Sök i Ratio Lex

Angående driftkostnader under år 1912 för statens domäner

1911-01-13 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:4, Angående driftkostnader under år 1912 för statens domäner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

1

N:o 4.

Rungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående driftkostnader

under år 1912 för statens domäner; gifven

Stockholms slott den 13 januari 1911.

Under åberopande af bilagd a utdrag af statsrådsprotokollet för

denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna

efter 5 år höjas med 100 kronor samt en hvar af de två öfriga vaktmästarnas

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter It)

år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna

aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare två

jägmästarbefattningar och trettifyra krono]ägartjänster med de i statsrådsprotokollet

angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed

nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i

Värends revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;

dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens

afkastning.

Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. (No 4.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oskär Nyländer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 4.

3

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Peteksson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Kbusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde.

I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut den

30 december 1910 angående förändrad uppställning af riksstaten och

om inrättande i samband därmed af en statens domäners fond, hvilken

skall i budgetshänseende behandlas såsom affärsdrifvande verk, skola

till driftkostnader" för denna fond från nionde hufvudtiteln öfverföras

samtliga å nämnda hufvudtitel nu upptagna anslag, hvilka hufvudsakligen

äro afsedda till bestridande af kostnaderna för förvaltandet

af statens såväl jordbruks- som skogsdomäner. I anslutning till hvad

jag förut denna dag vid anmälande af anslagsbehofven å riksstatens

nionde hufvudtitel anfört skulle sålunda till driftkostnader räknas följande

för närvarande å ordinarie stat uppförda anslag nämligen:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

l:o) anslaget till domänstyrelsen,

2:o) bestämda anslaget för skogsstaten,

3:o) förslagsanslaget till ålderstillägg, i livad angår personalen vid

skogsstaten, samt

4:o) reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, i den mån detta anslag afselande

ändamål än sådana, för hvilka kostnaderna skola bestridas från

den af mig till uppförande å nionde liufvudtiteln föreslagna nya anslagstafla

till »Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet».

Dessutom skulle driftkostnaderna belastas med ålderstillägg äfvensom

med resekostnads- och traktamentsersättning till befattningshafvande

i domänstyrelsen. På sätt jag under nionde liufvudtiteln framhållit,

kommer detta emellertid icke att inverka på beloppet af hufvudtitelns

anslag till ålderstillägg och till rese- och traktamentspenningar.

Vidare böra bland driftkostnaderna upptagas vissa utgifter, som

för närvarande bestridas från anslag å extra stat under nionde hufvudtiteln.

För år 1911 finnas följande extra anslag för sådana ändamål

anvisade nämligen:

l:o) till anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen och

för renskrifningskostnader in. m........................................ 6,000 kronor,

2:o) till aflöning åt domänintendenter ................... 35,500 ,,

3:o) till resekostnader vid domänförvaltningen,

förslagsanslag.............................................................................. 45,000 ,,

4:o) till afdikningar å kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs län................................ 150,000 „

Slutligen böra bland driftkostnader jämväl upptagas åtskilliga utgifter

för domänförvaltningen, hvilka hittills plägat af statskontoret förskottsvis

erläggas för att därefter hos Riksdagen anmälas. Dessa utgifter äro

af mångskiftande slag och afse ett flertal olika ändamål såsom reparationer,

husröteersättning, kronan vid rättegångar ådömda belopp o. s. v.

Allra största delen af dessa utgifter har under senare år betingats af

kronans deltagande i landtmäteriförrättningar samt i vattenafledningsoch

sjösänkningsföretag.

Driftkostnaderna skola beräknas förslagsvis, hvilket emellertid

uppenbarligen icke innebär någon rubbning i nu gällande förhållanden

beträffande de af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställda aflöningsstaterna

för domänstyrelsen och skogsstaten, ej heller i grunderna för

den extra skogspersonalens aflönande. Påtagligt är vidare att icke heller

ofvannämnda extra anslag till amanuens in. m. hos domänstyrelsen samt

till aflöning åt domänintendenter må för framtiden — lika litet som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

under nuvarande förhållanden — öfverskridas. I den beräknade driftkostnaden

komma följaktligen alltjämt att ingå vissa belopp, som fortfarande

hafva karaktären af bestämda anslag:.

I öfriga delar torde driftkostnadsanslaget vara att anse såsom

förslagsanslag. Rörande användningen af anslaget i sistnämnda delar

lärer det framdeles ankomma på Kungl. Maj:t att — på sätt hittills

skett beträffande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet — särskilt förordna, bland

annat, genom fastställande för hvarje år af generalförslag rörande anslagets

användande. Ett öfverskridande af de särskilda, i driftkostnadsanslaget

ingående posterna kan följaktligen under inga omständigheter

ske annat än efter Kungl. Maj:ts bepröfvande.

Slutligen anser jag mig böra framhålla, att öfverflyttandet till

driftkostnaderna af vissa å nionde hufvudtiteln nu uppförda anslagkommer

att medföra, att besparingar å nämnda anslag för framtiden

icke vidare kunna redovisas bland hufvudtitelns allmänna besparingar.

Då dessa allmänna besparingar således från och med år 1912 blifva i

afsevärd grad reducerade, lärer det erfordras att vidtaga motsvarande

höjning i vissa andra å hufvudtiteln uppförda anslag, bland dem särskilt

anslaget till extra utgifter. Att redan till den nu sammanträdande

Riksdagen göra framställning om sådan höjning är emellertid ej af

nöden, enär de besparingar, som under innevarande år uppkomma, under

år 1912 fortfarande stå till Kungl. Maj:ts disposition.

Ofvergår jag härefter till en beräkning af de för år 1912 erforderliga

driftkostnaderna för statens domäner, sjmes mig detta gifva

anledning till följande framställningar.

Domänstyrelsens aflöningsstat slutar för närvarande å 159,000

kronor, till hvilket belopp jämväl anslaget till domänstyrelsen linnes i

riksstaten uppfördt. I domänstyrelsens aflöningsstat ifrågasättes för

närvarande icke någon ändring i annan mån än beträffande ålderstilllägg

till de hos styrelsen anställda vaktmästarna. I staten finnas

uppförda tre vaktmästare, däraf en förste vaktmästare med årlig aflöning

af 1,500 kronor men utan ålderstillägg. De två öfriga vaktmästarna

åtnjuta hvardera eu årlig aflöning af 1,200 kronor med ett ålderstillägg

å 100 kronor efter 5 års tjänst. I öfverensstämmelse med Eders Kungl.

Maj;ts förut denna dag fattade beslut rörande ålderstillägg åt bland

annat vaktmästarna i högsta domstolen torde jämväl vaktmästarna hos

domänstyrelsen böra beredas liknande ålderstillägg. I anledning häraf

böra i domänstyrelsens aflöningsstat införas bestämmelser därom, att

Kostnader

för domänstyrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Domänstyr

elsen.

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 4.

förste vaktmästarens lön efter 5 års tjänst skall kunna höjas med 100

kronor äfvensom att en hvar af de båda öfriga vaktmästarna skall kunna

komma i åtnjutande af ett andra ålderstillägg å 100 kronor efter 10 års

tjänst. Bifall härtill inverkar icke på aflöningsstatens slutsumma och jag

återkommer till frågan vid beräknande af de belopp, som bland driftkostnaderna

skola uppföras till ålderstillägg åt de därtill berättigade.

Till kostnader för domänstyrelsen bör jämväl hänföras förut omtalade

belopp af 6,000 kronor, som å extra stat för innevarande år

beviljats till anställande af en extra amanuens hos stjnelsen samt för

ökade renskrifningskostnader och vikariatsersättningar.

Vid beviljande af nu ifrågavarande anslag uttalade 1910 års Riksdag,

att Riksdagen funne, hvad som i Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet

anförts till ådagaläggande af behofvet af ökade medel till renskrifningskostnader

och vikariatsersättningar m. m. vara öfvertygande. Däremot

syntes, med hänsyn till den decentralisation i skogsförvaltningen, som

vidtagits i sammanhang med den år 1908 genomförda organisationen af

och löneregleringen för skogsstaten, behofvet af eu ytterligare amanuensbefattning

kunna med skäl ifrågasättas. Då emellertid nämnda förändring

i skogsförvaltningen inträdt först med början af år 1910, då den nya

instruktionen för skogsstaten blifvit gällande, hvadan ändringen ej torde

hinna till år 1911 åstadkomma någon afsevärd lättnad i domänstyrelsens

arbetsbörda, samt styrelsens behof för det dåvarande af ifrågavarande

amanuens torde få anses ådagalagdt, ville Riksdagen icke undandraga

sig att bevilja medel för ändamålet. Huruvida så borde ske jämväl

framdeles, torde Riksdagen sedermera, och så länge anslaget i fråga

vore afsedt att uppföras på extra stat, få tillfälle att särskildt pröfva.

Genom nådigt bref den 14 oktober 1910 har Eders Kungl. Maj:t

förordna!, att omförmälda för år 1911 anvisade anslag skall användas

dels för anställande å domänstyrelsens andra skogsbyrå af en extra

amanuens med arfvode af högst 2,400 kronor för år räknadt samt med

rätt till samma förmåner i öfrig!, som åtnjutas af de å skogsby råer na

i styrelsen anställda amanuenser, sådana dessa förmåner finnas bestämda

i nådiga brefvet den 11 december 1908 angående användningen af det

till godtgörelse åt amanuenser inom styrelsen afsedda anslag, dels ock

i öfrigt till bestridande af renskrifningskostnader och vikariatsersättningar

m. m., i den mån de för detta ändamål eljest anvisade medel enligt

den för styrelsen den 16 oktober 1908 fastställda stat därtill icke lämnade

tillgång.

Uti underdånig skrifvelse den 23 september 1910 har nu domänstyrelsen

anhållit, att jämväl för år 1912 måtte för ifrågavarande ända
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 4.

mål anvisas ett belopp af 6,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen

anfört, att oaktadt den decentralisation i skogs förvaltningen, som afsats

i nu gällande instruktion för skogsstaten, göromålen hos styrelsen

visat sig^ vara . i ständigt stigande, hvarför behofvet af ifrågavarande

anslag måste blifva minst lika stort för år 1912 som för år 1911.

Den del af nu ifrågavarande belopp, som är alsedt att användas

till. renskrifning och tryckning samt vikariatsersättningar in. m., vore

alltjämt för styrelsen behöflig.

Beträffande anställande hos styrelsen af ifrågavarande extra amanuens

har styrelsen framhålllit, att denne skulle jämväl för år 1912

tjänstgöra å domänstyrelsens andra skogsbyrå. Å denna byrå handläggas

enligt instruktionen för domänstyrelsen ärenden angående skogar och

skogsförvaltning inom Mellersta Norrlands och (häfte-Dala distrikt samt

Stockholms revir af Östra distriktet äfvensom ärenden angående sko°-släroverken

och statens skogsförsöksanstalt samt andra allmänna ärenden,

som af generaldirektören finnas böra tilläggas byrån. De löpande

ärendena såväl i domänstyrelsen i dess helhet som å nämnda byrå ökas

i män som skogshushållningen utvecklas och skogsbruket bedrifves intensivare.

Denna utveckling och ökade intensitet har nödvändiggjort

bildandet af tre nya revir i Jämtlands län från och med år 1911. En

ytterligare ökning af revirens antal särskild! i Kopparbergs och Värmlands

län torde vara att emotse under en icke aflägsen framtid. I

Kopparbergs län har inrättandet af skyddsskogar föranledt en ökning

af skogsstatens tjänstegöromål, hvartill kommer att särskild! Öste£

dalarnas och Klotens revir äro alltför omfattande för att skogshushållningen

skall kunna med fördel bedrifvas, utan att reviren delas. I ett

af reviren i Värmland hafva göromålen måst delas mellan den ordinarie

jägmästaren och en biträdande jägmästare. Att genom den från och

med år 1910 genomförda decentralisationen domänstyrelsen befriats från

handläggningen af åtskilliga ärenden, hvilka numera afgöras af vederbörande

öfverjägmästare, motväges således af den ökning i göromålen

som föranledts af skogshushållningens utveckling. Härtill kommer att

nämnda decentralisation endast i ringa grad inverkar på andra skogsby1''^

arbetsbörda. På denna byrå handlägges nämligen större delen

åt de allmänna ärenden, som röra skogsväsendet, särskilt ärenden

angående skogslagstiftningen. Under senare åren hafva ock dylika

ärenden utgjort en väsentlig del af byråns arbetsbörda och synas de

för framtiden snarare komma att ökas än minskas. På grund af de

otillräckliga arbetskrafterna å byrån hafva under åren 1909 och 1910

tillfälliga biträden måst i stor utsträckning anlitas. Med ett dylikt an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Kostnader

för skogsstatens

ordinarie

personal.

8 Kuvgl. Majds Nåd. Proposition N:o 4.

litande af tillfälliga biträden följer emellertid den olägenheten, att deras

arbetsprodukt både kvalitativt., och kvantitativt understiger den, som

kan lämnas af personer, hvilka under en längre tids tjänstgöring vunnit

behörig vana vid arbetet. Svårigheter att erhålla extra skogstjänstemän

såsom biträden hafva ock, särskilt under sommarmånaderna, yppat

sig. Kan däremot en amanuensbefattning besättas för helt år, blifver

svårigheten att erhålla en lämplig innehafvare häraf betydligt mindre.

På grund af hvad domänstyrelsen sålunda anfört, och då behofvet

af anställande af en ytterligare amanuens å domänstyrelsens andra skogsbyrå

äfven under år 1912 synes mig påtagligt, lärer jämväl under sistnämnda

år för anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt

för beredande åt styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader och

vikariatsersättningar m. m. erfordras enahanda belopp som under år 1911.

Vid sådant förhållande bör följaktligen bland driftkostnader för år

1912 till nu ifrågavarande ändamål beräknas 6,000 kronor.

Till befattningshafvande i domänstyrelsen utgår för närvarande

resekostnads- och traktamentsersättning från det å nionde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar. Ifrågavarande

ersättning bör emellertid för framtiden upptagas bland driftkostnaderna

och torde, enligt beräkningar verkställda inom domänstyrelsen,

kunna anslås till 6,000 kronor om året.

Kostnaderna för domänstyrelsen skulle följaktligen, frånsedt ålderstillägg,

böra upptagas sålunda:

aflöningsstat för domän styrelsen ................................... kronor 159,000:

till anställande af en extra amanuens hos styrelsen

och för renskrifning in. m.................................. „ 6,000:

rese- och traktamentsersättningar åt styrelsens

personal...........................................................................n 6,000:

Summa kronor i71,000: ——

Aflöning till skogsstatens ordinarie personal utgår från det å hufvudtiteln

uppförda bestämda anslaget till skogsstaten, för år 1911 uppgående

till 1,140,300 kronor. Aflöningsstaten slutar på 1,142,800 kronor;

"skillnaden beror på de afdrag vissa befattningshafvande få vidkännas på

grund af bostads- eller boställsförmåner.

I särskilda underdåniga skrifvelse!- den 29 september och den 24

november 1910 har nu domänstyrelsen gjort framställning om de erforderliga

kostnaderna för den ordinarie personalen under år 1912. I

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

det för ändamålet nu anvisade beloppet bär styrelsen föreslagit eu ökning

af sammanlagdt 58,700 kronor, däraf för inrättande af 2 nya jägmästartjänster

9,700 kronor, för höjande af resepenningarna till öfver jägmästaren

i Södra distriktet 200 kronor samt för inrättande af 34 nya krono]ägarbefattningar

48,800 kronor.

Beträffande de af domänstyrelsen föreslagna två nya jägmästarbefattningarna

bär styrelsen i sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse

den 24 november 1910 anfört hufvudsakligen följande.

Uti två underdåniga skrivelser den 25 september 1909 hade styrelsen

gjort framställning om inrättande af sammanlagdt sju nya revir,

däraf tre i Jämtlands län, två i Östergötlands län, ett i Kalmar län och

ett i Kronobergs län.

Med anledning af denna framställning hade Eders Kungl. Maj:t

och .Riksdagen beslutat inrättande från och med år 1911 af tre nya

revir i Jämtlands län, ett i Östergötlands län och ett i Kalmar län, hvaremot

styrelsens hemställan om inrättande af ännu ett revir i Östergötlands

län, Karlsby, samt ett nytt revir i Kronobergs län, Kosta, icke

foranledt nådig proposition till Riksdagen.

Som styrelsen likväl ansåge det vara för statens skogsskötsel af

synnerligen stor vikt, att äfven r sistnämnda båda revir blefve inrättade,

hvarigenom Ombergs revir af Östergötlands län samt Värends revir af

Kronobergs län hvardera skulle komma att uppdelas i två revir, vågade

styrelsen i underdånighet göra förnyad framställning i sådant syfte.

Jämlikt nådigt bref den 11 november 1910 hade Eders Kungl.

Maj:t beslutat om benämning och omfattning af de fem nya reviren

samt de förut befintliga revir, som komme att beröras af den sålunda

beslutade regleringen.

Ombergs revir komme sålunda att från och med år 1911 omfatta:

af Kristbergs socken i Bobergs härad den där belägna delen af Karlsby

kronopark, Aska, Dals, Lysings, Gföstrings och Vifolka härad, af Gammalkils

socken i Yalkebo härad den där belägna delen af Vägstorps kronopark

samt Godegårds och Tjällmo socknar i Finspånga läns härad med

undantag af den inom Tjällmo socken belägna delen af Gullbergs kronopark,

allt af Östergötlands län.

.-J? Inom detta revir vore belägna 105 allmänna skogar med en sammanlagd

areal af 23,684 hektar, hvaraf 11 om 15,978 hektar under

skogsstatens förvaltning samt 94 om 7,706 hektar under skogsstatens

kontroll.

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. 2

Nya revir.

Domänstyrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 4-

Värends revir omfattade samtliga socknar i Uppvidinge, Konga,

Norr vidinge och Kinnevalds härad af Kronobergs län, och vore inom

reviret belägna 140 allmänna skogar om tillsammans 37,189 hektar,

hvaraf 36 om 23,214 hektar under skogsstatens förvaltning samt 104 om

13,975 hektar under skogsstatens kontroll.

Sedan dessa arealsammandrag upprättats under år 1909, hade en

del smärre förändringar uppstått hufvudsakligen med afseende å fördelningen

af arealen mellan ofvannämnda båda slag af allmänna skogar,

på så sätt att några skogar, som förut stått under skogsstatens kontroll,

nu ställts under dess omedelbara förvaltning.

Inom hvardera af dessa båda revir vore å extra stat anställd en

biträdande jägmästare.

Beträffande jägmästartjänsten i Ombergs revir samt den därmed

förenade föreståndarbefattningen vid Ombergs skogsskola ville styrelsen

erinra, att sedan förra innehafvaren af tjänsten, jägmästaren H. Westberg,

under år 1910 aflidit, Eders Kungl. Maj:t den 21 oktober 1910 förordnat

den nya jägmästaren i reviret att allenast tillsvidare uppehålla

föreståndarbefattningen vid skogsskolan.

Med anledning af hvad sålunda i ärendet anförts, ville styrelsen i

underdånighet hemställa, att Ombergs revir af Östergötlands län blefve

uppdeladt i två revir, Ombergs revir och Karlsby revir, samt att Värends

revir af Kronobergs län likaledes blefve uppdeladt i två revir, Värends

revir och Kosta revir, och ville styrelsen föreslå att dessa revir måtte

erhålla följande omfattning:

Ombergs revir: Lysing^, Dals, Göstrings och Vifolka härad samt

af Gammalkils socken i Valkebo härad den där belägna delen af Vägstorps

kronopark.

Reviret komme i sådant fall att omfatta 74 allmänna skogar om

sammanlagdt 12,084 hektar, hvaraf 6,666 hektar under skogsstatens förvaltning

och 5,418 hektar under skogsstatens kontroll.

Karlsby revir: Aska härad, af Kristbergs socken inom Bobergs

härad den del, som tillhör Karlsby kronopark, samt Godegårds och Tjällmo

socknar af Finspånga läns härad med undantag af den inom Tjällmo

socken belägna delen af Gullbergs kronopark.

De allmänna skogarna inom detta revir skulle komma att utgöra

31 om sammanlagdt 11,600 hektar, hvaraf 9,312 hektar under skogsstatens

förvaltning samt 2,288 hektar under dess kontroll.

Värends revir: Kinnevalds och Norrvidinge härad, Uppvidinge

härad med undantag af Ekeberga, Lenhofda, Elghults, Allgutsboda,

Helleberga och Herråkra socknar samt Konga härad med undantag af

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 4. 11

Hofman torps, Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och. Ljuders

socknar.

På sådant sätt Lomme de allmänna skogarna inom reviret att

utgöra 106 om tillsammans 19,897 hektar, hvaraf 9,519 hektar under

skogsstatens förvaltning samt 10,378 hektar under dess kontroll.

Kosta revir: af Uppvidinge härad: Ekeberga, Lenhofda, Elghults,

Allgutsboda, Helleberga och Herråkra socknar samt af Konga härad:

Hofmantorps, Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och Ljuders

socknar.

Med denna omfattning skulle reviret komma att innehålla 34

allmänna skogar om sammanlagdt 17,292 hektar, hvaraf 13,695 hektar

under skogsstatens förvaltning och 3,597 hektar under dess kontroll.

Slutligen ville styrelsen hemställa, att, i händelse de föreslagna

revirregleringarna Lomme till stånd, aflöningarna för jägmästarna i°de

nya reviren måtte bestämmas i enlighet med den genom nådiga brefvet

den 17 juni 1908 fastställda aflöningsstaten för skogsstaten, hvarjemte

styrelsen ville föreslå, att aflöningar och resepenningar till jägmästarna

i de revir, som af regleringen skulle komma att beröras, måtte

bestämmas till följande belopp.

För jägmästaren i

Lön

kronor

Tjänst-

göringspen-

ningar

kronor

Bese.

penningar

kronor

Summa

kronor

Ombergs revir ..........

2,300

2,000

500

4,800

Karlsby „ (nytt) ...................

2,300

2,000

600

4,900

Värends „ ...........

2,300

2,000

600

4,900

Kosta ,, (nytt) ......

2,300

2,000

600

4,900

med rätt för en hvar af de nya jägmästarna att härutöfver åtnjuta

ålderstillägg på sätt och under villkor, som för ofri ga jägmästare vore

bestämdt.

A två styrelsens ifrågavarande skrifvelse bilagda, af generalstabens

kartblad sammansatta kartor hafva nuvarande Ombergs revir och

Värends revir utmärkts med grön kantfärg, hvaremot gränserna för de

föreslagna reviren betecknats med röd färg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Ett bifall till styrelsens framställning om inrättande _af ifrågavarande

två nya revir skulle å ena sidan medföra följande årliga, utgifter, beräknade

efter den för jägmästare utgående begynnelseaflöning:

lön och tjänstgöringspenningar för

två ordinarie jägmästare å 4,300

kronor .................................. kronor 8,600: —

resepenningar för jägmästaren i

Karlsby revir ........................ ........ kronor 600: —

resepenningar för jägmästaren i Kosta

revir............... ................................. kronor 600: — kronor 1,200: —

Summa kronor 9,800: —.

Däremot skulle å andra sidan åt statsverket mbespaias följande arliga

belopp nämligen:

till en biträdande jägmästare i

Ombergs revir

arfvode ........................................... kronor 3,000: —

resepenningar .................................„ 600: kronor 3,600:

,, en biträdande jägmästare i

Värends revir

arfvode ........................................ kronor 3,000:

resepenningar ................................... _500: kronor 3,500: —

Summa kronor 7,100: —

Vidare kunde af de till jägmästaren i Värends revir nu utgående

resepenningar, 700 kronor för år, inbesparas 100 kronor. Jägmästaren

i sistnämnda revir hade nämligen förklarat, att han atnöjde sig med

600 kronor i resepenningar årligen., därest den af styrelsen föreslagna

delningen af Värends revir komme till stånd.

Den nu ifrågasatta regleringen af Ombergs och Värends revir

skulle sålunda medföra en ökning i statsverkets årliga utgifter åt

endast 2,600 kronor.

»artemcnts- Vid föredragning den 14 januari 1910 inför Eders Kung].. Maj:t

chefen. af frågan om anslagen till skogsväsendet för år 1911 anförde jag beträffande

den af domänstyrelsen då gjorda framställningen om uppdelning

af Ombergs revir och Värends revir i hvartdera tva levir, att jag ansåge,

att berörda uppdelning med all säkerhet skulle blifva till synnerligen

stort gagn för skogsvården inom reviren i fråga. Jag ansåg

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

mig emellertid med hänsyn bland annat till dåvarande statsiinansiella

förhållanden icke böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen

äska medel till inrättande af de två nya jägmästarbefattningar, som

skulle erfordras för genomförande af den sålunda ifrågasatta revirregleringen.

Någon framställning om dessa två befattningars inrättande blef

icke heller af Eders Kungl. Maj:t hos Riksdagen gjord.

Innevarande år synes mig emellertid frågan om nämnda revirreglering

hafva kommit i ett annat läge, än då densamma år 1910

underställdes Eders Kungl. Maj ris pröfning. Enligt hvad jag från domänstyrelsen

inhämtat, har erfarenheten allt tydligare visat, att afsevärda

svårigheter möta för åstadkommande af en rationell skogsskötsel inom

Ombergs och Värends revir, därest dessa revir skola bibehållas i sin

nuvarande omfattning.

Vid den diskussion, som den 16 mars 1910 förekom inom Riksdagens

Andra kammare vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts till sistnämnda

års Riksdag gjorda framställning om inrättande af vissa nya

jägmästarbefattningar, framhölls af flera talare önskvärdheten särskildt

af Ombergs revirs uppdelning. I sammanhang härmed påpekades jämväl,

hurusom eu rationell skogshushållning oundgängligen kräfver, att

en och samma person sättes i tillfälle att såsom revirförvaltare förskaffa

sig en ingående kännedom om de många olikartade förhållanden, hvilka

äro af betydelse för revirets affärsmässiga förvaltning, något som kan

ske allenast under förutsättning att vederbörandes tjänstgöringsområde

icke är af allt för stor omfattning i förhållande till intensiteten af det

arbete, som åligger honom, samt att vederbörande längre tid i följd

kvarstår i en och samma befattning, hvithet återigen kan blifva fallet

allenast med ordinarie befattningshafvare.

I anslutning till hvad domänstyrelsen hemställt finner jag att med

en reglering af ifrågavarande två revir, Ombergs revir och Värends revir,

icke lämpligen bör längre anstå. I båda dessa revir har, på sätt ofvan

omförmälts, arbetsbördan för revirförvaltaren tagit högst betydliga dimensioner

och den nuvarande anordningen med en biträdande jägmästare

inom hvardera reviret lärer icke längre kunna ur affärsmässig synpunkt

anses tillfredsställande.

Mot de för de föreslagna nya jägmästarna i Karlsby och Kosta

revir af domänstyrelsen beräknade löneförmåner, hvilka stå i full öfverensstämmelse

med för skogsstaten gällande lönestat, har jag icke något

att erinra.

Med hänvisning till hvad jag sålunda anfört anser jag mig nu böra

tillstyrka inrättandet af ifrågavarande två nya jägmästareänster med de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 4.

af domänstyrelsen föreslagna aflöningsförmåner, tillhopa 9,800 kronor,

i sammanhang hvarmed emellertid de för närvarande till jägmästaren i

Värends revir utgående resepenningar, 700 kronor för år, skulle minskas

med 100 kronor till 600 kronor. Ett bifall till hvad jag sålunda föreslagit

skulle, frånsedt kostnaderna för ålderstillägg, medföra en höjning

i kostnaderna för den ordinarie personalen af tillhopa 9,700 kronor. Den

verkliga höjningen i driftkostnaderna skulle emellertid, med hänsyn därtill

att aflöningen till de ofvan nämnda två biträdande jägmästarna

skulle besparas, icke uppgå »till mer än 2,600 kronor.

Nya kronojäg

arbe fattningar.

Domänsfyrelseti.

Mellersta

Norrlands

distrikt.

I fråga om de af domänstyrelsen ifrågasatta 34 nya kronojägarbefattningarna

anför styrelsen i sin ofvannämnda skrifvelse den 29

september 1910 bland annat följande.

Jämtlands län i Mellersta Norrlands distrikt vore för närvarande

uppdeladt i fyra revir, men från och med år 1911 skulle, enligt 1910

års riksdagsbeslut och nådigt bref den 18 juni 1910, härtill komma tre,

så att länet blefve deladt i sju revir. Bevakningstjänstgöringen i länet

vore för närvarande fördelad på 14 ordinarie kronojägare, hvarjämte 13

extra bevakare funnes anställda för tjänstgöring å de allmänna skogarna.

Dessutom vore för bevakartjänstgöringen å skyddsskogarna anställda

16 extra bevakare. Sålunda uppehölles bevakningen inom länet nu af

14 ordinarie och 29 extra bevakare, eller inalles 43 personer.

För bevakningens ordnande på ett effektivt och lämpligt sätt i

samband med den nya revirindelningen ansåge styrelsen det vara af

behofvet påkalladt, att 10 nya ordinarie krono]ägartjänster inrättades,

så att de ordinarie kronojägarnas antal komme att uppgå till sammanlagdt

30. Fördelningen af dessas bevakningstrakter hade styrelsen,

efter samråd med vederbörande öfverjägmästare, tänkt sig hufvudsakligen

på sätt som framginge af följande, styrelsens ifrågavarande skrifvelse

bilagda tablå.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4. 15

B ev åkning strakter inom Jämtlands län, Mellersta Norrlands distrikt.

Revir

Bevakningstrakt

Lön

! Tjänst- ;

j görings- j ®ese 1 Anteckningar

1 p enningar Penningarj

| Gäddede ....................

600

700

250

! ny bevakningstrakt

1

Jougdnäs...................

600

700

250

j| » »

j Frostvikens revir

[ Svaningens.................

600

600

200

»

| Ströms.......................

600

600

200

,

Hammerdals ...............

—

_

—

likasom förut

II

Li ts ...........................

—

—

_

» »

j Östersunds revir

| Frösö (förra Radon)......

—

—

—

!

Brunflo........................

600

600

200

1 ny bevakningstrakt

1 Laxsjö ........................

600

700

250

» » |

III

| Hotagens.....................

600

700

250

» »

Åre revir \

i Offerdals.....................

—

-

| likasom förut

1

’

| Kalls...........................

600

700

250

j ny bevakningstrakt

Anns..........................

600

600

200

1 » »

Undersåkers ...............

—

—

—

I likasom förut

IV

Mörsils........................

600

600

200

| ny bevakningstrakt

Hallens revir

Heljesunds (förra Hallens)

—

—

—

likasom förut

Ovikens .....................

—

—

» »

(

Bodsjö........................

600

600

200

| ny bevakningstrakt j

V

Refsunds.....................

—

—

_

likasom förut

)

Bräcke revir

Sösjö iförra Bräcke)......

—

—

—

» »

Håsjö ........................

600

600

200

ny bevakningstrakt

Fors (förra Ragunda) ...

—

—

likasom förut

f

Bergs ........................

j

—

—

—

> >

i

VI

Klöfsjö........................

600

600

200

ny bevakningstrakt

/

Rätans revir 1

Balans byns (förra Rä-

tans) .....................

—

- j

_

likasom förut

|

Högdals .....................

— 1

- i

» »

Linsells (förra Hede) ...

- j

» »

VII

Långå ........................

600 !

700

250 i

ny bevakningstrakt

Mede revir

Ljusnedals ..................

600

700

250

» »

TännAs........................

600

700 |

250

» »

Summa j

9.600

10,400

3,600

23,600

hvartill komma 16 hyresersäitningar å 100 kronorj

1,600

Summa kronor

25,200 |

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Giifle—Dala

distrikt.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 4.

Här förutom erfordrades dock fortfarande omkring tio extra bevakare,

gä att sammanlagda antalet bevakare skulle från och med år 1912 blitva

omkring 40 mot för närvarande 43.

Het vore hufvudsakligen bevakartjänstgöringen inom skyddsskogama

och renbetesfjällens skogar, som gjorde ökningen af de ordinarie bevakarnas

antal nödig. Deras arbete komme sommartid att på skyddsskoo-a-rna

utgöras af utsyningsgöromål och å renbetesfjällens skogar åt

utsyningsgöromål, biträde vid skogsskötseln i öfrigt och vid tillsyn a

arrendegårdar, bevakning till förekommande af och skydd mot skogseld

m. m. Vintertid komme göromålen hufvudsakligen att afse kontroll

öfver afverkningama in. in. o

Såsom framginge af ofvan omförmälda tablå ansåge styrelsen b åt de nj a

krono jägarna böra, frånsedt ålderstillägg, åtnjuta, förutom 600 kronor i

lön 700 kronor tjänstgöringspenningar och 250 kronor respenningar

och 8 af dem, förutom nyssnämnda lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor resepenningar; och skulle sålunda, inberäknadt

16 hyresersättningar å 100 kronor, för de föreslagna nya bevakar tjänsterna

inom Jämtlands län erfordras 25,200 kronor.

Inom det Giifle—Dala distrikt tillhörande Klotens revir, bestående

af Klotens kronopark, i sin förutvarande omfattning beläget inom Kopparbergs

och Örebro län, vore för närvarande anställda endast fem ordinarie

krono jägare. Till följd af revirets stora utsträckning och de betydande

arbeten!* som i detta revir ålåge bevakare, både det emellertid vant

nödvändigt att redan från början indela reviret i åtta bevakningstrakter,

af hvilka tre, nämligen Kloten, Gfranhult och Björsjö, fått skötas af extra

kronojägare med arfvode. .......

Genom nådigt bref den 25 februari 1910 hade Kungl. Maj:t täckts

medgifva, att för en köpeskilling af 435,000 kronor finge för kronans

räkning inköpas vissa till Baggå bruksegendom hörande områden om

tillhopa 4,230 hektar belägna inom Kopparbergs och Västmanlands lan.

Vidare hade Kungl. Maj:t den 27 maj 1910 förordnat, bland annat, dels

att sagda områden skulle tilläggas Klotens revir, dels att på extra stat

finge å reviret anställas eu biträdande jägmästare med eget förvaltningsområde.

I anslutning härtill och då för öfrigt de nuvarande bevakningstrakterna

å Klotens revir i dess gamla utsträckning numera till följd åt

ökadt arbete särskildt med afseende på afverkning och virkesförädhng

måste anses alltför stora, ansåge styrelsen en omreglering af samtliga

bevakningstrakter nödvändig, på sätt som framginge al följande sknlve sen

bifogade tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4. IT

Bevakningstrakter i Klotens revir, Gäfle—Dala distrikt.

Bevakningstrakt

Lön

Tjänst.

görings-

penningar

Bese-

penningai

Anteckningar

Sandsjö .....................

600

600

50

ny bevakningstrakt

Trekantens ...............

—

—

—

likasom förr

Klotens .....................

600

600

50

nu på extra stat

Granhults ..................

600

600

50

nu på extra stat

Bredsjö .....................

—

—

—-

likasom förr

Björsjö .....................

600

600

50

nu på extra stat

Nyfors........................

—

—

—

likasom förr

Djurlångens ...............

600

600

50

ny bevakningstrakt

Källans .....................

—

—

—

likasom förr

Malingsbo..................

—

—

—

i

* »

Baggå........................

600

600

50

ny bevakningstrakt

Summa

3,600

3,600

300

7,500

6 hyresersättningar å 100 kr.

600

Summa kronor

8,100

De 4 förstnämnda

bevakningstrakterna ligga inom Örebro lön, Baggå

inom Västmanlands lön och de öfriga 6

inom Kopparbergs län.

Enär aflöningarna för samtliga kronojägare på Klotens kronopark

borde vara lika, ville styrelsen för dem, förutom lön, föreslå 600 kronor

tjänstgöringspenningar och 50 kronor resepenningar.

Sammanlagdt skulle således för Klotens revir erfordras 6 nya kronojägare,

hvilka skulle, förutom lön, erhålla 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 50 kronor i resepenningar. Enär boställen för dessa kronojägare

för närvarande icke funnes inrättade, tillkomme för enhvar af

dem 100 kronor i kyresersättning. Den till dem utgående aflöningen

skulle alltså, oberäknadt ålderstillägg, utgöra tillsammans 8,100 kronor.

De tre arfvodena till extra bevakare skulle däremot besparas.

På grund af nådigt bref den 9 oktober 1908 hade till kronan inköpts

kronoparken Björnhyttan om 6,223 hektar i Västerdalarnas revir

inom Gäfle-Dala distrikt. För bevakningen därstädes vore nu anställd

en extra kronojägare med arfvode. Befattningen syntes böra uppflyttas

på ordinarie stat med, förutom lön och hyresersättning, 600 kronor

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Mellersta och

eSdra delarna

af landet.

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

tjänstgörings- och. 50 kronor resepenningar, hvartill alltså skulle erfordras

1,350 kronor.

Äfven i landets mellersta och södra delar vore, enligt styrelsens

förmenande, en del nya kronojägartjänster af behofvet påkallade. Till

följd dels af nya kronoparkers bildande eller förutvarande kronoparkers

förstorande genom inköp af mark, dels ock af en alltjämt fortskridande

större intensitet i skogsskötseln, hvars mål vore att utnyttja alla inkomstbringade

möjligheter utan att likväl äfventyra skogarnas framtida afkastningsförmåga,

hade det blifvit nödvändigt att tid efter annan inrätta

nya bevakningstrakter, som sköttes af extra kronojägare med arfvode.

Sedan erfarenheten visat, att dessa befattningar fortfarande blefve oumbärliga,

tvekade styrelsen icke att nu föreslå desammas uppförande pa

ordinarie stat, I sådant afseende hade styrelsen uppgjort följande förslag.

Förslag till nya bevakning strakter inom mellersta och södra

delarna af landet.

Distrikt i

1

Revir

B e vakningstrakt

Lön

Tjänst-

görings-

penning-

ar

Rese-

pen-

ningar

Anteckningar

Bergslags

Örebro

Brunnsbyttan .........

600

500

100

nu

extra kronojägare

>

»

Stadra ..................

600

500

50

>

>

»

>

Västerås

Norrbo ..................

600

500

150

>

>

>

Östra

Gullberg

Djupsjö..................

600

500

50

>

»

>

>

»

Ljung ..................

600

500

50

>

>

1

»

Kinda

Norra Ydre ............

600

500

100

>

>

>

Västra

Slättbygd

Tamstorp ...............

600

500

100

•

>

>

Smålands

Tjust

Ankarsrum ............

600

500

50

»

>

*

Kalmar

Hornsö ..................

600

500

100

>

»

>

Värend

Helgö ................

600

500

100

>

»

>

Södra

Blekinge-Ahus

Gamla Espet .........

600

500

100

»

>

»

Summa

6,600

5,500

950

j 13,050

|

Hvresersättningar, 11 st. å 100 kronor.................

1,100

1

Summa kronor

14,150

!

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Såsom framginge af detta förslag borde anställas 3 nya kronojägare

i Bergslagsdistriktet, 3 i Östra distriktet, 1 i Västra distriktet,

3 i Smålands distrikt och 1 i Södra distriktet, eller inalles 11. Lön,

600 kronor, och tjänstgöringspenningar, 500 kronor, skulle vara lika för

dem alla, hvaremot resepenningarna föreslagits till 100 kronor för sex,

150 kronor för en och 50 kronor för fyra, hvilka belopp afpassats efter

bevakningstrakternas omfattning och däraf beroende resor. Jämte 100

kronor hyresersättning för enhvar af dem skulle för dessa tjänster erfordras,

oberäknadt ålderstillägg, tillsammans 14,150 kronor.

De nya kronojägarbefattningar, om hvilkas inrättande domänstyrelsen

sålunda ville anhålla, vore följande.

Distrikt

Antal

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

penningar

kronor

Resepen-

ningar

kronor

Hyres-

ersättning

kronor

Summa

kronor i

Mellersta Norrlands........................

1

600

700

250

100

1,650

7

4,200

4,900

1,750

700

11,550

1

600

600

200

100

1,500

7

4,200

4,200

1,400

700

10,500

Gäfle-Dala....................................

1

600

600

50

100

1,350

6

3,600

3,600

300

600

8,100

Bergslags ....................................

1

600

500

150

100

1,350

1

600

500

100

100

1,300

1

600

500

50

100

1,250

Ostra ..........................................

1

600

500

100

100

1,300

1

600

500

50

100

1,250

1

600

500

50

100

1,250

Västra..........................................

1

600

500

100

100

1,300

Smålands ...................................

1

600

500

100

100

1,300

1

600

500

100

100

1,300

1

600

500

50

100

1,250

Södra ..........................................

1

600

500

100

100

1,300

Summa

34

20,400

20,100

4,900

3,400

48,800

Tjänstgöringspenningar å 700 kronor skulle alltså tillfalla 8 kronojägare,

å 600 kronor 15 kronojägare och å 500 kronor 11 kronojägare,

samt resepenningar å 250 kronor 8 kronojägare, å 200 kronor 8 krono
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

jägare, å 150 kronor 1 kronojägare, å 100 kronor 6 kronojägare och

å 50 kronor 11 kronojägare.

I den män bostadslägenhet kunde framdeles insynas åt kronojägare,

komme naturligtvis hyresersättning till vederbörande att upphöra.

Beträffande rätt för kronojägare att från därför afsedt förslagsanslag

åtnjuta ålderstillägg vore stadgadt i nådiga brefvet den 17 juni 1908

angående reglering af skogsstaten in. in.

Närmare bestämmelser om nu föreslagna bevakningstrakters omfattning

och däraf beroende benämningar torde jämlikt 2 § 7 punkten

af för styrelsen den 16 oktober 1908 utfärdad instruktion tillkomma domänstyrelsen

att utfärda.

Hvad till en början beträffar förhållandena inom Jämtlands län,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 11 november 1910

numera är uppdeladt i sju revir, lärer någon tvekan icke kunna råda

därom, att med den utveckling, skogshushållningen inom detta län tagit,

bevakningstjänstgöringen inom länet icke kan af den ordinarie bevakningspersonalen

handhafvas på ett ens tillnärmelsevis tillfredsställande sätt.

På sätt domänstyrelsen meddelat, hafva också extra bevakare till ett

antal, motsvarande mer än dubbla antalet af de ordinarie bevakarna,

måst anställas inom länet. Ett dylikt förhållande torde i längden icke

kunna undgå att utöfva ett ofördelaktigt inflytande på skogsvården.

Man lärer nämligen icke af den extra personalen med dess osäkra ställning

samt jämväl i aflöningshänseende mindre gynnsamma belägenhet kunna

förvänta samma nit och intresse i tjänstgöringen som af ordinarie

befattningshafvare. Vid sådant förhållande bör i statens eget intresse

tillses, att antalet af den ordinarie personalen ökas i en proportion,

något så när motsvarande ökningen af den arbetsbörda, som påhvilar

vederbörande befattningshafvare. Att arbetsbördan för bevakningspersonalen

inom Jämtlands län numera nått den omfattning, att en ökning

af de ordinarie bevakarnas antal är synnerligen väl behöflig, synes mig

vara oomtvistligt. Jag anser mig icke heller böra ifrågasätta någon

minskning i antalet af de utaf domänstyrelsen föreslagna nya kronojägarbefattningarna

inom nämnda län, då i alla händelser, enligt hvad

styrelsen påpekat, för bevakningstjänstgöringens upprätthållande inom

länet skulle, äfven efter inrättande af de af styrelsen förordade 16 nya

kronojägartjänsterna, erfordras ett tiotal extra bevakare.

Någon anledning till erinran emot de af styrelsen för de ifrågasatta

nya befattningarna föreslagna aflöningsförmåner synes mig icke

förefinnas. Kostnaderna för inrättandet af dessa befattningar skulle,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

frånsedt ålderstillägg, enligt domänstyrelsens förslag uppgå till ett sammanlagdt

belopp af 25,200 kronor.

Vidkommande härefter de öfriga 18 af domänstyrelsen föreslagna

nya kronojägartjänsterna synas mig i hufvudsak samma skäl, som jag

ofvan anfört till förmån för de inom Jämtlands län i frågasatta nya

bevakarebefattningarna, tala för deras inrättande. Med hänsyn särskildt

till de betydande markförvärf för kronans räkning, hvilka under de senaste

åren ägt rum inom Klotens och Västerdalarnas revir, måste den af

domänstyrelsen begärda ökningen af de ordinarie kronojägarnas antal

i dessa revir anses vara fullt befogad; och på grund af den ökade

intensitet i skötseln af statens skogar, som numera gör sig gällande och

hvilken naturligen ställer väsentligen stegrade kraf jämväl på den bevakande

skogspersonalen, synes mig antalet nya ordinarie kronojägarbefattningar

äfven i öfriga af styrelsen omförmälda revir, inom hvilka

jämväl icke obetydliga områden på senare tid af kronan inköpts, ej

lämpligen kunna sättas lägre, än domänstyrelsen föreslagit.

I fråga om de af domänstyrelsen föreslagna aflöningsförmånerna

för befattningarna i fråga har jag intet att erinra. Kostnaden för dessa

befattningar skulle sålunda, frånsedt ålderstillägg, uppgå till 23,600

kronor. !

Vid bifall till hvad jag sålunda föreslagit skulle för tillsättande,af

ifrågavarande 34 nya kronojägare erfordras ett belopp af 48,800 kronor,

hvilket belopp emellertid i viss mån uppväges genom indragning af ett

antal extra kronojägare, genom hvilken åtgärd enligt beräkning skulle

inbesparas 31,200 kronor.

På sätt jag förut meddelat, uppgår det till aflönande af den ordinarie

personalen nu anvisade anslaget till 1,140,300 kronor. För nämnda

ändamål skulle härutöfver nu erfordras 9,700 kronor till 2 nya jägmästare

och 48,800 kronor till 34 nya kronojägare. Kostnaderna för skogsstatens

ordinarie personal böra således, frånsedt ålderstillägg, för år 1912 beräknas

till 1,198,800 kronor.

Af det under nionde hufvudtitelns ordinarie anslag till skogsväsendet Kostnader för

upptagna förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 110,000 kronor, utgå för ålderstmssnärvarande

sådana tillägg till personalen vid skogsstaten och skogsläroverken.

Skogsläroverken äro afsedda att fortfarande kvarstå å hufvudtiteln,

hvadan nyssnämnda anslag, då det öfverföres till driftkostnaderna,

icke vidare kommer att anlitas för skogsläroverkens räkning. På emellertid,

på sätt jag i det föregående framhållit, bland driftkostnaderna för fram
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Kostnader för

afdikningar å

vissa kronans

skogar.

Egentliga

förvaltningskostnader

för

kronans

skogar.

Domän
styrelsen.

22 Kungl. Majds Nåd. Proposition No 4.

tiden måste upptagas vissa belopp till ålderstillägg åt befattningshafvande

i domänstyrelsen, och då vidare det för ålderstillägg åt skogsstaten erforderliga

beloppet skulle komma att höjas, därest bifall lämnas till af

mig förordade förslag om inrättande af nya jägmästar- och kronojägarbefattningar,

synes anledning icke föreligga att antaga, det ålderstilläggen

skulle komma att understiga det nuvarande förslagsanslagets slutsumma.

Vid sådant förhållande bör bland driftkostnaderna beräknas för ålderstilläffe:

åt domänstyrelsens och skogss tätens personal ett belopp af

110,000 kronor.

Till afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i

Kopparbergs län har Riksdagen för innevarande år anvisat ett extra

anslag å 150,000 kronor. Då medel fortfarande äro för detta ändamål

erforderliga och anledning saknas föreslå någon ändring i det nu anvisade

beloppet, torde för dylika afdikningar böra bland driftkostnader

för år 1912 beräknas 150,000 kronor.

Förvaltningskostnaderna i egentlig mening för statens skogsdomäner

hafva hittills i enlighet med ett af Kungl. Maj:t årligen fastställdt generalförslag

utgått från det under hufvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Berörda anslag är för år 1911 upptaget till 3,233,300 kronor.

Från detta anslag hafva jämväl utgått vissa kostnader, som fortfarande

skola kvarstå å hufvudtiteln, nämligen kostnaderna för statens skogsiorsöksanstalt,

skogsskolan vid Kloten, kolarskolan vid Hällnäs samt

statens skogsingenjörer, äfvensom för åtskilliga andra ändamål, som icke

kunna betraktas såsom hufvudsakligen betingade af vården om statens

skogsdomäner. Under hänvisning till hvad jag förut denna dag vid

anmälan af anslagen under nionde hufvudtiteln härom anfört, ber jag få

erinra, att dessa kostnader af mig beräknats till sammanlagdt 80,600

kronor och ingå i den under hufvudtiteln uppförde nya anslagstiteln till

»Skogsunder visning och skogshushållning i allmänhet».

I sin förut omtalade skrifvelse den 29 september 1910 har domänstyrelsen

gjort framställning om anslagsbehofvet för år 1912. Denna

skrifvelse innehåller beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna

följande.

Styrelsen erinrar till en början, att styrelsen i skrifvelse den 25

september 1909, innehållande statförslag för år 1911, anhållit om förhöjning

i reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet med närmare 360,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4. 23

Detta hade grundat sig på hvad skogsförvaltningarna ansett erforderligt

för år 1910, och hade styrelsen i sagda förslag anfört att, ehuru med

hänsyn till det för staten inbringande skogsväsendets utveckling, hvilken

afsetts att befordras genom den omorganisation af skogsstaten, som

trädt i verksamhet med år 1909, det kunde antagas, att 1911 års

behof af ifrågavarande anslag borde beräknas högre än 1910 års behof,

styrelsen likväl ansett sig under dåvarande statsfinansiella förhållanden

och under förhoppning, att under åren 1909 och 1910 uppkommande

besparingar ej blefve alltför ringa, icke böra föreslå anslagets ökande

med högre belopp än 359,450 kronor. Denna ökning hade också i anledning

åt Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition beviljats af Riksdagen.

Styrelsen har härefter anfört.

Styrelsens sålunda antydda farhåga, att det för år 1911 begärda

anslaget komme att blifva väl knappt, hade ock besannats, såsom framginge

af följande beräkning af tillgångar och behof för det året.

Enligt styrelsens år 1910 afslutade hufvudbok för

år 1909 funnos vid sistnämnda års utgång å

detta anslag reservationer till belopp af, i

jämna kronor ............................................................ kronor 235,391: —

1910 års anslag utgör................................................... » 2,873,850: —

1911 » » » ........................ )) 3,233,300: —

Tillsammans kronor 6,342,541: —

hvarifrån afginge

dels vid 1909 års slut disponerade,

men då ännu ej

utbetalade........................... kronor 60,814: —

dels genom fastställande af

generalförslaget för år

1910 å detta anslag anvisade

.............................. kronor 2,933,575:— kronor 2,994,389: —

hvarför skulle af detta anslag finnas disponibla

för år 1911.............................................................. kronor 3,348,152: —

förutom tilläfventyrs år 1910 uppkommande besparingar.

Emellertid både med ledning af de provisoriska uppgifter, som nu

inkommit till styrelsen beträffande de utgifter för skogsskötsel m. m.,

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i.

hvilka af jägmästarna ansetts erforderliga under år 1911, hos styrelsen

verkställts'' ett öfverslag öfver penningbehofvet för sagda år och därvid

befunnits, att detta behof skulle öfverstiga ofvannämnda tillgång med

omkring 220,000 kronor, hvarför styrelsen nödgats år 1910 liksom

under år 1909 fästa öfver]ägmästarnas uppmärksamhet på nödvändigheten

af betydande nedprutningar i jägmästarnas förslag.

Till undanröjande för framtiden af den hämsko, som nu hindrade

en fortgående utveckling af skogsväsendet och däraf följande ökning i

statsverkets inkomst af skogsmedel, ansåge styrelsen sig pliktig att nu

föreslå en höjning i anslaget. Gifvet vore, att brist på rörelsekapital

måste blifva hindrande för utnyttjande på affärsmässigt sätt. af alla de

tillfällen, då konjunkturer och andra omständigheter, som icke kunna

förutses, eljest skulle kunna bereda statsverket ekonomiska fördelar.

På grund af hvad i det föregående anförts om behofvet af en

ökning i förevarande reservationsanslag ville styrelsen föreslå denna

ökning till 500,000 kronor, så att reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsende i allmänhet komme att

för år 1912 bestämmas till 3,733,300 kronor.

Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1910

rörande ifrågasatt förhöjning af nu ifrågavarande anslag för år 1911 framhöll

jag, hurusom utgifterna från anslaget under de senare åren varit

stadda i en jämn stegring samt att man säkerligen äfven för framtiden

måste räkna med en alltjämt fortgående ökning af dessa utgifter. De

ökade utgifterna böra emellertid för att vara berättigade och ur ekonomisk

synpunkt försvarliga åtminstone så småningom och under normala

förhållanden motsvaras af en stegrad nettoafkastning från statsskogarna.

I detta sammanhang torde nedanstående tablå, utvisande beloppen

af statsskogarnas brutto- och nettoafkastning under åren 1906—1910,

vara af intresse, därvid jag emellertid vill erinra, att de för sistnämnda

år upptagna talen äro allenast approximativa, då en definitiv beräkning

af afkastningsbeloppen ännu icke hunnit verkställas.

År. Bruttoafkastning. Nettoafkastning.

1906 kronor 8,693,618: 2 7 kronor 5,846,843: 9 8

1907 ......... „ 10,039,842:79 „ 6,938,892:20

1908 .................. „ 9,594,482:79 „ 6,008,391:02

1909 ................ „ 8,899,769: 28 „ 4,447,129: 86

1910 ................. „ 10,680,845:19 „ 6,029,355:19

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Af ofvanstående tabell framgår, att nettoafkastningen efter att år

1907 hafva stigit till det för våra förhållanden betydande beloppet af

6,938,892 kronor 20 öre, sedermera under åren 1908 och 1909 afsevärdt

sjunkit, hvarefter med år 1910 ånyo en stegring inträdt.

Såsom jag vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t af frågan

om anslagen till skogsväsendet för år 1911 framhöll, är det icke ägnadt

att väcka förvåning, att under den starka ekonomiska depression,

hvilken under åren 1908 och 1909 gjorde sig gällande och som visade

sitt inflytande ej minst å trävarumarknaden, statsskogarnas nettoafkastning

nedgick till afsevärdt under den normala. I sammanhang därmed

uttryckte jag äfven den åsikt, att med återinträdande gynnsammare konjunkturer

en afsevärd stegring af statens inkomster från skogsväsendet

kunde förväntas. Åt riktigheten af denna åsikt synes det ekonomiska

resultatet af statsskogarnas förvaltning under år 1910 gifva bekräftelse.

För en vinstgifvande skötsel af statens skogar erfordras emellertid

med nödvändighet att till de förvaltande myndigheternas disposition

ställes tillräckligt driftkapital. Under de senare åren hafva inom domänstyrelsen

af sparsamhetsskäl betydande nedsättningar måst företagas i

de från de särskilda reviren inkomna förslagen till utgifter för skogsväsendet

och jämväl utgiftsförslagen för innevarande år hafva enligt hvad

domänstyrelsen meddelat varit föremål för en synnerligen noggrann

granskning. Dessa nedsättningar hafva emellertid medfört, att för statsskogarnas

rationella skötsel erforderliga arbeten i stor utsträckning icke

kunnat komma till utförande å sådan tid, som för skogsväsendets planmässiga

utveckling varit önskvärdt. Detta missförhållande, som gifvetvis

är ägnadt att väsentligen motverka statens sträfvan att af sina skogar

draga största möjliga inkomst, torde icke kunna undanröjas på annat

sätt, än att rörelsekapitalet år efter år förhöjes i en proportion motsvarande

skogsväsendets ökade behof.

Under den diskussion, som vid frågan om bestämmande af beloppet

åt detta anslag för år 1911 förekom i Riksdagens Andra kammare, framhölls

åt flera talare nödvändigheten af att höja rörelsekapitalet därhän,

att icke i följd af otillräckligt sådant kapital statsskogarnas planmässiga

drift och utveckling komme att äfventyras.

För att visa beloppet af de från reservationsanslaget utgående

särskilda posterna under åren 1910 och 1911 har jag låtit sammanställa

följande

Bih. till Riksd. Prat, 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 4. Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

Tabell öfver utgifterna från reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet enligt af

Kungl. Maj:t fastställda generalförslag för åren 1910 och 1911.

Utgifter

Utgifter

under år

under år

Ökning.

Minskning.1

1910.

1911.

A. Till domänstyrelsens disposition.

Till skogsindelning och skogsrop-

skattning ....................................

93,800

93,800

—

--

„ åtgärder mot skogseld i Norr-

och Västerbottens län...........

5,000

5,000

—

—

„ dagarfvoden åt assistenter ......

57,000

57,000

—

—

,, rese- och traktamentskostnader

15,000

15,000

—

—

„ upprättande af planer för och

tillsyn öfver torrläggning af

vattensjuk mark utom de

norrländska länen och Köp-

parbergs län............................

10,000

—

—

10,000

,, kostnader vid inköp af mark

12,000

12,000

—

—

„ vikariatsersättningar..................

8,500

8,500

—

—

„ statens skogsförsöksanstalt... .

29,000

29,000

—

—

,, skogstidskrifter ........................

5,300

5,300

—

—

,, tryckning af statens skogsför-

söksanstalts publikationer... .

2,528

2,528

—

—

,, stipendier ...................................

3,500

3,500

—

—

„ statens skogsingenjörer ...........

14,400

14,400

—

—

,, Klotens skogsskola.................

6,500

6,500

_ !

—

„ Kolarskolan vid Hällnäs ........

1,000

1,000

—

—

„ nybyggnader och reparationer

—

—

in. m...........................................

34,684

110,175

75,491

—

,, deltagande i utställning...........

900

1,000

100

—

,, inköp af kassaskåp . ............

4,200

3,000

—

1,200

,, inköp af räknemaskiner .........

—

3,500

3,öOU

—

,, skötsel af nyförvärfvade krono-

parker.........................................

20,000

20,000

—

—

,, jaktvård .....................................

500

500

—

—

Transport) 323,812

| 391,703: 79,091

11,200

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

27

| Utgifter

under år

1910.

Utgifter

i under år

1911.

Ökning.

Minskning.

Transport

323,812

391,703

_

79,091

11,200

Till afverkning m. m...................

,, flyttningshjälp åt en krono-

29,500

—

29,500

jägare ......................................

„ oförutsedda och diverse ut-

65

65

—

gifter......................................

97,434

92,549

—

4,885

Summa kronor

450,746

484,317

79,156

45,585

B. Till länsstyrelsernas disposition.

225,900

234,767

8,867

—

C. Till öfverjägmästarnas disposition.

45,650

46,955

1,305

_

D. Till revirförvaltarnas disposition.

Till handtlangning vid skogsindel-

ning och uppskattning.........

„ afverkning, kolning, sågning

19,710

29,170

9,460

—

och transport af skogseffekter

,, skogsodling och markbered-

799,491

1,009,296

209,805

—

ning ........................................

256,728

265,328

8,600

—

o vägar.............................................

73,412

98,509

25,097

—

,, rågångsrensning och hägnad

29,756

36,794

7,038

—

,, dikning ......................................

27,349

41,209

13,860

—

„ byggnadsarbeten ...................

163,148

206,032

42,884

—

,, inventarier ................................

13,206

17,134

3,928

—

,, skatter och onera ....................

482,707

484,597

1,890

—

,, extra skogsbevakning...............

„ oförutsedda och diverse ut- gifter, hvaruti ingår visst

belopp till underhåll och trafik

å järnvägen Kloten—Bång- hammar på Klotens krono-

217,605

233,748

16,143

park .........................................

128,167

160,296

32,129

—

Summa kronor

2,211,279|2,582,113

370,834

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

De sammanlagda beräknade utgifterna från ifrågavarande anslag

för åren 1910 och 1911 utgöra således:

Utgifter

Utgifter

under år

under år

Ökning.

1910.

1911.

A. Till domän styrelsens disposi-

tion ........................................

450,746

484,317

33,571

] B. Till länsstyrelsernas disposi-

tion ..........................................

225,900

234,767

■ 8,867

C. Till öfverjägmästarnas disposi-

tion ..........................................

45,650

46,955

1,305

D. Till revirförvaltarnas disposi-

tion ..........................................

2,211,279

2,582,113

370,834

Summa

2,933,575|3,348,152| 414,577

En granskning af förenämnda tabell visar, att den väsentligaste

ökningen af de för år 1911 till revirförvaltarnas disposition ställda medel

kommer på posterna

»utverkning, kolning, sågning och transport af skogseffekter» med

209,805 kronor,

»byggnadsarbeten» med 42,884 kronor, samt

»oförutsedda och diverse utgifter» med 32,129 kronor.

Hvad ofvan förstnämnda post angår, har densamma, på sätt jag

vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 14 januari 1910 af frågan

om bestämmandet af anslagen till skogsväsendet för innevarande år

framhöll, under en längre följd af år varit stadd i en oafbruten och

kraftig stegring. Då utgifterna under denna post afse ett direkt uppbringande

af afkastningen från statsskogarna samt de under denna post

upptagna medel sålunda uteslutande användas för produktiva ändamål,

lärer berörda förhållande få anses utgöra ett glädjande tecken därpå, att

driften och intensiteten i statsskogarnas skötsel oaflåtligen ökats. Att

statens skogar jämväl fortfarande böra blifva föremål för en alltmera

intensiv och affärsmässig förvaltning lärer vara uppenbart. Häraf följer

med nödvändighet, att utgifterna under ifrågavarande post jämväl för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 4.

framtiden komma att ökas, därvid man emellertid kan hysa grundad

förhoppning om, att de stegrade utgifterna komma att medföra en ökning

af statsskogarnas nettoafkastning, afsevärdt öfverstigande ökningen af

utgifterna.

Jämväl beträffande den andra och den tredje af ofvannämnda

utgiftsposter är en alltjämt fortgående ökning af desamma en nödvändig

följd af den alltmer intensiva vård och skötsel, som statsskogarna

numera kräfva. Icke heller i fråga om dessa synes mig sålunda någon

inskränkning af utgifterna kunna företagas, utan torde fastmera den

stegrade intensiteten i statens skogshushållning nödvändiggöra, att utgifterna

å dessa poster jämväl under år 1912 komma att ökas.

Enligt hvad jag redan framhållit, lärer det sålunda ligga i sakens

natur, att behofvet af ökadt rörelsekapital för statens skogar alltjämt

kommer att växa. Vid bestämmandet af huru stor anslagsökning för

detta ändamål må vara erforderlig för år 1912, lärer särskild! böra

beaktas, hurusom, på sätt jag redan framhållit, skogsväsendets planmässiga

utveckling hos oss i afsevärd mån fördröjts i följd däraf att

en fullt rationell och intensiv förvaltning af statsskogarna icke kunnat

verkställas med de hittills för ändamålet anvisade medel. Då en kraftig

utveckling af landets skogsskötsel är för rikets ekonomiska framtid af

den allra största betydelse samt det i fråga om skogarnas affärsmässiga

vård och exploatering torde tillkomma staten att så vidt möjligt

utgöra ett föredöme för de enskilda skogsägarna, synes man icke höra

tveka att väsentligen öka anslagen för ifrågavarande ändamål.

Vid beräkning under de senare åren af det belopp, hvartill

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet borde bestämmas, har tagits i betraktande,

att reservationer å nästföregående års anslag kunde förväntas till icke

obetydligt belopp. En granskning af berörda reservationer ådagalägger

emellertid, att deras belopp år från år sjunkit. Reservationerna i fråga

utgjorde sålunda i jämna kronor

849,371: —

727,278: —

603,594: —

429,720: —

235,391:—.

Jämväl å 1910 års anslag torde reservationer kunna påräknas,

men enligt hvad jag från domänstyrelsen inhämtat med ett högst väsentligt

minskadt belopp, och å innevarande års anslag torde reservationerna

vid 1906 års böljan...................... kronor

11

1907

11

1908

11 ...............

............ 11

1909

............ 11

V/

11

1910

11

11 ...............

11 ...............

............

............ 11

s. 30 Kontrollera mot PDF

Kostnader för

förvaltningen

af statens jordbruks

domäner.

30 Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 4.

komma att uppgå till ett så obetydligt belopp, att de knappast kunna

tagas med i beräkning vid pröfningen af anslagsbehofvet för år 1912.

Af de skäl jag nu anfört, anser jag mig icke böra ifrågasätta

någon nedsättning i den af styrelsen äskade förhöjning af ifrågavarande

anslag, hvilken förhöjning synes mig nödvändig för tillgodoseende af

skogsväsendets behof al rörelsekapital. Jag anser alltså, att ökningen

i anslaget för år 1912 bör beräknas till 500,000 kronor.

I)å reservationsanslaget för innevarande år uppgår till 3,233,300

kronor, skulle följaktligen de egentliga förvaltningskostnaderna komma

att för 1912 uppgå till 3,733,300 kronor. Såsom jag förut nämnt

skulle emellertid ett sammanlagdt belopp al 80,600 kronor af beskaffenhet

att under hittills varande förhållanden hafva bort utgå från reservationsanslaget

icke för framtiden bestridas af förvaltningskostnaderna i

egentlig mening. Fråndrages sistnämnda belopp, återstå 3,652,700 kronor.

De egentliga förvaltningskostnaderna synas därför kunna för år 1912

beräknas till 3,650,000 kronor.

Jag öfvergår härefter till kostnaderna för förvaltningen af statens

iordbruksdomäner. För detta ändamål finnas sedan längre tid tillbaka

å extra stat anvisade vissa särskilda anslag. Dessa anslag äro för

år 1911:

anslag till aflöning åt domänintendenter ............ kronor 35,500: — samt

anslag till resekostnader vid domänförvaltningen,

förslagsanslag ....................................................... 45,000: —

Summa kronor 80,500: —

Då anslag för berörda ändamål fortfarande äro behöfliga och anledning

saknas att göra ändring i de nu anvisade beloppen, torde dessa

kostnader för år 1912 böra beräknas till samma belopp som för innevarande

år.

Såsom jag tidigare erinrat, böra slutligen bland driftkostnaderna

upptagas vissa utgifter för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,

för hvilka särskilda anslag icke hittills varit att tillgå och som därför brukat

förskotteras. Bland dessa utgifter intaga kostnaderna för kronans deltagande

i skiftesförrättningar och i vattenaflednings- och sjösänkningsföretag

det afgjordt främsta rummet. Beloppet af de utgifter, som

sålunda plägat förskotteras för åtskilliga med förvaltningen af jordbruksdomänerna

förenade utgifter har under åren växlat högst betydligt men

torde, enligt verkställda beräkningar, komma att uppgå till minst omkring

40,000 kronor om året. För utjämnande af driftkostnadsanslaget

torde detta belopp för år 1912 lämpligen kunna sättas till 39,700 kronor,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

\id bifall till mina här ofvan gjorda framställningar skulle följ- Samman.

aktligen driftkostnaderna för förvaltandet af statens domäner komma att fattnin9- beräknas på följande sätt:

Kostnader för domänstyrelsen:

aflöningsstat för styrelsen ...... kronor 159,000: —

till anställande af en extra

amanuens hos styrelsen och

för renskrifning m. m....... „ 6,000: —

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal............ „ 6,000: —

kostnader för skogsstatens ordinarie personal ......

kostnader för ålderstillägg .........................................

kostnader för afdikningar å kronans skogar i de

norrländska länen och i Kopparbergs län .........

egentliga förvaltningskostnader...................................

kronor

171,000: —

11

1,198,800: —

11

110,000: —

ii

150,000: —

ii

3,650,000: —

35,500:

Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

till aflöning åt domänintendenter kronor " "

till resekostnader vid domänförvaltningen

.................................

till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner

förenade utgifter.............................

ii

45,000: — kronor 80,500:

39,700: —

Summa kronor 5,400,000:

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders DepartementsKungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att chefer!s w

dels godkänna sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna

efter 5 år höjas med 100 kronor samt en hvar af de två öfriga vaktmästarnas

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10

år med ytterligare 100. kronor, äfvensom för tillträde till sålunda

medgifna aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare två

jägmästarbefattningar och trettifyra kronojägartjänster med de af domänstyrelsen

. föreslagna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta

de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i Värends

revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.

dels ock, med godkännande af de utaf mig här ofvan gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens

afkastning.

Till hvad departementschefen sålunda hemställt,

däld statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall, samt förordnade,

att proposition i ärendet skulle med den lydelse,

bilaga — — till detta protokoll utvisar, till

Riksdagen aflåta^.

Ur protokollet:

Hjalmar Almgren.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:224 Skrifvelse till Konungen angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten