Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

1912-04-12 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:169, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 169.

1

N:o 169.

Kung1. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af 52 och 168 §§ i lagen den

22 juni 1911 om bankrörelse; gifven Stockholms slott

den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Magt härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse

af 52 och 1G8 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adel smörd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 129 höft. (Nr 169.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 169.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse af 52 och 168 §§ i lagen

den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas, att 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911

om bankrörelse skola erhålla följande ändrade lydelse:

52 §.

Varda penningar lios bankaktiebolag insatta att där innestå viss

tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas

till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man

samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget.

Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen

kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankaktiebolag

ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst eu vecka, efter

uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock

lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda

fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens

utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok,

som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas,

skall anteckning därom göras i motboken.

Har motbok förkommit, bör den, som förlorat motboken, sådant

hos bolagets styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgifva tid och

omständigheter, under hvilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom

kungörelse, hvilken på bekostnad af den, som förlorat motboken, införes

en gång i allmänna tidningarna och tre gånger i tidning, som i orten

utkommer, efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader,

efter det sådan efterlysning sista gången ägt rum, tillrättakommit, är

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Rungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 169.

den, för hvars räkning efterlysning skett, berättigad att mot kvitto utbekomma

hela sitt tillgodohafvande; och äger efter medlens utbetalning

motboken icke gällande kraft mot bolaget.

168 §.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå

viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,

ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till

viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas

hos bolaget.

Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöra^ ränta för högre belopp än tre tusen

kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bankbolag

ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,

efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen

dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i

särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens

utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok,

som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas,

skall anteckning därom göras i motboken.

Har motbok förkommit, bör den, som förlorat motboken, sådant

hos bolagets styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgifva tid och

omständigheter, under hvilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom

kungörelse, hvilken på bekostnad af den, som förlorat motboken, införes

eu gång i allmänna tidningarna och tre gånger i tidning, som i

orten utkommer, efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader,

efter det sådan efterlysning sista gången ägt rum, tillrättakommit,

är den, för hvars räkning efterlysning skett, berättigad att mot kvitto

utbekomma hela sitt tillgodohafvande; och äger efter medlens utbetalning

motboken icke gällande kraft mot bolaget.

Denna lag träder i kraft omedelbart efter utfärdandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 169.

Svenska

bankföreningens

styrelse.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott måndagen

den 11 mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvard,

Statsråden: Petersson,

friherre Adelswärd,

Stenström,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde

:

I underdånig skrifvelse den 14 februari 1912 har svenska bankföreningens

styrelse hemställt om införande i banklagen af bestämmelse

angående dödande af bortkommen sparkassebok. I sådant afseende

har styrelsen erinrat, hurusom regler väl funnes i lagstiftningen gifna

för dödande af förkommen motbok med Sveriges postsparbank och med

sparbank, men att sådana regler saknades för dödande af de vid insättning

å s. k. sparkasseräkning hos bankbolagen utgifna motböcker. 1

bolagsordningen för en del banker funnes visserligen i sammanhang

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 169.

med bestämmelserna om sparkasseräkning intagna regler om dödande

af bortkomna motböcker, och andra banker hade i själfva sparkasseböckerna

infört bestämmelse om dessas dödande, men det funnes äfven

banker, som hade sparkasseböcker till stort antal utelöpande, beträffande

hvilka böcker hvarje bestämmelse saknades om bokens dödande, i händelse

den skulle förkomma. Ett sådant förhållande vore såväl lör insättarna

som för banken synnerligen olämpligt. Därest en sådan bok

förkomme, vore banken af den i 52 och 168 §§ åt lagen om bankrörelse

meddelade föreskriften, att, då medel lyftas å sparkasseräkning,

anteckning därom skall göras i motboken, förhindrad att utbetala de

insatta medlen. Såväl med anledning däraf som med hänsyn till lämpligheten

af att samma förfarande blefve gällande beträffande alla bankbolags

sparkasseböcker vore det högeligen önskvärdt, om i banklagen

kunde införas bestämmelse om dödande åt bortkommen sparkassebok.

Bestämmelsen skulle kunna införas såsom ett nytt moment i nämnda

§§ af lagen om bankrörelse och skulle förfarandet kunna blilva detsamma

som funnes omförmäldt i 29 § sparbankslagen.

Bankinspektionen afgaf den 26 februari 1912 öfver denna framställning

infordradt underdånigt utlåtande. Däri erinras till eu början,

att särskilda kommitterade den 31 december 1907 afgifvit ett på Kungl.

Maj:ts pröfning ännu beroende förslag till lag om dödande af bortkomna

handlingar och att i 1 § af detta lagförslag meddelats föreskrifter, som

af kommitterade afsetts att äga tillämpning å förut omförmälda motböcker.

