Angående driftkostnader under år 1913 för statens domäner
1912-01-13 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:6, Angående driftkostnader under år 1913 för statens domäner
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
1
N:o 6.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående driftkostnader
under år 1913 för statens domäner; gifven
Stockholms slott den 13 januari 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksårenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
dels i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat
uppföra nio kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta
aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta den i berörda
stat »till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners
granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,
vikariatsersättning samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost, nu
53,700 kronor, med 11,200 till 42,500 kronor,
dels föreskrifva att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden
upptagna aflöningsförmåner skola gälla de i statsrådsprotokollet omnämnda
allmänna grunder äfvensom medgifva, att kvinnligt biträde,
som vid ingången af år 1913 är anställdt hos domänstyrelsen och antages
till biträde å styrelsens stat, skall äga att för åtnjutande af ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig
anställning hos styrelsen;
dels godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen
den 16 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöning å domänstyrelsens stat, nämligen:
att en hvar vaktmästare hos domänstyrelsen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar samt
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 6 Höft. (Nr 6.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig
att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare
de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar men under hans
semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;
dels, under förutsättning att den i statsrådsprotokollet förordade
omregleringen af vissa revir i Södra distriktet kommer till stånd, höja
de uti den för skogsstaten gällande stat uppförda respenningarna till
jägmästarna i hvardera af Malmöhus och Ängelholms revir med 100
kronor, eller således från 600 kronor till 700 kronor i hvartdera reviret,
äfvensom medgifva, att en hvar af dessa jägmästare må redan under år
1912 komma i åtnjutande af motsvarande höjning i sina respenningar;
dels och, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,
såsom driftkostnader under år 1913 för statens domäner
förslagsvis uppföra ett belopp af 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF,
Alfred Petersson.
Kung/. Majis Nåd. Proposition N:o 6.
3
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre AdelsWärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.
Med godkännande af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har
sistlidna års Riksdag såsom driftkostnader under år 1912 för statens
domäner förslagsvis uppfört ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå
från domänfondens afkastning.
Till grund för detta beslut hafva lagts följande beräkningar rörande
driftkostnaderna under sist berörda år, nämligen:
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Kostnader för domänstyrelsen:
aflöningsstat för styrelsen...... kronor 159,000: —
till anställande af en extra
amanuens hos styrelsen och
för renskrifning m. m....... „ 6,000: —
rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal......... „ 6,000: — kronor 171,000: —
kostnader för skogsstatens ordinarie personal...... „ 1,198,800: —
kostnader för ålderstillägg.......................................... ,, 110,000: —
kostnader för afdikningar å kronans skogar i de
norrländska länen och i Kopparbergs län......... ,, 150,000: —
egentliga förvaltningskostnader................................ „ 3,650,000: —
Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
till aflöning åt domänintendenter kronor 35,500: —
till resekostnader vid domänförvaltningen
.......................... „ 45,000: — kronor 80,500: —
till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner
förenade utgifter .......................... „ 39,700: —
Summa kronor 5,400,000: —.
I underdånig skrifvelse den 28 september 1911 har nu domänstyrelsen
framställt förslag rörande driftkostnader för statens domäner
under år 1913.
I. Kostnader för domänstyrelsen.
Domänstyrel- Bland dessa kostnader ingår domänstyrelsens aflöningsstat med
lönlngsstat 159,000 kronor. I denna aflöningsstat har domänstyrelsen i sin ofvanberörda
skrift icke ifrågasatt någon ändring.
Anställande Ändring i staten betingas emellertid af den utaf Kungl. Maj:t
aftradenbl förut innevarande dag beträffande andra ämbetsverk redan pröfvade
frågan om uppförande å stat af vissa biträden. Jag ber i sådant afseende
få erinra, att i gällande stat för domänstyrelsen upptagits »till arfvoden
åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning,
flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning
samt tryckningskostnader» ett belopp af 53,700 kronor. Sedermera
beviljade Riksdagen år 1910 på framställning af Kungl. Maj:t för anstå!-
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
lande af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt lör beredande åt
styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader och vikariatsersättningar
m. m. på extra stat för år 1911 ett anslag af 6,000 kronor.
Motsvarande belopp finnes, på sätt jag redan meddelat, för år 1912
uppfördt bland driftkostnaderna för statens domäner.
I skrifvelse den 23 september 1910 hemställde domänstyrelsen, att
å dess stat måtte uppföras nio kvinnliga biträden, däraf åtta med normalafiöning
och en (»kartograf») med 200 kronors högre aflöning, förslagsvis
600 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar och 200 kronor
i ortstillägg, jämte två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 200 kronor,
efter fem och tio år. Till den sistnämnda biträdesbefattningen fordrades
särskild kvalifikation, nämligen genomgången ritkurs och god praktik
i kartarbeten.
Till stöd för berörda framställning meddelade domänstyrelsen, att
hos styrelsen vore ständigt sysselsatta femton kvinnliga biträden, af hvilka
två biträdde med registratorsarbete, en med räkenskapers bearbetning, två
utförde kartarbete och de öfriga tio användes dels till uteslutande renskrifning,
dels ock därjämte till andra förefallande lättare arbeten och
utredningar. Periodvis hade dessutom tillfälliga biträden måst anlitas.
Samtligas aflöningar hade bestridts af styrelsens ordinarie anslag med
undantag af de båda kartografernas, hvilkas aflöningar utgått från
reservationsanslaget till skogsväsendet, enär deras arbete bestått i upprättande
af situationskartor öfver allmänna skogar och kopiering af
skogskartor. Efter hvad styrelsen upplyste, utgingo arfvodena till de
ständiga biträdena årligen med 1,560 kronor till den ena kartografen,
1,440 kronor till sex personer hvardera, 1,200 kronor till två hvardera och
1,080 till fyra hvardera. Två biträden slutligen, hvilka voro så till åren
komna, att deras uppförande på ordinarie stat ej kunde ifrågakomma,
och hvilka af brist på utrymme i styrelsens lokal arbetade i hemmet,
erhöllo ersättning efter antalet renskrifna sidor. Styrelsen ansåge för sin
del högst önskligt, att åtminstone nio af ofvanberörda biträdesbefattningar
blefve uppförda på ordinarie stat.
Vidkommande det inflytande, bifall till styrelsens ifrågavarande
förslag skulle utöfva på styrelsens ordinarie anslag, har styrelsen anfört
följande.
Sagda anslag, 159,000 kronor, vore fördeladt på två grupper, nämligen
dels 105,300 kronor till aflöning åt ordinarie tjänstinnehafvare,
dels ock 53,700 kronor till arfvoden åt amanuenser och biträden samt
för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och
Domänstyrelsen
den 23
september
1910.
Löne
reglerings
kommittén.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader. Vid
bifall till styrelsens förslag om nio biträdesbefattningars uppförande å
stat skulle den förra gruppen af styrelsens ordinarie anslag behöfva
ökas med 11,000 kronor, under förutsättning att ålderstillägg komme
att utgå från nionde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.
Den besparing, som i stället skulle uppstå inom den senare gruppen
af det ordinarie anslaget, komme att uppgå till ungefär samma belopp.
Fördenskull erfordrades endast en förskjutning af 11,000 kronor från
den senare till den förra gruppen, alltså ingen ändring i hela anslagets
summa, 159,000 kronor.
Vid det förhållande, att semesterrättigheten för de nya biträdena
kunde komma att föranleda en ytterligare utgift åt vikarier, skulle visserligen
en förhöjning af den senare gruppen kunna ifrågasättas; men
enär styrelsen antoge sig tills vidare få, liksom för år 1911, förfoga
öfver ofvan omförmälda 6,000 kronor för anställande af en extra amanuens
samt för beredande af ökade medel till renskrifningskostnader
och vikariatsersättningar m. m., syntes någon tids erfarenhet böra
vinnas i fråga om storleken af den ökning, hvaraf det ordinarie anslaget
vore i behof.
I sitt den 29 juni 1911 afgifna betänkande i fråga om uppförande
i stat af vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter har
löneregleringskommittén ansett sig icke böra göra någon erinran mot
att af de femton kvinnliga biträdesbefattningar, för hvilka enligt domänstyrelsens
yttrande funnes ständig sysselsättning för styrelsens räkning
med arbeten af angifna slag, nio befattningar uppfördes å ordinarie stat.
Aflöningen till åtta af dem borde i enlighet med styrelsens hemställan
utgå med enahanda belopp, som fastställts för skrifbiträden å
fångvårdsstyrelsens och generaltullstyrelsens stater.
Med afseende å hvad styrelsen anfört i fråga om särskild kvalifikation
för det biträde å stat, som skulle hafva att upprätta situationskartor
öfver allmänna skogar och kopiering af skogskartor, syntes fog
vara för handen, att sätta detta biträde i den högre aflöningsgrad för
biträden med mera kvalificerade arbetsuppgifter, hvarom kommittén i
annat sammanhang gjort framställning.
Kommittén hemställde i anslutning härtill, att å staten för domänstyrelsen
uppfördes nio kvinnliga biträdesbefattningar, att för åtta af
dessa aflöningsförmånerna skulle utgå efter den normala typen samt att
för ett biträde aflöningen skulle utgöra lön 800 kronor, tjänstgöringspenningar
650 kronor och ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,600 kronor,
7
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 6.
hvartill kunde komma två ål ders ti Hägg- till lönen, hvardera å 200
kronor, efter fem och tio år.
Med anledning af den utaf domänstyrelsen uttalade uppfattningen,
att ett bifall till styrelsens förslag i denna fråga för det närvarande
endast behöfde föranleda en omflyttning af vissa belopp inom domänstyrelsens
stat, ville kommittén fästa uppmärksamheten på, att enligt
hvad kommittén nu föreslagit sammanlagda begynnelseaflöningarna för
de nio biträdesbefattningarna skulle utgöra 11,200 kronor.
Domänstyrelsen har därefter i underdånigt utlåtande den 18 Domänstyreiseptember
1911, jämte det styrelsen förklarat sig icke hafva något att ssue“
erinra emot kommitténs förslag i här ofvan omtalade delar, framhållit 1911.
vissa önskemål rörande beloppet af de vid semester eller sjukdomsförfall
utgående vikariatsersättningar.
För egen del synes mig fog föreligga, att i enlighet med såväl Departedomänstyrelsens
som kommitténs förslag å styrelsens stat uppföra nio m™fcschpfenaf
de hos styrelsen anställda biträdena; ej heller har jag något att erinra
emot, att ett af dessa biträden, som skulle hafva att upprätta situationskartor
öfver allmänna skogar och kopiering af skogskartor, uppföres i
den högre lönegrad, som afses för mera kvalificeradt arbete.
I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts förut denna dag i likartade
frågor fattade beslut skulle således till åtta af de nu ifrågasatta biträdena
aflöning utgå med lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 och ortstillägg
150 kronor, tillhopa 1,200 kronor, hvartill kunde komma två
ålderstillägg till lönen, hvardera å 200 kronor, efter fem och tio år.
För biträdet i högre lönegrad skulle aflöningen utgöra lön 900 kronor,
tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor, tillhopa
i,600 kronor, hvartill kunde komma två ålderstillägg till lönen, hvardera
å 200 kronor, efter fem och tio år. Frånsedt ålderstilläggen, hvilka
böra bestridas från de bland driftkostnaderna för dylika tillägg särskild!
afsedda medel, skulle följaktligen för ifrågavarande nio biträdens aflönande
erfordras sammanlagdt 11,200 kronor. Då, såsom domänstyrelsen
erinrat, det till arfvoden åt amanuenser m. in. i styrelsens stat uppförda
beloppet 53,700 torde böra i motsvarande grad minskas, föranleder
biträdenas uppförande å ordinarie stat för närvarande icke någon höjning
i statens slutsumma.
Beträffande de villkor och bestämmelser, som böra uppställas för
åtnjutande af ofvannämnda aflöningsförmåner, hänvisar jag till de förut
denna dag af statsrådet och chefen för finansdepartementet i fråga härom
Vaktmästarnas
semester.
Extra amanuens
hos domänstyrelsen,
renskrifning
m. m.
Domän
styrelsen.
Departe.
m entschefen,
Domän
styrelsens
expenser.
Domän
styrelsen.
8 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
tillstyrkta allmänna grunder. I öfrigt synas mig föreskrifter böra meddelas
om rätt för sådant biträde att för åtnjutande af ålderstillägg räkna
sig till godo den tid, biträdet före den 1 januari 1913 innehaft stadig
anställning hos styrelsen.
Förut denna dag har statsrådet och chefen för justitiedepartementet
framställt förslag, att vaktmästare i centrala ämbetsverk och öfverrätter
skulle beviljas rätt till semester under femton dagar om året. Bland
dem, som böra erhålla dylik förmån, äro domänstyrelsens förste vaktmästare
och två öfriga vaktmästare. Enligt hvad domänstyrelsen meddelat
lämnar ofvannämnda i styrelsens stat till arfvoden åt amanuenser
och biträden o. s. v. uppförda belopp utan att behöfva öfverskridas
tillgång till vikarie under vaktmästares semester. Någon höjning i
staten behöfver således icke heller af nu ifrågavarande anledning ske,
men däremot böra erforderliga bestämmelser rörande semestern meddelas
genom tillägg till de för styrelsen gällande aflöningsvillkor och
hänvisar jag i fråga om dessa tillägg, till hvad chefen för justitiedepartementet
i sådant afseende redan anfört.
Beträffande det bland driftkostnaderna för år 1912 upptagna beloppet
6,000 kronor till anställande af en extra amanuens hos domänstyrelsen
och för renskrifning in. in. har styrelsen i sin ofvan förstnämnda
skrifvelse den 28 september 1911 erinrat, att, enär för berörda
ändamål anslag beviljats först för år 1911, ännu ingen uttömmande erfarenhet
hunnit vinnas, huruvida de för ändamålet anvisade medlen erfordrades
till hela sitt belopp eller om de vore för därmed afsedda utgifter
fullt tillräckliga. Redan nu kunde man emellertid bedöma, att den
extra amanuensens arbetskraft fortfarande vore oundgängligen nödvändig.
Då ingen anledning synes mig föreligga att beträffande nu ifrågavarande
post för år 1913 göra ändring i hvad som beräknats för år
1912, tillstyrker jag, att för anställande af en extra amanuens hos styrelsen
och för renskrifning m. m. måtte bland driftkostnaderna för 1913
upptagas enahanda belopp som för innevarande år.
I sin nyssnämnda skrifvelse har domänstyrelsen emellertid ifrågasatt,
huruvida icke bland driftkostnaderna rätteligen borde uppföras
jämväl utgifterna för styrelsens expenser, hvilka hittills utgått från
nionde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser,
ved m. in.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Enligt den utredning rörande de särskilda hufvudtitlarnas expensanslag,
för hvilken statsrådet och chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang redogjort, uppgingo kostnaderna för domänstyrelsens expenser
under år 1910 till 17,903 kronor 13 öre. På sått jag redan vid
föredragande denna dag af frågan om regleringen af utgifterna under
nionde hufvudtiteln framhållit, torde nu ifrågavarande kostnader böra
från hufvudtiteln afföras samt i stället upptagas bland driftkostnaderna
för statens domäner. För 1913 synes ett belopp af 18,000 kronor böra
bland sistnämnda kostnader beräknas för berörda ändamål.
Då någon ändring för år 1913 icke ifrågasättes i det bland driftkostnaderna
nu upptagna beloppet, 6,000 kronor, till rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal, torde beloppet af dessa kostnader
för år 1913 beräknas till samma belopp, som för innevarande år.
II. Kostnader för statens skogsdomäner.
Beträffande den för skogsstaten gällande stat föreslår domänstyrelsen
i sin berörda skrifvelse den 28 september 1911 icke någon annan
ändring än höjande af respenningarna till jägmästarna i två revir med
100 kronor till dem hvardera. I särskild skrifvelse samma dag har
domänstyrelsen nämligen gjort framställning om reglering af vissa revir
inom södra distriktet. Denna reglering, som jag framdeles torde få
underställa Kungl. Maj:ts pröfning, förutsätter emellertid höjning af respenningarna
i två af reviren. I sistnämnda skrifvelse har styrelsen framhållit,
hurusom de alltjämt fortgående inköpen för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark medfört afsevärd ökning
i arbetsbördan för vissa jägmästare, under det att andra endast i ringare
grad eller alldeles icke drabbats däraf. Särskildt ojämn hade sålunda
under årens lopp arbetsfördelningen blifvit inom, bland andra, följande
revir inom södra distriktet nämligen Blekinge-Åhus revir, Malmöhus
revir och Ångelholms revir. Enligt jägmästarnas årsberättelser för år
1910 utgjorde antalet allmänna skogar inom Blekinge-Åhus revir 187
med en areal af tillhopa 20,850.4 6 hektar, inom Malmöhus revir 89
med en totalareal af 5,745.9 hektar och inom Ångelholms revir 124
med en sammanlagd areal af 7,913.7 3 hektar.
På det att någon utjämning skulle ernås, föreslog styrelsen, att
vissa bevakningstrakter inom västra delen af Blekinge-Åhus revir måtte
öfverflyttas dels till Malmöhus revir och dels till Ångelholms revir. Med
Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 6 Käft. 2
Departe
mentschefen.
Rese- och
traktamentsersättning
åt
styrelsens
personal.
Skogsstatens
ordinarie
personal.
Domän
styrelsen.
Departe
mentschefen.
10 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
iakttagande däraf att jämväl en del inom sistnämnda revir belägna
skogar jämväl skulle tilläggas öfningsskogarna för lärjungarna vid Kolleberga
skogsskola, skulle efter regleringens genomförande antalet allmänna
fskogar utgöra inom Blekinge-Åhus revir 62 med en areal af
tillhopa 14,632.4 6 hektar, inom Malmöhus revir 145 med en totalareal
af 8,274.17 hektar och inom Ångelholms revir 188 med en sammanlagd
areal af 10,049.5 4 hektar.
Enligt nu gällande aflöningsstat utgå respenningar^ till jägmästaren
i Blekinge—Åhus revir med 700 kronor och till hvardera af
jägmästarna i Malmöhus och Ångelholms revir med 600 kronor. Då
dessa belopp redan nu vore väl knappt tillmätta eller till och med
otillräckliga, kunde styrelsen icke föreslå någon minskning i respenningarna
till jägmästaren i Blekinge—Ålius revir, ehuru detta skulle
minskas genom regleringen. Däremot ansåge styrelsen det synnerligen önskvärd!
och med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att jägmästarna
i hvardera af Malmöhus och Ångelholms revir erhölle ökadt reseanslag,
enär de genom regleringen skulle erhålla ökade tjänstgöringsområden
och drabbas af stegrade utgifter för sina tjänsteresor. Styrelsen hemställde
för den skull bland annat, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva, att respenningar na för hvardera af jägmästarna i dessa
två revir måtte höjas från 600 kronor till 700 kronor, och att denna
höjning måtte tillämpas redan från och med år 1912. Därigenom skulle
respenningar^ utgå med lika belopp för alla tre nu ifrågavarande
revir, livilket måhända kunde synas oegentligt, då Blekinge—Ålius revir
jämväl därefter skulle komma att omfatta afsevärdt större skogsareal än
de båda öfriga. Största delen af kronoparkerna inom Blekinge—Åhus
revir vore emellertid ganska koncentreradt belägna — inom Orkeneds,
Glimåkra och Vänga socknar — och jägmästaren vore därstädes bosatt.
Styrelsen har slutligen under förutsättning af regleringens genomförande
föreslagit vissa förändrade benämningar å ifrågavarande tre revir.
Då den af domänstyrelsen föreslagna omregleringen af berörda
revir synes mig af behofvet påkallad och då jag funnit de af domänstyrelsen
föreslagna beloppen å respenningarna afpassade efter förhållandena,
har jag, under förutsättning af regleringens genomförande, intet
att erinra emot att den för skogsstaten gällande stat höjes med det för
ändamålet erforderliga beloppet 200 kronor. Denna höjning skulle
föranleda en ökning i driftkostnaderna för skogsstatens ordinarie personal
från 1,198,800 kronor till 1,199,000 kronor. Berörda af mig
sålunda tillstyrkta ändring i staten kan emellertid icke träda i kraft
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
förr än med ingången af år 1913. För omregleringens genomförande
redan under år 1912 — något hvartill skäl synas mig föreligga — erfordras
därför, att medel till respenningar nas ökande redan under innevarande
år göres tillgängliga. Därest Riksdagen medgifver, att den ifrågasatta
höjningen i respenningar^ får utgå redan under innevarande år,
torde för ändamålet nödiga medel kunna utanordnas å det nu löpande
årets driftkostnader.
Till kostnader för afdikningar å kronans skogar i de norrländska
länen och i Kopparbergs län hafva bland 1912 års driftkostnader beräknats
ett belopp af 150,000 kronor.
Domänstyrelsen har nu framhållit, att anledningen till att berörda
belopp bland driftkostnaderna upptagits såsom en post för sig varit
den, att nämnda medel hittills under en följd af år varit uppförda såsom
ett särskildt anslag å extra stat. Då emellertid de därmed afsedda
arbetenas natur vore den samma som afdikningarnas inom öfriga delar
af riket och då kostnaderna för sistnämnda afdikningar inginge i posten
»egentliga förvaltningskostnader», syntes det styrelsen, att den förra
posten hädanefter borde uppgå i den senare, hvarigenom vissa förenklingar
i redovisning m. m. skulle ernås.
För egen del ansluter jag mig till den af domänstyrelsen sålunda
uttalade uppfattningen och detta så mycket hellre, som det af Kungl. Maj:t
under den 30 nästlidna december fastställda generalförslaget till utgifter
under år 1912 för statens domäner utvisar, att kostnaderna för ifrågavarande
utdikningsarbeten inom de norrländska länen och Kopparbergs
län icke oväsentligt öfverstiga ofvan berörda belopp 150,000 kronor.
Till egentliga förvaltningskostnader för statens skogsdomäner hafva
bland driftkostnaderna för år 1912 beräknats 3,650,000 kronor. Lägges
härtill det af mig nyss nämnda beloppet 150,000 kronor för vissa afdikningsarbeten,
utgör den beräknade summan af de egentliga förvaltningskostnaderna
för 1912 ett belopp åt 3,800,000 kronor.
I sin ofvan först nämnda skrifvelse den 28 september 1911 har
domänstyrelsen beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna för år
1913 anfört bland annat, att då med hänsyn till 1911 års budgetreform,
vid 1912 års ingång inga reservationer från föregående års reservationsanslag,
därest sådana då till äfventyrs skulle förefinnas, vidare finge
Afdikningar å
kronans skogar
i de
norrländska
länen och i
Kopparbergs
län.
Domän - styrelsen.
Departe
mentschefen
-
Egentliga
förvaltnings
kostnader.
Domän
styrelsen.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
tagas i beräkning såsom för nu ifrågavarande ändamål disponibel tillgång,
1913 års medelsbehof måste beräknas till hela det belopp, som
ansåges erforderligt för sistnämnda års utgifter.
I 1911 års statsverksproposition hade framhållits, att utgifterna
från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning under senare
år varit stadda i en jämn stegring, att man säkerligen äfven för framtiden
måste räkna med en alltjämt fortgående ökning af dessa utgifter
samt att för en vinstgifvande skötsel af statens skogar med nödvändighet
erfordrades, att till de förvaltande myndigheternas disposition ställdes
tillräckligt driftkapital. Äfven inom Riksdagen hade betonats, hurusom
gifvet vore, att brist på rörelsekapital måste blifva hindrande för utnyttjande
på affärsmässigt sätt af alla de tillfällen, då konjunkturer och
andra omständigheter, som icke kunde förutses, eljest skulle kunna
bereda statsverket ekonomiska fördelar. Domänstyrelsen tvekade därför
ej att för år 1913 föreslå, att de egentliga förvaltningskostnaderna beräknades
till belopp, som kunde anses motsvara verkliga behofvet, utan
hänsyn vidare till den ekonomiska depression, som under en rad af
föregående år måst inverka på anslagskrafven.
Om än driftkostnadernas karaktär af endast förslagsvis beräknade
utgifter redan i och för sig torde för framtiden medgifva ett friare
utnyttjande af oförutsedda möjligheter att med begagnande af tillfälliga
konjunkturer bereda staten ekonomiska fördelar, äfven om utgifterna
härigenom komme att ökas, ansåge styrelsen i allt fall med hänsyn till
riksstatens inkomstberäkning driftkostnaderna ej böra upptagas till lägre
belopp än det, hvartill desamma kunde antagas komma att i verkligheten
uppgå, ehuru naturligtvis stor svårighet mötte att för en affärsverksamhet,
så omfattande som statens domäners, så lång tid i förväg
göra beräkningarna någorlunda exakta.
Som någon ledning för denna beräkning i fråga om statens skogsförvaltning
hade domänstyrelsen med stöd af de provisoriska uppgifter,
som nu från öfver]ägmästama inkommit beträffande sådana utgifter för
skogsskötsel^ som af jägmästarna ansetts erforderliga under år 1912
funnit, att för innevarande år skulle för de särskilda revirens behof
erfordras sammanlagdt.................................................. kronor 3,268,703: —
Om till denna siffra lades
dels till domänstyrelsens disposition för skogsindelnirig,
dagarfvoden, resekostnader, vissa nybyggnader
och reparationer m. in. cirka.......... » 400,000: —
Transport kronor 3,668,703: —
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Transport kronor 3,668,703: —
dels till länsstyrelsernas disposition, för aflöningar
åt extra tjänstemän m. m. cirka.......................... » 235,000: —
dels till öfverjägmästarnas disposition för expenser,
lokalkostnader m. m. cirka....................................... x> 47,000: —
dels ock kostnader för afdikningar å kronans skogar
i de norrländska länen och Kopparbergs län ... » 150,000: —
så skulle det för år 1912 erforderliga beloppet utgöra
cirka i rundt tal............................................... kronor 4,100,700: —
Tydligt vore emellertid, att, med hänsyn bland annat till skogsbi
änstemännens möjligen för högt uppdrifna önskemål, ofvanstående beräkning
endast vore approximativ och kunde komma att undergå ej
oväsentliga jämkningar vid uppgörande af definitivt generalförslag för
år 1912. I alla händelser ansåge styrelsen af det ofvanstående framgå,
att en ej ringa förhöjning i de egentliga förvaltningskostnaderna måste
påräknas för år 1913. Särskild! ville styrelsen påpeka, hurusom alltmer
den sträfvan gjorde sig gällande att afyttra virket icke på rot, utan
upphugget och framkördt eller till och med förädladt, hvilket emellertid
fordrade betydande driftkostnad. Ehuru således af naturliga skäl beloppet
af den för år 1913 erforderliga höjningen af de egentliga förvaltningskostnaderna
icke ännu kunde tillförlitligt beräknas, ansåge
styrelsen berörda höjning icke böra sättas lägre än till omkring 500,000
kronor.
Innan jag öfvergår till den framställning, hvartill domänstyrelsens
förslag i denna del gifver anledning, ber jag att få meddela några
siffror rörande statsskogarnas brutto- och nettoafkastning under åren
1907—1911, därvid jag emellertid vill erinra, att bruttoafkastningen för
år 1911 allenast är approximativt beräknad samt att någon sammanfattning
af sistnämnda års utgifter för skogsväsendet ännu icke föreligger.
Afkastningens belopp framgår af följande tabell:
Är
Bruttoafkastning
kronor
Nettoafkastning
kronor
1907 ...............
............... 10,039,842:7 9
6,938,892: 20
1908 ...............
............... 9,594,482: 7 9
6,008,391: 02
1909 ..............
............... 8,899,769: 28
4,447,129: 86
1910 ...............
.............. 10,965,150: 7 3
6,365,024: 06
1911 ...............
............... 12,661,115:43
—
Departe
mentschefen.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Jag har vidare med ledning af de utaf Kungl. Maj:t fastställda
generalförslagen för åren 1911 och 1912 låtit uppgöra följande tabell
rörande utgifterna under år 1911 från reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
samt under år 1912 från de till bestridande af egentliga förvaltningskostnader
afsedda medel. För jämförelsens skull har i tabellen ur
generalförslaget för år 1911 uteslutits sådana, till sammanlagdt belopp
af 80,600 kronor uppgående poster, hvilka numera skola utgå . från
det ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning i
allmänhet.
Tabell öfver utgifterna från reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet år 1911 samt
motsvarande utgifter från de till bestridande af egentliga förvaltningskostnader
för skogsdomänerna år 1912 enligt af Kungl. Maj:t fastställda
generalförslag.
Utgifter
Utgifter
.
under år
under år
Ökning
Minskning
1911
1912
A. Till domänstyrelsens disposition.
j Till skogsindelning och skogsuppskattning...
93,800
133,800
40,000
—
» åtgärder mot skogseld i Norr- och Väster-
bottens län ...................................
5,000
5,000
—
—
» dagarfvoden åt assistenter ..................
57,000
60,000
3,000
—
» rese- och traktamentskostnader ............
15,000
15,000
—
—
» kostnader vid inköp af mark ..............
12,000
12,000
—
—
» vikariatsersättningar ..........................
8,500
8,500
—
—
» stipendier .........................................
3,500
3,500
—
—
j » nybyggnader och reparationer m. m.
110,175
63,503
—
46,672
» deltagande i utställning .....................
1,000
—
-
1,000
i » inköp af kassaskåp, skrif- och räknema-
skiner...........................................
6,500
9,350
2,850
—
» skötsel af nyförvärfvade kronoparker ..
20,000
20,000
—
—
» jaktvård .........................................
500
500
—
—
» flyttningshjälp åt eu kronojägare ........
65
—
—
65
» exkursioner för kronojägai''e..................
—
2,000
2,000
—
! » oförutsedda och diverse utgifter...........
70,677
120,732
50,055
Summa kronor
403,717
| 453,885
97,905
47,737
Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o 6.
15
Utgifter
under år
1911
Utgifter
under år
1912
..
Ökning
Minskning
B. Till länsstyrelsernas disposition.
234,767
248,500
13,733
C. Till öfverjägmästarnas disposition.
46,955
47,210
255
"
D. Till revirförvaltarnas disposition.
Till skogsindelning .................................
29,170
34,910
5,740
» afverkning och virkestransport ............
1,009,296
1,254,804
245,508
—
» skogsodling.......................................
265,328
283,218
17,890
—
» vägar..............................................
98,509
118,356
19,847
» hägnad m. m. ....................................
36,794
42,734
5,940
» dikning...........................................
41,209
224,169
182,960
—
» byggnader .....................................
206,032
368,591
162,559
—
» inventarier .......................................
17,134
24,488
7,354
_
» skatter ...........................................
484,597
506,777
22,180
—
» extra skogsbevakning ......................
233,748
237,772
4,024
—
» diverse utgifter ................................
160,296 :
167,286
6,990
Summa kronor
2,582,113
3,263,105 |
680,992 |
- i
Den betydande utgiftsökningen år 1912 i fråga om posten »dikning»
är delvis skenbar, enär i utgifterna för dikning år 1912 intagits all
dikningskostnad, hvaremot de föregående åren den kostnad för dikning,
som kunnat täckas af det till 150,000 kronor uppgående extra anslag,
som Riksdagen under en följd af år anvisat till torrläggning af sumpoch
myrmarker i Kopparbergs län och de norrländska länen, redovisats
särskildt och därför icke här ingått. Vid granskningen af de skilda
utgiftstitlarna framgår, att den största ökningen ligger på afverkning
och virkestransport med 245,508 kronor mera än som anvisats för år
1911. Denna utgiftsökning torde statskassaD dock få tillbaka genom
högre betalning för virkesprodukterna. Därtill kommer, att arbete och
utkomst beredes åt den allt större stam af torpare och skogsarbetare,
som statens skogsförvaltning, ej minst genom de under senare åren
ganska vidtomfattande markinköpen för kronoparkers bildande, tagit i
sitt hägn. I öfrigt återfinnes största utgiftsökningen för titlarna vägar,
dikning och byggnader. Kostnaden för vägar afser ordnandet dels af goda
transportvägar å kronoparkerna för nedbringandet af transportkostnaderna,
dels deltagande i anläggande af utfartsvägar från byar i Norrland, där
dessa vägar gå öfver kronoparker, som kunna få nytta af sådana vägar,
16 Kimgl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 6.
och dels anläggande och underhåll af vägar för skogstorpen därstädes.
Beträffande kostnadsökningen för dikning torde höra framhållas vikten af
att särskildt i de norra och mellersta delarna af landet skogsbäckai
upprensas till förekommande af försumpning af skogsmark, äfvensom
att kärr- och myrmarker blifva torrlagda för skogsproduktion. Hvad
byggnadskostnaden beträffar är ökningen i densamma en gifven följd
af att årligen nya egendomar inköpas.
Utgifterna för skatter och onera hafva upptagits till 22,000 kronor
högre belopp år 1912 mot år 1911 och faller i stort sedt denna ökning
på det mycket betungande allmänna vägunderhållet i öfra Norrland
med däraf föranledd osedvanligt hög vägskatt.
Beträffande det belopp, till hvilket de egentliga förvaltningskostnaderna
för år 1913 böra beräknas, har, såsom jag nyss nämnde, domänstyrelsen
föreslagit en höjning i dessa driftkostnader med 500,000 kronor.
Sammanlagda beloppet af de egentliga förvaltningskostnaderna skulle i
sådant fall böra upptagas till 3,800,000 + 500,000 = 4,300,000 kronor.
Vid upprepade tillfällen under senare tider har såväl utaf Kung!.
Maj:t som inom Riksdagen framhållits den stora betydelse för hela vårt
lands ekonomi, som ligger i det rationella utnyttjandet af våra statsskogar.
Allt klarare har det också framstått, att de mycket afsevärda
belopp, som statsmakterna nedlagt dels på ökandet af det staten tillhöriga
skogskapitalet samt dels på en bättre vård och ett mera affärsmässigt
nyttjande af detta kapital, för staten medfört icke oväsentligt
ökade inkomster. En jämförelse med motsvarande förhållanden inom
vissa af våra grannländer gifver emellertid vid handen, att, fransedt de
hos oss rådande säregna förhållanden beträffande klimat, kommunikationer
med mera dylikt, våra statsskogars afkastningsförmåga skulle
kunna i ännu mycket högre grad uppdrifvas. En af de hufvudsakligaste
betingelserna härför ligger, såsom numera torde allmänt erkännas,
däri att tillräckligt rörelsekapital och erforderlig arbetskraft ställas till
skogsväsendets förfogande. Då det inom'' fackkretsar lika allmänt erkännes,
att de medel, som funnits för ändamålet tillgängliga,, icke vant
tillräckliga för statsskogarnas rationella vård och för ett fullt ekonomisk
tillvaratagande af desamma, är jag för min del öfvertygad om det angelägna
i en afsevärd höjning uti de till täckande af de egentliga förvaltningskostnaderna
afsedda belopp. Mot den af domänstyrelsen för
år 1913 i sådant afseende tillstyrkta höjningen med 500,000 kronor
har jag för min del intet att invända.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o ti
-
ll
III. Kostnader för ålderstillägg.
I kostnaderna för ålderstillägg ifrågasattes ingen ändring och
torde berörda kostnader följaktligen böra för år 1913 beräknas till
samma belopp som för år 1912 eller således till 110,000 kronor.
IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner.
Icke heller beträffande de för domänintendenternas aflönande hittills
beräknade medel har domänstyrelsen föreslagit ändring. Det belopp,
som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år 1913 utföras lika
med det för 1912 beräknade beloppet eller med 35,500 kronor.
För år 1912 hafva de till reseersättningar åt domänintendenterna
afsedda medel, i likhet med hvad som under en följd af år varit fallet,
förslagsvis beräknats till 45,000 kronor. Domänstyrelsen har nu meddelat,
att styrelsen beträffande dessa reseersättningar dels ur statskontorets
räkenskaper inhämtat, hvad under vissa år i de särskilda länen
i sådant afseende utgått, dels från länsstyrelserna infordrat utgiftsberäkningar
för år 1913 bland annat rörande dylika ersättningar. Enligt
länsstyrelsernas ifrågavarande beräkningar skulle reseersättningarna
komma att uppgå till sammanlagdt 51,080 kronor. Med stöd häraf har
domänstyrelsen beräknat domänintendenternas reseersättningar för sistnämnda
år till 51,000 kronor.
Då, hvad domänstyrelsen sålunda meddelat, knappast synes mig
innefatta tillräckliga skäl till höjande af det endast förslagsvis beräknade,
för nu ifrågavarande ändamål afsedda belopp, torde berörda resekostnader
böra för år 1913 beräknas till samma belopp som för år 1912 eller
till 45,000 kronor.
Slutligen har domänstyrelsen, under hänvisning till statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för den 13 januari 1911 angående driftkostnaderna
för år 1912, erinrat, att bland driftkostnaderna jämväl
skulle upptagas vissa utgifter för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,
hvilka utgifter hittills plägat förskottsvis erläggas för att
därefter hos Riksdagen anmälas. Dessa utgifter vore af mångskiftande
slag och afsåge ett flertal olika ändamål, såsom reparationer, husröteBihang
till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 6 Raft. 3
Aflöning åt
domänintendenter.
Resekostnader
vid domänförvaltningen.
Domän
styrelsen.
Departe
mentschefen,
Ofriga förvaltningskostnader.
Domän
styrelsen.
Departe
mentschefen.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
ersättning, kronan vid rättegångar ådömda belopp o. s. v. Allra största
delen af dessa utgifter hade under senare år betingats af kronans
deltagande i landtmäteriförrättningar samt vattenafiednings- och sjösänkningsföretag.
Uti förut omnämnda, af länsstyrelserna verkställda utgiftsberäkningar
både de för nu ifrågavarande särskilda ändamål under år 1913 erforderliga
beloppen upptagits till sammanlagdt 69,560 kronor. Emellertid hade,
för så vidt domänstyrelsen kunnat finna, länsstyrelserna i allmänhet
icke beräknat eller ens kunnat beräkna t. ex. eventuella utgifter
för husröteersättningar, hvilkas förekomst vore endast mera tillfällig.
Fall förekomme t, ex., då till kronopark hörande inägor till en början
varit utarrenderade för skogsväsendets räkning på villkor bland annat,
att brukaren skulle bibehålla hus och hägnader i förutvarande skick och
således svara allenast för den under hans arrendetid möjligen uppstående
ökning i husrötan. När sedermera, på grund af föreskriften i punkt 2
mom. 2 af nådiga kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade
grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner, vid förnyad
utarrendering stadgats, att egendomens hus m. m. skulle hållas i fullgodt
skick, vore den nye arrendatorn vid sitt tillträde berättigad till husröteersättning
med hela det belopp, som vid då afhållen syn bestämdes.
Därvid kunde helt naturligt inträffa, att det belopp, som den nye arrendatorn
sålunda berättigats utfå, i större eller mindre grad öfverstege,
hvad hans företrädare vore skyldig utgifva, och måste skillnaden då
vidkännas åt staten. Sådana fall hade ock förelegat vid 1911 års Riksdag,
som på Kungl. Maj:ts nådiga proposition den 13 januari 1911
angående anslag under nionde hufvudtiteln anvisat ett extra anslag för
ersättning af vissa utaf domänstyrelsen af sådan anledning gjorda förskott
till belopp af 8,300 kronor.
Till mötande för framtiden af dylika utgifter äfvensom af utgifter
för vissa öfverbyggnadsersättningar och andra kostnader, som icke kunde
förut beräknas, ansåge styrelsen förberörda af länsstyrelserna begärda
belopp böra höjas med omkring 10,000 kronor.
För de särskilda ändamål, som med domänstyrelsens sistnämnda
framställning afses, är för innevarande år beräknadt ett belopp af 39,700
kronor. Domänstyrelsens förslag innebär nu, att detta belopp skulle
för år 1913 höjas till i rundt tal 79,500 kronor eller således med omkring
40,000 kronor. Ehuru otvifvelaktigt förstnämnda belopp 39,700
kronor varit väl knappt tilltaget, torde det å andra sidan näppeligen
vara af omständigheterna påkalladt att redan nu höja det sålunda
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
aDgifna beloppet, som ju endast är förslagsvis beräknadt, med fullt så
mycket som af domänstyrelsen föreslagits, utan synes en ökning för år
1913 till omkring 60,000 kronor vara tillfyllest. För utjämnande af
slutsumman af samtliga för statsdomänerna afsedda driftkostnader föreslår
jag därför, att nu ifrågavarande belopp utföres med 59,500 kronor.
Vid bifall till mina här ofvan gjorda framställningar skulle följaktligen
driftkostnaderna för förvaltningen af statens domäner under år
1913 komma att beräknas på följande sätt:
I. Kostnader för domänstyrelsen:
afiöningsstat för styrelsen ... kronor
anställande af extra amanuens
hos styrelsen och
för renskrifning m. m. ... ,,
domänstyrelsens expenser ... ,,
rese- och traktamentsersättning
åt styrelsens personal „
159,000: —
6,000: —
18,000: —
6,000: — kronor 189,000:
It. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal
................................... kronor 1,199,000: —
egentliga förvaltningskostnader,
däraf minst 150,000
kronor till afdikningar å
kronans skogar i de norrländska
länen och i Kop
-
parbergs län, ..................... „ 4,300,000: — „ 5,499,000: —
III. Kostnader för ålderstillägg:
ålderstillägg för domänstyrclsens och skogsstatens
personal ..................................................................... „ 110,000: —
IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner:
aflöning åt domänintendenter... kronor 35,500: —
resekostnader vid domän förvaltningen
...................................... „ 45,000: —
öfriga med förvaltningen afjordbruksdomänerna
förenade
kostnader ............................... „ 59,500: — }J 140,000: —
Summa kronor 5,938,000: —.
Sammanfatt
ning.
20
Departe
mentschefens
hemställan.
Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 6''.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att
Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att
dels i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat
uppföra nio kvinnliga biträden med af mig i det föregående tillstyrkta
aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta den i berörda
stat »till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners
granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,
vikariatsersättning samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost, nu
53,700 kronor, med 11,200 kronor till 42,500 kronor;
dels föreskrifva, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden
upptagna aflöningsförmåner skola gälla de af mig i det föregående omnämnda
allmänna grunder, äfvensom medgifva, att kvinnligt biträde, som
vid ingången af år 1913 är anställdt hos domänstyrelsen och antages till
biträde å styrelsens stat, skall äga att för åtnjutande af ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning
hos styrelsen;
dels godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen
den 16 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöning å domänstyrelsens stat, nämligen:
att en hvar vaktmästare hos domänstyrelsen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under femton dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara
skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för
egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare
de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar men
under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp;
deZs, under förutsättning att den af mig förordade omregleringen
af vissa revir i Södra distriktet kommer till stånd, höja de uti den för
skogsstaten gällande stat uppförda respenningarna till jägmästarna i
hvardera af Malmöhus och i Ångelholms revir med 100 kronor eller
således från 600 kronor till 700 kronor i hvartdera reviret, äfvensom
medgifva, att en hvar af dessa jägmästare må redan under år 1912
komma i åtnjutande af motsvarande höjning i sina respenningar;
dels och, med godkännande af de utaf mig i det föregående gjorda
beräkningar, såsom driftkostnader under år 1913 för statens domäner
Runql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6. 21
förslagsvis uppföra ett belopp af 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens
afkastning.
Till hvad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet skulle med den lydelse,
bilaga . . . till detta protokoll utvisar, till Riksdagen
aflåtas.
Ur protokollet:
Erland Falk.
*
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1912:254 Skrifvelse till Konungen, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i livad angår jordbruksärendena. s. 14 i texten
- JoU 1912:103 Utlåtande, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten