Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse af 20 § i nådiga förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m

1911-03-10 · 23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:109, Med förslag till ändrad lydelse af 20 § i nådiga förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

1

N:o 109.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ändrad lydelse af 20 § i nådiga förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.;

gifven Stockholms slott den 10 mars 1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af protokollet öfver finansärenden

för den 27 januari 1911 och denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen

dels att besluta, att 20 § af nådiga förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skall från och med år 1912

erhålla den ändrade lydelse, härvid fogade författningsförslag utvisar,

dels ock förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år

före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant

hänseende gifna bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

(Jarl Smärt,?.

Bihang till Piksd. prof.. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 69 Höft. (N:o 109.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

Bilaga.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse af 20 § i nådiga förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Inkomstskatt af inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag

utgår, om den taxerade inkomsten icke öiVerstiger fyra procent af

bolagets kapital, med två kronor femtio öre för hvarje hundratal kronor

af det taxerade beloppet.

Om den taxerade inkomsten öfverstiger fyra procent af bolagets

kapital, utgår, för hvarje fullt hundratal kronor af det taxerade beloppet,

inkomstskatten med följande belopp nämligen:

När

den taxei''ade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

Inkomst- skatt

pr 100

kronor

När den taxerade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

Inkomst- skatt j

pr,; 100 j

kronor j

Kr.

K

öfverstiger 4 men ej

47, procent

2.5 5

öfverstiger 97,

men

ej 9 73

procent

3.40

»

47,

»

47.

»

2.60

»

97„

»

10

»

3.4 5

»

41/,

»

47,

»

2.65

»

10

»

10! ,

»

3.50

>>

47,

»

5

»

2.70

»

10V3

»

1073

»

3.5 5 i

»

5

»

57,

»

2.7 5

»

10V,

»

11

»

3.60

»

.5V„

»

5*/.

»

2.8 0

»

11

»

Illa

»

3.65

»

5%

»

6

»

2.85

»

111/,

»

11*/,

»

3.70

»

6

»

67,

»

2.90

»

liv,

»

12

»

3.7 5

»

6 Vs

»

63 ,

»

2.9 5

»

12

;>

127,

»

3.80 !

»

67s

»

7

»

3.0 0

»

127.,

13

»

3.85 !

»

7

»

77..

»

3.0 5

»

13

»

13''

»

3.9 0

»

77,

»

7%

»

3.io

»

13 V,

»

14

»

3.9 5 |

»

72/3

»

8

»

3.15

14

»

147„

»

4.00

»

8

»

8 7„

»

3.20

»

147''.,

»

15

»

4.0 5

»

87„

»

82 „

»

3.2 5

»

15

»

151

»

4.io

»

8-7,

»

9

»

3.3 0

»

15l;s

»

16

»

4.15 |

»

9

9V,

»

3.35

»

16

»

161,

»

4.2 0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 169.

När

den taxerade inkomsten i

hållande till kapitalet

för-

Inkomst- skatt

pr 100

lavin or

När

den taxerade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

Inkomst- skatt

pr 100

I kronor

Kr.

Kr.

öf verstiger 167,

men

ej 17 procent

4.25

öfverstiger 30 men ej

32 procent

5.io

»

17

»

177,

»

4.30

»

32

»

34

5.15

»

1772

»

18

»

4.35

»

'' 34

»

36

»

5.20

»

18

»

187,

»

4.40

»

36

y>

38

»

5.25

»

IB1/,

»

19

»

4.45

»

38

»

40

»

5.30

»

19

»

197»

»

4.50

»

40

»

45

»

5.3 5

»

197,

»

20

y>

4.5 5

»

45

»

50

»

5.40

I

20

»

21

»

4.60

»

50

»

55

»

5.45

»

21

»

22

»

4.65

»

55

»

60

»

5.50

»

22

»

23

»

4.70

»

60

»

65

»

5.55

»

23

»

24

»

4.7 5

»

65

.»

75

»

5.60

»

24

»

25

»

4.80

»

75

»

85

»

5.6 5

»

25

»

26

»

4.85

»

85

»

90

''»

5.70

»

26

»

27

»

4.90

»

90

»

95

»

5.75

»

27

»

28

»

4.9 5

»

95

»

100

»

5.80

»

28

»

29

»

5.oo

»

100

—

—

»

5.8 5

»

29

»

30

»

5.0 5

Till kapital, hvarom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapitalet

som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages till

det belopp, som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående

år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring,

till medelstorleken däraf under nämnda år. På samma sätt förfares vid

beräkning af reservfonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 109.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari

1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: PETERSSON,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Ifamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

I den skrifvelse af den 9 juni 1910, hvarmed Riksdagen öfverlämnade

den af Riksdagen antagna förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt,

gjorde Riksdagen tillika framställning i syfte att vinna

viss ändring i grunderna för beskattning af aktiebolag och solidariska

bankbolag.

Innan jag redogör för denna framställning och den i anledning

däraf verkställda utredningen, tillåter jag mig erinra, hurusom genom

nyssnämnda, den 28 oktober 1910 till allmän efterrättelse utfärdade

förordning skattskyldigheten för bolag, hvarmed jag i detta sammanhang

för korthetens skull benämner både aktiebolagen och de solidariska

bankbolagen, undergått eu fullständig omläggning.

I förordningen om inkomstskatt af den 13 september 1907, som

i fråga om bolag hade i sak samma lydelse som den ursprungliga inkomstskatteförordnmgen

af den 21 juni 1902, stadgades, att in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungi. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 109.

ländskt aktiebolag eller enskilda bankbolag, som till aktie- eller

lottägare verkställde utdelning för nästföregående år, vore berättigadt

till afdrag för ett belopp, som motsvarade utdelningen,

dock icke för mera än sex procent å inbetaldt aktie- eller lottkapital

Såsom inbetaldt kapital skulle anses i fråga om bolag, som tillkommit

före den 1 juli 1897, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande

myndighet registrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande

sedermera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags

kapital så ock vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda

dag, finge afdrag äga rum endast i den mån ökningen eller, då fråga

vore om nytt bolag, det inbetalda kapitalet motsvarade verkligt, af

delägarna gjordt tillskott.

Med iakttagande af det afdrag, som sålunda kunde tillkomma

bolag, sammanföll i öfrigt skattskyldigheten för bolag med skattskyldigheten

för enskilda personer. Den progressivt bestämda skatteprocenten

steg alltså med inkomstens tillväxt, oberoende af storleken af det

kapital, hvarpå inkomsten utgjorde afkastning.

I det med propositionen den 11 mars 1910 framlagda förslag till

förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, som låg till grund för

samma års Riksdags beslut i ämnet, hade man emellertid fullständigt

brutit med den dittills följda principen för bolagsbeskattningen.

Vid tillstyrkandet af nämnda proposition anförde jag sålunda i

förevarande afseende, att, medan för bestämmandet af den personliga

skatteförmågan framstode, såsom det mest framträdande momentet,

inkomstens absoluta storlek, hvarpå alltså progressionsskalan för enskilda

personer byggdes, kunde eu juridisk persons skatteförmåga åter,

om den byggdes på inkomst, näppeligen grundas på samma förhållande.

Inkomstens storlek i och för sig blefve ju synnerligen missvisande, om

denna inkomst bedömdes oberoende af det kapital, hvars afkastning

inkomsten motsvarade. Först i den mån på grund af gynnsamma omständigheter

bolagets inkomst öfverstege den normala afkastningen af

aktiekapitalet, förefunnes enligt min mening en fullgiltig grund för

tillämpning af en progressiv skatteskala.

I anslutning till denna uppfattning hade för bolagen uppbyggts en

särskild skatteskala, som i fråga om progressionen följde vinstens förhållande

till kapitalet. För bolags hela inkomst skulle utgå eu grundtaxa

af två kronor 50 öre för hvarje hundratal kronor af den taxerade inkomsten.

Därutöfver skulle emellertid inkomstskatt utgå för det belopp

af inkomsten, som öfverstege fem men icke tio procent af bolagets

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 109.

kapital, med en krona för hvarje hundratal kronor af nämnda inkomstbelopp,

för det belopp af inkomsten, som öfverstege tio men icke

femton procent af kapitalet, med två procent för hvarje hundratal

kronor af inkomstbeloppet, samt för det belopp af inkomsten, som

öfverstege femton procent af kapitalet, med tre kronor för hvarje

hundratal kronor af inkomstbeloppet.

Enligt förslaget skulle till kapital räknas inbetaldt aktie- eller

lottkapital. Och beträffande inbetaldt kapital gällde i hufvudsak

samma regler som i föregående inkomstskatteförfattningar.

I det utlåtande öfver författningsförslaget, som kammarrätten

afgaf den 8 januari 1910. anmärkte kammarrätten, att det syntes icke

vara med billighet öfverensstämmande att, då exempelvis nya aktier

i ett bolag utbjödes till teckning till pris, öfverstigande nominella

beloppet, samt därvid jämlikt föreskriften i 29 § lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895 det belopp, som inflöte utöfver de tecknade aktiernas

nominella värde, lades till bolagets reservfond, detta belopp icke

skulle få inberäkna^ i bolagets kapital. Kammarrätten ansåge alltså,

att allt af delägarna verkligen inbetaldt kapital, oberoende Häraf huruvida

det nedlagts i aktie- eller lottkapitalet eller i reservfonden, borde

få i förevarande afseende räknas till bolagets kapital.

Vid redogörelse för kammarrättens yttrande i denna del framhöll

jag, att kammarrättens nu nämnda erinran icke kunde frånkännas

fog, men framhöll tillika, att det icke utan skäl syntes mig kunna

ifrågasättas, huruvida icke progressionen vid aktiebolags beskattning

borde göras beroende af inkomstens förhållande till sammanlagda

beloppet af bolagets alla fonder. Den statsfinansiella betydelsen af en

sådan omläggning skulle emellertid icke kunna med då föreliggande

utredning öfverskådas. Härtill komme, att den officiella kontroll öfver

lämnade uppgifter, som läge i anmälningar till aktiebolagsregistret,

skulle i såväl ena som andra hänseendet saknas.

Såsom jag nyss erinrade, hade i författningsförslaget skattskyldigheten

för bolag bestämts sålunda, att skatt till 2.5 procent skulle

utgå på bolagets hela årsvinst samt därutöfver en progressiv skatt för

bolag, hvars årsvinst öfverstege 5 procent å inbetaldt aktie- eller lottkapital.

Till hjälp vid skatteuträkningen skulle, efter hvad man hade afsett,

användas särskilda skattetabeller.

Vid anmälan den 15 april 1910 af åtskilliga till ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung],. Majits Nåd. Proposition N:o 109. 7

och andra i sammanhang därmed för Riksdagen framlagda författnings*

förslag hörande formulär äfvensom af tabeller till ledning vid beräknande

af skatt för enskilda personer och sådana juridiska personer,

hvilkas skattskyldighet blifvit bestämd efter enahanda grunder, som

föreslagits för taxering af enskilda personer, framhöll jag, hurusom hinder

förefunnes för åstadkommande af fullt exakta skattetabeller i fråga

om aktiebolag och solidariska bankbolag.

När vinsten icke öfverstege fem procent af kapitalet, erfordrades

visserligen ej några hjälptabeller. Skatteprocenten vore nämligen då

konstant 2,5 procent. När vinsten öfverstege 5 procent å kapitalet,

växlade åter skatteprocenten vid hvarje den minsta ändring i förhållandet

mellan vinst och kapital. Oafsedt häraf uppkommande hinder

för upprättandet af en fortlöpande progressionstabell läte det sig icke

heller alltid göra att i det speciella fallet exakt angifva skatteprocenten.

Ville man emellertid vinna det mål, eu skattetabell skulle tjäna,

torde själfva författningsrummet kunna omredigeras i sådan riktning,

att detsamma fastsloge skatteprocenten i de särskilda fallen. Med

tillämpning af den föreslagna progressionsskalan och med iakttagande

att i skatteprocenten icke medtoges mera än två decimaler samt att i

anledning häraf skatteprocenten i vissa fall afjämnades, framlade jag

förslag till förändrad lydelse af 20 § i förslaget till förordning om

inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den Eders Kungl. Maj:ts skrifvelse af den 15 april 1910, hvarmed

de utarbetade formulären och skattetabellen för enskilda personer in. in.

till Riksdagen öfverlämnades, åtföljdes af mitt yttrande till statsrådsprotokollet.

Det i mitt yttrande innefattade förslag till lydelse af 20 § i den

nya skatteförfattningen lades till grund för Riksdagens beslut i ämnet..

I den skrifvelse, hvarmed förordningen till inkomst- och förmögenhetsskatt

inkom till Eders Kungl. Maj:t, anmälde emellertid

Riksdagen, att Riksdagen till behandling förehaft en motion, däri

yrkats, att Riksdagen måtte besluta, att 20 § i Eders Kungl. Maj:ts

förslag till förevarande förordning måtte ändras så, att till inländskt

aktiebolags eller solidariskt bankbolags kapital i paragrafens mening

skulle räknas jämväl sådant bolags reservfond.

Det i motionen framställda förslaget hade synts Riksdagen beaktansvärdt.

Därest förefintligheten af en reservfond och dennas tillväxt

för vederbörande bolag skulle komma att medföra lindring i

skattskyldigheten, torde detta kunna förväntas i sin mån bidraga till

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departementschef

en.

8 Kangl. Majds Nåd. Proposition N:o 109.

uppläggandet af reservfonder i större utsträckning än till det lagstadgade

minimibeloppet. Ehuru eu sådan utveckling, hvarigenom ökad

soliditet för bolagen skulle vinnas, måste anses önskvärd, hade likväl

Riksdagen med hänsyn till svårigheten att beräkna verkningarna i

statsfinansiellt afseende af en omläggning i den i motionen angifna

riktningen af bestämmelserna om beräkningen af bolagets kapital funnit

sig icke kunna bifalla motionen.

Då det emellertid syntes Riksdagen angeläget, att undersökning

anställdes rörande möjligheterna för det ifrågavarande önskemålets

förverkligande, hade Riksdagen, som förutsatte, att någon minskning

af den skattesumma, som enligt förslaget vore afsedd att uttagas från

samtliga bolag inom landet, icke borde ifrågakomma, och att fördelningen

af skattskyldigheten mellan bolagen sinsemellan afvägdes enligt

rättvisa grunder, ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om

utredning, på hvad sätt den i motionen föreslagna ändringen i fråga

om beräkningen af bolags kapital lämpligen kunde genomföras, samt

om framläggande för Riksdagen af det förslag i ämnet, hvartill utredningen

kunde föranleda.

Såsom jag nyss erinrade, uttalade jag redan vid behandlingen af

förslaget till den förra året utfärdade förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt, att det syntes mig kunna ifrågasättas, huruvida

icke skatteprogressionen vid bolags beskattning borde göras beroende

af inkomstens förhållande till sammanlagda beloppet af bolagets alla

fonder. Det är nämligen uppenbart, att då man för beskattningsändamål

skall ställa inkomst eller vinst hos ett bolag i förhållande till ett

visst kapital, till detta kapital bör räknas bolagsmännens hela behållna

förmögenhet i bolaget. Bolagets inkomst utgör afkastningen å allt

det delägarna tillhöriga, i bolaget nedlagda kapitalet. Principiellt

sedt bör alltså skatteprogressionen följa inkomstens förhållande till

bolagets samlade förmögenhet, således till sammanlagda beloppet af

bolagets samtliga fonder.

tå-; Enligt den hittills följda och äfven i gällande förordning om inkomst-

och förmögenhetsskatt tillämpade ordning tages emellertid vid

skatteberäkningen — om man frånser en del äldre bolag — icke hänsyn

annat än till det verkligen inbetalda aktie- eller lottkapitalet.

Om de under bolagets verksamhet intjänade och fonderade medlen

öfverföras till aktiekapitalet eller grundfonden, lämnas denna ökning

af aktiekapitalet eller grundfonden ur räkningen vid beskattningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109. 9

Ännu mindre kan hänsyn tagas till bolagets såsom reservfond fonderade

tillgångar.

En sådan begränsning af det bolagets kapital, i förhållande till livilket

skatteprocenten skall beräknas, är, såsom jag redan framhållit, mindre

rationell och därjämte eller rättare sagdt just på grund däraf i saknad

af den effektivitet, utan hvilken en rättvis och jämlik beskattning

icke kan ernås. I sådant afseende må allenast framhållas, hurusom,

då ett bolag med ringa inbetaldt aktiekapital men med stora fonderade

tillgångar af en eller annan anledning undergår ombildning,

det nybildade bolaget, där större delen af tillgångarna, för öfrigt till

fromma för bolagets konsolidering, upptages såsom aktiekapital, kommer

i tillfälle att vid skatteberäkningen få tillgodoräkna sig större

delen af det äldre bolagets egna fonder såsom inbetaldt kapital. Därjämte

kan jag icke underlåta att ytterligare framhålla den oegentlighet

i nuvarande ordning, som gör sig gällande vid emission af aktier och

banklotter till öfverkurs. Såsom kammarrätten i sitt förutnämnda utlåtande

öfver förslaget till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt

påpekat, kan, ehuru vid emission af nya aktier och banklotter

aktie- och lottägarna ofta nog betala den nya aktien och lotten med

ett belopp, betydligt öfverstigande nominella värdet, ändock icke den

gjorda öfverbetalningen i någon som helst mån i skatteafseende räknas

såsom inbetaldt kapital. Enligt lag skall nämligen öfverbetalningen

läggas till reservfonden.

Dessa och andra med nuvarande skattebestämmelser förenade

olägenheter och oegentligheter skulle i stort sedt undanröjas, om man

uppbyggde en ändring i fråga om bolagsbeskattningen å den af Riksdagen

i dess framställning angifna grunden. Denna framställning måste

nämligen, såsom ock framgår af den motion, som legat till grund för

framställningen, anses utgå från den förutsättningen, att till det slags

kapital, hvarom här är fråga, bör vara hänförligt ej blott allt hvad

delägaren i en eller annan form tillskjutit, utan äfven medel, som af

bolaget i verksamheten intjänats. Under sådana förhållanden kan man

uppenbarligen icke gorå någon åtskillnad mellan medel, som lagts till

reservfond, och sådana, hvilka öfverförts till aktiekapital eller grundfond.

Finge i anslutning härtill utom det af delägarna inbetalda

kapitalet äfven de bolagets intjänade medel, som lades till reservfond

eller till aktiekapital eller grundfond, tagas i betraktande vid skatteberäkningen,

blefve nämligen bolagsbeskattningen ordnad på ett sådant

sätt, att det närmast ankomme på bolagen själfva att sins emellan vinna

full jämlikhet i beskattningsafseende. Ty äfven om till kapital skulle

Bihang till Piksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 09 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 109.

räknas allenast aktie- och lottkapital samt reservfond lärer dock ett

bolag i regel hafva i egen hand att afgöra, om detsamma genom

dispositionsfondens öfverförande till reservfonden skulle komma i samma

skatteläge som ett hvart annat bolag, som med det förra vore likställdt

i fråga om kapitaltillgångar och afkastningsprocent.

Att återigen utsträcka begreppet kapital i förevarande afseende

till att omfatta äfven dispositions- och därmed likartade fonder synes

mig icke tillrådligt. Visserligen har numera i viss män förfallit den

invändning, som jag förra året gjorde mot en omläggning af bolagsbeskattningen

i förevarande riktning, den nämligen, att officiell kontroll

öfver lämnade uppgifter i fråga om fonderna saknades. Genom

den under år 1910 utfärdade lagen om aktiebolag hafva nämligen från

och med år 1912 i fråga om dylika bolag införts bestämmelser, hvarigenom

med tillhjälp af offentliga handlingar tillförlitliga upplysningar

om storleken af bolagets skilda fonder kunna erhållas. Jag syftar

härmed på den för bolagen genom den nya aktiebolagslagen stadgade

skyldigheten att till patent- och registreringsverket årligen insända

styrelsens förvaltningsberättelse jämte balansräkning samt vinst- och förlusträkning.

Trots detta synes det mig dock som om dispositions- och

därmed likartade fonder, såsom i allmänhet under bolagets verksamhet

för delägarna disponibla, kunde förväntas blifva alltför rörliga för att

lämpligen kunna läggas till grund för skatteberäkningen.

Nyss antydde jag, att jämlikhet, bolagen emellan, skulle vinnas

genom öfverföring af disponibla vinstmedel till reservfonden. Att eu

öfverföring af fonderade medel i nu angifven riktning äfven blir följden

af den af Riksdagen föreslagna anordningen, har Riksdagen jämväl

förutsett, men, såsom Riksdagen antydt, kan detta icke betraktas annat

än som en fördel för näringslifvet, i det att därigenom affärsföretagen

konsolideras.

Detta förhållande får icke förbises vid beräkningen af skatteresultatet.

En öfverflyttning i större skala till reservfonden af eljest för

bolagsstämma disponibla medel, medför nämligen, såsom jag strax skall

närmare utveckla, eu förskjutning af skatteplikten. Jag kommer härmed

in på frågan om den ändring i gällande skatteskala, som bör följa med

den nya anordningen.

Dessförinnan tillåter jag mig nämna några ord om beräkningen

af det kapital — aktie- eller lottkapital samt reservfond —, i förhållande

till hvithet den för beskattningen grundläggande afkastningsprocenten

skall beräknas. Full, för hvart år räknad afkastningsprocent

får naturligen icke beräknas å annat kapital än sådant, som varit till

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 109.

bolagets disposition under hela nästföregående år d. v. s. funnits

upptaget i ingående balansräkningen för samma år. Har under året

skett förändring så, att utgående balansräkningen, hvad angår ifrågavarande

slags kapital, visar belopp, som under- eller öfverstiger motsvarande

belopp å ingående balansräkningen, bör man, i analogi med

hvad som är föreskrifvet för beräkningen af inbetaldt aktie- eller

lottkapital, lägga till grund för uppskattning af afkastningsprocenten

medelstorleken af aktie- eller lottkapitalet eller reservfonden. Beträffande

sistnämnda fond bör emellertid ett undantag göras. I de

fall där bolagsstämma under nästföregående år vid disposition af då

tillgängliga vinstmedel öfverfört en del af dessa medel till reservfonden,

blir detta visserligen synligt först i utgående balansräkningen. Men

detta är en ren bokföringsfråga och ändrar icke det förhållandet, att

reservfonden till hela det belopp, som återfinnes i sistnämnda balansräkning,

varit disponibel i bolagets rörelse. Medel, som i nu angifven

ordning lagts till reservfonden, böra därför få betraktas som om de

återfunnits under samma rubrik redan i ingående balansräkningen.

Jag öfvergår härmed till den utredning, som verkställts i och

för beräkningen af skatteresultatet af eu förändrad skatteskala med

afseende å bolagsbeskattningen.

Visserligen har därvid icke varit tillgänglig någon uppgift om

kapital m. in. rörande samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag

i riket. Med ledning af primäruppgifterna till de statistiska utredningar

angående dylika bolag, som genom aktuarie!! I. Flodströms

försorg verkställts under år 1910, har emellertid åstadkommits ett

tillförlitligt underlag för bedömande af bolagsbeskattningens finansiella

resultat. I fråga om 4,191 bolag, uppdelade i klasser allt efter afkastningsprocentens

storlek, föreligger i en tablå (tablå I) redogörelse, utom

för vinst, för inbetaldt kapital, beräknadt efter nu gällande bestämmelser,

samt för nominellt kapital jämte reservfond eller det kapital, i förhållande

hvartill skatteprocenten framdeles skulle bestämmas. l)å med

hänsyn till skatteberäkningarna den klassindelning, hvarom jag nyss

talade, visade sig för snäf, skedde i särskild tablå (tablå II) en ytterligare

uppdelning af vissa klasser, som sammanlagdt omfattade 464

bolag, därvid emellertid inräknades ytterligare 4 bolag, som icke förekomma

i tablå I.

De två tablåerna, tablå II utgörande, såsom antydts, i stort sedt

allenast en specialisering af vissa klasser i tablå I, hafva följande

lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

Tablå 1.

Inländska aktiebolag’ och solidariska bankbolag:

Å. Bolagen fördelade i vinstklasser efter vinstens förhållande till det

inbetalda kapitalet.

(Preliminär

Vinst

i förhållande till kapitalet.

(Inbetaldt kapital.

Antal

bolag.

Inbetaldt kapital,

kr.

Vinst,

kr.

Ingen (eller förlust) .............................

... 1,065

312,410,803

till och med 4 procent .........................

684

269,392,734

5,970,936

öfver 4 t.

, o. m. 5 procent.................

158

61,551,699

2,766.172

» 5

» 6 » .................

199

74,393,873

4,106,307

6

» 8 » .................

366

302,052,448

20,743,052

: 8

» 10 » .................

... 26S

235,125,363

21,529,835

: 10

» 12 » .................

...! 238

184,336,644

20,301,602

» 12

» 15 » .................

266

232,873.135

31,350,542

» 15

» 20 » .................

259

133,541,830

23,193,331

20

» 25 :> ................

163

59,822,286

13,492,110

» 25 » 30

»

................... 113

28,824,350

7,660.384

» 30 » 40

»

................... 101

26,282,18S

9,318,035

40 » 50

»

................... 50

7,057,015

3,055,027

» 50 procent .........

................... 201

19,091,198

21,116,685

Summa 4,131

1,946,755,566

184,604,018

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

13

antal, kapital och vinst år 1908.

B. Bolagen fördelade i vinstklasser efter vinstens förhållande till det

nominella kapitalet ökadt med reservfonden.

öfversikt.)

Vinst

förhållande till kapitalet. (Nominellt J

Antal

Nominellt kapital

Vinst,

kapital jämte reservfond).

bolag.

kr.

kr.

Ingen

(eller förlust) .....

1.065

340.067,610

till och med 4 procent

768

348.351,018

7,725,825

öfver

4

t. o. ro.

5 procent ................;

189

134.237.615

6.234.605

»

5

• »

6

» ................!

226

149,364,206

8,066,761

6

»

8

» ................

394

479,418.190

32,928.435

»

8

»

10

» ................

320

414,908,394

36.614,469

»

10

»

12

» ................

253

189.435.159

20,783,891

»

12

»

15

» ................!

242

174,708,593

22.338,821

»

15

»

20

» ................i

218

66.752.316

11.719,604

»

20

»

25

» ................

130

59.058,817

13.408.965

25

»

30

» ..............i

SO

16,082,555

4.435,269

»

30

»

40

» ................

77

12.526.285

4,222,537

»

40

»

50

» ................!

48

11,345,832

5,267.822

»

50

procent

..........................1

121

4,752,056

10,857.014

Summa

4.131

2,401.008.646

184.604,018

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 109.

Tablå 11.

Aktiebolag inom vinstgrupperna 12—20 %, fördelade i 2 procentklasser.

B. Bolagen ordnade i vinstklasser efter vinstens (exklusive utskyld»)''j

förhållande till det nominella kapitalet öhadt med reservfonden.

(Preliminär öfversikt.)

Vinst i förhållande till kapitalet.

(Nominellt kapital jämte reservfond).

Antal

tolag.

Nominellt kapital

jämte reservfond,

kr.

Vinst exklusive

utskylder,

kr.

Öfver 12 t. o. m. 14 % ......................

172

150,614,400

•

18,852,989 i

.. 14 .. 16 „ ......................

126

38,053,428

5,663,601

.. 16 ., 18 ........................

98

26,398,606

4,451.790 ''

., 18 ., 20 „ ........................

68

29,173,773

5,555,901

Summa för vinstklasserna 12—20 % nu ..

464

244,240,207

34,524,281

Summa för vinstklassema 12—20 %

d. ’°\ . 1910 .....................................

460

241,460,909

34,058,425

Sålunda nytillkomna ...............................

4

2,779,298

465,856

Vid skatteomläggningen hade man nu att tillse, att de i nämnda

tablåer omförmälda bolag, tillhopa 4,135 stycken, komme att lämna

samma skattebidrag, som de hade att utgöra enligt den skatteskala,

som linnes angifven i 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

I händelse häraf är man utan tvifvel berättigad antaga, att

förhållandet blefve ungefärligen detsamma beträffande de bolag, som

icke upptoges i nämnda tablåer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

För sådant ändamål har jag låtit göra en uträkning rörande

aktiebolagens och de solidariska bankbolagens inkomstbeskattning

enligt nu gällande bestämmelser.

S Vinsten i förhållande

till grundfonderna.

Beskattning af vinst, som i förhållande till

grundfonderna utgör

Summa

beskatt-

.

Ullig.

kr.

Beskatt- ningen i

för- hållande

till

vinsten.

7»

t. o. in.

5 °,/o.

kr.

öfver 5

t. o. m.

10 °/o.

kr.

öfver 10

t. o. m.

15 °/o.

kr.

öfver 15 °/o.

kr.

i

T. o. m. 4 % .

149,273

_

_

_

149,273

2.50

Öfver 4 t o. m

5°,o.....

69,154

—

—

—

69,154

2.50

5

6 „......

92,992

13,531

—

—

106,523

2.50

6

8., ......

377,566

197,415

—

—

574,981

2.7 7

., 8 „

10 .,......

293,907

342,075

-

635,982

2.95

10 „

is» •

230,421

322,589

84,057

—

637,067

3.14

„ 12 „

15»......

291,091

407,528

362,845

—

1,061,464

3.39

}> 15 t,

20 „..... ;

166,927

233,698

300,469

173,913

875,007

3.7 7

„ 20 „

25 „......

74,778

104,688

134,600

248,532

562,598

4.17

25 „

SO ......

36,030

50,443

64,855

133,520

334,848

4.3 7

.. 30 „

40 ........

32,853

45,994

59,135

295,063

433,645

4.6 5

.. 40 „

so......

8,821

12,350

15,878

109,805

146,854

4.81

.. 50% ....

.............1

23,864

33,409

42.955

1,003.915

1,104,143

5.23

Summa!

1,847,677

1,763,720

1,064,794

2,015,348

6,691,539

—

Det i tablån angifna skattebelopp 6,691,589 kronor är uträknadt

för de 4,131 bolag, som afses i tablå I. För fullständighetens skull

bör man emellertid äfven taga in i beräkningen de i tablå II nytillkomna

fyra bolagen. Skatten för dessa bolag, hvilkas sammanlagda

inkomster uppgått till 465,856 kronor, utgår, högt beräknadt, med

fem procent. Räknar man emellertid med denna skatteprocent, skulle

skattebeloppet för dessa fyra bolag utgöra i jämnadt tal 28,292 kronor.

Lägges detta belopp till förstnämnda skattesumma, skulle inkomstskatten

för samtliga ifrågakomna bolag under nuvarande förhållanden

uppgå till 6,714,831 kronor.

Den nya skatteskalan för bolagen bör alltså anordnas på sådant

sätt, att nu ifrågakomna bolag'' skulle i inkomstskatt lämna minst

6,714,000 kronor. Jag säger minst, ty man får ej förbise, att med den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

nu ifrågasatta anordningen eu något rikligare afsättning till reservfonderna

kan, såsom Riksdagen antydt, komma att göra sig gällande.

För att möta den skatteminskning, som på grund däraf kunde vara

att förvänta, har skatteproeenten satts något högre, än eljest varit

nödigt.

Såsom jag redan erinrat, ligga till grund för nu gällande skatteskala,

sådan den finnes utarbetad i 20 § af förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt, bestämmelser, hvarigenom bolagen skulle utgöra

dels två kronor 50 öre (grundtaxan) för hvarje hundratal kronor af

hela den taxerade inkomsten dels ock därutöfver, i mån som afkastningsprocenten

växer, en progressiv skatt, som utgår med en procent för

det belopp af inkomsten, som öfverstiger fem men icke tio procent af

bolagets kapital, med två procent för det belopp af inkomsten, som

öfverstiger tio men icke femton procent af kapitalet, samt med tre

procent för det belopp af inkomsten, som öfverstiger femton procent.

Vid den skatteomläggning, som jag nu går att föreslå, har jag

utgått från en liknande skatteskala, som dock, för vinnande af åsyftadt

skatteresultat, modifierats särskilt med hänsyn till utvidgningen af

det kapital, som blir grundläggande för skatteprogressionen. Såsom

tablå 1 utvisar, skulle afkastningsprocenten, som hittills räknats allenast

å inbetaldt aktie- och lottkapital, genom skatteomläggningen komma

att i genomsnitt räknas på ett med ungefärligen 25 procent förhöjdt

kapital, omfattande nominellt aktie- och lottkapital samt reservfond.

I anslutning härtill har jag ansett, att den proportionella skatten

eller grundtaxan, 2 kronor 50 öre för 100 kronor, borde stanna vid 4

procent afkastning af kapitalet, i följd hvaraf skatteprogressionen skulle

inträda, så snart vinsten öfverstege nämnda afkastningsprocent.

Jag tillåter mig att taga ett exempel för att åskådliggöra på hvad

sätt denna kapitalökning i öfrigt inverkar vid omläggningen af skatteskalan.

Ett bolag med inbetaldt aktiekapital om 100,000 kronor och

eu vinst af 8,000 kronor, motsvarande jämnt 8 procent i afkastning,

utgör nu skatt efter en effektiv skatteprocent af 2,so med 224 kronor.

Enligt genomsnittsberäkningen för kapitalökningen skulle bolaget efter

omläggningen få räkna med ett kapital om 125,000 kronor. Då

vinsten är densamma eller 8,000 kronor, sjunker afkastningsprocenten

ned till 6,4. För att skatteresultatet under de skilda förhållandena

skall blifva ett och detsamma, måste efter skatteomläggningen skatteprocenten

2,so, som nu träffar bolag med en afkastningsprocent af 8,

redan inträda-, när afkastningsprocenten nått 6,4. Af förut angifna skäl

är det emellertid tillrådligt att sätta skatteproeenten ännu något högre.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 109.

Med afseende å den af mig sålunda ifrågasatta nya skatteskalan

jämte det skatteresultat, som däraf vore att förvänta, tillåter jag mig

hänvisa till följande tablå:

Vinsten i

förhållande till

grund- och

reservfonderna.

- - - -

Beskattning af vinst, som i förhållande till

grund- och reservfonderna utgör

Summa

beskatt-

ning.

kr.

Beskatt- ningen i

för- hållande!

till

vinsten.

%.

t. o. m.

4 %.

kr.

öfver 4

t. o. in.

6 %.

kr.

öfver 6

t. o. m.

8 »/o.

kr.

öfver 8

t. o. m.

10%.

kr.

öfver 10

t. o. m.

12 «/o.

kr.

öfver 12

t. o. m.

14%.

kr.

öfver

14%

kr.

T. o. in. 4 °/o

193,146

193,146

2.50

Öfver 4 t. o. m. 5 %

134,238

30,279

—

_

—

—

—

164,517

2.64

It ^ 5)

6 „

149,364

73,226

—

—

—

—

—

222,590

2.7 G

i. 6 „

8„

479,418

335,592

166,534

—

—

—

—

981,544

2.98

» 8 „

10 „

414,908

290,436

331,927

153,981

—

—

—

1,191,252

8.2 5

>, 10 „

12 „

189,435

132,604

151,548

170,492

92,019

—

—

736,098

3.54

O 12 „

14»

150,614

105,430

120,491

135,553

150,614

42,860

—

705,562

3.74

» M „

16 „

88,054

26,638

30,443

34,248

38,053

41,859

20,167

229,462

4.05

.. io „

18»

26,399

18,479

21,119

23,759

26,399

29,038

45,359

190,552

4.28

» 18 „

20 „

29,174

20,422

23,339

26,256

29,174

32,091

88,294

248,750

4.48

» 20 „

25 ,,

59,059

41,342

47,247

53,153

59,059

64,965

308,444

633,269

4.72

,, 25 „

30 „

16,083

11,258

12,866

14,474

16,083

17,691

131,023

219,478

4.95

30 „

40 „

12,525

8,768

10,021

11,274

12,526

13,779

148,132

217,025

5.14

u 40 „

50 „

11,346

7,942

9,077

10,211

11,346

12,480

220,764

283,166

5.38

„ 50 °/i>

4,752

3,326

3,801

4,277

4,752

5,227

611,504

637,639

5.8 7

Summa|l,908,ölöjl,105,74äj 928,413

637,678

440,025| 259,990

l,573,687j6,854,05o|

Vid tillämpning af de i sista kolumnen omförmälda skattesatser,

hvilka livar för sig angifva medeltalet skatteprocent för vederbörande

vinstklass, skulle skatteresultatet med bortåt 150,000 kronor öfverstiga

det skatteresultat, som med afseende å ifrågakomma bolag vore att förvänta

vid gällande skatteskala.

Med tillkännagifvande att den nya skatteskalan utarbetats i

anslutning till de i sistintagna tablå angifna skattesatser, uppläste

föredragande departementschefen härefter följande förslag till ändrad

lydelse af 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt:

Inkomstskatt af inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag

utgår, om den taxerade inkomsten icke öfverstiger fyra procent af

bolagets kapital, med två kronor femtio öre för hvarje hundratal

kronor af det taxerade beloppet.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 69 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

Om den taxerade inkomsten öfverstiger fyra procent af bolagets

kapital, utgår, för hvarje fullt hundratal kronor af det taxerade beloppet,

inkomstskatten med följande belopp nämligen:

När den taxerade inkomsten

hållande till kapitalet

i för-

Inkomst-!

skatt

pr 100

kronor

När den taxerade inkomsten i

hållande till kapitalet

?ör-

Inkomst- skatt

pr 100

kronor

Kr.

Kr.

öfverstiger 4 men ej 4Va procent

2.55

öfverstiger 16V2

men

ej 17 procent

4.2 5

»

4 V4

»

4 Va

»

2.60

»

17

»

17/s

»

4.3 0

»

4 Va

43/i

»

2.65

»

17V,

»

18

»

4.35

»

43/i

»

5

»

2.70

18

18 V»

4.40

»

5

y>

5 Va

»

2.75

»

18 V,

»

19

4.45

»

5Va

»

52/s

»

2.80

»

19

»

19 Va

»

4.50

5 Va

»

6

»

2.8 5

y>

19Vs

»

20

»

4.55

»

6

»

6 V3

»

2.90

»

20

»

21

»

4.60

»

6V3

»

6%

»

2.95

»

21

»

22

»

4.6 5

»

63/s

»

7

3.oo

»

22

»

23

»

4.70

»

7

7 V3

»

3.0 5

»

23

»

24

»

4.75

»

7 V3

»

7 Va

»

3.io

»

24

25

»

4.80

»

72/3

»

8

»

3.15

25

»

26

»

4.85

8

»

8Va

»

3.2 0

26

»

27

4.90

»

8Vs

»

8 Vs

»

3.25

»

27

»

28

»

4.95

»

82/3

»

9

»

3.30

»

28

»

29

»

5.oo

»

9

»

9 V3

»

3.35

29

»

30

»

5.05 1

9 Vs

»

O2/.,

»

3.40

»

30

32

»

5.io

»

9%

»

10

»

3.45

»

32

»

34

5.15

»

10

»

101/,

»

3.50

»

34

»

36

»

5.20 1

»

10Va

»

10»/a

»

3.5 5

36

»

38

5.25

»

102/3

»

11

»

3.60

»

38

»

40

»

5.so

»

11

»

11 Vs

»

3.65

»

40

45

»

5.3 5

11 Vs

»

liv,

»

3.70

45

»

50

»

5.40

»

H2/a

»

12

3.75

50

55

5.45

12

»

121

3.80

»

55

»

60

»

5.50

»

12Va

»

13

»

3.8 5

»

60

65

»

5.5 5

»

13

»

13%

»

3.90

»

65

»

75

5.60

»

13Va

»

14

3.95

»

75

»

85

»

5.65

»

14

14 Vs

»

4.oo

»

85

»

90

»

5.70

14V2

»

15

4.0 5

»

90

»

95

5.75

15

151/»

»

4.io

»

95

»

100

»

5.80

»

15l/a

»

16

5>

4.15

»

100

—

—

»

5.85

i

16

»

16 V2

4.20

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

Till kapital, hvarom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapitalet

som ock reservfonden. Aktie- eller lottkapitalet upptages

till det belopp, som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående

år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring,

till medelstorleken däraf under nämnda år. På samma sätt

förfares vid beräkning af reservfonden, med iakttagande dock att belopp,

som under nästföregående år till följd af bolagsstämmas beslut i fråga

om disposition af bolagets vinst lagts till reservfond, skall betraktas

som om beloppet redan i ingående balansräkningen tillförts samma fond.

Statsrådet hemställde, att Kungl. Maj:t måtte anbefalla kammarrätten

att snarast möjligt inkomma med utlåtande öfver det uppgjorda

förslaget samt att för sådant ändamål utdrag af detta protokoll finge

expedieras till kammarrätten.

Denna statsrådets hemställan behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:i Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

Vid underdånig föredragning den 27 januari 1911 af ett inom

finansdepartementet upprättadt förslag till ändrad lydelse af 20 § i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt anbefallde Eders Kungl.

Maj:t kammarrätten att inkomma med utlåtande öfver det uppgjorda

förslaget.

Sedan kammarrättens den 16 sistlidne februari afgifna utlåtande

numera inkommit till finansdepartementet, tillåter jag mig anmäla frågan

till Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Såsom Eders Kungl. Maj:t torde erinra sig, innebar förslaget en

omläggning af beskattningen af inländska aktiebolag och solidariska

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

bankbolag. Denna omläggning åsyftar egentligen att vinna en utvidgning''

af begreppet af kapital, i förhållande hvartill inkomst- och i sammanhang

därmed skatteprocenten skulle räknas. Men då en ändring därutinnan

borde ske utan minskning af den skattesumma, som enligt samma

författning beräknats skola falla å bolagen, är den ifrågasatta skatteomläggningen

förenad med en omläggning af själfva skatteskalan.

Kammarrätten har lämnat förslaget i sistnämnda afseende utan erinran,

hvarför jag genast öfvergår till frågan om hvad till kapitalet är att räkna.

På sätt jag vid behandlingen af förslaget den 27 januari 1911

framhöll, skulle skatteprocenten blifva beroende af inkomstens förhållande

till det bolagets kapital, som rubricerades under aktie- eller lottkapital

samt reservfond. Aktie- eller lottkapitalet skulle upptagas till det belopp,

som angifvits i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller,

om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medelstorleken

däraf under samma år. På samma sätt skulle äfven förfaras

vid beräkning af reservfonden. Dock skulle därvid iakttagas, att belopp,

som under nästföregående år till följd af bolagsstämmas beslut i fråga

om disposition af bolagets vinst lagts till reservfond, skulle betraktas,

som om beloppet redan i ingående balansräkningen tillförts samma fond.

Till stöd för sistnämnda bestämmelse anförde jag, att i de fall, då

bolagsstämma under nästföregående år vid disposition af då tillgängliga

vinstmedel öfverfört en del af dessa medel till reservfonden, blefve detta

visserligen synligt först i utgående balansräkningen, men att detta vore

en ren bokföringsfråga och ändrade icke det förhållandet, att reservfonden

till hela det belopp, som återfunnes i sistnämnda balansräkning,

varit disponibel i bolagets rörelse. Medel, som i sålunda angifven ordning

lagts till reservfonden, borde därför få betraktas, som om de återfunnits

under samma rubrik i ingående balansräkningen.

Kammarrätten har nu i sitt underdåniga utlåtande ansett sig böra

erinra, att de skäl, som anförts för ifrågavarande bestämmelse, äfven

syntes kunna åberopas med afseende å de fall, då medel öfverförts från

dispositionsfond till reservfond, eller då aktiekapital ökats därigenom,

att dit öfverförts vare sig tillgängliga vinstmedel eller i dispositionsfond

förut placeradt kapital. Därest ifrågavarande specialbestämmelse befunnes

vara af den vikt, att dess införande ansåges böra föreslås Riksdagen,

kunde alltså enligt kammarrättens mening ifrågasättas, att densamma

finge utsträckas äfven till andra sådana fall, hvarom kammarrätten

talat.

För egen del finner jag, att, ehuru den specialbestämmelse, som

införts i förslaget, skulle reglera ett ständigt, oftast på grund af lagbud

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109.

återkommande förhållande, kammarrättens anmärkning likväl äge fullt

fog-, då äfven i fall, hvarom kammarrätten talar, de till aktiekapital eller

reservfond öfverförda medel stått till bolagets disposition hela ifrågakomma

år. Lagstadgande för alla dylika olikartade specialfall skulle

emellertid, såsom kammarrätten jämväl synes hafva antydt, icke vara

lämpligt. Jag linner mig alltså böra, med afseende å hvad kammarrätten

anfört, hemställa, att omförmälda specialbestämmelse måtte utgå

ur förslaget och detsamma i anledning häraf undergå en mindre omredigering.

I sak medför detta, att ökning af reservfonden liksom ökning

af aktiekapital i fall af förevarande beskaffenhet i skatteafseende räknades

icke från årets början utan från dag, då öfverföringen till reservfond

eller aktiekapital ägde rum, således väl i allmänhet från tiden för ordinarie

bolagsstämma. Det blefve alltså, på sätt förslaget i öfrigt stadgar,

medelstorleken af den eller de ökade fonderna, som lades till grund vid

beräkningen af det kapital, hvarefter inkomst- och skatteprocenten

bestämmes.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett i anslutning till

hvad han sålunda anfört jämkadt förslag till ändrad lydelse af 20 § i

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, fortsatte departementschefen

vidare.

Efter det att taxeringsarbetet innevarande år påbörjats, bär min uppmärksamhet

blifvit fäst å en lucka i den nu gällande förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt. Jag syftar därvid på bestämmelserna om

efterbeskattning. Dessa bestämmelser, sådana de formulerats i gällande

förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, äro nämligen af den lydelse,

att det torde kunna ifrågasättas, huruvida de kunna tillämpas å äldre

förhållanden. Efterbeskattningen afser, att, då på grund af skattskyldigs

egen underlåtenhet eller förbiseende vid fullgörande af deklarationsskyldigheten

inkomst eller förmögenhet lämnats otaxerad eller blifvit

för lågt taxerad, taxeringsmyndighet skall äga att, när rätta förhållandet

inom viss bestämd tid kommer i dagen, genom taxering påföra den

skattskyldig^ inkomst- och förmögenhetsskatt till belopp, som genom

hans förvållande undandragits staten. Att vid dylik taxering med

afseende å år, då inkomst- och förmögenhetsskatten ännu ej funnits

till, utmäta skattebeloppet efter grunderna för nämnda skatt låter sig

i många fall icke göra och är under alla förhållanden icke afsedt.

Efterbeskattningen bör nämligen bedömas efter de stadganden i fråga

om skattskyldigheten, som gälde det år, eftertaxeringen afser. Huruvida

de nu gällande bestämmelserna, som hänföra sig till inkomst- och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 109. 23

förmögenhetsskatten, af taxeringsmyndigheterna kunna anses tillämpliga

för utmätning af inkomstskatt enligt äldre, redan npphäfda författningar,

torde måhända kunna dragas i tvifvelsmål. För att klargöra lagstiftningens

ställning till denna fråga och då ju ingen anledning förefinnes

att på grund af den nya skatteförfattningens tillkomst stänga vägen

för efterbeskattning, där sådan skolat äga rum enligt äldre författningar,

synes det mig lämpligt, att en förklaring vinnes i syfte att

fastslå, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år före år 1911,

beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant hänseende gifna

bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser. En sådan förklaring

skall enligt sakens natur utan särskild föreskrift komma att

omedelbarligen lända till efterrättelse.

I anslutning till hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen,

dels att besluta att 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt skall från och med år 1912 erhålla den

förändrade lydelse, det förut i dag upplästa förslaget utvisar,

dels ock förklara, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år

före år 1911, beträffande eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant

hänseende gifna bestämmelser, som gällde det år, eftertaxeringen afser.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Magt Konungen bifalla,

och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af

den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

OJof Ljungberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:146 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhets s. 5 i texten
  2. BevU 1911:28 Betänkande i anledning af Kung!. Maj ds proposition angående ändrad lydelse af 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m. s. 1 i texten