Angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmansbostället Vs mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken
1913-04-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:226, Angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmansbostället Vs mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken
Dokumentets text
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 226.
1
Nr 226.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till
länsmansbostället Vs mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken;
given Stockholms slott den 11 april 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgiva,
dels att Rumla municipalsamhälle må för utvidgning av sitt område
förvärva den till länsmansbostället Va mantal Rumla nr 4 i Rumla socken
av Örebro län hörande skogsmarken mot en köpeskilling, som skall
bestämmas av särskild nämnd på sätt i nådiga förordningen den 14
april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
är föreskrivet, dock att köpeskillingen ej må understiga 20,000 kronor,
samt under villkor att municipalsamhället skall ensamt vidkännas alla
med köpet förenade kostnader;
dels ock att nämnda köpeskilling skall tillgodoföras statens domäners
fond för att användas till inköp av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland
och Dalarna, med rätt för nuvarande boställshavaren, länsmannen
A. Welin, eller hans rättsinnehavare att, från den dag köpeskillingen
inflyter i statens kassa och så länge bostället innehaves av honom eller
sagda rättsinnehavare, å köpeskillingsbeloppet uppbära ränta efter fyra
procent för år räknat, samt att denna ränteutgift må avföras å domänfondens
driftkostnader.
De til] ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Rungl. Maj:t förbliver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Ronungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Schotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 170 käft. {Nr 226.)
1
2
Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 226.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte, anförde vidare:
Sedan vid sammanträde med Humla municipalfullmäktige den 2 oktober
1911 fullmäktige beslutit att för erforderlig utvidgning av municipalsamhällets
område vidtaga åtgärder för inköp av den länsmansbostället
b2 mantal krono Rumla nr 4 i Rumla socken av Örebro län tillhöriga
skog, har på grund av erhållet uppdrag fullmäktiges ordförande,
grosshandlaren P. J. Carlsson i en till Rungl. Maj:t ingiven skrift anfört
huvudsakligen följande.
3
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 226.
Då eu av dåvarande vice kommissionslantmätaren O. Tengvall år
1884 uppgjord stadsplan för samhället icke erhållit nådig fastställelse
och numera i anledning av samhällets raska tillväxt icke heller befunnes
ändamålsenlig, vore samhället betänkt på att låta upprätta en ny
och mera omfattande stadsplan, enligt vilken ovannämnda skogsmark
skulle komma att bliva liggande helt och hållet inom gränserna för
municipalsamhällets område. Skogen, som till följd av sitt läge intill
den nuvarande samhällsgränsen redan användes till så gott som allmän
plats, varför någon återväxt knappast kunde påräknas, skulle, därest
samhället bleve ägare av densamma, ävenledes komma att till större
delen bibehållas såsom sådan; och vore samhället villigt att för hela
skogsarealen, som i senast upprättade skogsindelningsplan för bostället
beräknats till 9,95 hektar eller omkring 20 tunnland, betala en summa
av 15,000 å 20,000 kronor eller det pris, som prövades skäligt. Med
stöd av vad sålunda och i övrigt anförts, anhölle fullmäktige, att
Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition till Riksdagen om tillstånd för
municipalsamhället att inköpa ifrågavarande skogsmark med därå befintlig
skog.
Vid ansökningen hade fogats dels yttrande av boställshavaren,
däri han, under villkor av rättighet att under sin återstående tjänstetid
uppbära den årliga ränta, som kunde erhållas å blivande köpeskillingen,
dock icke över 4 procent, på det livligaste tillstyrkt försäljningen,
dels ock i avskrift ett av extra jägmästaren Nils Eckerbom år 1910
upprättat interimsskogsindelningsförslag för skogen. . Av detta förslag
med tillhörande handlingar inhämtas, bland annat, följande. Utmarken,
vilken, såsom ovan förmälts, omfattade en sammanlagd areal av 9,95
hektar, utgjordes av 7 hektar skogbeväxt och 2,26 hektar kal skogsmark
samt 0,69 hektar impediment. Den årliga virkesavkastningen,
som uppskattats till 7,85 kubikmeter, understege med sammanlagt över
1,000 kubikmeter boställets tjuguåriga virkesbehov. Skogen, varest
tallen utgjorde det förhärskande trädslaget, medan granen endast förekomme
såsom underväxt, vore belägen mitt inne i Rumla by och omgåves
å alla sidor, utom den östra, av tätt liggande skomakar stugor.
Vägar, stigar och lekplatser funnos i rikligt antal, varjämte markvegetationen
vore nästan alldeles nedtrampad. Markbetäckningen utgjordes
huvudsakligen av strö, barravfall, papper och skräp, vadan skogen företedde
en bedrövlig anblick. Vid försök att hägna hyggesplatserna
bortstulos redan första natten allt stängselvirke. Ett anmärkningsvärt
stort antal träd lede av yttre skador å bark, grenar och toppar. Plantor,
som till äventyrs lyckats rädda sig från uppryckning, knivskärning
4 Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 226.
och nedhuggning å hyggesplatserna, vore dock alltid toppade och eljest
skamfilade, så att de. näppeligen någonsin komme att få trädform. Vid
avverkning måste virket genast hemforslas, då det eljest utsattes för
fara att under natten bortstjälas. På grund av berörda omständigheter
hade boställshavaren, åt vilken skogens bevakning och skötsel under
kontroll av vederbörande jägmästare vore anförtrodd, fäst domänstyrelsens
uppmärksamhet å önskvärdheten av att skogsmarken, som i sin
helhet vore tjänlig till byggnadstomter eller egna hem, ju förr desto
hellre avyttrades.
^ Genom resolution den 1 mars 1911 har domänstyrelsen fastställt
omförmälda interimsskogsindelningsförslag för skogen, att lända till efterrättelse
under 20 år, räknat från den 14 mars 1911.
Efter härå erhållen remiss har kammarkollegium i ärendet låtit
höra vederbörande kronofogde och förste lantmätare samt inhämtat yttranden
av Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet och domänstyrelsen.
Kronofogden har, bland annat, meddelat, att ifrågavarande skogsskifte
genomskures dels av allmänna landsvägen från Rumla till Örebro
och dels av Hallsberg—Örebro järnväg jämte en utefter järnvägen gående
parallellväg om tillhopa 69 ar; att municipalsamhället, som uppstått
genom inköpta och bebyggda lägenheter från hemmanen Rumla
by . och Fylsta, gränsade omedelbart från söder och väster till skogsskiftet,
som från norr begränsade bebyggda lägenheter, avsöndrade från
hemmanen Södra Mos, vadan skogsskiftet sålunda läge på tre sidor
omgivet av bebyggda lägenheter; samt att boställshavaren för bränsle,
underhåll och stängselvirke med mera finge årligen vidkännas
en utgift av lägst 500 kronor.
Förste lantmätaren har upplyst, att, med frånräknande av omförmälda
järnvägsområde och två vägar, skogsskiftet innehölle en ägovidd
av 10,28 hektar.
Med förmälan att länsmannen för avkastningen av bostället enligt
gällande lönereglering finge vidkännas avdrag å den kontanta lönen
med 528 kronor i 5 öre för år, har Kungl. Maj:ts Befallningshavande
under framhållande att det mötte svårighet att nu åstadkomma eu
tillfredsställande utredning angående den ersättning, som vid eu försärjning
av skogen borde erläggas av municipalsamhället, vidare anfört,
att Kung]. Majrts befallningshavande ansåge det vara lämpligast att ersättningen
för^ jorden bestämdes av särskild nämnd på sätt i nådiga
förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående
för allmänt behov funnes föreskrivet, varjämte nuvarande boställs
-
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 226.
havaren, länsmannen A. Welin syntes vara berättigad uppbära den å
blivande lösesumman för skogen uppkommande ränteavkastningen, vilken
borde bestämmas till 4 procent, att utgå från den dag, skogen av
municipalsamhället tillträddes, så länge Welin kvarstode vid tjänsten.
Domänstyrelsen bar anfört, bland annat, följande. Boställets årliga
skogsavkastning överstege icke 50 kronor. Hela skogens värde, därest
den fortfarande skulle disponeras för skogsproduktion, uppginge alltså
till allenast en bråkdel av det nu ifrågasatta försäljningspriset. Styrelsen,
som under sådant förhållande ej kunde finna något skäl för skogens
bibehållande i kronans ägo, ansåge sig fördenskull böra för sin
del förorda försäljningen i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:ts
befallningshavande hemställt, dock med tillägg att köpeskillingen icke
syntes böra understiga 20,000 kronor och att de inflytande försäljningsmedlen
skulle, med avräkning av vad som kunde komma att tillerkännas
boställshavaren såsom ersättning för mistad skogsavkastning med
mera, disponeras till inköp av skogbärande eller till skogsbörd lämplig
mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och
Dalarna.
Kammarkollegium har i sitt utlåtande anfört, att även kollegium
funne alla omständigheter tala för lämpligheten av att ifrågavarande
skogsmark med tillhörande skog bleve försåld till Rumla municipalsamhälle.
Ersättningen borde, särskilt med hänsyn därtill att någon
saluvärdering icke förelåge, enligt kammarkollegii mening bestämmas i
enlighet med Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag, varjämte försäljningssumman
syntes böra disponeras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad domänstyrelsen därutinnan förordat.
På grund av vad sålunda anförts har kollegium hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte i följd av föreliggande ansökning dels medgiva,
att Rumla municipalsamhälle finge för utvidgning av sitt område
förvärva den till Rumla länsmansboställe hörande skogsmarken, dels
förordna, att ersättningen därför, som ej finge understiga 20,000 kronor,
skulle bestämmas av särskild nämnd på sätt i nådiga förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för
allmänt behov vore föreskrivet, dels och förklara, att försäljningsmedlen
finge disponeras till inköp av skogbärande eller till skogsbörd lämplig
mark, med rätt för Welin att, på sätt av honom yrkats, under den tid
lian fortfarande såsom länsman innehar ovannämnda boställe, av statsverket,
årligen från den dag, skogen av municipalsamhället tillträdes,
uppbära ett belopp, motsvarande 4 procent å behållna försäljningssumman.
6
Departements
chefens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 226.
I infordrat utlåtande har statskontoret anfört, att även statskontoret
ansett skäl föreligga att medgiva den ifrågasatta försäljningen; och då
anledning icke torde förefinnas att med de inflytande försäljningsmedlen
skulle förfaras annorlunda, än med köpeskillingar för försålda mindre
kronoegendomar äger rum enligt beslut vid 1911 års riksdag, har
statskontoret hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
medgiva den sökta markupplåtelsen under villkor: att köpeskillingen,
vilken dock icke finge understiga 20,000 kronor, skulle bestämmas av
särskild nämnd i enlighet med föreskrifterna i kungl. förordningen den
14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov;
samt att Rumla municipalsamhälle skulle ensamt vidkännas alla
med köpet förenade kostnader.
I sammanhang härmed borde jämväl föreslås, att nämnda köpeskilling
skulle tillgodoföras statens domäners fond för att användas till inköp
av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen
av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne; att till
nuvarande indelningshavaren, länsmannen A. Welin eller hans rättsinnehavare
skulle från den dag, köpeskillingen inflyter i statens kassa,
och så länge bostället innehaves av honom eller sagda rättsinnehavare,
å köpesskillingsbeloppet utbetalas ränta efter fyra procent för år räknat;
samt att denna ränteutgift skulle avföras å domänfondens driftkostnader.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, är det ur alla synpunkter
lämpligt, att den ifrågavarande skogsmarken försäljes till Rumla
municipalsamhälle. På grund härav och då det föreslagna sättet för
köpeskillingens bestämmande och för ersättningsmedlens användande
icke givit mig anledning till erinran, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva,
dels att Rumla municipalsamhälle må för utvidgning
av sitt område förvärva den till länsmansbostället
1 /2 mantal Rumla nr 4 i Rumla socken av Örebro län
hörande skogsmarken mot en köpeskilling, som skall
bestämmas av särskild nämnd på sätt i nådiga förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets
avstående för allmänt behov är föreskrivet,
dock att köpeskillingen ej må understiga 20,000 kronor,
samt under villkor att municipalsamhället skall
ensamt vidkännas alla med köpet förenade kostnader;
7
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 226.
dels och att nämnda köpeskilling skall tillgodoföras
statens domäners fond för att användas till inköp
av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark
samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland
och Dalarna, med rätt för nuvarande boställshavaren,
länsmannen A. Welin, eller hans rättsinnehavare
att, från den dag köpeskillingen inflyter i statens
kassa och så länge bostället innehaves av honom
eller sagda rättsinnehavare, å köpeskillingsbeloppet
uppbära ränta efter fyra procent för år räknat, samt
att denna ränteutgift må avföras å domänfondens
driftkostnader.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.
Ur protokollet:
Carl G. Edman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1913:225 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmanslostället 1/-2 mantal Ru s. 7 i texten
- JoU 1913:119 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmansb o stället Va mantal Rumla nr 4 höran s. 1 i texten