Ur sitt, efter erhållen nådig remiss, den 25 september 1908 afgifna

underdåniga yttrande beträffande lagförslaget i nu berörda del

återger bankinspektionen härefter följande:

»Såsom handlingar, till hvars innehafvare förpliktelsen lagligen

må fullgöras, angifva kommitterade de af postsparbanken och sparbankerna

utfärdade motböcker. Till stöd för sin uppfattning, att enligt

motbok åtagen förpliktelse lagligen må fullgöras till innehafvaren, åberopa

kommitterade de i postsparbanksförordningeu och sparbankslagen intagna

bestämmelser därom, att den, som, under uppgift att han är insättaren,

presenterar motbok för att lyfta enligt denna innestående medel,

må, om han kan lämna vissa uppgifter om insättarens person, lyfta

medlen, där ej anledning finnes att betvifla, det han är den, han uppgifver

sig vara.

Det synes emellertid bankinspektionen uppenbart, att dessa bestämmelser

icke afse att inkräkta på den själ!klara principen, att dylika

medel få disponeras endast af insättaren eller dess rättsinnehafvare; lagstiftaren

har endast velat af praktiska hänsyn underlätta insättarens

Bank
inspektionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 169.

identifiering, i det att den innehafvare af motbok, som uppgifver sig

vara insättaren och visar sig känna dennes personliga förhållanden, får

presumeras vara insättaren, om ej omständigheter förekomma, som tyda

på annat förhållande. Men detta är ingalunda liktydigt med att förpliktelsen

kan lagligen fullgöras till innehafvaren af motbok. Enligt

bankinspektionens uppfattning falla därför icke nämnda motböcker och

ej heller de af bankbolagen vid insättning å s. k. sparkasseräkning utgifna

motböcker under de i förslaget inrymda bestämmelserna, och dessa

motböcker kunna således, om förslaget blir lag, icke dödas under där

angifna former. Men sådant synes icke heller vara af behofvet påkalladt.

De ofvannämnda författningarna innehålla, såsom kommitterado ock anmärka,

stadganden om dödande af motbok, utfärdad af postsparbanken

och sparbank, och mot dessa stadganden bär anledning till anmärkning

icke yppats. Att, såsom kommitterade föreslå, bereda utväg till två

särskilda metoder för mortifikation af motböcker skulle antagligen åstadkomma

förvirring i förhållandena och synes därför icke önskvärdt, om

nu också den tyska rätten i något fall gått den vägen. Banklagstiftningen

innehåller väl ingenting om dödande af sparkassemotbok, men

i de bolagsordningar, som upptaga regler för sparkasserörelsen, plägar

vara införd en paragraf om dödande af motbok af ungefär samma lydelse

som motsvarande bestämmelse i sparbankslagen; och äfven banker,

hvilkas bolagsordningar ej innehålla ett sådant stadgande, inrymma i

sina motböcker eu motsvarande bestämmelse till ömsesidig efterrättelse.

Om, hvad beträffar bankernas sparkasserörelse, dylika bestämmelser

i bolagsordning och sparkassemotbok icke anses tillfyllest, synes det

vara att förorda, att det i banklagstiftningen införes ett stadgande om

mortifikation af samma innehåll som 29 § i sparbankslagen. Det där

angifna förfarandet lämpar sig nämligen bättre för handlingar af detta

slag än den vidlyftiga procedur, förslaget innehåller.»

I anslutning till sin i förenämnda utlåtande den 25 september

1908 utvecklade ståndpunkt anför nu bankinspektionen följande:

»Därest denna bankinspektionens uppfattning är riktig, skulle, äfven

om lagförslaget upphöjes till lag, den lagbestämmelse, bankföreningen

finner önskvärd, icke därigenom blifva obehöflig.

Väl står den utvägen öppen, att i bolagsordningarna införa eu

dylik bestämmelse, och detta praktiserades allmänt af de smärre bankerna,

hvilka tidigare voro de enda som drefvo sparkasserörelse. Men

i bolagsordningarna för de större bankerna, hvilka numera allmänt idka

sådan rörelse, plägar motsvarande bestämmelse icke förekomma. I en

stor del af dessa banker har däremot i motböckerna bland villkoren

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 169.

för sparkasserörelsen införts en bestämmelse, afsedd att skydda banken,

då den utbetalt på sparkasseräkning insatta medel till en räkningshafvare,

som iippgifvit sig hafva förlorat sin motbok; men vid en undersökning,

som år 1909 verkställdes i detta afseende, befanns, att hos icke mindre

än 38 banker denna bestämmelse formulerats så, att banken fritog sig

från ansvar, i händelse motboken råkade i obehörig persons hand och

denne lyckades å räkningen göra uttag. Ehuru det icke kunde konstateras,

att bank i något fall åberopat sig på nämnda bestämmelse, fann

bankinspektionen den olämplig och hemställde till 1909 års ordinarie

bankmöte att bestämmelsen, där den funnes, upphäfdes och ersattes med

en föreskrift om sättet för en förkommen motboks dödande. Denna

hemställan godkändes af mötet.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och med hänsyn till

den i den nya banklagen intagna föreskrift, att, då medel lyftas på

sparkasseräkning, anteckning därom skall göras i motboken, hemställer

nu bankföreningen, att bestämmelse införes i banklagen om dödande af

bortkommen sparkassemotbok.

