Med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909
18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:28, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909
Dokumentets text
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
1
N:o 28.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom den 4 maj 1906, lag om utsträckt tilllämpning
af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i
Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om
utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909:
gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.
Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till:
1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4
maj 1906;
2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt
3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
(lust. Sandström.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 höft. (Nr 28.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A:o 28.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall
för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.
Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i
vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj
1906 skola erhålla följande ändra le lydelse:
1 §•
Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas förvärfva
last egendom å landet inom Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans eller VästerDals
fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i Kopparbergs län
eller inom Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller
Norrbottens län.
Å fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna
gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej
tillämpning.
3 §.
Bolag eller förening må förvärfva den del af ett hemmans afrösningsjord
med impedimenter, hvilken i den ordning 5 § stadgar pröfvas
ej vara att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt hvad nedan
sägs; skolande hvad sålunda förvärfvas från hemmanet afskiljas genom
jordafsön äring.
Till stödskog skall hänföras:
a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig
och i förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet
belöper efter en areal för helt mantal af:
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.
1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker
ofvan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls,
Are, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klöfsjö, Linsells
och Lillherrdals socknar i Jämtlands län;
1,200 hektar inom Norrbottens och "V ästerbottens läns lappmarker
nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och
Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt
1,000 hektar inom de öfriga delarne af Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län äfvensom inom Västernorrlands och Gäfleborgs län;
skolande, då fråga är om hemman, hvars skattetal understiger ett
åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel,
dock ej till mera än hvad på ett åttondels mantal belöper;
b) inom de i 1 § nämnda delar af Kopparbergs län hvad vid
verkställdt storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog.
Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker
och andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och
jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande af själfständiga jordbruk
eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
4
Knnyl. Majds Nåd. Proposition No 28.
Förslag
till
Lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.
Härigenom förordnas, att hvad i lagen angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall
äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs lån, som ej äro angifna
i nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912; dock att lagen den 25
juni 1909 ej må tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal,
träffadt före den 1 juli 1912, är till annan upplåten med nyttjanderätt
på sådana villkor, att brukaren icke i händelse af fastighetens vanvårdande
kan från nyttjanderätten skiljas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.
5
Förslag
till
Lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.
Härigenom förordnas, att livad i lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall
äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ej äro angifna
i nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912. Inom det nya tillämpningsområdet
skola i afseende å tillämpning af lagen den 25 juni 1909 å
aftal, som träffats före den 1 juli 1912, samt samma lags förhållande
till äldre lagstiftning gälla de grunder, hvilka beträffande arrende i
allmänhet finnas stadgade i lagen om hvad iakttagas skall i afseende
å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 december 1911.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre AdelsWÄRL),
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen statsrådet Sandström anförde:
»I öfverensstämmelse med det författningsförslag, som afgafs af
den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utredande
af frågan, huruledes den själfägande, jordbrukande befolkningens ställning
i Norrland och Dalarne må kunna vidmakthållas och stärkas och
jordbrukets utveckling i nämnda landsdelar befrämjas, har i lagen den
4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom hela Gäfleborgs län utom Ofvanåkers, Voxna,
Los, Färila, Ramsjö och Hassela socknar jämte Hamra kapellag undan
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 7
tagits från lagens tillämpning. Såsom skäl härför anförde kommittén,
att inom Gäfleborgs län endast nämnda socknar i de afseenden, hvarom
här vore fråga, företedde den typiskt norrländska karaktären, hvaremot
förhållandena i öfriga delar af länet vore så pass stadgade, att någon
egentlig fara för bondeståndets framtid icke kunde anses föreligga.
1 en reservation, som afgifvits af en bland kommitténs ledamöter,
} rkades emellertid, att lagen skulle vinna tillämpning inom hela Gäfleborgs
län. I nämnda reservation framhölls, att det funnes många andra
socknar inom länet, än de ofvannämnda, som hade en typiskt norrländsk
karaktär och i hvarje händelse ägde det mera än många socknar i kustlandet
norröf\ei eller kring Storsjön, hvilka dock alla medtagits i förbudet.
. Den åt kommittén åberopade statistiken visade äfven, att bolagslörvärlvet
icke blott vore störst i Gäfleborgs län, utan äfven under sista
perioden ökats lika hastigt därstädes som i något annat län. En omständighet,
som vid förbudslagens pröfning äfven borde betänkas, vore
enligt reservantens mening, att lagens uppgift icke blott vore att skydda
mot vidare förvärf af skogshemman, utan ock att förekomma återköp
till. bolag af sådana jordbrukslotter, som kommittén med stöd af sin
öfriga lagstiftning hoppats skola genom ägostyckning från bolagshemman
komma till stånd.
Samma synpunkter, som utvecklats i nämnda reservation, hafva
äfven fått uttryck i flera inom Riksdagen väckta motioner, hvilka äfven
vunnit Andra kammarens bifall, ehuru frågan fallit på motstånd från
Första kammarens sida.
. Fiagan om utsträckande af den norrländska förbudslagstiftningen
till de hittills undantagna delarne al Gäfleborgs län synes mig nu höra
göras. till föremål för förnyadt öfvervägande. Sedan den uppfattning,
som ligger till grund för den nya lagstiftningen, i princip vunnit statsmakternas
godkännande, lärer det härvid icke vara behöfligt att ingå
på frågan om det berättigade i en sådan lagstiftning öfver hufvud taget,
utan det gäller nu närmast att tillse, om samma eller likartade förhållanden
i de afseenden, hvarom bär kan vara fråga, äro rådande inom
de hittills undantagna delarne af Gäfleborgs län som inom öfriga delar
af Norrland.. Visar det sig, att äfven inom de undantagna delarne bolagens
jordförvärf fortgår i sådan utsträckning, att jordbrukets sunda utveckling
och den bofasta bondebefolkningens bestånd är hotadt, bör
tydligen förbudslagstiftningen äfven utsträckas till dessa områden.
Redan en granskning af den utaf kommittén gjorda statistiken
synes gifva vid handen, såväl att bolagsintresset är minst lika dominerande
inom de undantagna delarne af Gäfleborgs län som i det öfriga
opaginerad Kontrollera mot PDF
g Kungl. Maj:tt Nåd. Proposition N:o 28.
Norrland, som ock att bolagens jordförvärf därstädes icke afstannat utan
alltjämt ''fortgår. Äfven om ökningen af bolagens jordområden icke
fortgår med samma hastighet som i åtskilliga andra delar af Norrland,
måste densamma dock anses innebära eu så allvarlig fara för den bofasta
befolkningens ställning, att särskilda åtgärder för farans afvärjande
synas böra vidtagas. År 1900, hvilket är det sista åt, för hvithet kommittén
låtit utarbeta någon utförligare statistik, utgjorde hela arealen
af enskilda tillhörig jord inom länet 1,658,112 hektar, däraf 712,124
hektar eller 42.9 procent tillhörde sågverksaktiebolag, sågverksägare
och bruksägare samt 945,988 hektar eller 57.i procent öfriga enskilda
jordägare. Inom de delar af länet, hvarå förbudslagen icke är tilllämplig,
tillhörde 496,053 hektar eller 39 procent den förra kategorien
af jordägare och 782,120 hektar eller 61 procent den senare kategorien.
Då inom öfriga delar af Norrland sagverksaktiebolagens, sågverksägarnas
och bruksägarnas jord i procent af hela det under enskildas
äganderätt hörande området samma år utgjorde i Yästernorrlands län
41.6 procent, i Jämtlands län 42.6 procent, i Västerbottens län 23.6
procent och i Norrbottens län 25.6 procent, kan man icke saga, att trävaruindustriens
fastighetsinnehaf är mindre framträdande i de undantagna
delarne af Gäfleborgs län än i öfriga delar af Norrland.
Beträffande utvecklingen af nämnda industris jordförvärf kunna
följande siffror anföras. Under det samtliga sågverks- och bruksägare
inom de undantagna delarne af länet år 1885 ägde 361.87 9 mantal med
ett taxeringsvärde af 14,122,700 kronor, voro de år 1895 ägare till 402.7 47
mantal med ett taxeringsvärde af 16,864,000 kronor och år 1900
472.139 mantal med ett taxeringsvärde af 23,288,300 kronor. Förtiden
efter år 1900 finnes visserligen icke en lika fullständig statistik tillgänglig.
Af de utaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs
län utgifna femårsberättelserna för tiden 1896—1905 framgår i hvarje fall,
att de aktiebolag, som hufvudsakligen bedrifva trävaruindustri, alltjämt
utvidgat sina områden. Under det nämligen i de socknar åt länet, som
icke äro underkastade förevarande lagstiftning, år 1900 inhemska aktiebolag
voro ägare till jordbruksfastighet med ett skattetal åt 379.2 35
mantal och ett taxeringsvärde af 18,556,200 kronor, hade deras ägoområden
år 1905 vuxit till 421.13 5 mantal med ett taxeringsvärde af
25,764,800 kronor. Af nämnda berättelser framgår äfven att det hufvudsakligen
är trävaruaktiebolagen, som på detta sätt ökat sin .jordareal.
Vid sådant förhållande torde man knappast kunna säga, att förhållandena
äro så stadgade, att faran för, att den jordbruksidkande befolkningen
skall än ytterligare undanträngas till förmån för bolagen, är ute
-
9
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 28.
sluten. Och äfven om skogshandteringen i vissa af länets kustsocknar
icke är åt samma betydelse som i den egentliga skogsbygden, torde icke
något skäl kunna anföras, hvarför dessa socknar snarare skola undantagas
från lagens tillämpning än vissa socknar i öfre Norrlands kustlandskap.
Då härtill kommer, att förhållandena i Gäfleborgs län äfven
äro likartade med förhållandena i det öfriga Norrland därutinnan, att
länet varit underkastadt afvittring på statens bekostnad, anser jag mig
böra förorda en utsträckning af den norrländska förbudslagens tillämpning
till hela Gäfleborgs län. Ett ytterligare stöd för denna ståndpunkt
finner jag däri, att Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs
län i sitt utlåtande öfver kommitténs betänkande yttrar, att det äfven
i andra delar af länet än inom de socknar, som underkastats lagens
tillämpning, vore önskvärd!, att bolags jordförvärf motarbetades. Jag
har därför inom justitiedepartementet låtit omarbeta lagen den 4 maj
1906 i den riktning jag nu angifvit.
I sammanhang härmed synas mig äfven två andra i samband med
nämnda lag stående lagar, nämligen lagen angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne samt lagen om arrende af viss jord å
landet inom Norrland och Dalarne, bägge af den 25 juni 1909, böra
erhålla ett motsvarande tillämpningsområde. I de af ofvannämnda
kommitté utarbetade lagförslag, som ligga till grund för dessa lagar,
föreslogs äfven, att de skulle blifva gällande för hela Gäfleborgs län.
Att så icke skedde, torde hafva berott därpå, att man velat låta ifrågavarande
tre författningar, som ju afse att i olika afseenden råda bot
för samma sociala missförhållanden, erhålla samma tillämpningsområde.
För vinnande af sådan öfverensstämmelse hafva därför äfven lagförslag
innefattande bestämmelser om utsträckt tillämpning af berörda två lagar,
inom departementet utarbetats.»
Departementschefen uppläste berörda inom justitiedepartementet
upprättade förslag till
1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906
angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast
egendom;
2) lag om utsträckt tillämpning af lagen den 25 juni 1909 angående
uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne;
3) lag om utsträckt tillämpning af lagen den 25 juni 1909 om
arrende af viss jord å landet inom Norrland och Dalarne;
varande dessa förslag af den lydelse bilagor vid detta protokoll
utvisa.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 höft. (Nr 28.)
2
10
Kung1. Maj.-ts Nåd. Proposition No 28.
Härefter hemställde departementschefen, att lagrådets yttande öfver
förslagen måtte, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler,
genom utdrag af protokollet inhämtas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i
nåder lämna bifall.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
11
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förhud i vissa fall
för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.
Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906
skola erhålla följande ändrade lydelse:
1 §•
Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas foi’värfva
fast egendom å landet inom Nedan-Siljans, Ofvan-Siljans eller VästerDals
fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i Kopparbergs län
eller inom Gäfleborgs, Västernorr]ands, -Jämtlands, Västerbottens eller
Norrbottens län.
A fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna
gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej
tillämpning.
3 §•
Bolag eller förening må förvärfva den del af ett hemmans afrösningsjord
med impedimenter, hvilken i den ordning 5 § stadgar pröfvas
ej vara att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt hvad nedan
sägs; skolande hvad sålunda förvärfvas från hemmanet afskiljas genom
jordafsöndring.
Till stödskog skall hänföras:
a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig
och i förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet
belöper efter en areal för helt mantal af:
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28,
1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker
ofvan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdals, Kalls,
Åre, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klöfsjö, Linsells
och Lillherrdals socknar i Jämtlands län;
1,200 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker
nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och
Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt
1,000 hektar inom de öfriga delarne af Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län äfvensom inom Västernorrlands och Gäfleborgs län;
skolande, då fråga är om hemman, hvars skattetal understiger ett
åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel,
dock ej till mera än hvad på ett åttondels mantal belöper;
b) inom de i 1 § nämnda delar af Kopparbergs län hvad vid
verkställdt storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog.
Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker
och andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och
jordens beskaffenhet ägna sig för upptagande af själfständiga jordbruk
eller lämpligen kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.
Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.
Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 28.
13
Förslag
till
Lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.
Härigenom förordnas, att hvad i lagen angående uppsikt å vissa
jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall
äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ei äro angifna
i nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912; dock att lagen den 25
juni 1909 ej må tillämpas med afseende å fastighet, som genom aftal,
träffadt före den 1 juli 1912, är till annan upplåten med nyttjanderätt
på sådana villkor, att brukaren icke i händelse af fastighetens vanvårdande
kan från ny ttj anderätten skiljas.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Förslag
till
Lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.
Härigenom förordnas, att hvad i lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgadt skall
äga tillämpning jämväl å de delar af Gäfleborgs län, som ej äro angifna
i nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1912. Inom det nya tillämpningsområdet
skola i afseende å tillämpning af lagen den 25 juni 1909 å
aftal, som träffats före den 1 juli 1912, samt samma lags förhållande
till äldre lagstiftning gälla de grunder, hvilka beträffande arrende i
allmänhet finnas stadgade i lagen om hvad iakttagas skall i afseende
å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
15
Utdrag af protokollet, hållet i Knngl. Maj ds lagråd tisdagen den
9 januari 1912.
N ärvarande:
Justi tieråden Sundberg,
Borgström,
Skarstedt,
Regeringsrådet Thulin.
Enligt lagrådet tillkandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
30 december 1911, hade Kuugl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande
skulle, för det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, inhämtas
öfver följande inom justitiedepartementet upprättade förslag till lag om
ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för
bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906, lag
om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i
Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 samt lag om utsträckt tillämpning
af lagen om arrende af viss jord å landet inom Norrland och
Dalarne den 25 juni 1909.
De remitterade förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, både
inför lagrådet föredragits af höfröttsrådet Olof af Geijerstam.
Justitieråden Sundberg, Borgström och Skarstedt lämnade förslagen
utan anmärkning.
Regeringsrådet Thulin yttrade: Då en utsträckning af tillämpningsområdet
för ifrågavarande lagar till vissa delar af Gäfleborgs län må
16
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
anses påkallad och. det synes mig vara af vikt att för lagar af förevarande
art tillämpningsområdet så vidt möjligt sammanfaller med
länsindelningen, lämnar jag jämväl föreliggande lagförslag utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 28.
17
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen den 9 februari 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre AdelswäRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström anmälde
lagrådets den 9 januari 1912 afgifna utlåtande öfver de inom justitiedepartementet
utarbetade förslagen till
1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den
4 maj 1906;
2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å
vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt
3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord
å landet inom Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 20 käft. (Nr 28.)
3
18
Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Föredraganden hemställde att förslagen, som af lagrådet lämnats
utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, föreläggas Riksdagen
till antagande.
Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;
och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall
härtill förordna, att till Riksdagen skall afiåtas nådig
proposition af den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1912:75 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall för s. 15 i texten
- LU 1912:36 Lagutskottets memorial Nr 36 s. 1 i texten
- LU 1912:29 Lagutskottets memorial Nr 29 s. 1 i texten
- LU 1912:26 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förhud i vissa fall för bolag och fören s. 1 i texten