Sök i Ratio Lex

Angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå

1911-04-21 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:203, Angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 203.

1

Nr 203.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående

ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp,

som han ej kunnat af företrädaren utfå; gifven

Stockholms slott den 21 april 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af ettusenfemhundraåttio

kronor, att till länsmannen i Vendels distrikt af Uppsala län Axel

Egerström utbetalas, sedan han styrkt, att de vid laga af- och tillträdessyn

den 22 juni 1904 å det honom på lön anslagna bostället Va mantal

Torsmyra n:r 2 i Vendels socken anmärkta, mot nämnda husrötebelopp

svarande brister blifvit behörigen botade.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Bihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 A/d. 139 Höft. (Nr 203.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, liallet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 21 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindmak,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwABTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Uti en till Kungl. Magt ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län med underdånig skrifvelse den 28 februari 1911 jämte

yttrande af vederbörande kronofogde till Kungl. Maj:t ingifven ansökning

har länsmannen i Yendels distrikt Axel Egerström anfört följande.

Vid laga af- och tillträdessyn, som den 22 juni 1904 af kronofogden

med två nämndemän förrättades å det Egerström på lön anslagna

bostället 1 2 mantal Torsmyra n:r 2 i Vendels socken mellan länsmannen

Gustaf Hedberg, afträdare, och Egerström, tillträdare, förpliktades dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 20,3.

Hedberg att till Egerström utgifva 1,646 kronor 13 öre för botande af

vid synen befunna brister, dels Egerström att ofördröjligen iståndsätta

bostället i enlighet med vid synen lämnade föreskrifter. I stämning till

Uppsala läns norra domsagas häradsrätt yrkade därefter Egerström, att

berörda af- och tillträdessyn måtte fastställas samt Hedberg förpliktas

till Egerström utgifva omförmälda husrötebelopp 1,646 kronor 13 öre

jämte ränta och ersättning för rättegångskostnaderna. Häradsrätten

meddelade dom i målet den 8 maj 1906 och biföll därvid Egerströms

talan såväl i hufvudsak som beträffande rättegångskostnader. Målet

fullföljdes af Hedberg hos Svea hofrätt, som genom dom den 15 mars

1907 återförvisade målet till häradsrätten. Genom förnyad dom den 5

oktober 1908 fann häradsrätten skäligt på det sätt bifalla käromålet,

att Hedberg förpliktades att för afhjälpande af å boställets åbyggnader

förefintliga brister samt för iståndsättande af diken och hägnader mot

betalningsbevis till Egerström genast utgifva 1,596 kronor 13 öre jämte

fem procent ränta därå från stämningsdagen den 3 januari 1906 tills

betalning skedde, hvarjämte häradsrätten förordnade, att parterna skulle

en hvar vidkännas sina kostnader i målet. Hofrätten, där Hedberg

sökte ändring jämväl i häradsrättens sistberörda dom, fann genom

numera lagakraftvunnen dom den 19 november 1909 Hedbergs ändringssökande

ej förtjäna afseende. Den 19 januari 1910 verkställdes utmätningsförsök

hos Hedberg för uttagande af Egerströms på sist omförmälda

hofrättsdom grundade fordran, hvarvid Hedberg befanns sakna

utmätningsbara tillgångar. Sedan Hedberg därefter under år 1910 aflidit,

afträddes hans egendom till urarfvakonkurs, men blef konkursen

på grund af bristande tillgångar afskrifven. Förutom den liusrötebrist

å 1,596 kronor 13 öre, som Egerström sålunda finge vidkännas, hade

han genom den 14 oktober 1909 å bostället hållen ekonomisk besiktningfått

sig ålagdt att till nästa därefter inträffande sådan besiktning hafva

å bostället uppfört ny ladugård för eu beräknad kostnad af 1,400 kronor.

Vid sådant förhållande ansåg Egerström det ej vara med rättvisa och

billighet förenligt, att han skulle blifva lidande för sin företrädares i

tjänsten försumlighet och insolvens. Egerström hemställer därför, att

Kung!. Maj:t måtte låta af statsmedel till honom utanordna det belopp,

hvartill ofvannämnda husrötesumma af häradsrätten nedsatts eller

1,596 kronor 13 öre jämte 5 procent ränta därå från den 3 januari

1906, till dess medlen kunde varda af statsmedel utan ordnade, samt ersättning

för kostnader i anledning af omförmälda rättegång med mera

med vissa angifna belopp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

Kronofogden har på de af Egerström anförda skäl tillstyrkt nådigt

bifall till ansökningen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande bär meddelat bland annat, att

ifrågavarande boställe, som af Egerström tillträdts den 14 mars 1904,

är taxeradt till 8,100 kronor samt att Egerström för förmånen af detsamma

får vidkännas afdrag å lönen med 340 kronor årligen. Då Egerström

tydligen gjort allt hvad på honom kunnat ankomma för att i laga

ordning utfå ifrågavarande husrötesumma, finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande

det icke kunna bestridas, att det skulle vara synnerligen

hårdt, om han skulle nödgas sätta bostället i behörigt skick utan att

därför vare sig af företrädaren eller af staten såsom boställets ägare

utfå skälig godtgörelse. De betydande kostnader, Egerström enligt hvad

förut sagts skulle nödgas nedlägga på bostället, motsvara uppenbarligen,

anföres vidare, icke den förmån han kan hafva af detsamma; och då

Egerström icke äger enskild förmögenhet, komme hans ekonomiska

ställning härigenom att i betänklig grad försvagas. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

har därför i likhet med kronofogden tillstyrkt bifall

till den underdåniga framställningen.

Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 16 mars 1911

i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kammarkollegium på grund

af hvad i ärendet förekommit och då det syntes vara med billighet öfverensstämmande,

att Egerström erhåller godtgörelse för den utgift för boställets

iståndsättande lian får vidkännas till följd af företrädarens oförmåga

att gälda ifrågavarande husrötebrist, hemställt, att förevarande

underdåniga ansökning måtte så till vida bifallas, att Egerström berättigas

att såsom ersättning i berörda afseende af allmänna medel uppbära

1,596 kronor, att till honom utbetalas, då han styrkt att ifrågavarande

brister å bostället blifvit behörigen botade.

Därefter har statskontoret den 27 mars 1911 afgifvit infordradt utlåtande

öfver förevarande ansökning.

I likhet med kammarkollegium och Kungl. Maj:ts befallningshafvande

anser statskontoret det vara obilligt, att Egerström, oaktadt han ej kunnat

utfå det ifrågavarande husröteersättningsbeloppet, skall stå i ansvar

för de vid af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å bostället anmärkta

brister; och finner statskontoret alltså, sedan dessa brister blifvit af

Egerström botade, ersättning härför skäligen böra honom af allmänna

medel beredas.

Statskontoret erinrar vidare, att Kungl. Maj:t jämlikt två särskilda

nådiga bref af den 10 oktober 1890 samt nådigt bref den 24 juli 1896

i likartade fall tilldelat innehafvare af ecklesiastika boställen ersättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

från prästerskapets löneregleringsfond. I nu föreliggande fall anser

statskontoret annan utväg ej förefinnas än att af Riksdagen äska nödigt

anslag.

Hvad ersättningens belopp angår, torde enligt statskontorets mening

det ej böra ifrågakomma att, såsom Egerström begärt, kronan skulle

gälda jämväl ränta å husröteboloppet äfvensom rättegångskostnader; och

då, enligt hvad af handlingarna i ärendet framgår, Egerström vid ekonomisk

besiktning den 14 oktober 1909 ålagts att uppföra nytt fä-, fåroch

svinhus i stället för det förut befintliga, samt han alltså ej behöfver

verkställa de vid af- och tillträdes synen å sistnämnda hus föreskrifna

till en kostnad af 99 kronor uppskattade reparationerna, anser statskontoret

detta belopp böra fråndragas den af Egerström begärda summan

af 1,596 kronor 13 öre.

Såsom de i ärendet hörda myndigheter framhållit, synes det vara

med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Egerström erhåller

godtgörelse för den husrötesumma, han varit berättigad att af företrädaren

utfå men på grund af dennes insolvens icke utfått.

Med anledning af statskontorets hemställan, att från husrötesumman

skulle afdragas den beräknade kostnaden för reparationer å fä-, får- och

svinhus, har jag låtit infordra upplysningar angående i hvad män berörda

reparationer blifvit verkställda, innan Egerström vid den ekonomiska besiktningen

i oktober 1909 ålades uppföra nybyggnad för ändamålet. Därvid

har upplysts, att af de vid af- och tillträdessynen år 1904 föreskrifna, till

99 kronor beräknade reparationerna å berörda hus största delen eller i

syneinstrumentet till en kostnad af 83 kronor upptagna arbeten blifvit före

1909 års ekonomiska besiktning utförda, hvaremot återstående, till 16 kronor

beräknade reparationer icke blifvit verkställda. Från husrötesumman,

1,596 kronor 13 öre, synas således böra afdragas 16 kronor.

I likhet med kammarkollegium och statskontoret finner jag Egerströms

anhållan att statskontoret skall godtgöra honom ränta å husrötebeloppet

äfvensom rättegångskostnaderna icke böra bifallas.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kung!.

Magt måtte föreslå Riksdagen,

att å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af ettusenfemhundraåttio

kronor, att till Egerström utbetalas, sedan lian styrkt, att de vid

laga af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å det honom på lön anslagna

bostället anmärkta, mot nämnda husrötebelopp svarande brister

blifvit behörigen botade.

Departe
mentschefen.

Bihang till Riksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Åfd, 139 Hcift.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 203.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna nådigt bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

%

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:191 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett liusrötebelopp, som han ej kunnat af fö s. 1 i texten
  2. SU 1911:93 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå s. 3 i texten