Sök i Ratio Lex

Angående understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen för uppehållande af regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige samt Nordamerika

1912-04-12 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:190, Angående understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen för uppehållande af regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige samt Nordamerika

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

1

Nr 190.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående understöd

till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen för

uppehållande af regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan

Sverige samt Nordamerika; gifven Stockholms slott den

12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen

för uppehållande under tiden från medlet af år 1912 till 1916

års utgång af regelbunden förbindelse med ångfartyg (motorfartyg)

mellan Sverige samt Nordamerikas Förenta Stater och Mexiko, äfvensom

eventuellt Västindien, bevilja ett anslag å 600,000 kronor, att, på

de villkor Kung!. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i

nämnda protokoll tillstyrkta grunder, må finna skäligt föreskrifva, utgå

med sammanlagdt 150,000 kronor åren 1912 och 1913 samt 150,000

kronor hvart och ett af åren 1914, 1915 och 1916 samt

att till beredande af sådant understöd åt bolaget under åren 1912

och 1913 på extra stat under riksstatens sjunde hufvudtitel för år 1913

anvisa ett belopp af 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

däraf redan under år 1912 för ändamålet disponera 50,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 149 käft. (Nr 190.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

■8

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 12 april 1912.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde

härefter:

I en till Kungl. Maj:t ingifven, den 19 februari 1912 dagtecknad

skrift har aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen genom sin styrelse

bankdirektören Herman Mannheimer, handlandena Justus Adalrik Waller

och Axel Carlander, konsuln Johan Emilsson Ekman och skeppsredaren

Daniel Broström i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes bevilja

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

bolaget för upprätthållande af en regelbunden lastångarelinje mellan

Sverige samt hamnar i Nordamerika och Mexico med minst tre ångare,

ensamt eller i samtrafik med annat bolag, dels ett statsunderstöd af 50,000

kronor årligen för hvarje af tre ångare eller högst 150,000 kronor årligen

att utgå under fem år, räknadt från den tid, då bolagets första ångare

börjar trafiken, dels ock ett statslån af högst 1,400,000 kronor till

täckande af anskaffningskostnaden för bolagets tre första ångare på enahanda

villkor, som äro gällande för lån ur fonden för rederinäringens

understöd] ande;

och har bolaget förmält, att för den trafik, som under år 1912

komme att äga rum, statsunderstödet borde kunna begränsas till högst

50,000 kronor.

Under erinran att frågan om bildandet af en regelbunden svensk

ångfartygsförbindelse med Nordamerika under de senaste årtiondena

vid flera tillfällen varit på tal och senast framförts år 1909 af skeppsredaren

W. R. Lundgren samt år 1910 af skeppsredaren Daniel Broström

utan att nå sin lösning har bolaget i sin ansökning till en början

lämnat en öfver sikt af den svenska transoceanska sjöfartens utveckling och

nuvarande läge samt i sådant hänseende anfört:

»En kort öfverblick af denna storartade utveckling af svensk sjöfart

ger vid handen, att första början till en reguljär oceantrafik från

Sverige ägde rum år 1904, då traden på Sydafrika påbörjades. Detta

år expedierades från Göteborg till transoceanska hamnar endast 6 lägenheter,

däri inberäknade 3 lägenheter till Kanarieöarna, under det att

motsvarande lägenheter år 1910 utgjorde ej mindre än 87, hvaraf 13

till Kanarieöarna. År 1905 kom trafiken på La Plataländerna till stånd.

Därefter följde Ostasiatiska linjen år 1907 och Sydafrikalinjens utsträckning

till Australien. Detta i hvad det gäller svenska rederibolags företagsamhet,

i hvilket sammanhang äfven kan erinras om de båda svenska

Levantlinjerna, som startades förra året, hvilka linjer närmast kunna

jämnställas med de transoceanska linjerna i fråga om resornas längd

och linjernas betydelse för att vinna nya afsättningsområden åt vår

direkta export.

Ehuru ur vår officiella statistik ett korrekt bedömande af vår

exports uppsving ej torde kunna erhållas — särskild! emedan de senaste

tvenne årens siffror ännu ej föreligga, men äfven af andra orsaker —

vittna dock följande uppgifter mäktigt om de direkta transoceanska

linjernas betydelse för vår export. Därvid ha tagits siffrorna för år

1903 — året närmast före den första linjens tillkomst — samt år 1909,

det år, hvaröfver de senaste officiella uppgifterna föreligga. i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Värdet af Sveriges export till:

Australien och Nya Zeeland ......

Kina ..............................................

Japan ..............................................

Mexico................................................

Förenta Staterna ..........................

Brasilien ......................................

Uruguay ..........................................

Argentina .......................................

år 1903:

kronor 351,652

» 9,763

» 11,419

» — —

» 102,979

» 438,570

» 453,756

år 1909:

kronor 5,463,886

5; 979,391

» 3,292,272

» 367,250

» 15,981,493

» 749,369

» 280,362

» 3,602,223

Den officiella statistiken upptager icke någon export till Mexico

och Förenta Staterna år 1903.

För vår transmarina sjöfart anlöpas ett flertal svenska hamnar,

af hvilka Göteborg är den viktigaste. I närvarande stund omfattar den

transoceanska sjöfarten från Sverige följande linjer, hvilkas verksamhet

i hufvudsak går efter följande program:

I. Sverige—Sydafrika.

Rederiaktiebolaget Transatlantic (Svenska Sydafrikalinjen), Aktiebolaget

Sydafrikanska Handelskompaniet, Aktieselskabet Det Östasiatiske

Kompagni i Köpenhamn och Aktieselskabet Norska Sydafrika och

Australialinjen i förening expediera en ångare om 5 å 6,000 tons hvar

fjortonde dag sommartid och hvar fjärde vecka vintertiden till Cape

Town, Algoa Bav, East London, Durban, Delagoa Bay och eventuellt

Mossel Bay och Beira.

II. Sverige—Brasilien—La Platå.

Rederiaktiebolaget Nordstjernan i Stockholm (Johnsonlinjen) har

6 ångare om 5,500 å 7,000 tons i denna trade och expediera en ångare

ungefär hvar tredje å fjärde vecka till Rio Janeiro, Santos, Montevideo

och Buenos Ayres. Dessutom sysselsätter bolaget förhyrda ångare och

har gått i författning om att beställa flera ångare för att tillgodose

den ökade trafiken.

III. Sverige— Ostasien—Japan.

Aktiebolaget Svenska östasiatiska Kompaniet i Göteborg i förening

med Aktieselskabet Det Östasiatiske Kompagni i Köpenhamn

expediera en ångare om 6,500 till 9,000 tons hvar tredje vecka, i regel

AÖa Antwerpen, till Port Said, Singapore, Hongkong, Shanghai, Yoko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Imma, Kobe och Moji. Under innevarande år kommer trafiken ytterligare

att utökas, så att en ångare kommer att expedieras ungefär hvar 14:de

dag, och skall linjen då sysselsätta 12 ångare, hvaraf 6 tillhöra det

svenska bolaget och 6 det danska.

IV. Sverige — Australien.

Rederiaktiebolaget Transatlantic (Svenska Sydafrikalinjen) samt

Aktieselskabet Norska Sydafrika & Australialinjen expediera en ångare

om 7,000 till 8,750 tons hvar fjärde vecka (i regel äfven anlöpande

Durban i Sydafrika) till Freemantle, Adelaide, Melbourne och Sydney.

V. Göteborg—Australien.

Deutsche Australische Dampfschiffs Gesellschaft expediera en ångare

hvar fjärde vecka till Freemantle, Adelaide, Mellbourne och Sydney.

VI. Göteborg—Amerika—Mexico.

Norska Mexico Gulflinjen expedierar en ångare om 5,500 tonshvar

fjärde vecka till Newport News, Galveston, Puerto Mexico och

Vera Cruz.

VII. Göteborg—Kanarieöarna.

Otto Thoresens rederi i Kristiania expedierar en ångare hvar*

fjärde vecka.

Huru många fartyg, som för närvarande användas i den transmarina

sjöfarten från Sverige, kan ej exakt uppgifvas, enär flera af

linjerna, förutom sina egna fartyg, använda förhyrda fartyg -för kortare

eller längre perioder. Hvad de svenska bolagen beträffar, har Rederiaktiebolaget

Transatlantic 8 båtar i storlek från 5,500 till 8,000 tons,

Rederiaktiebolaget Nordstjernan 6 ångare i storlek från 6,000 till 7,000

tons, Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska Kompaniet 6 ångare i storlek

från 6,500 till 9,000 tons och Aktiebolaget Sydafrikanska Handelskompaniet

2 ångare om cirka 5,500 tons d. v., alltså sammanlagdt

för närvarande 22 svenska oceanångare. Antalet af utländska rederiföretag

i regelbunden oceantrafik å Göteborg använda egna ångare torde

vara ungefär lika. Dessutom tillkomma de förhyrda ångarne, hvaraf de

flesta äro utländska. Man torde därför utan öfverdrift kunna uppskatta

det antal fartyg, som användas i den transoceanska regelbundna sjöfarten

från Sverige, att för närvarande utgöra omkring ett 50-tal.

Såsom af föregående redogörelse framgår, existerar ett samarbete

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

emellan de svenska bolag, som bedrifva transmarin linjetrafik — utom

Johnsonlinjen — och ledande norska och danska rederibolag. Detta

samarbete har goda skäl för sig dels på grund, att icke enbart Sverige

utan äfven Norge och Danmark hafva export till de länder, som linjerna

äro utsträckta till, dels äfven därför, att genom sammanslutningen ett

större antal fartyg har kunnat insättas på traderna, hvarigenom ett

större antal resor har kunnat utföras. Täta och regelbundna turer äro

en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt bedrifvande af linjetrafik.

När man betänker, att hela denna väldiga trafik upparbetats under

den korta tidrymden af omkring åtta år, och att vår export under denna

tid utvecklats så, att på samtliga linjer ett ständigt ökadt behof af lastrum

gjort sig gällande, är det lätt att förstå, hvilken stor betydelse för

vårt lands ekonomiska lif denna nya företagsamhet liar, samt att den

är förtjänt att erhålla kraftig uppmuntran och stöd från statsmakternas

sida. Statsmakterna hafva ock ådagalagt, att den direkta transatlantiska

trafiken utgör föremål för deras omvårdnad. Redan vid 1906 års riksdag

fick Rederiaktiebolaget Nordstjernan på Kungl. Majrts framställning

sig beviljadt ett statsunderstöd för en period af fem år af sammanlagdt

kronor 510,000, och liknande förmån erhöll det under år 1907 startade

Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska Kompaniet, hvars tillkomst möjliggjordes

genom statsmakternas kraftiga ingripande, därigenom att åt

detta bolag beviljades ett understöd af högst kronor 1,850,000 att utgå

under fem år. För båda dessa bolag har Riksdagen sedermera beviljat

förlängdt understöd, hvarvid dock beloppen minskats, och är det att

hoppas, att statsunderstöden skola kunna framgent än ytterligare minskas

för att framdeles, sedan bolagen kunnat vinna tillräcklig styrka, eventuellt

helt bortfalla. Åt såväl dessa bolag som öfriga rederier, hvilka bedrifva

reguljär transmarin sjöfart, har staten lämnat betydande lånebelopp,

antingen ur rederilånefonden eller genom af Riksdagen särskild! anvisade

lån på samma betingelser som de så kallade rederilånen.»

Bolaget har härpå i sin ansökning till behandling upptagit frågan,

huruvida en direkt linje till Nordamerika från Sverige borde anordnas

såsom lastångarelinje eller passagerarelinje, därvid bolaget andragit:

»Ett fortsatt understöd till de bolag, hvars verksamhet redan

blifvit föremål för statsmakternas intresse, eller ett stödjande af nya

företag afseende sådana trafikleder, dit den svenska sjöfarten ännu ej

sträckt sig, bör naturligtvis i hvaije särskild! fall blifva föremål för en

ingående pröfning. Utöfver de ångbåtslinjer, som redan äro i verksamhet,

är det tvifvelsutan ingen, som förtjänar större uppmärksamhet

och är af större betydelse i både kommersiellt och nationellt hänseende

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

för Sverige än en direkt förbindelse med Nordamerikas Förenta Stater.

