Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordninqen om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862

1912-02-02 · 67 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:27, Angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordninqen om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

1

Nr 27.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordninqen

om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862; gifven Stockholms slott den 2 februari 1912.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1:°) lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862, samt

2:o) lag om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. (Nr 27.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Valen af landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och ma utgöra högst dubbelt sa manga som det antal landstingsmän,

hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,

från början räknadt, som motsvara antalet landstingsman, afse själfva

landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter.

Har å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från

början räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen

afse valet af landstingsman.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgar

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,

som skall hållas å fjärde söndagen i mars månad eller, om

påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag. Höra delar af samma

kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 27.

3

Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I

kungörelsen om stämman skall tiden för valet noggrannt angifvas.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till

de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes

af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt

papper, lika till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen

för det ändamål, hvarom här nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas,

skall därå intryckas en stämpel, utvisande den kommun eller

kommundel, för hvilken förrättningen tiger rum. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos

ordföranden. Därvid utlämnas till valmannen ett valkuvert för hans

egen del och ett dylikt kuvert för hvarje annan röstberättigad, för

hvilken han uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser, afsedda

att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt.

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans

förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon af omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfvar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för

denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgifver

sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom

tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan omärkt,

antecknar ordföranden å kuvertets framsida tydligt det röstvärde, som

tillkommer den i kuvertet inneslutna valsedeln. Härefter nedlägger ord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 27.

föranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed i röstlängden

vid namnet på den, hvars rösträtt utöfvas, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen

att i föreskrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde

vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöfva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas,

å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga

rätt att aflämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut

fastställda klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen afslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas valförrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med

valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna

posten, skall försändelsen assureras.

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens

kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord

förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Vid denna förrättning,

som skall påbörjas inom tjugo dagar från valen, iakttages, att de å

valkuverten angifna röstvärdena före själfva sammanräkningen öfverföras

på de i kuverten inneslutna valsedlarna.

Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,

med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen

förda protokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

2. I stad förrättas valet inför magistraten å fjärde söndagen i

maj månad eller, om pingstdagen då infaller, å nästpåföljande dag.

År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet förrättas

valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal landstingsmän

och suppleanter, som skall utses för staden.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och

öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är

stadgadt.

I öfrigt skall med afseende å valtider och valets förrättande i

tillämpliga delar gälla, hvad bär ofvan i mom. 1 är föreskrifvet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva

valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i öfrigt aflämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för

där afsedt fall stadgadt.

Vid sammanräkning af rösterna, hvilken förrättning skall påbörjas

inom tio dagar från valet, iakttages, att de å valkuverten angifna röstvärdena

före själfva sammanräkningen öfverföras å valsedlarna.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§17.

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under

senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen

om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val

af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt stadgadt; en

i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat enligt

§ 63; och en i december månad för granskning af såväl debiterings-

och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande af

val till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets slut blifva

lediga, äfvensom af revisorer.

Om kommunalstämma för val af landstingsmän är stadgadt i förordningen

om landsting.

Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,

för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor

af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning

af sagda förvaltning.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 27.

7

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

februari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Sciiotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Larsson,

Sandström.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anförde departementschefen, statsrådet Schotte:

I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t den 20 maj 1911 har Riksdagen

äskat utredning och förslag dels (skrifvelsen nr 140) om ändrade

bestämmelser rörande utlysande af landstingsmannaval och ordningen

vid dessa val, dels ock (skrifvelsen nr 139) om tryggande af valhemligheten

vid de kommunala valen. Hvad då först beträffar skrifvelsen

nr 140, anför och hemställer Riksdagen däri följande:

»I en af de väckta motionerna har ifrågasatts, huruvida icke lands- Riksdagstingsmannavalen

skulle kunna förrättas å särskild af vederbörande dom- jjen^maj

hafvande eller af magistrat bestämd valdag och å tider på dagen, som 1911, nr ilo.

genom lag bestämmas i fråga om val till Andra kammax-en, i stället för

att såsom nu förrättas i samband med kommunalstämma, och att vid val

af landstingsman valförrättningen ej skulle behöfva ske efter upprop

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Infordrade

yttranden.

Stockholms

län.

enligt röstlängden. En annan motionär har föreslagit, att val af landstingsmän

ej skulle äga rum å kommunalstämma utan å för valet särskild!

utsatt tid inför kommunalstämmans ordförande eller annan valförrättare,

och ifrågasätter denne motionär tillika, huruvida icke kommunerna

skulle kunna uppdelas i särskilda valdistrikt. Medgifvande af

delning af större kommuner i flere valdistrikt ifrågasättes jämväl i ännu

en uti föreliggande frågor väckt motion.

Då efter utskottets mening erfarenheten af de förrättade landstingsmannavalen

ådagalagt, att anordningarna för dessa val mångenstädes

äro mindre lämpliga, särskild!, i det afseendet, att aflämnandet af röstsedlarna

för valmännen medför stor tidsspillan, torde särskilda föreskrifter

i ofvanberörda hänseenden vara af behofvet påkallade.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Magt låta utreda, huruvida icke i fråga om landstingsmannavalen

med hänsyn till utsättande af valdag och valtider samt

öfriga anordningar för valförrättningen de föreskrifter, som i dessa afseenden

nu äro stadgade för val af ledamöter i Andra kammaren, må

kunna i tillämpliga delar gälla, och för Riksdagen framlägga de förslag,

hvartill utredningen kan gifva anledning.»

Genom nådig remiss hafva vederbörande länsstyrelser anbefallts

att, efter magistraters och stad sstyrelsers inom länen hörande, afgifva

utlåtande i anledning af Riksdagens förevarande framställning. Af

dessa utlåtanden, hvilka numera inkommit, inhämtas hufvudsakligen

följande.

Stockholms län: Stadsfullmäktige i Södertälje uttala sig för att

i fråga om landstingsmannavalen måtte med hänsyn till utsättande af

valdag och valtider samt öfriga anordningar för valförrättningen gälla

de föreskrifter i tillämpliga delar, som äro gällande för val af ledamöter

i Riksdagens Andra kammare, med iakttagande likväl att valen i fråga

skulle äga rum å söndag. Magistraten i Södertälje biträder detta

yttrande. Magistraten i Norrtälje uttalar — under meddelande att

landstingsmannavalen för staden förrättats på så sätt, att valmännen

efter upprop enligt röstlängden fått framträda för att aflämna sina röstsedlar,

äfvensom att efter uppropets afslutande tillstädesvarande valmän

erhållit tillfälle att, i den ordning de infunnit sig, utöfva sin rösträtt —

att ytterligare åtgärder i del syfte riksdagsskrifvelsen afser icke syntes

påkallade. Stadsfullmäktige och magistraten i Sigtuna, stadsfullmäktige

och magistraten i Vaxholm samt stadsfullmäktige i

Öregrund hemställa, att bestämmelserna i vallagen om riksdagsmannaval

till Andra kammaren måtte i nu förevarande afseenden göras i tillämpliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.

delar gällande jämväl för landstingsmannaval; medan däremot stadsfullmäktige

ock magistraten i östhammar samt magistraten i

öregrnnd finna nu gällande bestämmelser lämpliga och betryggande.

För egen del anför länsstyrelsen hufvudsakligen följande: Enligt

nu gällande bestämmelser skulle å landet val af landstingsmän

företagas å första ordinarie kommunalstämman under året. Denna

kommunalstämma kölles under senare hälften af mars månad. Den

ungefärliga tiden för dessa vals hållande vore sålunda allmänt bekant,

om också själfva dagen komme att variera under olika år och i olika

kommuner. Då det med nu gällande bestämmelser icke torde kunna

förutsättas, att icke hvarje valman skulle erhålla kännedom om, när

valet förrättas, syntes från denna synpunkt anledning icke föreligga att

utfärda nya bestämmelser i fråga om valdagen. Å nämnda kommunalstämma

förekomme emellertid äfven andra ärenden än val af landstingsmän,

och då det utan tvifvel skulle för valmännen vara underlättande,

om så icke vore händelsen, syntes ett utaf de i riksdagsskrifvelsen

åsyftade önskemål kunna vinnas, om landstingsmannavalen företoges

vid tillfälle, då icke något annat ärende kunde förekomma. Detta

skulle låta sig göra, om dessa val förrättades, icke å kommunalstämma

utan, i likhet med valen till Andra kammaren före senaste lagändringen,

inför kommunalstämmans ordförande. Komme en sådan ändring till

stånd, syntes detta böra föra med sig, att föreskrift meddelades dels

om valets offentlighet och dels om platsen för dess hållande. I detta

senare afseende torde bestämmelsen i 15 § af förordningen om kommunalst^yrelse

på landet böra tillämpas. Vidare blefve nödvändigt, att

nya föreskrifter i fråga om valdagen meddelades. Denna kunde då

bestämmas antingen i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad som nu

gäller, sålunda till någon af kommunalstämmans ordförande bestämd

dag i mars månad, eller ock till någon viss, i lagen utsatt dag. Detta

senare sätt syntes äga företräde framför det förra, då därigenom valet

komme att förrättas å eu bestämd och för alla känd dag. Kungl.

Maj:ts befallningshafvande kunde icke heller finna, att valdagens bestämmande

på detta sätt skulle möta några praktiska svårigheter. För

att icke komma i kollision med årets första kommunalstämma torde

valdagen icke böra förläggas till senare hälften af mars månad. Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ville såsom lämplig valdag föreslå antingen

första söndagen i mars eller första söndagen i april. Valdagen blefve

då förlagd till ungefär samma tid af året som den, å hvilken för närvarande

dessa val förrättas. Hvad städerna beträffar, syntes anledning

icke föreligga att ändra nu gällande bestämmelser i fråga om valdagen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Uppsala län.

Södermanlands

län.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.

Att föreskrifter rörande valtiderna vore behöfliga, torde knappast kunna

bestridas, då det icke kunde vara lämpligt att lägga helt och hållet i

valförrättarens hand att afgöra, hvilka tider på dagen vallokalen bör

vara för valmännen tillgänglig. Detta torde, hvad landet beträffade,

blifva mer än nödvändigt, om, såsom föreslagits, valet komme att förrättas

inför kommunalstämmans ordförande. I fråga om valtiderna

syntes det som om bestämmelserna i §§ 46 och 53 af lagen om val

till riksdagen den 26 maj 1909 lämpligen skulle kunna kommma till

användning jämväl beträffande val till landsting. Häraf blefve eu naturlig

följd, att valet icke komme att förrättas efter upprop.

Uppsala län: Magistraten i Uppsala meddelar, att landstings
mannavalen

1910 utsatts till tre dagar, en för hvar af stadens 3 rotar,

att valtiderna varit kl. 11—2 och 6—8 på dagen samt att de röstberättigade

fått afgifva sina röster i den ordning de företrädt. Vid sådana

förhållanden syntes ändring i landstingsförordningens bestämmelser

i förevarande delar ej erforderlig. Magistraten i Enköping

uttalar sig för att de för val till Andra kammaren gällande valtider

samt föreskrifterna i 45, 50, 52 och 53 §§ i lagen om dessa val måtte

bli gällande jämväl för landstingsmannavalen, äfvensom att bestämmelser

måtte meddelas därom, att röstberättigad äger att rösta i anmäld tur

och ordning, därest han uppgifver riktig bostad enligt den vid valet

gällande röstlängden. Länsstyrelsen förklarar sig icke hafva någon

erinran att framställa mot utsträckning till landstingsmannavalen af nu

förevarande delar af vallagen.

Södermanlands län: Magistraten i Nyköping uttalar — under

meddelande att vid senaste landstingsmannavalet i staden röstsedlar

fått afgifvas dels under tiden kl. 11 f. m.—2 e. m., dels ock kl. 6—8

e. m. samt att äfven efter kl. 8 e. m. alla de valmän, som voro tillstädes

i vallokalen, men ej ännu hunnit deltaga i valet, fått aflämna

sina röster — att en föreskrift, att landstingsmannaval skall fortgå kl.

9—2 samt 5—9 syntes i en stad af Nyköpings storlek eller med lägre

invånarantal vara för valmännen till ringa nytta, men lör valförrättaren

och den personal i öfrigt, som skall vid förrättningen tjänstgöra, medföra

onödig tidspillan." En allmän föreskrift, att landstingsmannaval

skulle utsättas till sådan tid på dagen och anordnas på sådant sätt, att,

så vidt möjligt, samtliga röstberättigade utan svårighet blefve i tillfälle

att deltaga i valet, syntes därför tillfyllest. Slutligen har magistraten

hemställt, att ur kommunalförordningen för stad måtto uteslutas bestämmelsen

om att å allmän rådstuga omröstning skulle verkställas efter

upprop. Magistraten i Eskilstuna har anfört, hvad först angår

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

frågan om landstingsmannavalens hållande å särskild! bestämd valdag,

att, hvad städerna vidkomme, någon föreskrift i berörda hänseende,

utöfver hvad 5 § 2 mom. i gällande förordning om landsting innehölle om

tiden lör valens förrättande, icke vore af behofvet påkallad, utan att det

lämpligen kunde öfverlämnas åt vederbörande valförrättare att såsom hittills

närmare bestämma valdagen. I afseende å tiden på dagen för valets

förrättande syntes det magistraten, åtminstone hvad städerna anginge,

lämpligen böra föreskrifvas, att valmännen skulle äga tillträde till valet

under misnt två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst en

timme efter klockan 6 eftermiddagen. I öfrigt torde med hänsyn till

de mycket olika tider, som val i större och mindre städer kräfde, lämpligen

böra öfverlämnas] åt valförrättaren att jämväl närmare bestämma

valtiderna. Den föreskrift, som förekomme i 53 § af lagen om val till

Riksdagen, syntes magistraten älven böra gälla i fråga om landstingsmannavalen;

och hade magistraten ej eller något att erinra mot, att

sådan föreskrift meddelades för dessa val, att valmännen därvid i tur

och ordning, efter som de inställde sig, finge afkunna sina röstsedlar.

Då det syntes magistraten vara synnerligen önskvärd!, att äfven i fråga

om landstingsmannavalen större kommuner kunde uppdelas i flera valdistrikt

för undvikande af alltför stor tidspillan för valmännen vid röstsedlarnes

afkunnande, tillstyrkte magistraten för sin del, att hvad härutinnan

vore stadgadt i 19, 20, 42 och 71 §§ i lagen om val till Riksdagen

måtte föreskrifvas skola i tillämpliga delar gälla äfven i fråga om

val af landstingsman. Magistraterna i Torshälla, Strängnäs och

Mariefred tillstyrka, att vallagens bestämmelser i förevarande afseenden

måtte bli gällande vid landstiugsmannaval, medan magistraten i Trosa

anser ändring i nu gällande bestämmelser för landstingsmannaval icke

vara påkallade. För egen del anför länsstyrelsen: Något behof af

lagbestämmelser om gemensam valdag för landstingsmannaval inom valkrets,

som består af flere kommuner, vare sig landtkommuner eller

smärre städer, syntes Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke förefinnas.

För val af riksdagsman i Andra kammaren uppginge den i 46 § vallagen

såsom regel stadgade tiden för rösters aflämnande till nio

timmar i stad och sju timmar å landet, med uppehåll, om allmän gudstjänst

å valdagen hölles inom valdistriktet, under den tid gudstjänst

påginge. Det torde vara uppenbart, att en så lång tid för afgifvande af

röster vid landstingsmannaval skulle i de allra flesta af rikets kommuner

vara obehöflig. Måhända borde en lagbestämmelse meddelas om att

landstingsmannaval skulle fortgå under en viss minimitid, t. ex. tre

timmar, samt utsättas till sådana tider på dagen, att alla röstbeiäittigade,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Östergötlands

län.

Jönköpings

län.

så vidt möjligt, erhölle tillfälle att deltaga i valet. I öfrigt torde det

böra öfverlämnas åt valförrättarna i de särskilda kommunerna att efter

förhållandena i orten närmare bestämma valtiderna, så att de blefve

lämpliga och tillräckliga för valmännen, utan att vålla onödig tidspillan

för valförrättaren och dem, som medverkade vid valförrättningen. En

bestämmelse af enahanda innehåll, som den i 53 § af lagen om val

till Riksdagen förekommande, syntes lämpligen böra meddelas äfven i

fråga om landstingsmannaval. Jämlikt 5 § i landstingsförordningen,

jämförd med 21 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet

och 18 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad, skulle landstingsmannavalen

rätteligen verkställas »efter upprop» enligt röstlängden.

Förmodligen torde dock i det stora flertalet fall förfaras på

det vida mera praktiska sättet, att de röstande finge aflämna sina

röster i tur och ordning efter som de inställde sig. Enligt Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes uppfattning kunde utan olägenhet orden »efter

upprop» uteslutas ur nyssnämnda paragrafer i kommunalförordningarna.

En sådan lagändring skulle, med hänsyn till affattningen af 6 § i kyrkostämmoförordningen,

inverka äfven på sättet för omröstning å kyrkostämma.

Delning af större kommuner i valdistrikt för landstingsmannaval

liksom för riksdagsmannaval syntes Kungl. Maj:ts befallningshafvande

böra medgifvas.

Östergötlands län: Magistraterna i Linköping och Söderköping

finna ytterligare och nya bestämmelser uti ifrågasatta afseenden

icke erforderliga; medan magistraterna i Vadstena, Motala och Skenninge

förorda, att vallagens bestämmelser i förevarande hänseenden

göras tillämpliga jämväl å landstingsmannavalen. Länsstyrelsen anför,

att några olägenheter icke inom länet försports med nuvarande anordningar

i fråga om landstingsmannavalen. Då redan enligt nu gällande

lagstiftning valförrättningar syntes kunna äga rum, utan att upprop

skedde enligt röstlängden, samt förslaget att för ifrågavarande val stadga

enahanda bestämmelser, som nu vore gällande för val af ledamöter i

Riksdagens Andra kammare, dessutom icke af praktiska skäl syntes

lämpligt, saknade Kungl. Maj:ts befallningshafvande för sin del anledning

att tillstyrka de ifrågasatta lagändringarna.

Jönköpings län: Magistraten i Grenna framhåller, att de ifrågasatta

förändringarna svårligen ännu visat sig af behofvet påkallade,

utom möjligen införandet af särskild valdag äfven för landet. Magistraten

i Eksjö finner upprop efter röstlängden vara af synnerlig betydelse

för valets snabba och jämna fortgång; dock borde de, som ej

infunnit sig vid detta, beredas tillfälle att efter slutadt upprop afgifva

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 27. 13

sina röster, hvarför en ny bestämmelse vore lämplig i syfte att föreskrifva,

huru lång tid som för sådant ändamål skulle stå de röstande

till buds, innan valet förklarades afslutadt. Någon uniform valtid vore

dock olämplig. Magistraten i Jönköping meddelar, att valmännen

därstädes fått aflämna sina röstsedlar i den ordning de härför anmält sig,

samt uttalar, att landstingsmannavalen vore med nuvarande stadganden

för desamma så besvärliga, att någon som hälst skärpning i sättet för

dessa val icke borde utan mycket tvingande skäl ifrågakomma. Stadsstyrelsen

i Huskvarna förordar, att beträffande landstingsmannavalen,

med hänsyn till utsättande af valdag, valtider samt öfriga anordningar

för valförrättningen, de föreskrifter, som nu gälla för val af

ledamöter i Andra kammaren i tillämphga delar göras gällande. Länsstyrelsen

anför för egen del hufvudsakligen följande: Hvad först

beträffade frågan om valdag och valtider för landstingsmannavalen,

ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att dessa val å landet icke

borde, på sätt nu ägde rum, med nödvändighet försiggå i samband

med kommunalstämma. Vid de senast förrättade landstingsmannavalen

inträffade nämligen i flera stora och vidsträckta industrikommuner,

att valstämman drog ut tio till femton timmar. Att dag och

tid på dagen för dessa val, om de skulle försiggå utan samband med

kommunalstämma, borde utsättas af offentlig myndighet, syntes dock

icke vara behöfligt och knappast lämpligt, då valen hufvudsakligen hade

kommunal betydelse. Lämpligast vore, att det lämnades åt .landtkommunerna

själfva att utsätta valdag och valtider med hänsvn till förhållandena

i hvarje kommun. Underläte landtkommun detta, borde valet,

på sätt som nu är stadgadt, hållas vid första ordinarie kommunalstämman

i mars månad. Förrättades valet ej vid kommunalstämma, borde

det hållas inför kommunalstämmans ordförande. För sådant fäll torde

föreskrift äfven böra meddelas om tillämpligheten vid dylikt val af de i

5 § landstingsförordningen gifna bestämmelser, jämväl i hvad de afsåge

granskning af röstlängden och anmärkning mot densamma. I stad

borde magistraten fortfarande bestämma valdag och valtid för landstingsmannaval.

Med afseende å sådana val, både på landet och i stad,

syntes dock bestämmelse böra utfärdas därom, att valen borde utsättas

till sådan tid på dagen, att, såvidt möjligt, samtliga röstberättigade

utan svårighet blefve i tillfälle att deltaga däri. Så hade redan föreskrifvits

i afseende å stadsfullmäktigeval genom cirkuläret den 21 februari

1908. I fråga om öfriga anordningar vid landstingsmannaval syntes

föreskrift böra utfärdas om att hvarje röstberättigad ägde att aflämna

sin röstsedel i den tur, hvari han anmälde sig hos valförrättaren. Så

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kronobergs

län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

skedde redan allmänt i större städer, men i mindre städer och på landsbygden

torde röstsedlarna i regel ej emottagas af valförrättaren i annan

ordning än efter upprop enligt röstlängden. Detta kunde hafva till

följd, att valmän i flera timmar finge stå väntande för att afgifva sin

röst och däraf måhända äfven afskräcktes från att deltaga i valet. Vidare

syntes med afseende å stad, som bildade egen valkrets, böra meddelas

uttrycklig föreskrift om att röstsedlarna finge efter beslut af magistrat

aflämnas å flera särskilda lokaler. Så torde redan nu allmänt ske

i större städer, men denna för allmänheten bekväma praxis syntes böra

fastslås i lag. Inom riksdagen hade äfven ifrågasatts, att större landtkommuner

skulle få uppdelas i flera valdistrikt. Detta syntes dock

knappast vara behöfligt, om de anordningar, som ofvan föreslagits, vidtoges,

nämligen att kommun ägde utsätta valet utan samband med kommunalstämma,

och att hvar och en finge aflämna sin röstsedel utan att

afvakta sin tur enligt röstlängden. Skulle delning af kommun i flera

valdistrikt förekomma och valet förrättas å samma tid i de olika distrikten,

kunde dock ej ordföranden i kommunalstämman ensam vara valförrättare.

