Sök i Ratio Lex

Angående anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets räkning rn. in

1911-01-31 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:121, Angående anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets räkning rn. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets

räkning rn. in.; gifven Stockholms slott den

10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kung!. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

dels medgifva,

att tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12 må för telegrafverkets

räkning inköpas för en köpeskilling af 45,000 kronor och att

å densamma må uppföras en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad

och portvaktsstuga för en kostnad, ej öfverstigande 410,000 kronor,

att telegrafverkets å Södermalm belägna fastighet i kvarteret Fiskaren

mindre med tomtnummer 4, 6 och 13 må försäljas mot en köpeskilling

af lägst 250,000 kronor samt ''

att af sistnämnda köpeskilling ett belopp'' af 190,000 kronor må

användas till betäckande åt motsvarande del af den för nämnda tomtinköp

och verkstadsanläggning erforderliga kostnad, tillhopa 455,000

kronor,

dels för bestridande af återstående delen af sistnämnda kostnad

under utgifter för kapitalökning och telegrafverkets under rubriken

statens affärsverksamhet uppförda anslagstitel för år 1912 anvisa ett

anslag af 265,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under

år 1911 af tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels ock besluta, att inkomsterna af telegrafverket i 1912 års riksstat

skola upptagas till i stället för, såsom förut föreslagits, 15,000,000

kronor, 15,265,000 kronor, och att, sedan driftkostnaden, 10,475,000

kronor, afdragits, öfverskottet följaktligen beräknas till 4,790,000

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afä. 76 Höft, (Nr 121)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Yerkstadsanläggning

för telegrafverkets

rakning.

Nuvarande

förhållanden.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj;t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 10 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden grefve Taube,

Statsråden: Hedekstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Uti underdånig skrifvelse den 3 februari 1911, som inkommit till

civildepartementet den 8 innevarande mars, har telegrafstyrelsen gjort

framställning om anläggning af en ny verkstad för telegrafverkets räkning

i Nynäshamn.

Verksamheten vid telegrafverkets verkstad uppehälles för närvarande

på två platser, nämligen dels i en telegrafverket tillhörig fastighet

å Södermalm i Stockholm, belägen vid Mosebacketorg i kvarteret

Fiskaren mindre, dels ock i en från aktiebolaget Sommelii fabriker förhyrd

lokal å Henriksborg invid Stockholm. ,

Hufvudsakliga anledningen till telegrafstyrelsens nu förevarande

framställning har varit, att samtliga nuvarande verkstadslokaler sedan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 121.

länge visat sig olämpliga för en ekonomiskt välordnad tillverkning, i

det fabrikationens inrymmande i många olika hus och våningar är förbundet

med stora ekonomiska och andra olägenheter.

Beträffande det förhållandet att verkstadsdriften för närvarande

uppehälles, förutom å telegrafverkets fastighet å Södermalm, jämväl i

de å Idenriksborg förhyrda lokalerna, meddelar styrelsen, att detta uppkommit

af följande anledning. Vid midten af sistförflutna decennium

visade det sig möta allt större och större svårighet att med den till

telegrafverkets egna verkstadslokaler begränsade omfattningen af verkstadsdriften

och med dåvarande arbetsmetoder hålla tillverkningen å

verkstaden i jämnhöjd med den stigande efterfrågan på apparater, växelbord

in. fl. för telefonnätets utveckling behöfliga effekter. Den härigegenom

uppkomna tillverkningsbalansen, som för allmänheten gjorde

sig kännbar i en oskäligt lång väntan på erhållande af aftalad telefonförbindelse

och som för telegrafverket medförde en afsevärd förlust i

form af mistade inkomster, ökades äfven med oroväckande hastighet,

och telegrafstyrelsen stod snart inför nödvändigheten att utan dröjsmål

i betydlig grad utvidga sin verkstadstillverkning. Då emellertid

de befintliga verkstadsbyggnaderna å Södermalm icke lämnade härför

erforderlig plats samt, äfven om fastigheten tillåtit en tillräckligt stor

om- och tillbyggnad, den ytterligare tidsutdräkt, som varit förenad med

en sådan utväg, skulle hafva gjort missförhållandet fullkomligt olidligt,

måste det för utvidgningen nödvändiga utrymmet skaffas genom inköp

eller förhyrande af färdiga verkstadslokaler å annat håll. Trots ihärdiga

försök lyckades det ej att i staden erhålla lämpliga sådana, och

styrelsen fann sig slutligen nödsakad att, oaktadt det något höga priset

— enligt hvad jag inhämtat 24,000 kronor om året — och ehuru lokalerna

kunde anses vara i viss mån väl rymliga för ändamålet, förhyra

af aktiebolaget Sommelii fabriker ett å dess egendom Henriksborg utanför

Stockholm beläget område med därå uppförda byggnader. Lokalerna

förhyrdes på fem år från den 1 juli 1907.

Tillkomsten af de nuvarande verkstadslokalerna å Södermalm belyses

af följande data. Genom gåfvobref den 20 juli 1838 hade fabrikören

Johan Peter Gustaf Bång till den optiska telegrafinrättningen

till full och evärdlig ägo öfverlåtit sin å Södermalm i Katarina församling,

kvarteret Fiskaren mindre nr 4 och 6, belägna fastighet, som

utgjorde eu mellan Fiskargatan och Svartensgatan liggande tomt om

615 kvadratmeter med ett därå uppfördt fyra våningars stenhus. Se
-

Den förhyrda

verkstaden å

Henriksborg.

Verstadslokalerna

å

Södermalm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 121.

dan fastigheten användts till olika ändamål, togs den år 1891 i anspråk

för den då nyinrättade verkstaden. Genom nådigt bref den 26 april

1895 bemyndigades telegrafstyrelsen att för en kostnad, icke öfverstigande

90,000 kronor, dels å tomterna nr 4 och 6 uppföra en verkstads-

och förrådsbyggnad dels ock i Bångska huset vidtaga sådana

omändringar, som stode i samband med den nya byggnaden. Denna

uppfördes dels åt gårdssidan och dels med en fasad af omkring 23 meter

åt Svartensgatan. Genom nådigt bref den 5 juli 1901 godkände

Kungl. Maj:t ett mellan telegrafstyrelsen och sjökaptenen J. P. Påhlson

upprättadt köpekontrakt, hvarigenom telegrafstyrelsen för en köpeskilling

af 150,000 kronor förvärfvat bredvidliggande tomterna 5, 7, 8 och

9 i samma kvarter om tillsammans 1,068 kvadratmeter. Enligt samma

nådiga bref bemyndigades telegrafstyrelsen att genom nybyggnader och

förändringar utvidga verkstaden för en kostnad, ej öfverstigande 160,450

kronor. Genom nådigt bref den 31 december 1902 bemyndigades styrelsen

att för samma ändamål äfvensom för på förhand ej beräknade

kostnader vid fastighetsköpet utbetala ytterligare 17,500 kronor. Med

nämnda anslag uppfördes å de nyförvärfvade tomterna ett större verkstadshus

invid Svartensgatan och påbyggdes en mindre invid det Bångska

huset belägen byggnad, som telegrafverket förut hyrt af Påhlson

och som inrymmer portvaktslokal m. m. Det nya verkstadshuset, som

byggdes såsom fortsättning af 1895 års byggnad, erhöll en fasad af

omkring 34 meter mot Svartensgatan, hvarefter de båda byggnadernas

hela fasadlängd åt Svartensgatan utgör omkring 57 meter.

