Sök i Ratio Lex

Angående pensionsunderlag för innéhafvaren af de med hvarandra förenade befattningarna såsom öfverläkare vid Stockholms hospital och professor i psykiatri vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:65, Angående pensionsunderlag för innéhafvaren af de med hvarandra förenade befattningarna såsom öfverläkare vid Stockholms hospital och professor i psykiatri vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi- Maj ds Nåd. Proposition Nr 65.

1

Nr 65.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående pensionsunderlag

för innéhafvaren af de med hvarandra förenade

befattningarna såsom öfverläkare vid Stockholms hospital

och professor i psykiatri vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet; gifven Stockholms slott den 16 december 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
att

besluta, det i lönestaterna för statens hospital och asyler samt

för karolinska mediko-kirurgiska institutet skall, i den förra staten under

Stockholms hospital och i den senare under professuren i psykiatri införas

en anmärkning af följande innehåll: »Så länge den föreskrift kvarstår,

att öfverläkarbefattningen vid Stockholms hospital och professuren i

psykiatri vid karolinska mediko-kirurgiska institutet skola vara förenade

med hvarandra, skall pensionsunderlaget för de båda förenade tjänsterna

utgöra 5,000 kronor eller för den innehafvare af befattningarna, hvilken

är i åtnjutande af ålderstillägg å professuren, 5,600 kronor».

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

P. E. Lindström.

Bihang till Rikta. Prat. 1,911. 1 Sami. 1 Afd. 39 Höft. (Nr 65.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 december

1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

underlagar Efter gemensam beredning med cheferna för civil- och finansdeparteinnehafvaren

menten föredrog departementschefen, statsrådet Lindström en underdånioof/erläkar-

framställning angående pensionsunderlag för innehafvare!! af förenade öfverbefattningen

läkarbefattningen vid Stockholms hospital och professuren i psykiatri vid

hoims^hos- karolinska mediko-kirurgiska institutet, jämte i ärendet afgifna underdåniga

pitai och utlåtanden.

psyldan-frid Departementschefen yttrade härvid:

karolinska Bland de lärarbefattningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

institutet, hvilka berördes af den utaf Riksdagen år 1908 efter framställning från

Eders Kungl. Maj:t fastställda löneregleringen för universiteten och nämnda

institut, jämte de af Riksdagen godkända villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de nya aflöningsförmånerna, var dittillsvarande extraordinarie

professuren i psykiatri. Förändringen i professurens ställning blef dock

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 65.

ej särdeles betydande. Den inskränkte sig till att lärostolen, i sammanhang

med den allmänna förvandlingen af de extraordinarie professurerna

till ordinarie professurer, blef ordinarie professur, att det ål der stillägg,

som efter viss tids tjänstgöring tillkom professurens innehafvare, höjdes

från sitt dåvarande belopp, 500 kronor, till 600 kronor, likasom vid öfriga

professurer, samt att professorn underkastades nyss omförmälda villkor och

bestämmelser. Dessa innehöllo emellertid i flera hänseenden samma föreskrifter,

som förut varit tillämpliga. I ett afseende gjordes för professorsbefattningarna

inom de medicinska fakulteterna och vid institutet undantag

från den allmänna bestämmelsen om förbud att förena de af löneregleringen

berörda ordinarie befattningar med annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommuns stat, i det att dylik förening medgafs i fråga om de medicinska

professurerna, när föreningen var föreskrifven eller medgifven i vederbörande

af Kungl. Maj:t fastställda stadgar eller Kungl. Maj:t i särskilda

fall annars funne skäl därtill gifva lof.

Särskildt för professuren i psykiatri var detta undantag af den betydelse,

att i själfva verket aflöningens storlek vid denna professur, 4,000

kronor, däraf 3,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

ej undergick någon förhöjning med hänsyn därtill, att med professuren

var förenad öfverläkartjänsten vid Stockholms hospital för sinnessjuka och

därmed förknippade aflöningsförmåner, utgörande 4,000 kronor jämte boställsvåning

med bränsle och elektrisk belysning. Den sammanlagda aflöning,

som de förenade tjänsternas innehafvare sålunda åtnjöt, ansågs,

såsom antydt, vid löneregleringen vara så stor, att den sedvanliga professorsaflöningen,

7,500 kronor, däraf 5,000 kronor lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar, ej borde ifrågakomma för professorn i psykiatri.

Beträffande den nyss omförmälda tjänsteföreningen meddelades först

provisoriska bestämmelser genom nådigt bref den 18 januari 1861. Under

år 1876 inkom till Kungl. Maj:t underdånig framställning, afseende att

för framtiden betrygga sambandet mellan ifrågavarande båda tjänster, och

genom nådigt bref den 26 januari 1883 förordnade Kungl. Maj:t, att vid

inträffad ledighet af öfverläkartjänsten vid Stockholms hospital för sinnessjuka

och extraordinarie professors beställningen i psykiatri vid karolinska

institutet befattningarna skulle förenade och samtidigt anslås till ansökning

lediga, hvarjemte föreskrifter meddelades rörande förfarandet vid tjänsternas

tillsättning m. m.

För ytterligare utredning af den fråga, som jag under denna punkt

ämnar framlägga för Eders Kungl. Maj:t, nämligen frågan om storleken af

pensionsunderlaget för de förenade befattningarnas innehafvare, har jag nu

blott att omförmäla, hurusom år 1910 af Riksdagen beslutits ändring af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 '' Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 65.

lönestaterna för statens hospital och asyler m. in., hvarom utfärdats nådigt

bref den 4 juli 1910. I den nya från och med år 1911 gällande lönestaten

upptagas de särskilda befattningshafvarnas aflöningsförmåner särskildt

för hvarje hospital. Såvidt angår öfverläkaren vid Stockholms hospital

skedde år 1910 ej annan förändring i hans aflöningsförmåner än att det

bestämdes, att för honom, liksom för öfriga öfverläkare, aflöningen kunde

efter 10 år höjas med 600 kronor, däraf 400 kronor ansåges utgöra lön

och 200 kronor tjänstgöringspenningar — den kontanta begynnelseaflöningen

4,000 kronor är å sin sida fördelad i lön 2,666 kronor 66 öre och

tjänstgöringspenningar 1,333 kronor 34 öre.

Frågan om nyssnämnda ändring i lönestaterna för statens hospital och

asyler förelädes Eders Kungl. Maj:t den 14 januari 1910 i sammanhang

med andra statsregleringsärenden. Det framgår af vederbörande departementschefs

yttrande i det vid statsverkspropositionen år 1910 fogade utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för nyssnämnda dag, att

förutsättningen för den kontanta begynnelseaflöningens bibehållande för

öfverläkaren vid Stockholms hospital vid dess förutvarande belopp af 4,000

kronor var att nyssberörda tjänsteförening skulle fortfara att äga bestånd.

Väl har något uttryckligt förbehåll om rätten till denna tjänsteförening ej

förknippats med de vid omförmälda lönereglering af Riksdagen fästa sedvanliga

villkor om förbud för vederbörande tjänstemän att med sin tjänst

förena annan befattning å rikets, Riksdagens eller kommuns stat. Men

att ifrågavarande tjänsteförening öfverensstämmer med Riksdagens vilja, är

uppenbart på grund af de af mig omförmälda bestämmelser om tjänsteförening

i fråga om professurer vid karolinska institutet.

Jag antydde nyss, att den fråga, för hvars belysande jag ansett nödigt

att förutskicka dessa meddelanden, gäller storleken af pensionsunderlaget

för innehafvare!! af de båda förenade befattningarna. Innebörden af

denna fråga inhämtas af den framställning i ämnet, som gifvit mig anledning

att upptaga omförmälda spörsmål. Framställningen är gjord af karolinska

| institutets lärarkollegium, som i skrifvelse till kanslern för rikets

universitet erinrat, att enligt bestämmelserna i lagen om civila tjänstinnehafvares

rätt till pension den 11 oktober 1907 högsta pensionsunderlag

för professorn i psykiatri vid institutet efter den nya löneregleringens

genomförande *vore 3,600 kronor — sammanlagda beloppet af lönen och

ålderstillägget. Högsta pensionsunderlaget åter för den med professuren

förenade öfverläkarbefattningen vore 3,066 kronor 66 öre.

På grund af bestämmelserna i 16 § af nyssnämnda lag, sådan denna

paragraf löde enligt lagen den 17 juni 1908, Unge emellertid pen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 65.

sion för ornförmälda båda tjänster icke utgå med högre belopp än som

motsvarade pensionsunderlaget för professuren, ökadt med en tredjedel af

pensionsunderlaget för öfverläkartjänsten. Högsta möjliga pension för

innehafvaren af de båda förenade tjänsterna blefve sålunda 4,622 kronor

22 öre, eller nära 1,000 kronor mindre än den pension, som i allmänhet

tillkomme professor vid karolinska institutet. För en sådan utgjorde högsta

pensionsunderlaget 5,600 kronor.

Den omständigheten att professorn i psykiatri tillika vore öfverläkare

vid Stockholms hospital och till följd häraf uppbure sin aflöning delvis

från karolinska institutet och delvis från hospitalet, syntes emellertid icke

billigtvis böra hafva till påföljd, att han efter sitt afskedstagande erhölle

lägre pension än som i allmänhet vore professor vid karolinska institutet

tillförsäkrad. Att denna angelägenhet icke ordnades i sammanhang med

den nya löneregleringen för karolinska institutet, torde hafva varit beroende

allenast därpå, att särskildt förslag i ämnet icke från institutets sida framställts.

Då emellertid nuvarande innehafvaren af ifrågavarande båda tjänster

professorn B. Gadelius anhållit om lärarkollegiets åtgärd för beredande

åt honom af rätt till enahanda pension som tillkomme öfriga professorer

vid institutet, ville lärarkollegiet anhålla, att kanslern måtte utverka aflåtande

af nådig proposition till 1911 års Riksdag därom, att pensionsunderlaget

för innehafvare af den med öfverläkartjänsten vid Stockholms

hospital förenade professuren i psykiatri vid karolinska institutet måtte

förklaras skola utgöra 5,000 kronor eller, om han intjänat det med professuren

förenade ålderstillägget, 5,600 kronor.

Härom yttrade universitetskanslern i underdånig skrifvelse den 10

oktober 1910, att han ansåge alldeles uppenbart, att professorn i psykiatri

icke borde med afseende å pensionsrätt befinna sig i ogynnsammare ställning''

än öfriga professorer vid institutet. Under åberopande af hvad

lärarkollegiet i ämnet yttrat hemställde kanslern därför om proposition till

Riksdagen i enlighet med lärarkollegiets förslag.

Ärendet remitterades till statskontoret, som i underdånigt utlåtande

den 10 november 1910, under hänvisning till ett af 1904 års Riksdag

fattadt beslut i fråga om pensionsrätten för innehafvarna af de med öfverläkartjänster

förenade professurerna i medicin, i kirurgi och i pediatrik

vid karolinska institutet, tillstyrkte bifall till förevarande framställning.

Med hänsyn till bestämmelsen i 3 § af lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension borde det erforderliga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 65.

stadgandet i ämnet meddelas i form af tillägg till respektive lönestater.

Statskontoret hemställde fördenskull, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

Riksdagen besluta tillägg till lönestaterna för karolinska institutet och

Stockholms hospital af innehåll, att, så länge föreskrift kvarstode, att professuren

i psykiatri vid nämnda institut skulle vara förenad med öfverläkartjänsten

vid Stockholms hospital, pensionsunderlaget för de båda befattningarna

skulle tillsammans utgöra 5,000 kronor eller för den innehafvare

af befattningarna, hvilken intjänat ålderstillägget å professorslönen,

5,600 kronor.

Slutligen har äfven medicinalstyrelsen anbefallts att yttra sig i detta

ärende samt med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 5 december

1910 utlåtit sig i frågan. Medicinalstyrelsen har därvid anfört följande.

Skyldigheten att afgå och rätten till hel pension för innehafvare af

omskrifna båda tjänster inträdde enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension vid olika tider för de båda tjänsterna, i det han

enligt 5 och 6 §§ i nämnda lag vore skyldig afgå från öfver läkartjänsten

vid uppnådda 62 år och från professuren vid 65 år med rätt till hel

pension efter respektive SO och 25 tjänstår. Då emellertid de båda

tjänsterna icke ens under en kortare tidsperiod utan stora olägenheter

kunde fördelas på olika personer, syntes det styrelsen att, samtidigt med

att pensionsunderlaget bestämdes till belopp lika med det för professorsbefattning

gällande, föreskrift borde meddelas, att innehafvaren af professuren

i psykiatri vid karolinska institutet vore skyldig kvarstå vid öfverläkartjänsten

vid Stockholms hospital till dess han uppnått den för innehafvaren

af professuren fastställda lefnadsåldern 65 år, samt att han för

erhållande af hel pension skulle hafva uppnått den för innehafvare af

professuren bestämda tjänståldern 25 år. Visserligen kunde Eders Kungl.

Maj:t enligt nämnda 6 § under visst angifvet förhållande låta med afsked

från öfverläkartjänsten anstå utöfver den fastställda lefnadsåldern, men

det syntes styrelsen i allt fall, att föreskrift borde meddelas om innehafvarens

af berörda båda tjänster skyldighet att kvarstå vid tjänsterna, till

dess han uppnått den högre pensionsåldern af 65 lefnadsår, helst som

denna lefnadsålder i de liesta fall icke torde utgöra absolut hinder för

öfverläkartjänstens behöriga skötande.

I detta sammanhang ville styrelsen i underdånighet erinra därom

att, jämlikt 1 § af Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 11 oktober 1907

med föreskrifter om verkställighet af lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, för uppbörd och redovisning af pensionsafgifter

ansvarades af den redogörare, som ombesörjde utbetalning af tjänst inne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

K/ingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 65.

hafvaren tillkommande lönemedel. Nu ifrågavarande tjänstinnehafvare

uppbure sin aflöning dels å karolinska institutets stat dels å hospitalets

stat. Då emellertid, därest förevarande framställning vunne Eders Kung!.

Maj:ts bifall, pensionsunderlaget skulle komma att beräknas å den aflöning,

som utginge från karolinska institutet, syntes någon särskild föreskrift

ej erforderlig därom, att af de båda redogörarna den, som utbetalade

nämnda aflöning från karolinska institutet, vore ansvarig för pensionsbeloppets

uppbörd och redovisning.

I öfrigt hade medicinalstyrelsen intet att erinra mot bifall till ifrågavarande.

framställning på sätt statskontoret i sitt underdåniga utlåtande

föreslagit.

Statskontoret har i sitt utlåtande omförmält ett beslut af 1904 års DeparteRiksdag.

Beslutet innebar rätt för vissa professorer vid karolinska insti-mentschefentutet,

Indika, på grund däraf att med deras professurer andra befattningar

voro förenade, uppburo mindre aflöning såsom professorer än deras ämbetsbröder

vid institutet, att likväl vid afskedstagandet komma i åtnjutande af

pension till samma belopp, hvartill dessa voro berättigade, under förutsättning

härvid att vederbörande professor ej åtnjöte pension för den med

professuren förenade tjänsten. Likasom statskontoret finner jag i omförmälda

beslut ett stöd för att tillstyrka bifall till förevarande framställning,

hvilken synes mig äga fullt berättigande. Frågan bör alltså föreläggas

Riksdagen. . Såsom statskontoret påpekat bör saken ordnas genom en bestämmelse^

infogad i vederbörande lönestater. Detta öfverensstämmer med

föreskrift i 3 § af lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

Denna § ger nämligen den anvisning, att, om afvikelse från de allmänna

föreskrifterna om pensionsunderlag skall äga rum, det särskilda pensionsunderlaget

skall fastställas i lönestaten. Detta torde beträffande föreläsande

fall lämpligast kunna ske genom att i staten för karolinska

institutet under professuren i psykiatri och i hospitalsstaten under Stockholms

hospital införa en anmärkning väsentligen af det innehåll, som

af statskontoret, med instämmande af medicinalstyrelsen, föreslagits för det

ifrågasatta tillägget till staterna,

Medicinalstyrelsen har framhållit önskvärdheten af att för rätt till

pension samma lefnads- och tjänstålder måtte stadgas att gälla i fråga

om båda nu omförmälda tjänster. Jag instämmer med medicinalstyrelsen

härutinnan. Härför erfordras en ändring i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension och frågan därom torde få hänskjutas till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunjl. Majds Nåd. Proposition Nr 65.

behandling inom finansdepartementet. Jag vill nämna, att nuvarande innehafvaren

af omförmälda båda tjänster är född år 1862.

En annan sak, som likaledes lärer ankomma på finansdepartementets

förberedande handläggning, och som i motsats till den nyss omförmälda

synes böra af Eders Kungl. Maj:t upptagas till afgörande i samband med

ett eventuellt beslut af Riksdagen i pensionsunderlagsfrågan, är den af

medicinalstyrelsen vidrörda frågan om hvilken redogörare som skall vara

ansvarig för uppbörd och redovisning af pensionsafgiften. Detta bör enligt

min mening uppdragas åt redogöraren vid karolinska institutet.

Under åberopande af hvad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att besluta, det i lönestaterna för statens hospital och asyler samt för

karolinska mediko-kirurgiska institutet skall, i den förra staten under

Stockholms hospital och i den senare under professuren i psykiatri, införas

eu anmärkning af följande innehåll: »Så länge den föreskrift kvarstår, att

öfverläkarbefattningen vid Stockholms hospital och professuren i psykiatri

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet skola vara förenade med hvarandra,

skall pensionsunderlaget för de båda förenade tjänsterna utgöra

5,000 kronor, eller för den innehafvare af befattningarna, hvilken är i

åtnjutande af ålderstillägg å professuren, 5,600 kronor».

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes

tians Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

departementschefen sålunda hemställt; och skulle proposition

i ämnet aflåtas till Riksdagen af det innehåll,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Efr. Sandberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:60 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds ''proposition till Riksdagen angående pensionsunderlag för innehafvaren af de med hvarandra förenade hefä s. 1 i texten
  2. SU 1911:25 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition till Riksdagen angående pensionsunderlag för innehafvaren af de med hvarandra förenade befattningarna såsom s. 1 i texten