Ehuruväl våra ekonomiska förbindelser med Förenta Staterna äro större

och äldre än med öfriga utomeuropeiska länder, hafva vi icke hitintills

kunnat lösa problemet om en reguljär förbindelse med detta betydelsefulla

trafikområde. Orsakerna härtill äro flera. Först bör erinras därom,

att trafiken emellan Europa och Nordamerika är mera omfattande, icke

allenast hvad angår passageraretrafiken, utan äfven beträffande godstrafiken,

än mellan Europa och någon annan värdsdel. Den är alltså af

större betydelse för de stora kontinentala och engelska rederibolag, som

inneha denna trafik, och mera uppdrifven beträffande fartygens storlek

och utrustning än någon annan existerande sjötrafik. På" grund häraf

år ett framträngande till detta trafikområde mera svårlöst än beträffande

andra transmarina linjer. Utvecklingen af vår oceansjöfart ådagalägger

också, att den lösts så att säga i riktning från lättare till svårare uppgifter.

Början med Sydafrikalinjen och denna linjes utsträckning till

Australien var naturlig därför, att lasterna på dessa linjer hufvudsakligen

bestå af trävaror, som kräfva eu billig frakt och äro mindre lämpliga

såsom omlastningsgods samt därför mindre begärliga för de störa utländska

rederierna att dirigera öfver deras hamnar. När det däremot

gäller våra hel- eller halffabrikat, förändras situationen, och konkurrensen

blir skarpare, ju högre frakt varan kan bära, och ju mindre kostnader

den drager som omlastningsgods.

Trafikspörsmålet för vårt land i fråga om Nordamerika är af tvåfaldig

art. A ena sidan gäller det att tillgodose handelns intressen, å

andra sidan passageraretrafikens. Dessa båda uppgifter kunna icke lösas

med samma slags fartyg. Byggnadskostnaden för lämpliga fartyg för godstrafiken

torde kunna anslås till i genomsnitt omkring en miljon kronor

stycket, under det att lämpliga post- och passagerarefärtyg torde betinga

en kostnad af fyra å fem miljoner kronor stycket. Men det är icke

nog med denna enorma skillnad uti anskaffningskostnaden. Skillnaden

i driftkostnaderna är proportionsvis ännu större, och startandet af en

passagerarelinje innebär alltså en mångdubbel risk i jämförelse med

startandet af eu lastångarelinje.

En s. k. passagerarelinje mellan Sverige och Nordamerika betyder

icke, att fartyget uteslutande skulle afses för passagerare. Den skulle

naturligtvis vara afsedd äfven till förande af last.

Principen för eu passagerarelinje bör vara att utföra resan på

kortaste möjliga tid och så direkt som möjligt. En dylik linje bör gå

direkt från Göteborg till New-York, såvidt möjligt utan anlöpande af

någon mellanliggande hamn.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:tf; Nåd. Proposition Nr 190.

För en lastångarelinje ställer sig problemet väsentligt annorlunda.

Därvid gäller att i så stor utsträckning, som det är ekonomiskt möjligt,

direkt uppsamla och sedermera i respektive lossningshamnar aflossa

godset. Ett anlöpande af flera hamnar såväl för lastning som lossning

måste ingå i planen för en lastängarelinje.

Vår export till Amerika går öfver ett flertal amerikanska hamnar.

En passagerarelinje emellan Göteborg och New-York skulle ingalunda

ensam på ett tillfredsställande sätt kunna betjäna vår export, ty öfriga

importhamnar, såsom Boston, Philadelphia, Baltimore, Newport News och

hamnar i södra delen af Staterna, spela en högst betydande roll.

När våra exportörer uppgöra fraktkontrakt på Nordamerikas norra

hamnar, söka de i regel träffa sådana aftal, att de kunna dirigera

exportgodset till hvilken af de större amerikanska importhamnarna, som

de amerikanska köparne önska. Då eu passagerarelinje å New-York,

såsom förut anförts, icke kornme att direkt beröra annan hamn i Amerika

än New-York, förutsättes, för att en sådan linje skulle någorlunda

kunna tillfredsställa exporten af gods, att öfriga nu existerande Amerikalinjer

skulle åtaga sig att, med omlastning exempelvis i Hull, Hamburg

och Köpenhamn, frakta det gods, som passagerarelinjen icke kunde själf

frakta. Omlastningen måste till alla väsentligaste delar liksom hittills

ske i Europa. Emellertid är det föga sannolikt, att en öfverenskommelse

om ett dylikt samarbete skulle kunna åvägabringas, enär konkurrenshänsyn

skulle komma hindrande emellan. Den fasta sammanslutningen

emellan de redan existerande linjerna och deras hänsynslöshet

i konkurrensen äro nogsamt kända. Eu lastångarelinje skulle visserligen

icke med ens uti sin routeplan kunna upptaga alla de amerikanska

importhamnar, som för vår export äga betydelse. Men enligt den arbetsplan,

efter hvilken vi ämna arbeta, nämligen upprättandet af en grenlinje,

som omfattar de södra importhamnarna från Newport News ända

in till Mexico, och en grenlinje, som går på två å tre af de norra hamnarna,

sättes vårt land redan från början i direkt kontakt med de allra

flesta af de hamnar, som för oss äga betydelse, och fyller den billigare

lastångarelinjen sålunda vår exports kraf på direkt förbindelse utan jämförelse

bättre och fylligare än en eventuell passagerarelinje till NewYork

förmår ensam göra.

Se vi på förhållandena i vårt grannland Danmark, som sedan

början af 70-talet haft direkt ångbåtslinje till Nordamerika, har dess

trade också måst ordnas så, att vid sidan af den stora passagerarelinjen

Köpenhamn—New-York upprätthålla en lastångarelinje till Boston,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 149 käft. (Nr 190.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 190.

Philadelphia eller Baltimore. De stora kontinentala och engelska linjerna

kunna erbjuda lastägare samma förmåner antingen med egna ångare

eller genom samarbete med andra linjer. I hvad mån ett samförstånd

emellan en svensk linje till Nordamerika och andra på traden existerande

kan erhållas, torde vara omöjligt besvara, förrän den svenska

linjen börjat sin verksamhet och är ett faktum att räkna med, men det

torde framför allt komma att bero däraf, i hvad mån en svensk linje

erhåller stöd af de svenska statsmakterna. Erhåller den icke den ekonomiska

och äfven moraliska hjälp, som ett statsunderstöd innebär, är

ingen utsikt till att den skall kunna arbeta sig fram.»

Beträffande den förut i ansökningen omförmälda norska Mexico Gulflinjen

och dess betydelse för den svenska exporten har bolaget härefter

lämnat, bland annat, följande uppgifter:

»Uti vårt grannland Norge har frågan om direkt förbindelse med

Nordamerika utvecklat sig på det sätt, att sedan 1908 upprätthålles hvar

fjärde vecka förbindelse till den nordamerikanska hamnen Newport News

vid Atlanten samt de mexikanska hamnarna Puerto Mexico, Vera Cruz,

eventuellt Tampico och de amerikanska hamnarna Galveston eller New

Orleans, hvarifrån fartygen återvända till Norge och Sverige (Göteborg).

Då linjen vid sin start ej kunde erhålla tillräckligt med gods uti Norge,

började dess ångare anlöpa Göteborg, som blifvit af allt större betydelse,

såsom framgår af nedanstående öfversikt af de laster, som linjens

ångare intagit i Göteborg:

Under tiden från maj 1909 till utgången af år 1911 ha ej mindre

än 30 ångare för linjens räkning intagit last i Göteborg till amerikanska

och mexikanska hamnar, utgörande ett sammanlagdt lastkvantum af cirka

30,000,000 kilogram. Lastkvantiteterna ha gått i en nästan oafbruten

stegring och varierat emellan cirka 220,000 kilogram minimum och

cirka 2,985,000 kilogram maximum för hvarje fartyg. Det bör emellertid

bemärkas, att det hufvudsakliga är lätt gods, såsom torr pappersmassa,

tändstickor eller dylika skrymmande varor, som här inlastats, så

att för den inlastade vikten erfordras ett förhållandevis stort behof af

lastrum, hvilket bör omnämnas för att belysa trafikens omfattning.»

I sammanhang härmed har bolaget upplyst, att, då Sverige för

den norska linjen till Amerika och Mexico blifvit af allt större betydelse,

tanke uppstått på att genom bildandet af ett svenskt bolag uppdela

trafiken och låta svenska fartyg deltaga i exporten af svenska alster,

samt att till förverkligande af tanken svenska skeppsredare inledt underhandlingar

med Aktieselskabet Norge Mexico Gulflinje, livilka resulterat

i en öfverenskommelse om samsegling. Tillika har bolaget meddelat, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

kontraktet angående samseglingen blifvit af de svenska kontrahenterna

öfverlåtet å bolaget.

En af bolaget öfverlämnad afskrift af detta kontrakt och därtill

gjordt tillägg torde såsom bilaga bifogas detta protokoll.

Godstrafiken å den gemensamt med det norska bolaget underhållna

linjen å Nordamerika skulle enligt uppgjord plan ordnas på följande

sätt: Mot en månatlig förbindelse till Newport News och söderöfver

alternerande med en dylik förbindelse till två eller tre af de norra

hamnarna, Boston, New York, Philadelphia eller Baltimore, skulle en förbindelse

mellan Sverige och det amerikanska inlandet ernås öfver någon

af dessa hamnar hvar fjortonde dag. Då vårt lands export till de flesta

af de inre staterna kunde ske lika förmånligt öfver den ena som den

andra hamnen, skulle endast det gods, som stannade lokalt i importhamnen

och hvilket utgjorde den mindre betydande delen, åtnöjas med

en lägenhet hvar fjärde vecka. Frakterna, som af den norska linjen

för gods till och från Göteborg hållits högre än för gods till och

från Norge, skulle vid samtrafik ställa sig lika för Sverige och Norge.

I detta sammanhang har bolaget beträffande passageraretrafiken på

Nordamerika gjort följande uttalanden:

»Under tiden (från afslutandet af förberörda kontrakt) har för

Norges vidkommande frågan om passageraretrafiken emellan detta land

och Nordamerika kommit i ett förändradt läge, enär ett bolag bildats,

benämndt Aktieselskabet Norska Amerikalinjen, hvilket redan beställt

tvenne stora passagerare- och lastångare, som kontraktsenligt skola

levereras under nästa år för att börja trafik emellan Norge och New

York. Då vår kontrahent, A/S Norge Mexico Gulflinjen, af norska

statsverket åtnjuter ett årligt understöd af 100,000 kronor samt har för

afsikt att för den med vårt bolag planerade utvidgade trafiken på tvenne

eller flera af de norra amerikanska hamnarna, Boston, New York, Philadelphia

eller Baltimore, begära ett ytterligare understöd samt den nya

norska Amerikalinjen lär komma att begära ett större statsunderstöd,

torde vår kontrahent med hänsyn till den med oss planerade framtida

trafiken på de norra hamnarna få anordna denna så, att den icke blir

konkurrerande på New York med den norska Amerikalinjen. Vår kontrahents

ställning till den norska Amerikalinjens trafik på New York lämnar

oss emellertid full frihet att ordna vår trafik på New York såsom för oss

lämpligt, för så vidt denna hamn ej skulle komma att ingå i det gemensamma

programmet. För vårt vidkommande har den tanken också förelegat,

hvarför äfven förbehåll träffats uti vårt kontrakt, att vårt aftal

med det norska bolaget icke skall från någondera sidan prejudicera till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

komsten af en nationell passagerarelinje till Nordamerika vare sig från

svensk eller norsk sida.

Då enligt vårt förmenande det för vårt land är lämpligast att först

lösa frågan om en direkt lastångarelinje emellan Sverige och Nordamerika,

ha vi likväl ansett angeläget lägga frågan sålunda, att vår

godslinje icke skall stå hindrande i vägen för en stor passagerarelinje,

när vårt land kan och vill åtaga sig den därmed förbundna stora risken,

vare sig denna fråga kan lösas af oss eller något annat bolag.»

Slutligen har bolaget till utredning angående behofvet af ett statsunderstöd

för den ifrågasatta linjens upprätthållande samt beträffande

understödets och det begärda lånets belopp anfört följande:

»Såsom förut nämnts, är det på grund af den starka organisationen

hos de kontinentala och engelska rederibolag, livilka indirekt ombesörja

vår godsbefordran till Nordamerika, omöjligt för ett nytt svenskt företag

att arbeta sig fram på detta för vårt land så viktiga trafikområde, försåvidt

statens stöd ej kan erhållas. Utan detta stöd skulle de stora

bolagen med sina enorma resurser inom kort genom öfvermäktig konkurrens

kväfva företaget. Träder staten emellan, vet den utländska

konkurrensen, att det skulle taga flera år, eller minst den tid, som staten

utfäst att stödja företaget, för att undertrycka det, och att krigskostnaderna

skulle blifva mycket stora. Uti statsunderstödet ligger icke blott

en ekonomisk garanti. Af lika stor betydelse är dess moraliska verkan

gent emot den utländska konkurrensen, ty genom statsunderstödet finge

vårt bolag en helt annan och mycket starkare ställning, och man kan

med visshet förutsäga, att det skulle kunna bestå i konkurrensen och

arbeta sig fram.