Telegrafverkets verkstadslokaler inom dess fastighet å Södermalm

utgöras sålunda för närvarande af fyra hus, hvilka å en telegrafstyrelsens

skrifvelse bifogad blåkopia återfinnas under nr 1—4. För att

gifva en föreställning om, huru obekvämt fördelad fabrikationen kommit

att blifva, har telegrafstyrelsen lämnat en närmare redogörelse för, huru

de olika husen äro disponerade. Ur denna redogörelse ber jag här

allenast få anmärka, att den äldsta byggnaden (nr 1), den Bångska

donationen, inrymme)-, förutom bottenvåning, fyra våningar, indelade en

hvar i flera rum; att bredvid detta hus är belägen en mindre tvåvåningsbyggnad

(nr 2), hvilken ingick i det Påhlsonska tomtköpet och

inrymmer jämte bottenvåning två i flera rum afdelade våningar, att

1895 års nybyggnad (nr 3), hvars alla våningar utgöras hvar för sig

af ett enda rum, upptager källarvåning, bottenvåning och ytterligare

fyra våningar samt att i 1901 års nybyggnad (nr 4), hvars alla våningar

likaledes utgöras eu hvar af ett rum, äro inrymda bottenvåning

och ytterligare fyra våningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121. 5

Enligt hvad telegrafstyrelsen framhåller, är o emellertid alla dessa

sålunda disponerade lokaler redan så fullt upptagna af den nuvarande

fabrikationen, att för densammas tillväxt icke därstädes finnes någon

möjlighet att bereda erforderligt utrymme, och kan sådant ej heller erhållas

genom att på annat sätt disponera lokalerna.

Verkstadens arbetsstyrka utgjorde i början af år 1907 ett antal af

317 personer och ökades under samma år efter förhyrandet af Henriksborgs

fabrikslokaler till omkring 480 personer. Under år 1908 steg

antalet till omkring 680 personer. Den förutvarande tillverkningsbalansen

blef under dessa år afarbetad, hvarför äfvensom till följd åt den

allmänna depressionen inom affärsvärlden, som naturligtvis ej heller

lämnat rikstelefonens verksamhetsområde oberördt, under våren och

sommaren år 1909 ett hundratal arbetare, däraf ungefär hälften ungdom,

fick lämna verkstaden. Efter storstrejken, vid hvars utbrott hela

verkstadspersonalen lämnade sin anställning, återtogos till en början

något öfver 200 personer, hvilket antal redan under året kunde ökas

till omkring 340, och har sedan dess arbetsstyrkan hållit sig något

öfver denna siffra. Då det numera ej är antagligt, att detta antal kommer

att under normala förhållanden ökas med mera än ett hundratal,

skulle det äfven ur den synpunkten vara olämpligt att förnya hyreskontraktet

rörande Henriksborgsiokalerna.

Om den därstädes förlagda afdelningen vid hyreskontraktets utgång

öfverflyttades till telegrafverkets fastighet å Södermalm, måste då, säger

telegrafstyrelsen, därstädes uppföras en tillbyggnad, bestående åt följande

lokaler: källarvåning för torkrum och centraluppvärmning, bottenvåning

för maskinsnickeriet och packningsafdelningen, våning en trappa

upp för handsnickeri och hopsättning af träarbeten, våning två trappor

upp för polering och lackering af träarbeten, våning tre trappor upp

för reparation af gammalt träarbete och våning fyra trappor upp för

den del af afdelningen för slutliga sammansättningen och justeringen

af telefonapparater och växelbord, som ej får rum i de gamla byggnaderna.

Denna tillbyggnad skulle förläggas invid och vinkelrätt mot

1901 års byggnad mellan Fiskar- och Svartensgatorna. Således skulle

fastigheten då blifva så fullbyggd, att med hänsyn till det gårdsutrymme,

som för hvarjehanda ändamål erfordras, ytterligare påökning af verkstadslokalerna

där icke kunde vidare ifrågakomma. Och ändock kan

man enligt telegrafstyrelsens uppgift redan nu förutse, att en dylik

sista tillbyggnad ej skall räcka till att under någon längre tid framåt

undanskjuta behofvet af ytterligare nya lokaler.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fördelarna z

fabrik i en

våning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Därtill kommer emellertid ännu en beaktansvärd omständighet, som

telegrafstyrelsen framhåller. Å telegrafverkets fastighet skulle ej finnas

någon möjlighet att få lokaler för lagring af till reparation inkomna

eller till afsändande färdiga effekter. Det blefve därför nödvändigt att,

såsom ock före Henriksborgslokalernas disponerande måste ske, hyra

särskilda magasinslokaler för nämnda ändamål. Den hyra, som därför

betalades, utgjorde då 3,075 kronor om året. En sådan i sig själf

obekväm nödfallsanordning föranleder emellertid, förutom utgiften för

hyra, äfven att kostnaden i allmänhet för transporten af godset från

och till verkstaden skulle ökas.

Men i alla händelser skulle, såsom telegrafstyrelsen förut framhållit,

de sålunda hopkomna verkstadslokalerna förblifva icke blott otillräckliga,

utan de skulle ej heller motsvara de kraf man numera måste

ställa på en fullt modern verkstadsbyggnad. För hvarje gång verkstadens

lokaler måst för vinnande af utrymme tillökas genom om- och

tillbyggnad å platsen, hafva, säger styrelsen, i samma mån olägenheterna

af att hafva tillverkningen fördelad på flera våningar ökats. Behofvet

af utrymme har dock alltid då varit så trängande, att man ansett

sig böra i första rummet tillgodose detta.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang närmare utvecklat, å ena

sidan, huru, då det gäller en verkstad med den enhetliga produktion,

som här är i fråga, de olika med hvarandra i ständig växelverkan stående

afdelningarnas förläggande på olika våningar måste förtynga hela

verkstadsarbetets gång och försämra det ekonomiska resultatet af själfva

tillverkningen, samt, å andra sidan, de fördelar ett fabrikskomplex i en

enda våning medför.

Styrelsen har i sådant hänseende anfört följande:

»Den direkta utgiften för den transport, som förekommer, då fabrikationen

måste försiggå i olika våningar, d. v. s. för kraft och hisspersonal

och dylikt, kan visserligen icke beräknas uppgå till mera än

ett par tusen kronor årligen, ehuru en årlig besparing äfven af detta

belopp icke är att förbise. Men den indirekta förlust, som dagligen

åsamkas driften, är af så mycket större omfattning. Den kan ju icke

till siffran uppgifvas, men den som något känner till en verkstadsdrift

af här ifrågavarande slag, där en mängd smådelar skola undan för undan

fabriceras och sammanfogas för att slutligen bilda en särdeles

invecklad mekanisk produkt, torde utan vidare inse, hvithet helt olika

och bättre arbetsresultat framkommer och därmed hvilken ren vinst

äfven i ekonomiskt afseende kommer verket till godo, om för denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121. 7

fabrikation finnes en lämplig lokal anordnad, d. v. s. ett modernt fabrikskomplex

i en enda våning med samtliga afdelningar invid hvarandra

i ett enda, blott af bärpelarna uppdeladt rum.

De fördelar, som en sådan byggnad erbjuder verkstadsdriften och

som hvar i sin mån möjliggöra och underlätta tillverkningens rationella

bedrifvande, framgå af en jämförelse med förhållandena i en flervåningsbyggnad.

Hvad då först beträffar dager- och luftförhållandena, så kunna dessa

för arbetarna ordnas på ett betydligt fördelaktigare sätt än i en flervåningsbyggnad.

Genom byggnadens förseende med mot norr förlagda

så kallade sågtaksfönster blir fördelningen af dagsljuset så jämn och

fullständig, att belysningen blir hvad man kallar skuggfri. Arbetarna

kunna därför placeras mot hvarandra vid en dubbelbänk, som går midt

igenom afdelningen, med maskinerna bakom arbetarna. Antingen de

stå vid bänken eller vid maskinerna, få de fullt dagsljus. I ett flervåningshus

är det omöjligt att ordna dagern tillfredsställande, ty äfven

med fönster på båda sidor kan i allmänhet dagsbelysningen i salens

midt icke blifva tillräckligt god. En modern verkstadsbyggnads konstruktion

möjliggör dessutom, att ventilationen kan under arbetstiden

ordnas på ett betydligt mera tillfredsställande sätt än i ett fiervåningshus,

och detta utan att drag ändock behöfver uppkomma.

