Angående uppförande af vissa byggnader å lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård för sinnessjuka
1912-02-09 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:47, Angående uppförande af vissa byggnader å lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård för sinnessjuka
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
1
Nr 47.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande
af vissa byggnader å lägenheten Tomtebo i Korsberga
socken vid därvarande centralhem för familjevård för
sinnessjuka; gifven Stockholms slott den 9 februari 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
att
för uppförande af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad
å lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralhem
för familjevård för sinnessjuka på extra stat för år 1913 anvisa ett
anslag af 41,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (Nr 47.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Vid föredragning af frågan om regleringen af utgifterna under
riksstatens sjätte hufvudtitel omnämnde jag, att förslag till uppförande
af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo
i Korsberga socken vid därvarande centralhem för familjevård för
sinnessjuka torde komma att underställas Kungl. Maj:ts pröfning.
Efter fullbordad utredning ber jag nu att få återkomma till detta
ärende.
Familjevård
allmänhet.
Innan jag redogör för själfva det föreliggande förslaget, tillåter jag
mig nämna några ord angående det allmänna läget för närvarande af
frågan om familjevård för sinnessjuka. Jag kan därvid använda mig
af en undersökning rörande anordnande af sådan vård vid rikets
sinnessjukanstalter, som Kungl. Maj:t den 6 december 1907 anbefallt
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
medicinalstyrelsen att med biträde af sakkunniga verkställa och som
du föreligger afslutad.
Det relativa antalet för familjevård lämpliga patienter växlar vid
olika anstalter och uppgick enligt nämnda sakkunnigas utredning år
1908 till i medeltal 10,4 procent bland manliga och 9,5 procent bland
kvinnliga patienter. Den absoluta siffran uppgick samma år till omkring
357 män och 313 kvinnor.
För närvarande tillämpas familjevård af sinnessjuka enligt två system,
hvilka båda kommit till användning i vårt land. Enligt det
ena inackorderas å hospitalen intagna sjuka, män såväl som kvinnor,
i skötar familj er, hvilka innehafva å hospitalets områden belägna, hospitalet
tillhöriga bostadslägenheter. Skötarfamiljen åligger att utöfva tillsyn
af de sjuka samt att förse dem med föda. I ersättning erhåller
skötaren ett visst belopp för hvarje sjuk, livilkens arbete, utom hvad
som erfordras till nödtorftig handräckning inom familjen, tillkommer
hospitalet. Sedan för ändamålet beräknade bostadshus för gifta
skötare numera blifvit till afsevärdt antal uppförda, har denna art af
familjevård kommit till tillämpning vid hospitalen i Kristinehamn,
Uppsala och Piteå samt i mindre utsträckning vid Växjö och Nyköpings
hospital. Antalet sålunda vårdade patienter uppgick år 1908 till sammanlagdt
48. Denna form af familjevård ingår också i planen för de
nya hospitalen i Säter och Västervik.
Enligt det andra systemet utackorderas sinnessjuka hos privata personer
i hem, belägna på längre eller kortare afstånd från ett hospital.
De sjuka äro fortfarande inskrifna i hospitalets rulla såsom tillhörande
hospitalet, dit de utan nya intagningsformaliteter kunna återföras, därest
deras tillstånd skulle så fordra. Det åligger vårdarna att sköta och
tillse de sjuka, bereda dem bostad i särskildt för dem afsedda rum samt
förse dem med föda. Det arbete, de sjuka prestera, äger vårdaren att
tillgodogöra sig. Gång- och sängkläder erhålla de sjuka från hospitalet.
Kontroll öfver att de sjuka af sina vårdare erhålla god och lämplig
skötsel utöfvas dels af hospitalets läkare dels af en särskildt för
ändamålet anställd förestånderska, hvilken atlägger besök i hemmen 2
å 3 gånger i veckan eller oftare, om så anses nödigt. Denna form af
familjevård har sedan år 1903, i öfverensstämmelse med de genom nådigt
bref den 10 juni nämnda år fastställda bestämmelser, tillämpats vid den
till Växjö hospital hörande Korsbergakolonien.
Antalet patienter i familjevård i Korsberga uppgick vid utgången
af år 1908 till 80, år 1909 till 114, år 1910 till 115 och år 1911
till 130.
4
KorBberga
kolonien.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
Medicinalstyrelsen har nu i skrifvelse den 1 november 1911 väckt
förslag om viss tillbyggnad till centralhemmet i Korsberga i syfte att
ytterligare kunna öka antalet i familjer vårdade patienter därstädes.
Samtidigt föreligger en annan framställning från styrelsen om anordnande
af familjevård vid flera af rikets hospital. Jag torde sedermera
få återkomma till denna framställning och vill här endast påpeka,
att enligt den föreliggande utredningen af sakkunniga antalet patienter,
som lämpa sig för familjevård, är så stort, att båda de föreslagna anordningarna
äro väl behöfliga för att bereda tillgång å sådana platser.
Jag öfvergår härefter till en närmare redogörelse för Korsbergakolonien
och ber därvid först att få erinra, att 1906 års Riksdag, med
bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag, anvisat 20,900 kronor
för inköp af en fastighet i Korsberga att anordnas till centralhem
för familjevård af sinnessjuka därstädes, samt att sedermera lägenheten
Tomtebo jämte visst angränsande område blifvit för ändamålet
inköpt.
Centralhemmet har till uppgift att till vård mottaga sådana i kolonien
varande sinnessjuka, hvilka på grund af tillfällig psykisk oro
eller kroppslig sjukdom temporärt äro i behof af bättre tillsyn och
skötsel än hvad som kan komma dem till del inom familjevården. I
centralhemmet bor för sådant ändamål den ofvan nämnda förestånderskan,
till hvilkens åliggande dessutom hör att genom täta besök hos
vårdarna öfvervaka de sjukas vård och gifva råd och anvisningar. Till
hjälp i sitt arbete har förestånderskan 2 manliga och 2 kvinnliga biträden,
hvilka likaledes hafva sin bostad i centralhemmet. Under förestånderskans
vård finnes ett förråd af patientkläder och andra persedlar,
hvarförutom hon har en uppsättning af den vanligast förekommande
medicinen. En eller två arbetsdugliga patienter plåga ständigt
vårdas å centralhemmet för att tillhandagå med handräckningssysslor,
hvarförutom till handtverk dugliga sjuka tidvis äro där sysselsatta med
skrädderi och skomakeri för koloniens behof. A centralhemmet finnes
eu mindre badafdelning, där de sjuka, såväl de i familj inackorderade
som de i centralhemmet vårdade, erhålla månatliga renlighetsbad. Mathållningen
för de i centralhemmet varande sjuka och för hemmets personal
handhafves af förestånderskan mot ersättning för hvarje person.
Medicinalstyrelsen anför nu i ofvanberörda skrifvelse den 1 november
1911, att försöket med Korsbergakolonien slagit synnerligen väl ut.
Vid de inspektioner, som under årens lopp verkställts af styrelsens
chef och referent för hospitalsärenden samt öfverinspektören för sinnes
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
o
sjukvården, har detta konstaterats; patienterna erhålla god och ändamålsenlig
vård i en sådan omgifning, vid hvilken de äro vana;
vårdarna hafva med intresse och i regel synnerligen förtjänstfullt fullgjort
sina skyldigheter.
Angående det ekonomiska resultatet af Korsbergakolonien har medicinalstyrelsen
hänvisat till nedanstående öfversikt.
Of ver sikt af Korsbergakolonien 1904—1910.
Å r.
Medeltalet
vårdado
om dagen.
Medelkost- naden för
sjuk och dag.
Medelafgiften
till vårdare
för sjuk och
dag, gällande
vid årets slut.
Medelkostnaden för sjuk
_ och dag vid
Växjö
hospital.
rikets
samtliga
anstalter.
öre.
öre.
öre.
öre.
1904..................................
50
129
71
206
133
1905...................................
49
125
70
214
146
1906....................................
66
122
72
222
146
1907....................................
81
108
73
200
149
1908....................................
79
108
73
213
162
1909...................................
102
103
71
211
158
1910...................................
112
99
69
193
154
Af denna öfversikt framgår, att, under det medelkostnaden för dag
och sjuk i kolonien för år 1910 uppgått till 99 öre, däraf medelafgiften
till vårdare vid årets slut utgjort 69 öre, motsvarande kostnad
å Växjö hospital varit 193 öre och vid rikets samtliga anstalter
154 öre. Vården af i medeltal 112 sjuka i Korsbergakolonien har i
verkligheten uppgått till 40,753 kronor 34 öre; den beräknade kostnaden
för deras vård å Växjö hospital skulle uppgått till 78,898 kronor
40 öre och å statshospitalen i gemen till 62,955 kronor 20 öre.
Besparingen i utgifterna har alltså varit omkring 38,100, respektive
22,200 kronor, förutom ränta för den ojämförligt högre byggnadskostnaden
vid hospitalen. Vid denna beräkning är dock att märka, att medelkostnaden
vid Växjö hospital är relativt mycket hög, beroende på de
dryga kostnaderna för dåvarande stora antal kriminalpatienter. Öfversikten
visar vidare, säger styrelsen, att ju större medeltalet vårdade
är, desto mindre är medelkostnaden.
Emellertid synas vissa brister förefinnas i de hittillsvarande anordningarna
å centralhemmet. Öfverläkaren vid Växjö hospital E. V. Lin
-
6
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
dell, som utöfvar tillsyn öfver kolonien, har sålunda dels vid inspektioner,
dels i sina årsberättelser framhållit, att de icke i alla afseenden
äro tillfredsställande.
Styrelsen säger nu, att hemmet utgöres af en villabyggnad af trä
i två våningar jämte några mindre uthus. Villan upptager två rum
för tillsammans 7 manliga och ett rum för 6 kvinnliga sjuka, bostadslägenheter
för förestånderskan och hemmets manliga och kvinnliga
biträden samt rum för expedition och apotek. Emedan alla de i centralhemmet
vårdade sjuka äro förlagda i samma byggnad i rum, som
endast medelst tunna väggar äro skilda från lägenheter för andra sjuka
och för personalen, kan det icke undvikas, att en orolig och stojande
patient stör icke blott de i samma rum varande sjuka, utan villans hela
personal af sjuka och betjäning. Bristen på isoleringsrum nödvändiggör
nu ofta återflyttning till hospitalet af fall, som eljest under kortare
orosperioder skulle kunnat kvarstanna i centralhemmet.
Antalet sjukplatser i centralhemmet (7 för män och 6 för kvinnor),
däraf 2 upptagas af sådana sjuka, som biträda inom centralhemmet, är
också vid den utveckling, Korsbergakolonien numera fått, otillräckligt
för koloniens behof, särskildt hvad beträffar mansplatser. Enligt hvad
öfverinspektören för sinnessjukvården i riket anfört i sin berättelse
från inspektion den 15—16 augusti 1910 har det exempelvis händt,
att en för varbildning behandlad patient måst före inträdd läkning
lämna centralhemmet för att bereda plats för annan patient, hvars
psykiska tillstånd gjorde en flyttning dit nödvändig. Centralhemmets
möjligheter att till vård mottaga tillfälligt oroliga äro redan med det
nuvarande beläggningsantalet icke tillfyllestgörande och förhindra vidare
utveckling af familjevården. Tillgången på för familjevård lämpade
hem är emellertid ej till fullo utnyttjad; ett flertal personer i
Korsberga hafva anmält sig villiga att mottaga sjuka, och öfverläkaren
Lindell uppskattar det antal sjuka, som där skulle kunna erhålla god inackordering,
till omkring 2Ö0. En utvidgning af Korsbergakolonien
med flera inackorderade sjuka skulle med de nuvarande otillräckliga
resurserna i centralhemmet nödvändiggöra ofta förekommande förflyttningar
till och från Växjö hospital. Dylika förflyttningar äro gifvetvis
från sjukvårdssynpunkt mycket sämre än ett omedelbart intagande vid
första behof å centralhemmet. Ett fullt utnyttjande af hemmen i Korsberga
för inackordering af sjuka syntes därför icke kunna komma till
stånd med mindre förbättrade anordningar vidtoges inom centralhemmet.
7
Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 47.
Centralhemmets nuvarande badafdelning är förlagd i en uthusbyggnad,
afsedd för tvätt; utrymmet är otillräckligt, med plats för endast ett
badkar i en provisorisk afbalkning i tvättstugan utan afklädningsrum;
lägenheten är vintertiden kall och äger dålig belysning.
Styrelsen anför vidare, att verkstadsrum för skrädderi och skomakeri
saknas. På grund af denna brist kan lagning af de sjukas
kläder och skodon — oaktadt tillgång på lämpliga handtverkare bland
de sjuka finnes — endast till eu del ske vid kolonien och måste i öfrig!
öfverlämnas till ortens handtverkare. \ isserligen finnes i ett uthus
en lägenhet, som sommartid tagits i bruk för skräddare, men i saknad
af uppvärmningsmöjligheter än den oanvändbar under kallare årstid.
För skomakeriarbetaren har man måst hyra en lägenhet i byn; men
blir den sinnessjuke under sin verksamhet därstädes i saknad af nödigtillsyn.