Möjligen kunde bestämmelse utfärdas, att kommun, som

vore uppdelad i olika valdistrikt för riksdagsmannaval till Andra kammaren,

jämväl kunde på enahanda sätt fördelas vid landstingsmannaval,

samt att dessa senare äfven skulle förrättas inför valnämnderna vid

riksdagsmannaval. Det syntes dock vara önskvärdt, att enhet i afseende

å valförrättare blefve rådande, och att landstingsmannavalen så

mycket som möjligt komme att bibehålla sin kommunala karaktär.

Kungl. Mäj:ts befallningshafvande hemställde därför, att uppdelning af

landtkommun i flera valdistrikt åtminstone tills vidare icke måtte äga

rum.

Kronobergs län: Magistraten i Växjö anser det tillfyllest, att bestämmelser

meddelades därom, att valet skulle utsättas att äga rum under

viss tid såväl å förmiddagen som å eftermiddagen och fortgå till klockan

åtta på kvällen med rätt för de valmän, som vore tillstädes i de till

vallokalen hörande rummen vid den tid, då uppehåll i valet gjordes

eller valet skulle sluta, men ej då hunnit deltaga i valet, att aflämna

sina valsedlar; att valmännen ägde aflämna sina röstsedlar i den ordning,

de anmälde sig till deltagande i valet; samt att kungörelse om

valet, med upplysning om hvad valmännen hade att iakttaga vid omröstningen,

skulle i god tid före valförrättningen utfärdas och i tidning

inom orten kungöras. Länsstyrelsen anför, att inom de landskommuner,

där de å ordinarie kommunalstämman i mars månad förekommande

ärenden kunde utan större tidsutdräkt handläggas och där landstings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

mannaval med hänsyn till de röstberättigades antal kunde förrättas å

jämförelsevis kort tid, val af landstingsmän därvid fortfarande lämpligen

kunde äga rum. Där åter valförrättningen kunde antagas komma att

pågå under en längre del af dagen och följaktligen de å stämman förekommande

öfriga ärenden icke utan svårighet kunde samma dag behörigen

handläggas, borde möjlighet finnas att förrätta landstingsmannavalen

å särskild valdag. Kungl. Maj:ts befallningshafvande föresloge

därför sådan ändring af nu gällande bestämmelser, att val af landstingsmän

måtte inom kommun å landet kunna förrättas å särskild valdag,

därest beslut därom fattades å kommunalstämma och Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

efter pröfning af föreliggande omständigheter, därtill

lämnade bifall. Om valet sålunda komme att försiggå å särskild valdag,

borde kungörelsen om detsamma utfärdas af kommunalstämmans ordförande

och valet af honom förrättas inom i författningen utsatt tid.

I gällande bestämmelser angående valdag i stad torde någon ändring

icke erfordras. De skål, som legat till grund för bestämmelsen att vid

val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare de röstberättigade

skulle äga tillträde till valet minst två timmar före klockan 3 e. m. och

minst en timme efter klockan 6 e. in. torde förefinnas i lika mån vid

val af landstingsmän. En dylik tidsförläggning kunde ock utan svårighet

iakttagas vid dessa senare val och detta äfven om valet skulle försiggå

å kommunalstämma. Hvad i öfrigt anginge ordningen vid landstingsmannavalen,

syntes för desamma i hufvudsak böra gälla enahanda

föreskrifter, som funnes meddelade uti 45 och 53 §§ i lag om val till

Riksdagen. Äfven om i nämnda lag icke direkt utsädes, att röstberättigade

ägde aflämna sina valsedlar i den ordning de anmälde sig för

röstning, framginge dock af sammanhanget och särskildt af 49 paragrafens

innehåll, att så vore förhållandet. Ätt äfven vid landstiugsmannaval

en dylik ordning borde iakttagas vore helt naturligt, synnerligast

om ^det blefve bestämdt, att tillträde till valet skulle stå de röstberättigade

öppet under vissa tider på dagen. Någon uppdelning af kommun

i särskilda valdistrikt hade i länet icke funnits erforderlig i och

för val till Riksdagens Andra kammare och syntes icke heller behöfva

förekomma i fråga om landstingsmannaval.

Kalmar län: Magistraterna i Kalmar och Vimmerby finna nu- Kalmar län.

varande bestämmelser i förevarande hänseenden i hufvudsak tillfredsställande;

magistraten i Västervik anser, att landstingsmannaval

icke böra ske å kommunalstämman utan å särskild valdag, helst en

söndag, inför särskild valnämnd; att valförrättningen ej bör ske efter

upprop; samt att kommunerna, där så anses nödigt, må uppdelas i särskilda

valdistrikt. Magistraten i Oskarshamn och stadsstyrelsen i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 27.

Borgholm uttala, att bestämmelserna rörande landstingsmannaval böra

bringas till öfverensstämmelse med de för val af ledamöter i Riksdagens

Andra kammare nu gällande föreskrifter. Länsstyrelsen anser

ändring i sättet för landstingsmannaval påkalladt och framhåller särskilt

lämpligheten af att på landet vederbörande domhafvande och i

stad magistraten bestämmer valdag och valtider allt efter valdistriktets

storlek, äfvensom behofvet af att valet icke förrättas efter upprop och

att uppdelning af större kommuner i särskilda valkretsar kunde få

äga rum.

Gottlands län: Magistraten i Visby anser, hvad städerna beträffar

och med den tillämpning af gällande lagbestämmelser, som där

allmänt ägt rum, förändrade stadganden i förevarande afseenden icke

påkallade. Länsstyrelsen finner onekligt, att nuvarande förhållanden,

som dels möjliggöra valets företagande när som helst under pågående

kommunalstämma, dels medföra skyldighet för valmännen att afgifva

sina röster efter upprop, mången gång för dem försvara deltagandet i

valet. För undanröjande af dessa olägenheter kunde med skäl ifrågasättas,

huruvida icke de föreskrifter i sådant afseende, som funnes gifna

beträffande val till Riksdagens Andra kammare, i hufvudsak borde tilllämpas

äfven i afseende på landstingsmannavalen. Valet3 förrättande

borde i sådant fall uppdragas åt den för val af riksdagsmän i hvarje

kommun tillsatta valnämnden. Åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som hade att kungöra, i hvilka valkretsar val af landstingsmän skulle

förrättas samt huru många landstingsmän jämte suppleanter därvid

skulle utses, borde det tillika öfverlämnas att i samband därmed bestämma

valdagen. Äfven syntes samma valtider, som nu vore föreskrifna

för riksdagsmannaval, kunna stadgas för landstingsmannavalen, dock

med Kung!. Maj:ts befallningshafvande förbehållen rätt att i förekommande

fall förordna om annan tid. I fråga om valstället torde för dess

bestämmande särskilda åtgärder ej vara af nöden, utan samma valställe,

som för senast förrättade riksdagsmannaval blifvit bestämdt,

kunna godkännas såsom lämplig plats äfven med afseende pa landstingsmannavalen.

Blekinge län: Magistraten i Karlskrona meddelar, att vid

ifrågavarande val upprop ej ägde rum, utau valmännen finge aflämna

sina röstsedlar i den ordning de anmälde sig. Gällande föreskrifter

om val efter upprop borde ändras. Då utsättande af valdag och valtider

borde ske med hänsyn till olika lokala förhållanden, torde valförrättaren

härutinnan ej bindas genom lagbestämmelser. Fn uppdelning,

särskildt af de större stadskommunerna, i valdistrikt vore af behofvet

lika påkallad vid landstingsmannaval som vid stadsfullmäktigeval.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 27.

Magistraten i Ronneby finner, vidkommande städerna, förändringar

med afseende å gällande föreskrifter med hänsyn till utsättande af valdag

och valtider icke erforderliga, Vid rösträttens utöfvande tillämpades

nu allmänt, att de, som vore inne i vallokalen, när valet skulle afslutas,

finge afgifva sina röster. Magistraten i Karlshamn tillstyrker, att

de bestämmelser, som finnas stadgade för val af ledamöter i Riksdagens

Andra kammare rörande utsättande af valdag och valtider samt i fråga

om öfriga anordningar för valförrättningen, måtte bli i tillämpliga delar

gällande äfven för landstingsmannavalen; medan magistraten i Sölvesborg

anser, hvad magistratens verksamhetsområde beträffar, inga åtgärder

i det syfte, riksdagsskrifvelsen anger, vara af behofvet påkallade.

Länsstyrelsen finner ändring i allmänhet ej höra ske vidkommande

bestämmelsen, att landstingsmannavalen skola ske å kommunalstämma.

I åtskilliga kommuner vore dock en delning i flere valdistrikt

önskvärd, hvarvid gifvetvis särskild valförrättning, oberoende

af kommunalstämmorna, borde anordnas. Om bestämmelser rörande

valtider ansåges erforderliga, syntes tillräckligt att föreskrifva, att, sedan

valförrättningen tagit sin början, den ej finge afslutas, förrän ett visst

i lagen bestämdt antal timmar förflutit. Emot förslaget att vid val af

landstingsman valförrättningen ej skulle behöfva ske efter upprop enligt

vallängden hade länsstyrelsen ingen erinran.

Kristianstads län: Magistraterna i Kristianstad och Simris-Kristianstads

hamn antaga, att, beträffande städerna, några särskilda föreskrifter ut- lan''

öfver de nu gällande icke i förevarande hänseenden äro erforderliga;

dock framhåller magistraten i Simrishamn, att, om nu gällande bestämmelser

i landstingsförordningen innebära, att valförrättningen måste

ske efter upprop, föreskrifter borde meddelas om att valmännen finge

aflämna sina valsedlar alltefter som de framträda. Magistraten i

Ängelholm finner upprop efter vallängden olämpligt och har intet att

erinra mot att bestämmelserna i lagen om val till Riksdagens Andra

kammare bli gällande äfven vid landstingsmannaval. Länsstyrelse!!

anför för egen del hufvudsakligen: Enligt nu gällande lag förrättades

landstingsmannaval i valkrets på landet vid första ordinarie kommunalstämma

under året. Valförrättare å landet vore sålunda ordföranden i

kommunalstämman. Då röstvärdet vid valet skulle beräknas efter samma

grund som för .rösträtt i kommunala angelägenheter och kommunens

röstlängd härvid måste följas, syntes det vara nödvändigt att allt framgent

låta valet ske å kommunalstämma, i all synnerhet som omedelbart

före valförrättningen mot röstlängden finge framställas anmärkningar,

öfver hvilka kommunalstämman skulle genast meddela sitt

beslut. Därtill komrne, att för utöfvande af rösträtt vid valet jämväl

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Malmöhus

liin.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

i {ifrigt gällde livad i sådant hänseende vore stadgadt för rösträtt å

kommunalstämma. Förlädes valet fortfarande till kommunalstämman,

följde däraf, att någon annan valförrättare icke kunde ifrågakomma än

kommunalstämmans ordförande. Omröstningen å kommunalstämma verkställdes

efter upprop. Denna föreskrift torde emellertid icke efterlefvas

så strängt, att den, som försummat uppropet, icke finge sedan afgifva

sin röst, om det kunde ske före röstsammanräkningens början. Då ett

upprop efter röstlängden, särskild!, i större kommuner, vore tidsödande

och mången gång onödigt, hade flerstädes utbildat sig den praxis, att

något upprop icke företoges, utan de närvarande röstberättigade finge

själfmant anmäla sig och aflämna sina röster. Detta förfarande vore

framför -allt lämpligt vid landstingsmannaval, därvid ett större antal

röstande plägade komma tillstädes. Valet syntes därför böra utsättas att

äga rum under vissa timmar med rätt för de valmän, som tillstädeskommit

å det klockslag, å hvilket valet skulle sluta, men då, ej hunnit

deltaga i valet, att aflämna sina valsedlar. Mot eu lagändring i detta

syfte hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande fördenskull icke något att

erinra. Då landstingsmannaval ägde rum vid första ordinarie kommunalstämma

under året, hvilken skulle hållas under senare hälften åt

mars månad, kunde inom samma valkrets därför valet komma att hållas

på flera olika dagar i de olika kommunerna, ett förhållande som möjligen

kunde gifva anledning till obehörig valagitation. Eu lagändring

därhän, att en gemensam dag för hela valkretsen blefve bestämd, torde

därför vara lämplig, och syntes det böra åligga vederbörande domare,

som enligt nu gällande bestämmelser verkställde röstsammanräkningen

i valkrets å landet, att utsätta valdag för valkretsen äfvensom bestämma

tider för valen i de särskilda kommunerna. I städerna torde

landstingsmannavalen redan nu företagas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad ofvan förordats. Eu lagändring för dem i detta hänseende

torde icke heller vara så af behofvet påkallad som för kommunerna

å landet. Men korame lagbestämmelser i angifna syftet att meddelas

för landskommunerna, borde gifvetvis motsvarande föreskrifter

jämväl gälla för städerna.

Malmöhus län: Magistraterna i Lund, Landskrona och Ystad

anse, hvad städerna beträffar, ändring i nu gällande bestämmelser icke

påkallad, hvarvid dock magistraten i Lund finner nödigt, att valförrättningen

ej behöfver ske efter upprop enligt röstlängden. Magistraten

i Hälsingborg meddelar, att i afseende å valtider ordningen

för valsedlars afkunnande och valurnans försegling af magistraten

vid landstingsmannaval redan tillämpats gällande bestämmelser i lagen

om val till Riksdagens Andra kammare, hvadan magistraten tillstyrker, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 27.

dessa bestämmelser lagfästas äfven vidkommande landstingsmannavalen.

Staden hade jämväl vid sistnämnda val varit uppdelad i särskilda valdistrikt,

och borde magistraten kunna betros med en sådan uppdelning,

så att detta bestyr ej behöfde till länsstyrelsen öfverflyttas. Magistraten

i Trälleborg anför, att någon ändring i sättet för landstingsmannavalens

utlysande eller bestämmande af en viss gemensam valdag icke

syntes magistraten för städernas vidkommande vara af behofvet påkallad.

Däremot ansåge magistraten, att samma bestämmelser, som nu

förefunnes i fråga om de tider på (lagen, under hvilka valförrättningtill

Riksdagens Andra kammare skulle pågå, borde införas äfven beträffande

landstingsmannaval. Tillika vore önskvärd!, att städer med

öfver tiotusen innevånare i och för landstingsmannaval kunde-indelas i

valdistrikt i analogi med hvad nu gälde i fråga om stadsfullmäktigevalen,

och torde därvid bestämmelserna i 71 § i lagen om val till Riksdagen

böra tillämpas. Magistraten i Skanör anser ändamålsenligt, att

ofta om förmälda vallags bestämmelser i nu förevarande hänseenden

varda gällande äfven vid landstingsmannavalen, och stadsstyrelsen i

Eslöf finner landstingsmannavalen böra förrättas å bestämd valdag och

å enahanda tider på dagen, som äro föreskrift^ i nämnda vallag, äfvensom

att en hvar, efter hand han anmäler sig, bör få afgifva sina röster.

Länsstyrelsen har hufvudsakligen anfört: Kungl. Maj:ts befallningshafvande

kunde ej finna skäl föreligga att, hvad beträffade landstingsmannavalen

i städerna, å länsstyrelserna öfverflytta bestämmandet af

dagen för valet. Äfven om så skodde, vore det uppenbart, att magistraternas

önskningar i detta hänseende finge så godt som undantagslöst

villfaras af länsstyrelserna, ty dagen måste ju bestämmas så, att

magistraternas öfriga göromål i minsta möjliga mån åsidosattes för valförrättningsarbetet,

ett förhållande som magistraterna måste förutsättas

kunna själf bäst bedöma. Däremot syntes det Kungl. Maj:ts befallningshafvande

lämpligt, att stadgande utfärdades om viss valtid. Detta blefve

i skälfva verket intet annat än ett lagfästande af den praxis, som nu

följdes åtminstone inom länets städer. I fråga om valtiden kunde

sålunda stadgas enahanda föreskrifter som de, hvilka 46 § af vallagen

innehölle, dock med undantag däraf att magistraten själf ägde förordna

om inskränkning i valtiden. 1 anslutning till stadgandet om valtid torde

böra meddelas bestämmelser af enahanda innehåll som 53 § i vallagen.

Ej heller kunde Kungl. Maj:ts befallningshafvande finna, att tillräcklig

anledning förelåge att öfverlämna åt länsstyrelserna att bestämma

valdag för landstingsmannaval på landet. Det torde för valmännen

medföra minsta tidsspillan, om, såsom nu vore fallet, valet förrättades vid

ordinarie kommunalstämma. Emellertid torde äfven här böra e-ifvas las:-

O O

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

bestämmelser om viss tid för valet. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

både tänkt sig, att en dylik bestämmelse borde innehålla föreskrift för

kommunalstämmas ordförande att vid stämmans utlysande angifva den

tid, då valet skulle börja, och huru länge det skulle fortgå, därvid borde

iakttagas, att valtiden éj Unge understiga tre timmar. I de flesta kommuner

skulle denna tid vara tillfyllest, och, där så icke vore fallet, torde

ordföranden helt naturligt fastställa en längre tid. Äfven i fråga om

valen på landsbygden borde bestämmelsen i § 53 i vallagen tillämpas.

Hallands län. Hallands län: Magistraterna i Halmstad, Falkenberg och

Kungsbacka finna förändrade bestämmelser i omförmälda hänseenden

icke påkallade, magistraten i Halmstad under förutsättning att valförrättningen

icke behöfver ske efter upprop enligt vallängden, något som

ej plägat af magistraten tillämpas. Magistraten i Laholm tillstyrker,

att bestämmelserna i lagen om val till Riksdagens Andra kammare varda

i tillämpliga delar gällande för landstingsmannavalen, och magistraten

i Yarberg uttalar allenast, att frågan, huruvida upprop efter röstlängden

skall ske eller ej, bör öfverlämnas till afgörande af vederbörande valförrättare.

Länsstyrelsen uttalar för egen del, att med afseende a

vikten däraf att landstingsmannavalen utsättas till sådan tid, att de

röstberättigade i största möjliga utsträckning kunna deltaga i valet, det

syntes mindre riktigt, att dessa val å landet förrättades i samband med

kommunalstämma, och att bestämmanderätten i fråga om valdagen och

valtiden sålunda tillkomme kommunalstämmans ordförande. En ändring

härutinnan torde därför vara önsklig, och ville Kungl. Majits befallningshafvande

för sin del ansluta sig till det inom Riksdagen väckta

förslaget, att valtiden inom hvarje särskild domsaga bestämdes af vederbörande

domhafvande. Likaledes ansåge Kungl. Majits befallningshafvande

lämpligt att, på sätt om riksdagsmannaval vore föreskrifvet, de röstberättigade,

oberoende af upprop, finge vid landstigsmannavalen till valförrättare!!

aflämna sin röstsedel. Men i öfrigt torde det vara riktigast,

att, innan mera genomgripande förändringar vidtoges i fråga om landstingsmannavalen,

afvakta den fullständigare erfarenhet, som kunde

vinnas rörande verkningarna af bestämmelserna i hithörande ämnen i

fråga om val till Riksdagens Andra kammare.

Göteborgs och Göteborgs och Bohus län: Magistraten i Uddevalla anser, att mot

b ohus lan. fagtgtällandet genom lag af vissa tider å dagen för valets förrättande å

dag, som af magistraten utsättes, intet är att erinra; och äfven om

i flertalet städer den tid, som nu vore föreskrifven för valsedlars mottagande

vid val till Andra kammaren, ingalunda vore. erforderlig för

förrättandet af ifrågavarande val, syntes dock för främjande af de väljandes

bekvämlighet och likformighets vinnande något bärande skäl icke

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr H7.

vara att anföra mot fastställandet af samma tider å dagen för valsedlars

mottagande vid landstingsmannaval som vid val af ledamöter

till Riksdagens Andra kammare. Beträffande anordningarna vid valet

hade erfarenheten gifvit vid handen, att upprop af de röstberättigade

enligt vallängden verkade tidsödande. Lämpligare syntes uppenbarligen

vara, att de väljande anmälde sig, med uppgifvande af

bostad, allt efter som de framkomme till valbordet. I detta uttalande

hafva stadsfullmäktige i Uddevalla instämt samt tillika förordat,

att landstingsmannaval borde förrättas å söndag. Stadsfullmäktige

och magistraten i Marstrand hafva tillstyrkt bifall till de af

Riksdagen ifrågasatta förevarande förändringarna med afseende å

landstingsmannaval. Drätselkammaren i Kungälf, efter uppdrag

af stadsfullmäktige, och magistraten därstädes hafva uttalat, att i

de valkretsar, som bestode af två eller flera städer, landstingsmannavalen

borde utsättas å samma dag och timme för hela valkretsen,

hvilken tid borde i lag bestämmas. Under den tid, då vallokalen

kölles för val öppen, skulle hvar och en äga rätt att rösta,

när hälst han infunne sig i vallokalen, utan att upprop efter röstlängd

behöfde äga rum. Stadsfullmäktige och magistraten i Lysekil

uttala, att de föreskrifter, som vore stadgade för val af ledamöter till

Andra kammaren, syntes kunna tillämpas ifråga om landstingsmannaval,

såvidt dessa bestämmelser afsåge ordningen vid valet. I fråga om

utlysandet af valet, syntes, beträffande städerna, någon annan ändring

uti den nu gällande ordningen icke vara erforderlig än införande af

en bestämmelse om att i valkrets, bestående af flere städer, valet skulle

hållas på samma dag. De för riksdagsmannaval bestämda tiderna för

valförrättningen vore i synnerhet olämpliga i fråga om landstingsmannaval

i städerna, såvida icke tillika fästsloges, att valet skulle förrättas

på söndag, hvilket väl näppeligen torde vara lämpligt. Det

vore ju uppenbart, att särskildt tiden mellan kl. 9 f.m.—2 e.m. eller

den bästa arbetstiden på dagen måste vara olämplig, om valet utsattes

å söckendag. Lika uppenbart vore det, att valförrättaren i hvarje särskildt

valdistrikt hade tillfälle att kunna utvälja de tider, hvilka med

afseende å rådande förhållanden kunde anses vara för den väljande

allmänheten förmånligast. Stadsfullmäktige i Strömstad tillstyrka,

att, beträffande landstingsmannavalen, dessa måtte förrättas utan upprop

inför valnämnder, utsedda på det sätt 21 § och följande §§ i lagen

om val till Riksdagen stadgade; att gemensam valdag föreskrefves

för alla till en valkrets hörande valdistrikt; att valtiderna bestämdes

i enlighet med stadgandena i 46 och 53 §§ i nämnda lag; att till före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

kommande af valtryck o. d. måtte gifvas föreskrifter af samma innehåll

som i 45 § i nämnda lag. Magistraten i Strömstad har i hufvudsak

instämt med stadsfullmäktige i deras ofvan omförmälda yttrande, dock

ansåge magistraten tiderna för valet, sådana desamma bestämts i 46 §

i vallagen med hänsyn till mindre valkretsar för långt tilltagna och

böra kunna af Kungl. Maj:ts befallningshafvande på begäran inskränkas,

och att då, på sätt stadsfullmäktige framhållit, önskligt vore, att gemensam

valdag föreskrefves för alla till eu valkrets hörande valdistrikt,

bestämmelse tillika måtte meddelas därom, att valdagen skulle utsättas af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet samt kungöras på sätt och i

den ordning som för riksdagsmannaval vore stadgadt. För egen del

anför länsstyrelsen hufvudsakligen följande: Då landstingsområde

med hänsyn till val af landstingsmän vore indeladt i valkretsar, skulle

det vara lämpligt samt leda till reda och ordning, om valet, som

kommunvis förrättades, kunde för hvarje särskildt valkrets, som bestode

af llere kommuner, försiggå på en och samma dag inom samtliga

kommuner. Särskilda bestämmelser syntes därför för det ändamålet

böra komma till stånd. I sådant afseende skulle kunna bestämmas,

att i valkrets på landet landstingsmannaval icke skulle, såsom

nu vore händelsen, anställas i samband med kommunalstämma utan

förrättas i mars månad inför särskild kollegial valförrättare å dag, som

vederbörande domhafvande utsatte och kungjorde på sätt 43 § i lagen

om val till riksdagen föreskrefve i fråga om val till Andra kammaren.

Hvad städerna beträffade skulle endast vara behöfligt att stadga, att i

valkrets, som bestode af två eller flere städer, magistraten i den folkrikaste

staden hade att bestämma och på nyss angifvet sätt kungöra

dag för valet, och att detta val skulle såsom nu försiggå i senare

hälften af maj månad. Önskvärdt vore ock, att vissa valtider blefve

fastställda för valets förrättande å därför bestämd dag, och skulle i det

afseendet kunna göras gällande de i 46 § af vallagen förekommande

bestämmelser, ehuruväl i ett flertal kommuner de i detta lagrum angifna

tider för valsedlars emottagande ingalunda torde vara erforderliga för

landstingsmannaval. I sammanhang härmed syntes ock bestämmelserna

i 53 § och i första stycket af 54 § af vallagen böra vinna tillämpning

i afseende å ifrågavarande val. Beträffande ordningen vid valet i öfrigt,

så borde valet icke förrättas efter upprop af de röstberättigade enligt

röstlängden, hvilket ju måste för dem medföra stor tidspillan, utan

borde, med ledning af 49 § i vallagen, stadgas, att valmännen skulle äga,

att, med uppgifvande af bostad, anmäla sig, allt efter som de framkomme

till valbordet, hvarjämte syntes böra föreskrifvas att, sedan valförrät
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.''

taren tillsett, att den, som ville rösta, vore i röstlängden upptagen som

löstberättigad, den röstande aflämnade sin röstsedel och i röstlängden

antecknades vid den röstandes namn, att rösträtten utöfvats. Bestämmelserna

i 45 § åt vallagen syntes också i tillämpliga delar böra komma

till användning vid landstingsmannavalen.

Ålfsborgs Län: Magistraterna i Vänersborg och Borås uttala, Åifsborgs i»n.

att behof föreligger åt att samma föreskrifter bli gällande för landstingsmannaval

som enligt lagen om val till Riksdagens Andra kammare

äro för sistnämnda val gällande. Magistraten i Alingsås anser föreskrifter

om gemensam valdag för samma distrikt påkallade, men att andra

bestämmelser om valtider eller andra anordningar för valet än föreskrift

om röstsedlars inläggande i valkuvert och sättet för dessas insändande

icke äro erforderliga. Magistraten i Ulricehamn anser likaledes

gemensam valdag erforderlig samt att upprop efter röstlängden ej bör

vid förrättningen äga rum. Valtiden borde däremot öfverlämnas åt vederbörande

valförrättare att bestämma. Magistraten i Åmål finner nuvarande

bestämmelser fullt ändamålsenliga och inga ändringar däri

således påkallade. Länsstyrelsen anser, att med" hänsyn till landstingsmannavalens

störa betydelse för sammansättningen af Riksdagens

Första kammare och det alltjämt ökade deltagande i desamma, som

framgent kunde förväntas, de kraf på noggrannare föreskrifter rörande

dessa val, som framkommit i Riksdagen, måste anses vara fullt berättigade.

Stadgandena i lagen om val till Riksdagen rörande utsättande af valdag

och valtider samt andra anordningar för valförrättningarna för val

af ledamöter i Andra kammaren lämpade sig'' också väl för landstingsmannavalen

med de ändringar, som påkallades af för sistnämnda val

särskild! utmärkande förhallanden. Sålunda vore ur flere synpunkter •

önskiigt, att äfven landstingsmannavalen kunde uppdragas åt den valnämnd,

som årligen tillsattes för valen till andra kammaren. Men

då till grund för landstingsmannavalen läge kommunernas röstlängder

samt mot dessa framställda anmärkningar hörde under kommunalstämmans

pröfning, syntes valen på landsbygden fortfarande böra äga rum

på kommunalstämma. Att för landstingsmannavalen upprätta särskilda

röstlängder och för valförberedelserna i öfrigt träffa särskilda anstalter

i stil med^ den tunga apparat, som för andrakammarvalen årligen

sattes i gång, torde ej böra sättas i fråga. Däremot borde landstingsmannavalen

icke, såsom nu vore föreskrifvet, förrättas på ordinarie

stämma, hvilken vore upptagen af en mångfald andra ärenden, utan på

särskilda stämmor, som borde hållas i hela valkretsen på eu och samma,

af domhafvanden utsatta dag och därvid anordningarna för valförrätt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Skaraborgs

län.

‘Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 27.

ningen, så vidt möjligt, vara desamma som vid val till Andra kammaren.

En svårighet vid valförrättningarnes anordnande hade bristen

på tillräckligt rymliga lokaler för valet å landsbygden visat sig

vara, och den i 43 § vallagen Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ålagda skyldighet att i kungörelsen om valet jämväl utsätta valstället

i hvarje valdistrikt hade i ett län som Ålfsborgs, där valdistriktens antal

uppginge till 226, förorsakat mycket arbete för införskaffande af förslag

å lämpliga valställen. Hämma svårigheter mötte naturligtvis äfven

vid landstingsmannavalen, hvadan önskligt vore, att valställena för såväl

landstingsmanna- som andrakammarvalen kunde genom lag generellt bestämmas.

I sådant syfte torde för landsbygden ej annan utväg kunna

tänkas, än att kyrkorna bestämdes till valställen, huru föga tilltalande

detta till en början än skulle förefalla mången, medan för städerna

och för sådana valdistrikt på landet, som utgjordes af del af kommun,

hvarinom kyrka ej funnes, det skulle åligga, i förra fallet magistrat

eller stadsstyrelse att bestämma valställe och i senare fallet kommunalstämmans

ordförande att till domhafvanden insända uppgift å valstället.

Bestämmelserna i förevarande hänseenden rörande landstingsmannavalen

syntes lämpligast böra meddelas i en särskild lag.

Skaraborgs län: Magistraten i Skara och stadsstyrelsen i

Tidaholm förorda, att do föreskrifter, som äro stadgade för val af

ledamöter i Riksdagens Andra kammare, i tillämpliga delar förklaras

gällande äfven vid landstingsmannaval. Magistraten i Sköfde har

i hufvudsak liknande uttalande vidkommande förhållandena i stad, dock

syntes dag för val af landstingsmän i städerna böra utsättas af magistraten

och ej af länsstyrelsen. Magistraten i Falköping uttalar

såsom sin mening, att de nuvarande bestämmelserna rörande valdags

utsättande för landskommuner böra bibehållas, då särskilda valdagar endast

skulle medföra ytterligare tidsspillan för de röstande och därigenom åstadkomma

mindre deltagande i valen, allt utan motsvarande nytta. Beträffande

åter särskilda valdagar i stad vore det önskligt, att i krets, bestående

af två eller flera städer, valet ägde rum å samma dag, och att

denna dag bestämdes af magistraten i den folkrikaste staden, enär det

gifvetvis kunde tänkas, att olika valdagar för samma valkrets kunde

hafva inverkan på valet. Enligt nu gällande bestämmelser vore gemensam

valdag icke föreskrifven, om än magistraterna i de flesta fall öfverenskommit

om en dylik valdag. Likaledes syntes det magistraten önskligt

och lämpligt, att valen förrättades å tider på dagen, som vore i lag

bestämda. Dessa tider torde i hufvudsak böra blifva desamma som

genom lag vore bestämda ifråga om val till Riksdagens Andra kammare.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Slutligen anförde magistraten, att vid val af landstingsman i Falköping

valförrättningen icke skett efter upprop efter röstlängden, men att ett

uttryckligt lagstadgande härom, särskilt med hänsyn till landskommunerna,

vore nödigt, Magistraten i Mariestad anser, att i städerna,

vidkommande frågan om utsättande af valdag, någon förändring i nu

gällande bestämmelser ej vore behöflig. Valtiden borde dock bestämmas

i anslutning till 46 § i lagen om val till Riksdagen. Likaledes syntes

ett uttryckligt stadgande därom, att de röstande vid landstingsmannaval

ägde afiämna sina röstsedlar allt efter som de anmälde sig, vara erforderligt,

Magistraterna i Lidköping och Hjo anse däremot förändringar

i nu gällande bestämmelser ej påkallade, magistraten i Hjo dock

med framhållande att valförrättningen ej borde ske efter upprop enligt

röstlängden. Länsstyrelsen har för egen del funnit hinder icke böra

möta mot att de föreskrifter, som nu vore stadgade för val af ledamöter

till Andra kammaren, måtte kunna i tillämpliga delar blifva gällande och

i lag fastställas för landstingsmannavalen, dock så att, hvad städerua

anginge, någon förändring i nu gällande bestämmelser om utsättande af

valdag icke syntes behöfliga.

Värmlands län: Magistraten i Karlstad anför, att allmänna stadgande^

såsom . de af Riksdagen ifrågasatta, syntes ägnade att åstadkomma

likformighet vid landstingsmannavalen och äfven i öfrig!, vara

nyttiga, hvadan magistraten ville förorda desamma. Magistraten hemställde

dock, att åt stadgandena måtte gifvas sådan lydelse, att de möjliggjorde

äfven i stad, som utgjorde en valkrets, att magistraten fördelade

sig på afdelningar för valsedlarnas mottagande, hvilket enligt vallagens

bestämmelser angående val till Andra kammaren icke syntes

vara tillåtet. Magistraten i Kristinehamn anser vederbörande lokala

myndigheter böra få bestämma valdag, samt att valförrättningen ej bör

ske efter upprop enligt vallängden, något som ej heller åt magistraten

tillämpats, utan att valmännen måtte få aflämna sina röstsedlar i den mån

de intunne sig. Magistraten i Filipstad och stadsstyrelsen i Arvika

tillstyrka, att lagen om val till Riksdagen måtte i tillämpliga delar bli

gällande jämväl vid landstingsmannaval, dock att tiden för dessa senare

vals afslutande ej må upptagas i lag, utan bestämmas af valförrättaren.

Länsstyrelsen uttalar sin anslutning till att de i förevarande hänseenden

meddelade föreskrifter för val till Riksdagens Andra kammare bli i

väsentliga delar gällande äfven för landstingsmannavalen.

Örebro län: Magistraten i Örebro anför, att frågan om utsättande

af särskild valdag ej syntes erfordra något magistratens yttrande, då i stad

sådant utan undantag ägde rum. Beträffande de tider på dagen, då valet

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 4

Värmland

län.

Örebro län.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

skall äga ruin, torde det vara mycket lämpligt att därför fastställa

samma tider som för val till Riksdagens Andra kammare. Likaså vore

det af vikt, att genom lagbestämmelser fastsloges, att upprop af de röstande

vid valförrättningen ej behöfver ske, utan att hvar och en i tur och

ordning, som han inställer sig, får aflämna sin röstsedel. Indelning af

större kommun i särskilda valdistrikt anser magistraten fördelaktig och

förordar en lagbestämmelse i sådant syfte. Samtliga nu af magistraten

förordade bestämmelser vore öfverensstämmande med hvad magistraten

beträffande landstingsmannaval för Örebro stad iakttagit. I Riksdagens

skrifvelse angående utredning af hithörande frågor hade äfven uttalats

önskemål om utredning, huruvida ej å öfriga anordningar för ifrågavarande

valförrättning måtte tillämpas de föreskrifter, som vore stadgade för val af

ledamöter i Andra kammaren; men vågade magistraten emellertid såsom

sin mening uttala, att vidare lagbestämmelser än de af magistraten ofvan

förordade icke lämpligen borde förekomma i fråga om landstingsmannaval.

Magistraten i Askersund finner några ytterligare bestämmelser

rörande landstingsmannaval icke erforderliga, dock kunde en föreskrift,

att landstingsmannaval skulle förrättas samtidigt för alla kommuner i

valkretsen å dag och timme, som vederbörande domhafvande eller magistrat

bestämde, äga fog för sig. Magistraten i Nora hemställer,

under förutsättning att den af Riksdagen hos Kungl. Maj:t i skrifvelse

likaledes den 20 maj 1911 gjorda framställning i anledning af väckta

motioner rörande tryggande af valhemligheten vid kommunala val vinner

gillande och sålunda medför, att liknande stadganden, som gälla i

fråga om val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare, blifva

gällande, bland andra, jämväl vid val af landstingsmän, att sådana

stadganden måtte gifvas, att landstingsmannavalen skola förrättas å

särskild, af vederbörande bestämd valdag och å tider på dagen, som

stadgas i fråga om val till Riksdagens Andra kammare; att vid val af

landstingsmän valförrättningen icke skall ske efter upprop enligt röstlängden;

samt att större kommuner må kunna uppdelas i flere valdistrikt.

Magistraten i Lindesberg finner visserligen nu gällande bestämmelser

rörande val af landstingsmän tillfredsställande, men har, med

förmälan att de röstande vid dessa val i staden fått afgifva sina valsedlar

efter som de anmäla sig, ingen erinran mot, att de föreskrifter,

som gälla vid val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare, få i nu

förevarande afseenden också gälla i tillämpliga delar vid landstingsmannavalen.

Länsstyrelsen anför för egen del följande: Emot utsättande af

viss valdag för val till landstingen torde hinder ej möta i annan måtto,

än att med afseende å städerna, hvarest magistraterna äro valförrättare,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

27

hänsyn måste tagas till rådhusrätternas lagbestämda rättegångsdagar.

Med afseende å de tider på dagen, då sådant val skall äga rum, syntes

det lämpligt, att samma tider fastställdes som för val till Riksdagens

Andra kammare. Vidare torde det vara behöfligt att genom uttryckligt

stadgande bestämma, att valsedlarnas aflämnande skall ske icke efter

upprop, utan i den mån hvarje röstande anmäler sig inför valförrättaren.

Indelning af större kommun i särskilda valdistrikt torde vara i

flera fall icke endast ändamålsenligt, utan äfven af behofvet påkalladt.

Utöfver hvad nu anförts, syntes några särskilda bestämmelser i de hänseenden,

som i Riksdagens föreliggande skrifvelse afses, icke vara erforderliga.

Västmanlands län: Stadsfullmäktige och magistraten i Västerås

samt stadsfullmäktige och magistraten i Sala uttala sig för att de

föreskrifter, som med hänsyn till utsättande af val och valtider samt

öfriga anordningar lör valförrättningen äro stadgade för val af ledamöter

till Riksdagens Andra kammare, må i tillämpliga delar gälla äfven

i fråga om landstingsmannaval. Jämväl stadsfullmäktige och magistraten

i Arboga uttala sig i enahanda riktning, magistraten dock

under framhållande att behof, hvad städerna beträffar, af ändring i nuvarande

stadgande icke varit framträdande. Stadsfullmäktige och

magistraten i Köping finna behof, hvad staden beträffar, icke föreligga

till ändring i det syfte Riksdagsskrifvelsen afser. Länsstyrelsen

har icke funnit någon erinran att framställa mot det inom Riksdagen

väckta förslaget.

Kopparbergs län: Stadsfullmäktige och magistraterna i Hedemora

och Säter samt länsstyrelsen uttala sin anslutning till de af

Riksdagen ifrågasatta förevarande förändringarna vidkommande landstingsmannavalen,

medan stadsfullmäktige i Falun funnit nu gällande

bestämmelser icke, såvidt Falu stad anginge, medföra några olägenheter.

Gäfleborgs län: Stadsfullmäktige och magistraten i Hudiksvall

samt länsstyrelsen finna lämpligt, att de föreskrifter i fråga om utsättande

af valdag och valtider samt öfriga anordningar för valförrättningen,

som äro stadgade för val af ledamöter i Riksdagens Andra kammare,

varda i tillämpliga delar gällande äfven i fråga om landstingsmannavalen.

Länsstyrelsen biträder detta förslag, med iakttagande

att de myndigheter, som nu handhafva bestyret med sistnämnda val,

fortfarande förbli desamma.

Västernorrlands län: Stadsfullmäktige och magistraten i Sundsvall

hafva uttalat att, åtminstone hvad beträffade de städer, som utgjorde

egna valkretsar, det syntes lämpligt, att valdagarna bestämdes

Västmanlands

län.

Kopparbergs

län.

Gäfleborgs

län.

Västernorrlands

län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

och öfriga anordningar för valförrättningen träffades af vederbörande

magistrater, som bäst kände och kunde bedöma de lokala förhållanden,

till hvilka hänsyn borde tagas, men att däremot tider på

dagen, under hvilka röstsedlarne finge aflämnas, borde genom lag bestämmas.

Magistraten i Härnösand har funnit någon annan ändring uti

nu gällande bestämmelser om utlysande af landstingsmannaval i stadsvalkretsar

ej vara af behofvet påkallad än i fråga om valtiderna, angående

hvilka borde gälla samma föreskrifter, som stadgats uti 46 §

i lagen om val till Riksdagen. I saknad af lagstadgande i fråga om

valsedlarnas aflämnande vid landstingsmannaval skulle vid åtskilliga,

senast hållna valförrättningar valmännen först efter upprop enligt

röstlängden hafva fått utöfva sin rösträtt, hvarigenom stor tidspillan

för mången uppstått. Särskilda föreskrifter härutinnan, i hufvudsak

öfverensstämmande med de i sådant afseende vid riksdagsmannaval

gällande, torde därföre behöfva meddelas, så att valmännen i tur och

ordning, eftersom de till förrättningen anlände, finge aflämna sina valsedlar.

Stadsfullmäktige i Örnsköldsvik hafva uttalat, att det syntes

dem i alla afseenden önskvärd!, att landstingsmannaval förrättades på

särskild af domhafvande eller magistrat utsatt valdag, icke på kommunalstämma,

utan på landet inför dess ordförande eller annan af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande förordnad valförrättare, biträdd af två på

samma sätt förordnade bisittare, samt att, därest särskilda förhållanden,

såsom större areal, större folkmängd eller afskilda lägen, sådant påkallade,

viss kommun måtte kunna uppdelas i flere valdistrikt. I fråga om

sättet för röstsedlarnas aflämnande syntes nuvarande lagstiftning icke

lägga hinder i vägen för rösternas aflämnande, allt eftersom de röstande

anmälde sig, men en uttrycklig föreskrift härom syntes dock gagnelig.

Magistraten i Örnsköldsvik har anfört, att hvad stad beträffade,

valet redan nu förrättades å särskild valdag. Hvad däremot tiden å

dagen anginge, ville magistraten anföra, att då i en hel del städer den

arbetskraft, magistraten både till sitt förfogande för valens förrättande,

vore synnerligen begränsad och utgjordes af personer, som vore betungade

af en stor mängd öfriga tjänsteåligganden, det ej kunde anses

välbetänkt att för ifrågavarande val stipulera samma tidsbestämning,

som vid riksdagsmannaval, då härigenom afsevärda svårigheter skulle

kunna uppstå. Det naturligaste och jämväl för valmännen mest fördelaktiga

vore, att tiderna bestämdes efter lämpligheten å hvarje ort.

Hvad beträffade afgifvandet af röstsedlarne, funnes intet stadgande,

som angåfve, att detta skulle ske efter upprop. I Örnsköldsvik hade

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

förfarits på så sätt, att de röstande fått afgifva sina röstsedlar, allt efter

som do anmält sig. Ett annat förfarande syntes ej heller öfverensstämma

med gällande föreskrifter. Något nytt stadgande i berörda afseende

syntes därför ej vara erforderligt. Länsstyrelsen har tillstyrkt

sådan lagändring, att de af Riksdagen ifrågasatta föreskrifterna blefve

gällande äfven vid landstingsmannavalen.

Jämtlands län: Magistraten i Östersund har anfört bl. a. föl
jande:

Det år 1910 inför magistraten hållna val till ledamöter för staden

i länets landsting hade icke gifvit vid handen, att sådana bestämmelser,

som Riksdagen satt ifråga, vore af behofvet påkallade. Vid allmänna

val, såväl till stadsfullmäktige som landstinget, hade magistraten

låtit sig angeläget vara att utsätta valdag och valtider på sådant sätt,

att, såvidt möjligt, de röstberättigade utan svårigheter varit i tillfälle

att i valet deltaga. Magistraten tilltrodde sig äfven hafva tillräcklig

förutsättning för att välja lämplig dag och tid. Vid utsättande af valdag

måste magistraten taga hänsyn såväl till det mångskiftande och

trägna arbete magistraternas ledamöter, hvilka äfven utgjorde stadsdomstolen,

hade, som ock till att sammanräkningen af de afgifna rösterna

kräfde derå dagar efter det egentliga valet. Om sådant hade nog Kungl.

Maj:ts befallningshafvande icke nödig kännedom, åtminstone beträffande

städer, där länsstyrelsen icke hade sitt säte. Annorlunda ställde

sig saken för landsbygden. Möjligt vore, att där vid förrättade landstingsmannaval

missförhållanden yppats, hvarom dock magistraten hade

ringa kännedom. Magistraten hade emellertid anledning att tro, det

äfven å landsbygden valförrättarne i regel sökte välja den efter ortsförhållandena

lämpligaste tid, och att motsatsen hörde till mera sällsynta

undantag. Sådana rättades nog så småningom genom påtryckning från

opinionen utan särskildt ingripande från lagstiftningsns sida. Ofverlämnandet

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande af bestämmanderätten för

valdag och valtid innebure ingalunda någon garanti för, att dag och

tid i regel blefve bättre afpassade efter hvad som för hvarje särskild

ort kunde finnas lämpligt. Hvad magistraten yttrat om landtvalkrets

ägde motsvarighet för stadsvalkrets, innefattande två eller

flera städer. I detta yttrande hafva stadsfullmäktige i Östersund

instämt. Länsstyrelsen har framhållit, att erfarenheterna från de i

länet förrättade val till landsting hade, såvidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hade sig bekant, icke gifvit vid handen, att de af Riksdagen

ifrågasatta bestämmelserna vore af behofvet påkallade. Att anordningarna

i nu förevarande hänseenden på åtskilliga platser inom riket kunde

Jämtlands

län.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Västerbottens

län.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.

hafva varit mindre lämpliga, vore nog möjligt, men torde dylika missförhållanden

kunna rättas utan ingripande från lagstiftningens sida.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sålunda, att ifrågavarande

framställning icke för närvarande borde föranleda till någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd. Skulle emellertid Kungl. Maj:t likväl finna, att

förändring i antydda hänseendet vore nödvändig, torde icke något vara att

erinra emot, att det öfverlämnas till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

att utsätta valdag och valtid för förrättande af dylika

val, då befallningshafvande!! naturligen icke underläte att af vederbörande

ortsmyndigheter infordra sådana upplysningar, hvarigenom säkerhet

kunde i möjligaste grad vinnas för att valtid och andi''a anordningar

blefve de lämpligaste för hvarje särskild ort.

Västerbottens län: Stadsfullmäktige och magistraten i Umeå

hafva uttalat att, hvad staden anginge, någon ändring i ifrågavarande

hänseenden icke syntes af behofvet påkallad, medan däremot stadsfullmäktige

och magistraten i Skellefteå förklarat sig icke hafva

något att erinra mot de ändringar i förevarande afseende, som Riksdagen

ifrågaställt. Länsstyrelsen har för egen de! meddelat, att den

ställt sig ganska tveksam, huruvida det kunde anses vara lämpligt att

redan nu göra nu stadgade bestämmelser rörande utsättande af valtiden

och öfriga anordningar vid val till Riksdagens Andra kammare gällande

jämväl för landstingsmannavalen, helst ännu saknades tillräcklig erfarenhet

af berörda bestämmelsers ändamålsenlighet. Emellertid hyste Kungl.

Maj:ts befallningshafvande den mening, att det ur flera synpunkter vore

önskligt, att landstingsmannavalen utsattes till sådan tid, att de röstberättigade

i största möjliga antal kunde infinna sig vid valet. Det

syntes därför vara mindre riktigt, att dessa val förrättades å landet i

samband med ordinarie kommunalstämma och att bestämmanderätten

om valdagen och valtiden därigenom vore förbehållen kommunalstämmans

ordförande. Och om än valen på landsbygden fortfarande borde

äga rum på kommunalstämma, då till grund för landstingsmannavalen

skulle tjäna kommunernas röstlängder, samt mot desamma framställda

anmärkningar skulle pröfvas af kommunalstämma, syntes den ändring

härutinnan likväl få anses önskvärd, att valen ej förrättades på ordinarie

kommunalstämma, hvilken vanligtvis vore upptagen af många olika

andra ärenden, utan på särskilda stämmor, som borde hållas i hela

valkretsen på en och samma dag, hvilken, jämte valtiden inom hvarje

domsaga, kunde bestämmas af länsstyrelsen eller af vederbörande domhafvande.

Ytterligare en annan ändring, som vore skäl att i hithörande

stadganden vidtaga, vore införande af en sådan bestämmelse att, på

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

31

sätt om riksdagsmannaval funnes föreskrifvet, de röstberättigade, oberoende

af upprop, finge vid landstingsmannavalen till valförrättaren affinna

sin röstsedel. Att i öfrigt mera genomgripande ändringar vidtoges

i fråga om landstingsmannavalen, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ej för närvarande tillrådligt, enär det torde vara skäl

att dessförinnan inhämta ytterligare erfarenhet rörande verkningarne af

bestämmelserna i hithörande ämnen, såvidt anginge valen till Riksdagens

Andra kammare.

Norrbottens län: Magistraten i Luleå har, hvad staden beträffar,

ej funnit någon anledning att förorda några ändringar i gällande bestämmelser

om utlysande af landstingsmannaval och ordningen vid

dessa val, medan däremot magistraten i Piteå förordat ändrade bestämmelser

i det syfte Riksdagens förevarande skrifvelse afser, samt

municipalstyrelsen i Haparanda gjort enahanda uttalande, dock att

ifråga om utsättande af valdag hittills'' gällande föreskrifter syntes böra

bibehållas. Länsstyrelsen har hufvudsakligen anfört följande: Att nu

gällande bestämmelser uti ifrågavarande hänseende ej visat sig fullt tillfredsställande,

torde, särskildt hvad landsbygden beträffar, få anses

ådagalagdt genom den erfarenhet man vunnit från de val, som med

tillämpning af lagen den 26 maj 1909 ägt rum. Ändrade föreskrifter

härutinnan syntes därför önskvärda, och härvid torde, såsom Riksdagen

i sin berörda skrifvelse förutsatt, de bestämmelser, som nu gälla i fråga

om val till ledamöter i Riksdagens Andra kammare i hufvudsak lämpligen

kunna tjäna som förebild. De skäl, som föranledt vallagens bestämmelse

därom, att i fråga om riksdagsmannaval kommun, som till

följd af folkmängdens storlek, samfärdsförhållanclena eller andra orsaker

funnes icke lämpligen böra utgöra ett distrikt, finge delas i två eller

flera valdistrikt, förelåge äfven beträffande landstingsmannavalen, hvarför

Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande syntes böra tillerkännas

befogenhet att på därom gjord framställning förordna om sådan

delning, äfven då fråga gällde val af landstingsmän. I afseende å tiden

för valet torde denna lämpligen kunna förläggas till förra hälften af

april månad och äga ruin å dag, som vederbörande domhafvande eller

magistrat utsatte och kungjorde, samt försiggå å de tider på dagen,

som i vallagen vore bestämda i fråga om val till ledamöter i Riksdagens

Andra kammare. Vid valet syntes böra användas den röstlängd, som

vid ordinarie kommunalstämma i mars månad justerats. Valen syntes

lämpligen kunna förrättas af en valnämnd, bestående af en ordförande

och två ledamöter, hvilka för det nästföljande året utsåges på den ordinarie

kommunalstämman i december månad. I afseende å öfriga anord
-

Norrbottens

län.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

ningar vid själfva valen syntes de föreskrifter, som vore stadgade i

fråga om val af ledamöter i Andra kammaren, böra i tillämpliga delar

göras gällande jämväl i fråga om landstingamannaval.

Framställ- Innan jag öfvergår till att redogöra för den andra af Riksdagens

st“ relsen skrivelser den 20 maj 1911 rörande sättet för landstingsmannaval,

för Sveriges torde höra erinras om ett ärende, som står i visst sammanhang med

bottin* ar förevarande ärende, nämligen den af styrelsen för Sveriges häradshöf1,

lgar dingar den 11 oktober 1911 hos Kungl. Maj:t gjorda framställning om

befrielse för häradsliöfdingarna från befattning med landstingsmannaval.

Denna skrifvelse är af följande lydelse:

»Vid landstingsinstitutionens införande år 1862 bestämdes, att landstingsmannaval

för landsbygden skulle förrättas å viss dag af lagtima

ting, därvid häradsrättens ordförande skulle vara valförrättare. Genom

lag den 29 maj 1909 § 5 gjordes härutinnan den ändring, att landstingsmannaval

i valkrets å landet skall förrättas å kommunalstämma, och

att därefter valsedlarna skola insändas jämte valprotokollet till vederbörande

domhafvande, som har att sammanräkna de afgifna rösterna

samt upprätta protokoll öfver förrättningen, upptagande, bland annat,

de valda landstingsmännen och deras suppleanter. Domhafvandenas

ställning till landstingsmannavalen har sålunda undergått en högst

väsentlig förändring. Tidigare ålåg det domhafvande att å en rättegångsdag,

då han för andra ämbetsgöromål uppehöll sig a tingsstället,

förrätta ett val, som tog en timme eller möjligen två i anspråk. Numera

hafva domhafvandena att med ledning af valprotokollen företaga

sammanräkning af samtliga valsedlar med tillämpning af de för den

proportionella valmetoden fastslagna regler, upprätta protokoll öfver

valet med tillhörande tabeller samt därefter föranstalta om en ganska

vidlyftig expedition.

Styrelsen för föreningen Sveriges häradshöfdingar, som antog, att

det domhafvandena sålunda ålagda arbete skulle för dem inkräkta väsentligt

på deras öfriga ämbetsgöromål, och att arbetet i öfrigt skulle

kräfva många biträden och dryg arbetskraft, anmodade al sådan anledning

samtliga domhafvande att till styrelsen inkomma med uppgifter

angående det antal timmar, som sammanräkningsarbetet vid de på våren

1910 hållna landstingsmannaval tagit i anspråk, de arbetskrafter, som

för arbetet måst anlitas, antalet af de personer, hvilka deltagit i arbetet,

samt de omständigheter i öfrigt, som kunde vara att beakta vid be
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

dömande af sammanräkningsarbetets omfattning. Från 96 af rikets

domsagor hafva till styrelsen inkommit uppgifter i omförmälda afseende.

En sammanfattning af dessa uppgifter utvisar, bland annat, följande

förhållanden.

SammanräJcnings&rbetet vid 1910 års laudstingsmannaval har kraft

följande antal timmar:

i

6

domsagor

från

21

timmar

till

och

med 30 timmar

»

10

»

»

31

»

33

»

40

33

»

12

»

D

41

»

»

»

50

33

33

14

33

33

51

»

»

3>

»

60

33

9

»

»

61

»

33

»

70

33

»

6

»

»

71

»

33

))

80

33

5

»

81

»

»

»

D

90

33

»

13

»

»

91

»

33

))

100

33

»

4

»

»

101

»

»

33

»

no

33

»

7

33

»

in

3)

33

»

120

33

1

domsaga

121

»

))

33

33

130

33

»

1

»

131

»

»

33

))

140

33

))

3

domsagor

»

141

»

»

33

»

150

33

»

1

domsaga

»

151

»

3)

160

33

»

1

»

33

161

»

D

3)

170

33

»

1

»

»

171

»

33

33

180

33

»

1

»

»

181

»

»

33

190

33

»

1

33

191

»

33

33

200

33

Sammanräkningi

sarbetet har

för

domhafvcinden versonliqen

språk följande antal timmar

för

• 2 domhafvande

6 timmar

D

1

»

7

33

33

11

»

från

8

till

och

med

10

timmar

»

36

»

»

11

»

»

»

15

33

33

15

»

33

16

»

»

33

20

33

33

11

))

21

»

»

»

25

»

33

9

»

26

33

»

»

30

33

33

2

»

»

31

33

»

35

33

33

5

33

»

36

40

33

»

2

»

41

»

33

45

33

»

1

»

»

56

timmar och

D

1

»

»

79

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Vid sammanräkningsarbetet hafva biträden användts till antal af 6

i 9 domsagor, 5 i 9 domsagor, 4 i 24 domsagor, 3 i 28 domsagor, 2

i 20 domsagor och 1 i 5 domsagor. Såvidt styrelsen kändt är, har

endast eu domhafvande utfört sammanräkningsarbetet utan biträde.

De sålunda anförda fakta ådagalägga, att,_ om än i några domsagor

domhafvande^ arbete med sammanräkningen icke vant synnerligen betungande,

arbetet dock i andra domsagor varit väsentligt tidkrätvande

och& i några synnerligen drygt. De arbetskrafter, som måst för sammanräkningen

anskaffas och anlitas, hafva äfven varit betydliga och

arbetet i dess helhet har tagit i anspråk ett stort antal arbetstimmar.

Uppenbart är, att sammanräkningsarbetet, hvilket ju måste anses vara

främmande för landtdomarnes egentliga verksamhet, under en afsevärd

tidrymd upptager häradshöfdingarna i sådan grad, att de måste till men

för den rättssökande allmänheten alldeles åsidosätta och uppskjuta öfriga,

väsentligare domaregöromål. Under samma tidrymd upptager sammanräkningsarbetet

äfven häradshöfdingarnes kanslipersonal, hvarigenom

domsagegöromålen komma att i ej obetydlig grad förryckas och försenas.

Men vid bedömande af häradshöfdingarnes arbete beträffande

landstingsmannavalen måste också hänsyn tagas därtill, att själfva

sammanräkningen föregås och efteriöljes af ett ingalunda oväsentligt

arbete. Före sammanräkningen har domhafvanden att företaga förutom

författningsstudium, så mycket nödvändigare som valen ju återkomma

endast kvartannat år — granskning af inkomna valprotokoll

med konvolut, inneslutande valsedlarna, korrespondens föranledd af

denna granskning, utfärdande af kungörelse angående sammanräknmgsförrättningen

samt anskaffande åt erforderliga biträden och nödiga

materialier till förrättningen. Understundom får domhafvanden därjämte

företaga en eller annan extra resa till förrättnmgsstället. Efter sammanräkningen

har domhafvanden att uppsätta protokollet däröfver samt

expediera detsamma till Konungens Befallningshafvande och i behöiiga

delar till enhvar af de valda landstingsmännen och suppleanterna. Dessa

expeditionsgöromål hafva enligt flera häradshöfdingars utsago tagit i

anspråk för hvarje valkrets flera dagar, och säkerligen torde arbetet i

hvarje krets kräfva minst en arbetsdag. _ Slutligen åligger det domhafvanden

att till statistiska centralbyrån insända afskrift af sammanräkningsprotokollet

samt alla afgifna valsedlar.

Huruvida vid kommande landstingsmannaval arbetet för domhatvandena

må blifva lättare eller tyngre än vid 1910 års val torde vara

ovisst. Å ena sidan kan antagas, att partisammanhållningen skall blifva

starkare, och att således valsedlar af så många typer, som vid senaste

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

valet icke skola förekomma; men å andra sidan gifver den omständighet,

att med bibehållande af partibeteckning åtskilliga kanditaters namn

kunna strykas och ersättas med nya, anledning till antagande, att allt

fortfarande valsedlar af många typer skola förekomma.

Här ofvan har angifvits, att inom flera domsagor domhafvanden

anlitat till sammanräkningen flera biträden, ända till 6. Ett sådant

antal och äfven ett ringare kan ej erhållas inom domsagans kansli,

utan har utomstående personer måst anlitas. Sådant torde ej heller vid

de år 1910 hållna valen mött större svårighet, då nämligen intresset

för den nya valmetoden naturligtvis varit ganska lifligt, men vid kommande

val är utsikten att kunna anskaffa nödiga dugliga biträden måhända

icke lika stor.

Alldeles utan beaktande torde ej böra lämnas, att sammanräkningsarbetet

redan nu för åtskilliga häradshöfdingar medfört ganska

afsevärda kostnader, och dessa torde framdeles ökas, då möjligheten

att utan godtgörelse erhålla biträden antagligen minskas.

Till de sålunda anförda förhållanden, hvilka ur häradshöfdingarnes

och den rättssökande allmänhetens synpunkt tala emot lämpligheten

häraf, att sammanräkningsarbetet vid landstingsmannaval ålagts häradshöfdingarna,

komma emellertid andra omständigheter, hvilka från en än

vidsträcktare synpunkt äfven tyckas tala emot en sådan anordning, nämligen

svårigheterna vid den proportionella valmetodens tillämpning och

önskvärdheten att besvär öfver landstingsmannaval blifva pröfvade af

den mest kompetenta myndighet och således med fullt konsekvent lagtillämpning.

Den granskning af de år 1910 förrättade landstingsmannavalen,

som företagits, har, såsom kändt är, visat, att åtskilliga af de myndigheter,

som utfört sammanräkningen, i flera hänseenden förfarit felaktigt

om än lyckligtvis icke i sådan grad, att resultaten af valen blifvit

oriktiga. Förklarligt är emellertid, att sådana felaktigheter begåtts och

äfven framdeles komma att begås, om än de redan hållna valen torde

hafva skänkt vederbörande åtskilliga erfarenheter. Uppenbart är dock,

att det vore lyckligt, om sammanräkningen verkställdes af till antalet

färre myndigheter, exempelvis en för hvarje län, hvilka då förvärfvade

större erfarenhet i fråga om sammanräkningsarbetet och lättare kunde

anlita särskildt sakkunniga biträden.

Enligt nu gällande lagbestämmelse skola besvär öfver landstingsmannaval

prof vas af Konungens Befallningshafvande, öfver hvars utslag

klagan ej får föras. Med den betydelse landstingsmannavalen alltmera

fått torde väl kunna ifrågasättas lämpligheten däraf, att för pröfning af

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

besvär öfver landstingsmannaval 24 myndigheter fungera såsom sista

instans, och för många synes det synnerligen önskvärd!, att regeringsrätten

blefve den myndighet, som har att pröfva sådana besvär i första

hand och således äfven slutligt.

De förhållanden och synpunkter, som här ofvan framhållits, hafva

föranledt föreningen Sveriges Häradshöfdingar, till hvilken slutit sig

108 af rikets häradshöfdingar, att uppdraga åt sin styrelse att gorå

underdånig framställning därom, att häradshöfdingarna må befrias från

befattning med landstingsmannavalen.

Till fullgörande häraf får styrelsen härmed i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte framlägga sådant förslag till ändring

i gällande F örordhing om landsting, att häradshöfdingarne befrias

från befattning med landstingsmannaval.),

infordrade Öfver denna framställning hafva samtliga Kungl. Maj:ts befallningsyUrandcn.

hafvande oc]l magistraterna i rikets städer, efter nådig befallning,

yttrat sig. Då stor enstämmighet rådt bland länsstyrelserna med afseende

å afstyrkande af framställningen, i hvad den får anses afse

befrielse för vederbörande domhafvande från befattningen med sammanräkningen

af rösterna vid landstingsmannaval och dess förläggande till

länsstyrelserna, torde jag här ej behöfva i detalj redogöra för de synpunkter,

som därvid framkommit, helst dessa varit mycket ensartade.

Jag anhåller därför allenast att få anmäla, att samtliga länstyrelser

med undantag af 2, bestämdt afstyrkt ett öfverflyttande till länsstyrelserna

af häradshöfdingarnas nuvarande _ befattning med ifrågavarande

sammanräkningar. Härvid åberopas i främsta rummet omöjligheten

för länsstyrelserna att utan betänkligt åsidosättande af deras

mångahanda viktiga och alltjämt ökade uppgifter kunna åtaga sig

bestyret med sammanräkningarna, som i hvarje händelse skulle kräfva

en väsentlig ökning af arbetskrafterna hos länsstyrelserna. Vidare

har hänvisats till det mindre lämpliga, att Kungl. Maj.ts befallningshafvande,

med hänsyn till sin ställning gentemot landstinget,

betroddes med uppdraget att sammanräkna rösterna vid landstingsmannaval.

Allenast länstyrelserna i Gottlands och Örebro län finna

öfverflyttandet af nämnda uppdrag till länsstyrelserna möjligt, dock

allenast under förutsättning af anslag af allmänna medel till extra biträden

vid förrättningarna. Förstnämnda länsstyrelse ansör tillika, att

anslag af statsmedel behöfves för aflönande af vikarie för vederbörande

föredragande. Flere länsstyrelser uttala emellertid, att härad shöfdingarna

böra tilldelas ersättning för de biträden, som de måst anlita för

sammanräkningen med tillhörande arbeten.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

37

Några länsstyrelser hänvisa till, att den enda antagliga lösningen

af frågan vore, att sammanräkningen verkställdes af särskilt förordnad

person eller kommission, hvarvid en länsstyrelse (Västmanlands) tillika

antydt, att det borde genom lag konstitueras en fristående, kollegial

organisation, som finge till uteslutande funktion att handlägga röstsammanräkning

vid alla proportionella val inom länen och till äfventyra

alla andra med valet sammanhängande frågor, och hvilken valdomstol

kunde tänkas böra bestå af en ordförande och två ledamöter, för

vissa år förordnade af Kungl. Maj:t. Det folie af sig själft, att

en sådan myndighets verksamhet icke läte sig anordnas utan hvarje

kostnad; men denna syntes icke böra blifva afskräckande. Kungl. Maj:ts

befallningshafvande hade tänkt sig, att bland ledamöterna skulle finnas

en man, som hade till speciell uppgift att på det intimaste sätta sig in

i det tekniska af myndighetens verksamhet och att såsom sekreterare

äfven sköta expeditionen. Honom borde naturligtvis bestås ett anständigt

arfvode, hvaremot det icke borde möta synnerlig svårighet att för

de öfriga platserna finna personer, som verkade utan anspråk på annat

än ett mindre arfvode. Måhända skulle Kungl. Maj:t finna sig böra

lämna ordförandeplatsen — i sådant fall oaflönad — åt rikets landshöfdingar,

hvar för sitt län. Den föredragande, så att säga kontinuerligt

verksamme, borde antagligen vara någon i domarvärf nyttjad eller

verksam man, hvaremot för den tredje platsen kunde utses hvilken

aktad och ansedd man som helst utan särskilda kvalifikationer. Med

dessa antydningar hade naturligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande

icke haft annat syfte än att förslagsvis lämna konturerna till en praktisk

lösning af frågan, hvilken, därest densamma funnes förtjänt af uppmärksamhet,

torde böra lämnas till utredning åt fleras samverkan. Utan

att frågan på sådant sätt upptoges till behandling i hela dess vidd, ansåge

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att det icke borde komma i fråga

att från domhafvandena aflyfta bördan af deras medverkan, hvar för

sin domsaga, för röstsammanräkningen vid landstingsman navalen; och

detta desto mindre som föreningen icke kunnat ens antyda, hvilken

myndighet som borde träda i stället. Att Kungl. Maj:ts befallningshafvande

själf, praktiskt sedt, omöjligen kunde frånträda sina mångskiftande

ämbetsuppgifter för att öfvertaga ifrågavarande bestyr, torde

för en hvar utan vidare framstå i klar dager.

Med afseende å den i häradshöfdingföreningens berörda skrifvelse

jämväl upptagna frågan om instansordningen för pröfning af besvär

öfver landstingsmannaval anser flertalet länsstyrelser, att, för vinnande

af nödig enhet i tillämpningen, Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

bör vara enda eller sista instans. Besvären böra kunna få fullföljas

till regeringsrätten. Däremot äro meningarna mycket delade om frågan,

huruvida en eller två instanser äro lämpligast. Några länsstyrelser anse,

att besvären öfver en domhafvandes beslut med afseende å sammanräkningen

böra gå direkt till regeringsrätten, medan åter andra anse, att

Kungl. Maj:ts befallningshafvande bör vara mellaninstans mellan domhafvanden

och regeringsrätten.

o o

Riksdags- Jag öfvergår nu till Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1911, nr

den^O^maj 139. I densamma anför och hemställer Riksdagen följande:

1911, nr 139. Vid innevarande års riksdag hade i åtskilliga motioner framställts

förslag om tryggandet af valhemligheten vid de kommunala valen.

Af de väckta motionerna och jämväl af hvad i öfrigt kommit till

Riksdagens kännedom framginge, att särskildt beträffande landstingsmannavalen

vissa brister i nu gällande bestämmelser i fråga om valhemlighetens

bevarande och röstsedlarnas afsändande visat sig föreligga.

Riksdagen hade ej ansett sig böra, såsom i några af motionerna

föreslagits, redan år 1911 för sin del fatta beslut i ämnet. Äfven

om de nuvarande stadgandena i fråga om valhemlighetens bevarande

i lagen om val till Riksdagen skulle kunna i lämpliga delar

göras gällande för kommunala val, torde emellertid de modifikationer,

som i dessa stadganden måste göras med hänsyn till de säregna förhållandena

vid de kommunala valen, förutsätta cn mera ingående undersökning

af hithörande förhållanden än den, som af Riksdagen kunde

verkställas. Riksdagen hade därför ansett en skrifvelse i motionernas

syfte böra till Kungl. Maj:t öfverlåtas.

Riksdagen ansåge jämväl, att en blifvande utredning om lämpliga

föreskrifter för valhemlighetens tryggande ej blott borde afse landstingsmannavalen,

utan äfven stadsfullmäktigevalen, då i fråga om dessa

senare brister i ofvanberörda afseende torde föreligga, äfven om de

icke i så hög grad framträdt som vid valen till landstingen.

På grund af hvad sålunda anförts, anhöll därför Riksdagen,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, på hvad sätt de stadganden,

som nu gälla i fråga om val af ledamöter till Riksdagens

Andra kammare till tryggande af valhemligheten och för kontroll öfver

röstsedlarnas afsändande, skulle kunna i lämpliga delar äfven föreskrifvas

för val af landstingsmän och stadsfullmäktige, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill denna utredning kunde gifva anledning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

39

Jämväl öfver denna framställning hafva vederbörande länsstyrelser

jämte öfverståthållarämbetet samt magistrater och stadsstyrelser blifva

hörda. Jag torde höra redogöra för det hufvudsakliga af hvad de

inkomna yttrandena innehålla, i hvad de kunna anses vägledande för

lösning af ifrågavarande, svårlösta spörsmål.

Magistraten i Stockholm har genom särskilda inom sig utsedda

kommitterade uttalat sig och därvid, efter framhållande att veterligen

i hufvudstaden inga som hälst klagomål försports i fråga om valhemlighetens

bevarande, och att en lagstiftning i den riktning, Riksdagen

ifrågasatt, därför för hufvudstaden liksom för åtminstone de större städerna

i allmänhet vore af tämligen underordnad betydelse, anfört följande:

Af de väckta motionerna i ämnet syntes å andra sidan otvetydigt

framgå, att på vissa orter i riket, särskildt beträffande landstingsmannavalen,

vissa brister i nu gällande föreskrifter i ifrågavarande afseenden

visat sig föreligga. För dessa bristers afhjälpande hade af vissa

bland motionärerna i ämnet föreslagits, bland annat, att, i likhet med hvad

som vore stadgadt i fråga om val till Andra kammaren, äfven vid kommunala

val valsedlarna skulle före aflämnandet inläggas i särskildt

kuvert af ogenomskinligt papper. Då emellertid vid de kommunala

valen anteckning om valsedlarnes röstetal måste äga rum, och det icke

kunde anses fullt lämpligt, att göra sådan påteckning å kuvertet, eftersom

däraf skulle följa, att vid röstsedlarnes öppnande inför valförrättaren

röstvärdet skulle öfverföras från kuvertet till själfva sedeln,

hvilket ur olika synpunkter möjligen kunde framkalla betänkligheter,

hade i två motioner af herr Staaff m. fl. samt af herr Beckman m. fl.

framhållits såsom lämpligt, att kuverten, tillhandahållna på samma sätt,

som vid riksdagsmannaval, skulle förses med en till storleken bestämd

öppning, t. ex. midt på framsidan, så afpassad, att valförrättaren genom

denna öppning kunde skrifva röstetalet på själfva den inneliggande sedeln.

En annan motionär, herr Forsberg, ifrågasatte, huruvida icke valhemligheten

skulle kunna tryggas, om röstsedlarna finge formen af kuvert.

Kommitterade, som delade de i förstnämnda motion framställda betänkligheterna

mot att vid sammanräkningen öfverflytta anteckningarna

angående röstetalen från kuverten till själfva sedlarne, kunde emellertid

ej heller finna den i motionen föreslagna utvägen vara lämplig.

Om nämligen, såsom också af motionärerna förutsattes, i kommunallagarne

upptoges föreskrifter, att valsedlarne skulle vara af hvitt papper,

syntes det uppenbart, att sådana obetydliga skiljaktigheter i färgnyanser,

hvilka näppeligen kunde undvikas, om man ej ville föreskrifva,

att för valsedlarne finge användas allenast visst slags papper, tillhanda
-

Infordrade

yttranden.

Stockholms

stad.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

hållet af offentlig myndighet, och hvilka uppenbarligen icke borde föranleda

kassering af röstsedlarna, vida lättare kunde iakttagas, om sedlarna

så att säga inramades i de absolut lika färgade valkuverten, och

den föreslagna åtgärden skulle därför, om olika partier använde valsedlar

med olika färgnyans, kunna i vissa fall tänkas bidraga till motverkande

af just det mål, valhemlighetens bevarande, som man velat

uppnå genom valkuvertens användande. Vidare syntes det kommitterado

vara att befara, att vid det forcerade arbete, som åtminstone i

hufvudstaden plägade vara förbundet med mottagandet af valsedlarna,

vid röstetalens antecknande någon del af siffrorna i ett eller annat fall

kunde komma att skrifvas på kuvertet samt att i följd häraf, när sedeln

uttagits ur kuvertet, anteckningen på själfva sedeln blefve oläslig.

Slutligen ansåge sig kommitterade i detta afseende böra framhålla, att,

enligt hvad erfarenheten från det nyligen förrättade riksdagsmannavalet

i Stockholm gåfve vid handen, öppnandet åt valkuverten och uttagandet

af sedlarna ur desamma vore en synnerligen tidsödande procedur,

som visade sig taga i anspråk en afsevärd del af den tid, som

åtgick för sammanräkningen. Kommitterade ansåge sig äga. anledning

antaga, att, därest valkuvert skulle komma till användning vid

stadsfullmäktigevalen i hufvudstaden, sammanräkningen knappast i något

fall skulle hinna afslutas på eu dag, och häraf skulle åter föranledas

beaktansvärda rubbningar i rådstufvurättens ordinarie arbeten.

Hvad vidkomme det af herr Forsberg framburna förslaget att anordna

själfva röstsedlarna i form af kuvert, syntes detta förutsätta,

att dylika skulle tillhandahållas genom vederbörande myndigheters försorg.

En sådan anordning för tillhandahållande af valsedlar — de måtte

nu gifvas det ena eller andra utseendet — skulle naturligtvis vara förbundet

med ett stadgande, att inga andra än sådana valsedlar, som utlämnats

af vederbörande myndighet finge användas vid valet, och därigenom

skulle ju vinnas den obestridliga fördelen, att samtliga valsedlar

finge alldeles samma storlek och utseende. Emellertlid syntes en

sådan anordning icke vara att tillråda. Då ju numera vid valen nästan

uteslutande användas tryckta sedlar, skulle näppeligen nu valmannen,

som sade sig hafva för afsikt att trycka sådana, förvägras att utbekomma

nästan hur stort antal som helst, och att till myndigheter eller

tjänstemän öfverlämna afgörandet af frågor, som i samband härmed kunde

uppstå, syntes ur olika’ synpunkter vara ägnadt att väcka betänkligheter.

Kommitterade ansåge sig sålunda icke kunna förorda någon af de

ofvan vidrörda åtgärderna, men hyste också för sin del den uppfattningen,

att i allt fall till valhemlighetens befrämjande vid de kommu
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

nala valen lämpliga föreskrifter kunde meddelas. I sådant afseende

torde intet vara att erinra däremot, att i kommunallagarna infördes den

i 47 § i lag om val till Riksdagen förekommande föreskriften, att vid

val ^skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken. Tillika

ansåge kommitterade det kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt

föreskrifva, att åtminstone tryckta valsedlar skulle vara af ungefärligen

viss storlek (t. ex. af omkring 18 cm. längd och 12 cm. bredd),

livad hufvudstaden beträffade, gällde slutligen redan nu enligt af magistraten

den 18 februari 1910 utfärdade särskilda föreskrifter de i 54 §

vallagen förekommande stadgandena, att sedlarna omedelbart efter omröstningens

afslutande skulle uttagas ur valurnan och räknas oöppnade

samt att de därefter skulle inläggas i hållfasta omslag, som omsorgsfullt

förseglades under minst två närvarandes sigill, hvilka skulle i valprotokollet

aftryckas. Och ingenting syntes vara att invända emot att, såsom

inom Riksdagen ock ifrågasatts, dylika stadgandeninflöteide olika kommunallagarna.

Öfverståthållarämbetet förmäler sig intet hafva att invända

mot upptagande i vederbörande författningar af följande bestämmelser i

lagen om val till Riksdagen, nämligen: 47 §, att vid valet skola begagnas

valsedlar af hvitt papper utan kännetecken och i sammanhang därmed §

59 angående ogillande af valsedel, till hvilken användts annat än hvitt

papper, å hvilken finnes något kännetecken, som kan anses vara med

afsikt där anbragt, eller hvilken upptager partibeteckning å annat ställe

än ofvanför namnen, samt 52, 54 och 64 §§ angående försegling af

valurna och omslag, af hvilka dock bestämmelsen om valsedlarnas inläggande

under försegling i hållfast omslag redan intagits i 5 § af

förordningen om landsting. Däremot afstyrker Öfverståthållarämbetet

föreskrift om valsedlarnas aflämnande i tillslutet kuvert. Valkuvertens

brytande och sedlarnas uttagande ur kuverten vore en tidkräfvande åtgärd.

Enligt erfarenhet från sammanräkningen af rösterna vid det

sistlidne september i Stockholm hållna riksdagsmannavalet till Andra

kammaren syntes en person knappast kunna under en timme behandla

200 kuvert. På sätt magistraten framhållit, mötte ock afsevärda svårigheter

för valkuvertens användande vid val, där graderad röstskala

förekomme och röstetalet således måste antecknas å valsedeln.

Stockholms län: Stadsfullmäktige och magistraterna i Norr
tälje,

Östhammar och Öregrund anse nuvarande bestämmelser tillfyllest,

stadsfullmäktige och magistraten i Sigtuna anse påkalladt,

att bestämmelser meddelas om att till valsedlar allenast få nyttjas hvitt,

olinjeradt papper samt att valsedlarna skola inneslutas i kuvert''eller också

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft.

Stockholms

län.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

ei få hafva annat än visst lagstadgadt format. Stadsfullmäktige och

magistraterna i Södertälje och Vaxholm anse bestämmelser för

valhemlighetens bevarande nödiga, och att i sådant hänseende kuvert me

utskuren fyrkantig öppning för röstvärdets antecknande (Södertälje)

eller kortbref med enahanda utskärning (Vaxholm) höra komma till användning,

hvarförutom vederbörande i Vaxholm förorda lagbestamda

dimensioner för valsedlarna samt att blanketter till fullmakter tillhandahållas

genom offentlig myndighet. Länsstyrelsen autor för

egen del hufvudsakligen följande: Det syntes, särskild!; i en i

med utpräglad partimotsättning, vara angeläget, att i den lagstiftning, som

reglerade landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalen, synpunkten åt valhemlighetens

bevarande icke lämnades utan beaktande, detta sa mycket

mer som landstingsmannavalen och valen till stadsfullmäktige i vissa

städer tillika vore elektorsval till Första kammaren. Alldeles utan beaktande

hade nämnda synpunkt icke häller lämnats. Så stadgades i

4 S af förordningen om landsting, att val af landstingsmän och suppleanter

skulle ske med slutna sedlar, och i 19 § i förordningen om

kommunalstyrelse i stad, att vid allmän rådstuga val skulle, dar sa

önskades, ske med slutna sedlar. De bestämmelser, som syftade pa valhemlighetens

bevarande vid val till Riksdagens Andra kammare, utgjordes

af föreskrift om att valsedeln skulle vara af hvitt papper och utan

kännetecken, att valkuvert af viss beskaffenhet skulle användas, och att

valsedeln skulle inläggas i valkuvertet å särskild afskarmad plats. Därest,

såsom vid riksdagsmannaval, hvarje väljande hade allenast en rost,

skulle svårighet icke möta att föreskrifva, att nu namnda, till valhemlighetens

bevarande meddelade bestämmelser skulle galla äfven vid val

af landstingsmän och stadsfullmäktige, men då dessa val skedde efter graderad

röstskala och af sådan anledning hvarje valsedel borde af valfor

rättaren vid aflämnandet förses med påskrift om röstvärdet, syntes valkuvert

vid dessa val icke kunna komma till användning. Det torde

nämligen icke låta sig göra att förse valkuvertet med denna paskrilt,

då fara alltid förelåge, att vid den blifvande röstsammanrakmngen

kuvert och sedel kunde komma att skiljas och sammanblandas med andra

kuvert och valsedlar. Icke heller torde det vara lämpligt att föreskrifva

användandet af valkuvert med särskild öppning för anteckning

om röstvärdet å den i kuvertet inneslutna valsedeln. Men komme ic Te

valkuvert till användning, vore särskild!, afskärmade platser icke behöfliga,

då dessa hade till uppgift att möjliggöra för en hvar att med

valhemlighetens bevarande kunna inlägga sm valsede i kuvertet De

för val till Andra kammaren meddelade föreskrifter till valhemlighetens

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

bevarande torde sålunda, utom beträffande valsedelns beskaffenhet, icke

vara användbara, då fråga vore om val af landstingsmän eller stadsfullmäktige.

Om man utginge ifrån, att hvarje valsedel måste vid aflämnandet

vara för valförrättaren tillgänglig, för att denne måtte kunna å sedeln

anteckna dess röstvärde, och att valförrättarens alla åtgöranden måste

ske öppet inför allmänhetens ögon, kunde Kungl. Majrts befallningshafvande

icke finna annat än att de bestämmelser, som borde meddelas

till valhemlighetens bevarande, borde hänföra sig till själfva valsedelns

yttre beskaffenhet. Att föreskrift borde meddelas därom, att valsedlarna

skulle vara af hvitt papper och utan kännetecken, torde vara själfklart,

men detta torde icke vara nog för valhemlighetens bevarande. Äfven

valsedelns format vore här vid lag af betydelse. Det syntes därför vara

nödigt att föreskrifva ett visst format, lika för alla valsedlar, med bestämmelse

tillika, att någon mindre, i lagen närmare angifven afvikelse

från detta format icke skulle verka till sedelns kasserande. Det torde

icke vara behöfligt att här påpeka, att valförrättaren icke kunde vägra

mottagandet af någon valsedel på grund af dess yttre beskaffenhet,

utan skulle pröfningen af valsedelns giltighet ske vid sammanräkningen.

De för kontroll öfver röstsedlarnas afsändande nu gällande bestämmelser

syntes vara tillfredsställande. Utöfver hvad sålunda föreslagits, ansåge

sig Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra påpeka behöfligheten

af sådan ändring i 19 § af förordningen om kommunalstyrelse i stad,

att användande af slutna sedlar vid val af stadsfullmäktige icke gjordes

beroende af därom framställt yrkande.

Uppsala län: Länsstyrelsen samt magistraten i Uppsala till
styrka,

att bestämmelser i anslutning till hvad som gäller för val till

Andra kammaren meddelas för landstingsmannavalen, medan magistraten

i Enköping finner ändring i nu gällande föreskrifter för dessa senare

val icke påkallad.

Södermanlands län: Magistraterna i Torshälla, Mariefred och

Trosa förorda bestämmelser i syfte riksdagsskrifvelsen afser; magistraterna

i Eskilstuna och Strängnäs uttala däremot betänkligheter mot

valkuverts påbjudande, likasom också magistraten i Nyköping.

Länstyrelsen anför, att vid val af ifrågavarande slag den väljandes

röstetal måste antecknas å röstsedeln. Om valkuvert liksom vid val af

ledamöter till Riksdagens Andra kammare skulle användas vid dessa

val, måste dylik anteckning af valförrättaren göras å valkuvertet och

sedermera, efter valkuvertens öppnande, motsvarande anteckning ske å

valsedeln. Däraf skulle föranledas besvär och tidsutdrägt, särskilt med

hänsyn därtill att för vinnande af nödig trygghet mot misstag öfver
-

Uppaala län.

Söderman,

lands län.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Östergötlands

län.

Jönköpings

län.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

förandet af anteckningarna om röstetal från valkuvert till valsedel icke

torde kunna uppdragas åt det större eller mindre antal personer, som

biträdde vid röstsammanräkningen, utan borde ske under noggrann och

oaflåtlig kontroll af den myndighet, som verkställde röstsammanräkningen,

t. ex. vid landstingsmannaval för landsbygden af domkafvanden

själf. Möjligen kunde dessa svårigheter undvikas genom en föreskrift,

att å valkuverten skulle finnas en öppning, genom hvilken valförrättaren

hade att vid valkuvertets mottagande göra anteckning om röstetalet

direkt å den i kuvertet inneslutna valsedeln. Om valkuvert ej

komme till användning vid val af stadsfullmäktige och landstingsmän,

funnes det ej någon anledning att föreskrifva begagnande vid sådana

val af s. k. valskärmar. Kungl. Maj:ts befallningshafvande både ej något

att erinra mot att för kontroll öfver röstsedlarnas behöriga insändande

till den myndighet, som förrättade röstsammanräkningen, enahanda

föreskrifter blefve gällande i fråga om val af landstingsmän och

stadsfullmäktige som för val till ledamöter af Riksdagens Andra kammare.

Inom Östergötlands län hafva magistraterna i Norrköping och

stadsfullmäktige därstädes samt enahanda myndigheter och korporationer

i Söderköping, Motala, Vadstena och Skenninge samt

stadsfullmäktige i Linköping förordat, att bestämmelserna i vallagen

till Riksdagen blifva i tillämpliga delar gällande för landstingsmannavalen,

medan magistraten i Linköping och länstyrelsen afstyrkt

lagstiftning i den af Riksdagen begärda riktning.

Jönköpings län: Magistraterna i Jönköping, Eksjö och Grenna

hafva i hufvudsak funnit nu gällande bestämmelser tillfredsställande, medan

stadsstyrelsen i Huskvarna instämt i Riksdagens förslag. Länsstyrelsen

har anfört följande: I fråga om valen till landstingsmän vore de

enda stadganden, som till bevarande af valhemligheten nu funnes i landstingsförordningen,

föreskrifterna i 4 §, att valen skulle ske med slutna sedlar,

samt i 5 §, att valsedlarna efter valförrättningens afsittande skulle

med undantag för stad, som bildade egen valkrets, inläggas i hållfast omslag

under försegling samt insändas till den myndighet, hvilken förrättade

sammanräkningen och som vore i valkretsar å landet domhafvanden och

i valkretsar, bestående af flera städer, magistraten i den folkrikaste staden.

Dessa stadganden kunde knappast anses tillräckliga att trygga valhemligheten.

De olika partierna uppträdde ej sällan med tryckta valsedlar,

hvilka med afseende såväl å papperets färg som sedlarnas format

vore så olika, att det blefve lätt för en hvar att se, med hvilket parti

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

en person röstade. Någon säkerhet funnes vidare icke för att valsedlarna

oöppnade inlades i omslag och förseglades. Det uppgåfves till och med

hafva händt i flera fall, att valsedlarna vid framkomsten till den sammanräknande

myndigheten befunnits uppvikna och ordnade eller utslätade.

Beträffande stadsfullmäktigevalen funnes nu ej annat stadgande till

skydd för valhemligheten än föreskriften i 24 § i förordningen om kommunalstyrelse

i stad, att valet skulle ske med slutna sedlar. Äfven med

afseende å dessa val torde ofvannämnda olägenheter till följd af

röstsedlarnas olika utseende föreligga, äfven om de icke i så hög grad

framträdt som vid valen till landstingen. Till undanröjande af nu

nämnda olägenheter vid landstings- och stadsfullmäktigevalen ansåge

Kungl. Maj:ts befallningshafvande från lagen om val till Riksdagen

böra hämtas följande bestämmelser, nämligen, att valsedlarna

skulle vara af kvitt papper och utan synligt kännetecken, som kunde

antagas vara där med afsikt anbragt, samt att valsedlarna, i den händelse

de skulle skickas för sammanräkning, skulle efter förrättningens

slut räknas oöppnade och omedelbart därpå, sedan de blifvit inlagda

i hållfast omslag, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarande

personers sigill, hvilka sigill jämväl skulle aftryckas i valprotokollet.

Att dessutom ifrågavarande Ami fordrade valsedlarnas inläggande i

kuvert, såsom med afseende å val till Riksdagens Andra kammare

föreskrefves, torde måhända ej vara lämpligt, då däraf skulle följa anordnande

af valskärmar och svårigheter mötte för valsedlarnas påtecknande

om sitt röstvärde. Skulle emellertid valsedlarnas inläggande i

kuvert anses nödigt, torde dessa kuvert böra förses med en utskärning

på framsidan, så afpassad, att valförrättaren genom denna öppning kunde

skrifva röstetalet på själfva valsedeln. I så fall borde äfven föreskrifvas,

att kuverten skulle vara af ogenomskinligt papper.

Kronobergs län: Magistraten i Växjö finner, att bestämmelserna

i vallagen om valkuvert och valskärmar ej lämpligen kunna eller behöfva

göras tillämpliga vid stadsfullmäktigevalen. Hvad däremot anginge

krafvet på säkerhet för röstsedlarnas behöriga afsändande och valförrättningens

lagliga verkställande, vore magistraten af den mening, att

valet borde förrättas af person, som handlade under tjänstemannaansvar.

Det vore gifvetvis i hög grad otillfredsställande, att så viktiga

val som landstingsmannaval finge verkställas af personer, som icke Arore

underkastade rättsligt ansvar för fel och försummelser, som af dem vid

förrättningen beginges. Inom hvarje län borde Kungl. Maj:ts befallnings
-

Kronobergs

län.

4

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

hafvande därför äga att förordna särskild tjänsteman att förrätta landstingsmannavalen

å landsbygden. Tillika ansåge magistraten det vara

lämpligast, att sammanräkningen af rösterna verkställdes af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande och icke af vederbörande domhafvande, då ju .en

sådan förrättning vore ett rent administrativt bestyr, och Kungl. Maj:ts

befallningshafvande genom sin befattning med riksdagsmannavalen

komme att vinna en särskild erfarenhet och vana vid dylika törrättningar.

Länsstyrelsen anför, att nu gällande bestämmelser synbarligen

icke beredde fullt nöjaktig trygghet för tillvaratagande af de allmänna

intressena vidkommande valhemligheten. A andra sidan kunde

dock icke heller vara erforderligt eller ens lämpligt att vid ifrågavarande

val göra tillämpliga alla de i lagen om val till Riksdagen i liknande

syfte gifna bestämmelser. Särskildt mötte föreskriften om begagnande

af valkuvert svårigheter, enär val förrättaren skulle förse

hvarje valsedel med anteckning om dess röstvärde. Visserligen skulle

valförrättaren kunna å valkuverten göra denna anteckning, men i sa

fall måste den sammanräknande myndigheten vid valsedlarnas uttagande

göra motsvarande anteckning å valsedlarna, och ett sådant tillvägagångssätt

komme icke blott att afsevärdt förlänga sammanräkningen

utan kunde äfven, trots iakttagande af största omsorg,, lätteligen medföra

felaktiga anteckningar. Däremot torde, utan att själfva valförrättningen

därigenom blefve nämnvärdt. besvärligare, de nuvarande bestämmelserna

kunna och böra kompletteras med löreskrift: att valsedlarna

skulle vara af hvitt papper utan kännetecken; att valförrättaren

omedelbart före röstningen skulle visa, att valurnan vore tom; att valurnan

skulle förseglas under två närvarandes sigill, därest uppehåll i valförrättningen

skedde; samt att, där sammanräkningen icke vidtoge omedelbart

efter röstningens afslutande, de aflämnade valsedlarna genast

skulle räknas och inläggas i hållfast omslag, som förseglades under minst

två närvarandes sigill, hvilka sigill''borde aftryckas i valprotokollet ellei

åtminstone däri omnämnas. Slutligen vore måhända äfven lämpligt meddela

föreskrift därom, att i vallokalen eller i angränsande rum afskeda

platser skulle finnas anordnade, där röstberättigad, som sådant önskade,

kunde erhålla tillfälle att med valhemlighetens bevarande skrifva sin

valsedel eller å medförd sådan göra ändring, något som ju utan svårighet

läte sig genomföra, då liknande anordning inom kommunerna redan

måst vidtagas i och för valen till Riksdagens Andra kammare.

Kalmar län: Magistraten i Västervik och stad sstyrelsen i

Borgholm uttala sin anslutning till riksdagsskrifvelsen, magistraten

i Oskarshamn likaså vidkommande landstingsmannavalen, men ej be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 27.

träffande stadsfullmäktigeval, magistraten i Kalmar finner ändrade

bestämmelser i förevarande afseenden icke påkallade, medan länsstyrelsen

däremot förordar bifall till Riksdagens framställning.

Gottlands län: Magistraten i Visby afstyrker framställningen, medan

länsstyrelsen anför följande: Af de i lagen om val till Riksdagen

den 26 maj 1909 inrymda föreskrifterna till valhemlighetens bevarande

vid val till Andra kammaren kunde enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

åsikt de, som innehölles i 45 och 47 §§, i oförändradt

skick tillämpas äfven på val till landstingsmän och stadsfullmäktige.

Däremot syntes det ganska ovisst, huruvida det vore lämpligt att beträffande

nämnda val föreskrifva jämväl användande af valkuvert såsom

i 48 § stadgas. För närvarande skulle nämligen vid val till landstingsmän

å hvarje valsedel antecknas det röstvärde, som tillkomme densamma.

Och samma förfaringssätt tillämpades äfven vid val till stadsfullmäktige.

Skulle nu valsedlarna inneslutas i valkuvert, måste kuverten

förses med berörda anteckning och, efter hand som valkuverten

öppnades, ny anteckning göras å valsedlarna. Härigenom måste en betydande

tidsutdrägt och omgång vid valförrättningen uppstå, hvarjemte

alltid fara för felskrifning eller uteglömmande af anteckning förefunnes.

I hvarje fall hölle Kungl. Maj:ts befallningshafvande före, att med

hänsyn till de förhållanden, under hvilka valen för närvarande i allmänhet

ägde rum, användandet af valkuvert vore af föga värde. Det

torde nämligen vara regel, att i själfva vallokalen eller därtill angränsande

rum genom de olika partiledningarnas försorg tryckta valsedlar

funnos utlagda. Härigenom ställdes valmännen obestridligen under

kontroll af allmänheten. Fn hvar närvarande vore nämligen i tillfälle

att iakktaga, hvilken valsedel valmannen utvalde. Denne kunde visserligen

taga flera olika valsedlar för att sedermera i skydd af valskärmen

utvälja en, men denna utväg torde för mången valman vara motbjudande.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge därför, att ett förbud

för utläggande eller tillhandahållande af valsedlar i själfva vallokalen

eller angränsande rum skulle vara ett synnerligen tjänligt medel

till valhemlighetens tryggande, och skulle ett sådant förbud på samma

gång göra valkuverten tämligen öfverflödiga. Tryckta valsedlar, hvilka

onekligen i flera afseenden vore till lättnad för såväl valmannen som

valförrättaren, skulle nog i allt fall komma till vidsträckt användning,

enär partiledningarna säkerligen icke underläte att till valmännen utsända

dylika sedlar. I anslutning till hvad i 49 § stadgades, torde äfven

vid omförmälda kommunala val i vallokalen böra finnas afskilda platser,

där valmännen kunde utan störande inflytande skrifva sina valsedlar.

Gottlands län.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Blekinge län.

Kristianstads

län.

Hvad slutligen anginge kontrollen öfver röstsedlarnas afsändande,

torde samma bestämmelser, som i 54 och 55 §§ vore meddelade beträffande

riksdagsmannaval, böra föreskrifvas jämväl i fråga om landstingsmanna-

och stadsfullmäktigeval.

Blekinge län: Magistraterna i Karlskrona och Sölvesborg finna

ändringar i nuvarande bestämmelser ej påkallade, magistraten i Karlshamn

förordar enahanda bestämmelser i förevarande afseende för landstingsmanna-

och stadsfullmäktigeval som de, hvilka gälla för val till

Riksdagens Andra kammare, och magistraten i Ronneby anför, att

den enda svårigheten för tillämpligheten vid de kommunala valen af

de föreskrifter, vallagen innehölle till betryggande af valhemligheten,

läge i sättet för anteckning af röstetalet. Det af motionären i Riksdagen,

Forsberg, i detta afseende föreslagna förfarande vore enligt magistratens

förmenande icke praktiskt och läte sig svårligen förena med

bestämmelsen, att kuverten ''skola vid valet stämplas af valförrättaren,

innan de användes. Däremot ansåge magistraten, att denna svårighet

kunde öfvervinnas genom att vid röstetalets antecknande använda en

perforeringsmaskin af samma slag som i bankerna användes vid utfärdande

af så kallade postremissvexlar eller ock att göra kuverten, på

sätt nu för tiden vore rätt vanligt, dubbla, och den inre delen af så

kalladt carbonpapper, hvarigenom en anteckning utanpå kuvertet blef

synlig på själfva valsedeln. Man kunde äfven tänka sig, att kuverten

försåges med hål tillräckligt stora för att därigenom kunna anteckna

röstetalet å den inneliggande valsedeln. Det torde emellertid icke

vara lätt förmå de röstande att alltid vika valsedeln så, att texten

eller någon del däraf icke blefve synlig genom detta hål. Verkställdes

icke vikningen af valsedeln på detta sätt läge vid användandet af denna

metod en fara för kränkning af valhemligheten vid röstsedelns aflämnande

och röstetalets antecknande. Under förutsättning, att anteckningen

af röstetalet verkställdes på något af de utaf magistaten föreslagna

eller annat lika lämpligt sätt, funne magistraten hinder icke

möta för tillämpning vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval utaf

de i 48—54 §§ vallagen gifna föreskrifter. Länsstyrelsen finner åtgärder

i den af Riksdagen åsyftade riktning vara påkallade och att i hufvudsak

samma bestämmelser, som förekomma i 47—54 §§ af lagen om

val till Riksdagen därvidlag kunna stadgas, med tillägg att, om valman

röstar både för egen del och på grund af fullmakt, hvardera röstsedeln

skall inläggas i särskild! kuvert, och att valförrättaren skall å hvarje

kuvert anteckna valmannens röstetal.

Kristianstads län: Magistraterna i Kristianstad och Ängelholm

anse visserligen bestämmelser i det syfte, Riksdagen ifrågasatt, mindre

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

behöfliga, men å andra sidan kunna genomföras, hvarvid anteckning

om röstvärdet borde ske å valkuvertet. Magistraten i Simrishamn

afstyrker framställningen, dock borde sedlar af kvitt papper och måhända

äfven af bestämdt format påbjudas. Länsstyrelsen anför,

att visserligen nyttan af anordnandet af afskilda platser med skärmar

icke torde vara så synnerligen stor, då äfven därförutan hvarje

valman, som vore angelägen bevara valhemligheten, nog kunde finna

tillfälle därtill. Då sådan anordning emellertid vore föreskrifven

vid vissa riksdagsmannaval, torde den äfven böra förekomma vid

val af landstingsmän och stadsfullmäktige. Beträffande åter användandet

af särskilda valkuvert hade detta förfarande en vida större

betydelse för tryggande af valhemligheten. De röstande använde nämligen

i regeln tryckta valsedlar, utsända af valledningarna i de olika

partierna. Dessa valsedlar vore till papper, format och tryck icke så

lika hvarandra, att de icke mycket väl kunde särskiljas, äfven om de

framlämnades hopvikta. Afrinnande af valsedlarna, inneslutna i kuvert,

skulle därför säkerligen vara fördelaktigt. Svårigheten härutinnan vore,

att val af landstingsmän och stadsfullmäktige, i olikhet med val af ledamot

i Riksdagens Andra kammare, försigginge så, att för hvarje röstande

antecknades hans röstetal å valsedeln. Man hade ifrågasatt, att med användande

af valkuvert äfven vid förstnämnda slag af val denna svårighet

skulle kunna lösas på det sätt, att vid valförrättningen röstetalet

tecknades på kuvertet och att sedan vid röstsammanräkningen, då valkuverten

öppnades, antingen hvarje valkuvert med däri innesluten valsedel

fogades tillsammans till en enhet eller ock anteckningen om röstvärdet

öfverfördes från valkuvertet till valsedeln. Kungl. Majffs befallningshafvande

befarade emellertid, att hvilketdera af dessa förfaringssätt

som komme till användning, därigenom lätteligen skulle kunna föranledas

oreda vid röstsammanräkningen och en efterföljande kontroll af

densamma försvåras eller omöjliggöras. Däremot torde vid ifrågavarande

val kunna användas valkuvert, om de vore å baksidan försedda

med så stor öppning, att i densamma kunde å den i kuvertet inneslutna

valsedeln göras anteckning om röstetalet. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge sig därför icke kunna tillstyrka användande af valkuvert

vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval i annan händelse,

än att valkuverten blefve af den beskaffenhet, som nu nämnts. Kungl.

Maj:ts befallningshafvande hade icke någon erinran att göra däremot,

att för kontroll öfver valsedlarnas afsändande samma föreskrifter fastställdes

rörande landstingsmannaval som gällde om val af ledamot i Riksdagens

Andra kammare.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Malmöhus län.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.

Malmöhus län: Magistraten i Malmö anför i hufvudsak följande:

Förekomsten af valsedlar i olika tryck och format kunde förvisso leda

till, att valsedlarnas innehåll röjdes. Men den vid riksdagsmannaval

stadgade skyddsåtgärden om valsedlarnas inläggande i kuvert vållade

vid kommunala val svårighet med hänsyn därtill, att röstvärdet måste

antecknas å valsedlarna. Att, såsom en motionär inom riksdagen föreslagit,

afhjälpa denna svårighet genom att gifva valsedeln form af ett

kuvert, så konstrueradt, att på dess insida partigruppens och kandidaternas

namn finge tryckas eller skrifvas på sådant sätt, att vid valet

en af flikarne kunde uppvikas och röstetalet därå skrifvas, utan att innehållet

i öfrigt blefve synligt, skulle, enligt magistratens förmenande, ej

vara betryggande. Utom det att utförandet af denna anordning i dess

olika detaljer skulle vålla både valförrättaren och de röstande åtskilliga

besvärligheter, kunde häremot göras samma anmärkning som för det

fall, att valsedeln aflämnadee utan kuvert, nämligen att trycket kunde

vara sådant, att dess olikhet framträdde på utsidan af valsedelskuvertet.

Valsedelns inläggande före aflämnandet i kuvert af ogenomskinligt

papper, lika till storlek och beskaffenhet, torde nog vara erforderligt.

Påteckning af röstvärdet å själfva kuvertet vore, enligt magistratens

uppfattning, dock icke lämplig, eftersom däraf måste följa, att vid kuvertens

öppnande inför valförrättaren röstvärdet skulle öfverföras från

kuvertet till själfva sedeln, hvilket ur flere synpunkter, särskilt beträffande

möjligheten att efteråt kunna verkställa kontroll af öfverföringeus

riktighet, måste framkalla betänkligheter. Att påteckna röstetalet

medelst användande af en s. k. perforeringsmaskin torde äfven vara

olämpligt med hänsyn till risken, att valsedeln måhända ej läge så i

kuvertet, att röstetalet intrycktes äfven å valsedeln. Den bästa lösningen

af denna fråga funne magistraten, i likhet med hvad några motionärer

i riksdagen föreslagit, vara, att kuverten vid ifrågavarande val,

naturligtvis tillhandahållna på samma sätt som vid riksdagsmannaval en,

försåges med en till storleken bestämd utskärning, t. ex. midt å framsidan,

så afpassad, att valförrättaren genom denna öppning kunde skrifva

röstetalet på själfva den inneliggande sedeln. Skulle sedeln ej vara

synlig genom öppningen, skulle aflämnaren naturligtvis erhålla ett nytt

valkuvert med tillsägelse att vidtaga lämplig anordning i detta hänseende.

Det ankomme på den röstande att tillse, att valsedeln, icke

inlades i kuvertet med trycket utåt. Faran för valhemlighetens röjande

torde genom eu dylik anordning vara inskränkt till den minsta möjliga.

Föreskriften i vallagens 51 §, att valkuvert, som saknade .behörig

stämpel eller vore å utsidan märkt med annat kännetecken, ej finge

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

51

mottagas, borde själffallet i sammanhang härmed genom lagstadgande

bringas till tillämpning vid stadsfullmäktigeval. Med den erfarenhet,

som vunnits vid årets riksdagsmannaval, satte magistraten i tvifvelsmål,

huruvida den i vallagen föreskrifna anordningen med s. k. valskärmar

i nämnvärd mån bidroge till ett bättre bevarande af valhemligheten,

men då magistraten ansåge, att det borde vara möjlighet beredd för

en röstande, som önskade det, att i vallokalen hafva tillgång till afskild

a platser, där han kunde vederbörligen inlägga sin valsedel i valkuvertet

och tillsluta detta, torde bestämmelserna i 49 § i vallagen i detta

hänseende böra tillämpas äfven beträffande stadsfullmäktigeval. Slutligen

borde föreskrifterna i vallagens 52 § äfven komma till tillämpning

i fråga om stadsfullmäktigeval med den utvidgning, som kunde kräfvas

däraf, att förrättaren af de senare valen verkställde röstsammanräkningen.

Magistraterna i Lund, Landskrona och Hälsingborg anse nu

gällande föreskrifter fullt tillräckliga för valhemlighetens skyddande,

— magistraten i Hälsingborg förordar dock kontrollbestämmelser med

afseende å röstsedlarnas insändande. Magistraterna i Ystad, Trelleborg

(dock helst ej bestämmelserna om valkuvert) och Skanör samt

stadsstyrelsen i Eslöf förorda bestämmelser i det hufvudsakliga syfte,

Riksdagens framställning afser. För egen del anför länsstyrelsen hufvudsakligen

följande: I lagen om val till Riksdagen lämnades till tryggande

af valhemligheten föreskrifter i afseende å dels valsedlarna, dels valkuvert,

dels ock anordningarna i vallokalen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

kunde ej finna annat än att dessa föreskrifter borde i tilllämpliga

delar gälla för val af stadsfullmäktige och land stingsmän.

Beträffande valsedlarna vid stadsfullmäktigval och landstingsmannaval

torde samma föreskrifter böra införas som för valsedlar vid riksdagsmannaval.

Sålunda borde vallagens bestämmelser angående valsedlars

beskaffenhet och grunderna för deras kasserande äfven gälla för ifrågavarande

val. Visserligen torde bestämmelsen angående kännetecken å

sedel hafva vid årets riksdagsmannaval tolkats högst olika af olika

myndigheter, såsom exempel hvarpå kunde nämnas, att åtminstone en

länsstyrelse underkänt sedlar, som skrifvits på linjeradt papper, och det

kunde därför ifrågasättas, huruvida icke bestämmelsen därom borde förtydligas,

men å andra sidan kunde sägas, att med en eventuell lagändring

härutinnan lämpligen skulle kunna anstå, till dess en mera

stadgad praxis erhållits. Hvad anginge valkuverts införande vid stadsfullmäktig-

och landstingsmannaval, funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande

sig för sin del böra uttala, att mot en sådan anordning ej

något syntes vara att erinra, dock att därvid särskilda bestämmelser

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

vore erforderliga med afseende på valförrättarens åliggande att å valsedeln

anteckna röstvärdet. I detta hänseende anslöte sig Knngl. Maj:ts

befallningshafvande till den meningen, att kuverten borde vara försedda

med en öppning af lämplig storlek, så att valförrättaren kunde skrifva

röstetalet direkt på sedeln. Härigenom skulle den osäkerhet, som ett

öfverförande af röstsiffran från kuvertet till röstsedeln komme att medföra,

förebyggas, och en afsevärd lättnad beredas den myndighet, som

hade att verkställa sammanräkningen. Det uttalades tämligen allmänt

såsom en erfarenhet från riksdagsmannavalen i länet, att anordningen

med valskärmar icke visat sig vara till någon afsevärd nytta eller fyllt

något kännbart behof. Emellertid syntes skäl ej föreligga att med afseende

å nu ifrågavarande val gifva andra föreskrifter rörande anordningarna

i vallokalen än dem, som gälla för riksdagsmannaval.

Hallands län. Hallands län: Magistraten i Halmstad har intet väsentligt att

erinra mot Riksdagens framställning; bestämmelserna i vallagen borde

dock kompletteras så, att den, som tillika utöfvade rösträtt för annan,

skulle aflämna olika valkuvert med inneliggande röstsedel för sig och

hvarje hufvudman, samt därom, att röstetalet skulle af valförrättaren

antecknas å valkuvertet och, då detta öppnats, jämväl å röstsedeln.

Öfriga magistrater i länet hafva i väsentliga delar anslutit sig till

Riksdagens ifrågavarande framställning, medan länsstyrelsen för närvarande

afstyrkt framställningen med undantag för bestämmelserna i

vallagen angående försegling af valurna vid uppehåll i valförrättningen

samt valsedlarnas inläggande i omslag, försegladt med minst två af de

närvarandes sigill.

Göteborgsoch Göteborgs och Bohus län: Magistraten i Göteborg afstyrker åtgärBohus

lan. jer • jet Byfte Riksdagens skrifvelse afser, medan däremot stadsfullmäktige

i Göteborg, stadsfullmäktige och magistraten i Uddevalla,

stadsfullmäktige i Lysekil (röstvärdet tecknas å kuvertet

och öfverföres sedan vid öppnandet å sedeln) och magistraten därstädes,

stadsfullmäktige och magistraterna i Strömstad och i

Marstrand samt stadsfullmäktige i Kungälf i väsentliga delar tillstyrka

meddelanden af samma bestämmelser till skydd för valhemligheten

vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigval som för val till

Andra kammaren. Länsstyrelsen framhåller svårigheterna att till nu

förevarande val öfverföra i vallagen upptagna bestämmelser till valhemlighetens

bevarande och afstyrker fördenskull Riksdagens framställning

i denna del, medan däremot vallagens bestämmelser rörande valsedlarnas

vid riksdagsmannaval förseglande och afsändande borde för

landstingsmannavalen upptagas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

53

Alfsborgs län: Magistraterna i Vänersborg, Alingsås och Åitsborgs iän,

Ulricehamn anse ökade garantier för valhemlighetens bevarande påkallade;

röstvärdets skrifvande å valkuvertet förordas af de båda förstnämnda

myndigheterna, medan sistnämnda magistrat anser viss typ för

valsedlarna böra föreskrifvas. Magistraterna i Borås och Amål

finna nu gällande bestämmelser i förevarande ämne tillfyllest. Länsstyrelsen

anför, att stadgandena i förevarande afseenden uti lagen om

val till Riksdagen den 26 maj 1909 47 § första stycket, 52 §, 54 §

om räkning af de röstande, om protokoll vid förrättningen och om

röstsedlarnas inläggning i försegladt omslag vid röstningens slut samt

55 § om protokollets uppläsande och bestyrkande m. m. samt om

skyldighet för valförrättaren att ofördröjligen till vederbörande insända

valhandlingarna syntes väl lämpade för tillämpning äfven i afseende å

landstingsmanna- och stadsfullmäktigval. Hvad berörda lag innehölle

om aflämnande af röstsedlarna, inneslutna i valkuvert, mötte däremot i

fråga om nu ifrågavarande val svårigheter med hänsyn till nödvändigheten,

att valsedlarna af valförrättaren försåges med anteckning om röstvärdet,

hvarjämte vid röstning genom ombud misstag af ombudet vid

röstsedlarnas inläggande i kuverten kunde föranleda till förvecklingar,

som medförde dröjsmål och osäkerhet vid själfva valförrättningen och

kassering af röstsedlar i betänklig skala vid sammanräkningen. Af

vissa magistrater framställda förslag, att röstetalen skulle antecknas å

valkuverten, eller att röstningen skulle ske med valsedlar af på förhand

fastställd typ, syntes icke vara af beskaffenhet att undanröja ifrågavarande

svårigheter i tillfredsställande mån. Måhända kunde föreskrifvas,

att röstsedlarna skulle vid aflämnandet vara sammanvikta och

förseglade eller hoplimmade på sådant sätt, att texten icke kunde läsas

utan deras uppvecklande, och att röstsedlarna kunde med lätthet uppvecklas

utan att texten skadades. Men äfven en sådan föreskrift syntes

vara äfventyrlig.

De inom Skaraborgs län hörda myndigheterna — med undantag Skaraborg3

för magistraten i Hjo, som finner nuvarande bestämmelser tillräckliga läa—

hafva samtliga förordat stadganden i det syfte, riksdagsskrifvelsen

afser, magistraten i Lidköping dock ej vidkommande förslaget att

använda valkuvert vid förevarande val.

Värmlands län; Magistraterna i Karlstad, Kristinehamn och värmianda

Filipstad finna hinder icke möta mot att vid landstingsmanna- och länstadsfullmäktigval

komma att gälla samma bestämmelser till valhemlighetens

tryggande som vid valen af ledamöter i Riksdagens Andra

kammare; stadsstyrelsen i Arvika afstyrker däremot detta förslag,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Örebro län.

Västmanlands

län.

medan länsstyrelsen förenar sig med förstnämnda magistrater, dock

att bestämmelserna om valsedels inläggande i valkuvert svårligen

syntes kunna bringas till användning vid val af landstingsman och

stadsfullmäktige.

Örebro län: Stadsfullmäktige i Örebro (valkuvert med öppning

för röstvärdets antecknande å sedel), magistraten därstädes (ej valkuvert,

möjligen kortbref), magistraten i Lindesberg, stadsfullmäktige

och magistraten i Nora, stadsfullmäktige i Askersund

och magistraten därstädes (ej valkuvert) förorda bestämmelser

i det syfte, riksdagsskrifvelsen afser; stadsfullmäktige i Lindesberg

afstyrka framställningen med undantag för valkuverts användande

(öppning anbringas å kuvertet för röstvärdets antecknande);

länsstyrelsen åter förordar bestämmelser för valhemlighetens tryggande

vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigval i anslutning till hvad

härvid gäller vid val till Riksdagens Andra kammare — dock kunde

valkuvert näppeligen användas.

Västmanlands län: Stadsfullmäktige i Västerås, stadsfullmäktige

och magistraten i Köping samt stadsfullmäktige och magistraten

i Sala uttala sin anslutning till Riksdagens förevarande

framställning, medan däremot magistraten i Västerås och stadsfullmäktige

i Arboga (dock »något slags valkuvert») finna de i vallagen

gällande föreskrifterna för valhemlighetens bevarande ej lämpa

sig för val af stadsfullmäktige och landstingsmän. Härvid framhåller

magistraten i Västerås, att den vid de kommunala valen gällande

graderade röstskalan nödvändiggjorde, att anteckning vid valet skedde

rörande de olika röstsedlarnas värden. Dylik anteckning skedde nu

å själfva valsedeln. Skulle nu vid dessa val, såsom vid riksdagsmannaval,

användas valskärmar och valkuvert, följde däraf, att dylik

anteckning måste ske antingen å valkuverten eller å valsedeln eller ock

å både valkuvert och valsedlar. Å valsedeln torde anteckning vid berörda

anordningar icke kunna ske annat än af den röstande. Härigenom

blefve dock all kontroll utesluten. Eu anteckning enbart å valkuverten

vore ej heller tillfyllest, då en förnyad sammanräkning, exempelvis

för utseende af ersättare åt afgången stadsfullmäktig, icke kunde

ske endast med användande af valkuverter, därest ej den i valkuvertet

från början inneslutna röstsedeln fortfarande funnes kvar i kuvertet.

Endast å röstsedeln funnes uppgift om kandidaternas namn. Ett dylikt

förvarande af röstsedeln stötte emellertid på synnerliga olägenheter

vid sammanräknande af valresultatet. Sammanräknandet komme i så

fall att taga i anspråk afsevärdt längre tid än eljest och misstag, då

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

i-östsedlarna skulle åter inläggas i valkuverten, vore långt ifrån uteslutna.

Ett öfverförande af anteckningen om röstvärde från valkuvertet

till röstsedeln genom valförrättarens försorg torde knappast kunna

ifrågasättas såsom praktiskt utförbart. Återstode således endast, att

anteckning af röstetal skedde på såväl valkuvert som valsedlar. För

bevarandet af valhemligheten vore det då nödvändigt, att den väljande

själf verkställde anteckningen å valsedeln vid dess inläggande i valkuvertet,

samt att den väljande antingen i förväg eller vid valbordet ur

röstlängden förskaffade sig upplysning om sitt rösttal. Anteckningen

å valkuverten skulle däremot för kontrollens skull ske vid valbordet af

valförrättaren. Flera olägenheter torde dock uppstå af dylik anordning.

Sjkifva valförrättningen, hvilken enligt erfarenhet vid årets riksdagsmannaval

trots de nya bestämmelserna icke visat sig taga längre tid i

anspråk än föregående riksdagsmannaval, torde med dylika anordningar

beträffande de kommunala valen helt säkert komma att taga i anspråk

afsevärdt längre tid än förut. Särskilda olägenheter komme helt

säkert att uppstå vid bristande öfverensstämmelse mellan anteckningarna

å valkuvertet och å röstsedeln. Af det anförda framginge, att

ett tryggande af valhemligheten vid de kommunala valen genom användande

af samma säkerhetsåtgärder som de nu vid val af ledamöter

i Riksdagens Andra kammare föreskrifna icke kunde ske annat

än på bekostnad af säkerheten att rätt uträkna sjkifva valresultatet.

Länstyrelsen anför för egen del, att ehuru Kungl. Maj:ts befallningshafvande

funne frågan väl förtjänt att utredas, tillämpningen på

ifrågavarande val af de för val af ledamöter till Riksdagens Andra

kammare uti ifrågavarande hänseenden gällande bestämmelser knappast

torde kunna utan modifikation äga rum. Svårigheterna berodde tydligen

därpå, att hvar röstsedel skulle förses med anteckning om ett visst

röstetal. Detta måste uppenbart göras af valförrättaren och kunde icke

äga rum vid själfva aflämnandet, utan att kuvertet brötes. Detta åter

skulle medföra stor tidspillan och för öfrigt motarbeta den åsyftade

valhemligheten. Att vid sammanräknandet öfverflytta röstetalet från

kuvert till sedel vore, oafsedt det tidsödande arbetet, olämpligt så till

vida, som ett misstag aldrig kunde rättas och all kontroll vore utesluten.

Måhända kunde det tagas i öfvervägande, om man skulle kunna

i öfverensstämmelse med bruket vid våra banker använda en maskinell

hålstamp, som på en gång stämplade kuvert och sedel med det för den

senare gällande röstetalet. Detta förutsatte dock måhända en föreskrift

emot att sedeln vid inneslutandet i kuvertet viktes, åtminstone i mer än

ett veck. Däremot syntes icke några hinder möta emot tillämpning i

s. 56 Kontrollera mot PDF

Kopparbergs

län.

Gäfieborgslän.

Västernorrlands

län.

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

(ifrigt af bestämmelserna från andrakammarvalen om valskärmars användande

m. m. .

Kopparbergs län: Stadsfullmäktige och magistraten i Säter,

stadsfullmäktige i Falun samt länsstyrelsen hafva tillstyrkt bifall

till hvad Riksdagen i sin förevarande skrifvelse hemställt; medan magistraten

i Falun (dock valkuvert) samt stadsfullmäktige och magistraten

i Hedemora afstyrkt framställningen.

Gäfieborgs län: Stadsfullmäktige och magistraten i Hudiksvall

förorda användande af valsedlar å visst godkändt papper samt

af viss storlek; medan länsstyrelsen finner lämpligt, att i hufvudsak

likartade bestämmelser i förevarande hänseenden varda gällande vid

landstingsmanna- och stadsfullmäktigval som de, kvilka gälla för v al

till Riksdagens Andra kammare.

Västernorr lands län: Stadsfullmäktige och magistraterna i

Sundsvall och Örnsköldsvik hafva ansett nu gällande bestämmelser

i allmänhet tillfredsställande — dock har från stadsfullmäktige i sistnämnda

stad uttalats lämpligheten af bestämmelser angående valsedlars storlek

och färg samt deras hopvikande äfvensom ökad kontroll å valsedlarnas

afsändande till domhafvanden. Stadsfullmäktige och magistraten

i Hernösand hafva uttalat sin anslutning i hufvudsak till Riksdagens

framställning (valkuvert med öppning eller valsedlar af kuvertform med

kant att vika öfver). Länsstyrelsen anför för egen del hufvudsakligen

följande: Då val af landstingsmän och stadsfullmäktige skedde

efter graderad röstskala, torde det icke vara möjligt att genom några

som helst skyddsåtgärder bereda ett fullständigt skydd för valhemligheten

vid dessa val. Valsedelns utmärkande med röstvärde torde nämligen

i många fall göra det möjligt för en intresserad iakttagare att

med ledning af röstlängden och för tillfället rådande faktiska förhållanden

sluta sig till hvem som aflämnat valsedeln eller åtminstone att

beräkna, hur en viss väljare röstat. Särskildt i fråga om valsedlar med

högre röstvärden torde dylika beräkningar kunna göras med rätt stor

grad af sannolikhet. Föreskrifter om särskilda skyddsåtgärder till

tryggande af valhemligheten vid sådana val skulle därför, enligt Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes mening, i och för sig blifva mindre effektiva.

Under det sålunda det åsyftade ändamålet endast i ytterst ringa

mån komme att genom åtgärderna vinnas, skulle å andra sidan otvifvelaktigt

åtskilliga af de åtgärder, som föreskrifvits till valhemlighetens

skydd vid val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare, komma att,

tillämpade på val af landstingsmän och stadsfullmäktige, vålla afsevärd

tidsutdräkt, en olägenhet, som särskildt skulle göra sig gällande i fråga

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

om en sådan skyddsåtgärd som användande af valkuvert. Sistberörda

åtgärd torde dessutom vålla åtskillig osäkerhet och lätt förorsaka

felaktigheter, vid det förhållande att röstvärdet måste anbringas å själfva

valsedeln. Några olägenheter häraf, att nu ifrågasatta skyddslagstiftning

hittills saknats, hafva icke i länet yppat sig, hvadan en lagstiftning

i det afsedda syftet, såvidt erfarenheten från länet gåfve vid

handen, icke syntes vara af omständigheterna påkallad. Skulle emellertid

en dylik lagstiftning anses böra ifrågakomma, torde det i allt

fall, med hänsyn till anordningarnas ringa grad af effektivitet vid val

efter graderad röstskala, icke vara önskvärd!, att anordningar af beskaffenhet

att vålla olägenhet för själfva valförrättningen föreskrefves.

Föreskrifter om röstsedlarnas färg och om inrättande af afskilda platser

i vallokalen, afsedda att möjliggöra för en hvar att ostördt få bestämma

sin valsedels innehåll, torde däremot utan olägenhet kunna antagas.

Emot tillämpande å ifrågavarande område af de stadganden, som gällde

vid val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare för kontroll öfver

röstsedlarnas afsändande, hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande för

sin del icke något att erinra.

Jämtlands län; Stadsfullmäktige och magistraten i Östersund

finna olägenheterna af de af Riksdagen ifrågasatta bestämmelserna

stora och behof af ändring i nu gällande bestämmelser icke för

närvarande framträdande. Länsstyrelsen anför, att nu gällande bestämmelser

angående ifrågavarande val måhända lämnade i fråga om valhemlighetens

bevarande och kontrollen öfver röstsedlarnas afsändande

åtskilligt öfrig! att önska och torde behöfva ändras, men hyste i

allt fall Kungl. Maj:ts befallningshafvande starka betänkligheter angående

lämpligheten af att redan nu, innan erfarenheten visat, huruvida

de till tryggande af valhemligheten vid de politiska valen och för kontroll

öfver röstsedlarnas afsändande vid dessa val gifna bestämmelserna

vore för sitt syftemål ändamålsenliga, föreskrifva om tillämpning af

samma bestämmelser vid ifrågavarande val. Skulle emellertid Kungl.

Maj:t anse förhållandena å dessa områden ovillkorligen påkalla lagändring,

syntes icke någon erinran skäligen kunna göras emot förslaget

att öfverflytta de för valen till Riksdagens Andra kammare nu

gällande bestämmelser på ifrågavarande val. Visserligen torde valförrättningen

komma att väsentligen fördröjas, men någon allvarligare

olägenhet däraf ansåge Kungl. Majrts befallningshafvande icke kunna

följa. I afseende på valkuvertens beskaffenhet syntes Kungl. Maj:ts

befallningshafvande det vara lämpligt, på sätt jämväl föreslagits, att

dessa kuvert försåges med en till storleken bestämd utskärning midt på

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 8

Jämtlands län.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

Västerbottens

län.

Norrbottens

län.

framsidan, så afpassad, att validrrättaren genom denna öppning kunde

skrifva röstetalet på själfva den inneliggande valsedeln.

Västerbottens län: Stadsfullmäktige och magistraten i Umeå

tillstyrka, men stadsfullmäktige och magistraten i Skellefteå

afstyrka Riksdagens förevarande framställning. Länsstyrelsen anför

för sin del hufvudsakligen följande: Då för de kommunala valen gälde

graderad röstskala, torde det, särskilt i fråga om de mindre kommunerna,

knappast vara möjligt att meddela bestämmelser, som vore af

beskaffenhet att i tillfyllestgörande grad skydda valhemligheten. A

andra sidan kunde det icke förnekas, att, såvidt det af den hittills

vunna erfarenheten i hithörande frågor kunde bedömas, en del af de

bestämmelser, som för tryggande af valhemligheten och kontroll öfver röstsedlarnes

insändande vore föreskrift^ i fråga om val till Riksdagens

Andra kammare, skulle kunna göras tillämpliga å ofvanberörda val.

Till dylika bestämmelser vore att hänföra föreskrifterna om förseglande

af valurnan vid afbrott i förrättningen samt om inläggande af valsedlarna

i omslag under minst två af de närvarandes sigill. Beträffande däremot

bestämmelsen om röstsedlarnas aflämnande i valkuvert, skulle denna

bestämmelse vid tillämpningen på ifrågavarande kommunala val medföra

svårigheter för valförrättaren att förse valsedlarna med anteckning om

röstvärdet. Det blefve ju nödvändigt att för sådant ändamål efter

hvarje röstsedels aflämnande uttaga den ur valkuvertet och anteckna

röstvärdet å själfva sedeln. Härigenom skulle uppenbarligen arbetet

för den sammanräknande myndigheten oerhördt försvåras, oafsedt att

felaktigheter vid antecknandet icke utan synnerligen skarp kontroll

skulle kunna förekommas. Vid röstning genom ombud kunde dessutom

misstag af ombudet vid röstsedlarnas inläggande i kuverten begås och

därigenom föranledas förvecklingar med påföljd af dröjsmål och osäkerhet

vid själfva valförrättningen och kassering af röstsedlar i betänklig omfattning

vid sammanräkningen. Att röstsedlarnas inläggande i valkuvert

för (ifrigt ägde någon mera väsentlig betydelse för valhemlighetens

bevarande, ansåge icke Kuugl. Maj:ts befallningshafvande för sin de!.

Påtagligt vore nämligen, att valmännen i de flesta fall vore försedda

med röstsedlar, redan innan de vid valbordet erhölle sina valkuvert,

och om valhemligheten icke röjts, innan valmännen framträdt till valbordet,

läte det sig sedermera utan anlitande af valkuvert utan större

svårigheter göra att för obehöriga dölja valsedelns innehåll.

Norrbottens län• Magistraten i Piteå samt municipalstyrelsen

i Haparanda ansluta sig till Riksdagens framställning, den senare dock

ej vidkommande användande af valkuvert, medan magistraten i Luleå

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

59

afstyrker förslaget. För egen del anför länsstyrelsen, att enahanda

föreskrifter, som meddelats i 45 § vallagen i afseende å ordningens

upprätthållande och valförrättningens behöriga fortgång och hvilka i

sin man kunde bidraga till att skydda en valman från obehörig inblandning

i hans förehafvande vid afgifvande af röst, borde stadgas i

fråga om landstingsmannavalen. Likaledes torde i afseende å sådant

val böra föreskri!vas, att, på sätt i 47 § berörda lag funnes stadgadt,

vid valet skulle begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.

De i 48 och 49 §§ förenämnda lag gifna föreskrifter rörande valkuvert

syntes också lämpliga i fråga om landstingsmannavalen. Dock måste

gifvetvis dessa valkuvert vara så inrättade, att valförrättaren kunde

å den däri inneslutna valsedeln inskrifva sedelns röstvärde. I detta afseende

torde, på sätt vissa motionärer i ämnet vid 1911 års Riksdag föreslagit,

kunna föreskrifvas, att valkuvertet skulle vara försedt med en till

storleken bestämd utskärning, så afpassad, att valförrättaren genom

öppningen kunde inskrifva röstvärdet å sedeln. Enahanda anordningar,

som i 49 § oftanämnda lag föreskrifvits .angående riksdagsmannavalen

och som vore afsedda att bereda hvarje valman möjlighet att med valhemlighetens

bevarande inlägga sin valsedel i valkuvertet, syntes också

utan synnerlig olägenhet kunna genomföras äfven i fråga om landstingsmannavalen,

i synnerhet som därför erforderliga skärmar eller

dylikt inom kommunerna anskaffats i och för valen till Riksdagens

Andra kammare. Ur kontrollsynpunkt torde äfven i fråga om landstingsmannavalen

böra föreskrifvas, att, på sätt i 52 § i lagen om val

till Riksdagen funnes stadgadt, valurnan skulle, om uppehåll i valförrättningen

skedde, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i säkert förvar, och likaledes syntes bestämmelserna

i 54 § vallagen, att, sedan valkuverten uttagits ur valurnan,

desamma skulle räknas oöppnade, äfvensom att valkuverten skulle inläggas

i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglades under minst två närvarandes

sigill, lämpligen kunna genomföras äfven i fråga om landstingsmannavalen.

Hvad stadsfullmäktigvalen beträffade, torde behofvet af

mera betryggande bestämmelser i syfte att bevara valhemligheten, än

som nu funnes, icke vara så framträdande som i fråga om landstingsmannavalen,

men det torde få anses uppenbart, att den enda bestämmelse

förordningen om kommunalstyrelse i stad härutinnan inneliölle,

nämligen att sådant val skulle ske med slutna sedlar, icke kunde

vara tillräcklig, och då en valman, som ginge att afgifva sin röst vid ett

stadsfullmäktigval skäligen borde påräkna samma skydd för valhemlighetens

bevarande som erbjödes vid ett landstingsmannaval, syntes

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departe
mentsclie
fen.

60 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

motsvarande bestämmelser i detta afseende jämväl rörande, ifrågavarande

val böra komma till stånd. Här ofvan omförmälda i §§ 47,

48 och 49 i lagen om val till Riksdagen intagna bestämmelser syntes

därför böra införas jämväl i fråga om stadsfullmäktigeval.

De frågor, som genom Riksdagens båda ifrågavarande skrifvelser

'' blifvit väckta, synas mig böra komma under pröfning utan samband

med spörsmålet om en reformering af det proportionella valsystemet vid

landstingsmannaval, hvilket likaledes är under utredning, men som torde

kräfva ett mer ingående öfvervägande. Nya förslag till metodens förbättrande

hafva också väckts vid innevarande riksdag. Behofvet af

ändrade bestämmelser om landstingsmannavals förrättande och om åtgärder

till valhemlighetens tryggande synes vara allmänt erkändt, om

äfven på flera håll några olägenheter af nu gällande bestämmelser icke

kunnat påvisas. Det synes mig uppenbart, att hvad som kan göras för

beredande af ökade möjligheter för en hvar röstberättigad att deltaga

i de numera så viktiga landstingsmannavalen samt för att skydda valhemligheten

och förekomma allt slags valtryck också bör göras. För

att nya bestämmelser i dessa hänseenden må kunna antagas på sådan

tid, att de vinna tillämpning redan vid årets val, måste desamma hufvudsakligen

ansluta sig till nuvarande förhållanden och den mera genomgripande

omläggning af dessa val, för hvilken till äfventyrs vissa skäl

föreligga, anstå, tills större erfarenhet vunnits eller en ingående omarbetning

af landstingsförordningen eljest blir påkallad.

Jag skall först till behandling upptaga de ändringar i förevarande

hänseenden, som afse landstingsmannavalen å landet. Som bekant skola

dessa nu förrättas kommunvis vid första ordinarie kommunalstämma under

året d. v. s. den, som hålles under senare hälften af mars månad. I ett par

af de motioner, som föranledt riksdagens förberörda skrifvelse n:r 140, har

framhållits lämpligheten af, att förevarande val ej sättas i samband med

kommunalstämma, utan förrättas å särskildt bestämd valdag; i en af

motionerna påyrkas valets förrättande inför kommunalstämmans ordförande.

De af mig ofvan relaterade yttrandena från myndigheter och

korporationer utvisa mycket skiftande meningar i förevarande afseende.

Att tillskapa särskilda valkollegier för landstingsmannavalen synes mig

ej påkalladt och dessutom förenadt med vissa svårigheter; att.låta dem

förrättas af den valnämnd, som har ledningen af valförrättningarna i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

61

kommunerna vid valen till Riksdagens Andra kammare, vore visserligen

förenadt med en viss fördel, men synes icke böra ifrågasättas,

enär landstingsmannavalen fortfarande torde böra bindas vid kommunalstämma.

Till grund för valförrättningen skall ju ligga kommunens

allmänna röstlängd; ändringar däri kunna allenast fastställas af kommunalstämma

och behof kan föreligga (t. ex. i följd af betalning af

resterande utskylder eller öfverlåtelse af fast egendom) att omedelbart

före ett valtillfälle för utseende af landstingsmän kunna ändra anteckningarna

i längden angående valrätt o. s. v. Att tillåta sådana ändringar

äfven å annan förrättning än kommunalstämma skulle föranleda en

omläggning af nuvarande stadganden angående behandlingen af kommunens

röstlängd, hvilken omläggning näppeligen kan vara påkallad.

Men med valens fortfarande förrättande å kommunalstämma är ej sagdt,

att de ovillkorligt böra förläggas till den ordinarie marsstämman.

Tvärtom synas vägande invändningar häremot, åtminstone hvad de

större kommunerna beträffar, vara att framställa. Flera andra ärenden

förekomma vid dessa marsstämmor och inkräkta lätt på tiden för

landstingsmannavalet. Att förbjuda hållandet af landstingsmannaval i

sammanhang med den ordinarie marsstämman torde å andra sidan vara

mindre lämpligt, enär i ett flertal småkommuner både landstigsmannavalet

och de ärenden, som skola förekomma å marsstämman, lätt kunna

medhinnas å samma dag. Mest praktiskt synes således vara, att det

nu föreskrifna ovillkorliga sambandet mellan landstingsmannavalet och

den ordinarie marsstämman upplöses.

I motioner inom riksdagen liar påyrkats, att vederbörande länsstyrelse

eller domhafvande skulle åläggas att utsätta valdag för landstingsmannaval.

Syftet med dessa yrkanden torde närmast hafva varit att få

valen, åtminstone inom hvarje valkrets, förlagda till samma dag, äfvensom

utsatta helst till en söndag. Med hänsyn till betydelsen af ett allmänt

deltagande i förevarande val synes mig önskvärdt, att desamma utsättas

till en sådan dag, att minsta möjliga svårighet möter för en hvar att

deltaga i valet. Detta kan allenast ske, där valet förrättas å söndag.

Fjorårets Andra kammarval ägde i mycket stor utsträckning rum å

söndag, och lärer belåtenheten härmed varit allmän.

Anser man således öfvervägande skäl tala för att den kommunalstämma,

där landstingsmannavalen skola äga rum, utsättes till söndag,

synes steget lämpligast böra tagas fullt ut och viss söndag bestämmas

för ifrågavarande kommunalstämma. Jag finner mig således

hafva grundade skäl föreslå, att den kommunalstämma, där lands
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 27.

tingsmannaval skall förrättas, måtte i lag bestämmas till viss söndag,

och föreslår jag i sådant afseende fjärde söndagen i mars månad

eller, om påskdagen då infaller, nästpåföljande dag (Annandag Påsk).

Det torde böra här anmärkas, att vid utsättande af böndagarna bör

tillses, att dessa icke förläggas till för valet här föreslagen söndag

eller till den söndag i maj, som nedan föreslås till valdag i stad.

Efter omständigheterna å hvarje ort må det sedan ankomma på

kommunalstämmoordföranden att till förevarande kommunalstämma

jämväl utlysa och där företaga de ärenden, som skola å ordinarie

marsstämma behandlas.

Då en kommun är delad på två valkretsar, synas valen kunna å

därför utlyst stämma förrättas å samma tid och ställe för båda valkretsarna.

Härvid torde dock begagnande af olika valurnor för de till

olika valkretsar hörande kommundelarna vara lämpligt, hvarjämte, till

undvikande af misstag, särskilda stämplar för de olika kommundelarna

till afstämplande af de valkuvert, som föreslås skola begagnas för valsedlarnas

inläggande, böra i detta fall användas.

Beträffande tiden för själfva valet torde så detaljerande och utsträckta

bestämmelser, som i vallagen till Riksdagen äro meddelade, så mycket

mindre vara påkallade som landstingsmannavalen föreslagits att förrättas

å viss sön- eller helgdag. Visserligen är vid landstingsmannavalen själfva

valförrättningen genom där förekommande granskning af fullmakts- och

andra behörighetshandlingar samt anteckningen af de i valet deltagandes

röstetal mera tidsödande än vid valen till Andra kammaren, men å

andra sidan är valmanskåren vid förstnämnda val ansenligt mindre.

Föreskrifter i fråga om tiden för själfva valet af liknande innehåll som

de i vallagen subsidiärt lämnade torde, med någon jämkning, vara tillräckliga

för nu ifrågavarande val. Om således, såsom jag här nedan

föreslår, bestämmelser meddelas om, att valet skall fortgå minst två

timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter

klockan fem eftermiddagen, böra å ena sidan nödiga garantier vinnas,

att valmännen icke genom olämpliga valtider förhindras att begagna

sin valrätt eller finna dess utöfvande väsentligt försvårad, och å andra

sidan förekommas, att valet i de små landskommunerna varder öfver

höfvan utdraget. Att i större kommuner än mera utsträckta valtider

erfordras, är väl sannolikt, men, då de föreslagna tiderna äro minimitider,

torde vederbörande kommunalstämmoordförando icke underlåta att,

där så behöfs, utsträcka valtiderna utöfver de i lagen angifna minimitiderna.

I hvarje fall böra valtiderna i kungörelsen om stämman nog
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27. 0;3

grannt till klockslag för början och afslutande samt uppehåll i förrättningen

— angifvas, hvarom särskild föreskrift torde böra meddelas.

Allmänt

rösterna aflämnas efter upprop enligt röstlängden. Å andra sidan råder,

enlig* hvad jag erfarit, flerstädes den uppfattning, att upprop af valmännen

är tfll gagn för ordning och reda i förrättningen samt för att

undvika ett besvärligt slående i röstlängden. Emellertid vitsordas i de

afgifna yttrandena, att ej ens i de större städerna upprop numera äger

rum. Vid nu förevarande val, da en valman ofta röstar för annan röstberättigad,

torde också eu röstning i tur som valmännen anmäla sig vara

mest ändamålsenlig. Jag är därför böjd för att förorda meddelande

af bestämmelser om, att de röstande äga aflämna sina röster i den tur

de anmäla sig hos ordföranden.

För att bittida ordföranden vid valet torde stämman före valet

böla utse två af de närvarande, hvarom uttrycklig bestämmelse synes

böra meddelas.

Indelande af större land skommun er i valdistrikt är otvifvelaktigt en

reform att eftersträfva. Åtskilliga svårigheter yppa sig emellertid här

med hänsyn till, att kommunens allmänna röstlängd skall vara röstlängd

vid landstingsmannavalen och att kommunalstämmans ordförande har

att leda valet. Omläggningar af nuvarande förhållanden på detta område

bl ef ve därför en följd af medgifvandet till distriktsindelning. Jag

anser därför, att med bestämmelser härom kan tillsvidare anstå.

Til^ med sammanräkningen af rösterna förknippade frågor får ia°''

tillfälle återkomma här nedan.

Jämväl hvad beträffar hindstingsniamiavalen i stad, synas i nu behandlade

^afseende:! vissa ändringar i gällande bestämmelser påkallade. Då

också i stad valets förrättande a viss söndag synes lämpligt, anser jag, att

den allmännna rådstuga, där dessa val skola företagas, bör hållas å fjärde

söndagen i maj eller, om pingstdagen då infaller, nästpåföljandé dag

(Annandag Pingst). Med afseende å tiden på dagen synas samma minimitider,

som föreslagits för landet, böra gälla äfven för städerna. Då

valdagen är söndag, torde dessa tider för de minsta städernas de! vara

tillräckliga. Uppenbart är, att i de större städerna vida mer utsträckta

tider behöfvas och komma att af vederbörande utsättas. Jämväl i

Övriga afseenden torde de för landsvalen föreslagna nya bestämmelserna

böra i tillämpliga delar gälla för stad. Utseende af några särskilda biträden

torde bär icke påkallas, då magistraten ju alltid är kollegial.

Slutligen torde böra lämnas medgifvande till att landstingsmannaval i

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.

stad, som för stadsfullmäktigeval är delad i valkretsar, må ske V£dkretsvis

— å en och samma dag —, dock utan att därvid de

landstingsmän med suppleanter, som skola väljas, uppdelas på valkretsarna.

Jag öfvergår nu till den viktiga och svårlösta frågan om åtgärder

till valhemlighetens betryggande och den med afseende härå inom

Riksdagen väckta frågan, att de bestämmelser, som i förevarande hänseende

gälla vid valen till Riksdagens Andra kammare, också måtte

bli gällande vid landstingsmannavalen.

Förhållandena härutinnan få anses vara analoga på landet och i

stad, hvadan något särskiljande ur denna synpunkt af stadgandena allt

efter orten icke torde påkallas. De åtgärder, som härutinnan kunna

förekomma, hafva, på sätt af den föregående redogörelsen framgår, vant

föremål för mycket skiftande omdömen och förslag från de hörda myndigheterna

och korporationerna. Klart synes vara, att valsedlarna ej

böra få vara färgade, enär därmed valhemligheten lätt eluderas. lill

fördel med afseende å valhemlighetens bevarande vore utan tvifvel

också bestämmelser om ensartadt eller lika format å alla valsedlar.

För att vinna full effektivitet af sådana bestämmelser borde dock blanketter

till valsedlar tillhandahållas af det allmänna. Man kunde da

ock vidtaga sådana anordningar, att sedlarna kunde vikas ihop som ett

kuvert, hvarmed röstvärdet kunde tecknas å själva sedeln. Otvifvelaktigt

äro nu antydda anordningar att allvarligen öfverväga, och valet mellan

detta system och andra nedan angifna, är icke lätt att träffa; men jag

har dock kommit till den uppfattning, att det skulle stöta pa åtskilliga

praktiska svårigheter att nu införa dylika obligatoriska valsedelsblanketter.

Då dessutom vid de politiska valen i förevarande hänseende finnes

ett system, som pröfvats och befunnits i det hela fungera val, bor

detta system ej utan tvingande skäl utbytas mot ett annat vid landstino-smannaval,

äfven om möjligheterna af samma systems användande

vid dessa olika slag af val ej äro lika, och större svårigheter, med

hänsyn till den graderade skalan, möta att tillämpa samma system vid.

landstingsmannavalen som vid andrakammarvalen. Jag anser dartor

systemet med valkuvert böra införas jämväl vid landstingsmannavalen.

Vidkommande tillämpningen af detta system vid nämnda val torde

hufvudsakligen två möjligheter vara att reflektera på, den ena, att en

öppning utskäres i kuvertet, genom hvilken, sedan sedeln mlagts

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.t-s Nåd. Proposition Nr 27. 65

i kuvertet, röstvärdet kan antecknas å själfva sedeln, och den andra,

att röstvärdet antecknas på det tillslutna kuvertet. Valet mellan dessa

båda system synes mig ganska vanskligt; tvifvelsutan kunna goda skäl

anföras för båda systemen. Hvartdera har sin fördelar och sina olägenheter.

Enligt min mening är systemet med anteckning af röstvärdet

å kuvertet dock att föredraga ur synpunkten af valhemlighetens betryggande

— att det orsakar ökadt besvär för den sammanräknande myndigheten

är en synpunkt i andra planet. I och för sig framstår det.

kanske såsom mindre tilltalande, att, när man föreskrifver användande

al valkuvert just för döljande af den valsedel, som aflämnas, man samtidigt

påbjuder, att i detta kuvert skall finnas en öppning, som möjliggör

eu, låt vara ytterst ofullständig, inblick å valsedeln. Det uppges

också, att genom utskärningen i valkuvertet möjlig olikhet i färgskiftning

och i papperets beskaffenhet å sedlarna kommer att skönjas nästan tydligare,

än när hela sedeln är synlig. Dessutom är ju ej uteslutet, att icke

med detta system röstvärdet kan så antecknas i öppningen, att otydlighet

eller fel sedan kan befinnas vidlåda sedelns röstvärde. Olägenheten

med att teckna röstvärdet å valkuvertet är, att detta värde då måste

sedermera öfverföras å valsedeln. Att i stället föreskrifva, att valkuvertet

efter öppnandet skall hopfästas med valsedeln är mindre tillrådligt,

enär vid sedlarnas och kuvertens handterande ett åtskiljande af sedeln

från kuvertet understundom kan komma att ofrivilligt inträffa. Besväret

för den sammanräknande myndigheten blir ej heller på detta sätt lindrigare

än med det förut förordade systemet. Frågan blir då närmast, om

valsäkerheten äfventyras genom att röstvärdet måste i sammanhang med

sammanräkningen öfverföras från valkuvertet till valsedeln. Jag föreställer

mig dock, att farhågorna i detta hänseende äro ogrundade. Att

valsäkerheten bör med ifrågavarande förfaringssätt vara fullt tryggad, när

sammanräkningen sker inför magistraten, som alltid är kollegial (minst

3 personer), synes mig ganska visst. Stor vaksamhet och ordning

erfordras visserligen, men dessa egenskaper hos den sammanräknande

myndigheten påkallas i hvarje händelse vid denna grannlaga förrättning.

Ökadt arbete uppkommer möjligen för magistraten, men detta förhållande

bör ej vara afgörande. Vid dessa allenast hvart fjärde år återkommande

val lära. svårigheter ej heller möta för magistraterna att skaffa sig

erforderliga biträden för sammanräkningen — i de större städerna, där

ökningen i arbetet blir mest kännbar, består ju magistraten af flera

medlemmar än i de små.

Något annorlunda lord? förhållandena te sig för landsbygdens

del. I detta hänseende vill jag först erinra om förenämnda af härads
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Åfd. 19 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. J\Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

liöfdingarnas förening gjorda framställning angående befrielse från

uppdraget med sammanräkning åt rösterna vid landstingsmannaval.

Med fullt beaktande af det omfattande arbete, som med dessa val lagts

å dombafvandena, kan jag dock ej nu förorda, att annan myndighet

betros med dessa sammanräkningar. Länsstyrelserna kunna ej ifrågakomma

med hänsyn till deras störa, alltjämt ökade arbetsbörda. Eu

särskild kommission — såsom ett par länsstyrelser ifrågasatt — vore

kanske framdeles att tänka på, men bör ej för närvarande ifrågasättas..

Däremot är det önskvärdt, att till domhafvandenas förfogande ställas

biträden för ifrågavarande sammanräkning. Och just behofvet i hvarje

händelse af sådana, af staten ersatta biträden gör det^ enligt min mening

möjligt att jämväl för landet använda valkuvert, å livilka röstvärdet

antecknas för att sedermera öfverföras å sjkifva röstsedeln vid sammanräkningen.

Om två ansvariga biträden ställas till domhafvandens förfogande,

uppstår lindring i dennes, eljest i alltför hög grad betungande

arbete och vinnes framför allt den kontroll, som gör det ur valsäkeihetens

synpunkt möjligt att förorda det system med röstvärdets tecknande

å valkuvertet, som ofvan angifvits. Dessa biträden torde böra

forordnas af vederbörande länsstyrelse, och lärer sammanräkningsprotokollet.

böra af dem till riktigheten bestyrkas. Förordnande af sådana

biträden, hvilka torde böra erhålla dagtraktamente, exempelvis 15 kronor

per dag — jämte i förekommande fall reseersättning — kan ej

orsaka statsverket någon afsevärd utgift. Kungl. Maj:t torde äga att

om sådan ersättning förordna; och lärer densamma för innevarande

års landstingsmannaval kunna utgå under lör skottstitel och i vanlig

ordning anmälas till ersättande. Efter den erfarenhet af kostnaderna,

som därmed vinnes, må sedermera till 1914 års statsreglering ötvervägas,

om särskidt anslag för ändamålet må vara påkalladt.

Efter hvad jag försport har det från flera håll anmärkts, att på

en och annan ort, särskildt på landet, sammanräkningen uppskjutits

längre än som synts behöfligt och lämpligt. Det torde därför vara skal

att ° bestämma, inom hvilken tid från valet sammanräkmngsförrattmngen

bär företagas. Då nu gemensam valdag föreslagits, synes tiden kunna

bestämmas å landet till inom tjugo dagar från valet — med hänsyn ti.l

ting och andra förrättningar kan kortare tid ej ifrågasättas och i

stad, där tiden kan sättas väsentligt kortare, till inom tio oagai Iran

I detta sammanhang må framhållas, att en ändring i^ nu gällande

bestämmelser rörande talan mot saminanräkningsbeslut i Iråga om före -

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.

varande val ej synes mig för närvarande trängande. Denna fråga är

också af enskild motionär vid innevarande riksdag redan lagd under

riksdagens pröfning.

De ändringar i öfrigt i landstingsförordningen, som jag anser

önskvärda, och hvilka ändringar ansluta sig till hvad i sådant hänseenede

är stadgadt i ofta berörda vallag, torde ej tarfva särskild utläggning.

En del modifikationer i vallagens bestämmelser hafva blifvit påkallade

därigenom, att landstingsmannavalen skola äga rum å kommunalstämma

och att om sådan stämma vissa allmänna stadganden finnas upptagna

i förordningen om kommunalstyrelse på landet. Att särskilda sedlar

och valkuvert erfordras, då rösträtt utöfvas jämväl för annan, torde

utan vidare vara uppenbart.

Slutligen vill jag anmäla'', att frågan om ändrade bestämmelser

rörande stadsfullmäktigeval, i samma syfte som nu ifrågasatts vidkommande

landstingsmannavalen, torde komma att af mig längre fram

under riksdagen upptagas.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag,

att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå

Riksdagen att antaga förslag till lag angående ändrad

lydelse i vissa delar af kungl. förordningarna den 21

mars 1862 om landsting och om kommunalstyrelse på

landet af den lydelse, som bilagan till detta protokoll

utvisar.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

nådigt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet,

af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Henrik Carlson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1912:2 Utlåtande, i anledning af Kunql. May.ts proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt §17 i förordningen o s. 1 i texten