Vid bedömandet af storleken af det understöd från statsverkets

sida, som vårt bolag torde erfordra för att kunna genomföra sitt program,

ha vi utgått från den förutsättningen, att statsunderstödet skulle

utgå under enahanda förutsättningar, som vid beviljandet af statsunderstöd

till Rederiaktiebolaget Nordstjernan och Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska

Kompaniet bestämts för dessa bolag, d. v. s. att understödet

skulle beviljas för 5 år och att, om bolagets intäkter skulle öfverstiga

viss bestämd norm, skall det sålunda öfverskjutna beloppet återbäras

vid slutet af den period, för hvilken statsunderstödet utgått. Vi ha

därjämte utgått ifrån den förutsättningen, att, för att kunna bedrifva

vår trafik i likställighet med det norska kontrahentbolaget, borde vårt

bolag erhålla statsunderstöd från svenska staten till enahanda belopp

som det norska bolaget af sitt land.

Det norska bolaget har nu tvenne egna ångare på linjen och den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

tredje beräknas färdigbyggd inom närmaste tiden. Vårt bolag skall enligt

aftalet öfvertaga en af det norska bolagets ångare och dessutom anskaffa

ytterligare två ångare, hvaraf den ena bör nybyggas. Totala anskaffningskostnaden

för dessa tre ångare torde utgöra 2 7s å 3 miljoner kronor.

Skulle Eders Kungl. Maj:t bevilja vår här gjorda underdåniga

framställning, ha vi med det norska bolaget träffat sådant aftal, att den

första ångaren skulle af oss öfvertagas i slutet af maj eller början af

nästkommande juni månad. Huruvida den andra ångaren skall kunna

insättas i trafik under innevarande år kan ej nu med bestämdhet uttalas.

Däremot kan den tredje ångaren, som vi ämna nybeställa, ej erhållas

förr än under loppet af nästa år. För den trafik, som under innevarande

år kommer att äga rum, bör statsunderstödet därför kunna begränsas

till högst 50,000 kronor.

Utöfver vårt tecknade aktiekapital, kronor 1,400,000, torde i och

för anskaffandet af de tre första ångarne erfordras ungefär ett lika

stort belopp i lån. Med hänsyn till de stora kraf, som nu ställas på

fonden för rederinäringens befrämjande, hafva vi lör vår del velat direkt

hänvända oss till Eders Kungl. Maj:t med begäran om detta lån.»

Öfver bolagets framställning har kommerskollegium den 4 innevarande

april afgifvit infordra dt underdånigt utlåtande. Tillika har

kollegium öfverlämnat ett större antal åt bolaget till kollegium ingifna

uttalanden från industriidkare och exportörer rörande den ifrågasatta

ångbåtslinjens behöilighet m. m. äfvensom ett af styrelsen för Sveriges

Allmänna Exportförening på kollega anmodan afgifvet yttrande.

I detta yttrande har exportföreningens styrelse uttalat som sin Sveriges aiimening,

att det funnes ett stort allmänt behof af den planerade linjen, och m䙣^ort

att densamma helt säkert komme att högst väsentligt befrämja den svenska

exporthandeln till de länder och platser, som komme att trafikeras af

bolagets fartyg, samt anfört bland annat: Frågan om inrättandet afen

svensk-amerika-linje hade länge stått på dagordningen och varit föremål

för omfattande utredningar, hvilka påvisat en dylik svensk linjes

själfklara existensberättigande, och det funnes därför hvarje anledning

att antaga, att en sådan linje skulle komma att blifva till väsentlig

nytta för såväl den svenska exportindustrien som ock för den svenska

sjöfartsnäringen. Ehuru det gifvetvis skulle vara till stor fördel, om

denna linje kunde komma till stånd utan samsegling med utländskt

rederi, syntes det dock styrelsen, att de skäl, som bolaget i sin ansöka

ningsskrifvelse till Kungl. Maj:t framhållit för ett samarbete med norska

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kommers•

kollegium.

14 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

rederier, i detta fall och under för handen varande omständigheter vore

fullt betryggande för det svenska bolagets handlingsfrihet och sjanständighet.

Den plan, som det svenska bolaget angifvit för förbindelsens

ordnande, syntes styrelsen vara uppgjord på ett välbetänkt och

praktiskt sätt, och då i öfrig! de personer, hvilka stode som de egentliga

ledarna af det svenska företaget, åtnjöte det största anseende och

förtroende och besutte ingående sakkunskap inom vår sjöfartshandtering,

tillstyrkte styrelsen på det kraftigaste bifall i full utsträckning till ifrågavarande

ansökning.

I sitt nyssnämnda underdåniga utlåtande har kommerskollegium anfört:

»I det af 1898 års handels- och sjöfartskommitté med underdånig

skrifvelse af den 12 december 1900 aflämnade betänkandet VII, som

berör vissa åtgärder till främjande af Sveriges direkta utrikes handel,

särskild! på aflägsna länder, och hvaruti förekommer ett vidlyftigt uttalande

rörande statens medverkan för åstadkommande af regelbundna

transportlägenheter sjöledes mellan svenska och transatlantiska hamnar,

finnas upptagna (å sid. 81) såsom de långväga fartygsförbindelser, hvilka

kommittén ansett i främsta rummet böra ifrågakomma till understödjande

från det allmännas sida, linjer mellan Sverige och Amerika. Af den

följande framställningen framgår, att kommittén härvid tänkt dels på

eu linje på Sydamerika, företrädesvis La Plata-länderna, dels på en

linje på Nordamerika. Om sistnämnda linje yttras (sid. 84): ''Det har

synts kommittén antagligt, att vårt varuutbyte med denna världstrakt

är så betydande, att det åtminstone ganska snart borde kunna mata en

direkt linje dit.’

Den förra af de svensk-amerikanska linjer, hvilkas tillkomst kommittén

sålunda betecknar såsom ur den svenska utrikes handelns synpunkt

önskvärd, blef en verklighet redan år 1904, då rederiaktiebolaget

Nordstjernan började sin reguljära trafik på La Plata-länderna, och

denna linje blef redan påföljande år Sveriges första statsunderstödda

transatlantiska ångfartygsförbindelse. Den andra, eller den nordamerikanska

linjen, har ända till nu förblifvit enbart ett önskemål, och först

den framställning, öfver hvilken kollegium nu har att yttra sig, synes

ingifva grundade förhoppningar, att det behof, som i detta afseende

sedan länge förelegat, må blifva fylldt.

Såsom en förklaring, hvarför någon regelbunden svensk linje

mellan Sverige och Nordamerikas Förenta Stater icke tidigare tillkommit,

har i ansökningen hänvisats till de särskilda förhållanden, som

karaktärisera ångbåtstrafiken mellan Europa och Nordamerika till skillnad

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 190.

tran annan. Sålunda framhålles med full rätt, hurusom densamma beträffande

fartyg-ens storlek och utrustning är mera uppdrifven än någon

annan existerande sjötrafik. I själfva verket hafva den oerhörda omfattningen

af och intensiteten i de ömsesidiga förbindelserna mellan

Europa och Nordamerika gifvit anledning till ett placerande af så ofantliga

kapital i de rederiföretag, som ombesörja trafiken mellan världsdelarna,

och till en så häftig konkurrens mellan dessa företag, med

hänsyn till fartygens tekniska fulländning, dimensioner och snabbgående,

att de största svårigheter måste möta ett litet och jämförelsevis kapitalfattigt

lands sjöfart vid försök att taga del i denna trafik. Häftigast

är emellertid konkurrensen, och störst följaktligen svårigheterna, med

afseende på passageraretrafiken.

Det är också enligt kollega förmenande en förtjänst hos nu förevarande

ansökning och en omständighet, som är ägnad att ställa hela

företaget på en säkrare grund, att den planerade linjen afser att blifva

uteslutande en lastångarelinje, och att bolaget icke för närvarande upptagit,

de på olika håll diskutefade vidtomfattande planerna på en direkt

svensk passagerarelinje till Förenta Staterna. Väl är det sant, att Sverige

aflämnat och alltjämt aflämnar ett icke ringa antal passagerare för de

utländska linjerna, och att det kunde vara ett önskemål, att dessa svenskar

blefve befordrade på svensk köl. Men frånsedt de, såsom ofvan

antydts, vida större kostnaderna för åvägabringande af en dylik förbindelse

och svårigheterna för närvarande att få densamma inarbetad, torde det val

få anses gifvet, att en lastångarelinje dock skulle fylla ett vida närmare

liggande och för landets näringslif i dess helhet mera betydelsefullt behof.

Att en regelbunden förbindelse för godstrafik mellan Sverige och

Nordamerika verkligen kan sägas fylla ett länge kändt behof, framgår

med full tydlighet af det intresse, det svenska näringslifvets representanter

städse visat under den tid planerna härpå diskuterats, såväl i

pressen som annorstädes, och det bestyrkes ytterligare af den utredning

sökanden förebragt i form af uttalanden från industriidkare och

exportörer äfvensom af hvad Sveriges Allmänna Exportförening i ärendet

anfört. Att åter i någon mån exakt beräkna, hvilka lastkvantiteter

den blifvande linjen må kunna draga till sig, låter sig väl näppeligen

gorå. Af nyssnämnda uttalanden kunna i detta afseende mera bestämda

slutsatser icke heller dragas. Detta synes också hafva varit sökandebolagets

uppfattning, enär bolaget afstått från att i sin framställning

framlägga några räntabilitetskalkyler, med stöd af hvilka storleken af det

erforderliga statsbidraget kunnat närmare beräknas. För att finna en

norm för detta har bolaget endast hänvisat till vissa bestämmelser, som

gälla för andra statssubventionerade svenska fartygslinjer, samt i öfrigt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

antydt, att det till bolaget utgående understödet borde sättas lika med

det understöd, som af norska staten tillerkännes det norska rederiföretaget

Aktieselskabet Norge—Mexico Gulflinjen, med hvilket det är

sökandes afsikt att anordna samtrafik.

En god ledning för bedömandet af frågan om behöfligt lastutrymme

från Sverige till Nordamerika lämnas emellertid i ansökningen

på tal om resultatet af den trafik, som nyssnämnda norska rederiföretag

sedan år 1909 upprätthållit från Göteborg till Förenta Staterna och.

Mexico. Det uppgifves nämligen, att sammanlagda kvantiteten undertiden

från maj 1909 till utgången af år 1911 i Göteborg intagen last

till nämnda länder utgjort trettiotusen ton.

Kommerskollegium bär för öfrigt sökt att med stöd af den tillgängliga

officiella statistiken bilda sig en föreställning om det varuutbyte,

som på senare tiden ägt rum mellan Sverige och ifrågavarande

transatlantiska länder, och får i sådant afseende hänvisa till bifogade,

på den af kollegium utgifna statistiken grundade tabeller A—H, livilka

utvisa värdet af de under åren 1905—1910 från Sverige till Förenta

Staterna, Mexico, öfriga Mellanamerika och Västindiska öarna exporterade

samt af de från nämnda länder till Sverige importerade varor.

Ehuru någon direkt trafik till sistnämnda båda landområden, så vidt af

ansökningen framgår, icke för närvarande synes ingå i bolagets

planer, torde det dock, med hänsyn till det nära grannskapet mellan dem

och de hamnar, bolaget har för afsikt att anlöpa, kunna antagas att

bolaget i en framtid skulle låta sina fartyg angöra såväl någon lämplig

hamn på Centralamerikas fastland, som ock framför allt en eller derå

hamnar på de Västindiska öarna. Kollegium har ock satt i fråga huruvida

icke redan nu kunde med ett eventuellt statsunderstöd åt bolaget

förbindas skyldigheten att upprätthålla trafik äfven med ön Kuba, något

som enligt kontraktet mellan norska statsverket och Aktieselskabet

Norge—Mexico Gulflinjen åligger sistnämnda rederiföretag. Den svenska

exporten till Västindien har väl, såsom framgår af de i nyssnämnda tabell

G meddelande siffror, icke ännu tagit någon större omfattning, men

enligt hvad kollegium fått sig förut meddeladt genom handelskammaren

i Göteborg, består den kubanska importen till icke ringa del af sådana

varor, med afseende på livilka Sverige vore väl ägnadt att uppträda

såsom konkurrent, däribland metallvaror och maskiner. En representant

för sökanden har emellertid under hand meddelat att, enligt hvad erfarenheten

från det norska företaget gifvit vid handen, den med ett anlöpande

af hamn i Västindien förenade tidsutdräkt skulle omintetgöra den för

åtminstone närmaste tid afsedda planen att med hvarje fartyg göra fyra

resor årligen fram och åter mellan Sverige och Amerika.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190. 17

Med afseende på de slutsatser, som i öfrigt kunna dragas af uppgifterna

i nyssnämnda tabeller såvidt angår exporten från Sverige till

Förenta Staterna, resp. Mexiko, vill kollegium erinra därom, att sannolikt

en icke obetydlig del af densamma, särskildt till Mexiko, icke

kommer till synes i vår statistik, enär godspartier ej sällan lära af de

svenska aflastarne försäljas eif europeisk hamn, ehuru de äro slutligen

afsedda för transatlantiska länder. Också uppgick införseln till Mexiko

från Sverige enligt den mexikanska statistiken, återgifven i generalkonsulatets

i Mexiko årsberättelse för år 1910 (Svensk Export, 1910,

sid. 233) till 371.19 pesos, eller i svenskt mynt omkring 668,000 kronor,

under det den svenska statistiken för samma år (jämför tabell C) uppskattar

värdet af den svenska, exporten till Mexiko till endast 433,000

kronor i rundt tal. Af de i förenämnda årsberättelse intagna uppgifter

framgår för öfrigt, att den mexikanska importen till afse värd del utgöres

af varuslag, som äro föremål för export från Sverige. Sålunda representera

gruppen maskiner 10.7 procent samt gruppen järn och stålvaror

14.1 procent af importens totalvärde, hvilket enligt årsberättelsen (Svensk

Export, 1910, sid. 176) uppgick till i det närmaste 195 miljoner pesos.

Såsom slutomdöme i fråga om exporten från Sverige till Mexiko torde

kunna sägas, att denna ännu icke uppnått större omfattning, men att

den under senare år hastigt tillvuxit, och att all anledning finnes att

antaga, att förbättrade förbindelser skola kunna förskaffa den svenska

förädlingsindustrien ett betydelsefullt afsättningsområde i nämnda land.

Hvad angår varuutbytet mellan Sverige och Nordamerikas Förenta

Stater, är detta sedan längre tid tillbaka af betydande omfattning. Till

jämförelse med de från den svenska statistiken hämtade, i tabellerna

A och B återgifna uppgifter kan anföras, att enligt den af Department

of Commerce and Labor i Washington utgifna handelsstatistiska årsboken

»The foreign commerce and navigation of the United States for

the year ending June 30 1910», har importen från Sverige till Förenta

Staterna, resp. exporten från Förenta Staterna till Sverige uppgått till

följande värden (sid. 36, 37): ''

Import: Export:

1904— 1905 ............... 2,935,581 dollars 7,197,171 dollars

1905— 1906 ....... 3,899,481 „ 7,437,160 „

1906— 1907 ............... 4,171,264 „ 9,413,649 „

1907— 1908 .............. 4,633,672 „ 9,671,810

1908— 1909 ............. 4,486,142 „ 6,731,304

1909— 1910 ............... 6,830,477 „ 5,991,896

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 149 käft. (Nr 190.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Af förestående siffror bekräftas den slutsats, som kan dragas af

de i tabellerna A och B lämnade uppgifter, nämligen att utförseln från

Sverige till Förenta Staterna befinner sig i en i det hela jämn stigning,

under det införseln till Sverige åtminstone icke synes tilltaga.

I sin helhet är varuutbytet dock af så stor omfattning, att riktigheten

af handels- och sjöfartskommitténs ofvan citerade uttalande om

behöfligheten af en direkt svensk-nordamerikansk förbindelse synes till

fullo bestyrkt, och att några farhågor för att en svensk regelbunden

linje skulle komma att lida brist på exportgods icke lära behöfva förekomma,

äfven om det måste antagas, att den svenska linjen — och en

i samförstånd med denna arbetande norsk — ännu för åtminstone någon

tid framåt måste räkna på att få dela godstrafiken mellan Sverige och

Förenta Staterna med andra europeiska rederiföretag.

Att linjen icke kan räkna på att omedelbart öfvertaga hela denna

varutransport lärer äfven blifva en följd af det för öfrigt, såsom det

synes, i allmänhet ändamålsenliga sätt, på hvilket den planerade trafiken

begränsats såväl med hänsyn till de för anlöpande afsedda hamnarna

som ock med hänsyn till turernas täthet.

Med afseende å fördelningen af exporten från Sverige på Förenta

Staternas olika importhamnar har kollegium ansett de i (en kollegii

skrifvelse bilagd) tabell I upptagna, på nyssnämnda amerikanska statistiska

arbete grundade uppgifter kunna erbjuda intresse. Då af det

sammanlagda importvärde, som belöper på de till tabellens första grupp

(områden vid Atlantiska hafvets kust) hörande hamnar, tillhopa 6,446,761

dollars, endast 120,782 dollars skulle, enligt hvad en sammanställning

af vissa uppgifter i omnämnda statistiska arbete gifver vid handen,

falla på de hamnar, som komme att anlöpas af den svensk-norska linjens

södra gren, och värdet för de öfriga hamnar i Förenta Staterna, som

skulle komma att omfattas af denna, nämligen de som tillhöra tabellens

andra grupp (hamnar vid Mexikanska viken), utgör 74,300 dollars,

blifver sammanlagda importvärdet för året 1909—1910 för de hamnar i

Förenta Staterna, hvilka äro afsedda att anlöpas af linjens södra gren

endast 195,082 dollars, under det totalvärdet för den norra grenens

hamnar utgör 6,325,979 dollars. Enär trafiken skulle komma att upprätthållas

med en tur hvar fjortonde dag, hvar annan å den nordliga

och hvar annan å den sydliga grenen, synes det gifvet, att det betydande

trafikbehofvet till de nordligare städerna, såsom New York, Philadelphia

och Boston på detta sätt måste blifva jämförelsevis mindre väl tillgodosedt.

Detta har äfven anmärkts af vissa bland de firmor, som i ärendet

uttalat sig till sökandebolaget. Emellertid . har bolaget i sin fram
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190.

ställning anfört, att exporten till de flesta af de inre staterna kan ske

lika förmånligt öfver den ena som den andra hamnen, hvarför endast

det gods, som stannar lokalt i importhamnen och som utgör den mindre

betydande delen, får åtnöjas med lägenhet hvar fjärde vecka. Hvad af

bolaget sålunda anförts ''torde väl i hufvudsak äga sin riktighet, och

särskildt lärer Newport News, som sktdle trafikeras af den sydliga

grenen, på grund af sitt läge vara en lämplig och i betydelse tillväxande

transitohamn för mellersta Förenta Staterna. För öfrigt är

nu omförmälda förhållande en nödvändig konsekvens af den för linjens

trafik uppgjorda planen, som innebär upprätthållande af förbindelse på

två skilda trafikområden — den atlantiska kusten och Mexikanska

viken — med en enda linje. Denna anordning är visserligen icke i

och för sig mönstergill och kommer sannolikt under en icke allt för

aflägsen framtid att behöfva undergå vissa förändringar. Den torde

dock under närvarande förhållanden böra godkännas, helst den säkerligen

framgått såsom resultat af ett synnerligen noggrant öfvervägande.

Kollegium anser sig i detta sammanhang icke böra underlåta att

framhålla, hurusom de länder och landsdelar, som skulle komma att

beröras af den planerade linjens sydliga gren, under den närmaste

framtiden säkerligen komma att blifva föremål för en allt mer stegrad

uppmärksamhet ur ekonomisk synpunkt från de sjöfartsidkande nationernas

sida, i den mån tiden för Panamakanalens öppnande närmar

sig. Kollegium vågar icke för närvarande uttala några förmodanden

med hänsyn till den betydelse, denna världshistoriska tilldragelse må

kunna få för Sveriges export och sjöfart, men anser det i hvarje fall

högeligen önskvärdt, att den svenska flaggan redan före kanalens

öppnande finnes väl företrädd på Mexikanska viken.

Likaså må erinras om att kollegium i sin underdåniga skrifvelse

af den 23 mars 1912 angående fördelning af anslaget till export- och

handelsstudiestipendier för innevarande år hemställt om tilldelande af

ett exportstipendium å 4,000 kronor åt uppgifven person för att i

Mexiko verka för afsättning af svenska exportartiklar.

På sätt i det föregående upprepade gånger antydts, är den af

sökandebolaget planerade fartygslinjen afsedd att, under i ansökningen

närmare angifva former, upprätthållas i samtrafik med Aktieselskabet

Norge—Mexico Gulflinjen. Med afseende å frågan om statsunderstöd åt

svensk, i samtrafik med utländskt företag arbetande redare har kollegium

tidigare, och senast i sitt underdåniga utlåtande af den 20 december

1911 angående ansökning af rederiaktiebolaget Transatlantic om statsunderstöd

för upprätthållande af regelbunden ångfartygsförbindelse mellan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Sverige och Australien, haft anledning uttala sig. Icke heller i nu

förevarande fall kan kollegium anse förefintligheten af sådan samtrafik

höra utgöra hinder för erhållande af understöd från svenska statens

sida, helst bestämmelserna i det mellan det svenska och det norska

rederiföretaget ingångna aftal, hvaraf afskrift finnes bilagd ansökningen,

erbjuda tillräckliga garantier för att ett eventuellt svenskt statsunderstöd

kommer det svenska bolaget allena till godo. Fasthellre anser kollegium,

att sökandebolagets afsikt att med begagnande af det gynnsamma tillfälle,

som erbjudit sig, bereda Sverige del i en redan något inarbetad

transatlantisk exportlinje i och för sig är af beskaffenhet att böra af

staten i viss mån understödjas.

Uå kollegium sålunda i princip uttalar sig för ett bifall till den

af aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen gjorda underdåniga

framställningen, sker detta äfven och icke minst därför, att den allmänt

kända kommersiella erfarenheten samt vidsyntbeten hos de personer,

hvilka äro företagets upphofsman och som med egna ekonomiska risker

ingått såsom intressenter däri, synts kollegium utgöra en borgen för

att företaget hvilar på eu god ekonomisk grund och kan förväntas

komma att lända de svenska näringarna till verklig nytta.

Beträffande den föreslagna planen för förbindelsens ordnande måste

man räkna med, att densamma, hvad angår antalet resor, icke kan

omedelbart, utan först successivt i sin helhet realiseras, en omständighet,

som gifvetvis måste inverka på bestämmelserna om statsunderstödets

utgående. Någon lämpligare hufvudgrund härvidlag, än den af bolaget

föreslagna, nämligen visst belopp per fartyg och år, synes under sådant

förhållande samt under förutsättning att tillräckliga garantier erhållas

för att för linjen användt fartyg i tillräcklig mån utnyttjas icke erbjuda

sig. Vidare bör ur bokföringssynpunkt och särskild^. med hänsyn till

möjligheten att kunna beräkna omfattningen af eventuell återbetalningsskyldighet

i fråga om lyftadt understöd, subventionstiden bestämmas

att sammanfalla med kalenderår eller åtminstone sluta med utgången

af ett kalenderår. Från sökandens sida har under hand i sådant hänseende

numera föreslagits, att tiden måtte räknas från den dag sökandens

första ångare afgår från Sverige och sluta med utgången af år 1916.

Ej heller bör förbises den möjlighet, som nu erbjuder sig, att

beakta det från olika håll — och äfven vid upprepade tillfällen af

kollegium inför Eders Kungl. Maj:t — med styrka häfdade önskemålet

att tillgodose den svenska skeppsbyggerinäringens intresse att erhålla

beställningar. Detta skulle i förevarande fall kunna vinnas genom att

helt eller delvis förbinda subventionen, respektive lånet med skyldighet att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

, Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190.

låta den nybyggnad af fartyg för linjens räkning, som är ställd i utsikt,

äga rum vid svenskt varf. Om än, efter förhandling i ämnet med

sökanden, kollegium finner sig icke kunna yrka, att i fråga om bolagets

tredje för linjen afsedda fartyg hvarken subvention eller lån må ifrågakomma,

med mindre det nybygges å svenskt varf, vill dock kollegmm

föreslå, att befrielse från ett sådant villkor bör ifrågakomma endast om

i sinom tid styrkes, att byggandet å svenskt varf skulle medföra alltför

oskälig kostnad eller tidsutdräkt i jämförelse med ett byggande i

utlandet.

Kollegium, som icke funnit något att erinra mot det begärda

understödsbeloppets storlek, tänker sig understödet kunna bestämmas

sålunda, att under fyra fortlöpande kalenderår från och med 1913 bolaget

för hvarje detsamma tillhörigt fartyg, som användes å ifrågavarande

linje, erhåller 50,000 kronor om året, under villkor, att fartyget —

ensamt eller i förening med annat i dess ställe insatt fartyg — under

året fullgjort minst fyra resor fram och åter mellan Sverige och Amerika.

För år 1912 skulle enahanda föreskrifter lämpas efter subventionstidens

längd under samma år.

Vidkommande det begärda statslånet, synes, särskildt med hänsyn

till de af kollegium nedan angifna förutsättningar och villkor, möjlighet

förefinnas att medel härtill kunna erhållas af rederilånefonden, till

hvilken jämlikt statsmakternas beslut äfven 1912 och 1913 årens afbetalningar

å lån skola läggas.

Vid detta ärendes behandling har kollegium utgått från följande

förutsättningar:

att redan från subventionstidens början, eller åtminstone snart

därefter, trafiken i dess helhet, således med inbegripande äfven af det

norska företagets andel däri, bedrifves å den norra grenen med åtminstone

två fartyg, och å den södra med åtminstone tre;

att hvart och ett af dessa fartyg har en lastdryghet af minst

5,000 ton död vikt;

samt att i öfrigt trafiken kommer att idkas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af sökanden angifna planen med följande tillägg

nämligen att tillfälle till försändning af gods på genomgångsfrakt till

platser i det inre af landet i skälig utsträckning beredes, och att, enligt

förebild af bestämmelse i nu gällande kontrakt angående La Plata-linjen

(§ 2) svenskt fartyg skall före afgången från Göteborg, åtminstone

under tiden maj—oktober, anlöpa annan svensk hamn, där gods destineradt

till respektive transoceanskt land finnes att afhämta i sådan

myckenhet, att afsevärd förlust genom hamnens anlöpande icke uppstår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Närmare bestämmelser rörande det understöd, som må varda

sökandebolaget tillerkändt, och om bolaget på grund häraf åliggande förpliktelser

torde böra intagas i kontrakt mellan kronan och bolaget. Grunderna

för ett sådant kontrakt torde, med iakttagande af ofvanstående, blifva

i tillämpliga delar hufvudsakligen desamma, som gälla i afseende å de

regelbundna ångfartygsförbindelserna mellan Sverige och Ostasien äfvensom

mellan Sverige samt Brasilien och La Plata-länderna. Särskildt

böra i kontraktet äfven intagas bestämmelser motsvarande stadgandena

i kontrakten rörande sistnämnda linjer om eventuell återbetalningsskyldighet

af lyftadt statsunderstöd. Äfvenså bör, i likhet med hvad

som föreslogs i kollega underdåniga utlåtande angående statsunderstöd

åt linjen på Australien af den 20 december 1911, med statsunderstödets

åtnjutande förbindas viss skyldighet i fråga om förande af meteorologiska

och hydrografiska journaler.»

De af kollegium åberopade tabellerna torde få biläggas detta

protokoll under beteckning tabell A, B, C, D, E, F, G, II och I.

På grund af hvad sålunda anförts har kollegium, hvad beträffade

frågan om understöd, hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att under de villkor, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med här ofvan antydda grunder kunna varda af Kungl. Maj:t fastställda,

såsom understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexico linjen för

uppehållande under tiden från medlet af år 1912 till 1916 års utgång

af regelbunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Nordamerikas

Förenta Stater samt Mexiko äfvensom eventuellt Västindien, bevilja ett

anslag å högst 600,000 kronor, däraf för åren 1912 och 1913 sammanlagdt

högst 150,000 kronor samt för hvarje af åren 1914, 1915 och

1916 likaledes högst 150,000 kronor, samt häraf å extra stat för å 1913

anvisa högst 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda

belopp redan under år 1912 för ändamålet disponera högst 50,000 kronor.

I lånefrågan har kollegium tillstyrkt, att sökandebolaget måtte erhålla

lån från fonden för rederinäringens understödjande med nedanangifna

belopp och på följande villkor i öfrigt nämligen:

1) därest bolaget före den 1 augusti 1912 styrker sig vara i far
tygsregistret

inskrifvet såsom ägare till ett nyinköpt, i något af de

godkända klassificeringssällskapen klassificeradt ångfartyg om minst

5,000 ton död vikt ........................................................... kronor 300,000: —

2) därest bolaget före den 1 februari 1913 styrker sig vara

i fartygsregistret inskrifvet såsom ägare till ytterligare ett nyinköpt

ångfartyg af nyss angifna beskaffenhet och lastdryghet, likaledes.

.......................................................................... kronor 300,000:— samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

3) därest bolaget före 1914 års utgång styrker, antingen att bolaget

är i fartygsregistret inskrifvet såsom ägare till ytterligare ett nyinköpt,

i något af de godkända klassificeringssällskapen klassiliceradt

ångfartyg om minst 5,000 ton död vikt, eller ock att aftal träffats om

byggande för bolagets räkning af ett ång- eller motorf artyg af

nyssnämnda lastdryghet och att byggandet är påbörjadt, ytterligare

......................................................... kronor 300,000: —

med rätt för bolaget att, därest för byggandet svenskt varf anlitas, erhålla

sistnämnda lånebelopp höj dt till 600,000 kronor;

allt enligt de allmänna bestämmelser angående åtnjutande af

rederilån, som kunna varda stadgade.

Handelsrådet, med hvilket jag samrådt i denna fråga, har i princip

tillstyrkt bifall till sökandebolagets framställning på sätt kommerskollegium

föreslagit, och har handelsrådet förklarat sig anse det önskvärdt,

om understödsbeloppen äfven för denna linje kunde fastställas att utgå

i successivt fallande skala. I öfrigt har handelsrådet hänvisat till sitt

uttalande angående subvention åt rederiaktiebolaget Transatlantic, för

hvilket uttalande jag redogjort vid tillstyrkande af proposition till Riksdagen

denna dag i sistnämnda subventionsfråga.

Vid behandling förut innevarande dag inför Kungl. Maj:t af frågan

om statsunderstöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af

regelbunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Australien har jag

haft tillfälle att uttala mig om de allmänna förutsättningar, under hvilka

staten bör ekonomiskt understödja företag af den art, hvarom här är

fråga, och hänvisar jag till hvad statsrådsprotokollet härutinnan närmare

innehåller. Särskildt framhöll jag, att därvid det spörsmålet

först framställde sig, huruvida det företag, till hvilket understöd begärdes,

vore eller kunde väntas blifva af sådan nationalekonomisk betydelse,

att ett statsunderstöd kunde anses påkalladt. Efter att hafva för pröfning

af denna fråga öfvervägt hvad de transoceanska ångbåtslinjer,

som hittills åtnjutit statsunderstöd, må hafva betydt för landets ekonomiska

utveckling, uttalade jag på grundvalen häraf såsom min uppfattning,

att de'' nu statsunderstödda transoceanska ångbåtslinjernas verksamhet

redan blifvit af en afsevärd betydelse för olika grenar al vårt

ekonomiska lif, och att deras inflytande härutinnan för framtiden, efter

allt att döma, kunde förväntas komma att fortfara i stegrad grad. Uppgiften

för ett dylikt statsunderstöd vore emellertid slutförd, då linjerna

sj kifva förmådde bära sina kostnader, och den tidrymd, inom hvilken

Handelsrådet

Departements

chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

ett sådant utvecklingsstadium kunde ernås, måste äga en relativ begränsning,

för att icke subventionsprincipen skulle ingifva betänkligheter.

Med den uppfattning jag sålunda utvecklat rörande de af staten

nu understödda ångbåtslinjerna vore det tydligt, att jag icke kunde hafva

någon principiell erinran mot att staten gåfve sitt ekonomiska stöd åt

linjer äfven till andrå trakter af jorden än de af nyssriämda linjer berörda.

Förutsättningen vore att linjerna kunde väntas tillföra vårt land

ekonomiska värden af större omfattning och blifva af mera allmän betydelse,

samt att de ägde sådana utvecklingsmöjligheter, att de efter en

icke allt för lång tid kunde uppehållas utan statens ekonomiska hjälp.

Jag öfvergår nu till att skärskåda, i hvilken mån ofvan angifna

allmänna förutsättningar kunna anses föreligga beträffande det företag,

som afses i aktiebolaget Svenska Amerika Mexikolinjens ansökning.

Den af kommerskollegium förebragta utredningen gifver vid handen,

att utförseln af. svenska varor till Amerikas Förenta Stater under de

senare åren varit stadd i en kraftigt fortgående utveckling, och torde

denna, omständighet utgöra den viktigaste orsaken till att planer om

en direkt svensk linje på Nordamerika gång efter annan framkommit

med alltmer ökad styrka. Med hänsyn till de varuslag, som utgöra

hufvudparten af den svenska exporten på Förenta Staterna — järnmalm,

järn och stål, papper och pappersmassa — finnes all anledning antaga’

ej blott att framgent tillräckliga kvantiteter exportgods skola finnas att

tillgå för eu eventuell linje, utan ock att vår afsättning på Förenta

Staterna skall efter hand än mera utvidgas, särskildt om eu sådan direkt

linje kommer till stånd och därigenom vinnas fördelarna såväl af på

förhand ordnade turer och fraktsatser som ock frihet från omlastning.

Fn omständighet, som ej bör förbises vid bedömandet af frågan

om linjens bärighet, är tillgången på återfrakter. Såvidt angår Nordamerikas

Förenta Stater lämna de af kommerskollegium meddelade statistiska

siffror om importen därifrån till Sverige enligt min mening tillräcklig

garanti för att äfven högt ställda anspråk härvidlag varda uppfyllda.

Hvad jag nu anfört i fråga om möjligheterna för export och återfrakter

har sin tillämpning hufvudsakligen å den norra grenen af den

planerade linjen. Beträffande den södra grenen måste,'' såvidt angår

Mexiko, och likaså Västindien, medgifvas, att utsikterna äro i nyssnämnda

hänseenden vida mindre, därest de skola bedömas enbart efter

nu rådande förhållanden, sådana dessa framgå ur de af kollegium lämnade

statistiska uppgifter. Åt hvad jag varit i tillfälle att inhämta från

sakkunnigt håll till upplysning i ämnet anser jag mig emellertid kunna

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung]. Majds Nåd. Proposition Nr 190.

draga den slutsatsen, att en direkt regelbunden linje skulle efter hand

i afsevärd mån öka varuutbytet mellan Sverige och nyssnämnda länder.

I detta hänseende må särskildt erinras, hurusom majoriteten inom 1905

års diplomat- och konsulatkommitté föreslagit upprättande af en diplomatisk

post i Mexiko och till stöd härför anfört, bland annat, att Mexiko

enligt alla de vittnesbörd kommittén fått mottaga visat ett synnerligen

stort industriellt uppsving under senare tider; att landets naturliga

resurser vore betydande, och att dess utveckling på ett lofvande sätt

fortgått; att kommittén, som inhämtat, att svenska affärer i stor omfattning

redan drefves eller vore å bane därstädes, hyste den uppfattningen,

att detta land erbjöde betydande afsättningsmöjligheter för den

svenska industrien; samt att, enligt hvad kommittén inhämtat, till Mexiko

exporterades, utom de i exportstatistiken då upptagna varor, följande

svenska artiklar: borrstål, stenredskap, sömjärn, hästskojare sågblad,

separatorer, fotogenmotorer, primuskök, telefoner, krita och cement

(kommittébetänkandet sid. 96—97). Då härtill kommer, att den södra

grenen skall inriktas äfven på en väsentlig del af Förenta Staterna, till

och från hvilken betydliga godsmängder med säkerhet kunna påräknas,

särskildt därifrån bomull och oljor, skulle sålunda en utjämning äga

rum därhän, att den södra grenen betraktad såsom ett helt bör anses

uppfylla de af mig i det föregående antydda villkoren för statssubventions

erhållande.

Såsom en med den södra grenen förbunden afsevärd förmån vill

jag framhålla den omständigheten, att godsafsändningarna från Göteborg

icke skulle draga högre frakt än från norsk hamn, medan transport

från Göteborg med den nu existerande Norska Mexiko Gulflinjen

kräfver tilläggsfrakt.

Om än önskemålet att den södra grenen måtte beröra äfven hamn

i Västindien, särskildt Havanna, icke tills vidare lärer af angifven grund

kunna förverkligas, hyser jag dock den tillförsikt, att företagets ledningskall,

så snart omständigheterna medgifva, utvidga verksamheten i nyss

berörda mån äfvensom till trafik på Mellanamerika. I detta sammanhang

vill jag också kraftigt understryka hvad kommerskollegium antydt om

de svenska intressena med hänsyn till det snart förestående öppnandet

af Panamakanalen. Bedrifvande! af det nu ifrågasatta företage! skulle

förvisso gifva goda erfarenheter och uppslag att i sinom tid utnyttjas

på ett för vårt land fruktbringande sätt med hänsyn till de stora trafikmöjligheter,

som den blifvande kanalen erbjuder.

Vid behandlingen förut i dag inför Kungl. Maj:t af frågau om

statssubvention för uppehållande af den reguljära linjen på Australien

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 149 haft. (Nr 190.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

uttalade jag såsom min öfvertygelse, att ändamålet med den till innevarande

års Riksdag föreslagna lagstiftningen om tullrestitution i vissa fall

vid återutförsel af utländsk vara äfvensom med frihamn och frilager, nämligen

befordrande af den svenska handelns och närmast transitohandelns

utveckling, i betydande grad främjades af reguljära transoceanska linjer,

som kunde direkt tillföra vårt land varor, hvilka voro lämpade att utgöra

föremål för transitohandel, därvid det för oss gällde närmast att tänka

på afsättningen i vårt östra grannland — vårt naturliga uppland i förevarande

hänseende. Tillkomsten och utvecklingen af det nu ifrågasatta

företaget bör gifvetvis i sin mån bidraga till vinnande af ett sådant mål.

Hvad angår den föreslagna planen för linjen och dess två skilda

grenar kan det väl förefalla mindre naturligt, att dessa båda grenar,

som egentligen äro två af hvarandra oberoende linjer, sammanförts såsom

utgörande en linje allenast. Men i realiteten torde några egentliga nackdelar

icke vara förbundna med denna anordning, som å andra sidan medför

fördelen af gemensam förvaltning. Äfvenså har jag fästat min uppmärksamhet

därå, att den kuststräcka i Amerika, som den södra grenens

fartyg hafva att befara, är flera gånger längre än den för norra

grenen afsedda, i det att äfven Förenta Staternas hela kust söder om

Newport News skulle tillhöra den södra grenens verksamhetsområde.

Denna omständighet — hvilken lärer förklaras däraf att den hittillsvarande

Norska Mexiko Glulflinjen, som är afsedd att efterträdas af den

södra grenen, haft sin verksamhet inriktad på kuststräckan norrut ända

fram till och med Newport News — bör dock för närvarande ej ingifva

någon egentlig betänklighet, men väl medföra den fördelen att fraktfördelningen

mellan de två grenarna lämpligen utjämnas.

Vidkommande beräkningen och storleken af subventionsbeloppet

har jag icke någon erinran att göra mot hvad kommerskollegium härutinnan

föreslagit. Visserligen har handelsrådet, såsom förut är nämndt,

uttalat såsom ett önskemål, att anslaget måtte utgå efter en fallande

skala såsom i andra liknande fall ägt rum. I princip delar jag denna

uppfattning, men i betraktande af de anordningar, som redan träffats,

och för att ej äfventyra företagets förverkligande finner jag i nu föreligg811^

fall det ej tillrådligt att genom en sådan åtgärd nedbringa

subventionens totalbelopp. Den utvägen skulle visserligen kunna tänkas

för ett visst tillgodoseende af angifna önskemål, att, utan sänkning af

totalbeloppet, den fallande skalan ernåddes genom att begynnelsebeloppet

blefve högre än 50,000 kronor per år och fartyg för att i fortsättningen

successivt minskas. Jag anser dock icke tillräckliga skäl föreligga att

i sådant hänseende afvika från sökandens af kollegium biträdda förslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Hvad kommerskollegium uttalat i syfte att om möjligt subventionen

respektive lånet, förbindes med skyldighet att låta ifrågasatt nybyggnad

äga rum vid svenskt varf finner jag synnerligt välgrundad!

Jag biträder därför utan tvekan kollega förslag härutinnan, och förutsätter

härvid, att bestämmelse i ämnet kommer att inflyta i blifvande

kontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt sökandebolaget,

å den andra.

Jämte det jag tillåter mig framhålla angelägenheten att företagets

ekonomiska förhållanden underkastas från statens sida en ingående

kontroll för hvarje år, något som här, liksom i förut afgjorda subventionsfrågor,

kan åstadkommas med hjälp af lämplig föreskrift i blifvande

kontrakt, åberopar jag i öfrigt kollega utlåtande, hvilket jag kan i hufvudsak

biträda, således äfven beträffande grunderna för de med understödet

förbundna villkor jämte däraf härflytande kontraktsbestämmelser.

Jag är följaktligen också, under förutsättning af Riksdagens bifall

i subventionsfrågan, beredd att föreslå Kungl. Maj:t att bevilja sökanden

lån från fonden för rederinäringens understödjande med de belopp och

på de villkor i öfrigt, som af kollegium angifvits.

Kungl. Maj:t har förut denna dag beslutat aflåta proposition till

Riksdagen angående understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för

uppehållande af regelbunden ångfartygsförbindalse mellan Sverige och

Australien. Vid tillstyrkande häraf framhöll jag på anförda skäl att det

då ifrågasatta anslaget kunde beviljas, utan att någon förändring af det

för innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets inkomstsida

därför behöfde äga rum. Det belopp, som enligt mitt nu förevarande

förslag skulle behöfva uppföras på 1913 års riksstat, är icke

beräknadt i nämnda riksstatsförslag. Emellertid gäller om detta anslags

inverkan på riksstatsförslaget hvad jag nyss omförmält beträffande anslaget

till rederiaktiebolaget Transatlantic.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att såsom understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexikolinjen

för uppehållande under tiden från medlet af år 1912 till 1916

års utgång af regelbunden förbindelse med ångfartyg (motorfartyg)

mellan Sverige samt Nordamerikas Förenta Stater och Mexiko, äfvensom

eventuellt Västindien, bevilja ett anslag å 600,000 kronor, att på

de villkor Kungl. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af

mig tillstyrkta grunder, må finna skäligt föreskrifva, utgå med sammanlagdt

150,000 kronor åren 1912 och 1913 samt 150,000 kronor

hvart och ett af åren 1914, 1915 och 1916 samt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

att till beredande af sådant understöd åt bolaget under åren 1912

och 1913 på extra stat under riksstatens sjunde bufvudtitel för år 1913

anvisa ett belopp af 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

däraf redan under år 1912 för ändamålet disponera 50,000 kronor.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse bil. litt.....vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Tabell A.

Sveriges utförsel till Amerikas

1 - -----

1905

, 1906

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Fisk, saltad eller inlagd samt ton- eller rökt...

kg-

205,499

67,649

251,213

95,099

j Hudar och skinn, ej pälsverk, oberedda .........

>

1,105,156

1,105,156

767,190

820,893

Kautschuk m. m., oarbetad, samt. förslitna

kautschukvaror..........................................

»

i Konserver ........................................

>

97,299

97,299

128,444

128,444

j Maltdrycker på andra kärl än fat ..................

liter

115,548

46,219

164,123

65,649 |

Maskiner, redskap och verktyg:

mejerimaskiner och redskap.....................

kg.

—

384,811

_

392,965 |

andra, ej spec.. äfvensom elektriska maskiner,

sy- och stickmaskiner samt ångmaskiner

»

—

29,748

_

142,605

Metaller, järn och stål:

tack- och barlastjärn ..............................

3,440,710

275,257

4,466,824

379,680

järn- och stålgöten, råstänger m. m..........

8,191,763

1,023,456

11,656,058

1,484,623 |

ej spec. valsade eller smidda stänger samt

stångjärnsafhugg.................................

»

27,107,836

4,060,617

30,662,817

4,817,829 :

valstråd och dragen tråd öfver 10 mm. i diam.

»

2,959,816

458,772

2,889,626

469,564

Mineral, ej spec. järnmalm ...........................

ton

—

—

30

261

Oljor, feta, icke flyktiga ..............................

kg.

—

—

_

Papper ......................................................

»

999,774

199,955

2,979,069

595,814 i

Pappersmassa, komisk och mekanisk, torr vikt

»

8,218,488

1,191,258

7,097,153

1,025,791

Tändstickor ................................................

»

752,312

346,064

855,371

427,685

Andra varor................................................

- -

581,029

—

811,314

Summa

9,867,290

11,658,216 j

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 190.

31

Förenta Stater åren 1905 -1910.

1907

1908

1909

1910

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

671,972

317,196

90,847

28,585

1,413,824

424,063

2,764,660

826,949

373,090

322,966

290,405

232,988

795,485

683,395

326,082

283,745

244,299

146,579

46,041

27,625

436,248

370,811

599,449

509,532

108,441

65,079

82,845

49,707

119,968

71,981

154,294

77,147

183,900

137,925

20,002

13,835

148,633

111,474

141,202

105,342

17,983

i

107,140

15,337

61,680

49,132

159,995

49,568

155,535

271,931

I

144,302

222,744

91,587

287,824

164,657

403,472

258,900

4,370,365

386,951

1,437,034

117,837

869.297

86,620

5,991,681

661,501

12,410,128

1,690,925

7,064,740

888,643

9,922,108

1,333,290

12,240,834

1,685,688

23,544,446

4,001,033

9,043,509

1,472,409

12,971,217

2,175,406

20,974,387

3,665,151

10,724,392

2,077,103

7,454,821

1,438,209

6,917,465

1,294,566

12,570,918

2,372,518

8,410

73,167

-

—

121,139

1,083,710

270,661

2,644,629

-

-

—

-

22,700

68,100

77,600

232,800

5,961,527

1,498,946

8,098,761

1,929,519

12,848,067

3,017,507

11,287,655

2,573,615

12,970,126

1,850,968

17,329,752

2,335,619

29,552,962

3,749,709

41,408,661

5,158,507

848,720

452,823

1,130,777

527,884

1.229,445

543,288

1,574,155

685,640

—

505,650

—

502,213

—

642,921

—

685,195

-

13,778,753

-

9,718,340

-

15,981,493

- ''

22,582,394

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!,. Maj:ts ''Nåd.. Proposition Nr 190.

Tabell B.

Sveriges införsel från Amerikas

1905

1906

'' Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Bomull ......................................................

kg-

14,514,775

11,902,115

13,806,321

13,254,068

Fisk, saltad eller inlagd samt torr eller rökt..

125,202

50,081

238,744

107,435

Fläsk .........................................................

»

1,515,417

1,151,717

5,681,381

5,056,491

1 Frukter och bär (äpplen, plommon m. m.) ......

»

853,130

640,856

927,978

743,463

Gödningsämnen, ej spec.: råa fosfater ............

>

51,629.589

2,323,332

52,846,060

2,378,073

1 Hudar och skinn, ej pälsverk ........................

»

375,169

923,520

385,639

1,060,548

Ister och flott .............................................

»

1,207,698

833,312

2,366,864

1,940,828

Kaffe och kaffesurrogat.................................

»

68.471

61,624

173,718

144,185

Kautschuk: oarbetad ....................................

>

2.002

11,672

58,613

329,991

arbetad .......................................

»

20,199

131,787

58,955

382,962

Kreatursfoder, ej spec..................................

6,113,161

427,921

15,347,508

1,074.326

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec. äfven- som elektr. maskiner, sy- och stickmaskiner

samt ångmaskiner ....................................

»

2,940,966

— .

3,852,672 i

Metaller: järn och stål: rör och rördelar.........

>

'' 1,002,361

280,178

3,216,831

893,959

koppar m. m , oarbetad ..................

»

1,515,540

2,440,019

2,854,579

5,378,027 |

Oljekakor ...................................................

»

1,245,340

155,688

4,187,300

565,286 i

Oljor: feta, icke flyktiga ..............................

5,198,424

2,603,327

3,975,889

2,195,904

fossila m. m.....................................

67,286,719

9,506,285

66,852,099

10,043,298

Socker: sirap och melass ..............................

»

4,757,789

951,558

8,383,603

1,676,721

Spannmål: omalet hvete ..............................

■»

99,860

13,231

12,527,432

1,440,655

hvetemjöl ....................................

»

2,082,951

366,174

4,410,252

749,743

Talg............................................................

»

1,170,201

608,505

2,044,089

1,226,453

Tobak, oarbetad ..........................................

»

190,696

209,766

885,969

974,566

Trävaror, oarbetade eller sågade af andra inh.

träslag än furu eller gran ........................

kbm.

740

14,320

1,933

35,095

Tågvirke ...................................................

kg-

24,701

19,267

150,301

117,235

Vagnar och åkdon m. m...............................

»

—

205,939

—

188,104

Velocipeder, delar däraf.................................

»

26,386

84,435

43,039

172,156

Andra varor ................................................

j —

2,592,958

—

4,027,450

Summa

—

41,450,533

-

60,009,693

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

33

Förenta Stater åren 1905—1910.

1907

1908

1909

1910

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

13,185,825

13,976,975

14,384,368

13,665,150

11,113,840

11,669,532

13,194,085

17,548,133

209,822

205,921

180,983

174,975

323,157

622,411

127,891

246,087

5,167,650

4,031,005

3,245,501

2,434,125

688,747

668,085

955,020

955,022

1,292,465

894,830

1,742,424

1,226,891

1,469,744

1,090,570

1,825,525

1,348,367

51,464,443

2,573,222

51,064,254

2,553,212

27,035,180

1,284,171

22,714,360

1,078,932

295,984

979,185

115,143

596,394

206,561

840,586

416,407

1,235,828

2,164,448

1,861,013

1,895,373

1,592,113

1,271,474

1,334,335

624,041

717,647

106,423

80,079

71,281

54,300

161,833

142,741

103,768

116,439

49,223

393,784

26,854

214,832

18,500

259,000

5,278

63,336

63,059

293,497

34,642

161,122

28,870

131,442

46,959

233,003

4,233,092

549,305

1,737,300

204,138

2,869,085

346,596

3,676,280

416,609

5,897,650

5,293,202

5,176,052

4,377,806

4,390,264

3,679,167

4,250,756

3,953,614

3,546,958

1,064,720

1,682,441

504,161

1,790,515

502,500

2,777,947

772,008

4,234,271

7,102,671

4,236,108

5,057,818

2,485,346

2,922,161

4,750,350

5,378,203

5,218,684

502,107

5,628,433

566,354

2,122,761

273,283

381,296

49,068

3,984,615

2,055,722

4,011,029

2,029,604

2,985,517

1,677,008

1,854,249

1,229,839

57,939,823

9,460,291

88,472,923

14,605,104

82,572,498

13,019,200

73,539,554

9,841,647

7,055,438

1,093,593

4,948,113

742,217

3,913,386

469,606

2,831,461

424,719

16,528,112

2,479,217

23,029,975

3,454,496

10,936,862

1,804,582

8,045,415

1,206,812

5,645,608

1,072,666

3,996,895

779,394

2,904,431

595,408

3,981,760

796,352

—

—

1,968,715

1,201,507

918,089

600,718

625,186

500,149

1,275,839

1,138,106

1,155,057

941,694

1,430,170

1,283,665

1,215,873

1,030,167

1,307

94,000

949

69,975

1,021

76,416

1,902

142,650

233,240

168,471

335,639

248,844

428,760

306,386

339,675

251,233

—

182,361

—

60,648

—

137,868

—

216,629

68,644

276,081

34,832

152,945

33,205

135,130

33,727

136,873

—

3,520,504

—

2,609,937

—

2,095,412

-

2.782,413

—

61,342,528

-

60,279,756

_

47,967,979

-

52,671,779

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 149 höft. (Nr 190.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tabell C.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Sveriges utförsel till

1905

1906

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Glas, bunkar, burkar, buteljer och flaskor, oslipade kg.

104,400

10,440

_

Instrument, kirurgiska, fysiska m, m. (däribland

telefonapparater) ....................................... »

_

—

—

9,455

Lim ........................................................... »

6,500

3,900

2,350

1,410

Maskiner, redskap och verktyg, ej spec., äfven-

som elektriska maskiner.............................. »

1,300

—

1,255

Metallev:

järn och stål: ej spec. valsade eller smidda

stänger................................................... »

11,298

1,695

17,505

2,757

'' spik ......................................................... »

84,961

15,293

126,193

23,346

diverse hushållsmaskiner m. m................... »

—

—

—

i tulltaxan ej spec. järn- och stålvaror ......... »

—

1,050

3,150

koppar m. m. ej spec. arbeten utan ytbetäckning »

—

—

1,216

4,864

Papper......................................................... »

55,894

11,179

10,812

2,162

Pappersmassa, kemisk och mekanisk, torr ...... »

—

—

1,209,176

173,531

Andra varor ......................................................

—

592

—

2,845

Summa

44,399

—

224,775

Tabell D.

Sveriges införsel från

1905.

1906

•

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Bomull......................................................... kg.

!

Gödningsämnen, ej spec.: råa fosfater ............ »

—

—

—

Hudar och skinn, ej pälsverk, oberedda ......... »

—

—

—

—

Kaffe............................................................ »

338

304

280

232

Kautschuk m. m., oarbetad ........................... »

—

—

—

—

Peppar......................................................... »

—

—

889

782

Svafvel......................................................... »

—

—

—

—

Andra varor ......................................................

—

ce

—

1,231 1

Summa

357

—

2,245 :

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190

35

Mexiko åren 1905—1910.

1907

1

1908

1909

1910

! Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

—

—

2,600

234

325,570

29,301

97,300

8,757

62

332

32

1,200

—

—

13,532

115,835

3,000

3,000

—

—

14,560

14,560

20,750

20,750

11,144

3,977

913

1,525

10,660

4,295

23,520

45,417

102,028

18,933

35,082

6,038

94,623

15,447

146,499

25,567

72,094

14,419

59,918

12,029

79,642

15,929

108,052

21,610

11,740

37,568

—

—

67

107

3,535

4,337

__

216

390

17,775

14,682

56,398

45,217

6,161

24,644

2,418

7,254

3,491

10,473

3,518

10,584

49,500

11,765

31,229

4,985

13,877

2,503

154,414

34,948

900,480

82,659

397,895

51,015

1,922,845

240,128

1,169,126

86,877

_

10,684

—

6,057

—

19,825

—

13,252

207,981

-

90,727

367,250

. —

433,151

Mexiko åren 1905—1910.

1907

1908

1909

1910

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet j Värde i kr.

1,677,208

200

936

1,150

-

83,860

250

842

9,200

2,297

9,962

692

3,110

13,947

588

24,880

4,425

80,800

10,194

1,170

16,275

84,840

15,291

854

227,850

4,464

54,533

23,641

454

122,910

74,854

283,692

209

12,291

7,378

96,449

43,840

— 333,299

—

378,424

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!,. Majfa tNåd. Proposition Nr 190.

Tabell E.

Sveriges utförsel till Mellanamerika,

1905

1906

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Papper ................................................

kg-

52,040

10,408

73,018

14,604

Trävaror: plankor, bräder m. in., sägade

..... kbm.

—

—

—

—

bräder, hy dåde........................

..... >

—

—

—

—

byggnadsmaterial.....................

kg.

—

—

—

—

Tändstickor...........................................

..... »

214,187

98,526

252,100

126,050

Andra varor ........................................

—

430

—

5,023

Summa

—

109,364

—

145,677

Tabell F.

Sveriges införsel från Mellanamerika,

1

1905

1906

| Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kaffe.......................................

................. kg. 261,409

235,268

461,768

383.268

Kautschuk m. m., oarbetad ..........

................. » -

—

_

_

Oljekakor ..................................

................. » —

—

—

—

Andra varor ...............................

_

4,650

—

5,378

Summa)

239,918

388,646

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

37

med undantag af Mexiko, åren 1905—1910.

1907

1908

1909

1910

| Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

7,500

1,620

2,300

422

55,000

10,178

23,185

3,894

—

—

—

—

—

—

1,772

65,432

—

—

-

—

—

—

752

26,365

—

—

—

-

—

—

24,880

6,982

273,672

150,484

271,928

130,526

394,390

177,476

327,640

144,162

—

2,450

23

—

2,954

—

9,181

—

154,554

—

130,971

190,608

—

256,016

med undantag af Mexiko, åren 1905—1910.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

760,014

635,332

814,404

16,910

i 853,523 |

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Tabell G.

Sveriges utförsel till Väst
-

1

1905

~ 1

1906

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Gryn, ej af spannmål: ris .......................

1

....... kg.

—

—

373,325

65,332

Metaller: järn och stål:

i tulltaxan ej spec. järn i stålvaror........

....... »

—

—

—

—

Papper.................................................

....... »

401,306

80,261

11,015

2,203

Pappersmassa........................................

....... »

500,549

37,541

—

—

Sten, ej specificerad...............................

....... *

—

—

—

—

! Trävaror: snickarearbeten ......................

....... » j

—

40,170

—

55,105

Tändstickor...........................................

....... »

146,185

67,245

126,342

63,171

Andra varor .........................................

.............|

—

2,544

4,052 i

Summa]

—»

227,761

189,863

Tabell H.

Sveriges införsel från Väst
-

1905

1906

.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet | Värde i kr.

Bomull.................................................

........ kg.

41,456

33,994

j

11,250 i 10,800

Färger och färgningsämnen ..................

........ »

—

10,900

j Hampa................................................

........ »

11,335

5,668

— ! —

Hudar och skinn, ej pälsverk, oberedda ■.

........ *

—

—

— i —

Jute ...................................................

........ »

—

—

— —

Kaffe...................................................

........ »

29,303

26,373

94,457 78,399

Kakao ................................................

........ »

42,111

48,428

39,837 j 55,772

Socker ................................................

........ »

39,223

10,983

1,160 j 255 j

Spannmål: oinalet hvete........................

........ »

—

—

— i — i

Tobak ................................................

........ »

503

5,030

688 j 6,880

1 Andra varor ........................................

8,457

6,441

I

Summa

—

149,833

— ] 158,547

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

39

indiska öarna åren 1905—1910.

1907

1908

1909

1910

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

i Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

—

—

—

327,000

75,210

—

—

4,618

10,621

—

—

5,698

4,558

10,957

12,661

149,175

31,976

704,075

114,171

849,836

137,214

301,908

46,660

171,600

19,154

100,900

9,081

203,000

17,255

1,241,630

134,262

—

—

—

—

—

2,129,285

18,350

351,583

52,737

269,773

40,466

256,423

34,131

227,508

33,034

116,280

61,920

111,075

52,812

171,960

76,478

299,750

128,365

—

12,377

3,110

—

13,998

9,813

188,785

—

219,640

—

358,844

_

383,145

indiska öarna åren 1905—1910.

1907

1908

1909

1910

.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

Värde i kr.

Kvantitet

j Värde i kr. j

—

_

7,194

6,834

_

_

—

—

6,000

850

—

—

—

1,892

1,135

360

342

—

—

—

—

—

—

—

—

225

259

8,490

11,020

—

—

—

—

—

—

40,764

13,045 |

82,760

74,396

99,336

84,060

78,563

73,064

136,539

157,020 !

13,107

20,971

51,553

51,553

48,737

43,863

52.755

52,755

—

—

13,589

2,038

—

—

—

—

47,505

7,126

—

— .

—

—

—

_

671

8,052

1,268

9,669

469

5,045

1,369

6,920

-

6,826

—

3,417

—

13,323

—

4,029

-

118,506

—

158,763

—

135,554

-

244,789 i1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Tabell I.

Amerikas Förenta Staters import från Sverige 1 7 1900—% 1910.

Distrikten vid Atlantiska kusten. (Baltimore, Md; Bangor,

Me; Boston and Charlestown, Mass; Georgstown, D. C.;

Newport News, Va; New York, N. Y.; Norfolk and Portsmouth,

Va; Philadelphia, Pa; Providence, R. I.; Savan
na.

li,

Distrikten vid Mexikanska viken. (Galveston, Tex.;

Mobile, Ala; New Orleans, La; St. Marks, Fla; Tampa, Fla.) $ 74,300.

Distrikten vid Pacifickusten. (Hawaii, Puget Sound,

Wash.; San Diego, Cal.; San Francisko, Oal; Willamette,

Oreg.) ................................................................................................. $ 14,443.

Norra gränsdistrikten. (Buffalo Creek, N. Y.; Chicago

111.; Detroit, Mich.; Dulutb, Minn.; Dunkirk, N. Y.; Genesee,

N. Y.; Milwaukee, Wisc.; Mineapolis, Minn.; Montana and

Idaho) ........................................................ $ 184,366.

Inre hamndistrikten. (Albany, N. Y.; Atlanta, Ga.;

Barlington, Iowa; Cincinnati, Ohio; Dayton, Ohio; Denver,

Gol.; Indianapolis, Ind.; Meniphis, Tenn; Omaha, Nebr.;

Rock Island, 111.; St. Louis, Mo.; Syracuse, N. Y.) ............ $ 50,707.

$ 6,830,477.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

41

Bilaga.

Samseglingskontrakt.

Emellan undertecknade, Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen

samt skeppsredaren G. M. Bryde, båda i Kristiania, å ena sidan, och

Dan. Broström, Gust. E. Sandström samt Justus A. Waller, alla i Göteborg

å andra sidan, har denna dag träffats följande öfverenskommelse

för upprätthållande af reguljära förbindelser Sverige—Norge—U. S.

America—Mexico—Väst-Indien:

§ 1.

Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen åtager sig att anmäla

och införa en eller om möjligt två svenska ångare i South Atlantic

(section) West India & Pacific Gonference i enlighet med Aktieselskabet

Norge Mexico Gulf Linjeus kontrakt med denna sammanslutning, daterad

den 6 oktober 1908, och skola kontrahenterna, när detta kontrakt utlöper,

uppträda gemensamt för att förnya och om möjligt förbättra nuvarande

kontraktsbestämm elser.

§ 2.

Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen försäljer och undertecknade

Broström, Sandström och Waller inköpa och öfvertaga antingen

ångaren »Texas» till pris af 725,000 kronor eller ångaren »Noruega»

till pris af 725,000 kronor, med rätt för köparne att inom detta års slut

bestämma sig för endera. Likvid skall erläggas vid tillträdet kontant

eller i godkända säkerheter i utbyte mot kvitteradt köpebref och bevis,

att fartyget icke häftar för gäld. Säljarne stå hemul för köpet.

Den reguljära förbindelsen på Väst-Indien, Mexico samt södra

delen af U. S. America skall tills vidare upprätthållas med tre ångare,

hvaraf en svensk (»Texas» eller »Noruega») och tvenne norska. När

ytterligare tonnage erfordras, skall företrädesrätten att insätta sådant

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 149 höft. (Nr 190.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 190.

tillkomma Sverige för den fjärde ångaren, Norge för den femte, Sverige

för den sjätte o. s. v.

Reguljär förbindese på New York och Philadelphia och eventuellt

andra hamnar i norra delen af U. S. America upprätthålles tills vidare

med två ångare, hvaraf en svensk och en norsk. När ytterligare tonnage

erfordras, skall företrädesrätten att insätta sådant tillkomma Norge för

den tredje ångaren, Sverige för den fjärde, Norge för den femte o. s. v.

Dock skall all tonnageutvidgning godkännas af båda kontrahenterna.

Alla fartygen i hvardera linjen skola gå i samma fart med de

eventuella förändringar, som genom öfverenskommelse vid särskilda

tillfällen kunna träffas.

Göteborg blir liufvudsätet för Sverige och Kristiania för Norge.

§ 3.

I Sverige och Norge anlöpas Göteborg och Kristiania hvarje resa

såväl ut- som hemgående. Stavanger anlöpes tills vidare hvarje resa

utgående till Newport News. Bergen anlöpes tills vidare hvarje resa

utgående till New York. Andra hamnar anlöpas, när lönande lastmängd

finnes.

På hemväg anlöpes först den hamn, svensk eller norsk, dit största

lastmängden medföres.

§ 4.

Samtliga kontrahenter skola för de här omhandlade linjerna representeras

i Kristiania af herr G. M. Bryde, som generalagent för Norge,

som innehar hufvudledningen hvad beträffar godsanskaffningen för

Newport News-Mexico Gulf Linjen, samt i Göteborg af herr Gustaf

E. Sandström personligen och eller i egenskap af chef för Aktiebolaget

Sandström, Stranne & C:o, som generalagent för Sverige.

I öfrigt skola samtliga fartygen använda gemensamma agenter

på de platser, där linjerna äro representerade, och skola provision,

klarering och dylika utgifter beräknas efter enahanda grunder för samtliga

fartygen.

§ 3.

Hvartdera rederiet skall för sina fartyg inkassera intjänta frakter

och betala förekommande utgifter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Fartygen drifvas dock för gemensam räkning sålunda, att för

hvarje kalenderhalfår sammanföras för hvardera fartyget å ena sidan

samtliga inkomster af driften (bruttofrakter, passagerareafgifter m. m.)

och å andra sidan samtliga de utgifter för driften, som enligt Baltime

Form of Time-Charter åligga en tidsbefraktare. Skillnaden mellan sålunda

sammanräknade inkomster och utgifter fördelas för hvardera

linjen mellan kontrahenterna i förhållande till antalet af dem enligt

paragraf 3 i linjen insatta fartyg och dessas dödviktstonnage utom

hvad beträffar passagerareafgifter, hvilka fördelas i förhållande till den

å hvardera fartyget anbragta inredningen för passagerare. Uppkommande

saldo uppgöres rederierna emellan kontant.

Då utöfver det i linjen reguljärt insatta antal fartyg erfordras

tillfälligt tonnage, sker befraktningen af sådant för gemensam räkning,

och därvid uppkommande vinst eller förlust fördelas för hvardera linjen

enligt förestående grunder.

Skulle förestående fördelningsgrunder i praktiken visa sig verka

orättvist, skall annan lämplig grund efter öfverenskommelse tillämpas.

§ 6.

Eventuell svensk subvention skall i sin helhet tillfalla det svenska

rederiet. Likaledes skall af norska staten lämnad subvention helt tillfalla

Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen, hvaremot eventuell

mexikansk eller annan subvention skall vara gemensam egendom och

delas efter i paragraf 5 bestämda grunder.

§ 7.

Alla fraktsatser skola gemensamt bestämmas och alla fraktkontrakt

för såväl svensk som norsk last skola uppgöras i samförstånd mellan

kontrahenterna.

Fraktsatserna från och till Kristiania skola vara desamma som

från och till Göteborg.

Alla tilläggsrater från och till svenska kusthamnar skola stå i

full proportion till de tilläggsrater, som betalas i Norge.

All utgående svensk last för såväl de svenska som norska fartygen

skall dirigeras från Göteborg och all utgående norsk last skall dirigeras

från Kristiania för såväl svenska som norska ångare.

Hemgående last från Amerika, då båtarna berthas, skall skötas

från Kristiania i fullt samförstånd med det svenska rederiet, dock att

genom Göteborg direkt uppgörelse må ske med svenska befraktare och

likaså genom Kristiania direkt med norska befraktare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 190.

Alla manifest utväxlas ömsesidigt.

Hvartdera rederiet skall i och för kontroll äga obehindrad tillgång

till det andra rederiets böcker, räkenskaper, korrespondens etc.

§ 8.

Ingendera af de samarbetande rederierna har under kontraktstiden

rätt att ingå kontrakt eller öfverenskommelse om samsegling eller dylikt

med andra linjer utan godkännande från det andra rederiet.

Denna bestämmelse gäller endast med afseende å de i detta kontrakt

afhandlade trader och i sammanhang med desamma stående trafikleder,

dock icke i fråga om eventuella nationella passagerare- och

emigrantlinjer.

§ 9.

Skulle skiljaktigheter uppstå i fråga om tillämpningen eller tolkningen

af detta kontrakt, skola samma afgöras medelst skiljedom. Hvardera

parten utser en skiljedomare och den tredje utnämnes af handelskammaren

i Kristiania, ifall skiljedomen fordras af det svenska rederiet,

och af handelskammaren i Göteborg, ifall skiljedomen fordras af det

norska rederiet.

Om skiljedom fordras, skola parterna hafva utsett sina två skiljedomare

inom fyra veckor. Underlåter part detta, är hans rätt försuten

och den andra parten har frihet att begära utnämnande af en skiljedomare

i stället.

Om svenska rederiet uraktlåter att utse skiljedomare, skall skiljedomare

utnämnas af handelskammaren i Göteborg, och om det norska

rederiet uraktlåter att utnämna skiljedomare, skall densamma utnämnas

af handelskammaren i Kristiania.

Sedan sålunda tvenne skiljedomare utnämnts, skall vederbörande

handelskammare på sätt ofvan föreskrifvits på endera partens begäran

utnämna den tredje.

Ifall skiljedom fordras af det norska rederiet, skola skiljedomarne

sammanträda i Göteborg, ifall det svenska bolaget fordrar skiljedom,

skola skiljedomarne sammanträda i Kristiania.

§ io.

Detta kontrakt skall gälla för tiden intill den 31 december 1921,

då det upphör, därest det från endera sidan uppsagts senast ett år före

nämnda dag. Har uppsägning sålunda icke skeft, skall kontraktet anses

s. 45 Kontrollera mot PDF

ttungt. Majds Nåd. Proposition Nr 190. 45

forlängdt på ytterligare tre år med enahanda bestämmelse angående

uppsägning och påföljd i händelse sådan uteblir o. s. v. allt framgent.

§ 11-

Detta kontrakt är bindande endast under förutsättning:

att svenska staten beviljar det svenska rederiet en årlig subvention

af minst 50,000 kronor för hvarje fartyg;

att kontraktet godkännes af Aktieselskabet Norge Mexico brun

Linjens styrelse och generalförsamling; och

att detsamma gillas af norska regeringen.

Hvardera kontrahenten förbinder sig att utan dröjsmål vidtaga pa

honom ankommande åtgärder för alt skyndsammast möjligt erhålla den

subvention eller de godkännanden, som för kontraktets giltighet aro

förutsatta.

§ 12-

Undertecknad Broström, Sandström och Waller, äga rätt att transportera

detta kontrakt med alla rättigheter och skyldigheter till ett

svenskt aktiebolag.

Detta kontrakt är upprättadt i 4 exemplar, hvaraf två på svenska

språket och två motsvarande exemplar på norska språket, som skedde

Göteborg den 7 augusti 1911.

Dan. Broström.

V

Justus A. Waller.

Gustaf E. Sandström.

Bevittnas:

Torsten Setterberg.

G. Carlsson.

Christiania den 5te August 1911.

A/S Norge Mexico Gulf Linjen

G. M. Bryde.

G. M. Bryde.

Bevittnas:

G. Broek Ulne.

Rätt afskrifvet; betyga.*

G. Carlsson. S. Littorin.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt 119 höft. (Nr 190.)

7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

tCungt. Majds Nåd. Proposition Nr 190.

Afskrift.

TILLÄGG till samseglingskontrakt af den 5/7 augusti 1911 emellan

Aktieselskabet Norge Mexico Gulf Linjen och Skeppsredaren G. M. Bryde,

å ena sidan, samt Dan. Broström, Gustaf E. Sandström och Justus A.

Waller, å andra sidan:

Köparne hafva bestämt och säljarne godkändt, att den genom

kontraktet försålda båten är »Texas». Tillträdet, som enligt aftal skulle

äga rum i slutet af innevarande månad, uppskjutes till fartygets blossning

i Göteborg, då det där inträffar i maj eller juni månad 1912, mot

det att säljarne godtgöra köparne en ersättning för slitage beräknad

efter 5 procent för år för tiden från den 1 mars 1912 till tillträdet.

Till närmare utveckling af innebörden i 3:dje stycket af § 2 få vi

härmed förklara, att detta stycke skall så förstås, att reguljär förbindelse

skall af samseglingskontrahenterna uppehållas å minst två af hamnarna

Boston, New York, Philadelphia och Baltimore, samt eventuellt andra

hamnar i U. S. America, samt att en hvar af kontrahenterna skall äga

rättighet att enskildt trafikera hamnar i U. S. A, som icke utgöra föremål

för samtrafik.

Häraf äro fyra exemplar upprättade.

Göteborg den 3 februari 1912.

A/S Norge Mexico Gulf Linjen Dan. Broström.

G. M. Bryde. Gustaf E. Sandström.

Justus A. Waller.

G. M. Bryde.

Bevittnas :

Axel Forssman.

T. Christenson.

Lätt afskrifvet; betyga:

G. Carlsson. S. Littorin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKEEI-AKTIEBOLAG, IBIS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:119 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående understöd till aktiebolaget Svenska Amerika Mexicolinjen för uppehållande af regelbu s. 10 i texten