Angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordninqen om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862
1912-02-02 · 67 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 64 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:27, Angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordninqen om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
1
Nr 27.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordninqen
om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862; gifven Stockholms slott den 2 februari 1912.
Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1:°) lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862, samt
2:o) lag om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. (Nr 27.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 87.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Valen af landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.
Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.
A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det
andra, och ma utgöra högst dubbelt sa manga som det antal landstingsmän,
hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,
från början räknadt, som motsvara antalet landstingsman, afse själfva
landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter.
Har å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från
början räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen
afse valet af landstingsman.
Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgar
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem
som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.
§ 5.
1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,
som skall hållas å fjärde söndagen i mars månad eller, om
påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag. Höra delar af samma
kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.
Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 27.
3
Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles
inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I
kungörelsen om stämman skall tiden för valet noggrannt angifvas.
Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning
samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden
gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning
med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen
äga rum.
Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till
de väljande tillåtas inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes
af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt
papper, lika till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen
för det ändamål, hvarom här nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas,
skall därå intryckas en stämpel, utvisande den kommun eller
kommundel, för hvilken förrättningen tiger rum. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.
Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos
ordföranden. Därvid utlämnas till valmannen ett valkuvert för hans
egen del och ett dylikt kuvert för hvarje annan röstberättigad, för
hvilken han uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.
I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser, afsedda
att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt.
att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats
är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans
förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon af omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfvar
rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för
denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål
personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat
sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden
upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgifver
sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom
tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan omärkt,
antecknar ordföranden å kuvertets framsida tydligt det röstvärde, som
tillkommer den i kuvertet inneslutna valsedeln. Härefter nedlägger ord
-
4
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 27.
föranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed i röstlängden
vid namnet på den, hvars rösträtt utöfvas, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen
att i föreskrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde
vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöfva rösträtt.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i
säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas,
å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga
rätt att aflämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut
fastställda klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare
ordföranden röstningen afslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag,
som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda
åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden
och två af de närvarande, afslutas valförrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med
valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna
posten, skall försändelsen assureras.
Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens
kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord
förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Vid denna förrättning,
som skall påbörjas inom tjugo dagar från valen, iakttages, att de å
valkuverten angifna röstvärdena före själfva sammanräkningen öfverföras
på de i kuverten inneslutna valsedlarna.
Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,
med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen
förda protokoll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
2. I stad förrättas valet inför magistraten å fjärde söndagen i
maj månad eller, om pingstdagen då infaller, å nästpåföljande dag.
År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet förrättas
valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal landstingsmän
och suppleanter, som skall utses för staden.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och
öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning
och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är
stadgadt.
I öfrigt skall med afseende å valtider och valets förrättande i
tillämpliga delar gälla, hvad bär ofvan i mom. 1 är föreskrifvet.
I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva
valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.
För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i öfrigt aflämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.
Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.
Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för
där afsedt fall stadgadt.
Vid sammanräkning af rösterna, hvilken förrättning skall påbörjas
inom tio dagar från valet, iakttages, att de å valkuverten angifna röstvärdena
före själfva sammanräkningen öfverföras å valsedlarna.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
§17.
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under
senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val
af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt stadgadt; en
i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat enligt
§ 63; och en i december månad för granskning af såväl debiterings-
och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande af
val till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets slut blifva
lediga, äfvensom af revisorer.
Om kommunalstämma för val af landstingsmän är stadgadt i förordningen
om landsting.
Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,
för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor
af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning
af sagda förvaltning.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 27.
7
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
februari 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Sciiotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Larsson,
Sandström.
Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet
anförde departementschefen, statsrådet Schotte:
I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t den 20 maj 1911 har Riksdagen
äskat utredning och förslag dels (skrifvelsen nr 140) om ändrade
bestämmelser rörande utlysande af landstingsmannaval och ordningen
vid dessa val, dels ock (skrifvelsen nr 139) om tryggande af valhemligheten
vid de kommunala valen. Hvad då först beträffar skrifvelsen
nr 140, anför och hemställer Riksdagen däri följande:
»I en af de väckta motionerna har ifrågasatts, huruvida icke lands- Riksdagstingsmannavalen
skulle kunna förrättas å särskild af vederbörande dom- jjen^maj
hafvande eller af magistrat bestämd valdag och å tider på dagen, som 1911, nr ilo.
genom lag bestämmas i fråga om val till Andra kammax-en, i stället för
att såsom nu förrättas i samband med kommunalstämma, och att vid val
af landstingsman valförrättningen ej skulle behöfva ske efter upprop
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Infordrade
yttranden.
Stockholms
län.
enligt röstlängden. En annan motionär har föreslagit, att val af landstingsmän
ej skulle äga rum å kommunalstämma utan å för valet särskild!
utsatt tid inför kommunalstämmans ordförande eller annan valförrättare,
och ifrågasätter denne motionär tillika, huruvida icke kommunerna
skulle kunna uppdelas i särskilda valdistrikt. Medgifvande af
delning af större kommuner i flere valdistrikt ifrågasättes jämväl i ännu
en uti föreliggande frågor väckt motion.
Då efter utskottets mening erfarenheten af de förrättade landstingsmannavalen
ådagalagt, att anordningarna för dessa val mångenstädes
äro mindre lämpliga, särskild!, i det afseendet, att aflämnandet af röstsedlarna
för valmännen medför stor tidsspillan, torde särskilda föreskrifter
i ofvanberörda hänseenden vara af behofvet påkallade.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Magt låta utreda, huruvida icke i fråga om landstingsmannavalen
med hänsyn till utsättande af valdag och valtider samt
öfriga anordningar för valförrättningen de föreskrifter, som i dessa afseenden
nu äro stadgade för val af ledamöter i Andra kammaren, må
kunna i tillämpliga delar gälla, och för Riksdagen framlägga de förslag,
hvartill utredningen kan gifva anledning.»
Genom nådig remiss hafva vederbörande länsstyrelser anbefallts
att, efter magistraters och stad sstyrelsers inom länen hörande, afgifva
utlåtande i anledning af Riksdagens förevarande framställning. Af
dessa utlåtanden, hvilka numera inkommit, inhämtas hufvudsakligen
följande.
Stockholms län: Stadsfullmäktige i Södertälje uttala sig för att
i fråga om landstingsmannavalen måtte med hänsyn till utsättande af
valdag och valtider samt öfriga anordningar för valförrättningen gälla
de föreskrifter i tillämpliga delar, som äro gällande för val af ledamöter
i Riksdagens Andra kammare, med iakttagande likväl att valen i fråga
skulle äga rum å söndag. Magistraten i Södertälje biträder detta
yttrande. Magistraten i Norrtälje uttalar — under meddelande att
landstingsmannavalen för staden förrättats på så sätt, att valmännen
efter upprop enligt röstlängden fått framträda för att aflämna sina röstsedlar,
äfvensom att efter uppropets afslutande tillstädesvarande valmän
erhållit tillfälle att, i den ordning de infunnit sig, utöfva sin rösträtt —
att ytterligare åtgärder i del syfte riksdagsskrifvelsen afser icke syntes
påkallade. Stadsfullmäktige och magistraten i Sigtuna, stadsfullmäktige
och magistraten i Vaxholm samt stadsfullmäktige i
Öregrund hemställa, att bestämmelserna i vallagen om riksdagsmannaval
till Andra kammaren måtte i nu förevarande afseenden göras i tillämpliga
9
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.
delar gällande jämväl för landstingsmannaval; medan däremot stadsfullmäktige
ock magistraten i östhammar samt magistraten i
öregrnnd finna nu gällande bestämmelser lämpliga och betryggande.
För egen del anför länsstyrelsen hufvudsakligen följande: Enligt
nu gällande bestämmelser skulle å landet val af landstingsmän
företagas å första ordinarie kommunalstämman under året. Denna
kommunalstämma kölles under senare hälften af mars månad. Den
ungefärliga tiden för dessa vals hållande vore sålunda allmänt bekant,
om också själfva dagen komme att variera under olika år och i olika
kommuner. Då det med nu gällande bestämmelser icke torde kunna
förutsättas, att icke hvarje valman skulle erhålla kännedom om, när
valet förrättas, syntes från denna synpunkt anledning icke föreligga att
utfärda nya bestämmelser i fråga om valdagen. Å nämnda kommunalstämma
förekomme emellertid äfven andra ärenden än val af landstingsmän,
och då det utan tvifvel skulle för valmännen vara underlättande,
om så icke vore händelsen, syntes ett utaf de i riksdagsskrifvelsen
åsyftade önskemål kunna vinnas, om landstingsmannavalen företoges
vid tillfälle, då icke något annat ärende kunde förekomma. Detta
skulle låta sig göra, om dessa val förrättades, icke å kommunalstämma
utan, i likhet med valen till Andra kammaren före senaste lagändringen,
inför kommunalstämmans ordförande. Komme en sådan ändring till
stånd, syntes detta böra föra med sig, att föreskrift meddelades dels
om valets offentlighet och dels om platsen för dess hållande. I detta
senare afseende torde bestämmelsen i 15 § af förordningen om kommunalst^yrelse
på landet böra tillämpas. Vidare blefve nödvändigt, att
nya föreskrifter i fråga om valdagen meddelades. Denna kunde då
bestämmas antingen i ungefärlig öfverensstämmelse med hvad som nu
gäller, sålunda till någon af kommunalstämmans ordförande bestämd
dag i mars månad, eller ock till någon viss, i lagen utsatt dag. Detta
senare sätt syntes äga företräde framför det förra, då därigenom valet
komme att förrättas å eu bestämd och för alla känd dag. Kungl.
Maj:ts befallningshafvande kunde icke heller finna, att valdagens bestämmande
på detta sätt skulle möta några praktiska svårigheter. För
att icke komma i kollision med årets första kommunalstämma torde
valdagen icke böra förläggas till senare hälften af mars månad. Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ville såsom lämplig valdag föreslå antingen
första söndagen i mars eller första söndagen i april. Valdagen blefve
då förlagd till ungefär samma tid af året som den, å hvilken för närvarande
dessa val förrättas. Hvad städerna beträffar, syntes anledning
icke föreligga att ändra nu gällande bestämmelser i fråga om valdagen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 2
10
Uppsala län.
Södermanlands
län.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.
Att föreskrifter rörande valtiderna vore behöfliga, torde knappast kunna
bestridas, då det icke kunde vara lämpligt att lägga helt och hållet i
valförrättarens hand att afgöra, hvilka tider på dagen vallokalen bör
vara för valmännen tillgänglig. Detta torde, hvad landet beträffade,
blifva mer än nödvändigt, om, såsom föreslagits, valet komme att förrättas
inför kommunalstämmans ordförande. I fråga om valtiderna
syntes det som om bestämmelserna i §§ 46 och 53 af lagen om val
till riksdagen den 26 maj 1909 lämpligen skulle kunna kommma till
användning jämväl beträffande val till landsting. Häraf blefve eu naturlig
följd, att valet icke komme att förrättas efter upprop.
Uppsala län: Magistraten i Uppsala meddelar, att landstings
mannavalen
1910 utsatts till tre dagar, en för hvar af stadens 3 rotar,
att valtiderna varit kl. 11—2 och 6—8 på dagen samt att de röstberättigade
fått afgifva sina röster i den ordning de företrädt. Vid sådana
förhållanden syntes ändring i landstingsförordningens bestämmelser
i förevarande delar ej erforderlig. Magistraten i Enköping
uttalar sig för att de för val till Andra kammaren gällande valtider
samt föreskrifterna i 45, 50, 52 och 53 §§ i lagen om dessa val måtte
bli gällande jämväl för landstingsmannavalen, äfvensom att bestämmelser
måtte meddelas därom, att röstberättigad äger att rösta i anmäld tur
och ordning, därest han uppgifver riktig bostad enligt den vid valet
gällande röstlängden. Länsstyrelsen förklarar sig icke hafva någon
erinran att framställa mot utsträckning till landstingsmannavalen af nu
förevarande delar af vallagen.
Södermanlands län: Magistraten i Nyköping uttalar — under
meddelande att vid senaste landstingsmannavalet i staden röstsedlar
fått afgifvas dels under tiden kl. 11 f. m.—2 e. m., dels ock kl. 6—8
e. m. samt att äfven efter kl. 8 e. m. alla de valmän, som voro tillstädes
i vallokalen, men ej ännu hunnit deltaga i valet, fått aflämna
sina röster — att en föreskrift, att landstingsmannaval skall fortgå kl.
9—2 samt 5—9 syntes i en stad af Nyköpings storlek eller med lägre
invånarantal vara för valmännen till ringa nytta, men lör valförrättaren
och den personal i öfrigt, som skall vid förrättningen tjänstgöra, medföra
onödig tidspillan." En allmän föreskrift, att landstingsmannaval
skulle utsättas till sådan tid på dagen och anordnas på sådant sätt, att,
så vidt möjligt, samtliga röstberättigade utan svårighet blefve i tillfälle
att deltaga i valet, syntes därför tillfyllest. Slutligen har magistraten
hemställt, att ur kommunalförordningen för stad måtto uteslutas bestämmelsen
om att å allmän rådstuga omröstning skulle verkställas efter
upprop. Magistraten i Eskilstuna har anfört, hvad först angår
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
frågan om landstingsmannavalens hållande å särskild! bestämd valdag,
att, hvad städerna vidkomme, någon föreskrift i berörda hänseende,
utöfver hvad 5 § 2 mom. i gällande förordning om landsting innehölle om
tiden lör valens förrättande, icke vore af behofvet påkallad, utan att det
lämpligen kunde öfverlämnas åt vederbörande valförrättare att såsom hittills
närmare bestämma valdagen. I afseende å tiden på dagen för valets
förrättande syntes det magistraten, åtminstone hvad städerna anginge,
lämpligen böra föreskrifvas, att valmännen skulle äga tillträde till valet
under misnt två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst en
timme efter klockan 6 eftermiddagen. I öfrigt torde med hänsyn till
de mycket olika tider, som val i större och mindre städer kräfde, lämpligen
böra öfverlämnas] åt valförrättaren att jämväl närmare bestämma
valtiderna. Den föreskrift, som förekomme i 53 § af lagen om val till
Riksdagen, syntes magistraten älven böra gälla i fråga om landstingsmannavalen;
och hade magistraten ej eller något att erinra mot, att
sådan föreskrift meddelades för dessa val, att valmännen därvid i tur
och ordning, efter som de inställde sig, finge afkunna sina röstsedlar.
Då det syntes magistraten vara synnerligen önskvärd!, att äfven i fråga
om landstingsmannavalen större kommuner kunde uppdelas i flera valdistrikt
för undvikande af alltför stor tidspillan för valmännen vid röstsedlarnes
afkunnande, tillstyrkte magistraten för sin del, att hvad härutinnan
vore stadgadt i 19, 20, 42 och 71 §§ i lagen om val till Riksdagen
måtte föreskrifvas skola i tillämpliga delar gälla äfven i fråga om
val af landstingsman. Magistraterna i Torshälla, Strängnäs och
Mariefred tillstyrka, att vallagens bestämmelser i förevarande afseenden
måtte bli gällande vid landstiugsmannaval, medan magistraten i Trosa
anser ändring i nu gällande bestämmelser för landstingsmannaval icke
vara påkallade. För egen del anför länsstyrelsen: Något behof af
lagbestämmelser om gemensam valdag för landstingsmannaval inom valkrets,
som består af flere kommuner, vare sig landtkommuner eller
smärre städer, syntes Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke förefinnas.
För val af riksdagsman i Andra kammaren uppginge den i 46 § vallagen
såsom regel stadgade tiden för rösters aflämnande till nio
timmar i stad och sju timmar å landet, med uppehåll, om allmän gudstjänst
å valdagen hölles inom valdistriktet, under den tid gudstjänst
påginge. Det torde vara uppenbart, att en så lång tid för afgifvande af
röster vid landstingsmannaval skulle i de allra flesta af rikets kommuner
vara obehöflig. Måhända borde en lagbestämmelse meddelas om att
landstingsmannaval skulle fortgå under en viss minimitid, t. ex. tre
timmar, samt utsättas till sådana tider på dagen, att alla röstbeiäittigade,
12
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Östergötlands
län.
Jönköpings
län.
så vidt möjligt, erhölle tillfälle att deltaga i valet. I öfrigt torde det
böra öfverlämnas åt valförrättarna i de särskilda kommunerna att efter
förhållandena i orten närmare bestämma valtiderna, så att de blefve
lämpliga och tillräckliga för valmännen, utan att vålla onödig tidspillan
för valförrättaren och dem, som medverkade vid valförrättningen. En
bestämmelse af enahanda innehåll, som den i 53 § af lagen om val
till Riksdagen förekommande, syntes lämpligen böra meddelas äfven i
fråga om landstingsmannaval. Jämlikt 5 § i landstingsförordningen,
jämförd med 21 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet
och 18 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad, skulle landstingsmannavalen
rätteligen verkställas »efter upprop» enligt röstlängden.
Förmodligen torde dock i det stora flertalet fall förfaras på
det vida mera praktiska sättet, att de röstande finge aflämna sina
röster i tur och ordning efter som de inställde sig. Enligt Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes uppfattning kunde utan olägenhet orden »efter
upprop» uteslutas ur nyssnämnda paragrafer i kommunalförordningarna.
En sådan lagändring skulle, med hänsyn till affattningen af 6 § i kyrkostämmoförordningen,
inverka äfven på sättet för omröstning å kyrkostämma.
Delning af större kommuner i valdistrikt för landstingsmannaval
liksom för riksdagsmannaval syntes Kungl. Maj:ts befallningshafvande
böra medgifvas.
Östergötlands län: Magistraterna i Linköping och Söderköping
finna ytterligare och nya bestämmelser uti ifrågasatta afseenden
icke erforderliga; medan magistraterna i Vadstena, Motala och Skenninge
förorda, att vallagens bestämmelser i förevarande hänseenden
göras tillämpliga jämväl å landstingsmannavalen. Länsstyrelsen anför,
att några olägenheter icke inom länet försports med nuvarande anordningar
i fråga om landstingsmannavalen. Då redan enligt nu gällande
lagstiftning valförrättningar syntes kunna äga rum, utan att upprop
skedde enligt röstlängden, samt förslaget att för ifrågavarande val stadga
enahanda bestämmelser, som nu vore gällande för val af ledamöter i
Riksdagens Andra kammare, dessutom icke af praktiska skäl syntes
lämpligt, saknade Kungl. Maj:ts befallningshafvande för sin del anledning
att tillstyrka de ifrågasatta lagändringarna.
Jönköpings län: Magistraten i Grenna framhåller, att de ifrågasatta
förändringarna svårligen ännu visat sig af behofvet påkallade,
utom möjligen införandet af särskild valdag äfven för landet. Magistraten
i Eksjö finner upprop efter röstlängden vara af synnerlig betydelse
för valets snabba och jämna fortgång; dock borde de, som ej
infunnit sig vid detta, beredas tillfälle att efter slutadt upprop afgifva
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 27. 13
sina röster, hvarför en ny bestämmelse vore lämplig i syfte att föreskrifva,
huru lång tid som för sådant ändamål skulle stå de röstande
till buds, innan valet förklarades afslutadt. Någon uniform valtid vore
dock olämplig. Magistraten i Jönköping meddelar, att valmännen
därstädes fått aflämna sina röstsedlar i den ordning de härför anmält sig,
samt uttalar, att landstingsmannavalen vore med nuvarande stadganden
för desamma så besvärliga, att någon som hälst skärpning i sättet för
dessa val icke borde utan mycket tvingande skäl ifrågakomma. Stadsstyrelsen
i Huskvarna förordar, att beträffande landstingsmannavalen,
med hänsyn till utsättande af valdag, valtider samt öfriga anordningar
för valförrättningen, de föreskrifter, som nu gälla för val af
ledamöter i Andra kammaren i tillämphga delar göras gällande. Länsstyrelsen
anför för egen del hufvudsakligen följande: Hvad först
beträffade frågan om valdag och valtider för landstingsmannavalen,
ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att dessa val å landet icke
borde, på sätt nu ägde rum, med nödvändighet försiggå i samband
med kommunalstämma. Vid de senast förrättade landstingsmannavalen
inträffade nämligen i flera stora och vidsträckta industrikommuner,
att valstämman drog ut tio till femton timmar. Att dag och
tid på dagen för dessa val, om de skulle försiggå utan samband med
kommunalstämma, borde utsättas af offentlig myndighet, syntes dock
icke vara behöfligt och knappast lämpligt, då valen hufvudsakligen hade
kommunal betydelse. Lämpligast vore, att det lämnades åt .landtkommunerna
själfva att utsätta valdag och valtider med hänsvn till förhållandena
i hvarje kommun. Underläte landtkommun detta, borde valet,
på sätt som nu är stadgadt, hållas vid första ordinarie kommunalstämman
i mars månad. Förrättades valet ej vid kommunalstämma, borde
det hållas inför kommunalstämmans ordförande. För sådant fäll torde
föreskrift äfven böra meddelas om tillämpligheten vid dylikt val af de i
5 § landstingsförordningen gifna bestämmelser, jämväl i hvad de afsåge
granskning af röstlängden och anmärkning mot densamma. I stad
borde magistraten fortfarande bestämma valdag och valtid för landstingsmannaval.
Med afseende å sådana val, både på landet och i stad,
syntes dock bestämmelse böra utfärdas därom, att valen borde utsättas
till sådan tid på dagen, att, såvidt möjligt, samtliga röstberättigade
utan svårighet blefve i tillfälle att deltaga däri. Så hade redan föreskrifvits
i afseende å stadsfullmäktigeval genom cirkuläret den 21 februari
1908. I fråga om öfriga anordningar vid landstingsmannaval syntes
föreskrift böra utfärdas om att hvarje röstberättigad ägde att aflämna
sin röstsedel i den tur, hvari han anmälde sig hos valförrättaren. Så
14
Kronobergs
län.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
skedde redan allmänt i större städer, men i mindre städer och på landsbygden
torde röstsedlarna i regel ej emottagas af valförrättaren i annan
ordning än efter upprop enligt röstlängden. Detta kunde hafva till
följd, att valmän i flera timmar finge stå väntande för att afgifva sin
röst och däraf måhända äfven afskräcktes från att deltaga i valet. Vidare
syntes med afseende å stad, som bildade egen valkrets, böra meddelas
uttrycklig föreskrift om att röstsedlarna finge efter beslut af magistrat
aflämnas å flera särskilda lokaler. Så torde redan nu allmänt ske
i större städer, men denna för allmänheten bekväma praxis syntes böra
fastslås i lag. Inom riksdagen hade äfven ifrågasatts, att större landtkommuner
skulle få uppdelas i flera valdistrikt. Detta syntes dock
knappast vara behöfligt, om de anordningar, som ofvan föreslagits, vidtoges,
nämligen att kommun ägde utsätta valet utan samband med kommunalstämma,
och att hvar och en finge aflämna sin röstsedel utan att
afvakta sin tur enligt röstlängden. Skulle delning af kommun i flera
valdistrikt förekomma och valet förrättas å samma tid i de olika distrikten,
kunde dock ej ordföranden i kommunalstämman ensam vara valförrättare.
Möjligen kunde bestämmelse utfärdas, att kommun, som
vore uppdelad i olika valdistrikt för riksdagsmannaval till Andra kammaren,
jämväl kunde på enahanda sätt fördelas vid landstingsmannaval,
samt att dessa senare äfven skulle förrättas inför valnämnderna vid
riksdagsmannaval. Det syntes dock vara önskvärdt, att enhet i afseende
å valförrättare blefve rådande, och att landstingsmannavalen så
mycket som möjligt komme att bibehålla sin kommunala karaktär.
Kungl. Mäj:ts befallningshafvande hemställde därför, att uppdelning af
landtkommun i flera valdistrikt åtminstone tills vidare icke måtte äga
rum.
Kronobergs län: Magistraten i Växjö anser det tillfyllest, att bestämmelser
meddelades därom, att valet skulle utsättas att äga rum under
viss tid såväl å förmiddagen som å eftermiddagen och fortgå till klockan
åtta på kvällen med rätt för de valmän, som vore tillstädes i de till
vallokalen hörande rummen vid den tid, då uppehåll i valet gjordes
eller valet skulle sluta, men ej då hunnit deltaga i valet, att aflämna
sina valsedlar; att valmännen ägde aflämna sina röstsedlar i den ordning,
de anmälde sig till deltagande i valet; samt att kungörelse om
valet, med upplysning om hvad valmännen hade att iakttaga vid omröstningen,
skulle i god tid före valförrättningen utfärdas och i tidning
inom orten kungöras. Länsstyrelsen anför, att inom de landskommuner,
där de å ordinarie kommunalstämman i mars månad förekommande
ärenden kunde utan större tidsutdräkt handläggas och där landstings
-
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
mannaval med hänsyn till de röstberättigades antal kunde förrättas å
jämförelsevis kort tid, val af landstingsmän därvid fortfarande lämpligen
kunde äga rum. Där åter valförrättningen kunde antagas komma att
pågå under en längre del af dagen och följaktligen de å stämman förekommande
öfriga ärenden icke utan svårighet kunde samma dag behörigen
handläggas, borde möjlighet finnas att förrätta landstingsmannavalen
å särskild valdag. Kungl. Maj:ts befallningshafvande föresloge
därför sådan ändring af nu gällande bestämmelser, att val af landstingsmän
måtte inom kommun å landet kunna förrättas å särskild valdag,
därest beslut därom fattades å kommunalstämma och Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
efter pröfning af föreliggande omständigheter, därtill
lämnade bifall. Om valet sålunda komme att försiggå å särskild valdag,
borde kungörelsen om detsamma utfärdas af kommunalstämmans ordförande
och valet af honom förrättas inom i författningen utsatt tid.
I gällande bestämmelser angående valdag i stad torde någon ändring
icke erfordras. De skål, som legat till grund för bestämmelsen att vid
val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare de röstberättigade
skulle äga tillträde till valet minst två timmar före klockan 3 e. m. och
minst en timme efter klockan 6 e. in. torde förefinnas i lika mån vid
val af landstingsmän. En dylik tidsförläggning kunde ock utan svårighet
iakttagas vid dessa senare val och detta äfven om valet skulle försiggå
å kommunalstämma. Hvad i öfrigt anginge ordningen vid landstingsmannavalen,
syntes för desamma i hufvudsak böra gälla enahanda
föreskrifter, som funnes meddelade uti 45 och 53 §§ i lag om val till
Riksdagen. Äfven om i nämnda lag icke direkt utsädes, att röstberättigade
ägde aflämna sina valsedlar i den ordning de anmälde sig för
röstning, framginge dock af sammanhanget och särskildt af 49 paragrafens
innehåll, att så vore förhållandet. Ätt äfven vid landstiugsmannaval
en dylik ordning borde iakttagas vore helt naturligt, synnerligast
om ^det blefve bestämdt, att tillträde till valet skulle stå de röstberättigade
öppet under vissa tider på dagen. Någon uppdelning af kommun
i särskilda valdistrikt hade i länet icke funnits erforderlig i och
för val till Riksdagens Andra kammare och syntes icke heller behöfva
förekomma i fråga om landstingsmannaval.
Kalmar län: Magistraterna i Kalmar och Vimmerby finna nu- Kalmar län.
varande bestämmelser i förevarande hänseenden i hufvudsak tillfredsställande;
magistraten i Västervik anser, att landstingsmannaval
icke böra ske å kommunalstämman utan å särskild valdag, helst en
söndag, inför särskild valnämnd; att valförrättningen ej bör ske efter
upprop; samt att kommunerna, där så anses nödigt, må uppdelas i särskilda
valdistrikt. Magistraten i Oskarshamn och stadsstyrelsen i
16
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 27.
Borgholm uttala, att bestämmelserna rörande landstingsmannaval böra
bringas till öfverensstämmelse med de för val af ledamöter i Riksdagens
Andra kammare nu gällande föreskrifter. Länsstyrelsen anser
ändring i sättet för landstingsmannaval påkalladt och framhåller särskilt
lämpligheten af att på landet vederbörande domhafvande och i
stad magistraten bestämmer valdag och valtider allt efter valdistriktets
storlek, äfvensom behofvet af att valet icke förrättas efter upprop och
att uppdelning af större kommuner i särskilda valkretsar kunde få
äga rum.
Gottlands län: Magistraten i Visby anser, hvad städerna beträffar
och med den tillämpning af gällande lagbestämmelser, som där
allmänt ägt rum, förändrade stadganden i förevarande afseenden icke
påkallade. Länsstyrelsen finner onekligt, att nuvarande förhållanden,
som dels möjliggöra valets företagande när som helst under pågående
kommunalstämma, dels medföra skyldighet för valmännen att afgifva
sina röster efter upprop, mången gång för dem försvara deltagandet i
valet. För undanröjande af dessa olägenheter kunde med skäl ifrågasättas,
huruvida icke de föreskrifter i sådant afseende, som funnes gifna
beträffande val till Riksdagens Andra kammare, i hufvudsak borde tilllämpas
äfven i afseende på landstingsmannavalen. Valet3 förrättande
borde i sådant fall uppdragas åt den för val af riksdagsmän i hvarje
kommun tillsatta valnämnden. Åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som hade att kungöra, i hvilka valkretsar val af landstingsmän skulle
förrättas samt huru många landstingsmän jämte suppleanter därvid
skulle utses, borde det tillika öfverlämnas att i samband därmed bestämma
valdagen. Äfven syntes samma valtider, som nu vore föreskrifna
för riksdagsmannaval, kunna stadgas för landstingsmannavalen, dock
med Kung!. Maj:ts befallningshafvande förbehållen rätt att i förekommande
fall förordna om annan tid. I fråga om valstället torde för dess
bestämmande särskilda åtgärder ej vara af nöden, utan samma valställe,
som för senast förrättade riksdagsmannaval blifvit bestämdt,
kunna godkännas såsom lämplig plats äfven med afseende pa landstingsmannavalen.
Blekinge län: Magistraten i Karlskrona meddelar, att vid
ifrågavarande val upprop ej ägde rum, utau valmännen finge aflämna
sina röstsedlar i den ordning de anmälde sig. Gällande föreskrifter
om val efter upprop borde ändras. Då utsättande af valdag och valtider
borde ske med hänsyn till olika lokala förhållanden, torde valförrättaren
härutinnan ej bindas genom lagbestämmelser. Fn uppdelning,
särskildt af de större stadskommunerna, i valdistrikt vore af behofvet
lika påkallad vid landstingsmannaval som vid stadsfullmäktigeval.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IT
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 27.
Magistraten i Ronneby finner, vidkommande städerna, förändringar
med afseende å gällande föreskrifter med hänsyn till utsättande af valdag
och valtider icke erforderliga, Vid rösträttens utöfvande tillämpades
nu allmänt, att de, som vore inne i vallokalen, när valet skulle afslutas,
finge afgifva sina röster. Magistraten i Karlshamn tillstyrker, att
de bestämmelser, som finnas stadgade för val af ledamöter i Riksdagens
Andra kammare rörande utsättande af valdag och valtider samt i fråga
om öfriga anordningar för valförrättningen, måtte bli i tillämpliga delar
gällande äfven för landstingsmannavalen; medan magistraten i Sölvesborg
anser, hvad magistratens verksamhetsområde beträffar, inga åtgärder
i det syfte, riksdagsskrifvelsen anger, vara af behofvet påkallade.
Länsstyrelsen finner ändring i allmänhet ej höra ske vidkommande
bestämmelsen, att landstingsmannavalen skola ske å kommunalstämma.
I åtskilliga kommuner vore dock en delning i flere valdistrikt
önskvärd, hvarvid gifvetvis särskild valförrättning, oberoende
af kommunalstämmorna, borde anordnas. Om bestämmelser rörande
valtider ansåges erforderliga, syntes tillräckligt att föreskrifva, att, sedan
valförrättningen tagit sin början, den ej finge afslutas, förrän ett visst
i lagen bestämdt antal timmar förflutit. Emot förslaget att vid val af
landstingsman valförrättningen ej skulle behöfva ske efter upprop enligt
vallängden hade länsstyrelsen ingen erinran.
Kristianstads län: Magistraterna i Kristianstad och Simris-Kristianstads
hamn antaga, att, beträffande städerna, några särskilda föreskrifter ut- lan''
öfver de nu gällande icke i förevarande hänseenden äro erforderliga;
dock framhåller magistraten i Simrishamn, att, om nu gällande bestämmelser
i landstingsförordningen innebära, att valförrättningen måste
ske efter upprop, föreskrifter borde meddelas om att valmännen finge
aflämna sina valsedlar alltefter som de framträda. Magistraten i
Ängelholm finner upprop efter vallängden olämpligt och har intet att
erinra mot att bestämmelserna i lagen om val till Riksdagens Andra
kammare bli gällande äfven vid landstingsmannaval. Länsstyrelse!!
anför för egen del hufvudsakligen: Enligt nu gällande lag förrättades
landstingsmannaval i valkrets på landet vid första ordinarie kommunalstämma
under året. Valförrättare å landet vore sålunda ordföranden i
kommunalstämman. Då röstvärdet vid valet skulle beräknas efter samma
grund som för .rösträtt i kommunala angelägenheter och kommunens
röstlängd härvid måste följas, syntes det vara nödvändigt att allt framgent
låta valet ske å kommunalstämma, i all synnerhet som omedelbart
före valförrättningen mot röstlängden finge framställas anmärkningar,
öfver hvilka kommunalstämman skulle genast meddela sitt
beslut. Därtill komrne, att för utöfvande af rösträtt vid valet jämväl
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 3
18
Malmöhus
liin.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
i {ifrigt gällde livad i sådant hänseende vore stadgadt för rösträtt å
kommunalstämma. Förlädes valet fortfarande till kommunalstämman,
följde däraf, att någon annan valförrättare icke kunde ifrågakomma än
kommunalstämmans ordförande. Omröstningen å kommunalstämma verkställdes
efter upprop. Denna föreskrift torde emellertid icke efterlefvas
så strängt, att den, som försummat uppropet, icke finge sedan afgifva
sin röst, om det kunde ske före röstsammanräkningens början. Då ett
upprop efter röstlängden, särskild!, i större kommuner, vore tidsödande
och mången gång onödigt, hade flerstädes utbildat sig den praxis, att
något upprop icke företoges, utan de närvarande röstberättigade finge
själfmant anmäla sig och aflämna sina röster. Detta förfarande vore
framför -allt lämpligt vid landstingsmannaval, därvid ett större antal
röstande plägade komma tillstädes. Valet syntes därför böra utsättas att
äga rum under vissa timmar med rätt för de valmän, som tillstädeskommit
å det klockslag, å hvilket valet skulle sluta, men då, ej hunnit
deltaga i valet, att aflämna sina valsedlar. Mot eu lagändring i detta
syfte hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande fördenskull icke något att
erinra. Då landstingsmannaval ägde rum vid första ordinarie kommunalstämma
under året, hvilken skulle hållas under senare hälften åt
mars månad, kunde inom samma valkrets därför valet komma att hållas
på flera olika dagar i de olika kommunerna, ett förhållande som möjligen
kunde gifva anledning till obehörig valagitation. Eu lagändring
därhän, att en gemensam dag för hela valkretsen blefve bestämd, torde
därför vara lämplig, och syntes det böra åligga vederbörande domare,
som enligt nu gällande bestämmelser verkställde röstsammanräkningen
i valkrets å landet, att utsätta valdag för valkretsen äfvensom bestämma
tider för valen i de särskilda kommunerna. I städerna torde
landstingsmannavalen redan nu företagas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad ofvan förordats. Eu lagändring för dem i detta hänseende
torde icke heller vara så af behofvet påkallad som för kommunerna
å landet. Men korame lagbestämmelser i angifna syftet att meddelas
för landskommunerna, borde gifvetvis motsvarande föreskrifter
jämväl gälla för städerna.
Malmöhus län: Magistraterna i Lund, Landskrona och Ystad
anse, hvad städerna beträffar, ändring i nu gällande bestämmelser icke
påkallad, hvarvid dock magistraten i Lund finner nödigt, att valförrättningen
ej behöfver ske efter upprop enligt röstlängden. Magistraten
i Hälsingborg meddelar, att i afseende å valtider ordningen
för valsedlars afkunnande och valurnans försegling af magistraten
vid landstingsmannaval redan tillämpats gällande bestämmelser i lagen
om val till Riksdagens Andra kammare, hvadan magistraten tillstyrker, att
19
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 27.
dessa bestämmelser lagfästas äfven vidkommande landstingsmannavalen.
Staden hade jämväl vid sistnämnda val varit uppdelad i särskilda valdistrikt,
och borde magistraten kunna betros med en sådan uppdelning,
så att detta bestyr ej behöfde till länsstyrelsen öfverflyttas. Magistraten
i Trälleborg anför, att någon ändring i sättet för landstingsmannavalens
utlysande eller bestämmande af en viss gemensam valdag icke
syntes magistraten för städernas vidkommande vara af behofvet påkallad.
Däremot ansåge magistraten, att samma bestämmelser, som nu
förefunnes i fråga om de tider på (lagen, under hvilka valförrättningtill
Riksdagens Andra kammare skulle pågå, borde införas äfven beträffande
landstingsmannaval. Tillika vore önskvärd!, att städer med
öfver tiotusen innevånare i och för landstingsmannaval kunde-indelas i
valdistrikt i analogi med hvad nu gälde i fråga om stadsfullmäktigevalen,
och torde därvid bestämmelserna i 71 § i lagen om val till Riksdagen
böra tillämpas. Magistraten i Skanör anser ändamålsenligt, att
ofta om förmälda vallags bestämmelser i nu förevarande hänseenden
varda gällande äfven vid landstingsmannavalen, och stadsstyrelsen i
Eslöf finner landstingsmannavalen böra förrättas å bestämd valdag och
å enahanda tider på dagen, som äro föreskrift^ i nämnda vallag, äfvensom
att en hvar, efter hand han anmäler sig, bör få afgifva sina röster.
Länsstyrelsen har hufvudsakligen anfört: Kungl. Maj:ts befallningshafvande
kunde ej finna skäl föreligga att, hvad beträffade landstingsmannavalen
i städerna, å länsstyrelserna öfverflytta bestämmandet af
dagen för valet. Äfven om så skodde, vore det uppenbart, att magistraternas
önskningar i detta hänseende finge så godt som undantagslöst
villfaras af länsstyrelserna, ty dagen måste ju bestämmas så, att
magistraternas öfriga göromål i minsta möjliga mån åsidosattes för valförrättningsarbetet,
ett förhållande som magistraterna måste förutsättas
kunna själf bäst bedöma. Däremot syntes det Kungl. Maj:ts befallningshafvande
lämpligt, att stadgande utfärdades om viss valtid. Detta blefve
i skälfva verket intet annat än ett lagfästande af den praxis, som nu
följdes åtminstone inom länets städer. I fråga om valtiden kunde
sålunda stadgas enahanda föreskrifter som de, hvilka 46 § af vallagen
innehölle, dock med undantag däraf att magistraten själf ägde förordna
om inskränkning i valtiden. 1 anslutning till stadgandet om valtid torde
böra meddelas bestämmelser af enahanda innehåll som 53 § i vallagen.
Ej heller kunde Kungl. Maj:ts befallningshafvande finna, att tillräcklig
anledning förelåge att öfverlämna åt länsstyrelserna att bestämma
valdag för landstingsmannaval på landet. Det torde för valmännen
medföra minsta tidsspillan, om, såsom nu vore fallet, valet förrättades vid
ordinarie kommunalstämma. Emellertid torde äfven här böra e-ifvas las:-
O O
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
bestämmelser om viss tid för valet. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
både tänkt sig, att en dylik bestämmelse borde innehålla föreskrift för
kommunalstämmas ordförande att vid stämmans utlysande angifva den
tid, då valet skulle börja, och huru länge det skulle fortgå, därvid borde
iakttagas, att valtiden éj Unge understiga tre timmar. I de flesta kommuner
skulle denna tid vara tillfyllest, och, där så icke vore fallet, torde
ordföranden helt naturligt fastställa en längre tid. Äfven i fråga om
valen på landsbygden borde bestämmelsen i § 53 i vallagen tillämpas.
Hallands län. Hallands län: Magistraterna i Halmstad, Falkenberg och
Kungsbacka finna förändrade bestämmelser i omförmälda hänseenden
icke påkallade, magistraten i Halmstad under förutsättning att valförrättningen
icke behöfver ske efter upprop enligt vallängden, något som
ej plägat af magistraten tillämpas. Magistraten i Laholm tillstyrker,
att bestämmelserna i lagen om val till Riksdagens Andra kammare varda
i tillämpliga delar gällande för landstingsmannavalen, och magistraten
i Yarberg uttalar allenast, att frågan, huruvida upprop efter röstlängden
skall ske eller ej, bör öfverlämnas till afgörande af vederbörande valförrättare.
Länsstyrelsen uttalar för egen del, att med afseende a
vikten däraf att landstingsmannavalen utsättas till sådan tid, att de
röstberättigade i största möjliga utsträckning kunna deltaga i valet, det
syntes mindre riktigt, att dessa val å landet förrättades i samband med
kommunalstämma, och att bestämmanderätten i fråga om valdagen och
valtiden sålunda tillkomme kommunalstämmans ordförande. En ändring
härutinnan torde därför vara önsklig, och ville Kungl. Majits befallningshafvande
för sin del ansluta sig till det inom Riksdagen väckta
förslaget, att valtiden inom hvarje särskild domsaga bestämdes af vederbörande
domhafvande. Likaledes ansåge Kungl. Majits befallningshafvande
lämpligt att, på sätt om riksdagsmannaval vore föreskrifvet, de röstberättigade,
oberoende af upprop, finge vid landstigsmannavalen till valförrättare!!
aflämna sin röstsedel. Men i öfrigt torde det vara riktigast,
att, innan mera genomgripande förändringar vidtoges i fråga om landstingsmannavalen,
afvakta den fullständigare erfarenhet, som kunde
vinnas rörande verkningarna af bestämmelserna i hithörande ämnen i
fråga om val till Riksdagens Andra kammare.
Göteborgs och Göteborgs och Bohus län: Magistraten i Uddevalla anser, att mot
b ohus lan. fagtgtällandet genom lag af vissa tider å dagen för valets förrättande å
dag, som af magistraten utsättes, intet är att erinra; och äfven om
i flertalet städer den tid, som nu vore föreskrifven för valsedlars mottagande
vid val till Andra kammaren, ingalunda vore. erforderlig för
förrättandet af ifrågavarande val, syntes dock för främjande af de väljandes
bekvämlighet och likformighets vinnande något bärande skäl icke
21
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr H7.
vara att anföra mot fastställandet af samma tider å dagen för valsedlars
mottagande vid landstingsmannaval som vid val af ledamöter
till Riksdagens Andra kammare. Beträffande anordningarna vid valet
hade erfarenheten gifvit vid handen, att upprop af de röstberättigade
enligt vallängden verkade tidsödande. Lämpligare syntes uppenbarligen
vara, att de väljande anmälde sig, med uppgifvande af
bostad, allt efter som de framkomme till valbordet. I detta uttalande
hafva stadsfullmäktige i Uddevalla instämt samt tillika förordat,
att landstingsmannaval borde förrättas å söndag. Stadsfullmäktige
och magistraten i Marstrand hafva tillstyrkt bifall till de af
Riksdagen ifrågasatta förevarande förändringarna med afseende å
landstingsmannaval. Drätselkammaren i Kungälf, efter uppdrag
af stadsfullmäktige, och magistraten därstädes hafva uttalat, att i
de valkretsar, som bestode af två eller flera städer, landstingsmannavalen
borde utsättas å samma dag och timme för hela valkretsen,
hvilken tid borde i lag bestämmas. Under den tid, då vallokalen
kölles för val öppen, skulle hvar och en äga rätt att rösta,
när hälst han infunne sig i vallokalen, utan att upprop efter röstlängd
behöfde äga rum. Stadsfullmäktige och magistraten i Lysekil
uttala, att de föreskrifter, som vore stadgade för val af ledamöter till
Andra kammaren, syntes kunna tillämpas ifråga om landstingsmannaval,
såvidt dessa bestämmelser afsåge ordningen vid valet. I fråga om
utlysandet af valet, syntes, beträffande städerna, någon annan ändring
uti den nu gällande ordningen icke vara erforderlig än införande af
en bestämmelse om att i valkrets, bestående af flere städer, valet skulle
hållas på samma dag. De för riksdagsmannaval bestämda tiderna för
valförrättningen vore i synnerhet olämpliga i fråga om landstingsmannaval
i städerna, såvida icke tillika fästsloges, att valet skulle förrättas
på söndag, hvilket väl näppeligen torde vara lämpligt. Det
vore ju uppenbart, att särskildt tiden mellan kl. 9 f.m.—2 e.m. eller
den bästa arbetstiden på dagen måste vara olämplig, om valet utsattes
å söckendag. Lika uppenbart vore det, att valförrättaren i hvarje särskildt
valdistrikt hade tillfälle att kunna utvälja de tider, hvilka med
afseende å rådande förhållanden kunde anses vara för den väljande
allmänheten förmånligast. Stadsfullmäktige i Strömstad tillstyrka,
att, beträffande landstingsmannavalen, dessa måtte förrättas utan upprop
inför valnämnder, utsedda på det sätt 21 § och följande §§ i lagen
om val till Riksdagen stadgade; att gemensam valdag föreskrefves
för alla till en valkrets hörande valdistrikt; att valtiderna bestämdes
i enlighet med stadgandena i 46 och 53 §§ i nämnda lag; att till före
-
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
kommande af valtryck o. d. måtte gifvas föreskrifter af samma innehåll
som i 45 § i nämnda lag. Magistraten i Strömstad har i hufvudsak
instämt med stadsfullmäktige i deras ofvan omförmälda yttrande, dock
ansåge magistraten tiderna för valet, sådana desamma bestämts i 46 §
i vallagen med hänsyn till mindre valkretsar för långt tilltagna och
böra kunna af Kungl. Maj:ts befallningshafvande på begäran inskränkas,
och att då, på sätt stadsfullmäktige framhållit, önskligt vore, att gemensam
valdag föreskrefves för alla till eu valkrets hörande valdistrikt,
bestämmelse tillika måtte meddelas därom, att valdagen skulle utsättas af
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet samt kungöras på sätt och i
den ordning som för riksdagsmannaval vore stadgadt. För egen del
anför länsstyrelsen hufvudsakligen följande: Då landstingsområde
med hänsyn till val af landstingsmän vore indeladt i valkretsar, skulle
det vara lämpligt samt leda till reda och ordning, om valet, som
kommunvis förrättades, kunde för hvarje särskildt valkrets, som bestode
af llere kommuner, försiggå på en och samma dag inom samtliga
kommuner. Särskilda bestämmelser syntes därför för det ändamålet
böra komma till stånd. I sådant afseende skulle kunna bestämmas,
att i valkrets på landet landstingsmannaval icke skulle, såsom
nu vore händelsen, anställas i samband med kommunalstämma utan
förrättas i mars månad inför särskild kollegial valförrättare å dag, som
vederbörande domhafvande utsatte och kungjorde på sätt 43 § i lagen
om val till riksdagen föreskrefve i fråga om val till Andra kammaren.
Hvad städerna beträffade skulle endast vara behöfligt att stadga, att i
valkrets, som bestode af två eller flere städer, magistraten i den folkrikaste
staden hade att bestämma och på nyss angifvet sätt kungöra
dag för valet, och att detta val skulle såsom nu försiggå i senare
hälften af maj månad. Önskvärdt vore ock, att vissa valtider blefve
fastställda för valets förrättande å därför bestämd dag, och skulle i det
afseendet kunna göras gällande de i 46 § af vallagen förekommande
bestämmelser, ehuruväl i ett flertal kommuner de i detta lagrum angifna
tider för valsedlars emottagande ingalunda torde vara erforderliga för
landstingsmannaval. I sammanhang härmed syntes ock bestämmelserna
i 53 § och i första stycket af 54 § af vallagen böra vinna tillämpning
i afseende å ifrågavarande val. Beträffande ordningen vid valet i öfrigt,
så borde valet icke förrättas efter upprop af de röstberättigade enligt
röstlängden, hvilket ju måste för dem medföra stor tidspillan, utan
borde, med ledning af 49 § i vallagen, stadgas, att valmännen skulle äga,
att, med uppgifvande af bostad, anmäla sig, allt efter som de framkomme
till valbordet, hvarjämte syntes böra föreskrifvas att, sedan valförrät
-
23
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.''
taren tillsett, att den, som ville rösta, vore i röstlängden upptagen som
löstberättigad, den röstande aflämnade sin röstsedel och i röstlängden
antecknades vid den röstandes namn, att rösträtten utöfvats. Bestämmelserna
i 45 § åt vallagen syntes också i tillämpliga delar böra komma
till användning vid landstingsmannavalen.
Ålfsborgs Län: Magistraterna i Vänersborg och Borås uttala, Åifsborgs i»n.
att behof föreligger åt att samma föreskrifter bli gällande för landstingsmannaval
som enligt lagen om val till Riksdagens Andra kammare
äro för sistnämnda val gällande. Magistraten i Alingsås anser föreskrifter
om gemensam valdag för samma distrikt påkallade, men att andra
bestämmelser om valtider eller andra anordningar för valet än föreskrift
om röstsedlars inläggande i valkuvert och sättet för dessas insändande
icke äro erforderliga. Magistraten i Ulricehamn anser likaledes
gemensam valdag erforderlig samt att upprop efter röstlängden ej bör
vid förrättningen äga rum. Valtiden borde däremot öfverlämnas åt vederbörande
valförrättare att bestämma. Magistraten i Åmål finner nuvarande
bestämmelser fullt ändamålsenliga och inga ändringar däri
således påkallade. Länsstyrelsen anser, att med" hänsyn till landstingsmannavalens
störa betydelse för sammansättningen af Riksdagens
Första kammare och det alltjämt ökade deltagande i desamma, som
framgent kunde förväntas, de kraf på noggrannare föreskrifter rörande
dessa val, som framkommit i Riksdagen, måste anses vara fullt berättigade.
Stadgandena i lagen om val till Riksdagen rörande utsättande af valdag
och valtider samt andra anordningar för valförrättningarna för val
af ledamöter i Andra kammaren lämpade sig'' också väl för landstingsmannavalen
med de ändringar, som påkallades af för sistnämnda val
särskild! utmärkande förhallanden. Sålunda vore ur flere synpunkter •
önskiigt, att äfven landstingsmannavalen kunde uppdragas åt den valnämnd,
som årligen tillsattes för valen till andra kammaren. Men
då till grund för landstingsmannavalen läge kommunernas röstlängder
samt mot dessa framställda anmärkningar hörde under kommunalstämmans
pröfning, syntes valen på landsbygden fortfarande böra äga rum
på kommunalstämma. Att för landstingsmannavalen upprätta särskilda
röstlängder och för valförberedelserna i öfrigt träffa särskilda anstalter
i stil med^ den tunga apparat, som för andrakammarvalen årligen
sattes i gång, torde ej böra sättas i fråga. Däremot borde landstingsmannavalen
icke, såsom nu vore föreskrifvet, förrättas på ordinarie
stämma, hvilken vore upptagen af en mångfald andra ärenden, utan på
särskilda stämmor, som borde hållas i hela valkretsen på eu och samma,
af domhafvanden utsatta dag och därvid anordningarna för valförrätt
-
24
Skaraborgs
län.
‘Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 27.
ningen, så vidt möjligt, vara desamma som vid val till Andra kammaren.
En svårighet vid valförrättningarnes anordnande hade bristen
på tillräckligt rymliga lokaler för valet å landsbygden visat sig
vara, och den i 43 § vallagen Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ålagda skyldighet att i kungörelsen om valet jämväl utsätta valstället
i hvarje valdistrikt hade i ett län som Ålfsborgs, där valdistriktens antal
uppginge till 226, förorsakat mycket arbete för införskaffande af förslag
å lämpliga valställen. Hämma svårigheter mötte naturligtvis äfven
vid landstingsmannavalen, hvadan önskligt vore, att valställena för såväl
landstingsmanna- som andrakammarvalen kunde genom lag generellt bestämmas.
I sådant syfte torde för landsbygden ej annan utväg kunna
tänkas, än att kyrkorna bestämdes till valställen, huru föga tilltalande
detta till en början än skulle förefalla mången, medan för städerna
och för sådana valdistrikt på landet, som utgjordes af del af kommun,
hvarinom kyrka ej funnes, det skulle åligga, i förra fallet magistrat
eller stadsstyrelse att bestämma valställe och i senare fallet kommunalstämmans
ordförande att till domhafvanden insända uppgift å valstället.
Bestämmelserna i förevarande hänseenden rörande landstingsmannavalen
syntes lämpligast böra meddelas i en särskild lag.
Skaraborgs län: Magistraten i Skara och stadsstyrelsen i
Tidaholm förorda, att do föreskrifter, som äro stadgade för val af
ledamöter i Riksdagens Andra kammare, i tillämpliga delar förklaras
gällande äfven vid landstingsmannaval. Magistraten i Sköfde har
i hufvudsak liknande uttalande vidkommande förhållandena i stad, dock
syntes dag för val af landstingsmän i städerna böra utsättas af magistraten
och ej af länsstyrelsen. Magistraten i Falköping uttalar
såsom sin mening, att de nuvarande bestämmelserna rörande valdags
utsättande för landskommuner böra bibehållas, då särskilda valdagar endast
skulle medföra ytterligare tidsspillan för de röstande och därigenom åstadkomma
mindre deltagande i valen, allt utan motsvarande nytta. Beträffande
åter särskilda valdagar i stad vore det önskligt, att i krets, bestående
af två eller flera städer, valet ägde rum å samma dag, och att
denna dag bestämdes af magistraten i den folkrikaste staden, enär det
gifvetvis kunde tänkas, att olika valdagar för samma valkrets kunde
hafva inverkan på valet. Enligt nu gällande bestämmelser vore gemensam
valdag icke föreskrifven, om än magistraterna i de flesta fall öfverenskommit
om en dylik valdag. Likaledes syntes det magistraten önskligt
och lämpligt, att valen förrättades å tider på dagen, som vore i lag
bestämda. Dessa tider torde i hufvudsak böra blifva desamma som
genom lag vore bestämda ifråga om val till Riksdagens Andra kammare.
25
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Slutligen anförde magistraten, att vid val af landstingsman i Falköping
valförrättningen icke skett efter upprop efter röstlängden, men att ett
uttryckligt lagstadgande härom, särskilt med hänsyn till landskommunerna,
vore nödigt, Magistraten i Mariestad anser, att i städerna,
vidkommande frågan om utsättande af valdag, någon förändring i nu
gällande bestämmelser ej vore behöflig. Valtiden borde dock bestämmas
i anslutning till 46 § i lagen om val till Riksdagen. Likaledes syntes
ett uttryckligt stadgande därom, att de röstande vid landstingsmannaval
ägde afiämna sina röstsedlar allt efter som de anmälde sig, vara erforderligt,
Magistraterna i Lidköping och Hjo anse däremot förändringar
i nu gällande bestämmelser ej påkallade, magistraten i Hjo dock
med framhållande att valförrättningen ej borde ske efter upprop enligt
röstlängden. Länsstyrelsen har för egen del funnit hinder icke böra
möta mot att de föreskrifter, som nu vore stadgade för val af ledamöter
till Andra kammaren, måtte kunna i tillämpliga delar blifva gällande och
i lag fastställas för landstingsmannavalen, dock så att, hvad städerua
anginge, någon förändring i nu gällande bestämmelser om utsättande af
valdag icke syntes behöfliga.
Värmlands län: Magistraten i Karlstad anför, att allmänna stadgande^
såsom . de af Riksdagen ifrågasatta, syntes ägnade att åstadkomma
likformighet vid landstingsmannavalen och äfven i öfrig!, vara
nyttiga, hvadan magistraten ville förorda desamma. Magistraten hemställde
dock, att åt stadgandena måtte gifvas sådan lydelse, att de möjliggjorde
äfven i stad, som utgjorde en valkrets, att magistraten fördelade
sig på afdelningar för valsedlarnas mottagande, hvilket enligt vallagens
bestämmelser angående val till Andra kammaren icke syntes
vara tillåtet. Magistraten i Kristinehamn anser vederbörande lokala
myndigheter böra få bestämma valdag, samt att valförrättningen ej bör
ske efter upprop enligt vallängden, något som ej heller åt magistraten
tillämpats, utan att valmännen måtte få aflämna sina röstsedlar i den mån
de intunne sig. Magistraten i Filipstad och stadsstyrelsen i Arvika
tillstyrka, att lagen om val till Riksdagen måtte i tillämpliga delar bli
gällande jämväl vid landstingsmannaval, dock att tiden för dessa senare
vals afslutande ej må upptagas i lag, utan bestämmas af valförrättaren.
Länsstyrelsen uttalar sin anslutning till att de i förevarande hänseenden
meddelade föreskrifter för val till Riksdagens Andra kammare bli i
väsentliga delar gällande äfven för landstingsmannavalen.
Örebro län: Magistraten i Örebro anför, att frågan om utsättande
af särskild valdag ej syntes erfordra något magistratens yttrande, då i stad
sådant utan undantag ägde rum. Beträffande de tider på dagen, då valet
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 4
Värmland
län.
Örebro län.
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
skall äga ruin, torde det vara mycket lämpligt att därför fastställa
samma tider som för val till Riksdagens Andra kammare. Likaså vore
det af vikt, att genom lagbestämmelser fastsloges, att upprop af de röstande
vid valförrättningen ej behöfver ske, utan att hvar och en i tur och
ordning, som han inställer sig, får aflämna sin röstsedel. Indelning af
större kommun i särskilda valdistrikt anser magistraten fördelaktig och
förordar en lagbestämmelse i sådant syfte. Samtliga nu af magistraten
förordade bestämmelser vore öfverensstämmande med hvad magistraten
beträffande landstingsmannaval för Örebro stad iakttagit. I Riksdagens
skrifvelse angående utredning af hithörande frågor hade äfven uttalats
önskemål om utredning, huruvida ej å öfriga anordningar för ifrågavarande
valförrättning måtte tillämpas de föreskrifter, som vore stadgade för val af
ledamöter i Andra kammaren; men vågade magistraten emellertid såsom
sin mening uttala, att vidare lagbestämmelser än de af magistraten ofvan
förordade icke lämpligen borde förekomma i fråga om landstingsmannaval.
Magistraten i Askersund finner några ytterligare bestämmelser
rörande landstingsmannaval icke erforderliga, dock kunde en föreskrift,
att landstingsmannaval skulle förrättas samtidigt för alla kommuner i
valkretsen å dag och timme, som vederbörande domhafvande eller magistrat
bestämde, äga fog för sig. Magistraten i Nora hemställer,
under förutsättning att den af Riksdagen hos Kungl. Maj:t i skrifvelse
likaledes den 20 maj 1911 gjorda framställning i anledning af väckta
motioner rörande tryggande af valhemligheten vid kommunala val vinner
gillande och sålunda medför, att liknande stadganden, som gälla i
fråga om val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare, blifva
gällande, bland andra, jämväl vid val af landstingsmän, att sådana
stadganden måtte gifvas, att landstingsmannavalen skola förrättas å
särskild, af vederbörande bestämd valdag och å tider på dagen, som
stadgas i fråga om val till Riksdagens Andra kammare; att vid val af
landstingsmän valförrättningen icke skall ske efter upprop enligt röstlängden;
samt att större kommuner må kunna uppdelas i flere valdistrikt.
Magistraten i Lindesberg finner visserligen nu gällande bestämmelser
rörande val af landstingsmän tillfredsställande, men har, med
förmälan att de röstande vid dessa val i staden fått afgifva sina valsedlar
efter som de anmäla sig, ingen erinran mot, att de föreskrifter,
som gälla vid val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare, få i nu
förevarande afseenden också gälla i tillämpliga delar vid landstingsmannavalen.
Länsstyrelsen anför för egen del följande: Emot utsättande af
viss valdag för val till landstingen torde hinder ej möta i annan måtto,
än att med afseende å städerna, hvarest magistraterna äro valförrättare,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
27
hänsyn måste tagas till rådhusrätternas lagbestämda rättegångsdagar.
Med afseende å de tider på dagen, då sådant val skall äga rum, syntes
det lämpligt, att samma tider fastställdes som för val till Riksdagens
Andra kammare. Vidare torde det vara behöfligt att genom uttryckligt
stadgande bestämma, att valsedlarnas aflämnande skall ske icke efter
upprop, utan i den mån hvarje röstande anmäler sig inför valförrättaren.
Indelning af större kommun i särskilda valdistrikt torde vara i
flera fall icke endast ändamålsenligt, utan äfven af behofvet påkalladt.
Utöfver hvad nu anförts, syntes några särskilda bestämmelser i de hänseenden,
som i Riksdagens föreliggande skrifvelse afses, icke vara erforderliga.
Västmanlands län: Stadsfullmäktige och magistraten i Västerås
samt stadsfullmäktige och magistraten i Sala uttala sig för att de
föreskrifter, som med hänsyn till utsättande af val och valtider samt
öfriga anordningar lör valförrättningen äro stadgade för val af ledamöter
till Riksdagens Andra kammare, må i tillämpliga delar gälla äfven
i fråga om landstingsmannaval. Jämväl stadsfullmäktige och magistraten
i Arboga uttala sig i enahanda riktning, magistraten dock
under framhållande att behof, hvad städerna beträffar, af ändring i nuvarande
stadgande icke varit framträdande. Stadsfullmäktige och
magistraten i Köping finna behof, hvad staden beträffar, icke föreligga
till ändring i det syfte Riksdagsskrifvelsen afser. Länsstyrelsen
har icke funnit någon erinran att framställa mot det inom Riksdagen
väckta förslaget.
Kopparbergs län: Stadsfullmäktige och magistraterna i Hedemora
och Säter samt länsstyrelsen uttala sin anslutning till de af
Riksdagen ifrågasatta förevarande förändringarna vidkommande landstingsmannavalen,
medan stadsfullmäktige i Falun funnit nu gällande
bestämmelser icke, såvidt Falu stad anginge, medföra några olägenheter.
Gäfleborgs län: Stadsfullmäktige och magistraten i Hudiksvall
samt länsstyrelsen finna lämpligt, att de föreskrifter i fråga om utsättande
af valdag och valtider samt öfriga anordningar för valförrättningen,
som äro stadgade för val af ledamöter i Riksdagens Andra kammare,
varda i tillämpliga delar gällande äfven i fråga om landstingsmannavalen.
Länsstyrelsen biträder detta förslag, med iakttagande
att de myndigheter, som nu handhafva bestyret med sistnämnda val,
fortfarande förbli desamma.
Västernorrlands län: Stadsfullmäktige och magistraten i Sundsvall
hafva uttalat att, åtminstone hvad beträffade de städer, som utgjorde
egna valkretsar, det syntes lämpligt, att valdagarna bestämdes
Västmanlands
län.
Kopparbergs
län.
Gäfleborgs
län.
Västernorrlands
län.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
och öfriga anordningar för valförrättningen träffades af vederbörande
magistrater, som bäst kände och kunde bedöma de lokala förhållanden,
till hvilka hänsyn borde tagas, men att däremot tider på
dagen, under hvilka röstsedlarne finge aflämnas, borde genom lag bestämmas.
Magistraten i Härnösand har funnit någon annan ändring uti
nu gällande bestämmelser om utlysande af landstingsmannaval i stadsvalkretsar
ej vara af behofvet påkallad än i fråga om valtiderna, angående
hvilka borde gälla samma föreskrifter, som stadgats uti 46 §
i lagen om val till Riksdagen. I saknad af lagstadgande i fråga om
valsedlarnas aflämnande vid landstingsmannaval skulle vid åtskilliga,
senast hållna valförrättningar valmännen först efter upprop enligt
röstlängden hafva fått utöfva sin rösträtt, hvarigenom stor tidspillan
för mången uppstått. Särskilda föreskrifter härutinnan, i hufvudsak
öfverensstämmande med de i sådant afseende vid riksdagsmannaval
gällande, torde därföre behöfva meddelas, så att valmännen i tur och
ordning, eftersom de till förrättningen anlände, finge aflämna sina valsedlar.
Stadsfullmäktige i Örnsköldsvik hafva uttalat, att det syntes
dem i alla afseenden önskvärd!, att landstingsmannaval förrättades på
särskild af domhafvande eller magistrat utsatt valdag, icke på kommunalstämma,
utan på landet inför dess ordförande eller annan af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande förordnad valförrättare, biträdd af två på
samma sätt förordnade bisittare, samt att, därest särskilda förhållanden,
såsom större areal, större folkmängd eller afskilda lägen, sådant påkallade,
viss kommun måtte kunna uppdelas i flere valdistrikt. I fråga om
sättet för röstsedlarnas aflämnande syntes nuvarande lagstiftning icke
lägga hinder i vägen för rösternas aflämnande, allt eftersom de röstande
anmälde sig, men en uttrycklig föreskrift härom syntes dock gagnelig.
Magistraten i Örnsköldsvik har anfört, att hvad stad beträffade,
valet redan nu förrättades å särskild valdag. Hvad däremot tiden å
dagen anginge, ville magistraten anföra, att då i en hel del städer den
arbetskraft, magistraten både till sitt förfogande för valens förrättande,
vore synnerligen begränsad och utgjordes af personer, som vore betungade
af en stor mängd öfriga tjänsteåligganden, det ej kunde anses
välbetänkt att för ifrågavarande val stipulera samma tidsbestämning,
som vid riksdagsmannaval, då härigenom afsevärda svårigheter skulle
kunna uppstå. Det naturligaste och jämväl för valmännen mest fördelaktiga
vore, att tiderna bestämdes efter lämpligheten å hvarje ort.
Hvad beträffade afgifvandet af röstsedlarne, funnes intet stadgande,
som angåfve, att detta skulle ske efter upprop. I Örnsköldsvik hade
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
förfarits på så sätt, att de röstande fått afgifva sina röstsedlar, allt efter
som do anmält sig. Ett annat förfarande syntes ej heller öfverensstämma
med gällande föreskrifter. Något nytt stadgande i berörda afseende
syntes därför ej vara erforderligt. Länsstyrelsen har tillstyrkt
sådan lagändring, att de af Riksdagen ifrågasatta föreskrifterna blefve
gällande äfven vid landstingsmannavalen.
Jämtlands län: Magistraten i Östersund har anfört bl. a. föl
jande:
Det år 1910 inför magistraten hållna val till ledamöter för staden
i länets landsting hade icke gifvit vid handen, att sådana bestämmelser,
som Riksdagen satt ifråga, vore af behofvet påkallade. Vid allmänna
val, såväl till stadsfullmäktige som landstinget, hade magistraten
låtit sig angeläget vara att utsätta valdag och valtider på sådant sätt,
att, såvidt möjligt, de röstberättigade utan svårigheter varit i tillfälle
att i valet deltaga. Magistraten tilltrodde sig äfven hafva tillräcklig
förutsättning för att välja lämplig dag och tid. Vid utsättande af valdag
måste magistraten taga hänsyn såväl till det mångskiftande och
trägna arbete magistraternas ledamöter, hvilka äfven utgjorde stadsdomstolen,
hade, som ock till att sammanräkningen af de afgifna rösterna
kräfde derå dagar efter det egentliga valet. Om sådant hade nog Kungl.
Maj:ts befallningshafvande icke nödig kännedom, åtminstone beträffande
städer, där länsstyrelsen icke hade sitt säte. Annorlunda ställde
sig saken för landsbygden. Möjligt vore, att där vid förrättade landstingsmannaval
missförhållanden yppats, hvarom dock magistraten hade
ringa kännedom. Magistraten hade emellertid anledning att tro, det
äfven å landsbygden valförrättarne i regel sökte välja den efter ortsförhållandena
lämpligaste tid, och att motsatsen hörde till mera sällsynta
undantag. Sådana rättades nog så småningom genom påtryckning från
opinionen utan särskildt ingripande från lagstiftningsns sida. Ofverlämnandet
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande af bestämmanderätten för
valdag och valtid innebure ingalunda någon garanti för, att dag och
tid i regel blefve bättre afpassade efter hvad som för hvarje särskild
ort kunde finnas lämpligt. Hvad magistraten yttrat om landtvalkrets
ägde motsvarighet för stadsvalkrets, innefattande två eller
flera städer. I detta yttrande hafva stadsfullmäktige i Östersund
instämt. Länsstyrelsen har framhållit, att erfarenheterna från de i
länet förrättade val till landsting hade, såvidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hade sig bekant, icke gifvit vid handen, att de af Riksdagen
ifrågasatta bestämmelserna vore af behofvet påkallade. Att anordningarna
i nu förevarande hänseenden på åtskilliga platser inom riket kunde
Jämtlands
län.
30
Västerbottens
län.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.
hafva varit mindre lämpliga, vore nog möjligt, men torde dylika missförhållanden
kunna rättas utan ingripande från lagstiftningens sida.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sålunda, att ifrågavarande
framställning icke för närvarande borde föranleda till någon Kungl.
Maj:ts vidare åtgärd. Skulle emellertid Kungl. Maj:t likväl finna, att
förändring i antydda hänseendet vore nödvändig, torde icke något vara att
erinra emot, att det öfverlämnas till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
att utsätta valdag och valtid för förrättande af dylika
val, då befallningshafvande!! naturligen icke underläte att af vederbörande
ortsmyndigheter infordra sådana upplysningar, hvarigenom säkerhet
kunde i möjligaste grad vinnas för att valtid och andi''a anordningar
blefve de lämpligaste för hvarje särskild ort.
Västerbottens län: Stadsfullmäktige och magistraten i Umeå
hafva uttalat att, hvad staden anginge, någon ändring i ifrågavarande
hänseenden icke syntes af behofvet påkallad, medan däremot stadsfullmäktige
och magistraten i Skellefteå förklarat sig icke hafva
något att erinra mot de ändringar i förevarande afseende, som Riksdagen
ifrågaställt. Länsstyrelsen har för egen de! meddelat, att den
ställt sig ganska tveksam, huruvida det kunde anses vara lämpligt att
redan nu göra nu stadgade bestämmelser rörande utsättande af valtiden
och öfriga anordningar vid val till Riksdagens Andra kammare gällande
jämväl för landstingsmannavalen, helst ännu saknades tillräcklig erfarenhet
af berörda bestämmelsers ändamålsenlighet. Emellertid hyste Kungl.
Maj:ts befallningshafvande den mening, att det ur flera synpunkter vore
önskligt, att landstingsmannavalen utsattes till sådan tid, att de röstberättigade
i största möjliga antal kunde infinna sig vid valet. Det
syntes därför vara mindre riktigt, att dessa val förrättades å landet i
samband med ordinarie kommunalstämma och att bestämmanderätten
om valdagen och valtiden därigenom vore förbehållen kommunalstämmans
ordförande. Och om än valen på landsbygden fortfarande borde
äga rum på kommunalstämma, då till grund för landstingsmannavalen
skulle tjäna kommunernas röstlängder, samt mot desamma framställda
anmärkningar skulle pröfvas af kommunalstämma, syntes den ändring
härutinnan likväl få anses önskvärd, att valen ej förrättades på ordinarie
kommunalstämma, hvilken vanligtvis vore upptagen af många olika
andra ärenden, utan på särskilda stämmor, som borde hållas i hela
valkretsen på en och samma dag, hvilken, jämte valtiden inom hvarje
domsaga, kunde bestämmas af länsstyrelsen eller af vederbörande domhafvande.
Ytterligare en annan ändring, som vore skäl att i hithörande
stadganden vidtaga, vore införande af en sådan bestämmelse att, på
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
31
sätt om riksdagsmannaval funnes föreskrifvet, de röstberättigade, oberoende
af upprop, finge vid landstingsmannavalen till valförrättaren affinna
sin röstsedel. Att i öfrigt mera genomgripande ändringar vidtoges
i fråga om landstingsmannavalen, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ej för närvarande tillrådligt, enär det torde vara skäl
att dessförinnan inhämta ytterligare erfarenhet rörande verkningarne af
bestämmelserna i hithörande ämnen, såvidt anginge valen till Riksdagens
Andra kammare.
Norrbottens län: Magistraten i Luleå har, hvad staden beträffar,
ej funnit någon anledning att förorda några ändringar i gällande bestämmelser
om utlysande af landstingsmannaval och ordningen vid
dessa val, medan däremot magistraten i Piteå förordat ändrade bestämmelser
i det syfte Riksdagens förevarande skrifvelse afser, samt
municipalstyrelsen i Haparanda gjort enahanda uttalande, dock att
ifråga om utsättande af valdag hittills'' gällande föreskrifter syntes böra
bibehållas. Länsstyrelsen har hufvudsakligen anfört följande: Att nu
gällande bestämmelser uti ifrågavarande hänseende ej visat sig fullt tillfredsställande,
torde, särskildt hvad landsbygden beträffar, få anses
ådagalagdt genom den erfarenhet man vunnit från de val, som med
tillämpning af lagen den 26 maj 1909 ägt rum. Ändrade föreskrifter
härutinnan syntes därför önskvärda, och härvid torde, såsom Riksdagen
i sin berörda skrifvelse förutsatt, de bestämmelser, som nu gälla i fråga
om val till ledamöter i Riksdagens Andra kammare i hufvudsak lämpligen
kunna tjäna som förebild. De skäl, som föranledt vallagens bestämmelse
därom, att i fråga om riksdagsmannaval kommun, som till
följd af folkmängdens storlek, samfärdsförhållanclena eller andra orsaker
funnes icke lämpligen böra utgöra ett distrikt, finge delas i två eller
flera valdistrikt, förelåge äfven beträffande landstingsmannavalen, hvarför
Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande syntes böra tillerkännas
befogenhet att på därom gjord framställning förordna om sådan
delning, äfven då fråga gällde val af landstingsmän. I afseende å tiden
för valet torde denna lämpligen kunna förläggas till förra hälften af
april månad och äga ruin å dag, som vederbörande domhafvande eller
magistrat utsatte och kungjorde, samt försiggå å de tider på dagen,
som i vallagen vore bestämda i fråga om val till ledamöter i Riksdagens
Andra kammare. Vid valet syntes böra användas den röstlängd, som
vid ordinarie kommunalstämma i mars månad justerats. Valen syntes
lämpligen kunna förrättas af en valnämnd, bestående af en ordförande
och två ledamöter, hvilka för det nästföljande året utsåges på den ordinarie
kommunalstämman i december månad. I afseende å öfriga anord
-
Norrbottens
län.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
ningar vid själfva valen syntes de föreskrifter, som vore stadgade i
fråga om val af ledamöter i Andra kammaren, böra i tillämpliga delar
göras gällande jämväl i fråga om landstingamannaval.
Framställ- Innan jag öfvergår till att redogöra för den andra af Riksdagens
st“ relsen skrivelser den 20 maj 1911 rörande sättet för landstingsmannaval,
för Sveriges torde höra erinras om ett ärende, som står i visst sammanhang med
bottin* ar förevarande ärende, nämligen den af styrelsen för Sveriges häradshöf1,
lgar dingar den 11 oktober 1911 hos Kungl. Maj:t gjorda framställning om
befrielse för häradsliöfdingarna från befattning med landstingsmannaval.
Denna skrifvelse är af följande lydelse:
»Vid landstingsinstitutionens införande år 1862 bestämdes, att landstingsmannaval
för landsbygden skulle förrättas å viss dag af lagtima
ting, därvid häradsrättens ordförande skulle vara valförrättare. Genom
lag den 29 maj 1909 § 5 gjordes härutinnan den ändring, att landstingsmannaval
i valkrets å landet skall förrättas å kommunalstämma, och
att därefter valsedlarna skola insändas jämte valprotokollet till vederbörande
domhafvande, som har att sammanräkna de afgifna rösterna
samt upprätta protokoll öfver förrättningen, upptagande, bland annat,
de valda landstingsmännen och deras suppleanter. Domhafvandenas
ställning till landstingsmannavalen har sålunda undergått en högst
väsentlig förändring. Tidigare ålåg det domhafvande att å en rättegångsdag,
då han för andra ämbetsgöromål uppehöll sig a tingsstället,
förrätta ett val, som tog en timme eller möjligen två i anspråk. Numera
hafva domhafvandena att med ledning af valprotokollen företaga
sammanräkning af samtliga valsedlar med tillämpning af de för den
proportionella valmetoden fastslagna regler, upprätta protokoll öfver
valet med tillhörande tabeller samt därefter föranstalta om en ganska
vidlyftig expedition.
Styrelsen för föreningen Sveriges häradshöfdingar, som antog, att
det domhafvandena sålunda ålagda arbete skulle för dem inkräkta väsentligt
på deras öfriga ämbetsgöromål, och att arbetet i öfrigt skulle
kräfva många biträden och dryg arbetskraft, anmodade al sådan anledning
samtliga domhafvande att till styrelsen inkomma med uppgifter
angående det antal timmar, som sammanräkningsarbetet vid de på våren
1910 hållna landstingsmannaval tagit i anspråk, de arbetskrafter, som
för arbetet måst anlitas, antalet af de personer, hvilka deltagit i arbetet,
samt de omständigheter i öfrigt, som kunde vara att beakta vid be
-
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
dömande af sammanräkningsarbetets omfattning. Från 96 af rikets
domsagor hafva till styrelsen inkommit uppgifter i omförmälda afseende.
En sammanfattning af dessa uppgifter utvisar, bland annat, följande
förhållanden.
SammanräJcnings&rbetet vid 1910 års laudstingsmannaval har kraft
följande antal timmar:
i
6
domsagor
från
21
timmar
till
och
med 30 timmar
»
10
»
»
31
»
33
»
40
33
»
12
»
D
41
»
»
»
50
33
33
14
33
33
51
»
»
3>
»
60
33
9
»
»
61
»
33
»
70
33
»
6
»
»
71
»
33
))
80
33
5
»
81
»
»
»
D
90
33
»
13
»
»
91
»
33
))
100
33
»
4
»
»
101
»
»
33
»
no
33
»
7
33
»
in
3)
33
»
120
33
1
domsaga
121
»
))
33
33
130
33
»
1
»
131
»
»
33
))
140
33
))
3
domsagor
»
141
»
»
33
»
150
33
»
1
domsaga
»
151
»
3)
160
33
»
1
»
33
161
»
D
3)
170
33
»
1
»
»
171
»
33
33
180
33
»
1
»
»
181
»
»
33
190
33
»
1
33
191
»
33
33
200
33
Sammanräkningi
sarbetet har
för
domhafvcinden versonliqen
språk följande antal timmar
för
• 2 domhafvande
6 timmar
D
1
»
7
33
33
11
»
från
8
till
och
med
10
timmar
»
36
»
»
11
»
»
»
15
33
33
15
»
33
16
»
»
33
20
33
33
11
))
21
»
»
»
25
»
33
9
»
26
33
»
»
30
33
33
2
»
»
31
33
»
35
33
33
5
33
»
36
40
33
»
2
»
41
»
33
45
33
»
1
»
»
56
timmar och
D
1
»
»
79
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft.
5
34
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Vid sammanräkningsarbetet hafva biträden användts till antal af 6
i 9 domsagor, 5 i 9 domsagor, 4 i 24 domsagor, 3 i 28 domsagor, 2
i 20 domsagor och 1 i 5 domsagor. Såvidt styrelsen kändt är, har
endast eu domhafvande utfört sammanräkningsarbetet utan biträde.
De sålunda anförda fakta ådagalägga, att,_ om än i några domsagor
domhafvande^ arbete med sammanräkningen icke vant synnerligen betungande,
arbetet dock i andra domsagor varit väsentligt tidkrätvande
och& i några synnerligen drygt. De arbetskrafter, som måst för sammanräkningen
anskaffas och anlitas, hafva äfven varit betydliga och
arbetet i dess helhet har tagit i anspråk ett stort antal arbetstimmar.
Uppenbart är, att sammanräkningsarbetet, hvilket ju måste anses vara
främmande för landtdomarnes egentliga verksamhet, under en afsevärd
tidrymd upptager häradshöfdingarna i sådan grad, att de måste till men
för den rättssökande allmänheten alldeles åsidosätta och uppskjuta öfriga,
väsentligare domaregöromål. Under samma tidrymd upptager sammanräkningsarbetet
äfven häradshöfdingarnes kanslipersonal, hvarigenom
domsagegöromålen komma att i ej obetydlig grad förryckas och försenas.
Men vid bedömande af häradshöfdingarnes arbete beträffande
landstingsmannavalen måste också hänsyn tagas därtill, att själfva
sammanräkningen föregås och efteriöljes af ett ingalunda oväsentligt
arbete. Före sammanräkningen har domhafvanden att företaga förutom
författningsstudium, så mycket nödvändigare som valen ju återkomma
endast kvartannat år — granskning af inkomna valprotokoll
med konvolut, inneslutande valsedlarna, korrespondens föranledd af
denna granskning, utfärdande af kungörelse angående sammanräknmgsförrättningen
samt anskaffande åt erforderliga biträden och nödiga
materialier till förrättningen. Understundom får domhafvanden därjämte
företaga en eller annan extra resa till förrättnmgsstället. Efter sammanräkningen
har domhafvanden att uppsätta protokollet däröfver samt
expediera detsamma till Konungens Befallningshafvande och i behöiiga
delar till enhvar af de valda landstingsmännen och suppleanterna. Dessa
expeditionsgöromål hafva enligt flera häradshöfdingars utsago tagit i
anspråk för hvarje valkrets flera dagar, och säkerligen torde arbetet i
hvarje krets kräfva minst en arbetsdag. _ Slutligen åligger det domhafvanden
att till statistiska centralbyrån insända afskrift af sammanräkningsprotokollet
samt alla afgifna valsedlar.
Huruvida vid kommande landstingsmannaval arbetet för domhatvandena
må blifva lättare eller tyngre än vid 1910 års val torde vara
ovisst. Å ena sidan kan antagas, att partisammanhållningen skall blifva
starkare, och att således valsedlar af så många typer, som vid senaste
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
valet icke skola förekomma; men å andra sidan gifver den omständighet,
att med bibehållande af partibeteckning åtskilliga kanditaters namn
kunna strykas och ersättas med nya, anledning till antagande, att allt
fortfarande valsedlar af många typer skola förekomma.
Här ofvan har angifvits, att inom flera domsagor domhafvanden
anlitat till sammanräkningen flera biträden, ända till 6. Ett sådant
antal och äfven ett ringare kan ej erhållas inom domsagans kansli,
utan har utomstående personer måst anlitas. Sådant torde ej heller vid
de år 1910 hållna valen mött större svårighet, då nämligen intresset
för den nya valmetoden naturligtvis varit ganska lifligt, men vid kommande
val är utsikten att kunna anskaffa nödiga dugliga biträden måhända
icke lika stor.
Alldeles utan beaktande torde ej böra lämnas, att sammanräkningsarbetet
redan nu för åtskilliga häradshöfdingar medfört ganska
afsevärda kostnader, och dessa torde framdeles ökas, då möjligheten
att utan godtgörelse erhålla biträden antagligen minskas.
Till de sålunda anförda förhållanden, hvilka ur häradshöfdingarnes
och den rättssökande allmänhetens synpunkt tala emot lämpligheten
häraf, att sammanräkningsarbetet vid landstingsmannaval ålagts häradshöfdingarna,
komma emellertid andra omständigheter, hvilka från en än
vidsträcktare synpunkt äfven tyckas tala emot en sådan anordning, nämligen
svårigheterna vid den proportionella valmetodens tillämpning och
önskvärdheten att besvär öfver landstingsmannaval blifva pröfvade af
den mest kompetenta myndighet och således med fullt konsekvent lagtillämpning.
Den granskning af de år 1910 förrättade landstingsmannavalen,
som företagits, har, såsom kändt är, visat, att åtskilliga af de myndigheter,
som utfört sammanräkningen, i flera hänseenden förfarit felaktigt
om än lyckligtvis icke i sådan grad, att resultaten af valen blifvit
oriktiga. Förklarligt är emellertid, att sådana felaktigheter begåtts och
äfven framdeles komma att begås, om än de redan hållna valen torde
hafva skänkt vederbörande åtskilliga erfarenheter. Uppenbart är dock,
att det vore lyckligt, om sammanräkningen verkställdes af till antalet
färre myndigheter, exempelvis en för hvarje län, hvilka då förvärfvade
större erfarenhet i fråga om sammanräkningsarbetet och lättare kunde
anlita särskildt sakkunniga biträden.
Enligt nu gällande lagbestämmelse skola besvär öfver landstingsmannaval
prof vas af Konungens Befallningshafvande, öfver hvars utslag
klagan ej får föras. Med den betydelse landstingsmannavalen alltmera
fått torde väl kunna ifrågasättas lämpligheten däraf, att för pröfning af
36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
besvär öfver landstingsmannaval 24 myndigheter fungera såsom sista
instans, och för många synes det synnerligen önskvärd!, att regeringsrätten
blefve den myndighet, som har att pröfva sådana besvär i första
hand och således äfven slutligt.
De förhållanden och synpunkter, som här ofvan framhållits, hafva
föranledt föreningen Sveriges Häradshöfdingar, till hvilken slutit sig
108 af rikets häradshöfdingar, att uppdraga åt sin styrelse att gorå
underdånig framställning därom, att häradshöfdingarna må befrias från
befattning med landstingsmannavalen.
Till fullgörande häraf får styrelsen härmed i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte framlägga sådant förslag till ändring
i gällande F örordhing om landsting, att häradshöfdingarne befrias
från befattning med landstingsmannaval.),
infordrade Öfver denna framställning hafva samtliga Kungl. Maj:ts befallningsyUrandcn.
hafvande oc]l magistraterna i rikets städer, efter nådig befallning,
yttrat sig. Då stor enstämmighet rådt bland länsstyrelserna med afseende
å afstyrkande af framställningen, i hvad den får anses afse
befrielse för vederbörande domhafvande från befattningen med sammanräkningen
af rösterna vid landstingsmannaval och dess förläggande till
länsstyrelserna, torde jag här ej behöfva i detalj redogöra för de synpunkter,
som därvid framkommit, helst dessa varit mycket ensartade.
Jag anhåller därför allenast att få anmäla, att samtliga länstyrelser
med undantag af 2, bestämdt afstyrkt ett öfverflyttande till länsstyrelserna
af häradshöfdingarnas nuvarande _ befattning med ifrågavarande
sammanräkningar. Härvid åberopas i främsta rummet omöjligheten
för länsstyrelserna att utan betänkligt åsidosättande af deras
mångahanda viktiga och alltjämt ökade uppgifter kunna åtaga sig
bestyret med sammanräkningarna, som i hvarje händelse skulle kräfva
en väsentlig ökning af arbetskrafterna hos länsstyrelserna. Vidare
har hänvisats till det mindre lämpliga, att Kungl. Maj.ts befallningshafvande,
med hänsyn till sin ställning gentemot landstinget,
betroddes med uppdraget att sammanräkna rösterna vid landstingsmannaval.
Allenast länstyrelserna i Gottlands och Örebro län finna
öfverflyttandet af nämnda uppdrag till länsstyrelserna möjligt, dock
allenast under förutsättning af anslag af allmänna medel till extra biträden
vid förrättningarna. Förstnämnda länsstyrelse ansör tillika, att
anslag af statsmedel behöfves för aflönande af vikarie för vederbörande
föredragande. Flere länsstyrelser uttala emellertid, att härad shöfdingarna
böra tilldelas ersättning för de biträden, som de måst anlita för
sammanräkningen med tillhörande arbeten.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
37
Några länsstyrelser hänvisa till, att den enda antagliga lösningen
af frågan vore, att sammanräkningen verkställdes af särskilt förordnad
person eller kommission, hvarvid en länsstyrelse (Västmanlands) tillika
antydt, att det borde genom lag konstitueras en fristående, kollegial
organisation, som finge till uteslutande funktion att handlägga röstsammanräkning
vid alla proportionella val inom länen och till äfventyra
alla andra med valet sammanhängande frågor, och hvilken valdomstol
kunde tänkas böra bestå af en ordförande och två ledamöter, för
vissa år förordnade af Kungl. Maj:t. Det folie af sig själft, att
en sådan myndighets verksamhet icke läte sig anordnas utan hvarje
kostnad; men denna syntes icke böra blifva afskräckande. Kungl. Maj:ts
befallningshafvande hade tänkt sig, att bland ledamöterna skulle finnas
en man, som hade till speciell uppgift att på det intimaste sätta sig in
i det tekniska af myndighetens verksamhet och att såsom sekreterare
äfven sköta expeditionen. Honom borde naturligtvis bestås ett anständigt
arfvode, hvaremot det icke borde möta synnerlig svårighet att för
de öfriga platserna finna personer, som verkade utan anspråk på annat
än ett mindre arfvode. Måhända skulle Kungl. Maj:t finna sig böra
lämna ordförandeplatsen — i sådant fall oaflönad — åt rikets landshöfdingar,
hvar för sitt län. Den föredragande, så att säga kontinuerligt
verksamme, borde antagligen vara någon i domarvärf nyttjad eller
verksam man, hvaremot för den tredje platsen kunde utses hvilken
aktad och ansedd man som helst utan särskilda kvalifikationer. Med
dessa antydningar hade naturligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande
icke haft annat syfte än att förslagsvis lämna konturerna till en praktisk
lösning af frågan, hvilken, därest densamma funnes förtjänt af uppmärksamhet,
torde böra lämnas till utredning åt fleras samverkan. Utan
att frågan på sådant sätt upptoges till behandling i hela dess vidd, ansåge
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att det icke borde komma i fråga
att från domhafvandena aflyfta bördan af deras medverkan, hvar för
sin domsaga, för röstsammanräkningen vid landstingsman navalen; och
detta desto mindre som föreningen icke kunnat ens antyda, hvilken
myndighet som borde träda i stället. Att Kungl. Maj:ts befallningshafvande
själf, praktiskt sedt, omöjligen kunde frånträda sina mångskiftande
ämbetsuppgifter för att öfvertaga ifrågavarande bestyr, torde
för en hvar utan vidare framstå i klar dager.
Med afseende å den i häradshöfdingföreningens berörda skrifvelse
jämväl upptagna frågan om instansordningen för pröfning af besvär
öfver landstingsmannaval anser flertalet länsstyrelser, att, för vinnande
af nödig enhet i tillämpningen, Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
bör vara enda eller sista instans. Besvären böra kunna få fullföljas
till regeringsrätten. Däremot äro meningarna mycket delade om frågan,
huruvida en eller två instanser äro lämpligast. Några länsstyrelser anse,
att besvären öfver en domhafvandes beslut med afseende å sammanräkningen
böra gå direkt till regeringsrätten, medan åter andra anse, att
Kungl. Maj:ts befallningshafvande bör vara mellaninstans mellan domhafvanden
och regeringsrätten.
o o
Riksdags- Jag öfvergår nu till Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1911, nr
den^O^maj 139. I densamma anför och hemställer Riksdagen följande:
1911, nr 139. Vid innevarande års riksdag hade i åtskilliga motioner framställts
förslag om tryggandet af valhemligheten vid de kommunala valen.
Af de väckta motionerna och jämväl af hvad i öfrigt kommit till
Riksdagens kännedom framginge, att särskildt beträffande landstingsmannavalen
vissa brister i nu gällande bestämmelser i fråga om valhemlighetens
bevarande och röstsedlarnas afsändande visat sig föreligga.
Riksdagen hade ej ansett sig böra, såsom i några af motionerna
föreslagits, redan år 1911 för sin del fatta beslut i ämnet. Äfven
om de nuvarande stadgandena i fråga om valhemlighetens bevarande
i lagen om val till Riksdagen skulle kunna i lämpliga delar
göras gällande för kommunala val, torde emellertid de modifikationer,
som i dessa stadganden måste göras med hänsyn till de säregna förhållandena
vid de kommunala valen, förutsätta cn mera ingående undersökning
af hithörande förhållanden än den, som af Riksdagen kunde
verkställas. Riksdagen hade därför ansett en skrifvelse i motionernas
syfte böra till Kungl. Maj:t öfverlåtas.
Riksdagen ansåge jämväl, att en blifvande utredning om lämpliga
föreskrifter för valhemlighetens tryggande ej blott borde afse landstingsmannavalen,
utan äfven stadsfullmäktigevalen, då i fråga om dessa
senare brister i ofvanberörda afseende torde föreligga, äfven om de
icke i så hög grad framträdt som vid valen till landstingen.
På grund af hvad sålunda anförts, anhöll därför Riksdagen,
att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, på hvad sätt de stadganden,
som nu gälla i fråga om val af ledamöter till Riksdagens
Andra kammare till tryggande af valhemligheten och för kontroll öfver
röstsedlarnas afsändande, skulle kunna i lämpliga delar äfven föreskrifvas
för val af landstingsmän och stadsfullmäktige, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill denna utredning kunde gifva anledning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
39
Jämväl öfver denna framställning hafva vederbörande länsstyrelser
jämte öfverståthållarämbetet samt magistrater och stadsstyrelser blifva
hörda. Jag torde höra redogöra för det hufvudsakliga af hvad de
inkomna yttrandena innehålla, i hvad de kunna anses vägledande för
lösning af ifrågavarande, svårlösta spörsmål.
Magistraten i Stockholm har genom särskilda inom sig utsedda
kommitterade uttalat sig och därvid, efter framhållande att veterligen
i hufvudstaden inga som hälst klagomål försports i fråga om valhemlighetens
bevarande, och att en lagstiftning i den riktning, Riksdagen
ifrågasatt, därför för hufvudstaden liksom för åtminstone de större städerna
i allmänhet vore af tämligen underordnad betydelse, anfört följande:
Af de väckta motionerna i ämnet syntes å andra sidan otvetydigt
framgå, att på vissa orter i riket, särskildt beträffande landstingsmannavalen,
vissa brister i nu gällande föreskrifter i ifrågavarande afseenden
visat sig föreligga. För dessa bristers afhjälpande hade af vissa
bland motionärerna i ämnet föreslagits, bland annat, att, i likhet med hvad
som vore stadgadt i fråga om val till Andra kammaren, äfven vid kommunala
val valsedlarna skulle före aflämnandet inläggas i särskildt
kuvert af ogenomskinligt papper. Då emellertid vid de kommunala
valen anteckning om valsedlarnes röstetal måste äga rum, och det icke
kunde anses fullt lämpligt, att göra sådan påteckning å kuvertet, eftersom
däraf skulle följa, att vid röstsedlarnes öppnande inför valförrättaren
röstvärdet skulle öfverföras från kuvertet till själfva sedeln,
hvilket ur olika synpunkter möjligen kunde framkalla betänkligheter,
hade i två motioner af herr Staaff m. fl. samt af herr Beckman m. fl.
framhållits såsom lämpligt, att kuverten, tillhandahållna på samma sätt,
som vid riksdagsmannaval, skulle förses med en till storleken bestämd
öppning, t. ex. midt på framsidan, så afpassad, att valförrättaren genom
denna öppning kunde skrifva röstetalet på själfva den inneliggande sedeln.
En annan motionär, herr Forsberg, ifrågasatte, huruvida icke valhemligheten
skulle kunna tryggas, om röstsedlarna finge formen af kuvert.
Kommitterade, som delade de i förstnämnda motion framställda betänkligheterna
mot att vid sammanräkningen öfverflytta anteckningarna
angående röstetalen från kuverten till själfva sedlarne, kunde emellertid
ej heller finna den i motionen föreslagna utvägen vara lämplig.
Om nämligen, såsom också af motionärerna förutsattes, i kommunallagarne
upptoges föreskrifter, att valsedlarne skulle vara af hvitt papper,
syntes det uppenbart, att sådana obetydliga skiljaktigheter i färgnyanser,
hvilka näppeligen kunde undvikas, om man ej ville föreskrifva,
att för valsedlarne finge användas allenast visst slags papper, tillhanda
-
Infordrade
yttranden.
Stockholms
stad.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
hållet af offentlig myndighet, och hvilka uppenbarligen icke borde föranleda
kassering af röstsedlarna, vida lättare kunde iakttagas, om sedlarna
så att säga inramades i de absolut lika färgade valkuverten, och
den föreslagna åtgärden skulle därför, om olika partier använde valsedlar
med olika färgnyans, kunna i vissa fall tänkas bidraga till motverkande
af just det mål, valhemlighetens bevarande, som man velat
uppnå genom valkuvertens användande. Vidare syntes det kommitterado
vara att befara, att vid det forcerade arbete, som åtminstone i
hufvudstaden plägade vara förbundet med mottagandet af valsedlarna,
vid röstetalens antecknande någon del af siffrorna i ett eller annat fall
kunde komma att skrifvas på kuvertet samt att i följd häraf, när sedeln
uttagits ur kuvertet, anteckningen på själfva sedeln blefve oläslig.
Slutligen ansåge sig kommitterade i detta afseende böra framhålla, att,
enligt hvad erfarenheten från det nyligen förrättade riksdagsmannavalet
i Stockholm gåfve vid handen, öppnandet åt valkuverten och uttagandet
af sedlarna ur desamma vore en synnerligen tidsödande procedur,
som visade sig taga i anspråk en afsevärd del af den tid, som
åtgick för sammanräkningen. Kommitterade ansåge sig äga. anledning
antaga, att, därest valkuvert skulle komma till användning vid
stadsfullmäktigevalen i hufvudstaden, sammanräkningen knappast i något
fall skulle hinna afslutas på eu dag, och häraf skulle åter föranledas
beaktansvärda rubbningar i rådstufvurättens ordinarie arbeten.
Hvad vidkomme det af herr Forsberg framburna förslaget att anordna
själfva röstsedlarna i form af kuvert, syntes detta förutsätta,
att dylika skulle tillhandahållas genom vederbörande myndigheters försorg.
En sådan anordning för tillhandahållande af valsedlar — de måtte
nu gifvas det ena eller andra utseendet — skulle naturligtvis vara förbundet
med ett stadgande, att inga andra än sådana valsedlar, som utlämnats
af vederbörande myndighet finge användas vid valet, och därigenom
skulle ju vinnas den obestridliga fördelen, att samtliga valsedlar
finge alldeles samma storlek och utseende. Emellertlid syntes en
sådan anordning icke vara att tillråda. Då ju numera vid valen nästan
uteslutande användas tryckta sedlar, skulle näppeligen nu valmannen,
som sade sig hafva för afsikt att trycka sådana, förvägras att utbekomma
nästan hur stort antal som helst, och att till myndigheter eller
tjänstemän öfverlämna afgörandet af frågor, som i samband härmed kunde
uppstå, syntes ur olika’ synpunkter vara ägnadt att väcka betänkligheter.
Kommitterade ansåge sig sålunda icke kunna förorda någon af de
ofvan vidrörda åtgärderna, men hyste också för sin del den uppfattningen,
att i allt fall till valhemlighetens befrämjande vid de kommu
-
41
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
nala valen lämpliga föreskrifter kunde meddelas. I sådant afseende
torde intet vara att erinra däremot, att i kommunallagarna infördes den
i 47 § i lag om val till Riksdagen förekommande föreskriften, att vid
val ^skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken. Tillika
ansåge kommitterade det kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt
föreskrifva, att åtminstone tryckta valsedlar skulle vara af ungefärligen
viss storlek (t. ex. af omkring 18 cm. längd och 12 cm. bredd),
livad hufvudstaden beträffade, gällde slutligen redan nu enligt af magistraten
den 18 februari 1910 utfärdade särskilda föreskrifter de i 54 §
vallagen förekommande stadgandena, att sedlarna omedelbart efter omröstningens
afslutande skulle uttagas ur valurnan och räknas oöppnade
samt att de därefter skulle inläggas i hållfasta omslag, som omsorgsfullt
förseglades under minst två närvarandes sigill, hvilka skulle i valprotokollet
aftryckas. Och ingenting syntes vara att invända emot att, såsom
inom Riksdagen ock ifrågasatts, dylika stadgandeninflöteide olika kommunallagarna.
Öfverståthållarämbetet förmäler sig intet hafva att invända
mot upptagande i vederbörande författningar af följande bestämmelser i
lagen om val till Riksdagen, nämligen: 47 §, att vid valet skola begagnas
valsedlar af hvitt papper utan kännetecken och i sammanhang därmed §
59 angående ogillande af valsedel, till hvilken användts annat än hvitt
papper, å hvilken finnes något kännetecken, som kan anses vara med
afsikt där anbragt, eller hvilken upptager partibeteckning å annat ställe
än ofvanför namnen, samt 52, 54 och 64 §§ angående försegling af
valurna och omslag, af hvilka dock bestämmelsen om valsedlarnas inläggande
under försegling i hållfast omslag redan intagits i 5 § af
förordningen om landsting. Däremot afstyrker Öfverståthållarämbetet
föreskrift om valsedlarnas aflämnande i tillslutet kuvert. Valkuvertens
brytande och sedlarnas uttagande ur kuverten vore en tidkräfvande åtgärd.
Enligt erfarenhet från sammanräkningen af rösterna vid det
sistlidne september i Stockholm hållna riksdagsmannavalet till Andra
kammaren syntes en person knappast kunna under en timme behandla
200 kuvert. På sätt magistraten framhållit, mötte ock afsevärda svårigheter
för valkuvertens användande vid val, där graderad röstskala
förekomme och röstetalet således måste antecknas å valsedeln.
Stockholms län: Stadsfullmäktige och magistraterna i Norr
tälje,
Östhammar och Öregrund anse nuvarande bestämmelser tillfyllest,
stadsfullmäktige och magistraten i Sigtuna anse påkalladt,
att bestämmelser meddelas om att till valsedlar allenast få nyttjas hvitt,
olinjeradt papper samt att valsedlarna skola inneslutas i kuvert''eller också
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft.
Stockholms
län.
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
ei få hafva annat än visst lagstadgadt format. Stadsfullmäktige och
magistraterna i Södertälje och Vaxholm anse bestämmelser för
valhemlighetens bevarande nödiga, och att i sådant hänseende kuvert me
utskuren fyrkantig öppning för röstvärdets antecknande (Södertälje)
eller kortbref med enahanda utskärning (Vaxholm) höra komma till användning,
hvarförutom vederbörande i Vaxholm förorda lagbestamda
dimensioner för valsedlarna samt att blanketter till fullmakter tillhandahållas
genom offentlig myndighet. Länsstyrelsen autor för
egen del hufvudsakligen följande: Det syntes, särskild!; i en i
med utpräglad partimotsättning, vara angeläget, att i den lagstiftning, som
reglerade landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalen, synpunkten åt valhemlighetens
bevarande icke lämnades utan beaktande, detta sa mycket
mer som landstingsmannavalen och valen till stadsfullmäktige i vissa
städer tillika vore elektorsval till Första kammaren. Alldeles utan beaktande
hade nämnda synpunkt icke häller lämnats. Så stadgades i
4 S af förordningen om landsting, att val af landstingsmän och suppleanter
skulle ske med slutna sedlar, och i 19 § i förordningen om
kommunalstyrelse i stad, att vid allmän rådstuga val skulle, dar sa
önskades, ske med slutna sedlar. De bestämmelser, som syftade pa valhemlighetens
bevarande vid val till Riksdagens Andra kammare, utgjordes
af föreskrift om att valsedeln skulle vara af hvitt papper och utan
kännetecken, att valkuvert af viss beskaffenhet skulle användas, och att
valsedeln skulle inläggas i valkuvertet å särskild afskarmad plats. Därest,
såsom vid riksdagsmannaval, hvarje väljande hade allenast en rost,
skulle svårighet icke möta att föreskrifva, att nu namnda, till valhemlighetens
bevarande meddelade bestämmelser skulle galla äfven vid val
af landstingsmän och stadsfullmäktige, men då dessa val skedde efter graderad
röstskala och af sådan anledning hvarje valsedel borde af valfor
rättaren vid aflämnandet förses med påskrift om röstvärdet, syntes valkuvert
vid dessa val icke kunna komma till användning. Det torde
nämligen icke låta sig göra att förse valkuvertet med denna paskrilt,
då fara alltid förelåge, att vid den blifvande röstsammanrakmngen
kuvert och sedel kunde komma att skiljas och sammanblandas med andra
kuvert och valsedlar. Icke heller torde det vara lämpligt att föreskrifva
användandet af valkuvert med särskild öppning för anteckning
om röstvärdet å den i kuvertet inneslutna valsedeln. Men komme ic Te
valkuvert till användning, vore särskild!, afskärmade platser icke behöfliga,
då dessa hade till uppgift att möjliggöra för en hvar att med
valhemlighetens bevarande kunna inlägga sm valsede i kuvertet De
för val till Andra kammaren meddelade föreskrifter till valhemlighetens
43
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
bevarande torde sålunda, utom beträffande valsedelns beskaffenhet, icke
vara användbara, då fråga vore om val af landstingsmän eller stadsfullmäktige.
Om man utginge ifrån, att hvarje valsedel måste vid aflämnandet
vara för valförrättaren tillgänglig, för att denne måtte kunna å sedeln
anteckna dess röstvärde, och att valförrättarens alla åtgöranden måste
ske öppet inför allmänhetens ögon, kunde Kungl. Majrts befallningshafvande
icke finna annat än att de bestämmelser, som borde meddelas
till valhemlighetens bevarande, borde hänföra sig till själfva valsedelns
yttre beskaffenhet. Att föreskrift borde meddelas därom, att valsedlarna
skulle vara af hvitt papper och utan kännetecken, torde vara själfklart,
men detta torde icke vara nog för valhemlighetens bevarande. Äfven
valsedelns format vore här vid lag af betydelse. Det syntes därför vara
nödigt att föreskrifva ett visst format, lika för alla valsedlar, med bestämmelse
tillika, att någon mindre, i lagen närmare angifven afvikelse
från detta format icke skulle verka till sedelns kasserande. Det torde
icke vara behöfligt att här påpeka, att valförrättaren icke kunde vägra
mottagandet af någon valsedel på grund af dess yttre beskaffenhet,
utan skulle pröfningen af valsedelns giltighet ske vid sammanräkningen.
De för kontroll öfver röstsedlarnas afsändande nu gällande bestämmelser
syntes vara tillfredsställande. Utöfver hvad sålunda föreslagits, ansåge
sig Kungl. Maj:ts befallningshafvande böra påpeka behöfligheten
af sådan ändring i 19 § af förordningen om kommunalstyrelse i stad,
att användande af slutna sedlar vid val af stadsfullmäktige icke gjordes
beroende af därom framställt yrkande.
Uppsala län: Länsstyrelsen samt magistraten i Uppsala till
styrka,
att bestämmelser i anslutning till hvad som gäller för val till
Andra kammaren meddelas för landstingsmannavalen, medan magistraten
i Enköping finner ändring i nu gällande föreskrifter för dessa senare
val icke påkallad.
Södermanlands län: Magistraterna i Torshälla, Mariefred och
Trosa förorda bestämmelser i syfte riksdagsskrifvelsen afser; magistraterna
i Eskilstuna och Strängnäs uttala däremot betänkligheter mot
valkuverts påbjudande, likasom också magistraten i Nyköping.
Länstyrelsen anför, att vid val af ifrågavarande slag den väljandes
röstetal måste antecknas å röstsedeln. Om valkuvert liksom vid val af
ledamöter till Riksdagens Andra kammare skulle användas vid dessa
val, måste dylik anteckning af valförrättaren göras å valkuvertet och
sedermera, efter valkuvertens öppnande, motsvarande anteckning ske å
valsedeln. Däraf skulle föranledas besvär och tidsutdrägt, särskilt med
hänsyn därtill att för vinnande af nödig trygghet mot misstag öfver
-
Uppaala län.
Söderman,
lands län.
44
Östergötlands
län.
Jönköpings
län.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
förandet af anteckningarna om röstetal från valkuvert till valsedel icke
torde kunna uppdragas åt det större eller mindre antal personer, som
biträdde vid röstsammanräkningen, utan borde ske under noggrann och
oaflåtlig kontroll af den myndighet, som verkställde röstsammanräkningen,
t. ex. vid landstingsmannaval för landsbygden af domkafvanden
själf. Möjligen kunde dessa svårigheter undvikas genom en föreskrift,
att å valkuverten skulle finnas en öppning, genom hvilken valförrättaren
hade att vid valkuvertets mottagande göra anteckning om röstetalet
direkt å den i kuvertet inneslutna valsedeln. Om valkuvert ej
komme till användning vid val af stadsfullmäktige och landstingsmän,
funnes det ej någon anledning att föreskrifva begagnande vid sådana
val af s. k. valskärmar. Kungl. Maj:ts befallningshafvande både ej något
att erinra mot att för kontroll öfver röstsedlarnas behöriga insändande
till den myndighet, som förrättade röstsammanräkningen, enahanda
föreskrifter blefve gällande i fråga om val af landstingsmän och
stadsfullmäktige som för val till ledamöter af Riksdagens Andra kammare.
Inom Östergötlands län hafva magistraterna i Norrköping och
stadsfullmäktige därstädes samt enahanda myndigheter och korporationer
i Söderköping, Motala, Vadstena och Skenninge samt
stadsfullmäktige i Linköping förordat, att bestämmelserna i vallagen
till Riksdagen blifva i tillämpliga delar gällande för landstingsmannavalen,
medan magistraten i Linköping och länstyrelsen afstyrkt
lagstiftning i den af Riksdagen begärda riktning.
Jönköpings län: Magistraterna i Jönköping, Eksjö och Grenna
hafva i hufvudsak funnit nu gällande bestämmelser tillfredsställande, medan
stadsstyrelsen i Huskvarna instämt i Riksdagens förslag. Länsstyrelsen
har anfört följande: I fråga om valen till landstingsmän vore de
enda stadganden, som till bevarande af valhemligheten nu funnes i landstingsförordningen,
föreskrifterna i 4 §, att valen skulle ske med slutna sedlar,
samt i 5 §, att valsedlarna efter valförrättningens afsittande skulle
med undantag för stad, som bildade egen valkrets, inläggas i hållfast omslag
under försegling samt insändas till den myndighet, hvilken förrättade
sammanräkningen och som vore i valkretsar å landet domhafvanden och
i valkretsar, bestående af flera städer, magistraten i den folkrikaste staden.
Dessa stadganden kunde knappast anses tillräckliga att trygga valhemligheten.
De olika partierna uppträdde ej sällan med tryckta valsedlar,
hvilka med afseende såväl å papperets färg som sedlarnas format
vore så olika, att det blefve lätt för en hvar att se, med hvilket parti
45
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
en person röstade. Någon säkerhet funnes vidare icke för att valsedlarna
oöppnade inlades i omslag och förseglades. Det uppgåfves till och med
hafva händt i flera fall, att valsedlarna vid framkomsten till den sammanräknande
myndigheten befunnits uppvikna och ordnade eller utslätade.
Beträffande stadsfullmäktigevalen funnes nu ej annat stadgande till
skydd för valhemligheten än föreskriften i 24 § i förordningen om kommunalstyrelse
i stad, att valet skulle ske med slutna sedlar. Äfven med
afseende å dessa val torde ofvannämnda olägenheter till följd af
röstsedlarnas olika utseende föreligga, äfven om de icke i så hög grad
framträdt som vid valen till landstingen. Till undanröjande af nu
nämnda olägenheter vid landstings- och stadsfullmäktigevalen ansåge
Kungl. Maj:ts befallningshafvande från lagen om val till Riksdagen
böra hämtas följande bestämmelser, nämligen, att valsedlarna
skulle vara af kvitt papper och utan synligt kännetecken, som kunde
antagas vara där med afsikt anbragt, samt att valsedlarna, i den händelse
de skulle skickas för sammanräkning, skulle efter förrättningens
slut räknas oöppnade och omedelbart därpå, sedan de blifvit inlagda
i hållfast omslag, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarande
personers sigill, hvilka sigill jämväl skulle aftryckas i valprotokollet.
Att dessutom ifrågavarande Ami fordrade valsedlarnas inläggande i
kuvert, såsom med afseende å val till Riksdagens Andra kammare
föreskrefves, torde måhända ej vara lämpligt, då däraf skulle följa anordnande
af valskärmar och svårigheter mötte för valsedlarnas påtecknande
om sitt röstvärde. Skulle emellertid valsedlarnas inläggande i
kuvert anses nödigt, torde dessa kuvert böra förses med en utskärning
på framsidan, så afpassad, att valförrättaren genom denna öppning kunde
skrifva röstetalet på själfva valsedeln. I så fall borde äfven föreskrifvas,
att kuverten skulle vara af ogenomskinligt papper.
Kronobergs län: Magistraten i Växjö finner, att bestämmelserna
i vallagen om valkuvert och valskärmar ej lämpligen kunna eller behöfva
göras tillämpliga vid stadsfullmäktigevalen. Hvad däremot anginge
krafvet på säkerhet för röstsedlarnas behöriga afsändande och valförrättningens
lagliga verkställande, vore magistraten af den mening, att
valet borde förrättas af person, som handlade under tjänstemannaansvar.
Det vore gifvetvis i hög grad otillfredsställande, att så viktiga
val som landstingsmannaval finge verkställas af personer, som icke Arore
underkastade rättsligt ansvar för fel och försummelser, som af dem vid
förrättningen beginges. Inom hvarje län borde Kungl. Maj:ts befallnings
-
Kronobergs
län.
4
46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
hafvande därför äga att förordna särskild tjänsteman att förrätta landstingsmannavalen
å landsbygden. Tillika ansåge magistraten det vara
lämpligast, att sammanräkningen af rösterna verkställdes af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande och icke af vederbörande domhafvande, då ju .en
sådan förrättning vore ett rent administrativt bestyr, och Kungl. Maj:ts
befallningshafvande genom sin befattning med riksdagsmannavalen
komme att vinna en särskild erfarenhet och vana vid dylika törrättningar.
Länsstyrelsen anför, att nu gällande bestämmelser synbarligen
icke beredde fullt nöjaktig trygghet för tillvaratagande af de allmänna
intressena vidkommande valhemligheten. A andra sidan kunde
dock icke heller vara erforderligt eller ens lämpligt att vid ifrågavarande
val göra tillämpliga alla de i lagen om val till Riksdagen i liknande
syfte gifna bestämmelser. Särskildt mötte föreskriften om begagnande
af valkuvert svårigheter, enär val förrättaren skulle förse
hvarje valsedel med anteckning om dess röstvärde. Visserligen skulle
valförrättaren kunna å valkuverten göra denna anteckning, men i sa
fall måste den sammanräknande myndigheten vid valsedlarnas uttagande
göra motsvarande anteckning å valsedlarna, och ett sådant tillvägagångssätt
komme icke blott att afsevärdt förlänga sammanräkningen
utan kunde äfven, trots iakttagande af största omsorg,, lätteligen medföra
felaktiga anteckningar. Däremot torde, utan att själfva valförrättningen
därigenom blefve nämnvärdt. besvärligare, de nuvarande bestämmelserna
kunna och böra kompletteras med löreskrift: att valsedlarna
skulle vara af hvitt papper utan kännetecken; att valförrättaren
omedelbart före röstningen skulle visa, att valurnan vore tom; att valurnan
skulle förseglas under två närvarandes sigill, därest uppehåll i valförrättningen
skedde; samt att, där sammanräkningen icke vidtoge omedelbart
efter röstningens afslutande, de aflämnade valsedlarna genast
skulle räknas och inläggas i hållfast omslag, som förseglades under minst
två närvarandes sigill, hvilka sigill''borde aftryckas i valprotokollet ellei
åtminstone däri omnämnas. Slutligen vore måhända äfven lämpligt meddela
föreskrift därom, att i vallokalen eller i angränsande rum afskeda
platser skulle finnas anordnade, där röstberättigad, som sådant önskade,
kunde erhålla tillfälle att med valhemlighetens bevarande skrifva sin
valsedel eller å medförd sådan göra ändring, något som ju utan svårighet
läte sig genomföra, då liknande anordning inom kommunerna redan
måst vidtagas i och för valen till Riksdagens Andra kammare.
Kalmar län: Magistraten i Västervik och stad sstyrelsen i
Borgholm uttala sin anslutning till riksdagsskrifvelsen, magistraten
i Oskarshamn likaså vidkommande landstingsmannavalen, men ej be
-
47
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 27.
träffande stadsfullmäktigeval, magistraten i Kalmar finner ändrade
bestämmelser i förevarande afseenden icke påkallade, medan länsstyrelsen
däremot förordar bifall till Riksdagens framställning.
Gottlands län: Magistraten i Visby afstyrker framställningen, medan
länsstyrelsen anför följande: Af de i lagen om val till Riksdagen
den 26 maj 1909 inrymda föreskrifterna till valhemlighetens bevarande
vid val till Andra kammaren kunde enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
åsikt de, som innehölles i 45 och 47 §§, i oförändradt
skick tillämpas äfven på val till landstingsmän och stadsfullmäktige.
Däremot syntes det ganska ovisst, huruvida det vore lämpligt att beträffande
nämnda val föreskrifva jämväl användande af valkuvert såsom
i 48 § stadgas. För närvarande skulle nämligen vid val till landstingsmän
å hvarje valsedel antecknas det röstvärde, som tillkomme densamma.
Och samma förfaringssätt tillämpades äfven vid val till stadsfullmäktige.
Skulle nu valsedlarna inneslutas i valkuvert, måste kuverten
förses med berörda anteckning och, efter hand som valkuverten
öppnades, ny anteckning göras å valsedlarna. Härigenom måste en betydande
tidsutdrägt och omgång vid valförrättningen uppstå, hvarjemte
alltid fara för felskrifning eller uteglömmande af anteckning förefunnes.
I hvarje fall hölle Kungl. Maj:ts befallningshafvande före, att med
hänsyn till de förhållanden, under hvilka valen för närvarande i allmänhet
ägde rum, användandet af valkuvert vore af föga värde. Det
torde nämligen vara regel, att i själfva vallokalen eller därtill angränsande
rum genom de olika partiledningarnas försorg tryckta valsedlar
funnos utlagda. Härigenom ställdes valmännen obestridligen under
kontroll af allmänheten. Fn hvar närvarande vore nämligen i tillfälle
att iakktaga, hvilken valsedel valmannen utvalde. Denne kunde visserligen
taga flera olika valsedlar för att sedermera i skydd af valskärmen
utvälja en, men denna utväg torde för mången valman vara motbjudande.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge därför, att ett förbud
för utläggande eller tillhandahållande af valsedlar i själfva vallokalen
eller angränsande rum skulle vara ett synnerligen tjänligt medel
till valhemlighetens tryggande, och skulle ett sådant förbud på samma
gång göra valkuverten tämligen öfverflödiga. Tryckta valsedlar, hvilka
onekligen i flera afseenden vore till lättnad för såväl valmannen som
valförrättaren, skulle nog i allt fall komma till vidsträckt användning,
enär partiledningarna säkerligen icke underläte att till valmännen utsända
dylika sedlar. I anslutning till hvad i 49 § stadgades, torde äfven
vid omförmälda kommunala val i vallokalen böra finnas afskilda platser,
där valmännen kunde utan störande inflytande skrifva sina valsedlar.
Gottlands län.
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Blekinge län.
Kristianstads
län.
Hvad slutligen anginge kontrollen öfver röstsedlarnas afsändande,
torde samma bestämmelser, som i 54 och 55 §§ vore meddelade beträffande
riksdagsmannaval, böra föreskrifvas jämväl i fråga om landstingsmanna-
och stadsfullmäktigeval.
Blekinge län: Magistraterna i Karlskrona och Sölvesborg finna
ändringar i nuvarande bestämmelser ej påkallade, magistraten i Karlshamn
förordar enahanda bestämmelser i förevarande afseende för landstingsmanna-
och stadsfullmäktigeval som de, hvilka gälla för val till
Riksdagens Andra kammare, och magistraten i Ronneby anför, att
den enda svårigheten för tillämpligheten vid de kommunala valen af
de föreskrifter, vallagen innehölle till betryggande af valhemligheten,
läge i sättet för anteckning af röstetalet. Det af motionären i Riksdagen,
Forsberg, i detta afseende föreslagna förfarande vore enligt magistratens
förmenande icke praktiskt och läte sig svårligen förena med
bestämmelsen, att kuverten ''skola vid valet stämplas af valförrättaren,
innan de användes. Däremot ansåge magistraten, att denna svårighet
kunde öfvervinnas genom att vid röstetalets antecknande använda en
perforeringsmaskin af samma slag som i bankerna användes vid utfärdande
af så kallade postremissvexlar eller ock att göra kuverten, på
sätt nu för tiden vore rätt vanligt, dubbla, och den inre delen af så
kalladt carbonpapper, hvarigenom en anteckning utanpå kuvertet blef
synlig på själfva valsedeln. Man kunde äfven tänka sig, att kuverten
försåges med hål tillräckligt stora för att därigenom kunna anteckna
röstetalet å den inneliggande valsedeln. Det torde emellertid icke
vara lätt förmå de röstande att alltid vika valsedeln så, att texten
eller någon del däraf icke blefve synlig genom detta hål. Verkställdes
icke vikningen af valsedeln på detta sätt läge vid användandet af denna
metod en fara för kränkning af valhemligheten vid röstsedelns aflämnande
och röstetalets antecknande. Under förutsättning, att anteckningen
af röstetalet verkställdes på något af de utaf magistaten föreslagna
eller annat lika lämpligt sätt, funne magistraten hinder icke
möta för tillämpning vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval utaf
de i 48—54 §§ vallagen gifna föreskrifter. Länsstyrelsen finner åtgärder
i den af Riksdagen åsyftade riktning vara påkallade och att i hufvudsak
samma bestämmelser, som förekomma i 47—54 §§ af lagen om
val till Riksdagen därvidlag kunna stadgas, med tillägg att, om valman
röstar både för egen del och på grund af fullmakt, hvardera röstsedeln
skall inläggas i särskild! kuvert, och att valförrättaren skall å hvarje
kuvert anteckna valmannens röstetal.
Kristianstads län: Magistraterna i Kristianstad och Ängelholm
anse visserligen bestämmelser i det syfte, Riksdagen ifrågasatt, mindre
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
behöfliga, men å andra sidan kunna genomföras, hvarvid anteckning
om röstvärdet borde ske å valkuvertet. Magistraten i Simrishamn
afstyrker framställningen, dock borde sedlar af kvitt papper och måhända
äfven af bestämdt format påbjudas. Länsstyrelsen anför,
att visserligen nyttan af anordnandet af afskilda platser med skärmar
icke torde vara så synnerligen stor, då äfven därförutan hvarje
valman, som vore angelägen bevara valhemligheten, nog kunde finna
tillfälle därtill. Då sådan anordning emellertid vore föreskrifven
vid vissa riksdagsmannaval, torde den äfven böra förekomma vid
val af landstingsmän och stadsfullmäktige. Beträffande åter användandet
af särskilda valkuvert hade detta förfarande en vida större
betydelse för tryggande af valhemligheten. De röstande använde nämligen
i regeln tryckta valsedlar, utsända af valledningarna i de olika
partierna. Dessa valsedlar vore till papper, format och tryck icke så
lika hvarandra, att de icke mycket väl kunde särskiljas, äfven om de
framlämnades hopvikta. Afrinnande af valsedlarna, inneslutna i kuvert,
skulle därför säkerligen vara fördelaktigt. Svårigheten härutinnan vore,
att val af landstingsmän och stadsfullmäktige, i olikhet med val af ledamot
i Riksdagens Andra kammare, försigginge så, att för hvarje röstande
antecknades hans röstetal å valsedeln. Man hade ifrågasatt, att med användande
af valkuvert äfven vid förstnämnda slag af val denna svårighet
skulle kunna lösas på det sätt, att vid valförrättningen röstetalet
tecknades på kuvertet och att sedan vid röstsammanräkningen, då valkuverten
öppnades, antingen hvarje valkuvert med däri innesluten valsedel
fogades tillsammans till en enhet eller ock anteckningen om röstvärdet
öfverfördes från valkuvertet till valsedeln. Kungl. Majffs befallningshafvande
befarade emellertid, att hvilketdera af dessa förfaringssätt
som komme till användning, därigenom lätteligen skulle kunna föranledas
oreda vid röstsammanräkningen och en efterföljande kontroll af
densamma försvåras eller omöjliggöras. Däremot torde vid ifrågavarande
val kunna användas valkuvert, om de vore å baksidan försedda
med så stor öppning, att i densamma kunde å den i kuvertet inneslutna
valsedeln göras anteckning om röstetalet. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ansåge sig därför icke kunna tillstyrka användande af valkuvert
vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval i annan händelse,
än att valkuverten blefve af den beskaffenhet, som nu nämnts. Kungl.
Maj:ts befallningshafvande hade icke någon erinran att göra däremot,
att för kontroll öfver valsedlarnas afsändande samma föreskrifter fastställdes
rörande landstingsmannaval som gällde om val af ledamot i Riksdagens
Andra kammare.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 7
50
Malmöhus län.
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.
Malmöhus län: Magistraten i Malmö anför i hufvudsak följande:
Förekomsten af valsedlar i olika tryck och format kunde förvisso leda
till, att valsedlarnas innehåll röjdes. Men den vid riksdagsmannaval
stadgade skyddsåtgärden om valsedlarnas inläggande i kuvert vållade
vid kommunala val svårighet med hänsyn därtill, att röstvärdet måste
antecknas å valsedlarna. Att, såsom en motionär inom riksdagen föreslagit,
afhjälpa denna svårighet genom att gifva valsedeln form af ett
kuvert, så konstrueradt, att på dess insida partigruppens och kandidaternas
namn finge tryckas eller skrifvas på sådant sätt, att vid valet
en af flikarne kunde uppvikas och röstetalet därå skrifvas, utan att innehållet
i öfrigt blefve synligt, skulle, enligt magistratens förmenande, ej
vara betryggande. Utom det att utförandet af denna anordning i dess
olika detaljer skulle vålla både valförrättaren och de röstande åtskilliga
besvärligheter, kunde häremot göras samma anmärkning som för det
fall, att valsedeln aflämnadee utan kuvert, nämligen att trycket kunde
vara sådant, att dess olikhet framträdde på utsidan af valsedelskuvertet.
Valsedelns inläggande före aflämnandet i kuvert af ogenomskinligt
papper, lika till storlek och beskaffenhet, torde nog vara erforderligt.
Påteckning af röstvärdet å själfva kuvertet vore, enligt magistratens
uppfattning, dock icke lämplig, eftersom däraf måste följa, att vid kuvertens
öppnande inför valförrättaren röstvärdet skulle öfverföras från
kuvertet till själfva sedeln, hvilket ur flere synpunkter, särskilt beträffande
möjligheten att efteråt kunna verkställa kontroll af öfverföringeus
riktighet, måste framkalla betänkligheter. Att påteckna röstetalet
medelst användande af en s. k. perforeringsmaskin torde äfven vara
olämpligt med hänsyn till risken, att valsedeln måhända ej läge så i
kuvertet, att röstetalet intrycktes äfven å valsedeln. Den bästa lösningen
af denna fråga funne magistraten, i likhet med hvad några motionärer
i riksdagen föreslagit, vara, att kuverten vid ifrågavarande val,
naturligtvis tillhandahållna på samma sätt som vid riksdagsmannaval en,
försåges med en till storleken bestämd utskärning, t. ex. midt å framsidan,
så afpassad, att valförrättaren genom denna öppning kunde skrifva
röstetalet på själfva den inneliggande sedeln. Skulle sedeln ej vara
synlig genom öppningen, skulle aflämnaren naturligtvis erhålla ett nytt
valkuvert med tillsägelse att vidtaga lämplig anordning i detta hänseende.
Det ankomme på den röstande att tillse, att valsedeln, icke
inlades i kuvertet med trycket utåt. Faran för valhemlighetens röjande
torde genom eu dylik anordning vara inskränkt till den minsta möjliga.
Föreskriften i vallagens 51 §, att valkuvert, som saknade .behörig
stämpel eller vore å utsidan märkt med annat kännetecken, ej finge
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
51
mottagas, borde själffallet i sammanhang härmed genom lagstadgande
bringas till tillämpning vid stadsfullmäktigeval. Med den erfarenhet,
som vunnits vid årets riksdagsmannaval, satte magistraten i tvifvelsmål,
huruvida den i vallagen föreskrifna anordningen med s. k. valskärmar
i nämnvärd mån bidroge till ett bättre bevarande af valhemligheten,
men då magistraten ansåge, att det borde vara möjlighet beredd för
en röstande, som önskade det, att i vallokalen hafva tillgång till afskild
a platser, där han kunde vederbörligen inlägga sin valsedel i valkuvertet
och tillsluta detta, torde bestämmelserna i 49 § i vallagen i detta
hänseende böra tillämpas äfven beträffande stadsfullmäktigeval. Slutligen
borde föreskrifterna i vallagens 52 § äfven komma till tillämpning
i fråga om stadsfullmäktigeval med den utvidgning, som kunde kräfvas
däraf, att förrättaren af de senare valen verkställde röstsammanräkningen.
Magistraterna i Lund, Landskrona och Hälsingborg anse nu
gällande föreskrifter fullt tillräckliga för valhemlighetens skyddande,
— magistraten i Hälsingborg förordar dock kontrollbestämmelser med
afseende å röstsedlarnas insändande. Magistraterna i Ystad, Trelleborg
(dock helst ej bestämmelserna om valkuvert) och Skanör samt
stadsstyrelsen i Eslöf förorda bestämmelser i det hufvudsakliga syfte,
Riksdagens framställning afser. För egen del anför länsstyrelsen hufvudsakligen
följande: I lagen om val till Riksdagen lämnades till tryggande
af valhemligheten föreskrifter i afseende å dels valsedlarna, dels valkuvert,
dels ock anordningarna i vallokalen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande
kunde ej finna annat än att dessa föreskrifter borde i tilllämpliga
delar gälla för val af stadsfullmäktige och land stingsmän.
Beträffande valsedlarna vid stadsfullmäktigval och landstingsmannaval
torde samma föreskrifter böra införas som för valsedlar vid riksdagsmannaval.
Sålunda borde vallagens bestämmelser angående valsedlars
beskaffenhet och grunderna för deras kasserande äfven gälla för ifrågavarande
val. Visserligen torde bestämmelsen angående kännetecken å
sedel hafva vid årets riksdagsmannaval tolkats högst olika af olika
myndigheter, såsom exempel hvarpå kunde nämnas, att åtminstone en
länsstyrelse underkänt sedlar, som skrifvits på linjeradt papper, och det
kunde därför ifrågasättas, huruvida icke bestämmelsen därom borde förtydligas,
men å andra sidan kunde sägas, att med en eventuell lagändring
härutinnan lämpligen skulle kunna anstå, till dess en mera
stadgad praxis erhållits. Hvad anginge valkuverts införande vid stadsfullmäktig-
och landstingsmannaval, funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande
sig för sin del böra uttala, att mot en sådan anordning ej
något syntes vara att erinra, dock att därvid särskilda bestämmelser
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
vore erforderliga med afseende på valförrättarens åliggande att å valsedeln
anteckna röstvärdet. I detta hänseende anslöte sig Knngl. Maj:ts
befallningshafvande till den meningen, att kuverten borde vara försedda
med en öppning af lämplig storlek, så att valförrättaren kunde skrifva
röstetalet direkt på sedeln. Härigenom skulle den osäkerhet, som ett
öfverförande af röstsiffran från kuvertet till röstsedeln komme att medföra,
förebyggas, och en afsevärd lättnad beredas den myndighet, som
hade att verkställa sammanräkningen. Det uttalades tämligen allmänt
såsom en erfarenhet från riksdagsmannavalen i länet, att anordningen
med valskärmar icke visat sig vara till någon afsevärd nytta eller fyllt
något kännbart behof. Emellertid syntes skäl ej föreligga att med afseende
å nu ifrågavarande val gifva andra föreskrifter rörande anordningarna
i vallokalen än dem, som gälla för riksdagsmannaval.
Hallands län. Hallands län: Magistraten i Halmstad har intet väsentligt att
erinra mot Riksdagens framställning; bestämmelserna i vallagen borde
dock kompletteras så, att den, som tillika utöfvade rösträtt för annan,
skulle aflämna olika valkuvert med inneliggande röstsedel för sig och
hvarje hufvudman, samt därom, att röstetalet skulle af valförrättaren
antecknas å valkuvertet och, då detta öppnats, jämväl å röstsedeln.
Öfriga magistrater i länet hafva i väsentliga delar anslutit sig till
Riksdagens ifrågavarande framställning, medan länsstyrelsen för närvarande
afstyrkt framställningen med undantag för bestämmelserna i
vallagen angående försegling af valurna vid uppehåll i valförrättningen
samt valsedlarnas inläggande i omslag, försegladt med minst två af de
närvarandes sigill.
Göteborgsoch Göteborgs och Bohus län: Magistraten i Göteborg afstyrker åtgärBohus
lan. jer • jet Byfte Riksdagens skrifvelse afser, medan däremot stadsfullmäktige
i Göteborg, stadsfullmäktige och magistraten i Uddevalla,
stadsfullmäktige i Lysekil (röstvärdet tecknas å kuvertet
och öfverföres sedan vid öppnandet å sedeln) och magistraten därstädes,
stadsfullmäktige och magistraterna i Strömstad och i
Marstrand samt stadsfullmäktige i Kungälf i väsentliga delar tillstyrka
meddelanden af samma bestämmelser till skydd för valhemligheten
vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigval som för val till
Andra kammaren. Länsstyrelsen framhåller svårigheterna att till nu
förevarande val öfverföra i vallagen upptagna bestämmelser till valhemlighetens
bevarande och afstyrker fördenskull Riksdagens framställning
i denna del, medan däremot vallagens bestämmelser rörande valsedlarnas
vid riksdagsmannaval förseglande och afsändande borde för
landstingsmannavalen upptagas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
53
Alfsborgs län: Magistraterna i Vänersborg, Alingsås och Åitsborgs iän,
Ulricehamn anse ökade garantier för valhemlighetens bevarande påkallade;
röstvärdets skrifvande å valkuvertet förordas af de båda förstnämnda
myndigheterna, medan sistnämnda magistrat anser viss typ för
valsedlarna böra föreskrifvas. Magistraterna i Borås och Amål
finna nu gällande bestämmelser i förevarande ämne tillfyllest. Länsstyrelsen
anför, att stadgandena i förevarande afseenden uti lagen om
val till Riksdagen den 26 maj 1909 47 § första stycket, 52 §, 54 §
om räkning af de röstande, om protokoll vid förrättningen och om
röstsedlarnas inläggning i försegladt omslag vid röstningens slut samt
55 § om protokollets uppläsande och bestyrkande m. m. samt om
skyldighet för valförrättaren att ofördröjligen till vederbörande insända
valhandlingarna syntes väl lämpade för tillämpning äfven i afseende å
landstingsmanna- och stadsfullmäktigval. Hvad berörda lag innehölle
om aflämnande af röstsedlarna, inneslutna i valkuvert, mötte däremot i
fråga om nu ifrågavarande val svårigheter med hänsyn till nödvändigheten,
att valsedlarna af valförrättaren försåges med anteckning om röstvärdet,
hvarjämte vid röstning genom ombud misstag af ombudet vid
röstsedlarnas inläggande i kuverten kunde föranleda till förvecklingar,
som medförde dröjsmål och osäkerhet vid själfva valförrättningen och
kassering af röstsedlar i betänklig skala vid sammanräkningen. Af
vissa magistrater framställda förslag, att röstetalen skulle antecknas å
valkuverten, eller att röstningen skulle ske med valsedlar af på förhand
fastställd typ, syntes icke vara af beskaffenhet att undanröja ifrågavarande
svårigheter i tillfredsställande mån. Måhända kunde föreskrifvas,
att röstsedlarna skulle vid aflämnandet vara sammanvikta och
förseglade eller hoplimmade på sådant sätt, att texten icke kunde läsas
utan deras uppvecklande, och att röstsedlarna kunde med lätthet uppvecklas
utan att texten skadades. Men äfven en sådan föreskrift syntes
vara äfventyrlig.
De inom Skaraborgs län hörda myndigheterna — med undantag Skaraborg3
för magistraten i Hjo, som finner nuvarande bestämmelser tillräckliga läa—
hafva samtliga förordat stadganden i det syfte, riksdagsskrifvelsen
afser, magistraten i Lidköping dock ej vidkommande förslaget att
använda valkuvert vid förevarande val.
Värmlands län; Magistraterna i Karlstad, Kristinehamn och värmianda
Filipstad finna hinder icke möta mot att vid landstingsmanna- och länstadsfullmäktigval
komma att gälla samma bestämmelser till valhemlighetens
tryggande som vid valen af ledamöter i Riksdagens Andra
kammare; stadsstyrelsen i Arvika afstyrker däremot detta förslag,
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Örebro län.
Västmanlands
län.
medan länsstyrelsen förenar sig med förstnämnda magistrater, dock
att bestämmelserna om valsedels inläggande i valkuvert svårligen
syntes kunna bringas till användning vid val af landstingsman och
stadsfullmäktige.
Örebro län: Stadsfullmäktige i Örebro (valkuvert med öppning
för röstvärdets antecknande å sedel), magistraten därstädes (ej valkuvert,
möjligen kortbref), magistraten i Lindesberg, stadsfullmäktige
och magistraten i Nora, stadsfullmäktige i Askersund
och magistraten därstädes (ej valkuvert) förorda bestämmelser
i det syfte, riksdagsskrifvelsen afser; stadsfullmäktige i Lindesberg
afstyrka framställningen med undantag för valkuverts användande
(öppning anbringas å kuvertet för röstvärdets antecknande);
länsstyrelsen åter förordar bestämmelser för valhemlighetens tryggande
vid landstingsmanna- och stadsfullmäktigval i anslutning till hvad
härvid gäller vid val till Riksdagens Andra kammare — dock kunde
valkuvert näppeligen användas.
Västmanlands län: Stadsfullmäktige i Västerås, stadsfullmäktige
och magistraten i Köping samt stadsfullmäktige och magistraten
i Sala uttala sin anslutning till Riksdagens förevarande
framställning, medan däremot magistraten i Västerås och stadsfullmäktige
i Arboga (dock »något slags valkuvert») finna de i vallagen
gällande föreskrifterna för valhemlighetens bevarande ej lämpa
sig för val af stadsfullmäktige och landstingsmän. Härvid framhåller
magistraten i Västerås, att den vid de kommunala valen gällande
graderade röstskalan nödvändiggjorde, att anteckning vid valet skedde
rörande de olika röstsedlarnas värden. Dylik anteckning skedde nu
å själfva valsedeln. Skulle nu vid dessa val, såsom vid riksdagsmannaval,
användas valskärmar och valkuvert, följde däraf, att dylik
anteckning måste ske antingen å valkuverten eller å valsedeln eller ock
å både valkuvert och valsedlar. Å valsedeln torde anteckning vid berörda
anordningar icke kunna ske annat än af den röstande. Härigenom
blefve dock all kontroll utesluten. Eu anteckning enbart å valkuverten
vore ej heller tillfyllest, då en förnyad sammanräkning, exempelvis
för utseende af ersättare åt afgången stadsfullmäktig, icke kunde
ske endast med användande af valkuverter, därest ej den i valkuvertet
från början inneslutna röstsedeln fortfarande funnes kvar i kuvertet.
Endast å röstsedeln funnes uppgift om kandidaternas namn. Ett dylikt
förvarande af röstsedeln stötte emellertid på synnerliga olägenheter
vid sammanräknande af valresultatet. Sammanräknandet komme i så
fall att taga i anspråk afsevärdt längre tid än eljest och misstag, då
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
i-östsedlarna skulle åter inläggas i valkuverten, vore långt ifrån uteslutna.
Ett öfverförande af anteckningen om röstvärde från valkuvertet
till röstsedeln genom valförrättarens försorg torde knappast kunna
ifrågasättas såsom praktiskt utförbart. Återstode således endast, att
anteckning af röstetal skedde på såväl valkuvert som valsedlar. För
bevarandet af valhemligheten vore det då nödvändigt, att den väljande
själf verkställde anteckningen å valsedeln vid dess inläggande i valkuvertet,
samt att den väljande antingen i förväg eller vid valbordet ur
röstlängden förskaffade sig upplysning om sitt rösttal. Anteckningen
å valkuverten skulle däremot för kontrollens skull ske vid valbordet af
valförrättaren. Flera olägenheter torde dock uppstå af dylik anordning.
Sjkifva valförrättningen, hvilken enligt erfarenhet vid årets riksdagsmannaval
trots de nya bestämmelserna icke visat sig taga längre tid i
anspråk än föregående riksdagsmannaval, torde med dylika anordningar
beträffande de kommunala valen helt säkert komma att taga i anspråk
afsevärdt längre tid än förut. Särskilda olägenheter komme helt
säkert att uppstå vid bristande öfverensstämmelse mellan anteckningarna
å valkuvertet och å röstsedeln. Af det anförda framginge, att
ett tryggande af valhemligheten vid de kommunala valen genom användande
af samma säkerhetsåtgärder som de nu vid val af ledamöter
i Riksdagens Andra kammare föreskrifna icke kunde ske annat
än på bekostnad af säkerheten att rätt uträkna sjkifva valresultatet.
Länstyrelsen anför för egen del, att ehuru Kungl. Maj:ts befallningshafvande
funne frågan väl förtjänt att utredas, tillämpningen på
ifrågavarande val af de för val af ledamöter till Riksdagens Andra
kammare uti ifrågavarande hänseenden gällande bestämmelser knappast
torde kunna utan modifikation äga rum. Svårigheterna berodde tydligen
därpå, att hvar röstsedel skulle förses med anteckning om ett visst
röstetal. Detta måste uppenbart göras af valförrättaren och kunde icke
äga rum vid själfva aflämnandet, utan att kuvertet brötes. Detta åter
skulle medföra stor tidspillan och för öfrigt motarbeta den åsyftade
valhemligheten. Att vid sammanräknandet öfverflytta röstetalet från
kuvert till sedel vore, oafsedt det tidsödande arbetet, olämpligt så till
vida, som ett misstag aldrig kunde rättas och all kontroll vore utesluten.
Måhända kunde det tagas i öfvervägande, om man skulle kunna
i öfverensstämmelse med bruket vid våra banker använda en maskinell
hålstamp, som på en gång stämplade kuvert och sedel med det för den
senare gällande röstetalet. Detta förutsatte dock måhända en föreskrift
emot att sedeln vid inneslutandet i kuvertet viktes, åtminstone i mer än
ett veck. Däremot syntes icke några hinder möta emot tillämpning i
Kopparbergs
län.
Gäfieborgslän.
Västernorrlands
län.
56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
(ifrigt af bestämmelserna från andrakammarvalen om valskärmars användande
m. m. .
Kopparbergs län: Stadsfullmäktige och magistraten i Säter,
stadsfullmäktige i Falun samt länsstyrelsen hafva tillstyrkt bifall
till hvad Riksdagen i sin förevarande skrifvelse hemställt; medan magistraten
i Falun (dock valkuvert) samt stadsfullmäktige och magistraten
i Hedemora afstyrkt framställningen.
Gäfieborgs län: Stadsfullmäktige och magistraten i Hudiksvall
förorda användande af valsedlar å visst godkändt papper samt
af viss storlek; medan länsstyrelsen finner lämpligt, att i hufvudsak
likartade bestämmelser i förevarande hänseenden varda gällande vid
landstingsmanna- och stadsfullmäktigval som de, kvilka gälla för v al
till Riksdagens Andra kammare.
Västernorr lands län: Stadsfullmäktige och magistraterna i
Sundsvall och Örnsköldsvik hafva ansett nu gällande bestämmelser
i allmänhet tillfredsställande — dock har från stadsfullmäktige i sistnämnda
stad uttalats lämpligheten af bestämmelser angående valsedlars storlek
och färg samt deras hopvikande äfvensom ökad kontroll å valsedlarnas
afsändande till domhafvanden. Stadsfullmäktige och magistraten
i Hernösand hafva uttalat sin anslutning i hufvudsak till Riksdagens
framställning (valkuvert med öppning eller valsedlar af kuvertform med
kant att vika öfver). Länsstyrelsen anför för egen del hufvudsakligen
följande: Då val af landstingsmän och stadsfullmäktige skedde
efter graderad röstskala, torde det icke vara möjligt att genom några
som helst skyddsåtgärder bereda ett fullständigt skydd för valhemligheten
vid dessa val. Valsedelns utmärkande med röstvärde torde nämligen
i många fall göra det möjligt för en intresserad iakttagare att
med ledning af röstlängden och för tillfället rådande faktiska förhållanden
sluta sig till hvem som aflämnat valsedeln eller åtminstone att
beräkna, hur en viss väljare röstat. Särskildt i fråga om valsedlar med
högre röstvärden torde dylika beräkningar kunna göras med rätt stor
grad af sannolikhet. Föreskrifter om särskilda skyddsåtgärder till
tryggande af valhemligheten vid sådana val skulle därför, enligt Kungl.
Maj:ts befallningshafvandes mening, i och för sig blifva mindre effektiva.
Under det sålunda det åsyftade ändamålet endast i ytterst ringa
mån komme att genom åtgärderna vinnas, skulle å andra sidan otvifvelaktigt
åtskilliga af de åtgärder, som föreskrifvits till valhemlighetens
skydd vid val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare, komma att,
tillämpade på val af landstingsmän och stadsfullmäktige, vålla afsevärd
tidsutdräkt, en olägenhet, som särskildt skulle göra sig gällande i fråga
57
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
om en sådan skyddsåtgärd som användande af valkuvert. Sistberörda
åtgärd torde dessutom vålla åtskillig osäkerhet och lätt förorsaka
felaktigheter, vid det förhållande att röstvärdet måste anbringas å själfva
valsedeln. Några olägenheter häraf, att nu ifrågasatta skyddslagstiftning
hittills saknats, hafva icke i länet yppat sig, hvadan en lagstiftning
i det afsedda syftet, såvidt erfarenheten från länet gåfve vid
handen, icke syntes vara af omständigheterna påkallad. Skulle emellertid
en dylik lagstiftning anses böra ifrågakomma, torde det i allt
fall, med hänsyn till anordningarnas ringa grad af effektivitet vid val
efter graderad röstskala, icke vara önskvärd!, att anordningar af beskaffenhet
att vålla olägenhet för själfva valförrättningen föreskrefves.
Föreskrifter om röstsedlarnas färg och om inrättande af afskilda platser
i vallokalen, afsedda att möjliggöra för en hvar att ostördt få bestämma
sin valsedels innehåll, torde däremot utan olägenhet kunna antagas.
Emot tillämpande å ifrågavarande område af de stadganden, som gällde
vid val af ledamöter till Riksdagens Andra kammare för kontroll öfver
röstsedlarnas afsändande, hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande för
sin del icke något att erinra.
Jämtlands län; Stadsfullmäktige och magistraten i Östersund
finna olägenheterna af de af Riksdagen ifrågasatta bestämmelserna
stora och behof af ändring i nu gällande bestämmelser icke för
närvarande framträdande. Länsstyrelsen anför, att nu gällande bestämmelser
angående ifrågavarande val måhända lämnade i fråga om valhemlighetens
bevarande och kontrollen öfver röstsedlarnas afsändande
åtskilligt öfrig! att önska och torde behöfva ändras, men hyste i
allt fall Kungl. Maj:ts befallningshafvande starka betänkligheter angående
lämpligheten af att redan nu, innan erfarenheten visat, huruvida
de till tryggande af valhemligheten vid de politiska valen och för kontroll
öfver röstsedlarnas afsändande vid dessa val gifna bestämmelserna
vore för sitt syftemål ändamålsenliga, föreskrifva om tillämpning af
samma bestämmelser vid ifrågavarande val. Skulle emellertid Kungl.
Maj:t anse förhållandena å dessa områden ovillkorligen påkalla lagändring,
syntes icke någon erinran skäligen kunna göras emot förslaget
att öfverflytta de för valen till Riksdagens Andra kammare nu
gällande bestämmelser på ifrågavarande val. Visserligen torde valförrättningen
komma att väsentligen fördröjas, men någon allvarligare
olägenhet däraf ansåge Kungl. Majrts befallningshafvande icke kunna
följa. I afseende på valkuvertens beskaffenhet syntes Kungl. Maj:ts
befallningshafvande det vara lämpligt, på sätt jämväl föreslagits, att
dessa kuvert försåges med en till storleken bestämd utskärning midt på
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 8
Jämtlands län.
58
Kxingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
Västerbottens
län.
Norrbottens
län.
framsidan, så afpassad, att validrrättaren genom denna öppning kunde
skrifva röstetalet på själfva den inneliggande valsedeln.
Västerbottens län: Stadsfullmäktige och magistraten i Umeå
tillstyrka, men stadsfullmäktige och magistraten i Skellefteå
afstyrka Riksdagens förevarande framställning. Länsstyrelsen anför
för sin del hufvudsakligen följande: Då för de kommunala valen gälde
graderad röstskala, torde det, särskilt i fråga om de mindre kommunerna,
knappast vara möjligt att meddela bestämmelser, som vore af
beskaffenhet att i tillfyllestgörande grad skydda valhemligheten. A
andra sidan kunde det icke förnekas, att, såvidt det af den hittills
vunna erfarenheten i hithörande frågor kunde bedömas, en del af de
bestämmelser, som för tryggande af valhemligheten och kontroll öfver röstsedlarnes
insändande vore föreskrift^ i fråga om val till Riksdagens
Andra kammare, skulle kunna göras tillämpliga å ofvanberörda val.
Till dylika bestämmelser vore att hänföra föreskrifterna om förseglande
af valurnan vid afbrott i förrättningen samt om inläggande af valsedlarna
i omslag under minst två af de närvarandes sigill. Beträffande däremot
bestämmelsen om röstsedlarnas aflämnande i valkuvert, skulle denna
bestämmelse vid tillämpningen på ifrågavarande kommunala val medföra
svårigheter för valförrättaren att förse valsedlarna med anteckning om
röstvärdet. Det blefve ju nödvändigt att för sådant ändamål efter
hvarje röstsedels aflämnande uttaga den ur valkuvertet och anteckna
röstvärdet å själfva sedeln. Härigenom skulle uppenbarligen arbetet
för den sammanräknande myndigheten oerhördt försvåras, oafsedt att
felaktigheter vid antecknandet icke utan synnerligen skarp kontroll
skulle kunna förekommas. Vid röstning genom ombud kunde dessutom
misstag af ombudet vid röstsedlarnas inläggande i kuverten begås och
därigenom föranledas förvecklingar med påföljd af dröjsmål och osäkerhet
vid själfva valförrättningen och kassering af röstsedlar i betänklig omfattning
vid sammanräkningen. Att röstsedlarnas inläggande i valkuvert
för (ifrigt ägde någon mera väsentlig betydelse för valhemlighetens
bevarande, ansåge icke Kuugl. Maj:ts befallningshafvande för sin de!.
Påtagligt vore nämligen, att valmännen i de flesta fall vore försedda
med röstsedlar, redan innan de vid valbordet erhölle sina valkuvert,
och om valhemligheten icke röjts, innan valmännen framträdt till valbordet,
läte det sig sedermera utan anlitande af valkuvert utan större
svårigheter göra att för obehöriga dölja valsedelns innehåll.
Norrbottens län• Magistraten i Piteå samt municipalstyrelsen
i Haparanda ansluta sig till Riksdagens framställning, den senare dock
ej vidkommande användande af valkuvert, medan magistraten i Luleå
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
59
afstyrker förslaget. För egen del anför länsstyrelsen, att enahanda
föreskrifter, som meddelats i 45 § vallagen i afseende å ordningens
upprätthållande och valförrättningens behöriga fortgång och hvilka i
sin man kunde bidraga till att skydda en valman från obehörig inblandning
i hans förehafvande vid afgifvande af röst, borde stadgas i
fråga om landstingsmannavalen. Likaledes torde i afseende å sådant
val böra föreskri!vas, att, på sätt i 47 § berörda lag funnes stadgadt,
vid valet skulle begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.
De i 48 och 49 §§ förenämnda lag gifna föreskrifter rörande valkuvert
syntes också lämpliga i fråga om landstingsmannavalen. Dock måste
gifvetvis dessa valkuvert vara så inrättade, att valförrättaren kunde
å den däri inneslutna valsedeln inskrifva sedelns röstvärde. I detta afseende
torde, på sätt vissa motionärer i ämnet vid 1911 års Riksdag föreslagit,
kunna föreskrifvas, att valkuvertet skulle vara försedt med en till
storleken bestämd utskärning, så afpassad, att valförrättaren genom
öppningen kunde inskrifva röstvärdet å sedeln. Enahanda anordningar,
som i 49 § oftanämnda lag föreskrifvits .angående riksdagsmannavalen
och som vore afsedda att bereda hvarje valman möjlighet att med valhemlighetens
bevarande inlägga sin valsedel i valkuvertet, syntes också
utan synnerlig olägenhet kunna genomföras äfven i fråga om landstingsmannavalen,
i synnerhet som därför erforderliga skärmar eller
dylikt inom kommunerna anskaffats i och för valen till Riksdagens
Andra kammare. Ur kontrollsynpunkt torde äfven i fråga om landstingsmannavalen
böra föreskrifvas, att, på sätt i 52 § i lagen om val
till Riksdagen funnes stadgadt, valurnan skulle, om uppehåll i valförrättningen
skedde, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes
sigill samt därefter sättas i säkert förvar, och likaledes syntes bestämmelserna
i 54 § vallagen, att, sedan valkuverten uttagits ur valurnan,
desamma skulle räknas oöppnade, äfvensom att valkuverten skulle inläggas
i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglades under minst två närvarandes
sigill, lämpligen kunna genomföras äfven i fråga om landstingsmannavalen.
Hvad stadsfullmäktigvalen beträffade, torde behofvet af
mera betryggande bestämmelser i syfte att bevara valhemligheten, än
som nu funnes, icke vara så framträdande som i fråga om landstingsmannavalen,
men det torde få anses uppenbart, att den enda bestämmelse
förordningen om kommunalstyrelse i stad härutinnan inneliölle,
nämligen att sådant val skulle ske med slutna sedlar, icke kunde
vara tillräcklig, och då en valman, som ginge att afgifva sin röst vid ett
stadsfullmäktigval skäligen borde påräkna samma skydd för valhemlighetens
bevarande som erbjödes vid ett landstingsmannaval, syntes
Departe
mentsclie
fen.
60 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
motsvarande bestämmelser i detta afseende jämväl rörande, ifrågavarande
val böra komma till stånd. Här ofvan omförmälda i §§ 47,
48 och 49 i lagen om val till Riksdagen intagna bestämmelser syntes
därför böra införas jämväl i fråga om stadsfullmäktigeval.
De frågor, som genom Riksdagens båda ifrågavarande skrifvelser
'' blifvit väckta, synas mig böra komma under pröfning utan samband
med spörsmålet om en reformering af det proportionella valsystemet vid
landstingsmannaval, hvilket likaledes är under utredning, men som torde
kräfva ett mer ingående öfvervägande. Nya förslag till metodens förbättrande
hafva också väckts vid innevarande riksdag. Behofvet af
ändrade bestämmelser om landstingsmannavals förrättande och om åtgärder
till valhemlighetens tryggande synes vara allmänt erkändt, om
äfven på flera håll några olägenheter af nu gällande bestämmelser icke
kunnat påvisas. Det synes mig uppenbart, att hvad som kan göras för
beredande af ökade möjligheter för en hvar röstberättigad att deltaga
i de numera så viktiga landstingsmannavalen samt för att skydda valhemligheten
och förekomma allt slags valtryck också bör göras. För
att nya bestämmelser i dessa hänseenden må kunna antagas på sådan
tid, att de vinna tillämpning redan vid årets val, måste desamma hufvudsakligen
ansluta sig till nuvarande förhållanden och den mera genomgripande
omläggning af dessa val, för hvilken till äfventyrs vissa skäl
föreligga, anstå, tills större erfarenhet vunnits eller en ingående omarbetning
af landstingsförordningen eljest blir påkallad.
Jag skall först till behandling upptaga de ändringar i förevarande
hänseenden, som afse landstingsmannavalen å landet. Som bekant skola
dessa nu förrättas kommunvis vid första ordinarie kommunalstämma under
året d. v. s. den, som hålles under senare hälften af mars månad. I ett par
af de motioner, som föranledt riksdagens förberörda skrifvelse n:r 140, har
framhållits lämpligheten af, att förevarande val ej sättas i samband med
kommunalstämma, utan förrättas å särskildt bestämd valdag; i en af
motionerna påyrkas valets förrättande inför kommunalstämmans ordförande.
De af mig ofvan relaterade yttrandena från myndigheter och
korporationer utvisa mycket skiftande meningar i förevarande afseende.
Att tillskapa särskilda valkollegier för landstingsmannavalen synes mig
ej påkalladt och dessutom förenadt med vissa svårigheter; att.låta dem
förrättas af den valnämnd, som har ledningen af valförrättningarna i
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
61
kommunerna vid valen till Riksdagens Andra kammare, vore visserligen
förenadt med en viss fördel, men synes icke böra ifrågasättas,
enär landstingsmannavalen fortfarande torde böra bindas vid kommunalstämma.
Till grund för valförrättningen skall ju ligga kommunens
allmänna röstlängd; ändringar däri kunna allenast fastställas af kommunalstämma
och behof kan föreligga (t. ex. i följd af betalning af
resterande utskylder eller öfverlåtelse af fast egendom) att omedelbart
före ett valtillfälle för utseende af landstingsmän kunna ändra anteckningarna
i längden angående valrätt o. s. v. Att tillåta sådana ändringar
äfven å annan förrättning än kommunalstämma skulle föranleda en
omläggning af nuvarande stadganden angående behandlingen af kommunens
röstlängd, hvilken omläggning näppeligen kan vara påkallad.
Men med valens fortfarande förrättande å kommunalstämma är ej sagdt,
att de ovillkorligt böra förläggas till den ordinarie marsstämman.
Tvärtom synas vägande invändningar häremot, åtminstone hvad de
större kommunerna beträffar, vara att framställa. Flera andra ärenden
förekomma vid dessa marsstämmor och inkräkta lätt på tiden för
landstingsmannavalet. Att förbjuda hållandet af landstingsmannaval i
sammanhang med den ordinarie marsstämman torde å andra sidan vara
mindre lämpligt, enär i ett flertal småkommuner både landstigsmannavalet
och de ärenden, som skola förekomma å marsstämman, lätt kunna
medhinnas å samma dag. Mest praktiskt synes således vara, att det
nu föreskrifna ovillkorliga sambandet mellan landstingsmannavalet och
den ordinarie marsstämman upplöses.
I motioner inom riksdagen liar påyrkats, att vederbörande länsstyrelse
eller domhafvande skulle åläggas att utsätta valdag för landstingsmannaval.
Syftet med dessa yrkanden torde närmast hafva varit att få
valen, åtminstone inom hvarje valkrets, förlagda till samma dag, äfvensom
utsatta helst till en söndag. Med hänsyn till betydelsen af ett allmänt
deltagande i förevarande val synes mig önskvärdt, att desamma utsättas
till en sådan dag, att minsta möjliga svårighet möter för en hvar att
deltaga i valet. Detta kan allenast ske, där valet förrättas å söndag.
Fjorårets Andra kammarval ägde i mycket stor utsträckning rum å
söndag, och lärer belåtenheten härmed varit allmän.
Anser man således öfvervägande skäl tala för att den kommunalstämma,
där landstingsmannavalen skola äga rum, utsättes till söndag,
synes steget lämpligast böra tagas fullt ut och viss söndag bestämmas
för ifrågavarande kommunalstämma. Jag finner mig således
hafva grundade skäl föreslå, att den kommunalstämma, där lands
-
62 Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 27.
tingsmannaval skall förrättas, måtte i lag bestämmas till viss söndag,
och föreslår jag i sådant afseende fjärde söndagen i mars månad
eller, om påskdagen då infaller, nästpåföljande dag (Annandag Påsk).
Det torde böra här anmärkas, att vid utsättande af böndagarna bör
tillses, att dessa icke förläggas till för valet här föreslagen söndag
eller till den söndag i maj, som nedan föreslås till valdag i stad.
Efter omständigheterna å hvarje ort må det sedan ankomma på
kommunalstämmoordföranden att till förevarande kommunalstämma
jämväl utlysa och där företaga de ärenden, som skola å ordinarie
marsstämma behandlas.
Då en kommun är delad på två valkretsar, synas valen kunna å
därför utlyst stämma förrättas å samma tid och ställe för båda valkretsarna.
Härvid torde dock begagnande af olika valurnor för de till
olika valkretsar hörande kommundelarna vara lämpligt, hvarjämte, till
undvikande af misstag, särskilda stämplar för de olika kommundelarna
till afstämplande af de valkuvert, som föreslås skola begagnas för valsedlarnas
inläggande, böra i detta fall användas.
Beträffande tiden för själfva valet torde så detaljerande och utsträckta
bestämmelser, som i vallagen till Riksdagen äro meddelade, så mycket
mindre vara påkallade som landstingsmannavalen föreslagits att förrättas
å viss sön- eller helgdag. Visserligen är vid landstingsmannavalen själfva
valförrättningen genom där förekommande granskning af fullmakts- och
andra behörighetshandlingar samt anteckningen af de i valet deltagandes
röstetal mera tidsödande än vid valen till Andra kammaren, men å
andra sidan är valmanskåren vid förstnämnda val ansenligt mindre.
Föreskrifter i fråga om tiden för själfva valet af liknande innehåll som
de i vallagen subsidiärt lämnade torde, med någon jämkning, vara tillräckliga
för nu ifrågavarande val. Om således, såsom jag här nedan
föreslår, bestämmelser meddelas om, att valet skall fortgå minst två
timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter
klockan fem eftermiddagen, böra å ena sidan nödiga garantier vinnas,
att valmännen icke genom olämpliga valtider förhindras att begagna
sin valrätt eller finna dess utöfvande väsentligt försvårad, och å andra
sidan förekommas, att valet i de små landskommunerna varder öfver
höfvan utdraget. Att i större kommuner än mera utsträckta valtider
erfordras, är väl sannolikt, men, då de föreslagna tiderna äro minimitider,
torde vederbörande kommunalstämmoordförando icke underlåta att,
där så behöfs, utsträcka valtiderna utöfver de i lagen angifna minimitiderna.
I hvarje fall böra valtiderna i kungörelsen om stämman nog
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27. 0;3
grannt till klockslag för början och afslutande samt uppehåll i förrättningen
— angifvas, hvarom särskild föreskrift torde böra meddelas.
Allmänt
rösterna aflämnas efter upprop enligt röstlängden. Å andra sidan råder,
enlig* hvad jag erfarit, flerstädes den uppfattning, att upprop af valmännen
är tfll gagn för ordning och reda i förrättningen samt för att
undvika ett besvärligt slående i röstlängden. Emellertid vitsordas i de
afgifna yttrandena, att ej ens i de större städerna upprop numera äger
rum. Vid nu förevarande val, da en valman ofta röstar för annan röstberättigad,
torde också eu röstning i tur som valmännen anmäla sig vara
mest ändamålsenlig. Jag är därför böjd för att förorda meddelande
af bestämmelser om, att de röstande äga aflämna sina röster i den tur
de anmäla sig hos ordföranden.
För att bittida ordföranden vid valet torde stämman före valet
böla utse två af de närvarande, hvarom uttrycklig bestämmelse synes
böra meddelas.
Indelande af större land skommun er i valdistrikt är otvifvelaktigt en
reform att eftersträfva. Åtskilliga svårigheter yppa sig emellertid här
med hänsyn till, att kommunens allmänna röstlängd skall vara röstlängd
vid landstingsmannavalen och att kommunalstämmans ordförande har
att leda valet. Omläggningar af nuvarande förhållanden på detta område
bl ef ve därför en följd af medgifvandet till distriktsindelning. Jag
anser därför, att med bestämmelser härom kan tillsvidare anstå.
Til^ med sammanräkningen af rösterna förknippade frågor får ia°''
tillfälle återkomma här nedan.
Jämväl hvad beträffar hindstingsniamiavalen i stad, synas i nu behandlade
^afseende:! vissa ändringar i gällande bestämmelser påkallade. Då
också i stad valets förrättande a viss söndag synes lämpligt, anser jag, att
den allmännna rådstuga, där dessa val skola företagas, bör hållas å fjärde
söndagen i maj eller, om pingstdagen då infaller, nästpåföljandé dag
(Annandag Pingst). Med afseende å tiden på dagen synas samma minimitider,
som föreslagits för landet, böra gälla äfven för städerna. Då
valdagen är söndag, torde dessa tider för de minsta städernas de! vara
tillräckliga. Uppenbart är, att i de större städerna vida mer utsträckta
tider behöfvas och komma att af vederbörande utsättas. Jämväl i
Övriga afseenden torde de för landsvalen föreslagna nya bestämmelserna
böra i tillämpliga delar gälla för stad. Utseende af några särskilda biträden
torde bär icke påkallas, då magistraten ju alltid är kollegial.
Slutligen torde böra lämnas medgifvande till att landstingsmannaval i
64
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 27.
stad, som för stadsfullmäktigeval är delad i valkretsar, må ske V£dkretsvis
— å en och samma dag —, dock utan att därvid de
landstingsmän med suppleanter, som skola väljas, uppdelas på valkretsarna.
Jag öfvergår nu till den viktiga och svårlösta frågan om åtgärder
till valhemlighetens betryggande och den med afseende härå inom
Riksdagen väckta frågan, att de bestämmelser, som i förevarande hänseende
gälla vid valen till Riksdagens Andra kammare, också måtte
bli gällande vid landstingsmannavalen.
Förhållandena härutinnan få anses vara analoga på landet och i
stad, hvadan något särskiljande ur denna synpunkt af stadgandena allt
efter orten icke torde påkallas. De åtgärder, som härutinnan kunna
förekomma, hafva, på sätt af den föregående redogörelsen framgår, vant
föremål för mycket skiftande omdömen och förslag från de hörda myndigheterna
och korporationerna. Klart synes vara, att valsedlarna ej
böra få vara färgade, enär därmed valhemligheten lätt eluderas. lill
fördel med afseende å valhemlighetens bevarande vore utan tvifvel
också bestämmelser om ensartadt eller lika format å alla valsedlar.
För att vinna full effektivitet af sådana bestämmelser borde dock blanketter
till valsedlar tillhandahållas af det allmänna. Man kunde da
ock vidtaga sådana anordningar, att sedlarna kunde vikas ihop som ett
kuvert, hvarmed röstvärdet kunde tecknas å själva sedeln. Otvifvelaktigt
äro nu antydda anordningar att allvarligen öfverväga, och valet mellan
detta system och andra nedan angifna, är icke lätt att träffa; men jag
har dock kommit till den uppfattning, att det skulle stöta pa åtskilliga
praktiska svårigheter att nu införa dylika obligatoriska valsedelsblanketter.
Då dessutom vid de politiska valen i förevarande hänseende finnes
ett system, som pröfvats och befunnits i det hela fungera val, bor
detta system ej utan tvingande skäl utbytas mot ett annat vid landstino-smannaval,
äfven om möjligheterna af samma systems användande
vid dessa olika slag af val ej äro lika, och större svårigheter, med
hänsyn till den graderade skalan, möta att tillämpa samma system vid.
landstingsmannavalen som vid andrakammarvalen. Jag anser dartor
systemet med valkuvert böra införas jämväl vid landstingsmannavalen.
Vidkommande tillämpningen af detta system vid nämnda val torde
hufvudsakligen två möjligheter vara att reflektera på, den ena, att en
öppning utskäres i kuvertet, genom hvilken, sedan sedeln mlagts
Kungl. Maj.t-s Nåd. Proposition Nr 27. 65
i kuvertet, röstvärdet kan antecknas å själfva sedeln, och den andra,
att röstvärdet antecknas på det tillslutna kuvertet. Valet mellan dessa
båda system synes mig ganska vanskligt; tvifvelsutan kunna goda skäl
anföras för båda systemen. Hvartdera har sin fördelar och sina olägenheter.
Enligt min mening är systemet med anteckning af röstvärdet
å kuvertet dock att föredraga ur synpunkten af valhemlighetens betryggande
— att det orsakar ökadt besvär för den sammanräknande myndigheten
är en synpunkt i andra planet. I och för sig framstår det.
kanske såsom mindre tilltalande, att, när man föreskrifver användande
al valkuvert just för döljande af den valsedel, som aflämnas, man samtidigt
påbjuder, att i detta kuvert skall finnas en öppning, som möjliggör
eu, låt vara ytterst ofullständig, inblick å valsedeln. Det uppges
också, att genom utskärningen i valkuvertet möjlig olikhet i färgskiftning
och i papperets beskaffenhet å sedlarna kommer att skönjas nästan tydligare,
än när hela sedeln är synlig. Dessutom är ju ej uteslutet, att icke
med detta system röstvärdet kan så antecknas i öppningen, att otydlighet
eller fel sedan kan befinnas vidlåda sedelns röstvärde. Olägenheten
med att teckna röstvärdet å valkuvertet är, att detta värde då måste
sedermera öfverföras å valsedeln. Att i stället föreskrifva, att valkuvertet
efter öppnandet skall hopfästas med valsedeln är mindre tillrådligt,
enär vid sedlarnas och kuvertens handterande ett åtskiljande af sedeln
från kuvertet understundom kan komma att ofrivilligt inträffa. Besväret
för den sammanräknande myndigheten blir ej heller på detta sätt lindrigare
än med det förut förordade systemet. Frågan blir då närmast, om
valsäkerheten äfventyras genom att röstvärdet måste i sammanhang med
sammanräkningen öfverföras från valkuvertet till valsedeln. Jag föreställer
mig dock, att farhågorna i detta hänseende äro ogrundade. Att
valsäkerheten bör med ifrågavarande förfaringssätt vara fullt tryggad, när
sammanräkningen sker inför magistraten, som alltid är kollegial (minst
3 personer), synes mig ganska visst. Stor vaksamhet och ordning
erfordras visserligen, men dessa egenskaper hos den sammanräknande
myndigheten påkallas i hvarje händelse vid denna grannlaga förrättning.
Ökadt arbete uppkommer möjligen för magistraten, men detta förhållande
bör ej vara afgörande. Vid dessa allenast hvart fjärde år återkommande
val lära. svårigheter ej heller möta för magistraterna att skaffa sig
erforderliga biträden för sammanräkningen — i de större städerna, där
ökningen i arbetet blir mest kännbar, består ju magistraten af flera
medlemmar än i de små.
Något annorlunda lord? förhållandena te sig för landsbygdens
del. I detta hänseende vill jag först erinra om förenämnda af härads
Bihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Åfd. 19 Höft. 9
66 Kungl. J\Iaj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
liöfdingarnas förening gjorda framställning angående befrielse från
uppdraget med sammanräkning åt rösterna vid landstingsmannaval.
Med fullt beaktande af det omfattande arbete, som med dessa val lagts
å dombafvandena, kan jag dock ej nu förorda, att annan myndighet
betros med dessa sammanräkningar. Länsstyrelserna kunna ej ifrågakomma
med hänsyn till deras störa, alltjämt ökade arbetsbörda. Eu
särskild kommission — såsom ett par länsstyrelser ifrågasatt — vore
kanske framdeles att tänka på, men bör ej för närvarande ifrågasättas..
Däremot är det önskvärdt, att till domhafvandenas förfogande ställas
biträden för ifrågavarande sammanräkning. Och just behofvet i hvarje
händelse af sådana, af staten ersatta biträden gör det^ enligt min mening
möjligt att jämväl för landet använda valkuvert, å livilka röstvärdet
antecknas för att sedermera öfverföras å sjkifva röstsedeln vid sammanräkningen.
Om två ansvariga biträden ställas till domhafvandens förfogande,
uppstår lindring i dennes, eljest i alltför hög grad betungande
arbete och vinnes framför allt den kontroll, som gör det ur valsäkeihetens
synpunkt möjligt att förorda det system med röstvärdets tecknande
å valkuvertet, som ofvan angifvits. Dessa biträden torde böra
forordnas af vederbörande länsstyrelse, och lärer sammanräkningsprotokollet.
böra af dem till riktigheten bestyrkas. Förordnande af sådana
biträden, hvilka torde böra erhålla dagtraktamente, exempelvis 15 kronor
per dag — jämte i förekommande fall reseersättning — kan ej
orsaka statsverket någon afsevärd utgift. Kungl. Maj:t torde äga att
om sådan ersättning förordna; och lärer densamma för innevarande
års landstingsmannaval kunna utgå under lör skottstitel och i vanlig
ordning anmälas till ersättande. Efter den erfarenhet af kostnaderna,
som därmed vinnes, må sedermera till 1914 års statsreglering ötvervägas,
om särskidt anslag för ändamålet må vara påkalladt.
Efter hvad jag försport har det från flera håll anmärkts, att på
en och annan ort, särskildt på landet, sammanräkningen uppskjutits
längre än som synts behöfligt och lämpligt. Det torde därför vara skal
att ° bestämma, inom hvilken tid från valet sammanräkmngsförrattmngen
bär företagas. Då nu gemensam valdag föreslagits, synes tiden kunna
bestämmas å landet till inom tjugo dagar från valet — med hänsyn ti.l
ting och andra förrättningar kan kortare tid ej ifrågasättas och i
stad, där tiden kan sättas väsentligt kortare, till inom tio oagai Iran
I detta sammanhang må framhållas, att en ändring i^ nu gällande
bestämmelser rörande talan mot saminanräkningsbeslut i Iråga om före -
67
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27.
varande val ej synes mig för närvarande trängande. Denna fråga är
också af enskild motionär vid innevarande riksdag redan lagd under
riksdagens pröfning.
De ändringar i öfrigt i landstingsförordningen, som jag anser
önskvärda, och hvilka ändringar ansluta sig till hvad i sådant hänseenede
är stadgadt i ofta berörda vallag, torde ej tarfva särskild utläggning.
En del modifikationer i vallagens bestämmelser hafva blifvit påkallade
därigenom, att landstingsmannavalen skola äga rum å kommunalstämma
och att om sådan stämma vissa allmänna stadganden finnas upptagna
i förordningen om kommunalstyrelse på landet. Att särskilda sedlar
och valkuvert erfordras, då rösträtt utöfvas jämväl för annan, torde
utan vidare vara uppenbart.
Slutligen vill jag anmäla'', att frågan om ändrade bestämmelser
rörande stadsfullmäktigeval, i samma syfte som nu ifrågasatts vidkommande
landstingsmannavalen, torde komma att af mig längre fram
under riksdagen upptagas.
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag,
att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå
Riksdagen att antaga förslag till lag angående ändrad
lydelse i vissa delar af kungl. förordningarna den 21
mars 1862 om landsting och om kommunalstyrelse på
landet af den lydelse, som bilagan till detta protokoll
utvisar.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
nådigt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet,
af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Henrik Carlson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- KU 1912:2 Utlåtande, i anledning af Kunql. May.ts proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt §17 i förordningen o s. 1 i texten