En annan fördel, som ett flervåningshus af vanlig konstruktion

icke kan erbjuda, består däri, att då golfkonstruktionen i ett envåningshus

af här tilltänkt beskaffenhet är likformig och golfvet således öfverallt

tål samma belastning, kan placering och, där så erfordras, omplacering

af maskiner i allmänhet ske utan hänsyn till fundament eller

golfvens bärkraft. Eu olägenhet, som vidlåder en flervåningsbyggnad,

förefinnes därutinnan, att de maskiner och verktyg, som användas i

flera afdelningar, vanligen måste duppliceras i respektive våningar för

att undvika transport, tidsförlust och svårighet vid kontroll. I ett envåningskomplex

blir sådant onödigt, emedan samma maskiner och verktyg

kunna utan olägenhet utnyttjas af flera intill hvarandra belägna

afdelningar. Likaså finnas nu i hvarje våning löd- och härdningsanordningar,

och detta arbete utföres efter behof af hvilken arbetare som

helst. I den nya verkstadsbyggnaden komma däremot dessa anordningar

att koncentreras på ett ställe och arbetet utföras af bestämd,

härför särskildt öfvad personal.

Vidare komma de tidsödande och arbetsförtyngande samt således

penningförödande transporterna genom hissar och trappor att försvinna.

Det är gifvet, att äfven inom envåningskomplexet delarna måste forslas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

mellan de olika afdelningarna, men det säger sig själft, att med den

möjlighet därtill, som endast ett dylikt komplex lämnar, fabrikationen

kommer att ordnas så, att afstånden blifva minimala, hvartill kommer

den beaktansvärda fördelen, att all transport sker i horisontalplanet.

Såsom telegrafstyrelsen tänkt sig den nya verkstadsbyggnaden anordnad,

skulle alla afdelningar stöta till eller så att säga utmynna i den

långsträckta, för alla gemensamma förrådsafdelningen. Härigenom vinnes

den stora fördelen, att in- och utlämningen till och från förrådet

kan fördelas så, att arbetarna ej hafva lång väg att gå och ej heller

behöfva vänta. Till den tidsförlust, som därigenom uppstår, tages

kanske i allmänhet ej tillräcklig hänsyn, men beräknad för hela personalen

blir den dock per år ganska afsevärd och således af ekonomisk

betydelse. Den kan naturligtvis icke undvikas i ett fl er våningshus.

Slutligen kan endast i ett envåningskomplex den för administrationen

så viktiga inspektionen och kontrollen ordnas på eif effektivt

och ekonomiskt sätt. Produktionen kan nämligen där utan långa transporter

och tidsförluster underkastas den ej minst ur ekonomisk synpunkt

så ytterst nödvändiga inspektionen mellan hvarje operation, hvarigenom

förhindras att, såsom nu litet emellan äger rum, ytterligare arbete

nedlägges på redan felaktiga delar samt att större antal, än hvad

beställningssedeln upptager, blir tillverkadt. Vidare och emedan till

följd af lokalernas så att säga sammansmältande till en enda i det nya

huset alltid något befäl skall kunna finnas därstädes, öfverblickande

det hela, kommer en fullt effektiv tillsyn att ständigt ägnas fabrikens

alla delar. Likaledes är meningen, att en gemensam afklädningshall

med tvättställ skulle förläggas utefter samtliga afdelningarna, hvarigenom

trängsel och onödig tidsspillan vid arbetets början och slut skulle

undvikas.

Det torde här icke kunna nog kraftigt betonas, att de olägenheter,

som vid ofvanstående jämförelse visat sig utmärka en flervåninpåbyggnad,

mångdubblas, där såsom å Södermalm tillverkningen pågår icke

ens i en enda sådan byggnad utan måst ytterligare sönderdelas på

flera flervåningsbyggnader.

Af hvad telegrafstyrelsen något detaljeradt omnämndt torde framgå,

att den rationella omläggning af tillverkningen, som styrelsen funnit

vara nödvändig och som icke kan genomföras med de nuvarande verkstadslokalerna,

skulle, tillämpad i en ny verkstadsbyggnad, såsom styrelsen

tänkt sig densamma konstruerad, kunna i stort sedt beskrifvas

sålunda, att fabrikationen ordnas i en praktiskt och ekonomiskt länkad

kedja. Efter uttagningen af råmaterialet från förrådet föres fabrikatet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr l£i.

genom den ena afdelningen efter den andra i samma plan med transportafståndet

för hvarje förflyttning reduceradt till ett minimum, och

utan nämnvärd tidsförlust passerar fabrikatet mellan hvarje operation

förrådet för räkning och inspektion. De besparingar i arbetskostnad,

som genom en sådan anordning vinnas, representera tydligtvis högst

afsevärda belopp, men ett dylikt kedjesystem kan icke ekonomiskt etableras,

där transporter mellan flera våningar och flera byggnader måste

förekomma. Dessutom kan genom den lättare öfversikt, som en envåningsverkstad

erbjuder befälet, befälspersonalen reduceras till antalet,

något. som genast representerar en deras aflöningar motsvarande minskning

i utgifterna.

Slutligen torde ock böra påpekas, att sågtakstypen erbjuder den

enklaste och billigaste möjligheten att allt efter uppstående behof undan

för undan utöka lokalerna utan att någon olägenhet för tillverkningens

inre sammanhang eller i öfrigt behöfver uppkomma.))

Telegrafstyrelsen erinrar i detta sammanhang, att redan de för afgifvande

af yttrande och förslag i fråga om förändrad organisation af

telegrafstyrelsen m. m. tillkallade kommitterade i sitt den 14 januari

1907 afgifna underdåniga betänkande fäst uppmärksamheten på den

enda riktiga utvägen eller en flyttning af hela tillverkningen till för

ändamålet fullt lämpliga lokaler. Med anledning af det vid denna tidpunkt

särskildt framträdande behofvet af verkstadstillverkningens utvidgning

yttra nämnda kommitterade, att, då inom den befintliga verkstadsbyggnaden

nödigt utrymme icke kunde beredas, en del af tillverkningen

syntes böra öfverflyttas till förhyrda lokaler, intill dess tillräckligt

utrymme kunde vinnas genom hela verksamhetens förläggande till lämplig

plats i Stockholms närhet, därest ekonomiska och andra förhållanden

skulle, såsom antagligt vore, göra en fullständig flyttning utanför stadens

område önskvärd.

Under de sista åren hafva, fortsätter telegrafstyrelsen, olägenheterna

af de nuvarande förhållandena med förnyad kraft trängt sig fram

i förgrunden, i synnerhet sedan styrelsen lyckats från och med år 1910

vid verkstaden fästa speciellt utbildade och energiska krafter samt med

tillgodogörande af dessas större, äfven utomlands förvärfvade erfarenhet

i telefonverkstadsdriften kunnat påbörja en synnerligen välbehöfiig omläggning

af hela tillverkningen efter fullt rationella och ekonomiskt

effektiva principer. Denna omläggning, som redan kunnat visa goda

resultat i flera riktningar, skulle emellertid ej blott hämmas utan äfven

motverkas, om icke såsom ett nödvändigt och viktigt led i den genomBihang

till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 76 Raft. 2

Utflyttning

från Stockholm.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Verkstad i

Nynäshamn.

10 Kunr/1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

gående omdaningen inginge äfven uppförandet af fullt lämpliga, för

driften direkt anpassade arbetslokaler.

Så länge emellertid telegrafverket varit bundet af sitt hyreskontrakt

angående Henriksborgslokalerna, har telegrafstyrelsen ansett sig böra

afvakta lämplig tid före dess utlöpande, innan styrelsen vidtog åtgärder

för att i denna del tillgodose verkstadens behof. Tidpunkten därför

anser styrelsen nu vara inne, enär, såsom förut nämnts, hyreskontraktet

utgår under nästa års sommar och således den nya verkstaden måste

senast då stå färdig att inom sina murar bereda hela tillverkningen

plats.

Då telegrafstyrelsen blifvit förtrogen med tanken på nödvändigheten

af verkstadens förflyttning, framstod det, säger styrelsen, på

samma gång alldeles klart, att platsen för den blifvande nya verkstaden

måste sökas utom hufvudstaden. Att inom denna kunna för något så

när skäligt pris förvärfva en lämpligt belägen tomt, nog stor för att

där uppföra eu för någon längre tid framåt tillräcklig verkstadsbyggnad

med afdelningarna i ett plan och med möjlighet att vid behof tillbygga

densamma, var otänkbart. Vid val af plats utom Stockholm måste åter

såsom ett hufvudvillkor tillses, att den ej vore belägen för aflägset från

hufvudstaden och att kommunikationerna dit vore goda. För styrelsen

syntes det också från början vara gifvet, att de närmast hufvudstaden

belägna städerna lika litet som denna kunde i alla afseenden erbjuda

hvad styrelsen alltid tänkt sig såsom ett önskemål. I sammanhang med

tanken på förflyttningen hade nämligen själfmant inställt sig den önskan,

som äfven förut föresväfvat styrelsen, att om möjligt för den nya

verkstaden finna en plats, där arbetarpersonalen kunde beredas bättre

lefnadsvillkor, än hvad ett stadssamhälle i allmänhet och särskildt en

hufvudstad kan erbjuda, samt framför allt där en hvar, som så önskade,

skulle kunna utan stora ekonomiska uppoffringar förvärfva sig hem i

eget hus.

