Angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912
1911-01-13 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1911:6, Angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
1
Nr 6.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående
fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912;
gifven Stockholms slott den 13 januari 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
dels medgifva,
att den å postverkets pensionsstat för år 1911 upptagna pension
till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström å 800 kronor må från och
med år 1912 höjas med 325 kronor och sålunda från och med nämnda
år från samma stat utgå med ett årligt belopp af 1,125 kronor;
att biträdande postexpeditören Paul Olsson Wahrenman må äga
att. under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett
årligt understöd af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom
meddeladt; samt
att förre postföraren Anders Johan Eriksson må å samma stat
tilldelas ett årligt understöd af 120 kronor att till honom utbetalas från
och med 1911 års början;
dels oek bestämma postverkets anslag till driftkostnader för år 1912,
förslagsvis, till 22,400,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hamilton.
Bill. till RiJcsd. Prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 8 Haft. (Nr 6.)
1
2
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.
Postverkets
stat för
driftkostnader.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 13
januari 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Chefen för civildepartementet, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Den 30 sistlidna december har chefen för finansdepartementet anmält
ett af särskilda inom departementet tillkallade sakkunniga afgilvet betänkande
och förslag rörande riksstatens uppställning jämte därmed sammanhängande
ämnen; och har Eders Kungl. Maj:t behagat finna, att de i
nämnda betänkande angifna principer skulle i hufvudsak vinna tillämpning
redan vid uppgörande af förslag till 1912 års riksstat.
Hvad beträffar postverket, skulle förslaget, bland annat, medföra, att
det i utgiftsstaterna för vissa år förekommande anslaget till »nybyggnader»
hädanefter skulle utgå, och att, då anslag till nybyggnader beviljas,
beloppet i stället upptages såsom anslag till kapitalökning att täckas
af statsverkets allmänna tillgångar, samt att bland driftkostnader skulle
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
3
upptagas endast hvad som erfordras för verkets drift jämte sådant underhåll,
som kräfves för att all verkets egendom skall uppehållas i sitt
fulla värde, medan medel till inköp af inventarier borde särskildt anvisas
såsom anslag till kapitalökning. Förslaget afser vidare, att i riksstaten
verkets inkomster och utgifter föras inom linjen och öfverskottet
utföres såsom tillgång. Utgifterna skulle sålunda icke vidare påföras
sjätte hufvudtiteln. Då emellertid någon materiell förändring med afseende
å Riksdagens befogenhet att fastställa inkomst- och utgiftsstat
för postverket icke är afsedd, torde frågan om utgiftsstaten böra särskildt
behandlas för att underställas Riksdagens pröfning.
I underdånig skrifvelse den 8 november 1910 har generalpoststyrelsen
afgifvit förslag till stater för postverket för år 1912; och har
jag, då jag nu går att anmäla detta förslag såvidt angår utgiftsstaterna,
utgått från att förenämnda nya principer skulle komma till tillämpning.
De för år 1911 af Eders Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstater upptaga
följande slutsummor:
Aflöningar............................................
kr.
12,211,800
—
Ofvergångsstat..................................
))
39,100
—
Pensioner .............................................
»
240,685
—
Postbefordran......................................
))
6,541,000
—
Omkostnader .......................................
»
2,625,000
—
Oförutsedda utgifter ........................
15,000
—
Afkortningar och restitutioner ......
»
17,415
—
Tillsammans
kr.
21,690,000
—
Hvad angår förhållandena under år 1912, har jag att först behandla
A. Aflöningar.
Beträffande anslagen till
1. Gfeneralpoststyrelsen
äro dessa i staten för år 1911 upptagna till ett slutbelopp af
440,200 kronor.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
I detta belopp anser generalpoststyrelsen ingen annan ändring erforderlig
än den, som föranledes däraf, att en revisor och bokhållare
å styrelsens andra byrå samt förste aktuarien å fjärde byrån af generalpoststyrelsen
tillerkänts rätt att uppbära, den förre 400 kronors och
den senare 500 kronors högre aflöning än den, som för dem beräknats
vid afgifvande i november 1909 af förslag till utgiftsstater för år 1911.
Generalpoststyrelsen har sålunda funnit, att ofvannämnda slutbelopp
bör höjas till 441,100 kronor, hvilket innebär en ökning af 900 kronor
i förhållande till anslaget för år 1911.
2. Bistrikts- och lokalförvaltningarna.
I fråga om dessa anslag, för år 1911 upptagna till en slutsumma
af 9,776,600 kronor, anser generalpoststyrelsen desamma böra bibehållas
oförändrade med undantag dock af anslagen till manliga postexpeditörer,
till förste postvaktmästare och förste postiljoner, till postvaktmästare
och postiljoner, till ortstillägg samt till arfvoden åt extra
tjänstemän, vikariatsersättning m. m.
Beträffande anslaget till manliga postexpeditörer, i 1911 års stat
upptaget till 2,034,600 kronor, anser generalpoststyrelsen detsamma böra
höjas och detta af två anledningar.
Den ena är den, att jämlikt § 1 af aflöningsreglementet den 27
augusti 1909 en hvar af de manliga postexpeditörer, som med 1910 års
ingång tillerkänts ett sådant aflöningsbelopp att från dess tillträdande
allenast 2 år behöfver förflyta intill dess han får uppbära närmast
högre, kan med 1912 års ingång komma i åtnjutande af en aflöningsförliöjning
af 200 kronor.
Då de ifrågavarande postexpeditörernas antal utgör omkring 270,
däraf 170 skulle få sin aflöning förhöjd från 2,200 till 2,400 kronor
och 100 från 2,400 till 2,600 kronor, skulle ökningen komma att belöpa
sig till 54,000 kronor jämte höjning af anslaget till ortstillägg,
som jag senare skall omnämna.
Den andra anledningen till höjningen står i samband med den
ökning af antalet ordinarie postexpeditörer, hvarom generalpoststyrelsen
jämväl gör underdånig framställning.
Angående ökningen af den ordinarie personalen erinrar generalpoststyrelsen,
hurusom på senare tid antalet postexpeditörer samt postvaktmästare
och postiljoner ökats år från år.
5
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 6.
Befordran till ordinarie postexpeditör har nämligen ansetts böra
äga rum efter en extra tjänstetid af vid pass 6 år, hvilken tid sedermera
nedsatts till 5 år, medan tjänstetiden såsom biträdande postvaktmästare
och biträdande postiljon ansetts böra i allmänhet begränsas
till 4 år.
I fråga om denna befordringsprincip anförde jag vid underdånioanmälan
den 9 april 1908 af generalpoststyrelsens''förslag till utgifts^
stater för postverket för år 1909, att denna grundsats borde tillämpas
allenast i den mån densamma läte förena sig med postverkets behof
af arbetskrafter. Genom fastslående af en sådan princip som den af
generalpoststyrelsen omförmälda skulle nämligen, då generalpoststyrelsen
ägde^ att själ! anställa extra ordinarie tjänstemän, Kungl. Maj:t och
Riksdagen för framtiden bindas i fråga om uppförandet å stat af ordinarie
tjänstemän.
Hvad da först postexpeditörerna angår, meddelar generalpoststyrelsen,
att antalet ordinarie postexpeditörer enligt 1910 års stat utgjorde
762 manliga och 260 kvinnliga, eller tillhopa 1,022, däraf 12 manliga •
och 20 kvinnliga voro afsedda för tjänstgöring hos generalpoststyrelsen
samt 750 manliga och 240 kvinnliga för tjänstgöring vid distrikts- och
lokalförvaltningarna. Generalpoststyrelsen erinrar vidare, att styrelsen
genom nådigt bref den 27 augusti 1909 erhållit bemyndigande att verkställa
erforderlig jämkning af det i staterna uppförda antal manliga
och kvinnliga postexpeditörstjänster, under iakttagande att sammanlagda
antalet, 1,022, icke öfverskredes.
Vid afgifvande af förslag till postverkets stater för år 1911 ansåg
generalpoststyrelsen sig icke böra föreslå någon ökning af antalet postexpeditörer.
I enlighet därmed biet jämväl i 1911 års stater antalet
postexpeditörer fastställdt till 1,022.
I fråga om de biträdande postexpeditörernas antal, tjänstålder och
befordrangsutsikter anför nu generalpoststyrelsen följande.
Vid utgången af år 1909 utgjorde antalet biträdande postexpedirorer
(extra tjänstemän af högre grad med fast arfvode) omkring 300.
Häraf blefvo emellertid vid årsskiftet på grund af den ordinarie personalens.
ökning 80 befordrade till ordinarie, hvadan det återstående antalet
biträdande postexpeditörer i början af år 1910 utgjorde omkring 220.
Under loppet af år 1910 hafva några nya biträdande postexpeditörsbefattningar
ej inrättats. Då en del af de under samma år uppkomna
Ökning eif
antalet
ordinarie
io s te xp editöre
r.
6
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 6.
ledigheterna bland den biträdande postexpeditörspersonalen ej behöft
tillsättas, har antalet däremot minskats och utgjorde i november 1910
allenast 195. Därtill komma omkring 360 reservpostexpeditörer (extra
tjänstemän af högre grad utan fast arfvode), af hvilka, såvidt generalpoststyrelsen
nu kunde finna, allenast omkring 240 torde söka vinna
befordran. _ _
Af förenämnda 195 biträdande postexpeditörer lära, enligt hvad
generalpoststyrelsen uppgifver, 30 icke kunna komma i åtanke vid
tillsättande af ordinarie tjänst — eu del af dem utgöres af gifta kvinnor
_ hvadan sålunda antalet biträdande postexpeditörer med utsikter
till befordran i november 1910 utgjorde 165, däraf 150 manliga och
15 kvinnliga.
För bättre öfversikts skull meddelar generalpoststyrelsen följande
sammanställning af hela den reservpersonal af högre grad, styrelsen
ansett böra medtagas vid beräkningen åt dem, som kunna hafva anspråk
på befordran. De däri förekommande uppgifterna afse förhållandena
i november 1910.
G r u p p.
Dag föl- anställning
såsom e. o.
postoxpeditör.
Antalet
biträdande post- expeditörer.
(november 19101
Antalet
reservpost-
expeditörer
(november 1910).
Summa.
Tj ans te- ålder
manliga.
kvinnliga.
manliga.
kvinnliga.
(november
1910).
1. ...
n/5 1905
32
_
82
5 år 6 m.
2. ...
281 1906
75
—
—
—
75
4 i) 6 »
3. ...
»*/» 1907
23
15
27
13
78
3 » 6 »
4. ...
10/5 1908
20
—
39
—
59
2 » 6 »
5. ...
28 s 1909
—
—
59
44
103
1 » 6 »
6. ...
21/s 1910
—
—
22
37
59
— » 6 »
Summa
—
150
15
| 147
94
| 406
I —
Beträffande de i tabellen upptagna postexpeditörerna meddelar
styrelsen följande.
Åf den första gruppen komma antagligen 7 att under år 1910 befordras
till ordinarie. Då den vanliga årliga afgången bland post
-
KungL Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6. 7
expeditörerna uppgår till omkring 50, skulle sålunda under år 1911
komma att befordras återstående 25 af första gruppen samt 25 af
andra gruppen.
VM utgången af 1911 skulle alltså såsom obefordrade kvarstå de
öfriga 50 af andra gruppen förutom samtliga af tredje, fjärde, femte
och sjätte grupperna med eu tjänstålder, som då skulle uppgå till
respektive 5 år 7 månader, 4 år 7 månader, 3 år 7 månader, 2 år 7 månader
och 1 år 7 månader.
Därest nu afgången bland postexpeditörerna icke blefve större än
den vindel vanliga förhallanden radande, d. v. s. 50 om året, skulle
samtliga återstående 50 af andra gruppen uppnå, innan de vunne ordinarie
anställning, en tjänstalder, som öfverskrede 5 år och 7 månader.
De ° yngsta af dem skulle kunna befordras till ordinarie först i slutet
åt år 1912, således efter eu tjänstålder af omkring 67a år. Det syntes
vid sådant förhållande generalpoststyrelsen som om sistnämnda 50 af
andra gruppen borde vid utgången af år 1911 öfverflyttas på ordinarie
stat.
En dylik öfverflyttning skulle ock enligt generalpoststyrelsens
åsikt låta val förena sig med postverkets behof af arbetskrafter. Enligt
hvad postdirektörerna meddelat, äro nästan samtliga till postverkets
disposition stående reservpostexpeditörer upptagna under hela året,
hvadan för närvarande, särskild! under sommarmånaderna, föreligger brist
pa reservpersonal af högre grad. Denna olägenhet komme, säger styr1
elsen, dock att till någon del afhjälpas, då de till ett antal af omkring
100 i nu pågående undervisningskurs deltagande postelever blifvit utexaminerade.
Generalpoststyrelsen framhåller, att ökningen af personalen gifvetvis
nödvändiggöres af posttrafikens tillväxt. I detta hänseende ^erinrar
generalpoststyrelsen, att postverkets inkomster utgjort:
under år 1908 ................................... kr. 19,877,000: —
>’ 1909 .................................... » 20,972,000: —
samt att desamma kunna beräknas blifva
under år 1910
» » 1911
» » 1912
kr. 21,750,000
» 22,840,000
» 24,000,000
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Generalpoststyrelsen lämnar följande jämförelse mellan antalet försändelser
åren 1909 och 1908, hvaraf framgår, att poströrelsen är i
Biigaiiue.
År 1909.
År 1908.
Antal.
Antal.
I. Bref postförsändelser:
inrikes ..........................
179,964,845
178,958,538
till utlandet..................
13,913,192
12,649,360
från utlandet...............
24,293,603
20,529,650
transiterande ..............
994,582
803,135
Summa
219,166,222
212,940,683
11. Paket:
inrikes...........................
3,469,410
3,108,689
till utlandet................
128,331
119,522
från utlandet...............
540,300
492,209
transiterande ..............
83,450
54,050
Summa
4,221,491
3,774,470
III. Postanvisningar:
inrikes ...........................
6,390,849
5,979,277
till utlandet..................
349,634
340,808
från utlandet..............
310,445
282,089
transiterande ...............
26,852
24,675
Summa
7,077,780
6,626,849
IV. Tidningar och tidskrifter
(inkl. af giftspliktiga tid-
ning sbilag or), nummer-
exemplar:
inrikes ...........................
178,192,925
171,748,798
till utlandet..................
2,416,492
2,297,568
från utlandet...............
2,570,224
2,534,718
transiterande ...............
60,533
61,080
Summa 183,240,174
176,642,104
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
9
År 1909. År 1908.
Antal. Antal.
I—IV. Samtliga postförsändelser
:
inrikes ......................... 368,018,029 359,795,302
till utlandet.................. 16,807,649 15,407,258
från utlandet............... 27,714,572 23,838,666
transiterande ............... 1,165,417 942,940
Summa 413,705,667 399,984,166
Det är själfklart, säger generalpoststyrelsen, att en utveckling af
rörelsen krafvel- motsvarande ökning af den ordinarie personalen af
såväl högre som lägre grad. Denna ökning bör emellertid, framhåller
styrelsen, äga rum på det sätt, att för hvarje år på ordinarie stat
öfverflyttas ett efter förhållandena afpassadt antal biträdande tjänstemän.
Att efter vissa längre mellanrum inrätta ett större antal nya ordinarie
befattningar skulle leda till ojämnheter i befordringssystémet, ity att
tiden för anställning såsom extra tjänsteman kunde blifva afsevärdt
längre för den ene än för den andre.
Generalpoststyrelsen hemställer på grund häraf om upptagande i
1912 års stat af 50 nya postexpeditörstjänster, hvilka med hänsyn till
dem, som då stå närmast i tur att befordras till ordinarie, böra vara
manliga.
Öfverflyttning på ordinarie stat af ifrågavarande 50 biträdande
manliga postexpeditörer komme, då eu hvar af dem kunde på grund
af § 3 i öfvergångsbestämmelserna till aflöningsreglementet få uppbära
en årsaflöning af 2,200 kronor, att öka anslaget med tillhopa 110,000
kronor. Men, då arfvodena åt ifrågavarande tjänstemän skulle, därest
de kvarstode såsom biträdande postexpeditörer, ut göra tillhopa 79,000
kronor — 1,580 kronor för en hvar — komme ökningen på aflöningsstaten
i sin helhet att belöpa sig till allenast 31,000 kronor jämte
den höjning af anslaget till ortstillägg, hvarom senare närmare förmäles.
Sammanlägges nu den förut omförmälda aflöningsförhöj ningen
54.000 kronor åt 270 af de nuvarande postexpeditörerna med aflöningen
110.000 kronor åt de föreslagna 50 nya, skulle anslaget till de manliga
postexpeditörerna komma att för år 1912 höjas med 164,000 kronor
och sålunda uppgå till 2,198,600 kronor.
Bill. till Riksd. Prof. 1011. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Ökning af
antalet
förste p ostv
aktmästare
och förste
postiljoner.
Hvad därefter beträffar förste postvaktmästare och förste postiljoner,
anför generalpoststyrelsen följande.
I sintet af år 1909 utgjorde antalet förste postbetjänte 716, hvilka
samtliga då innehade uppdrag att allenast tills vidare bestrida vissa
viktigare göromål och hvilka uppdrag sålunda kunde när som helst
återkallas. I anslutning till ett af postlöneregleringskommissionen gjordt
uttalande att kommissionen icke tvekat tillstyrka, att 450 förste postbetjäntbefattningar,
motsvarande omkring två tredjedelar af det dåvarande
antalet, uppfördes å ordinarie stat, därvid kommissionen tilläde,
att med detta antal förste postbetjänte icke någon skulle komma på
ordinarie stat, förr än han varit i dylik befattning pröfvad under eu
tid af minst 2 år, hemställde generalpoststyrelsen i underdånig skrifvelse
den 26 november 1908 med förslag till postverkets stater för
år 1910, att 450 tillförordnade förste postbetjänte skulle uppföras på
ordinarie stat, och blef för år 1910 jämväl antalet förste postvaktmästare
och förste postiljoner fastställdt till 450.
Vid afgifvande af förslag till stat för år 1911 ansåg generalpost-''
styrelsen sig ej böra ifrågasätta någon ökning i antalet förste postvaktmästare
och förste postiljoner, enär styrelsen ej då hade sig bekant,
huruvida och, i förekommande fall, med hvilket antal ökning af ifrågavarande
personal komme att under loppet af år 1910 äga rum. Enär
därjämte den stat, i hvilken proportionen mellan ordinarie och tillförordnade
förste postvaktmästare och förste postiljoner reglerats, då ännu
icke börjat tillämpas, och någon erfarenhet beträffande lämpligheten att
öka antalet ordinarie sålunda icke kunnat vinnas, ansåg generalpoststyrelsen,
att ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner
borde i staten för år 1911 upptagas till samma antal som i staten för
år 1910, nämligen till 450.
Antalet af sådana tjänstemän af lägre grad, som meddelats uppdrag
att bestrida viktigare göromål, utgjorde:
340 vid utgången af
398 » » »
441 » » )>
659 » )) »
706 )) ); »
716 » » »
år 1904
» 1905
» 1906
» 1907
» 1908
>; 1909
737 den 1 november 1910.
11
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.
Af dessa sistnämnda blefvo, såsom förut omförmälts, 450 med ingången
af år 1910 uppförda på ordinarie stat såsom förste postvaktmästare
och förste postil joner.
De återstående 287, hvilka samtliga äro ordinarie i egenskap af
postvaktmästare och postiljoner och hvilka fortfarande innehafva ofvan
nämnda uppdrag allenast tills vidare, uppbära med stöd af § 8 i aflöningsreglementet
särskildt tillägg till tjänstgöringspenningarna med
högst 20 kronor, för månad räknadt.
Dessa 287 erhöllo sina ifrågavarande uppdrag:
15 år 1904
36 :» 1905
33 » 1906
68 )> 1907
61 » 1908
29 )> 1909
45 » 1910.
Antalet al dessa postvaktmästare och postiljoner med högre tjänsteställning
har ökats år från år, och antagas kan, att det kommer att
vid utgången af år 1911 något öfverskrida 750.
För att nu den af generalpoststyrelsen förut tillämpade proportionen
mellan ordinarie och tillförordnade förste postvaktmästare och
förste postiljoner må kunna upprätthållas, erfordras, säger styrelsen,
att i staten för år 1912 upptages ett antal af något öfver 500 ordinarie
förste postvaktmästare och förste postiljoner.
På grund häraf har generalpoststyrelsen hemställt, att antalet af
dessa tjänstemän för år 1912 må ökas med 75 och sålunda höjas från
450 till 525. J
Ett bifall till nämnda hemställan skulle, då aflöningen till en hvar
af de sålunda uppflyttade torde kunna beräknas till 1,640 kronor, medföra
en höjning af anslaget till förste postvaktmästare och förste postiljoner
med 123,000 kronor och skulle sålunda under nämnda förutsättning.
anslaget för år 1912 komma att utgöra 833,000 kronor. Anslaget
till postvaktmästare och postiljoner skulle emellertid, meddelar
styrelsen, under antagande att en hvar uppbär en aflöning af 1,400
kronor, komma att minskas dels med 105,000 kronor, dels ock med
omkring . 14,400 kronor, utgörande särskild ersättning, hvilken såsom
tillägg till tjänstgöringspenningarna utbetalas till ett lika antal postvaktmästare
och postiljoner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 9
lu
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Ökning af
antalet
ordinarie
po stv aktmästare
och
postilj oner.
Hvad åter angår ordinarie postvaktmästare och postiljoner, hvilkas
antal fastställts i 1910 års stat till 1,400 och i 1911 års stat till 1,550,
håller generalpoststyrelsen före, att för beredande af förbättring i den
extra personalens befordringsförhållanden antalet ordinarie postvaktmästare
och postiljoner bör jämväl för år 1912 ökas med 150.
I november 1910 funnos anställda 640 biträdande postvaktmästare
och postiljoner (extra tjänstemän af lägre grad med fast arfvode).
Härtill kommer ett antal af omkring 600 reservpostvaktmästare
och reservpostiljoner (extra tjänstemän af lägre grad utan fast arfvode).
Generalpoststyrelsen meddelar, att af förenämnda 640 biträdande
postvaktmästare och postiljoner i sådan egenskap varit anställda:
45........................ öfver 4 Va år,
121....................... i 4 Va—4 »
170........................ i 4—3 Va »
94 ...................... i 3 Vs—3 »
210........................ kortare tid.
Då i staten för 1911 de ordinaries antal ökats med 150, kunde
antagas, att före 1910 års utgång till ordinarie befordrades samtliga
45 till första gruppen hörande samt därjämte 105 åt andra gruppen.
Då den vanliga årliga afgången kunde anses utgöra omkring 40, skulle
under år 19il komma att till ordinarie befordras återstående 16 af
andra gruppen samt 24 af tredje gruppen.
Vid utgången af år 1911 skulle alltså komma att kvarstå 146 af
tredje gruppen med en tjänstetid af 5—4 Va år. Under sådana förhållanden
och då enligt generalpoststyrelsens åsikt en ökning af den
ordinarie personalen med 150 postvaktmästare och postiljoner läte väl
förena sig med postverkets behof af arbetskrafter, hemställer generalpcxststyrelsen,
att det i staten för år 1911 upptagna antalet 1,550 postvaktmästare
och postiljoner måtte i staten för år 1912 ökas med 150
eller sålunda till 1,700.
Därest emellertid förslaget att al dessa ett antal af 75 måtte utnämnas
till förste postvaktmästare och förste postiljoner vinner bifall,
komme antalet ordinarie postvaktmästare och postiljoner att för år 1912
utgöra 1,625.
Öfverflyttning på ordinarie stat af ifrågavarande 150 biträdande
postvaktmästare och postiljoner komme, då en hvar af dem finge uppbära
en årsaflöning af 1,100 kronor, att öka anslaget med 165,000
kronor. Men då arfvodena åt ifrågavarande tjänstemän skulle, därest
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
13
de kvarstode såsom biträdande postvaktmästare och postiljoner, utgöra
tillhopa 150,000 kronor — 1,000 kronor för en hvar — komrae ökningen
på aflöningsstaten i sin helhet att belöpa sig till 15,000 kronor
jämte den här efteråt omnämnda höjning af anslaget till ortstillägg.
Till ofvannämnda 165,000 kronor bör, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, läggas ett belopp af 10,000 kronor för vissa jämkningar
i de för närvarande utgående afiöningsbeloppen.
Hela ökningen skulle sålunda kunna beräknas till 175,000 kronor,
hvarigenom anslaget till postvaktmästare och postiljoner, som i 1911
års stat fastställts till 2,000,000 kronor, skulle för år 1912 komma att
itppgå till 2,175,000 kronor.
Ett bifall till generalpoststyrelsens förslag om ökning af förste
postvaktmästare och förste postiljoner med ett antal af 75 skulle emellertid,
såsom förut nämnts, minska sistnämnda summa dels med 105,000
kronor, dels ock med 14,400 kronor, och skulle sålunda under nämnda
förutsättning anslaget för år 1912 komma att utgöra 2,055,600 kronor,
hvilket innebär en ökning af 55,600 kronor i senast beviljade anslag.
Beträffande ortstillägg till ordinarie tjänstemän vid distrikts- och
lokalförvaltningarna erinrar generalpoststyrelsen, att anslaget därtill i
1910 års stat fastställts till förslagsvis 540,000 kronor, hvaraf beräknats
för tjänstemän af högre grad omkring 180,000 kronor och för tjänstemän
af lägre grad omkring 360,000 kronor. I staten för år 1911 är
anslaget upptaget till 575,000 kronor. För år 1910 synas emellertid,
säger generalpoststyrelsen, ortstilläggen komma att uppgå för tjänstemän
af högre grad till 220,000 kronor och af lägre grad till 370,000
kronor, sålunda tillsammans till 590,000 kronor.
Till det för år 1911 fastställda anslag.................. kr. 575,000: —
bör läggas
dels................................................................................... » 15,000: —
utgörande det belopp, hvarmed de för år 1910 beräknade
utgifterna komma att öfverskjuta anslaget
för år 1911,
dels, i anledning af vissa, förut omförmälda postexpeditörer
tillkommande aflöningsförhöjning, ett belopp
af................................................................................... » 3,800: —
Transport kr. 593,800: —
Ökning af
anslaget
till ortstillägg.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Transport kr. 593,800: —
dels, för den händelse generalpoststyrelsens förslag
om inrättande för år 1912 af 50 nya postexpeditörsbefattningar
och 150 nya postvaktmästar- och
postiljonsbefattningar vinner bifall, ett belopp af » 30,800: —
af hvilket 8,800 kronor belöpa på de förra och
22,000 kronor på de senare.
Summan......................................................................... kr. 624,600: —
utgör alltså det belopp, hvartill anslaget torde böra för år 1912 fastställas.
Detta innebär en förhöjning af 49,600 kronor i förhållande till anslaget
för år 1911.
Anslaget
till arfvoden
åt extra
tj dust em än,
vikariatsersättning
m. m.
Under titeln arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. m.
ingå följande utgifter:
a) arfvoden till biträdande postexpeditörer samt till biträdande postvaktmästare
och postiljoner;
b) anslag, ställda till postdirektörs eller postmästares disposition
(dispositionsanslag) för tillgodoseende af vare sig mera stadigvarande
eller tillfälligare behof af personalförstärkning;
c) anslag för beredande af semesterledighet och sabbatsledighet åt
tjänstemän af högre och lägre grad (semesterledighet dock endast åt
ordinarie tjänstemän);
d) vikar iatsersättning, aflöningsfyllnad i vissa fall åt vikarie för af
sjukdomsfall träffad tjänsteman af högre eller lägre grad, ordinarie eller
extra, hvarjämte äfven af detta anslag utgår ersättning åt vikarie för
tjänsteman af lägre grad, som inkallats till undervisningskurs.
Enligt hvad förut anförts, utgjorde i november 1910 antalet biträdande
postexpeditörer 195, hvilket antal torde, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, under återstående delen af år 1910 blifva oförändradt.
Antagligt är emellertid, säger generalpoststyrelsen, att, ehuru styrelsen
anser sig böra fortgå på den inslagna vägen att, i den mån
sådant låter sig göra, till tjänstemän af lägre grad öfverflytta arbete,
som förut handlagts af tjänstemän af högre grad, de biträdande postexpeditörernas
antal måste till följd af trafikens tillväxt under åren
1911 och 1912 något ökas. Denna ökning anser dock generalpoststyrelsen
kunna begränsas för båda åren till sammanlagdt 55. Hela an
-
15
Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 6.
talet biträdande postexpeditörer under år 1912 skulle då komma att
utgöra 250.
ko beräkning att af detta antal tjänstemän 200 äro manliga och
o0 kvinnliga samt att, då numera på grund af nådiga brefvet till
genera poststyrelsen den 8 april 1910 angående grunderna för aflöningen
till extra tjänstemän vid postverket dessa erhållit förbättrade afomngsförmåner,
aflöning åt en manlig biträdande postexpeditör kan
anses utgöra i .medeltal. 1,510 kronor samt åt en kvinnlig 1,305 kronor
skulle för aflöning åt biträdande postexpeditörer för år 1912 erfordras
ett belopp af 367,250 kronor. Därest emellertid generalpoststyrelsens
förslag om utbyte åt 50 manliga biträdande postexpeditörer mot samma
antal ordinarie, bifalles, bör — då aflöningen till en hvar af ifrågavarande
50 tjänstemän kunde, därest de kvarstode såsom biträdande
postexpeditörer, beräknas komma att vid 1912 års ingång utgöra 1.580
7Q°nnn ^ T1!;“nda belopp 367,250 kronor, dragas en summa af
79,000 kronor. . Till återstående 150 manliga biträdande postexpeditorer
och 50 kvinnliga skulle aflöningarna för 1912 sålunda kunna be
raknas
till....... .................................................................. kr. 288,250:-
At biträdande postvaktmästare och postiljoner funnos
i slutet af november 1910 anställda omkring 640,
hvilket antal torde, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, under återstående delen af samma
år förblifva oförändradt.
Af dessa komma på grund af den ordinarie
personalens ökning för år 1911 med 150 ett lika
stort antal att befordras, och kvarstå således vid
1911 års iugång 490 biträdande postvaktmästare
och postiljoner.
Ökningen, af antalet biträdande postvaktmästare
och postiljoner på grund af trafikens tillväxt
torde, säger styrelsen, för åren 1911 och 1912
kunna anslås till omkring 50 för år eller sålunda
till omkring 100 för båda åren.
Visserligen har, enligt hvad styrelsen meddelar,
för år 1910 vid jämförelse med år 1909 en
minskning inirädt i antalet biträdande postvaktmästare
och postiljoner, hvilken minskning berott
på vissa indragningar, som generalpoststyrelsen ansett
sig böra vidtaga, men då några ytterligare in
Transport
kr. 288,250: —
16
Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr C.
Transport kr.
dragningar icke torde kunna äga rum och då, såsom
generalpoststyrelsen visat, posttrafiken lortfarande
är stadd i tillväxt, anser generalpoststyrelsen
eu ökning för åren 1911 och 1912 af 100 biträdande
postvaktmästare och postiljoner icke vara för hög.
Lägges nu detta antal till de vid 1911 ars
början kvarstående 490, kommer hela antalet att
under år 1912 utgöra 590.
Med en aflöning åt en biträdande postvaktmästare
eller postiljon af 1,000 kronor, hvartill
den kan anses i medeltal uppgå, skulle erfordras
ett belopp af 590,000 kronor. Därest emellertid
generalpoststyrelsens förslag om uppflyttning för
år 1912 af 150 biträdande postvaktmästare och
postiljoner bifalles, böra därifrån dragas 150,000
kronor, hvadan till återstående 440 biträdande
postvaktmästare och postiljoner aflöningarna för
år 1912 torde kunna beräknas till ett samman
lagdt
belopp af .............................................-............ • })
Dispositionsanslaget, hvilket för år 1911 beräknats till
395.000 kronor, anses böra för år 1912 bibehållas
vid sistnämnda belopp............................................... *
Öfriga anslag, nämligen:
för semesterledighet, som för år 1911 beräknats till
210.000 kronor, anser styrelsen för år 1912 böra
höjas till ......................................................................... ^
för sabbatsledighet, som för år 1911 beräknats till
90.000 kronor, finner styrelsen för år 1912 böra
beräknas till .........................................................^
för vikariatsersättning, som för år 1911 beräknats till
75,000, torde enligt styrelsens åsikt böra på nedan
angifna skäl för år 1912 höjas till......................... ^
Summa kr.
eller i afrundadt tal............................................. ):>
288,250: —
440,000: —
395,000: —
220,000: —
100,000:
180,000: —
1,623,250: —
1,623,300: —
Hvad vikariatsersättningen beträffar, har, säger styrelsen, anslaget
därtill enligt nu vunnen erfarenhet varit i föregående stater alltför
knappt tilltaget. Med ledning af förhållandena under månaderna janu
-
17
Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 6.
ari—augusti år 1910 kan denna ersättning antagas komma att för år
1910 uppgå till omkring 178,000 kronor.
Att denna ersättning uppgår till ett så högt belopp är, förklarar
genei alpoststyrelsen, att tillskrifva dels den fortgående ökningen af antalet
ordinarie tjänstemän, dels ock den omständigheten att med 1910 års ingång
de vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda ordinarie tjänstemännen
äro vid sjukdomsförfall i mindre grad än förr skyldiga bidraga
till vikaries aflöning. I det före den 1 januari 1910 gällande aflöningsreglementet
stadgades, att, därest ledighet på grund af sjukdom åtnjötes
under högst tre månader af ett och samma kalenderår, den tjänstledige
ägde uppbära hela lönen, men att under ledighet, som på grund af
sjukdom åtnjötes utöfver nämnda tid, det ankomme på generalpoststyrelsen
att bestämma, huruvida, jämte tjänstgöringspenningar, provision
och sportler, äfven någon del af lönen, dock ej mera än tredjedelen
däraf, borde af den tjänstledige afstås. I sistnämnda hänseende
tillämpades, meddelar generalpoststyrelsen, i regel detta stadgande
sålunda, att den tjänstledige borde såsom bidrag till vikaries aflöning
afstå, jämte tjänstgöringspenningar och, i förekommande fall, provision
och sportler, hela tredjedelen af lönen. Enligt nu gällande
aflöningsreglemente äger tjänsteman, som af sjukdom hindras att förrätta
sin befattning, för hela den tid, hvarunder sjukdomen varar, uppbära
fulla lönen, hvadan postverkets medel måste i högre grad än förr
tagas i anspråk för vikaries aflöning.
Jämväl för aflönande af vikarie för extra personal med fast arfvode
eller för poststationsföreståndare träder postverket numera ekonomiskt
emellan. I nämnda hänseende medgaf generalpoststyrelsen redan den
21 januari 1907, att vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltning
anställd biträdande postexpeditör, som på grund af sjukdom frikallats
från tjänstgöring, fick för ledighetstiden uppbära, om ledigheten åtnjutits
högst tre månader af ett och samma kalenderår, två tredjedelar
af arfvodet. och. vid ledighet utöfver nämnda tid den del af arfvodet,
som ej åtgick till aflönande af vikarien. Jämlikt § 44 mom. 5 af nu
gällande instruktion för generalpoststyrelsen äger styrelsen vid ledighet
för extra personal med fast arfvode af såväl högre som lägre grad
äfvensom för poststationsföreståndare att, där sådant i särskildt fall
prof vas skäligt, anvisa bidrag af postmedel för bestridande af den
lediges befattning.
. ^ ^ grund af hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört, anser styrelsen
vikariatsersättningen icke kunna för år 1912 beräknas lägre än till
180,000 kronor
Bill. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
3
18
Departements
chefens
yttrande.
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m, in. skulle
sålunda komma att för år 1912 uppgå till 1,623,300 kronor.
Denna summa, jämförd med motsvarande, i staten för år 1911
upptagna anslag 1,755,000 kronor, utvisar en minskning af 131,700
kronor.
Summan af samtliga under aflöningar till distrikts- ock lokalförvaltningarna
förekommande anslag utgör för år 1911 kr. 9,776,600: —
Läggas härtill ofvan af styrelsen föreslagna förhöj
ningar, nämligen:
å anslaget till postexpeditörer, manliga ........................ » 164,000: —
)> » » förste postvaktmästare och förste postil
joner
........................................................ » 123,000: —-
•> » » postvaktmästare och postiljoner............ » 55,600: —
» » )) ortstillägg ........................................... » 49,600: —
men från summan häraf ......................................................kr. 10,168,800: —
dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arfvoden
åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m............. » 131,700: —
komma samtliga under aflöningar till distrikts- och
lokalförvaltningarna förekommande anslag att för år__
1912 utgöra ..............................................................................kr. 10,037,100: —
hvilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1911 af 260,500
kronor.
Generalpoststyrelsens förslag om öfverflyttning af 50 biträdande
postexpeditörer på ordinarie stat har jag ansett mig böra biträda, då,
enligt hvad framgår af den utredning beträffande posttrafikens tillväxt
under de senare åren, som generalpoststyrelsen lämnat, denna ökning
synes nödig med hänsyn till postverkets behof af arbetskrafter.
För bibehållande af den i postverkets stat för år 1910 reglerade,
af postkommissionen föreslagna proportionen mellan ordinarie och tillförordnade
förste postvaktmästare och förste postiljoner af omkring
’s/3 ordinarie och Va extra har generalpoststyrelsen föreslagit, att antalet
af dessa ordinarie tjänstemän bör för år 1912 ökas med 75. Detta
förslag har jag funnit mig kunna förorda, då stadigvarande behof synes
föreligga af ordinarie tjänstemän af ifrågavarande kategori till ett antal
af 525.
Likaledes anser jag mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens hemställan
om ökning af den ordinarie personalen med 150 postvaktmästare
och postiljoner, hvarigenom, under förutsättning af bitall till förslaget
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
19
om öfverflyttning af 75 till förste postvaktmästare och förste postiljoner,
hela antalet postvaktmästare och postiljoner skulle komma att uppgå
till 1,625. En sådan ökning låter sig ock, enligt hvad styrelsen uppgifvit,
förena med postverkets behof af arbetskrafter. Jag har alltså
icke ansett mig böra fästa afseende vid eu åt Svenska postmannaförbundet
i underdånig skrifvelse den 14 december 1910 gjord framställning
därom att antalet postvaktmästare och postiljoner ''”måtte ökas
till 1,725.
Mot hvad generalpoststyrelsen i öfrigt i fråga om distrikts- och
lokalförvaltningarna föreslagit har jag icke heller något att erinra.
3. Öfriga anslag.
Arfvoden vid poststationerna hafva i runda tal uppgått
under år 1908 till ............................................... kr. 1,463,000: —
» » 1909 » ............................................. » 1,500,000: —
Generalpoststyrelsen meddelar, att i fråga om såväl sistnämnda
belopp som vissa öfriga härnedan omförmälda utgiftsbelopp för år 1909
är att märka, att de öfverskrida de belopp, som angifvits i generalpoststyrelsens
berättelse om postverkets förvaltning under år 1909. Förhållandet
är nämligen, säger styrelsen, att till följd af en under år
1909 verkställd, i berättelsen närmare omförmäld omläggning af räkenskapsväsendet
vissa utgifter blifvit i postverkets hufvudbok alförda för
allenast 11 månader och sålunda med lägre belopp än det, hvartill de
i verkligheten uppgått.
För att nu kunna erbjuda jämförelse med motsvarande såväl i staten
för år 1909 uppförda belopp som utgiftsbelopp under föregående eller
kommande år hafva, meddelar styrelsen, ifrågavarande i berättelsen för
år 1909 angifna belopp ökats med omkring 1''ii.
Arfvodena vid poststationerna för år 1910 kunna med ledning af
förhållandena under de tre första kvartalen samma år beräknas uppgå
till omkring 1,775,000 kronor.
Utgifterna äro i staterna upptagna
för år 1909 till ................................................ kr. 1,530,000: —
» » 1910 » » 1,780,000: —
» » 1911 » ................................................... » 1,900,000: —
Då generalpoststyrelsen anser det vara angeläget, att medel finnas
tillgängliga för mötande af de berättigade kraf, som ställas på post
-
Ökning af
anslaget
till arfvoden
vid
poststationer.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6
verket med hänsyn till öppnandet af nya poststationer samt till arfvodesförhöjningar,
föreslår generalpoststyrelsen, att anslaget till arfvoden vid
poststationerna för år 1912 beräknas till 2,000,000 kronor, hvilket innebär
en ökning af 100,000 kronor i senast fastställda anslag; och är
från min sida häremot icke något att erinra.
Anslagen till arfvoden åt frimärksfförsäljare, till gratifikationer m. m.
åt tjänstemän, till understöd åt -personer, som äro eller varit anställda vid
postverket eller anlitats i dess ärenden torde, i enlighet med hvad generalpoststyrelsen
föreslagit, böra för år 1912 bestämmas till samma belopp
som finnas upptagna i utgiftsstaterna för år 1911.
Summan af anslagen till aflöningarna är i
staten för år 1911 upptagen till .............................
Läggas härtill de föreslagna höjningarna å
anslagen till generalpoststyrelsen.
............................................ kr. 900: —
till distrikts- och lokalförvaltningarna
.............................. » 260,500: —
samt å öfriga anslag.............. » 100,000:—
skulle anslagen till aflöningar för år 1912 sluta
å ett belopp af ................................................... kr. 12,573,200: —
kr. 12,211,800: —
» 361,400: —
B. Öfvergångsstat.
1. Greneralpoststyrelseii.
Hvad de hos generalpoststyrelsen anställda tjänstemän beträffar hemställer
jag, att, på sätt generalpoststyrelsen föreslagit, öfvergångsstat
för år 1912 fastställes till det i staten för år 1911 upptagna belopp
6,800 kronor.
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.
I fråga om distrikts- och lokalförvaltningarna torde, enligt hvad
generalpoststyrelsen meddelar, följande ändringar uti de i staten för år
1911 fastställda belopp blifva erforderliga.
Då en af de två i nämnda stat upptagna postmästarna af klass 3
numera vunnit befordran, bör det för ifrågavarande båda postmästare
uppförda belopp, 10,000 kronor, nedsättas till 5,000 kronor.
Fjorton kvinnliga tjänstemän, däraf 2 postmästare — de i Skurup
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
och Bostad — samt 12 postexpeditörer, hvilka redan före 1910 års ingång
tillträdt nu innehafvande befattningar, hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, inom behörig tid anmält sig vilja kvarstå å
1909 års stat.
Då en hvar af dem enligt denna stat uppbär, ålderstillägg inberäknade,
postmästarna 3,400 kronor och postexpeditörema 2,800 kronor,
bör öfvergångsstaten ökas med respektive 6,800 kronor och 33,600 kronor.
Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att jämväl vissa enligt § 4
\ öfvergångsbestämmelserna till aflöningsreglementet utgående personliga
tillägg komma att tynga öfvergångsstaten.
1 nämnda § stadgas nämligen, att, därest tjänsteman vid tillträdandet
af 1910 års aflöningsstat skulle komma att i fast aflöning och
ortstillägg erhålla lägre inkomst än summan af hans nedannämnda förmåner,
nämligen lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg under år
1909, extra lönetillägg för år 1909, där sådant jämlikt af Riksdagen
fastställda grunder fortfarande skall till honom utgå för år 1909, ålderstiHägg,
.som enligt nuvarande aflöningsstat intjänats att utgå från 1910
års början, samt provision å samma tjänst under år 1908, äger han att
såsom personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna uppbära skillnaden,
intill dess aflöningen stigit till samma belopp.
Styrelsen meddelar, att efter den utredning, som numera verkställts,
detta personliga tillägg utgår till 9 tjänstemän, däraf 3 kontrollörer
och 6 kvinnliga postexpeditörer, med ett sammanlagdt belopp af 1,576
kronor SO öre, hvadan öfvergångsstaten skulle i sistnämnda hänseende
böra ökas med 1,570 kronor.
Den i 1911 års stat uppförda slutsumman, 46,500 kronor, bör sålunda
minskas med 5,000 kronor och höjas med 41,970 kronor, och
skulle den alltså komma att utgöra 83,470 kronor.
De aflöningar, som böra afgå, i senast fastställda stat upptagna till
41,500 kronor, komma att för år 1912 utgöra:
Aflöning till postmästaren vid postkontoret Malmö 1......... kr. 7,300
T)
»
))
»
»
»
»
manliga postmästare af klass 3 .................. »
1 manlig » » » 4 .................. »
2 kvinnliga » » » 4
12 postexpeditörer, kvinnli
fira
25,000
4,600
6,200
25,200
Summa kr. 68,300: —
Återstoden utgör 15,170 kronor.
Enär, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare meddelar, en af de
tre i 1911 års
stat uppförda kontrollörer under loppet af samma år
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
uppnår pensionsåldern, bortfaller för år 1912 den för honom i sistnämnda
stat upptagna aflöning 4,100 kronor. Till nämnda återstod, 15,170 kronor,
bör emellertid läggas dels aflöning till de öfriga båda kontrollörerna,
8,400 kronor, däri inberäknad provisionsersättning med respektive
900 kronor och 700 kronor, dels ock uppbörds- och frimärksprovision,
7,000 kronor, till hvilket belopp, då till dylik provision numera äro berättigade
allenast postdirektören i Malmö och de 2 förutnämnda å 1909
års stat kvarstående postmästarna i Skurup och Båstad, densamma kan
anses komma att för 1912 uppgå.
Slutsumman för distrikts- och lokalförvaltningarna skulle därigenom
komma att uppgå till 30,570 kronor. Lägges härtill anslaget för generalpoststyrelsen,
utgörande 6,800 kronor, bör anslaget till öfvergångsstaten
i dess helhet, i 1911 års stat upptaget till 39,100 kronor, i
1912 års stat fastställas till 37,370 kronor, hvilket innebär en minskning
af 1,730 kronor.
C. Pensioner.
Anslagen å senast fastställda pensionsstat uppgå till kr. 240,685: —
Generalpoststyrelsen har nu anmält, att till följd af
dödsfall böra afföras de pensionsbelopp, som skulle
hafva utgått till:
f. d. postmästaren P. C. Billing ............. kr. 1,500: —
f. d. vaktmästaren J. E. Ström.................. 3> 675: —
f. d. intendenten A. L. Ström.................... » 2,200: —
f. d. postbetjänten J. Olsson .................... 2> 300: —
f. d. postbetjänten C. G. Andersson......... » 600: —
f. d. postbetjänten C. J. Jansson.............. » 800: —
6,075: —
Till återstoden.....
kr. 234,610: —
böra läggas
dels, enär pensionen till f. d. postexpeditören J. P. Helmer
upptagits till 2,300 kronor i stället för rätteligen
2,390 kronor, ett belopp af ... kr. 90: —
dels de årliga understöd, som jämlikt
kungl. brefvet den 4 juli 1910 beviljats
f. d. biträdande postexpeditören
Anna Maria Hammarstrand,
född Flycht ............................................ » 900: —
Transport kr. 990: — kr. 234,610: —
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Transport kr.
T d. poststationsföreståndaren Hedvig
Sofia Clementeoff.................................... »
f. d. poststationsföreståndaren Helena
Aurora Clementeoff................................ »
dels ock de i senaste pensionsstat ej upptagna
pensioner, som jämlikt nedan
angifna nådiga bref blifvit tillerkända
följande personer, nämligen:
f. d. postexpeditören Gerda L. O. M. Tegnér
(kungl. bref den 10 december
990: —
500: - 500: —
1909) ................................................. » 2,030: —
f. d. postbetjänten O. B. Kvist (kungl.
bref den 17 december 1909).............. » 800: —
f. d. postvaktmästaren P. M. Sköldberg
(kungl. bref den 18 februari 1910) » 740: —
f. d. postvaktmästaren P. J. Blomberg
(kungl. bref den 25 februari 1910) » 760: —
f. d. postmästaren A. L. N. Almgren
(kungl. bref den 4 mars 1910)......... » 4,000: —
f. d. postmästaren E. Klingius (kungl.
bref den 22 april 1910) .................... » 3,700: —
f. d. postvaktmästaren P. E. Jansson
(kungl. bref den 23 juni 1910) ...... » 800: —
f. d. postmästaren B. Larsson (kungl.
bref den 1 juli 1910) .......................... » 3,400: —
f. d. postvaktmästaren J. Santesson (kungl.
bref den 8 juli 1910) .......................... » 800:
f. d. postiljonen V. A. R. Owén (kungl.
bref den 13 augusti 1910).................. » 800: —
f. d. postvaktmästaren W. Andersson
(kungl. bref den 13 augusti 1910) » 800: —
f. d. postvaktmästaren P. Nilsson (kungl.
bref den 23 september 1910) ............ x> 800: —
f. d. intendenten A. W. Zacco (kungl.
bref den 23 september 1910) ............ » 4,000: —
f. d. postvaktmästaren H. E. Hansson
(kungl. bref den 30 september 1910) » 800: —
Transport kr. 26,220: —
kr. 234,610: —
.234,610:
24
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 6.
Förhöjning
af f■ d. postexp
editören
H. A.
Lagerströms
pension.
Transport kr. 26,220: — 234.610: —
f. d. postvaktmästaren C. A. Skoglund
(kungl. bref den 21 oktober 1910) )) 800: —
Då Eders Kungl. Maj:t numera bifallit
särskilda underdåniga framställningar
af generalpoststyrelsen den
15 augusti ock den 7 oktober 1910,
böra härtill läggas pensioner att,
efter det vederbörande beviljats afsked,
utgå till
f. d. postexpeditören Klara C. Boström » 1,890: —
f. d. postiljonen S. Nikolausson.................. )> 800: — ]cr_ 29,710: —
Utgifterna å pensionsstaten skulle enligt denna beräkningsgrund
komma att för år 1912 belöpa sig till kr. 264,320: —
Uti en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift har f. d. postexpeditören
Hjalmar Augustinus Lagerström anhållit om förhöjning af den
vid 1896 års Riksdag honom tillerkända pension å 800 kronor.
Lagerström, som är född den 31 juli 1853, antogs den 7 september
1871 till e. o. kontorsskrifvare i postverket och blef den 1 december
1875 befordrad till resepostexpeditör i dåvarande tredje lönegraden
inom centrala järnvägspostdistriktet. Vid kontorsskrifvar- och resepostexpeditörsbefattniugarnas
sammanslagning till en grupp 1881 utnämndes
Lagerström den 6 december sistnämnda år till postexpeditör
i postverket samt förflyttades år 1883 från reseposten till postkontoret
i Söderköping och år 1887 därifrån till postkontoret i Göteborg. På
grund af sjukdom åtnjöt Lagerström emellertid oafbruten tjänstledighet
från och med den i juli 1887 till tiden för sitt afsked år 1896 med
undantag allenast af nio dagar, från och med den 1 till och med den
9 oktober 1891, då han en sista gång på försök tjänstgjorde.
Under åberopande af två läkarintyg samt under uppgift att hans
hälsa brutits under mångårig ansträngande tjänstgöring såsom resepostexpeditör
anhöll Lagerström under år 1895 hos generalpoststyrelsen att
varda förflyttad på pensionsstat med en årlig pension af 1,200 kronor
eller det något lägre belopp, som kunde bestämmas, dock icke lägre
än 800 kronor för år räknadt.
Det ena af de utaf Lagerström åberopade läkarintygen, utlärdadt
af legitimerade läkaren F. Hjertstedt, innehöll, att Lagerström, som under
de då senast förflutna fyra åren hos honom undergått läkarbehand
-
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Krig, under denna tid lidit af i tjänsten ådragen höggradig neurasteni
samt kronisk mag- och tarmkatarr samt att Lagerström på grund af
dessa sjukdomar vore oförmögen till tjänstgöring och blefve det för
lifstiden, och bestyrktes dessa uppgifter af det andra läkarbetyget.
Vid denna tid innehade Lagerström en postexpeditörstjänst af andra
lönegraden. Därest han varit i tjänstgöring, skulle han'' enligt för år
1895 gällande utgiftsstater hafva ''uppburit lön 1,200 kronor, tjänstgöringspenningar
400 kronor och två ålderstillägg, hvardera å 400 kronor,
eller tillhopa 2,400 kronor. Af ålderstilläggen skulle tre fjärdedelar
anses tillhöra lönen och en fjärdedel tjänstgöringspenningarna,
till följd hvaraf Lagerströms lön skolat utgöra tillhopa’ 1,800 kronor
och tjänstgöringspenningarna 600 kronor. Enligt beslut af generalpoststyrelsen
den 19 mars 1895 ägde Lagerström under tjänstledigheten
uppbära tillhopa 1,200 kronor, nämligen af lönen 600 kronor samt af
ålderstilläggen likaledes 600 kronor.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 29 november 1895 med förslag
till postverkets stater för år 1897 anförde generalpoststyrelsen, med
anledning af Lagerströms ansökan om pension, att styrelsen i betraktande
åt läkarintygens innehåll för sin del ansåge, att pension borde
åt Lagerström beredas, helst han under tjänstledigheten uppbure 1,200
kronor för år men i ansökningsskriften nedsatt det pensionsbelopp,
hvarmed han kunde åtnöja sig, till 800 kronor för år. Med stöd häraf
hemställde generalpoststyrelsen, att en pension af 800 kronor måtte
beviljas honom.
Vid underdånig anmälan af detta ärende den 13 januari 1896 yttrade
dåvarande chefen för finansdepartementet, att, då af de företedda
läkarbetygen framginge, att någon utsikt ej förefunnes, att Lagerström
kunde blitva till hälsan återställd, och det måste anses vara med postverkets
fördel öfverensstämmande, att Lagerströms postexpeditörstjänst,
som i mer än åtta års tid uppehållits på förordnande, blefve med ordinarie
innehafvare besatt, ansåge sig departementschefen, jämväl med
hänsyn därtill att Lagerström förklarat sig vilja åtnöjas med ett lägre
pensionsbelopp än sin lön, böra biträda generaipoststyrelsens hemställan
om Lagerströms pensionerande.
I enlighet med Kungl. Maj:s i statsverkspropositionen till 1896
års Riksdag därom gjorda framställning beviljade därefter Riksdagen
Lagerström en årlig pension af 800 kronor att utgå från och med
månaden näst efter den, under hvilken afsked ur postverkets tjänst blef
honom beviljadt.
Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Enligt hvad generalpoststyrelsen meddelat, erhöll Lagerström den
30 juni 1896 afsked ur postverket mot åtnjutande af en årlig pension
af 800 kronor.
Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 18 september 1908 ingifven
skrift hemställde därefter Lagerström, att Eders Kungl. Maj:t ville
föreslå Riksdagen att förhöja Lagerströms pension från 800 kronor
med 400 kronor eller till ett belopp af 1,200 kronor. Såsom hufvudsakligt
skäl för bifall till denna framställning framhöll Lagerström,
att under den tid, som förflutit sedan pensionen beviljades, lefnaasomkostnaderna
alltjämt ökats och att han hade hustru att försörja.
Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande af den 11 november
1908 uttalade generalpoststyrelsen den uppfattning, att ett bifall till
Lagerströms ansökan med säkerhet skulle föranleda därtill, att andra
pensionstagare — under åberopande i likhet med sökanden af de stegrade
lefnadskostnaderna — skulle inkomma med framställningar om förhöjda
pensionsbelopp samt att några synnerligen ömmande skäl ej heller
syntes föreligga för pensionens höjande. Lagerström, som ej hade
någon större familj att försörja, hade nämligen då uppgifvits såsom inkomst.
taxerad till ett belopp af omkring 1,600 kronor samt vara ägare
till en gravationsfri, mindre fastighet i Grenna, hvarest han vore bosatt.
På grund häraf afstyrkte generalpoststyrelsen Lagerströms framställning.
Genom nådigt beslut den 11 mars 1909 fann Eders Kungl. Maj:t
Lagerströms underdåniga ansökning icke föranleda till någon Eders
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Vid sin nu förevarande underdåniga ansökning har Lagerström fogat
ett af Hjertstedt den 1 juli 1910 utfärdadt läkarbetyg, utvisande att
Lagerström fortfarande lider af sin under tjänstgöring såsom resepostexpeditör
ådragna sjukdom, kronisk höggradig neurasteni, hvaraf följt
periodvis återkommande tilltagande sömnlöshet, sinnesslöhet och oro.
Gent emot hvad generalpoststyrelsen, på sätt ofvan nämnts, anfört
i fråga om Lagerströms förmögenhetsförhållanden åberopar Lagerström
ett af stadsfogden A. R. Brockman och stadsfiskalen G. Wetterhall,
båda i Grenna, utfärdadt intyg, hvaraf framgår, att ofvan omförmälda,
Lagerström tillhöriga fastighet i Grenna är taxerad till 5,500 kronor,
men att hans hela hyresinkomst af fastigheten uppgår till endast 45
kronor, samt att, då han måst för sitt uppehälle inteckna fastigheten
för ett belopp af 6,000 kronor, för Lagerström, sedan räntor, skatter
och andra allmänna utgifter fråndragits hans inkomster, återstår till
hans och hans hustrus uppehälle endast ett belopp af omkring 600
kronor.
27
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.
Lagerström har nu anhållit om en förhöjning i pensionen af 325
kronor och framhåller, att vid bifall härtill hans pension skulle komma
att uppgå till det belopp, hvartill han, därest samma bestämmelser, som
gälla enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den
11 oktober 190/, varit på honom tillämpliga, skulle varit berättigad,
nämligen sjuttiofem procent å den honom vid tiden för hans afsked tillkommande
lön, 1,200 kronor, jämte å lönen belöpande ålderstillägg,
300 kronor, tillhopa 1,500 kronor.
Slutligen framhåller Lagerström, att han uti sin år 1895 ingifna
ansökning om pension anhållit, att denna måtte sättas till 1,200 kronor,
men att han af oro, framkallad af hans sjukliga tillstånd, förklarat sig
kunna åtnöjas med ett belopp af 800 kronor.
Till följd af nådig, remiss har generalpoststyrelsen i ärendet afgifvit
underdånigt utlåtande samt däruti, under erinran att de med
Lagerströms tjänst vid tiden för hans afsked förenade löneförmåner utgjorts
af lön, 1,200 kronor, till lönen hörande ålderstillägg, 600 kronor,
tjänstgöringspenningar, 400 kronor, och till tjänstgöringspenningarna
hörande ålderstillägg, 200 kronor, samt att, därest 1907 års pensionslag
vid. tiden för Lagerströms afsked varit gällande, han skulle varit berättigad
till en pension af 1,350 kronor i stället för af Lagerström själf
beräknade 1,125 kronor, anfört, att det enligt styrelsens mening
vore uppenbart, att ett en gång af Kung!. Maj:t och Riksdagen beslutadt
pensionsbelopp icke borde ändras annat än i undantagsfall och då
synnerligen talande skäl därför förefunnes. I nu förevarande fall anser
styrelsen, att väsentligen olika omständigheter beträffande Lagerström
nu föreligga mot då styrelsen år 1908 afgaf sitt underdåniga utlåtande
öfver Lagerströms då gjorda framställning om ökad pension. De skäl,
på hvilka generalpoststyrelsen då grundade sitt afstyrkande däraf, hafva
nu till afsevärd del förlorat i betydelse. För närvarande finnes sålunda,
enligt hvad styrelsen meddelar, å postverkets pensionsstat, förutom
Lagerström, endast en enda person, som tilldelats lägre pension, än
hvartill han enligt nu eller förut gällande författningar kunnat vara berättigad.
Men denna person, f. d. postexpeditören J. F. Decander, kom
i åtnjutande af allenast 700 kronors pension, jämlikt 1894 års Riksdags
beslut, på grund däraf att Decander för ordinarie anställning utom
postverket uppbar aflöning å stat. Ett eventuellt bifall till Lagerströms
hemställan syntes således icke kunna af Decander åberopas såsom prejudikat
för en dylik framställning från honom. Dessutom hade Lagerström
ägnat sina krafter uteslutande åt postverket, inom hvilket han
28
Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 6.
under en lång följd af år på ett erkännansvärdt sätt bestridt en af de
på denna tid vida mera än nu kräfvande befattningarna såsom postexpeditör
vid järnvägsposten. Det lider enligt styrelsens mening icke
heller något tvifvel, att, såsom läkarintyget utvisar, Lagerström just
under denna sin tjänstgöring ådragit sig de sjukdomar, som gjort honom
oförmögen att i postverkets tjänst kvarstå.
Då Lagerström icke med stöd af gällande författningar kunnat på
grund af den iråkade sjukdomen från sin tjänst skiljas, hade han gifvetvis
kunnat år efter år — ända till dess den nya pensionslagen trädde
i kraft eller år 1908 — begära tjänstledighet, och postverket hade då
måst till honom utbetala af hans lön en viss del, som säkerligen icke
kommit att sättas lägre än till livad han förut under ledigheten fått
uppbära eller 1,200 kronor för år. Det förefaller därför generalpoststyrelsen
som om Lagerström år 1895, på sätt förut omförmälts, endast
af obetänksamhet nedsatt det då ifrågasatta pensionsbeloppet till 800
kronor årligen. Genom detta förfarande hade statsverket emellertid på
de efter Lagerströms afskedstagande gångna åren inbesparat en utgift af
omkring 5,800 kronor.
Äfven generalpoststyrelsen anser det nettobelopji af omkring 600
kronor, hvartill Lagerström, enligt hvad förut sagts, synes hänvisad för
sitt uppehälle, vara alldeles otillräckligt att någorlunda draga sig fram
på för eu person, som förut innehaft en tjänstemans ställning. Och
detta belopp komme gifvetvis enligt styrelsens mening att ännu mera
minskas i den mån Lagerström nödgas att för sitt och sin hustrus lifsuppehälle
sätta sig i ännu större skuld än förut.
Generalpoststyrelsen säger sig sålunda för sin del icke kunna finna
annat än att i förevarande fall sådana säregna och ömmande omständigheter
föreligga, att fog finnes för att för denna gång frångå den eljest
gällande principen att icke bevilja förhöjning af ett förut besutadt
pensionsbelopp.
På grund häraf tillstyrker generalpoststyrelsen bifall till Lagerströms
framställning'' om förhöjning af den till honom utgående pension
till ett årligt belopp af 1,125 kronor.
Under stö d
åt "biträdande
postexp
editören
P. Olsson
Wahr enman.
Generalpoststyrelsen har vidare gjort framställning om beviljande
åt pension åt biträdande postexpeditören vid postkontoret i Hälsingborg
Paul Olsson Wahrenman.
Styrelsen meddelar, att Wahrenman hos styrelsen anhållit, att, da
han på grund af tilltagande ålderdomssvaghet hade svårt att kunna
utföra något kräfvande arbete, styrelsen måtte åt honom utverka ett
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 6.
29
årligt understöd, ej understigande 1,200 kronor, att utgå under Wahrenmans
återstående lifstid från den tidpunkt, han blefve entledigad ur
postverkets tjänst.
Wahrenman är född den 3 mars 1839, antogs den 27 oktober
1875 till e. o. kontorsskrifvare vid postverket och den 1 oktober 1877
till tillfälligt extra biträde vid postkontoret i Hälsingborg. Sedan han
under åren 1879—1882 innehaft förordnanden som extra biträde sammanlagdt
ett år tre månader, blef han den 14 december 1883 antagen
till extra biträde eller, såsom dylik befattningshafvare numera benämnes,
biträdande postexpeditör. Wahrenman, som alltjämt tjänstgjort vid
postkontoret i Hälsingborg i sistberörda egenskap och under januari
månad 1905 på förordnande bestridt en postexpeditörsbefattning, har
under hela denna tid icke åtnjutit tjänstledighet för enskilda angelägenheter
och endast någon enstaka dag för sjukdom vid ett fåtal tillfällen.
Hans aflöning har, för år räknadt, utgjort åren 1875—1877 tillfälliga
mindre arfvoden, åren 1877—1879 600 kronor, under tiden den 1 april
1879—31 december 1883 700 kronor, åren 1884—1896 1,200 kronor,
åren 1897—1901 1,500 kronor, åren 1902—1906 1,650 kronor, undertiden
den 1 januari—31 augusti 1907 1,700 kronor och från och med
den 1 september 1907 1,800 kronor. Wahrenman har, enligt hvad
generalpoststyrelsen meddelar, såväl i som utom tjänsten förtjänat ett
godt vitsord och har med pålitlighet, flit och ordentlighet utfört de
arbeten, som förelagts honom. Hans arbetsförmåga har emellertid på
senare åren aftagit allt mer och mer, så att han nu knappt kan anses
till hälften arbetsför.
Beträffande Wahrenmans ekonomiska förhållanden har generalpoststyrelsen
inhämtat, att han genom sparsamhet under de senare åren
lyckats att af sin aflöning afsätta någon del årligen, så att han för
närvarande äger omkring 700 kronor. I öfrigt är Wahrenman, som
sedan år 1876, är gift men saknar barn, för sin och sin hustrus uppehälle
uteslutande hänvisad till sin inkomst från postverket. Han är
taxerad för inkomst af kapital och arbete till belopp af 1,842 kronor.
Anledningen till att Wahrenman ej befordrats till ordinarie torde,
säger generalpoststyrelsen, hufvudsakligen hafva berott på att han vid
den tid, då sådan befordran kunde hafva ifrågakommit, redan uppnått
jämförelsevis hög ålder. Därest han emellertid varit befordrad till ordinarie
tjänst, skulle han, som uppnått sjuttioett lefnadsår och trettiofem
tjänstår, enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension
den 11 oktober 1907 hafva varit berättigad till hel pension, motsvarande
lönen. För manlig ordinarie tjänsteman af högre grad vid post
-
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Under std d
åt förre
p o st för ar en
Anders Johan
Eriksson.
verket-, som i likhet, med Wahrenman åtnjuter en aflöning af 1,800
kronor, beräknas enligt gällande aflöningsreglemente af detta belopp
1,350 kronor utgöra lön och återstoden tjänstgöringspenningar. Då
Wahrenman, som uppnått afsevärdt- hög ålder, saknar egna medel till
sin och sin hustrus försörjning, hemställer generalpoststyrelsen, att
Wahrenman måtte förklaras berättigad att från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid af postmedlen uppbära ett årligt
understöd af ettusentvåhundra kronor.
Vidare har generalpoststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 8
augusti 1910 gjort framställning om understöd åt hemmansägaren Anders
Johan Eriksson å Norra Hagen i Grinstads socken, hvilken till följd af
olyckshändelse under postföring drabbats af svår kroppsskada med
häraf följande nedsättning i arbetsförmågan.
Enligt ett mellan generalpoststyrelsen och Eriksson den 21 juli
1908 afslutadt kontrakt hade Eriksson åtagit sig att från och med den
1 oktober samma år med användande af häst och åkdon fortskaffa post
fyra gånger i veckan, fram och åter, å linjen Melleruds postkontor—
Lillebyns poststation.
Vid utgörande af postföringen den 30 april 1909 hade Erikssons
häst blifvit skrämd af ett mötande åkdon och ryggat tillbaka, så att
åkdonet stjälpt, hvarefter hästen fallit i sken. Eriksson, som fallit
mellan åkdonet och hästen, men med ena benet fastnat i vagnssätet,
hade på detta sätt släpats med af hästen omkring 300 meter och därvid
ådragit sig flera större och mindre kontusioner, särskildt å vänster
öfverarm och vänster skuld erregion, för hvilka skador han undergått
läkarbehandling.
Eriksson, som alltsedan olyckstillfället varit oförmögen att själf ombesörja
postföringen, hvilken han genom kontraktsenligt verkställd uppsägning
afsagt sig med 1909 års utgång, har sedermera till generalpoststyrelsen
ingifvit ansökan om erhållande af ett understöd.
Af ansökningshandlingarna och den vunna utredningen framgår
vidare, att Eriksson, som är född den 20 mars 1859, enligt hvad ett
för honom den 31 augusti 1909 utfärdadt läkarbetyg utvisar, med all
sannolikhet kommer att i anledning af olycksfallet för framtiden blifva
mer eller mindre arbetsoduglig samt egentligen aldrig få någon verklig
arbetsnytta af vänstra armen; att Eriksson, som äger h''32 mantal Norra
Hagen i förutnämnda socken, till följd af nedsättningen i arbetsförmågan
endast med svårighet skulle kunna sköta nämnda egendom; samt
31
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.
att Eriksson icke kan anses själf kafva varit genom oförsiktighet eller
på annat sätt vållande till ifrågavarande olyckshändelse.
. . Enligt hvad generalpoststyrelsen vitsordat, har mot Eriksson, som
tidigare, under sex år varit postförare mellan Grinstads och Erikstads
poststationer, någon anmärkning såsom postförare icke förekommit, utan
har Eriksson städse visat sig påpasslig och plikttrogen.
.Generalpoststyrelsen har öfverlämnat ett af riksförsäkringsanstalten
afgifvet yttrande, däri anstalten meddelat, att, därest ifrågavarande skada,
sådan den funnes angifven i läkarbetyget, skolat bedömas i enlighet
med bestämmelserna i lagen, angående ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete den 5 juli 1901, densamma bort anses hafva för
'' edsätmm^ i arbetsförmågan, motsvarande fyrtio
procent af .normal arbetsförmåga, och sålunda bort berättiga honom till
en årlig lifränta å etthundratjugu kronor. Kapitalvärdet vid inköp i
riksförsäkringsanstalten af dylik lifränta åt Eriksson skulle den 1 januari
1910 hafva utgjort omkring 1,700.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län har jämväl,
på begäran, af generalpoststyrelsen, afgifvit yttrande i ärendet och
därvid föreslagit, att Eriksson måtte beredas en skadeståndsersättning
af 1,200 kronor en gång för alla jämte godtgörelse för läkararfvode
och omgå af olycksfallet förorsakade kostnader med 124 kronor 55 öre.
Med anledning af hvad sålunda förekommit och då Eriksson icke
kan anses hafva genom oförsiktighet eller på annat sätt varit vållande
till den olyckshändelse, som drabbat honom under utförande
af .uppdrag för postverkets räkning, har generalpoststyrelsen ansett
billigt, att Eriksson af postmedel tillerkändes godtgörelse för den genom
olycksfallet ådragna kroppsskadan med däraf följande nedsättning i
arbetsförmågan, och har generalpoststyrelsen i sådant, afseende hemställt
om bemyndigande att till Eriksson utbetala ett ersättningsbelopp för
eu gång af 1,200 kronor.
Beträffande ^ frågan om höjning af den till f. d. postexpeditö ren DepartementsLagerström
utgående pension är jag- af samma åsikt som generalpost- yit
styrelsen,
nämligen att ett af Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutadt
pensionsbelopp icke bör ändras annat än då synnerligen talande skäl
däiför föreligga. I likhet med styrelsen och på de af styrelsen anförda
skäl anser jag. dock sådana omständigheter i detta fall föreligga, som
berättiga ett bifall till Lagerströms framställning. Den föreslagna höjningen,
325 kronor, synes i och för sig måttlig, och har jao- därför
icke något att erinra mot densamma.
32
Kimgl. Majris Nåd. Proposition Nr 6.
Hvad därefter angår biträdande postexpeditören Wahrenman, anser
jag billigbeten fordra, att biträdande postexpeditör, som uppnått de leinacls-
och tjänstår, vid Indika ordinarie tjänstemän varda berättigade till
pension, må, i den mån vederbörande då finnas sakna medel till sin försörjning,
komma i åtnjutande af skäligt ålderdomsunderstöd. På grund
häraf och då denna princip i liknande fall redan blifvit åt statsmakterna
godkänd, finner jag mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens hemställan
om beviljande åf ett årligt understöd af ettusentvåhundra kronor åt
Wahrenman. _ .
Hvad slutligen beträffar förre postföraren Eriksson, är visserligen
lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete den
5 juli 1901 i förevarande fall icke tillämplig och icke heller synas sådana
förhållanden föreligga, att staten på annan grund skulle, vara ersättningspliktig.
1 likhet med generalpoststyrelsen anser jag dock
billigheten kräfva, att ersättning beredes Eriksson för ifrågavarande
olycksfall. Generalpoststyrelsen har, såsom nyss nämnts, föreslagit ersättning
med ett belopp för en gång af 1,200 kronor. Mig synes
emellertid lämpligare, att Eriksson tilldelas ett årligt understöd, livilket
torde böra bestämmas till etthundratjugu kronor eller samma belopp,
som skolat tillkomma Eriksson, därest ersättningen bestämts enligt
nämnda lag. Ifrågavarande understöd synes böra utgå från och med
1911 års ingång.
Pensionsstaten för år 1912 har ofvan beräknats till .... kr. 264,320:
Skulle, såsom föreslagits, den till f. d. postexpeditören
Lagerström utgående pension höjas med .................. )''> o25:
samt årligt understöd beviljas biträdande postexpeditören
Wahrenman med................................................................. » 1,200: -
och förre postföraren Eriksson med ................................... »__120:
komme pensionsstaten att sluta å ett belopp af kr. 265,965:
hvilket med 25,280 kronor öfverstiger summan af anslagen å den senast
fastställda pensionsstaten, 240,685 kronor.
D. Postbefordran.
(Förslagsanslag.)
Generalpoststyrelsen erinrar i afseende å detta anslag, att deu
ojämförlig största utgiftsposten under detta anslag gifvetvis utgöres af
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
ersättning till statens och enskilda järnvägar för transport af post, men
att från detsamma äfven bestridas kostnader dels för underhåll af statsjärnvägarnas
postvagnar (med undantag af axlar och hjul) och för sådana
ändringar å desamma, som vidtagas på begäran af generalpoststyrelsen,
dels för anskaffande och underhåll af inredningar i postkupéer å enskilda
järnvägar, dels ock för postkupéers uppvärmning, belysning och
renhållning.
Ökning af
anslaget
till postbe
fordran d
j är nv äg.
Anordnandet af postbefordran å de järnvägslinjer, som öppnats för
allmän trafik, samt det behof af större kupéutrymme, som den växande
posttrafiken, särskildt paketrörelsen, medför, föranleda, anmärker generalpoststyrelsen,
en alltjämt fortgående stegring af utgifterna å detta
anslag. Att denna stegring synes komma att blifva jämförelsevis obetydlig
under år 1910 i förhållande till år 1909 är enligt generalpoststyrelsens
mening att tillskrifva de besparing medförande omläggningar
i järnvägspostbefordringen, som på senare tid ägt rum.
Generalpoststyrelsen har meddelat en förteckning öfver de järnvägslinjer,
som, så vidt nu är kändt, komma att för allmän trafik upplåtas
under loppet af åren 1911 och 1912.
Alla dessa järnvägslinjer med en sammanlagd längd af omkring
480. kilometer torde måhända icke blifva färdiga i beräknad tid, men
troligt är dock, enligt hvad generalpoststyrelsen inhämtat, att större
delen af dem skola komma att öppnas för allmän trafik före utgången af
ar 1912.
Vid sådant förhållande och då det torde vara angeläget, att
ifrågavarande anslag icke tilltages så knappt, att trots nödig sparsamhet
detsamma i afsevärd mån kommer att öfverskridas, har generalpoststyrelsen
ansett sig böra hemställa, att anslaget för år 1912 bestämmes
Bih. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 5
Anslaget till postbefordran å järnväg har upptagits:
i staten för år 1909 till ..................... kr. 3,650,000: —
» » » » 1910 » » 3,800,000: —
» » » » 1911 » » 4,000,000: —
Utgifterna å anslaget hafva för år 1909 uppgått till
i rundt tal........................................................................ kr. 3,750,000: —
och kunna enligt generalpoststyrelsens uppgift för år
1910 med ledning af förhållandena under månaderna
januari—augusti samma år beräknas komma
att uppgå till i det närmaste..................................... » 3,800,000: —
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
till 4,200,000 kronor, livilket innebär en förhöjning af 200,000 kronor
i senast beviljade anslag.
Ölcning af
anslaget
till postbefordran
å
landsväg
jämte lokala
transporter.
Af liknande skäl har generalpoststyrelsen föreslagit ökning af anslaget
till postbefordran å landsväg jämte lokala transporter, af hvilket
anslag äfven bestrides kostnaden för landtbrefbäring.
Anslaget är upptaget i staten
för år 1909 till ................................... kr. 1,580,000: —
» » 1910 » )) 1,720,000: —
» d 1911 » ............................... )> 1,900,000: —
Ifrågavarande postföring har, enligt hvad styrelsen meddelar, betingat
en kostnad för 1909 af i rundt tal........................... kr. 1,600,000:—1
samt kan för år 1910 beräknas till ............................... » 1,650,000: —
Generalpoststyrelsen anför vidare beträffande detta anslag.
Den ökade betydelse, som järnvägarna år från år erhållit för postföringen,
kunde möjligen gifva anledning till det antagandet, att postbefordringen
å landsväg skulle minskas. Detta är emellertid ej fallet.
Framdragandet af järnvägslinje genom orter, som förut varit mindre
väl lottade i afseende på kommunikationer, medför, som bekant, för
dessa orter ett merkantilt och industriellt uppsving samt däraf följande
ökning af poströrelsen, som det ligger i verkets intresse att befrämja
genom inrättande af nya eller utvidgande af redan befintliga postala
anordningar, såsom landtbrefbärings-, kärrpost- och gångpostlinjer.
Såväl dessa linjers längd som antalet å dessa linjer postförda kilometer
förete sålunda jämväl på grund af järnvägsnätets utvidgning en
tämligen konstant ökning.
Så har beträffande åren 1908 och 1909 längden af landsvägspostlinjerna
ökats från 41,401 till 42,296 kilometer samt antalet å landsväg
postförda kilometer från 12,092,493 till 12,371,669.
Legan för postbefordringen af åkande vanliga poster har för olika
linjer under år 1908 växlat mellan 2,9 öre och 53 öre samt för år 1909
mellan 4,2 öre och 25 öre, allt för häst och kilometer.
I medeltal för hela riket har legan under år 1908 utgjort för åkande
post 11,5 öre, för gång- och roddpost 8,8 öre samt för landtbrefbärare
9,5 öre för kilometer. Denna medellega har under år 1909 ökats till
respektive 11,8, 9,2 och 9,8.
Såsom förut omnämnts, bestrides af detta anslag äfven ersättning
åt landtbrefbärarna. Dessa äro uppdelade i två klasser. De af första
klassen hafva till åliggande att, jämte det de äro skyldiga bestrida de
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
göromål, som i allmänhet tillkomma landtbrefbärare, dels med vissa inskränkningar
behandla jämväl assurerade försändelser och postanvisningar
äfvensom lösenlörsändelser och postförskott, dels ock med vissa
begränsningar förmedla insättningar i postsparbanken och försälja sparmärken
samt verkställa inkasseringsuppdrag, som af postverket mottagits.
Den 1 november 1910 uppgick antalet landtbrefbärare af första
klassen till omkring 340 och af andra klassen till omkring 1,500.
Motsvarande antal för samma tid år 1909 utgjorde 200 och 1,500.
Den erfarenhet, . som vunnits i fråga om lämpligheten att anställa
landtbrefbärare af första klassen, gifver enligt generalpoststyrelsens
förmenande anledning att så småningom öka deras antal.
På det att medel nu må finnas tillgängliga för att möta å landsbygden
bosatta korrespondenters berättigade kraf i postala hänseenden,
anser generalpoststyrelsen, att anslaget för år 1912 bör upptagas till
2,000,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af 100,000 kronor i det
senast fastställda anslaget.
Anslagen till postbefordran sjöledes: mellan Sveriges fastland och Gottland,
mellan öfriga inrikes orter, mellan Sverige och Tyskland, mellan Sverige
och Danmark, mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige samt
Storbritannien och Amerika äfvensom anslaget till transitersättning åt främmande
postverk anser generalpoststyrelsen böra för år 1912 bibehållas
oförändrade.
Hvad generalpoststyrelsen i fråga om förslagsanslagen till postbefordran
föreslagit har icke gifvit anledning till erinran från min sida,
Genom höjning af anslaget
till postbefordran å järnväg med .......................................... kr. 200,000: —
till postbefordran å landsväg jämte lokala transporter med » 100,000: —
skulle samtliga kostnader för postbefordran komma att
för år 1912 ökas med ...................................................... kr. 300,000: —
eller från 6,541,000 kronor under år 1911 till 6,841,000 kronor under
år 1912.
E. Omkostnader.
(F örslagsanslag.)
Af anslagen under denna titel har generalpoststyrelsen ansett anslagen
till felräkningspenningar, till ersättning för tjänsteresor i allmänhet,
36 Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 6.
till traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspostlinje, till
öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé eller å landsväg
spostlinje, till sjukvård m. m., till undervisningskurser, till postlokalers
uppvärmning, belysning och städning, till tillverkning af frankotecken, till
inköp och underhåll af inventarier, till förbrukningsartiklar samt till diverse
utgifter böra i staten för år 1912 upptagas med samma belopp som i
staten för år 1911.
Anslag till
underhåll
af inventarier.
Anslaget till inköp och underhåll af inventarier, hvilket allt sedan år
1905 i postverkets utgiftsstater upptagits med 225,000 kronor, har af generalpoststyrelsen
föreslagits till oförändradt belopp. Af hvad jag förut anfört
framgår emellertid, att den nya uppställuiugen af riksstaten borde föranleda,
att ifrågavarande anslag uppdelades i två särskilda titlar: »inköp af
inventarier» och »underhåll af inventarier»; och har jag anmodat generalpoststyrelsen
att afgifva förslag i sådant hänseende. Till fullgörande
af denna föreskrift har generalpoststyrelsen i skrifvelse den 10 december
1910 meddelat, att från anslaget bestridas kostnaderna för anskaffning
af kassahvalfsinredningar, kassaskåp och kassakistor, s. k. amerikanska
fack, skrif- och räknemaskiner, belysningsarmatur, möbler för
generalpoststyrelsens lokaler, postdirektioner och postkontor, vågredskap,
transportåkdon, postväskor, breflådor, kopiepressar, revolvrar med flera
effekter. Då dessa omkostnader hittills i räkenskaperna sammanförts
med utgifterna för inventariernas underhåll, kan, enligt hvad uppgifves,
nu icke närmare angifvas, huru stort belopp som åtgått för nyanskaffningen
af inventarier, helst dessa utgifter också växla med betydliga
belopp det ena året i jämförelse med det andra, beroende till väsentlig
del därå huruvida derå eller färre postkontor nyinrättas. Med hänsyn
till nu kända förhållanden anser generalpoststyrelsen emellertid,
att, om en uppdelning af det ifrågavarande anslaget skall ske, det borde
anvisas för år 1912 sålunda, att till »inköp af inventarier» upptagas
125,000 kronor och till »underhåll af inventarier» 100,000 kronor.
I enlighet härmed torde i staten för driftkostnader böra upptagas
ett förslagsanslag å 100,000 kronor till underhåll af inventarier.
ökniny af Anslaget till uniformsbeklädnacl anser generalpoststyrelsen böra höjas
ViUuVi oc^ an^>r styrelsen såsom skäl härför följande.
forms* Åt samtliga tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, bekostas
beklädnad, af detta anslag anskaffandet af uniformspersedlar, för hvilka i allmänhet
vissa slitningstider äro fastställda.
Å anslaget, som för hvartdera af åren 1910 och 1911 bestämts
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
till 300,000 kronor, kafva utgifterna för år 1910 beräknats komma att
uppgå till omkring 310,000 kronor.
Antalet ordinarie och med dem i beklädnadsförmån likställda biträdande
tjänstemän af lägre grad utgör i slutet af år 1910 något öfver
2,500.
Om, såsom förut vid behandlingen af anslaget till arfvoden åt extra
tjänstemän, vikariatsersättning m. m. beräknats, under åren 1911 och
1912 komma att tillsammans behöfvas ytterligare omkring 100 biträdande
postvaktmästare och postiljoner, kunna kostnaderna för dessas
beklädnad antagas blifva omkring 12,000 kronor.
Då utgifterna å anslaget för år 1910 beräknats uppgå till kr. 310,000: —- bör sålunda till nämnda belopp läggas dels kostnaden
för beklädnad till de under åren 1911 och 1912
nytillkomna med .................................................................. » 12,000: —
dels ock för mötande af eventuell förhöjning af sömlön,
af priset på kläde, mösstecken och uniformsknappar
m. m. ett belopp^af.......................................................... » 8,000: —
hvarigenom erhålles en summa af........................................ kr. 330,000: —
hvartill anslagsbeloppet alltså enligt generalpoststyrelsens mening bör
år för 1912 fastställas. Denna summa öfverstiger med 30,000 kronor
den i staten för år 1911 upptagna.
Anslaget till posthusens underhåll är i staten för hvardera af åren ökning af
1909 och 1910 upptaget till 50,000 kronor samt i staten för år 1911 anslaget
till 90,000 kronor. tillåst
Enligt
generalpoststyrelsens åsikt bör sistnämnda belopp ökas i underhåll.
staten för år 1912.
Med afseende härå anför styrelsen följande.
Utgifterna hafva för år 1909 uppgått till omkring 54,000 kronor
och synas komma att för år 1910 belöpa sig till omkring 52,000 kronor.
Det jämförelsevis höga anslagsbeloppet för år 1911 har betingats af
förestående behöfliga reparationer och ändringar af lokalerna i posthuset
i,,Göteborg. Ifrågavarande arbeten, hvilka beräknats medföra en kostnad
af omkring 40,000 kronor, måste emellertid, för att det med reparationerna
och ändringarna afsedda ändamålet må kunna vinnas, blifva mera
omfattande, än hvad man från början tänkt sig, hvadan den därför beräknade
kostnaden, omkring 40,000 kronor, är för låg. Då ifrågavarande
arbeten komma att fördelas på åren 1911 och 1912 och då där
-
38
Ökning af
anslaget
till hyror
för g ostlokaler.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
jämte posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm kommer att under år
1912 tarfva en omfattande ändring och reparation, anser styrelsen
anslaget för år 1912 icke böra sättas lägre än till 120,000 kronor,
hvithet innebär en stegring af 30,000 kronor i senast fastställda anslag.
Anslaget till hyror för postlokaler är i vederbörande stater fastställdt
för år 1910 till 270,000 kronor och för år 1911 till 330,000 kronor.
Generalpoststyrelsen meddelar nu, ätt utgifterna för år 1909 utgjort
omkring 260,000 kronor samt kunna för år 1910 beräknas till
295,000 kronor, eller 35,000 kronor högre.
Vidare anför styrelsen, att behofvet af större postlokaler gör sig
gällande i samma män som posttrafiken i allmänhet växer och arbetet
därigenom ökas på postkontoren och att detta särskilt gäller pakettrafiken,
som alltsedan den 1 juli 1905, då nedsättning af befordringsafgifterna
för inrikes paket ägde rum, varit i hastigt stigande. Beträffande
posttrafikens tillväxt åberopar generalpoststyrelsen den förut
återgifna jämförelsen mellan antalet postförsändelser åren 1909 och
1908. Af densamma framgår, att hela antalet postbehandlade försändelser
ökats i förhållande till år 1908 med inemot 14 miljoner eller 3,4
procent. För år 1908 beräknades motsvarande ökning i förhållande till
år 1907 hafva utgjort 2,8 procent, Den relativt starkaste ökningen år
1909 faller på gruppen paket, för hvilken procenttalet är 11,8. Motsvarande
procenttal för år 1908 i förhållande till 1907 utgör 9,8.
Generalpoststyrelsen säger sig hafva grundad anledning antaga,
att under de närmaste åren särskilt pakettrafiken kommer att antaga
betydliga dimensioner, och har generalpoststyrelsen på grund däraf
nödsakats gå i författning om anskaffande af rymligare och tidsenligare
postlokaler å vissa orter, hvarest behofvet af ökadt utrymme för postens
behof gjort sig mest kännbart.
Bland sådana orter nämner generalpoststyrelsen Härnösand, Östersund,
Gäfle, Västerås, Örebro, Borås, Växjö, Landskrona, Karlshamn
och Karlstad. Af dessa postlokaler togs, meddelar styrelsen, den 1
oktober 1910 i bruk den i Härnösand. I öfriga lokaler komme postverket
att framdeles inflytta,
På grund af hvad ofvan anförts och då det sålunda ingalunda vore
antagligt, att den årliga ökningen för hvartdera af åren 1911 och 1912
kommer att understiga 35,000 kronor, bör enligt generalpoststyrelsens
åsikt anslaget för år 1912 ej beräknas lägre än till 365,000 kronor,
hvilket innebär en ökning af 35,000 kronor i det för år 1911 fastställda
anslag.
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Anslaget till blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m. är i
staterna upptaget:
för år 1909 till ....................................... kr. 340,000: —
» » 1910 » ....................................... » 380,000: —
" » 19H ” ..................................... » 420,000: —
Utgifterna hafva utgjort under år 1909 » 408,000: —
samt kunna för år 1910 beräknas till » 435,000: —
Med afseende härå anför generalpoststyrelsen följande.
Att dessa litgifter under de två senaste åren uppgått till så afsevärda
belopp står i samband dels med den omläggning af räkenskapsväsendet,
som ägde rum den 1 november 1909, dels ock med postverkets omorganisation,
hvilken trädde i kraft med ingången af år 1910. Den
förra omständigheten nödvändiggjorde anskaffandet af nya blanketter
och räkenskapsböcker, som kommo till användning i stället för förut
begagnade, och denna anskaffning af delvis nytt lager kom gifvetvis
att stegra kostnaden i högre grad än vanligt.
Jämväl ytterligare till detta anslag hänförliga kostnader blefvo en
följd af förändringen i räkenskapsväsendet och omorganisationen därigenom,
att ett ganska stort antal cirkulär, reglementen, instruktioner
och dylikt . måste tryckas, för att personalen måtte erhålla kännedom
om förändringarna samt underrättelse om hvad den i anledning däraf
både att iakttaga.
o
Ensamt för år 1910 hafva för gäldandet af dylika kostnader utbetalats
omkring 15,500 kronor.
* ör att emellertid om möjligt i någon mån nedbringa dessa i allt
fall jämförelsevis höga kostnader bär generalpoststyrelsen uppsagt vissa
med nuvarande leverantörer upprättade kontrakt till upphörande med
utgången af år 1910, och vill det synas generalpoststyrelsen som om
denna åtgärd skulle leda till det därmed afsedda ändamålet. Därjämte
säger sig generalpoststyrelsen komma att, hvad på styrelsen ankommer,
tillse att nödig sparsamhet beträffande detta anslag iakttages.
Då den årliga ökningen, säger styrelsen, emellertid icke lärer med
hänsyn till den växande posttrafiken kunna nedbringas till lägre belopp
än 20,000 kronor, bör till det belopp, 435,000 kronor, hvartill utgifterna
under år 1910 beräknats uppgå, läggas 40,000 kronor, hvarigenom erbålles
eu summa af 475,000 kronor, hvartill anslaget för år 1912 torde
böra fastställas. Detta innebär en ökning af 55,000 kronor i senast
fastställda anslag. *
Ökning af
anslaget
till blankett-
och
cirka lärtryck,
s krifmaterialier
m. in.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
ältning af
anslag et
till telefon
af gift er
och t elegi''amp
orto.
Anslaget till telefonafgifter och telegramporto är i staterna för hvardera
af åren 1909, 1910‘ och 1911 fastställdt till 20,000 kronor.
Utgifterna hafva för år 1909 uppgått till omkring 22,000 kronor
och kunna, meddelar generalpoststyrelsen, för ar 1910 beräknas till
omkring 26,000 kronor.
Vid sådant förhållande hemställer generalpoststyrelsen, att anslaget
för år 1912 fastställes till 30,000 kronor, hvilket innebär en ökning af
10,000 kronor i senast fastställda anslag.
Departe- Mot hvad generalpoststyrelsen under anslagen till omkostnader
mentor],efens föreslagit har jag, som redan yttrat mig om anslaget till underhåll af
yttian e inventarier, icke ansett mig kunna göra någon anmärkning. Jag vill
dock betona den af generalpoststyrelsen själf framhållna önskvärdheten
af nödig sparsamhet med ifrågavarande anslag.
Genom höjning af anslaget:
till uniformsbeklädnad med.......................................
)> posthusens underhåll med ................................
» liyror för postlokaler med...................................
» blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier
med......................................................................
» telefonafgifter och telegramporto med..........
kommer omkostnadsstaten att ökas med ............
............ kr.
30,000: —
............ »
30,000: —
.......... »
35,000: —
in. in.
............ »
55,000: —
............ »
10,000: —
............ kr.
160,000: —
Härifrån bör dock dragas anslag till inköp af inventarier » 125,000: —
som skulle anvisas å riksstaten. ____________________________________
Omkostnadsstäten skulle sålunda ökas med....................... kr. ö5,000:
nämligen från 2,625,000 kronor under år 1911 till 2,660,000 kronor
under år 1912.
F. Oförutsedda utgifter.
Till oförutsedda utgifter hänföras tillfälliga utgifter, såsom kostnader,
föranledda af tjänstemäns från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar
inkallande för deltagande hos styrelsen i reglements- in. fl.
arbeten, godtgörelser och understöd, utbetalade med stöd af särskilda
nådiga beslut in. in.
41
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Ifrågavarande anslag är i staterna upptaget för år 1909 till 30,000
kronor samt för hvardera af åren 1910 och 1911 till 15,000 kronor.
Någon anledning till ändring för år 1912 af det i senast fastställda
stat upptagna belopp har generalpoststyrelsen ej ansett föreligga, och
torde i enlighet härmed anslaget höra lör år 1912 bestämmas till samma
belopp som i staten för år 1911.
G. Afkortningar och restitutioner.
(Förslagsvis.)
Under denna titel afföras ersättningar för bortkomna eller skadade
värdeförsändelser, anmärkningsprovision samt afkortningar och restitutioner
af postafgifter i allmänhet. Ifrågavarande afgifter förete gifvetvis
mycket växlande belopp. Under aren 1907, 1908 och 1909 uppgingo
de sålunda till omkring respektive 14,000, 8,400 och 11,300 kronor
I staten för 1911 äro samma utgifter upptagna till 17,415 kronor.
För vinnande af jämn slutsumma å staten har generalpoststyrelsen
ansett desamma för år 1912 lämpligen kunna bestämmas till förslagsvis
9,535 kronor.
I syfte att med hänsyn till de af mig i afseende å pensioner
föreslagna jämkningar^ afjämna utgiftsstaternas slutsumma hemställer
jag emellertid, att anslaget för år 1912 beräknas till förslagsvis 7,465
kronor, hvilket innebär en minskning i förhållande till anslanet för år
1911 med 9,950 kronor. ö
Generalpoststyrelsen har därjämte begärt anslag i och för uppförande
af posthus i Västervik. Såsom jag förut anfört skulle emellertid
häi föi begäras anslag a riksstaten för kapitalökning, hvarom jag
kommer att göra särskild framställning.
Om hvad jag sålunda anfört rörande postverkets driftkostnader för
år 1912 vinner godkännande, komma staternas särskilda hufvudsummor
och slutsumma, att utgöra de belopp, som utvisas af efterföljande tablå,
hvilken äfven innehåller jämförelse med 1911 års utgiftsstater.
Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afä. 6 Häft.
6
42
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Ökning
Minskning |
År
År
år 1912 i
år 1912 i !
1911.
1912.
förhållande
förhållande
till år 1911.
till år 1911.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
A. Aflöningar .......................................
12,211,800
12,573,200
361,400
—
B. Öfvergångsstat ..................................
39,100
37,370
—
1,730
C. Pensioner..........................................
240,685
265,965
25,280
—
D. Postbefordran....................................
6,541,000
6,841,000
300,000
—
E. Omkostnader .....................................
2,625,000
2,660,000
35,000
-*
F. Oförutsedda utgifter...........................
15,000
15,000
—
—
Gr Aflmrtubwar nedi restitutionor.............
17,415
7,465
—
9,950
Summa
21,690,000
22,400,000
721,680
11,680
För jämförelse med förhållandena år
1911 böra härtill läggas de anslag, som komma
att äskas för kapitalökning:
Inköp af inventarier ..........................
—
125,000
125,000
—
—
173,375
173,400
—
Summa
21,690,000
22,698,375
1,020,080
11,680
Summa ökning kr. 1,008,400
Åberopande hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels medgifva,
att den å postverkets pensionsstat för år 1911 upptagna pension
till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström å 800 kronor må från och
med år 1912 höjas med 325 kronor och sålunda från och med nämnda
år från samma stat utgå med ett årligt belopp af 1,125 kronor;
att biträdande postexpeditören Paul Olsson Wahrenman må äga att
under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt
understöd af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom
meddeladt; samt
att förre postföraren Anders Johan Eriksson må å samma stat tilldelas
ett årligt understöd af 120 kronor att till honom utbetalas från
och med 1911 års början; _ o
dels ock bestämma postverkets anslag till driftkostnader för ar 1912,
förslagsvis, till 22,400,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
43
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas
till Riksdagen.
Ur protokollet:
Niklas A. Lindhult.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1911:183 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912. s. 10 i texten
- SU 1911:49 Memorial, med anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut i pankt 1 mom. b. af statsutskottets utlåtande nr 40, angående Kungl. Maj:ts proposition om fastställand s. 1 i texten
- SU 1911:40 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912 samt i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten