Angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå
1911-04-21 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1911:203, Angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå
Dokumentets text
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 203.
1
Nr 203.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående
ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp,
som han ej kunnat af företrädaren utfå; gifven
Stockholms slott den 21 april 1911.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af ettusenfemhundraåttio
kronor, att till länsmannen i Vendels distrikt af Uppsala län Axel
Egerström utbetalas, sedan han styrkt, att de vid laga af- och tillträdessyn
den 22 juni 1904 å det honom på lön anslagna bostället Va mantal
Torsmyra n:r 2 i Vendels socken anmärkta, mot nämnda husrötebelopp
svarande brister blifvit behörigen botade.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Hugo Hamilton.
Bihang till Bihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 A/d. 139 Höft. (Nr 203.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, liallet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 21 april 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindmak,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwABTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Uti en till Kungl. Magt ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Uppsala län med underdånig skrifvelse den 28 februari 1911 jämte
yttrande af vederbörande kronofogde till Kungl. Maj:t ingifven ansökning
har länsmannen i Yendels distrikt Axel Egerström anfört följande.
Vid laga af- och tillträdessyn, som den 22 juni 1904 af kronofogden
med två nämndemän förrättades å det Egerström på lön anslagna
bostället 1 2 mantal Torsmyra n:r 2 i Vendels socken mellan länsmannen
Gustaf Hedberg, afträdare, och Egerström, tillträdare, förpliktades dels
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20,3.
Hedberg att till Egerström utgifva 1,646 kronor 13 öre för botande af
vid synen befunna brister, dels Egerström att ofördröjligen iståndsätta
bostället i enlighet med vid synen lämnade föreskrifter. I stämning till
Uppsala läns norra domsagas häradsrätt yrkade därefter Egerström, att
berörda af- och tillträdessyn måtte fastställas samt Hedberg förpliktas
till Egerström utgifva omförmälda husrötebelopp 1,646 kronor 13 öre
jämte ränta och ersättning för rättegångskostnaderna. Häradsrätten
meddelade dom i målet den 8 maj 1906 och biföll därvid Egerströms
talan såväl i hufvudsak som beträffande rättegångskostnader. Målet
fullföljdes af Hedberg hos Svea hofrätt, som genom dom den 15 mars
1907 återförvisade målet till häradsrätten. Genom förnyad dom den 5
oktober 1908 fann häradsrätten skäligt på det sätt bifalla käromålet,
att Hedberg förpliktades att för afhjälpande af å boställets åbyggnader
förefintliga brister samt för iståndsättande af diken och hägnader mot
betalningsbevis till Egerström genast utgifva 1,596 kronor 13 öre jämte
fem procent ränta därå från stämningsdagen den 3 januari 1906 tills
betalning skedde, hvarjämte häradsrätten förordnade, att parterna skulle
en hvar vidkännas sina kostnader i målet. Hofrätten, där Hedberg
sökte ändring jämväl i häradsrättens sistberörda dom, fann genom
numera lagakraftvunnen dom den 19 november 1909 Hedbergs ändringssökande
ej förtjäna afseende. Den 19 januari 1910 verkställdes utmätningsförsök
hos Hedberg för uttagande af Egerströms på sist omförmälda
hofrättsdom grundade fordran, hvarvid Hedberg befanns sakna
utmätningsbara tillgångar. Sedan Hedberg därefter under år 1910 aflidit,
afträddes hans egendom till urarfvakonkurs, men blef konkursen
på grund af bristande tillgångar afskrifven. Förutom den liusrötebrist
å 1,596 kronor 13 öre, som Egerström sålunda finge vidkännas, hade
han genom den 14 oktober 1909 å bostället hållen ekonomisk besiktningfått
sig ålagdt att till nästa därefter inträffande sådan besiktning hafva
å bostället uppfört ny ladugård för eu beräknad kostnad af 1,400 kronor.
Vid sådant förhållande ansåg Egerström det ej vara med rättvisa och
billighet förenligt, att han skulle blifva lidande för sin företrädares i
tjänsten försumlighet och insolvens. Egerström hemställer därför, att
Kung!. Maj:t måtte låta af statsmedel till honom utanordna det belopp,
hvartill ofvannämnda husrötesumma af häradsrätten nedsatts eller
1,596 kronor 13 öre jämte 5 procent ränta därå från den 3 januari
1906, till dess medlen kunde varda af statsmedel utan ordnade, samt ersättning
för kostnader i anledning af omförmälda rättegång med mera
med vissa angifna belopp.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.
Kronofogden har på de af Egerström anförda skäl tillstyrkt nådigt
bifall till ansökningen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande bär meddelat bland annat, att
ifrågavarande boställe, som af Egerström tillträdts den 14 mars 1904,
är taxeradt till 8,100 kronor samt att Egerström för förmånen af detsamma
får vidkännas afdrag å lönen med 340 kronor årligen. Då Egerström
tydligen gjort allt hvad på honom kunnat ankomma för att i laga
ordning utfå ifrågavarande husrötesumma, finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande
det icke kunna bestridas, att det skulle vara synnerligen
hårdt, om han skulle nödgas sätta bostället i behörigt skick utan att
därför vare sig af företrädaren eller af staten såsom boställets ägare
utfå skälig godtgörelse. De betydande kostnader, Egerström enligt hvad
förut sagts skulle nödgas nedlägga på bostället, motsvara uppenbarligen,
anföres vidare, icke den förmån han kan hafva af detsamma; och då
Egerström icke äger enskild förmögenhet, komme hans ekonomiska
ställning härigenom att i betänklig grad försvagas. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
har därför i likhet med kronofogden tillstyrkt bifall
till den underdåniga framställningen.
Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 16 mars 1911
i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kammarkollegium på grund
af hvad i ärendet förekommit och då det syntes vara med billighet öfverensstämmande,
att Egerström erhåller godtgörelse för den utgift för boställets
iståndsättande lian får vidkännas till följd af företrädarens oförmåga
att gälda ifrågavarande husrötebrist, hemställt, att förevarande
underdåniga ansökning måtte så till vida bifallas, att Egerström berättigas
att såsom ersättning i berörda afseende af allmänna medel uppbära
1,596 kronor, att till honom utbetalas, då han styrkt att ifrågavarande
brister å bostället blifvit behörigen botade.
Därefter har statskontoret den 27 mars 1911 afgifvit infordradt utlåtande
öfver förevarande ansökning.
I likhet med kammarkollegium och Kungl. Maj:ts befallningshafvande
anser statskontoret det vara obilligt, att Egerström, oaktadt han ej kunnat
utfå det ifrågavarande husröteersättningsbeloppet, skall stå i ansvar
för de vid af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å bostället anmärkta
brister; och finner statskontoret alltså, sedan dessa brister blifvit af
Egerström botade, ersättning härför skäligen böra honom af allmänna
medel beredas.
Statskontoret erinrar vidare, att Kungl. Maj:t jämlikt två särskilda
nådiga bref af den 10 oktober 1890 samt nådigt bref den 24 juli 1896
i likartade fall tilldelat innehafvare af ecklesiastika boställen ersättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.
från prästerskapets löneregleringsfond. I nu föreliggande fall anser
statskontoret annan utväg ej förefinnas än att af Riksdagen äska nödigt
anslag.
Hvad ersättningens belopp angår, torde enligt statskontorets mening
det ej böra ifrågakomma att, såsom Egerström begärt, kronan skulle
gälda jämväl ränta å husröteboloppet äfvensom rättegångskostnader; och
då, enligt hvad af handlingarna i ärendet framgår, Egerström vid ekonomisk
besiktning den 14 oktober 1909 ålagts att uppföra nytt fä-, fåroch
svinhus i stället för det förut befintliga, samt han alltså ej behöfver
verkställa de vid af- och tillträdes synen å sistnämnda hus föreskrifna
till en kostnad af 99 kronor uppskattade reparationerna, anser statskontoret
detta belopp böra fråndragas den af Egerström begärda summan
af 1,596 kronor 13 öre.
Såsom de i ärendet hörda myndigheter framhållit, synes det vara
med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Egerström erhåller
godtgörelse för den husrötesumma, han varit berättigad att af företrädaren
utfå men på grund af dennes insolvens icke utfått.
Med anledning af statskontorets hemställan, att från husrötesumman
skulle afdragas den beräknade kostnaden för reparationer å fä-, får- och
svinhus, har jag låtit infordra upplysningar angående i hvad män berörda
reparationer blifvit verkställda, innan Egerström vid den ekonomiska besiktningen
i oktober 1909 ålades uppföra nybyggnad för ändamålet. Därvid
har upplysts, att af de vid af- och tillträdessynen år 1904 föreskrifna, till
99 kronor beräknade reparationerna å berörda hus största delen eller i
syneinstrumentet till en kostnad af 83 kronor upptagna arbeten blifvit före
1909 års ekonomiska besiktning utförda, hvaremot återstående, till 16 kronor
beräknade reparationer icke blifvit verkställda. Från husrötesumman,
1,596 kronor 13 öre, synas således böra afdragas 16 kronor.
I likhet med kammarkollegium och statskontoret finner jag Egerströms
anhållan att statskontoret skall godtgöra honom ränta å husrötebeloppet
äfvensom rättegångskostnaderna icke böra bifallas.
Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kung!.
Magt måtte föreslå Riksdagen,
att å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af ettusenfemhundraåttio
kronor, att till Egerström utbetalas, sedan lian styrkt, att de vid
laga af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å det honom på lön anslagna
bostället anmärkta, mot nämnda husrötebelopp svarande brister
blifvit behörigen botade.
Departe
mentschefen.
Bihang till Riksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Åfd, 139 Hcift.
2
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna nådigt bifall samt förordnade, att
proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
%
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1911:191 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett liusrötebelopp, som han ej kunnat af fö s. 1 i texten
- SU 1911:93 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå s. 3 i texten