Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation af navigationsskolorna

1911-04-05 · 55 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:167, Angående omorganisation af navigationsskolorna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

omorganisation af navigationsskolorna; gifven Stockholms

slott den 5 april 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att

dels, med indragning från och med den 1 augusti 1912 af de nuvarande

navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad, godkänna

följande förslag till årlig stat för navigationsskolorna i riket, att

tillämpas från och med den 1 augusti 1912:

Bihang till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft. (Nr 167.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kimgl. Maj\ts Nåd. ''Proposition Nr 167.

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

ponnin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arfvoden.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 inspektör................................................

_

__

_

7,500

7,500

1 föreståndare.............................................

3,050

1,950

—

—

5,000

3 (l:o .............................................

0,150

5,850

—

—

15,000

1 d:c> .............................................

2,850

1,650

—

—

4,500

2 (1:0 .............................................

5,700

3,300

—

—

9,000

1 lärare vid navigationsafdelning ..................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:0 » d:0 ..................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:0 » d:0 ..................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 d:0 » d:0 ..................

4,300

2,100

—

—

6,400

1 d:o » maskinistafdelning.....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:0 » d:o .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:0 » d:0 .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,

beräknade å 150 kronor för undervisnings-

timme per vecka (150 x 30)........................

—

—

—

—

5,400

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- mansklasser, beräknade å 120 kronor för un-

dervisningstimme per vecka (120 x 140) ......

—

—

—

—

16,800

Arfvoden till 7 extra lärare i skepparklasser ...

—

—

—

1,200

8,400

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 150 kronor för under-

visningstimme per vecka (150 x 154) .........

—

—

—

—

23,100

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklassor, beräknade å 120 kronor för under-

visningstimme per vecka (120 x 144)............

—

—

—

—

17,280

Arfvoden’ till 4 extra lärare i 8:e maskinist-

klasser ..................................................

—

—

—

1,200

4,800

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands- lära, beräknade å 7 kronor 50 öre för hvarje

timmes undervisningsskyldighet (7: 50 x 500)

—

—

—

—

3,750

Till böckers, undervisningsmateriels och andra

inventariers underhåll och förökande samt till

utgifter för bränsle, lyshållning in. m..........

—

—

—

—

9,450

Transport

—

—

—

170,780

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 167.

3

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Arfvoden.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

170,780

1 examensförrattare i l:a och 2:a maskinist-

klasser ...................................................

—

—

—

1,200

1,200

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden

m. m. enligt öfverstyrelsens bestämmande......

—

—

—

—

10,000

Till Kungl. Maj:ts disposition........................

—

—

—

—

3,000

Summa kronor

—

-

—

184,980

Anmärkningar:

l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar

inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan aflöningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med

likaledes 500 kronor. Af hvarje ålderstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningama.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmåner gäller

hvad därom särskildt finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning eller

ordinarie lärarbefattning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändring i navigationsskolornas organisation eller verksamhet

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning

han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej öfverstyrelse!! uppå därom gjord framställning och efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och

utbetalas med en tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare

uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan

skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;

att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom

hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna stj^rka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida

densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande

af enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra

femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den

tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering

af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll

allenast förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att inspektör och föreståndare äga att årligen, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under en

och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall sj ulfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att'' i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänst einnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya

lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya allöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt

arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han

icke med medgifvande af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör

vikarien;

dels förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912

tillträder befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att

underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda

stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

ser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

yid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den

män ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den

rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen

att gälla från och med år 1912:

Kronor.

Arfvoden till lärare ....................................................................................

1,700

Till böcker, undervisningsmateriel in. m..............................................

500

Summa kronor

2,200

dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,

med 86,380 kronor till 187,180 kronor, att fördelas med ett bestämdt

anslag till navigationsskolorna å 184,980 kronor samt ett reservationsanslag

till navigationslärarkursen å 2,200 kronor;

dels, i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af anslaget till

navigationsskolorna skola bestridas utgifter för dessa skolor under

januari—juli månader 1912 enligt den nuvarande staten för samma

skolor och under augu|fi—december månader 1912 enligt den föreslagna

nya staten;

dels och medgifva, att de besparingar, som under år 1912 uppkomma

å anslaget till navigationsskolorna, må användas ej mindre till

aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut af

fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande

befattningar å den n}^a staten ej blifva beredda, än äfven till anskaffning

af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna för

en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, i

den mån dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af

sålunda angifna ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver

erforderliga belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen

till ersättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och }mnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

H. von Krusenstierna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 107.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet von Krusenstierna anförde i underdånighet:
På

sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari

innevarande år utvisar har jag då erinrat därom att, enligt hvad framginge

af Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1910 (n:r 5) angående regleringen

af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, Riksdagen ej

funnit skäl bifalla vare sig af Eders Kungl. Maj:t den 11 mars 1910

aflåten proposition angående omorganisation af navigationsskolorna eller

i anledning af samma proposition inom Riksdagen väckta motioner samt

att Riksdagen vid anmälan om berörda beslut anfört, bland annat, att

Riksdagen funnit starka skäl tala för största möjliga begränsning af

navigationsskolornas antal samt att frågan om omorganisation af navigationsskolorna

visserligen torde, då Riksdagen icke anslutit sig till

Eders Kungl. Maj:ts förslag, föranleda en ny utredning, men att det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 167.

ville synas, som om denna utan svårighet skulle kunna medhinnas till

nästkommande riksdag.

Vidare erinrade jag därom, att Eders Kungl. Maj:t, som funnit förnyad

utredning i ämnet böra, på sätt Riksdagen antydt, snarast möjligt

komma till stånd, genom beslut den 29 juli 1910 bemyndigat chefen

för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte

en sekreterare för att inom departementet biträda vid utredningen af

vissa frågor rörande navigationsskolorna i riket; hvarjämte jag meddelade,

att jag med stöd af berörda nådiga bemyndigande den 6 augusti

1910 uppdragit åt generalmajoren H. G. W. Wrangel, ledamoten

af Riksdagens andra kammare, skeppsredaren W. R. B. Lundgren, föreståndaren

för navigationsskolan i Malmö J. S. Björling och sjötekniska

biträdet hos kommerskollegium, sjökaptenen R. Gr. Bjarke att deltaga i

nämnda arbete.

Vid samma tillfälle meddelade jag äfven, att de sakkunniga — med

undantag af skeppsredaren Lundgren, som, efter att till eu början hafva

deltagit i de sakkunnigas arbete, sedan den 20 augusti 1910 på grund

af långvarig sjöresa varit förhindrad deltaga i arbetet — den 19 november

1910 afgifvit utlåtande i de delar af det till dem hänskjutna

ärendet, som borde framläggas för Riksdagen, nämligen de frågor, som

inverkade å utgiftsstaten för navigationsskoleundervisningen; äfvensom

att de sakkunniga i berörda utlåtande, med hänsyn till Riksdagens i

dess förenämnda skrifvelse den 1 juni 1910 gjorda uttalanden och af i

öfrigt anförda skäl, grundat af dem afgifvet. förslag på en inskränkning*

af navigationsskolornas antal sålunda, att endast skolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar skulle bibehållas, hvaremot

de öfriga skolorna, nämligen i Gäfle, Västervik, Strömstad, Karlshamn,

och Visby, skulle indragas.

Slutligen meddelade jag, att marinförvaltningen och kommerskollegium

genom remiss den 28 november 1910 anbefallts att afgifva gemensamt

utlåtande öfver de sakkunnigas förslag samt att jag genom

särskilda skrifvelser anmodat Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

att, så snart ske kunde, från stadsfullmäktige i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar inhämta yttranden, huruvida

dessa städer vore villiga att, därest genom en blifvande omorganisation

af navigationsskolorna en utvidgning af därvarande navigationsskolors

verksamhet och ökning af elevantalet därstädes skulle

komma till stånd, upplåta och för framtiden underhålla tjänliga ytterligare

lokaler, som kunde blifva erforderliga på grund af såväl det

motsedda ökade antalet elever vid skolorna som det ökade antal klasser

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 111 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

i skolorna, som skulle blifva en följd af de sakkunnigas förslag angående

undervisningens anordnande.

Då emellertid sålunda infordrade utlåtande och yttranden berörda

den 13 januari icke inkommit, kunde jag då ej underställa ifrågavarande

ärende Eders Kungl. Maj:ts pröfning. Men enär det anslagsbelopp,

182,700 kronor, som de sakkunniga ansett en ändrad organisation

af navigationsskolorna kräfva, syntes böra tagas i beräkning vid

framställningen till Riksdagen i fråga om anslagsbehofven för år 1912,

täcktes Eders Kungl. Maj:t, i enlighet med min hemställan, föreslå

Riksdagen att i afvaktan på den nådiga proposition angående omorganisation

af undervisningsanstalterna för sjöfart, Kungl. Maj:t kunde

komma att till Riksdagen aflåta, i det för dessa undervisningsanstalter

uppförda ordinarie anslaget, nu 100,800 kronor, måtte beräknas en förhöjning

af 81,900 kronor och anslaget i dess helhet sålunda beräknas

till 182,700 kronor.

Marinförvaltningen och kommerskollegium hafva numera, den 4

februari 1911, afgifvit det infordrade utlåtandet; och hafva dels från

stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg, Härnösand och Kalmar inkommit

förbindelser, däri dessa städer hvar för sig åtagit sig att, därest

den ifrågasatta utvidgningen af därvarande navigationsskolor skulle

komma till stånd, upplåta och för framtiden underhålla tjänliga ytterligare

lokaler, som på grund af utvidgningen kunde blifva erforderliga,

dels ock från stadsfullmäktige i Malmö ingifvits förbindelse, däri stadsfullmäktige,

med tillkännagifvande att Malmö stad enligt föreliggande

utredning kunde ställa till förfogande erforderliga lokaler utan tillbyggnad

af därvarande navigationsskola, tillförbundit staden att, under

den i mina ofvanberörda skrifvelser angifna förutsättning, förändra föreståndarens

för skolan nuvarande bostad till skollokal samt att för framtiden

underhålla de sålunda utvidgade lokalerna och betala skälig hyresersättning

till föreståndaren.

Jag anhåller nu att få inför Eders Kungl. Maj:t ånyo anmäla de

föreliggande förslagen om omorganisation af navigationsskolorna och

därmed sammanhängande ämnen.

Till en början må det tillåtas mig att erinra om det yttrande rörande

behofvet af en dylik omorganisation och de för detta ändamåls

vinnande redan vidtagna åtgärder, som — enligt hvad som inhämtas

af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 mars 1910, vidfogadt

Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen samma

dag (n:r 103) angående omorganisation af navigationsskolorna — af

dåvarande departementschefen afgafs.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Detta yttrande var af följande lydelse.

»Frågan om en omorganisation af dessa skolor har sedan mer än

ett tiotal år stått på dagordningen.»

»Genom nådigt bref den 15 oktober 1897 uppdrog Kungl. Maj:t åt

dåvarande expeditionschefen i sjöförsvarsdepartementet A. Wall och

kommerserådet friherre H. Rehbinder att med biträde af sakkunniga i

vissa uppgifna afseenden företaga revision af, bland andra författningar,

reglementet för navigationsskolorna i riket den 6 juni 1890 och den

nära sammanhang därmed ägande förordningen angående befälet å

svenska handelsfartyg den 22 november 1878.»

»De sålunda utsedda kommitterade jämte tillkallade sakkunniga afgåfvo

den 29 september 1898 bränne betänkanden, det ena med förslag

till förnyadt reglemente för navigationsskolorna i riket och det andra

med förslag till ny förordning angående befälet å svenska handelsfartyg^.

m.»

»Öfver det förra förslaget afgaf marin förvaltningen den 27 oktober

1899 underdånigt utlåtande och öfver det senare förslaget afgåfvo

marinförvaltningen och kommerskollegium den 5 januari 1900 gemensamt

underdånigt utlåtande; hvarjämte yttranden öfver förslagen eller

delar däraf afgåfvos af inspektören för navigationsskolorna i riket, ett

flertal handels- och sjöfartsnämnder samt föreningar och sällskap af

sjöfartsintresserade med flera.»

»Förslaget till förnyadt reglemente för navigationsskolorna föranledde

nådig proposition till 1900 års riksdag med framställning om några

ändringar i staten för dessa skolor, hvilken framställning i hufvudsak

blef af Riksdagen bifallen, men i öfrigt hafva nämnda förslag icke föranledt

någon åtgärd från Kungl. Majtrs sida.»

»Sedermera hafva dels till Kungl. Maj:t och dels till statsrådet och

chefen för finansdepartementet inkommit åtskilliga framställningar, åsyftande

åtgärder för bättre utbildning af handelsflottans befäl eller utfärdande

af ändrade bestämmelser om anställning af befäl m. m. Sådana

framställningar hafva gjorts af nordiska skeppsredareföreningen, Sveriges

allmänna sjöfartsförening, Stockholms styrmansförening och direktionerna

för de flesta navigationsskolor i riket.»

»Marinförvaltningen har uti ett den 7 april 1905 afgifvet utlåtande

öfver berörda navigationsskoledirektioners framställningar samt öfver

till Kungl. Maj:t inkomna framställningar i liknande syfte från Stockholms

styrmansförening och Göteborgs fartygsbefälhaf vägförening anfört,

bland annat, att, då de af ofvan omförmälde kommitterade afgifna

förslag icke ännu ledt till ändring af de uti ifrågavarande afseenden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

gällande föreskrifter, och förslagen, såsom direktionen för navigationsskolan

i Visby anfört, redan torde hafva blifvit i viss mån föråldrade

och således icke lämpligen torde kunna omedelbart läggas till grund

för lagstiftning i berörda afseenden, jämväl marinförvaltningen ansåge

nödvändigt, att åtgärder snarast möjligt vidtoges i det syfte, de nämnda

framställningarna afsåge, hvarförutom marinförvaltningen erinrat, att den

svenska sjöfarten under senaste åren vunnit allt större och större uppsving

och att i vår handelsflotta numera inginge för transatlantisk

trade afsedda ångare om 3 å 6 tusen tons dräktighet samt att det

vore gifvet, att under sådana förhållanden allt större kraf måste ställas

på den personal, som hade omhänder handelsflottans transportmedel,

äfvensom att i hvithet fall som helst det svenska handelsbefälet i fråga

om bildningsnivån naturligen icke borde stå lägre än dylikt befäl tillhörande

andra sjöfarande nationer, något som dock numera, på grund

af navigationsundervisningeus omorganisation i de flesta andra länder,

syntes kunna ifrågasättas vara fallet; och har marinförvaltningen i anledning

häraf, med instämmande i de önskemål, som i ofvanberörda

framställningar uttalats, hemställt, att Kung].. Maj:t täcktes taga under

öfvervägande, huruvida icke genom tillsättande af en kommitté eller

annorledes utredning och förslag angående erforderliga förbättringar uti

utbildningen af vår han delsflottas befäl och underbefäl borde åvägabringas.

»

»Efter hvad sålunda förekommit blef frågan om behofvet af omarbetande

af ofvanberörda författningar år 1905 ånyo upptagen af dåvarande

chefen för sjöförsvarsdepartementet, som i en den 25 maj

nämnda år inför Kung!. Maj:t i underdånighet gjord framställning erinrade

om ofvan omförmälda förslag och framställningar af olika slag och

därvid tillika för egen del anförde, att af hvad sålunda i ärendet förekommit

framginge, att inom svenska sjöfartskretsar för närvarande förefunnes

ett allmänt önskningsmål, att nu gällande föreskrifter angående

utbildningen af vår handelsflottas befäl och underbefäl samt villkoren

för tillstånd till beklädande af dylik befattning underkastades en vida

större revision än den, som innefattades i de redan föreliggande förslagen,

och att under sådana förhållanden dessa icke syntes böra läggas

till grund för nya bestämmelser, förr än berörda frågor gjorts till föremål

för förnyad pröfning af särskildt tillkallade personer.»

»I anledning af den utaf chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda

gjorda framställningen tillsatte Kungl. Maj:t den 25 maj 1905 ofvan

omförmälda kommitté, bestående af dåvarande landshöfdingen A. Wall,

dåvarande kaptenerna G. O. Wallenberg och O. Gyldén, sjökaptenen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

13

0. F. Hedborg, navigationsskoleföreståndaren A. Thore och öfvermaskinisten

0. Gummesson.»

»Denna kommitté, den s. k. navigationsskolekommittén, afgaf, såsom

förut nämnts, den 30 oktober 1906 sitt betänkande, hvilket innefattar,

bland annat:

förslag till förordning angående befäl å svenska fartyg;

förslag till reglemente för navigationsskolorna i riket;

förslag till kungörelse angående navigationslärarexamen; samt

förslag till stat för navigationsskolorna i riket jämte förslag till

villkor för åtnjutande, af de å navigationsskolornas stat uppförda löneförmåner

samt till pensionsbestämmelser.»

»Sedan genom nådig remiss marinförvaltningen och kommerskollegium

anbefallts att efter vederbörandes hörande inkomma med gemensamt

underdånigt utlåtande öfver detta betänkande, hafva dessa ämbetsverk,

enligt hvad redan omförmälts, till fullgörande häraf den 25 maj 1909

afgifvit sådant utlåtande efter att hafva tagit i öfvervägande hvad som

anförts uti inkomna yttranden i ämnet eller särskilda delar däraf från

samtliga direktioner för navigationsskolorna i riket, inspektören för

dessa skolor, ett flertal Ivungl. Maj:ts befallningshafvande i länen samt

magistrater och kronofogdar, inspektörerna för passagerarångfartyg,

handels- och sjöfartsnämnder i rikets större städer, åtskilliga sammanslutningar

af sjöfartsidkare och olika grader af fartygsbefäl med flera

såväl korporationer som andra af frågorna intresserade.»

»Efter den utredning, hithörande frågor sålunda vunnit, har ärendet

i dess helhet varit föremål för gemensam beredning inom finans- och

sjöförsvarsdepartementen, då, såsom bekant, bestämmelserna om anställande

af fartygsbefäl tillkomma det förra departementets handläggning

och ärendet i öfriga delar tillhör det senare departementet. Härvid

har chefen för finansdepartementet förklarat sig beredd att hemställa

om utfärdande af ny förordning angående befäl å svenska handelsfartyg

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af nämnda kommitté afgifna

förslag med däruti af marinförvaltningen och kommerskollegium gemensamt

förordade ändringar; och för egen del har jag för afsikt tillstyrka

utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna samt kungörelse

angående navigationslärarexamen i väsentliga delar öfverensstämmande

med kommitténs förslag med däri af ämbetsverken föreslagna

ändringar.»

»Såsom redan i det föregående erinrats, äga förordningen angående

befäl å svenska handelsfartyg och navigationsskolereglementet nära

sammanhang med hvarandra. Undervisning och examina vid naviga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

tionsskolorna hafva nämligen till mål att bereda kompetens för olika

slag af fartygsbefäl och maskinister å fartyg i enlighet med de fordringar,

som därå uppställas i befälsförordningen. Då de förändringar,

som i berörda hänseende föreslagits beträffande sistnämnda förordning,

äro ganska omfattande, påkallas tydligtvis också ej obetydliga ändringar

i afseende å organisationen af navigationsskolorna. Jämväl af andra

anledningar lära — — — — vissa ändringar beträffande dessa skolors

organisation böra vidtagas. För genomförande af dylik omorganisation

erfordras emellertid ändring af den af Riksdagen godkända staten för

dessa skolor.))

Vidare tillåter jag mig erinra därom, att i nyssnämnda statsrådsprotokoll

(sid. 12—35 i Eders Kungl. Maj:ts förberörda proposition)

lämnats redogörelse såväl för den s. k. navigationsskolekommitténs förslag

som för marinförvaltningens och kommerskollegii däröfver afgifna

gemensamma underdåniga utlåtande, hvilket utlåtande innefattade förslag

till en del ändringar i kommittéförslaget.

Det torde emellertid vara lämpligt att här ånyo fästa uppmärksamheten

vid ett par hufvudpunkter i de nämnda förslagen och Eders Kungl.

Maj:ts på desamma grundade proposition, särskildt några sådana

punkter, som äga ett närmare samband med frågan om behofvet af ny

stat för navigationsskolorna; och torde jag därefter få lämna en kortfattad

redogörelse för berörda proposition i hvad densamma innefattade

förslag till nya stater för navigationsskolorna och navigationslärarkursen.

Till en början torde jag då få erinra, hurusom det — i öfverensstämmelse

med hvad hos andra sjöfartsidkande nationer nästan allmänt

ägt rum — ansetts nödigt att, i ändamål att tillgodose krafven på bättre

utbildning och högre kompetens hos både fartygs- och maskinbefäl, införa

skärpta bestämmelser i fråga om villkoren för tillstånd att bekläda

dylika befälsbefattningar. Dessa bestämmelser afsågo såväl den allmänna

behörigheten för rätt att utöfva befäl å handelsfartyg och den

speciella behörigheten för utöfvande af befäl å fartyg i viss fart eller

af visst slag, som ock den förberedande utbildningen för befäl af olika

grader i både praktiskt och teoretiskt hänseende. Vidare innefattade

förslagen inrättande af två lägre grader af befälhafvare, l:a och 2:a

klass skeppare, med kompetens att föra befäl i en del sådana fall, där

innehafvande af styrmans- eller befälhafvarebref icke synts erforderligt.

l:a klass skeppare skulle erhålla sin teoretiska utbildning under eu tre

månaders kurs vid navigationsskola, hvaremot 2:a klass skeppare skulle

hafva att undergå förhör inför navigationsskoleföreståndare för konstaterande

att han vore i besittning af de elementära kunskaperna i navigering

m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

15

Vidkommande maskinpersonalen å fartyg föreslogs inrättande af

fyra olika grader med olika kompetens för hvarje grad, nämligen

maskinist af lista, 2:dra och 3:dje klass samt maskinskötare. Maskinist af

l:a klass skulle närmast motsvara öfvermaskinist enligt nu gällande

bestämmelser och maskinist af 2:dra klass maskinist enligt dessa bestämmelser.

Maskinist af 3:dje klass och maskinskötare skulle endast användas

i mindre maktpåliggande befattningar, för hvilka icke anställande

af maskinister med högre kompetens ansetts behöflig!. Maskinisterna

skulle erhålla sin teoretiska utbildning vid navigationsskola,

maskinist af 3:dje klass dock endast under en tre månaders kurs med

därtill hörande examen. . Maskinskötare skulle endast vara skyldig

att inför vederbörligen förordnad sakkunnig person undergå förhör i

och för konstaterande af hans kännedom om mindre sjöångmaskiner

och deras skötsel.

Navigationsskolor med fullständig såväl navigations- som maskinistafdelning

skulle finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar, Gäfle

och Härnösand, navigationsskola med fullständig navigationsafdelning i

Västervik, navigationsskola med navigationsafdelning, omfattande styrmans-

och skepparklass, samt maskinistafdelning, innehållande 3:e

maskinistklass, i Strömstad samt navigationsskolor med navigationsafdelning,

omfattande styrmans- och skepparklass, i Karlshamn och Visby.

Någon förändring i nuvarande förhållanden beträffande antalet skolor

och orter, där de finnas, föreslogs således icke.

Hvad därefter beträffar Eders Kungl. Maj:ts förenämnda förslag

till stater för navigationsskolorna och navigationslärarkursen torde jag

få erinra om följande.

Inspektören för navigationsskolorna föreslogs att erhålla ett arfvode

af 7,000 kronor för år.

I fråga om föreståndarnas löneförmåner föreslogs,

att för föreståndarna vid samtliga de skolor, hvilka skulle omfatta

fullständig såväl navigations- som maskinistafdelning med undantag af

navigationsskolan i Kalmar, eller således vid navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Härnösand och Gäfle, begynnelseaflöningen skulle

bestämmas till 4,500 kronor, däraf lön 2,700 kronor och tjänstgöringspenningar

1,800 kronor,

att föreståndaren vid navigationsskolan i Kalmar, med hänsyn till

de billigare lefnadskostnaderna i denna stad, skulle tilldelas en begynnelseafföning

af 4,200 kronor, af hvilket belopp 2,700 kronor skulle beräknas

-som lön och 1,500 kronor som tjänstgöringspenningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

att för föreståndaren vid navigationsskolan i Västervik begynnelseaflöningen

skulle sättas till 4,000 kronor, däraf lön 2,500 kronor och

tjänstgöringspenningar 1,500 kronor; samt

att föreståndarna vid de mindre navigationsskolorna i Strömstad,

Karlshamn och Visby skulle erhålla en begynnelseaflöning af 3,500

kronor, hvaraf 2,300 kronor utgjorde lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar.

Härtill skulle för föreståndarna komma fri bostad, som, i likhet

med hvad för närvarande äger rum, skulle upplåtas af den stad, där

skolan vore belägen.

Hvad angår de ordinarie lärarnas aflöningsförmåner innebar förslaget,

att för de af dessa lärare, som vore anställda vid navigationsskolorna

i Stockholm, Göteborg och Malmö, begynnelseaflöningen skulle,

med fästadt afseende å de dyrare lefnadskostnaderna i dessa städer,

upptagas till 3,000 kronor, däraf 1,800 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar

och 300 kronor ortstillägg, samt att för ordinarie lärare

vid öfriga skolor begynnelseaflöningen skulle sättas till 2,700 kronor,

däraf lön 1,800 kronor och tjänstgöringspenningar 900 kronor.

För samtliga föreståndare och ordinarie lärare föreslogos därjämte

tre ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, däraf 350 kronor skulle räknas

till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningarna.

Aflöningen till extra lärarna föreslogs att utgå i form af arfvoden,

beräknade efter 150 kronor för undervisningstimme per vecka, dock

med undantag dels för extra lärarna i skepparklasserna och 3:e maskinistklasserna,

hvilka skulle bestrida hela undervisningen inom de respektive

klasserna och bärför åtnjuta arfvoden af 1,200 kronor för hela

undervisningskursen, dels ock för extra lärarna i hälso- och förbandslära,

hvilkas arfvoden beräknades efter 7 kronor 50 öre för hvarje

timmes undervisningsskyldighet.

Slutligen hade i den föreslagna staten för navigationsskolorna upptagits

följande belopp till fördelning mellan skolorna i mån af behof,

nämligen 6,000 kronor till böckers, undervisningsmateriels och. andra

inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning

in. m., 10,000 kronor till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden

in. in. enligt öfverstju-elsens bestämmande samt 3,000

kronor till Kungl. Maj:ts disposition.

Förslaget till stat för navigationsskolorna slutade å ett totalbelopp

af 207,750 kronor.

Förslaget till stat för navigationslärarkursen innebar, att kostnaden

för denna kurs, som var afsedd att hållas endast hvartannat år, skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

17

fördelas med hälften af erforderliga beloppet, 4,000 kronor, på hvartdera

af två år, i följd hvaraf i hvarje års stat skulle upptagas ett

anslagsbelopp å 2,000 kronor med reservationsanslags natur.

Såsom i det föregående erinrats blef Eders Kuugl. Maj:ts omförmälda

proposition af Riksdagen icke bifallen.

Vid anmälan om detta beslut anförde Riksdagen (enligt dess skrifvelse

nr 5 år 1910 sid. 15 och 16) följande.

»Af den af departementschefen lämnade utredningen framgår, att

frågan om omorganisation af navigationsskolorna sedan mer än ett

tiotal år stått på dagordningen. Den nutida skeppsfarten ställer större

kraf på utbildning och kompetens bos fartygs- och maskinbefäl än som

lämnas i navigationsskolorna med deras nuvarande anordning. Åtskilliga

förhållanden vid skolorna, särskild! de låga lärarelönerna och

det så kallade privatläsningssystemet, hafva också i och för sig gjort

en omreglering synnerligen önskvärd.))

»Af Eders Kungl. Maj:ts framställning framgår, att man för att

tillgodose krafven på en god utbildning hos eleverna ämnat dels uppdela

hvarje fullständig navigationsafdelning, som hittills omfattat endast två

klasser, sjökaptensklassen och styrmansklassen, i tre klasser, nämligen,

förutom de båda nämnda, en klass för utbildning af skeppare, dels indela

maskinistafdelningen, som nu består af en öfvermaskinist- och en

maskinistklass, i tre klasser för utbildning af maskinister af l:sta, 2:dra

och 3:dje klass.»

»Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle 6 navigationsskolor vara

fallständiga, nämligen skolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar,

Gäfle och Härnösand. De öfriga skolor, som nu finnas, skulle enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag icke upphöra men delvis reduceras till sin

omfattning. Sålunda skulle i Västervik finnas fullständig navigationsafdelning

men icke maskinistafdelning samt i Strömstad, Karlshamn

och Visby styrmans- och skeppareklass, i Strömstad därjämte kurs för

utbildning af 3:dje klass maskinister.»

»Eders Kungl. Maj:ts förslag finner Riksdagen vara grundadt på en

omfattande och erkännansvärd utredning af frågan, och bar Riksdagen

i afseende å den föreslagna planen för elevernas utbildning intet i

hufvudsak att erinra. Däremot har Riksdagen icke kunnat dela Eders

Kungl. Maj:ts uppfattning i fråga om lämpligaste sättet att anordna de

särskilda skolorna. Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle såsom

ofvan nämnts i afseende härå förekomma olika typer och ingen reducering

af skolornas antal ske.»

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afä. 111 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Exingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

»Af föreliggande proposition och i frågan inom Riksdagen väckta

motioner framgår, att åtskilliga skäl finnas såväl för som emot en starkare

begränsning af skolornas antal. Olika hafva också uppfattningarna

varit beträffande frågan om huru många skolor borde blifva fullständiga

samt om jämte dessa äfven mindre skolor skulle finnas. Enligt hvad

Riksdagen har sig bekant har från intresseradt håll uttalats den meningen,

att jämte några få fullständiga skolor borde till kustbefolkningens

tjänst finnas skolor, omfattande endast skeppar- och 3:dje maskinistklasserna,

hvilka skolor skulle antingen vara ständigt förlagda till vissa

platser eller ock flyttande. Det skulle då i stället kunna sättas i

fråga, huruvida icke det omtalade behofvet af ett antal mindre skolor

skulle kunna helt eller delvis tillgodoses genom anordnande af dubbla

kurser för skeppare och 3:dje klass maskinister vid de fullständiga

skolorna.»

»Vid öfvervägande af frågan om navigationsskolornas antal har

Riksdagen funnit starka skäl tala för största möjliga begränsning åt

detsamma. Härigenom skulle vinnas såväl en betydande besparing å

navigationsskolornas stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga

lärare, hvarjämte äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel

då skulle ''kunna tillhandahållas. Om också Riksdagen på grund

häraf vill såsom ett önskemål uppställa, att ett mindre antal fullständiga

navigationsskolor än Eders Kungl. Maj:t föreslagit bibehalles och att

de öfriga indragas, kan dock Riksdagen icke i frågans nuvarande läge

bestämdt yttra sig om, i hvad mån en dylik indragning lämpligen kan

realiseras, särskilt med hänsyn till den andel respektive stadskommuner

kunna hafva uti skolornas tillkomst.»

»Hur angeläget det än må vara, att frågan om omorganisation af

navigationsskolorna snart må finna sin lösning, finner sig Riksdagen

dock, på grund af sin nyss uttalade uppfattning och då ett beslut i

förevarande afseende skulle för en lång framtid fastslå navigationsskolornas

organisation, icke kunna för närvarande bifalla Eders Kungl.

Maj:ts proposition.»

»Med anledning af anmärkta brister i elevernas vid navigationsskolorna

utbildning har Riksdagen velat uttala, att uppmärksamheten

bör mer än hittills riktas på anskaffandet af fullgod undervisningsmateriel,

hvarjämte möjligen en tids praktisk utbildning af maskinister ä

flottans fartyg skulle kunna ifrågasättas.»

»Frågan om omorganisation af navigationsskolorna torde, då Riksdagen

icke anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag, visserligen för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

anleda en ny utredning, men vill det synas som om denna utan svårighet

skulle kunna medhinnas till nästkommande riksdag. Då det förslag,

som därur kommer att framgå, i åtskilliga hänseenden kan antagas

komma att ställa sig annorlunda än det af Eders Kungl. Maj:t nu framlagda

förslaget, har Riksdagen icke ansett sig böra nu uttala sig om

enskildheter i Eders Kungl. Maj:ts förslag.))

Såsom i det föregående omförmälts hafva de sakkunniga, som, på

grund af nådigt bemyndigande, den 6 augusti 1910 tillkallats för att

biträda vid utredning af vissa frågor rörande navigationsskolorna, den

19 november samma år afgifvit utlåtande i de delar af det till dem

hänskjutna ärendet, som borde framläggas för Riksdagen, nämligen de

frågor, som inverka å utgiftsstaten för navigationsskoleundervisningen.

Jag anhåller nu att få redogöra för hufvuddragen af de sakkunnigas

ifrågavarande utlåtande.

De sakkunniga uttala sig till en början om navigationsskolornas

antal och yttra därom följande.

»På grund af Riksdagens ofvannämnda uttalande hafva vi ansett

oss i första rummet höra öfverväga, huruvida hinder af den art, Riksdagen

i sin skrifvelse antydt, förefinnes för indragning af de smärre

skolorna.»

»Navigationsskolorna hafva tillkommit, sedan Riksdagen därom fattat

beslut, under förutsättning att vederbörande kommuner förbunde sig att

upplåta och för framtiden underhålla erforderliga lokaler för skolorna.

Närmare redogörelse härför har af 1905 års kommitté lämnats å sid.

200—203 af dess betänkande. För de skolor, som hafva såväl navigations-

som maskinistafdelning, nämligen skolorna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Härnösand, hafva särskilda läroverkshus blifvit uppförda

af vederbörande kommuner. Detta är äfven förhållandet med skolorna

i Galle, Västervik och Kalmar, hvilka endast omfatta styrmans- och

sjökaptensklass. Navigationsskolan i Karlshamn är inrymd i ett staden

tillhörigt hus, som förut användts för annat ändamål. För skolan i

Visby har lokal i rådhuset blifvit upplåten, hvaremot skolan i Strömstad

har en förhyrd lokal.»

»En indragning af skolor, som äro inrymda i mera tillfälliga lokaler,

vållar tydligen vederbörande städer mindre olägenhet än en indragning

af sådana navigationsskolor, för hvilka särskilda skolhus blifvit

uppförda. Men om också läroverksbyggnaaerna tillkommit i den för
-

De sakkunnigas

utlåtande.

Navigationsskolornas

antal m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

väntan, att navigationsskolorna i ifrågavarande städer korum e att förblifva

därstädes under en längre tid framåt, kan någon förpliktelse icke

därmed hafva ålagts statsverket. Olika meningar kunna dock råda i

fråga om den hänsyn, som, äfven om rättsliga skäl saknas, bör tagas

till vederbörande kommuners intressen och önskningar. Under de senare

åren hafva emellertid liknande fall förekommit, då dylik hänsyn fått

träda tillbaka för statens intressen. Till belysning däraf vilja vi anföra

ett yttrande af dåvarande statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet,

infördt i det statsrådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts

proposition nr 50 till 1904 års Riksdag, hvari bland annat föreslogs

indragning af vissa lägre allmänna läroverk och pedagogier. Statsrådet

anför (sid. 139):

»Då jag nu går att yttra mig i föreliggande fråga, anser jag mig

till en början böra framhålla statens rätt att med de af densamma bekostade

läroverken företaga de anordningar, hvilka på grund af ändrade

förhållanden kunna befinnas erforderliga, äfvensom statsmakternas

plikt att, då sådant af omständigheterna påkallas, göra bruk af denna

rätt. Ty högre än den häfdens rätt, som i åtskilliga utlåtanden starkt

framhålles, står de skattedragandes kraf, att statens medel skola användas

på ett sätt, som motsvarar ändamålet, detta vare sig det gäller

allmänna undervisningsanstalter eller offentliga inrättningar öfver hufvud

taget. Men denna oafvisliga fordran lämnas obeaktad, därest staten

uppehåller läroverk, som äro så föga anlitade, att omkostnaderna för

hvarje särskild lärjunges undervisning ställa sig oskäligt höga.»

»Af det anförda torde framgå, att vederbörande stadskommuners

intressen och önskningar icke kunna sägas utgöra något hinder för

indragning af de smärre navigationsskolorna, därest detta kräfves för

en rationell undervisning och af tillbörlig hänsyn till ekonomien.»

»I öfrigt torde det mest vägande skälet för bibehållande af ett stort

antal skolor hafva varit önskvärdheten af att eleverna skulle hafva tillgång

till navigationsskoleundervisning i närheten af sina hemorter.

En undersökning rörande elevernas hemorter under de tre sista läsåren

har emellertid gifvit vid handen, att eleverna i många fall begifva sig

till mera aflägsna skolor. Af en vid detta utlåtande fogad tablå framgår,

att t. es. af de sjökaptens- och styrmanselever, som hafva sina

hemorter i Skåne, mindre än hälften besökt skolan i Malmö, men de

öfriga begifvit sig till andra navigationsskolor, däribland ett icke ringa

antal så långt bort från hemtrakten som till skolan i Gäfle, där dock

lefnadskostnaderna icke torde vara särskildt låga. Elevernas val af

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

skola synes sålunda i många fall bestämmas af andra synpunkter än

dess närbelägen!^ till hemorten.»

»Beträffande dem, som komma att genomgå skepparklassen eller 3:e

maskinistklassen, kan man möjligen tänka sig, att det skulle vara af

större betydelse att hafva lättare tillgång till dessa kurser. Dock torde

man ej med säkerhet kunna döma härom, förr än dessa kurser hållits

någon tid. Omöjligt är också att på förhand beräkna, i hvilken utsträckning

den särskilda examinationen af skeppare af l:a klass och

maskinister af 3:a klass kan komma att anlitas, som, enligt hvad vi

längre fram föreslå, skulle anordnas å vissa platser, där navigationsskola

icke finnes. Skulle det emellertid mot förmodan framdeles visa

sig önskligt, att undervisning åt blifvande skeppare af l:a klass och

maskinister af 3:e klass blefve på närmare håll tillgänglig än vid de

navigationsskolor, som enligt vårt förslag skulle bibehållas, kunna särskilda

kurser härför lätt anordnas på lämpliga platser. Eu dylik kurs

för utbildning af skeppare blefve mycket likartad med de kurser i navigation,

som sedan några år tillbaka hållas för bohuslänska fiskare

med bidrag af statsmedel och med understöd af Göteborgs och Bohus

läns hushållningssällskap och landsting. Under alla förhållanden anse

vi sålunda, att en navigationsskola icke bör bibehållas af hänsyn uteslutande

till dem, som önska genomgå kurserna för skeppare af l:a

klass och maskinister af 3:e klass.»

»På grund af det nu anförda och med hänsyn till Riksdagens ofvannämnda

uttalande anse vi oss böra grunda vårt förslag på eu reducering

af skolornas antal.»

»Härför tala enligt vår uppfattning äfven andra skäl än de nyss

nämnda. En navigationsskola bör hälst vara förlagd till större stad med

liflig sjöfart och med större verkstadsanläggningar. Behofvet af goda

lärarekrafter kan därigenom lättare blifva tillgodosedt, särskild! i fråga

om extra lärare, liksom äfven det från många håll uttalade önskemålet,

att eleverna skola vara i tillfälle att ombord å fartyg och vid verkstäder

göra praktiska rön och iakttagelser. Ökningen af lärarepersonalen

vid de särskilda skolorna, som blir en följd af de smärre skolornas indragning,

medför äfven den fördelen, att lärarna lättare underhålla intresset

för och följa med utvecklingen i sina läroämnen. Med ett färre

antal skolor kan ock utan för stora kostnader tidsenligare och rikhaltigare

undervisningsmateriel hållas vid hvarje särskild skola — ett önskemål,

hvars vikt jämväl Riksdagen i sin ofvannämnda skrifvelse framhållit.

Likaledes dela vi Riksdagens uppfattning, att det ur statsekonomisk

synpunkt ställer sig fördelaktigare med ett färre antal skolor.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

»Hvad beträffar skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö kan det

icke gärna ifrågasättas annat, än att dessa skola bibehållas. Likaså

bör icke någon tvekan råda om att en skola bör vara förlagd på den

norrländska kusten och en skola på kusten mellan Stockholm och Malmö.

Vid valet mellan skolorna i Härnösand och Gäfle bör den förra hafva

ett gifvet företräde att bibehållas både på grund af belägenheten och

med hänsyn därtill att, enligt hvad ofvannämnda tablå gifver vid handen,

ett jämförelsevis ringa antal elever under de sista åren kommit från

Gäfleborgs och Kopparbergs län. I fråga om skolan i Gäfle är också

att märka, att den hittills saknat maskinistafdelning. Vidare bör skolan

i Kalmar hällre bibehållas än skolan i Västervik, då den förra är belägen

i en större stad med lifligare sjöfart och bättre kommunikationer

samt dessutom under de senare åren haft att uppvisa ett betydligt större

elevantal än skolan i Västervik.»

»Då den efterföljande framställningen utvisar, att från undervisningssynpunkt

sedt de erforderliga klasserna kunna sammanföras på

dessa fem skolor, anse vi oss böra föreslå, att de öfriga indragas, nämligen

skolorna i Gäfle, Västervik, Strömstad, Karlshamn och Visby.

Samtliga dessa skolor hafva för närvarande endast navigationsafdelning

(styrmans- och sjökaptensklass).»

»I detta sammanhang vilja vi erinra, att den år 1888 tillsatta navigationsskolekommittén

föreslog indragning af skolorna i Västervik,

Strömstad och Karlshamn, ett förslag, hvari marinförvaltningen då instämde».

För beräknande af antalet erforderliga klasser i de skolor, som

enligt de sakkunnigas förslag sålunda skulle bibehållas, hafva de sakkunniga

uppgjort en tablå utvisande dels antalet inskrifna elever i alla

nuvarande navigationsskolor (ordinarie elever och privatister, men icke

specialelever) under läsåren 1900—1910, dels ock elevernas medeltal

särskild! för åren 1900—1905 och särskild! för åren 1905—1910, hvilken

tablå utvisar följande siffror:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 167.

23

Läsår.

Navigationsafdelning.

Masldnistafdelning.

Styrmans-

klass.

Sjökaptens-

klass.

Summa.

Maskinist-

klass.

Öfver-

maskinist-

klass.

Summa.

1900-01.......................................

263

157

420

137

84

221

1901—02.......................................

270

159

429

154

100

254

1902-03.......................................

195

135

330

144

85

229

1903-04.......................................

214

134

348

142

80

222

1904-05.......................................

274

128

402

129

92

221

1905-06.......................................

189

154

343

126

94

220

1906-07.......................................

230

176

406

161

104

265

1907-08.......................................

212

184

396

176

118

294

1908-09.......................................

249

164

413

190

130

320

1909-10.......................................

213

131

344

179

105

284

Medeltal för åren

1900—05.......................................

243

143

383

141

88

229

1905-10.......................................

218

162

380

167

no

277

Af denna tablå framginge — anföra de sakkunniga — att elevernas

antal under den sista 5-årsperioden ökats i maskinistafdelningen

och i någon mån i sjökaptensklassen, men däremot minskats något i

styrmansklassen. Några bestämda slutsatser kunde dock icke häraf

dragas i fråga om det blifvande elevantalet under närmaste framtiden,

ty å ena sidan hade utan tvifvel de väntade skärpta fordringarna för

befäl å fartyg, särskildt maskinbefäl, föranledt en viss tillströmning af

elever och å andra sidan hade de dåliga konjunkturerna under de sista

åren varit ägnade att verka i motsatt riktning.

Vid beräkning af det antal klasser af de olika typerna, som skulle

behöfva anordnas vid navigationsskolorna för att alla godkända inträd

essökan de skulle kunna intagas, både de sakkunniga därför utgått

från att antalet elever vid alla skolorna tillsammans skulle komma att,

hvad de fyra högre klasserna beträffar, vara ungefär detsamma som

under de sista åren.

Det visade sig vid en dylik beräkning, att sex sjökaptens- och åtta

styrmansklasser samt fyra l:a maskinist- och sex 2:a maskinistklasser

skulle vara tillräckliga för mottagande af alla elever i dessa klasser.

Om man tänkte sig, att skolornas samtliga elever under läsåren 1900

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

—1910 varit jämnt fördelade på nämnda antal klasser, hade eleverna

i sjökaptensklassen växlat mellan 22 och 31 i hvarje klass, eleverna i

styrmansklassen mellan 24 och 35, eleverna i l:a maskinistklassen

mellan 20 och 33 samt eleverna i 2:a maskinistklassen mellan 21 och

32. Elevantalen hade sålunda endast undantagsvis kommit att öfverskrida

det högsta, som för undervisningens behöriga gång vore

lämpligt.

Hvad skeppar- och 3:e maskinistklasserna beträffade torde icke några

tillförlitliga uppgifter för bedömande af den blifvande elevfrekvensen

inom dessa kunna anskaffas. Skulle det emellertid visa sig, att antalet

klasser, som de sakkunniga föresloge till en vid hvarje skola, där

sådan afdelning funnes, hvartill klassen vore att hänföra, blifvit upptaget

för lågt, mötte det på grund af undervisningens enkla beskaffenhet

icke någon svårighet att anordna tillfälliga eller permanenta parallellafdelningar

af dessa klasser. För öfrigt hade de sakkunniga ansett,

att förordnandet af särskilda examinatorer för skepparexamen och

maskinistexamen af 3:e klass komme att minska antalet elever i nyssnämnda

klasser vid skolorna.

De sakkunniga hade — med utgående från den beräkningsgrunden

att elevantalet i hvarje särskild klass icke torde böra öfverstiga

30 å 35 — kommit till den slutsatsen att klassernas antal och deras

fördelning på de särskilda skolorna borde ställa sig sålunda:

Navigationsafdelning. Maskinistafdelning.

