Sök i Ratio Lex

Angående uppförande af vissa byggnader å lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård för sinnessjuka

1912-02-09 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:47, Angående uppförande af vissa byggnader å lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård för sinnessjuka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande

af vissa byggnader å lägenheten Tomtebo i Korsberga

socken vid därvarande centralhem för familjevård för

sinnessjuka; gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
att

för uppförande af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad

å lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralhem

för familjevård för sinnessjuka på extra stat för år 1913 anvisa ett

anslag af 41,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (Nr 47.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Vid föredragning af frågan om regleringen af utgifterna under

riksstatens sjätte hufvudtitel omnämnde jag, att förslag till uppförande

af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo

i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård för

sinnessjuka torde komma att underställas Kungl. Maj:ts pröfning.

Efter fullbordad utredning ber jag nu att få återkomma till detta

ärende.

Familjevård

allmänhet.

Innan jag redogör för själfva det föreliggande förslaget, tillåter jag

mig nämna några ord angående det allmänna läget för närvarande af

frågan om familjevård för sinnessjuka. Jag kan därvid använda mig

af en undersökning rörande anordnande af sådan vård vid rikets

sinnessjukanstalter, som Kungl. Maj:t den 6 december 1907 anbefallt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

medicinalstyrelsen att med biträde af sakkunniga verkställa och som

du föreligger afslutad.

Det relativa antalet för familjevård lämpliga patienter växlar vid

olika anstalter och uppgick enligt nämnda sakkunnigas utredning år

1908 till i medeltal 10,4 procent bland manliga och 9,5 procent bland

kvinnliga patienter. Den absoluta siffran uppgick samma år till omkring

357 män och 313 kvinnor.

För närvarande tillämpas familjevård af sinnessjuka enligt två system,

hvilka båda kommit till användning i vårt land. Enligt det

ena inackorderas å hospitalen intagna sjuka, män såväl som kvinnor,

i skötar familj er, hvilka innehafva å hospitalets områden belägna, hospitalet

tillhöriga bostadslägenheter. Skötarfamiljen åligger att utöfva tillsyn

af de sjuka samt att förse dem med föda. I ersättning erhåller

skötaren ett visst belopp för hvarje sjuk, livilkens arbete, utom hvad

som erfordras till nödtorftig handräckning inom familjen, tillkommer

hospitalet. Sedan för ändamålet beräknade bostadshus för gifta

skötare numera blifvit till afsevärdt antal uppförda, har denna art af

familjevård kommit till tillämpning vid hospitalen i Kristinehamn,

Uppsala och Piteå samt i mindre utsträckning vid Växjö och Nyköpings

hospital. Antalet sålunda vårdade patienter uppgick år 1908 till sammanlagdt

48. Denna form af familjevård ingår också i planen för de

nya hospitalen i Säter och Västervik.

Enligt det andra systemet utackorderas sinnessjuka hos privata personer

i hem, belägna på längre eller kortare afstånd från ett hospital.

De sjuka äro fortfarande inskrifna i hospitalets rulla såsom tillhörande

hospitalet, dit de utan nya intagningsformaliteter kunna återföras, därest

deras tillstånd skulle så fordra. Det åligger vårdarna att sköta och

tillse de sjuka, bereda dem bostad i särskildt för dem afsedda rum samt

förse dem med föda. Det arbete, de sjuka prestera, äger vårdaren att

tillgodogöra sig. Gång- och sängkläder erhålla de sjuka från hospitalet.

Kontroll öfver att de sjuka af sina vårdare erhålla god och lämplig

skötsel utöfvas dels af hospitalets läkare dels af en särskildt för

ändamålet anställd förestånderska, hvilken atlägger besök i hemmen 2

å 3 gånger i veckan eller oftare, om så anses nödigt. Denna form af

familjevård har sedan år 1903, i öfverensstämmelse med de genom nådigt

bref den 10 juni nämnda år fastställda bestämmelser, tillämpats vid den

till Växjö hospital hörande Korsbergakolonien.

Antalet patienter i familjevård i Korsberga uppgick vid utgången

af år 1908 till 80, år 1909 till 114, år 1910 till 115 och år 1911

till 130.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KorBberga
kolonien.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

Medicinalstyrelsen har nu i skrifvelse den 1 november 1911 väckt

förslag om viss tillbyggnad till centralhemmet i Korsberga i syfte att

ytterligare kunna öka antalet i familjer vårdade patienter därstädes.

Samtidigt föreligger en annan framställning från styrelsen om anordnande

af familjevård vid flera af rikets hospital. Jag torde sedermera

få återkomma till denna framställning och vill här endast påpeka,

att enligt den föreliggande utredningen af sakkunniga antalet patienter,

som lämpa sig för familjevård, är så stort, att båda de föreslagna anordningarna

äro väl behöfliga för att bereda tillgång å sådana platser.

Jag öfvergår härefter till en närmare redogörelse för Korsbergakolonien

och ber därvid först att få erinra, att 1906 års Riksdag, med

bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, anvisat 20,900 kronor

för inköp af en fastighet i Korsberga att anordnas till centralhem

för familjevård af sinnessjuka därstädes, samt att sedermera lägenheten

Tomtebo jämte visst angränsande område blifvit för ändamålet

inköpt.

Centralhemmet har till uppgift att till vård mottaga sådana i kolonien

varande sinnessjuka, hvilka på grund af tillfällig psykisk oro

eller kroppslig sjukdom temporärt äro i behof af bättre tillsyn och

skötsel än hvad som kan komma dem till del inom familjevården. I

centralhemmet bor för sådant ändamål den ofvan nämnda förestånderskan,

till hvilkens åliggande dessutom hör att genom täta besök hos

vårdarna öfvervaka de sjukas vård och gifva råd och anvisningar. Till

hjälp i sitt arbete har förestånderskan 2 manliga och 2 kvinnliga biträden,

hvilka likaledes hafva sin bostad i centralhemmet. Under förestånderskans

vård finnes ett förråd af patientkläder och andra persedlar,

hvarförutom hon har en uppsättning af den vanligast förekommande

medicinen. En eller två arbetsdugliga patienter plåga ständigt

vårdas å centralhemmet för att tillhandagå med handräckningssysslor,

hvarförutom till handtverk dugliga sjuka tidvis äro där sysselsatta med

skrädderi och skomakeri för koloniens behof. A centralhemmet finnes

eu mindre badafdelning, där de sjuka, såväl de i familj inackorderade

som de i centralhemmet vårdade, erhålla månatliga renlighetsbad. Mathållningen

för de i centralhemmet varande sjuka och för hemmets personal

handhafves af förestånderskan mot ersättning för hvarje person.

Medicinalstyrelsen anför nu i ofvanberörda skrifvelse den 1 november

1911, att försöket med Korsbergakolonien slagit synnerligen väl ut.

Vid de inspektioner, som under årens lopp verkställts af styrelsens

chef och referent för hospitalsärenden samt öfverinspektören för sinnes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

o

sjukvården, har detta konstaterats; patienterna erhålla god och ändamålsenlig

vård i en sådan omgifning, vid hvilken de äro vana;

vårdarna hafva med intresse och i regel synnerligen förtjänstfullt fullgjort

sina skyldigheter.

Angående det ekonomiska resultatet af Korsbergakolonien har medicinalstyrelsen

hänvisat till nedanstående öfversikt.

Of ver sikt af Korsbergakolonien 1904—1910.

Å r.

Medeltalet

vårdado

om dagen.

Medelkost- naden för

sjuk och dag.

Medelafgiften

till vårdare

för sjuk och

dag, gällande

vid årets slut.

Medelkostnaden för sjuk

_ och dag vid

Växjö

hospital.

rikets

samtliga

anstalter.

öre.

öre.

öre.

öre.

1904..................................

50

129

71

206

133

1905...................................

49

125

70

214

146

1906....................................

66

122

72

222

146

1907....................................

81

108

73

200

149

1908....................................

79

108

73

213

162

1909...................................

102

103

71

211

158

1910...................................

112

99

69

193

154

Af denna öfversikt framgår, att, under det medelkostnaden för dag

och sjuk i kolonien för år 1910 uppgått till 99 öre, däraf medelafgiften

till vårdare vid årets slut utgjort 69 öre, motsvarande kostnad

å Växjö hospital varit 193 öre och vid rikets samtliga anstalter

154 öre. Vården af i medeltal 112 sjuka i Korsbergakolonien har i

verkligheten uppgått till 40,753 kronor 34 öre; den beräknade kostnaden

för deras vård å Växjö hospital skulle uppgått till 78,898 kronor

40 öre och å statshospitalen i gemen till 62,955 kronor 20 öre.

Besparingen i utgifterna har alltså varit omkring 38,100, respektive

22,200 kronor, förutom ränta för den ojämförligt högre byggnadskostnaden

vid hospitalen. Vid denna beräkning är dock att märka, att medelkostnaden

vid Växjö hospital är relativt mycket hög, beroende på de

dryga kostnaderna för dåvarande stora antal kriminalpatienter. Öfversikten

visar vidare, säger styrelsen, att ju större medeltalet vårdade

är, desto mindre är medelkostnaden.

Emellertid synas vissa brister förefinnas i de hittillsvarande anordningarna

å centralhemmet. Öfverläkaren vid Växjö hospital E. V. Lin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

dell, som utöfvar tillsyn öfver kolonien, har sålunda dels vid inspektioner,

dels i sina årsberättelser framhållit, att de icke i alla afseenden

äro tillfredsställande.

Styrelsen säger nu, att hemmet utgöres af en villabyggnad af trä

i två våningar jämte några mindre uthus. Villan upptager två rum

för tillsammans 7 manliga och ett rum för 6 kvinnliga sjuka, bostadslägenheter

för förestånderskan och hemmets manliga och kvinnliga

biträden samt rum för expedition och apotek. Emedan alla de i centralhemmet

vårdade sjuka äro förlagda i samma byggnad i rum, som

endast medelst tunna väggar äro skilda från lägenheter för andra sjuka

och för personalen, kan det icke undvikas, att en orolig och stojande

patient stör icke blott de i samma rum varande sjuka, utan villans hela

personal af sjuka och betjäning. Bristen på isoleringsrum nödvändiggör

nu ofta återflyttning till hospitalet af fall, som eljest under kortare

orosperioder skulle kunnat kvarstanna i centralhemmet.

Antalet sjukplatser i centralhemmet (7 för män och 6 för kvinnor),

däraf 2 upptagas af sådana sjuka, som biträda inom centralhemmet, är

också vid den utveckling, Korsbergakolonien numera fått, otillräckligt

för koloniens behof, särskildt hvad beträffar mansplatser. Enligt hvad

öfverinspektören för sinnessjukvården i riket anfört i sin berättelse

från inspektion den 15—16 augusti 1910 har det exempelvis händt,

att en för varbildning behandlad patient måst före inträdd läkning

lämna centralhemmet för att bereda plats för annan patient, hvars

psykiska tillstånd gjorde en flyttning dit nödvändig. Centralhemmets

möjligheter att till vård mottaga tillfälligt oroliga äro redan med det

nuvarande beläggningsantalet icke tillfyllestgörande och förhindra vidare

utveckling af familjevården. Tillgången på för familjevård lämpade

hem är emellertid ej till fullo utnyttjad; ett flertal personer i

Korsberga hafva anmält sig villiga att mottaga sjuka, och öfverläkaren

Lindell uppskattar det antal sjuka, som där skulle kunna erhålla god inackordering,

till omkring 2Ö0. En utvidgning af Korsbergakolonien

med flera inackorderade sjuka skulle med de nuvarande otillräckliga

resurserna i centralhemmet nödvändiggöra ofta förekommande förflyttningar

till och från Växjö hospital. Dylika förflyttningar äro gifvetvis

från sjukvårdssynpunkt mycket sämre än ett omedelbart intagande vid

första behof å centralhemmet. Ett fullt utnyttjande af hemmen i Korsberga

för inackordering af sjuka syntes därför icke kunna komma till

stånd med mindre förbättrade anordningar vidtoges inom centralhemmet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 47.

Centralhemmets nuvarande badafdelning är förlagd i en uthusbyggnad,

afsedd för tvätt; utrymmet är otillräckligt, med plats för endast ett

badkar i en provisorisk afbalkning i tvättstugan utan afklädningsrum;

lägenheten är vintertiden kall och äger dålig belysning.

Styrelsen anför vidare, att verkstadsrum för skrädderi och skomakeri

saknas. På grund af denna brist kan lagning af de sjukas

kläder och skodon — oaktadt tillgång på lämpliga handtverkare bland

de sjuka finnes — endast till eu del ske vid kolonien och måste i öfrig!

öfverlämnas till ortens handtverkare. \ isserligen finnes i ett uthus

en lägenhet, som sommartid tagits i bruk för skräddare, men i saknad

af uppvärmningsmöjligheter än den oanvändbar under kallare årstid.

För skomakeriarbetaren har man måst hyra en lägenhet i byn; men

blir den sinnessjuke under sin verksamhet därstädes i saknad af nödigtillsyn.

ö

A centralhemmet intagna, ej sängliggande sjuka samt dess personal

intaga i brist på lämpligt matrum sina måltider i hemmets kök; de

sängliggande erhålla sin mat i sofrummen. Kökets användande till

matrum medför svårigheter att upprätthålla nödig ordning och snygghet

i denna lokal, helst antalet personer, som taga köket i anspråk för

sina måltider, kan vara tidvis ganska stort.

Dessa här angifna olägenheter angående anordningarna i centralhemmet

hafva föranledt, att direktionen för Växjö hospital uti skrifvelse

den 2 mars 1911 hemställt om uppgörande af ritningar och förslag

till centralhemmets utvidgning.

Med anledning häraf har medicinalstyrelsen, enligt hvad i dess

förevarande skrifvelse meddelas, anmodat sin biträdande arkitekt Ture

Stenberg att med ledning af ett utaf generaldirektören Linroth angifvet

program och efter öfverläggning med öfverläkaren Lindell uppgöra

skisser till en mindre nybyggnad af trä vid Tomtebo.

Styrelsen meddelar härefter närmare redogörelse för det uppgjorda Nybyggnadsförslaget.

Den ursprungliga tanken att förlägga alla behöfliga lokaler fSr8,agi

en byggnad har vid programmets bearbetning öfvergifvits, då det

befunnits, att vissa lokaler lämpligare kunde förläggas i en särskild

mindre uthusbyggnad.

_ Den större föreslagna nybyggnaden — den egentliga sjukvårdspaviljongen

innehåller två för 7, respektive 5 manliga sjuka afsedda

sofrum; det större sofrummet är afsedt för sådana sjuka, som kunna

vistas uppe under dagarna, det mindre för sådana sjuka, som erfordra

sänglägesbehandling på grund af psykisk oro eller kroppslig sjukdom.

Invid dessa sofrum finnes ett enkelrum för oroligare manlig sjuk; mera

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

aflägset därifrån finnes ytterligare ett enkelrum, kvilket kan tagas i

bruk för manlig eller kvinnlig sjuk, allt efter behof. Paviljongen innehåller

vidare ett mat- och dagrum för de sjuka, ett matrum för betjäning,

ett badrum med plats för 3 badkar jämte afklädningsrum samt

ett bostadsrum för betjäning, så förlagdt, att därifrån kan utöfvas nödig

tillsyn öfver de sjuka. I våningen en trappa upp, förlagd i frontispis,

finnes ett rum för sådana manliga sjuka, som deltaga i arbete inom

centralhemmet, en för skräddare och skomakare afsedd arbetssal samt

två förrådsrum. Den mindre byggnaden innehåller ett mangel- och

strykrum samt ett slöjdrum. — Sjukvårdspaviljongen är afsedd att förläggas

norr om inkörsvägen med fasad mot söder. Paviljongen skall

för åstadkommande af största möjliga trygghet mot eldsvåda förses med

anordning för centraluppvärmning, den mindre byggnaden med lokala

eldstäder.

Kostnaden för dessa båda hus, uppförda af trä och komplett färdiga

med ledningar för värme och vatten, har af arkitekten Stenberg beräknats

till 41,000 kronor.

Om man beräknar, att familjekolonien i Korsberga skulle kunna,

efter tillkomsten af dessa föreslagna nybyggnader, utvecklas så, att

antalet inackorderade sjuka kan ökas med ett hundratal, hvilka nu

upptaga plats i slutna anstalter, blir kostnaden för hvarje ny plats endast

410 kronor. Denna kostnad är relativt ringa i förhållande till

den, som anskaffandet af nya platser inom slutna anstalter medför och

hvilken numera icke kan anslås till mindre än 4,000 a 5,000 kronor.

Styrelsen säger sig icke hafva något att erinra mot detta förslag.

Styrelsen har emellertid inhämtat yttrande däröfver af direktionen

1 för Växjö hospital. Under åberopande af hvad öfverläkaren Lindell i

ett vid direktionens skrifvelse fogadt yttrande anfört framhåller direktionen,

att det borde tagas i noggrannt öfvervägande, huruvida icke den

tillämnade nybyggnaden borde uppföras af sten. Visserligen blefve,

framhåller Lindell, ett stenhus något dyrare, men detta torde i afsevärd

grad motvägas af minskade underhållskostnader och framförallt

af minskad eldfara. Och en brandolycka skulle, säger Lindell, —

vid frånvaron, såsom på landet vanligen vore förhållandet, af ordnadt

eldsläckningsväsen — för kolonien blifva så ödesdiger, att frågan syntes,

trots den högre kostnaden, böra tagas under allvarlig ompröfning.

Öfverläkaren Lindell föreslår dessutom en omplacering af betjäningsrummet

och toalettlokalerna för att därigenom erhålla en bättre tillsyn

öfver de sjuka från betjäningens sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

9

Med anledning af hvad direktionen och öfverläkaren Lindell sålunda aredicinaistyanfört

angående byggnadsmaterialet i sjukvårdspaviljongen anför sty- reUen''

relsen följande.

Styrelsen vill visserligen icke underskatta de skäl, som anförts för

paviljongens uppförande af sten i stället för af trä. Men å andra sidan

skidle det föreslagna byggnadsmaterialet betydligt öka byggnadskostnaden.

Hvad beträffar faran för de sjuka vid eu eventuell eldsolycka

är att märka, dels att centraluppvärmning skulle anordnas, dels att hela

kolonien är afsedd endast för relativt ofarliga och lättskötta patienter,

dels ock att de sjuka, som vid en sådan olyckshändelse mest skulle vara

i behof af hjälp, blifva förlagda i lägenheter på nedra botten, hvarifrån

de torde utan större svårighet kunna räddas. Den hittillsvarande villan

är också af trä, utan att allvarliga betänkligheter därför framkommit.

Af dessa skäl anser styrelsen, att äfven båda de föreslagna nybyggnaderna

kunna uppföras af trä.

Den af öfverläkaren Lindell föreslagna omkastningen af vissa lokaler

är ej, anmärker styrelsen, af beskaffenhet att föranleda någon ändring

i kostnaden och torde kunna tagas under noggrannare pröfning

vid utarbetandet af arbetsritningar.

Såsom förut framhållits, utöfvas tillsynen öfver de sjukas vård af

öfverläkaren vid Växjö hospital genom månatliga besök. Styrelsen anser

sig i detta sammanhang böra meddela, att, därest kolonien i Korsberga

utvecklas i högre grad och antalet där inackorderade sjuka väsentligt

ökas, den nu gällande anordningen med läkartillsyn måhända icke skall

befinnas tillfyllest, utan att kolonien kan komma att kräfva eu särskild

på platsen boende läkare, hvarom styrelsen i så fall kan komma att

göra särskild hemställan.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen

hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåta proposition

om anslag för år 1913 af 41,000 kronor för uppförande å Tomtebo

i Korsberga socken af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med af arkitekten Stenberg uppgjorda

ritningar.

Ofverintendentsämbetet har i infordradt utlåtande allenast framställt öfverintenett

par mindre anmärkningar mot rummens placering, hvilka vid upp- de“t8ämbetet.

förandet utan svårighet torde kunna efterkommas, samt i öfrigt yttrat,

att ämbetet ansåge den beräknade kostnadsumman tillräcklig.

Mot det föreliggande förslaget kan invändas, att detsamma afser Departement»- uppföranaet genom statens försorg af byggnader för en vårdform, ''chefeQ
Bihang

Ull Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 30 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Majrts Nåd. Proposition Nr 47.

hvars användbarhet å denna plats väsentligen är beroende, af ortsbefolkningens

fortfarande vilja och lämplighet att vårda sinnessjuka. Den

nu ifrågasatta kostnaden uppgår också till inemot dubbla beloppet

af hvad som hittills användts för centralhemmets anordnande, under

det att patientantalet icke synes kunna ökas i fullt motsvarande grad.

Därtill kommer, att vid den tilltänkta utvecklingen det, såsom medicinalstyrelsen

redan nu framhåller, möjligen kan blifva nödvändigt att förlägga

särskild läkare på platsen, hvarigenom gifvetvis kostnaderna för

hemmet ökas.

Emellertid anser jag dock öfvervägande skäl tala för det af medicinalstyrelsen

framlagda förslaget. I sådant hänseende må först uppmärksammas,

att behof af eu utvidgning af hemmet synes föreligga

redan med nuvarande patientantal. Jag ber att i detta hänseende tå

åberopa dels hvad här ofvan därom anförts och dels följande uppgifter,

som på begäran lämnats af öfverläkaren vid Växjö hospital:

Medelbeläggning af män å centralvillan utgjorde 1909.................. 4,3.

» » kvinnor » » 1909.................. 1,8.

» » män )) ''» 1910.................. 4,5.

» » kvinnor » » 1910................. 1,6.

(Medelbeläggning här — medeltal i centralvillan vårdade om dagen.)

Sjuksalen för män var fullbelagd 1909.......................................... 50 dagar.

» » » x » 1910.......................................... 14 ))

(en dag funnos 9 män.)

Under intet af dessa år var sjuksalen för kvinnor fullbelagd.

Under 1911 voro de båda manliga sjuksalarna fullbelagda 41 dagar,

däraf 4 dagar med 9 män och 2 dagar med 8 män. Den kvinliga

sjuksalen var 1911 fullbelagd under 55 dagar.

Återflyttningar till hospitalet hafva föranledts af brist på isoleringsrum

1909 för 1 kvinna.

D:o d:o 1910 » 4 män och 1 kvinna.

Separerings- (respektive isolerings-)rum vid centralhemmet skulle

varit indiceradt:

För kroppsligt sjuka i behof Störande sjuka, som ej passa

af ostörd ro i allmän sofsal

män kvinnor män kvinnor

1909 ............................... 61 dagar — dagar 75 dagar 20 dagar

1910 ................................. 25 » 8 » 144 » — »

1911 ............................... 11 » — )» 170 » 124 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.

häri icke inberäkna^ det dagantal, som kommer på de sjuka, hvilka

i brist på isoleringsrum återflyttats till hospitalet. I detta sammanhang

erinrar öfverläkaren, att alltifrån familjevårdens tillkomst i Korsberga

behofvet af separeringsrum varit kännbart, något som oaflåtligen skall

hafva framhållits såväl af öfverläkaren som vederbörande öfverinspektörer.

Det otillräckliga utrymmet å centralhemmet, särskildt för män,

samt saknaden af separeringsrum hafva också nödgat till den strängaste

begränsning vid urvalet af patienter för familjevården, som härigenom

i ej ringa grad hämmats i sin betydelsefulla utveckling.

Vidare vill jag framhålla, att oaktadt den nu ifrågasatta kostnadsökningen

familjevården i Korsberga synes blifva väsentligt billigare

än såväl kospitalsvård som familjevård på andra håll. Och slutligen

må erinras, dels att utrymmet på hospitalen fortfarande är otillräckligt,

dels ock att familjevården för de patienter, som lämpa sig därför,

synes erbjuda äfven andra beaktansvärda fördelar än den rena kostnadsbesparingen.

Hvad härefter angår beloppet af det anslag, som skulle erfordras,

har jag, för att utröna, om icke de af medicinalstyrelsen beräknade

kostnaderna skulle kunna något nedbringas, genom öfverläkaren Lindell

låtit infordra anbud på de föreslagna byggnaderna. Med framräknande af

kostnaderna för vatten och afloppsledningar, värmeledning, arkitektoch

kontrollantarfvode samt oförutsedda utgifter, hvilka af arkitekten

Stenberg beräknats till sammanlagdt 9,952 kronor, men af anbudsgifvarna

i hufvudsak uteslutits, har resultatet blifvit följande:

Sjukvårds-

paviljongen.

Uthusbygg-

naden.

Summa.

27,012

4.036

31,048

En byggmästare i Växjö................................................

26,697

—

3,569

30,266

—

24,154

33

3,855

5,054

—

28,009

33

» » » Korsberga..........................................

—

—

Det afsevärdt lägre pris å sjukvårdspaviljongen, som byggmästarens

i Hvetlanda anbud upptager, skall, enligt uppgift af hospitalsdirektionens

aikitektbiträde, bero på felberäkning i afseende å ett par af

de viktigaste posterna.

Om sjukvårdspaviljongen uppföres af tegel, ökas kostnaden, enligt

byggmästarens i Växjö anbud med 845 kronor och enligt byggmästarens

i Hvetlanda med 875 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 47.

Enligt min mening är det önskvärdt, att sjukvårdspaviljongen uppföres

af sten. Att döma af de ofvan omförmälda anbuden bör kostnaden

för paviljongen, äfven med detta material, kunna, om nödig

sparsamhet iakttages, hålla sig inom ramen af den af medicinalstyrelsen

beräknade anslagssumman.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för uppförande af en sjukvårdspaviljong och

en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo i Korsberga

socken vid därvarande centralhem för familjevård

för sinnessjuka på extra stat för år 1913 anvisa ett

anslag af 41,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

[Jr protokollet

Niklas A. Lindhult.

Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:6 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 32 i texten