Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909

18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:28, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

1

N:o 28.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva

fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning

af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i

Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om

utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909:

gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till:

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4

maj 1906;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa

jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

(lust. Sandström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 höft. (Nr 28.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A:o 28.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall

för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i

vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj

1906 skola erhålla följande ändra le lydelse:

1 §•

Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas förvärfva

last egendom å landet inom Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans eller VästerDals

fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i Kopparbergs län

eller inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller

Norrbottens län.

Å fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna

gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej

tillämpning.

3 §.

Bolag eller förening må förvärfva den del af ett hemmans afrösningsjord

med impedimenter, hvilken i den ordning 5 § stadgar pröfvas

ej vara att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt hvad nedan

sägs; skolande hvad sålunda förvärfvas från hemmanet afskiljas genom

jordafsön äring.

Till stödskog skall hänföras:

a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig

och i förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet

belöper efter en areal för helt mantal af:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker

ofvan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls,

Are, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klöfsjö, Linsells

och Lillherrdals socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och "V ästerbottens läns lappmarker

nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och

Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de öfriga delarne af Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län äfvensom inom Västernorrlands och Gäfleborgs län;

skolande, då fråga är om hemman, hvars skattetal understiger ett

åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel,

dock ej till mera än hvad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom de i 1 § nämnda delar af Kopparbergs län hvad vid

verkställdt storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog.

Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker

och andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och

jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande af själfständiga jordbruk

eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Knnyl. Majds Nåd. Proposition No 28.

Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa

jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att hvad i lagen angående uppsikt å vissa

jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall

äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs lån, som ej äro angifna

i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912; dock att lagen den 25

juni 1909 ej må tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal,

träffadt före den 1 juli 1912, är till annan upplåten med nyttjanderätt

på sådana villkor, att brukaren icke i händelse af fastighetens vanvårdande

kan från nyttjanderätten skiljas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.

5

Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att livad i lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall

äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ej äro angifna

i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912. Inom det nya tillämpningsområdet

skola i afseende å tillämpning af lagen den 25 juni 1909 å

aftal, som träffats före den 1 juli 1912, samt samma lags förhållande

till äldre lagstiftning gälla de grunder, hvilka beträffande arrende i

allmänhet finnas stadgade i lagen om hvad iakttagas skall i afseende

å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 december 1911.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre AdelsWÄRL),

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Sandström anförde:

»I öfverensstämmelse med det författningsförslag, som afgafs af

den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utredande

af frågan, huruledes den själfägande, jordbrukande befolkningens ställning

i Norrland och Dalarne må kunna vidmakthållas och stärkas och

jordbrukets utveckling i nämnda landsdelar befrämjas, har i lagen den

4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva

fast egendom hela Gäfleborgs län utom Ofvanåkers, Voxna,

Los, Färila, Ramsjö och Hassela socknar jämte Hamra kapellag undan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 7

tagits från lagens tillämpning. Såsom skäl härför anförde kommittén,

att inom Gäfleborgs län endast nämnda socknar i de afseenden, hvarom

här vore fråga, företedde den typiskt norrländska karaktären, hvaremot

förhållandena i öfriga delar af länet vore så pass stadgade, att någon

egentlig fara för bondeståndets framtid icke kunde anses föreligga.

1 en reservation, som afgifvits af en bland kommitténs ledamöter,

} rkades emellertid, att lagen skulle vinna tillämpning inom hela Gäfleborgs

län. I nämnda reservation framhölls, att det funnes många andra

socknar inom länet, än de ofvannämnda, som hade en typiskt norrländsk

karaktär och i hvarje händelse ägde det mera än många socknar i kustlandet

norröf\ei eller kring Storsjön, hvilka dock alla medtagits i förbudet.

. Den åt kommittén åberopade statistiken visade äfven, att bolagslörvärlvet

icke blott vore störst i Gäfleborgs län, utan äfven under sista

perioden ökats lika hastigt därstädes som i något annat län. En omständighet,

som vid förbudslagens pröfning äfven borde betänkas, vore

enligt reservantens mening, att lagens uppgift icke blott vore att skydda

mot vidare förvärf af skogshemman, utan ock att förekomma återköp

till. bolag af sådana jordbrukslotter, som kommittén med stöd af sin

öfriga lagstiftning hoppats skola genom ägostyckning från bolagshemman

komma till stånd.

Samma synpunkter, som utvecklats i nämnda reservation, hafva

äfven fått uttryck i flera inom Riksdagen väckta motioner, hvilka äfven

vunnit Andra kammarens bifall, ehuru frågan fallit på motstånd från

Första kammarens sida.

. Fiagan om utsträckande af den norrländska förbudslagstiftningen

till de hittills undantagna delarne al Gäfleborgs län synes mig nu höra

göras. till föremål för förnyadt öfvervägande. Sedan den uppfattning,

som ligger till grund för den nya lagstiftningen, i princip vunnit statsmakternas

godkännande, lärer det härvid icke vara behöfligt att ingå

på frågan om det berättigade i en sådan lagstiftning öfver hufvud taget,

utan det gäller nu närmast att tillse, om samma eller likartade förhållanden

i de afseenden, hvarom bär kan vara fråga, äro rådande inom

de hittills undantagna delarne af Gäfleborgs län som inom öfriga delar

af Norrland.. Visar det sig, att äfven inom de undantagna delarne bolagens

jordförvärf fortgår i sådan utsträckning, att jordbrukets sunda utveckling

och den bofasta bondebefolkningens bestånd är hotadt, bör

tydligen förbudslagstiftningen äfven utsträckas till dessa områden.

Redan en granskning af den utaf kommittén gjorda statistiken

synes gifva vid handen, såväl att bolagsintresset är minst lika dominerande

inom de undantagna delarne af Gäfleborgs län som i det öfriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Kungl. Maj:tt Nåd. Proposition N:o 28.

Norrland, som ock att bolagens jordförvärf därstädes icke afstannat utan

alltjämt ''fortgår. Äfven om ökningen af bolagens jordområden icke

fortgår med samma hastighet som i åtskilliga andra delar af Norrland,

måste densamma dock anses innebära eu så allvarlig fara för den bofasta

befolkningens ställning, att särskilda åtgärder för farans afvärjande

synas böra vidtagas. År 1900, hvilket är det sista åt, för hvithet kommittén

låtit utarbeta någon utförligare statistik, utgjorde hela arealen

af enskilda tillhörig jord inom länet 1,658,112 hektar, däraf 712,124

hektar eller 42.9 procent tillhörde sågverksaktiebolag, sågverksägare

och bruksägare samt 945,988 hektar eller 57.i procent öfriga enskilda

jordägare. Inom de delar af länet, hvarå förbudslagen icke är tilllämplig,

tillhörde 496,053 hektar eller 39 procent den förra kategorien

af jordägare och 782,120 hektar eller 61 procent den senare kategorien.

Då inom öfriga delar af Norrland sagverksaktiebolagens, sågverksägarnas

och bruksägarnas jord i procent af hela det under enskildas

äganderätt hörande området samma år utgjorde i Yästernorrlands län

41.6 procent, i Jämtlands län 42.6 procent, i Västerbottens län 23.6

procent och i Norrbottens län 25.6 procent, kan man icke saga, att trävaruindustriens

fastighetsinnehaf är mindre framträdande i de undantagna

delarne af Gäfleborgs län än i öfriga delar af Norrland.

Beträffande utvecklingen af nämnda industris jordförvärf kunna

följande siffror anföras. Under det samtliga sågverks- och bruksägare

inom de undantagna delarne af länet år 1885 ägde 361.87 9 mantal med

ett taxeringsvärde af 14,122,700 kronor, voro de år 1895 ägare till 402.7 47

mantal med ett taxeringsvärde af 16,864,000 kronor och år 1900

472.139 mantal med ett taxeringsvärde af 23,288,300 kronor. Förtiden

efter år 1900 finnes visserligen icke en lika fullständig statistik tillgänglig.

Af de utaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs

län utgifna femårsberättelserna för tiden 1896—1905 framgår i hvarje fall,

att de aktiebolag, som hufvudsakligen bedrifva trävaruindustri, alltjämt

utvidgat sina områden. Under det nämligen i de socknar åt länet, som

icke äro underkastade förevarande lagstiftning, år 1900 inhemska aktiebolag

voro ägare till jordbruksfastighet med ett skattetal åt 379.2 35

mantal och ett taxeringsvärde af 18,556,200 kronor, hade deras ägoområden

år 1905 vuxit till 421.13 5 mantal med ett taxeringsvärde af

25,764,800 kronor. Af nämnda berättelser framgår äfven att det hufvudsakligen

är trävaruaktiebolagen, som på detta sätt ökat sin .jordareal.

Vid sådant förhållande torde man knappast kunna säga, att förhållandena

äro så stadgade, att faran för, att den jordbruksidkande befolkningen

skall än ytterligare undanträngas till förmån för bolagen, är ute
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.

sluten. Och äfven om skogshandteringen i vissa af länets kustsocknar

icke är åt samma betydelse som i den egentliga skogsbygden, torde icke

något skäl kunna anföras, hvarför dessa socknar snarare skola undantagas

från lagens tillämpning än vissa socknar i öfre Norrlands kustlandskap.

Då härtill kommer, att förhållandena i Gäfleborgs län äfven

äro likartade med förhållandena i det öfriga Norrland därutinnan, att

länet varit underkastadt afvittring på statens bekostnad, anser jag mig

böra förorda en utsträckning af den norrländska förbudslagens tillämpning

till hela Gäfleborgs län. Ett ytterligare stöd för denna ståndpunkt

finner jag däri, att Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs

län i sitt utlåtande öfver kommitténs betänkande yttrar, att det äfven

i andra delar af länet än inom de socknar, som underkastats lagens

tillämpning, vore önskvärd!, att bolags jordförvärf motarbetades. Jag

har därför inom justitiedepartementet låtit omarbeta lagen den 4 maj

1906 i den riktning jag nu angifvit.

I sammanhang härmed synas mig äfven två andra i samband med

nämnda lag stående lagar, nämligen lagen angående uppsikt å vissa

jordbruk i Norrland och Dalarne samt lagen om arrende af viss jord å

landet inom Norrland och Dalarne, bägge af den 25 juni 1909, böra

erhålla ett motsvarande tillämpningsområde. I de af ofvannämnda

kommitté utarbetade lagförslag, som ligga till grund för dessa lagar,

föreslogs äfven, att de skulle blifva gällande för hela Gäfleborgs län.

Att så icke skedde, torde hafva berott därpå, att man velat låta ifrågavarande

tre författningar, som ju afse att i olika afseenden råda bot

för samma sociala missförhållanden, erhålla samma tillämpningsområde.

För vinnande af sådan öfverensstämmelse hafva därför äfven lagförslag

innefattande bestämmelser om utsträckt tillämpning af berörda två lagar,

inom departementet utarbetats.»

Departementschefen uppläste berörda inom justitiedepartementet

upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast

egendom;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen den 25 juni 1909 angående

uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne;

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen den 25 juni 1909 om

arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne;

varande dessa förslag af den lydelse bilagor vid detta protokoll

utvisa.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 höft. (Nr 28.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj.-ts Nåd. Proposition No 28.

Härefter hemställde departementschefen, att lagrådets yttande öfver

förslagen måtte, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler,

genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder lämna bifall.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

11

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förhud i vissa fall

för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906

skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas foi’värfva

fast egendom å landet inom Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans eller VästerDals

fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i Kopparbergs län

eller inom Gäfleborgs, Västernorr]ands, -Jämtlands, Västerbottens eller

Norrbottens län.

A fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna

gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej

tillämpning.

3 §•

Bolag eller förening må förvärfva den del af ett hemmans afrösningsjord

med impedimenter, hvilken i den ordning 5 § stadgar pröfvas

ej vara att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt hvad nedan

sägs; skolande hvad sålunda förvärfvas från hemmanet afskiljas genom

jordafsöndring.

Till stödskog skall hänföras:

a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig

och i förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet

belöper efter en areal för helt mantal af:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28,

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker

ofvan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls,

Åre, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klöfsjö, Linsells

och Lillherrdals socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker

nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och

Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de öfriga delarne af Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län äfvensom inom Västernorrlands och Gäfleborgs län;

skolande, då fråga är om hemman, hvars skattetal understiger ett

åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel,

dock ej till mera än hvad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom de i 1 § nämnda delar af Kopparbergs län hvad vid

verkställdt storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog.

Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker

och andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och

jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande af själfständiga jordbruk

eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 28.

13

Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa

jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att hvad i lagen angående uppsikt å vissa

jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall

äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ei äro angifna

i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912; dock att lagen den 25

juni 1909 ej må tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal,

träffadt före den 1 juli 1912, är till annan upplåten med nyttjanderätt

på sådana villkor, att brukaren icke i händelse af fastighetens vanvårdande

kan från ny ttj anderätten skiljas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Förslag

till

Lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Härigenom förordnas, att hvad i lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall

äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ej äro angifna

i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912. Inom det nya tillämpningsområdet

skola i afseende å tillämpning af lagen den 25 juni 1909 å

aftal, som träffats före den 1 juli 1912, samt samma lags förhållande

till äldre lagstiftning gälla de grunder, hvilka beträffande arrende i

allmänhet finnas stadgade i lagen om hvad iakttagas skall i afseende

å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

15

Utdrag af protokollet, hållet i Knngl. Maj ds lagråd tisdagen den

9 januari 1912.

N ärvarande:

Justi tieråden Sundberg,

Borgström,

Skarstedt,

Regeringsrådet Thulin.

Enligt lagrådet tillkandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

30 december 1911, hade Kuugl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande

skulle, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, inhämtas

öfver följande inom justitiedepartementet upprättade förslag till lag om

ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för

bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag

om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i

Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning

af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och

Dalarne den 25 juni 1909.

De remitterade förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, både

inför lagrådet föredragits af höfröttsrådet Olof af Geijerstam.

Justitieråden Sundberg, Borgström och Skarstedt lämnade förslagen

utan anmärkning.

Regeringsrådet Thulin yttrade: Då en utsträckning af tillämpningsområdet

för ifrågavarande lagar till vissa delar af Gäfleborgs län må

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

anses påkallad och. det synes mig vara af vikt att för lagar af förevarande

art tillämpningsområdet så vidt möjligt sammanfaller med

länsindelningen, lämnar jag jämväl föreliggande lagförslag utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 28.

17

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 9 februari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre AdelswäRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström anmälde

lagrådets den 9 januari 1912 afgifna utlåtande öfver de inom justitiedepartementet

utarbetade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den

4 maj 1906;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å

vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord

å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 käft. (Nr 28.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.

Föredraganden hemställde att förslagen, som af lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, föreläggas Riksdagen

till antagande.

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall

härtill förordna, att till Riksdagen skall afiåtas nådig

proposition af den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:75 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för s. 15 i texten
  2. LU 1912:36 Lagutskottets memorial Nr 36 s. 1 i texten
  3. LU 1912:29 Lagutskottets memorial Nr 29 s. 1 i texten
  4. LU 1912:26 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förhud i vissa fall för bolag och fören s. 1 i texten