Sök i Ratio Lex

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

294 sidor, varav 283 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 283 av 294 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:185, Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

1

Nr 185.

Kungl. Majds nåcliga proposition till Riksdagen angående

ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36,

42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, av §§ 9—11,

15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, av §§ 6 8,

10, 14, 34 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 och av §§ 3—5, 8, 13,

14, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i

förordningen om landsting den 21 mars 1862 m. in.;

given Stockholms slott den 4 april 1913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av §§ 8 —11, 14, 16, 17, 21, 27—36,

42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66

och 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;

c) lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;

d) lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27,

31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21

mars 1862; och

e) stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och stadsfullmäktige samt å allmän rådstuga.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 188 Käft. (Nr 185.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förslag

till

Xj a ^

om ändrad lydelse af §§ 8—11, 1.4, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 cell 77

i förordningen om komimmalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36, 42, 43,

51, 64, 74 och 77 i förordningen om komimmalstyrelse på landet den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

En var myndig, välfräjdad svensk undersåte — —--över
läggningar

och beslut.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar

innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de

utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ io.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma

för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan

och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,

bolag och oskiftat dödsbo.

För omyndig röstar förmyndaren eller, där flere äro förmyndare,

den som desse bland sig utse.

Ej må för samfäld egendom mer än en person talan föra. För

bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo delägarna i

boet ombud utse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

3

§ 11-

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för--— rösttal efter röstlängden.

Mom. 2. Där för deltagande —--------särskilt bestämda grunden.

Mom. 3. Vid beslut i fråga, som i § 16 tredje, fjärde och femte

styckena samt § 17 andra stycket avses, äge en var röstberättigad

lika röst.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för — — — — dem belöpande rösttal.

Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller

landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda delar, eu för

varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de

särskilda delarnas slutsummor. Längden upprättas i — — — — hos

kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd — — — — vid kommunalstämman företedda.

§ 16-

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i

händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest

inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes

gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan

kyrka. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må kommunalstämma

kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;

dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift

eller erläggande av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å

viss plats inom kommunen, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta

därom.

Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör, såvida

beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,

hinder däremot ej möter, införas i en eller flera tidningar inom orten.

Kommunalstämma beslutar, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkänna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

givandet till de flestas kännedom. Förenar sig minst en tredjedel av de

närvarande om viss tidning, skall tillkännagivandet införas i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes

beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden, vilka

icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som bär ovan omförmälas,

skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse

nästföljande kalenderår.

Beslut, som enligt vad ovan sägs ankommer på kommunalstämma,

skall i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, tillhöra fullmäktige

och skall beträffande sådant- beslut i tillämpliga delar gälla vad här

ovan för kommunalstämmas beslut stadgas.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan

sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar

före stämman.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma, som blivit utsatt

till dag, då gudstjänst hålles i annan kyrka än kommunens huvudkyrka,

icke blivit berörda dag i förstnämnda kyrka uppläst eller att kungörelse

ej blivit anslagen eller att tillkännagivande om stämma icke blivit

i tidning införd, må ej utgöra hinder för stämmans hållande.

§ 17-

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under

senare hälften av mars månad för besluts fattande i anledning av

berättelsen om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för

val av ledamöter i valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en

i oktober för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat

enligt § 63; och en i december månad för granskning av såväl debiterings

och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande av val

till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga,

ävensom av revisorer. 1 kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må förstnämnda två kommunalstämmor, därest

skäl därtill föreligger, hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton

dagar efter den eljest för dessa stämmor ovan stadgade tid;

Ordinarie kommunalstämma i december äger att för det nästföljande

året besluta, å vilka dagar ordinarie kommunalstämma skall hållas,

eller, därest vissa dagar icke lämpligen kunna bestämmas, huruvida

ordinarie kommunalstämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om kommunalstämma för val av kommunalfullmäktige och för val

av landstingsmän ävensom om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom — — — — av sagda förvaltning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — som ordföranden

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras — — — ingående av borgen;

e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande — — — upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt — — — sådant vara tillåtet.

Förslag till avskaffande av kommunalfullmäktigskap må ej väckas

förr, än fem år efter dess införande förflutit.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i frågor, som bär ovan sägs,

erfordras, stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut bos Konungens

befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 23.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser ........................ 12—20

» )) över 2,000 till och med 5,000 invånare utser ..... 21—25

» » » ö''000 » » » 10,000 » » 26—30

» )> » 10,000 invånare » ..... 31—40

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige,

som bör för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt

och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma

stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett.

I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet fullmäktige

eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften,

utses för allenast två år, och böra dessa fullmäktige och de, som skola

i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock, efter

kommunalstämmans förordnande, ske, där sådant i anledning av fattat

beslut om ökning av antalet fullmäktige varder nödigt, på det att hälften

av hela antalet fullmäktige för kommunen eller, om detta icke är jämnt, det

antal, som är närmast över eller under hälften, må kunna utses vartannat år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer

än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst sex, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att

varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje;

samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den män

utan olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

bestämmes, efter därom af kommunalnämnden uppgjort förslag, av

kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar, skola av det antal fullmäktige,

som bör för hela kommunen på en gång och för samma tid väljas, så

många utses i varje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet

fullmäktige för kommunen och hela antalet fullmäktige för valkretsen,

därå belöpa; och äger kommunalstämman enligt nu angiven grund bestämma,

huru många fullmäktige skola i varje valkrets genom ett val utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i valkretsar, bildar varje valkrets

ett valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena eller andra orsaker

finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom valkrets

delas i två eller flera valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller beträffande kommun, som är delad

i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i val av kommunalfullmäktige

berättigad väcka förslag om delning av kommunen eller

valkretsen i valdistrikt eller om upphävande av eller ändring i redan

skedd delning, göre framställning till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning bifallas, med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.

Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt. I beslut om delning av kommun

eller valkrets i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets ikraftträdande

och varde beslutet av Konungens befallningshavande kungjort.

År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, utgör

sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad val
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 7

rätt utöva allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där lian är

mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som icke är inom densamma mantalsskriven,

tillhör det valdistrikt, inom vilket han äger fast egendom eller är

för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Åger

han inom flera valdistrikt fast egendom, eller är han inom flera valdistrikt

skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen

av honom själv bestämmas, vilket ibland dessa han för

sin person önskar tillhöra.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form, 17

centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra,

och må utgöra högst två utöver det antal kommunalfullmäktige, valet

avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst

en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller

beskaffenhet i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt.

Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de

sista öfvertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å

färre namn än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. Val av kommunalfullmäktige förrättas i kommun, som

icke är delad i valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera

valdistrikt, förrättas valen i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den 1

november till och med den 15 december å dag, som kommunalstämma det

år val skall förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å tider, då allmän

gudstjänst hålles inom kommunen, samt skall fortgå minst två timmar

före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan

fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval

skall tiden för valet noggrannt angivas.

Äro i kommun flera valdistrikt, skall kommunalstämma det år val

skall äga rum för varje valdistrikt bland de valberättigade inom distriktet

utse någon att såsom ordförande vid distriktsstämma leda valet

ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma

stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av

kommunens allmänna röstlängd, som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma

är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman, äga

framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över sådan anmärkning.

Om röstberäkning galle vad för kommunalstämma är stadgat.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskalfenhet samt mitt på framsidan försedda med

eu utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Äro i kommun

flera valdistrikt, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas eu

stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för

vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majts Nåd. Proposition Nr 185.

9

nät, att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att

den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och att i de fall, då valmanneh uppgiver sig vilja utöva

rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt

iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan

angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen

synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer

densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under

hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet

på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.

Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för

valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 136 höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes. Valkuverten inläggas härefter

i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes

sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget

med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med

allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Konungens befallningshavande skall vid offentlig, minst sex dagar

förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning sammanräkna de avgivna

rösterna. Denna förrättning skall påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och senast inom fjorton dagar från valets förrättande; och

läte Konungens befallningshavande vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

De avgivna valsedlarna skola av Konungens befallningshavande

inläggas under försegling och förvaras intill utgången av den tid, för

vilken valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av

stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela det

röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta

rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt

röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,

erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med

hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ord
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ningen; med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts

i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;

och. så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det

namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakktages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det

första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn

och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma

andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn

det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

§ 31.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för

varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,

som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,

gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ärfflå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den

enligt § 30 företagna forsta sammanräkningen inom gruppen, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;

och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,

ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper

eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott så
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

som en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje

sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har eu grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad

i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande av

den eller de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Konungens befallningshavande

vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom den grupp,

för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera

grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp, från vilken plats

först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den

avgångnes ställe under återstoden av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka upptaga den först avgångnes namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens Befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i kommunens kyrka,

samt, där så lämligen kan ske, införas i ortstidning.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i mom. 3 avses, å där omförmälda valsedlar

icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

13

gångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid, för

vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet, må lian däröver bos Konungen

anföra underdåniga besvär; och skall lian, vid förlust av talan, sist inom

en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshafvande, som genom kungörelse,

vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss kort tid, inom

vilken underdånig förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande

avlämnas. Sedan den tid tilländagått, har Konungens

befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava

inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet

rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess

regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och

en vice ordförande. Ej må den valde uppdraget sig afsåga, om han

icke under nästföregående fyra år detsamma innehaft.

§ 35.

Följande ärenden må — — -— — (nuvarande § 33) — — — —

ledamöter i kommunalnämnden.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde utfärdas av ordföranden

eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden, och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes eljest

inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan och hålles därstädes gudstjänst

inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl i sådan

kyrka. År sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall kungörelsen

den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde kunna

hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det pålyses;

dock må vid sålunda utlyst sammanträde beslut ej fattas om utgift eller

erläggande av bidrag därtill.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen jämväl bör anslås å viss plats

inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i orten, skall

ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som

ovan sägs, bör ock genom ordförandens försorg, såvitt möjligt är, senast

fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller ock med posten

till honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri

besluta, såvida icke flera än hälften af dem äro tillstädes. År till följd

af stadgandena i § 17 samt mom. 4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig

hindrad — — (nuvarande § 32)---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden

i kommunalnämnden, ändock att de icke äro kommunalfullmäktige,

att vara tillstädes och i öfver]äggningarna, men ej i besluten, deltaga.

Mom. 4. Vid omröstning äger — — — (nuvarande § 34) — —

— — kommunalstämma stadgat är.

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och avgång, gäller vad i

§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

§ 43.

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i

sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,

deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden förer ordföranden protokoll

eller är för dess ordentliga förande ansvarig. Han ombesörjer skriftväxlingen,

emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställningar,

ansvarar för räkenskapernas ordentliga förande, vårdar nämndens

handlingar och håller över dem register.

De biträden, som vid utförande av dessa göromål kunna befinnas

nödiga, må ordföranden antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman

anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader,

såsom för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,

än även arvode, därest kommunalstämman anser sådant böra

till honom utgå. Vid bedömande av frågan, huruvida och till vilket

belopp arvode skäligen må utgå, bör hänsyn tagas såväl till den ord
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

15

förande!! på grund av kommunens folkmängd eller utsträckning eller

andra kommunens förhållanden åvilande göromål som till kommunens

ekonomiska ställning.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden----grund påförda kom
munalutskylder.

Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige

eller landstingsmannaval, skall längden uppläggas i särskilda

delar, en för varje valdistrikt och skall i sådant fall upprättas sammandrag

över de särskilda delarnas slutsummor.

Till bestyrkande av — — — — restantier och avkortningar.

§ 74.

Konungens befallningskavandes godkännande erfordras i fråga om

förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt

för att giva gällande kraft åt beslut, vilka

a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige

;

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande

av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning

och säkerhet inom kommunen;

c) röra gottgörelse eller arvode åt kommunalnämndens ordförande,

som i § 51 omförmäles; eller

d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre

tid än fem år.

Beslut, som sålunda — — —- — — — fastställelse föra klagan.

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar,

äger tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,

som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadganden,

äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången

av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas

vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas. De i § 77 givna bestämmelser

skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913

meddelats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen

om konmranalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och. 78

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 9.

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — — — — — —

oguldna stadsutskylder, är med den i § 10 stadgade inskränkning, berättigad

att — — -—• — — — stadens medlemmar förbehållna.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

linnes.

§ io.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare linnes, utövas

rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare, må de utse ett

ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.

För näring eller — — — — må ej röstas.

§ 11.

Mom. 1. Röstvärdet beräknas för — — — — än fyratio röster.

Mom. 2. Vid beslut i fråga, som i § 15 avses, äger en var röstberättigad

lika röst.

§ 15.

Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt kungöras

minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen bör

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

17

ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en eller

flera tidningar, som i staden utkomma, därvid sådana tidningar böra

väljas, som genom spridning inom olika grupper av stadens invånare

bringa kallelsen till de flestas kännedom. 1 december månad avgöres

för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga eller i stad, där stadsfullmäktige

finnes, av fullmäktige, i vilken eller vilka tidningar sådan kallelse

skall införas. Förenar sig därvid minst en tredjedel av de närvarande

om viss tidning, skall kallelse införas i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — — — — — — sådan rådstuga fattas.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas

valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet

avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst

en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten

kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt

vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrannt angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en

utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Därest staden

är indelad i valkretsar, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas

en stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske

efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del

samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna

inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser

vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att

för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är

upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att

den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva

rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet är

behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas

kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet

sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen syn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

liga bak sidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda

antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den, vars

rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning

avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han

själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, värde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats

därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets

slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar,

förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet — — — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — överläggning skola förekomma.

Om tidning utgives i staden, bör åtta dagar före sammanträdet

eller, där saken ej tål sådant uppskov, minst (lagen förut tillkänna
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

givande om sammanträdet, med uppgift å de ärenden, som därvid skola

förekomma, i nämnda tidning införas. Om flera tidningar i staden

utkomma, bör tillkännagivandet införas i den eller dem, där, enligt vad

i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde----— — beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där

ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 56.

Ledamöterna — — — — rådstugan.

Valen äro, där två eller flera personer skola utses, proportionella,

om ej samtliga väljande äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

§ 66.

Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag och, om tidning utgives i staden,

i densamma eller, om flera tidningar utkomma, i den eller dem,

där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas,

kungöra att längden — — — — — taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas bos Kungl.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta

femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; men skall ej äga tillämpning

å utslag, som före den 1 juli 1913 meddelats.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

21

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse.

§

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen — — — kungörelser vanligen

intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrannt angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

§

En var myndig, välfrejdad svensk undersåte — —---oguldna

stadsutskylder, är, med den i § 8 mom. 1 stadgade inskränkning, berättigad

att i val av stadsfullmäktige deltaga.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 8.

Mom. 1. För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes,

utövas rösträtten av denne. Åro i boet flera myndiga delägare,

må de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

För näring eller — — — — må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad — —■ vittnens underskrift bestyrkt.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 185.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige, valet

avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga allenast

val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln medelst eu

linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten

kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt

vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i aArseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Ej må -vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en

utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas eu stämpel, utvisande den val
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 185.

krets, för vilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden. jTill valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen del

samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl val förrättaren som allmänheten är synligt, när en

plats är upptagen, och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Talmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja

utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,att valsedeln, såvitt iakttagas

kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet

sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen

synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den

sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,

han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är

på ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,

å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga

rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla,

som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 14-

Mom. 1. Iiava vid valet — — — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för sjalva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — --------avgångne blivit vald.

§ 34.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å

första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.

Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

§ 35.

Val till beredningsutskottet ävensom, därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller

vissa ärenden, val till sådant utskott eller kommitté äro, där två eller

flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande

äro ense.

Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild stadga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och äger ledamot i

beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande

stadgan den, ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1

april 1915.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

25

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59,

61 ocli 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, afl? §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33,

38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningskavande kungör i god tid före valen, i vilka

valkretsar val av landstingsmän och suppleanter skall förrättas samt

huru många landstingsmän därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form, 17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra. De må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,

vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman

utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Av namnen

anses så många, från början räknat, som motsvara antalet landstingsmän,

avse själva landstingsmannavalet och de övriga allenast valet av suppleanter.

Har å valsedeln medelst en linje avskilts ett mindre antal namn,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 188 höft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

från början räknat, anses dock allenast de sålunda avskilda främsta

namnen avse valet av landstingsmän.

Ogill är valsedel:

till vilken användts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan olikhet med det föreskrivna, att olikheten

kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de, enligt

vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal landstingsmän, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5-

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den kommun,

där han är mantalsskriven, envar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

2. Val av landstingsmän förrättas kommunvis.

År å landet kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av

kommunalfullmäktige, utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för

landstingsmannaval. Kommun, som icke är delad på sätt ovan nämnts,

bildar ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd av samfärdsförliållandena

eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett

enda valdistrikt, må delas i två eller flera. Vill någon i kommunen

boende och till deltagande i landstingsmannaval berättigad väcka förslag

om sådan delning av kommunen, som här ovan sägs, eller om

upphävande av eller ändring i redan skedd delning, göre framställningtill

Konungens befallningshavande. Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma. Delar av samma

by eller hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt.

I beslut rörande delning i valdistrikt skall jämväl angivas

tiden för beslutets ikraftträdande och varde beslutet av Konungens

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

befallningshavande kungjort. Över sådant beslut må besvär anföras i

den ordning, som är bestämd för överklagande av Konungens befallningskavandes

utslag i mål, vilka bedömas efter förordningen om

kommunalstyrelse på landet.

3. Valman äger sin rösträtt utöva allenast vid valförrättning inom

det valdistrikt, där kan är mantalsskriven.

Valman må ock sin rösträtt överlåta å annan vid förrättningen valberättigad;

dock må ingen på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer

än en valman.

Fullmakten skall vara så upprättad som i förordningarna om kommunalstyrelse

föreskrives.

4. A landet förrättas landstingsmannaval i kommun, som utgör

ett valdistrikt, å kommunalstämma. Åro i kommun flera valdistrikt,

förrättas valet i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma. Höra

delar av samma valdistrikt till olika valkretsar, väljer vardera delen

för sin valkrets.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga rum

under tider, då allmän gudstjänst kålles inom kommunen, och skall

fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två

timmar efter klockan fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för

landstingsmannaval skall tiden för valet noggrannt angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma

i december månad året innan val skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom.

Till distriktsstämma utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den

ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av

kommunens allmänna röstlängd, som afser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för kommunalstämma

är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å stämman,

äga framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över

sådan anmärkning.

Om röstberäkning gälle, vare sig valet försiggår å kommunaleller

distriktsstämma, vad för kommunalstämma är stadgat, dock att

begränsning med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom stämmolokalen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med

en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt, för

vilket förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits, att

valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för

hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken

han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämm olokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola1 dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen, varvid iakttaga, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne. Sedan

valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig om, att

den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig vilja utöva

rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt

iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt att valsedeln på ovan

angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden å den i utskärningen

synliga baksidan av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer

densamma, samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln

under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att

i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen

anlita den, han själf därtill utser.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro

obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning

de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för

valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget med valkuverten

jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens

kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord

förrättning sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas, så snart omständigheterna det medgiva, och senast inom fjorton

dagar från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes domhavanden av två, av Konungens

befallningshavande därtill förordnade personer, som, jämte domhavanden,

med små namnunderskrifter bekräfta riktigheten av det vid förrättningen

förda protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

5. I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas å Marie bebådelsedag, får ej äga

rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom staden och skall

fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst två

timmar efter klockan fem eftermiddagen. 1 kungörelsen skall tiden för

valet noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning,

om röstberäkning samt om röstlängdens granskning och anmärkning

mot längden gäller vad för allmän rådstuga är stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla vad här ovan i mom. 4 är föreskrivet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter själfva valet,

skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avlämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Sammanräkningen av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från

valens förrättande; och skall tid och ställe för sammanräkningen minst

tre dagar därförut kungöras i ortstidning.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valförrättningen

avslutad.

Underrättelse om valets utgång skall uppläsas i valkretsens kyrkor

samt, där så lämpligen kan ske, införas i ortstidning.

6. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till

ledning tjäna formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.

§ 8.

1. Sedan valet av — — — — — landstingsmännen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga landstingsmannens namn för själva landstingsmannavalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, eller där sammanräkningen avser grupp,

vilken allenast fått sig tilldelad en plats, de två, som erhållit högsta

rösttalen, äro valda till suppleanter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter från den grupp, för vilken han valts,

skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, att den eller de suppleanter,

som utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning,

intaga plats framför annan suppleant; att suppleanter, som

utsetts genom samma sammanräkning, intaga ordning inbördes efter

sina rösttal, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant, som blivit

tidigare vald.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen

anföra underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist

inom en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,

vilken i tidning inom orten införes, utsätter viss kort tid, inom

vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till Konungens

befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande från domhavande

eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen, infordrar

de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar. Sedan

den för förklarings avgivande bestämda tid tilländagått, har Konungens

befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som må hava

inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga valet

rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i Dess

regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrättas.

§ 14-

Konungens befallningshavande låter sådan underrättelse, som i § 13

sägs, ävensom, därest den valde hos landstinget laga ursäkt visat, tillkännagivande

därom i länskungörelserna införa samt inkallar, om icke

i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie

landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda

ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande

om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya

valet gälle, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och

5 här ovan är stadgat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärdas av Konungens befallningshavande

och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i

kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den

för mötet bestämda tid uppläsas i samtliga länets kyrkor, i vilka gudstjänst

då hålles, ävensom av Konungens befallningshavande i god tid

avsändas för intagande jämväl minst fjorton dagar före mötet i tidning

inom länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop

av samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina

fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds behörighet

att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter

godkända blivit, att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må

över sådant beslut klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt

rum, utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande

och en vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Utgår under nämnda tid ordförandens eller vice ordförandens uppdrag

att vara landstingsman, upphör jämväl befattningen såsom ordförande

eller vice ordförande.

§ 27-

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen eller, där

två eller flera landstingsmän deltagit i lika många landsting, den av

dem, som är till levnadsåren äldst, förer ordet, till dess ordförande

blivit vald. Inträffar under mötet samtidigt förfall för både ordförande

och vice ordförande, utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets

ordinarie ledamöter att tjänstgöra såsom ordförande, till dess

förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnde äldste

ledamot tjänstgöra såsom ordförande, till dess förfallet upphört.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185.

33

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordföranden

avgår eller lians befattning eljest upphör, skall vice ordföranden

tjänstgöra såsom ordförande intill nästa lagtima sammankomst.

Skulle under samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning

upphöra, skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra såsom ordförande.

Ivonuugens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,

varom ovan är stadgat.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst

bland tingets ordinarie ledamöter utse två eller flera personer

att jämte ordföranden i tinget utgöra ett förvaltningsutskott, som

skall hava att med förvaltningen av landstingskassan. taga den befattning

samt att i övrigt handhava de åligganden, landstinget i särskild

instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott äro, där två

eller flera personer skola utses, proportionella, om ej samtliga väljande

äro ense.

Ordföranden i tinget förer jämväl ordet i förvaltningsutskottet.

Utskottet utser inom sig vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag tillkommer

Konungens befallningshavande samt varje medlem av landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna komma under behandling vid landstingets

lagtima möte, innefatta ett ämne inom landstingets befogenhet,

vara skriftligen uppsatt och senast tjugu dagar före landstingets början

avlämnat till sekreteraren, vilken det åligger ej mindre att över de

avgivna förslagen upprätta en lista än även att låta på landstingskassans

bekostnad trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan, minst

åtta dagar före landstingets början till varje medlem av tinget översända

ett exemplar av dessa handlingar.

Till urtima landsting bör nytt förslag, skriftligen uppsatt, minst

en vecka före landstingets början avlämnas till sekreteraren, som har

att därom underrätta ordföranden.

Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör

icke hinder för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,

genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling av

ny fråga, som blivit väckt senare, dock före landstingets början.

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 1 saml. 136 käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ej må annan::''ny fråga än den, som blivit på ovan angivet sätt

väckt, kunna komma under landstingets överläggning, såvida frågan icke

blivit av Kungl. Maj:t till landstinget hänskjuten eller härleder sig från

och står i sammanhang med ett förut i behörig ordning väckt förslag.

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola--(nuvarande § 31) —

— — — lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som--— (nuvarande § 33)--

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra

en föregående beredning, må de överlämnas till särskilt för sådan beredning

utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, skall, där

ej samtliga väljande äro ense, proportionellt valsätt användas.

§ 39.

1. För varje fråga — — — — — — —--— —---

— — — — delade, bestämma beslutet.

Val skola, där ej samtliga väljande äro ense, verkställas med slutna

sedlar. Mellan dem, som, erhållit lika rösttal, skilje lotten.

2. 1 fråga om val, som, enligt vad i §§ 3 L och 38 stadgas, äro

proportionella, meddelas närmare bestämmelser om valsättet i särskild

stadga.

§ 40.

1. För att såsom — — — — — beslutet sig förenat:

a) beslut, att domsaga-------§ 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget

taga inträde eller medgivande, varom i § 32 fjärde stycket sägs;

c) påläggande av avgifter — — — — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande — — — upplåning därav ske.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande — —- — — —

landstingets avgörande, nämligen:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget

eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de ■— — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse

vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets

förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning--------för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kung!. Maj:t; och

f) beslut om sådan — — — — — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes — — — — — — — — — och ledamöter

underskrivet.

Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen

tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till eu var

av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må

kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ordförandens

i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å

ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den klagande

ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blivit genom

beslutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordningstadgade

grunder; och må han i ty fall inom sextio dagar från den

dag, landstinget avslutats, till Konungens befallningshavande ingiva

sina till Kungi. Maj:t ställda underdåniga besvär.

Konungens befallningshavande skall efter landstingets avslutande

ofördröjligen i länskungörelserna ävensom i tidning inom länet införa

tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets avslutande än

även underrättelse om den tid, inom vilken de till Kung! Maj:t ställda

besvären böra till Konungens befallningshavande ingivas ävensom

därom, att landstingets beslut kommer att, på sätt i § 61 sägs, inom

kommunerna anslås.

Vinnes ändring i — — — — — — — — —----må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

Förslag

till

Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

samt å allmän rådstuga.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga

val äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas, vad här

nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2 §•

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av

de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro

omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men

väl färre namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å

sedeln är tvetydigt, galle den dock för övriga namn.

3 §■

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet

av stadgat antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen

å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

opaginerad Kontrollera mot PDF

.37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal,

jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra namn

samt utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss

angivna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens

rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel

såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i

ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns

namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen

uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen

uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje

gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta

rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där

de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som

upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och

så vidare, men eljest, för varje .särskild sammanräkning, röstvärdet för

de olika valsedlarna och det rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna

jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,

att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i

ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra

namnet i .ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är

berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera

andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen

ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som

motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har

samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

ning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har eu grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som bär största rösttalet.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

6 §•

Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av ledamöter

stadgat äga motsvarande tillämpning.

i §•

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som

den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, bär företräde framför övriga

suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp

med högre rösttal.

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars

namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först

tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

39

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

På inånga av de områden, som i vårt land äro lagda under den

kommunala självstyrelsen, har sedan tiden för kommunalförordningarnas

tillkomst — år 1862 — utvecklingen varit utomordentligt stark. De

kommunala uppgifterna hava alltjämt vuxit; och på allt flera områden

hava anspråk på kommunernas mellankomst uppstått. Ej underligt

då, att brister och ofullständigheter i kommunalförordningarna framträtt

i åtskilliga avseenden. På flera sådana brister har uppmärksamheten

fästs genom skrivelser från Riksdagen, beslut i dess kamrar, framställningar

från justitieombudsmannen, landsting och stadsfullmäktige

o. s. v. Tiden synes mig också nu vara inne att söka åstadkomma vissa

av de ändringar, som sålunda visat sig önskvärda. Bland de förslag,

jag kommer att framlägga, hava några i viss mån politisk karaktär,

syfta till att stärka personlighetsprincipen såsom grundval för den

kommunala rösträtten eller att utsträcka och förbättra den proportio
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

nella metoden vid åtskilliga val, andra avse att underlätta deltagandet

i det kommunala livet över huvud och åter andra att skapa snabbare

och enklare avgöranden i åtskilliga ärenden, som kunna dragas under

högre myndighets prövning.

I avseende å en stor avdelning av den kommunala verksamheten

framlägger jag nu intet reformförslag, nämligen i avseende å kommunernas

finanshushållning. Detta beror ingalunda därpå, att jag anser detta

område ej vara i behov av viss omdaning. Den kommunala hushållningen

synes mig tvärtom hava tagit dimensioner och upptagit verksamhetsgrenar,

för vilka säkerligen ej alltid de för 50 år sedan skapade formerna

räcka till. Jag vill blott erinra, att under det att år 1880 samtliga

kommuners och landstings årsbudgeter balanserade med en totalsiffra av

omkring 50 millioner kronor, utgjorde samma siffra för år 1910 omkring

205 millioner kronor. Kommunernas och landstingens skuldsumma

uppgick 1880 till omkring 88 millioner kronor, medan samma summa år

1910 belöpte sig till omkring 609 millioner kronor.

Emellertid är det klart att — just emedan den kommunala finansförvaltningen

vunnit sådan omfattning och berör så många och stora

intressen — ett ingripande på detta område kräver noggrann utredning

och mycken försiktighet. En utredning av kommunernas lånerätt

är också påbörjad, men något resultat av densamma har ännu ej

kunnat framläggas. I viss mån torde också frågan om kommunernas

finansförvaltning sammanhänga med ordnandet av den kommunala beskattningen,

som sedan några år är föremål för en omfattande undersökning.

Tvivelsutan tränger sig också fram i förgrunden frågan om eu utsträckning

av den kommunala rösträtten, en fråga som ingalunda torde

få anses slutgiltigt löst genom den normering av denna rösträtt, som

ägde rum år 1909.

Men jämväl denna fråga sammanhänger intimt med frågan om det

kommunala beskattnings väsendets ordnande samt statsmyndighetens ställning

till den kommunala beskattningsrätten; den erfordrar dessutom eu

ganska ingående statistisk utredning. Ej heller för nu berörda frågas

upptagande torde därför tiden nu vara inne.

Av de ändringsförslag, jag för närvarande anser böra framläggas,

upptager jag först frågan om avskaffandet av bolags och omyndigas

kommunala rösträtt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

41

I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och

omyndiga.

De rösträttsbestämmelser, som innehöllos i våra nu gällande kommunalförordningar

vid deras antagande år 1862, vilade på en genomförd

tillämpning av den principen, att, såsom de kommitterade, vilka

avgivit förslag till nämnda förordningar, i sitt betänkande anföra, oskyldighet

till bidrag till kommunens kassa och rösträttighet, enligt regeln,

utgöra varandras villkor och förutsätta varandra, och att röstvärdet

beräknas efter bidraget», med visst undantag allenast i fråga om de

minsta skattdragare. Då bolagen voro skattskyldiga till staten och

på den grund förpliktade att lämna bidrag till kommunernas utgifter,

tillädes även bolagen rösträtt inom desamma. Tanken på att fördela

den bolag tillkommande rösträtten på dess medlemmar efter deras

andelar avvisades av kommitterade, »i betraktande därav, att det egentligen

är näringen, som utgör grunden för bolagets rösträttighet, och

att således det intresse, denna näring kunde äga uti kommunens beslut,

måste vara detsamma för alla dess delar», varför kommitterade ansett

bolaget böra såsom enhet representeras. På samma grunder medgavs

utövning av kommunal rösträtt för omyndiga och stärbhus.

Det envar röstägande tillkommande rösttal skulle beräknas efter

det honom åsätta fyrktal eller den honom påförda bevillning till staten.

Bestämmelser saknades om begränsning uppåt av rösttalen.

Missnöje uppstod inom kort med anledning av det avgörande inflytande,

som därför inom vissa kommuner tillkom de större skattebetalarna,

bland dem bolagen, och redan under de närmaste åren efter kommunalförordningarnas

tillkomst framträdde inom Riksdagen en opposition

mot den bolagen tillerkända kommunala rösträtten.

Vid 1867 års riksdag, där förslag förelågo, bland annat, om ändringar

i bestämmelserna om kommunal rösträtt, yttrade lagutskottet, att vad

anginge rösträtten för aktiebolag, som av vissa motionärer förmenats

böra ersättas med att varje särskild aktieägare tillädes rösträtt för sin

andel i bolagets beskattade inkomst, mötte därvid den svårighet, att,

till följd av föreskrifterna i bevillningsförordningen, inkomsten av rörelsen

uppskattades och därför belöpande avgift påfördes varje bolag samfält

och således delägarna icke var för sig debiterades för deras andelar

däri; varjämte bevillningen skulle påföras bankbolag icke blott där

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 6

Historik.

1867: Lagutskottets

utlåtande

nr 67.

s. 42 Kontrollera mot PDF

1868: Lagutskottets

uti.

nr 31.

1884: Motion

A. K. nr 68

av herr Lisa

Öl. Larsson.

42 Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 185.

huvudkontoret funnes, utan ock där bolagets rörelse vid avdel ningseller

kommissionskontor bedreves, vilket i viss mån även gällde för

annat bolag, vars rörelse dreves på flera ställen, så att det bleve nära

nog en omöjlighet att bestämma rösträtten särskilt för varje bolagsman

eller aktieägare. Utskottet avstyrkte därför förslagen i omförmälta syfte.

Första kammaren biföll lagutskottets avstyrkande hemställan, men

andra kammaren antog ett av en reservant inom utskottet framställt förslag

till ändrad lydelse av§ 10 mom. 3 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet samt § 11 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse i stad

av innehåll, att bolagsman skulle äga för proportionerlig, eller, där var

och en av bolagsmännens andel inför vederbörande myndighet blivit

offentligen uppgiven, för bestämd andel samt i aktiebolag för innehavande

aktier i förhållande till bolagets hela upptaxerade inkomst

utöva rösträtt i den kommun, där bolaget dreve sin verksamhet, samt

att detsamma skulle gälla för delägare i oskiftat bo.

Till stöd för nämnda förslag framhölls i främsta rummet, att endast

personer kunde äga rättigheter, att därför hela det stadgande, som vid

bolag fäste rättigheter, innebure ett principiellt fel, att verkan av varje

tvetydighet i gällande lag om, huruvida rättighet vore fästad vid ett

objekt eller ensamt tillhörde personer, alltid vore fördärvlig, samt att

vid den under samhällenas utveckling nästan oundvikliga striden om,

huruvida rätten att deltaga i kommunala eller allmänna angelägenheter

skulle anses förutsätta en av besittningen av någon egendom eller

inkomst beroende självständig ställning, gåve varje sådan tvetydighet i

lagen åt striden utseendet av att utgöra eu strid om, huruvida rättigheter

borde vara fastade vid ting eller tillhöra personer.

Vid 1868 års riksdag väcktes ånyo åtskilliga förslag om ändringar

i kommunalförordningarna, däribland i syfte, att rösträtt icke finge

utövas för omyndigs egendom, aktiebolag eller oskiftat bo, men avstyrktes

de i berörda syfte väckta förslagen av lagutskottet och föranledde

icke någon Riksdagens åtgärd.

I samband med de yrkanden om den kommunala röstskalans begränsning,

som sedermera med allt större skärpa framställdes inom

Riksdagen, väcktes ock vid åtskilliga tillfällen ånyo frågan om avskaffande

av de opersonliga rösterna.

Sålunda yrkades vid 1884 års riksdag i en inom andra kammaren

väckt motion — under åberopande bl. a. därav, att det ej kunde vara

vare sig klokt eller lyckligt att låta aktiebolag, vars delägare ofta nog

vore anonyma och med kommunens behov och bästa alldeles obekanta,

genom en nästan lika obekant och för kommunens sanna bästa likgiltig

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

43

person utöva rösträtt inom kommunen — att den i kommunalförordningarna

aktiebolag tillerkända rösträtt måtte försvinna. Motionen avslogs

emellertid av Riksdagen.

Sedan vid 1893 års riksdag fråga om skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om förslag till ändrad lydelse av bestämmelserna angående

den kommunala rösträtten på landet, bland annat, i syfte att rösträtten

för bolag avskaffades, blivit väckt men avslagits av Riksdagen,

biföll andra kammaren vid 1899 års riksdag, där åtskilliga förslag rörande

den kommunala rösträtten framställts men avstyrkts av lagutskottet,

ett inom utskottet reservationsvis framställt yrkande, att Riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

göra frågan om bolags kommunala rösträtt till föremål för förnyad utredning

samt till Riksdagen inkomma med de förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning. Som emellertid första kammaren biträdde

utskottets hemställan, förföll skrivelseförslaget.

Fråga om upphävande av den rösträtt, som må utövas för omyndig,

bolag och samfälld egendom, väcktes sedermera i samband med 1907

års rösträttsreform samt vid 1908 års riksdag i särskilda inom andra

kammaren väckta motioner, i vilka påyrkades skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om en reform av den kommunala rösträtten på grundvalen

av allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor m. m. Den

väckta frågan föranledde emellertid vid nämnda riksdagar icke någon

Riksdagens åtgärd.

Vid 1911 års riksdag upptogs ånyo frågan i särskilda inom första

och andra kammaren väckta motioner, men hemställde konstitutionsutskottet,

till vars behandling motionerna hänvisades, att desamma, i vad

de avsåge denna fråga, icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Ett flertal reservanter yrkade emellertid, att Riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville efter verkställd

utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådana ändringar i gällande kommunala författningar, att den kommunala

rösträtt, som tillkomme bolag och andra sam fånighet er, omyndig

samt oskiftat bo, måtte upphävas. Till stöd för detta sitt yrkande anförde

reservanterna:

»Såsom motionärerna erinrat, framträdde frågan om avskaffande av

de juridiska personernas kommunala rösträtt nästan omedelbart efter

det att denna rösträtt blivit införd genom 1862 års kommunalförfattningar.

Redan 1867 var oppositionen emot densamma så stark, att

andra kammaren då antog ett yrkande, enligt vilket bolags rösträtt

1899: Lagutskottets

uti.

nr 64.

1911: Motioner

F. K. nr

67, 68 och 69

av hr Beckman

m. fl.,

A. K. nr 186

av hr Branting

m. fl. och

A. K. nr 219,

220 och 221

av hr Staaff

m. fl.

1911: Konstitutionsutskottets

uti. nr 25.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 185.

1912: Motion

A. K. nr 182

av hrWaldén

m. fi. och

konstitutionsutskottets

uti. nr 84.

borde upphävas (och i stället delägare i bolag rösta för siu andel i bolaget,

i proportion till dess taxerade inkomst). Denna opposition mot

bolagens rösträtt kom sedermera att i viss mån sammansmälta med

kravet på en begränsning av de höga röstetalen, vilka i regel innehades

av bolag, och sistnämnda krav trängde småningom i förgrunden.

Men vid sidan därav framträdde också — exempelvis i motioner 1884,

1893, 1899 — den ståndpunkten, att själva rösträtten för bolag såsom

sådan vore förkastlig, och ett yrkande på utredning om upphävande av

hela denna rösträtt antogs år 1899 av andra kammaren.

Det synes uppenbart, att tiden nu bör vara inne att på allvar återupptaga

denna fråga, Den nya kommunala röstskalan har inom kommunerna,

speciellt vid de olika kommunala valen, framkallat en stark

stegring av intresset och livaktigheten, och inför denna nya kommunala

livaktighet ter sig bolagens och i allmänhet de juridiska personernas rösträtt

mer än någonsin såsom principiellt förkastlig. Utövandet av medborgerliga

befogenheter inom kommunerna, särskilt röstning vid de

olika valen, förutsätter en personlig prövning och eu personlig ställningtill

de brännande frågorna, vilka endast äro till finnandes hos medborgare,

ej hos opersonliga samfälligheter. Såsom motionärerna påvisat,

gäller detta i första rummet landstingsvalen, med deras starkt utpräglade

politiska karaktär, men också val inom kommunerna och andra

kommunala angelägenheter.

Någon principiell orättvisa ligger icke i ett upphävande av de

juridiska personernas rösträtt, då en sådan rösträtt, vilket även i motionen

omnämnes, icke förekommer i de flesta andra länder, och då de

olika samfälligheternas intressen hos oss liksom annorstädes i alla händelser

komme att tillbörligt bevakas av de personer, som i dem äro

delägare eller med dem äro på annat sätt förbundna, med dessas personliga

röster. Ån mindre skulle ett sådant upphävande rubba första

kammarens avsedda karaktär av en representation för de kommunala

intressena, då dessa kommunala intressen naturligtvis göras gällande

genom de röstberättigade medborgarna inom kommunerna lika väl som

genom bolagen.»

Vid utlåtandets föredragning i kamrarna bifölls detsamma av

första kammaren, varemot andra kammaren biföll reservationen med

uteslutande av orden »för omyndig och oskiftat bo».

Frågan upptogs ånyo vid 1912 års riksdag i en inom andra kammaren

väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande

av allmän och lika kommunal rösträtt för såväl män som kvinnor m. m.,

med anledning av vilken motion konstitutionsutskottet hemställde, bland

annat, att Riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 185.

45

efter verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslagtill

sådana ändringar i gällande kommunala författningar, att den kommunala

rösträtt, som nu tillkommer bolag och andra samfälligheter, måtte

upphävas.

I sitt utlåtande åberopade utskottet, under uttalande av sin anslutning

därtill, det yttrande, som avgivits i ovanberörda mot 1911 års

konstitutionsutskotts utlåtande avgivna reservation.

Konstitutionsutskottets hemställan bifölls i andra kammaren men

avslogs av medkammaren.

Den kommunala självstyrelsens organisation och verksamhetsområde

äro synnerligen olika i olika länder, huvudsakligen beroende på de

växlande historiska förutsättningar, varunder densamma växt upp. Medan

i vissa länder ett flertal samhälleliga uppgifter äro överlämnade till

de kommunala organen, äro i andra dessas verksamhetsområde ganska

inskränkt. Den handlingsfrihet, som tillerkänts de kommunala myndigheterna

inom detta område, är även synnerligen olika. I vissa länder

är i själva verket statsförvaltningens kontrollrätt över den kommunala

så ingående, att icke mjmket återstår av kommunal självstyrelse.

Uppenbart är, att dessa förhållanden icke kunna förbises vid en jämförelse

av de i olika länder gällande rösträttsbestämmelser. Vid upptagande

av frågan om en fortsatt demokratisering av den kommunala

rösträtten skulle otvivelaktigt eu sådan jämförelse jämte därmed förbunden

undersökning av ovanberörda förhållanden — särskilt av den kommunala

beskattningsrätten — vara av stort intresse. För bedömande

av nu föreliggande fråga kan en sådan undersökning, som otvifvelaktigt

är ganska tidskräfvande och förbunden med vissa svårigheter, icke

vara av större betydelse. Eu överblick över den kommunala lagstiftningen

i Europa visar nämligen, att i de flesta länder, huru stora olikheter

deras kommunalväsen än må förete, personlighetsprincipen så till vida

trängt igenom, att allenast myndiga fysiska personer tillerkänts kommunal

rösträtt. Rösträtt tillkommer icke juridiska personer eller förmyndare

för omyndiga.

Största intresse erbjuda naturligen förhållandena i de två övriga

nordiska länderna och i Finland, där den kommunala självstyrelsens

gestaltning och innebörd äro mest överensstämmande med vår.

Den kommunala självstyrelsen i Finland bär uppvuxit å samma

historiska grund som den svenska. De svenska kommunalförfattningarna

av år 1862 hava tjänat som förebilder för de finska förordnin
-

Främmande

lagstiftning.

Finland.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Norge.

Danmark.

46 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185.

garna angående kommunalförvaltning på landet den 6 Februari 1865

och kommunalförvaltning i stad den 8 december 1873. Förstberörda

förordning har avlösts av förordningen den 15 juni 1898, varemot sistnämnda

förordning, med däri den 15 augusti 1883 vidtagna ändringar,

ännu tjänar till efterrättelse. Rösträtt tillkommer således inhemskt

bolag inom kommun, till vilken detsamma erlägger utskylder. För

omyndig röstar förmyndare och för oskiftat bo ett av delägarna i detsamma

utsett ombud. Det rösttal, som tillkommer röstägande, är beroende

av antalet honom påförda skattören. Sedan emellertid gällande

lantdagsordning tillerkänt varje finsk man och kvinna av viss ålder

lika politisk rösträtt, har kravet på den kommunala rösträttens ordnande

å ny grund blivit allmänt. Fn kommitté tillsattes för revision

av stadgandena om den kommunala rösträtten m. m., och överlämnade

nämnda kommitté den 29 februari 1908 betänkande och förslag, vilket

dock ännu icke blivit lag. Enligt detta förslag, som är baserat på den

allmänna och lika rösträttens grund, tillkommer rösträtt, d. v. s. rätt att

välja kommunal- och stadsfullmäktige, allenast fysiska personer. Valrätt

tillkommer ej juridiska personer, oskiftat bo eller förmyndare för omyndiga.

Rör emellertid ärendet endast i mantal satt jord, tillhör det ej

kommunalfullmäktiges behandling utan skall handläggas å stämma med

innehavarna av sådan jord, därvid rösträtt må utövas för juridiska personer,

stärbhus och omyndiga.

Allmän och lika kommunal rösträtt är genomförd i Norge samt i

Danmark beträffande val av representation i primärkommunerna.

I Norge regleras den kommunala självstyrelsen genom lagar av den 14

januari 1837 med däri genom tilläggslagar gjorda ändringar. Rösträtt

tillkommer män och kvinnor, som äro norska medborgare, uppnått 25 år

och i övrigt fylla vissa villkor, således endast fysiska personer men ej

bolag eller andra juridiska personer. Rösträtt förloras vid omyndigförklaring

och får ej för den omyndiges räkning utövas av förmyndaren.

Den kommunala rösträtten är i Danmark reglerad genom lagen

om kommunala val den 20 april 1908. Rösträtt vid val av representationerna

i socknar och städer äger envar man och kvinna, som har

infödsrätt, uppnått 25 år, råder över sig och sitt gods samt jämväl fyller

vissa andra villkor. Rösträtt tillkommer ej juridiska personer, oskiftat

bo eller förmyndare å omyndigs vägnar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung!.. 1Maj ds Nåd. Proposition Nr 185. 47

I såväl Frankrike, där den kommunala rösträtten, i likhet med den

politiska, är allmän och lika, samt England och Holland, varest jämväl

den kommunala självstyrelsen numera är i huvudsak byggd på den

allmänna och lika rösträttens grund, som ock Belgien, där den kommunala

rösträtten är förbunden med flerröstsystem, sakna juridiska personer

rösträtt.

1 Tyskland och Österrike åter, varest kommunalväsendets utveckling

i demokratisk riktning ännu ej fortskridit tillnärmelsevis så långt

som hos oss samt, om än reformarbete pågår, de högstbeskattade genom

bestämmelser om klassval, flerröstsystem o. s. v. tilldelats ett bestämmande

inflytande i det kommunala livet, förekommer kommunal rösträtt

jämväl för juridiska personer. Den kommunala självstyrelsen saknar

i Tyskland enhetlig organisation. Ej endast mellan lagstiftningen

i de olika staterna förefinnas stora skiljaktigheter, utan även inom dessa

stater gälla understundom olika bestämmelser ide särskilda provinserna.

I Preussen gälla i de sju östliga provinserna samt Schleswig-Holstein,

Iiessen-Nassau och de Hohenzollernska arvländerna likartade bestämmelser.

Inom landskommunerna i dessa provinser, där ursprungligen

rösträtten var bunden vid jordbesittning, äga juridiska personer, som

innehava fast egendom av viss omfattning, rösträtt, likaså förmyndare

för omyndiga, som innehava sådan egendom. I stadskommunerna äro

juridiska personer röstberättigade, därest de erlägga högre direkta statseller

kommunalskatter än en av de tre högst beskattade invånarna i

kommunen. I Westfalen äga juridiska personer rösträtt i såväl landssom

stadskommuner under sistnämnda villkor. Däremot sakna juridiska

personer rösträtt i Rhenprovinsen. I Wiirtemberg och Sachsen

sakna juridiska personer rösträtt såväl i lands- som stadskommunerna.

Den kommunala självstyrelsen är i Österrike reglerad dels genom rikslagstiftning,

dels genom särskilda för de olika kronländerna beslutade

lagar, dels ock genom vissa för särskilda kommuner gällande statut.

Inländska juridiska personer äga i allmänhet rösträtt inom kommun,

där de erlägga direkt skatt.

För att vinna såvitt möjligt tillförlitlig kännedom om, i vilken om- statistisk

fattning kommunal rösträtt tillkommer bolag och andra samfälligheter, ufcredmnsomyndiga

och oskiftade dödsbon, ävensom angående det omfång, vari

rösträtt vid val av landstingsmän utövats inom kommuner, där den

röstande icke varit mantalsskriven, har statistiska centralbyrån anbe
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

fällts verkställa utredning av hithörande förhållanden. Sådan utredning

har företagits med ledning av de kommunala röstlängderna för år 1910

och i fråga om ett mindre antal kommuner år 1911. Härvid hava de

avsedda klasserna röstberättigade fördelats på följande grupper: grupp 1,

statliga myndigheter och inrättningar; grupp 2, kommunala myndigheter

och inrättningar; grupp 3, aktiebolag och solidariska bankbolag; grupp

4, sparbanker, försäkringsinrättningar och dylikt; grupp 5, föreningar

för ekonomisk verksamhet; grupp 6, andra föreningar och stiftelser;

grupp 7, stärbhus; grupp 8, omyndiga; grupp 9, på annan ort mantalsskrivna;

samt grupp 10, enkla bolag. Till grupp 10 hava hänförts

alla handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier, som ej

äro aktiebolag, vilka uppförts i röstlängd såsom röstberättigade i strid

mot bestämmelserna i gällande bevillningsförordning. Av skäl, som

statistiska centralbyrån i sitt bilagda betänkande angiver, har utredningen

måst begränsas till att omfatta endast antalet i röstlängd upptagna

och röstetalet för ovannämnda grupper röstägande. Uet har icke

kunnat utrönas, vilka i röstlängd upptagna på grund av bristande skattebetalning

eller av annan orsak saknat rösträtt ej heller i vilken omfattning

rösträtt utövats. Inom centralbyrån hava därför utarbetats

tabeller, utvisande för varje kommun antalet såsom röstberättigade i

röstlängd upptagna och rösttal för en var av berörda grupper. Över

dessa tabeller hava vidare verkställts sammandrag, upptagande för varje

stad och i fråga om landsbygden för varje valkrets för landstingsmannaval

slutsummorna för de olika grupperna. Dessa sammandrag har statistiska

centralbyrån överlämnat jämte eget utlåtande ävensom tabeller

upptagande de röstägandes fördelning efter rösttalens storlek på enröstgrupper.

Av sammandrag för städerna inhämtas, att i städerna utgör antalet

i röstlängd upptagna, tillhörande grupp 1, 24 med rösttalet 404, grupp

2, 193 med rösttalet 3,575, grupp 3, 3,691 med rösttalet 105,977,

grupp 4, 149 med rösttalet 4,544, grupp 5, 534 med rösttalet 10,600

och grupp 6, 605 med rösttalet 8,935. Sammanlagda antalet i röstlängd

upptagna tillhörande grupperna 1—6 är 5,196, eller 1.3 % av

alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 134,035, eller 3.4 % av summan

i röstlängd upptagna rösttal. Antalet i röstlängd upptagna tillhörande

grupp 7 är 4,831, eller 1.3 % av alla i röstlängd upptagna, med rösttalet

51,560, eller 1.3 % av summan i röstlängd upptagna rösttal. Antalet

i röstlängd upptagna tillhörande grupp 8 år 5,387, eller 1.4 % av

alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 24,698, eller 0.6 % av summan

i röstlängd upptagna rösttal.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

49

Av sammandrag för landsbygden inhämtas, att där utgör antalet i

röstlängd upptagna, tillhörande grupp 1, 531 med rösttalet 6,706, grupp

2, 2,815 med rösttalet 13,461, grupp 3, 5,894 med rösttalet 102,726,

grupp 4, 136 med rösttalet 1,297, grupp 5, 1,341 med rösttalet 7,877

och grupp 6, 901 med rösttalet 3,789. Sammanlagda antalet i röstlängd

upptagna, tillhörande grupperna 1 — 6, är 11,618, eller 1.4 % av

alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 135,858, eller 3.6 % av summan

i röstlängd upptagna rösttal. Antalet i röstlängd upptagna, tillhörande

grupp 7, är 23,527, eller 2,8 % av alla i röstlängd upptagna, med rösttalet

84,784, eller 2.2 % av summan i röstlängd upptagna rösttal. Antalet

i röstlängd upptagna, tillhörande grupp 8, är 1,678, eller 0.2 %

av alla i röstlängd upptagna, med rösttalet 5,580, eller 0.1 % av summan

i röstlängd upptagna rösttal.

Rörande den av statistiska centralbyrån verkställda utredningen hänvisas

i övrigt till centralbyråns utlåtande med därtill hörande tabeller

(bilaga I med därtill hörande tabeller).

Såsom ovan anförts, inneburo de rösträttsbestämmelser, som nu gällande

kommunalförordningar ursprungligen innehöllo, en i det närmaste

fullständigt genomförd tillämpning av principen, att skattskyldighet i en

kommun medförde rösträtt i densamma samt att skattskyldigheten utgjorde

måttstock för det inflytande, som tillkom en var särskild röstägande.

Redan tidigt framträdde en opposition mot nämnda princip

och vid 1867 års riksdag framhölls, såsom nämnts, personlighetsprincipens

grundläggande betydelse även för den kommunala rösträtten samt påpekades

skattskyldighetens egenskap av allenast rösträttsstreck. Denna åskådning,

att personligheten måste vara grundläggande för rösträtten i kommunala

angelägenheter, har även legat bakom de strider, som förts mot

förmögenhetens avgörande inflytande inom kommunerna genom yrkandena

på begränsning av de stora skattebetalarnas rösttal, liksom ock bakom det

krav, som på senare tid med allt större styrka framställts å allmän och

lika kommunal rösträtt. Åven enligt min mening måste personligheten

anses vara grundläggande för den kommunala rösträtten. Bakom varje

röst bör stå en person, som låter sin röstgivning bestämmas av sin

efter moget övervägande bildade personliga uppfattning i de kommunala

angelägenheterna. Skattskyldigheten kan endast betraktas såsom ett

rösträttsstreck, icke såsom grund för krav på rösträtt, och därför måste

— vilken uppfattning man än må hysa rörande behovet och lämpligBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 136 höft. 7

Departe
ments
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

heten av nämnda rösträttsstreck — den rösträtt, som enligt gällande

bestämmelser tillkommer bolag och andra opersonliga sammanslutningar,

betraktas såsom en anomali och därför böra avskaffas.

Genom den kommunala rösträttsreformen av år 1909 har vidare,

med de större möjligheter till inflytande, som densamma medfört för

de smärre skattebetalarna, intresset för och deltagandet i det kommunala

livet väsentligt ökats. Kravet på ställningstagande även till de

kommunala frågorna har blivit allmännare, och härmed har oegentligheten

av den rösträtt, som tillkommer bolag och andra juridiska personer,

kommit att framstå allt klarare. Särskilt i fråga om sådana kommunala

val, där de politiska synpunkterna numera träda i förgrunden,

såsom stadsfullmäktigval och landstingsmannaval, måste det inflytande,

som kan utövas genom dispositionen över opersonliga röster, betecknas

såsom i hög grad stötande.

Emot ett avskaffande av bolagens rösträtt har invänts, att deras

intressen i de särskilda kommunerna därefter icke skulle kunna tillbörligen

bevakas. Under frågans tidigare skede framställdes därför

förslag om en fördelning av bolagens rösträtt å delägarna. Såsom

emellertid redan då framhölls, möta mot en fördelning av bolagens

röster å delägarna stora praktiska svårigheter, och att tillerkänna

envar delägare i ett bolag rösträtt i den kommun, där bolaget

driver sin rörelse, för den andel i bolagets inkomst, som belöper på

honom, skulle medföra en ökning av bolagens inflytande i det kommunala

livet och kan sålunda ej ifrågasättas. Ovan anförda farhåga

torde ej heller enligt min mening böra tillmätas större vikt, då ju i

regel inom kommunerna finnas personer, som på grund av delägarskap

eller annat förhållande till de olika bolagen torde finna med sitt intresse

överensstämmande att med sin personliga rösträtt bevaka dessas bästa.

Jag tvekar därför icke att hemställa, att den kommunala rösträtt, som

för närvarande tillkommer bolag och andra juridiska personer, måtte

avskaffas.

Delvis enahanda synpunkter, som jag till stöd för denna min hemställan

här ovan framhållit, gälla även i fråga om den rösträtt, som förmyndare

äger utöva för omyndig. Den omyndige äger ej de personliga

förutsättningar, som måste krävas av den, som tillerkännes medbestämmanderätt

i de kommunala angelägenheterna, och hans skattskyldighet

bör — såsom jag ovan utvecklat — ej i och för sig medföra,

att rösträtt må utövas för honom eller rättare hans förmögenhet.

Åven förmyndares rösträtt för omyndig bör därför enligt min mening

upphöra.

s. 51 Kontrollera mot PDF

‘Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

51

Det skulle kunna ifrågasättas att såsom följd av personlighetsprincipen

avskaffa jämväl den rösträtt, som tillkommer stärbhus. Genom

eu sådan åtgärd skulle emellertid ett icke ringa antal medborgare, som

eljes innebava för rösträtt erforderliga kvalifikationer, berövas sin rösträtt.

På grund av den äktenskapliga förmögenhetsgemenskapen ingår

ej sällan all en röstägande kommunalmedlems egendom i ett stärbhus

och, så länge stärbhuset är oskiftat, skulle nämnda röstägande vara i

avsaknad av kommunal rösträtt. Detta skulle i synnerhet vara betänkligt,

därest förhållandena i boet äro sådana — vilket torde ofta

inträffa särskilt å landsbygden — att det vore önskvärt, att stärbhusdelägarna

någon tid levde i oskiftat bo.

Emellertid gälla dessa skäl naturligtvis endast för myndiga delägare

i boet. Att låta förmyndare utöva rösträtt för omyndig, som är

delägare i oskiftat bo, under det förmyndares rösträtt för omyndig i

övrigt borttages, måste vara mindre lämpligt. Jag anser således, att

rösträtt bör få utövas allenast för sådant dödsbo, däri myndig delägare

finnes, samt att, om de myndiga delägarna äro flera, de må såsom för

närvarande utöva rösträtten genom ombud. Den eller de sålunda röstberättigade

dödsbodelägarna rösta för hela boet. Detta innebär visserligen

så till vida en inkonsekvens, som därigenom omyndigs inkomst

kan inverka på röstvärdet, men den inkonsekvensen synes ofrånkomlig,

så länge en röstskala, graderad efter inkomsten, bibehålles^ då man

naturligtvis ej kan fingera ett arvskifte för bestämmande av särskilda

rösttal för de olika delägarna.

Med anledning av det ovan anförda har jag utarbetat förslag till

ändrad lydelse av §§ 8 och 9 i förordningen om kommunalstyrelse på

landet, §§ 9 och 10 i förordningen om kommunalstyrelse i stad och

§§ 7 och 8 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, vilka

förslag komma att av mig anmälas i sammanhang med övriga förslag

till ändringar i nämnda förordningar, som jag har för avsikt att

framlägga.

I ärenden, som angå endast i mantal satt jord, bör emellertid rösträtt

få utövas jämväl för juridiska personer och omyndiga, därest de

äga sådan jord, och får jag därför föreslå, att § 10 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet gives den ändrade lydelse, som härav

betingas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 185.

Härefter övergår jag till en fråga, som erbjuder åtskilliga beröringspunkter

med den av mig bär ovan ombandlade, nämligen frågan om

att inskränka rätten att deltaga i landstingsmannaval till den kommun,

inom vilken röstägande är mantalsskriven.

H. Begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till

den kommun, inom vilken röstägande är mantalsskriven.

i9ii: Motto- I särskilda vid 1911 års riksdag inom första och andra kammaren

”av hrKBeckG väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om landsting

man m. fl. och hemställdes, bland annat, att Riksdagen måtte för sin del besluta sådana

tv hr staaff8 tillä8ö i nämnda förordning, § 5 mom. 1 och 2, att vid val av landsm.

fl. tingsmän såväl i stad som på landet medlem av kommun kunde utöva

rösträtt endast inom den kommun, där han vore mantalsskriven.

Till stöd för denna hemställan anfördes, hurusom det vid dessa val

framkallat stark uppmärksamhet och misstämning, att i en mängd kommuner

röster i stor utsträckning avgivits av personer, bosatta inom

andra kommuner, exempelvis, att personer, bosatta i städer, röstat vid

val av landstingsmän inom en eller flera landskommuner för sina inom

dessa belägna fastigheter såsom landsställen och sommarvillor. Man

hade ansett, att detta stode illa tillsammans med landstingsmannavalens

natur efter den nya ordningens genomförande, och hänvisat på den

grundsats, som gällde för valen till andra kammaren, nämligen att ingen

ägde rösträtt på mer än ett ställe, och detta i den kommun, där han

vore mantalsskriven. Motionärerna ansåge, att denna uppfattning vore

berättigad, och att rösträtt vid landstingsmannaval endast borde utövas

inom den kommun, där vederbörande vore bosatt.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling nämnda motioner hänvisades,

anförde, att landstingsm ännu valen utgjorde blott ett led i den

omfattande kommunala själfförvaltningen, samt att det enligt utskottets

mening skulle innebära en orättvisa mot de personer, som vore röstberättigade

i flera kommuner, att, som motionärerna föreslagit, vid val

av landstingsmän begränsa dessa personers rösträtt blott till den kommun,

där de vore mantalsskrivna. Konstitutionsutskottet avstyrkte därför

motionärernas ifrågavarande hemställan.

Ett flertal reservanter yrkade emellertid, att Riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i

1911: Konatitutionsutskofctets

utlåtande

nr 25.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förordningen om landsting, att vid val av landstingsman såväl i stad

som på landet medlem av kommun kunde utöva rösträtt endast inom

den kommun, där han vore mantalsskriven. Reservanterna yttrade, att

det av motionärerna framställda yrkandet om en särskild föreskrift i

fråga om rösträtt vid landstingsmannaval, nämligen att vid dessa val

rösträtt finge utövas endast inom den kommun, där den röstberättigade

vore bosatt, måste anses berättigat med hänsyn till dessa vals

övervägande politiska karaktär. Det syntes för övrigt stridande mot

hela grundtanken i den 1909 genomförda reduktionen av den kommunala

röstskalan, att, såsom nu mycket ofta vore fallet, en person, som

vore röstberättigad inom flera kommuner, kunde rösta vid landstingsmannaval

med ett sammanlagt röstetal, som överskrede, ja mångdubbelt

överskrede det fastställda maximum (40 röster).

Första kammaren biföll utskottets avstyrkande hemställan, varemot

andra kammaren antog reservanternas nämnda skrivelseförslag.

Vidare hava de motioner, som vid 1907, 1908, 1911 och 1912 års

riksdagar framburits inom andra kammaren med krav på allmän och

lika kommunal rösträtt, innehållit förslag därom, att allenast den, som

är mantalsskriven inom en kommun, skall vara medlem av och äga

rösträtt i densamma. Dessa motioner hava icke föranlett någon Riksdagens

åtgärd.

För utredning av förevarande fråga bar, såsom ovan nämnts,

statistiska centralbyrån anbefallts att, i sammanhang med omförmälta

undersökning av den juridiska personer tillkommande kommunala rösträtten,

jämväl undersöka, i vilken utsträckning rösträtt inom kommunerna

tillkommer och utövas av inom främmande kommuner bosatta

personer.

Av den förebragta utredningen inhämtas, att i städerna upptagits

i röstlängd såsom kommunalt röstberättigade 5,209 på annan ort mantalsskrivna,

motsvarande 1.7 % av alla i röstlängd upptagna, med ett

sammanlagt rösttal av 67,531, motsvarande 1.7 % av summan i röstlängd

upptagna rösttal, samt att på landsbygden upptagits i röstlängd

såsom kommunalt röstberättigade 17,633 på annan ort mantalsskrivna,

.motsvarande 2.1 % av alla i röstlängd upptagna, med ett sammanlagt

rösttal av 63,581, motsvarande 1.7 % av summan i röstlängd upptagna

rösttal. Sammanlagda röstvärdet är som synes ungefär lika för städerna

som för landsbygden, medan däremot antalet på annan ort mantals
-

1912: Motion

A. K. nr 182

av herr

Waldén m. fl.

Statistisk

utredning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185*

skrivna är mer än 3 gånger så stort för landsbygden som för städerna.

Med avseende å förhållandet i nn förevarande hänseende inom olika

städer och landstingsvalkretsar hänvisas till tabellerna till bilaga I.

Däremot har det icke med ledning av de i röstlängderna gjorda anteckningarna

kunnat utrönas, i vilken omfattning de till ifrågavarande kategori

hörande röstberättigade använt sin rösträtt vare sig i allmänhet

eller särskilt vid 1910 års landstingsmannaval. I detta hänseende hänvisas

till statistiska centralbyråns utlåtande (bilaga I).

Beparte- Om personlighetsprincipen genomföres beträffande den kommunala

chefen rösträtten, kan det ifrågasättas att i sammanhang därmed begränsa

rösträttens utövning till mantalsskrivningskommunen. 1 allt fall synes

detta böra ske med avseende å de val, som ha väsentlig betydelse i

politisk avseende.

I ett fall, nämligen beträffande landstingsmannavalen, anser jag

frågan om nämnda inskränkning av valrätten redan nu kunna upptagas.

Det lärer icke bestridas, att den politiska karaktären av dessa val blivit mer

och mer förhärskande, och i samma mån har det också framstått såsom mera

stötande, att personer kunnat deltaga i dessa val på flera ställen. Att just

i fråga om dessa val med fullt genomförd politisk innebörd det stadgade

röstmaximum kommit att överskridas, måste anses i hög grad stridande

mot grunderna för den begränsning av den kommunala rösträtten,

som genomfördes i sammanhang med 1909 års rösträttsreform. En

rättelse härutinnan måste därför också vara en naturlig utveckling av

andan i denna rösträttsreform.

Jag föreslår således, att bestämmelse meddelas därom, att rätt att

deltaga i landstingsmannaval må tillkomma kommunalt röstberättigad

allenast inom kommun, där han är mantalsskriven.

På grund av det anförda har jag utarbetat förslag till begränsning

i ovan angivet hänseende av rösträtten vid val av landstingsman, varom

bestämmelse lämpligen torde intagas i § 5 av förordningen om landsting.

Fråga!! om Innan jag övergår till de åtgärder, som synas påkallade för att

borttagande underlätta deltagandet i kommunala avgöranden, torde jag böra erinra

av full- om5 att Stockholms stadsfullmäktige i framställning den 18 november

maktsröst- 1912 anhållit, att Kungl. Makt täcktes till Riksdagen avgiva proposition

lång t stad. ’ ° ■’

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S5. 55

därom, att sådan ändring av § 8 mom. 1 i gällande förordning om kommunalstyrelse

i Stockholm måtte göras, att rätten att rösta genom fullmakt

bleve i väsentlig mån inskränkt, så att den, som vid valtillfället

icke personligen inställde sig, endast i det fall måtte beredas tillfälle

att utöva sin rösträtt, att han på grund av yrke, tjänst eller sjukdom

vore förhindrad att personligen avgiva sin röst.

I över denna framställning avgivet yttrande bär överståthållarämbetet

förordat, att all fullmaktsröstning måtte för Stockholms vidkommande

upphöra.

Den sålunda väckta frågan är värd all uppmärksamhet; men frågan

måste enligt min mening sättas i visst samband med den av Riksdagen

i skrivelse den 22 maj 1908 gjorda framställning om utredning, huruvida

och under vilka villkor undantag måtte kunna göras från den i

§ 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen, att rösträtt ej må utövas

av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen inställer

sig. Sistnämnda spörsmål, som ju närmast har avseende å sjömän och

vissa statstjänare, som av sin tjänst hindras från utövande av sin rösträtt,

är under utredning i justitiedepartementet, och lärer, enligt vad

jag erfarit, denna utredning kunna förväntas föreligga å sådan tid, att

ärendet kan föreläggas nästa års riksdag. Vid sådant förhållande synas

jämväl åtgärder för borttagande eller begränsning av fullmaktsomröstmng

lämpligen böra anstå, tills de förevarande bägge frågorna kunna

i ett sammanhang föreläggas nästa års riksdag till avgörande.

in. Åtgärder till under!äitande av deltagandet i

kommunala avgöranden.

Ett nödvändigt villkor för att den kommunala självstyrelsen skall

väl fylla sitt ändamål är naturligen, att kommunernas röstberättigade

medlemmar i stör sta möjliga utsträckning deltaga i de kommunala

ärendenas avgörande. Så är emellertid icke förhållandet särskilt i

kommunerna på landet inom stora delar av riket. Detta är dock

ej alltid beroende på bristande intresse hos de röstägande utan ofta

På de stora svårigheter, som för många bland dem äro förknippade

med inställelse å de kommunala sammankomsterna. Överallt inom kommunerna

finnas bland de röstägande grupper av personer, vilka icke

utan mer eller mindre kännbar uppoffring kunna för allmänna angelägenheter

använda delar av sin arbetstid, och åtskilliga av dem äro

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

1909: Motion

A. K. nj 4 av

hrr Lindhagen

och

Hellberg.

beroende av husbönder och arbetsgivare. Kommunalstämmornas utsättande

till söckendagar medför för sådana röstberättigade svårighet,

understundom hinder, för inställelse å desamma. Inom åtskilliga kommuner

hava därför kommunalstämmorna, i synnerhet under senare år,

plägat utsättas å sön- och helgdagar, men bär i andra kommuner så

ej skett, även om skälig hänsyn till de röstberättigades intresse kunnat

föranleda därtill.

Den med inställelse å kommunalstämmorna förbundna tidsförlusten

och kostnaden blir i vidsträckta kommuner för avlägset boende röstägande

betydande. Särskilt i de norra länen finnas kommuner med sådan utsträckning

och med så ogynnsamma kommunikationsförhållanden, att det

för invånarna i desammas avlägsnare delar till och med är omöjligt att

infinna sig å de kommunala sammankomsterna, om ej tiderna för dessa

väljas med särskild omtanke. I vidsträcktare kommuner medför vidare

föreskriften om stämmokungörelsernas uppläsande i kommunens kyrka

icke trygghet för att avlägset från kyrkan boende personer erhålla kunskap

om stämmorna å sådan tid, att de kunna inställa sig vid desamma.

På ovanberörda förhållanden har också under de senare åren Riksdagens

uppmärksamhet vid flera tillfällen varit riktad.

I motioner vid 1907, 1911 och 1912 års riksdagar hemställdes sålunda,

att i § 17 av förordningen om kommunalstyrelse på landet skulle

intagas föreskrift av innehåll, att de ordinarie kommunalstämmorna

skulle hållas å sön- och helgdagar.

Dessa motioner föranledde dock icke någon Riksdagens åtgärd.

Vid 1909 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående tillägg till kommunalförfattningarna,

åsyftande att i kommuner av större utsträckning bereda de röstberättigade

större möjlighet att deltaga i kommunala avgöranden. I motionen

anfördes, bland annat, att i allmänhet lantbefolkningen vore på

grund av de långa avstånden försatt i en särdeles ogynnsam ställningvid

utövandet av sin politiska och kommunala medborgarrätt i förhållande

till befolkningen i städer och liknande samhällen, samt att särskilt

i så omfattande kommuner, som exempelvis lappmarkssocknarna,

tillståndet ofta vore oefterrättligt.

Vid motionen fanns fogat ett utkast till kommunalförordning för

de stora norrländska kommunerna av innehåll, att kommunal- och kyrkostämmor

samt väghållningsskyldigas sammanträden inför vägstyrelsens

ordförande och allmänningsdelägares sammanträden inför kommunalstämmans

ordförande skulle, så långt ske kunde, förläggas till de inom

kommunerna förefintliga marknadstider och s. k. kyrkhelger, att i kom
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

57

muner, där de röstberättigade vore beroende av s. k. förfallotid (då

vattendragen varken bure eller bruste), inga stämmor eller sammanträden

finge under sagda tid bållas för besluts fattande om utgift för

kommunen, att de röstberättigade icke finge kallas till ny stämma eller

nytt sammanträde, förrän sex veckor förflutit, sedan de sista gången

varit inkallade, att tiden för de ordinarie stämmornas hållande med

hänsyn till vad sålunda föreslagits utsträcktes, att kallelse till stämma

eller sammanträde skulle ske genom kungörelse i sockenkyrkan och,

där kapell funnes, i kapellet, såvitt gudstjänst där bölles under tiden

för kungörelsens bekantgörande, samt att annons rörande stämma eller

sammanträde skulle minst tre veckor före stämmans eller sammanträdets

hållande med angivande av föredragningsärendena införas i den eller

de ortstidningar, som av stämman för ett år i sänder bestämts.

Nämnda motion, vilken av lagutskottet enhälligt tillstyrktes, bifölls

av andra kammaren, men avslogs av första kammaren. Någon Riksdagens

åtgärd i anledning av motionen kom sålunda ej till stånd.

Vid 1912 års riksdag frambars emellertid i en inom andra kammaren

väckt motion ånyo begäran om utredning av ovannämnda frågor,

och har Riksdagen med anledning av motionen i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 8 maj 1912 anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda,

i livad mån särskilda åtgärder borde vidtagas för att i kommuner på

landet av större utsträckning den kommunalt röstberättigade befolkningen

måtte beredas utväg att, i större omfattning än för närvarande

kunde äga rum, deltaga i kommunala avgöranden, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Till stöd för sin anhållan anför Riksdagen i skrivelsen följande:

»Riksdagen vill till en början erinra därom, att statsrådet och

chefen för civildepartementet i sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 2 februari 1912 rörande förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 4

och 5 i förordningen om landsting m. m. uttalat, att de större kommunernas

indelande i valdistrikt för landstingsmannavalens förrättande

är en reform att eftersträva, men att med bestämmelser härom kunde

tillsvidare anstå. I två av de motioner, som framställdes i anledning

av ifrågavarande lagförslag, blev även betydelsen av en sådan åtgärd

särskilt vitsordad. Vederbörande utskott instämde visserligen med departementschefen

däri, att en distriktsindelning icke läte sig genomföras

vid innevarande riksdag, men behjärtade lika med honom distriktsindelningens

betydelse och uttalade den förhoppningen, att redan nästkommande

års riksdag måtte bliva satt i tillfälle att pröva den betydelsefulla

frågan. Det torde således finnas skäl att antaga, att den del av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 136 höft. 8

1909:Lagutsk.

uti. nr 26.

1912: Motion

A. K. nr

224 av hr

Lindhagen

m. fl.

1912: Riksdagens

skrivelse

nr 116.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

den av motionärerna upptagna frågan, som rör ändrade bestämmelser i

fråga om landstingsmannavalens förrättande för att underlätta deltagandet

i dessa val, med första kommer att underställas Riksdagens prövning.

Den av utskottet sålunda hävdade principiella uppfattningen beträffande

behövligheten av distriktsindelning vid landstingsmannavalen

synes emellertid Riksdagen med lika rätt kunna göras gällande även

i fråga om andra kommunala val i de större kommunerna, och Riksdagen

finner därför vad motionärerna i detta avseende anfört även

hava fog för sig.

Såsom av motionärerna påpekas, väcktes vid 1909 års riksdag i

Andra kammaren motion med i sak samma syfte som den nu förevarande.

Nämnda motion föranledde visserligen, på grund av kamrarnas skiljaktiga

beslut, icke någon Riksdagens åtgärd. Motionen blev emellertid

av lagutskottet, som förehade densamma till förberedande behandling,

enhälligt tillstyrkt, därvid utskottet, i sitt med anledning av motionen

avgivna utlåtande n:r 26, efter att först hava lämnat en del statistiska

uppgifter angående de i motionen närmast avsedda lappmarkssocknarnas

areal och invånarantal, yttrade följande:

''För kommuner av nu angiven eller liknande omfattning kunna

gällande bestämmelser i kommunalförfattningarna angående tiden för

stämmors och sammanträdens allmänniggörande och hållande, sättet för

rösträtts utövande m. m. icke anses vara lämpligt avpassade eller ens

behörigen fylla sitt ändamål.

Såsom eljest skola här kommunal- och kyrkostämmor hållas å ett

för hela kommunen gemensamt ställe å de därför i gällande författningar

bestämda tider, och kungörelse därom kan enligt författningarna

ske endast fjorton dagar eller en vecka eller ännu kortare tid förut.

Under sådana förhållanden måste det givetvis ofta nog inträffa, att

stämmors och sammanträdens hållande blir otillräckligt eller kanske

alldeles icke bekantgjort för invånare i stora delar av kommunen, och

detta ehuru måhända å stämman eller sammanträdet skola avhandlas

ärenden av största vikt för invånarna. Men även om underrättelse om

dylikt sammanträdes hållande skulle vunnit tillräcklig spridning, är det

uppenbarligen synnerligen ofta fallet, att kommunens röstberättigade

medlemmar äro förhindrade att komma tillstädes på grund av de stora

avstånden, vägarnas dyrbarhet vissa tider m. in. Bestämmelserna i

kommunalförfattningarna om rätt för röstägande att överlåta sin talan

och rösträtt på annan röstägande äro tydligen, särskilt med den begränsning

de erhållit, i ringa mån ägnade att avhjälpa dessa missförhållanden.’

Vad sålunda av 1909 års lagutskott i frågan anförts, synes Riksdagen

fortfarande äga full giltighet.»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

59

Genom nådig remiss hava vederbörande länsstyrelser anbefallts att

avgiva utlåtande i anledning av Riksdagens förevarande framställning.

I inkomna utlåtanden hava länsstju-elserna i Stockholms, Östergötlands,

Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Västmanlands

län anfört allenast, att inom nämnda län icke funnes kommuner

av sådan beskaffenhet, att åtgärder i det i Riksdagens skrivelse

angivna syfte vore erforderliga.

Av Övriga i ärendet avgivna utlåtanden inhämtas i huvudsak följande.

Uppsala län: Länsstyrelsen anser, att något trängande behov av

åtgärder i det i riksdagsskrivelsen angivna syfte icke förelåge i fråga

om länets kommuner, bland vilka allenast Älvkarleby kommun, som på

grund av där rådande förhållanden indelats i två valkretsar för riksdagsmannaval,

kunde ifrågasättas komma att beröras av dylika åtgärder.

Länsstyrelsen antoge emellertid såsom givet, att de åtgärder, som

kunde ifrågasättas, gjordes beroende av vederbörande kommuners eget

initiativ. Länsstyrelsen kunde knappast tänka sig, att kommunala frågor,

vilka vore av beskaffenhet att kunna bliva föremål för överläggningar

och beslut, skulle kunna handläggas på skilda orter och på skilda

stämmor inom samma kommun. Däremot syntes knappast hinder förefinnas

för att kommunala val skulle kunna behandlas på detta eller

liknande sätt. Möjligen skulle då en kommun kunna tänkas finna förmånligt

att i samband med dylik valordning inom kommunen tilllämpa

de nu i mycket ringa omfattning använda stadgandena angående

kommunalfullmäktige.

Södermanlands län: Länsstyrelsen anför, att något behov av särskilda

bestämmelser i det i Riksdagens skrivelse angivna syfte icke i

länet förelåge i fråga om andra kommunala avgöranden i landskommuner

än möjligen landstingsmannaval.

Jönköpings län: Länsstyrelsen anser, att uppdelning av de större

komnmnerna i valdistrikt för landstingsmannavalen borde företagas.

Däremot borde distriktsindelning för andra kommunala val icke äga rum.

De vanliga kommunala valen, d. v. s. val av ordförande och vice ordförande

i kommunalstämma och kommunalnämnd, val av ledamöter i

kommunalnämnd samt i kyrkoråd och skolråd m. m., förbereddes, åtminstone

i regel, icke av särskilda valledningar och av tidningspressen,

utan i allmänhet överenskommes vid själva stämman om, huru man

skulle rösta, och ofta bestämdes valets utgång av de överläggningar,

som ägde rum på själva stämman. Det vore ock synnerligen olyckligt,

Infordrade

yttranden.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

om dessa val skulle förberedas på samma sätt som politiska val, ty de

bleve då lätteligen alltför mycket påverkade av de olika politiska partiställningarna.

De vanliga kommunala valen borde så mycket som möjligt

företagas utan politisk hänsyn och endast med avseende på de valdas

duglighet för de kommunala befattningarna. Dessa val syntes böra

likställas med beslut i vanliga kommunala angelägenheter. Sådana beslut

borde ej heller fattas genom rösternas upptagande på olika ställen

i kommunerna. Åven röstning per post vore oanvändbar. De kommunala

ärendena borde nämligen bliva föremål för diskussion på stämman,

och kommunens medlemmar borde därför sammanträda med varandra

för gemensam överläggning. Nu gällande förordning om kommunalstyrelse

på landet lämnade tillfälle till en åtgärd, som skulle åtminstone

till stor del råda bot på ifrågavarande olägenheter, nämligen inrättande

av kommunalfullmäktige. Länsstyrelsen tillstyrkte beträffande de vidsträckta

kommunerna i Norrland dels längre kungörelsetid än 14 dagar

angående de ordinarie stämmornas och andra viktigare stämmors hållande

samt stämmornas utsättande, så vitt möjligt, i samband med större högtider

eller ting, dels rätt för röstägande att på grund av fullmakt föra

talan eller utöva rösträtt för mer än en röstberättigad, dock endast för

ett mycket begränsat antal personer. De största kommunerna borde uppdelas

i särskilda kommuner, när förhållandena det medgåve.

Kronobergs län: Länsstyrelsen anför, att vad länet anginge, något

synnerligt behov icke förefunnes att bereda röstägande inom dess

största kommuner större möjlighet till deltagande i avgörandet av kommunala

angelägenheter. Att förordna om kommunernas indelning i distrikt

ansåge länsstyrelsen med hänsyn till den kommunala enhetligheten,

särskilt vad anginge angelägenheter av ekonomisk art, icke höra

ifrågakomma. Likaledes torde ärendenas förberedande handläggning å

bystämmor eller införande av kommunalfullmäktiginstitutionen icke

vara för avsedda ändamålet tillfyllest. Däremot syntes det länsstyrelsen,

som om föreliggande angelägenhet bäst och effektivast skulle bliva tillgodosedd,

om kommunalstämmorna, särskilt de ordinarie, förlädes till

sön- eller helgdag, och att det för sådant ändamål överlätes åt kommunerna

själva att pröva och avgöra, om ett sådant förfarande vore för

kommunerna behövligt. Föreskrift om ett effektivare kungörande av

stämmorna ävensom en utsträckning av rätten att rösta med fullmakt

torde ävenledes få anses ägnad att öka möjligheten till deltagande i

kommunala avgöranden. — Vid länsstyrelsens utlåtande finnas fogade

yttranden från kronofogdarna i länet samt från kommunalstämmorna i

Tingsås, Algutsboda, Stenbrohults, Agunnaryds, Almundsryds, Urshult,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Aringsås, Västra Thorsås, Moheda, Virestads, Ryssby, Berga, Vrå, Hinneryds

och Hallaryds kommuner. Bland kronofogdarna anför kronofogden

i Konga härads fögderi, att han ansåge lämpligt, att kommunalstämma

i allmänhet hölles å sön- eller helgdag samt att rätten att genom

fullmakt utöva rösträtt utsträcktes, samt kronofogden i Uppvidinge

härads fögderi, att han ansåge, att distriktsindelning vore den enda

effektiva åtgärden icke endast för vissa val utan jämväl i fråga om andra

kommunala avgöranden samt att stämmorna borde hållas å helgdag, då

vid stämmor, som hölles å söckendagar, merendels endast de närboende

infunne sig. Kommunalstämman i Tingsås uttalar, bland annat, att

alla stämmor borde hållas å sön- eller helgdag eller annan allmän fridag.

Kommunalstämman i Algutsboda anför, att genom lag borde föreskrivas,

att kommunalstämmorna skulle hållas å helgdag. Kommunalstämman

i Stenbrohult anser önskvärt, att stämmorna hölles så vitt

möjligt å sön- eller helgdagar, vilket vore i kommunen brukligt. Övriga

kommunalstämmor förklara, att de för kommunernas del icke ansåge

åtgärd erforderlig.

Kalmar län: Länsstyrelsen anför, att inom länet funnes några

kommuner av den omfattning, att genom en distriktsindelning eller

annorledes åstadkomna lättnader vid avgörandet av allmänna angelägenheter

kunde vara välkomna.

Gottlancls län: Länsstyrelsen förklarar, att länsstyrelsen instämde

i vad lagutskottet vid 1909 års riksdag i sitt utlåtande i ämnet anfört,

men att, såvitt anginge Gottlands län, distriktsindelning för landstingsmannaval

eller andra kommunala val knappast i fråga om någon kommun

kunde anses av behovet påkallad.

Blekinge län: Länsstyrelsen föreslår, att för kommuner av viss

stor areal ''skyldighet stadgades att överlåta handläggning och avgörande

av de till kommunalstämmas behandling hörande ärenden å kommunalfullmäktige,

därvid enligt länsstyrelsens mening torde kunna ifrågasättas,

huruvida icke, liksom vid val av stadsfullmäktige, proportionellt valsätt

borde stadgas vid val även av kommunalfullmäktige. Bestämmelser

borde meddelas, varigenom i fråga om nämnda kommuner ävensom

andra större kommuner möjlighet bereddes för en uppdelning i valdistrikt

för kommunala vals förrättande. Kallelse till kommunal- och

kyrkostämmor skedde inom länet i regel genom — förutom kungörelse

från predikstolen — tillkännagivande i en eller flera ortstidningar. Det

vore av behovet påkallat, att i respektive författningar föreskreves, det

kungörelse om kommunal-, väg- och kyrkostämma skulle, där så ske

kunde, minst åtta dagar före stämman införas i en eller flera av vederbörande

stämma bestämda ortstidningar, och att fullgörande därav gjor
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

des till villkor för att stämman finge anses lagligen utlyst. — Vid

länsstyrelsens utlåtande finnas fogade yttranden från länsmännen i länet.

Av dessa anföra länsmannen i Kristianopels distrikt, att kungörelserna

om stämmornas kallande borde införas i ortstidningarna, länsmannen

i Ramdala distrikt, att kommunal- och kyrkostämmor i allmänhet

inom distriktet förrättades å söndagar, men att en ovillkorlig

föreskrift därom vore olämplig av religiösa skäl, varemot kungörelse

om stämma minst åtta dagar förut i ortstidning borde föreskrivas (kungörelsen

infördes redan i ortstidning på grund av stämmobeslut), länsmannen

i Tvings distrikt, att kungörelse om kommunal- och kyrkostämma

borde intagas i åtminstone en av ortens tidningar, minst åtta

dagar före stämman, länsmannen i Hjortsberga distrikt, att stämmorna

i allmänhet hölles å helgdagar, att i de flesta kommuner inom

distriktet kungörelse om stämmorna infördes i ortstidning samt att en

bestämmelse om skyldighet att införa kungörelse om stämmorna i ortstidningarna

vore lämplig, länsmannen i Ronneby distrikt, att kommun

för val borde uppdelas i valdistrikt, att kungörelse borde ske i

ortstidning minst åtta dagar i förväg och stämma utsättas, om den

hölles å helgdag, omedelbart efter gudstjänstens slut samt å vardag till

kl. 12 m., och länsmannen i Asarums distrikt, att distriktsindelning

ej vore erforderlig i fråga om kommunerna inom distriktet, men att

skyldighet för stämmoordförandena att i en viss ortstidning införa

annons om stämmans hållande borde stadgas. Övriga länsmän anse

åtgärder ej erforderliga i fråga om de inom deras distrikt belägna

kommuner.

Malmöhus län: Länsstyrelsen anser, att åtminstone beträffande de

ordinarie stämmorna skulle utan olägenhet kunna införas föreskrift

om längre tid för kungörelse om deras hållande än den nu gällande,

därest de kommunalt röstberättigade inom varje kommun funne sådan

av förhållandena i orten betingad. Beträffande de av Riksdagen påpekade

svårigheter, som föranleddes av de stora avstånden inom en

kommun, syntes eu indelning av kommunen i särskilda distrikt erbjuda

sig såsom den närmaste utvägen i fråga om kommunala val,

vid vilka val skulle kunna så förfaras, att antingen stämman förflyttades

från ena distriktet till det andra, i vilket fall valet i regeln torde

i de enskilda distrikten komma att hållas på olika dagar, eller ock så

att i ett eller flera distrikt valet förrättades inför vice ordföranden i

stämman eller annan av stämman utsedd person. Båda förfaringssätten

förutsatte, dels att röstlängden vore tillgänglig på den eller de

platser, där stämman hölles, och dels att vid dessa valtillfällen skulle

kunna framställas anmärkning mot vallängden och att sådan anmärk
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

63

ning skulle kunna vinna prövning. I fråga om andra kommunala avgöranden

än val skulle de överklagade svårigheterna i viss mån kunna

avhjälpas genom utsträckt rätt att överlåta talan å annan röstberättigad,

vilket dock å andra sidan kunde befaras medföra konsekvenser

av en alltför stor räckvidd. Det förefölle eljes länsstyrelsen, som om

missförhållandena ej kunde undanröjas utan genom en ingående omdaning

av den kommunala representationen.

Hallands län: Länsstyrelsen anser, att uppdelning av kommuner

i särskilda distrikt i och för underlättande av befolkningens deltagande

i kommunala val eller andra kommunala ärenden icke torde, vad Hallands

län vidkomme, vara av omständigheterna påkallad. Däremot

vore en obligatorisk föreskrift om kungörande av kommunalstämmor

genom anslag å de platser inom kommunen, som av kommunalstämman

därtill utsetts, samt genom annons i en eller flera av ortens tidningar

väl ägnad att bidraga till ett allmännare spridande bland kommunens

medlemmar av kännedomen om en förestående kommunalstämma. Föreskriften,

att ingen på grund av fullmakt finge föra talan för mera

än en röstberättigad, borde enligt länsstyrelsens mening, antingen

borttagas eller åtminstone ändras därhän, att rösträtt på grund av

fullmakt kunde få utövas för två eller tre röstberättigade medlemmar

av kommunen.

Älvsborgs län: Länsstyrelsen anför, att något behov av särskilda

anordningar för att bereda de röstberättigade lättare utvägar att deltaga

i kommunala avgöranden, såvitt länsstyrelsen erfarit, icke inom

länet tagit sig uttryck. I detta avseende syntes dock en del förbättringar

kunna åstadkommas genom ändring i kommunallagarna. Sålunda

behöfdes föreskrifter, som bättre än de gällande medförde trygghet

för att kallelser till kommunal- och kyrkostämmor och tillkännagivanden

om därvid förekommande öfverläggningsämnen komrne till

allmänhetens ^kännedom i kommunens alla delar och att de röstberättigade

kunde hinna komma tillstädes. Tillfälle borde i lagen medgivas

till indelning av större kommuner i särskilda distrikt för landstingsmannaval

och sådan kommun omedelbart rörande val, som lämpade sig

för att handläggas vid delad förrättning. För underlättande av deltagandet

i andra kommunala avgöranden än val syntes i lagstiftningsväg

ej annat kunna göras än införande av uttryckliga bestämmelser

om stämmornas hållande på för flertalet röstberättigade lämpliga ställen

och tider. En utsträckning av rätten att genom ombud deltaga i

kommunal- och kyrkostämma därhän, att ett och samma ombud finge

föra talan för flera frånvarande, skulle visserligen bereda de röstberät
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

tigade utväg att i större omfattning deltaga i de kommunala avgörandena,

men komme helt visst att verka på ett sätt motsatt det av

Riksdagen åsyftade.

Värmlands län: Länsstyrelsen anser, att av behovet vore påkal
lade

nya bestämmelser, ägnade att mera verksamt för ortsinvånarna

sprida kännedom ej mindre om tid, då en kommunal- eller kyrkostämma

skulle äga rum, än även om de överläggningsämnen, vilka därvid

vore avsedda att behandlas. I förstnämnda hänseende skulle vara

till gagn, att kungörelsen ansloges, utom i sockenstugan, å eu eller

flera särskilda platser inom kommunen efter kommunalstämmans bestämmande.

Däremot borde samma anordning, som ifrågasatts beträffande

val av politisk innebörd, eller upptagande av valsedlar å skilda

orter inom en kommun icke lämpligen antagas för kommunala val i

allmänhet, ej heller vore en utvidgning av befogenheten för de kommunalt

röstberättigade att genom fullmakt göra sin talan i kommunens

angelägenheter gällande enligt länsstyrelsens mening tillrådlig.

Örebro län: Länsstyrelsen anser, att om än vissa valförrättningar

kunde tänkas så anordnade, att därvid lämnades bättre tillfälle till ett

allmännare .deltagande, dock knappast alla kommunala val kunde så

anordnas. I andra kommunala ärenden, vari diskussion och överläggning

måste förekomma, kunde rösterna svårligen hopsamlas å flera

ställen inom kommunen eller rösterna avlämnas postledes. De utvägar,

som möjligen skulle kunna erbjuda sig, vore en utvidgning av

kommunalfullmäktiginstitutionen och ett utsträckt användande av fullmakt.

Kopparbergs län: Länsstyrelsen hemställer, med instämmande uti

vad i riksdagsskrivelsen anförts, om bifall till Riksdagens i densamma

gjorda hemställan.

Gävleborgs län: Länsstyrelsen anser, att mycket skulle vinnas,

därest föreskrifter meddelades därom, att eu kommuns samtliga stämmor

skulle företrädesvis hållas å sön- eller helgdagar. Möjlighet torde

vidare böra beredas kommuner med synnerligt stor utsträckning att

hos länsstyrelsen göra framställning om kommunens uppdelning i valdistrikt

för vissa val. Kommunalfullmäktiginstitutionen borde befrämjas

genom bestämmelse om dylika fullmäktiges irtseende genom proportionella

val. Att med ändring av nu gällande bestämmelse tillåta

röstägande använda mer än en fullmakt ville däremot länsstyrelsen

icke förorda.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Västernorrlands län: Länsstyrelsen anför, att för val till Riksda
gens

andra kammare sju av länets kommuner till följd av deras utsträckning

eller rådande samfärdsförliållanden uppdelats i valdistrikt

samt att deltagandet i landstingsmannaval inom sådana kommuner givetvis

skulle i avsevärd grad underlättas, om möjlighet gåves att även

för dylika val indela kommun i två eller flera valdistrikt. Val i särskilda

distrikt borde däremot ej äga rum i fråga om kommunalnämnd,

kyrko- och skolråd, då dessa val vanligen företoges i samband med

behandling av andra kommunala angelägenheter. Stämmorna borde

bekantgöras på ett mera effektivt sätt än nu gällande författningar

föreskreve, dock torde förlängning av kallelsetiden ej böra äga rum.

Ett upphävande av den nu gällande begränsning i rätten för röstägande

att överlåta sin talan och rösträtt på annan röstägande skulle

enligt länsstyrelsens mening medföra större fara för ett sansat kommunalt

liv än de olägenheter, som av nu gällande begränsning föranleddes.

Jämtlands lä?i: Länsstyrelsen anför, att inom länet funnes en del

kommuner, där behov av sådana åtgärder, som i riksdagsskrivelsen avsåges,

kunde anses föreligga. I fråga om dylika åtgärder torde i första

rummet böra tagas under övervägande att, vad anginge val, indela

kommunerna i valdistrikt, icke blott såsom nu kunde äga rum för

riksdagsmannaval utan även för landstingsmannaval och viktigare kommunala

val. Liksom för riksdagsmannavalen torde initiativet därvid

böra tillkomma valberättigade inom kommunen. Att däremot låta distriktsindelning

avse ärenden, som behandlades å kommunalstämma i

allmänhet, torde icke lämpligen låta sig genomföras. Möjligen torde

det låta sig göra att förlägga åtminstone de viktigare kommunalstämmorna

till tider, då det vore lättare för medlemmar från kommunens

avlägsnare delar att komma tillstädes. Åtminstone borde det tillses,

att sådana stämmor icke hölles å tider, då det vore omöjligt att komma

tillstädes från en eller annan trakt av kommunen. Under alla förhållanden

borde mera tillfredsställande och betryggande bestämmelser rörande

kungörande av kommunalstämma införas, särskilt beträffande de

ordinarie stämmorna och de, där viktigare beslut om kommunala utgifter

skulle förekomma. Dock vore det icke tillrådligt att alldeles

borttaga möjligheten att hålla kommunalstämma efter kortare tids kungörelse

än den för vanliga fall fastställda. Jämte pålysning från predikstolen

jämväl i kapellförsamling, då gudstjänst där hölles, skulle

kungörelse införas i den eller de ortstidningar, stämman bestämde,

och tilläventyrs även anslås. Bland de lättnader, som föreslagits, vore

Bihang till llihsdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

även utsträckt rätt att inställa sig genom fullmäktig ävensom rätt att

insända röstsedel. Vad det sistnämnda förslaget anginge, torde, därest

rättighet att insända röstsedel stadgades för vissa fall vid riksdagsmannaval,

böra tagas under övervägande, om och i vad mån denna

rätt skulle kunna utsträckas till landstingsmannaval och möjligen även

andra kommunala val. I fråga däremot om utsträckt rätt att använda

fullmäktig hyste länsstyrelsen betänkligheter. De grunder, som föranlett

inskränkning i denna rätt, syntes nämligen alltför viktiga för att

man skulle i detta stycke övergiva den ståndpunkt, kommunallagstiftningen

för närvarande intoge. — Vid utlåtandet finnas fogade yttranden

från kronofogdarna i länet, länsmännen i Ragunda, Fors, Refsunds,

Hackas, Svegs, Lillherrdals, Ytterhogdals, Hede, Tännäs, Bergs och

Rätans distrikt, kommunalstämmorna i Föllinge, Alanäs, Offerdals,

Svegs, Linsells och Bergs kommuner samt ordföranden för kommunalstämman

i Rätans kommun. Kronofogden i Jämtlands norra fögderi

anser, att i fråga om tre kommuner inom fögderiet en uppdelning i

distrikt för val av riksdagsmän, landstingsmän och möjligen även val

av kommunala förtroendemän borde äga rum samt att kungörelse om

stämma borde ske tidigare, anslås på lämpliga platser och intagas i

minst två av länets tidningar. Kronofogden i Jämtlands östra fögderi

anför, bland annat, att distriktsindelning av vissa kommuner borde äga

ram för val av landstingsmän och kommunalfullmäktige. Beträffande

åter andra kommunala val samt kommunala och kyrkliga ärenden

kunde det, om distriktsindelning ägde rum, bliva förenat med svårigheter

att finna lämpliga former för dylika angelägenheters ordnande,

ity att ärendenas behandling lätt kunde lida av eu uppdelning och desammas

avgörande onödigtvis fördröjas. Kungörelse om stämma borde

utom uppläsning i kyrkor hållas viss tid anslagen å bestämda anslagstavlor

och införas uti minst en för varje år eller följd av år bestämd

ortstidning helst den, uti vilken länsstyrelsens kungörelse i allmänhet

infördes. Kronofogden i Jämtlands södra fögderi anser, att vissa

kommuner inom distriktet borde delas i kommunaldistrikt för behandlingav

kommunala frågor, att kungörelse om stämma borde anslås å vissa

anslagstavlor inom kommunen eller intagas i ortstidning, men att fullmaktsröstning

ej borde i vidsträcktare mån medgivas. Länsmannen i

Fors distrikt anser, att de i riksdagsskrivelsen ifrågasatta åtgärderna

icke skulle medföra fördelar, som kunde uppväga de olägenheter och

extra kostnader, som skulle bliva en följd av samma åtgärder. Uppdelandet

av en kommun i olika valdistrikt komme att medföra behov

av särskilda vallokaler, varjämte för de olika valdistrikten måste utses

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

67

lämplig person att leda förhandlingarna och mottaga de avlämnade

röstsedlarna, enär större delen av de ärenden, kommunalstämman hade

att behandla, likasom ock de val, vilka skulle ske inför kommunalstämmoordförandena,

ej gärna kunde inom en kommun utsättas å olika tider.

Då därtill komme, att val av vissa funktionärer svårligen kunde

ske på annat sätt än gemensamt inför ordföranden i stämman för hela

kommunen, så syntes den påtänkta ändringen ej lända till sådan fördel,

som beräknat vore. I fråga om sättet för publicerandet av kungörelserna

om stämmorna syntes dock det tillägget önskvärt, att utom den dittills

sedvanliga pålysningen i kyrkan såväl i större som mindre kommuner

annonsering skulle ske uti en eller två av ortstidningarna. Kommuna - stämman i Föllin ge anser, att indelning av kommunen i valdistrikt vore

önskvärd samt att kungörelse om stämma borde anslås å anslagstavlor i

kommunens avlägsnare delar. Kommunalstämman i Offerdal anser

kommunens uppdelning i tre valdistrikt för riksdagsmanna- och landstingsmannaval

önskvärd. Kommunalstämman i Sveg anför, att för

kommunens del annan förändring ej vore erforderlig än att kungörelserna

om kommunal- och kyrkostämmor jämväl ansloges å vissa inom

kommunen bestämda platser och därtill möjligen infördes i tidning,

som av stämman bestämdes. Kommunalstämman i Linsell anser önskvärt,

att kommunen indelades i två valdistrikt. Rörande övriga yttranden

hänvisas till handlingarna i detta ärende.

Västerbottens län: Länsstyrelsen anför, att den närmast till hands

liggande utvägen att nå det i riksdagsskrivelsen omförmälda syftemålet

syntes vara en uppdelning av de i avseende på arealen största kommunerna,

men att då dessa i regel också vore de fattigaste och glesast

befolkade, en dylik utväg stötte på oöverstigliga svårigheter af ekonomisk

art. Utvägen att — i likhet med vad som gällde för val till

Riksdagens andra kammare och jämväl föreslagits för landstingsmannaval

— bereda möjlighet till röstavlämning å flera ställen inom vissa

kommuner syntes länsstyrelsen icke kunna komma till användning för

kommunala avgöranden. Där förekomme ju i de allra flesta fall, att

frågor avgjordes titan omröstning och man visste ju ej på förhand, i

vilka frågor omröstning skulle ifrågakomma eller vilka förslag, som

under frågornas handläggning skulle framkomma. Tänkbart vore väl,

att i särskilda kommunalfrågor av synnerligen stor betydelse föreskriva

avgörande genom obligatorisk omröstning och anordna flera röstavlämningsställen,

men skulle avlägsna delar av kommunen kunna deltaga i

avgörandet, fordrades dessutom, att frågorna ej vore av brådskande

art, enär i motsatt fall en dylik procedur ej kunde medhinnas. Ytter
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ägare en svårighet mötte mot anordningar av ifrågarande slag, då det

i de avlägsnare delarna av fattigare kommuner i många fall saknades

tillgång på personer med erforderliga förutsättningar för att handhava

kommunala uppdrag. En omständighet, som i länet ofta omöjliggjorde

deltagandet i kommunala avgöranden, vore, att vägarna vissa tider av

året vore fullständigt ofarbara. Hänsyn därtill hade vid kommunal- och

kyrkostämmors utlysande ej alltid tagits och vore en lagändring i denna

punkt måhända av betydelse. En av de ordinarie kommunal- och

kyrkostämmorna skulle enligt lag hållas i oktober månad, men denna

tid vore i länet ur angivna synpunkt den ogynnsammaste på hela året.

Kunde därför, med hänsyn till andra på frågan inverkande omständigheter,

tiden för dessa synnerligen viktiga stämmor förändi’as antingen

så, att de framflyttades till september månad eller ock att de uppskötes

till tid, då slädföre i regel vore att påräkna, vore mycket vunnet i den

riktning, som avsåges i Riksdagens skrivelse. Motsvarande förändring

skulle även behöva vidtagas i fråga om årets första ordinarie kyrkostämma,

som nu enligt lag skulle hållas i maj månad, då snösmältningen,

som merendels påginge under denna månad, mången gång gjorde

vägarna oframkomliga. Om sålunda den största hänsyn borde tagas därtill,

att vägarna inom länet vissa årstider voro ofarbara, måste givetvis

beaktas, att svårigheterna att deltaga i kommunala avgöranden vore än

större för befolkningen i de vidsträckta trakter av länet, som ej hade

några vägar alls. Inom dessa trakter hade många orter postgång

endast en eller annan gång i månaden. Så länge ingen avgörande

förändring till det bättre i avseende på länets kommunikationer inträtt,

kunde ej heller väntas, att befolkningen i dessa bygder skulle kunna

i större omfattning deltaga i kommunala avgöranden. Av stor betydelse

vore dock även för dem, som vore i saknad av vägar, att stämmor

hölles å tider, då de ej vore helt instängda, utan kunde till fots taga

sig fram till farbar väg. Medan å ena sidan vissa tider borde i möjligaste

mån undvikas, då det gällde hållande av kommunal- och k}Tkostämma,

borde å andra sidan föreskrift meddelas angående stämmors

hållande så vitt möjligt å tider, då det kunde väntas, att allmogen

skulle i stor utsträckning komma tillstädes för andra ändamål. Sådana

tillfällen vore särskilt i länets lappmarkssocknar de s. k. kyrkhelgerna

och marknaderna, dit i allmänhet mycket folk samlades. Åven om avgörandet

av många frågor enligt sakens natur ej kunde rättas efter

dylika förhållanden, torde det kunna genom meddelande av uttrycklig

föreskrift förhindras, att exempelvis en kommunalstämma hölles söndagen

näst efter en kyrkhelg, då det givetvis vore att beräkna, att be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

folkningen endast kunde i ytterst ringa omfattning återvända för att

besöka stämman. Bland övriga utvägar att öka möjligheten för deltagande

i kommunala avgöranden kunde tänkas utsträckt kungörelsetid

— det hände ju ofta, att underrättelse om en stämma framkomme till

avlägsna byar först efter det stämman hållits — och spridande av

kungörelse på annat sätt än genom uppläsande i kyrkan. Den utsträckta

kungörelsetiden borde med fördel kunna komma till användning i fråga

om de ordinarie stämmorna, vilka möjligen rent av borde i lagstiftningsväg

fixeras till vissa för hela landet eller särskilda län gemensamma

dagar, men torde bliva föga användbar vid extra stämmor, som i regel

utlystes för speciella ärenden av brådskande art. Utsträckning av rätten

att överlåta sin rösträtt å annan person skulle medföra så vittgående

konsekvenser och mötas av så många berättigade invändningar av skiftande

slag, att den syntes länsstyrelsen böra lämnas ur räkningen såsom

ett medel att öka deltagandet i de kommunala avgörandena.

Norrbottens län: Länsstyrelsen framhåller, att befolkningen i länet

i icke så ringa omfattning kunde anses praktiskt taget utestängd från

aktivt deltagande i det kommunala livet. Allmännare klagomål torde

icke däröver försports, men denna omständighet borde givetvis icke

föranleda uraktlåtenhet från lagstiftarens sida att vidtaga åtgärd, som

kunde vara ägnad att hos denna befolkning framkalla större livaktighet

och mera intresse för allmänna angelägenheter. En delning av de stora

landskommunerna i två eller flera särskilda kommuner kunde ju synas

innebära en enkel lösning av frågan, men skulle vid tillämpningen, vad

länet vidkomme, stöta på oövervinneliga svårigheter och föranleda uppkomsten

av kommuner, som skulle komma att sakna ekonomisk grundval

för att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina kommunala åligganden.

Kommunalfullmäktiginstitutionens införande i de kommuner,

om vilka närmast vore fråga, vore nog ur flera synpunkter gagneligt.

Men förutom det att kommunalfullmäktiges befogenhet enligt gällande

lagstiftning vore i flera avseenden begränsad, torde man i allmänhet

inom kommunerna icke vara böjd för att anförtro kommunens angelägenheter

åt fullmäktige, och en lagbestämmelse, att kommunal- och

kyrkofullmäktige skulle utses inom socknar med ett visst invånarantal

och viss större ytvidd, vore icke att förorda. Vad landstingsmannavalen

beträffade, hade länsstyrelsen förordat kommunernas indelning

i valdistrikt, en anordning, som länsstyrelsen med avseende å

andra rent kommunala val ansåge sig icke kunna tillstyrka. I fråga

om kommunala val förelåge nämligen icke samma förhållande som beträffande

riksdagsmannaval och val av landstingsman. Någon före
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

gående offentlig’ diskussion om kandidater till kommunala befattningar

plägade sålunda icke förekomma och torde väl lämpligen knappast

kunna äga rum. Säkerligen främjades ett gott personval bäst genom

gemensamma överläggningar vid för ändamålet utlyst stämma. Länsstyrelsen

kunde ej heller biträda förslaget om sådan ändring av § 13

i gällande förordning om kommunalstyrelse å landet, att röstägande

skulle vara berättigad att å stämma föra talan för flera röstägande.

En sådan anordning skulle nämligen i stor utsträckning komma att

medföra röstvärvning, något som givetvis icke borde uppmuntras. Däremot

skulle med större fog kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom

verksam i det förevarande syftet och jämväl lämplig vore att anse en

bestämmelse, att ordinarie kommunal- och kyrkostämmor samt den i

lag föreskrivna vägstämman skulle förläggas till viss dag, om därjämte

tillika bestämdes, att å andra stämmor ej finge fattas beslut om utgift,

som med hänsyn till kommunens, församlingens eller vägdistriktets

ekonomiska förhållanden kunde anses mera betydande. Man hade därvid

naturligen att tillse, att stämmorna, så vitt eljest vore lämpligt,

komme att hållas vid tider, då befolkningen kunde antagas mera allmänt

besöka den ort, där stämmorna ägde rum, såsom exempelvis vid

vissa helger. Man skulle sålunda kunna förlägga årets första ordinarie

kommunalstämma till Mariebebådelsedag, kommunal- och kyrkostämmor,

som för närvarande hölles i oktober och december, till respektive

Mikaelisöndagen och tredje söndagen i december samt den kyrkostämma,

som nu hölles i maj, till Annandag Pingst. Då någon helgdag

icke infölle vid den tid, då den ordinarie vägstämman hölles, finge väl

tiden för denna bestämmas till någon söndag i augusti, exempelvis den

tredje. En bestämmelse, att stämmorna skulle förläggas till viss söneller

helgdag, hade emellertid, på sätt inhämtades av de från ordförandena

i kommunalstämmorna infordrade yttranden, på flera orter ansetts

olämplig och länsstyrelsen kunde därför icke förorda en sådan bestämmelse.

Föreskrift att stämmorna skulle hållas å vissa bestämda söckendagar

syntes ej heller önskvärd, då trakter funnes, där stämmorna

nästan undantagslöst hölles å sön- eller helgdag. Däremot ville länsstyrelsen

ifrågasätta ett stadgande av innehåll, att det skulle åligga

vederbörande att å viss angiven stämma, exempelvis för en treårsperiod

i sänder, bestämma, å vilka dagar de ordinarie stämmorna skulle hållas,

därvid beslutanderätten dock borde vara begränsad med hänsyn till i

lag bestämda tider, med rätt emellertid till vissa av förhållandena inom

olika, orter av behovet påkallade jämkningar, så att stämma kunde hållas

viss kort tid före och efter den i lag eller författning eljest fastställda.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Mot förenämnda förslag om viss begränsning i avseende å icke ordinarie

stämmas befogenhet hade enligt länsstyrelsens förmenande i

avgivna yttranden icke anförts skäl, som borde anses lägga hinder i

vägen för en bestämmelse i sådant syfte. Frågor angående utgifter

av mindre betydenhet skulle ju kunna behandlas å extra stämmor. För

övrigt torde hinder ej föreligga mot att vid stämma, som hade att

fastställa påföljande års utgifts- och inkomststat, besluta att i staten

upptaga något lämpligt belopp till mötande av oförutsedda utgifter.

Beträffande föreskrifterna för kommunal- och kyrkostämmas kungörande

vore den ändring önsklig, att kungörelsetiden bestämdes till minst 14

dagar och att enahanda kungörelsetid föreskrefves beträffande vägs

tårurna. Därjämte ansåge länsstyrelsen det kunna ifrågasättas, huruvida

icke en ovillkorlig föreskrift borde meddelas, att kungörelse om

stämma, där så ske kunde, skulle inom viss tid införas i ortstidning.

Så förfores för närvarande i flertalet kommuner och allmänt vitsordades

detta kungörelsesätts goda verkningar. Det torde dock vara mindre

lämpligt att göra en stämmas giltighet beroende av, huruvida en kungörelse,

som kunde hava blivit i god tid tillsänd en tidningsexpedition,

verkligen ock tillräckligt tidigt influtit i tidningen, vars utgivare i detta

avseende icke hade något ansvar. En föreskrift, att kungörelse om

stämma skulle anslås å skilda ställen inom kommunen, skulle enligt

länsstyrelsens mening knappast få någon betydelse och torde icke vara

lämplig. — Vid utlåtandet finnas fogade yttranden från kronofogdarna

i Luleå och Kalix fögderier samt från ordförandena för kommunalstämmorna

i Ålvsbyns, Arvidsjaurs, Arjeplougs, Neder-Luleå, Över-Luleå,

Jockmocks, Edefors, Råneå, Neder-Kalix, Över-Kalix, Gellivare, NederTorneå,

Karl Gustavs, Över-Torneå, Hietaniemi, Pajala och Juckasjärvi

kommuner. Kronofogden i Luleå fögderi anser, att en föreskrift av

innehåll, att de röstägande finge på förhand till stämmans ordförande

insända röstsedlar, då fråga vore om val eller annan angiven fråga,

icke vore att tillråda, då ett sådant förfaringssätt säkerligen skulle

lämna tillfälle till missbruk. Föreskrift om viss tids mellanrum mellan

stämmorna skulle verka hinderligt. Eu förbättring skulle däremot kunna

vinnas genom bestämmelser, att de ordinarie stämmorna skulle hållas

å vissa bestämda dagar, att å andra stämmor icke finge fattas beslut

om mera betydande utgifter samt att de extra stämmorna skulle bekantgöras

genom kungörelse, vilken borde minst 14 dagar före stämman ej

blott uppläsas i kyrkan, eventuellt även i kapell, där sådant funnes och

gudstjänst i kapellet hölles, samt intagas i minst en inom kommunen

spridd ortstidning, utan även med allmänna posten avsändas till samtliga

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kwujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

postanstalter inom kommunen för att genast efter dess framkomst där anslås.

Kronofogden i Kalix fögderi anför, att en bestämmelse om vissa

dagar för de ordinarie stämmornas hållande skulle medföra stora svårigheter,

då under vissa tider av året framkomligheten å vägarna vore

synnerligen olika i olika trakter, samt att en bestämmelse om viss tids

förlopp mellan de olika stämmorna vore olämplig. Likaså vore en

inskränkning i de extra stämmornas befogenhet att besluta om utgifter

betänklig. Den bästa utvägen vore införande av kommunalfullmäktiginstitutionen

i de större kommunerna, därvid dock motsvarande valbestämmelser

borde komma till tillämpning sona vid val av stadsfullmäktige.

Annan ändring uti nu gällande förordning om kommunalstyrelse

på landet borde ej äga rum än att bestämmelserna om val av

stadsfullmäktige jämväl måtte gälla val av kommunalfullmäktige samt

att föreskriften om kommunalstämmas utlysande matte ändras därhän,

att kungörelse om ordinarie kommunalstämma ävensom sådan stämma,

där beslut komme att fattas om utgift eller erläggande av bidrag därtill,

skulle uppläsas i vederbörande kyrkor minst fjorton dagar före

stämman, ävensom, där tidning inom orten funnes, inom samma tid införas

i densamma. Kommunalstämmans ordförande i Ålvsbyn anför,

att kungörelse om stämmorna borde intagas minst åtta daga! förut i

den eller de tidningar, som kommunen bestämde, med undantag dock

för stämma, å vilken brådskande ärende skulle behandlas. Föreskrift

om anslag skulle medföra svårigheter. Han ansåge förslaget om viss

dag för de ordinarie stämmorna lämpligt men hemställde om andra dagar

än de av länsstyrelsen angivna. Kommunalstämmans ordförande

i Arvidsjaur anser, att kommuner av stor utsträckning borde äga att

själva bestämma tiden för stämmornas hållande och sättet för deras

kungörande, vilka beslut dock borde underställas länsstyrelsens pi övning.

Kommunalstämmans ordförande i Jockmock anser, att distriktsindelning

borde kunna äga rum såväl för landstingsmannaval som andra

kommunala val. Det borde vidare läggas i stämmans hand att bestämma

tiderna för de ordinarie stämmorna, till vilka borde förläggas beslut

om mera betydande utgifter, upptagande av lån m. m. Kungörelse om

stämma borde ske minst 14 dagar i förväg och intagas i ortstidning.

Om uppläsning av kungörelse jämväl i kapellförsamlings kyrka stadgades,

kunde emellertid understundom svårighet uppstå att vid stämman

erhålla kunskap om, huruvida sådan uppläsning ägt rum. Kommunalstämmans

ordförande i Råneå anser, att distriktsindelning lämpligen

kunde äga rum, dock endast för val av landstingsmän, däremot ej förandra

kommunala val eller handläggning av övriga kommunala ärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Bestämmelse om rätt att insända röstsedel vore olämplig. Kungörelse

om stämma intoges för närvarande i ortstidning och vore en föreskrift

därom, att kungörelse jämväl skulle anslås, icke behöflig. Inom kommunen

liölles i regel stämmorna å lördagar och skulle en bestämmelse

om de ordinarie stämmornas hållande å vissa sön- och helgdagar förorsaka

ökad tidspillan och jämväl av religiösa skäl vara olämplig. Lösningen

av frågan vore obligatoriskt införande av kommunal- och kyrkofullmäktige

i alla kommuner med visst större invånarantal eller viss större

ytvidd. Kommunalstämmans ordförande i Neder-Kalix avstyrker

föreskrift om stämmornas hållande å sön- och helgdagar men anser

föreskrift lämplig därom, att kungörelse om stämma skulle införas minst

14 dagar i förväg i den eller de ortstidningar, stämman i december

för nästföljande år bestämt. Föreskrift om kungörelsens anslående skulle

vara utan nytta. Kommunalstämmans ordföran de i Över-Kalix

anser lämpligast, at.t kommunerna själva finge bestämma dagarna för ordinarie

stämmornas hållande. Kommunalstämmans ordförande i Karl

Gustav föreslår, att den ordinarie decemberstämman skulle äga att för

följande år bestämma dagarna för de ordinarie stämmorna. Rörande

övriga yttranden hänvisas till handlingarna i ärendet.

Det är uppenbart, att behovet av åtgärder i nu förevarande syfte

är synnerligen olika i olika delar av vårt land, och av de inkomna

yttrandena inhämtas, att, medan i vissa län olägenheter av nu rådande

ordning icke försports, i andra åter stora svårigheter äro förbundna

med ett mera allmänt deltagande i det kommunala livet.

Landskommunernas utsträckning och befolkningstäthet äro ju utomordentligt

olika i olika trakter, och särskilt förstnämnda förhållande

är naturligen av stor betydelse i förevarande hänseende. Enligt

tillgängliga uppgifter hava av rikets landskommuner 2,064 en areal av

högst två kvadratmil, 188 en areal överstigande två men ej fem kvadratmil,

53 en areal överstigande fem men ej tio kvadratmil, 26 en

areal överstigande tio men ej femton kvadratmil, 16 en areal överstigande

femton men ej tjugu kvadratmil samt 30 en areal överstigande

tjugu kvadratmil. Uppgifterna återfinnas i bilaga II tab. A, varjämte

i samma bilagas tab. B upptagits kommuner med ett ytinnehåll

av över 20 kvadratmil.

Den stora utsträckning, som ett ej ringa antal landskommuner sålunda

äger, medför givetvis i dessa kommuner särskilda svårigheter för de röstägande

att inställa sig å de gemensamma stämmorna. Det kunde synas,

som om den enklaste utvägen i fråga om nämnda kommuner vore en

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 10

Departe.

mentä
chefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

delning av dem i två eller flera mindre kommuner, varigenom särskild

hänsyn till dessa kommuner ej skulle i nu förevarande hänseende behöva

tagas i lagstiftningsväg. Emellertid reser sig häremot i flertalet

fall, på sätt jämväl några länsstyrelser framhållit, hinder av det skäl,

att genom en sådan uppdelning skulle bildas kommuner, vilkas ekonomiska

bärkraft bleve alltför ringa för de kommunala uppgifternas behöriga

fyllande. 1 den mån nu antydda hinder ej förefinnes, måste

emellertid eu uppdelning av de allra största kommunerna vara önskvärd.

Tid efter annan hava också en och annan sådan uppdelning ägt rum,

och lärer framgent uppdelning komma att ske i möjlig utsträckning.

Men då antydda åtgärder allenast i enstaka fall kunna ifrågasättas,

måste man söka finna utväg att, med bibehållande av den kommunala

enheten, i görlig grad underlätta de röstberättigades i dylika kommuner

deltagande i de kommunala angelägenheternas avgörande.

Att på sätt några av de hörda myndigheterna föreslagit underlätta

detta deltagande genom att föreskriva obligatoriskt införande av

kommunal representation inom de större landskommunerna torde emellertid

ej böra ifrågasättas och skulle dessutom, så länge kommunalfullmäktiges

befogenhet är begränsad, icke i allo fylla det avsedda ändamålet.

Det direkta deltagandet i det kommunala livet torde också, och

det ej minst i kommuner av större utsträckning och med ringare samfärdsel,

verka väckande å intresset för allmänna angelägenheter samt

bidraga till de medborgerliga insikternas höjande. Däremot kan det

anses följdriktigt att för val av kommunalfullmäktige införa den proportionella

valmetoden, varigenom otvivelaktigt inrättande av kommunalfullmäktiginstitutionen

kommer att befrämjas i kommuner, där denna

institution befinnes lämplig och en allmännare önskan om dess införande

föreligger. Jag återkommer i annat sammanhang till denna fråga.

Beträffande förslaget att genom en indelning av de större kommunerna

i distrikt för de röstberättigade underlätta deltagandet i de

kommunala avgörandena torde det till eu början vara uppenbart, att

andra kommunala angelägenheter än val icke lämpligen böra göras

till föremål för handläggning å stämmor i särskilda distrikt av kommunen.

Åven om en sådan handläggning skulle kunna tekniskt anordnas,

måste dessa ärenden för att erhålla allsidig belysning och en prövning,

vid vilken hänsyn ej övervägande tages till inom kommunens olika

delar befintliga särintressen, behandlas å en för kommunen i dess helhet

gemensam stämma.

Vidkommande åter de kommunala valen kunde det väl synas, som om

ett allmännare deltagande i desamma borde kunna utan större olägen
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

heter vinnas därigenom, att dessa val ägde rum distriktvis. Åtskilliga

länsstyrelser hava också tillstyrkt en sådan anordning. Andra åter hava

framställt betänkligheter däremot under framhållande, att de kommunala

valen i regel icke förberedas på samma sätt som de, vilka äga eu politisk

karaktär. Offentlig diskussion om kandidater till de kommunala befattningarna

förekommer i allmänhet icke i större omfattning före valförrättningarna,

och de överläggningar, som äga rum vid dessa förrättningar,

äro ofta bestämmande för valens utgång. Ett skiljande i

allmänhet av val till de kommunala befattningarna från sambandet med

övriga kommunala ärenden synes därför knappast vara i alla avseenden

önskvärt, och torde sålunda ett anordnande av dessa val inom särskilda

valdistrikt åtminstone ej för närvarande böra ifrågasättas.

Samma skäl, som tala mot ett anordnande i särskilda valdistrikt,

av valen till de kommunala befattningarna nämligen olämpligheten av

desammas lösgörande från de för kommunen gemensamma stämmorna,

där den gemensamma överläggningen måste antagas befordra ett gott

personval, tala naturligen i än högre grad mot förslaget att tillåta de

röstberättigade att med posten insända sina röstsedlar.

Från nu berörda synpunkter torde däremot hinder ej möta att i

landskommun, där kommunal- representation — kommunalfullmäktige —

finnas, anordna valen av dessa fullmäktige inom särskilda valdistrikt.

Likaledes torde valen av landstingsmän kunna utan olägenhet företagas

distriktsvis. Till frågan om dessa vals lämpliga anordnande återkommer

jag emellertid längre fram.

En utsträckning vidkommande landskommunerna av rätten att på

grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt för annan röstberättigad

skulle otvivelaktigt, såsom i åtskilliga yttranden framhållits, medföra

lättnader inom landskommunerna särskilt för avlägset boende att göra

sin medbestämmanderätt gällande vid de kommunala avgörandena. Då

jag emellertid hyser den mening, att fullmaktsröstningen, där den förekommer,

i allmänhet snarare bör inskränkas än utvidgas, kan en ökad

användning av full maktsröstning av mig ej ifrågasättas.

Därest emellertid bestämmelser införas, varigenom säkerhet så vitt

möjligt erhålles för, att kommunalstämmorna utsättas å för flertalet

röstberättigade lämpliga tider, samt att stämmorna kungöras i sådan

ordning, att de röstberättigade erhålla kunskap om desamma i så god

tid att de kunna infinna sig, skulle ej endast i landskommunerna i allmänhet

de röstberättigades deltagande i kommunala avgöranden underlättas,

utan förvisso, såsom jämväl åtskilliga länsstyrelser i sina avgivna

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Tid för kommunalstämmorna■
-

Kimyl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

yttranden framhållit, en väsentlig förbättring kunna vinnas även i fråga

om de särskilda missförhållanden, som må vara rådande inom kommuner

av större utsträckning eller eljest säregen beskaffenhet.

De ordinarie kommunalstämmorna äro som bekant tre och skola

årligen hållas, en under senare hälften av mars månad, en i oktober och

en i december månad. Inom nämnda tider bestämmes dagen av kommunalstämmans

ordförande, vilken även utsätter dag för de extra stämmorna.

Av de i ärendet avgivna yttrandena inhämtas, att för närvarande i

ett stort antal kommuner stämmorna i regel hållas å sön- eller helgdagar.

Uppenbart är, att härigenom befordras ett allmännare deltagande i

de kommunala avgörandena, då ju ett stort antal röstberättigade, vilka

icke utan svårighet kunna för de kommunala angelägenheterna förfoga

över sin arbetstid, lätteligen kunna å sön- eller helgdagar besöka stämmorna.

Att, med vederbörlig hänsyn till de i olika delar av vårt land

rådande vitt skilda förhållanden, i lag fixera de ordinarie kommunalstämmornas

hållande till vissa sön- eller helgdagar inom stadgade tidsperioder

möter emellertid ej ringa svårighet. På sätt länsstyrelsen i

Norrbottens län framhållit, äro ej alltid förhållandena ens inom samma

län så likartade, att med fördel vissa för länets kommuner gemensamma

stämmodagar kunna fastslås. Tiderna måste för varje kommun bestämmas

med hänsyn till inom densamma rådande förhållanden.

Pin ovillkorlig föreskrift om de ordinarie kommunalstämmornas

hållande å sön- eller helgdag skulle visserligen ganska väl fylla det ändamål,

man här vill vinna. Emellertid måste beaktas, att hänsyn härvidlag bör

tagas till deras åsikter, som finna det mindre tillbörligt eller stötande

att under söndag deltaga i kommunalstämma och att, där den allmänna

åskådningen är sådan, en föreskrift av nyss antydd beskaffenhet kunde

komma att verka motsatsen till vad som åsyftas eller ett allmänt deltagande

i kommunens angelägenheter. Jag anser mig därför i förevarande

hänseende icke böra föreslå, att man går längre, än att åt de

röstberättigade inom kommunerna må överlämnas att själva bestämma,

huruvida de ordinarie stämmorna skola hållas å sön-och helgdagar eller icke.

Trygghet för att stämmorna komma att utsättas å de med hänsyn

till ortsförhållandena lämpligaste tider vinnes i fråga om kommuner

med större utsträckning emellertid ej genom en föreskrift allenast, att

de röstberättigade äga bestämma, att de ordinarie stämmorna skola

hållas å sön- och helgdagar. Särskilt för de stora norrländska kommunernas

del har framhållits, dels hurusom på grund av de klimatiska

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kung!., Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förhållandena man under vissa tider på året endast med stora svårigheter

kan taga sig fram på vägar och över vattendrag, under vilka

tider en stor del av kommunens invånare äro urståndsätta att infinna

sig å stämmor, dels ock att ett flitigare deltagande från de fjärrboendes

sida i de kommunala avgörandena ej kan vinnas, såvida icke stämmorna

förläggas till tider, då befolkningen i andra ärenden, t. ex. för att besöka

marknader eller fira s. k. kyrkhelger, beger sig till kommunernas

huvudorter. För dessa synpunkters behöriga beaktande torde det böra

inrymmas de röstägande befogenhet att, därest de anse nödigt, bestämma å

vilka dagar de ordinarie kommunalstämmorna skola hållas. Beslutanderätten

härutinnan torde dock böra begränsas med hänsyn till de i lag bestämda

tider, med undantag för kommuner, där vissa tider naturförhållandena göra

ett strängt fasthållande vid nuvarande bestämmelser otjänligt och i fråga

om vilka — på sätt länsstyrelserna i Västerbottens och ^Norrbottens

län föreslagit — av berörda förhållanden påkallade jämkningar böra

medgivas, så att åtminstone mars- och oktoberstämmorua må kunna

hållas viss tid, före eller efter den i lag eljest fastställda. En dyrlik

undantagsställning synes dock böra begränsas till de fyra nordligaste

länen. Med hänsyn särskilt till vikten av att kommunens stat varder

fastställd å sådan tid, att debiteringsarbetet ej försenas, kan dock tiden

för sist berörda stämmor icke avvika alltför mycket från den hittills

bestämda. Fn längre tid än 14 dagar före eller efter den i lag eljest

stadgade tid synes näppeligen tillrådlig. En sådan utsträckning bör

också kunna anses tillräcklig, för att i förhållande till naturomständigheterna

lämpliga tider för berörda kommunalstämmor må kunna vinnas.

Beslut rörande tiderna för de ordinarie kommunalstämmornas hållande

synes böra fattas å ordinarie kommunalstämma i december och

avse följande kalenderår. Då alla kommunalmedlemmar böra hava lika

intresse av att kommunalstämmorna utsättas till tider, som i görlig grad

garantera möjlighet för kommunens medlemmar att mangrannt infinna sig

å stämmorna, synes eventuell omröstning om sådan fråga böra företagas

efter huvudtalet.

Enligt gällande bestämmelser skall kungörelse om kommunalstämma

uppläsas från predikstolen i kommunens kyrka fjorton dagar

eller minst en vecka därförut. Därest brådskande ärende förekommer,

kan kungörelse äga rum ännu kortare tid före stämman. Om kommunalstämman

det beslutar, skall kungörelsen jämväl anslås inom kommunen

eller införas i ortstidning.

På sätt Riksdagen i sin ovannämnda skrivelse anfört, kan det

under nuvarande förhållanden givetvis ofta nog inträffa, att stämmors

Kommunal
stämmornas
kungörande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

hållande blir otillräckligt eller kanske alldeles icke bekantgjort för invånarna

i störa delar av kommunen, eller ock att kännedom om stämma

erhålles så sent, att inställelse å densamma ej kan medhinnas.

För att en förbättring må kunna vinnas härutinnan, torde till en

början böra föreskrivas, att kungörelse om kommunalstämma skall uppläsas

i kommunens kyrka minst fjorton dagar före stämman, såvida fråga ej

är om utlysande av stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,

då stämma må hållas jämväl efter kortare kungörelsetid. A

sådan stämma må dock beslut ej fattas om utgift eller erläggande av

bidrag därtill.

Omfattar kommun jämväl annex- eller kapellförsamling eller finnes

eljest inom kommunen annan kyrka än huvudkyrkan, bör, om gudstjänst

därstädes hålles under kungörelsetid, kungörelse om stämma uppläsas i

behörig ordning i samband med sådan gudstjänst. Om stämma är utsatt

till dag, då gudstjänst hålles, bör kungörelsen uppläsas jämväl å

dagen för stämman. Emellertid skulle det ej sällan vara omöjligt att

till stämman erhålla bevis därom, att å stämmodagen kungörelsen blivit

uppläst i andra inom kommunen befintliga kyrkor än huvudkyrkan, och

kan därför ej lämpligen kungörelsens uppläsning därstädes å nämnda

dag göras till villkor för stämmans hållande. Detta torde dessutom

icke vara behövligt, då en uppläsning av kungörelsen därstädes å

nämnda dag med hänsyn till det i regel betydande avståndet mellan

sådan kyrka och platsen för stämmorna är av mindre betydelse.

Av utlåtandena i ärendet inhämtas, att i ett stort antal kommuner

kungörelserna om kommunalstämma införas i en eller flera ortstidningar,

varemot anslag av kungörelserna, såvitt upplysts, endast i ringare omfattning

förekommer. Med tidningspressens stora spridning nu för

tiden i landet torde införande av underrättelse om kommunalstämma i

tidning för visso vara det i regel säkraste medlet att sprida kännedomen

om stämman. Sådant kungörande synes därför böra göras

obligatoriskt. Däremot lärer eu föreskrift om anslag af kungörelsen å

vissa platser inom kommunen dels i åtskilliga kommuner vara svår att

efterleva, dels mångenstädes icke komma att medföra större praktisk

nytta.

Jag anser mig därför böra föreslå den ändring i gällande bestämmelser,

att tillkännagivande om tid och ort för kommunalstämma skall införas

i ortstidning. Däremot torde en ovillkorlig föreskrift icke böra meddelas

om intagande i nämnda tillkännagivande av underrättelse om överläggningsämne.

I fråga om de ordinarie kommunalstämmorna är eu

sådan underrättelse i regel så till vida mindre erforderlig, som vissa vik
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungt Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

79

tiga ärenden, vilka å dessa förekomma, äro i lag bestämda. Det synes

därför i sådant hänseende vara tillräckligt föreskriva, att viktigare ärenden,

som ej enligt lag skola vid stämman förekomma, skola i kallelsen i

korthet angivas samt att det i övrigt må ankomma på kommunalstämman

själv att bestämma, i vad omfattning överläggningsämnena skola

angivas i den i ortstidning införda kungörelsen om stämman.

Det är naturligen av vikt, att nämnda tillkännagivande i ortstidning

införes i dem av ortens tidningar, som läsas av eu avsevärd grupp av

kommunens medlemmar. Endast därigenom kan det avsedda syftet

uppnås, nämligen att tillkännagivandet erhåller största möjliga spridning

bland kommunens medlemmar. Denna synpunkt har också framhållits

av Riksdagens justitieombudsman i en till Kungl. Maj:t den 13 november

1907 avgiven framställning angående omarbetning av bestämmelserna

i § 66 av förordningen om kommunalstyrelse i stad.

Att i lag meddela några detaljerade regler för ett dylikt införande i

ortstidning av kungörelse om kommunalstämma skulle uppenbart möta

åtskilliga svårigheter. Ett allmänt uttalande i författningen om, att

kungörelserna böra införas i den eller de tidningar i orten, som med

hänsyn till sin spridning möjliggöra, att meddelandena träffa de flesta

av kommunens medlemmar, torde vara tillräckligt.

Ehuruväl det torde få antagas, att i den mån vissheten om betydelsen

av ett allmänt deltagande i de kommunala angelägenheterna

växer, vederbörande stämmoordförande skulle komma att iakttaga full

opartiskhet med avseende å valet av tidningar, synes dock önskvärt,

att de röstberättigade själva få bestämma, i vilken eller vilka tidningar

inom orten kungörelse om stämma bör intagas. För att dock i skälig

grad förhindra majoritetsförtryck, torde det vara lämpligt tillika föreskriva,

att om minst Va av de å den beslutande stämman närvarande

påyrkar kungörelsens intagande i viss tidning, så också skall äga rum.

Av samma skäl, som förut anförts rörande omröstning efter huvudtalet

i fråga om tiderna för de ordinarie kommunalstämmornas hållande,

synes jämväl vid beslut om, i vilken eller vilka tidningar i orten stämmokungörelserna

böra införas, envar röstberättigad böra äga lika röst.

Lämpligast torde vara, att beslut, varom här är fråga, fattas å den ordinarie

decemberstämman och gälla för det följande året.

Tillkännagivandet bör i tidning införas minst åtta dagar före stämman,

så vida icke fråga är om stämma, som hålles för ärende av så

brådskande natur, att detta ej medhinnes.

Det skulle för visso vara önskvärt, att göra införandet av nämnda

tillkännagivande i de föreskrivna ortstidningarna till villkor för stäm
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

1912: Motion

A. K. nr 56

av hr Ste me.

1912: Riksdagens

skrivelse

nr 124.

80 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185.

mans laglighet, men detta torde knappast vara möjligt, så länge förpliktelse

ej påvilar vederbörande tidningsutgivare att mot vanlig annonsavgift

intaga offentlig myndighets meddelanden. Om emellertid

förpliktelse stadgas för kommunalstämmans ordförande att i god tid till

tidningarna insända tillkännagivande om stämma, torde detta medföra

det önskade resultatet — kommunalstämmans bekantgörande genom

tidning. Kommunalstämmans ordförande är vid ansvar för tjänstefel

underkastad en dylik förpliktelse, och anledning saknas naturligen att

befara, att tidningens utgivare ej i tidningen intager honom tillhandakommet

tillkännagivande.

I anslutning till vad sålunda uttalats, har jag uppgjort förslag till

ändrad lydelse av §§ 16 och 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet, ävensom förslag till mom. 3 i § 11 i samma förordning, vilka

förslag jag anhåller att få anmäla i sammanhang med de övriga ändringar

av nämnda författning, som jag längre fram föreslår.

Till de åtgärder, vartill justitieombudsmannens nyssberörda framställning

kan föranleda beträffande stad, återkommer jag i annat sammanhang.

IV. Proportionell valsätt vid val av kommunalfullmäktige.

Med anledning av en vid 1912 års riksdag inom andra kammaren

väckt motion har Riksdagen i skrivelse den 11 maj 1912 anhållit, det

täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning och framlägga förslag

till sådana ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet,

att valen till kommunalfullmäktige anordnades efter proportionell valmetod.

Till stöd för denna sin anhållan anför Riksdagen:

»Under det att jämlikt gällande kommunallagstiftning handhavandet

av kommunens angelägenheter uti städer av viss storlek alltid måste

överlämnas åt särskilt utsedde stadsfullmäktige, gäller det däremot som

regel, att å landsbygden beslutanderätten utövas direkt av de röstberättigade

å kommunalstämma. Rättighet är dock även förbehållen landskommunerna

att, där kommunalstämman så beslutar, åt särskilt utsedda

ombud, så kallade kommunalfullmäktige, överlämna kommunens beslu
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kling!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

tanderätt uti densamma berörande frågor, likväl med undantag av vissa

angivna ärenden, nämligen sådana, som beröra försäljning, pantförskrivning

eller utbyte av till kommunen donerad fast egendom, påläggande

av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år, upptagande

av lån, ställt på längre avbetalningstid än två år, samt justering

av vissa längder liksom naturligtvis val av samtliga de personer, som

skola hava säte och stämma i kommunalfullmäktige. Före år 1910 erfordrades

för fattande av beslut om införande av kommunalfullmäktige,

att kommunalstämman med mer än hälften av kommunens hela röstetal

efter röstvärdet förenade sig därom, men numera är denna fråga

upptagen bland dem, för vilkas avgörande erfordras majoritet, uppgående

till 2/3 av de uti omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet.

Kommunalfullmäktige skola bestå dels av självskrivna ledamöter, nämligen

de å kommunalstämma valda ledamöterna uti kommunalnämnden

samt av kommunalstämman likaledes utsedda ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman, dels ock av ett antal å kommunalstämma

likaledes valda fullmäktige till så stort antal, att hela antalet fullmäktige

kommer att uppgå till fyra gånger så många som de valda medlemmarna

av kommunalnämnden.

Då kommunalfullmäktige uti landskommunerna, trots de ovan angivna

inskränkningarna uti deras befogenhet, i huvudsak hava alldeles

samma uppgift som städernas stadsfullmäktige, kan Riksdagen ej finna

annat, än att det av motionärerna framställda förslaget måste anses beaktansvärt.

Redan vid framläggandet av 1907 års rösträttsproposition fäste

föredragande departementschefen uppmärksamheten därpå att, då proportionellt

valsätt skulle komma att införas vid val av stadsfullmäktige,

det med fog kunde sättas i fråga, att jämväl anordna valen till kommunalfullmäktige

efter proportionell metod, och att härför talade dessa

fullmäktiges egenskap att vara kommunens i många frågor beslutande

representation. ’Att jag emellertid för närvarande’, yttrade departementschefen,

’ej velat föreslå någon ändring i gällande bestämmelser

angående dessa val, har sin grund väsentligen i två omständigheter:

den ena, att institutonen hittills kommit till användning i jämförelsevis

få fall — — —; den andra, att enligt gällande bestämmelser en fjärdedel

av kommunalfullmäktige utgöres av kommunalnämndens valda ledamöter,

samt att ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman

jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning till ändring i sistnämnda

förhållande icke föreligger, synes en förändrad ordning för valet av

övriga fullmäktige knappast lämplig’.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Infordrade

yttranden.

Kungl. Maj.is litad. Proposition Nr 185.

Såsom av detta yttrande framgår, anförde departementschefen i

främsta rummet såsom skäl för uppskov med denna frågas avgörande,

att kommunalfullmäktige endast uti ett fåtal kommuner kommit till användande.

Detta skäl har dock ej längre samma betydelse, ty sedan

den tiden har ytterligare ett antal kommuner funnit med sin fördel

förenligt att införa denna institution, och säkerligen skulle ännu flera

hava följt exemplet, om de blott kunnat vara förvissade om att inom

dessa fullmäktige få de olika partiriktningarna företrädda i förhållande

till deras storlek och betydelse. Den andra invändningen, som departementschefen

hade att anföra, var, att ett proportionellt valsätt ej skulle

kunna tillämpas vid utseende av samtliga fullmäktige, eftersom dels

ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman, dels ock de av

kommunalstämman genom majoritetsval utsedde ledamöterna av kommunalnämnden

äro självskrivna. Denna olägenhet torde dock utan svårighet

kunna undanröjas genom upphävande av bestämmelsen om självskrivna

ledamöter. Antagligt är emellertid, att till följd av deras ställning

inom kommunen ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman

jämväl komma att utses till kommunalfullmäktige, och synes

det Riksdagen böra bliva föremål för en särskild utredning, huruvida kommunalnämndens

medlemmar efter självskrivenhetens upphörande böra

som hittills utses av kommunalstämman eller detta överlämnas åt kommunalfullmäktige

.»

Genom nådig remiss hava länsstyrelserna anbefallts att avgiva utlåtande

i anledning av Riksdagens förevarande framställning. Av de

inkomna utlåtandena inhämtas i huvudsak följande.

Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Gottlands, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus, Ålvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län tillstyrka

Riksdagens i ovannämnda skrivelse gjorda framställning. Därvid

åberopa åtskilliga av nämnda länsstyrelser såsom huvudskäl, att

införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige innebure

en följdriktig utsträckning av denna valmetods tillämpning.

Länsstyrelsen i Örebro län förklarar sig icke hava något att erinra

mot den gjorda framställningen.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser, att den proportiouella valmetodens

tillämpning vid ifrågavarande val borde göras beroende av att

3^rkande därom framställdes av visst antal bland de väljande. Länsstyrelserna

i Södermanlands och Jönköpings län anse, att nämnda valmetod

ej borde komma till användning, därest ej beslut därom fattades

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

83

med den i § 21 mom. 2 av förordningen om kommunalstyrelse på landet

stadgade röstövervikt.

Den gjorda framställningen avstyrkes däremot av länsstyrelserna i

Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Jämtlands och

Västerbottens län. Av dessa länsstyrelser framhålles i allmänhet, att

det vore skadligt eller i allt fall av underordnad betydelse, om vid

dessa val den politiska partiställningen komme till uttryck och att därför

skäl saknades för proportionellt valsätt. Länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län anför, att detta valsätt införts vid val av stadsfullmäktige

närmast på den grund, att stadsfullmäktige i större städer jämväl

vore eu politisk valkorporation, vilket ej vore fallet med kommunalfullmäktige,

samt att det ej vore lämpligt att befordra sammanblandningen

av politiska och kommunala synpunkter genom införande av proportionellt

valsätt vid ifrågavarande val.

Det har vidare framhållits, att tillämpningen av den proportionella

valmetoden ställde ganska stora anspråk på valförrättare!!, vilka anspråks

uppfyllande näppeligen kunde i allmänhet förväntas av ordföranden

i kommunalstämmorna. Farhågor i detta hänseende hava anförts av länsstyrelserna

i Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Gottlands, Malmöhus och Hallands län, av vilka länsstyrelsen i Gottlands

län föreslår inrättande av en särskild valnämnd och länsstyrelsen

i Malmöhus län anser, att röstsammanräkningen borde överlämnas

till kronofogdarna samt i övrigt liknande bestämmelser meddelas som

i fråga om landstingsmannaval.

Däremot anför länsstyrelsen i Stockholms län, att ordförandena i

stämmorna i de kommuner och municipalsamhällen, där införande av

kommunalfullmäktiginstitutionen kunde ifrågakomma, finge antagas äga

sådan vana vid skötande av allmänna värv och sådana insikter i allmänhet,

att de kunde förvärva tillräcklig kännedom om den proportionella

valmetodens teknik för att kunna på ett nöjaktigt sätt fungera

såsom ordförande vid dylika val. Länsstyrelsen i Kristianstads län

framhåller samma synpunkt samt anför vidare, att faran för ett oriktigt

förfarande vid dessa val komme att i avsevärd grad förminskas, i den

mån grunderna för det proportionella valsättet bleve kända genom upprepad

användning av detsamma vid riksdagsmanna- och landstingsmannaval

samt val av stadsfullmäktige, varjämte enligt länsstyrelsens

mening val förrättar en borde bemyndigas att, där så erfordrades, på kommunens

bekostnad anlita sakkunnigt biträde.

I sin ovannämnda skrivelse har Riksdagen förutsatt, att med införande

av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige skulle

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

följa upphävande av bestämmelsen om självskrivna ledamöter.

Denna uppfattning'' delas av länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings,

Gottlands, Alvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Vasternorrlands

och Norrbottens län, av vilka länsstyrelser de i Jönköpings, Alvsborgs

och Norrbottens län särskildt tillägga, att kommunalfullmäktige borde

äga själva välja ordförande och vice ordförande. Länsstyrelsen i Östergötlands

län anför, att upphävande av de nu gällande bestämmelserna

om självskrivenhet syntes kunna utan olägenhet ske, då väl kommunens

mest förtjänta män dock komme att inväljas i fullmäktige.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser jämväl, att stadgandet om självskrivna

ledamöter i kommunalfullmäktige borde upphävas, men framhåller,

att i analogi med bestämmelserna i § 38 av förordningen om

kommunalstyrelse i stad det borde stadgas rätt för kommunalnämndens

ordförande eller, i händelse av hinder för honom, den, vilken nämnden

bland sina ledamöter utsåge, att, ehuru icke ledamot av kommunalfullmäktige

deltaga i dessas överläggningar, samt att det kunde ifrågasättas,

om ej samma rätt borde medgivas ordföranden i stämman och

vid förfall för honom vice ordföranden.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att, i händelse proportionell

valmetod vid val av kommunalfullmäktige infördes, allenast ledamöterna

av kommunalnämnden ej längre borde vara självskrivna medlemmar av

kommunalfullmäktige, men att ordföranden och vice ordföranden i stämman

fortfarande borde vara självskrivna och fungera såsom fullmäktiges

ordförande och vice ordförande. Det vore nämligen enligt länsstyrelsens

mening önskvärt, att nämnda personer fortfarande komme att

tillhöra fullmäktige, och då det vore mindre lämpligt, att de underkastades

det val, som alltid skulle ledas av den ene av dem, borde de vara

självskrivna ledamöter.

Däremot anser länsstyrelsen i Uppsala län, att ett upphävande av

bestämmelsen om självskrivna ledamöter i kommunalfullmäktige varken

utgjorde en förutsättning för införande av proportionell valmetod eller

över huvud vore tillrådligt. Det skulle vara att i hög grad beklaga,

om kommunalfullmäktiginstitutionen försvagades genom upphävande av

självskrivenheten för kommunalstämmans ordförande och vice ordförande

samt för kommunalnämndens valda ledamöter. Skulle, i strid mot länsstyrelsens

mening, införande av proportionellt valsätt anses förutsätta

självskrivenhetens upphörande, vore detta tillräckligt skäl för länsstyrelsen

att helt avstyrka den föreslagna reformen.

Länsstyrelsen i Hallands län, som avstyrker Riksdagens framställning,

framhåller, att kommunens beslutanderätt vore delad mellan kom
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

85

munalstämma och kommunalfullmäktige, samt att, så länge kommunalnämndens

medlemmar samt ordförande och vice ordförande i kommunalstämman

vore självskrivna ledamöter av kommunalfullmäktige, den

kontinuitet, som förutsattes för samverkan mellan kommunalstämman

och kommunalfullmäktige vore bevarad, under det att denna kontinuitet

utan tvivel skulle genom upphävande av ovan angivna ledamöters självskrivenhet

gå förlorad.

Vidkommande frågan huruvida kommunalnämndens medlemmar efter

självskrivenhetens upphörande borde såsom hittills utses av kommunalstämma

eller av kommunalfullmäktige, hava länsstyrelserna i Stockholms,

Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads, Ålvsborgs, Västernorrlands

och Norrbottens län uttalat sig för en överflyttning av valet av kommunalnämnd

till kommunalfullmäktige. Länsstyrelserna i Ålvsborgs

och Norrbottens län anse, att kommunalfullmäktige borde utse jämväl ordförande

och vice ordförande i kommunalnämnden. Länsstyrelsen i Kristianstads

län föreslår, att sedan kommunalstämman bestämt antalet av

såväl ledamöterna i kommunalnämnden som kommunalfullmäktige samt

utsett de senare, dessa skulle inom sig välja kommunalnämndsledamöter

efter proportionell grund.

I händelse av en reform i den av Riksdagen föreslagna riktning

anse länsstyrelserna i Ålvsborgs och Norrbottens län, att en lämpligare

grund för bestämmande av kommunalfullmäktiges antal än den nu

gällande borde stadgas, i vilket hänseende sistnämnda länsstyrelse föreslår,

att kommunalstämman borde medgivas att bestämma kommunalfullmäktiges

antal i visst förhållande till kommunens invånarantal.

Länsstyrelsen i Ålvsborgs län ifrågasätter jämväl, att inskränkningarna

i kommunalfullmäktiges befogenhet borde bortfalla utom i fråga

om justering av kommunens debiterings- och uppbördslängd samt

röstlängd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser, att med hänsyn till vissa

landskommuners stora utsträckning det vore högeligen önskvärt, att

kommunalfullmäktiginstitutionen i större omfattning anlitades. Av kommunalfullmäktige

kunde man vidare vänta större ansvarskänsla och

mera följdriktighet vid handhavandet av kommunens angelägenheter än

av en stämma. Måhända skulle den föreslagna reformen medföra, att

kommunalfullmäktiginstitutionen komme till vidsträcktare användning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser otvivelaktigt, att införande av proportionellt

valsätt skulle medföra en avsevärd utsträckning av kommunalfullmäktiginstitutionens

användning. Länsstyrelserna i Jönköpings,

Kalmar och Hallands län tro däremot ej, att införande av proportionell

s. 86 Kontrollera mot PDF

Det finska förslaget.

86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

valmetod skulle medföra, att kommunalfullmäktige tillsattes i större

omfattning.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser, att, samtidigt som proportionell

valmetod infördes vid dessa val, skyldighet borde stadgas

för kommuner av viss större utsträckning att utse kommunalfullmäktige.

I utlåtanden, som inhämtats av vederbörande länsstyrelser, hava

municipalfullmäktige i Åtvidabergs och Åtvids municipalsamhällen, kornutiunalfullmäktige

i Seffle, kommunalfullmäktige och kommunalnämnden

i Kungsör samt kommunalfullmäktige i Sollefteå köping tillstyrkt Riksdagens

ifrågavarande framställning, varemot municipalstämman i Ljungby,

kronofogden i Sunnerbo härad, kommunalstämmorna i Kville och Örgryte,

kommunalfullmäktige i Töreboda och kommunalstämman i Ragunda

avstyrkt det väckta förslaget. Municipalstämman i Krokslätt

anser, att vederbörande kommun borde äga besluta införande av proportionellt

valsätt vid ifrågavarande val.

Municipalfullmäktige i Åtvidabergs och Åtvids municipalsamhällen

anföra, att municipalnämndens ledamöter borde utses av fullmäktige.

Kommunalfullmäktige i Seffle anse, att kommunalnämndens ledamöter

samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman borde ha

säte i kommunalfullmäktige.

Innan jag anger min ståndpunkt till förevarande fråga, torde

jag böra omförmäla, att i Finland, där, såsom jag ovan erinrat, den

kommunala självstyrelsen för närvarande är ordnad efter svenskt

mönster, innebär det förut omförmälda, föreliggande förslaget om

vissa ändringar i kommimalförfattniugarna en övergång för landskommunernas

del till representationssystemet. \ De röstberättigade kommunmedlemmarna

hava enligt förslaget allenast att vid särskilda valförrättningar

utse kommunalfullmäktige, förstärkta fullmäktige och

revisorer. Förslaget innebär alltså kommunalstämmans upphörande och

förläggande av beslutanderätten i kommunens angelägenheter till kommunalfullmäktige,

under vissa förhållanden i förstärkt antal. Kommunalfullmäktige

utses genom proportionella val, med visst undantag för

kommunerna inom lappmarkens härad. Vid val av kommunalfullmäktige

väljas jämväl suppleanter för dessa. Kommunalfullmäktige utse

bland sig ordförande och vice ordförande. Kommunalfullmäktige, som

i övrigt företaga alla kommunala val, välja således jämväl ordförande,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 87

vice ordförande samt ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden.

Förslaget innehåller vidare den bestämmelse, att vid kommunalfullmäktiges

sammanträden ordföranden i kommunalnämnden eller annan av

nämnden därtill utsedd ledamot bör närvara för att med erforderliga

upplysningar tillhandagå, med. rätt för honom att deltaga i överläggningarna

men icke, så framt han ej tillika är vald till fullmäktig, i

besluten. Uteblir kommunalnämndens ordförande eller hans ställföreträdare,

hindrar sådant icke överläggning eller beslut.

Av skäl, som jag här ovan angivit, anser jag en föreskrift om

obligatoriskt införande av kommunal representation i landskommunerna

ej böra för närvarande ifrågasättas. Då en viss obenägenhet i allmänhet

torde förefinnas hos de röstberättigade medlemmarna av våra

landskommuner att till representanter överlämna beslutanderätten i

kommunala angelägenheter, anser jag, att kommunalfullmäktiges befogenhet,

ehuru vissa rätt så befogade anmärkningar kunna framställas,

mot det sätt, varpå förhållandet mellan kommunalstämman och kommunalfullmäktige

är ordnat i våra kommunalförfattningar, för närvarande

icke heller bör utsträckas eller eljest förändras. Otvivelaktigt äro i vissa

större kommuner förhållandena sådana, att införande av kommunalfullmäktiginstitutionen

skulle medföra, att de kommunala uppgifterna bleve

bättre tillgodosedda, och man bör därför ej genom en utvidgning av

kommunalfullmäktiges behörighet möjligen motverka en vidsträcktare

användning av kommunalfullmäktiginstitutionen i kommuner, där den

eljes måhända skulle anses önskvärd och lämplig. Jag anser därför

den nuvarande fördelningen av beslutanderätten i kommunala angelägenheter

mellan kommunalstämman och kommunalfullmäktige böra

bibehållas, till dess ett verkligt behov av förändring härutinnan visar

sig föreligga.

Det hinder mot kommunalfullmäktiginstitutionens vidsträcktare användning,

som, enligt vad Riksdagen antytt, möjligen kan ligga däri,

att de röstägande icke äga säkerhet för att inom fullmäktige få olika

meningsriktningar på samma sätt företrädda som vid kommunalstämma,

bör emellertid enligt min mening undanröjas. Såsom av Riksdagen

samt åtskilliga i ärendet hörda myndigheter framhållits, måste det

anses följdriktigt, att användningen av den proportionella valmetoden

utsträckes jämväl till valen av kommunalfullmäktige. Den proportionella

valmetoden är redan införd vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige.

Detta skedde visserligen i samband med den politiska

rösträttsreformens genomförande, närmast med hänsyn till landstingens

Departe
ments
chefen.

Proportionellt

valsätt.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Upphörande

av ledamotskap

på grund

av självskrivenhet.

88 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och stadsfullmäktiges i de större städerna egenskap av valkorporationer

till Riksdagens första kammare, men denna landstingens och stadsfullmäktiges

egenskap är förvisso ej, såsom i ett i ärendet avgivet jhtrande

anförts, den enda eller huvudsakliga grunden därtill, att det proportionella

valsättet ansetts böra komma till användning vid dessa val. Ej

endast inom det politiska utan även inom det kommunala livet förekomma

meningsbrytningar, som medföra gruppbildningar bland de röstägande,

och de kommunala meningsgrupperna hava samma rätt att

inom de kommunala representationerna erhålla ett efter deras styrka

avpassat inlåtande som de politiska partierna vid de politiska valen. Hänsynen

till motsättningarna inom det kommunala livet åberopades jämväl

såsom skäl av dåvarande chefen för civildepartementet vid föredragning

av frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av

stadsfullmäktige. Med väsentligt samma rätt som vid val av stadsfullmäktige

bör naturligen det proportionella valsättet komma till användning

inom landskommunerna vid val av kommunalfullmäktige.

Enligt gällande bestämmelser bestå emellertid kommunalfullmäktige,

förutom av särskilt valda ledamöter, jämväl av ordföranden och vice

ordföranden i kommunalstämman, vilka inom fullmäktige hava samma

ställning, samt av kommunalnämndens valda medlemmar, samtliga såsom

självskrivna ledamöter. För att syftet med den proportionella valmetodens

införande skall vinnas, bör, såsom Riksdagen framhållit,

nämnda kommunala förtroendemäns självskrivna ledamotskap av kommunalfullmäktige

upphävas och samtliga fullmäktige utses genom

val enligt proportionell metod. Emellertid har av vissa myndigheter

erinrats, att därigenom kommunalfullmäktige skulle komma att berövas

tillgång till den sakkunskap, omförmälda kommunala förtroendemän

äga, och kommunalfullmäktiginstitutionen sålunda försvagas. Såsom

den kommitté, vilken avgivit förslag till nu gällande kommunalförfattningar,

uttalat, utgjorde hänsynen till den kännedom och erfarenhet

om sakernas och förhållandenas enskildheter, som en vaken verksamhet

på den verkställande myndighetens område naturligen alltid medförde,

grunden till förslaget därom, att kommunalnämndens medlemmar

skulle vara självskrivna ledamöter av fullmäktigskapet. Denna

hänsyn bör dock enligt min mening icke nödvändigtvis medföra en

dylik bestämmelse. Det är samma valmanskår, som väljer kommunalfullmäktige

samt kommunalnämnd och kommunalstämmans ordförande

och vice ordförande. Det måste därför antagas, att denna valmanskår,

genom dessa förtroendemäns inval i fullmäktige, beaktar det behov

av dessas sakkunskap, som kan föreligga därstädes. Skulle av olika

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

skäl ifrågavarande kommunala förtroendeuppdrag beklädas med personer,

som icke tillhöra fullmäktige, torde det behov av upplysningar,

som möjligen kan föreligga hos kommunalfullmäktige, kunna

fullt tillgodoses, därest ordföranden och vice ordföranden i kommunalstämman

samt ordföranden och vice ordföranden i kommunalnämnden

beredes sådan rätt att närvara vid kommunalfullmäktiges sammanträden

och deltaga i deras överläggningar, som enligt § 38 av förordningen

om kommunalstyrelse i stad tillkommer borgmästaren eller annan

magistratsledamot i fråga om stadsfullmäktige. Behovet av en bestämmelse

i förevarande riktning har såsom ovan nämnts beaktats i det

finska förslaget, som ju jämväl innebär upphävande av allt ledamotskap

i kommunalfullmäktige på grund av självskrivenhet, men anser

jag icke nödigt att på sätt där skett stadga förpliktelse för någon av

ovannämnda förtroendemän att närvara vid kommunalfullmäktiges sammankomster.

Jag finner sålunda, att samtliga kommunalfullmäktige

böra utses genom proportionella val samt att ordföranden och vice

ordföranden i kommunalstämman ävensom ordföranden och vice ordföranden

i kommunalnämnden böra berättigas att närvara vid kommunalfullmäktiges

sammanträden och deltaga i fullmäktiges överläggningar,

men ej i deras beslut, i annat fall än att de själva äro fullmäktige.

Att nu upptaga den även i Riksdagens förberörda skrivelse omnämnda

frågan, huruvida efter självskrivenhetens upphörande kommunalnämndens

ledamöter böra som hittills utses av kommunalstämman

eller detta överlämnas åt kommunalfullmäktige, synes mig knappast böra

ifrågasättas. Denna fråga synes nämligen efter ytterligare övervägande

böra finna sin lösning i sammanhang med upptagande av frågan om

lämpligt avgränsande av kommunalfullmäktiges och kommunalstämmas

befogenhetsområden, en fråga åter, som står i det samband med kommunernas

finanshushållning över huvud, att den lämpligast bör utredas i

sammanhang med det ytterligare övervägande av förhållandena härutinnan,

som jag förut ställt i utsikt.

Med hänsyn till den förlängning av tiden för kallelse till kommunalstämma,

som här ovan föreslagits, kan det ej längre vara lämpligt,

att för kallelse till fullmäktigsammanträde skall gälla vad som för kommunalstämma

stadgas. En tid av åtta dagar för kallelse till fullmäktigsammanträde

torde vara fullt tillräckligt. Vidare torde det böra stadgas,

att, på sätt som finnes föreskrivet ifråga om stadsfuilmäktigsammankomst,

skriftlig kallelse, såvitt möjligt, bör delgivas envar fullmäktig. Då

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 12

Kallelse till

sammanträde.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

emellertid inom en landskommun svårigheter kunna möta mot delgivning

av skriftlig kallelse, torde kallelsens översändande med posten böra

vara tillfyllestgörande. Om mitt förslag om skriftlig kallelse av envar

fullmäktig vinner bifall, torde ej kallelsens införande i ortens tidning

böra ovillkorligen föreskrivas, då under nämnda förutsättning sådan

föreskrift, som ju alltid medför utgift för kommunen, ej lärer vara erforderlig,

utan bör det ankomma på fullmäktige att därom besluta efter

omständigheterna.

Ordförande. Då enligt vad som nyss föreslagits kommunalstämmans ordförande

och vice ordförande ej längre skulle självskrivet innehava samma befattningar

inom kommunalfullmäktige, lärer vara klart, att kommunalfullmäktige

böra äga att inom sig utse ordförande och vice ordförande.

Kommunal
fullmäktiges
antal.

Enligt nu gällande bestämmelser skola kommunalfullmäktige bestå,

förutom av de självskrivna ledamöterna, av så många särskilt av kom
-

munalstämman valda ledamöter, att hela antalet fullmäktige blir fyra

gånger så stort som de valda medlemmarnas i kommunalnämnden.

Efter det ifrågasatts att borttaga självskrivenheten i fullmäktige, behövas

uppenbarligen andra bestämmelser i lag om det antal, till vilket kommunalfullmäktige

skola utses. Att kommunerna tillerkännas rätt att

utan vidare bestämma antalet, kan uppenbarligen ej ifrågakomma;

antalet stadsfullmäktige är ej heller helt överlämnat åt stadskommunernas

beslutanderätt. Lagen torde därför böra uppställa vissa gränser för

antalet, men kommunalstämman berättigas att inom dessa gränser bestämma

antalet kommunalfullmäktige. En dylik anordning, anslutande

sig kommunens folkmängd, blir fullt analog med vad som är stadgat

för stadsfullmäktige. Huru dessa folkmängdsgränser skola bestämmas,

kan ju bliva föremål för olika meningar. För min del har jag emellertid

funnit lämpliga bestämmelser härutinnan kunna i huvudsak anslutas till

de för val av stadsfullmäktige gällande och vill i följd härav föreslå, att

kommun med 2,000 invånare eller därunder må utse 12—20 fullmäktige,

att kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare må utse

21—25 fullmäktige, att kommun med över 5,000 till och med 10,000

invånare må utse 26 — 30 fullmäktige, samt att kommun med över

10,000 invånare må utse 31—40 fullmäktige.

Val av kommunalfullmäktige torde böra förrättas i enahanda ordning

som val av landstingsmän och stadsfullmäktige. Då jag emellertid

har för avsikt att här nedan framlägga förslag om tillägg och ändringar

i gällande bestämmelser om sistnämnda båda val, återkommer

jag i sammanhang därmed till frågan om ordningen för valen av kommunalfullmäktige.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Stadgandena om val av kommunalfullmäktige finnas upptagna i

det förslag till ändrad lydelse av §§ 27—36 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet, som jag sedermera i sammanhang med övriga

föreslagna lagändringar kommer att anmäla.

Då i några kommuner redan finnas kommunalfullmäktige, torde en

särskild övergångsbestämmelse böra givas, i syfte att kommunalfullmäktige

över allt må från och med år 1914 erhålla en på de nya

stadgandena grundad sammansättning.

I detta sammanhang ber jag att få erinra, att innevarande års

riksdag, i anledning av motion, på konstitutionsutskottets hemställan

beslutat i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring

av gällande bestämmelser i förordningarna om kommunalstyrelse i stad

och om kommunalstyrelse i Stockholm, att vid val av stadsfullmäktige

må utses suppleanter att inträda såväl vid ordinarie ledamots avgång

som vid inträffande förfall.

Den fråga, som sålunda väckts av Riksdagen, .torde vara så

omfattande att vederbörande stadsfullmäktige böra lämnas tillfälle att

vttra sig över framställningen, innan den företages till avgörande. Då

denna utredning, vilken emellertid ej kan fullbordas under loppet av

nu pågående riksdag, föreligger i färdigt skick, bör i sammanhang

därmed frågan om suppleantval till kommunalfullmäktige upptagas till

prövning. För närvarande har jag därför ej heller i sistnämnda avseende

funnit mig böra framlägga något förslag.

Men ej endast vid valen till de kommunala representationerna bör

det proportionella valsättet komma till användning, utan torde detsamma

jämväl böra tillämpas i viss utsträckning vid val inom dessa

representationer.

Fråga om

suppleanter

för stadsfullmäktige.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

1910: Motion

A. K. nr 130 av

hr 01au6Son.

1910: Konstitutionsutskottets

uti. nr 6.

1911: Riksdagens

skrivelse

nr 137.

V. Proportionellt valsätt vid val av utskott och nämnder m. m.

inom landsting och stadsfullmäktige,

I en vid 1910 års riksdag inom andra kammaren väckt motion

föreslogs, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

dels om utredning av, i vad mån genomförande av proportionellt

valsätt vid i landsting förekommande val läte sig göra, och dels om

framläggande för Riksdagen av de lagförslag, vartill denna utredning

kunde giva anledning.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisades,

avstyrkte densamma, därvid utskottet anförde, bland annat, att utskottet

hölle före, att frågan om införande av proportionsprincipen vid val inom

landstingen lämpligen borde vila, till dess under tillämpningen av de

nya bestämmelserna rörande landstingens sammansättning visat sig,

huruvida något behov av en ändring i sådant syfte verkligen förelåge,

samt att utskottet ville påpeka, att eu annan fråga, nämligen om införande

av proportionellt valsätt vid val inom stadsfullmäktige, syntes äga

så nära samband med den av motionären väckta frågan, att, vid den enas

upptagande till prövning, den andra näppeligen kunde lämnas obeaktad.

Motionen föranledde ej heller någon Riksdagens åtgärd.

Med anledning av fyra särskilda vid 1911 års riksdag väckta motioner

har emellertid Riksdagen i skrivelse den 20 maj 1911, nr 137,

anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning framlägga

förslag till införande av proportionellt valsätt vid val av sådana lios

stadsfullmäktige och landsting förekommande utskott och nämnder, vilkas

egentliga uppgift vore att förbereda de hos nämnda korporationer

förekommande ärenden.

Till stöd för denna sin anhållan anför Riksdagen i skrivelsen

följande:

»Vid innevarande års riksdag har genom de i andra kammaren

väckta motionerna, nr 126, 133, 215 och 227, framställts förslag om införande

av proportionellt valsätt vid val av utskott, nämnder och styrelser

m. m. inom landsting och stadsfullmäktige.

Såsom en av motionärerna omnämnt, föreslog enskild motionär vid

fjolårets riksdag en skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med begäran om

utredning, i vad mån genomförande av proportionellt valsätt vid å

landsting förekommande val läte sig göra, och om framläggande för

Riksdagen av de lagförslag, vartill denna utredning kunde giva anled
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

93

ning. Vad konstitutionsutskottet i sitt käröver avgivna utlåtande hemställt,

därom har jämväl av den ifrågavarande motionären erinrats.

Av de vid innevarande års riksdag avgivna motionerna avse

motionen nr 126 införande av proportionellt valsätt blott vid val

inom stadsfullmäktige av drätselkammare, beredningsutskott eller andra

städernas styrelser och utskott,

motionen nr 227 införande av proportionellt valsätt blott vid val

inom landstingen av utskott för förberedande behandling av därstädes

förekommande ärenden,

motionen nr 133 införande av proportionellt valsätt vid val såväl

inom landsting'' som stadsfullmäktige av utskott, styrelser, nämnder,

kommittéer m. fl., och slutligen

motionen nr 215 införande av proportionellt valsätt vid val inom

såväl landsting som stadsfullmäktige av drätselkamrar, styrelser, nämnder,

utskott in. fl. förvaltande och utredande myndigheter och dessutom

vid val inom kyrkostämma av representanter i folkskolestyrelse i stad.

I sitt utlåtande över den vid nästlidna års riksdag väckta motionen

påpekade konstitutionsutskottet, att frågan om införande av proportionellt

valsätt vid val inom stadsfullmäktige syntes äga så nära samband

med den av motionären väckta frågan, att vid den enas upptagande

till prövning den andra näppeligen kunde lämnas obeaktad.

Riksdagen har vid förnyad prövning av det förevarande spörsmålet ej

funnit skäl att frånträda denna allmänna ståndpunkt och anser sålunda,

att, om över huvud proportionellt valsätt bör vid vissa val inom kommunala

korporationer införas, bör det ske samtidigt för valen såväl inom

landsting som inom stadsfullmäktige. På grund av vad i förevarande

motioner anförts och med hänsyn till att det proportionella valsättet

numera vunnit tillämpning vid val till landsting och stadsfullmäktige,

finner Riksdagen grundad anledning föreligga att utsträcka detta valsätts

tillämpning även till nu ifrågavarande korporationer. En utsträckning

av det proportionella valsättets tillämpning i fråga om valen inom

en annan kommunal korporation utöver dess tillämpning vid valen inom

de nu nämnda korporationerna har emellertid föreslagits i motionen

nr 215, där det ansetts, att för likformighetens skull i städer, där den

nya lagen om folkskoleväsendet i vissa städer tillämpas även vid val

av folkskolestyrelse, den häl vt av styrelsen, som väljes å kyrkostämma,

bör utses genom proportionella val. Om emellertid det proportionella

valsättet skulle komma att tillämpas även vid val å kyrkostämma av

viss del av folkskolestyrelse i städerna, synes en följd härav vara, att

detta valsätt borde tillämpas därjämte i fråga om val av skolråd. Då

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Infordrade

yttranden.

tillämpningen av det proportionella valsättet på grund av kyrkostämmans

sammansättning torde medföra stora svårigheter och tidsspillan,

och då motionären jämväl ej anfört något skäl, som skulle kunna anses

påkalla eu sådan utsträckning av valsättets tillämpning, har Riksdagen

ansett denna böra begränsas till de representativa kommunala

korporationerna, landsting och stadsfullmäktige.

I fråga om de val, vid vilka det proportionella valsättet bör tilllämpas,

hava i motionerna nr 126, 133 och 215 avsetts alla de val av

särskilda styrelser, utskott, nämnder och kommittéer, som kunna förekomma

inom någon av dessa kommunala representationer, under det

att det i motionen nr 227 ansetts, att valsättets tillämpning borde begränsas

till val av utskott, som hava att förbereda ärendenas behandling.

I sitt utlåtande vid nästlidna års riksdag i föreliggande fråga

uttalade konstitutionsutskottet, att, beträffande de landstingen åliggande

val av nämnder, av ledamöter i styrelser, av revisorer m. m., proportionellt

valsätt näppeligen kunde komma i fråga, så mycket mindre

som vid de inom Riksdagen förekommande val, som kunna anses med

vissa av dessa val jämförliga, majoritetsprincipen tillämpades. Då i

fråga om sådana styrelser, nämnder eller kommittéer, som helt och

hållet eller i allt väsentligt hava till uppgift att verkställa de kommunala

myndigheternas beslut, det ej torde vara nödvändigt att bereda

olika åsikter den möjlighet att komma till uttryck, som det proportionella

valsättet avser, har Riksdagen ansett, att det proportionella valsättets

tillämpning bör begränsas till sådana val inom stadsfullmäktige

och landsting av nämnder och utskott, som huvudsakligen hava till

uppgift att förbereda ärendenas behandling inom de kommunala representationerna.

))

Genom nådig remiss hava överståthållarämbetet och länsstyrelserna

anbefallts att, efter vederbörande landstings och stadsfullmäktiges hörande,

avgiva utlåtande i anledning av Riksdagens förevarande framställning.

Med överlämnande av stadsfullmäktiges i Stockholm yttrande i

ärendet anför överståthållarämbetet i avgivet utlåtande:

»Likasom eu församlings beslut bestämmes av flertalet, såvitt ej

kvalificerad majoritet fordras, torde det ock böra tillkomma flertalet att utse

de personer, vilka skola verkställa beslutet. Det kan härvid icke vara

önskligt, att de skiljaktigheter, som vid beslutets fattande yppats, även

göra sig gällande vid beslutets verkställande. Hos Riksdagen har ock

gjort sig gällande den uppfattning, att proportionellt valsätt näppeligen

borde ifrågakomma vid val av styrelser, nämnder och kommittéer, som

helt och hållet eller i allt väsentligt hava att verkställa de kommunala

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

95

myndigheternas beslut. Sådana äro i landsortsstäder t. ex. drätselkammare

och i Stockholm drätselnämnden, fattigvårdsnämnden och de

andra nämnder, vilka omförmälas i §§ 4 och 36 av förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm..

Helt annat är förhållandet, då det gäller att utse ledamöter i utskott

eller kommitté, som har till egentlig uppgift att förbereda ärendenas

behandling inom de kommunala representationerna. Här må det anses

önskligt, att genom användande av proportionellt valsätt de olika partiåsikterna

må göra sig gällande vid den förberedande behandlingen.

Därigenom vinnes dels att utredningen bliver mer allsidig, då olika

uppfattningar må framhållas, och dels möjligheten av att före ärendets

behandling hos den kommunala representationen motsättningar mellan

de olika partiåsikterna kunna utjämnas. Överståthållarämbetet hemställer

således om bifall till Riksdagens förevarande framställning.

Stadsfullmäktige hava framhållit, att ifrågavarande bestämmelser

anginge, vidkommande Stockholm, endast stadsfullmäktiges beredningsutskott

och stadsfullmäktiges valkommitté. Om beredningsutskottet

stadgas i §§ 33—35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Denna författning talar åter icke om valkommittén, om vilken bestämmes

i § 28 av stadsfullmäktiges arbetsordning. Det synes överståthållarämbetet

därför nödigt att, jämte det i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm inrymmes föreskrift om utskottsledamöternas

utseende genom proportionellt val, jämväl bestämmelse meddelas därom,

att på samma vis skola utses ledamöterna i de kommittéer, stadsfullmäktige

utse för någon frågas utredande. Föreskriften kommer då att

gälla så väl valkommittén som andra kommittéer, vilka stadsfullmäktige

utse för utredning av viss fråga.

Lika med stadsfullmäktige håller överståthållarämbetet före, att

val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet böra förrättas vid

första sammanträdet under arbetsåret det år, som nyval till stadsfullmäktige

ägt rum, samt att suppleanter utses till lika antal som ledamöter.

))

Stadsfullmäktige i Stockholm anföra i sitt yttrande:

»Till en början få stadsfullmäktige framhålla, att enligt deras förmenande

till sådana i riksdagens hemställan omförmälda utskott och

nämnder, vilkas egentliga uppgift är att förbereda förekommande

ärenden, hos Stockholms stadsfullmäktige äro att hänföra allenast deras

beredningsutskott jämte den av fullmäktige beslutade särskilda valkommitté.

Hit är sålunda icke att räkna drätselnämnden, som författningsenligt

har en helt annan huvudsaklig uppgift sig förelagd. Be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

06

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

träffande sättet för val till beredningsutskottet och valkommittén, så

finna stadsfullmäktige, i överensstämmelse med vad riksdagen i sin

förevarande skrivelse framhållit, att, sedan det proportionella valsättet

vunnit tillämpning vid val av stadsfullmäktige, fullgoda skäl tala för

detta valsätts tillämpning jämväl vid val av de korporationer under

stadsfullmäktige, vilka hava till egentlig uppgift att förbereda hos

stadsfullmäktige föreliggande ärenden. Det synes stadsfullmäktige

kunna vara av vikt för befrämjandet av ett godt arbete inom

fullmäktige, att i sådana spörsmål, där olika åskådningssätt representeras

av olika partigrupper, dessa åskådningssätt få göra sig gällande

redan vid beredandet av de olika ärendena. Utan att uttala sig om

vilken metod, som lämpligast bör här tillämpas för det proportionella

valsättet, få stadsfullmäktige alltså tillkännagiva sin anslutning till den

av Riksdagen i dess skrivelse gjorda hemställan, med framhållande att

till de i denna hemställan ifrågakomna korporationer äro hos stadsfullmäktige

att hänföra allenast beredningsutskottet och valkommittén.

I samband med denna fråga har emellertid det spörsmålet uppställt

sig för stadsfullmäktige, huru tillämpning av proportionellt valsätt

kommer att ställa sig med nuvarande bestämmelserna dels om funktionstiden

för medlemmarna av deras beredningsutskott dels ock i fråga

om suppleanterna till beredningsutskottet. Enligt gällande bestämmelser

i § 34 av huvudstadens kommunalförordning skall ledamot eller

suppleant av beredningsutskottet fortfara i sin befattning, så länge han

på grund av sitt uppdrag är stadsfullmäktig. Sedan numera, efter Riksdagens

bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition i fråga, fyraåriga val

till stadsfullmäktige, med omval för halva antalet vart annat år, komma

att tillämpas, komma beredningsutskottets ledamöter att i allmänhet

utses för eu tid av fyra år. Då emellertid val av halva antalet ledamöter

skulle ske vartannat år, måste det ofta inträffa, att beredningsutskottets

sammansättning efter nyvalet icke komme att motsvara förhållandet

mellan de olika grupperna inom stadsfullmäktige. Det bleve

därför nödvändigt att på något särskilt sätt anordna valet av ledamöter

och suppleanter i de avgångnas ställe, lör att det kompletterade

beredningsutskottet skulle komma att verkligen motsvara partigrupperingen

inom stadsfullmäktige. Ett anordnande av valet sålunda torde

emellertid möta stora svårigheter. Om däremot bestämmelserna i kommunalförordningen

ändrades därhän, att beredningsutskottets ledamöter

och suppleanter valdes för två år vid första sammanträdet under arbetsåret

det år, som nyval till stadsfullmäktige ägt rum, skulle dessa svårigheter

kunna undgås, i det att med sådana bestämmelser beredningsutskottets

samtliga ledamöter komme att stå under omval samtidigt.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 185.

97

Val av ledamöter i beredningsutskottet för så lång tid som 4 år

medför dessutom den olägenheten, att avsägelser ofta kunna förekomma

och föranleda fyllnadsval.

Stadsfullmäktige kunna med hänsyn till vad ovan är anfört icke

finna annat än att införandet av proportionella val till beredningsutskottet

kräver sådan ändring i kommunalförordningen, att omförmälda

bestämmelse i § 34 av förordningen ersättes med ett stadgande av

innehåll, att val av samtliga ledamöter av beredningsutskottet skola förrättas

vid första sammanträdet under arbetsåret det år, som nyval till

stadsfullmäktige ägt rum.

Valen till stadsfullmäktiges valkommitté äro ettåriga, varför några

svårigheter vid tillämpning av proportionellt valsätt vid val till kommittén

icke föreligga.

Beträffande gällande bestämmelser angående suppleanter för beredningsutskottets

ledamöter, så stadgas ytterligare i § 34 i Stockholms

kommunalförordning, att vid val av ledamöter i beredningsutskottet

utses suppleanter till hälften av ledamöternas antal. Tillämpning av

proportionellt valsätt vid val av beredningsutskottet kräver som en

naturlig konsekvens, att vid förfall för ordinarie ledamot suppleant, tillhörande

samma partigrupp som ifrågavarande ledamot, skall inträda i

dennes ställe. Denna princip synes jämväl böra uttryckligen fastslås i

bestämmelserna rörande suppleanterna till utskottet, såsom fallet är i

fråga om suppleanterna i riksdagens utskott. De nuvarande bestämmelserna

angående suppleanternas antal lämpa sig emellertid icke för

genomförandet av principen. Utskottets ledamöter äro för närvarande

tio förutom ordföranden och vice ordföranden, suppleanternas antal

följaktligen fem.

Med detta ringa antal suppleanter kan inträffa, att ett parti, som

är tillräckligt starkt att representeras bland de ordinarie ledamöterna i

utskottet, icke är nog starkt för att insätta någon suppleant i utskottet.

För ernående därav, att vid förfall för ordinarie ledamot i utskottet,

i regel suppleant, tillhörande samma partigrupp som den ordinarie

ledamoten, skall kunna inträda i dennes ställe, kräves följaktligen, att

suppleanternas antal blir lika med ledamöternas.

Stadsfullmäktige, vilka icke ansett sig böra i sakens nuvarande

läge framlägga bestämt formulerat förslag till ovanberörda förändringar

i kommunalförfattningen, hava härmed allenast velat fästa uppmärksamheten

på vikten av nämnda författningsändringar i samband med

genomförandet av proportionellt valsätt vid val till beredningsutskottet.?)

Av övriga inkomna utlåtanden inhämtas huvudsakligen följande:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 185.

Stockholms län: Länsstyrelsen förklarar sig biträda förslaget om

införande av proportionellt valsätt vid val till sådana utskott och nämnder,

som avses i Riksdagens ifrågavarande skrivelse. — Landstinget tillstyrker

förslaget. — Stadsfullmäktige i Sigtuna hemställa, att det

proportionella valsättet måtte införas i landsting och stadsfullmäktige i

större städer, enär genom majoritetsvals bibehållande fara där torde förefinnas,

att en mera allsidig utredning av förekommande ärenden kunde

komma att saknas, men att det proportionella valsättet ej måtte göras

obligatoriskt för de mindre städernas fullmäktige. Stadsfullmäktige i

Vaxholm, som för ärendenas beredning tillsätta ett beredningsutskott,

tillstyrka den föreslagna åtgärden, ehuru densamma enligt stadsfullmäktiges

mening ej vore av behovet påkallad i mindre samhällen.

Stadsfullmäktige i Öregrund anse införande av proportionellt valsätt

för val av utskott inom stadsfullmäktige därstädes obehöfligt. Stadsfullmäktige

i Södertälje anföra, att enligt gällande arbetsordning

samtliga stadsfullmäktige vore fördelade å tre beredningsutskott samt

att därför något behov av proportionellt valsätt ej gjort sig gällande.

Uppsala län: Länsstyrelsen åberopar såsom eget yttrande vad av

landstinget och stadsfullmäktige i Uppsala anförts med tillägg, att vad

landsting anginge, det av dem föreslagna fakultativa användandet av proportionellt

valsätt syntes böra komma ifråga vid alla på landsting ankommande

val och således icke uteslutande vid val av nämnder, utskott

och styrelser. — Landstinget anför, att, därest bestämmelser om

proportionellt valsätt borde meddelas, dylika bestämmelser vore lika av

behovet påkallade vid val av styrelser, nämnder och kommittéer, som

helt och hållet eller i allt väsentligt hade till uppgift att verkställa landstingets

beslut. I annat fall vore det tänkbart, att en majoritet skulle kunna

förhindra olika åsikter inom en minoritet att behörigen göra sig gällande.

Inom landstinget hade man i allmänhet sökt få de skilda meningsgrupper,

som kunnat beträffande ärendet förekomma, representerade. Landstinget

hade intet principiellt att erinra däremot, att genom införande

av proportionellt valsätt säkerhet vunnes för en sådan allsidig sammansättning

av nämnder och utskott. Skulle emellertid ett sådant tidsödande

valsätt införas, skulle detta medföra, att tingets sammanträden

förlängdes med kanske flera dagar. Då detta skulle innebära en avsevärd

olägenhet och då dessutom resultatet i de flesta fall vunnes genom

hävdvunnet ömsesidigt tillmötesgående, borde tillämpningen av det proportionella

valsättet i varje särskilt fall göras beroende därav, att före

valet yrkande därom gjordes av exempelvis en femtedel av landstingets

ledamöter. Framställdes icke sådant yrkande, borde valet

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

99

förrättas på vanligt sätt. — Stadsfullmäktige i Uppsala hava avgivit

liknande yttrande.

Södermanlands län: Länsstyrelsen anser en ovillkorlig föreskrift

om skyldighet för stadsfullmäktige och landsting att vid val av utskott,

nämnder och kommittéer av ifrågavarande slag alltid använda proportionellt

valsätt vara obehöflig och olämplig. Därigenom skulle särskilt hos

landstingen förorsakas betydande besvär och tidsutdräkt utan motsvarande

gagn. Däremot ansåge länsstyrelsen, att för skyddande av minoriteternas

rätt en lagbestämmelse vore lämplig därom, att hos landsting

eller stadsfullmäktige skulle användas proportionellt valsätt, när yrkande

därom framställdes av medlemmar till så stort antal, att de vid begagnande

av proportionellt valsätt skulle såsom partigrupp kunna få sig

tilldelad någon plats vid det ifrågavarande valet. — Landstinget,

vars samtliga ledamöter erhålla plats i förberedande utskott, hemställer,

att proportionellt valsätt skulle användas, när sådant påyrkades av

landstingsmän till ett antal, ej understigande ledamotsantalet i den fåtaligaste

av de partigrupper, av vilka landstinget vore sammansatt, forsa

vitt denna grupp ägde det medlemsantal, att densamma vid användande

av proportionell valmetod kunde göra sig gällande. — Stadsfullmäktige

i Nyköping tillstyrka, att vid val såväl till stadsfullmäktiges

beredningsutskott som ock till särskilda kommittéer, som av fullmäktige

tillsättas för att utreda vissa frågor, proportionellt valsätt måtte

tillämpas. Stadsfullmäktige i Eskilstuna tillstyrka framställningen,

varemot stadsfullmäktige i Torshälla, Strängnäs och Mariefred avstyrka

densamma. Stadsfullmäktige i Trosa avstyrka framställningen,

såvitt densamma avsåge stadsfullmäktige, men tillstyrka densamma, såvitt

den rörde landsting.

Östergötlands län: Länsstyrelsen tillstyrker lagstiftning i den föreslagna

riktningen. — Landstinget har intet att erinra mot införande

av proportionellt valsätt vid val av hos landstinget förekommande utskott

och nämnder, där sådant valsätt lämpligen kunde ifrågakomma.

— Stadsfullmäktige i Motala anse för stadens del intet behov av

lagstiftning i föreslagen riktning föreligga. Stadsfullmäktige i Linköping,

Norrköping, Söderköping och Vadstena hava däremot ej

något att erinra mot proportionellt valsätt vid val av de i riksdagsskrivelsen

avsedda utskott och nämnder, ej heller stadsfullmäktige i

Skenninge, som tillsätta ett beredningsutskott. Stadsfullmäktige i

Linköping, Norrköping och Söderköping anse dock, att sådant valsätt

borde komma till användning, endast om yrkande därom före valet

framställdes.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Jönköpings län: Länsstyrelsen hemställer, att det borde överlämnas

åt landsting och stadsfullmäktige att själva bestämma, huruvida proportionellt

valsätt eller majoidtetsval skulle användas vid val av sådana

utskott eller nämnder, vilkas egentliga uppgift vore att förbereda hos

nämnda korporationer förekommande ärenden, att för dylika val måtte

föreskrivas i huvudsak samma valmetod, som gällde för val af Riksdagens

utskott, samt att för ändamålet ändringar måtte vidtagas dels i

§ 38 eller § 39 i landstingsförordningen och dels i § 36 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad. Länsstyrelsen anför, att inom länets landsting

— där enligt arbetsordningen antalet ledamöter i de särskilda utskotten

bestämdes vid varje möte och enligt gammal praxis samtliga

ledamöterna i landstinget insattes i dessa, samt utskottsvalen skedde

genom tolv elektorer, vilka fördelade ledamöterna på utskotten — knappast

något behov av proportionellt valsätt vid utskottsvalen yppats.

Enahanda torde förhållandet vara även vid flera andra landsting. Lagstiftaren

borde därför ej ovillkorligen föreskriva det proportionella valsättet.

Proportionellt valsätt borde endast förekomma vid val av utskott

och nämnder, som hade till uppgift att förbereda ärendenas behandling

inom landsting, såvitt anginge länets landsting således vid

val av arbetsutskotten och den inom landstinget förekommande valnämnd.

I fråga om stadsfullmäktige torde behov av det proportionella

valsättet än mindre gjort sig gällande, frånsett möjligen de största

städerna. Vid val av ledamöter i drätselkammare och styrelser för

stadens förvaltande verk borde proportionellt valsätt ej ifrågakomma.

— Landstinget anför, att något behov av proportionellt valsätt vid

landstingets val av utskott dittills icke yppat sig, samt, om detta oaktat

sådant valsätt kunde anses böra inom landstingen införas, det åt

varje landsting torde böra överlämnas att själv bestämma, huruvida

proportionellt valsätt eller majoritetsval skulle inom landstinget användas.

— Stadsfullmäktige i Jönköping och Grenna avstyrka förslaget,

stadsfullmäktige i Grenna, som tillsätta ett beredningsutskott, åtminstone

i fråga om stadsfullmäktige i städer, som i likhet med Grenna, endast

hade tjugu representanter. Stadsfullmäktige i Huskvarna, vilka jämväl

välja beredningsutskott, däremot tillstyrka förslaget.

Kronobergs län: Länsstyrelsen anför, att genom utsträckning av

det proportionella valsättet i den omfattning, Riksdagen ifrågasatt, bereddes

visserligen åt olika åsikter större möjlighet att komma till uttryck

redan vid ärendenas förberedande behandling och ökades såmedelst

utsikterna icke blott för en allsidigare och grundligare utredning

utan mången gång även för ett snabbare avgörande. Men å andra

sidan kunde mot förslaget göras den erinran, att de utskott och nämn
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

101

der, om vilka här vore fråga, i allmänhet hade att i så övervägande

grad sysselsätta sig med frågor, i avseende å vilka den speciella sakkunskapen

betydde vida mera än partiståndpunkten, att behörig hänsyn

till tryggandet av den förra främst vore att förorda, vilket förhållande

skäligen kunde föranleda tvivelsmål om lämpligheten av en sådan

åtgärd som den av Riksdagen nu ifrågasatta. I varje fall borde, för

det fall att en lagstiftning i nu ifrågasatta riktning skulle åvägabringas,

därvid tagas under övervägande, huruvida icke åtminstone en viss valfrihet

beträffande valsättet kunde inrymmas åt vederbörande korporationer,

så att även val till sådana utskott och nämnder, som avsåges i

Riksdagens skrivelse, allt framgent finge ske med tillämpning av majoritetsprincipen,

i händelse sådan korporation därom fattade beslut med

viss kvalificerad majoritet. — Landstinget tillstyrker förslaget. •—

Stadsfullmäktige i Växjö anföra, att då ifrågavarande förslag för

stadsfullmäktiges vidkommande endast kunde avse val av allmänna beredningsutskottet,

men detta val borde grundas icke på politisk ståndpunkt

utan på fackkunskap, avstyrktes införande av proportionellt valsätt

inom stadsfullmäktige.

Kalmar län; Länsstyrelsen anför, att med hänsyn till den korta

tid, landstingens sammanträden ägde fortgå, och det stora antalet ärenden,

desamma hade att behandla, borde deras arbetsbörda icke utan

trängande skäl ytterligare förstoras. Att införande av proportionella

val inom landstingen skulle vålla dessa mycken besvärlighet, vore

uppenbart. Då dessutom de inom denna korporation förekommande

ärenden i regel icke vore av politisk natur samt något behov, åtminstone

inom länet, icke yppat sig av införandet utav proportionellt valsätt

vid tillsättandet av utskott och nämnder inom landstingen, ansåge

länsstyrelsen sådant icke heller böra införas. Beträffande stadsfullmäktige

åter, inom vilken korporation partiintressen oftare torde spela in,

skulle det nog vara till fördel, om ärendena förbereddes av personer,

tillhörande olika meningsgrupper. Då införandet av proportionellt valsätt

ur denna synpunkt emellertid torde hava lika fog för sig vid tillsättandet

av nämnder inom andra kommunala korporationer, torde

stadsfullmäktige i detta hänseende icke böra intaga någon särställning.

Länsstyrelsen ansåge sig därför sakna anledning förorda bifall till den

av Riksdagen gjorda framställningen. — Kalmar läns norra landsting

anför, att detsamma enligt arbetsordningen tillsatte fyra utskott,

å vilka landstingets ledamöter fördelades. Vid sådant förhållande syntes

det icke lämpligt, att för dessa utskottsval föreskriva proportionell

valmetod. Därest däremot delegation, kommitté eller nämnd tillsattes

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

för utredande av särskilda viktigare frågor, vore det lämpligt, att

nämnda valmetod komme till användning, om yrkande därom före valförrättningens

början av landstingsman framstäf des. Övriga val torde

särskilt med hänsyn till tidsutdräkten icke böra verkställas genom proportionell

valmetod. —- Kalmar läns södra landsting anser införande

av proportionell^ valsätt icke av behovet påkallat, då varje landstingsman

komme till användning i utskotten samt dessutom genom

sådant valsätt landstingets arbete skulle väsentligt fördröjas. — Stadsfullmäktige

i Kalmar tillstyrka förslaget, ehuru behov av den föreslagna

lagändringen ännu ej därstädes visat sig. Stadsfullmäktige i

Borgholm uttala sitt gillande av proportionella val till beredningsutskott

och drätselkammare. Stadsfullmäktige i Västervik anse, att det

proportionella valsättet endast bör användas vid tillsättande av stadsfullmäktiges

beredningsutskott. Stadsfullmäktige i Vimmerby, som

tillsätta ett beredningsutskott, anse, att det proportionella valsättet bör

komma till tillämpning, endast om en fjärdedel av stadsfullmäktiges medlemmar

sådant yrkade. Stadsfullmäktige i Oskarshamn, som icke välja

beredningsutskott, anse dylikt valsätts införande icke för närvarande

vara för dess del av förhållandena påkallat.

Gottlands län: Länsstyrelsen ansluter sig till vad landstinget och

stadsfullmäktige i Visby i ärendet yttrat. — Landstinget och stadsfullmäktige

i Visby anföra sammanstämmande, att genom införande av

proportionellt valsätt skulle arbetet försvåras och förlängas utan att

däremot svarande praktisk nytta skulle vinnas. Något behov av en

sådan ändring av valsättet hade ej heller kunnat iakttagas. Däremot

torde verklig skada kunna uppstå därigenom, att nämnder och utskott,

avsedda att representera sakkunskapen, komme att besättas uteslutande med

hänsyn till partiställningen. Landstinget och stadsfullmäktige avstyrkte

därför bestämmelser i åsyftade riktningen.

Blekinge län: Länsstyrelsen, som tillstyrker framställningen, anför,

att utskott och nämnder av ifrågavarande beskaffenhet förekomme inom

länet dels hos länets landsting, som årligen plägade utse fem utskott

för ärendenas förberedande behandling, nämligen: ett beredningsutskott,

ett hälsovårdsutskott, ett undervisningsutskott, ett utskott för upprättande

av förslag till inkomst- och utgiftsstat för påföljande år och ett utskott

för granskning av landstingsmännens reseräkningar, dels ock hos stadsfullmäktige

i Karlskrona ett beredningsutskott, hos stadsfullmäktige i Ronneby

en valnämnd för förberedande av val inom fullmäktige och en byggnadsstyrelse

för förberedande av frågor rörande stadens byggnader och hos

stadsfullmäktige i Karlshamn ett beredningsutskott. Hos stadsfullmäktige i

Sölvesborg förekomme inga permanenta utskott eller nämnder. — Lands
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

tinget tillstyrker förslaget men anser, att i sammanhang med valbestämmelserna

borde utfärdas föreskrifter till förekommande av onödig tidsutdräkt

vid valens förrättande. — Stadsfullmäktige i Karlskrona

hava intet att erinra mot det väckta förslaget, varemot stadsfullmäktige

i Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg avstyrka detsamma.

Kristanstads län: Länsstyrelsen har intet att erinra mot bifall

till Riksdagens ifrågavande framställning. — Landstinget tillstyrker

densamma med erinran, att det syntes böra ifrågasättas, om ej de avsedda

stadgandena kunde sålunda affattas, att valen jämväl finge verkställas

med acklamation. — Stadsfullmäktige i Kristianstad tillstyrka

framställningen. Stadsfullmäktige i Engelholm har intet att

erinra mot densamma. Stadsfullmäktige i Simrishamn uttala sig för

önskvärdheten av det proportionella valsättets införande vid val såväl

av ledamöter i drätselkammaren, berednings- och valutskott, som ock

vid utseende av kommittéer, tillsatta för utredning av särskilda frågor.

Malmöhus län: Länsstyrelsen anför, att mot den av Riksdagen

föreslagna inskränkningen av det proportionella valsättets tillämpningkunde

göras den anmärkning, att det ej alltid vore givet, huruvida en

nämnd vore verkställande eller beredande. En drätselkammare vore

enligt författningen både verkställande och beredande samt dessutom

förvaltande. Hälsovårds- och byggnadsnämndernas uppgift vore, att

hava inseende över hälsovården och byggnadsväsende! och däri inginge

till betydlig del verksamhet för beredande av ärenden. Stadens budget

uppgjordes efter beredning i stadens styrelser och drätselkammare.

Länsstyrelsen ansåge vidare det över huvud oriktigt, att från det proportionella

valsättets tillämpning utesluta nämnd eller styrelse, vars

egentliga uppgift vore av verkställande art. De olika partiens representanter

borde äga ett mot deras antal svarande inflytande och, då i

fråga om ledamöterna i dessa nämnder och styrelser ej förutsattes annan

kompetens än den, som en i kommunala värv betrodd man i allmänhet

borde besitta, borde varje parti ha rätt att få insätta representanter

även i dessa nämnder och styrelser. Från proportionella val

borde däremot undantagas val till uppdrag, som krävde särskild kom

petens. Vidare borde, därest annat yrkande ej framställdes, det stå

landsting och stadsfullmäktige fritt att verkställa ifrågavarande val med

acklamation. — Landstinget har intet att erinra mot införande av

proportionellt valsätt i den av Riksdagen föreslagna omfattning. —

Stadsfullmäktige i Malmö, som välja beredningsutskott, och stadsfullmäktige

i Trelleborg tillstjrrka förslaget, dock med den modifikationen,

att det borde stå stadsfullmäktige fritt, att, om ej annat yrka
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Mag ds Nåd. Proposit ion Nr 1S5.

des, verkställa valen med acklamation. Stadsfullmäktige i Landskrona

och Eslöv erinra allenast, att val borde få äga rum genom acklamation,

om detta enhälligt beslötes. Stadsfullmäktige i Hälsingborg tillstyrka

förslaget, dock med undantag för det fall, att valberedningens eller annat

förslag enhälligt godkändes. Stadsfullmäktige i Lund tillstyrka införande

av proportionellt valsätt vid val av utskott och nämnder, vilkas huvudsak''

liga uppgift vore att bereda förekommande ärenden, dock ej vid val av för

särskild utredning avsedda kommittéer, sålunda vad Lund anginge endast

dess beredningsutskott, och med förbehåll att valsättets användande gjordes

beroende på yrkande av något lämpligt mindre antal stadsfullmäktige.

Stadsfullmäktige i Ystad anse jämväl, att det proportionella valsättets begagnande

borde göras beroende på yrkande av viss del av stadsfullmäktige.

Hallands län: Länsstyrelsen anför, att som landstingens och stadsfullmäktiges

huvuduppgifter icke folie inom det politiska området, vore

det ej behövligt, att utskotten återspeglade den politiska partiställningen

inom dessa korporationer. Länsstyrelsen ansåge därför tillräckliga skäl

ej föreligga för införande av proportionellt valsätt vid ifrågavarande

val. — Landstinget yttrar, att i de utskott, som förberedde de årligen

återkommande ärenden, invaldes tingets samtliga tillstädeskomna

medlemmar, vilka där grupperades med hänsyn till bästa kännedom

om de till varje utskott hänvisade frågor. Vid val av dessa utskott

vore proportionellt valsätt ej av behovet påkallat och knappast till

gagn. Däremot kunde detta valsätt lämpligen användas i fråga om

den niomannanämnd, som föresloge ärendenas fördelning å utskotten

och dessas sammansättning, ävensom vid val av kommittéer och nämnder,

som mellan tingen förberedde frågor. — Stadsfullmäktige i Halmstad

och Varberg, vilka tillsätta beredningsutskott, anse den föreslagna

lagändringen ej erforderlig, ej heller stadsfullmäktige i Laholm. Stadsfullmäktige

i Falkenberg avstyrka densamma, såvitt anginge städer,

som icke deltoge i landsting. Stadsfullmäktige i Kungsbacka avstyrka

förslaget.

Göteborgs och Bolius län: Länsstyrelsen anser följdriktigt, att då

valen till landsting och stadsfullmäktige äro proportionella, även vid

ifrågavarande val inom dessa korporationer, det proportionella valsättet

komme till tillämpning. Valsättets användning borde dock göras beroende

av yrkande av något lämpligt mindre antal av respektive korporationers

ledamöter. — Landstinget har intet att i ärendet erinra.

— Stadsfullmäktige i Göteborg anföra, att något behov av den

ifrågasatta reformen icke förelåge, samt att stadsfullmäktige, som årli

gen förrättade val av omkring 150 styrelser och beredningar m. in.,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

105

hemställde att, därest det proportionella valsättet infördes, dess användande

gjordes beroende av yrkande helst av något lämpligt mindre

antal av stadsfullmäktiges ledamöter. Stadsfullmäktige i Kungälf avstyrka

framställningen, såvitt anginge stadsfullmäktige i mindre städer.

Stadsfullmäktige i Marstrand anse, att det proportionella valsättets

användande borde vara beroende av yrkande från en fjärdedel av

stadsfullmäktiges ledamöter. Stadsfullmäktige i Uddevalla anse, att

proportionellt valsätt borde användas, om en femtedel av stadsfullmäktiges

ledamöter det yrkade, samt att sådant valsätt borde tillämpas, förutom

vid val av beredningsutskott, även vid val av drätselkammare och

ledamöter av folkskolestyrelse. Stadsfullmäktige i Lysekil avstyrka

framställningen. Stadsfullmäktige i Strömstad däremot tillstyrka införande

av proportionellt valsätt, jämväl vid val av ledamöter i drätselkammaren.

Ålfsborgs län; Länsstyrelsen anser, att den föreslagna reformen

skulle bliva till skada för den kommunala utvecklingen. Skulle proportionellt

valsätt påbjudas, måste, vad landstingen anginge, antingen

tiden för deras möten förlängas, varmed väl följde nödvändigheten att

bevilja landstingsmännen arvoden, eller ock förenkling av valmetoden

ske. — Landstinget tillstyrker framställningen men hemställer med

hänsyn till faran av tidsutdräkt, att vid ifrågavarande utskotts och

nämnders tillsättande måtte tillgå så, att, efter det de olika meningsgrupperna

inom landstinget tilldelats ett mot deras styrka svarande

antal platser i vederbörande utskott eller nämnd, grupperna finge rätt att

själva utse på dem belöpande antal medlemmar, varigenom en väsentlig

förenkling i proceduren skulle kunna vinnas. — Stadsfullmäktige i

Vänersborg och Ulricehamn hava intet att erinra mot den i frågasatta

reformen, varemot stadsfullmäktige i Alingsås och Amål avstyrka

densamma. Stadsfullmäktige i Borås, som tillsätta beredningsutskott,

anföra, att åtminstone därstädes intet behov förelåge.

Skaraborgs län: Länsstyrelsen anser hinder icke möta mot den

föreslagna reformen under förutsättning, att det proportionella valsättet

gjordes beroende av yrkande från åtminstone en minoritet av exempelvis

en tredjedel av de röstande. — Landstinget tillstyrker förslaget.

•— Stadsfullmäktige i Mariestad uttala, att, då behov av proportionella

val inom staden icke yppats, saknade fullmäktige anledning

tillstyrka bifall till framställningen. Stadsfullmäktige i Lidköping och

Skövde, vilka för ärendenas beredning uppdela sig i beredningsavdelningar,

ävensom stadsfullmäktige i Hj o tillstyrka förslaget, dock med

den modifikationen att yrkande om proportionellt valsätts användande

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

torde i varje fall böra framställas av en viss minoritet. Stadsfullmäktige

i Skara tillstyrka framställningen samt anse, att i detta sammanhang

bestämmelse borde meddelas därom, att stadsfullmäktige varje år skulle

utse ett beredningsutskott enligt proportionell valmetod. Stadsfullmäktige

i Falköping anse, att proportionellt valsätt borde användas vid

val av alla nämnder, styrelser o. s. v., därest yrkande därom inom stadsfullmäktige

framställdes. Stadsfullmäktige i Tidaholm anse, att för

stadens del behov av reform ej förelåge.

Värmlands län: Länsstyrelsen anser den föreslagna reformen

beaktansvärd, allenast det proportionella valsättets tillämpning begränsades

att omfatta endast de val, vilka avsåge sådana ständiga utskott

eller nämnder, vilka uteslutande hade till uppgift att förbereda hos

stadsfullmäktige eller landsting förekommande ärenden, och således icke

finge gälla vid val av övriga nämnder m. m., särskilt icke stadsfullmäktiges

eller landstings förvaltande organ. — Landstinget tillstyrker

framställningen. — Stadsfullmäktige i Karlstad och Kristinehamn

anse den proportionella valmetodens användning böra begränsas

till allenast de val, som avsåge sådana ständiga utskott, vilka uteslutande

hade till uppgift att förbereda inom stadsfullmäktige förekommande

ärenden. Stadsfullmäktige i Filipstad och Arvika tillstyrka införande

av proportionellt valsätt vid val av utskott och nämnder, vilkas uppgift

är att förbereda de hos stadsfullmäktige och landsting förekommande

ärenden.

Örebro län: Länsstyrelsen anser, att inom landstingen och stadsfullmäktige

i rikets större städer kunde den proportionella valmetoden

med fördel användas i den utsträckning, Riksdagen ifrågasatt, och

hemställer, att om inom korporation, varom nu vore fråga, proportionel

valmetod ansåges ändamålsenlig, sådan korporation finge besluta

om dess införande med visst kalenderårs ingång, för den händelse framställning

därom gjordes av en fjärdedel av antalet av dess ledamöter.

— Landstinget anser, att den proportionella valmetoden borde införas

vid ifrågavarande val, men att beträffande länets landsting, vars samtliga

ledamöter fördelades på utskott, detta valsätt endast borde användas

vid val av valnämnd och kommittéer, vid vilka ej alla ledamöter

ifrågakomme. — Stadsfullmäktige i Örebro anföra, att stadsfullmäktiges

samtliga ledamöter med undantag av ordföranden vore ledamöter

i stadsfullmäktiges beredningsavdelningar, varför proportionellt valsätt

icke vore med avseende å valet av dessa avdelningar erforderligt.

Stadsfullmäktige hade däremot intet att erinra mot införande av det

stadgande, att därest hos stadsfullmäktige förekommande ärenden be
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

• Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition. Nr 185.

107

reddes av utskott eller nämnder, bestående av ett mindretal inom eller

utom stadsfullmäktige utsedda ledamöter, proportionellt valsätt komme

till användning vid val av sådana nämnder eller utskott. Stadsfullmäktige

i Askersund tillstyrka proportionellt valsätt vid val av utskott,

nämnder, drätselkammare ock folkskolestyrelse, men anse, att valsättet

borde användas, endast om exempelvis 20 procent av de närvarande

det yrkade. Stadsfullmäktige i Lindesberg anföra, att behov av den

ifrågasatte reformen ej .yppat sig.

Västmanlands län: Länsstyrelsen har intet annat att erinra mot

det väckta förslaget än att, särskilt såvitt stadsfullmäktige anginge, det

proportionella valsättets tillämpning borde göras beroende av yrkande.

— Laudstinge t har intet att erinra. — Stadsfullmäktige i Västerås,

Köping och Arboga tillstyrka framställningen. Stadsfullmäktige i

Sala anse det proportionella valsättets användande böra bero därpå,

om yrkande av ledamot därom framställes. Stadsfullmäktige i Västerås,

Arboga och Sala utse beredningsutskott.

Kopparbergs län: Länsstyrelsen tillstyrker den gjorda framställningen.

— Landstinget anser, att proportionellt valsätt borde användas

jämväl vid val av förvaltande myndigheter, men att valsättet borde

tillämpas endast då omröstning påkallades. — Stadsfullmäktige i

Falun anse proportionellt valsätt icke vara i förevarande hänseende av

behovet påkallat, men att, därest detsamma likväl bleve lagstadgat, valsättet

icke borde tillämpas i andra fall än när sådant av någon väljande

påfordrades. Stadsfullmäktige i Hedemora anse den föreslagna

reformen ej vara av behovet påkallad. Stadsfullmäktige i Säter anse

behovet av den föreslagna reformen ej särskilt stor. Samtliga dessa

stadsfullmäktige utse beredningsutskott.

Gävleborgs län: Länsstyrelsen anser det följdriktigt, att proportionellt

valsätt införes vid ifrågavarande val inom stadsfullmäktige och

landsting. Drätselkammarens uppgift vore i första hand den i § 55

av gällande författning om kommunalstyrelse i stad angivna att vara

en förvaltande myndighet, men enligt den praxis, som utvecklat sig,

hade drätselkammaren allt mera fått till uppgift att tillika vara en

sådan utredande myndighet, som avsåges i § 36 av nämnda författning.

Flertalet av de ärenden av större betydelse, vilka bleve föremål

för stadsfullmäktiges avgörande, hade dessförinnan undergått behandling

av drätselkammaren. Länsstyrelsen ansåge därför proportionellt

valsätt böra komma till användning jämväl vid val av drätselkammaren.

— Landstinget tillstyrker den föreslagna reformen. — Stadsfullmäktige

i Gävle hava ej något att erinra mot införande av pro
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

portionelit valsätt vid val av beredningsutskott, valnämnd och andra

dylika förberedande utskott och nämnder, men anse sådant valsätt ej

böra ifrågakomma vid val av drätselkammare, hälsovårdsnämnd, fattigvårdsstyrelse,

belysningsstyrelse och andra dylika nämnder och styrelser.

Stadsfullmäktige i Söderhamn och Hudiksvall, vilka utse beredningsutskott,

anse behov av ändring i gällande bestämmelser ej föreligga.

Västernorrlands län: Länsstyrelsen anför, att en viss bestämd

partigruppering torde framträda jämväl i fråga om åtskilliga kommunala

frågor av större vikt och hade utgjort förutsättningen för införande av

det proportionella valsättet vid val till landsting och stadsfullmäktige.

Det vore därför följdriktigt, att till bibehållande av samma gruppering*

det proportionella valsättet vunne tillämpning jämväl vid val inom de

kommunala representationerna. Med hänsyn till det relativt ringa antalet

ledamöter inom landsting och stadsfullmäktige torde icke några

avsevärda praktiska olägenheter kunna vållas genom detta valsätts införande.

— Landstinget tillstyrker Riksdagens framställning. — Stadsfullmäktige

i Hernösand, Sundsvall och Örnsköldsvik anse anledning

för närvarande icke föreligga att införa proportionella val.

Stadsfullmäktige i Sundsvall och Örnsköldsvik utse beredningsutskott.

Jämtlands län: Länsstyrelsen anför, att den föreslagna reformen

skulle skärpa partimotsättningarna och utöva ett skadligt inflytande på

bedömandet av de ärenden, som tillhörde landsting och stadsfullmäktige,

och anser därför icke några skäl tala för införande av dylikt valsätt

vid ifrågavarande val. — Landstinget anför, att såvitt anginge

landstinget, vars samtliga ledamöter toges i anspråk för tillsättande av

utskotten, den ifrågasatta reformen icke för närvarande vore av

behovet påkallad. — Stadsfullmäktige i Östersund anse jämväl behov

av densamma icke för närvarande förefinnas.

Västerbottens län: Länsstyrelsen anser det ligga synnerlig vikt

däruppå, att ledamöterna i utskott och nämnder inom ifrågavarande

korporationer ej utsåges med hänsyn till parti utan valdes uteslutande

på grund av duglighet och lämplighet för det uppdrag, varom det i

varje fall vore fråga, varför den ifrågasatta reformen enligt länsstyrelsens

mening varken vore behövlig eller lämplig. — Landsstinget

anser sig icke kunna biträda det väckta förslaget om proportionellt

valsätt, vilket valsätt skulle vålla alltför stor tidsspillan. — Stadsfullmäktige

i Umeå och Skellefteå avstyrka jämväl förslaget.

Norrbottens län: Länsstyrelsen biträder Riksdagens ifrågavarande

framställning. — Landstinget anför, att landstinget vid sitt första

sammanträde plägade uppdela sig på fyra avdelningar för ärendenas

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förberedande behandling, varigenom samtliga landstingsman, med undantag

av ordföranden, komme att anlitas för utskottsarbete. På grund

av denna praxis hade något mera framträdande behov av proportionellt

valsätt vid sammansättningen av de förberedande nämnderna inom

landstinget icke gjort sig gällande. Denna praxis kunde emellertid

genom ett enkelt majoritetsbeslut när som helst frångås, varför landstinget

ansåge sig böra tillstyrka den gjorda framställningen. — Stadsfullmäktige

i Piteå anse det icke vara av behovet påkallat att vid

förevarande val använda det tidsödande och omständliga proportionella

valsättet. Stadsfullmäktige i Luleå och Haparanda hava däremot

icke något att erinra mot den föreslagna reformen. Stadsfullmäktige i

Luleå utse en beredningsnämnd.

Förutom länsstyrelser, landsting och stadsfullmäktige hava jämväl

åtskilliga magistrater yttrat sig i ärendet.

Enligt det finska förslaget till nya kommunallagar skola val, som

förrättas av kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, försiggå, där ej

samtliga väljande äro ense, med tillämpning av proportionellt valsätt.

Ett stort antal val ankommer årligen på stadsfullmäktige och

landsting.

I stad, där stadsfullmäktige finnas, är beslutanderätten i kommunala

angelägenheter överlämnad till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige tillkommer

ock att välja medlemmarna av de verkställande och förvaltande

kommunala myndigheterna d. v. s. drätselkammaren och de styrelser

och personer, till vilka enligt bestämmelserna i § 6 av förordningen

om kommunalstyrelse i stad verkställighet och förvaltning under magistratens

inseende överlämnats. Sådana styrelser äro exempelvis styrelser,

som hava överinseendet över brandväsen, hamnväsen, parker och planteringar

eller kommunala affärsföretag, såsom vatten-, gas- och elektricitetsverk,

spårvägar, slakthus, saluhallar, renhållnings- och destruktionsverk,

eller av kommunen inrättade kulturella och sociala anstalter,

såsom vissa skolor, läsestugor, folkbibliotek, badhus, sjukhus och abnormanstalter.

Stadsfullmäktige hava vidare enligt stadganden i olika allmänna

författningar att utse organ för vissa särskilda kommunala uppgifter,

såsom fattigvårdsstyrelse, byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd. Stadsfullmäktige

äga ock välja fosterbarnsnämnd, därest det anses nödigt att

Det finska

förslaget.

På stadsfullmäktige

ankommande

val.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

åt särskild styrelse uppdraga den befattning med fosterbarnsvården, som

eljest tillkommer hälsovårdsnämnden, folkskolestyrelse i stad, där lagen

angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909 äger tilllämpning,

i åtskilliga städer handels- och sjöfartsnämnd m. fl. Dessutom

välja stadsfullmäktige ej sällan särskilda ledamöter av styrelser och

direktioner samt revisorer för inrättningar och företag, som åtnjuta anslag

av staden.

För beredning av förekommande ärenden utses i regel inom stadsfullmäktige

dels ständiga dels tillfälliga utskott och kommittéer. § 36

i förordningen om kommunalstyrelse i stad innehåller föreskrift, att

inom stadsfullmäktige väckt förslag ej må till omedelbart avgörande

företagas, utan skall det först för utredning överlämnas till stadens

drätselkammare eller annan av stadskommunen tillsatt styrelse, dit förslaget

efter dess beskaffenhet hör, eller till särskilt för sådan beredning

utsedda personer. Med anledning av denna bestämmelse utse flertalet

stadsfullmäktige ett beredningsutskott för beredning av de inom stadsfullmäktige

förekommande ärenden, som icke på grund av sin beskaffenhet

böra remitteras till drätselkammaren eller särskild styrelse.

Det förekommer även, att jämväl sådana ärenden skola passera beredningsutskottet.

I några städer välja stadsfullmäktige icke ett allmänt

beredningsutskott utan fördela sig på särskilda beredningsavdelningar.

Hos åtskilliga stadsfullmäktige utses jämväl ett särskilt valutskott för

beredning av de inom fullmäktige förekommande val.

I åtskilliga städer utse emellertid icke stadsfullmäktige något beredningsutskott

ej heller fördela de sig å beredningsavdelningar, utan

all beredning, som icke tillkommer särskilda styrelser, överlämnas till

drätselkammaren.

För beredning av viktigare eller mera omfattande ärenden tillsättas

ofta inom stadsfullmäktige särskilda tillfälliga utskott eller kommittéer.

Någon närmare redogörelse för förhållandena i de olika städerna

kan icke med ledning av de inkomna yttrandena lämnas, då dessa i

stor utsträckning icke innehålla uppgift om, huruvida ständiga utskott

väljas inom stadsfullmäktige eller ej.

I Stockholm tillkommer enligt § 4 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm verkställighet och förvaltning de särskilda nämnder,

avdelningar eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål

utse. Sådana nämnder äro jämlikt § 36 i berörda förordning drätselnämnden

och fattigvårdsnämnden.

Enligt § 33 i samma förordning utse vidare stadsfullmäktige bland

sig högst tio personer att jämte ordföranden och vice ordföranden hos

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185. 111

fullmäktige utgöra ett beredningsutskott, som skall hava, bland annat,

att till föredragning bereda alla de ärenden, i vilka fullmäktige skola

meddela utlåtanden eller beslut. Såsom stadsfullmäktige och överståthållarämbetet

i sina yttranden omförmält, utses vidare inom fullmäktige

en valkommitté för att bereda vissa inom fullmäktige förekommande

val samt dessutom kommittéer för beredning av särskilda frågor.

I likhet med stadsfullmäktige hava landstingen att välja styrelser

och direktioner för de av landstingen upprättade anstalter och inrättningar,

såsom länslasarett, sjukstugor, tuberkulossjukhus, skyddshem,

uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, folkhögskolor och yrkesskolor.

Vidare äga landstingen att välja ledamöter i styrelser samt revisorer

för anstalter och inrättningar, som åtnjuta anslag av landstingen, såsom

vissa undervisningsanstalter, ävensom att på grund av föreskrifter i

särskilda författningar förrätta åtskilliga val, exempelvis val av ledamöter

och suppleanter i inskrivningsnämnd, inskrivningsrevision, rekvisitionsnämnd,

terminsavgiftsnämnd vid de allmänna läroverken, markegångsdeputerade

samt styrelseledamot och revisor i spritbolag in. fl.

De flesta landsting utse vidare vid lagtima möte — förutom tjänstemän

— enligt bestämmelser, som finnas intagna i de för de olika landstingen

gällande arbetsordningar, tre eller flera personer att i egenskap av förvaltningsutskott,

förvaltningskommitté eller dylikt organ omhänderhava

och förvalta landstingskassan. Detta förvaltningsutskott, i vilket landstingets

ordförande ofta är självskriven ledamot, har jämväl att i övrigt

mellan landstingets möten bevaka dess intressen och vidtaga de åtgärder

till verkställande av landstingets beslut, som ej av detsamma

till annan styrelse eller särskild förtroendeman överlämnats till verkställighet.

Då ett eller flera vid landstinget förekommande ärenden äro av

den beskaffenhet, att de fordra en närmare utredning, må enligt § 38

i landstingsförordningen landstinget kunna åt vissa sina ledamöter överlämna

sådana ärendens förberedande behandling. Med stöd av denna

bestämmelse tillsätta landstingen, då de sammanträda å lagtima möte,

i regel ett flertal ordinarie utskott under olika benämningar att bereda

särskilda grupper av ärenden, såsom sjukvårdsärenden, undervisningsärenden,

jordbruksärenden, kommunikationsärenden, förvaltnings- och

finansärenden m. fl. Vidare utses understundom särskilda valnämnder

eller valdeputerade att förbereda inom tinget förekommande val.

Inom åtskilliga landsting tagas samtliga ledamöter — med undantag

På landstingen

ankommande

val.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Departe
ments
chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. •Proposition Nr 185.

av ordföranden — i anspråk för de ordinarie utskotten. Ett landsting

fördelar sig för ärendenas beredning i fyra avdelningar.

I skrivelse den 19 maj 1905, nr 184, i anledning av väckta

motioner i fråga om proportionellt valsätt vid val av Riksdagens utskott

m. m. framhöll Riksdagen, hurusom det vore synnerligen önskvärt,

att redan vid ärendenas förberedande behandling minoritetens män

lämnades tillfälle att, med den sakkunskap och erfarenhet de måste

antagas äga i ej mindre mån än majoritetens, framföra de skäl och

grunder, som från deras ståndpunkt borde bliva de bestämmande vid

ärendenas slutliga behandling, samt hurusom det vore givet, att utredningen

av de olika frågorna därigenom måste vinna i allsidighet och

grundlighet, på samma gång som större möjlighet skulle förefinnas för

en sammanjämkning av de olika åsikter, som vore inom Riksdagen

representerade.

Vad Riksdagen här anför i fråga om de hos densamma förekommande

ärenden måste anses äga giltighet även i fråga om de ärenden,

som ankomma på stadsfullmäktige och landstingen. Enligt min

mening kan det därför vara ej endast överensstämmande med rättvisans

krav utan även ändamålsenligt, att genom proportionell valmetod

de olika meningsgrupper, som finnas inom stadsfullmäktige och

landsting, beredas tillfälle att göra sig hörda redan vid ärendenas förberedande

behandling.

I sin skrivelse den 20 maj 1911 har Riksdagen uttalat, att den

proportionella valmetoden bör begränsas till sådana val inom stadsfullmäktige

och landsting av nämnder och utskott, som huvudsakligen

hava till uppgift att förbereda ärendenas behandling inom de kommunala

representationerna. I styrelser, nämnder och kommittéer, som

helt och hållet eller i allt väsentligt hava till uppgift att verkställa de

kommunala myndigheternas beslut, torde det däremot, anser Riksdagen,

icke vara nödvändigt att bereda olika åsikter den möjlighet att komma

till uttryck, som det proportionella valsättet avser.

Åven om jag skulle kunna vara benägen att ansluta mig till denna

uppfattning i dess allmänhet, möta dock flera svårigheter för en dylik

särdelning av de kommunala utskotten och styrelserna, närmast vidkommande

sådana delegationer, som äro både utredande och verkställande.

Det mest typiska exemplet på sådana torde drätselkammare i

städerna få anses vara, framför allt i de städer, som ej tillika begagna

sig av ett särskilt beredningsutskott. Enligt min mening kan man

därför knappast strängt vidhålla den uppdelning Riksdagen förordat,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

113

utan får man med avseende å de särskilda delegationerna undersöka,

huruvida deras karaktär är sådan, att proportionellt valsätt kan vara

önskligt eller icke.

Vidkommande till en början stadsfullmäktige i andra städer än

Stockholm torde det vara klart, att proportionell valmetod bör komma

till användning vid val av de personer, som enligt § 36 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad utses för beredning av förekommande

ärenden. De organ för vissa särskilda kommunala uppgifter, som det

åligger stadsfullmäktige att utse, såsom fångvårdsstyrelse, byggnadsnämnd,

hälsovårdsnämnd, fosterbarnsnämnd o. s. v., torde till sin verksamhet

vara så i övervägande grad verkställande, att majoritetsval med

avseende å dem fortfarande kan bibehållas. Annorlunda förhåller det

sig med drätselkammare, vilken delegation, på sätt nyss erinrats, i flertalet

städer har stora och omfattande uppgifter av utredande natur.

Jag anser därför övervägande skäl tala för att föreslå proportionellt

valsätt vid val av drätselkammare.

I anslutning till vad sålunda uttalats föreslår jag, att dels § 36 i

förordningen om kommunalstyrelse i stad gives det tillägg, att vid de i

nämnda § avsedda val skall användas proportionell valmetod, dels ock

i § 56 i samma författning införas bestämmelser om att val av drätselkammare

skall äga rum efter proportionell valmetod.

Beträffande val inom stadsfullmäktige i Stockholm torde det proportionella

valsättet främst böra införas vid val av ledamöter i beredningsutskottet,

den huvudsakligen utredande och kontrollerande

delegationen därstädes. På sätt emellertid stadsfullmäktige och

överståthållarämbetet erinrat, måste, för att beredningsutskottet skall

erhålla en med meningsgrupperingen inom fullmäktige överensstämmande

sammansättning, utskottet förnyas var gång nyval till fullmäktige

ägt rum. Då halva antalet fullmäktige är underkastat nyval vart

annat år, bör således val av beredningsutskott äga rum å första sammanträdet

under tjänstgöringsåret det år, nyval ägt rum, samt ledamöterna

därefter tjänstgöra i två år, då nytt val åter bör företagas. Suppleanter,

som för närvarande utses till hälften av ledamöternas antal,

torde med den nya ordningen böra väljas till lika antal som ledamöterna.

Överståthållarämbetet har, på sätt förut omförmälts, hemställt,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

att proportionellt valsätt vidare bör förekomma såväl vid utseende av

förut omförmälda valkommitté som ock vid val av övriga utskott och

kommittéer, som få till sig överlämnad visst eller vissa ärendens beredning.

Då detta förslag synes mig förtjäna avseende, hemställer jag att

särskild bestämmelse därom meddelas; och har jag med avseende härå

följt de anvisningar, överståthållarämbetet meddelat och för vilka iag

tidigare redogjort.

Med hänsyn till beredningsutskottets i Stockholm ställning och

verksamhet torde skäl icke föreligga att här föreskriva proportionellt

valsätt till drätselnämnden.

1 överensstämmelse med vad sålunda uttalats har jag utarbetat förslag

till ändrad lydelse av §§ 34 och 35 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm.

De av mig föreslagna bestämmelserna om val av beredningsutskott

torde böra träda i kraft först med ingången av tjänstgöringsåret det

år nyval av stadsfullmäktige i Stockholm äger rum eller den 1 april

1915. Då under år 1913 val av ledamöter kan ske för fyra år, torde

särskilt stadgande böra meddelas, att de sålunda utsedda ej äga fortfara

med sitt nämnda uppdrag längre än till den 1 april 1915.

Vad slutligen angår landstingen torde det vara tydligt att proportionellt

valsätt bör komma till tillämpning vid val av de ledamöter,

till vilka landstinget enligt § 38 i förordningen om landsting överlämnar

vissa ärendens beredning. Däremot kunna tilläventyrs olika meningar

råda om vilket valsätt bör tillämpas vid val av de förvaltningsutskott

eller motsvarande delegationer, som i regel pläga utses av landstingen,

vanligen på grund av bestämmelser i av landstinget antagna

arbetsordningar. Förvaltningsutskottets uppgift är visserligen till stor

del verkställande och förvaltande, men såsom en ständig delegation av

det i regel endast en gång om året sammanträdande landstinget kommer

det att mellan sammanträdena i viss mån representera tinget.

Ofta överlämnar landstinget också till sitt förvaltningsutskott att med

landstingets myndighet avgöra en del ärenden, huvudsakligen ekonomiska,

såsom lånekontrakts uppgörande m. m. Med hänsyn till arten

och omfattningen av det verksamhetsområde, som i allmänhet tillkommer

förvaltningsutskotten anser jag mig böra föreslå proportionellt valsätt

jämväl vid val av nämnda utskott.

Vidkommande de val av styrelser och direktioner eller särskilda

ledamöter av sådana eller revisorer, som enligt vad ovan sagts, ankomma

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

115

på landstingen, torde övervägande skäl tala för att bibehålla nuvarande

majoritetsvalsystem.

Med anledning av det sålunda anförda har jag utarbetat förslag

till ändrad lydelse av §§ 31, 33, 38 och 39 landstingsförordningen.

Huruvida proportionellt valsätt, där sådant är föreskrivet, bör göras

obligatoriskt eller bero på yrkande och i senare fallet, om sådant yrkande

för att kunna vinna avseende bör framställas eller biträdas av

mer än en person, är en fråga av enbart praktisk betydelse. Då

emellertid användande vid ett val av proportionell valmetod alltid

är något omständligt och tidsödande samt det måste anses ganska

ändam ålslöst att tillgripa denna apparat i åtminstone de fall, då

ingen äskar det eller överenskommelse träffats i förväg mellan de olika

meningsriktningarna, vilka namn valsedeln skall upptaga, anser jag

icke lämpligt att göra valsättet ovillkorligt. Att å andra sidan fordra,

att viss procent av en församling skall påyrka detta valsätt för att det

skall komma till användning, vore kanske mindre lyckligt och betryggande.

Jag anser därför, att i de fall, där proportionell valmetod är

förskriven, en enhällig överenskommelse om val i annan ordning bör

tillåtas och således val kunna ske med acklamation.

Huru det proportionella valsättet för nu förevarande utskott och

nämnder lämpligast bör ordnas, kan uppenbarligen göras till föremål

för olika meningar. Enklast synes mig emellertid vara att härvid upptaga

de bestämmelser, som gälla för val av Riksdagens utskott och med

vilka, så vitt jag kunnat erfara, belåtenheten varit allmän. Visserligen

blir därigenom förbjudet att stryka namn å sedel och ditskriva andra.

Men då stadsfullmäktige och landsting äro mindre korporationer än

Riksdagens kamrar, och valen således lätt böra kunna parti- eller gruppvis

ordnas i förväg, kan ett dylikt förbud icke medföra några olägenheter.

År någon missnöjd med en förut upprättad, tillgänglig valsedel

kan han ju alltid skriva en helt ny valsedel. Jag har därför trott mig

böra föreslå, att de i stadgan om val till Riksdagens utskott den 26

maj 1909 givna bestämmelser måtte komma i tillämpning; och torde

dessa bestämmelser, vilkas inarbetande i kommunalförfattningarna skulle

avsevärt tynga dessa, böra meddelas i en särskild av Kungl. Maj:t och

Riksdagen antagen stadga. Jag skall i anledning härav också framlägga

förslag till sådan stadga.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet innehåller inga bestämmelser

om ärendenas beredning inom kommunalfullmäktige. Att i

detta hänseende meddela föreskrifter torde icke vara erforderligt och

Ö

föreligger därför ej heller för närvarande behov av stadganden om proportionellt

valsätt inom kommunalfullmäktige.

VI. Ändring av den proportionella metoden i fråga om val av

suppleanter till iandstingsmän och efterträdare

till stadsfullmäktige m. in.

1911. Biks- 1 skrivelse nr 138 anhöll 1911 års Riksdag, det täcktes Kungl.

Maj:t Pa grundvalen av de erfarenheter, som av dittills förrättade val

vunnits eller möjligen kunde av 1911 års val vinnas, låta utreda, på

vad sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu tillämpade proportionella

valmetoden, kunde avhjälpas, och till Riksdagen inkomma med

det förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning. I motiveringen

framhöll Riksdagen, att i de till grund för skrivelsen liggande

motionerna anförts, att den nu gällande proportionella valmetoden i

tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga brister, särskilt i

fråga om val av suppleanter till stadsfullmäktige och landstingsman.

Riksdagen ansåg därför, att gällande bestämmelser i fråga om val

av suppleanter borde göras till föremål för en blivande utredning.

Åtminstone såvitt man nu kunde bedöma, syntes det, som om de överklagade

bristerna i nu gällande valmetod skulle till stor del kunna förekommas

genom rangordningsregelns vidsträcktare tillämpning. Då

emellertid de erfarenheter, som dittills förelåge, ej vore av den ingående

beskaffenhet, att valsystemets brister och orsakerna därtill närmare

kunde preciseras, hade Riksdagen ej funnit sig böra förorda, att utredningen

skulle, såsom i åtskilliga av de förevarande motionerna föreslagits,

begränsas till någon viss uppgiven del av det proportionella valsättet

eller angiva på vad sätt den nu gällande valmetoden skulle förbättras.

Å andra sidan borde den av Riksdagen ifrågasatta utredningen

ej gå utanför ramen av den nu gällande valmetoden. Utredningen

skulle sålunda avse att, utan rubbande av principerna för gällande valmetod,

avhjälpa de brister, som den praktiska erfarenheten av metoden

ådagalade.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

117

I anledning av denna riksdagsskrivelse har chefen för justitiedepartementet

under år 1912 med Kung].. Maj:ts tillstånd tillkallat särskilda

sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

ändringar i den proportionella valmetoden. Därjämte har en särskild

bearbetning skett av materialet från 1910 års landstingsmannaval.

Då jag inhämtat, att de sakkunnigas förslag ej kunde beräknas Sakkunniga.

föreligga i så god tid, att därpå skulle kunna grundas framställning

till innevarande års riksdag, men nyssnämnda bearbetning ytterligare

bestyrkt behovet av ändring av metoden för suppleantvalen, har jag,

efter överläggning med chefen för justitiedepartementet, anmodat de sakkunniga

att avgiva särskilt yttrande rörande lämpligaste sättet för avhjälpande

av de brister i fråga om val av suppleanter till landstingsmän

samt av efterträdare till stadsfullmäktige, varmed nu gällande proportionella

metod måste anses behäftad, utan att ändring vidtages i valmetoden

i övrigt. I anledning härav hava de sakkunniga avgivit följande

yttrande:

»I fråga om nu nämnda val liksom om valen av efterträdare till riksdagsman

gäller för närvarande, att vid sammanräkningen för dessa val hänsyn endast tages

till de valsedlar, som upptaga den ordinarie riksdagsmannens, landstingsmannens etc.

namn för huvudvalet; att valsedel beräknas äga- sitt ursprungliga röstvärde, och att

detta tillgodoräknas alla förut ej valda, vilkas namn förekomma å sedeln; samt att

den, som erhåller högsta rösttalet, blir vald.

Av erfarenheten från redan förrättade val framgår, att valmännen i regel ej

visa något större intresse för valen till suppleanter eller efterträdare. Ofta använda

sig alla valmännen av den inom vederbörande parti uppgjorda listan oförändrad, och

då måste för avgörande lottning tillgripas. Då olikhet i rösttal ägt rum, har den

oftast varit synnerligen liten, vadan avgörandet berott av ett fåtals vilja eller intresse.

Enligt den företagna undersökningen rörande 1910 års landstingsmannaval

tillsattes sålunda av de 955 suppleantplatserna å landsbygden 271 medelst lottning

och 423 med en skillnad i rösttal av högst 40 röster mellan den valde och den honom

i rösttal närmaste. I viss mån torde det nu antydda förhållandet vara föranlett

av den missuppfattning, att ifråga om suppleant- och efterträdarvalen rangordningen

liksom vid huvudvalen spelar en viss roll.

Om än de nu angivna missförhållandena i fråga om dessa val, såsom redan

antytts, till viss grad bero därav, att valmännen ej förstå eller intressera sig för att

riktigt begagna den nu gällande metoden, kan å andra sidan ej förnekas, att det

måste betecknas såsom en verklig olägenhet, att valmännen ej äga möjlighet att uttrycka,

vem de i första rummet önska vald till suppleant eller efterträdare.

Till avhjälpande härav ligger då närmast till hands att även vid ersättarevalen

låta namnens ordning å valsedlarna inverka, d. v. s. medräkna å varje valsedel endast

det namn, som ''av de förut ej valda står främst. Enligt vår mening låter detta sig

också utan vidare väl göra. De anmärkningar, som i fråga om huvudvalen kunna

göras gällande mot ett fullständigt genomförande av rangordningsprincipen under

bibehållande av gällande reduktionsmetod, äga ej giltighet här, där fråga ju icke är

om utdelning av flera mandat. En förändring av bestämmelserna om suppleant- och

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

efterträdarevalen i enlighet härmed föreslogs i motion till 1912 års riksdag av herr

Petersson i Lidingö villastad.

Ett annat sätt för anordnande av dessa val med användande jämväl av rangordningsprincipen

föreslogs i motion till samma riksdag av herr Nilson i Örebro.

Enligt detta förslag skulle man vid ersättareval företaga en ny sammanräkning enligt

samma grunder som ifråga om huvudvalet gälla och därvid betrakta den avgångnes

namn såsom obefintligt. Meningen synes vara, att den nya sammanräkningen skulle

företagas icke endast inom den samling sedlar, som upptager den avgångnes namn,

utan inom hela gruppen. Förslaget har sin särskilda betydelse och torde utöva en

viss större rättvisa för det fall, att den avgångne fått röster från två särskilda fraktioner

inom partiet, av vilka den större på grund av reduktionsregelns verkan bidragit

i mindre mån till hans val än den mindre fraktionen.

Ännu ett tredje sätt att anordna ersättarevalen har offentligen föreslagits, nämligen

att låta efterträdare och suppleant utses icke närmast för att ersätta någon

viss ordinarie utan för hela partiet, såsom förste, andre etc. ersättare. Otvivelaktigt

är, att en sådan anordning skulle innebära åtskilliga fördelar, särskilt genom att

bringa större reda i hithörande regler.

Mot de båda sistnämnda förslagen är emellertid särskilt att anmärka, att enligt

desamma lätteligen kan inträffa, att en ordinarie som valts för en viss fraktion inom

partigruppen, blir ersatt genom en person, utsedd från en annan fraktion, som röstat

under samma partibeteckning, och torde fördenskull med den frihet ifråga om partibeteckningens

användande, som gällande metod innebär, det näppeligen vara med

denna förenligt att övergiva nuvarande regeln om att vid ersättareval hänsyn skall

tagas endast till sedlar, innehållande den ordinaries namn.

I fråga om det tredje av de nu berörda förslagen är vidare att märka, att det

innebär en betydande omkastning av nuvarande systemet och skulle medföra omarbetning

helt och hållet av reglerna rörande ersättarevalen.

Med hänsyn till det sagda anse vi oss vid den partiella reform, varom nu är

fråga, böra förorda antagande av det först upptagna förslaget såsom innebärande

minsta avvikelse från vad nu gäller och utgörande enligt vår mening en naturlig

konsekvens av den ändring i det genom 1907 års proposition framlagda förslaget,

vilken av konstitutionsutskottet vidtogs genom införande av den nuvarande rangordningsregeln

i fråga om huvudvalen.

Det har ifrågasatts, huruvida icke med fasthållande i huvudsak av nu nämnda

synpunkter lämpligt vore att stadga sådan uppställning av valsedlarna, att endast de

namn, som stode under strecket, finge tagas i betraktande vid ersättarevalen, vadan,

om man ville, att ovan strecket förekommande namn skulle eventuellt komma i betraktande

vid ersättare valen, dessa namn skulle upprepas under strecket. Vid övervägande

av skälen för och emot en sådan anordning hava vi stannat vid att förorda,

att frågan om ändring av bestämmelserna i denna riktning i alla händelser ej nu

upptages, då en dylik ändring, formellt sett, måste anses innebära eu så betydande

avvikelse från nuvarande stadganden, att den först i samband med lösningen av

andra frågor rörande den proportionella valmetoden bör upptagas till avgörande.

De lagändringar, som vi alltså anse oss böra förorda, synas lämpligen kunna

ske sålunda, att i 8 § av förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt motsvarande

stadganden i övriga ifrågavarande författningar orden »alla förut ej valda, vilkas

namn förekomma å sedeln» utbytas mot »den av de förut ej valda, vilkens namn

står främst å sedeln.»

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 119

De hittills gällande bestämmelserna om val av suppleanter och

efterträdare ha otvivelaktigt vant en av de svagaste punkterna i den

år 1909 genomförda proportionella metoden. Då nu landstingsval skola

förrättas år 1914, är det angeläget att till den tiden få de svåraste

bristerna avhjälpta. Detta synes enligt de sakkunnigas förslag förutsätta

en ganska ringa avvikelse från nuvarande bestämmelser och således

kunna infogas i nu gällande stadganden, utan avvaktande av utredningens

resultat i övrigt. Ytterligare en ändring i gällande bestämmelser

om val av suppleanter för landstingsman torde böra i detta sammanhang

företagas. Det proportionella valsättets ändamål är ju att förskaffa

de olika meningsgrupperna det antal representanter, som svarar

mot det antal valmän, som anslutit sig till de särskilda grupperna, och

sålunda vid varje frågas avgörande ett mot samma antal svarande inflytande.

För nämnda ändamåls förverkligande kräves, att i händelse

av förfall för ordinarie ledamot i dennes ställe inträder en suppleant,

tillhörande samma meningsgrupp som den ordinarie ledamoten. Enligt

§ 8 landstingsförordningen kan emellertid eu suppleant från en viss

meningsgrupp komma att inträda i stället för en landstingsman, tillhörig

en annan grupp. På sätt konstitutionsutskottet vid behandlingen av

ovan omförmälda vid innevarande riksdag väckta motion om skrivelse

till Kungl. Maj:t med begäran om förslag till bestämmelser om val av

suppleanter för stadsfullmäktige framhållit, måste den grundsatsen, att

ersättare alltid skall tillhöra samma meningsgrupp som den ordinarie

ledamoten — vilken grundsats kommit till uttryck i stadgandena om

val av efterträdare till stadsfullmäktig — med hänsyn till det proportionella

valsättets ändamål vara den principiellt riktiga. Denna grundsats

bör därför enligt min mening även genomföras i fråga om val av suppleanter

för landstingsmän. Då emellertid detta skulle medföra, att, därest

viss grupp endast erhåller en plats, den för gruppen valde landstingsmannen

skulle erhålla endast en suppleant, får jag vidare föreslå, att

där vid suppleantvalet sammanräkningen avser grupp, vilken allenast

fått sig tilldelad en plats, de två, som erhållit högsta rösttalen, skola

vara suppleanter. Dessa skola naturligen intaga ordning inbördes efter

sina rösttal.

I samråd med de sakkunniga har jag därför utarbetat förslag till

ändrad lydelse av § 28 av förordningen om kommunalstyrelse i stad,

§ 14 av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm och §§ 3 och

8 av förordningen om landsting ävensom förslag till bestämmelser

om val av efterträdare till kommunalfullmäktige, vilka bestämmelser

lämpligen torde intagas i § 32 av förordningen om kommunalstyrelse

Departe
ments
chefen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

1911: Riksdagens

skrivelser

nr 139

och 140.

1912: Kungl.

prop. nr 27.

1912: Konstitutionsutskottets

uti. nr 2.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

på landet. Dessa förslag får jag anmäla i sammanhang med de övriga

ändringar, jag kommer att tillstyrka.

VII. Bestämmelser om ordningen vid val av landstingsman, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige m. m.

I särskilda skrivelser den 20 maj 1911, nr 139 och 140, anhöll

Riksdagen, att Kungl. Maj: t ville låta utreda dels på vad sätt de stadgande^

som gällde i fråga om val av ledamöter i Riksdagens andra

kammare till tryggande av valhemligheten och för kontroll över röstsedlarnas

avsändande, skulle kunna i lämpliga delar även föreskrivas

för val av landstingsmän och stadsfullmäktige, dels ock huruvida icke

i fråga om landstingsmannavalen med hänsyn till utsättande av valdag

och valtider samt övriga anordningar för valförrättningen, de föreskrifter,

som i dessa avseenden vore stadgade för val av ledamöter i

andra kammaren, skulle kunna i tillämpliga delar gälla och anhöll Riksdagen

tillika, att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag,

vartill dessa utredningar kunde giva anledning.

Över dessa Riksdagens skrivelser hördes samtliga länsstyrelser,

magistrater och stadsstyrelser samt över skrivelsen nr 139 jämväl

överståthållarämbetet.

Sedan styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar den 11

oktober 1911 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om befrielse för

häradshövdingarna från befattning med landstingsmannavalen, hördes

länsstyrelser och magistrater även över denna framställning.

Härefter framlades för 1912 års riksdag proposition i ämnet och

återfinnes i nämnda proposition redogörelse för innehållet av de från

ovan berörda myndigheter inkomna yttranden. Jag torde få hänvisa till

nämnda proposition, nr 27, och därför icke behöva nu ånyo redogöra

för dessa yttranden.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling propositionen hänvisades,

hemställde om bifall till Kungl. Maj:ts förslag med vissa av utskottet

däri verkställda ändringar, men stannade kamrarna vid propositionens

behandling uti olika beslut och förföll sålunda frågan.

På sätt jag framhöll vid denna frågas föredragning sistlidna

år, synes mig uppenbart, att vad som kan göras för beredande av

ökade möjligheter för envar röstberättigad att deltaga i de så viktiga

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

121

landstingsmannavalen samt för att skydda valhemligheten och förekomma

allt slags valtryck också bör göras. Enär emellertid min avsikt

var, att de av mig då föreslagna bestämmelserna skulle så vitt möjligt

vinna tillämpning redan vid samma års val, var jag förhindrad upptaga

vissa stadganden, vilkas omedelbara tillämpning skulle hava medfört

praktiska svårigheter. Hinder av sådan beskaffenhet föreligger ej nu,

och anser jag mig därför i vissa hänseenden kunna föreslå mera genomgripande

förändringar än de i fjolårets proposition ifrågasatta.

Landstingsmannaval förrättas i valkrets å landet kommunvis å kommunalstämma

och i stad inför magistraten. På sätt här ovan framhållits

medför emellertid vissa landskommuners betydande utsträckning,

att de röstberättigade endast med stora svårigheter kunna deltaga i

kommunala avgöranden, och möta naturligen i dessa kommuner enahanda

svårigheter i fråga om inställelse vid landstingsmannavalen. Vidare

är i många kommuner de röstberättigades antal så stort, att dessa

val taga en avsevärd tid i anspråk, vilket för de väljande understundom

medför betydlig tidsutdräkt. De olägenheter, som sålunda uppstå inom

kommuner med större areal eller folkmängd, kunna förvisso säkrast

undvikas därigenom, att sådana kommuner — i likhet med vad redan

är medgivet i fråga om val av ledamöter i Riksdagens andra kammare

— uppdelas i särskilda röstningsområden, valdistrikt.

I sin ovanberörda skrivelse den 20 maj 1911, nr 140, framhöll ock

Riksdagen, efter omnämnande därav, att i två särskilda motioner ifrågasatts

medgivande av delning av större kommuner i valdistrikt för ifrågavarande

val, såsom sin mening, att erfarenheten av de förrättade landstingsmannavalen

ådagalagt, att anordningarna för dessa val mångenstädes

vore mindre lämpliga, särskilt i det avseendet, att avlämnandet

av röstsedlarna för valmännen medförde tidspillan, varför särskilda föreskrifter,

bland annat i ovanberörda hänseende, syntes vara av behovet

påkallade.

Mot större kommuners indelning i valdistrikt för landstingsmannaval

möter enligt min mening ej heller de betänkligheter, som förmått

mig att avstyrka distriktsindelning för de kommunala ärendenas behandling

och de kommunala valen i allmänhet. Landstingsmannavalen äga

dels jämväl politisk innebörd, dels ett mera allmänt intresse än de

kommunala valen och förberedas på grund därav i allmänhet genom

pressdiskussion och av valledningar. Överläggning vid själva valförrättningarna

är därför i regel ej av nöden för ett lämpligt personval.

Härom hörda myndigheter hava ock allmänt tillstyrkt större kommuners

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 16

Landstings
mannaval.

Valdistrikt.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kring!. Maj:st Nåd. Proposition Nr 185.

1911: Motion

A. K. nr 27

av hr Forsberg.

1911: Motion

A. K. nr 262

av hr Sterner.

uppdelning i valdistrikt för nu ifrågavarande val. Jag framhöll även

vid föredragning av de av mig förlidet år föreslagna författningsändringar

i fråga om dessa val, att en reform i detta hänseende vore att

eftersträva, ehuru åtskilliga svårigheter yppade sig vid lösningen av

frågan med hänsyn därtill, att kommunens allmänna röstlängd skulle

vara röstlängd vid landstingsmannaval och att kommunalstämmans ordförande

hade att leda valet. I sitt betänkande uttalade också konstitutionsutskottet,

med behjärtande av distriktsindelningens betydelse, den

förhoppningen, att detta års riksdag måtte bliva satt i tillfälle att pröva

den betydelsefulla frågan.

Förslag till densammas lösning anser jag mig därför nu böra framlägga.

Anordnandet av landstingsmannavalen i kommuner å landet, uppdelade

i valdistrikt, kan äga rum efter två huvudlinjer: samtidiga val i

alla kommunens distrikt eller successiva val i de särskilda distrikten.

Båda dessa linjer hava förordats inom Riksdagen.

På sätt ovan nämnts, ifrågasattes vid 1911 års riksdag i två inom

andra kammaren väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

ändring i gällande bestämmelser rörande val av landstingsmän, huruvida

icke större kommuner lämpligen borde uppdelas i valdistrikt för

ifrågavarande val. I den ena av dessa motioner uttalades den mening,

att det vid närmare undersökning torde visa sig, att bestämmelserna

om valdistrikt och valnämnd i lagen om val till Riksdagen till stor

del kunde vara lämpliga även vid valen av landstingsmän, och att verkställigheten

därav kunde uppdragas åt samma valnämnd. I den andra

av dessa motioner anfördes, att landstingsmannavalen liksom valen till

andra kammaren borde äga rum icke å kommunalstämma utan å särskild

för ändamålet utsatt valdag — samma dag för hela valkretsen. För

att ett val skulle kunna försiggå i flera valdistrikt och vallokaler, kunde

vid sidan av kommunalstämmans ordförande valförrättare väljas inom

kommun eller förordnas av Konungens befallningshavande. Ett annat

sätt att vinna samma ändamål vore, att valet ägde rum under flera

efter varandra följande dagar i de särskilda distrikten och vallokalerna

inför samma valförrättare.

I Riksdagens ovanberörda skrivelse nr 140 med anledning av,

bland andra, dessa motioner förekom intet uttalande, rörande vilken av

nu berörda linjer kunde vara att föredraga.

Frågan om distriktsindelning för landstingsmannaval väcktes ånyo

vid 1912 års riksdag i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts

ovannämnda proposition.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

123

I en inom första kammaren väckt motion förordades sålunda, att 1912: Motion

större kommuner på landet måtte varda för underlättande av röstningen K K- nr 92

vid landstingsmannaval indelade i valdistrikt, och. föreslogs, att valet Ekman. ''

skulle äga rum vid kommunalstämma, som successivt hölles inom de särskilda

valdistrikten. I detta hänseende framlade motionären förslag av

innehåll, att kommunalstämma skulle äga besluta, att kommunen skulle

för landstingsmannaval indelas i valdistrikt, vilket beslut dock, för att

vinna bindande kraft, skulle underställas Konungens befallningskavandes

prövning och fastställelse. Ågde valkretsindelning rum, skulle valet

förrättas vid kommunalstämma, som hölles å särskilda i kungörelsen

om stämman utsatta dagar under senare hälften av mars månad. Å

sådan till särskilda dagar utsatt stämma finge annat ärende ej företagas

än det, som anginge valet. Om rösträtt, dess utövning och överlåtande

på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden skulle gälla vad för kommunalstämma

vore stadgat, dock att begränsning med hänsyn till kommunens hela

rösttal ej skulle vid röstberäkningen äga rum. Vore kommunen indelad

i valdistrikt, skulle därjämte iakttagas, att anmärkning mot röstlängden

finge göras och stämmans beslut däröver meddelas icke allenast vid

förrättningens början å första dagen, utan jämväl då densamma å en

följande dag inom annat distrikt toge sin början, samt att för varje

dag, stämman påginge, ej finge i valet deltaga andra kommunens röstägande

medlemmar än de, som tillhörde det valdistrikt, inom vilket

stämman den dagen hölles, kommunens övriga röstägande medlemmar

dock obetaget att deltaga i överläggning och beslut angående de anmärkningar,

som för varje gång kunde mot röstlängden göras.

I en inom andra kammaren väckt motion hemställdes, att Riks- 1912: Motion

dagen måtte besluta sådan ändring i förordningarna om landsting och A- K- nr 266

kommunalstyrelse å landet, att kommun, som på grund av folkmäng- av stedt”1

dens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker icke lämpligen

borde utgöra ett enda valdistrikt, måtte medgivas rätt att indelas i två

eller flera valdistrikt. Motionären ansåg, att de omläggningar, som

genom en sådan indelning krävdes i fråga om röstlängd och valförrättare,

lämpligast borde ske på det sätt, att röstlängder för distrikten

erhölles såsom utdrag av kommunens allmänna röstlängd, upprättade

av kommunalnämndens ordförande i januari månad det år, valet skulle

äga rum, och att valen förrättades inför valnämnder, bestående av ordförande

och två ledamöter jämte två suppleanter, valda vid kommunalstämma

i december året innan valen skulle äga rum, och bland valmän,

tillhörande det distrikt, där nämnden skulle tjänstgöra, samt att röst
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

längdens slutliga justering torde kunna ske inför valnämnden på samma

sätt som inför kommunalstämma.

1912: Konst!- Rörande de olika huvudlinjerna för frågans lösning påpekade kon8tituti°nsutskottet

allenast, hurusom en anordning med successiva val

'' i form av ajournerad stämma på olika platser omöjliggjorde valets förrättande

å därtill lämpad gemensam dag för alla distrikten samt framhöll,

att utskottet icke funne tillrådligt att utan ingående prövning

även av den motsatta principen godtaga nämnda anordning.

^aeiits6" Att, på sätt inom Riksdagen föreslagits, förlägga valet av lands
ehefen".

tingsmän i kommuner å landet icke till kommunalstämma utan till

Landsbygden, särskild förrättning — vare sig inför kommunalstämmans ordförande

eller den valnämnd, som har ledningen av valen till Riksdagens andra

kammare — anser jag mindre lämpligt. Såsom jag vid frågans föredragning

sistlidet år framhöll, skall till grund för valet ligga kommunens

allmänna röstlängd; ändringar däri kunna enligt gällande

lagstiftning allenast fastställas av kommunalstämma, och behov kan föreligga

(t. ex. i följd av betalning av resterande utskvlder eller överlåtelse

av fast egendom) att omedelbart före ett val ändra anteckningarna

i längden angående valrätt. En omläggning av nuvarande stadganden

rörande behandlingen av berörda längd skulle medföra svårighet

och torde därför ej böra ifrågakomma, om annan anordning

befinnes möjlig. På sätt nedan vidare framhålles, torde en sådan möjlighet

förefinnas. Jag anser därför, att landstingsmannavalen fortfarande

böra förrättas å kommunalstämma eller, i fråga om kommun, som indelats

i valdistrikt, i allt fall å stämma, som utan större avvikelser från

gällande lagstiftning kan anförtros kommunalstämmas befattning ej

mindre med ifrågavarande val än även med den valet föregående granskningen

av röstlängden.

Den vid 1912 års riksdag motionsvis föreslagna anordning — successiva

val å kommunalstämma, som hölles å särskilda dagar i kommunens valdistrikt

— skulle otvivelaktigt kunna genomföras utan mera omfattande tilllägg

till gällande bestämmelser. I händelse av en sådan anordning skulle i

kommun, som indelats i valdistrikt, kommunalstämma för landstingsmannaval

utsättas att taga sin början viss dag i ett av distrikten samt

att fortsätta vissa dagar i övriga valdistrikt. Röstägande medlem av

kommunen skulle äga utöva sin rösträtt endast vid stämmans hållande

inom det valdistrikt, han tillhörde. Vid stämmans öppnande inom de

olika valdistrikten skulle, innan val företoges, i vanlig ordning framställas

förfrågan, huruvida någon ville göra anmärkning mot röstlängden,

dock allenast såvitt densamma avsåge valdistriktet. Jämväl andra

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

125

röstberättigade skulle få framställa sådan anmärkning samt deltaga i

beslut med anledning av framställda anmärkningar.

Denna anordning skulle emellertid först och främst medföra, att

gemensam valdag för kommunens olika valdistrikt omöjliggjordes. För

min del anser jag dock, i likhet med vad åtskilliga magistrater och länsstyrelser

i sina över Riksdagens skrivelse nr 140 avgivna yttranden

framhållit såsom ett önskemål, att det är förenat med avsevärd fördel,

att landstingsmannaval hållas å samma dag inom samtliga kommuner, tillhörande

samma valkrets. Ett sådant förfaringssätt skulle leda till ökad

ordning och reda och ett motsatt förhållande kunde främja obehörig valagitation.

Den sistnämnda farhågan skulle naturligen vara än mer grundad,

för det fall att valet inom samma kommun företoges å olika dagar.

Vidare är det, såsom här nedan ytterligare utvecklas, av vikt, att

landstingsmannavalen utsättas till sådan dag, att största möjliga antal

röstberättigade kunna deltaga. Detta försvåras, om inom samma kommun

valet skall hållas å flera särskilda dagar, mellan vilka i så fall endast

kortare tidrymder borde förflyta. Skulle i sådant fall vid valdagarnas

bestämmande tillbörlig hänsyn tagas till de röstberättigade,

exempelvis genom stämmans utsättande till en följd av söndagar, skulle

denna anordning, förutom att den i kommuner med stor utsträckning

för kommunalstämmans ordförande medförde ett flertal resor och bleve

verkligt betungande, medföra hinder mot valets avslutande och sammanräkningens

företagande inom kortast möjliga tid, ett förhållande, som vore

särskilt olägligt, om ändrade bestämmelser rörande klagan över landstingsmannaval

infördes, en fråga, vartill jag återkommer längre fram.

Om däremot landstingsmannavalen i kommuner, som indelats i valdistrikt,

utsattes att hållas samma dag å särskilda stämmor inom de olika

distrikten, distriktsstämmor, skulle därigenom vinnas dels den fördelen,

att valen inom kommunen och därmed inom hela valkretsen kunde äga

rum å samma dag, dels ock möjlighet att vid valdagens bestämmande

uteslutande taga hänsyn därtill, att så stort antal röstberättigade som

möjligt bereddes tillfälle att deltaga i valen.

En anordning av valen å dylika stämmor torde ej heller stöta på

nämnvärda praktiska svårigheter eller med nödvändighet medföra större

förändringar i gällande bestämmelser.

Vad först angår röstlängden i kommuner, som indelas i valdistrikt,

måste i händelse av den nyss antydda anordningen av valen densamma

uppläggas i särskilda delar för de olika valdistrikten. Lämpligen torde

jämväl uppbörds- och debiteringslängden böra uppläggas på enahanda

sätt. Då uppbörds- och debiteringslängden upptager de skattskyldiga

efter deras hemvist, hemman efter hemman, — ett förläggande av de olika

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 185.

delarna av samma hemman till olika valdistrikt kan betraktas som i regel

uteslutet — skulle en sådan uppläggning av denna längd i delar vara

lätt att genomföra. För kommunalnämnden skulle denna förändring av

längderna ej medföra ökat besvär i annat hänseende, än att ett enkelt

sammandrag av de särskilda delarnas slutsummor måste verkställas.

Då kommunalstämmans ordförande ej skulle kunna leda valet å de

samtidigt förekommande distriktstämmorna, borde, å ordinarie kommunalstämma

i december året innan landstingsmannaval skulle hållas, bland

de röstberättigade inom varje valdistrikt utses en ordförande jämte

suppleant att leda nämnda stämmor.

I distriktsstämma skulle deltaga endast inom valdistriktet röstberättigade.

Vid stämman skulle under ledning av den för stämman utsedda

ordföranden eller vid förfall för denne av hans suppleant valet

företagas jämlikt den för distriktet upprättade röstlängden, sedan mot

densamma vid stämman framställda anmärkningar prövats.

Med eu anordning av valet å samtidiga distriktsstämmor torde

inom andra valdistrikt röstberättigade medlemmar av kommunen ej böra

tillerkännas rätt att vid valet framställa anmärkning mot röstlängden,

men även om valet företoges å kommunalstämma, som successivt hölles

å särskilda dagar inom de olika distrikten, skulle å dessa dagar

i regel allenast de komma tillstädes, som vore röstberättigade inom det

distrikt, där stämman liölles. I själva verket skulle således jämväl i

detta fall allenast de inom varje distrikt röstberättigade komma att vid

stämman ägna röstlängden slutlig granskning. Övriga röstberättigade

torde väl emellertid dessförinnan haft tillräckligt tillfälle att framställa

de anmärkningar, vartill de kunna finna sig befogade. Den enda verkliga

skillnaden mellan en distriktsstämma och kommunalstämma för

landstingsmannaval i valdistrikt skulle sålunda bliva valledningen — för

distriktsstämman särskilt utsedd ordförande och för kommunalstämman

dess ordförande. Nödvändigheten att för distriktsstämmorna anlita särskilt

utsedda ordförande torde emellertid ej böra väcka betänkligheter.

Med det intresse och den vana vid kommunala angelägenheters handhavande

och ledande, som nu torde vara ganska allmän inom kommunerna,

kan det icke befaras, att inom de särskilda distrikten icke finnas

att tillgå personer lämpade för uppdraget att leda distriktsstämmorna.

Då vid distriktsstämma allenast den del av röstlängden, som

avsåge distriktet, skulle komma att finnas tillgänglig till ledning vid

valet, skulle överlåtelse av talan och rösträtt å dylik stämma kunna tilllåtas

allenast å person, som vore röstberättigad vid densamma. En

sådan inskränkning i rätten att rösta genom ombud kan icke antagas

vålla olägenheter, då röstberättigad såsom ombud naturligen i regel

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 185.

använder närboende person, vilken sålunda i allmänhet skulle komma

att tillhöra samma valdistrikt som fullmaktsgivaren.

Då med hänsyn till det sålunda anförda bestämda fördelar äro förenade

med en anordning av valen å samtidiga distriktsstämmor samt

väsentligare svårigheter icke synas vara därmed förknippade, anser jag

mig böra föreslå nämnda anordning.

Den som, på sätt ovan nämnts, valts att såsom ordförande leda distriktsstämma

skall med utsättande av tid och ställe utfärda kungörelse

om densamma i den ordning, som för kungörelse om kommunalstämma

är föreskriven.

I fråga om valets förrättande, förande av protokoll samt detsammas

och valsedlarnas översändande till vederbörande domhavande skulle gälla

enahanda regler, som då valet förrättas å kommunalstämma. Samtidigt

som valprotokoll och valsedlar av ordföranden översändas till domhavanden

höra de delar av röstlängden samt uppbörds- och debiteringslängden,

som avse valdistriktet och som varit vid distriktsstämman tillgängliga,

återställas till kommunalstämmans ordförande.

Rätt att göra framställning om kommuns uppdelande i valdistrikt

bör — på sätt som finnes stadgadt i fråga om val till Riksdagens andra

kammare — tillkomma eu var inom kommunen boende till deltagande i

landstingsmannaval berättigad medlem av densamma. Sådan framställning

torde böra göras hos Konungens befallningshavande, som äger

besluta i ärendet. Framställningen bör ej kunna bifallas, utan att yttrande

inhämtats från kommunalstämman.

.År kommun, i fråga om vilken sådan framställning göres, delad i

valdistrikt tor val av ledamöter i Riksdagens andra kammare, bör naturligen

i regel Konungens befallningshavande föreskriva samma distriktsindelning

för valen av landstingsmän. Därigenom kommer det lättare

att intränga i valmännens medvetande, vilket valdistrikt de tillhöra, och

— då samma valställe får antagas komma till användning vid de olika

valen inom samma valdistrikt — vart de skola begiva sig vid utövande

av den dem tillkommande rätten att deltaga i de olika valen.

I fråga om kommuner, i vilka finnas kommunalfullmäktige, är det

vidare min avsikt att här nedan föreslå, att sådana kommuner skola

för underlättande av deltagandet i valen av dylika fullmäktige kunna

delas i valdistrikt. Samma valmän deltaga emellertid i valen av landstingsmän

som i valen av kommunalfullmäktige. Erfordras i kommun,

för ernående av ett talrikare deltagande i sistnämnda val, att desamma

förrättas distriktsvis, föreligger enahanda behov i fråga om landstingsmannavalen.

Jag anser därför att, därest i kommun finnas två eller flera

valdistrikt för val av kommunalfullmäktige, böra, utan att särskild fram
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Städerna.

Besvär över

landstingsmannaval.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ställning om distriktsindelning för val av landstingsman göres, jämväl

dessa val äga rum å särskilda förrättningar inom berörda valdistrikt.

De ofta betydande avstånd, som i landskommunerna medföra behov

av distriktsindelning för underlättande av de röstberättigades deltagande

i landstingsmannavalen, sakna motsvarighet i städerna. Däremot äro där

särskilda förrättningar för röstupptagningen understundom önskvärda för

undvikande av alltför stora väljarskarors sammanförande med därav följande

olägenheter såsom dröjsmål för de röstande, trängsel m. m.

Dessa olägenheter torde dock kunna undvikas även utan särskilt

stadgande om indelning av stad i valdistrikt för ifrågavarande val. På

sätt här nedan närmare angives i sammanhang med frågan om ändrade

bestämmelser rörande stadsfullmäktigval kan magistraten redan med nu

gällande bestämmelser vid nämnda val anordna särskild röstupptagning

för de röstägande inom olika delar av staden. Intet hinder torde möta

mot att magistraten, därest det visar sig erforderligt, jämväl vid landstingsmannavalen

håller särskilda förrättningar för röstupptagning distriktsvis.

Behov av föreskrifter om indelning i valdistrikt för landstingsmannaval

torde därför icke föreligga för städernas del.

Efter nu angivna grunder har jag uppgjort förslag till ändring av

§ 5 i förordningen om landsting samt till härmed sammanhängande

ändringar i §§ 14 och 64 i kommunalförordningen för landet, vilka

förslag jag, i sammanhang med övriga föreslagna ändringar i dessa

förordningar, längre fram anmäler.

Innan jag övergår till frågan om tiden för landstingsmannavalen

och sättet för desammas ordnande, torde jag böra anmäla ett ärende,

vars avgörande har betydelse särskilt för frågan om tiden för landstingsmannavalen.

Med anledning av en vid föregående års riksdag väckt motion om

ändring i gällande bestämmelser angående klagan över val av landstingsmän

har Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1912, nr

117, anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring av gällande

bestämmelser i fråga om besvär över landstingsmannaval, att dessa

besvär kunde föras fram till prövning och avgörande av regeringsrätten.

Till stöd för sin anhållan anför Riksdagen i skrivelsen följande:

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 129

»Den nya valordningens tillämpning vid landstingsmannavalen har

medfört ett betydligt livligare deltagande i valen än vad tidigare varit

fallet. Denna omständighet jämte den ökade politiska betydelse, som

numera tillmätes dessa val, har åter haft till följd en väsentlig ökning

av antalet överklagade val. Samtidigt härmed har också behovet av

enhetliga avgöranden i dylika mål alltmer framträtt. Så länge Konungens

befallningshavande är enda instans för dessa besvärsmåls prövning,

kan detta behov knappast bliva tillgodosett, utan lärer härför erfordras införande

av en gemensam slutlig instans — Kungl. Maj:t i regeringsrätten.

Riksdagen finner det kunna ifrågasättas, huruvida, sedan denna

ändring vidtagits, Konungens befallningshavande bör bibehållas såsom

lägre instans. Givetvis vore det, med hänsyn till det angelägna i att

nu avsedda frågor hastigt avgöras, önskvärt, att besvären gånge direkt

till regeringsrätten; men då å andra sidan det är av vikt, att regeringsrättens

redan nu avsevärda arbetsbörda icke ökas mer än nödigt, så

talar för länsstyrelsens bibehållande såsom första instans den omständigheten,

att säkerligen, sedan prejudikat eu gång vunnits, ett icke obetydligt

antal besvär komme att där bliva slutligt prövade och avgjorda.

Riksdagen, som icke kunnat i frågans nuvarande läge bilda sig ett slutgiltigt

omdöme på denna punkt, anser avgörandet härav böra bero på

en utredning, som Riksdagen dock icke varit i tillfälle att själv verkställa.

Vid detta förhållande har Riksdagen icke kunnat tillmötesgå

motionärens önskan, att Riksdagen skulle framlägga ett formulerat förslag

till lagtext i ämnet, utan ansett sig böra avlåta eu skrivelse i motionens

syfte.»

I utlåtande, som från regeringsrätten inhämtats i ärendet, anför

regeringsrätten, att densamma, som förutsatte, att någon förändringbeträffande

den myndighet, som hade att taga befattning med röstsammanräkningen

vid landstingsmannaval, ej för närvarande torde ifrågakomma,

lika med Riksdagen ansåge, att besvär över dylika val borde

få fullföljas hos Kungl. Maj:t i regeringsrätten. Om, på sätt även av

målens natur finge anses påkallat, Kungl. Maj:ts befallningshavande

bibehölles såsom mellaninstans, torde det antal mål av denna art, som

komme att fullföljas till Kungl, Maj: t, ej bliva så stort, att andra till

regeringsrätten hänvisade mål därigenom behövde nämnvärt tillbakasättas.

Eu sådan ändrad anordning förutsatte emellertid, även om förkortningar

vidtoges beträffande sammanräknings- och besvärsproceduren,

att valen flyttades tillbaka till lämplig tidpunkt efter det ny kommunal

röstlängd upprättats och granskats och i varje fall före den 15 januari.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 136 käft. 17

1912: Riksdagens

skrivelse

nr 117.

Utlåtande av

regeringsrätten.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Föreningen

Sveriges

häradshöv
dingar.

Yttranden

från länsstyrelserna.

Departe
ments
chefen.

I ovan omförmälda av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar

gjorda framställning om befrielse för häradshövdingarna från

befattning med landstingsmannaval ifrågasattes jämväl lämpligheten

därav, att för prövning av besvär över landstingsmannaval tjugufyra

myndigheter fungerade såsom sista instans, och framhölls även, att för

mången syntes det synnerligen önskvärt, att regeringsrätten bleve den

myndighet, som hade att pröva sådana besvär i första hand och sålunda

även slutligt.

Över Riksdagens berörda framställning hava vederbörande länsstyrelser

blivit hörda. Flertalet av dessa hava förklarat sig anse, att

för vinnande av nödig enhet i tillämpningen Konungens befallningshavande

ej borde vara enda och sista instans, utan att besvär borde

kunna fullföljas till regeringsrätten. Åtskilliga av de hörda myndigheterna

ansågo, att besvären borde prövas omedelbart av regeringsrätten,

medan andra förmenade, att länsstyrelserna borde bibehållas

såsom mellaninstans. Närmare utveckling av de grunder, som kunde

tala för vardera av dessa två olika ståndpunkter, har dock i allmänhet

ej givits. Av de inkomna yttrandena torde märkas de av länsstyrelserna

i Göteborgs och Bohus samt i Jämtlands län avgivna. Förstnämnda

länsstyrelse anför sålunda, att ett bibehållande av Konungens

befallningshavande såsom mellaninstans komme att medföra en tidsödande

omgång, att man icke behövde befara, att, sedan mera erfarenhet

vunnits beträffande den proportionella valmetoden, besvär över

landstingsmannaval skulle i större utsträckning förekomma, samt alt det

därför kunde ifrågasättas, huruvida icke besvären borde direkt anföras

hos regeringsrätten. Länsstyrelsen i Jämtlands län yttrar, att mot

alternativet att bibehålla Konungens befallningshavande såsom mellaninstans

mötte den betänkligheten, att tiden mellan valen och landstingets

sammanträde vore för knapp för att medgiva ett besvärsförfarande

genom två instanser, samt att mot alternativet att gorå regeringsrätten

till enda besvärsinstans visserligen även mötte betänkligheter,

men att dessa dock knappast syntes vara av den art, att de kunde

lägga hinder i vägen för eu sådan anordning.

I likhet med Riksdagen finner jag det önskvärt, att bestämmelser

meddelas, som möjliggöra, att besvär över landstingsmannaval kunna

föras fram till prövning och avgörande av regeringsrätten. De nya

valreglerna kunna lätteligen föranleda uppkomsten av likartade tvistefrågor,

vilka kräva ett enhetligt avgörande, och det ökade deltagandet

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185.

131

i landstingsmannavalen och det större intresset för desamma efter valreformen

medför även ett ökat krav från väljarnas sida på en prövning

av valförrättningarnas laglighet, varigenom en konsekvent lagtillämpning

vinnes. Den rättspraxis, som endast en gemensam sista instans

kan skapa, skulle även komma att tjäna valmyndigheterna till ledning

och därigenom i sin mån förekomma oriktigt förfaringssätt vid valförrättningarna.

En gemensam högsta instans skulle därför enligt min

mening hava en verklig uppgift att fylla.

Huruvida åter, därest regeringsrätten göres till gemensam högsta

instans för besvär över dessa val, Konungens befallningshavande bör bibehållas

såsom mellaninstans eller icke, torde närmast få anses vara en

lämplighetsfråga. Ett bibehållande av Konungens befallningshavande såsom

första instans skulle medföra den fördelen, att, i den mån prejudikat

vunnes, ett allt större antal besvärsmål kunde beräknas komma att stanna

hos Konungens befallningshavande. En sådan anordning skulle sålunda

medföra lättnad för regeringsrätten. A andra sidan skulle med två instanser

besvärens slutliga avgörande taga avsevärt längre tid i anspråk,

än om regeringsrätten gjordes till enda instans. Landstingsmannavalen

finge därför tillbakaflyttas, så att det komme att förflyta så lång tid

mellan valen och mandatens början eller för varje fall nästa lagtima

landsting, att en besvärsprocedur genom två instanser, ävensom, därest

valet komme att i sista instans undanröjas, nytt val kunde medhinnas.

Regeringsrätten har också framhållit att, därest Konungens befallningshavande

bibehölles såsom första instans, valen måste flyttas tillbaka till

lämplig tidpunkt efter det ny kommunal röstlängd upprättats och granskats

och i varje fall före den 15 januari. Den kommunala röstlängdens

granskning företages som bekant å den ordinarie kommunalstämman

i december. Att utsätta valen att äga rum å nämnda stämma

skulle, om det skedde efter det den nya röstlängden granskats och godkänts

väl vara möjligt, men mot valens förrättande å decemberstämman

synes, utom att andra viktiga och omfattande ärenden då skola förekomma,

kunna med visst fog invändas, att därmed väl lång tid skulle

förflyta mellan valet och de valdas inträde i sitt uppdrag. Ävenledes

skulle svårigheter då möta mot att firma en lämplig för hela landet

gemensam dag för denna stämma. Att ifrågasätta en ny stämma i

januari för landstingsmannaval synes mindre tilltalande. Senare skulle,

jämväl enligt regeringsrättens mening, valen ej kunna företagas, om

Konungens befallningshavande bibehölles såsom mellaninstans. Åven

om valen i stad tillbakaflyttades till den tid, då desamma för närvarande

äga rum å landet, d. v. s. till mars månad, skulle eu besvärsprocedur

genom två instanser ej medhinnas.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Emellertid är det enligt min mening en avsevärd fördel att kunna förlägga

valen till mars månad, enär dels det i och för sig är angeläget,

att tiden mellan en valförrättning och början av det mandat, som med

valet afses, ej alltför mycket utsträckes, dels ock på sätt här nedan närmare

utvecklas en särskild dag i mars månad synes vara lämplig såsom

gemensam valdag för riket. Att utsätta valen till mars månad skulle

ock vara möjligt, om regeringsrätten bleve enda instans, då under tiden

mellan mars och september månad såväl prövning av besvären hos

regeringsrätten som eventuellt nya val skulle kunna medhinnas. Under

gynnsamma förhållanden skulle till och med prövning av besvär över

de nya valen kunna medhinnas av regeringsrätten före landstingets lagtima

möte, vilket knappast under några omständigheter skulle kunna

ske, därest två instanser stadgades, även om för sådant fall valen utsattes

till dag före den 15 januari.

Befunnes det emellertid omöjligt eller förknippat med större svårighet

att låta regeringsrätten vara enda instans i fråga om klagan

över landstingsmannaval — liksom den är enda instans beträffande

besvär över riksdagsmannaval — borde man dock överväga, huruvida

icke, trots olägenheterna, landstingsmannavalen borde tillbakaflyttas till

decemberstämman, eller i allt fall till stämma i januari. Men enligt min

mening föreligga inga sådana omöjligheter eller avgörande svårigheter.

Mot ett stadgande av innehåll, att regeringsrätten skulle såsom

enda instans pröva iirågavarande besvär, kan allenast åberopas den

farhågan, att regeringsrätten därigenom skulle bliva alltför betungad.

Emellertid utgjorde antalet besvär hos länsstyrelserna över 1910 års

landstingsmannaval endast tjugutre och över 1912 års val allenast fjorton.

Då det vidare föreligger grundad anledning antaga, att i och med ökad

insikt i de nya valreglerna hos de myndigheter, som hava valen sig

anförtrodda, antalet besvär kommer att nedgå, torde eu avsevärdare ökning

av regeringsrättens arbetsbörda ej böra befaras, även om regeringsrätten

göres till enda instans för prövningen av dessa besvär. Att

under regeringsrättens omedelbara prövning förlägga allenast de besvär,

som grunda sig å påstående om felaktig röstsammanräkning, skulle

stöta på praktiska svårigheter, då naturligen i samma mål såsom grund

för klagan kan åberopas så väl att röstsammanräkningen vore oriktig

som att felaktigheter förelupit vid själva valförrättningen. Jag anser

mig därför böra föreslå, att besvär över val av landstingsmän må fullföljas

direkt hos regeringsrätten i enahanda ordning, som finnes föreskriven

för besvär över val av ledamöter i Riksdagens första kammare.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kung!. Mag ds Nåd. Proposition Nr 185.

I valkrets å landet skall enligt bestämmelserna i § 5 mom. 1 i

förordningen om landsting val av landstingsman förrättas å första ordinarie

kommunalstämman under året, som jämlikt § 17 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet skall hållas under senare hälften av

mars månad. Till följd därav, att valet av landstingsmän mångenstädes

efter de nya rösträttsbestämmelsernas genomförande tagit avsevärd tid

i anspråk, har emellertid bestämmelsen om valets ovillkorliga förrättande

å marsstämman i flera avseenden visat sig medföra olägenheter för de

i valet deltagande.

I den till förra årets riksdag avlåtna propositionen i ämnet föreslogs

ock, att den ovillkorliga föreskriften om landstingsmannavalens

företagande å den ordinarie marsstämman måtte upphävas. För dessa

val, vilka sålunda skulle lösgöras från sambandet med den ordinarie marsstämman,

böra i stället föreskrifter meddelas om desammas företagande

å sådan dag, att minsta möjliga svårighet möter för en var att deltaga

i valen. I detta hänseende föreslår jag fortfarande, att viss gemensam

valdag bestämmes. Dagen för valen blir därigenom en gång för alla

känd, vilket också torde komma att medverka till ett livligt deltagande

i valen.

Då sålunda en gemensam valdag bestämmes, måste man tillse, att

såvitt möjligt vid dagens bestämmande inga berättigade hänsyn trädas

för nära. Frågan om vilken dag, som från denna synpunkt är den

lämpligaste, kan naturligen alltid bliva föremål för olika meningar.

Uppenbart är, att valen böra utsättas till arbetsfri dag och, då här i

landet för närvarande endast sön- och helgdagar kunna anses som arbetsfri

dagar, torde man vara inskränkt till sådan dag. Att nämligen

för nu förevarande val meddela bestämmelser om arbetsfrihet viss

söckendag — inrätta en »bank-holiday» — torde för närvarande möta

åtskilliga betänkligheter. För varje fall lärer frågan därom böra upptagas

först i sammanhang med frågan om lagfästande av gemensam valdag

för valen till Riksdagens andra kammare.

I föregående års proposition föreslogs, att kommunalstämma för

landstingsmannaval skulle äga rum å fjärde söndagen i mars eller, om

påskdagen då infälle, annandag påsk. Genom att sålunda förlägga

valen till senare delen av mars vunnes den fördelen, att i mindre kommuner

marsstämman kunde utsättas till valdagen och valen företagas å

nämnda stämma. Vidare torde under berörda tid för de norra länens

del särskilda trafiksvårigheter ej vara att befara. Emellertid ansåg sig

konstitutionsutskottet med hänsyn till dem, som av religiösa betänkligheter

ogärna deltoge i politiska och kommunala ärendens handläggning

Valdag och

valtider.

Landsbygden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Städerna.

] 34 Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

under söndag, böra föreslå, att den gemensamma valdagen förlädes till

en annan arbetsfri dag under samma tid, nämligen Marie bebådelsedag,

vilken dag icke ägde större helgdags natur. Visserligen torde fördelen

av valdagens förläggande till nämnda dag icke från den angivna synpunkten

vara mera betydande, då enligt gällande bestämmelser Marie

bebådelsedag kan infalla å söndag, men anser jag mig så mycket mindre

hava anledning att motsätta mig valens förläggande till den av utskottet

föreslagna dagen, som den icke i något hänseende kan anses vara

mindre ändamålsenlig än den av mig förut föreslagna. Jag hemställer

därför, att föreskrift meddelas därom, att val av landstingsmän å landet

skall äga rum Marie bebådelsedag.

I fråga om valtid, föreslår jag fortfarande, att valet, som naturligen

ej får äga rum under gudstjänsttid, skall fortgå minst två timmar

före kl. 3 e. m. och minst två timmar efter kl. 5 e. m. Därigenom böra

nödiga garantier vinnas, att valmännen icke genom olämpliga valtider

förhindras att begagna sin valrätt eller finna dess utövande väsentligt

försvårad. Valtiderna böra i kungörelsen om stämman noggrannt —

till klockslag för början och avslutande samt uppehåll i förrättningen

— angivas, varom särskild föreskrift torde böra meddelas.

Enligt gällande bestämmelser förrättas i städerna val av landstingsmän

inför magistraten å allmän rådstuga i senare hälften av maj

månad. Då också för städernas del valets förrättande å viss söndagsyntes

mig lämplig, föreslog jag i förut omförmälda proposition till

fjolårets riksdag, att den .allmänna rådstuga, å vilken dessa val skulle

företagas, måtte hållas å fjärde söndagen i maj eller, om pingstdagen

då infölle, annandag pingst. Konstitutionsutskottet anförde emellertid

att, ehuruväl samma skäl för valets förläggande till arbetsfri dag och

fastställande av en gemensam valdag även kunde åberopas beträffande

landstingsmannavalens förrättande i städerna, utskottet dock ej kunnat

uraktlåta att fästa avseende vid de anmärkningar, som blivit framställda

mot valets förläggande till en sön- eller helgdag uti maj månad,

och de uttalade farhågorna, att det skulle kunna inträffa, att en sådan

anordning i motsats till det avsedda syftet möjligen skulle kunna leda

till ett minskande i stället för ett ökande av deltagandet i valet, då

nämligen just under dessa dagar och särskilt under pingsthelgen ett

icke obetydligt antal av städernas invånare plägade resa ut till landet.

Utskottet framhöll även, att, de i städerna goda samfärdsmedlen och i

allmänhet korta avstånden ej i tillnärmelsevis samma grad som oftast

på landet påkallade, att de allmänna valen förlädes till sön- eller helg
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

dag, samt att genom utsättande av lämpliga valtider även på arbetsdagar

tillfälle kunnat beredas det stora flertalet, som så önskade, att

deltaga i valet.

Fördelen av en gemensam, i förväg känd dag för landstingsmannaval

synes mig emellertid alltjämt uppenbar och bär i städerna väsentligt

samma berättigande som för landsbygdens del. Härtill kommer, att,

därest besvär över landstingsmannaval skola kunna hänskjutas till regeringsrätten,

dessa val för städernas vidkommande måste avsevärt tillbakaflyttas

— skulle två besvärsinstanser ifrågasättas, till januari månad.

Någon särskild anledning att förlägga dessa val just till maj månad

föreligger icke heller. Om förslaget om regeringsrätten såsom enda

instans för. klagan över landstingsmannaval vinner bifall, måste dessa

val jämväl i stad förrättas senast i mars månad. Vid nu antydda förhållanden

anser jag, att jämväl städernas landstingsmannaval lämpligast

böra förläggas till en för alla gemensam arbetsfri dag i mars månad

och erbjuder sig då samma dag, som ifrågasättes för landsbygdens val,

eller Marie bebådelsedag, helt naturligt såsom den lämpligaste. Det

bör också kunna anses vara eu fördel, att landstingsmannavalen på detta

sätt koncentreras. Med den övervägande politiska betydelse, dessa val

numera äga, och det därmed följande upplysnings- och agitationsarbetet

för valen,, kan det vara ganska önskvärt att på detta sätt i ett slag få

valen, avgjorda; en del tänkbara manipulationer vid successivt inträdande

val till samma valkorporation bliva därmed omöjliggjorda.

Då valen skola förrättas å viss helgdag, synes tiden på dagen för

valet kunna bestämmas på sätt ovan angivits för landsbygden och

således, vad eftermiddagen beträffar, böra fortgå minst 2 timmar efter

klockan 5 e. m.

I de från rikets länsstyrelser och magistrater med anledning av

Riksdagens skrivelse den 20 maj 1911, nr 140, infordrade utlåtanden

vitsordades, att i stor utsträckning vid landstingsmannaval röstavlämning

ägde rum efter anmälan hos ordföranden. Emellertid framhölls i

en inom andra kammaren vid förra årets riksdag väckt motion, att i

åtskilliga landskommuner valen alltid försigginge efter upprop och vore

ordnade med hänsyn därtill på sådant sätt, att därav väsentliga praktiska

fördelar vunnes. Enligt min mening torde vid ifrågavarande val,

då en valman ej sällan röstar jämväl för annan röstberättigad, i regel

röstning i tur som valmännen anmäla sig vara mest ändamålsenlig.

Hinder torde dock ej böra läggas för röstning efter upprop, därest i

viss. kommun sådan . ordning skulle, på sätt framhållits i ovannämnda

motion, anses lämplig. I likhet med konstitutionsutskottet finner jag

Röstavläm
ningen.

1912: Motion

A. K. nr 264

av hrr Persson

i Tallberg och

Hansson i

Bäck.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Valhemlighetens

betryggande.

136 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

därför skäligt förorda den bestämmelse, att valmännen skola äga avgiva

sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden, därest icke

å förut hållen kommunalstämma eller allmän rådstuga beslutits, att

valet skall ske efter upprop.

För att biträda ordföranden vid valet torde å landet kommunalstämman

före valet böra utse två av de närvarande, varom uttrycklig

bestämmelse synes böra meddelas. Däremot torde i fråga om val i

stad utseende av särskilda biträden icke påkallas, då magistraten ju är

kollegial.

Beträffande vidare den viktiga frågan om åtgärder för valhemlighetens

betryggande har, på sätt ovan nämnts, inom Riksdagen väckts

förslag, att de bestämmelser, som i förevarande avseende gälla vid valen

av ledamöter till Riksdagens andra kammare, också måtte bliva gällande

vid landstingsmannavalen.

De bestämmelser, som härutinnan kunna vara av nöden, skola naturligen

gälla dessa val såväl på landet som i stad.

I fråga om valen till andra kammaren föreskrives, som bekant, att

valmannen skall å viss inom vallokalen befintlig, avskild plats, inrättad

med skärm eller annat dylikt, i valkuvert, som tillhandahålles vid förrättningen,

inlägga sin valsedel och, sedan han tillslutit kuvertet, ofördröjligen

överlämna detsamma personligen till ordföranden, som nedlägger

kuvertet i valurnan. Vid en överflyttning av dessa föreskrifter

att jämväl gälla landstingsmannaval nödvändiggör emellertid den i fråga

om dessa val gällande graderade röstskalan vissa särskilda bestämmelser

rörande röstvärdets antecknande. Härvid torde huvudsakligen två möjligheter

föreligga, antingen att röstvärdet antecknas å själva röstsedeln

genom en härför avpassad öppning i kuvertet eller ock att röstvärdet

antecknas på det tillslutna kuvertet samt vid röstsammanräkningen

överföres å röstsedeln. Det sistnämnda förfaringssättet medför otvivelaktigt

den bästa garantien för valhemligheten. En öppning i valkuvertet,

som ju skall användas för valsedelns döljande, kommer att möjliggöra

eu, låt vara ofullständig, inblick å valsedeln. En tilläventyrs

befintlig olikhet i det till valsedeln använda papperets färgskiftning

eller beskaffenhet i övrigt skulle därvid kunna röja, hur valmannen

röstat. Därest åter röstvärdet antecknas å valkuvertet, måste vid detsammas

öppnande och sedelns uttagande anteckning om röstvärdet

verkställas å sedeln. Detta medför ökat besvär för den, som verkställer

röstsammanräkningen. Möjlighet till ofrivilliga misstag är därvid

ej heller alldeles utesluten. Valet mellan dessa båda utvägar, röstvärdets

antecknande å valkuvertet eller å valsedeln genom ett å val
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

kuvertet anbragt »fönster», är därför ganska vanskligt. Ett anlitande

av sistnämnda utväg synes för varje fall lämpligen kräva, att föreskrifter

meddelas därom, att valsedlarna skola äga lika utseende. Vid

denna frågas föredragning sistlidna år ansåg jag mig icke kunna föreslå

användande av valkuvert med »fönster», då av praktiska skäl närmare

föreskrifter om valsedlarnas utseende icke kunde samtidigt meddelas.

Min mening var ju, att de av mig föreslagna valbestämmelserna skulle

komma till tillämpning redan vid valen i mars 1912, och både det därför

varit att befara, att till nämnda tid anstalt om valsedlars tillhandahållande

inom kommunerna icke allestädes kunnat träffas. Då hinder

på grund av sådana hänsyn ej nu föreligger och inom Riksdagen övervägande

sympatier uttalats för systemet valkuvert med »fönster», har

jag därför ansett mig böra föreslå ett användande av sådana valkuvert,

dock under förutsättning, att samtidigt bestämmelser meddelas om valsedlarnas

utseende.

I fråga om valsedlarnas format anser jag en föreskrift om 17

centimeters längd och 10 centimeters bredd vara lämplig. Beträffande

äter beskaffenheten av det papper, som må till valsedlarna användas,

torde det ej vara tillräckligt att föreskrifva, att detsamma skall vara

vitt. Olika slag av vitt papper kunna ofta lätt skiljas från varandra

på grund av färgnyans, vars styrka ej är sådan, att papperet kan anses

färgat, eller på grund av tjockleken, ytans beskaffenhet o. s. v. Det

synes därför vara lämpligast föreskriva, att till valsedlar skall användas

visst slag av ofärgat papper, exempelvis svenskt normalpapper 4. Valet

av pappersslag har betingats av att ett gott, men ändock billigt papper

skulle komma till användning. Med hänsyn till detta pappersslags

storlek är ock valsedlarnas format satt. Den omständigheten, att valsedeln

icke håller föreskrivna måtten eller att densamma är av annat

papper än det föreskrivna, torde dock icke böra föranleda valsedelns

kasserande, såvida förstnämnda avvikelser ej äro mera betydande samt

det använda papperets färg och beskaffenhet ej så olika det föreskrivna

papperets, att olikheten kan iakttagas genom det å valkuvertet anbragta

»fönstret». Då det av mig förordade pappersslaget finnes tillgängligt

i handeln, torde svårighet ej möta mot tryckning på förhand av valsedlar

av här ovan föreskrivna beskaffenhet.

Under förutsättning att bestämmelser sålunda givas, som medföra

säkerhet därför, att valsedlarna erhålla lika utseende, får valhemligheten

jämväl genom införande av valkuvert med »fönster» anses till
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 18

Lika format

och utseende å

valsedlar.

Valkuvert

med »fönster».

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Röstsammanräkningen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

räckligt betryggad. Med sådana kuvert vinnes alltid den fördelen,

att, då röstvärdet omedelbart vid valförrättningen antecknas å röstsedeln,

. den överflyttning av röstvärdet från valkuvertet till valsedeln,

som eljest erfordras, undvikes och därmed den av konstitutionsutskottet

anmärkta olägenheten av möjliga misstag helt förebygges.

Jag anser mig därför nu böra upptaga den av utskottet föreslagna

bestämmelsen, att valkuvert skall vara försett med en utskärning, varigenom

valförrätt aren sättes i tillfälle att å själva valsedeln anteckna

rösttalet. Utskärningen bör givas ett ytinnehåll av ungefär 6 kvadratcentimeter,

vilket torde vara fullt tillräckligt för det avsedda antecknandet.

Denna utskärning må givas den form (fyrkantig eller oval),

som befinnes lämpligast. Valsedeln skall på det sätt inläggas i valkuvertet,

att dess baksida helt täcker utskärningen. Å den sålunda

synliga delen av valsedelns baksida skall val förrättaren anteckna rösttalet.

Därest valsedeln ej inlägges på föreskrivet sätt, kunde det inträffa,

att röstvärdet av misstag bleve antecknat å kuvertets innersida. Valkuvert,

i vilket röstsedeln ej blivit på föreskrivet sätt inlagd, bör därför

ej av valförrättaren mottagas.

För att efter valsedelns uttagande ur valkuvertet tvekan ej skall

kunna uppstå därom, från vilket båll det antecknade rösttalet bör läsas,

föreslår jag, att valförrättaren ålägges att under hela rösttalet å röstsedeln

draga ett lätt synbart streck.

På sätt jag vid ärendets föregående behandling framhöll, anser jag

mig, med fullt beaktande av det omfattande arbete, som med landstingsmannavalen

å landet lagts å domhavandena, dock icke kunna förorda, att

annan myndighet betros med dessa sammanräkningar. Att överlämna

dessa åt länsstyrelserna skulle avsevärt tynga dessa myndigheters stora,

alltjämt ökade arbetsbörda. Eu särskild kommission är kanske framdeles

att tänka på, men bör ej för närvarande ifrågasättas. Däremot är det

önskvärt, att domhavanden erhåller biträde för ifrågavarande sammanräkning.

Om två ansvariga biträden ställas till domhavandens förfogande,

torde lian erhålla den lindring i det eljest emellanåt väl så

betungande sammanräkningsarbetet, som är av behovet påkallad, och

vinnes vidare en kontroll, som bör utesluta möjligheten av misstag.

Dessa biträden torde böra förordnas av vederbörande länsstyrelse, och

lärer sammanräkningsprotokollet böra av dem till riktigheten bestyrkas.

J örordnande av sadana biträden, vilka torde böra erhålla dagtraktamente,

exempelvis 15 kronor om dagen — jämte i förekommande fall

reseersättning — kan ej orsaka statsverket någon avsevärd utgift. Kung!.

Maj:t torde äga att om sådan ersättning förordna. Särskilt anslag för

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

detta ändamål torde icke för närvarande behöva anvisas utan kostnaden

tills vidare utgå av förskottsmedel att i vanlig ordning anmälas till

ersättande.

Till förekommande av att sammanräkningen av de avgivna rösterna

uppskjutes längre än som kan vara behövligt, torde det vara lämpligt

att bestämma, inom vilken tid från valet sammanräkningsförrättningen

bör företagas. Uppenbart är, att sammanräkningen bör företagas snarast

möjligt; dock ansåg jag mig i fjolårets proposition icke böra föreslå

kortare tid än inom tjugu dagar från valet. Då emellertid med hänsyn

till det förut förordade besvärsförfarandet över landstingsmannaval en

ytterligare begränsning är önskvärd, synes tiden, inom vilken sammanräkningen

bör påbörjas, kunna sättas till fjorton dagar eller dubbelt så

lång tid, som 1912 års konstitutionsutskott föreslog för sammanräknandet^

för städernas vidkommande. I sammanhang härmed torde en jämkning

böra ske i tiden för sammanräkningens kungörande.

I fråga om påbörjandet av röstsammanräkningen inför magistrat i

stad torde, som konstitutionsutskottet, på sätt nyss erinrats, föreslagit,

tiden kunna bestämmas till sju dagar.

De ändringar i övrigt, som jag anser önskvärda, och vilka ändringar

ansluta sig till vad i sådant hänseende är stadgat rörande valen

till andra kammaren, torde ej tarva särskild utläggning. En del modifikationer

i vallagens bestämmelser hava påkallats därav, att landstingsmannavalen

å landet skola äga rum å kommunalstämma eller därmed

likställd förrättning, distriktsstämma. Att särskilda valsedlar och valkuvert

erfordras, då rösträtt utövas jämväl för annan, torde utan vidare

vara uppenbart. På sätt förut föreslagits skulle valrätt till landstingsman

allenast få utövas i den valberättigades mantalskrivningsort.

I anslutning till vad sålunda anförts skola förslag framläggas till

ändring av §§ 4 och 5 i förordningen om landsting.

/i 0

I sin skrivelse den 20 maj 1911, nr 139, anhöll Riksdagen om

utredning på vad sätt de stadganden. som gälla i fråga om val av

ledamöter i Riksdagens andra kammare till tryggande av valhemligheten

m. in., skulle kunna i tillämpliga delar föreskrivas — förutom vid val

av landstingsmän — jämväl vid stadsfullmäktigval. Jag övergår nu

till dessa frågor och måste i samband därmed jämväl något vidröra

bestämmelserna i övrigt för dessa vals anordnande.

För val av stadsfullmäktige skall stad med mer än 10,000 invånare

indelas i valkretsar. Ursprungligen ankom det på stad, oavsett

Stadsful!-

mäktigvai.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

Valdistrikts
indelning
obehövlig.

Valen.

140 Kungl, Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185.

invånarantal, att bestämma, huruvida staden skulle för val af stadsfullmäktige

delas i valkretsar eller icke. Emellertid är det proportionella

valsättet förenat med väsentligen större svårigheter, ju talrikare

valmanskåren är och ju flera representanter samtidigt skola väljas.

Nämnda valsätts tillämpning vid val av stadsfullmäktige i en större

stad skulle därför medfört avsevärda olägenheter, om samtliga röstande

tillåtits utöva sin rösträtt vid samma förrättning. I samband med det

proportionella valsättets införande vid stadslullmäktigvalen intogs därför,

för underlättande av samma valsätts användning, i § 22 av förordningen

om kommunalstyrelse i stad ovillkorligt stadgande därom, att

stad med mer än 10,00(3 invånare skulle indelas i valkretsar.

Jämlikt bestämmelserna i § 23 av nämnda förordning verkställas

stadsfullmäktigvalen, då de ske samfällt, vid allmän rådstuga. År

staden indelad i valkretsar, förrättas valen å dagar, som magistraten

särskilt för varje valkrets utsätter, samt enligt den ordning i övrigt,

som magistraten äger bestämma. Med stöd av dessa bestämmelser

anordnar magistraten i städer, som äro delade i valkretsar, särskilda

valförrättningar för de olika kretsarna.

^1 vissa städer indelar dessutom magistraten valkretsarna i röstningsområden,

valdistrikt, och upptager rösterna vid förrättningar i de olika

valdistrikten. Det har även förekommit, att stad, som icke är delad

i valkretsar, av magistraten indelats i valdistrikt för ifrågavarande val.

Den anordning av valen, magistraterna sålunda med stöd av gällande

bestämmelser verkställt, torde i regel hava varit i stort sett tillfredsställande.

De röstberättigade hava i allmänhet haft tillfälle, särskilt

under senare år, att utan allt för stor tidsspillan och omgång utöva

sin rösträtt. De betydande avstånd, som för invånarna på landet

ofta medföra hinder och svårighet vid utöfvandet av rösträtt och som

för landskommunernas del är den förnämsta orsaken till behovet av

distriktsindelning, sakna ju dessutom motsvarighet i städerna. Några

bestämmelser om rätt att påkalla indelning av stad i valdistrikt torde

därför icke för närvarande erfordras.

Val av stadsfullmäktige, som, där stad icke är delad i valkretsar,

skall äga rum å allmän rådstuga, bör, om stad är delad i valkretsar,

såsom för närvarande sker, förrättas särskilt för de olika kretsarna,

d. v. s. varje valkrets bör utgöra ett röstningsområde. Valets anordnande

inom de särskilda valkretsarna bör såsom hittills ankomma på

magistraten. Att härom meddela bestämmelser i lag anser jag icke

erforderligt. Rikets större städer äro ej sällan delade i ett flertal valkretsar,

i vilka samtidiga val endast med svårighet låta sig ordnas. En

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

föreskrift om gemensam valdag anser jag således av praktiska skäl icke

kunna ifrågasättas, och bör därför magistraten fortfarande äga anordna

dessa val på samma eller olika dagar såsom den finner lämpligast.

En tillämpning å stadsfullmäktigvalen av de föreskrifter, som

meddelats i fråga om valen av ledamöter i Riksdagens andra kammare

till tryggande av valhemligheten, kräver enahanda hänsyn till den jämväl

vid stadsfullmäktigvalen gällande graderade röstskalan, som enligt

vad ovan framhållits måste tagas vid nämnda föreskrifters tillämpning

å landstingsmannavalen. De av mig i fråga om sistnämnda val

i omförmälda syfte föreslagna bestämmelser om särskilda valsedlar

samt valkuvert med »fönster)) böra därför även tillämpas vid stadsfullmäktigvalen.

Såsom jag ovan nämnt, anser jag bestämmelser om viss valdag

icke kunna ifrågasättas. Däremot anser jag lämpligt, att även i fråga

om dessa val bestämmelser meddelas om valtiden, så att säkerhet vinnes

därför, att tillräckligt tillfälle beredes de röstägande att avgiva sina röster

å arbetsfri del av dagen; och synes därför valtiden, då stadsfullmäktigvalen

icke sällan torde bli förlagda till arbetsdag, böra på aftonen något

utsträckas i jämförelse med vad som föreslagits för de till helgdag förlagda

landstingsmannavalen i stad, Med hänsyn härtill synes mig den

av förra årets konstitutionsutskott för landstingsmannaval i stad föreslagna

tid av två timmar efter kl. 7 e. m. lämplig.

I övrigt föreslår jag enahanda anordning av stadsfullmäktig valen

som av landstingsmannavalen.

Besvär över stadsfullmäktigval torde fortfarande böra föras hos

Konungens befallningshavande.

I fråga om stadsfullmäktigvalen i Stockholm torde enahanda stadsfuihnäkstadganden

till valhemlighetens betryggande samt angående ordningen

vid valen stadgas som vidkommande samma val i övriga städer.

I fråga om Stockholm — där enligt gällande valordning magistraten

äger anordna röstupptagning distriktsvis inför av magistraten

utsedde deputerade — anser jag mig, lika litet som för övriga städer,

böra föreslå bestämmelser om rätt att påkalla indelning av valkrets i

valdistrikt, då behov av sådana bestämmelser synes mig uppenbarligen

icke föreligga.

I anslutning till vad jag sålunda anfört har jag uppgjort förslag

till ändrad lydelse av § 24 i förordningen om kommunalstyrelse i stad

och § 10 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, vilka förslag

s. 142 Kontrollera mot PDF

Kommunal
fullmäktig
val.

Departe
ments
chefen.

Valkretsindel■

ning.

Valdistr ikts - indelning.

142 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

komma att av mig anmälas i sammanhang med förslag till andra ändringar

av nämnda förordningar.

Av skäl, som jag här ovan närmare utvecklat, anser jag, att i

kommun, där val av kommunalfullmäktige äger rum, den proportionella

valmetoden bör komma i tillämpning vid dessa val.

Behov av valkretsindelning torde i fråga om sådana landskommuner

visserligen icke föreligga i samma utsträckning och i samma grad

som beträffande stadskommunerna, då landskommunernas invånarantal

naturligen i regel är vida lägre än stadskommunernas. Emellertid

äger ett ej ringa antal landskommuner mer än 10,000 invånare (se

härom bilaga III) eller således ett invånarantal, som i fråga om stadskommun

medför obligatorisk valkretsindelning. Då vidare landskommun

med mer än 10,000 invånare, enligt vad jag ovan föreslagit, skall

äga utse samma antal fullmäktige, som stad med ett invånarantal av

10,000—20,000, anser jag nödvändigt att i samband med införande av

proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige meddela föreskrift

därom, att sådan kommun skall, såvida kommunalfullmäktige inom densamma

utses, indelas i valkretsar. Liksom i städerna böra i landskommun

de kommunala myndigheterna äga besluta om sådan indelning.

Beslutanderätten bör tillkomma kommunalstämma, men anser jag med

hänsyn till vikten av sådant beslut samt de svårigheter, som ej sällan

äro förknippade med en valkretsindelning på grund av mångfalden av

de synpunkter, som därvid böra beaktas, kommunalstämmans beslut i

sådan fråga böra underställas Konungens befallningshavandes prövning.

År kommun delad i valkretsar, bör varje valkrets utgöra ett röstningsområde

eller valdistrikt, inom vilket särskild förrättning för ifrågavarande

val skall äga rum.

Emellertid finnes ett flertal kommuner, vilkas invånarantal och

jämväl det antal kommunalfullmäktige, som i händelse av fullmäktiginstitutionens

införande skulle för desamma utses, ej är så stort, att

valkretsindelning erfordras, men vilkas areal och kommunikationsförhållanden

äro sådana, att det för underlättande av valdeltagandet måste

anses önskvärt, att tillfälle beredes de valberättigade att utöva sin valrätt

vid förrättningar inom. särskilda röstningsområden. Sådana kommuner

böra kunna uppdelas i valdistrikt. Det kan vidare tänkas, att

en valkrets inom en kommun måste givas en sådan utsträckning, att

en indelning av densamma i valdistrikt är påkallad. Jag föreslår därför,

att kommun, inom vilken val af kommunalfullmäktige äger rum

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

men som icke är indelad i valkretsar för dessa val, ävensom att, i fråga

om kommun, som är indelad i valkretsar för val av kommunalfullmäktige,

sådan valkrets må, därest det finnes lämpligt, delas i valdistrikt

för dessa val.

På landsbygden hava de enskilda röstägande i växlande grad,

beroende främst på läget av deras boningsorter, intresse av att deltagandet

i dessa val liksom i landstingsmannavalen underlättas genom

valdistriktsindelning. Det bör därför ej överlämnas till kommunerna att

besluta om sådan indelning. Ett kring en huvudort i en landskommun

boende flertal bör ej kunna förhindra, att densamma för underlättande

av ett avlägset boende mindretals deltagande i val indelas i valdistrikt.

Jag anser därför, att enskild röstägande bör vara berättigad att i

enahanda ordning, som gäller i fråga om val av ledamöter i Riksdagens

andra kammare och som föreslagits beträffande landstingsmannaval, göra

framställning om indelning av kommun eller valkrets för val av kommunalfullmäktige

i valdistrikt. Sådan framställning bör inges till vederbörande

länsstyrelse, som skall äga att efter kommunalstämmans hörande

därom förordna.

Finnes i kommun två eller flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,

bör i fråga om uppbörds- och debiterings- samt röstlängdernas

uppläggande gälla, vad här ovan föreslagits för det fall, att distriktsindelning

för val av landstingsmän kommit till stånd i kommun.

Införas kommunalfullmäktige i kommun, som är för val av landstingsman

indelad i valdistrikt, höra valen av kommunalfullmäktige, utan

att särskild framställning göres, äga rum distriktsvis inom samma valdistrikt.

Finnas ej i kommun valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,

skola valen äga rum å kommunalstämma. Skola valen ske distriktsvis,

böra de förrättas å särskilda stämmor inom de olika valdistrikten

i enahanda ordning, som föreslagits i fråga om landstingsmannaval

i landskommun, som är uppdelad i valdistrikt för nämnda val.

Valen av kommunalfullmäktige torde böra äga rum vid stämma under

tiden från och med den 1 november till och med den 15 december å dag,

som av kommunalstämma det år valet skall äga rum bestämmes. Senare

torde valen icke kunna företagas, för att röstsammanräkningen skall kunna

medhinnas före ingången av nästföljande år, då mandaten taga sin

början. Med en sådan föreskrift möter ej heller hinder, att i en kommun,

där valen utan olägenhet kunna medhinnas vid den ordinarie

decemberstämman, utsätta desamma till att äga rum å nämnda stämma.

Valen.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

I kommun, som är indelad i valdistrikt, böra stämmorna i de särskilda

valdistrikten hållas å gemensam dag för hela kommunen. Häremot

möta ju ej svårigheter av sådan beskaffenhet, som i fråga om städerna

lägga hinder i vägen för en för varje kommun gemensam valdag. I

fråga om kommun, som är indelad i valdistrikt, bör kommunalstämma

för varje valdistrikt utse ordförande att å distriktsstämma leda valet

ävensom suppleant för honom.

Samma bestämmelser om valtid, som jag här ovan föreslagit i

fråga om landstingsmannaval på landet, anser jag böra meddelas i fråga

om kommunalfullmäktigval.

Valen av kommunalfullmäktige böra företagas i enahanda ordning

som valen av landstingsman. Rörande valsedlar, valkuvert, röstlängd

och densammas justering, rösträtt och överlåtande därav samt ordningen

vid röstavlämningen böra, såväl då valen försiggå å kommunal- som

distriktsstämma, gälla enahanda bestämmelser, som för motsvarande fall

äro föreslagna i fråga om val av landstingsmän.

Att ålägga domhavandena sammanräkningen av de vid dessa val

avgivna röster anser jag mig däremot ej kunna föreslå, och sex jag mig

på den grund nödsakad hemställa, att röstsammanräkningen uppdrages

åt länsstyrelserna. Kommunalfullmäktiginstitutionen tinnes ju

för närvarande införd endast i ett mindre antal kommuner och, då

anledning saknas antaga, att den kommer att införas i så stor utsträckning,

att länsstyrelserna kunna bliva i avsevärdare grad betungade genom

bestyret med dessa röstsammanräkningar, anser jag ej betänkligheter

böra möta mot den föreslagna anordningen.

Därest Konungens befallningsliavande, såsom jag föreslagit, får

sig ålagt att utföra röstsammanräkningen vid dessa val — såsom vid

valen av ledamöter i Riksdagens andra kammare — måste besvär jämväl

över dessa val anföras direkt hos Konungen (regeringsrätten).

Med anledning av vad jag sålunda samt här ovan i sammanhang

med frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige

anfört, har jag uppgjort förslag till ändrad lydelse av §§ 21,

27 — 36, 42 och 74 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

På grund av stadgandena i §§ 79 och 80 i samma förordningbliva

de av mig för landskommunernas del föreslagna bestämmelser

utan särskilt därom given föreskrift gällande jämväl för köpingar och

municipalsamhällen.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Vin. Besvär över Koiuirigens befatlningshavaodes utslag I

kommunala mål.

I § 7 7 av förordningen om kommunalstyrelse på landet stadgas, att

ändring i Konungens befallningsliavandes utslag i kommunala mål må,

där icke för vissa frågor annan ordning uttryckligen är stadgad, sökas

hos Kungl. Maj:t senast å sextionde dagen efter delfåendet. Enahanda besvärstid

för överklagande av Konungens befallningsliavandes utslag bestämmes

i § 78 av förordningen om kommunalstyrelse i stad, hvaremot i § 44

av förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd föreskrives,

att i avseende å tiden för ändringssökande i utslag, som Konungens befallningshavande

givit, skull gälla, vad särskilt är stadgat, d. v. s. den i förordningen

den 14 december 1866 angående ändring av gällande stadganden

om tid för besvärs anförande i mål, som handläggas av förvaltande

myndigheter och ämbetsverk, föreskrivna besvärstid av fyrtiofem

dagar i mål från Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län samt trettio dagar i mål från övriga orter inom riket,

allt räknat från delfåendet och med femton dagars längre besvärstid

för menighet, som klagar.

Med anledning av en vid 1911 års riksdag väckt motion har Riksdagen

i skrivelse den 10 mars samma år, nr 29, anhållit, det Kungl.

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådan ändring av § 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862 och § 78 i förordningen om kommunalstyrelse i

stad den 21 mars 1862, att den däri stadgade tid för sökande av

ändring i Konungens befallningshavandes utslag förkortades.

Till stöd för denna sin hemställan anför Riksdagen:

»Den besvärstid, som stadgats i förordningen om kommunalstyrelse

på landet och förordningen om kommunalstyrelse i stad, var vid tidpunkten

för dessa förordningars utfärdande utan tvivel av behovet påkallad.

Samfärdsmedlens och särskilt järnvägarnas snabba utveckling

hava emellertid medfört ändring i detta förhållande, och det torde kunna

ifrågasättas, huruvida ens i någon del av landet så lång besvärstid,

som i berörda kommunalförordningar stadgas, numera är behövlig. 1

andra hänseenden gällande klagotider hava efter hand förkortats. Sålunda

har genom kungl. förordningen den 14 december 1866 angående

ändring av gällande stadganden om tid för besvärs anförande i mål,

som handläggas av förvaltande myndigheter och ämbetsverk, föreskrivits

en besvärstid av fyrtiofem dagar i mål från de nordliga länen

Bihang till Riksdagens Protokoll W/3. 1 sand. 136 höft. 19

1911: Motion

F. K. nr 25

av greve

Spens och

Riksdagens

skrivelse

nr 29.

s. 146 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 185.

Infordrade

yttranden.

Departe
ments
chefen.

146

och av 30 dagar i mål från övriga orter i riket, allt med femton

dagars längre besvärstid för menighet. Genom lagen den 14 juni

1901 om ändring i vissa delar av rättegångsbalken bär tiden för anförande

av besvär över hovrätts utslag eller beslut bestämts till

trettio dagar.

Riksdagen anser, att den i § 77 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet och i § 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad

stadgade besvärstid är längre än som numera erfordras. Den långa

besvärstiden innebär också ett onödigt och för de kommunala intressenas

tillgodoseende olämpligt framskjutande av den tidpunkt, då de fattade

besluten vinna laga kraft. Riksdagen finner sålunda en förkortning av

nu gällande besvärstid^'' i fråga om kommunala beslut önskvärd. Emellertid

torde böra undersökas, huruvida icke, därest en sådan ändring

kommer till stånd, eu särskild besvärstid, på sätt ovannämnda förordning

den 14 december 1866 stadgat, bör bestämmas för de nordliga

länen ävensom för menigheter.»

Samtliga rikets länsstyrelser, hvilka genom nådig remiss anbefallts

att yttra sig i anledning av denna Riksdagens framställning, hava i inkomna

utlåtanden tillstyrkt, att omförmälta besvärstid måtte förkortas.

Av länsstyrelserna —- med undantag av länsstyrelserna i de fyra

norra länen — hava åtskilliga föreslagit, att föreskrift borde meddelas

av innehåll, att ifrågavarande besvär skulle anföras inom de i ovannämnda

förordning av den 14 december 1866 stadgade tider, medan

övriga länsstyrelser hemställt, att besvärstiden måtte fastställas till 30

dagar från erhållen del av utslaget, med visst tillägg för menighet, i

hvilket hänseende i regel föreslagits 15 dagar.

Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län anföra, att något behov av en särskilt för dessa län

bestämd längre besvärstid icke numera förelåge, utan att den i förordningen

den 14 december 1866 för övriga delar av riket stadgade besvärstiden

av 30 dagar vore fullt tillräcklig. Länsstyrelserna i Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län framhålla härvid, att den

för menigheter medgivna längre besvärstiden borde bibehållas. Länsstyrelserna

i Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län erinra

vidare, att i samband med en lagändring i här föreslagen riktning

förordningen av den 14 december 1866 jämväl borde omarbetas på så

sätt, att densamma bleve överensstämmande med kommunalförordningarnas

bestämmelser i förevarande hänseende.

1 likhet med Riksdagen och de i ärendet hörda myndigheter anser

jag den ifråga om Konungens befallningshavandes utslag i kommunala

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd, Proposition Nr 185

147

mål stadgade besvärstiden av 60 dagar böra förkortas. En besvärstid

av så avsevärd längd är förvisso icke numera erforderlig för att bereda

den med ett dylikt utslag missnöjde tillfälle att påkalla prövning av

detsamma hos Kungl. Maj:t. Och naturligen bör, såsom ock Riksdagen

framhållit, längre besvärstid än som verkligen erfordras icke stadgas

och därigenom de meddelade utslagens laga kraft onödigt uppskjutas.

En allmän besvärstid av, såsom länsstyrelserna föreslagit, 30 dagar

anser jag vara fullt tillräcklig. Däremot skulle ett bestämmande av

nämnda besvärstid till den i fråga om besvärsmål från domstolarna till

hofrätterna gällande tid av 20 dagar enligt min mening innebära en för

närvarande alltför stark förkortning. Därest en allmän besvärstid av 30

dagar stadgas, torde vidare, på sätt länsstyrelserna i de norra länen

framhållit, det ej vara nödigt, att åt dessa län gives en undantagsställning.

I detta hänseende vill jag erinra därom, att i fråga om utsökningsmål

genom lagen den 14 juni 1901 om ändringar i vissa delar

av utsökningslagen tiden för besvär över Konungens befallningshavandes

utslag bestämts till 30 dagar i de fyra norra länen och Gottland

samt att i fråga om domstolsmål en besvärstid av 45 dagar numera

förekommer allenast beträffande mål från Norrbottens och Västerbottens

lappmarker. Jag tvekar därför ej att i fråga om Konungens

befallningshavandes utslag i nu förevarande mål föreslå en besvärstid

av 30 dagar för alla delar av riket.

I fråga om den tidpunkt, från vilken besvärstiden skall löpa, anser

jag mig icke kunna för närvarande föreslå ändring i den i detta hänseende

gällande bestämmelse, att tiden skall räknas från det klagande

erhållit del av det meddelade utslaget. Denna bestämmelse — som

återfinnes, förutom i förordningarna om kommunalstyrelse, i förordningen

den 14 december 1866 angående ändring av gällande stadgande!! om

tid för besvärs anförande i mål, som handläggas av förvaltande myndigheter

och ämbetsverk, i vissa instruktioner för ämbetsverk, i förordningen

angående fattigvården med flera författningar — är så tillvida icke tillfredsställande,

som densamma ej i varje fall lämnar en säker utgångspunkt

för besvärstidens beräknande. Missuppfattningar förekomma

därför emellanåt därom, huruvida ett utslag tagit åt sig laga kraft eller

icke. Det måste alltid vara förenat med en viss olägenhet, att bevis

om erhållen del av ett utslag skall vara avgörande för frågan, om

emot detsamma anförda besvär skola anses inom rätt tid förda eller ej,

och följaktligen det enda värnet däremot, att ett utslag, som i själva

verket vunnit laga kraft, dragés under prövning av högre rätt, skall

ligga i möjligheten att. framskaffa det ursprungliga delgivningsbeviset.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18ö.

Vidare har den i särskilda författningar meddelade föreskriften,

att delgivning av Konungens befallningshavandes och kollegiernas

utslag i ekonomi- och polismål, som röra antingen hela menigheter

eller ett större antal enskilda personer, skall ske genom kungörande

från vederbörande predikstolar, ofta varit föremål för olika uppfattningar

och föranlett svårigheter. Riksdagen har också vid olika

tillfällen uttalat sig för en inskränkning av uppläsandet av utslag och

dylikt i kyrkorna. Min uppmärksamhet har ock varit riktad å behovet

av eu omarbetning av hithörande bestämmelser, och en utredning av

denna ganska omfattande fråga är påbörjad. Innan denna utredningslutförts

och jag är i tillfälle framlägga förslag till ändring av samtliga

de stadganden, i vilka denna bestämmelse återfinnes, torde emellertid i

kommunalförordningarna böra bibehållas nu gällande härmed analoga

bestämmelser.

Införande av samma besvärstid för de norra länen och övriga delar

av riket beträffande mål, som avses i förordningen den 14 december

1866, anser jag jämväl, såsom länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands

och Västerbottens län påpekat, böra ske, men måste därmed anstå,

tills ovan omförmälda utredning slutförts.

Då besluts fattande om fullföljd av talan å menighets vägnar otvivelaktigt

medför viss tidsutdräkt, anser jag mig, i avvaktan på resultatet

av nämnda utredning, vilken jämväl bör omfatta behovet för menighet

av särskild längre besvärstid, böra föreslå, att tills vidare för menighet

enahanda förlängning av tiden för besvär i nu ifrågavarande mål må

äga rum, som i förordningen den 14 december 1866 finnes stadgad i

fråga om där omförmälda mål.

Genom förkortande av besvärstiden i kommunalmål från 60 dagar

till 30 dagar med 15 dagars förlängning för menighet böra dock vinnas

de fördelar för de kommunala intressenas tillgodoseende, som Riksdagen

med sin skrivelse den 10 mars 1911 närmast torde avsett.

I anslutning till vad sålunda anförts, kommer jag därför att i sammanhang

med andra ändringar av kommunalförfattningarna framlägga

förslag till ändring av § 77 i kommunalförordningen för landet och

§ 78 i förordningen om kommunalstyrelse för stad.

Järnte de ändringar i de kommunala författningarna, som jag med

hänsyn till det av mig här ovan anförda har för avsikt föreslå, anser

jag mig i detta sammanhang böra framlägga förslag till ytterligare

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

149

vissa ändringar i och tillägg till bestämmelser i dessa författningar,

som synas mig icke längre motsvara tidsförhållandena eller eljest vara

ändamålsenliga.

IX. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om

kommunaistyrelse på landet

A. Kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds överläggningar

och beslut.

Den i § 43 av förordningen om kommunalstyrelse på landet upptagna

bestämmelse om rätt för kyrkoherden eller den, hans ställe företräder,

att deltaga i kommunalnämndens förhandlingar och beslut kräver

enligt min mening omarbetning.

I fråga om grunden för denna bestämmelse anförde den kommitté,

som avgivit betänkande och förslag till de nu gällande kommunalförordningarna,

med framhållande av att fattigvården utgjorde en av kommunalnämndens

uppgifter, att det vore särskilt med avseende på prästens,

i följd av hans ämbete och såsom kyrkoböckernas handhavare, ägande

närmare kännedom om de familjer och personer, där fattigdomen företrädesvis

vore hemmastadd, som kommitterade föreslagit, att kyrkoherden

eller den hans ställe företräder borde vara berättigad, ehuru

ej förpliktad, att i kommunalnämndens förhandlingar och beslut

taga del.

I förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871 har ock i

10 § 3 stycket intagits stadgande om rätt för kyrkoherden eller den,

hans ställe företräder, att deltaga i de inom pastoratet för fattigvårds

handhafvande utsedda styrelsers förhandlingar och beslut.

Sedan fråga om upphävande af kyrkoherdes rättighet att deltaga

i kommunalnämndens förhandlingar och beslut vid 1868 års riksdag

väckts, men, efter avstyrkande av lagutskottet, av Riksdagen avslagits,

väcktes frågan ånyo vid 1911 års riksdag genom eu inom andra kammaren

framställd motion, däri hemställdes, att Riksdagen ville för sin

del besluta, att § 43 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

måtte ur förordningen utgå.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisades,

hemställde, att densamma ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Till stöd för denna sin hemställan yttrade konstitutionsut
-

1868: Motion

A. K. nr .174

av br Olausson.

1911: Motion

A. K. nr 127

av hr Bosson.

1911: Konstitutionsutskottets

ut*

låtande nr 8.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Pvoposition N:r 185.

skottet, efter anförande av vad ovannämnda kommitté åberopat såsom

motiv till ifrågavarande bestämmelse:

»Den förnämsta grunden för stadgandet i § 43 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet synes med de anförda motiven ur kommunalkommitténs

betänkande vara klar. Visserligen har kyrkoherde

genom ifrågavarande bestämmelse rätt att deltaga i samtliga kommunalnämndens

förhandlingar och beslut och sålunda har lagrummet fått en

vidsträcktare innebörd, än vad som erfordrades för det syftemål, som

närmast låg till grund för berörda stadgande. Men efter vad utskottet

erfarit, har ej någon olägenhet härav försports, som kan föranleda någon

inskränkning i denna kyrkoherdes rätt.

Enligt utskottets mening föreligga, utöver det nu anförda, även

andra skäl för kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds förhandlingar

och beslut.

Genom lagen om fosterbarns vård den 6 juni 1902 har kommunalnämnd,

där icke särskild hälsovårdsnämnd eller fosterbarnsnämnd finnes,

fått sig uppdraget att övervaka fosterbarnsvården i kommunen. Den

kännedom, som kyrkoherde har om de personella förhållandena inom

kommunen, synes utskottet genom hans rätt att deltaga i kommunalnämnds

förhandlingar och beslut komma fosterbarnsvården till godo

och utgör ett ytterligare skäl för det ifrågavarande stadgandet i § 43

i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

I § 38 av sistnämnda förordning stadgas bland annat, att kommunalnämnden

har att handhava och tillämpa de av kommunen beslutade,

vederbörligen fastställda stadgar rörande sedlighet, säkerhet, sundhet

och ordning inom kommunen. På grund av att, särskilt i förstnämnda

afseende, de kyrkliga och borgerliga förhållandena så nära beröra

varandra, att någon bestämd gräns näppeligen dem emellan kan

dragas, och med hänsyn till kyrkoherdes ställning i allmänhet, synes

det utskottet lämpligt, att kyrkoherdes rätt till deltagande i kommunalnämnds

förhandlingar och beslut bibehålies.

I den motivering, som motionären fogat till sitt förslag, finner utskottet

inga sakliga skäl vara anförda av beskaffenhet att föranleda

upphävande av eller inskränkning i de kyrkoherden eller den, hans

ställe företräder, i § 43 medgivna befogenheter.»

I en vid utlåtandet fogad reservation yrkade åtskilliga ledamöter

av utskottet, att Riksdagen för sin del måtte besluta följande ändrade

lydelse av ifrågavarande paragraf: Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder,

är berättigad att i sådana ärenden, som angå fattigvård eller

åtgärder för sedlighet inom kommunen, deltaga i kommunalnämndens

överläggningar och beslut.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kimgl. Maj:ts Nåd: Proposition Nr 185.

1 iH stöd lör sitt yrkande anförde dessa reservanter:

))Den bestämmelse om kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämndens

förhandlingar och beslut, vars upphävande motionären föreslår,

tillkom närmast för att bereda honom plats vid behandlingen av

ett visst slags ärenden, för vilka han på grund av sitt ämbete borde

vara särskilt skickad, nämligen fattigvårdsärenden. Detta framgår av den

motivering föi sagda bestämmelse, som anföres av den för kommunalförfattningarnas

utarbetande tillsatta kommittén.))

Reservanterna yttrade vidare:

»Formuleringen av § 43 blev emellertid sådan, att kyrkoherden

fick rätt att deltaga i alla kommunalnämndens förhandlingar och beslut,

alltså ej endast i dem, som rörde fattigvården. Sannolikt berodde detta

därpå, att före kommunalförfattningarnas tillkomst kyrkoherden varit

själfskri ven ordförande i sockenstämman, som behandlade socknens allmänna

angelägenheter, och att man ville giva honom någon ersättningför

denna ställning.

De skäl, som förutnämnda kommitté på sin tid anförde för kyrkoheidens

rätt att deltaga i fattigvårdsärendenas handläggning inom kommunalnämnden,

finna vi i huvudsak ännu giltiga. Vi kunna alltså icke

ansluta oss till motionärens mening, att § 43 skulle helt och hållet upphävas.

Ett annat område, där kyrkoherdens och hans ställföreträdares

självskrivenhet i kommunalnämnden synes vara fullt motiverad, uto-öra

de ärenden, som i förordningens § 38 hänföras under tillämpningen av

kommunens stadgar rörande ^sedlighet’. Hithörande åtgärder stå uppen.

årligen i nära samband med prästens ämbetsuppgift, och enligt § 22

i förordningen om kyrkostämma tillhör dessutom ''sedernas vårdande’

även kyrkorådets uppgift.

■ r. . ^arem°f anse vi ingen anledning förefinnas att numera bibehålla

inäga varande rätt för kyrkoherden rörande kommunalnämndens verksamhet

i (ifrigt. En sådan rätt, så oinskränkt som den formulerats i

§ 43, strider mot principerna för kommunens självstyrelse. Kyrkoherdes

och hans ställföreträdares självskrivna plats i kommunalnämnden

torde lämpligen kunna inskränkas till behandlingen av de ovan anförda

angelägenheter, för vilka det prästerliga ämbetet kan anses medföra

särskild sakkunskap.»

Konstitutionsutskottets avstyrkande hemställan bifölls av första

cammaren, hvaremot andra kammaren antog ofvannämnda reservationsvis

framburna ändringsförslag.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Departe

uients
cliefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Utan tvivel är kyrkoherdes rätt att icke på grund av val utan på

grund av sin ställning såsom ämbetsman deltaga i] kommunalnämndens

överläggningar och beslut eu avvikelse från den våra kommunalförfattningar

eljest genomgående principen om kommunal självstyrelse.

Den i § 43 givna bestämmelse torde därför enligt min mening icke böra

bibehållas oförändrad. Men å andra sidan anser jag, i likhet med ovannämnda

reservanter, kyrkoherdes rätt till säte och stämma i kommunalnämnden

icke böra helt och hållet avskaffas. Det kan nämligen icke

förnekas, att i fråga om vissa kommunalnämnden åliggande ärenden

kyrkoherdens deltagande i nämndens överläggningar och beslut måste

anses önskvärt med hänsyn till den personliga kännedom om kommunens

medlemmar, som han på grund av sin ämbetsställning får antagas

äga. Till dessa ärenden höra de, som angå fattigvård och fosterbarnsvård.

Det skulle på åtskilliga ställen icke lända till fattigvårdens och

barnavårdens fromma, om kyrkoherden berövades den möjlighet till direkt

ingripande, som han äger genom sin rätt att i kommunalnämnden deltaga

i sådana ärendens avgörande. Med hänsyn till kyrkoherdes ämbetsuppgifter

och ställning som ordförande i kyrkorådet, vilket ju äger,

bland annat, att i avseende på vad till sedernas vård hör vaka över

efterlevnaden av därom gällande stadganden, torde det vara lämpligt,

att kyrkoherden tilldelas säte och stämma i kommunalnämnden, da

densamma fullgör nämnden åliggande uppgifter i fråga om sedligheten.

Jag anser mig därför böra föreslå, att § 43 i kommunalförordningen

för landet måtte erhålla den lydelse, som enligt vad ovan nämnts, vid

1911 års riksdag gillats av andra kammaren, allenast med den jämkning,

som må föranledas därav, att till förekommande av tvivelsmål

om lagrummets innebörd bland de ärenden, i vilkas handläggning kyrkoherden

äger deltaga, särskilt må upptagas de som angå barnavård. Härigenom

skulle kyrkoherde bibehållas vid rätt att deltaga i kommunalnämndens

överläggningar och beslut i den omfattning, att det av lagstiftarna

med gällande bestämmelse avsedda syfte fortfarande skulle vinnas.

Med hänsyn till det anförda har jag utarbetat förslag till ändrad

lydelse av § 43 i förordningen om kommunalstyrelse å landet, vilket

förslag av mig framdeles anmäles.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Ktmgl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

B. Gottgöreise åt ordförande i kommunalnämnd.

Jämlikt bestämmelserna i § 51 av förordningen om kommunalstyrelse

på landet skall ordföranden i kommunalnämnden fullgöra honom

åliggande göromål utan annan ersättning än den gottgöreise för skrivmaterialier,

postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp, som av kommunalstämman

anslås.

Med anledning av en inom andra kammaren väckt motion har

Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 maj 1911, nr 141, anhållit,

att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och under vilka

villkor det kunde medgivas kommuner å landet att åt ordförande i

kommunalnämnden anslå särskild gottgöreise för med uppdraget förenat

besvär samt för kostnader jämväl i andra fall än de i § 51 av förordningen

om kommunalstyrelse på landet omförmälda, samt till Riksdagen

inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Konstitutionsutskottet, som i avgivet utlåtande tillstyrkt det väckta

skrivelseförslaget, har till stöd därför, efter åberopande av vissa från

statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter, yttrat, bland annat:

»Av vad utskottet anfört, torde framgå, både att kommunalnämndsordförandens

arbetsbörda numera på åtskilliga ställen är av den omfattande

beskaffenhet, att samhället ej skäligen kan utan särskild ersättning

kräva dylikt arbete av någon medborgare, och att stadgandet i

§51 av förordningen om kommunalstyrelse på landet på grund av detta

förhållande i ett stort antal kommuner tillämpas antingen så, att anslaget

till skrivmaterialier m. m. också innebär ersättning för med uppdraget

förenade besvär, eller så, att ersättningen till kommunalnämndsordföranden

uppfattas såsom väsentligen utgörande lön eller arvode.

Efter utskottets mening är därför en ändring av § 51 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet av behovet påkallad.

För lösande av denna i flera hänseenden betydelsefulla fråga, synas

erbjuda sig två olika sätt att gå tillväga, nämligen antingen att medgiva

kommun rätt att under vissa förhållanden tillerkänna kommunalnämndsordförande

ersättning för med uppdraget förenade besvär, eller

att överflytta kommunalnämndsordförandens nuvarande arbetsbörda på

en särskild kommunal tjänsteman. Denna senare utväg torde i viss

utsträckning hava använts i stadskommunerna, då på grund av samhällets

utveckling och stegrade krav särskilda kommunala funktioner

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 186 höft. 20

1911: Motion

A. K. nr 185

av hr Berggren

och Riksdagens

skrivelse

nr 141.

1911: Konstitutionsutskottets

uti.

nr 27.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

överlämnats till avlönade kommunala tjänstemän, vilka under de kommunala

förtroendemännens överinseende hava att fullgöra det mera tidsödande

och i tekniskt avseende krävande av det kommunala arbetet.

Denna lösning av det föreliggande spörsmålet synes emellertid utskottet

i flera hänseenden vara otillfredsställande för landskommunerna. Efter

utskottets mening bör det nämligen lämnas kommunerna full frihet att

besluta, huruvida de böra inrätta kommunala tjänstebefattningar och på

dem överflytta någon del av kommunalnämndsordförandens göromål,,

eller huruvida de böra bibehålla kommunalnämndsordförandeinstitutionen

i dess nuvarande omfattning. Det förefaller därjämte utskottet, att eu

särskild föreskrift i förordningen om kommunalstyrelse på landet om

inrättande av en avlönad kommunal tjänstebefattning skulle med hänsyn

till ett stort antal kommuner av mindre omfattning ej vara välbetänkt,

då de göromål, som åligga kommunalnämndsordföranden inom dessa

kommuner, visserligen äro för små för att påkalla någon särskild tjänsteman,

men å andra sidan för stora för att man av en förtroendeman

skulle kunna kräva arbete utan särskild ersättning.

Utskottet har därför stannat vid den meningen, att kommunen bör

hava rätt att under vissa förhållanden och på vissa villkor tillerkänna

kommunalnämndsordföranden ersättning för med uppdraget förenade

besvär samt att därutöver särskilt gottgöra honom för de med uppdraget

förenade direkta kostnaderna och sålunda även för sådana, som

ej omnämnas i § 51 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Utskottet anser i likhet med motionären, att dessa spörsmål på grund

av deras omfattning och betydelse lämpligast utredas genom Kungl.

Maj:ts försorg.

Då efter utskottets mening ersättning åt kommunalnämndsordförande

icke bör beredas i andra fall, än då ordförandens göromål äro

av sådan omfattning, att arbete utan ersättning skäligen ej kan krävas,

torde böra genom den avsedda undersökningen utrönas, först under

vilka villkor kommun överhuvud bör kunna anslå ersättning åt ordförande,

och vidare, under förutsättning att arvode beviljas, viss begränsning''

av storleken av detsamma. Det torde kunna ifrågasättas,

huruvida icke kommunernas folkmängd och storlek kunna anses vara

en lämplig utgångspunkt vid avgörandet av dessa frågor. Åtminstone

synes det framgå av den av statistiska centralbyrån föranstaltade undersökningen,

som om de nuvarande ersättningsbeloppens storlek i viss

grad svarade mot kommunernas folkmängdstal, om man beräknar beloppen

och folkmängden i medeltal per kommun inom de särskilda länen.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185. 155

Sammanställningen ådagalägger, att de högre ersättningsbeloppen

förekomma inom län, vilkas kommuner i medeltal hava en stor befolkning,

och de lägre ersättningsbeloppen i län, där kommuner i medeltal

hava eu liten befolkning.

Slutligen torde också i ett eventuellt lagförslag betryggande garantier

böra uppställas till förekommande av missbruk av den rätt till

ersättning, som kan komma att medgivas, och bör i samband därmed

jämväl den rätt till gottgörelse för med uppdraget förenade direkta

kostnader, som redan nu är stadgad eller därutöver kan komma att

beviljas, noga begränsas, så att icke missbruk av denna gottgörelse

kommer att äga rum, såsom nu understundom torde vara fallet.»

Med anledning av Riksdagens berörda skrivelse uppdrogs åt statistiska

centralbyrån att från ordförandena i samtliga kommunal- och

municipal- (eller köpings-) nämnder infordra uppgifter rörande beloppet

å det eller de anslag, som kommunal- eller municipal- (eller köpings-)

stämman för år 1910 beviljat ordföranden i nämnden. Tillika anbefalldes

statistiska centralbyrån att utarbeta en sammanfattning av de inkomna

uppgifterna och verkställa utredning angående de särskilda anslagsbeloppens

förhållande dels till kommunernas, municipalsamhällenas

och köpingarnas folkmängd, dels ock till kommunernas finanser och

storlek.

Statistiska centralbyrån infordrade härefter uppgifter:

rörande beloppet av det eller (därest särskilda anslag beviljats ordföranden

till lön eller arvode; gottgörelse för skrifmaterialier, postporto

samt skrivare- och räkenskapshjälp; gottgörelse för andra ordförandens

direkta kostnader eller annat ändamål) de särskilda anslag, som kommunal-

eller municipal- (eller köpings-) stämman för år 1910 beviljat

till ordföranden i kommunal- eller municipal- (eller köpings-) nämnden;

därest befattningen såsom ordförande i nämnden varit förenad med

befattning såsom ordförande i stämman eller i särskild fattigvårdsstyrelse,

huru stort belopp av varje särskilt anslag, som kunde i sådant

fall anses hava utgått till ordföranden i hans egenskap av ordförande

i nämnden;

därest icke särskilda anslag beviljats till a) lön eller arvode för

ordförandens i nämnden med uppdraget förenade besvär, b) gottgörelse

för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp och

c) gottgörelse för andra ordförandens direkta kostnader, huru stor del

av de beviljade anslagen kunde i så fall beräknas hava avsetts för vart

och ett av de under a), b) och c) nämnda ändamålen; samt

Infordrad statistisk

utredning.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Statistiska

centralbyråns

utlåtande.

rörande det antal arbetstimmar, som under 1910 ungefärligen kunde

anses hava tagits i anspråk för ordförandens i nämnden göromål.

Sedan de infordrade uppgifterna inkommit till statistiska centralbyrån

och den begärda bearbetningen därav verkställts, har statistiska

centralbyrån jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämnat dels en

sammanfattning av de inkomna uppgifterna, fördelad i tre tabeller, upptagande,

tabell 1 anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommuner

med undantag av köpingar, tabell 2 anslag till kommunalnämndens

ordförande i köpingar, som bilda egna kommuner, och tabell

3 anslag till köpings- eller municipalnämndens ordförande i köpingar,

som icke bilda egna kommuner, samt i municipalsamhällen, dels ock en

utredning angående anslagens i landskommunerna förhållande till dessas

inkomster och storlek. För denna utredning hava landskommunerna

fördelats i tre grupper, grupp I, omfattande de kommuner, i vilka

anslagen till nämndens ordförande tillika innefattat ersättning till honom

såsom ordförande i stämma eller särskild fattigvårdsstyrelse, men uppgift

saknas om, huru stor del av anslagen, som utgått till honom i

egenskap av nämndens ordförande, grupp 11, omfattande kommuner av

nyssberört slag, i vilka uppgifter om anslagens fördelning finnas, och

grupp III, omfattande de kommuner, i vilka de beviljade anslagen uteslutande

avsetts för nämndens ordförande såsom sådan. Utredningen

återfinnes i sju tabeller, dels tabellerna 4, 5 och 6, upptagande folkmängd,

inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter folkmängd, och avseende, tabell 4

grupp I, tabell 5 grupp II och tabell 6 grupp III, dels tabell 7, 8 och

9, upptagande folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten och

avseende, tabell 7 grupp I, tabell 8 grupp II, och tabell 9 grupp III,

dels ock tabell 10, upptagande anslagens till kommunalnämndens ordförande

i landskommunerna medelbelopp per 1,000 invånare och per

1,000 kronor kommunalinkomst.

I sitt utlåtande anför statistiska centralbyrån, bland annat:

De inkomna uppgifterna hade visat sig behäftade med mycket stora brister,

ofullständigheter och till och med rena felaktigheter. På grund af omständigheter,

som nedan vidare omförmäldes, kunde för öfrigt en fullt användbar utredning rörande

de ifrågavarande funktionärernas avlöning och ersättningar icke verkställas annat än

i sammanhang med eu utredning rörande kommunernas förvaltningskostnader i allmänhet.

Uti ifrågavarande ärende skulle uppgifter först och främst lämnas rörande

totala beloppet av de anslag, som beviljats till nämndens ordförande, sålunda oavsett

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

157

om anslagen utgått till nämndens ordförande uteslutande i denna egenskap eller jämväl

som ordförande i stämman eller i (särskild) fattigvårdsstyrelse. De därom lämnade

uppgifterna vore emellertid icke sinsemellan jämförliga. Uppenbart vore, att

beloppen i allmänhet skulle vara högre, där ordföranden i nämnden tillika varit ordförande

i stämma eller fattigvårdsstyrelse, än där han endast varit ordförande i nämnden.

Vidare framginge av de insända uppgifterna, att ersättningen till nämndens

ordförande ej sällan avsåg jämväl andra kommunala uppdrag än de nu nämnda; sålunda

kunde däri ingå ersättning till honom såsom ordförande i hälsovårdsnämnd,

uppbördsman för utskylderna till prästerskapets avlönande m. m. I ett stort antal

fall vore det uppgivna beloppet lägre än det verkliga, i det utgifter för blanketter,

postporto m. in. bestritts direkt av kommunalkassan och icke vore inbegripna i den

lämnade uppgiften. En annan omständighet, som inverkade störande vid en jämförelse,

vore, att i åtskilliga kommuner och samhällen funnes anställda avlönade kommunalkamrerare,

— kassörer eller — sekreterare, i vilket fall ingen eller mycket ringa

ersättning utgått till nämndens ordförande. Vidare skulle uppgift lämnas om huru

stor del av anslagens totala belopp, som utgått till nämndens ordförande såsom sådan.

I ett stort antal fall hade emellertid sådan uppgift icke avgivits, många ordförande

hade förklarat den önskade fördelningen vara omöjlig att utföra. Men även där uppgift

lämnats eller där anslagens huvudsumma uteslutande avsåge nämndens ordförande

såsom sådan, vore siffrorna ej jämförbara. Detta följde redan av vad ovan anförts

beträffande utgifterna för blanketter och postporto m. m. samt anställandet av avlönade

kommunala tjänstemän. Men därtill komme vidare, att i ett stort antal, säkerligen

flertalet, kommuner särskild fattigvårdsstyrelse icke funnes, utan kommunalnämnden

själv hade fattigvårdsärendena om händer. I en sådan kommun måste i

regel ersättningen till nämndens ordförande bliva proportionsvis högre än i en kommun,

där särskild fattigvårdsstyrelse funnes. Mycket ofta hade för övrigt de framställda

frågorna missförståtts av uppgiftslämnarne. Sålunda hade i ett stort antal

fall avdrag gjorts för den del av anslagen, som kunnat beräknas avse fattig vårdsgöromålen,

ehuru kommunalnämnden själv varit fattigvårdsstyrelse och avdrag sålunda

icke bort ske. Vanligen hade i sådant fall anslagen helt enkelt delats mitt itu. Anslagen

borde vidare fördelas i 1) lön eller arvode för ordförandens med uppdraget

förenade besvär; 2) gottgörelse för skrivmaterialier m. m.; samt 3) gottgörelse för

andra ordförandens direkta kostnader. I endast det mindre antalet fall hade dock

en verklig sådan fördelning utförts. Ofta hade sålunda det egentliga anslaget uppförts

såsom lön, medan på den rad, som avsetts för gottgörelse för skrivmaterialier

m. m. endast kostnaden för postporto o. d. upptagits. Vanligen hade dock hela anslaget

rubricerats såsom dylik gottgörelse. I flera fall har uppgiftslämnaren förklarat,

att detta skett, emedan kommunalförordningen förbjöde att lämna ordföranden ersättning

för hans besvär; en ordförande tillfogade, att på grund därav skrivmaterialier

ställde sig synnerligen dyra i hans kommun. Även om en sådan fördelning allestädes

hade utförts så samvetsgrant som möjligt, skulle för övrigt siffrorna icke blivit jämförbara,

då fördelningen i lön o. dyl. samt gottgörelse för skrivmaterialier in. m. blivit

uteslutande beroende på om ordföranden själv utfört skriv- och rijkenskapsarbetet

eller därtill använt avlönade biträden. En ordförande förklarade också i sin uppgift,

att anslaget visserligen varit avsett till skrivbiträde, men då han själv utfört alla

skrivgöromål, hade det kommit honom till godo såsom arvode. Slutligen skulle uppgift

lämnas om det antal arbetstimmar per år, som finge anses hava tagits i anspråk

för ordförandens göromål. I ett mycket stort antal fall hade uppgiftslämnaren förklarat

en sådan uppgift omöjlig att avgiva, men även där uppgift lämnats vore den

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S5.

tydligen mycket ofta ganska godtycklig för att icke säga rent osannolik. Vad ovan

i fråga om anslagens belopp yttrats rörande siffrornas jämförbarhet kunde för övrigt

tillämpas även på uppgifterna om använd arbetstid. Några slutsatser syntes därför

icke kunna dragas av dessa uppgifter. Beträffande själva behovet av en blivande

lagstiftning i ämnet, så intygades detta livligt av ett stort antal ordförande i särskilda

yttranden, som de bifogat sina uppgifter. Åtskilliga förklarade, att det sannolikt

inom kort torde bliva omöjligt att finna någon person, som ville åtaga sig det

otacksamma uppdraget såsom nämndens ordförande, därest icke hans arbete ersattes

bättre än hittills. I ett och annat fall hade emellertid av vederbörande uppgiftslämnare

yttrats, att kommunens eller samhällets fattigdom utgjorde hinder för att

ordförandens arbete skulle kunna tillbörligen ersättas. Tvenne kommunalnämndsordförande,

en i Södermanlands och en i Värmlands län, hade ställt sig på en principiellt

annan ståndpunkt än alla övriga, som yttrat sig i frågan, i det de ansett, att

ordförandeuppdraget fortfarande borde vara oavlönat. Beträffande den i tabellerna

4—10 upptagna utredningen anmärkte statistiska centralbyrån, att det kunnat ifrågasättas,

huruvida en sammanställning av ifrågavarande anslag med kommunernas

finanser bort göras med utgifterna eller med inkomsterna, samt att centralbyrån valt

de senare, emedan dessa vore mindre fluktuerande än de de förra; bland inkomsterna

vore nämligen icke inräknade upptagna lån. Att för en eller annan kommun även

inkomsterna på grund av donationer m. m. kunde vara abnormt hög och sålunda

giva en oriktig bild av kommunens finansiella bärkraft, hade icke kunnat undvikas,

då uträknande av inkomstmedeltal för ett flertal år icke kunnat äga rum. Vid upprättande

av dessa tabeller hade av ovan angivna skäl ingen hänsyn tagits till anslagens

fördelning i lön eller arvode, gottgörelse för skrivmaterialier m. in. samt gottgörelse

för andra ordförandens direkta kostnader.

Ett framläggande av den gjorda sammanfattningen, vilken upptager

ett sammandrag av samtliga inkomna uppgifter och således är mycket

vidlyftig, anser jag desto mindre kunna ifrågakomma, som densamma

såsom statistiska centralbyrån framhållit på grund av primäruppgifternas

beskaffenhet icke är synnerligen vägledande. Jag vill endast

anmärka, att i fråga om 982 av rikets kommuner ett mellan 5 och

2,000 kronor växlande belopp av den till nämndens ordförande anslagna

gottgörelse uppgivits utgöra honom tillkommande arvode, att det

i detta hänseende uppgivna belopp icke uppgår till 100 kronor i 480

kommuner, uppgår till 100 men icke till 200 kronor i 283 kommuner,

uppgår till 200 men icke till 500 kronor i 173 kommuner, uppgår till

500 men icke till 1,000 kronor i 37 kommuner, uppgår till och överstiger

1,000 kronor i 9 kommuner. I fråga om använd arbetstid variera

uppgifterna mellan 10 och 3,120 timmar. Den använda arbetstiden

har uppgivits understiga 100 timmar i 312 kommuner, uppgå till

100 men icke till 200 timmar i 435 kommuner, uppgå till 200 men icke

till 300 timmar i 345 kommuner, uppgå till 300 men icke till 500

timmar i 521 kommuner, uppgå till 500 men icke till 1,000 timmar i

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

477 kommuner, uppgå till 1,000 men icke till 2,000 timmar i 175 kommuner,

uppgå till 2,000 men icke till 3,000 timmar i 29 kommuner

samt uppgå till och överstiga 3,000 timmar i 3 kommuner. I fråga om

primäruppgifternas tillförlitlighet och jämförbarhet i dessa hänseenden

påpekas emellertid, vad statistiska centralbyrån härutinnan anfört.

Beträffande den gjorda sammanställningen mellan ifrågavarande

anslag och kommunernas folkmängd och inkomster hänvisar jag till

tabellerna 4 — 10, som återfinnas å bilaga IV.

De kommunalnämnden enligt § 38 i förordningen om kommunalstyrelse.

på landet åliggande uppgifter medförde redan vid tiden för

förordningens tillkomst en ej ringa arbetsbörda. Denna arbetsbörda

har emellertid sedermera i hög grad ökats både genom kommunernas

egen utveckling och därigenom, att kommunalnämnden — såsom 1911

års konstitutionsutskott närmare angivit — genom åtskilliga författningar

fått området för sin verksamhet väsentligen utvidgat. Jag erinrar

i detta hänseende endast om de senare årens lagstiftning på det social

området. Särskilt i kommuner med stor folkmängd och med industriella

anläggningar torde kommunalnämndens arbetsbörda numera

vara synnerligen betydande och understundom motsvara den, som åligger

de verkställande kommunala myndigheterna i mindre städer.

Den å kommunalnämnden vilande arbetsbördan drabbar främst densammas

ordförande. Förutom att han är pliktig att vid nämndens sammanträden

föra protokoll eller vara för dess ordentliga förande ansvarig,

ombesörja all skriftväxling, emottaga till nämnden ställda skrivelser

och framställningar, ansvara för räkenskapernas ordentliga förande och

vårda nämndens handlingar samt över dem hålla register, har han att

i sin egenskap av ordiörande sätta sig in i nämnden åliggande ärenden

samt att övervaka, att den verkställighet, som ankommer på nämnden,

sker. Uppenbart är därför, att den ökning av kommunalnämndens arbetsuppgifter,

som under årens lopp ägt rum, medfört eu avsevärd stegring

av ordförandens arbetsbörda.

Till följd av denna ökning av den kommunalnämndens ordförande

åliggande arbetsbördan har det ej sällan visat sig vara förenat med

svårighet att finna för uppdraget lämpade personer, som äro villiga att

utan ersättning åtaga sig detsamma, och i allt större utsträckning har

ett verkligt behov att på något sätt bereda ordföranden i kommunalnämnden

ersättning för besvär och tidspillan yppat sig. Enligt min

mening måste detta behov tillgodoses. Betänkligheter hava visserligen

framhållits mot ett frångående av den i våra kommunalförfattningar

uttryckta principen, att kommunala förtroendeuppdrag skola vara o a v
-

Departe
ments
chefen.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.is Nåd. Fr oposition Nr 1S5.

lönade, och uppenbart är, att det icke utan vidare kan fastslås, att

innehavare av dylika uppdrag'' böi’a få ersättning. En sådan grundsats

skulle leda till ett betungande av kommunernas ekonomi, som icke vore

tillrådligt. Jag anser ock, att kommunerna hava rätt att i regel av

sina medlemmar kräva, att de utan ersättning verka för de kommunala

uppgifternas fyllande. Men om ett kommunalt uppdrag på grund av

kommunens utveckling och förhållandena i övrigt medför en sådan arbetsbörda,

att uppdraget förutsätter en verkligt avsevärd uppoffring av

tid och arbete, kan kommunen ej skäligen av den, som åtager sig uppdraget,

kräva, att han skall fullgöra detsamma utan all ersättning. Såsom

jag ovan framhållit, vila de kommunala göromålen främst på kommunalnämndens

ordförande och medföra ofta för honom mycken tidsspillan

och ett betungande arbete. Då jag vidare i likhet med konstitutionsutskottet

anser, att det bör lämnas kommunerna full frihet besluta,

huruvida aflönade kommunala tjänstebefattningar böra inrättas eller ej,

och sålunda föreskrift om överflyttande av någon del av kommunalnämndsordförandens

göromål å särskild kommunal tjänsteman enligt

min mening ej bör ifrågasättas, anser jag, att den gällande principen,

att kommunala förtroendeuppdrag böra vara oavlönade, icke kan upprätthållas

i fråga om uppdraget att vara ordförande i kommunalnämnd.

Ett ytterligare skäl härför är den fortskridande demokratiseringen å det

kommunala området. Man måste nämligen tillse, att man ej genom att

upprätthålla kravet därpå, att detta uppdrag skall vara oavlönat, begränsar

kommunens röstberättigade medlemmars valrätt till ett relativt

fåtal, som med hänsyn till förmögenhet och övriga personliga förhållanden

äro i stånd att utan ersättning åtaga sig uppdraget, och därmed

måhända avskär dem från möjligheten att för detsamma erhålla den person,

som de främst velat hedra med sitt förtroende. Genom att strängt

upprätthålla kravet därpå, att detta uppdrag skall vara oavlönat, skulle

man sålunda kunna komma att beröva det karaktären av verkligt förtroendeuppdrag.

För bedömande av frågan, om särskild ersättning för arbete och

tidspillan må i en kommun medgivas kommunalnämndens ordförande

samt, därest ersättning bör utgå, beloppet av denna ersättning, böra

två synpunkter vara avgörande, dels den arbetsbörda, som i kommunen

vilar på nämndens ordförande, dels ock kommunens ekonomiska bärkraft.

Såsom ovan framhållits är ordförandens i kommunalnämnden arbetsbörda

främst beroende av de kommunala göromålens omfattning, i

vilket hänseende naturligen stor olikhet råder i de särskilda kommunerna.

Härutinnan torde visserligen dessas folkmängd i regel vara en

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd Proposition Nr 185.

161

ungefärlig mätare. Men även andra förhållanden spela in, såsom kommunens

utsträckning, befolkningens fördelning inom densamma,'' befolkningens

ekonomiska ställning och rörlighet, inom kommunen drivna

näringar o. s. v.

Ordförandens arbetsbörda är vidare beroende av den uppdelning

av de kommunala göromålen, som inom de olika kommunerna må äga

rum. I kommuner, där särskild fångvårdsstyrelse och hälsovårdsnämnd

finnas, överflyttas å dessa en väsentlig del av de kommunala göromålen,

varigenom kommunalnämndsordförandens arbetsbörda avsevärt minskas.

Finnas därjämte i kommunerna anställda avlönade kommunaltjänstemän,

kan understundom ordförandens uppgift i det närmaste inskränka sig

till att leda förhandlingarna vid nämndens sammanträden.

Förutom hänsynen till den arbetsbörda, som må vila på ordföranden,

måste vid bestämmandet av ersättningen för hans uppdrag afseende

jämväl fästas vid kommunens ekonomiska bärkraft. Att icke i

detta hänseende kommunernas inkomster är eu tillförlitlig mätare, är

uppenbart, utan måste vid bedömandet härav hänsyn tagas jämväl till

kommunernas övriga tillgångar, skulder, utgifter, inom kommunen befintliga

skatteobjekt m. m.

Att genom föreskrifter i lagstiftningsväg ställa kommunernas rätt

att avlöna kommunalnämndens ordförande i beroende av samtliga de

synpunkter, som enligt vad ovan utvecklats böra vid frågans bedömande

beaktas, är enligt min mening icke möjligt. Jag anser därför, att

annan utväg här ej står till buds, än att det överlämnas till kommunerna

själva att bestämma, huruvida till ordföranden i kommunalnämnden

skall utgå ersättning för uppdraget ävensom storleken av denna

ersättning. Kommunens medlemmar måste antagas äga kännedom om

samtliga de omständigheter, som böra vid frågans bedömande beaktas,

och böra därför vara i stånd att träffa ett riktigt avgörande. Då jag

naturligen ej vill förneka, att det kan tänkas, att missbruk av denna

avlöningsrätt skulle kunna förekomma, måste emellertid ett korrektiv

häremot utfinnas. Jag tror dock icke, att ett sådant kan vinnas genom ett

reglerande medelst detalj föreskrifter av denna avlöningsrätt, en reglering,

som knappast torde vara möjlig att verkställa på ett fullt tydligt och

för de växlande förhållandena i olika kommuner lämpligt sätt. Om

kommunernas beslut, på sätt nedan närmare angives, underställas

Konungens befall ningshavandes godkännande, torde vinnas en skälig

garanti mot missbruk.

Då en kommunalnämndsordförande emellertid torde få vidkännas

direkta utgifter, som icke kunna hänföras till de i § 51 för närvarande

angivna, synes billigheten fordra, att han tillerkännes gottgörelse för

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 136 käft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Ktrngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

alla de med uppdragets fullgörande förenade utgifter. Huruvida, då

kommunen anser arvode böra utgå till kommunalnämndens ordförande,

lämpligen särskilda belopp böra anslås dels till sådan! arvode dels ock

till gottgörelse för ovannämnda kostnader eller endast ett belopp bör

anslås, innefattande såväl arvode som kostnadsersättning, är en praktisk

fråga, vilken jag ej anser nödigt att i lagstiftningsväg reglera, utan

bör det stå vederbörande kommun öppet att i detta hänseende förfara

på sätt densamma finner för gott.

Den Konungens befallningshavande tillkommande prövningsrätten

synes därför böra omfatta av kommunen beslutat anslag såväl till arvode

som kostnadsersättning. För att Konungens befallningshavandes prövningsrätt

icke måtte bli allenast eller övervägande av formell natur,

torde böra i lagen inflyta bestämmelser, varigenom Konungens befallningshavande

blir i tillfälle att reelt pröva en underställningsfråga av

förevarande art. Jag anser därför nödigt, att en bestämmelse i § 51 i

kommunalförordningen för landet införes i syfte, att vid fråga om

ersättning till kommunalnämndens ordförande hänsyn skall tagas ej

mindre till den vederbörande kommunalnämndsordförande åliggande

arbetsbördan och de kostnader, som kunna antagas vara förenade med

uppdraget, utan även till de särskilda kommunernas ekonomiska bärkraft.

Vad jag här ovan anfört om de kommunala göromål ens ökning i

landskommunerna under senare årtionden och det därav föranledda behovet

att bereda den kommunala förtroendeman, å vilken desamma

främst vila, ersättning för hans besvär och tidsspillan, gäller jämväl och

det understundom i lika hög grad såväl om köpingar, som bilda egna kommuner,

som om municipalsamhällen och köpingar, som icke utgöra egna

kommuner. Dessa samhällen utmärkas också ofta av en livlig kommunal

utveckling. De av mig för landskommunernas del föreslagna bestämmelser

bliva emellertid på grund av stadgandena i §§ 79 och 80 i

förordningen om kommunalstyrelse på landet utan vidare gällande även

för nämnda samhällen, i fråga om vilka särskilda bestämmelser i detta

hänseende sålunda ej torde vara av nöden.

På grund av vad sålunda förekommit och anförts har jag uppgjort

förslag till ändring av §§ 51 och 74 i kommunalförfattningen för landet,

vilket förslag jag i sammanhang med andra ändringar av nämnda författning

anmäler.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

163

C. Rätt för kommun att antaga ör

Den städerna åliggande vården om brandväsendet liandhaves enligt

bestämmelser i brandstadgan för rikets städer den 8 maj 1874 och

städernas i överensstämmelse därmed upprättade brandordningar. Brandordning

antages av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna

rådstugan och underställes Konungens befallningshavande.

Brandordning skall innehålla föreskrifter i vissa, i 3 § brandstadgan

angivna hänseenden. Enligt 20 § brandstadgan skall vad i densamma

är föreskrivet om stad i tillämpliga delar gälla även för köping; så ock

för hamn, fiskeläge och annat ställe med större sammanträngd befolkning,

då sådant av omständigheterna påkallas och Konungens befallningshavande,

efter vederbörandes hörande, därom förordnar genom beslut,

som skall underställas Kung! Maj:ts prövning. I övrigt saknas

för landsbygden alla föreskrifter angående vård om brandväsendet.

I en till Kungl. Maj:t den 11 februari 1910 ingiven skrivelse har

styrelsen för skånska brandkårsförbundet huvudsakligen anfört:

Saknaden av en brandstadga för landsbygden hade sedan långa tider tillbaka,

framför allt i Skåne, den tätast bebyggda provinsen, gjort sig på flerahanda sätt

kännbar, då det för befolkningen gällt att på ett nöjaktigt sätt ordna de förhållanden,

som berörde dels skyddet mot eldfara, dels eldsläckningsväsendet.

I synnerhet hade bristen på några allmängiltiga föreskrifter rörande brandsyn

gjort sig gällande, och ofantliga vore de värden, som onödigtvis ginge till spillo enbart

på grund av saknaden av den nödvändiga kontroll, som bestode därnti, att alla fastigheter

i en tätt befolkad landsbygd, likaväl som i städerna, till eldsäkerhetens fromma

underkastades en sakkunnig syn en gång om året. Visserligen innehölle i allmänhet

reglementena för de ömsesidiga brandstodsföreningarna, att brandsyner skulle årligen

utföras av några delägare i föreningen inom de i densamma försäkrade fastigheter,

men då det, åtminstone i Skåne, inträffade, att, särskilt i fabriks- och stationssamhällen,

fastigheter vore försäkrade i aktiebolag, som icke kunde ålägga sina försäkringstagare

effektiv brandsyn, så kunde det i ett samhälle inträffa, att, under det

en del fastigheter av sin brandstodsförening vore underkastade en kontroll, som dock

även den oftast vore bristfällig, sä vore andra därifrån alldeles befriade och således,

från eldsäkerhetssynpunkt sett, en fara för hela samhället. Brandsynerna å Skånes

tätt bebyggda landsbygd bleve sålunda mer eller mindre gagnlösa, även om de förrättades

omsorgsfullt, vilket nu ofta icke vore fallet. Enda hjälpen torde vara, att

varenda fastighet årligen besiktigades och detta av kompetenta brandsyningsmän, utsedda

av någon kommunal myndighet.

Att få ordnade eldsläckningsförhållanden till stånd på landsbygden försvårades

likaledes i hög grad därav, att det saknades föreskrifter om brandväsendet för denna,

i vilket hänseende vi i jämförelse med andra kulturländer stode långt efter vår tid.

Otaliga voro också de eldsvådor och stora de nationalekonomiska förluster, som därav

bleve en följd. Lantbefolkningen, i vars givna intresse det vore att vara rustad mot elden,

Styrelsens för

skånskabrandkårsförbundet

framställning

den 11

februari 1910.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185

Länsstyrelsens

i Malmöhus

län utlåtande.

gjorde nog på sina ställen ansatser till att ordna sitt brandväsen, men i saknad av

nödiga lagstadganden vore det svårt att hålla intresset vid makt, vid andra tillfällen

än då eldsolycka hemsökt dem.

Enligt lämnat uppdrag vid förbundets årsmöte anhölle därför styrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida icke de antydda svåra missförhållandena

med det allra snaraste skulle kunna avhjälpas genom utarbetande av en brandstadga

för landsbygden.

Med anledning- av denna skrivelse infordrades yttrande från länsstyrelsen

i Malmöhus län, som jämte eget utlåtande överlämnat ett protokoll,

hållet vid sammanträde den 24 maj 1910 med representanter för

samtliga brandstodsföreningar i Malmöhus län och skånska brandkårsförbundets

styrelse, utvisande, att vid sammanträdet betonats vikten och

betydelsen därav, att brandväsendet på landsbygden reglerades genom

lagbestämmelser.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför i sitt utlåtande:

Ifrågavarande framställning torde avse att påpeka önskvärdheten därav, att

allmänna lagbestämmelser gåves rörande brandväsendet å landsbygden med undantag

för de orter, där brandstadgan för rikets städer ägde tillämpning. Konungens befallningshavande

hade därför ansett sig kunna i sitt utlåtande bortse från köpingar och

municipalsamhällen och endast fästa uppmärksamheten vid den övriga landsbygden.

Konungens befallningshavande funne i likhet med styrelsen för skånska brandkårsförbundet,

att en lagstiftning, avseende att möjliggöra ett bättre tillstånd i fråga om

brandväsendet å landsbygden, vore av behovet påkallad. Däremot kunde Konungens

befallningshavande för sin del ej förorda, att denna fråga ordnades genom en brandstadga,

gällande för hela rikets landsbygd och innehållande allmänna bestämmelser

om brandsyn, eldsläckning m. m. Förhållandena vore nämligen så väsentligt olika i

olika orter, att en dylik stadga, som borde innehålla bestämmelser rörande sådana

frågor, som vore för alla orter gemensamma, bleve föga innehållsrik och följaktligen

av ringa värde.

Det kunde betecknas såsom en betänklig brist i lagstiftningen, att en kommun

ej ägde erhålla fastställelse å brandordning. Om en sådan rätt tillkomme kommunen

och deltagandet i eldsläckning gjordes till en medborgerlig plikt, där så av kommunalstyrelsen

beslutades, skulle mycket vara vunnet för befrämjande av ett bättre brandväsende

på landet. Men därtill borde ock enligt Konungens befallningshavandes förmenande

en lagstiftning i ämnet inskränka sig. Det kunde visserligen ifrågasättas,

huruvida det borde uppdragas exempelvis åt vederbörande länsstyrelser att avgöra,

om eu orts förhållanden gjorde en brandordning behöflig och att för sådan händelse

påbjuda, att en sådan infördes, men ansåge Konungens befallningshavande en dylik

tvångsordning ej vara erforderlig, så mycket mindre som de fall, där behovet av en

brandordning vore starkt, mestadels torde sammanfalla med de fall, där förutsättningarna

för tillämpning av brandstadgan för rikets städer vore för handen.

På grund därav hemställde Konungens befallningshavande, att Kungl. Maj:t

måtte taga i övervägande, huruvida skäl förefunnes för åvägabringande av en lagstiftning,

enligt vilken kommun å landet ägde besluta antaga brandordning och få

denna fastställd såsom angående andra särskilda ordningsföreskrifter för kommun vore

stadgat.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr - 185. 165

\ idare har från svenska skorstensfejare föreningens tredje krets den

20 augusti 1910 inkommit en skrivelse, däri behovet av lagstiftning i nu

förevarande hänseende vitsordas.

Otvivelaktigt är, att förhållandena inom åtskilliga landskommuner

i vissa trakter av vårt land äro sådana, att frånvaron av föreskrifter

rörande brandväsendet medför kännbar olägenhet. Tilläventyrs kan det

därför ifrågasättas att i sammanhang med eu omarbetning av brandstadgan

för rikets städer, vilken stadga är i åtskilliga hänseenden föråldrad,

överväga, huruvida vissa bestämmelser angående brandväsendet

böra göras gemensamma för stad och land. Emellertid äger brandstadgan

så nära sammanhang med byggnadsstadgan för rikets städer,

att brandväsendets tidsenliga ordnande knappast kan igångsättas, förrän

större klarhet vunnits om de ändringar i byggnadsstadgan, som, efter

för något år sedan avslutad kommittébehandling, kunna anses erforderliga.

Nämnda kommittés förslag är för närvarande remitterat till

överintendentsämbetet för yttrande.

Såsom i nu förevarande ärende framhållits, torde emellertid behovet

av stadganden angående brandväsendet i vissa landskommuner vara så

trängande, att möjlighet bör beredas kommunerna att, i avvaktan på

fullständigare lagstiftning i ämnet, själva fatta beslut om tillämpning av

de föreskrifter, som för olika kommuners vidkommande kunna vara

erforderliga.

Under det att för städerna brandstadgan innehåller vad som ovillkorligen

åligger stadsinnevånarne i avseende å vården av brandväsendet

samt brandordningarna skola därutöver meddela de föreskrifter, som

erfordras för fullständigt och ändamålsenligt ordnande därav, kan

däremot för landsbygden ingen skyldighet åläggas, men väl möjlighet

beredas kommunerna att skapa sig visst skydd i förevarande avseende.

Rätten för en kommun att antaga ordningsstadgar för brandväsendet,

torde kunna enklast vinnas på det sätt, att bland de kommunalstadgar,

varom kommunalstämma äger fatta beslut och för vilkas giltighet

Konungens befallningshavandes fastställelse enligt § 74 a) kommunalförordningen

för landet erfordras, jämväl upptages vård om brandväsendet.

Efter det någon erfarenhet vunnits om denna rätts utövande

och de ordningsstadgar, som i sådant hänseende antagas, torde i sammanhang

med brandstadgans för rikets städer omarbetande, bliva tillfälle

att överväga, om och i vad mån allmänna reglerande bestämmelser

kunna i förenämnda hänseende erfordras jämväl för landsbygden.

Departe
ments
chefen.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Justitieombudsmannens

framställning

den 13 november

1907.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

I anslutning till vad sålunda anförts bär jag därför uppgjort förslag

till ändrad lydelse av § 74 i kommunalförordningen för landet, vilket beslag

längre fram anmäles.

X. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om

kommunalstyrelse i stad.

Ändrade bestämmelser angående kungörelsen om debiterings- och itppbördslängdens

framläggande för granskning m. m.

1 en till Kungl. Maj:t den 13 november 1907 ingiven framställning

bar Riksdagens justitieombudsman till den uppmärksamhet, Kungl.

Maj:t kunde finna saken förtjäna, anmält, att det syntes efter justitieombudsmannens

mening önskvärt, att bestämmelserna i § 66 av förordningen

om kommunalstyrelse i stad omarbetades i syfte, att dessa

bestämmelser dels förtydligades dels bragtes i överensstämmelse med

andra dithörande föreskrifter.

Till stöd för denna sin anmälan anför justitieombudsmannen:

»I en till mig insänd klagoskrift hava åtskilliga i Eskilstuna bosatta medlemmar

av socialdemokratiska arbetarepartiet, bland dem ledamoten av Riksdagens andra

kammare E. C. Kropp, påkallat min ämbetsåtgärd i anledning därav, att magistraten

i nämnda stad plägade låta de i 18 och 66 §§ av förordningen angående kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 omförmälta tillkännagivanden ävensom andra allmänna

kungörelser införas i tidningarna »Sörmlandsposten» och »Eskilstunakuriren»,

men däremot icke i den i Eskilstuna från och med 1906 års början utkommande tidningen

»Folket». Klagandena erinrade, att tidningen »Folket», som utginge i en

upplaga av mer än 10,000 exemplar, lästes av befolkningens breda lager, varför ett

införande i tidningen av magistratens kungörelser skulle vara synnerligen lämpligt.

Under åberopande av föreskrifterna i nyssnämnda §§ i förordningen angående kommunalstyrelse

i stad yrkade klagandena tillika, att åtal måtte anställas mot magistraten

för dess förhållande i saken.

Över klagomålen hörd genmälte magistraten, bland annat, att i de städer, där

såsom i Eskilstuna flera tidningar utgivas, bestämmelserna i de av klagandena åberopade

lagrummen borde anses hava blivit behörigen fullgjorda därmed, att kungörelserna

införts i den eller de tidningar, i vilka allmänna påbud för staden vanligen

meddelas. Magistraten yttrade vidare, att magistraten för denna sin uppfattning

funnit stöd i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 samt

i de bestämmelser, som senare utkomna författningar innehålla om kungörande av

ordnings- och hälsovårdsföreskrifter, brand- och byggnadsordningar m. fl. ärenden.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Vid prövning av detta ärende tiar jag trott mig finna, att hithörande lagstadganden

äro dels otydliga eller mindre följdriktiga dels otidsenliga. För att bjuda

skäl för detta omdöme tillåter jag mig att erinra om lagstiftningens utveckling på

ifrågavarande område.

Förordningen om socknestämmor i riket den 29 augusti 1843, vilken författning

avsåg både landet och städerna — med undantag dock för Stockholm — stadgade 1

§ 4, att socknestämma skulle pålysas å helgdag från predikstolen i socknens kyrka

fjorton dagar, eller minst en vecka, innan stämman hölls. Enligt § 2 skulle kungörelse

om sockenstämma utfärdas av vederbörande kyrkoherde eller annan prästman,

som skulle föra ordet vid stämman.

Ursprunget till stadgandena om kommunala kungörelsers införande i tidning torde

vara att söka i förordningen om socknestämmor i Stockholms stad den 16 mars 1847.

Denna innehöll nämligen i § 4 mom. 1 föreskrifter om stämmas pålysande från

predikstolen i vederbörande församlings kyrka, varefter samma § i mom. 2 stadgade

följande: »Underrättelse om socknestämma skall i överensstämmelse med kungörelsen

trenne gånger, om (let medhinnes, men minst en gång införas i det tidningsblad, där

stadens styrelse låter sina kungörelser inflyta.» I särskilt fall, då sockenstämma

kunde hållas efter blott en pålysning, skalle enligt 3 mom. i samma § kungörelse

därom även å kyrkodörrarne anslås.

I det kommittéförslag, som legat till grund för 1847 års författning, anfördes

till stöd för bestämmelserna i § 4 mom. 2 och 3 följande: »Då Comiterade ansett

lämpligt, att underrättelse om en utsatt sockenstämma så allmänt, som möjligt, bliver

meddelad, på det ingen av församlingens röstberättigade innevånare må kunna förebära

okunnighet därom, eller utestängas från tillfälle att sin rätt vid sockenstämman

bevaka, hava Comiterade föreslagit, att en sådan underrättelse i överensstämmelse

med predikstolspålysningen bör i allmänna tidningarna införas, och i uppgivet fall

jämväl å kyrkodörrarne anslås.»

Vid 1856—1858 års riksdag anhöllo ständerna, att Kungl. Maj:t täcktes låta, i

sammanhang med upprättandet av förslag till författning om en länen omfattande

kommunalrepresentation, överse de angående menighetsstyrelse såväl på landet som i

städerna gällande författningar. Eu i anledning av denna ständernas anhållan tillsatt

kommitté avgav den 31 oktober 1859 betänkanden och förslag i ämnet.

Av dessa förslag innehöllo förslagen till förordningar om kommunalstyrelse på

landet och om kyrkostämma i nu ifrågavarande hänseende, att kallelse till kommunalstämma

och kyrkostämma skulle ske genom pålysning från predikstolen. Däremot

innehöll förslaget till förordning om kommunalstyrelse i stad i § 18 följande bestämmelse

:

§ 18. »Kallelse till allmän rådstuga utfärdas av magistraten och kungöres stadens

röstberättigade innevånare minst åtta dagar därförut genom anslag å rådhusets

dörr samt kallelsens införande uti någon i staden utkommande tidning.

Kallelsen bör upptaga de ärenden, som till överläggning skola förekomma.»

Därjämte upptog sistnämnda förslag i § 80 en så lydande föreskrift:

§ 80. »Sedan debiterings- och uppbördslängden blivit upprättad, läte magistraten,

genom anslag å rådhusets dörr och i stadens tidningar, kungöra, att längden under

fjorton dagar finnes på rådhuset eller annat offentligt ställe att tillgå, på det en var

bland stadens skattskyldige innevånare må kunna därav taga kännedom.»

Kommitténs motiv innehöllo icke några uttalanden, som skulle kunna tjäna till

ledning vid en utläggning av de sålunda föreslagna stadgandena.

Kommitténs samtliga förslag blevo av Kungl. Maj:t med skrivelse av den 30 de
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 185

cember 1859 överlämnade till ständernas prövning. I en till Knngl. Maj:t den 26

oktober 1860 avlåten skrivelse avgåvo ständerna yttrande över förslagen till förordningar

om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om kyrkostämma

samt kyrko- och skolråd. I denna skrivelse yttrade ständerna, att de vid

granskningen av huvudgrunderna uti förevarande lagstiftningsarbete nästan i allt

funnit sig böra gilla vad kommitterade föreslagit, och att samma förhållande även i

allmänhet ägde ram med förslagens enskildheter. I vissa punkter ansågo emellertid

ständerna ändringar eller tillägg vara nödiga.

Sålunda yttrade ständerna angående § 18 i förslaget till förordning om kommunalstyrelse

i stad:

»För närvarande lärer kallelse till stadsmenighets sammanträde vanligen kungöras

fjorton dagar före sammanträdesdagen och då Rikets ständer icke finna skäl

till avvikelse från denna sed, har densamma ansetts böra bibehållas såsom regel..

Men fall kunna inträffa, som undantagsvis fordra ett sammanträde av allmän rådstuga

inom kortare tid och redan nästa dag, vadan Rikets ständer ansett en möjlighet

även till så snara sammanträden böra medgivas. Då emellertid i sådana fall kallelsen

måhända icke kan införas i någon tidning och ett offentligt anslag icke lärer vara

tillräckligt att på så kort tid göra kallelsen bekant, torde densamma tillika böra

kungöras på något annat sätt, såsom genom budskickning, uppläsande på stadens

gator och torg eller dylikt, vars bestämmande för varje stad synes lämpligen kunna

överlämnas åt dess rådstuga. Slutligen torde även vara nödigt att i denna § intaga

16:de §:ns i förordningen om kommunalstyrelse på landet stadgande, att å sådana

sammanträden, vilka hållas efter kortare kallelsetid än den i allmänhet föreskrivna,

icke få fattas beslut om utgifter eller uttaxering av nya utskylder.

Och lärer med iakttagande härav och med avseende jämväl därå, att i åtskilliga

städer någon tidning ej utgives, §:n böra erhålla följande förändrade lydelse:

»Kallelse till allmän rådstuga utfärdas av magistraten samt kungöres

minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Utgives tidning i staden,

varde kallelsen ock där införd. Kallelsen bör innehålla förteckning på de

ärenden, som vid sammanträdet skola till överläggning förekomma.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke

medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må allmän rådstuga kunna

hållas efter kortare kallelsetid, men icke förr än dagen efter den, da kallelsen

kungjordes, vilket i sådana fall må ske genom offentligt anslag och

på annat lämpligt sätt, som vid allmän rådstuga på förhand blivit bestämt.

Dock må beslut om utgift eller uttaxering av nya utskylder vid sålunda

utlyst allmän rådstuga ej fattas.»

Angående den föreslagna 80 § i samma författning hade ständerna däremot intet

att erinra.

Den av ständerna förordade ändringen i § 18 godkändes av Kungl. Maj:t, och

den föreslagna § 80 kom att såsom § 66 med oväsentliga redaktionsändringar inflyta

i den utfärdade författningen i ämnet.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad omfattade emellertid icke huvudstaden.

För Stockholm utfärdades den 23 maj 1862 med upphävande av 1847 års sockenstämmoförordning

i ämnet ny särskild författning.

Denna författning, som ännu gäller, innehåller i § 7 angående kallelse till val

av stadsfullmäktige följande stadgande:

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

§ 7. »Kallelse till valförrättningen utfärdas av magistraten, samt kungöres för

varje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt anslag å rådhuset, pålysning

från predikstolarne i de församlingar, som till valkretsen höra, samt kallelsens införande

i den tidning, varuti överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.»

Enligt 24 § i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm skall en kort uppgift

om de beslut, stadsfullmäktige fattat, införas i den tidning, vari överståthållarämbetets

kungörelser vanligen inflyta.

Samma förordning föreskriver i § 50, att överståthållarämbetets utslag i vissa

besvärsmål skola utgivas efter tillkännagivande, som skall vara senast två dagar

förut anslaget å dörren till dess kansli och senast samma dag, utslaget utgives,

meddelat i den tidning, vari överståthållarämbetet vanligen låter sina kungörelser

inflyta.

Ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 innehåller i 20 § bestämmelser

om sättet för meddelande av särskilda ordningsföreskrifter för stad. Sedan

ett dylikt ordningsstadgande blivit av Konungens befallningshavande fastställt eller

meddelat, skall detsamma ofördröjligen allmängöras av Konungens befallningshavande

genom kungörelse, som skall tryckas likasom med bemälta myndighets kungörelser

vanligen förfares, samt uppläsas i stadens kyrkor och, om tidning utgives i staden,

införas i densamma eller, där flera tidningar utkomma, i den av dem, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas.

Motsvarande bestämmelser hava givits i 2 § 4 punkten av byggnadsstadgan

för rikets städer den 8 maj 1874 angående byggnadsordningen in. m., i 2 § 4 punkten

.av den samma dag utfärdade brandstadgan för rikets städer beträffande brandordning

etc. samt i 24 § 4 punkten av hälsovårdsstadgan för riket den 25 september

1874 i fråga om särskilda hälsovårdsföreskrifter.

Även i andra fall förekommer, att kungörelser om meddelade beslut skola införas

i lokaltidningar. Enligt 11 och 13 §§ i förordningen angående försäljning av

brännvin den 9 juni 1905 skall Konungens befallningshavandes beslut i en uppkommen

fråga om upplåtande av ratt till detaljhandel med brännvin kungöras i den tidning

i länets residensstad, där allmänna påbud för staden vanligen meddeles.

Vad först angår tolkningen av 18 § i förordningen angående kommunalstyrelse

i stad, torde stadgandets tillkomst giva vid handen, att d.e i lagrummet föreskrivna

kallelserna icke behöva införas i mer än en tidning. Detta var tydligt uttalat

genom den formulering, lagrummet hade i kommittéförslaget, och häruti har

den utfärdade förordningen icke gjort någon saklig ändring.

För tolkningen av 66 § åter kan icke någon vägledande upplysning hämtas

vare sig från kommitténs motivering eller från uttalanden vid riksdagen 1859—60. Vid

sådant förhållande är man för lagrummets utläggning hänvisad till dess ordalag.

Betraktar man spörsmålet från denna synpunkt, ser det nästan ut, som om

kommittén, ständerna och Kungi. Maj: t ansett, att den i 66 § föreskrifna kungörelsen

rörande debiterings- och uppbördslängden vore så mycket viktigare än kungörelsen

enligt 18 § med kallelse till allmän rådstuga, att förstnämnda kungörelse borde

införas i stadens tidningar i allmänhet, under det att kallelsen endast behövde införas

i eu tidning.

Detta är emellertid ganska ovisst. Till en början må erinras, hurusom pluralformen

»tidningar» ofta, särskilt på 1700-talet, användes för att beteckna en enda

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Infordrade

yttranden.

tidning. Att detta språkbruk kunnat fortleva ända in i vår tid, framgår därav, att

vår officiella tidning alltsedan år 1844 utkommer under benämningen »Post- och ininrikes

tidningar». I varje fall torde man vara berättigad påstå, att vid tiden för

ifrågavarande författnings utfärdande gränssjrillnaden emellan språkformerna »tidning»

och »tidningar» varit mindre skarpt uppdragen, än den nu är.

Men, även om man frånkänner den nu påpekade omständigheten varje betydelse

och följaktligen uppfattar uttrycket »stadens tidningar» i 66 § på samma sätt, som

om där stode »alla i staden utkommande tidningar», är emellertid en så vidsträckt

tolkning av andra skäl omöjlig. Tidningsväsendets utveckling och särskilt uppkomsten

av eu omfattande tidningslitteratur med helt andra syften än att meddela nyheter

— jag lärer endast behöva erinra om skämttidningarna -- torde tillfullo ådagalägga

orimligheten av en fordran, att magistraten i en större stad skulle vara skyldig

att införa sina kungörelser av ifrågavarande beskaffenhet i alla där utkommande tidningar.

Redan på grund härav torde ifråga om antalet tidningar, i vilka kungörelser

enligt 66 § införas, ävensom beträffande val mellan särskilda tidningar en viss

prövningsrätt böra tillerkännas vederbörande stadsstyrelse.

En naturlig gräns för denna prövningsrätt ligger i kungörandets ändamål, som

uppenbarligen är, att det i kungörelsen innehållna meddelandet skall, såvitt möjligt

är, behörigen komma till deras kännedom, som därav hava intresse. Från denna

synpunkt torde man kunna uppställa den regel, att ifrågavarande kungörelse bör införas

i dem av stadens nyhetstidningar, som läsas av en avsevärd grupp bland stadens

skattskyldiga invånare.

Denna regel, som enligt det ovan utvecklade vilar på den förutsättning, att uttrycket

»stadens tidningar» i 66 § betyder detsamma som »alla stadens tidningar»,

står emellertid avgjort i strid med de uttryckliga bestämmelserna om motsvarande

kungörelser enligt förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm eller om kungörande

av särskilda ordningsföreskrifter m. m. enligt ordningsstadgan för rikets städer

in. fl. här ovan omförmälta särskilda författningar. Och då Stockholms invånare

anses kunna åtnöjas med att kommunala kungörelser införas i en enda tidning, borde

väl de övriga städernas invånare icke med fog kunna kräva, att dylika kungörelser

införas i alla utkommande tidningar. Likaledes kan anmärkas, att giltigt skäl torde

saknas för att kungörelserna enligt 66 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad

skulle införas i flera eller andra tidningar än de mången gång synnerligen viktiga

tillkännagivandena enligt förutnämnda särskilda författningar.»

Genom nådig remiss hava länsstyrelserna anbefallts att, efter vederbörandes

hörande, avgiva utlåtande i anledning av justitieombudsmannens

framställning. Utlåtanden hava inkommit från länsstyrelserna,

som jämväl överlämnat yttranden från magistrater och stadsfullmäktige

i rikets städer.

Af länsstyrelsernas utlåtanden inhämtas i huvudsak följande.

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Gottlands, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län

tillstyrka justitieombudsmannens framställning samt föreslå, att § 66

ändras i överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 20 § i

ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868. Enligt nämnda

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

länsstyrelsers mening bör således i § 66 intagas föreskrift, att där omförmälda

kungörelse skall, om tidning utgives i staden, införas i densamma,

eller, där flera tidningar utkomma, i den av dem, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas.

Länsstyrelserna i Kalmar, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens

län yttra, att kungörelse, som i § 66 avses, bör införas i den

eller de tidningar, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

Länsstyrelsen i Östergötlands län förmäler sig finna önskvärt, att

ändring av § 66 sker i det av justitieombudsmannen angivna syfte.

Länsstyrelsen i Jönköpings län anser, att därest i stad flera tidningar

utkomma, stadens kommunala representation bör äga besluta,

huruvida kungörelsen skall genom magistratens försorg införas i en

eller flera tidningar.

Länsstyrelsen i Hallands län anför, att stadens representation bör

äga besluta, huruvida kungörelse skall införas i en eller flera tidningar

samt i vilken eller vilka.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför, att därest i stad

två eller flera tidningar utkomma, magistraten bör äga bestämma, om

kungörelsen skall införas i en eller flera tidningar.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser, att kungörelsen bör införas

i den stadens tidning, där magistratens kungörelser i allmänhet pläga

intagas, men, där stadsfullmäktige så åstunda eller magistraten eljest i

ändamål av kungörelsens största möjliga spridning till alla skattskyldiga

finner lämpligt, jämväl i andra tidningar.

Länsstyrelsen i Örebro län hemställer om en sådan förändring av

ifrågavarande föreskrift, att kungörelsen skall införas i den eller de

tidningar, som bestämmas av stadsfullmäktige eller, där fullmäktige ej

finnas, av allmän rådstuga.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser, att där förhållandena sådant

medgiva och påkalla, myndigheterna böra äga att låta kungörelsen inflyta

i två eller flera tidningar, som genom sin spridning kunna anses

vara lämpliga bärare av underrättelser om de offentliga angelägenheterna.

Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker omarbetning av hithörande

bestämmelser men anser, att därvid de kommunala myndigheternas

annonseringsskyldighet ej bör utsträckas.

Länsstyrelsen i Alvsborgs län anser, att § 18 (nuvarande § 15) och

§ 66 i förordningen om kommunalstyrelse i stad böra så omarbetas, att

av densamma framgår, att kungörelse endast behöver införas i en tidning.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Justitieombudsmannens

skrivelse den

19 februari

1913.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför, att därest det skulle, mot

vad länsstyrelsen förmodade, befinnas önskvärt, att kungörelse infördes

i mer än den tidning, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas,

torde stadgande böra givas därom, att det ankommer på stadsfullmäktige

eller i stad, där stadsfullmäktige icke finnas, på allmän

rådstuga att besluta om kungörelsens införande jämväl i annan eller

andra tidningar.

Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Västerbottens län påyrka,

att vederbörande myndigheter åläggas att varje år kungöra, i vilken

tidning deras kungörelser följande år komma att införas.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län anse,

att bestämmelsen i förevarande hänseende i § 18 (nuvarande § 15) bör

givas enahanda lydelse som ifrågavarande föreskrift i § 66.

Av länsstyrelserna anser allenast länsstyrelsen i Uppsala län den

av justitieombudsmannen förordade ändringen av § 66 icke av behovet

påkallad.

Den 19 sistlidne februari har justitieombudsmannen inkommit till

Kung!. Maj:t med en förnyad framställning i ämnet. Justitieombudsmannen

anför:

»1 underdånig skrivelse den 13 november 1907 gjorde jag framställning

om ändring av de i § 66 av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 intagna bestämmelserna angående

kungörande i tidning av tid och ort för granskning av debiterings- och

uppbördslängd, i syfte att dessa bestämmelser måtte dels förtydligas

dels ock bringas i överensstämmelse med andra hithörande föreskrifter.

Sedan ifrågavarande framställning gjordes, har jag genom vissa

hos mig framburna klagomål kommit till insikt om önskvärdheten av

en mera vittgående reform beträffande kungörelseförfarandet. Klagomålen

hava gått ut därpå, att vederbörande magistrat, som enligt nu

gällande bestämmelser äger beslutanderätt i fråga om val av tidningför

införande av kungörelser angående stadens angelägenheter, skulle

visat benägenhet att i förevarande avseende föredraga den tidning,

vilkens åskådning närmast överensstämde med magistratsledamöternas

egen. För min del tror jag ingalunda, att beskyllningar av dylik art

äga egentligt fog. När en stads kungörelser införas i viss tidning

med förbigående av annan tidning med olika partifärg, ehuru den senare

har större läsekrets, torde detta hava sin naturliga orsak däri, att

magistraten, som sedan gammalt låtit införa sina kungörelser i den

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

förra tidningen, ansett ett ombyte icke vara motiverat allenast därmed,

att samma tidning sedermera överflyglats av en annan i fråga om

prenumerantantalet.

Emellertid lärer det ligga i förhållandets natur, att så länge magistrat

liar oinskränkt makt bestämma tidning, vari kungörelser angående

stadens angelägenheter skola införas, magistraten ock lätt kan

bliva utsatt för misstanke att vilja av partiskäl gynna viss tidning.

Detta kan i min tanke icke anses tillfredsställande, då det naturligtvis

måste ligga stor vikt däruppå, att magistratens opartiskhet är höjd

Över varje tvivel. Jag tillåter mig därför hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida ej bestämmanderätten uti

ifrågavarande avseende lämpligen borde överlämnas åt stadens invånare

själva, d. v. s. åt stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmän

rådstuga.»

Såsom justitieombudsmannen i sin den 13 november 1907 ingivna

skrivelse framhållit, äro ifrågavarande i § 66 av förordningen om kommunalstyrelse

i stad intagna kungörelsebestämmelser till sin affattning

oklara och kunna särskilt med hänsyn till deras från andra likartade

föreskrifter avvikande lydelse bliva föremål för olika tolkningar. Vidare

torde nämnda bestämmelser, ävensom motsvarande stadgande i § 15 av

berörda förordning, icke medföra full säkerhet därför, att det med kungörandet

avsedda syftet — att bringa det i kungörelsen innehållna meddelandet,

så vitt möjligt är, till samtliga deras kännedom, som beröras

av detsamma — verkligen vinnes. Jag har därför ansett nämnda paragrafer

böra undergå någon omarbetning.

Då i en stad två eller flera tidningar utkomma — jag avser naturligen

endast sådana tidningar, som hava till huvudsaklig uppgift att

sprida nyheter — uppkommer frågan, om förevarande kungörelser

böra införas i allenast en av nämnda tidningar eller i flera. Såsom av

den ovan lämnade redogörelsen framgår, anse åtskilliga länsstyrelser,

att införande bör äga ruin i allenast en av nämnda tidningar, nämligen

i den av dem, i hvilken allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

Enligt dessa länsstyrelsers mening bör det således ankomma på magistraten

att bland de i staden utkommande tidningar utse en, i vilken

magistraten låter införa sina offentliga meddelanden. För att stadens

invånare skola erhålla kännedom om, i vilken tidning de hava att söka

berörda meddelanden, föreslå vidare några länsstyrelser, att föreskrift

gives därom, att magistraten varje år skall kungöra, i vilken tidning

dess offentliga meddelanden följande år komma att införas. Därmed

Departe
ments
chefen.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185,

ansåges säkerhet vara vunnen, att dessa meddelanden erhölle tillräcklig

spridning.

Mot en bestämmelse i nämnda riktning kunna emellertid befogade

invändningar göras. Då flera tidningar utkomma i en stad, vända de

sig i regel till skilda läsekretsar. De äro i allmänhet av olika politisk

färg och deras läsekrets bestämmes ofta därav. Hava dessa tidningar

läsekrets av en avsevärda-re storlek, är det uppenbart, att ett meddelande

genom att införas i de olika tidningarna vinner en effektivare

spridning än genom att införas i allenast en av dem, även om densamma

är känd såsom ett officiellt annonsorgan. Då vidare inom en

stad två eller högst tre tidningar torde hava en mera avsevärd spridning

inom olika grupper av stadens invånare, bör ett införande i dessa

tidningar ej vara i högre grad betungande, åtminstone ej ett införande

av de viktiga kungörelser, som avses i §§ 15 och 66 av förordningen

om kommunal styrelse för stad. Möjlighet bör därför finnas, att i en

kommun, där flera tidningar utkomma, införa dessa kungörelser i mer

än eu tidning, därest det med hänsyn till förhållandena i kommunen

kan anses erforderligt för vinnande av en säker spridning av kännedomen

om kungörelserna.

Avgörandet av frågan, huruvida nämnda kungörelsers införande i

mer än en tidning är från ovan angivna synpunkt erforderlig, ävensom

i vilken eller vilka tidningar desamma lämpligen böra införas, torde

— såsom föreslagits i fråga om kungörelse om kommunalstämma —

böra tillkomma den kommunala representationen, stadsfullmäktige, eller,

där fullmäktige ej finnas, allmänna rådstugan. I likhet med justitieombudsmannen

anser jag angeläget, att denna bestämmanderätt icke

lägges i magistratens hand, då därigenom magistraten, såsom också av

handlingarna framgår, lätt kan bliva utsatt för misstanken att vilja

gynna viss tidning. Vidare är det ju kommunmedlemmarnas i sin helhet

intresse, som främst skall iakttagas vid valet av tidning eller tidningar,

och är det då naturligt, att det överlämnas till kommunmedlemmarna

själva att bevaka detta sitt intresse.!

Jag föreslår därför, att i stad, där två eller flera tidningar utkomma,

stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige ej finnas, allmänna rådstugan

må bestämma, i vilken eller vilka tidningar de i §§ 15 och 66 ornförmälda

kungörelser skola införas.

Vid beslut å allmän rådstuga i förevarande fråga bör en var röstberättigad

äga lika röst.

I likhet med vad jag ovan föreslagit beträffande kungörelse om

kommunalstämma får jag även föreslå, att om minst 1/s av de beslu
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185. 175

tande förena sig om viss tidning, ifrågavarande kungörelser skola införas

i nämnda tidning.

I detta sammanhang liar jag även ansett mig böra föreslå, att

kallelse till stadsfullmäktigsammanträde skall kungöras i ortstidning.

Åven nämnda kallelse torde böra införas i den eller de tidningar, i

vilka, enligt fattat beslut, ovanberörda kungörelser skola införas.

Då, såvitt angår Stockholm, någon särskild erinran icke blivit gjord

mot de där gällande bestämmelser, synes anledning icke föreligga att

för. närvarande föreslå ändring i desamma i den riktning, som jag för

övriga städer ifrågasatt.

För den händelse dessa förslag vinna Kung!. Maj:ts och Riksdagens

godkännande, torde böra övervägas, huruvida icke ändringar i motsvarande

bestämmelser i ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan

för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket m. fl. författningar

kunna vara påkallade, en fråga, till vilken jag efter omständigheterna

torde få återkomma längre fram.

I anslutning till det sålunda anförda har jag utarbetat förslag till

ändrad lydelse av §§ 11, 15, 35 och 66 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad, vilket kommer att av mig framdeles anmälas.

O o

0

XI. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om

landsting.

A. Kungörelse om urtima landsting.

Kallelse till urtima landsting sker, jämlikt bestämmelse i § 20

landstingsförordningen, genom av Konungens befallningshavande utfärdad

kungörelse, vilken uppläses i länets kyrkor senast tre veckor före

den för mötet bestämda tid. Såsom jag ovan i sammanhang med frågan

o in ändrade bestämmelser rörande kallelse till kommunalstämma

framhållit är emellertid numera införande av kallelse i tidning det säklaste

medlet att sprida kännedomen om densamma. Jag anser mig därför

böra föreslå, att jämväl ifrågavarande kungörelse införes i tidning.

Införande torde böra äga rum i tidning inom länet.

Den i fråga om denna kungörelses uppläsande i kyrka stadgade

tid av tre veckor före mötet anser jag vidare kunna förkortas till

s. 176 Kontrollera mot PDF

1884: Motion

A. K. nr 21

av hr Ljungman.

1891: Motion

A. K. nr 158

av hr Ljungman.

1891: Lagutskottets

utlåtande

nr 13.

176 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

fjorton dagar. Därest sådan förkortning av kallelsetiden äger rum,

måste tiden för ingivande av nytt förslag till landstings urtima möte

bestämmas till en vecka före mötet. Åt bestämmelserna i denna § bör

vidare givas den lydelse, att därav framgår, att föreskriften om kungörelsens

uppläsning i länets kyrkor endast avser kyrkor, i vilka vid

tiden för kungörelsens uppläsning gudstjänst hålles.

I anslutning till det anförda har jag uppgjort förslag till ändrad

lydelse av § 20 landstingsförordningen, som kommer att av mig framdeles

anmälas.

B. Rätt för landstinget att utse ordförande.

Enligt § 25 i landstingsförordningen, såsom detta lagrum ursprungligen

lydde, var Kungl. Maj:t vid utseende av ordförande i landstinget

icke begränsad till tingets ledamöter. Under tiden efter förordningens

tillkomst inträffade det därför ej sällan, att till ordförande i

landstinget utsågs landshövdingen i länet.

Främst i syfte att vinna ändring härutinnan föreslogs i en vid

1884 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, att ifrågavarande

bestämmelse skulle ändras därhän, att Kungl. Maj:t skulle äga att utse

ordförande allenast bland landstingsområdets till landstingsmän valbara

personer. Detta förslag vann emellertid icke Riksdagens bifall.

Vid 1891 års riksdag väcktes av samma motionär förslag om

sådan ändring av § 25, att Kungl. Maj:t skulle äga att bland tingets

ordinarie ledamöter utse ordförande. Lagutskottet, som tillstyrkte motionen,

anförde, bland annat, att då landstingens sammansättning torde

erbjuda full trygghet för lämpligheten av ett val inom dess egen krets

och'' förslaget därjämte till en viss grad innebure ett förverkligande av

den princip av kommunal självstyrelse, varå jämväl landstingsförordningen

vilade, tiden kunde anses vara inne för en förändring i den av

motionären angivna riktning. Förslaget, som bifölls av andra kammaren,

avslogs emellertid i medkammaren.

Sedan frågan ånyo väckts vid 1892 och 1894 års riksdagar samt

lagutskottet, under åberopande av de av utskottet vid frågans behandling

år 1891 anförda skäl, åter tillstyrkt förslaget, antogs detsamma

vid 1894 års riksdag. § 25 erhöll härefter sin nuvarande lydelse genom

förordning den 9 augusti 1894.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

177

Emellertid hade redan dessförinnan inom Riksdagen väckts förslag

därom, att landstinget skulle givas rätt att själft inom sig utse ordförande

och vice ordförande. Vid 1869 och 1870 års riksdagar antog

andra kammaren förslag i sådan riktning men, då första kammaren

biföll vederbörande lagutskotts avstyrkande hemställan, förföll vid dessa

riksdagar den väckta frågan.

Sedan vid 1906 års riksdag förslag om skrivelse till Kungl. Maj:t

i detta ämne avstyrkts av lagutskottet och av båda kamrarna avslagits,

frambars vid sistlidet års riksdag ånyo förslag om en sådan skrivelse

i en inom andra kammaren väckt motion, däri framhölls, hurusom det

vore endast en konsekvent utveckling av den kommunala självstyrelsens

princip, sådan den av ålder tillämpats i vårt land, att landstinget

såsom den större, sekundära kommunen finge välja sin ordförande likaväl

som den primära kommunen.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisades,

hemställde i avgivet utlåtande om avslag å motionärens förslag, därvid

utskottet anförde, att, såvitt utskottet funnit, några olägenheter av det

sätt, på vilket den Kungl. Maj:t tillerkända rätten att utse landstingsordförande

dittills utövats, ej kunnat påpekas. Tvärtom syntes vissa

fördelar därmed vara förenade. I detta avseende ville utskottet särskilt

framhålla, hurusom det med hänsjm till den starkt begränsade tiden

för landstingets sammanträde vore av synnerlig vikt och understundom

ett oavvisligt krav, att ordföranden ägde tillfälle att före sammanträdet,

i den mån det kunde ske, bereda de ärenden, som vore avsedda att

föreläggas landstinget. Under nuvarande förhållanden, då Kungl. Magt

vore i tillfälle att i god tid före landstingets början utse ordförande, kunde

detta krav tillgodoses. Därest åter landstinget självt skulle utse ordföförande,

torde detta, även om ordförandens befattning liksom nu skulle

fortfara intill nästa lagtima sammankomst, icke alltid komma att äga rum.

Konstitutionsutskottets avstyrkande hemställan bifölls av första

kammaren, varemot andra kammaren anslöt sig till en vid utlåtandet

fogad reservation, innebärande yrkande om bifall till skrivelseförslaget.

Otvivelaktigt är, att Kungl. Maj ds rätt att utse ordförande i landstinget

innebär eu avvikelse från den kommunala självstyrelsens princip.

I sitt ovannämnda utlåtande framhöll ock konstitutionsutskottet såsom

skäl för att icke tillerkänna landstinget den övriga kommunala representationer

tillkommande rätten att självt utse ordförande allenast de

praktiska fördelar, som enligt utskottets mening vore förbundna därmed,

att ordförande i landstingen utsåges av Kungl. Majd. Emot vad utBihang

till Riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 136 käft. 23

1912: Motion

A. K. nr 180

av hr Säfstrand.

1912: Konstitutionsutskottets

utlåtande

nr 25.

Departe
ments
chefen.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 185

skottet i detta hänseende anfört, vill jag framhålla, att ej endast ordföranden

utan även övriga ledamöter av landstinget (särskilt blivande utskottsordförande)

torde vara nödsakade att före tingets sammanträde sätta sig in i de

ärenden, som skola förekomma. På sätt jämväl lagutskottet vid 1906 års

riksdag anfört, befordras därför i allmänhet de förslag, som skola föreläggas

landstinget, omedelbart till trycket och översändas av sekreteraren före

landstingets sammanträde till dess olika medlemmar. Dessa hava således i

regel tillfälle att på förhand sätta sig in i förekommande frågor. Därest

denna praxis bleve lagfästad, torde man icke rimligen behöva befara,

att till landstingets ordförande komme att väljas en person, som icke

äger den kännedom om förekommande ärenden, som fordras för en

ändamålsenlig och snabb handläggning av desamma. Vidare är att

märka, att, även om det överlämnas åt landstinget att utse ordförande,

anledning saknas antaga, att icke landstinget genom att omvälja den

ordförande, som visat sig för uppdraget skickad, komme att i regel

söka undvika de möjliga olägenheter täta ombyten av ordförande tilläventyrs

skulle medföra. Då det såsom ovan yttrats är med den kommunala

självstyrelsens princip bäst överensstämmande, att landstinget

tillerkännes rätt att självt utse ordförande — vilket även Kungl. Maj:t

ofta vid ledighet beaktat genom att i avgående ordförandes ställe

utse den av landstinget valde vice ordföranden — samt enligt min mening

ett stadgande av sådan innebörd icke skäligen kan befaras medföra

praktiska olägenheter, hemställer jag, att befogenheten för Kungl. Maj:t

att utse ordförande i landstinget upphäves och landstinget tillerkännes

denna befogenhet.

Såväl ordföranden som vice ordföranden böra väljas å lagtima möte

för tiden till landstingets nästa lagtima sammankomst. Skulle ordförandens

eller vice ordförandens mandat såsom landstingsman dessförinnan

upphöra, skola de avgå från sina befattningar. Om förfall inträffar

för ordföranden eller, om han skulle från sin befattning avgå

under tiden mellan två lagtima landsting, bör vice ordföranden rycka

in i ordförandens ställe. För det sällsynta fall, att jämväl vice oi-dföranden

samtidigt vore av förfall hindrad eller under sådan tid avgått,

torde utan olägenhet den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen

eller, om två eller flera deltagit i lika många landsting, den till

levnadsåren äldste, kunna åläggas att fullgöra ordförandens åligganden.

På grund av vad jag sålunda anfört, har jag uppgjort förslag till

ändrad lydelse av §§ 25—27 landstingsförordningen, vilket förslag av

mig framdeles anmäles.

s. 179 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

179

C. Motionstiden ti!! landstinget.

Vid nu pågående riksdag har i en inom andra kammaren väckt

motion om ändrad lydelse av § 32 mom. 2 av förordningen om landsting

hemställts, att den tid, inom vilken nytt förslag till landstinget

bör vara inlämnat, bestämmes till 20 dagar.

Konstitutionsutskottet, till vars behandling motionen hänvisats, har

tillstyrkt förslaget men samtidigt hemställt om tillägg till ifrågavarande

§ av innehåll, att då synnerligen viktiga skäl därtill föranledde, landstinget

skulle äga genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling

av ny fråga, som på stadgat sätt blivit väckt senare än föreskrivet

vore, dock före landstingets början. Till stöd härför anförde utskottet:

»Emellertid har det redan nu visat sig förenat med olägenheter,

att ett nytt förslag, som inkommit efter den stadgade tidens utgång, i

intet fall får upptagas till behandling, så framt det ej blivit av Kung!.

Maj:t till landstinget hänskjutet eller står i sammanhang med ett förut

i behörig ordning väckt förslag. Trängande omständigheter lära också,

efter vad för utskottet uppgivits, nödsakat landsting att understundom

åsidosätta förordningens uttryckliga stadgande härom. Med hänsyn

härtill, och då dessa olägenheter genom den föreslagna inskränkningen

i motionstiden torde bliva än mer framträdande, har utskottet ansett

sig böra föreslå ett sådant tillägg till § 32 i förordningen om landsting,

att jämväl ett efter motionstidens utgång väckt nytt förslag må kunna

upptagas till behandling.

Det synes dock utskottet tillrådligt, att föreskrift ges därom, att sådana

senare väckta förslag i varje fall måste vara avlämnade till sekreteraren

före landstingsmötets början, varjämte utskottet även ansett nödigt

att bereda särskilda garantier mot missbruk av denna möjlighet att upptaga

senare väckta förslag. 1 detta syfte föreslår utskottet, dels att

landstinget må kunna medgiva upptagande av dylika förslag endast i

sådana särskilda fall, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda, dels

ock att för ifrågavarande medgivande skall erfordras två tredjedelar av

de avgivna rösterna. Sistnämnda nya bestämmelse torde lämpligen

kunna intagas som ett tillägg till 40 ''§ mom. 1 b) av samma förordning.

Då utskottet anser, att Konungens befallningshavandes godkännande

ej bör erfordras för att giva bindande kraft åt beslut rörande sådant

medgivande, föreslås även ett tillägg till § 59 i berörda syfte.»

Utskottets förslag till ändrad lydelse av §§ 32, 40 och 59 har bifallits

av Riksdagens båda kamrar.

1913: Motion

A. K. nr 32

av hr Sterne.

1913: Konstitutionsutskottets

uti. pr 6.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Den i § 32 stadgade tid av fjorton dagar före landstingets början,

före vilken tid nytt förslag bör för att komma under behandling vara

avlämnat till sekreteraren, måste naturligen, för att landstingets sekreterare

skall, såsom ovan föreslagits, kunna medhinna att till trycket

befordra och till landstingets ledamöter översända inkomna framställningar

och förslag, förlängas. Den av Riksdagen för dess del beslutade

tid av 20 dagar synes mig från nämnda synpunkt lämplig.

Då de framställningar och förslag, som skola föreläggas landstinget,

åtminstone de, som komma från länsstyrelserna, i allmänhet avlämnas

långt tidigare, torde, om såsom sista tidpunkt bestämmes tjugu dagar

före landstingets början, sekreteraren i regel kunna medhinna att

minst en vecka före tingets början till en var av dess ledamöter översända

ett tryckt exemplar av de inom stadgad tid inkomna framställningar

ävensom av den lista över nämnda framställningar, som det

åligger sekreteraren att upprätta. Om i berörda hänseende föreskrifter

i lag stadgas, borde det avsevärt underlätta landstingets arbetsbörda och

möjliggöra att, åtminstone ännu någon tid, landstingens sammanträden

kunna hållas inom nu gällande begränsning. Med ett stadgande av

nu antydd art kunna också, på sätt förut erinrats, de betänkligheter,

som förut ansetts kunna möta mot att låta landstinget själv utse ordförande,

anses undanröjda.

Föreskrift om tryckning och utdelning av inkomna framställningar

torde emellertid endast vara erforderlig beträffande framställningar, som

skola behandlas vid landstingets lagtima möte. Vidare skulle motsvarande

föreskrifter ifråga om urtima landsting, vid vilket ju blott förekommer

ett eller annat särskilt ärende, medföra svårigheter och lägga hinder i

vägen för den förkortning av tiden för kallelse till sådant landsting,

som jag, enligt vad jag ovan utvecklat, anser önskvärd. Med hänsyn

till den av mig föreslagna tid för kallelse till urtima landsting, anser

jag, att den tid, före vilken nytt förslag till urtima landsting skall

vara avlämnad, måste bestämmas till en vecka.

I likhet med Riksdagen finner jag det lämpligt, att landstinget tilldelas

befogenhet att genom särskilt beslut medgiva, att fråga, som

blivit på stadgat sätt väckt men efter föreskriven tid, dock före landstingets

början, må upptagas till behandling. Därest för sådant beslut

uppställes krav på två tredjedelar av de avgivna rösterna synes även

mig tillräcklig garanti böra vinnas mot missbruk av en dylik befogenhet,

så att Konungens befallningshavandes fastställelse å sådant beslut ej

erfordras.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Med anledning av vad jag sålunda anfört har jag, med upptagande

av Riksdagens förenämnda förslag, kompletterat detsamma på sätt nyss

antytts och vill således i sammanhang med andra ändringar av landstingsförordningen,

framlägga härav påkallade förslag till ändrad lydelse

av §§ 32, 40 och 59 landstingsförordningen.

o o

D. Förändrade bestämmelser om offentliggörandet av landstingets beslut

och tiden för besvär mot detsamma.

Vidare torde den i § 61 av landstingsförordningen givna föreskrift

om landstingshandlingarnas kungörande i länets kyrkor böra upphävas.

Detta kungörande, vanligen uti en i det närmaste tom kyrka, har nedsjunkit

till en ren formalitet och är dessutom betungande för prästerskapet,

särskilt som kungörandet ej sällan tager avsevärd tid i anspråk

och. understundom måste fortsättas två eller flera söndagar å rad. Då

enligt § 62 i samma förordning tiden för besvär över landstingets beslut

löper från det beslutet blivit på nämnda sätt kungjort, blir dessutom följden,

att oskäligt lång tid kan förflyta, innan beslutet vinner laga kraft ocli kan

bringas till verkställighet. Att, detta måste vålla stora svårigheter, särskilt

då beslutets verkställande inom viss tid är av vikt såsom vid upptagande

av lån, tillsättning av tjänster in. in., ligger i öppen dag. Det

missnöje, som otvivelaktigt föreligger med ifrågavarande föreskrift, har

även tagit sig uttryck, och har hemställan om förändrade bestämmelser

i förevarande hänseende jämväl gjorts hos Kungl. Maj:t av landstinget

och Konungens befallningshavande i Värmlands län i underdåniga skrivelser

den 26 september 1911 och den 27 januari 1912.

Landstinget anför i sin nämnda skrivelse:

»Hos Värmlands läns landsting har av enskilda motionärer framställts förslag

om sådan ändring av förordningen om landsting den 21 mars 1862, att den däri

meddelade föreskriften om kungörandet i kyrkorna av landstingets beslut bleve upphävd

samt ny bestämmelse bleve meddelad angående tiden för anförande av besvär

mot landstingets beslut.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning huvudsakligen anfört följande:
Enligt

nu gällande föreskrift skola besvär mot landstingets beslut vara avgivna

inom'' 30 dagar från den dag, då besluten blivit i länets kyrkor kungjorda. Denna

bestämmelse jämte det olika tillvägagångssätt, varpå vederbörande prästerskap fullgör

sitt åliggande i fråga om kungörelsens uppläsande och ingivande om bevis härom,

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

har enligt vad erfarenheten givit vid handen föranlett, att en avsevärt lång tid

kräves, innan ett landstingsbeslut kan vinna laga kraft, varav i många fall vållas,

att åtminstone en del landstingsbeslut ej kunna bringas till verkställighet på tid,

som därför varit avsedd.

Då kungörandet i kyrkorna av landstingets beslut numera, sedan tidningar

finnas tillgängliga i snart sagt varje hem, måste anses sakna all betydelse som medel

att bringa landstingets beslut till allmänhetens kännedom, torde den härom meddeladeföreskriften

få anses föråldrad, och då härtill kommer, att föreskriften i fråga, i avseende

på kungörandets betydelse för besvärs anförande mot landstingets beslut, till

och med visat sig hinderlig för beslutens bringande till verkställighet samt densamma

dessutom torde föranleda ett icke obetydligt och helt visst alldeles onödigt arbete för

såväl prästerskapet som Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, hava motionärerna såsom

sin mening uttalat, att tiden nu torde vara inne för upphävande av ifrågavarande

föreskrift samt införande av ny bestämmelse rörande besvärstiden i fråga om landstingets

beslut. Motionärerna hava i sistnämnda hänseende ej framställt något bestämt

förslag utan endast ifrågasatt besvärstidens fastställande till viss dag efter

landstingets avslutande.

Värmlands läns landsting delar till fullo den av motionärerna i ovannämnda

hänseenden uttalade uppfattning, och får landstinget i anledning härav i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande

av sådan ändring i förordningen om landsting den 21 mars 1802, att den

däri meddelade föreskriften om kungörande i kyrkorna av landstingets beslut bleve

upphävd samt tiden för besvärs anförande mot landstingets beslut bleve sålunda

bestämd, att besvär skulle vara till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande ingivna

inom viss tid från den dag, då landstingets sammanträde avslutats.»

Med överlämnande av landstingets skrivelse anför Konungens befallningshavande

:

»En ändring i nu gällande bestämmelser i ämnet är enligt Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavandes mening synnerligen av behovet påkallad. Sålunda har det år

från år visat sig, att det enligt § 61 i landstingsförordningen föreskrivna kungörandet

av sammandraget av landstingsprotokollen än i den ena än i den andra församlingen

icke kunnat åvägabringas inom vederbörlig tid. Oaktat tydliga stadganden i

ämnet och mot uttryckligen gjorda anmaningar hava alltjämt skett försummelser i

fråga om kungörandet, i regel väl endast i enskilda fall, men ändock lika menligt,

inverkande. Så har även varit förhållandet med kungörandet av landstingets år 1911

fattade beslut; enligt vad landstingets sekreterare meddelat, hava de tryckta sammandragen

av landstingsprotokollen för nämnda år för kungörande översänts till kyrkorna

inom länet under början av sistlidna oktober månad, och, jämte det flertalet uppläsningsbevis

ingått redan i mitten av samma månad, har kungörandet ägt rum i

åtskilliga kyrkor långt senare, sedan påminnelser därom avlåtits, och i en kyrka,

först efter upprepade erinringar, verkställts så sent som den 24 december 1911.

Även uppläsningsbevisens erhållande har i många fall varit förenat med svårigheter

och här därav kunnat föranledas dröjsmål med utrönandet, huruvida ett landstings

beslut vunnit laga kraft eller icke. Från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

tidigare vidtagna åtgärder till ernående av en bättre ordning i angivna avseende

hava icke heller medfört åsyftad verkan.

I anslutning till vad landstinget i övrigt anfört till stöd för föreliggande fram
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S5.

ställning får Eders Kungl. Maj;ts befallningshavande alltså i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes efter den ytterligare utredning i frågan, som må finnas erforderlig,

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till ändrade stadganden i ämnet.»

Såsom jag ovan i sammanhang med frågorna om ändrade bestämmelser

rörande kallelse till kommunalstämma och kungörelse om urtima

landsting framhållit, kan icke längre kungörande i kyrka betecknas såsom

lämplig form för delgivning av offentliga meddelanden utan är

numera,, med den spridning, tidningspressen i allmänhet vunnit, otvivelaktigt

införande af sådana meddelanden i tidning det säkraste medlet

att sprida kännedomen om desamma. Införande i tidning bör därför i

allmänhet föreskrivas jämte kungörande i kyrka eller i dess ställe.

Vad angar nu föreliggande fråga möta ej enligt min mening betänkligheter

däremot, att landstingshandlingarnas kungörande i kyrka helt avskaffas.

I likhet med Värmlands läns landsting anser jag för sådant

fall tiden för besvär mot landstingets beslut lämpligen kunna räknas

från dagen för tingets avslutande. Full säkerhet därför, att kännedomen

■om nämnda dag erhåller tillräcklig spridning inom länet, vinnes förvisso,

därest i händelse av ett sådant stadgande Konungens befallningshavande

ålägges, att i länskungörelserna och i tidning inom länet

skyndsamligen efter landstingets avslutande införa tillkännagivande om

dagen därför. Uppenbart är, att Konungens befallningshavande därvid

bör tillse, att tidningarna så väljas, att olika läsekretsar bliva tillgodosedda,

Om vidare föreskrift meddelas därom, att det i § 61 omförmälda

sammandrag av landstingets protokoll bör inom viss tid efter

landstingets avslutande anslås inom länets kommuner i sockenstugorna

eller å ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt,

anser jag, att tillräckligt tillfälle beredes länets invånare att taga del

av landstingets beslut, därom de flesta naturligen förut erhållit kännedom

redan genom tidningarna. Det är också mycket sällan förekommande,

att ett landstingsbeslut överklagas. Under tioårsperioden 1902

-1911 hava dylika besvär anförts sammanlagt allenast aderton gånger.

Med hänsyn därtill att tryckningen av ovannämnda sammandrag

och översändandet av desamma till länets kommuner på vissa ställen i

riket icke kan beräknas kunna äga rum med större skyndsamhet, torde

den tid, inom vilken anslag av sammandraget bör hava ägt rum i kommunerna,

ej lämpligen böra bestämmas kortare än till trettio dagar från

dagen för. landstingets avslutande. Besvärstiden lärer därför böra bestämmas

till sextio dagar från sistnämnda dag. Fastställandet av densamma

såsom utgångspunkt för besvärstiden kommer i allt fall att medföra,

att landstingens beslut taga åt sig laga kraft långt tidigare än

med nu gällande bestämmelser.

Departe
ments
chefen.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tillkännagivandet i länskungörelserna och länets tidningar om dagen

för landstingets avslutande torde jämväl böra innehålla underrättelse,

inom vilken tid till Kungl. Maj:t ställda besvär mot landstingets beslut

skola ingivas till Konungens befallningshavande, ävensom därom, att

beslutet kommer att inom kommunerna anslå.

I anslutning härtill har jag utarbetat förslag till ändrad lydelse av

§§ 61 och 62 i förordningen om landsting.

På grund av vad jag sålunda anfört, och då de föreslagna ändringarna

synas böra bli gällande från den 1 juli 1913, hemställer jag

att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå

Riksdagen att antaga förslag till:

a) lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17,

21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen

om kom mun al styrelse på landet den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24,

28, 35, 36, 56, 66, och 78 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862;

c) lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34

och 35 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862;

d) lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14,

20, 25—27, 31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862; och

e) stadga om proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting och stadsfullmäktige samt å allmän rådstuga;

av innehåll, som bilagan till detta protokoll

utvisar.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilagan till detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Nils Åd cl gr en.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

185

BILAGOR,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Bilaga /.

Utredning rörande juridiska personers in. 11. kommunala

rösträtt.

I kungl. brev den 27 september 1912 anbefalldes Statistiska centralbyrån

att verkställa en utredning angående den kommunala rösträtten

för bolag och andra samfälligheter, för omyndig samt för oskiftat

bo, ävensom angående utövandet av rösträtt vid val av landstingsmän

även inom den kommun, där den röstande icke är mantalsskriven. För

att underlätta en jämförelse med den kommunala rösträtten i sin helhet

beslöts att som grundval för den sålunda anbefallda utredningen använda

de kommunala röstlängderna för år 1910, vilka användes vid

landstingsmanna- och stadsfullmäktigvalen samma år, enär i samband

med statistiken över nämnda val även upprättades eu statistik över

den kommunala rösträtten. I ett femtiotal mindre kommuner har emellertid

1910 års röstlängd icke kunnat tillrätta skaffas, utan har i dess ställe

måst användas röstlängden för år 1911. Denna omständighet torde

dock icke för utredningens resultat vara av någon betydelse, dä förändringarna

i den kommunala rösträtten från år till år i stort sett äro

mycket små.

Det använda materialets beskaffenhet har tyvärr nödvändiggjort

eu rätt snäv begränsning av hela utredningen. Det hade naturligtvis

varit i högsta grad önskvärt, om man för de röstägareklasser, utredningen

var avsedd att omfatta, kunnat erhålla uppgift icke endast på

antalet i röstlängderna upptagna utan även på antalet faktiskt röstberättigade,

ävensom i vilken utsträckning de röstberättigade utövat

sin rösträtt. Anteckningarna om oguldna kommunalutskylder eller andra

skäl till rösträttens förlust hava emellertid i ett mycket stort antal

röstlängder både för landskommuner och städer varit så otydliga och

svårförstådda, att det visat sig omöjligt att på grundval av dessa

uppgifter upprätta en statistik över antalet röstberättigade och icke

röstberättigade. Ännu större hinder hava mött för en statistik

över rösträttens användning. Anteckning skall visserligen göras i röstlängden

för var och en som vid ett val utövar sin rösträtt, men dessa

anteckningar bestå i de flesta fall endast av något tecken, ett streck,

en hake eller dylikt, vars innebörd den utomstående ofta icke kan upp
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

fatta, då i samma röstlängd flera olika sådana tecken samtidigt förekomma.

Detta står i samband därmed, att röstlängderna i regel använts

vid flera val eller andra omröstningar, och att vid var och en

av dessa anteckning om deltagande göres i röstlängden. Att upprätta

statistik över deltagandet i ett visst val, exempelvis landstingsmannavalen

år 1910 eller stadsfullmäktigvalen samma år för de städer, som

ej deltaga i landsting, har därför icke varit möjligt. Utredningen har

sålunda måst begränsas till att omfatta endast antalet i röstlängd upptagna

och röstetalet för de röstägareklasser, vilkas rösträttsförhållanden

centralbyrån erhållit i uppdrag att utreda.

I överensstämmelse med den av Statsrådet och Chefen för Kungl.

Civildepartementet gillade planen för utredningen har vid bearbetningen

materialet fördelats på följande grupper:

Statliga myndigheter och inrättningar.

Kommunala myndigheter och inrättningar.

Aktiebolag och solidariska bankbolag.

Sparbanker, försäkringsinrättningar och dylikt.

Föreningar för ekonomisk verksamhet.

Andra föreningar och stiftelser.

Stärbhus.

Omyndiga.

På annan ort mantalsskrivna.

Enkla bolag.

2 hava räknats alla röstägande, som ansetts vara av

kommunal natur, såsom förutom den kyrkliga och borgerliga primärkommunen

även läns, härads, tingslags och byars menigheter.

I grupp 4 ingå förutom sparbanker även hypoteksbanker och

hypoteksföreningar, livränte- och kapitalförsäkringsanstalter, ömsesidiga

livförsäkringsbolag och andra försäkringsinrättningar, pensionsinrättningar

och dylikt.

Grupp 5 utgöres till övervägande del av det stora antalet kooperativa

föreningar av olika slag.

Till grupp 6 hava förts alla andra föreningar än de ekonomiska,

sällskap, ordnar, klubbar samt enskilda stiftelser och inrättningar, som

icke varit av den natur, att de skola hänföras till någon annan grupp.

Grupp 10 omfattar slutligen alla handelsbolag, kommanditbolag, enkla

bolag och rederier, som ej äro aktiebolag, vilkas delägare ej var för sig

utan samfällt uppförts såsom röstägande. Dessa komma ej att på annat

sätt beröras av eventuellt upphävande av juridiska personers rösträtt,

än att deras röster fördelas på delägarna, såsom redan nu enligt be
-

Grupp

1.

Grupp

2.

Grupp

3.

Grupp

4.

Grupp

5.

Grupp

6.

Grupp

7.

Grupp)

8.

Grupp

9.

Grupp

10.

Till g:

rapp

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

villningsförordningen bort ske och även flerstädes sker. Siffrorna i

denna grupp få med anledning härav icke tagas som ett mått på antalet

förefintliga enkla bolag, då de endast angiva antalet dylika samfällighet^,

vilkas röstetal i strid mot förordningens stadgande icke fördelats

på delägarna. På grund av denna grupps i föreliggande avseende

olikartade karaktär i jämförelse med övriga grupper har densamma

i tabellerna icke förts tillsammans med de övriga utan behandlats

för sig.

Till de siffror, som i tabellerna meddelas å antalet röstägande

inom varje grupp, torde några anmärkningar böra knytas i avseende

på deras fullständighet.

Uppgifterna å antalet omyndiga måste anses betydligt för låga, då

i många fall inga anteckningar om omyndighet finnas i röstlängderna.

Så saknas t. ex. dylika anteckningar helt och hållet för Linköping,

Landskrona och åtskilliga andra städer.

Siffrorna, som angiva antalet på annan ort mantalsskrivna personer,

torde vara ganska osäkra, då dels anteckningar därom i vissa röstlängder

helt och hållet saknas, och dels i åtskilliga andra röstlängder

anteckningarna i detta avseende äro otydliga, så att därav icke med

säkerhet kunnat avgöras, huruvida den röstägande varit mantalsskriven

på annan ort eller icke.

Huvudresultaten av föreliggande utredning meddelas i bifogade tab.

1—6. Bearbetningen av materialet har skeft kommunvis och detaljerade

tabeller hava upprättats över antalet röstägande inom de olika grupperna

för varje kommun. Då det emellertid skulle hava blivit alltför

vidlyftigt att i sin helhet publicera dessa tabeller, meddelas uppgifterna

för landsbygden i tab. 1 endast i sammandrag för de valkretsar, vari

riket år 1910 var indelat för val av landstingsman. Av samma skäl

meddelas uppgifterna i tab. 5 och 6 endast i slutsummor för hela rikets

landsbygd och städer, ehuru lika detaljerade tabeller med uppgifter för

varje kommun hava utarbetats. Dessa finnas i manuskript tillgängliga

i centralbyrån. Vid en sammanfattning av uppgifterna i tab. 1 och 2

rörande antalet i röstlängd upptagna och det sammanlagda röstetalet

inom var och en av de olika grupperna erhållas följande huvudsiffror

för hela riket, vid vilka emellertid bör erinras, att då en röstägande,

som varit upptagen i röstlängden i mer än en kommun, blivit räknad

två eller flere gånger, det verkliga antalet fysiska eller juridiska personer

inom varje grupp måste hava varit icke obetydligt mindre, än

vad dessa slutsummor utvisa:

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

189

Landsbygd. Städer. Summa.

Antal.

Röstetal.

Antal.

Röstetal.

Antal.

Grupp

1

Staten.........................................

531

6,706

24

404

555

»

2

Kommuner....................................

2,815

13,461

193

3,575

3,008

»

3

Aktiebolag och solidariska bankbolag

5,894

102,726

3,691

105,977

9,585

))

4

Sparbanker, försäkringsinrättningar o. d.

136

1,297

149

4,544

285

))

5

Ekonomiska föreningar ..................

1,341

7,879

534

10,600

1,875

»

6

Andra föreningar och stiftelser.........

901

3,789

605

8,935

1,506

»

7

Stärbhus.......................................

23,527

84,784

4,831

51,560

28,358

»

8

Omyndiga ....................................

1,678

5,580

5,387

24,698

7,065

»

9

På annan ort mantalsskrivna ..........

17,633

63,581

5,209

67,531

22,842

Summa för grupp 1—9

54,456

289,803

20,623

277,824

75,079

Grupp 10

Enkla bolag .................................

8,502

39,562

1,462

18,090

9,964

Hela antalet i röstlängd upptagna bolag och andra samfälligheter,

stärblius, omyndiga och på annan ort mantalsskrivna utgjorde, såsom

ovanstående siffror utvisa, på landsbygden 62,958 och i städerna 22,085

eller tillsammans för hela riket 85,043, med ett sammanlagt röstetal på

landsbygden av 329,365 och i städerna 295,914. Medtagas av förut

anförda skäl icke de enkla bolagen, erhålles för de övriga grupperna

1—9 ett antal röstägande av 54,456 på landsbygden och 20,623 i städerna

samt ett sammanlagt röstetal av resp. 289,803 och 277,824. Sättas

sistnämnda summor i relation till motsvarande antal och röstetal för

samtliga i röstlängd upptagna, omfatta de röstägande inom grupperna

1—9 på landsbygden 6.6 % av antalet och 7.6 % av röstetalet för alla

i röstlängd upptagna samt i städerna resp. 5.4 och 7.1 % av samtliga

röstägandes antal och röstetal.

1 ovan anförda summor ingå emellertid röstägareklasser av väsentligt

olika karaktär. Stärbhus, omyndiga och de på annan ort mantalsskrivna

utgöra sålunda tre fristående grupper, under det att de övriga

röstägande, med undantag av enkla bolag o. dyl., lämpligen kunna

sammanföras till en gemensam grupp. En efter dessa grunder gjord

sammanfattning av tab. 1 och 2 meddelas i tab. 3 och 4, vilka angiva

dels i absoluta tal antal och röstetal för de röstägande inom de olika

grupperna och dels i relativa tal samma röstägaregruppers förekomst

inom varje län i förhållande till alla i röstlängd upptagna.

Såsom sistnämnda tabeller utvisa, utgjorde grupperna 1—6, som

omfatta alla juridiska personer med undantag av stärbhus och enkla

bolag, i förhållande till alla i röstlängd upptagna på landsbygden 1.4 %

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

i fråga om antalet och 3.6 % i fråga om röstetalet, samt i städerna

resp. 1.3 och 3.4 %>. Samma gruppers relativa förekomst inom de olika

länen var föga växlande. På landsbygden lågo motsvarande procenttal

beträffande antalet röstägande mellan l.o% i Göteborgs och Bohus och Norrbottens

län samt 2.7 % i Jämtlands län och beträffande röstetalet mellan

2.5 % i Skaraborgs och Norrbottens län samt 7.5 % i Jämtlands län. I

städerna växlade motsvarande relativa tal i fråga om antalet mellan

1.0 % i de båda städerna Stockholm och Gävle samt 2.2 % i Västernorrlands

och Norrbottens län och i fråga om röstetalet mellan 2.7 % i

Stockholm samt 5.3 % i Västernorrlands län.

Stärbhusen (grupp 7) omfattade på landsbygden 2.8 % av antalet

och 2.2 % av röstetalet för alla i röstlängd upptagna och i städerna

1.3 % av både antal och röstetal. För de omyndiga (grupp 8) uppgingo

motsvarande tal på landsbygden till resp. 0.2 och 0.1 % och i

städerna till resp. 1.4 och 0.6 %. De personer, som voro upptagna

även i andra röstlängder än för den kommun, där de voro mantalsskrivna

(grupp 10), omfattade på landsbygden 2.1 % av antalet och

1.7 % av röstetalet för alla i röstlängd upptagna och i städerna resp.

1.4 och 1.7 %. Inom de tre sistnämnda grupperna 7, 8 och 9 voro

växlingarna mellan de olika länen ganska betydande, vilket dock åtminstone

i fråga om de omyndiga och på annan ort mantalsskrivna,

såsom förut framhållits, till en del torde bero på bristfällighet er i

materialet.

Till belysning av en annan sida av de olika röstägaregruppernas

karaktär meddelas i efterföljande tablå en översikt över medelröstetalet

inom varje grupp.

Landsbygd.

Städer.

Grupp

1

Staten..........................................

....................................... 12.6

16.8

»

2

Kommuner....................................

...................................... 4.s

18.5

))

3

Aktiebolag och solidariska bankbolag .

......................................... 17.4

28.7

»

4

Sparbanker, försäkringsinrättningar o.

dyl.................................. 9.5

30.5

»

5

Ekonomiska föreningar .................

......................................... 5.9

19.9

»

6

Andra föreningar och stiftelser.........

......................................... 4.2

14.8

))

7

Stärbbus.......................................

......................................... 3.6

10.7

))

8

Omyndiga .....................................

......................................... 0.3

4.6

»

9

På annan ort mantalsskrivna.............

......................................... 3.6

13.o

Samtliga inom grupp 1—9 5.2

13.5

Grupp 10 Enkla bolag ..................................

.......................................... 4.7

12.4

Alla i

röstlängd upptagna ...........................

....................................... 4.6

10.1

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Av de olika grupperna visar på landsbygden den tredje, innefattande

aktiebolag och solidariska bankbolag, det högsta medelröstetalet,

under det att i städerna de till grupp 4 hörande sparbanker, försäkringsinrättningar

o. dyl. hade ett något högre medelröstetal än

aktiebolagen. De lägsta genomsnittliga röstetalen åter företedde både

på landsbygden och i städerna de omyndiga. Jämföras medelröstetalen

för de olika grupperna med motsvarande medeltal för alla i röstlängd

upptagna, visa på landsbygden grupperna 1 — 5 ett högre medeltal

men däremot de följande grupperna 6—9 ett lägre medelröstetal än

alla i röstlängd upptagna. I städerna hade alla grupper med undantag

endast av de omyndiga ett högre medelröstetal än samtliga röstägande.

Tab. 5 och 6 angiva slutligen i absoluta och relativa tal de röstägandes

fördelning efter röstetalens storlek på enröstgrupper, varjämte

till jämförelse härmed motsvarande uppgifter meddelas även för alla i

röstlängd upptagna. Rörande detaljerna i denna fördelning torde vara

tillräckligt att hänvisa till tabellerna, där de relativa talen tydligt framhäva

de för varje grupp karakteristiska förhållandena. Här skall

endast påpekas det relativt mycket stora antalet i grupp 2 (kommuner,

i den vidsträckta bemärkelse detta begrepp här tagits), som på landsbygden

tillhöra den lägsta röstgruppen; över halva antalet röstägande

av detta slag, eller närmare bestämt 53.2 % av hela antalet, hade endast

en röst. De flesta av dessa utgöras av byalag och andra smärre menigheter,

vilka, i vissa delar av landet i stor utsträckning samfällt äga

mindre fastigheter såsom sågar, kvarnar, fäbodar, grustag, gemensamhetsfisken

o. dyl.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Ma.j:ts Nåd, Proposition Nr 185.

Till Bil. I hörande

Tab. 1. Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar, j

Antal

i röstlängd

upptagna. |

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman- j

lagt

röstetal, i

1

1. Stockholms län.

Västra domsagan............................................................

3

16

21

113

2

Frösåkers tingslag .........................................................

1

4

13

30 :

8

Närdinghundra, Väddö och Häverö tingslag........................

—

—

5

12 !

4

Mellersta Eoslags domsaga ..............................................

2

8

9

22

i 5

Sollentuna och Färontuna härad .......................................

4

91

13

149

G

Danderyds skeppslag'' ......................................................

5

60

9

119

7

Åkers och Värmdö skeppslag ...........................................

1

17

6

13

1 8

Sotholms härad.............................................................

1

3

5

5

j 9

Brännkyrka och Nacka socknar samt Saltsjöbadens köping ...

—

-

4

96

10

Öknebo tingslag samt Östertälje med flera socknar...............

5

74

9

123

11

Summa

22

273

94

682

12

2. Uppsala lön.

Södra domsagan ...........................................................

3

13

12

;

127

13

Mellersta domsagan.........................................................

8

81

43

147

14

Norunda och Olands härad .............................................

5

22

9

86

15

Örbyhus härad...............................................................

5

44

10

72

16

Summa

21

160

74

432

17

3. Södermanlands län.

Jönåkers härad..............................................................

2

9

8

137

18

Eönö, Hölebo och Daga härad..........................................

5

62

21

114

1 19

Oppunda härads första ...................................................

—

—

5

35

! 20

Oppunda härads andra ..................................................

—

—

8

90

i 21

Villåttinge härad............................................................

—

—

6

46

22

Öster- och Västerrekarne härad .......................................

3

26

12

149

23

Åkers och Selebo härad...................................................

4

39

13

105

I 24

Summa

14

136

73

676

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

193

tabeller.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

22

214

5

26

17

73

96

473

1

15

277

—

—

—

—

2

2

94

203

2

17

226

—

—

3

9

1

1

102

249

3

18

240

—

—

3

14

8

17

150

541

4

83

1,801

i

3

10

91

11

86

96

864

5

72

1,398

i

18

9

53

13

105

82

794

G

28

500

—

—

1

10

6

42

168

740

7

44

733

—

—

3

17

7

46

93

564

8

80

2,138

—

—

11

81

8

85

33

380

9

34

538

—

—

6

34

8

77

43

415

10

413

8,065

2

21

51

335

81

534

957

5,223

11

39

410

2

8

4

26

15

47

67

452

12

16

131

—

—

5

34

19

108

85

389

13

39

550

—

—

—

—

15

33

98

347

14

24

473

—

—

12

79

10

23

65

258

15

118

1.564

2

8

21

139

59

211

315

1,446

16 1

i

25

374

5

58

4

27

35

187

17

18

305

1

4

4

20

*7

i

21

102

528

18

6

148

—

—

5

27

6

17

46

207

19

24

369

1

14

5

35

8

27

59

289

20

15

339

_

—

10

58

3

10

51

248

21

17

233

—

—

8

33

2

4

92

553

22

22

133

—

—

3

24

3

8

46

239

2 8

127

1,901

2

18

40

255

33

114

431

2,251

24

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

jKung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

1

1. Stockholms lön.

Västra domsagan .......................................

6

ii

82

394

2

Frösåkers tingslag .......................................

12

21

52

127

3

Närdinghundra, Väddö och Häverö tingslag......

1

7

52

248

4

Mellersta Roslags domsaga ...........................

2

4

112

588

5

Sollentuna och Färentuna härad.....................

7

75

64

408

6

Danderyds skeppslag ....................................

26

265

122

998

7

Åkers och Värmdö skeppslag ......................

—

—

210

1,025

8

Sotholms härad ..........................................

2

17

149

898

9

Brännkyrka och Nacka socknar samt Saltsjö- badens köping..........................................

i

18

126

945

10

Öknebo tingslag samt Östertälje in. fl. socknar

4

29

55

418

11

Summa

61

447

1,024

6,049

12

2. Uppsala län.

Södra domsagan........................................

o

O

25

122

572

13

Mellersta domsagan .....................................

2

3

182

713

14

Norunda och Olands härad ..........................

2

4

48

169

15

Örbyhus härad ..........................................

6

6

100

206

16

Summa

13

38

452

1,660

17

8. Södermanlands län.

Jönåkers härad ...........................................

10

105

18

Rönö, Hölebo och Daga härad ...................

18

37

22

104

19

Oppunda härads första.................................

8

5

13

45

20

Oppunda härads andra.................................

t;

57

24

193

21

Villåttinge härad .......................................

—

—

24

209

22

Öster- och Västerrekarne härad......................

13

17

119

489

23

Åkers och Selebo härad ...............................

2

7

23

180

24

Summa

37

123

235

1,325

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

195

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för

1—

grupperna

9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

252

1,320

23

198

3,205

17,088

7.o

7.r

1

189

664

22

92

2,731

9,551

6.9

7.o

2

181

752

15

65

3,559

13,642

5.i

5.5

3

304

1,434

97

477

4,966

20,252

6.1

7.1

4

289

3,568

94

694

7,635

54,001

3.8

6.6

5

339

3,810

84

599

8,173

63,109

4.1

6.o

6

420

2,347

66

592

5,329

27,296

7.9

8.6

7

304

2,283

34

193

3,180

16,665

9.6

13.7

8

263

3,743

73

593

6.817

54,536

3.9

6.9

9

164

1,708

13

109

3,480

22,277

4.7

7.7

10

2,705

21,629

521

3,612

49,075

298,417

5.5

7.2

11

267

1,680

27

236

3,210

17,149

8.3

9.8

12

360

1.606

33

320

4,180

21,232

8.6

7.6

13

216

1,211

31

315

5,004

20,448

4.3

5.9

14

232

1,161

30

190

6,016

30,475

3.9

3.8

15

1,075

5,658

121

1,061

.

18.410

89,304

5.8

6.8

16

89

897

9

in

3,074

16,985

2.9

5.3

17

193

1,195

20

179

4,229

20,254

4. G

5.9

18

84

484

13

115

2.731

11,883

3.1

4.1

19

185

1,074

23

216

4,284

23,425

3.2

4.6

20

109

910

11

149

2,812

14,443

3.9

6.3

21

266

1,504

35

254

4,767

19,105

5.6

7.9

22

116

735

12

142

2,523

11,643

4.6

6.3

23

992

6,799

123

1,166

24,420

117,738

4.1

5.8

24

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängt

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

25

4. Östergötlands lön.

Enda och Ydre domsaga.........

2

13

8

56

26

Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga ....

6

63

17

127

27

Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga ......

2

24

9

54

28

Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga..............

—

—

11

76

29

Pinspånga läns domsagas första ......

2

22

1

5

30

Pinspånga läns domsagas andra .........

- •

—

4

18

31

Björkekinds, Östkinds och Lösings härad ...........................

—

—

26

166

32

Bråbo och Memmings härad..........

—

—

12

116

33

Lysings och Göstrings domsaga .................

1

11

18

139

34

Aska, Dals . och Bobergs härads första ...........................

1

30

5

34

35

Aska, Dals och Bobergs härads andra ..............................

3

56

n

82

36

Summa

17

219

122

873

37

5. Jönköpings län.

Tveta, Vista och Mo domsagas första.................................

4

56

13

118

38

Tveta, Vista och Mo domsagas andra..............................

8

in

20

41

39

Norra Vedbo härad......................................................

o

O

24

4

79

40

Södra Vedbo härad ......

3

36

7

28

41

Östra härads domsaga......................................................

7

63

11

70

42

Västra härads domsaga ...................................................

6

51

10

61

43

Östbo härad..................................................................

7

81

23

72

44

Västbo härad ................................................................

10

60

60

71

45

Summa

48

482

148

540

46

6. Kronobergs län.

Östra Värends domsagas första ..................................

6

62

18

57

47

Östra Värends domsagas andra .......................................

3

17

1

1

48

Östra Värends domsagas tredje ........................................

7

143

10

27

49

Mellersta Värends domsaga ..........................................

4

32 i

2

4

50

Västra Värends domsaga .............................................

4

64

9

38

Öl

Sunnerbo domsagas första...............................................

5

61

5

60

52

Sunnerbo domsagas andra...............................................

8

in |

5

14

53

Summa

37

490 j;

50

201 |

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

197

och deras röstetal — landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

27

248

i

7

8

45

o

O

8

100

457

25

20

386

4

42

12

95

5

37

101

521

2 G

17

295

1

1

10

62

4

15

63

262

27

18

291

—

—

2

34

2

2

100

454

28

10

182

—

—

3

38

—

—

30

144

29

18

372

—

—

2

48

4

5

32

196

30

16

211

—

—

2

9

1

2

70

303

31

42

929

1

12

5

26

6

49

62

229

32

12

242

—

—

7

76

4

9

103

462

33

13

237

1

4

3

30

2

8

85

370

34

17

169

—

—-

4

35

i

1

64

297

3 5

210

3,562

8

66

58

498

32

136

810

3,695

36

40

754

1

22

8

35

8

18

144

752

1

37

23

339

—

—

—

—

5

38

82

340

38

24

459

—

—

3

12

4

26

94

513

39

13

267

—

—

2

22

4

21

103

360

40

28

471

1

10

1

5

6

14

173

747

41

9

178

1

2

1

7

7

20

48

158

42

33

511

4

24

4

20

7

39

174

599

4 3

35

605

3

7

2

6

6

18

246

755

44

205

3,584

10

65

21

107

47

194

1,064

4,224

45

25

413

_

_

6

45

63

240

46

12

150

—

—

o

O

12

3

5

39

154

47

39

639

3

21

6

22

4

39

70

297

48

25

357

2

9

2

9

12

24

126

475

49

33

511

—

—

4

34

8

48

193

647

50

26

376

2

17

—

—

5

21

88

264

51

30

526

1

40

4

23

5

26

132

349

52

190

2,972

8

87

19

100

43

208

711

2,426

53

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Anta! i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

25

4. Östergötlands län.

Kinda och Ydre domsaga..............................

i

5

72

242

26

Vifolka, Valkebo och Gullborgs domsaga .........

it

40

91

453

2 7

Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga ...

2

13

120

460

28

Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga

o

o

28

46

254

29

Finspånga läns domsagas första.....................

1

40

27

109

SO

Finspånga läns domsagas andra.....................

35

80

60

197

31

Björkekinds, Östkinds och Lösings härad.........

1

6

94

394

32

Bråbo och Memmings härad ........................

2

28

178

1,206

33

Lysings och Göstrings domsaga.....................

2

17

96

400

34

Aska, Dals och Bobergs härads första ............

1

8

58

234

35

Aska, Dals och Bobergs härads andra ...........

3

14

35

112

36

Summa

62

274

877

4,061

37

5. Jönköpings län.

Tveta, Vista och Mo domsagas första ............

14

33

94

429

38

Tveta, Vista och Mo domsagas andra ............

22

74

25

122

39

Norra Vedbo härad ...................................

2

26

64

320

40

Södra Vedbo härad......................................

7

25

48

226

41

Östra härads domsaga .................................

—

—

24

79

42

Västra härads domsaga.................................

—

_

69

219

43

Östbo härad................................................

5

9

67

339

44

Västbo härad .............................................

4

11

54

209

45

Summa

54

178

445

1,943

46

6. Kronobergs län.

Östra Värends domsagas första .....................

1

3

61

207

47

Östra Värends domsagas andra .....................

2

28

47

239

48

Östra Värends domsagas tredje .....................

14

41

64

296

49

Mellersta Värends domsaga...........................

4

17

87

342

50

Västra Värends domsaga ............................

4

8

105

382

Öl

Sunnerbo domsagas första ............................

2

7

84

266

52

Sunnerbo domsagas andra ............................

1

i

101

311

53

Summa

28

105

549

2,043

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för grupperna

1-9.

Enkla bolag.

Alla. i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

ntal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

222

1.081

43

162

3.558

18,450

6.2

5.9

25

267

1,764

47

479

3,994

23,928

6.7

7.4

26

228

1,186

20

148

4,687

24,376

4.9

4.9

27

182

1,139

34

301

3.102

15,822

5.9

7.2

28

74

540

19

114

1,556

7,869

4.8

6.9

29

155

916

16

74

2,767

14,652

5.G

6.3

30

210

1,091

19

179

3,223

15,253

6.5

7.2

31

308

2,595

23

192

3,847

22,980

8.0

11.3

32

243

1,356

20

152

3,746

20.269

6.5

6.7

33

169

950

29

189

2,627

15,208

6.4

6.2

34

138

766

26

155

2,242

12,517

6.2

6.1

35

2.196

13,384

296

2,145

35,349

191,324

6.2

7.o

36

326

2,217

46

262

5,832

36,478

5.6

6.1

37

185

1,065

21

123

2,977

14,886

6.2

7.2

38

198

1,459

.30

177

3,196

17,762

6.2

8.2

39

187

985

46

183

2,412

11,850

7.s

8.3

40

•251

1,459

42

185

3,807

18,442

6.6

7.9

41

151

696

33

132

4.607

18.811

3.s

0.7

42

324

1,694

50

242

4,535

19,920

7.1

8.5

43

420

1,742

75

250

5,499

19,222

7.6

9.i

44

2,042

11,317

343

1,554

32,865

157.371

6.2

7.2

45

180

1,027

52

122

3,499

15,179

5.1

6.s

46

no

606

26

42

1,820

7,597

6.o

8.0

47

217

1,525

47

152

4,561

22,415

4.8

6.8

48

264

1,269

26

124

3,647

14,096

7.2

9.0

49

360

1,732

37

167

5,070

23,797

7.i

7.3

50

217

1,072

36

154

3,421

14,097

6.3

7.o

51

287

1,401

45

104

4,282

15,228 1

6.7

9.2

52

1,635

8,632

269

865

26,300

112,409

6.2

7.7

53

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 1 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

7. Kalmar läns Norra.

| 54

Norra Tjlista härad.........................................

...............

7

100

9

31

55

Södra Tjusts härad.........................................

4

48

23

54

| 56

Sevede härad..................................................

5

85

40

86

57

Tunaläna härad .............................................

3

49

24

63

58

Aspelanda härad ............................................

4

79

42

81

59

Summa

23

361

138

315

8. Kalmar läns Södra.

60

Handbörds härad............................................

4

98

39

97

61

Norra Möre härad ...................................... ..

2

37

34

114

62

Stranda härad ..............................................

...............

1

32

35

88

63

Södra Möre västra .........................................

—

—

9

51

64

Södra Möre östra............................................

...............

1

6

12

87

6 5

Ölands norra mot .........................................

4

26

12

49

66

Ölands södra mot ..........................................

2

11

9

40

67

9. Gottlands län.

Summa

14

210

150

526

68

Norra härads domsagas första ..........................

8

56

2

4

69

Norra härads domsagas andra .........................

i

3

7

7

70

Södra härads domsagas första ..........................

4

37

14

17

71

Södra härads domsagas andra ..........................

4

20

11

31

72

Summa

17

116

34

59

10. Blekinge län.

73

Östra härads domsaga ...................................

1

11

37

164

7 4

Medelstads härads östra...................................

—

—

13

59

75

Medelstads härads västra ................................

—

—

11

55

i 76

Brälrne härads domsaga...................................

1

15

15

86

77

Listers härads domsaga...................................

2

45

17

37

| 78

Summa

4

71

93

401

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska. föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

18

304

i

6

8

48

4

17

51

285

54

16

287

—

—

2

13

8

30

84

392

55

20

286

—

—

2

2

7

18

50

242

56

2

32

i

40

—

—

—

—

54

199

57

25

480

—

—

4

16

i

1

98

376

58

81

1,389

2

46

16

79

20

66

337

1,494

59

21

425

4

20

123

462

60

10

150

—

—

5

26

—

—

83

408

61

25

306

1

o

O

2

2

6

21

105

374

62

22

391

1

15

7

18

3

9

77

261

63

20

216

2

12

ii

32

2

5

78

302

64

3

26

—

—

2

6

—

—

215

468

65

12

213

—

—

6

21

1

i

127

529

66

113

1,727

4

30

37

125

12

36

808

2,804

67

29

294

2

6

i

1

4

4

122

259

68

14

207

5

33

3

15

2

4

115

354

69

14

127

i

O

5

27

i

1

132

334

70 j

21

216

—

5

17

3

6

146

381

71

78

844

8

42

14

60

10

15

515

3.328

18

234

2

16

11

50

2

2

63

230

73

14

175

1

3

2

10

—

—

45

173

74

23

291

1

4

10

55

—

—

25

146

75

27

350

2

12

6

38

6

12

35

136

76

18

248

2

15

10

52

4

8

28

155

7 7.

100

1,298

8

50

39

205

12

22

196

840

78

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 136 höft. 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 1 (forts.). Anta! i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

54

7. Kalmar läns Norra.

Norra Tjnsts härad .....................................

8

25

24

197

55

Södra T justs härad .....................................

9

22

44

243

1 56

Sevede härad ...........................................

—

—

30

91

57

Tunaläns härad ..........................................

2

16

27

141

58

Aspelands härad..........................................

—

—

46

188

59

Summa

19

63

171

860

j BO

8. Kalmar läns Södra.

Handbörds härad .......................................

2

18

62

321

61

Norra Möre härad.......................................

—

44

189

62

Stranda härad...........................................

—

—

60

240

63

Södra Möre västra......................................

25

66

80

297

64

Södra Möre östra .......................................

4

10

85

362

65

Ölands norra mot .......................................

—

—

66

100

66

Ölands södra mot .......................................

—

—

55

160

67

Summa

31

94

452

1,669

68

9. Gottlands län.

Norra härads domsagas första........................

2

5

128

316

69

Norra härads domsagas andra.........................

10

30

247

550

70

Södra härads domsagas första.........................

12

22

275

560

71

Södra härads domsagas andra........................

—

—

210

387

72

Summa

24

57

860

1,813

73

10. Blekinge län.

Östra härads domsaga .........................

7

44

83

325

74

Medelstads härads östra ...............................

4

12

48

173

75

Medelstads härads västra..............................

11

59

70

357

76

Bräkne härads domsaga ..............................

2

4

53

237

7 7

Listers härads domsaga.................................

1

4

81

304

78

Summa

25

123

335

1,396

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

203

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för

1-

grupperna

-9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

■......1

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt 1

röstetal.

Antal.

Röstetal.

130

1,013

18

106

2,461

13,053

5.3

7.8

54

190

1,089

22

124

2,738

14,482

6.9

7.5

55

154

810

18

101

2,096

10,360

7.3

7.8

56

113

540

8

24

1,426

6,359

7.9

8.5

57

220

1,221

33

172

2,225

10.638

9.9

11.5

58

807

4,673

99

527

10,946

54,892

7.4

8.5

59

255

1,441

23

126

2,322

11,139

11.0

12.9

60

178

924

16

no

1,900

8,600

9.4

10.7

61

235

1,066

24

185

2,422

11,170

9.7

9.5

62

224

1,108

30

162

3,438

13,628

6.5

8.i

63

215

1,032

19

124

3,037

12,709

7.i

8.1

64

302

675

38

72

2,636

8,568

11.5

7.9

6 5

212

975

15

109

2,415

10,956

8.8

8.9

66

1,621

7,221

165

888

18,170

76,770

8.9

9.4

67

298

945

35

128

2,574

9,011

11.6

10.5

68

404

1,203

21

60

2,687

10,105

15.o

11.9

69

458

1,128

88

165

2,897

9,020

15.s

12.5

70

400

1,058

114

220

2.883

9,223

13.9

11.5

71

1,560

4,334

258

573

11,041

37,359

14.1

11.6

72

224

1,076

52

255

3,909

13,438

5.7

8.0

73

127

605

25

116

2,566

9,074

4.9

6.7

74

151

967

10

45

2,981

12,040

5.1

8.0

75

147

890

31

181

4,182

15,050

3.5

5.9

76

163

868

51

192

4,520

16,467

3.6

5.3

7 7

812

4,406

169;

789

18,158

66,069

4.5

6.7

78

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 1 (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

7 9

11. Kristianstads län.

Norra Åsbo domsaga......................................................

5

57

14

79

80

Södra Åsbo och Bjäre domsaga .......................................

2

5

27

116

81

Västra Gömge domsagas första ........................................

—

—

17

71

82

Västra Gömge domsagas andra..........................................

1

11

27

66

88

Villands härad...............................................................

6

62

23

144

84

Östra Göinge härad.........................................................

4

41

14

44

85

Gärds härad..................................................................

1

12

21

55

86

Albo härad ...................................................................

—

—

14

17

87

Ingelstads och Järrestads domsagas första .........................

—

—

9

10

88

Ingelstads och Järrestads domsagas andra...........................

—

—

10

22

89

Summa

19

188

176

624

90

12. Malmöhus lön.

Oxie härads västra .........................................................

5

6

91

Oxie härads östra ..........................................................

—

—

3

19

92

Skytts härad..................................................................

2

2

8

21

93

Loggade härads norra..........................................;...........

1

11

14

142

94

Luggade härads södra......................................................

2

18

31

532

95

Rönnebergs härad ..........................................................

—

—

16

92

96

Onsjö härad .................................................................

—

—

13

102

97

Harjagers härad ............................................................

—

—

10

46

98

Torna härad..................................................................

8

144

22

96

99

Bara härad ..................................................................

3

72

6

59

100

Frosta härad..................................................................

7

116

21

98

! 101

Färs härad ...................................................................

3

51

16

98

102

Vemmenhögs härad.........................................................

—

—

12

73

10 3

Ljunits och Herrestads härad ..........................................

i

15

7

34

104

Summa

27

429

184

1,418

105

13. Hallands lön.

Höks härad ..................................................................

3

75

11

47

106

Tönnersjö härad ............................................................

3

47

6

24

Transport

6

122

17

71

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

33

491

2

18

9

56

10

39

120

458

79

42

735

—

—

18

95

2

4

133

501

80

27

511

5

31

9

50

2

7

114

564

81

20

251

i

i

8

22

1

5

104

340

82

43

708

i

10

33

232

7

19

261

811

83

24

439

4

22

18

98

5

32

117

410

84

21

260

1

2

20

177

5

14

211

771

85

4

55

—

—

6

16

i

1

132

331

86

14

243

1

16

14

118

5

6

132

442

87

14

191

4

23

11

68

8

22

129

348

88

242

3,884

19

123

146

932

46

149

1,453

4,976

89

33

820

_

_

8

84

1

1

40

239

90

21

401

1

4

4

28

1

1

27

242

91

10

318

1

9

6

36

3

5

53

260

92

Öl

914

7

67

12

89

5

34

82

357

93

20

479

2

14

11

81

3

5

91

455

94

27

634

1

4

10

64

3

21

89

338

95

21

472

2

18

11

75

—

—

135

552

96

38

873

2

42

12

112

7

46

139

548

97

20

358

—

—

9

77

3

23

93

430

98

41

848

1

16

9

78

5

22

49

310

99

25

447

1

11

12

103

4

18

85

399

100

16

290

1

11

14

100

1

2

66

274

101

21

342

1

8

10

68

3

11

84

356

102

10

185

—

—

4

36

2

4

35

254

103

363

7,381

20

204

132

1,031

41

193

1,068

5,014

104

16

263

_

_

9

43

65

248

105

18

341

—

—

7

32

2

3

35

133

106

34

604

—

-

16

75

2

3

100

381

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

''

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

79

11. Kristianstads län.

Norra Åsbo domsaga...................................

i

i

59

226

80

Södra Åsbo och Bjäre domsaga .....................

21

66

115

426

81

Västra Göinge domsagas första .....................

16

55

94

348

82

Västra Gröinge domsagas andra .....................

1

4

126

354

83

Villande härad.............................................

1

4

71

208

84

Östra Göinge härad ...................................

2

17

92

484

85

Gärds härad................................................

3

12

106

246

86

Albo härad ................................................

—

—

54

92

87

Ingelstads och Järrestads domsagas första ......

1

1

141

304

88

Tngelstads och Järrestads domsagas andra ......

5

14

222

380

89

Summa

Öl

174

1,080

3,068

90

12. Malmöhus län.

Oxie härads västra ......................................

13

25

209

956

91

Oxie härads östra .....................................

4

27

87

565

92

Skytts härad .............................................

4

26

45

130

93

Luggude härads norra .................................

62

166

474

1,291

94

Luggude härads södra ...............................

3

10

191

741

95

Rönnebergs härad .......................................

3

28

66

387

96

Onsjö härad................................................

2

15

50

184

9 7

Harj agera härad.........................................

—

—

117

489

98

Torna härad................................................

7

52

149

559

99

Bara härad ................................................

1

1

101

452

100

Frosta härad .............................................

—

—

100

383

101

Färs härad ................................................

1

3

97

319

102

Vemmenhögs härad .....................................

—

-

88

322

103

Ljunits och Herrestads härad........................

—

—

57

192

104

Summa

100

353

1,831

6,970

105

13. Hallands län

Höks härad................................................

2

26

28

69

106

Tönnersjö härad..........................................

—

—

31

225

Transport

2

26

59

294

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

och deras röstetal.

Kung1. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

landsbygden.

Summa för grupperna

1-9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

253

1,425

42

185

5,579

23,538

4.5

6.1

79

360

1,948

35

120

6,441

32,813

5.6

5.9

80

284

1,637

28

143

3,382

18,251

8.4

9.0

81

289

1,054

39

205

3,312

11,195

8.7

9.4

82

446

2,198

66

249

5,779

25,983

7.7

8.5

83

280

1,587

32

161

4,623

20,748

6.1

7.6

84

389

1,549

42

173

5,156

20,263

7.5

7.6

85

211

512

18

73

2,559

8,393

8.2

6.1

86

317

1,140

23

172

3,958

16,311

8.o

7.o

87

403

1,068

28

100

4,259

16.159

9.5

6.6

88

3,232

14,118

353

1,581

45,048

193,654

7.2

7.3

89

309

2,131

37

277

4,629

31,495

6.7

6.8

90

148

1,287

32

226

4,486

24,229

3.3

5.3

91

141

807

22

74

3,848

19,331

3.7

4.2

92

708

3,071

42

249

7,370

40,108

9.6

7.7

93

354

2,335

63

255

7,186

39,668

4.9

5.9

94

215

1,568

19

114

3,091

16,089

7.o

9.7

95

234

1,418

30

182

4,058

19,452

5.8

7.3

96

325

2,156

63

512

5,407

31,313

6.o

6.9

97

311

1,739

27

165

6,042

30,980

5.i

5.6

98

216

1,858

12

103

5,694

31,484

3.8

5.9

99

255

1,575

37

186

5,439

25,981

4.7

6.i

100

215

1,148

16

73

4,782

20,858

4.5

5.5

101

219

1,180

19

56

5,391

25,811

4.1

4.6

102

116

720

12

40

2,955

13,843

3.9

5.2

103

3,766

22,993 j

431

2,512

70,378

370,642

5.4

6.2

104

134

771

18

102

3,252

12,543

4.1

6.1

105

102

805

18

115

2,745

12,555 |

.3.7

6.4

106

236

1,576

36

217 |

5,997

25,098

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Transport

6

122

17

71

107

Halmstads härad............................................................

3

25

12

22

108

Arstads härad ...............................................................

3

21

7

16

109

Faurås härad ................................................................

2

11

18

82

no

Himle härad..................................................................

2

17

6

77

in

Viske och Fjäre härad ...................................................

—

—

11

60

112

Summa

16

196

71

328

14. Göteborgs och Bohus lön.

113

Sävedals härad..............................................................

1

12

12

99

114

Västra och Ostra Hisings samt Åskhus härad.....................

1

16

19

195

115

Inlands Södre och Torpe härad .......................................

3

34

5

23

1116

Inlands Nordre och Fräkne härad ....................................

2

13

9

31

J117

Tjöras och Orusts östra härad ........................................

o

O

11

7

20

118

Orusts västra härad ......................................................

—

—

6

12

119

hane, Tunge och Sörbygdens härad....................................

l

2

11

38

120

Stångenäs härad ............................................................

—

3

4

121

Sotenäs härad ...............................................................

1

7

2

9

122

Kville, Tanums och Bullarens härad .................................

4

10

3

7

123

Yette härad ..................................................................

—

—

5

17

124

Summa

16

105

82

455

15. Älvsborgs län.

125

Vane härad ..................................................................

6

56

17

53

12G

Flundre och Bjärke härad................................................

—

—

7

90

127

Vätte och Ale härad ......................................................

—

—

17

52

128

Kullings härad..............................................................

3

45

7

47

129

As och Gäsene domsaga .................................................

10

57

20

27

130

Redvägs härad..............................................................

3

35

4

9

131

Kinds härads första.........................................................

—

—

7

7

132

Kinds härads andra ........................................................

—

—

5

7

133

Vedens och Bollebygds härad ..........................................

4

50

17

48

134

Marks härads första .......................................................

1

9

8

46

Transport

27

252

109

386

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 185.

209

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

ce

604

_

16

75

2

3

100

381

21

441

—

—

8

32

3

9

57

195

107

11

169

—

—

4

18

1

4

40

171

108

20

209

—

—

9

60

4

20

91

373

109

5

47

—

—

8

50

4

31

86

419

no

21

235

—

—

9

56

4

10

219

765

in

112

1,705

—

—

54

291

18

77

593

2,304

112

72

1,552

25

235

1

3

122

593

113

68

1,253

—

—

11

51

8

40

483

1,752

114

5

99

—

—

—

—

—

—

145

515

115

8

73

—

—

1

1

o

O

17

124

412

116

—

—

—

—

—

3

12

169

347

117

9

102

i

14

1

5

3

5

195

369

118

16

167

—

—

—

—

—

—

195

706

119

‘ 11

205

—

—

2

4

—

—

43

120

120

11

126

—

—

6

15

2

2

50

no

121

16

173

3

17

3

4

1

11

88

220

122

23

279

—

—

1

2

—

—

73

186

123

239

4,029

4

31

50

317

21

90

1,687

5,330

124

24

501

1

17

10

119

4

19

89

275

125

15

317

2

23

3

18

1

1

51

192

126

34

616

O

O

29

5

47

8

53

85

310

127

20

372

1

29

6

14

4

10

137

384

128

10

149

1

12

1

11

—

—

168

473

129

4

23

—

—

—

—

-

—

75

295

130

9

175

—

—

1

2

—

—

97

298

131

38

518

—

—

2

12

2

2

135

431

132

17

184

—

—

1

1

2

15

93

246

133

18

498

—

—

5

19

1

4

63

327

134

189

3,353

8

no

34

243

22

104

993

3,231

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Transport

2

26

59

294

107

Halmstads härad..........................................

—

—

32

223

108

Arstads härad...........................................

2

16

27

154

109

Faurås härad ............................................

—

-

40

123

no

Himle härad .............................................

—

—

24

98

in

Viske och Fjäre härad .................................

5

18

85

258

112

Summa

9

60

267

1,150

14. Göteborgs och Bohus län.

113

Sävedals härad ...........................................

1

27

142

1,185

114

Västra och Östra Hisings samt Askims härad...

15

52

389

1,898

115

Inlands Södre och Torpe härad .....................

—

—

59

152

116

Inlands Nordre och Fräkne härad..................

—

—

112

504

117

Tjörns och Orusts östra härad .....................

8

8

75

126

118

Orusts västra härad ..................................

—

—

144

276

119

Lane, Tunge och Sörbygdens härad ...............

—

—

5

11

120

Stångenäs härad .........................................

—

—

23

122

121

Sotenäs härad...........................................

9

23

16

94

122

Kville, Tanums och Bullarens härad...............

1

1

43

90

123

Vette härad................................................

2

2

30

86

124

Summa

36

113

1,038

4,544

15. Älvsborgs län.

125

Väne härad................................................

—

—

73

215

126

Flundre och Bjärke. härad ...........................

—

—

41

113

127

Vätte och Ale härad....................................

34

128

60

269

128

Kullings härad ...........................................

1

15

71

232

129

Ås och Gäsene domsaga .............................

4

18

46

83

130

Bedvägs härad.............................................

1

1

23

114

131

Kinds härads första ....................................

3

7

17

98

132

Kinds härads andra ...................................

i

1

36

178

183

Vedens och Bollebygds härad ........................

—

—

94

186

134

Marks härads första ...................................

—

—

47

177

Transport

44

170

508

1,665

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

211

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för

1-

grupperna

-9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Eöstetal.

236

1,576

36

217

5,997

25,098

136

947

21

88

2,662

13,590

5.1

7.o

107

95

569

29

123

1,630

7,969

5.8

7.1

108

184

878

22

104

2,600

11,373

7.1

7.7

109

135

739

10

35

2,199

10,109

6.1

7.3

no

354

1,402

32

70

4,486

17,621

7.9

8.o

in

1,140

6,111

150

637

19,574

85,760

5.8

7.1

112

376

3,706

86

585

5,558

32,053

6.8

11*6

113

994

5,257

153

806

7,814

40,647

12.7

12.9

114

217

823

19

53

2,500

10,316

8.7

8.o

115

259

1,051

30

135

2,797

10,615

9.3

9.9

11G

265

524

9

16

3,159

9,152

8.4

5.7

117

359

783

22

39

3,578

10,537

lO.o

7.4

118

228

924

25

117

3,004

12,260

7.6

7.5

119

82

455

20

67

1,962

5,351

4.2

8.5

120

97

386

25

72

3,059

8,955

3.2

4.3

121

162

533

58

198

3,739

11,968

4.3

4.5

122

134

572

42

161

2,349

6,414

5.7

8.9

123

3.173

15,014

489

2,249

39,519

158,268

8.o

9.5

124

224

1,255

40

318

5,142

32,058

4.4

3.9

125

120

754

5

51

2,354

12,107

5.i

6.2

126

246

1,504

28

179

3,970

19,080

6.2

7.9

127

250

1,148

27

82

2,796

11,511

8.9

10.o

128

260

830

40

113

3,259

10,983

8.0

7.6

129

no

477

28

122

1,513

5,880

7.3

8.1

130

134

587

19

74

1,679

5,644

8.0

10.4

131

219

1,149

66

188

2,817

10,229

7.8

11.2

132

228

730

119

250

2,708

7,887

8.4

9.3

133

143

1,080

24

114

2,501

11,342

5.7

9.5

134

1,934

9,514

396

1,491

28,739

126,721

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Transport

27

252

109

386

135

Marks härads andra .......................................................

4

40

16

OO

DO

136

Nordals och Sundals härad .............................................

2

26

8

40

137

Yalbo härad..................................................................

1

2

13

57

138

Tössbo och Yedho domsagas första....................................

4

51

20

25

139

Tössho och Vedbo domsagas andra....................................

1

7

23

34

140

Summa

39

378

189

575

16. Skaraborgs län.

141

Hasselrörs tingslag.........................................................

2

40

24

42

142

Hova tingslag ..............................................................

2

55

5

17

143

Södra Vadsbo domsaga ...................................................

6

96

19

56

144

Gudhems härad .............................................................

1

3

5

9

145

Kåkinds härad............................................................

1

16

15

52

146

Dimbo tingslag...............................................................

—

—

32

74

147

Slättängs och Leaby tingslag ..........................................

—

—

18

30

148

Skånings, Vilske och Valle domsaga .................................

1

6

14

50

149

Ase och Viste härad .....................................................

4

9

8

33

150

Barne och Laske härad...................................................

6

37

15

43

151

Kinnefjärdings och hanne härad.......................................

1

2

6

6

152

Kållands härad.......................................................

2

21

6

6

153

Summa

26

285

167

418

17. Värmlands län.

154

Färneho härad...............................................................

2

10

14

241

155

Ölme, Visnums och Väse härad ..........................

4

49

19

204

156

Kils härad..................................

2

47

5

45

157

Karlstads härad .............................. .......

3

97

5

34

158

Grums härad ................................................................

1

10

3

7

159

Gillbergs härad ............................................................

5

47

1

1

160

Näs härad.....................................................................

—

—

2

16

161

Nordmarks härad.........................................

1

9

14

54

162

Jösse härads västia................................................

4

73

15

51

Transport

22

342

78

653

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

213

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

189

3,353

8

no

34

243

22

104

993

3,231

5

72

1

6

5

16

—

—

71

289

1B5

20

476

1

11

i

4

12

56

196

501

136

13

206

—

—

—

—

2

4

50

135

137

25

489

—

—

—

—

3

17

145

393

138

19

360

1

16

—

—

o

O

30

255

536

139

271

4,956

11

143

40

263

42

211

1,710

5,085

140

13

192

_

5

21

144

441

141

16

282

—

—

2

9

—

—

170

396

142

27

419

—

—

—

—

1

1

322

966

143

13

159

—

—

—

—

2

2

97

334

144

9

76

—

—

2

16

1

i

138

546

145

16

249

—

—

1

1

—

—

112

492

146

11

183

1

1

1

5

1

i

139

525

147

17

198

—

—

3

12

8

10

189

694

148

12

191

—

—

8

47

7

12

144

508

1491

24

295

—

—

7

27

2

7

180

591

150

26

446

—

—

7

45

2

2

164

555

151

6

22

—

—

2

11

2

14

72

313

152

190

2,712

1

1

38

194

26

50

1,871

6,361

158

29

601

_

_

9

70

4

83

57

211

154

16

253

—

—

4

14

7

12

180

633

155!

27

561

—

—

3

7

8

41

167

536

156

15

364

—

—

—

—

6

13

85

272

157

15

412

—

—

1

1

5

6

76

242

158

21

362

—

—

1

12

—

—

296

825

159

13

280

—

—

—

—

1

11

155

558

160

21

263

—

—

2

4

1

1

527

1,304

161

24

459

1

8

1

1

2

2

241

640

162

181

3,555

1

8

21

109

34

169

1,784

5,221

s. 214 Kontrollera mot PDF

214 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Transport

44

170

508

1,665

135

Marks härads andra ....................................

—

—

25

113

136

Nordals och Sundals härad .........................

2

2

114

392

137

Valbo härad................................................

2

13

15

48

138

Tössbo och Vedbo domsagas första..................

—

—

40

168

139

Tössbo och Vedbo domsagas andra..................

—

—

81

206

140

Summa

48

185

783

2,592

16. Skaraborgs län.

141

Hasselrörs tingslag......................................

5

20

114

300

142

Hova tingslag.............................................

—

—

52

154

143

Södra Vadsbo domsaga.................................

7

39

164

503 i

144

Gudhems härad ..........................................

3

26

70

260 !

145

Kåkinds härad.............................................

—

—

88

444 |

146

Dimbo tingslag .........................................

29

66

28

137

147

Slättängs och Leaby tingslag........................

—

—

48

164

148

Skånings, Vilske och Valle domsaga...............

15

33

108

327

149

Ase och Viste härad....................................

O

O

6

75

217

150

Barne och Laske härad.................................

—

—

119

350 ]

151

Kinnefjärdings och Sinne härad.....................

—

—

83

278 j

152

Kållands härad ..........................................

—

—

42

135 |

153

Summa

62

190

991

3,269

17. Värmlands län.

154

Färnebo härad.............................................

—

—

29

122

155

Ölme, Visnums och Vase härad .....................

2

4

105

504

156

Kils härad .................................................

1

1

48

185

157

Karlstads härad ..........................................

—

—

70

257

158

Grums härad ............................................

4

10

46

201

159

Gillbergs härad ........................................

3

23

31

75

160

Näs härad ......................................... .....

—

—

52

229

161

Nordmarks härad .....................................

18

38

135

362

162

Jösse härads västra ...................................

7

15

83

195

Transport

35

91

599

2,130

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för grupperna

1-9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

| röstlängd

| upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

1,934

9,514

396

1,491

28,739

126,721

127

569

63

172

2,083

6,420

6.i

8.9

135

356

1,508

81

346

4,115

15,276

8.7

9.9

136

96

465

11

60

1,646

6,412

5.8

7.3

137

237

1,143

20

86

2,783

10,690

8.s

10.7

138

383

1,189

21

48

3,093

10,931

12.4

10.9

139

3,133

14,388

592

2,203

42,459

176,450

7.4

8.2

140

307

1,056

107

295

2,595

10,893

11.8

9.7

141

247

913

116

207

2,701

9,279

9.1

9.8

142

546

2,080

64

284

5,154

22,451

10.6

9.3

143

191

793

24

118

1,854

8,948

10.3

8.9

144

254

1,151

53

225

2,880

11,792

8.8

9.8

145

218

1,019

25

40

2,216

9,273

9.8

11.0

146

219

909

43

162

2,678

11,866

8.2

7.7

147

355

1,330

59

262

4,266

17,320

8.3

7.7

148

261

1,023

28

201

2,398

10,030

10.9

10.2

149

353

1,350

43

211

3,283

13,425

10.8

10.1

150

289

1,334

38

188

3,107

13,760

9.3

9.7

151

132

522

28

173

1,640

7,457

8.0

7.o

152

3,372

13,480

628

2,366

34,772

146,494

9.7

9.2

153

144

1,338

26

172

3,801

20,858

3.8

6.4

154

337

1,673

42

316

3,717

16,448

9.1

10.2

155

261

1,423

22

108

4,023

20,207

6.5

7.0

156

184

1,037

27

152

2,673

14,334

6.9

7.2

157

1.51

889

18

128

2,225

11,117

6.8

8.0

158

358

1,345

10

42

2,702

9,873

13.2

13-6

159

223

1,094

22

201

2,368

10,683

9.4

10.2

160

719

2,035

57

139

4,946

16,876

14.5

12.1

161

378

1,444

19

138

3,294

11,526

11.6

12.5

162

2,755

12,278

243

1,396

29,749

131,922

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Transport

22

342

78

653

163

Jösse härads östra ........................................................

1

10

6

9

164

Fryksdals härads nedre tingslag .......................................

3

57

14

39

165

Fryksdals härads övre tingslag .......................................

i

19

9

83

166

Älvdals härads övre tingslag ..........................................

i

38

17

28

167

Älvdals härads nedre tingslag och Nyeds härad ..................

2

63

5

22

168

Summa

30

529

129

834

18. Örebro lön.

169

Glanshammars och Örebro härad....................................

3

24

30

197

170

Äskers och Sköllersta härad.............................................

2

28

7

49

171

Humla, Grimstens och Hardemo härad ..............................

—

—

15

145

172

Edsbergs härad ..........................................................

1

21

8

65

173

Sundbo härad ...............................................................

—

—

5

29

174

Nora tingslag ...............................................................

4

127

12

105

175

Karlskoga bergslag.........................................................

—

—

5

46

176

Nya Kopparbergs bergslag...............................................

1

14

2

13

177

Lindes och Ramsbergs bergslag samt Eellingsbro härad ......

4

123

8

66

178

Summa

15

337

92

715

19. Västmanlands län.

179

Tuhundra, Siende och Ytter Tjurbo härad .........................

i

3

6

38

180

Snevringe härad ............................................................

4

70

6

88

181

Västra domsagans första..................................................

5

80

12

93

182

Västra domsagans andra............................. .........

Q

O

40

5

140

183

Vagnsbro och Norrbo härad.............................................

3

30

2

2

184

Gamla Norbergs bergslag ................................................

1

29

5

11

185

Östra domsagans första....................................................

4

34

11

26

186

Östra domsagans andra...................................................

5

57

7

33

187

Summa

26

343

54

431

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 1S5.

217

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

Samman-''

Antal

Samman-

Antal

Samman-

Antal

Samman-

Antal

Samman-

i röstlängd

lågt

i röstlängd

lågt

i röstlängd

lågt

i röstlängd

lågt

i röstlängd

lågt

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

181

3,555

i

8

21

109

34

169

1.784

5,221

17

346

2

29

2

2

2

17

177

560

1 G3j

14

243

—

_

7

33

1

1

327

936

164

13

227

—

8

178

1

6

196

711

165!

20

582

—

-

1

2

—

—

86

479

1 GG j

15

421

—

—

-

7

229

126

524

167!

269

5,374

3

37

39

324 !

45

422

2,696

8,431

16 8 j

24

302

6

36

3

3

133

607

169

12

186

i

4

1

4

3

3

91

. 407

170

34

495

—

—

11

60

9

24

175

685

171

29

575

__

—

2

10

2

2

116

388

172

10

232

—

2

5

—

—

33

144

178

44

844

—

5

27

8

20

138

599

174

22

534

i

11

5

69

5

23

in

568

17 5

35

668

—

—

5

7

4

7

69

168

176

46

928

i

40

4

14

7

23

150

560

177

256

4,764

o

O

55

41

232

41

105

1.016

4,126

178

11

135

5

29

2

2

25

113

1791

36

887

l

10

16

56

i

12

51

280

ISO''

15

386

—

—

16

75

4

6

112

514

181

13

318

—

—

7

32

10

14

43

147

182

13

281

—

—

6

28

1

2

49

239

183

55

1,215

—

—

8

63

7

45

64

362

184

19

268

1

1

13

65

4

9

104

521

186

19

308

—

—

4

32

4

7

52

202

186

181

i 3,798

2

It

75

380

33

97

500

2,378

187

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 186 höft. 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Antal i röstlängd upptagna

- .... . -

1

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Transport

35

91

599

2,130

168

Jösse härads östra.......................................

2

13

31

118

164

Fryksdals härads nedre tingslag....................

4

20

72

197

165

Fryksdals härads övre tingslag .....................

6

58

51

137

166

Älvdals härads övre tingslag ........................

20

136

54

162 ''

167

Älvdals härads nedre tingslag och Nyeds härad

1

1

31

105

168

Summa

68

319

838

2,849

169

18. Örebro län.

Glanshammars och Örebro härad ...................

97

416

170

Askers och Sköllersta härad...........................

13

57

54

230

171

Humla, Grimstens och Hardemo härad............

28

86

131

327

172

Edsbergs härad ..........................................

4

15

57

O

O

CM

173

Sundbo härad .............................................

—

—

12

51

174

Nora tingslag.........................................

1

2

40

170

175

Karlskoga bergslag.......................................

2

22

29

126

176

Nya Kopparbergs bergslag ...........................

—

—

23

89

177

Lindes och Ramsbergs bergslag samt Fellingsbro

härad......................................................

8

16

81

301

178

Summa

56

198

524

1,910

179

19. Västmanlands län.

Tuhundra, Siende och Yttor-Tjurbo härad .......

i

3

20

90

180

Snevringo härad..........................................

67

196

31

175

181

Västra domsagans första ..............................

27

65

50

277

182

Västra domsagans andra .............................

21

58

7

55

183

Vagnsbro och Norrbo härad...........................

—

—

3

20

184

Gamla Norbergs bergslag.............................

16

33 j

19

106

185

Östra domsagans första.................................

1

1

65

335

186

Östra domsagans andra.................................

6

17

62

188

187;

Summa i

139

373

257

1,246

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

219

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för

1-

grupperna

-9.

'' " ........ .......... 1

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

2,755

12,278

243

1,396

29,749

131,922

240

1,104

40

302 !

3,676

19,692

6.5

5.6

163

442

1,526

46

153 !

4,051

13,647

10.9

11.2

164

285

1,419

21

85

2,054

8,143 !

13.9

17.4

165

208

1,427

32

160

1,420

8,584 |

14.g

16.6

166

187

1,365

19

77

4,195

22,426 |

4.5

6.1

167

4,117

19,119

401

2,173

45,145

204,414

9.i

9.4

168

296

1,585

57

379

4,102

18,590

7.2

8.5

169

184

968

o o

OO

124

3,376

15,425

5.5

6.3

170

403

1,822

56

279

5,734

29,761

7.o

6.1

171

219

1,276

54

292

2,575

10,618

8.6

12.0

172

62

461

17

154

1,783

8,827

3.5

5.2

173

252

1,894

76

527

4.207

20,155

6.o

9.1

174

180

1,399

44

304

4,445

26,100

4.o

5.4

175

139

966

22

no

2,995

17,311

4.e

5.6

176

309

2,071

63

432

5,541

25,9.56

5.6

8.0

177

2,044

12,442

422

2,601

34,758

172,743

5.9

7.2

178

71

413

16

127

2,284

10,361

3.1

4.o

179

213

1,774

8

44

4,061

22,798

5.2

7.8

180

241

1,496

28

153

3,330

15,742

7.2

9.5

1811

109

804

5

13

2,539

14,569

4.3

5.5

182

77

602

10

83

2,050

10,047

3.8

6.o

183

175

1,864

44

268

3,955

23,176

4.4

8.0

184

222

1,260

28

144

3,259

14,729

6.8

8.0

185

159

844

011

DO

169

2,489

10.960

6.1

7.7

186

1.267

9,057

172

1,001

23,967

122,382

5.3

7.4

1187

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

!

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

j 188

20. Kopparbergs liin.

Falu domsagas Norra tingslag................................

!

130

189

Falu domsagas Södra tingslag........................

i

2

10

27

190

Hedemora tingslag ...................................................

o

41

15

99

191

Folkare härad..............................................

3

37

1

6

192

Leksands och Gagnefs tingslag .................................

1

7

7

23

[ 193

Rättviks tingslag...................................................

2

25

5

7

194

Mora, Orsa och Älvdals tingslag....................................

1

2

50

339

195

Sårna och Idre tingslag.......................................

—

__

4

43

j 19 6

Malungs tingslag................................................

—

11

120

j 197

Nås tingslag...............................................................

—

—

6

20

198

Grangärde gamla tingslag.......................................

1

40

4

23

199

Norrbärke gamla och Söderbärke gamla tingslag..................

3

08

4

35

200

Summa

14

252

138

872

201

21. Gävleborgs län.

Gästriklands domsagas första .............

2

43

16

38

202

Gästriklands domsagas andra ....................................

2

22

19

47

i 203

Gästriklands domsagas tredje ...............................

—

- :

17

92

204

Gästriklands domsagas fjärde ..........................................

1

12 |

21

62

1205

Bollnäs domsagas första...........................................

2

31

2

15

j 2 0 6

Bollnäs domsagas andra.............................................

2

44

1

3

207

Sydöstra Hälsinglands domsagas första..............................

2

20

49

87

! 208

j

Sydöstra Hälsinglands domsagas andra ..........................

—

—

3

16

209

Bergsjö och Forsa tingslag ............................................

5

92

17

52 !

210

Dolsk) tingslag..................

i

17

9

19

211

Ljusdals tingslag..................

4

59

10

94

212

Arbrå och Järvsö tingslag..................................

3 !

24 |

10

29

213

Summa 1

24 j

364 i

174

554

214

22. Yästernorrlands län.

Selångers och Tima tingslag.............................................j

_

17

40

215

Torps tingslag.............................................................. I

—

- 1

8

48

1

Transport 1

i j

-1!

25 |

88

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

i

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

!

Antal

samman-

Antal

j Samman-

Antal

i Samman-

Antal

Samman-

Antal

i röstlängd

lagt

i röstlängd

lågt

i röstlängc

lågt

| i röstlängd

lågt

upptagna.

röstetal.

upptagna.

1 röstetal.

upptagna.

1 röstetal.

! upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

48

i 1,046

i

3

6

12

9

42

173

615

188!

45

729

i

2

ii

40

8

19

77

244

1891

37

624

—

—

10

37

8

21

130

426

1901

42

769

i

2

o

O

17

4

14

« 71

278

191!

37

525

—

—

7

18

9

21

278

710

192

34

616

—

-

i

1

5

23

135

348

193 i

87

1,452

—

—

ii

35

18

28

277

818

194!

11

195

—

—

i

1

1

2

27

70

195|

49

802

; —''

—

—

—

6

7

181

596

196

41

619

4

143

2

2

3

4

48

181

197

62

1,266

—

—

10

42

13

54

90

206

lss)

SO

684

—

—

5

14

6

14

23

163

199!

523

9,327

7

150

67

219

90

249

1,510

4,655

2 0 01

J

40

.736

—

—

8

54

10

43 j

50

202

20 lj

20

392

—

—

4

19

—

— 1

21

65

2021

31

585

—

—

8

23

5

121

53

169

203!

37

765

1

4

15

82

8

13 !

43

139

204!

36

820

1

11

6

19

5

16

45

183

205,

23

511

1

4

7

13

i

8 |

43

251

2 0 6 J

27

517

—

—

4

15

4

7 j

40

112

2071

42

156

1 (

3

9

51 1

7

12

o o

OO

74

sos!

53 !

1,014

—

—

17 !

75 |

3

7

108

249

209

16 |

315

—

—

3 i

17

-

—

38 |

104

210

48

782

- |

13 1

40

21

71 !

114

462

21l!

34 1

621 j

-

i

6 i

21

4

4 ,

114 !

406

212!

377

7,214

4 |

22

100 !

i

428 !

68 |

193

702

2,416

213 j

40

627

- |

—

7 !

71

..... !

53

175

214

47

902

—

—

11 i

57 j

3 |

16 1

59

253

215!

87 |

1,529

—

18 |

128 |

3 !

16 |

112

428

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Ta!), i (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8. Omyndiga.

Grupp 9. På annan j

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

j

4

25

217

537

1 i

10

218

438 !

97 j

226

146 1

275 |

8 1

21

38

175 |

27

53

254

335

1

i

136

168

3

24

464

921

_

—

35

55

16

69

46

152

31

55

27

58

o

o

8

61

238

—

37

268

194

492

1,679

3,620

133

516

144

629

7

15

42

119

4

7

! 76

274

—

60

227

__

—

88

356

8

42

73

146

100

311

39

164

_

—

40

67

63

129

208

481

_

45

84

15

82

45

127

49

78

50

134

379

1,180

910

2,808

5

16

45

134

t

2

14

76

6

18

|l 59

210

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

20 Kopparbergs län.

Falu domsagas Norra tingslag........................ !

Falu domsagas Södra tingslag........................ |

Hedemora tingslag....................................... ;

Folkare härad............................................. j

Leksands och Gagnets tingslag .....................

Eattviks tingslag ....................................... j

Mora, Orsa och Älvdals tingslag..................... ;

Sårna och Idre tingslag ............................... j

Malungs tingslag ........................................ j

Nås tingslag .............................................. ;

Grangärde gamla tingslag............................. .

Norrhärke gamla och Söderhärke gamla tingslag i

Summa

201

202

203

204

205

206

207

208

209

,210

211

L

213

214

-215

21. Gävleborgs län.

Gästriklands domsagas första .............

Gästriklands domsagas andra..............

Gästriklands domsagas tredje .............

Gästriklands domsagas fjärde .............

Bollnäs domsagas första ...................

Bollnäs domsagas andra ...................

Sydöstra Hälsinglands domsagas första .

Sydöstra Hälsinglands domsagas andra.

Bergsjö och Forsa tingslag................

Delsbo tingslag ...............................

Ljusdals tingslag ...........................

Arbrå och Järvsö tingslag .................

22. Västernorrlands län.

Selångers och Tana tingslag ............

Torps tingslag.......................

Summa

Transport

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

i Summa för grupperna

1-9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

1

! Antal i

j röstlängd

1 upptagna.

[ Sammanlagt

röstetal.

Antal i

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

|

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

lästetal.

1

i

479

2,410

65

191

5,453

24,869

8.8

9.7

188

375

1,511

38

185

6,949

38,225

5.4

4.o

189

445

1,749

34

171

4,662

19,898

9.5

8.8

190

171

1,319

26

118

4,443

27,009

0.8

4.9

191

620

1.692

65

177

7,091 |

22,078

8.7

7.7

192

319

1,189

55

126

3,485

10,801

9.2

11.0

193

911

3,619

46

193

7,202

28,811

12.c

12.0

194

79

366

9

14

470

2,115

16.8

17.8

195

309

1,746

29

73

3,187

12,011

9.7

14.5

196

162

1,082

27

97

3,225

13,414

5.o

8.1

197

244

1,877

39

302

4,609

28,405

5.3

6.G

198

108

1,276

30

225

3,128 |

15.180

3.5

8.4

199

4,222

19,836

463

1,872

53,904

242,816

7.8

8.2

200

. 403

2,261

24

115

6,088

38,894

6.0

5.8

201

115

679

17

80

2,612 !

9,004

4.4

7.5

202

194

1,162

43

100

4,708

20,033

4.1

5.8

203

186

1,304

46

218

4,974

27,449

O -

0.7

4.8

204

185

1,451

43

138 1

4,452 j

21,731

4.2

6.7

205

159

1,021

53

259

2,262 j

10,108

7.o

10.1

206

265

1,233

24

91

4,406

21,928

6.o

5.G

207

105

379

47

166 1

2,693

8,632

3.9

4.4

208

474

2,099

98

376

6,653

24,868

7.i

8.4

209

112

556

33

120 j

2,418 !

8,181 1

4.c

6.8

210

270

1,717

32

152 1

3,998

18,348

6.8

9.4

211

270 1

1,317

33

121 |

3,392 j

13.282

8.o

9.9

212

2,738 j

15,179 jj

!

493 ;

1,936

48,656

222,458

5.G

6.8

213

167

1,063

33 |

121

3,928

13,495 i!

4.3

7.9

214

143 |

1,354

50 |

170

4,076 1

17,236 fl

3.5

7.9

215

310 |

2,417 |

83 1

291 |j

8,004 j

30,731 |

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna. |

Samman-

lågt

röstetal.

Antal j

i röstlängd1!

upptagna. |

Samman-

lagt

röstetal.

1 1

Transport

!

—

25

88 1

I216

Nj ur linda tingslag samt Sköns och Alnö socknar ...............J

-i

—

11 1

35 j

1217

Timrå socken samt Indals och Ljustorps tingslag ...............

-

—

9 !

16

i

218

Säbrå, Stigsjö, Yiksjö, Häggdånger och Högsjö socknar.........j

11

51

14

02

219

Gudmundrå, Bjärtrå, Skogs, Hemsö och Nora socknar .........j

t

12 1

36 |

|220

Ångermanlands mellersta domsaga ....................................

1

31

37 |

189

221

Ångermanlands västra domsaga .......................................

1 ;

24 1

1

4 1

222

Nfitra och Nordingrå domsaga..........................................

2

30

14

24 |

223

Själevads och Arnäs domsaga ........................................

-

—

20;

49

224

Summa

5

SO

143

443

i

23. Jämtlands lliu.

225

Bagunda tingslag..........................................................

3

53

12

32

226

Bevsunds, Brunflo och Näs tingslag .................................

6

117

12

67 ''

!

227

Lits och Bödöns tingslag ................................................

4

66

10

391

228

Hammerdals tingslag ......................................................

3

86

7

152

229

Västra domsagan............................................................

12

114

23

66 |

230

Härjedalens domsaga ......................................................

(>

119

6

11 j

231

Summa

34

555

70

367

24. Västerbottens län.

1232

Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslag............

13

26

15

31 i

233

Umeå tingslag ..............................................................

—

—

13

24

234

Lycksele lappmarks tingslag.............................................

—

—

2

[ 12

235

Åsele lappmarks tingslag ...............................................

1

11

3

lb

286

Mellersta domsagan........................................................

—

—

13

30

237

Norra domsagans första..................................................

—

—

33

103

—

—

33

88

[289

Summa

14

37

112

301

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kung!. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängc

| upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängc

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

»

1,529

_

_

18

128

3

16

112

428

48

1,223

—

—

16

92

19

32

188

547

216

50

936

i

n

15

116

9

12

173

366

217

21

401

—

—

8

32

1

16

79

255

218

35

833

—

—

9

45

Q

0

8

92

249

219

70

1,162

—

—

14

130

3

5

120

474

220

123

2,590

—

—

5

15

—

—

104

423

221

29

553

—

—

o

17

3

41

57

200

222

36

592

—

—

2

10

i

1

34

90

223

499

9,819

1

n

89

585

42

131

959

3,032

224

48

704

5

60

4

28

51

233

225

72

943

—

—

18

115

2

28

54

194

226

65

702

—

15

89

3

55

82

289

227

49

709

—

_

11

42

o

O

12

43

149

228

66

690

i

33

19

56

9

35

187

521

229

89

1,090

—

—

23

124

6

58

. 106

269

230

389

4,838 |

i

33

91

486

27

216

523

1.655

231

37

703

2

21

40

116

232

22

395

—

—

10

17

3

16

47

141

233

20

322

—

—

2

3

—

—

51

157

234

50

875

—

—

2

13

2

5

56

163

235

29

505

—

—

2

12

—

74

189

236

12

243

—

—

6

27

1

4

90

272

237

29

505

—

—

2

10

—

70

190

238

199

3,548

—

—

26

103

6 1

25

428

1,228

239

Bihang till Riksdagens protokoll IBIS. 1 samt. 136 käft. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. ! (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Transport

G

18

59

210

121G

Njurunda tingslag samt Sköns och Alnö socknar

1

1

169

534

217

Timrå socken samt Indals och Ljustorps tingslag

3

3

42

102

218

Säbro, Stigsjö, Viksjö, Häggdånger och Högsjö

socknar..................................................

_

_

33

108

219

Gudmundrå, Bjärtrå, Skogs, Hemsö och Nora

socknar...................................................

52

111

36

130

220

Ångermanlands mellersta domsaga.................

15

60

51

188

221

Ångermanlands västra domsaga .....................

2

3

46

189

222

Nätra och Nordingrå domsaga ....................

i

i

17

53

223

Själevads och Arnäs domsaga.......................

—

—

30

85

224

Summa

80

197

483

1,599

225

23. Jiiuitlands län

Baganda tingslag .......................................

3

16

42

136

226

Revsunds, Brunfio och Näs tingslag ...............

12

36

137

468

227

Lits och Rödöns tingslag..............................

10

22

125

438

228

Hammerdals tingslag....................................

9

11

91

255

229

Västra domsagan ........................................

3

14

265

768

230

Härjedalens domsaga....................................

—

—

84

212

231

Summa

37

99

744

2,277

232

24. Västerbottens län.

Nordmalings o. Bjurholms samt Degerfors tingslag

3

5

55

177

233

Umeå tingslag.............................................

. —

—

39

83

234

Lycksele lappmarks tingslag...........................

i

1

6

23

235

Åsele lappmarks tingslag .............................

4

11

32

107

236

Mellersta domsagan .....................................

42

70

237

Norra domsagans första.................................

2

9

15

39

238

Norra domsagans andra.................................

Summa

5

5

ii

24

239

15

31

200

523

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

227

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för

1—

grupperna

9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Eöstetal.

310

2,417

83

291

8,004

30,731

452

2,464

58

246

7,532

32,737

6.0

7.5

216

302

1,562

35

120

4,831

17,178

6.3

9.1

217

157

869

32

no

3,215

11,707

4.9

7.4

218

239

1,412

15

55

4,886

23,133

4.9

6.1

219

311

2,179

39

166

5,914

26,360

5.3

8.3

220

282

3,248

25

55

4,146

16,163

6.8

20.1

221

125

919

51

189

4,969

17,825

2.5

5.2

222

123

827

46

170

5.317

19.750

2.3

4.2

223

T—1

O

CO

15,897

382

1,402

48,814

195,584

4.7

8.1

224

168

1.262

53

172

2,578

10,635

6.5

11.9

225

313

1,968

92

328

4,208

19,580

7.4

10.1

226

314

1,700

83

317

3,606

13,355

8.7

12.7

227

216

1,416

49

123

2,913

9,192

7.4

15.4

228

585

2,297

161

468

5,992

20,092

9.8

11.4

229

320

1,883

87

205

3,762

13,746

8.5

13.7

230

1,916

10,526

525

1,613

23,059

86,600

8.8

12.2

231

165

1,079

26

74

4,026

15,473

4.i

7.0

232

134

676

19

82

5,350

21,252

2.5

3-2

233

82

518

30

68

3,011

9,957

2.7

5.2

234

150

1.198

22

56

2,926

10,647

5.i

11.3

235

160

806

70

190

4,017

13,431

4.o

6.0

236

159

697

54

159

4,376

15,231

3.6

4.6

237

150

822

60

221

3,886

'' 13,320

3.9

6-2

6*

ce

CO

1,000

5,796

281

850

27,592

99,311

3.6

5.8

239

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

25. Norrbottens län.

240

Piteå tingslag ..............................................................

1

3

15

90

241

Älvsby tingslag..............................................................

—

—

—

—

242

Arvidsjaurs tingslag .......................................................

—

—

1

40

243

Arjeplogs tingslag .........................................................

—

—

8

47

244

Nederluleå tingslag.........................................................

—

—

6

25

245

överluleå tingslag ........................................................

2

47

5

16

246

Jokkmokks tingslag.......................................................

i

6

4

53

247

Eåneå tingslag...............................................................

i

8

2

10

248

Nederkalix och Överkalix tingslag ....................................

i

9

10

46

249

Gällivare och Jukkasjärvi tingslag ...................................

—

• —

2

2

250

Nedertorneå och Övertorneå tingslag.................................

i

4

3

30

251

Paj ala och Korpilombolo tingslag ...............................

2

33

2

62

252

Karesuando tingslag .....................................................

—

—

—

—

858

Summa

9

no

58

421

254

Summa för hela rikets landsbygd

531

Gröt;

2.815

13,461

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

229

och deras röstetal. — Landsbygden.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrätt- ningar och dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

8

162

ii

37

138

354

2 40

10

105

—

► —

--

—

—

—

23

61

241

6

105

—

—

i

4

—

—

23

77

242

8

124

—

—

—

—

—

—

6

18

243

17

262

i

10

6

27

-

—

57

127

244

26

433

—

—

4

20

—

21

72

245

10

268

i

15

-

—

—

4

28

246

14

190

i

8

4

20

i

i

73

167

247

23

369

i

1

2

15

—

153

476

248

15

276

—

—

6

63

4

33

10

37

249

8

90

2

9

2

4

1

11

106

258

250

4

87

—

—

1

1

—

—

52

386

251

—

~

—

—

—

—

—

—

1

1

252

149

2,471

6

43

37

191

6

45

667

2,062

253

5,894

102,726

136

1,297

1.841

7,879

»Öl

3,789

23.527

84,784

254

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. I (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och valkretsar.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan

ort mantalsskrivna.

Antal i

rostlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

240

25. Norrbottens län.

Piteå tingslag.............................................

73

114

241

Alvsby tingslag ..........................................

—

—

14

24

242

Arvidsjaurs tingslag ..................................

2

2

12

25

243

Arjeplogs tingslag .......................................

1

4

26

52

244

Nederluleå tingslag.......................................

—

—

41

180

245

Overluleå tingslag........................................

17

46

192

656

246

Jokkmokks tingslag.......................................

—

—

12

64

247

Kanel tingslag.............................................

8

13

32

64

248

Nederkalix och Överkalix tingslag ..................

16

30

54

158

249

Gällivare och Jukkasjärvi tingslag..................

4

13

107

846

250

Nedertorneå och Övertorneå tingslag...............

—

—

26

70

251

Paj ala och Korpilombolo tingslag ..................

2

6

19

84

252

Karesuando tingslag ....................................

—

—

—

—

253

Summa

50

114

608

2,337

j 2 5 4

Stimma för hela rikets landsbygd

1,678

5,580

17,633

63,581

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18.5.

231

och deras röstetal. — Landsbygden.

Summa för

1-

grupperna

-9.

Enkla bolag.

Alla. i röstlängd

upptagna.

Grupperna 1—9 i % av

alla i röstlängd upptagna.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

246

760

53

235

3,589

11,469

6.9

6.c

240

47

190

20

65

1,090

3,354

4.3

5.7

241

45

253

13

44

949

3,367

4.7

7.5

242

49

245

23

54

462

1,809

10.6

13.5

2 4 3 i

128

631

46

200

2,716

10,324

4.7

6.i

244

267

1,290

54

291

3,389

19,590

7.9

6. c

245

32

434

10

64

875

4,034

3.7

lO.s

246''

136

481

35

105

1,477

4,226

9.2

11.4

247 j

260

1,104

73

144

3,985

13,909

6.5

7.9

248:

148

1,270

17

163

5,905

48,356

2.5

2.6

249

149

476

9

17

1,716

5,568

8.7

8.5

250

82

659

3

4

1,037

5,637

7.9

11.7

251

1

1

—

—

92

355

1.1

0.3

252

1,590

7.794

356

1,386

27,282

131,998

5.8

5.9

253

54.456

289,803

8,502

39.562

829,661

3,811.227

6.6

7.6

254

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungi. Maj:fs Nåd. ''Proposition Nr 185.

Tab. 2. Antal i röstlängd upptagna

-

Landstingsområden och städer.

Grupp 1. Statliga

1 myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

j 1

Stockholms stad .........................................................

3

107

1

19

499

Stockholms län.

2

Södertälje ..................................................

—

—

—

—

1 3

Vaxholm......................................

_

_

3

25

i *

Norrtälje .....................................................................

—

—

2

22

5

Östhammar ..........................................

—

—

2

28

1 6

öregrund ....................................

—

—

—

—

7

Sigtuna.......................................................................

—

—

2

19

8

Summa

—

—

9

94

Uppsala län.

! 9

Uppsala.......................................................................

4

75

7

105

i10

Enköping .....................................................................

1

23

2

22

! 11

Summa

5

98

9

127

Södermanlands län.

12

Nyköping .....................................................................

1

21

9

tv

43

18

Eskilstuna............................................................

—

—

2

53

; 14

Torshälla ..........................................

—

—

i

2

15

Strängnäs....................................................................

1

1

3

63

1 16

Mariefred ....................................•................................

—

—

1

9

1 17

Trosa .

—

—

—

—

18

Summa

2

22

9

170

Östergötlands län.

19

Linköping ..................................................................

1

5

3

89

20

Söderköping ..................................................................

—

—

1

23

21

Motala ........................................................................

—

—

2

58

22

Vadstena ......................................................................

1

2

1

3

28

Skänninge.....................................................................

—

—

3

31

24

Summa

2

7

10

204

25

Norrköpings stad............................................................

—

—

1

34

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp 3. Aktiebolag

och solidariska

bankbolag.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman
lagt
röstetal.

Grupp 4. Sparbanker,

försäkringsinrättningar

och

dylikt.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman
lagt
röstetal.

Grupp 5. Ekonomiska

föreningar.

Antal i

röstlängd

upptagna.

b ammanlågt
röstetal.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman
lågt
röstetal.

Grupp 7. Stärbhus.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman
lagt
röstetal.

846

21

11

15

3

3

4

27,324

688

234

316

69

37

63

40

1,467

23

79

2,555

104

2,780

67

18

50

2

21

2

442

19

17

14

28

31

16

9,953

211

123

156

89

54

82

57

60

15

1,407

1,733

492

23

93

24

51

156

33

17

33

141

677

47

125

109

29

715

2,134

128

75

31

68

5

5

4

4

2,225

883

1,989

in

122

112

71

117

67

35

17

9

10

17

9

2

189

255

161

27

38

724

42

65

5

63

28

138

29

57

11

25

14

31

2,262

350

769

57

i 84

61

86

117

36

8

11

6

5

3,288

985

192

258

101

128

179

18

25

28

29

444

40

1

34 I

23

26

14

5

3

2

3

203

178

54

38

13

8

167

56

28

17

32

35

1,507

734

213

246

261

103

66

120

1,618

3,404

250

40

98

58

27

15

291

255

168

64

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

1,557

1,088

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 18o.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

i

Landstingsområden och städer.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan ort

mantalsskrivna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

1

Stockholms stad...........................

Stockholms län.

2,500

13,424

1,435

30,476

2

Södertälje.......................................

1

40

—

—

I 3

Vaxholm .......................................

—

—

—

—

4

Norrtälje .......................................

1

5

20

58

5

Östhammar ....................................

—

—

—

—

6

Öregrund .......................................

—

—

—

—

7

Sigtuna ..........................................

—

—

1

2

8

Uppsala län.

Summa

2

45

21

60

9

Uppsala..........................................

16

200

51

700

10

Enköping .......................................

4

31

15

25

11

Södermanlands lön

Summa

20

231

66

725

13

Nyköping......................................

2

5.

10

36

18

Eskilstuna..............................,........

233

738

56

299

14

Torshälla .............................’.........

5

13

2

18

16

Strängnäs......................................

—

—

26

227

i 16

Mariefred.......................................

—

—

4

11

1 17

Trosa.............................................

3

26

2

4

18

Östergötlands län.

Summa

243

782

100

595

19

Linköping.......................................

—

—

31

476

20

Söderköping.......... ........................

3

8

12

95

21

Motala ..........................................

—

—

71

292

22

Vadstena ......................................

i

2

23

229

23

Skänninge.......................................

...........

—

—

17

69

24

Summa

4

10

154

1,161

3 5

Norrköpings stad.,............................

...........

180

661

103

1,889 I

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

235

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd upp- tagna.

Grupperna 1—9 i °/o

av alla i röstlängd

upptagna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

5,468

88,585

16

411

107,982

1,294,105

5-i

6-8

1

1 ;

50

1,057

27

343

3,010

29,756

1-7

3-(i

-

33

400

3

47

658

5,561

5’0

7-2

1

3

58

607

24

255

1,161

9,215

5-o

6-6

4

35

188

5

47

257

1,913

13-6

9-8

,7

35

112

5

69

366

2,058

9-e

5-4

6

26

172

3

69

249

1,552

10-4

11-1

7

237

2,536

67

830

5,701

50,055

4*2

5i

8

290

5,873

19

309

7,070

73,138

4''i

8-o

9

75

825

11

122

1,412

11,697

5*3

7-1

10

365

6,698

30

431

8,482

84,835

4-3

7-9

11

100

1,702

16

131

2,632

25,203

3-8

6-8

12

434

4,109

3

93

7,589

73,905

5-7

5’6

13

28

233

7

59

583

3,958

4-8

5’9

14

68

677

7

125

781

7,842

8-7

8-6

15

27

222

8

69

477

3,338

5’7

6-7

16

41

196

1

40

297

1,913

13-8

10-2

17

698

7,139

42

517

12,359

116,159

5-6

6-1

18

148

2,686

11

203

3,928

43,228

3-8

6-2

19

59

604

3

50

590

4,804

10-0

12-6

20

107

951

10

179

994

8,849

10-8

10-7

21

67

639

17

256

863

6,569

7-8

9*7

22

65

316

4

54

424

2,355

15-8

13-4

23

446

5,196

45

742

6,799

65,805

6-6

7-9

24

488

7,429

3

50

11,493

98,887

4-2

7-5

25

s. 236 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

236

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

oeh inrättningar.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Jönköpings lön.

26

Jönköping....................................................................

—

—

4

113

27

Eksjö...........................................................................

—

—

3

Öl

28

Gränna .......................................................................

—

—

2

28

29

Summa

—

—

9

192

Kronobergs län.

30

Växjö..........................................................................

—

—

2

50

Kalmar läns norra.

31

Västervik .....................................................................

—

—

3

31

32

Vimmerby....................................................................

—

—

1

13

33

Summa

—

—

4

44

Kalmar läns södra.

34

Kalmar .....................................................................

—

—

1

40

35

Oskarshamn ..................................................................

—

—

5

120

3 G

Borgholm .....................................................................

i

4

2

22

37

Summa

i

4

8

182

Gottlands län.

38

Visby...........................................................................

i

10

—

—

Blekinge län.

39

Karlskrona.....................................................................

—

—

—

—

40

Bonneby........................................................................

—

—

3

39

41

Karlshamn.....................................................................

—

—

2

74

42

Sölvesborg.....................................................................

—

—

1

2

43

Summa

—

—

6

115

Kristianstads län.

41

Kristianstad ..................................................................

—

—

2

43

45

Simrishamn ..................................................................

—

—

—

—

46

Ängelholm.................................................................

—

—

2

54

47

Summa

— 1 —

4

97

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp 3. Aktie- bolag och solida- riska bankbolag.

Grupp 4. Spar-

banker, försäkrings- inrättningar och

dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

|

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

| Samman- lagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

46

1,382

3

104

ii

208

7

103

65

866

26 j

12

328

2

46

i

6

13

no

24

322

27

2

37

—

—

—

—

—

12

105

28

60

1,747

5

150

12

214

20

213

101

1,293

29

17

496

2

48

2

12

4

50

61

823

30 :

27

701

1

21

4

47

5

25

44

250

i

31

5

151

—

—

—

—

5

17

62

207

32

32

852

1

21

4

47

10

42

106

457

33 |

45

1,168

1

40

5

84

5

97

145

760

34

24

709

1

30

2

20

O

O

48

49

316

35 |

O

O

86

—

—

1

6

1

9

21

105

36 !

72

1,963

2

70

8

no

9

154

215

1,181

37

33

855

2

Öl

O

O

54

16

141

188

819

38 |

30

1,005

2

56

2

49

16

249

60

403

39

10

233

—

—

2

48

3

18

31

242

40 |

22

682

2

49

—

—

9

125

45

626

41

12

263 j

1

13

2

45

2

8

27

135

42

74

2,183

5

118

6

142

30

400

163

1,406

43 |

43

1,147

1

40

4

79

7

136

48

890

44 j

6

217

1

32

1

8

2

9

47

108

45 i

17

372

1

29

3

60

1

6

13

185

4 6 |

66

1,736

3

101

8

147

10

151

108

1,183

4?;

opaginerad Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

r .............................

Landstingsområden och städer.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan ort

mantalsskrivna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

2 6

Jönköpings län.

Jönköping..................................................

2

13

84

994

27

Eksjö.........................................................

2

12

89

479

28

Gränna ......................................................

5

7

29

123

29

Summa

9

32

202

1,596

SO

Kronobergs län.

Växjö.........................................................

—

—

44

474

31

Kalmar läns norra.

Västervik ...................................................

2

18

44

223

32

Vimmerby...................................................

2

15

23

150

33

Summa

4

33

67

373

34

Kalmar läns södra.

Kalmar......................................................

17

92

39

307

35

Oskarshamn................................................

—

—

23

183

36

Borgholm...................................................

—

—

5

21

3 7

Summa

17

92

67

511

38

Gottlauds län.

Visby....................... .................................

6

28

1

6

3 9

Blekinge län.

Karlskrona ..............................................

8

101

10

136

40

Ronneby ....................................................

—

—

12

79

41

Karlshamn ................................................

2

12

23

73

42

Sölvesborg..................................................

—

—

20

193

48

Summa

10

113

65

481

44

Kristianstads län.

Kristianstad................................................

5

69

4 5

Simrishamn................................................

6

22

28

82

46

Ängelholm .................................................

—

—

5

26

47

Summa

6

22

38

177

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.

Enkla bolag.

Alla. i röstlängd upp- tagna.

Grupperna 1—9 i °/o

av alla i röstlängd

upptagna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

222

3,783

i

i

6,172

59,250

3 c

6-4

2 C

.146

1,354

14

179

1,408

13,841

10-4

9-8

27

50

300

2

52

358

2,549

14-o

11-8

28

418

5,437

17

232

7,938

75,640

5-3

7-3

29

132

1,953

18

268

2,060

21,715

6-4

9-o

30

130

1,316

12

185

2,572

18,519

5-i

7-i

31

98

553

10

84

628

4,167

15''g

13-3

32

228

1,869

22

269

3,200

22,686

7-i

8-2

33

258

2,588

23

293

3,239

32,870

8-o

7*9

34

107

1,426

33

330

1,988

16,831

5-4

8-5

35

34

253

12

133

307

2,715

ll-i

9-3

3 6

399

4,267

68

756

5,534

52,416

7-2

8-1

37

250

1,964

8

55

2,792

24,818

9*o

7*9

38

128

1,999

4

63

7,717

70,386

1*7

2''8

39

61

659

o

O

9

969

8,526

6-3

7*7

40

105

1,641

6

107

1,828

19,360

5''7

8*5

41

65

659

13

101

844

8,225

7-7

8-0

42

359

4,958

26

280

11,358

106,497

3*2

4-7

43

no

2,404

9

176

3,543

36,724

3''i

6*5

44

91

478

1

40

737

5,974

12''3

8-0

45

42

732

23

352

1,283

12,821

3-3

5*7

4 6

243

3,614

QO

OO

568

5,563

55,519

4-4

6-5

47

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

4.0

50

51

52

50

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

j 67

j 68

I

69

70

71

72

7 3

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Malmöhus lön.

Lund ....................................................

i

26

__

_

Landskrona ...........................

—

_

1

7

Hälsingborg .....................„...........................................

—

—

1

40

Ystad............................................

*—

—

4

55

Trälleborg..............................................

—

—

—

—

Skanör med Falsterbo......................................................

—

—

2

13

Summa

i

26

8

115

Malmö stad ................................................................

—

—

2

52

Hallands län.

Halmstad .................................

—

_

1

40

Laholm ..................................

—

_

3

46

Falkenberg.....................................................................

—

—

3

18

Yaxberg...............................................................

i

10

1

40

Kungsbacka .................................................................

—

—

1

28

Summa

i

10

9

172

Göteborgs och Bohus län.

Kungälv.....................................................

—

—

1

21

Marstrand..............................

—

—

1

26

Lysekil ...................................................

—

—

2

43

Uddevalla ..............................

—

—

1

2

Strömstad....................................................................

—

—

4

59

Summa

—

—

9

151

Göteborgs stad...............................................................

—

—

—

—

Älvsborgs län.

Vänersborg ....................................................

—

—

3

71

Alingsås....................................................

—

—

2

48

Borås...........................................

—

—•

1

13

Ulricehamn ......................

—

—

—

_

Amal ..........................................................................

—

—

—

—

Summa

—

6

132

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 185.

241

och deras röstetai. — Städerna.

Grupp 3. Aktie- bolag och solida- riska bankbolag.

Grupp 4. Spar- banker, försäkrings- inrättningar och

dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7-

Stärbhus.

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

röstlängd

lagt

röstlängd

lagt

röstlängd

lågt

röstlängd

lågt

röstlängd

lågt

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

40

1,229

5

158

9

223

9

132

129

1.265

48

67

1,861

i

15

6

108

5

31

46

438

49

142

4,280

i

40

15

278

4

63

34

558

50

43

1,211

i

40

7

in

1

2

42

344

51

31

839

2

29

5

65

3

19

71

529

52

4

90

—

—

1

2

—

—

17

43

53

327

9,510

10

282

43

787

22

247

339

3,177

5 4

236

6,782

5

165

23

558

11

256

158

2,500

55

43

1,251

i

10

12

197

4

108

71

559

50 j

7

102

—

—

2

9

1

2

25

127

57

13

372

i

25

4

40

1

1

SO

152

58 j

24

517

i

40

4

46

5

11

52

644

59 j

5

102

—

—

—

-

1

3

6

28

60 |

92

2,344

q

75

22

292

12

125

184

1,510

61 |

7

149

_

_

_

_

1

1

22

83

62 !

7

224

_

—

—

—

4

24

30

125

63 !

13

367

—

4

52

6

49

27

171

6 4

27

819

—

1

56

4

18

81

381

6 5 j

11

237

i

16

—

1

4

48

262

66 |

65

1,796

i

16

8

108

16

96

208

1,022

67

400

11.763

6

210

151

3,306

34

810

318

5,425

08 j

16

495

1

26

1

6

8

99

27

253

69 j

11

324

1

32

5

70

4

18

14

152

7 0 j

56

1,727

—

—

10

71

7

74

47

562

71 i

9

221

1

3

—

—

3

16

19

197

11

271

2

30

—

—

2

36

17

62

73 !

103

3,038

5

91

16

147

24

243

124

1,226

74 1

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft. 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.)- Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan ort

mantalsskrivna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

1 18

Malmöhus lön.

Lund........................................................

48

261

123

|

1,531 |

•19

Landskrona ................................................

—

—

24

300 i

50

Hälsingborg................................................

9

71

21

218 j

Öl

Ystad.........................................................

67

220

9

53

52

Trälleborg...................................................

67

231

122

705

53

Skanör med Falsterbo .................................

1

15

1

10

51

Summa

192

798

300

2,817

55

Malmö stad................................................

726

2,089

358

4,491

5 6

Hallands län.

Halmstad..................................................

9

23

52

329

57

Laholm......................................................

2

16

3

3

58

Falkenberg ................................................

3

6

2

19

59

Varberg......................................................

—

—

18

184

60

Kungsbacka ..............................................

i

2

14

136

G1

Summa

15

47

89

671

62

Göteborgs och Bohus län.

Kungälv.....................................................

12

29

1 G3

Marstrand...................................................

—

—

—

—

1 G1

Lysekil .....................................................

3

12

22

175

| 65

Uddevalla...................................................

—

—

53

197

66

Strömstad...................................................

—

—

—

—

| 67

Summa

o

O

12

87

401

68

Göteborgs stad ...........................................

601

3,238

730

10,040

j G9

Älvsborgs län.

Vänersborg ................................................

62

155

34

348

1 7 0

Alingsås ...................................................

—

—

6

42

(71

Borås.........................................................

—

—

93

743

72

Ulricehamn ................................................

9

41

17

102

I 73

Åmål........................................................

—

12

106

| 74

Summa

71

196

162

1,341 i

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 185.

243

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd upp- tagna,

Grupperna 1—9 i °/o

av alla i röstlängd

upptagna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

364

4,825

28

240

5,552

57,566

6 c

8’4

48

150

2,760

12

270

4,431

43,234

*3-4

6-4

49

227

5,548

52

594

9,228

98,794

2-5

5-c

so

174

2,036

15

171

2,945

31,823

5-9

6*4

51 I

301

2,417

37

319

2,947

25,072

10-2

9 c

52

26

173

3

51

457

3,008

5-7

5-8

53

1.242

17,759

147

1,645

25,560

259,497

4‘9

6-8

54 i

1.519

16,893

2

63

25,628

246,269

5-9

6-9

55

193

2,517

58

635

3,605

39,166

5-4

6*4

5G

43

305

10

119

521

3,976

8-3

7-7

57

57

633

5

68

1,247

9,953

4-6

6''4

58

106

1,492

20

205

1,751

15,468

6 i

9-6

59

28

299

9

153

264

3,191

10-6

9-4

60

427

5,246

102

1,180

7,388

71,754

5*8

/''3

61

43

283

2

44

425

3,519

10''i

8*o

C 2

42

399

36

238

600

5,241

7*o

7 c

63

77

869

38

393

1,284

11,399

6''0

7’G

64 j

170

1,473

5

42

3,125

23,437

5-4

6-s

65

65

578

6

135

781

5,888

8-3

9''8

ce

397

3,602

87

852

6,215

49,484

6-4

7-s

67

2,240

1

34,792

52

1,172

43,911

428,388

5''i

8-1

68

152

1,453

13

'' 130

2,089

18,052

7''3

8*o

69

43

686

3

74

1,373

11,778

3-i

5-s

70

214

3,190

46

496

5,181

43,201

4-1

7-4

71

58

580

12

91

527

4,368

U-o

13''3

72

44

505

8

102

1,095

9,944

4-o

0‘1

73

511

6,414

82

893

10,265

87,343

5’0

7-3

74 j

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- nala myndigheter

och inrättningar.

ntal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

75

Skaraborgs län.

Mariestad ...............................................................

2

55

70

Lidköping.........j............................................................

—

—

—

—

77

Skara..........................................................................

—

—

—

—

78

Skövde ......................................................................

—

—

1

40

79

Hjo.......................................................................

—

—

—

—

80

Tidaholm .....................................................................

—

—

—

—

81

Falköping...................................................

—

—

1

22

82

Summa

—

—

4

117

83

Värmlands län.

Karlstad............................................

1

13 j

84

Kristinehamn ..................................................

—

—

1

i i

85

Filipstad .....................................................................

—

3

66 i

86

Summa

—

5

80 j

87

Örebro län.

Örebro ........................................................................

5

60

88

Askersund...................................................................

—

—

2

26 ;

89

Nora ................................................

—

—

5

67

90

Lindesberg....................................................................

—

—

4

58:

91

Summa

—

—

16

211

92

Västmanlands län.

Västerås..............................................................

3

25

3

51

93

Sala ............................................................................

—

—

4

46

94

Köping ........................................................................

—

—

7

71

95

Arboga ................... ....................................................

—

—

3

42

96

Summa

3

25

17

210

97

Kopparbergs län.

Falun..........................................................................

2

45

2

43

08!

Säter ......................................................................

—

—

_

_

99

Hedemora.....................................................................

—

—

4

37

lOOj

Summa

2

45

6

80

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 185. 245

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp B. Aktie- bolag och solida- riska bankbolag.

Grupp 4. Spar- banker, försäkrings- inrättningar och

dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

Antal i

Samman-

röstlängd

lågt

röstlängd

lågt

röstlängd

lågt

röstlängd

lågt

röstlängd

lågt

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

upptagna.

röstetal.

14

345

2

61

i

2

i

i

21

191

7 5

22

602

1

31

—

3

33

64

560

7 G

11

327

1

34

2

29

O

O

46

41

324

7 7

13

350

2

52

4

64

5

27

35

528

78

6

216

—

1

7

2

3

14

85

7 5)

9

207

—

2

8

O

8

13

38

SO

12

287

—

2

20

3

27

17

153

81

87

2,334

6

178

12

130

20

145

205

1,879

82

Öl

1,507

O

O

92

1

21

11

160

50

567

83

23

592

1

36

3

17

2

30

71

448

84

23

532

1

40

2

27

i

29

22

198

85

97

2,631

5

168

6

65

20

219

143

1,213

86

70

2,100

o

O

118

9

178

9

113

86

1,101

87

14

319

1

1

i

19

4

22

18

99

88

7

189

l

25

—

—

3

8

15

182

89

13

250

—

—

i

12

O

O

6

18

91

90

104

2,858

5

144

ii

209

19

149

137

1,473

91

28

771

Q

O

93

7

124

13

156

30

443

92

25

696

1

40 1

3

47

4

16

44

384

93

17

465

—

—

7

55

6

14

57

327

94

11

324

—

2

14

6

48

42

248

95

81

2,256

4

133

19

240

29

234

173

1.402

96

34

878

5

114

2

14

7

:

87 j

na

597

97

10

199

—

“I

2

11

1

1

13

95

98

7

206

—

-1

1

1

5

18

19

184

99

51

1,283

5

114 |

-

0

26

13

106 i

147

876

100

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Äntå! i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan ort

mantalsskrivna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Skaraborgs län.

75

Mariestad..................................................

—

—

33

91

1 ™

Lidköping...................................................

27

70

43

265

77

Skara.........................................................

1

4

44

389

j 78

Skövde ......................................................

6

38

17

144

79

Hjo...........................................................

—

—

15

69

80

Tidaholm ...................................................

—

—

34

170

81

Falköping...................................................

—

—

7

95

82

Summa

“

112

193

1,223

Värmlands län.

83

Karlstad ..................................................

10

119

40

534

84

Kristinehamn .............................................

—

—

49

267

85

Filipstad .................................................

—

—

39

200

86

Summa

10

119

128

1,001

Örebro län.

87

Örebro ......................................................

25

223

170

1,768

88

Askersund...................................................

4

9

21

80

89

Nora .........................................................

1

2

7

31

90

Lindesberg ................................................

4

23

16

89

91

Summa

34

257

214

1,968

Västmanlands län.

92

"Västerås ....................................................

133

468

30

334

93

Sala .........................................................

33

118

76

464

94

Köping'' ...........................................,..........

—

—

48

242

95

Arboga ......................................................

15

66

26

220

96

Summa

181

652

180

1,260

Kopparbergs län.

97

Falun.........................................................

1

22

73

CO

l^

CD

98

Säter.........................................................

—

_

4

41

99

Hedemora...................................................

6

17

4

17

100

Summa

7

39

81

731

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185.

och deras röstetal. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd upp- tagna.

Grupperna 1—9 i °/o

av alla i röstlängd

upptagna.

Antal

1 i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

74

746

24

182

1,134

10,098

6-5

7-4

75

160

1.561

7

93

2,008

15,307

8-o

10-3

7 g|

103

1,153

11

139

1,391

12,396

7''4

9''3

77

83

1,243

6

62

1,695

18,016

4-9

6''9

78

38

380

7

59

528

4,705

7-2

8-i

79

61

431

11

84

1,405

8,468

4-3

5-1

80

42

604

9

129

1,395

13,040

3''0

46

81

561

6,118

75

748

9,556

82,030

5’9

7-5

82

167

3,013

13

150

4,385

42,214

3-8

7-i

83

150

1,391

4

45

2,322

21,400

6-5

6 T)

84

97

1,092

28

256

1.295

11,997

7-5

9-i

85

414

5,496

45

451

8,002

75,611

5*2

7-3

80

377

5,661

10

238

9,141

80,001

4-i

7-1

87

65

575

9

70

646

4,659

10-i

12-3

88

39

504

9

130

558

5,417

7-o

9-3

89

59

529

11

103

834

6,767

7’i

7-8

90

540

7,269

39

541

11,179

96,844

4-8

7-5

91

250

2,465

50

662

5,238

50,723

4-8

4''9

92

190

1,811

20

98

2,187

16,620

8-7

10''9

93

142

1,174

24

142

1,452

12,946

9-S

9i

94

105

962

6

67

1.529

11,374

6-9

8-5

95

687

6,412

100

969

10,406

91,663

6''g

7-o

96

241

2,473

34

424

3,137

33,694

7-7

7’3

97

30

347

—

—

347

2,679

8''c

13''0

98

46

480

18

114

848

6,787

5*4

7''i

99

317

3,300

52

538

4,332

43,160

7''3

7-c

100

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Årita! i röstlängd upptagna

Landstingsområden ocli städer.

Grupp 1. Statliga

myndigheter och

inrättningar.

Grupp 2. Kommu- j

nala myndigheter

och inrättningar. 1

i

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman- j

lagt

röstetal, j

Gävleborgs län.

101

Söderhamn....................................................................

—

—

o

o

83

102

Hudiksvall...................................................................

—

—

l

4

103

Summa

—

4

87

104

Gävle stad.....................................................................

—

3

34

Västernorrland» län.

10 5

2

10

2

(10

106

Sundsvall .....................................................................

—

1

3

i 107

Örnsköldsvik..................................................................

—

3

70

i 108

Summa

2

10

6

132;

Jämtlands län.

1 09

Östersund .....................................................................

i

40

2

53 J

Västerbottens län.

''

jilO

Umeå...........................................................................

—

—

—

—

jl 11

Skellefteå .....................................................................

—

—

1

25 j

ii i2

Summa

—

1

25 1

Norrbottens län.

jl 13

Luleå ..........................................................................

—

—

1

40

114

Piteå ...........................................................................

—

—

3

43

115

Haparanda.....................................................................

—

—

i

no

116

Summa

—

—

5

ml

|l.l 7

Summa för hela riket

24

404

193

8,575

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

249

och deras röstetal. — Städerna.

Grupp 3. Aktie- bolag och solida- riska bankbolag.

Grupp 4. Spar- banker, försäkrings- inrättningar och

dylikt.

Grupp 5. Ekono- miska föreningar.

Grupp 6. Andra

föreningar och

stiftelser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lagt

röstetal.

Antal i

röstlängd

upptagna.

Samman-

lågt

röstetal.

1

44

1,062

i

4

4

64

5

58

97

531

101^

31

665

i

40

3

58

2

24

22

225

102

75

1,727

2

44

7

122

7

82

119

756

103

73

1.996

3

120

7

163

18

246

218

1,815

10 1

28

761

3

83

6

98

6

106

44

616

105

93

2,254

i

33

8

94

. 9

114

no

827

106

20

484

—

—

2

25

3

20

8

87

107

141

3,499

4

116

16

217

18

240

162

1,530

108

i

44

1,075

—

—

2

36

3

39

19

337

109

16

462

1

19

2

54

27

360

no

11

279

1

21

—

—

1

23

8

87

in

27

741

1

21

1

19

3

77

35

447

112

37

938

2

54

5

43

4

36

39

338

113!

10

209

1

14

3

10

3

19

35

153

114

6

99

1

15

1

1

3

21

22

237

115''

53

1,246

4

83

9

54

10

76

96

728

116

3,691

105,977

149

4,544

534

10,600

605

8,935

4,831

51,560

117

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 2 (forts.). Antal i röstlängd upptagna

Landstingsområden och städer.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9. På annan ort

mantalsskrivna.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Gävleborgs län.

101

Söderhamn ................................................

154

398

44

220

102

Hudiksvall ................................................

—

—

44

156

103

Summa

154

398

88

376

104

Gävle stad ................................................

399

974

126

1,330

Yästernorrlands lön.

105

Härnösand .................................................

4

34

40

599

106

Sundsvall...................................................

17

109

2

25

107

Örnsköldsvik...............................................

5

10

i

2

108

Summa

26

153

43

626

Jämtlands lön.

109

Östersund...................................................

1

11

55

619

Västerbottens län.

no

Umeå.........................................................

—

—

in

Skellefteå.................................................

1

7

i

5

112

Summa

1

7

i

5

Norrbottens län.

113

Luleå........................................................

25

89

7

76

114

Piteå.........................................................

6

34

1

2

115

Haparanda ................................................

—

—

3

29

116

Summa

31

123

11

107

117

Summa för hela riket

5.887

24.698

5,209

67,531

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

251

och deras röstetai. — Städerna.

Summa för grupperna 1—9.

Enkla bolag.

Alla i röstlängd upp- tagna.

............

Grupperna 1—9 i °/o

av alla i röstlängd

upptagna.

1

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal

i röstlängd

upptagna.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Sammanlagt

röstetal.

Antal.

Röstetal.

352

2,420

49

422

3,582

26,945

9-8

9o

101

O

rH

1,172

34

274

1,869

16,468

5-6

7-i

102

456

3,592

83

696

5,451

43,413

8-4

8-s

103

747

6,678

25

381

10,007

89,063

7-5

7-5

104

135

2,367

25

404

2,828

25,687

4-8

9''2

1

105!

241

3,458

60

593

4,578

44,623

5-8

7-7

106

42

698

11

160

914

9,545

4''6

7-3

107

418

6,523

96

1,157

8,320

79,855

5-o

8-2

108

127

2.210

42

770

2.533

29,205

5-o

7-6

109

46

895

3

77

1,203

14,857

3''8

6''0

no

24

447

7

92

390

4,821

6-2

9-3

in

70

1,342

10

169

1,593

19,678

4-4

6-8

112

120

1,614

16

316

2,475

27,268

4-8

5‘9

113

62

484

10

95

796

6,383

7-8

7-o

114

37

435

2

45

376

4,188

9*8

10-4

115

219

2,533

28

456

3,647

37,839

6-0

6''7

116

20,623

277,824

1.462

18,090

! 385.254

3.900 233

5 4

7 i

117

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 3. Äntå! i röstiängd upptagna och deras röstetal

Landstingsområden.

Grupperna

1-6.

Grupp 7.

Stärbhus.

:

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

upp- . tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

An-

tal.

Röste-

tal.

An-

tal.

Röste-

tal.

!1

Stockholms län .................................

663

9,910

1.4

3.8

957

5,223

2.0

!

1-8 i

2

Uppsala » .................................

295

2,514

1.6

2.8

315

1,446

1.7

1.6

3

Södermanlands » ...............................

289

3,100

1.2

2-6

431

2,251

1.8

1.9

4

Östergötlands » .................................

447

5,354

1.3

2.8

810

3,695

2.8

1.9

5

Jönköpings » ................................

479

4,972

1.5

3.2

1,064

4,224

3.2

2.7

6

Kronobergs » .................................

347

4,058

1.3

3.6

711

2,426

2.7

2.2 I

7

Kalmar läns Norra ...........................

280

2,256

2.6

4.1

337

1,494

3.1

2.7

8

Kalmar läns Södra .................................

330

2,654

1.8

3.5

808

2,804

4.4

3.7

9

Gottlands län ...............................

161

1,136

1.5

3.o

515

1,328

4.7

3.6

10

Blekinge » ................................

256

2,047

1.4

3.i

196

840

1.1

1.3

11

Kristianstads » .................................

648

5,900

1.4

3.o

1,453

4,976

3.2

2.6

12

Malmöhus » ................................

767

10,656

1.1

2.9

1,068

5,014

1.5

1.4

13

Hallands » ................................

271

2,597

1.4

3.o

593

2,304

3.o

2.7

14

Göteborgs och Bohus län ......................

412

5,027

1.0

3.2

1,687

5,330

4.3

3.4

15

Älvsborgs län .................................

592

6,526

1.4

3.7

1,710

5,085

4.0

2.9

16

Skaraborgs » .................................

448

3,660

1.3

2.5

1,871

6,361

5.4

4.3

17

Värmlands » .................................

515

7,520

i.i

3.7

2,696

8,431

6.0

4.i

18

Örebro » .................................

448

6,208

1.3

3.6

1,016

4,126

2.9

2.4

19

Västmanlands » .................................

371

5,060

1.5

4.i

500

2,378

2.1

1.9

20

Kopparbergs » .................................

839

11,069

1.6

4.6

1,510

4,655

2.s

1.9

21

Gävleborgs » ..............................

747

8,775

1.5

3.9

702

2,416

1.4

i.i

22

Västernorrlands » .................................

779

11,069

1.6

5.7

959

3,032

2.o

1.6

23

Jämtlands » ................................

612

6,495

2.7

7.5

523

1,655

2.3

1.9

24

Västerbottens » .................................

357

4,014

1.3

4.o

428

1,228

1.6

1.2

25

Norrbottens » ................................

265

3,281

1.0

2.5

667

2,062

2.4

1.6

26

Hela riket

11,618

135,858

it

3.0

23,527

84,784

2.8

2.2

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

253

inom vissa grupper, sammandrag länsvis. Landsbygden.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9.

På annan ort mantals- skrivna.

Grupperna 1—9.

Grupp 10.

Enkla bolag.

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

An-

tal.

Röste-

tal.

An-

tal.

Röste-

tal.

An-

tal.

Röste-

tal.

An-

tal.

Röste.

tal.

61

447

0.1

O.i

1,024

6,049

2.1

2.0

2,705

21,629

5.5

7.2

521

3,612

i.i

1.2

1

13

38

0.1

O.o

452

1,660

2.5

l.s

1,075

5,658

5.8

6.3

121

1,061

0.7

1.2

2

37

123

0.2

O.i

235

1,325

1.0

1.1

992

6,799

4.i

5.8

123

1,166

0.5

1.0

3

62

274

0.2

0.1

877

4,061

2.5

2.1

2,196

13,384

6.2

7.o

296

2,145

0.8

1.1

4

54

178

0.2

O.i

445

1,943

1.4

1.2

2,042

11,317

6.2

7.2

343

1,554

1.0

1.0

5

28

105

O.i

O.i

549

2,043

2.1

1.8

1,635

8,632

6.2

7.7

269

865

1.0

0.8

6

19

63

0.2

O.i

171

860

1.6

1.6

807

4,673

7.4

8.5

99

527

0.9

1.0

7

31

94

0.2

O.i

452

1,669

2.5

2.2

1,621

7,221

8.9

9.4

165

888

0.9

1.2

8

24

57

0.2

0.2

860

1,813

7.8

4.9

1,560

4,334

14.i

11.6

258

573

2.3

1.5

9

25

123

O.i

0.2

335

1,396

1.8

2.1

812

4,406

4.5

6.7

169

789

0.9

1.2

10

51

174

0.1

O.i

1,080

3,068

2.4

1.6

3,232

14,118

7.2

7-3

353

1,581

0.8

0.8

11

i 300

353

0.1

O.i

1,831

6,970

2.6

1.9

3,766

22,993

5.4

6.2

431

2,512

0.6

0.7

12

9

60

O.o

O.i

267

1,150

1.4

1.3

1,140

6,111

5.8

7.1

150

637

0.8

0.7

13

36

113

O.i

O.i

1,038

4,544

2.6

2.9

3,173

15,014

8.0

9.5

489

2,249

1.2

1.4

14

48

185

O.i

O.i

783

2,592

1.8

1.5

3,133

14,388

7.4

8.2

592

2,203

1.4

1.2

15

62

190

0.2

O.i

991

3,269

2.8

2-2

3,372

13,480

9.7

9.2

628

2,366

1.8

1.0

16

68

319

0.2

0.2

838

2,849

1.9

1.4

4,117

19,119

9.1

9.4

401

2,173

0.9

1.1

17

56

198

0.2

O.i

524

1,910

1.5

1.1

2,044

12,442

5.9

7.2

422

2,601

1.2

1.5

18

139

373

0.6

0.3

257

1,246

i.i

1.0

1,267

9,057

5.3

7.4

172

1,001

0-7

0.8

19

194

492

0.4

0.2

1,679

3,620

3.1

1.5

4,222

19,836

7.s

8.2

463

1,872

0.9

0.8

20

379

1,180

0.8

0.5

910

2,808

1.9

1.3

2,738

15,179

5.6

6.8

493

1,936

1.0

O.D

21

80

197

0.2

O.i

483

1,599

1.0

0.8

2,301

15,897

4.7

8.1

382

1,402

0.8

0.7

22

37

99

0.2

O.i

744

2,277

3.2

2.6

1,916

10,526

8.3

12.2

525

1,613

2.3

l.D

2 3 j

15

31

O.i

O.o

200

523

0.7

0.5

1,000

5,796

3.6

5.8

281

850

1.0

0.9

24;

50

114

0.2

O.i

6081 2,337

2.2

1-8

1,590

7,794

5.8

5.9

356

1.386

1.3

1.1

25

1.678

5,580

i 0.2

0.1

17,683 68,581

2.1

1.;

54.456 289,803

G.fi

7.6

8,502

89,562

1.0

1.0

26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

25 4

Tab. 4. Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal

Landstingsområden och städer.

Grupperna 1

—6.

Grupp 7.

Stärbhus.

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd- upptagna.

Antal

i röst- längd

upp- tagna.

Sam-

manlagt

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

An-

tal.

Röste-

tal.

An-

tal.

Röste-

tal.

1

Stockholms stad ....................................

1,091

34,782

1.0

2.7

442

9,953

0.4

0.8 |

2

Stockholms län .................................

89

1,716

l.G

3.4

125

715

2.2

1.4 |

s

Uppsala » ..............................

141

3,480

1.7

4.i

138

2,262

1.6

2.7 i

1

Södermanlands >> .................................

188

4.255

1.5

3.7

167

1,507

1.4

1.3

5

Östergötlands » ................................

120

2,468

1.8

3.8

168

1,557

2.5

2.4

«

Norrköpings stad....................................

141

3,791

1.2

3.8

64

1,088

O.c

1.1

7

Jönköpings län ....................................

106

2,516

1.3

3.3

101

1,293

1.3

1.7

8

Kronobergs » ....................................

•27

656

1.3

3-0

61

823

3.o

3.8

9

Kalmar läns Norra ................................

Öl

1,006

1.6

4.4

106

457

3.3

2.o

10

Kalmar läns Södra .................................

100

2,483

1.8

4.7

215

1,181

3.9

2.3

11

Gottlands län....................................

55

1.111

2.0

4.5

188

819

6.7

3.3

12

Blekinge » ....................................

121

2,958

l.i

2.8

163

1,406

1.4

1.8

13

Kristianstads » ....................................

91

2,232

1''6

4.o

108

1,183

1.9

2.1

14

Malmöhus » ............................ .....

411

10,967

1.6

4.2

339

3,177

1.3

1.2

15

Malmö stad ..........................................

277

7,813

1.1

3.2

158

2,500

0.6

1.0

1(5

Hallands län...........................................

139

3,018

1.9

4.2

184

1,510

2.5

2.1

17

Göteborgs och Bohus län ........................

99

2,167

l.G

4.4

208

1,022

3.3

2.1

18

Göteborgs stad.......................................

591

16,089

1.3

3.8

318

5,425

0.7

1.3

19

Älvsborgs län....................................

154

3,651

1.5

4.2

124

1,226

l.s

1.4

20

Skaraborgs » ....................................

129

2,904

1.3

3.5

205

1,879

2.i

2.3

21

Värmlands » ....................................

138

3,163

1.7

4.2

143

1,213

1.8

1.6

22

Örebro » ...................................

155

3,571

1.4

3.7

137

1,473

1.2

1.5

23

Västmanlands » ....................................

153

3,098

1.5

3.4

173

1,402

1.7

1.5

24

Kopparbergs » ....................................

82

1,654

1.9

3.8

147

S76

3.4

2.0

Gävleborgs » .....................................

95

2,062

1.7

4.7

119

756

2.2

1.7

26

Gävle stad.............................................

104

2.559

1.0

2.9

218

1,815

2.2

2.o

27

Västernorrlands län .................................

187

4,214

2.2

5.3

162

1,530

1.9

1.9

2 8

Jämtlands » .................................

52

1,243

2.1

4.8

19

337

0.8

1.2

26

Västerbottens » ............................—

33

883

2.i

4.5

35

447

2.2

2.3

30

Norrbottens » ...............................

81

1,575

2.2

4.2

96

728

2.6

1.9

31

Hela riket

5.190

134,035

l.s

8.4

4,831

51,560

1 °

I Aw

l.s

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185. 255

inom vissa grupper, sammandrag länsvis. Städerna.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9.

På annan ort mantals- skrivna.

Grupperna 1—

9.

Grupp 10.

Enkla bolag.

|

Antal

i rost*

j längd

Sam-

manlagl

röstetal.

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

Sam- man! ag1

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

Sam-

manlagt

% av alla

i röstlängd

upptagna.

Antal

i röst- längd

Sam-

manlagt

% av alla

i röstlängd

upptagna.

| UPP“

j tagna.

An-

tal.

Röste-

tal.

upp-

tagna.

röstetal.

An-

tal.

Röste-

tal.

upp-

tagna.

röstetal.

An-

tal.

Röste-

tal.

upp-

tagna.

röstetal.

An-

tal.

Röste-

tal.

2,500

13,424

2.3

1.0

1,435

30,476

| 1.3

2.4

5,468

88,585

5.i

6.8

16

411

O.o

O.o

J

2

45

O.o

O.i

21

60

0.4

O.i

237

2,536

4.2

5.1

67

830

1.2

1.7

j

20

231

| 0.3

0.3

66

725

0.8

0.9

365

6,698

4.s

7.9

30

431

0.4

0.5

3j

243

782

2.0

0.7

100

595

0.8

0.5

698

7,139

5.6

6.1

42

517

0.3

0.4

41

4

10

O.i

O.o

154

1,161

2.3

1.8

446

5,196

6.c

7.9

45

742

0.7

1.1

5''

180

661

1.6

0.7

103

1,889

0.9

1.9

488

7,429

4.2

7.5

3

50

0.0

0.1

G

9

32

0,

O.o

202

1,596

2.5

2.1

418

5,437

5.3

7.2

17

232

0.2

0.3

7I

—

_

—

44

474

2.1

2.2

132

1,953

6.4

9.o

18

268

0.9

1.2

s|

4

33

O.i

O.i

67

373

2.1

1.6

228

1,869

7.i

8.2

22

269

0.7

1.2

ai

17

92

0.3

0.2

67

511

1.2

1.0

399

4,267

7.2

8.i

68

756

1.2

1.4

t u |

6

28

0.2

0.1

1

O.o

O.o

250

1,964

9.0

7.9

8

55

0.3

0.2

n

! 10

113

O.i

O.i

65

481

0.6

O.o

359

4,958

3.2

4.7

26

280

0.2

0.3

12 j

6

22

O.i

O.o

38

177

0.7

0.3

243

3,614

4.4

6.5

33

568

0.6

1.0

131

192

798

0.8

0.3

300

2,817

1.2

i.i

1,242

17,759

4.9

6.8

147

1,645

0.6

0.6

14!

; 726

2,089

2.8

0.8

358

4,491

1.4

1.8

1,519

16,893

5.9

6.9

2

63

O.o

O.o

t-

1 o I

15

47

0.2

0.1

89

671

1.2

0.9

427

5,246

5.8

7.3

102

1,180

1.4

1.6

16;

3

12

O.o

O.o

87

401

1.4

0.8

397

3,602

6.4

7.3

87

852

1.4

1.7

17

601

3,238

1.4

0.8

730

10,0401

1.7

2.3

2,240

34,792

5.1

8.1

52

1.172

O.i

0.3

181

71

196

0.7

0.2

162

1,341

1.6

1.5

511

6,414 i

5.0

7.3

82

893

0.8

1.0

19|

34

112

0.4

O.i

193

1,223;

2.0

1.5

561

6,118

5.9

7.5

75

748

O.s

0.9

20

10

119

0.1

0.2

128

1,001;

l.c

1.3

414

5,4961

5.2

7.3

45

451

0.6

0.6

21

34

257

0.3

0.3

214

1,9681

1.9

2.0

540

7,269

4.8

7.5

39

541 j

0.3

0.6

2 2

181

652

1.7

0.7

180

1,260!

1.7

1.4

687

6,412

6. c

7.0

100

969}

1.0

1.1

23

7

39 ;

0.2

0.1

81

731

1.9

1.7

317

3,300

7.3

7.6

52

538

1.2

1.2

2 4

154

398 |

2.8

0.9

88

376:

1.6

0.8

456

3,592 |

8.4

8.3

83

696

1.5

1.6

2 5

299

974

3.o

1.1

126

1,330

1.3

1.5

747

6,6781

7.5

7.5

25

381

0.2

0.4

26

26

153

0.3

0.3

43

626

0.5

0.8

418

6,5231

5.0

8.2

96

1,157

1.2

1.4

2 7

1

11 !

O.o

O.o

55

619

2.2

2.1

127

2,210}

5.o

7.6

42

770

1.7

2.6

28

1

7

0.1

O.o

i

5

O.i

O.o

70

1,342

4.4

6.8

10

169

0.6

0.9

29

31

123

0.9

0.3

u

107 i

0.3

0.3

219

2,5331

6.0

6.7

28

456

0.8

1.2

30

5,387

24.698

1.4

O.o 1

5,209

67,5311

1.4

1.7 120,623

277,824}

5 4

7.1

1,462

18,090

0.4

0.5

31

s. 256 Kontrollera mot PDF

256 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 5. Fördelning

Röstetal.

Grupp 1.

Staten.

Grupp 2.

Kommuner.

Grupp 3.

Aktiebolag.

Grupp 4.

Sparbanker,

försäkrings- anstalter o. d.

Grupp 5.

Föreningar för

ekonomisk

verksamhet.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% ar

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

1 ..............

49

9.2

1,498

53.2

340

5.8

12

8.8

265

19.8!

2

35

6.6

288

10.2

278

4.7

13

9.6

186

13.91

3

29

5.5

165

5.9

274

4.6

11

8.i

143

10.7''i

4

19

3.6

84

3.o

171

2.9

11

8.i

108

8.1

5 ...........................

15

2.9

70

2.5

187

3.2

8

5.9

119

8.9

6 .............

20

3.8

61

2.2

165

2.8

8

5.9

65

4.9

7 ..............

10

1.9

50

1.8

98

1.7

4

3.0

46

M

8 ................

19

3.6

49

1.8

153

2.6

8

5.9

46

3.5}

9

20

3.7

47

1.7

116

2.o

3

2.2

30

*■»1

10 ...........................

11

2.1

28

1.0

122

2.1

9

6.6

46

3.5

11 ........

51

9.6

130

4.6

471

8.o

13

9.6

106

H

12 ..................

26

4.9

60

2.1

362

6.1

9

6.6

46

3.4

13 ....................

20*

3.7

57

2o

267

4.5

1

0.7

45j

3.4|

14 .......................

34

6.4

28

1.0

244

4.1

4

3.0

28

2.1 j

15 ...........................

19

3.6

17

0.6

167

2.8

2

1.5

14

i.ij

16 ..........................

16

3.o

15

0.5

158

2.7

4

3.o

8

0.6f

17 .........................

19

3.6

19

0.7

155

2.6

1

0.7

6

0.5

18 ...........................

16

3.o

15

0.5

126

2.1

1

0.7

4

0.3

19 ...........................

14

2.6

12

0.4

98

1.7

1

0.7

5

0.4

20 ...........................

6

1.1

10

0.4

82

1.4

—

—

4

0.3

21 ...........................

7

1.3

4

0.2

75

1.3

—

—

4

0.3

22 ...........................

6

1.1

5

0.2

88

1.5

1

0.7

4

0.3

23 ...........................

8

1.5

9

0.3

73

1.2

3

2.2

1

O.o

24 ...........................

3

0.6

7

0.3

51

0.9

1

0.7

1

O.o

25 ...........................

2

0.4

7

0.3

52

0.9

—

—

1

O.o

26 ...........................

2

0.4

7

0.2

55

0.9

_

—

1

O.o

27 ...........................

4

0.7

4

O.i

49

0.8

—

—

1

O.o

28 ...........................

4

0.7

7

0.2

51

0.9

—

—

—

—

29 ...........................

3

0.6

1

O.o

31

0.5

1

0.7

1

O.o

30 ...........................

3

0.6

—

—

41

0.7

—

—

—

31 ...........................

1

0.2

5

0.2

35

0.6

—

—

—

—

32 ...........................

7

1.3

2

0.1

33

0.6

—

—

—

—

33 ...........................

1

0.2

3

0.1

28

0.5

1

0.7

—

O.o

34 ...........................

1

0.2

1

O.o

31

0.5

—

—

1

35 ...........................

4

0.7

—

—

30

0.5

—

—

—

36 ..........................

1

0.2

1

O.o

25

0.4

. -

—

1

O.o

37 ...........................

—

3

O.i

36

0.6

_

—

—

—

1 38 ...........................

1

0.2

1

O.o

33

0.6

—

—

1

O.o

39 ...........................

_

—

—

21

0.4

—

—

—

—

40 ...........................

25

4.7

45

1.6

1,019

17.s|| 6

4.4

4

0.3

Summa

531 lOO.of 2,815

lOO.o

5.894

lOO.o

| 138

lOO.o

{ 1,341

lOO.o

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

257

på enröstgrupper. Landsbygden.

Grupp 6.

Andra förenin- ga r och stif- telser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9.

På annan ort

mantalsskrivna.

Grupp 10.

Enkla bolag.

Alla i röstläng- den upptagna.

Röstetal.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

<%j av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

377

41.8

9,402

40.o

552

32.9

7.960

45.1

3,202

37.7

239,020

28.8

1

159

17.7

4,071

17.3

383

22.8

2,909

16.5

1.227

14.4

136,395

16.4

2 !

82

9.1

2,703

11.5

237

14.1

1.647

9.3

825

9.7

93,549

11.3

3 1

57

6.3

1,574

6.7

155

9.2

959

5.4

502

5.9

68,491

8.3

4

41

4.6

1,263

5.4

117

7.o

808

4.6

437

5.i

54,160

6.5

5

31

3.5

968

4.i

67

4.o

565

3.2

345

4.1

44,935

5.4

6

14

1.6

503

2.2

33

1.9

293

1.7

194

2.3

29,163

oTo

7

8

0.9

489

2.1

13

0.8

324

1.8

250

3.o

19,767

2.4

8

13

1.5

369

1.6

7

0.4

245

1.4

153

1.8

14,604

1.8

9

12

1.3

266

i.i

19

1.1

251

1.4

132

1.6

19,836

2.4

10

31

3.4

784

3.3

34

2.o

598

3.4

429

5.i

52,217

6.3

11

15

1.7

327

1.4

17

1.0

311

1.8

187

2.2

14,845

1.8

12

9

1.0

199

0.9

8

0.5

175

1.0

131

1.5

12.491

1.5

13

9

1.0

150

0.6

9

0.5

134

0.8

83

1.0

7,238

0.9

14

3

0.3

78

0.3

O

0

0.2

67

0.4

65

0.8

4,279

0.5

15

4

0.4

71

0.3

8

0.5

72

0.4

48

0.6

3,228

0.4

16

5

0.6

47

0.2

2

O.i

47

0.3

35

0.4

2,468

0.3

17

3

0.3

30

O.i

2

O.i

36

0.2

26

0.3

1,889

0.2

18

—

—

28

O.i

1

O.i

26

O.i

33

0.4

1,440

0.2

19

6

0.7

23

O.i

—

—

35

0.2

25

0.3

1,157

O.i

20

_

_

19

O.i

3

0.2

14

O.i

13

0.2

930

O.i

21 .

2

0.2

12

O.i

1

O.i

12

0.1

11

O.i

835

O.i

22

2

0.2

11

O.i

—

—

11

o.i

12

O.i

613

O.i

23

—

—

15

O.i

2

O.i

21

0.1

8

O.i

548

o.i

24 i

Q

O

0.3

16

O.i

—

—

11

0.1

11

O.i

444

0.1

25 ,

_

_

9

O.o

_

_

12

O.i

10

O.i

415

O.i

26

1

0.1

8

O.o

2

0.1

11

0.1

8

0.1

357

O.i

27

2

0.2

9

O.o

—

—

6

O.o

6

O.i

340

O.o

28

1

O.i

3

O.o

1

O.i

4

O.o

8

O.i

261

O.o

29

—

—

7

O.o

1

O.i

9

0.1

4

O.o

264

O.o

30

_

_

5

O.o

_

_

7

O.o

10

O.i

205

O.o

31

—

—

5

O.o

—

—

6

O.o

2

O.o

188

O.o

32

1

0.1

2

O.o

—

—

1

O.o

2

O.o

163

O.o

33

2

0.2

3

O.o

—

—

4

O.o

7

O.i

150

O.o

34

—

—

6

O.o

—

—

1

O.o

1

O.o

114

O.o

35

_

_

2

O.o

_

_

2

O.o

1

O.o

117

O.o

36

—

—

3

O.o

—

—

2

O.o

1

O.o

137

O.o

37

—

—

2

O.o

—

—

5

O.o

3

O.o

119

O.o

38

—

—

1

O.o

—

—

3

O.o

2

O.o

103

O.o

39

8

0.9

44

0.2

1

O.i

29

0.2

53

0.6

2,186

0.3

40

901

1Ö0.O

28,527

lOO.o

1,678

lOO.o

17,633

lOO.o

8,502

lOO.o

829,661

lOO.o

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft. 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 6. Fördelning

Böstetal.

Grupp 1.

Staten.

Grupp 2.

Kommuner.

Grupp 3.

Aktiebolag.

Grupp 4.

Sparbanker,

försäkrings- anstalter o. d.

Grupp 5.

Föreningar för

ekonomisk

verksamhet.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

1 ...........................

i

4.2

20

10.4

52

1.4

1

0.7

14

2.6

2 ...........................

2

8.3

17

8.9

58

1.6

1

0.7

14

2.6

3 ...........................

1

4.2

12

6.2

61

1.7

1

0.7

22

4.i

. 4 ..........................

1

4.2

7

3.6

47

1.3

1

0.7

18

3.4

5 .........................

1

4.2

5

2.6

59

1.6

—

—

12

2.2

6 ...........................

_

1

O.ö

44

1.2

_

—

14

2.6

7 ..........................

1

4.2

4

2.1

38

1.0

—

—

8

1.5

i 8 ...........................

2

8.3

2

1.0

32

0.9

—

—

9

1.7

9 ...........................

—

—

4

2.i

32

0.9

2

1.3

15

2.8

10 ...........................

3

12.4

4

2.1

63

1.7

1

0.7

13

2.4

11 ...........................

_

_

2

1.0

36

1.0

—

16

2.9

i 12 ...........................

_

—

3

1.6

41

1.1

1

0.7

11

2.1

! 13 ...........................

—

—

11

5.8

45

1.2

2

1.3

11

2.1

j 14 ...........................

2

8.3

—

—

25

0.7

2

1.3

12

2.3

15 ...........................

—

—

3

1.6

41

1.1

2

1.3

11

2.1

i 16 ...........................

_

_

2

1.0

35

0.9

2

1.3

9

1.7

17 ...........................

—

—

4

2.1

32

0.8

1

0-7

5

0.9!

18 ...........................

—

—

—

—

33

0.9

1

0.7

6

1.1

19 ..........................

—

—

1

0.5

32

0.8

1

0.7

5

0.9

!20...........................

—

—

—

48

1.3

—

—

9

1.7

• 21 ...........................

2

8.3

9

4.7

144

3.9

6

4.o

48

8.9

I 22 ...........................

—

—

4

2.i

117

3.2

9

6.o

28

5.3

| 23 ...........................

1

4.2

2

1.0

104

2.8

5

3.4

27

5.l!

24 ..........................

—

—

6

3.1

91

2.5

3

2.o

21

3.9!

25 ...........................

—

—

5

2.6

85

2.3

6

4.o

22

4,i:

26 ...........................

1

4.2

1

0.5

91

2.5

3

2.0

10

1.9

27 ...........................

1

4.2

4

2.1

75

2.0

5

3.4

15

2.9

j 28 ...........................

—

—

2

1.0

65

1.8

3

2.0

12

2.s;

i 29 .........................

—

—

6

3.1

54

1.5

4

2.7

14

2.6

i 30 ..........................

—

—

1

0.5

50

1.3

5

3.4

9

1.7

31 ...........................

1

4.2

2

1.0

63

1.7

3

2.o

8

1.5

1 32 ..........................

—

—

2

1.0

58

1.6

4

2.7

5

0.9

33 ...........................

—

—

2

1.0

52

1.4

2

1.3

5

0.9

34 ...........................

—

—

2

1.0

48

1.3

6

4.0

5

0.9,

35 ...........................

—

—

2

1.0

36

1.0

2

1.3

o

O

0.6

! 36 ...........................

_

_

1

0.5

49

1.3

3

2.o

7

1.3

i 37 ..........................

1

4. a

2

1.0

44

1.2

2

1.3

7

1.3

i 38 ...........................

—

• —

2

1.0

26

0.7

1

0.7

3

0.6

39 ...........................

—

—

1

0.5

38

1.0

1

0.7

2

0.4

40 ...........................

3

12.4

35

18.2

1,547

41.9

57

38.3

49

9.2

Summa

24

100.o

193

100. o

3,691

100.O

149

lOO.o

534

lOO.o

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

259

på enrostgrupper. Städerna.

Grupp 6.

Andra förenin- gar och stif- telser.

Grupp 7.

Stärbhus.

Grupp 8.

Omyndiga.

Grupp 9.

På annan ort

mantalsskrivna.

Grupp 10.

Enkla bolag.

Alla i röstläng- den upptagna.

Röstetal.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

Antal.

% av

samtliga.

52

8.6

758

15.7

1,242

23.1

666

12.8

141

9.6

30,177

7.8

1

49

8.1

631

13.1

1,401

26.o

481

9.2

151

10.3

41,753

10.8

2

38

6.3

464

9.6

852

15.8

401

7.7

120

8.2

36,144

9.4

o

O

30

5.o

307

6.4

612

11.4

267

5.1

85

5.8

42,423

11.0

4

29

4.8

253

5.2

316

5.9

300

5.8

98

6.7

25,717

6.7

5

23

3.8

198

4.1

149

2.8

184

3.5

57

3.9

18,770

4.9

6

19

3.1

157

3.8

90

1.7

133

2.6

49

3.4

14.938

3.9

7

22

3.6

125

2.6

104

1.9

246

4.7

46

3.2

12,727

3.3

8

14

2.3

105

2.2

83

1.5

124

2.4

40

2.7

15.282

4.o

9

18

3.o

122

2.5

72

1.3

201

3.9

54

3.7

17,308

4.5

10

12

2.o

85

1.8

36

0.7

82

1.6

34

2.3

13,477

3.5

11

15

2.3

94

1.9

36

0.7

130

2.5

36

2.5

11,543

3.o

12

7

1.2

86

1.8

27

0.5

66

1.3

24

1.7

8.304

2.2

13

14

2.3

52

i.i

13

0.2

53

1.0

27

1.8

4,425

1.2

14

11

1.8

58

1.2

6

O.i

116

2.2

28

1.9

2,749

0.7

15

10

1.6

35

0.7

11

0.2

52

1.0

15

1.0

800

0.2

16

9

1.5

30

0.6

3

O.o

46

0.9

10

0.7

792

0.2

17

13

2.1

36

0.7

8

0.2

57

i.i

18

1.2

3,085

0.8

18

4

0.7

38

0.8

14

0.3

36

0.7

22

1.5

5,230

1.4

19

5

0.8

51

1.1

24

0.4

83

1.6

23

1.6

6,558

1.7

20

30

5.o

175

3.6

63

1.2

187

3.6

67

4.6

17,337

4.5

21 .

24

3.8

147

3.0

38

0.7

150

2.9

37

2.5

10,606

2.8

22

18

So

104

2.2

28

0.5

112

2.1

36

2.5

6,922

1.8

23 !

19

3.1

78

1.6

21

0.4

95

1.8

36

2.5

5,192

1.3

24

10

1.6

69

1.4

21

0.4

74

1.4

22

1.5

4,045

1.0

25 i

9

1.5

62

1.3

16

0.3

74

1.4

17

1.2

3,478

0.9

26

4

0.7

59

1.2

10

0.2

50

0.9

17

1.2

2,877

0.7

27

8

1.3

40

0.8

10

0.2

52

1.0

9

0.6

2,394

0.6

28

4

0.7

46

1.0

11

0.2

40

0.8

11

0.7

1,968

0.5

29

6

1.0

27

0.6

3

O.o

33

0.6

7

0.5

1,648

0.4

30

5

0.8

31

0.6

9

0.2

38

0.7

6

0.4

1.465

0.4

31

4

0.7

23

0.5

5

O.i

24

0.5

4

0.3

1.210

0.3

32

1

0.2

29

0.6

6

O.i

28

0.5

2

O.i

1.119

0.3

33

2

0.3

19

0.4

2

O.o

35

0.7

3

0.2

976

0.3

34

2

0.3

10

0.2

6

O.i

23

0.4

4

0.3

799

0.2

35

4

0.7

16

0.3

—

_

34

0.6

4

0.3

805

0.2

36

3

0.5

8

0.2

—

—

19

0.4

2

O.i

665

0.2

37

1

0.2

12

0.3

—

—

24

0.5

3

0.2

535

0.1

38

1

0.2

21

0.4

3

O.o

20

0.4

3

0.2

568

O.i

39

56

9.3

170

3.4

36

0.7

373

7.2

94

6.4

8,443

2.2

40

605

100.o|| 4.831

lOO.o

5,887

lOO.o

5,209

lOO.o

1,462

lOO.o

385,254

lOO.o

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Bilaga IT.

Talj. A. Sveriges egentliga landskommuner (köpingarna ej inräknade),

fördelade länsvis efter ytinnehållet.

L ä n.

Högst

200

kv. km.

200- —500

kv. km.

500- —1,000

kv. km.

1,000—

—1,500

kv. km.

1,500—

-2,000

kv. km.

Över

2,000

kv. km.

Summa

Stockholm.......................................

108

1

_

_

_

_

109

Uppsala ..........................................

81

4

—

—

—

—

85

Södermanlands ................................

85

4

—

—

-

—

89

Östergötlands....................................

140

8

—

—

—

—

148

Jönköpings.......................................

120

6

—

—

—

—

126

Kronobergs.......................................

76

9

—

—

—

—

85

Kalmar ..........................................

85

16

—

—

—

—

101

Gottlands .......................................

92

—

—

—

—

—

92

Blekinge..........................................

33

2

—

—

—

—

35

Kristianstads...................................

142

1

—

—

—

—

143

Malmöhus .......................................

238

—

—

—

—

—

238

, Hallands..........................................

85

1

—

—

—

—

86

Göteborgs och Bohus ........................

84

3

—

—

—

—

87

Alfsborgs .......................................

216

4

—

—

—

—

220

Skaraborgs.......................................

257

3

—

—

—

—

260

Värmlands......................................

51

28

8

—

—

—

87

Örebro............................................

47

9

2

—

—

—

58

Västmanlands ................................

60

8

—

—

—

—

68

Kopparbergs ....................................

11

18

10

3

2

2

46

Gäfleborgs.......................................

17

19

6

5

—

—

47

Västernorrlands.................................

22

26

9

5

—

1

63

Jämtlands .......................................

14

14

13

6

4

8

59

Västerbottens....................................

—

2

4

5

4

9

24

Norrbottens ....................................

—

2

1

2

6

10

21

Summa

2,064

188

53

26

16

30

2,377

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 185.

261

Tab. B. Kommuner med ett ytinnehåll över 2,000 kvadratkilometer.

K o m m u n e r.

Areal i

kv.-km.

Folkmängd

den 31 dec.

1911.

Hela arelen.

Därav land.

Kopparbergs län.

Älvdalen .................................................................

2,513,26

2,475,7 7

5,176

Sårna.......................................................................

4,352,87

4,278,94

2,508

Västernorrlands län.

Anundsjö ..................................................................

2,659,oo

2,561,07

7,763

Jämtlands län.

Ström........................................................................

2,468,84

—

5,576

Frostviken..................................................................

4,798,84

4,452,69

2,164

Undersåker ..............................................................

2,222,46

2,171,97

2,682 1

Are...........................................................................

2,115,65

1,926,92

2,538

Kall .......................................................................

2,580,7 2

2,155,40

1,810

Offerdal....................................................................

2,066,29

1,967,sg

3,959

Lillherrdal..................................................................

2,407,19

2,377,72

1,561 |

Tännäs .....................................................................

2,139,75

2,037,05

1,812

Västerbottens län.

Degerfors .................................................................

2,939,69

2,792.98

7,983

Burträsk ..................................................................

2,015,15

1,862,21

9,077

Lycksele....................................................................

5,397,87

5,130,69

7,987

Stensele.....................................................................

4,454,70

4,009,70

3,617

Tärna........................................................................

3,845,50

3,474,80

1,498

Sorsele .....................................................................

7,835,09

7,409,19

3,494

J Äsele........................................................................

3,378,08

3,210,09

4,861

| Vilhelmina.................................................................

8,751,42

8,165,09

7,468 1

Dorotea....................................................................

3,050,90

2,905,76

3,886

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

K o m m u n e r.

Areal

kvm.

Folkmängd i

den 31 dec. |

1911.

Hela arealen.

Därav land.

Norrbottens län.

Piteå landskommun......................................................

3,144,9 3

3,014,53

19,786

Arvidsjaur.................................................................

6,070,50

5,678,50

6,412

Arjeplog.....................................................................

14,664,so

12,967,20

2,882

Jokkmokk..................................................................

19,474,04

18,143,64

5,693

Kåneå........................................................................

2,173,50

2,022,io

8,219

Öfverkalix..................................................................

2,931.oo

2,779,oo

6,056

Gällivare ..................................................................

16,943,42

15,995,82

16,808

i Paj al a........................................................................

4,875,2 5

4,732,60

4,900 i

Jukkasjärvi ................................................................

14,136,75

13,181,io

11,781

Karesuando ...............................................................

6,531,80

6,265,90

1,186

Anm. Enär arealuppgifterna för kommunerna särskilt inom de norrländska länen f. n. äro föremål för

en allmän revision, är det möjligt, att en eller annan förändring kan komma att ske beträffande ovan anförda

gruppering. Den torde dock icke komma att sträcka sig till do båda högsta storleksgrupperna, med undantag

av Ström, vars areal i Statistiska Centralbyråns publikation redovisas gemensamt med Alanäs, men här återgives

enligt Norrlandskommitténs statistik. I folkmängdssiffrorna för Frostviken och Undersåker äro icke inräknade

siffrorna Frostvikens och Undersåkers lappförsamlingar, vilka uppgå till resp. 272 och 251.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185. 263

Bilaga III.

Tab. Å. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden d. 31 dec. 1910.

(Enligt den administrativa indelningen d. 1 jan. 1911).

A

n t a

1 kom m

u n e i

m e

d

L ii n.

under

500

500-

1,000

i—1

o o

o o

°l

2,000-

3,000

02

o o

o o

° 1

4,000—

5,000

5,000-

10,000

10,000-

15,000

15,000—

20,000

20,000

och

däröver

Summa.

I

n v å

n a r

e.

a) Egentlig-a landskommuner.

Stockholms län ...........

11

39

34

15

4

2

2

—

2

_

109 ''

Uppsala » ............

24

27

23

8

1

—

2

—

—

—

85

Södermanlands » ............

9

25

37

11

4

1

2

—

—

—

89

Östergötlands » ............

16

49

57

14

4

3

5

—

—

—

148

•Jönköpings » ............

13

40

52

15

3

1

2

—

—

—

126

Kronobergs » ............

8

19

26

22

6

4

—

—

—

—

85

Kalmar » ............

10

26

28

18

9

4

6

—

—

—

101

Gottlands » ............

54

33

5

—

—

—

—

—

—

—

92

Blekinge » ............

1

2

6

14

3

4

5

—

—

—

35

Kristianstads »

9

44

61

21

6

2

—

—

—

—

143

Malmöhus » ..........

50

90

73

14

6

4

1

—

—

—

238

Hallands » ............

11

31

27

12

4

1

—

—

—

—

86

Göteborgs och Bohus » ............

2

20

35

15

3

5

6

—

1

—

87

Älvsborgs » ............

58

72

59

21

6

2

2

—

—

—

220

Skaraborgs » ............

94

106

47

10

2

1

—

—

—

—

260

Värmlands » ...........

2

10

31

19

14

4

6

1

—

—

87

Örebro »

3

6

20

13

4

4

7

—

1

—

58

Västmanlands » ............

6

13

31

10

5

1

2

—

—

—

68

Kopparbergs » ............

—

1

9

13

4

1

15

2

1

—

46

Gävleborgs » ...........

1

2

10

8

5

7

10

4

—

—

47

Västernorrlands »

1

2

17

15

11

3

12

2

—

—

63

Jämtlands » ...........

3

9

25

16

2

3

1

_

_

_

59

Västerbottens » ............

—

—

3

1

5

4

8

1

1

1

24

Norrbottens » ............

—

—

2

5

2

1

5

3

3

—

21

Biket

386

666

718

310

113

62

99

13

9

1

2,377

b) Köpingar som bilda egna

kommuner.

Stockholms län ............

_

1

1

1

1

2

6

Södermanlands » ............

—

1

—

—

—

_

_

_

_

1

Jönköpings »> ............

—

—

1

2

—

—

—

—

—

_

3 i

Kronobergs » ........

—

—

1

—

—

_

_

_

_

_

1

Kalmar » .........

2

—

2

—

—

_

_

_

_

_

4 1

Kristianstads »

—

—

1

1

_

_

_

_

_

_

Malmöhus » ....

—

—

1

—

—

_

1

_

_

__

2

Alvsborgs »

—

1

1

Skaraborgs » ......

—

3

—

—

—

—

—

_

_

_

3

Värmlands » .....

—

—

1

—

—

_

_

_

'' _

_

1 :

Örebro » ...........

—

—

2

—

_

__

_

_

_

_

2 |

Västmanlands »

—

—

1

—

—

_

_

_

_

_

lj

Kopparbergs » ............

—

—

2

—

—

1

—

_

_

_

3 1

Gävleborgs » ............

—

1

—

—

—

—

—

_

_

_

1 |

Västernorrlands » ............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

1

Riket

2

7

14

4

1

3

1

—

—

—

32 1

Summa kommuner

388

673

732

814

114

65

100

13

9

1

2,409 j

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. B. Äntå! köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipaisamhällen,

fördelade efter folkmängden d. 31 dec. 1910.

(Enligt den administrativa indelningen d. 1 jan. 1911).

L ii n.

Köpingar, resp. municipalsa

in h ä 11 e n, med

I

under

B00

500—

[1,000

©

o o

2,000-

3,000

3,000-

4,000

4,000—

5,000

5,000—

10,000

10,000—

15,000

15,000—

20,000

20,000

och

däröver

Summa.

1

11 v å

Hare.

a) Köpingar, som

icke bilda

egna kommuner.

Östergötlands län ...

—

—

1

—

—

—

—

—

—

_

1

Kalmar »

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Blekinge » .,.

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

Kristianstads » .,

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

i

Kronobergs » ...

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

i

Riket

4

1

2

—

—

—

—

—

—

—

7

b) Municipaisamhällen.

! Stockholms

län ..

1

2

5

1

1

i

1

—

—

—

12

Uppsala

))

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Södermanlands

))

—

1

2

1

1

—

—

—

—

—

5

| Östergötlands

))

—

2

1

1

1

i

—

—

—

—

6

1 Jönköpings

» ..

—

1

3

1

—

—

—

—

—

—

5

| Kronobergs

))

1

1

2

—

—

—

—

—

—

—

4

j Gottlamls

))

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Blekinge

»

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Kristianstads

))

5

4

6

1

—

—

—

—

—

—

16

Malmöhus

))

1

4

5

3

2

—

1

—

—

—

16

Hallands

))

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

2

Göteborgs och Bohus

))

14

11

5

—

—

—

3

—

—

—

33

Alvsborgs

))

—

1

i

—

—

—

—

—

—

—

2

Skaraborgs

))

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Värmlands

))

2

2

i

—

1

—

—

—

—

6

Örebro .

,)

—

1

i

i

—

—

—

—

—

—

3

Västmanlands

))

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Kopparbergs

))

1

2

2

i

—

—

—

—

—

—

6

Gävleborgs

»

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

2

Västernorrlands

))

1

2

1

i

1

—

—

—

—

—

6

Jämtlands

»

—

4

2

—

—

—

—

—

—

—

6

Västerbottens

))

5

1

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Norrbottens

))

. . . .......

i

2

1

i

—

i

1

—

—

—

7

Riket

34

45

40

1 14

1

3

6

— | —

| -

149

Anm. Folkmängden i dessa köpingar och municipaisamhällen är inräknad i de i tab. A. upptagna kommunernas

folkmängd. I Kalmar län saknas municipaisamhällen.

s. 265 Kontrollera mot PDF

■j(tungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

265

Bilaga IV.

Tab. 4. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 käft.

34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 4. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

Län.

Kommun med folkmängd av

500 och därunder.

Kommun med folkmängd av

501—1,000.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms

län ............

6

5,215

20,896

1,019

2

Uppsala

» ...........

2

750

2,255

165

2

1,514

2,664

178

3

Södermanlands

» .........

—

—

—

—

1

999

6,864

35

4

Östergötlands

)) ............

2

830

3,558

200

8

5,965

35,341

849

5

Jönköpings

» ............

1

422

1,496

60

5

3,957

16,574

464

6

Kronobergs

» ...........

—

—

—

—

5

3,333

13,345

462

7

Kalmar

)) ............

—

—

—

—

5

3,736

16,410

640

8

Gottlands

» ............

11

3,654

10,117

533

4

2,341

10,007

260

9

Blekinge

»

—

—

—

—

—

—

—

—

10

Kristianstads

» ............

1

416

1,527

92

10

7,935

26,216

964

11

Malmöhus

» ............

10

3,257

20,601

769

17

12,715

71,841

2,401

12

Hallands

)) ... . ......

1

450

1,310

50

2

1,519

7,089

195

13

Göteborgs o. Bohus

)) ............

—

—

—

—

3

2,149

14,410

500

14

Älvsborgs

» ............

9

3,247

10,712

341

13

10,092

38,802

1,410

15

Skaraborgs

» ............

22

7,699

24,232

1,181

22

15,656

53,805

1,894

16

Värmlands

» ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

17

Örebro

» ............

—

—

—

—

1

865

6,065

75

18

Västmanlands

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

19

Kopparbergs

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs

» ............

—

—

—

—

—

—

—

21

Västernorrlands

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

22

Jämtlands

)) ............

—

—

—

—

—

—

—

—

23

Västerbottens

)) ............

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

59

20,725

75,808

3,391

104

77.991

340,329

11,340

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

267

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp I.

Kommun med folkmän

1,001-1,500.

gd av

Kommun med folkmängd av

1,501—2,000.

Kommun med folkmängd av

2,001-3,000.

Summa

Summa

Summa

Summa

Summa

Summa

Summa

Summa

Summa

Antal.

folk-

mängd.

komster.

Kr.

anslag.

Kr.

Antal.

folk-

mängd.

komster.

Kr.

anslag.

Kr.

Antal.

folk-

mängd.

komster.

Kr.

anslag.

Kr.

i

1,089

10,845

500

2

5,248

40,528

1,021

1

3

3,459

23,569

579

—

—

—

—

1

2,709

8,603

300

2

—

—

—

—

2

3,530

14,643

250

-

—

—

—

3

5

6,185

28,503

841

1

1,544

6,945

100

2

4,728

19,090

750

4

6

7,119

27,889

626

3

5,183

20,133

550

1

2,798

10,317

150

5

3

3,591

12,585

414

1

1,534

4,819

150

1

2,419

7,939

300

6

4

5,616

31,644

860

1

1,629

7,266

150

7

17,458

97,411

1,740

7

2

2,274

13,866

175

—

—

—

—

—

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2,799

8,265

200

9

5

6,289

23,537

655

3

5,669

25,120

354

2

4,941

28,342

440

10

6

6,951

37,709

974

5

8,543

31,539

1,310

2

4,185

17,367

450

11

2

2,573

9,532

350

—

—

—

—

0

0

7,872

48,103

973

12

—

—

-

—

—

—

—

—

5

11,871

55,381

1,060

13

10

12,254

64,375

1,676

—

—

—

—

1

2,149

10,456

200

14

7

8,249

27,488

1,046

2

3,574

14,628

250

2

4,857

17,275

400

15

2

2,360

12,832

300

2

3,713

19,453

725

—

—

—

—

16

1

1,257

4,378

no

1

1,783

5,155

150

2

4,196

15,775

400

17

1

1,194

5,403

225

2

3,320

15,031

1,000

2

4,834

30,670

680

18

—

—

—

—

—

—

—

—

2

5,237

33,610

500

19

1

1,144

8,112

335

1

1,759

7,875

440

1

2,195

7,165

400

20

1

1,053

6,418

533

2

3,632

19,43?

465

1

2,669

14,035

287

21

—

—

—

—

2

3,341

21,475

830

3

8,019

62,314

1,394

22

1

1,482

3,930

100

—

—

—

—

—

—

—

—

23

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24

61

74,139

352,615

10,299! 28

48,754

213,521

6,724! 41

101,184

532,646

11,645

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 4. (Forts.). Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

L a n.

•

Kommun med folkmängd av

3,001-4,000.

Kommun med folkmängd av

4,001-5,000.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms län...........

i

3,656

25,086

738

2

Uppsala » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Södermanlands » ............

i

3,063

28,126

750

—

—

—

—

4

Östergötlands » ............

i

3,168

14,138

400

—

—

—

—

5

Jönköpings » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Krono!) ergs » ............

i

3,807

15,906

323

—

—

—

—

7

Kalmar » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

8

Gottlands » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

9

Bekinge « ............

—

—

—

—

—

—

—

—

10

Kristianstads » ............

i

3,272

21,174

583

1

4,793

23,107

310

11

Malmöhus » ............

2

7,061

47,735

1,300

1

4,510

15,056

400

12

Hallands » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

13

Göteborgs o. Bohus » ...........

—

—

—

—

1

4,051

24,226

520

14

Ålvsborgs » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

15

Skaraborgs » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

lie

Värmlands » ............

2

7,631

37,307

858

—

—

—

—

17

Örebro » ............

-

—

—

—

1

4,467

27,663

500

18

Västmanlands » ............

1

3,490

20,018

400

1

4,222

12,139

200

19

Kopparbergs » ............

-

—

—

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs » ............

—

—

—

—

2

8,098

55,290

1,615

21

Västernorrlands » ............

1

- 3,677

18,984

450

—

—

—

—

22

Jämtlands » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

23

Västerbottens » ............

—

—

—

—

1

4,274

12,018

350

24

Norrbottens » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

11

38,825

228,474

5,802

S

34,415

169,499

3,895

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 185.

269

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp I.

Kommun med folkmängd av över 5,000.

S u

m in a.

Summa

Summa

Summa

Antal.

folkmängd.

Kr.

inkomster.

Kr.

ansslag.

Kr.

Antal.

Folkmängd.

Inkomster.

Kr.

Anslag.

Kr.

1

8,378

45,091

1,800

ii

23,586

142,446

5,078

1

—

—

—

8

8,432

37,091

1,222

2

—

—

—

—

4

7,592

49,633

1,035

3

—

—

—

-

19

22,420

107,575

3,140

4

—

—

—

—

16

19,479

76,409

1,850

5

—

—

—

—

11

14,684

54,594

1,649

6

2

11,192

56,394

480

19

39,631

209,125

3,870

7

—

—

—

—

17

8,269

33,990

968

8

—

—

—

—

1

2,799

8,265

200

9

—

—

—

—

23

33,315

149,023

3,398

10

—

—

—

—

43

47,222

241,848

7,604

11

—

—

—

—

8

12,414

66,034

1,568

12

—

—

—

—

9

18,071

94,017

2,080

13

—

—

—

—

33

27,742

124,345

3,627

14

—

—

—

—

55

40,035

137,428

4,771

15

1

7,166

42,264

550

7

20,870

111,856

2,433

16

—

—

—

—

6

12,568

59,036

1,235

17

—

—

—

—

7

17,060

83,261

2,505

18

4

24,218

146,487

3,757

6

29,455

180,097

4,257

19

2

10,670

63,081

1,325

7

23,866

141,523

4,115

20

1

7,688

32,439

600

6

18,719

91,315

2,335

21

—

—

—

—

5

11,360

83,789

2,224

22

—

—

—

—

2

5,756

15,948

450

23

—

—

—

—

—

—

—

—

24

11

69,312

385,756 8,512

323

165,345 2,298,648 61,614

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 5. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

Län.

Kommun med folkmängd

500 och därunder.

av

Kommun med folkmängd

501-1,000.

av

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslagA.1)

Er.

Summa

anslagB.1)

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslagA.

Kr.

Summa

anslagB.

Kr.

1

Stockholms

län............

2

834

2,513

241

180

8

6,019

26,691

1,197

707

2

Uppsala

»

8

2,709

11,380

619

325

5

3,394

15,787

676

388

3

Södermanlands

))

1

431

1,072

77

52

1

543

2,929

88

65

4

Östergötlands

»

8

1,100

2,940

230

175

6

4,324

22,589

870

555

5

Jönköpings

»

3

1,263

2,962

165

123

7

4,928

18,676

632

447

6

Kronobergs

))

3

1,163

2,776

179

no

3

2,442

8,765

470

393

7

Kalmar

))

4

1,560

6,463

245

209

8

6,391

30,748

759

459

8

Gottlands

» ...........

13

4,583

17,110

688

408

6

4,260

14,308

439

207

9

Blekinge

)) ...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

Kristianstads

)) ............

1

462

1,686

75

38

6

4,257

10,619

585

305

11

Malmöhus

» ............

9

3,314

20,943

976

705

19

12,278

63,190

2,683

1,899

12

Hallands

» ...........

4

1,599

5,251

512

315

8

6,514

24,681

1,206

926

13

Göteborgs o. Bohus

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

14

Älvsborgs

))

8

3,053

9,257

334

229

9

7,204

23,133

788

480

15

Skaraborgs

»

14

4.984

13,303

790

519

22

15,443

47,860

2,273

1,424

IG

Värmlands

))

—

—

—

—

—

2

1,460

7,002

204

120

17

Örebro

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Västmanlands

))

1

429

2,345

20

10

1

903

3,164

215

165

19

Kopparbergs

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs

»

—

—

—

—

1

674

3,843

150

75

21

Västernorrlands

)) ............

—

—

—

—

—

—

—

—

22

Jämtlands

» ............

2

655

2,626

192

109

2

1,425

4,118

410

190

2 3

Västerbottens

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

7B

28,139

102,627

5,343

3,507

114

82,459

328,103

13,645

8,805

*) Såsom anslag A liar uppförts anslagens totala belopp och såsom anslag B den del därav, som aysetts för nämndens ord.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp II.

271

Kommun med folkmängd av

1,001—1,500.

Kommun med folkmängd

1,501—2,000.

av

Kommun med folkmängt

2,001—3,000.

av

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

ö

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslagB.

Kr.

2

2,159

7,807

395

238

2

3,646

10,058

332

243

1

2,562

5,620

150

100

1

3

3.316

13,773

507

257

1

1,747

7,414

350

175

O

O

7,713

18,955

675

390

2

2

2,517

10,584

235

125

1

1,948

17,441

435

220

1

2,886

15,211

550

100

3

5

6,144

35,408

1,069

728

2

3,594

17,055

590

365

3

7,783

32,015

830

465

4

7

8,865

26,654

1,009

628

1

1,659

5,345

273

195

3

7,243

26,698

918

364

5

5

5,904

19,911

671

423

5

8,061

31,304

858

681

4

9,824

37,359

1,186

961

6

o

O

3,737

27,174

510

230

2

3,502

16,475

400

275

—

—

—

—

—

7

1

1,141

1,585

175

100

—

—

—

—

_

2

5,172

18,535

575

125

8

9

9

10,865

36,849

1,331

932

7

13,089

50,439

1,292

921

4

9,102

50,545

1,079

650

10

10

12,134

73,398

1,992

1,582

4

6,364

48,800

1,200

850

1

2,318

7,141

no

85

11

2

2,743

13,368

380

280

O

4,936

31,544

800

600

O

O

7,370

26,387

1,004

670

12

4

4,997

18,026

626

385

2

3,545

9,130

425

255

1

2,009

7,791

300

125

13

7

8,806

43,318

1,165

904

—

—

—

—

—

4

9,085

48,402

1,369

992

14

3

3,607

11,529

420

250

3

5,158

13,789

500

245

1

2,473

8,583

300

250

15

—

—

—

—

—

2

3,189

20,454

515

245

4

9,742

70,870

1,195

724

16

—

—

—

—

—

4

6,980

29,912

757

605

—

—

—

—

17

5

6,276

32,030

1,100

700

2

3,644

14,259

975

850

2

4,953

23,864

780

500

18

1

1,441

5,321

300

200

1

1,874

9,245

200

100

1

2,260

13,431

300

200

19

—

—

—

—

—

1

1,627

13,978

200

100

1

2,848

20,223

300

150

20

1

1,169

3,793

100

55

1

1,753

4,822

356

116

2

5,350

22,967

1,310

1,035

21

6

7,331

27,766

1,285

795

O

O

5,114

22,211

690

525

2

5,905

36,446

850

575

22

1

1,424

8,313

200

150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

23

—

—

—

—

—

1

1,517

5,916

200

100

—

—

—

—

_

24

77

94,570

410,007

13,470

8,962

48

82,947

879,591

11,348

7.666

43

106,598

491,043

13,781

8,461

förande såsom sådan.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kung!. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 5. (Forts.) Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

L it 11.

Kommun med folkmängd

3,001—4,000.

av

Kommun med folkmängd

4,001—5,000.

av

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Er.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Er.

1

Stockholms

län............

i

4,662

31,942

790

540

2

Uppsala

))

1

3,514

10,172

400

150

—

—

—

—

—

3

Södermanlands

»

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

Östergötlands

» ............

—

—

—

—

—

i

4,485

18,300

600

300

5

Jönköpings

» . ...........

1

3,326

18,735

271

146

—

—

—

—

—

C

Kronobergs

»

1

3,458

9,310

300

200

2

9,274

46,225

700

350

7

Kalmar

» ............

3

9,353

44,725

975

600

2

9,108

40,607

1,038

638

8

Gottlands

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9

Blekinge

))

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10

Kristianstads

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11

Malmöhus

))

—

—

—

—

—

1

4,590

18,341

800

600

12

Hallands

» ............

1

3,149

7,786

350

50

-

—

—

—

—

13

Göteborgs o. Bohus

» ............

—

—

—

—

—

1

4,036

22,523

1,025

425

14

Älvsborgs

» ............

2

6,406

32,608

550

450

1

4,397

17,300

500

425

15

Skaraborgs

» ............

—

—

—

—

—

1

4,423

25,063

523

348

16

Värmlands

))

O

O

10,274

57,628

1,530

1,130

2

9,265

44,124

1,100

600

17

Örebro

». ............

—

—

—

—

—

1

4,900

27,890

444

295

18

Västmanlands

)) ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

19

Kopparbergs

» ............

1

3,183

25,303

300

100

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs

» ............

3

10,310

54,093

1,085

545

—

—

—

—

—

21

Västernorrlands

)) ............

1

3,911

14,726

400

200

—

—

—

—

—

22

Jämtlands

» ............

1

3,118

20,401

425

175

—

—

—

—

—

23

Västerbottens

» ............

1

3,853

21,407

500

200

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

1»

63,855

816,894

7.086

3,946

13

59,140

292,315

7,520

4,521

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp II.

Kommun med folkmängd av över 5,000.

S u m m a.

Antal.

Samma

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

Anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

Antal.

Folkmängd.

Inkomster.

Kr.

Anslag A.

Kr.

Anslag B.

Kr.

—

_

_

_

16

19,882

84,631

3,105

2,008

1

—

—

—

—

—

‘ 21

22,393

77,481

2,227

1,685

2

—

—

—

-

—

6

8,325

47,237

1,385

562

3

—

—

—

_

—

20

27,430

128,307

4,189

2,588

4

—

—

—

22

27,284

99,070

3,268

1,903

5

—

—

—

_

—

23

40,126

155,650

4,364

3,118

6

2

10,714

45,705

777

627

24

44,365

211,897

4,704

3,038

7

—

—

—

—

—

19

8,843

31,418

1,127

615

8

—

—

—

—

—

3

6,313

20,120

750

225

9

—

—

—

—

—

27

37,775

150,138

4,362

2,846

10

—

. —

—

—

—

44

40,998

231,813

7,761

5,721

11

—

—

—

—

—

21

26,311

109,017

4,252

2,841

12

1

19,379

186,017

4,500

3,500

9

33,966

243,487

6,876

4,690

13

—

—

—

—

—

31

38,951

174,018

4,706

3,480

14

—

—

—

—

—

44

36,088

120,127

4,806

3,036

15

2

14,175

58,360

2,000

1,150

15

48,105

258,438

6,544

3,969

16

1

5,321

38,820

1,000

200

6

17,201

96,622

2,201

1,100

17

1

6,109

42,523

1,075

575

12

22,314

118,185

4,165

2,800

18

2

11,446

73,954

1,850

1,275

6

20,204

127,254

2,950

1,875

19

2

20,352

121,948

2,700

1,550

8

35,811

214,085

4,435

2,420

20

1

6,379

38,636

1,500

750

6

18,562

84,944

3,666

2,156

21

1

5,441

45,779

700

300

17

28,989

159,347

4,552

2,669

22

2

16,381

54,459

951

380

4

21,658

84,179

1,651

730

23

2

17,700

138,570

3,430

2,650

3

19,217

144,486

. 3,630

2,750

24

17

183,397

844,771

20,483

12,957

407

651,111

3,171,951

92,676

58,825

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.-

35>

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 6. Folkmängd, inkomster och anslag til! kommunalnämndens

L ä n.

Kommun med folkmängd av

500 och därunder.

Kommun med folkmängd av

501—1,000.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms

län...

9

3,110

19,176

661

24

17,439

86,374

3,042

2

Uppsala

U ...

14

5,297

20,651

807

20

14,336

60,428

1,941

3

Södermanlands

» ...

7

2,637

9,768

454

22

16,174

70,063

1,804

4

Östergötlands

» ...

11

3,867

13,604

733

35

25,353

115,511

3,858

5

Jönköpings

» ...

9

3,234

9,362

296

28

20,495

86,243

5,131

G

Kronobergs

» ...

5

1,806

6,160

204

11

8,571

36,009

1,122

7

Kalmar

» ...

5

2,119

14,482

209

13

9,715

50,054

1,221

8

Gottlands

» ...

29

9,212

34,064

1,103

23

15,016

63,243

1,406

9

Blekinge

»

1

420

1,543

50

2

1,359

5,158

210

10

Kristianstads

))

5

2,267

11,860

360

25

19,828

84,575

2,409

11

Malmöhus

)) ...

32

10,438

59,510

2,208

52

38,459

214,935

6,528

12

Hallands

))

6

2,207

9,605

280

21

15,303

64,995

2,264

13

Göteborgs o. Bohus » ...

2

807

3,341

150

16

11,636

57,462

1,934

14

Älvsborgs

n ...

39

14,166

42,350

1,588

46

32,922

141,254

3,243

15

Skaraborgs

» ...

56

18,691

62,453

2,666

62

44,386

152,318

4,599

IG

Värmlands

» ...

2

698

6,459

100

8

5,731

27,059

925

17

Örebro

» ...

3

1,196

4,026

275

5

3,263

13,916

455

18

Västmanlands

» ...

5

2,164

10,302

583

12

9,101

46,472

1,758

19

Kopparbergs

...

—

—

—

—

1

669

4,868

225

20

Gävleborgs

» ...

1

334

1,704

62

1

547

2,259

75

21

V ästernorrlands

» ...

1

460

2,822

112

2

1,663

8,136

298

22

Jämtlands

» ...

1

429

2,800

50

6

4,070

12,447

580

23

Västerbottens

» ...

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

» ...

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

243

85,559

346,042

12.951

435

316,036

1,403,779

42,028

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp III.

Kommun med folkmängd

1,001—1,500.

av

Kommun med folkmängd

1,501—2,000.

av

Antal.

Summa

Summa

Summa

Antal.

Summa

Summa

Summa

folkmängd.

inkomster.

Kr.

anslag.

Kr.

folkmängd.

inkomster.

Kr.

anslag.

Kr.

13

16,189

73,637

2,330

14

24,849

98,811

3,796

1

11

12,878

54,394

1,902

O

O

4,977

19,992

636

2

23

28,098

155,336

2,736

9

14,583

63,244

1,444

3

27

31,598

165,000

4,602

16

26,710

120,628

2,977

4

23

29,238

107,122

2,948

10

16,780

62,148

1,320

5

9

11,391

39,920

1,052

3

5,316

26,985

550

6

13

17,326

101,915

2,340

6

10,027

47,060

1,110

7

3

3,510

25,057

296

—

—

—

—

8

3

3,345

12,658

305

2

3,820

23,195

357

9

23

28,884

129,474

3,367

13

22,420

98,500

2,171

10

27

32,286

192,558

5,169

18

30,641

176,050

3,986

11

12

14,832

94,308

2,292

7

12,305

50,950

1,715

12

17

21,933

113,820

3,586

12

19,858

88,883

2,827

13

26

31,805

141,995

3,218

14

25,026

116,177

2,074

14

27

32,230

117,950

3,085

4

7,340

26,607

767

15

13

16,621

78,424

2,186

12

20,535

93,955

2,255

16

6

7,656

27,897

480

8

14,413

107,637

2,072

17

9

10,985

55,040

1,766

11

18,248

107,029

3,072

18

1

1,040

6,220

254

6

10,894

91,130

1,708

19

3

3,888

18,272

680

4

7,026

29,598

960

20

7

9,057

49,108

1,530

5

8,880

48,997

1,782

21

9

10,397

46,169

1,486

6

10,148

42,733

1,230

22

1

1,124

5,185

200

—

—

—

—

23

1

1,196

5,250

208

—

—

—

—

24

307

377,507

1,816,709

48,018

183

314,796

1,540,809

38,809

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 6. (Forts.) Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

Län.

Kommun med folkmängd av

2,001—3,000,

Kommun med folkmängd av

3,001—4,000.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms

län...

12

28,310

148,445

4,604

2

7,424

27,785

660

2

Uppsala

» ...

4

9,367

26,658

1,273

—

—

— -

—

3

Södermanlands

»

10

23,204

113,251

3,670

3

10,241

57,054

520

-i

Östergötlands

8

20,049

92,287

2,370

Q

O

11,277

57,188

1,799

5

Jönköpings

»...

10

23,344

109,396

2,340

2

7,412

24,372

724

6

Kronobergs

»...

17

43,488

196,302

3,837

3

10,820

56,479

975

7

Kalmar

.»...

8

18,779

98,551

1,590

6

20,332

133,568

2,000

8

Gottlands

» ...

—

—

—

—

—

—

—

—

- 9

Blekinge

» ...

11

27,277

98,747

2,418

3

9,987

42,335

767

10

Kristianstads

.....

15

34,772

172,186

4,252

4

13,901

67,639

1,085

11

Malmöhus

» ...

11

25,552

143,571

2,847

4

14,183

77,556

1,000

12

Hallands

»...

4

9,158

49,575

930

3

9,910

54,331

1,365

13

Göteborgs o. Bohus » ...

9

21,467

102,181

2,500

3

10,453

40,485

810

14

Älvsborgs

»...

16

38,601

200,862

4,165

4

13,440

69,768

1,950

15

Skaraborgs

» ...

7

16,633

62,488

1,881

2

6,211

25,638

775

16

Värmlands

»»...

15

36,754

235,673

5,560

8

28,547

161,507

3,980

17

Örebro

»

11

26,978

133,683

3,060

4

14,430

86,015

1,798

18

Västmanlands

» ...

4

10,679

48,748

1,483

4

13,893

90,861

1,955

19

Kopparbergs

» ,..

10

25,007

239,244

5,098

o

O

10,246

45,476

1,532

20

Gävleborgs

.....

5

12,449

68,806

2,160

3

10,869

65,637

2,574

21

V ästemorrlands

12

29,449

145,525

4,428

9

30,832

196,859

3,340

22

Jämtlands

»...

11

26,851

152,531

2,905

1

3,942

14,991

220

23

Västerbottens

»>...

1

2,895

10,918

311

4

14,284

45,425

1,125

24

Norrbottens

» ...

5

12,107

54,589

1,912

2

7,653

32,836

1,200

Summa

216

523,170

2,704,217

65,594

80

280,287

1,473,805

32,154

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp ill.

Kommun med folkmängd av

4,001—5,000.

Kommun med folkmängd av

över 5,000.

S u

m m a.

Äntå}

Summa

folk-

mängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Folkmängd.

Inkomster.

Kr.

Anslag.

Kr.

i

4,684

38,363

557

2

24,270

229,595

77

126,275

722,186

15,650

1

—

■ —

—

—

2

16,761

69,422

750

54

63,616

251,545

7,309

. 2

i

4,636

31,305

1,356

2

15,990

89,397

800

77

115,563

589,418

12,784

3

2

9,105

49,858

1,193

5

35,148

264,774

4,403

107

163,107

878,850

21,935

4

1

4,262

15,649

350

2

12,564

56,819

700

85

117,329

471,111

10,809

5

2

9,072

40,996

525

—

-

—

—

50

90,464

402,851

8,265

6

2

8,940

51,352

910

2

10,975

48,943

350

55

98,213

545,925

9,730

7

—

—

—

—

—

—

—

—

55

27,738

122,364

2,805

8

4

18,074

71,794

1,398

5

34,903

136,329

1,976

31

99,185

391,759

7,481

9

1

4,466

20,608

300

—

—

—

86

126,538

584,842

13,944

10

2

9,228

82,545

1,100

1

7,512

28,942

950

147

168,299

975,667

23,788

11

1

4,879

17,531

1,000

—

—

—

—

54

68,594

341,295

9,846

12

3

13,661

44,413

1,850

6

37,693

205,952

2,035

68

137,508

656,537

15,692

13

1

4,115

27,486

150

2

14,074

241,540

879

148

174,149

981,432

17,267

14

—

—

—

—

—

—

—

—

158

125,491

447,454

13,773

15

2

9,402

100,755

1,475

4

30,926

179,628

2,840

64

149,214

883,460

19,321

16

2

8,349

45,341

1,131

5

49,096

320,041

5,534

44

125,381

738,556

14,805

17

—

—

—

—

1

6,360

33,975

500.

46

71,430

392,427

11,117

18

1

4,333

32,459

758

12

109,137

896,916

12,368

34

161,326

1,316,313

21,943

19

5

22,395

155,334

2,700

9

72,742

410,266

6,310

31

130,250

751,876

15,521

20

3

12,960

64,581

2,273

11

79,419

537,484

7,903

50

172,720

1,053,512

21,666

21

3

13,667

78,914

1,050

—

—

—

—

37

69,504

350,585

7,521

22

2

9,224

53,369

1,052

9

94,939

358,029

6,075

17

122,466

472,926

8,763

23

1

4,890

22,691

725

8

91,506

431,462

9,015

17

117,352

546,828

13,060

24

40

180,342

1,045,344

21,853

88

744,015

4,539,514 63,388

1,592

2,821,712

14,869,719

324,795

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 7. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

L ä n.

Kommun med inkomst av

1,000 kr. och därunder.

Kommun med inkomst

1,001—2,000 kr.

av

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms

län...

1

772

1,756

179

2

Uppsala

)) ...

1

286

676

65

O

O

1,978

4,243

278

3

Södermanlands

» ...

—

—

—

—

—

—

—

—

4

Östergötlands

)) ...

—

—

—

—

2

830

3,558

200

5

Jönköpings

» ...

—

—

—

—

1

422

1,496

60

6

Kronobergs

» ...

—

—

—

—

2

1,162

3,611

205

7

Kalmar

» ...

—

—

—

—

—

—

—

—

8

Gottlands

» ..

6

1,804

3,295

287

7

3,031

9,562

345

9

Blekinge

)) ...

—

—

—

—

—

—

~

10

Kristianstads

» ...

—

—

—

—

4

2,383

6,277

313

11

Malmöhus

))

O

684

1,872

140

6

2,966

8,883

865

12

Hallands

» ...

—

—

—

—

1

450

1,310

50

13

Göteborgs o. Bohus » ...

—

—

—

—

—

—

—

—

14

Älvsborgs

)) ...

3

786

1,617

91

7

3,234

9,618

370

15

Skaraborgs

» ...

14

5,412

8,804

708

17

9,057

27,019

1,280

16

Värmlands

—

—

—

—

—

—

—

—

17

Örebro

)) ...

—

—

—

—

—

—

—

—

18

Västmanlands

>1

—

—

—

-

—

—

—

—

19

Kopparbergs

»

—

—

—

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs

» ...

—

—

—

—

—

—

—

—

21

Västernorrlands

)) ...

—

—

—

—

—

—

—

—

22

Jämtlands

)) ...

—

—

—

—

—

—

—

23

Västerbottens

1)

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

)) ...

—

—

—

—

—

—

—

Summa

27

8,972

16,264

1,286

51

26,285

77,333

4,145

s. 279 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Mcij.is Nåd. Proposition Nr 185.

279

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp I.

Kommun med inkomst

2,001—3,000 fa-.

av

Kommun med inkomst av

3,001—5,000 kr.

Antal.

Summa

Summa

Summa

Antal.

Summa

Summa

Summa

folkmängd.

inkomster.

Kr.

anslag.

Kr.

folkmängd.

inkomster.

Kr.

anslag.

Kr.

i

838

2,519

100

o

O

2,611

10,977

502

i

i

1,039

2,482

129

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

1,919

7,557

269

4

3,993

16,142

755

4

1

669

2,404

100

9

9,849

34,260

1,015

5

1

655

2,741

60

6

6,641

24,397

761

G

2

1,235

4,920

150

4

3,973

15,824

690

7

—

—

—

—

O

O

2,295

10,552

261

8

—

—

—

—

—

—

—

—

9

5

4,912

11,922

530

5

4,750

17,896

493

10

7

5,310

17,495

636

7

6,099

27,979

1,109

11

1

809

2,728

75

o

1,903

7,952

270

12

1

602

2,931

150

1

810

3,600

150

13

8

6,444

19,609

801

8

7,445

30,499

950

14

9

6,691

22,819

662

8

7,503

29,489

1,089

15

—

—

—

—

—

—

—

—

16

—

—

—

—

1

1,257

4,378

no

17

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

—

—

—

—

—

—

—

19

—

—

—

—

—

—

-

—

20

—

—

—

—

—

—

—

—

21

—

—

—

—

—

—

—

—

22

—

—

—

—

1

1,482

3,930

100

23

—

—

—

—

—

—

—

—

24

40

31,123

100,127

3,002

02

00,611

237,875

8,255

1

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Talj. 7. (Forts.) Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

Kommun med inkomst av

5,001—10,000 kr.

Kommun med inkomst

10,001—20,000 kr.

av

L Ii n.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms

län...

1

994

5,644

238

2

4,070

29,727

800

2

Uppsala

» ...

2

3,800

14,893

450

i

1,329

14,797

300

3

Södermanlands

» ...

3

4,529

21,507

285

—

—

—

—

4

Östergötlands

)) ...

8

10,033

55,512

966

2

5,645

24,806

950

5

Jönköpings

» ...

4

5,741

27,932

525

1

2,798

10,317

150

6

Kronobergs

» ...

1

2,419

7,939

300

1

3,807

15,906

323

7

Kalmar

» ...

5

9,330

37,054

1,120

5

11,769

74,207

1,130

8

Gottlands

» ...

-

—

—

—

1

1,139

10,581

75

9

Blekinge

»

1

2,799

8,265

200

—

—

—

—

10

Kristianstads

» ...

4

6,417

30,126

525

3

6,788

38,521

644

11

Malmöhus

» ...

15

16,567

101,643

2,604

4

12,302

54,323

1,450

12

Hallands

»

2

4,064

15,265

523

1

2,480

11,176

350

13

Göteborgs o. Bohus » ...

2

3,056

17,120

360

4

9,552

46,140

900

14

Älvsborgs

» ...

5

6,370

36,504

815

2

3,463

26,498

600

15

Skaraborgs

» ...

6

8,642

38,408

737

1

2,730

10,889

300

IG

Värmlands

»

3

4,278

19,030

600

3

9,426

50,562

1,283

17

Örebro

» ...

4

6,844

26,995

625

—

—

—

—

18

Västmanlands

» ...

3

4,514

20.434

1,225

3

9,056

42,809

880

19

Kopparbergs

» ...

—

—

—

—

i

2,394

13,315

150

20

Gävleborgs

» ...

3

5,098

23,152

1,175

—

—

. —

—

21

Västernorrlands

» ...

2

2,702

13,033

748

o

O

8,329

45,843

987

22

Jämlands

» ...

1

1,531

8,112

300

3

7,359

36,938

1,280

S 3

Västerbottens

» ...

—

—

—

—

1

4,274

12,018

350

8 4

Norrbottens

»

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

75

109,728

528,568

14,321

42

108,710

569,373

12,902

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr -185.

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp I.

Kommun med inkomst av

20,001—40,000 kr.

Kommun med inkomst av

över 40,000 kr.

S u

m m a.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Folkmängd.

Inkomster.

Kr.

Anslag.

Kr.

J

5.923

46,732

1.459

i

8,378

45.091

1,800

ii

23,586

142,446

5,078

1

i —

—

—

—

—

- !

— i

—

8

8,432

37,091

1,222

2 1.

i

3,063

28,126

750

—

-

—

4

7,592

49,633

1,035

3

-

—

—

—

—

—

—

—

19

22,420

107,575

3,140

4

_

—

—

—

—

_

—

—

16

19,479

76,409

1,850

5

—

—

—

—

—

—

_

—

11

14,684

54,594

1,649

6

3

13,324

77,120

780

—

—

—

—

19

39,631

209,125

3,870

7

____

—

—

—

—

—

—

17

8,269

33,990

968

8

_

—

—

—

—

—

—

1

2,799

8,265

200

9

2

8,065

44,281

893

—

_

—

—

23

, 33,315

149,023

3,398

10

1 i

3,291

29,653

800

—

—

—

43

47,222

241,848

7,604

11

i

2,708

27,603

300

—

-

—

8

12,414

66,034

1,568

12

i

4,051

24,226

520

—

—

—

—

9

18,071

94,017

2,080

13

i -

—

—

—

—

—

—

-

33

27,742

124,345

3,627

14

i —

—

—

—

—

55

40,035

137,428

4,771

15

1 _

—

—

i

7,166

42,264

550

7

20,870

111,856

2,433

IG

i i

4,467

27,663

500

_

—

—

6

12,568

59,036

1,235

17

i

3,490

20,018

400

—

—

—

—

7

17,060

83,261

2,505

18

! 4

21,444

121,133

2,900

i

5,617

45,649

1,207

6

29,455

180,097

4,257

19

| 4

18,768

118,371

2,940

—

—

—

—

7

i 23,866

141,523

4,115

20

1

7,688

32,439

600

—

—

-

—

6

18,719

91,315

2,335

21

1

2,470

38,739

644

—

—

—

—

5

; 11,360

83,789

2,224

22

j —

—

—

! —

—

—

—

—

2

5,756

15,948

450

23

1 —

1

—

—

1 —

—

—

—

—

i —

1 —

24

23

98,755

| 636,104

! 13,486

3

21,161

133.004

; 3.557

| 323

405,345

2,298,648

61.614

1

3®

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 8. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

Kommun med inkomst av

1,000 kr. och därunder.

Kommun med inkomst av

1,001-2,000 kr.

Län.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslagB.

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

1

Stockholms

län............

i

397

965

50

30

4

2,675

6,482

651

460!

o

Uppsala

» ............

2

593

1,930

108

75

5

1,622

6,240

390

175

3

Södermanlands

» ............

_

—

—

—

1

431

1,072

77

52

4

Östergötlands

» ............

2

691

1,733

175

125

2

1,015

3,109

130

85

5

Jönköpings

>'' ............

1

381

4G2

40

30

4

2,554

5,706

300

208

6

Kronobergs

))

3

1,244

2,415

224

173

1

425

1,154

50

30

7

Kalmar

» ............

1

468

916

60

55

2

637

2,640

125

104

8

Gottlands

" ............

6

1,741

3,920

305

200

6

2,727

7,776

313

175

9

Blekinge

))

—

—

—

—

—

1

1,141

1,585

175

100

10

Kristianstads

............

—

—

—

—

—

6

3,980

9,117

560

303

n

Malmöhus

............

1

122

451

50

40

8

3,693

12,145

890

590

12

Hallands

))

2

762

1,414

182

120

3

1,803

4,656

320

215

18

Göteborgs o. Bohus

» ............

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

14

Älvsborgs

» ............

3

726

2,073

64

42

7

4,168

9,947

373

207

15

Skaraborgs

))

8

2,350

5,612

400

231

15

7,966

20,501

1,200

858

16

Värmlands

»

—

—

—

—

—

_

_

_

_

__

17

Örebro

»

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

18

Västmanlands

» ............

—

—

—

--,

—

—

—

—

__

_

19

Kopparbergs

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

20

Gävleborgs

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

21

Västernorrlands

)) ............

—

_

—

—

—

—

—

—

_

_

22

Jämtlands

n

2

926

1,531

150

no

—

—

—

_

23

Västerbottens

» ............

—

—

—

—

—

_

_

_

___

_

24

Norrbottens

»

—

—

—

—

—

-T-

—

—-

—

1

Summa

32

10,401

23,422

1,808

1,281

65

34,837

92,130

5,554

3,562

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

283

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp II.

... . .....

Kommun med inkomst av

2,001—3,000 kr.

Kommun med inkomst av

3,001—5,000 kr.

Kommun med inkomst

5,001—10,000 kr.

av

j An- : tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

_

7

.

6,603

28,242

1,069

647

3

5,545

17,000

545

331

1

4

3,021

10,169

371

233

4

2,994

14,740

633

337

5

10,649

34,230

1,325

715

2

1

543

2,929

88

65

1

1,177

4,398

150

50

1

1,340

6,186

85

75

3

1

592

2,098

120

70

4

3,481

17,706

560

310

8

13,446

61,219

2,154

1,328

4

4

2,695

9,144

322

192

7

8,619

27,865

994

643

4

7,677

26,733

991

534

5

2

2,397

5,149

313

243

5

5,970

19,383

890

640

9

18,366

71,143

1,887

1,432

6

4

2,819

10,102

349

262

6

5,506

24,419

705

347

3

4,418

23,748

475

325

7

5

3,297

13,034

370

170

2

1,078

6,688

139

70

—

—

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2,483

7,718

440

40

9

—

—

—

—

—

10

12,113

37,403

1,431

972

8

15,427

57,676

1,742

1,111

10

8

5,540

19,881

1,039

704

11

8,507

40,221

1,635

1,195

12

13,859

90,122

2,447

1,942

11

4

2,768

10,246

649

454

o

O

2,780

13,616

567

452

6

12,199

39,891

1,489

805

12 ;

—

—

—

—

—

5

6,939

22,103

851

515

2

3,612

12,844

500

250

13

5

3,886

12,363

535

360

5

5,256

17,479

507

405

O

0

3,771

20,788

558

399

14

9

7,180

22,332

976

629

8

8,169

27,693

1,032

545

3

6,000

18,926

675

425

15

1

650

2,349

98

68

1

810

4,653

106

52

1

1,540

6,155

215

120

16

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

4

6,980

29,912

757

605

17

1

429

2,345

20

10

4

5,273

17,152

1,015

715

O

0

4,332

21,562

975

750

18

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

3,315

14,566

500

300

19

—

—

—

—

—

1

674

3,843

150

75

—

—

—

—

—

20

—

—

—

—

—

2

2,922

8,615

456

171 i

1

2,729

7,414

910

735

£1

1

353

2,024

152

89

7

8,223

29,102

1,510

955

3

6,278

22,654

955

705

22

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

i

1,424

8,313

200

150

23

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- 1

i

1,517

5,916

200

100

24

50

36,170

124,165

5,402

3,549

93

97,094

365,321

14,400

9,096

84

146,907

604,716

20,025

18,177

s. 284 Kontrollera mot PDF

284 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 8. (Forts.). Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

L ä n.

Kommun med inkomst av

10,001—20,000 kr.

Kommun med inkomst av

20,001—40,000 kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

An-

tal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Kr.

1

Stockholms län...........

i

4,662

31,942

790

540

2

Uppsala » ............

i

3,514

10,172

400

ISO

—

—

—

—

—

3

Södermanlands » ............

2

4,834

32,652

985

320

—

—

—

—

—

4

Östergötlands » ...........

3

8,205

42,442

1,050

670

—

—

—

—

—

5

Jönköpings » ............

2

5,358

29,160

621

296

—

—

—

—

6

Kronobergs » ............

2

7,213

26,213

600

400

i

4,511

30,193

O

O

200

7

Kalmar » ............

5

17,274

77,248

1,552

1,032

3

13,243

72,824

1,438

913

8

Gottlands » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

9

Blekinge » ............

1

2,689

10,817

135

85

—

-

—

—

—

10

Kristianstads » ............

3

6,255

45,942

629

460

—

—

—

—

—

; 11

Malmöhus » ............

3

7,641

45,248

1,400

1,025

1

1,636

23,745

300

225

12

Hallands » ...........

3

5,999

39,194

1,045

795

—

—

—

—

—

13

Göteborgs o. Bohus » ............

1

19,379

186,017

4,500

3,500

1

4,036

22,523

1,025

425

14

Alvsborgs » ............

7

18,054

91,203

2,369

1,767

1

3,090

20,165

300

300

15

Skaraborgs » ............

—

—

—

—

—

1

4,423

25,063

523

348

16

Värmlands » ............

6

16,103

90,000

2,054

1,254

6

29,002

155,281

4,071

2,475

i17

Örebro » ............

—

—

—

—

—

2

10,221

66,710

1,444

495

!18

Västmanlands » ............

3

6,171

34,603

1,080

750

—

—

—

—

—

19

Kopparbergs » ...........

1

2,260

13,431

300

200

3

14,629

99,257

2,150

1,375

20

Gävleborgs » .........

3

8,446

47,913

835

420

3

13,841

77,469

1,450

725

21

Västernorrlands » ............

2

6,532

30,279

800

500

1

6,379

38,636

1,500

750

22

Jämtlands » ............

1

1,715

10,138

210

no

2

6,053

48,119

875

400

23

Västerbottens » ............

—

—

—

—

—

3

20,234

75,866

1,451

580

i s''l

Norrbottens » ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

Summa

4»

147,642

862,672

20,666

13.734

29

135,960

787.793

17,717

9,751

s. 285 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr. 185. 285

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp II.

Kommun med inkomst av över 40,000 kr.

S u m m a.

| Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

|

Summa

Anslag A.

Kr.

Summa

anslag B.

Er.

Antal.

Folkmängd.

Inkomster.

Kr.

Anslag A.

Kr.

Anslag B.

Kr.

16

19,882

84,631

3,105

2,008

1

—

—

—

—

—

21

22,393

77,481

3,22 (

1,685

2

—

—

—

—

—

6

8,325

47,237

1,385

562

3

—

—

—

—

—

20

27,430

128,307

4,189

2,588

4

—

—

—

—

—

22

27,284

99,070

3,268

1,903

5

—

—

—

—

—

23

40,126

155,650

4,364

3,118

6

—

—

—

—

—

24

44,365

211,897

4,704

3,038

7

*-

—

—

—

—

19

8,843

31,418

1,127

615

8

—

—

—

—

—

3

6,313

20,120

750

225

9

—

—

—

—

—

27

37,775

150,138

4,362

2,846

10

—

—

—

—

—

44

40,998

231,813

7,761

5,721

11

—

—

—

—

—

21

26,311

109,017

4,252

2,841

12

—

—

—

—

9

33,966

243,487

6,876

4,690

13 |

—

—

—

—

—

31

38,951

174,018

4,706

3,480

14

--

—

—

—

—

44

36,088

120,127

4,806

3,036

15

—

—

—

—

—

15

48,105

258,438

6,544

3,969

16

—

—

—

—

6

17,201

96,622

2,201

1,100

17 !

1

6,109

42,523

1,075

575

12

22,314

118,185

4,165

2,800

18

—

—

6

20,204

127,254

2,950

1,875

19

1

12,850

84,860

2,000

1,200

8

35,811

214,085

4,435

2,420

20

_

—

—

—

—

6

18,562

84,944

3,666

2,156

21

1

5,441

45,779

700

300

17

28,989

159,347

4,552

2,669

22

—

—

—

4

21,658

84,179

1,651

730

23

1 2

17,700

138,570

3,43C

2,650

3

19,217

144.486

3,630

2,750

24

1 5

42,100

311,732

7,205

4,725

! 407

651,111

3,171,951

92,6761 58,825

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 9. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens

T

Kommun med inkomst av 1,000

kr. och därunder.

Kommun med inkomst av

1,001—2,000 kr.

L ä ii.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

1

Stockholms

län............

2

547

1,515

149

5

2,487

8,626

520

2

Uppsala

))

5

1,585

3,494

215

12

6,984

18,482

895

3

Södermanlands

» ............

3

1,381

2,607

147

6

3,236

8,631

484

4

Östergötlands

» ............

3

699

2,706

188

13

6,353

18,791

938

5

Jönköpings

» ............

3

919

1,580

77

13

7,017

19,256

647

6

Kronobergs

». ............

2

505

1,064

84

3

1,393

4,497

175

7

Kalmar

1) ............

—

—

—

—

1

567

1,050

55

8

Gottlands

))

17

5,185

11,697

710

17

8,229

23,136

916

9

Blekinge

))

—

—

—

—

1

420

1,543

50

10

Kristianstads

»

—

—

—

—

7

3,588

10,380

480

11

Malmöhus

))

13

3,566

10,474

716

13

5,769

18,802

1,007

12

Hallands

2

756

1,962

90

10

6,285

16,314

1,012

13

Göteborgs och Bohus

))

—

—

—

—

2

971

2,558

112

14

Älvsborgs

j)

22

7,670

13,914

671

24

11,831

35,377

1,178

15

Skaraborgs

))

33

10,342

21,090

1,220

37

18,478

53,152

2,512

16

Värmlands

))

—

—

—

—

3

1,971

4,552

250

17

Örebro

))

i

405

925

120

3

1,457

4,711

225

18

Västmanlands

»

—

—

—

—

4

2,142

6,089

531

19

Kopparbergs

»

—

—

—

—

—

—

—

—

20

Gävleborgs

)) ............

—

—

—

—

1

334

1,704

62

21

Västemorrlands

.. ............

—

—

—

—

—

—

—

—

22

Jämtlands

))

—

—

—

—

2

1,129

2,162

113

23

Västerbottens

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

24

Norrbottens

» ............

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

hk;

33,560

78,028

4,387

177

00,641

250,813

12,162

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

287

ordförande i landskommunerna, länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp III.

Kommun med inkomst av

2,001—3,000 kr.

Kommun med inkomst av

3,001-5,000 kr.

Kommun med inkomst av

5,001—10,000 kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

j Summa

in- komster.

Kr.

I

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

I Summa

in-

i komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

10

6,926

25,433

1,186

1

20

20,612

76,995

2,443

28

45,179

195,003

7,887

1 j

11

7,541

26,677

969

11

11,113

42,730

1,809

12

18,864

78,255

2,521

3

11

6,935

28,292

892

16

16,571

63,004

1,451

27

41,489

197,782

4,374

3 !

13

9,880

34,716

1,253

22

19,868

87,528

2,904

38

54,247

257.044

6,815

4

12

10,390

31,633

831

23

24,298

90,572

2,290

23

35,914

154,720

3,575

5

6

4,824

14,440

552

12

12,428

49,854

1,252

11

23,315

81,554

1,821

6

9

5,162

21,896

644

8

7,988

31,881

881

18

26,560

127,258

3,190

7

12

6,715

29,485

537

4

2,384

15,477

265

3

3,196

20,636

206

8

2

1,359

5,158

210

4

6,497

15,428

380

7

15,232

51,425

1,232

9 |

9

8,046

21,988

914

22

21,884

86,679

2,296

29

44,749

199,655

5,312

10

24

15,151

57,960

2,443

32

29,571

127,792

4,662

37

46,898

275,370

6.973

11

10

7,375

24,343

975

9

10,054

35,559

1,349

11

15,774

82,191

2,395

12

5

3,291

11,813

563

13

11,912

48,350

1,765

30

49,727

212,594

7,174

18 !

25

16,678

59,187

1,786

28

31,441

111,552

2,900

25

39,056

182,870

4,092

14 i

i 34

24,530

82,987

2,352

34

36,217

131,412

3,547

17

27,701

117,008

2,967

15 I

2

2,300

5,257

163

10

9,734

38,903

1,178

20

29,922

155,058

3,770

16

i

668

2,453

100

8

8,130

32,179

715

8

16,471

66,674

1,795

17

6

3,694

14,345

980

9

8,242

35,012

1,423

13

19,952

96,569

3,165

18

-

—

—

—

4

7,374

17,060

1,018

6

11,211

48,975

1,714

19

1

547

2,259

75

1

1,311

4,679

220

9

16,227

70,835

2,480

20

2

1,140

5,521

252

1

1,303

3,846

250

13

20,074

95,466

3,185

21 i

5

3,637

12,755

567

7

8,134

28,181

1,021

9

15,010

66,307

2,068

22

.

—

—

—

—

—

—

—

2

4,564

14,151

375

23

- 1

’-

—

— 1

—

—

—

4

7,886

24,681

1,120

24

210

140,789

518,598

18,244 |

298

307,0061,174,673

36,019 |

400

629,218|2,872,081,

80,206

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kung!. Majcts Nåd. Proposition Nr 185.

Kommun med inkomst av

10,001—20,000 kr.

Kommun med inkomst av

20,001—40,000 kr.

Antal.

Summa |

folk- mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Summa

folk-

mängd.

Summa

in-

komster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

i 7

16,687

88,468

2,634

3

9,567

96,5511

831

1

768

12,485

150

i

7,269

27,827

400

1 8

15,886

104,892

2,330

4

14,075

94,813

2,306

11

28,646

157,786

3,907

3

15,323

88,446

2,418

i 9

26,227

116,531

2,689

2

12,564

56,819

700

i 13

37,071

171,027

3,331

o

O

10,928

80,415

1,050

! io

23,436

135,879

2,260

9

34,500

227,961

2,700

2

2,029

21,933

171

—

—

—

—

i 14

51,740

218,151

4,459

3

23,937

100,054

1,150

17

40,446

215,076

4,332

2

7,825

51,064

610

23

45,378

322,952

5,387

4

17,076

111,393

1,900

10

21,502

137,223

3,275

2

6,848

43,703

750

13

40,089

190,985

4,143

4

23,738

113,482

1,390

18

42,789

238,019

4,530

5

16,767

131,833

1,910

3

8,223

41,805

1,175

—

—

—

—

15

39,825

211,829

5,977

10

41,494

258,340

5,268

1 13

32,431

182,108

3,649

6

24,463

168,637

3,167

10

20,219

133,323

3,228

4

17,181

107,089

1,790

! 7

19,985

91.763

2,732

7

49,816

214,504

5,616

j 3

10,591

55,888

1,300

10

48,157

299,084

5,734

19

54,66^

272,253

7,893

1 8

41,915

234,553

5,408

10

25,481

141,59C

2,452

4

16,106

99,59C

1,300

5

19,7b

60,417

1,786

7

47,921

207,755

3,917

. I 5

19,08:

85,996

3,074

1 4

25,181

106,70"

3,210

i| 246

j'' «42,918|8,40S,379 76,864

| 105

| 512.653 2,920.626 53,525

L ä n.

3

4

5

0

7

8

9

10

11

j 12

13

14

15

1C

17

18

19

20

21

22

23

24

lätt.

Stockholms

Uppsala

Södermanlands »

Östergötlands »

Jönköpings »

Kronobergs »

Kalmar »

Gottlands »

Blekinge »

Kristianstads »

Malmöhus

Hallands »

Göteborgs och Bolins »

Älvsborgs »

Skaraborgs »

Värmlands »

Örebro 11

Västmanlands

Kopparbergs >

Gävleborgs 1

Västernorrlands >

Jämtlands

Västerbottens <

Norrbottens >

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 185.

ordförande i landskommunerna, länvis fördelade efter inkomsten. Grupp iil.

Kommun med en inkomst av

över 40,000 kr.

S 11

in in a.

! Antal.

Summa

folkmängd.

Summa

inkomster.

Kr.

Summa

anslag.

Kr.

Antal.

Folkmängd,

Inkomster.

Kr.

Anslag.

Kr.

2

24,270

229,595

77

126.275

722,186

15.650

1

1

9,492

41,595

350

54

63,6161 251,545

7,309

9

2

15,990

89,397

800

77

115,563 589,418

12.784

3

4

28.091

231,833

3,512

107

163,107

878.850

21,935

4 j

—

—

85

117.329

471,111

10,809

5

—

—

—

—

50

90,464

402,851

8,265

6

—

—

—

—

55

98,213

545,925

9,730

7

—

—

—

—

55

27,738

122,364

2,805

8

—

—

—

—

31

99,185

391,759

7,481

9

—

—

—

—

86

126,538

584,842

13.944

10

1

4,890

50,924

700

147

168,299

975,667

23,788

—

—

—

54

68,594

341,295

9,846

12

1

7,780

76,755

545

68

137,508

656,537

15,692

13

1

7,917

208,680

200

148

174,149

981,432

17,267

14

—

—

—

— .

158

125,491

447,454

13,773

15

4

23,968

209,521

2,715

64

149,214

883,460

19.321

16

4

41,356

280,869

5,034

44

125,381

738.556

14,805

17

—

—

46

71,430

392,427

11,117

18

10

72,940

944,011

10,863

34

161,326

1,316,313

21.943

19

6

53,082

317,427

5,650

31

130,250

751,876

15.521

20

7

53,624

441,873

4,678

so

172,720

1,053,512

21,666

21

—

—

—

—

37

69,504

350,585

7,521

22

3

50,267

190,603

2,685

17

122,466

472,926

8,763

23

4

65,200

329,444

5,656

17

117.352

546,828

13.060

24 |

50

458,867

3,642,527

43,388

1,592

2 821.712

14,869,719

324,795

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 136 höft.

37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Tab. 10. Anslagens till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna medelbelopp

per 1,000 invånare och per 1,000 kronors kommunalinkomst.

Anslag i

kronor per 1,000 invånare.

Anslag i kronor per 1,000 kronors |

kommunalinkomster.

Grupp II.

Grupp II.

Grupp

1

Grupp I.

Grupp II.

Grupp II.

Grupp

Anslag A.

Anslag B.

III.

Anslag A.

Anslag B.

III.

Kommuner med eu

folkmängd av:

500 och därunder .........

163''G 2

189*88

124-os

151-37

44*73

52’i

34*17

37*43 I

501—1,000..................

145-.18

165''48

106''78

132-98

33*34

41-59

26-84

29''94

1.001—1,500..................

138'' si

142-48

94-7 0

127-20

29-21

32-ss

21-51

26''43 !

1,501—2,000..................

137''9 s

136-si

92-42

123-28

31-49

29.90

20.20

25-20 j

2,001—3,000..................

7o*i

129-28

79-37

125-38

21-80

28-i

17-23

24-20

3,001—4,000..................

149-44

110-97

61-80

114-72

25-39

22-30

12-45

21-82 i

4,001—5,000..................

113-18

127-ic

76-45

121-18

22-98

25-73

15-47

20-91 !

över 5,000.....................

122-81

153-55

97-is

85''20

22-i

24-25

15*34

13-96 |

1

Kommuner med en

inkomst av:

1,000 ki’. och därunder...

143-8 3

173-88

118-35

130-7 2

79-i

77-19

52''50

1

60-1

1,001— 2,000 kr..........

157-c 9

159-48

102-23

134''is

53-oo

60 28

38-60

46-81 !

2,001— 3,000 kr..........

117-60

149-85

98-is

124-29

36*57

43-51

28-58

35-is

3,001— 5,000 kr..........

136-20

148-31

93-08

117-30

34-70

39''4 2

24-90

30-66

5,001—10,000 kr..........

130''fii

136-31

89.70

127-47

27-i

33.il

21-79

27-93

10,001—20,000 kr..........

118-08

13929

93oo

119-55

22-oc

23-8 4

15-92

22-55

20,001—40,000 kr..........

136-5(5

130‘si

71-72

104-41

21-20

22-49

12-38

17-15 |

över 40,000 kr,............

168-1

171-14

11223

94-55

26-74

23-u

15-ig

11-91

Samtliga kommuner ...

132-40

142-34

90'' 8 5

115-u

■

26-so

29-22

18-55

21-84

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 185.

291

REGISTER

Sid.

Kung!. Maj:t proposition.............................. 1

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21 27—36, 42, 43, 51, 64,

74 och. 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 ... 2

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 .......... 16

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 ................. 21

Förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38—

40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ......... 25

Förslag till stadga om proportionellt valsätt vid vi3sa val inom landsting och stadsfullmäktige

samt å allmän rådstuga....................... 36

Utdrag- av statsrådsprotokollet den. 4 april 1913................. 39

I. Upphävande av den kommunala rösträtten för bolag och omyndiga...... 41

Historik.................................. 41

Främmande lagstiftning........................... 45

Statistisk utredning............................. 47

Departementschefens yttrande........................ 49

II. Begränsning av rätten att deltaga i landstingsmannaval till den kommun,

inom vilken röstägande är mantalsskriven................. 52

Historik.................................. 52

Statistisk utredning............................. 53

Departementschefens yttrande........................ 54

Frågan om borttagande av fullmaktsröstning i stad............. 54

III. Åtgärder till underlättande av deltagandet i kommunala avgöranden..... 55

Historik.................................. 56

Infordrade yttranden............................ 59

Departementschefens yttrande........................ 73

IV. Proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige............ 80

Historik...........•...................... 80

Infordrade yttranden............................ 82

Det finska förslaget............................. 86

Departementschefens yttrande........................ 87

Fråga om suppleanter för stadsfullmäktige................. 91

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Sid.

V. Proportionellt valsätt vid val av utskott och. nämnder in. m. inom landsting

och stadsfullmäktige............................ 92

Historik.................................. 92

Infordrade yttranden............................ 94

Det finska förslaget.............................109

På stadsfullmäktige ankommande val....................109

På landstingen ankommande val......................111

Departementschefens yttrande........................112

VI. Ändring av den proportionella metoden i fråga om val av suppleanter till landstingsman

och efterträdare till stadsfullmäktige m. m............116

Historik..................................116

Sakkunnigas yttrande............................117

Departementschefens yttrande........................ 119

VII. Bestämmelser om ordningen vid val av landstingsman, stadsfullmäktige och

kommunalfullmäktige m. m........................120

Historik..................................120

Landstingsmannaval................. 121

Departementschefens yttrande........................124

Stadsfullmäktigval ............................139

Departementschefens yttrande........................140

Kommunalfullmäktigval..........................142

Departementschefens yttrande........................142

VIII. Besvär över Konungens hefallningshavandes utslag i kommunala mål.....145

Historik..................................145

Infordrade yttranden........................... . 146

Departementschefens yttrande........................146

IX. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse

på landet.................................149

A. Kyrkoherdes rätt att deltaga i kommunalnämnds överläggningar och beslut. 149

Historik..............................149

Departementschefens yttrande....................152

B. Gottgörelse åt ordförande i kommunalnämnd..............153

Historik..............................153

> Infordrad statistisk utredning....................155

Statistiska centralbyråns utlåtande..................156

Departementschefens yttrande....................159

O. Rätt för kommun att antaga brandordning...............163

Inkomna framställningar m. in....................163

Departementschefens yttrande....................165

X. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om kommun alstyrelse

i stad...........................:.......166

Ändrade bestämmelser angående kungörelsen om debiterings- och uppbördslängdens

framläggande för granskning m. m.....................166

Justitieombudsmannens framställning den 13 november 1907 ...... 166

Infordrade yttranden.........................170

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 185. 293

Sid.

Justitieombudsmannens skrivelse den 19 februari 1913 .........172

Departementschefens yttrande.....................17g

XI. Förslag till vissa ändrade bestämmelser i förordningen om landsting.....175

A. Kungörelse om urtima landsting.................... 175

B. Katt för landstinget att utse ordförande.................170

Historik........................... 276

Departementschefens yttrande.....................177

C. Motionstiden till landstinget.......................179

Historik............................. 279

Departementschefens yttrande.....................280

D. Förändrade bestämmelser om offentliggörandet av landstingets beslut och tiden

för besvär mot detsamma.......................281

Departementschefens yttrande.....................Igg

Bilagor........................................285

Bilaga I. Utredning, rörande juridiska personers in. fl. kommunala rösträtt.....186

Till nämnda utredning hörande tabeller:

Tab. 1. Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal. Landsbygden .... 192

” 2- ” “ ” >> » » » Städerna......232

» 3. Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal inom vissa grupper,

sammandrag länsvis. Landsbygden...............252

” 4- Antal i röstlängd upptagna och deras röstetal inom vissa grupper,

sammandrag läusvis. Städerna................254

» 5. Fördelning på enröstgrupper. Landsbygden............256

» '' 6. Fördelning på enröstgrupper. Städerna..............258

Bilaga II. Tab. A. Sveriges egentliga landskommuner (köpingarna ej inräknade), fördelade länsvis

efter ytinnehållet........................ 260

» B. Kommuner med ett ytinnehåll över 2,000 kvadratkilometer........261

Bilaga III. Tab. A. Antal kommuner å landsbygden, fördelade efter folkmängden d. 31 dec. 1910 263

» B. Antal köpingar, som icke bilda egna kommuner, ävensom municipalsamhällen,

fördelade efter folkmängden den 31 dec. 1910............264

Bilaga IV. Tab. 4. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp I........266

» 5. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp IT ......270

» 6. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter folkmängd. Grupp III......274

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 136 käft. 38

s. 294 Kontrollera mot PDF

294 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 185.

Sid.

Tab. 7. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp I........278

» 8. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp II.......282

» 9. Folkmängd, inkomster och anslag till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna,

länsvis fördelade efter inkomsten. Grupp III......286

» 10. Anslagens till kommunalnämndens ordförande i landskommunerna medel
belopp

per 1,000 invånare och per 1,000 kronors kommunalinkomst . . . 290

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:244 Riksdagens skrivelse Nr 244 s. 1 i texten