Då det icke torde kunna förnekas, att en för alla bankbolag

gällande föreskrift, huruledes skall förfaras i ifrågavarande hänseende,

är önsklig, tillstyrker bankinspektionen förevarande framställning; och

då anmärkning icke förekommit mot den i sparbankslagens 29 § införda,

motsvarande bestämmelsen, hvilken i sin tid redigerades enligt

af högsta domstolen lämnad anvisning, torde denna lämpligen tjäna till

mönster vid affattande af den föreskrift, som nu är i fråga. Om, såsom

bankföreningen föreslagit, åt den nya bestämmelsen beredes plats såsom

ett sista moment i 52 och 168 §§ af banklagen, vinnes den afsevärda

fördelen, att paragrafernas ordningsföljd icke behöfver rubbas.»

Då det synes mig önskvärdt, att frågan om dödande af motbok,

som af bankbolag utfärdas vid insättning å s. k. sparkasseräkning, ordnas

genom bestämmelser i den för bankbolag gällande speciallagstiftning,

liksom föreskrifter beträffande dödande af motbok, utgifven af postsparbanken

och af sparbank, blifvit införda i den lagstiftning, som gäller

hvardera af dessa institut, har jag, efter att hafva rådgjort i ämnet

med chefen för justitiedepartementet, anslutit mig till det af bankföreningens

styrelse framställda, af bankinspektionen biträdda förslag

samt låtit inom finansdepartementet utarbeta förslag till lag om ändrad

lydelse af 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Föredragande departementschefen uppläste härefter nämnda lag
-

Departement

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 169.

förslag, hvilket såsom bilaga fogats vid detta protokoll, samt hemställde,

att lagrådets utlåtande öfver förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag af protokollet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna nådigt bifall.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd- Proposition N:o 169.

9

Förslag

till

lag om ändrad lydelse af 52 och 1(48 §§ i lagen

den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas, att 52 ocli 1G8 §§ i lagen den 22 juni 1911

om bankrörelse skola erhålla följande ändrade lydelse:

52 §.

Varda penningar lios bankaktiebolag insatta att där innestå viss

tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas

till viss man och innehålla, att öfverlåtelse ma ske endast till viss man

samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget.

Å medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen

kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankaktiebolag

ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter

uppsägning återbetala a sådan räkning insätta medel, styl elsen dock

lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda

fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens

utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok,

som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas,

skall anteckning därom göras i motboken.

Har motbok förkommit, bör den, som förlorat motboken, sådant

hos bolagets styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgifva tid och

omständigheter, under hvilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom

kungörelse, hvilken på bekostnad af den, som förlorat motboken, införes

en gång i’ allmänna tidningarna och tre gånger i tidning, som i orten

utkommer efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader,

efter det ’ sådan efterlysning sista gången ägt rum, tillrättakommit, är

Bihang till Riksdagens protokoll. 1912. 1 samt. 129 höft. (Nr 169.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 169.

den, för hvars räkning efterlysning skett, berättigad att mot kvitto utbekomma

hela sitt tillgodohafvande; och äger efter medlens utbetalning

motboken icke gällande kraft mot bolaget.

168 §.

Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå

viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar,

ställas till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till

viss man samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas

bos bolaget.

A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed

likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen

kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bankbolag

ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,

efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen

dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i

särskilda fall medgifva utbetalning ritan afvaktan på uppsägningstidens

utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok,

som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas,

skall anteckning därom göras i motboken.

Har motbok förkommit, bör den, som förlorat motboken, sådant

hos bolagets styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgifva tid och

omständigheter, under hvilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom

kungörelse, hvilken på bekostnad af den, som förlorat motboken, införes

en gång i allmänna tidningarna och tre gånger i tidning, som i

orten utkommer, efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader,

efter det sådan efterlysning sista gången ägt rum, tillrättakommit,

är den, för hvars räkning efterlysning skett, berättigad att mot kvitto

utbekomma hela sitt tillgodohafvande; och äger efter medlens utbetalning

motboken icke gällande kraft mot bolaget.

Denna lag träder i kraft omedelbart efter utfärdandet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 169.

11

Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen

den 1 april 1912.

Närvarande:

Justi tieråden Sundberg,

Borgström,

Skarstedt,

Regeringsrådet Ernberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 11 mars

1912, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle, för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, inhämtas öfver upprättadt

förslag till lag om ändrad lydelse af 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni

1911 om bankrörelse.

Det remitterade förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, föredrogs

inför lagrådet af ledamoten och sekreteraren i bankinspektionen

Claes Gustaf Lagercrantz.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 169.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre ADELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anmälde

lagrådets den 1 april 1912 afgifna utlåtande öfver det den 11

mars 1912 till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse

af 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse; och hemställde

föredraganden, att detta förslag, som af lagrådet lämnats utan

anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, föreläggas Riksdagen

till antagande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 169.

Denna hemställan, som biträddes af statsrådets

öfriga ledamöter, täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle till Riksdagen

aflåtas proposition af den lydelse bilaga litt. ... vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Olof Ljungberg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 129 käft. (Nr 169),

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:134 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen om bankrörelse. s. 2 i texten