Telegrafstyrelsen har nu i den nyblifna köpingen Nynäshamn

lyckats finna en plats, som styrelsen anser uppfylla alla betingelser af

önskad beskaffenhet. Aktiebolaget Nynäs villastad, som visat ett lifligt

intresse för att med sitt område införlifva en industriell statens anläggning,

har, enligt hvad styrelsen meddelar, därvid genom ett mycket stort

tillmötesgående och äfven ekonomiska uppoffringar betydligt underlättat

telegrafstyrelsens bemödanden att på lämpligaste sätt ordna denna viktiga

angelägenhet. I Nynäshamn kan styrelsen således förvärfva sig en tomt,

som, hvad storleken beträffar, fullt motsvarar behofvet och äfven i öfriga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

11

afseende!! erbjuder de fördelar, man kan begära. Ett stycke ofvanför

tomten finnes i skogsbrynet utmärkt plats för bostäder åt arbetarna ocb

deras familjer. Saltsjöns omedelbara närhet gör, att läget kan ur hälsosynpunkt

räknas som det bästa möjliga. Samhällets belägenhet på ett

jämförelsevis ringa afstånd från Stockholm, med goda kommunikationer

såväl till lands som till sjöss medför, att man kan tillgodogöra sig hufvudstadens

arbetsmarknad och materialtillgång.

Tomten, Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12, är belägen omkring

1 kilometer från järnvägsstationen strax ofvanför hamnkajen med

järnvägsspåren invid tomtgränsen, hvadan stickspår kan med lätthet

anordnas utefter verkstadsbyggnadens ena sida, och har trafikaktiebolaget

Stockholm—Nynäs åtagit sig att utan kostnader för telegrafverket

anlägga ett dylikt järnvägsspår. Tomtarealen utgör 24,689 kvadratmeter

och är således tillräcklig för framtida behof af utvidgning.

Grunden, som telegrafstyrelsen låtit undersöka, är särdeles tjänlig att

bygga på. Under ett lager af grus, i tjocklek varierande mellan 0,6

och 1,5 meter, finnes nämligen fast så kailad becklera. Enligt erfarenheten

från närliggande område finnes dessutom riklig tillgång på godt

brunnsvatten. Direkta kloakrör kunna nedläggas till sjön, hvarifrån

ledningar för eldsläckning, till klosetter och dylikt kunna uppdragas

med tillgång till obegränsad vattenmängd. Rätt att anlägga linbana

eller transportväg till kaj har förbehållits, för den händelse behof däraf

skulle uppstå, äfvensom rätt till lossning och lastning vid kajen.

Tomtens belägenhet invid Saltsjöhamn med erforderlig upplagsplats

inom tomten gör, att kol, koks och antracit kan levereras per

oceanångare, hvarför hela årsbehofvet kommer att på en gång intagas

vid lämpligaste köptillfälle. Förutom den större besparing, som härigenom

vinnes, uppkommer äfven en minskning i utgiften för själfva

leveransen i Nynäshamn. Skillnaden i kostnad för transport af kolen

från hamnen till verkstaden, jämförd med samma kostnad i Stockholm,

kan, då årsförbrukningen ej uppgår till mera än 800 ton, icke blifva

så stor, men såsom varande af ett visst intresse meddelar telegrafstyrelsen,

att endast denna mera obetydliga post representerar en besparing

af 5,680 kronor årligen. Trafikaktiebolaget har dessutom garanterat

frihet från hamnumgälder under tio år.

Innan förtullningsförhållandena i Nynäshamn kunnat på annat sätt

ordnas, kan dit från utlandet ankommande gods där få förtullas endast

efter för hvarje gång af generaltullstyrelsen lämnadt särskild! tillstånd.

De tullpliktiga materialier, som inköpas direkt från utlandet, komma således

Tomten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Transport
kostnader.

ännu att i regel förtullas och. omlastas i Stockholm för att därifrån med

båt eller järnväg sändas till Nynäshamn, men detta förhållande spelar,

enligt hvad telegrafstyrelsen uppgifver, ej någon roll. Dessa materialier

äro nämligen endast ebonit, celluloid, galalit och blank stålplåt,

och det är antagligt, att den inhemska tillverkningen af ebonit kan

inom kort uteslutande anlitas, likasom äfven de svenska järnbruken

synas kunna förmås att leverera tillfredsställande stålplåt. De öfriga

direkt importerade materialierna hafva ej något nämnvärdt inflytande

på verkstadens tillverkningspriser.

Angående kostnaden för transport af gods till och från en telegrafverkets

blifvande verkstad i Nynäshamn har telegrafstyrelsen meddelat

följande.

Trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs har förbundit sig att under

tio års tid transportera allt gods för telegrafverkets räkning å järnvägen

mellan Nynäshamn och Älfsjö efter samma taxa, som för telegrafverket

är gällande å statens järnvägar. Afgiften för transport å

statens järnvägar af allt verkstadens gods beräknas för närvarande efter

15 öre per kilometer för vagnslast och för styckegods efter tariff 5,

och är trafikaktiebolaget således beredt att under nämnda tid beräkna

samma taxa för denna transport.

Till telegrafverkets hufvudförråd, som numera är förlagdt vidÅlfsjö

järnvägsstation, finnes direkt järnvägsförbindelse från Nynäshamn.

Transportkostnaden mellan de olika platserna skulle i enlighet med bolagets

nämnda åtagande ställa sig sålunda, att mellan Stockholm och

Älfsjö denna kostnad per vagnslast utgör 20 kronor och för styckegods

85 öre per 100 kilogram, under det att motsvarande kostnad mellan

Nynäshamn och Älfsjö skulle utgöra respektive 8 kronor 25 öre och 93 öre.

Den stora skillnaden för vagnslastgods beror därpå, att i kostnaden från

Stockholm måste inräknas jämväl transporten per automobil från verkstaden

till järnvägsstationen, hvilket genom användandet af stickspåret

i Nynäshamn ej där förekommer. Den trots längre järnvägstransport

från Nynäshamn än från Stockholm obetydliga skillnaden i afgiften för

styckegods härleder sig däraf, att den i båda fallen erforderliga automobiltransporten

från verkstaden till järnvägsstationen ställer sig billigare

i Nynäshamn. Transportkostnaden för gods med verkstadens automobil

utgör nämligen 3 kronor per tur i Stockholm och 2 kronor 40 öre

per tur i Nynäshamn. Emellertid uppgå sändningarna mellan förrådet

och verkstaden i båda riktningarna, nästan uteslutande styckegods, icke

till 3,000 kilogram om året. Hela skillnaden i dessa transportkostnader

inskränker sig till något öfver 2 kronor årligen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

13

Beträffande transporten af utgående gods från verkstaden till telegrafverkets

olika linjedistrikt, hvilka hafva sina förråd förlagda, det första i

Malmö, det andra i Göteborg, det tredje i Norrköping, det fjärde i Stockholm,

det femte i Gäfle, det sjätte i Sundsvall och det sjunde i Luleå,

framgår skillnaden i transportkostnaden, om verkstaden förblifver å

Södermalm och om den förlägges i Nynäshamn, af följande tabell, i

hvars siffror ingår jämväl kostnaden för automobiltransporten från godsets

upplagsplats till järnvägsstationen, där sådan transport ifrågakommer

och med de för de båda platserna olika pris därför.

Till IY distr.

Stockholm.

Till distrikten söder om Stockholm.

Till distrikten norr om Stockholm.

Afsändningsort.

Automobil

Vagnslast.

Styckegods pr 100 kg.

Vagnslast.

Styckegods pr 100 kg.

el. järnväg

pr dag.

