Angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd till enskilda läroanstalter
1910-02-25 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:91, Angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd till enskilda läroanstalter
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
1
Nr 91.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående vissa
ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd till
enskilda läroanstalter; gifven Stockholms slott den 25 februari
1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att förklara, att af de bestämmelser, som af Riksdagen antagits i
fråga om de å åttonde hufvudtiteln under rubriken: enskilda läroanstalter,
uppförda särskilda anslag
dels punkt 1) under afdelningen B. Bestämmelser i fråga om anslaget
till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, skall
erhålla följande ändrade lydelse:
1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en
aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000
kronor i 3:dje lönegraden,
dels ock punkterna 2 och 12 under afdelningen C. Särskilda bestämmelser
i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor, skola erhålla följande
ändrade lydelse:
2. Inträdessökande till sådan i punkt 1 afsedd enskild skola, som
utgör öfverbyggnad på folkskolan, skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva
det i samma punkt omnämnda kunskapsmåttet.
12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 3—10
stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,
på de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af
understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning
att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett
bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som
statsunderstödet.
Bih. tiU Rikad. Prut. 1910. 1 Sami. 1 Afd. (19 lläfl. (Nr 91).
1
2
Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition Nr 91.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
P. E. Lindström.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, liållet inför Hans
Knngl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hedekstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Lindström:
I den till 1909 års Riksdag aflåtna propositionen nr 81 angående
statsunderstöd till kommunala och enskilda läroanstalter föreslog Kungl. bestämmeiMaj:t
Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af två särskilda under;"»^™1^
åttonde hufvudtiteln upptagna anslag, däraf ett till högre skolor för kvinnlig till enskilda
ungdom, å nämnda hufvudtitel uppföra ej mindre under rubrik kommunalalaroail8taUeroch
enskilda läroanstalter fyra anslag, tillsammans utgörande ett gemensamt
reservationsanslag å 600,000 kronor, än äfven ett förslagsanslag a 190,000
kronor med titel lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala
och enskilda läroanstalter, äfvensom att godkänna dels vissa af Kungl. Maj:t
4
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.
föreslagna grunder för tilldelande af understöd från omförmälda anslag,
dels ock af Kungl. Maj:t angifna grunder för lärarinnepersonalens aflöning
vid statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning blef i det väsentliga af Riksdagen
bifallen. De beslut, som Riksdagen i anledning af denna proposition
och särskilda motioner i ämnet fattade, synas mig emellertid i två särskilda
afseenden böra undergå någon jämkning. Hvad jag härvid åsyftar är dels
vissa statsunderstödda samskolors ställning, dels ock ett af de för understöd
från anslaget till lönetillägg åt lärarinnor bestämda villkor.
Hvad till en början den sista frågan angår — jag behandlar de båda
frågorna i denna ordning på grund af den ordningsföljd de fått uti Riksdagens
skrifvelse i ämnet — skulle enligt den nådiga propositionen ur
anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala och
enskilda läroanstalter utgå 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som vore
berättigad till en aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i
2:dra och. 2,000 kronor i 3:dje lönegraden. Efterser man de i propositionen
angifna villkoren för att lärarinna skulle komma i åtnjutande af nämnda
aflöning, finner man att denna skall utgå till ämneslärarinna med full
tjänstgöring, därest hon aflagt de prof, som erfordras för behörighet till
ordinarie ämnes]ärarinnetjänst vid allmänt läroverk.
Riksdagens beslut i frågan innefattas i följande:
A. Bestämmelser om aflöning af lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.
För lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
gälla följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder må finnas
erforderliga:
1- Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något af de i reservationsanslaget
till enskilda läroanstalter ingående särskilda anslag, skola
föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst följande
belopp, för läsår räknadt:
b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon aflagt de prof,
som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt
läroverk, 1,400 kronor i l:a, 1.700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e
lönegraden, eljest-------— — —---lönegraden;
Kung1. Maj:ts Nåd. .Proposition Nr 91.
5
B. Bestämmelser i fråga om anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter.
Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter understöd från
något af de i reservationsanslaget till enskilda läroanstalter ingående särskilda
anslag, under den tid statsunderstöd åtnjutes, utgå följande bidrag,
för läsår räknadt:
1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som
förvärfvat behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk,
Med detta innehåll äro bestämmelser offentliggjorda till efterrättelse
genom nådiga kungörelsen den 29 oktober 1909 angående aflöning åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. in.
På sätt riksdagsbeslutet utmärker hafva berörda anslag ej fått alldeles
samma benämningar som af Kungl. Maj:t föreslagits. Detta sammanhänger
därmed, att på grund af ett motionsvis framställdt yrkande de egentliga
kommunala mellanskolorna utskilts från öfriga ifrågavarande läroanstalter
samt fått för sig uppfördt ett särskildt förslagsanslag å 10,000 kronor
under titeln kommunala mellanskolor.
Det spörsmål jag här vill framlägga berör emellertid en annan afvikelse
från den nådiga propositionen. Det är nämligen så, att Riksdagens
beslut i fråga om villkor för bidrag af anslaget till lönetillägg innebär en
skärpning, i förhållande till hvad Kungl. Maj:t härutinnan föreslog. Enligt
Kungl. Maj:ts förslag var det, för vinnande af nämnda bidi''ag, tillräckligt
att vederbörande lärarinna med full tjänstgöring aflagt de prof, — examens-
eller andra prof — som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst
vid allmänt läroverk. Det ansågs ej nödigt att kräfva den
fulla kompetensen, för hvars ernående, utöfver profven, fordras minst två
års tjänstgöring vid vissa läroanstalter. Enligt Riksdagens beslut åter
kräfves utöfver profven äfven nämnda tjänstgöring.
Den härutinnan sålunda åvägabragta ändringen tillkom efter förslag
af det särskilda utskott, till hvars handläggning förutnämnda proposition
och motioner af kamrarna hänvisades. Utskottet yttrade uti ifrågavarande
afseende följande:
»Punkt 1)» — i omförmälda bestämmelser i fråga om anslaget till
lönetillägg — »bör enligt utskottets mening formuleras: 200 kronor för
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som förvärfvat behörighet
till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.
»Lärarinna med denna behörighet skall, enligt den föreslagna löneregleringen,
under de första 15 åren af sin tjänstgöring åtnjuta 200 kronors
högre aflöning än den, som visserligen är berättigad till lönetursberäkning
men icke är behörig för allmänt läroverk. Då det tydligen måste anses
som ett allmänt intresse, att förvärfvande af den högre kompetensen uppmuntras,
och denna uppmuntran i form af lönetillägg icke kan kräfvas
af den enskilda skolan, som då skulle frestas att undvika att anställa
lärarinnor med högre kompetens, så har Kungl. Maj:t föreslagit, att detta
lönetillägg af 200 kronor skall utgå af statsmedel.»
Af hvad utskottet sålunda anfört framgår ingalunda, att den föreslagna
formuleringen afsåg att åstadkomma någon ändring i sak. Tvärtom
yttrar utskottet strax därefter: »Utskottet tillstyrker för sin del Kungl.
Maj:ts förslag till bestämmelser med afseende på nu ifrågavarande anslag.»
Jag anser mig på grund af hvad jag nu omförmält samt i öfrigt
kunnat i ämnet inhämta vara fullt berättigad att antaga, det ifrågavarande
bestämmelsers omformulering icke tillkommit i syfte att uti här berörda
afseende åstadkomma någon ändring i sak.
Vid sådant förhållande torde det vara lämpligt att genom framställning
till Riksdagen söka utverka en affattning af bestämmelsen under B. 1),
som ej utgör hinder för en tillämpning af densamma, öfverensstämmande
med hvad som i den kungl. propositionen varit afsedt.
Jag öfvergår nu till den andra af de två frågor, som utgöra föremål
för denna min framställning. Såsom jag nämnde skulle enligt Kungl.
Maj:ts förslag under rubriken kommunala och enskilda läroanstalter
uppföras fyra särskilda anslag, gemensamt bildande ett reservationsanslag.
Det första af dessa fyra anslag, stort 85,000 kronor, skulle enligt samma
förslag hafva titeln kommunala mellanskolor. För tilldelande af understöd
från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag gälla följande grunder,
hvaribland de i punkterna 1, 2 och 11 upptagna i detta sammanhang särskildt
komma i betraktande:
1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna
utgå ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från
anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till skolor, som
utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna
förutsätta det kunskapsinått, som inhämtas i högsta årskursen
af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ Ditt. A.
2. På den ort, där skolan är upprättad, skall finnas folkskola anordnad
enligt gällande normalplans typ Litt. A.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
3. Skolan skall omfatta minst tre årsklasser utöfver den egentliga
folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hatva haft i
medeltal sammanlagdt minst 18 lärjungar.
4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.
5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall tinnas minst en manlig lärare
med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall finnas
minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Har kommun endast en
kommunal mellanskola, skall denna vara afsedd för saväl gossar som
flickor.
6. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om aret,
påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.
7. Kommunen skall anslå de medel, som utöfver skolans öfriga inkomster
erfordras, för att skolan under den tid, för hvilken statsunderstöd
sökes, skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler och erforderlig
undervisningsmateriell samt kunna aflöna de vid skolan anställda
lärarinnor enligt de i sådant afseende stadgade grunder, hvarjämte kommunen
skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder,
som framdeles må varda stadgade.
8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om
befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas af en nämnd,
bestående af skolans inspektor och föi''estandare eller föreståndarinna samt
en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att
terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen.
9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
10. Statsunderstödet till kommunala mellanskolor må kunna utgå,
därest skolan omfattar tre årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med
högst 3,600 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med
högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna
erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande
600 kronor, allt för år räknadt.
11. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor
ej &till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor
Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd från
anslaget till kommunala mellanskolor, dock under förutsättning att kommunen
eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,
hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
Såsom jag redan nämnt fingo vid Riksdagens behandling af frågan
vissa anslag förändrade benämningar i följd af de kommunala mellanskolornas
utsöndrande. Detta gäller bland annat just om nyss omförmälda
anslag, som enligt Riksdagens beslut skulle utbyta den af Kungl.
Maj:t föreslagna titeln kommunala mellanskolor mot titeln enskilda mellanskof.
Denna ändring tillkom på grund af ett i motionsväg framställdt yrkande
af herrar Berg m. fl. Samma motionärer ifrågasatte äfven ändringar
i de af Kungl. Maj:t föreslagna villkoren för åtnjutande af understöd
flan anslaget till kommunala mellanskolor, eller, enligt den sedermera
vedertagna terminologien, enskilda mellanskolor. De punkter i
Kungl. Maj:ts förslag, hvilka ej äro af betydelse för den fråga jag i detta
sammanhang åsyftar, lämnar jag här åsido, blott nämnande att motionärerna
ej uttryckligen påyrkade ändring af punkt 2 i de af Kungl. Maj:t
framlagda, förut omnämnda villkor, men dock uttalade sig mot uppställandet
af den i samma punkt angifna fordran. I öfrigt inneburo motionärernas
förslag att bestämmelserna skulle få följande lydelse:
I. Åt anslaget till enskilda mellanskolor må understöd kunna utgå
dels till enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga
folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått,
som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande
normalplans typ litt. A, dels intill utgången af år 1914 äfven till samskola,
som icke utgör öfverbyggnad på folkskola, men för år 19l)9 åtnjutit understöd
från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.
II. Samskola — — — ändock att de i punkterna 2—10 stadgade
villkoren ej till alla delar uppfyllas — — — understöd från anslaget
till enskilda mellanskolor — — — som statsunderstödet.
Af en motionär, herr Juhlin, hvilken ej hade något att invända mot
benämningen kommunala mellanskolor på ifrågakomna första grupp af de
läroanstalter, som skulle vara delaktiga af der stora reservationsanslaget,
hemställdes, att punkt 1 bland grunderna och villkoren för tilldelande af
understöd från anslaget till kommunala mellanskolor skulle lyda sålunda:
Al anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna utgå
ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till sådana å orter,
där allmänt läroverk icke linnes, upprättade skolor, som utgöra öfverbyggnader
pa den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna
förutsätta det kunskapsmatt, som inhämtas i högsta årskursen af folkskola,
anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A.
9
Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
I fråga om de punkter i Kung! Maj:ts förslag, som jämte i anledning
af dem framkomna motioner äro af betydelse för min förevarande
framställning, anförde utskottet följande:
Punkt 1. »Enligt Kungl. Maj:ts förslag», yttrade utskottet, »skall
mellanskof, kommunal i egentlig mening eller enskild, kunna erhålla
understöd, äfven om allmänt läroverk finnes å orten.
»Med anledning af herr Juhlins motion och då utskottet anser, att
statens uppoffringar för bildningsanstalter med realskolexamen som mål,
belägna å samma ort, böra begränsas, vill utskottet föreslå, att till punkt 1
fogas ett moment af följande lydelse: Mellanskof å ort, där allmänt läroverk
eller statsunderstödd mellanskof finnes, må erhålla understöd, endast om
lärjungeantalet i motsvarande klasser af allmänt läroverk resp. i redan
befintlig statsunderstödd mellanskof under de senaste tre åren uppgått i
medeltal till 100.
»I öfrigt bör punkten enligt utskottets mening ändras i öfverensstämmelse
med herr Bergs m. fl:s förslag.»
Punkt 2. Utskottet uttalade: »För att en kommunal mellanskof skall
på fyra år kunna föra till realskolexamen, bör den icke mottaga andra
lärjungar än sådana, som visat sig innehafva de kunskaper, hvilka meddelas
i folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A. I
likhet med herrar Berg in. fl. anser utskottet emellertid, att uppställandet
af en sådan inträdesfordran ingalunda kräfver, att folkskolan på platsen
nödvändigt måste vara just af nämnda typ; det ifrågavarande bildningsmåttet
kan nämligen mycket väl under gynnsamma omständigheter inhämtas
äfven i andra skolformer.
»På grund häraf föreslår utskottet, att punkt 2 i Kungl. Maj:ts förslag
utgår.
»Men då det är angeläget, att inträdesfordringarna hållas uppe på den
angifna höjden, bör det stadgas, att särskild inträdespröfning skall fordras.»
Punkten 11 — eller, såsom den af utskottet, hvilket inskjutit en ny
punkt, benämndes, punkt 12 — ansåg utskottet böra ändras sA, att det tydligt
framginge, från hvilka villkors uppfyllande dispens måtte kunna medgifvas
intill utgången af år 1912.
Med afseende på den nya formuleringen af punkterna hänvisade utskottet
till sitt slutyrkande.
Detta innebar i de afseenden, hvarom här varit fråga, att Riksdagen
skulle antaga följande i utskottets förslag under 1 C upptagna särskilda
bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor:
1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd kunna utgå
dels till enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga follc
Bih.
till Riksd. Vrot. 1.910. 1 Sami. 1 Afd. 09 Raft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
skolan och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått,
som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande
normalplans typ litt. A, dels intill utgången af år 1914 äfven till samskola,
som icke utgör öfverbyggnad på folkskola, men för år 1909 åtnjutit
understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.
Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller statsunderstödd
mellanskola finnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet i
motsvarande klasser af allmänt läroverk respektive i redan befintlig statsunderstödd
mellanskola under de senaste tre åren uppgått i medeltal till 100.
2. Inträdessökande skall vid otfentlig pröfning visa sig innehafva
det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.
12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna
2—10 stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år
1912, på de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande
af understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under
förutsättning att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
lämna ett bidrag, hvars värde lör år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet.
Bland de reservationer, som funnos fogade vid utskottsutlåtandet,
berörde en, afgifven af friherre Fleming och herr Hedenlund, punkt 1 i de
under I C i utskottets förslag upptagna särskilda bestämmelser. Dessa
reservanter hade ansett, att man icke utan föregående utredning borde
tvinga nu befintliga statsunderstödda enskilda samskolor att ombilda sig
till på folkskolan direkt byggda mellanskolor, detta så mycket mindre som
en dylik omläggning till mellanskola syntes komma att ske på de platser,
där förhållandena så kräfde och där ej en friare skolform kunde befinnas
mera påkallad, och att därför punkt 1 af de särskilda bestämmelserna
ifråga om anslaget till enskilda mellanskolor borde hafva följande lydelse:
»Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till
enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnad er på den egentliga folkskolan
och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som
inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans
typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd
från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.
Mellanskola — — — — — — — —---— — — — — —
100.»
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
När den genom omförmälda proposition väckta frågan förevar till
behandling inom kamrarna, stannade dessa i olika beslut i afseende å
lydelsen af bestämmelserna i punkt I C.
I Första kammaren segrade nämligen vid omröstning friherre
Flemings och herr Hedenlunds reservation med 104 röster mot 26, hvilka
voro för utskottets förslag. Andra kammaren åter anslöt sig till utskottets
mening, dock med ändrad lydelse af andra stycket af punkt 1,
på grund af en motion, för hvilken jag, med hänsyn till frågans slutliga
förlopp, ej ansett nödigt i det föregående redogöra, då den ej heller
berör den sak jag här åsyftar.
Vid den sammanjämkning, som af utskottet föreslogs i anledning af
kamrarnas skiljaktiga beslut såväl i nu omförmälda som flera andra hänseenden
beträffande den omfattande fråga, hvilken utgiorde föremål för
omförmälda nådiga proposition, blef den af Första kammaren antagna
lydelsen af punkt 1 i de under 1 C upptagna bestämmelserna med en oväsentlig
redaktionsförändring i andra stycket af punkten också gillad af
Andra kammaren, som alltså frånträdde sitt beslut i denna del.
Jag skall nu, för en fullständig öfversikt af Riksdagens beslut i det
särskilda spörsmål som jag här afhandlar, be att få i deras helhet återgifva
de af Riksdagen antagna, i förutnämnda kungörelse i afdelningen C
upptagna
Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor.
1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till
enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan
och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som
inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans
typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd
från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.
Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller statsunderstödd
mellanskola tinnes, må erhålla understöd, endast om lärjungeantalet
i motsvarande klasser af allmänt läroverk respektive i redan befintlig
statsunderstödd mellanskola under de senaste tre åren uppgått i medeltal till 100.
2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa sig innehafva det
i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.
3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga
folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal
sammanlagdt minst 32 lärjungar.
4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.
5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig
lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall
finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
6. Undervisningen skall fortgå minst 38 läsveckor om året, påskock
pingstferier samt tillfälliga loldagar inberäknade.
7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler
och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda
lärarinnorna skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.
8. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande
lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som det från anslaget till enskilda mellanskolor utgående understödet,
äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg
med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,
så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles
må varda stadgade.
9. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas
till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.
10. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrig!, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
11. Statsunderstödet till enskilda mellanskolor må kunna utgå med
högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna
erhålla ett särskild! understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande
600 kronor, allt för år räknadt.
12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 2—10
stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,
på de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af
understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning
att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett
bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som
statsunderstödet.
Den afvikelse från utskottets förslag, som tillkom genom Första kammarens
beslut i fråga om l:a punkten i af delningen C, var föranledd af
en önskan att ej utan vidare nödga de befintliga statsunderstödda enskilda
samskolorna att ombilda sig till på folkskola af viss typ direkt byggda
mellanskolor. De motionärer, på grund af hvilkas framställning nämnda
afvikelse kom till stånd, uttala, att en sådan ombildning ej utan föregående
utredning borde framtvingas. Af den diskussion, som föregick
och ledde till Första kammarens beslut i ämnet, framgår otvetydigt att
man åtminstone afsåg ett ej till bestämd tid begränsad! moratorium för
dessa skolor.
13
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
Nu heter det emellertid i den af Riksdagen antagna punkten 12 under
afdelningen C, att samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna
2—10 stadgade villkor ej till alla delar uppfyllts, intill utgången
af år 1912 på de villkor Kung!. Maj:t äger bestämma, komma i åtnjutande
af understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under
förutsättning o. s. v. Denna formulering kommer otvifvelaktigt att omintetgöra
afsikten med den nämnda afvikelsen från utskottsförslaget i
punkt 1. Det föreskrifves nämligen i punkt 2, att inträdessökande, och
härmed måste afses äfven inträdessökande i samskola, skall vid offentlig
pröfning visa sig innehafva det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet —
det som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande
normalplans typ litt. A.
På detta sätt har man, tydligen oafsiktligt, kommit till en bestämmelse,
som ej allenast, såsom antydts, omintetgör det syfte, som låg till
grund för ändringen i punkt 1, utan äfven är strängare mot samskolorna
än de motionärer, på hvilkas yrkande utskottets ändringsförslag i punkt 1
tillkom. Enligt dessa motionärer skulle nämligen samskola kunna, utan
att öfvergå till påbyggnad å folkskola, åtnjuta understöd intill utgången
af år 1914. Men Riksdagens beslut afstänger anslagsmöjligheten i dylikt
fall redan med utgången af år 1912.
Då denna konsekvens af de stadfästa bestämmelserna rörande understöd
från anslaget till enskilda mellanskolor som sagdt uppenbarligen är oafsiktlig,
anser jag mig böra föreslå Kungl. Majt att äfven i berörda
hänseende hos Riksdagen utverka erforderlig ändring.
I fråga om sättet för genomförande af de önskade ändringarna uti
nu afsedda föreskrifter tillåter jag mig framhålla, att i det af mig i denna
framställning törst omförmälda afseendet bör upptagas den i nådiga propositionen
föreslagna formuleringen af de i Riksdagens skrifvelse under
punkt 1) i afdelningen B upptagna bestämmelser i fråga om anslaget till
lönetillägg.
Vidkommande åter den ändring, som erfordras i afseende å samskolas
rätt till anslag, synes man böra åstadkomma densamma genom att i punkt 12
af afdelningen C hänföra sig till punkterna 3—10, i stället för såsom nu
till punkterna 2—10. Det torde också vara ensidigt att gifva punkt 2 en
lydelse, som tydligen undantager samskolorna från tillämpning af punkten.
fJaUnder åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att förklara, att af de bestämmelser,
Jiih. till Rilnd.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.
som af Riksdagen antagits i fråga om de å åttonde hufvudtiteln under
rubriken: enskilda läroanstalter, uppförda särskilda anslag,
dels punkt 1) under afdelningen B. Bestämmelser i fråga om anslaget
till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, skall
erhålla följande ändrade lydelse:
1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en
aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000
kronor i 3:dje lönegraden;
dels ock punkterna 2 och 12 under afdelningen C. Särskilda bestämmelser
i fråga om anslaget till enskilda mellanskolor, skola erhålla följande
ändrade lydelse:
2. Inträdessökande till sådan i punkt 1 afsedd enskild skola, som
utgör öfverbyggnad på folkskolan, skall vid offentlig pröfning visa sig
innehafva det i samma punkt omnämnda kunskapsmåttet.
12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till
högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de i punkterna 3—10
stadgade villkor ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912,
på de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af
understöd från anslaget till enskilda mellanskolor, dock under förutsättning
att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna
ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp
som statsunderstödet.
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,
i nåder bifalla; och skulle proposition af den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen,
Ur protokollet:
Bfr. Sandberg.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1910:40 Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition till Riksdagen angående vissa ändringar i bestämmelserna rörande statsunderstöd till enskilda läroanstalter j s. 1 i texten