Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation af tekniska högskolan in. m. äfvensom lönereqlering för lektorer m. fl. befattningshafvare vid Chalmers tekniska läroanstalt m. m

1911-03-10 · 299 sidor, varav 287 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 287 av 299 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:124, Angående omorganisation af tekniska högskolan in. m. äfvensom lönereqlering för lektorer m. fl. befattningshafvare vid Chalmers tekniska läroanstalt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Maj-.ts nådiga proposition till Riksdagen angående omorganisation

af tekniska högskolan in. m. äfvensom lönereqlering

för lektorer m. fl. befattningshafvare vid Chalmers

tekniska läroanstalt m. m.; gifven Stockholms slott den

10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

A) beträffande tekniska högskolan:

dels — under medgifvande, att för uppförande af nya byggnader för

tekniska högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af särskildt

tillkallade sakkunniga inom kungl. ecklesiastikdepartementet framlagdt förslag

må under de närmare villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk

ett härför erforderligt område af omkring 65,000 kvadratmeter, beläget

å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra Djurgårdens mark

varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen, i öster af

Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen — till bestridande af kostnaderna

för ifrågavarande byggnader med utrustning och inredning samt

för terrasseringsarbeten med mera väsentligen i enlighet med nämnda

förslag bevilja ett anslag af 4,766,188 kronor och däraf för påbörjande

af berörda byggnadsarbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp

af 300,000 kronor;

dels — med godkännande af i berörda statsrådsprotokoll af departementschefen

förordad stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte i protokollet

omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner före
Bihang

till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Käft. (Nr 124.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

slagna villkor och bestämmelser samt med förklarande därvid, att vid ingången

af år 1912 lektorn vid högskolan P. H. Henriques skall varda professor i

beskrifvande geometri, lektorn vid högskolan E. Jäderin professor i geodesi,

lektorn vid högskolan E. Andersson professor i maskinlära, lektorn vid högskolan

C. J. F. M. Lilliehöök professor i skeppsbyggnadslära, lektorn vid högskolan

P. K. af Bjerkén professor i fysik samt lektorn vid högskolan J.

G. Petrén professor i bergskemi och metallurgi — öka högskolans stat

från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med 54,700 kronor samt

förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till de tekniska läroverken,

nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

dels medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,

laboratorietjänare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya afiöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat

föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år

1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp

af högst 6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af departementschefen

i ofvanberörda statsrådsprotokoll angifna grunder användas till uppehållande

vid högskolan af den undervisning som, därest sagda professurer

icke upprättats med ingången af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna

i motsvarande ämnen, att af besparingar, som under första halfåret

af år 1912 uppkomma å afiöningen vid den nya professuren i matematik

och mekanik, ett belopp af högst 750 kronor må för vårterminen

1912 användas till aflöning af en extra lärare i matematik, samt att återstående

besparingar under första hälften af år 1912 å sagda fyra professurer,

tillhopa 7/750 kronor, må, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, i mån

af behof användas till bestridande af högskolans utgifter under år 1912

till bränsle, lyshållning med mera;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 124.

dels och på extra stat för år 1912 för högskolan anvisa:

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar.................................... kronor 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi................................................................................. » 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode i....................... » 100: —

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode ....................... » 225: —

till förstärkning af lärarkrafterna................................ » 14,500: —

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik ...... » 2,000: —

till arfvode åt en speciallärare i kemi....................... » 1,200: —

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i maskinkrokiritning............................. » 750: —

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i byggnadskrokiritning .................................... » 450: —

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor ..................................................................................... » 500: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912

af sekreterarens arfvode........................................................... » 400: —

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... » 1,200: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912

utaf bibliotekariens arfvode ................................................... » 700: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912

af bibliotekariebiträdets arfvode............................................. » 400: —

till förhöjning af kamrerarens arfvode ..................... » 700: —

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912............................................................................,............. » 600: —

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ... » 1,925: —

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket » 1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Moj:ts Nåd, Proposition Nr 124.

B) beträffande Chalmers tekniska läroanstalt:

dels godkänna den af departementschefen i ofvannämnda statsrådsprotokoll

förordade stat för Chalmers tekniska läroanstalt jämte i protokollet omförmälda,

för åtnjutande af i staten upptagna nya afiöningsförmåner föreslagna

villkor och bestämmelser samt därvid tillika förklara, att vid den

nya statens trädande i kraft den nuvarande lektorn i skeppsbyggeri vid

läroanstalten skall varda professor i skeppsbyggeri vid läroanstalten, öfriga

nio lektorer vid läroanstalten varda professorer vid anstalten samt den

vaktmästare vid anstalten, som för närvarande närmast biträder föreståndaren

med tillsyn öfver anstaltens tillhörigheter, varda förste vaktmästare

vid anstalten;

dels medgifva, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder nu afsedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vakta ästarbefattning,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande afiöningsförmåner äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för

Chalmers tekniska läroanstalt öka nämnda stat från 106,200 kronor till

133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höja anslaget till de

tekniska läroverken, som vid bifall till hvad ofvan hemställts beträffande

tekniska högskolan skulle ökas från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor,

till 636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225 kronor;

dels å extra stat för år 1912 till

vid anstalten anvisa:

för läraren i verkstadsarbete.....................

» andre läraren i byggnadslära.............

» » »i matematik..................

löneförbättring för följande lärare

................... kronor

500: —

»

500: —

750: —

transport kronor

1,750: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

5

för andre läraren i allmän kemi

» läraren i skeppsbyggeri...........

samt

» läraren i frihandsteckning.....

transport kronor 1,750: —

.................. » 750: —

.................. - 750: —

.................. »_650: —

tillhopa kronor 3,900: —

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar bevilja

ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

P. E. Lindström.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

7

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Haj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstiebna.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Lindström:

De senaste årtiondena hafva bevittnat ett uppsving i vår industri,

hvarom man tidigare knappast vågat drömma. Vetenskapens och teknikens

framsteg hafva lärt oss att inse värdet af våra naturliga resurser och ett

alltjämt förbättradt kommunikationsväsende har ökat möjligheten att göra

dem fruktbringande. Så vidt man kan se väntar oss en stor framtid på det

industriella området. Men för att denna framtid skall blifva vår fordras i

första hand, att vi inrätta oss för densamma genom att bereda möjlighet till

att i vårt land förvärfva de tekniskt-vetenskapliga insikter, som allestädes visat

sig oundgängligen nödiga för skapandet af en stor industri. Erfarenheten har

dock redan länge visat, att vårt tekniska undervisningsväsende, såväl det högre

som det lägre, ej längre står i jämnhöjd med tidens fordringar. Också har

frågan om den högre tekniska undervisningens lämpliga anordnande ett

20-tal år stått på dagordningen. En mängd reformförslag, utarbetade af

för ändamålet tillsatta kommittéer eller vederbörande myndigheter, hafva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

framlagts, men intet af dem har ledt till positivt resultat. Mig synes, att

frågans lösning ej längre kan undanskjutas. För den skull anhåller jag nu

att få underställa ärendet Eders Kungl. Maj:ts pröfning, och torde jag därvid

böra utgå från det senast utarbetade förslaget, hvilket den under den

13 juli 1906 tillsatta kommittén för den högre tekniska undervisningens

ordnande afgifvit den 27 maj 1908.

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshöfdingen m. m.

Gerh. Dyrssen och till ledamöter öfveringenjörerna P. T. Berg och Aug.

Decker samt dåvarande professorn, numera regeringsrådet And. Lindstedt

och professorn Aug. Wijkander. Sedan kommittén i underdånig skrifvelse

den 23 november 1906 framhållit, att det för en allsidig utredning

af den ytterligt vidtomfattande och i hela landets industriella utveckling

djupt ingripande fråga, som kommittén fått sig förelagd, vore särdeles

önskvärd!, att dess arbetskrafter ytterligare förstärktes, förordnades af

Kungl. Maj:t den 29 november 1906 majoren m. in. Harald Lemke och

öfveringenjören Axel Wahlberg att jämväl vara ledamöter i kommittén.

Till kommitténs behandling hafva förelegat ett underdånigt förslag

till utvidgning och omorganisation af tekniska högskolan, afgifvet den 26

september 1904 af högskolans styrelse, samt lärarkollegiets protokoll vid

sammanträden under februari—april 1905 för behandling af sagda förslag,

äfvensom en underdånig skrifvelse från styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt

den 16 maj 1905 med förslag till lönereglering för nämnda anstalt.

Lärarna inom tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt

hafva på anmodan till kommittén afgifvit skriftliga utlåtanden i en del

hithörande frågor, hvarjämte enskilda lärare vid tekniska högskolan äfvensom

andra sakkunniga, efter därom af kommittén gjord framställning, infunnit

sig vid åtskilliga af dess sammanträden och lämnat muntliga upplysningar.

För åstadkommande af en möjligast fullständig utredning har kommittén

äfven vändt sig till de viktigaste tekniska föreningarna och samfunden

i vårt land med åtskilliga spörsmål rörande den nuvarande högre

tekniska undervisningen. Härpå ingångna svar återfinnas i en till kommitténs

betänkande fogad bilaga.

Slutligen har den 1 februari 1907 till kommittén öfverlämnats, för

att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det lämnade uppdraget, underdånig

framställning från Svenska teknologföreningens styrelse angående

beredande af ökad möjlighet till praktiska studier för elever vid tekniska

högskolan jämte däröfver afgifna yttranden af styrelsen för tekniska högskolan,

järnvägsstyrelsen, arméförvaltningens artilleridepartement, marinförvaltningen

och telegrafstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Efter framställning från kommittén hafva fullmäktige i järnkontoret

låtit verkställa och till kommittén öfverlämnat en utredning angående

möjligheten att vid järnverk bereda elever i fackskolan för bergsvetenskap

tillfälle till praktisk utbildning.

Delegationer af kommittén hafva företagit kortare studieresor till de

tekniska högskolorna i Köpenhamn, Berlin, Darmstadt, Karlsruhe, Dresden,

Stuttgart, Delft, Sheffield och Birmingham för att på ort och ställe taga

närmare kännedom om förhållandena vid dessa läroanstalter. I en till

betänkandet fogad bilaga lämnas redogörelse, dels för tvenne af de sålunda

besökta, dels för några andra utländska tekniska högskolor.

Sedan genom nådigt bref den 16 november 1906 kommittén bemyndigats

att gå i författning om uppgörande af ritningar och kostnadsförslag

till nya byggnader för tekniska högskolan, har åt arkitekten L. Peterson

uppdragits att utföra sådana ritningar och kostnadsförslag.

Från styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt har kommittén mottagit

af arkitekten H. Hedlund uppgjorda ritningar och kostnadsförslag

till om- och tillbyggnad af anstaltens lokaler.

Såsom kommitténs sekreterare hafva tjänstgjort amanuensen P. G.

Widegren till den 8 november 1907 och därefter lektorn vid tekniska

högskolan P. H. Henriques.

Kommittén, hvilken, som nämndt, afgaf sitt betänkande den 27 maj

1908, framlade däri förslag till omorganisation af tekniska högskolan och

den högre afdelningen af Chalmers tekniska läroanstalt äfvensom till nybyggnader

för högskolan samt om- och tillbyggnader för läroanstalten.

Betänkandet är enhälligt.

Till detsamma är fogad en bilaga, innehållande, bland annat, de utlåtanden

och redogörelser, som jag förut omnämnt, äfvensom detaljerade

kostnadsförslag för nya byggnader för såväl tekniska högskolan som Chalmers

tekniska läroanstalt äfvensom för de föreslagna undervisningslokalernas

inredning och utrustning m. m.

Öfver kommitténs sålunda afgifna betänkande och förslag hafva på

nådig befallning underdåniga utlåtanden afgifvits af styrelserna för tekniska

högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt, åtföljda af vederbörande

lärarkollegiers yttranden, äfvensom, rörande vissa delar af ärendet, af

öfverintendentsämbetet samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län.

Sedan ärendet blifvit sålunda beredt, framlade Eders Kungl. Maj:t på

hemställan af min företrädare i statsrådsämbetet genom nådig proposition

den 26 mars 1909, nr 155, frågan för Riksdagen, dock endast i hvad densamma

rörde tekniska högskolan. Anledningen till att någon framställning

Bihang till Riksd. prof. 1,911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

rörande Chalmers tekniska läroanstalt då icke gjordes, framgår af det vid

propositionen fogade utdraget af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för sistnämnda dag. Departementschefen erinrade däri om det

förhållandet, att läroanstalten omfattar två afdelningar, en högre och en

lägre, samt att kommittén jämlikt sitt uppdrag endast afgifvit förslag

rörande den högre afdelningens omorganisation. Departementschefen framhöll

vidare, att förslag rörande den lägre afdelningens organisation torde

vara att förvänta från den under den 4 oktober 1907 tillsatta kommitté

för afgifvande af utlåtande och förslag, huru den lägre tekniska undervisningen

i riket lämpligen bör ordnas. Vid sådant förhållande och då

läroanstaltens båda afdelningar på grund af gemensamhet beträffande

lärarkrafter icke vore fullt fristående i förhållande till hvarandra, ansåg

departementschefen, att med frågan om anstaltens omorganisation

och utvidgning tills vidare borde anstå, så mycket mera som kommitténs

förslag angående lönereglering för lärarna vid läroanstaltens

högre afdelning den 18 december 1908 remitterats till den under den 3

oktober 1902 tillsatta kommitté för afrifvande af förslås; rörande reglering

af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., hvilken

kommitté då ännu icke hunnit i ärendet afgifva yttrande — sådant har

sedermera afiämnats den 10 november 1910.

I hvad Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning till Riksdagen rörde

lönereglering för professorerna vid tekniska högskolan samt vissa andra

förändringar i högskolans stat vann densamma i hufvudsak Riksdagens godkännande.

Den del af framställningen åter, som afsåg förändringar i den

egentliga organisationen af högskolan, hvarmed förknippats såsom en väsentlig

förutsättning uppförande af nya byggnader för högskolan å ett för

ändamålet afsedt område af kungl. Djurgården, blef af Riksdagen afslagen.

Detta afslag var dock ej tillkommet efter någon saklig pröfning af det

framlagda organisations- och nybyggnadsförslaget. Riksdagens af en mångfald

ärenden strängt upptagna tid hade, på sätt Riksdagen i skrifvelse

den 22 maj 1909 angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel för Eders Kungl. Maj:t anmälde, icke medgifvit, att

en pröfning af den föreliggande framställningen i nu afsedda delar kunnat

ske med den noggrannhet och allsidighet, som ärendets stora vikt kräfde.

Såsom jag redan vid ett tidigare tillfälle för Eders Kungl. Maj:t framhållit,

var det ursprungligen min afsikt att hemställa om förnyadt aflåtande

af nådig proposition i ärendet till 1910 års Riksdag, men på grund af

det dåvarande statsflnansiella läget och de högst afsevärda kostnader, som

oundgängligen skulle vara förknippade med frågans lösning i den af

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 11

kommittén angifna riktning, ansåg jag mig då icke böra göra någon framställning

i ärendet.

Då det emellertid syntes mig som om kommitténs förslag i vissa afseenden

borde undergå ytterligare granskning från sakkunnigt håll, innan

detsamma ånyo i underdånighet anmäldes, har Kungl. Maj:t, på därom

gjord underdånig hemställan, den 15 september 1910 bemyndigat chefen

för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom

departementet biträda vid fortsatt beredande af frågan om den högre tekniska

undervisningens ordnande. I anledning häraf uppdrog jag åt professorerna

vid tekniska högskolan C. J. Magnell och E. J. Lallerstedt samt

föreståndaren för Chalmers tekniska läroanstalt professorn E. A. Wijkander

att i nämnda egenskap biträda vid berörda frågas fortsatta beredande.

De sakkunniga hafva den 12 december 1910 i ämnet inkommit med

utlåtanden, och desamma hafva sedermera remitterats till styrelserna för

respektive läroanstalter, som också efter hörande af vederbörande lärarråd

afgifvit yttranden i ärendet.

Slutligen har öfverintendentsämbetet hörts i frågan samt dels den 20

december 1910 dels ock den 28 februari 1911 afgifvit underdåniga utlåtanden.

Efter den behandling, ärendet sålunda undergått, går jag nu att för

Eders Kungl. Maj:t framlägga underdånigt förslag i ämnet.

Jag har emellertid att i detta sammanhang ytterligare för Eders

Kungl. Maj:t anmäla dels två särskilda, af åtskilliga bilagor åtföljda framställningar

från styrelsen för tekniska högskolan, båda dagtecknade den

11 februari 1910, den ena angående de nuvarande lektoratens vid högskolan

förvandling redan från och med år 1911 till professurer, den andra

rörande vissa ordinarie lektorers vid högskolan kompetens att kallas till

professur, dels en skrifvelse från samma styrelse den 14 oktober 1910

angående högskolans anslagsbehof för år 1912, dels framställning från

Chalmers tekniska läroanstalt den 15 oktober 1910 beträffande anstaltens

riksdagspetita för år 1912, dels slutligen skrifvelse från styrelsen för tekniska

högskolan med begäran om löneförbättring åt tillförordnade lektorn

vid högskolan P. J. Holinqvist.

Jag tillåter mig erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition,

i enlighet med min därom gjorda hemställan, föreslagit

Riksdagen att i afbidan på nådig proposition beräkna

dels för genomförande af omorganisation af tekniska högskolan en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ökning af högskolans ordinarie stat från nuvarande belopp 226,700 kronor

till 290,700 kronor eller med 64,000 kronor,

dels för nybyggnader för och ändringar vid högskolan äfvensom till

förstärkning af lärarkrafterna vid densamma med mera på extra stat för

år 1912 ett belopp af 323,000 kronor,

dels för genomföring af lönereglering för lektorer med flera befattningshafvare

vid Chalmers tekniska läroanstalt en ökning af anstaltens ordinarie

stat från nuvarande beloppet 106,200 kronor till 140,200 kronor eller

med 34,000 kronor,

dels ock till tillfällig löneförbättring för vissa lärare vid anstalten

samt om- och tillbyggnad vid densamma på extra stat för år 1912 ett

belopp af 154,000 kronor.

Min hemställan till Eders Kungl. Maj:t om förslag till Riksdagen att

för Chalmers tekniska läroanstalt beräkna förenämnda belopp innebar

ingalunda, att jag nu skulle vara sinnad att göra framställning om en

fullständig omorganisation af läroanstalten. Jag delar tvärtom den af

min företrädare i statsrådsämbetet vid aflåtandet af förut omnämnda

nådiga proposition till 1909 års Riksdag uttalade mening, att med omorganisation

af den Chalmerska läroanstalten bör anstå tills kommittén

för den lägre tekniska undervisningen afgifvit betänkande angående ordnandet

af sistnämnda slag af undervisning. Hvad jag nu vill föreslå är

allenast en lönereglering för lektorer och vaktbetjänte vid läroanstalten,

en lönereglering som icke rimligtvis bör längre undanskjutas, samt en i

högsta grad nödig om- och tillbyggnad vid anstalten, hvilken senare åtgärd

är behöflig vare sig anstalten omorganiseras eller icke.

Innan jag närmare ingår på hufvudfrågorna, måste jag inledningsvis

klargöra min ståndpunkt till två särskilda spörsmål, som äro af stor betydelse

för det föreliggande ärendet.

Förhållandet till den lägre tekniska undervisningen.

Understundom har man hört framställas det påståendet, att mellan

den högre och den lägre tekniska undervisningen skulle förefinnas ett sådant

organiskt samband, att de högre läroanstalterna borde direkt såsom

fortsättningsskolor ansluta sig till de lägre, och att följaktligen frågan om

ordnandet såväl af den högre som den lägre tekniska undervisningen borde

företagas i ett sammanhang.

Kommittén för den högre tekniska undervisningen har i sitt betänkande

upptagit saken till skärskådande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Kommittén erinrar till en början, att för närvarande intet annat sam- Kommittén,

band finnes mellan de tekniska elementarläroverken och tekniska högskolan

än att inträde i den senare står öppet för den, som erhållit afgångsbetyg

från teknisk elementarskola och därjämte ådagalagt nöjaktiga insikter i

modersmålet, lefvande språk samt historia och geografi. Vidare framhåller

kommittén, att oaktadt dessa fordringar måste anses lindriga och oaktadt

inträdessökande af denna kategori vid bedömandet af inträdesansökningarna

i allmänhet ansetts böra hafva företräde framför öfriga sökande,

hafva dock på senare tiden ytterst få dylika elever — under perioden

1904—1907 i medeltal endast omkring 4 årligen — blifvit intagna i

högskolan.

Redan den sålunda vunna erfarenheten synes kommittén häntyda på,

att något verkligt behof af ett närmare samband mellan elementarskolan

och högskolan, än som för närvarande förefinnes, icke torde vara för

handen. Att mellan de lägre och de högre tekniska läroverken söka åstadkomma

ett förhållande motsvarande det, som äger rum mellan de allmänna

läroverken å ena och universiteten jämte de öfriga högskolorna å andra

sidan, skulle dessutom, framhåller kommittén, i själfva verket möta betydande

svårigheter, och utan tvifvel vida mera skada än gagna den sak

man därmed ville främja.

För att inse, att härvidlag en motsvarighet mellan de tekniska elementarläroverken

och de allmänna läroverken icke förefinnes, fortsätter kommittén,

bör man erinra sig, att de senare väsentligen hafva till ändamål att

bibringa sina elever den allmänna bildning och de grundläggande kunskaper,

som erfordras just för att i högre läroverk, universitet eller högre

specialskolor därpå bygga en vidare utbildning. Den undervisning, som

lämnas af de allmänna läroverken, är i och för sig icke tillräcklig för

eller lämpad efter några särskilda yrkens behof.

Den tekniska elementarskolan däremot har en alldeles bestämd uppgift

sig förelagd, nämligen att med realskolans undervisning såsom förberedelse

och förutsättning och med tillhjälp af en fortsatt rent elementär

undervisning i de grundläggande ämnena: matematik, mekanik med flera

lämna sina elever den tekniska utbildning, som med dessa elementära

hjälpmedel kan vinnas. Kommittén ansåg en bildning af denna beskaffenhet,

såsom ock erfarenheten visat, vara fullt tillräcklig för ett framgångsrikt

utöfvande af teknisk verksamhet inom många yi’ken och på sådana platser

inom industrien, för hvilka hvarken några högre vetenskapliga insikter

eller någon mera omfattande humanistisk bildning äro af nöden.

O o

I likhet med den tekniska elementarskolan har äfven högskolan till

uppgift att arbeta i industriens tjänst. Men under det att den elementära

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

undervisningen företrädesvis afser utbildning af hvad man understundom

kallat industriens underbefäl, anger kommittén högskolans ändamål i första

rummet vara att lämna undervisning åt dem, som skola gå i spetsen för

den industriella verksamheten samt att främja de tekniska metodernas och

vetenskapernas utveckling. Högskolans verksamhet afser således, framhåller

kommittén, närmast utbildandet af ledare för statens, kommunernas och

enskildas tekniska företag och inrättningar, af konstruktörer och konsulterande

ingenjörer m.m. samt af lärare vid de tekniska läroverken, såväl högre som lägre.

Kommittén ansåg tydligt, att undervisningen under sådana omständigheter

måste vid högskolan anläggas efter en väsentligen annan, efter de högre

fordringarna lämpad plan och med vidsträcktare omfattning än vid elementarskolan.

Förutsättningarna för undervisningen måste beträffande de grundläggande

ämnena, matematik, fysik och kemi, vara högre och, i enlighet

med förhållandena i flertalet kulturländer, hufvudsakligen motsvara fordringarna

i studentexamen. Därjämte måste, med afseende såväl å studiernas

beskaffenhet som å elevernas framtida ställning och verksamhet i

samhället, äfven högre fordringar i fråga om s. k. allmänbildning göras

gällande, och har jämväl i detta hänseende i vårt land liksom annorstädes

den vid de allmänna läroverken förvärfvade bildningen ansetts närmast

motsvara ändamålet.

Ville man nu ställa den tekniska elementarskolan och den tekniska

högskolan i sådant förhållande till hvarandra, att elever från det förra

läroverket utan vidare kunde öfvergå till det senare, samt att högskoleundervisningen

väsentligen skulle komma att blifva ett slags fortsättning

till den elementära undervisningen, så funnes enligt kommitténs mening,

därest man ej rent af skulle vilja uppgifva all fordran på allmänbildning

hos högskoleeleverna, endast två utvägar. Antingen skulle elementarskolan

omorganiseras till att, jämte sin nuvarande uppgift att bibringa elementär

teknisk bildning åt dem, för hvilkas lefnadsmål en sådan bildning är tillräcklig

och nödvändig, öfvertaga äfven uppgiften att åt blifvande högskoleelever

meddela den erforderliga allmänbildningen, hvilken beträffande

modersmålet, lefvande språk samt historia och geografi borde äga ungefär

samma omfattning som vid de allmänna läroverken, hvarjämte äfven undervisningen

i de grundläggande ämnena, fysik, kemi och särskildt matematik

syntes kommittén böra något utvidgas och fördjupas för att med fördel

kunna läggas till grund för den följande högskoleundervisningen. Eller

också blefve man, framhåller kommittén, såsom vid en del amerikanska

högskolor är fallet, nödsakad att vid högskolan själf inrätta en förberedande

kurs för nämnda ändamål. I båda fallen måste därjämte hela den

högre tekniska undervisningen omläggas från att, såsom hittills i allmänhet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ansetts riktigt, vara fullt fristående och sj anständig till att blifva en fortsättning

och utvidgning af den förut genomgångna elementära kursen.

Då det icke kan vara lämpligt, att inom ramen af en och samma

undervisning förena två så väsentligt skilda uppgifter som att meddela en

speciell teknisk, om ock elementär utbildning och samtidigt belasta undervisningen

med ämnen, som för en stor del af eleverna icke vore behöfliga,

ansåg kommittén den förra utvägen icke kunna på allvar ifrågasättas. De

matematiska och de allmänt bildande ämnena skulle därvid komma att

taga för mycken tid i anspråk på bekostnad af fackämnena, och elementarskolorna

skulle sålunda närma sig realgymnasiet, under det att industrien

numera äfven i fråga om den tekniska elementarundervisningen kräfver

större specialisering. Att åter, i enlighet med den andra utvägen, och

såsom jämväl är fallet vid den Chalmerska läroanstalten i fråga om de

grundläggande ämnena, förlägga en förberedande undervisning till högskolan

själf, fann kommittén visserligen genomförbart, men arten af en

dylik undervisning måste dock i allmänhet anses främmande för ett läroverk

för högskole undervisning.

Idufvudfelet i en dylik anordning af högskolan såsom en fortsättning

till elementarskolan ansåg dock kommittén ligga i den ogynnsamma och

onaturliga ställning, som den egentliga tekniska undervisningen skulle

komma att intaga vid båda läroverken. Kursen vid elementarskolan skulle

å ena sidan bilda ett afslutadt helt för sig för de elever, som därefter

utgingo i praktiken, och samtidigt å andra sidan ordnas så, att den utgjorde

en förberedelse till högskoleundervisningen. Vid högskolan åter

skulle undervisningen, som afser en grundligare utbildning, äfvenledes

komma att lida under olägenheterna af att nödgas ånyo och i enlighet

med grundligare förutsättningar genomgå det mesta af det, som förut*"behandlats

efter elementära och ofullkomliga metoder, och på det genomgångna

därefter bygga den vidare undervisningen o. s. v.

Kommittén ansåg på grund häraf, att undervisningen både vid högskolan

och vid elementarskolan skulle blifva lidande på ett dylikt närmare

samband dem emellan, och då enligt erfarenheten under senare tider

något verkligt behof i förevarande afseende icke är förhanden, farm kommittén

sig sakna anledning att tillstyrka en sådan omorganisation af hela

den tekniska undervisningen, som skulle blifva nödvändig, därest högskoleundervisningen

väsentligen skulle grundas på den tekniska elementarundervisningen.

Kommittén uttalade alltså såsom sin bestämda åsikt, att högskoleundervisningen,

i öfverensstämmelse med hvad som vore förhållandet i de flesta

kulturländer, i hufvudsak bör grundas på den vid de allmänna läroverken

s. 16 Kontrollera mot PDF

Sakkunniga.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

meddelade studentbildningen och i sin vidare utveckling ordnas fullt sj anständigt

med hänsyn allenast till sina speciella uppgifter. Den enklaste

och närmast liggande utvägen för det fåtal ynglingar, hvilka efter genomgången

kurs vid tekniska elementarläroverk önska högre teknisk utbildning,

ansåg kommittén vara den, som redan nu står dem öppen, nämligen

att först skatta sig nödiga insikter i de viktigaste allmänt bildande ämnena

och därefter vinna inträde vid högskolan. Vid det högre läroverket böra

dessa elever enligt kommitténs mening fortfarande såsom hittills i möjligaste

mån åtnjuta den lindring med afseende å examensfordringar och

den förändring af undervisningsplanen i öfrigt, som betingas af den förut

genomgångna tekniska elementarkursens beskaffenhet.

Professorerna Magnell, Lallerstedt och Wijkander, hvilka, såsom jag

förut omnämnt, enligt nådigt bemyndigande såsom sakkunniga tillkallats

för att inom departementet biträda vid beredning af det nu föreliggande

spörsmålet i hela dess vidd, hafva på min begäran särskildt uttalat sig i

förevarande punkt och därvid anfört följande.

De sakkunniga, som till alla delar instämde uti hvad kommittén uttalat,

ansågo stor vikt ligga däruppå, att den högre och den lägre tekniska

undervisningen så ordnades, att de hvar för sig lämnade det bästa

möjliga resultat, och att ej den ena verkade förryckande på den andra.

Erfarenheten såväl i vårt land som i andra länder hade visat, att industrien

hade lika stort behof af såväl de högskolebildade teknikerna som af

dem med den lägre tekniska utbildningen, och af de senare icke endast på

underordnade platser, utan äfven som ledare i en hel del industrier, hvilka

icke så mycket vore baserade på rent tekniskt vetenskapliga förhållanden,

som dess mera på praktiska erfarenhetsrön, såsom t. ex. textilindustri,

fabrikation af manufakturvaror, vissa slag af byggnadsverksamhet m. m.

Men detta behof nödvändiggjorde, att äfven de lägre tekniska skolorna färdigbildade

sina elever så, att de från skolorna kunde direkt gå ut i praktiken.

De måste då hafva genomgått kurser i såväl de tekniskt grundläggande

ämnena såsom fysik, mekanik, hållfasthetslära som ock de tekniska

tillämpningsämnena såsom läran om värme- och vattenmotorer m. m. Vid

en lägre teknisk skola vore alla dessa ämnen baserade på lägre matematik,

men vid en högre sådan på högre matematik. En elev, som genomgått

dessa ämnen vid en lägre skola, måste, om han skulle fortsätta vid en

högre, likväl ånyo genomgå samma ämnen fast nu med annan utgångspunkt.

Tydligt vore därför att den, som redan vid unga år bestämt sig

för att skaffa sig högre teknisk utbildning, nådde detta mål på den både

för sig själf och staten mest ekonomiska vägen genom att först skaffa sig

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

deri grundläggande bildning, som ungefär motsvarades af studentexamen,

och sedan direkt genomgå den högre anstalten och icke genom oatt läsa

dubbelkurser i samma ämnen men efter olika grundprinciper. A andra

sidan borde däremot alla lättnader göras för den, som, sedan han utträdt

i. det praktiska lifvet eller sedan han genomgått en lägre teknisk undervisningsanstalt,

funne sig äga särskilda anlag för ingenjörskallet och ansåge,

att han därför borde skaffa sig högre teknisk utbildning, men det

kunde dock icke hjälpas, att denna väg alltid måste vara förenad med en

viss tidsförlust för individen och ökade kostnader för staten.

Den grundläggande undervisning, som motsvarades af studentexamen,

skulle naturligtvis äfven kunna förläggas till de lägre tekniska skolorna,

men antingen blefve dessas studieplaner i detta fall så omfattande och

studietiden så lång, att de ej tillfredsställde de kraf, som skolornas nuvarande

elever ställde på dem, eller ock finge de rent tekniska ämnena

minskad plats och skolorna skulle sålunda ändra natur och öfvergå till

realgymnasier. Likaledes kunde väl tänkas, att förberedande eller kompletterande

kurser anordnades vid den högre läroanstalten, men denna

blefve naturligtvis i sådant fall ännu vidlyftigare än nu. Någon ekonomisk

vinst för staten blefve det ej, om vid den högre läroanstalten i de

förberedande ämnena sålunda anordnades kurser, som löpte parallellt med

de allmänna läroverkens, och ej heller för eleverna, om dessa ej finp-e

genomgå de förberedande kurserna i sina respektive hemorter. Då fordringarna

i studentexamen väl motsvarade de behof af förkunskaper, som

förefunnes för bedrifvande af studier vid en högre teknisk läroanstalt

och man till och med kunde säga, att programmet för den reala linjen

vid de allmänna läroverken i mångt och mycket vore uppgjordt just med

hänsyn härtill, funnes intet skäl att i regel utbyta denna examen mot

någon annan liknande, så mycket mindre som numera genom rättigheten

att erhålla studentexamen utan fullt betyg i alla ämnen möjlighet funnes

för den, som ansåge det med sin fördel förenligt att helt eller delvis utelämna

de ämnen, som icke vore nödvändiga såsom förkunskaper för ett

visst fack.

_ På grund af hvad sålunda anförts, funno de sakkunniga det vara påtagligt,

att förhållandet mellan den högre och den lägre tekniska undervisningen

vore af den art, att frågan om den högre tekniska undervisningens

ordnande icke endast kunde utan äfven, för att icke onödigtvis försvåra

och fördröja denna viktiga angelägenhet, lämpligen borde lösas utan

sammankoppling med frågan om ordnandet af den lägre tekniska undervisningen.

Erfarenheten visade emellertid, att ett ganska stort antal ynglingar,

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

som önskade ägna sig åt industriens tjänst och besutte den begåfning, att

de med framgång kunde förvärfva sig högre teknisk utbildning, af ekonomiska

eller andra skäl ej kunde eller ville följa den regelbundna studiernas

ordning, som de allmänna läroverken erbjöde för vinnande åt studentexamen,

utan antingen först genom besök vid lägre teknisk skola sökte

att utbilda sig för den tekniska banan och först senare beslutade sig för

att förvärfva den högre utbildningen, eller ock efter inhämtande åt kunskaper

på annat sätt ville öfvergå till förvärfvandet af högre teknisk utbildning

utan att hafva aflagt studentexamen, hvilkens afläggande för sådana

elever oftast erbjöde stor svårighet och vållade stor tidsutdräkt. Vid ordnandet

af den högre tekniska undervisningen finge enligt de sakkunnigas

mening ej förbises behofvet att tillgodose äfven dessa kategorier af unga

män, och tillfälle måste beredas äfven dem att kunna förskaffa sig högre

teknisk undervisning.

Hvad först beträffade de studerande, som genomgått lägre tekniska

skolor, funnes för dem redan nu möjlighet .beredd att såsom elever deltaga

i undervisningen vid tekniska högskolan i enlighet med de nu för

högskolan gällande stadgar, hvari bestämmes, att befogenhet att vinna inträde

i första årskursen af högskolan tillkommer den, som aflagt afgångsexarnen

från teknisk elementarskola, om han aflägger kompletterande

examen i modersmålet, lefvande språk samt historia och geografi. Det hade

en eller annan gång gjorts gällande, att under senare åren stort företräde

skulle lämnats åt studenter framför icke-studenter. Undersökte man, huru

många procent särskildt af sökande studenter och särskildt af sökande ickestudenter

som vunnit inträde i högskolan, funne man, att nästan alla

sökande icke-studenter vunnit inträde såsom ordinarie eller extra ordinarie

elever, under det att endast 60—70 % af de sökande studenterna vunnit

inträde. Något gynnande af studenter på icke-studenternas bekostnad kunde

därför icke med skäl sägas hafva ägt rum. Däremot gåfve det förhållandet,

att så få från lägre tekniska skolor utgångna elever sökte inträde, ett stöd

för den förut uttalade åsikten om behofvet af färdigbildade tekniker från

de lägre skolorna, ty orsaken till att så få af dessa sökte inträde vore

enligt de sakkunnigas mening väsentligen den, att dessa nästan genast

erhölle platser, speciellt under goda konjunkturer, och därför icke tänkte

på att fortsätta vid högskolan. Under dåliga konjunkturer vore de sökandes

antal af detta slag i regel större.

Kommittén för den högre tekniska undervisningen hade sökt underlätta

öfvergången från de tekniska elementarskolorna till högskolan genom

att så formulera inträdes villkoren, att för ifrågavarande kategori af inträdessökande

befrielse skulle kunna lämnas från villkoret om den föregående

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

praktiska verksamhet, som skulle föreskrifvas för andra inträdessökande,

hvilka ej aflagt studentexamen. De sakkunniga ansågo, att lämpligen ett

ytterligare steg i samma riktning kunde tagas. Den studerande, som aflagt

fullständig afgångsexamen från lägre teknisk skola, måste nämligen

anses hafva en jämförelsevis god utbildning i matematik, fy^sik och kemi

samt än större färdighet i teckning och därmed sammanhängande ämnen,

under det att han i regel hade bristfälligare underbyggnad i språken samt

i historia och geografi. En sådan elev borde därför i högskolans första

årskurs kunna beredas afsevärd lindring i öfningsämnen, och sålunda tid

lämnas honom att, om så behöfdes, ytterligare förkofra sig i språk

samt i historia och geografi. En icke oväsentlig fördel skulle därför komma

en sådan elev till del, om uppskof med aflämnandet af intyg om godkändt

prof i sistnämnda ämnen i händelse af behof lämnades honom till uppflyttningen

till andra årskursen.

Enligt nuvarande stadgar kunde icke någon vinna inträde vid tekniska

högskolan såsom ordinarie elev, som icke aflagt antingen studentexamen

eller afgångsexamen från tekniskt läroverk. Däremot vore bestämdt, att

styrelsen kunde till extra ordinarie elev antaga personer med väl vitsordad,

längre tid fortsatt praktisk verksamhet till ett antal af omkring 10 % af hela

elevantalet och att villkoret för inträde vore, att inträdessökande innehade ett

af styrelsen bestämdt kunskapsmått. Kommittén hade visserligen modifierat

dessa bestämmelser så, att den föreslagit, att till ordinarie elev

finge styrelsen jämväl antaga person, som företedde intyg om väl vitsordad,

under minst två år bedrifven praktisk verksamhet, och hvilken på

sätt, som af Kungl. Maj:t bestämdes, styrkte sig äga nödiga kunskaper i

modersmålet, i två af de tre språken, tyska, engelska och franska, i historia,

geografi, matematik, fysik och kemi, äfvensom tillräcklig färdighet i teckning.

Kommittén hade äfven uttalat sig för, att tekniska högskolan skulle

befrias från befattningen med alla inträdespröfningar, och att därför de

nämnda intygen skulle erhållas genom pröfning vid allmänt läroverk.

En till’ den tekniska högskolan förlagd inträdesexamen medförde enligt

de sakkunnigas mening en mycket stor och besvärlig apparat, större

och besvärligare i samma mån som antalet inträdessökande och antalet

ämnen, hvari prof skall afläggas, växte och vid högskolan ej vore anställda

lärare, som hade sig ålagd undervisning i dessa ämnen. Men oberoende

häraf vore det ömkligt, att vid tekniska högskolan — liksom vid flertalet

af utlandets tekniska högskolor — fordran på studentexamen i regel

uppehölles och sålunda garantier vunnes, att ej den allmänna mogenhetsnivån

för landets ingenjörer komme att sjunka under den internationellt

vedertagna. Med införandet af en dylik inträdesexamen kunde svårligen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 124.

undgås, att själfva studieplanerna i ganska afsevärd mån skulle däraf påverkas,

och kommittén hade ju ock beaktat olikheterna i detta afseende

vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt. Olägenheterna

för elever, som ej aflagt studentexamen, att bristen på särskild inträdesexamen

vid tekniska högskolan försvårade tillträdet till denna läroanstalt, minskades

dock därigenom, att — såsom af kommittén föreslagits — vid Chalmers

tekniska läroanstalt särskild inträdesexamen fortfarande komme att äga

rum och sålunda utväg funnes att där förvärfva högre teknisk utbildning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föreslogo de sakkunniga, att

inträdesfordringarna för ordinarie elever vid tekniska högskolan skulle

formuleras på följande sätt:

För att vinna inträde som ordinarie elev i första årskursen erfordras

att hafva aflagt godkänd studentexamen samt att i denna examen eller i

sedermera undergången fyllnadspröfning hafva erhållit minst betyget godkänd

i matematik, fysik, kemi och teckning efter fordringarna i studentexamen

å realgymnasium.

Till ordinarie elev må jämväl kunna antagas den, som genomgått

fullständig kurs vid annan teknisk läroanstalt eller under minst två år

bedrifvit praktisk verksamhet, och som därvid ådagalagt framstående fallenhet

för ingenjörskallet, allt under förutsättning att den inträdessökande

genom intyg, som af styrelsen godkännas, styrker sig hafva förvärfvat ej

mindre insikter i matematik, fysik och kemi samt färdighet i teckning till

det mått, som erfordras för betyget godkänd i studentexamen å realgymnasium,

än äfven nöjaktiga insikter i svenska språket, två främmande

lefvande språk, hvaribland tyska eller engelska, samt historia och geografi;

ankommande det på styrelsen att beträffande ämne, som hör till den senare

gruppen, medgifva uppskof med företeende af sådant intyg till uppflyttningen

i andra årskursen.

Departe
mentschefens
yttrande.

I nu berörda hänseende har jag samma uppfattning som de sakkunniga.

De allmänna läroverkens reallinje har till ändamål att bibringa högre

allmän bildning. De tekniska elementarskolorna åter hafva till ändamål

att bibringa speciell yrkesutbildning. Hvar och en af dessa skolformer

måste organiseras med hänsyn till sitt särskilda syftemål. Då nu undervisningen

vid tekniska högskolan fortfarande som hittills bör baseras på de

allmänna läroverkens reallinje, finnes enligt min mening emellan den lägre

och den högre tekniska undervisningen intet organisatoriskt samband i den

meningen, att den högre läroanstalten skulle utgöra en omedelbar fortsättning

af den lägre eller att undervisningen vid den förra skulle taga vid,

där undervisningen i den senare slutar.

Att undervisningen vid tekniska högskolan i organisatoriskt hänseende

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

bör baseras på läroverkens reallinje innebär emellertid icke, att studentexamen

bör vara ett oeftergifligt villkor för inträde vid högskolan, helt

naturligt därför att förutsättningarna för att följa undervisningen vid högskolan

kunna vinnas på andra vägar än den, som leder genom ett högre allmänt

läroverk. Erfarenheten har gifvit vid handen, att personer, som icke

aflagt berörda examen, dock kunnat med stor utmärkelse genomgå högskolan

och utbilda sig till framstående ingenjörer. Det är här företrädesvis fråga

om dem, som tidigt kommit ut i praktisk verksamhet och under utöfvande

däraf börjat allt starkare känna behofvet af en djupare teoretisk bildning,

äfvensom om sådana, som efter genomgåendet af en lägre teknisk undervismngsanstalt

önska fördjupa sitt tekniska vetande. Personer med dylik

läggning bruka ej sällan höra till ett läroverks tacksammaste lärjungematerial.

Den andliga träning eller s. k. formella bildning, som vitsordas genom

studentexamen, kan hos dessa personer uppvägas af den förståndsmognad,

de förvärfvat vid andra läroanstalter eller under utöfvande af den praktiska

verksamheten, och i hvarje fall kompenseras af deras arbetslust och

energi. Härtill kommer, att under i öfrigt lika förhållanden teorien för

en verksamhet lättare tillägnas af den, som deltagit i sådan verksamhet,

än af den, som icke deltagit däri.

I afseende på det kunskapsmått, som erfordras för inträde vid högskolan,

har man att skilja på de för undervisningen vid skolan grundläggande

ämnena, matematik, fysik, kemi och teckning samt öfriga skolämnen

såsom språk, historia, geografi med mera.

Beträffande den förra ämnesgruppen får fordran på studentkunskaper

icke eftersättas. Ett frångående af denna grundsats skulle innebära, att

högskolans undervisning, för att lärjungarna skulle kunna tillgodogöra sig

den, måste taga sin början å ett elementärare stadium eller med andra

ord, att högskolan skulle upphöra att vara högskola.

Fordran på studentkunskaper i den andra gruppen af ämnen är icke

oeftergiflig, allra helst som den, efter valfrihetens införande vid de allmänna

läroverken, icke uppehälles ens i fråga om studenterna. Dock torde

ett visst kunskapsmått i ett par lefvande främmande språk utgöra en nödvändig

förutsättning icke blott för studiet vid högskolan, utan äfven för

att sedermera kunna följa den tekniska litteraturen. Härvid lärer ock böra

beaktas, att de reformsträfvanden, som nu göra sig gällande i fråga om de

allmänna läroverkens organisation, gå ut på bland annat en ytterligare

utvidgning af valfriheten för att bereda större utrymme åt specialbildningen.

Det är naturligen önskvärdt, att de blifvande ingenjörerna besitta

en så stor humanistisk bildning, som förhållandena medgifva. Men

fordran på sådan bildning är af den art, att den bör kunna jämkas efter

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

sig företeende förhållanden. Om hos en person behofvet af specialbildning

framträder starkt, så undanröjas de hinder, som ligga i bristande

allmänbildning, jämförelsevis lätt. Hvad det här mycket kommer an på

är intresset, fallenheten och arbetskraften.

Med denna min uppfattning kan jag till alla delar biträda de sakkunnigas

förslag rörande inträdesfordringarna vid tekniska högskolan.

Förhållandet till den högre landtbruks- och landtmäteriunöervisningen.

Om sålunda frågan om den högre tekniska undervisningens ordnande

bör lösas själfständigt, återstår att se, om man icke därvid också kan och

bör tillmötesgå önskningar om beredande af högre undervisning i en del

praktiska yrkesgrenar, som kunna anses stå den tekniska undervisningen

nära. Jag är härmed inne på den andra stora fråga, till hvilken, såsom

jag förut inledningsvis antydt, hänsyn måste tagas vid afgörandet af det

föreliggande spörsmålet. Nära till hands ligger ju att tänka sig, att behofvet

af högre undervisning särskildt för landtbruket och landtmäteriväsendet

skulle kunna tillfredsställas på ett förhållandevis billigt sätt i de

nya laboratorier och undervisningslokaler, som för den högre tekniska undervisningen

måste uppföras. För att härutinnan vinna klarhet har jag

anmodat professorerna Magnell, Lallerstedt och Wijkander att utreda frågan,

och hafva dessa uti en till mig afgifven promemoria anfört följande.

»Under behandlingen af frågan om tekniska högskolans utvidgning

och omorganisation har vid flerfaldiga tillfällen diskuterats förslag att förena

högskolan med andra högre undervisningsanstalter, såsom landtinäteriinstitut,

landtbrukshögskola etc. Man skulle därigenom enligt förslagsställarnas

åsikt vinna, att kostnaden blefve väsentligt minskad, speciellt därigenom

att en del lokaler kunde vara gemensamma för de olika anstalterna

samt möjligen äfven en del lärarkrafter.

»Hvad lokalerna beträffar äro emellertid de hörsalar, som äro upptagna

i kommitténs förslag till utvidgning af högskolans lokaler, efter

ett beräknadt elevantal af 300 i hvarje årskurs, fullt upptagna så många

timmar om dagen, som med hänsyn till läroplanerna är lämpligt, och

för en sammanslagning skulle således erfordras ökadt utrymme. Ej heller

torde någon nämnvärd vinst uppkomma därigenom, att man i de

enda läroämnen, där detta system möjligen kunde tänkas genomförbart,

nämligen i de grundläggande ämnena såsom matematik, fysik, kemi

och dylika, till samma föreläsningar samlade alla de olika skolornas

elever, ty dels äro just i dessa ämnen redan enligt kommitténs förslag

respektive lärare så hårdt belastade genom många elever och däraf förän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ledda tentamina, att en ytterligare ökning af elevantalet icke är tillrådligt,

och dels vore en sådan sammanslagning äfven i annat afseende eu olämplig

anordning. Nu för tiden går nämligen all högre undervisning ut på

specialisering för att göra den så mycket grundligare och mera fruktbringande,

och denna specialisering genomföres äfven i de grundläggande

ämnena genom val af öfningar och exempel inom de områden, som sedan

blifva elevens verksamhetsfält. Äfven hvad beträffar laboratorier för

grundläggande ämnen vinnes intet nämnvärdt på sammanslagning, ty

visserligen kan för sådana ämnen, exempelvis kemi, på ett lägre stadium

platserna turvis utnyttjas, men på ett högre stadium måste alltid särskild

plats beräknas i laboratoriet för hvarje elev. De laboratorier åter, som

äro afsedda för olika tillämpningsämnen och hvilkas storlek bestämmes

genom visst behof af apparater, maskiner etc., blifva gifvetvis till beskaffenheten

olika, om olika fackskolor såsom här tänkts skulle blifva sammanförda

i en högskola.

»Vid en eventuell sammanslagning behöfver därför i det närmaste samma

utrymme beräknas för hvarje skola som om den vore alldeles fristående.

Man kunde emellertid tänka sig, att en viss besparing skulle uppnås därigenom,

att de olika skolorna, trots det de hafva skilda lokaler, likväl

sammanföras till en gemensam byggnadskomplex, men äfven detta är här

tydligen olämpligt, då ju redan tekniska högskolans lokaler visat sig få en

sådan omfattning, att de måste uppdelas i flera byggnader. Klart är att i

detta fall svårigheten med tomtfrågan skulle blifva större än hvad nu är fallet.

»Slutligen skulle äfven stora olägenheter uppstå vid anordnandet af

den högsta ledningen af högskolan, om allt för många skilda grenar inrangeras

under samma chef och styrelse.

»Bland de olika förslag, som framkommit angående dylik sammanslagning,

är det speciellt sammanslagning med landtmäteriundervisningen som

tilldragit sig mest uppmärksamhet, och hafva undertecknade äfven erhållit

särskildt uppdrag att yttra sig öfver detta förslag. Granskar man det uppgjorda

förslaget till läroplaner för den högre landtmäteriundervisningen,

finner man, att det egentligen endast är två ämnen som till väsentlig grad

och ungefär samma omfång ingå i såväl tekniska högskolans som i landtmäteriskolans

program, nämligen matematik och geodesi.

»Redan denna omständighet gifver vid handen, att landtmäteriundervisningen

icke skulle kunna ingå i någon af de nuvarande fackskolorna

vid högskolan, utan skulle kräfva upprättandet af en särskild fackskola

med ett år kortare lärokurs än öfriga fackskolor. Angående nyssnämnda

ämnen, nämligen matematik och geodesi, är att märka, att visserligen

vissa förberedande delar af matematiken skulle kunna läras gemensamt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

men så småningom måste landtmäterielevernas matematiska studier mera

inriktas på sådant, som kan vara af nytta för deras specialitet, triangelmätning,

och för högskolans elever på användningen för studiet af den

teoretiska mekaniken samt respektive fackskolors hufvudämnen. Genom

en jämförelse mellan det för landtmäteriundervisningen föreslagna programmet

och tekniska högskolans nuvarande program finner man sålunda,

att endast ungefär halfva första årets kurs kan vara gemensam, under det

att de öfriga och viktigaste delarna af kurserna ej kunna vara gemensamma.

På samma sätt i geodesien. Här måste landtmäteriundervisningen

koncentrera sig på planmätningen, under det att för tekniska högskolans

väg- och vattenbyggnadsfack densamma dessutom måste inriktas

på massnivelleringar och utsättningar för arbeten inom facket.

»Hvad de på landtmäteri undervisningens program uppsatta mera tekniska

ämnena byggnadslära (innefattande husbyggnadslära, brobyggnadslära

m. m.), hållfasthetslära samt hydrografi och hydraulik (vattenbyggnadskonst)

beträffar, synes redan af det för dem föreslagna obetydliga timantalet,

att undervisningen måste vara af en ytterst ringa omfattning och

helt afvika från den, som meddelas vid tekniska högskolan.

»Vid denna upptaga nämligen dessa och motsvarande ämnen den hufvudsakliga

delen af tiden inom de tre öfre årskurserna i fackskolan för

väg- och vattenbyggnadskonst, under det att vid landtmäteriskolan tiden

endast är upptagen till 375 timmar under ett år. De sakkunnige anse

äfven, att en dylik olikhet mellan respektive kurser är fullt berättigad.

Vid tekniska högskolan bör undervisningen inom t. ex. brobyggnadslära

genast inriktas på de vetenskapliga metoder och praktiska erfarenhetsrön,

som ligga till grund för lösandet af stora uppgifter såsom t.

ex. större järnvägsbroar af järn, sten, eller järn och beton, hvilket

naturligtvis aldrig bör vara målet för landtmäteriundervisningen inom detta

fack. Däremot bör den senare undervisningen så anordnas, att landtmätaren

erhåller tillräckliga tekniska kunskaper för att kunna ur kostnadssynpunkt

för skiften, värderingar och dylikt bedöma enklare vägbroar

m. m. Samma gäller äfven hus- och vattenbyggnader. Till följd af

kursernas stora omfattning vid tekniska högskolan kan därför inom alla

dessa ämnen icke någon gemensam undervisning förekomma för de olika

skolorna.

»Som förut blifvit nämndt skulle således ur dessa synpunkter endast

en del af matematiken och geodesien kunna vara gemensam.

»Betraktar man frågan med hänsyn till behofvet af lokaler och lärarkrafter,

befinnes äfven för dessa ämnen gemensamheten vara ytterst olämplig.

Matematiken och en del af geodesien tillhöra inom högskolan första

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

25

och andra årskurserna och under utbyggnadsperioden skulle således denna

undervisning ske i högskolans nuvarande lokaler. Dessa blifva dock med

det för närvarande föreslagna elevantalet för tekniska högskolan af 200

årligen nytillträdande så fullständigt upptagna, att hvarje ytterligare ökning

af elevantalet är omöjlig. Man skulle således först kunna tänka på

att emottaga äfven landtmäteriundervisningen inom tekniska högskolan,

sedan denna blifvit fullständigt utbyggd. Hvad lärarkrafterna beträffar

måste vid en eventuell sammanslagning dessa ökas, emedan, såsom ofvan

blifvit påpekadt, undervisningen i respektive ämnen vid en viss punkt

måste grena sig i två olika riktningar.

»I undervisningsrnateriell såsom instrument och dylikt vinnes icke

heller någon besparing genom en sammanslagning, ty all dylik materiell

är beroende på elevernas antal och kan ej gärna användas skiftesvis i

större utsträckning än som redan nu sker, då på grund af arbetets karaktär

endast en kort tid af året lämpligen kan användas till mätningsarbeten

på fältet.

»De förut påpekade olägenheterna hvad beträffar skolornas högsta ledning

och styrelse skulle vid en eventuell sammanslagning af landtmäterioch

den tekniska högskoleundervisningen blifva särskildt kännbara. Landtmäteriundervisningen

bör nämligen på grund af de blifvande landtmätarnas

ämbetsställning stå under landtmäteristyrelsen, och vid en sammanslagning

med tekniska högskolan skulle sålunda landtmäteristyrelsen kunna

göra sina önskemål gällande endast genom högskolans styrelse.

»Alla skäl tala således för att landtmäteriundervisningen ordnas oberoende

af tekniska högskolan.

»Bland öfriga förslag, som framkommit angående en dylik sammanslagning,

förefinnes ett, att landtbrukshögskoleundervisningen borde ställas

i samband med tekniska högskolan. De sakkunniga äro öfvertygade om,

att ett dylikt samband ej är lämpligt. Tydligt är att de ämnen, som vid

landtbrukshögskola speciellt skola vara föremål för en vetenskaplig behandling,

alls icke äro desamma som vid en teknisk högskola, och äfven om

själfva ämnena i vissa fall, såsom t. ex. kemi, äro desamma, är det likväl

skilda områden af respektive ämnen, som böra behandlas, då frågan å

ena sidan gäller intressen ur landtbrukssynpunkt och å andra sidan ur

industriell synpunkt. Grunden är naturligtvis för detta och möjligen en

del andra ämnen i viss mån densamma, men äfven beträffande denna

grundläggande undervisning finnes mycket litet skäl till sammankoppling.

Om de laboratorier, som möjligen kunde vara gemensamma, såsom det

kemiska, gäller, som förut blifvit nämndt, att, om landtbruksundervisningen

flyttades dit, desamma måste i motsvarande mån ökas. Likaså måste lärar
Bihang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. . 19 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

krafterna ökas, då enligt den timplan, som förslagsvis är uppgjord i samband

med omorganisationen, och hvilken finnes bifogad kommitténs förslag,

hvarje lärare redan är hårdt belastad.

»Man har anfört, att inom det moderna landtbruket många tekniska

kraf göra sig gällande och framdragit som exempel, dels behofvet för

landtbrukaren att vara förtrogen med maskin- och redskapsläran och dels

behofvet för honom att hafva kännedom om byggnadskonsten. Det är

otvifvelaktigt riktigt, att ett dylikt behof finnes, men däraf följer icke, att

en landtbrukare bär behof af högskoleutbildning på dessa områden, ja

säkerligen motsvarar behofvet knappast den utbildning tekniska elementarskolorna

gifva. För att kunna använda t. ex. en ångmaskin är det alls

icke nödvändigt att vara i detalj förtrogen med och kunna tillämpa de

matematiska och fysiska lagar, efter hvilka ångan i densamma uträttar

sitt arbete. De tekniska ämnena i och för sig hafva nått en sådan utveckling,

att en långt gående specialisering visat sig nödvändig, och likväl

får hvarje specialfack så stor omfattning, att det erfordras flera år för

att få något så när fullständiga kunskaper i detsamma. Opraktiskt måste

under sådana omständigheter vara att föreslå, att landtbrukshögskoleelever

utom i de ämnen, som direkt höra till landtbruket, äfven skulle erhålla

högskoleutbildning i maskinlära och byggnadskonst, då redan för åtskilliga

år sedan inom alla länder de tekniska högskolorna blifvit uppdelade i särskilda

fackskolor för dessa områden och till och med i de flesta fall hvarje

sådan fackskola i särskilda specialfack. Högskoleutbildning på dessa områden

är därför för de flesta landtbrukshögskoleelever både onödig och

omöjlig att erhålla, om de icke skola ägna orimligt lång tid åt studier.

När så är förhållandet, finnes heller intet skäl att förlägga landtbrukshögskoleundervisningen

till tekniska högskolan, så mycket mindre som tekniska

högskolan lämpligen förlägges i landets hufvudstad, men en landtbrukshögskola

väl bör förläggas på landsbygden. Emellertid kan det vara

lämpligt, att ett fåtal från landtbrukshögskola utgångna elever specialisera

sig och ägna sig åt mera rent tekniska frågor, bland annat i ändamål att

utbilda sig till landtbruksingenjörer, hvilken utbildning icke kan sägas

vara en landtbrukshögskolas ändamål.

»Erfarenheten har visat, att såväl landtmätare som landtbruksingenjörer

ofta rådfrågas i tekniska frågor af relativt stor omfattning, såsom

vattenregleringar, sjösänkningar och dylikt. En teknisk högskoleutbildning

på detta område är utan tvifvel nödvändig vid lösandet af större uppgifter

af detta slag, och det synes då lämpligast att bereda möjlighet för

en specialutbildning i lämpliga ämnen åt särskildt intresserade landtmätare

eller landtbruksingenjörer. Detta torde bäst ske, om sådan elev, sedan han

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

erhållit afgångsexamen från landtmäteriinstitutet eller från någon af de

högre landtbruksskolorna, som specialelev deltager i undervisningen i en

de! ämnen vid tekniska högskolan. I själfva verket äger detta förfaringssätt

redan för närvarande rum vid högskolan.

»I 1906 års kommittés förslag till inträdesfordringar för specialelever

vid högskolan upptogos bland andra filosofie kandidat- och licentiatexamen

eller annan motsvarande examen vid något af rikets universitet eller högskolor,

men då, som ofvan blifvit påvisadt, beaktansvärda fall kunna tänkas,

då studerande vid landets högskolor, utan att hafva aflagt särskild

examen, genom intyg på annat sätt kunna visa sig hafva erforderliga kunskaper

för att med framgång kunna följa undervisningen i vissa ämnen,

hafva de sakkunniga ansett lämpligt föreslå någon omredigering af föreskrifterna

i detta hänseende. På ofvan anförda grunder föreslå de sakkunniga,

att § 17 i de för tekniska högskolan gällande stadgar gifves

följande lydelse med afseende på inträdesfordringarna för specialelever:

»Till specialelev må i någon af högskolans afdelningar efter styrelsens

bepröfvande antagas den, som erhållit afgångsbetyg från högre afdelningen

af Chalmers tekniska läroanstalt eller någon af de högre landtbruksskolorna

eller aflagt landtmäteriexamen, äfvensom den, som vid universitet

eller annan högskola aflagt sådana kunskapsprof, att styrelsen finner den

sökande äga förmåga att följa undervisningen i det eller de ämnen, hans

ansökan afser, eller den som utöfvat minst två år af styrelsen godkänd

praktisk verksamhet inom det fack, hans ansökan afser, och ådagalägger,

att han innehar sådana kunskaper, att styrelsen finner honom äga förmåga

att följa undervisningen.»

Ett sammanförande af flera högskolor till ett komplex af undervisnings- Departeanstalter

är naturligen tänkbart och möjligt, om ock, som de sakkunniga mentschefens

påvisat, olägenheterna af en sådan organisation äro stora och fördelarna yttrande‘

små. Såsom kommittén i sitt betänkande omtalar, hafva förslag i sådan

riktning på 1870-talet varit å bane i vårt land. Dessa förslag ledde emellertid

då icke till någon åtgärd och böra så mycket mindre nu vinna afseende, som

olämpligheten af den ifrågasatta anordningen träder allt starkare fram, i

den mån å ena sidan till följd af den vetenskapliga specialiseringen de

olika högskolorna differentiera sig från hvarandra och å andra sidan hvar

för sig utveckla sig till alltmera omfattande organisationer.

De sakkunniga hafva emellertid i sitt yttrande framhållit, att i vissa

fall en för här ifrågavarande yrkesgrenar behöflig specialundervisning kan

meddelas vid tekniska högskolan utan att dess verksamhet förryckes, och

hafva i sådant syfte förordat viss ändring i högskolans stadgar. En sådan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

åtgärd finner jag välbetänkt, och är jag därför sinnad att i sinom tid medverka

till dess genomförande.

Innan jag går vidare in på ämnet, torde jag böra redogöra för

Kommitténs allmänna synpunkter.

Jag förutskickar, att dessa i sin mån äga tillämplighet äfven på Chalmers

tekniska läroanstalt, om de än, som frågan nu ligger, hafva sin största

betydelse för tekniska högskolan.

I inledningen till betänkandet ingår kommittén till en början på en

i stora drag hållen jämförelse mellan den tekniska undervisningens ställning

i en del europeiska stater och vårt land samt anför härom följande.

»Läroanstalterna för den högre tekniska undervisningen hafva ej så

gamla anor att uppvisa som den rent vetenskapliga odlingens representanter,

universiteten, hvilka som bekant räkna sin tillvaro i sekler, medan

de tekniska högskolorna och de vid en del universitet inrättade tekniska

fakulteterna väsentligen äro skapelser af det sistförflutna århundradet.

»Orsaken till denna de tekniska högskojornas sena framträdande inom

kulturarbetet torde vara af tvåfaldig art. A ena sidan grundar sig nämligen

den högre tekniken på framstegen inom den rena vetenskapen, särskildt

inom matematik, mekanik, fysik och kemi, och först sedan dessa

vetenskaper mot slutet af det adertonde århundradet börjat framvisa resultat,

som voro af påtagligt värde för den tekniska tillämpningen, kunde

en högre undervisning på detta område komma till stånd och blifva af

verklig betydelse. Ä andra sidan är det ock naturligt, att praktikens män

skulle hafva svårt att medgifva nödvändigheten af en fullkomligare teknisk

undervisning förr, än den konkurrens, som under det förflutna århundradet

gjorde sig allt mera gällande inom industrien, otvetydigt visat

den vetenskapliga teknikens öfverlägsenhet öfver de enklare metoder, som

förut varit tillräckliga.

»Länder sådana som Frankrike och Tyskland, i hvilka naturvetenskaperna

länge stått högt och hvilka sökt afsättning för sina industriprodukter

utanför de egna gränserna, hafva därför också varit de första att inse

vikten af en vetenskaplig teknisk undervisning. Att England trots dess

höga vetenskapliga kultur senare än en del stater på den europeiska kontinenten

ordnat sin högre tekniska undervisning efter moderna principer,

torde företrädesvis bero på de för uppkomsten af en storartad industri i

öfrigt särdeles gynnsamma omständigheter, som gälla i fråga om detta

land. Genom sina rika och vidsträckta kolonier, som utgöra naturliga af
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

nämare af moderlandets industrialster, genom sin maritima öfverlägsenhet

och sin rikedom på stenkol har England länge kunnat framgångsrikt möta

konkurrensen, utan att i så utsträckt mån som t. ex. Tyskland nödgas

anlita alla vetenskapens hjälpmedel. Såsom bekant har dock äfven England

numera väsentligen förbättrat sin högsta tekniska undervisning.

1 ännu högre grad är detta fallet jämväl med Nordamerikas Förenta

Stater.

»Hvad vårt eget land beträffar, var jordbruket länge den enda mera

uppmärksammade hufvudnäringen, och den industri, som under 1700-talet

började att utveckla sig, kräfde ännu ej några ingenjörer i modernare

bemärkelse. Först mot midten af 1800-talet, i sammanhang med bergsoch

maskinindustriens samt byggnadsverksamhetens uppblomstring äfvensom

med anledning af de påbörjade järnvägsanläggningarna m. in., gjorde

sig behofvet af bättre utbildade tekniker, åt hvilkas ledning statens och

de enskildas industriella företag kunde anförtros, allt mera gällande. Äfven

började man efter hand inse, att i förhållande till utlandet rikets ekonomiska

välfärd icke i längden vore tillgodosedd allenast genom utskeppning

af råvaror, utan att Sverige, i likhet med öfriga kulturländer, måste ägna

omsorg om utvecklandet af en verklig konkurrenskraftig industri, svarande

mot den rika tillgången på råmaterial och därjämte möjliggjord genom

befolkningens särskilda begåfning och fallenhet för uppfinningar och öfrigt

industriellt arbete.

»Den främsta af våra tekniska läroanstalter, tekniska högskolan, kan i

viss mening också räkna sin tillvaro såsom högre teknisk undervisningsanstalt

från denna tid, nämligen från år 1848, då enligt de utfärdade nya

stadgarna läroverkets uppgift bestämdes att vara ’en undervisningsanstalt

för sådana unga män, som ägna sig åt något industriellt yrke, för hvars

rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet kemiska och mekaniskttekniska

kunskaper äro behöfliga’, hvarjämte tre af lärarna erhöllo titeln

af professorer. De därefter följande viktigaste momenten i högskolans utveckling

betecknas af åren 1856, då Riksdagen beviljade omkring en half

million kronor till fullständig nybyggnad, 1867, då en särskild afdelning

för bergsvetenskap med egen byggnad kom till stånd och läroverkets ställning

såsom en tekniskt vetenskaplig anstalt genom nya stadgar fastslogs,

samt af år 1877, då antalet professurer ökades till tolf, ett antal Aktorat

inrättades m. in. och läroverket äfven erhöll sin nuvarande benämning

tekniska högskolan. Något tidigare än vid högskolan, nämligen redan år

1829, gjordes emellertid vid den Chalmerska läroanstalten i Göteborg försök

att införa mera vetenskapliga metoder i undervisningen, och har an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

stalten under deno därefter följande tiden med framgång fortgått på den

beträdda vägen. År 1867 erhöll anstalten ny byggnad och i dess stadgar

af år 1877 användes i fråga om den högre af delningens uppgift ungefär

samma uttryck som i tidigare stadgar för tekniska högskolan.

»Under de senaste årtiondena hafva några mera väsentliga tillökningar

icke förekommit i de båda läroverkens hjälpmedel, förutom uppförandet

år 1898 af den nuvarande kemiska byggnaden vid tekniska högskolan

och Göteborgs stads upplåtande åt den Chalmerska läroanstalten af den

s. k. vasabyggnaden, hvarjämte tid efter annan mindre summor anslagits

för nödtorftigt anordnande af vissa slag af laborationer med mera, äfvensom

till ökning af lärarpersonalen. För närvarande har tekniska högskolan,

förutom lägre lärarbefattningar, 14 professurer och 11 lektorat,

och Chalmerska läroanstalten 10 lektorat jämte ett antal andra-lärarbefattningar.

»Jämför man nu dessa högre läroanstalters och särskildt tekniska högskolans

utrustning med afseende å lärarkrafter och undervisningsmateriell

med liknande anstalter i utlandet, torde man med fog kunna påstå, att

den ofvan i korthet angifna utvecklingen, för så vidt det gäller tiden före

1880-talet, med hänsyn till landets dåvarande industri, motsvarade de fordringar,

som på den tiden rimligtvis kunde uppställas i fråga om den

högre tekniska undervisningen i vårt land.

»Under den mansålder, som sedan nämnda tid förflutit, har industrien

emellertid vunnit en allt större utveckling och inom nästan alla områden

företett ett uppsving af förut ej anadt omfång. Och de fordringar, som

tekniken ställer på sina förnämsta målsmän, hafva helt naturligt vuxit i

jämbredd med industriens framsteg. Ett oundgängligt villkor för framgång

på den internationella täflingsbanan är emellertid, att dessa målsmän,

det vill säga ingenjörerna, besitta fullgod högskolebildning, och det är i

medvetenhet härom, som alla civiliserade länder under de senaste årtiondena

för höjande af sin högsta tekniska undervisning gjort de största ansträngningar

och för ändamålet bringat ekonomiska offer, som till och

med i fråga om mindre stater kan räknas i flera millioner.

»Vårt land har under denna senast förflutna tid visserligen äfven med

framgång deltagit i det allmänna arbetet på teknikens områden, och vår

industri har efterhand vunnit en styrka och en bärkraft, som utan tvifvel

motsvarat äfven djärfva förhoppningar. Men i fråga om beskaffenheten af

vår högre tekniska undervisning stå vi dock numera, vid jämförelse med

andra länder, inom de flesta fackriktningar obetingadt tillbaka, och efter

de ansatser, som på 1870-talet gjordes för att höja denna undervisning,

har vårt land utan all fråga med mindre kraft och mindre framgång än

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kuvgl. Majits Nåd. Proposition Nr 124.

som varit önskligt följt den allmänna utvecklingen. Och dock måste, med

hänsyn till den ståndpunkt landet redan intager i industriellt afseende och

i betraktande af industriens växande betydelse för landets ekonomi, det

vara en lifsfråga för detsamma, att den högsta tekniska undervisningen

hålles i jämnhöjd med den moderna teknikens fordringar, och att den må

kunna lämna lika goda resultat som utlandets läroanstalter med motsvarande

uppgift.»

Efter detta uttalande ingår kommittén på skärskådande af de brister,

som enligt kommitténs mening vidlåda vårt högre tekniska undervisningsväsende,

och anger i korthet sin egen ställning till de föreliggande frågorna.

Det heter härom i betänkandet:

»De ökade fordringar, som de sista årtiondena ställt på den högre

tekniska undervisningen, gälla icke blott undervisningens omfång och planläggning,

utan äfven och framför allt de materiella hjälpmedel, som för

dess framgångsrika bedrifvande äro af nöden.

»Hvad brister i undervisningens planläggning beträffar, så kunna desamma

i flera fall afhjälpas genom lämpliga förändringar af stadgarna

och genom åtgärder från läroverksmyndigheternas och lärarnas sida, utan

att erfordra någon mera betydande ökning af anslagen, och vill kommittén

beträffande hithörande frågor på detta ställe endast vidröra några

sådana af mera allmänt intresse, men i öfrigt hänvisa till den längre

fram i betänkandet, särskilt rörande tekniska högskolan, lämnade motiveringen.

»Sålunda lägges vid undervisningen i tillämpningsämnena enligt kommitténs

åsikt ej tillräckligt stor vikt vid de ekonomiska synpunkterna.

Ingenjörens verksamhet är visserligen i hufvudsak af teknisk art, men teknikern

arbetar i industriens tjänst, och industrien rör sig med ekonomiska

värden. Elevernas uppmärksamhet bör därför tidigt inriktas härpå, så att

de ekonomiska synpunkterna framhållas och vid undervisningen tilldelas

den vikt, de hafva för det praktiska lifvet. Vid undervisningen i flera

ämnen tillämpas visserligen redan nu dessa grundsatser, så att eleverna

erhålla öfning i beräkningar rörande tillverknings- och driftkostnader och

dylikt, men torde ännu mera vikt böra läggas vid denna sida af undervisningen^

än hittills i allmänhet varit fallet.

»Äfvenledes har från flera håll framhållits nödvändigheten, att i vidsträcktare

mån än hittills bereda eleverna undervisning i sådana merkantila,

juridiska och administrativa ämnen, som äro af betydelse för deras framtida

ställning och verksamhet, och inom tekniska högskolans lärarkollegium

har i sådant syfte för några år sedan föreslagits upprättandet af en sär
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

skild ettårig fackskola för dylika vetenskaper. Af ekonomiska skäl har

kommittén dock ej ansett sig kunna förorda en sådan fackskola, så mycket

mera som de elever, hvilka vilja närmare studera dithörande ämnen, hafva

tillfälle härtill vid andra läroverk, som mera direkt sysselsätta sig därmed.

Kommittén har dock ansett nödvändigt, att äfven vid de högre tekniska

läroverken tillfälle beredes för dylika studier, och har för ändamålet i sitt

förslag upptagit icke oväsentligt ökade anslag. De ifrågavarande ämnena

hafva sammanfattats under den allmänna benämningen ''industriell ekonomi

och statskunskap’, och undervisningen däri har tänkts böra blifva

obligatorisk för nästan alla fackskolor.

»Beträffande fordringarna för inträde till tekniska högskolan och till

Chalmerska läroanstalten är frågan, huruvida fordran på föregående praktik

bör uppställas eller icke, af särskild betydelse. För närvarande fordras i

allmänhet ej praktik för inträde, men väl, hvad tekniska högskolan beträffar,

tre månaders praktik före inträdet i en fackskolas sista årskurs,

under det att man vid Chalmerska läroanstalten genom verkstadsarbete

inom läroverket sökt ersätta bristen häraf. Kommittén har för sin del

funnit fördelarna af någon längre tids praktik före inträdet ej kunna uppväga

olägenheterna af en därigenom föranledd förlängning af studietiden

och af detta skäl äfvensom af andra orsaker, som närmare angifvas i det

följande, inskränkt sig till att uppställa fordran på ett hälft års praktik,

före uppflyttning till tredje årskursen i fråga om tekniska högskolan, och

till andra årskursen i fråga om Chalmerska läroanstalten, allt i samband

med anordnandet af värnpliktsöfningarna.»

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra därom att, då för närvarande

det stora tilloppet af inträdessökande i högskolan nödvändiggör en

omfattande utgallring, samt föregående praktik ju alltid måste anses som ett

plus, det stora flertalet af de inträdande eleverna i verkligheten hafva

bortåt ett hälft års praktik eller mera bakom sig och att följaktligen

den förlängning af studietiden, som kommittén med rätta anger såsom en

olägenhet, redan inträdt på högskolans nuvarande stadium.

Efter denna erinran återgår jag till kommitténs ifrågavarande framställning.

På tal om de allmänna synpunkterna kommer kommittén helt naturligt

in på frågan om förhållandet mellan de tekniska elementarläroverken

och högskolorna. Jag har redan i det föregående (sid. 13 22) redogjort för

kommitténs och min egen ställning till denna fråga och behöfver därför

ej här vidare inlåta mig därpå.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Jag öfvergår alltså till kommitténs allmänna betraktelser öfver de

brister i de högre tekniska läroverkens organisation, som bero på otillräckligheten

af till buds stående materiella och ekonomiska hjälpmedel. Kommittén

yttrar härom följande.

»Den högre tekniska undervisningen i vårt land under de senaste

tvä eller . tre årtiondena har icke understödts och omhuldats på ett sätt,

som kan jämföras med hvad som i öfriga kulturländer åtgjorts för samma

ändamål och som svarar mot industriens växande betydelse för näringslifvet

och de stegrade anspråken på eu tidsenlig undervisning. Vid en

närmare undersökning af industriens behof och vid jämförelse med utländska

förhållanden finner man snart, att underlägsenheten hos vårt lands

tekniska undervisning å det högre stadiet företrädesvis framträder i följande

afseenden, nämligen dels beträffande laborationsundervisningen i de

tekniska läroämnena, dels i fråga om studiernas specialisering och närmare

afpassande efter de särskilda industrigrenarnas olika behof, och dels slutligen

i det hänseendet, att våra högre tekniska läroanstalter, på grund af

bristande utrymme och otillräckliga lär arkrafter, icke längre kunna mottaga

mer än en del af de kompetenta inträdessökande, medan de öfriga måste

utestängas och hänvisas till andra lefnadsbanor.

»Till af hjälpande af de svåraste missförhållandena i nämnda afseenden

hafva visserligen tid efter annan förslag utarbetats af läroverksmyndigheterna,

men äfven det år 1904 i fråga om tekniska högskolan utarbetade

förslaget, ehuru vida fullständigare än föregående förslag, är icke

tillfredsställande, utan måste enligt kommitténs åsikt, och såsom för öfrig*

jämväl i förslagets motivering framhålles, betraktas allenast såsom ett

försök att med möjligast ringa ekonomiska uppoffringar för statsverket —

förslaget upptog bl. a. 21/i millioner till nybyggnader — åstadkomma en

blott den närmaste framtidens behof omfattande och äfven under denna

förutsättning i flera afseenden ofullständig lösning af den viktiga frågan.

Enligt kommitténs förmenande äro dock vida mera genomgripande åtgärder

af nöden än som i nämnda förslag ansetts kunna ifrågasättas,

därest missförhållandena skola i väsentligare mån undanröjas och tillika

en anordning komma till stånd, som ej inom den närmaste framtiden

ånyo behöfver omändras och då utan tvifvel skulle kräfva ännu större

kostnader.

»Beträffande först de för den tekniska undervisningen erforderliga

laberuttömma, så hafva dylika såsom bekant sedan gammalt varit förbundna

med den speciella undervisning i kemi, som tillhör de kemiska

och bergsvetenskapliga fackskolorna, och hafva de härför vid våra högre

läroanstalter disponibla laboratorier och öfriga hjälpmedel i allmänhet

Bihang till Rikad. prof. 1011. 1 Sami. 1 Åtel. 79 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl.. Maj.is Nåd. Proposition Nr 124.

motsvarat sitt ändamål. För undervisningen i elektrokemi och bergskemi

måste dock tidsenligare laboratorier än de nuvararande inrättas. Därjämte

har kommittén ansett, att den elementära undervisningen i kemi för andra

fackskolor än de ofvannämnda icke, såsom för närvarande vid tekniska

högskolan och en del utländska högskolor är fallet, bör bestå allenast i

föreläsningar jämte demonstrationer af läraren, utan äfven, och närmast

med hänsyn till kemiundervisningens ståndpunkt vid de allmänna läroverken,

kompletteras med enklare laborationsöfningar å en för ändamålet

afsedd laboratorielokal. Angående undervisningen i fysik har kommittén

äfvenledes ansett utsträckning af laboratorieöfningarna utöfver de nuvarande

fordringarna vara af behofvet påkallad.

»Under det att laborationer i kemi och fysik redan länge tillhört undervisningen

och deras stora betydelse därför torde ingått i det allmänna

medvetandet, har däremot vikten af laborationer i de speciellt tekniska

läroämnena först under de senaste årtiondena gjort sig gällande och dylika

öfningar i vidsträcktare mån införlifvats med undervisningen. Den

egentliga början till dylika laborationer gjordes något tidigare genom upprättandet

vid eu och annan högskola af mekanisk-tekniska laboratorier,

som närmast hade dels en rent vetenskaplig uppgift på hållfasthetslärans

område och dels en praktisk-teknisk, att pröfva byggnadsmaterialier och

andra ämnens hållbarhet och öfriga för industriella ändamål viktiga egenskaper.

Sedermera och framför allt efter Chicago-utställningen 1893, där

resultaten af arbetena å de vid amerikanska högskolor inrättade storartade

maskinlaboratorierna blefvo bekanta, blef intresset för dylika laboratorier

och förståelsen af deras betydelse inom nästan alla områden af tekniken

och icke minst för undervisningen allt mera allmän, och i våra dagar

gifves det knappast någon enda högskola, som icke är utrustad med laboratorier

för olika områden af industrien.

»Sålunda har man laboratorier för elektroteknik, för undersökningar,

mätningar och profningar af elektriska maskiner, apparater och ledningar;

för ångpannor, ångmaskiner och förbränningsmotorer, för liknande undersökningar

å hithörande slag af maskiner och för frågor om bränslebesparing

m. in.; för maskinelement och transmissioner; för vattenkraftsmaskiner;

för materialpröfning; för väg- och vattenbyggnadslaborationer i och för

frågor om vattnets strömning i kanaler och för undersökningar rörande

jordtryck, hvalf, murar m. in.; för skeppsbyggeri o. s. v. Härtill komma

vidare, vid de högskolor, som hafva en afdelning för bergsvetenskap,

laboratorier för metallurgi och elektriska ugnar; för grufvetenskap, särskild!

anriknings- och magnetometriska undersökningar; för bergsmekanik

O. S. V.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

»Det är tydligt, att laboratorier af dessa slag, livilka numera icke

allenast finnas vid de tekniska läroverken utan jämväl vid flera större

industri- och fabriksföretag, skola vara af största betydelse för industrien,

icke allenast genom de teknisk-vetenskapliga undersökningar utan äfven

genom de profningar, mätningar och beräkningar rörande färdiga maskiner

m. m., som å dessa laboratorier med särskild noggrannhet och sakkunskap

utföras. I själfva verket hafva också arbetena å de tekniska laboratorierna

väsentligt bidragit till att höja industrien och att gifva densamma det

säkra vetenskapliga underlag, som numera i allt högre grad kräfves äfven

för utvecklingen inom de industriella områdena.

»A andra sidan är dessa institutioners betydelse äfven för den tekniska

undervisningen påtaglig. Genom arbetena å laboratoriet erhåller eleven

en omedelbar och instruktiv tillämpning af de i föreläsningarna genomgångna

teorierna och metoderna och blifver därjämte förtrogen med de

maskiner, apparater och beräkningar, som sedermera möta honom i det

praktiska lifvet. Af betydelse torde äfven vara, att dessa praktiska öfningar

genom sin beskaffenhet och genom den möjlighet till sjanständigt

arbete, som de erbjuda, bilda en motvikt mot de bokliga studierna och

medverka till höjande af elevens sinne för det praktiska och af hans tillit

till den egna förmågan. Framför allt ligger dock betydelsen af laboratoriearbetet

däri, att eleven erhåller en viktig del af den erforderliga praktiska

utbildningen redan under själfva studietiden, och att han således vid afgången

från högskolan numera är vida bättre rustad för sitt framtida

värf i industriens tjänst än under förutvarande förhållanden.

»Hvad beträffar motsvarande undervisning vid vårt lands båda högre

läroanstalter, så äro de härför afsedda laboratorierna antingen otillräckliga,

i följd af bristande utrymme och ofullständig utrustning eller ock att betrakta

såsom rena provisorier. I fråga om en del viktiga läroämnen

saknas t. o. m. all möjlighet för utförande af laboratorieöfningar. Eu af

kommitténs viktigaste uppgifter har därför varit att verkställa utredning

och afgifva förslag till afhjälpande af bristerna i detta hänseende. De

förslag, som kommittén utarbetat i nämnda syfte, återfinnas i den följande

specialmotiveringen, till hvilken äfven beträffande den närmare betydelsen

af detta slag af öfningar må hänvisas.

»Såsom redan framhållits har undervisningen vid de högre tekniska

läroanstalterna, på grund af lärarkrafternas och undervisningsmateriellens

otillräcklighet, icke kunnat specialiseras i den grad, som vid flera utländska

högskolor är fallet, och som numera är påkallad af industriens egen

specialisering åtminstone inom vissa fackriktningar. Under hänvisning i

öfrigt till den följande motiveringen vill kommittén på detta ställe in
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

skränka sig till att anföra, slutresultatet af sina öfverläggningar angående

denna fråga.

»Förutom läroplaner för de redan nu representerade hufvudfackriktningarna

har kommittén i förevarande syfte förslagsvis upprättat särskilda

läroplaner för en del specialriktningar nämligen: inom fackskolan för

maskinbyggnad och mekanisk teknologi, för de fyra underafdelningarna

för värmemotorer, vattenmotorer, mekanisk teknologi och bergsmekanik;

inom fackskolan för skeppsbyggnad, för de två underafdelningarna för

skeppsbyggnad och sjömaskiner; inom fackskolan för elektroteknik, för tre

i det följande närmare angifna underafdelningar; samt inom fackskolan

för väg- och vattenbyggnad, för de tre underafdelningarna för väg- och

brobyggnad, järnbyggnad och vattenbyggnad. Därjämte hav kommittén

föreslagit en utvidgning af läroverksmyndigheternas nuvarande befogenhet

att för vissa fall, efter därom gjord ansökan, medgifva mindre afvikelser

från de gällande läroplanerna till att omfatta jämväl rättighet

att, i den mån disponibla medel sådant medgifva, upprätta särskilda läroplaner

för fackriktningar, som icke innefattas i de gällande läroplanerna,

men hvilka på grund af industriens behof befinnas böra blifva representerade

vid läroverket. Slutligen har genom förslaget om specialelevinstitutionen

möjlighet beredts för bedrifvande af särskilda studier, utöfver hvad

som meddelas genom den reguljära undervisningen, med rätt för den studerande

att öfver ådagalagda kunskaper eller utförda arbeten erhålla betyg.

»Då frågan om studietidens längd inom de olika fackskolorna står i

visst samband med ofvan berörda förhållanden, anser sig kommittén böra

på detta ställe äfven angifva sin ställning till denna viktiga fråga.

»Såsom framgår af den i det följande meddelade utredningen är vid

de utländska högskolorna studietiden i allmänhet fyraårig, äfven i fråga om

de båda stora fackskolorna för maskinbyggnad och för elektroteknik,

hvilka hos oss äro treåriga såväl vid tekniska högskolan som vid Chalmerska

läroanstalten. Ofriga fackskolor, utom den kemiska, äro i likhet

med förhållandena vid motsvarande utländska läroverk jämväl vid tekniska

högskolan i hufvudsak fyraåriga. Under det att högskolans lärarkollegium

och styrelse sedan ett tjugutal år tillbaka varit ense om, att kurserna i

samtliga fackskolor, utom den kemiska, borde beräknas för en studietid

af 4 år, och denna åsikt förut biträdts jämväl af Svenska teknologföreningen,

hafva denna gång, såsom framgår af de från vårt lands tekniska

föreningar ingångna svaren på vissa af kommittén framställda frågor rörande

den högre tekniska undervisningen, meningarna inom dessa tekniska

kretsar varit delade, i det eu del påyrkat fyraåriga, en annan del åter tre
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ånga obligatoriska kurser för samtliga fackskolor, i senare fallet dock med

tillägg af en ettårig frivillig specialkurs.

»På grund af önskvärdheten af att studietiden icke måtte blifva längre

än nödvändigt, har kommittén noga undersökt möjligheten af att inskränka

kurserna till att omfatta tre eller tre och ett hälft år. Men af skäl, som

i det följande utförligen angifvas, har kommittén kommit till det resultat,

att hvad tekniska högskolan beträffar, kurserna i samtliga fackskolor, utom

den kemiska, måste beräknas efter eu studietid af fyra år, därest det

ändamål skall kunna ernås, som med högskolans undervisning afses.

»Slutligen har ofvan framhållits, att våra högre tekniska läroverk och

särskildt tekniska högskolan äfven i det afseendet äro afgjordt underlägsna

motsvarande läroverk i utlandet, att, på grund af bristande utrymme och

otillräckliga lärarkrafter, sedan flera år tillbaka antalet af dem, som kunnat

antagas till elever, varit vida mindre än antalet inträdessökande. Af

den i det följande lämnade utredningen framgår nämligen, att af dem,

som under de senaste 10 åren anmält sig till inträde vid högskolan,

knappast två tredjedelar kunnat mottagas vid läroverket, och att äfven

den återstående tredjedelen utgjorts af ynglingar med betydligt högre

kunskapsbetyg än som enligt stadgarna erfordras för vinnande af inträde

och därjämte med intyg om föregående praktik af afsevärdt omfång. I)å

man vidare af denna senare omständighet med afl sannolikhet kan draga

den slutsatsen, att en mängd ynglingar, som på grund af mindre höga

betyg icke ansett det under förhandenvarande omständigheter löna mödan

att anmäla sig till inträde, under andra förhållanden äfven skulle sökt

inträde, så torde, då för närvarande endast 125 elever årligen kunna intagas

i läroverkets första årskurs, antalet af dem, som skulle önska blifva

delaktiga af högskolans undervisning, böra redan nu beräknas till minst

det dubbla, eller till 250 å 300 årligen.

»Kommittén har för sin del af flera skäl ansett att, då det enligt dess

förslag nu gäller att omorganisera högskolan til! att i alla afseenden, såvidt

möjligt, motsvara tidens fordringar, omorganisationen jämväl bör omfatta eu

utvidgning af högskolan i sådant hänseende, att läroverket åtminstone för

en afsevärd framtid blifver i stånd att motsvara äfven fordringarna beträffande

elevfrekvensen. Huruvida våra dagars industri är i behof af så

många ingenjörer har visserligen någon gång dragits i tvifvelsmål, men

kommittén delar icke dessa tvifvel. Utvidgningen afser i allt fall ej den dag

som i dag är, utan skulle komma att visa sina verkningar först efter ännu

ett eller annat årtionde. De utgående ingenjörerna komma nog i vårt land,

som annorstädes, att skapa nya fält för den industriella verksamheten,

hvarjämte den tekniska bildningen, här som annorstädes, måste göra sig

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Krngl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

allt mera gällande äfven inom andra områden än de rent industriella, såsom

inom handeln, jordbruket o. s. v. Äfven har en af kommittén verkställd

undersökning rörande befogenheten af den ofta hörda klagan, att högskolans

utexaminerade elever i större antal begifva sig utomlands för att där

söka sin framtid, visat, att denna klagan icke är berättigad.

»Af nu antydda skäl har kommittén, såsom längre fram i betänkandet

utförligare angifves, icke ansett för vårt land starkare skäl förefinnas att

hindra tilloppet till högskolan än för andra länder, där som bekant sträfvandet

efter högre teknisk bildning på allt sätt uppmuntras och understödjes.

Och har kommittén därför icke ansett ändamålsenligt att beräkna

den nya högskolan för ett mindre antal årligen inträdande elever än omkring

300, hvilket antal, såsom ofvan påpekats, i det närmaste synes svara

mot det närvarande behofvet.

»Det är gifvet, att en omorganisation af vårt högre tekniska undervisningsväsende

i samtliga nu berörda afseenden jämte en nödvändig förbättring

af lärarnas löneförhållanden, erforderliga höjningar i anslagen till

undervisningsmateriell in. in. måste kräfva högst afsevärda ekonomiska

uppoffringar från statsverkets sida, och det blifver därför nödigt att undersöka

i hvad mån de erforderliga kostnaderna må kunna nedbringas. I detta

afseende blifver utan tvifvel den frågan af största betydelsen, huruvida

mer än en högskola bör utrustas på det sätt, som betingas af nutida

fordringar.

»Den högre tekniska undervisningen i vårt land representeras för närvarande

i första rummet af tekniska högskolan och äfven, om ock med

mindre hjälpmedel och i mindre omfattning, af Chalmers tekniska läroanstalts

högre afdelning. Såsom ofvan framhållits står tekniska högskolan

med afseende på såväl lokaler och undervisningsmateriell som lärarkrafter

betydligt efter de flesta af utlandets tekniska högskolor. I ännu högre

grad gäller detta omdöme Chalmerska läroanstalten, och frågan blifver

därför närmast, huruvida den nu afsedda omorganisationen af det högre

tekniska undervisningsväsendet bör ske i den riktning, att båda de nämnda

läroverken utvecklas på sådant sätt, att landet erhölle tvenne med afseende

på studiernas planläggning och omfattning likställda högskolor,

försedda med all den utrustning, som motsvarar nutidens fordringar, eller

man för närvarande bör åtnöja sig med en dylik högskola.

»Härvid är då först att märka, att för det årliga tillopp af omkring

300 nya elever, som antagits såsom grund för kommitténs förslag, således

för sammanlagdt omkring 1,100 elever inom alla årskurserna, erfordras,

enligt erfarenheten från andra länder, i och för sig ej nödvändigt mer än

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

eu enda högskola. För att bestyrka detta påstående må bär antalet elever

vid följande utländska högskolor år 1906 meddelas:

Högskola

Berlin (Tyskland) ........

Karlsruhe »

Hannover » ...........

Darmstadt » ...........

Mtlnchen » ..........

Ztirick (Schweiz) ...........

Delft (Holland)..............

Wien (Österrike) ...........

Prag (tyska högskolan)

»

Ordinarie

Andra

elever

elever

......... 2,683

924

......... 1,469

207

......... 1,048

346

......... 1,586

381

......... 2,216

544

......... 1,525

879

........ 1,082

94

......... 2,524

250

......... 920

42

......... 2,037

108

»Af dessa siffror framgår att i andra länder icke mer än en fullständig

högskola ansetts behöflig för ett elevantal af den storlek, som blifvit lagd

till grund för kommitténs förslag.

»Vidare är det klart, att utrustningen af två tidsenligt inrättade mindre

högskolor skulle medföra väsentligt större kostnader än utrustningen af en

enda större högskola. Visserligen kunde en del lokaler, särskild! hör- och

ritsalar, om eleverna fördelades på tvenne högskolor, göras ej obetydligt

mindre på hvartdera stället, än om alla elever samlades i en enda högskola.

Men laboratorierna med deras tillbehör samt den öfriga undervisningsmateriellen

äro vida mindre beroende af elevernas antal och skulle, i

händelse af två högskolor, medföra nära dubbla kostnaden. Dessutom

skulle jämväl lärarpersonalen i sådant fall blifva ungefär lika stor på båda

hållen, och de årliga kostnaderna för statsverket såväl därigenom som i

öfrigt blifva i det närmaste lika stora för båda högskolorna. Ej heller

synes den utvägen vara för handen att fördela de olika fackriktningarna

mellan de båda högskolorna, så att på hvartdera stället endast vissa af de

fackskolor, som eljest i allmänhet ansetts böra vara representerade vid en

och samma högskola, skulle förefinnas. Det visar sig nämligen vid en

undersökning af denna fråga, att äfven om man bortser från olämpligheten

i och för sig af att sålunda hafva, så att saga, en half högskola på

hvartdera stället, kostnaderna jämväl i sådant fall skulle blifva icke obetydligt

större, än om allenast en högskola inrättades, alldenstund undervisningen

inom flertalet af de grundläggande ämnena och äfven för en del

af fackämnena, trots inskränkningen af fackskolornas antal, måste anordnas

särskildt på båda ställen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Till nu antydda omständigheter kommer därjämte det förhållandet,

att den Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar och

sina i allmänhet treåriga kurser samt med sin i följd häraf mindre specialiserade

undervisning, visat sig motsvara ett verkligt behof för beredande

af högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft tillfälle

till att genomgå en mera fullständig högskolekurs. Och denna anstaltens

ställning inom det tekniska undervisningsområdet har varit af den vikt

och betydelse att, om man nu skulle vilja utveckla denna anstalt till

större likhet med tekniska högskolan, behofvet af en ny teknisk läroanstalt,

sådan som den Chalmerska, utan tvifvel skulle ånyo göra sig kännbart, och

kostnaderna för det hela således komma att ytterligare ökas.

»Under sina öfverläggningar har kommittén af nu antydda skäl kommit

till det resultat, att det skulle kräfva större ekonomiska uppoffringar,

än som påkallas af landets närvarande behof, att på fullt tidsenligt sätt

utrusta mer än en teknisk högskola, och att den Chalmerska läroanstalten

fortfarande bör bibehållas vid sin nuvarande ställning och uppgift, dock

med den förbättring i afseende å lärarkrafter och materiell utrustning, som

för fyllandet af denna uppgift numera måste anses nödig.

»i enlighet med hvad sålunda anförts har kommittén vid uppgörandet

af sitt förslag till ordnande af den högre tekniska undervisningen i riket

ansett såsom sin hufvuduppgift att angifva de åtgärder, som erfordras för

tekniska högskolans utvidgning och omorganisation. Dessa åtgärder måste

blifva särdeles genomgripande och enligt kommitténs mening icke allenast

omfatta undervisningens planläggning och omfång, utan äfven läroverkets

lokaler och materiella utrustning i öfrigt jämte lärarnas aflöningsförhållanden

m. m. De viktigaste förslagen afse upprättandet af tidsenliga laboratorier

för de olika tekniska läroområdena och därmed sammanhängande

förändringar i undervisningen. För detta ändamål, äfvensom för att möjliggöra

mottagandet af flera elever än hittills, föreslås upprättande af fullständigt

nya byggnader för högskolan på en annan tomt än den nuvarande

och af tillräcklig utsträckning för tillgodoseende af framtida behof af utvidgning.

»

ijeparte- I likhet med kommittén anser äfven jag lämpligast att samla de eko
mentschcfei!.

nomjs]ia x’esurserna på en teknisk högskola och organisera denna på bästa

möjliga sätt.

Förbehållande mig att längre fram få återkomma till den Chalmerska

läroanstalten och därvid närmare angifva min uppfattning om densammas

särskilda uppgift och nuvarande behof i den mån de för närvarande kunna

tillgodoses, öfvergår jag nu till frågan om omorganisation af

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

41

Tekniska högskolan.

Till en början anser jag mig böra lämna en kortfattad

Historik

öfver högskolans uppkomst och utveckling intill närvarande tid.

Tekniska högskolan, som leder sitt ursprung från en år 1798 inrättad

»mekanisk skola», erhöll sina första stadgar den 8 juni 1826. Enligt

dessa stadgar skulle teknologiska institutet, såsom läroanstalten då benämndes,

hafva till ändamål »att samla och meddela kunskaper och upplysningar,

som äro nödvändiga för att med framgång idka slöjder eller

hvad man vanligen kallar handtverk och fabriker». Institutets lärjungar

indelades i ordinarie och extra ordinarie elever, af hvilka de förra skulle

deltaga i den fullständiga undervisningskursen, de senare endast i vissa

delar af densamma. Ivunskapsfordringarna för inträde såsom ordinarie

elev voro försvarlig kristendomskunskap, såvida den sökande bekände sig

till den kristna läran, att kunna obehindradt läsa svenska språket och

skrifva detsamma någorlunda läsligt samt att kunna räkna quatuor species

i enkla tal. Dessutom borde den, som sökte blifva ordinarie elev, visa sig

äga utväg till bärgning under den tid undervisningen vid institutet påginge.

Undervisningen omfattade elementär matematik, fysik och kemi,

maskinritning, verkstads- och modellarbete, kemisk teknologi samt s. k.

»enskild industri», hvartill år 1830 kom lefvande språk.

Institutets personal utgjordes af en direktör, två professorer, tre adjunkter,

af hvilka den ene skulle vara sekreterare, tre andra lärare, en

ritare, en skrifvare och en räkenskapsförare.

Anstaltens årsanslag, som år 1813 uppgick till endast 475 rdr banko,

utgjorde från och med år 1826 14,000 rdr banko.

Med anledning af åtskilliga missförhållanden, som efter hand yppat

sig vid institutet, tillsattes år 1844 en kungl. kommitté med uppdrag »att

undersöka teknologiska institutets tillstånd och afgifva yttranden om medlen

till betryggande af dess nytta och anseende i framtiden».

Denna kommitté utarbetade nya stadgar, hvilka med ett par smärre

ändringar af Kungl. Maj:t stadfästes den 8 maj 1846 och trädde i kraft

med ingången af år 1848. Institutet hade enligt de nya stadgarna till

ändamål att vara »en undervisningsanstalt för sådana unga män, som ägna

sig åt något industriellt yrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och

i synnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kunskaper äro behöfliga».

Bihang till Rilcgd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 7,9 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

Det är sålunda från denna tid, tekniska högskolan räknar sin tillvaro såsom

högre teknisk undervisningsanstalt. I stället för den äldre indelningen af

eleverna infördes i de nya stadgarna benämningarna elever och åhörare,

af hvilka de förra genomgingo den fullständiga kursen, de senare efter

eget val en del af densamma. För att antagas till elev fordrades att hafva

fyllt 16 år, att, om den sökande bekände sig till den kristna läran, hafva

första gången begått nattvarden, att äga god frejd samt att genom inträdesexamen

vid institutet ådagalägga sig i matematiska kunskaper samt

antingen i tyska, franska eller engelska språken innehafva så stort kunskapsmått,

som erfordrades för att i studentexamen godkännas.

Undervisningen skulle omfatta två år och fördelas i en högre och en

lägre kurs, hvardera om ett år. Lärotiden ökades emellertid redan 1851

till tre år, dock så att nya elever antogos blott två år i rad men icke

det tredje, enär läroverkets aflöningsstat ej medgaf, att undervisning lämnades

åt mera än två årsafdelningar samtidigt.

Den ordinarie lärarpersonalen utgjordes af tre professorer och tre

lärare, hvarjämte institutets styrelse ägde att efter behof anställa extra

lärare och repetitörer. Den öfriga tjänstepersonalen utgjordes af en sekreterare,

en bibliotekarie och en kamrerare.

Institutets årsanslag höjdes af 1856 års Riksdag på Kungl. Maj:ts

framställning till 49,500 kronor, hvarigenom bland annat möjliggjordes,

att nva ordinarie elever kunde årligen antagas.

Därjämte beviljades af samma års Riksdag ett särskildt anslag af

480.000 kronor till egen byggnad för institutet. Denna byggnad uppfördes

under åren 1860 — 63 å eu för ändamålet till ett pris af 50,000

kronor inköpt tomt med adressnummer 95 vid Drottninggatan. Sistnämnda

år inflyttade teknologiska institutet i den bostad, som intill denna dag

utgjort dess hufvudbyggnad.

Sedan år 1864 årsanslaget ytterligare höjts till 55,500 kronor, hvarigenom

några smärre förbättringar i undervisningen kunde genomföras vidtogs

år 1867 åter eu genomgripande förändring i institutets organisation.

Den sedan år 1822 bestående Falu bergsskola blef nämligen år 1866 införlifvad

med institutet, sedan Riksdagen beviljat ett anslag å 106,000

kronor till uppförande och inredning åt det nya bergsläroverket af särskild

byggnad, hvilken uppfördes å en af Brukssocieteten för 16,000 kronor inköpt

och för ändamålet öfverlåten, invid institutet belägen tomt. Sedermera

förband sig Brukssocieteten att bekosta bergsskoleelevernas praktiska undervisning

med högst 15,000 kronor om året. Årsanslaget till läroanstalten

höjdes år 1869 med 19,500 kronor och utgick alltså från denna tid med

75.000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

För det sålunda utvidgade institutet utfärdades den 22 mars 1867

nya stadgar, i hvilkas inledningsparagraf anstaltens ändamål angifves vara

»att åt unge män, som vilja ägna sig åt något tekniskt lefnadsyrke, meddela

en därför erforderlig vetenskaplig bildning».

Nu infördes indelningen i olika fackskolor, för hvilka undervisningen

ordnades på det sätt, att densamma i första års afdelningen var gemensam

för samtliga elever, men i de två högre af delningarna fördelades på fyra

fackskolor, nämligen en för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi,

en för kemisk teknologi, en för bergsvetenskap med tre underafdelningar,

samt en för väg- och vattenbyggnadskonst. Lärarpersonalen förstärktes

väsentligen.

Den äldre indelningen af eleverna i ordinarie och extra elever återinfördes,

och för de förstnämnda ökades inträdesfordringarna med de första

grunderna af fysik och kemi. Fyra år senare, år 1871, öppnades institutet

för ännu en grupp elever eller s. k. specialelever genom en föreskrift

därom, att, där styrelsen funne lämpligt sådant tillåta, i första rummet

de, hvilka vid något af rikets universitet aflagt bergsexamen och därefter

andra, hvilka eljest styrkte sig äga goda förkunskaper, finge begagna undervisningen

vid institutet i ett eller flera ämnen.

Från år 1869 uppfördes institutets årsanslag, som fortfarande utgick

med 75,000 kronor, på ordinarie stat.

Sedan vid 1872 års Riksdag motion blifvit väckt om teknologiska institutets

sammanförande med krigshögskolan, skogsinstitutet, farmaceutiska

institutet och den för landtmätares utbildning afsedda kursen till en stor

gemensam teknisk högskola, tillsatte Kungl. Maj:t, på framställning af

Riksdagen, för beredande af frågan en kommitté, hvilken den 4 november

1873 inlämnade förslag att med institutet förena samtliga nämnda läroanstalter

med undantag af krigshögskolan. Detta förslag förföll emellertid

på grund af vederbörande myndigheters utlåtanden. Däremot föranledde

kommitténs utredning jämte ett underdånigt utlåtande af institutets styrelse,

att Kungl. Maj:t aflat nådig proposition till 1876 års Riksdag angående

utvidgning _ af institutet. Sedan detta förslag i hufvudsak af Riksdagen

godkänts, fastställde Kungl. Maj:t den 12 maj 1876 ny stat för läroanstalten,

hvilken därvid erhöll sitt nuvarande namn: Tekniska högskolan.

Årsanslaget höjdes till 139,200 kronor, hvaraf 108,200 kronor skulle utgå

till löner och arfvoden, 3,000 kronor till stipendier samt 28,000 kronor

till bibliotek och samlingar m. in. Den 2 mars 1877 utfärdades nya stadgar

för läroverket. Genom dessa stadgar och på grund af det ökade årsanslaget

undergick tekniska högskolan en väsentlig ombildning och utvidgning.

Lärarpersonalen skulle utgöras af professorer, lektorer samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 12i.

extra lärare och assistenter. Antalet professorer blef tolf, nämligen i ren

matematik, i matematik och teoretisk mekanik, i maskinlära med undervisningsskyldighet

i bergsmekanik m. m., i maskinlära med undervisningsskyldighet

i ångmaskinlära m. in., i allmän och tillämpad fysik, i allmän

kemi, mineralogi och geognosi, i kemisk teknologi, i väg- och vattenbyggnadskonst,

i metallurgi och hyttkonst, i grufvetenskap, i mekanisk

teknologi samt i arkitektur. Sex lektorsbefattningar upprättades, nämligen

i beskrifvande geometri och ritkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion

af enkla maskindelar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära, i allmän

byggnadslära och husbyggnadskonst samt i metallurgi och hyttkonst.

Härtill komino fem extra lärarbefattningar, nämligen i frihandsteckning,

ornamentik, modellering, ångfartygskonstruktion och nationalekonomi. En

ny fackskola i arkitektur anordnades. Lärokurserna för de tre fackskolorna

i maskinbyggnadskonst, bergsvetenskap och arkitektur gjordes dels tre-,

dels fyraåriga, lärokursen för fackskolan i väg- och vattenbyggnadskonst

blef fyraårig, och lärokursen i fackskolan för kemisk teknologi förblef såsom

dittills treårig. Lönen för professorerna fastställdes till 6,000 kronor,

medan lektorernas löner bestämdes till belopp växlande mellan 2,000 kronor

och 4,000 kronor.

Beträffande inträdesfordringarna bestämde 1877 års stadgar, att studentexamen

på reallinjen, äfvensom studentexamen på latinlinjen med komplettering

i matematik, fysik och kemi efter fordringarna å reallinjen

skulle berättiga till inträde vid anstalten utan att, såsom förut varit händelsen,

särskild inträdespröfning behöfde afläggas. öfriga sökande hade

att undergå särskild pröfning.

Genom riksdagsbeslut år 1884 blef professuren i allmän kemi, mineralogi

och geognosi uppdelad uti en professur i allmän kemi och ett lektorat

i mineralogi och geologi. Samma års Riksdag höjde högskolans

ordinarie anslag till 146,700 kronor.

Vid höstterminen 1889 hade 95 kompetenta sökande anmält sig till

inträde i läroverkets första afdelning, under det undervisningen var anpassad

för högst 80 elever. Tolf af de på grund häraf uteslutna inlämnade

samfälldt till Kungl. Maj:t en underdånig anhållan att komma i åtnjutande

af högskolans undervisning. Med anledning af nämnda framställning

anvisade Kungl. Maj:t, för att möjliggöra intagandet af de tolf

eleverna, ett särskild! anslag af 4,500 kronor, däraf 2,400 kronor för år

1889 och 2,100 kronor för år 1890.

För ifrågavarande ändamål beviljade Riksdagen år 1891 ett extra anslag

af 8,400 kronor. År 1892 höjdes elevantalet i första årsafdelningen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

från 80 till 100, och högskolan erhöll för detta ändamål af Kungl. Maj:t

och Riksdagen anslag till ett belopp af sammanlagdt 45,500 kronor.

Med hänsyn till den alltsedan slutet af 1880-talet ökade tillströmningen

af inträdessökande och då samtidigt fordringar rörande tidsenligare

anordning af undervisningen gjort sig gällande, tillsatte Kungl. Maj:t den

19 september 1890, sedan Riksdagen för ändamålet anvisat medel, en kommitté

för afgifvande af betänkande och förslag angående behofvet af och

sättet för omorganisation af tekniska högskolan. Kommittén afgaf den 15

december 1891 sitt förslag, hvilket, i hufvudsak tillstyrkt af högskolans

lärarkollegium och styrelse, af Kungl. Maj:t förelädes 1894 års Riksdag.

Förslaget blef emellertid icke af Riksdagen god känd t„

Med anledning af de anmärkningar, Riksdagen gjort mot berörda föi’- slag, anbefallde Kungl. Maj :t högskolans styrelse att efter kollegiets hörande

inkomma med nytt utlåtande och förslag till utvidgning af läroverket. Ett

sådant öfverlämnades i september 1894 till Kungl. Maj:t, som i öfverensstämmelse

därmed afgaf nådig proposition till 1895 års Riksdag.

Enligt detta förslag skulle eu ny fackskola för elektroteknik upprättas.

Lärokursen i den kemiska fackskolan skulle göras obligatoriskt treårig, men

med tillägg af en valfri fjärde årskurs.

En ny byggnad skulle uppföras för de kemiska, kemiskt-tekniska och

mineralogiska institutionerna, och de förutvarande kemiska laboratorierna

i hufvudbyggnaden skulle anordnas till fysiska och elektrotekniska laboratorier.

I öfverensstämmelse med den kungl. propositionen beviljade 1895 års

Riksdag 306,230 kronor till en ny laboratoriebyggnad för kemi äfvensom

12,000 kronor till maskiner och apparater för mekaniska laborationer.

Vidare beviljade Kungl. Maj:t ur manufakturförlagslånefonden 23,000 kronor

till byggnad för en med högskolan förenad materialprofningsanstalt.

Genom beslut af följande årens Riksdagar höjdes det ordinarie anslaget

till högskolan, så att det år 1899 utgjorde 187,050 kronor. Antalet

professorer var fortfarande tolf, och antalet lektorer hade ökats till tio.

År 1901 tillkom ännu ett lektorat.

Den 28 juni 1901 utfärdade Kungl. Maj:t nya stadgar för högskolan,

indika, oafsedt en mindre senare vidtagen ändring, fortfarande gälla och

för hvilka jag längre fram kommer att lämna en närmare redogörelse.

År 1902 blef genom Riksdagens beslut professuren i väg- och vattenbyggnadskonst

delad i två professurer, och 1905 års Riksdag beslöt upprättandet

af en ny professur i teoretisk elektroteknik.

Under år 1906 höjdes det ordinarie anslaget till högskolan till dess

nuvarande belopp 203,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4G

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Bland anslag på extra stat må särskildt nämnas det alltsedan år 1904

utgående beloppet af 17,500 kronor för förstärkning af lärarkrafterna

samt det af 1906 års Riksdag äfvensom af följande Riksdagar beviljade lönetillägget

å 1,000 kronor åt enhvar af högskolans ordinarie lektorer. Riksdagen

anvisade år 1907 ett extra anslag af 15,279 kronor till undervisningsmateriell

för högskolans maskinlaboratorium. Tilläggas bör, att lärokursen

i den elektrotekniska fackskolan, hvilken förut varit treårig, jämlikt nådigt

bref den 3 april 1908 förlängdes med ett hälft år. Slutligen torde böra

omnämnas, att 1908 års Riksdag anvisade ett extra anslag af 15,000 kronor

till materiell för elektrotekniska laboratoriet, äfvensom 2,000 kronor

till en extra lärare i elektroteknik.

Emellertid hade alltsedan slutet af 1890-talet elevantalet ånyo vuxit

så starkt, att af kompetenta inträdessökande en stor del måste afvisas, och

detta missförhållande blef icke afhjälpt genom senare åtgärder, hvarigenom

elevantalet i första afdelningen från och med år 1899 kunde höjas från

100 till 125. Samtidigt hade jämväl kr,äfven på väsentliga förbättringar

med afseende å själfva undervisningen äfvensom å laboratoriernas utrymme

och utrustning samt den öfriga undervisningsmateriellen ökats i sådan grad,

att de förut omnämnda i sådant afseende vidtagna förbättringar, hvilka af

lärarkollegiet alltjämt framhållits såsom rent provisoriska och endast under

förutsättning af en därpå följande definitiv organisation vid de underdåniga

framställningarna tillstyrkts, icke kunde anses tillräckliga för högskolans

ändamål.

Med anledning af dessa svårigheter hade, såväl af högskolans föreståndare,

år 1900, som af några bland lärarna, åren 1901 och 1902, nya

förslag till utvidgning utarbetats, hvilka dock icke ledde till några vidare

åtgärder.

1 april 1903 anmodade högskolans styrelse anstaltens dåvarande rektor

att efter samråd med fackskoleföreståndare och öfrma hufvudlärare fram
O
lägga

ett nytt utvidgningsförslag under antagande af ett väsentligt större

antal elever än dittills. Ett sådant förslag utarbetades också samt ingafs

den 27 november 1903 af styrelsen till Kungl. Maj:t. Sedan förslaget

granskats af öfverintendentsämbetet och Kungl. Maj:t den 30 januari 1904

lämnat styrelsen tillfälle att med anledning häraf ånyo yttra sig, uppdrog

nämnda styrelse genom beslut den 19 februari 1904 åt läroverkets rektor

dels att i samråd med fackskoleföreståndarna och hufvudlärarna underkasta

ifrågavarande utvidgningsförslag förnyad granskning, i ändamål att tillse,

om jämkningar ledande till de beräknade kostnadernas nedsättning eller i

öfrigt kunde i förslaget vidtagas, dels att låta utaf de i ärendet förelig
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

gande handlingar samarbeta en fullständig redogörelse för utvidgningsfrågans

innebörd, dels slutligen att verkställa utredning om lämpligheten

af och sättet för eventuell höjning af elevafgifterna.

Det reviderade förslag, som på grund häraf utarbetades, och hvilket

af styrelsen tillstyrktes med några mindre väsentliga ändringar i kostnadsberäkningen,

blef till Kung!. Maj:t inlämnadt den 26 september 1904.

Detsamma innehöll i hufvudsak följande.

Elevantalet i första årsafdelningen skulle höjas från 125 till 240. De

oi dinarie lärarbefattningarna skulle, med borttagande af de nuvarande

lektoraten, utgöras af ordinarie och extraordinarie professorer, de senare

med större tjänstgöringsskyldighet än de nuvarande lektorerna. I stället

för de ar 1904 vid högskolan befintliga 13 professorerna och 11 lektorerna

skulle lärarpersonalen hufvudsakligen i följd af elevantalets väsentliga

^ ökning utgöras af 25 ordinarie professorer och 9 extraordinarie

professorer. Antalet extra lärare skulle blifva 21, under det att det

dåvarande antalet var 22.

Elevafgiften skulle höjas till 100 kronor i terminen, dock så, att för

obemedlade elever afgiften blefve 25 kronor och för mindre bemedlade

50 kronor.

För att åstadkomma det för det ökade elevantalet nödiga utrymmet

af hör- och ritsalar samt för att erhålla tillräcklig plats för de behöfliga

vetenskapliga och tekniska laboratorierna m. in. skulle på högskolans nuvarande

tomt en till- och påbyggnad utföras. Sålunda skulle södra flygeln

påbyggas med en våning och förlängas fram till Teknologgatan samt mellan

denna byggnad och den kemiska institutionen en nybyggnad med en

tillbyggnad inåt gården i fyra våningar uppföras utefter nämnda gata,

hvarjemte den nuvarande materialprofningsanstaltens lokal i norra flygeln

skulle påbyggas och eu våning ytterligare läggas ofvanpå nämnda flygel.

Slutligen skulle bergsskolan tillbyggas utefter Kungsstensgatan, hvarjämte

vid slutet af denna tillbyggnad en motsvarande flygelbyggnad midt emot

den kemiska institutionens hus skulle uppföras.

Uttryckligen framhålles dock i förslaget, att dessa lokalutvidgningar,

med undantag möjligen för bergsskolans institutioner, endast voro afsedda

att tillgodose de närmaste behofven.

Beträffande de årliga kostnaderna för genomförandet af detta förslag

visade de af rektor uppgjorda beräkningarna att, medan elevantalet ökades

från 125 till 240, således med 92 procent, skulle statsverkets sammanlagda

årliga utgifter ökas från 217,000 till 333,400 kronor eller med 54 % Sch

hela den årliga totalutgiften, inberäknadt elevafgifterna, från 257,000 kronor

till 445,800 kronor, således med 731/, %■

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

De egentliga byggnadskostnaderna skulle, efter de åt styrelsen, med

anledning af öfverintendentsämbetets erinringar, gjorda höjningar, utgöra

1,216,000 kronor samt totalkostnaden för byggnaden med inredning och

utrustning 2,117,370 kronor.

Den 4 november 1904 öfverlämnades förslaget af chefen för ecklesiastikdepartementet

åt tre sakkunniga män, landshöfdingen A. G. J. Svedelius,

dåvarande ingenjören sedermera statsrådet J. Elof Biesért och ingenjören

vid Stockholms stads elektricitetsverk Aug. Decker, hvilka erhöllo

uppdrag att afgifva underdånigt yttrande »angående behofvet åt och sättet

för utvidgning och omorganisation af tekniska högskolan enligt åt bemälda

högskolas styrelse ingifvet underdånigt förslag».

Efter att den därpå följande 12 december hafva börjat sina arbeten

och efter åtskilliga öfverläggningar inlämnade de sakkunniga den 7 februari

1905 till chefen för ecklesiastikdepartementet eu skrifvelse innehållande

att i de till kommitténs bedömande förelagda handlingarna saknades uttalanden,

dels från högskolans lärarkollegium huruvida det nu framlagda

förslaget kunde anses tillfredsställande fylla krafvel på den högre tekniska

utbildningen i vårt land med hänsyn till industriens nuvarande ståndpunkt,

dels från såväl styrelse som lärarkollegium huruvida förslaget innebure

nödiga utvecklingsmöjligheter, såväl kvalitativt som kvantitativt i mån af

framtida ökade anspråk. Kommittén förklarade sig äfvenledes sakna, såväl

från styrelse som kollegium, yttrande huruvida det hittills följda undervisningssystemet

kunde anses vara fullt tillfredsställande eller borde

underkastas några förändringar.

På grund af dessa erinringar anmodades högskolans styrelse den 13

februari 1905, att efter kollegiets hörande inkomma med yttrande i berörda

hänseenden. Härigenom erhöllo högskolans myndigheter förnyad

anledning att uttala sina åsikter i ärendet. Lärarkollegiet behandlade de

olika af kommitterade framställda frågorna vid flera sammanträden under

februari, mars och april månader samt öfverlämnade den 13 april 1905

sitt utlåtande till styrelsen. Den 27 juli samma år ingaf därpå styrelsen

en längre skrifvelse, hvaruti kollegiets beslut relaterades och kommitténs

spörsmål utförligt behandlades.

Till besvarande af frågan, huruvida det framlagda förslaget kunde

anses tillfredsställande fylla krafvet på ylen högre tekniska utbildningen

i vårt land, hänvisade styrelsen till de af kollegiet fattade resolutionerna,

i hvilka uttalas att de föreslagna lärarkrafterna i hufvudsak motsvarade de

anspråk, som rimligen kunde ställas, samt att förslaget i fråga om lokalerna

i jämförelse med nuvarande förhållanden innebure en högst väsentlig

utvidgning och förbättring, ej mindre i fråga om utrymmet i hör- och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ritsalar än ock i fråga om de vetenskapliga institutionerna och deras utrustning.

Styrelsen fäste emellertid uppmärksamheten därå, att styrelsen

själf icke ansett sitt förslag motsvara alla fordringar utan, såsom i rektors

af styrelsen accepterade motivering flerstädes framhölls, hufvudsakligen

afsett att afhjälpa de närmaste behofven.

På grund af teknikens snabba utveckling skulle, framhöll styrelsen, ytterligare

behof af lärarkrafter för utvidgning af undervisningen framdeles efterhand

komma att göra sig gällande, och hvad som i det afgifna förslaget angifva

såsom erforderligt kunde således endast tillgodose den närmaste framtidens

kraf, men icke göra anspråk på att i alla afseenden motsvara de behof,

som i följd af den fortgående utvecklingen snart nog kunde komma att framträda.

Med afseende på den frågan, huruvida förslaget kunde anses motsvara

krafvet på den högre tekniska utbildningen, ansåg sig styrelsen, i

likhet med lärarkollegiet och såsom vid flera föregående tillfällen skett,

ytterligare böra framhålla behofvet af att fackskolorna för maskinbyggnadskonst

och elektroteknik blefve fyraåriga.

Den af kominitterade framställda frågan, huruvida förslaget innebure

nödiga utvecklingsmöjligheter, såväl kvalitativt som kvantitativt, i mån af

framtida ökade anspråk, besvarade styrelsen nekande, för så vidt det skulle

gälla en längre tid än de närmaste 30 åren. Redan en flyktig blick på

den uppgjorda byggnadsplanen visade, såsom jämväl lärarkollegiet i resolution

den 16 mars 1905 anfört, att någon mera afsevärd utvecklingsmöjlighet

på denna tomt efter nämnda plans genomförande icke förefunnes.

Handlade det om tillgodoseendet af äfven en fjärmare framtids behof,

syntes det enda lämpliga vara: en ny högskola. Upprättande af en ny

högskola i stället för den nuvarande eller eljest anskaffande af ytterligare

tomtutrymme för uppförande af vissa af högskolans institutioner skulle

erbjuda den i fråga om utvecklingsmöjligheter för framtiden lyckligaste

lösningen af den förevarande frågan, och de för en dylik lösning erforderliga

betydliga kostnader skulle, enligt styrelsens förmenande, synnerligen

val motiveras genom högskolans växande betydelse för landets industri

och för den tekniska bildningen i allmänhet. Styrelsen tänkte sig dock

möjligheten af, att dessa kostnaders afse värda belopp skulle under närvarande

förhållanden kunna verka afskräckande.

Då kommitterade vidare anmärkt, att hvarken styrelsen eller kollegiet

syntes hafva tagit under ompröfning, huruvida det dittills följda undervisningssystemet

kunde anses vara fullt tillfredsställande, erinrade styrelsen

därom, att vid förslagets uppgörande hufvudsakligen endast sådana frågor

gjorts till föremål för utredning, som för sin lösning kräfde beredande af

erforderliga medel. Lärarkollegiet hade emellertid i anledning af de sak
Bihang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 H&fl. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

kunnigas skrifvelse uppgjort förslag till genomförande af vissa reformer,

hvilka i vissa fall jämväl enligt styrelsens mening syntes kunna angifva

önskemål för framtiden. Sålunda hade kollegiet vid behandlingen af studieplanerna

den 21 mars 1905 föreslagit väsentliga inskränkningar i de obligatoriska

läroämnenas antal, och syntes dessa förändringar i allmänhet kunna

godkännas. Likaledes måste kollegiets den 27 och 29 mars 1905 afgifna resolution

angående uppdelningen af lärokurserna i tvenne afdelningar, en förberedande

och en hufvudsakligen teknisk, med möjlighet att erhålla särskild!

betyg för hvardera kursen anses vara synnerligen välbetänkt. I likhet med

kollegiet ansåg jämväl styrelsen, att vid högskolan borde beredas större

möjlighet än hittills för ernående af specialutbildning och utförande af

vetenskapliga arbeten, samt att öfver afslutade specialstudier eller utförda

arbeten särskilda intyg kunde erhållas.

Innan vidare åtgärder för frågans fortsatta utredning hunnit vidtagas

blef den tremannakommitté, som haft uppdraget om hand, genom särskilda

förhållanden upplöst. Landshöfding Svedelius och ingenjör Biesért anmälde

sig förhindrade att vidare deltaga i utredningsarbetet, och med anledning

häraf återkallades äfven förordnandet för ingenjör Decker.

Hela utvidgningsfrågan blef nu hvilande till sommaren 1906. Under

tiden hade densamma emellertid lifligt dryftats äfven inom intresserade

fackkretsar utom högskolan, och den åsikten hade alltmer gjort sig gällande,

att en mera omfattande utredning kräfdes beträffande vårt lands

hela högre tekniska undervisning i alla dess delar. Så tillsattes då den

13 juli 1906 kommittén för ordnandet af den högre tekniska undervisningen

i riket. Jag har redan i det föregående redogjort för denna kommittés

sammansättning och gången af dess arbeten.

Innan jag emellertid ingår på kommitténs förslag angående högskolans

omorganisation, torde jag böra lämna en redogörelse för

Tekniska högskolans nuvarande organisation och stat.

Enligt § 1 af nu gällande stadgar har högskolan till ändamål »att

meddela vetenskaplig och konstnärlig bildning samt att främja utvecklingen

af de vetenskaper och konster, som tillhöra området för dess verksamhet».

Högskolan står under ledning af styrelse, lärarkollegium och rektor.

Högskolans styrelse utgöres af en utaf Kungl. Maj:t förordnad ord
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

förande, läroverkets rektor, som skall vara föredragande i styrelsen, fyra

till ledamöter af Kungl. Maj:t utsedda män samt en af fullmäktige i järnkontoret

för fyra år vald ledamot. De af Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna

törordnas likaledes för en tid af fyra år, och afgår utaf dessa en i tur

och ordning årligen. Vid hvarje ledighet bland sist nämnda ledamöter

äger lärarkollegiet att föreslå tre lämpliga personer, af hvilka en må vara

lärare vid högskolan.

Högskolans lärarkollegium, i hvilket rektor för ordet, utgöres af läroverkets

professorer och lektorer. I lärarkollegiet äger därjämte hvarje

extra och vikarierande lärare säte och stämma vid behandling af frågor,

som röra hans läroämnen.

Högskolans rektor förordnas efter af styrelsen afgifvet förslag af Kung!.

Maj:t för en tid af fyra år bland högskolans professorer och äger under

tiden erhålla minskning i sin undervisningsskyldighet.

Högskolan innehåller för närvarande följande fackskolor och underafdelningar,

nämligen:

a) för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med tre underafdelningar:
1)

för maskiningenjörsväsende (i det följande betecknad med M).

2) » mekanisk fabriksindustri,

3) » skeppsbvggnadskonst, (S),

b) för elektroteknik (E),

c) » kemisk teknologi (K),

d) » bergsvetenskap med tre underafdelningar:

1) för bergsmekanik (B),

2) » metallurgi och hyttkonst (II),

3) » grufvetenskap (G),

e) för väg- och vattenbyggnadskonst (V),

f) för arkitektur (A).

För afdelningen mekanisk fabriksindustri har dock hittills icke förelunnits

någon särskild läroplan. Dock har tillfälle beredts för därtill hågade

att genom utbyte af vissa ämnesgrupper specialisera sig på ifrågavarande

område.

Lärokurserna äro obligatoriskt fyraåriga inom S, B, V och A och treåriga

inom M och K med ett frivilligt fjärde läroår i de båda sistnämnda

fallen. Kursen för E har från och med hösten 1908 ökats från 3 till 2>ll2

år, med möjlighet af förlängning med ännu ett hälft år. Inom H och

G äro kurserna enligt stadgarna dels tre- och dels fyraåriga, dock i verkligheten

med tillägg af ännu ett hälft år för utförande af praktiska resor

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

och utarbetande af därmed sammanhängande reseberättelser och afhandlingar.

Undervisningen består i föredrag, repetitioner, rit-, konstruktions- och

laborations-öfningar, andra praktiska öfningar inom och utom läroverkets

lokaler, samt besök vid fabriker, byggnader, bruk, bergverk och andra för

eleverna lärorika anläggningar.

Undervisningen skall lämpas efter de särskilda fackskolornas behof

och så ordnas, att nya elever kunna emottagas vid hvarje läroårs början.

Läroåret innefattar två terminer, nämligen höstterminen från och

med den 10 september till och med den 19 december samt vårterminen

från och med den 10 januari till och med den 10 juni, dock med undantag

för vissa fall.

För närvarande tillhöra lärarna vid högskolan, efter genomförandet af

1909 års lönereglering för de nuvarande professorerna äfvensom för vaktbetjäningen

vid högskolan, följande olika kategorier, nämligen :

a) professorer med 5,000 kronor i lön, 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar,

samt ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 års

tjänstetid;

b) lektorer af högre lönegrad med 2,700 kronor i lön, 1,300 kronor

i tjänstgöringspenningar, samt ett ålderstillägg till lönen å 500 kronor

efter 5 års tjänstetid;

c) lektorer af lägre lönegrad med 2,000 kronor i lön, 1,000 kronor i

tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg till lönen å 500 kronor

hvartdera efter 5 respektive 10 års tjänstetid;

d) extra lärare med arfvoden af växlande belopp;

e) assistenter, likaledes med arfvoden af växlande belopp.

Härtill komma docenter utan arfvode och utan bestämd tjänstgöringsskyldighet.

Af dessa lärare äro professorer och lektorer ordinarie tjänstemän, och

de öfriga antagna tillsvidare (extra lärarna) eller för en termin i sänder

(assistenterna).

Högsta aflöningen för professor utgör således enligt ofvan angifna

grunder 8,100 kronor och högsta pension 5,600 kronor.

Motsvarande belopp för lektor af högre lönegraden äro respektive

4,500 och 3,200 kronor, och för lektor af lägre lönegraden 4,000 respektive

3,000 kronor. Därjämte har af Riksdagen för åren 1907—1911, för

hvart och ett af för närvarande med ordinarie innehafvare besatta sex

lektorat beviljats ett tillfälligt aflöningstillägg af 1,000 kronor, hvaraf 500

kronor till lönen och 500 kronor till tjänstgöringspenningarna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 53

Professurerna, som äro 14 till antalet, omfatta följande läroämnen:

ren matematik, matematik ock teoretisk mekanik, bergsmekanik och läran

om vattenmotorer, läran om värmemotorer, mekanisk teknologi, elektroteknik,

teoretisk elektroteknik, allmän kemi, kemisk teknologi, väg- och

brobyggnadslära, vattenbyggnadslära, arkitektur, metallurgi och hyttkonst

samt grundvetenskap*

Lektoraten af högre lönegraden äro 5 till antalet och omfatta: beskrifvande

geometri, skeppsbyggnadslära, allmän fysik, metallurgi och hyttkonst

samt allmän byggnadslära och byggnadsstatik.

Lektoraten af lägre lönegraden äro 6 till antalet och omfatta: geodesi

och topografi, mineralogi och geologi, konstruktion af maskinelement,

e ementarmekanik och beskrifvande maskinlära, husbyggnadslära samt

elektrokemi.

I följd af den pågående utredningen om högskolans utvidgning stå,

såsom förut antvdts, för närvarande fem lektorat lediga och uppehållas

genom förordnanden.

Extra lärare finnas för närvarande vid högskolan i följande 21 läroämnen.

matematik (mindre kurs), beskrifvande geometri (mindre kurs),

fysiska laborationer, elektroteknik (mindre kurs), tillämpad värmelära, konstruktion

af maskinelement (mindre kurs), värmemotorer (mindre kurs),

vattenmotorer (mindre kurs), allmän kemi, zymoteknik, metallografi, meta!

ernas egenskaper, mekaniska laborationer, teknisk hygien, byggnadskonstruktionslära,

byggnadskonstens historia, träarkitektur, frihandsteckning,

ornamentik, modellering samt nationalekonomi. Dessa lärare afiönas med

arfvoden, som utgå dels af statsmedel på ordinarie eller extra stat och

dels af inflytande elevafgifter.

Slutligen äro i flertalet läroämnen anställda assistenter, som antagas

för en lästermin i sänder och åtnjuta arfvoden till växlande belopp.

Högskolans elever äro:

a) ordinarie elever, hvilka följa undervisningen till den omfattning,

som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna undfå afgångsbetyg;

b) extra ordinarie elever, hvilka åtnjuta undervisning endast i ett

mindre antal läroämnen samt öfver sina kunskaper i dessa ämnen kunna

erhålla betyg;

c) tillfälliga elever, hvilka efter eget val begagna undervisningen, men

icke äro berättigade att från högskolan erhålla betyg.

* Benämningarna, å professurernas läroämnen äro de af kommittén använda, men

öfverensstämma i sak med nu gällande benämningar.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Ordinarie och extraordinarie elever antagas af styrelsen, men tillfälliga

elever af rektorn.

Vid högskolan emottagas i allmänhet endast manliga elever; dock må,

när utrymme och förhållandena i öfrigt sådant medgifva, till extraordinarie

eller tillfällig elev antagas äfven kvinna under samma villkor, som

för manlig inträdessökande föreskrifvas.

Elever antagas i allmänhet endast vid hvarje läroårs början.

Befogad att vinna inträde såsom oi-dinarie elev i högskolans första

afdelning är:

1) den, som med godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi

ailagt mogenhetsexamen på reala linjen och företer vederbörligt intyg

om godkänd färdighet i linearritning och frihandsteckning till det omfång,

som i stadgan för rikets allmänna läroverk föreskrifves för reala

linjen;

2) den, som aflagt mogenhetsexamen på latinlinjen och tillika, efter

en i vederbörlig ordning anställd fyllnadspröfning, erhållit vitsord om

godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi, motsvarande dem, som

fordras i mogenhetsexamexx på reala linjen, samt om godkänd färdighet i

linearritning och frihandsteckning till ofvan angifvet omfång;

3) den, som aflagt afgångsexamen från Chalmers tekniska läroanstalt

i Göteborg eller från någon af rikets tekniska elementarskolor och tillika,

efter en vid högre allmänt läroverk i vederbörlig ordning anställd pröfning,

erhållit vitsord om godkända kunskaper i svenska språket, främmande

lefvande språk, historia och geografi, motsvarande dem, som fordras i

mogenhetsexamen på reala linjen.

Till extraordinarie elever i högskolans första afdelning må styrelsen

antaga personer med väl vitsordad, längre tid fortsatt praktisk verksamhet

till ett antal af omkring 10 % af hela elevantalet i samma afdelning.

För att vinna inträde såsom extraordinarie elev skall sökande ådagalägga,

att han innehar ett af styrelsen bestämdt kunskapsmått.

Om examensbetyg skall äga gällande kraft till vinnande af inträde

vid högskolan, må detsamma icke vara mer än fyra år gammalt.

Skulle ett större antal till inträde vid högskolan kompetenta sökande

anmäla sig, än som läroverket med hänsyn till utrymme och lärarkrafter

kan emottaga, äger styrelsen att bestämma, hvilka af dessa, såsom varande

därtill mest förtjänta, böra emottagas, hvarvid den omständigheten, att

sökanden kan förete goda vitsord om föregående praktisk sysselsättning

vid fabrik, byggnadsarbete, bruk, bergverk eller annat tekxxiskt företag,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

eller att lian visat sig äga större skicklighet i de för högskolans undervisning

grundläggande ämnena, matematik, fysik, kemi, linearritning och

fnhandsteckning, bör räknas honom till företräde.

Tillika äger styrelsen fästa afseende vid, till hvilken fackskola den

mträdessökande anmäler sig, på det att icke flera elever i en fackskola

emottagas, än utrymme och lärarkrafter därstädes medgifva.

Kompetent mträdessökande, hvilken kan förete intyg, som af styrelsen

godkännes, om minst 12 månaders väl vitsordad praktisk verksamhet

äger företräde vid inträde i den fackskola, till hvars område denna verksamhet

hör.

, ,Vid hvarje termins början skall ordinarie elev erlägga en öfnino-safgift

af femtio kronor. ö

Lärarkollegiet äger rättighet att för mindre bemedlade elever nedsätta

dessa öfningsafgifter till halfva beloppet.

I stället för denna öfningsafgift erlägga extraordinarie och tillfälliga

elever till högskolans kassa en af styrelsen, särskildt för extraordinarie

och särskildt för tillfälliga elever, bestämd afgift för hvarje läroämne, i

hvilket det tillätes dem att. begagna undervisningen.

Tekniska högskolans hela antal ordinarie och extraordinarie elever utgjorde

höstterminen 1910 408, hvaraf:

. „ ordinarie extraordinarie

i första årskursen ....................................... 120 5

s andra » ....................................... 120 p

» tredje » ....................................... 105 _

1 fjärde » ....................................... 57 _

Fördelningen af de ordinarie eleverna på de olika fackskolorna framgår

af följande tabell:

Fackskolan för maskinbyggnadskonst incl. skeppsby^gnadskonst m. m

* » elektroteknik..................................................................

» » väg- och vattenbyggnadskonst............................................

5 » arkitektur.....................................................

31 » bergsvetenskap..........................................................

5 » kemisk teknologi..............................................

Antalet tillfälliga elever utgjorde 71.

Högskolans ordinarie stat för år 1911 har följande utseende:

89

94

108

32

41

38

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

---—----

Löner och

Tjänst-

Summa

arfvoden

görings-

penningar

Ortstillägg

1 professor i ren matematik...............

5,000

2,500

—

7,500

1 dito i matematik och teoretisk mekanik

1 dito i maskinlära med undervisnings-

5,000

2,500

—

—

7,500

skyldighet i bergsmekanik, läran om

vattenkraftmaskiner och uppfordrings-

7,500

verk m. m..................................

5,000

2,500

—

—

—

1 dito i dito med undervisningsskyldig-

het i läran om ångmaskiner och loko- motiv, arbetsmaskiner m. m..........

5,000

-

2,500

—

—

—

7,500

—

Samtliga pro- fessorer åt-

1 dito i mekanisk teknologi...............

5,000

—

2,500

—

—

—

7,500

—

njuta efter

1 dito i elektroteknik (förut i allmän

fem års väl

och tillämpad fysik) .....................

5,000

—

2,500

—

—

—

7,500

—

vitsordad

tjänstgöring

1 dito i allmän kemi (förut i allmän

7,500

ett ålderstill-

kemi, mineralogi och geognosi)......

5,000

—

2,500

—

—

—

—

lägg å lönen

5,000

_

2,500

2,500

_

__

_

7,500

—

af 600 kr.

1 dito i väg- och brobyggnadskonst ...

5,000

—

—

—

—

7,500

—

5,000

_

2,500

2,500

_

__

—

7,500

—

1 dito i teoretisk elektroteknik............

5,000

—

_

—

—

7,600

-

1 dito i metallurgi och hyttkonst.........

5,000

—

2,500

—

—

—

7,500

—

1 dito i grufvetenskap .....................

5,000

—

2,500

—

—

—

7,500

—

1 dito i vattenbyggnadskonst...............

1 lektor i beskrifvande geometri och rit-

5,000

2,700

2,500

7,500

4,000

)

Samtliga lek- torer åtnjuta

efter fem års

konst..........................................

—

1,300

—

—

—

—

väl vitsordad

1 dito i allmän fysik ........................

2,700

—

1,300

-

—

—

4,000

—

tjänstgöring

ett ålderstill-

1 dito i skeppsbyggnadskonst ............

2,700

1,300

—

—

4,000

—

lägg å lönen

1 dito i geodesi och topografi ...........

2,000

1,000

—

3,000

—

af 500 kr. samt

de lektorer,

hvilkas aflö-

1 dito i konstruktion af enkla maskindelar

2,000

1,000

—

3,000

1 dito i elementarmekanik och beskrif-

ning enligt

vande maskinlära .......................

2,000

—

1,000

—

3,000

stat utgar med

3,000 kr., efter

1 dito i allmän byggnadslära och bygg-

2,700

4,000

vtterligare

nadsstatik...................................

—

1,300

—

—

—

fem års väl

1 dito i husbyggnadskonst.................

2,000

—

1,000

—

—

3,000

—

vitsordad

1 dito i metallurgi och hyttkonst........

2,700

—

1,30C

~

—

4,00C

—

tjänstgöring

ett andra

1 dito i geologi och mineralogi ........

2,000

—

1,00C

—

—

3,00C

—

ålderstillägg å

500 kronor.

1 dito i elektrokemi .......................

2,000

—

1,00C

—

—

3,00C

—

1 extra lärare i zymoteknik..............

—

—

—

1,20C

—

1 dito i frihandsteckning .................

—

—

—

1,60C

—

1 dito i ornamentik.........................

—

—

__

1,35C

—

Transpor

t| -

i-

-1--

1-

-1 —

1-

| 147,150

-

!

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

57

Löner och

arfvoden

Tjänst-

görings-

penningar

Ortstillägg

Summa

Transport

1 extra lärare i modellering...............

—

—

—

-

—

—

147,150

1,000

1 dito i nationalekonomi ..................

—

—

—

—

—

—

1,350

1 dito i matematik ...........................

—

—

—

—

—

—

1,800

1 dito i maskinlära...........................

—

—

—

—

—

—

2,500

1 dito i mekaniska laborationer .........

—

—

—

—

•--

—

2,000

1 dito i teknisk hygien .....................

—

—

—

—

—

—

1,500

1 dito i läran om metallernas egen- skaper .......................................

__

_

__

2,000

1 dito i tillämpad värmelära...............

—

—

——

—

—

—

2,000

Anslag till tillfälliga lärarbiträden och

assistenter....................................

__

14,300

Arfvode åt en professor såsom högskolans

föreståndare .....................

» » ett biträde för uppehållande

af en del af föreståndarens

undervisningsskyldighet så- som professor ...................

—

—

—

-

—

—

1,500

2,000

» till bergsskolans föreståndare...

—

—

—

—

—-

—

600

» » sekreteraren ..................

~ -

—

—

—

—

—

1,200

» » bibliotekarien..................

—

—

—

—

—

—

1,000

» » ett biträde åt bibliotekarien

—

—

—

—

__

_

400

» » kamreraren.....................

Anmärkning: Enligt ecklesiastik- departementets skrifvelse den 15 no- vember 1901 må till den person, som

bestrider kamrerargöromålen, såsom er- sättning för ökadt arbete.! följd af do- nationer, hvilka redan tillfallit eller fram- deles kunna komma att tillfalla högsko- lan, från och med år 1901 tillsvidare,

utöfver i stat uppfördt arfvode, 800 kro- nor, af donationsfondernas afkomster år- ligen utgå tillhopa 200 kronor att i förhål- lande till fondernas kapitalbelopp fördelas

på de högskolans fonder, hvilkas donations- villkor ej därför lägga hinder i vägen.

800

1 förste vaktmästare ........................

900

—

450

—

150

—

1,500

1 laboratorier''änare...........................

700

-

350

—

150

—

1,200

3 dito.............................................

2,100

—

1,050

—

450

—

3,600

1 maskinist ....................................

Anmärkning: Därest förste vakt- mästaren, laboratorier änare och maskini-

700

—

350

—

150

—

1,200

Transport

—

—

—

-

—

-

190,600,

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Haft.

Efter fem är

kan lönen

höjas med 100

kr. och efter

10 år med

ytterligare

100 kr.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Löner och

arfvoden

Tjänst-

görings-

penningar

Ortstillägg

Summa

Transport

sten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, skall, så länge denna för- mån kvarstår, ortstillägg ej utgå äfven- som å lönen afdragas 100 kronor årligen.

1 portvakt.......................................

190,600

150

1 dito.............................................

—

-

—

—

—

—

150

—

Anslag till biblioteket........................

—

-

—

-

—

-

4,500

—

» > samlingar och fysikaliska la-

borationer........................

—

—

—

—

—

—

8,000

—

d » kemiska laborationer .........

—

—

—

—

—

—

6,000

—

» » verkstaden........................

—

—

—

-

—

—

2,500

—

» » diverse utgifter för bränsle,

lyshållning m. m.............

—

—

—

—

—

—

10,000

—

» » stipendier ........................

—

—

—

—

—

—

3,000

—

Till två stipendier åt lärare vid högskolan

för utrikes resor...........................

__

___

__

_

—

—

1,800

—

Summa

—

—

—

-

—

—

226,700

—

På extra stat för år 1911 äro för högskolan anvisade till:

En extra lärare i elektroteknik............................................................ 2,000:

Tillfällig löneförbättring åt 6 lektorer (ä 1,000 kronor till hvar) 6,000: —

Till förstärkning af lärarkrafterna.................................................... 17,500: —

Summa kronor 25,500: —

Härtill komma ålderstillägg för år 1910

Extra lönetillägg för år 1910....................

eller tillhopa............................................

» 8,200: —

> 1,702: 50

kronor 9,902: 50

hvadan statens utgifter för högskolan för närvarande kunna sättas till

262,102 kronor 50 öre. Öfriga utgifter bestridas med elevafgifter, hvilkas

belopp under år 1910 utgjorde 40,837 kronor 50 öre, hvadan samtliga

högskolans inkomster kunna sättas till 302,940 kronor.

Sedan jag sålunda redogjort för tekniska högskolans nuvarande organisation

och ekonomiska ställning, torde tiden var inne att närmare ingå

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

på den föreslagna omorganisationen. Denna afser dels och i främsta rummet

en kvalitativ förbättring af undervisningen, så att denna i alla hänseenden

skulle komma att motsvara nutidens fordringar, dels ock därjämte en

kvantitativ utvidgning af densamma, så att ett större antal elever skulle

blifva delaktiga däraf.

Det är förnämligast tre stora frågor, som träda i förgrunden, då det

gäller att bilda sig en uppfattning angående sättet för och omfattningen

af denna omorganisation. Till en början måste man göra klart för sig

det antal elever, som bör läggas till grund för beräkningen af undervisningslokaler

och lärarkrafter. Vidare gäller det att undersöka behofvet af

nya byggnader för läroanstalten, och slutligen har man att undersöka det

tillskott af lärarkrafter, som påkallas för att undervisningen skall lyftas i

jämnhöjd med tidens fordringar. Kommittén har rörande dessa tre frågor

lämnat en omfattande utredning.

Då jag nu går att redogöra för dessa icke minst ur ekonomisk synpunkt

synnerligen viktiga punkter, skall jag till en början skärskåda frågan

om elevantalet och därefter behofvet af nybyggnader för att längre fram

utförligt ingå på spörsmålet om lärarkrafternas förstärkning. Jag vill utsträcka

denna redogörelse jämväl till de yttranden, som afgifvits öfver

eller i anledning af kommitténs förslag, liksom jag därvid också skall tillkännagifva

min egen ståndpunkt i hvarje särskild fråga.

Elevantalet.

Då jag nu till en början ingår på spörsmålet om elevantalet, vill

jag dock förutskicka, att detta spörsmål ur kostnadssynpunkt ingalunda är

åt så stor betydelse, som man vid en flyktig granskning skulle vara benägen

att antaga. Såsom det följande skall utvisa, är det egentligen anskaffandet

af tidsenliga laboratorier och goda lärarkrafter i industriens och

teknikens samtliga hufvudgrenar, d. v. s. undervisningens kvalitativa förbättrande,

som kostar pengar, och detta tämligen oberoende af det större

eller mindre antalet elever vid högskolan. Likvisst är frågan om elevantalet

af en mycket stor betydelse och detta icke minst därför, att i

denna punkt meningarna varit mer än eljest delade.

Kommittén anför härom följande:

»Beträffande den ifrågasatta utvidgningens omfattning med afseende Kommittén,

å elevantalet utgingo högskolemyndigheterna i 1904 års förslag från den

förutsättningen, att tillfälle till ernående af fullständig högskolebildning

borde beredas så många som möjligt af dem, som kunde antagas allvar
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ligen sträfva efter att erhålla en sådan bildning, och som tillika ägde de

nödiga förkunskaperna.

»Angående denna fråga anföres i nämnda förslag bland annat följande:

»En af de väsentligaste anledningarna till de i det föregående omförmälda

utredningar och förslag har varit den under senare år alltmera

tilltagande frekvensen af inträdessökande vid högskolan och häraf uppkommande

svårigheter i fråga om lokaler och lärarkrafter.

»För att åskådliggöra tilloppet af inträdessökande till högskolan under

de senaste 27 åren, under hvilken tid läroverket haft sin nuvarande år

1877 genomförda organisation, meddelas här en kort tabell, som angifver

de siffror, som för denna frågas belysning äro af närmaste intresse*.

I denna tabell uppgifves:

I första kolumnen, antalet under året kompetenta inträdessökande till

första årskursen;

i andra kolumnen, antalet af dem, som intogos i nämnda årskurs;

i tredje kolumnen, antalet antagna elever i procent af de kompetenta

inträdessökandes antal;

i fjärde kolumnen, antalet af dem bland de antagna eleverna, som

före inträdet haft praktisk verksamhet;

i femte kolumnen, sistnämnda antal i procent af de antagna elevernas

antal.

* Ang. den föregående tiden se 1890 års kommittés betänkande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

61

o

År

Kompe-

tenta

Antagna

Procent

Praktik

Procent

1878...................................

56

56

100

12

21

1879....................................

42

42

100

9

21

1880....................................

46

46

100

10

22

1881....................................

37

37

100

5

14

1882....................................

44

44

100

4

9

1883....................................

52

52

100

3

6

1884....................................

53

53

100

13

25

1885....................................

68

68

100

8

12

1886...................................

53

53

100

13

25

1887...................................

64

64

100

13

20

1888....................................

66

66

100

14

21

1889...................................

95

95

100

22

23

1890....................................

73

73

100

41

56

1891...................................

100

76

76

42

55

1892....................................

100

97

97

60

62

1893....................................

115

98

85

60

61

1894....................................

98

96

98

58

60

1895....................................

102

96

94

62

65

1896....................................

99

96

97

60

63

1897....................................

141

97

62

60

62

1898....................................

169

101

60

81

80

1899....................................

194

124

64

112

90

1900....................................

232

127

55

124

98

1901....................................

217

119

55

117

98

1902....................................

176

124

70

120

97

1903..................................

150

118

79

116

98

1904....................................

176

118

67

116

98

1905 *.................................

190

124

65

122

98

1906....................................

185

124

67

122

98

1907....................................

191

122

64

120

98

»Man finner af denna tabell, att läroverket ända till och med år 1896

var i stånd att mottaga alla eller åtminstone de allra flesta inträdessökande,

* Tabellen har af kommittén kompletterats för åren 1905—1907 samt af sakkunniga

för åren 1908—1910 (se sid. 71).

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

som uppfyllt fordringarna för inträde, men att detta under de därpå följande

åren icke längre varit fallet. Under de 8 åren 1897—1904 kunde

nämligen, oaktadt med tillhjälp af provisoriska anordningar elevantalet i

första afdelningen från och med år 1899 höjdes från 100 till 125, af

sammanlagdt 1,455 kompetenta inträdessökande endast 928, det vill säga

64 % intagas i läroverket.

»Såsom redan i ''Förslag 1903’ framhållits äro likväl missförhållandena

i verkligheten ännu större än som framgår af ofvan angifna siffror.

Det har nämligen visat sig, att af dem, som under de senaste åren sökt

inträde vid läroverket, ej mindre än 93 å 94 % i de för undervisningen

grundläggande läroämnena matematik, fysik, kemi och teckning,

i mogenhetsexamen haft minst ett hälft betyg högre än det betyg ''godkänd’,

som enligt stadgarna erfordras för inträde. För att, vid den starka

konkurrensen, ytterligare öka sina utsikter, hafva därjämte de flesta inträdessökandena

skaffat sig någon tids praktik. Under det att således,

enligt förestående tabell, under perioden 1879—89 knappt en femtedel

och under perioden 1890—97 endast omkring 60 °/o af de antagna eleverna

haft föregående praktisk verksamhet, så hafva under de senaste åren 98 %,

det vill säga nästan allesammans, haft betyg öfver dylik praktik och i de

allra flesta fallen för en tid af 3 månader eller däröfver.

»Betänker man nu, att enligt stadgarna endast betyget godkänd’ i de

ofvannämnda läroämnena är tillräckligt för vinnande af inträde, äfvensom

att praktisk verksamhet icke för ändamålet fordras, så finner man att numera

i regel inga andra söka inträde vid högskolan än sådana, som genom

höga betyg och intyg öfver föregående praktik hafva särskild förhoppning

om att blifva antagna, och med ganska stor säkerhet torde man därför

kunna draga den slutsatsen, att om inträdet, såsom före år 1897 i hufvudsak

var fallet, jämväl under de senaste åren varit beroende allenast på de

stadgade kompetensvillkorens uppfyllande, så skulle antalet kompetenta

inträdessökande under samma tid antagligen hafva uppgått till omkring

dubbla det antal, som nu årligen intages i läroverkets första afdelning.

»Såsom i ''Förslag 1903’ vidare’ påpekas, bestyrkes detta antagande

äfven vid en jämförelse med förhållandena i andra med vårt land jämförbara

länder. Sålunda intagas i de polytekniska läroanstalterna i Danmark*)

och Finland årligen något flera och vid Polyteknikum i Schweiz

*) Under höstterminen 1903 var antalet ordinarie elever vid Köpenhamns polytekniska

anstalt 564, under det att motsvarande antal vid tekniska högskolan år 1903 var

endast 404, oaktadt vid den förra anstalten ingen bergsskola finnes; om jämväl de 207

eleverna i högre afdelningen af den Chalmerska anstalten medräknas, erhåller man för

Sverige med sin jämnt dubbelt så stora befolkning ändock ej mer än 611 elever.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 63

omkring 50 % flera infödda elever än vid vår högskola, oaktadt dessa

länders befolkning endast uppgår till omkring hälften af Sveriges, och

oaktadt dessa länder väl svårligen med afseende å möjligheterna för en

framtida industriell utveckling kunna jämföras med vårt land. Jämväl i

hlorge är den för en blifvande teknisk högskola uppgjorda planen anlao-d

på en mera storartad basis än vår högskola. Vill man härtill läo-ga en

jämförelse med Tyskland med sin till omkring 59 millioner uppgående

befolkning, så finner man, att hela antalet ordinarie elever vid detta lands

tekniska . högskolor år 1902 uppgick till 13,282, motsvarande 225 elever

för hvarje million invånare, under det att hos oss för närvarande, motsvarande

vår högskolas 400 ordinarie elever, endast omkring 77 elever,

d. v. s. endast omkring en tredjedel så många, komma på hvarje million

invånare.

/Yid de föregående tillfällen, då frågan om utvidgning af tekniska

högskolan varit föremål för behandling, har man understundom hört den

invändningen, att landets närvarande industriella utveckling icke kräfde

utbildning af flera vetenskapligt bildade ingenjörer, än som för tillfället

motsvarade högskolans omfång, och att därför någon mera vidgående utvidgning

af läroverket icke vore erforderlig eller önskvärd.

»Med afseende å befogenheten af en dylik invändning torde man väl

dock först böra erinra därom, att de elever, som vid en viss tidpunkt intagas

i läroverket, icke genast medföra en tillökning af de vetenskaplio-t

bildade, ingenjörernas antal, utan att verkan af en utvidgning af läroverket

i sagda hänseende först efter hand och i en mer eller mindre aflägsen

framtid skulle komma att göra sig gällande. Att på den grund,

att landets industri för närvarande icke synes erfordra ett större antal

vetenskapligt bildade tekniker än högskolan nu är i stånd att utbilda,

vilja hindra en stor del unga män med håg och fallenhet för de tekniska

yrkena det behöfver väl knappast framhållas, att dylik fallenhet icke

alltid förefinnes allenast hos dem, som erhålla höga betyg i mogenhetsexamen

att skaffa sig den bästa härför erforderliga utbildning, synes

därför knappast låta försvara sig, då man ju icke af närvarande betryckta

förhållanden på det industriella området är berättigad att bedöma framtiden.

Tvärtom synes för vårt land framtiden i detta hänseende kunna antagas

komma att medföra en allt rikare utveckling, om man å ena sidan tager

hänsyn till att vår närvarande industri ej på långt när är i stånd att

täcka landets egna.behof och i följd häraf fältet för nya anläggningar och

företag är synnerligen vidsträckt, och om man å andra sidan besinnar

landets tillgångar på råmaterial och naturkraft, hvilka tillgångar med afseende

på möjligheten af en framtida industri äro större än°i frå°-a om

Ö

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

de flesta andra europeiska länder. Då dessa landets ännu till så stor del

obegagnade tillgångar icke utan teknisk bildning kunna göras verkligt

fruktbärande och denna bildning, på grund af vetenskapens allt större

betydelse för det tekniska arbetet, numera hos de ledande ingenjörerna

måste vara så grundlig som möjligt, så kan man svårligen förstå, hvarför

just i vårt land utbredningen af den högre tekniska bildningen skulle

hämmas, då man i andra civiliserade länder på allt sätt söker att främja

densamma.

»Den allt sedan år 1897 så väsentligt ökade tillströmningen till den

tekniska högskolan torde, liksom motsvarande företeelse i utlandet, finna

sin förklaring i helt naturliga omständigheter. Dels har industriens allt

starkare uppsving verkat lockande, äfvensom öfvertygelsen om, att landets

rikliga tillgångar på material och kraftkällor samt dess behof af en mera

utvecklad industri måste leda till öppnandet af allt flera verksamhetsfält

för den tillräckligt utbildade teknikern. Dels visar det sig redan nu tydligt,

hurusom teknisk kunskap och skicklighet göra sig gällande inom

andra områden än det rent industriella, i det att äfven inom vårt land

jordbruket och handeln allt mera tillgodogöra sig teknikens framsteg.

Efter hand börjar den tekniska bildningen därjämte att i allt flere afseenden

komplettera den hittills allenast på humanistiskt vetande grundade

s. k. allmänbildningen. Ej heller får man vid förklaringen af ingenjörsbanans

lockande kraft glömma de möjligheter, som erbjuda sig för ingenjören

därigenom, att hans bildning är af internationell natur, i följd

hvaraf hans arbete äfven kan göra sig gällande utom det egna landets

gränser.

»I denna sista omständighet, nämligen att en del af våra ingenjörer

söka sitt arbete utomlands i stället för att ägna sina krafter åt den inhemska

industrien, har man jämväl sökt ett motiv för obehöfligheten af

någon starkare utveckling af högskolans verksamhet. Härvidlag synes

dock kunna framhållas, dels att det måste för de unga från högskolan

nyss utgångna ingenjörerna vara af största vikt att genom någon tids

arbete inom utlandets mera utvecklade industrier komplettera sin utbildning,

och dels att, såsom erfarenheten visat, af dem, som sålunda begifvit

sig utomlands, det stora flertalet förr eller senare återvändt till fosterlandet

för att ägna detsamma sin genom den rikare erfarenheten ännu

värdefullare arbetskraft. Och i fråga om dem, som icke återvända, torde

man väl knappast kunna tala om en för landet förlorad arbetskraft i

samma mening, som t. ex. i fråga om våra utvandrande unga arbetare,

då ju dessa ingenjörer åtminstone gagna vårt land därigenom, att de bidraga

till att utbreda kännedom om svensk industri och handel och till

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:s Nåd. Proposition Nr 124.

att direkt eller indirekt förmedla och öka afsättningen af våra produkter

i utlandet, äfvensom därigenom att de kunna med råd och dåd bistå de

yngre svenska ingenjörer, som i utlandet söka fullända sin utbildning.

Åtminstone betraktar man det t. ex. i Danmark, Schweiz eller Tyskland

icke såsom någon nationalförlust, att infödda ingenjörer finna användning

så godt som öfver hela världen, utan torde denna omständighet tvärtom

hafva mäktigt bidragit till utvecklingen af dessa länders nuvarande höga

ståndpunkt i industriellt och kommersiellt hänsende.

»För att i någon mån belysa frågan om de unga högskoleingenjörernas

utvandring till främmande länder, har kommittén återupptagit och fortsatt

en för ett tjugutal år sedan vid högskolan utförd undersökning, och har

resultatet blifvit följande.

»Af de under åren 1881—95 utexaminerade 702 eleverna hafva 511

anställning inom landet och 103 i utlandet; af de öfriga hafva 53 aflidit

och om 35 har upplysning ej kunnat erhållas. Med visshet känner man

således, att af 614 icke mindre än 511, d. v. s. 83 % eller omkring 5/6,

ägnat sig åt verksamhet inom Sverige. Inskränker man sig till de 8

senaste åren 1888—95 erhålles ett i förevarande afseende ännu gynnsammare

resultat, nämligen att af 328 elever, hvilkas lefnadsöden varit kända,

281 eller nära 86 % stannat i hemlandet eller återvändt efter vidare studier

i utlandet.

»Fördelas eleverna efter de olika hufvudfackriktningarna, visar sig för

de 15 åren 1881—95 följande resultat:

Fack

i Sverige

i utlandet

% i Sverige

Maskinbyggnad................................

............. 218

64

77

Kemi .........................................

............. 71

11

87

Bergsvetenskap...............................

............ 58

5

92

Väg- och vattenbyggnad ............

............ 123

16

88

Arkitektur.......................................

............ 41

7

85

»Till jämförelse må äfven anföras resultaten af en liknande undersökning

beträffande ’den polytekniske Laereanstalt’ i Köpenhamn, hvilken

visade, att år 1901 af de från anstalten dittills utexaminerade eleverna

följande antal i % ägnat sig åt verksamhet af olika slag, nämligen:

Lärarverksamhet.................. 1,0 %

Inländsk privatindustri ............................................ 38,7 »

Stats- eller kommunal tjänst ................................. 45,8 »

Verksamhet i utlandet ............................................ 14,5 »

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 124.

och att således sammanlagdt 85,5 % af eleverna stannat inom landet, ett

resultat, soin nära öfverensstämmer med det, som ofvan erhållits för

Sverige.

»Häraf framgår, att den understundom hörda klagan, att våra högskoleingenjörer

i större antal begifva sig utomlands, ej endast för att

ytterligare fullkomna sina studier utan för att där kvarstanna och söka

sitt arbetsfält för framtiden, icke är grundad på verkliga förhållandet, och

att en dylik klagan ej heller i fråga om Danmark äger berättigande,

oaktadt antalet högskoleelever i detta land, i förhållande till folkmängden,

är ungefär dubbelt så stort som i Sverige, och oaktadt den egentliga industrien

därstädes ej synes erbjuda på långt när så många arbetstillfällen

som i vårt fosterland.

»I anslutning till hvad ofvan från 1904 års förslag anförts vill jämväl

kommittén för sin del framhålla, att för ett land med Sveriges speciella

förutsättningar för industriell förkofran den tekniska högskolebildningen

torde få anses fullt lika betydelsefull som den akademiska. Och äfven

om en kunskapssökande ung man efter slutade tekniska högskolestudier

icke skulle komma att bedrifva sitt samhälleliga arbete inom visst speciellt

tekniskt fack, lärer det dock kunna med fog påstås, att den inhämtade

tekniska kunskapen i många fall ute i lifvet blifver för honom och för

landet icke mindre värdefull än den, han skulle hafva kunnat förvärfva

vid något af de allmänna universiteten, och ur denna synpunkt torde en

tillströmning till tekniska högskolan — äfven om den i sin mån skulle

minska studentantalet vid akademierna, och äfven om en eller annan af

högskolans elever sedermera icke komme att praktisera som ingenjör —

få anses såsom en för vårt land lycklig omständighet.

»På grund af de ofvan antydda skälen anser jämväl kommittén, att

vid den nu ifrågasatta utvidgningen af den tekniska högskoleundervisningen

en af de ledande synpunkterna bör vara att bereda möjlighet till

ernående af högskolebildning för så många, som enligt senaste tidens erfarenhet

kunna antagas äga både vilja och förmåga att tillgodogöra sig

undervisningen. Och med hänsyn till att under den senaste 1 O-årsperioden

1898—1907 årligen inemot 200 kompetenta sökande anmält sig till

inträde vid högskolan, och att så godt som alla dessa inträdessökande

företett väsentligt bättre vitsord om teoretiska insikter och föregående

praktisk verksamhet*), än som enligt stadgarna erfordras för att vinna in
*)

Till belysande af denna fråga må bär anföras livad högskolans styrelse i underdåniga skrifvelsen

den 26 september 1904 yttrat, nämligen, att af 58 sökande till fackskolan för maskinbyggnadskonst ej

mindre än 20 företedde intyg om minst 12 månaders god praktik och därför på grund af § 18 i stadgarna

intogos i läroverket, samt att för dessa 20 sökande medellängden af praktiktiden uppgick till lötyg

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

träde, under det att veterligen många, som i betygsväg varit mindre meriterade,

under närvarande omständigheter ej ansett det löna mödan att anmäla

sig såsom sökande, kan kommittén ej heller finna den i 1904 års

förslag antagna siffran af 240 för det årliga tilloppet af elever vara för

högt tilltagen, utan anser kommittén siffran böra antagas till åtminstone

300, så mycket hellre som hänsyn äfven måste tagas till att, förutom de

ordinarie eleverna, många andra personer, i egenskap af s. k. tillfälliga

elever önska deltaga i undervisningen i något eller några speciella ämnen,

som kunna vara af vikt för deras praktiska verksamhet.»

När kommitténs förslag år 1908 remitterades till yttrande af högskolemyndigheterna,

föranledde detsamma i denna punkt ingen erinran

från högskolans lärarkollegium.

Professor P. Klason uttalade emellertid i afgifven reservation sin

från kollegiets yttrande afvikande mening i frågan. Enligt Klasons tanke

var visserligen en ökning af antalet nyinträdande elever önsklig, men

denna borde icke vara på långt när så stor som den kommittén tänkt sig.

Klason ansåg för sin del ökningen kunna begränsas till 50 eller att högskolan

således borde årligen mottaga omkring 175 nyinträdande elever.

Uppenbarligen med anledning af Klasons reservation yttrade sig högskolans

styrelse i sitt utlåtande ganska vidlyftigt uti nu ifrågavarande

punkt och anförde därvid följande:

»Beträffande det antal årligen inträdande ordinarie elever, för hvilket

den nya högskolebyggnaden bör beräknas, har kommittén utgått från ett

antal af omkring 300, och får styrelsen för sin del, i öfverensstämmelse

med den motivering, som af kommittén, till stor del i anslutning till de

af styrelsen vid ett föregående tillfälle anförda skäl, meddelats, tillstyrka,

att detta antal lägges till grund för beräkningen af erforderliga lokaler.

Då kommittén, enligt styrelsens mening med rätt, vid denna beräkning

utgått från att antalet elever är lika stort i alla årsafdelningar, har detta

tydligen berott på att plats bör beredas icke allenast de ordinarie eleverna

utan äfven sådana ofta från praktiken kommande personer — special- och

extra elever — som vilja studera vissa ämnen; redan under närvarande

månader och medelbetyget i ämnena matematik, fysik, kemi och teckning låg mellan betygen Ba och AB;

af de öfriga 38 sökande kunde ej liera än 14 intagas, och hade dessa 14 högre medelbetyg än A B och

längre praktik än 8 månader; för de 24 sökande, som måste afvisas, uppgick medelbetyget till nära AB

och praktiktiden till 4 t/g månad i medeltal; 6 sökande måste afvisas, ehuru de hade AB i medelbetyg

och 5 manaders god praktik. I fråga om de öfriga fackskolorna voro missförhållandena något mindre

skarpt framträdande.

Högskolans

lärarkollegium

år 1908.

Högskolans

styrelse år

1908.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 12i.

förhållanden, då ändock många dylika sökande måste afvisas af utrymmesskäl,

uppgår dessa elevers antal till omkring 11 % af de ordinarie eleverna.

»Till bekräftelse af kommitténs uppfattning rörande befogenheten af

att utgå från det anförda elevantalet för framtiden må ytterligare beträffande

elevantalet vid öfriga kulturländers tekniska högskolor följande

siffror anföras.

»I fråga om Schweiz gälla t. ex. för läsåren 1904—1905 och 1907—

1908 för läroverkets första årskurs följande antal infödda ordinarie elever:

i fackskolan

för arkitektur ..................................

1904—1905

.................... 21

1907-1908

20

» väg- och vattenbyggnad ........

.................... 56

64

» »

» maskinbyggnad..........................

.................... 78

57

» »

» kemisk teknologi.......................

.................... 41

26

Summa 196

167

motsvarande 56 respektive 48 elever på hvarje million invånare, medan vid

tekniska högskolan nämnda år i samma fackskolor intogos allenast 100

respektive 108 ordinarie elever, motsvarande omkring 20 på en million

invånare; det relativa antalet var således i Schweiz omkring 2 1/2 gånger så

stort som vid tekniska högskolan, och det absoluta antalet 96 respektive

55 % större, medan kommittén, för att ej öfverdrifva, endast tillåtit sig

framhålla, att antalet vore minst 50 % större.

»Beträffande Tyskland föreligga inga bestämda uppgifter öfver antalet

utlänningar, som studera vid de tekniska högskolorna. Till hvad kommittén

anfört vill emellertid styrelsen tillägga, att hela antalet elever inom

de rent tekniska facken vid Tysklands tekniska högskolor utgjorde vintersemestern

1906—1907 omkring 15,600 eller 250 per million invånare,

medan det motsvarande antalet vid tekniska högskolan var 445 elever eller

83 per million invånare. Relativa antalet är således i förra fallet jämnt 3

gånger så stort som i det senare. Tyskland har ändock ej dragit sig för

att helt nyligen inrätta tvenne nya modernt utrustade högskolor, nämligen

i Danzig och i Breslau. Vill man till det ofvan för Sverige angifna elevantalet

lägga elevantalet vid Chalmerska läroanstaltens högre afdelning,

bör man för Tyskland jämväl öka antalet med elevantalen för de båda med

nämnda anstalt jämnställda läroverken i Mitweida och Chemnitz, då resultatet

af jämförelsen förblifver så godt som oförändradt.

»I Köpenhamns polytekniska läroanstalt utgjorde elevantalet år 1906 687

eller, liksom i Tyskland, 250 på en million invånare, trots att den danska

högskolan saknar fackskolor för bergsvetenskap, för arkitektur samt väsentligen

äfven för skeppsbyggnad.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Till ytterligare belysning af de i kommittébetänkandet framhållna

svårigheterna för kompetenta inträdessökande att under närvarande förhållanden

vinna inträde vid vår tekniska högskola torde här jämväl böra i

korthet redogöras för förhållandena vid början af höstterminen 1908.

»Vid nämnda termins början anmälde sig 202 kompetenta sökande till

inträde i högskolans första årskurs. Af dessa kunde, enligt gällande bestämmelser,

allenast 123 antagas till ordinarie elever. Att emellertid äfven

denna gång de öfriga i regeln skaffat sig höga betyg eller längre praktik

för att öka sina utsikter till inträde, framgår däraf, att af de 79 sökande,

som icke kunnat vinna inträde, 10 sökande visade minst betyget AB i

genomsnitt i ämnena matematik, fysik, kemi och teckning samt 5 månaders

praktik, samt 51 sökande mellan Ba och AB i samma ämnen och 4 månaders

praktik i medeltal; de återstående 18 hade något mindre meriter.

»Man finner således fortfarande och i ännu högre grad bekräftadt det

af kommittén påpekade förhållandet, att en sökande ej ens kan vara säker

om inträde, om han kan uppvisa betyget AB, således ett helt betyg mer

än som enligt stadgarna erfordras i genomsnittsbetyg jämte 5 å 6 månaders

praktik.»

I det vid propositionen till 1909 års Riksdag fogade protokollet öfver i»09 års

ecklesiastikärenden för den 26 mars 1909 uttalade dåvarande departements- Pr°P0s,tl0nchefen

sin anslutning till kommitténs förslag om att högskolans omorganisation

borde genomföras med utgående från en årlig tillströmning af

omkring 300 nya elever. Departementschefen genomgick därvid utförligt

de af kommittén och högskolans styrelse härutinnan andragna skäl, hvilka

syntes honom öfvertygande, samt påpekade särskildt, att verkningarna af

den ifrågasatta ökningen af elevantalet skulle blifva märkbara först sedan

högskolan blifvit fullt färdig, det vill säga först efter 8—10 år.

De af mig såsom sakkunniga tillkallade professorerna Magnell, Lallerstedt Sakkunniga,

och Wijkander hafva äfven yttrat sig i denna fråga. I ett till mig afgifvet

utlåtande —innefattande utredning om möjligheten af att uppdela högskolans

omorganisation i två perioder, den första utgående från en årlig tillströmning

af 200 elever och med byggnadsfrågan så löst, att den nuvarande

så sent som år 1898 uppförda kemiska laboratoriebyggnaden fortfarande

skulle tillsvidare användas för sitt ändamål och att i öfrigt nya

laboratorier skulle uppföras, samt den andra afseende ett fullständigt förverkligande

af kommitténs förslag — anföra de sakkunniga beträffande

elevantalet och hvad därmed sammanhänger följande.

»En af de viktigaste frågorna vid bedömandet af det lämpligaste sättet

för tekniska högskolans utvidgning gäller det antal elever, som bör

O O ö O ''

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

läggas till grund för förslagets uppgörande. Institutionens storlek och

kostnaden för utvidgningen äro gifvetvis beroende härpå. Kostnaden står

dock ingalunda i direkt proportion till elevantalet. Hvad byggnaderna

beträffar är storleken af de bestå laboratorielokalerna och samlingssalarna

nästan oberoende däraf, och en del andra lokaler såsom hörsalar, tentamensrum

med mera dylikt minskas visserligen med minskadt elevantal, men

ej i direkt proportion. Undertecknade hafva här längre ned sökt utreda

dessa förhållanden.

»Hvad lärarkrafterna beträffar stå dessa ej heller i direkt proportion

till antalet elever. Det är endast antalet assistenter, som är nästan proportionellt

mot elevantalet, men detta har jämförelsevis liten betydelse för

kostnadsfrågan, då enligt förslaget assistenternas aflöningar framdeles liksom

hittills skulle utgå af elevafgifterna. Hufvudlärarnas antal har, för så

vidt icke bristande utrymme nödvändiggör anordnandet af parallellkurser,

och så länge elevantalet ej öfverskrider det maximum, som är möjligt för

en hufvudlärare att examinera, nästan intet att göra med elevantalet, utan

endast med antalet läroämnen, och det är tydligt, att samma ämnen måste

läras i en fullständig högskola, om den är afsedd för 125 eller 300 elever.

Visserligen är det sant, såsom framhållits af en reservant inom högskolans

lärarkollegium, att med stigande elevantal lärarens personliga beröring med

eleverna minskas och att särskildt vid arbetena på ritsalar och laboratorier

en allt större del af undervisningen glider öfver från professorerna till

assistenterna. Den olägenhet, som härigenom uppkommer, vidlåder alla

mera omfattande högre läroanstalter, och ingenstädes har man sökt att

afhjälpa den genom anställande af flera hufvudlärare, hvilka parallellt med

hvarandra skulle ombesörja undervisning i samma ämnen, och detta icke

blott på grund af ekonomiska skäl, utan äfven med anledning af svårigheter,

som i annat hänseende skulle uppstå.

»Det som först och främst bör vara afgörande för bedömandet af det

elevantal, för hvilket högskolan bör afses, är naturligtvis det antal högskolebildade

ingenjörer, som landet behöfver, men tyvärr är det mycket svårt

för att ej säga omöjligt att exakt bestämma detta antal. Tillströmningen

af inträdessökande måste dock anses vara ett uttryck för detta landets

behof af sådana ingenjörer. Det stora antalet inträdessökande visar otvetydigt,

att ingenjörsbanan är eftersökt, hvilket måste hafva sin grund däruti,

att erfarenheten visat, att de, som genomgått högskolan, i regel lyckats

skaffa sig en god utkomst. Man kan vara öfvertygad om, att föräldrar

och anhöriga i hvarje särskildt fall göra en så noggrann undersökning

som möjligt angående utkomsten på den tekniska banan, innan

beslutet fattas om inträdes sökande vid högskolan.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Iiungl. Mai:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Ser man frågan från de utgående unga ingenjörernas synpunkt, är

det tydligt, att ett väsentligt ökadt elevantal åtminstone till en början

kommer att i viss mån öka svårigheterna för de utexaminerade att erhålla

förmånliga platser, men ser man frågan från en vidsträcktare synpunkt,

är det tydligt att, om ett större antal ingenjörer utbildas, härigenom

täflan dem emellan kommer att uppstå, så att endast de, som äro bättre

ägnade för ingenjörskallet, kvarblifva på den egentliga ingenjörsbanan,

hvilket uppenbarligen måste blifva till teknikens och därmed till landets

fromma. Genom denna täflan mellan de utexaminerade ingenjörerna skulle

de kunniga och initiativkraftiga män, som landet väl behöfver, för att

industrien skall komma till sin rätt och för att landets alla naturliga resurser

skola utnyttjas för vinstgifvande industriella arbeten, bättre tillvaratagas,

än hvad förhållandet är nu, då utgallringen sker före inträdet till

högskolan, då. den verkliga förmågan och dugligheten ännu icke varit i

tillfälle att visa sig. Konkurrensen gör, att nya vägar sökas och finnas,

hvarigenom äfven industrien utvecklas. Den, som på grund af konkurrensen

tvingas att öfverge den egentliga ingenjörsbanan, har likväl icke kastat bort

sin studietid, ty numera finnes snart sagdt inom alla områden af handel

och näringar användning för tekniska kunskaper. Att monopolisera ingenjörsyrket

åt ett fatal är visserligen för dessa individer vinstgifvande, men

det allmänna kan aldrig annat än lida skada af sådan monopolisering.

»En synpunkt, som . äfven bör beaktas, är den, att i landet alltid finnes

ett afsevärdt antal familjer, hvilkas söner under alla omständigheter komma

att förvärfva sig högre bildning, det må nu ske vid den ena eller andra

högskolan. Frågan, blir då, om det kan anses vara riktigt, att såsom hittills

endast universitetsbildningen står obegränsadt öppen för alla, eller om

icke såväl denna som den tekniska högskolebildningen bör kunna förvärfvas

af en hvar efter eget val och fallenhet. Ett sådant digifvande af den

tekniska undervisningen måste tydligen verka därhän, att icke blott ett

större antal personer komma in på för dem lämpliga lefnadsbanor, utan

äfven att ett stort antal af dessa personer förvärfva kunskaper, som torde

i det praktiska lifvet lämna flera möjligheter för användning öppna än

som erhållas genom kunskaper enbart förvärfvade vid universitet.

»1906 års kommitté anför sid. 61 en statistik öfver de inträdessökande

vid.tekniska högskolan för åren 1878—1907. Motsvarande statistik för de

3 sista åren visar följande siffror.

År.

Kompetenta.

Antagna.

°/o

Praktik.

%

1908

214

125

58

123

98

1909

254

122

45

122

100

1910

246

124

50

124

100

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»De sista åren hafva sålunda visat, att antalet inträdessökande varit

större än något föregående år.

»Undertecknade kunna icke annat än till fullo instämma uti de åsikter

med afseende på elevantalet, som kommittén uttalat.

»För byggnadsfrågans fullständiga bedömande hafva undertecknade likväl

ansett behöfiigt att söka tillse, huru kostnaderna för de erforderliga

byggnadernas uppförande skulle ställa sig, därest planläggningen gjordes

för olika antaganden beträffande antalet årligen tillträdande elever, och för

bedömandet häraf undersökt behofvet af lokaler för en fullt tidsenlig högskola,

dels för det nuvarande antalet elever nämligen 125 årligen ^tillträdande

och dels för ett antal af 200 ny tillträdande elever årligen. Härvid

hafva vi i tillämpliga delar användt den utredning, som 1906 års

kommitté lämnat efter att hafva studerat utländska högskolor och samarbetat

med sakkunniga inom landet.

»Enligt kommitténs förslag till en nyuppförd högskola å norra delen

af Djurgården är denna uppdelad i en hufvudbyggnad innehållande föreläsnings-

och ritsalar, kansli, bibliotek m. m., en byggnad för fysik och

elektroteknik, en byggnad upptagande maskinlaboratorium, en byggnad för

kemi, samt en för bergsvetenskap. Dessutom finnas en del smärre byggnader,

hvilkas storlek dock obetydligt inverkar på det hela, hvarför de ej här

äro medtagna. Vid denna utredning sammanställas siffrorna i samma

grupper som i kommitténs förslag, utan att det därför må anses nödvändigt,

att uppdelningen blir den, som ofvan anförts.

»Hvad då först hufvudbyggnaden beträffar, upptager densamma enligt

kommitterades förslag med 300 årligen nytillträdande elever en nyttig

golfarea af ungefär 21,000 kvm.

»Vid reduktion med hänsyn till respektive 125 och 200 årligen nytillträdande

elever iakttages, att endast ritsalarna minskas i nästan samma

proportion som elevantalet. Öfriga rum minskas i annan proportion.

Hvarje hörsal skall visserligen beräknas för ett elevantal något så när direkt

proportionellt mot antalet nytillträdande d. v. s. mot talen 125, 200

och 3o0, men det är att märka, att golfytan per elev kan räknas mindre

i en hörsal för ett stort antal elever än i eu hörsal för ett litet antal,

enligt en utredning, som äfven är utförd af kommittén. Så till exempel

kan eu hörsal för 200 elever och däröfver beräknas med en golfyta af 0,7

ä 0,8 kvm. per elev, under det att en hörsal för 100 elever bör beräknas

med en golfyta af 1,0 å 1,2 kvm., samt en hörsal för 40 å 50 elever med

en yta af 1,3 å 1,5 kvm. per elev. Ett liknande förhållande gäller äfven

tentamensrummen. Hvad beträffar samlings- och lärarrum, äro dessa

nästan oberoende af elevantalet. Samlingsrummens utrymme bestämmes

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

af samlingarnas storlek och blifver mycket betydande i en tidsenlig teknisk

högskola. Lärarrummens antal är beräknadt med hänsyn till hufvudlärarnas

antal, hvilket är oberoende af elevantalet. Detta gäller äfven

kollegierummet och till stor del äfven kansli och bibliotek. Med iakttagande

af det nu sagda erhållas för hufvudbyggnaden de erforderliga golfareor

i kvadratmeter, som nedanstående tabell utvisar.

Antal årligen nytillträdande elever

125

200

300

Hörsalar ...........................

kvm.

960

1,210

1,510

Tentamensrum.....................

»

350

400

460

Ritsalar..............................

»

2,480

3,560

6,280

Kura för samlingar & lärarrum

»

4,160

4,160

4,160

Bibliotek, kansli, kollegierum...

»

1,480

1,580

1,680

Aula ................................

»

300

400

600

Vaktmästarbostäder ............

200

260

390

Korridorer & trappor............

4,860

5,650

6,910

Summa nyttig golfarea i ......

kvm.

14,790

17,220

20,990

Efter någon afrundning således

för 125 ny tillträdan de elever

» 200 » »

» 300 » »

sammanlagd erforderlig golfarea.

»Hvad öfriga byggnader beträffar, blir minskningen proportionsvis

mycket mindre, om elevantalet minskas, och gäller detta speciellt maskinlaboratoriet,

hvars storlek är nästan fullständigt oberoende af elevantalet.

Detta laboratorium måste i sin helhet beräknas med hänsyn till det utrymme,

de erforderliga maskinerna upptaga, och det är endast några små

rit- och hörsalar, som undergå någon förändring. I byggnaderna för fysik

och elektroteknik finnas större auditorier, som undergå ändring, men själfva

laboratorierna äro äfven här nästan oberoende af elevantalet. Detta säl]er

äfven om byggnaden för bergsvetenskap samt om byggnaden för kemi,

dock med den inskränkning, att i dessa byggnader finnas äfven en del laboratorierum,

hvilkas storlek beräknas efter elevantalet.

»I efterföljande tabell sammanställas siffrorna för de olika byggnaderna.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Höft.

14,8(10 kvm,

17,200 »

21,000 »

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124:.

1

Antal årligen nytillträdande elever

125

200

300

Hufvudbyggnaden ...............

kvm.

14,800

17,200

21,000

Byggn, för fysik & elektrotekn.

»

4,370

4,740

5,000

Maskinlaboratorier ...............

»

4,400

4,440

4,510

Byggn. för kemi..................

»

4,040

4,330

4,820

Byggn. för bergsvetenskap......

»

4,550

4,790

5,150

Sammanlagd golfarea i .........

kvm.

32,160

35,500

40,480

»De byggnader, som för närvarande finnas uppförda på högskolans nuvarande

tomter, upptaga sammanlagdt en nyttig golfarea af 8,550 kvm.

1904 års tillbyggnadsförslag, som afsåg att i möjligaste mån utnyttja den

nuvarande tomten, upptog en sammanlagd nyttig golfarea af 10,150 kvm.

Enligt detta förslag uppgick sålunda hela utrymmet, som skulle kunna

erhållas på de nuvarande tomterna, inberäknadt nuvarande byggnader, till

18,700 kvm. Jämföres denna siffra med den, som ofvan beräknats för en

fullt tidsenlig högskola för 125 årligen nytillträdande elever, nämligen

32,160 kvm., synes, att tomten äfven för det nuvarande antalet elever,

som dock af alla erkännes vara för litet, är alldeles otillräcklig.

»Med tillhjälp af denna utredning angående behofvet af lokaler för en

högskola, beräknad för olika elevantal, kan man äfven beräkna de olika

kostnaderna. I 1906 års kommittés utlåtande finnas kostnadsberäkningar

utförda för en högskola beräknad för 300 årligen nytillträdande elever,

och man kan då genom direkt proportionering erhålla kostnaden för ett

annat elevantal. Då man utgår från ett visst pris per kubikmeter af respektive

byggnaders volym, samt då respektive lokaler skola i de olika

förslagen hafva samma våningshöjder, kan man nämligen med tillräcklig

noggrannhet för detta ändamål antaga, att kostnaderna för hvarje särskild

byggnad stå i direkt proportion mot den nyttiga golfarean.

»I efterföljande tabell äro kostnaderna för nybyggnader till en högskola

beräknade för dels 300 och dels 200 årligen nytillträdande elever sammanförda.

De förra kostnaderna äro de, som 1906 års kommitté anfört

(se sid. 240 i betänkandet.)

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

75

Antal årligen nytilltr. elever

300

200

Kost-

nyttig

golf-

area

kvm.

bygga.-

kostnad

kronor

nyttig

golf-

area

kvm.

byggn.-

kostnad

kronor

nads-

skillnad

kronor

Hufvudbyggnaden ........

21,000

3,502,000

17,200

2,868,000

634,000

Byggnad för fysik och elektro- teknik...............

6,000

743,000

4,740

704,000

39,000

Maskinlaboratorium..

4,610

624,000

4,440

614,000

10,000

Byggnad för kemi ..............

4,820

642,000

4,330

577,000

65,000

» s> bergsvetenskap

6,150

727,000

4,790

676,000

51,000

40,480

6,238,000

35,500|ö,439,000

799,000

»Nu anförda kostnadssummor afse endast själfva byggnadsarbetet och

ej vatten, uppvärmning, belysning, inventarier och apparater. Af tabellen

synes, att kostnadsskillnaden för själfva byggnaderna belöper sig till cirka

800,000 kronor, hvaraf 630,000 kronor på hufvudbyggnaden. När nu

tillströmningen af kompetenta inträdessökande de senare åren och äfven

vid föregående tillfällen varit större än 200, är det högst sannolikt att,

om högskolan nybyggdes för endast 200 årligen tillträdande elever, man

inom en snar framtid skulle blifva nödsakad att ånyo företaga utvidgningar.

Sådana utvidgningar skulle visserligen, om den nya tomten ej blefve för

knappt tilltagen, kunna låta sig göra för en del lokaler såsom ritsalar och

dylika rum, hvarvid dock bör beaktas, att det i många fall icke längre

blefve möjligt för en hufvudlärare att sköta undervisningarna vid öfningarna,

emedan man icke kan påräkna, att lokalerna kunna förläggas i för

undervisningen lämpligt sammanhang. Härigenom skulle således de årliga

kostnaderna blifva väsentligt högre än om byggnaderna från början anordnats

för det högre elevantalet. För hörsalar skulle det stöta på högst

betydande svårigheter och föranleda mycket stora kostnader att förändra

desamma, så att samma salar skulle kunna rymma 50 % flera åhörare.

Undertecknade vilja därför som sin öfvertygelse framhålla, att det är

lämpligast, att högskolan från början, hvad byggnader beträffar, anordnas

för 300 årligen ny tillträ dande elever.»

De sakkunniga uttala i fortsättningen af sitt anförande, att man under

inga förhållanden vid en nybyggnad för högskolan kan ifrågasätta ett

ringare antal årligen nytillträdande elever än 200. De ingå därefter på

en undersökning, huruvida det skulle låta sig göra att utföra nybyggna
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

derna i skilda perioder, så att man till en början anordnade en fullt tidsenlig

högskola för 200 årligen nytillträdande elever utan att därigenom

högskolans tillväxt, när sådant af förhållandena påkallades, till det af

kommittén afsedda omfång hindrades. Efter en utredning, till hvilken jag

längre fram återkommer, föreslå de sakkunniga såsom en första byggnadsfas,

att på den af kommittén föreslagna platsen å Djurgården skulle uppföras

ett laboratorium för fysik och elektroteknik, ett maskinlaboratorium,

en byggnad för bergsvetenskap och så stor del af en blifvande hufvudbyggnad,

som erfordras för hörsalar, ritsalar, lärår- och samlingsrum med

mera för tredje och fjärde årskurserna af fackafdelningarna M, S, E, V,

A och 13 jämte nödiga byggnader för centraluppvärmning in. m. Då storleken

af laboratoriebyggnaderna ej är synnerligen beroende af elevantalet,

hafva de sakkunniga tänkt sig desamma uppförda i full öfverensstämmelse

med kommitténs förslag, d. v. s. för en årlig tillströmning af 300 elever,

hvaremot den del af hufvudbyggnaden, som föreslagits till uppförande

under den första byggnadsfasen, för denna tid apterats för ett antal af

200 årligen nytillträdande elever, allt under förutsättning därjämte, att hufvudbyggnaden,

fullständigt uppförd, skulle motsvara ett elevantal af 300

nytillträdande för år. De sakkunniga uttala, att fördelen af en sådan

anordning framträder icke minst däri, att det definitiva fastställandet af

det elevantal, för hvilket högskolan skall inrättas, icke behöfver ske nu,

utan kan uppskjutas till dess det visat sig, hvilket tillopp af elever, som

kommer att äga rum.

Högskolans

lärarkol
legium.

Såsom jag förut omnämnt infordrades öfver de sakkunnigas förslag

yttrande från högskolans styrelse efter lärarkollegiets hörande.

Lärarkollegiet framhåller i sitt utlåtande, att den bästa lösningen af

frågan om den högre tekniska undervisningens ordnande vore att kommitténs

förslag — som ju utgick från en årlig tillströmning af 300 elever —

så snart som möjligt koinme till utförande och blefve i sin helhet genomfördt.

Om så af finansiella skäl icke nu kunde ske, förordade kollegiet

emellertid de sakkunnigas förslag. Kollegiet uttalade därvid sitt Migaste

instämmande i den af de sakkunniga uttalade åsikten, att den behöfliga

storleken och utrustningen af de flesta lokaler för laboratorier och samlingar

är i det närmaste oberoende och antalet erforderliga hufvudlärare

fullständigt oberoende af elevantalet, och att således kostnaden vore i jämförelsevis

ringa mån beroende af detsamma. Kollegiet förklarade sig vidare

ansluta sig till de sakkunnigas uppfattning rörande lämpligheten och

önskvärdheten däraf, att tillfälle till teknisk högskolebildning bereddes i

största möjliga utsträckning, men kollegiet betonade samtidigt, att för hög
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

skolan såsom sådan hufvudvikten ligger på erhållande af en tidsenlig teknisk-vetenskaplig

utrustning af laboratorier in. in. samt tillräckliga och

väl kvalificerade lärarkrafter. Kollegiet ansåg emellertid, att man i enlighet

med de sakkunniges förslag genom relativt obetydliga förändringar

af vissa af högskolans nuvarande lokaler kunde bereda plats för ett elevantal

af 200 för årskurs.

Mot kollegiets yttrande hafva reservationer i vissa hänseenden afgifvits

af professorerna W. Palmser och O. E. Westin, men dessa reservationer

beröra icke direkt frågan om elevantalet.

Högskolestyrelsen har i ett den 4 januari 1911 afgifvet yttrande för Högskolans

sin del instämt i de sakkunnigas förslag men betonat, att hufvudvikten styrelse''

icke läge på elevantalets tillväxt, utan på högskolans kvalitativa förbättring.

För min egen del vill jag säga, att jag finner de af kommittén, 1908 m^®Pahrj®;ni

års högskolestyrelse och nu senast af de sakkunniga anförda skäl för att “ytteande6"’

de nya högskolebyggnaderna böra beräknas för ett årligt tillopp af 300

elever vara öfvertygande, detta så mycket mer, som man ju, då det gäller

en ny högskola, måste tänka icke allenast på det närvarande och närmast

kommande behofvet, utan äfven på en längre framtid. Emellertid är det

ju lätt att förstå, att språnget mellan det antal elever, som nu kan intagas,

eller 125 om året, och det tilltänkta, 300, skall synas mången väl stort. Det

har nog icke heller varit meningen, att den fullständiga utväxten till talet

300 skulle ske med ens. De sakkunnigas förslag att nu genast inrätta

sig för ett årligt nytillträdande elevantal af 200 — mindre torde icke på allvar

kunna ifrågasättas — och att göra detta på sådant sätt, att ingenting

hindrar från att senare helt realisera kommitténs projekt, synes mig

emellertid väl ägnadt att lugna deras farhågor, som anse det hela planlagdt

för stort, på samma gång det ju icke kan stöta dem, som se mera

optimistiskt på saken. Jag vill därför göra de sakkunnigas förslag, så

långt jag hittills haft tillfälle att redogöra för detsamma, till mitt, helst

som förslaget i nu förevarande afseende vunnit högskolemyndigheternas

enstämmiga gillande.

Nybyggfnadsfrågan,

Sedan jag sålunda angifvit min uppfattning i fråga om elevantalet,

öfvergår jag till det betydelsefulla spörsmålet om nybyggnader för högskolan.

Redan af hvad jag i det föregående anfört torde framgå, att ett

s. 78 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

tomt och

byggnader.

Kommittén.

78 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124:.

oafvisligt behof af ökadt utrymme förefinnes förnämligast på den grund,

att tidsenliga laboratorier saknas så godt som öfver hela linjen, men äfven

därför, att hvarje möjlighet att mottaga ett större antal elever än nu sker

för närvarande är i det närmaste utesluten.

Innan jag närmare ingår på frågan, torde jag dock böra nämna något

om högskolans nuvarande byggnader.

Dessa äro uppförda på tomterna nr 1 och 2 i kvarteret Paris med

adressnummer 95 vid o Drottninggatan. Tomterna upptaga sammanlagdt

12,306 kvadratmeter. A desamma äro uppförda tre byggnader, nämligen

hufvudbyggnaden, bergsskolan och kemiska institutionen. Hufvudbyggnaden,

''hvilken innehåller kanslilokaler, kollegierum, bibliotek, hörsalar,

ritsalar, rum för samlingar samt ett mindre mekaniskt laboratorium jämte

verkstad, utgöres af ett tre våningars stenhus med två västerut gående, likaledes

tre våningar höga flyglar, af hvilka den södra utmed Rådmansgatan

liggande fortsättes af en blott en våning hög tillbyggnad, hvilken numera

innehåller ett elektrotekniskt laboratorium samt den norra likaledes är

försedd med en tillbyggnad, upptagen af materialprofningsanstalten. Hela

den sålunda bebyggda ytan utgör, frånsedt materialprofningsanstalten, något

mer än 2,000 kvadratmeter. Hufvudbyggnaden hade på sin tid och för

undervisningens dåvarande fordringar ett så pass rikligt utrymme, att icke

blott nödiga undervisningslokaler där funno plats, utan jämväl boställsvåningar

om 7 rum och kök, tambur o. s. v., såväl för anstaltens föreståndare

som för professorn i kemisk teknologi, hvilka våningar emellertid

för länge sedan tagits i anspråk för undervisningen.

Bergsskolan upptager eu grundyta af 385 kvadratmeter och den kemiska

institutionen en grundyta af 960 kvadratmeter. Äfven bergsskolan

har förr inrymt en bostadsvåning för fackskolans föreståndare.

Sammanlagda bebyggda ytan å högskolans nuvarande tomter utgör

alltså omkring 3,400 kvadratmeter.

Af de utdrag ur kommitténs och de sakkunnigas yttrande, som jag

redan meddelat, inhämtas, att kommittén tänkt sig denna fråga löst genom

uppförande af fullständigt nya byggnader för högskolan å angifvet område

af norra Djurgården. Ur kommitténs motiv för sitt berörda förslag

tillåter jag mig anföra följande.

»Beträffande laboratorier och öfriga undervisningslokaler har kommittén

förut framhållit, att tekniska högskolan knappast i fråga om något

annat vetenskapligt område än det kemiska äger de resurser, som numera

äro nödvändiga förutsättningar för åstadkommande af en verklig och fruktbringande

högskoleundervisning, och frågan blifver då i hvilken omfatt
-

t

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kung1. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

ning den nödvändiga utvidgningen och förbättringen bör tänkas äga rum

ganska vidtomfattande förslag till sådan utvidgning föreligger redan i

det tidigare omförmalda, af styrelsen afgifna 1904 års förslag °som uto-år

tran den förutsättningen, att för de erforderliga till- och nybyo-o-naderna

den nuvarande tomten skulle utnyttjas. Och har man i detta* förskosom

i fråga om byggnaderna och deras inredning slutar på en kostnadsoS™“

,af1.0mllrmg 2/4 millioner kronor, utan tvifvel på ett förtjänstfullt

lösas vt l0Sa fragan’ sa g°dt den undei’ nämnda förutsättning synes kunna

»Vid granskning af 1904 års förslag samt efter att dessutom under en

öretagen resa hafva tagit ingående kännedom om utrustningen af särskildt

sadana utländska högskolor, som med afseende å elevantalet eller eljest

synts vara jämförbara med hvad som skulle motsvara vårt eget lands behof,

har kommittén emellertid kommit till det resultat, att förslao-et i fråo-a

icke ar agnadt att af hjälpa högskolans svårigheter, då detsamma närmast

maste betraktas såsom ett försök att med minsta möjliga ekonomiska uppo

ringar från det allmännas sida råda bot allenast för den närmaste framtiden,

utan att erbjuda möjlighet för tillgodoseende af de ytterligare behof,

som helt _ säkert mycket snart skulle komma att göra sig gällande.

Såsom förut vid redogörelsen för föregående utvidgningsförslag anförts,

hafva ej heller läroverkets myndigheter varit blinda för detta förhållande

men hafva uppenbarligen ej tilltrott sig kunna ställa högre fordringar på

statens mellankomst. ö ^

»Ehuru nämnda förslag var beräknadt för endast 240 nya elever årigen

och under förutsättning af parallellkursers anordnande inom vissa

läroämnen, kan det^ dock ej ens i fråga om utrymmet i rit- och hörsalar

anses vara fullt tillfredsställande. Antalet rum för samlingar af olika slaovar

äfvenledes mycket knappt tilltaget, och utrymmet för biblioteket el

tillräckligt med hänsyn till de ständigt växande klufven på ökade boklnkop

o. s. v. Framför allt framträda dock förslagets brister i fråga om

de olika laboratorierna. De föreslagna fysiska och elektrotekniska laboratorierna

kunna icke anses tillräckliga, och på grund af den disponibla

tomtens. beskaffenhet maste därjämte de båda institutionernas särskilda

lokaler i deras läge i förhållande till hvarandra anordnas på ett konstladt

och i flera afseenden olämpligt sätt. För det föreslagna maskinlaboratoriet

var äfvenledes den disponibla tomtarealen alltför begränsad, i följd hvaraf

denna institution icke kunde erhålla den storlek, som varit erforderlio-.

Det föreslagna hydrauliska laboratoriet kan knappast anses öfverträffa den

provisoriska anordning, som redan nu förefinnes. Det elektrokemiska

laboratoriets storlek var äfvenledes otillräcklig, och lokalernas belägenhet

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ogynnsam. Samtliga de föreslagna bergsvetenskapliga laboratorierna måste

åtnöja si o- med relativt ringa utrymmen och kunna icke mäta sig med

motsvarande institutioner i andra länder. Ej heller kunde nödigt utrymme

beredas den viktiga geologisk-mineralogiska institutionen, och ett väg- och

vattenbyggnadslaboratorium saknas alldeles i förslaget.

»Enligt kommitténs mening, och denna mening har, såsom flerstädes i

det nämnda förslagets motivering tydligt framhålles, uppenbarligen äfven

delats af förslagets framställare, måste 1904 års förslag, ehuru vida fullständigare

än föregående förslag i liknande syfte, anses närmast visa omöjli

o-heten af att på allenast den nuvarande tomten uppföra alkde nybyggnader,

som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt .tillgodose de

län^e befintliga, numera oafvisliga krafven på tidsenliga hjälpmedel för

undervisningen. Kommittén har därför ansett sig höra söka lösa frågorna

på ett mera fullständigt sätt, öfvertygad som kommittén är, att de med

en sådan fullständig och för framtiden tillfredsställande lösning förbundna

större kostnader bättre kunna motiveras än de visserligen afsevärdt mindre

kostnaderna för en lösning, som i allt fall måste anses provisorisk och

som inom en nära framtid skulle nödvändiggöra nya och då ännu kostsammare

byggnadsföretag.

»Härvidlag har kommittén haft att välja mellan tvenne utvägar. Den

ena skulle bestå däri, att den nuvarande tomten bibehölles och bebyggdes,

så långt dess utrymme kunde medgifva, medan för de institutioner, som

ej kunde få plats därstädes, nybyggnader uppfördes på andra tomter. Den

andra utvägen skulle åter bestå däri, att, med uppgifvande af den nuvarande

tomten med därå uppförda byggnader, alla högskolans lokaler för

lades till en ny och tillräckligt stor tomt.

»Utgår man från den förra af nu antydda möjligheter, så skulle den

nuvarande tomten i bästa fall nödtorftligen räcka till för den s. k.

hufvudbyggnaden med hör- och ritsalar, kanslilokaler, bibliotek, Hira

samlingar af olika slag in. in. samt för den fysiska och den dels med afseende

å elektrokemiens behof och dels med hänsyn till elevantalets ökning

ganska betydligt utvidgade kemiska institutionen. De öfriga institutionerna,

nämligen de bergsvetenskapliga lokalerna, den geologiska institutionen,

det elektrotekniska laboratoriet, maskinlaboratoriet samt väg- och

vattenbyggnadslaboratorierna, måste i alla händelser förläggas på en sär

skild tomt. .

»Emellertid är det tydligt, att de sistnämnda institutionerna icke kunna

förläogas i högskolans närhet, alldenstund kostnaderna, på grund, af de

hörni tomtpriserna, i sådant fall skulle blifva alltför störa. I afsikt att

under nu nämnda förutsättning erhålla ett möjligast billigt förslag har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 124. 8i

kommittén bland annat äfven tänkt sig möjligheten af att för ändamålet

kunde disponeras den i högskolans omedelbara närhet belägna s. k. observator

ietomten, men har tanken härpå efter närmare undersökning af förhållandena

måst öfvergifvas. Läggas åter dessa institutioner vid utkanten

af eller utanför staden, uppstå tydligen afsevärda svårigheter med afseende

på undervisningen, som ju då skulle bedrifvas på två olika ställen, hvilka

läge alltför aflägsna från hvarandra.

»Då nu härtill kommer att, såsom kommittén vid en ungefärlig kostnadsberäkning

funnit, någon afsevärd besparing ej heller genom sistnämnda

utväg skulle kunna ernås, så har kommittén för sin del kommit

till det resultat, att. för frågan om högskolans utvidgning den ur alla synpunkter

bästa lösningen skulle vara, att högskolans samtliga byggnader

förlädes på ett och samma ställe, och att den tomt, som för ändamålet

erfordras, erhölle en sådan storlek, att äfven nödiga u tv e c kl i n <js m ö i 1 i,r h eter

för framtida behof förefunnes. ° J ö

»I enlighet med hvad sålunda anförts har kommittén, vid utarbetandet

af sitt förslag till utvidgning af tekniska högskolan, utgått från följande

allmänna förutsättningar:

1) att högskolan, för att fylla sin för vårt lands industri viktiga uppgift,

inaste erhålla en fullt tidsenlig utrustning, och att för sådant ändamål

fullständigt nya vetenskapliga institutioner och öfriga nödvändiga lokaler

uppföras å en tomt af den storlek, att jämväl utvecklingsmöjligheter

för en afsevärd framtid förefinnas; samt

2) att dessa institutioner och lokaler måste erhålla en sådan storlek,

att tillfälle till undervisning vid högskolan kan beredas alla dem, som

under en afsevärd framtid kunna antagas önska komma i åtnjutande däraf

samt hafva de härför nödiga förutsättningarna; kommittén har med afseende

på det sannolika elevantalet trott sig böra utgå från det antagandet,

att omkring 300 nya elever årligen skulle kunna intagas i läroverket.»

I. fortsättningen af betänkandet utvecklar kommittén närmare, huru

kommittén i detalj tänkt sig sitt förslag. För att underlätta uppfattningen

af kommitténs ifrågavarande framställning anser jag emellertid nödigt att

här i förbigående beröra ett ämne, hvartill jag längre fram återkommer,

nämligen kommitténs åsikter i fråga om fackskolorna vid den blifvande

högskolan och dessas underafdelningar.

Kommittén anser dessa fackskolor böra vara följande:

för maskinbyggnad och mekanisk teknologi (M),

» skeppsbyggnad (S),

» elektroteknik (E),

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 7,9 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

för kemisk teknologi (K),

» bergsvetenskap, med två undérafdelningar, nämligen

a) för grufvetenskap (G),

b) för metallurgi (H),

» väg- och vattenbyggnad (V),

» arkitektur (A).

Beträffande de särskilda fackskolorna har kommittén föreslagit följande

undérafdelningar såsom de för närvarande viktigaste:

inom fackskolan M: . „

Ma: för de elever, hvilka företrädesvis vilja ägna sig åt den del åt

maskintekniken, som omfattar värmemotorer;

Mv: för de elever, som vilja ägna sig åt teorien och konstruktionen

af vattenmotorer; _ . ,

Mt: för de elever, som vilja ägna sig åt den mekaniska labriksmau

strien och därför välja den mekaniska teknologien till specialstudium;

Mb: (motsvarande nuvarande B) för de elever, som vilja ägna sig åt

bergsmekaniken såsom hufvudfack;

inom fackskolan S:

Sb: för elever, som företrädesvis vilja ägna sig åt det egentliga skepps
hySgSm!’för

elever, som hafva för afsikt att ägna sig åt konstruktion af

sjömaskiner;

inom fackskolan E:

Vb: med väg- och brobyggnadslära såsom hufvudämne;

Vj: med järnbyggnadslära såsom hufvudämne;

Vv: med vattenbyggnadslära såsom hufvudämne.

Efter denna afvikelse från gången i min framställning återgår jag till

kommitténs förslag beträffande detaljerna i byggnadsfrågan, därom kommittén

till en början yttrar följande. . .

»De institutioner, som af kommittén ansetts nödvändiga vid en utvidgning

af högskolan, och hvilka därför i det följande föreslagits med de

i den vid betänkandet fogade Bil. Litt. D angifna lokalerna upptaga enligt

de uppgjorda planerna följande tomtareal:

Hufvudbyggnaden 9,150 kvadratmeter,

Byggnad för fysik och elektroteknik 2,460 kvadratmeter,

Maskinlaboratorium 3,170 kvadratmeter,

Byggnad för kemi 1,760 kvadratmeter,

Byggnad för bergsvetenskap 2,210 kvadratmeter,

Byggnad för centraluppvärmning 315 kvadratmeter.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

83

Härtill komma:

ett mindre geodetisM observatorium, en intendentbostad samt en mindre

paviljong för magnetometriska mätningar, med respektive 26, 160 och 56

kvadratmeters grundyta.

»Det sammanlagda ytinnehållet för dessa föreslagna nybyggnader utgör

således 19,307 kvadratmeter. Lägges härtill behöflig! fritt utrymme omkring

^ de olika byggnaderna, såväl med hänsyn till nödig dager som till

framtida utvecklingsmöjligheter, så kommer man till en erforderlig tomtareal,

hvilken högst väsentligt öfverstiger det ytinnehåll af 12,306 kvadratmeter,

som högskolans och bergsskolans nuvarande tomter tillsammantagna

erbjuda.

»Sedan kommitterade sålunda öfvertygat sig om, att en ny tomt vore

för anstaltens tidsenliga utvidgning nödvändig, ställde sig såsom närmaste

uppgift att finna en lämplig sådan. De fordringar, som i främsta rummet

synas böra uppställas på en byggnadsplats för tekniska högskolans

institutioner, äro:

att den har tillräckligt utrymme, äfven med hänsyn till framtida utvidgningar;

att dess läge är hygieniskt tillfredsställande och dessutom så

fritt och öppet, att inga höga närliggande byggnader må kunna, nu eller

framdeles, inkräkta på tillgången till riklig dager i anstaltens lokaler; att

grunden är af sådan beskaffenhet, att dyrbarare grundläggningsarbeten ej

behöfva vidtagas och att, med hänsyn till vissa laboratoriearbeten, skakningar

från gatu- och annan trafik i möjligaste mån må kunna undvikas;

att den icke ligger allt för långt från stadens bebyggda delar, hvilket

skulle vålla svårigheter med hänsyn till de studerandes ''bostadsförhållanden,

och slutligen att statsverket icke behöfver vidkännas särskildt stora kostnader

för densamma.

»En tomtplats, som torde uppfylla dessa fordringar, anser sig kommittén

hafva funnit uti den platå, som är belägen å norra Djurgårdens mark,

nordnordväst om Sophiahemmet, och som begränsas, i väster af Riksmarskalksvägen,

i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen.

»Enligt från riksmarskalksämbetet benäget läinnadt meddelande är

nämnda af kommittén föreslagna område ännu icke afsedt för något annat

ändamål.

»På detta område, hvars höjd å den för de föreslagna större byggnaderna

begränsade platsen växlar mellan 30 och 41 meter öfver Stockholms

slusströskel, skulle de olika institutionerna anordnas. Hufvudbyggnaden,

liggande på en höjd af 38 meter öfver slusströskeln, jämte byggnaden för

bergsvetenskap i öster, byggnaden för kemi i väster och maskinlaboratoriet

i norr innesluta en större gårdsplan. Sydost om hufvudbyggnaden,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

på en höjd af 39 meter öfver slusströskeln tankes byggnaden för fysik

och elektroteknik förlagd. De mindre byggnaderna, ångpannehuset, observatoriet

och intendentbostaden ligga med hänsyn till sina särskilda

ändamål spridda på området, observatoriet pa dess högsta plats, 4o meter

öfver slusströskeln, ångpannehuset på dess lägsta, 24 meter öfver slusströskeln.

Paviljongen för magnetometri har, för att erhålla en åtminstone

i möjligaste mån magnetiskt neutral plats, blifvit förlagd omkring 300

meter östligt från byggnaden för fysik och elektroteknik.

»Den hufvudsakliga uppfartsvägen till anläggningen tänkes gå från

Valhallavägen förbi nuvarande hofjägarbostället och uppför Bergsvägen

samt mynnande ut framför hufvudbyggnadens södra fasad i en större förgård.

Därjämte tänkas mindre körvägar till byggnaderna utgå från Riksmarskalksvägen,

Margaretavägen och från skärningen mellan denna senare

och Mellanvägen. _

»Beträffande slutligen det belopp, som torde kunna betingas vid försäljning

af högskolans nuvarande tomter, hafva kommitterade inhämtat

upplysningar från sakkunnigt håll, nämligen stadsingenjören Herman Ygberg

och direktören i fastighetsbolaget Drott C. O. 1. örtenblad, utaf

hvilka framgår, att närvarande värdet af båda tomterna tillsammans, oafsedt

därå befintliga byggnader, kan uppskattas till 1,940,000 kronor samt

att tomterna med därå befintliga byggnader representera ett värde af

2,200,000 kronor. Den mark, på hvilken högskolans byggnader stå, är

alltså för närvarande värd omkring trettio gånger det sammanlagda belopp,

66,000 kronor, för hvilket de båda tomterna inköptes åren 1859 och

1867. Försäljningssumman för mark och byggnader tillsammans öfverskrider

med i million kronor hela den summa af 1,200,000 kronor, hvilken

alltsedan den nuvarande högskolebyggnadens tillkomst hittills för

byggnader, utrustning och inventarier af Riksdagen anvisats.»

Med afseende å de föreslagna byggnadernas anordning å den ifrågasatta

tomtplatsen hänvisar kommittén till de betänkandet bifogade plankartorna

I och II.

Under hänvisning i öfrigt till kommitténs betänkande, sid. 207 239,

öfvergår jag nu till att lämna en summarisk redogörelse för de af kommittén

föreslagna byggnaderna.

Tekniska" högskolans blifvande hufvudbyggnad, enligt kommitténs

'' förslag, utgör i hufvudsak en rektangel af 116 meters yttre längd och 80

meters yttre bredd. Rektangelns längdriktning är ungefär i norr till söder.

Hufvudfasaden på byggnadens södra kortsida markeras af ett 4,2 meter

framspringande 61 meter bredt midtparti, till hvars tre ingångar leda

dels en 15 meter bred fritrappa, dels från båda sidor uppstigande appa
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

reljer. Byggnaden har öfver hällar en, som innehåller kanaler för ledningar,

en jordvåning, hvilken på grund af terrängens sluttning endast delvis

låter sig användas till undervisnings- och dithörande lokaler, däröfver en

bottenvåning samt tvä öfre våningar. Enär jordvåningens fönstergluggar

på hufvudfasaden äro anbragta i sockelmuren, så visar byggnaden på

denna sida endast tre våningar öfver sockeln, men på motsatta norra sidan

fyra våningar. Våningarnas invändiga höjd från golf till tak är 4 meter.

Hufvudbyggnaden är afsedd för att inrymma erforderliga rit- och

hörsalar, tentamensrum, lärarrum, rum för samlingar af olika slag, museirum,

lokaler för biblioteket, hygieniskt laboratorium, lokaler för geodesi,

en gymnastiklokal samt en frukostmatsal m. m.

Dessa lokaler äro i förslaget fördelade på de särskilda våningarna

på följande sätt:

De i jordvåningen befintliga lokalerna äro i sammandrag följande:

9 ritsalar med platser för tillsammans 305 elever,

1 hörsal med plats för 210 åhörare,

1 » » » » 60 »

1 geodetiskt öfningsrum,

7 rum för samlingar,

5 lärarrum,

1 tentamensrum,

3 vaktmästarbostäder samt 1 portvaktsrum,

1 gymnastik- och fäktsal jämte duschrum,

1 matsal med kök och källare,

1 rum disponibelt för bibliotekets framtida behof, samt kapprum och

toiletter.

Bottenvåningens lokaler äro följande:

3 expeditions- och kanslirum jämte arkiv,

1 rektorsrum,

1 styrelserum,

2 kollegie- och samtalsrum,

5 bibliotekslokaler,

1 historiskt museum,

9 ritsalar med plats för sammanlagdt 250 elever,

1 hörsal med plats för 150 åhörare,

1 » » » » 80 »

1 » » » » 60 »

1 rum för öfningar i allmän och kvartär geologi,

6 lärarrum,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Sammanfatt
ning.

2 assistentrum,

3 tentamensrum,

11 rum för samlingar,

1 portvaktslägenhet om 1 rum och kök,

toilettlokaler, tamburer, kassahvalf m. m.

Sammanfattningen af lista våningens lokaler är följande:

aula,

8 ritsalar med plats för 240 elever,

2 hörsalar med hvardera 250 åhörarplatser,

1 hörsal med plats för 120 åhörare,

1 » » » » 100 »

1 » » » » 80 »

1 » » » » 60 »

4 tentamensrum,

4 laboratorierum för hygien,

6 lärarrum,

1 assistentrum,

11 rum för samlingar,

2 smärre materialrum in. m.

2:dra våningens lokaler äro följande:

12 ritsalar med platser för tillsammans 382 elever,

1 sal för frihands- och ornamentsteckning,

1 hörsal med 180 åhörarplatser,

1 tentamensrum,

8 lärår- och assistentrum,

8 rum för samlingar,

1 arkitekturbibliotek,

1 arkitekturmuseum,

1 rum för skulptur,

1 spännrum m. m.

Hela den nu i korthet beskrifna hufvudbyggnaden skulle således utom

öfriga omnämnda lokaler komma att inrymma:

aula,

6 ritsalar, hvardera med platser för 20 elever,

2 » » » » » 25 »

18 » » » » » 30 »

5 » » » » » 35 »

4 » » » » » 40 »

3 » » » » » 44 »

eller sammanlagdt 38 ritsalar;

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

1 frihandsteckningssal för 40 samt

1 modelleringssal för likaledes 40 elever.

Antalet hörsalar utgör:

3 hörsalar, hvardera med platser för 60 åhörare,

2 » » » » » 80 >

1 hörsal med plats för 100 åhörare,

1 » » » » 120 »

1 » » » »150 »

1 » » » » 180 »

1 » » » » 210 »

2 hörsalar, hvardera med plats för 250 åhörare, eller sammanlagdt

12 hörsalar.

Till jämförelse må nämnas att högskolans nuvarande hufvudbyggnad

innehåller:

1 ritsal med plats för omkr. 90 elever,

1

$ »

» »

» 62

»

1

» »

» »

» 17

2

ritsalar med

plats i

hvardera för

25

elever,

3

» »

»

35

2

» »

» »

»

30

»

4

» *

» »

»

12

»

2

» »

» »

»

9

»

eller sammanlagdt 16 ritsalar samt 1 modelleringssal med 18 platser.

Antalet hörsalar i den nuvarande byggnaden är:

3 hörsalar, hvardera med plats för omkr. 80 åhörare

och 1 hörsal med plats för 110 åhörare,

eller sammanlagdt 4 hörsalar.

Ur kommitténs förslag angående byggnad för fysik och elektroteknik,:Byggnad för

betänkandet sid. 214;—219, tillåter jag mig göra följande utdrag: elektroteknik.

»Den nuvarande fysiska och elektrotekniska institutionen är i hufvudsak

inrymd på nedre botten i hufvudbyggnadens södra flygel. Till den

fysiska institutionen hör en del af de rum, som förut tillhört den kemiska

institutionen, och hvilka rum blefvo disponibla, när den kemiska fackskolan

år 1898 fick sin egen byggnad. Det förutvarande kemilaboratoriets

lokaler omändrades då för en af Riksdagen anvisad summa af

13,200 kronor och togos våren 1899 i bruk för fysiska och elektrotekniska

institutionerna.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

»Sedan det här i landet, såsom i utlandet, visat sig, att elektrotekniken

vunnit en allt större betydelse, i följd hvaraf äfven antalet af dem,

som ägna sig åt studiet af detta fack väsentligen ökats, blef i stadgarna

af år 1901 förordnadt om upprättande af en särskild fackskola för elektroteknik.

Ehuru denna fackskolas obligatoriska lärokurs hittills varit endast

treårig, hafva laboratorielokalerna ändock visat sig vara för knappa. Det

har sålunda blifvit nödvändigt att för maskinmätningar taga i anspråk

källarlokaler, hvilka dock icke kunna anses för ändamålet lämpliga, dels

på grund af den otillfredsställande dagbelysningen och den rådande väggfukten

och dels, i all synnerhet, emedan utrymmet är otillräckligt, så att

endast ett fåtal laboranter kunna samtidigt sysselsättas. Äfven utrustningen

motsvarar icke det starkt ökade behofvet; strömkällorna hafva öfveransträngts,

och maskinerna äro otillräckliga. Den ordning och den öfverskådlighet,

som böra råda i ett för undervisningsändamål afsedt laboratorium

hafva på grund af lokalernas och utrustningens bristfällighet icke

kunnat nöjaktigt iakttagas. Vissa viktiga undersökningar hafva endast

ofullständigt kunnat genomföras, under det att andra, såsom exempelvis

rörande trådlös telegrafi eller rörande den för vårt land så betydelsefulla

frågan om energiöfverföring på långa afstånd, icke alls kunnat upptagas

till experimentell behandling.

»Härtill kommer att en ökning af tiden för den elektrotekniska fackskolans

lärokurs till 3 1/2 år redan nu blifvit af Kungl. Maj:t på högskolans

underdåniga framställning medgifven och att dess framtida ytterligare

ökning, i enlighet med kommitténs förslag, till 4 år, icke lärer kunna

undvikas, därest våra unga utgående elektriker skola kunna inhämta de

förberedande kunskaper, som äro nödvändiga för deras kommande verksamhet.

Häraf uppstår ytterligare ökadt lokalbehof. Slutligen har för

vissa andra fackskolor, företrädesvis den mekaniska och fackskolan för

bergsvetenskap, i följd af elektricitetens ökade insteg såsom hjälpmedel på

nästan alla områden af tekniken, behofvet af undervisningens kompletterande

med tillhörande laboratoriearbeten, speciellt i fråga om de elektriska

maskinerna, efterhand gjort sig allt mera gällande.

»Äfven de nuvarande lokalerna för den fysiska institutionen hafva visat

sig otillräckliga. Laboratoriet är redan nu för trångt •— detsamma är

afsedt för 20 laboranter, men måste under senare åren rymma 28 — och

särskildt är dess vetenskapliga utrustning allt för knapphändig.»

Kommittén har tänkt sig den fysiska och elektrotekniska institutionen

inrymda i en särskild, fristående byggnad. Härigenom kunde nämligen

i möjligaste mån ernås den isolering och den vibrationsfrihet, hvilka vore

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

viktiga önskemål och ofta oundgängliga villkor vid utförandet af fysiska

och elektriska mätningar, undersökningar och experiment.

Den föreslagna byggnaden för fysik och elektroteknik utgöres af ett

rektangulärt, 50,5 meter långt, 36,5 meter bredt midtparti, hvilket på båda

sidor flankeras af 18,5 meter långa, 14,7 meter breda flygelbyggnader.

Densamma har tre våningar om 4 meters höjd.

Isoleringen mellan den elektrotekniska och den fysiska institutionen

är ernådd genom att den senare är förlagd till vänster om hufvudingången

och medelst dubbla murar skild från den öfriga delen af byggnaden.

Till bottenvåningen äro alla sådana lokaler förlagda, i hvilka precisionsarbeten

skola företagas, och där således vibrationer i möjligaste mån böra

undvikas. De för den fysiska institutionen afsedda rummen äro, jämte

tre laboratorierum, ett ackumulatorrum, ett maskinrum, ett assistentrum

och en verkstad. Till den elektrotekniska institutionen höra: ett precisionsrum,

ett ackumulatorrum, ett kopplings- och omformningsrum, ett packrum,

en grofverkstad, en finverkstad, ett rum för kabelmätning, ett högspänningsrum,

ett mindre, kemiskt laboratorium, två assistentrum, ett mörkrum

samt tre mindre rum för sj älfständiga studier och vetenskapliga specialarbeten.

Till byggnadens östra kortsida är den 19,3 meter långa, 15,3 meter

breda maskinsalen förlagd, hvilken upptager två våningars höjd och i

hvilken motorer, generatorer och transformatorer m. in. skola uppställas.

Utom dessa lokaler samt kapprum och toiletter innehåller bottenvåningen

tre bostadslägenheter för institutionernas tre laboratorietjänare.

Dessa lägenheter utgöras hvardera af två rum med kök och tambur.

Första våningen innehåller de för allmänna öfningar afsedda laboratorielokalerna.

Det fysiska laboratoriet är fördeladt på tre rum, hvarjämte

här finnas tre förrådsrum, ett mörkrum och ett assistentrum. Den

elektrotekniska institutionen har ett laboratorium fördeladt på sex rum. I

ifrigt innehåller våningen laboratorier för de båda professorerna, assistentrum,

två biblioteksrum, två rum för undervisningsmateriell, samlingar

och planscher, en mindre ritsal för institutionens särskilda behof — fackskolans

egentliga ritsalar äro förlagda till hufvudbyggnaden — samt kapprock

toilettrum.

Till andra våningen äro nödiga hörsalar jämte tillhörande preparationsrum

förlagda. I norra flygelbyggnaden ligger hörsalen för fysik,

afsedd att rymma hela första årskursen, i södra flygeln hörsalen för elektroteknik,

hufvudsakligen afsedd för de elever, som icke tillhöra den elektrotekniska

fackskolan. I dessa salar skola jämväl hållas föreläsningar föiett

större antal åhörare i åtskilliga andra ämnen såsom industriell ekonomi

och statskunskap, materiallära m. m. Två andra mindre hörsalar jämte

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Käft. 12

Botten
våningen.

Första

våningen.

Andra

våningen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 124.

preparationsrum äro afsedda för den elektrotekniska fackskolans andra,

tredje och fjärde årskurser. Vidare upptager våningen ett rum för fotometriska

arbeten, två ledningslaboratorier, ett lärarrum, ett tentamensrum,

ett assistentrum, sju rum för samlingar samt nödiga kapp- och toilettrum.

Maskin- ]jå uppförandet och en någorlunda fullständig utrustning af ett tids
iaboratorium.

enligt maskinlaboratorium äro förknippade med betydande kostnader, och

då för närvarande endast mycket primitiva anordningar i detta hänseende

finnas vid högskolan, har kommittén ansett en närmare motivering och

redogörelse för hithörande förhållanden vara påkallad. Kommittén yttrar

härvid följande:

»Redan 1868 inrättades vid Mtinchens tekniska högskola ett mekanisk-tekniskt

laboratorium, hvithet genom sina hållfasthetsundersökningar

blef epokgörande och föranledde upprättandet af liknande anstalter vid

åtskilliga lindra högskolor. Men först genom senare impulser från Amerika

blef intresset för maskinlaboratorier och förståelsen af deras betydelse

för undervisningen mera allmän i Europa. Allt sedan Chicagoutställningen

år 1893, då de vid amerikanska tekniska högskolor vunna, i så väl

praktiskt som teoretiskt hänseende synnerligen beaktansvärda resultaten af

arbeten inom de vid dem i stor stil upprättade omfattande maskinlaboratorierna

blefvo bekanta, bär vid utlandets tekniska högskolor en oafbruten

och intensiv sträfvan gjort sig gällande, att tillägna sig de betydande fördelar

dylika laboratorier erbjuda den tekniska undervisningen.

»Hvad vårt eget land beträffar, hafva de experimentella undersökningarna

inom det mekaniska området gamla och ärorika anor. Redan för

två hundra år sedan intog Sverige på detta område en så framskjuten

ställning genom Christoffer Polhems ingripande och fruktbärande verksamhet,

att ett motstycke vid denna tid knappast gafs i något annat land.

År 1697 upprättade Polhem den anstalt, som erhöll namnet »Laboratorium

mechanicum», och som i viss mån kan betecknas såsom det egentliga ursprunget

till vårt tekniska undervisningsväsende. Den år 1798 inrättade

»mekaniska skolan» fick nämligen under sin vård den Polhemska samlingen,

hvilken hölls för allmänheten tillgänglig vissa dagar i veckan, då

föreståndaren jämte stipendiater visade och förklarade dess modeller.

»Äfven långt efter nämnda tidpunkt hafva de mekaniska undersökningarna,

t, ex. af K. Styffe in. fl., gifvit såväl vetenskapliga som praktiska

resultat, hvilka varit hedrande för vårt land och väckt berättigad

uppmärksamhet långt utom Sveriges gränser.

»Emellertid hav vår tekniska högskola under senare årtionden på grund

af bristande medel kommit att i detta hänseende sta tillbaka i jämförelse

med högskolorna, äfven i länder, hvilka icke äga större ekonomiska resurser

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

än vårt, eller för Indika de experimentella undersökningarna icke äro af

större betydelse än för oss. *

»Till belysande af några bland de många olika områden, på Indika ett

vid vår tekniska högskola inrättadt laboratorium skulle kunna framgångsrikt

verka, må följande framhållas.

»Den rikedom på vattenfall, som förefinnes i vårt land, torde icke

kunna komma till en tillräckligt fördelaktig användning med mindre än

att möjlighet beredes till utförande af vetenskapligt ordnade experimentella

undersökningar öfver en hel del detaljer, som utöfva afsevärdt inflytande

på tillgodogörandet af fallande vattens energi. Den praktiska betydelsen

af dessa utredningar är så stor, att redan vinnandet af visshet om

några få hithörande detaljer kan vid planerandet af nya vattenmotoranläggningar

gifva anledning till förbättringar af den vikt, att kostnaden

för den del af maskinlaboratoriet, inom hvilken dylika undersökningar utföras,

genom dem blifver inom kort till fullo, om än indirekt, ersatt. Och

lika väl som det för ett mera fullständigt utnyttjande af landets vattenfall

är nödvändigt, att å de respektive orterna vidtaga ganska omfattande

regeringsarbete!!, lika angeläget är det att genom experimentella undersökningar

vinna nödig kontroll på de data, som måste läggas till

grund för förbättringar i ett eller annat afseende beträffande vattenmotorers

konstruktion.

»Storleken af de kvantiteter bränsle, som årligen förbrukas inom vårt

land för driften af värmemotorer och för en mängd andra ändamål, är så

betydande, och nödvändigheten att bland tekniker utbreda vidgad kunskap

om en ekonomisk bränsleförbrukning så stor, att de härvid ifrågakommande

experimenten på ett värmetekniskt laboratorium skulle mera än

väl uppväga kostnaden för den hithörande afdelningen af laboratoriet.

»Viktiga för vår maskinindustri äro äfven experimentella undersökningar

beträffande den mekaniska energiomsättningen i maskiner, såsom

blåsinaskiner, kompressorer, smidesmaskiner m. fl. samt i uppfordringsmaskiner

för fasta och flytande ämnen, verktygsmaskiner, transmissioner och

andra mekaniska anordningar. Sammalunda är förhållandet med undersökningar

beträffande materiali ers hållfasthet, smörjmedels beskaffenhet

samt kontroll och justering af mätningsinstrument och apparater in. in.

»I väg- och vattenbyggnadslaboratoriet, för hvilket förebilder finnas

uti Berlin, Dresden, Karlsruhe, Stuttgart m. fl. städer, skola undersökningar

företagas rörande jordtryck, stödjemurar, sten- och betonghvalf, stång
-

* Se bet. sid. 243.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 124.

system, lageranordningar, nitförband samt rörande de viktiga frågorna om

vattnets strömning i kanaler och lucköppningar m. in.

»Om sålunda inrättandet af ett vill utrustadt maskinlaboratorium vid

tekniska högskolan enligt kommitténs mening torde blifva af eminent

praktisk-vetenskaplig nytta för den svenska industrien, så är dess omedelbara

värde icke mindre med hänsyn till de studerande och till den tekniska

undervisningen. Fördelen för de studerande, att redan vid högskolan

erhålla undervisning om och själfva få utföra hithörande praktiska

och teknisk-vetenskapliga undersökningar ligger dels däri, att de redan

under studietiden få en praktisk sym på tingen vid granskningen af de

färdiga maskinerna, såväl i deras minsta detaljer som ihopsatta och i gång,

dels däri, att deras förmåga att iakttaga och bedöma färdiga maskiner

uppöfvas och utvecklas, enär försöksmaskinerna äro så inrättade, att felaktigheter

af olika slag, som å mindre väl konstruerade maskiner ofta

förekomma, å dem kunna med konst åstadkommas och deras verkan studeras.

För den blifvande maskiningenjören är det icke nog, att kunna

nöjaktigt konstruera en maskin; han måste äfven kunna undersöka i hvad

mån densamma motsvarar de fordringar, som med fog kunna därpå ställas.

Endast genom väl genomtänkta och noggrant utförda teknisk-vetenskapliga

försök biifver detta möjligt, och först på grund af de därvid vunna resultaten

kunna de förändringar vidtagas, som skola bringa maskinen till större

fullkomlighet.

»Hvad beträffar undervisning i mekanisk teknologi, så torde ligga i

öppen dag, att enbart bokliga studier i ett sådant rent praktiskt ämne

hvarken kunna i tillräcklig grad intressera eleverna eller medföra åsyftadt

gagn; endast genom åtföljande laboratoriearbeten kan detta mål vinnas.

Samtliga studerande tillhörande grupperna M3, K3 och M, böra därför deltaga

uti laborationsöfningar, såväl inom metallbearbetningens som pappersoch

textilindustriens område. Särskildt böra de studerande tillhörande

gruppen M<, hvilka speciellt skola ägna sig åt mekanisk fabriksindustri,

få tillfälle att företaga mera omfattande öfningar genom anställande af

smides- och pressningsförsök, undersökning och profning af verktygsstål

på mekanisk väg, härdnings- och anlöpningsprof, försök rörande skärningsmotstånd

in. m.

»Af det ofvanstående framgår, att, om än det föreslagna maskinlaboratoriet

i första rummet kommer den mekaniska fackskolan till godo, äfven

eleverna inom öfriga fackskolor komma att åtnjuta fördelarna af arbetet på

laboratoriets olika afdelningar.

»Kommittén öfvergår nu till en redogörelse öfver plananordningen af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 124. 98

den byggnad, hvilken enligt föreliggande förslag skall rymma högskolans

maskinlaboratorium.

»Jordvåningen upptager fundamenten för de i hufvudvåningen uppställda

ångmaskinerna och förbränningsmotorerna m. in. Därjämte innehåller

våningen en reparationsverkstad, ett häjarrum, en smedja med kölrum,

rum för gasanalysers verkställande och ett rum för maskinisten. I

byggnadens midt ligger ångpannerummet, som upptager två våningars

höjd, och hvars rökkanaler inmynna i en utanför byggnaden uppförd skorsten.

En sal för hållfasthetsprof genomgår likaledes såväl jordvåningen

som hufvudvåningen. Vidare finnas här fyra förrådsrum, fyra lärarrum

samt kapprum. I byggnadens ena hörn är plats anordnad för ett mindre

gasverk.

»Vid byggnadens östra sida är det hydrauliska laboratoriet beläget med

dess 35 meter långa vattenränna och dess hela byggnadens höjd genomgående

vattentorn, samt på motsatta västra sidan väg- och vattenbyggnadslaboratoriet

med dess 50 meter långa, 3 meter breda och 1,5 meter djupa

vattenränna. För att denna ränna skall kunna användas med större eller

mindre vattendjup, utan att vatten behöfver bortspillas, är vid dess

sida anordnad en större vattencistern. Därjämte finnes här rum för det

till åstadkommande af strömning nödvändiga pumpverket. Den egentliga

laboratorielokalen för väg- och vattenbyggnadsöfningarna utgöres af ett

vid rännans ena ända beläget rum, å hvars golf skola anbringas vederlag

och pelare för försök med hvalf- och bjälkbärverk, lager in. m.

»Hufvudvåningen upptager, utom öfre delarna af ångpannerummet och

rummet för hållfasthetsprof, de tre salarna för ångmaskiner, för maskinelement

och transmissioner samt för förbränningsmotorer, hvilkas fundament

genomgå jordvåningen. Dessutom äro här belägna salen för vattenmotorer

och pumpar, rum för kompressorer och ventilatorer, för verktygsmaskiner, för

pyrometrar och indikatorer, en mindre ritsal, lärarrum, kapprum m. m.

»Till våningen två trappor upp äro förlagda ett rum för cementprofningar,

en ritsal samt byggnadens enda hörsal. Därjämte finnas här lärarrum

och kapprum.

»I omedelbar närhet af maskinlaboratoriet föreslås en mindre byggnad

om 19,5 meters längd och 11,8 meters bredd för tjänstepersonalens bostadslägenheter.

I jordvåningen skulle inrymmas två boställen, hvardera om

två rum och kök för en vaktmästare och en reparatör; i hufvudvåningen

två bostäder, hvardera om två rum och kök för två vaktmästare. Slutligen

skulle öfverstå våningen innehålla likaledes två boställslägenheter, den ena

med tre rum och kök för förste maskinisten, den andra med två rum och

kök för andre maskinisten.»

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Byggnad för Angående den föreslagna byggnaden för kemi anför kommittén, bekemi-

tänkandet sid. 224—227, bland annat följande:

»Den nuvarande kemiska byggnaden vid tekniska högskolan är, såsom

redan förut blifvit nämndt, för icke sedan länge uppförd, i det densamma

togs i användning höstterminen 1898. Denna byggnad var, då planerna

för densamma uppgjordes, afsedd att inrymma:

laboratorium för allmän kemi för andra årskursens kemister samt

andra och tredje årskursens bergselever;

kemiskt-tekniskt laboratorium för Iv3;

zymotekniskt laboratorium;

mineralogisk-geologiska samlings- och öfningsrum;

en hörsal för 120 elever med tillhörande preparationsrum och rum

för kemisk- tekniska samlingar;

laboratorietjänare- och eldarebostäder, källare- och förrådsrum.

»Dessutom har i byggnaden inrymts ett provisoriskt elektrokemiskt

laboratorium i tvenne rum, som egentligen voro afsedda att tillhöra det

kemisk-tekniska laboratoriet; ett mindre rum i laboratoriet för allmän kemi

har upplåtits till samlingar i teknisk hygien. Ett af rummen för de mineralogiska

samlingarna har äfven användts för föreläsningar.

»Denna byggnad, som uppfördes efter omsorgsfullt utarbetade och

genomtänkta planer, torde visserligen vara mindre dyrbar än motsvarande

institutioner vid flera utländska högskolor, men har dock visat sig särdeles

ändamålsenlig och torde kunna sägas uppfylla rimliga anspråk, både

med afseende på inredning och utrymme, för de ändamål, för hvilka den

ursprungligen var afsedd.

»Kommittén har med hänsyn härtill ansett det önskligt, att äfven den

nya byggnaden i tillämpliga delar anordnas efter mönster af den nuvarande.

»De lokaler, som skola inrymmas i den föreslagna nybyggnaden, hafva

samtliga sin motsvarighet i den nuvarande byggnaden, med undantag åt

ett laboratorium för första årsafdelningen samt ett elektrokemiskt laboratorium,

hvilka äro nya. De mineralogisk-geologiska samlingarna, hvilka

för närvarande hafva sin plats i den kemiska fackskolans byggnad, hafva

tänkts förflyttade till byggnaden för bergsvetenskap. (Se betänkandet sid. 234.)

»Första af delning ens laboratorium. För första årsafdelningen har man

tänkt sig laborationsöfningarna ordnade sålunda, att eleverna fördelas i

6 grupper, hvardera med omkring 50 studerande, hvarigenom endast ett

laboratorium med 50 arbetsplatser blefve tillräckligt. Hvarje elev skulle

nämligen här i medeltal arbeta endast 1 gång i veckan, och man skulle

på så sätt kunna bereda det stora antalet elever tillfälle till öfningar i ett

laboratorium af relativt inskränkt omfång.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

* Förbrukade utensilier af glas, porslin o. s. v. böra af eleverna ersättas,

såsom vanligt, och torde det vara af särskild vikt att å första afdelningens

laboratorium bibehålla denna princip, då dess elever äro minst

öfvade och en ersättningsfri upplåtelse af utensilier här säkert skulle vålla

betydande utgifter. Att åt hvar och en af de 300 eleverna upplåta ett

eget skåp till förvarande af utensilier skulle emellertid medföra ett betydligt

ökadt utrymme enkom för detta behof, och har man därför tänkt sig,

att 2 elever tillsammans skulle kunna disponera ett förvaringsskåp.

1 Laboratoriet är föreslaget att bestå af en större och eu mindre sal

med tillhörande syntesrum m. m. Inredning och utrustning äro beräknade

med hänsyn till beskaffenheten af de öfningar, som å laboratoriet

skola utföras.

1 Andra af delningens laboratorium. (Laboratorium för kvalitativ analys

och organisk kemi.)

ȁ detta laboratorium, hvilket har sin motsvarighet i den nuvarande

kyg&naden> skulle bergsskoleeleverna och kemiska fackskolans elever genomgå

öfningar i kvalitativ och kvantitativ analys och, beträffande I{2, äfven

i organisk kemi, under loppet af ett år. Då hvarje studerande här skulle

komma att arbeta under ett ansenligt antal veckotimmar och äfven under

annan arbetstid än den på timplanen upptagna, så måste å detta laboratorium,

i likhet med hvad hittills varit fallet vid högskolan och val äfven

öfverallt annorstädes, hvarje elev disponera en egen arbetsplats. Härför

erfordras med hänsyn till möjliga specialelever omkring 601 arbetsplatser.

Det nuvarande laboratoriet för samma ändamål (''allmänt kemiska laboratoriet’)

har 40 arbetsplatser, och det nya laboratoriet är planlagdt i

enlighet med detta, men med cirka iy2 gång så stort utrymme, motsvarande

ökningen i elevantal. Härtill komma ett par rum för specialarbeten,

något som äfven på denna institution torde böra förutses.

1 Kemisk-tekniskt laboratorium. Detta laboratorium, hvilket har sin

motsvarighet i den nuvarande byggnaden, är afsedt för öfningar i kvantitativ

analys, öfningar och specialarbeten i kemisk teknologi in. m. med

plats för 25 elever i K3 jämte ytterligare 8 å 10 elever i AT4.

^Elektrokemisk laboratorium. En väsentlig nyhet i det föreliggande

förslaget är inrättandet af ett fullständigt tidsenligt elektrokemiskt laboratorium.

Vid den tidpunkt då den nuvarande kemiska byggnaden uppfördes

hade den elektrokemiska industrien ännu icke vunnit någon större

betydelse, åtminstone icke lör vårt land. Början härtill inträffade nämligen

ungefär samtidigt som medlen till denna byggnad af Riksdagen beviljades,

år 1895. Något elektrokemiskt laboratorium har därför vid uppgörandet

af planerna icke förutsetts. Emellertid blef det redan vid inflyt
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

tandet i den nya byggnaden år 1898 nödvändigt att däri inrätta ett provisoriskt

elektrokemiskt laboratorium, och inreddes för detta ändamål tvenne

till kemisk-tekniska laboratoriet hörande ruin, i hvilka det elektrokemiska

laboratoriet alltsedan dess varit inrymdt.

»I dessa rum hafva öfningar för kemister och bergselever, fördelade i

Grupper, nödtorftligen kunnat äga rum. Dessutom hafva, i den män förhållandena

medgifvit, tekniska och vetenskapliga undersökningar på elektrokemiens

område af olika personer utförts, men å andra sidan hafva

talrika framställningar från tillfälliga och andra elever om tillfälle till

»■rundligare utbildning genom öfningar i detta fack eller till specialundersökningar

måst afslås med hänsyn till laboratoriets ringa utrymme och

klena utrustning.

»Nödvändigheten af att ett tillfredsställande elektrokemiskt laboratoriu

m inrättas vid tekniska högskolan framgar äfven af en jämförelse med

förhållandena i andra länder. I Tyskland hafva elektrokemiska laboratorier

med god utrustning inrättats vid samtliga 10 tekniska högskolor, och i

Schweiz är sedan cirka 10 år tillbaka ett väl utrustadt elektrokemiskt

laboratorium upprättadt vid Zurichs polytekniska skola.

»Det har icke heller fattats försök att tidigare söka åstadkomma ett

tidsenligt elektrokemiskt laboratorium vid högskolan, ehuru dessa försök

hittills icke ledt till något resultat, hufvudsakligen på grund af de under

tiden mellankomna planerna på en mera genomgripande utvidgning af

anstalten. Sedan redan vid nordiska teknikermötet i Stockholm år 1897

•en resolution antogs, hvari inrättandet af särskilda laboratorier för elektrokemi

vid de tekniska läroanstalterna kraftigt förordas, så hafva sedermera

vederbörande lärare vid högskolan fyrfaldiga gånger påyrkat inrättandet

af ett sådant laboratorium. I detta sammanhang må äfven nämnas, att

såväl i 1901 års statsverksproposition som i statsutskottets utlåtande till

1901 års Riksdag rörande inrättandet af ett lektorat i elektrokemi vid

tekniska högskolan framhålles, att provisoriska åtgärder vidtagits för inrättandet

af ett elektrokemiskt laboratorium vid högskolan, och torde väl

detta få uppfattas som en erinran därom, att först genom inrättandet af

ett sådant laboratorium den nya lärarbefattningen kunde göras verkligt

fruktbringande.

»I de obligatoriska öfningarna å laboratoriet skulle cirka 60 elever

deltaga, fördelade i tre grupper å 20 elever. Härför behöfvas 4 rum med

o arbetsplatser i hvarje. Vidare föreslås rum för tekniska arbeten samt

några ytterligare laboratorierum för att kunna mottaga intill 10 elever ur

Iv4 och specialelever, som önska ägna sig särskildt åt elektrokemi. För

•öfrifft skulle laboratoriet innehålla rum för motståndsmätningar, biblioteks
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

rum och vågrum, ackumulatorrum, arbetsrum för professorn, assistentrum,

verkstads- och förrådsrum.

»Beträffande inredningen torde böra erinras om den viktiga roll, som

den elektriska ugnen numera spelar inom industrien, och som gör det nödvändigt

att möjlighet till arbete därmed förefinnes i ett elektrokemiskt

laboratorium. Härför har upptagits en motorgenerator på 24 kilowatt,

afsedd för såväl likström som växelström. Ett mindre effektbelopp bör

ej gärna förutsättas, då äfven de minsta elektriska försöksugnar kräfva en

ström af 100 amp. vid cirka 100 volts spänning, eller cirka 10 kilowatt.

Till jämförelse må meddelas att å elektrokemiska laboratoriet i Zurich

finnes en särskild växelströms- och en särskild likströmsgenerator om resp.

30 och 24 kilowatt.

»Laboratorium för jäsningstéknik. Då det nuvarande laboratoriet visat

sig. vara tillräckligt för sitt ändamål, har i den nya planen förutsatts ett

dylikt af ungefär samma storlek som det nuvarande.

»Hörsalar och tentamensrum. För föreläsningar i elementarkemi m. m. för

första af delningen kräfves en hörsal för 250 elever samt ett preparationsrum.

För föreläsningarna i allmän och oorganisk kemi och elektrokemi

för kemister och bergselever samt i analytisk kemi, organisk kemi och

kemisk teknologi för K erfordras därjämte en hörsal för 60 elever jämte

tillhörande preparationsrum, det sistnämnda af samma storlek som det nuvarande.

. Dessutom är i förslaget upptaget ett särskildt tentamensrum,

hvilket icke finnes i den nuvarande kemiska byggnaden, men hvaraf behofvet

ofta gjort sig synnerligen kännbart. Detta rum kan äfven användas

för föreläsningar i frivilliga specialämnen.

»Kemisk-tekniska samlingar. Då det nuvarande rummet redan är tämligen

fylldt, och en ökning af dessa samlingar alltjämt är att förutse,

under det att de nuvarande samlingarna på grund af sitt historiska intresse

gifvetvis böra bevaras, så har det "för de kemisk-tekniska samlingarnas

inrymmande föreslagna rummet antagits dubbelt så stort som det nuvarande.

»VaMmästarbostäder, källare m. m. I byggnaden böra finnas lägenheter

för laboratorier" änarna, portvaktsrum samt nödigt källarutrymme för framtida

behof.»

Då kommitténs förslag angående ny byggnad för bergsvetenskap afserByggnad

inrättandet af åtskilliga, i jämförelse med nuvarande förhållanden väsent- berftlp''8

ligen nya laboratorier för vissa grenar af denna vetenskap, torde jag äfven

i detta fall böra lämna en utförligare redogörelse för kommitténs motivering.

Kommittén yttrar, betänkandet sid. 230—235, följande:

Bihang till Rihsd. prof. 1911 1 Sami. 1 Afd. 79 Raft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Enligt kommitténs förslag skall den nya byggnaden inrymma ett

betydligt ökadt elevantal. Denna ökning hcärrör icke blott af det större

elevantal, som öfver hufvud blifvit lagdt till grund för kommitténs förslag,

utan äfven af den föreslagna förändringen i studieplanen och i undervisningens

anordning. Under det nämligen för närvarande endast elever inom

bergsskolans sista årskurs åtnjuta undervisning i dess lokaler, afser

kommitténs förslag, att den speciella fackundervisningen skall börja redan

i tredje årskursen, hvadan undervisningen inom byggnaden samtidigt kommer

att meddelas åt två olika årskurser. Härigenom betingas ett ökadt

antal såväl hör- och ritsalar som laboratorie- och öfningsrum. Hvad särskild!

angår undervisningen i kvantitativ analys och bergskemi, bör denna

på grund af sitt samband med öfriga ämnen meddelas inom byggnaden

redan åt eleverna inom andra årskursen.

»Därjämte har det ansetts nödvändigt, att en väsentlig del af den

mineralogisk-geologiska institutionen med dess samlingar och öfningsrum

förflyttas från dess nuvarande lokaler i den kemiska fackskolans byggnad

till den nya bergsskolebyggnaden. Undervisningen i mineralogi och geologi

vid tekniska högskolan har, förutom sin hufvuduppgift att vara en förskola

för grufvetenskapen, äfven den andra uppgiften att meddela grunderna af

mineralogien och geologien åt åtskilliga andra fackskolor och därjämte

speciellt tillgodose väg- och vattenbyggnadselevernas behof af mincralogiskgeologiskt

vetande. Därför böra till bergsskolans nya lokaler förläggas de

delar af den mineralogiska undervisningen, som sammanhänga med de

blifvande bergselevernas hufvudämne, medan undervisningen i allmän och

kvartär geologi förlägges till högskolans hufvudbyggnad. Vid bergselevernas

specialstudier, vid anrikningsöfningar, malmgeologiska arbeten, metallurgiska

och grufvetenskapliga studier, är dessutom obehindrad tillgång till de

mineralogiska samlingarna behöflig. En följd åt den mineralogisk-geologiska

institutionens förflyttning blifver äfven, att den kurs i mineralogi, som

läses af den kemiska fackskolans andra årskurs, hädanefter skulle komma

att äga rum i bergsskolans lokal.

»Oansedt den på det ökade elevantalet beroende utvidgningen måste

emellertid bergsskolans lokaler och hela utrustning i öfrigt anläggas efter

en helt annan måttstock än den nuvarande, hvilken på intet sätt står i

samklang med industriens behof och med de fordringar, som numera

obetingadt måste ställas på landets högsta bergsvetenskapliga undervisningsanstalt.

I den nuvarande lokalen saknas möjlighet att utföra vare sig

metallurgiska smältförsök och andra metallurgiska ötningar eller anrikningsförsök,

ej heller tinnes tillfälle till praktiska studier af de vid bergshandteringen

använda maskiner, hvarjämte utrymmet för alla samlingar

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

är så knappt, att dessa måst inskränkas till det minsta möjliga, i följd

hvaraf bl. a. upprepade tillfällen att förvärfva värdefull undervisningsmateriell

måst lämnas obegagnade.* Dessa nu antydda olägenheter och

brister måste undanröjas. På det bergsskolan, som i äldre tider kunnat

tjäna såsom mönster för utlandet, må kunna fylla sin maktpåliggande

uppgift, är bland annat nödvändigt, att densamma äfven hvad angår

undervisningslokaler och undervisningsmateriell icke står tillbaka för utlandets

därmed jämförbara anstalter. Bergshan dteringen är särskildt för

vårt land af den genomgripande betydelse, att intet bör försummas af

hvad som rimligtvis kan göras för dess utveckling och höjande. Härvidlag

är en i enlighet med vetenskapens och praktikens fordringar utrustad

undervisningsanstalt af största betydelse. Det är med beaktande af dessa

synpunkter kommittén nu går att angifva, huru den föreslagna nybyggnaden

bör anordnas.

»Lokalerna för den metallurgiska undervisningen äro afsedda för tredje

årskursens 30 elever, för de 15 eleverna i fjärde årskursen af underafdelningen

H, för de 10 eleverna i Mh äfvensom för specialelever och personer,

som önska utföra själfständiga arbeten inom metallurgien. Enär

de metallurgiska föreläsningarna böra åtföljas och illustreras af smältningsförsök

i med koks, gas eller elektricitet upphettade ugnar, af förbränningsförsök

med olika bränslen, eldhärdighetsförsök med olika ugnsmaterial,

försök rörande olika slaggsammansättningars smältvärmebehof, försök rörande

härdningsförhållanden, smidbarhet m. m., så är ett för dylika

öfningar afsedt laboratorium ett behof, som nödvändigt måste fyllas,

därest eleverna skola draga största möjliga nytta af den muntliga undervisningen.

»Ett väl utrustadt metallurgiskt laboratorium är emellertid ej endast

för eleverna, utan äfven för lärarna och därigenom omedelbart för utvecklingen

af vårt lands industri och särskildt för dess järnhandtering af betydelse.

Ty genom laboratorieförsök blifva lärarna ''iståndsätta att pröfva

värdet af nya rön och att själfva bidraga till utredningen af viktigare

frågor på detta område.

»Det jämförelsevis rikliga utrymme, som i den nya byggnaden anslagits

till de metallurgiska laboratorielokalerna, betingas åf den stora plats, som

de däri uppställda ugnarna, kapellen in. m. komma att intaga. I dessa

lokaler skola äfven de elektriska ugnarna uppställas, hvilka icke få saknas

* Exempelvis må nämnas, att efter utställningen i Stockholm år 1897 var bergsskolan

i tillfälle att erhålla större delen af den där exponerade värdefulla grufvetenskapliga

samlingen, men måste afstå härifrån på grund af bristande utrymme.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124,

inom bergsskolan, enär elektrometallurgien är ett af de viktigaste ämnen

för Sveriges bergsingenjörer.

»Jämte metallurgiska laboratorier är äfven en rymlig och väl belägen

lokal för metallurgiska samlingar behöflig. För närvarande är en stor del

af de metallurgiska samlingarna förvarad i lådor och lärår, där de för

eleverna äro af ringa nytta. Genom inrättandet af ett rymligt metallurgiskt

museum kunna dessa samlingar blifva till omedelbart gagn vid

studierna.

»Slutligen bör tillräckligt utrymme beredas för den metallografiska

undervisningen. Metallografien, som sysselsätter sig med undersökningar

rörande järns, ståls och andra metallers och legeringars mikroskopiska

struktur och sammansättning, är för den svenska bergsvetenskapliga undervisningen

ett nytt läroämne*, enär densamma infördes i bergsskolans

läroplaner först våren 1908, men metallografien har redan visat sig vara

af en betydelse, som såväl vid de utländska bergsskolorna som härstädes

betingar dess obestridliga plats inom den metallurgiska undervisningen.

»Med hänsyn till hvad som nu anförts föreslås för den metallurgiska

undervisningen:

ett rum för större ugnar, rum för mindre ugnar, rum för metallografi,

härtill hörande ets- och sliprum, mörkrum, tvenne arbetsrum, jämte

tillhörande laboratorier och vågrum, dels för professorn och assistenten i

metallurgi, dels för extra läraren i metallografi, ett rum för metallurgiska

samlingar, en smedja samt förrådsrum.

»Lokalerna för den bergskemiska undervisningen äro afsedda för den

bergsvetenskapliga fackskolans 30 elever i andra årskursen, för samma

fackskolas 30 elever i tredje årskursen, för de till samma fackskola hörande

elever, hvilka i fjärde årskursen behöfva utföra bergskemiska analyser

i samband med sina metallurgiska eller anrikningsstudier, för specialelever

samt för dem, som vid högskolan önska utföra själfständiga bergskemiska

utredningar. De båda för andra och tredje årskurserna behöfliga

laboratorierna, i hvilka skola göras undersökningar rörande den kemiska

sammansättningen hos malmer, metaller och andra hyttprodukter m. m.,

äro med hänsyn till specialeleverna föreslagna för 40 samtidiga laboranter.

De behöfliga lokalerna äro följande:

ett laboratorium för andra årskursen, ett laboratorium för tredje årskursen,

ett laboratorium för fjärde årskursen och för själfständiga arbeten,

två vågrum, två assistentrum, två stinkrum, expeditionsrum och labora
-

* Äfven vid de utländska högskolorna är metallografien af tämligen ungt datum. I

Aachen infördes den såsom läroämne först höstterminen 1904.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124,

torium för professorn i bergskemi, rum för elektroniska bergskemiska

analyser, rum för gasanalytiska arbeten, ett rum för sådana bergskemiska

arbeten, vid hvilka smältning i smärre, därtill afsedda ugnar förekommer,

rum för förvaring af syror och vissa andra kemiska reagenser, förrådsrum

och uppackningsrum.

»Lokalerna för den grufvetenskapliga undervisningen äro afsedda för

den bergsvetenskapliga fackskolans 30 elever i tredje årskursen, för de 15

eleverna i samma fackskolas underafdelning G i fjärde årskursen, för de

10 eleverna i Mb samt för specialelever och för dem, som vid högskolan

•önska utföra teknisk-vetenskapliga undersökningar inom hithörande område.

»Af särskild vikt äro här de lokaler, som ägnas åt anrikningsförsök

äfvensom åt samlingar, belysande frågor rörande anrikningstekniken,

modeller, ritningar och produkter från anrikningsverk m. m. Malmanrikningen

eller sättet att af fattiga eller oartförande, alltså mindervärdiga,

malmer på mekanisk väg framställa rika och rena, för de metallurgiska

processerna lämpliga produkter har särskilt under det senaste decenniet

kommit till mycket stor användning inom Sverige och blifvit af största

betydelse för den svenska järnhandteringen. Det är därför nödvändigt,

att vid omorganisation af bergsundervisningen möjlighet beredes att vid

högskolan meddela en fullt tidsenlig undervisning i denna gren af tekniken.

Härtill är erforderligt bland annat att de studerande äga tillfälle,

att i samband med den teoretiska undervisningen göra sig förtrogna med

verkningssättet hos de olika hufvudtyperna af anrikningsmaskiner samt

med dessas konstruktion och handterande, äfvensom att de kunna vid

högskolan utföra experimentella undersökningar rörande olika malmers

lämplighet för anrikning samt beträffande bästa sättet för anrikningens

utförande o. s. v. I likhet med hvad fallet är vid de flesta utländska

bergsakademier är därför en afdelning för malmanrikning anordnad i den

föreslagna nybyggnaden, och böra i de härför afsedda lokalerna inrymmas

de viktigaste typerna af anrikningsmaskiner.

»Vidare bör ett rum inrättas för tredje årskursens öfningar i magnetometri

eller metoder att genom magnetiska mätningar upptäcka och undersöka

malmfyndigheter.

»För fjärde årskursen af af delningen G äfvensom för utförandet af själfständiga

undersökningar, i syfte att föra den för vårt land synnerligen

viktiga magnetometrien framåt, erfordras därjämte en särskild lokal, i

hvilken icke något material får ingå, som kan inverka på magnetnålen,

alltså hvarken järnbalkar eller rörledningar af järn eller dylikt. Denna

lokal måste därför inrymmas i en särskild, på magnetiskt möjligast neutralt

område uppförd paviljong utom bergsskolans byggnad.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»De erforderliga lokalerna är o:

ett ram för större anrikningsförsök, preparationsrum till föregående,

krossrum, förråds- och uppackningsruin, ruin för förberedande anrikningsförsök

med smärre modellapparater o. d., rum för samlingar hörande till

anrikningstekniken, rum för tredje årskursens magnetometriska öfningar,

en sal för till grufvetenskapen hörande samlingar samt för den bergsvetenskapliga

fackskolans samtliga elevers öfningar i grufmätning.

»Därjämte erfordras:

ett rum för professorn i grufvetenskap, ett assistentrum och instrumentrum

och ett rum för själfständiga arbeten.

»För undervisningen i bergsmekanik föreslås inom bergsskolans oyggnad

ett större rum, afsedt såväl för öfningar som för hithörande samlingar.

»Lokalerna för undervisningen i mineralogi och geologi äro afsedda för

den kemiska fackskolans 25 elever i andra årskursen, för den bergsvetenskapliga

fackskolans 30 elever i andra årskursen, för 15 elever i tredje och

15 i fjärde årskursen af underafdelningen G samt för specialelever och dem

som önska bedrifva själfständiga studier inom malmgeologien o. s. v. För

närvarande disponeras i den kemiska fackskolans byggnad följande lokaler:

ett mineralkabinett, ett mineralogiskt öfningsrum, ett rum för petrografi,

ett uppacknings- och blåsrörsrum samt ett lärarrum. Samtliga dessa rum

hafva sin motsvarighet i den nya byggnaden, fastän några på grund af

det större elevantalet blifvit dels uppdelade i flera rum, dels erhållit ökadt

utrymme. Särskildt gäller detta senare om rummet för petrografi, hvilket

har en mera än dubbelt så stor golfyta som det nuvarande. Anledningen

härtill är, att det petrografiska rummet redan under närvarande förhållanden

visat sig alldeles otillräckligt, hvadan plats för åskådningsmateriell

saknats, och de angränsande rummen måst tagas i anspråk för tredje afdelningens

öfningar i petrografisk mikroskopi. Då emellertid ifrågavarande

undervisning är särdeles viktig för de blifvande bergsingenjörerna, bör

utrymmet för densamma tagas någorlunda rikligt, isynnerhet som i lokalen

äfven skall inrymmas samlingar och demonstrationsobjekt, hvilka behöfvas

vid föreläsningarna. Därjämte är afsikten att i rummet uppställa montrer,

innehållande en typsamiing af vårt lands bergarter, isynnerhet de malmförande

trakternas.

»Den väsentligaste tillökningen i dessa lokaler utgöres emellertid af en

större museisal för de malmgeologiska samlingarna. Det är ett bland fackmän

allmänt erkändt behof, som genom ett sådant museum skulle fyllas,

och alltsedan den geologiska afdelningens tillkomst har material till

denna samling småningom förvärfvats. Af brist på utrymme har detta

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

material emellertid ej kunnat uppställas utan ''ligger för närvarande till

största delen magasineradt i mineralskåpen.

»De för den mineralogisk-geologiska undervisningen erforderliga rummen

skulle således blifva:

rum för mineralogiska samlingar, rum för mineralogiska öfningar,

rum för petrografiska öfningar, slip- och uppackningsrum, blåsrörsrum,

instrumentrum, samtidigt rum för själfständiga arbeten af utgående elever

eller andra bergsvetenskapligt intresserade personer, arbetsrum för professorn,

rum dels för assistenten, dels för skåp med mineral- och bergartspreparat,

dels såsom ritsal för utförande af föreläsningsplanscher och kartor,

rum för malmgeologiska samlingar.

»Hvad slutligen angår de gemensamma hör- och ritsalarna, så gäller

för dem ett liknande förhållande som för laboratorierna, nämligen att den

samtidiga undervisningen för tredje och fjärde årskursen nödvändiggör

dubbla sådana lokaler.»

Angående kommitténs förslag rörande öfriga nybyggnader, nämligen

för centraluppvärmning, geodetiskt observatorium, magnetometri, bostad

åt intendenten och elektriska belysnings- och kraftledningar, hänvisar jag

till hvad kommittén i dessa afseenden, betänkandet sid. 237—239, anfört

och torde jag nu endast behöfva redogöra för kommitténs motivering i

afseende å den för geodetiskt observatorium afsedda byggnaden.

Kommittén yttrar i afseende härå:

»För den geodetiska undervisningen föreslås uppförandet af ett hittills

vid högskolan saknadt, mindre observatorium, för anställande af

astronomiska, isynnerhet astronomisk-geodetiska, observationer. Ett sådant

observatorium skall otvifvelaktigt blifva af stor nytta för de studerande,

icke blott därigenom att de sättas i tillfälle inlära vissa slag af iakttagelser,

utan äfven därigenom att deras observationsförmåga i hög grad uppöfvas,

deras sinne för precisionsarbeten utvecklas, deras omdöme skärpes

och deras intresse för hithörande studier stegras. På flera ställen i utlandet

hafva för de tekniska högskolornas geodetiska undervisning inrättats sådana

mindre observatorier, och man har allestädes uttalat sin tillfredsställelse

med desamma, särskild! ur de synpunkter, som nu anförts.

»Det här föreslagna observatoriet, som antages ligga på högskoleområdets

högsta punkt, 45 meter öfver slusströskeln, skall innehålla ett meridianrum

och ett torn med vridbart tak, båda försedda med luckor att öppna i väggar

och tak. Undre delen af byggnaden göres af betong, den öfre af trä.

»Observatoriets utrustning består af ett universalinstrument för tornrummet

(finnes redan i högskolans samling), ett passageinstrument för

Geodetiskt

observato
rium.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr -124.

meridianrummet, ett pendelur i förbindelse med en elektrisk registreringsapparat,

anordningar för åstadkommande af en lämplig meridianmir med

elektrisk signal, jämte några smärre tillhörande apparater.»

Det återstår nu att redogöra för kommitténs förslag i afseende å

kostnaderna för hela byggnadsarbetet järnte byggnadernas utrustning.

Detalj kostnaderna för ifrågavarande ändamål äro angifna i några till

betänkandet fogade bilagor. En af kommittén gjord sammanställning af

ifrågavarande kostnader lyder sålunda:

Byggnads
kostnader.

Byggnad

Byggnads-

arbetet

Gas,

vatten,

uppvärm- ning m. m.

Inven- tarier, in- redning

m. m.

Apparater

och

maskiner

m. in.

Summa

Huf vild byggnaden....................................

3,502,200

219,000

280,500

—

4,001,700

Byggnad för fysik och elektroteknik .........

742,680

66,500

64,400

107,345

980,925

Maskinlaboratorium.................................

624,360

48,500

31,600

430,715

1,135,175

Byggnad för kemi....................................

641,884

72,000

149,000

46,701

909,685

Byggnad för bergsvetenskap .....................

726,810

72,000

118,000

88,137

1,004,947

Byggnad för centraluppvärmning...............

65,360

1,000

—

90,000

146,360

Observatorium .......................................

2,300

—

—

6,000

8,300

Paviljong för magnetometri ....................

7,660

—

—

—

7,560

Intendentboställe ....................................

24,000

1,500

—

—

25,500

Summa kronor

6,327,164

480,500

643,500

768,898

8,220,052

Härtill komma följande poster:

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning........................................ 114,500

Yttre ledningar............................................................................................ 55,000

Vidare erfordras för byggnadsområdets planering, för terrasseringsarbeten,

kulvertar, vägars och planers ordnande m. in.

ett belopp af .........................................................................n............ 385,000

samt slutligen

för ritningar, arbetsledning, kontrollantarfvoden samt administrationskostnader,

cirka 8 °/o af kostnaderna för bj^ggnads-,

planerings- och terrasseringsarbetena.......................... 537,846

således, sammanlagdt, hela kostnaden.................................... kronor 9,312,398

Dragés från nämnda summa det belopp, som enligt af kommittén

tillkallade sakkunnigas utlåtande motsvarar försäljningsvärdet af högskolans

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

nuvarande tomter, nämligen 1,940,000 kronor, så skulle skillnaden, 7,372,398

kronor, utgöra statsverkets direkta utgifter för de af kommittén föreslagna

nybyggnaderna jämte deras fullständiga inredning och utrustning.

Sedan kommittén angifvit den slutsiffra, som erfordras för förverkligandet

af kommitténs förslag, ingår kommittén på en intressant jämförelse

mellan de sålunda beräknade byggnadskostnaderna och motsvarande

utgifter för en del utländska högskolor. Kommittén anför härom följande.

»De nu angifna totalkostnaderna af mer än 9 millioner för samtliga Jämförelse

byggnader jämte utrustning af laboratorier m. m. förefalla onekligen raed lltkndet

mycket betydande, och i förhållande till hela det sammanlagda belopp

af omkring 1,200,000 kronor, som under de senaste 50 åren utgifvits

för högskolans nuvarande tomter, byggnader, laboratorieutrustning o. s. v.

är denna kostnadssumma vida högre än den af kommittén beräknade erforderliga

höjningen af statens årliga anslag från 228,500 till 497,400 kronor.

»Vid jämförelse med hvad som i andra kulturländer under de senaste

årtiondena offrats för motsvarande ändamål torde man dock äfven med

afseende å nybyggnadskostnaderna finna, att det beräknade beloppet icke

motsvarar högre fordringar än som till och med i fråga om länder med

mindre resurser än vårt land redan blifvit tillgodosedda, En dylik jämförelse

är visserligen svår att med noggrannhet genomföra, emedan det

beträffande de utländska högskolorna under senare tider ofta handlar om

utvidgningar och tillbyggnader till redan befintliga läroverk och endast

mera sällan, såsom enligt kommitténs förslag, om upprättande af en ny

fullständig högskola. De siffror, som kommittén här nedan anför rörande

utländska förhållanden, torde dock vara tillräckliga för att styrka befogenheten

af de nu framställda anspråken på landets offervillighet.

»Sålunda blef redan för 50 år sedan, ungefär samtidigt med att vårt

eget land beviljade de efter våra dåvarande förhållanden betydande anslagen

af sammanlagdt öfver 600,000 kronor till upprättandet af det

teknologiska institutet, till högskolan i Ziirich det tredubbla beloppet

1,910,000 kronor anslaget, och under den följande tiden hafva, såsom af

nedan anförda siffror framgår, förutom andra utvidgningar, därjämte högst

betydande summor offrats för de efterhand skapade nya laboratorierna vid

denna högskola. Endast under de senaste 10 å 15 åren har Sachsen

utgifvit omkring 5 1/2 millioner och Hessen—Darmstadt likaledes omkring

5 V2 millioner kronor till sina respektive högskolor. Danmark, där den

högre tekniska undervisningen delvis hör till universitetet och där ingen

afdelning för bergsvetenskap finnes, har under de båda senaste decennierna

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Raft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

utgifvit omkring 2 millioner kronor företrädesvis för maskinbyggnads- och

den elektrotekniska fackskolan o. s. v.

* Af ''särskild! intresse är jämförelsen med den för några få år sedan

inrättade tekniska högskolan i Danzig, den tionde i ordningen af Tysklands

högskolor. Hela byggnadsarbetet, oberäknad! utrustningen af laboratorierna

m. m., uppgick för denna högskola till 5,600,000 tyska mark

eller i svenskt mynt rundt 5 millioner kronor, medan motsvarande kostnad

för den nya tekniska högskolan enligt ofvan meddelade sammanställning,

med frånräknande af 1,412,000 kronor till utrustning och inredning,

skulle uppgå till rundt 7,900,000 kronor. Då emellertid vid

högskolan i Danzig afdelningen för bergsvetenskap saknas, måste för

jämförelsens skull först och främst kostnaden för bergsskolebyggnaden

kronor 799,000 och därjämte minst en tredjedel af kostnaden för kemibyggnaden

eller omkring 271,000 kronor frånräknas, hvarefter en summa

af 6,830,000 kronor återstår. Frånräknas ytterligare den å afdelningen för

bergsvetenskap belöpande andelen i kostnaderna för hufvudbyggnaden

och i anläggningskostnaderna m. m., hvilken andel kan uppskattas till

mer än 300,000 kronor, så skulle den summa, som bör jämföras med

kostnaden 5 millioner för Danzigerläroverket, blifva omkring 61/2 millioner

kronor. Härvid bör då märkas, att högskolan i Danzig räknar allenast

omkring 600 elever, under det att den nya tekniska högskolan beräknats

för omkring 1,000 elever, bergseleverna icke medräknade. Hufvudbyggnaden

i Danzig kostade 2,400,000 kronor, medan hufvudbyggnaden

för tekniska högskolan beräknats till rundt 3,500,000 kronor, i förra

fallet efter 20 och i det senare efter 26 kronor per kubikmeter, o. s. v.

Med hänsyn till elevantalets storlek och den, trots enklare arkitektur,

betydligt dyrare beräkningsgrunden för byggnadskostnaden torde således

den af kommittén föreslagna hufvudbyggnaden, relativt taget, icke vara

särskild! dyrbar.

»Beträffande åter t. ex. Dresdener-högskolan, som äfvenledes saknar

bergsvetenskaplig afdelning, men i öfrigt är ungefär af samma storlek

som den af kommittén föreslagna nya tekniska högskolan, har densamma

hittills kostat öfver 8 millioner kronor, men kommer att inom kort än

vidare utvidgas o. s. v.

»Hvad särskildt angår de föreslagna laboratorierna, så äro enligt

kommitténs förslag de båda laboratorierna för fysik och elektroteknik

sammanförda i en enda byggnad, men då detta annorstädes vanligen

icke är fallet, måste för jämförelsens skull i dessa fall kostnaden för

hvardera institutionen beräknas för sig. Enär nu enligt arkitektens beräkning

en yta af rundt 1,200 kv.-meter är anslagen för den fysiska

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 124.

och en yta af 2,700 kv.-meter för den elektrotekniska institutionen, så

kan man med tillräcklig noggrannhet antaga, att ungefär 70 % af totalkostnaden

981,000 kronor, således rundt 687,000 kronor belöper å den

senare institutionen.

»Redan för 20 år sedan erhöll högskolan i Ztirich sitt fysikalisktelektrotekniska

institut för en kostnad af omkring 860,000 kronor för

byggnaden och 355,000 kronor för utrustning och inredning. För den

motsvarande svenska byggnaden äro — 20 år senare — 743,000 kronor

beräknade för hela byggnadsarbetet och 238,000 kronor för utrustning

och inredning.

»För några högskolor med särskildt elektrotekniskt institut ställer sig

jämförelsen med afseende å kostnaderna på följande sätt:

Stockholm................................... kr. 687,000

Darmstadt (1903).................... » 755,000

Dresden (1905) ....... » 632,000 (dessutom eget elektricitetsverk)

Karlsruhe (1899) ..................... » 493,000 ( » » » )

Köpenhamn (1906) .................. » 400,000 o. s. v.

»I fråga om maskinlaboratoriet må följande kostnadssiffror meddelas.

Stockholm................................. kr. 1,135,000

Ztirich (1899) ........................ » 945,000

Darmstadt (1905).................. » 1,200,000 (osäkert belopp)

Dresden (1905) ..................... » 1,720,000

Berlin (1905) ...................... » 1,426,000

»Rörande en del andra högskolor är en jämförelse knappast möjlig,

enär antingen en uppdelning skett i flera mindre speciallaboratorier eller

ock byggnaderna ännu blott delvis äro färdiga och således utvidgningsarbetet

fortfarande pågår.

»Äfven beträffande byggnaden för kemi är i fråga om vissa högskolor

en jämförelse svår att genomföra, enär i en del fall de olika

grenarna af kemien ej alla äro representerade och i andra fall fördelade

på olika institutioner. Följande exempel på de hittills nedlagda kostnaderna,

jämförda med kommitténs förslag, må dock anföras:

Stockholm ........................... kr. 910,000

Berlin (1902) ..................... » 1,250,000

Ztirich (1886) ............... » 1,510,000

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 124.

Aachen (1879)..................... kr. 890,000 (dessutom byggn. för tekn. kemi)

Karlsruhe (1905) ............... » 1,000,000 (osäkert belopp)

Danzig (1905)..................... » 655,000

»För den bergsvetenskapliga fackskolans byggnad hafva några jämförelsesiffror

från Tyskland icke kunnat angifvas, enär af de tyska högskolorna

endast en af de minsta, den i Aachen (elevantal omkring 600),

har en dylik afdelning, och den därstädes påbörjade storartade bergsskolebyggnaden

ännu ej är färdig. I öfrigt bedrifvas som bekant de

bergsvetenskapliga studierna i Tyskland vid särskilda bergsakademier.

»Af den sålunda anställda jämförelsen framgår, att totalkostnaden

för hela den föreslagna byggnadskomplexen äfvensom kostnaden för hvar

och en af de särskilda laboratoriebyggnaderna icke är högre än hvad som

svarar mot de numera vanliga kostnaderna för en tidsenligt utrustad teknisk

högskola af ungefär den omfattning, som kommittén föreslagit, och

som i hufvudsak torde motsvara landets behof i förevarande afseende.

Vid bedömandet af kostnaderna torde äfven höra beaktas, att nuvarande

priser på materialier och arbetskraft äro betydligt högre än på den tiden,

då flertalet af de ofvan omnämnda utländska institutionerna uppfördes.»

De af kommittén beräknade kostnaderna för uppförande af en ny högskola

representera för våra förhållanden synnerligen betydande belopp, och

man frågar sig ovillkorligen, om det dock icke skulle vara tänkbart att nedbringa

kostnaderna genom att å den nuvarande tomten och någon plats

i närheten af densamma uppföra de utan tvifvel nödvändiga nybyggnaderna.

Kommittén, som ansett denna möjlighet utesluten, har emellertid

ägnat särskild uppmärksamhet åt tanken att för ändamålet förvärfva den

intill den nuvarande högskolan belägna observatorietomten. De sakkunniga

Magnell, Lallerstedt och Wijkander hafva äfven undersökt denna fråga och

därvid kommit till samma resultat som kommittén. Ur de sakkunnigas

förut omnämnda, den 12 september 1910 dagtecknade utlåtande tillåter

jag mig i detta sammanhang anföra följande brottstycke.

»Vi vilja nu tillse, huru kostnaderna skulle. ställa sig, om man skulle

utnyttja den nuvarande tomten så långt detta låter sig göra och om en

del af byggnaderna förläggas på annan plats. Då det torde vara själfklart,

att ju högre elevantal högskolan anordnas för, dess mindre skäl

finns att med en del af byggnaderna kvarblifva på den nuvarande tomten,

hafva vi vid denna utredning utgått från endast 200 årligen nytillträdande

elever, då detta elevantal torde vara det minsta, som kunde ifrågasättas

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 109

I? en„ nybyggnad, för högskolan. För detta elevantal erfordras, enligt hvad

förut återgifna tabeller (sid. 73) visa, lokaler med en total golfyta af 35 500

kvm., hvaraf hufvudbyggnaden upptager 17,200 och de öfriga byo-anaderna

18,300. Som förut blifvit nämndt, skulle man på den nuvarande

tomten kunna erhålla cirka 18,700 kvm. och då det skulle vara betydligt

billigare att ändra nu befintliga lokaler till rit- och hörsalar än till''laboratorier,

synes sålunda, att tomten, då kostnadssynpunkten endast t a-ms i

betraktande, bäst skulle utnyttjas genom ett bebyggande afsedt att motsvara

den erforderliga hufvudbyggnad, som just inrymmer sådana lokaler,

kör öfriga byggnader skulle plats skaffas på annat håll.

»Eu annan fördelning skulle dock kunna tänkas t. ex. att den nuvarande

byggnaden för kemi bibehålies och utökas till erforderlig storlek,

samt att i stället en del af de lokaler, som nu äro förlagda moln den

föreslagna hufvudbyggnaden, förlädes å annan plats. Men då enligt kommitténs

förslag kemibyggnaden är af ungefär samma byggnadstyp som

hufvudbyggnaden, d. v. s. i 4 våningar, erhålles vid kostnadsberäkningen

ör själ!va byggnaderna samma resultat vid en sådan placering, som om

hela hufvudbyggnaden tankes placerad å nuvarande tomten.

»Då sålunda hufvudbyggnaden skulle erfordra en golfarea af 17,200

kvin. och nuvarande lokaler endast upptaga cirka 8,500 kvm., skulle en tillfy&Snad

Pa nuvarande tomten, motsvarande 8,700 kvm., vara erforderlig.

Med normalt tillägg för murverk, samt räknadt med en medelhöjd på

våningarna från golf till golf af 4,5 in., motsvarar detta en byggnadsvolym

åt 4o,000 kubikmeter, hvilket efter samma grund för kostnaderna, som

kommittén använda nämligen 26 kronor per kubikmeter, ger en kostnadssumma

af 1,170,000 kronor. Dessutom tillkommer en kostnad för ändrin°''ar

och ombyggnad af nuvarande lokaler på omkring 300,000 kronor.

»Totala kostnaden för hufvudbyggnaden skulle således i detta fall belöpa

sig till 1,470,000 kronor, under det att en fullständig nybyggnad

skulle kunna uppföras på annan plats för 2,870,000 kronor (se ofvan)

d. v. s. 1,400,000 kronor mera. Då högskolans nuvarande tomt är värderad

till 1,940,000 kronor (se kommittéutlåtandet Bil. Lift. B), skulle det således

för statsverket ställa sig ekonomiskt ogynnsammare att göra tillbyggnad

på nuvarande tomten än att bygga helt nytt på annan plats under förutsättning

af, att icke någon nämnvärd kostnad för den nya tomten ifrågakommer,

hvilket är förhållandet, om byggnaderna förläggas till den plats

a norra Djurgården, som kommitterade föreslagit.

»An ogynnsammare skulle det naturligtvis ur ekonomisk synpunkt

ställa sig att inköpa tomt för ny- eller tillbyggnad i högskolans närhet, där

ungefär samma tomtpriser, som för den nuvarande tomten böra beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kttngl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

Det kan likväl hafva sitt intresse för det fullständiga bedömandet

af saken, att undersöka, hur stor tomt som skulle erfordras för de byggnader,

som icke kunna rymmas å nuvarande tomten. Om man fortfarande

granskar frågan under förutsättning af ett elevantal af 200 årligen nytillträdande,

ser man af tabellerna, att byggnaderna utan hufvudbyggnaden

erfordra en nyttig golfarea af 18,300 kvm. Den markyta, dessa skulle

erfordra, erhålles genom proportionering med den markyta, som fordras

för samma byggnader, då de såsom enligt kommitténs förslag åro beräknade

för 300 årligen ^tillträdande elever. Nyttiga golfarean är i detta

fall 19,480 kvm. och markytan oberäknadt gårdar 9,490 kvm. Mot en

golfarea af 18,800 kvm. svarar således en markyta af cirka 8,900 kvm.

Äfven om tomten skulle bebyggas så tätt, att endast af densamma

blefve gårdsutrymme d. v. s. ''i öfverensstämmelse med byggnadsstadgans

föreskrift rörande minsta gårdsutrymme för hörntomt, erfordrades sålunda

cirka 12,000 kvm. d. v. s. en tomt af nära samma storlek som högskolans

nuvarande. Med undantag af observatorietomten finnes icke någon så stor

i hufvudsak obebyggd tomt i högskolans närhet. Observatorietomten äges

af Stockholms stad, men är genom aftal af år 1746 en del af densamma

upplåten till begagnande af vetenskapsakademien för att därå uppföra ett

observatorium samt återstoden år 1799 likaledes upplåten till vetenskapsakademien

att inhägnas och planteras, det hela med villkor att ej till

annat ändamål användas. I den nuvarande af Kungl. Maj:t fastställda

stadsplanen för Stockholm är tomten inlagd såsom park, hvadan den sålunda

numera ej kan till annat ändamål användas utan stadsfullmäktiges

medgifvande samt Kungl. Majrts bifall till ändring af stadsplanen. Men

äfven om dessa ändringar i stadsplanen skulle kunna genomföras, är helt

visst icke vetenskapsakademien villig att afstå sin rätt till tomtens begagnande,

utan att som vederlag erhålla ett nytt tidsenligt observatorium på

annat håll, hvilket torde betinga betydande kostnader. Likaledes skulle

staden förbehålla sig lämpligt vederlag. Kostnaderna för själfva tomten

skulle således, om den stode att erhålla, vara väsentliga. Men härtill kommer

att på grund af de ovanligt stora höjdskillnaderna på tomten endast

en mindre del af densamma, utgörande 10 å 12,000 kvm., gärna kan komma

ifråga att bebyggas och äfven denna del fordrar dyrbara afschaktningsoch

terrasseringsarbeten.

»Ett annat mycket viktigt skäl, som bestämdt talar mot användandet

af denna tomt, är den stora tidsutdräkt, som skulle blifva följden, ty äfven

om vetenskapsakademien och stadsfullmäktige skulle vara villiga att mot

ersättning öfverlåta tomten, skulle denna öfverlåtelse med åtföljande ändring

af stadsplanen taga en mycket lång tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. m

»Någon annan större fri tomt finnes icke i högskolans närhet, men

da ett erbjudande blifvit gjordt att inköpa tomten nr 11 i kvarteret

Ivungsbacken, hafva undertecknade upptagit denna fråga till behandling

Ifrågavarande tomt, som är begränsad af Drottninggatan, Rådmansgatan och

Holländargatan upptar en yta af 3,400 kvm. Nuvarande ägaren af tornen

har i samband med sitt anbud lämnat den uppgift, att denna tomt

tillsammans med högskolans nuvarande skulle kunna bebyggas så, att en

golfarea af 45,000 kvm. erhölles *, d. v. s. att tomterna sålunda skulle

vara tillräckliga för hela högskolan beräknad efter 300 årligen nytillträdande

elever Undertecknade hafva emellertid vid granskning af förslagsställarens

siffror funnit, att han utgått från att vid bebyggandet af tomterna

alla byggnaderna tänkts utförda med 4 våningar jämte vindsvåning

hvars hela yta medräknas. Störa delar af byggnaderna äro t. o. m. räknade

med rem våningar jämte vindsvåning, således sex våningar. Men

äfven med dessa antaganden erhålles ej tillräcklig golfarea utan att räkna

med. så stort djup på vissa delar af byggnaderna som ända till 27 m,

S-ITjim 1°™öjllot med hänsyn till ljusförhållanden att kunna utnyttja.

Rtt dy ikt bebyggande är naturligtvis af flera skäl fullständigt omöjligt,

sa mycket mer, som störa delar af laboratoriebyggnaderna icke kunna uppföras

i fler än två våningar.

grund ^ de.t nu anförda instämma undertecknade till fullo med

1906 års kommitté i att förlägga nybyggnaderna för tekniska högskolan

pa norra Djurgården.»

Det erbjudande om köp af tomten nr 11 i kvarteret Kun<rsbacken

hvarom de sakkunniga tala, hade afgifvits under hand af arkitekten Hjalmar

Törnqvist. Denne har emellertid senare i en underdånig framställning

den 12 januari 1911 framträdt med ett bestämdt anbud om försäljning

till staten af sagda tomt efter ett pris af 250 kronor kvadratmetern

för tillsammans 850,750 kronor, hvartill skulle komma högst 15,000 kronor

för å tomten redan _ utfördt schaktningsarbete. Eventuellt har Törnqvist

därjämte ställt i utsikt för staten att förvärfva ett ytterligare område utgörande

en del af den enligt stadsplanen fastställda, men ännu icke utlagda

Rådmansgatan. Törnqvist beräknar, att å tomten nr 11 jämte den

nuvarande högskoletomten skulle kunna uppföras de för högskolan enligt

kommittéförslaget erforderliga lokaler, hvarigenom enligt Törnqvist en besparing

för statsverket, jämfördt med kostnaderna för sagda förslao1 af i

rundt tal 3,000,000 kronor skulle uppkomma.

* I denna summa äro äfven murar inräknade.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Öfver detta anbud hafva de sakkunniga den 6 februari 1911 yttrat sig.

I anledning af hvad de sakkunniga då anfört har Törnqvist inkommit

med ytterligare skrifvelser och förslag i ämnet den 15, den 16 och den

22 februari 1911, hvaröfver de sakkunniga i sin tur utlåtit sig.

Samtliga ifrågavarande handlingar hafva sedermera öfverlämnats till

öfverintendentsämbetet, som den 7 mars 1911 afgifvit utlåtande däröfver.

Slutligen har Törnqvist i skrifvelse den 9 mars vidare utvecklat sina

förslag tilf lösning af frågan, hvilket föranledt ett ytterligare uttalande af

de sakkunniga.

Hvad dessa senare i sina skrifvelser''närmare utvecklat kan sammanfattas

sålunda:

att högskolelokalerna, sammanförda å ifrågavarande tva tomter, maste

uppföras i lådan höjd, att de för en skola med högskolans stora elevantal

skulle blifva synnerligen olämpliga;

att laboratorierna måste så sammanbyggas med hvarandra och andra

lokaler, att arbetet till följd af skakningar och buller skulle blifva väsent
-

ligt hindradt; , , „

att i verkligheten ingen ekonomisk vinst för statsverket skulle upp

komma genom förverkligandet af Törnqvists förslag; _

samt att, med hänsyn till det anförda och då hvarje möjlighet att i

framtiden utveckla högskolan med Törnqvists förslag vore utesluten, ingen

under ansvar torde kunna förorda nämnda förslag.

Jämväl öfverintendentsämbetet afstyrka-, att afseende fästes vid i örn((vists

anbud. Ämbetet framhåller bland annat i sitt utlåtande, hvilket

torde som bilaga få fogas vid detta protokoll (Bil. A), att byggnaderna maste

uppföras i flera våningar än ämbetet anser sig kunna tillstyrka, samt att

kostnaderna blifva betydligt högre än Törnqvist beräknat. Ämbetet skattar

nämligen totalkostnaden för Törnqvists förslag till 7,040,000 kronor.

Till jämförelse vill jag nämna, att kostnaden för de sakkunnigas för

slao- till fullständig utbyggnad af högskolan enligt ämbetets kostnadsberäkning

skulle uppgå" till 8,920,000 kronor. Dragés härifrån det uppskattade

värdet af den nuvarande högskoletomten 1,940,000 kronor, återstår alltså

6,980,000 kronor.

Då det sålunda måste anses afgjordt, att någon tillfredsställande och

varaktig lösning af högskolans nybyggnadsfråga icke står att vinna

<renom att för nödiga utvidgningar förvärfva tomt i närheten af den nuvarande

högskolan, synes någon annan utväg än den af kommittén anvisade

icke stå tfll buds. Att detta icke med nödvändighet innebär, att kommitténs

byggnadsförslag i hela dess vidd nu genast skulle komma till

utförande, bär redan förut antydts, och jag skall längre fram utförligt

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ingå på denna fråga. För tillfället vill jag emellertid — efter den afvikelse

jag gjort för granskning särskildt af det Törnqvistska förslaget —

återtaga tråden i min framställning och till en början redogöra för de

yttranden, som afgifvits öfver kommitténs förslag till nybyggnader.

Högskolans lärarkollegium uttalade i en till högskolestyrelsen ingifven Högskolans

■skrift den 12 september 1908, att kollegiet, som underkastat förslaget — kollegium

detta ord här fattadt i hela dess vidd — en ingående granskning, för sin om kommitdel

på det lifligaste tillstyrkte dess antagande. Kollegiet sade sig varaten'' forsl&s''

öfvertygadt därom, icke endast att förslaget, vid hvars uppgörande flertalet

af kollegiets ledamöter varit rådfrågade eller direkt behjälpliga, vore

val ägnadt att afhjälpa de nuvarande bristerna i den högre tekniska undervisningen,

utan äfven att de för förslagets genomförande erforderliga

betydande kostnaderna icke vore för höga i förhållande till värdet af hvad

som därigenom skulle vinnas för höjande af vårt lands industri, och att

de ej heller kunde beräknas lägre utan att väsentligt försämra förslaget.

Särskildt beträffande byggnadsförslaget anförde kollegiet, att kollegiet

vid granskning däraf icke funnit något att anmärka med hänsyn till lokalernas

storlek och utrustning. Kollegiet framhöll emellertid angelägenheten

däraf, att det slutliga arbetet å byggnadsritningarna måtte komma

att föregås af en täflan mellan arkitekter, helst som realiserandet af

kommitténs förslag härigenom icke behöfde blifva väsentligt fördröj dt.

Vid kollegiets utlåtande funnos fogade två reservationer, den ena af professor

P. Klason och den andra af professor O. E. Westin. Den senares afvikande

mening rörde vissa detaljer i undervisningen. Den förres reservation

riktade sig mot flera vitala delar af kommittéförslaget, främst, såsom jag

förut omnämnt, mot förslaget om att årligen mottaga ett så stort antal

som 300 nyinträdande elever, men äfven mot de tilltänkta nybyggnaderna.

Då emellertid Klason icke haft något att invända mot det nu af de sakkunniga

framlagda, på visst sätt modifierade förslaget, hvarför jag längre

fram skall redogöra och hvars konturer jag för öfrigt redan flera gånger

antydt, lärer jag nu kunna inskränka mig till att helt kort beröra Klasons

reservation, i hvad densamma angår byggnadsfrågan.

Klason framhöll till en början högskolans nuvarande centrala och tysta

läge i omedelbar närhet af Stockholms högskola. Vidare erinrade han,

att den kemiska institutionsbyggnaden uppförts tämligen nyligen och med

betydande kostnader och att högskolans nuvarande tomt ägde afsevärda

utvecklingsmöjligheter. För den elektriska institutionen borde en tomt

förvärfvas å öfre Norrmalm eller vid Sveavägen, ifall ej observatorietomten

■kunde erhållas. Denna institution kunde för öfrigt förläggas till den plats,

Bihang till Rihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

kommittén föreslagit för högskolan i dess helhet. Äfven den mekaniska

fackskolans laboratorier borde utflyttas. Genom dylika åtgärder skulle

till och med afsevärda tomtutrymmen blifva disponibla för framtida behof.

Slutligen framställde IGason vissa anmärkningar mot den föreslagna byggnaden

för kemi.

styrelse^ I underdånig skrifvelse den 28 september 1908 framhöll högskolans

kommitténs styrelse behofvet af ökadt utrymme, då högskolan såväl härutinnan som

förslag, ifråga om lärarkrafter stode väsentligt tillbaka vid jämförelse med motsvarande

institutioner i de flesta civiliserade länder. Styrelsen tillstyrkte

därför på det lifligaste förslagets i dess helhet genomförande och fann i

likhet med lärarkollegiet de erforderliga betydande kostnaderna icke vara

för höga i förhållande till värdet af hvad därigenom skulle vinnas. Styrelsen

förklarade sig vidare biträda kommitténs åsikt, att helt och hållet

nya högskolebyggnader borde uppföras på särskild tomt af tillräcklig storlek

för att äfven kunna motsvara framtidens ökade anspråk på ytterligare utvidgningar.

Mot kollegiets önskan om utlysande af en täflan mellan

arkitekter hade styrelsen icke något att invända,

dentsämbetet Ofverintendentsämbetet afgaf den 27 oktober 1908 yttrande öfver

om kommit- kommitténs förslag. Åtskilligt af hvad ämbetet då anförde rörde emellertid

téns förslag, förhållanden, som, på grund af det något förändrade läge, hvari frågan

nu kommit, väsentligen förlorat i betydelse. Jag torde därför för det

närvarande kunna inskränka mig till att återgifva vissa delar af ämbetets

utlåtande.

Ämbetet påpekade, bland annat, att det af kommittén för byggnaderna

föreslagna området, i hvars närhet man, enligt hittills framkomna

förslag, icke haft för afsikt att upplåta mark för bostäder, är beläget

ganska aflägset från närmaste bostadskvarter. Då en anläggning af högskolans

storlek, med 1,200 elever och omkring 100 lärare, hade en stark

tendens att omkring sig skapa bostadskvarter, ansåg ämbetet det kunna

ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligare att förlägga högskolebyggnaderna

till annan plats af Djurgården, där desamma kunde bilda ett

centrum i en uppväxande stadsdel.

I fråga om den föreslagna byggnadsplatsen framhöll ämbetet, att grunden

vore god, då å hela området fast berg mötte i dagen eller på ringa

djup. Området vore skogbeväxt och syntes erbjuda tillräckligt utrymme

för framtida utvidgningar. Enligt hvad riksmarskalksämbetet meddelat

kommittén och efter hvad öfverintendentsämbetet hade sig bekant vore

detsamma ej heller ämnadt för något annat byggnadsändamål. Aflopp till

stadens kloaknät erbjöde ur teknisk synpunkt icke några svårigheter.

Någon kostnad för dessa ledningar vore dock ej upptagen i förslaget.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 115

Hvad anginge de olika byggnadernas yttre fann ämbetet fasadernas

arkitektur vara åt en monumental och sitt ändamål värdig karaktär utan

några onödiga eller dyrbara utsirningar, ehuru det torde få anses mindre

lyckligt, att en af byggnaderna, bergsskolan, såväl beträffande fasad

som. takanordning helt skilde sig från de öfriga. Planerna voro ur ekonomisk,

praktisk och pedagogisk synpunkt i allmänhet tillfredsställande

lösta, och öfverintendentsämbetet fann sig endast i några principiella spörsmål

i afseende ä planläggningen äga anledning framställa vissa erinringar.

Vid byggnader af här ifrågakomma slag vore det naturligen af mycken

vikt, att lokalerna placerades utefter ett sammanhängande korridorsystem,

äfven om förhållandena för närvarande icke skulle påkalla tillämpandet af

ett sådant, och detta icke blott för att bekvämt och utan passage genom

andra rum förmedla trafiken mellan de olika rummen, utan i afl synnerhet

för att underlätta och möjliggöra framtida omläggningar af lokalernas

användning; det funnes nämligen icke något, som så befordrade ett lätt

anpassande af en byggnad efter förändrade behof som ett strängt genomfördt

korridor system. I hufvudbyggnaden funnes ett sådant, men däremot

icke i byggnaden för fysik och elektroteknik ocli ej heller i byggnaden

för kemi. Den erfarenhet, man i detta afseende fått af tekniska högskolans

nuvarande byggnader, syntes ämbetet icke mana till efterföljd.

I de olika byggnaderna funnes _ inrymda åtskilliga vaktmästarbostäder.

Dessa vore i allmänhet förlagda vid ingångar, förmodligen för att på sa

sätt få dessa bevakade. Sålunda hade hufvudbyggnaden fem ingångar och

bostäder vid fyra af dem. Ämbetet erinrade därom, att enligt, af öfverstyrelse!.

för rikets allmänna läroverk i ämnet utfärdadt cirkulär tillåtas

vid våra allmänna läroverk vaktmästarbostäders inrymmande i skolhusen

allenast under den förutsättningen, att sagda bostäder äro med ogenombrutna

murar afskilda från byggnaden i öfrigt. Ur hygienisk synpunkt

torde det vara i hög grad viktigt att tillämpa denna princip äfven hvad

angår högskolebyggnaderna, åtminstone så långt sig göra låter. Någon

bevakning åt de inom området belägna byggnadernas olika ingångar ansåg

ämbetet i allt fall näppeligen kunna praktiskt organiseras, hvaremot det

syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke vid hufvudingången till området

borde förläggas en portvakt.

Hvad angår hörsalarna i allmänhet — och de sistnämnda uti den

fysiska lärobyggnaden i synnerhet — anmärkte ämbetet, att desamma

knappast, utan att berättigade kraf på ordning och bekvämlighet måste

åsidosättas, kunde rymma fullt det antal åhörare, som å planerna angifvits.

Högskolans elever skulle icke blott åhöra föreläsningarna, utan

också därunder göra skriftliga anteckningar. Härför borde beräknas eu

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 124.

platsbredd af minst 0,60 meter och, om man nu, så som det ville synas,

antagit åhörarantalet efter en platsbredd af blott 0,50 meter, borde enligt

ämbetets förmenande det angifna åhörarantalet minskas med 20 %.

1 fråga särskilt om de båda hörsalarna i byggnaden för fysik och

elektroteknik är deras bredd, 13,6 meter, så stor, att bänkraderna icke

lämpligen böra vara raka, utan borde få böjas koncentriskt omkring

föreläsarplatsen samt afdelas medelst midtgång, hvaraf följden skulle blifva,

att för dessa salar ytterligare reduktion af elevantalet måste äga rum.

De uppgillra kostnadssummorna grundade sig på olika enhetspris för

de skilda byggnaderna samt massberäkningar. Vid granskning af dessa

siffror hade öfverintendentsämbetet icke funnit orsak till annan erinran;,

än att, såsom ofvan förmäles, någon kostnad för kloakledningens framdragande

från tomtgränsen till stadens ledning i Valhallavägen icke upptagits,

ett arbete, som emellertid torde komma att draga en kostnad af

cirka 30,000 kronor.

Ehuru ämbetet ansåg de af kommitterade framlagda förslagen till

nybyggnader för tekniska högskolan uppgjorda med mycken omtanke, sakkunskap

och arkitektonisk skicklighet och äga sitt stora värde såsom en

god och öfverskådlig utredning af institutionens olika utrymmesbehof, ville

öfverintendentsämbetet dock betona önskvärdheten af att, innan ett sä

viktigt byggnadsföretag som det ifrågavarande — där enbart kostnaden

för själfva byggnaderna uppginge till omkring 7,000,000 kronor och där

sammanlagdt betydligt större byggnadsmassa än exempelvis Riksdags- och

riksbankshusens eller det härstädes projekterade rådhusets vore afsedd att

utföras och inom Indika byggnader under långliga tider framåt ingenjörer

och arkitekter skulle erhålla sin utbildning — kommer till utförande, en

täflan mellan svenska arkitekter rörande uppgörandet af ritningar måtte

utlysas. Genom ett sådant förfaringssätt torde största möjliga garantier

gifvas för att byggnaderna komma att blifva för sina ändamål i olika afseenden

tillfredsställande och därjämte i möjligast bästa grad bära vittneom

vår tids byggnadskonst,

Riksmar- Öfver förslaget yttrade sig äfven riksmarskalksämbetet, hvars utlåtande

teiTonfkom- torde som bilaga få fogas till detta protokoll (Bil. B).

snitt Oss förslag.

flUMMto I förberörda den 26 mars 1909 till Riksdagen aflåtna proposition

'' Riksdag, fann Eders Kung]. Maj:t, i enlighet med dåvarande departementschefens

hemställan, godt föreslå Riksdagen dels att, för uppförande af fullständigt

nya byggnader för högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommitténs

förslag, medgifva, att det af kommittén angifna området af norra.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Djurgården iinge för ändamålet tagas i anspråk, dels ock att till bestridande

af kostnaderna för ifrågavarande byggnader med utrustning och

inredning samt för terrasseringsarbeten med mera väsentligen i enlighet

med nämnda förslag bevilja ett anslag af 9,812,398 kronor och däraf för

påbörjande af berörda byggnadsarbeten på extra stat för år 1910 anvisa

ett belopp af 300,000 kronor.

Anledningen till att denna proposition, i hvad densamma rörde högskolans

omorganisation, blef af Riksdagen afslagen, har jag redan förut

vidrört.

Då jag vid granskning af handlingarna i ärendet väl kom till den

uppfattningen, att kommitténs förslag innebar en framsynt och riktiglösning

af den föreliggande frågan, men icke kände mig lika öfvertygad

om det lämpliga i att nu genast realisera detsamma i hela dess vidd, lät

jag, såsom redan förut omförmälts, de sakkunniga göra en undersökning

af möjligheten att så att säga uppdela högskolans utveckling i två skeden.

Huruledes detta ledt till ett af vederbörande myndigheter biträdt förslag

att till en början inrätta sig för eu årlig nytillströmning af allenast 200

elever, är förut omtaladt. Jag fortsätter nu med en närmare redogörelse

för hur de sakkunniga tänkt sig byggnadsfrågans lösning.

Innan de sakkunniga ingå på några detaljer beträffande högskolan, De sakkuuupptaga

de till besvarande den förut vidrörda, af kommittén uppkastade nigs‘£gf5r"

och nekande besvarade frågan, huruvida det skulle vara lämpligt att uppdela

tekniska högskolan i två lika utrustade läroanstalter i olika- delar af

landet. Hänvisande till sina beräkningar rörande kostnaden för en fullständig

högskola, afsedd för ett större eller mindre elevantal — beräkningar,

för hvilka jag redan förut på tal om elevantalet redogjort (sid.

73—75) — anföra de sakkunniga vidare:

»Åt sagda utredning framgår genom jämförelse med siffrorna för

respektive 125 och 200 årligen nytillträdande elever, att för en högskola

beräknad för 150 årligen nytillträdande elever skulle erfordras en sammanlagd

nyttig golfarea af cirka 34,000 kvadratmeter, d. v. s. för tvenne högskolor

med tillsammans 300 elever årligen nytillträdande cirka 68,000

kvadi’atmeter, under det att en högskola för sistnämnda antal erfordrar

endast eu golfarea af cirka 41,000 kvadratmeter. Själfva byggnadskostnaderna

skulle således blifva mer än 50 % större, om högskolan uppdelades

i två. Härtill kommer att den dyrbaraste utrustningen, nämligen den för

samlingar och laboratorier och dylikt, är nästan densamma för det mindre

som det större antalet elever, hvarför således skulle fordras tvenne fullständiga

dylika utrustningar. Vidare blifva de årliga kostnaderna för eu

opaginerad Kontrollera mot PDF

i 18

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

högskola för 150 eller 300 mycket nära lika, då nämligen nästan samma

lärår krafter erfordras för båda, således skulle i detta afseende kostnaden

nästan fördubblas. Det är då tydligt, att man icke bör tillgripa utvägen

af en uppdelning i tvenne högskolor, förrän elevantalet blifvit så stort, att

undervisningen icke kan skötas utan uppdelning i parallellkurser.»

Sedan de sakkunniga härefter, på sätt jag redan omförmält, yttrat sig

angående möjligheten och lämpligheten af att för högskolans utvidgande

förvärfva plats i närheten af den nuvarande högskoletomten samt funnit

denna utväg icke vara tillrådlig, uttala de sitt instämmande i kommitténs

förslag att förlägga nybyggnaderna för högskolan till förut omnämnda plats

å norra Djurgården. Härefter anföra de följande.

»Då en del befogade anmärkningar framställts mot den tomt för den

nya tekniska högskolans förläggande, som af kommittén föreslagits, hafva

undertecknade företagit en ny undersökning rörande tomtfrågan. Sedan

den tomt invid Sophiahemmet, som vid tidpunkten för kommitténs arbete

var afsedd för ett föreslaget barnbördshus, blifvit ledig på den grund, att

åt barnbördshuset bercdts annan plats, har frågan kommit i ett betydligt

gynnsammare läge. Härigenom har det blifvit möjligt att flytta byggnaderna

närmare intill Valhallavägen, hvarigenom dels de olägenheter,

som blifvit påpekade med hänsyn till de störa afstånden till lämpliga

bostäder, blifvit väsentligt minskade, och dels möjlighet erhålles till

•en betydligt förbättrad entré-anordning från Valhallavägen, samt en

god arkitektonisk placering af byggnaderna. Den plats, byggnaderna skulle

komma att upptaga, faller enligt detta förslag utanför det egentliga parkområdet

vid Ugglevikskällan samt den vackra skogen närmast denna, och

utgöres terrängen på det nu föreslagna området till större delen af skogsfri

bergmark, hvilket allt framgår af de sakkunnigas utlåtande bifogade

ritningar. Till detta parkområde leda tvenne hufvudvägar, som delvis

begränsa byggnadsplatsen, nämligen en ostlig utefter Sophiahemmets tomt

samt en västlig, Riksmarskalksvägen.

»Från Valhallavägen skulle leda en hufvudentré upp mot hufvudbyggJiaden,

som ligger på den högsta bergsplatån. På båda sidor om denna

väg har den elektro-fysiska institutionen samt byggnaden för bergsvetenskap

tänkts placerade. Bakom hufvudbyggnaden hafva de öfriga byggnaderna

sin plats. För att ekonomiskt bättre utnyttja terrängen samt för

att erhålla bästa möjliga belysningsförhållanden hafva undertecknade tänkt

sig hufvudbyggnaden mindre sammanträngd än enligt kommitténs förslag

och försedd med tvenne flyglar.

»Vid uppgörandet af denna plananordning har användts de utredningar.

Indika utförts af kommittén, och innehålla i det nya förslaget alla bygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. HO

nåder samma golfytor, som motsvarande enligt kommitténs förslag hvarigenom

mycket nära samma kostnader som enligt det föregående förslaget

erhallas. Den enda kostnadsskillnad, som möjligen skulle uppstå, är å

kostnaden för planerings- och schaktningsarbeten. Detta förslag visar likväl

möjligheten af att utan ökning i dessa kostnader åstadkomma den föreskgna

placenngen åt byggnaderna, hvilket förhållande blifvit närmare ut.

edt därigenom, att byggnaderna blifvit utstakade på marken i det föres

agna läget (se Inlagd kostnadsräkning). Det utlåtandet bifogade förslaget,

afser dock icke att vara en slutgiltig lösning af byggnadsplan

utan endast att visa möjligheten af att på ett lämpligt, praktiskt och till°Sa

uppgiften, och bör hela plananordningen i samband med

yggnadsfragan blifva föremål för täflan, innan den slutligen fastställes.

»bom förut flera gånger blifvit nämndt fasthålla undertecknade vid

ommitteiades förslag, att dels hela högskolan bör planeras för 300 äril?611

^tillträdande elever och dels alla nybyggnaderna förläggas på norra

Djurgarden med de modifikationer, som nyss framhållits " 1

»^ emellertid det belopp 9,312,398 kronor eller - med afräkning

af .]\ögskolans nuvarande tomter 1,940,000 kronor —

7,372,398 kronor, hvartill kommittén beräknat nybyggnader äfven med

någon reduktion pa grund af ändrade konjunkturer, är betydande, har

fråga uppstått, om icke utgiften för statsverket skulle kunna göras mindre

kännbar genom att nybyggnaderna utfördes i skilda perioder, i flen mån

sadant lämpligen kunde ske utan alltför stora olägenheter för högskolan

och dess utveckling. °

,;Den för,sta SOm då0 uppställer sig, är hvilka lokaler, som i

W, be-hfVa b}fgaSb, Svaret är sa påtagligt, att någon tvekan

etta afseende ej kan råda. Såsom 1906 års kommitté med styrka framhåller,

aro studier a laboratorierna för vår tids tekniskt studerande af den

allra största \ikt, och just i afseende å dessa studier är det, som de känn-''

Slg '',ltl ,dfn nuvarande tekniska högskolan. I främsta

rummet gäller detta maskinlaboratoriet och laboratoriet för fysik och

elektroteknik. Det förra så godt som fullständigt saknas, och det senare

tnstaSwf ^ mn Ufty^C ,och de lokalresurser, som nutidens liknande

anstalta öfverallt vid utlandets tidsenligare tekniska högskolor besitta.

Undertecknade anse därför, att någon tvekan ej kan råda därom, att dessa

ada laboratorier i forsta rummet böra uppföras på den nya tomten. För

att dessa laboratorier skola komma till afsedd användning är dock nöd
WJW

df,U anordna hör- och ritsalar m. m. för de elever, som

hafva sitt hufvudsakliga arbete därstädes. Med andra ord, undervisningslokaler

for tredje och fjärde årskurserna af mekaniska, elektrotekniska

opaginerad Kontrollera mot PDF

520 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

och sken psbyggerifacken höra i främsta rummet anordnas på den nya

tomten. Anmärkas bör, att i Dresden, hvars tekniska högskola är stadd i

liknande utflyttning, som här föreslagits för tekniska högskolan, äfvenledes

de mekaniska och elektrotekniska facken först erhållit sina lokaler pa det

nya området. , ., ,, ,

»Då ett af de viktigaste målen vid högskolans utvidgning ar att kunna

mottaga ett större antal inträdessökande än nu är fallet, bör den ifrågavarande

utflyttningen af högskolan till annan tomt därför vari så ordnad,

att så snart-''som möjligt antalet inträdessökande kan i afsevärd man okas.

Undertecknade hafva därför tillsett, huru stor plats inom högskolans gamla

lokaler blefve ledig genom den ofvannämnda utbrytningen åt tredje och

fjärde årskurserna af mekaniska, elektrotekniska och skeppsbyggenfacken

(M, M, E, E4 So SJ. Det visar sig, att på denna väg lokaler åt endast »50

kvadratmeters areal blefve disponibla, hvilket vore otillräckligt för upptagande

af ett antal nya elever, som kunde i väsentligare man tillfreds

ställa allmänhetens fordringar i detta hänseende. Om icke den forsta utflyttningen

skulle blifva af alltför ofullkomlig art, blefve det nödvändigt att

utbryta ytterligare en fackafdelning, hvars elever i de högre årskurserna

för närvarande upptog så stor plats, att deras öfverflyttning till den nya

tomten skulle i väsentlig mån öka möjligheten att upptaga nya elever

inom de elevgrupper, som skulle vara kvar på den gamla tomten, Gitvetvis

erbjöd sio- härvid närmast fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,

som i ganska väsentliga delar har undervisning gemensam med mekaniska

facket, och hvars speciella laboratorium enligt kommitténs förslag var mrymdt

under samma tak med maskinlaboratoriet och lämpligen borde anslutas

till detta. Med fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst sammanhänger

den jämförelsevis fåtaliga fackskolan för arkitektur sa nära,

att de lämpligen höra följas åt, så mycket mer som undersökningen visar,

att äfven den senares lokaler uti den gamla högskolan efter utflyttningen

blefve erforderliga, Genom utbrytning af tredje och fjärde årskurserna

af fackskolorna för väg- och vattenbyggnadskonst och för arkitektur blefve

inom den gamla högskolebyggnaden disponibla lokaler med en goltarea åt

300 kvadratmeter och således inalles enligt ofvan framställdt förslag en

o-olfarea af 1,150 kvadratmeter. Härtill kommer att genom utflyttning till

den nya tomten af en större del af biblioteket vmnes på den gamla

tomten eu ytterligare golfarea af 140 kvadratmeter. Undertecknade hafva

utfört en utredning om, hur många nytillträdande elever, som med bo

o-a anande af dessa ledigblifna lokaler skulle kunna af högskolan motta gas.

° »Det ökade antalet elever i första och andra årskursen som skulle

kunna emottagas, bestämmes af möjligheten dels att anordna tillräck
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ligt störa hörsalar och dels att erhålla tillräckligt utrymme för ritsalar

med tillhörande rum för lärare och samlingar. Högskolan har för närvarande

endast en hörsal, som rymmer 150 elever, nämligen en i den

nyare kemibyggnaden, men genom utrymmandet af de elektriska och

mekaniska laboratorierna finnes möjlighet att anordna ännu tvenne hörsalar

för 150 elever hvardera. Dessutom kunna de nuvarande hörsalarna

i våningen 2 trappor upp genom gradinernas borttagande och klaffplatsers

anordnande i gångarna samt anordnande af upphöjd plats för

läraren förändras därhän, att de kunna rymma respektive 150 och 125

elever. Den största grupp inom första och andra afdelningarna, som enligt

omorganisationsplanen är sammanförd till gemensamma föreläsningar, utgöres

af M, S, E och V, och då denna grupp, som utgör cirka 3/i af hela

elevantalet, enligt det ofvan angifna kan vara högst 150 elever, följer

däraf, att totala elevantalet i dessa afdelningar icke kan, med behållande af

den angifna proportionen, som erfarenheten visat vara den lämpliga, vara

högre än 200 (se nedanstående tabell).

»Det återstår att undersöka, huruvida de disponibla lokalerna äfven

blefve tillräckliga till ritsalar samt rum för lärare och samlingar för detta

elevantal i första och andra afdelningarna. Resultatet af denna undersökning

visas af bifogade ritningar, af hvilka synes, att alla ritsalar med

tillhörande lärarrum och rum för samlingar äro förlagda i den nuvarande

hufvudbyggnaden och för ändamålet tillfyllestgörande, dock med undantag

däraf, att någon plats för de af kommittén föreslagna, för undervisningen

i kemi i första årskursen så viktiga laboration erna ej finnes. Likaså finnes

ej något rum stort nog för kollegiets sammanträden eller lämplig plats

för en del nu å vinden magasinerade samlingar m. m.

»Inom den byggnad, som nu upptages af den bergsvetenskapliga fackafdelningen,

skulle, därest denna fackskola öfverflyttades till den nya tomten,

lokal kunna beredas på ett lika lämpligt som billigt sätt uti dess gamla

laboratorium för de ifrågavarande laborationerna. Äfven skulle där lämpligen

kunna beredas plats för ett större kollegierum, lokal för ett mindre

bokförråd, därest det hufvudsakliga biblioteket flyttas till den nya tomten,

samt för samlingar.

»Då härtill kommer, att de lokaler, som för närvarande äro upplåtna

till den bergsvetenskapliga fackafdelningen, äro i hög grad otidsenliga, anse

undertecknade, att äfven denna fackskolas tredje och fjärde årskurser böra

flyttas till den nya platsen i sammanhang med de förut nämnda.

»Undertecknade kunna härvid icke undgå att påpeka, att i detta fall

det endast vore inom kemiska facket, som mer än de två lägre årskurserna

vore kvar på den gamla tomten, liksom ock att ett visst befintligt

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 79 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

samband mellan det kemiska och det bergsvetenskapliga facket gör, att

dessa icke borde skiljas åt, därest icke påtagliga förhållanden gjorde det

önskligt. Å ena sidan anse dock undertecknade, att kraftiga skäl tala för

bibehållandet tillsvidare af den kemiska fackskolan på den gamla tomten,

då därstädes finnes ett fullt tidsenligt, helt nyss uppfördt kemiskt laboratorium.

Sambandet mellan det kemiska och det bergsvetenskapliga facket,

särskildt inom de årskurser, som ligga ofvan den andra årskursen, är ej

heller större än att olägenheten af dessa fackskolors skiljande på olika

platser träder i bakgrunden för fördelarna af utvidgade lokalers bekommande.

»För att få en föreställning om fördelningen af de årligen nytillträdande

eleverna mellan de olika fackafdelningarna under förutsättning, att

totalantalet vore ungefär 200, skulle man kunna taga % af det elevantal i respektive

fackafdelningar kommittén beräknat, utgående från 300 årligen nytillträdande,

men hafva undertecknade med begagnande af de sista årens

erfarenhet sett sig nödsakade att i någon mån jämka på dessa siffror.

Resultatet framgår af följande tabell:

Kommit- téns för-

% i

föregå-

Under- teckna- des för-

Nuva-

rande

slag

gående

slag

j

Mekaniska facket ...................................

...........(M)

90

60

50

l si

Skeppsbyggerifacket................................

...........(S)

20

13

10

i

Elektrotekniska facket ...........................

...........(E)

60

40

40

26

Väg- och vattenbyggnadsfacket .........

Bergsvetenskapliga facket .....................

...........(V)

60

40

50

27

...........(B)

30

20

20

17

Kemiska facket..........................................

..........(K)

25

16

16

14

Arkitekturfacket.......................................

..........(A)

20

13

15

10

Summa årl. ^tillträdande elever........

305

202

201

125

»Under förutsättning af ungefär 200 elever i hvarje årskurs och af

den i tabellen upptagna fördelningen mellan de olika fackafdelningarna,

skulle sålunda efter utflyttningen af M3 M4 S3 S4 E3 E4 V3 V4 A3 A4

B3 och B4, Indika upptaga inalles 370 elever eller 185 i hvardera af tredje

och fjärde årskurserna, återstå på den gamla tomten 434 elever, hvaraf

i de två lägsta årskurserna 402 och i den tredje och fjärde 32 i det

kemiska facket. För en längre tid erbjuder eu sådan anordning icke en

tillfredsställande lösning. Speciellt äro hörsalarna så strängt upptagna, att

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

de ur hygienisk synpunkt skulle lämna alltför mycket öfrigt att önska.

Men för en kortare tid skulle det dock sålunda vara möjligt att årligen

mottaga 200 ny tillträdande elever.

»På anförda skäl anse sig undertecknade böra föreslå, att såsom eu

första byggnadsfas på den af kommittén föreslagna platsen å norra Djurgården

invid Sophiahemmet, modifierad på sätt undertecknade i annat sammanhang

närmare angifvit, uppföres ett laboratorium för fysik och elektroteknik,

ett maskinlaboratorium, en byggnad för bergsvetenskap och så stor

del af en blifvande hufvudbyggnad, som erfordras för hörsalar, ritsalar,

lärår- och samlingsrum in. in. för tredje och fjärde årskurserna af fackafdelningarna

M, S, V och A, jämte nödiga byggnader för centraluppvärmning

m. m.

»Såsom undertecknade förut framhållit, är storleken af laboratoriebyggnaderna

ej synnerligen beroende af det elevantal, hvarför de äro afsedda,

men omkostnaderna för deras ombyggande, om ett ökadt elevantal

gör sådant erforderligt, jämförelsevis stora. Undertecknade hafva därför

ej haft anledning att modifiera de tillämnade laboratoriebyggnaderna för

öfvergångstiden, då endast 200 ^tillträdande elever om året" skulle mottagas,

utan hafva tänkt sig dem utförda i full öfverensstämmelse med

kommitténs med hjälp af sakkunniga uppgjorda förslag. 1 enlighet härmed

hafva undertecknade ock tänkt sig byggnaden för fysik och elektroteknik

uppförd så, att den skulle kunna inrymma äfven den fysiska institutionen,

oaktadt denna, som så godt som uteslutande är afsedd för första

och andra årskurserna, tillsvidare måste af denna orsak vara inrymd på

den gamla tomten, då ej lämpligt kan vara att mer än nödigt splittra

lokalerna för undervisningen inom nämnda årskurser. Att åter från första

utförandet utesluta den del af ifrågavarande laboratorium, som afser den

egentliga fysiken, skulle förrycka denna byggnad på ett sätt, som gjorde

dess fullständiga utbyggande icke obetydligt dyrare. Men äfven ur en

annan synpunkt vore ett sådant särdelande mindre lämpligt. Undertecknade

föreslå nämligen, att de delar af nämnda byggnad, som i en framtid

afses för den fysiska institutionen, men under öfvergångstiden vore obehöfliga

för detta ändamål, skulle användas för den elektrotekniska institutionens

ritsalar, lärarrum in. m. dylikt, hvilka äro afsedda att förläggas

till hufvudbyggnaden, då densamma blir fullt utbyggd. Dessutom skulle

uti bottenvåningen lämpligen under öfvergångstiden kunna inrymmas högskolans

bibliotek, hvilket äfven skulle förläggas till hufvudbyggnaden och

som bör utbrytas från den gamla tomten dels därför, att dess lokaler därstädes

erfordras för att kunna mottaga det ökade antal elever, som är ett

af utvidgningens närmaste mål, och dels därför att åtminstone den egent
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

liga facklitteraturen bör vara förlagd till den plats, där högskolans högre

årskurser, för hvilka denna litteratur i första rummet är afsedd, i hufvudsak

uppehålla sig. Den för undervisning i fysik afsedda delen af det

elektrotekniska laboratoriet får sålunda under öfvergångstiden användning,

och ett utelämnande af densamma skulle påkalla utförandet af en afsevärdt

större del af hufvudbyggnaden än undertecknade här nedan föreslå.

> Hufvudbyggnaden är, såsom af ofvan anförda undersökning framgår,

till sin storlek betydligt mer än de öfriga byggnaderna beroende på det

antal elever, för hvilket högskolan inrättas, och afseende måste därför fästas

vid detta förhållande vid byggnadsplanernas uppgörande. Undertecknade

hafva därför förelagt sig den uppgiften att undersöka, huruvida det låter

sig förena, att den del af hufvudbyggnaden, som vid första byggnadsfasen

skulle uppföras, uppfördes så, att den vore fullt användbar, när högskolan

fullständigt öfverflyttades till den nya tomten, att då årligen mottaga ett

antal af 300 nytillträdande elever, och att den samtidigt afpassades under

öfvergångstiden för ett antal af 200 nytillträdande elever. Uppgiften, som

skulle varit nästan olöslig, om icke laboratorierna varit afskilda i särstående

byggnader, visade sig kunna lösas på ett jämförelsevis enkelt och

tilltalande sätt. Fördelen häraf framträder icke minst däruti, att det definitiva

fastställandet af det elevantal, för hvilket högskolan skall inrättas,

ej nu behöfver ske, utan kan uppskjutas till dess det visat sig, hvilket

tillopp af elever, som kommer att äga rum.

»Enligt det förslag, som af undertecknade i utlåtandet bifogad situationsplan

framlägges, äro byggnaderna, såsom ofvan blifvit anfördt, flyttade

betydligt närmare Yalhallavägen, och de inläggas i terrängen på ett såväl

ur praktisk som estetisk synpunkt fördelaktigare sätt. Den i kommitténs

förslag upptagna hufvudbyggnaden upplöses nämligen uti ett hufvudparti

med tvenne flyglar. Härigenom vinnas åtskilliga fördelar, hvaribland särskild!

bör framhållas den bättre belysningen af salarna och icke minst

lättheten att utbygga vissa delar af byggnaden utan att förgripa sig på

hela komplexens framtida utseende, under det att omkostnaderna ej genom

den nya anordningen hafva ökats. Undertecknade hafva därför i det följande

ansett sig kunna utgå från den nya situationsplanens hufvuddrag,

äfven om denna plan ej får betraktas som definitiv utan, såsom undertecknade

föreslå, bör under täflan ytterligare studeras.

»Ett studium af kommitténs förslag till hufvudbyggnad och fördelningen

därstädes af de olika lokalerna på de olika facken äfvensom af

dessas inbördes sammanhang visar, att den fullt färdiga hufvudbyggnaden

i sina hufvuddrag borde anordnas så, att hufvudpartiet upptoge alla större

hörsalar, gemensamma lokaler såsom bibliotek, kansli m. m. och den hufvud
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

sakliga delen af de lokaler, som höra till första och andra afdelningens

undervisning, samt de tvenne flyglarna upptoge den ena de högre afdelningarna

af de samhöriga fackskolorna M, S och E och den andra de öfre

afdelningarna af de samhöriga fackskolorna V och A. Uppgjorda skisser

särskildt till de båda flyglarna hafva visat, att en sådan anordning synnerligen

väl låter utföra sig och låter ansluta sig till hufvudpartiet på ett

mycket lyckligt sätt.

»Den närmaste uppgiften för undertecknade var därefter att tillse,

huruvida i en sådan flygel skulle kunna under öfvergångstiden utan alltför

stora ändringsarbeten inrymmas samtliga de lokaler, som erfordrades för

de elevgrupper, som undertecknade i det föregående föreslagit skola öfverflyttas

till den nya tomten, hvarvid såsom önskvärdt framställde sig målet,

att de fackskolor, som efter högskolans definitiva utbyggande på den nya

tomten skulle förläggas till den ifrågavarande flygeln, genast förlädes till

de lokaler i denna, som då skulle tillkomma dem, om ock under öfvergångstiden

reducerade till storleken i betraktande af, att antalet nytillträdande

elever under denna tid ej skulle vara mera än 200, och att de

öfriga facksbolorna mera provisoriskt fingo öfvertaga de öfriga lokalerna

i flygeln under öfvergångstiden. Uppgjorda skisser visade, att detta läte

sig göra, utan att större ändringsarbeten blefve erforderliga än uppförande

och borttagande af mellanväggar på ett fåtal ställen. Särskildt visade detta

sig med lätthet kunna utföras med den flygel, som enligt det definitiva

förslaget vore afsedd för väg- och vattenbyggnadsfacket samt arkitekturfacket.

Genom att i denna flygel till en vindsvåning förlägga rum för

samlingar och andra lokaler, där takbelysning vore ensidig, kunde ock

nämnvärda besparingar göras i jämförelse med kommitténs förslag, där

på grund af hufvudbyggnadens sammanträngda form svårighet mötte för

en sådan anordning. Dessa besparingar visa sig mer än väl uppväga de

ökade omkostnader, som förorsakas genom fasadernas större utsträckning.

»Undertecknade anse därför, att jämte de tre föreslagna laboratoriebyggnaderna

borde uppföras den flygel, som i det färdiga förslaget afses

för fackskolorna för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur, och att i

denna under öfvergångstiden skulle inrymmas äfven mekaniska och skeppsbyggerifackskolorna,

under det att under öfvergångstiden fackskolan för

elektroteknik i hufvudsak skulle få sina ritsalar in. m. i den framdeles

för fysisk undervisning afsedda delen af det elektrotekniska laboratoriet

och att fackskolan för bergsvetenskap kunde reda sig med de lokaler, som

redan enligt kommitténs förslag skulle inredas i det bergsvetenskapliga

laboratoriet. Undertecknade bilägga de skisser, som för den ofvannämnda

flygeln skematiskt uppgjorts, såväl sådan, som flygeln skulle inredas, när

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

högskolan vore färdigbyggd på den nya tomten och beräknad för 300

nytillträdande elever årligen, som med den för öfvergångsperioden afsedda

inredningen. Dessa skisser torde tillräckligt visa möjligheten af en lösning

i den af undertecknade föreslagna riktningen och kunna läggas till grund

för kostnadsberäkningen, på samma sätt som de af 1906 års kommitté

uppgjorda förslagsritningarna, om de ock vidare böra utvecklas, innan de

kunna läggas till grund för byggnadsarbetets utförande, hvartill undertecknade

återkomma längre ned.

»Emellertid är behofvet att så snart som möjligt kunna vid högskolan

mottaga ett större antal elever så stort, att beklagligt vore, om effektiva

åtgärder ej kunde vidtagas för fyllande af detta behof tidigare än de nu

föreslagna byggnadsarbetena vore utförda, hvartill kommer, att en tillväxt

af elevantalet vid högskolan kan endast successivt äga rum, i det att först

efter tre års förlopp fulla verkan visar sig af eu ökning af antalet i den

första årskursen nytillträdande elever. Därest 1911 års Riksdag fattar beslut

om byggnadsarbetenas utförande, skulle dessa tidigast hösten 1914 vara

så långt komna, att elever kunde mottagas i någon af de nya byggnaderna.

»Undertecknade hafva därför ansett nödigt att undersöka möjligheten

af att redan två år tidigare på den gamla tomten börja mottagandet af

ett ökadt antal elever i första årskursen, så att, då dessa elever år 1914

komrno upp i tredje årskursen, öfverflyttningen till den nya tomten kunde

äga rum. Då sålunda någon ökning af elevernas antal i tredje och fjärde

årskurserna i de nuvarande byggnaderna ej behöfver tagas i betraktande

och då en i nämnda syfte vidtagen sammanträngning af eleverna ej skulle

räcka mer än två år, hafva undertecknade ansett åtgärder kunna och då

äfven böra vidtagas för tillgodoseendet af det nu befintliga behofvet. Under

det första året, då elevantalet vore ökadt endast uti den första årskursen,

skulle de nödiga ändringsarbetena kunna inskränkas till att redan

sommaren 1912 några mellanväggar borttoges, inredningen i tvenne hörsalar

ändrades och nuvarande kollegierummet inreddes till ritsal, allt arbeten,

som i alla fall senare skulle utföras, om högskolans utbyggnad

skulle äga rum i öfverensstämmelse med undertecknades ofvan framlagda plan.

»Då elevantalet under det andra året vore ökadt både i första och

andra årskursen, blefve svårigheterna större och olägenheterna mera afsevärda.

Endast genom att i högre grad, än under normala förhållanden

är lämpligt, utnyttja hörsalarna medelst eftermiddagslektioner och genom

att inreda större delen af det nuvarande biblioteket till ritsalar kunde erforderligt

utrymme för det ökade elevantalet beredas. En del af bibliotekets

äldre litteratur måste under sådana förhållanden magasineras under

tiden och af bibliotekets nuvarande lokaler endast för sitt nuvarande ända
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

mål användas läsrummet och ett par mindre rum, af hvilka det förra äfven

skulle användas till kollegiets sammanträden.

»Undertecknade anse emellertid så viktigt, att åtgärder snarast möjligt

vidtagas för beredande af plats för ökandet af elevantalet vid högskolan,

att de, ehuru medvetna om de afsevärda svårigheter, som under ett par

år komma att uppstå, likväl föreslå, att redan år 1912 ett antal af 200

ny till t radande elever intagas i högskolan i första årskursen och att de erforderliga

arbetena utföras under nämnda års sommar. Undertecknade

anse sig dock ej kunna underlåta att påpeka, att byggnadsarbetet på den

nya tomten möjligen ej kan så forceras, att öfverflyttning till denna plats

ens delvis kan ske förrän ar 191o och att i sådant fall endast genom tillfälligt

förhyrande af lokaler eller andra exceptionella åtgärder de svårigheter,

som genom elevantalets ökande redan så tidigt, som ofvan ifrågasatts,

uppkomme, skulle kunna öfvervinnas.

»Vid redogörande här ofvan för nu föreliggande, af 1906 års kungl.

kommitté utarbetade och af undertecknade delvis omarbetade ritningar till

högskolan hafva undertecknade redan påpekat, att dessa ritningar °ej äro

att betrakta^ såsom definitiva, utan äro desamma blott afsedda dels att ligga

till grund för uppgjorda kostnadsförslag, dels att demonstrera ett sättfpå

hvilket byggnadsplan kan lösas, men äro desamma dock fullt tillfyllest

så väl för kostnadsxragans afgörande som för bedömandet af byggnadsfrågan

i sin helhet. Undertecknade anse nämligen, att för att erhålla ur

praktisk, ekonomisk och konstnärlig synpunkt den bästa lösning slutgiltiga

ritningar lämpligast böra framkomma genom täflan bland svenska arkitekter,

önskvärdheten af sådan täflan har för öfrigt redan framhållits af kommittén,

af högskolans lärarråd och styrelse äfvensom af öfverintendentsämbetet

i underdånig skrifvelse i frågan.

»Nu ifrågavarande täflan anse undertecknade böra ordnas såsom allmän

svensk arkitekturtäflan, men, då vid sådan täflan risk kan uppstå, att omtäflan

måste äga rum på grund dåra!, att full säkerhet icke finnes att

framstående arkitekter komma att deltaga, bör dessutom, då i detta fall

dei är af stor betydelse, att ingen onödig tidsutdräkt uppstår, några erkändt

framstående arkitekter inbjudas deltaga mot särskild ersättning.

»Undertecknade vilja äfven påpeka önskvärdheten däraf, att för tids

vinnande program för nu omhandlade täflan måtte i så god tid utarbetas, att

omedelbart efter det Riksdagen eventuellt fattat beslut, täflan kan utlysas.

»Äfven vilja undertecknade framhålla nödvändigheten af att täflan

omfattar skisser för hela byggnadskouiplexen till den omfattning 1906 års

kungl. kommitté tänkt sig densamma, dock äfven med hänsyn till de

byggnadsperioder undertecknade föreslagit. Skulle efter utförandet af första

stadiets byggnader det visa sig, att öfriga byggnader icke behöfva utföras

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

för så stort elevantal som 300, förefinnes naturligtvis intet hinder att i

sådan riktning omarbeta genom täflingen inkomna skisser. Fullständiga

hufvud- och arbetsritningar behöfva naturligen dock nu blott utarbetas

till de byggnader, undertecknade ofvan föreslagit till omedelbart utförande.

»Undertecknade hafva sig visserligen icke bekant mer än en teknisk

högskola, vid hvilken en successiv utflyttning till en på afsevärdt afstånd

belägen tomt ägt rum, nämligen tekniska högskolan i Dresden. Afståndet

mellan gamla och nya tomten är i Dresden dock icke mera än något öfver

hälften af det afstånd, som här ifrågasattes.

»Helt säkert kan det icke undvikas, att från ren undervisningssynpunkt

mer eller mindre befogade anmärkningar komma att framställas mot för

läggandet af högskolans lokaler pa skilda tomter, såsom t. ex. att föi så^

väl lärare som elever besvär och tidsförlust måste uppstå till följd däraf,

att de centrala expeditionerna, kollegierum och dylika lokaler gifvetvis ej

kunna förekomma mer än på ett ställe, eller att vid uppgörandet af tidtabell

man blir bunden af hänsyn till det stora afståndet och den tid,

som erfordras för dess tillryggaläggande o. s. v. Det synes dock undertecknade

vara klart, att för''den, som ser det viktigaste i denna fråga uti

att man på billigaste sätt och på kortaste tid får tekniska högskolan tidsenligt

ordnad med afseende på laboratorier m. in. samt så utvidgad, att

det°nu så länge kända beliofvet af utrymme för flera studerande snarast

tillfredsställes, de nyssnämnda besvärligheterna under ^flyttningstid en, om

än så kännbara för rektor och en eller annan lärare och elevgrupp, måste

hafva en underordnad betydelse i jämförelse med de störa fördelar, som

vinnas för landet. På grund af det nu anförda anse sig undertecknade

böra föreslå, att, om medel ej skulle kunna erhållas till hela byggnadsföretagets

omedelbara utförande, utbyggnad dock ofördröjligen bör ske i

den ordning, som här ofvan angifvits.

»Sedan nu utredning rörande bchofvet af lokaler för högskolan blifvit

verkställd, hafva undertecknade äfven sökt åstadkomma en utredning angående

kostnaderna för byggnadsförslagets genomförande. Oafsedt huruvida

medel nu kunna erhållas till hela byggnadsförslagets omedelbara utförande

eller till endast ett första utbyggnadsstadium, så anse undertecknade

dock, att för att fortast möjligt må kunna åstadkommas dels en kvalitativ

förbättring och dels en utvidgning af högskolan, den ordning i fråga

om lokalernas färdigbyggande, som ofvan blifvit anförd, bör läggas till

grund vid beräkning af bvggnadsanslagets fördelning på olika år. Byggnaderna

tillhörande det andra byggnadsstadiet böra utföras så snart det

elevantal, för livilket högskolan bör byggas, blifvit definitivt fastställd!

»De kostnadssummor, till hvilka 1906 års kommitté kommit, voro beräknade

efter dåvarande på grund af konjunkturerna inom byggnadsfacket

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

högt uppdrifna priser, och skulle med hänsyn till nuvarande lägre konunkturer

inom detta fack kostnaderna för skälfva byggnadsarbetet, planerings-

och terrasse:ringsarbeten m. m. samt ritningar och arfvoden kunna

något reduceras. A öfriga kostnadssummor anse sig undertecknade däremot

icke böra förutsätta någon minskning till följd af ändrade konjunkturer.

'' Dels med anledning häraf och dels med anledning af den nu föreslagna

uppdelningen af hufvudbyggnaden hafva undertecknade låtit verkställa

ny kostnadsberäkning för byggnadsarbetet (se bilaga). Kostnaderna

uppgå enligt denna nya beräkning till

Hufvudbyggnaden ...............................................................

........ 3,067,156

kronor

Byggnad för fysik och elektroteknik..............................

........ 652,045

»

Maskinlaboratorium...............................................................

........ 599,200

Byggnad för kemi ..............................................................

........ 586,068

»

» » bergsvetenskap .............................................

........ 667,070

»

» » centraluppvärmning....................................

51,360

»

Observatorium........................................................................

........ 2,500

»

Paviljong för magnetometri.............................................

8,192

Intendentboställe ...............................................................

........ 28,776

»

Byggnad för vaktmästare och maskinister* ...............

........ 36,540

»

Summa 5,698,907 kronor

»Kostnaden för den fullständigt utbyggda högskolan enligt bifogade

ritningar skulle sålunda blifva (jämför den förut, sid. 104, återgifna sammanställningen

af kostnaderna enligt kommitténs förslag):

Byggnadsarbetet.............................................................................. 5,698,907 kronor

Gas, vatten, uppvärmning m. m.............................................. 480,500 »

Inventarier, inredning m. m.................................................... 643,500 »

Apparater och maskiner m. m................................................. 768,898 »

Summa 7,591,805 kronor

Elektrisk belysning........................................................................ 114,500 »

Yttre ledningar.................................. 55,000 »

Byggnadsområdets planering m. m...................................... 380,875 »

Ritningar, arbetsledning, kontrollantarfvode, administrationskostnad

m. m. 8 % af 5,698,907 + 380,875

kronor...................................... 486,380 »

Summa 8,628,560 kronor

* Denna byggnad är af 1906 års kommitté inberäknad i maskinlaboratoriet.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Raft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

>1906 års kommitté har beräknat hela kostnaden till 9,312,398 kronor,

hvadan sålunda en besparing, om byggnaderna uppfördes under nuvarande

konjunkturer, af cirka 680,000 kronor skulle kunna påräknas.

»För att erhålla totalkostnaderna för det första byggnadsstadiet hafva

kostnaderna för byggnadsarbetet för de byggnader, som under detta stadium

skulle komma till utförande, å en till de sakkunnigas utlåtande fogad

bilaga upptagits i öfverensstämmelse med ofvannämnda nya kostnadsberäkning.

Hvad öfriga kostnader beträffar hafva undertecknade, i hvad

rör uppvärmning och ventilation, inhämtat utlåtande från specialist, hvilket

bilagts utlåtandet, samt i öfrigt med begagnande af kommitténs utredning

gjort de reduktioner, som föranledts däraf, att respektive anordningar

endast delvis skulle komma till utförande i detta byggnadsstadium.

»De sålunda erhållna kostnaderna finnas sammanförda i nedanstående

tabell.

Byggnad

Byggnads-

arbetet

Gas, vatten,

uppvärm- ning m. m.

Inventarier,

inredning

m. in.

Apparater

och maskiner

m. m.

Summa

kronor

Flygel af hufvudbygg- naden ..............................

717,633

75,000

102,000

894,633

Byggnad för fysik och

elektroteknik..................

652,045

66,500

66,000

97,345

881,890

Maskinlaboratorium ......

599,200

48,500

31,600

430,715

1,110,015

Byggnad för bergsveten- skap .................................

667,070

72,000

106,000

88,137

933,207

Byggnad för centralupp- värmning ........................

51,360

1,000

_

75,000

127,360

Observatorium..................

2,500

—

—

6,000

8,500

Byggnad för vaktmästare

och maskinister*.........

36,540

36,540

Paviljong för magneto- metri ..............................

8,192

_

_

_

8,192

Summa kronor

2,734,540

263,000

305,600

697,197

4,000,337

* Denna byggnad är af kommittén inräknad i maskinlaboratoriet, och är i de sakkunnigas

förslag fortfarande kostnaden för gas, vatten, uppvärmning m. m. till vaktmästarbyggningen

inräknad i motsvarande kostnader för maskinlaboratoriet.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Härtill komma följande poster:

131

\

Elektrisk belysning....................................................................... 67,000 kronor

Yttre ledningar............................................................................ 40,000 »

Byggnadsområdets planering, kulvertar, vägar och planers

_ordnande m. m......................................................................... 290,000 »

Ritningar jämte täflan, arbetsledning, kontrollantarfvoden

samt administrationskostnader för byggnads-, planerings-

och terrasseringsarbetena cirka 8 % (af 2,734,540

+ 290,000) jämte täflingskostnad ....................................... 274,663 kronor

således sammanlagdt hela kostnaden 4,672,000 kronor

»Af denna summa böra

under

>

år 1911 utgå................................. 40,000 kronor

* 1912 > 230,000 »

» 1913 > 1,900,000

» 1914 » 1,800,000 »

» 1915 » 702,000

Summa 4,672,000 kronor

»För de ändrings- och inredningsarbeten, som måste utföras för att

under utflyttningstiden kunna använda högskolans nuvarande lokaler på

sätt ofvan angifvits, fordras enligt en vid utlåtandet fogad bilaga ett belopp

af 69,200 kronor, hvilket bör fördelas på följande sätt:

år 1911............................................................ 20,000 kronor

* 1912............................................................ 10,000

* 1913........................................................... 21,000

> 1914...................................... 18,200 >_

Summa 69,200 kronor.»

Öfver de sakkunnigas förslag hördes, , som nämndt, styrelsen för tekniska

högskolan och dess lärarkollegium äfvensom öfverintendentsämbetet.

Styrelsens utlåtande är dagtecknadt den 4 januari 1911 och ämbetets den

20 december 1910.

_ Lärarkollegiets yttrande innehåller i nu förevarande afseende hufvud- Högskolans

sakligen följande. i&rarkoiie
Liksom

vid föregående tillfällen, da kollegiet ägt att afgifva vttrande sakkunnigas

angående förslag till omorganisation och utvidgning af tekniska högskolan, förslag<

ville kollegiet äfven nu på det kraftigaste framhålla, att det enligt kollegiets

opaginerad Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

mening vore oafvisligen nödvändigt att de anslagsbelopp med det allra

snaraste beviljades, hvilka vore erforderliga för att den högsta tekniska

undervisningen i vårt land skulle kunna uppnå den höga ståndpunkt, som

kräfdes för att på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodogöra landets

stora naturtillgångar och utveckla vår industri.

Vårt land hade mer och mer börjat öfvergå till att blifva ett industriland,

och att dess framtid och ekonomiska utvecklingsmöjligheter till väsentlig

del hvilade på dess industri, torde vara en sanning, som trängt

djupt in i det allmänna medvetandet. Därom vittnade bland annat det

intresse och den frikostighet, hvarmed Riksdagen städse understödt de

framställda förslagen till nyttiggörande af vår stora naturtillgång, vattenfallen.

Men en af de första och förnämsta betingelserna för att de offer,

som den svenska staten i detta och andra afseenden underkastat sig för

vår industris utveckling, skulle blifva fruktbringande och för att den

svenska industrien skulle kunna framgångsrikt upptaga kampen med den

utländska, vore enligt kollegiets mening att utbildningen af våra ingenjörer

kunde fullt mäta sig med den, som lämnades af utlandets tekniska

högskolor.

Vikten af en tidsenlig ingenjörsutbildning hade i de flesta öfriga

kultur- och industriländer till fullo insetts, och talrika vore de tekniska

högskolor i utlandet, som under de senare åren blifvit på ett synnerligen

frikostigt sätt tillgodosedda. I all synnerhet vore detta förhållandet i

Tyskland och Schweiz, och detta hade tvifvelsutan i hög grad bidragit till

den storartade industriella utvecklingen i dessa länder. Däraf följde äfven

att de kostnader, som nedlades på den tekniska undervisningens fullkomning,

i nästan högre grad än på något annat område direkt kom me hela

landets utveckling och ekonomi till godo.

Lärarkollegiet hade länge varit klart medvetet om bristerna i den nuvarande

undervisningen vid högskolan och hade under mera än ett årtionde

haft olika förslag om deras undanröjande under behandling. Kollegiet

vore fullt enigt därom, att den väsentligaste bristen uti undervisningen

läge däri, att det endast i mycket ringa grad vore möjligt att vid sidan

af den teoretiska undervisningen meddela praktisk undervisning i tidsenligt

utrustade laboratorier. Sålunda saknades vid högskolan ett mekaniskt

laboratorium och en geodetisk institution så godt som fullständigt, och

laboratorier för metallurgi, malmanrikning och hygien äfvensom för fackskolorna

för väg- och vattenbyggnadskonst och arkitektur erforderliga

laboratorieanordningar för direkta försöks anställande med hvalf, stödmurar,

vattenströmning med mera saknades fullständigt. Vidare vore de

elektrotekniska, elektrokemiska och bergskemiska laboratorierna i hög grad

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

otillfredsställande såväl med hänsyn till utrymme som utrustning. Men

förutom genom denna brist i afseende på laboratorier omöjliggjordes under

nuvarande förhållanden en tillfredsställande anordning af undervisningen

vid högskolan därigenom, att högskolan ej förfogade öfver tillräckliga lärarkrafter

för att kunna åstadkomma den specialisering i undervisningen, som

industriens och teknikens nuvarande ståndpunkt och utveckling kräfde.

Enligt kollegiets mening vore den bästa lösningen af frågan om den *

högre tekniska undervisningens ordnande, att det förslag, som utarbetats af

1906 års kungl. kommitté och hvilket låg till grund för den kungl. propositionen

i frågan vid 1909 års Riksdag, så snart som möjligt komme till

utförande och blefve i sin helhet genomfördt. Fastän kollegiet således

icke funne någon som helst anledning att frångå sitt i det närmaste enhälliga

tillstyrkande af detta förslag, så uppfattade kollegiet dock till fullo

de svårigheter, som det nuvarande finansiella läget skulle kunna resa mot

detsammas omedelbara genomförande i dess helhet, och insåge att, då de

kraf, som numera från alla håll ställdes på statens finanser, vore så många

och så stora, nödvändigheten bjöde, att i hvarje särskildt fall anspråken

ställdes så, att bördan för statens budget blefve så litet betungande som

möjligt. Det vore från denna synpunkt kollegiet utgått vid behandlingen

af de sakkunnigas utredning.

q o

Kollegiet ville därvid på det lifligaste instämma i den af de sakkunniga

uttalade åsikten, att den behöfliga storleken och utrustningen af de

flesta lokaler för laboratorier och samlingar vore i det närmaste oberoende

och antalet erforderliga hufvudlärare fullständigt oberoende af elevantalet,

och att sålunda kostnaden i jämförelsevis ringa mån vore beroende af

detsamma. Kollegiet anslöte sig vidare till de sakkunnigas uppfattning

rörande lämpligheten och önskvärdheten däraf, att tillfälle till teknisk

högskolebildning bereddes i största möjliga utsträckning, men ville för sin

del, såsom redan ofvan framhållits, betona, att för högskolan såsom sådan

hufvudvikten läge på erhållandet af en tidsenlig teknisk-vetenskaplig utrustning

af laboratorier m. m. samt tillräckliga och väl kvalificerade

lärarkrafter.

Beträffande lokalfrågan anslöte sig kollegiet till de sakkunnigas åsikt,

att det måste anses uteslutet att kunna vare sig på den nuvarande högskoletomten

eller i dess omedelbara grannskap anordna de för undervisningen

nödvändiga byggnaderna, och vidare att den af 1906 års kommitté

föreslagna platsen med de af de sakkunniga angifna modifikationerna för

ändamålet vore synnerligen lämplig såväl genom sitt läge som ock genom

möjligheten till ytterligare utvidgning af högskolan.

De sakkunnigas förslag ginge ut på en uppdelning af uppförandet af

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

de i och för högskolans omorganisation nödvändiga nybyggnaderna på

skilda byggnadsperioder.

Om det af ekonomiska skäl skulle vara omöjligt att på en gång

genomföra högskolans utvidgning, och om det således på grund häraf

skulle vara nödvändigt att fördela nybyggandet på olika perioder, måste

enligt kollegiets bestämda öfvertygelse härvid den kvalitativa utvidgningen

ovillkorligen komma i främsta rummet och frågan om ökning af elevantalet

i andra. För den kvalitativa utvidgningen erfordrades, att högskolan

genom en tillräcklig materiell utrustning och tillräckliga lärarkrafter

blefve satt i tillfälle att utbilda ingenjörer, som stode på höjden af sin

tids tekniska bildning. Hvad som i främsta rummet härvid erfordrades i

fråga om materiell utrustning vore fullt tidsenliga laboratorier, och det

kunde därför enligt kollegiets mening icke råda något tvifvel om, att dessa

borde byggas under första byggnadsperioden.

Kommittén hade föreslagit uppförandet af fyra särskilda laboratoriebyggnader,

nämligen en för maskinlaborationer, en för fysik och elektroteknik,

en för bergsvetenskap och en för kemi. Af dessa hade de sakkunniga

ansett, att de tre förstnämnda borde uppföras under den första

byggnadsperioden, och delade kollegiet härutinnan de sakkunnigas uppfattning.

Då de sakkunniga beträffande maskinlaboratoriet och byggnaden för

fysik och elektroteknik framhållit, att det icke kunde råda någon tvekan

om att dessa nu borde uppföras, ansåge sig kollegiet icke behöfva framlägga

särskild motivering härför, utan inskränkte sig till att hänvisa till,

hvad som härom yttrats i 1906 års kommittébetänkande (sid. 214—223).

Beträffande den bergsvetenskapliga afdelningen syntes emellertid de

sakkunniga icke hafva tillräckligt beaktat, att för uppförandet under den

första byggnadsperioden af den därför afsedda byggnaden förelåge minst

lika tungt vägande skäl som för uppförandet af de bägge ofvan nämnda.

Den bergsvetenskapliga fackskolan saknade nämligen såväl metallurgiska

som grufvetenskapliga och anrikningslaboratorier, och dess bergskemiska

laboratorium vore för sitt ändamål i hög grad otillfredsställande, hvilket

vore ganska förklarligt, då den nuvarande bergsskolan byggts för mer än

40 år sedan. I vår tid, då för den svenska järnhandteringen så viktiga

frågor som exempelvis elektrisk framställning af järn och stål, tillgodogörande

af oartförande eller fattiga malmer genom anrikning o. s. v. stode

på dagordningen, vore saknaden af tidsenligt utrustade bergsvetenskapliga

laboratorier mer än någonsin kännbar. Det vore därför uppenbart, att

stora ansträngningar borde göras för att bibehålla och befästa den höga

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. AIaj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

135

ställning, som bergshandteringen inom vårt land sedan äldsta tider intagit.

I detta sammanhang ansåge sig kollegiet böra emot de sakkunnigas uttalade

uppfattning framhålla, att hvarken enligt hittills varande studieplaner

eller enligt de af 1906 års kommitté föreslagna eller i något annat hänseende

sadant samband funnes mellan den bergsvetenskapliga och den

kemiska fackskolans sista årskurser, att ett förläggande af dessa institutioner

till olika platser skulle medföra större olägenheter än beträffande

hvilka som helst af de öfriga institutionerna.

. frände den kemiska institutionen hade de sakkunniga uttalat som

sin åsikt, att kraftiga skäl skulle tala för dess bibehållande tillsvidare på

dess nuvarande plats. Gent emot denna åsikt ville kollegiet som sin menmg

uttala, att det vore i hög grad önskvärdt, att den af 1906 års kommitté

föreslagna kemiska nybyggnaden komme till utförande redan nu

Den nuvarande byggnaden vore visserligen jämförelsevis ny och innehölle

relativt väl utrustade laboratorier för allmän kemi och kemisk teknologi.

Men det vore att märka, att sedan denna byggnad planlades, en helt ny

kemisk industrigren tillkommit, nämligen den elektrokemiska, hvilken redan

vore af stor vikt och i en framtid säkerligen komme att, om däri äfven inbegrepp

den elektrometallurgiska industrien, blifva af den största betydelse

för tillgodogörandet af vår vattenkraft. Det utrymme, som hittills kunnat

beredas denna numera så viktiga undervisningsgren, vore obetydligt och

alldeles otillräckligt, och ett tidsenligt laboratorium för elektrokemi vore

1 hög &rad af behofvet påkalladt. Då det vidare vore omöjligt att

tillfredsställande lösa frågan om anordnande af kemiska laborationer för

de Öl riga fackskolorna utom den bergsvetenskapliga, och det äfven vore

svart eller sa godt som omöjligt att genomföra den ifrågavarande omorganisationen

af den kemiska fackskolan inom dess nuvarande by^o-nad så

en ny by?gnad för kemi verkligen vore ''behöflig.

Oaktadt kollegiet i betraktande af antydda finansiella förhållanden icke för

närvarande ansåge sig kunna påyrka uppförandet af en nybyo-c^ad för

kemi redan nu, kunde kollegiet dock icke underlåta att med kraft framlalla

att det vore af stor vikt, att uppskofvet med byggandet af en ny

kemisk institution blefve af så kort varaktighet som möjligt.

För att de till nyuppförande föreslagna laboratorierna skulle kunna

komma till full nytta, vore det nödvändigt, att det i samband med dem

anordnades rit- och hörsalar för de elever, som företrädesvis komme att

begagna laboratorierna, d. v. s. för tredje och fjärde årskurserna af fackskolorna

för maskinbyggnad och mekanisk teknologi, skeppsbyggnad,

elektroteknik och bergsvetenskap.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kurtgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Enligt de af 1906 års kommitté framlagda förslagsritningarna skulle

för den sistnämnda fackskolan erforderliga hör- och ritsalar ingå i byggnaden

för bergsvetenskap. För den elektrotekniska fackskolan hade de

sakkunniga, som föreslagit att undervisningen i fysik, hvilken ingår i första

och andra årskurserna, tillsvidare skulle meddelas inom högskolans nuvarande

lokaler, ansett, att det för den fysikaliska institutionen afsedda utrymmet

i den föreslagna byggnaden för fysik och elektroteknik tillsvidare

skulle apteras till hörsalar, äfvensom för inrymmande af högskolans bibliotek.

Däremot kunde de för mekaniska och skeppsbyggerifåckskolornas tredje och

fjärde årskurser erforderliga rit-och hörsalarna icke förläggas till de ofvan

anförda laboratoriebyggnaderna, och dessa måste . därför anordnas i det

mekaniska laboratoriets omedelbara närhet, för att ej elevernas och lärarnas

tid allt för mycket skulle splittras. Kollegiet ansåge fördenskull, i likhet

med de sakkunniga, nödvändigt, att en del af hufvudbyggnaden byggdes

samtidigt med de nämnda laboratorierna. I denna byggnad skulle i sådant

fall äfven de tredje och fjärde årskurserna af fackskolorna lör väg- och

vattenbyggnadskonst och arkitektur kunna erhålla erforderliga rit- oc

hörsalar samt plats för sina samlingar. Då det för den förra af dessa

fackskolor afsedda laboratoriet vore inrymdt i den föreslagna mekaniska

laboratoriebyggnaden, och då därjämte i den föreslagna delen af hutvu

byo-o-naden utrymme funnes för en såväl för våg- och vattenbyggna ssom°

för den bergsvetenskapliga fackskolan i hög grad behöflig geodetis''

institution, äfvensom ett hufvudsakligen för arkitekturfackskolan atsedt

laboratorium för hygien, blefve det genom de af de sakkunniga föreslagna

anordningarna möjligt att tillfredsställande ordna undervisningen i tre je

och fjärde årskurserna inom samtliga fackskolor (med undantag af den kemiska)

i enlighet med det af 1906 års kommitté framlagda omorganisations
förslaget.

•.

Då grundtanken i de sakkunnigas förslag, nämligen att utbryta tredje

och fjärde årskurserna af samtliga fackskolorna (utom den kemiska), ötverensstämde

med kollegiets åsikt rörande den ordning, i hvilken högskolans

behof borde tillgodoses, ville kollegiet tillstyrka sakkunnigas förslag att

under den ifrågasatta första byggnads perioden _ uppföra byggnaderna för

maskinlaboratorium, för institutionerna för fysik och elektroteknik samt

för bergsvetenskap äfvensom en del af hufvudbyggnaden. _

Beträffande storleken af de föreslagna laboratoriebyggnaderna instämde

kollegiet till fullo uti de sakkunnigas uppfattning, att de, oansedt antalet

elever vid högskolan, borde uppföras i öfverensstämmelse med det åt 190b

års kommitté framlagda förslaget. Enligt kollegiets mening talade härför,

förutom de af de sakkunniga anförda skälen, nämligen kostnadsfrågan och

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

137

svårigheten att senare på lämpligt sätt utbygga en en gång färdig och

afslutad laboratoriebyggnad, den störa betydelsen däraf, att laboratorierna

icke blott skulle användas för undervisningen af högskolans elever, utan

äfven kunna stå öppna för de tekniker, hvilka önskade komma i tillfälle

att utföra själfständiga tekniskt-vetenskapliga undersökningar. Möjligheterna

för redan utexaminerade ingenjörer och andra att på tidsenliga

laboratorier studera tekniska problem och utarbeta sina idéer och uppfinningar,

kunde ej annat än kraftigt bidraga till utvecklingen af vår industri.

Det syntes därför kollegiet vittna om klarsynthet att uppföra dessa

laboratorier i så stor måttstock, att de blefve tillräckliga för så lång framtid

som möjligt, och det skulle vara en misshushållning att bygga dem

så små, att de efter relativt kort tid komme att visa sig otillräckliga och

måste ersättas med nya.

Redan 1906 års kommitté hade visat, att de beräknade kostnaderna

för de föreslagna laboratoriebyggnaderna vid jämförelse med kostnaderna

för motsvarande byggnader vid utländska tekniska högskolor icke voro för

högt tilltagna. För att ytterligare styrka detta ville kollegiet anföra kostnaderna

för laboratorierna vid den senast tillkomna tekniska högskolan i

Tyskland, nämligen den nyligen invigda högskolan i Breslau. Kostnaderna

för desamma hafva uppgått till:

för maskinlaboratoriet .................................... 946,900 R.-M. *

» elektrotekniska institutionen.................. 621,700 » **

» kemiska institutionen.............................. 1,164,250 »

» metallurgiska institutionen..................... 1,640,000 »

Härvid vore dessutom att anmärka, att den sistnämnda institutionen

icke ännu vore färdigbyggd, utan att ett par stora afdelningar däraf ännu

saknades, hvilka komme att höja kostnaderna ytterligare.

I och med uppförandet af de ofvannämnda byggnaderna förelåge de

yttre betingelserna för genomförande af den omorganisation af undervisningen

vid tekniska högskolan, som 1906 års kommitté ''föreslagit. Och

då dessa laboratorier först i tredje och fjärde årskurserna skulle komma till

användning, vore det möjligt att omedelbart, sedan Riksdagen beviljat nödiga

medel till dessa laboratorier och till de nya lärarbefattningar, som

enligt nämnda kommittés utredning vore erforderliga för nämnda omläggning

af undervisningen, börja att genomföra högskolans omorganisation.

Om alltså erforderliga anslag beviljades af 1911 års Riksdag, skulle läro
-

* Oberäknad ett verktygslaboratorium.

** Häri ingår icke någon institution för fysik.

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Haft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

planer enligt omorganisationsförslaget kunna börja tillämpas för de hösten

1912 i första afdelningen inträdande eleverna.

Enligt det ofvan behandlade förslaget af de sakkunniga skulle undervisningen

för eleverna i tredje och fjärde årskurserna af alla fackskolorna

utom den kemiska öfverflyttas till de föreslagna nybyggnaderna. Härigenom

skulle det kunna beredas plats för ett ökadt antal elever äfven i

första och andra årskurserna, och alltså ett annat af de behof beträffande

tekniska högskolan, som sedan lång tid tillbaka gjort sig i hög grad kännbara,

kunna tillgodoses.

De sakkunniga hade beräknat, att antalet årligen nyinträdande elever

härigenom skulle kunna ökas från nuvarande 125 till 200. Kollegiet delade

denna de sakkunnigas uppfattning och ansåge, att det genom relativt

obetydliga förändringar af vissa af högskolans lokaler vore möjligt, ehuru

förenadt med stora olägenheter, att för undervisningen i första och andra

årskurserna bereda plats för ett elevantal af 200 per årskurs. De sakkunniga

hade äfven framlagt förslag till de nuvarande lokalernas apterande

härför. Kollegiet hade på grund af den korta tid, som stått till dess förfogande,

icke hunnit i detalj granska detta förslag, hvarför kollegiet ansåge

sig böra framhålla önskvärdheten af att, innan dessa förändringar af

lokalerna inom de nuvarande byggnaderna definitivt fastsloges, kollegiet

måtte få tillfälle att underkasta detsamma ytterligare detalj pröfning. Emellertid

ansåge kollegiet att de af de sakkunniga föreslagna kostnadsbeloppen

vore för ändamålet tillräckliga.

1 detta sammanhang ville kollegiet framhålla, att kraftiga skäl talade

för att den mineralogisk-geologiska afdelningen utflyttades till de för densamma

i kommitténs förslag afsedda lokalerna i den bergsvetenskapliga

nybyggnaden, så snart denna vore färdig, och detta dels emedan större*

delen af den föreslagne professorns i mineralogi och geologi tjänstgöring

afsåge den bergsvetenskapliga fackskolans fjärde årskurs och dels emedan

genom dess utflyttning den kemiska institutionen skulle erhålla en välbehöflig

ökning i utrymme. Ej heller denna anordning borde i något afseende

inverka på det af de sakkunniga uppgjorda kostnadsförslaget.

För att snarast möjligt råda bot för det nu rådande missförhållandet,

att knappast hälften af de inträdessökande kunde emottagas vid högskolan,

både de sakkunniga undersökt möjligheten af att, redan innan nybyggnaderna

stode färdiga att tagas i bruk, börja intaga ett ökadt antal elever

i första årskursen, och hade de genom denna undersökning kommit till

den uppfattningen, att 200 elever skulle kunna intagas redan höstterminen

1912 i stället för såsom hittills 125. Vid denna beräkning syntes de hafva

utgått från den förutsättningen, att nybyggnaderna, eller åtminstone någon

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kung!,. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 124.

åt dem, redan hösten 1914 skulle vara färdiga att emottaga elever. De

sakkunniga hade emellertid därvid, enligt kollegiets mening, icke tillräckligt

beaktat, att det åtginge afsevärd tid för laboratoriernas montering m. m.,

och att denna till väsentlig del icke kunde ens påbörjas, förr än byggnaderna

vore fullt färdigbyggda och uttorkade. Kollegiet såge sig därför&nödsakadt

att afråda ifrån att ett ökadt antal elever intoges redan år 1912.

Om nybyggnaderna år 1914 icke kunde tagas i anspråk — och möjligheten

af denna eventualitet hade af de sakkunniga icke förnekats — skulle nämligen

följden blifva den, att laboratorieundervisningen för andra, tredje och

fjärde årskursernas elever måste väsentligt inskränkas och för öfrigt undervisningen

för större delen af sagda årskursers elever förläggas till förhyrda,

provisoriska lokaler utom högskolan, hvilket, bortsedt från de icke obetydliga

kostnader, som härigenom skulle förorsakas statsverket, skulle medföra

så stora svårigheter och så betydande olägenheter för dessa elevers

utbildning, att de enligt kollegiets mening icke tillnärmelsevis skulle uppvägas

af den fördelen, att 75 elever ett år tidigare kunde vinna inträde

vid högskolan.

Men äfven om det gåfves full garanti för, att nybyggnaderna det

nämnda året kunde vara färdiga för inflyttning, skulle kollegiet likväl afråda

ifrån att redan år 1912 intaga ökadt antal elever, dels därför att

det skulle medföra mycket stora svårigheter och olägenheter att på högskolans

redan med det nuvarande elevantalet synnerligen trånga lokaler

meddela undervisning åt ytterligare 150 elever, hvilket skulle blifva förhållandet

läsåret 1913—1914, dels och framför allt därför, att det skulle

i hög grad försvåra och för vissa fackskolor så godt som omöjliggöra

genomförandet af omorganisationen af undervisningen. Vid en läroanstalt

med ett sådant undervisningssystem, som det vid tekniska högskolor i allmänhet

använda, vore det öfverhufvud taget förenadt med stora svårigheter

att öfvergå från eu organisation af undervisningen till en annan,

och dessa svårigheter blefve större ju större elevantalet vore och ju trängre

lokalerna vore. Omorganisationen medförde nämligen, att ett flertal ämnen,

som enligt nuvarande läroplaner behandlades i en högre årskurs,

efter omorganisationen komme att behandlas i närmast lägre årskurs.

Under sjålfva öfvergångsåret komme sålunda undervisningen i samma ämnen

att meddelas i tvenne årskurser samtidigt, hvilket med högskolans

tränga utrymme blefve mycket svårt med nuvarande elevantal och nästan

omöjligt med ett ökadt elevantal. I all synnerhet framträdde dessa svårigheter

vid de fackskolor, där i tredje och fjärde årskurserna undervisningen

å laboratorier inginge som den väsentligaste faktorn, såsom exempelvis i

de elektrotekniska och bergsvetenskapliga. Enligt planen för omorganisa
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

tionen för bergsskolan skulle hädanefter för såväl tredje som fjärde årskurserna

ingå laborationer och praktiska öfningar å bergsskolans lokaler.

Om elevantalet redan år 1912 ökades, skulle sålunda år 1914 den tredje

årskursen enligt den nya läroplanen arbeta på samma laboratorier som den

fjärde årskursen enligt den nuvarande läroplanen, alltså tillsammans eventuellt

cirka 40 elever arbeta på laboratorier, som ej lämpligen kunde

rymma mer än 20. Ett liknande missförhållande skulle äfven redan åi

1913 uppstå vid den elektrotekniska fackskolan. Att genom förhyrande

af provisoriska lokaler undanröja bristen på laboratorier vore gifvetvis

omöjligt.

Skulle det dock anses nödvändigt, att elevantalet redan år 1912 ökades,

så ansåge kollegiet, att en sådan ökning endast kunde förekomma i de

fackskolor, där undervisningen enligt nu gällande läroplaner icke vore väsentligen

beroende af laboratorielokaler, d. v. s. i fackskolorna för maskinbyggnadskonst,

väg- och vattenbyggnadskonst och arkitektur. Dock torde

denna ökning af elevantalet på grund af svårigheterna med omorganisationens

genomförande för år 1912 icke böra öfverstiga 25.

Därjämte ansåge kollegiet, att ökningen af elevantalet borde ske successivt,

och att denna fråga lämpligen borde öfverlämnas till Kungl. Maj:ts

afgörande.

Rörande det af de sakkunniga uppgjorda förslaget till byggnadsanslag

för år 1912 hade kollegiet ingen erinring att göra.

Såsom jag förut omnämnt voro vid lärarkollegiets utlåtande fogade

två reservationer, den ena af professor Palmaer och den andra af professor

Westin.

Professor Professor Palmaer, som vid högskolan företräder ämnet allmän kemi,

reservation, har ansett sig icke kunna biträda de sakkunnigas och kollegiets förslag

att tillsvidare uppskjuta med uppförande af nybyggnad för den kemiska

institutionen. Den nuvarande kemiska byggnaden motsvarar nämligen

enligt Palmaers mening icke de anspråk, som i vår tid böra ställas pa en

dylik institution. Den kunde icke heller sägas vara nyligen uppförd, då

den tagits i bruk år 1898 och en ny byggnad väl icke kunde blifva färdig

förr än år 1915, d. v. s. först efter 17 år. Val vore detta ingen lång tidrymd

för en byggnad, och den kemiska institutionen motsvarade också

ännu de ändamål, för hvilka den varit afsedd. Men nya behof hade

framträda bland hvilka Palmaer särskildt ville framhålla angelägenheten

af att erhålla ett tidsenligt elektrokemiskt laboratorium, för hvilket för

närvarande endast funnes provisoriska anordningar.

För att bestyrka behofvet af nybyggnad för den kemiska institutionen

åberopade Palmaer en af honom, tillförordnade lektorn E. Kullgren och

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

141

docenten E. Norlin uppgjord promemoria, däri åtskilliga anmärkningar

framställts mot de nuvarande lokalerna. Äfven här betonas särskildt frånvaron

af ett tidsenligt elektrokemiskt laboratorium. För att belysa vikten

af att denna brist med det snaraste afhjälpes anföras några siffror, utvisande

den elektrokemiska industriens snabba tillväxt i vårt land. Det

uppgifves sålunda, att år 1904 antalet hästkrafter, använda i elektrokemisk

industri utgjorde 12,000 med ett ungefärligt produktionsvärde för år af

4 millioner kronor, och att motsvarande siffror för år 1908 voro 18,000

och 7,5 samt för år 1910 38,000 och 11. Vidare uttalas, att af vattenkraften

i Trollhättan och Porjus säkerligen icke hälften kan komma till

användning, om ej den elektrokemiska industrien tar hand därom. Af landets

hela vattenkraft komme säkerligen en fjärdedel att tagas i anspråk

för sagda industri. Det vore följaktligen synnerligen angeläget att snarast

möjligt inrätta ett elektrokemiskt laboratorium. Någon lämplig lokal härför

kunde dock ej åstadkommas, om de sakkunigas förslag realiserades.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts i promemorian ansåg

Palmaer lämpligast att i stället för den af de sakkunniga föreslagna flygeln

af den blifvande hufvudbyggnaden å det föreslagna området af norra

Djurgården uppföra en ny kemisk byggnad.

Professor Westins reservation hvilar ytterst på farhågan för att ett

genomförande af de sakkunnigas förslag skulle skapa ett provisorium af

allt för långvarig natur. Han anser därför bäst att genast uppföra samtliga

de af kommittén föreslagna nya laboratorierna, äfven det kemiska,

beräknade för 300 årligen nytillträdande elever, samt en hufvudbyggnad,

från början afsedd för 200 elever i hvarje årskurs, men så anordnad, att

densamma vid inträffande behof kunde utbyggas för ett årligt antal af

300 nytillträdande elever. Westin yttrar härom följande.

»Beträffande mitt förslag har anmärkts, att det skulle möta hinder

att ordna saken så därför, att hörsalarna sedan icke kunna ändras till att

passa för ett 50 % större elevantal. Denna invändning vore afgörande, om

hörsalarna skulle vara sins emellan lika stora och sedan behöfde ökas till

sin storlek, men detta är ingalunda händelsen. Med de många olika störa

elevafdelningar, som högskolan omfattar, erfordras det en rad olika stora

hörsalar. I följd häraf blefve det tillräckligt att i den eventuella framtida

tillbyggnaden tillägga de största, d. v. s. de hörsalar, som då blefve

behöfliga, men af hvilka dessförinnan något behof icke förefunnits. Den

saken torde icke möta oöfverstigliga hinder att ordna på ett tillfredsställande

sätt, och detsamma gäller lokalernas placering i lämpligt sammanhang

inbördes.»

Westin anför vidare:

Professor

Westins

reservation.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Jag återkommer på grund af hvad jag nu anfört till det förslag till

högskolans utvidgning, jag den 24 januari 1910 framkastade inför kollegiet,

men vill nu komplettera detsamma med en hemställan om begäran

af anslag för ofördröjlig utflyttning af institutionen för kemi.» (Westin

anmärker på ett annat ställe, att han förut låtit imponera på sig af det

upprepade talet om att allt vore väl beställdt vid sagda institution.) »Den

af mig uppskattade kostnaden, 6,000,000 kronor, bör under sådana förhållanden

ökas med i rundt tal 900,000 kronor. Afdrages från den sålunda

erhållna summan värdet af den nuvarande högskoletomten med på

densamma befintliga byggnader, 2,200,000 kronor, så återstå 4,700,000

kronor. Detta belopp är ju ungefär detsamma som det, 4,672,000 kronor,

de sakkunniga anse att man bör begära af Riksdagen.»

De sak- De sakkunniga hafva på min anmodan afgifvit ett särskildt utlåtande

“Är öfver Westins förslag. De framhålla däri, att detsamma har många förreservation.

delar och särskildt så tillvida är bättre än de sakkunnigas förslag, som

ett längre provisorium därigenom skulle undvikas. Hvad som bestämt de

sakkunniga förklara de hafva varit hänsyn till de ökade kostnader, som

det Westinska förslaget i jämförelse med de sakkunnigas skulle betinga.

Därest en utvidgning af hufvudbyggnaden, afsedd för 300 årligen nyinträdande

elever, snart nog skulle visa sig nödvändig, anse de sakkunniga

uppenbart, att hufvudbyggnaden skulle blifva både dyrare och mindre väl

afpassad för sitt ändamål än om den från början lämpats för det större

elevantalet, hvaremot en tillbyggnad till den af de sakkunniga föreslagna

flygeln af hufvudbyggnaden skulle kunna vidtagas utan någon som helst

olägenhet.

Beträffande de af Westin angifna kostnaderna för hans förslag anmärka

de sakkunniga, att då Westin med anledning af sitt äfven nu åberopade

förslag af den 24 januari 1910 af högskolestyrelsen anmodats att

inkomma med kompletterande uppgifter rörande, bland annat, kostnadsberäkningarna,

Westin i skrifvelse den 10 september 1910 till styrelsen

andragit, att de af honom anförda kostnadsbelopp icke vore resultatet af

en i detalj gående utredning, utan endast innebure ett preliminärt utkast

till högskolans utvidgning och omorganisation. De sakkunniga framhålla

härefter med stöd af utförda beräkningar, att den verkliga kostnaden för

realiserandet af Westins förslag skulle belöpa sig till omkring 7,950,000

kronor, eller, efter afdrag af värdet af den nuvarande tomten med därå

uppförda byggnader, hvilket värde uppskattats till 2,200,000 kronor, ett

belopp af omkring 5,750,000 kronor i stället för af Westin beräknade

4,700,000 kronor. Slutligen framhålla de sakkunniga att, om man accep
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts ISi åd. Proposition Nr 124.

terade Westins förslag, hela förstnämnda belopp, 7,950,000 kronor, nu

genast måste begäras af Riksdagen, under det att de sakkunnigas förslag

förutsatte ett anslag af allenast 4,672,000 kronor.

Högskolans styrelse anförde i sitt yttrande, såvidt nu är i fråo-a, Högskolans

hufvudsakligen följande. '' ° ^(Tsakkua’

»Liksom kollegium vill styrelsen särskild! framhålla, att vid frågansnisas förslaslösning

utbildningen af många ingenjörer bör såsom motiv komma i andra

rummet,, och att det således måste anses vara af lika stor betydelse fölen

lycklig lösning af den föreliggande frågan, att nya lokaler beredas för

bergsskolan och den kemiska institutionen, som för de öfriga af de sakkunniga

till utflyttning föreslagna fackskolorna, ty helt visst är, såsom

kollegium framhåller, behofvet af bergsvetenskapliga och elektrokemiska

laboratorier i hög grad trängande. Styrelsen anser sig emellertid icke

kunna gå så långt som professor Palmser, hvilken påyrkar att den kemiska

byggnaden nu genast bör utbyggas, men vill dock påpeka, att om så ej

sker, det torde blifva alldeles nödvändigt att med det snaraste å den nuvarande

tomten inrätta åtminstone ett provisoriskt elektrokemiskt laboratorium.

Kostnaden för utrustningen af ett sådant laboratorium belöper

sig endast till c:a 25,000 kronor.

»Såsom ett mycket starkt motiv för högskolans förseende med nya

byggnader anser dock styrelsen, att den nu rådande stora svårigheten att

vinna inträde bör räknas, äfven om detta motiv icke bör komma i första

rummet.

»Kollegiet afråda- visserligen från att det nu skulle bestämmas, att

200 elever skola mottagas redan år 1912. Såsom motiv för sin åsikt

anför kollegium dock icke några omöjligheter med afseende på undervisningen,

utan framhäfver de svårigheter, som skulle uppstå med afseende

på lokalerna, isynnerhet om byggnadsfrågans utveckling ej skulle förlöpa

lika^ gynnsamt, som de sakkunniga antaga, att den i bästa fall kan försiggå.

»Styrelsen beaktar visserligen de skäl, som kollegium anfört för sin

mening, men hyser tillika den meningen att, då mottagandet redan år

1912 af ett större antal elever icke stöter på oöfverstigliga svårigheter,

detsamma, om statsmakterna vilja uppställa ett sådant mottagande såsom

ett villkor för medels beviljande, kan äga rum, äfven om försiktigheten

torde bjuda, att ej genast gå så långt som till antagandet af 200 nytillträdande

elever.

»Styrelsen vill därför för sin del förorda att, såsom ock kollegium

föreslår, frågan rörande ökningen af elevantalet måtte öfverlämnas till

Kungl. Maj:ts afgörande. Härigenom skulle detta ökande af elevantalet

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

kunna successivt afpassas i bättre öfverensstämmelse med de nya byggnadernas

färdigställande, något som ej nu kan i detalj öfverskådas.

»Professor Westins förslag, att högskolan nu skulle i sin helhet utbyggas

i enlighet med de sakkunnigas förslag, dock hvad hufvudbyggnaden

beträffar för endast 200 årligen nytillträdande elever, hvarefter denna

byggnad kunde i mån af behof tillbyggas, har styrelsen redan förut behandlat

(i svar på remiss af den 2 juni 1910), hvarefter de sakkunniga

särskildt hafva utredt denna fråga. Enligt denna utredning belöper sig

byognadskostnaden för hufvudbyggnaden, beräknad för 300 elever, till

3,502,000 och för 200 elever till 2,868,000 kronor.

»På grund af det nu anförda får styrelsen instämma uti de sakkunnigas

förslag till genomförande af högskolans omorganisation och nybyggnad,

dock med uttalande af den meningen, att elevantalets. ökning helst

bör ske successivt och om möjligt öfverlämnas till Kungl. Maj:ts afgörande

i sammanhang med byggnadsfrågans utveckling.»

Öfverinten- 1

ftents&mbetet

om de sakkunnigas

förslag.

Öfverintendentsämbetet anförde i sitt utlåtande i hufvudsak följande.

Enligt hvad de sakkunniga uti här ifrågavarande förslag själfva ano-ifvit,

afsåge de nu föreliggande ritningarna endast att vara ett förarbete,

tillräckligt omfattande för att ådagalägga, dels att för de erforderliga lokalerna

kunde beredas plats på därför föreslaget tomtområde och dels. att

byggnadskostnaderna kunde begränsas inom de af de sakkunniga uppgifna

belopp.

Öfverintendentsämbetet, som, särskildt med afseende å den knappa tid,

som tillmätts ämbetet för ärendets handläggning, icke kunnat verkställa

en ingående pröfning, huruvida de lokaler, som af de sakkunniga föresloges,

vore vare sig fullt behöfliga eller tillräckliga för högskolans utveckling

enligt nu framställda principer, förutsatte emellertid, att så vore

förhållandet.

Hvad de sakkunniga föreslagit därom att, efter vidtagande af förhållandevis

enkla förändringar, ännu för en afsevärd framtid för vissa

delar af undervisningen i största möjliga utsträckning begagna sig af högskolans

nuvarande byggnader, ansåge ämbetet för sin del synnerligen välbetänkt

både på den grund, att nybyggnadskostnaderna därigenom komme

att fördelas på en längre tid, och äfven af den anledning, att det torde

komma att dröja icke så få år, innan det åt högskolan nu upplåtna tomtområde

hunne försäljas på för statsverket förmånliga villkor.

Lika med de sakkunniga hölle ämbetet före, att det skulle i hög

grad öka kostnaderna för lokalanskaffning, därest den högre tekniska

undervisningen fördelades på två i olika städer belägna högskolor. Genom

att, på sätt som föreslagits, uppdela lokalerna på flera byggnader och sär
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

skild! genom hufvudbyggnadens uppdelning i midtbyggnad och flyglar

hade lösningen af lokalfrågan under öfvergångstiden väsentligt underlättats.

Vidkommande frågan om den ökning i elevantalet, som ifrågaställts,

torde ämbetet blott böra framhålla, att utredningen därutinnan gåfve vid

handen att, hvad rörde byggnadsfrågan, det, efter elev räknadt, skulle

blifva icke oväsentligt billigare att utvidga högskolan för 300 än för

200 nytillträdande elever per år.

Det vore vidare ämbetets mening, att den nu föreslagna byggnads - platsen i afseende å belägenheten vore vida fördelaktigare än den, som

förordades af 1906 års kommitté, emedan densamma, jämte det att den i

allmänhet hade en förträfflig byggnadsgrund, på ett organiskt sätt anslöte

sig till Valhallavägen och med lätthet läte inordna sig å en blifvande

stadsplan för närliggande områden, hvarförutom torde beaktas, att densamma

läge närmare redan bebyggda bostadskvarter, hvadan ej så stor

kostnad för kloakledningars framdragande till stadens rörnät skulle blifva

behöflig. Visserligen måste en del sprängnings- och terrasseringsarbeten

företagas å platsen, men, som man vid uppgörandet af situationsplanerna

i båda alternativen väl användt sig af terrängens möjligheter, torde det

få anses visadt, att kostnaden för dessa arbeten kunde hållas inom måttliga

gränser.

Det torde, oaktadt större delen af ifrågavarande anläggning vore förlagd

å en kal bergsplatå, blifva oundgängligen nödigt, att en "del af den

nu såsom en eftersökt promenadplats använda skogsparken inom samma

anläggnings område antingen helt borttoges eller åtminstone afstängdes

för allmänheten. Det torde därför vara önskvärdt, att afstängningen af

skogsparksområdet inskränktes så mycket som förhållandena medgåfve, och

att bekväma trafikleder till skogsområdet från Valhallavägen bereddes i

stället för dem, som måste borttagas genom anläggningen i fråga, något

som äfven tycktes vara de sakkunnigas afsikt enligt hvad de uppgjorda

situationsplanerna angåfve.

Byggnaderna syntes ämbetet uti båda de föreliggande alternativen i

allmänhet vara väl placerade i terrängen, och i alla händelser kunde förslagen

härutinnan läggas till grund för en sannolik beräkning af kostnaderna

för planerings- och terrasseringsarbeten. Ämbetet ansåge sig dock

icke böra ingå i någon detaljerad granskning af de nu utarbetade situationsplanerna,

då dessas slutliga utseende gifvetvis komme att blifva beroende

af den täflan om lösande af förevarande uppgift i sin helhet, som de sakkunniga

föreslagit, och sålunda måhända blefve ett helt annat än som

nu visats.

Bihang till Rikad. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Höft.

39

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

1 frå^a om själfva byggnaderna vore att bemärka, att nya planskisser

jämte sektion nu utarbetats blott för hufvudbyggnaden med dess flyglar,

under det att för öfriga byggnader åberopats de till kommittébetänkandet

af år 1908 börande skissritningar.

Skisserna till hufvudbyggnaden med dess flyglar torde kunna betraktas

såsom ett godt uppslag till en för platsen lämplig och väl utnyttjad

byggnad med monumental massgruppering och redig konstruktion. Tanken

att öfverbygga gården med ett glastak så, att den vid behof kunde användas

såsom samlingslokal, funne ämbetet ur ekonomisk synpunkt tilltalande,

och den kunde äfven, såsom skett t. ex. vid Köpenhamns rådhus,

gifva anledning till en förträfflig innerarkitektur. Det vore ämbetets mening,

att skisserna i fråga väl kunde läggas till grund för en approximativ

kostnadsberäkning äfvensom för upprättande af ett blifvande täflingsprogram.

Rörande skisserna till öfriga byggnader tilläte ämbetet sig hänvisa

till sitt förut åberopade underdåniga utlåtande af den 27 oktober 1908

öfver kommittébetänkandet af samma år, och finge ämbetet i detta sammanhang

påpeka lämpligheten af att portvakt för hela anläggningen, om

en sådan ansåges behöflig, bereddes bostad invid det i stängslet afsedda

grindpartiet.

Den förslaget åtföljande beräkningen af byggnadskostnaderna kunde

gifvetvis icke vara annat än approximativ, då ju, såsom nämnts, allenast

'' skissriktningar förelåge, men det torde få anses ådagalagdt, att sådana

beräkningar, som här vore gjorda och som grundade sig på beräkning af

kubikinnehållet och pris per kubikmeter, plägade gifva ett något så när

tillfredsställande resultat.

Förbemälda kommitté hade beräknat byggnadskostnaderna efter då

gällande, ovanligt höga byggnadspriser, och en reduktion af sagda beräkningar

beträffande de flesta byggnaderna torde nog kunna ske, dock, så

vidt ämbetet kunde finna, näppeligen till den utsträckning, de sakkunniga

förmenat. För erhållande af ett för närvarande riktigt pris per kubikmeter

för byggnader af förevarande slag hade de sakkunniga användt sig af ett

medelpris mellan priset för kungl. vetenskapsakademiens under uppförande

varande byggnader vid Djurgårds-Frescati och det för Östermalms nya

läroverksbyggnad vid Karlavägen här i staden, hvilket medelpris torde

uppgå till 20 kronor 26 öre per kubikmeter, inberäkna(it jordvåningens

och inredda vindsutrymmens kubikinnehåll, men oberäknadt värmeledning,

belysnings-, gas-, vatten- och afloppsledningar, stängsel, planering samt

kontroll och ritningar. Berörda medelkubikpris hade sedermera af de sakkunniga

höjts till 22 kronor för hufvudbyggnaden och till 21 kronor för

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124. 147

öfriga byggnader med undantag för några, där priset satts lägre eller

bibehållits.

På grund af öfverintendentsämbetets egen erfarenhet rörande nuvarande

byggnadskostnader och särskildt med hänsyn till ej mindre, att

byggnadsföretaget, äfven om 1911 års Riksdag anvisade medel till detsamma,

icke kunde vara omedelbart förestående, än äfven att en del

sprängningsarbeten måste vidtagas jämväl under vissa byggnader, vore det

ämbetets åsikt, att omförmälda kostnader måste sättas något högre än de

sakkunniga gjort, så att omkostnaderna för själfva byggnadsarbetet höjdes

— på sätt en utlåtandet närslliten »Tablå I» närmare utvisade — från

5,698,907 kronor till 5,992,166 kronor. Öfriga kostnader torde icke behöfva

ökas, och anläggningen i sin helhet skulle förty, om den jämförelsevis

snart komme till stånd, kunna, efter ämbetets omdöme, utföras för en

totalkostnad af 8,921,819 kronor. Då emellertid, såsom ock af de sakkunniga

framhållits, det torde komma att draga en afsevärd tid, innan

anläggningen blefve fullbordad, torde det nog få anses ovisst, om det af

ämbetet ofvan angifna kostnadsbeloppet i verkligheten visade sig vara

det rätta.

För de byggnadsarbeten, hvilka enligt den af de sakkunniga uppgjorda

planen vore ämnade att ingå i den första byggnadsperioden, torde däremot

kostnaderna med största sannolikhet kunna beräknas såsom närmare

framgår af en utlåtandet bifogad »Tablå II». Enligt denna komme, efter

ämbetets förmenande, byggnadskostnaderna att uppgå till 2,828,728 kronor

och, då öfriga kostnader icke syntes tarfva någon ökning, torde omkostnaderna

för samtliga arbeten under ofvannämnda period belöpa sig

till 4,766,188 kronor, hvartill dock borde läggas kostnaden för omändringsarbetena

inom högskolans nuvarande byggnad, hvilka syntes kunna utföras

för det af de sakkunniga härför uppgifna belopp eller 69,200 kronor.

Hvad därefter anginge den af de sakkunniga föreslagna formen för

ett definitivt förslags för omhandlade anläggning upprättande, hade öfverintendentsämbetet,

som i sitt förutnämnda underdåniga utlåtande af den

27 oktober 1908 förordat allmän eller begränsad täflan, icke heller funnit

något att anmärka mot det af de sakkunniga hemställda täflingssättet.

Ämbetet ville slutligen erinra, att de ritningar, som skulle läggas till

grund för byggnadernas i fråga utförande, naturligen borde före verkställandet

af de respektive arbetena, i och för fastställelse underställas

Kungl. Maj:ts nådiga pröfning.

Den i öfverintendentsämbetets utlåtande omförmälda Tablå II var af

följande lydelse:

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Tablå II

visande kostnaderna för de i första byggnadsperioden behöfliga nybyggnaderna

för kungl. tekniska högskolan

Byggnadsarbeten.

c ,, . Öfverintendenls-

Sakkunmgas ambetete

beraknmg. beräkning.

Del af hufvudbyggnaden ........................

kronor

717,633

— 751,806: —

Byggnad för fysik och elektroteknik...

652,045

— 681,190: —

Maskinlaboratorium....................................

2>

599,200

— 599,200: —

Byggnad för bergsvetenskap..................

»

667,070

— 696,940: —

» » centraluppvärmning.........

51,360

— 51,360: -

Observatorium............................................

Byggnad för vaktmästare och maski-

2>

2,500

— 3,500: —

ni ster ..................................................

36,540

— 36,540: —

Paviljong för magnetometri ..................

»

8,192

- 8,192: —

Summa kronor 2,734,540

— 2,828,728: —

Departe- Jag har nu redogjort för hvad handlingarna innehålla rörande ny
chefens

byggnadsfrågan och hvad därmed sammanhänger och vill nu angifva den

yttrande om uppfattning, jag själf bildat mig i frågan.

gas to steg''! För min ställning till det icke minst för byggnadsfrågan viktiga
spörsmålet

om elevantalet har jag redan förut redogjort. Jag erinrar

blott, att jag på då anförda skäl ansåg mig böra förorda, att man skulle

genomföra högskolans omorganisation med utgående från ett årligt nyinträdande

elevantal af 200 och göra det på sådant sätt, att man utan alltför

stora kostnader för om- och tillbyggnader kunde öka detta antal intill

300, när tiden därför visade sig vara inne.

En synnerligen betydande del af byggnadskostnaderna faller på de

föreslagna nya laboratorierna. Den förebragta utredningen torde emellertid

till fullo hafva ådagalagt, att fullt tidsenliga laboratorier utgöra en

lifsbetingelse för en fruktbringande teknisk undervisning. Allt för mycket

och allt för länge har vårt folk skattat åt en ensidig bokläsning. Småningom

har man dock snart sagdt på alla studieområden kommit till insikt

om angelägenheten af att så långt sig göra låter förena undervisningen

med praktiska öfningar, som ju underlätta minnet och förståelsen och på

ett helt annat vis än bokens döda bokstäfver förmå att väcka och underhålla

intresset. Det är uppenbart, att på ett område sådant som det

tekniska, med dess till öfvervägande grad praktiska syftemål, tillgången

till goda laboratorier skall vara af den största betydelse och detta icke

allenast för undervisningen, utan äfven för den vetenskapliga forskningen

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

med dess ofta nog för det praktiska lifvet så betydelsefulla resultat äfvensom

för pröfvandet af uppfinningar.

Våra dagars tekniska vetande spänner öfver ett stort fält, så stort,

att det naturligtvis är omöjligt för en människa att på ett ingående sätt

underlägga sig det hela eller ens en väsentlig del däraf. Insikten härom

har tvingat nutidsmänniskan att specialisera sig på mindre områden för

att där kunna tränga så mycket djupare in. En modern teknisk högskola

måste därför inrätta sig för att utbilda specialister i teknikens många

olika grenar.. Detta förutsätter emellertid undervisningens uppdelning i

en mängd skilda fack, som i sin tur icke kan äga rum utan riklig tillgång

på undervisningslokaler liksom äfven på lärare, till hvilket senare kraf ja^

längre fram återkommer.

Ställningen vid vår tekniska högskola är för närvarande i korthet den,,

att ett stort antal kompetenta inträdessökande årligen måste afvisas i brist

på utrymme, att för undervisningen nödiga laboratorier i stor utsträckning

saknas eller befinna sig i underhaltigt skick, samt att den specialisering

af de tekniska studierna, som särskild! var tid oundgängligen krafvel1,

icke kan genomföras i saknad ai nödigt utrymme och tillräckliga lärarkrafteiv

Detta betänkliga tillstånd är icke från i går. Det har länge funnits och

dess. olämpor framträda starkare för hvar dag som går. Det är alltså

tydligt, att en genomgripande omgestaltning är af nöden, liksom att densamma

icke kan och får uppskjutas längre än oundgängligen är nödigt.

Jag har redan förut antydt, att jag fann kommitténs ^^byggnadsförslag

synnerligen .välgrundad^ om jag än icke ansåg nödvändigt att

tran början inrätta sig för ett så stort antal elever, som kommittén förutsatt.

För ett fullständigt förverkligande af kommitténs förslag skulle,

enligt hvad öfverintendentsämbetet i sitt senaste utlåtande uppgifvit,

kråtvas ett anslag af omkring 8,920,000 kronor. Denna summa är så betydande,

att jag. icke kan medverka till en framställning om densamma»

omedelbara beviljande utan att tvingande skäl föreligga. Men så synes

icke vara förhållandet. Då jag af denna orsak icke för det närvarande

kan understödja kommittéförslaget i dess ursprungliga gestalt, anser jag

mig likaledes förhindrad att biträda professor Westins förslag, som ju

visserligen för tillfället skulle ställa sig något billigare än det förra, men

dock äfven det krafvel- synnerligen betydande kostnader och därjämte, fullt

utfördt till det af kommittén förordade omfång, säkerligen skulle ställa

sig dyrare och äfven sämre än kommitténs byggnadsprojekt. Jag hänvisar

i fråga härom till hvad de sakkunniga härutinnan anfört.

Af hvad jag nu och för öfrigt redan förut yttrat, är det tydligt, att jagför

min del vill förorda de sakkunnigas af lärarkollegiet, högskolans styrelse

och öfverintendentsämbetet så godt som enhälligt förordade förslag, som

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

innebär, att man nu genast skulle uppföra tre angifna laboratorier, beräknade

för 300 årligen nyinträdande elever, äfvensom en- flygel af kommitténs

hufvudbyggnad, under första utbyggnadsstadiet apterad för 200

årligen nyinträdande elever, samt att man först senare, när omständigheterna

det påkallade, skulle helt förverkliga kommitténs tanke.

Äfven de sakkunnigas förslag kräfver ju synnerligen betydande kostnader,

men den vidlyftiga utredning, som i ärendet förekommit, synes

mig otvetydigt gifva vid handen, att man icke kan slippa undan för bättre

pris. Ty att nu stanna vid halfmesyrer lärer icke kunna ifrågakomma.

Hvad kommittén och nu senast lärarkollegiet upplyst angående de belopp,

som i utlandet nedlagts på tekniska högskolor af ungefärligen samma

storlek som vår egen, visar ock, att de framkomna anspråken icke äro

öfverdrifna. _ _ o

Vid första påseendet ligger det ju nära till hands att, då man i det

hela anordnar sig för ett antal af 200 årligen nyinträdande elever, också

bygga laboratorierna för samma antal.

Såsom de sakkunniga emellertid (sid. 74—76) uppvisat blir kostnadsskillnaden

mellan laboratorier för 300 elever i hvar årskurs och sådana för allenast

200 förhållandevis obetydlig. Däremot blir det jämförelsevis dyrbart att

utvidga ett från början för ett mindre antal elever afsedt laboratorium.

Till dessa af de sakkunniga anförda grunder för att nu genast uppföra

de föreslagna tre laboratorierna för ett årligt tillopp af 300 nya elever

bör läggas- det tungt vägande, af lärarkollegiet särskildt framhållna skäl,

att möjlighet bör beredas redan utexaminerade ingenjörer och andra att

på tidsenliga laboratorier studera tekniska problem och utarbeta sina ideer

Jr o # *&!

och uppfinningar. _ .

Jag har ingalunda förbisett, att förverkligandet af de sakkunnigas

förslag skulle bringa den kemiska institutionen i en förhållandevis ogynnsam

ställning. Hvad professor Palman- anfört särskildt angående saknaden

af ett tidsenligt elektrokemiskt laboratorium är utan tvifvel synnerligen

beaktansvärdt, så beaktansvärdt, att jag måste uttrycka den önskan, att den

kemiska institutionens kvarblifvande å den gamla platsen icke måtte blifva

långvarigt. A andra sidan far icke förbises, att denna institution hittills

varit den bäst tillgodosedda af alla och att dess laboratorier i stort sedt

icke kunna betecknas såsom otidsenliga, utan snarare såsom i det hela

tillfredsställande. Enligt hvad högskolestyrelsen upplyst förefinnes möjlighet

att för den förhållandevis ringa utgiften af omkring 25,000 kronor

på den nuvarande högskolans tomt inrätta ett förbättradt, om än provisoriskt

elektrokemiskt laboratorium. Angående detta förslag föreligger dock ännu

icke någon egentlig utredning, hvadan därmed tillsvidare torde få anstå.

Emellertid kan jag icke finna annat, än att den kemiska institutionen för

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

närvarande är den, som minst är i behof af förbättringar, hvadan, om

man icke kan tillgodose alla önskningar, denna institution utan tvifvel

bäst af alla kan tåla ett uppskof.

Då jag sålunda finner, att en utflyttning af förut angifna byggnader

nu bör äga rum, uppstår fråga, hvar desamma böra förläggas. Öfverintendentsämbetet

har i sitt första utlåtande framkastat den tanken, att

det för staten ur synpunkten af en klok tomtpolitik skulle vara förmånligt

att lägga de nya högskolebyggnaderna på något staten tillhörigt, för bebyggande

afsedt område i stället för till den föreslagna platsen å norra

Djurgården, hvilken icke är ämnad att upplåtas till bostadskvarter. Ämbetet

anser nämligen, att en anläggning af den blifvande högskolans omfattning

skulle hafva en stark tendens att omkring sig skapa bostadskvarter,

och sålunda kunna gifva fart åt en lönande tomtförsäljning af statens mark.

Hvad ämbetet i sistnämnda hänseende anfört äger nog sin riktighet.

Om jag det oaktadt icke är sinnad att förorda någon ändring i afseende

å platsen för högskolan, har jag därtill mina skäl. Jag vill då till en

början erinra därom, att kostnadsberäkningarna för den föreslagna anläggning611

hvila på det antagandet, att tomten erhålles utan några ekonomiska

uppoffringar från det allmännas sida. Dessa fordringar fyllas af det

tänkta området å norra Djurgården — utgörande omkring 65,000 kvadratmeter

och beläget å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra Djurgårdens

mark varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen,

i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen — hvilket

område ju icke är afsedt att säljas till bostadskvarter utan ämnadt att

förblifva park. Dess parkliknande karaktär skulle, med iakttagande af

de utaf riksmarskalksämbetet föreslagna anordningar, icke heller genom

de nya anläggningarna nämnvärdt förryckas. Förlädes återigen högskolan

exempelvis på Ladugårdsgärdet, komme den att ligga på en plats,

som inom kort skulle äga ett mycket högt värde, antagligen så stort,

att man skulle nödgas tillmäta utrymmet för blifvande ytterligare utvidgningar

så knappt som möjligt. Den föreslagna platsen å norra Djurgården

ger i sådant afseende icke fog för några farhågor. Vidare är det naturligtvis

. af vikt, att en anläggning som högskolan såväl med hänsyn till

undervisningen som till de ömtåliga mätningar och undersökningar, som

dagligen där förekomma, ligger så afskild som möjligt från gatubuller

och störande skakningar. Detta önskemål fylles af den föreslagna platsen.

Riksmarskalksämbetet har i sitt förut omförmälda, detta protokoll

bilagda yttrande beträffande det föreslagna området hemställt om meddelande

af vissa bestämmelser till skyddande af Djurgårdens intressen i dess

egenskap af allmän park. Dessa bestämmelser med de smärre jämkningar,

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Xungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

som kunna betingas af byggnadernas något ändrade placering, synas mig

vara af beskaffenhet att böra af Eders Kungl. Maj:t godkännas.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle de sammanlagda kostnaderna för

hela nyanläggningen under den första byggnadsperioden belöpa sig till

4.672.000 kronor, öfverintendentsämbetet har emellertid ansett försiktigheten

bjuda att sätta siffran till 4,766,188 kronor. Af beloppet skulle 270,000

kronor behöfva äskas för år 1912 med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf

redan under år 1911 till ritningar m. m. utanordna 40,000 kronor. Återstående

belopp skulle enligt de sakkunnigas förslag och med utgående från

deras slutsiffra fördelas på tre år, däraf 1,900,000 kronor under år 1913,

1.800.000 kronor under år 1914 och 702,000 kronor under år 1915.

Öfverintendentsämbetets slutsiffra öfversteg ju de sakkunnigas med 94,188

kronor. Lägges denna summa på året 1915, skulle detta år utgå ett belopp

af 796,188 kronor.

Utöfver de af mig angifna kostnaderna för nybyggnadsfrågans fösning

erfordras dels ett belopp för flyttning af några å det föreslagna området

nu befintliga, Djurgårdsförvaltningen tillhöriga _ mindre trähus, dels ock

godtgörelse till Djurgårdsförvaltningen för mistning af en för närvarande

för rätt till vedupplag inflytande hyresafgift. Dessa utgifter, som emellertid

ej för tillfället äro bchöfliga och för öfrigt icke heller nu kunna exakt

beräknas, kunna gifvetvis ej komma att uppgå till något afsevärdt belopp.

Innan jag går vidare vill jag erinra, att i den angifna slutsumman

icke ingår någon kostnad för kloaklednings framdragande från tomtgränsen

till stadens ledning i Valhallavägen. Denna kostnad torde emellertid ej

komma att uppgå till högre belopp än att den lärer kunna ingå i de iörslagsvis

upptagna summorna till sådana arbeten inom tomten.

Belastningen, sådan jag nyss angifvit densamma på de tre budgetsåren

1913, 1914 och 1915, blir ju synnerligen afsevärd, ja, så stor, att

jag ej vågar hemställa om en fullt så betungande fördelning af kostnaderna.

För min egen del skulle jag vilja föreslå, att anslaget måtte utgå

på följande sätt: år 1913 ett belopp af 1,000,000 kronor, år 1914 ett belopp

af 1,100,000 kronor, år 1915 ett belopp af 1,200,000 kronor, samt

år 1916 ett belopp af 1,166,188 kronor. Jag förutsätter därvid, att för

år 1912 skulle, på sätt jag nedan närmare skall utveckla, för här ifrågavarande

byggnadsändamål utgå ett belopp af 300,000 kronor. Härigenom

framflyttas emellertid tiden för intagandet af ett ökadt antal elever i högskolan

till hösten 1913. Detta måste ju i och för sig anses beklagligt. Jag

erinrar emellertid därom, att lärarkollegiet i sitt yttrande öfver de sakkunnigas

förslag afrådt från att redan hösten 1912 intaga flera nya elever

än nu är fallet, detta dels därför, att genomförandet af omorganisationen

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

krafvel; meddelande af undervisning i samma kurser å två årsafdelnino-ar

samtidigt, hvilket med ökadt elevantal skulle blifva nästan omöjligt, dels ock

därför, att, äfven om anslagen beviljades såsom de sakkunniga föreslagit,

ingen visshet funnes för att de nya byggnaderna skulle kunna öppnas för

eleverna, redan hösten 1914. Dessa svårigheter, som redan antydts af de

sakkunniga, hafva, såsom af högskolestyrelsens yttrande framgår, äfven hos

styrelsen väckt påtaglig tvekan. Under sådana omständigheter synes mig nödi <>■

försiktighet bjuda att afstå från tanken att redan hösten 1912 intaga ett ökadt

antal elever i högskolan, vid hvilket förhållande en fördelning °af nybyggnadsanslaget,

på sätt jag redan af statsekonomiska skäl förordat, i själfva

verket icke kommer att fördröja frågans ändamålsenliga lösning.

Såsom de sakkunniga och öfverintendentsämbetet hemställt, bör byggnadernas

uppförande föregås af en allmän svensk arkitekttäflan, till hvilken

emellertid en del kända framstående svenska arkitekter böra särskild! inbjudas.

Det belopp af 40,000 kronor, som föreslagits att utgå redan år 1911,

är hufvudsakligen afsedt för denna täfling. Innan byggnadsarbetet börjar,

böra naturligtvis ritningarna därtill vara godkända af Eders Kungl. Maj:t.

För att de sakkunnigas förslag till nybyggnadsfrågans lösning skall

kunna genomföras fordras vidtagandet af vissa förändringar inom de nuvarande

högskolelokalerna. De sakkunniga hafva beräknat kostnaderna

härför till sammanlagdt 69,200 kronor, hvilken siffra af öfverintendentsämbetet

lämnats utan anmärkning. Äfven lärarkollegiet har vitsordat, att

under förutsättning af nybyggnadsförslagets genomförande de nuvarande

lokalerna för denna summa skulle kunna apteras för ett antal af 200

elever i hvarje årskurs.

För att möjliggöra en ökning af elevantalet redan innan de nya högskolebyggnaderna

blifvit färdiga hafva emellertid de sakkunniga föreslagit,

att nämnda belopp skulle fördelas med 30,000 kronor på budgetåret

1912, 21,000 kronor på året 1913 och 18,200 kronor på året^ 1914.

Härigenom skulle man, som sagd!, enligt de sakkunnigas mening redan höstterminen

1912 kunna mottaga 200 nyinträdande elever och hösten 1913 ett

lika stort antal. Jag har nyss angifvit, hvarför jag ej kan förorda att öka

elevantalet redan hösten 1912. Vid sådant förhållande kunna de af de sakkunniga

föreslagna anslagen till ändringsarbeten fördelas på åren 1913,

1914 och 1915 med respektive 30,000 kronor, 21,000 kronor och 18,200

kronor. Då kan också lämpligen det belopp om 30,000 kronor, som för år

1912 beräknats för omändringsarbetena inom de nuvarande högskolebygo-- naderna, läggas till nybyggnadsanslaget för samma år, så att detsamma kommer

att uppgå till 300,000 kronor. Mot lärarkollegiets önskan att ännu en

gång få pröfva detaljerna i ändringsförslaget har jag icke något att erinra.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 1.9 Raft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Om än af förut anförda skäl ökningen af elevantalet således

måste uppskjutas till hösten 1913, är det å andra sidan enligt min

mening synnerligen nödigt, att ytterligare uppskof icke förekommer.

Den nu onaturligt uppdrifna konkurrensen om plats i första årskursen

synes mig vara af ondo. Den sofring, som häraf blir en följd, förlägges

enligt min mening till ett alldeles för tidigt stadium, till en

tidpunkt, då den personliga begåfningen enligt hvad erfarenheten visar

ofta nog ännu icke framträdt på ett afgörande sätt, ja, än mera, de element,

som sålunda tillbakavisas, äro, såsom utredningen i ärendet ådagalagt,

ingalunda mindervärdiga, utan äfven de i genomsnitt synnerligen väl

kvalificerade. Till andra högskolor än den tekniska är tillträdet fritt. Man

har därvid icke velat medelst restriktiva bestämmelser reglera inträdet på

de olika lefnadsbanorna, utan nöjt sig med den i min tanke goda regulator,

som ligger i föräldrars och målsmäns omsorg för att deras barn och

myndlingar icke skola slå in på yrken, som icke gifva lefvebröd. Så

långt kan man visserligen, åtminstone ej för närvarande, gå i fråga om

tekniska högskolan, men meningarna torde dock knappast kunna vara

delade därom, att den nu rådande trängseln vid inträdet till högskolan

är olidlig, och att åtgärder med det snaraste måste vidtagas för att härutinnan

åstadkomma lättnad. Emellertid bör gifvetvis .ökningen, som ju

är beroende på byggnadernas färdigblifvande, ske med tillbörlig försiktighet,

hvarför bestämmandet härom, på sätt också kollegiet och styrelsen hemställt,

bör ligga i Eders Kungl. Maj:ts handel’.

Sedan jag sålunda redogjort för min ställning till nybyggnadsfrågan

och hvad därmed sammanhänger, öfvergår jag till en redogörelse för kommitténs

förslag angående

Fackskolor, studietid, elever m. m.

och torde jag därvid kunna inskränka mig till sådana delar af förslaget,

som beröra kostnadsfrågan, eller som i öfrigt äro af allmännare intresse

(betänkandet sid. 70—157).

I fråga om de olika hufvudfackriktningar, som borde vara representerade

vid högskolan, hade, yttrar kommittén, bland dem, som uttalat sig

i frågan, några väsentliga meningsskiljaktigheter icke gjort sig gällande,

och ansåge jämväl kommittén, att de nu befintliga hufvudafdelningarna

borde bibehållas. Beträffande benämningen fackskola eller underafdelning

hade det synts kommittén riktigast, att skeppsbyggnadsafdelningen S erhölle

benämningen fackskola, då ju denna afdelning i förhållande till fackskolan

för maskinbyggnadskonst Af, under hvilken den förut hört såsom

underafdelning, i de senare årskurserna vore för ändamålet tillräckligt

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

155

specialiserad; bestämmelsen om, att en afdelning med egen läroplan skulle

utgöra särskild fackskola, innebure knappast annat än att den erhölle egen

s. k. fackskoleföreståndare, och den föreslagna ändringen skulle således ej

heller medföra några kostnader.

Med iakttagande af, att benämningen byggnadskonst i dess olika sammansättningar

utbyttes mot den kortare benämningen byggnad, och att i

fråga om afdelningen för metallurgi och hyttkonst U den öfverflödiga

tilläggsbenämningen hyttkonst utelämnats, skulle således enligt kommitténs

mening fackskolorna vid högskolan, dock med den specialisering under sista

studieåret, som längre fram angåfves, vara följande:

för maskinbyggnad och mekanisk teknologi (M).

» skeppsbyggnad (S),

» elektroteknik (E),

» kemisk teknologi (K),

» bergsvetenskap med två underafdelningar, nämligen

a) för örtvetenskap (G),

b) > metallurgi (H),

» väg- och vattenbyggnad (V),

» arkitektur (A).

Rörande studietidens längd anför kommittén följande:

»Beträffande kursernas längd inom dessa fackskolor hafva något olika

åsikter gjort sig gällande, särskildt i fråga om de båda fackskolorna för

maskinbyggnad (M) och för elektroteknik (E)*, hvilkas obligatoriska lärokurser

vid högskolan alltifrån början varit treåriga, medan det fjärde

studieåret varit frivilligt. Redan 1890 års kommitté framhåller, att dessa

kurser visat sig alldeles otillräckliga, oaktadt lärjungarnas tid varit så

upptagen, att till och med klagomål öfver öfveransträngning förekommit.

Kurserna hade därför måst inskränkas och förkortas vida mer än som

varit lämpligt, och detta oaktadt hade föga tid blifvit för eleverna öfrig

för mera själfständiga och djupgående studier. Och dessa olägenheter,

hvilka numera ännu skarpare framträda, hafva föranledt upprepade framställningar

från lärarnas sida om lärotidens förlängning. Liknande framställningar

hafva tid efter annan äfven gjorts från forna elevers sida, såsom

t. ex. i uttalandena vid teknologmötet år 1886 och äfven senare

genom Svenska teknologföreningen och dess sektioner för ifrågavarande

fackriktningar. I enlighet härmed gick äfven den nämnda kommitténs förslag

i denna punkt ut på förlängning af samtliga treåriga kurser till fyraåriga.

* Enligt kungl. brefvet den. 3 april 1908 skall dock den obligatoriska kursen för

fackskolan E från och med höstterminen 1908 och tills ridare utsträckas till att vara

3 Va-å rig.

Kursernas

längd.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 124.

»Emellertid gjorde sig dessa åsikter icke gällande i 1894 års statsverksproposition;

ej heller vunno desamma statsutskottets gillande. Därjämte

hafva flera af de tekniska föreningar, som af kommittén i denna

fråga åtsports, ansett det vara ändamålsenligt att bibehålla den treåriga

obligatoriska studietiden, ja till och med ifrågasatt, att med en eller två

terminer förkorta studietiden för vissa af de fackskolor, som för närvarande

redan äro fyraåriga. Från andra föreningar åter har dock bestämdt framhållits

vikten af att lärokurserna för de nu treåriga fackskolorna förlängdes

till fyraåriga. I 1904 års förslag gick man en medelväg, i det att

M och E där förutsatts blifva 3 V2-:mga.

»I denna fråga ställer sig kommittén obetingadt på deras sida, som

yrka på eu förlängning af de nu treåriga kurserna för M och E med ett

helt år. Kommittén har nämligen, efter grundlig pröfning och allvarliga

försök att sammantränga kurserna inom kortare tid än fyra år, i likhet

med 1890 års kommitté, kommit till det resultat, att det icke skulle blifva

möjligt att på kortare tid utan öfveransträngning för eleverna och utan

att i allt för hög grad förminska kursernas omfång eller inskränka antalet

läroämnen medhinna den undervisning i förevarande fack, som motsvarar

högskolans ändamål. Denna kommitténs åsikt har ock under de senaste

tjugu åren vid olika tillfällen kraftigt häfdats af högskolans lärare, och har

äfven sedan lång tid tillbaka gjort sig gällande vid nästan alla de utländska

högskolor, hvilkas förhållanden i öfrigt äro närmast jämförbara med

våra. Sålunda äro kurserna för M och E vid Tysklands samtliga högskolor

fyraåriga, och enahanda är förhållandet i Helsingfors. Vid den polytekniske

Lmreanstalt i Köpenhamn äro lärokurserna för M och E sedan

några år tillbaka 4 V2-åriga. I Delft (Holland) äro M och E feinåriga.

Hvad Norge beträffar, så hafva i fråga om den nya högskola, som där

förberedes, såväl vederbörande kommitté som regering och storting anslutit

sig till samma åsikt, nämligen att lärokurserna böra vara minst fyraåriga.

Äfven vid flera af de högsta tekniska läroanstalterna i Nordamerikas

Förenta stater, såsom Cornell University, University of Pennsylvania,

Massachusettsinstitutet i Boston in. fl., äro läroplanerna för M och E

byggda på förutsättningen af eu studietid af fyra år, hvarvid dock bör märkas,

att inträdesfordringarna där äro något lägre än t. ex. i Sverige, Danmark

eller Tyskland, hvarför också undervisningen under det första året

är mera elementär. För vinnande af högre ingenjörsgrad fordras dock å

vissa ställen ytterligare ett eller två års studier. Jämväl i England har

man börjat med fyraåriga kurser med två års specialstudier därutöfver för

högre grad, såsom vid Bitminghamuniversitetet. Vid Ztirichs Polyteknikum

äro lärokurserna visserligen sedan gammalt formellt afpassade för

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 124.

endast 3 1/2 år, men äro i realiteten fyraåriga, enär ytterligare ett hälft år

ägnas åt s. k. diplomarbeten, Indika jämväl fordras för erhållande af fullständigt

afgångsbetyg.

»Emellertid torde äfven hos de tekniska föreningar, som förorda treåriga

obligatoriska kurser, meningarna i själfva verket icke skilja sig så skarpt,

som det. vid första påseende förefaller, från deras åsikter, hvilka hålla på

nödvändigheten af längre studietid. Samtliga dessa föreningar, som påyrka

en treårig kurs, framhålla nämligen därjämte uttryckligen nödvändigheten

af en frivillig minst ettårig fortsättningskurs för dem,1" som vilja bedrifva

mera djupgående och själfständiga specialstudier, och särskildt inom Svenska

teknologföreningen bär man gifvit uttryck åt den förhoppning, att

begagnandet af en dylik fortsättningskurs icke borde förekomma endast

undantagsvis utan komma att höra till regeln.

»Huruvida en dylik frivillig fortsättningskurs verkligen skulle i någon

vidsträcktare mån komma att af eleverna begagnas, torde dock vara tvifvelaktigt,

åtminstone att döma efter den hittills vunna erfarenheten. Inom de

frivilliga''fjärde årskurserna af M och E, som redan nu finnas vid högskolan,

och inom hvilka i verkligheten en afsevärd frihet i fråga om valet

af läroämnen råder, hafva nämligen ytterst få elever deltagit i undervisningen,

vanligen en eller två elever bland de omkring 30, som i hvardera

fackskolan genomgått de tre stadgade läroåren. Något bättre skulle

måhända förhållandena komma att gestalta sig, därest högskolan erhåller

tidsenliga laboratorier och tillräckliga lärarkrafter, men fortfarande såsom

hittills torde nog regeln blifva den, att efter de tre årens studietid flertalet

elever, med sin bristfälliga utbildning och med sitt afgångsbetyg

såsom »högskoleingenjörer» på fickan, fortast möjligt söka-sig ut 1 praktiken.

Och följden skulle blifva den, att högskolan i fråga om de förevarande

viktiga fackskolorna i hufvudsak stannade på sin hittillsvarande

nivå.

»Visserligen är det af största vikt, att studietiden i allmänhet icke

blifver för lång, utan att den unge ingenjören möjligast tidigt må kunna

gå ut i det praktiska lifvet. Men å andra sidan bör en dylik fördel ej

köpas med uppoffringen af den grundlighet och omfattning i studierna,

hvilka i allmänhet äro en nödvändig betingelse för ett framgångsrikt arbete

. på de verksamhetsområden, som företrädesvis tillhöra de högskolemässigt

utbildade ingenjörerna.

»iill skillnad från de lägre läroverken måste undervisningen vid högskolan

vara af mera vetenskaplig art, så att den utgående eleven erhåller

de nödiga förutsättningarna för att kunna följa med litteraturen oeh utvecklingen

i öfrigt inom sitt område, och så att därjämte de mest fram
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

stående eleverna icke sakna de kunskaper, som numera i allt högre grad

erfordras för att själfva kunna bidraga till de tekniska vetenskapernas

och metodernas fullkomnande. Och härvidlag måste man betänka, att

fordringarna i dessa afseenden oupphörligt stegras, och att högskoleundervisningen

måste taga hänsyn härtill. Den omständigheten, att under den

gångna tiden många ingenjörer kunnat reda sig godt med den utbildning,

som hittills kunnat meddelas, ja till och med i rätt många fall utan annan

förbildning än den, som de tekniska elementarläroverken lämna, kan naturligtvis

icke äga någon allmänt gällande beviskraft.

»Det är äfven tydligt, att man med afseende på denna högskolans

uppgift att bibringa de framtida ledande ingenjörerna den teknisktteoretiska

utbildning, som skall utgöra grundvalen för deras arbete, måste

tillse, att undervisningens resultat icke blifva mindre goda än hvad förhållandet

är inom andra länder, som hafva en fullgod undervisning, och

med hvilka vårt land i allt fall måste konkurrera.

»Vid öfvervägande af samtliga med denna fråga sammanhängande omständigheter

och vid jämförelse med motsvarande förhållanden i andra

länder har kommittén, såsom redan antydts, icke funnit det vara möjligt

att anordna undervisningen vid högskolan så, att den därmed afsedda utbildningen

skulle kunna meddelas under en studietid af allenast tre år,

utan måste denna tid ökas med ännu ett år. Ej heller har kommittén

kunnat ansluta sig till den meningen, enligt hvilken högskolans kurser

skulle blifva af tvenne slag, af hvilka den ena och hufvudsakliga, afsedd

för en studietid af tre år, skulle meddela en lägre utbildning, medan

den andiva, såsom fortsättning till den förra, skulle lämna, en mera vetenskaplig

och djupgående undervisning. Eu dylik tudelning skulle, äfven

om det vore möjligt att afpassa undervisningen så, att den förberedande

delen däraf lämpade sig för båda ändamålen, utan tvifvel väsentligen förrycka

högskolans egentliga uppgift och sänka läroverkets nivå, till afgjord

skada för teknikens utveckling och ställning i vårt land.

»Då kommittén således är af den åsikten, att de bada fackskolorna

M och E måste göras fyraåriga, så gäller naturligtvis detta äfven om fackskolorna

S, V och A, som alltsedan de inrättades vid högskolan varit

grundade på förutsättningen af fyraåriga lärokurser. I fråga om fackskolan

A torde dock fortfarande, såsom hittills, undervisningen böra ordnas så,

att äfven efter genomgående af allenast de tre första årens kurs inträde

vid fria konsternas akademi kan vinnas.

»Beträffande fackskolan för kemisk teknologi (K) har kommittén däremot

icke funnit tillräcklig anledning föreligga att frångå den nuvarande

ordningen, enligt hvilken kursen är obligatoriskt treårig med ett frivilligt

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

fjärde år. För denna fackskola gälla nämligen i så måtto andra förhållanden

än för de öfriga, att kemien med dess tillämpningar under hela lärotiden

är det centrala läroämnet, och kurserna i öfriga läroämnen äro jämförelsevis

fåtaliga och mindre omfångsrika. I följd häraf kan kursen

högskolemässigt fullbordas på tre år, och en fortsättningskurs utan svårighet

anordnas.

»Hvad slutligen de bergsvetenskapliga fackafdelningarna G och II beträffar,

så äro lärokurserna för dem under nuvarande förhållanden dels

3 Va-» dels 4 72-äriga. Enligt kommitténs åsikt torde dessa kurser i hvarje

fall kunna förändras till fyraåriga, Genom den af lärarna förordade minskningen

af de nu väl stora kurserna i de matematiska och maskintekniska

läroämnena blifver tiden under de sista två studieåren fullt tillräcklig för

specialämnena, och genom att anordna de praktiska resorna under sommaren

mellan tredje och fjärde läroåret, i stället för, såsom för närvarande,

. under sommaren efter sista årskursen, kan kursen för de 4 V2-åriga

afdelningarna minskas till fyraårig. Däremot kunna de hittillsvarande 3 V2- åriga afdelningarna, som för öfrigt på senaste tiden varit föga frekventerade,

, då ej längre bibehållas, alldenstund undervisningen i de bergsvetenskapliga

ämnena måste vara gemensam med motsvarande undervisning för

de fyraåriga, afdelningarna, och i sådant fall, om kursen bibehölles 3 V2-årig,

tillräcklig tid ej blefve öfver för de andra läroämnena. Under sålunda

ändrade förhållanden i fråga om de fyraåriga afdelningarna torde ej heller

behof af särskilda 3 72-åriga kurser längre förefinnas.

»Med afseende å lärokursernas längd inom de olika fackskolorna får

kommittén således föreslå

att lärokurserna blifva fyraåriga inom samtliga fackskolor utom för

fackskolan för kemisk teknologi, där undervisningen ordnas med obligatorisk

treårig kurs med en frivillig fortsättningskurs af ett år, samt att

inom fackskolan för arkitektur läroplanen uppgöres så, att äfven efter

genomgången treårig kurs inträde i akademien för de fria konsterna kan

vinnas.»

I fråga om det ofta framhållna önskemålet att kunna genomföra en

ökad specialisering af undervisningen yttrar kommittén:

»Med allt större styrka har från såväl lärare som ingenjörer framhållits,

att industriens utveckling numera kräfver en längre gående specialisering

af undervisningen än som hittills varit fallet vid högskolan. Att

dessa kraf icke kunnat tillgodoses vid högskoleundervisningen har utan

tvifvel haft sin egentliga orsak i bristen på erforderliga lärarkrafter och

i den synnerligen ofullständiga utrustningen i fråga om laboratorier och

öfriga hjälpmedel för undervisningen. Med afseende å de två stora fack
-

Speciali

sering.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 124.

skolorna M och E har därjämte den hittillsvarande korta studietiden af

allenast tre år ej varit tillräcklig för meddelande af annan undervisning

än den, som motsvarat de närmaste behofven för elever tillhörande dessa

fackskolors områden.

»I den mån nu antydda brister blifva af hjälpta, bör man också vara

betänkt pa att i vissa afseenden specialisera kurserna, så att eleverna få

tillfälle att mera ägna sin tid åt sådana läroämnen inom en särskild fackskola,

som närmast äro af vikt för deras framtida verksamhet. Emellertid

är det tydligt, att man åtminstone tillsvidare i detta hänseende bör förfara

med försiktighet, så att ej allt för stort intrång göres på den allmänt

tekniska utbildningen inom facket, enär man eljest löper fara att skapa

ensidigt utbildade specialister, som sakna erforderlig känning med de närmast

besläktade områdena. För öfrigt är, såsom ofvan framhållits, studietiden

ej tillräckligt lång för att möjliggöra en verklig specialisering, och

bör ej heller göras längre än som är oundgängligen nödigt, för att ej allt

för mycket framskjuta tiden för den unge ingen]örselevens utträde i det

praktiska lifvet, där dock i hvarje fall den egentliga specialiseringen först

kan börja.

»Hvad då närmast förhållandet mellan de särskilda fackafdelningarna

sinsemellan angår, så har kommittén icke ansett specialiseringen i allmänhet

böra inträda tidigare än hvad som för närvarande är fallet. I första

rummet har kommittén därvid låtit leda sig af den öfvertygelsen, att

specialisering redan under det första eller de två första studieåren ej i

och för sig är nödig, enär denna tid i allmänhet ägnas åt grundläggande

för flera fackskolor gemensamma ämnen, men i andra rummet jämväl af

den alltjämt gjorda erfarenheten, att eleven under den första delen af sin

studietid icke sällan är oviss om, hvilken särskild fackskola han slutligen

bör välja och först efter att hafva tillbragt någon tid vid läroverket vinner

klarhet härom.

»Kommittén har sålunda ansett, att fortfarande såsom hittills de två

första årens studieplaner böra vara lika för fackskolorna M, S och E —

dock med en ringa modifikation för E — hvilka fackskolor representera

de olika områdena af hela maskinbyggnadsfacket, och att först därefter

fördelningen efter de egentliga hufvudämnena bör vidtaga. Likaså böra

läroplanerna under första året vara gemensamma för K, G och H, och

under andra året i hufvudsak jämväl för G och H sinsemellan.

»Hvad åter specialiseringen under de senare studieåren inom de särskilda

fackskolorna angår, i hvilket afseende hittills intet väsentligt varit

åtgjordt vid högskolan, anser kommittén, att densamma lämpligen bör inträda

först under sista läroåret, och att i vissa fall, såsom synes af de

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

längre fram meddelade förslagen till läroplaner, föreläsningarna böra vara

gemensamma och skillnaden mellan de särskilda fackriktningarna inskränkas

till olikhet med afseende å omfånget af konstruktions- och laborationskurserna,

under det i andra fall, såsom i fråga om underafdelningarna till

M, specialiseringen utan tvifvel bör drifvas längre. Därjämte må erinras,

att § 21 af nu gällande stadgar innehåller en bestämmelse om, att lärarkollegiet

må kunna medgifva elev att vinna förändring i den för honom

gällande läroplanen, en bestämmelse, hvilken, om den rätt tillämpas, är

af stor betydelse för undanröjande af missförhållanden i förevarande afseende.

För att i särskilda fall möjliggöra ytterligare specialstudier har

kommittén därjämte föreslagit ett tillägg till bestämmelserna i nämnda

paragraf, för hvilket tillägg nedan redogöres.

»Beträffande de särskilda fackskolorna har kommittén sålunda, utan

att förbise, att framdeles ännu flera specialriktningar kunna finnas erforderliga,

. nu velat föreslå följande underafdelningar såsom de för närvarande

viktigaste:

O

inom fackskolan M:

Ma: för de elever, hvilka företrädesvis vilja ägna sig åt den del af

maskintekniken, som omfattar värmemotorer;

Mv: för de elever, som vilja ägna sig åt teorien och konstruktionen

af vattenmotorer;

Mt: för de elever, som vilja ägna sig åt den mekaniska fabriksindustrien

och därför välja den mekaniska teknologien till specialstudium:

Mb: (motsvarande nuvarande B) för de elever, som vilja ägna sig åt

bergsmekaniken såsom hufvudfack;

inom fackskolan S:

Sb: för elever, som företrädesvis vilja ägna sig åt det egentliga skeppsbyggeri;
Srn:

för elever, som hafva för afsikt att ägna sig åt konstruktion af

sjömaskiner;

inom fackskolan V:

Vb: med väg- och brobyggnadslära såsom hufvudämne;

Vj: med järnbyggnadslära såsom hufvudämne;

Vv: » vattenbyggnadslära » »

»Inom fackskolan E:s sista termin har kommittén, på sätt å sid. 151

i betänkandet angifves, jämväl tänkt sig tre i någon mån från hvarandra

afvikande studieriktningar, hvaremot inom fackskolorna K, G, H och A

särskild! markerade specialriktningar icke ansetts erforderliga. Med afseende

å Ii torde, såsom för närvarande är fallet, det fjärde (frivilliga)

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 jKungl. Majits Nåd. Proposition Nr 124.

läsåret få användas till studium af de specialgrenar, som finnas ändamålsenliga.

»Emellertid är det tydligt, att behofvet af specialisering icke blifver

fullt tillgodosedt allenast" genom de af kommittén förordade underafdelningarna

till de egentliga fackskolorna. Bestämmelsen i § 21 af nuvarande

stadgar, att elev," som till följd af särskild! bildningsmål eller af

andra, giltiga skäl önskar befrielse från vissa läroämnen eller dessas utbytande

mot andra, äger att med lärarkollegiets medgifvande vinna förändring

i eljest för honom gällande läroplan, lämnar visserligen möjlighet

för ytterligare frihet vid val af studieriktning, men synes, åtminstone efter

ordalydelsen, ej vara fullt tillräcklig för att möjliggöra mera väsentliga

afvikelser från de reguljära läroplanerna. Sålunda låta mycket väl sådana

fall tänka sig, att någon elev önskar drifva t. ex. studiet af hiss- och

transportanordningar eller af hygien in. in. såsom specialstudium efter eu

för sådant ändamål anordnad läroplan, eller att någon önskar bedrifva

studiet af något redan representera^ hufvudfack efter andra grunder än

de föreslagna, såsom t. ex. studiet af bergsmekanik efter eu läroplan af

mera bergsvetenskaplig karaktär än som af kommittén förordats o. s. v.

»För att möjliggöra för styrelsen och lärarkollegiet att i lämplig utsträckning

kunna tillmötesgå elever, som önska drifva dylika specialstudier,

anser kommittén den omnämnda § 21 af stadgarna böra erhålla ett tillägg

af ungefär följande lydelse:

»Önskar elev a,tt inom sin fackskola bedrifva studierna efter väsentligen

annan läroplan än den gällande eller att erhålla undervisning inom

någon fackriktning, som icke representeras genom befintliga fackskolor och

underafdelningar, ankomme på styrelsen att, efter lärarkollegiets hörande

och i den mån tillgängliga medel och lärarkrafter sådant medgifva, för

dylikt fall bestämma särskild och fullständig läroplan.»

Beträffande slutligen specialstudier efter genomgången fackskola, eller

af personer utom högskolan hänvisar kommittén till hvad å sidd. 9b och

102 i betänkandet anföres angående specialelever.

Läroårets

längd, examina

m. m.

Beträffande läroårets längd, examina in. ra. föreslår kommittén, bland

annat,

att vid tekniska högskolan höstterminen tager sin början den 1 september

och vårterminen slutar den 31 maj; samt

att tiden för en föreläsning hädanefter må bestämmas till tre kvarts

timme.

Vidare föreslår kommittén följande bestämmelser:

»Vid vårterminens slut skall en tid af tre veckor och vid höstter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

168

Kung!. MajUs Nåd. Proposition Nr 124.

minens slut en tid åt eu vecka bestämmas för afhållande af examina öfver

de genomgångna kurserna i enlighet med en af rektor uppgjord examensordning;

därjämte bör vid början af höstterminen en tid af två eller tre

dagar anslås för de i nästa punkt omförmälda ompröfningar.

»Elev, som i examen ej erhållit erforderliga vitsord, äger att vid nästföljande

hösttermins början undergå ompröfning i de läroämnen, i hvilka

han ej erhållit betyg. Blifver elev äfven vid denna ompröfning underkänd,

skall han skiljas från läroverket, därest ej lärarkollegiet finner anledning

att tillåta honom kvarstå ännu ett år i sin förra årsafdelning.

Dock må elev icke tillhöra någon årsafdelning mer än två år.»

Spörsmålet, huruvida en ökad studiefrihet bör införas vid högskolan,

besvaras af kommittén sålunda:

»Den ofta afhandlade frågan om beredande af större studiefrihet vid studiefrihet,

högskolan än som för närvarande kan anses vara gällande, innefattar tvenne

olika moment, nämligen dels frågan om valfrihet med afseende å de i

läroplanerna upptagna läroämnena, och dels frågan om lindring i eller

fullständigt upphörande af det nu gällande tvånget för eleverna att bevista

föreläsningar och öfningar.

»Beträffande den första frågan eller den om valfrihet mellan läroämnena

innehåller, såsom redan förut framhållits, § 21 af nu gällande

stadgar en bestämmelse, att lärarkollegiet i vissa fall må kunna medgifva

elev befrielse från vissa läroämnen eller dessas utbytande mot andra.

Denna bestämmelse, kompletterad på sätt af kommittén föreslagits, torde

vara. för ändamålet fullt tillräcklig, och lärarkollegiet har äfven, såvidt

kommittén hav sig bekant, tillämpat bestämmelsen i rätt riktning, där

förhållandena sådant påfordrat. Kommittén anser sig därför ej hafva anledning

att, utöfver hvad som redan föreslagits, påyrka någon ytterligare

förändring af eller tillägg till denna bestämmelse, utan vill här endast

framhålla, • att de uppgjorda undervisningsplanerna visserligen böra vara

för eleverna vägledande, huru en fullständigt ordnad kurs skall kunna

genomgås på den anslagna lärotiden, men icke lägga hinder i vägen för

elev att, efter inhämtande af hufvudlärarnas råd och styrelsens eller lärarkollegiets

bifall, ordna sina studier på annat sätt, som för honom med afseende

på hans framtida verksamhet kan vara mera ändamålsenligt.

»Hvad åter angår skyldigheten att bevista föreläsningarna, så hafva

mycket olika meningar gjort sig gällande. Tills för några år tillbaka

existerade vid högskolan ännu det gamla pliktsystemet, enligt hvilket

eleven hade att erlägga en krona i plikt till stipendiekassan för hvarje

förfallolöst försummad lektion. Efter flera därom af eleverna gjorda an
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

sökningar har dock denna anordning numera afskaffats, men den obligatoriska

skyldigheten att bevista lektionerna kvarstår fortfarande, och kontrollen

utöfvas, där elevantalets storlek sådant påfordrar, genom namnupprop

vid lektionens början eller vid dess slut. Uti lärarkollegiets af

kommittén omförmälda yttrande den 18 april 1905 uttalade sia: dock kollegiets

majoritet för att denna skyldighet skulle bibehållas allenast för

eleverna i de två första årsafdelningarna, men upphöra i fråga om de

högre afdelningarnas elever, under det att en minoritet inom kollegiet

ansåg den ''akademiska friheten’ böra komma samtliga elever till godo.

De tekniska föreningarna hafva i allmänhet hållit på den obligatoriska

skyldigheten att bevista lektionerna, åtminstone i de grundläggande läroämnena.

Eleverna själfva åter hålla i regeln på frihet i förevarande afseende.

»Rörande denna fråga framhålles å ena sidan, att den stränga skyldigheten

att bevista lektionerna hindrar en afsevärd del af eleverna från

att allt för mycket försumma sina studier, hvilket bekräftas genom det

förhållandet, att antalet af dem, som aflägga fullständig afgångsexamen

i förhållande till antalet årligen nyinträdande, är vid högskolan icke obetydligt

större än vid de läroverk, där större frihet råder. Äfven anses att

eleven genom detta system uppfostras till den punktlighet .och noggrannhet,

som är så'' nödvändig för hans kommande uppgift. A andra sidan

hänvisas till, att vid andra högskolor både i vårt land och i andra länder

ett dylikt tvång i regeln icke förefinnes, att det dessutom vid ett större

elevantal är så godt som omöjligt att utöfva den erforderliga kontrollen,

att det vidare icke torde vara lämpligt att till bevistande af eu lektion

tvinga någon, som antingen saknar intresse för ämnet och därför ändock

icke med uppmärksamhet följer undervisningen, eller som på grund af

framstående begåfning eller föregående studier både fortare och med större

framgång skulle inhämta det föredragna genom själfstudium o. s. v.

»För sin del har kommittén efter många öfverläggningar kommit till

den öfvertygelsen, att efter den föreslagna omorganisationens genomförande

föreläsningstvånget vid högskolan icke bör bibehållas, och har kommittén

därvid förnämligast låtit bestämma sig af den omständigheten, att redan

vid det elevantal, som högskolan för närvarande uppvisar, kontrollen befunnits

i flera fall vara ofullkomlig, och att därför vid det mer än dubbelt

så stora antal elever, — i vissa fall uppgående ända till 250 å 300

— som efter högskolans utvidgning komme att bevista lektionerna i en

del ämnen, kontrollen öfver elevernas närvaro antagligen skulle blifva i

det närmaste illusorisk. Kommittén har ej heller ansett sig böra förorda

tvångets bibehållande i fråga om de första årsafdelningarna, Det är näm
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ligen å ena sidan just inom dessa afdelningar, som de talrikast besökta

lektionerna förekomma och där således kontrollen öfver elevernas närvaro

skulle stöta på de största svårigheterna, medan det å andra sidan om de

till dessa afdelningar hörande s. k. grundläggande läroämnena i vida högre

grad än om de på ett senare stadium föredragna tillämpningsämnena

gäller, att elevens närvaro vid lektionerna ej alltid är nödvändig, utan

att i liera fall de erforderliga kunskaperna kunna inhämtas på egen hand

genom själfstudium.

»Kommittén föreslår därför, att det för närvarande eleverna åliggande

tvånget att närvara vid föreläsningarna må upphöra.

»Däremot förefinnes, enligt kommitténs mening, intet skäl att befria

eleverna från skyldigheten att deltaga i och närvara vid de olika ritoch

laborationsöfningarna, enär det i dessa fall tydligen handlar om utförande

af arbeten, som böra försiggå under lärarens tillsyn, och äfven

antalet elever i hvarje fall icke är större än att den nödiga kontrollen

blifver möjlig.»

I fråga om eleverna vid högskolan yttrar kommittén:

»Enligt § 14 af högskolans stadgar äro eleverna af tre slag, nämligen:

a) ordinarie elever, hvilka följa undervisningen till den omfattning,

som erfordras för att erhålla afgångsbetyg;

b) extra ordinarie elever, hvilka åtnjuta undervisning i ett mindre

antal läroämnen samt öfver sina kunskaper kunna erhålla betyg;

c) tillfälliga elever, hvilka efter eget val begagna undervisningen men

icke äro berättigade att erhålla betyg.

»Hvad nu först de s. k. extraordinarie eleverna beträffar, må erinras

därom, att denna benämning tillkommit genom de nya stadgarna i enlighet

med 1890 års kommittéförslag och att den äldre benämningen var

specialelever’. Därjämte har i och med den nya benämningens införande

äfven den förändring vidtagits, att medan de förra ''specialeleverna’,

under förutsättning af tillräckliga förkunskaper, ägde rätt att begränsa

sina studier till allenast ett enda eller ett fåtal läroämnen, så äro för de

nuvarande ''extra ordinarie’ eleverna, liksom för de ordinarie, bestämda

inträdesfordringar och fullständiga läroplaner fastställda. Då nu dessa

läroplaner endast därutinnan skilja sig från dem, som gälla de ordinarie

eleverna, att ett och annat af de mindre läroämnena uteslutits, och då

redan nu enligt ofvan omförmälda § 21 af stadgarna befrielse från dylika

ämnen äfven af ordinarie elever kan vinnas, finner kommittén det redan

af denna anledning icke vara nödigt, att genom särskilda benämningar

göra åtskillnad mellan de båda slagen af elever.

Olika slags

elever.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Härtill kommer dock ännu ett skäl för att låta den omnämnda skillnaden

bortfalla. De extraordinarie eleverna äro nämligen ofta ynglingar,

som tidigt egnat sig åt praktisk verksamhet på de tekniska områdena

och sedermera finna sig behöfva grundliga teoretiska kunskaper. Enligt

nu gällande föreskrifter måste dessa elever, för att vinna inträde, förete

intyg om minst två års väl vitsordad praktisk verksamhet samt om insikter

i matematik, fysik, kemi, teckning, modersmålet och tyska språket

samt antingen i engelska eller franska språket, motsvarande fordringarna

i studentexamen å reala linjen. I fråga om de för tillgodogörande af

högskoleundervisningen erforderliga teoretiska förutsättningar äro de således

i hufvudsak jämngoda med de ordinarie eleverna, och hvad som

brister i allmänbildning torde uppvägas af den genom den lå,nga praktiska

verksamheten vunna mogenheten. Också har erfarenheten visat, att dessa

elever i fråga om ifver och förmåga att följa undervisningen icke äro

kamraterna underlägsna. Då det uppenbarligen är af stor betydelse att

jämna vägen för dem, som på nu angifvet sätt söka tillägna sig högre

teknisk bildning, och då utan tvifvel den omständigheten, att dessa elever

efter afslutad kurs icke erhålla afgångsbetyg af samma slag som de öfriga

eleverna, i viss mån hallstämplar deras studier såsom mindervärda,

så har kommittén velat förorda, att benämningen extraordinarie elev icke

längre må bibehållas om ifrågavarande elever, utan att de i allt böra

likställas med och räknas såsom ordinarie elever.

»Antalet af dem, som sökt inträde vid högskolan såsom extraordinarie

elever, har varit ganska ringa. Sålunda inlämnades år 1905 inalles 13,

år 1906 12 samt år 1907 8 dylika inträdesansökningar till högskolan,

och af dessa respektive 10, 9 och 4 till första årskursen. Af de sökande

till första årskursen hade respektive 7, 8 och 2 ynglingar uppfyllt fordringarna

för inträde och blefvo antagna såsom elever. Man finner således,

att det här gäller undantagsfall, och så torde nog äfven framgent

blifva fallet; vid omformuleringen af stadgarna bör därför äfven lämpligen

gifvas uttryck åt detta förhållande, men torde i stället punkt 2 i § 17

af stadgarna, som begränsar antalet dylika elever till 10 % af hela

antalet, kunna utgå.

»Beträffande öfriga personer, som kunna antagas vilja begagna undervisningen

vid högskolan och därtill böra uppmuntras, har kommittén i

första rummet tänkt sig en kategori af elever, hvilka visserligen icke

hafva för afsikt att genomgå någon fullständig lärokurs, i enlighet med

fastställda läroplaner, men hvilka, sedan de afslutat sin kurs vid högskolan

eller annan högskolekurs eller ock under en föregående verksamhet

såsom praktiska ingenjörer förvärfvat sig tillräckliga förutsättningar för

(

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

grundligare studier, önska att vid högskolan deltaga i undervisningen

inom ett mindre antal tekniska ämnen för att förvärfva sig särskilda specialinsikter

eller för att utföra specialarbeten. För dylika elever, hvilka

inom praktiken finna icke obetydlig användning, eller hvilka hafva för afsikt

att ägna sig'' åt teknisk lärarverksamhet, har kommittén ansett den

gamla, före tillkomsten af de nuvarande stadgarna — år 1901 — använda

benämningen ''specialelever’ särdeles betecknande och lämplig, och torde

jämväl för dessa elever öfver de inom deras specialämnen inhämtade kunskaper

eller öfver de af dem utförda arbeten kunna utfärdas betyg, hvilka

dock naturligtvis ej böra hafva karaktären af afgångsbetyg.

»Härigenom torde jämväl vara tillgodosedt det af lärarkollegiet i yttrandet

den 13 april 1905 framhållna behofvet af att, med hänsyn till

högskolans uppgift att främja utvecklingen af de tekniska vetenskaperna

äfvensom till de växande fordringarna på de tekniska lärarnas kompetens,

möjlighet utöfver de föreskrifna lärokurserna bereddes för ernående af er»

fullständigare vetenskapligt teknisk utbildning genom bedrifvande af specialstudier

eller genom utförande af vetenskapliga arbeten, samt att öfver

dylika studier eller arbeten kunna erhålla särskilda intyg.

»T fråga om den kategori af elever, som för närvarande kallas ''tillfälliga

elever’, en benämning, som äfvenledes tillkommit genom de nuvarande

stadgarna, skulle kommittén för sin del vilja förorda en återgång

till den äldre häfdvunna benämningen ''extra elever’.

»Vid högskolan mottagas enligt stadgarna på grund af utrymmesskäl

i allmänhet endast manliga elever, och endast såsom extraordinarie eller

tillfällig elev har hittills kunnat beredas tillfälle för kvinnor att deltaga

i undervisningen. Efter den utvidgning af högskolan, som nu afses,

torde jämväl kvinnor böra kunna antagas till elever af alla slag på samma

villkor som de manliga eleverna. Äfven utländingar böra, enligt kommitténs

mening, kunna, i den man utrymmet medgifver, antagas till elever

vid läroverket, om de förete intyg om kunskaper, som enligt styrelsens

pröfning äro jämgoda med de inhemska elevernas.»

Med afseende å villkoren för inträde såsom ordinarie elev vid hög-intradesfordskolan

gäller för närvarande, såsom redan förut på tal om förhållandet nngnr''

mellan de tekniska, elementarskolorna och högskolan omförmälts, enligt

§ 17 af stadgarna, att befogenhet att vinna inträde i första årskursen tillkommer

den, som antingen aflagt studentexamen å reala linjen med godkända

betyg i matematik, fysik, kemi och teckning, eller studentexamen

å latinlinjen med komplettering i nyssnämnda ämnen, eller ock afgångsexaraen

från teknisk elementarskola med komplettering i modersmålet,

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

lefvande språk, historia och geografi. Någon fordran på föregående praktisk

verksamhet är icke föreskrifven; dock stadgar § 18 att den som hatt

12 månaders dylik verksamhet skall äga företräde framför öfriga sökande,

äfvensom att i hvarje fall föregående praktik skall vid sökande af inträde

räknas såsom merit i likhet med betyg i de reala ämnena.

Kommittén framhåller i betänkandet det önskvärda däri att jämväl

andra än sådana, som uppfylla dessa inträdesfordringar, kunna erhålla undervisning

såsom ordinarie elever. Såsom redan förut antydts, har kommittén

i sådant afseende såsom inträdesfordringar tänkt sig två års praktik

samt kunskaper motsvarande studentexamen å reallinjen i matematik,

fysik, kemi och teckning samt i modersmålet, två af de tre förnämsta

kulturspråken, historia och geografi.

Beträffande afgångsexamen från teknisk elementarskola såsom kompetensvillkor

för inträde, har kommittén, på sätt jag förut omförmält, då

ytterst få elever från dylika skolor anmält sig till inträde vid högskolan,

samt för öfrig! dessa skolors själfständiga uppgift är att lämna en för

sig fullt afslutad kurs med elementära förutsättningar i de grundläggande

ämnena, ansett lämpligast att icke upptaga andra inträdesvillkor för dessa

skolors elever än som i hufvudsak redan nu äro gällande.

Rörande sättet för erhållande af de för inträde erforderliga betyg i

de ofvan angifna läroämnena, har kommittén ansett lämpligast att befria

högskolan från befattningen med alla inträdespröfningar, och därför tänkt

sig, att dessa betyg skulle kunna erhållas genom pröfning vid allmänt

läroverk, dock att afgångsbetyg från teknisk elementarskola skulle medföra

befrielse från särskild pröfning i matematik, fysik, kemi och teckning.

Med afseende å beskaffenheten af de studier i ett begränsadt antal

ämnen, som i fråga om specialeleverna förutsättas, uttalade kommittén, att

fordringarna för antagande af dylika elever borde bestämmas till antingen

aflagd examen, såsom filosofie kandidatexamen in. in. vid någon af högskolorna

i riket, eller ock längre tids praktisk verksamhet — minst två

år — jämte ett för tillgodogörande af undervisningen erforderligt kunskapsmått.

I fråga om cxtraeleverna -— nu »tillfälliga elever» — har kommittén

icke ansett ändring nödig i nuvarande bestämmelser men, med afseende

därå att dessa bestämmelser för närvarande icke alltid strängt iakttagas,

dock erinrat därom, att nämnda elever icke äga rätt att deltaga i examina

och således ej heller att erhålla kunskapsbetyg.

Beträffande fordran på praktik anför kommittén följande.

Fordran på »Frågan om den praktik, som bör fordras af eleverna, antingen före

praktik. jnträdet i högskolan eller sedermera under loppet af och i samband med

s. 169 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 169

deras studier vid läroverket, har sedan lång tid tillbaka varit synnerligen

omdebatterad.

»För närvarande fordras enligt stadgarna icke någon föregående praktisk

verksamhet för vinnande af inträde vid högskolan. I § 18 föreskrifves

allenast, att inträdessökande, som kan förete af styrelsen godkändt

intyg om minst 12 månaders väl vitsordad praktisk verksamhet, skall äga

företräde framför öfriga sökande, äfvensom att i öfrigt vid jämförelse

mellan de inträdessökande afseende skall fästas ej mindre å kunskapsbetygen

än äfven å föregående praktik. Beträffande åter praktik under

studietiden föreskrifves i § 25, att elev, innan han kan vinna inträde i

fackskolans sista årskurs, skall styrka, att han haft minst tre månaders

praktisk verksamhet inom området för sin studieriktning.

»De synpunkter, som ligga till grund för dessa bestämmelser, framställdes

af 1890 års kommitté och framhöllos jämväl af Svenska teknologföreningen

i ett af nämnda kommitté begärdt utlåtande. Hvad teknologföreningen

vid sagda tillfälle i denna fråga anförde synes vara af den betydelse

för belysande af hithörande spörsmål, att kommittén ansett sig böra

här återgifva detsamma:

''Alla äro fullt eniga rörande gagnet af eu sådan föregående verksamhet

med hänsyn till dess för studiernas bedrifvande uppfostrande betydelse

och det tillfälle den gåfve att låta den blifvande teknologen pröfva

sina anlags och sin begåfnings allvar och riktning, som ock med afseende

å den genom en sådan verksamhet vunna, för ynglingens utveckling nyttiga

omväxling i hans sysselsättningars art, då det ju i allmänhet bör förutsättas

såsom eftersträfvansvärdt, att en afslutad, mångårig skolkurs icke

omedelbarligen efterföljes af en annan, ytterligare själsansträngning kräfvande

sådan. Men om ock på dessa grunder önskvärdheten af en inträdet

vid högskolan föregående praktisk verksamhet synes obestridlig, så torde

eu obligatorisk föreskrift om eu dylik verksamhet såsom kompetensvillkor

för inträdet till högskolan icke kunna på samma grunder motiveras, och

detta så mycket mindre som eu sådan verksamhetsart kan vara så väsentligen

olika, att dess värde för de afsedda ändamålen kan variera ifrån ett

ganska högt och till nästan intet. Det torde därjämte näppeligen ligga

inom möjlighetens gräns att genom närmare föreskrifter rörande sysselsättningens

art och kvantum åvägabringa ett minimivärde hos densamma,

nog högt att motväga de obestridliga olägenheter, som för rätt mången i

öfrigt fullt kvalificerad yngling skulle blifva en följd af en dylik föregående

praktisk verksamhets införande såsom en obligatorisk inträdesfordran.

»Skulle nämligen en sådan fordran anses böra uppställas, så uppstår svårighet

att fixera någon bestämd tidslängd, under hvilken den ifrågavarande

Bihang till Riksd. prof. 1.911. 1 Samt. 1 Afd. 79 Raft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

praktiska verksamheten borde hafva pågått. Det ligger nämligen i sakens

natur, ej mindre att, å ena sidan, en allt för kort tidsbestämmelse i detta

hänseende måste blifva af i samma mån ringa effekt, än äfven att, å andra

sidan, en till allt för lång tid utsträckt praktisk sysselsättning lätteligen

åt det ännu omogna sinnet kan gifva en för fortsatta studier olämplig

riktning, på samma gång den långa tiden möjligen undergräfver eller i

ett och annat försvagar den teoretiska kunskapsgrund, på hvilken de fortsatta

studierna skola byggas. Denna fara gäller i första rummet dem,

som med stöd af förut aflagd examen äga rätt att utan förpröfning förklaras

berättigade till inträde vid högskolan. Det är förnämligast inom

de mekaniska verkstäderna, som en föregående praktik anses väsentligen

höja en i teoretiskt afseende fullt utrustad ingenjörs användbarhet och

kompetens, och just i fråga om verkstadspraktik torde de största svårigheterna

möta att garantera en blifvande teknolog tillfälle till en verksamhet

af den instruktiva art här förutsattes, och befintligheten af eu verklig

garanti i detta hänseende synes utgöra ett villkor för, att eu föregående

praktisk verksamhet skall kunna från statens sida föreskrifvas såsom en

obligatorisk inträdesfordran till dess tekniska högskola. Nyttigare än en

före de tekniska högskolestudiernas början bedrifven praktisk verksamhet

synes vara en sådan verksamhet, bedrifven i jämbredd med dessa studiers

fortgång, särskildt under sommarferierna; och önskvärdt synes, att, därest

genom det allmännas försorg tillfälle härtill kunde beredas den tekniska

studeranden, detta då i första rummet måtte lämnas honom, sedan han påbörjat

sin tekniska högskolekurs. Ett sådant önskningsmål torde ock varalättare

att förverkliga, än det som en obligatorisk förpraktik förutsätter.''

»Ibland de tekniska föreningar, som på hemställan af förevarande kommitté

yttrat sig i frågan hafva meningarna varit mycket delade. Under

det att några af dessa föreningar ansett de nu gällande bestämmelserna

böra i hufvudsak bibehållas, hafva åter andra bestämdt hållit på fordran

om praktik före inträdet i högskolan och i vissa fall velat utsträcka omfånget

af denna praktik ända till ett eller ett och ett hälft år. Svenska

teknologföreningen har gått en medelväg och föreslagit tre månaders praktik

såsom fordran för uppflyttning till andra och lika lång tids praktik

för uppflyttning till tredje årskursen, och såsom skäl för en dylik bestämmelse

företrädesvis framhållit olägenheten af att genom ytterligare utsträckta

fordringär nödgas med ännu ett år förlänga tiden för hela studiekursens

genomgående.

»För sin del har kommittén i hufvudsak anslutit sig till det sistnämnda

förslaget. I öfverensstämmelse med Svenska teknologföreningens ofvan anförda

uttalande, anser nämligen äfven kommittén, att en obligatorisk för
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungi. Maj:is Nåd. Proposition Nr 124.

dran på någon längre tids praktik före inträdet i högskolan icke utan

stora olägenheter för eleverna och deras studier vid läroverket skulle

kunna genomföras, och att i alla händelser fördelarne af en dylik längre

tids praktik icke kunna uppväga olägenheterna af studietidens förlängning.

Däremot anser kommittén, att man strängt bör hålla på, att den tid, öfver

hvilken eleven i allmänhet kan antagas disponera under sin från studier

vid läroverket fria tid, bör åt honom användas till praktisk sysselsättning,

och att det ligger särskild vikt uppå, att dylik praktik erhålles, innan

eleven flyttas till den årskurs, nämligen den tredje, i hvilken det egentliga

studiet af tillämpningsämnena i allmänhet tager sin början. I betraktande

af att enligt kommitténs förslag med afseende å värnpliktens ordnande

en väsentlig del af tiden mellan andra och tredje årsafdelningarna

blifver för ändamålet disponibel, och då därjämte i många fall sommarferierna

före första året och mellan första och andra året äro lediga, så

har kommittén, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Svenska teknologföreningen,

ansett, att man, utan att en förlängning af studietiden däraf

bör föranledas, med fullt fog kan uppställa fordran på sex månaders

praktik såsom villkor för uppflyttning till den tredje årsafdelningen.

»Kommittén har härvidlag icke förbisett, att en praktik af sex månader

icke kan anses tillräcklig för fackskolan för skeppsbyggnad. För att

så vidt möjligt tillgodose de från många håll framhållna särskilda önskningarna

i fråga om denna fackskola, föreslår kommittén för densamma

oii tid af åtta månaders praktik, en bestämmelse, som synes kunna genomföras

utan att studietiden behöfver förlängas. För eleverna af denna fackskola

torde därjämte den omständigheten, att deras värnpliktsöfningar i

regeln försiggå i flottans tjänst under 10 månader, af Indika tre månader

tillbringas i sjötjänstgöring, jämväl böra tagas i betraktande såsom bidragande

till deras praktiska utbildning.

»Med afseende å beskaffenheten af den praktik, som i ena eller andra

fallet skulle vara lämplig, kunna svårligen några allmängiltiga regler uppställas,

utan torde bedömandet häraf få öfverlämnas åt lärarna och styrelsen.

»Den praktik, som åt kommittén sålunda ansetts kunna uppställas såsom

fordran för erhållande af afgångsbetyg från högskolan, är uppenbarligen

icke tillräcklig för att göra eleven fullt duglig för fyllande af de

uppgifter, som vänta honom i lifvet. Dessa fordringar kunna nämligen

endast afse hvad som för undervisningens ändamål närmast kräfves. Verklig

ingenjör blifver eleven naturligtvis först efter ännu ett antal läroår i

det praktiska lifvet. Dock vill kommittén redan i detta sammanhang framhålla,

att genom en dylik längre gående fordran på praktik i förening

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kung}. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

med arbeten å tidsenligt utrustade laboratorier eleven vid sitt utträde ur

högskolan äfven i detta hänseende bör blifva vida bättre rustad för sin

framtida verksamhet, än som hittills varit möjligt att åstadkomma.»

Hvad kommittén sålunda i fråga om olika slags elever vid läroverket

och motsvarande inträdesbestämmelser och fordringar med afseende å

praktik ansett för framtiden böra blifva gällande, sammanfattar kommittén

i följande förslag till ändring i motsvarande paragrafer i nuvarande

stadgar:

»§ 14. Högskolans elever äro:

a) ordinarie elever, hvilka följa undervisningen till den omfattning,

som erfordras för att efter fullbordad lärokurs kunna undfå afgångsbetyg;

b) specialelever, hvilka åtnjuta undervisning endast i ett mindre antal

läroämnen samt öfver sina kunskaper i dessa ämnen kunna erhålla betyg;

c) extra elever, hvilka följa undervisningen i vissa ämnen, men icke

äro berättigade att från högskolan erhålla betyg;

Ordinarie och specialelev antagas af styrelsen, extra elev af rektor.

§ 17. Befogad att vinna inträde såsom ordinarie elev i högskolans

första afdelning är:

1) den, som med godkända kunskaper i matematik, fysik och kemi

samt med godkänd färdighet i teckning aflagt studentexamen på reala

linjen;

2) den, som aflagt studentexamen på latinlinjen och tillika efter en

i vederbörlig ordning anställd fyllnadspröfning erhållit vitsord om godkända

kunskaper i matematik, fysik och kemi samt om godkänd färdighet

i teckning, motsvarande hvad som i dessa ämnen fordras i studentexamen

på reala linjen.

Till ordinarie elev må styrelsen jämväl antaga person, som företer

intyg om väl vitsordad, under minst två år bedrifven praktisk verksamhet,

och hvilken på sätt, som af Kungl. Maj:t bestämmes, styrker sig äga nödiga

kunskaper i modersmålet, i två af de tre språken, tyska, engelska och

franska, i historia, geografi, matematik, fysik, kemi, äfvensom tillräcklig

färdighet i teckning; dock att i fråga om den, som företer betyg om fullständig

afgångsexamen från teknisk elementarskola, intyg om föregående

praktik må kunna af styrelsen eftergifvas.

Till ordinarie elev kan, i den mån utrymmet sådant medgifver, antagas

utländing, som af styrelsen pröfvas innehafva mot ofvan uppställda

fordringar svarande kunskaper.

Till specialelev må antagas den, som aflagt filosofie kandidat- eller

licentiatexamen eller annan motsvarande examen vid någon af rikets universitet

och högskolor, eller som erhållit afgångsbetyg från högre afdel
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ningen af Chalmers tekniska läroanstalt, eller hvilken utöfvat minst två

års af styrelsen godkänd praktisk verksamhet och ådagalägger, att han

innehar ett af styrelsen godkändt kunskapsmått.

Till extra elev kan, i den mån utrymmet sådant medgifver, antagas

den, som rektor anser kunna med fördel följa undervisningen.

Om examensbetyg skall äga gällande kraft till vinnande af inträde i

högskolan, må detsamma icke vara mera än 4 år gammalt.

§ 25. Ordinarie elev bör, så vidt möjligt är, söka att under sommarferierna

erhålla praktisk verksamhet; och skall, innan han kan vinna inträde

i fackskolans tredje årskurs, styrka, att han haft sammanlagdt minst sex

månaders dylik verksamhet, som af styrelsen godkännes.

1 fråga om fackskolan för skeppsbyggnad må ofvan omförmälda verksamhet,

för att berättiga till inträde i tredje årskursen, ej omfatta kortare

tid än åtta månader.»

Såsom man i det följande vid beräkningen af kostnaderna för den

föreslagna utvidgningen och omorganisationen af högskolan skall finna,

blifva beloppen af dessa kostnader, om också i förhållande till det därmed

vunna ändamålet fullt motiverade, dock i och för sig så afsevärda, att

man bör tillse, huruvida ej statsverkets utgifter skulle kunna- minskas

genom anskaffande af någon del af de erforderliga kostnaderna på annat

sätt. Och i sådant afseende synes ingen annan utväg finnas än att om

möjligt höja de agifter, som af eleverna erläggas såsom bidrag till bestridande

af kostnaderna för laborationer och andra öfningar.

Angående denna fråga anföres i 1904 års förslag, hvilket jag förut

(sid. 47 ) närmare omförmält, bland annat följande:

»Under tiden före höstterminen 1892 var undervisningen för läroverkets

ordinarie elever kostnadsfri. Däremot erlades af de s. k. specialoch

extraeleverna för hvarje läroämne vissa afgifter, som af styrelsen

bestämdes.

»Med anledning af de genom elevantalets tillväxt ökade kostnaderna

anhöll emellertid 1892 års Riksdag, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke terminsafgifter lämpligen borde åläggas eleverna

vid tekniska högskolan, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag

i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda. Sedan styrelsen och

lärarkollegiet i afgifna yttranden afstyrkt införande af egentliga termin»- afgifter, men förordat åläggande af mindre afgifter för öfningar, bemyndigade

Kungl. Maj:t den 29 juli 1892 styrelsen att, i öfverensstämmelse

med dess och kollegiets förslag, af de från och med läroåret 1892—93

antagna ordinarie elever uppbära afgifter sålunda, att hvarje elev skulle

Elevernas

afgifter.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

för gemensamma, öfningar, såsom verkstadsarbete, geodetiska mätningar,

vissa ritöfningar o. s. v. erlägga en afgift af 10 kronor för termin, och

elev, hvilken därjämte deltager i andra öfningar, såsom kemiska, kemiskttekniska,

metallurgiska och elektrotekniska laborationer, betala ytterligare

en afgift af 10 kronor för terminen, och skulle dessa öfningsafgifter användas

till bestridande af s. k. diverse utgifter.

»Från och med höstterminen 1897 blefvo dessa afgifter för därefter

antagna elever höjda, till de dubbla beloppen, så att. för öfningar af mindre

omfattning en afgift af 20 kronor och för sådana, af större omfattning en

afgift af 40 kronor för terminen skulle erläggas, med rättighet för lärarkollegiet

att för mindre bemedlade elever medgifva nedsättning till de

förut gällande beloppen.

»Den 15 juni 1900 bestämdes genom kungl. bref, efter framställning

från styrelsen med lärarkollegiets tillstyrkande, att sagda afgifter skulle

höjas till 25 respektive 50 kronor med rätt till nedsättning till halfva beloppen

för mindre bemedlade elever. Dessa afgifter skulle erläggas af

samtliga ordinarie elever, oafsedt om de förut eller först efteråt blifvit i

högskolan intagna.

»I de nya stadgar för läroverket, som af Kungl. Maj:t utfärdades den

28 Juni 1901, bl ef, i enlighet med styrelsens hemställan, i § 20 bestämdt,

att öfningsafgiften för ordinarie elev skulle utgå med 50 kronor, oafsedt

öfningarnas beskaffenhet, dock med samma möjlighet som förut, att för

mindre bemedlade nedsätta beloppet till hälften. Styrelsen motiverade

sitt förslag dels därmed, att eu förhöjning af inkomsterna vore behöflig,

dels ock därmed, att det vore mycket svårt att bestämma skillnaden mellan

öfningar af större och dem af mindre omfattning, äfvensom att det icke

vore någon afsevärd skillnad i de omkostnader, som genom de olika slagen

af öfningar förorsakades för de olika fackskolorna.

»De belopp, som genom dylika öfningsafgifter årligen influtit, meddelas

i följande tabell, i hvilken äfven anföras de belopp, som motsvara

afgifterna från de icke ordinarie eleverna:

o Influtna afgifter från

År ordinarie elever andra elever

1892.............

........... 990 kronor

1,730

kronor

1893..............

........... 2,880

1,965

»

1894.............

........... 5,230 »

1,900

»

1895.............

........... 7,000

1,765

1896............

.......... 7,350 »

1,065

1897............

........... 8,130 *

3,105

>

1898.............

........... 10,330 »

3,420

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

1899 ....................... 18,620 kronor 2,470 kronor

1900 ....................... 28,962 » 3,255 »

1901 ......................... 39,262 » 5,310 »

1902 ........................ 35,500 » 5,600

1903*)..................... 35,050 * 5,765

»Det är tydligt, att utvägen att höja elevafgifterna icke skulle kunna

ifrågasättas, därest afgifterna efter en höjning af deras nuvarande belopp

skulle finnas komma att blifva för betungande. Huru härmed förhåller

sig är naturligtvis svårt att på förhand afgöra, men någon ledning vid

frågans bedömande kan dock erhållas genom jämförelse med förhållandena

på andra håll.

»Man finner då först, vid en jämförelse med de allmänna läroverken,

att genom 1904 års Riksdags beslut i fråga om dens. k. läroverksreformen

terminsafgifterna vid dessa läroverk bestämts att hädanefter i de högre

klasserna utgå med omkring 50 kronor, således med samma belopp som

de nuvarande öfningsafgifterna vid högskolan. Redan denna omständighet

tyder på, att eu afgift af nämnda belopp ej heller kan anses betungande

för högskolans elever — såsom för öfrigt äfven erfarenheten synes hafva

gifvit vid handen — och att i betraktande af läroverkets högre ställning,

äfven en förhöjning af afgiftsbeloppet, åtminstone för de bemedlade, skulle

kunna ifrågasättas.

»Hvad förhållandena vid våra universitet angår, så äro visserligen de

egentliga terminsafgifterna mycket låga, men å andra sidan åläggas de

studerande särskilda utgifter för undervisningen under annan form, såsom

ersättning för s. k. kollegier och afgifter för laborationsöfningar, hvilka

utgifter i flertalet fall sammanlagdt torde få beräknas till minst dubbelt

så mycket som de vid högskolan nu gällande afgifterna, och till hvilka

utgifter ingen motsvarighet i egentlig mening finnes vid detta läroverk.

»Undersöker man förhållandena i utlandet, så finner man först, att

afgifterna vid högskolan i Köpenhamn äro ungefär desamma som hos oss.

1 Tyskland och Schweiz äro afgifterna däremot högre. Sålunda erlägges

*) Under åren 1904—10 hafva motsvarande belopp ntgjort;

1904 ..................... 34,525 kronor 8,440 kronor.

1905 ..................... 33,200 » 7,930 »

1906 ..................... 33,650 » 8,375 »

1907 ..................... 32,525 » 7,785 »

1908 ..................... 31,275 » 6,670 >

1909 ..................... 31,225 » 7,360 >

1910 ..................... 32,475 » 8.362 » 50 öre.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 124.

i Ztirich, utom 30 francs vid inträdet, dels 150 francs om året för föreläsningarna,

således ungefär samma afgift som vid vår högskola, och dels

dessutom särskilda afgifter för alla slags laborationer, växlande för de

fysiska, kemiska och elektrotekniska öfningarna mellan 20 och 75 francs

i terminen, o. s. v., så att afgifterna inom de fackskolor, där dessa laborationer

speciellt fordras, blifva betygligt drygare än inom de öfriga.

Räknar man alla afgifter tillsammans, torde man i genomsnitt kunna saga,

att terminsafgiften växlar mellan 60 och 120 kronor.

»Vid de tyska högskolorna äro bestämmelserna rörande afgifterna

icke lika för dem alla. I regeln äro särskilda afgifter bestämda för föreläsningarna,

och särskilda för öfningar och laborationer. Vid vissa högskolor

är afgiftens minimum bestämd. I Berlin beräknas årligen 300—

350 mark i genomsnitt. I Aachen och Hannover äro afgifterna för öfningar

och laborationer något lägre än i Berlin, i följd hvaraf årsafgifterna

därstädes uppgå till allenast omkring 250 mark. Vid tekniska högskolan

i Karlsruhe är årsafgiften, utom afgifterna för laborationer o. d., bestämd

till minst 140 mark, och i Darmstadt till minst 180 mark, i sistnämnda

fall dock äfven afgifterna för laborationer inräknade o. s. v. I allmänhet

torde i genomsnitt terminsafgifterna vid de tyska högskolorna för de ordinarie

eleverna, i de fall då studierna bedrifvas efter de angifna studieplanerna,

kunna anses växla mellan 100 och 150 mark. Obemedlade kunna

befrias från afgifterna.

»På grund af hvad sålunda anförts vill det synas som en förhöjning

af de nuvarande öfningsafgifterna vid tekniska högskolan från 50 till 100

kronor för terminen icke skulle komma att verka särskilt betungande i

jämförelse med de utgifter af motsvarande art, som åligga de studerande

vid våra universitet och de tyska tekniska högskolorna. För att emellertid

med dessa högre afgifter endast träffa de mera bemedlade, hvilka kunna

anses vara i stånd att utan större svårighet bära den ökade utgiften, torde

först och främst, såsom för närvarande, rätt böra inrymmas åt lärarkollegiet

att för samma kategorier af obemedlade eller mindre bemedlade

elever, som nu endast erlägga 25 kronor i terminen, forttarande bevilja

samma förmån. Därjämte torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

för allmänna läroverken gällande föreskrifter, böra mellan de mera bemedlade,

som skulle betala den högsta terminsafgiften af 100 kronor, och

dem, som skulle betala allenast fjärdedelen däraf eller 25 kronor, böra

inskjutas en ny kategori af sådana elever, för hvilka visserligen den högsta,

men icke den för närvarande utgående afgiften af 50 kronor kunde anses

vara för betungande. Genom införande af bestämmelser i nu antydd riktning

skulle den här föreslagna förhöjningen af öfningsafgifterna i hufvud
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

sak komma att åläggas dem, som kunna anses jämförelsevis bemedlade,

under det att afgifterna för de öfriga skulle utgå med samma belopp som

för närvarande.

»Till hvilket årligt belopp de sålunda fixerade öfningsafgifterna för

de ordinarie eleverna skulle komma att uppgå, är icke lätt att förutberäkna.

Förutsätter man det högsta antalet inträdessökande af 240 —

för hvilket antal de föreslagna assistentbefattningarna och arfvodena äfvensom

det antagna beloppet af diverse utgifter beräknats — så skulle däremot,

enligt hittills vunnen erfarenhet angående antalet af de elever, som

vid hvarje läsårs slut uppflyttas till närmast högre årskurs, svara rundt

800 elever vid läroverket i sin helhet. Efter en terminsafgift af 100 kronor

för hvarje elev skulle då erhållas en årsinkomst af 160,000 kronor.

Då emellertid enligt nuvarande erfarenhet i regeln omkring en fjärdedel

af samtliga elever af lärarkollegiet befriats från den högre afgiften och

endast haft att erlägga 25 kronor för terminen, och motsvarande antal

elever fortfarande skulle åtnjuta samma förmån, så minskas den anförda

summan redan härigenom med 30,000 kronor. Beträffande åter den kategori

af elever, som skulle betala allenast hälften af den högsta afgiften

d. v. s. 50 kronor för terminen, så saknas hvarje säker utgångspunkt för

att bedöma deras antal. Tänker man sig detta antal begränsadt till lika

många som i föregående fall, så skulle den anförda maximisumman därigenom

reduceras med ytterligare omkring 20,000 kronor. I enlighet med

här nämnda beräkningsgrunder skulle således det årliga beloppet af de

ordinarie elevernas afgifter kunna antagas till omkring 110,000 kronor.

»Till en ungefär liknande siffra kommer man, om man utgår från

senaste läroverkskommittés undersökningar öfver motsvarande förhållanden

vid allmänna läroverken. Enligt denna kommittés utredning skulle nämligen,

genom de af kommittén föreslagna afgifterna och med hänsyn till

medgifna befrielser respektive nedsättningar, från lärjungarna i klasserna 6

—7 vid de allmänna läroverken inflyta i afgifter ungefär 66 % af de belopp,

som skulle hafva influtit, om alla lärjungar hade erlagt den högsta afgiften.

Med hänsyn till att det vid högskolan icke skulle förekomma fullständig

befrielse från afgiften utan allenast nedsättning till lägst fjärdedelen

af beloppet, och då väl i öfrigt, i öfverensstämmelse med den af

kommittén angifva erfarenhet, motsvarande procenttal synes växa j u högre

upp i klasserna man kommer, och således för högskolans elever ett ännu

gynnsammare förhållande torde kunna förutsättas, så synes man kunna

antaga, att det inflytande afgiftsbeloppet skulle komma att uppgå till

omkring 70 % af det belopp 160,000 kronor, som skulle hafva erhållits,

om alla eleverna betalt den högsta afgiften. Enligt denna beräknings
Bihang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Raft. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

grund kommer man för de inflytande elevafgifterna till ett belopp af

112,000 kronor.»

Äfven kommittén anslöt sig i betänkandet till den mening, som uttalats

i ofvan anförda utredning, särskild! som den ifrågasatta förhöjningen

endast skulle komma att träffa dem, för hvilka de nämnda beloppen icke

kunde anses betungande, under det att för de obemedlade och mindre

bemedlade de nu gällande afgiftsbeloppen skulle komma att förblifva oförändrade.

Kommittén föreslog därför, att den i § 20 af stadgarna bestämda

öfningsafgift af femtio kronor måtte höjas till ett belopp af etthundra

kronor, med rätt för lärarkollegiet att för mindre bemedlade elever nedsätta

afgiften till hälften och för obemedlade elever till fjärdedelen af

nämnda belopp. Med afseende å gränsen mellan kvalifikationerna »bemedlad»

och »mindre bemedlad» samt »obemedlad» ansåg kommittén de

grundsatser böra i hufvudsak följas, som i motsvarande fall tillämpas vid

de allmänna läroverken.

Beträffande storleken af den årliga inkomst, som läroverket skulle

hafva att påräkna genom dessa sålunda höjda öfningsafgifter, fann kommittén

den beräkningsgrund, som angifvits i 1904 års förslag, kunna tilllämpas.

»Utgår man från de å sid. 79 i betänkandet angifna högsta antalen

elever inom första årskursen af hvarje fackskola», yttrade kommittén vidare,

»och antager man, att ingen afgång under de följande studieåren äger

rum, så skulle, alldenstund alla fackskolor, utom den kemiska med 25

elever i hvarje årskurs och med treårig kurs, föreslagits blifva fyraåriga,

totalantalet ordinarie elever i högskolan blifva 4 X 280 + 3 X 25 == 1,195,

och om för hvarje elev beräknades högsta afgiften 200 kronor, så skulle

man sålunda komma till ett årligt belopp af 239,000 kronor. Med afseende

å de föreslagna nedsättningarna i afgiftens belopp för mindre bemedlade

och obemedlade elever kan dock af denna summa endast 70 %,

d. v. s. omkring 167,300 kronor, beräknas såsom mot de gjorda antagandena

svarande årsinkomst.

»Den verkliga årsinkomsten motsvarande det förutsatta högsta antalet

elever i första årskursen bör emellertid», säger kommittén, »beräknas till

ett ännu lägre belopp, alldenstund totalantalet elever i följd af afgång

vid flyttningarna från lägre till högre årskurs eller på grund af utträde

ur läroanstalten af andra anledningar väsentligen reduceras. Men då inkomsten

till sitt belopp i allt fall står i nära direkt proportion till elevernas

antal, så har kommittén i anslutning till 1904 års förslag i detta

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 179

hänseende ansett, att med dessa medel först och främst böra bestridas

aflöningarna till de erforderliga assistenterna, enär jämväl assistentbehofvet

och de däremot svarande utgifterna, åtminstone tillnärmelsevis, stå i proportion

till elevernas antal. Och då behofvet af assistenter, såsom längre

fram angifves, beräknats under samma förutsättningar angående elevernas

antal i de olika fackafdelningarna som ofvan lagts till grund för det anförda

beloppet 167,300 kronor, så bör detta belopp till den del däraf, som

beräknats åtgå för assistentaflöningarna, kunna utan reduktion läggas till

grund för beräkningarna öfver de till högskolans stat hörande poster.

Beträffande den återstående delen af det nämnda beloppet bör däremot

en minskning med 25 % för säkerhetens skull beräknas.»

Såsom jag förut (sid. 58) omförmält, har högskolan äfven haft att

påräkna inkomst genom afgifter från andra elever än de ordinarie, företrädesvis

från de s. k. tillfälliga eleverna. Då emellertid enligt kommitténs

förslag en del af de extraordinarie eleverna skulle komma att blifva

ordinarie, och således deras afgifter blifva inräknade i det nyss angifna

beloppet, och då de s. k. tillfälliga eleverna hittills ofta utgjorts af sådana,

som på grund af bristande utrymme icke kunnat antagas såsom ordinarie

elever, eller ock af sådana, som icke vunnit uppflyttning till högre årskurs

och därför söka att följa den högre afdelningen genom att bevista dess

lektioner för att icke behöfva försumma ett helt år, och då båda dessa

förhållanden under förutsättning af kommittéförslagets genomförande skulle

komma att förändras därhän, att de tillfälliga elevernas antal väsentligen

reduceras, så ansåg kommittén att genom dessa elevers afgifter någon mera

afsevärd inkomst, än att den allenast kunde anses utgöra ett välbehöfligt

säkerhetstillägg till det ofvan beräknade osäkra beloppet, icke vidare vore

att påräkna.

På grund af sålunda anförda skäl uttalade kommittén, att stadgarnas

bestämmelse i § 20 angående de ordinarie elevernas öfningsafgifter borde

ändras sålunda, att ordinarie elev skulle vid hvarje termins början erlägga

en öfningsafgift af ett hundra kronor, och att lärarkollegiet skulle äga rätt

att för mindre bemedlad elev nedsätta denna afgift till hälften och för

obemedlad elev till fjärdedelen af nämnda belopp.

1 fråga om beloppen af special- och extraelevers afgifter ansåg kommittén

att, såsom för närvarande är fallet, bestämmanderätten borde lämnas

åt styrelsen. För utländing tänkte sig kommittén en terminsafgift

af 50 kronor utöfver de eljest stadgade afgifterna samt utan rätt till nedsättning.

Uti sitt yttrande den 12 september 1908 öfver kommittéförslaget anförde

högskolans lärarkollegium, efter det allmänna uttalandet, att kollegiet

Högskolan»

lärarkol
legium.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

på det lifligaste tillstyrkte förslagets antagande, uti nu förevarande afseende

hufvudsakligen följande:

»Vid granskningen af förslaget har kollegiet visserligen funnit sig böra

framställa några smärre anmärkningar i vissa punkter, men dessa anmärkningar

beröra endast detaljer af förslaget och därtill detaljer, som icke

hafva nämnvärd inverkan på den ekonomiska sidan af frågan. De flesta

af dessa äro nämligen af den art, att de icke gärna kunna blifva definitivt

afgjorda förrän vid fastställandet af nya stadgar för högskolan, men kollegiet

har ändock ansett sig böra redan i detta sammanhang framställa

dem. För öfverskådlighetens skull komma härvid samma rubriker som i

kommittébetänkandet att användas.

Fackskolor. Kollegiet har ingenting att anmärka emot den föreslagna

fördelningen i fackskolor och instämmer med kommittén i dess uppfattning,

att industriens nuvarande ståndpunkt krafvel- en längre gående specialisering

i undervisningen än den, som med högskolans nuvarande resurser kan

genomföras, samt att för att denna specialisering skall kunna åstadkommas,

läroplaner för olika specialriktningar inom de flesta fackskolorna böra

upprättas. Dock vill kollegiet hafva uttalat, att det finner den härför

föreslagna benämningen »underafdelning» mindre lämplig, och föreslår i

stället benämningen »specialriktning med läroämnet N. N. såsom hufvudämne».

Beträffande den bergsvetenskapliga fackskolan har kommittén föreslagit

borttagandet af en af de för närvarande förefintliga underafdelningarna

af denna fackskola, nämligen den för bergsmekanik och har velat ersätta

denna med en ny underafdelning (specialriktning) för bergsmekanik under

den mekaniska fackskolan. Då borttagandet af den bergsmekaniska underafdelningen

af den bergsvetenskapliga fackskolan innebär ett minskande

af tillfället till specialisering inom ifrågavarande fackskola, och då bibehållandet

af densamma icke skulle medföra någon som helst ökad kostnad

för statsverket, vill kollegiet uttala sig för densammas bibehållande.

Beträffande studietidens längd vid högskolan instämmer kollegiet till

fullo med kommittén i dess med styrka häfdade ståndpunkt, att en tidsenlig

högskole-ingenjörsutbildning icke kan medhinnas på kortare tid än

fyra år. Kommitténs uppfattning att ett undantag i detta hänseende skulle

kunna göras för den kemiska fackskolan och att sålunda en treårig kurs

skulle vara tillräcklig för utbildningen inom denna fackskola kan kollegiet

icke dela. Förhållandet är nämligen att studietiden i den kemiska fackskolan

sedan flera år tillbaka faktiskt är 31/2-årig, enär samtliga eleverna

inom fackskolan de senaste åren på förord af fackskolans föreståndare,

professor P. Klason, erhållit en hel termins uppskof med examens afläg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

18i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

gande. Att inom denna fackskola den nuvarande utbildningen icke torde

kunna anses vara tillfyllestgörande, framgår bland annat däraf att ofta

och från många håll framhållits som en brist i densamma, att den nuvarande

studietiden icke medgifver tillräcklig utbildning i de mekaniska

tillämpningsämnena. Det torde också vara obestridligt, att den kemiska

industrien i icke mindre grad än landets öfriga industrier på dess nuvarande

ståndpunkt klöfver specialisering i utbildningen af ingenjörer — en

specialisering, som icke kan åstadkommas med mindre studietiden utsträckes.

Kollegiet finner således tillräckliga skäl ej föreligga att göra studietiden

inom den kemiska fackskolan kortare än inom de öfriga fackskolorna och

stödes i denna sin uppfattning af sådana omständigheter, som t. ex. att

den kungl. kommittén år 1890 föreslog samma studietid (4 år) för denna

fackskola som för de öfriga. Då därtill kommer att de föreslagna lokalerna

äro fullt tillräckliga äfven för fyåaårig kurs, och att såsom framgår

af bilagda exempel till läroplan för fyraårig kurs i den kemiska fackskolan,

införandet af en dylik kurs icke skulle medföra annan ökning i den

för högskolan föreslagna staten än till arfvode för en speciallärare i läroämnet

»kemiska apparater m. m.» — hvilken ökning enligt kollegiets åsikt

är erforderlig äfven vid bibehållande af 372-årig lärokurs — så vill kollegiet

uttala sig för en obligatorisk fyraårig studietid inom den kemiska

fackskolan i likhet med inom de öfriga fackskolorna.»

I den förut omförmälda reservation mot lärarkollegiets yttrande uttalade

sig professor Klason på anförda skäl mot den af lärarkollegiet förordade

förlängningen af studietiden inom den kemiska fackskolan.

Professor Westin opponerade sig i sin reservation bland annat mot

kommitténs förslag att borttaga skyldigheten för eleverna att bevista föreläsningarna,

då Westin fruktade, att detta skulle medföra en stor försämring

utaf resultatet af högskolans verksamhet,

Beträffande de delar af kommittéförslaget, hvarmed jag nu senast Högskolans

sysslat, yttrade högskolans styrelse i sin underdåniga skrifvelse den 28 strrelse‘

september 1908 följande:

»Mot kommitténs förslag angående de föreslagna fackskolorna har

styrelsen intet väsentligt att anmärka. Då lärarkollegiet påyrkat bibehållandet

af den bergsmekaniska underafdelningen af fackskolan för bergsvetenskap,

vill styrelsen påpeka, att en dylik anordning kan genomföras

enligt det af kommittén föreslagna och af styrelsen gillade tillägget

till § 21 af stadgarna, och att kostnadsfrågan däraf ej i någon mån

beröres.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

De sakkunniga.

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 124.

»Att studietiden bestämmes till att i allmänhet vara fyrårig, finner

äfven styrelsen vara nödvändigt. Då emellertid kommittén i fråga om

den kemiska fackskolan ansett tre års studietid tillräcklig, men kollegiet

påyrkat fyraårig kurs jämväl för denna fackskola, vill styrelsen som sin

åsikt uttala, att studietiden åtminstone bör bestämmas till tre och ett hälft

år, enär erfarenheten visat, att under de senare åren kursen faktiskt ej

kunnat medhinnas på kortare tid. För öfrigt är jämväl denna fråga en

ren stadgefråga och år äfvenledes, då de föreslagna lokalerna äro tillräckliga

jämväl för fyraårig kurs, utan betydelse för kostnadsfrågan.

»I fråga om hvad kommittén föreslagit under rubrikerna studietid,

examina m. in. och eleverna har styrelsen ingen anmärkning af betydelse

att framställa. Beträffande förslaget om höjandet af elevafgifterna kan

styrelsen så mycket hellre tillstyrka detsamma, som förslaget redan i 1904

års förslag blifvit af styrelsen själf framlagdt. Vissa af kommittén framställda

ändringsförslag till stadgarna, såsom t. ex. om föreläsningstvångets

upphörande, komma längre fram, i sammanhang med stadgarnas omarbetning

att ånyo upptagas till diskussion, och torde därför för närvarande

icke erfordras särskilt^ yttrande häröfver, då kommittéförslaget i öfrigt

icke beröres af dessa stadgefrågor.»

Innan jag ingår på hvad de sakkunnige uti förevarande afseende anfört,

anser jag mig böra nämna, att frågan om arkitekturundervisningens

ordnande ej blott vid tekniska högskolan och den Chalmerska läroanstalten

utan äfven vid konstakademien varit föremål för särskilda sakkunniges behandling,

och att dessa i skrifvelse till chefen för ecklesiastikdepartementet,

den 23 januari 1909 föreslagit en del afvikelser från kommittéförslaget,

bland annat därutinnan, att fackskolan i arkitektur vid tekniska högskolan

skulle vara obligatoriskt fyraårig. Jag ämnar med det snaraste inför

Eders Kungl. Maj:t föredraga frågan om arkitekturundervisningens ordnande,

hvilken svnes skola föranleda särskild proposition till Riksdagen.

De sakkunniga Magnell, Lallerstedt, och Wijkander hafva, dock

utan att yttra sig beträffande arkitekturundervisningen, i öfrigt uti nu

ifrågavarande hänseende anslutit sig till kommittéförslaget i allt utom

i fråga om inträdesfordringarna och beträffande spörsmålet om studiefriheten.

För de åsikter, de sakkunnige uttalat i förstberörda hänseende,

har jag redan förut redogjort och därvid äfven angifvit min egen ståndpunkt

(sid. 16—22). Hvad studiefriheten angår — här afses med detta ord

endast förslaget om borttagande af tvånget, att bevista föreläsningarna —

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

yttra _ de sakkunnige, att så länge elevantalet icke blefve större än de sakkunnige

förutsatt under den första nybyggnadsperioden, funne de sakkunnige

icke tillräckliga skål föreligga att med afseende å studiefriheten föreslå

någon ändring af hvad som för närvarande gäller därutinnan.

I fråga om de delar al kommittéförslaget, för hvilka jag nu redogjort, DePart«- ansluter jag mig, med stöd af fackmännens så godt som enhälliga till-mytÄens

styrkan, i allt väsentligt därtill, om än en eller annan jämkning framdeles

skulle blifva erforderlig. Jag erinrar dock om min förut omnämnda,

från kommitténs förslag något afvikande ställning till frågan om inträdesfordringarna.

I den mån de föreslagna förändringarna afse de för högskolan gällande

stadgarna anser jag det emellertid ej nödigt att nu ingå på en närmare

granskning, enär dels ändringarna icke inverka på den beräknade

kostnaden och dels hithörande frågor framdeles måste blifva föremål för

särskild behandling och därvid komma att underkastas en ytterligare pröfning.

Jag anser mig dock böra något dröja vid den ur ekonomisk synpunkt

synnerligen viktiga frågan om höjning af elevafgifterna. Kommittén har,

såsom jag nyss omförmälde, återupptagit ett af högskolestyrelsen år 1904

framlagdt förslag om förhöjning al de mera bemedlade elevernas öfningsafgifter

och för sin del föreslagit, att ordinarie elev vid hvarje termins

början skall erlägga en sådan afgift af 100 kronor, dock med rätt för

lärarkollegiet att för mindre bemedlad elev nedsätta denna afgift till hälften

och lör obemedlad till fjärdedelen af nämnda belopp. Såsom jag förut

uppgifva utgår ifrågavarande afgift för närvarande med belopp af 50 kronor

i terminen med rätt för lärarkollegiet att nedsätta densamma till 25

kronor för mindre bemedlade elever. Genom den sålunda föreslagna förhöjningen

har kommittén beräknat, att erforderliga medel skulle vinnas

icke blott till bestridande af assistentarfvodena utan därjämte i likhet med

hvad lör närvarande är fallet till bestridande af en del af utgifterna för

samlingar och laboratorier.

Den utredning, som i denna punkt förebragts i 1904 års förslag, synes

mig gifva vid handen, att den föreslagna afgiften icke öfverstiger

utan snarare understiger hvad som eleverna vid utländska tekniska högskolor

få erlägga i terminsafgifter o. d. Man har ju också tänkt sig, att

höjningen skulle drabba de mera bemedlade och att obemedlade elever

icke skulle nödgas att betala mer än nu. Likvisst får jag medgifva, att

jag icke finner det behagligt att förorda en höjning af elevafgifterna,

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Katigt. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

om jag än, med hänsyn till de högst betydande årliga kostnader, som

högskolans omorganisation kommer att medföra för staten, och för hvilka

jag strax skall redogöra, icke kan finna annan utväg att i någon afsevärd

mån motväga dessa kostnader. Den kommande utredningen beträffande

årsutgifterna lärer till fyllest visa, att man, om totalutgiftssumman

skall hållas inom rimliga gränser, icke kan undgå att vidtaga ifrågavarande

höjning.

Jag öfvergår nu till frågan om

Läroämnen och läroplaner.

Någon utförligare redogörelse för kommitténs förslag angående de

olika lärokursernas omfattning och fördelning på de olika årskurserna anser

jag så mycket mindre vara af nöden, som hvad kommittén härutinnan

förordat i allt väsentligt vunnit högskolemyndigheternas enstämmiga gillande

och för öfrigt hithörande frågor före sitt afgörande komma att

blifva föremål för ytterligare utredning och pröfning, därvid nödiga jämkningar

kunna vidtagas. Jag kan därför i hufvudsak inskränka mig till

att hänvisa till hvad kommittén å sid. 111 — 163 i sitt betänkande anfört

angående läroämnen och läroplaner m. in., och vill här blott med några

ord omnämna den nuvarande fackskoleuppdelningen samt i hufvuddrag

redogöra för kommitténs förslag i berörda hänseende. Hufvudsyftet med

den föreslagna omläggningen är ju, såsom förut upprepade gånger framhållits,

att kvalitativt förbättra undervisningen genom en väsentligt längre

drifven specialisering än nu kan ske.

De nuvarande fackskolorna äro 6, nämligen:

a) för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi med tre under
afdelningar:
1)

för maskiningenjörsväsende (M),

2) » mekanisk fabriksindustri.

3) » skeppsbyggnadskonst (SK

b) för elektroteknik (E),

c) » kemisk teknologi (K),

d) » bergsvetenskap med tre underafdelningar:

1) för bergsmekanik (B),

2) » metallurgi och hyttkonst (H),

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

3) för grufvetenskap (G),

e) för väg- och vattenbyggnadskonst (V),

f) » arkitektur (A).

För afdelningen mekanisk fabriksindustri har dock hittills icke före
funnits

någon särskild läroplan.

Lärokurserna äro obligatoriskt fyraåriga inom S, B, V och A och treåriga

inom M och K med ett frivilligt fjärde läroår i de båda sistnämnda

fallen. Kursen för E har från och med hösten 1908 ökats från 3 till

3V2 år, med möjlighet af förlängning med ännu ett hälft år. Inom 11

och G äro kurserna enligt stadgarna dels tre- och dels fyraåriga, dock i

verkligheten med tillägg af ännu ett hälft år för utförande af° praktiska

resor och utarbetande af därmed sammanhängande reseberättelser och afhandlingar.

Med den utveckling, som tekniken numera tagit, är det för en tidsenlig

undervisning nödvändigt att å arbetsschemat införa flera nya läroämnen,

hvilket emellertid under nuvarande förhållanden icke är tänkbart,

då det dels skulle vara omöjligt att utan vidare pålägga eleverna dessa

nyheter utan att samtidigt aflasta en del ad deras nuvarande arbetsbörda

genom att uppdela dem i flera grupper, hvarigenom lättnader i en del

ämnen med hänsyn till hvarje särskild grupps specialriktning kunna ske,

och dels för de nya ämnenas behöriga företrädande nödvändiga lärarkrafter

saknas.

Enligt kommitténs förslag ökas fackskolornas antal till sju, hvarjämte

föreslås en väsentligt längre drifven uppdelning af dessa fackskolor i

specialriktningar samt upptagandet i högskolans läroplan af ett flertal nya

läroämnen.

Den fackskola, som skulle tillkomma, är den för skeppsbyggnad (S),

hvilken utbrutits från fackskolan för maskinbyggnadskonst (M).

För den föreslagna uppdelningen af fackskolorna i inalles 12 underafdelningar

eller specialriktningar har jag förut redogjort (sid. 161).

De nya läroämnen, som till följd af uppdelningen skulle tillkomma eller

inom hvilka specialiseringen skulle drifvas väsentligt längre än nu, äro förnämligast

följande: numeriska och grafiska metoder, mekanisk värmeteori,

hållfasthetslära, konstruktion af sjömaskiner, läran om förbränningsmotorer,

läran om vattenmotorer, bergsmekanik, verkstads organisation, skeppsbyggnadslära,

elektrisk mät-teknik, elektromaskinlära, elektrisk spår- och järnvägsteknik,

elektrokemi, järnbyggnadslära samt byggnadsteknik, samtliga

dessa ämnen enligt omorganisationsplanen företrädda af professorer, äfven
Bihang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 7.9 Höft. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

som följande af speciallärare representerade ämnen: hiss- och transportanordningar,

byggnadshygien, hydromekanik, varfsanläggningar, elektrometallurgi,

järnets manufakturering, stadsanläggningslära, industriell ekonomi

och statskunskap samt bokföring.

Med hänsyn till den stat för högskolan för år 1912, som jag i det

följande kommer att förorda, anser jag mig här böra omnämna, att de förut

omförmälda, för arkitekturundervisningens ordnande tillkallade sakkunnige

äfvensom högskolans lärarkollegium och styrelse ansett nödigt, att undervisningen

uti fackskolan för arkitektur i husbyggnadslära, hvars början kommittén

förlagt till första årskursens andra termin, påbörjas redan i samma

årskurs första termin.

Hufvuddragen af kommittéförslaget beträffande läroämnen och läroplaner

framgå för öfrigt af två tabellariska sammanställningar, som jag

strax skall meddela, öfver de ämnen, de föreslagna professurerna skulle

omfatta, samt de ämnen som enligt förslaget skulle företrädas af extra

lärare eller, såsom kommittén benämner dem, speciallärare.

Lärarkrafternas förstärkning.

Såsom jag förut omnämnt, utgöres för närvarande lärarpersonalen vid

tekniska högskolan af 14 professorer samt 5 lektorer af högre och 6 lektorer

af lägre löneklass, hvartill kommer ett antal extra lärare, assistenter

och docenter. De sistnämnda åtnjuta såsom sådana ingen ersättning.

Enligt kommitténs förslag skulle lärarpersonalen utgöras af inalles

31 professorer, speciallärare i 27 specialämnen, assistenter såsom biträden

vid undervisningen åt professorer och speciallärai''e samt docenter. Då

speciallärare, som sagdt, endast är en annan benämning för de nuvarande

extra lärarna, innebär förslaget i förevarande afseende allenast den ändringen,

att de 11 lektoraten förvandlas till professurer, äfvensom att dessutom 6

nya professurer inrättas.

I efterföljande tabeller har jag med ledning af kommitténs framställning

angifvit de föreslagna professurerna i de olika läroämnena, hvilka

kurser skulle föredragas inom de olika fackskolorna, undervisningstiden

för eleverna inom hvarje kurs samt det beräknade beloppet af de professorerna

biträdande assistenternas arfvoden.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124,

187

Professurer.

N:o

Professurens

ämnesbeteckning

Till professuren hörande

lärokurser

Höstt.

Vårt.

Fackafdelningar

Ässistent-

arfvoden

f.

ö.

f.

ö.

1

Matematik ......

Matematik...........................

6

4

5

5

M, S, E, V.........

4,800

2

Mekanik .........

j Differentialekvationer ............

2

2

—

M, S, E, V.........

4,000

( Mekanik..............................

3

2

5

4

M, S, E, V.........

_

3

Matematik och

mekanik ......

j Matematik, m. k...................

6

4

2

1

K, G, IT, A ......

1,200

1 Matematik, m. k...................

—

—

4

3

K, G, H............

—

(Geodesi .............................

2

4

6

2

V, G..................

5,800

4

Geodesi............

< Planmätning och nivelering ...

5—31 maj

M, S, E, H, A ...

—

1 Numeriska och grafiska metoder

2

2

—

•—

M, E, V............

—

! 5

Beskrifvande geo-

( Beskrifvande geometri............

3

5

O

O

5

M, S, E ............

3,100

metri............

| D:o d:o ............

3

5

3

5

V, A..................

—

D:o d:o , m. k....

1

4

—

—

PI, G, K............

1 -

6

Fysik...............

| Fysik .................................

4

3

4

O

O

alla ..................

3,GOO

) Mekanisk värmeteori ............

2

—

—

—

M, 8, E ............

j _

7

Konstruktion af

maskinelement

I Konstruktion af maskinelement

4

9

O

9

M, 8, E ............

7,500

( Grafostatik och hållfasthetslära

2

1

2

1

M, S. E ............

_

8

Beskrifvande ma- skinlära .........

J Beskrifvande maskinlära.........

5

9

4

G

G, H, V (A, K)...

5,200

[ Hållfasthetslära.....................

—

—

2

2

K, G, H............

—

9

An "maskinlära...

Angmaskinlära.....................

7

10

4

15

Ma, Sm (Mv, Mt, Sb)

6,600

10

Läran om förbrän- ningsmotorer...

1 Läran om förbränningsmotorer

3

O

o

1

9

Ma, Sm (M v, Mt, Sb)

3,000

( Läran om värmemotorer.........

G

3

3

3

E .....................

_

11

Läran om vatten- motorer.........

| Läran om vattenmotorer.........

6

9

2

18

Mv (Ma, Mb, Mt)

5,100

| D:o d:o , m. k.

—

—

3

G

E .....................

—

12

Bergsmekanik ...

Bergsmekanik .....................

4

8

6

12

Mb (G, H).........

1,200

13

Mekanisk tekno-

logi ............

Mekanisk teknologi...............

G

4

5

11

Mt (Ma,Mv,Mb,K)

1,500

14

Skeppsbyggnads-

lära ............

Skeppebyggnadslära...............

G

18

6

21

Sb (Sm) ............

1,200

15

Teoretisk elektro-

j Elektricitetslära.....................

4

2

2

2

E .....................

1,800

teknik .........

< Mätteknik ...........................

3

3

—

3

E .....................

—

IG

Elektromaskin-

1 Telegrafi och telefoni ............

—

—

2

—

E .....................

—

lära ............

Elektromaskinlära..................

O

6

6

15

E .....................

2,400

17

Elektrisk anlägg-

( Elektrisk anläggningsteknik ...

4

G

4

13

E ....................

2,100

ningsteknik ...

)

\ Elektrisk spår- och järnvägs-

i teknik..............................

2

3

—

9

E .....................

—

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

N:0

Professurens

ämnesbeteckning

Till professuren hörande

lärokurser

Höstt.

Vårt.

Fackafdelningar

Assistent.

arfvoden

f.

Ö.

f.

ö.

18

Oorganisk och

elektrokemi ...

f Allmän och oorganisk kemi ...

3

6

3

6

K, G, H............

2,600

( Elektrokemi ..................

2

3

2

3

K (G, H)............

_

19

Organ isk och ana- lytisk kemi ...

j Organisk och analytisk kemi...

3

12

3

12

K (G, H)............

6.000

| Elementarkemi.....................

4

3

—

3

M, S, E (V, A)...

—

20

Kemisk teknologi

Kemisk teknologi..................

5

20

5

20

K ....................

4,000

21

Mineralogi och

geologi .........

Mineralogi och geologi .........

7

6

3

9

G (H, K)............

900

22

Järnets metallurgi

Järnets metallurgi..................

6

6

6

8

H.....................

900

23

Örtvetenskap ...

Örtvetenskap .....................

6

13

5

13

G.....................

1,100

24

Bergskemi och

metallurgi......

1 Bergskemi ...........................

2

15

4

24

H (G) ...............

3,200

| Andra metallers metallurgi......

4

—

—

—

H (G) ...............

—

( Byggnadsstatik ....................

5

6

1

3

V (A) ...............

2,400

25

Byggnadsstatik...

j Grafostatik och hållfasthetslära

—

—

4

3

V, A..................

—

[ Statik.................................

1

—

—

—

A .....................

—

20

Väg- och bro-

byggnadskrav.

Väg- och brobyggnadslära ......

6

12

4

18

Vb (Vj, Vv) ......

3,000

27

J ärnbyggnadslära

Järnby ggnadslära..................

6

12

4

21

Vj (Vb, Vv) ......

3,000

28

Vattenbyggnads-

lära...............

Vattenbyggnadslära ...............

4

6

6

21

Vv (Vb, Vj) ......

3,000

29

Byggnadsteknik..

| Byggnadsteknik.....................

f D:o , m. k............

5

12

3

12

A ....................

2,400

2

3

—

—

M, E, G, H, V...

30

Husbyggnadslära

Husbyggnadslära ..................

4

6

7

9

A.....................

600

31

Arkitektur ......

Arkitektur...........................

5

21

5

21

A.....................

2,400

31

professurer.

S:a assistentarfvoden

95,900

Anm. Med afseende pä beteckningarna för fackafdelningama liänvisas till hvad förut anförts å

sid. 81, 82 samt 161; i kol. fackafdelningama har parentes satts omkring de afdelningar, som endast skulle

deltaga i en större eller mindre del äf kursen; beteckningen m. k. angifver särskild mindre kurs i ämnet;

f. — föreläsnings- och ö. — öfningstimmar. I

I afseende å de principer, kommittén följt vid framläggandet af sitt

förslag om lärarkrafternas förstärkning, anför kommittén, att de egentliga

hufvudämnena borde företrädas af professorer och öfriga ämnen af speciallärare,

hvarefter kommittén yttrar:

»Med afseende å den professorerna åliggande undervisningsskyldighet

följas för närvarande inga mera bestämda grundsatser, utan rättar sig

tjänstgöringen efter läroämnets beskaffenhet, hvilket gör, att tjänstgöringens

omfattning är mycket ojämnt fördelad på de särskilda lärarna.

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

*

Helt och hållet kan naturligtvis denna, understundom till en relativt

obillig belastning af en eller annan lärare ledande olägenhet icke undvikas,

då läroämnets natur i första hand måste vara bestämmande för undervisningens

omfång, och då vid ett tekniskt läroverk undervisningen i de särskilda

läroämnena är af så olika art, att en direkt jämförelse dem emellan

i detta afseende icke är möjlig. Om således i förevarande fall en för alla

professurer gemensam regel, såsom vid universiteten är fallet, där hvarje

professor har sig ålagdt 4 föreläsningar i veckan eller däremot svarande

seminarieöfningar o. d., icke är genomförbar, har kommittén dock sökt att

fördela undervisningsbördan något mera jämnt än enligt nuvarande förhållanden

varit möjligt och i sådant syfte uppställt såsom allmän regel, att

hvarje professor skall vara skyldig att i genomsnitt hålla 5 ä 6 egentliga

föreläsningar i veckan. Till denna tjänstgöringsskyldighet kommer dessutom

den betungande skyldigheten att leda öfningarna och att examinera

eleverna.»

Af den tabell öfver de föreslagna professurerna vid högskolan, som

nyss meddelats, framgår på ett tydligt sätt, huru stort behofvet af lärarkrafternas

förstärkning i själfva verket är. Ty oaktadt det tillskott af

lärare, som kommittén förordat, är högst betydande, komma dock samtliga

lärare att blifva i ganska afsevärd mån belastade med undervisning, i allmänhet

10—12 timmar i veckan, ofta mer.

litt viktigt moment uti kommittéförslaget i förevarande hänseende Lektorsutgör

frågan om lektorsinstitutionens afskaffande. Denna fråga har länge’"^^^"1

stått på dagordningen, och läroverkets myndigheter hafva upprepade gånger *

gjort framställningar om berörda lärarbefattningars ombildning till extraordinarie

eller ordinarie professurer, eller, i afvaktan härpå, om aflöningsförbättring

för lektorerna. På grund af det läge, hvari frågan sålunda

befunnit sig, har Kungl. Maj:t, på framställning af högskolans styrelse,

under senare tider medgifvit, att lediga lektorstjänster icke besättas med

ordinarie innehafvare utan uppehållas medelst förordnanden. För närvarande

äro sålunda icke mindre än fem af de elfva lektoraten vid högskolan

lediga.

Lektorsinstitutionen infördes vid tekniska högskolan genom nådigt bref

af den 12 maj 1876 i stället för de förutvarande »adjunkts»- och »lärare»- befattningarna. Ungefär samtidigt blefvo, som bekant, adjunktsbefattningarna

vid universiteten förändrade till extraordinarie professurer. Genom

de nya lärarbefattningarna kunde undervisning vid högskolan meddelas i

åtskilliga ämnen, hvilka vid denna tid ännu icke vunnit den betydelse och

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

den ställning inom den högre tekniska undervisningen, att inrättandet af

ordinarie professurer kunde anses nödvändigt.

Sedermera har utvecklingen inom tekniken och den tekniska vetenskapen

som bekant gått utomordentligt raskt framåt. De ämnen, hvilka

för närvarande representeras af lektorer, hafva erhållit allt större vikt och

omfång, och under de senare tiotal åren, alltsedan år 1890, har därför

borttagandet af lektoraten och deras ersättande med professorsbefattningar

utgjort ett af högskolans främsta önskemål.

I det underdåniga betänkande, som den 15 december 1891 afgafs af

den för upprättande af förslag »angående behofvet af och sättet för omorganisation

af tekniska högskolan» tillsatta kommittén, yttrades härom

följande.

»Lektorerna meddela på eget ansvar en fullständigt själfständig undervisning

i läroämnen, som äro af dels vetenskaplig, dels praktisk tillämpande

art och därför kräfva af föredraganden icke blott en gedigen teoretisk

och praktisk underbyggnad, utan äfven att han oafbrutet arbetar

på sitt ämnes vetenskapliga utveckling och följer dess mångfaldiga tilllämpningar

inom teknikens växlande områden med dess ständigt nya upptäckter,

uppfinningar m. m. Han måste således med aktgifvande härpå

årligen komplettera och omarbeta sina lärokurser, om hans undervisning

skall kunna anses följa med tidens fordringar. Åt honom bör därför vid

läroverket beredas en sådan ställning, att han med i möjligaste mån odeladt

intresse kan ägna sig åt sitt lärarkall, och anse kommitterade på denna

grund samt med stöd af jämförelsen med statens öfriga högskolor, att

lektoraten vid tekniska högskolan böra förvandlas till extraordinarie. professurer

med enahanda löneförmåner, som tillkomma dessa befattningar

vid universiteten.»

Den sålunda af 1890 års kommitté uttalade uppfattningen gillades

också af Kungl. Maj:t, och nådig proposition afläts i enlighet härmed till

1894 års Riksdag, hvilken emellertid förkastade det framlagda omorganisationsförslaget,

hvarigenom också frågan om lektoratens förvandling denna

gång förföll.

Vid 1898 års Riksdag blef däremot en förändring i lektorernas lönevillkor

på det sätt beslutad, att lektoraten delades i två löneklasser, en

högre med 4,000 kronors begynnelseaflöning och ett ålderstillägg af 500

kronor efter 5 års tjänst samt en lägre med 3,000 kronors begynnelseaflöning

och två ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5 och 10

års tjänst.

Af ofvannämnda lektorsbefattningar vid högskolan tillhöra de fem

lektoraten: i beskrifvande geometri och ritkonst, i skeppsbyggnadskonst, i

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 124.

allmän fysik, i metallurgi och hyttkonst samt i allmän byggnadslära och

byggnadsstatik den högre löneldassen, de sex lektoraten: i konstruktion af

maskinelement, hissinrättningar m. m., i elementarmekanik och beskrifvande

maskinlära m. m., i geodesi och topografi, i mineralogi och geologi,

i husbyggnadskonst samt i elektrokemi den lägre löneldassen.

T underdåniga skrivelser den 23 juni och den 27 oktober 1902 samt

den 26 september 1904 bär högskolans styrelse upprepat sina och lärarkollegiets

önskemål rörande lektoratens ersättande med extraordinarie

professorsbefattningar.

I sistnämnda skrifvelse yttrade styrelsen beträffande lektorernas ställning

och läroämnen följande.

»Samtliga läroämnen äro sådana, att de lärare, som representera dem,

måste hafva en speciell vetenskaplig eller teknisk utbildning, och denna

utbildning är endast undantagsvis sådan, att de i fråga varande lärarna

kunna hafva utsikt till någon vidare befordran i statens tjänst. Dessa

lärarplatser äro därför icke att anse såsom öfvergångsplatser, i följd hvaraf

den låga aflöningen icke af sådan anledning kan motiveras. Ej heller kan

någon rimlig anledning uppgifvas, hvarför till exempel lektorn i allmän

fysik skall vara lägre aflönad än en lektor i samma ämne vid de allmänna

läroverken, eller hvarför hufvudlärarna i sådana ämnen som skeppsbyggnadskonst,

metallurgi, geodesi, elektrokemi m. m., hvilka lärare i flera fall

representera den högsta vetenskapliga auktoriteten i riket inom sina områden,

skola vara särskilt lågt aflönade, o. s. v.

»Utan tvifvel hafva nu antydda missförhållanden, hvilka icke kunnat

undgå att hos lärarna i de tekniska läroämnena framkalla ett fullt berättigadt

missmod, sin grund i det allmänna underskattandet af den tekniska

lärarverksamhetens betydelse, som gjort sig gällande inom vårt land och

hvilken är så mycket svårare att förklara, som det för en hvar, som har

förståelse för tidsutvecklingen, bör vara klart, att just i fråga om de tekniska

läroämnena numera de största fordringar måste ställas på läraren

beträffande hans skyldighet och förmåga att följa med vetenskapens och

teknikens framsteg.»

Dessa högskolestyrelsens framställningar ledde emellertid icke till någon

åtgärd.

I september 1905 ingingo högskolans lektorer till styrelsen med anhållan,

att densamma måtte hos Kungl. Maj:t göra förnyad hemställan om

förbättring af lektorernas ställning. I denna inlaga framhölls bland annat

de alltmera ökade kompetensvillkoren för lektorerna äfvensom vikten af

de läroämnen, som företrädas af lektorsbefattningar. Det heter i inlagan

vidare:

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»För de allra llesta lektoraten gäller att vidkommande ämne har endast

eu representant vid högskolan, hvadan någon gradering mellan två

olika lärare ej behöfves, ej heller något avancemang från en lägre befattning

till en högre i samma ämne kan ifrågakomma.

»Ännu eu omständighet må här beaktas, som under de senare åren

gjort sig alltmera gällande. Samtliga våra läroämnen äro vid utlandets

tekniska högskolor representerade af ordinarie professorer. Under våra

utländska studieresor, vid besök af tekniska och vetenskapliga möten och

kongresser, vid muntliga och skriftliga förbindelser med utlandets representanter

för vetenskap och industri har därför benämningen lektor esomoftast

vållat, att antingen Sveriges tekniska högskola icke ansetts vara i

jämbredd med utlandets högskolor, eller att lektorerna icke ansetts vara

hufvudlärare i sina respektive läroämnen — båda eventualiteterna lika

oberättigade och för lektorerna lika pinsamma.

»Vi hafva icke förbisett, att det år 1904 framlagda utvidgnings- och

reorganisationsförslaget för tekniska högskolan äfven innehåller förbättrade

villkor för de nuvarande lektorerna. Tacksamt erkännande detta förslags

utmärkta förtjänster, må dock erinras därom, att af allt att döma dess

förverkligande ännu kan sägas stå i vida fältet. Och äfven om en regeringsproposition

och ett däraf föranledt riksdagsbeslut inom ett eller annat

år kan vara att förvänta, så lära ytterligare derå år åtgå, innan förslagets

olika delar kunna blifva till verklighet. Men de önskningar, vi här ofvan

framställt, äro så billiga, så oafvisliga och så oberoende af öfriga förhållanden

vid högskolan, att vår förhoppning om, att de inom den närmaste

tiden kunna uppfyllas, icke torde få anses orättmätig.»

I anslutning till denna lektorernas framställning anhöll styrelsen i

underdånig skrifvelse den 6 oktober 1905, att högskolans lektorer måtte,

såväl i afseende på löneförmåner som titel jämnställas med de extraordinarie

professorerna vid universiteten.

Med anledning häraf aflat visserligen Ivungl. Maj:t till 1906 års Riksdag

nådig proposition om en tillfällig löneförbättring af 1,000 kronor åt enhvar

af högskolans ordinarie lektorer — hvilken löneförbättring också

beviljats såväl af denna som af följande riksdagar — men själfva hufvudfrågan

rörande lektorernas ställning inom högskolan lämnades tills vidare

oberörd.

Emellertid inlämnades vid 1906 års Riksdag i bägge kamrarna lika

lydande motioner om full likställighet i löneförmåner för högskolans lektorer

med de extraordinarie professorerna vid universiteten. Riksdagen

beslöt visserligen, såsom redan nämnts, att bifalla Kungl. Maj:ts proposition

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 193

och sålunda afslå de enskilda motionärernas framställningar, men den behandling

frågan erhöll, var synnerligen välvillig.

Kommittén har, såsom jag förut omförmält, föreslagit lektoratens förvandling

till professurer, och därom anfört följande.

»I likhet med 1890 års kommitté samt i öfverensstämmelse med samtliga

efter den tiden gjorda framställningar i denna fråga, finner äfven

förevarande kommitté lektorsinstitutionen numera icke motsvara ändamålet.

Utan tvifvel hade lektoraten på den tid, då de inrättades, sitt berättigande

därigenom, att på det sättet ett antal läroämnen kunde blifva representerade,

som visserligen voro nödvändiga för undervisningen, men hvilka

då ännu icke utvecklats till den betydelse för tekniken, som numera är

fallet med så godt som alla dessa ämnen. Det är tydligt, att läroämnen

sådana som geodesi, skeppsbyggnadslära, husbyggnadslära, metallurgi, bergskemi,

in. fl., hvilka ämnen numera vuxit ut till hufvudämnen och hvilkas

representanter vid högskolan böra vara de förnämsta tekniskt vetenskapliga

auktoriteter på sina områden, icke längre kunna företrädas af lärare af

lägre aflöning och ställning än representanterna för de öfriga hufvudämnena.

I flertalet fall måste undervisningen i dessa ämnen mer eller

mindre väsentligt utvidgas, så att äfven tjänstgöringsskyldigheten blifver

fullt lika omfattande som de ordinarie professorernas. Och i de två eller

tre fall bland de af kommittén föreslagna 31 ordinarie professurerna, där

extraordinarie eller mindre väl aflönade professurer möjligen kunnat

ifrågasättas, har det visat sig både ur undervisningssynpunkt fördelaktigare

och i fråga om kostnaden billigare att, genom tjänstgöringsskyldighetens

utsträckande till att utöfver hufvudämnet omfatta jämväl en mindre kurs

i samma eller i ett närbesläktadt ämne, kunna utvidga befattningen till

en ordinarie professur, än att dela undervisningen mellan tvenne mindre

väl aflönade lärare.

»Såsom framgår af hvad som sålunda anförts, har kommittén funnit

det ur alla synpunkter för läroverket förmånligast, att undervisningen i

samtliga hufvudämnen anförtros åt ordinarie professorer, och hafva således

hvarken lektorat eller extraordinarie professur kunnat af kommittén i något

fall förordas. Kommittén har jämväl funnit, att genom en dylik anordning

de för ändamålet nödiga årliga kostnaderna för statsverket nedbringas

till det minsta möjliga, såsom bland annat äfven framgår vid jämförelse

med 1904 års förslag, som i detta afseende gick ut på inrättandet af 25

ordinarie och 9 extraordinarie professurer, eller inalles 34 professurer, vid

ett antal af omkring 800 ordinarie elever, under det att kommittén i sitt

förslag, för ett antal af omkring 1,100 ordinarie elever samt med för
-

Kommittén

om lektoratens

afskaffande.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Raft.

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

Högskolans

lärarkollegium

om lek''

toratens afskaffande.

194 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

längda kurser för tvenne af de största fackskolorna, kommit till ett resultat

af 31 ordinarie professurer.»

Såsom jag i inledningen till mitt anförande omnämnde, ingick högskolestyrelsen

i underdånig skrifvelse den 11 februari 1910 till Eders

Kungl. Maj:t med hemställan om proposition till Riksdagen angående lektoratens

ombildning till professurer från och med ingången af år 1911.

I den skrifvelse från lärarkollegiet, som gaf anledning till styrelsens berörda

framställning, anfördes hufvudsakligen följande.

Genom högskolans rektor hade kollegiet erfarit, att kommitténs förslag

till omorganisation af högskolan icke komme att framläggas för 1910

års Riksdag. Detta meddelande, hvilket innebure ett ytterligare uppskjutande

af den ej blott för högskolan utan för landets hela industriella

och ekonomiska utveckling ytterst viktiga omorganisationen och utvidgningen

af den tekniska högskolan, hade ej kunnat annat än hos kollegiet

väcka djup förstämning och bekymmer, enär bristerna i de nuvarande

anordningarna för den högre tekniska undervisningen för hvarje år blifvit

alltmera framträdande och kännbara. Kollegiet hade därför af det sålunda

inträffade sakläget funnit sig föranledt att tillse, huruvida det ej skulle

vara möjligt att utan alltför stor kostnad för statsverket i någon mån afhjälpa

åtminstone en del af bristerna beträffande undervisningen, i afvaktan

på genomförandet af en fullständig omorganisation. Ett fullständigt

af hjälpan de af de brister, som för närvarande vidlådde undervisningen vid

högskolan, kunde naturligtvis icke ske annat än i samband med en så

genomgripande omorganisation och utvidgning af högskolan som kommitténs

förslag åsyftade. Sålunda kunde de viktiga önskemålen beträffande

förbättrade anordningar för elevernas praktiska undervisning icke tillgodoses

utan stora kostnader, enär bristen på laboratorier och undervisningsmateriell

in. m. omöjliggjorde detta. Men i åtskilliga afseenden ansåge

kollegiet, att en afsevärd förbättring i undervisningen kunde vinnas

äfven inom den ram högskolan för närvarande ägde, om nämligen lektoraten

förvandlades till professurer. Därigenom skulle i samband med ökad

tjänstgöringsskyldighet för ifrågavarande lärare blifva möjligt att genomföra

eu del i hög grad af behofvet påkallade förbättringar beträffande

undervisningen, hvilka såväl offentligt som enskildt vid upprepade tillfällen

framställts som önskemål. A ena sidan skulle sålunda vissa kurser

kunna utvidgas och å andra sidan inom vissa ämnen kunna anordnas skilda

kurser för de olika fackskolorna, bättre afpassade för dessas speciella behof

än hvad som för närvarande vore möjligt o. s. v. Fördelarna för undervisningen

häraf vore så stora, att ensamt de kunde anses tillräckligt motivera

lektoratens omvandling till professurer.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 124.

Denna omvandling vore så mycket mera berättigad som lektoraten vid

tekniska högskolan, med hänsyn till kompetensfordringar och läroämnenas

beskaffenhet, vore närmast jämförbara med professurer vid universitet och

högskolor och ej med lektorat vid de tekniska elementarskolorna och de

allmänna läroverken. Vid utlandets tekniska högskolor uppehölles också

undervisningen i alla de här ifrågavarande läroämnena af professorer.

De omändringar i undervisningens ordnande, som kollegiet tänkt sig

kunna ske i samband med lektoratens omändring till professurer, vore i

hufvudsak sådana, som redan i det senaste omorganisationsförslaget påyrkats,

och utgjorde kollegiets förslag ett steg i riktning mot, hvad däri

anförts såsom önskemål.

Härvid ansåge sig kollegiet böra framhålla, att de föreslagna timplanerna

för de olika fackskolorna och för de olika lärarna på så intimt

sätt ingrepe i hvarandra, att de anförda fördelarna svårligen kunde vinnas,

om ej alla lektoraten samtidigt omvandlades.

Som ett ytterligare skäl att snarast möjligt ordna denna fråga ville

kollegiet framhålla att, då fem af högskolans lektorat på grund af den

förestående omorganisationen vore tillsatta på förordnande och deras innehafvare

sålunda enligt högskolans stadgar ej ägde rätt att deltaga i kollegiets

beslut, saknades inom detta representanter för flera af högskolans

viktigare ämnen, hvarigenom sakkunskapen inom kollegiet för närvarande

ej vore så allsidig som den skulle vara, om nämnda befattningar vore besatta

med ordinarie innehafvare.

En af de viktigaste anledningarna till att det på framställning af

högskolans myndigheter fått anstå med besättandet af dessa lektorat vore

tydligen att, då efter omorganisationen endast professurer skulle finnas

vid högskolan, man kunde påräkna mera kompetenta sökande, än om befattningarna

genast tillsattes såsom lektorat. Uppskofvet med platsernas

tillsättande väntades naturligtvis endast blifva kortvarigt och vore möjligt

endast under förutsättning, att omorganisationen .snart skulle komma till

stånd. Så hade icke skett och den situation, som småningom inträdt,

nämligen att o af högskolans 11 lektorat vore vakanta, vore enligt kollegiets

mening alldeles ohållbar, och en snar ändring vore därför oundgängligen

nödvändig.

Genom lektoratens omvandling till professurer vunnes på samma gång

en slutgiltig lösning af den sedan åtskilliga år tillbaka på dagordningen

stående frågan angående en lönereglering för lektorerna vid högskolan.

Behofvet däraf vore kändt och erkändt.

Vid ett stort antal af statens verk hade under de senaste åren en

lönereglering genomförts, och för andra förelåge förslag därom.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Vid den för universiteten nyligen genomförda löneregleringen hade

ej blott de ordinarie professurerna fått sin lönefråga ordnad, utan därjämte

blefvo de extraordinarie professurerna, med hvilka lektoraten vid

högskolan vore närmast jämförbara, förändrade till ordinarie professurer

med dessas löneförmåner. För professurerna vid högskolan vore från och

med år 1910 en lönereglering genomförd i öfverensstämmelse med den

för universitetens professurer. Beträffande lektoraten hade däremot ännu

icke någon lönereglering ägt rum, med undantag däraf att ett tillfälligt

lönetillägg af 1,000 kronor per år från och med år 1907 utgått, dock

endast till de 6 ordinarie lektorerna, under det att de 5 tillförordnade

lektorerna icke kommit i åtnjutande däraf, oaktadt de flesta af dessas lektorat

sökts och blifvit tillsatta i samma ordning som de ordinaries och

som nämndt endast i förväntan på den förestående omorganisationen blifvit

satta på förordnande.

Efterföljande tabell utgjorde en jämförelse mellan löneförmånerna vid

universiteten och tekniska högskolan samt tekniska och allmänna läroverk

m. fl.

Begynnelse-

aflöning

Högsta

aflöning

Högsta

pension

Professorer vid universiteten och tekniska

högskolan............................................................

7,500

8,100

5,600

Lektorer vid allmänna läroverken..................

4,000

6,000

4,000

Adjunkter » » » ..................

3,000

5,000

3,400

Lektorer vid landtbruksinstituten.................

4,000

6,000

4,000

Adjunkter » » ..................

3,000

5,000

3,400

Lektorer vid Chalmers tekniska läroanstalt

4,000*)

5,000*)

3,600

Lektorer vid tekniska elementarskolor .........

Ordinarie lektorer i högre lönegraden vid

4,000

6,000

4,000

tekniska högskolan ..........................................

Ordinarie lektorer i lägre lönegraden vid

4,000*)

4,500*)

3,200

tekniska högskolan ..........................................

3,000*)

4,000*)

3,000

T. f. lektorer i högre dito ............................

4,000

4,000

—

» »i lägre dito................................

3,000

3,000

—

*) Härtill kommer dock för närvarande ett sedan 1907 årligen af Riksdagen beviljadt

tillfälligt lönetillägg af 1,000 kronor.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Af ofvanstående tabell framginge att lektorerna vid tekniska högskolan

vore ekonomiskt sämre ställda än samtliga andra lektorer, bvilket

haft till följd, att de i allmänhet varit nödsakade att för sitt uppehälle

ägna sig åt andra sysselsättningar, hvilka ofta icke haft något gemensamt

med deras verksamhet vid högskolan utan till och med kunnat menligt

inverka på denna. Rättvisan kräfde alltså, och för undervisningen vid

högskolan vore det af största vikt, att en lönereglering snarast möjligt

ägde rum.

Med afseende därpå, att den föreslagna förändringen skulle medföra

afsevärda utvidgningar och förbättringar i undervisningen uti ett flertal

viktiga ämnen, syntes det kollegiet vara berättigadt att uttala den åsikten,

att staten komme att erhålla god valuta för den ekonomiska uppoffring,

som ifrågasattes genom afskaffandet af den föråldrade, af alla sakkunniga

utdömda lektorsinstitutionen vid tekniska högskolan.

Vid lärarkollegiets skrifvelse voro fogade dels en redogörelse för den

nuvarande och den föreslagna anordningen af undervisningen i de ämnen,

som berördes af lektoratens ombildning, dels en tablå, angifvande hur

tjänstgöringen för lektorerna borde ordnas i samband med lektoratens förvandling

till professurer, dels ock tabeller, utvisande anordnandet af de

olika fackskolornas läroplaner efter lektoratens försvinnande. Berörda

tablå anger, i förhållande till hvad nu äger rum, i genomsnitt en väsentlig

ökning af antalet undervisningstimmar i veckan samt en belastning af

de olika lärarna, betydligt öfverskjutande den, som hvilar å exempelvis

universitetsprofessorerna.

Högskolestyrelsen, som lifligt förordade lärarkollegiets ifrågavarande®^®1®^- förslag, yttrade tillika i en särskild underdånig skrifvelse den 11 februari lektoratens

1910, med stöd af åtskilliga samma skrifvelse bifogade intyg, att de sex afskaffande,

ordinarie innehafvarna af lektorat vid högskolan — nämligen lektorn i

fysik, filosofie doktorn P. af Bjerkén, lektorn i beskrifvande geometri,

civilingenjören P. Henriques, lektorn i geodesi, filosofie doktorn E. Jäderin,

lektorn i beskrifvande maskinlära, civilingenjören E. Andersson, lektorn i

skeppsbyggnadslära, civilingenjören C. J. F. M. Lilliehöök samt lektorn i

bergskemi och metallurgi, filosofie doktorn J. G. Petrén — samtliga skulle

kunna, i enlighet med § 11 i högskolans stadgar, kallas till innehafvare

af de nya professurer, som skulle komma att ersätta deras nu innehafvande

lektorat. Det af styrelsen åsyftade, i nämnda § 11 upptagna villkor

för att utan ansökning kunna utnämnas till professor vid högskolan är att

vara känd för utmärkt skicklighet i det ämne, hvarom fråga är.

De sakkunniga hafva i sitt utlåtande uttalat, att samtliga de af kom- P®

mittén föreslagna lärarkrafterna vore behöfliga för en fullständigt genom-ntoratens afskaffande.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

förd omorganisation af högskolan. Genom lektoratens förvandling till

professurer skulle dessutom den fördelen vinnas, att den sedan länge på

dagordningen stående frågan om lönereglering för lektorerna finge en tillfredsställande

lösning.

I sitt yttrande öfver de sakkunnigas förslag framhöll lärarkollegiet,

såsom jag redan förut i annat sammanhang omtalat, att den bästa lösningen

af frågan om den högre tekniska undervisningens ordnande innehölles

i kommitténs förslag samt framhöll, dels att högskolan icke förfogade

öfver tillräckliga lärarkrafter för att kunna åstadkomma den specialisering

i undervisningen, som industriens och teknikens nuvarande ståndpunkt

kräfde, dels ock att antalet erforderliga hufvudlärare vore fullständigt

oberoende af elevantalet vid högskolan.

Jämväl högskolestyrelsen underströk i sitt förenämnda yttrande den

3 januari 1911 sistberörda förhållande samt anförde vidare:

»Styrelsen anser sig böra tydligt framhålla att, oafsedt frågan om

nya lokaler och ökningen af elevantalet, den föreslagna omorganisationen,

uti hvad gäller undervisningens specialisering och förstärkningen af lärarkrafterna,

är af allra största vikt för högskolans tidsenliga utveckling, och

att således denna omorganisation enligt styrelsens mening utan dröjsmål

bör genomföras.»

Sex nya pro- Kommittén har, som nämndt, äfven föreslagit inrättandet af sex nya

lessurer. 7 7 o j

professurer vid högskolan. Dessa skulle upprättas i ämnena matematik och

mekanik, i läran om förbränningsmotorer, i bergsmekanik, i järnbyggnadslära,

i byggnadsteknik samt i elektrisk anläggningsteknik. Angående

den undervisningsbörda, som skulle läggas å dessa professorer, hänvisar

jag till förenämnda tabell (sid. 187 och 188). Jag vill i detta sammanhang omnämna,

att det förslag till ordinarie stat för högskolan för år 1912, som jag

längre fram skall framlägga, upptager en af ifrågavarande nya professurer,

nämligen den i matematik och mekanik.

Speciallärare. Jag har redan förut omnämnt, att enligt kommittéförslaget undervisningen

vid högskolan skulle besörjas — förutom af professorer, biträdda

af assistenter, i hufvudämnena — i specialämnena af speciallärare, delvis

biträdda af assistenter. En tabellarisk sammanställning af kommitténs

förslag i fråga om specialämnena, uppställd i anslutning till den af mig

förut meddelade tabellen öfver professurerna och upptagande de beräknade

beloppen af speciallärarnas och assistenternas arfvoden, erhåller följande

lydelse:

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124. 199

Speeialämnen.

Nr

Läroämne

Höstt.

Vårterm.

Fackafdelningar

Läraren

Assi-

stent-

f.

ö.

f.

ö.

arfvode

arfvode

1

Elektroteknik, m. k................

_

_

3

3

M, S, K, G, H, V, A ..

3,000

1,800

2

Hiss- och transportanordningar..

—

—

3

6

M, S (E, G, H) ...........

2,400

1,200

3

Tillämpad värmelära ...............

3

3

—

—

M, S, E, K, H....

2,400

600

4

Teknisk hygien........................

—

—

1

—

M, S, V, K .......

600

5

Byggnadshygien .....................

3

3

—

—

A..........

2,000

6

Hydromekanik .......................

3

—

—

—

S................

1,200

7

Varfsanläggningar.....................

—

—

3

6

S................

1,800

8

9

Materiallära och materialprofning

Järnets och andra metallers egen-

—

—

4

3

M, S, E, G, V, A .........

4,000

1,800

skaper samt nietallografi.........

2

9

2

9

H...................

2,400

600

10

Allmän geologi........................

3

—

—

—

V, K, G, H.......

1,200

11

Elektrometallurgi.....................

—

—

3

—

G, H ...........

1,200

12

Järnets manufakturering............

2

—

2

—

Mb, H .............

1,500

13

Järnets metallurgi, m. k..........

3

—

—

—

Mb, G ......

1,200

14

Örtvetenskap, m. k................

—

—

3

—

Mb, H .......

1,200

15

Arkitektonisk formlära...............

—

—

2

—

V............................

900

16

Byggnadskonstens historia.........

3

—

3

—

A..........

2,400

17

Stadsanläggningslära..................

—

—

2

—

A..............

900

18

Maskin krokiritning ..................

—

2

—

2

M, S, E, K, G, H.......

2,000

1,200

19

Byggnadskrokiritning ...............

—

2

—

2

V..............

900

20

Frihandsteckning.....................

—

10

—

10

A.................

1,800

600

21

Ornamentsritning.....................

—

12

—

12

A..............

1,800

600

22

23

Modellering ...........................

Industriell ekonomi och statskun-

—

12

—

12

A.................................

1,800

skap....................................

3

—

3

—

alla utom A ...

6,000

_,

24

Skogsskötsel ...........................

—

—

3

—

H...............

900

25

Jäsningsteknik ........................

—

—

—

—

Frivilligt ämne..............

1,500

_

26

Fotografi................................

—

—

—

—

D:o ..............

1,500

__

27

27

Bokföring ..............................

Specialämnen

"

D:o ...............

Summa arfvoden

1,500

50,000

8,400

Kommittén har i sitt betänkande uttalat, att alla de läroämnen, i

hvilka kurserna äro mindre omfattande än i fråga om de egentliga hufvudämnena

och icke kunnat förenas med något genom en professur representeradt

läroämne, böra, såsom ock för närvarande är fallet, företrädas af

s. 200 Kontrollera mot PDF

Assistenter.

200 Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 124.

lärare, som tillsättas genom förordnande af styrelsen och aflönas med arfvoden.

För lärare af denna kategori, hvilka i nu gällande stadgar för högskolan

benämnas extra lärare, har kommittén funnit benämningen speciallärare

mera lämplig, särskild! som det härvidlag ofta handlar om verkliga

specialämnen, i fråga om hvilka det skulle vara åt vikt för läroverket att

bland praktikens män på motsvarande områden vinna framstående krafter.

Beträffande beräkningen af speciallärnas arfvoden yttrar kommittén:

»Vid bestämmandet af arfvodena till speciallärarna har vid högskolan

vanligen beräknats 20 kronor för hvarje lektion, således i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med beräkningsgrunderna för de ordinarie lärarnas aflöning,

dock naturligtvis med hänsyn i hvarje fall till läroämnets och

undervisningens beskaffenhet och elevernas antal. På senare tider har

dock, i den mån tillgångarna varit tillräckliga, en högre siffra lagts till

grund för arfvodets beräkning. Enligt kommitténs åsikt torde det äfven

i närvarande förslag blifva nödvändigt att för speciallärarna beräkna något

högre arfvoden än hittills, om man skall hafva utsikt till att för ändamålet

förvärfva tillräckligt dugliga krafter. I fråga om den ämnesgrupp,

som af kommittén benämnts »industriell ekonomi och statskunskap», har

dock ett vida större arfvode föreslagits än som motsvarar ofvannämnda

grunder, beroende på svårigheten att erhålla fullt kompetenta föreläsare i

dessa ämnen, som eljest endast äro representerade vid universiteten. Då

sammanlagda tjänstgöringstiden uppgår till 3/4 af en universitetsprofessors,

så har kommittén därför också föreslagit ett sammanlagdt arfvode motsvarande

lika stor del af professorsaflöningen, eller rundt 6,000 kronor.»

I fråga om assistenternas ställning inom undervisningen har kommittén

icke föreslagit någon egentlig förändring. Då assistenternas antal i stort

sedt svarar mot elevernas, har kommittén tänkt sig, att elevafgifterna skulle

i första hand användas till aflönande af assistenterna. Kommittén erinrar

emellertid, att icke allenast elevantalet, utan äfven beskaffenheten af undervisningen

inom de olika läroämnena öfvar inflytande på antalet erforderliga

assistenter. Sålunda behöfves, enligt kommitténs mening, i fråga om

sådana ämnen som matematik eller mekanik, trots det stora antalet elever,

ej flera än tre eller fyra assistenter, under det att t. ex. i fråga om konstruktion

af maskinelement eller ångmaskinlära behofvet af assistenter är

relativt vida större, och det behöfliga antalet uppgår till omkring 10 för

det förra och 7 för det senare ämnet, beroende på att vid konstruktionerna

redan för en grupp af 25 å 30 elever och vid laborationerna till och med

för en grupp af 10 å 15 elever särskild assistent erfordras o. s. v.

Jämväl i fråga om assistenterna anser kommittén en höjning af de nu

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

ofta mycket blygsamma arfvodesbeloppen erforderlig, för att afhjälpa den

allt mera framträdande svårigheten att kunna förmå yngre framstående tekniker

att under några år ägna sig åt undervisningen vid högskolan, i stället

för att på annat håll söka en mera lönande anställning. Kommittén har

därvidlag i regel tänkt sig en timaflöning af 4 kronor, med någon förhöjning

för sådana fall, där en första assistent befunnits vara af nöden.

De i förestående tabeller upptagna assistentarfvoden hafva beräknats

under förutsättning af det enligt kommittéförslaget teoretiskt högsta möjliga

elevantal i hvarje särskild kurs. 1 verkligheten torde utgifterna för assistentarfvoden

komma att blifva lägre, än i tabellerna angifvits. Härigenom

vållas dock icke någon rubbning i läroverkets stat, ty assistentarfvodena

skulle enligt förslaget bestridas med elevafgifter. Och i samma mån som

elevantalet understiger det vid beräkningen antagna, minskas jämväl beloppet

af elevafgifterna och behofvet af assistenter enligt hvad kommittén

uttalat i ungefärligen samma proportion.

Jag vill slutligen nämna, att kommittén icke har något att erinra mot Docenter,

bibehållandet och utvecklingen af den för högskolan ganska nya docentinstitutionen.

Beträffande kommitténs förslag i fråga om speciallärare och assistenter Högskoiehafva

högskolemyndigheterna icke haft något att erinra, om man undan- Cerasin

tager några af lärarkollegiet framställda detaljanmärkningar. Högskole- speciallärare

styrelsen yttrar härom, att en eller annan jämkning naturligtvis kan blifva ass;°^ntei.

erforderlig. I fråga om det för undervisningen i specialämnena af kom- ‘"sisentei''

mittén beräknade anslagets storlek ansåg styrelsen dock någon ändring icke

behöfva förutsättas, då väl fortfarande, såsom hittills varit fallet, styrelsen

skulle äga rätt att efter kollegiets hörande vidtaga dylika jämkningar och

då, i händelse af behof, jämväl eventuellt öfverskott af elevafgifterna fortfarande

borde få användas för anställande af behöfliga speciallärare.

Det erforderliga antalet lärare vid högskolan bestämmes förnäm- Departeligast

af två faktorer, nämligen antalet af de läroämnen, som med hänsyn ”^tixamie6”8

till industriens och teknikens närvarande ståndpunkt och utvecklingsten- y Mn<e''

denser anses böra vara representerade vid högskolan, samt af det antal

fackskolor med _ underafdelningar, som påkallas af krafvet på undervisningens

specialisering. De lärarkrafter, som på grund af dessa faktorer anses

erforderliga, blifva, såsom högskolemyndigheterna med styrka framhållit,

hvarken flera eller färre, vare sig elevantalet är stort eller litet. Detta

naturligtvis under förutsättning att undervisningen är, hvad den bör vara,

Bihang till RiJcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 7,9 Höft. 20

s. 202 Kontrollera mot PDF

202 Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

i första hand ordnad ur synpunkten att utbilda en förstklassig ingenjörsstam.

Först sedan elevantalet vuxit till den grad, att parallellafdelningar

måste anordnas, spelar elevernas antal någon egentlig roll i fråga om

mängden af behöfliga lärare.

Kommitténs förslag beträffande de nämnda faktorerna, läroämnen och

lärokurser, har, om jag undantager smärre detaljanmärkningar, från sakkunnigt

håll mötts med enstämmigt gillande. Det är gifvetvis svårt, att

inte säga omöjligt, för lekmannen att på ett själfständigt sätt kritiskt

granska förslaget i denna del, men fackmännens enhälliga anslutning till

detsamma torde få anses utgöra en tillräcklig borgen.

Såsom jag redan förut framhållit utmärker tabellen öfver de föreslagna

31 professurerna, att samtliga dessa med utgående från kommitténs

läroplaner och lärokurser skulle komma att belastas med en arbetsbörda,

som måste anses fullt tillräcklig, ja så stor, att man snarare skulle vara

frestad att tycka, att undervisningsbördan blir väl tung, om professorn

samtidigt skall få tid öfver att följa och utveckla sin egen vetenskap.

Om alltså kommitténs förslag beträffande läroämnen och lärokurser

är sådant, att detsamma bör läggas till grund för beräkningen af lärarkrafterna,

med ett ord icke är för stort tilltaget och ingenting tyder

härpå — följer häraf utan vidare, att det af nämnda faktorer beroende

antalet lärarkrafter, däribland de föreslagna 31 professorerna, är behöfligt.

En del af dessa lärarkrafter finnas ju redan till såsom ordinarie

professorer vid högskolan, en annan del åter i form af lektorer. I fråga

om dessa senare torde det få anses ligga i öppen dag, att lektorerna icke

mot den aflöning, de för närvarande åtnjuta, rimligtvis kunna åläggas eu

undervisning så omfattande som den, hvilken föreslagits för professorerna.

Att i särskilda fall använda sig af två eller flera lärare blir för öfrigt i

regel dyrare än att för ändamålet hafva tillgång till en person, som helt

ägnar sig åt sin uppgift. Det torde vidare få anses tydligt att, sedan de

ämnen, som för närvarande representeras af lektorer, tack vare industriens

och teknikens utveckling från att vara ämnen i andra planet vuxit ut till

hufvudämnen, fullt lika viktiga som de, indika redan nu företrädas af

professorer, intet skäl kan framdragas för att de förre skulle hafva en

sämre ställning och aflöning än de senare. De ämnen, som falla under de

nuvarande lektoraten, äro också, enligt hvad kommittén och högskolemyndigheterna

upplyst, utomlands anförtrodda åt professorer.

Eu jämförelse med antalet professurer vid utländska tekniska högskolor

ådagalägger jämväl, att kommittén i detta hänseende ingalunda gått

utöfver hvad som synes vara skäligt. Medan vår tekniska högskola enligt

förslaget skulle erhålla 31 professorer, uppgå motsvararande lärare vid hög
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

skolan i Aachen, som har 600 elever, till 37 och vid högskolan i Delft,

som mottager 1,100 elever, till 44. För en jämförelse med några andra

nedan nämnda främmande högskolor, som sakna fackskolor för skeppsbyggnad

och bergsvetenskap, måste siffrorna för vår högskola minskas med

de tal, som motsvara nämnda fackskolor. Man finner därvid följande

resultat:

Högskola. Professorer. Elever.

Stockholm .............................................. 26 1,000

Darmstadt ................................................... 32 1,600

Hannover..................................................... 37 1,000

Dresden........................................................ 38 1,000

Budapest ...................................................... 32 1,400

Elevantalet för Stockholm har i förestående tabell upptagits till det

tal, kommittén lagt till grund för sina beräkningar. Själf har jag visserligen,

såsom förut angifvits, tänkt mig en lägre elevsiffra åtminstone till

en början, men detta inverkar ju, såsom ofta framhållits, icke på kostnaderna

för anställande af nödiga lärarkrafter.

Af hvad jag nu haft äran anföra torde framgå, att vi, för att i afseende

å lärarkrafter icke stå alltför mycket efter de bästa utländska läroanstalterna,

måste vara beredda på att i mån af omorganisationens fortskridande

tillföra vår högskola det antal professorer, kommittén föreslagit.

Såsom en svårighet skulle härvid framstå, om en eller annan af de

nuvarande ordinarie lektorerna skulle befinnas icke vara kompetent till

professur. Högskolestyrelsen har emellertid dess bättre med åberopande

af åtskilliga intyg uppvisat, att så icke är förhållandet, utan att dessa

lektorat kunna förvandlas till professurer på sådant sätt, att lektoratens

innehafvare utan vidare blifva professorer i enahanda ämnen, som de nu

företräda i egenskap af lektorer.

Slutligen vill jag erinra därom, att lektorernas vid högskolan nuvarande

aflöningsförmåner äro till den grad otillräckliga — de äro i sådant

hänseende sämre ställda än lektorerna vid de allmänna läroverken,

vid landtbruksinstituten och vid de tekniska elementarskolorna — att,

oafsedt omorganisationsfrågan, en afsevärd löneförbättring oundgängligen

är af behofvet påkallad. Allting talar därför för att nu taga steget

fullt ut.

Beträffande förslaget, i hvad det rör speciallärare och assistenter, har

jag så mycket mindre anledning att nu förorda någon ändring, som äfven

härutinnan kommitténs hemställan så godt som öfver hela linjen vunnit

fackmännens gillande. Jag erinrar blott, att arfvodena till de af kommittén

föreslagna special lärarna skulle uppgå till en årlig kostnadssumma af

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

50,000 kronor och gäldas af statsmedel, samt att assistentarfvodena afsetts

att betalas af elevernas öfningsafgifter. Sedan af dessa afgifter ytterligare,

på sätt jag längre fram skall närmare utveckla, i erforderlig utsträckning

gäldats omkostnaderna för samlingar och laborationer, lärer ett eventuellt

öfverskott, som hittills, kunna af styrelsen efter kollegiets hörande användas

för anställande af de ytterligare speciallärare, som utöfver de af kommittén

föreslagna möjligen kunna blifva erforderliga i framtiden.

Såsom en gemensam anmärkning till kommitténs hela förslag om

lärarkrafternas förstärkning vill jag till sist framhålla, att då detsamma

ju icke redan år 1912 kan i sin helhet genomföras, en del smärre jämkningar

framdeles kunna vidtagas, om så befinnes nödigt.

Det återstår mig nu att redogöra för

De årliga kostnaderna enligt kommittéförslaget.

För professorerna har kommittén föreslagit en årsaflöning af 8,100

kronor, däraf 5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar samt

600 kronor ortstillägg, jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter

fem års val vitsordad tjänstgöring. Då Eders Kungl. Maj:t år 1909 för

Riksdagen framlade proposition angående, bland annat, lönereglering för

högskolans nuvarande 14 professorer, upptog Eders Kungl. Maj:t i fråga

om aflöningsförmånerna kommitténs förslag. Riksdagen ansåg emellertid

det föreslagna ortstillägget ej behöflig!, hvadan aflöningsförmånerna för

professor vid högskolan "fastställdes till 7,500 kronor, däraf 5,000 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg

å 600 kronor efter fem års tjänstgöring.

Då nu antalet af professorer enligt förslaget skulle blifva 31, kommer

sammanlagda beloppet af professorernas begynnelseaflöningar att uppgå

enligt kommittéförslaget till 251,100 kronor och enligt den fastställda

lönetypen till 232,500 kronor.

Sammanlagda beloppet af speciallärarnas arfvoden skulle, såsom jag

förut omnämnt, uppgå till 50,000 kronor.

Kommitténs beräkningar af öfriga ärliga kostnader för högskolan äro

naturligtvis uppgjorda under förutsättning af att kommitteförslaget i sin

helhet realiseras och att följaktligen fullständigt nya byggnader för högskolan

uppföras. Då, såsom jag förut tillkännagifvit, enligt min mening

endast en del af de tänkta nybyggnaderna för närvarande böra uppföras,

äga kommitténs kostnadsberäkningar endast en relativ giltighet för den

lösning, jag ämnar föreslå.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Efter denna inledande anmärkning lämnar jag ordet åt kommittén,

som beträffande berörda årliga omkostnader yttrar (betänkandet sid. 179—

188) följande:

»Högskolans rektor, som utses bland professorerna, uppbär för när- Rektorvarande

ett särskilt arfvode af 1,500 kronor, hvarjämte för uppehållande

af den del af hans undervisningsskyldighet, från hvilken han enligt stadgarna

är befriad, ett årligt belopp af 2,000 kronor är uppfördt i staten.

»Med afseende å den väsentliga ökning i arbetsbördan och ansvarigheten

för den ekonomiska förvaltningen, som blifver en följd af läroverkets

utvidgning, torde dock ett något högre arfvode än 1,500 kronor böra anslås.

för rektor. Härtill kommer, att det för rektor, som förr hade bostadsvåning

inom läroverket, är af största vikt att bo i dess omedelbara närhet,

och att han således är vida mera bunden i fråga om val af bostad

än de öfriga professorerna, äfvensom att med rektorsbeställningen lämpligen

synes böra följa en viss representationsskyldighet, särskildt i fråga

om .besökande utländska vetenskapsmän och tekniker, för uppehållande af

nödiga förbindelser med öfriga undervisningsanstalter o. d. Slutligen bör

äfven framhållas, att det >å grund af de betungande göromålen, därest

ersättningen ej ökas, ej alltid torde blifva möjligt att till rektorsbefattningen

erhålla fullt lämplig person.

»På grund af dessa nu anförda omständigheter anser kommittén eu

tillökning i rektorsarfvodet vara af behofvet påkallad, och torde denna

ökning lämpligast kunna utgå under formen af ett särskildt hyresbidrag

med ett belopp, hvilket ej synes böra bestämmas lägre än till 1,000

kronor.

»I fråga om uppehållandet åt den del af undervisningen, från hvilken

rektor är befriad, har det nuvarande anslaget visat sig otillräckligt, och

att man hittills kunnat reda sig utan en förhöjning har berott på särskilda

förhållanden. Enligt kommitténs förmenande kan arfvodet till den vikarierande

läraren, i betraktande af fordringarna lör hans kompetens och

den ifrågavarande undervisningens omfattning, ej gärna bestämmas till

lägre belopp än 4,000 kronor.

»Föreståndaren för fackskolan för bergsvetenskap har hittills uppburit Föreståndaett

årligt arfvode af 600 kronor. Detta arfvode har företrädesvis varit be^veten”

afsedt att utgöra ersättning för anordnandet och ledningen af elevernas skapliga

inom den nämnda fackskolan resor under somrarna till bruk och järnverk, fackskolanoch

torde fortfarande böra utgå med enahanda belopp.

»Till sekreteraren utgår för närvarande ett arfvode af 1,200 kronor. Sekreterare.

Att detta arfvode redan under förhandenvarande förhållanden är alldeles

s. 206 Kontrollera mot PDF

Intendent.

206 Kungl. Matris Nåd. Proposition Nr 124.

otillräckligt, framhölls redan af 1890 års kommitté, som föreslog ett arfvode

till belopp af 1,800 kronor. Sekreterarbefattningens upprätthållande

har hittills endast kunnat möjliggöras därigenom, att densamma skötts af

en bland högskolans lektorer, för hvilken det anslagna arfvodet varit ett

behörigt och afsevärdt tillägg till den jämförelsevis låga lektorslönen.

Under de senaste åren, då elevantalet jämväl inom de högsta årskurserna

tilltagit så väsentligt, har det blifvit allt tydligare, att den nuvarande befattningen

är otillräcklig, och att man, äfven om hänsyn icke tages till

den väsentliga utvidgning af högskolan, som i förevarande förslag afses,

måste vara betänkt på eu förändring.

»Med afseende å de ökade göromålen för sekreteraren äfvensom å det

alltmer framträdande behofvet af att hålla kansliet öppet alla dagar i

veckan i stället för, såsom nu, endast två dagar, samt å önskvärdheten

af daglig närvaro och tjänstgöring af någon, som handhafver de löpande

expeditionsgöromålen, synes icke någon lämpligare och mindre kostsam

utväg förefinnas, ån att för ändamålet till sekreterarens hjälp anställa ett

kontor sbiträde med arfvode af 2,000 kronor. Under nämnda förutsättning

torde för sekreteraren, hvilken lämpligen kan vara någon af de med arfvoden

aflönade lärarna, ett arfvode af 2,000 kronor vara tillräckligt.

»För tillsynen öfver vatten- och gasanläggningarna samt öfver den

elektriska belysningen och byggnaderna är till rektors biträde för närvarande

anställd en sakkunnig ingenjör med ett sammanlagdt arfvode af

1,600 kronor om året. Därjämte utgår till en kamrerare ett arfvode af

800 kronor, hvarjämte kamreraren äger att af högskolans donationsmedel

för arbetet med dessa medels förvaltning uppbära ett tilläggsarfvode af

200 kronor.

»Det är tydligt att vid de nya förhållanden, som skulle inträda i följd

af högskolans utvidgning, de med nämnda befattningar förenade göromålen

komma att högst betydligt ökas, och att därför den nuvarande anordningen

svårligen kan blifva lämplig för framtiden. Det ökade behofvet

af tillsyn öfver den i förhållande till de nuvarande byggnaderna mycket

stora byggnadskomplexen äfvensom ökningen i arbetet med högskolans

räkenskaper krafvel'' utan tvifvel, att den, som skall handhafva dessa göromål,

bör kunna ägna sig vida mera åt sin befattning, än hittills varit erforderligt

eller i följd af bristande medel kunnat påräknas.

»Kommittén har för sin del ansett att, om aflöningen blifver tillräcklig,

intendents- och kamrerargöromålen med fördel skulle kunna skötas

af eu och samma person, som dagligen vore tillstädes och af denna anledning

borde erhålla bostad inom läroverkets område. Såvidt kommittén

kunnat finna, skulle ej heller kostnaden för nämnda göromåls bestridande

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

genom en dylik anordning blifva större, än om göromålen delades på

tvenne personer, hvilkas sammanlagda aflöning i sådant fall åtminstone

icke skulle kunna såttas lägre än enligt kommitténs förslag.

»Kommittén föreslår därför, att till de omnämnda göromålens bestridande

vid högskolan anställes en tekniskt bildad intendent, för hvilken

aflöningen borde bestämmas till 3,600 kronor i lön och 1,800 kronor i

tjänstgöringspenningar, med rätt till två ålderstillägg, hvartdera k 500

kronor, efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring. För intendenten

skulle dessutom beredas fri bostad vid läroverket jämte fritt bränsle.

»Bibliotekariens arfvode föreslogs redan af 1890 års kommitté till 1,500 Bibliotek

kronor, men kvarstår ännu vid sitt förutvarande belopp af 1,000 kronor. karie

Efter den förre bibliotekariens afgång vid början af år 1903 bestämdes i

fråga om den nye bibliotekariens tjänstgöring, att biblioteket hädanefter

skulle hållas öppet under 5 i stället för under 3 dagar i veckan, utan

att arfvodet för honom eller för hans biträde, hvilkens arfvode utgör 400

kronor, kunde höjas.

»Samtidigt med ökningen af elevantalet och tillväxten af bokförrådet

stiger helt naturligt äfven massan af göromålen, och då det därjämte är

af vikt att biblioteket må kunna hållas öppet alla dagar i veckan, icke

allenast såsom hittills för utlåning utan äfven å särskilda tider för läsning

ensamt, måste för bibliotekarien ett arfvode af åtminstone 2,400 kronor

och för hans biträde ett arfvode af 1,200 kronor beräknas.

»Det årliga anslaget till biblioteket, som förut utgjorde 3,500 kronor, Biblioteket,

höjdes af 1898 års Riksdag allenast till 4,500 kronor, ehuru 1890 års

kommitté gjort framställning om ett högre belopp. Hela bokförrådet utgjorde

vid midten af år 1907 något öfver 28,000 volymer.

»Sedan lång tid tillbaka har emellertid detta anslag visat sig vara för

knappt, för att det vetenskapligt-tekniska bibliotek, hvarpå högskoleundervisningen

måste stödja sig, skulle kunna tidsenligt motsvara äfven mycket

moderata anspråk. Och om det nämnda anslaget redan under närvarande

förhållanden är otillräckligt, blifver naturligtvis detta i ännu högre grad

fallet, då högskolan utvidgas och utvecklas. Den omfångsrika utländska

litteraturen med dyrbara planschverk och tidskrifter på teknikens olika

områden har hittills icke kunnat representeras på ett sätt, som motsvarar

undervisningens kraf och behofvet af vetenskapliga hjälpmedel, och biblioteket

kan därför naturligen ej heller uthärda någon jämförelse med motsvarande

institutioner vid utländska högskolor. Vid den betydande ökning

af elevernas antal och af anspråken på en gedigen ingenjörsutbildning,

som med kommitténs förslag afses, blifver därför en ökning af

hjälpmedlen för bibliotekets tidsenliga utveckling i hög grad af behofvet

påkallad.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Samlingar

och laboratorier.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Vid närmare undersökning af hithörande omständigheter och med

ledning af motsvarande förhållanden vid sådana medelstora utländska

högskolor, som hafva en med tekniska högskolan jämförbar ställning, har

kommittén kommit till det resultat, att för afhjälpande af de närmaste

behofven anslaget till biblioteket ej bör bestämmas till lägre belopp än

12,000 kronor årligen.

»Beträffande de för undervisningen och vetenskapliga undersökningar

erforderliga samlingarna, äfvensom angående de olika laboratorierna, gälla

i allmänhet enahanda skäl som i fråga om biblioteket. Såsom i det föregående

flerstädes blifvit framhållet, är högskolan med afseende å flertalet

af dessa hjälpmedel för undervisningen utrustad på ett sätt, som icke

motsvarar dess ändamål, och det blifver därför nödvändigt att väsentligt

höja beloppen af de erforderliga penningmedlen, därest högskolan ej i

förevarande afseende fortfarande skall komma att arbeta under samma

tryckta förhållanden, som, enligt hvad allmänt kändt är, hittills varit fallet.

»För att gifva en föreställning om hittillsvarande förhållanden med

afseende å anslagen till samlingar och laboratorier, meddelas här en

sammanställning af de för de olika posterna under de fem åren 1903—07

utbetalda belopp. 1 sista kolumnen har medeltalet för de fem åren

angifvits.

Afdelning

1003

1904

1905

1906

1907

Medeltal

Geodedska ................................................

813

806

660

390

3,990

1,332

Mekaniska ...............................................

893

1,103

1,036

1,210

501

950

Fysiska......................................................

1,693

2,188

2,075

1,090

2,269

1,863

Elektrotekniska ..........................................

2,136

3,783

4,137

3,810

3,338

3,440

Kemiska, allmänna.......................................

3,573

3,481

3,210

2,995

3,424

3,348

» tekniska .......................................

3,006

4,008

3,646

3,998

4,364

3,804

Elektrokemisk ..........................................

626

1,268

1,413

721

1,076

1,021

Mineralogiska.............................................

297

G67

484

166

725

468

Metallurgiska .............................................

3,310

2,601

2,308

1,821

3,616

2,731

Grufvetenskapliga .......................................

395

167

142

267

395

273

Bergsmekaniska ..........................................

98

65

66

29

213

94

Hygien......................................................

297

163

54

49

19

116

Väg- och vattenbyggnad ..............................

189

100

304

62

216

176

Arkitektur ................................................

317

675

—

431

973

479

Skeppsbyggnad ..........................................

54

60

228

133

38

102

Bitkonst ..................................................

342

124

233

263

199

232

Summa

18,039

21,259

19,996

17,444

25,416

20,429

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 12i.

»För det nu anförda ändamålet har således i medeltal kunnat disponeras

allenast 20,429 kronor årligen. Lägges härtill anslaget 4,500 kronor

till biblioteket, erhålles ett sammanlagdt årligt belopp af 24,929 kronor

årligen för samtliga vetenskapliga institutioner och samlingar.

»Till jämförelse meddelas motsvarande belopp för några medelstora

utländska högskolor af ungefär samma ställning som tekniska högskolan,

nämligen:

Delft (Holland) ............................................. kronor 103,500

Aachen (Tyskland).................................... » 75,200

Hannover » » 58,700

Stuttgart » » 53,100

Danzig » » 62,800

Dresden » » 94,400

»Härvid är att märka, att de 4 sistnämnda högskolorna sakna fackafdelning

för bergsvetenskap, men att Aachen och Delft äro fullständiga

i detta afseende, hvilket i fråga om Aachen, som är den minsta af högskolorna,

förklarar det relativt höga anslagsbeloppet.

»Om man undersöker förhållandena vid åtskilliga andra högskolor,

blifva siffrorna ännu mera aktningsbjudande. Sålunda lämnar Schweiz,

med hälften så stor befolkning som vårt land, ej mindre än 216,000 kronor

årligen för samma ändamål till sin högskola i Ztirich o. s. v.

»Jämför man med nu anförda belopp för andra högskolor det ofvan

för tekniska högskolan för närvarande gällande medelbeloppet af 24,929

kronor för bibliotek, laboratorier och samlingar, så blifver det uppenbart,

under hvilka svårigheter i förevarande afseende högskolan hittills haft att

arbeta.

»Efter samråd med högskolans lärare och med ledning i vissa fall af

de i 1904 års förslag angifna belopp har kommittén, för de i fråga varande

utgifterna för laborationsarbetena å de olika laboratorierna äfvensom

för anskaffande af modeller, planscher och öfrig undervisningsmateriell

för lektionerna och till samlingarna, beräknat följande, efter kommitténs

mening icke för högt antagna årliga belopp för hvarje läroämne,

nämligen:

Matematik och mekanik ............................................. 200

Geodesi............................................................................. 1,500

Fysik ................................................................................. 4,500

Maskinelement ............................................................... 1,200

Beskrifvande maskinlära ............................................. 800

Transport 8,200

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 19 Höft.

27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Stipendier.

Allmänna

utgifter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Transport 8,200

Ångmaskinlära .............................................................. 2,500

Förbränningsmotorer..................................................... 1,200

Vattenmotorer................................................................. 2,000

Bergsmekanik.................................................................. 900

Mekanisk teknologi ...................................................... 1,100

Skeppsbyggnad.............................................................. 800

Elektroteknik .................................................................. 6,500

Oorganisk och elektrokemi ....................................... 2,500

Organisk och analytisk kemi .................................... 5,500

Kemisk teknologi............................................................ 5,500

Mineralogi och geologi.............................................. 1,200

Järnets metallurgi......................................................... 2,000

Örtvetenskap ............................................................... 1,500

Bergskemi m. m............................................................ 4,500

Väg- och vattenbyggnad............................................ 2,400

Arkitektur........................................................................ 1,200

Hygien .............................................................................. 600

Materiallära m. m....................................................... 2,000

Ritning.............................................................................. 800

Modellering ................................................................... 200

(.Kriga läroämnen...................................... 1,000

Summa kr. 54,100

så att för nu nämnda ändamål sammanlagdt 54,100 kronor årligen skulle

blifva erforderliga. Till jämförelse må erinras om, att motsvarande summa

i 1904 års förslag, som afsåg en vida mindre utvidgning af högskolan

än det förutvarande förslaget, beräknades till 41,700 kronor.

»Det för närvarande till stipendier åt skickliga och behöfvande elever

utgående statsanslaget af 3,000 kronor årligen har icke ansetts behöfva

höjas, då man väl kan hafva förhoppning om, att fortfarande såsom

hittills enskilda donationer för ändamålet skola komma högskolan till del.

Däremot är anslaget å 1,800 kronor till resestipendier för lärarna, med

hänsyn till behofvet af ökad möjlighet för lärarnes utbildning och till

ökningen af lärarnas antal, otillräckligt och torde för framtiden böra höjas

till minst det dubbla beloppet 3,600 kronor.

»Till utgifter för uppvärmning, belysning, renhållning, ventilation,

kansligöromål m. m. utgår för närvarande ett årligt statsanslag af 10,000

kronor, men då dessa utgifter uppgått till vida högre belopp, har hvad

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

som^ öfverskjuter anslaget bestridts af elevernas öfningsafgifter. Under

femårsperioden 1903—07 uppgingo dessa utgifter till

1903

1904

1905

1906

1907

Medeltal

Uppvärmning och belysning ........................

Renhållning.............................................

Reparationer m. m................................

Inventarier ..............................................

Kanslikostnader .....................................

Vatten ...................

Diverse utgifter ......................................

17,576

5,479

6,107

446

3,220

899

2,235

21,771

6,792

7,103

3,001

2,715

1,402

2,778

19,116

6,045

4,015

490

2,453

746

1,399

15,438

6,745

6,223

593

2,459

970

1.273

21,707

6,587

4,566

366

2,757

961

1,650

19,122

6,929

6,603

979

2,721

996

1,987

Summa

36,562

44,562

34,263

32,701

38,594

37,337

och således i medeltal till 37,337 kronor om året. Bland utgifterna för

uppvärmning och belysning är äfven inbegripet arfvodet 1,600 kronor för

den förut omförmälde, rektor med tillsynen af belysningsanordningarna

'' ande. sakkunnige ingenjören. ''Diverse utgifter’ bestå af

resekostnadsersättningar, utgifter för telefon, brandförsäkring, förvaring af

värdepapper i riksbanken, bidrag till utgifvande af lärokurser, till elevernas

gymnastiköfningar m. m.

»Till hvilket belopp motsvarande utgifter skulle komma att stiga efter

den ifrågasatta utvidgningen är naturligtvis mycket svårt att med någon

noggrannhet beräkna. Enligt den utredning, som på föranstaltande0 af

kommittén verkställts angående byggnadernas uppvärmning, ventilation

och belysning kunna årliga utgifterna härför beräknas till:

för elektrisk belysning ..................................................................... 22,300 kronor

» utbyte af lampor in. m............................................................. 3,000 »

» uppvärmning och ventilation................................................... 41,400 >

eller tillsammans 66,700 kronor årligen.

»Hvad de öfriga utgifterna beträffar, så torde man för säkerhetens

skull ej böra beräkna dem lägre än till tre gånger deras hittillsvarande

belopp, d. v. s. omkring 55,000 kronor årligen, så att alltså sammanlagdt

omkring 121,700 kronor beräknas för hela den ifrågavarande årliga utgiften.

° ö

»Kommittén har vid uppgörande af sitt förslag beräknat, att vid hög- Betjänin

skolan böra finnas följande fast anställda betjänte med aflöning delad i

lön och tjänstgöringspenningar och således med rätt till pension, i väsent
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

Elev
afgifterna

i

nya staten.

212 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

lig öfverensstämmelse med de nyligen reglerade lönerna vid statskontoret,

nämligen:

Tjänst.

Lön.

Tjänstgör.- penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Ålders-

tillägg.

1 förste vaktmästare vid hufvudbyggnaden ...

900

_

450

_

150

_

1,500

—

1 vaktmästare

» »

700

—

350

—

150

-

1,200

—

1 »

» »

700

—

350

—

150

-

1,200

-

1 laboratorietjänare vid kemiska laboratoriet...

700

—

350

—

150

—

1,200

-

2 ålderstillägg

1 »

» » »

700

—

350

700

—

150

—

1,200

2,400

å 100 kronor

efter 5 resp.

2 »

1,400

_

—

300

—

—

10 år.

3 »

» elektrotekniska och fy- siska laboratorierna ...

2,100

1,060

_

450

_

3,600

_

3 »

» maskinlaboratoriet......

2,100

—

1,050

—

450

-

3,600

—

900

_

450

_

150

—

1,500

—

1,500

1,200

750

250

_

2,500

_

\ 2 ålderstillägg

1 å, 250 kronor

1 efter 5 resp.

f 10 år.

1 andre »

—

600

—

200

—

2,000

—

16 betjänte

Summa kronor

12,900

-

6,450

2,650

—

21,900

—

samtliga med bostad inom motsvarande institutioner jämte bränsle.

»Under förutsättning af ofvan angifna förslag torde utgifterna för

erforderliga portvakter samt för eldare och öfriga behöflig^ arbetare, såsom

hittills utom för portvakter varit fallet, kunna bestridas af de för diverse

allmänna utgifter af sedda medlen.»

Angående det belopp, med hvilket elevafgifterna böra upptagas, i

staten, samt de utgifter, som med dem böra bestridas, anför kommittén,

betänkandet sid. 192—194, följande:

»Vid beräkningen af de enligt kommitténs förslag erforderliga årsinkomster

har man, då högskolan för bestridande af sina utgifter, förutom

de till stipendier afsedda donationsmedlen, ej har andra inkomster att påräkna

än elevernas afgifter och statsanslagen, först och främst att tillse

huru långt elevafgifterna kunna antagas förslå för detta ändamål.

»Enligt hvad kommittén förut anfört hafva elevafgifterna närmast

tänkts skola användas till bestridande af assistentaflöningarna, enär behofvet

af assistenter är i hög grad beroende af elevantalet och den motsvarande

utgiften således svårligen kan beräknas på annat sått än genom

att bestämma den i förhållande till detta antal, och då äfven elevafgifternas

belopp är proportionellt mot samma antal och således ej heller

låter beräkna sig på annat sätt, så torde den af kommittén, i enlighet

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

jämväl med 1904 års förslag, i förevarande afseende föreslagna utvägen

utan tvifvel vara den lämpligaste.

»Enligt de, under förutsättning af det utaf kommittén angifna högsta

antalet ordinarie elever, beräknade arfvodesbeloppen för de behöfliga assistenterna

uppgå dessa belopp till 95,900 + 8,400* = 104,300 kronor,

medan det under enahanda förutsättning beräknade årliga beloppet af

elevafgifterna kunde antagas till 167,300 kronor. Då således assistentarfvodena

endast uppgå till 62 % af de beräknade elevafgifterna, äro dessa

senare uppenbarligen icke blott tillräckliga för ändamålet utan kunna äfven

delvis disponeras för andra utgifter.

»Då emellertid nu anförda beräkning är utförd allenast under ett enda

antagande beträffande elevantalet och elevernas fördelning på de olika

fackskolorna, så är det af vikt att genom en motsvarande beräkning rörande

de nuvarande förhållandena söka erhålla en kontroll.

»Antalet ordinarie elever vid högskolan har under de senaste åren

uppgått till omkring 390. Tänker man sig då enligt förut angifna grunder,

att de af kommittén föreslagna afgiftsbeloppen redan nu vore gällande,

så bör man, för att det högsta afgiftsbeloppet må erhållas, multiplicera

detta tal 390 med 200 och därpå taga 70 % däraf. Den summa, som sålunda

erhålles, är 54,600 kronor, och det är denna summa, som motsvarar

det ofvan anförda beloppet af 167,300 kronor.

»A andra sidan vet man, att assistentarfvoden för närvarande uppgå

till sammanlagdt 30,700 kronor om året, eller till omkring 56 % af det

nyss beräknade afgiftsbeloppet, medan det på grundvalen af kommitténs

förslag beräknade motsvarande procenttalet befanns utgöra 62 %. Skillnaden

förklaras tillräckligt dels däraf, att assistentarfvodena i kommitténs

förslag beräknas något högre än för närvarande är fallet, och dels däraf,

att man på laborationsöfningarna, vid hvilka assistentbehofvet är relativt

stort, i kommitténs förslag lagt vida större vikt än hittills varit möjligt

vid högskolan.

»Af det anförda torde man med tillräcklig säkerhet kunna draga den

slutsatsen, att assistentarfvodenas belopp kan antagas uppgå till omkring

62 % af de ordinarie elevernas af gifter, bestämda enligt de af kommittén

föreslagna grunder. Äfvenledes framgår af öfverensstämmelsen

mellan de båda beräkningarna, att behofvet af assistenter i förslaget icke

blifvit för högt beräknadt, utan i hufvudsak antagits motsvara nuvarande

ganska knappt tillmätta förhållanden.

»Sedan sålunda af de årligen inflytande elevafgifterna 62 % beräknats

* Jämför tabell sid. 187, 188 och sid. 199.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

komma att täcka kostnaderna för behofvet af assistenter, återstår att undersöka,

för hvilken del af totalkostnaden den återstående delen af dessa afgifter

lämpligen bör disponeras. Af de öfriga posterna i högskolans utgiftsstat

synas härvid endast utgifterna för samlingar och laborationer

kunna komma i fråga, enär jämväl dessa utgifter, särsldldt i fråga om

kostnaden för den vid föreläsningarna och öfningarna nödiga undervisningsmateriellen

m. in., åtminstone till någon del står i proportion till

elevantalet. Af enahanda skäl, som förut i fråga om assistentarfvodena

anförts, anser därför kommittén det vara lämpligt att af elevafgifterna, i

den man de äro tillräckliga, äfven bestrida nu nämnda kostnader.

»Återgår man därför till de ofvan anförda beräkningsresultaten, så

skulle af de beräknade elevafgifterna till belopp af 167,300 kronor, sedan

kostnaden 104,300 kronor för assistenterna fråndragits, för ändamålet återstå

63,000 kronor. Emellertid är det belopp, 54,100 kronor, som beräknats

för samlingarna och laborationerna, icke såsom i fråga om assistenterna

beräknadt efter de antagna högsta elevantalen, utan har beräkningen i

detta fall, så vidt sig göra låtit, skett efter mera mot verkligheten svarande

förhållanden, och under sådana omständigheter torde det angifna

beloppet 63,000 kronor böra reduceras med omkring 25 %, hvarigenom

det disponibla beloppet minskas till något öfver 47,000 kronor. Då detta

belopp med omkring 7,000 kronor understiger det belopp af 54,100 kronor,

som genom detsamma skulle täckas, och då därjämte hela denna beräkning

så till vida är osäker, som det verkliga elevantalet, åtminstone i första

början af den nya högskolans verksamhet, icke utan skäl kan antagas

komma att blifva något mindre än det antal, för hvilket byggnaderna

afsetts, och i följd däraf de inflytande afgifterna skulle mer eller mindre

väsentligt komma att understiga hvad som beräknats, så måste icke allenast

det angifna beloppet af 7,000 kronor täckas af statsmedel, utan bör

äfven, åtminstone till en början, ett något högre belopp anslås. Till ändamålets

vinnande torde därför de nu å ordinarie stat till samlingar och laborationer

anslagna beloppen af 8,000 och 6,000 eller tillsammans 14,000

kronor fortfarande tillsvidare böra utgå.»

Härvid vill jag emellertid erinra, att de poster, som skulle bestridas

genom elevafgifterna, nämligen dels assistentarfvodena och dels större delen

af utgifterna för samlingar m. in., äro beräknade under antagande af det

högsta möjliga antalet elever. I verkligheten torde, yttrar kommittén,

dessa belopp inom en nära framtid kunna beräknas till sammanlagdt omkring

130,000 kronor, däraf ungefär 90,000 kronor till assistentarfvoden

och 40,000 kronor till samlingar in. m.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Högskolans stat

efter den föreslagna omorganisationens fullständiga genomförande skulle

alltså enligt kommitténs förslag lyda sålunda:

A) Ordinarie statsanslag.

31 professorer (5,000 lön, 2,500 tjänstgöringspenningar,

600 ortstillägg förutom ett ålderstillägg å 600)...... kronor 251,100: —

Speciallärare i 27 ämnen (arfvoden, varierande från

6,000 till 600) ................................................................. » 50,000:_

Arfvode åt högskolans rektor................................................ » 4 50Q._

Hyresbidrag åt högskolans rektor ...................................... » 1,000:_

Biträde för uppehållande af en del af rektors under
visningsskyldighet

............................................................ » 4 Q00:__

Till bergsskolans föreståndare............................................... » qqq._

» sekreteraren ....................................................................... » 2 000- —

* kontorsbiträde.................... » 2 000-_

» bibliotekarie ........................................................................ >, 2 400:_

» biträde åt bibliotekarien ................................................ » 1 200:_

* intendenten (3,600 lön, 1,800 tjänstgöringspenningar

jämte fri bostad och 2 ålderstillägg å 500)............ » 5,400: —

Vaktmästare, laboratorieränare, maskinister (förutom

ålderstillägg)........................................................................ » 21,900: —

Till biblioteket ........................................................................... » 42 000__

» samlingar och laboratorier............................................ » 14*,000:_

» diverse utgifter för uppvärmning m. m................... » 121,700: —

* stipendier åt elever ........................................................ » 3 000:_

* resestipendier åt lärare ........................ » 3''600:_

Summa kronor 497,400

B) jElevafgijter (100, 50 å 25 kronor).

Till assistenters aflöning, rundt...........

» samlingar och laborationer, rundt

.............. kronor 90,000: —

.............. > 40,000: —

Summa kronor 130,000: —

Beträffande det sålunda uppgjorda förslaget till normalstat för högskolan

yttrar kommittén följande:

»Lägger man det af elevafgifter bestridda beloppet 130,000 kronor

till statsanslagens belopp 497,400 kronor, erhåller man såsom sannolika

s. 216 Kontrollera mot PDF

216 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

beloppet af de årliga utgifterna för den nya högskolan en summa af

621,400 kronor.

»Hvad statens bidrag beträffar är vidare att märka, att anslaget icke

från början erfordras till hela det beräknade beloppet, alldenstund ej

samtliga nya lärarbefattningar genast behöfvas utan endast efter hand,

allt eftersom årskurserna efter den nya planen fyllas af elever. Först 3

å 4 år efter sedan högskolebyggnaderna blifvit färdiga för inflyttning kan

statsanslaget sägas blifva behöflig! till hela sitt belopp. Den närmare beräkningen

af den plan, efter hvilken öfvergången bör ske, torde få anförtros

åt läroverkets myndigheter.»

Jag har förut påpekat, att den af statsmakterna år 1909 fastställda

lönetjrpen för professor vid högskolan icke upptager det af kommittén

föreslagna ortstillägget å 600 kronor. Inpassas denna lönetyp i kommitténs

förestående omkostnadsförslag i öfrigt blir första posten i afdelning A)

232,500 kronor, slutsumman i samma afdelning 478,800 kronor samt totalsumman

608,800 kronor.

Jämförelse Då det helt naturligt är af intresse att jämföra den föreslagna nya

och 1904 frsStaten, med iakttagande af de ofvan såsom sannolika antagna posterna för

°C förslag.^ assistentarfvoden och utgifter för samlingar m. m., ej mindre med den

för närvarande gällande utgiftsstaten än ock med den stat, som angafs i

1904 års förslag, meddelar jag här i sammandrag en tabell öfver de olika

utgiftsposterna i dessa stater:

Nuv. forhåll.

1904 års förslag

Korum. förslag

till ordinarie lärare..............................

151,000 *

190,500

251,100

» extra (special-) lärare..................

1 ao fioo!

37,700

50,000

» assistenter .......................................

56,700

90,000

» kansli m. m..................................

7,500

13,600

20,100

» betjäning..........................................

7,500

11,100

21,900

» bibliotek, samlingar m. m..........

29,900

50,200

66,000

» diverse utgifter..............................

. 38,600

80,000

121,700

» stipendier........................................

. 4,800

6,000

6,600

Summa kronor

• 302,900

445,800

627,400

Beträffande tillväxten af de olika hufvudposterna, så beror, i fråga

om de ordinarie lärarna, skillnaden mellan kommitténs förslag och nuvarande

förhållanden på lektoratens förvandling till professurer och inrättande

af ytterligare 6 professurer, under det att skillnaden mellan

kommitténs förslag och 1904 års förslag väsentligen beror allenast på den

lönereglering för professorerna, som kommitténs förslag tillika innebar.

* Häruti inberäknadt det tillfälliga lönetillägget för lektorerna. (Se sid. 58).

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Tillväxten i fråga om assistentarfvodena beror naturligtvis i hufvudsak

på elevantalets förutsatta ökning och i någon mån äfven på höjningen af

aflöningen. Stegringen i »diverse utgifter» sammanhänger åter med byggnadernas

betydligt utvidgade omfång o. s. v.

Kommittén ingår slutligen på eu jämförelse i kostnadshänseende med

utländska högskolor och anför härom följande:

»Vid jämförelse af de för högskolan af kommittén beräknade årliga Jämförelse

utgiftsbelopp med motsvarande belopp för utländska högskolor stöter manmed utlftndeti

liera afseenden på svårigheter. Dels äro de tekniska högskolorna, såsom

i Amerika, England, Italien, Belgien och Danmark, ofta förenade med

universitet eller andra läroverk, och det är i sådana fall så godt som

omöjligt att afgöra, huru stor del af läroverkets hela budget bör anses

komma på den tekniska afdelningens lott. Dels sakna högskolorna äfven

i de fall, då de i hufvudsak representera tekniken, vissa af de fackskolor,

som finnas vid högskolan, eller äga de jämte de tekniska afdelningarna

dessutom afdelningar för andra undervisningsområden, såsom landtbruksvetenskap,

farmaci m. m. dylikt. I hufvudsak äro de tyska och österrikiska

högskolorna äfvensom den ''holländska högskolan i Delft närmast att jämföra

med tekniska högskolan, och det är därför af intresse att sammanställa

hufvudsiffrorna enligt kommitténs förslag med motsvarande siffror

för några medelstora af dessa högskolor.

»Beträffande t. ex. högskolorna i Aachen och Delft, hvilka i hufvudsak

hafva samma fackskolor som tekniska högskolan, utfaller en jämförelse

mellan de för något af de senaste åren gällande siffrorna sålunda:

Högskola Professorer Elever Årliga utgifter

Stockholm............................ 31 1,100 627,000 kronor

Aachen.................................... 37 600 533,000 »

Delft ....................................... 44 1,100 780,000

»För att anställa en jämförelse med sådana tyska eller andra högskolor,

som sakna fackskolor för skeppsbyggnad och bergsvetenskap, måste

siffrorna för tekniska högskolan minskas med de tal, som motsvara nämnda

fackskolor. Man finner därvid följande resultat:

Högskola

Professorer

Elever

Årliga utgifter

Stockholm.......................

...... 26

1,000

550.000 kronor

Darmstadt.......................

...... 32

1,600

620,000

Hannover .......................

...... 37

1,000

585,000

Dresden ..........................

..... 38

1,000

709,000

Budapest..........................

..... 32

1,400

870,000 » o.

Bihang till Riksd. prof. 1911.

1 Sami. 1 Afd.

79 Höft.

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Departe
ments
chefens
yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»För vissa större högskolor, såsom t. ex. för Polyteknikuin i Zilrieh,

ställer sig utgiftssiffran betydligt högre. Under senaste året uppgingo

därstädes de olika hufvudposterna i budgeten till:

Kansli in. m. och diverse utgifter ...... kronor 161,000

Lärarnas aflöningar.................................... » 607,000

Bibliotek, samlingar rn. m...................... » 216,000

Öfriga utgifter ...............................,.......... » 25,000

Summa kronor 1,009,000

»Denna högskola har 1,300 ordinarie elever, hvaraf två tredjedelar äro

schweizare.

»Vid den stora högskolan i Boston, Massachusetts Institute of Technology

uppgingo år 1906 utgifterna för löner och samlingar till följande

belopp:

Löner ............................................................ kronor 1,375,000

Bibliotek, samlingar in. m..................... » 182,000

vid ett elevantal af omkring 1,400.

»Betänker man vid nu anställda jämförelse därjämte, att utgifterna

för värme och belysning, på grund af vårt lands klimatiska förhållanden

och nordliga läge, måste blifva betydligt högre för den svenska högskolan

än för de sydligare ländernas högskolor, så torde man, i öfverensstämmelse

med hvad å andra ställen i betänkandet framhållits, äfven af denna

jämförelse finna, att i fråga om läroverkets omfång och utrustning de af

kommittén angifna årliga kostnaderna ingalunda kunna anses för högt

beräknade i förhållande till det åsyftade ändamålet.»

Kommitténs förslag i de delar, för hvilka jag nu senast redogjort,

har af högskolans lärarkollegium och styrelse lämnats utan'' anmärkning.

Såsom kommittén själf framhållit äro åtskilliga och i allmänhet de

mest betydelsefulla siffrorna approximativa. Först sedan de nya högskolebyggnaderna

blifvit uppförda enligt kommittéförslaget i hela dess vidd

samt för sitt ändamål tagits i besittning, kan man fullständigt bedöma,

i hvad mån kommitténs kostnadsberäkningar hålla streck. De af kommittén

anställda jämförelser med utländska högskolor synas emellertid utvisa,

att kostnaderna för vår tekniska högskola icke blifvit för högt

beräknade.

Att de föreslagna nya professurerna skola aflönas på samma sätt som

högskolans nuvarande professurer faller af sig själft.

Mot hvad kommittén föreslagit beträffande hyresbidrag till rektor

samt ökad aflöning till sekreteraren, bibliotekarien och dennes biträde har

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

jag icke något att erinra. Icke heller har jag anledning att motsätta mig

förslaget att tilldela ett särskildt arfvode till ett biträde åt sekreteraren.

Tanken att framdeles inrätta en intendentsbefattning, till hvilken jämväl

skulle läggas den nuvarande kamrerartjänsten, för tillsynen af högskolan

och dess tillhörigheter är måhända riktig, men lärer ej nu påkalla något

yttrande från min sida.

Statsanslaget till biblioteket utgår för närvarande med 4,500 kronor

och har af kommittén föreslagits att höjas till 12,000 kronor, under det

att anslaget till samlingar och laboratorier å 14,000 kronor skulle blifva

oförändradt. Hela det årliga behof vet af medel till samlingar och laboratorier

har för framtiden beräknats att uppgå till 54,000 kronor, och skulle

däraf 40,000 kronor bestridas genom elevafgifterna. Mot dessa beräkningar

har jag ej heller någon erinran att göra. Särskildt synes det mig angeläget,

att högskolans bibliotek kommer i fullgodt stånd, så att såväl lärare

och elever som uppfinnare och andra för tekniska spörsmål intresserade

där må finna den fullständiga facklitteratur, utan hvilken ett framgångsrikt

studium icke är möjligt.

Till diverse utgifter för uppvärmning, ventilation, renhållning m. in.

utgå. för närvarande 10,000 kronor å ordinarie stat, ett belopp, som naturligtvis

äfven under nuvarande förhållanden icke på långt när är tillräckligt

för ändamålet, utan fylles det återstående behofvet genom elevafgifterna.

Då, såsom jag förut omnämnt, elevafgifterna enligt förslaget beräknats

för bestridande af såväl assistentarfvodena som den ''större delen af utgifterna

för samlingar och laboratorier, så måste enligt den föreslagna nya

staten dessa s. k. diverse utgifter uteslutande gäldas med allmänna medel,

och har kommittén för ändamålet i sitt förslag till framtida stat för högskolan

upptagit ett belopp af 121,700 kronor. Mot beräknandet af denna

summa, hvars höga belopp sammanhänger med de nya byggnadernas betydligt

utvidgade omfång, och som för öfrigt af påtagliga skäl är synnerligen

osäker, har jag för närvarande ingen annan anmärkning att göra,

än att motsvarande utgifter för det mindre omfattande ny byggnadsprojekt,

jag ämnar förorda, också torde blifva mindre.

Det ordinarie anslaget till betjäningen skulle enligt kommittéförslaget

ökas från 7,500 kronor till 21,900 kronor, anslagen till rektor, kansli m. in.

från 7,500 kronor till 20,100 kronor och sammanlagda anslagen till elevstipendier

och resestipendier för lärarna från 4,800 kronor till 6,600 kronor.

Den ordinarie staten för läroverket, som för närvarande uppgår till

226,700 kronor, hvartill komma å extra stat anvisade medel af sammanlagdt

25,500 kronor, skulle, sedan de föreslagna förändringarna blifvit

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

fullt genomförda — om professorernas aflöningsförmåner tänkas bestämda

enligt normaltypen •— komma att ökas till 478,800 kronor.

Lägger man till denna summa det belopp af 130,000 kronor, som

af kommittén beräknats komma att inflyta genom elevafgifter, af hvilket

belopp 90,000 kronor ansetts komma att åtgå till assistenternas aflöning

och 40,000 kronor till bestridande af utgifter för samlingar och laboratorier,

så erhåller man beträffande totalsumman af de årliga utgifterna för kommittéförslagets

fulla realiserande ett sammanlagdt belopp af 608,800 kronor,

under det att för närvarande utgifterna för högskolan enligt kommitténs

beräkning för år 1907 uppgingo till sammanlagdt omkring 276,800 kronor

och enligt hvad jag förut anfört för år 1910 till 302,940 kronor.

Ordinarie stat och extra anslag för högskolan för år 1912.

Det ligger i sakens egen natur, att tekniska högskolans omorganisation

icke kan genomföras i ett slag, utan kräfver sin tid. De af mig förordade

nybyggnaderna kunna ju icke vara färdiga med ens, icke heller de föreslagna

omändringarna i högskolans nuvarande lokaler. Redan häraf följer,

att en del af de utaf mig förut omnämnda, under rubriken »De årliga

kostnaderna enligt kommittéförslaget» upptagna anslag för högskolan icke

blifva behöfliga förr än småningom, åtminstone ej i hela sin omfattning.

Särskildt anslaget till belysning och uppvärmning lärer icke förr än längre

fram kunna med anspråk på exakthet beräknas. Omläggningen af undervisningen

måste likaså ske efter hand och kan icke helt slutföras förr än

högskolan erhållit det behöfliga tillskottet i laboratorier och utrymme i

öfrigt. Genom en successiv ökning af lärarkrafterna kan dock, såsom tidigare

på tal om högskolans nybyggnadsfråga antydts, redan nu åtskilligt

göras för realiserandet af ett utaf de stora önskemålen i den föreliggande

frågan, undervisningens ökade specialisering.

De sakkunniga hafva i sitt utlåtande den 12 december 1910 framlagt

en motiverad kostnadsberäkning för år 1912 och de närmast därefter följande

åren. Innan jag ingår härpå, vill jag emellertid för att underlätta

förståelsen af några särskilda punkter i de sakkunnigas framställning redan

nu omnämna åtskilliga af högskolans styrelse i förberörda underdåniga

skrifvelse den 14 oktober 1910 gjorda framställningar, nämligen dels att

å extra stat för år 1912 måtte, i likhet med hvad som skett åren 1909—

1911, uppföras ett belopp af 2,000 kronor till en extra lärare i elektroteknik,

dels att på extra stat för år 1912 måtte anvisas ett belopp af

1,200 kronor till aflöning af en extra lärare i kemi, dels att det ordinarie

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning in. m. måtte ökas från

10,000 kronor till 20,000 kronor, samt att det nu å extra stat uppförda

anslaget till förstärkning af lärarkrafterna måtte höjas från 17,500 kronor

till 27,500 kronor, dels att det å ordinarie stat uppförda arfvodet till en

kamrerare måtte höjas från 800 kronor till 1,500 kronor, dels att anslaget

å ordinarie stat för biblioteket måtte ökas från 4,500 kronor till 8,000

kronor, dels att å extra stat för år 1912 måtte anvisas ett belopp af 1,925

kronor till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri för drift af elektriska

försöksugnar, dels ock att å extra stat för samma år måtte beviljas 1,125

kronor för utgifvande af en tillväxtkatalog för biblioteket.

Till stöd för framställningen om anslag till en extra lärare i kemi

åberopade^ styrelsen ett utlåtande af professorerna vid högskolan O. E.

Westin, K. G. Wallin och K. W. Palmaer, däri dessa anfört hufvudsakligen

följande.

Åtskilliga af högskolans läroämnen vore som bekant af den natur,

att för vissa fackskolor erfordrades en betydligt grundligare kurs i dessa

ämnen, än hvad fallet är för andra fackskolor. Det vore då själfklart,

att det för högskolans elever vore af största vikt, att olika undervisningskurser

i sådana ämnen funnes anordnade och afpassade för olika fackskolors

behof, så att eleverna i en fackskola, för hvilken ett visst ämne

vore att anse som ett biämne, icke nödgades på ett olämpligt och föga

gagnande sätt använda sin tid genom att deltaga i en för dem onödigt

omfattande kurs.

Principen, att skilda kurser för olika fackskolor böra anordnas i läroämnen

af ofvan angifna beskaffenhet, hade ju äfven varit afsedd att konsekvent

tillämpas vid högskolans blifvande omorganisation. De sträfvanden

att i berörda afseende tillgodose undervisningen, som under senare tid

utgått från högskolan, hade redan krönts med framgång beträffande ämnena

matematik, beskrifvande geometri och linearritning, mekanik, maskinlära,

läran om vatten motorer, läran om värmemotorer, elektroteknik samt

husbyggnadskonst, kort sagdt i de flesta ämnen, där behof af olika kurser

förefunnes, och syntes det vara af stor vikt, att en liknande uppdelning

företoges för kemiens vidkommande.

Det vore icke heller nu första gången, som frågan om anordnande af

en särskild kurs i kemi för de fackskolor, för hvilka ämnet vore ett biämne,

varit på tal. Redan de kominitterade, åt hvilka kollegiet den 12

september 1907 uppdrog »att utreda huruvida en omläggning af undervisningen

i allmän kemi och elektrokemi vore behöflig och, därest så vore

fallet, i hvad riktning och på hvad sätt denna omläggning borde verkställas»,

hade i sitt till kollegiets sammanträde den 30 mars 1908 afgifna

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

yttrande påyrkat, att undervisningen i kemi för de mekaniska och elektrotekniska

fackskolorna, i det följande betecknade med M och E, skulle

öfverlämnas åt en särskild extra lärare, och anförde därvid rörande behofvet

af ifrågavarande anordning för ämnet kemi följande, hvilket Westin, Wallin

och Palmser ville här citera såsom speciell motivering:

»Föreläsningarna under första årskursen i allmän, d. v. s. teoretisk

och oorganisk kemi, äro nu gemensamma för eleverna i de kemiska och

de bergsvetenskapliga fackskolorna å ena sidan och för de öfriga fackskolorna

(Mj och Ej å andra sidan. Olägenheterna häraf äro synnerligen

stora. För kemister och bergsmän är nämligen den allmänna kemien ett

hufvudämne, och de böra häruti få eu grundlig utbildning; vid undervisningen

får man sålunda icke undvika de svårare delarna af ämnet, för

så vidt dessa äga några praktiska tillämpningar. För de öfriga (Mx och Ej

behöfves däremot icke en så grundlig teoretisk kurs.

»1 fråga om kemiens praktiska tillämpningar'' stå likaledes de två nämnda

elevkategoriernas intressen i strid med hvarandra. För dem, som icke äro

kemister eller bergsmän, vore ett närmare ingående härpå af det största

gagn. Detta kan emellertid med den nuvarande anordningen icke lämpligen

ske i önskvärd utsträckning, enär därför använd tid är tämligen bortkastad

för kemister och bergsmän, som få höra samma frågor grundligt

behandlade sedermera, nämligen på föreläsningarna i kemisk teknologi,

respektive metallurgi. Att på ett verkligt tillfredsställande sätt meddela

undervisning i allmän kemi samtidigt åt ofvannämnda tvenne kategorier

torde i själfva verket vara en olöslig uppgift.»

Af sålunda anförda skäl ansåge Westin, Wallin och Pal moär, att undervisningen

i kemi för fackskolorna M och E borde öfverlämnas åt en särskild

extra lärare, så att eleverna i dessa fackskolor ej såsom hittills behöfde

deltaga i den af professorn i allmän kemi föredragna kursen, hvilken vore

betydligt mera omfattande än som för dessa elever vore erforderligt, och

hvarigenom således en välbehöflig tidsbesparing för dessa elever skulle

ernås. Därtill komme att eleverna i M och E, som ej deltoge i de för

kemister och bergsmän samtidigt anordnade räkneöfningar och andra öfningar,

näppeligen kunde antagas i allmänhet förmå tillgodogöra sig denna

omfattande kurs.

Hvad programmet för denna särskilda kurs beträffade så kunde i

densamma de svårare teoretiska delarna af ämnet förbigås, då dessa torde

vara af mindre betydelse för ifrågavarande elever, liksom ock mera detaljerade

redogörelser för de olika kemiska elementen, särskildt de sällsyntare.

Vid undervisningen, som gifvetvis måste åtföljas af föreläsningsexperiment,

borde däremot de viktigare praktiska tillämpningarna af kemien

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124:.4 223

beaktas och äfven en kort öfversikt af de i tekniskt hänseende viktigaste

organiska föreningarna, såsom oljor, fetter, kolhydrat, hartser m. in., lämnas,

särskildt af den anledning, att den organiska kemien, som vore af så stor

praktisk betydelse, knappast berördes vid skolundervisningen i kemi.

Då för en dylik kurs användbara läroböcker icke torde saknas, så

syntes det icke vara nödvändigt att på föreläsningarna genomgå allt, som

hörde till kursen, utan torde eleverna exempelvis beträffande de viktigare

metallernas föreningar kunna hänvisas till läroboken. Den ifrågavarande

kursen kunde därför inskränkas till ett omfång motsvarande 2 föreläsningar,

d. v. s. 3 timmar i veckan under vårterminen eller omkring 40 föreläsningar

per läsår, under det att den nuvarande kursen omfattade 2 föreläsningar

i veckan under hela läsåret. Till föreläsningsskyldigheten skulle

for extra läraren komma skyldigheten att examinera i medeltal SO å 60

elever. Såsom arfvode härför torde 1,200 kronor per år behöfvas.

Slutligen ville Westin, Wallin och Palmser framhålla, att det af dem

väckta förslaget ej innebure något som helst hinder för eventuellt genomförande

af det af kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande

utarbetade förslaget till högskolans omorganisation. Enligt sagda

förslag skulle nämligen just en dylik kurs i, såsom kommittén benämnt

ämnet, elementarkemi, för andra elever än kemister och bergsmän inrättas

till ungefär det omfång som nu föreslagits. Enligt kommitténs förslag

skulle visserligen kursen förenas med en af de föreslagna tre ordinarie

professurerna i kemiska ämnen, men saken kunde ju icke ordnas sålunda,

så länge en af de tilltänkta tre professurerna blott vore ett lektorat, såsom

för närvarande. Däremot mötte det naturligtvis intet hinder att framdeles

sammanslå det nuvarande lektoratet och den föreslagna extra lärarb

ef åt t n i ry en till en professur med just den undervisningsskyldighet, som

kommittén föreslagit.

Förslaget mn höjning af de bägge förenämnda avslagen å 10,000

kronor och 17,500 kronor motiverade högskolestyrelsen sålunda.

Såsom en följd af den allmänna prisstegringen på flertalet förnödenheter,

arbetslöner m. m. samt de ståndigt ökade krafven på undervisningens

specialisering och förbättring hade högskolans utgifter år från år

ökats, under det att ifrågavarande båda anslag förblifvit oförändrade.

Då härtill komme att, såsom af efterföljande tablå framginge, elevafgifterna,

hvarmed en väsentlig del af högskolans ifrågavarande utgifter måste

bestridas, under de senare åren icke obetydligt minskats, beroende dels på

ökadt antal medellösa eller mindre bemedlade elever, dels på minskade

möjligheter att mottaga tillfälliga elever, så hade följden blifvit, att hög
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

skolans anslag visat sig mycket otillräckliga och att eu väsentlig ökning

af desamma erfordrades.

De influtna elevafgifterna åren 1904—1909 vore följande:

År

Kronor

1904........................

..................... 42,965

1905.........................

.................... 41,130

1906.....................

.................... 42,025

1907........................

..................... 40,310

1908.......................

..................... 37,945

1909........................

................... 38,585

Redan vid afslutandet af 1908 års räkenskaper hade det varit fullt

tydligt, att en afsevärd ökning af anslagen vore behöflig, men på grund

af nödvändigheten att vid 1910 års Riksdag inskränka anslagsbehofven till

de minsta möjliga, hade styrelsen ansett sig då kunna våga uppskjuta

begäran om den erforderliga ökningen af anslagen. Nu vore emellertid

ställningen sådan, att ett ytterligare uppskjutande härmed vore omöjligt,

såvida ett hämmande af högskolans verksamhet skulle kunna undvikas.

De senare årens räkenskaper ådagalade till fullo riktigheten häraf, och till

bestyrkande af detsamma anfördes uti efterföljande tabell siffrorna för år

1909. För åskådlighetens skull hade anslagen till högskolans ordinarie

lärare, tjänstemän och betjäning samt till stipendier icke medtagits.

Anslagspost

Anslaget

Utgifter

Brist

Till extra lärare å ordinarie stat ..................

18,300

18,300

—

» » och assistenter å ordinarie

stat ...................................

14,300

» förstärkning af lärarkrafterna..................

19,500

> 4o,yuu

1

Summa kronor

52,100

64,200

12,100

» biblioteket.....................................................

4,500

4,500

—

» samlingar och fysikaliska laborationer

8,000

» kemiska laborationer .................................

6,000

25,176

—

» verkstaden......................................................

2,500

)

Summa kronor

21,000

29,676

8,676

» diverse utgifter för bränsle, lyshåll-

| ning m. m...............................................

10,000

35,435

25,435

Summa kronor

1 -

-

46,211

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Under år 1909 hade således utgifterna uppgått till 46,211 kronor mera

än anslagen, och för täckande af denna brist hade högskolan till sitt förfogande

haft endast de under året inflytande elevafgifterna. Då dessa

uppgått till 38,585 kronor, hade således år 1909 en brist å 7,626 kronor

uppstått. Detta belopp utgjorde emellertid icke den verkliga bristen för

året, ty denna hade uppgått till betydligt högre belopp, enär räkningar å

tillsammans flera, tusen kronor, hvilka inkommit under årets sista månad,

på grund af bristande medel icke kunnat likvideras förr än i början af år

1910 och af detta års anslag.

Oaktadt under år 1910 den allra största sparsamhet iakttagits och

inköp af nya apparater, om än så önskvärda, undvikits, så att endast de

allra nödvändigaste förbrukningsartiklar och underhållsåtgärder blifvit bekostade,

vore likväl ställningen i närvarande stund så bekymmersam, att

de löpande utgifterna för 1910 års sista 2 å 3 månader icke kunnat betalas

med detta års anslag.

Den till ytterlighet gående inskränkning beträffande inköp och underhåll,

som såväl år 1910 som de närmast föregående åren måst göras, hade

naturligtvis haft till följd, att utgifterna för den närmaste framtiden måste

icke oväsentligt ökas, såvida icke en tillbakagång uti högskolans verksamhet

skulle inträda. Ett verkställdt öfverslag har visat att, för att detta

icke skulle inträffa, de årliga anslagen till här ifrågavarande utgifter måste

ökas med omkring 20,000 kronor. På grund af det anförda Ange styrelsen

i underdånighet anhålla, dels att anslaget å ordinarie stat till diverse

utgifter för bränsle, lyshållning m. m. måtte ökas från 10,000 kronor till

20,000 kronor, dels ock att anslaget å extra stat till förstärkning af lärarkrafterna

måtte ökas från 17,500 kronor till 27,500 kronor.

Styrelsens begäran om höjning af kamrerarens arfvode är föranledt af

en utaf denne hos styrelsen gjord framställning i berörda syfte. I densamma

åberopar kamreraren hufvudsakligen, att kainrerartjänsten omfattade

alla till dylika befattningar i statens verk hörande åligganden,

däribland att lämna uppgifter för bevillningstaxeringen för all vid högskolan

anställd personal, att siffergranskningen af högskolans räkningar,

som årligen uppginge till inemot 1,200, vore mycket tidsödande, hvilket

äfven vore fallet med skötseln af stipendiefonderna, tillhopa motsvarande

ett kapital af omkring 520,000 kronor, äfvensom deras redovisning, att

härtill komme de egentliga kassörsgöromålen, samt att motsvarande befattningar

vid universiteten vore flerfaldigt bättre aflönade.

I fråga om biblioteket framhåller styrelsen, att en högst betydlig ök
Bihang

till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Raft. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 124.

ning af anslaget till detsamma vore erforderlig för att biblioteket skulle

kunna motsvara de anspråk, som borde ställas på landets förnämsta vetenskapligt-tekniska

bibliotek, samt föreslår som nämndt i sådant hänseende en

höjning af anslaget för år 1912 till 8,000 kronor.

Till stöd för framställningen om anvisande af medel till inköp af ett

elektriskt växelströrnsmaskineri för drift af elektriska försöksugnar har styrelsen

åberopat en skrifvelse från professor K. W. Palm ser, däri denne

anfört hufvudsakligen följande.

Genom 1910 års Riksdags beslut hade anvisats ett belopp af 2,000

kronor föi inköp af ett elektriskt likströmsmaskineri för drift af elektriska

försöksugnar med en kapacitet af 22 kilowatt eller cirka 30 hästkrafter.

Härigenom hade högskolan satts i tillfälle att för ofvannämnda summa

förvärfva ett fullgodt, nytt likströmsmaskineri, som i inköp kostat 2,773

kronor 30 öre.

Anledningen till att nu omtalade elektriska maskineri kunnat för så

billigt pris förvärfvas hade varit den, att järnkontoret beviljat medel för

förhyrande af sagda maskineri för en viss undersökning och att hyresmedlen

finge gå i afdrag vid köp af maskineriet. För den ifrågavarande

undersökningen hade endast likström behöfts.

Likströmsmaskineri vore också nödvändigt för vissa slag af arbeten i

elektriska ugnar, nämligen sådana, där man tillgodogjorde sig strömmens

sönderdelande förmåga, såsom vid framställning af exempelvis aluminium,

natrium, kalcium m. m. Vidare vore detta maskineri högst välkommet,

emedan det möjliggjorde tekniska arbeten med elektrolys af lösningar.

Vid andra elektriska ugnsförfaranden, såsom framställning af kalciumkarbid,

salpetersyra, järn, stål, kiseljärn in. m., utnyttjade man endast

strömmens värmealstrande förmåga och använde därför i praktiken utan

undantag växelström. Dylika försök kunde äfven utföras med likström —

och så hade skett vid elevernas öfningar sedan det ofvan omtalade likströmsmaskineriet

blifvit tillgängligt — men detta vore mindre lämpligt,

emedan strömmens sönderdelande förmåga då äfven verkade, så att försöken

ej kunde anordnas på ett fullt rationellt sätt.

För det elektrokemiska laboratoriet behöfdes sålunda både växelströmsoch

likströmsmaskineri, och bäggedera förefunnes nästan utan undantag vid

utlandets tekniska högskolor.

Genom under år 1910 inträffade omständigheter skulle högskolan för

sitt elektrokemiska laboratorium kunna förvärfva ett nytt växelströmsmaskineri

af erforderlig kapacitet på ungefär lika goda villkor som förut

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

omtalade likströmsmaskineri. För en under vårterminen 1910 å laboratoriet

utförd undersökning hade nämligen af enskild person förhyrts ett sådant

maskineri, som nu kunde af högskolan få öfvertagas med afdrag af

• betald hyra och monteringskostnad m. m.

Anläggningen, som levererats af Nya förenade elektriska aktiebolaget,

Ludvika, drefves af likström från Stockholms stads elektricitetsverk och

omfattade följande:

1 st. enankareomformare för sekundärt 300 volt och 66,6 amperes

växelström, motsvarande en effekt af 20 kilowatt;

1 st. pådragsmotstånd;

1 » magnetmotstånd;

1 » motortafla;

dragande en kostnad af sammanlagdt 1,450 kronor, hvartill komme

kostnad för förbindningsledningar, frakt, montage etc., utgörande cirka

130 kronor eller inalles 1,580 kronor. Efter afdrag af sistnämnda kostnader

jämte redan erlagd hyra kunde maskineriet förvärfvas för en kostnad

af 1,125 kronor att erläggas den 1 januari 1912, motsvarande en besparing

af 455 kronor.

Emellertid behöfdes ytterligare en transformator för att kunna nedsätta

spänningen till 60 volt, då driften, på annat sätt anordnad, blefve

för kostsam. Kostnaden härför utgjorde 800 kronor, men medgåfve

den då också att efter behag kunna nedsätta spänningen till 120, 60 eller

30 volt.

Totala kostnaden, erforderlig den 1 januari 1912, blefve ”"sålunda

1,925 kronor.

För försöken behöfdes i allmänhet cirka 60 volt, men vore det naturligtvis

en stor fördel att kunna • variera denna spänning, hvilket enligt

ofvanstående vore möjligt. Det blefve vidare icke billigare att anskaffa

ett alldeles annat maskineri för direkt transformering till enbart 60 volt,

ty detta måste då bestå af en motorgenerator, som enligt infordrade uppgifter,

inklusive montering droge en kostnad af 2,500 å 2,600 kronor

och då icke tilläte att variera spänningen.

Det ifrågavarande maskineriet hade visat sig på ett synnerligen tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift att för elektriska experimentugnar

lämna växelström af erforderlig styrka, befunne sig i ett utmärkt skick

samt kunde med största fördel öfverföras till en eventuell nybyggnad för

högskolan.

Skulle icke medel till inlösen af ifrågavarande maskineri i januari

1912 kunna erhållas, så förfölle möjligheten att vid köp få afdrag för

erlagd hyra och monteringskostnader, och den enligt ofvanstående förslag

erhållna besparingen i kostnad af 455 kronor förlorades, för så vidt

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

icke högskolan med anlitande af befintliga medel redan från och med

januari 1911 kunde börja afbetala maskineriet, hvilket val emellertid

blefve svårt.

Slutligen bär styrelsen till stöd för framställningen om anslag till

tryckning af en tillväxtkatalog för biblioteket anfört, att någon sådan icke

utgifvits sedan år 1888, och att det under sådana förhållanden vore uppenbart,

att bebofvet vore synnerligen kännbart. Utan en dylik hjälpreda

kunde ju biblioteket icke vara till den nytta, som eljest vore fallet.

Efter denna redogörelse för berörda, af högskolestyrelsen gjorda framställningar

lämnar jag ordet åt de sakkunniga, hvilkas yttrande i fråga om

anslagsbehofven för år 1912 och de närmast följande åren är så lydande:

Sakkunniga. »Den af 1906 års kommitté utarbetade omorganisationsplanen för tekniska

högskolan förutsätter såsom erforderliga lärår krafter 31 professorer

och 27 speciallärare. Undertecknade anse i likhet med kommitterade, att

dessa lärare äro beliöfliga för en fullständigt genomförd omorganisation af

högskolan, men, då en omorganisation ej kan och bör genomföras på en

gång, utan endast alltefter som de nyintagna eleverna komma upp i högre

af delningar, erfordras ej alla lärarbefattningar år 1912, utan tillkomma de

i den ordning, som ett de sakkunnigas utlåtande bifogadt statförslag

anger. Af professurerna finnas redan i nuvarande staten 14, nämligen i

ren matematik, matematik och teoretisk mekanik, maskinlära (vattenmotorer),

maskinlära (värmemotorer), mekanisk teknologi, elektroteknik, teoretisk

elektroteknik, allmän kemi, kemisk teknologi, väg- och brobyggnadskonst,

vattenbyggnadskonst, arkitektur, metallurgi samt i grufvetenskap. Af

de öfriga professurerna motsvaras för närvarande elfva af lektoraten i beskrifvande

geometri, geodesi, konstruktion af maskinelement, beskrifvande maskinlära,

skeppsbyggnadskonst, allmän fysik, mineralogi och geologi, metallurgi

och hyttkonst, allmän byggnadslära och byggnadsstatik, husbyggnadskonst

samt elektrokemi och dessutom af en del extra lärarbefattningar.

»Om sålunda den föreslagna lönestaten blefve antagen, skulle det

dubbla målet vinnas, att samtidigt med omorganisationen äfven den länge

på dagordningen stående frågan om lönereglering åt högskolans lektorer

finge sin lösning. Behofvet af en dylik lönereglering har fyrfaldiga

gånger framhållits såväl af kommittén, hvilken i sitt betänkande gifver en

utförlig motivering härför som ock af högskolans myndigheter.

»Som af den bifogade föreslagna lönestaten synes, äro tolf nya professurer

nämligen de, som motsvaras af de elfva ofvannämnda lektoraten

samt professuren i matematik och mekanik, upptagna från och med år

1912 samt de återstående fem från och med år 1914. Då läsåret vid

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

högskolan börjar med höstterminen och omfattar denna jämte följande

vårtermin, är det tydligt, att för en god ordning och kontinuitet i undervisningen

de nya befattningarna i allmänhet böra tillsättas så, att respektive lärare

komma att få tjänstgöra ett helt läsår och ej under detsammas gång efterträda

någon annan innehafvare af befattningen. Likaledes är det tydligt, att omorganisationen,

hvad beträffar timplaner och dylikt, i regel måste börja att

genomföras på en hösttermin, då nya elever tillkomma i första årskursen.

»För omorganisationens genomförande skulle således egentligen af

ofvannämnda 12 professurer endast de, hvilkas tjänstgöring helt eller delvis

falla inom första afdelningen, behöfva besättas den 1 juli 1912. Då

emellertid alla dessa befattningar utom en förut hufvudsakligen motsvaras

af lektorat på ordinarie stat, är det ej lämpligt, att desamma omvandlas

midt under ett kalenderår, utan bör förändringen ske den 1 januari, och

hafva därför undertecknade uppfört befattningarna i staten såsom professurer

från den 1 januari 1912. Som ett ytterligare skäl härför vilja vi

framhålla, att en lönereglering för lektorerna alldeles oberoende af omorgansationen

måste befinnas nödvändig.

»Enligt hvad det bifogade statförslaget anger, skulle dessa tolf professurer

draga en ökad kostnad af 46,000 kronor om året, men denna

siffra bör minskas med de arfvoden, som erfordras åt en del extra lärare,

hvilka befattningar skulle upphöra i och med dessa professurers inrättande,

utgörande tillsammans 7,600 kronor. Dessutom behöfva endast de

sex professurer, som motsvara de lektorat, hvilka för närvarande äro försedda

med ordinarie innehafvare, besättas den 1 januari 1912, under det att

de öfriga böra besättas med ordinarie innehafvare i mån som omorganisationen

framskrider, och under mellantiden uppehållas på förordnande.

»Här ofvan är föreslaget att tillsätta tvenne professurer år 1912, med

hvilka enligt kommitténs förslag icke någon undervisning skulle vara förbunden

inom första årskursen under nämnda år, nämligen professurerna i

mineralogi och geologi samt i husbyggnadslära. Hvad det förra ämnet beträffar

skulle detsamma enligt kommitténs förslag upprätthållas af professorn

samt en speciallärare, men, så länge elevantalet ej öfverstiger 200, anse

undertecknade, att professorn i ämnet kan upprätthålla båda dessa befattningar,

och kommer i så fall en del af denne professors tjänstgöring

att falla inom första årskursen. Hvad ämnet husbyggnadslära beträffar, har

såväl lärarkollegiet som särskildt tillkallade sakkunniga rörande undervisningen

i arkitektur uttalat sig för en omläggning af undervisningen så,

att den i detta ämne redan skulle börja höstterminen i första årskursen,

hvarför undertecknade med instämmande i dessa uttalanden föreslagit tillsättandet

af denna professur år 1912.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Ämnet maskinelement förekommer i andra årskursen, hvarför professuren

i detsamma bör tillsättas med ordinarie innehafvare år 1913. Hvad

beträffar ämnet organisk och analytisk kemi förutsätter kommittén, att

professorn bör utom undervisningen i professurens hufvudämne äfven upprätthålla

undervisning i elementarkemi jämte laborationer för grupperna

Mx, Si, E1( Vlf Av Dylika laborationer, som för närvarande ej finnas för

dessa grupper, kunna ej införas förrän genom utflyttning bergsskolans

nuvarande lokaler blifvit lediga, och anse undertecknade därför, att denna

professur ej bör tillsättas med ordinarie innehafvare förrän år 1914.

»Samma år böra äfven de af kommittén föreslagna återstående fem professurerna

tillsättas, dåderas ämnen förekomma i tredje och fjärde årskurserna.

»En del af de af kommittén föreslagna speciallärarbefattningarna motsvaras

för närvarande af extra lärarbefattningar, hvaraf några äro upptagna

på ordinarie stat hvar för sig, under det att andra befattningars

arfvoden ingå i de båda allmänna posterna anslag till tillfälliga lärarkrafter

och assistenter’, samt ''anslag till förstärkning af lärarkrafterna’,

af hvilka det förra för år 1911 är upptaget på ordinarie stat till 14,300

kronor och det senare på extra stat till 17,500 kronor. Förutom dessa

nuvarande befattningar upptager kommittén en del nya befattningar, hvilket

allt framgår af det bilagda statförslaget. Emellertid är tjänstgöringen

för dessa befattningar hufvudsakligen förlagd till tredje och fjärde årskurserna,

hvarför desammas omorganisation först behöfver ske år 1914 med

endast ett par undantag, nämligen för de båda ämnena frihandsteckning

och ornamentsritning, i hvilka tjänstgöring förekommer redan i första avdelningen

och där fördenskull föreslås en ökning på extra stat af respektive

100 och 225 kronor för år 1912, samt ett fastställande af lönerna

till 1,800 kronor hvardera å ordinarie stat för följande år. En extralärarbefattning

i allmän kemi, som icke förekommer i kommittéförslaget, föreslås

i styrelsens underdåniga skrifvelse af den 14 oktober 1910, men skulle

denna ej erfordras, om den föreslagna professuren i organisk och analytisk

kemi blefve upprättad. Likaledes är en af de af kommittén föreslagna

befattningarna, nämligen i allmän geologi, tills vidare obehöflig (se ofvan).»

Jag afbryter här för ett ögonblick gången af de sakkunnigas framställning.

Såsom af densamma och det vid de sakkunnigas utlåtande fogade

statförslaget framgår skulle professurerna i maskinelement samt i

organisk och analytisk kemi upprättas redan från och med år 1912, men

besättas med ordinarie innehafvare först år 1913 respektive år 1914. Då

lämpligheten af en dylik anordning ju kan ifrågasättas, hafva de sakkunniga

på min anmodan afgifvit ett särskilt yttrande öfver hur saken skulle

ställa sig, om sagda professurer upprättades först det år, de skulle till
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

sättas. De sakkunniga anföra härom i en särskild skrifvelse den 11 februari

1911 följande.

»Vid uppgörande af förslaget af den 12 december 1910 hafva undertecknade

utgått från att alla lektorsbefattningarna skulle omvandlas till

professurer redan från den 1 januari 1912, för att få principen konsekvent

genomförd, att inga dylika befattningar längre skulle finnas vid högskolan.

Likaledes skulle från samma datum i staten upptagas den nya professuren

i matematik och mekanik, hvilken befattning borde tillsättas under år

1912. Hvad de fullständigt nya professurer beträffar, hvari icke någon

tjänstgöring skulle förekomma förrän åren 1913 eller 1914 o. s. v., skulle

befattningarna ej inrättas förrän det år respektive tjänster behöfde tillsättas.

»Detta hvad själfva befattningarna beträffar.

»Angående respektive innehafvare af dessa tjänster hafva vi utgått

ifrån att de nuvarande sex ordinarie lektorerna skulle utnämnas till ordinarie

professorer från och med den 1 januari 1912. De fem nuvarande

tillförordnade lektorerna skulle från den 1 januari 1912 upprätthålla de

motsvarande nya professorsbefattningarna på förordnande tills professurerna

besättas med ordinarie innehafvare, hvilket tänkts skola äga rum i mån

som omorganisationen fordrar de nya timplanernas trädande i kraft. Detta

inträffar för tre ämnen redan höstterminen 1912, hvarför dessa tre professurer

nämligen i mineralogi och geologi, byggnadsstatik samt husbyqqnadslära

böra besättas med ordinarie innehafvare från och med den 1 juli 1912.

»De återstående tvenne professurerna nämligen i läran om maskinelement

samt i organisk och analytisk kemi böra tillsättas den förra den 1

januari 1913 och den senare år 1914 eller på tid, som kan finnas lämplig

i anslutning till kollegiets uttalande i denna fråga, hvilket finnes bifogadt

styrelsens underdåniga skrifvelse af den 14 oktober 1910.

»Ehuru vi i staten hafva upptagit alla dessa befattningar till full lön

från och med den 1 januari 1912, hafva vi likväl icke ansett det nödvändigt,

att under den tid, befattningarna skulle uppehållas på förordnande, lönen

utginge till fullt belopp utan till belopp, som Kungl. Maj:t bestämde förslagsvis

efter 6,400 kronor om året, och skulle sålunda en minskning i de

verkliga utgifterna för år 1912 under de i staten upptagna uppkomma.

»Af det ofvan anförda framgår, att vi för att på en gång få lektorsfrågan

principiellt löst upptagit tva nuvarande lektorsbefattningar såsom

nya professurer i staten för år 1912, trots det att de icke skulle behöfva

besättas med ordinarie innehafvare förrän respektive år 1913 och år 1914.

Skulle detta förfaringssätt af formella skäl icke anses lämpligt, vilja vi

såsom ett alternativ föreslå, att dessa två befattningar i 1912 års stat

fortfarande upptagas som lektorat, men anse vi i så fall skäligt, att ett

tillfälligt lönetillägg af 1,000 kronor tilldelas dessa lektorer i likhet med

s. 232 Kontrollera mot PDF

232 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

hvad under senare år utgått till de ordinarie. Vidare bör observeras att

trenne extra lärarbefattningar, som enligt vårt förslag af den 12 december

1910 skulle utgå ur staten, enligt detta senare alternativ måste bibehållas.

»Enligt detta alternativ skulle utgifterna för dessa ämnen under år

1912 ställa sig på följande sätt:

Läran om maskinelement:

tillförordnad lektor lön 3,000 kronor, tillfälligt lönetillägg 1,000 kronor,

summa 4,000 kronor, den nuvarande extra lärarbefattningen med lön

1,500 kronor bibehålies; således utgifter för hela ämnet 5,500 kronor;

Organisk och analytisk kemi:

tillförordnad lektor lön 3,000 kronor, tillfälligt lönetillägg 1,000 kronor,

summa 4,000 kronor. Den nuvarande extra lärarbefattningen med lön 1,100

kronor bibehålies, samt dessutom tillkommer ännu en extra lärarbefattning

med 1,200 kronors årlig lön för att upprätthålla kemiundervisningen

för grupperna Mj, Sx och Ex. Till denna befattning har styrelsen dels år

1910 och dels år 1911 begärt anslag. För hela ämnet skulle under år

1912 utgiften således blifva 6,300 kronor.»

Jag återgår nu till de sakkunnigas utlåtande den 12 december 1910

och återtager tråden på samma ställe, där jag nyss släppte densamma.

De sakkunniga anföra i fortsättningen:

»En omorganisation i enlighet med kommitténs förslag fordrar dessutom

medel till ökade arfvoden åt assistenter. Kommitterade upptaga

såsom arfvode åt assistenter en summa af 104,300 kronor årligen, men

då denna summa är beräknad efter 300 årligen nytillträdande elever, under

det att högskolan under första utbyggnadsperioden endast skulle emottaga

200, samt, då dessa arfvoden kunna sättas ungefär proportionella mot

elevantalet, skulle under denna tid assistentarfvodena successivt behöfva

ökas från nuvarande 32,100 kronor till två tredjedelar «af 104,300 kronor

eller till cirka 70,000 kronor. För närvarande bestridas assistentarfvodena

dels med en del af elevafgifterna och dels med en del af ''anslaget till

tillfälliga lärarkrafter och assistenter’.

»Emellertid har redan med nuvarande elevantal en brist uppstått, så

att styrelsen nu funnit sig föranlåten göra en underdånig anhållan om

höjandet af anslaget till förstärkning af lärarkrafterna med 10,000 kronor.

Undertecknade anse därför nödvändigt, att samtidigt med omorganisationens

påbörjande elevafgifterna höjas redan för de från och med år 1912

nytillträdande eleverna till öfverensstämmelse med de af kommittén föreslagna

afgifterna.

»En beräkning af elevafgifter för åren 1911—1915 samt dessas fördelning

på assistentarfvoden och allmänna utgifter ger följande resultat.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

233

År

Elevavgifter

ord., extra ord.

och tillf.

kronor

Af elevafgifterna utgå

till assistent- arfvoden

kronor

till allmänna

utgifter utöfver

statsbidrag

kronor

1911 .......................

38,000

32,100

5,900

1912 .......................

45,000

38,000

7,000

1913 ........................

60,000

44,000

16,000

1914 ........................

76,000

63,000

13,000

1915 ....................

88,000

70,000

18,000

»Genom denna höjning af elevafgifterna skulle icke endast den af

styrelsen föreslagna ökningen af anslaget till förstärkning af lärarkrafterna

kunna undvikas, utan i stället kunde detsamma minskas år 1912

med 5,600 kronor*, motsvarande de arfvoden, som för närvarande utgå

åt extra lärarbefattningar, hvilka skulle blifva obehöfliga genom lektoratens

omvandling till professurer. År 1914, då med ett par undantag alla

speciallärarbefattningarna skulle vara tillsatta på ordinarie stat, skulle såväl

detta anslag som anslaget till tillfälliga lärarkrafter och assistenter

försvinna ur staten.

»Af de öfriga posterna i den af kommittén föreslagna staten finnes en

del, som genast i och med omorganisationens början måste regleras, under

det att för en del poster regleringen kan anstå tills byggnaderna blifva färdiga.

»På grund af det mycket ökade arbete, som omorganisationen medför

för rektor, synes det rimligt, att det af kommittén föreslagna hyresbidraget

till denne af 1,000 kronor per år utbetalades från den 1 juli 1912. Tillföljd

af det ökade elevantalet blir det dessutom nödvändigt att höja arfvodet

för den, som upprätthåller en del af rektors undervisningsskyldighet.

Denna ökning är i statförslaget upptagen med 1,000 kronor från år 1913,

då det nämligen är beroende på, i hvilken årskurs rektors undervisningsskyldighet

skall tagas i anspråk. Arfvodet till bergsskolans föreståndare

föreslås blifva oförändradt.

»På grund af den nu föreslagna omorganisationen blir arbetet på

kansliet väsentligt ökadt, hvarför en ökning af sekreterarens lön till 2,000

kronor från den 1 juli 1912 är behöflig.

* Därest de bägge föreslagna professurerna i maskinelement och i organisk och

analytisk kemi icke upprättas från och med år 1912, blir minskningen ej så stor, såsom

framgår af de sakkunnigas nyss omnämnda skrifvelse af den 11 februari 1911.

Bihang till Biksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Höft.

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»Likaledes bör det nu tillfälligt anställda skrifbiträdet anställas på ordinarie

stat, men då arbetet redan för närvarande fullkomligt motiverar

denna plats, föreslås tillsättandet af densamma från den 1 januari 1912. I

minst lika hög grad som å kansliet blir arbetet å biblioteket ökadt genom

omorganisationen och bibliotekets förläggande på två håll. Under år 1912

torde en ^rangering af äldre litteratur samt delvis utflyttning blifva nödvändig,

då ändring af bibliotekslokalen till kollegierum skulle komma att

äga rum detta år. En ökning af bibliotekariens arfvode till 2,400 kronor

samt af biträdets arfvode till 1,200 kronor årligen blir därför nödvändig,

och böra de nya lönerna räknas från den 1 juli 1912. Hvad kamrerarbefattningen

beträffar är den i kommitténs förslag ersatt med en intendentsbefattning,

och föreslå undertecknade, att denna befattning tillsättes år

1914, då de nya byggnaderna tillkomma, samt att lönen sättes till 5,400

kronor. Den af kommittén föreslagna förmånen af fri bostad bör tillkomma,

då högskolan blir fullständigt utbyggd. Under åren 1912 och

1913 skulle kainrerarbefattningen sålunda kvarstå å staten, men, då denna

befattning är mycket otillräckligt aflönad, föreslå undertecknade på de

skäl, som finnas anförda i styrelsens underdåniga skrifvelse af den 14

oktober 1910, att lönen ökas till 1,500 kronor från den 1 januari 1912.

»Hvad vaktmästare beträffar har det redan nu visat sig nödvändigt

att ofta anlita tillfällig hjälp. Undertecknade föreslå därför, att 600 kronor

anvisas på extra stat för år 1912 för dylikt biträde under senare

hälften af året, samt att en ny vaktmästare tillsättes från år 1913 med en

lön af 1,200 kronor och ytterligare en med likaledes 1,200 kronors lön år

1914, då de nya byggnaderna tagas i bruk.

»En ny laboratorietjänare, lön 1,200 kronor, erfordras år 1914.

»Hvad maskinister och reparatörer beträffa, bör den nuvarande maskinistens

lön höjas till 1,500 kronor, och anse undertecknade, att detta

lämpligen bör ske år 1913, samt böra dessutom anslagen år 1914, då de

nya lokalerna tagas i bruk, ökas med ytterligare 3,500 kronor. Likaledes

erfordras år 1914 en ny portvakt med 300 kronors lön.

»I styrelsens underdåniga skrifvelse af den 14 oktober 1910 har framhållits

behofvet af en ökning af anslaget till biblioteket från nuvarande

4,500 kronor till 8,000 kronor. 1906 års kommitté har föreslagit detta

anslag till 12,000 kronor. Undertecknade föreslå, att anslaget till biblioteket

utgår åren 1912 och 1913 med 8,000 kronor årligen samt år 1914

med 10,000 kronor. ökningen till 12,000 kronor bör ske då högskolan

blifvit fullständigt ordnad.

»Anslagen till samlingar och fysikaliska laborationer samt till kemiska

laborationer, hvilka för närvarande utgå med respektive 8,000 och 6,000

kronor, anse undertecknade på grund af det ökade elevantalet böra ökas

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

år 1913 till respektive 10,000 och 8,000 kronor samt år 1914 till respektive

12,000 och 10,000 kronor.

»I betraktande af det tillskott, som tillkommer från elevafgifterna, samt

med hänvisning till styrelsens underdåniga skrifvelse af den 14 oktober

1910 anse undertecknade, att anslagsposten ''diverse utgifter för uppvärmning

m. m.'' bör i staten upptagas för år 1912 med 20,000 kronor, år 1913

med 25,000 kronor och år 1914 med 40,000 kronor. Det nuvarande anslaget

till verkstaden å 2,500 kronor föreslås oförändradt, likaså anslaget

till stipendier åt elever. Anslagen ''resestipendier åt lärare’ föreslå undertecknade

måtte höjas år 1913 från nuvarande 1,800 kronor till af kommittén

föreslagna 3,600 kronor.

»I staten för år 1912 hafva undertecknade slutligen upptagit af styrelsen

föreslagna tillfälliga anslag för inköp af elektriskt växelströmsmaskineri

1,925 kronor samt för tryckning af tillväxtkatalog för biblioteket 1,125 kronor.»

I sitt yttrande den 2 januari 1911 öfver de sakkunnigas förslag an- Högskolans

förde lärarkollegiet, att kollegiet icke hade någon anmärkning att göra kollegium

beträffande förslaget till stat för högskolan för år 1912. Skulle elev-om de sakantalet

icke komma att ökas sagda år, komme de af de sakkunniga beräknade sutfSg.

inkomsterna af elevafgifter att minskas. Detta komme emellertid icke att

hafva någon nämnvärd inverkan på budgeten, då utgifterna för assistenternas

afiöningar i sådant fall komme att minskas i ungefär motsvarande

grad. Beträffande förslagen till budget för åren 1913 och 1914 ansåg sig

kollegiet icke redan nu behöfva företaga en detaljgranskning af desamma,

enär de tydligtvis icke vore att betrakta såsom definitiva förslag, utan blifvit

anförda endast för att angifva den ungefärliga storleken af de anslag,

som skulle erfordras för nämnda år. Kollegiet hade under dessa förhållanden

ingen anmärkning att framställa mot desamma.

Högskolestyrelsen har i sitt utlåtande öfver de sakkunnigas förslag

tillstyrkt detsamma uti nu förevarande afseende.

De sakkunniga hafva, såsom förut omnämnts, i en deras utlåtande Hepartebifogad

tablå angifvit huru de, bortsedt från byggnadsanslagen, tänkt sig ”yttrande!”*

högskolans såväl ordinarie som extra stat för åren 1912, 1913 och 1914.

Denna tablå, i hvilken jag dock, i enlighet med hvad jag i det följande kommer

att föreslå, vidtagit några smärre jämkningar, torde i sitt sålunda förändrade

skick, då den i åtskilliga hänseenden är upplysande, såsom bilaga få

fogas vid detta protokoll. (Bil. C). Jag tillåter mig emellertid att här

meddela en sammanställning af ifrågavarande tablå i hvad densamma afser

åren 1911 och 1912. Denna sammanställning är dock i alla afseenden

uppgjord i enlighet med de sakkunnigas förslag. Den lyder sålunda:

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

1911 års stat

De sakkunnigas förslag

till stat för år 1912

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

14 professorer (de nuvarande) ........................

105,000

_

105,000

_

professor i geodesi (f. n. lektor)..................

3,000

1,000

7,500

—

» i beskrifvande geometri (f. n. lektor)

4,000

1,000

7,500

—

» i fysik (f. n. lektor).....................

4,000

1,000

7,500

—

» i läran om maskinelement (f. n. lektor)

3,000

—

7,500

—

» i maskinlära (f. n. lektor) ............

3,000

1,000

7,500

—

» i skeppsbyggnadslära (f. n. lektor)...

4,000

1,000

7,500

—

» i organisk och analytisk kemi (f. n.

lektor) .................................

3,000

_

7,500

—

» i mineralogi och geologi (f. n. lektor)

3,000

—

7,600

—

» i bergskemi och metallurgi (f. n.

lektor) .................................

4,000

1,000

7,600

—

» i byggnadsstatik (f. n. lektor).........

4,000

—

7,500

—

» i husbyggnadslära (f. n. lektor) ......

3,000

—

7,600

—

» i matematik och mekanik ............

—

—

7,600

—

Speciallärare (= extra lärare) i jäsnings- (zymo-)

teknik....................................

1,200

_

1,200

—

» i frihandsteckning........................

1,600

—

1,600

100

» i ornamentsritning .....................

1,350

—

1,350

225

» i modellering..............................

1,000

—

1,000

—

» i industriell ekonomi och statskun- skap.......................................

1,350

—

1,350

—

Extra lärare i matematik ..............................

1,800

—

—

—

Speciallärare i maskinlära..............................

2,500

—

2,500

—

» i materiallära och materialprofning

2,000

—

2,000

—

» i teknisk hygien ........................

1,500

—

1,500

—

» i järnets och andra metallers egen- skaper samt metallografi............

2,000

—

2,000

—

» i tillämpad värmelära..................

2,000

—

2,000

—

» i elektroteknik...........................

—

2,000

—

2,000

» i maskinkrokiritning ..................

—

—

750

—

» i byggnadskrokiritning ...............

—

—

450

—

Anslag till tillfälliga lärarkrafter och assistenter

14,300

—

14,300

—

» > förstärkning af lärarkrafterna .........

—

17,500

—

11,900

Transport

176,600

25,500

227,000

14,225

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 237

1911 års stat

De sakkunnigas förslag

till stat för år 1912

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

Transport

175,600

25,500

227,000

14,225

Arfyode åt en professor såsom högskolans rektor

1,500

—

1,500

—

Hyresbidrag till rektor ......................

500

Arfvode åt ett biträde för uppehållande af en

del af rektors undervisningsskyl- dighet såsom professor ...............

2,000

2,000

» till bergsskolans föreståndare ............

600

—

600

—

» » sekreteraren ..............................

1,200

—

1,200

400

» > ett skrifbiträde åt sekreteraren......

—

—

—

1,200

» » bibliotekarien...............

1,000

—

1,000

700

* » ett biträde åt bibliotekarien .........

400

—

400

400

?> » kamreraren.............

800

—

800

700

1 förste vaktmästare ....................................

1,500

—

1,500

—

1 vaktmästarbiträde.......................................

—

_

_

600

4 laboratorietjänare.......................................

4,800

—

4,800

—

1 maskinist ...............................

1,200

—

1,200

—

2 portvakter................................................

300

—

300

—

Anslag till biblioteket....................................

4,500

—

8,000

—

» » samlingar och fysikaliska laborationer

8,000

—

8,000

—

d » kemiska laborationer .....................

6,000

—

6,000

—

» » verkstaden...............................

2,600

—

2,500

—

» » diverse utgifter för bränsle, lyshåll-

ning m. m...............................

10,000

—

20,000

—

» » stipendier åt elever........................

3,000

—

3,000

—

» » utrikes resestipendier (f. n. två) åt

lärare.......................................

1,800

1,800

» » inköp af ett elektriskt växelströms-

maskineri.................................

_

1,925

» » upprättande af en tillväxtkatalog för

biblioteket ...........................

__

_

_

1,125

Summa

226,700

25,500

291,600

21,775

De poster i högskolans nuvarande ordinarie stat, beträffande hvilka de

sakkunniga icke föreslagit någon förändring för år 1912 och hvilka icke

heller beröras af föreslagna extra anslag för samma år, äro följande: de

fjorton nuvarande professurerna, speciallärarna i jäsnings- (zymo-)teknik,

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

i modellering, i industriell ekonomi och statskunskap (för närvarande

nationalekonomi), i maskinlära, i materiallära och materialprofning (för

närvarande mekaniska laborationer), i teknisk hygien, i järnets och andra

metallers egenskaper samt metallografi (för närvarande läran om metallernas

egenskaper) samt i tillämpad värmelära, anslaget till tillfälliga lärarkrafter

och assistenter, arfvodet åt en professor såsom högskolans rektor, arfvodet

åt ett biträde för uppehållande af en del af rektors undervisningsskyldighet

såsom professor, arfvodet till bergsskolans föreståndare, aflöningarna till

förste vaktmästaren, de fyra laboratorietjänarna, maskinisten och de två

portvakterna samt anslagen till samlingar och fysikaliska laborationer, till

kemiska laborationer, till verkstaden, till stipendier åt elever samt till två

utrikes resestipendier åt lärare. Dessa anslag böra därför uppföras med

oförändrade belopp i den ordinarie staten för år 1912.

Mot de smärre förändringar, som föreslagits beträffande beteckningen

af speciallärarnas läroämnen, har jag icke något att erinra, liksom jag öfver

hufvud taget finner kommitténs förslag att tilldela de nuvarande extra

lärarna benämningen speciallärare lämpligt. I fråga om den förändrade

ämnesbenämningen för eu del af de nuvarande professurerna, en förändring

som hufvudsakligen betingas af den föreslagna omläggningen af undervisningen,

har jag heller ingen anmärkning att framställa. Den nuvarande

professuren i ren matematik skulle sålunda betecknas såsom professur i

matematik, den i matematik och teoretisk mekanik såsom professur i mekanik,

den i maskinlära med undervisningsskyldighet i bergsmekanik, läran

om vattenkraftmaskiner och uppfordringsverk m. m. såsom professur i

läran om vattenmotorer, den i maskinlära med undervisningsskyldighet i

läran om ångmaskiner och lokomotiv, arbetsmaskiner m. m. såsom professur

i ångmaskinlära, den i allmän kemi såsom professur i oorganisk och

elektrokemi, den i väg- och brobyggnadskonst såsom professur i väg- och

brobyggnadslära, den i metallurgi och hyttkonst såsom professur i järnets

metallurgi samt den i vattenbyggnadskonst såsom professur i vattenbyggnadslära.

Sist bland de ordinarie anslag, som enligt hvad som ofvan sagts skulle

uppföras med oförändrade belopp i 1912 års ordinarie stat, står anslaget

till två stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes resor. Dessa två

stipendier utdelas af Kungl. Maj:t efter förslag af högskolans styrelse

och pläga utgå med ett stipendium å 1,000 kronor och ett å 800 kronor

samt med skyldighet för stipendiaterna att vistas utrikes respektive 8

veckor och 6 veckor. Beträffande detta anslag har jag emellertid att i

detta sammanhang anmäla en framställning från styrelsen af den 26 mars

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

1910, däri anhållits, att anslaget matte i afseende å stipendiernas antal

fördelas så, som för hvarje år kan befinnas lämpligt.

Till stöd för denna framställning har styrelsen framhållit, att det alltid

visat sig mycket svårt för vederbörande lärare att vistas utom landet så lång

tid som i allmänhet föreskrifvits, detta beroende därpå, att lärarna i reo-el

måste använda ferierna för att genom praktiska arbeten inom de industrigrenar,

som höra till deras speciella fack, följa industriens utveckling, att,

så länge stipendiaterna icke Unge vara flera än två, man icke rimligtvis

kunde bestämma tiden för utrikesvistelsen kortare än som i allmänhet

plägat ske, samt att, om stipendierna blefve flera, också ett större antal

lärare kunde komma i åtnjutande af desamma.

Hvad styrelsen sålunda anfört synes mig utvisa, att stipendieanslaget

bör kunna uppdelas i flera stipendier än två, alltså tre eller eventuellt

flera, och anser jag därför lämpligt, att anslaget uppföres i staten sålunda:

till stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor.

Jag har redan i det föregående angifvit min principiella anslutning

till förslaget om lektoratens omvandling till professurer. Mot de smärre

ändringar, som därvid förordats beträffande ämnesomfattningen för de nya

professorsbefattningarna i förhållande till de nuvarande lektoraten, har jaaicke

något att erinra.

De sakkunniga hafva, hufvudsakligen med hänsyn till önskvärdheten

af att. få ifrågavarande länge åtrådda reform principiellt genomförd öfver

hela linjen, hemställt om samtliga lektoratens uppförande å ordinarie stat

såsom professurer från och med den 1 januari 1912. Då emellertid de

föreslagna professurerna i maskinelement och i organisk och analytisk

kemi icke äro afsedda att besättas med ordinarie innehafvare förr än år

1913 respektive år 1914, kan jag, hvad dessa lärarplatser beträffar, icke

biträda de sakkunnigas hemställan. Detta föranleder emellertid, såsom de

sakkunniga i ett särskildt yttrande påpekat, att två extra lärarbefattningar,

som för närvarande aflönas med inalles 2,600 kronor ur det extra anslaget

å 17,500 kronor till lärarkrafternas förstärkning, måste bibehållas,

hvarigenom nämnda anslag, som föreslagits att nedsättas till 11,900 kronor,

måste sättas till 14,500 kronor.

De sagda professurer motsvarande lektoraten, hvilka för närvarande

stå obesatta och uppehållas på förordnande, äro aflönade hvartdera med

allenast 3,000 kronor för år. Om dessa lektorat alltså böra kvarstå oreglerade

i 1912 års ordinarie stat, synes mig dock billigheten fordra, att de

tillförordnade lektorerna på extra stat erhålla en lämplig löneförbättring.

De sakkunniga hafva för den händelse, att nämnda båda lektorat icke nu

kunde förvandlas till professurer, hemställt om en aflöningsförhöjning af

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

j»

1,000 kronor eller samma belopp, som hittills utgått såsom löneförbättring

till de ordinarie innehafvarna af lektorat vid högskolan. Jag biträder

detta förslag, hvartill bör fogas, att af sagda belopp 500 kronor skola

betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Styrelsen har i förberörda underdåniga skrifvelse den 14 oktober 1910

på skäl, som i och för sig måste anses fullgiltiga, hemställt om ett extra

anslag å 1,200 kronor till eu special-(extra)lärare i kemi. De sakkunniga

hafva emellertid sedermera, med instämmande af högskolemyndigheterna,

uttalat, att om professur nu upprättades i organisk och analytisk kemi,

denna speciallärare skulle blifva obehöflig. Då nu, enligt hvad jag nyss

yttrat, med denna professur skulle anstå åtminstone till år 1914, lärer det

blifva nödvändigt att på extra stat för år 1912 uppföra ett belopp af 1,200

kronor till aflönande af en speciallärare i kemi.

Förutom nämnda två lektorat, hvilka skulle kvarstå i 1912 års stat,

äro de lektorat, som svara mot de föreslagna professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära för närvarande obesatta

och uppehållas på förordnande. Dessa tillämnade professurer skulle

enligt den framlagda planen visserligen upprättas med ingången af år 1912

men icke besättas med ordinarie innehafvare förr än från och med den

1 juli 1912. Detta på den grund, att sagda professorers verksamhet vid

högskolan i sådan egenskap skulle begynna först med ingången af läsåret

1912—1913. Då emellertid motsvarande lektorat skulle försvinna ur högskolans

stat från och med ingången af år 1912, blir det nödvändigt att

begära Riksdagens samtycke därtill, att besparingarna under första halfåret

af år 1912 å aflöningarna till ifrågavarande nya professorsbefattningar

få användas till att med skäligt belopp godtgöra den lärarverksamhet,

som eljest skulle fullgjorts af de tre tillförordnade lektorerna.

Två af dessa, som nu uppehålla de lediga lektoraten i husbyggnadskonst

samt i geologi och mineralogi, uppbära härför enligt stat hvardera 3,000

kronor för år och den tredje, som företräder ämnet allmän byggnadslära

och byggnadsstatik, 4,000 kronor. Af samma skäl, som jag anfört i fråga

om förbättring af aflöningsförmånerna vid de två lektorat, som skulle

kvarstå oreglerade i 1912 års stat, torde äfven här ifrågavarande tre tillförordnade

lektorer böra under vårterminen 1912 skäligen kunna göra

anspråk på någon förbättring i de villkor, de hittills åtnjutit, och då

lämpligen efter samma grund som sina nämnda två kolleger. För undervisning

i mineralogi och geologi samt i husbyggnadslära under vårterminen

1912 torde således de tillförordnade lärarna i dessa ämnen böra tillerkännas

ersättning en hvar efter 4,000 kronor för år, däraf 2,500 kronor

böra anses såsom lön och 1,500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

samt tillförordnade läraren i byggnadsstatik efter 5,000 kronor för år,

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

•däraf 3,200 kronor höra anses såsom lön och 1,800 kronor såsom tjänstgör

liggpenningar. Riksdagens medgifvande bör alltså äskas därtill, att af

besparingarna under första halfåret af år 1912 å sagda tre professurer,

Indika besparingar komma att uppgå till sammanlagdt 11,250 kronor, ett

belopp af högst 6,500 kronor må efter de af mig angifna grunder användas

till uppehållande vid högskolan under vårterminen 1912 af den undervisning,

som, därest dessa professurer icke upprättats med ingången af

år 1912, skulle fullgjorts af lektorerna i motsvarande ämnen.

Jag har i inledningen till mitt anförande omnämnt en af högskolans

styrelse gjord underdånig framställning om aflöningsförbättring åt tillförordnade

lektorn P. J. Holmqvist. Då denne år en af de tre tillförordnade

lektorer, hvarom nu senast varit tal, lärer vid bifall till hvad jag

nyss föreslagit i frågavarando framställning icke böra föranleda vidare åtgärd.

Såsom förut omtalats äro sex af högskolans nuvarande elfva lektorat

för närvarande besatta med ordinarie innehafvare. Dessa äro lektorn i

beskrifvande geometri och ritkonst P. IL Henriques, hvars lektorat föreslagits

förvandlad till professur i beskrifvande geometri, lektorn i geodesi

och topografi E. Jäderin, hvars lektorat skulle förvandlas till professur i

geodesi, lektorn i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära E. Andersson,

hvars lektorat skulle förvandlas till professur i maskinlära, lektorn

i skeppsbyggnadskonst C. J. F. M. Lilliehöök, hvars lektorat skulle

förvandlas till professur i skeppsbyggnadslära, lektorn i allmän fysik P.

K. af Bjerkén, hvars lektorat skulle förvandlas till professur i fysik, samt

lektorn i metallurgi och hyttkonst J. G. Petrén, hvars lektorat skulle förvandlas

till professur i bergskemi och metallurgi.

Högskolans styrelse har, på sätt jag förut omnämnt, förklarat samtliga

dessa lektorer kända för sådan utmärkt skicklighet i det ämne, eu

hvar af dem företräder, att de jämlikt 11 § i de för högskolan gällande

stadgar skulle kunnat, om ifrågavarande professurer redan varit inrättade,

utnämnas eu hvar till den professorsbefattning, hvartill hans lektorat skulle

förvandlas, utan att denna professur förut kungjorts till ansökning ledig.

Från antydd synpunkt möter sålunda inga betänkligheter mot att så ordna

saken, att omförmälda lektorer vid omvandlingen af sina innehafvande

befattningar blifva professorer i desamma motsvarande ämnen.

Emellertid gäller ju äfven om ifrågavarande föreslagna nya professorer,

att deras verksamhet såsom sådana skulle börja först med ingången

åt läsåret 1912—1913, då den egentliga omorganisationen skulle begynna

att genomföras. Man skulle därför kunna ifrågasätta lämpligheten af att

tillsätta dessa professorer redan med ingången af år 1912. Det förhåller

sig emellertid så, att de af kommittén föreslagna förbättringarna i under
Bihang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Höft. 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

visningen delvis redan nu skulle kunna komina till utförande, om blott

O

behöfliga lärarkrafter funnes tillgängliga. Det skulle naturligtvis vara

synnerligen önskvärd! att redan med början af läsåret 1911—1912 kunna

påbörja dessa förbättringar, och ett gradvis skeende genomförande af omorganisationsförslaget

skulle naturligtvis innebära en afgjord lättnad, mer.

sådant är gifvetvis i brist på medel till behöfliga lärares aflönande ogörligt

beträffande hösten 1911. Däremot erbjuder sig en möjlighet att taga

ett steg i angifven riktning redan med vårterminen 1912. Jag erinrar

därom att, då högskolans styrelse i januari 1910 hemställde om lektoratens

omvandling till professurer från och med ingången af år 1911,

detta, skedde utan att man, på grund af då rådande svåra statsfinansiella

förhållanden, samtidigt ifrågasatte byggnadsfrågans lösning, och i ansökningen

vidfogade handlingar angafs närmare, huru man tänkt sig att till

undervisningens fromma begagna den ökning af disponibla lärarkrafter,

som genom den föreslagna anordningen skulle vinnas. I afseende å bär

ifrågavarande sex lektorer kan man därför vårterminen 1912 tillämpa

samma anordningar, som afsetts för vårterminen 1911 för den händelse

att lektoraten då varit utbytta mot professorsbefattningar. Härigenom

skulle man dessutom inbespara några särskilda arfvoden till eljest behöfliga,

extra lärare. Henriques, som för närvarande under vårterminen har en

undervisningsskyldighet af 3 föreläsnings- och 9 öfningstimmar i veckan,

skulle således vårterminen 1912 föreläsa 6 timmar och leda öfningar 12

timmar i veckan. Dessutom skulle en extra lärare i beskrifvande geometri,

nvilken nu aflönas ur det extra anslaget å 17,500 kronor till lärarkrafternas

förstärkande, ej vidare behöfvas. Jäderin, som nu under våren föreläser

572 timmar och håller öfningar 2l/2 timmar, skulle få sin föreläsningsskyldighet

under vårterminen 1912 utsträckt till 6 timmar samt dessutom hålla

2 timmars öfningar, hvarjämte han skulle leda särskilda praktiska öfningar

å fältet under tiden från clen 15 maj till den 10 juni. För Andersson, hvars

nuvarande undervisningsbörda är lljo. timmar föreläsning och 2 timmar

öfningar, skulle visserligen ingen ökning inträda, men han är ju redan nu

betungad i minst lika hög grad som i kommittéförslaget beräknats för professor

i allmänhet. Däremot skulle Lilliehöök, som för närvarande föreläser

4J/2 timmar och leder öfningar timmar, få motsvarande tider höjda

till 6 respektive 12 timmar. Enahanda skulle blifva förhållandet med af

Bjerkén och Petrén, af hvilka, den förre nu har ‘i1^ timmar föreläsningar

och 2 timmar öfningar, men skulle tilldelas 8 respektive 10 timmar, samt

den senare har 3 timmar föreläsningar och 8 timmar öfningar, men skulle

förpliktas föreläsa 472 timmar och leda öfningar i 12 timmar. Härtill

kommer, att genom den ökade undervisning, som skulle påläggas af Bjerkén,

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

eu extra lärare i fysik, som nu aflönas af förenämnda extra anslag å

17,500 kronor, skulle blifva obehöflig.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden hyser jag inga som helst

betänkligheter vid att förorda de sakkunnigas förslag beträffande ifrågavarande

sex lektorer. Härigenom kan den föreslagna omorganisationen

också bekvämare genomföras.

I det föreliggande förslaget ingår äfven upprättandet af en ny professur

i matematik och mekanik, som skulle tillsättas från och med den

1 juli 1912. Godtager man, som jag redan förut förordat, den föreslagna

planen för undervisningens förbättring, följer utan vidare, att denna professur

måste beviljas. Tjänstgöringstiden för dess innehafvare skall enligt

läroplanen utgöra 6 föreläsningar och 4 öfningstimmar i veckan. Genom

tillkomsten af denna professur kan man under höstterminen 1912 undvara

en nu befintlig extra lärare i matematik, för hvilken i den ordinarie staten

finnes uppfördt ett anslag af 1,800 kronor, som utbetalas med 750 kronor

på vårterminen och 1,050 kronor på höstterminen. Nämnda anslag bör

därför lämpligen afföras ur staten, men då under första halfåret af år 1912

aflöningen vid denna professur kommer att besparas statsverket, torde med

Riksdagens samtycke ur dessa besparingar kunna utgå det för vårterminen

1912 behöfliga beloppet af 750 kronor.

Bifalles hvad jag nu förordat, kommer högskolans ordinarie stat att

upptaga inalles 24 professorer. Då omständigheterna kunna föranleda

behof af jämkningar i den nu för hvarje särskild professur föreslagna

ämnesomfattningen, synes mig lämpligast att icke i staten så att säga

fastslå de till hvarje sådan befattning hörande läroämnen, utan att, såsom

förhållandet är i universitetens stater, allenast angifva antalet professorer

och att uti en i staten införd anmärkning upptaga ämnesomfattningen

för hvarje professor.

För specialläraren i frihandsteckning har af kommittén föreslagits ett

från 1,600 kronor till 1,800 kronor höjdt årsarfvode. Kommittén har likaledes

för specialläraren i ornamentsritning, som för närvarande åtnjuter ett

arfvode om 1,850 kronor, föreslagit en årsaflöning af 1,800 kronor. Med

föranledande häraf hafva de sakkunniga, då nämnda lärares undervisning

något ökas först med ingången af läsåret 1912—1913, föreslagit en arfvodesförbättring

på extra stat för år 1912 af 100 kronor för den förre

och 225 kronor för den senare. Jag biträder detta förslag.

Sedan flera år har på extra stat anvisats ett anslag å 2,000 kronor

till en speciallärare (extra lärare) i elektroteknik. Detta anslag föreslås

jämväl på extra stat för år 1912, hvilket jag vill understödja.

I sitt statförslag hafva de sakkunniga, med instämmande af högskolemyndigheterna,

å ordinarie stat uppfört en speciallärare i maskinkroki
-

s. 244 Kontrollera mot PDF

244 Kung!. Majlts Nåd. Proposition Nr 124.

ritning med ett arfvode af 750 kronor samt en lärare i byggnadskrokiritning

med ett arfvode af 450 kronor. Dessa arfvoden skola enligt samma

förslag år 1913 utgå med 1,500 kronor respektive 900 kronor, men hafva

uppförts med halfva beloppet, emedan undervisningen i sagda ämnen börjar

först hösten 1912. Befattningarna, som föreslagits af kommittén, äro nya.

För min egen del har jag ingenting emot att de begärda beloppen beviljas,

men anser att de intill dess anslaget nått sin normala storlek böra

uppföras på extra stat.

Det nu å extra stat uppförda anslaget till förstärkning af lärarkrafterna

har af de sakkunniga bibehållits å extra stat — detta af goda skål.

då det är ett anslag stadt på afskrifning — men föreslagits att nedsättas

från nuvarande beloppet, 17,500 kronor, till 11,900 kronor. Nedsättningen

möjliggöres genom en redan hösten 1912 vidtagen förhöjning af öfningsafgifterna

för bemedlade elever äfvensom genom den ökning af disponibla

lärarkrafter, som skulle tillskapas genom bifall till de sakkunnigas förslagom

nya professurer. Den föreslagna höjningen af öfningsafgifterna med

ingången af läsåret 1912—1913 vill jag, af förut anförda skäl, i sinom

tid understödja. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra därom, att då jag

nyss på anförda skäl motsatte mig upprättandet för närvarande af de tillämnade

professurerna i läran om maskinelement och i organisk och analytisk

kemi, jag samtidigt påpekade, att i följd häraf två extra lärare, som aflönades

med inalles 2,600 kronor från här ifrågavarande anslag, måste bibehållas,

hvarför detsamma i 1912 års stat borde upptagas till 14,500 kronor.

Såsom förbättring i rektors vid högskolan aflöningsförmåner har kommittén

föreslagit ett årligt hyresbidrag af 1,000 kronor, och de sakkunniga

hafva, med upptagande af detta förslag, hemställt att, på grund af rektors

ökade göromål under omorganisationstiden, denna förmån måtte tillkomma

honom från och med den 1 juli 1912 samt uppföras på extra stat för

samma år. Otvifvelaktigt kommer den föreslagna genomgripande omgestaltningen

af en så omfattande institution som högskolan att blifva en minst

lika tung börda för rektor, som administrerandet af den färdiga högskolan,

och jag anser därför billigheten kräfva, att han härför godtgöres på sätt

kommittén och de sakkunniga hemställt.

Kommittén har ansett, att sekreterarens nuvarande aflöning å 1,200

kronor vore i förhållande till hans arbete alldeles otillräcklig. Göromålen

hade undan för undan ökats och komme att göra det än mer i män som

elevantalet växte. För att möta den växande arbetsbördan och för att

kansliet skulle kunna hållas öppet alla dagar i veckan, i stället för, såsom

nu, allenast två dagar, kräfdes ett kontorsbiträde med en aflöning af 2,000

kronor. Under denna förutsättning ansåg kommittén en förhöjning af

sekreterarens arfvode från 1,200 kronor till 2,000 kronor vara tillräcklig.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

De sakkunniga hafva anslutit sig till kommitténs ifrågavarande förslag,

men ansett att förhöjningen i sekreterarens arfvode borde taga sin

början den 1 juli 1912, hvarför af den föreslagna ökningen, 800 kronor,

hälften eller 400 kronor af dem uppförts på extra stat för år 1912. Däremot

hafva de sakkunniga ansett, att det föreslagna skrifbiträdet bör uppföras

redan från och med den 1 januari 1912, men hafva tillsvidare hemställt

om en årlig aflöning af allenast 1,200 kronor att utgå på extra stat.

Hvad beträffar den föreslagna förbättringen af sekreterarens aflöning,

biträder jag de sakkunnigas hemställan. Sekreteraren vid det med den

blifvande högskolan i elevantal tämligen jämförbara universitetet i Lund

uppbär ju en flerfaldigt högre ersättning än den, som här ifrågasattes.

Hvad angår skrifbiträdet vill jag meddela, att enligt hvad jag inhämtat,

ett sådant redan finnes och aflönas medelst elevafgifterna. Då dessa i

framtiden skulle användas för andra ändamål, torde särskildt anslag till

ifrågavarande biträde vara nödigt, och har jag ingenting att invända mot

bifall till de sakkunnigas förslag härutinnan.

Bibliotekarien, som för närvarande å ordinarie stat åtnjuter ett arfvode

af 1,000 kronor, likasom hans biträde, hvilken å samma stat är uppförd

med en aflöning af 400 kronor, föreslås af de sakkunniga till erhållande

af aflöningsförbättring på extra stat för år 1912 med 700 kronor

till den förre och 400 kronor till den senare. Förhöjningen skulle räknas

från och med den 1 juli 1912. De sakkunnigas förslag öfverensstämmer

i sak med kommitténs.

Enligt min mening är det ett afgjordt missförhållande, att landets

förnämsta tekniskt-vetenskapliga bibliotek icke hålles öppet alla dagar i

veckan på sådant sätt, att tillfälle till studiers bedrifvande å platsen beredes.

Detta kan emellertid uppenbarligen icke påfordras med nuvarande

låga aflöningar. Redan häri ligger ett fullgodt skål till de begärda ganska

måttliga aflöningsförbättringarnas vidtagande. Härtill kommer en af de

sakkunniga påpekad omständighet, nämligen att biblioteket under omorganisationstiden

måste dels frigöras från en del i de tränga lokalerna onödigt

skrymmande äldre litteratur, dels ock flyttas till andra lokaler, hvilket

naturligtvis kommer att förorsaka bibliotekstjänstemännen väsentligen ökadt

arbete. Jag biträder alltså de sakkunnigas förevarande hemställan.

Likaledes finner jag den af kamreraren ifrågasatta och af styrelsen

och de sakkunniga förordade aflöningsförbättringen för kamreraren synnerligen

behjärtansvärd. Hans arfvode begär es för höj dt från 800 kronor med

700 kronor till 1,500 kronor för år. Det arbete kamreraren, som tillika

är kassör, har att fullgöra vid en institution af högskolans omfattning är

uppenbarligen ganska afsevärdt, och det är ju synnerligen betydande be
-

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

lopp, som gå genom hans händer. Jag tillstyrker därför den begärda

löneförbättringen, som emellertid bör uppföras å extra stat, efter som befattningen

af kommittén föreslagits skola uppgå i eu annan, mera omfattande

och bättre betald.

De sakkunnigas hemställan om ett extra anslag å 600 kronor till ett

vaktmästarbiträde under senare hälften af år 1912 anser jag mig höra

understödja, då ju, enligt hvad i ärendet vitsordats, redan under nuvarande

förhållanden extra hjälp ofta erfordras, som godtgöres med elevafgifter,

samt naturligt är, att under omorganisationen och med ökadt elevantal

ytterligare behof af vaktmästarbiträde skall framträda.

Kommittén har i sitt betänkande föreslagit att anslaget till biblioteket

måtte höjas från 4,500 kronor till 12,000 kronor. I betänkandet framhålles

bland annat, att den utländska dyrbara facklitteraturen hittills icke

kunnat representeras på ett sätt, som motsvarade undervisningens kraf och

behofvet af vetenskapliga hjälpmedel. Högskolans styrelse och de sakkunniga

hafva äfvenledes understrukit behofvet af ökadt anslag, om de än

för tillfället icke gått så långt som kommittén, utan nöjt sig med att förorda

en höjning å ordinarie stat med 3,500 kronor till 8,000 kronor.

Jag har redan förut i mitt allmänna yttrande öfver kommitténs förslag

i fråga om de smärre årliga kostnaderna för högskolan framhållit

angelägenheten af att vid densamma få tillgång till ett förstklassigt

fackbibliotek. Med hänsyn till de höga pris, som litteratur å ifrågavarande

område på grund af utstyrseln med dyrbara ritningar och planscher

samt sin förhållandevis ringa spridning betingar, är det uppenbart, att det

nuvarande anslaget å 4,500 kronor behöfver väsentligen höjas. Jag ansluter

mig alltså till högskolestyrelsens och de sakkunnigas förslag härutinnan.

Högskolans styrelse har i sin förberörda underdåniga skrifvelse den

14 oktober 1910 hemställt om, att det nu å ordinarie stat uppförda anslaget

till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. å 10,000 kronor måtte

höjas till 20,000 kronor. Detta förslag har understödts af de sakkunniga.

1 detta sammanhang har styrelsen därjämte begärt höjning åt det nuvarande

extra anslaget till lärarkrafternas förstärkning å 17,500 kronor med 10,000

kronor eller till 27,500 kronor. Inalles begärde styrelsen således 20,000 kronor

till lärarkrafternas förstärkning samt till täckande af uppkommen brist och

densammas undvikande för framtiden. De sakkunniga hafva beräknat att,

därest elevafgifterna från och med höstterminen 1912 höjdes i föreslagen

omfattning och 200 nya elever intoges i första årskursen, för ifrågavarande

ändamål skulle finnas disponibelt omkring 7,000 kronor. Om till detta belopp

lades hvad som nu af elevafgifter utgifves för skrifbiträde och vaktmästarhjälp,

skulle således inemot 10,000 kronor blifva för ändamålet tillgängliga

och anslagsförhöjningen således kunna inskränkas till 10,000 kro
-

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

nor, hvarmed alltså de sakkunniga föreslagit, att anslaget till bränsle och

lyshållning borde höjas.

Såsom af det föregående framgår, är bärkraftigheten af denna kalkyl

väsentligen beroende på att elevafgifter inströmma i af de sakkunniga beräknad

omfattning. Om, såsom jag redan förut antydt, under läsåret

1912—1913 väl elevernas öfningsafgifter höjas, men någon ökning af elevantalet

icke sker, blir således bristen icke undanröjd och årsbehofvet icke

fylldt. Enligt hvad jag inhämtat skulle i ty fall den för här ifrågavarande

ändamål disponibla delen af öfningsafgifterna uppgå till omkring 3,000

kronor, i stället för de 7,000 kronor, de sakkunniga ställt i utsikt. Undersådana

förhållanden synes det mig säkrast att begära Riksdagens samtycke

därtill, att af besparingarna under första hälften af år 1912 å de

föreslagna nya professurerna i matematik och mekanik, i mineralogi och

geologi, i byggnadsstatik samt i husbyggnadslära, af Indika besparingar

enligt hvad jag hittills förordat icke disponerats mer än 7,250 kronor, får,

om och i den mån så behöfves för högskolans utgifter, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande till nyssnämnda ändamål användas återstoden 7,750 kronor.

Godtages detta förslag, behöfver man ej heller gå utöfver hvad de sakkunniga

uti förevarande punkt hemställt. Jag biträder alltså nu detta,

förslag med det tillägg, att Riksdagens samtycke uti nu senast omförmälda.

hänseende därjämte bör inhämtas.

Med åberopande af skäl, som närmare utvecklats af professorn vid

högskolan K. W. Pal moär, har styrelsen vidare i skrifvelsen den 14 oktober

1910 gjort framställning om ett extra anslag å 1,925 kronor för inköp af

ett elektriskt växelströmsmaskineri. Genom ett accepterande af det anbud,

som framställts af säljaren utaf ifrågavarande maskineri, skulle staten komma

i besittning af detsamma för ett pris, som ej obetydligt understiger den

normala inköpssumman. Då härtill kommer, att ifrågavarande maskineri,

hvilket jämväl kommittén ansett böra ingå i den kemiska institutionens utstyrsel,

är af stor betydelse för undervisningen och därjämte med fördel

kan i framtiden apteras i en blifvande nybyggnad för sagda institution,

tillstyrker jag lifligt, att framställning i angifvet syfte göres hos Riksdagen.

Slutligen har jag att yttra mig öfver styrelsens förslag om anvisande

af medel till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket. Om lämpligheten

häraf behöfver icke mycket ordas. Det må vara nog att erinra

därom, att bibliotekets senaste tillväxtkatalog slutar med år 1888. Utan

en dylik katalog blir tydligen tillgången till biblioteket för forskare mycket

försvårad och dess resurser komma ej till sin fulla rätt. Ett extra

anslag å 1,125 kronor bör därför äskas af Riksdagen.

1 öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört förordar jag eu så lydande

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 124.

Ordinarie stat för tekniska högskolan för år 1912.

''

Löner

Tjänst-

Orts-

tillägg

•

och

arfvoden

görings-

pen-

ningar

Summa

1 professor ....................................

5,000

2,500

—

7,600

23 professorer .................................

Anmärkning: Förestående 24 läro- stolar omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) matematik; 2) me- kanik; 3) ångmaskinlära; 4) läran om

vattenmotorer; 6) mekanisk teknologi;

6) elektroteknik; 7) oorganisk och elek- trokemi; 8) kemisk teknologi; 9) väg- och brobyggnadslära; 10) arkitektur;

11) teoretisk elektroteknik; 12) järnets

metallurgi; 13) grufvetenskap; 14) vat- tenbyggnadslära; 16) matematik och me- kanik; 16) geodesi; 17) beskrifvande geo- metri; 18) fysik; 19) maskinlära; 20)

skeppsbyggnadslära; 21) mineralogi och

geologi; 22) bergskemi och metallurgi;

23) byg-gnadsstatik; samt 24) husbygg- nadslära.

115,000

57,500

172,500

1 lektor i konstruktion af enkla maskin-

delar..........................................

2,000

1,000

—

3,000

1 dito i elektrokemi...........................

2,000

1,000

—

3,000

1 speciallärare i jäsningsteknik............

—

—

—

1,200

1 dito i frihandsteckning ..................

—

—

—

1,600

1 dito i ornamentsritning .................

—

—

—

1,360

1 dito i modellering..........................

1 dito i industriell ekonomi och stats-

—

—

—

1,000

kunskap ...................................

—

—

—

1,350

1 dito i maskinlära...........................

—

__

—

2,500

1 dito i materiallära och materialprofning

. —

—

—

2,000

1 dito i teknisk hygien .....................

1 dito i järnets och andra metallers egen-

—

—

—

1,500

skaper samt metallografi ...............

—

—

—

2,000

1 dito i tillämpad värmelära...............

Anslag till tillfälliga lärarbiträden och

—

—

—

2,000

assistenter....................................

—

—

—

14,300

Arfvode åt en professor såsom högsko-

lans rektor .................................

—

—

—

1,500

Transport

—

—

—

218,300

| Samtliga professorer åt
njuta

efter fem års väl

vitsordad tjänstgöring

ett ålderstillägg å lönen

af 600 kronor.

Efter fem års väl vitsordad

tjänstgöring kan

lönen höjas med 600

kronor och efter ytter.

ligare fem års väl vitsordad

tjänstgöring dessutom

med 600 kronor.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

249

Löner

Tjänst-

Orts-

och

gortngs-

Summa

arfvoden

pen-

ningar

tillägg

Transport

—

—

_

218,300

Arfvode åt ett biträde för uppehållande

af en del af rektors undervisnings- skvldighet såsom professor...............

2,000

Arfvode till bergsskolans föreståndare ...

—

—

—

600

» » sekreteraren.....................

—

—

—

1,200

» » bibliotekarien...... ...........

—

—

—

1,000

» » ett biträde åt bibliotekarien

—

—

—

400

» » kamreraren ...................

—

—

—

800

1 förste vaktmästare..........................

900

450

150

1,500

1 laboratorietjänare ..........................

700

350

150

1,200

Efter fem år kan lönen

höjas med 100 kronor

3 dito....................................

2,100

1,050

450

3,600

ocli efter tio år med

1 maskinist ....................................

700

350

150

1,200

ytterligare 100 kronor.

Anmärkning: Därest förste vakt-

mästaren, laboratorietjänare och maski- nisten i sådan egenskap åtnjuter fri bo- stad och bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå äf- vensom å lönen afdragas 100 kronor

årligen.

150

1 portvakt....................................

—

—

—

1 dito ..........................................

—

—

—

150

Anslag till biblioteket.......................

—

—

—

8,000

» » samlingar och fysikaliska la-

borationer ....................

—

—

—

8,000

» » kemiska laborationer .........

_

_

—

6,000

» » verkstaden................ ......

—

—

—

2,500

» » diverse utgifter för bränsle,

lyshållning m. m............

—

—

—

20,000

» » elevstipendier ................

» » stipendier åt lärare vid hög-

—

—

—

3,000

skolan för utrikes studie-

resor ................. .......

—

—

—

1,800

Summa

—

—

—

281,400

För åtnjutande af de sålunda föreslagna nya aflöningsförmånerna för

vissa befattningar vid högskolan torde böra bestämmas enahanda villkor

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 79 Höft. 32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

och bestämmelser som dem, som genom nådig kungörelse den 11 juni

1909 i sammanhang med lönereglering för dåvarande professorer och vakthetjänte

fastställts för sagda befattningshafvares tillträde till de nya aflöningsförmånerna.

Därjämte torde höra meddelas erforderliga öfvergångsbestäinmelser.

Innan jag afslutar min framställning beträffande tekniska högskolan,

torde det, såsom ett bevis på den anslutning, kommittéförslaget rönt inom

landets fackkretsar, tillåtas mig omnämna, att Svenska teknologföreningen,

hvilken som bekant utgör en sammanslutning af rikets högskolebildade

ingenjörer samt framstående idkare af teknisk verksamhet, vid det talrikt

besökta årsmötet år 1909 fattat följande resolution:

»Svenska teknologföreningen, samlad till årsmöte den 22 mars 1909,

har efter hållen öfverläggning med acklamation beslutat såsom sin åsikt

uttala, att en utvidgning af kungl. tekniska högskolan är oafvisligen nödvändig

för att tillgodose behofvet af ökad ingenjörsutbildning i vårt land,

och att högskolans nybyggnadsfråga bör lösas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det förslag, hvilket den för frågans beredande den 13 juli 1906

tillsatta kungl. kommittén framlagt.»

Departe- I anslutning till hvad jag tillförene (sid. 148—154) och nu senast anfört,

"^hemställan ''få1" ja9 * underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att

dels — under medgifvande, att för uppförande af nya byggnader för

tekniska högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af särskildt tillkallade

sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet framlagdt förslag må un

der de närmare villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk ett härför

erforderligt område af omkring 65,000 kvadratmeter, beläget å en nordnordväst

om Sophiahemmet å norra Djurgårdens mark varande platå, som

begränsas i väster af Riksmarskalksvägen, i öster af Margaretavägen och

mot norr af Mellanvägen — till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande

byggnader med utrustning och inredning samt för terrasseringsarbeten

med mera väsentligen i enlighet med nämnda förslag bevilja ett anslag

af 4,766,188 kronor och där af för påbörjande af berörda byggnadsarbeten

på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 300,000 kronor;

dels -— med godkännande af den af mig förordade stat för tekniska

högskolan för år 1912 jämte nyss omförmälda, för åtnjutande af i staten

upptagna nya aflöningiför måner föreslagna villkor och bestämmelser samt

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

med förklarande därvid, att vid ingången af år 1912 lektorn vid

högskolan P. H. Henriques skall varda professor i beskrifvande geometri,

lektorn vid högskolan E. Jäderin professor i geodesi, lektorn vid högskolan

E. Andersson ''professor i maskinlära, lektorn vid högskolan C. J. F. M.

Lilliehöök professor i skeppsbyggnadslära, lektorn vid högskolan P. K. af

Bjerkén professor i fysik samt lektorn vid högskolan J. G. Petrén professor

i bergskemi och metallurgi — öka högskolans stat från 226,700 kronor till

281,400 kronor eller med 54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande

ändamål höja anslaget till de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till

636,675 kronor;

dels medgifva, att de ordinarie befattning skafvare vid tekniska högskolan

tillkommande älderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: älderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af år

1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,

laboratorietjänare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta sig förberörda

villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig

den nya aflöning sstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år

1912 uppkomma å aflöning sför måner na vid de nya professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af högst

6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af mig angifna grunder

användas till uppehållande vid högskolan af den undervisning som,

därest sagda professurer icke upprättats med ingången af år 1912, skulle

hafva fullgjorts af lektorerna i motsvarande ämnen, att af besparingar, som

under första halfåret af år 1912 uppkomma å aflöningen vid den nya professuren

i matematik och mekanik, ett belopp af högst 750 kronor må för

vårterminen 1912 användas till aflöning af en extra lärare i matematik,

samt att återstående besparingar under första hälften af år 1912 å sagda

fyra professurer, tillhopa 7,750 kronor, må, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

i män af behof användas till bestridande af högskolans utgifter under år

1912 till bränsle, lyshållning med mera;

dels ock på extra stat för år 1912 för högskolan anvisa:

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

till förhöjning af aflöning »för maner na vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar....................................... kronor

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöning sförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi ................................................................................. »

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode .......................... »

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode........................... »

till förstärkning af lär arkrafterna................................. »

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik............ »

till arfvode åt en speciallärare i kemi........................ »

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i maskinkrokiritning .......................................... »

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i byggnadskrokiritning....................................... »

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912 åt

rektor................................................................................................ *

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

sekreterarens arfvode ............................................................. *

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren.................. »

till förhöjning under senare hälften af år 1912 utaf

bibliotekariens arfvode ............................................................... *

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

bibliotekariebiträdets arfvode...................................................... »

till förhöjning af kamrerarens arfvode............... *

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

dr 1912.......................................................................................... *

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri......... *

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket »

1,000: —

1,000: —

100: —

225: —

14,500: —

2,000: —

1,200: —

750: —

450: —

500: —

400: —

1,200: —

700: —

400: —

700: —

600: —

1,925: —

1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

Sedan jag sålunda afslutat min framställning i hvad densamma rör

tekniska högskolan, öfvergår jag till

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

253

Chalmers tekniska läroanstalt.

De nu för läroanstalten gällande stadgarna äro fastställda af Kungl.

Maj:t den 24 november 1902. I första paragrafen uttalas, att läroanstalten skall

lämna såväl elementär som vetenskaplig teknisk undervisning och befordra

för de industriella yrkena betydelsefull forskning. Läroanstalten består

af två afdelningar, en lägre och en högre, hvardera med tre årskurser.

Dessa bägge afdelningar äro från hvarandra fristående, så att afgångsexamen

från den lägre afdelningen ej berättigar till inträde i den högre

afdelningen.

Den högre afdelningen skall omfatta fem fackskolor: den mekaniska,

den elektrotekniska, den kemiska, husbyggnadsfackskolan och skeppsbyggerifackskolan,

hvartill sedan år 1905 kommit äfven en sjätte fackskola

för väg- och vattenbyggnadskonst, som efter behof kan utsträckas

öfver 3V2 eller 4 årskurser.

I den högre afdelningen undervisas i följande läroämnen:

matematik, omfattande trigonometri, determinant- och ekvationsteori,

analytisk plan- och rymdgeometri, differential- och integralräkning, differentialekvationers

integration samt elementerna af minsta kvadratmetoden;

allmän fysik;

tillämpad värmelära;

elektroteknik med laborations- och konstruktionsöfningar;

allmän kemi med laborationer;

analytisk kemi med d:o;

kemisk teknologi med d:o;

elektrokemi med d:o;

% mineralogi och geognosi;

teoretisk mekanik;

byggnadsstatik med konstruktionsöfningar;

beskrifvande maskinlära och konstruktion af maskinelement;

läran om värmemotorer med konstruktioner;

läran om vattenmotorer med d:o;

teoretiskt och praktiskt skeppsbyggeri med konstruktioner samt skeppsmätning;
mekanisk

teknologi;

allmän byggnadslära med ritning;

husbyggnadskonst med'' d:o;

byggnadskonstens historia;

arkitektonisk ornamentsritning;

Nuvarande

organisation.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

väg-, vatten- och brobyggnadskonst med ritning;

geodesi med ritning och öfningar på fältet;

beskrifvande geometri med ritning;

linjär ritning;

frihandsteckning och krokiritning;

verkstadsarbete; samt

teknisk hygien i sammanhang med undervisningen i de tekniska

ämnena.

Eleverna äro dels ordinarie elever och specialelever, hvilka följa undervisningen

till den omfattning, som erfordras för att efter fullbordad lärokurs

kunna undfå afgångsbetyg, dels extra elever, hvilka i ett eller flera

ämnen såsom åhörare begagna undervisningen. Ordinarie elever och specialelever

antagas af styrelsen för läroanstalten, extra elever af dess föreståndare.

För att vinna inträde i den högre afdelningen såsom ordinarie elev

erfordras att hafva fyllt sexton år, vara af god frejd och äga följande

kunskaper: i matematik så stort kunskapsmått, som vid rikets högre allmänna

läroverk meddelas å latinlinjen B; hufvuddragen af historien och

geografien, särskildt fäderneslandets; nöjaktig insikt i svenska språkets

stafning och kommatering samt förmåga att på modersmålet behandla ett

lättare ämne och att någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska eller engelska

författare. För inträde i skeppsbyggerifackskolan fordras dessutom,

att den inträdessökande minst nio månader varit anställd å in- eller utländskt

varf eller mekanisk verkstad, där fartyg bygges, och med intyg

från varfvets eller verkstadens föreståndare styrker, att han under denna

tid flitigt deltagit i arbetena därstädes.

Inträdessökande, som genomgått godkänd afgångspröfning från högre

allmänt läroverk, är för inträde i högre afdelningens första årskurs befriad

från inträdesexamen. Samtliga öfriga inträdessökande äro skyldiga

att undergå särskild pröfning.

För att antagas till specialelev fordras att äga god frejd och tillräckliga

förkunskaper för att med gagn följa den undervisning, hvari sökanden

anmält sig vilja deltaga.

Ordinarie elever inom högre afdelningen erlägga, så framt de icke äro

medellösa, en inträdesafgift af tio kronor och vid hvarje termins början

en terminsafgift af trettio kronor. Specialelever och extra elever erlägga

en af styrelsen bestämd terminlig afgift, beräknad efter omfånget af den

undervisning, hvari de deltaga.

I den lägre afdelningen, hvilkens undervisning skall vara af en all
-

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

märifattlig beskaffenhet och företrädesvis afse deri praktiska tillämpningen,

undervisas i följande läroämnen: aritmetik, algebra, trigonometri, geometri^

såväl planimetri som stereometri; fysikens och kemiens första grunder;

elektroteknikens första grunder med öfningar; elementar mekanik jämte de

första grunderna af maskinläran; mekanisk teknologi, förnämligast om olika

träslags och metallers egenskaper och bearbetning; mekanisk fackritning och

byggnadsfackritning; praktiskt skeppsbyggeri och skeppsmätning; svenska

och tyska språken; bokföring; linjarritning; frihandsteckning; modellering;

verkstadsarbete och öfning i maskiners skötsel.

För att antagas till elev i lägre afdelningen erfordras att hafva fyllt

sexton år, vara af god frejd, kunna fritt och obehindradt läsa och tydligt

skrifva svenska språket samt kunna ledigt begagna de fyra räknesätten,

äfven med vanliga och decimalbråk.

Terminsafgiften i den lägre afdelningen utgår med tio kronor.

Antalet elever i de båda afdelningarna utgjorde:

Högre afd. Lägre afd.

I ordinarie.................. 183 171

Vårterminen 1909 specialelever............ 7 —

(extra elever............ 27 _

[ordinarie.................. 191 185

Vårterminen 1910 j specialelever............ 19 —

(extra elever............ 22 —

I fråga om den Chalmerska läroanstaltens uppgift yttrar, såsom jag

förut anfört, kommittén, att läroanstalten med sina lägre inträdesfordringar

och sina i allmänhet treariga kurser samt med sin i följd häraf mindre

specialiserade undervisning visat sig motsvara ett verkligt behof för beredande

af högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft tillfälle

att genomgå en mera fullständig högskolekurs. Och denna anstaltens

ställning inom det tekniska undervisningsområdet hade, yttrar vidare kommittén,

varit af den vikt och betydelse att, om man nu skulle vilja utveckla

denna anstalt till större likhet med tekniska högskolan, behofvet af

en ny teknisk läroanstalt, sådan som den Chalmerska, utan tvifvel skulle

ånyo göra sig kännbart.

För egen del bär jag i denna punkt samma uppfattning som kommittén

och skall i korthet ange skälen härför.

För inträde vid tekniska högskolan * fordras, förutom annat, studentkunskaper

efter fordringarna på reallinjen i matematik, fysik, kemi och

teckning. För inträde vid Chalmers tekniska läroanstalts högre afdclnirm

O O

Anstaltens

uppgift.

s. 256 Kontrollera mot PDF

Kommitté
förslaget.

256 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

fordras, förutom en viss allmänbildning, studentkunskaper endast i matematik

och efter fordringarna på latinlinjen. Det sålunda erforderliga kunskapsmåttet

i matematik kan en begåfvad och kunskapssökande yngling

förvärfva sig utan större kostnader, då ämnet till stor del kan studeras

på egen hand, i hemmet. Någon handledning torde väl i allmänhet erfordras,

men kostnaderna härför äro ej synnerligen stora. Annorlunda

ställer det sio- med de för tillträde till tekniska högskolan erforderliga

kunskaperna i fysik, kemi och teckning. För^ studiet af dessa ämnen

erfordras långt mera handledning samt vistelse å en plats, där det finnes

laboratorier och annan undervisningsmateriell.

På grund af nu anförda förhållanden ligger den Chalmerska läroanstaltens

betydelse däruti, att den bereder ynglingar utan andra förberedande

kunskaper än dem, de kunnat hufvudsakligen förvärfva på egen

hand, tillfälle till inhämtande af högre teknisk bildning.

För att bilda mig en föreställning om resultatet af den Chalmerska

läroanstaltens undervisning har jag låtit verkställa en undersökning rörande

den verksamhet, de från läroanstalten utgångna ingenjörerna utöfva. Åt

denna undersökning har jag funnit, att läroanstalten utbildat män, som

inlagt stora förtjänster om vår industri och innehafva maktpåliggande

anställningar i såväl enskild som allmän tjänst.

Enligt min mening skulle en indragning af den Chalmerska läroanstalten

eller en sådan omorganisation af densamma, att den väsentligen

ändrade karaktär, innebära en afsevärd förlust för vår industri och i hvarje

fall utgöra ett steg i motsatt riktning mot de sträfvanden, som nu alltmera

göra sig gällande på alla undervisningsområden, nämligen att för

fallenheten och begåfningen undanröja de hinder, som ekonomiska omständigheter

lägga i vägen för erhållande af högre bildning.

Jag instämmer alltså med kommittén däri, att den Chalmerska läroanstalten

fortfarande bör bibehållas vid sin nuvarande ställning och upporift,

med den förbättring i afseende a lärarkrafter och materiellutrust

ning, som för fyllande af denna uppgift numera måste anses nödig.

Kommittén har beträffande den högre afdelningen. från sin utgångspunkt

föreslagit dels en omorganisation, som hufvudsakligen karaktäriseras

af en skärpning utaf inträdesfordringarna i de humanistiska ämnena, en

något ökad specialisering af undervisningen samt en häraf betingad mindre

förstärkning af lärarkrafterna, dels ock en kvalitativ förbättring af undervisningen,

som skulle uppnås genom anordnandet af tidsenliga laboratorier.

Detta senare i förening med allmänt behof af ökadt utrymme 1 Öl utsätter

om- och tillbyggnad vid läroanstalten.

s. 257 Kontrollera mot PDF

257

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 124.

Hvad beträffar förslaget om omorganisation af undervisningen kan

jag, såsom jag förut framhållit, nu icke ingå på detsamma, då en del

lärare äfvensom de administrativa tjänstemännen äro gemensamma för

anstaltens bägge afdelningar och jag följaktligen anser nödigt att afvakta

förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande

beträffande den lägre afdelningen.

Däremot synas goda skäl tala för att redan nu förskaffa anstaltens

förste lärare, lektorerna, en förbättring i aflöningsvillkor, som länge erkänts

såsom synnerligen af behofvet påkallad. Jag torde endast behöfva

erinra därom, att då lektorernas löner senast år 1901 fastställdes, detta

skedde med hänsyn därtill, att de borde erhålla den bättre ekonomiska

ställning i förhållande till lektorerna vid de tekniska elementarskolorna,

som betingades af de större kompetensfordringar, hvilka på dem måste

ställas, och den högre undervisning, de hade att meddela. Sedan lektorerna

vid de tekniska elementarskolorna från och med år 1905 fått sina

villkor förbättrade, är detta icke längre händelsen, utan råder nu i själfva

verket ett motsatt förhållande.

Jämväl vaktbetj aningen, hvars aflöningsvillkor utan tvifvel för närvarande

äro för små, synes mig med skäl kunna göra anspråk på att nu

blifva ihågkommen.

Hvad angår förslaget till om- och tillbyggnader vid anstalten hyser

jag inga betänkligheter vid att nu förorda deras utförande i hela sin omfattning,

då desamma äfven med anstaltens nuvarande organisation äro

nödvändiga för en tidsenlig undervisning.

Jag anser mig här böra omnämna, att, enligt hvad jag under hand

inhämtat, det förslag till lönereglering för läroanstaltens lektorer och vaktbetj

änte, som jag nu går att framställa, icke kommer att lägga hinder i

vägen för realiserandet af de förslag rörande den lägre afdelningen, som

införväntas från kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande.

Detta gäller äfven om förslaget till om- och tillbyggnad vid

anstalten.

Sedan jag sålunda angifvit riktlinjerna för min framställning, vill jag

närmare ingå på

Löneregleringsfrågan.

Undervisningen vid Chalmers tekniska läroanstalt bestrides för närvarande

af en föreståndare, som tillika är lektor, nio andra lektorer, sex

öfriga lärare, i hvilkas löneförmåner ingå ålderstillägg, och åtta lärare

utan ålderstillägg jämte ett antal assistenter. Föreståndaren tillsättes af

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 79 Bäft. 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

Lönereglering

Är lektorerna.

258 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Kungl. Maj:t och benämnes professor. Öfriga lärare tillsättas af styrelsen,

lektorerna medelst fullmakt, de andra på förordnande.

Föreståndarens och lektorernas undervisningsskyldighet faller så godt

som uteslutande inom den högre afdelningen af läroanstalten. Af de öfriga

lärarna hafva tre uteslutande tjänstgöring inom högre afdelningen (vägoch

vattenbyggnadslära, elektrokemi och geodesi), åtta delvis tjänstgöring

i högre och delvis i lägre afdelningen och endast tre äro uteslutande

sysselsatta inom lägre afdelningen (andre läraren i matematik, samt lärarna

i svenska och tyska språken samt i bokföring).

Föreståndarens lön är nu i staten fastställd till 5,000 kronor med två

ålderstillägg af 500 kronor hvartdera och fri bostad. Härtill kommer

sedan år 1907 en af Riksdagen beviljad tillfällig löneförbättring af

1.000 kronor.

Lektorernas löner äro fastställda till 4,000 kronor med två ålderstillägg

af 500 kronor hvartdera med bestämmelse, att af lönen 1,400

kronor utgöra tjänstgöringspenningar. Härtill kommer sedan år 1907 en

af Riksdagen beviljad tillfällig löneförbättring af 1,000 kronor, hvaraf

500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar.

Uti underdånig skrifvelse från läroanstaltens styrelse den 16 maj 1905

framhöll styrelsen de ogynnsamma ekonomiska förhållanden, under hvilka

den Chalmerska läroanstaltens lärare arbetade, och uttalade den öfvertygelsen

att, om icke snar ändring härutinnan ägde rum, en menlig inverkan

måste visa sig uti läroanstaltens verksamhet och särskildt svårigheter

uppstå att på tillfredsställande sätt rekrytera lärarkåren vid inträffande

ledigheter. Genom en tabell visades, att lektorerna vid läroanstalten,

före tilldelandet af den ofvan nämnda tillfälliga löneförbättringen af 1,000

kronor, hade i medeltal för trettio års tjänstgöring 1,341 kronor 67 öre

mindre om året än lektorerna vid de allmänna läroverken i Göteborg och

2.000 kronor mindre än hvad professorerna vid tekniska högskolan då åtnjöto

eller 6,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

Styrelsen framhöll, att någon utsikt att kunna öka lektorernas löner

genom utverkande af hyresbidrag från Göteborgs stad ej fanns, så mycket

mindre som institutet icke såsom de allmänna läroverken utgjorde en

bildningsanstalt hufvudsakligen afsedd för stadens och länets ungdom,

utan ynglingar från hela landet där sökte sin utbildning. Likaså uttalade

sig styrelsen mot den utvägen, att förbättra lektorernas villkor genom

ökande af ålderstilläggens antal samt framhöll, att de högre tekniska läroanstalterna

måste till lärare söka förskalfa sig män, hvilka redan förvärfvat

inblick uti det praktiska lifvet och sålunda voro jämförelsevis äldre samt

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

besutte så stor praktisk fallenhet, att de i de flesta fall skulle kunnat med

framgång ägna sig uteslutande åt industriens och det enskilda förvärfvets

banor. Det vore därför nödvändigt att genast från början kunna erbjuda

dem en något så när god ekonomisk ställning.

Vid fastställandet af lönen för en lärarplats hade man enligt styrelsens

mening att taga i betraktande å ena sidan mogenheten hos de elever,

som skulle tillgodogöra sig lärarens undervisning, och den vetenskapliga

ståndpunkt, denne därför måste intaga, och å den andra sidan den tid

och det arbete, som måst af lärarkandidaten ägnas åt hans egen utbildning

för att han skall vara kompetent för platsens erhållande.^ Styrelsen

för läroanstalten ansåg i betraktande häraf, att lektorernas löner borde

likställas med dem, som tillkomme tekniska högskolans professorer, hvarom

alltså underdånig framställning gjordes.

Styrelsen hemställde vidare att, då önskvärdt vore, att lärare med

ungefär likartad tjänstgöring hade samma benämning, lektorerna vid

Chalmerska läroanstalten måtte erhålla titel af professorer. Fördelarna

af en sådan förändring komme icke minst de från Chalmerska läroanstalten

utgående eleverna till godo, då allmänheten lätt på grund af nu gängse

namn å de olika lärarbefattningarna kunde erhålla en felaktig uppfattning

af kursernas omfång och srrundliffhet.

o o ö

Styrelsens ifrågavarande underdåniga skrifvelse var föranledd af en

framställning från anstaltens lärarråd, däri bland annat anfördes följande.

Af lektorerna vid läroanstalten hade endast de i fysik och i elektroteknik

sin verksamhet till någon mindre del förlagd till den lägre afdelningen,

detta med hänsyn till de under deras vård stående samlingar.

Alla andra lektorer hade sin tjänstgöring förlagd uteslutande till den högre

af delningen. Fordringarna för inträde i sistnämnda afdelning kunde i

hufvudämnet matematik enklast karaktäriseras så, att de öfverensstämde

med fordringarna för mogenhetsexamen på de allmänna läroverkens B-linje.

Enligt läroanstaltens stadga ägde ock de, som aflagt mogenhetsexamen

vid de allmänna läroverken, att utan särskild examen vinna inträde i

nämnda afdelning. Antalet sådana inträdessökande vore stort och hade

vid början af läsåret 1904—1905 utgjort en tredjedel af dem, som antagits

till ordinarie elever. De andra två tredjedelarna hade med få undantag

bestått af elever, som, sedan de före mogenhetsexamen lämnat de allmänna

läroverken, tillbragt 1 — 3 år i institutets lägre afdelning. Fordringarna

i den inträdesexamen, som dessa ynglingar hade att aflägga för upptagandet

i den högre afdelningen, hölles så stränga, särskildt i matematik,

att någon skillnad i teknisk mogenhet ej kunde märkas mellan de båda

grupperna af elever, och att vid den slutliga afgångsexamen från institutet

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

studenterna icke såsom grupp visat någon öfverlägsenhet öfver dem af

sina kamrater, som kommit från den lägre afdelningen.

Mogenheten hos de elever, som åtnjöte lektorernas undervisning, vore

sålunda densamma som de studerandes vid universiteten och tekniska

högskolan, och undervisningen vid dessa olika läroanstalter torde med allt

skäl böra anses jämförlig, särskild! i fråga om Chalmerska institutet och

tekniska högskolan, där undervisningen i de flesta hänseenden vore identisk,

endast med undantag, som betingades af olika anordning af fackafdelningarna

och mer tillfälliga omständigheter. Däremot skilde sig undervisningen

vid Chalmerska institutet väsentligt från de allmänna läroverkens.

De senares läxläsning och noggranna öfvervakande äfven af studiernas

detaljer skulle ej låta förena sig med det sjålfarbete och den frihet i

studiernas anordnande inom den uppgjorda ramen, som vid en högskola

måste anses behöflig, om ett godt arbete skulle vinnas, och som dessutom

vore oundviklig, då elevantalet i årskursen närmade sig eller öfverskrede

hundratalet. Påtagligt torde vara, att fordringarna på lärarens egen vetenskapliga

ståndpunkt måste ställas högre vid ett sådant friare studiesätt

än på° ett tidigare åldersstadium hos eleverna och en däraf föranledd mer

klafbunden undervisning.

För att Chalmerska institutets lärare skulle kunna motsvara dessa

stegrade fordringar, måste de antingen vid universiteten uti de mer

teoretiska ämnena eller uti det praktiska lifvet för de mer praktiska ämnena

hafva nedlagt mer tid och arbete, än som kunde i regel påräknas för de

allmänna läroverkens lärare. Äfven i detta afseende vore fordringarna för

Chalmerska institutets lektorer desamma som för de andra högskolornas

professorer. Såsom belysande exempel i detta afseende kunde framhallas,

att samtliga lektorsplatserna i de mer teoretiska ämnena innehades af personer,

som förut beklädt akademiska lärarplatser. Den enda af dessa

platser, som under de senaste decennierna flera gånger ombytt innehafvare,

hade därvid utan undantag beklädts med docenter från statsuniversiteten.

För de öfriga lektorsplatserna vore en dylik jämförelse mindre lätt genomförd,

men säkerligen skulle ingen vilja jäfva påståendet, att kompetensfordringarna

för dessa varit jämförliga med motsvarande kraf pa kompetens

för vinnande af professur vid tekniska högskolan.

Lärarrådet ansåge sig på sålunda angifna grunder böra hemställa, att

styrelsen ville till Kungl. Maj:t ingå med underdånig framställning om

lektorslönernas vid läroanstalten likställande med professorernas vid tekniska

högskolan.

Då styrelsens förberörda skrifvelse af den 13 januari 1906 föredrogs

inför Kungl. Maj:t, framhöll dåvarande departementschefen, att han fann

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

den Chalmerska läroanstalten med afseende å mogenheten hos de elever,

som där mottaga undervisning, samt det bildningsmål, hvartill undervisningen

skall leda, tillhöra ett afgjordt högre stadium än de allmänna

läroverken och de tekniska elementarskolorna, Han ansåg därför, att dess

lärare uppenbarligen vore att hänföra till en högre lönekategori. Departementschefen

ansåg sig emellertid i afbidan på de tekniska läroverkens

omorganisation och fastställande af nya stater för dessa icke kunna gå

längre än till att förorda en tillfällig löneförbättring för, bland andra

lärare vid anstalten, dess samtliga lektorer. 1 sådant hänseende förordade

han ett belopp af 1,000 kronor för dem hvar, däraf 500 kronor borde

betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

I öfverensstämmelse härmed gjorde Kungl. Maj:t framställning till

1906 års Riksdag, som biföll hvad sålunda föreslagits. Alltsedan dess

hafva också ifrågavarande lärare, såsom förut omförmälts, varit i åtnjutande

af sagda extra löneförbättring.

Kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande uttalade

i sitt betänkande rörande den Chalmerska läroanstalten att, då förste

lärarna vid Chalmerska läroanstalten (d. v. s. lektorerna) i hufvudsak hade

liknande undervisningsskyldighet som motsvarande lärare vid tekniska

högskolan (d. v. s. professorerna) och kompetensvillkoren i allmänhet vore

desamma för dessa grupper af lärare, kommittén ansåg billigheten kräfva,

att deras löneförmåner sattes väsentligen likartade, liksom att förste lärarna

vid Chalmerska läroanstalten erhölle namn af professorer, hvaraf äfven

torde följa, att de borde medelst fullmakt tillsättas af Kungl. Maj:t.

Emellertid ansåg kommittén, särskildt med afseende på de väsentligt högre

lefnadskostnaderna i hufvudstaden, att professorernas vid Chalmerska läroanstalten

sammanlagda aflöningsförmåner borde sättas 900 kronor lägre

än professorernas vid tekniska högskolan. I öfverensstämmelse härmed

föreslog kommittén, att aflöningen för år räknadt för professor vid Chalmerska

läroanstalten skulle bestämmas till 4,800 kronor i lön och 2,400

kronor i tjänstgöringspenningar med rätt att efter 5 års väl vitsordad

tjänstgöring komma i åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor.

Öfver kommitténs förslag afgaf läroanstaltens styrelse, efter lärarrådets

hörande, den 29 juli 1908 underdånigt utlåtande, därvid styrelsen

såväl i nu berörda hänseende som beträffande förslaget i öfrigt, hvilket bland

annat gick ut på upprättandet af inalles 14 professurer, i allt utom beträffande

vissa detaljer i undervisningen, hvarom nu ej är fråga, uttalade

sitt instämmande i kommitténs förslag. Styrelsen anförde vidare, att af

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

de blifvande professorerna borde tillsvidare de i fysik och i oorganisk

kemi lämna ett par timmars undervisning i veckan i läroanstaltens lägre

afdelning, eller ock borde sagda undervisning meddelas under de två professorernas

inseende af deras assistenter, detta på den grund, att det med

hänsyn till lokalförhållanden och samlingar mötte bestämda olägenheter

att uppdraga ifrågavarande undervisning åt andra lärare.

1 underdånig skrifvelse från styrelsen den 15 oktober 1910 angående

läroanstaltens riksdagspetita för år 1912 anförde styrelsen, jämte det styrelsen

bland annat förordade de 10 lektoratens förvandling till professurer

med aflöning enligt kommitténs förslag äfvensom upprättandet af ytterligare

4 nya professurer, i öfrigt uti nu ifrågavarande hänseende följande.

Läroanstaltens förste lärare uti fysik och i oorganisk kemi hade en

mycket omfattande undervisning i den högre afdelningen. Det vore

därför synnerligen önskvärdt, att den för den lägre afdelningen afsedda

undervisningen i sagda ämnen bestredes af en själfständig lärare på eget

ansvar och ej af en assistent under förste lärarnes inseende. Detta vore

af så mycket större betydelse, som antalet samtidiga elever i den lägre

afdelningen vore synnerligen stort och i regel närmade sig eller t. o. m.

öfverstege hundratalet. En sådan anordning, som den styrelsen i sitt berörda

yttrande år 1908 föreslagit, vore därför numera mindre lämplig, och

styrelsen hemställde därför, att i staten för anstalten måtte upptagas ett

par arfvoden till särskilda lärare i dessa ämnen.

I inledningen till mitt anförande har jag redan omförmält, att kommitténs

förslag till lönereglering för den Chalmerska läroanstalten den 18

december 1908 remitterades för utlåtande till löneregleringskommittén.

Detta skedde särskildt med hänsyn därtill, att sagda förslag innebar upprättandet

af en professorskategori af en ny löneklass. Sistnämnda kommitté

har den 10 november 1910 afgifvit underdånigt yttrande i ärendet

och därvid beträffande den här föreliggande frågan anfört följande.

Löneregleringskommittén, som ej funnit sig öfvertygad om nödvändigheten

af att, såsom kommitterade för den högre tekniska undervisningen

föreslagit, vid Chalmers tekniska läroanstalt professorsbefattningar inrättades

i stället för lektorat, hade emellertid i anledning af den mottagna

nådiga remissen ansett sig pliktig uttala sin mening i afseende å den af

kommitterade för den högre tekniska undervisningen föreslagna professorskategori

af ny löneklass, för den händelse att Eders Kungl. Maj:t skulle,

oberoende af frågan om ordnandet af den lägre afdelningen vid läroanstalten,

anse sig böra ingå i pröfning af de förslag, kommitterade för

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

den högre tekniska undervisningen framställt, och särskilt förslaget om

lektoratens ombildning till professurer.

I det underdåniga betänkande, löneregleringskommittén samtidigt afgåfve

angående lönereglering för farmaceutiska institutet, hade kommittén

erinrat om aflöningsförhållandena under senare tid för professorer i allmänhet

vid högre undervisningsanstalter här i riket, äfvensom därom att

fråga uppstått om att vid en del läroanstalter inrätta professorsbeställningar

i stället för lektorat, samt att framställningar jämväl gjorts i syfte

att redan befintliga professorsbeställningar med lägre aflöningsförmåner

måtte tilldelas enahanda aflöning, som numera vore tillerkänd professurer

i allmänhet vid universitet. Under framhållande, hurusom alltså dels

yrkanden framställts om inrättande af ett antal nya professorsbeställningar,

dels ock en sträfvan gjort sig gällande att få redan befintliga, lägre aflönade

professurer i aflöningshänseende likställda med de högst aflönade

professurerna, hade löneregleringskommittén uttalat att, därest dessa anspråk

skulle vinna godkännande, gifvetvis i högst betydande mån ökade

kostnader för statsverket skulle föranledas såväl till aflöningar som till

pensioner.

Löneregleringskommittén hade fördenskull ansett sig böra taga under

öfvervägande, huruvida icke vissa grupper af professorsbeställningar kunde

anses vara af den beskaffenhet, att de icke borde fullt likställas"med universitetsprofessurer.

I sådant hänsende hade det, med allt erkännande af

vikten och betydelsen af den undervisning, som lämnades vid farmaceutiska

institutet, synts löneregleringskommittén, att detta institut ej kunde

i vetenskaplig betydenhet jämställas med universiteten och karolinska institutet,

samt att fördenskull innehafvarna af professorsbeställningar vid

farmaceutiska institutet ej skäligen borde kunna göra anspråk på samma

aflöningsförmåner som professorer vid universiteten och karolinska institutet.

Vid bestämmande af beloppet utaf den aflöning, som kunde böra

tillerkännas professorerna vid farmaceutiska institutet, syntes det löneregleringskommittén,

som skulle en begynnelseaflöning af 6,400 kronor

vara tillfyllest, däraf 4,400 kronor borde utgöra lön och 2,000 kronor

tjänstgöringspenningar. Till nämnda begynnelseaflöning skulle kunna

komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.

I anslutning till den jämförelse, löneregleringskommittén gjort mellan

farmaceutiska institutet, å ena, samt universiteten och karolinska institutet,

å andra sidan, hölle kommittén före, att, utan något som helst förringande

af den undervisning, som meddelas vid Chalmers tekniska läroanstalt och

särskildt vid dess högre afdelning, denna läroanstalt ej kunde i betydenhet

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

jämställas med tekniska högskolan och att fördenskull, om vid Chalmers

tekniska läroantalt professorsbefattningar inrättades i stället för lektorat,

innehafvarna af dessa professorsbefattningar — oberoende af skillnaden i

lefnadskostnader mellan Göteborg och Stockholm ej skäligen borde

kunna göra anspråk på samma aflöningsförmåner som professorer vid tekniska

högskolan. En aflöning sådan som löneregleringskommittén föreslagit

för professorer vid farmaceutiska institutet syntes vara tillfyllest.

Innan jag angifver min egen ställning till frågan om lönereglering

för läroanstaltens lektorer, måste jag vidröra de särskilda förhållanden,

som gälla beträffande en af dem, nämligen föreståndaren. Den post i

läroanstaltens stat, som angår honom, är af följande lydelse:

Föreståndaren, som tillika är lektor, utom fri bostad............ 5,000: —

I afseende å honom anförde kommittén för den högre tekniska undervisningen

i sitt betänkande följande:

»Vid de löneregleringar för Chalmerska läroanstaltens lärare, som vid

1899 och 1901 års Riksdagar fastställdes, berördes ej föreståndarens aflöning.

Anledningen härtill torde hafva varit, att afsikten ej var, att vid

den nuvarande föreståndarens afgång hans plats skulle i vanlig ordning

tillsättas. Föreståndarplatsen är nu tillsatt på innehafvarens lifstid medelst

fullmakt. Då den sista gången, år 1881, tillsattes, var lektorernas antal

ej större än tre, och åtskilligt talade därför för, att tillsättningen borde

vara sådan, att öppet tillfälle lämnades äfven för utom läroanstalten stående

personer att söka platsen. Nu uppgår antalet motsvarande lärare till

tio och kommer enligt kommitténs förslag att uppgå till 14. Utsikten är

under sådana förhållanden betydligt större, att det bland dessa lärare skall

finnas någon, som lämpar sig till skötande af rektorsgöromålen. Genom

att icke på lifstid tillsätta föreståndare, utan genom förordnande på kortare

tid uppdraga rektorsgöromålen åt någon bland förste lärarna vinnes den

fördel att, därest den "tillförordnade rektorn af sjukdom eller annan orsak

ej längre blefve fullt lämplig för platsen, ett ombyte lättare kunde åstadkommas

och sålunda större garantier funnes för institutets behöriga ledning.

Vid tekniska högskolan har redan en sådan tillsättning af rektor

begagnats, och någon anledning att följa andra grunder vid Chalmerska

läroanstalten torde ej finnas.

»I hufvudsaklig motsvarighet till hvad som föreslagits för tekniska

högskolan, anser kommittén därför, att rektor i aflöning bör uppbära, utöfver

hvad som tillkommer professorerna, dels ett arfvode af 1,500 kronor

och dels ett hyresbidrag af 1,000 kronor, af hvilka dock det senare äfvensom

500 kronor af det förra ej bör utgå, så länge rektor kan beredas

såsom nu är fallet — fri bostad.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

»I den nuvarande staten är på grund af föreståndarens utnämning på

lifstid icke något anslag upptaget för uppehållande af den undervisning,

från hvilken föreståndaren på grund af sitt uppdrag är befriad, men med

det ofvan föreslagna sättet för rektors förordnande måste ett dylikt anslag

upptagas, och föreslår kommittén detta till 3,000 kronor.

»Sedan skeppsbyggerifacket år 1886 förenades med Chalmerska läroanstalten,

efter att förut hafva varit förbundet med navigationsskolan i

Göteborg, har med anledning däraf enligt den fastställda staten tillkommit

föreståndaren ett extra anslag af 300 kronor, utgående ur anslaget till

’biblioteket, samlingarna och laboratoriet’. Med den organisation läroanstalten

numera har och med den reglering af föreståndarens löneförmåner,

som af kommittén föreslagits, torde anledning ej längre föreligga att

bibehålla detta anslag, utan föreslår kommittén, att nämnda anslag vid

nuvarande föreståndarens afgång från platsen ej längre användes för''detta

ändamål.»

Läroanstaltens styrelse, hvilken enligt hvad jag redan förut omförmält

icke haft något att invända mot den tekniska kommitténs förslag i förevarande

afseenden, har i sin förberörda skrifvelse den 15 oktober 1910

hemställt, förutom, som nämnts, om uppförande å ordinarie stat af 14

professurer, därjämte om ett ordinarie anslag å 2,500 kronor till arfvode

och hyresbidrag till anstaltens rektor samt 2,500 kronor till biträde åt

rektor vid undervisningen.

De anslag till löneförbättring åt läroanstaltens samtliga lektorer, som

alltsedan år 1907 varit uppförda å extra stat, innefatta ju ett statsmakternas

erkännande af att lönereglering för desamma är af behofvet påkallad.

F

Lektor vid anstalten — jag talar nu ej om föreståndaren — uppbär

en aflöning å tillhopa 4,000 kronor jämte 2 ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor. Hans slutlön är således enligt staten 5,000 kronor, medan lektorerna

vid de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna uppbära

en slutlön å 6,000 kronor. Såsom jag förut omtalat fastställdes lektorernas

löner år 1901 till högre belopp än hvad som då utgick till lektorerna

vid de tekniska elementarskolorna. Jag erinrar ock därom, att

år 1906 vid framläggandet af det årets statsverksproposition af dåvarande

departementschefen uttalades, att då den Chalmerska läroanstalten

med afseende å mogenheten hos de elever, som där mottaga undervisning,

samt det bildningsmål, hvartill undervisningen skall leda, tillhörde ett

afgjordt högre stadium än de allmänna läroverken och de tekniska elementarskolorna,

dess lärare på grund häraf uppenbarligen vore att hänföra

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Höft. 34

Departe

ments
chefens
yttrande
-

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

till eu högre lönekategori. Jag delar till fullo denna uppfattning. Om

alltså läroanstaltens lektorers slutaflöning måste sättas högre än 6,000

kronor, lärer ett belopp af 7,000 kronor vara det minsta, som härvidlag

kan ifrågakomma. Detta är just den summa, hvarvid löneregleringskommittén

stannat. Läroanstaltens styrelse har i sin förut omnämnda skrifvelse

den 16 maj 19Ö5 uppvisat det mindre tillrådliga i att förbättra lektorernas

ställning genom att tillföra dem ett ökadt antal ålderstillägg.

Det är nämligen, såsom styrelsen framhållit, nödvändigt att till lärare

vid de högre tekniska läroanstalterna förvärfva män, som redan skalfat sig

inblick uti det praktiska lifvet och sålunda vid anställningen äro jämförelsevis

äldre personer. Om sålunda möjligheten att förbättra vederbörandes

aflöningsvillkor genom att tillerkänna dem ett ökadt antal ålderstillägg

måste anses utesluten, måste man för att komma till en slutlön af 7,000

kronor antaga en nära sistnämnda belopp liggande begynnelselön eller, för

att välja bland befintliga lönetyper, 6,400 kronor. Då jag, med hänsyn till

hvad löneregleringskommittén anfört beträffande här ifrågavarande lärares

allmänna ställning i jämförelse med professorernas vid tekniska högskolan,

icke anser mig kunna i aflöningshänseende gå utöfver hvad sagda kommitté

föreslagit, vill jag alltså för lektorerna vid Chahnerska läroanstalten

förorda en begynnelseaflöning af 6,400 kronor med rätt till ett ålderstillägg

å 600 kronor efter fem år.

Stannade jag härvid, skulle emellertid vid bifall härtill en lektorslönetyp

fastställas, högre än någon hittillsvarande. Jag vill dock gå ett

steg längre och förorda, att samtliga lektorer vid anstalten, i likhet med

hvad redan nu är fallet med dess föreståndare, tilldelas benämning af

professorer. De föra ju ock sina elever till ett betydligt högre stadium

än som vitsordas genom studentexamen. Jag erinrar om, att Eders Ivungl.

Maj:t i årets statsverksproposition, i enlighet med löneregleringskommitténs

hemställan, gjort framställning om, att de hittillsvarande extraordinarie

professorerna vid farmaceutiska institutet skulle benämnas professorer och

aflönas på sätt jag nu föreslagit för Chahnerska läroanstaltens lektorer. Enligt

hvad känd! är har Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bifallits af Riksdagens

båda kamrar. Ett godtagande af mitt förslag synes mig därjämte

innebära ett erkännande åt de förtjänster, den Chahnerska läroanstalten

obestridligen inlagt om den högre tekniska undervisningen i riket. Af

handlingar, som läroanstaltens föreståndare ingifvit till mig, styrkes ock,

att läroanstaltens öfriga nio lektorer ingalunda kunna anses mindre

skickade att uppbära professorstiteln.

Det lärer få anses själffallet att, om mitt förslag vinner bifall, de

nya professorerna för erhållande af ålderstillägg böra få räkna sig till godo

den tid, de vid anstalten varit anställda såsom lektorer.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Jiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

De böra ock för framtiden medelst fullmakt utnämnas af Kungl. Maj:t.

Hvad särskildt föreståndaren angår är jag -ense med den tekniska

kommittén derutinnan, att med ett antal af, som nu, tio förste lärare

någon svårighet icke torde finnas att bland dem finna en för föreståndarskåpet,

eller, med ett lämpligare ord, rektoratet skickad person. Jag anser

således, att någon af dessa lärare bör, vid den nuvarande på lifstid tillsatte

föreståndarens afgång, af Kungl. Maj:t förordnas till rektor på lämplig

kortare tid. Såsom rektorsarfvode synes mig efter den föreslagna löneregleringens

genomförande ett belopp af 1,500 kronor vara tillräckligt,

och torde därvid tillika böra föreskrifvas att, om rektor i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad, från arfvodet skall afdragas ett belopp af 900 kronor.

Den nuvarande rektorsbostaden, som består af fem rum och kök, torde .

skäligen icke kunna uppskattas till högre värde. För öfrigt lärer det icke

dröja länge förr än den tages i anspråk för undervisningens behof.

Hvad beträffar den särskilda ersättning om 300 kronor, som föreståndaren

alltsedan skeppsbyggeriafdelningens förening med läroanstalten

år 1886 uppbär för bestyret med nämnda afdelnings administration och

som efter sammanförandet år 1902 af några poster i staten under titeln:

biblioteket, samlingarna och laboratoriet utgår ur sistnämnda anslag,

torde i och med det att rektor åtnjuter aflöning enligt den nya staten

denna särskilda godtgörelse icke längre vara erforderlig, utan beloppet få

användas under den anslagstitel, dit det hör. Därest detta mitt förslag

vinner bifall, torde Eders Kungl. Maj:t i sinom tid meddela nådig föreskrift

i den af mig angifna riktning.

Om rektor tages bland anstaltens förste lärare, blir det nödvändigt

att anvisa ett arfvode till den, som uppehåller den del af rektors undervisningsbörda,

hvarifrån han måste befrias. Den tekniska kommittén har

i sådant hänseende föreslagit 3,000 kronor om året, hvaremot styrelsen i

sin skrifvelse den 15 oktober 1910 nöjt sig med att föreslå ett belopp om

2,500 kronor/j

Enligt hvad jag förut beträffande tekniska högskolan föreslagit skulle

motsvarande professorsbiträde vid tekniska högskolan åtnjuta ett årligt

arfvode af 2,000 kronor. Samma belopp torde för den Chalmerska läroanstalten

vara fullt tillräckligt.

Enligt läroanstaltens stat äro för närvarande vid detsamma anställda 3 Löneregievaktmästare

med en aflöning af, förutom fri bostad, 800 kronor åt demrnifetJ0ärn™.

hvar, med rätt att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring erhålla ett

ålderstillägg å 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring

ett andra ålderstillägg, likaledes å 100 kronor.

Den tekniska kommittén föreslog i sitt betänkande, att den utaf ifråga
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1241

varande vaktmästare, som fungerade såsom hufvudvaktmästare och som hade

den mera maktpåliggande uppgiften att biträda föreståndaren närmast med

tillsynen öfver läroanstaltens tillhörigheter, borde såsom förste vaktmästare

erhålla en grundlön af 1,350 kronor och en hvar af de två öfriga vaktmästarna

en grundlön af 1,050 kronor, med rätt för dem alla till två

ålderstillägg om 100 kronor hvartdera efter 5 och 10 års tjänstgöring samt

fri bostad.

Styrelsen för läroanstalten har i sin skrifvelse den 15 oktober 1910

biträdt detta den tekniska kommitténs förslag:.

Ö

Departe
mentschefens
yttrande.

För min del finner jag, såsom förut framhållits, uppenbart, att vaktbetjäningens

nuvarande löneförmåner äro för små, och hyser ingen betänklighet

vid att i allt väsentligt följa kommitténs förslag, hvilket, bortsedt från

det i Stockholm utgående ortstillägget, öfverensstämmer med de motsvarande

lönetyper, som år 1909 fastställts för tekniska högskolans vaktbetjänte,

med undantag af att kommittén icke föreslagit afdrag för förmånen af fri

bostad och bränsle. Detta sista anser jag icke kunna eftergifvas, men

understöder, som sagdt, i öfrigt kommittéförslaget. De bägge vaktmästarna

torde billigtvis böra tillerkännas rätt att för åtnjutande af ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, de före ny lönereglerings trädande i kraft

varit anställda såsom vaktmästare vid anstalten.

De delar af läroanstaltens nuvarande ordinarie stat, som beröras af

de ändringsförslag jag nu framställt, äro af följande lydelse:

Föreståndaren, som tillika är lektor, utom fri bostad kronor 5,000: —

8 lektorer å 4,000 kronor...................................................... » 32,000: —

1 vaktmästare, utom fri bostad .......................................... » 800: —

2 dito, 800 kronor utom fri bostad åt hvardera ......... » 1,600: —

1 lektor i skeppsbyggeri....................................................... » 4,000: —

Summa kronor 106,200: —

Anmärkningar:

a) af lektors aflöning äro 2,600 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar;

b) enligt kungl. brefvet den 7 juni 1901 åtnjuta samtliga lektorer och läraren i verkstadsarbete efter

fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen med 500 kronor och efter ytterligare fem års

sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor, andre läraren i byggnadslära, andre

läraren i matematik, andre läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri äfvensom läraren i frihandsteckning

efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg af 500 kronor, en vaktmästare efter fem

års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring

ett andra ålderstillägg likaledes å 100 kronor, hvilka förmåner genom kungl. brefvet den 13 juni 1902

tilläggas jämväl de två däri omnämnda nya vaktmästarbefattningarna.

s. 269 Kontrollera mot PDF

269

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

I enlighet med hvad jag i det föregående hemställt, vid bifall hvartill

läroanstaltens ordinarie stat kommer att ökas från 106,200 kronor till

133,750 kronor eller med 27,550 kronor, får jag förorda godkännande af

följande ordinarie stat för läroanstalten:

9 professorer ä 6,400 kronor ..................... kronor 57,600: —

1 andre lärare i byggnadslära..................... » 3,000: —■

1 dito i matematik.......................................... » 2,500: —

1 dito i allmän kemi....................................... » 2,500:

1 lärare i väg- och vattenbyggnadskonst » 1,750: —

1 dito i modellering ..................................... » 1,100: —

1 dito i svenska och tyska språken............ » 1,500: —

1 dito i bokföring............................................ » 500: —*•

1 dito i frihandsteckning ............................ > 2,200: —

1 dito i elektrokemi ....................................... » 800: —*

1 dito i landtmäteri ..................................... » 400: —

1 dito i verkstadsarbete................................. » 3,000: —

Arfvode åt en professor såsom läroanstaltens

rektor.................................... > 1,500: —

» » ett biträde för uppehållande

af en del af rektors undervisningsskyldighet

såsom professor

............................................. » 2,000: —

Till bestridande af undervisning i mekanisk

teknologi, konstruktion af enkla

maskindelar och elementär mekanik... » 3,500: —

Sekreteraren, arfvode....................................... » 500: —

Bibliotekarien, arfvode.................................... » 500: •—

1 förste vaktmästare ....................................... » 1,350: —

2 vaktmästare å 1,050 kronor..................... » 2,100: —

Till arfvoden för assistenter och repeti
törer

......................................................... > 11,500: —

» aflöning af arbetsbiträden på verkstaden

........................................................ » 1,500: —

Stipendier och premier................................... » 550: —

Bibliotek, samlingar och laboratorium......... » 9,000: —

(däraf 500 kronor till aflönande af ett

arbetsbiträde vid den elektrotekniska

undervisningen)............................................

Transport kronor 110,850: —

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Transport kronor 110,850: —

Verkstaden ........................................................ » 2,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter

............................................................... _ »_12,000: 124,850: —

För uppehållande af den med anstalten förenade skeppsbyggeriafdelningen:
1

professor i skeppsbyggeri .................... » 6,400: —

1 lärare i dito ........................................... » 2,500: — 8,900: —

Summa kronor 133,750: —

Anmärhninqar:

a) Af professors aflöning äro 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, af förste

vaktmästarens aflöning äro 900 kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar, af annan vaktmästares

aflöning äro 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar;

b) Därest rektor i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarfvodet afdragas. 900 kronor

årligen. Därest förste vaktmästaren eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 100 kronor årligen; ^

c) Professorerna åtnjuta efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg a lönen med 600

kronor, läraren i verkstadsarbete efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg a lönen med 500

kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,

andre läraren i byggnadslära, andre läraren i matematik, andre läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri

äfvensom läraren i frihandsteckning efter fem ars väl vitsordad .tjänstgöring ett. ålderstillägg af

500 kronor, förste vaktmästaren och öfriga vaktmästare efter fem ars väl vitsordad ^tjänstgöring ett alderstillägg

af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes a

100 kronor.

För åtnjutande af de sålunda föreslagna nya aflöningsförmånerna vid

befattningarna såsom professor, förste vaktmästare och vaktmästare vid

läroanstalten torde, i väsentlig öfverensstämmelse med hvad som gäller för

tekniska högskolan, böra stadgas följande villkor och bestämmelser:

att innehafvare af sådan befattning skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändring i läroanstaltens organisation eller verksamhet

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning

han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de med

befattningen förenade göromål;

att icke med någon af nu ifrågavarande ordinarie befattningar vid

läroanstalten må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat;

att ej med någon af nu ifrågavarande befattningar må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej läro
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

anstaltens styrelse uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen vid läroanstalten, finner uppdraget eller befattnino-en

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar eller arfvode ej må uppbäras af tjänstmnehafvare

under honom beviljad tjänstledighet, utan skola för denna tid

utgå till den, som uppehåller befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller fullgörande af särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten ''utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af läroanstaltens

styrelse pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under

tiden innehållas, såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att tidpunkten för första förhöjningen af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af befattning inträder efter fem år, under villkor att innehafvaren.

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, under iakttagande hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande professor därvid tillgodoräknas.

äfven den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i ''kraft

förflutit från hans tillträde till lektorat vid anstalten samt vaktmästare

den tid, som före samma tidpunkt förflutit från hans tillträde till vaktmästarbefattning

vid läroanstalten;

att likväl, löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

s. 272 Kontrollera mot PDF

272 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

eller dödsfall själfva lönen skall utgå till månadens slut, utan rubbning

af gällande föreskrifter om afträdande af boställsförmån; skolande dock

vederbörande befattningshafvare vara underkastad de ändrade bestämmelser

i berörda hänseenden, som kunna varda fastställda;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i.fråga om

rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjånstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

Slutligen torde böra meddelas erforderliga föreskrifter för öfvergång

å den nya staten.

Löneförbätt- Af de för närvarande å extra stat för läroanstalten uppförda anslag

””färareVå,SSak°mma> naturligtvis, vid bifall till den föreslagna löneregleringen för anextrafstat.

staltens lektorer, det till aflöningsförbättring med 1,000 kronor åt enhvar

af dessa uppförda anslag att försvinna. (Kriga extra anslag äro däremot,

i afbidan på anstaltens omorganisation, alltjämt behöfliga och torde därför

böra beviljas på extra stat jämväl för år 1912. Sålunda bör för nämnda

år utgå till löneförbättring för läraren i verkstadsarbete 500 kronor, för

andre läraren i byggnadslära 500 kronor, för andre läraren i matematik

750 kronor, för andre läraren i allmän kemi 750 kronor, för läraren i

skeppsbyggeri 750 kronor samt för läraren i frihandsteckning 6o0 kronor.

Jag har nu afslutat min framställning, i hvad densamma angick löneregleringen

för lektorer och vaktbetjänte samt därmed sammanhängande

frågor, och öfvergår därför till det betydelsefulla spörsmålet angående

Om- och tillbyggnad af läroanstalten.

Chalmerska läroanstaltens lokaler äro förlagda till ett kvarter mellan

Stor-, Teater-, Vasa- och Chalmersgatorna, hvilket kvarter sedan år 1904

är fullständigt upplåtet åt institutet och omfattar 6,750 kvadratmeter. De

äro fördelade på fyra större byggnader och ett mindre i kvarterets midt

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition. Nr 124.

förlagdt byggnadskomplex, hvilket senare omfattar ett museum för byggnadsmaterialier

m. m.

Ilufvudbyggnaden, förlagd vid Storgatan, 50 meter lång och 14,5 meter

bred, omfattar i källar- och bottenvåningen de fysiska och elektrotekniska

institutionerna med tillhörande två hörsalar samt bostad för en vaktmästare,

i våningen en trappa upp ritsalar för högre afdelningens andra

och tredje årskurser jämte lärarrum, i våningen två trappor upp lärosalar

för skeppsbyggerifackskolan, bibliotekssalar, kollegiirum och bostad för

föreståndaren samt i vindsvåningen utslagsvind för skeppsbyggeriafdelningen,

blåkopieringsrum och bostad för gårdskarlen.

Östra flygeln utefter Teatergatan, 36 meter lång och 11 meter bred,

omfattar i bottenvåningen kemiskt laboratorium för nybegynnare jämte

hörsal oeh lärarrum, i våningen en trappa upp kemiskt laboratorium för

de mera försigkomna eleverna och elektrokemisk! laboratorium jämte vågrum,

lärarrum, i vindsvåningen hörsal, rum för samlingar och förråd, hvarjämte

i källarvåningen finnas vätesvaflerum, destination s- och förbränningsrum,

bostad för maskinisten m. m.

Västra flygeln utefter Chalmersgatan, likaledes 36 meter lång och 11

meter bred, med den afvikelsen att bottenvåningens bredd utefter de sydligaste

12 meterna är 16,5 meter, innefattar i bottenvåningen maskinverkstad,

smedja, förrådsrum, materialprofningsanstalt och till denna hörande

kontorsrum och upplag, i våningen en trappa upp metall- och snickeriverkstad,

materialrum och lärarrum samt på vinden upplag för modeller,

virke och dylikt.

Vasabyggnaden utefter Vasagatan, 50 meter lång och 20 meter bred,

innefattar, jämte rymliga källarlägenheter, i bottenvåningen hörsal för

mekanik och mekanisk teknologi med lärår- och samlingsrum, frukostrum

för eleverna, en ritsal och ''två vaktmästarbostäder, i våningen en

trappa upp ritsal för första årskursen i högre afdelningen, lärarrum,

en stor sal för samlingar och modelleringssal med rum för tillhörande

samling, i våningen två trappor upp ritsalar för lägre afdelningen,

lärarrum, sal för frihandsteckning med rum för samlingar och en större

samlingssal samt i våningen tre trappor upp två hörsalar och rymliga

vindslokaler.

Salarna uppgifvas vara ljusa, höga och ur ventilationssynpunkt tillfredsställande.

Höjden växlar mellan 4 och 5 meter, i samlingssalen i

Vasabyggnaden är den 6 meter.

Sedan jag sålunda redogjort för de nuvarande byggnaderna, lämnar

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sarnl. 1 Afd. 19 Haft. 35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

jag ordet åt den tekniska kommittén, som i byggnadsfrågan anfört

följande:

»Efter den stora utvidgning af lokalerna, som ägde rum år 1904, genom

att stadsfullmäktige åt läroanstalten uppläto kvarterets södra del intill

Vasagatan, hafva dessa ur flera synpunkter blifvit sådana, att de väl

motsvara sitt ändamål. Styrelsen för läroanstalten har efter lärarrådets

hörande och i öfverensstämmelse med dess förslag till kommittén inkommit

med en skrifvelse, hvaruti den framhåller de brister, som ännu kvarstå,

och det sätt, hvarpå den tänkt sig, att dessa böra afhjälpas. I första

rummet framträder härvid behofvet att erhålla ett maskinlaboratorium för

värme- och förbränningsmotorer samt vattenmotorer och en utvidgning af

det elektrotekniska laboratoriet för uppställning och arbete med större

maskinaggregat. Styrelsen föreslår, att maskinlaboratoriet inrymmes i en

36 meter lång och 16 meter bred nybyggnad, som i rät vinkel mot den

förutvarande mekaniska verkstaden vid dennas södra ända uppföres delvis

på samma ställe, som nu materialprofningsanstalten befinner sig, och

att denna nybyggnad sammanbygges med Vasabyggnaden uti tre våningar,

hvari materialprofningsanstalten skulle förläggas. Vidare föreslår styrelsen,

att hufvudbyggnaden och den östra, för den kemiska undervisningen afsedda

flygeln skulle sammanbyggas till fyra våningars höjd, så att i de

två nedersta våningarna skulle erhållas ett 10 X 10 kvadratmeter stort rum

att såsom maskinsal tilläggas den elektrotekniska institutionen. Genom att

sistnämnda byggnad uppfördes i fyra våningar, skulle tredje årskursens

i högre afdelningen ritsalar och skeppsbyggerifackskolans lokaler samt

biblioteket för jämförelsevis små omkostnader erhålla en ytterst välbehöflig

utvidgning af ungefär 50 %.

»Slutligen framhåller styrelsen, att med den skarpare uppdelning af

undervisningen mellan de olika fackskolorna, som på senaste åren kunnat

äga rum, stort behof visat sig att få Vasabyggnaden tillbyggd åt

östra sidan intill Teatergatan, på samma sätt som för några år sedan

skedde åt västra sidan intill Chalmersgatan, och att den samtidigt hopbyggdes

med den kemiska flygeln. För jämförelsevis billigt pris skulle

på detta sätt för läroanstalten anskaffas fyra större ritsalar med samlingsrum

och lärarrum samt bostäder åt två vaktmästare.

»Fullständiga ritningar hafva af styrelsen bifogats på dessa nybyggnader,

och kostnadsförslagen uppgå till 440,000 kronor.

»Af de respektive lärarna hafva uppgjorts kostnadsförslag på de inredningar

af dessa lokaler och de instrument och maskiner, som vid den

första uppsättningen vore behöfliga, uppgående till 75,000 kronor för

maskinlaboratoriet och 25,000 kronor för det elektrotekniska.

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

Ȁnda intill sista tiden har den tekniska undervisningen ansetts

kunna undvara större maskinlaboratorier, men, såsom kommittén förut haft

tillfälle att utförligare motivera, har behofvet af dessa under de senare

åren med stor hastighet gjort sig gällande, och de hafva visat sig vara

ett för undervisningen lika värdefullt som af eleverna högt uppskattadt

hjälpmedel för att göra utbildningen praktisk och befordra den blifvande

teknikerns förmåga af eget arbete. Kommittén har därför ansett, att

det för Chalmerska läroanstalten vore af stor betydelse att blifva försedd

med ett maskinlaboratorium, och kommittén, som på platsen noga undersökt

förhållandet, har icke någon anmärkning att framställa mot det förslag

till byggnad och inredning, som af styrelsen i öfverensstämmelse

med lärarrådets förslag framlagts, liksom kommittén finner det förslag

till omändring af materialprofningsanstaltens förläggning, som därmed

står i sammanhang, vara både ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt

fördelaktigt.

»Maskinlaboratoriet komme sålunda att bestå af två stora maskinsalar,

den ena af 25 X 10 kvadratmeters golfyta och den andra af 35 X 5 kvadratmeters

golfyta, pannrum, förrådsrum, lärarrum och klädrum. I omedelbar

närhet härtill skulle material profningsanstalten ligga med en maskinsal af

10 X 10 kvadratmeters golfyta jämte lärarrum i första våningen, en lika

stor sal i andra våningen och en hörsal i tredje våningen samt vind.

»Det elektrotekniska laboratoriets nuvarande maskinsal är förlagd till

hufvudbyggnadens källarvåning och utgör ett rum om 6 X 10 kvadratmeters

golfarea och 2,6 meters höjd samt är redan så upptaget af apparater,

att en utvidgning uppenbarligen är i hög grad behöflig. Genom det

af st}?relsen föreslagna sammanbyggandet af hufvudbyggnaden och det

kemiska laboratoriet skulle för den elektrotekniska undervisningen erhållas

en ytterligare maskinsal af 10 X 10 kvadratmeters golfarea och sträckande

sig i höjden genom två våningar, och två arbetsrum af 13 X 3,3 kvadratmeters

golfarea i botten- och källarvåningarna. Därjämte skulle en —

efter hvad kommittén på platsen öfvertygat sig om — väl behöflig utvidgning

af tredje årskursens, skeppsbyggerifackskolans och bibliotekets

lokaler uppkomma. Kommittén anser sig därför böra föreslå, att äfven

detta byggnadsarbete utföres, och att erforderliga medel af statsverket

beviljas.

»Det af styrelsen framlagda förslaget att äfvenledes sammanbygga

Vasabyggnaden med den kemiska flygeln har ej omedelbart samband

med de båda föregående. Antalet lärorum, som för närvarande stå läroanstalten

till buds, är icke större än att de olika fackskolorna i regel inom

hvarje årskurs undervisas inom samma rum. Endast den kemiska fack
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

skolan och skeppsbyggerifackskolan hafva sina egna lokaler. Påtagligen

uppstå på den grund störa svårigheter vid arbetsplanernas uppgörande,

och undvikas kan ej, att störande ingrepp göras uti elevernas arbete, särskildt

i det arbete, som sker utom de ordinarie lektionstimmarna, och

som vid en teknisk läroanstalt är af den allra största betydelse. Genom

den sistnämnda tillbyggnaden skulle en väsentlig förbättring i detta afseende

äga rum och detta för en jämförelsevis låg kostnadssumma. Kommittén

anser sig därför böra tillstyrka äfven detta byggnadsarbete.

»Läroanstalten skulle genom denna tillbyggnad erhålla i fjärde våningen

2 hörsalar, i tredje våningen 2 ritsalar med lärarrum, i andra våningen

frihandsteckningsrum med lärarrum och modelleringssal med gipsrum, i

första våningen en ritsal och två vaktmästarbostäder, den ena med 2

rum och kök och den andra med 1 rum och kök, samt i bottenvåningen

en vaktmästarbostad om 2 rum och kök.

»Uti vid betänkandet fogade bilagor äro de sålunda föreslagna nybyggnaderna

närmare beskrifna och kostnaderna för dem anförda. Sammanställas

dessa senare, erhålles följande resultat:

Maskinlaboratoriet jämte byggnaden mellan detta och Vasa
-

byggnaden...................................................................................... 192,000: —

Tillbyggnaden mellan hufvudbyggnaden och kemiska flygeln 64,500: —

Mellanbyggnaden mellan kemiska flygeln och Vasabyggnaden

samt den senares utbyggnad till tomtgränsen..................

Ändringar i äldre byggnader och oförutsedda utgifter .........

160,000: —

23,500: —

Summa

440,000: —

»I särskilda bilagor vid betänkandet äro upptagna de kostnadsförslag,

som uppgjorts för anskaffandet af den nödvändigaste uppsättningen af

instrumenten med mera, och uppgå dessa till följande belopp:

För maskinlaboratoriets värmemotorafdelning..............................

» » hydrauliska afdelning...........................

» elektrotekniska laboratoriet ......................................................

50,000: —

25,000: —

25,000: —

Summa

100,000: —

»Totalsumman af de omkostnader, som enligt kommitténs förslag erfordras

för utvidning af Ghalmerska läroanstalten, uppgår sålunda till

540,000 kronor.»

I sin förberörda underdåniga skrifvelse den 15 oktober 1910 har

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 124,

läroanstaltens styrelse hemställt, att Eders Kungl. Maj;t täcktes af Riksdagen

utverka anslag såväl till utförande af ifrågavarande byggnadsarbeten

som de nya laboratorielokalernas tillbörliga utrustning.

Till stöd för denna framställning har styrelsen anfört hufvudsakligen

följande:

Institutets styrelse hade tidigare haft tillfälle att i enlighet med utlåtande

från lärarrådets sida lifligt vitsorda behofvet af dessa byggnadsarbeten.

Emellertid hade lärarrådet nu inkommit med ny framställning,

däri framhölles, att behofvet af de föreslagna tillbyggnaderna gjorde sig

med hvarje år alltmera kännbart på grund af det ständigt stigande elevantalet,

och att det vore i hög grad önskligt, att det framställda förslaget

till utvidgning af institutets lokaler inom kort i sin helhet blefve förverkligadt.

Lärarrådet hade särskildt framhållit vikten af att åtgärder omedelbart

vidtoges för uppförandet af tillbyggnaden mellan hufvudbyggnaden

och den kemiska flygeln, då behofvet af de lokalutvidgningar, som därigenom

skulle vinnas, vore i hög grad trängande, och lärarrådet hade

motiverat detta på följande sätt:

1) Nuvarande elektrotekniska laboratoriet, inrymdt i en källarsal om

2,6 meters höjd, vore så upptaget af maskiner och apparater, att risk för

de laborerandes säkerhet förelåp-e. Rummets ringa höjd, med golfvet 1,5

meter under marken, gjorde det föga ägnadt att i sitt nuvarande skick

användas till skollokal, och någon utvidgning af apparatförrådet kunde ej

ifrågakomma. Denna afdelning, som för närvarande onekligen vore den

inom institutet sämst lottade i fråga om lokal, skulle genom tillbyggnaden

få ett väsentligt tillskott i utrymme genom en 110 kvadratmeters maskinsal,

sträckande sig i höjden genom två våningar, och två arbetsrum af

13 X 3,3 kvadratmeters golfarea i botten- och källarvåningarna. Laborationerna

skulle genom det tillkommande utrymmet dessutom i högre grad

än nu kunna röra sig inom den i våra dagar så viktiga växelströmsteknikens

område.

2) I den ritsal i andra våningen, som för närvarande vore afsedd

för tredje årskursens elever, kunde med användande af allt tillgängligt

golfutrymme inpassas högst 54 ritplatser, hvarvid dock några af de" i

rummets inre del belägna lämnade åtskilligt öfrigt att önska i fråga om

dagsljusbelysning. Vissa ritlektioner vore gemensamma för tredje och fjärde

årskursens elever, och år 1910 hade sammanlagda antalet elever, hvilka

samtidigt bort åtnjuta undervisning i nämnda ritsal, varit 64. För att skaffa

utrymme hade man måst tillgripa den åtgärden att förlägga fjärde årskursens

ritlektioner till en sal, belägen i kemiska laboratoriebyggnaden,

och sålunda fördela eleverna under samma lektion på två lokaler i skilda

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

byggnader. År 1911 blefve förhållandena ännu svårare. Nuvarande andra

årskursen bestode af 96 elever, hvaraf 87 tillhörde sådana fackafdelningar,

som nästa år skulle hafva sin ritundervisning förlagd till ifrågavarande

ritsal. Äfven om man vid uppflyttningen till tredje årskursen beräknade

ett vanligt affall i andra årskursens elevantal, blefve dock nästa tredje

årskurs så stor, att dess inrymmande i den nuvarande salen blefve omöjlig

och förläggning af en del af årskursen till annan lokal i samma byggnad

blefve nödvändig. Genom denna anordning nödgades en del af eleverna

flytta sina ritbräden från och till lektionerna. Påtagligt vore, att härigenom

störande ingrepp gjordes i elevernas arbete, särskildt i det som

skedde utom de ordinarie lektionstimmarna och som vid en teknisk läroanstalt

vore af största betydelse. Genom tillbyggnaden blefve lokalbehofvet

i nämnda afseende i hög grad förbättradt.

3) Skeppsbyggeriafdelningen hade hittills varit något så när väl tillgodosedd

i fråga om lokal. Däremot kräfde det vidliggande, sig ständigt

förstorande biblioteket i hög grad ökadt utrymme så väl för boksamling

som för expedition och själfstudium. Den starka uppsamlingen af böcker

i bokmagasinet hade dessutom visat sig vålla en belastning af det undervarande

träbjälklaget, som hotade att öfverstiga det senares bärighetsgräns.

Genom den föreslagna tillbyggnaden skulle skeppsbyggeriafdelningen delvis

få nya lokaler och en del af afdelningens nuvarande lokaler läggas till

biblioteket.

Styrelsen kunde icke annat än vitsorda riktigheten af lärarrådets

framställning och behöfligheten af den ifråvarande tillbyggnadens omedelbara

uppförande. Gjord utredning hade visat, att med dess utförande,

hvarför kostnaden af tillförlitlig byggmästarfirma beräknats till 64,500

kronor, sammanhängde af de i kommitténs kostnadsförslag upptagna »ändringar

i äldre byggnader» rifnings- och ändringsarbeten inom angränsande

byggnader till ett belopp, som kunde skattas till 15,000 kronor, och att

således af de utaf kommittén upptagna 440,000 kronor 79,500 kronor folie

på detta byggnadsarbete.

Emellertid ansåge sig styrelsen böra framhålla att, äfven om, såsom

visats, trångboddheten inom de nämnda lokalerna gjort nödvändigt att

sätta den nämnda tillbyggnaden i främsta rummet, behöfligheten af äfven

de öfriga utvidgningsarbetena vore i hög grad framträdande, och att undervisningen

skulle i väsentlig mån vinna genom deras utförande. Styrelsen

behöfde i detta afseende endast hänvisa till den i kommitténs ofvannämnda

betänkande lämnade motiveringen.

För att visa, hvilken afsevärd utvidgning institutets lokaler skulle

erhålla genom den af kommittén föreslagna tillbyggnaden, ansåge sig s-ty
-

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124

relsen böra nämna, att utom den väsentliga ökningen i laboratorier, som

vunnes genom det elektriska laboratoriets nämnda utvidgning och genom

tillkomsten af ett maskinlaboratorium, som nu fullständigt saknades, och

oberäknadt den till ungefär 200 kvadratmeter uppgående ökningen i institutets

rum för samlingar, skulle genom tillbyggnaden golfytan af institutets

ritsalar, till hvilka bär ej räknades frihandsteckningslokalen och ej

heller den lägre af delningens 205 kvadratmeter stora linjarritningssal, ökas

med 610 kvadratmeter från 865 kvadratmeter till 1,475 kvadratmeter eller

med ungefär 70 % och golfytan af institutets hörsalar med 340 kvadratmeter

från 586 kvadratmeter till 926 kvadratmeter eller med ungefär 58 %.

Redan med nuvarande elevantalet skulle kännbara behof afhjälpas genom

en sådan utvidgning, och än påtagligare framträdde behöfligheten af sådana

åtgärder, om man toge i betraktande elevantalets fortsatta stegring och det

alltmer framträdande behofvet att specialisera de olika facken från hvarandra

och äfven lokalt undervisa dem skildt.

I ett särskildt utlåtande, som de sakkunniga Magnell, Lallerstedt och

Wijkander lämnat angående den Chalmerska läroanstalten, anföres uti förevarande

punkt följande:

»Undertecknade hafva förvissat sig om, att genom tillbyggnaden icke

blott skulle afhjälpas den trängsel, som nu utan all fråga är rådande i

läroanstaltens lokaler, utan äfven möjlighet skulle beredas till en utvidgning

och förbättring af undervisningen och den specialisering af densamma,

som 1906 års kommitté föreslagit.

»De af kommittén förordade nybyggnaderna äro följande:

1.

2.

9

O.

4.

r

o.

6.

7.

Profningsanstaltbyggnad......................................................

Maskinlaboratorium.................................................................

Tillbyggnad mot öster af hufvudbyggnaden samt elek

triskt laboratorium..............................................................

Kapprum m. in. till kemikum............................................

Mellanbyggnad mellan kemikum och vasabyggnaden ..

Tillbyggnad af vasabyggnaden mot öster

å äldre

kronor

Ändringar

byggnader samt oförutsedt

105,000

87.000

58.500

6,000

75.000

85.000

23.500

Summa kronor 440,000

»Åt dessa byggnader framhåller lärarrådet det vara af öfverhängande

oetydelse, för att kunna bereda plats åt det befintliga elevantalet, att den

under punkt 3 upptagna byggnaden får utföras. I nära samband med

denna står den under punkt 4 upptagna tillbyggnaden af kemikum och

likaledes af posten 7 ett belopp'' af 15,000 kronor. Summan af dessa tre

opaginerad Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

byggnadsbelopp uppgår till 79,500 kronor. Af stor vikt är påtagligen,

att maskinlaboratoriet med det snaraste kommer till stånd, men härför

måste först den gamla materialprofningsanstalten flyttas eller med andra

ord den under punkt 1 upptagna profningsanstaltbyggnaden uppföras.

Först när sistnämnda byggnad blifvit färdig och dit inflyttats den nuvarande

profningsanstalten, kan maskinlaboratoriet tagas i arbete. Undertecknade

föreställa sig därför arbetena med nybyggnader lämpligen kunna

så fördelas, att

år 1912 uppföres byggnaden under punkt 3..

. kronor 58,500

—

»

» 4.

» 6,000

—

del af »

»

» 7.

» 15,000

—

samt »

5>

» 1.

» 105,000

— 184,500: —

år 1913 uppföres »

» 5.

. » 75,000

—

»

» 6.

85,000

— 160,000: —

samt 1914 » »

»

» 2.

. » 87,000

—

samt återstoden af »

»

» 7.

. » 8,500

— 95,500: —

Inalles kronor 440,000: —

»Af anslaget till maskineriet och inventarier erfordras under år 1913

uei i ur uet gick. n utdunsta iciuuiciuuuoi -----

och under år 1914 det för maskinlaboratoriet påräknade beloppet af 75,000

kronor.»

De sakkunnigas ifrågavarande yttrande biträddes sedermera af anstaltens

lärarråd och styrelse.

Slutligen har öfverintendentsämbetet den 28 februari 1911 afgifvit

yttrande i förevarande punkt och därvid anfört hufvudsakligen följande.

Vid ett föregående tillfälle den 27 oktober 1908, då ämbetet utlåtit

sig i denna byggnadsfråga, hade kostnadsberäkningen förelegat i form

af ett anbud från en aktad byggmästarfirma i Göteborg, i hvilket anbud

ingått jämväl kostnaderna för värmeledning, gas-, vatten- och afloppsledningar,

elektriska ledningar, arkitekt- och kontrollantarfvode, åskledare

samt oförutsedda händelser, och hade öfverintendentsämbetet då icke funnit

något att erinra emot den erbjudna anbudssumman.

Sedan ämbetet, som lika litet nu som tidigare funnit orsak till anmärkning

mot de föreliggande ritningarna, med föranledande af förevarande

remiss satt sig i förbindelse med ofvanbemälda firma för att erhålla

upplysning, huruvida anbudet finge betraktas såsom ännu gällande,

hade från denna firma, F. O. Peterson & Söner, ingått meddelande därom,

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 281

att firman ansåge sig böra öka anbudet med 15,000 kronor eller till

455,000 kronor.

Då man äfven vid detta sista anbud icke per kubikmeter erhölle

högre byggnadskostnader än 25 kronor och man vid bedömande af denna

siffra hade att taga hänsyn dels därtill, att grundläggningen måste utföras

medelst pålning, och dels till att en tillbyggnad också föranledde en del

arbeten inom den gamla byggnaden, ansåge sig ämbetet icke kunna tillstyrka,

att för det afsedda ändamålet beräknades lägre byggnadssumma än

455.000 kronor.

Af den utredning, som i denna punkt förebringats, synes uppenbart

framgå, att hvad som särskildt i vår tid anses vara af den största be-meyttrande.nS

tydelse vid all teknisk undervisning, nämligen laboratorier, vid den Chalmerska

läroanstalten delvis fullständigt saknas, delvis befinner sig i underhaltigt

skick. Sålunda finnes icke alls något maskinlaboratorium, och

det elektrotekniska laboratoriet lider till den grad af bristande utrymme,

att nödiga apparater ej kunna uppställas och eleverna icke utan fara

kunna arbeta i laboratorielokalen. Vidare synes anstalten lida af en trångboddhet,

som år efter år gjort sig alltmera gällande. Det af lärarrådet

och styrelsen framlagda samt sedermera af kommittén granskade och

godtagna förslaget till om- och tillbyggnader vid anstalten synes vara

ägnadt att på ett lyckligt sätt afhjälpa alla dessa brister. Kostnaderna,

i sig naturligtvis betydande, måste dock anses ganska låga i förhållande

till hvad därigenom skulle vinnas. Jag hemställer alltså om utverkande

hos Riksdagen af anslag för ifrågavarande ändamål, hvilket anslag, med

hänsyn till hvad öfverintendentsämbetet anfört, icke torde böra sättas lägre

än till 455,000 kronor. Härtill kommer sedermera ett belopp på ytterligare

100,000 kronor, utgörande kostnaderna för de nya laboratoriernas

utrustning, men detta senare belopp behöfver ännu icke begäras. Förstberörda

anslag åter torde kunna fördelas på tre år sålunda, att år 1912

utgår 150,000 kronor, år 1913 150,000 kronor samt år 1914 återstoden

155.000 kronor.

I enlighet med hvad jag sålunda yttrat beträffande Chalmers tekniska Deparieläroanstalt,

får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl. Maja tä

tes föreslå Riksdagen att

dels godkänna den af mig förordade staten för Chalmers tekniska

läroanstalt jämte nyss omförmäla, för åtnjutande af däri upptagna nya

aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika förBiliang

till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 79 Haft. 36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Mara, att vid den nya statens trädande i kraft den nuvarande lektorn i skeppsbyggeri

vid läroanstalten skall varda professor i skeppsbyggeri vid läroanstalten,

öfriga nio lektorer vid läroanstalten varda professorer vid samma

anstalt samt den vaktmästare vid anstalten, som för närvarande närmast

biträder föreståndaren med tillsyn öfver anstaltens tillhörighet er, varda förste

vaktmästare vid anstalten;

dels medgifva, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten tillkommande

ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder nu af sedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af förståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarbefattning,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

dittills tillkommande aflöning sförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels för genomförande af de utaf mig förordade förändringar i staten

för Chalmers tekniska läroanstalt öka nämnda stat från 106,200 kronor till

133,150 kronor eller med 21,550 kronor och förty höja anslaget till de tekniska

läroverken, som vid bifall till hvad jag förut hemställt beträffande

tekniska högskolan skulle ökas från sitt nuvarande belopp, 581,915 kronor,

till 636,615 kronor, med ytterligare 21,550 kronor eller till 664,225

kronor;

dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare

vid anstalten anvisa:

för läraren i verkstadsarbete................................

................. kronor

500: —

» andre läraren i byggnadslära.......................

»

500: —

» » » i matematik .......................

»

150: —

» » »i allmän kemi....................

))

150: —

» läraren i skeppsbyggeri...................................

))

150: —

samt

» läraren i frihandsteckning............................

))

650: —

tillhopa kronor 3,900: —;

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar bevilja

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 283

ett belopp af 455,000 kronor och där af på extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter, lämna nådigt bifall; och

skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Ernst Törnell.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Bil. A.

öfverintendentsämbetet har i underdånigt utlåtande den 7 mars 1911

anfört följande.

»Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.

Genom särskilda resolutioner af den 7, 20, 22 och 23 februari 1911

samt den 3 mars 1911 bar herr statsrådet behagat anmoda kungl. öfverintendentsämbetet

att afgifva utlåtande rörande af arkitekten Hj. Törnqvist

till Kungl. Maj:t ingifvet förslag till lösning af tekniska högskolans byggnadsfråga,

afseende dels om-, på- och tillbyggnader till Högskolans nuvarande

byggnader, dels nybyggnad på E. Lindståhl och Hj. Törnqvist tillhörigt''

tomtområde inom kvarteret Kungsbacken härstädes. Förslaget åtföljes

af ett erbjudande från bemälde Lindståhl och Törnqvist att till

staten öfverlåta ej mindre tomtområdet i fråga för högst 865,750 kronor,

än äfven ett från förra tomtområdet i och för Rådmansgatans utläggande

afstyckadt område för 84,000 kronor.

Sedan det ursprungliga förslaget underkastats kritik af särskilda utaf

herr statsrådet tillkallade sakkunnige, har arkitekten Törnqvist tid efter

annan modifierat sitt förslag och slutligen framlagt ett sådant, i hvilket

de svåraste af de utaf de sakkunniga påvisade tekniska bristerna bortarbetats

och de felande utrymmena till större delen anskaffats genom

ytterligare till- och påbyggnader samt genom sänkning af Rådmansgatan

till Holländaregatans nivå mellan Drottninggatan och Holländaregatan.

Emellertid tyckas ännu kvarstå de olägenheter med hänsyn till en del

lokalers användbarhet och lämplighet för därmed afsedda ändamål, som

de sakkunnige påpekat.

Ehuru förslaget föreligger i så summariskt uppgjorda skisser, att detsamma

undandrager sig hvarje detaljgranskning, torde det dock kunna

tjäna som grund för en approximativ kostnadsberäkning.

Beträffande kostnaden och de öfriga omständigheter, som äro förknippade

med genomförandet af arkitekten Törnqvists förslag, får öfverintendentsämbetet

vördsamt anföra följande.

Efter kontrollberäkning af kubikmassor och enhetspriser finner ämbetet

sig hafva skäl att godtaga de af de sakkunnige i deras skrifvelse af

den 6 nästlidne februari angifna summor.

Arkitekten Törnqvist anför, bland annat, såsom skäl för sitt låga

enhetspris, att detsamma afsåge en volym, som beräknats från källarbotten

till och med tak i användt vindsutrymme, under det att de enhetspris,

som användts vid beräkning af kostnaderna för nybyggnadsförslaget på

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 124.

Djurgården, afsåge volymer, som beräknats från mark till takfot. Ämbetet

anser sig i detta sammanhang icke böra underlåta att påpeka att, då i

detta sistnämnda förslag det nedersta golfplanet i allmänhet allenast obetydligt

skiljer sig från marklinjen och takfoten i de flesta fall befinner

sig ofvanom det öfverstå bjälklaget i byggnaderna, den af 1906 års kommitterade

och de sakkunnige använda beräkningsgrunden för Djurgårdsförslaget

kan sägas vara identisk med den utaf arkitekten Törnqvist för

hans förslag använda och att sålunda på denna väg icke är att finna något

skäl för Törnqvists lägre enhetspris.

Med användning alltså af de utaf de sakkunnige framlagda siffror,

hvarom ofvan nämnts, befinnes genomförandet af arkitekten Törnqvists

förslag draga en kostnad af

Ny-, om- och tillbyggnader ............................................. kronor 3,842,352: —

Gas, vatten, uppvärmning, ventilation och belysning

m. m...................................................................... » 539,135: —

Administration, ritningar in. m. (— 8 % af kronor

3,842,352)....................................................................... * 307,388: —

Inventarier, inredning m. m.............................................. » 643,500: —

Apparater, maskiner ............................................................ » 768,898: —

Inköp af f. d. Franska skolans tomt.............................. » 865,750: —

Summa kronor 6,967,023: —

De sakkunniges beräkning af kostnaderna för genomförande af Djurgårdsförslaget

i dess helhet jämte de i och för provisoriet nödiga ändringarna

i Högskolans nuvarande lokaler slutade på en summa af 8,628,568

kronor, hvilken summa ämbetet emellertid ansett böra höjas till 8,921,819

kronor.

Vid en jämförelse mellan de båda slutsummorna torde böra bemärkas

dels att Djurgårdsförslaget inrymmer en del icke absolut nödvändiga lokaler

såsom gymnastiklokal och restauration, hvilka icke återfinnas i arkitekten

Törnqvists förslag, samt följande nödvändiga lokaler, med hvilka

det Törnqvistska förslaget på ett eller annat sätt måste kompletteras:

Paviljong för magnetometri...................................................... kronor 8,192: —

Intendentsboställe........................................................................ » 28,776: —

Byggnad för vaktmästare och maskinister........................... » 36,540: —

Summa kronor 73,508: —

samt att arkitekten Törnqvists förslag förutsätter förflyttning af materialprofningsanstalten

till annan plats, dels, å andra sidan, att efter Djurgårdsförslagets

i dess helhet genomförande tekniska högskolans alla nuvarande

byggnader blifva lediga för annat statens ändamål. Dessa byggnaders

värde, äfven efter ganska genomgripande ändringar och reparationer, torde

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 124.

icke böra sättas lägre än 1,300,000 kronor, d. v. s. statsverket besparas

motsvarande utgift för liknande byggnaders uppförande eller att, om mot

förmodan en försäljning af högskolekvarteret till bostadstomter skulle beslutas,

detsamma torde komma att inbringa omkring 2,000,000 kronor.

Arkitekten Törnqvists förslag skulle sålunda kunna sägas i ena fallet ställa

sig omkring 580,000 kronor billigare, i andra fallet cirka 18,000 kronor

dyrare än Dj urgårdsförslaget.

Beträffande det af arkitekten Törnqvist använda sättet att på de till

buds stående områdena åstadkomma den behöfliga kubikmassan är det ju

å priori klart att man genom ackumulerandet af tillräckligt många våningar

slutligen skall kunna nå nästan hvilken önskad volym som helst. Ämbetet

håller före, att arkitekten Törnqvist i detta afseende redan öfverskridit

gränsen för det tillåtliga och gjort flera våningar än öfverintendentsämbetet

för sin del kan anse lämpligt i byggnader af här ifrågavarande natur.

Man kan icke heller, såsom förslagsställaren det gör, förringa betydelsen

af denna anmärkning genom hänvisning till användande af hissar;

i en institution, där hundratals personer på en gång vid vissa klockslag

skola förflyttas till en viss våning och ett annat hundratal till en annan

och där all trafik dessemellan är så godt som ingen, torde hissar vara

mindre lämpliga.

Dessutom anser sig öfverintendentsämbetet af estetiska skäl och af

skyldig hänsyn till ett af vår nyare arkitekturhistorias bästa och betydelsefullaste

byggnadsverk af denna art böra, i hvad på ämbetet kan ankomma,

motsätta sig både den af arkitekten Törnqvist föreslagna påbyggnaden

af Tekniska Högskolans nuvarande hufvudbyggnad och den föreslagna

lägre byggnaden framför densamma i hörnet af Drottninggatan och

Rådmansgatan.

Mot den föreslagna sänkningen af Rådmansgatan har ämbetet icke

något att erinra; men beror gifvetvis genomförbarheten af denna åtgärd

på Stockholms stadsfullmäktiges medverkan.

På grund af hvad öfverintendentsämbetet sålunda tillåtit sig anföra

samt i betraktande däraf att, såvidt af de förebragta skisserna framgår,

det Törnqvistska uppslaget icke synes kunna lämna någon redig och öfverskådlig

anläggning, lämpad efter undervisningens kraf, ej heller tillfälle

till framtida utvidgningar, finner ämbetet sig fortfarande böra förorda det

af de sakkunnige framlagda förslaget till genomförande af 1906 års kommitterades

högskolebyggnader på Djurgården, och förmenar ämbetet förty,

att något afseende icke heller torde böra fästas vid det af E. Lindståhl

och Hj. Törnqvist gjorda erbjudandet till staten att öfvertaga deras tomtområde

i kvarteret Kungsbacken här i hufvudstaden.»

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

287

Bil. B.

Riksmarskalksämbetet har på grund af nådig remiss afgifvit underdånigt

utlåtande öfver kommitterades förslag, därvid ämbetet anfört följande:
*Kommitterade

hafva (sid. 205 i betänkandet) uppställt följande fordringar,

hvilka i främsta rummet synts kommitterade böra fyllas vid bestämmande

af en byggnadsplats för tekniska högskolan, nämligen: att den

har tillräckligt utrymme, äfven med hänsyn till framtida utvidgningar; att

dess läge är hygieniskt tillfredsställande och dessutom tillräckligt fritt och

Öppet för medgifvande af riklig dager i anstaltens lokaler; att grunden är

af sådan beskaffenhet, att dyrbarare grundläggningsarbeten ej behöfva

vidtagas; och att, med hänsyn till vissa laboratoriearbeten, skakningar från

gata- och annan trafik i möjligaste mån må kunna undvikas; att den icke

ligger allt för långt från stadens bebyggda delar; och slutligen att statsverket

icke behöfver vidkännas särskilt stora kostnader för densamma.

En tomtplats, som torde uppfylla dessa fordringar, anser sig kommittén

hafva funnit uti den platå, som är belägen å norra Djurgårdens

mark, nordnordväst om Sophiahemmet, och som begränsas, i väster af

Riksmarskalksvägen, i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen.

I söder gränsar området delvis till den plats, som föreslagits för

det nya allmänna barnbördshuset, och gränslinjen mellan dessa områden

hafva kommitterade tänkt sig omreglerad på sätt, som å två vid det underdåniga

betänkandet fogade planritningar med streckade linjer närmare angifvits,

enär eljest en förskjutning af högskolans föreslagna nybyggnader

mot norr blefve behöflig, hvilken skulle öka kostnaderna för erforderliga

planerings- och sprängningsarbeten på den af berg bestående grunden.

På detta område, hvars höjd å den för de föreslagna byggnaderna

begränsade platsen växlar mellan 30 och 41 meter öfver Stockholms slusströskel,

skulle de olika institutionerna anordnas på sätt å ofvannämnda planritningar

och i arkitektens byggnadsbeskrifning närmare angifvits.

Den hufvudsakliga uppfartsvägen till anläggningen hafva kommitterade

tänkt sig gå från Valhallavägen förbi nuvarande hofjägarbostället

och uppför Bergsvägen samt mynnande ut framför hufvudbyggnadens södra

fasad. Därjämte skulle mindre körvägar till byggnaderna utgå från Riksmarskalksvägen,

Margaretavägen och från skärningen mellan denna och

Mellan vägen.

I detta ärende har riksmarskalksämbetet infordrat här bilagda yttranden

från intendenten för kungl. Djurgården äfvensom från den s. k.

djurgårdskommittén.

I sitt afgifna yttrande har djurgårdsintendenten, med öfverlämnande

s. 288 Kontrollera mot PDF

288 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

af jämväl när slutna kartor öfver det tillämnade området för tekniska högskolans

institutioner, framhållit, bland annat, att högskolans föreslagna

byggnader samtliga äro afsedda att förläggas till ett område af norra

Djurgården, som, i den mån hufvudstadens utvidgning ägt rum, efter hand

fått karaktären af park, och att denna park mycket flitigt besökes af hufvudstadens

befolkning, till följd hvaraf det syntes önskligt, att för nu

ifrågakomna ändamål ej .större ''område toges i anspråk än nödigt vore.

Enligt af djurgårdsintendenten verkställd beräkning utgör ytvidden af

själfva byggnadsplatsen med terrasser omkring 65,000 kvadratmeter. Däraf

skulle enligt kommitterades förslag 19,065 kvadratmeter upptagas af själfva

byggnaderna.

I förstberörda areal ingå omkring 1,600 kvadratmeter af ett område,

som jämlikt nådig resolution den 7 juli 1904 på vissa villkor upplåtits

till direktionen för allmänna barnbördshuset i Stockholm för uppförande

af ett barnbördshus därstädes, och å hvithet område direktionen jämlikt

riksmarskalksämbetets resolution den 7 juni 1906 fått tillstånd att uppföra

jämväl en asylafdelning. Beträffande ifrågavarande del af det till

barnbördshusets direktion upplåtna området har djurgårdsintendenten anfört,

att, därest vid ett förläggande till nu föreslagen plats af högskolans

byggnader, öfverenskommelse kan träffas med nämnda direktion om afstående

af den för högskolan behöfliga del af tomten, djurgårdsförvaltningen

intet har att däremot invända, under förutsättning att det fastställda

årliga tomtarrendet af 7 öre för kvadratmeter fortfarande komme

att utgå jämväl för denna del.

Vidkommande det område utöfver förenämnda 65,000 kvadratmeter,

som skulle erfordras för uppförande af bostad för intendent och för framtida

utvidgningar, har djurgårdsintendenten ansett detsamma kunna begränsas

till ett område, å kartan betecknadt med röd färg, af omkring

25,000 kvadratmeters ytvidd. Såsom skäl härför har djurgårdsintendenten

anfört, att hela det kringliggande parkområdet icke torde komma att på

annat sätt disponeras, hvadan en framtida utvidgning, därest en sådan

blefve behöflig, kunde låta sig göra, utan att en ytterligare inskränkning

nu behöfde vidtagas i det för allmänheten upplåtna parkområdet, och

utan att allt för stora svårigheter framdeles behöfde uppstå vid genomförande

af en blifvande tidsenlig stadsplan för norra Djurgården.

Med afseende å de upprättade byggnadsplanerna har dj urgårdsförvaltningen

framhållit det betänkliga uti att till föreslagen plats i närheten

af Ugglevikskällan förlägga maskinhuset för centraluppvärmning, enär röken

från ångskorstenen snart skulle döda all barrträdsvegetation i orngifningen,

där nu en ståtlig tall- och granskog utgör en prydnad för hufvudstaden

och en af dess mest uppskattade tillflyktsorter. Asynen af en dylik

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

skorsten på föga afstånd från Ugglevikskällan skulle dessutom, betaga

platsen dess nuvarande behag. En annan olägenhet af denna byggnads

förläggande till den föreslagna platsen bestode däri, att enligt de uppgjorda

planerna aflopp från denna byggnad syntes skola beredas ut till

Djurgårdens omgifvande, af dåliga lutningsförhållanden lidande mark, i

därstädes befintliga öppna diken, hvilka på sådant sätt koinme att ytterligare

förorenas.

Med anledning af de sålunda framställda anmärkningarna har djurgårdsintendenten

hemställt, att förberörda byggnad måtte flyttas till annat

lämpligare ställe, och därtill föreslagit någon plats mot områdets gräns

bakom barnbördshuset.

Vidare har den föreslagna platsen för byggnaden för magnetometri

— i vinkeln mellan Harvägen och Sophiavägen — synts djurgårdsintendenten

mindre tilltalande, och har intendenten ansett att öfverenskommelse

lätteligen borde kunna träffas om upplåtelse af mark för en dylik

byggnad på annan lämpligare och mindre bemärkt plats.

Därest med anledning af kommitterades afgifna underdåniga utlåtande

och förslag beslut skulle komma att fattas om tekniska högskolans förflyttande

till den ifrågasatta platsen å kungl. Djurgården, har djurgårdsintendenten

slutligen hemställt, att därvid måtte dels fastställas vissa angifna

villkor till skyddande af Djurgårdens intressen såsom allmän park

och till minskande af de utgifter för den omgifvande traktens underhåll,

som blefve en direkt följd af högskolans förläggande till denna plats,

dels ock bestämmas att för det område, som skulle för ändamålet från

Djurgården upplåtas, skulle till djurgårdskassan från och med det år,

under hvilket platsen toges i anspråk, erläggas ett tomtarrende af 2 öre

för kvadratmeter och år.

Djurgårdskommittén hav i sitt till riksmarskalksämbetet afgifna yttrande

såsom sin mening framhållit, att för den händelse Eders Kungl.

Maj:t bestämde, att den nya tekniska högskolan skulle förläggas till kungl.

Djurgården, markupplåtelsen borde begränsas till det område, som af tekniska

högskolekommittén föreslagits att för ändamålet terrasseras, och som

å en handlingarna bifogad terrängkarta blifvit med blå färg omslutet, samt

att detta område borde utan någon afgäld till djurgårdskassan för all framtid

upplåtas. I anslutning till sitt berörda förslag rörande gränserna för

området har kommittén vidare hemställt, att bostaden för intendenten måtte

inflyttas på det terrasserade området, där nödigt utrymme därför syntes

kommitterade förefinnas; hvarjämte kommittén slutligen i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med djurgårdsintendenten föreslagit vissa ytterligare

villkor för markupplåtelsen.

Bihang till Rilcsd. prot. 1,911. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

För egen del får riksmarskalksämbetet i underdånighet anföra följande:
Riksmarskalksämbetet

har intet att erinra mot tekniska högskolans

förläggande till den föreslagna platsen å norra Djurgården, men tillåter

sig därvid i likhet med djurgårdskommittén underdånigst föreslå, att det

område, som skulle för ändamålet upplåtas, måtte begränsas till en areal,

som enligt de uppgjorda förslagen skulle terrasseras, och som å ofvan

åberopade handlingarna, bilagda terrängkarta blifvit af djurgårdskommitterade

med blå färg utmärkt. Under förutsättning att den tillämnade

bostaden för intendenten, på sätt djurgårdskommittén hemställt, inflyttas

på det område, som är afsedt att terrasseras, samt att för observatoriet

upplåtes allenast den för själfva byggnaden erforderliga platsen, synes det

riksmarskalksämbetet, att ofvan angifna, med blå gräns utmärkta område

torde fullt motsvara tekniska högskolans behof; och därest framdeles stadsplan

kommer att uppgöras för norra Djurgården, torde därvid nödig hänsyn

kunna tagas till ett eventuellt behof af utvidgning af högskolans

område.

Beträffande den omreglering af gränsen mot barnbördshusets tomt,

som tekniska högskolekommittén anser nödvändig, hav riksmarskalksämbetet

ej något att invända mot att en sådan gränsreglering sker, naturligtvis

under förutsättning att öfverenskommelse träffas med direktionen

för allmänna barnbördshuset rörande den eventuella markafträdelsen och

den godtgörelse, som därför skulle tillkomma direktionen.

Riksmarskalksämbetet tillåter sig för sin del i likhet med djurgårdskommittén

föreslå, att denna godtgörelse ordnas sålunda, att direktionen

antingen erhåller nedsättning i tomtarrendet med belopp, motsvarande 7

öre för kvadratmeter af den areal direktionen skulle komma att afstå, eller

ock att direktionen får motsvarande markområde på annat ställe sig till-1

delad mot nuvarande afgäld.

Med anledning af de utaf djurgårdsintendenten framställda anmärkningar

mot de af kommitterade uppgjorda

skalksämbetet i underdånighet hemställa att, därest tekniska högskolans

institutioner komma att förläggas till ifrågavarande plats, sådan ändring i

de uppgjorda förslagen måtte vidtagas, att maskinhuset för centraluppvärmning

förlägges i närheten af ''områdets södra gräns bakom barnbördshuset

samt byggnaden för magnetometri på lämpligare, mindre bemärkt

plats, som riksmarskalksämbetet i sådan händelse torde erhålla nådig befallning

att i samråd med vederbörande föreslå.

Då i förevarande fall fråga är om upplåtande till en statsinstitution

af mark å kungl. Djurgården, hvaraf kungl. Djurgården för närvarande

— med undantag af förberörda areal af omkring 1,600 kvadratmeter af

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

deri till barnbördshusets direktion upplåtna tomt — icke njuter någon

direkt inkomst, bär riksmarskalksämbetet icke ansett sig böra föreslå, att

något tomtarrende skall till kungl. Djurgården erläggas för det område

af norra Djurgårdens odisponerade mark, som kan komma att af tekniska

högskolan för ändamålet tagas i anspråk.

I fråga om öfriga villkor för en eventuell upplåtelse af ifrågavarande

område till tekniska högskolan får riksmarskalksämbetet, i likhet med

djurgårdsintendenten, i underdånighet hemställa, att för nu ifrågaställa upplåtelse

må, till skyddande af Djurgårdens intressen i dess egenskap af

allmän park, och till minskande af de särskilda omkostnader Djurgården

på grund af högskolans förläggande till denna plats skulle komma att få

vidkännas för underhåll af vägar m. m., i nåder föreskrifvas följande

villkor:

byggnadsplatsen skall, förr än öfrigt arbete påbörjas, inhägnas, hvarefter

byggnadsmaterial ej må uppläggas utanför hägnaden eller arbetsstyrkan

uppehålla sig på området utanför denna hägnad;

den ståndskog, som å området behöfver fällas, skall afverkas enligt

djurgårdsförvaltningens anvisningar och forslas till Djurgårdens upplagsplats

i närheten; kvarvarande skog å området förblifver Djurgårdens tillhörighet

;

de vägar, som för tekniska högskolans behof torde komma att tagas

i bruk, nämligen Drottning Kristinas väg, Bergvägen och Riksmarskalkens

väg, skola väl underhållas och renhållas samt belysas utan kostnad för

djurgårdsförvaltningen;

Sophiavägen, Margareta vägen, Källvägen och Mellanvägen få icke användas

för byggnadskörslor;

den tillämnade uppfartsvägen från Drottning Kristinas väg anlägges

enligt djurgårdsförvaltningens anvisning på tekniska högskolans bekostnad,

liksom äfven de vägar, som från byggnadsplatsen enligt den uppgjorda

planen skola anläggas till Djurgårdens nuvarande trafikleder i trakten;

och skola dessa nya vägar för framtiden underhållas, renhållas och belysas

utan kostnad för djurgårdsförvaltningen;

samtliga för tekniska högskolans ändamål behöfliga vatten-, aflopps-,

elektriska m. il. ledningar nedläggas i förenämnda, från Drottning Kristinas

väg ledande uppfartsväg till byggnadsplatsen;

det till tekniska högskolan upplåtna tomtområdet må icke i framtiden

1 vidsträcktare mån inhägnas, än att gården mellan de å planritningarna

med III, VI, V och VII betecknade byggnaderna må för allmänheten afstängas.

»

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 124.

F ö

r s 1 a g

till

1911 års stat.

för år

Ord.

Extra.

Summa.

Ord.

Extra.

Summa.

Professor

(1 **) i matematik.............................................

7,600

7,500

7,500

_

7,500

( 2) » mekanik................................................

7,500

__

7,500

7,500

—

7,500

( 9) » ångmaskinlära.......................................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(11) » läran om vattenmotorer...........................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(13) » mekanisk teknologi.................................

7,500

—

7,600

7,500

—

7,500

»

(16) » elektroteknik..........................................

i ,500

—

7,500

7,500

__

7,600

»

(18) » oorganisk och elektrokemi........................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(20) » kemisk teknologi....................................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(26) » väg- och brobyggnadslära ........................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(31) » arkitektur.............................................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(15) » teoretisk elektroteknik ...........................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

(22) » järnets metallurgi....................................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

»

(23) » grufvetenskap .......................................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

(28) » vattenbyggnadslära................................

7,500

—

7,500

7,500

—

7,500

( 3) » matematik och mekanik...........................

__

—

—

7,500

—

7,500

»

( 4) » geodesi ................................................

3,000

1,000

4,000

7,500

—

7,500

( 5) » beskrifvandejgeometri...............................

4,000

1,000

5,000

7,500

—

7,500

( 6) » fysik ...................................................

4,000

1,000

5,000 j

7,500

—

7,500

»

( 7) » läran om maskinelement ........................

3,000

—

3,000

3,000

1,000

4,000

»

( 8) » maskinlära............................. ..............

3,000

1,000

4,000

7,500

__

7,500

»

(14) » skeppsbyggnadslära.................................

4,000

1,000

5,000

7,500

—

7,500

(19) » organisk och analytisk kemi.....................

3,000

—

3,000

3,000

1,000

4,000

(21) » mineralogi och geologi ...........................

3,000

—

3,000 i

7,500

—

7,500

(24) » bergskemi och metallurgi.........................

4,000

1,000

5,000 |

7,500

—

7,500

•

(25) » byggnadsstatik.......................................

4,000

—

4,000 [

7,500

__

7,500

»

(30) » husbyggnadslära ....................................

3,000

—

3,000 1

7,500

__

7,500

(10) » förbränningsmotorer ..............................

—

(1,800) *

|

—

(1,800) *

—

(12) » bergsmekanik .......................................

—

( 700)*

— |

—

( 700)*

—

»

(27) > jämbyggnadslära ....................................

—

—

- j

—

_

—

(29) » byggnadsteknik.......................................

—

( 750)*

I1

—

( 750)’

—

»

(17) » elektrisk anläggningsteknik .....................

—

—

— ii

—

—

__

Speciallärare (25) i jäsnings-(zymo-)teknik ........................

1,200

—

1,200 I

1,200

__

1,200

(20) » frihandsteckning .................................

1,600

—

1,600

1,600

100

1,700

»

(21) » ornamentsritning .................................

1,350

—

1,350 |

1,350

225

1,575

»

(22) 3> modellering .......................................

1,000

—

1,000

1,000

—

1,000

Transport

148,150

6,000

154,150 fl

191,150 i

2,825

193,476

Utgå af anslagen till tillfälliga lärare och till förstärkning af lärarkrafterna. ** Siftrorna inom parentes mot
-

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 124.

293

Bil. C.

stat

för

Kung

1. Te

k n i s k

a H c

g s k o

lan

1912.

för år 1913.

för

år 1914.

År

1915

till-

komma.

Ökning.

Minsk-

ning.

Ord.

Extra.

Summa.

Ökning.

Minsk-

ning.

Ord.

Extra.

Summa.

Ökning.

Minsk-

ning.

_

_

7,500

_

7,500

_

7,500

_

7,500

_

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

__

7,600

—

—

7,500

—

7,500

■ —

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

7,500

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

_

7,500

—

—

—

3,500

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

2,600

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

2,500

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

1,000

—

7,500

—

7,500

3,500

7,500

__

7,500

—

—

—

3,500

—

7,500

—

7,500

—

7,500

—

7,500

—

—

—

2,500

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—-

7,500

—

—

—

1,000

—

3,000

1,000

4,000

—

—

7,500

—

7,500

3,600

—

—

4,500

—

7,500

—

7,500

—

7,500

—

7,600

—

—

—

2,500

—

7,500

—

7,500

—-

—

7,500

—

7,500

—

—

—•

3,500

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

4,500

—

7,500

—

7,500

—

—

7,500

—

7,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

__

—

—

—

—

( 700)*

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

— •

—

—

—

—

( 750)*

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

—

—

—

—

—

—

—

—

7,500

—

7,500

7,500

—

--

—

—

1,200

—

1,200

—■

—

1,500

—

1,500

300

—

—

100

_

1,800

~

1,800

100

—

1,800

—

1,800

—

—

—

225

— j

1,800

—

1,800

225

—

1,800

—

1,800

—

—

—

—

— |

1,000

—

1,000

—

—

1,800

—

1,800

800

—

—

39,325

— 1

198,300

1,000

197,300

3,825

—

239,400

—

239,400

42,100 | — |

—

svara de siffror, hvarunder i kommittéförslaget ifrågavarande lärarplatser anträffas.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 124.

1911 års stat.

F ö

r s 1 a g

till

för år

Ord.

Extra.

Summa,

Ord.

Extra.

Summa.

Transport

Speciallärare (23**) i industriell ekonomi och, statskunskap (na-

148,150

6,000

154,150

191,150

2,325

193,475

tionalekonomi) ..............................

1,350

—

1,360

1,350

—

1,360

» » matematik ................................

1,800

—

1,800

—

—

—

» s maskinlära................................

» ( 8) » materiallära och materialprofning (meka-

2,500

2,500

2,500

—

2,500

niska laborationer) ........................

2,000

—

2,000

2,000

—

2,000

» ( 4) » teknisk hygien.................................

» ( 9) » järnets och andra metallers egenskaper

1,500

1,500

1,500

1,500

samt metallografi...........................

2,000

2,000

2,000

—

2,000

» ( 3) » tillämpad värmelära..........................

2,000

—

2,000

2,000

—

2,000

» (1) » elektroteknik m. k............................

—

2,000

2,000

—

2,000

2,000

» » kemi .............................................

—

—

—

—

1,200

1,200

» (18) » maskinkrokiritniug...................

—

—

—

—

750

750

» (19) » byggnadskrokiritning ........................

—

—

—

—

450

450

» ( 2) » hiss- och transportanordningar............

_

( 750) *

—

—

—

_

» ( 5) » byggnadshygien ..............................

—

—

—

( 750)*

—

» ( 6) » hydromekanik .................................

—

—

—

—

—

__

» ( 7) » varfsanläggningar..............................

—

—

—

—

—

—

» (10) » allmän geologi.................................

—

—

—

—

» (11) » elektrometallurgi..............................

—

—

—

—

—

—

» (12) » järnets manufakturering.....................

—

—

—

—

—

—

» (13) » järnets metallurgi m. k......................

—

—

—

—

—

» (14) » grufvetenskap m. k.........................

—

—

—

—

—

—

» (15) > arkitektonisk formlära........................

—

( 200)*

—

—

( 200)*

—

» (16) » byggnadskonstens historia..................

—

(1,200) *

—

-

(1,200) *

—

» (17) » stadsanläggningslära ........................

—

—

—

_

—

—

» (24) » skogsskötsel ....................................

—

—

—

—

—

—

» (26) » fotografi..........................................

—

-*

—

—

—

—

» (27) » bokföring .......................................

—

—

—

—

—

—

Anslag till tillfälliga lärarkrafter och assistenter..................

14,300

—

14,300

14,300

—

14,300

» » förstärkning af lärarkrafterna ..........................

—

17,500

17,500

—

14,500

14,500

Rektors arfvode ............................................................

1,600

—

1,500

1,500

—

1,500

» hyresbidrag.........................................................

Arfvode till biträde för upprätthållande af en del af rektors

—

—

—

500

500

undervisningsskyldighet............................................

2,000

—

2,000

2,000

—

2,000

Arfvode till bergsskolans föreståndare.................................

600

—

600

600

—

600

» » sekreteraren ...............................................

1,200

—

1,200

1,200

400

1,600

Transport

180,900

25,500

206,400

222,100

22,125

244,225

Utgå af anslagen till tillfälliga lärare och till förstärkning af lärarkrafterua. ** Siffrorna inom parentes no

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

295

stat

för

T e k n

i 8 k a

Hög

skola

n

1912

fö

r år 1913

för år 1914

År

1915

till-

komma.

Ökning.

Minsk-

ning.

Ord.

Extra.

Summa.

Ökning.

Minsk-

ning.

Ord.

Extra.

Summa.

Ökning.

Minsk-

ning.

39,325

—

190,300

1,000

197,300

3,825

—

239,400

—

239,400

42,100

—

—

—

—

1,350

—

1,350

_

_

6,000

_

6,000

4,650

—

1,800

_

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

—

2,500

—

2,500

—

—

—

—

-

—

2,500

—

—

—

3,000

—

3,000

1,000

—

3,000

_

3,000

__

_

—

—

1,500

—

1,500

—

—

600

—

600

-

900

—

—

—

2,000

—

2,000

—

_

2,000

_

2,000''

_

_

—

—

2,000

—

2,000

—

—

2,000

—

2,000

—

--

—

'' “

2,500

—

2,500

500

—

2,500

—

2,500

—

_

1,200

—

—

1,200

1,200

—

—

—

—

—

—

1,200

—

750

—

1,500

—

1,500

750

—

1,500

—

1,500

—

—

450

—

900

—

900

450

—

900

—

900

—

,

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

2,000

2,000

—

—

—

—

( 750)*

-

—

—

2,000

—

2,000

2,000

_

—

—

—

—

—

—

—

— ■

1,200

—

1,200

1,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- .

—

—

1,800

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

1,200

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,600

—

—

—

—

—

1,200

—

1,200

1,200

_

—

—

—

—

—

—

—

1,200

—

1,200

1,200

_

—

—

—

( 200)*

—

-—

—

—

—

—

—

_

900

—

—

—

(1,200) *

—

—

—

2,400

—

2,400

2,400

_,

—

—

—

—

—

—

—

—

900

—

900

900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- ''

900

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

__

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

14,300

—

14,300

—

—

—

—

—

—

14,300

—

—

3,000

—

13,000

13,000

—

1,500

—

—

—

—

13,000

—

—

—

1,500

1,500

—

—

1,500

—

1,500

—

_

--

500

—

1,000

—

1,000

500

—

1,000

—

1,000

-

—

—

—

—

3,000

—

3,000

1,000

-

3,000

—

3,000

—

_

_

—

—

600

—

600

—

600

—

600

—

—

—

400

— 1

2,000

—

2,000

400

—

2,000

—

2,000

—

—

—

42,625

4,800

235,950

15,200

261,150

8,425

1,500

276,900

—

276,900

67,650

31,9001

9,300

svara de siffror, hvarunder i kommittéförslaget ifrågavarande lärarplatser anträffas.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

....... -.........-...... - -....... -

F ö

r s 1 a g

till

1911 års stat.

för år

1

Ord.

Extra.

Summa.

Ord.

Extra.

Summa.

Transport

180,900

25,500

206,400

222,100

22,125

244,225

! Arfvode till skrifbiträde...................................................

—

—

—

—

1,200

1,200

» > bibliotekarien................................................

1,000

—

1,000

1,000

700

1,700

» » biträde åt bibliotekarien .................................

400

—

400

400

400

800

» » kamreraren...................................................

800

—

800

800

700

1,500

» » intendent......................................................

—

—

—

—

—

~

| En förste vaktmästare.....................................................

1,500

—

1,500

1,500

—

1,500

1 Vaktmästarbiträde .........................................................

—

—

—

—

600

600

Laboratorietjänare ........................................................

4,800

—

4,800

4,800

—

4,800

Maskinist och reparatör...................................................

1,200

—

1,200

1,200

—

1,200

Portvakter.....................................................................

300

—

300

300

—

300

Anslag till: biblioteket ...................................................

4,500

—

4,500

8,000

—

8,000

» » samlingar och fysikaliska laborationer...............

8,000

—

8,000

8,000

—

8,000

» » kemiska laborationer.......................................

6,000

—

6,000

6,000

—

6,000

» » verkstaden ...................................................

2,500

—

2,500

2,500

—

2,500

» » diverse utgifter, bränsle m. m.........................

10,000

—

10,000

20,000

—

20,000

*■ » stipendier åt elever .......................................

3,000

—

3,000

3,000

—

3,000

» » resestipendier åt lärare....................................

1,800

—

1,800

1,800

—

1,800

» » inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ......

—

—

—

—

1,925

1,925

» s> en tillväxtkatalog för biblioteket .....................

—

—

—

—

1,125

1,125

» » ett elektriskt likströmsmaskineri .....................

—

2,000

2,000

—

—

—

» » förbättring af uppvärmning och ventilation ......

—

11,600

11,600

—

—

—

Smnma<j

226,700

39,100

265,800

281,400

28,775

310,176

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124. 297

stat

för

Kung

1. Te

k n i s 1

a Högsko

lan

1912.

fö

r år 1 9

13.

för år 19

1 4.

År

Ökning.

Minsk-

ning.

Ord.

Extra.

Summa.

Ökning.

Minsk-

ning.

Ord.

Extra.

Summa.

Ökning.

Minsk-

ning.

1915

till-

komma.

42,625

4,800

235,950

15,200

251,150

8,425

1,500

276,900

276,900

57,650

31,900

9,300

1,200

—

1,200

—

1,200

—

—

2,000

—

2,000

800

_

700

—

2,400

—

2,400

700

—

2,400

—

2,400

_

400

1,200

—

1,200

400

—

1,200

—

1,200

_

_

_

700

—

800

700

1,500

—

—

—

—

—

—

1,500

—

—

—

—

—

—

5,400

—

5,400

5,400

_

_

—

—

1,500

—

1,500

—

—

1,500

—

1,500

_

_

_

600

—

1,200

—

1,200

600

—

2,400

—

2,400

1,200

_

_

—

—

4,800

—

4,800

—

—

6,000

—

0,000

1,200

_

_

—

—

1,500

—

1,500

300

—

5,000

—

5,000

3,500

_

—

—

—

300

—

300

—

—

600

—

600

300

_

_

3,500

—

8,000

—

8,000

—

—

10,000

—

10,000

2,000

_

—

—

—

10,000

—

10,000

2,000

—

12,000

—

12,000

2,000

_

—

—

—

8,000

—

8,000

2,000

—

10,000

—

10,000

2,000

_

_

—

—

2,500

—

2,500

—

—

2,500

—

2,500

_

_

_

10,000

—

25,000

—

25,000

5,000

—

40,000

—

40,000

15,000

_

_

—

—

3,000

—

3,000

—

—

3,000

—

3,000

—

_

_

—

—

3,600

—

3,600

1,800

—

3,600

_

3,600

_

_

__

1,925

—

—

—

—

—

1,925

_

__

_

1,125

—

—

—

—

—

1,125

_

_

_

_

_

—

2,000

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

—

11,600

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

62,775

310,950

21,225

91,050

—18,400

18,400

15,900

326,850

— 4,550

4,550

384,500

—

384,500

— 33,400

33,400

9,300

44,375

16,675

57,650

Bihang till llihsd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft.

38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

REGISTER.

Kungl. Maj:ts proposition....................

Inledning...........................

Förhållandet till den lägre tekniska undervisningen.........

Kommittén.........................

Sakkunniga........................

Departementschefen.................._• • ■

Förhållandet till den högre landtbruks- och landtmäteriundervisningen

Sakkunniga ........................

Departementschefen.....................

Kommitténs allmänna synpunkter.................

Departementschefen.....................

Sid.

1

7

12-22

18

16

20

22—28

22

27

28—40

40

Tekniska högskolan..................

Historik........................

Nuvarande organisation och stat.............

Frågan om elevantalet .................

Kommittéförslaget..................

Högskolans lärarkollegium år 1908 ..........

» styrelse år 1908 .............

1909 års proposition.................

Sakkunniga ................ . . . .

Högskolans lärarkollegium..............

» styrelse.................

Departementschefen.................

Nybyggnadsfrågan...................

Nuvarande tomt och byggnader...........

Kommitté förslaget..................

Bufvudbyggnaden................

Byggnad för fysik och elektroteknik.......

Maskinlaboratorium...............

Byggnad för kemi...............

Byggnad för bergsvetenskap...........

Geodetiskt observatorium......•......

Byggnadskostnader...............

Jämförelse med utlandet.............

Högskolans lärarkollegium om kommitténs förslag .

» styrelse » » » .

Ofverintendentsämbetet » » >

Riksmarskalksämbetet » » » .

41—252

41

50

59-77

59

67

67

69

69

76

77

77

77—154

78

78

84

87

90

94

97

103

104

105

113

114

114

116

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:s Nåd. Proposition Nr 124. 299

Sid.

Proposition till 1909 års Riksdag................. 116

De sakkunnigas förslag . . ................... 117

Högskolans lärarkollegium om de sakkunnigas förslag...... 131

Professor Palmsers reservation................ 140

» Westins » 141

De sakkunniga om Westins reservation............ 142

Högskolans styrelse om de sakkunnigas förslag......... 143

Öfverintendentsämbetet om de » » ......... 144

Departementschefen » » » » ......... 148

Fackskolor, studietid, elever m. m...................154—184

Kommittéförslaget........................ 155

Kursernas längd.................• • ... 155

Specialisering........ 159

Läroårets längd, examina in. m................ 162

Studiefrihet ........................ 163

Olika slags elever...................... 165

Inträdesfordringar...................... 167

Fordran på praktik..................... 168

Elevernas afgifter...................... 173

Högskolans lärarkollegium.................... 179

» styrelse....................... 181

De sakkunniga......................... 182

Departementschefen....................... 183

Läroämnen och läroplaner......................184—186

Lärarkrafternas förstärkning..................... 186—204

Professurer........................... 187

Lektorsinstitutionens afskaffande................. 189

Kommittén om lektoratens afskaffande ............ 193

Högskolans lärarkollegium om lektoratens afskaffande...... 194

» styrelse » » » ...... 197

Sakkunniga » » » ...... 197

Sex nya professurer....................... 198

Speciallärare.......................... 198

Assistenter........................... 200

Docenter............................ 201

Högskolemyndigheterna om speciallärare och assistenter....... 201

Departementschefen....................... 201

De årliga kostnaderna enligt kommittéförslaget............. 204—220

Rektor............................. 205

Föreståndaren för den bergsvetenskapliga fackskolan........ 205

Sekreterare........................... 205

Intendent........................... 206

Bibliotekarie.......................... 207

Biblioteket....................■...... 207

Samlingar och laboratorier.................... 208

Stipendier........................... 210

Allmänna utgifter........................ 210

s. 300 Kontrollera mot PDF

300 Kungl. Mctj:ts Nåd. Proposition Nr 124.

Sid.

Betjäning........................... 211

Elevafgifterna i nya staten.................... 212

Högskolans stat enligt kommittéförslaget............. 215

Jämförelse med nuvarande stat och 1904 års förslag........ 216

» » utlandet..................... 217

Departementschefen....................... 218

Ordinarie stat och extra anslag för högskolan för år 1912 ........ 220—250

De sakkunnigas statförslag.................... 228

Högskolans lärarkollegium om de sakkunnigas statförslag...... 235

Departementschefen....................... 235

Departementschefens hemställan.................... 250

Chalmers tekniska läroanstalt.................. 253—283

Nuvarande organisation..................... 253

Anstaltens uppgift....................... 255

Kommittéförslaget........................ 256

Löneregleringsfrågan........................ 257 — 272

Lönereglering för lektorerna . .................. 258

Departementschefen....................... 265

Lönereglering för vaktbetjänte.................. 267

Departementschefen....................... 268

Löneförbättring till vissa lärare å extra stat............ 272

Om- och tillbyggnad af läroanstalten................. 272—281

Departementschefen....................... 281

Departementschefens hemställan.................... 281

Utlåtande af öfverintendentsämbetet öfver arkitekten Hj. Törnqvists förslag

rörande tekniska högskolans byggnadsfråga (Bil. A.)...... 284

Utlåtande af riksmarskaiksämbetet rörande tekniska högskolans byggnadsfråga

(Bil. B.)..................... • • 287

Förslag till stat för tekniska högskolan för åren 1912—1914, m. m. (Bil. C.) 292

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:167 Riksdagens skrifvelse Nr 167 s. 1 i texten
  2. 2SärU 1911:1 Särskilda utskottets nr 2 utlåtande Nr 1 s. 1 i texten