I

distr.

II

distr.

III

distr.

I

distr.

II

distr.

III

distr.

V

distr.

VI

distr.

VII

distr.

V

distr.

VI

distr.

VII

distr.

Verkstad å Sö- dermalm ......

4:00

107:40

83:50

42:00

2:85

2:55

1:70

42:oo

102:50

192:60

1:70

2:85

3:85

Verkstad i Ny- näshamn ........

7:52

99:75

75:85

34:35

2:89

2:57

1:85

36:15

96:65

186:7 5

1:95

2:85

3:37

Vid dessa transporter förekomma jämförelsevis mera sällan vagnslastsändningar.

Så till exempel har under år 1910 afskickats tillhopa

endast 29,000 kilogram i (23) vagnslaster mot 391,000 kilogram såsom

styckegods. Om nu denna godsmängd — vagnslastsändningarna oberäknade,

hvilka dock äro billigare från Nynäshamn än från Stockholm

— i stället afsändts från verkstad i Nynäshamn, skulle kostnaden för

transporten, medeltalsvis beräknad enligt ofvanstående tabell, hafva

blifvit 1,273 kronor dyrare.

Hvad sedan beträffar transporten af den från de olika distrikten

till verkstaden ankommande materialen, hufvudsakligen telefonapparater

och växelbord för reparation, sändes denna — 180,000 kilogram för år

1910 — från de olika telegrafstationerna och går således nästan uteslutande

såsom styckegods. Efter samma beräkningsgrund som för afgående

styckegodssändningar skulle kostnaden, om nämnda godsmängd

ankommit till Nynäshamn, hafva blifvit 714 kronor dyrare, än om den

ankommit till Stockholm.

Denna ökning af transportkostnaderna för ankommande gods, 714

kronor, jämte ofvannämnda enahanda ökning för afgående gods, 1,273

kronor, skulle alltså bilda hela denna summa, 1,987 kronor, hvarmed

s. 14 Kontrollera mot PDF

Brandförsäk
ring.

Arbetslöner.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

transportkostnaderna till ocli från Nynäshamn komme att fördyras i

jämförelse med motsvarande kostnader till och från Stockholm. Men

denna fördyrning är, säger telegrafstyrelsen, helt och hållet skenbar.

Såsom förut nämnts, skulle ej inom fastigheten å Södermalm kunna

beredas erforderligt magasinsutrymme, hvarför för ifrågavarande gods

tillkommer i Stockholm kostnaden för transporterna mellan verkstaden

och de på annat håll belägna magasinslokalerna. Dessa transporter,

som icke skulle förekomma i Nynäshamn, utgöra minst tre om dagen

och motsvara således en årskostnad af minst 2,700 kronor. Sålunda

skulle i verkligheten transportkostnaderna blifvit 713 kronor billigare

för Nynäshamn än för Stockholm.

Denna siffra är, anmärker telegrafstyrelsen, visserligen icke så stor,

att den i och för sig bort hafva någon inverkan på frågan, vare sig

den blifvit Nynäshamnsförslaget till favör eller icke, men den visar ju

dock, att icke heller transportkostnaderna, såsom man måhända kunde

hafva tänkt sig, ställa sig ogynnsamma för verkstadens förflyttning till

Nynäshamn.

Brandförsäkringspremien för verkstadsbyggnaderna å Södermalm

skulle, enligt hvad telegrafstyrelsen vidare meddelar, med beräkning

äfven för en eventuell tillbyggnad, utgöra 4,322 kronor per år och

skulle för anläggningen i Nynäshamn utgöra 6,306 kronor per år.

Skillnaden mellan dessa utgifter beror därpå, att brandväsendet ännu

icke är regleradt i Nynäshamn. Det torde för öfrigt kunna påpekas,

att denna utgiftspost är den enda, som ställer sig högre i Nynäshamn

än i Stockholm.

Hvad beträffar arbetarförhållandena, har telegrafstyrelsen icke

kunnat erhålla de för en fullt uttömmande utredning erforderliga uppgifterna

angående skillnaden i alla aflöningar. Endast för vissa arbetargrupper

har styrelsen i gällande öfverenskommelse mellan Sveriges

verkstadsförening och vederbörande fackförbund funnit fastställd en

minimitimpenning, som, jämförd med motsvarande aflöningar i Stockholm,

här meddelas:

24 år gammal efter 7

år i yrket.

21 år gammal efter 4

år i yrket.

Grofarbetare.

Stockholm ............

39 öre per timme

34 » » »

36 öre per timme

32

öre per timme

a a n

Nynäshamn ........

30 » » »

26

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

För den del af arbetarstammen, som kommer att flytta med verkstaden

ut till Nynäshamn, anser telegrafstyrelsen ej böra komma i

fråga någon sänkning af de lönebelopp, som den redan här uppbär.

Men beträffande den personal, som nyantages dels i stället för dem,

som eventuellt ej vilja följa med vid verkstadens flyttning från staden,

dels ock för att fylla det antal, som en normal utveckling kräfver,

finnes, anser styrelsen, icke något skäl att göra undantag från den i

öfrigt för orten tillämpade aflöningstariffen. Den minskade utgift,

som skillnaden i aflöning komme att innebära, bar telegrafstyrelsen

antagit kunna beräknas till omkring 15,000 kronor årligen. Därvid

är dock, enligt livad telegrafstyrelsen framhåller, att märka, att

skillnaden i aflöningsbeloppen i Stockholm och i Nynäshamn för arbetarna

mer än motväges af den större skillnaden i de allmänna lefnadskostnaderna.

För dem blifver det således ekonomiskt sedt icke någon

förlust utan en vinst, på samma gång det för verket blifver en direkt

besparing af ganska stor omfattning.

Ett viktigt skäl för verkstadens förläggning till Nynäshamn är

enligt telegrafstyrelsens mening den lyckliga lösning, som den svåra

frågan om erhållande af lämpliga bostäder för verkstadens personal därigenom

skulle vinna. Aktiebolaget Nynäs villastad har nämligen förbundit

sig att i mån af behof låta uppföra villabostäder för den personal,

som verkstaden kan komma att behöfva. Dessa bostäder med

tillhörande tomter, planerade och försedda med staket, äro afsedda till

uthyrning eller till förvärfvande med äganderätt. De typer, som verkstadsdirektören

och bolaget antagit företrädesvis motsvara det blifvande

bostadsbehofvet, äro byggnader med en lägenhet om två rum och kök,

med två dylika lägenheter eller med fyra dylika lägenheter i hvarje.

Prisen för dessa olika byggnadstyper ställa sig på följande sätt.

En byggnad afsedd för en familj skulle betinga eu hyra af 424 kronor

årligen, en byggnad med två lägenheter 395 kronor årligen för

hvarje lägenhet och en byggnad med fyra lägenheter 355 kronor årligen

för hvarje lägenhet. Byggnaderna med tomtområde, som utgör

för enfamilj sbyggnad 10,000 kvadratfot, för tvåfamiljsbyggnad 20,000

kvadratfot och för fyrafamilj sbyggnad 30,000 kvadratfot, kunna förvärfvas

med äganderätt sålunda, att 10 % af köpeskillingen, hvilken för

de olika typerna utgör respektive 5,600 kronor, 10,500 kronor och

18,700 kronor, erlägges kontant och återstoden upplånas mot inteckning

i fastigheten.

Bostäder för

arbetspersonalen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Lefnadsom
kostnader.

16 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 121.

Såsom en jämförelse med hyresbeloppen i Stockholm omnämner

telegrafstyrelsen, att i ett af telegrafverket förhyrdt hus, nr 67 Bondegatan,

där telegrafverket nu tillhandahåller sina arbetare bostäder till

pris, som endast betäcker verkets egen hyra, en lägenhet på ett rum

ock kök dock betingar eu årshyra af 300 kronor samt två rum och

kök 375—470 kronor. De hyresbelopp, som bolagets arbetarbostäder

i Nynäshamn skulle betinga, måste således anses vara synnerligen låga,

och den ekonomiska anordningen för förvärfvandet af äganderätt till

bostäderna synes vara förmånlig. För underlättandet af detta förvärf

har dessutom bolaget erbjudit sig bereda erforderliga lån till gällande

ränta åt dem, som äro hugade att med äganderätt förvärfva sig ett

område med därå af bolaget uppfördt hus. De former, under livilka

staten tillhandahåller lån för underlättande af bildande af egna hem,

förutsätta, anmärker telegrafstyrelsen, en sådan sammanslutning af arbetarna

för detta ändamål, att det icke kan beräknas, att dessa skulle

kunna åstadkomma densamma, innan de hunnit vänja sig vid de nya förhållandena

och kunnat ordna sin ekonomi med hänsyn till bostadsfrågan.

Telegrafstyrelsen bär dessutom, såsom senare närmare utvecklas,

föreslagit, att den Bångska donationen, som efter fastighetens försäljning

torde böra öfvergå till en penningfond, skulle användas sålunda, att ur

densamma, ställd under telegrafstyrelsens förvaltning, finge åt telegrafverkets

verkstadsarbetare, så långt fonden räckte och enligt af Eders

Kungl. Maj:t bestämda grunder, utlämnas lån mot lägsta gällande ränta

för underlättande af egnahems bildande.

De lån, som sålunda skulle utlämnas genom telegrafstyrelsens eller

bolagets försorg, kunna, enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar, gifvas sådan

form, att de för arbetarna blifva så litet betungande som möjligt. Om

för en enfamilj sbj^ggnad köpeskillingsskulden fördelades på två lika störa

lån och endast det ena ställdes på amortering, exempelvis under 15 år,

skulle den årliga utgiften för räntorna å båda lånen och amorteringen

af det ena icke ens uppgå till hyresbeloppet för hela fastigheten. När

man dessutom tager i betraktande, att det ena rummet kan, om så

finnes önskligt, uthyras till en ogift kamrat, komma utgifterna för

bostaden att ännu mera minskas.

Genom nu angifna anordning af bostadsförhållandena skulle det,

enligt telegrafstyrelsens förmenande, för den ekonomiska delen af detta

önskemål vara väl sörjdt till arbetarnas bästa.

De direkta lefnadsomkostnaderna äro, framhåller telegrafstyrelsen

vidare, i Nynäshamn icke obetydligt lägre än i Stockholm till följd

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121. 17

däraf, att villabolaget kan från den kringliggande landsbygden och äfven

per ångbåt från längre bort belägna orter ordna tillförseln på det för

samhällets invånare förmånligaste sätt.

Kommunalskatten i Nynäshamn utgår, enligt hvad telegrafstyrelsen

meddelar, för närvarande med 6 kronor 50 öre per bevillningskrona. Emellertid

har kommunen åtagit sig garanti för förräntningen af ett trafikaktiebolagets

obligationslån, och har villabolaget förbundit sig att för

telegrafverkets arbetare betala dem debiterade afgifter, som belöpa sig

på den af nämnda garanti föranledda utgiften. Enligt eu af kommunalnämndens

ordförande i Nynäshamn lämnad uppgift skulle, efter nuvarande

köpingsförhållanden, med frånräknande af det af bolaget, sålunda

tillskjutna beloppet men med inräknande af landstingsmedel samt vägoch

prästskatt, den totala skatten, således både krono- och kommunalutskylderna,

efter verkstadens förflyttning dit utgöra följande belopp,

jämförda med samma skatt i Katarina och Maria församlingar härstädes,

där flertalet af verkstadspersonalen är bosatt:

Katarina och

Maria för- samlingar

Nynäshamn

För en inkomst af...................

................. kr. 1,000: 00

kr. 29: 72

kr. 36: 56

» » » » ..................

................ » 1,200: 00

» 59: 44

» 62: 32

» )) » » ...................

................ » 1,800: 00

» 154: 56

» 136: 13

För de lägst aflönade, hvilka dock i allmänhet ej hafva familj att

försörja, skulle således skatten blifva omkring 3—7 kronor högre, men

för de äldre omkring 18 kronor lägre än i Stockholm. Medelaflöningen

för verkstadens arbetarpersonal är emellertid 1,500 kronor, hvadan äfven

skatteförhållandena i sin helhet komma att ställa sig gynnsammare i

Nynäshamn. Man torde äfven kunna förutsätta, att med befolkningens

tillväxt dessa förhållanden blifva ännu bättre.

Folkskola finnes å platsen. Två läkare äro därstädes bosatta.

Ännu finnes där visserligen ej apotek, utan sändes från apoteket i

Västerhaninge hvarje dag medicinlåda, hvarur medicinen utdelas genom

därtill förordnad person. Fråga har emellertid väckts om nämnda

apoteks förflyttning till Nynäshamn.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 76 Höft. 3

Kommunalskatt

m. m.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kostnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Beträffande kostnaderna för verkstadsbyggnaden i Nynäshamn meddelar

telegrafstyrelsen, att den ifrågasatta tomten erbjudits för ett pris

af 45,000 kronor eller, då arealen utgör omkring 24,700 kvadratmeter,

1 krona 82 öre per kvadratmeter. Någon försäljning af tomt, likvärdig med

den ifrågavarande, har, enligt hvad styrelsen uppgifver, ej förekommit,

sedan samhällets utveckling tagit någon fart, och kan därför en jämförelse

med prisen å andra liknande tomter därstädes icke göras. I

betraktande af tomtens beskaffenhet, dess belägenhet i närheten af sjöoch

järnvägskommunikationsleder samt dess öfriga fördelar anser dock

styrelsen det begärda priset för denna tomt, en af de bästa i detta

nya samhälle, som nu är stadt i hastig uppblomstring, vara mycket

skäligt.

Bet byggnadskomplex, som skulle uppföras och hvaraf eu skiss

bifogats styrelsens underdåniga skrifvelse, består af en fabriksbyggnad,

en kontorsbyggnad samt eu portvaktsstuga. Fabriksbyggnaden innehåller

den stora verkstadslokalen såsom dominerande afdelning samt

därbredvid snickeriafdelningen med torkrum och upplagsrum för träarbeten.

Dessutom finnas ångpannerum, kolbox, maskinrum, rum för

gasverket, smedja, verktygsrum och automobilgarage. Utefter verkstadslokalens

ena långsida sträcker sig kläd- och toaletthallen samt

utefter den andra förrådet med packrum. Bj^ggnaden utföres i betong

med så kalladt sågtak, som uppbäres af armerade betonpelare. Verkstadslokalens

12 pelarrader, hvardera bestående af 9 pelare med 5 meter

mellan hvarje, stå på ett afstånd af 8 meter från hvarandra. Kontorsbyggnaden,

som är belägen intill den stora byggnadens ena kortsida,

utföres likaledes i beton och innehåller två våningar, den nedre inrymmande

affärskontoret, verkstadsdirektörs- och verkstadsingenjörsrum

med mottagningsrum, den öfre ritkontor, matrum och experimentverkstad

jämte nödiga toalettrum. Portvaktsstugan i en våning utföres

fristående af trä i enkel villastil och innehåller tre rum och kök

samt vind.

Enligt en afen betongbyggnadsfirma gjord beräkning skulle kostnaden

för byggnadskomplexets uppförande med grund uppgå till 285,000

kronor. Därtill komma kostnaderna för vattenledning, dränering och

dylikt beräknade till 19,200 kronor, för kraft- och ljusledningar beräknade

till 9,275 kronor samt för värmeledning och dylikt beräknade till

58,500 kronor eller tillhopa i rundt tal 87,000 kronor, hvarförutom för

oförutsedda utgifter beräknats ett belopp af 38,000 kronor. Den nya

verkstaden skulle således betinga eu kostnad af 410,000 kronor eller

med tomten, 45,000 kronor, tillhopa 455,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 121.

Mot denna summa bör ställas dels den besparade utgiften för tillbyggnad

å Södermalm, som telegrafstyrelsen beräknat till 150,000 kronor,

och det kapitaliserade värdet af hyran, beräknad till 3,000 kronor om

året, för magasinslokaler, sålunda 60,000 kronor, dels ock köpeskilling för

telegrafverkets fastighet å Södermalm, i livilket afseende telegrafstyrelsen

erhållit ett anbud å 250,000 kronor. Dessa poster utgöra sammanlagdt

460,000 kronor, medan kostnaden för verkstadsanläggningen i

Nynäshamn belöper sig till 455,000 kronor.

Hvad angår fastigheten å Södermalm, är den upptagen bland telegrafverkets

tillgångar till ett värde af 500,000 kronor, livilket uppkommit

därigenom, att till värdet af den ursprungligen skänkta fastigheten

lagts de belopp, telegrafstyrelsen därefter bemyndigats nedlägga

på egendomens utvidgande och ombj^ggnad enligt följande öfversikt:

Tomterna nr 4 och 6 i kvarteret Fiskaren mindre

med byggnad värderades år 1891 till ................................ kr.

Telegrafstyrelsen bemyndigades:

genom nådigt bref den 26 april 1895 att låta utföra

om- och tillbyggnadsarbeten för högst.....................»

genom nådigt bref den 5 juli 1901 att inköpa tomter

för .................................................................................... »

och att låta utföra om- och tillbyggnadsarbeten för

högst ................................................................................ »

genom nådigt bref den 31 december 1902 att låta utföra

om- och tillbyggnadsarbeten för.......................... »

50,000: —

90,000: —

150,000: —

160,450: —

17,500: —

Summa kr. 467,950: —

hvilken summa sedan afrundats till 500,000 kronor.

Det säger sig själft, anför telegrafstyrelsen, att fastigheten med

sina för specialändamål uppförda byggnader och sin för detta ändamål

dock mindre lämpliga belägenhet icke under numera inträdda förhållanden,

då den större verkstadsindustrien söker sig utom staden och

då tomtprisen väl icke kunna med den ökade byggnadsverksamheten i

förstäderna beräknas tendera till stigning, kan betinga ett pris, som

på långt när närmar sig det värde, hvartill den fortfarande är upptagen.

Telegrafstyrelsen har i detta sammanhang lämnat en närmare redogörelse

för fastighetens tomtbeskaffenhet. Af denna redogörelse framgår,

att efter ägoutbyte med Stockholms stad och däraf påkallad styck
-

Försäljning

af fastigheten

på Södermalm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

ning, därvid af behållna delen af tomtnumren 5, 7, 8 och 9 bildats

tomten nr 13, telegrafverkets ifrågavarande fastighet består af tomten

nr 13, som innehåller 1,019.2 kvadratmeter och är belägen uteslutande

på fri och egen grund, samt af tomten nr 4 och 6 om 555 kvadratmeter,

hvilken är ofri. Dessutom ingår i fastigheten faktiskt tillsvidare

ett mindre staden numera tillhörigt, för utläggning till Fiskargatan

afsedt markområde, hvarå de Bångska och Påhlsonska husen delvis stå.

Af fastigheten var den del, som bestod af tomten nr 4 och 6,

år 1890 taxerad till ett värde af 29,000 kronor, hvilket år 1896 höjdes

till 150,000 kronor. Den återstående delen, betecknad med nr 5,

7, 8 och 9, numera sammanslagna till nr 13, var år 1890 taxerad till

ett värde af 83,000 kronor, hvilket år 1902 bestämdes till 150,000 kronor.

År 1908 sammanslogs för telegrafverkets hela fastighet taxeringsvärdet

till 300,000 kronor.

Den afgift, som telegrafverket erlägger i tomtören till Stockholms

stad för tomten nr 4 och 6, belöper sig till 4 kronor för år.

Telegrafstyrelsen har nu låtit värdera fastigheten af två i dylika

ting väl förfarna och ofta anlitade män, nämligen arkitekten Ludvig

Peterson och grosshandlaren F. Wilh. Bergman.

Den förres utlåtande är af följande lydelse:

»Anmodad att värdera den kungl. telegrafverket tillhöriga fasta

egendomen n:ris 4, 6 och 13 i kvarteret Fiskaren Mindre med adress

n:ris 6 och 8 Fiskargatan och n:ris 21, 23 och 25 vid Svartensgatan

inom Katarina församling i Stockholm får undertecknad, efter verkställd

besiktning på platsen, härmed anföra följande.

Den ifrågavarande fastigheten innehåller i areal 1,574.2 kvadratmeter,

däraf 1,019.2 kvadratmeter å fri och egen grund, samt 555 kvadratmeter

å ofri eller stadens grund. Enligt gällande priser för tomter

med motsvarande läge å Södermalm anser jag, att den å fri och egen

grund hvilande tomtdelen kan uppskattas till c:a 115 kronor per kvadratmeter,

hvaremot den ofria delen icke bör sättas högre än Va af

förestående pris eller 75 kronor per kvadratmeter. Med tillämpande af

dessa priser har sålunda den fria delen ett värde af c:a 117,000 kronor

och den ofria ett värde af c:a 41,000 kronor, eller båda tillsammans

c:a 158,000 kronor.

Då tomten emellertid är till större delen bebyggd med tidsenliga

och i godt stånd varande fabriksbyggnader, hvars planfördelning medgifver

ett uppdelande i flera större eller mindre afdelningar, som med

fördel böra kunna uthyras såsom verkstäder för den lilla handtverksindustrien,

anser jag, att man vid värderingen af fastigheten bör taga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

21

hänsyn till den möjliga hyresafkastningen. Detta gäller särskilt den

relativt nya vid Svartensgatan belägna stora fabriksbyggnaden, som

innehåller i fem våningar och jordvåning en uthyrbar golfyta om c:a

2,100 kvadratmeter och som bör kunna uthyras till ett genomsnittspris

af 6 kronor 75 öre per kvadratmeter, motsvarande en hyra af minst

14,000 kronor årligen. Med en kapitalisering efter 7 % representerar

sålunda ensamt denna byggnad ett värde af 200,000 kronor. Den äldre

byggnaden vid Fiskargatan har en uthyrbar golfyta om c:a 750 kvadratmeter

och med användande af samma enhetspris 6.75 kronor per

kvadratmeter erhålles ett hyresbelopp af minst 5,000 kronor, som kapitaliserade

efter 7 % ger ett värde af c:a 70,000 kronor. Då emellertid

denna byggnad med sin fasad ligger utanför den fastställda gatulinjen

och på grund häraf en viss osäkerhet råder vis-å vis tiden, då en

ombyggnad för reglering af detta förhållande kan komma till stånd, anser

jag att detta värde bör reduceras till hälften eller 35,000 kronor motsvarande

något mer än tomtvärdet. Den obegagnade tomtdelen mot

öster om c:a 160 kvadratmeters yta representerar ett värde af c:a 15,000

kronor. Sålunda värderar jag hela egendomen i det skick den nu befinnes

till c:a 250,000 kronor.

Stockholm den 26 januari 1911.

Ludv. Peterson.

Arkitekt».

Grosshandlanden Bergman yttrar sig sålunda:

»Undertecknad, anmodad att värdera egendomen nr 4, 6 och 13 i

kvarteret Fiskaren mindre med adress nr 21, 23 och 25 Svartensgatan

samt 6 och 8 Fiskargatan inom Katarina församling här i staden, har

denna dag besiktigat denna egendom, som innehåller i areal 1,574.2

kvadratmeter däraf fri och egen grund.................... 1,019.2 kvadratmeter

ofri......................................................................................... 555 _»_

1,574.2 kvadratmeter

I betraktande af att tomtprisen i denna del af staden icke ha undergått

någon förändring till det bättre på de senaste åren, anser jag nuvarande

tomtvärdet böra beräknas efter 110 kronor per kvadratmeter

för fri grund — c:a 112,000 kr. och efter 55 kr. per kvadratmeter

för ofri grund = c:a 30,000 »

142,000 kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

Byggninga-rnä å tomten utgöras af ett större fabrikshus af sten i

fyra våningar med jord- och vindsvåning jämte ett äldre, mindre bus

inpå gården. De äro i godt stånd och innehålla i golfyta

det större............................................. 2,100 kvadratmeter

det mindre........................................ 700 »

2,800 kvadratmeter

För dessa i sin helhet uthyrda bör kunna beräknas eu årlig hyra

af högst 14,000 kronor.

Uthyras de däremot till flera mindre industrier ställa sig mina beräkningar

sålunda:

2,100 kvadratmeter golfyta å 6.50 ............... 13,650 kr.

700 » » » 6.oo............... 4,200 »

17,850 kr.

Man måste dock taga i betraktande, att man ej alltid har alla lokalerna

uthyrda, samt att skötseln fordrar större omkostnader med flera

hyresgäster.

För det hela gäller, att fabrikslokalen är belägen på höjden af

Söder och därför transporterna betydligt fördyras.

På grund af ofvanstående kalkyler anser jag egendomens värde

vara högst 220,000 kronor.

Stockholm den 31 januari 1911.

F. Wilh. Bergman.»

Telegrafstyrelsen har af villabolaget mottagit ett erbjudande att,

under förutsättning af verkstadens förflyttning till Nynäshamn, köpa

fastigheten å Södermalm mot en köpeskilling af 250,000 kronor.

De tryckta förhållanden inom husbyggnadsverksamheten, som nu äro

rådande, komma, anför telegrafstyrelsen, säkerligen att en tid framåt

förblifva oförändrade. Med hänsyn härtill och till den, särskild! beträffande

byggnader för industriens behof, lätt förklarliga benägenhet att

söka sig plats utom hufvudstaden, som esomoftast kan iakttagas och

som för öfrigt förmått telegrafstyrelsen själf till nu ifrågavarande framställning,

anser styrelsen det ej vara möjligt, att för telegrafverkets

verkstadsfastighet skulle kunna från annat håll emotses ett högre pris

än det nu erbjudna, om ens ett så högt. Telegrafstyrelsen, som från

denna synpunkt finner det gjorda anbudet vara mycket förmånligt, har

yttermera styrkts i denna sin uppfattning af innehållet i förutnämnda

värderingsutlåtanden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 121.

23

I afseende å själfva försäljningen af fastigheten torde böra beaktas

att, såsom förut omförmälts, en del af fastigheten utgöres utaf den till

telegrafverket skänkta tomten med nr 4 och 6, hvarå husen nr 1 och

3 äro uppförda. Rörande denna af fabrikören Bång gjorda donation

har telegrafstyrelsen i sin skrifvelse lämnat en närmare redogörelse.

Den del af verkstadsfastigheten, som i sitt ursprungliga skick utgjorde

fabrikören Bångs donation, anser telegrafstyrelsen med ledning

af värderingsutlåtandena kunna i förhållande till hela fastighetens nuvarande

värde uppskattas till 60,000 kronor. Då denna del af köpeskillingen

icke torde kunna användas för bestridande af omkostnaderna

för den nya verkstadsanläggningen, har telegrafstyrelsen, såsom förut

antydts, tänkt sig, att denna summa, 60,000 kronor, skulle af styrelsen

förvaltas såsom en särskild fond, kallad Bångska donationsfonden, hvars

medel skulle användas till beredande af lån åt de telegrafverkets arbetare

och tjänstemän, som önskade skaffa $jg egna hem. Räntan,

hvilken skulle beräknas efter lägsta gällande, borde år för år läggas

till kapitalet, hvarigenom fonden, som, ehuru icke synnerligen stor,

dock vid egnahemsbildandets första början kan beräknas komma att

tillgodose en afsevärd del af lånebehofvet, kornrne att småningom tillväxa.

Jag tillåter mig här meddela, att justitiekanslersämbetet på grund

af nådig remiss afgifvit yttrande öfver den föreliggande underdåniga

framställningen, i hvad den afser den Bångska donationen, och har

justitiekanslersämbetet, som uppgifver, att dess uppfattning rörande

nämnda donation på förhand meddelats telegrafstyrelsen, icke något att

erinra mot hvad som föreslagits om försäljning af den donerade fastigheten

och om användandet af köpeskillingen för densamma.

Enligt de beräkningar telegrafstyrelsen framlagt skulle den nya

verkstadsanläggningen med tomtinköp betinga eu kostnad af 455,000

kronor. Till betäckande häraf skulle af köpeskillingen för fastigheten

å Södermalm användas 190,000 kronor. Således återstår att täcka ett

belopp af 265,000 kronor. Enligt hvad telegrafstyrelsen meddelar,

hade styrelsen först tänkt sig, att denna summa skulle kunnat utgå af

verkstadsvinsten för åren 19i0 och 1911 samt upptog därför ej beloppet

i sitt förslag till utgiftsstater för år 1912. Med den förändrade

uppställning af budgeten, som numera tillämpas, stämmer dock ej, påpekar

styrelsen, en sådan anordning, utan torde nu beloppet enligt

telegrafstyrelsens mening böra af Riksdagen äskas såsom anslag till

kapitalökning för år 1912. Telegrafstyrelsen erinrar i detta samman
-

Bångska

donationen.

Sättet för

medlens

anskaffande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

bang, att styrelsen i sin uti underdånig skrifvelse den 19 november

1910 föreslagna inkomstberäkning för år 1912 ej vågat upptaga telegrafverkets

inkomster till högre belopp än 15,000,000 kronor. Denna

siffra var grundad på de faktiska inkomsterna under 1910 års tre första

kvartal såpa t en med ledning från föregående åren gjord beräkning af

det fjärde kvartalets inkomster. Emellertid bar, enligt hvad styrelsen

uppgifver, 1910 års sista kvartal visat eu ganska betylig ökning af

telefoninkomsterna utöfver det belopp, vid hvilket den approximativa

beräkningen måst stanna, och anser styrelsen därför det icke vara

förenadt med någon risk och således ej heller böra möta några betänkligheter

att, om så erfordras, beräkna telegrafverkets inkomster för år

1912 265,000 kronor högre eller till 15,265,000 kronor.

För att den njm verkstaden skall kunna vara färdig så tidigt, att

öfverflyttningen kan utan rubbning af verkstadsdriften hinna verkställas

före nästa års sommar, bör, enligt hvad telegrafstyrelsen uppgifver, det

anslag, som skulle af Riksdagen anvisas, vara disponibelt redan under

innevarande år.

Mot telegrafstyrelsens ifrågavarande, utförligt motiverade framställning

har jag icke något att erinra, utan får jag tillstyrka densamma.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet meddelat mig, anser han,

med hänsyn till hvad telegrafstyrelsen nu anmält rörande beräkningen

af telegrafverkets inkomster för år 1912, hemställan böra göras därom

att dessa inkomster i riksstaten upptagas till det af telegrafstyrelsen

nu angifna beloppet, 15,265,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels

medgifva,

att tomten Nynäs industrilägenhet nr 5, 6 och 12 må för telegrafverkets

räkning inköpas för en köpeskilling af 45,000 kronor och att

å densamma må uppföras en verkstadsbyggnad med kontorsbyggnad

och portvaktstuga för en kostnad, ej öfverstigande 410,000 kronor,

att telegrafverkets å Södermalm belägna fastighet i kvarteret Fiskaren

mindre med tomtnummer 4, 6 och 13 må försäljas mot en köpeskilling

af lägst 250,000 kronor samt

att af sistnämnda köpeskilling ett belopp af 190,000 kronor må

användas till betäckande af motsvarande del af den för nämnda tomtinköp

och verkstadsanläggning erforderliga kostnad, tillhopa 455,000

kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 121.

dels för bestridande af återstående delen af sistnämnda kostnad

under utgifter för kapitalökning och telegrafverkets under rubriken statens

affärsverksamhet uppförda anslagstitel för år 1912 anvisa ett anslag

af 265,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911

af tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels ock besluta, att inkomsterna af telegrafverket i 1912 års riksstat

skola upptagas till i stället för, såsom förut föreslagits, 15,000,000

kronor, 15,265,000 kronor, och att, sedan driftkostnaden, 10,475,000

kronor, afdragits, öfverskottet följaktligen beräknas till 4,790,000 kronor.

Under förutsättning af Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall

till hvad sålunda föreslagits, lärer Eders Kungl. Maj:t sedermera vilja

taga i öfvervägande frågan om användande åt den mot Bångska donationen

svarande delen af köpeskillingen för södermalmsfastigheten. För

egen del tillåter jag mig redan nu omnämna, att intet synes vara att

erinra mot telegrafstyrelsens, af justitiekanslersämbetet tillstyrkta förslag.

Till departementschefens af statsrådets öfriga

ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t

Konungen lämna nådigt bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 76 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1911:108 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:t$ proposition angående anläggande af en verkstad i Nynäshamn för telegrafverkets räkning m. m. samt i ämnet väckta motioner s. 1 i texten