Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter

1910-03-11 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:97, Med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

1

N:o 97.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående skogsvårdsafgifter; gifven Stockholms

slott den 11 mars 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga bilagda förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Oskar Nyländer.

Bih. till Kiksd. Prof. 1910. I Sami. 1 Afd. 75 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Förslag

till

förordning angående skogsvårdsafgifter.

Med upphäfvande af nådiga förordningen den 24 juli 1903 angående

skogsvårdsafgifter med däruti sedermera gjorda ändringar, förordnas

härigenom som följer:

1 §•

För trävaror, som från landet utföras, samt för trämassa, som

här i landet tillverkas, erläggas såsom skogsvårdsafgift, för rundt, tillhugget,

sågadt eller hyfladt virke, stäfver och lådbräder tio öre för

hvarje kubikmeter fast mått, för splitt-, famn- eller kastved fem öre

för hvarje kubikmeter fast mått, för kemiskt tillverkad torr trämassa

trettiofem öre för hvarje ton samt för mekaniskt tillverkad torr trämassa

tjugufem öre för hvarje ton. För våt trämassa beräknas afgiften

till hälften af nyss angifna belopp.

2 §•

De genom dessa afgifter inflytande medel fördelas mellan landstingsområdena

efter den virkesmängd, som för tillverkning af varorna

blifvit inom de skilda områdena afverkad.

De närmare grunder, hvarefter landstingsområdena skola anses

deltaga i berörda virkesmängd, och sålunda blifva delaktiga i skogsvårdsafgifterna,

bestämmas af Kungl. Maj:t för fem år i sänder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

3

3 §•

Skogsvårdsafgift för trävaror, som till utlandet skeppas eller

landvägen föras öfver gränsen, skall uppbäras af vederbörande tulltjänsteman

i den ort, hvarifrån varorna skeppas eller där de föras

öfver gränsen, dock att, om utförseln sker å järnväg, uppbörden verkställes

vid gränsstationen. För trävaror, som genom flottning föras ur

riket, upptages skogsvårdsafgiften af kronofogden i den ort, där varorna

i flottleden nedläggas. För trämassa upptages skogsvårdsafgiften af

kronofogden i den ort, där massan tillverkas. Afgifterna redovisas

till statskontoret, om de uppburits af tullverkets tjänstemän, på tider,

som af tullstyrelsen bestämmas, och om de uppburits af kronofogde,

genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas af Kungl. Maj:t. Statskontoret har att enligt de af

Kungl. Maj:t bestämda grunder årligen verkställa fördelningen af de

influtna beloppen mellan landstingsområdena.

Denna förordning gäller icke trävaror af virke, som afverkats

inom Gottlands, Västerbottens eller Norrbottens län eller inom Sårna

socken af Kopparbergs län, och ej heller trämassa, som tillverkas inom

Gottlands län eller framställes af virke härrörande från någon af

nämnda orter.

För afgift, som jämlikt denna förordning erlagts för trävaror eller

trämassa, bevisligen härrörande från virke, hvarom nyss är sagdt, åtnjutes

restitution på de villkor och enligt de grunder, Kungl. Maj:t föreskrifver.

Om skogsvårdsafgifter för trävaror och trämassa, som utföras

från Gottlands län, är särskildt stadgadt.

Denna förordning skall lända till efterrättelse genast efter utfärdandet.

4

5 §■

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kunglig Höghet Kronprinsen-JRegenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för

utrikes ärendena samt statsrådet och chefen för finansdepartementet

anförde departementschefen, statsrådet Nyländer:

Enligt nådiga förordningen angående skogsvårdsafgifter den 24

Juli 1903 med däri sedermera, den 13 december 1907 och den 13

juni 1908, vidtagna ändringar erlägges för trävaror och trämassa, som

från landet utföras, skogsvårdsafgift, som för rundt, tillhugget, sågadt

eller hyfladt virke samt för stäfver och lådbräder utgår med 10 öre

för hvarje kubikmeter fast mått, för splitt-, famn- eller kastved med 5

öre för hvarje kubikmeter fast mått, för kemiskt tillverkad torr massa

med 50 öre för hvarje ton, för mekaniskt tillverkad torr massa med

30 öre för hvarje ton samt för våt trämassa med hälften af afgiften

för torr massa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Skogsvårdsafgifterna uppbäras i regel genom vederbörande tulltjänsteman

i den ort, hvarifrån varan skeppas eller där den föres

öfver gränsen. Afgifterna redovisas till statskontoret, hvarefter desamma

enligt af Kungl. Maj:t bestämda grunder fördelas emellan de särskilda

landstingsområdena i förhållande till den virkesmängd, som afverkats

inom de skilda områdena. Ifrågavarande förordning gäller emellertid

icke trävaror af virke, som afverkats inom Gottlands, Västerbottens

eller Norrbottens län eller inom Särna socken af Kopparbergs län, ej

heller trämassa, tillverkad af virke härrörande från nämnda orter. För

Gottlands län utgå skogsvårdsafgifter enligt särskild nådig förordning

den 13 juni 1908. Afgifterna utgöras för detta län enligt ofvan angifna

grunder för trävaror och trämassa, som skeppas från länet, vare sig

denna skeppning sker till annan svensk ort eller afser export till utlandet.

Uppbörden verkställes jämväl här af tullmyndigheterna; de

genom afgifterna inflytande medlen tillfalla länets skogsvårdskassa.

Närmare bestämmelser i fråga om sättet för uppbördens verkställande

hafva af Kungl. Maj:t blifvit genom särskilda kungörelser

meddelade (Sv. förf.-saml. 1907 n:r 124 samt 1908 n:r 172 och 173).

Under nästlidna år har uppmärksamheten riktats därpå, att skogsvårdsafgifterna,

i den form desamma för närvarande utgå, redan medfört

och framdeles möjligen komme att i ännu högre grad medföra

olägenheter för den svenska exporten af pappersmassa och tryckpapper.

Från skilda håll hafva till följd häraf gjorts underdåniga framställningar

om åtgärders vidtagande i syfte att undanrödja dessa olägenheter.

Förhållandet är följande.

Enligt den af Nordamerikas Förenta stater under år 1897 antagna Tuiitarifjiagen

tulltarifflagen skulle vid införsel till Förenta staterna tullafgifterna för 0jf

pappersmassa och tryckpapper utgå med följande belopp nämligen:

för mekaniskt tillverkad trämassa 1/13 cent per pound torr vikt, för

kemiskt tillverkad trämassa 1eller ’/6 cent per pound torr vikt, allt

efter som massan var blekt eller oblekt, samt för tryckpapper med en

afgift, som, beroende på varans värde, varierade mellan ''''/i0 cent per

pound och 15 procent af värdet. Om emellertid det land, från hvilket

de importerade varorna hade sitt ursprung, lagt exporttull eller annat

slag af exportafgift å till Förenta staterna utförd pappersmasseved,

skulle, utöfver ofvannämnda belopp, ytterligare beräknas en tilläggstull,

som för pappersmassa motsvarade exportafgiften och för tryckpapper

utgick med visst, i förhållande till exportafgiftens storlek beräknadt

belopp för hvarje pound.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Skandinaviska

cellulosaföreningens

svenska

sektion.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 97.

Tulltarifflagen af år 1897 liar under augusti månad 1909 blifvit

ersatt genom en ny lag, som under vissa förutsättningar skulle komma

att verka såsom importförbud för åtskilliga varor, bland dem pappersmassa

och tryckpapper. För de närmare bestämmelserna i sistnämnda

lag torde jag längre fram få redogöra.

I oktober 1908 afgaf amerikanska konsuln i Göteborg till sin

regering en rapport, däri han framhöll, att den i nådiga kungörelsen

den 24 juli 1903 stadgade skogsvårdsafgiften vore att betrakta såsom

en maskerad exporttull å, bland annat, pappersmasseved. Med anledning

häraf beslöto de amerikanska tullmyndigheterna i november samma

år, att bestämmelserna om tilläggstull i 1897 års tulltarifflag skulle

tillämpas vid import till Förenta staterna af pappersmassa och tryckpapper

af svenskt ursprung, dock med undantag af varor af dylikt

slag, som bevisligen härrörde från virke afverkadt inom Gottlands,

Västerbottens och Norrbottens län eller inom Sårna socken af Kopparbergs

län.

I februari 1909 anhöllo Skandinaviska cellulosaföreningens svenska

sektion samt Svenska trämasseföreningen i särskilda skrifvelser till

utrikesdepartementet om departementets bemedling i ändamål att få

nyssnämnda föreskrifter om tilläggstull å svenska varor upphäfda.

Skandinaviska cellulosaföreningens svenska sektion framhöll därvid

bland annat följande.

Den svenska skogsvårdsafgiften kunde icke rättsligen betraktas

såsom en exporttull, fastän tullverket handhade uppbördsmedlens inkasserande

åt skogsvårdsstyrelserna. Detta skedde dels för kontrollens

skull och dels för att inkasseringen skulle blifva billigare och säkrare.

Det vore ju tydligt, att för berättigande af ordet exporttull staten

skulle hafva någon inkomst af skogsvårdsafgiften, men så vore icke

förhållandet, utan den svenska lagen stadgade endast, att hvar och

en, som i vissa delar af landet afverkade skog för export, skulle betala

ett visst, efter det afverkades värde afpassadt mindre belopp till odling

af ny skog. Dessa medel tillföile icke staten, som blott inkasserade

och distribuerade dem, utan komme helt och odeladt skogsodlingsanstalterna

till godo.

Att afgiften för till trämassetillverkning afverkad ungskog utginge

efter skeppad ton trämassa, kunde visserligen gifva ett sken åt

att afgiften vore att beti’akta såsom exporttull, men detta sken försvunne,

om man betänkte, huru snart sagdt omöjlig och dyrbar kontrollen

skulle vara med annan beräkningsgrund och annat uppbördssätt.

Med afgiften afsåge man ej att på något sätt drabba trämasse
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 97.

exporten utan endast att tvinga trämassefabrikanten att bidraga till

skogsodling i den mån han afverkade yngre ståndskog. Enligt svenska

lagen vore också den befriad från afgift (genom restitution), som

exporterade trämassa tillverkad af utländskt virke. Det skulle väl då

vara en orimlighet, om Amerika toge reciprocitets- eller stralftull åt

äfven dessa många exportörer af svensk trämassa, hvilken tillverkats

af norsk eller finsk ved, men så hade dock nu beslutats.

Yore det fråga om en exporttull skulle ju i Sverige afseende icke

fästas vid vare sig råmaterialets ursprung eller orten, där produktionen

ägde rum eller dylikt, utan blott vid att varan exporterades.

Sverige vore för öfrigt icke det enda land, hvarest trämassefabrikanterna

betalade skogsvårdsafgift, utan detta skedde, ehuru ännu

frivilligt, till exempel i Norge, men afgiften uppbures där icke genom

tullverket, utan trämassefabrikanterna och sågverksägarna betalade in

beloppet på annat sätt till skogskultiveringsanstalterna. I hvarje fall

borde af amerikanska regeringen icke kunna förnekas, att all möjlighet

till debitering af extra tull vore utesluten, om uppbörden i Sverige

skedde genom annan myndighet än tullverket, till exempel genom

kronofogdarna, kommunalnämnderna eller dylikt. Ehuru det vid första

påseende icke kunde synas ruinerande för Sveriges trämasseindustri,

att tullen i Amerika höjdes med 50 öre pr ton cellulosa och 30 öre

pr ton slipmassa, så blefve dock denna tull betungande, emedan den

icke drabbade andra konkurrerande länder.

Till belysande af denna industris omfattning ville föreningen anföra

följande siffror. Den beräknade tillverkningen i Sverige för år

1909 utgjorde c:a 630,000 ton cellulosa med ett fob. värde af ungefär

82 millioner kronor förutom slipmassa till en mängd af öfver 200,000

ton med ett fob. värde af öfver 17 millioner kronor, eller omkring

100 millioner kronor tillsammans, allt angifvet i torr vikt.

Huru mycket häraf, som ginge till Amerika, kunde af föreningen

icke beräknas. En sådan beräkning finge ingalunda grundas

på officiella uppgifter, emedan stora kvantiteter, ja sannolikt största

delen af speciellt denna export såldes till mellanhänder, vanligen i

Hamburg och London, utan att därvid angåfves exportorten. Af det

anförda framginge, huru nödvändigt det vore, att snarast möjligt få

afhjälpt det ifrågavarande oförmodade hindret mot den just nu så

viktiga exporten af cellulosa till Amerika.

Svenska trämasseföreningen har i sin ofvanberörda skrift framhållit,

bland annat, följande.

Den amerikanska trämasse- och pappersindustrien, som vore

S venska

trämo88e föreningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Domänstyrelsen

den 12

maj 1909.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

mycket betydande, hämtade en väsentlig del af sitt råmaterial (pappersveden)

från Canada. I detta land började för flera år sedan höjas

röster för att åsätta pappersveden en dryg exporttull för att hindra

dess utförande och i stället befordra dess förädling till trämassa och

papper inom landet, alltså en ren exporttull för att befrämja och

skydda den inhemska industrien.

En dylik exporttull å pappersved i Canada skulle å andra sidan

blifva ett ruinerande slag för hela Förenta staternas trämasse- och

pappersindustri. Förenta staternas regering fattade därför ofördröjligen

det beslutet, att, i den händelse något land skulle åsätta en råvara

någon exporttull, skulle samtidigt importtullen i Förenta staterna

å den förädlade varan höjas med ett belopp, som motsvarade exporttullen

å råvaran.

Den s. k. skogsvårdsafgiften vore emellertid icke på något sätt

en exporttull, som upptoges för att skydda trämasse- eller pappersindustrien

i landet, och ej heller hade den upptagits för att på minsta

sätt hindra utförsel af råvaran till Amerika, dit, så vidt föreningen

hade sig bekant, någon export af pappersved aldrig ägt rum.

Föreningen, som i öfrigt åberopade hufvudsakligen samma omständigheter

som Skandinaviska cellulosaföreningen, har tillika uttalat

den förmodan, att efter införandet af skogsaccisen med tillhörande

själfdeklarationer inkasserandet af skogsvårdsafgifterna ej längre komme

att ske genom tullverket utan af de respektive kommunerna eller

annan dylik myndighet. När denna förändring i sättet för skogsvårdsafgifternas

erläggande och inkassering blifvit genomförd, syntes Förenta

staternas regering ej hafva minsta orsak eller rättighet att ålägga

svensk trämassa någon extra tull.

Konkurrensen på världsmarknaden vore, slutar föreningen, mycket

stor och skarp och äfven en i sig själf obetydlig extra utgift, som

andra konkurrerande länder ej hade, kunde blifva betungande nog för

de svenska fabrikanterna. Under sådana förhållanden anhölle föreningen,

att utrikesdepartementet måtte tydligt och klart framlägga för Förenta

staternas regering, hur obefogad och orättvis den extra importtull

vore, som nu ålagts svensk trämassa.

Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen den 12 maj 1909

afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet och därvid anfört följande.

Enligt kungörelsen den 13 december 1907, angående uppbörd af

skogsvårdsafgifter in. m., skulle sådana afgifter i vissa fall uppbäras

af kronofogde, nämligen för vara, som flottledes eller sjöledes, på annat

sätt än genom skeppning eller på ångfärja fördes ur riket. Krono
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

fogdarna torde ock vara de tjänstemän, som närmast tulltjänstemännen

skulle kunna ifrågakomma att handhafva denna uppbörd. Likväl syntes

ifråga om skogsvårdsafgifterna oöfverstigliga svårigheter möta för

uppbörd på annat sätt än det som för närvarande tillämpades. Den

vida öfvervägande mängden af de varor, för hvilka skogsvårdsafgift

erlades, skeppades nämligen till utlandet. Af de inkomna angifningsinlagorna

för år 1908 — omkring 30,000 stycken — framginge, att

skeppningen pågått hela seglationstiden från de allra flesta hamn- och

lastageplatser i riket, hvilkas antal kunde vara ganska stort inom ett

enda fögderi. Ett lastadt fartyg kunde påtagligen ej uppehållas för

uppbördens skull, i följd hvaraf uppbördsmannen hvarken kunde vara

aflägset boende från hamn- och lastageplatserna eller begränsa uppbördstiden

till vissa dagar. Äfven om kronofogdarna skulle kunna

dagligen under en stor del af året verkställa uppbörd af skogsvårdsafgifter,

vore de likväl icke lämpliga såsom uppbördsman, enär

detta skulle föranleda afsevärda resor och tidsutdräkt för dem, som

hade att erlägga dessa afgifter. Det syntes ock olämpligt att för

denna uppbörd förordna särskilda uppbördsman. För uppbörd af

ifrågavarande afgifter för vara, som skeppades till utlandet, syntes på

grund häraf ej andra än tulltjänstemän vara lämpliga. Dessa vore

lämpliga att handhafva ifrågavarande uppbörd, jämväl af den anledningen

att de vore i tillfälle att utöfva kontroll angående mängden

af den vara, för hvilken skogsvårdsafgift skulle erläggas. Domänstyrelsen

kunde på grund af det anförda icke framlägga något förslag angående

uppbärande af skogsvårdsafgifterna på annat sätt än genom landets

tullmyndigheter, utan hölle före, att lämpligaste och helt visst det

enda lämpliga sättet för denna uppbörd vore det, som nu tillämpades.

Generaltullstyrelsen har uti den 31 augusti 1909 afgifvet underdånigt

utlåtande i ämnet uttalat såsom sin åsikt, att då skogsvårdsafgifterna

skulle utgå nästan uteslutande för allenast sådana skogsvårdsprodukter,

som utfördes till utlandet, och afgifterna därför borde

debiteras och gäldas vid själfva exporttillfället, vid hvilket tillfälle

verksammaste medel för deras indrifvande stode till buds, afgifterna

lämpligen icke kunde uppbäras på annat sätt än som för närvarande

ägde rum. Annorlunda skulle emellertid enligt styrelsens mening förhållandet

blifva, om skogsvårdsafgifterna skulle utgå efter afverkad

virkesmängd och de särskilda beloppens storlek grundas såväl på

offentlig taxering som på vederbörandes deklaration.

Bih. till lliksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft.

Generaltullstyrelsen

den

SI augusti

1909.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

TulUarifflagen

af är 1909.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Såsom jag härofvan redan antydt, hafva förhållandena kommit

ändradt läge genom den af Förenta staterna i augusti 1909 antagna

nya tulltarifflagen. Enligt bestämmelserna i denna lag beräknas tullafgifterna

å pappersmassa och tryckpapper hufvudsakligen på samma

sätt som enligt den äldre lagen. Därvid är dock att märka att tilläggstullen,

som enligt den äldre lagen skulle drabba varor från främmande

land, för den händelse detta land lagt exporttull eller annan exportafgift

å till Förenta staterna utförd pappersmasseved, enligt den nya

lagen skall utgå, därest ursprungslandet lagt exporttull eller annan

exportafgift å tryckpapper, pappersmassa eller ved ansedd för tillverkning

af pappersmassa, och detta vare sig exportafgiften afser utförsel till

Förenta staterna eller annat land. Därtill kommer att införseln till

Förenta staterna af mekaniskt tillverkad pappersmassa enligt den nya

lagen sker helt och hållet tullfritt från sådana länder, som icke belägga

tryckpapper, mekanisk massa eller ved afsedd för tillverkning af

pappersmassa med någon sorts exportafgift eller på annat sätt söka

hindra utförseln af dylika artiklar. Beträffande vissa andra papperssorter

än tryckpapper hafva tullsatserna blifvit i den nya lagen rätt

afsevärdt höjda.

De bestämmelser, för hvilka jag sålunda redogjort, utgöra emellertid

endast en minimitariff. I den nya lagen har införts bestämmelser

jämväl om en maximitarilf och häri ligger den väsentliga skillnaden

emellan de båda tarifflagarna. Enligt maximitariffen skola från och

med den 1 april innevarande år alla till Förenta staterna importerade

varor beläggas, förutom med tull enligt minimitariffen, jämväl med ett

ytterligare tullbelopp motsvarande 25 procent af varans värde. Förenta

staternas president har dock erhållit bemyndigande att suspendera

maximitariffens tillämpning bland annat för varor införda från främmande

land, som icke vare sig genom exportafgift eller annorledes

söker obehörigen hindra utförseln till Förenta staterna. Detta suspenderande

kan emellertid af presidenten under vissa förutsättningar återkallas.

Har sådant återkallande skett för varor från visst främmande

land, blifva varor från detta land efter förloppet af nittio dagar från

återkallandet underkastade maximitariffens bestämmelser.

Af till utrikesdepartementet ingånget meddelande framgår, att

de amerikanska tullmyndigheterna under hösten 1909 beslutat, att, i

enlighet med den nya lagens minimitariff, trämassa och tryckpapper,

som till Förenta staterna importeras från Sverige med undantag af

Gottlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Särna socken i

Dalarna, skola vara underkastade, utöfver den vanliga tullafgiften, jämväl

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

tilläggstull motsvarande skogsvårdsafgiftens belopp. Till frågan, huruvida

jämväl maximitariffen skall tillämpas å dylika artiklar från Sverige,

återkommer jag i det följande.

I underdånig skrifvelse den 6 november 1909 har Svenska pappersbruksföreningen

anfört bland annat följande.

Sedan några år tillbaka hade papper kunnat exporteras från

Sverige till Nordamerikas förenta stater och denna export vore stadd

i lofvande tillväxt. Under år 1909 drabbades emellertid de papperssorter,

som kunnat exporteras till Förenta staterna af en ökad tullbeskattning.

Sålunda hade tullafgiften för s. k. smörpapper och dylikt

bestämts till 2 cent per pound och 10 procent af värdet, livilket

möjligen kunde förhindra vidare export dit af dylikt papper. Däremot

hade ökningen af tullen å vanligt omslagspapper från 25 procent till

35 procent af värdet visserligen försvårat, men ej omöjliggjort fortsatt

export, hvilken till och med syntes kunna blifva ökad att döma af

talrikt ingående förfrågningar och order.

Denna export hotades dock nu med fullständig tillintetgörelse, ifall

Förenta staterna funne anledning att efter den 1 nästkommande april

på import från Sverige tillämpa maximaltulltariffen — 25 procent

högre än den nu gällande minimaltariffen. Detta befarades kunna

inträffa bland annat på grund af den omständigheten, att vederbörande

myndigheter i Förenta staterna ansåge den i Sverige å exporterade

trävaror, cellulosa och trämassa utgående skogsvårdsafgiften vara en

exporttull, emedan den pålades exporterade varor och uppbures af

tulltjänstemän.

Oaktadt utrikesdepartementets handelsafdelning gjort stora ansträngningar

för att förhindra det, hade skogsvårdsafgiften redan

föranledt Förenta staternas myndigheter att i enlighet med där

gällande bestämmelser pålägga importen af vissa pappersslag en tilläggstull,

som visserligen något förminskade nettoförsäljningsvärdet, men

dock ej förhindrade exporten. Skulle emellertid skogsvårdsafgiften eller

andra omständigheter föranleda, att maximaltulltariffen tillämpades

med afseende på svenskt papper, så blefve all export omöjliggjord.

Denna export vore för flera svenska pappersbruk mycket nödvändig

och redan nu ej obetydande. Enligt ingångna rapporter utgjordes den

direkta exporten från svenska pappersbruk till de Förenta staterna:

Svenska

pnppersbruks
föreningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

Domän - styrelsen den

17 november

1909.

Fritt Göteborg.

för tiden 7i 08 t. o. m. 30/6 08 kg. 3,686,905 kr. 898,506,1 c

» » „ „ 31/i3 „ „ 4,654,666 „ 1,105,127,88

» „ Vi 09 „ 3% 09 ,, 7,806,860 „ 1,834,778,07.

Dessutom hade säkerligen svenskt papper i obekant mängd exporterats

till Förenta staterna af utländska mellanhänder, hvilka köpte

i fast räkning men ej uppgåfve hvart varan transiterades.

Af de anförda siffrorna framginge, att exporten ökats successift

och att den för året 77 1908 — 77 1909 utgjorde i värde tillsammans

kronor 2,939,905,9 5.

Under nuvarande förhållanden och med den stora konkurrens,

som gjorde sig gällande å pappersmarknaden, vore det mycket skadligt

för den svenska pappersindustrien, om exporten på Nordamerikas förenta

stater plötsligt omintetgjordes.

Importörer i Förenta staterna af svenskt papper vore för närvarande

oroliga och vågade ej afsluta uppgörelser om leveranser af

svenskt papper för någon tid framåt af fruktan för att maximaltariffen

kunde blifva tillämpad på detta papper. Af denna anledning vore det

angeläget, att det snarast möjligt blefve fastställdt, huruvida svenskt

papper allt framgent komme att tullbehandlas efter minimaltariffen

eller ej. Kunde ej så ske i god tid före den 1 nästkommande april

vore det att befara, att de amerikanska kunderna träffade aftal om

leveranser med tillverkare utom Sverige.

Svenska pappersbruksföreningen hade därför å sitt möte den 28

oktober 1909 beslutat, att hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhålla, att

åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas, för att den nuvarande skogsvårdsafgiften

borttoges i dess nuvarande form och ersattes med en

beskattning, som ej kunde föranleda till att myndigheterna i Förenta

staterna betraktade den såsom exporttull å trä och fabrikater däraf,

samt att Kungl. Maj:t i öfrigt måtte undanrödja andra möjligen befintliga

anledningar till att Förenta staterna kunde finna sig föranlåtna att

mot Sverige tillämpa maximaltulltariffen.

Häröfver har domänstyrelsen den 17 november 1909 afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande samt därvid uttalat följande.

De åtgärder, hvilka skulle kunna främja det af pappersbruksföreningen

i dess förberörda skrift afgifna syftet, skulle kunna bestå

däri, att allenast själfva uppbörden af skogsvårdsafgifterna ordnades

på annat sätt. Då styrelsen i sitt förenämnda underdåniga utlåtande

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

den 12 maj 1909 förklarat sig icke vara i tillfälle att framlägga något

förslag angående uppbärande af skogsvårdsafgifterna på annat sätt än

genom landets tullmyndigheter, hade styrelsen utgått från den förutsättningen,

att uppbörden skulle ske samtidigt med skeppningen.

Ansåges detta ej nödigt, skulle uppbörden t. ex. halfårsvis kunna ske

genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande på grund af för hvarje

halfår af tulltjänstemannen lämnade uppgifter om exportörer, mängd

af utförda varor, hvarför sådan afgäld skulle erläggas, samt afgäldens

belopp. Det kunde likväl ifrågasättas, huruvida icke en sådan oväsentlig

förändring skulle uppfattas såsom allenast ett försök att maskera den

afgäld, som af Nordamerikas förenta stater ansåges vara en exporttull.

I sak vore ju ej heller någon ändring genomförd, hvarför styrelsen ej

funne sig kunna förorda en sådan åtgärd.

Den åtgärd i sak, som i detta fall borde vidtagas för ernående af

det afsedda målet, vore, att bestämmelse meddelades om, att skogsvårdsafgifterna

skulle utgå för ifrågavarande varor, icke allenast då de exporterades,

utan äfven då de vunne användning inom landet. På sådant

sätt blefve det ej möjligt att karakterisera skogsvårdsafgiften såsom

exporttull.

Härvid finge emellertid undantag göras för skogsägarens husbehof

af skilda virkesslag. Det kunde äfven ifrågasättas, huruvida icke under

sådan förutsättning, som ofvan sagts, famn- eller kastved borde alldeles

fritagas från skogsvårdsafgift. Den kastved, som utfördes från landet

och därvid nu vore föremål för skogsvårdsafgift, utgjorde en relatift

ringa mängd, exempelvis under år 1907 enligt kommerskollegii underdåniga

berättelse rörande handel allenast 54,200 kubikmeter, med en

häremot svarande skogsvårdsafgift af 2,710 kronor. Det torde ej vara

af betydelse att söka åt skogsvårdsstyrelserna bevara ett sådant belopp

genom att lägga någon viss ringa afgift på afl inom landets skogar

upphuggen och till försäljning afsedd kastved, vare sig den exporterades

eller användes inom landet. Vedhandeln vore tillika så svår att kontrollera,

att anordnandet af en sådan kontroll ej kunde ens ifrågasättas

för att åt skogsvården bevara ett så ringa belopp, som det angifna.

Famn- eller kastved torde alltså böra helt och hållet befrias från skogsvårdsafgift,

därest sådan afgift skulle åsättas jämväl annat virke än

det som exporterades.

Kontrollen öfver mängden af inom landet användt virke af annat

slag komme äfven att medföra svårigheter, likaså uppbörden af skogsvårdsafgifter

för dylikt virke. Härför kräfdes sannolikt på sådant sätt

ordnade förhållanden, som blifvit nödiga vid beskattning af skog medelst

accis. Då den beslutade kommunala skogsaccisen enligt styrelsens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 97.

mening torde böra betraktas såsom en provisorisk åtgärd att gälla, intill

dess en allmän skattereform hunne blifva genomförd, syntes det för

närvarande ej vara lämpligt att fortsätta på denna väg, så framt det

kunde undvikas.

Enklast ställde sig lösandet af det nu föreliggande spörsmålet,

om den ifrågasatta ändringen angående skogsvårdsafgifterna kunde

begränsas till allenast trämassa, hvilken ock närmast afsåges, när fråga

vore om export till Nordamerikas förenta stater. Trävaror infördes

nämligen icke från Sverige till berörda stater men väl pappersmassa,

dock ej heller sådan i större mängd. Under åren 1907 och 1908 hade

enligt kommerskollegii uppgifter denna utförsel uppgått till nedan

angifna belopp:

kemisk, torr .......

,, våt.........

mekanisk, torr ...

,, våt ....

år 1907

12,817,511 kg.

173,150 „

66.040 „

år 1908

17,229,026 kg.

40.000 „

60.000 „

41,452 .,

Därest ändringen angående skogsvårdsafgifterna kunde begränsas

på ofvan angifvet sätt, i livilket fall uppbörden af skogsvårdsafgiften

för trämassa borde ske genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

förslagsvis efter utgången af hvarje år för den under det förflutna året

tillverkade massan efter tillverkarens deklaration, vore saken relatift

lätt ordnad. Beloppet af den afgift, som borde erläggas för inom riket

tillverkad trämassa, borde under sådan förutsättning afpassas så, att

skogsvårdsafgifterna för all trämassa blefve ungefär lika stor som de

nu inflytande skogsvårdsafgifterna för exporterad sådan massa, med

iakttagande af att afgiften per ton torr massa, likasom nu vore fallet,

blefve ett rundt tal. Det kunde emellertid jämväl ifrågasättas, huruvida

afgälderna för kemisk och mekanisk massa borde allt framgent förhålla

sig till hvarandra såsom 50 till 30.

Utförseln af trämassa utgjorde under åren 1907 och 1908 enligt

kommerskollegii uppgifter nedanstående belopp:

1907

1908

kemisk, torr............ 321,470,274 kg.

„ våt........... 35,763,960 „

mekanisk, torr...... 59,366,288 ,,

„ våt......... 114,246,432 „

362,677,026 kg.

37,333,918 „

54,414,336 „

109,322,257 „

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 97.

Häremot svarande skogsvårdsafgifter hade beräknats uppgå till:

1907

för kemisk, torr ...

„ » ™t......

,, mekanisk, torr

„ „ våt

160,735: 14 kronor

8,940: 49 „

17,809: 89 „

17,136:96 „

eller tillsammans 204,622: 48 kronor

1908

181,338: 51 kronor

9,333: 48 ,,

16,324: 30 „

16,398: 34 „

223,394: 6 3 kronor.

År 1907 hade hela mängden af den trämassa, som nämnda år

inom landet tillverkats, uppgått till nedanstående belopp:

kemisk, torr......

,, våt ......

mekanisk, torr

,, våt...

344,397,247 kilogram

202,186,845 „

66,958,315

298,049,715 „

Hade denna trämassa åsatts en skogsvårdsafgift för hvarje ton af

36 öre för kemisk torr och 22 öre för mekanisk torr massa samt

hälften af dessa belopp för våt massa, hvilka tal förhölle sig till hvarandra

likasom 50 till 30, skulle sammanlagda beloppen af dessa afgifter

hafva för år 1907 utgjort:

för kemisk, torr ..

>, „ våt......

,, mekanisk, torr

„ „ våt

123,983: — kronor

36,393: 63 „

14,730: 82 „

32,785: 46 „

eller tillsammans 207,892: 91 kronor.

Detta sistnämnda belopp komme de för den utförda trämassan

ofvan beräknade skogsvårdsafgifterna för år 1907 så nära, att de nu

gällande afgifterna per ton skeppad massa syntes kunna utbytas mot

de sålunda föreslagna, därest skogsvårdsafgift komme att åsättas all

trämassa, som inom landet tillverkades, och därest förhållandet mellan

afgäldernas belopp för kemisk och mekanisk massa ansåges fortfarande

böra vara 50 till 30. Dessa tal hade emellertid betingats däraf, att

vid tiden för afgäldernas bestämmande prisen å kemisk och mekanisk

massa förhållit sig till hvarandra såsom 5 till 3. Nu vore detta förhållande

i prisläget mycket ändradt, i det särskildt priset å den kemiska

massan sjunkit. Förhållandet mellan prisen för de olika slagen af

trämassa vore för närvarande ungefär lika med 4 till 3. Det skulle

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegium,

den

25 november

1909.

Svenska

cellulosaföreningen

m. fl.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

därför vara rättare att vid en eventuell ändring af skogsvårdsafgiften

för pappersmassa på ofvan ifrågasatt sätt bestämma densamma till 35

öre för hvarje ton kemisk torr massa och 25 öre för hvarje ton

mekanisk torr samt hälften af dessa belopp för våt massa. Tillämpades

dessa tal å sammanlagda beloppen af under år 1907 inom landet tillverkad

trämassa, erhölles nedanstående summor:

för kemisk, torr .............................. 120,539: 03 kronor

„ „ våt ............................... 35,382: 69 „

„ mekanisk, torr ........................ 16,739: 5 7 ,,

„ „ våt ........................... 37,256:21 „

eller tillsammans 209,917: 50 kronor.

Denna summa stode äfven den för exporterad massa under år

1907 beräknade skogsvårdsafgiften, 204,622: 4 8 kronor, så nära, att

beloppen 35 och 25 öre skulle kunna utbytas mot nu gällande skogsvårdsafgifter

för kemisk och mekanisk massa, därest skogsvårdsafgift

komme att åsättas all trämassa, som inom landet tillverkades.

Under åberopande af den sålunda lämnade utredningen har

domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t i anledning af förevarande

framställning från svenska pappersbruksföreningen måtte aflåta proposition

till Riksdagen angående sådan ändring af nådiga förordningen

den 24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter,

att skogsvårdsafgift ■ må komma att utgå för all trämassa, som

tillverkas inom riket, med 35 öre för hvarje ton kemiskt tillverkad

torr massa och 25 öre för hvarje ton mekaniskt tillverkad torr massa,

samt för våt trämassa med hälften af nyss angifna belopp;

att uppbörden af dessa afgifter må ske genom Kungl. Maj:ts

befallningshafvande efter utgången af hvarje år för det under nästförflutna

året tillverkade beloppet af skilda slag af trämassa; samt

att vederbörande fabrikanter af trämassa förklaras skyldiga att

angående beloppet af utaf dem tillverkad trämassa afgifva deklaration.

Uti särskildt yttrande den 25 november 1909 bar kommerskollegium

förklarat sig biträda domänstyrelsens berörda hemställan.

Den 30 november 1909 ingafs till Kungl. Maj:t en underdånig

skrifvelse från Svenska cellulosaföreningen, Svenska trävaruexportföreningen

och Svenska trämasseföreningen. I denna skrifvelse anföres,

bland annat, följande.

Pappersmasseindustrien i Sverige hade under senare tid visat en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

betydlig utveckling. Tillverkningen af kemisk massa hade sålunda

under åren 1900—1909 ungefär tredubblats och tillverkningen af

mekanisk massa mer än fördubblats. Produktionsförmågan hos de för

närvarande i gång varande fabrikerna uppginge till omkring 680,000

ton kemisk massa och 280,000 ton mekanisk massa, allt s. k. torr

beräkning.

Afsättningsförhållandena för pappersmassa hade emellertid under

de senaste två åren icke varit gynnsamma. Dels berodde detta säkerligen

på den allmänna depression i affärslifvet, som karakteriserat

dessa två år, dels hade Tyskland, som fordom varit en konsument af

svensk massa, till följd af starkt utvecklad inhemsk produktion i stället

öfvergått till att vara en konkurrent på afsättningsmarknaden, och

dels hade slutligen väl också just den snabba expansion, som den

svenska pappersmasseindustrien företett, varit en bidragande orsak till

nämnda förhållande.

Från de svenska pappersmassefabrikernas sida hade stora ansträngningar

gjorts att vinna ersättning för den förlorade tyska marknaden

och särskildt hade bemödandena i detta hänseende riktat sig på

Nordamerikas förenta stater, hvarest den inhemska produktionen af

pappersmassa begynt visa sig otillräcklig för landets egna behof. Dessa

bemödanden hade ej heller varit utan framgång. Exporten af pappersmassa

till Förenta staterna hade icke varit obetydlig, och från de

svenska fabrikanternas sida vore stora förhoppningar fästa vid denna

marknad. Det ville emellertid synas, som om utsikterna att vinna

insteg på densamma skulle blifva tillintetgjorda genom den nya tulltarifflagens

antagande i Förenta staterna.

Redan den förut gällande tulltarifflagen innehöll bestämmelsen,

att pappersmassa, som importerades till Förenta staterna från något

främmande land, hvilket lade exporttull eller annat slag af exportafgift

å pappersmassa eller pappersmasseved, skulle vid import till Förenta

staterna åsättas en strafftull, motsvarande exportafgiftens storlek. Då

Förenta staternas tullmyndigheter hänförde den i Sverige utgående

skogsvårdsafgiften för, bland annat, exporterad trämassa till exportafgift,

hade följden blifvit den, att för svensk pappersmassa måst erläggas

en importtull af 50 öre per ton kemisk och 30 öre per ton mekanisk

massa, från hvilken andra länders fabrikanter, alltså Sveriges konkurrenter

på den nordamerikanska marknaden, varit befriade. Till följd

af bestämmelserna i den nya tulltarifflagen komme från Sverige exporterad

mekanisk massa att i Förenta staterna drabbas af en importtull af

Bih. till Riksd. Prof. 1910■ 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

tillsammans omkring 7 kronor 30 öre per ton. Redan nu nämnda

tullsatser gjorde det omöjligt för svenska fabrikanter att konkurrera

med andra pappersmasse-exporterande länder i mekanisk massa, och

försvårade, enligt hvad erfarenheten redan visat, i hög grad afsättningen

äfven af kemisk massa. Fara vore emellertid för handen, att äfven

afsättningen af kemisk massa skulle från och med den 1 april 1910

blifva alldeles omöjliggjord, om maximaltulltariffen komme att tillämpas

å svensk trämassa.

Vid dessa förhållanden hade föreningarna ansett sig böra i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga

åtgärder till förekommande af, att ifrågavarande strafftullbestämmelser

blefve bragta i tillämpning beträffande svensk pappersmassa. I sakens

nuvarande läge hade föreningarna ej kunnat se mer än en utväg att

på ett betryggande sätt förekomma den hotande faran, och denna

utväg vore att förändra bestämmelserna om skogsvårdsafgift, så att

denna ej vidare kunde betraktas och behandlas såsom en exportafgift.

Detta skulle efter sökandenas uppfattning lämpligast låta sig göra på

det sätt, att afgiften ej vidare upptoges för exporterad trämassa, men

däremot för allt virke, som inom landet afverkades, vare sig virket

eller däraf framställd vara förbrukades inom landet eller exporterades;

dock med undantag för virke, som användes till husbehof.

Det kunde förutses, att denna tanke skulle möta invändningar

från sådana inhemska virkesförbrukare, som hittills icke behöft räkna

med en dylik afgift. Till sådana inhemska virkesförbrukare vore i

främsta rummet att räkna järntillverkningsindustrien, hvilken dels direkt,

dels i form af träkol förbrukade högst betydande kvantiteter virke.

Enligt gjorda beräkningar uppginge järntillverkningens virkesförbrukning

till nära 6 miljoner kubikmeter årligen, under det att pappersmasseindustrien

och sågverksindustrien förbrukade respektive 414 och 7

miljoner kubikmeter. Eu annan industri, som för närvarande vore

befriad från skogsvårdsafgiften, vore papperstillverkningen. Såge man

saken från skogsvårdssynpunkt, syntes emellertid näppeligen anledning

finnas att göra åtskillnad mellan det virke, som förbrukades inom

landet och det, som exporterades, utan torde med allt skäl böra uppställas

det kraf, att all virkesförbrukande industri borde lämna sin

tribut till skogsvården. Det nuvarande systemet hade gifvetvis till

följd, att i många län tillgången på skogsvårdsmedel icke stode i proportion

till virke sförbrukningen. Det hade t. ex. beräknats, att inom

Örebro län industriens årliga virkesförbrukning uppginge till omkring

1 Va miljon kubikmeter, däraf emellertid omkring 1 V4 miljon åtginge

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

föi’ järntillverkningen och alltså för närvarande icke lämnade något

bidrag till skogsvården. Äfven inom Västmanlands och Kopparbergs

län folie den vida största delen af den årliga virkesförbrnkningen på

järn tillverkningen. Att också på flera håll skogsvårdsstyrelserna ansett

sig hafva otillräckliga medel till sitt förfogande, vore ju välbekant,

och detta förhållande hade inom Riksdagen föranledt motioner i syfte

att förskaffa bidrag till de på skogsvårdsmedel fattiga länen från sådana

län, som ansetts hafva öfverflöd. Den riktiga utvägen att tillgodose

de behöfvande länen vore därför att genomföra grundsatsen om skyldighet

för all skogsförbrukande industri att likformigt bidraga till skogsvården.

Måhända skulle invändningar mot förslaget också möta från annat

håll. Vore den tankegång riktig, som gjorts gällande under behandlingen

af den år 1909 antagna lagen om skogsaccis, nämligen att afgifter,

som lades å afverkadt virke, oberoende af hvem som i första

hand hade att erlägga dem, till slut i större eller mindre grad komme

att drabba jordägarna, skulle en omläggning af skogsvårdsafgiften i den

angifna riktningen i större eller mindre mån innebära en ökad tunga

för ägarne af skogsmarken. Emellertid syntes en lämplig utväg för

handen att bereda ägarne af skogsmarken ersättning för den ökade

tunga, som eventuellt komme att drabba dem, nämligen genom att

gifva ägaren företrädesrätt att för skogsvårdsändamål erhålla bidrag

ur de skogsvårdsafgifter, som utgått för virke från hans mark. Ett

dylikt system hade nyligen genom lag den 8 augusti 1908 införts i

Norge. All anledning vore att antaga, att ett sådant system skulle

verka till skogsvårdens fromma, men det torde ej kunna användas i

Sverige, med mindre skogsvårdsafgifternas upptagande anförtroddes åt

lokala myndigheter. Om likväl, såsom nu ifrågasatts, afgiften upptoges

för allt virke utom husbehofsvirke, läge det i sakens natur, att inkasserandet

finge anförtros åt lokala myndigheter. Detta torde emellertid

ej möta svårigheter, sedan genom lagen om skogsaccis ett system

för afgifters upptagande kommunvis på förhand vore iordningställdt,

hvilket med obetydliga jämkningar syntes vara användbart äfven för

upptagande af skogsvårdsafgifter.

Öfver sistberörda framställning har domänstyrelsen den 29 november

1909 afgifvit infordradt utlåtande och därvid anfört.

I syfte att trygga afsättningen af svensk trämassa på Förenta

staterna hade sökandena föreslagit, ej blott att sättet för uppbörden

af skogsvårdsafgifter skulle omläggas, utan ock att ett helt nytt system

skulle tillämpas för skogsvårdsafgifternas utgående, hvarigenom allt

Domiinstyreleen

den

29 november

1909.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

virke, som inom landet afverkades för andra ändamål än husbehof,

skulle komma att åsättas sådan afgift.

Ehuru goda skäl kunde anföras för det sålunda framställda förslaget,

mot hvars förra del eller sättet för uppbörden domänstyrelsen

ej hade något att erinra, därest det ifrågasatta systemet för afgäldernas

utgående komme att antagas, ansåge sig domänstyrelsen dock böra

erinra, att det ifrågasatta systemet innebure en så genomgripande

förändring, att det skulle tarfva eu mycket grundlig utredning, förr

än det kunde anses färdigt att framläggas för Riksdagen. Skogsvårdsafgifternas

storlek borde nämligen grundas icke allenast på den mängd

virke, som inom landet afverkades, utan ock på dettas värde per kubikenhet

äfvensom på i hvad mån afverkning af skilda virkesslag vore

ägnad att främja en god skogsvård.

Med afseende på virkets värde per kubikenhet kunde nämnas,

att vissa slag af virke hade svårt att bära äfven en lindrig skogsvardsafgift.

Hit hörde vindfällda och torra träd af smärre dimensioner,

gallringsvirke och affallsvirke efter afverkning af timmer och annat

värdefullare virke. Tillgodogörandet af dylika mindre värdefulla virkesslag

borde ej hindras, emedan beståndens vård och föryngring härpå

skulle blifva lidande. Affallsvirket användes hufvudsakligen till kolning,

och det hade genom en lång erfarenhet ådagalagts, att kolningen vore

i synnerligen hög grad ägnad att befrämja god skogsåterväxt och

rationell skogsvård. Härom bure de vackra skogsbestånd vittnesbörd,

hvilka följt kolningen i spåren och uppvuxit inom våra bergsbrukstrakter.

Då kolningen alltså i och för sig befrämjade skogsvården,

kunde det vara tvifvel underkastadt, huruvida det virke, som användes

till kolning, borde påläggas skogsvårds afgift. Om kolningen härigenom

begränsades, vore det fara värdt, att en dylik afgift blefve skogsvården

mera till men än till gagn.

Äfven andra synpunkter, såsom den inhemska förädlingsindustriens

befrämjande med mera, borde beaktas och utredas, förr än det ifrågasatta

nya systemet för skogsvårdsafgifters utgående finge ifrågakomma

att ersätta det för få år sedan antagna. Skogsvårdsatgiften å varor,

som utfördes från landet, vore nämligen ägnad att främja vår egen

förädlingsindustri. Genom att påföra skogsvårdsafgift å allt virke,

som för annat ändamål än husbehof afverkades, komme däremot den

förädlingsindustri, som använde trä såsom råmaterial, att få bära sådana

avgifter, hvilket möjligen icke vore till gagn för att åt vår växande

befolkning skaffa arbete och utkomst inom egna landamären.

Jämväl för ernående af det mål, som gifvit anledning till nu

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 97.

förevarande framställning, nämligen att undanrödja de hinder, som

förefunnes eller kunde uppstå för utförsel till Amerikas förenta stater

af svensk trämassa, ansåge styrelsen det förslag, som i styrelsens förberörda

underdåniga utlåtande den 17 november 1909 framställts, vara

tillfyllest. Detta förslag hade tillika den fördelen framför det nu

ifrågasatta, att det syntes hinna i så god tid utredas och slutbehandlas^

att ett beslut kunde föreligga så tidigt före den 1 nästkommande

april, att vår handel på Amerikas förenta stater med papper och

pappersmassa icke behöfde blifva lidande och framför allt att en befarad

strafftull icke kunde hinna drabba varor af sådana slag, som utfördes

till Förenta staterna.

Domänstyrelsen vidhölle därför sitt förslag i sistberörda underdåniga

utlåtande och åberopade sin därvid lämnade utredning såsom

yttrande jämväl i nu förevarande ärende.

Till följd af nådig remiss har jämväl kommerskollegium den 2

december 1909 afgifvit underdånigt utlåtande med anledning af ofvannämnda

utaf Svenska cellulosaföreningen med flere gjorda framställning

och därvid uttalat, att denna framställning om ett helt nytt system

för skogsvårdsafgifternas utgående icke kunde eller borde genomföras

utan en omsorgsfull utredning, för hvilken tillräcklig tid nu icke

förefunnes. Om därför kollegium med vidhållande af sin i ofvan

omförmälda underdåniga utlåtande af den 25 november 1909 uttalade

mening, instämde i det slut, hvartill domänstyrelsen nu senast kommit,

ville kollegium dock för sin del betona nödvändigheten af att utredning

om lämpligaste sättet för skogsvårdsafgifternas utgående snarast

möjligt måtte företagas, så att icke i något fall eller på något håll

Sverige måtte i framtiden utsättas för repressalier af det slag, som

nu förekommit och kunde förekomma från Förenta staterna.

I enahanda syfte som här ofvan omförmälda framställningar hafva

dylika inkommit från handelskammaren i Göteborg, från Karlstads

handelsförening och från Göteborgs börssällskap.

Den uppfattning, som gjort sig gällande inom Förenta staterna

och enligt hvilken de på grund af nådiga förordningen den 24 juli 1903

utgående skogsvårdsafgifterna skulle vara att betrakta såsom eu å

vissa skogsprodukter lagd exportafgift, har, såsom de i ärendet gjorda

framställningarna utvisa, gifvit anledning till farhågor, att den nya tulltarifflagens

maximitariffer skulle komma att från och med den 1 april

1910 tillämpas å varor införda från Sverige. Emellertid har numera,

Kommerskollegium

den

2 december

1909.

Handelskammaren

i

Göteborg m. fl.

Proklamation

den 29

januari 1910.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 97.

enligt meddelande från Kungl. Maj:ts beskickning i Washington, Förenta

staternas president genom proklamation den 29 januari innevarande år

föreskrifvit, att tullbehandling af varor med svenskt ursprung skall,

jämväl efter ingången af april månad 1910, ske endast efter tullagens

minimitariff. Enligt beskickningens meddelande är denna proklamation

Så att förstå, att svenska varor visserligen skola vara fria från maximitullen,

25 procent af varans värde, men att, så länge skogsvårdsafgift

enligt hittills gällande bestämmelser, upptages i Sverige, pappersmassa och

tryckpapper, som härifrån införas till Förenta staterna, komma att, utöfver

den för varorna föreskrifna normala tullsatsen, såsom hittills beläggas

med en skogsvårdsafgiften motsvarande tilläggstall.

Nuvarande Till upplysning angående tillverkningen under senare år i Sverige

oca"export trämassa äfvensom beträffande utförseln af sådan massa samt af

tryckpapper till främmande länder, särskildt Nordamerikas förenta stater,

har jag låtit verkställa nedan införda utdrag ur kommerskollegii

berättelser. Rörande tillverkningen af tryckpapper saknas specifika

uppgifter.

Trämassa.

Tillverkning.

Kemisk torr .......................

» våt...........................

[Mekanisk torr .....................

» våt.....................

1 9 0 5.

1 9

0 6.

1 9

0 7.

1 9 0 8.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

1 Värde.

Kilogram.

Värde.

266,583,115

180,907,473

65,204,078

244,187,971

33,722,953

7,730,460

4,054,781

7,250,966

288,960,205 37,042,310

141,494,036 : 8,567,423

57,602,069 3,627,360

261,679.412 ! 8,060,945

344,397,247

202,186,845

66,958,315

298,049,715

43,728,287

11,771,316

4,684,600

9,718,346

423,154,005

224,774,374

60,480,691

306,359,598

51,812,287

12,954,885

4,500,798

10,310,940

Summa

706,882,637

52,759,160

749,735,722

57,298,038

911,592,122

69,902,549

1,014,768,668

79,578,910

Utförsel.

! Kemisk torr .......................

239,614,441

34,744,094

253,786,747

36,799,078

321,470,274

45,970,249

362,677,026

48,961,399

» våt...........................

22,980,304

1,666,072

23,677,786

1,716,639

35,763,960

2,503,477

37,333,918

2,426,705

Mekanisk torr .....................

48,734,741

3,655,106

53,950,027

3,938,352

59,366,288

5,342,966

54,414,336

4,897,290

» våt........................

72,506,625

2,537,732

83,396,341

2,752,079

114,246,432

4.912,597

109,322,257

4,482,213

Summa

383,836,111

42,603,004

414,810,901

45,206,148

530,846,954

58,729,289

563,747,537

60,767,607

Utförsel till Nordamerikas

förenta stater.

Kemisk torr ........................

8,152,438

1,182,104

7,051,373

1,022,449

12,817,511

1,832,904

17,229,026

2,325,919

» våt ..........................

120,000

8,700

—

—

173,150

12,120

40,000

2,600

Mekanisk torr .....................

6,050

454

45,780

3,342

66,040

5,944

60,000

5,400

» våt........................

-

—

—

—

—

—

41,452

1,700

Summa

8,278,488

1,191,258

7,097,153

1,025,791

13,056,7011

1,850,968

17,370,478

2.335,619|

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

23

Sammandrag.

Tillverkning.

Utförsel.

Utförsel till Amerika.

Kilogram. Värde.

Kilogram, j Värde.

Kilogram, j Värde. .

1903 ...................................

706,882,637 j.32,759,160

383,736,111 42,603,004

8,278,488 1,181,258!

1906 ....................................

749,735,722 57,298,038

414,810,901 45,206,148

7,097,153; 1,025,791

■ 19o7 ....................................

911,592,122 69,902,546

530,846,954 58,829,289

13,056,701 1,850,968

Il908 ...................................

1,014,768,668|79,578,910

563,747,537 60,767,607

17,370,478, 2,335,619

Tryckpapper.

Utförsel.

Utförsel till Amerika.

Kilogram

Värde

Kilogram

Värde

1907 ............

50,975,042

10,195,008

127,474

25,495

1908 .............

48,845,563

9,280,657

39,327

7,472 |

Anm. Specifika uppgifter för tiden före 1907 saknas.

Beträffande särskildt trämassan framgår åt förestående siffror, att

vår utförsel af massa till Förenta staterna under tiden 1905—1908 mer

än fördubblats samt att värdet af denna export, som år. 1905 utgjorde

2,2 4 % af värdet utaf hela tillverkningen, år 1908 uppgick till 2,9 3 %

af sistnämnda värde.

De rörande exporten till Förenta staterna ofvan upptagna siffrorna

angifva emellertid endast den direkta exporten från Sverige. Beträffande

de mycket betydande kvantiteter af nu ifrågavarande varor,

som till Amerika transiteras öfver, bland annat, Hamburg och London

hafva några tillförlitliga uppgifter tydligen ej kunnat erhållas. Jag

anser mig emellertid i detta sammanhang böra meddela, att Svenska

handelskammaren i Newyork uti ett mig förevisadt bref till en svensk

affärsman trott sig kunna sätta värdet af från Sverige till Förenta staterna

årligen införd pappersmassa och papper så högt som till 15 miljoner kronor.

Det torde vara öfverflödigt att här närmare ingå på de skäl, som

kunna anföras gent emot den amerikanska uppfattningen om skogsvårdsafgifternas

karaktär. Att dessa afgifter icke äro eller någonsin

afsetts att utgöra exporttull å vissa skogsprodukter lärer enligt svensk

Departementa
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

åskådning vara tillit klart. De underhandlingar, som genom svenska

beskickningen i Washington vid upprepade tillfällen förts i denna fråga

med de amerikanska myndigheterna, hafva emellertid gifvit vid handen,

att skogsvårdsafgifterna enligt amerikansk uppfattning otvifvelaktigt

vore att anse såsom exportafgifter.

Genom den af mig härofvan lämnade redogörelsen framgår, att

nämnda uppfattning om skogsvårdsafgiftens natur vållat afsevärda svårigheter

för vår export af pappersmassa och tryckpapper till Förenta

staterna. De framställningar, som i ärendet gjorts om vidtagande

af åtgärder till undanrödjande af dessa svårigheter, synas mig också i

hög grad behjärtansvärda. I dessa framställningar hafva betonats dels

den olägenhet, som tillskyndats svenska exportörer genom den skogsvårdsafgiften

motsvarande tilläggstullen å pappersmassa och tryckpapper

med svenskt ursprung, från hvilken tilläggstull andra, med Sverige konkurrerande

länder äro befriade, dels ock den förlamande inverkan, som

maximitariffens tillämpande gent emot Sverige skulle komma att utöfva

å vår export af nämnda varor till Förenta staterna. Genom Presidentens

ofvan omförmälda proklamation har visserligen bestämts, att minimitarifiens

tullsatser skola tillämpas å svenska varor jämväl efter

ingången af april månad 1910; dock ber jag härvid få erinra, att det

medgifvande, som sålunda gjorts, gäller endast tillsvidare och att detsamma

följaktligen kan komma att framdeles återkallas. Äfven om

så ej skulle ske, lärer emellertid blotta möjligheten af maximitariffens

tillämpning emot Sverige verka till hinder för vår export till Förenta

staterna. Till stöd för denna uppfattning torde det tillåtas mig meddela,

att redan under hösten 1909 amerikanska importörer fordrat, att

exportörer i Sverige skulle ikläda sig risken för den tullförhöjning, som

genom maximitariffen skulle kunna inträda, hvilket haft till följd att

några kontrakt för längre tid om leveranser till Amerika af pappersmassa

och tryckpapper icke kunnat afslutas. För ett tryggande af våra

affärsförbindelser med Förenta staterna torde följaktligen vara nödigt

vidtaga åtgärder därhän att skogsvårdsafgifterna icke vidare skulle kunna

i Förenta staterna betraktas såsom exportafgift af ett eller annat slag.

För vidtagande af sådana åtgärder talar jämväl den ofvan åberopade

omständigheten, att skogsvårdsafgiften redan nu förorsakar, att

svenska varor af ifrågavarande slag vid införsel till Förenta staterna

beläggas med en tilläggstull, från hvilken de eljest skulle vara befriade.

I detta afseende bör särskildt erinras därom, att tullen å mekaniskt

tillverkad pappersmassa med svenskt ursprung vid import till Förenta

staterna för närvarande uppgår till 7 kronor 30 öre per ton, under det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

att införseln af sådan massa skulle ske helt och hållet tullfritt, därest

skogsvårdsafgiften icke ansåges utgöra eu exportafgift. Olägenheterna

af att svenska varor sålunda beläggas med högre tull än dylika varor

från andra, med Sverige konkurrerande länder torde ligga i öppen dag.

Beträffande de åtgärder, som böra i ofvan angifna syfte här i

Sverige vidtagas, hafva Svenska cellulosaföreningen, Svenska trävaruexportföreningen

och Svenska trämasseföreningen i den skrifvelse, för

hvilken jag ofvan redogjort, hemställt, att skogsvårdsafgifterna skulle

omläggas sålunda, att allt virke, som i landet afverkades för andra

ändamål än husbehof, komme att åsättas dylik afgift. Eu omläggning

af skogsvårdsafgifterna i sådan riktning skulle emellertid, enligt min

uppfattning möta synnerligen stora praktiska svårigheter och lärer i

allt fall, såsom ock af domänstyrelsen och kommerskollegium erinrats

icke kunna vidtagas utan föregående noggrann utredning. Genom

anordnande af en dylik utredning, som uppenbarligen komme att blifva

af särdeles omfattande beskaffenhet, skulle frågans lösning påtagligen

blifva till en obestämd framtid uppskjuten.

Det af domänstyrelsen framställda, af kommerskollegium understödda

förslaget att skogsvårdsafgifterna för trämassa framdeles skulle

upptagas icke blott å sådan massa, då den utföres ur riket, utan å afl

härstädes tillverkad trämassa samt att i samband härmed uppbörden af

afgifterna å trämassa skulle öfverflyttas från tullverket till de lokala

myndigheterna, synes mig däremot vara af beskaffenhet att redan nu

kunna genomföras. Den omständighet, att skogsvårdsafgift allt fortfarande

skulle komma att utgå å trävaror vid deras export, kan uppenbarligen

icke hafva något inflytande på tullbehandlingen af ifrågavarande

varor i Förenta staterna, då export af trämasseved icke förekommer från

Sverige till Förenta staterna. Jag har följaktligen icke tvekat att i

hufvudsak ansluta mig till domänstyrelsens ifrågavarande förslag.

Genomförandet af det förslag, hvartill jag sålunda anslutit mig,

förutsätter en omarbetning af nådiga förordningen angående skogsvårdsafgifter

den 24 juli 1903, och har jag i anledning däraf låtit uppgöra

förslag till ny förordning i ämnet. Detta förslag anhåller jag härmed

få anmäla. Däremot har det icke synts mig af nöden att för närvarande

föreslå någon ändring i nådiga förordningen den 13 juni 1908 angående

skogsvårdsafgifter inom Gottlands län. Enligt denna förordning

uppbäres, såsom jag i det föregående erinrat, skogsvårdsafgift vid all

utförsel från länet af vissa skogsprodukter och utgår således jämväl,

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 97.

då utförseln sker till andra delar af Sverige. Afgiften kan följaktligen

icke under några förhållanden betraktas såsom exportafgift. Denna

uppfattning torde, att döma efter de af tullmyndigheterna i Förenta

staterna lämnade föreskrifter om frihet från tilläggstid! för varor från

Gottland, delas af nämnda myndigheter. Därtill kommer att tillverkning

af trämassa för närvarande icke äger rum å Gottland. På grund af de

å ön rådande säregna förhållanden, särskilt den ringa skogstillgången

samt saknaden af vattenkraft, torde säkerligen icke heller framdeles någon

tillverkning af vare sig trämassa eller papper inom länet kunna uppstå.

Departementschefen redogjorde härefter för innehållet i berörda

förslag, som skulle biläggas protokollet, hvarefter departementschefen

vidare anförde.

Det af mig sålunda anmälda förslaget ansluter sig nära till 1903

års ofvannämnda förordning. De afvikelser från berörda förordning,

som af mig förordas, betingas uteslutande däraf, att skogsvårdsafgift

framdeles skulle komma att uppbäras på all trämassa, som, vare sig för

export eller inhemsk pappersfabrikation, tillverkas inom landet.

Beträffande beloppet af den för trämassa utgående afgiften har

jag anslutit mig till domänstyrelsens förslag, enligt hvilket afgiften

skulle utgöra för kemiskt tillverkad torr massa 35 öre per ton, för mekaniskt

tillverkad torr massa 25 öre per ton samt för våt massa hälften

af dessa belopp. De skäl, som i detta afseende blifvit af styrelsen

anförda, hafva nämligen synts mig öfvertygande. Det torde härvid

visserligen böra påpekas, att styrelsen grundat sitt förslag i denna del

på förhållandena under år 1907. Verkställes motsvarande beräkning

med ledning af numera tillgängliga uppgifter rörande träinassetillverkningen

inom riket år 1908, skulle, med de af mig förordade afgifterna

för ton, sammanlagda beloppet af skogsvårdsafgifterna för trämassa

uppgå till i rundt tal 240,000 kronor eller således till omkring 17,000

kronor mer än den för sistnämnda år af domänstyrelsen angifna sammanlagda

skogsvårdsafgiften 223,394 kronor 63 öre. Berörda omständighet

synes mig dock icke vara af beskaffenhet att böra föranleda sänkning

i afgiften för ton, utöfver hvad domänstyrelsen föreslagit.

I fråga om uppbörden af skogsvårdsafgifterna för trämassa har

densamma synts mig lämpligen kunna anförtros åt kronofogden i den

ort, där massan tillverkas, samt grundas å deklaration af vederbörande

tillverkare. Erforderlig kontroll öfver uppgifternas riktighet synes kunna

erhållas bland annat genom de statistiska uppgifter tillverkarna årligen

skola afgifva till kommerskollegium. En anordning motsvarande den

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 97.

sålunda föreslagna tillämpas redan nu beträffande skogsvårdsafgift för

varor, som genom flottning föras ur riket. Närmare förslag till bestämmelser

om sättet för uppbörden samt kontrollen däraf äfvensom till de

andra föreskrifter, som kunna blifva en följd af bifall till hvad jag

föreslagit, torde jag framdeles få tillfälle underställa Kungl. Maj:ts

pröfning.

Såsom jag redan meddelat, har jag icke funnit skäl för närvarande

föreslå ändring i nådiga förordningen den 13 juni 1908 angående

skogsvårdsafgifter inom Gottlands län. Skogsvårdsafgift för trämassa

skulle följaktligen fortfarande såsom hittills i nämnda län upptagas

allenast i den mån massan skeppades från länet. Själfva tillverkningen

af trämassa å Gottland skulle allt fortvarande vara fri från

dylik afgift. Häraf betingas emellertid en af mig i förslagets 4 § vidtagen

ändring i paragrafens nuvarande lydelse.

Departementschefen uppläste härefter det anmälda förslaget till

förordning angående skogsvårdsafgifter samt hemställde i underdånighet,

att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

detta förslag.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall och förordnade,

att proposition af den lydelse, bil. . . . till

detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Erland Fälle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:113 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skogsvårdsafgifter samt en i ämnet väckt motion. s. 9 i texten
  2. JoU 1910:77 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående skog svår dsafgifter samt en i ämnet väckt motion. s. 6 i texten