ö
A centralhemmet intagna, ej sängliggande sjuka samt dess personal
intaga i brist på lämpligt matrum sina måltider i hemmets kök; de
sängliggande erhålla sin mat i sofrummen. Kökets användande till
matrum medför svårigheter att upprätthålla nödig ordning och snygghet
i denna lokal, helst antalet personer, som taga köket i anspråk för
sina måltider, kan vara tidvis ganska stort.
Dessa här angifna olägenheter angående anordningarna i centralhemmet
hafva föranledt, att direktionen för Växjö hospital uti skrifvelse
den 2 mars 1911 hemställt om uppgörande af ritningar och förslag
till centralhemmets utvidgning.
Med anledning häraf har medicinalstyrelsen, enligt hvad i dess
förevarande skrifvelse meddelas, anmodat sin biträdande arkitekt Ture
Stenberg att med ledning af ett utaf generaldirektören Linroth angifvet
program och efter öfverläggning med öfverläkaren Lindell uppgöra
skisser till en mindre nybyggnad af trä vid Tomtebo.
Styrelsen meddelar härefter närmare redogörelse för det uppgjorda Nybyggnadsförslaget.
Den ursprungliga tanken att förlägga alla behöfliga lokaler fSr8,agi
en byggnad har vid programmets bearbetning öfvergifvits, då det
befunnits, att vissa lokaler lämpligare kunde förläggas i en särskild
mindre uthusbyggnad.
_ Den större föreslagna nybyggnaden — den egentliga sjukvårdspaviljongen
innehåller två för 7, respektive 5 manliga sjuka afsedda
sofrum; det större sofrummet är afsedt för sådana sjuka, som kunna
vistas uppe under dagarna, det mindre för sådana sjuka, som erfordra
sänglägesbehandling på grund af psykisk oro eller kroppslig sjukdom.
Invid dessa sofrum finnes ett enkelrum för oroligare manlig sjuk; mera
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
aflägset därifrån finnes ytterligare ett enkelrum, kvilket kan tagas i
bruk för manlig eller kvinnlig sjuk, allt efter behof. Paviljongen innehåller
vidare ett mat- och dagrum för de sjuka, ett matrum för betjäning,
ett badrum med plats för 3 badkar jämte afklädningsrum samt
ett bostadsrum för betjäning, så förlagdt, att därifrån kan utöfvas nödig
tillsyn öfver de sjuka. I våningen en trappa upp, förlagd i frontispis,
finnes ett rum för sådana manliga sjuka, som deltaga i arbete inom
centralhemmet, en för skräddare och skomakare afsedd arbetssal samt
två förrådsrum. Den mindre byggnaden innehåller ett mangel- och
strykrum samt ett slöjdrum. — Sjukvårdspaviljongen är afsedd att förläggas
norr om inkörsvägen med fasad mot söder. Paviljongen skall
för åstadkommande af största möjliga trygghet mot eldsvåda förses med
anordning för centraluppvärmning, den mindre byggnaden med lokala
eldstäder.
Kostnaden för dessa båda hus, uppförda af trä och komplett färdiga
med ledningar för värme och vatten, har af arkitekten Stenberg beräknats
till 41,000 kronor.
Om man beräknar, att familjekolonien i Korsberga skulle kunna,
efter tillkomsten af dessa föreslagna nybyggnader, utvecklas så, att
antalet inackorderade sjuka kan ökas med ett hundratal, hvilka nu
upptaga plats i slutna anstalter, blir kostnaden för hvarje ny plats endast
410 kronor. Denna kostnad är relativt ringa i förhållande till
den, som anskaffandet af nya platser inom slutna anstalter medför och
hvilken numera icke kan anslås till mindre än 4,000 a 5,000 kronor.
Styrelsen säger sig icke hafva något att erinra mot detta förslag.
Styrelsen har emellertid inhämtat yttrande däröfver af direktionen
1 för Växjö hospital. Under åberopande af hvad öfverläkaren Lindell i
ett vid direktionens skrifvelse fogadt yttrande anfört framhåller direktionen,
att det borde tagas i noggrannt öfvervägande, huruvida icke den
tillämnade nybyggnaden borde uppföras af sten. Visserligen blefve,
framhåller Lindell, ett stenhus något dyrare, men detta torde i afsevärd
grad motvägas af minskade underhållskostnader och framförallt
af minskad eldfara. Och en brandolycka skulle, säger Lindell, —
vid frånvaron, såsom på landet vanligen vore förhållandet, af ordnadt
eldsläckningsväsen — för kolonien blifva så ödesdiger, att frågan syntes,
trots den högre kostnaden, böra tagas under allvarlig ompröfning.
Öfverläkaren Lindell föreslår dessutom en omplacering af betjäningsrummet
och toalettlokalerna för att därigenom erhålla en bättre tillsyn
öfver de sjuka från betjäningens sida.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
9
Med anledning af hvad direktionen och öfverläkaren Lindell sålunda aredicinaistyanfört
angående byggnadsmaterialet i sjukvårdspaviljongen anför sty- reUen''
relsen följande.
Styrelsen vill visserligen icke underskatta de skäl, som anförts för
paviljongens uppförande af sten i stället för af trä. Men å andra sidan
skidle det föreslagna byggnadsmaterialet betydligt öka byggnadskostnaden.
Hvad beträffar faran för de sjuka vid eu eventuell eldsolycka
är att märka, dels att centraluppvärmning skulle anordnas, dels att hela
kolonien är afsedd endast för relativt ofarliga och lättskötta patienter,
dels ock att de sjuka, som vid en sådan olyckshändelse mest skulle vara
i behof af hjälp, blifva förlagda i lägenheter på nedra botten, hvarifrån
de torde utan större svårighet kunna räddas. Den hittillsvarande villan
är också af trä, utan att allvarliga betänkligheter därför framkommit.
Af dessa skäl anser styrelsen, att äfven båda de föreslagna nybyggnaderna
kunna uppföras af trä.
Den af öfverläkaren Lindell föreslagna omkastningen af vissa lokaler
är ej, anmärker styrelsen, af beskaffenhet att föranleda någon ändring
i kostnaden och torde kunna tagas under noggrannare pröfning
vid utarbetandet af arbetsritningar.
Såsom förut framhållits, utöfvas tillsynen öfver de sjukas vård af
öfverläkaren vid Växjö hospital genom månatliga besök. Styrelsen anser
sig i detta sammanhang böra meddela, att, därest kolonien i Korsberga
utvecklas i högre grad och antalet där inackorderade sjuka väsentligt
ökas, den nu gällande anordningen med läkartillsyn måhända icke skall
befinnas tillfyllest, utan att kolonien kan komma att kräfva eu särskild
på platsen boende läkare, hvarom styrelsen i så fall kan komma att
göra särskild hemställan.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har medicinalstyrelsen
hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåta proposition
om anslag för år 1913 af 41,000 kronor för uppförande å Tomtebo
i Korsberga socken af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med af arkitekten Stenberg uppgjorda
ritningar.
Ofverintendentsämbetet har i infordradt utlåtande allenast framställt öfverintenett
par mindre anmärkningar mot rummens placering, hvilka vid upp- de“t8ämbetet.
förandet utan svårighet torde kunna efterkommas, samt i öfrigt yttrat,
att ämbetet ansåge den beräknade kostnadsumman tillräcklig.
Mot det föreliggande förslaget kan invändas, att detsamma afser Departement»- uppföranaet genom statens försorg af byggnader för en vårdform, ''chefeQ
Bihang
Ull Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 1 Afd. 30 Haft. 2
10
Kung1. Majrts Nåd. Proposition Nr 47.
hvars användbarhet å denna plats väsentligen är beroende, af ortsbefolkningens
fortfarande vilja och lämplighet att vårda sinnessjuka. Den
nu ifrågasatta kostnaden uppgår också till inemot dubbla beloppet
af hvad som hittills användts för centralhemmets anordnande, under
det att patientantalet icke synes kunna ökas i fullt motsvarande grad.
Därtill kommer, att vid den tilltänkta utvecklingen det, såsom medicinalstyrelsen
redan nu framhåller, möjligen kan blifva nödvändigt att förlägga
särskild läkare på platsen, hvarigenom gifvetvis kostnaderna för
hemmet ökas.
Emellertid anser jag dock öfvervägande skäl tala för det af medicinalstyrelsen
framlagda förslaget. I sådant hänseende må först uppmärksammas,
att behof af eu utvidgning af hemmet synes föreligga
redan med nuvarande patientantal. Jag ber att i detta hänseende tå
åberopa dels hvad här ofvan därom anförts och dels följande uppgifter,
som på begäran lämnats af öfverläkaren vid Växjö hospital:
Medelbeläggning af män å centralvillan utgjorde 1909.................. 4,3.
» » kvinnor » » 1909.................. 1,8.
» » män )) ''» 1910.................. 4,5.
» » kvinnor » » 1910................. 1,6.
(Medelbeläggning här — medeltal i centralvillan vårdade om dagen.)
Sjuksalen för män var fullbelagd 1909.......................................... 50 dagar.
» » » x » 1910.......................................... 14 ))
(en dag funnos 9 män.)
Under intet af dessa år var sjuksalen för kvinnor fullbelagd.
Under 1911 voro de båda manliga sjuksalarna fullbelagda 41 dagar,
däraf 4 dagar med 9 män och 2 dagar med 8 män. Den kvinliga
sjuksalen var 1911 fullbelagd under 55 dagar.
Återflyttningar till hospitalet hafva föranledts af brist på isoleringsrum
1909 för 1 kvinna.
D:o d:o 1910 » 4 män och 1 kvinna.
Separerings- (respektive isolerings-)rum vid centralhemmet skulle
varit indiceradt:
För kroppsligt sjuka i behof Störande sjuka, som ej passa
af ostörd ro i allmän sofsal
män kvinnor män kvinnor
1909 ............................... 61 dagar — dagar 75 dagar 20 dagar
1910 ................................. 25 » 8 » 144 » — »
1911 ............................... 11 » — )» 170 » 124 »
11
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 47.
häri icke inberäkna^ det dagantal, som kommer på de sjuka, hvilka
i brist på isoleringsrum återflyttats till hospitalet. I detta sammanhang
erinrar öfverläkaren, att alltifrån familjevårdens tillkomst i Korsberga
behofvet af separeringsrum varit kännbart, något som oaflåtligen skall
hafva framhållits såväl af öfverläkaren som vederbörande öfverinspektörer.
Det otillräckliga utrymmet å centralhemmet, särskildt för män,
samt saknaden af separeringsrum hafva också nödgat till den strängaste
begränsning vid urvalet af patienter för familjevården, som härigenom
i ej ringa grad hämmats i sin betydelsefulla utveckling.
Vidare vill jag framhålla, att oaktadt den nu ifrågasatta kostnadsökningen
familjevården i Korsberga synes blifva väsentligt billigare
än såväl kospitalsvård som familjevård på andra håll. Och slutligen
må erinras, dels att utrymmet på hospitalen fortfarande är otillräckligt,
dels ock att familjevården för de patienter, som lämpa sig därför,
synes erbjuda äfven andra beaktansvärda fördelar än den rena kostnadsbesparingen.
Hvad härefter angår beloppet af det anslag, som skulle erfordras,
har jag, för att utröna, om icke de af medicinalstyrelsen beräknade
kostnaderna skulle kunna något nedbringas, genom öfverläkaren Lindell
låtit infordra anbud på de föreslagna byggnaderna. Med framräknande af
kostnaderna för vatten och afloppsledningar, värmeledning, arkitektoch
kontrollantarfvode samt oförutsedda utgifter, hvilka af arkitekten
Stenberg beräknats till sammanlagdt 9,952 kronor, men af anbudsgifvarna
i hufvudsak uteslutits, har resultatet blifvit följande:
Sjukvårds-
paviljongen.
Uthusbygg-
naden.
Summa.
27,012
4.036
31,048
En byggmästare i Växjö................................................
26,697
—
3,569
30,266
—
24,154
33
3,855
5,054
—
28,009
33
» » » Korsberga..........................................
—
—
Det afsevärdt lägre pris å sjukvårdspaviljongen, som byggmästarens
i Hvetlanda anbud upptager, skall, enligt uppgift af hospitalsdirektionens
aikitektbiträde, bero på felberäkning i afseende å ett par af
de viktigaste posterna.
Om sjukvårdspaviljongen uppföres af tegel, ökas kostnaden, enligt
byggmästarens i Växjö anbud med 845 kronor och enligt byggmästarens
i Hvetlanda med 875 kronor.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 47.
Enligt min mening är det önskvärdt, att sjukvårdspaviljongen uppföres
af sten. Att döma af de ofvan omförmälda anbuden bör kostnaden
för paviljongen, äfven med detta material, kunna, om nödig
sparsamhet iakttages, hålla sig inom ramen af den af medicinalstyrelsen
beräknade anslagssumman.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att för uppförande af en sjukvårdspaviljong och
en uthusbyggnad å lägenheten Tomtebo i Korsberga
socken vid därvarande centralhem för familjevård
för sinnessjuka på extra stat för år 1913 anvisa ett
anslag af 41,000 kronor.
Hvad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att
proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.
[Jr protokollet
Niklas A. Lindhult.
Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1912:6 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 32 i texten