Sök i Ratio Lex

Angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm

1912-02-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:122, Angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

1

Nr 122.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående löneregleringar

för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i

Stockholm; gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

förklara hinder icke möta för

att, därest beslut fattas om delning af Katarina församling i Stockholm

i två eller flera församlingar med eget prästerskap, löneregleringar

för prästerskapet i de nya församlingarna må i enlighet med de grunder,

som stadgas i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872,

fastställas för tiden till den 1 mai 1926.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 89 höft. (Nr 122.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

Löneregleringar

för

prästerskapet

i föreslagna

nya församlingar

i

Stockholm.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

februari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg, anförde härefter:

Hos Kungl. Maj:t har Katarina församlings kyrkoråd, enligt af församlingen

erhållet uppdrag, anhållit om stadfästelse af församlingens å

kyrkostämma den 16 december 1908 fattade beslut i fråga om församlingens

delning och därmed sammanhängande frågor, hvilket beslut innehåller,

att den del af församlingen, som begränsas af Stadsgården, Danviken,

Hammarbysjö, Götgatan, Ringvägen och Ren-tjärnasgatan, skulle

blifva en själfständig församling från den 1 maj 1911,

att den sålunda beslutade församlingen, som skulle hafva Sofia kyrka

till församlingskyrka, skulle kallas Sofia församling,

att Sofia församling skulle erhålla af förutvarande Katarina församling

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

uppfördt församlingshus med expeditionslokaler, rum för nattvardsbarnens

undervisning samt bostäder för prästerskapet, klockare, 2 församlingssystrar

och 2 vaktmästare,

att Sofia församling skulle befrias från att deltaga i betalningen af

Katarina församlings skulder samt från alla omkostnader för upprättande

af en tredje föreslagen församling,

att Sofia församling ej skulle erhålla någon del af de kontanta medel,

värdehandlingar eller tomter, den nuvarande Katarina församling äger,

att Sofia församling skulle erhålla en tredjedel af alla de under kyrkooch

skolrådets förvaltning stående fonder, som kunde få delas, i öfverensstämmelse

med ett af kyrkorådet framlagdt förslag,

att Sofia församling skulle erhålla församlingshyddan vid Mejtens

gränd med tillhörande inventarier på de villkor, under hvilka den nuvarande

Katarina församling äger den, samt skollofskolonihemmet Victoria

å Djurlingsö,

att för Sofia församling skulle upprättas en kyrkoherde- och en komministersbefattning

samt att den pastoratsadjunkt, som vore tillsatt för

Sofia kyrka, skulle få sin anställning i Sofia församling,

att öfriga i nuvarande Katarina församling anställda präster skulle få

sin tjänstgöring i den del af nuvarande Katarina församling, som ej inginge

i Sofia församling, dock så att den nuvarande pastorsadjunkten, som hade

samma löneförmåner som en pastoratsadjunkt, skulle få sin tjänstgöring hufvudsakligast

förlagd i en tilltänkt tredje församling och vid denna församlings

upprättande få sin anställning i denna församling,

att lönerna för samtliga prästerna, såväl de, som nu tjänstgöra i Katarina

församling som ock de, som blifva anställda i de föreslagna nya församlingarna,

reglerades så, att, förutom fri bostad, kyrkoherde erhölle 8,000

kronor, komminister 4,000 kronor och pastoratsadjunkt 3,000 kronor samt

att kyrkoherde och komminister erhölle två ålderstillägg å 500 kronor

efter fem och tio års tjänstgöring, till hvilka löner medel skulle erhållas,

på sätt i Kungl. Maj:ts resolution den 28 april 187G stadgas,

att vid tillsättande af såväl kyrkoherde- som komministers- och pastoratsadjunktsbefattningar

de föreslagna nya församlingarna måtte få samma

rättigheter som nuvarande Katarina församling äger,

att, om och så länge Sofia församlings inkomster af uttaxering

efter 55 öre per bevillningskrona och af de vanliga personella prästlöneafgifterna

ej uppginge till 43,000 kronor årligen, Sofia församling skulle

af Katarina församling årligen erhålla skillnaden mellan berörda belopp,

43,000 kronor, och de inkomster, som faktiskt uppstode efter en uttaxering af

55 öre per bevillningskrona samt af de personella prästlöneafgifterna, samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

att åt kyrkorådet uppdroges att underställa Kungl. Maj:t församlingens

beslut om dess delning med hvad därtill hörde.

Efter härå erhållen nådig remiss har kammarkollegium i ärendet inhämtat

underdåniga utlåtanden af Stockholms stads konsistorium samt

öfverståthållarämbetet, hvilken sistnämnda myndighet, som låtit höra nuvarande

Katarina församlings prästerskap, tillika öfverlämnat dels från

bemälda prästerskap inkomna underdåniga yttranden äfvensom konsistoriets

i anledning af samma yttranden afgifna, förnyade underdåniga utlåtande,

dels ock i vissa hänseenden infordrad utredning.

Kammarkollegium har därefter afgifvit eget underdånigt utlåtande

i ärendet den 3 oktober 1911 och därvid anfört:

Kollegium tillstyrkte en utbrytning ur Katarina församling af dess östra del med

föreslagna ”gränser att under namn af Sofia församling bilda eget pastorat af samma

natur som nuvarande Katarina församling.

Kollegium ansåge för sin del, att frugorna om Katarina församlings delning, om

prästernas antal och deras löner med mera borde, sa länge den för pastoratet nu löpande

löneregleringsperioden, hvilken utginge den 1 maj 1926, paginge, bedömas enligt hittills

gällande bestämmelser. Det kunde då ifrågasättas, om ej samma förfaringssätt

borde i det nu föreliggande fallet tillämpas som det, hvilket kommit till användning

vid föregående delningar af pastorat i hufvudstaden, nämligen att en i enlighet med

bestämmelserna i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets i de territoriella

församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872 tillsatt nämnd finge i

uppdrag att föreslå prästernas antal och löner, hvarefter frågan om pastoratsdelningen

kunde komma under ompröfning. I betraktande emellertid dels däraf att den i och

för sig tunga anordningen med löneregleringsnämnd ansetts öfverflödig enligt 1910 års

lagstiftning angående reglering af prästerskapets aflöning samt att den ej heller

funnits böra ifrågakomma i sammanhang med åtskilliga under de senaste årtiondena

verkställda pastoratsdelningar, och dels däraf att vid de under 1900-talets första

årtionde genomförda delningar af pastorat i hufvudstaden utbildat sig eu stadgad

praxis i fråga om såväl prästernas antal som deras lönebelopp, ° med hvilken praxis

det nu föreliggande förslaget i den delen öfverensstämde, ansåge kollegium Kungl.

Maj:t lämpligen kunna redan i nu föreliggande sammanhang till pröfning upptaga

frågorna om antalet präster i den föreslagna Sofia församling och beloppet af

deras löner samt, då förslaget äfven innebure löneförbättring åt prästerskapet i den

återstående delen af Katarina församling, jämväl afgöra, huruvida sådan löneförbättring

måtte tillkomma prästerskapet i sistnämnda församling, allt att gälla för

återstående delen af nu löpande löneregleringsperiod. Då, såsom nu sagts, förslaget

i fråga om antalet präster och deras löneförmåner nära öfverensstämde med ofyanberörda

praxis, ansåge sig kollegium böra förorda bifall till hvad af församlingen därutinnan föreslagits

beträffande Sofia församling; och enär anledning saknades, hvarför prästerskapet

i den kvarvarande delen af Katarina församling, hvilken dessutom skulle tillsvidare

bibehållas vid betydligt större folkmängd än den utbrutna delen och följaktligen bereda

prästerskapet därstädes väsentligt större arbete, skulle åtnjuta mindre afiöningsförmaner

än prästerskapet i den utbrutna församlingen, hvartill komme att de nu föreslagna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

lönernas begynnelsebelopp icke vore högre än de nuvarande lönernas, vid löneregleringen

beräknade belopp, ansåge kollegium förslaget jämväl i den delen böra vinna

nådigt bifall. Nu gällande löneregleringsresolution för Katarina församling syntes i

tillämpliga delar kunna gälla äfven för Sofia församling. Enligt hvad handlingarna

gåfve vid handen, syntes en utdebitering enligt de i resolutionen bestämda grunderna

lämna medel tillräckliga för prästerskapets aflöning. Intilldess boställen kunde varda

anskaffade och upplåtna, torde församlingen böra tillförbindas att lämna sina präster

hyresbidrag, hvilkas belopp syntes kunna bestämmas i öfverensstämmelse med hvad som

stadgats för vissa präster vid Adolf Fredriks församlings delning.

Då det synts mig tveksamt, huruvida den föreliggande frågan är af

beskaffenhet att kunna omedelbart afgöras af Kungl. Maj:t eller om Riksdagens

medverkan därtill erfordras, anser jag mig böra redogöra för de

förhållanden, som för besvarandet af detta spörsmål torde böra komma

i betraktande.

Med anledning af en utaf Rikets ständer den 6 juli 1857 aflåten skrifvelse,

hvari det dåvarande ecklesiastika aflöningssättets olägenheter framliöllos

och grunderna för en ändrad anordning däraf angåfvos, föreläde

Kungl. Maj:t genom proposition den 4 november 1859 Ständerna i viss

mån ändrade »grunder för en reglering af prästerskapets aflöning», Indika

grunder blefvo i hufvudsak godkända, såsom Ständerna i skrifvelse den

26 september 1860 närmare angåfvo. Dessa »grunder» gällde samtliga

territoriella församlingar i riket, sålunda äfven de territoriella församlingarna

i hufvudstaden. Efter ärendets vidare beredning utfärdade

Kungl. Maj:t nådig förordning angående allmänt ordnande af prästerskapets

inkomster den 11 juli 1862. De löneregleringar, som uppgjordes

i enlighet med 1862 års förordning, skulle jämlikt § 6 i densamma

vara gällande under en tid af femtio år, räknadt från den efter hvarje

lönereglerings fastställande näst inträffande 1 maj, oberoende af huruvida

regleringen då kunde tillämpas eller icke. Större delen af dessa löneregleringar,

hvilka erhöllo kunglig stadfästelse under 1860-talet, upphöra

i följd häraf att gälla under tiden 1914—1920.

I slutet af 1862 års förordning förekommer emellertid det stadgandet,

att förordningen icke skall äga tillämpning i afseende på Stockholms

stad. Med anledning af eu utaf 1868 års Kyrkomöte därom gjord hemställan

och i öfverensstämmelse med de grunder, som för regleringen af

prästerskapets i riket aflöning blifvit genom 1862 års förordning fastställda,

utfärdade Kungl. Maj:t den 1 november 1872 nådig förordning angående

ordnande af prästerskapets aflöning i de territoriella församlingarna i Stockholm.

De med anledning häraf tillkomna löneregleringarna för Stock
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

holms territoriella församlingar uppgjordes samtliga under åren 1874—1876

och upphöra att gälla åren 1925 —1926.

Löneregleringen för prästerskapet i Katarina församling fastställdes

genom nådig resolution den 28 april 1876 för en tid af femtio år, räknadt

från och med den 1 maj 1876. Enligt denna lönereglering skola i

församlingen finnas kyrkoherde och två komministrar. Förutom dessa

prästmän finnas numera i församlingen två pastoratsadjunkter och en

pastorsadjunkt. Jämlikt föreskrift i löneregleringsresolutionen är prästerskapet

skyldigt underkasta sig den förändring i tjänstgöring, som kan föranledas

(kraf, att under löneregleringsperioden församlingen indelas i distrikt,

eller kapell därstädes inrättas, eller andra åtgärder för beredande af

en förbättrad själavård komma att vidtagas.

Såsom jag nyss antydt, blef förberörda nådiga förordning angående

ordnande af prästerskapets i de territoriella församlingarna i Stockholm

aflöning den 1 november 1872 utfärdad endast efter Kyrkomötets därom

gjorda hemställan, utan att Riksdagen bereddes tillfälle att yttra sig i

frågan, detta tydligen därför att förordningen utfärdades i öfverensstämmelse

med de grunder, hvilka en gång blifvit af Ständerna godkända

att gälla för hela riket. Beträffande ändring af aflöningsförhållandena i

sammanhang med delning af territoriella församlingar utom hufvudstaden

under löpande löneregleringsperiod har man icke ansett sig behöfva påkalla

Riksdagens medverkan, medan däremot, då fråga angående löneregleringar

för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm

under de senare åren i tre fall väckts, framställningar härom gjorts

till Riksdagen. De framställningar, som härvid föranledt Kungl. Maj:ts

nådiga propositioner till Riksdagen, hafva rört delning af Hedvig Eleonora

församling (Kungl. Maj:ts proposition nr 74 till 1904 års Riksdag) och delning

af Adolf Fredriks samt Jakobs och Johannes församlingar (Kungl.

Maj:ts proposition nr 182 till 1905 års Riksdag). Vid föredragning af förstnämnda

ärende anförde dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 18 december

1903:

»Emellertid torde frågan om fastställelse af församlingens beslut härutinnan icke

nu kunna företagas till slutligt afgörande. Den tillärnade församlingsdelningen kan

nämligen icke genomföras, med mindre den för Hedvig Eleonora församling gällande

lönereglering sättes ur tillämpning och nya löneregleringar för en hvar af de nya

församlingarna uppgöras. Dessa löneregleringar, som jämväl böra omfatta fragan om

antalet präster i de nya församlingarna, böra påtagligen icke fastställas för längre tid

än till den 1 maj 1925, omkring hvilken tid nu gällande prästlöneregleringar i Stock
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 122.

bolin upphöra att gälla. Beslut om upphäfvande af den nuvarande löneregleringen för

Hedvig Eleonora församling synes emellertid — vid det förhållande att ofvan nämnda

förordning den 1 november 1872 hvilar på enahanda grunder som nådiga förordningen

angående allmänt ordnande af prästerskapets inkomster den 11 juli 1862 — icke kunna

komma till stånd utan Riksdagens medgifvande, likasom ock Riksdagens samtycke

erfordras till den afvikelse från de i förordningen den 1 november 1872 gifna bestämmelser,

som begränsningen af de nya löneregleringarnas giltighetstid till mindre än de

nu föreskrifua femtio åren skulle medföra.

På grund häraf får jag allenast hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå Riksdagen medgifva, att, därest beslut fattas om delning af

Hedvig Eleonora församling i Stockholm i två eller flera församlingar med eget prästerskap,

löneregleringar för prästerskapet i de nya församlingarna må, med iakttagande

af de grunder, som stadgas i nadiga förordningen angående ordnande af prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872, af Kungl.

Maj:t fastställas för tiden till den 1 maj 1925.1''

Den med anledning häraf a flatna propositionen (nr 74) blef af Riksdagen

bifallen.

I sitt förberörda utlåtande i den föreliggande frågan om Katarina

församlings delning har kammarkollegium utgått därifrån, att Kungl. Maj:t

skulle kunna omedelbart till pröfning upptaga frågan om lönereglering

för prästerskapet i de föreslagna församlingarna att gälla för återstående

delen af nu löpande löneregleringsperiod. Ehuru jag för min egen del är

benägen att ansluta mig till denna åsikt, anser jag likväl, att man i detta

fall ej bör frångå den praxis, som kommit till användning vid föregående

delningar af pastorat i hufvudstaden.

På grund häraf och då jag finner starka skäl tala för bifall till förslaget

om Katarina församlings delning redan under nu löpande löneregleringsperiod,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen förklara hinder icke möta för

att, därest beslut fattas om delning af Katarina

församling i Stockholm i två eller flera församlingar med

eget prästerskap, löneregleringar för prästerskapet i de

nya församlingarna må i enlighet med de grunder,

som stadgas i nådiga förordningen angående ordnande af

prästerskapets i de territoriella församlingarna i Stockholm

aflöning den 1 november 1872, fastställas för

tiden till den 1 maj 1926.

^Sedan Riksdagens svar å propositionen ingått, torde det tillåtas mig

att ånyo inför Eders Kungl. Maj:t anmäla frågan om fastställelse af Katarina

församlings nu underställda kyrkostämmobeslut.

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 122.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj t Konungen, på^ tillstyrkan

jämväl af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla;

och skulle proposition af den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

C. Wilh. Hagman.

Stockholm, Ivar Hseggströma Boktryckeri A.-B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:128 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna, nya församlingar i Stockholm. a1 i texten
  2. LU 1912:46 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm. s. 1 i texten