Sjökaptens-

Styrmans-

Skeppa!-

3-e.

klass.

klass.

klass.

Navigationsskolan i Stockholm..

.... l

2

l

1

2

1

» i Göteborg ..

.... 2

2

l

1

2

1

)) i Malmö ........

... 1

2

l

1

1

1

j> i Härnösand

... 1

1

l

1

1

1

» i Kalmar........

. . 1

1

l

—

—

—

Summa 6

8

5

4

6

4

Denna plan förutsatte dock, att städerna Göteborg, Malmö och

Härnösand vore villiga att bekosta utvidgning af navigationsskolornas

i dessa städer lokaler. Skolan i Stockholm förfogade öfver tillräckligt

utrymme för mottagande af de föreslagna nya klasserna.

Med ledning af hvad som föreslagits i fråga om skolornas antal

och deras verksamhet hafva de sakkunniga vidare beräknat den behöfliga

ordinarie lärarpersonalen till 5 föreståndare, 13 ordinarie lärare

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167. 25

i navigationsafdelningen och 4 ordinarie lärare i maskinistafdelningen.

De sakkunniga hafva därvid utgått ifrån den förutsättningen, att större

delen af undervisningen i skepparklasserna — med undantag för skepparklassen

vid navigationsskolan i Kalmar — skulle bestridas af en

ordinarie lärare, som därjämte skulle hafva viss undervisningsskyldighet

i sjökaptensklass.

Vid beräknande af antalet veckotimmar för undervisningen inom

såväl navigations- som maskinistafdelning hafva de sakkunniga i allmänhet

följt 1905 års navigationsskolekommittés förslag. Dock har

för ämnena matematik och navigation i skepparklassen beräknats ett

mindre timantal än i kommittéförslaget; och torde jag i det följande

— vid redogörelsen för marinförvaltningens och kommerskollegii utlåtande

öfver sakkunnigeförslaget — komma i tillfälle att något vidare

beröra denna fråga och hvad därmed står i samband.

1 sammanhang med redogörelse för en del andra undervisningsfrågor

hafva de sakkunniga erinrat därom, att Riksdagen i dess förenämnda

skrifvelse den 1 juni 1910, punkt 13, ifrågasatt en tids praktisk

utbildning af maskinister å flottans fartyg — en anordning, som

skulle hafva ett visst inflytande på undervisningen vid maskinistafdelningarna

— äfvensom att Eders Kungl. Maj:t den 18 juni nämnda år

anbefallt chefen för marinstaben att efter samråd med inspektören af

flottans öfningar till sjöss inkomma med yttrande och förslag i denna

fråga. De sakkunniga hänvisa i detta ämne till ett uttalande, som

med anledning af nyssnämnda uppdrag afgifvits af chefen för marinstaben

i underdånig skrifvelse den 8 september 1910 och hvithet uttalande

är af följande lydelse:

»Därest tanken varit, att den ifrågasatta utbildningen af maskinister

å flottans fartyg skulle äga rum samtidigt med värnpliktens fullgörande,

så är detta ett önskemål, som redan är tillgodosedt i så höggrad,

som omständigheterna medgifva, dels genom för värnpliktiga

maskinister anordnad underbefälskurs med åtföljande praktisk tjänstgöring

såsom maskinister, dels genom för värnpliktiga eldare anordnad

rekrytskola och praktisk tjänstgöring såsom eldare. Skulle den föreslagna

3:e klass maskinistexamen vid navigationsskolorna blifva verklighet,

torde gifvetvis äfven för 3:e klass maskinisterna värnpliktstiden

på bästa sätt utnyttjas för höjande af ifrågavarande maskinisters yrkesskicklighet.

»

»Därest åter afsikten varit att förlägga utbildningstiden till annan

tid än värnpliktstiden, torde förslaget icke kunna tillstyrkas. Det för

Bihang till Rissel, prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft. 4

Undervisnin
gen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Examensför
rättningar.

Föreståndare

och lärare.

Navigations
skoledirektio
nerna.

Navigation sskolemöten.

flottan gällande utbildnings- och öfningsprogrammet är af en sådan

omfattning’ samt tager dess personal och materiel i så hög grad i anspråk,

att anordnandet vid flottan af utbildningskurser för flottan icke

tillhörande personal ej kan anses tillrådligt.»

För egen del anföra de sakkunniga, att de med hänsyn till åberopade

uttalandet af chefen för marinstaben icke kunna förorda någon

åtgärd i den riktning Riksdagen i sin skrifvelse antydt.

I fråga om examensförrättningar föreslå de sakkunniga, bland annat,

att ingenjör med erforderlig kompetens, hälst mariningenjör, borde

af öfverstyrelsen för eu tid af 3 år i sänder förordnas att förrätta examen

i l:a och 2:a maskinistklasserna.

Såsom redan i det föregående blifvit nämndt hafva de sakkunniga

icke ansett sig böra föreslå inrättande af särskilda, från navigationsskolorna

skilda kurser för utbildande af skeppare af l:a klass och

maskinister af 3:e klass, då man först efter en tids erfarenhet kunde

bedöma, om detta vore behöfligt. Däremot hafva de sakkunniga förordat

en mindre kostsam anordning till kustbefolkningens tjänst, nämligen

att särskild examinering hålles på vissa platser, där skola icke

finnes; och anse de sakkunniga, att utan tvifvel åtskilliga skulle begagna

sig af sådana tillfällen till afläggande af examen. De insikter,

som skulle meddelas i skepparklass och 3:e maskinistklass, vore nämligen

icke af större omfattning, än att de borde kunna inhämtas utan

ordnad skolundervisning. Om denna metod användes mera allmänt,

skulle också skeppar- och 3:e maskinistklassernas antal icke behöfva

öfverskrida respektive 5 och 4, d. v. s. en skepparklass vid hvarje

navigationsafdelning och en 3:e maskinistklass vid hvarje maskinistafdelning.

I afseende å kompetensen för anställning såsom föreståndare och

lärare innehåller de sakkunnigas förslag en del bestämmelser, som i

vissa afseenden — hufvudsakligen i riktning mot höjda kompetensvillkor

— skilja sig från navigationsskolekommitténs, af marinförvaltningen

och kommerskollegium biträdda förslag. Likaså i afseende å navigationsskoledirektionerna,

hvilkas verksamhetsområde de sakkunniga

ansett böra i väsentlig mån inskränkas. Någon utförligare redogörelse

för de sakkunnigas förslag i dessa hänseenden torde emellertid i detta

sammanhang icke vara erforderlig.

Navigationsskolekommitténs förslag om anordnande af hvart tredje

år sammanträdande möten af representanter för skoldirektionerna, lärare
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

personalen och idkare af sjöfartsnäringen eller sjömansyrket, s. k.

navigationsskolemöten, i ändamål att öfverlägga om navigationsskolornas

angelägenheter, finna de sakkunniga ej af bebofvet påkalladt; hvarjämte

de anse, att nyttan af mötena icke skulle motsvara de därmed förbundna

kostnaderna för statsverket samt att erforderliga reformer torde

af en för saken intresserad öfverstyrelse, med beaktande af framställningar

i sådant syfte från inspektör, navigationsskolor och målsmän

för sjöfartsnäringen och sjömansyrket, kunna genomföras dylika möten

förutan.

Beträffande navigationslärarkursen föreslå de sakkunniga en från

navigationsskolekommitténs förslag något afvikande ämnesgruppering,

i sammanhang hvarmed viss del af undervisningen beräknats erfordra

något högre timantal än hvad af kommittén beräknats.

T anslutning till hvad sålunda föreslagits framlägga de sakkunniga

nya förslag till stater för navigationsskolorna och navigationslärarkursen,

enligt hvilka dessa staters slutsumma skulle komma att uppgå till

sammanlagdt 182,700 kronor.

Af åtskilliga angifna skäl — däribland hufvudsakiigast höjda kompetensvillkor,

ökning i göromål, som blefve en följd af undervisningens

koncentrerande på ett färre antal skolor och ökningen af elevantalet

i de särskilda klasserna m. m., samt svårigheten att till föreståndare

och lärare vinna personer, som ägde större praktisk erfarenhet, därest

ej goda aflöningsförmåner kunde erbjudas dem — hafva de sakkunniga

ansett, att förhöjning borde ske i de af Kungl. Maj:t i propositionen

till 1910 års riksdag i enlighet med ämbetsverkens hemställan föreslagna

lönebeloppen för föreståndare och ordinarie lärare. Vid öfvervägande

af frågan, om hvilka löner borde föreslås för bemälda befattningshafvare,

hafva de sakkunniga stannat vid belopp, som ungefär

motsvara de löneförmåner, hvilka under de senare åren vid löneregleringar

inom åtskilliga ämbetsverk och tjänstemannakårer bestämts för

tjänstemän af respektive 2:a och l:a normalgraden.

Aflöningsförmånernas belopp för föreståndare och lärare enligt de

sakkunnigas förslag utvisas af följande tablå:

Eavigations
lärarkursen.

Förslag till

stater.

Löneförmåner.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Föreståndare

i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Härnösand

i Kalmar.....................

3,600

3,000

1,800

1,500

—

5,400

4,500

(Härjämte fri bostad.

) Alderstillägg ä 500 kr. efter

1 resp. 5 och 10 år till-

l läggas lönen.

Lärare

i Stockholm, Göteborg

och Malmö...............

2.200

1,500

1,500

300

4,000

3,700

(Alderstillägg ä 500 kr. efter

< resp. 5, 10 och 15 år

[ tilläggas lönen.

i Härnösand och Kalmar

2,200

Den lägre aflöningen för föreståndaren i Kalmar motiveras därmed

att skolan i denna stad komme att sakna maskinistafdelning och icke

hafva någon parallellklass på navigationsafdelningen.

Till jämförelse med de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna meddela

de sakkunniga nedanstående tablå öfver de motsvarande förmåner,

som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition till 1910 års riksdag:

i

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Föreståndare

i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Härnösand och

Galle ......................

2,700

2,700

2,500

2,300

1,800

4,500

i Kalmar.....................

1,500

4,200

Därjämte fri bostad. 3 ål- derstillägg å 500 kr.,

hvaraf 350 kr. räknas till

i Västervik..................

1,500

1,200

4,000

i Strömstad, Karlshamn

och Visby ...... .....

3,500

lönen o. 150 kr. tilltjänst- göringspenningarna.

Lärare

i Stockholm, Göteborg och

Malmö.....................

1,800

1,800

900

300

3,000

(3 ålderstillägg k 500 kr.

| (Se ofvan).

vid öfiriga skolor .........

900

2,700

Hvad vidare beträffar extra lärarna, så hade i Kungl. Maj:ts nyssnämnda

proposition för dem afsetts följande arfvodesbelopp, nämligen

för lärare i skeppar- och 3:e maskinistklasser 1,200 kronor för hvarje

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

29

kurs, för lärare i hälso- och förbandslära 7 kronor 50 öre för hvarje

timmes undervisningsskyldighet samt för öfriga extra lärare 150 kronor

för undervisningstimme per vecka.

Det sistnämnda beloppet ansåge de sakkunniga kunna nedsättas

till 120 kronor per veckotimme i fråga om undervisningen i matematik,

maskinlära, fysik och mekanik i maskinistafdelningen samt i språk och

författningar; och vidare skulle, såsom redan i det föregående blifvit

antydt, särskild extra lärare för undervisningen i skepparklassen endast

förekomma vid skolan i Kalmar, hvaremot vid öfriga skolor extra lärare

för skepparklass endast komme att anlitas för en mindre del af undervisningen

och då mot ett arfvode, som, med hänsyn till kursens kortvarighet

(3 månader), beräknats till 40 kronor för undervisningstimme

per vecka.

Hvad angår arfvodet till inspektören anse de sakkunniga detsamma

böra höjas från det i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna beloppet,

7,000 kronor, till 8,100 kronor för att motsvara en tjänstemans i 3:e

normalgraden aflöning. Såsom motiv härför åberopas den stora vikten

af att för befattningen, som komme att taga sin innehafvares tid helt

och hållet i anspråk, vinnes en person, som äger den kompetens och

de förutsättningar i öfrigt, som erfordras för att väl kunna sköta densamma,

samt att föreståndarna vid de fullständiga skolorna enligt de

sakkunnigas förslag skulle komma upp till en slutaflöning af 6,400

kronor förutom fri bostad.

För den förordade examensförrättaren i l:a och 2:a maskinistklasserna

föreslå de sakkunniga ett årligt arfvode å 1,200 kronor

jämte resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente

klass 3.

Vidkommande öfriga poster i de sakkunnigas förslag till stat för öfriga poster

navigationsskolorna torde här endast få omförmälas, att för tillfälliga 1 statenlärarkrafter

vid behof, vikariatsarfvoden m. m. beräknats 5,000 kronor

mot i Kungl. Maj:ts proposition år 1910 beräknade 10,000 kronor, att

till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll

och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. beräknats

samma belopp som i Kungl. Maj:ts nyssnämnda proposition, eller 6,000

kronor, samt att för aflönande af de två föreslagna examinatorerna,

som skulle hafva att förrätta skepparexamen af l:a klass och maskinistexamen

af 3:e klass å platser, där navigationsskolor icke funnes inrättade,

afsetts ett belopp af 2,000 kronor, hvilket enligt öfverstyrelsens

bestämmande skulle användas till lämpliga arfvoden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kling!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

Slutligen har kostnaden för hvarje navigationslärarkurs, som skulle

äga rum hvartannat år, beräknats till 4,800 kronor emot 3,000 kronor

enligt Kung]. Maj:ts oftanämnda proposition, och har därvid förutsatts

— såsom jämväl i propositionen varit afsedt — att ett belopp af

6,000 kronor för en gång skulle användas för anskaffning af en instrumentsamling

och ett bibliotek.

Ämbets- Jag anhåller nu att få öfvergå till en redogörelse för marinförvalt
verkens

tit- ningens och kommerskollegii ofvan nämnda gemensamma underdåniga

låtande, plåtande öfver de sakkunnigas förslag.

Navigationsskolornas

an!

tal m. m.

Hvad då först beträffar navigationsskolornas antal och omfattningen

af deras verksamhet jämte därmed samband ägande förhållanden anföra

ämbetsverken följande.

»I sin skrifvelse till Konungen den 1 juni 1910 n:r 5 yttrade Riksdagen

beträffande den af Eders Kungl. Maj:t den 11 mars samma år

framlagda proposition rörande omorganisation af navigationsskolorna,

hvilken icke vann Riksdagens bifall, bland annat, att Riksdagen icke

hade något i hufvudsak att erinra i afseende å den föreslagna planen

för elevernas utbildning, men att Riksdagen funnit starka skäl tala för

största möjliga begränsning af navigationsskolornas antal, enär därigenom

skulle vinnas såväl en betydande besparing å navigationsskolornas

stat som ock större möjligheter att erhålla skickliga lärare, hvarjämte

äfven bättre och rikhaltigare undervisningsmateriel då kunde tillhandahållas.

Ehuru Riksdagen på grund häraf såsom ett önskemål ville uppställa,

att ett mindre antal fullständiga navigationsskolor, än Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, bibehölles, och att de öfriga indroges, förklarade sig

dock Riksdagen icke i frågans dåvarande läge kunna bestämdt yttra sig

om, i hvad mån en dylik indragning lämpligen kunde realiseras särskildt

med hänsyn till den andel, respektive stadskommuner kunde hafva

uti skolornas tillkomst. Någon fullständig utredning i sistnämnda hänseende,

hvartill Riksdagens uttalande bort gifva anledning, har emellertid

ej förebragts, utan hafva de sakkunniga allenast inskränkt sig till

att i största allmänhet uttala sig om, huruvida hinder af den art, som

Riksdagen antydt, förefunnes för indragning af de smärre navigationsskolorna.

Härvid hafva de sakkunniga hufvudsakligen åberopat dåvarande

chefens för ecklesiastikdepartementet yttrande till det statsrådsprotokoll,

som åtföljde Kungl. Maj:ts proposition nr 50 till 1904 års riksdag, däri

bland annat föreslogs indragning af vissa lägre allmänna läroverk och

pedagogier; och hafva de utan anförande af vidare motivering uttalat, att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

vederbörande stadskommuners intressen och önskningar icke kunde

sägas utgöra något hinder för indragning af de smärre navigationsskolorna,

därest detta kräfdes för en rationell undervisning och af tillbörlig

hänsyn till ekonomien. De sakkunniga hafva utgått från, att

antalet elever vid alla skolorna tillsammans komme att, hvad de fyra

högre klasserna beträffar, blifva ungefär detsamma, som elevantalet

enligt en af de sakkunniga uppgjord tablå varit under åren 1900—1910,

och beräknat, att i hvarje klass borde kunna mottagas 30 å 35 elever

äfvensom ansett, att från undervisningssynpunkt de enligt nämnda beräkning

erforderliga högre klasserna eller 6 sjökaptensklasser, 8 styrmansklasser,

4 l:a och 6 2:a maskinistklasser skulle jämte 5 skepparoch

4 3:e maskinistklasser kunna sammanföras på fem skolor. Med

utgångspunkt härifrån och med hänsyn till Riksdagens ofvannämnda

uttalande samt på i öfrigt anförda skäl hafva de sakkunniga föreslagit

en inskränkning af navigationsskolornas antal sålunda, att endast skolorna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar skulle

bibehållas men de öfriga skolorna, nämligen i Gäfle, Västervik, Strömstad,

Karlshamn och Visby, indragas.»

»Jämväl ämbetsverken utgå från att i enlighet med Riksdagens uttalade

uppfattning en inskränkning af antalet navigationsskolor bör äga

rum, men detta bör gifvetvis icke ske i sådan omfattning, att därigenom

en effektiv navigationsskoleundervisning försvåras eller omöjliggöres.

»

»Härvid må till en början erinras, att tillsättandet af 1905 års s. k.

navigationskolekommitté föranleddes af, att åtgärder vore erforderliga

för höjning af vår handelsflottas befäls utbildning, hvilken icke ansågs

motsvara de kraf, som måste ställas på densamma, och att i det af

nämnda kommitté år 1906 aflämnade betänkande, öfver hvilket ämbetsverken

den 25 maj 1909 afgåfvo gemensamt underdånigt utlåtande,

starkt framhölls behofvet af, att sagda befäl erhölle förbättrad navigationsutbildning.

I allmänhet äga de personer, som vinna inträde i navigationsskola,

endast vanlig folkskolebildning och hafva efter genomgående

af folkskolan merendels under lång tid vistats till sjöss. De äro

fördenskull i regel i vida högre grad än elever i andra statens skolor

i behof af -lärarens särskilda handledning för inhämtande af‘ nödiga kunskaper,

och i många af de ämnen, som ingå i de särskilda kurserna,

måste undervisningen bibringas hvarje elev särskild!. Ämbetsverken

äro därför af den öfvertygelsen, hvilken enligt inhämtade upplysningar

delas af flera navigationsskolelärare och andra i frågan sakkunniga, att,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

därest undervisningen skall kunna rationellt och med godt resultat bedrifvas,

antalet elever inom hvarje klass inom såväl navigations- som

maskinistafdelningen ingalunda kan sättas till en så hög siffra som den

af de sakkunniga angifna utan bör utgöra högst 24. I sammanhang

härmed må nämnas, att enligt gällande föreskrifter i flottans underofficersskolor,

hvilkas elever i allmänhet vid inträdet därstädes torde

besitta lika liög allmänbildning som eleverna i motsvarande klasser i

navigationsskolorna, såsom biträde åt läraren kommenderas en s. k. monitör

(underofficer eller underofficerskorpral) för hvart tiotal elever i

hvarje klass. Med en sådan beräkningsgrund som den nu af ämbetsverken

angifna, och om tilloppet af elever till navigationsskolorna uppskattas

efter medeltalet elever under de senaste åren, erfordras för navigationsafdelningen

7 sjökaptensklasser och 10 styrmansklasser samt

för maskinistafdelningen 5 l:a och 7 2:a maskinistklasser eller sålunda

1 sjökaptensldass, 2 styrmansklasser samt 1 l:a och 1 2:a maskinistklass

mera än de sakkunniga föreslagit. Beträffande skeppar- och 3:e

maskinistklasserna böra, då tilloppet af elever till dessa klasser kan

förväntas blifva ganska stort, enligt ämbetsverkens åsikt utöfver de af

de sakkunniga föreslagna anordnas 2 klasser af det förra och 1 af senare

slaget. Ämbetsverken, som dela de sakkunnigas mening, att skolorna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand skola bibehållas och

att ej heller navigationsskolan i Kalmar bör indragas, hafva mot den

föreslagna anordningen af dessa skolors verksamhet icke annat att

erinra än, dels att 1 sjökaptensklass i skolan i Göteborg synes tillräcklig

dels att vid navigationsskolan i Kalmar i öfverensstämmelse

med ofvannämnda nådiga proposition bör anordnas fullständig maskinistafdelning.

Ämbetsverken anse väl icke uteslutet, att de klasser,

hvilka, enligt hvad ofvan visats, äro erforderliga utöfver dem, som af

de sakkunniga föreslagits, skulle kunna förläggas till nämnda fem skolor,

men vilja framhålla, att detta icke torde kunna ske utan att vederbörande

kommuner för navigationsskoleundervisningen upplåta än flera

lokaler än dem, som enligt chefens för sjöförsvarsdepartementet anförande

till statsrådsprotokollet den 13 nästlidne januari ifrågasatts vid

genomförande af de sakkunnigas förslag angående undervisningens anordnande.

Ovisst lärer vara, om städerna äro villiga underkasta sig

härmed förenade ytterligare kostnader. För öfrigt anse ämbetsverken,

att för åstadkommande af nödigt antal klasser det är vida lämpligare

att bibehålla ytterligare två skolor med navigationsafdelning, livilket för

ändamålet vore tillfyllest, än att sammanföra klasserna på fem skolor

och riskera att dessa blifva öfverfyllda. Därigenom bereddes ock möj
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167. 33

ligliet, att, därest framdeles så skulle visa sig behöflig!, Ii vilket ju de

sakkunniga själfva ställt i utsikt, i en eller annan skola inrätta ytterligare

eu parallellafdelning, och gifvetvis bör vid organisationen så

ordnas, att förhållandena regleras för en längre tid framåt och icke

blott för den närmaste framtiden.»

»Då det gäller att afgöra, hvilka af skolorna i Gäfle, Västervik,

Strömstad, Karlshamn och Visby böra bibehållas, hafva ämbetsverken i

valet stannat vid i första rummet skolan i Gäfle och i andra rummet

skolan i Västervik. I dessa båda städer hafva, i motsats till hvad förhållandet

är i de tre öfriga städerna, särskilda läroverkshus blifvit för

undervisningen uppförda.»

»Beträffande frågan, huruvida hinder må förefinnas för indragning

af navigationsskolor, för hvilka särskilda skolhus blifvit uppförda, anföra

de sakkunniga, att, om också läroverksbyggnaderna tillkommit i

den förväntan, att navigationsskolorna i ifrågavarande städer komme

att förblifva därstädes under en längre tid framåt, kan någon förpliktelse

icke därmed hafva ålagts statsverket. Detta resonemang torde

icke vara hållbart. I de städer, där särskilda navigationsskolebyggnader

blifvit uppförda, hafva nämligen dessa icke tillkommit under allenast

sådan förväntan som sakkunniga förutsatt. I afseende härå inhämtas

af 1905 års kommitterades betänkande sidorna 200 och 201,

att, sedan Rikets ständer i underdånig skrifvelse den 13 februari 1841

med anhållan att navigationsskolor måtte inrättas i vissa städer, däribland

Gäfle, meddelat, dels att erforderliga anslag till dessa skolor anvisats,

dels att ständerna vid berörda anslags medgifvande fästat det

villkor, att dessa städer borde bekosta de för skolornas inrättande erforderliga

hus och byggnader samt att, om de ej inom viss föreskrifven

tid fullgjorde denna skyldighet, den en sådan stad tillerkända rättighet

att få navigationsskola där anlagd finge efter Kungl. Maj ds godtfinnande

å annan stad öfverflyttas, så upprättades jämlikt nådigt bref den 7

april 1841 navigationsskola, bland annat, i Gäfle. Vidare inhämtas, att

navigationsskolan i Västervik började sin verksamhet år 1859, efter

det staden fullgjort hvad Rikets ständer föreskrifvit såsom villkor

för det till inrättande och underhåll af skolan beviljade anslag.»

»Då således städerna Gäfle och Västervik genom uppförande af navigationsskolebyggnader

fullgjort det för erhållande af anslag för navigationsskolor

därstädes af Riksdagen uppställda villkor, synes mellan

staten och dessa städer hafva uppstått ett rättsförhållande, hvilket staten

knappast lärer kunna ensidigt upplösa. I hvarje fall torde det vara

Bihang till Biksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 111 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

åtminstone tvifvelaktigt, huruvida, i händelse genom anslagens indragning

navigationsskolebyggnaderna gjordes onyttiga för vederbörande

samhälle, staten skulle kunna undgå ersättningsanspråk från samhällenas

sida. Liknande anspråk lära ej kunna med fog framställas af

kommunerna i de öfriga städer, hvilkas skolor skulle indragas.»

»För bibehållandet af navigationsskolan i Gäfle talar för öfrigt, att

denna skola under de senare åren haft att uppvisa ungefär lika stort

antal elever som skolan i Härnösand, samt att Galle är af stor betydelse

för Norrland och är dess lifligaste sjöfartsstad.»

»Vidkommande navigationsskolan i Västervik vilja ämbetsverken

såsom stöd för dess bibehållande, utöfver hvad ofvan anförts, framhålla,

att denna skola, såsom ock omförmälts i ämbetsverkens förenämnda

underdåniga utlåtande den 25 maj 1909, är inrymd i en särdeles ändamålsenlig

byggnad och disponerar öfver en rik samling instrument och

annan undervisningsmateriel; att, enligt hvad skoldirektionen meddelat,

denna materiel befinner sig i ypperligt skick, och att fördenskull någon

nyanskaffning af sådan ej behöfves, samt att lefnadskostnaderna i

Västervik enligt förefintlig statistik äro ganska låga, en omständighet,

som är af stor betydelse för navigationsskoleeleverna, hvilka merendels

befinna sig i blygsamma ekonomiska villkor. Gentemot de sakkunnigas

anmärkning, att 1888 års navigationsskolekommitté föreslog indragning

af, bland annat, Västerviks navigationsskola och att detta förslag då

biträddes af marinförvaltningen, vilja ämbetsverken endast fästa uppmärksamheten

därpå, att förhållandena sedan den tiden väsentligen förändrats,

och att skolan allt intill år 1903, då det nuvarande läroverkshuset

togs i bruk, var inrymd i en förhyrd byggnad* utanför staden.»

»I anslutning till hvad sålunda anförts, hemställa ämbetsverken, att

navigationsskoleundervisningen så ordnas, att navigationsskolor omfattande

fullständig såväl navigations- som maskinistafdelning må finnas i

Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar med två parallellafdelningar

i styrmansklasserna i förstnämnda 3 skolor och med likaledes

två parallellafdelningar i 2:a maskinistklassen i skolorna i Stockholm

och Göteborg samt navigationsskolor med fullständig navigationsafdelning

i Gäfle och Västervik».

Såsom en följd af hvad ämbetsverken föreslagit i fråga om navigationsskolornas

antal och deras verksamhet, har antalet ordinarie lärare

af ämbetsverken beräknats till 7 föreståndare, 10 ordinarie lärare i navigationsafdelningen,

däraf 2 i en hvar af skolorna i Stockholm, Gitteborg

och Malmö, samt 5 ordinarie lärare i maskinistafdelningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

DO

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

Hvad därefter beträffar undervisningen anföra ämbetsverken, bland

annat, följande.

De sakkunniga både hemställt om den afvikelse från 1905 års

kommittés förslag beträffande undervisningen i skepparklassen, att antalet

veckotimmar i ämnena matematik och navigation nedsattes från i

kommittébetänkandet upptagna 9 timmar för förstnämnda och 21 timmar

för sistnämnda ämne till respektive 8 och 16 timmar. Såsom skäl härför

hade anförts, att de sakkunniga ansett ifrågavarande ämnen blifva

tillgodosedda med något kortare undervisningstid, samt att därmed

skulle möjliggöras en fördelaktig anordning i afseende å lärarna. I

anslutning härtill hade de sakkunniga uttalat sig för, att undervisningen

i skepparklassen, med undantag af i ämnena svenska och författningskunskap,

vid alla skolorna, utom vid navigationsskolan i Kalmar, där

den borde omhänderhafvas af en extra lärare, anförtroddes åt en ordinarie

lärare, hvilken tillika borde undervisa vissa veckotimmar i sjökaptensklassen.

För inhämtande af den för afläggande af l:a klass skepparexamen

föreskrifna, ganska vidlyftiga kurs och med fästadt afseende jämväl å

elevernas bildningsgrad behöfdes enligt ämbetsverkens uppfattningmycket

väl den af kommittén för ämnena matematik och navigation

beräknade tid. Någon minskning i undervisningen i dessa ämnen i

skepparklassen kunde därför ej förordas. Såsom en följd häraf kunde

ämbetsverken ej heller tillstyrka bifall till införande af ofvan omförmälda

anordning beträffande vissa ordinarie lärares undervisningsskyldighet,

hvilken anordning för öfrigt, äfven om de sakkunnigas förslag

om inskränkning af timtalet i skepparklassen vunne afseende,

vore olämplig, enär därigenom bemälde lärare blefve betungade med

alltför stor undervisningsbörda och undervisningens fördelning i sjökaptensklassen

under terminerna ej blefve nöjaktig. Ämbetsverken ansåge

därför, att för uppehållande af undervisningen i skepparklassen i

hvarje skola kräfdes anställandet af en extra lärare, såsom ock föreslagits

i propositionen till 1910 års riksdag.

Hvad anginge examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasserna,

ville ämbetsverken meddela, att såsom sådan under inga förhållanden

kunde påräknas mariningenjör, enär mariningenjörkårens arbetskrafter

icke vore så beräknade, att vid kåren anställda ingenjörer kunde åtaga

sig de tidskräfvande bestyr, hvilka skulle åligga en dylik examinator.

Mot sakkunnigas förslag att annan ingenjör under angifna förutsättningar

förordnades att bestrida examinationen i nyssnämnda två klasser

Under
visningen.

Examensför
rättningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Föreståndare

och lärare.

Navigations
skole
direktionerna.

Navigations
skoleraöten.

Navigations
lärarkursen.

Förslag till

stater.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

hade ämbetsverken icke något att invända. Dock ville ämbetsverken

anmärka, att uttrycket »sakkunnig person», syntes fullt lika lämpligt som

uttrycket ingenjör. . .

"Vid det förhållandet att l:a klass skepparexamen och 3:e maskinistexamen

vore afsedda för personer, hvilka mycket väl vore i behof af

lärares särskilda handledning och således ordnad skolundervisning, om

de skulle kunna tillägna sig för examens undergående föreskrifna kunskaper,

ansåge ämbetsverken, att något fog icke torde finnas lör vidtagandet

af den af de sakkunniga ifrågasatta anordningen med examensförrättningar

utan samband med navigationsskolorna.

I fråga om kompetensvillkoren för anställning såsom lärare och

föreståndare — i hvithet hänseende de sakkunniga, såsom förut nämnts,

förordat vissa skärpningar i jämförelse med hvad al navigationsskolekommittén

föreslagits — hemställa ämbetsverken om bilall till kommitténs,

af ämbetsverken redan förut biträdda förslag.

Hvad angår de sakkunnigas förslag om inskränkning i navigationsskoledirektionernas

verksamhetsområde förmäla sig ämbetsverken af

anförda skäl icke kunna dela de sakkunnigas uppfattning.

I fråga om nyttan af navigationsskolemöten erinra ämbetsverken,

att de i sitt oftanämnda utlåtande anslutit sig till 1905 års kommittés

förslag om anordnande af sådana möten hvart tredje år; och finna

ämbetsverken nu ingen anledning att på de skäl, som de sakkunniga

anfört, frångå sin mening, då det torde kunna antagas, att dylika möten

blifva till navigationsskoleundervisningens fromma.

Ämbetsverkens utlåtande beträffande navigationslärarkursen inskränker

sig till uttalanden om undervisningsämnena och deras gruppering,

på hvilka frågor här ej torde vara plats att närmare ingå.

Ämbetsverken öfvergå härefter till frågan om nya stater för navigationsskolorna

och för navigationslärarkursen samt öfverlämna uppgjorda

nya förslag till sådana stater; och anföra ämbetsverken därvid

till en början i fråga.om föreståndare, lärare och inspektör följande.

»Att beträffande" aflöning likställa lärartjänsterna vid navigationsskolorna

med civila tjänstebefattningar synes redan med hänsyn till den

väsentligt olika beskaffenheten och betydelsen af .dessa slags tjänster

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

icke rimligt. Härtill kommer, att navigationsskolelärarna beliöft en relativt

kort tid för att utbilda sig för sitt kall, därunder de merendels

kunnat med arbete försörja sig, medan de civila tjänstemännen måste i

regel underkasta sig långa dyrbara studier.»

»De statsfunktionärer, med indika navigationsskoleföreståndare och

lärare i afseende å tjänsteplikter och de anspråk, som böra ställas på

dem, synas närmast kunna jämföras, äro rektorer och adjunkter vid

rikets realskolor, och det torde då vara i sin ordning, att i hufvudsak

enahanda grunder beträffande aflöning som för nyssnämnda, befatta! ngshafvare

äfven blifva gällande för föreståndare och ordinarie lärare vid

navigationsskolorna.»

»Jämlikt nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löneoch

pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk

åtnjuter rektor vid realskola, förutom fri bostad eller hyresersättning

af vederbörande kommun, lön i två lönegrader å 1) 3,200

kronor och 2) 3,700 kronor jämte tjänstgöringspenningar i hvardera

lönegraden å 1,800 kronor. Uppflyttning i högre lönegrad äger rum

efter förloppet af 10 år och hyresersättningen, där sådan förekommer

i stället för fri bostad, uppgår för närvarande vid rikets realskolor till

i medeltal 900 kronor för år. Enligt samma nådiga kungörelse är begynnelselönen

för adjunkterna 3,000 kronor, af hvilket belopp 2,000

kronor beräknas såsom lön och 1,000 kronor som tjänstgöringspenningar,

samt slutlönen 5,000 kronor, däraf lön 3,400 kronor och tjänstgöringspenningar

1,600 kronor.»

»Med den uppfattning, som ofvan uttalats, anse ämbetsverken de

för föreståndarna i navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Härnösand i propositionen till 1910 års riksdag upptagna löner

vara väl tillmätta, och föreslås därför beträffande dem. ingen ändring.

Föreståndarna vid de båda skolorna i Gäfle och Västervik, hvilka endast

skulle omfatta navigationsafdelning, hafva synts böra tilldelas en begynnelselön

af 4,000 kronor, däraf 2,500 kronor lön och 1,500 kronor

tjänstgöringspenningar, och i likhet med öfriga föreståndare komma i

åtnjutande af tre ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter respektive

5, 10 och 15 års tjänstgöring.»

»Med afseende därå att navigationsskolan i Kalmar enligt ämbetsverkens

förslag komme att innehålla fullständig maskinistafdelning och

det icke torde vara lämpligt att, då i aflöningshänseende föreståndarna

skulle jämställas med rektorerna vid realskolorna, mer än två löneklasser

finnas för föreståndarna — en för föreståndarna vid de större

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

oph en för föreståndarna vid de mindre skolorna — har aflöningen till

sistnämnda skolas föreståndare i det nu öfverlämnade statförslaget upptagits

till samma belopp som för föreståndarna i skolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Härnösand.»

»Vidkommande de ordinarie lärarna anse ämbetsverken en förhöjning

i den af Kungl. Maj:t för dem föreslagna slutlönen 4,500 kronor respektive

4,200 kronor böra vidtagas för att mera jämställa dem med adjunkterna

vid realskola, och äfven minska skillnaden i föreståndarnas och lärarnas

löneförmåner, hvartill fog synes förefinnas, om, på sätt här nedan föreslås,

föreståndarebefattningarna icke skulle blifva ordinarie tjänster; och

hemställes därför, att de ordinarie lärarna efter 20 års tjänstgöring

måtte kunna komma i åtnjutande af ännu ett ålderstillägg å 500 kronor,

däraf 350 kronor skulle räknas till lönen.»

»Vid rikets allmänna läroverk tillämpas sedan en följd af år det

förfarandet, att rektorstjänsterna uppehållas endast på förordnande för

viss tid. Ämbetsverken anse starka skäl föreligga för, att motsvarande

anordning genomföres med afseende å föreståndarebefattningarna. Därigenom

vunnes nämligen den afsevärda fördelen, att å ena sidan föreståndarens

intresse i tjänsten och bemödande att väl fylla de kraf, som

ställas på honom, skulle sporras samt möjlighet bereddes att från befattningarna

aflägsna de föreståndare, hvilka såsom sådana visat sig

olämpliga, och att å andra sidan utsikterna vidgades för lärarna att

blifva föreståndare.»

»På grund häraf föreslå ämbetsverken, att fullmakt icke må utfärdas

å föreståndarebefattning, utan att densamma skall uppehållas allenast

på förordnande för viss tid, högst fem år i sänder.»

»Vid bifall härtill torde, i analogi med hvad som är föreskrifvet i

§ 176 i stadgan för rikets allmänna läroverk, lämpligen böra stadgas,

att då ordinarie lärare af Kungl. Maj:t till föreståndare förordnas, skall

hans innehafvande ordinarie tjänst i vanlig ordning tillsättas med iakttagande

därvid att den, som till sistnämnda tjänst utnämnes, skall, därest

den tillförordnade föreståndaren återtager utöfningen af sin lärartjänst,

vara skyldig träda i tjänstgöring vid den skola, Kungl. Maj:t bestämmer.

»

»I sitt underdåniga utlåtande den 25 maj 1909 yttrade ämbetsverken,

att ersättningen till samtliga de extra lärare, för hvilka arfvodet

beräknades för undervisningstimma per vecka, icke borde utgå med

lägre belopp än det i propositionen föreslagna, på det att för respektive

befattningar skulle kunna förvärfvas dugande personer. Såsom skäl

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

härutöfver för att flen föreslagna nedprutningen icke bör komma till

stånd, må framhållas, att, om arfvodet till ifrågavarande befattningshafvare

_ sättes lågt, navigationsskolorna kunna, enligt hvad erfarenheten

gifvit vid handen, nödgas anlita mindre lämpliga extra lärare af brist

på aspiranter till befattningarna. Att häri ligger en fara för undervisningen

torde utan vidare vara klart.»

»Då en extra lärare för undervisningen i skepparklassen, på sätt

förut anförts, är erforderlig i hvarje skola, har i statförslaget aflöning

till dylik extra lärare upptagits och ansetts böra utgå med 1,200

kronor.»

»Då inspektörens verksamhet icke i något afseende lär vara jämförlig

med en tjänstemans i 3:e lönegraden, kunna ämbetsverken ''icke

biträda sakkunnigas mening. Ämbetsverken anse sig emellertid böra

förorda en höjning med 200 kronor i det af Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet eller till 7,200 kronor. Därigenom skulle, hvilket synes rimligt,

inspektörens arfvode icke komma att understiga slutlönen för föreståndarna

i de stora skolorna, sådan densamma bestämts i förenämnda

proposition, inberäknadt värdet af fri bostad, som torde kunna uppskattas

till 1,200 kronor, samt möjlighet beredas för föreståndare att utan

ekonomisk uppoffring kunna mottaga inspektörsförordnande. Af förenämnda

belopp, 7,200 kronor, skulle 2,000 kronor anses motsvara tjänstgöringsp

enningar.»

Hvad därefter vidkommer öfriga poster å staten för navigationsskolorna

anföra ämbetsverken därom följande.

»Det i Kungl. Maj:ts proposition för extra lärarkrafter vid behof,

vikariatsarfvoden m. in. beräknade belopp 10,000 kronor anse ämbetsverken

erforderligt. Om beloppet nedsättes till 5,000 kronor, på sätt

de sakkunniga hemställt, torde detsamma icke förslå till täckande af

utgifter för anordnande i förekommande fall af tillfälliga parallellklasser

och däraf följa, att öfverstyrelsen nödgades hos Kungl. Maj:t göra framställning

om anvisande af särskilda medel för ändamålet, hvilket skulle

vålla besvär och tidsutdräkt.»

»Hvad angår anslagen till böckers, undervisningsmateriels och andra

inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning

m. in., eller de s. k. expensmedlen, synas de, med afseende å

ämbetsverkens förslag till navigationsskolornas organisation, skäligen

höra bestämmas för navigationsskolorna i Göteborg, Malmö och Härnösand

till af de sakkunniga beräknade belopp respektive 1,500 kronor,

1,200 kronor och 1,000 kronor, för navigationsskolan i Kalmar till

1,000 kronor samt för eu hvar af skolorna i Gäfle och Västervik till

500 kronor.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Föreståndares

och inspektörs

pension.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

»Beträffande expensmedelsanslaget för navigationsskolan i Stockholm,

hvilket för närvarande utgör 550 kronor, har detsamma i statförslaget

af ämbetsverken upptagits till icke mindre än 3,750 kronor. Detta

belopp har nämligen ansetts erforderligt på den grund, att jämlikt

nådigt bref den 30 september 1910 Kung!. Maja på framställning af

marinförvaltningen funnit nödigt anvisa för år 1911 för städning och

skötsel af värmeledning in. m. i nyssnämnda navigationsskolas hus ett

belopp af högst 1,200 kronor, samt för bränsle och lyse i skolan ett

belopp af högst 2,000 kronor, eller tillhopa högst 3,200 kronor utöfver

i staten upptagna 550 kronor.»

Hvad vidare beträffar de sakkunnigas förslag till stat för navigationslärarkursen

hafva ämbetsverken på anförda skäl och i anslutning

till de föreslagna ändringarna beträffande undervisningen ansett kostnaden

för hvarje kurs kunna inskränkas till 4,400 kronor, därvid ämbetsverken

beräknat 800 kronor för undervisning i matematik, fysik och

mekanik, 1,000 kronor för undervisning i teoretisk och praktisk astronomi,

800 kronor för undervisning i terrester och astronomisk navigation,

800 kronor för undervisning i deviationslära och nautisk meteorologi

samt 1,000 kronor till böcker, undervisningsmateriel m. in.

Hvad angår förslaget till villkor och bestämmelser lör åtnjutande af

de i staten för navigationsskolorna upptagna löneförmåner, hafva ämbetsverken

biträdt de sakkunnigas yrkande om ett par mindre ändringar

i ordalydelsen af nämnda villkor och bestämmeler, sadana de formulerats

i Kungi. Maj:ts proposition till 1910 års riksdag.

De af ämbetsverken framlagda statförslagens slutsumma uppgår

till ett sammanlagdt belopp af 207,550 kronor, däraf 205,350 kronor

belöper sig på staten för navigationsskolorna och 2,200 kronor på staten

för navigationslärarkursen.

I händelse af bifall till ämbetsverkens förslag att föreståndarebefattning

borde uppehållas endast på förordnande _— anföra ämbetsverken

vidare — syntes det billigt och rättvist, att, i öfverensstämmelse

med hvad som i ofvannämnda nådiga kungörelse den 27 augusti 1904

vore stadgadt beträffande pension för rektor, det föreskrefves, att tillförordnad

föreståndare, som fullgjort de i fråga om lärare vid navigationsskola

för pensions erhållande stadgade villkor och i minst 15 år

innehaft och vid afskedstagandet innehade förordnande såsom föreståndare,

vore berättigad att i pension uppbära sin lön såsom föreståndare

oafkortad.

Ämbetsverken erinra jämväl därom, att de i sitt oftanämnda under
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

dåniga utlåtande den 25 maj 1909 på anförda skäl hemställt om pension

för inspektören under vissa angifna förutsättningar, men att denna

framställning icka föranledt till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med åberopande

af samma skäl och då tilloppet af kvalificerade sökande till

inspektörsbefattningen väsentligen blir beroende af den omständigheten,

huruvida med befattningen pension är förenad, hemställa ämbetsverken

nu ånyo, att pension till ett belopp af 4,000 kronor måtte tillerkännas

inspektören, därest han varit innehafvare af befattningen under 15 år

och därjämte uppnått 55 lefnadsår; och anse ämbetsverken, att, i händelse

af bifall härtill, det torde, i öfverensstämmelse med ämbetsverkens

tidigare förslag, böra föreskrifvas, att, om inspektören vore berättigad

till pension å annan stat, hans sammanlagda pension ej finge öfverstiga

nämnda belopp.

I sitt utlåtande upptaga ämbetsverken till sist spörsmålet om anskaffning

af undervisningsmateriel med mera för navigationsskolorna

och anföra därom följande.

»Uti nådigt bref den 18 juni 1910 erinrade Kungl. Maj:t marinförvaltningen

därom, att samma års riksdag i sin skrifvelse till Konungen

den 1 i månaden rörande regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel för år 1911, med anledning af anmärkta brister i

elevernas vid navigationsskolorna utbildning, uttalat, att uppmärksamheten

borde mera än dittills riktas på anskaffandet af fullgod undervisningsmateriel.

Sedan med föranledande häraf navigationsskoledirektionerna

anmodats inkomma med yttranden, huruvida den till skolornas disposition

stående undervisningsmaterielen kunde anses vara af fullgod beskaffenhet

och för sitt ändamål tillräcklig samt, därest så ej vore fallet,

i hvad mån och för huru stor kostnad ytterligare undervisningsmateriel

beräknades böra för skolorna anskaffas, och sådana yttranden afgifvits,

anmälde marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 30 december

1910 att, enligt hvad samma yttranden gåfve vid handen, för komplettering

af undervisningsmateriel vid de särskilda skolorna kräfdes ett

belopp af tillhopa 53,000 kronor. Vid sedermera i marinförvaltningen

verkställd granskning af de från direktionerna i ärendet inkomna framställningar

har befunnits, att utgifterna för erforderlig komplettering af

undervisningsmateriel för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Härnösand, Kalmar och Gäfle beräknas uppgå till omkring

14,000 kronor för navigationsafdelningen och 15,000 kronor för maskinistafdelningen.

Enligt vidare i marinförvaltningen verkställd utredning

behöfves för anskaffning af möbler och andra inventarier för de

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 111 Haft. 6

Anskaffning

af undervisningsmateriel

m. m.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

Departements
chefens
yttrande.

genom omorganisationen tillökade klasserna i de särskilda skolorna ett

belopp af omkring 13,000 kronor. Nämnda båda kraf synas böra tillgodoses

i sammanhang med omorganisationens genomförande; och få ämbetsverken

därför i underdånighet hemställa, att, därest proposition angående

navigationsskolornas omorganisation aflåtes till innevarande års

riksdag, Kungl. Maj:t tillika måtte hos Riksdagen göra framställning

om anvisande på extra stat för år 1912 af ett belopp af tillhopa 42,000

kronor för anskaffning af ofvan omförmälda undervisningsmateriel och

möbler.»

Enligt hvad som inhämtas af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 11 mars 1910, vidfogadt Eders Kungl. Maj:ts proposition

till Riksdagen samma dag (n:r 103) angående omorganisation af navigationsskolorna,

framhöll dåvarande departementschefen, att en omorganisation

af dessa skolor vore af behofvet synnerligen påkallad för

att desamma skulle vara i stånd att enligt nutidens fordringar fylla

sitt ändamål samt att denna frågas lösning icke vidare borde undanskjutas.

Till detta uttalande ansluter jag mig i alla delar. Jämväl har jag

för afsikt tillstyrka utfärdande af nytt reglemente för navigationsskolorna

samt kungörelse angående navigationslärarexamen i enlighet

med de grunder, som innehållas i navigationsskolekommitténs förslag,

dock med vissa jämkningar, som föranledas dels af ämbetsverkens och

dels af de sakkunnigas uttalanden.

Såsom af den föregående redogörelsen framgår har den nya utredning

af frågan, som blifvit en följd af 1910 års riksdags beslut,

lämnat till resultat förslag, som i flera afseenden skilja sig från de i

Kungl. Maj:ts proposition år 1910 förordade och livilka jämväl sinsemellan

divergera i flera viktiga punkter.

Hvad först beträffar frågan om navigationsskolornas antal torde

det vara uppenbart, att, såsom en följd af Riksdagens uttalade mening

(i dess skrifvelse n:r 5 år 1910), en ny proposition i ämnet bör, där

så kan ske, vara grundad på eu begränsning af skolornas antal. Enligt

min mening lärer vederbörande stads åtagande att hålla lokal för

navigationsskola därstädes icke för statsverket kunna medföra förpliktelse

att under alla förhållanden fortfarande bestrida medel för skolans

bestånd; och detta torde enligt min uppfattning gälla såväl om staden

förvärfvat eget hus för skolan som om den därför tillhandahåller förhyrd

lokal. I hvad mån en begränsning af skolornas antal lämpligen

bör äga rum, därom äro, såsom af de sakkunnigas och ämbetsverkens

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

skiljaktiga uttalanden framgår, meningarna delade. Om jag än, på sätt

jag redan angifvit, i öfverensstämmelse med de sakkunnigas uppfattning,

anser något hinder icke föreligga för att, därest så skulle befinnas

lämpligast, med indragning af skolorna i Visby, Karlshamn, Strömstad,

Västervik oah Gäfle inskränka skolornas antal till 5, finner jagdock

med afseende å undervisningens ordnande förtänksamheten bjuda

att biträda ämbetsverkens förslag om bibehållande, åtminstone tillsvidare,

af sistnämnda tvänne skolor och således endast föreslå indragning

af skolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad. Det synes mig nämligen

vara sannolikt, att en utveckling af vår sjöfartsnäring kommer

att i framtiden äga rum och att därmed äfven betydligt större kraf

än de nu förefintliga komma att ställas på navigationsskolorna. Då

staten i fråga om dessa skolors undervisningslokaler är beroende af

vederbörande kommuners åtgärder, manar enligt min uppfattning försiktigheten

till att icke reducera skolornas antal i större utsträckning, än att

man må vara förvissad om, att de lokaler, som kunna med säkerhet påräknas,

erbjuda tillräcklig möjlighet att utveckla skolornas verksamhet.

Vidkommande därefter frågan om klassernas antal och deras fördelning

på de särskilda skolorna finner jag mig böra i hufvudsak biträda

de sakkunnigas förslag, dock med ett par ändringar, i främsta

rummet betingade af det erforderliga klassantalets fördelning på 7

skolor i stället för 5.

Ämbetsverkens tyngst vägande invändning mot de sakkunnigas förslag

i detta afseende anser jag röra antalet elever i de särskilda klasserna.

De sakkunniga hafva med afseende å de af dem föreslagna erforderliga

klasserna tänkt sig, att undervisning i undantagsfall skulle kunna meddelas

30 å 35 elever i en och samma klass, hvaremot ämbetsverken hålla

före, att elevantalet i hvarje klass borde begränsas till högst 24. I detta

hänseende delar jag ämbetsverkens uppfattning. De sakkunniga hafva

vid de af dem sålunda angifna siffror utgått från samma totala elevantal

i sjökaptens- och styrmans- samt l:a och 2:a maskinistklasserna,

som förefunnits under de senaste 10 åren. Emellertid tyda alla tecken

på, att detta antal icke under den närmare framtiden skall fortfarande

förefinnas, åtminstone icke inom navigationsafdelningen, där

elevantalet i stort sedt är stadt i minskning. Att de väntade skärpta

fordringarna för befäl å fartyg föranledt en tillfällig tillströmning

under åren 1906 —1909 till såväl navigations- som maskinistafdelningarna,

är så mycket mera att antaga, som elevantalet därefter afsevärdt

minskats. Ytterligare anledningar till att antalet elever i de högre

klasserna skall hålla sig lägre än hittills finnas dels däruti att inträdesfordringarna

till dessa klasser komma att väsentligt höjas beträffande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 167.

såväl kunskaper som sjötjänst, hvilket torde komma att drifva ett afsevärdt

antal elever från de högre klasserna till skeppar- och 3:e maskinistklasserna,

dels ock däruti, att enligt förslaget till ny befälsförordning

en del fartyg, som nu erfordra styrman sbefäl, komma att kunna

föras af skeppare samt att den föreslagna 3:e maskinistklassens genomgående

kommer att medföra ganska stor kompetens.

Därest likväl antalet elever i de fyra högre klasserna skulle komma

att ställa sig lika stort som i medeltal under den senaste femårsperioden,

skulle elevantalet i skolorna med klassfördelning enligt de sakkunnigas

förslag blifva följande i medeltal:

i sjökapten sklass ........................................................ 27

» styrmansklass .......................................................... 27

d l:a maskinistklass ..................................................... 28

» 2:a » 28.

Läggas siffrorna för höstterminen 1910 — hvilka, enligt en de

sakkunnigas förslag vidfogad tablå, utvisa följande totalsummor, nämligen

för sjökaptensklasserna 137, för styrmansklasserna 152, för öfvermaskinistklasserna

110 och för maskinistklasserna 122 — till grund för

beräkningen, erhållas (med respektive 6, 8, 4 och 6 klasser) följande

medeltal:

i sjökaptensklass ..................................

......................... 23

» styrmansklass .....................................

.......................... 19

» 1 :a maskinistklass ............................

.......................... 28

» 2:a » ............................

.......................... 20.

De förändringar i sakkunnigeförslaget, hvilka, enligt hvad nyss

nämnts, skulle betingas af klassernas fördelning på ett antal af 7 skolor

1 stället för 5, äro, att af det i nämnda förslag upptagna klassantalet

en sjökaptensklass (den ena af dem, som af de sakkunniga föreslagits

skola förläggas till Göteborg) skulle förläggas till Gäfle samt en styrmansklass

till hvardera af städerna Gäfle och Västervik (i stället för

2 dylika klasser, af de sakkunniga föreslagna att förläggas, den ena i

Stockholm och den andra i Malmö). Vidare anser jag, att, utöfver

det i sakkunnigeförslaget upptagna antalet klasser, ytterligare en

l:a maskinistklass — på grund af det nyssnämnda beräknade medeltalet

elever — är erforderlig och bör förläggas till Göteborg samt att

ytterligare två skepparklasser böra inrättas och förläggas en till hvardera

af städerna Gäfle och Västervik. Såsom motiv för det senare

förslaget får jag framhålla, att tillfälle till afläggande af skepparexamen

synes mig böra förefinnas å alla de platser, där navigationsskolor

äro förlagda, enär jag, såsom af det följande framgår, icke anser

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 167.

45

mig kunna förorda anordnande af särskilda examensförrättningar på

platser, där navigationsskola ej finnes.

Med den sålunda förordade förändringen skulle klassernas antal

och deras fördelning på de särskilda skolorna ställa sig sålunda:

Navigationsafrlelning Maskinistafdelning

Sjökaptens-

Styrmans-

Skeppar-

l:a 2:a

3:e ''

klass

klass

klass

klass klass

klass

Navigationsskolan i Stockholm......

1

I

1

]

2

1

» i Göteborg .....

1

2

l

2

2

1

)> i Malmö............

1

1

1

1

1

1

» i Härnösand ...

1

1

1

1

1

1

» i Kalmar .........

1

1

1

—

—

—

» i Gällt'' .............

1

1

1

—

--

—

» i Västervik .....

—

1

1

—

—

—

Summa

6

8

7

5

6

4

Härvid är emellertid att märka, att i händelse af behof — tillfälligt

eller permanent — parallellklasser utan svårighet kunna till erforderligt

antal anordnas samt att kostnaden härför torde kunna bestridas af

anslaget till extra lärår krafter vid behof, vikariatsarf voden m. m., därest

detsamma, i enlighet med hvad som i det följande förordas, bestämmes

att utgå med 10,000 kronor.

Hvad angår undervisningen i skepparklassen delar jag ämbetsverkens

mening, att ett ändamålsenligt ordnande af densamma kräfver

anställande af en med fast arfvode aflönad särskild extra lärare för

hvarje dylik klass.

Det af såväl de sakkunniga som ämbetsverken förordade förslaget

om förordnande af särskild examensförrättare i l:a och 2:a maskinistklasserna

finner jag välbetänkt, hvadan jag anser mig böra biträda detsamma.

Däremot anser jag, i likhet med ämbetsverken, tillräckliga

skäl för närvarande icke förefinnas för vidtagande af den af de sakkunniga

ifrågasatta anordningen med examensförrättningar utan samband

med navigationsskolorna. Man torde nämligen ej kunna bortse från

nyttan af en ordnad och kontrollerad skolundervisning för de examinander,

hvarom här är fråga, och för öfrigt torde för dem, som äro i

stånd att utan föregående undervisning vid navigationsskola aflägga

ifrågavarande examina, tillfälle i erforderlig mån komma att finnas till

undergående af dessa examina vid de navigatisnsskolor, där skepparoch

3:e maskinistklasser enligt min tanke skulle finnas. Därest, sedan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

erfarenhet vunnits beträffande skeppar- och 3:e maskinistexamina, denna

skulle gifva vid handen, att afläggande af dessa examina lämpligen bör

kunna äga rum jämväl å orter, där navigationsskola icke finnes, torde

frågan härom då kunna återupptagas.

I fråga om kompetensen för anställning såsom föreståndare och

lärare, navigationsskoledirektionernas verksamhetsområde och behöfligheten

af anordnande utaf navigationsskolemöten ansluter jag mig i

hufvudsak till de af de sakkunniga uttalade åsikter.

Hvad därefter angår frågan om de framlagda förslagen till nya

stater för navigationsskolorna och navigations!ärarkursen, så hafva de

sakkunniga — såsom af det föregående inhämtas — ansett en förhöjning

påkallad i de af Eders Kungl. Maj:t i propositionen till 1910 års

riksdag i enlighet med ämbetsverkens då gjorda hemställan föreslagna

lönebeloppen för såväl föreståndare och ordinarie lärare som för inspektören,

hvaremot de sakkunniga ansett arfvodesbeloppen för extra

lärare kunna nedsättas från 150 kronor till 120 kronor per veckotimme

i fråga om viss undervisning. Ämbetsverken åter anse i sitt

senast afgifna utlåtande aflöningsförmånerna för berörda befattningsliafvare

böra upptagas till samma belopp, som i nämnda proposition

beräknats, dock med den ändring, att ordinarie lärare skulle kunna

komma i åtnjutande af ett 4:e ålderstillägg och att inspektörsarfvodet

skulle förhöjas till 7,200 kronor.

Ehuruväl ökadt arbete för såväl föreståndare som lärare tydligen

måste blifva en följd af den föreslagna minskningen af antalet skolor,

finner jag dock denna omständighet icke kunna motivera den af de sakkunniga

för ifrågavarande befattningshafvare föreslagna betydande löneförhöjningen.

Någon förbättring af inkomster i jämförelse med hvad i

propositionen till 1910 års riksdag föreslagits anser jag emellertid väl

kunna motiveras med minskningen af skolornas antal från 10 till 7; och

finner jag mig med hänsyn därtill böra förorda den ändring i de af

ämbetsverken i deras utlåtande för föreståndare och ordinarie lärare

föreslagna lönebelopp, att i stället för det sista af de föreslagna ålderstilläggen

för såväl föreståndarna som lärarna ett motsvarande belopp lägges

till begynnelseafiöningen. Med en sådan anordning skulle föreståndarna i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand erhålla en begynnelseaflöning

af 5,000 kronor samt föreståndarna i Kalmar, Galle och Västervik — af

hvilka föreståndaren i Kalmar såsom en följd däraf, att maskinistafdelning

enligt mitt förslag ej skulle finnas därstädes, i aflöningshänseende torde

böra likställas med föreståndarna i Gäfle och Västervik — en begynnelseaflöning

af 4,500 kronor, alla med två ålderstillägg; hvarjämte de

ordinarie lärarna i Stockholm, Göteborg och Malmö skulle komma i åt
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

njutande af en begynnelseaflöning å 3,500 kronor ock de ordinarie lärarna

i öfriga städer en begynnelseaflöning å 3,200 kronor, samtliga med tre

ålderstillägg.

Den af ämbetsverken förordade böjningen af inspektörens arfvode

med 200 kronor synes mig väl knappt beräknad för att man i verkligheten

skulle kunna uppnå det resultat, ämbetsverken åsyftat, eller en

mera lämplig proportion till föreståndarnas vid de större skolorna slutaflöning.

Jag hemställer därför, att inspektörsarfvodet föreslås til) 7,500

kronor, hvaraf 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Hvad åter beträffar ersättningen till extra lärarna anser jag i

öfverensstämmelse med hvad de sakkunniga härutinnan uttalat, att arfvodena,

såvidt angår undervisning, för hvars bestridande om möjligt

bör anlitas från tekniska högskolan utexaminerad ingenjör, böra bestämmas

till 150 kronor per veckotimme, men att i fråga om annan

undervisning arfvodena lämpligen kunna begränsas till 120 kronor per

veckotimme. I olikhet med de sakkunniga finner jag dock undervisningen

i ångmaskinlära, fysik och mekanik i maskinistafdelningen vara

af beskaffenhet att helst böra anförtros dylik ingenjör och sålunda böra

ersättas med det högre af nämnda båda arfvoden.

I fråga om öfriga poster å de föreliggande statförslagen finner jag

dessa poster böra upptagas med de af ämbetsverken föreslagna beloppen,

nämligen till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers

underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning

m. m. 9,450 kronor, att fördelas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvoden m. m. 10,000 kronor,

till Kungl. Maj:ts disposition 3,000 kronor och till navigationslärarkursen

4,400 kronor. I öfverensstämmelse med hvad som uttalats

till förenämnda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 11 mars

1910 anser jag begäran böra framställas hos Riksdagen att för navigation

slärar kursen, som synes böra äga rum hvartannat år, måtte å

ordinarie stat uppföras ett särskildt reservationsanslag, upptagande

hälften af det för en sådan kurs erforderliga beloppet.

Ämbetsverken hafva förordat, att fullmakt icke måtte utfärdas å

föreståndarbefattning, utan att densamma skulle uppehållas allenast på

förordnande för viss tid, högst fem år i sänder. Då emellertid de, som

vinna anställning såsom föreståndare, måste tänkas under längre tid dessförinnan

hafva tjänstgjort såsom lärare vid navigationsskola, torde tillräcklig

erfarenhet om deras duglighet och därå grundade lämplighet

såsom föreståndare vara vunnen. Berörda af ämbetsverken föreslagna

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 167.

anordning synes mig därför ej af behofvet påkallad; och som uppehållande

af tjänster på förordnande enligt min mening icke bör äga

rum i andra fall än där särskildt starka skäl föranleda därtill, kan jag

ej biträda detta ämbetsverkens förslag.

Hvad angår frågan om vidtagande af åtgärder för beredande af

rätt till pension åt inspektören, torde denna fråga, vid det förhållande

att erforderlig utredning däri ännu ej föreligger, tillsvidare böra anstå.

De af mig sålunda förordade staterna torde icke böra träda i

tillämpning förrän då nytt läsår vid navigationsskolorna tager sin början,

hvilket jämväl enligt den nya organisationen äger rum under senare

hälften af kalenderåret; och torde den 1 augusti vara en lämplig tidpunkt

för staternas ikraftträdande, hvadan, vid bifall härtill, den förutvarande

staten skulle vara gällande intill nämnda tidpunkt.

Af on jämförelse mellan antalet ordinarie befattningshafvare enligt

gällande stat och den nu förordade staten framgår, att tre föreståndarebefattningar

(vid de skolor, som föreslås till indragning) och nio ordinarie

lärarbefattningar vid navigationsafdelningar — nämligen en befattning

i Stockholm, en i Göteborg, en i Malmö, en i Härnösand, två i Karlshamn,

en i Västervik, en i Visby och en i Strömstad — skulle komma att

indragas. Emellertid torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t enligt nådigt

bref den 7 april 1893 förordnat, att den ena af de två enligt nuvarande

stat vid navigationsskolan i Härnösand befintliga ordinarie lärarbefattningarna

tillsvidare icke skulle besättas, och har detta beslut sedermera ej

undergått ändring. Vidare anhåller jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom

nådigt bref den 31 december 1906 föreskrifvit, att såväl en då ledigvarande

ordinarie lärarbefattning som de ordinarie lärarbefattningar vid

navigationsskolorna, hvilka framdeles blefve lediga, tillsvidare skulle uppehållas

endast på förordnande. På grund af sist berörda föreskrift bestridas

för närvarande två föreståndarbefattningar och två ordinarie lärarbefattningar

på förordnande. För närvarande kan emellertid icke med säkerhet

beräkuas, huru många af de nuvarande fast anställda föreståndarna

och ordinarie lärarna komma att öfvergå å den nya staten, hvarför ej

heller kostnaden för aflöning af föreståndare och ordinarie lärare å indragningsstat

kan uppgifvas.

Såsom i det föregående omförraälts hafva ämbetsverken på anförda

skäl hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t göra framställning hos

Riksdagen om anvisande på extra stat för år 1912 af ett belopp å tillhopa

42,000 kronor för anskaffning af undervisningsmateriel och möbler

för navigationsskolorna. Denna summa torde möjligen kunna något nedbringas

därigenom, att dylika inventarier vid navigationsskolor, som ifrågasättas

skola indragas, komma till användning vid de återstående skolorna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj .it Nåd. Proposition Nr 167. 49

En tillämpning af den af mig förordade nya staten kräfver för

navigationsskolorna ett årligt anslag af 184,980 kronor, medan den nuvarande

statens belopp uppgår till 100,800 kronor. Härvid är tillika

att märka, att i sistnämnda belopp ingå anvisningar å tillhopa 1,300

kronor för undervisningen i navigationslärarkursen, medan enligt min

tanke ett särskilt reservationsanslag skulle uppföras till bestridande af

kostnaderna för dylik kurs. Då såsom redan nämnts den nuvarande

staten för navigationsskolorna enligt min mening skulle tillämpas under

sju tolftedelar af år 1912 och den nya staten endast under fem tolftedelar

af året i fråga, skulle således för navigationskoleundervisningens

bedrifvande under samma år ej erfordras hela förstnämnda belopp

184,980 kronor. Men å andra sidan komma under år 1912 att föreligga

behof af medel till aflönande af lärare, som ej vinna öfvergång

till den nya staten, samt till anskaffning af undervisningsmateriel och

inventarier, hvilka båda medelsbehof, såsom framgår af det redan anförda,

dock för närvarande ej kunna till beloppen exakt angifvas. Hvad

åter beträffar frågan om anskaffning af instrument och bibliotek för

navigationslärarkursen, hvarför beräknats ett belopp af 6,000 kronor,

torde, vid det förhållande att dylik kurs ej synes böra anordnas år 1912

utan först år 1913, med begäran om anvisning af dessa medel kunna

anstå. På grund af hvad jag nu anfört synes mig lämpligt, att framställning

göres hos Riksdagen att redan i riksstaten för år 1912 uppföra

anslag för navigationsskolorna i riket till belopp af 184,980 kronor,

med föreskrift att, af berörda anslagsbelopp skola bestridas utgifter för

navigationsskolorna under januari—juli månader 1912 enligt den nuvarande

staten för samma skolor och under augusti—december månader

1912 enligt den af mig förordade staten, äfvensom medgifva, att

de besparingar, som må uppkomma å anslaget, få användas ej mindre till

aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut af

fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande

befattningar å den nya staten ej blifva beredda, än äfven till anskaffning

af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna för en

kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att, i den män

dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af sålunda angifna

ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga belopp

och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen till ersättande.

I anslutning till sålunda angifna grunder för omorganisation af

undervisningsanstalterna för sjöfart tillåter jag mig framlägga följande

förslag till årlig stat för navigationsskolorna i riket, att tillämpas från

och med den 1 augusti 1912.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 A fil. Ill Höft.

t

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kling!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

Tjänst-

Orts-

tillägg.

"

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Arfvoden.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 inspektör ...........................................

7,500

7,500

1 föreståndare ............................................

3,050

1,950

—

__

5,000

3 d:0 ............................................

9,150

5,850

—

—

15,000

1 d:0 .............................................

2,850

1,650

—

_

4,500

2 d:o ............................................

5,700

3,300

—

— .

9,000

1 1 lärare vid navigationsafdelning.....................

2,150

1,050

300

3,500

3 d:o » d:o .....................

6,450

3,150

900

10,500

|

1 d:o » d:o .....................

2,150

1,050

—

—

3,200

2 d:o » d:o .....................

4,300

2,100

—

6,400

1 d:o » maskinistafdelning .....................

2,150

1,050

300

—

3,500

3 d:o » d:o .....................

6,450

3,150

900

—

10,500

1 d:o » d:o .....................

2.150

1,050

—

3,200

Arfvoden till extra lärare i sjökaptensklasser,

beräknade » 150 kronor för undervisnings-

timme per vecka (150 x 36)........................

--

—

_

5,400

Arfvoden till extra lärare i sjökaptens- och styr- mansklasser, beräknade å 120 kronor för un-

dervisningstimrae per vecka (120 x 140) ......

_

--

—

—

16,800

Arfvoden till 7 extra lärare i skepparklasser ...

—

—

—

1,200

8,400

Arfvoden till extra lärare i l:a och 2:a maski- nistklasser, beräknade å 150 kronor för under-

visningstimme per vecka (150 x 154)............

1 Arfvoden till extra lärare i ka och 2:a maski-

—

—

23,100

nistklasser, beräknade a 120 kronor för under-

visningstimme per vecka (120 x 144)............

Arfvoden till 4 extra lärare i 3:e maskinist-

—

—

17.280

klasser ...................................................

Arfvoden till extra lärare i hälso- och förbands-

—

—

1,200

4,800

lära, beräknade å 7 kronor 50 öre för hvarje

timmes undervisningsskyldighet (7:50 x 500)

—

—

3,750

| Till böckers, undervisningsmateriels och andra

inventariers underhåll och förökande samt till

utgifter för bränsle, lyshållning m. m..........

—

—

—

9,450

Transport

—

—

—

170,780

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167. 51

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Arfvodcn.

Kronor.

Summa,

Kronor.

Transport

—

—

-

—

170,780

1 examensförrättare i T.a och 2:a maskinist-

klasser .................................................

—

—

“

1,200

1,200

Till extra lärarkrafter vid behof, vikariatsarfvo-

den m. m. enligt öfverstyrelsens bestämmande

—

—

—

10,000

Till Kung!. Maj ds disposition.......................

—

—

—

—

3,000

Summa kronor

—

—

—

184,980

Anmärkningar:

l:o. Af inspektörens arfvode anses 5,000 kronor motsvara lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar

inspektören aflöning å stat, afstås denna aflöning under den tid, arfvodet uppbäres.

2:o. För föreståndare kan afiöningcn efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor. För ordinarie lärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aflöningen höjas hvarje gång med

likaledes 500 kronor. Af hvarje åldcrstillägg räknas 350 kronor till lönen och 150 kronor till tjänstgöringspenningama.

3:o. Beträffande föreståndares och lärares rätt till åtnjutande af de i staten uppförda aflöningsförmuner gäller

hvad därom särskild! finnes stadgadt.

4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som upplåtes af den stad, där skolan är belägen.

Vidare hemställer jag, att för åtnjutande af de i den föreslagna

nya staten för navigationsskolorna upptagna aflöningsförmånerna villkor

och bestämmelser måtte stadgas af hufvudsakligen samma innehåll som

de, hvilka fastställts vid åtskilliga under de senare åren beslutade löneregleringar.

I afseende å ifrågavarande villkor och bestämmelser anhåller jag få

förutskicka den erinran, att däribland upptages stadgande om semester

för inspektör och föreståndare, hvaremot någon dylik föreskrift beträffande

lärare ej torde erfordras. Denna olikhet har sin grund däri,

att lärarna själffallet böra anses berättigade till ledighet under ferierna,

men att, som sådan frihet från tjänstgöring icke kan tillkomma inspektören

och föreståndarna, särskild föreskrift om rätt till semester för

dem ansetts erforderlig.

Berörda villkor och bestämmelser innefatta:

att innehafvare af inspektörsbefattning, föreståndarbefattning eller

ordinarie lärarbefattning skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändring i navigationsskolornas organisation eller verksamhet

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och den aflöning

lian innebar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med föreståndar- eller ordinarie lärarbefattning ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej öfverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid navigationsskolan, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå för hela året och

utbetalas med eu tolftedel för hvarje månad samt icke få af befattningshafvare

uppbäras för den tid, han åtnjutit full tjänstledighet, utan

skola för denna tid utgå till den, hvilken uppehållit befattningen;

att inspektör, föreståndare eller ordinarie lärare, som af sjukdom

hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

där sådant utgår, men att den af bemälde befattningshafvare,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen eller orts tillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för den tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej öfverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

befattningshafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning vid vederbörande navigationsskola, bestrida

densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 167.

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af aflöningen efter viss tids innehafvande

af enahanda tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mera än fyra

femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid i fråga om föreståndare icke må föras honom till last den

tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering

af löneförhållandena för navigationsskollärarpersonalen, därå erhöll

allenast förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att inspektör och föreståndare äga att årligen, när sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under eu

och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänsteinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya

lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

samt att extra lärare skall, då han åtnjuter tjänstledighet, af sitt

arfvode afstå hvad för befattningens uppehållande erfordras, därest han

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 167.

icke med medgifvande af den, som tjänstledigheten beviljat, själf godtgör

vikarien.

Slutligen tillstyrker jag, att föreskrift måtte meddelas, dels därom

att en hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912 tillträder befattning

å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att underkasta sig

nu om förmälda villkor och bestämmelser, dels ock därom att de förutvarande

innehafvare af befattningar å nämnda stat, indika icke före viss

angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes af

bestämmelserna i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem.

På grund af det sålunda anförda hemställer jag i underdånighet,

det täcktes Eders Kungl. Maj.-t föreslå Riksdagen att

dels, med indragning från och med den 1 augusti 1912 af de nuvarande

navigationsskolorna i Visby, Karlshamn och Strömstad, godkänna

det af mig tillstyrkta förslaget till årlig stat för navigationsskolorna i

riket äfvensom de villkor och bestämmelser, som af mig likaledes tillstyrkts,

för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner;

dels förklara,

ej mindre att eu hvar, som med eller efter den 1 augusti 1912

tillträder befattning å navigationsskolornas stat, skall vara pliktig att

underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar å nämnda

stat, hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid den

rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels godkänna följande förslag till stat för navigationslärarkursen

att gälla från och med år 1912:

Krono!''.

Arfvodon till lärare ...............................................................................,.......... 1,700

Till böcker, undervisningsmateriel m. in...............................................................I 500

Summa kronor | 2,200

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 167.

dels höja det i riksstaten under femte hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart, nu 100,800 kronor,

med 86,380 kronor till 187,180 kronor, att fördelas med ett bestämdt

anslag till navigationsskolorna å 184,980 kronor samt ett reservationsanslag

till navigationslärarkursen å 2,200 kronor;

dels, i händelse af bifall härtill, föreskrifva, att af anslaget till

navigationsskolorna skola bestridas utgifter för dessa skolor under

januari—juli månader 1912 enligt den nuvarande staten för samma

skolor och under augusti—december månader 1912 enligt den föreslagna

nya staten;

dels ock medgifva, att de besparingar, som under år 1912 uppkomma

å anslaget till navigationsskolorna, må användas ej mindre

till aflönande från och med den 1 augusti 1912 intill samma års slut

af fast anställda föreståndare och ordinarie lärare, för hvilka motsvarande

befattningar å den nya staten cj blifva beredda, än äfven till

anskaffning af undervisningsmateriel och möbler för navigationsskolorna

för en kostnad af högst 42,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att,

i den mån dessa besparingar ej komma att förslå för tillgodoseende af

sålunda angifna ändamål, af tillgängliga medel förskjuta härutöfver erforderliga

belopp och nästkommande år anmäla desamma för Riksdagen

till ersättande.

Till denna departementschefens hemställan, hvari

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Elis Rahmn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1911:104 Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående omorganisation af navigationsskolorna samt tre i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten