Angående driftkostnader under år 1912 för statens domäner
1911-01-13 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1911:4, Angående driftkostnader under år 1912 för statens domäner
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
1
N:o 4.
Rungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående driftkostnader
under år 1912 för statens domäner; gifven
Stockholms slott den 13 januari 1911.
Under åberopande af bilagd a utdrag af statsrådsprotokollet för
denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
dels godkänna sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen
fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna
efter 5 år höjas med 100 kronor samt en hvar af de två öfriga vaktmästarnas
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter It)
år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna
aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor, som för tillträde
till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;
dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare två
jägmästarbefattningar och trettifyra krono]ägartjänster med de i statsrådsprotokollet
angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed
nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i
Värends revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;
dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.
Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. (No 4.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Oskär Nyländer.
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 4.
3
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Peteksson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Kbusenstierna.
Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde.
I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut den
30 december 1910 angående förändrad uppställning af riksstaten och
om inrättande i samband därmed af en statens domäners fond, hvilken
skall i budgetshänseende behandlas såsom affärsdrifvande verk, skola
till driftkostnader" för denna fond från nionde hufvudtiteln öfverföras
samtliga å nämnda hufvudtitel nu upptagna anslag, hvilka hufvudsakligen
äro afsedda till bestridande af kostnaderna för förvaltandet
af statens såväl jordbruks- som skogsdomäner. I anslutning till hvad
jag förut denna dag vid anmälande af anslagsbehofven å riksstatens
nionde hufvudtitel anfört skulle sålunda till driftkostnader räknas följande
för närvarande å ordinarie stat uppförda anslag nämligen:
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
l:o) anslaget till domänstyrelsen,
2:o) bestämda anslaget för skogsstaten,
3:o) förslagsanslaget till ålderstillägg, i livad angår personalen vid
skogsstaten, samt
4:o) reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, i den mån detta anslag afselande
ändamål än sådana, för hvilka kostnaderna skola bestridas från
den af mig till uppförande å nionde liufvudtiteln föreslagna nya anslagstafla
till »Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet».
Dessutom skulle driftkostnaderna belastas med ålderstillägg äfvensom
med resekostnads- och traktamentsersättning till befattningshafvande
i domänstyrelsen. På sätt jag under nionde liufvudtiteln framhållit,
kommer detta emellertid icke att inverka på beloppet af hufvudtitelns
anslag till ålderstillägg och till rese- och traktamentspenningar.
Vidare böra bland driftkostnaderna upptagas vissa utgifter, som
för närvarande bestridas från anslag å extra stat under nionde hufvudtiteln.
För år 1911 finnas följande extra anslag för sådana ändamål
anvisade nämligen:
l:o) till anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen och
för renskrifningskostnader in. m........................................ 6,000 kronor,
2:o) till aflöning åt domänintendenter ................... 35,500 ,,
3:o) till resekostnader vid domänförvaltningen,
förslagsanslag.............................................................................. 45,000 ,,
4:o) till afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län................................ 150,000 „
Slutligen böra bland driftkostnader jämväl upptagas åtskilliga utgifter
för domänförvaltningen, hvilka hittills plägat af statskontoret förskottsvis
erläggas för att därefter hos Riksdagen anmälas. Dessa utgifter äro
af mångskiftande slag och afse ett flertal olika ändamål såsom reparationer,
husröteersättning, kronan vid rättegångar ådömda belopp o. s. v.
Allra största delen af dessa utgifter har under senare år betingats af
kronans deltagande i landtmäteriförrättningar samt i vattenafledningsoch
sjösänkningsföretag.
Driftkostnaderna skola beräknas förslagsvis, hvilket emellertid
uppenbarligen icke innebär någon rubbning i nu gällande förhållanden
beträffande de af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställda aflöningsstaterna
för domänstyrelsen och skogsstaten, ej heller i grunderna för
den extra skogspersonalens aflönande. Påtagligt är vidare att icke heller
ofvannämnda extra anslag till amanuens in. m. hos domänstyrelsen samt
till aflöning åt domänintendenter må för framtiden — lika litet som
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
under nuvarande förhållanden — öfverskridas. I den beräknade driftkostnaden
komma följaktligen alltjämt att ingå vissa belopp, som fortfarande
hafva karaktären af bestämda anslag:.
I öfriga delar torde driftkostnadsanslaget vara att anse såsom
förslagsanslag. Rörande användningen af anslaget i sistnämnda delar
lärer det framdeles ankomma på Kungl. Maj:t att — på sätt hittills
skett beträffande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet — särskilt förordna, bland
annat, genom fastställande för hvarje år af generalförslag rörande anslagets
användande. Ett öfverskridande af de särskilda, i driftkostnadsanslaget
ingående posterna kan följaktligen under inga omständigheter
ske annat än efter Kungl. Maj:ts bepröfvande.
Slutligen anser jag mig böra framhålla, att öfverflyttandet till
driftkostnaderna af vissa å nionde hufvudtiteln nu uppförda anslagkommer
att medföra, att besparingar å nämnda anslag för framtiden
icke vidare kunna redovisas bland hufvudtitelns allmänna besparingar.
Då dessa allmänna besparingar således från och med år 1912 blifva i
afsevärd grad reducerade, lärer det erfordras att vidtaga motsvarande
höjning i vissa andra å hufvudtiteln uppförda anslag, bland dem särskilt
anslaget till extra utgifter. Att redan till den nu sammanträdande
Riksdagen göra framställning om sådan höjning är emellertid ej af
nöden, enär de besparingar, som under innevarande år uppkomma, under
år 1912 fortfarande stå till Kungl. Maj:ts disposition.
Ofvergår jag härefter till en beräkning af de för år 1912 erforderliga
driftkostnaderna för statens domäner, sjmes mig detta gifva
anledning till följande framställningar.
Domänstyrelsens aflöningsstat slutar för närvarande å 159,000
kronor, till hvilket belopp jämväl anslaget till domänstyrelsen linnes i
riksstaten uppfördt. I domänstyrelsens aflöningsstat ifrågasättes för
närvarande icke någon ändring i annan mån än beträffande ålderstilllägg
till de hos styrelsen anställda vaktmästarna. I staten finnas
uppförda tre vaktmästare, däraf en förste vaktmästare med årlig aflöning
af 1,500 kronor men utan ålderstillägg. De två öfriga vaktmästarna
åtnjuta hvardera eu årlig aflöning af 1,200 kronor med ett ålderstillägg
å 100 kronor efter 5 års tjänst. I öfverensstämmelse med Eders Kungl.
Maj;ts förut denna dag fattade beslut rörande ålderstillägg åt bland
annat vaktmästarna i högsta domstolen torde jämväl vaktmästarna hos
domänstyrelsen böra beredas liknande ålderstillägg. I anledning häraf
böra i domänstyrelsens aflöningsstat införas bestämmelser därom, att
Kostnader
för domänstyrelsen.
Domänstyr
elsen.
6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 4.
förste vaktmästarens lön efter 5 års tjänst skall kunna höjas med 100
kronor äfvensom att en hvar af de båda öfriga vaktmästarna skall kunna
komma i åtnjutande af ett andra ålderstillägg å 100 kronor efter 10 års
tjänst. Bifall härtill inverkar icke på aflöningsstatens slutsumma och jag
återkommer till frågan vid beräknande af de belopp, som bland driftkostnaderna
skola uppföras till ålderstillägg åt de därtill berättigade.
Till kostnader för domänstyrelsen bör jämväl hänföras förut omtalade
belopp af 6,000 kronor, som å extra stat för innevarande år
beviljats till anställande af en extra amanuens hos stjnelsen samt för
ökade renskrifningskostnader och vikariatsersättningar.
Vid beviljande af nu ifrågavarande anslag uttalade 1910 års Riksdag,
att Riksdagen funne, hvad som i Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet
anförts till ådagaläggande af behofvet af ökade medel till renskrifningskostnader
och vikariatsersättningar m. m. vara öfvertygande. Däremot
syntes, med hänsyn till den decentralisation i skogsförvaltningen, som
vidtagits i sammanhang med den år 1908 genomförda organisationen af
och löneregleringen för skogsstaten, behofvet af eu ytterligare amanuensbefattning
kunna med skäl ifrågasättas. Då emellertid nämnda förändring
i skogsförvaltningen inträdt först med början af år 1910, då den nya
instruktionen för skogsstaten blifvit gällande, hvadan ändringen ej torde
hinna till år 1911 åstadkomma någon afsevärd lättnad i domänstyrelsens
arbetsbörda, samt styrelsens behof för det dåvarande af ifrågavarande
amanuens torde få anses ådagalagdt, ville Riksdagen icke undandraga
sig att bevilja medel för ändamålet. Huruvida så borde ske jämväl
framdeles, torde Riksdagen sedermera, och så länge anslaget i fråga
vore afsedt att uppföras på extra stat, få tillfälle att särskildt pröfva.
Genom nådigt bref den 14 oktober 1910 har Eders Kungl. Maj:t
förordna!, att omförmälda för år 1911 anvisade anslag skall användas
dels för anställande å domänstyrelsens andra skogsbyrå af en extra
amanuens med arfvode af högst 2,400 kronor för år räknadt samt med
rätt till samma förmåner i öfrig!, som åtnjutas af de å skogsby råer na
i styrelsen anställda amanuenser, sådana dessa förmåner finnas bestämda
i nådiga brefvet den 11 december 1908 angående användningen af det
till godtgörelse åt amanuenser inom styrelsen afsedda anslag, dels ock
i öfrigt till bestridande af renskrifningskostnader och vikariatsersättningar
m. m., i den mån de för detta ändamål eljest anvisade medel enligt
den för styrelsen den 16 oktober 1908 fastställda stat därtill icke lämnade
tillgång.
Uti underdånig skrifvelse den 23 september 1910 har nu domänstyrelsen
anhållit, att jämväl för år 1912 måtte för ifrågavarande ända
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 4.
mål anvisas ett belopp af 6,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen
anfört, att oaktadt den decentralisation i skogs förvaltningen, som afsats
i nu gällande instruktion för skogsstaten, göromålen hos styrelsen
visat sig^ vara . i ständigt stigande, hvarför behofvet af ifrågavarande
anslag måste blifva minst lika stort för år 1912 som för år 1911.
Den del af nu ifrågavarande belopp, som är alsedt att användas
till. renskrifning och tryckning samt vikariatsersättningar in. m., vore
alltjämt för styrelsen behöflig.
Beträffande anställande hos styrelsen af ifrågavarande extra amanuens
har styrelsen framhålllit, att denne skulle jämväl för år 1912
tjänstgöra å domänstyrelsens andra skogsbyrå. Å denna byrå handläggas
enligt instruktionen för domänstyrelsen ärenden angående skogar och
skogsförvaltning inom Mellersta Norrlands och (häfte-Dala distrikt samt
Stockholms revir af Östra distriktet äfvensom ärenden angående sko°-släroverken
och statens skogsförsöksanstalt samt andra allmänna ärenden,
som af generaldirektören finnas böra tilläggas byrån. De löpande
ärendena såväl i domänstyrelsen i dess helhet som å nämnda byrå ökas
i män som skogshushållningen utvecklas och skogsbruket bedrifves intensivare.
Denna utveckling och ökade intensitet har nödvändiggjort
bildandet af tre nya revir i Jämtlands län från och med år 1911. En
ytterligare ökning af revirens antal särskild! i Kopparbergs och Värmlands
län torde vara att emotse under en icke aflägsen framtid. I
Kopparbergs län har inrättandet af skyddsskogar föranledt en ökning
af skogsstatens tjänstegöromål, hvartill kommer att särskild! Öste£
dalarnas och Klotens revir äro alltför omfattande för att skogshushållningen
skall kunna med fördel bedrifvas, utan att reviren delas. I ett
af reviren i Värmland hafva göromålen måst delas mellan den ordinarie
jägmästaren och en biträdande jägmästare. Att genom den från och
med år 1910 genomförda decentralisationen domänstyrelsen befriats från
handläggningen af åtskilliga ärenden, hvilka numera afgöras af vederbörande
öfverjägmästare, motväges således af den ökning i göromålen
som föranledts af skogshushållningens utveckling. Härtill kommer att
nämnda decentralisation endast i ringa grad inverkar på andra skogsby1''^
arbetsbörda. På denna byrå handlägges nämligen större delen
åt de allmänna ärenden, som röra skogsväsendet, särskilt ärenden
angående skogslagstiftningen. Under senare åren hafva ock dylika
ärenden utgjort en väsentlig del af byråns arbetsbörda och synas de
för framtiden snarare komma att ökas än minskas. På grund af de
otillräckliga arbetskrafterna å byrån hafva under åren 1909 och 1910
tillfälliga biträden måst i stor utsträckning anlitas. Med ett dylikt an
-
Departements
chefen.
Kostnader
för skogsstatens
ordinarie
personal.
8 Kuvgl. Majds Nåd. Proposition N:o 4.
litande af tillfälliga biträden följer emellertid den olägenheten, att deras
arbetsprodukt både kvalitativt., och kvantitativt understiger den, som
kan lämnas af personer, hvilka under en längre tids tjänstgöring vunnit
behörig vana vid arbetet. Svårigheter att erhålla extra skogstjänstemän
såsom biträden hafva ock, särskilt under sommarmånaderna, yppat
sig. Kan däremot en amanuensbefattning besättas för helt år, blifver
svårigheten att erhålla en lämplig innehafvare häraf betydligt mindre.
På grund af hvad domänstyrelsen sålunda anfört, och då behofvet
af anställande af en ytterligare amanuens å domänstyrelsens andra skogsbyrå
äfven under år 1912 synes mig påtagligt, lärer jämväl under sistnämnda
år för anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt
för beredande åt styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader och
vikariatsersättningar m. m. erfordras enahanda belopp som under år 1911.
Vid sådant förhållande bör följaktligen bland driftkostnader för år
1912 till nu ifrågavarande ändamål beräknas 6,000 kronor.
Till befattningshafvande i domänstyrelsen utgår för närvarande
resekostnads- och traktamentsersättning från det å nionde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar. Ifrågavarande
ersättning bör emellertid för framtiden upptagas bland driftkostnaderna
och torde, enligt beräkningar verkställda inom domänstyrelsen,
kunna anslås till 6,000 kronor om året.
Kostnaderna för domänstyrelsen skulle följaktligen, frånsedt ålderstillägg,
böra upptagas sålunda:
aflöningsstat för domän styrelsen ................................... kronor 159,000:
till anställande af en extra amanuens hos styrelsen
och för renskrifning in. m.................................. „ 6,000:
rese- och traktamentsersättningar åt styrelsens
personal...........................................................................n 6,000:
Summa kronor i71,000: ——
Aflöning till skogsstatens ordinarie personal utgår från det å hufvudtiteln
uppförda bestämda anslaget till skogsstaten, för år 1911 uppgående
till 1,140,300 kronor. Aflöningsstaten slutar på 1,142,800 kronor;
"skillnaden beror på de afdrag vissa befattningshafvande få vidkännas på
grund af bostads- eller boställsförmåner.
I särskilda underdåniga skrifvelse!- den 29 september och den 24
november 1910 har nu domänstyrelsen gjort framställning om de erforderliga
kostnaderna för den ordinarie personalen under år 1912. I
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
det för ändamålet nu anvisade beloppet bär styrelsen föreslagit eu ökning
af sammanlagdt 58,700 kronor, däraf för inrättande af 2 nya jägmästartjänster
9,700 kronor, för höjande af resepenningarna till öfver jägmästaren
i Södra distriktet 200 kronor samt för inrättande af 34 nya krono]ägarbefattningar
48,800 kronor.
Beträffande de af domänstyrelsen föreslagna två nya jägmästarbefattningarna
bär styrelsen i sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse
den 24 november 1910 anfört hufvudsakligen följande.
Uti två underdåniga skrivelser den 25 september 1909 hade styrelsen
gjort framställning om inrättande af sammanlagdt sju nya revir,
däraf tre i Jämtlands län, två i Östergötlands län, ett i Kalmar län och
ett i Kronobergs län.
Med anledning af denna framställning hade Eders Kungl. Maj:t
och .Riksdagen beslutat inrättande från och med år 1911 af tre nya
revir i Jämtlands län, ett i Östergötlands län och ett i Kalmar län, hvaremot
styrelsens hemställan om inrättande af ännu ett revir i Östergötlands
län, Karlsby, samt ett nytt revir i Kronobergs län, Kosta, icke
foranledt nådig proposition till Riksdagen.
Som styrelsen likväl ansåge det vara för statens skogsskötsel af
synnerligen stor vikt, att äfven r sistnämnda båda revir blefve inrättade,
hvarigenom Ombergs revir af Östergötlands län samt Värends revir af
Kronobergs län hvardera skulle komma att uppdelas i två revir, vågade
styrelsen i underdånighet göra förnyad framställning i sådant syfte.
Jämlikt nådigt bref den 11 november 1910 hade Eders Kungl.
Maj:t beslutat om benämning och omfattning af de fem nya reviren
samt de förut befintliga revir, som komme att beröras af den sålunda
beslutade regleringen.
Ombergs revir komme sålunda att från och med år 1911 omfatta:
af Kristbergs socken i Bobergs härad den där belägna delen af Karlsby
kronopark, Aska, Dals, Lysings, Gföstrings och Vifolka härad, af Gammalkils
socken i Yalkebo härad den där belägna delen af Vägstorps kronopark
samt Godegårds och Tjällmo socknar i Finspånga läns härad med
undantag af den inom Tjällmo socken belägna delen af Gullbergs kronopark,
allt af Östergötlands län.
.-J? Inom detta revir vore belägna 105 allmänna skogar med en sammanlagd
areal af 23,684 hektar, hvaraf 11 om 15,978 hektar under
skogsstatens förvaltning samt 94 om 7,706 hektar under skogsstatens
kontroll.
Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. 2
Nya revir.
Domänstyrelsen.
10
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 4-
Värends revir omfattade samtliga socknar i Uppvidinge, Konga,
Norr vidinge och Kinnevalds härad af Kronobergs län, och vore inom
reviret belägna 140 allmänna skogar om tillsammans 37,189 hektar,
hvaraf 36 om 23,214 hektar under skogsstatens förvaltning samt 104 om
13,975 hektar under skogsstatens kontroll.
Sedan dessa arealsammandrag upprättats under år 1909, hade en
del smärre förändringar uppstått hufvudsakligen med afseende å fördelningen
af arealen mellan ofvannämnda båda slag af allmänna skogar,
på så sätt att några skogar, som förut stått under skogsstatens kontroll,
nu ställts under dess omedelbara förvaltning.
Inom hvardera af dessa båda revir vore å extra stat anställd en
biträdande jägmästare.
Beträffande jägmästartjänsten i Ombergs revir samt den därmed
förenade föreståndarbefattningen vid Ombergs skogsskola ville styrelsen
erinra, att sedan förra innehafvaren af tjänsten, jägmästaren H. Westberg,
under år 1910 aflidit, Eders Kungl. Maj:t den 21 oktober 1910 förordnat
den nya jägmästaren i reviret att allenast tillsvidare uppehålla
föreståndarbefattningen vid skogsskolan.
Med anledning af hvad sålunda i ärendet anförts, ville styrelsen i
underdånighet hemställa, att Ombergs revir af Östergötlands län blefve
uppdeladt i två revir, Ombergs revir och Karlsby revir, samt att Värends
revir af Kronobergs län likaledes blefve uppdeladt i två revir, Värends
revir och Kosta revir, och ville styrelsen föreslå att dessa revir måtte
erhålla följande omfattning:
Ombergs revir: Lysing^, Dals, Göstrings och Vifolka härad samt
af Gammalkils socken i Valkebo härad den där belägna delen af Vägstorps
kronopark.
Reviret komme i sådant fall att omfatta 74 allmänna skogar om
sammanlagdt 12,084 hektar, hvaraf 6,666 hektar under skogsstatens förvaltning
och 5,418 hektar under skogsstatens kontroll.
Karlsby revir: Aska härad, af Kristbergs socken inom Bobergs
härad den del, som tillhör Karlsby kronopark, samt Godegårds och Tjällmo
socknar af Finspånga läns härad med undantag af den inom Tjällmo
socken belägna delen af Gullbergs kronopark.
De allmänna skogarna inom detta revir skulle komma att utgöra
31 om sammanlagdt 11,600 hektar, hvaraf 9,312 hektar under skogsstatens
förvaltning samt 2,288 hektar under dess kontroll.
Värends revir: Kinnevalds och Norrvidinge härad, Uppvidinge
härad med undantag af Ekeberga, Lenhofda, Elghults, Allgutsboda,
Helleberga och Herråkra socknar samt Konga härad med undantag af
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 4. 11
Hofman torps, Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och. Ljuders
socknar.
På sådant sätt Lomme de allmänna skogarna inom reviret att
utgöra 106 om tillsammans 19,897 hektar, hvaraf 9,519 hektar under
skogsstatens förvaltning samt 10,378 hektar under dess kontroll.
Kosta revir: af Uppvidinge härad: Ekeberga, Lenhofda, Elghults,
Allgutsboda, Helleberga och Herråkra socknar samt af Konga härad:
Hofmantorps, Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och Ljuders
socknar.
Med denna omfattning skulle reviret komma att innehålla 34
allmänna skogar om sammanlagdt 17,292 hektar, hvaraf 13,695 hektar
under skogsstatens förvaltning och 3,597 hektar under dess kontroll.
Slutligen ville styrelsen hemställa, att, i händelse de föreslagna
revirregleringarna Lomme till stånd, aflöningarna för jägmästarna i°de
nya reviren måtte bestämmas i enlighet med den genom nådiga brefvet
den 17 juni 1908 fastställda aflöningsstaten för skogsstaten, hvarjemte
styrelsen ville föreslå, att aflöningar och resepenningar till jägmästarna
i de revir, som af regleringen skulle komma att beröras, måtte
bestämmas till följande belopp.
För jägmästaren i
Lön
kronor
Tjänst-
göringspen-
ningar
kronor
Bese.
penningar
kronor
Summa
kronor
Ombergs revir ..........
2,300
2,000
500
4,800
Karlsby „ (nytt) ...................
2,300
2,000
600
4,900
Värends „ ...........
2,300
2,000
600
4,900
Kosta ,, (nytt) ......
2,300
2,000
600
4,900
med rätt för en hvar af de nya jägmästarna att härutöfver åtnjuta
ålderstillägg på sätt och under villkor, som för ofri ga jägmästare vore
bestämdt.
A två styrelsens ifrågavarande skrifvelse bilagda, af generalstabens
kartblad sammansatta kartor hafva nuvarande Ombergs revir och
Värends revir utmärkts med grön kantfärg, hvaremot gränserna för de
föreslagna reviren betecknats med röd färg.
12
Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
Ett bifall till styrelsens framställning om inrättande _af ifrågavarande
två nya revir skulle å ena sidan medföra följande årliga, utgifter, beräknade
efter den för jägmästare utgående begynnelseaflöning:
lön och tjänstgöringspenningar för
två ordinarie jägmästare å 4,300
kronor .................................. kronor 8,600: —
resepenningar för jägmästaren i
Karlsby revir ........................ ........ kronor 600: —
resepenningar för jägmästaren i Kosta
revir............... ................................. kronor 600: — kronor 1,200: —
Summa kronor 9,800: —.
Däremot skulle å andra sidan åt statsverket mbespaias följande arliga
belopp nämligen:
till en biträdande jägmästare i
Ombergs revir
arfvode ........................................... kronor 3,000: —
resepenningar .................................„ 600: kronor 3,600:
,, en biträdande jägmästare i
Värends revir
arfvode ........................................ kronor 3,000:
resepenningar ................................... _500: kronor 3,500: —
Summa kronor 7,100: —
Vidare kunde af de till jägmästaren i Värends revir nu utgående
resepenningar, 700 kronor för år, inbesparas 100 kronor. Jägmästaren
i sistnämnda revir hade nämligen förklarat, att han atnöjde sig med
600 kronor i resepenningar årligen., därest den af styrelsen föreslagna
delningen af Värends revir komme till stånd.
Den nu ifrågasatta regleringen af Ombergs och Värends revir
skulle sålunda medföra en ökning i statsverkets årliga utgifter åt
endast 2,600 kronor.
»artemcnts- Vid föredragning den 14 januari 1910 inför Eders Kung].. Maj:t
chefen. af frågan om anslagen till skogsväsendet för år 1911 anförde jag beträffande
den af domänstyrelsen då gjorda framställningen om uppdelning
af Ombergs revir och Värends revir i hvartdera tva levir, att jag ansåge,
att berörda uppdelning med all säkerhet skulle blifva till synnerligen
stort gagn för skogsvården inom reviren i fråga. Jag ansåg
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
mig emellertid med hänsyn bland annat till dåvarande statsiinansiella
förhållanden icke böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen
äska medel till inrättande af de två nya jägmästarbefattningar, som
skulle erfordras för genomförande af den sålunda ifrågasatta revirregleringen.
Någon framställning om dessa två befattningars inrättande blef
icke heller af Eders Kungl. Maj:t hos Riksdagen gjord.
Innevarande år synes mig emellertid frågan om nämnda revirreglering
hafva kommit i ett annat läge, än då densamma år 1910
underställdes Eders Kungl. Maj ris pröfning. Enligt hvad jag från domänstyrelsen
inhämtat, har erfarenheten allt tydligare visat, att afsevärda
svårigheter möta för åstadkommande af en rationell skogsskötsel inom
Ombergs och Värends revir, därest dessa revir skola bibehållas i sin
nuvarande omfattning.
Vid den diskussion, som den 16 mars 1910 förekom inom Riksdagens
Andra kammare vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts till sistnämnda
års Riksdag gjorda framställning om inrättande af vissa nya
jägmästarbefattningar, framhölls af flera talare önskvärdheten särskildt
af Ombergs revirs uppdelning. I sammanhang härmed påpekades jämväl,
hurusom eu rationell skogshushållning oundgängligen kräfver, att
en och samma person sättes i tillfälle att såsom revirförvaltare förskaffa
sig en ingående kännedom om de många olikartade förhållanden, hvilka
äro af betydelse för revirets affärsmässiga förvaltning, något som kan
ske allenast under förutsättning att vederbörandes tjänstgöringsområde
icke är af allt för stor omfattning i förhållande till intensiteten af det
arbete, som åligger honom, samt att vederbörande längre tid i följd
kvarstår i en och samma befattning, hvithet återigen kan blifva fallet
allenast med ordinarie befattningshafvare.
I anslutning till hvad domänstyrelsen hemställt finner jag att med
en reglering af ifrågavarande två revir, Ombergs revir och Värends revir,
icke lämpligen bör längre anstå. I båda dessa revir har, på sätt ofvan
omförmälts, arbetsbördan för revirförvaltaren tagit högst betydliga dimensioner
och den nuvarande anordningen med en biträdande jägmästare
inom hvardera reviret lärer icke längre kunna ur affärsmässig synpunkt
anses tillfredsställande.
Mot de för de föreslagna nya jägmästarna i Karlsby och Kosta
revir af domänstyrelsen beräknade löneförmåner, hvilka stå i full öfverensstämmelse
med för skogsstaten gällande lönestat, har jag icke något
att erinra.
Med hänvisning till hvad jag sålunda anfört anser jag mig nu böra
tillstyrka inrättandet af ifrågavarande två nya jägmästareänster med de
14
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 4.
af domänstyrelsen föreslagna aflöningsförmåner, tillhopa 9,800 kronor,
i sammanhang hvarmed emellertid de för närvarande till jägmästaren i
Värends revir utgående resepenningar, 700 kronor för år, skulle minskas
med 100 kronor till 600 kronor. Ett bifall till hvad jag sålunda föreslagit
skulle, frånsedt kostnaderna för ålderstillägg, medföra en höjning
i kostnaderna för den ordinarie personalen af tillhopa 9,700 kronor. Den
verkliga höjningen i driftkostnaderna skulle emellertid, med hänsyn därtill
att aflöningen till de ofvan nämnda två biträdande jägmästarna
skulle besparas, icke uppgå »till mer än 2,600 kronor.
Nya kronojäg
arbe fattningar.
Domänsfyrelseti.
Mellersta
Norrlands
distrikt.
I fråga om de af domänstyrelsen ifrågasatta 34 nya kronojägarbefattningarna
anför styrelsen i sin ofvannämnda skrifvelse den 29
september 1910 bland annat följande.
Jämtlands län i Mellersta Norrlands distrikt vore för närvarande
uppdeladt i fyra revir, men från och med år 1911 skulle, enligt 1910
års riksdagsbeslut och nådigt bref den 18 juni 1910, härtill komma tre,
så att länet blefve deladt i sju revir. Bevakningstjänstgöringen i länet
vore för närvarande fördelad på 14 ordinarie kronojägare, hvarjämte 13
extra bevakare funnes anställda för tjänstgöring å de allmänna skogarna.
Dessutom vore för bevakartjänstgöringen å skyddsskogarna anställda
16 extra bevakare. Sålunda uppehölles bevakningen inom länet nu af
14 ordinarie och 29 extra bevakare, eller inalles 43 personer.
För bevakningens ordnande på ett effektivt och lämpligt sätt i
samband med den nya revirindelningen ansåge styrelsen det vara af
behofvet påkalladt, att 10 nya ordinarie krono]ägartjänster inrättades,
så att de ordinarie kronojägarnas antal komme att uppgå till sammanlagdt
30. Fördelningen af dessas bevakningstrakter hade styrelsen,
efter samråd med vederbörande öfverjägmästare, tänkt sig hufvudsakligen
på sätt som framginge af följande, styrelsens ifrågavarande skrifvelse
bilagda tablå.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4. 15
B ev åkning strakter inom Jämtlands län, Mellersta Norrlands distrikt.
Revir
Bevakningstrakt
Lön
! Tjänst- ;
j görings- j ®ese 1 Anteckningar
1 p enningar Penningarj
| Gäddede ....................
600
700
250
! ny bevakningstrakt
1
Jougdnäs...................
600
700
250
j| » »
j Frostvikens revir
[ Svaningens.................
600
600
200
»
| Ströms.......................
600
600
200
,
Hammerdals ...............
—
_
—
likasom förut
II
Li ts ...........................
—
—
_
» »
j Östersunds revir
| Frösö (förra Radon)......
—
—
—
!
Brunflo........................
600
600
200
1 ny bevakningstrakt
1 Laxsjö ........................
600
700
250
» » |
III
| Hotagens.....................
600
700
250
» »
Åre revir \
i Offerdals.....................
—
-
| likasom förut
1
’
| Kalls...........................
600
700
250
j ny bevakningstrakt
Anns..........................
600
600
200
1 » »
Undersåkers ...............
—
—
—
I likasom förut
IV
Mörsils........................
600
600
200
| ny bevakningstrakt
Hallens revir
Heljesunds (förra Hallens)
—
—
—
likasom förut
Ovikens .....................
—
—
» »
(
Bodsjö........................
600
600
200
| ny bevakningstrakt j
V
Refsunds.....................
—
—
_
likasom förut
)
Bräcke revir
Sösjö iförra Bräcke)......
—
—
—
» »
Håsjö ........................
600
600
200
ny bevakningstrakt
Fors (förra Ragunda) ...
—
—
likasom förut
f
Bergs ........................
j
—
—
—
> >
i
VI
Klöfsjö........................
600
600
200
ny bevakningstrakt
/
Rätans revir 1
Balans byns (förra Rä-
tans) .....................
—
- j
_
likasom förut
|
Högdals .....................
— 1
- i
» »
Linsells (förra Hede) ...
- j
» »
VII
Långå ........................
600 !
700
250 i
ny bevakningstrakt
Mede revir
Ljusnedals ..................
600
700
250
» »
TännAs........................
600
700 |
250
» »
Summa j
9.600
10,400
3,600
23,600
hvartill komma 16 hyresersäitningar å 100 kronorj
1,600
Summa kronor
25,200 |
16
Giifle—Dala
distrikt.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 4.
Här förutom erfordrades dock fortfarande omkring tio extra bevakare,
gä att sammanlagda antalet bevakare skulle från och med år 1912 blitva
omkring 40 mot för närvarande 43.
Het vore hufvudsakligen bevakartjänstgöringen inom skyddsskogama
och renbetesfjällens skogar, som gjorde ökningen af de ordinarie bevakarnas
antal nödig. Deras arbete komme sommartid att på skyddsskoo-a-rna
utgöras af utsyningsgöromål och å renbetesfjällens skogar åt
utsyningsgöromål, biträde vid skogsskötseln i öfrigt och vid tillsyn a
arrendegårdar, bevakning till förekommande af och skydd mot skogseld
m. m. Vintertid komme göromålen hufvudsakligen att afse kontroll
öfver afverkningama in. in. o
Såsom framginge af ofvan omförmälda tablå ansåge styrelsen b åt de nj a
krono jägarna böra, frånsedt ålderstillägg, åtnjuta, förutom 600 kronor i
lön 700 kronor tjänstgöringspenningar och 250 kronor respenningar
och 8 af dem, förutom nyssnämnda lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar
och 200 kronor resepenningar; och skulle sålunda, inberäknadt
16 hyresersättningar å 100 kronor, för de föreslagna nya bevakar tjänsterna
inom Jämtlands län erfordras 25,200 kronor.
Inom det Giifle—Dala distrikt tillhörande Klotens revir, bestående
af Klotens kronopark, i sin förutvarande omfattning beläget inom Kopparbergs
och Örebro län, vore för närvarande anställda endast fem ordinarie
krono jägare. Till följd af revirets stora utsträckning och de betydande
arbeten!* som i detta revir ålåge bevakare, både det emellertid vant
nödvändigt att redan från början indela reviret i åtta bevakningstrakter,
af hvilka tre, nämligen Kloten, Gfranhult och Björsjö, fått skötas af extra
kronojägare med arfvode. .......
Genom nådigt bref den 25 februari 1910 hade Kungl. Maj:t täckts
medgifva, att för en köpeskilling af 435,000 kronor finge för kronans
räkning inköpas vissa till Baggå bruksegendom hörande områden om
tillhopa 4,230 hektar belägna inom Kopparbergs och Västmanlands lan.
Vidare hade Kungl. Maj:t den 27 maj 1910 förordnat, bland annat, dels
att sagda områden skulle tilläggas Klotens revir, dels att på extra stat
finge å reviret anställas eu biträdande jägmästare med eget förvaltningsområde.
I anslutning härtill och då för öfrigt de nuvarande bevakningstrakterna
å Klotens revir i dess gamla utsträckning numera till följd åt
ökadt arbete särskildt med afseende på afverkning och virkesförädhng
måste anses alltför stora, ansåge styrelsen en omreglering af samtliga
bevakningstrakter nödvändig, på sätt som framginge al följande sknlve sen
bifogade tablå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4. IT
Bevakningstrakter i Klotens revir, Gäfle—Dala distrikt.
Bevakningstrakt
Lön
Tjänst.
görings-
penningar
Bese-
penningai
Anteckningar
Sandsjö .....................
600
600
50
ny bevakningstrakt
Trekantens ...............
—
—
—
likasom förr
Klotens .....................
600
600
50
nu på extra stat
Granhults ..................
600
600
50
nu på extra stat
Bredsjö .....................
—
—
—-
likasom förr
Björsjö .....................
600
600
50
nu på extra stat
Nyfors........................
—
—
—
likasom förr
Djurlångens ...............
600
600
50
ny bevakningstrakt
Källans .....................
—
—
—
likasom förr
Malingsbo..................
—
—
—
i
* »
Baggå........................
600
600
50
ny bevakningstrakt
Summa
3,600
3,600
300
7,500
6 hyresersättningar å 100 kr.
600
Summa kronor
8,100
De 4 förstnämnda
bevakningstrakterna ligga inom Örebro lön, Baggå
inom Västmanlands lön och de öfriga 6
inom Kopparbergs län.
Enär aflöningarna för samtliga kronojägare på Klotens kronopark
borde vara lika, ville styrelsen för dem, förutom lön, föreslå 600 kronor
tjänstgöringspenningar och 50 kronor resepenningar.
Sammanlagdt skulle således för Klotens revir erfordras 6 nya kronojägare,
hvilka skulle, förutom lön, erhålla 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 50 kronor i resepenningar. Enär boställen för dessa kronojägare
för närvarande icke funnes inrättade, tillkomme för enhvar af
dem 100 kronor i kyresersättning. Den till dem utgående aflöningen
skulle alltså, oberäknadt ålderstillägg, utgöra tillsammans 8,100 kronor.
De tre arfvodena till extra bevakare skulle däremot besparas.
På grund af nådigt bref den 9 oktober 1908 hade till kronan inköpts
kronoparken Björnhyttan om 6,223 hektar i Västerdalarnas revir
inom Gäfle-Dala distrikt. För bevakningen därstädes vore nu anställd
en extra kronojägare med arfvode. Befattningen syntes böra uppflyttas
på ordinarie stat med, förutom lön och hyresersättning, 600 kronor
Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 3
Mellersta och
eSdra delarna
af landet.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
tjänstgörings- och. 50 kronor resepenningar, hvartill alltså skulle erfordras
1,350 kronor.
Äfven i landets mellersta och södra delar vore, enligt styrelsens
förmenande, en del nya kronojägartjänster af behofvet påkallade. Till
följd dels af nya kronoparkers bildande eller förutvarande kronoparkers
förstorande genom inköp af mark, dels ock af en alltjämt fortskridande
större intensitet i skogsskötseln, hvars mål vore att utnyttja alla inkomstbringade
möjligheter utan att likväl äfventyra skogarnas framtida afkastningsförmåga,
hade det blifvit nödvändigt att tid efter annan inrätta
nya bevakningstrakter, som sköttes af extra kronojägare med arfvode.
Sedan erfarenheten visat, att dessa befattningar fortfarande blefve oumbärliga,
tvekade styrelsen icke att nu föreslå desammas uppförande pa
ordinarie stat, I sådant afseende hade styrelsen uppgjort följande förslag.
Förslag till nya bevakning strakter inom mellersta och södra
delarna af landet.
Distrikt i
1
Revir
B e vakningstrakt
Lön
Tjänst-
görings-
penning-
ar
Rese-
pen-
ningar
Anteckningar
Bergslags
Örebro
Brunnsbyttan .........
600
500
100
nu
extra kronojägare
>
»
Stadra ..................
600
500
50
>
>
»
>
Västerås
Norrbo ..................
600
500
150
>
>
>
Östra
Gullberg
Djupsjö..................
600
500
50
>
»
>
>
»
Ljung ..................
600
500
50
>
>
1
»
Kinda
Norra Ydre ............
600
500
100
>
>
>
Västra
Slättbygd
Tamstorp ...............
600
500
100
•
>
>
Smålands
Tjust
Ankarsrum ............
600
500
50
»
>
*
Kalmar
Hornsö ..................
600
500
100
>
»
>
Värend
Helgö ................
600
500
100
>
»
>
Södra
Blekinge-Ahus
Gamla Espet .........
600
500
100
»
>
»
Summa
6,600
5,500
950
j 13,050
|
Hvresersättningar, 11 st. å 100 kronor.................
1,100
1
Summa kronor
14,150
!
19
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
Såsom framginge af detta förslag borde anställas 3 nya kronojägare
i Bergslagsdistriktet, 3 i Östra distriktet, 1 i Västra distriktet,
3 i Smålands distrikt och 1 i Södra distriktet, eller inalles 11. Lön,
600 kronor, och tjänstgöringspenningar, 500 kronor, skulle vara lika för
dem alla, hvaremot resepenningarna föreslagits till 100 kronor för sex,
150 kronor för en och 50 kronor för fyra, hvilka belopp afpassats efter
bevakningstrakternas omfattning och däraf beroende resor. Jämte 100
kronor hyresersättning för enhvar af dem skulle för dessa tjänster erfordras,
oberäknadt ålderstillägg, tillsammans 14,150 kronor.
De nya kronojägarbefattningar, om hvilkas inrättande domänstyrelsen
sålunda ville anhålla, vore följande.
Distrikt
Antal
Lön
kronor
Tjänst-
görings-
penningar
kronor
Resepen-
ningar
kronor
Hyres-
ersättning
kronor
Summa
kronor i
Mellersta Norrlands........................
1
600
700
250
100
1,650
7
4,200
4,900
1,750
700
11,550
1
600
600
200
100
1,500
7
4,200
4,200
1,400
700
10,500
Gäfle-Dala....................................
1
600
600
50
100
1,350
6
3,600
3,600
300
600
8,100
Bergslags ....................................
1
600
500
150
100
1,350
1
600
500
100
100
1,300
1
600
500
50
100
1,250
Ostra ..........................................
1
600
500
100
100
1,300
1
600
500
50
100
1,250
1
600
500
50
100
1,250
Västra..........................................
1
600
500
100
100
1,300
Smålands ...................................
1
600
500
100
100
1,300
1
600
500
100
100
1,300
1
600
500
50
100
1,250
Södra ..........................................
1
600
500
100
100
1,300
Summa
34
20,400
20,100
4,900
3,400
48,800
Tjänstgöringspenningar å 700 kronor skulle alltså tillfalla 8 kronojägare,
å 600 kronor 15 kronojägare och å 500 kronor 11 kronojägare,
samt resepenningar å 250 kronor 8 kronojägare, å 200 kronor 8 krono
-
20
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
jägare, å 150 kronor 1 kronojägare, å 100 kronor 6 kronojägare och
å 50 kronor 11 kronojägare.
I den män bostadslägenhet kunde framdeles insynas åt kronojägare,
komme naturligtvis hyresersättning till vederbörande att upphöra.
Beträffande rätt för kronojägare att från därför afsedt förslagsanslag
åtnjuta ålderstillägg vore stadgadt i nådiga brefvet den 17 juni 1908
angående reglering af skogsstaten in. in.
Närmare bestämmelser om nu föreslagna bevakningstrakters omfattning
och däraf beroende benämningar torde jämlikt 2 § 7 punkten
af för styrelsen den 16 oktober 1908 utfärdad instruktion tillkomma domänstyrelsen
att utfärda.
Hvad till en början beträffar förhållandena inom Jämtlands län,
som enligt Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 11 november 1910
numera är uppdeladt i sju revir, lärer någon tvekan icke kunna råda
därom, att med den utveckling, skogshushållningen inom detta län tagit,
bevakningstjänstgöringen inom länet icke kan af den ordinarie bevakningspersonalen
handhafvas på ett ens tillnärmelsevis tillfredsställande sätt.
På sätt domänstyrelsen meddelat, hafva också extra bevakare till ett
antal, motsvarande mer än dubbla antalet af de ordinarie bevakarna,
måst anställas inom länet. Ett dylikt förhållande torde i längden icke
kunna undgå att utöfva ett ofördelaktigt inflytande på skogsvården.
Man lärer nämligen icke af den extra personalen med dess osäkra ställning
samt jämväl i aflöningshänseende mindre gynnsamma belägenhet kunna
förvänta samma nit och intresse i tjänstgöringen som af ordinarie
befattningshafvare. Vid sådant förhållande bör i statens eget intresse
tillses, att antalet af den ordinarie personalen ökas i en proportion,
något så när motsvarande ökningen af den arbetsbörda, som påhvilar
vederbörande befattningshafvare. Att arbetsbördan för bevakningspersonalen
inom Jämtlands län numera nått den omfattning, att en ökning
af de ordinarie bevakarnas antal är synnerligen väl behöflig, synes mig
vara oomtvistligt. Jag anser mig icke heller böra ifrågasätta någon
minskning i antalet af de utaf domänstyrelsen föreslagna nya kronojägarbefattningarna
inom nämnda län, då i alla händelser, enligt hvad
styrelsen påpekat, för bevakningstjänstgöringens upprätthållande inom
länet skulle, äfven efter inrättande af de af styrelsen förordade 16 nya
kronojägartjänsterna, erfordras ett tiotal extra bevakare.
Någon anledning till erinran emot de af styrelsen för de ifrågasatta
nya befattningarna föreslagna aflöningsförmåner synes mig icke
förefinnas. Kostnaderna för inrättandet af dessa befattningar skulle,
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
frånsedt ålderstillägg, enligt domänstyrelsens förslag uppgå till ett sammanlagdt
belopp af 25,200 kronor.
Vidkommande härefter de öfriga 18 af domänstyrelsen föreslagna
nya kronojägartjänsterna synas mig i hufvudsak samma skäl, som jag
ofvan anfört till förmån för de inom Jämtlands län i frågasatta nya
bevakarebefattningarna, tala för deras inrättande. Med hänsyn särskildt
till de betydande markförvärf för kronans räkning, hvilka under de senaste
åren ägt rum inom Klotens och Västerdalarnas revir, måste den af
domänstyrelsen begärda ökningen af de ordinarie kronojägarnas antal
i dessa revir anses vara fullt befogad; och på grund af den ökade
intensitet i skötseln af statens skogar, som numera gör sig gällande och
hvilken naturligen ställer väsentligen stegrade kraf jämväl på den bevakande
skogspersonalen, synes mig antalet nya ordinarie kronojägarbefattningar
äfven i öfriga af styrelsen omförmälda revir, inom hvilka
jämväl icke obetydliga områden på senare tid af kronan inköpts, ej
lämpligen kunna sättas lägre, än domänstyrelsen föreslagit.
I fråga om de af domänstyrelsen föreslagna aflöningsförmånerna
för befattningarna i fråga har jag intet att erinra. Kostnaden för dessa
befattningar skulle sålunda, frånsedt ålderstillägg, uppgå till 23,600
kronor. !
Vid bifall till hvad jag sålunda föreslagit skulle för tillsättande,af
ifrågavarande 34 nya kronojägare erfordras ett belopp af 48,800 kronor,
hvilket belopp emellertid i viss mån uppväges genom indragning af ett
antal extra kronojägare, genom hvilken åtgärd enligt beräkning skulle
inbesparas 31,200 kronor.
På sätt jag förut meddelat, uppgår det till aflönande af den ordinarie
personalen nu anvisade anslaget till 1,140,300 kronor. För nämnda
ändamål skulle härutöfver nu erfordras 9,700 kronor till 2 nya jägmästare
och 48,800 kronor till 34 nya kronojägare. Kostnaderna för skogsstatens
ordinarie personal böra således, frånsedt ålderstillägg, för år 1912 beräknas
till 1,198,800 kronor.
Af det under nionde hufvudtitelns ordinarie anslag till skogsväsendet Kostnader för
upptagna förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 110,000 kronor, utgå för ålderstmssnärvarande
sådana tillägg till personalen vid skogsstaten och skogsläroverken.
Skogsläroverken äro afsedda att fortfarande kvarstå å hufvudtiteln,
hvadan nyssnämnda anslag, då det öfverföres till driftkostnaderna,
icke vidare kommer att anlitas för skogsläroverkens räkning. På emellertid,
på sätt jag i det föregående framhållit, bland driftkostnaderna för fram
-
Kostnader för
afdikningar å
vissa kronans
skogar.
Egentliga
förvaltningskostnader
för
kronans
skogar.
Domän
styrelsen.
22 Kungl. Majds Nåd. Proposition No 4.
tiden måste upptagas vissa belopp till ålderstillägg åt befattningshafvande
i domänstyrelsen, och då vidare det för ålderstillägg åt skogsstaten erforderliga
beloppet skulle komma att höjas, därest bifall lämnas till af
mig förordade förslag om inrättande af nya jägmästar- och kronojägarbefattningar,
synes anledning icke föreligga att antaga, det ålderstilläggen
skulle komma att understiga det nuvarande förslagsanslagets slutsumma.
Vid sådant förhållande bör bland driftkostnaderna beräknas för ålderstilläffe:
åt domänstyrelsens och skogss tätens personal ett belopp af
110,000 kronor.
Till afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i
Kopparbergs län har Riksdagen för innevarande år anvisat ett extra
anslag å 150,000 kronor. Då medel fortfarande äro för detta ändamål
erforderliga och anledning saknas föreslå någon ändring i det nu anvisade
beloppet, torde för dylika afdikningar böra bland driftkostnader
för år 1912 beräknas 150,000 kronor.
Förvaltningskostnaderna i egentlig mening för statens skogsdomäner
hafva hittills i enlighet med ett af Kungl. Maj:t årligen fastställdt generalförslag
utgått från det under hufvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.
Berörda anslag är för år 1911 upptaget till 3,233,300 kronor.
Från detta anslag hafva jämväl utgått vissa kostnader, som fortfarande
skola kvarstå å hufvudtiteln, nämligen kostnaderna för statens skogsiorsöksanstalt,
skogsskolan vid Kloten, kolarskolan vid Hällnäs samt
statens skogsingenjörer, äfvensom för åtskilliga andra ändamål, som icke
kunna betraktas såsom hufvudsakligen betingade af vården om statens
skogsdomäner. Under hänvisning till hvad jag förut denna dag vid
anmälan af anslagen under nionde hufvudtiteln härom anfört, ber jag få
erinra, att dessa kostnader af mig beräknats till sammanlagdt 80,600
kronor och ingå i den under hufvudtiteln uppförde nya anslagstiteln till
»Skogsunder visning och skogshushållning i allmänhet».
I sin förut omtalade skrifvelse den 29 september 1910 har domänstyrelsen
gjort framställning om anslagsbehofvet för år 1912. Denna
skrifvelse innehåller beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna
följande.
Styrelsen erinrar till en början, att styrelsen i skrifvelse den 25
september 1909, innehållande statförslag för år 1911, anhållit om förhöjning
i reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet med närmare 360,000 kronor.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4. 23
Detta hade grundat sig på hvad skogsförvaltningarna ansett erforderligt
för år 1910, och hade styrelsen i sagda förslag anfört att, ehuru med
hänsyn till det för staten inbringande skogsväsendets utveckling, hvilken
afsetts att befordras genom den omorganisation af skogsstaten, som
trädt i verksamhet med år 1909, det kunde antagas, att 1911 års
behof af ifrågavarande anslag borde beräknas högre än 1910 års behof,
styrelsen likväl ansett sig under dåvarande statsfinansiella förhållanden
och under förhoppning, att under åren 1909 och 1910 uppkommande
besparingar ej blefve alltför ringa, icke böra föreslå anslagets ökande
med högre belopp än 359,450 kronor. Denna ökning hade också i anledning
åt Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition beviljats af Riksdagen.
Styrelsen har härefter anfört.
Styrelsens sålunda antydda farhåga, att det för år 1911 begärda
anslaget komme att blifva väl knappt, hade ock besannats, såsom framginge
af följande beräkning af tillgångar och behof för det året.
Enligt styrelsens år 1910 afslutade hufvudbok för
år 1909 funnos vid sistnämnda års utgång å
detta anslag reservationer till belopp af, i
jämna kronor ............................................................ kronor 235,391: —
1910 års anslag utgör................................................... » 2,873,850: —
1911 » » » ........................ )) 3,233,300: —
Tillsammans kronor 6,342,541: —
hvarifrån afginge
dels vid 1909 års slut disponerade,
men då ännu ej
utbetalade........................... kronor 60,814: —
dels genom fastställande af
generalförslaget för år
1910 å detta anslag anvisade
.............................. kronor 2,933,575:— kronor 2,994,389: —
hvarför skulle af detta anslag finnas disponibla
för år 1911.............................................................. kronor 3,348,152: —
förutom tilläfventyrs år 1910 uppkommande besparingar.
Emellertid både med ledning af de provisoriska uppgifter, som nu
inkommit till styrelsen beträffande de utgifter för skogsskötsel m. m.,
Departements
chefen.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i.
hvilka af jägmästarna ansetts erforderliga under år 1911, hos styrelsen
verkställts'' ett öfverslag öfver penningbehofvet för sagda år och därvid
befunnits, att detta behof skulle öfverstiga ofvannämnda tillgång med
omkring 220,000 kronor, hvarför styrelsen nödgats år 1910 liksom
under år 1909 fästa öfver]ägmästarnas uppmärksamhet på nödvändigheten
af betydande nedprutningar i jägmästarnas förslag.
Till undanröjande för framtiden af den hämsko, som nu hindrade
en fortgående utveckling af skogsväsendet och däraf följande ökning i
statsverkets inkomst af skogsmedel, ansåge styrelsen sig pliktig att nu
föreslå en höjning i anslaget. Gifvet vore, att brist på rörelsekapital
måste blifva hindrande för utnyttjande på affärsmässigt sätt. af alla de
tillfällen, då konjunkturer och andra omständigheter, som icke kunna
förutses, eljest skulle kunna bereda statsverket ekonomiska fördelar.
På grund af hvad i det föregående anförts om behofvet af en
ökning i förevarande reservationsanslag ville styrelsen föreslå denna
ökning till 500,000 kronor, så att reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsende i allmänhet komme att
för år 1912 bestämmas till 3,733,300 kronor.
Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1910
rörande ifrågasatt förhöjning af nu ifrågavarande anslag för år 1911 framhöll
jag, hurusom utgifterna från anslaget under de senare åren varit
stadda i en jämn stegring samt att man säkerligen äfven för framtiden
måste räkna med en alltjämt fortgående ökning af dessa utgifter. De
ökade utgifterna böra emellertid för att vara berättigade och ur ekonomisk
synpunkt försvarliga åtminstone så småningom och under normala
förhållanden motsvaras af en stegrad nettoafkastning från statsskogarna.
I detta sammanhang torde nedanstående tablå, utvisande beloppen
af statsskogarnas brutto- och nettoafkastning under åren 1906—1910,
vara af intresse, därvid jag emellertid vill erinra, att de för sistnämnda
år upptagna talen äro allenast approximativa, då en definitiv beräkning
af afkastningsbeloppen ännu icke hunnit verkställas.
År. Bruttoafkastning. Nettoafkastning.
1906 kronor 8,693,618: 2 7 kronor 5,846,843: 9 8
1907 ......... „ 10,039,842:79 „ 6,938,892:20
1908 .................. „ 9,594,482:79 „ 6,008,391:02
1909 ................ „ 8,899,769: 28 „ 4,447,129: 86
1910 ................. „ 10,680,845:19 „ 6,029,355:19
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
Af ofvanstående tabell framgår, att nettoafkastningen efter att år
1907 hafva stigit till det för våra förhållanden betydande beloppet af
6,938,892 kronor 20 öre, sedermera under åren 1908 och 1909 afsevärdt
sjunkit, hvarefter med år 1910 ånyo en stegring inträdt.
Såsom jag vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t af frågan
om anslagen till skogsväsendet för år 1911 framhöll, är det icke ägnadt
att väcka förvåning, att under den starka ekonomiska depression,
hvilken under åren 1908 och 1909 gjorde sig gällande och som visade
sitt inflytande ej minst å trävarumarknaden, statsskogarnas nettoafkastning
nedgick till afsevärdt under den normala. I sammanhang därmed
uttryckte jag äfven den åsikt, att med återinträdande gynnsammare konjunkturer
en afsevärd stegring af statens inkomster från skogsväsendet
kunde förväntas. Åt riktigheten af denna åsikt synes det ekonomiska
resultatet af statsskogarnas förvaltning under år 1910 gifva bekräftelse.
För en vinstgifvande skötsel af statens skogar erfordras emellertid
med nödvändighet att till de förvaltande myndigheternas disposition
ställes tillräckligt driftkapital. Under de senare åren hafva inom domänstyrelsen
af sparsamhetsskäl betydande nedsättningar måst företagas i
de från de särskilda reviren inkomna förslagen till utgifter för skogsväsendet
och jämväl utgiftsförslagen för innevarande år hafva enligt hvad
domänstyrelsen meddelat varit föremål för en synnerligen noggrann
granskning. Dessa nedsättningar hafva emellertid medfört, att för statsskogarnas
rationella skötsel erforderliga arbeten i stor utsträckning icke
kunnat komma till utförande å sådan tid, som för skogsväsendets planmässiga
utveckling varit önskvärdt. Detta missförhållande, som gifvetvis
är ägnadt att väsentligen motverka statens sträfvan att af sina skogar
draga största möjliga inkomst, torde icke kunna undanröjas på annat
sätt, än att rörelsekapitalet år efter år förhöjes i en proportion motsvarande
skogsväsendets ökade behof.
Under den diskussion, som vid frågan om bestämmande af beloppet
åt detta anslag för år 1911 förekom i Riksdagens Andra kammare, framhölls
åt flera talare nödvändigheten af att höja rörelsekapitalet därhän,
att icke i följd af otillräckligt sådant kapital statsskogarnas planmässiga
drift och utveckling komme att äfventyras.
För att visa beloppet af de från reservationsanslaget utgående
särskilda posterna under åren 1910 och 1911 har jag låtit sammanställa
följande
Bih. till Riksd. Prat, 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 4. Haft.
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
Tabell öfver utgifterna från reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet enligt af
Kungl. Maj:t fastställda generalförslag för åren 1910 och 1911.
Utgifter
Utgifter
under år
under år
Ökning.
Minskning.1
1910.
1911.
A. Till domänstyrelsens disposition.
Till skogsindelning och skogsrop-
skattning ....................................
93,800
93,800
—
--
„ åtgärder mot skogseld i Norr-
och Västerbottens län...........
5,000
5,000
—
—
„ dagarfvoden åt assistenter ......
57,000
57,000
—
—
,, rese- och traktamentskostnader
15,000
15,000
—
—
„ upprättande af planer för och
tillsyn öfver torrläggning af
vattensjuk mark utom de
norrländska länen och Köp-
parbergs län............................
10,000
—
—
10,000
,, kostnader vid inköp af mark
12,000
12,000
—
—
„ vikariatsersättningar..................
8,500
8,500
—
—
„ statens skogsförsöksanstalt... .
29,000
29,000
—
—
,, skogstidskrifter ........................
5,300
5,300
—
—
,, tryckning af statens skogsför-
söksanstalts publikationer... .
2,528
2,528
—
—
,, stipendier ...................................
3,500
3,500
—
—
„ statens skogsingenjörer ...........
14,400
14,400
—
—
,, Klotens skogsskola.................
6,500
6,500
_ !
—
„ Kolarskolan vid Hällnäs ........
1,000
1,000
—
—
„ nybyggnader och reparationer
—
—
in. m...........................................
34,684
110,175
75,491
—
,, deltagande i utställning...........
900
1,000
100
—
,, inköp af kassaskåp . ............
4,200
3,000
—
1,200
,, inköp af räknemaskiner .........
—
3,500
3,öOU
—
,, skötsel af nyförvärfvade krono-
parker.........................................
20,000
20,000
—
—
,, jaktvård .....................................
500
500
—
—
Transport) 323,812
| 391,703: 79,091
11,200
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
27
| Utgifter
under år
1910.
Utgifter
i under år
1911.
Ökning.
Minskning.
Transport
323,812
391,703
_
79,091
11,200
Till afverkning m. m...................
,, flyttningshjälp åt en krono-
29,500
—
29,500
jägare ......................................
„ oförutsedda och diverse ut-
65
65
—
gifter......................................
97,434
92,549
—
4,885
Summa kronor
450,746
484,317
79,156
45,585
B. Till länsstyrelsernas disposition.
225,900
234,767
8,867
—
C. Till öfverjägmästarnas disposition.
45,650
46,955
1,305
_
D. Till revirförvaltarnas disposition.
Till handtlangning vid skogsindel-
ning och uppskattning.........
„ afverkning, kolning, sågning
19,710
29,170
9,460
—
och transport af skogseffekter
,, skogsodling och markbered-
799,491
1,009,296
209,805
—
ning ........................................
256,728
265,328
8,600
—
o vägar.............................................
73,412
98,509
25,097
—
,, rågångsrensning och hägnad
29,756
36,794
7,038
—
,, dikning ......................................
27,349
41,209
13,860
—
„ byggnadsarbeten ...................
163,148
206,032
42,884
—
,, inventarier ................................
13,206
17,134
3,928
—
,, skatter och onera ....................
482,707
484,597
1,890
—
,, extra skogsbevakning...............
„ oförutsedda och diverse ut- gifter, hvaruti ingår visst
belopp till underhåll och trafik
å järnvägen Kloten—Bång- hammar på Klotens krono-
217,605
233,748
16,143
park .........................................
128,167
160,296
32,129
—
Summa kronor
2,211,279|2,582,113
370,834
—
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
De sammanlagda beräknade utgifterna från ifrågavarande anslag
för åren 1910 och 1911 utgöra således:
Utgifter
Utgifter
under år
under år
Ökning.
1910.
1911.
A. Till domän styrelsens disposi-
tion ........................................
450,746
484,317
33,571
] B. Till länsstyrelsernas disposi-
tion ..........................................
225,900
234,767
■ 8,867
C. Till öfverjägmästarnas disposi-
tion ..........................................
45,650
46,955
1,305
D. Till revirförvaltarnas disposi-
tion ..........................................
2,211,279
2,582,113
370,834
Summa
2,933,575|3,348,152| 414,577
En granskning af förenämnda tabell visar, att den väsentligaste
ökningen af de för år 1911 till revirförvaltarnas disposition ställda medel
kommer på posterna
»utverkning, kolning, sågning och transport af skogseffekter» med
209,805 kronor,
»byggnadsarbeten» med 42,884 kronor, samt
»oförutsedda och diverse utgifter» med 32,129 kronor.
Hvad ofvan förstnämnda post angår, har densamma, på sätt jag
vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 14 januari 1910 af frågan
om bestämmandet af anslagen till skogsväsendet för innevarande år
framhöll, under en längre följd af år varit stadd i en oafbruten och
kraftig stegring. Då utgifterna under denna post afse ett direkt uppbringande
af afkastningen från statsskogarna samt de under denna post
upptagna medel sålunda uteslutande användas för produktiva ändamål,
lärer berörda förhållande få anses utgöra ett glädjande tecken därpå, att
driften och intensiteten i statsskogarnas skötsel oaflåtligen ökats. Att
statens skogar jämväl fortfarande böra blifva föremål för en alltmera
intensiv och affärsmässig förvaltning lärer vara uppenbart. Häraf följer
med nödvändighet, att utgifterna under ifrågavarande post jämväl för
29
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 4.
framtiden komma att ökas, därvid man emellertid kan hysa grundad
förhoppning om, att de stegrade utgifterna komma att medföra en ökning
af statsskogarnas nettoafkastning, afsevärdt öfverstigande ökningen af
utgifterna.
Jämväl beträffande den andra och den tredje af ofvannämnda
utgiftsposter är en alltjämt fortgående ökning af desamma en nödvändig
följd af den alltmer intensiva vård och skötsel, som statsskogarna
numera kräfva. Icke heller i fråga om dessa synes mig sålunda någon
inskränkning af utgifterna kunna företagas, utan torde fastmera den
stegrade intensiteten i statens skogshushållning nödvändiggöra, att utgifterna
å dessa poster jämväl under år 1912 komma att ökas.
Enligt hvad jag redan framhållit, lärer det sålunda ligga i sakens
natur, att behofvet af ökadt rörelsekapital för statens skogar alltjämt
kommer att växa. Vid bestämmandet af huru stor anslagsökning för
detta ändamål må vara erforderlig för år 1912, lärer särskild! böra
beaktas, hurusom, på sätt jag redan framhållit, skogsväsendets planmässiga
utveckling hos oss i afsevärd mån fördröjts i följd däraf att
en fullt rationell och intensiv förvaltning af statsskogarna icke kunnat
verkställas med de hittills för ändamålet anvisade medel. Då en kraftig
utveckling af landets skogsskötsel är för rikets ekonomiska framtid af
den allra största betydelse samt det i fråga om skogarnas affärsmässiga
vård och exploatering torde tillkomma staten att så vidt möjligt
utgöra ett föredöme för de enskilda skogsägarna, synes man icke höra
tveka att väsentligen öka anslagen för ifrågavarande ändamål.
Vid beräkning under de senare åren af det belopp, hvartill
reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet borde bestämmas, har tagits i betraktande,
att reservationer å nästföregående års anslag kunde förväntas till icke
obetydligt belopp. En granskning af berörda reservationer ådagalägger
emellertid, att deras belopp år från år sjunkit. Reservationerna i fråga
utgjorde sålunda i jämna kronor
849,371: —
727,278: —
603,594: —
429,720: —
235,391:—.
Jämväl å 1910 års anslag torde reservationer kunna påräknas,
men enligt hvad jag från domänstyrelsen inhämtat med ett högst väsentligt
minskadt belopp, och å innevarande års anslag torde reservationerna
vid 1906 års böljan...................... kronor
11
1907
11
1908
11 ...............
............ 11
1909
............ 11
V/
11
1910
11
11 ...............
11 ...............
............
............ 11
Kostnader för
förvaltningen
af statens jordbruks
domäner.
30 Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 4.
komma att uppgå till ett så obetydligt belopp, att de knappast kunna
tagas med i beräkning vid pröfningen af anslagsbehofvet för år 1912.
Af de skäl jag nu anfört, anser jag mig icke böra ifrågasätta
någon nedsättning i den af styrelsen äskade förhöjning af ifrågavarande
anslag, hvilken förhöjning synes mig nödvändig för tillgodoseende af
skogsväsendets behof al rörelsekapital. Jag anser alltså, att ökningen
i anslaget för år 1912 bör beräknas till 500,000 kronor.
I)å reservationsanslaget för innevarande år uppgår till 3,233,300
kronor, skulle följaktligen de egentliga förvaltningskostnaderna komma
att för 1912 uppgå till 3,733,300 kronor. Såsom jag förut nämnt
skulle emellertid ett sammanlagdt belopp al 80,600 kronor af beskaffenhet
att under hittills varande förhållanden hafva bort utgå från reservationsanslaget
icke för framtiden bestridas af förvaltningskostnaderna i
egentlig mening. Fråndrages sistnämnda belopp, återstå 3,652,700 kronor.
De egentliga förvaltningskostnaderna synas därför kunna för år 1912
beräknas till 3,650,000 kronor.
Jag öfvergår härefter till kostnaderna för förvaltningen af statens
iordbruksdomäner. För detta ändamål finnas sedan längre tid tillbaka
å extra stat anvisade vissa särskilda anslag. Dessa anslag äro för
år 1911:
anslag till aflöning åt domänintendenter ............ kronor 35,500: — samt
anslag till resekostnader vid domänförvaltningen,
förslagsanslag ....................................................... 45,000: —
Summa kronor 80,500: —
Då anslag för berörda ändamål fortfarande äro behöfliga och anledning
saknas att göra ändring i de nu anvisade beloppen, torde dessa
kostnader för år 1912 böra beräknas till samma belopp som för innevarande
år.
Såsom jag tidigare erinrat, böra slutligen bland driftkostnaderna
upptagas vissa utgifter för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,
för hvilka särskilda anslag icke hittills varit att tillgå och som därför brukat
förskotteras. Bland dessa utgifter intaga kostnaderna för kronans deltagande
i skiftesförrättningar och i vattenaflednings- och sjösänkningsföretag
det afgjordt främsta rummet. Beloppet af de utgifter, som
sålunda plägat förskotteras för åtskilliga med förvaltningen af jordbruksdomänerna
förenade utgifter har under åren växlat högst betydligt men
torde, enligt verkställda beräkningar, komma att uppgå till minst omkring
40,000 kronor om året. För utjämnande af driftkostnadsanslaget
torde detta belopp för år 1912 lämpligen kunna sättas till 39,700 kronor,
31
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
\id bifall till mina här ofvan gjorda framställningar skulle följ- Samman.
aktligen driftkostnaderna för förvaltandet af statens domäner komma att fattnin9- beräknas på följande sätt:
Kostnader för domänstyrelsen:
aflöningsstat för styrelsen ...... kronor 159,000: —
till anställande af en extra
amanuens hos styrelsen och
för renskrifning m. m....... „ 6,000: —
rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal............ „ 6,000: —
kostnader för skogsstatens ordinarie personal ......
kostnader för ålderstillägg .........................................
kostnader för afdikningar å kronans skogar i de
norrländska länen och i Kopparbergs län .........
egentliga förvaltningskostnader...................................
kronor
171,000: —
11
1,198,800: —
11
110,000: —
ii
150,000: —
ii
3,650,000: —
35,500:
Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
till aflöning åt domänintendenter kronor " "
till resekostnader vid domänförvaltningen
.................................
till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
förenade utgifter.............................
ii
45,000: — kronor 80,500:
39,700: —
Summa kronor 5,400,000:
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders DepartementsKungl.
Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att chefer!s w
dels godkänna sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen
fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna
efter 5 år höjas med 100 kronor samt en hvar af de två öfriga vaktmästarnas
lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10
år med ytterligare 100. kronor, äfvensom för tillträde till sålunda
medgifna aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor som för tillträde
till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;
dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare två
jägmästarbefattningar och trettifyra kronojägartjänster med de af domänstyrelsen
. föreslagna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta
de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i Värends
revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.
dels ock, med godkännande af de utaf mig här ofvan gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis
uppföra ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.
Till hvad departementschefen sålunda hemställt,
däld statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes
Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall, samt förordnade,
att proposition i ärendet skulle med den lydelse,
bilaga — — till detta protokoll utvisar, till
Riksdagen aflåta^.
Ur protokollet:
Hjalmar Almgren.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:224 Skrifvelse till Konungen angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten