Sök i Ratio Lex

Angående rätt för utländsk turist att under viss tid tullfritt disponera hit till riket medförd automobil

12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:4, Angående rätt för utländsk turist att under viss tid tullfritt disponera hit till riket medförd automobil

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

1

N:o 4.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående rätt

för utländsk turist att under viss tid tullfritt disponera

hit till riket medförd automobil; gifven Stockholms slott

den 3 december 1909.

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen besluta,

att rubriken n:o 683 i gällande tulltaxa skall från dag, som Kungl.

Maj:t bestämmer, erhålla följande lydelse:

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

683.

Vagnar och Åkdon, ej specificerade, obegagnade

och begagnade, äfvensom Vagnmakar arbeten, ej

specificerade ..............................................................

100 kr.

15--

Anm. 1. Hit hänföras motorvelocipeder samt automo- biler och andra motorvagnar, såframt de icke äro af- sedda att gå på räler, äfvensom barnvagnar.

Anm. 2. Under villkor, hvarom Konungen förordnar,

äger resande, som icke är inom riket bosatt, att, utan

tullafgifts erläggande, under en tid af högst ett År för- foga öfver medförd automobil, afsedd att inom samma

tids utgång återutföras.

Bih. till Itiksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 4.

3

Utdrag af protokollet öfver finansårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

december 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Eiirensvärd,

Malm,

Lindström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz, anförde härefter:

Såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, har jag tidigare,

nämligen den 16 oktober 1908, anmält en af kungl. automobilklufiben

gjord underdånig ansökning om rätt för utländsk turist att på i ansökningen

angifna villkor under ett års tid tullfritt disponera hit. till

riket införd automobil. I anledning af nämnda ansökning och ett af

generaltullstyrelsen däröfver afgifvet infordradt underdånigt utlåtande

behagade Eders Kungl. Maj:t, på statsrådets hemställan, gifva den

af Kungl. Maj:t den 22 juni 1906 tillsatta kommittén för revision

s. 4 Kontrollera mot PDF

Automobil
klubben.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

af gällande tulltaxa i uppdrag att afgifva yttrande och förslag till

bestämmelser i ämnet.

Sedan kommittén nu fullgjort detta sitt uppdrag och generaltullstyrelsen

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande öfver hvad kommittén

föreslagit i ämnet, torde det tillåtas mig att ånyo anmäla ärendet till

pröfning samt därvid till en början närmare redogöra för innehållet i

automobilklubbens förevarande ansökning.

I flertalet af Europas mera bemärkta länder hade numera, anför

automobilklubben, vederbörande myndigheter medgifvit sådan lättnad

för den turisttrafik, som förmedlades genom automobiler, att turist, som

från utrikes ort medförde automobil för resa i ankomstlandet, vore

berättigad disponera densamma utan erläggande eller deponerande af

belöpande tull, därest han företedde af auktoriseradt automobilsällskap

i hemlandet utfärdad passersedel (triptyque, Passierschein), skrifven å

blankett, utgifven af vederbörande sällskap i det land, hvarest resan

skulle företagas.

Beträffande rätten att utfärda dylika passersedlar gällde, att i

hvarje land sådan rätt tillkomme allenast ett sällskap, hvilket genom

kontrakt med motsvarande sällskap i andra länder förbundit sig att icke

uti ifrågavarande hänseende träffa öfverenskommelse med något annat

sällskap i respektive länder.

Till vederbörande tullkassas säkerhet för eventuellt utbekommande

af tullafgift för automobil, införd i ofvannämnda ändamål, hade de

kontraherande automobilsällskapen förbundit sig att gemensamt svara

för samma afgifts riktiga gäldande. Tullmyndigheten hade endast att

i förekommande fall vända sig till sitt hemlands automobilsällskap, som

då vore förpliktadt att genast utgifva beloppet.

Rätt att utfå passersedel tillkomme endast medlem af auktoriseradt

automobilsällskap. För att komma i åtnjutande af sådan rätt

hade den sökande att hos sällskapet göra vederbörlig framställning och

därvid deponera ett penningbelopp, motsvarande den tullafgift, som i

det land, där resan skulle företagas, belöpte å den för resan afsedda

automobilen. Beloppet kvarhölles sedermera hos sällskapet såsom säkerhet

för nyssnämnda tullafgift, för det fall att densamma skulle komma

att utkräfvas.

Sällskapen tillhandahölle hvarandra sina blanketter till passersedlar;

och skulle, såsom förut antydts, dylik sedel, som företeddes till

vinnande af åsyftade lättnader i tullhänseende, vara utfärdad å blankett,

utgifven af automobilsällskapet i det land, där förmånen påkallades.

Passersedlarne bestode i de flesta fall af fem olika blad, betecknade med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 4.

n:ris 1—5, hvilka skulle ej mindre innehålla uppgift å den resandes

fullständiga namn och hemvist, automobilens utseende, beteckningar,

vikt och i förekommande fall äfven värde m. m., än äfven vara undertecknade

såväl af vederbörande funktionär i det sällskap, som utfärdat

passersedeln, som af den resande. De två första bladen vore afsedda

att reglera förhållandena mellan de respektive sällskapen sålunda, att

bladet n:o 1 kvarstannade hos det sällskap, som utfärdat passersedeln,

och bladet n:o 2 öfversändes till sällskapet i det land, som skulle besökas.

Af de öfriga bladen skulle det med n:o 5 betecknade vid ankomsten

till sistnämnda land frånskiljas och öfverlämnas till vederbörande tullmyndighet,

som samtidigt försåge bladet n:o 3 (hufvudbladet) med

vederbörlig anteckning om införseln beträffande såväl tid som ort

jämte, i förekommande fall, uppgift om, inom hvilken tid automobilen

skulle för att få åtnjuta tullfrihet vara utförd ur landet. Bladet n:o 4

åter vore afsedt att vid automobilens slutliga återutförsel frånskiljas

och öfverlämnas till vederbörande tullmyndighet å utförselorten, som

därvid vore i tillfälle utröna, huruvida återutförseln ägde rum inom

föreskrifven tid, och som, därest detta befunnes vara förhållandet och

intet vore att anmärka i fråga om automobilens och dess innehafvares

identitet, tillika försåge hufvudbladet med erforderliga anteckningar till

bestyrkande af tid och ort för utförseln.

Den tid, under hvilken automobil sålunda finge disponeras, hade

i vissa länder (Frankrike, Nederländerna) bestämts till ett år från införseln

med rätt för turisten att inom denna tidrymd passera landets

gräns, huru ofta han behagade. Vid dylika resor under tiden mellan

första införseln och den slutliga återutförseln af automobilen verkställde

i hvarje förekommande fall tullmyndigheten å gränsorten erforderliga

anteckningar på baksidan af passersedelns blad n:o 4, som då af turisten

behölles för att först vid den slutliga återutförseln öfverlämnas till tullmyndigheten,

på sätt förut nämnts. Vid återkomsten till hemlandet

ålåge det turisten att öfverlämna passersedelns blad n:o 3 till därvarande

automobilsällskap, som utfärdat sedeln. Utfärdaren öfversände därefter

bladet till automobilsällskapet i det land, som besökts. Därest hos detta

sällskap kraf å tullafgift icke i det ifrågavarande fallet gjorts, skulle

såsom bevis härå af samma sällskap i utbyte återsändas bladet n:o 2.

Efter framkomsten af detta blad återställdes till turisten det af honom

vid passersedelns uttagande deponerade beloppet.

Hade däremot i följd af turistens underlåtenhet att ställa sig lämnade

föreskrifter till efterrättelse eller af annan orsak automobilsällskapet

i det besökta landet måst på yrkande af tullmyndighet därstädes utgifva

s. 6 Kontrollera mot PDF

General
tullstyrelsen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 4.

tullafgift för automobilen, vände sig sällskapet till passersedelns utfärdare,

som då vore förpliktad att omedelbart godtgöra tullutlägget, för

hvilket ändamål det af turisten deponerade beloppet toges i anspråk.

Genom korrespondens med vederbörande automobilsällskap i Tyskland,

Frankrike, Holland m. fl. länder hade automobilklubben inhämtat,

att förmån af nu ifrågavarande slag komme att medgifvas svenska

automobilturister i de respektive länderna, därest motsvarande lättnad

bereddes samma länders turister här i Sverige.

Under hänvisning till hvad sålunda anförts och då åvägabringandet

af nu ifrågasatta ömsesidiga lättnader helt visst skulle icke allenast

blifva till stor fördel för svenska turister i utlandet utan äfven i afsevärd

grad öka den utländska turisttrafiken här i landet, har automobilklubben i

underdånighet hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgifva, att utländsk

automobilturist, som hit till riket ankomme, och hos vederbörande

tullmyndighet företedde passersedel, utfärdad å klubbens blankett, Ange

under iakttagande i tillämpliga delar af de utaf klubben angifna formaliteter

bit införa och under ett år, räknadt från första införseln, disponera

medhafd automobil, utan skyldighet att erlägga eller deponera tull för

densamma, med förpliktelse dock för turisten att inom utgången af den

sålunda bestämda tiden återutföra automobilen efter förutgången vederbörlig

anmälan hos tullmyndigheten å utförselorten, äfvensom att sådan

turist finge under den bestämda dispositionstiden efter anmälan hos

vederbörande tullmyndighet och sedan af densamma vederbörliga anteckningar

verkställts, utföra och återinföra automobilen utan skyldighet

att aflämna passersedelns blad n:o 4 förrän vid den slutliga återutförseln

ur riket.

Under förutsättning af nådigt bifall till denna framställning har

automobilklubben förbundit sig dels att ansvara för och efter anmodan

af vederbörande tullmyndighet omedelbart till tullkassan inbetala de

tullafgifter, som för sålunda disponerade automobiler tilläfventyrs kunde

komma att uppdebiteras, dels ock att — till förebyggande af missbruk

— så snart öfverenskommelse träffats med utländskt automobilsällskap

angående ömsesidigt utfördande af passersedlar, utan dröjsmål till

Kungl. Maj:t eller den myndighet, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt

bestämma, öfverlämna af notarius publicus bestyrkt afskrift af den

angående öfverenskommelsen upprättade skriftliga afhandling.

I sitt häröfver afgifna underdåniga utlåtande af den 3 juni 1908

bekräftar generaltullstyrelsen till en början, att lättnader i tullhänseende

af den beskaffenhet, förevarande underdåniga framställning’afsåge, medgifvits

i vissa andra europeiska länder. Då emellertid förmånen icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 4.

finge åtnjutas af turist, hemmahörande i land, hvarest liknande lättnader

icke medgifvits, kunde för närvarande svenska turister icke någonstädes

i utlandet göra anspråk på samma lättnader. Detta förhållande liksom

äfven det intresse för landet, som måste anses ligga i befrämjandet af

den utländska turisttrafiken härstädes, gjorde, framhåller generaltullstyrelsen

vidare, förevarande framställning värd all uppmärksamhet.

De uppgifter, som skulle lämnas i de af automobilklubben föreslagna

passersedlarna, syntes vara fullt tillräckliga i fråga om automobilernas

identifiering. Likaledes funne styrelsen den garanti, som

automobilklubben iklädt sig, borga för att till äfventyrs uppdebiterad

tullafgift för automobil komme tullverket till godo.

Däremot kunde ifrågasättas, huruvida de i passersedeln lämnade

uppgifter kunde läggas till grund för bestämmande af sådan tulla fgifts

storlek, med mindre riktigheten af uppgiften angående automobilens

värde af turisten bestyrktes på tro och heder. I vissa andra fall, där

det ålåge sakägare att för ernående af lättnad i tullhänseende lämna

uppgift i ett eller annat Länseende, erfordrades dylik bekräftelse.

I detta sammanhang meddelar generaltullstyrelsen, beträffande nu

rådande praxis i fråga om tullbehandlingen af automobil, som införes

af resande, att styrelsen städse bifallit ansökningar om rätt att mot

deposition af belöpande tull under viss tid disponera automobil för resa

här i riket. Därest vid återutförsel af sålunda disponerad automobil de

för medgifvandet uppställda villkor fullgjorts, hade det deponerade

beloppet återbetalts till vederbörande. Då vid sådant förhållande redan

nu tullafgift i regel icke utginge för automobiler, införda af turister,

torde, — fortsätter generaltullstyrelsen — bifall till förevarande framställning

icke heller medföra afsevärdt minskad inkomst för statsverket.

Visserligen syntes den tid af ett år, under hvilken automobil

enligt den underdåniga framställningen skulle få här i riket disponeras,

ganska lång, men torde dock vid bifall till ansökningen i öfrigt någon

inskränkning härutinnan icke vara behöflig. I Frankrike och Nederländerna

finge automobilturist åtnjuta förmånen under ett år. I Tyskland

hade likvisst icke eu för hvarje fall gällande tidrymd fastställts.

Orsaken härtill torde dock få sökas i den omständigheten, att rätten

att därstädes begagna sig af aumomobil vore förbunden med skyldighet

för vederbörande att vidkännas stämpelafgift, hvars storlek, så vidt

anginge automobil, tillhörig i annat land bosatt person, vore i viss

mån beroende på längden af den tid, under hvilken automobilen

kvarblefve inom landet. Numera hade emellertid i Tyskland åtgärder

vidtagits i syfte att härutinnan bereda lättnader för främmande automobilturister.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tulltaxe
kommittén.

Kungl. Alaj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Under åberopande af hvad sålunda anförts har generaltullstyrelsen

i underdånighet hemställt, att, därest Eders Kungl. Maj:t godkände

styrelsens åsikt därom att automobilklubben finge anses vederhäftig för

de förbindelser, densamma i förevarande underdåniga ansökning iklädt

sig, Eders Kungl. Maj:t täcktes finna skäligt förordna, att utländsk turist,

som ankomme hit till riket medförande automobil, måtte, utan skyldighet

att erlägga eller deponera tull för automobilen, hit införa och under

ett år, räknadt från dagen för införseln, disponera densamma, oafsedt

huruvida den komme att hela tiden kvarblifva i riket eller därunder en

eller flera gånger föras fram och åter öfver rikets gräns; allt dock

under vissa af generaltullstyrelsen i utlåtandet föreslagna villkor.

Efter att hafva redogjort för nämnda villkor fortsatte föredragande

departementschefen:

I allt väsentligt ansluter sig, såsom af redogörelsen för de föreslagna

villkoren för bifall till ansökningen framgår, generaltullstyrelsen

till det passersedelssystem, som af automobilklubben närmare angifvits.

Af hvad generaltullstyrelsen i öfrigt i sitt underdåniga utlåtande anfört

framgår, att styrelsen tänkt sig, att nämnda villkor och öfriga föreskrifter

i förevarande afseende skulle sammanföras i en af Kungl. Maj:t

utfärdad kungörelse angående rätt för utländsk turist att tullfritt disponera

hit till riket medförd automobil.

Vid anmälan den 16 oktober 1908 af ifrågavarande ansökning

och det generaltullstyrelsens utlåtande, hvarför jag nu redogjort, framhöll

jag, att förevarande framställning syntes mig värd allt erkännande,

men att ett medgifvande i den af automobilklubben angifna riktningen

knappast vore förenligt med bestämmelserna i nu gällande tullförfattningar,

samt att i följd häraf särskilda bestämmelser i ämnet vore

erforderliga, hvilka lämpligen kunde inrymmas i tulltaxan eller de till

tulltaxan hörande underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas

bör. I anslutning härtill hemställde jag — en hemställan som vann

Eders Kungl. Maj:ts godkännande — att Eders Kungl. Maj:t måtte

gifva tulltaxekommittén det af mig förut angifna uppdrag. Och öfvergå!''

jag nu att redogöra för innehållet i kommitténs den 2 juli 1909 i ämnet

afgifna underdåniga utlåtande.

Till en början fäster kommittén uppmärksamheten därå, att, såsom

framginge af den speciella motiveringen till § 9 af det med kommitténs

underdåniga skrifvelse den 3 maj 1909 öfverlämnade förslag till tulltaxeförordning,

inom tullverket af ålder förekommit, att i åtskilliga

likartade fall tullfri disposition af inkommande artiklar under viss tid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

medgifvits. Grunden för dylika, af generaltullstyrelsen hittills lämnade

medgifvanden finge sökas dels i hänsyn till den inhemska industriens

intressen dels i billighetshänsyn. Kommittén hade emellertid ansett sådana,

till viss tids tullfrihet föranledande hänsyn böra i den nya tulltaxeförordningen

erhålla särskildt uttryck och bestämd begränsning, hvarvid

kommittén alltså ställt sig på samma ståndpunkt, åt hvilken föredragande

departementschefen i detta ärende gifvit uttryck.

Under hänvisning till det förhållande, att af resande medförd,

begagnad velociped såväl enligt gällande tulltaxa (anmärkning under

rubriken Velocipeder) som enligt kommitténs förslag till tulltaxeförordning

(§ 5 litt. f) finge tullfritt utlämnas, kunde måhända ifrågasättas,

att med afseende å medförda automobiler till och med gå längre i tillmötesgående

mot automobiltrafiken, än den underdåniga framställningen

afsåge. Hänsyn till såväl statskassans som den inhemska industriens

intressen torde dock innefatta full giltiga skäl för att icke låta tullfriheten

gälla längre än under viss begränsad tid samt för att träffa anstalter,

i syfte att denna inskränkning gjordes effektiv genom erforderliga

kontrollföreskrifter, afsedda att konstatera återutförseln och eventuellt

säkerställa utbekommandet af belöpande tullafgift, allt i närmaste öfverensstämmelse

med motsvarande bestämmelser i utlandet.

I enlighet med de grundsatser, som för öfrigt i kommitténs förslag

till tulltaxeförordning tillämpats, syntes emellertid kontrollföreskrifterna

icke böra inrymmas i tulltaxan eller i de i omedelbart sammanhang

med denna utfärdade bestämmelser utan i stället böra meddelas i

administrativ ordning, hvarigenom för öfrigt äfven vunnes, att desamma

lättare kunde jämkas efter hvad vunnen erfarenhet eller förändrade

förhållanden kunde anses påkalla. Själfva grundstadgandet torde däremot

lämpligen kunna inrymmas i förberörda § 9 af förslaget till tulltaxeförordning.

Då emellertid anledning förefunnes att söka snarast möjligt genomföra

den sålunda förordade lättnaden för turisttrafiken och att därvid

icke afvakta den motsedda nya tulltaxans ikraftträdande, ansåge sig

kommittén jämväl böra i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders

Kungl. Maj:t skulle finna skäligt föreslå Riksdagen att besluta ett tillägg

till gällande tulltaxa i form af en till rubriken n:o 683 (((Vägnar och

Åkdon» etc., till hvilken rubrik automobiler hänfördes) fogad anmärkning,

så lydande:

»Under villkor, hvarom Konungen förordnar, äge resande, som

icke är inom riket bosatt, att, utan tullafgifts erläggande, under en tid

Bill. till Itiksd. Prut. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

General
tullstyrelsen.

Departements

chefen.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd att inom samma

tids utgång återutföras».

I händelse en sådan ny anmärkning under rubriken n:o 683

skulle tillkomma, borde den lämpligen kunna upptagas såsom anmärkning

2 och den nuvarande anmärkningen betecknas såsom anmärkning 1.

I sitt den 31 sistlidne augusti afgifna underdåniga utlåtande har

generaltullstyrelsen förklarat sig icke hafva något att erinra mot den

af tulltaxekommittén sålunda gjorda underdåniga hemställan.

Såsom jag redan den 16 oktober 1908 vid underdånig föredragning

af ifrågavarande ansökning framhöll, synes mig densamma värd beaktande.

Ur industriell eller skyddspolitisk synpunkt kan det nämligen

icke vara något att erinra mot tullfri import af automobil, som är afsedd

att användas allenast under importörens tillfälliga vistelse här i landet.

A andra sidan måste det för den internationella trafiken eller kanske

närmare bestämdt för turistväsendet vara af alltjämt växande betydelse,

att hinder vid dylik import i största möjliga utsträckning undanröjas.

Visserligen har i praktiken viss lättnad i ifrågavarande hänseende

redan nu plägat medgifvas. Men — äfven om man skulle anse medgifvanden

i sådan riktning äga stöd i gällande tullförfattningar —

har i allt fall lättnaden, i brist på tillräckliga garantier mot missbruk,

måst begränsas till tullafgiftens deponerande. Sedan emellertid numera

garantier af nämnda slag erbjudits, synes mig frågan om

suspension af tiilltaxans bestämmelser vidkommande automobil, som

införes under nyss angifna förhållande, böra upptagas till skärskådande.

Dessförinnan tillåter jag mig att i likhet med tulltaxekommittén erinra,

hurusom import af begagnad velociped för resandes personliga bruk kan

anses frikallad från all tullafgift. Sedan år 1898 bär nämligen i tulltaxan

till rubriken Velocipeder varit fogad en anmärkning af innehåll,

att af resande medförd begagnad velociped, som, enligt af honom på

tro och heder afgifven skriftlig försäkran, införes för eget bruk och ej

i handelsafsikt, må, efter pröfning af vederbörande tullförvaltning, tullfritt

utlämnas. Att utsträcka bestämmelser af denna vidd att gälla vid

import af automobiler torde emellertid af flera utaf kommittén antydda

skäl icke böra ifrågakomma. Utom det att ansökningen endast afser

den internationella automobiltrafiken, får ej heller förbises, att hela det

skydd, tulltaxan nu kan anses bringa personautomobilfabrikanterna inom

landet, säkerligen skulle blifva af ringa eller intet värde, om automobil

för eget bruk i allmänhet finge af resande tullfritt införas. I fråga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

om dylika fordon bör alltså tullfriheten inskränkas till automobil, som

för viss kortare tid införes af här i riket icke bosatt person. Denna

tid synes mig böra, på sätt föreslaget blifvit, bestämmas till högst ett

år. Under sådana villkor och då jag i likhet med generaltullstyrelsen

håller före, att automobilklubbens borgen för debiterade tullafgifters

erläggande bör betraktas såsom god, torde en anordning, som i hufvudsakliga

delar bygges på det af automobilklubben angifna passersedelsystem,

vara för tullverket och statskassan betryggande.

Stadganden rörande en sådan anordning och öfriga kontrollföreskrifter

torde, såsom kommitterade förutsatt, lämpligen böra meddelas

i administrativ väg. De grundläggande bestämmelserna för

tullfriheten åter hafva, på sätt jag tidigare antydt, sin plats i den af

Riksdagen antagna tullförfattningen. Vissa likartade bestämmelser återfinnas

också i § 9 af tulltaxekommitténs förslag till förordning med

tulltaxa för inkommande varor. Vid den slutliga pröfningen af nämnda

förslag, hvilket den 27 maj 1909 remitterats till vederbörande ämbetsverk

för afgifvande af utlåtande, lärer också det af tulltaxekommittén

med afseende å nu ifrågavarande ämne föreslagna tillägg böra sammanföras

med bestämmelserna i nyssnämnda paragraf. Innan ny tulltaxa

vinner tillämpning, något som på grund af vissa förhållanden

icke torde komma att ske förrän under senare delen af år 1911,

lära bestämmelser i nu förevarande syfte böra inflyta i gällande tulltaxa

och i den ordning, tulltaxekommittén föreslagit, eller genom

särskild anmärkning under rubriken n:o 683: vagnar, åkdon, ej

specificerade, obegagnade och begagnade, äfvensom vagnmakeriarbeten,

ej specificerade. Denna rubrik torde därvid i öfrigt icke böra undergå

annan ändring än att den därtill redan nu hörande anmärkning, som

angifver, bland annat, att till rubriken hänföras motorvelocipeder och

motorvagnar, erhåller en mindre omformulering af redaktionell art.

Skulle nu till sagda rubrik fogas en ny anmärkning af det innehåll,

kommittén föreslagit, komme själffallet de kontrollföreskrifter,

hvarom jag nyss talade, att utfärdas i sammanhang med beslutade

ändringar i tulltaxan.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Elders Kung]. Maj:t måtte föreslå Riksdagen besluta, att rubriken

n:o 683 i gällande tulltaxa skall från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer,

erhålla följande lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

.

Kr. öre

683.

Vagnar och Åkdon, ej specificerade, obegagnade

och begagnade, äfvensom Vagnmakararleten, ej

specificerade .............................................................

Anm. 1. Hit hänföras motorvelocipeder samt automobiler

och andra motorvagnar, såframt de icke äro afsedda

att gå på räler, äfvensom barnvagnar.

Anm. 2. Under villkor, hvarom Konungen förordnar,

äger resande, som icke är inom riket bosatt, att utan

tullafgifts erläggande, under en tid af högst ett år, för- foga öfver medförd automobil, afsedd att inom samma

tids utgång återutföras.

100 kr.

15: —

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;

och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af

den lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Arvid Nordlindh.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1910:6 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för utländsk turist att under viss tid tullfritt disponera liit till riket medförd autom s. 1 i texten