Sök i Ratio Lex

Angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912

1911-01-13 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:6, Angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

1

Nr 6.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående

fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912;

gifven Stockholms slott den 13 januari 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

dels medgifva,

att den å postverkets pensionsstat för år 1911 upptagna pension

till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström å 800 kronor må från och

med år 1912 höjas med 325 kronor och sålunda från och med nämnda

år från samma stat utgå med ett årligt belopp af 1,125 kronor;

att biträdande postexpeditören Paul Olsson Wahrenman må äga

att. under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett

årligt understöd af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom

meddeladt; samt

att förre postföraren Anders Johan Eriksson må å samma stat

tilldelas ett årligt understöd af 120 kronor att till honom utbetalas från

och med 1911 års början;

dels oek bestämma postverkets anslag till driftkostnader för år 1912,

förslagsvis, till 22,400,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bill. till RiJcsd. Prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 8 Haft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

Postverkets

stat för

driftkostnader.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 13

januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för civildepartementet, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Den 30 sistlidna december har chefen för finansdepartementet anmält

ett af särskilda inom departementet tillkallade sakkunniga afgilvet betänkande

och förslag rörande riksstatens uppställning jämte därmed sammanhängande

ämnen; och har Eders Kungl. Maj:t behagat finna, att de i

nämnda betänkande angifna principer skulle i hufvudsak vinna tillämpning

redan vid uppgörande af förslag till 1912 års riksstat.

Hvad beträffar postverket, skulle förslaget, bland annat, medföra, att

det i utgiftsstaterna för vissa år förekommande anslaget till »nybyggnader»

hädanefter skulle utgå, och att, då anslag till nybyggnader beviljas,

beloppet i stället upptages såsom anslag till kapitalökning att täckas

af statsverkets allmänna tillgångar, samt att bland driftkostnader skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

3

upptagas endast hvad som erfordras för verkets drift jämte sådant underhåll,

som kräfves för att all verkets egendom skall uppehållas i sitt

fulla värde, medan medel till inköp af inventarier borde särskildt anvisas

såsom anslag till kapitalökning. Förslaget afser vidare, att i riksstaten

verkets inkomster och utgifter föras inom linjen och öfverskottet

utföres såsom tillgång. Utgifterna skulle sålunda icke vidare påföras

sjätte hufvudtiteln. Då emellertid någon materiell förändring med afseende

å Riksdagens befogenhet att fastställa inkomst- och utgiftsstat

för postverket icke är afsedd, torde frågan om utgiftsstaten böra särskildt

behandlas för att underställas Riksdagens pröfning.

I underdånig skrifvelse den 8 november 1910 har generalpoststyrelsen

afgifvit förslag till stater för postverket för år 1912; och har

jag, då jag nu går att anmäla detta förslag såvidt angår utgiftsstaterna,

utgått från att förenämnda nya principer skulle komma till tillämpning.

De för år 1911 af Eders Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstater upptaga

följande slutsummor:

Aflöningar............................................

kr.

12,211,800

—

Ofvergångsstat..................................

))

39,100

—

Pensioner .............................................

»

240,685

—

Postbefordran......................................

))

6,541,000

—

Omkostnader .......................................

»

2,625,000

—

Oförutsedda utgifter ........................

15,000

—

Afkortningar och restitutioner ......

»

17,415

—

Tillsammans

kr.

21,690,000

—

Hvad angår förhållandena under år 1912, har jag att först behandla

A. Aflöningar.

Beträffande anslagen till

1. Gfeneralpoststyrelsen

äro dessa i staten för år 1911 upptagna till ett slutbelopp af

440,200 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

I detta belopp anser generalpoststyrelsen ingen annan ändring erforderlig

än den, som föranledes däraf, att en revisor och bokhållare

å styrelsens andra byrå samt förste aktuarien å fjärde byrån af generalpoststyrelsen

tillerkänts rätt att uppbära, den förre 400 kronors och

den senare 500 kronors högre aflöning än den, som för dem beräknats

vid afgifvande i november 1909 af förslag till utgiftsstater för år 1911.

Generalpoststyrelsen har sålunda funnit, att ofvannämnda slutbelopp

bör höjas till 441,100 kronor, hvilket innebär en ökning af 900 kronor

i förhållande till anslaget för år 1911.

2. Bistrikts- och lokalförvaltningarna.

I fråga om dessa anslag, för år 1911 upptagna till en slutsumma

af 9,776,600 kronor, anser generalpoststyrelsen desamma böra bibehållas

oförändrade med undantag dock af anslagen till manliga postexpeditörer,

till förste postvaktmästare och förste postiljoner, till postvaktmästare

och postiljoner, till ortstillägg samt till arfvoden åt extra

tjänstemän, vikariatsersättning m. m.

Beträffande anslaget till manliga postexpeditörer, i 1911 års stat

upptaget till 2,034,600 kronor, anser generalpoststyrelsen detsamma böra

höjas och detta af två anledningar.

Den ena är den, att jämlikt § 1 af aflöningsreglementet den 27

augusti 1909 en hvar af de manliga postexpeditörer, som med 1910 års

ingång tillerkänts ett sådant aflöningsbelopp att från dess tillträdande

allenast 2 år behöfver förflyta intill dess han får uppbära närmast

högre, kan med 1912 års ingång komma i åtnjutande af en aflöningsförliöjning

af 200 kronor.

Då de ifrågavarande postexpeditörernas antal utgör omkring 270,

däraf 170 skulle få sin aflöning förhöjd från 2,200 till 2,400 kronor

och 100 från 2,400 till 2,600 kronor, skulle ökningen komma att belöpa

sig till 54,000 kronor jämte höjning af anslaget till ortstillägg,

som jag senare skall omnämna.

Den andra anledningen till höjningen står i samband med den

ökning af antalet ordinarie postexpeditörer, hvarom generalpoststyrelsen

jämväl gör underdånig framställning.

Angående ökningen af den ordinarie personalen erinrar generalpoststyrelsen,

hurusom på senare tid antalet postexpeditörer samt postvaktmästare

och postiljoner ökats år från år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Befordran till ordinarie postexpeditör har nämligen ansetts böra

äga rum efter en extra tjänstetid af vid pass 6 år, hvilken tid sedermera

nedsatts till 5 år, medan tjänstetiden såsom biträdande postvaktmästare

och biträdande postiljon ansetts böra i allmänhet begränsas

till 4 år.

I fråga om denna befordringsprincip anförde jag vid underdånioanmälan

den 9 april 1908 af generalpoststyrelsens''förslag till utgifts^

stater för postverket för år 1909, att denna grundsats borde tillämpas

allenast i den mån densamma läte förena sig med postverkets behof

af arbetskrafter. Genom fastslående af en sådan princip som den af

generalpoststyrelsen omförmälda skulle nämligen, då generalpoststyrelsen

ägde^ att själ! anställa extra ordinarie tjänstemän, Kungl. Maj:t och

Riksdagen för framtiden bindas i fråga om uppförandet å stat af ordinarie

tjänstemän.

Hvad da först postexpeditörerna angår, meddelar generalpoststyrelsen,

att antalet ordinarie postexpeditörer enligt 1910 års stat utgjorde

762 manliga och 260 kvinnliga, eller tillhopa 1,022, däraf 12 manliga •

och 20 kvinnliga voro afsedda för tjänstgöring hos generalpoststyrelsen

samt 750 manliga och 240 kvinnliga för tjänstgöring vid distrikts- och

lokalförvaltningarna. Generalpoststyrelsen erinrar vidare, att styrelsen

genom nådigt bref den 27 augusti 1909 erhållit bemyndigande att verkställa

erforderlig jämkning af det i staterna uppförda antal manliga

och kvinnliga postexpeditörstjänster, under iakttagande att sammanlagda

antalet, 1,022, icke öfverskredes.

Vid afgifvande af förslag till postverkets stater för år 1911 ansåg

generalpoststyrelsen sig icke böra föreslå någon ökning af antalet postexpeditörer.

I enlighet därmed biet jämväl i 1911 års stater antalet

postexpeditörer fastställdt till 1,022.

I fråga om de biträdande postexpeditörernas antal, tjänstålder och

befordrangsutsikter anför nu generalpoststyrelsen följande.

Vid utgången af år 1909 utgjorde antalet biträdande postexpedirorer

(extra tjänstemän af högre grad med fast arfvode) omkring 300.

Häraf blefvo emellertid vid årsskiftet på grund af den ordinarie personalens.

ökning 80 befordrade till ordinarie, hvadan det återstående antalet

biträdande postexpeditörer i början af år 1910 utgjorde omkring 220.

Under loppet af år 1910 hafva några nya biträdande postexpeditörsbefattningar

ej inrättats. Då en del af de under samma år uppkomna

Ökning eif

antalet

ordinarie

io s te xp editöre

r.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 6.

ledigheterna bland den biträdande postexpeditörspersonalen ej behöft

tillsättas, har antalet däremot minskats och utgjorde i november 1910

allenast 195. Därtill komma omkring 360 reservpostexpeditörer (extra

tjänstemän af högre grad utan fast arfvode), af hvilka, såvidt generalpoststyrelsen

nu kunde finna, allenast omkring 240 torde söka vinna

befordran. _ _

Af förenämnda 195 biträdande postexpeditörer lära, enligt hvad

generalpoststyrelsen uppgifver, 30 icke kunna komma i åtanke vid

tillsättande af ordinarie tjänst — eu del af dem utgöres af gifta kvinnor

_ hvadan sålunda antalet biträdande postexpeditörer med utsikter

till befordran i november 1910 utgjorde 165, däraf 150 manliga och

15 kvinnliga.

För bättre öfversikts skull meddelar generalpoststyrelsen följande

sammanställning af hela den reservpersonal af högre grad, styrelsen

ansett böra medtagas vid beräkningen åt dem, som kunna hafva anspråk

på befordran. De däri förekommande uppgifterna afse förhållandena

i november 1910.

G r u p p.

Dag föl- anställning

såsom e. o.

postoxpeditör.

Antalet

biträdande post- expeditörer.

(november 19101

Antalet

reservpost-

expeditörer

(november 1910).

Summa.

Tj ans te- ålder

manliga.

kvinnliga.

manliga.

kvinnliga.

(november

1910).

1. ...

n/5 1905

32

_

82

5 år 6 m.

2. ...

281 1906

75

—

—

—

75

4 i) 6 »

3. ...

»*/» 1907

23

15

27

13

78

3 » 6 »

4. ...

10/5 1908

20

—

39

—

59

2 » 6 »

5. ...

28 s 1909

—

—

59

44

103

1 » 6 »

6. ...

21/s 1910

—

—

22

37

59

— » 6 »

Summa

—

150

15

| 147

94

| 406

I —

Beträffande de i tabellen upptagna postexpeditörerna meddelar

styrelsen följande.

Åf den första gruppen komma antagligen 7 att under år 1910 befordras

till ordinarie. Då den vanliga årliga afgången bland post
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

KungL Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6. 7

expeditörerna uppgår till omkring 50, skulle sålunda under år 1911

komma att befordras återstående 25 af första gruppen samt 25 af

andra gruppen.

VM utgången af 1911 skulle alltså såsom obefordrade kvarstå de

öfriga 50 af andra gruppen förutom samtliga af tredje, fjärde, femte

och sjätte grupperna med eu tjänstålder, som då skulle uppgå till

respektive 5 år 7 månader, 4 år 7 månader, 3 år 7 månader, 2 år 7 månader

och 1 år 7 månader.

Därest nu afgången bland postexpeditörerna icke blefve större än

den vindel vanliga förhallanden radande, d. v. s. 50 om året, skulle

samtliga återstående 50 af andra gruppen uppnå, innan de vunne ordinarie

anställning, en tjänstalder, som öfverskrede 5 år och 7 månader.

De ° yngsta af dem skulle kunna befordras till ordinarie först i slutet

åt år 1912, således efter eu tjänstålder af omkring 67a år. Det syntes

vid sådant förhållande generalpoststyrelsen som om sistnämnda 50 af

andra gruppen borde vid utgången af år 1911 öfverflyttas på ordinarie

stat.

En dylik öfverflyttning skulle ock enligt generalpoststyrelsens

åsikt låta val förena sig med postverkets behof af arbetskrafter. Enligt

hvad postdirektörerna meddelat, äro nästan samtliga till postverkets

disposition stående reservpostexpeditörer upptagna under hela året,

hvadan för närvarande, särskild! under sommarmånaderna, föreligger brist

pa reservpersonal af högre grad. Denna olägenhet komme, säger styr1

elsen, dock att till någon del afhjälpas, då de till ett antal af omkring

100 i nu pågående undervisningskurs deltagande postelever blifvit utexaminerade.

Generalpoststyrelsen framhåller, att ökningen af personalen gifvetvis

nödvändiggöres af posttrafikens tillväxt. I detta hänseende ^erinrar

generalpoststyrelsen, att postverkets inkomster utgjort:

under år 1908 ................................... kr. 19,877,000: —

>’ 1909 .................................... » 20,972,000: —

samt att desamma kunna beräknas blifva

under år 1910

» » 1911

» » 1912

kr. 21,750,000

» 22,840,000

» 24,000,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Generalpoststyrelsen lämnar följande jämförelse mellan antalet försändelser

åren 1909 och 1908, hvaraf framgår, att poströrelsen är i

Biigaiiue.

År 1909.

År 1908.

Antal.

Antal.

I. Bref postförsändelser:

inrikes ..........................

179,964,845

178,958,538

till utlandet..................

13,913,192

12,649,360

från utlandet...............

24,293,603

20,529,650

transiterande ..............

994,582

803,135

Summa

219,166,222

212,940,683

11. Paket:

inrikes...........................

3,469,410

3,108,689

till utlandet................

128,331

119,522

från utlandet...............

540,300

492,209

transiterande ..............

83,450

54,050

Summa

4,221,491

3,774,470

III. Postanvisningar:

inrikes ...........................

6,390,849

5,979,277

till utlandet..................

349,634

340,808

från utlandet..............

310,445

282,089

transiterande ...............

26,852

24,675

Summa

7,077,780

6,626,849

IV. Tidningar och tidskrifter

(inkl. af giftspliktiga tid-

ning sbilag or), nummer-

exemplar:

inrikes ...........................

178,192,925

171,748,798

till utlandet..................

2,416,492

2,297,568

från utlandet...............

2,570,224

2,534,718

transiterande ...............

60,533

61,080

Summa 183,240,174

176,642,104

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

9

År 1909. År 1908.

Antal. Antal.

I—IV. Samtliga postförsändelser

:

inrikes ......................... 368,018,029 359,795,302

till utlandet.................. 16,807,649 15,407,258

från utlandet............... 27,714,572 23,838,666

transiterande ............... 1,165,417 942,940

Summa 413,705,667 399,984,166

Det är själfklart, säger generalpoststyrelsen, att en utveckling af

rörelsen krafvel- motsvarande ökning af den ordinarie personalen af

såväl högre som lägre grad. Denna ökning bör emellertid, framhåller

styrelsen, äga rum på det sätt, att för hvarje år på ordinarie stat

öfverflyttas ett efter förhållandena afpassadt antal biträdande tjänstemän.

Att efter vissa längre mellanrum inrätta ett större antal nya ordinarie

befattningar skulle leda till ojämnheter i befordringssystémet, ity att

tiden för anställning såsom extra tjänsteman kunde blifva afsevärdt

längre för den ene än för den andre.

Generalpoststyrelsen hemställer på grund häraf om upptagande i

1912 års stat af 50 nya postexpeditörstjänster, hvilka med hänsyn till

dem, som då stå närmast i tur att befordras till ordinarie, böra vara

manliga.

Öfverflyttning på ordinarie stat af ifrågavarande 50 biträdande

manliga postexpeditörer komme, då eu hvar af dem kunde på grund

af § 3 i öfvergångsbestämmelserna till aflöningsreglementet få uppbära

en årsaflöning af 2,200 kronor, att öka anslaget med tillhopa 110,000

kronor. Men, då arfvodena åt ifrågavarande tjänstemän skulle, därest

de kvarstode såsom biträdande postexpeditörer, ut göra tillhopa 79,000

kronor — 1,580 kronor för en hvar — komme ökningen på aflöningsstaten

i sin helhet att belöpa sig till allenast 31,000 kronor jämte

den höjning af anslaget till ortstillägg, hvarom senare närmare förmäles.

Sammanlägges nu den förut omförmälda aflöningsförhöj ningen

54.000 kronor åt 270 af de nuvarande postexpeditörerna med aflöningen

110.000 kronor åt de föreslagna 50 nya, skulle anslaget till de manliga

postexpeditörerna komma att för år 1912 höjas med 164,000 kronor

och sålunda uppgå till 2,198,600 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1011. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Ökning af

antalet

förste p ostv

aktmästare

och förste

postiljoner.

Hvad därefter beträffar förste postvaktmästare och förste postiljoner,

anför generalpoststyrelsen följande.

I sintet af år 1909 utgjorde antalet förste postbetjänte 716, hvilka

samtliga då innehade uppdrag att allenast tills vidare bestrida vissa

viktigare göromål och hvilka uppdrag sålunda kunde när som helst

återkallas. I anslutning till ett af postlöneregleringskommissionen gjordt

uttalande att kommissionen icke tvekat tillstyrka, att 450 förste postbetjäntbefattningar,

motsvarande omkring två tredjedelar af det dåvarande

antalet, uppfördes å ordinarie stat, därvid kommissionen tilläde,

att med detta antal förste postbetjänte icke någon skulle komma på

ordinarie stat, förr än han varit i dylik befattning pröfvad under eu

tid af minst 2 år, hemställde generalpoststyrelsen i underdånig skrifvelse

den 26 november 1908 med förslag till postverkets stater för

år 1910, att 450 tillförordnade förste postbetjänte skulle uppföras på

ordinarie stat, och blef för år 1910 jämväl antalet förste postvaktmästare

och förste postiljoner fastställdt till 450.

Vid afgifvande af förslag till stat för år 1911 ansåg generalpost-''

styrelsen sig ej böra ifrågasätta någon ökning i antalet förste postvaktmästare

och förste postiljoner, enär styrelsen ej då hade sig bekant,

huruvida och, i förekommande fall, med hvilket antal ökning af ifrågavarande

personal komme att under loppet af år 1910 äga rum. Enär

därjämte den stat, i hvilken proportionen mellan ordinarie och tillförordnade

förste postvaktmästare och förste postiljoner reglerats, då ännu

icke börjat tillämpas, och någon erfarenhet beträffande lämpligheten att

öka antalet ordinarie sålunda icke kunnat vinnas, ansåg generalpoststyrelsen,

att ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner

borde i staten för år 1911 upptagas till samma antal som i staten för

år 1910, nämligen till 450.

Antalet af sådana tjänstemän af lägre grad, som meddelats uppdrag

att bestrida viktigare göromål, utgjorde:

340 vid utgången af

398 » » »

441 » » )>

659 » )) »

706 )) ); »

716 » » »

år 1904

» 1905

» 1906

» 1907

» 1908

>; 1909

737 den 1 november 1910.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

Af dessa sistnämnda blefvo, såsom förut omförmälts, 450 med ingången

af år 1910 uppförda på ordinarie stat såsom förste postvaktmästare

och förste postil joner.

De återstående 287, hvilka samtliga äro ordinarie i egenskap af

postvaktmästare och postiljoner och hvilka fortfarande innehafva ofvan

nämnda uppdrag allenast tills vidare, uppbära med stöd af § 8 i aflöningsreglementet

särskildt tillägg till tjänstgöringspenningarna med

högst 20 kronor, för månad räknadt.

Dessa 287 erhöllo sina ifrågavarande uppdrag:

15 år 1904

36 :» 1905

33 » 1906

68 )> 1907

61 » 1908

29 )> 1909

45 » 1910.

Antalet al dessa postvaktmästare och postiljoner med högre tjänsteställning

har ökats år från år, och antagas kan, att det kommer att

vid utgången af år 1911 något öfverskrida 750.

För att nu den af generalpoststyrelsen förut tillämpade proportionen

mellan ordinarie och tillförordnade förste postvaktmästare och

förste postiljoner må kunna upprätthållas, erfordras, säger styrelsen,

att i staten för år 1912 upptages ett antal af något öfver 500 ordinarie

förste postvaktmästare och förste postiljoner.

På grund häraf har generalpoststyrelsen hemställt, att antalet af

dessa tjänstemän för år 1912 må ökas med 75 och sålunda höjas från

450 till 525. J

Ett bifall till nämnda hemställan skulle, då aflöningen till en hvar

af de sålunda uppflyttade torde kunna beräknas till 1,640 kronor, medföra

en höjning af anslaget till förste postvaktmästare och förste postiljoner

med 123,000 kronor och skulle sålunda under nämnda förutsättning.

anslaget för år 1912 komma att utgöra 833,000 kronor. Anslaget

till postvaktmästare och postiljoner skulle emellertid, meddelar

styrelsen, under antagande att en hvar uppbär en aflöning af 1,400

kronor, komma att minskas dels med 105,000 kronor, dels ock med

omkring . 14,400 kronor, utgörande särskild ersättning, hvilken såsom

tillägg till tjänstgöringspenningarna utbetalas till ett lika antal postvaktmästare

och postiljoner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 9

lu

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Ökning af

antalet

ordinarie

po stv aktmästare

och

postilj oner.

Hvad åter angår ordinarie postvaktmästare och postiljoner, hvilkas

antal fastställts i 1910 års stat till 1,400 och i 1911 års stat till 1,550,

håller generalpoststyrelsen före, att för beredande af förbättring i den

extra personalens befordringsförhållanden antalet ordinarie postvaktmästare

och postiljoner bör jämväl för år 1912 ökas med 150.

I november 1910 funnos anställda 640 biträdande postvaktmästare

och postiljoner (extra tjänstemän af lägre grad med fast arfvode).

Härtill kommer ett antal af omkring 600 reservpostvaktmästare

och reservpostiljoner (extra tjänstemän af lägre grad utan fast arfvode).

Generalpoststyrelsen meddelar, att af förenämnda 640 biträdande

postvaktmästare och postiljoner i sådan egenskap varit anställda:

45........................ öfver 4 Va år,

121....................... i 4 Va—4 »

170........................ i 4—3 Va »

94 ...................... i 3 Vs—3 »

210........................ kortare tid.

Då i staten för 1911 de ordinaries antal ökats med 150, kunde

antagas, att före 1910 års utgång till ordinarie befordrades samtliga

45 till första gruppen hörande samt därjämte 105 åt andra gruppen.

Då den vanliga årliga afgången kunde anses utgöra omkring 40, skulle

under år 19il komma att till ordinarie befordras återstående 16 af

andra gruppen samt 24 af tredje gruppen.

Vid utgången af år 1911 skulle alltså komma att kvarstå 146 af

tredje gruppen med en tjänstetid af 5—4 Va år. Under sådana förhållanden

och då enligt generalpoststyrelsens åsikt en ökning af den

ordinarie personalen med 150 postvaktmästare och postiljoner läte väl

förena sig med postverkets behof af arbetskrafter, hemställer generalpcxststyrelsen,

att det i staten för år 1911 upptagna antalet 1,550 postvaktmästare

och postiljoner måtte i staten för år 1912 ökas med 150

eller sålunda till 1,700.

Därest emellertid förslaget att al dessa ett antal af 75 måtte utnämnas

till förste postvaktmästare och förste postiljoner vinner bifall,

komme antalet ordinarie postvaktmästare och postiljoner att för år 1912

utgöra 1,625.

Öfverflyttning på ordinarie stat af ifrågavarande 150 biträdande

postvaktmästare och postiljoner komme, då en hvar af dem finge uppbära

en årsaflöning af 1,100 kronor, att öka anslaget med 165,000

kronor. Men då arfvodena åt ifrågavarande tjänstemän skulle, därest

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

13

de kvarstode såsom biträdande postvaktmästare och postiljoner, utgöra

tillhopa 150,000 kronor — 1,000 kronor för en hvar — komrae ökningen

på aflöningsstaten i sin helhet att belöpa sig till 15,000 kronor

jämte den här efteråt omnämnda höjning af anslaget till ortstillägg.

Till ofvannämnda 165,000 kronor bör, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, läggas ett belopp af 10,000 kronor för vissa jämkningar

i de för närvarande utgående afiöningsbeloppen.

Hela ökningen skulle sålunda kunna beräknas till 175,000 kronor,

hvarigenom anslaget till postvaktmästare och postiljoner, som i 1911

års stat fastställts till 2,000,000 kronor, skulle för år 1912 komma att

itppgå till 2,175,000 kronor.

Ett bifall till generalpoststyrelsens förslag om ökning af förste

postvaktmästare och förste postiljoner med ett antal af 75 skulle emellertid,

såsom förut nämnts, minska sistnämnda summa dels med 105,000

kronor, dels ock med 14,400 kronor, och skulle sålunda under nämnda

förutsättning anslaget för år 1912 komma att utgöra 2,055,600 kronor,

hvilket innebär en ökning af 55,600 kronor i senast beviljade anslag.

Beträffande ortstillägg till ordinarie tjänstemän vid distrikts- och

lokalförvaltningarna erinrar generalpoststyrelsen, att anslaget därtill i

1910 års stat fastställts till förslagsvis 540,000 kronor, hvaraf beräknats

för tjänstemän af högre grad omkring 180,000 kronor och för tjänstemän

af lägre grad omkring 360,000 kronor. I staten för år 1911 är

anslaget upptaget till 575,000 kronor. För år 1910 synas emellertid,

säger generalpoststyrelsen, ortstilläggen komma att uppgå för tjänstemän

af högre grad till 220,000 kronor och af lägre grad till 370,000

kronor, sålunda tillsammans till 590,000 kronor.

Till det för år 1911 fastställda anslag.................. kr. 575,000: —

bör läggas

dels................................................................................... » 15,000: —

utgörande det belopp, hvarmed de för år 1910 beräknade

utgifterna komma att öfverskjuta anslaget

för år 1911,

dels, i anledning af vissa, förut omförmälda postexpeditörer

tillkommande aflöningsförhöjning, ett belopp

af................................................................................... » 3,800: —

Transport kr. 593,800: —

Ökning af

anslaget

till ortstillägg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Transport kr. 593,800: —

dels, för den händelse generalpoststyrelsens förslag

om inrättande för år 1912 af 50 nya postexpeditörsbefattningar

och 150 nya postvaktmästar- och

postiljonsbefattningar vinner bifall, ett belopp af » 30,800: —

af hvilket 8,800 kronor belöpa på de förra och

22,000 kronor på de senare.

Summan......................................................................... kr. 624,600: —

utgör alltså det belopp, hvartill anslaget torde böra för år 1912 fastställas.

Detta innebär en förhöjning af 49,600 kronor i förhållande till anslaget

för år 1911.

Anslaget

till arfvoden

åt extra

tj dust em än,

vikariatsersättning

m. m.

Under titeln arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. m.

ingå följande utgifter:

a) arfvoden till biträdande postexpeditörer samt till biträdande postvaktmästare

och postiljoner;

b) anslag, ställda till postdirektörs eller postmästares disposition

(dispositionsanslag) för tillgodoseende af vare sig mera stadigvarande

eller tillfälligare behof af personalförstärkning;

c) anslag för beredande af semesterledighet och sabbatsledighet åt

tjänstemän af högre och lägre grad (semesterledighet dock endast åt

ordinarie tjänstemän);

d) vikar iatsersättning, aflöningsfyllnad i vissa fall åt vikarie för af

sjukdomsfall träffad tjänsteman af högre eller lägre grad, ordinarie eller

extra, hvarjämte äfven af detta anslag utgår ersättning åt vikarie för

tjänsteman af lägre grad, som inkallats till undervisningskurs.

Enligt hvad förut anförts, utgjorde i november 1910 antalet biträdande

postexpeditörer 195, hvilket antal torde, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, under återstående delen af år 1910 blifva oförändradt.

Antagligt är emellertid, säger generalpoststyrelsen, att, ehuru styrelsen

anser sig böra fortgå på den inslagna vägen att, i den mån

sådant låter sig göra, till tjänstemän af lägre grad öfverflytta arbete,

som förut handlagts af tjänstemän af högre grad, de biträdande postexpeditörernas

antal måste till följd af trafikens tillväxt under åren

1911 och 1912 något ökas. Denna ökning anser dock generalpoststyrelsen

kunna begränsas för båda åren till sammanlagdt 55. Hela an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 6.

talet biträdande postexpeditörer under år 1912 skulle då komma att

utgöra 250.

ko beräkning att af detta antal tjänstemän 200 äro manliga och

o0 kvinnliga samt att, då numera på grund af nådiga brefvet till

genera poststyrelsen den 8 april 1910 angående grunderna för aflöningen

till extra tjänstemän vid postverket dessa erhållit förbättrade afomngsförmåner,

aflöning åt en manlig biträdande postexpeditör kan

anses utgöra i .medeltal. 1,510 kronor samt åt en kvinnlig 1,305 kronor

skulle för aflöning åt biträdande postexpeditörer för år 1912 erfordras

ett belopp af 367,250 kronor. Därest emellertid generalpoststyrelsens

förslag om utbyte åt 50 manliga biträdande postexpeditörer mot samma

antal ordinarie, bifalles, bör — då aflöningen till en hvar af ifrågavarande

50 tjänstemän kunde, därest de kvarstode såsom biträdande

postexpeditörer, beräknas komma att vid 1912 års ingång utgöra 1.580

7Q°nnn ^ T1!;“nda belopp 367,250 kronor, dragas en summa af

79,000 kronor. . Till återstående 150 manliga biträdande postexpeditorer

och 50 kvinnliga skulle aflöningarna för 1912 sålunda kunna be
raknas

till....... .................................................................. kr. 288,250:-

At biträdande postvaktmästare och postiljoner funnos

i slutet af november 1910 anställda omkring 640,

hvilket antal torde, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, under återstående delen af samma

år förblifva oförändradt.

Af dessa komma på grund af den ordinarie

personalens ökning för år 1911 med 150 ett lika

stort antal att befordras, och kvarstå således vid

1911 års iugång 490 biträdande postvaktmästare

och postiljoner.

Ökningen, af antalet biträdande postvaktmästare

och postiljoner på grund af trafikens tillväxt

torde, säger styrelsen, för åren 1911 och 1912

kunna anslås till omkring 50 för år eller sålunda

till omkring 100 för båda åren.

Visserligen har, enligt hvad styrelsen meddelar,

för år 1910 vid jämförelse med år 1909 en

minskning inirädt i antalet biträdande postvaktmästare

och postiljoner, hvilken minskning berott

på vissa indragningar, som generalpoststyrelsen ansett

sig böra vidtaga, men då några ytterligare in
Transport

kr. 288,250: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr C.

Transport kr.

dragningar icke torde kunna äga rum och då, såsom

generalpoststyrelsen visat, posttrafiken lortfarande

är stadd i tillväxt, anser generalpoststyrelsen

eu ökning för åren 1911 och 1912 af 100 biträdande

postvaktmästare och postiljoner icke vara för hög.

Lägges nu detta antal till de vid 1911 ars

början kvarstående 490, kommer hela antalet att

under år 1912 utgöra 590.

Med en aflöning åt en biträdande postvaktmästare

eller postiljon af 1,000 kronor, hvartill

den kan anses i medeltal uppgå, skulle erfordras

ett belopp af 590,000 kronor. Därest emellertid

generalpoststyrelsens förslag om uppflyttning för

år 1912 af 150 biträdande postvaktmästare och

postiljoner bifalles, böra därifrån dragas 150,000

kronor, hvadan till återstående 440 biträdande

postvaktmästare och postiljoner aflöningarna för

år 1912 torde kunna beräknas till ett samman
lagdt

belopp af .............................................-............ • })

Dispositionsanslaget, hvilket för år 1911 beräknats till

395.000 kronor, anses böra för år 1912 bibehållas

vid sistnämnda belopp............................................... *

Öfriga anslag, nämligen:

för semesterledighet, som för år 1911 beräknats till

210.000 kronor, anser styrelsen för år 1912 böra

höjas till ......................................................................... ^

för sabbatsledighet, som för år 1911 beräknats till

90.000 kronor, finner styrelsen för år 1912 böra

beräknas till .........................................................^

för vikariatsersättning, som för år 1911 beräknats till

75,000, torde enligt styrelsens åsikt böra på nedan

angifna skäl för år 1912 höjas till......................... ^

Summa kr.

eller i afrundadt tal............................................. ):>

288,250: —

440,000: —

395,000: —

220,000: —

100,000:

180,000: —

1,623,250: —

1,623,300: —

Hvad vikariatsersättningen beträffar, har, säger styrelsen, anslaget

därtill enligt nu vunnen erfarenhet varit i föregående stater alltför

knappt tilltaget. Med ledning af förhållandena under månaderna janu
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 6.

ari—augusti år 1910 kan denna ersättning antagas komma att för år

1910 uppgå till omkring 178,000 kronor.

Att denna ersättning uppgår till ett så högt belopp är, förklarar

genei alpoststyrelsen, att tillskrifva dels den fortgående ökningen af antalet

ordinarie tjänstemän, dels ock den omständigheten att med 1910 års ingång

de vid distrikts- och lokalförvaltningarna anställda ordinarie tjänstemännen

äro vid sjukdomsförfall i mindre grad än förr skyldiga bidraga

till vikaries aflöning. I det före den 1 januari 1910 gällande aflöningsreglementet

stadgades, att, därest ledighet på grund af sjukdom åtnjötes

under högst tre månader af ett och samma kalenderår, den tjänstledige

ägde uppbära hela lönen, men att under ledighet, som på grund af

sjukdom åtnjötes utöfver nämnda tid, det ankomme på generalpoststyrelsen

att bestämma, huruvida, jämte tjänstgöringspenningar, provision

och sportler, äfven någon del af lönen, dock ej mera än tredjedelen

däraf, borde af den tjänstledige afstås. I sistnämnda hänseende

tillämpades, meddelar generalpoststyrelsen, i regel detta stadgande

sålunda, att den tjänstledige borde såsom bidrag till vikaries aflöning

afstå, jämte tjänstgöringspenningar och, i förekommande fall, provision

och sportler, hela tredjedelen af lönen. Enligt nu gällande

aflöningsreglemente äger tjänsteman, som af sjukdom hindras att förrätta

sin befattning, för hela den tid, hvarunder sjukdomen varar, uppbära

fulla lönen, hvadan postverkets medel måste i högre grad än förr

tagas i anspråk för vikaries aflöning.

Jämväl för aflönande af vikarie för extra personal med fast arfvode

eller för poststationsföreståndare träder postverket numera ekonomiskt

emellan. I nämnda hänseende medgaf generalpoststyrelsen redan den

21 januari 1907, att vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltning

anställd biträdande postexpeditör, som på grund af sjukdom frikallats

från tjänstgöring, fick för ledighetstiden uppbära, om ledigheten åtnjutits

högst tre månader af ett och samma kalenderår, två tredjedelar

af arfvodet. och. vid ledighet utöfver nämnda tid den del af arfvodet,

som ej åtgick till aflönande af vikarien. Jämlikt § 44 mom. 5 af nu

gällande instruktion för generalpoststyrelsen äger styrelsen vid ledighet

för extra personal med fast arfvode af såväl högre som lägre grad

äfvensom för poststationsföreståndare att, där sådant i särskildt fall

prof vas skäligt, anvisa bidrag af postmedel för bestridande af den

lediges befattning.

. ^ ^ grund af hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört, anser styrelsen

vikariatsersättningen icke kunna för år 1912 beräknas lägre än till

180,000 kronor

Bill. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefens
yttrande.

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m, in. skulle

sålunda komma att för år 1912 uppgå till 1,623,300 kronor.

Denna summa, jämförd med motsvarande, i staten för år 1911

upptagna anslag 1,755,000 kronor, utvisar en minskning af 131,700

kronor.

Summan af samtliga under aflöningar till distrikts- ock lokalförvaltningarna

förekommande anslag utgör för år 1911 kr. 9,776,600: —

Läggas härtill ofvan af styrelsen föreslagna förhöj

ningar, nämligen:

å anslaget till postexpeditörer, manliga ........................ » 164,000: —

)> » » förste postvaktmästare och förste postil
joner

........................................................ » 123,000: —-

•> » » postvaktmästare och postiljoner............ » 55,600: —

» » )) ortstillägg ........................................... » 49,600: —

men från summan häraf ......................................................kr. 10,168,800: —

dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arfvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m............. » 131,700: —

komma samtliga under aflöningar till distrikts- och

lokalförvaltningarna förekommande anslag att för år__

1912 utgöra ..............................................................................kr. 10,037,100: —

hvilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1911 af 260,500

kronor.

Generalpoststyrelsens förslag om öfverflyttning af 50 biträdande

postexpeditörer på ordinarie stat har jag ansett mig böra biträda, då,

enligt hvad framgår af den utredning beträffande posttrafikens tillväxt

under de senare åren, som generalpoststyrelsen lämnat, denna ökning

synes nödig med hänsyn till postverkets behof af arbetskrafter.

För bibehållande af den i postverkets stat för år 1910 reglerade,

af postkommissionen föreslagna proportionen mellan ordinarie och tillförordnade

förste postvaktmästare och förste postiljoner af omkring

’s/3 ordinarie och Va extra har generalpoststyrelsen föreslagit, att antalet

af dessa ordinarie tjänstemän bör för år 1912 ökas med 75. Detta

förslag har jag funnit mig kunna förorda, då stadigvarande behof synes

föreligga af ordinarie tjänstemän af ifrågavarande kategori till ett antal

af 525.

Likaledes anser jag mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens hemställan

om ökning af den ordinarie personalen med 150 postvaktmästare

och postiljoner, hvarigenom, under förutsättning af bitall till förslaget

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

19

om öfverflyttning af 75 till förste postvaktmästare och förste postiljoner,

hela antalet postvaktmästare och postiljoner skulle komma att uppgå

till 1,625. En sådan ökning låter sig ock, enligt hvad styrelsen uppgifvit,

förena med postverkets behof af arbetskrafter. Jag har alltså

icke ansett mig böra fästa afseende vid eu åt Svenska postmannaförbundet

i underdånig skrifvelse den 14 december 1910 gjord framställning

därom att antalet postvaktmästare och postiljoner ''”måtte ökas

till 1,725.

Mot hvad generalpoststyrelsen i öfrigt i fråga om distrikts- och

lokalförvaltningarna föreslagit har jag icke heller något att erinra.

3. Öfriga anslag.

Arfvoden vid poststationerna hafva i runda tal uppgått

under år 1908 till ............................................... kr. 1,463,000: —

» » 1909 » ............................................. » 1,500,000: —

Generalpoststyrelsen meddelar, att i fråga om såväl sistnämnda

belopp som vissa öfriga härnedan omförmälda utgiftsbelopp för år 1909

är att märka, att de öfverskrida de belopp, som angifvits i generalpoststyrelsens

berättelse om postverkets förvaltning under år 1909. Förhållandet

är nämligen, säger styrelsen, att till följd af en under år

1909 verkställd, i berättelsen närmare omförmäld omläggning af räkenskapsväsendet

vissa utgifter blifvit i postverkets hufvudbok alförda för

allenast 11 månader och sålunda med lägre belopp än det, hvartill de

i verkligheten uppgått.

För att nu kunna erbjuda jämförelse med motsvarande såväl i staten

för år 1909 uppförda belopp som utgiftsbelopp under föregående eller

kommande år hafva, meddelar styrelsen, ifrågavarande i berättelsen för

år 1909 angifna belopp ökats med omkring 1''ii.

Arfvodena vid poststationerna för år 1910 kunna med ledning af

förhållandena under de tre första kvartalen samma år beräknas uppgå

till omkring 1,775,000 kronor.

Utgifterna äro i staterna upptagna

för år 1909 till ................................................ kr. 1,530,000: —

» » 1910 » » 1,780,000: —

» » 1911 » ................................................... » 1,900,000: —

Då generalpoststyrelsen anser det vara angeläget, att medel finnas

tillgängliga för mötande af de berättigade kraf, som ställas på post
-

Ökning af

anslaget

till arfvoden

vid

poststationer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6

verket med hänsyn till öppnandet af nya poststationer samt till arfvodesförhöjningar,

föreslår generalpoststyrelsen, att anslaget till arfvoden vid

poststationerna för år 1912 beräknas till 2,000,000 kronor, hvilket innebär

en ökning af 100,000 kronor i senast fastställda anslag; och är

från min sida häremot icke något att erinra.

Anslagen till arfvoden åt frimärksfförsäljare, till gratifikationer m. m.

åt tjänstemän, till understöd åt -personer, som äro eller varit anställda vid

postverket eller anlitats i dess ärenden torde, i enlighet med hvad generalpoststyrelsen

föreslagit, böra för år 1912 bestämmas till samma belopp

som finnas upptagna i utgiftsstaterna för år 1911.

Summan af anslagen till aflöningarna är i

staten för år 1911 upptagen till .............................

Läggas härtill de föreslagna höjningarna å

anslagen till generalpoststyrelsen.

............................................ kr. 900: —

till distrikts- och lokalförvaltningarna

.............................. » 260,500: —

samt å öfriga anslag.............. » 100,000:—

skulle anslagen till aflöningar för år 1912 sluta

å ett belopp af ................................................... kr. 12,573,200: —

kr. 12,211,800: —

» 361,400: —

B. Öfvergångsstat.

1. Greneralpoststyrelseii.

Hvad de hos generalpoststyrelsen anställda tjänstemän beträffar hemställer

jag, att, på sätt generalpoststyrelsen föreslagit, öfvergångsstat

för år 1912 fastställes till det i staten för år 1911 upptagna belopp

6,800 kronor.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

I fråga om distrikts- och lokalförvaltningarna torde, enligt hvad

generalpoststyrelsen meddelar, följande ändringar uti de i staten för år

1911 fastställda belopp blifva erforderliga.

Då en af de två i nämnda stat upptagna postmästarna af klass 3

numera vunnit befordran, bör det för ifrågavarande båda postmästare

uppförda belopp, 10,000 kronor, nedsättas till 5,000 kronor.

Fjorton kvinnliga tjänstemän, däraf 2 postmästare — de i Skurup

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

och Bostad — samt 12 postexpeditörer, hvilka redan före 1910 års ingång

tillträdt nu innehafvande befattningar, hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, inom behörig tid anmält sig vilja kvarstå å

1909 års stat.

Då en hvar af dem enligt denna stat uppbär, ålderstillägg inberäknade,

postmästarna 3,400 kronor och postexpeditörema 2,800 kronor,

bör öfvergångsstaten ökas med respektive 6,800 kronor och 33,600 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar vidare, att jämväl vissa enligt § 4

\ öfvergångsbestämmelserna till aflöningsreglementet utgående personliga

tillägg komma att tynga öfvergångsstaten.

1 nämnda § stadgas nämligen, att, därest tjänsteman vid tillträdandet

af 1910 års aflöningsstat skulle komma att i fast aflöning och

ortstillägg erhålla lägre inkomst än summan af hans nedannämnda förmåner,

nämligen lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg under år

1909, extra lönetillägg för år 1909, där sådant jämlikt af Riksdagen

fastställda grunder fortfarande skall till honom utgå för år 1909, ålderstiHägg,

.som enligt nuvarande aflöningsstat intjänats att utgå från 1910

års början, samt provision å samma tjänst under år 1908, äger han att

såsom personligt tillägg till tjänstgöringspenningarna uppbära skillnaden,

intill dess aflöningen stigit till samma belopp.

Styrelsen meddelar, att efter den utredning, som numera verkställts,

detta personliga tillägg utgår till 9 tjänstemän, däraf 3 kontrollörer

och 6 kvinnliga postexpeditörer, med ett sammanlagdt belopp af 1,576

kronor SO öre, hvadan öfvergångsstaten skulle i sistnämnda hänseende

böra ökas med 1,570 kronor.

Den i 1911 års stat uppförda slutsumman, 46,500 kronor, bör sålunda

minskas med 5,000 kronor och höjas med 41,970 kronor, och

skulle den alltså komma att utgöra 83,470 kronor.

De aflöningar, som böra afgå, i senast fastställda stat upptagna till

41,500 kronor, komma att för år 1912 utgöra:

Aflöning till postmästaren vid postkontoret Malmö 1......... kr. 7,300

T)

»

))

»

»

»

»

manliga postmästare af klass 3 .................. »

1 manlig » » » 4 .................. »

2 kvinnliga » » » 4

12 postexpeditörer, kvinnli

fira

25,000

4,600

6,200

25,200

Summa kr. 68,300: —

Återstoden utgör 15,170 kronor.

Enär, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare meddelar, en af de

tre i 1911 års

stat uppförda kontrollörer under loppet af samma år

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

uppnår pensionsåldern, bortfaller för år 1912 den för honom i sistnämnda

stat upptagna aflöning 4,100 kronor. Till nämnda återstod, 15,170 kronor,

bör emellertid läggas dels aflöning till de öfriga båda kontrollörerna,

8,400 kronor, däri inberäknad provisionsersättning med respektive

900 kronor och 700 kronor, dels ock uppbörds- och frimärksprovision,

7,000 kronor, till hvilket belopp, då till dylik provision numera äro berättigade

allenast postdirektören i Malmö och de 2 förutnämnda å 1909

års stat kvarstående postmästarna i Skurup och Båstad, densamma kan

anses komma att för 1912 uppgå.

Slutsumman för distrikts- och lokalförvaltningarna skulle därigenom

komma att uppgå till 30,570 kronor. Lägges härtill anslaget för generalpoststyrelsen,

utgörande 6,800 kronor, bör anslaget till öfvergångsstaten

i dess helhet, i 1911 års stat upptaget till 39,100 kronor, i

1912 års stat fastställas till 37,370 kronor, hvilket innebär en minskning

af 1,730 kronor.

C. Pensioner.

Anslagen å senast fastställda pensionsstat uppgå till kr. 240,685: —

Generalpoststyrelsen har nu anmält, att till följd af

dödsfall böra afföras de pensionsbelopp, som skulle

hafva utgått till:

f. d. postmästaren P. C. Billing ............. kr. 1,500: —

f. d. vaktmästaren J. E. Ström.................. 3> 675: —

f. d. intendenten A. L. Ström.................... » 2,200: —

f. d. postbetjänten J. Olsson .................... 2> 300: —

f. d. postbetjänten C. G. Andersson......... » 600: —

f. d. postbetjänten C. J. Jansson.............. » 800: —

6,075: —

Till återstoden.....

kr. 234,610: —

böra läggas

dels, enär pensionen till f. d. postexpeditören J. P. Helmer

upptagits till 2,300 kronor i stället för rätteligen

2,390 kronor, ett belopp af ... kr. 90: —

dels de årliga understöd, som jämlikt

kungl. brefvet den 4 juli 1910 beviljats

f. d. biträdande postexpeditören

Anna Maria Hammarstrand,

född Flycht ............................................ » 900: —

Transport kr. 990: — kr. 234,610: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Transport kr.

T d. poststationsföreståndaren Hedvig

Sofia Clementeoff.................................... »

f. d. poststationsföreståndaren Helena

Aurora Clementeoff................................ »

dels ock de i senaste pensionsstat ej upptagna

pensioner, som jämlikt nedan

angifna nådiga bref blifvit tillerkända

följande personer, nämligen:

f. d. postexpeditören Gerda L. O. M. Tegnér

(kungl. bref den 10 december

990: —

500: - 500: —

1909) ................................................. » 2,030: —

f. d. postbetjänten O. B. Kvist (kungl.

bref den 17 december 1909).............. » 800: —

f. d. postvaktmästaren P. M. Sköldberg

(kungl. bref den 18 februari 1910) » 740: —

f. d. postvaktmästaren P. J. Blomberg

(kungl. bref den 25 februari 1910) » 760: —

f. d. postmästaren A. L. N. Almgren

(kungl. bref den 4 mars 1910)......... » 4,000: —

f. d. postmästaren E. Klingius (kungl.

bref den 22 april 1910) .................... » 3,700: —

f. d. postvaktmästaren P. E. Jansson

(kungl. bref den 23 juni 1910) ...... » 800: —

f. d. postmästaren B. Larsson (kungl.

bref den 1 juli 1910) .......................... » 3,400: —

f. d. postvaktmästaren J. Santesson (kungl.

bref den 8 juli 1910) .......................... » 800:

f. d. postiljonen V. A. R. Owén (kungl.

bref den 13 augusti 1910).................. » 800: —

f. d. postvaktmästaren W. Andersson

(kungl. bref den 13 augusti 1910) » 800: —

f. d. postvaktmästaren P. Nilsson (kungl.

bref den 23 september 1910) ............ x> 800: —

f. d. intendenten A. W. Zacco (kungl.

bref den 23 september 1910) ............ » 4,000: —

f. d. postvaktmästaren H. E. Hansson

(kungl. bref den 30 september 1910) » 800: —

Transport kr. 26,220: —

kr. 234,610: —

.234,610:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 6.

Förhöjning

af f■ d. postexp

editören

H. A.

Lagerströms

pension.

Transport kr. 26,220: — 234.610: —

f. d. postvaktmästaren C. A. Skoglund

(kungl. bref den 21 oktober 1910) )) 800: —

Då Eders Kungl. Maj:t numera bifallit

särskilda underdåniga framställningar

af generalpoststyrelsen den

15 augusti ock den 7 oktober 1910,

böra härtill läggas pensioner att,

efter det vederbörande beviljats afsked,

utgå till

f. d. postexpeditören Klara C. Boström » 1,890: —

f. d. postiljonen S. Nikolausson.................. )> 800: — ]cr_ 29,710: —

Utgifterna å pensionsstaten skulle enligt denna beräkningsgrund

komma att för år 1912 belöpa sig till kr. 264,320: —

Uti en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift har f. d. postexpeditören

Hjalmar Augustinus Lagerström anhållit om förhöjning af den

vid 1896 års Riksdag honom tillerkända pension å 800 kronor.

Lagerström, som är född den 31 juli 1853, antogs den 7 september

1871 till e. o. kontorsskrifvare i postverket och blef den 1 december

1875 befordrad till resepostexpeditör i dåvarande tredje lönegraden

inom centrala järnvägspostdistriktet. Vid kontorsskrifvar- och resepostexpeditörsbefattniugarnas

sammanslagning till en grupp 1881 utnämndes

Lagerström den 6 december sistnämnda år till postexpeditör

i postverket samt förflyttades år 1883 från reseposten till postkontoret

i Söderköping och år 1887 därifrån till postkontoret i Göteborg. På

grund af sjukdom åtnjöt Lagerström emellertid oafbruten tjänstledighet

från och med den i juli 1887 till tiden för sitt afsked år 1896 med

undantag allenast af nio dagar, från och med den 1 till och med den

9 oktober 1891, då han en sista gång på försök tjänstgjorde.

Under åberopande af två läkarintyg samt under uppgift att hans

hälsa brutits under mångårig ansträngande tjänstgöring såsom resepostexpeditör

anhöll Lagerström under år 1895 hos generalpoststyrelsen att

varda förflyttad på pensionsstat med en årlig pension af 1,200 kronor

eller det något lägre belopp, som kunde bestämmas, dock icke lägre

än 800 kronor för år räknadt.

Det ena af de utaf Lagerström åberopade läkarintygen, utlärdadt

af legitimerade läkaren F. Hjertstedt, innehöll, att Lagerström, som under

de då senast förflutna fyra åren hos honom undergått läkarbehand
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Krig, under denna tid lidit af i tjänsten ådragen höggradig neurasteni

samt kronisk mag- och tarmkatarr samt att Lagerström på grund af

dessa sjukdomar vore oförmögen till tjänstgöring och blefve det för

lifstiden, och bestyrktes dessa uppgifter af det andra läkarbetyget.

Vid denna tid innehade Lagerström en postexpeditörstjänst af andra

lönegraden. Därest han varit i tjänstgöring, skulle han'' enligt för år

1895 gällande utgiftsstater hafva ''uppburit lön 1,200 kronor, tjänstgöringspenningar

400 kronor och två ålderstillägg, hvardera å 400 kronor,

eller tillhopa 2,400 kronor. Af ålderstilläggen skulle tre fjärdedelar

anses tillhöra lönen och en fjärdedel tjänstgöringspenningarna,

till följd hvaraf Lagerströms lön skolat utgöra tillhopa’ 1,800 kronor

och tjänstgöringspenningarna 600 kronor. Enligt beslut af generalpoststyrelsen

den 19 mars 1895 ägde Lagerström under tjänstledigheten

uppbära tillhopa 1,200 kronor, nämligen af lönen 600 kronor samt af

ålderstilläggen likaledes 600 kronor.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 29 november 1895 med förslag

till postverkets stater för år 1897 anförde generalpoststyrelsen, med

anledning af Lagerströms ansökan om pension, att styrelsen i betraktande

åt läkarintygens innehåll för sin del ansåge, att pension borde

åt Lagerström beredas, helst han under tjänstledigheten uppbure 1,200

kronor för år men i ansökningsskriften nedsatt det pensionsbelopp,

hvarmed han kunde åtnöja sig, till 800 kronor för år. Med stöd häraf

hemställde generalpoststyrelsen, att en pension af 800 kronor måtte

beviljas honom.

Vid underdånig anmälan af detta ärende den 13 januari 1896 yttrade

dåvarande chefen för finansdepartementet, att, då af de företedda

läkarbetygen framginge, att någon utsikt ej förefunnes, att Lagerström

kunde blitva till hälsan återställd, och det måste anses vara med postverkets

fördel öfverensstämmande, att Lagerströms postexpeditörstjänst,

som i mer än åtta års tid uppehållits på förordnande, blefve med ordinarie

innehafvare besatt, ansåge sig departementschefen, jämväl med

hänsyn därtill att Lagerström förklarat sig vilja åtnöjas med ett lägre

pensionsbelopp än sin lön, böra biträda generaipoststyrelsens hemställan

om Lagerströms pensionerande.

I enlighet med Kungl. Maj:s i statsverkspropositionen till 1896

års Riksdag därom gjorda framställning beviljade därefter Riksdagen

Lagerström en årlig pension af 800 kronor att utgå från och med

månaden näst efter den, under hvilken afsked ur postverkets tjänst blef

honom beviljadt.

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Enligt hvad generalpoststyrelsen meddelat, erhöll Lagerström den

30 juni 1896 afsked ur postverket mot åtnjutande af en årlig pension

af 800 kronor.

Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 18 september 1908 ingifven

skrift hemställde därefter Lagerström, att Eders Kungl. Maj:t ville

föreslå Riksdagen att förhöja Lagerströms pension från 800 kronor

med 400 kronor eller till ett belopp af 1,200 kronor. Såsom hufvudsakligt

skäl för bifall till denna framställning framhöll Lagerström,

att under den tid, som förflutit sedan pensionen beviljades, lefnaasomkostnaderna

alltjämt ökats och att han hade hustru att försörja.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande af den 11 november

1908 uttalade generalpoststyrelsen den uppfattning, att ett bifall till

Lagerströms ansökan med säkerhet skulle föranleda därtill, att andra

pensionstagare — under åberopande i likhet med sökanden af de stegrade

lefnadskostnaderna — skulle inkomma med framställningar om förhöjda

pensionsbelopp samt att några synnerligen ömmande skäl ej heller

syntes föreligga för pensionens höjande. Lagerström, som ej hade

någon större familj att försörja, hade nämligen då uppgifvits såsom inkomst.

taxerad till ett belopp af omkring 1,600 kronor samt vara ägare

till en gravationsfri, mindre fastighet i Grenna, hvarest han vore bosatt.

På grund häraf afstyrkte generalpoststyrelsen Lagerströms framställning.

Genom nådigt beslut den 11 mars 1909 fann Eders Kungl. Maj:t

Lagerströms underdåniga ansökning icke föranleda till någon Eders

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Vid sin nu förevarande underdåniga ansökning har Lagerström fogat

ett af Hjertstedt den 1 juli 1910 utfärdadt läkarbetyg, utvisande att

Lagerström fortfarande lider af sin under tjänstgöring såsom resepostexpeditör

ådragna sjukdom, kronisk höggradig neurasteni, hvaraf följt

periodvis återkommande tilltagande sömnlöshet, sinnesslöhet och oro.

Gent emot hvad generalpoststyrelsen, på sätt ofvan nämnts, anfört

i fråga om Lagerströms förmögenhetsförhållanden åberopar Lagerström

ett af stadsfogden A. R. Brockman och stadsfiskalen G. Wetterhall,

båda i Grenna, utfärdadt intyg, hvaraf framgår, att ofvan omförmälda,

Lagerström tillhöriga fastighet i Grenna är taxerad till 5,500 kronor,

men att hans hela hyresinkomst af fastigheten uppgår till endast 45

kronor, samt att, då han måst för sitt uppehälle inteckna fastigheten

för ett belopp af 6,000 kronor, för Lagerström, sedan räntor, skatter

och andra allmänna utgifter fråndragits hans inkomster, återstår till

hans och hans hustrus uppehälle endast ett belopp af omkring 600

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.

Lagerström har nu anhållit om en förhöjning i pensionen af 325

kronor och framhåller, att vid bifall härtill hans pension skulle komma

att uppgå till det belopp, hvartill han, därest samma bestämmelser, som

gälla enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den

11 oktober 190/, varit på honom tillämpliga, skulle varit berättigad,

nämligen sjuttiofem procent å den honom vid tiden för hans afsked tillkommande

lön, 1,200 kronor, jämte å lönen belöpande ålderstillägg,

300 kronor, tillhopa 1,500 kronor.

Slutligen framhåller Lagerström, att han uti sin år 1895 ingifna

ansökning om pension anhållit, att denna måtte sättas till 1,200 kronor,

men att han af oro, framkallad af hans sjukliga tillstånd, förklarat sig

kunna åtnöjas med ett belopp af 800 kronor.

Till följd af nådig, remiss har generalpoststyrelsen i ärendet afgifvit

underdånigt utlåtande samt däruti, under erinran att de med

Lagerströms tjänst vid tiden för hans afsked förenade löneförmåner utgjorts

af lön, 1,200 kronor, till lönen hörande ålderstillägg, 600 kronor,

tjänstgöringspenningar, 400 kronor, och till tjänstgöringspenningarna

hörande ålderstillägg, 200 kronor, samt att, därest 1907 års pensionslag

vid. tiden för Lagerströms afsked varit gällande, han skulle varit berättigad

till en pension af 1,350 kronor i stället för af Lagerström själf

beräknade 1,125 kronor, anfört, att det enligt styrelsens mening

vore uppenbart, att ett en gång af Kung!. Maj:t och Riksdagen beslutadt

pensionsbelopp icke borde ändras annat än i undantagsfall och då

synnerligen talande skäl därför förefunnes. I nu förevarande fall anser

styrelsen, att väsentligen olika omständigheter beträffande Lagerström

nu föreligga mot då styrelsen år 1908 afgaf sitt underdåniga utlåtande

öfver Lagerströms då gjorda framställning om ökad pension. De skäl,

på hvilka generalpoststyrelsen då grundade sitt afstyrkande däraf, hafva

nu till afsevärd del förlorat i betydelse. För närvarande finnes sålunda,

enligt hvad styrelsen meddelar, å postverkets pensionsstat, förutom

Lagerström, endast en enda person, som tilldelats lägre pension, än

hvartill han enligt nu eller förut gällande författningar kunnat vara berättigad.

Men denna person, f. d. postexpeditören J. F. Decander, kom

i åtnjutande af allenast 700 kronors pension, jämlikt 1894 års Riksdags

beslut, på grund däraf att Decander för ordinarie anställning utom

postverket uppbar aflöning å stat. Ett eventuellt bifall till Lagerströms

hemställan syntes således icke kunna af Decander åberopas såsom prejudikat

för en dylik framställning från honom. Dessutom hade Lagerström

ägnat sina krafter uteslutande åt postverket, inom hvilket han

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 6.

under en lång följd af år på ett erkännansvärdt sätt bestridt en af de

på denna tid vida mera än nu kräfvande befattningarna såsom postexpeditör

vid järnvägsposten. Det lider enligt styrelsens mening icke

heller något tvifvel, att, såsom läkarintyget utvisar, Lagerström just

under denna sin tjänstgöring ådragit sig de sjukdomar, som gjort honom

oförmögen att i postverkets tjänst kvarstå.

Då Lagerström icke med stöd af gällande författningar kunnat på

grund af den iråkade sjukdomen från sin tjänst skiljas, hade han gifvetvis

kunnat år efter år — ända till dess den nya pensionslagen trädde

i kraft eller år 1908 — begära tjänstledighet, och postverket hade då

måst till honom utbetala af hans lön en viss del, som säkerligen icke

kommit att sättas lägre än till livad han förut under ledigheten fått

uppbära eller 1,200 kronor för år. Det förefaller därför generalpoststyrelsen

som om Lagerström år 1895, på sätt förut omförmälts, endast

af obetänksamhet nedsatt det då ifrågasatta pensionsbeloppet till 800

kronor årligen. Genom detta förfarande hade statsverket emellertid på

de efter Lagerströms afskedstagande gångna åren inbesparat en utgift af

omkring 5,800 kronor.

Äfven generalpoststyrelsen anser det nettobelopji af omkring 600

kronor, hvartill Lagerström, enligt hvad förut sagts, synes hänvisad för

sitt uppehälle, vara alldeles otillräckligt att någorlunda draga sig fram

på för eu person, som förut innehaft en tjänstemans ställning. Och

detta belopp komme gifvetvis enligt styrelsens mening att ännu mera

minskas i den mån Lagerström nödgas att för sitt och sin hustrus lifsuppehälle

sätta sig i ännu större skuld än förut.

Generalpoststyrelsen säger sig sålunda för sin del icke kunna finna

annat än att i förevarande fall sådana säregna och ömmande omständigheter

föreligga, att fog finnes för att för denna gång frångå den eljest

gällande principen att icke bevilja förhöjning af ett förut besutadt

pensionsbelopp.

På grund häraf tillstyrker generalpoststyrelsen bifall till Lagerströms

framställning'' om förhöjning af den till honom utgående pension

till ett årligt belopp af 1,125 kronor.

Under stö d

åt "biträdande

postexp

editören

P. Olsson

Wahr enman.

Generalpoststyrelsen har vidare gjort framställning om beviljande

åt pension åt biträdande postexpeditören vid postkontoret i Hälsingborg

Paul Olsson Wahrenman.

Styrelsen meddelar, att Wahrenman hos styrelsen anhållit, att, da

han på grund af tilltagande ålderdomssvaghet hade svårt att kunna

utföra något kräfvande arbete, styrelsen måtte åt honom utverka ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 6.

29

årligt understöd, ej understigande 1,200 kronor, att utgå under Wahrenmans

återstående lifstid från den tidpunkt, han blefve entledigad ur

postverkets tjänst.

Wahrenman är född den 3 mars 1839, antogs den 27 oktober

1875 till e. o. kontorsskrifvare vid postverket och den 1 oktober 1877

till tillfälligt extra biträde vid postkontoret i Hälsingborg. Sedan han

under åren 1879—1882 innehaft förordnanden som extra biträde sammanlagdt

ett år tre månader, blef han den 14 december 1883 antagen

till extra biträde eller, såsom dylik befattningshafvare numera benämnes,

biträdande postexpeditör. Wahrenman, som alltjämt tjänstgjort vid

postkontoret i Hälsingborg i sistberörda egenskap och under januari

månad 1905 på förordnande bestridt en postexpeditörsbefattning, har

under hela denna tid icke åtnjutit tjänstledighet för enskilda angelägenheter

och endast någon enstaka dag för sjukdom vid ett fåtal tillfällen.

Hans aflöning har, för år räknadt, utgjort åren 1875—1877 tillfälliga

mindre arfvoden, åren 1877—1879 600 kronor, under tiden den 1 april

1879—31 december 1883 700 kronor, åren 1884—1896 1,200 kronor,

åren 1897—1901 1,500 kronor, åren 1902—1906 1,650 kronor, undertiden

den 1 januari—31 augusti 1907 1,700 kronor och från och med

den 1 september 1907 1,800 kronor. Wahrenman har, enligt hvad

generalpoststyrelsen meddelar, såväl i som utom tjänsten förtjänat ett

godt vitsord och har med pålitlighet, flit och ordentlighet utfört de

arbeten, som förelagts honom. Hans arbetsförmåga har emellertid på

senare åren aftagit allt mer och mer, så att han nu knappt kan anses

till hälften arbetsför.

Beträffande Wahrenmans ekonomiska förhållanden har generalpoststyrelsen

inhämtat, att han genom sparsamhet under de senare åren

lyckats att af sin aflöning afsätta någon del årligen, så att han för

närvarande äger omkring 700 kronor. I öfrigt är Wahrenman, som

sedan år 1876, är gift men saknar barn, för sin och sin hustrus uppehälle

uteslutande hänvisad till sin inkomst från postverket. Han är

taxerad för inkomst af kapital och arbete till belopp af 1,842 kronor.

Anledningen till att Wahrenman ej befordrats till ordinarie torde,

säger generalpoststyrelsen, hufvudsakligen hafva berott på att han vid

den tid, då sådan befordran kunde hafva ifrågakommit, redan uppnått

jämförelsevis hög ålder. Därest han emellertid varit befordrad till ordinarie

tjänst, skulle han, som uppnått sjuttioett lefnadsår och trettiofem

tjänstår, enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

den 11 oktober 1907 hafva varit berättigad till hel pension, motsvarande

lönen. För manlig ordinarie tjänsteman af högre grad vid post
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Under std d

åt förre

p o st för ar en

Anders Johan

Eriksson.

verket-, som i likhet, med Wahrenman åtnjuter en aflöning af 1,800

kronor, beräknas enligt gällande aflöningsreglemente af detta belopp

1,350 kronor utgöra lön och återstoden tjänstgöringspenningar. Då

Wahrenman, som uppnått afsevärdt- hög ålder, saknar egna medel till

sin och sin hustrus försörjning, hemställer generalpoststyrelsen, att

Wahrenman måtte förklaras berättigad att från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom

beviljadt, under sin återstående lifstid af postmedlen uppbära ett årligt

understöd af ettusentvåhundra kronor.

Vidare har generalpoststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 8

augusti 1910 gjort framställning om understöd åt hemmansägaren Anders

Johan Eriksson å Norra Hagen i Grinstads socken, hvilken till följd af

olyckshändelse under postföring drabbats af svår kroppsskada med

häraf följande nedsättning i arbetsförmågan.

Enligt ett mellan generalpoststyrelsen och Eriksson den 21 juli

1908 afslutadt kontrakt hade Eriksson åtagit sig att från och med den

1 oktober samma år med användande af häst och åkdon fortskaffa post

fyra gånger i veckan, fram och åter, å linjen Melleruds postkontor—

Lillebyns poststation.

Vid utgörande af postföringen den 30 april 1909 hade Erikssons

häst blifvit skrämd af ett mötande åkdon och ryggat tillbaka, så att

åkdonet stjälpt, hvarefter hästen fallit i sken. Eriksson, som fallit

mellan åkdonet och hästen, men med ena benet fastnat i vagnssätet,

hade på detta sätt släpats med af hästen omkring 300 meter och därvid

ådragit sig flera större och mindre kontusioner, särskildt å vänster

öfverarm och vänster skuld erregion, för hvilka skador han undergått

läkarbehandling.

Eriksson, som alltsedan olyckstillfället varit oförmögen att själf ombesörja

postföringen, hvilken han genom kontraktsenligt verkställd uppsägning

afsagt sig med 1909 års utgång, har sedermera till generalpoststyrelsen

ingifvit ansökan om erhållande af ett understöd.

Af ansökningshandlingarna och den vunna utredningen framgår

vidare, att Eriksson, som är född den 20 mars 1859, enligt hvad ett

för honom den 31 augusti 1909 utfärdadt läkarbetyg utvisar, med all

sannolikhet kommer att i anledning af olycksfallet för framtiden blifva

mer eller mindre arbetsoduglig samt egentligen aldrig få någon verklig

arbetsnytta af vänstra armen; att Eriksson, som äger h''32 mantal Norra

Hagen i förutnämnda socken, till följd af nedsättningen i arbetsförmågan

endast med svårighet skulle kunna sköta nämnda egendom; samt

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.

att Eriksson icke kan anses själf kafva varit genom oförsiktighet eller

på annat sätt vållande till ifrågavarande olyckshändelse.

. . Enligt hvad generalpoststyrelsen vitsordat, har mot Eriksson, som

tidigare, under sex år varit postförare mellan Grinstads och Erikstads

poststationer, någon anmärkning såsom postförare icke förekommit, utan

har Eriksson städse visat sig påpasslig och plikttrogen.

.Generalpoststyrelsen har öfverlämnat ett af riksförsäkringsanstalten

afgifvet yttrande, däri anstalten meddelat, att, därest ifrågavarande skada,

sådan den funnes angifven i läkarbetyget, skolat bedömas i enlighet

med bestämmelserna i lagen, angående ersättning för skada till följd af

olycksfall i arbete den 5 juli 1901, densamma bort anses hafva för

'' edsätmm^ i arbetsförmågan, motsvarande fyrtio

procent af .normal arbetsförmåga, och sålunda bort berättiga honom till

en årlig lifränta å etthundratjugu kronor. Kapitalvärdet vid inköp i

riksförsäkringsanstalten af dylik lifränta åt Eriksson skulle den 1 januari

1910 hafva utgjort omkring 1,700.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län har jämväl,

på begäran, af generalpoststyrelsen, afgifvit yttrande i ärendet och

därvid föreslagit, att Eriksson måtte beredas en skadeståndsersättning

af 1,200 kronor en gång för alla jämte godtgörelse för läkararfvode

och omgå af olycksfallet förorsakade kostnader med 124 kronor 55 öre.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och då Eriksson icke

kan anses hafva genom oförsiktighet eller på annat sätt varit vållande

till den olyckshändelse, som drabbat honom under utförande

af .uppdrag för postverkets räkning, har generalpoststyrelsen ansett

billigt, att Eriksson af postmedel tillerkändes godtgörelse för den genom

olycksfallet ådragna kroppsskadan med däraf följande nedsättning i

arbetsförmågan, och har generalpoststyrelsen i sådant, afseende hemställt

om bemyndigande att till Eriksson utbetala ett ersättningsbelopp för

eu gång af 1,200 kronor.

Beträffande ^ frågan om höjning af den till f. d. postexpeditö ren DepartementsLagerström

utgående pension är jag- af samma åsikt som generalpost- yit
styrelsen,

nämligen att ett af Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutadt

pensionsbelopp icke bör ändras annat än då synnerligen talande skäl

däiför föreligga. I likhet med styrelsen och på de af styrelsen anförda

skäl anser jag. dock sådana omständigheter i detta fall föreligga, som

berättiga ett bifall till Lagerströms framställning. Den föreslagna höjningen,

325 kronor, synes i och för sig måttlig, och har jao- därför

icke något att erinra mot densamma.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kimgl. Majris Nåd. Proposition Nr 6.

Hvad därefter angår biträdande postexpeditören Wahrenman, anser

jag billigbeten fordra, att biträdande postexpeditör, som uppnått de leinacls-

och tjänstår, vid Indika ordinarie tjänstemän varda berättigade till

pension, må, i den mån vederbörande då finnas sakna medel till sin försörjning,

komma i åtnjutande af skäligt ålderdomsunderstöd. På grund

häraf och då denna princip i liknande fall redan blifvit åt statsmakterna

godkänd, finner jag mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens hemställan

om beviljande åf ett årligt understöd af ettusentvåhundra kronor åt

Wahrenman. _ .

Hvad slutligen beträffar förre postföraren Eriksson, är visserligen

lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete den

5 juli 1901 i förevarande fall icke tillämplig och icke heller synas sådana

förhållanden föreligga, att staten på annan grund skulle, vara ersättningspliktig.

1 likhet med generalpoststyrelsen anser jag dock

billigheten kräfva, att ersättning beredes Eriksson för ifrågavarande

olycksfall. Generalpoststyrelsen har, såsom nyss nämnts, föreslagit ersättning

med ett belopp för en gång af 1,200 kronor. Mig synes

emellertid lämpligare, att Eriksson tilldelas ett årligt understöd, livilket

torde böra bestämmas till etthundratjugu kronor eller samma belopp,

som skolat tillkomma Eriksson, därest ersättningen bestämts enligt

nämnda lag. Ifrågavarande understöd synes böra utgå från och med

1911 års ingång.

Pensionsstaten för år 1912 har ofvan beräknats till .... kr. 264,320:

Skulle, såsom föreslagits, den till f. d. postexpeditören

Lagerström utgående pension höjas med .................. )''> o25:

samt årligt understöd beviljas biträdande postexpeditören

Wahrenman med................................................................. » 1,200: -

och förre postföraren Eriksson med ................................... »__120:

komme pensionsstaten att sluta å ett belopp af kr. 265,965:

hvilket med 25,280 kronor öfverstiger summan af anslagen å den senast

fastställda pensionsstaten, 240,685 kronor.

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

Generalpoststyrelsen erinrar i afseende å detta anslag, att deu

ojämförlig största utgiftsposten under detta anslag gifvetvis utgöres af

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

ersättning till statens och enskilda järnvägar för transport af post, men

att från detsamma äfven bestridas kostnader dels för underhåll af statsjärnvägarnas

postvagnar (med undantag af axlar och hjul) och för sådana

ändringar å desamma, som vidtagas på begäran af generalpoststyrelsen,

dels för anskaffande och underhåll af inredningar i postkupéer å enskilda

järnvägar, dels ock för postkupéers uppvärmning, belysning och

renhållning.

Ökning af

anslaget

till postbe

fordran d

j är nv äg.

Anordnandet af postbefordran å de järnvägslinjer, som öppnats för

allmän trafik, samt det behof af större kupéutrymme, som den växande

posttrafiken, särskildt paketrörelsen, medför, föranleda, anmärker generalpoststyrelsen,

en alltjämt fortgående stegring af utgifterna å detta

anslag. Att denna stegring synes komma att blifva jämförelsevis obetydlig

under år 1910 i förhållande till år 1909 är enligt generalpoststyrelsens

mening att tillskrifva de besparing medförande omläggningar

i järnvägspostbefordringen, som på senare tid ägt rum.

Generalpoststyrelsen har meddelat en förteckning öfver de järnvägslinjer,

som, så vidt nu är kändt, komma att för allmän trafik upplåtas

under loppet af åren 1911 och 1912.

Alla dessa järnvägslinjer med en sammanlagd längd af omkring

480. kilometer torde måhända icke blifva färdiga i beräknad tid, men

troligt är dock, enligt hvad generalpoststyrelsen inhämtat, att större

delen af dem skola komma att öppnas för allmän trafik före utgången af

ar 1912.

Vid sådant förhållande och då det torde vara angeläget, att

ifrågavarande anslag icke tilltages så knappt, att trots nödig sparsamhet

detsamma i afsevärd mån kommer att öfverskridas, har generalpoststyrelsen

ansett sig böra hemställa, att anslaget för år 1912 bestämmes

Bih. till RiJcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 5

Anslaget till postbefordran å järnväg har upptagits:

i staten för år 1909 till ..................... kr. 3,650,000: —

» » » » 1910 » » 3,800,000: —

» » » » 1911 » » 4,000,000: —

Utgifterna å anslaget hafva för år 1909 uppgått till

i rundt tal........................................................................ kr. 3,750,000: —

och kunna enligt generalpoststyrelsens uppgift för år

1910 med ledning af förhållandena under månaderna

januari—augusti samma år beräknas komma

att uppgå till i det närmaste..................................... » 3,800,000: —

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

till 4,200,000 kronor, livilket innebär en förhöjning af 200,000 kronor

i senast beviljade anslag.

Ölcning af

anslaget

till postbefordran

å

landsväg

jämte lokala
transporter.

Af liknande skäl har generalpoststyrelsen föreslagit ökning af anslaget

till postbefordran å landsväg jämte lokala transporter, af hvilket

anslag äfven bestrides kostnaden för landtbrefbäring.

Anslaget är upptaget i staten

för år 1909 till ................................... kr. 1,580,000: —

» » 1910 » )) 1,720,000: —

» d 1911 » ............................... )> 1,900,000: —

Ifrågavarande postföring har, enligt hvad styrelsen meddelar, betingat

en kostnad för 1909 af i rundt tal........................... kr. 1,600,000:—1

samt kan för år 1910 beräknas till ............................... » 1,650,000: —

Generalpoststyrelsen anför vidare beträffande detta anslag.

Den ökade betydelse, som järnvägarna år från år erhållit för postföringen,

kunde möjligen gifva anledning till det antagandet, att postbefordringen

å landsväg skulle minskas. Detta är emellertid ej fallet.

Framdragandet af järnvägslinje genom orter, som förut varit mindre

väl lottade i afseende på kommunikationer, medför, som bekant, för

dessa orter ett merkantilt och industriellt uppsving samt däraf följande

ökning af poströrelsen, som det ligger i verkets intresse att befrämja

genom inrättande af nya eller utvidgande af redan befintliga postala

anordningar, såsom landtbrefbärings-, kärrpost- och gångpostlinjer.

Såväl dessa linjers längd som antalet å dessa linjer postförda kilometer

förete sålunda jämväl på grund af järnvägsnätets utvidgning en

tämligen konstant ökning.

Så har beträffande åren 1908 och 1909 längden af landsvägspostlinjerna

ökats från 41,401 till 42,296 kilometer samt antalet å landsväg

postförda kilometer från 12,092,493 till 12,371,669.

Legan för postbefordringen af åkande vanliga poster har för olika

linjer under år 1908 växlat mellan 2,9 öre och 53 öre samt för år 1909

mellan 4,2 öre och 25 öre, allt för häst och kilometer.

I medeltal för hela riket har legan under år 1908 utgjort för åkande

post 11,5 öre, för gång- och roddpost 8,8 öre samt för landtbrefbärare

9,5 öre för kilometer. Denna medellega har under år 1909 ökats till

respektive 11,8, 9,2 och 9,8.

Såsom förut omnämnts, bestrides af detta anslag äfven ersättning

åt landtbrefbärarna. Dessa äro uppdelade i två klasser. De af första

klassen hafva till åliggande att, jämte det de äro skyldiga bestrida de

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

göromål, som i allmänhet tillkomma landtbrefbärare, dels med vissa inskränkningar

behandla jämväl assurerade försändelser och postanvisningar

äfvensom lösenlörsändelser och postförskott, dels ock med vissa

begränsningar förmedla insättningar i postsparbanken och försälja sparmärken

samt verkställa inkasseringsuppdrag, som af postverket mottagits.

Den 1 november 1910 uppgick antalet landtbrefbärare af första

klassen till omkring 340 och af andra klassen till omkring 1,500.

Motsvarande antal för samma tid år 1909 utgjorde 200 och 1,500.

Den erfarenhet, . som vunnits i fråga om lämpligheten att anställa

landtbrefbärare af första klassen, gifver enligt generalpoststyrelsens

förmenande anledning att så småningom öka deras antal.

På det att medel nu må finnas tillgängliga för att möta å landsbygden

bosatta korrespondenters berättigade kraf i postala hänseenden,

anser generalpoststyrelsen, att anslaget för år 1912 bör upptagas till

2,000,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af 100,000 kronor i det

senast fastställda anslaget.

Anslagen till postbefordran sjöledes: mellan Sveriges fastland och Gottland,

mellan öfriga inrikes orter, mellan Sverige och Tyskland, mellan Sverige

och Danmark, mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige samt

Storbritannien och Amerika äfvensom anslaget till transitersättning åt främmande

postverk anser generalpoststyrelsen böra för år 1912 bibehållas

oförändrade.

Hvad generalpoststyrelsen i fråga om förslagsanslagen till postbefordran

föreslagit har icke gifvit anledning till erinran från min sida,

Genom höjning af anslaget

till postbefordran å järnväg med .......................................... kr. 200,000: —

till postbefordran å landsväg jämte lokala transporter med » 100,000: —

skulle samtliga kostnader för postbefordran komma att

för år 1912 ökas med ...................................................... kr. 300,000: —

eller från 6,541,000 kronor under år 1911 till 6,841,000 kronor under

år 1912.

E. Omkostnader.

(F örslagsanslag.)

Af anslagen under denna titel har generalpoststyrelsen ansett anslagen

till felräkningspenningar, till ersättning för tjänsteresor i allmänhet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 6.

till traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspostlinje, till

öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé eller å landsväg

spostlinje, till sjukvård m. m., till undervisningskurser, till postlokalers

uppvärmning, belysning och städning, till tillverkning af frankotecken, till

inköp och underhåll af inventarier, till förbrukningsartiklar samt till diverse

utgifter böra i staten för år 1912 upptagas med samma belopp som i

staten för år 1911.

Anslag till

underhåll

af inventarier.

Anslaget till inköp och underhåll af inventarier, hvilket allt sedan år

1905 i postverkets utgiftsstater upptagits med 225,000 kronor, har af generalpoststyrelsen

föreslagits till oförändradt belopp. Af hvad jag förut anfört

framgår emellertid, att den nya uppställuiugen af riksstaten borde föranleda,

att ifrågavarande anslag uppdelades i två särskilda titlar: »inköp af

inventarier» och »underhåll af inventarier»; och har jag anmodat generalpoststyrelsen

att afgifva förslag i sådant hänseende. Till fullgörande

af denna föreskrift har generalpoststyrelsen i skrifvelse den 10 december

1910 meddelat, att från anslaget bestridas kostnaderna för anskaffning

af kassahvalfsinredningar, kassaskåp och kassakistor, s. k. amerikanska

fack, skrif- och räknemaskiner, belysningsarmatur, möbler för

generalpoststyrelsens lokaler, postdirektioner och postkontor, vågredskap,

transportåkdon, postväskor, breflådor, kopiepressar, revolvrar med flera

effekter. Då dessa omkostnader hittills i räkenskaperna sammanförts

med utgifterna för inventariernas underhåll, kan, enligt hvad uppgifves,

nu icke närmare angifvas, huru stort belopp som åtgått för nyanskaffningen

af inventarier, helst dessa utgifter också växla med betydliga

belopp det ena året i jämförelse med det andra, beroende till väsentlig

del därå huruvida derå eller färre postkontor nyinrättas. Med hänsyn

till nu kända förhållanden anser generalpoststyrelsen emellertid,

att, om en uppdelning af det ifrågavarande anslaget skall ske, det borde

anvisas för år 1912 sålunda, att till »inköp af inventarier» upptagas

125,000 kronor och till »underhåll af inventarier» 100,000 kronor.

I enlighet härmed torde i staten för driftkostnader böra upptagas

ett förslagsanslag å 100,000 kronor till underhåll af inventarier.

ökniny af Anslaget till uniformsbeklädnacl anser generalpoststyrelsen böra höjas

ViUuVi oc^ an^>r styrelsen såsom skäl härför följande.

forms* Åt samtliga tjänstemän af lägre grad, ordinarie och extra, bekostas

beklädnad, af detta anslag anskaffandet af uniformspersedlar, för hvilka i allmänhet

vissa slitningstider äro fastställda.

Å anslaget, som för hvartdera af åren 1910 och 1911 bestämts

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

till 300,000 kronor, kafva utgifterna för år 1910 beräknats komma att

uppgå till omkring 310,000 kronor.

Antalet ordinarie och med dem i beklädnadsförmån likställda biträdande

tjänstemän af lägre grad utgör i slutet af år 1910 något öfver

2,500.

Om, såsom förut vid behandlingen af anslaget till arfvoden åt extra

tjänstemän, vikariatsersättning m. m. beräknats, under åren 1911 och

1912 komma att tillsammans behöfvas ytterligare omkring 100 biträdande

postvaktmästare och postiljoner, kunna kostnaderna för dessas

beklädnad antagas blifva omkring 12,000 kronor.

Då utgifterna å anslaget för år 1910 beräknats uppgå till kr. 310,000: —- bör sålunda till nämnda belopp läggas dels kostnaden

för beklädnad till de under åren 1911 och 1912

nytillkomna med .................................................................. » 12,000: —

dels ock för mötande af eventuell förhöjning af sömlön,

af priset på kläde, mösstecken och uniformsknappar

m. m. ett belopp^af.......................................................... » 8,000: —

hvarigenom erhålles en summa af........................................ kr. 330,000: —

hvartill anslagsbeloppet alltså enligt generalpoststyrelsens mening bör

år för 1912 fastställas. Denna summa öfverstiger med 30,000 kronor

den i staten för år 1911 upptagna.

Anslaget till posthusens underhåll är i staten för hvardera af åren ökning af

1909 och 1910 upptaget till 50,000 kronor samt i staten för år 1911 anslaget

till 90,000 kronor. tillåst
Enligt

generalpoststyrelsens åsikt bör sistnämnda belopp ökas i underhåll.

staten för år 1912.

Med afseende härå anför styrelsen följande.

Utgifterna hafva för år 1909 uppgått till omkring 54,000 kronor

och synas komma att för år 1910 belöpa sig till omkring 52,000 kronor.

Det jämförelsevis höga anslagsbeloppet för år 1911 har betingats af

förestående behöfliga reparationer och ändringar af lokalerna i posthuset

i,,Göteborg. Ifrågavarande arbeten, hvilka beräknats medföra en kostnad

af omkring 40,000 kronor, måste emellertid, för att det med reparationerna

och ändringarna afsedda ändamålet må kunna vinnas, blifva mera

omfattande, än hvad man från början tänkt sig, hvadan den därför beräknade

kostnaden, omkring 40,000 kronor, är för låg. Då ifrågavarande

arbeten komma att fördelas på åren 1911 och 1912 och då där
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ökning af

anslaget

till hyror

för g ostlokaler.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

jämte posthuset vid Lilla Nygatan i Stockholm kommer att under år

1912 tarfva en omfattande ändring och reparation, anser styrelsen

anslaget för år 1912 icke böra sättas lägre än till 120,000 kronor,

hvithet innebär en stegring af 30,000 kronor i senast fastställda anslag.

Anslaget till hyror för postlokaler är i vederbörande stater fastställdt

för år 1910 till 270,000 kronor och för år 1911 till 330,000 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar nu, ätt utgifterna för år 1909 utgjort

omkring 260,000 kronor samt kunna för år 1910 beräknas till

295,000 kronor, eller 35,000 kronor högre.

Vidare anför styrelsen, att behofvet af större postlokaler gör sig

gällande i samma män som posttrafiken i allmänhet växer och arbetet

därigenom ökas på postkontoren och att detta särskilt gäller pakettrafiken,

som alltsedan den 1 juli 1905, då nedsättning af befordringsafgifterna

för inrikes paket ägde rum, varit i hastigt stigande. Beträffande

posttrafikens tillväxt åberopar generalpoststyrelsen den förut

återgifna jämförelsen mellan antalet postförsändelser åren 1909 och

1908. Af densamma framgår, att hela antalet postbehandlade försändelser

ökats i förhållande till år 1908 med inemot 14 miljoner eller 3,4

procent. För år 1908 beräknades motsvarande ökning i förhållande till

år 1907 hafva utgjort 2,8 procent, Den relativt starkaste ökningen år

1909 faller på gruppen paket, för hvilken procenttalet är 11,8. Motsvarande

procenttal för år 1908 i förhållande till 1907 utgör 9,8.

Generalpoststyrelsen säger sig hafva grundad anledning antaga,

att under de närmaste åren särskilt pakettrafiken kommer att antaga

betydliga dimensioner, och har generalpoststyrelsen på grund däraf

nödsakats gå i författning om anskaffande af rymligare och tidsenligare

postlokaler å vissa orter, hvarest behofvet af ökadt utrymme för postens

behof gjort sig mest kännbart.

Bland sådana orter nämner generalpoststyrelsen Härnösand, Östersund,

Gäfle, Västerås, Örebro, Borås, Växjö, Landskrona, Karlshamn

och Karlstad. Af dessa postlokaler togs, meddelar styrelsen, den 1

oktober 1910 i bruk den i Härnösand. I öfriga lokaler komme postverket

att framdeles inflytta,

På grund af hvad ofvan anförts och då det sålunda ingalunda vore

antagligt, att den årliga ökningen för hvartdera af åren 1911 och 1912

kommer att understiga 35,000 kronor, bör enligt generalpoststyrelsens

åsikt anslaget för år 1912 ej beräknas lägre än till 365,000 kronor,

hvilket innebär en ökning af 35,000 kronor i det för år 1911 fastställda

anslag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Anslaget till blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m. är i

staterna upptaget:

för år 1909 till ....................................... kr. 340,000: —

» » 1910 » ....................................... » 380,000: —

" » 19H ” ..................................... » 420,000: —

Utgifterna hafva utgjort under år 1909 » 408,000: —

samt kunna för år 1910 beräknas till » 435,000: —

Med afseende härå anför generalpoststyrelsen följande.

Att dessa litgifter under de två senaste åren uppgått till så afsevärda

belopp står i samband dels med den omläggning af räkenskapsväsendet,

som ägde rum den 1 november 1909, dels ock med postverkets omorganisation,

hvilken trädde i kraft med ingången af år 1910. Den

förra omständigheten nödvändiggjorde anskaffandet af nya blanketter

och räkenskapsböcker, som kommo till användning i stället för förut

begagnade, och denna anskaffning af delvis nytt lager kom gifvetvis

att stegra kostnaden i högre grad än vanligt.

Jämväl ytterligare till detta anslag hänförliga kostnader blefvo en

följd af förändringen i räkenskapsväsendet och omorganisationen därigenom,

att ett ganska stort antal cirkulär, reglementen, instruktioner

och dylikt . måste tryckas, för att personalen måtte erhålla kännedom

om förändringarna samt underrättelse om hvad den i anledning däraf

både att iakttaga.

o

Ensamt för år 1910 hafva för gäldandet af dylika kostnader utbetalats

omkring 15,500 kronor.

* ör att emellertid om möjligt i någon mån nedbringa dessa i allt

fall jämförelsevis höga kostnader bär generalpoststyrelsen uppsagt vissa

med nuvarande leverantörer upprättade kontrakt till upphörande med

utgången af år 1910, och vill det synas generalpoststyrelsen som om

denna åtgärd skulle leda till det därmed afsedda ändamålet. Därjämte

säger sig generalpoststyrelsen komma att, hvad på styrelsen ankommer,

tillse att nödig sparsamhet beträffande detta anslag iakttages.

Då den årliga ökningen, säger styrelsen, emellertid icke lärer med

hänsyn till den växande posttrafiken kunna nedbringas till lägre belopp

än 20,000 kronor, bör till det belopp, 435,000 kronor, hvartill utgifterna

under år 1910 beräknats uppgå, läggas 40,000 kronor, hvarigenom erbålles

eu summa af 475,000 kronor, hvartill anslaget för år 1912 torde

böra fastställas. Detta innebär en ökning af 55,000 kronor i senast

fastställda anslag. *

Ökning af

anslaget

till blankett-

och

cirka lärtryck,

s krifmaterialier

m. in.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

ältning af

anslag et

till telefon

af gift er

och t elegi''amp

orto.

Anslaget till telefonafgifter och telegramporto är i staterna för hvardera

af åren 1909, 1910‘ och 1911 fastställdt till 20,000 kronor.

Utgifterna hafva för år 1909 uppgått till omkring 22,000 kronor

och kunna, meddelar generalpoststyrelsen, för ar 1910 beräknas till

omkring 26,000 kronor.

Vid sådant förhållande hemställer generalpoststyrelsen, att anslaget

för år 1912 fastställes till 30,000 kronor, hvilket innebär en ökning af

10,000 kronor i senast fastställda anslag.

Departe- Mot hvad generalpoststyrelsen under anslagen till omkostnader

mentor],efens föreslagit har jag, som redan yttrat mig om anslaget till underhåll af

yttian e inventarier, icke ansett mig kunna göra någon anmärkning. Jag vill

dock betona den af generalpoststyrelsen själf framhållna önskvärdheten

af nödig sparsamhet med ifrågavarande anslag.

Genom höjning af anslaget:

till uniformsbeklädnad med.......................................

)> posthusens underhåll med ................................

» liyror för postlokaler med...................................

» blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier

med......................................................................

» telefonafgifter och telegramporto med..........

kommer omkostnadsstaten att ökas med ............

............ kr.

30,000: —

............ »

30,000: —

.......... »

35,000: —

in. in.

............ »

55,000: —

............ »

10,000: —

............ kr.

160,000: —

Härifrån bör dock dragas anslag till inköp af inventarier » 125,000: —

som skulle anvisas å riksstaten. ____________________________________

Omkostnadsstäten skulle sålunda ökas med....................... kr. ö5,000:

nämligen från 2,625,000 kronor under år 1911 till 2,660,000 kronor

under år 1912.

F. Oförutsedda utgifter.

Till oförutsedda utgifter hänföras tillfälliga utgifter, såsom kostnader,

föranledda af tjänstemäns från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar

inkallande för deltagande hos styrelsen i reglements- in. fl.

arbeten, godtgörelser och understöd, utbetalade med stöd af särskilda

nådiga beslut in. in.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Ifrågavarande anslag är i staterna upptaget för år 1909 till 30,000

kronor samt för hvardera af åren 1910 och 1911 till 15,000 kronor.

Någon anledning till ändring för år 1912 af det i senast fastställda

stat upptagna belopp har generalpoststyrelsen ej ansett föreligga, och

torde i enlighet härmed anslaget höra lör år 1912 bestämmas till samma

belopp som i staten för år 1911.

G. Afkortningar och restitutioner.

(Förslagsvis.)

Under denna titel afföras ersättningar för bortkomna eller skadade

värdeförsändelser, anmärkningsprovision samt afkortningar och restitutioner

af postafgifter i allmänhet. Ifrågavarande afgifter förete gifvetvis

mycket växlande belopp. Under aren 1907, 1908 och 1909 uppgingo

de sålunda till omkring respektive 14,000, 8,400 och 11,300 kronor

I staten för 1911 äro samma utgifter upptagna till 17,415 kronor.

För vinnande af jämn slutsumma å staten har generalpoststyrelsen

ansett desamma för år 1912 lämpligen kunna bestämmas till förslagsvis

9,535 kronor.

I syfte att med hänsyn till de af mig i afseende å pensioner

föreslagna jämkningar^ afjämna utgiftsstaternas slutsumma hemställer

jag emellertid, att anslaget för år 1912 beräknas till förslagsvis 7,465

kronor, hvilket innebär en minskning i förhållande till anslanet för år

1911 med 9,950 kronor. ö

Generalpoststyrelsen har därjämte begärt anslag i och för uppförande

af posthus i Västervik. Såsom jag förut anfört skulle emellertid

häi föi begäras anslag a riksstaten för kapitalökning, hvarom jag

kommer att göra särskild framställning.

Om hvad jag sålunda anfört rörande postverkets driftkostnader för

år 1912 vinner godkännande, komma staternas särskilda hufvudsummor

och slutsumma, att utgöra de belopp, som utvisas af efterföljande tablå,

hvilken äfven innehåller jämförelse med 1911 års utgiftsstater.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afä. 6 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Ökning

Minskning |

År

År

år 1912 i

år 1912 i !

1911.

1912.

förhållande

förhållande

till år 1911.

till år 1911.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A. Aflöningar .......................................

12,211,800

12,573,200

361,400

—

B. Öfvergångsstat ..................................

39,100

37,370

—

1,730

C. Pensioner..........................................

240,685

265,965

25,280

—

D. Postbefordran....................................

6,541,000

6,841,000

300,000

—

E. Omkostnader .....................................

2,625,000

2,660,000

35,000

-*

F. Oförutsedda utgifter...........................

15,000

15,000

—

—

Gr Aflmrtubwar nedi restitutionor.............

17,415

7,465

—

9,950

Summa

21,690,000

22,400,000

721,680

11,680

För jämförelse med förhållandena år

1911 böra härtill läggas de anslag, som komma

att äskas för kapitalökning:

Inköp af inventarier ..........................

—

125,000

125,000

—

—

173,375

173,400

—

Summa

21,690,000

22,698,375

1,020,080

11,680

Summa ökning kr. 1,008,400

Åberopande hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels medgifva,

att den å postverkets pensionsstat för år 1911 upptagna pension

till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström å 800 kronor må från och

med år 1912 höjas med 325 kronor och sålunda från och med nämnda

år från samma stat utgå med ett årligt belopp af 1,125 kronor;

att biträdande postexpeditören Paul Olsson Wahrenman må äga att

under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt

understöd af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom

meddeladt; samt

att förre postföraren Anders Johan Eriksson må å samma stat tilldelas

ett årligt understöd af 120 kronor att till honom utbetalas från

och med 1911 års början; _ o

dels ock bestämma postverkets anslag till driftkostnader för ar 1912,

förslagsvis, till 22,400,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

43

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:183 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912. s. 10 i texten
  2. SU 1911:49 Memorial, med anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut i pankt 1 mom. b. af statsutskottets utlåtande nr 40, angående Kungl. Maj:ts proposition om fastställand s. 1 i texten
  3. SU 1911:40 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912 samt i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten