Sök i Ratio Lex

Angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård/

1913-04-04 · 46 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:242, Angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård/

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

1

Nr 242.

Kungl. Maj:ts nadiga proposition till Riksdagen angående upprättande

av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård/

given Stockholms slott den 4 april 1913.

Under åberopande av bilägga utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

för upprättande å Ottenby kungsladugård med underlydande

av ett statsstuteri för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare samt

i övrigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angiven plan bevilja ett anslag av 587,700 kronor och därav å

extra stat för år 1914 anvisa 388,550 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 185 käft. (Nr 242.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 242.

Ang.

statsstuteri

vid Ottenby.

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvard,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Petersson anförde efter gemensam

beredning med chefen för lantförsvarsdepartementet.

Sedan domänstyrelsen anmält, att gällande arrendeavtal angående

den av styrelsen för stuteriöverstyrelsens räkning utarrenderade Ottenby

kungsladugård med underlydande fastigheter löpte till ända den 14 mars

1914, samt hemställt om" föreskrift, huru med egendomens förvaltning

efter nämnda dag skulle förfaras, avgavs yttrande i ämnet den 26 augusti

1911 av stuteriöverstyrelsen, som därvid ifrågasatte, att ett statsstuteri

för halvblodsavel skulle upprättas vid nämnda egendom.

Den 9 maj 1912 anbefallde Kungl. Maj:t stuteriöverstyrelsen att

inkomma med organisationsplan m. in. för ett dylikt stuteri. . Med anledning

härav har denna styrelse den 15 november 1912 avgivit utredning

och förslag i angivna hänseendet. Därefter hava infordrade utlåtanden

den 4 februari och den 28 mars 1913 avgivits av överintendentsämbetet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Då jag nu anhåller att för Kungl. Maj:t få anmäla detta ärende,

torde jag till en början få meddela några uppgifter angående den

hittillsvarande dispositionen av Ottenbj och de skiftande öden, som

frågan om ett statsstuteri därstädes genomgått, samt statens ställning

till stuteriväsendet i allmänhet under gångna tider.

Redan under konung Karl X Gustaf anlades vid Ottenby å Ölands

södra udde ett stuteri. Detta synes dock hava haft endast kort varaktighet

och torde hava varit nedlagt år 1082. Under 1700-talet var Ottenby

kungsladugård utarrenderad till olika personer och en av dessa, generallöjtnanten

C. G. Roxendorff, anlade därstädes ett stuteri, på grund varav

Kungl. Maj:t år 1780 beviljade honom trettio års prolongation å arrendet.

Stuteriet nedlades år 1809.

År 1829 beslöto Rikets Ständer att för befordran av de svenska

hästrasernas förbättring överlåta Ottenby kungsgård med tillydande för

att användas till stuteri enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna

lämpligt meddela. I avgivet utlåtande anförde stuteriöverstyrelsen, att

den forna stuteriinrättning, som fortfarit vid Ottenby intill 1809, noggrant

bevisat, »det ingen ort inom Sveriges gränser funnes så passande för

en stuterianläggning som Ottenby, emedan hästarna där uppföddes i

halvvilt tillstånd på låglänta, torra, på kalkbotten liggande betesmarker

och emedan de därifrån utgångna hästar, varav några få ännu levde,

nästan alltid uppnått en hög ålder samt oförändrat bibehållit livlighet,

kraft och uthållighet». Styrelsen vore även övertygad, att ett stuteri

på Ottenby, uppsatt av väl valda rashästar, skulle bliva ett av de förträffligaste

i Europa. Med anledning härav förordnade Kungl. Magt

eu kommitté att närmare utreda frågan. Kommittén fann Ottenby vara

en egendom av utmärkt stora fördelar i ekonomiskt hänseende och särdeles

tjänlig för inrättande av ett stuteri samt framlade förslag och

kalkyler i sådant syfte. Kungl. Maj:t beslöt också, att Ottenby skulle

vid fardagstiden 1830 övertagas av stuteriöverstyrelsen. För att "granska

den förra kommitténs förslag och uppgöra fullständig plan för stuteriets

ordnande tillsattes en ny kommitté, vars förslag i huvudsak gillades av

Kungl. Maj:t. Enligt planen skulle stuteriet inom loppet av 7—8 år

bliva fullt uppsatt. Vid den första anskaffningen skulle man bland

inhemska hästar företrädesvis söka erhålla avelsdjur av »den gamla

berömda Ottenbyrasen». Det borde undersökas, huru långt utgångssystemet

kunde utsträckas utan skadlig inverkan på hästarnas storlek

och godhet. Moderstona borde gå fria, men skulle under den kalla

årstiden erhålla foder i skjul eller öppna stallar. Detta förhållande skulle

Karl X Gustafs

stuteri.

C. G. Roxendorff

s stuteri.

Statsstuteriet

1830—1894.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1868 års

kommitté.

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

även äga rum med fölen, när de uppnått den ålder, att deras framfödande

ute lämpligen syntes kunna verkställas utan fara för att djuren därigenom

komme att minskas till växten. Hästbesättningen skulle, enligt

nådigt brev den 7 maj 1831, i medeltal utgöras av 4 stambeskällare,

8 lantbeskällare, 60 moderston samt 136 föl och unghästar eller tillhopa

208 hästar. Av dessa voro 30 avsedda att årligen försäljas. Kring

detta antal hölls även stuteriets hästbesättning till omkring år 1870,

och får denna tid betraktas såsom Ottenbystuteriets glansperiod.

Hen 12 september 1868 tillsattes en kommitté med uppdrag att

verkställa utredning, huruvida stuteriernas ändamål icke kunde vinnas

med ett mindre antal, men till avel uteslutande avsedda djur; vilka

raser som vid de olika stuterierna borde vidmakthållas och om lämpligaste

sättet att för framtiden avgöra frågor rörande rasförändring,

samt vilka förändringar i avseende på stuteriernas ekonomiska och administrativa

ordnande i övrigt, som kunde vara påkallade av tidsförhållandena

och leda till besparing i kostnaderna. Vid denna tid funnos

statsstuterier, utom vid Ottenby, även vid Strömsholm och Fly inge.

Kommittén fastslog först, att stuteriernas och hingstdepåernas uppgift

borde inskränkas till att framalstra och tillhandahålla ett för remonteringen

och eu blivande hästindustri nödigt avelsmaterial, vars anskaffande

och underhåll vore förenade med stö itc kostnad och risk, än den

enskilde eller kommunalföreningar gemenligen mäktade bära, eller vartill

medel å de flesta orter inom landet rentav fattades, samt att föregå med

efterföljansvärda exempel i hästaveln. För detta ändamål borde de staten

tillhöriga avelsdjur av ädelt slag och utmärkt beskaffenhet, som redan

funnes eller som anskaffades, användas i stuteriavel, men därjämte borde

ett väl ordnat och försett lantbeskälleri inrättas, med beskällare av olika

slag och med uppgift att tillgodose lanthästaveln. Med hänsyn till

det störa antal beskällare — av kommittén beräknat till 1,500 —, som

erfordrades för att upprätthålla landets häststock, skulle visserligen stuterierna

endast i jämförelsevis ringa grad kunna utöva något direkt

inflytande, utan skulle detta förnämligast ske genom lantbeskällarinrättning

och premieringssystem. Men det oaktat och ehuru kommittén förklarade

sig hylla den grundsats, att staten endast så länge borde direkt,

genom stuterier, ingripa i hästaveln, som detta vore ovillkorligen nödvändigt,

ansåge den likväl, att stuterier tillsvidare vore nödvändiga för

att oberoende av utlandet uppehålla eu ädel hästavel, varigenom lantbeskällardepåerna

skulle kunna åtminstone till en del förses med hingstar

av ädelt rid- och vagnshästslag. Såsom skäl härför anfördes, bland

annat, att avelsdjur av ädelt slag ej alltid vore att finna, då de behövdes,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242. 5

även om de i regel kunde till höga priser inköpas från utlandet, varigenom

dock betydliga summor skulle gå ut ur landet, samt att de inköpta

djurens avelsduglighet icke kunde med visshet på förhand bestämmas,

vadan köparen löpte en betydlig risk. Så länge enskilda personer i

allmänhet saknade nödiga medel att anskaffa, underhålla och sprida ett

sådant ädelt avelsmaterial, som erfordrades bland annat för kavalleriets

remontering, samt bära risken därvid, och så länge hos större delen av

befolkningen tillräcklig kunskap i hästuppfödning saknades, ansåg kommittén

den ädla hästaveln icke utan fara för förfall kunna helt och hållet

lämnas i allmänhetens händer, utan fortfarande böra skyddas genom

stamstuterier. Dock uppställde kommittén såsom villkor, att endast så

stor besättning av avelsdjur uppsattes och underhölles, som nödvändigtvis

fordrades för varje stuteris uppgift, samt att dessa avelsdjur skulle

vara fullgoda, av ren eller kroaserad, men ädel avel och av framstående

egenskaper. Endast dessa kunde genom avkastningens värde ersätta

kostnaden för uppfödningen vid ett stuteri, vilken till följd av en sådan

inrättnings organisation alltid måste bliva dyr.

För anläggningen av ett dylikt stamstuteri ansåg kommittén

Ottenby kungsgård företrädesvis ägna sig, ej mindre med hänsyn till dess

belägenhet, klimat och egendomliga jordbeskaffenhet samt därav beroende

goda, tillräckliga och för hästuppfödning tjänliga beten, än även

emedan stuteriet därstädes under en längre tid med framgång drivit

såväl ren som blandad ädel avel, vilken vunnit allmänt förtroende, samt

slutligen även därför att omkostnaderna för detta stuteri utfallit jämförelsevis

billiga. Då emellertid det ansågs tveksamt, huruvida Ottenby

stuteri skulle ensamt kunna lämna tillräckligt antal beskällare till

det ädla slagets i landet underhåll, tillstyrktes, att en mindre stam av

ädelt slag måtte tillsvidare uppsättas å Flyinge, varest för övrigt, likasom

vid Strömsholm uteslutande, skulle uppställas hingstar för lantbeskälleriet.

I avseende å Ottenbystuteriet, sådant kommittén tänkte sig detsamma,

erfordrades endast några få förändringar i de dåvarande anordningarna.

Den viktigaste var en minskning av stuteriets hästbesättning, så att

avkastningen av kungsgården komme att så nära som möjligt bliva tillräcklig

för stuteriets underhåll och förvaltning. Av egendomens 2,592

tunnland jord, varav 534 tunnland åker, under stuteriets eget bruk,

beräknade kommittén en nettobehållning av 23,648 riksdaler, som jämte

600 riksdaler i betäckningsavgifter och 15,600 riksdaler för 24 sålda

ungston och unghingstar skulle ge en årsinkomst av 39,848 riksdaler,

hör detta belopp beräknades, att stuteriet skulle kunna underhålla 6

s. 6 Kontrollera mot PDF

1886 års

HoTwmitté.

6 Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

stambeskällare, 6 lantbeskällare, 40 moderston, 99 unghästar och föl i

åldern 1—4 år samt 30 årsföl eller tillsammans före den auktion, som

årligen borde hållas, 181 och efter densamma 157 hästkreatur, utan

större årlig brist än 1,576 riksdaler 93 öre. Av aveln hade beräknats,

att årligen 2 hingstar och 2 ston skulle tillföras stuteriet. Sedan dessa

främst uttagits av de bästa djuren, skulle hingstar för lantbeskällardepåerna

undantagas samt övriga unghästar säljas på auktion, ston vid

4 och unghingstar vid 3 års ålder. De föl och unghästar, vilkas kroppsbyggnad

angåve, att de ej vore lämpliga såsom avelsdjur, skulle även

säljas, varvid hingstfölen skulle kastreras. Vid omnämnande av avlöningsförmånerna

för personalen framhölls, att chefen borde erhålla en för

dåtidens förhållanden jämförelsevis hög avlöning med hänsyn dels därtill

att han såsom ledare av landets dyrbaraste stuteri skulle få eu mycket

trägen sysselsättning, i det att stor omsorg borde ägnas aveln samt

noggrann vård, skötsel och tillsyn såväl avels- som ungdjur, och dels

därtill att levnadskostnaderna vid Ottenby vore höga, i synnerhet som

ett slags representationsskyldighet för chefen blivit vanlig vid de årliga

hästförsäljningarna, till vilka ofta ett ganska stort antal personer infunne

sig. Denna skyldighet hade till en del sin grund däri, att något värdshus

icke funnes, och något sådant borde ej heller anläggas.

Genom nådigt brev den 1 november 1872 fastställdes plan för

anordnande av statens stuterier m. m. i överensstämmelse med vad kommittén

föreslagit. År 1890 inskränktes beskällarnas antal till 10.

Emellertid visade det sig, att stuterierna, på samma gång de befunnos

vara ur stånd att förse hingstdepåerna med erforderligt antal

beskälare av nöjaktig beskaffenhet, för sin skötsel togo i anspråk så

stor del av det till hästavelns förbättrande anvisade årliga statsanslaget,

att endast obetydliga belopp återstodo för hingstdepåernas remontering

genom inköp. Det var därför att befara, att depåernas hingstbesättning

skulle komma att förfalla både till antal och beskaffenhet. Kungh

Maj:t tillsatte med anledning härav den 13 april 1886 eu ny kommitté

med uppdrag att uppgöra förslag till de förändrade anordningar i avseende

å statens stuteriinrättningar, som kunde finnas påkallade för ett

ändamålsenligare användande av de till hästavelns förbättrande anslagna

tillgångarna. Denna kommitté, som avgav betänkande den 13 oktober

1886, yttrade bland annat följande.

Utvecklingen på hästavelns område sedan 1860-talet utvisade, dels

att privatindustriens förkärlek för den grövre hästen och hushållnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

sällskapens frikostighet att uppmuntra den kallblodiga aveln undanträngt

den ädlare hästen mera, än som vore tjänligt för hästaveln i allmänhet,

och dels att de för remonteringskommissionen utbjudna unghästarna

varit av så låg kvalitet, att endast ett ringa antal kunnat inköpas. På

grund härav ansåg kommittén, att lantbeskälleriet mer än någonsin behövde

omhuldas, särskilt för att tillhandagå med ädelt blod. Vad 1868

års kommitté yttrat om behövligheten av att lantbeskälleriet för sin

remontering ägde stödet av ett statsstuteri, talade ännu för stuteriernas

bibehållande och särskilt den omständigheten, att det alltid skulle bliva

vanskligt att bygga hingstdepåernas remontering på import från utlandet,

gjorde det om icke nödvändigt så åtminstone önskligt att fortfarande

bibehålla ett stamstuteri. Men då kommittén sålunda i princip

gillade stuterisystemets bibehållande, skedde detta under förbehåll att

stuteriverksamheten ordnades så, att den icke genom att kräva för stor

del av statsanslaget inverkade hämmande på förmågan att väl remontera

lantbeskällardepåerna.

Kommittén har därefter redogjort för huru stuteriverksamheten

utfallit, sedan 1868 års kommitté avgav sitt betänkande. Sistnämnda

kommitté hade beräknat, att till samtliga tre stuteri- och depåinrättningars

skötsel skulle erfordras, utöver respektive egendomars beräknade

avkastning, ett tillskott av tillhopa 5,457 kronor 11 öre årligen

från statsanslaget, varav 1,576 kronor 93 öre för Ottenby. I verkligheten

hade motsvarande tillskott från statsanslaget utgjort under tioårsperioden

1876—1885 i medeltal 50,980 kronor 7 öre årligen, varav 31,389

kronor 31 öre till Ottenby och resten till Flyinge. Om kostnaden för dessa

inrättningars remontering genom inköp från andra håll medräknades,

uppginge statsanslagets årliga tillskott till dem till 62,509 kronor 50

öre, varav 34,827 kronor 49 öre till Ottenby. Denna kostnadsskillnad

vore vid de bägge stuterierna, Ottenby och Flyinge, så stor, att den

tarvade en närmare granskning. Kommittén inskränkte sig dock till att

granska Ottenby, enär den var enig om, att mer än ett stuteri icke

borde finnas i landet, och enär Ottenby av skäl, som kommittén ansåg

knappast behöva påpekas, vore vida lämpligare än Flyinge till uppfödning

av ädla hästar, vadan stuteriet vid Flyinge under alla förhållanden

borde indragas. Då ett litet stuteri alltid bleve dyrare än ett större,

borde nämligen stuteriverksamheten, om den skulle bibehållas, koncentreras.

Under berörda tioårsperiod hade statens årliga kostnad för Ottenby

stuteri och hingstdepå utgjort i medeltal per år:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 242.

egendomens avkastning och betesmedel kronor 9,380: 5 5

statsanslag........................................................„ 34,827: 49

summa kronor 44,208: o4

varifrån finge dragas 3,225 kronor 25 öre, som belöpte å de dåi uppställda

lantbeskällarna, så att det egentliga stuteriets kostnad uppgick

till 40,982 kronor 79 öre. Den upptagna avkastningen av egendomen

vore visserligen mycket låg — endast omkring 3 procent av taxeringsvärdet

— men den grundade sig på verkliga siffror. Avkastningen

vore också i jämnt sjunkande och hade år 1885 förvandlats till ren förlust.

Från Öttenby hade under de sista fem åren för statens räkning

uttagits till stuteriets eget behov samt till Strömsholm i medeltal 4.2 djur

per år. Strömsholm hade för de uttagna hingstarna gottgjort Ottenby

med 1,000 kronor per häst. Inräknades även detta belopp, visade

sig, att varje från Ottenby levererad häst kostade staten 10,186

kronor 38 öre. Detta pris vore uppenbarligen alldeles för högt,

enär utlandet och privatindustrien kunde för lägre pris erbjuda en

vida bättre kvalitet, än som kunde frambringas med. den dåvarande

materielen vid Ottenby. Kommittén sammanfattade sin utredning ^ i

denna del sålunda: »Den uppfödning, som för närvarande utgår från

Ottenby och kommer staten till godo, är icke av sådan kvalitet, att den

är värd de kostnader, densamma medför, och därför bör Ottenby stuteri

icke bibehållas i sitt nuvarande skick.»

Kommittén gick därefter att undersöka orsakerna till detta ogynnsamma

resultat och möjligheterna att undanröja dem. Orsakerna vore

enligt kommitténs åsikt huvudsakligen tre:

att egendomens avkastning ej motsvarat beräkningarna;

att genom ett ogynnsamt val av avelsmaterial aveln pa sista tiden

försämrats, samt

att stuteriet drivits i för liten skala, vilket varit ett grundfel

från början.

Därjämte hade vid 1868 års beräkning vissa utgiftsposter uteglömts

och andra hade i verkligheten vida överstigit beräkningen.

Egendomens årsavkastning hade av den förra kommittén på grund

av medelavkastningen under 1860-talet beräknats till 23,648 kronor men

både utgjort under omförmälda tioårsperiod i medeltal endast 9,380

kronor 55 öre, vilket medfört ett ökat behov av statsanslag å .14,267

kronor 45 öre. Kommittén ansåg visserligen, att Ottenby åtminstone

under dåvarande konjunkturer icke kunde lämna så stor avkastning,

som 1868 års kommitté beräknat, särdeles som bärgningen av det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

myckna ängshöet måste ske genom för tillfället lejt arbetsfolk, som vore

relativt dyrt, men kommittén byste dock den övertygelsen att, om egendomen

vore ntarrenderad, den skulle lämna en vida större nettobehålimng

än dittills. Kall stuteriet ökades till 100 ston, borde enligt kommitténs

mening bibehållas för stuteriets behov 85 tunnland åker, 34

tunnland äng och 1,025 tunnland betesmark, därav 166 tunnland av

schäferiängens södra del, samt återstoden utarrenderas, bestående av

478 tunnland åker, 505 tunnland äng av schäferiängen samt 448

tunnland skogbevuxen äng, den s. k. Ottenbylund. Om arrendatorn

Unge erlägga arrendet i hö, havre och halm, lede det icke tvivel, att

lian skulle kunna betala 14 kronor per tunnland åker samt 7 kronor

lör den bättre och 5 kronor för den sämre ängsmarken eller tillhopa,

med inräknande av loO kronor lör gårdens väderkvarn, 12,500 kronor

i runt tal. Efter samma beräkningsgrund för åker och äng samt 3

kronor pei tunnland betesmark skulle den areal, som föreslogs att bibehållas

för stuteriets räkning, motsvara en avkastning av 4,800 kronor

i runt tal och hela avkastningen alltså uppgå till 17,300 kronor. Ifall

stuteriet ej bibehölles och hela egendomen utarrenderades, uppskattades

arrendevärdet till 18,500 kronor. Detta dock under förutsättning, att

hjortarna i Ottenbylund utdödades, enär deras befintlighet där vore till

stor skada för jordbruket och utgjorde ett oöverstigligt hinder för att få

egendomen fördelaktigt utarrenderad. Stuteriöverstyrelsen hade långt

tidigare hemställt om dessa hjortars utrotande, men Kung!. Maj:t hade

ej bifallit detta. Därefter hade stuteriöverstyrelsen år 1874 avgivit förslag

till egendomens utarrendering för 19,643 kronor att huvudsakligen

erläggas i hö, havre och halm och under förutsättning att hjortarnas

antal nedbragtes till högst 20. Ej heller denna minskning av hjortstammen

hade bifallits av Kungl. Maj:t, som i stället förordnat om utarrendering

med bibehållande av Ottenbylund såsom hjortpark. Arrendeauktion

hade hållits, men intet anbud avgivits. Härtill hade enligt kommitténs

fulla övertygelse i hög grad bidragit, att hjortparken skulle bibeliållas

såsom sådan. Kungsgårdens åkrar vore nämligen i hög grad utsatta

för hjortarnas åverkan. Detta kunde ju avhjälpas genom att Ottenbylund

inhägnades, men härtill erfordrades en mur av 25,800 fots längd, vilken

ar 1874 beräknats kosta 12,036 kronor, en summa vida överstigande

den glans, som djuren kunde anses sprida över kungsgården. De utgjorde

nu ett verkligt onus och borde därför snarast möjligt bortskaffas.

Sedan berörda utarrenderingsförsök misslyckats, hade egendomen

fortfarande . skötts under eget bruk för stuteriets räkning. Ätt detta

icke varit till förmån för stuteriets ekonomi, hade kommittén förut ådagaBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 185 käft. (Nr 242.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 242.

lagt. Årsavkastningen både betydligt nedgått. Då det dessutom vore

av största vikt att kunna med mera visshet, än ett gårdsbruk medgåve,

bedöma egendomens avkastning, uttalade kommittén önskvärdheten av

att jordbruket vid Ottenby utarrenderades, liksom vid Strömsholm och

Flyinge.

Ett annat skäl till det ekonomiskt ogynnsamma resultatet vid

Ottenby vore avelns försämring. De årliga auktionerna hade under 1870- talet inbringat i allmänhet omkring 20,000 kronor, somliga år till och med

över 30,000 kronor, men under åren 1885 och 1886 blott omkring

12,000 kronor. Spekulanterna vore nu även färre. Vid granskning av

häststammen vid Ottenby hade kommittén funnit, att bland de äldre

hingstarna det knappast fanns någon, som var kvalificerad att vara

stambeskällare vid ett statsstuteri för ädla hästar, att bland stona det

visserligen fanns icke få utmärkta djur men av dessa de flesta snart

kassabla för ålder, varemot ett icke ringa antal fanns, som aldrig borde

användas såsom moderston, samt att bland de tvååriga hingstarna det

var svårt att leta ut någon enda, som gav gott hopp om sig att kunna

ingå ens såsom lantbeskällare. Om stuteriet skulle bibehållas, maste

det därför erhålla nya stambeskällare och en stor utgallring göras bland

moderstona.

Slutligen ansåg kommittén, att ett huvudvillkor för att kunna nedbringa

medelkostnaden per uppfött avelsdjur vore, att stuteriet anlades

i större skala än dittills. Kommittén ansåg, att man i vårt land borde

av ett statsstuteri fordra att kunna därifrån remontera lantbeskälleriet

med dess behov av ädla hingstar till ett pris, som ej allt för mycket

skilde sig från det, till vilket samma kategori av hästar kunde på annat

sätt anskaffas.

Kommittén hade därför, under förutsättning att för lantbeskälleriets

räkning årligen behövdes 13 å 15 hingstar, uppställt följande

kalkyl, varav framgår, att med ett stuteri, bestående av 100 moderston,

lantbeskälleriet årligen borde kunna beräkna 11 hingstar av god kvalitet.

Plan för stuteriet.

Avelsmateriel:

Stambeskällare

Moderston .......

Häststock:

6

100 106

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242. 11

Häststock.

1

fransport

106

Unghästar och föl:

l:sta året, av 80 å 85 födda antagas vid

årets

slut

leva.......................................................................

75

181

2: dra året, födda föl...........................................

. 75

sålda 1-åringar...................................................

... 20

döda d:o ..................................................

O

O

23

52

233

3:d je året, födda föl .........................................

75

sålda 1-åringar...................................................

... 20

döda d:o ...................................................

... 3

sålda 2-åringar..................................................

... 15

döda d:o ...................................................

2

40

35

268

4:de året, födda föl .............................................

75

sålda 1-åringar..................................................

... 20

döda d:o ..................................................

O

O

sålda 2-åringar...................................................

... 15

döda d:o ... ............................................

2

sålda 3-åringar...................................................

... 16

levererade till hingstdepå ............................

... 11

67

8

276

Vid stuteriet skulle alltså årligen från och med 4:de årets slut

finnas 276 hästar, därav 106 avelsdjur samt 170 unghästar och föl.

Av fölen antoges hälften vara hingst- och hälften stoföl, sålunda

årligen 37 å 38 av det förra och lika många av det senare slaget.

Alla föl, som visat sig mindre lovande, skulle utgallras som ettå

tvååringar och försäljas på auktion; 35 föl beräknades böra utgallras,

innan de ingått i tredje året, varförutom 5 antoges döda eller på annat

sätt förolyckade. Ärligen borde alltså vid stuteriet finnas 35 treåringar,

därav 17 hingstar och 18 ston.

Av dessa beräknades:

ingå såsom lantbeskällare ............................................ 11 hingstar

remontera stuteriets stogång ...................................... 8 ston

försäljas ........................................................................... 6 » 10 »

Summa 17 hingstar 18 ston.

Enligt uppgjord beräkning skulle ett sådant stuteri kräva, utöver

egendomens avkastning, ett årligt statsanslag å i runt tal 53,300 kronor,

vilket skulle motsvara eu sammanlagd kostnad av omkring 3,715 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

för varje till staten, levererat avelsdjur, såväl ston som hingstar. Därjämte

behövdes för stuteriets uppsättning med bättre avelsdjur ett

anslag för en gång å 200,000 kronor.

Då emellertid anläggandet av ett sådant stuteri skulle fordra ökat

statsanslag, men kommitténs uppdrag inskränkte sig till att föreslå de

åtgärder för stuteriväsendet, som kunde vidtagas inom ramen av redan

beviljade anslag, ansåg sig kommittén icke kunna framlägga nu omförmälda

förslag till omorganisation av Ottensbystuteriet, men ville dock

som sin åsikt uttala, att anläggandet av ett stuteri med de dimensioner,

kommittén ifrågasatt, borde vara ett eftersträvansvärt önskemål, enär

ett dylikt stuteri, väl skött, skulle göra landets hästavél mindre beroende

av utlandet samt därjämte genom sin storlek lämna garantier för att

de uppfödda, för staten bibehållna avelsdjuren ej bleve alltför dyra.

Skulle däremot detta önskemål icke komma att realiseras, ansåge

kommittén, att Ottenbystuteriet borde upphöra såsom sådant och kungsgården

utarrenderas samt medlen ställas till stuteriöverstyrelsens förfogande

för hästavelns befrämjande. Om lämpligheten av det sålunda

föreslagna betydelsefulla steget, stuteriernas indragning, skulle tvivelsutan

skilda meningar göra sig gällande. Kommittén hade endast av

ekonomiska skäl — för att erhålla medel till att förbättra och utvidga

lantbeskälleriet — framlagt ett sådant förslag och vore livligt övertygad

om, att det för vår hästavels självständiga utveckling ''vore fördelaktigast,

om Ottenby stuteri kunde bibehållas, omorganiserat enligt den av kommittén

framlagda planen.

Med anledning av detta kommittéförslag förordnade Kungl. Maj:t

den 3 juni 1887, att stuteriet vid Flyinge skulle upphöra, varemot

Kungl. Magt den 21 december 1888 fann förslaget rörande Ottenby för

det dåvarande icke föranleda någon åtgärd.

stuteriöver- I skrivelse den 8 februari 1892 hemställde stuteriöverstyrelsen, att

8,2 Ottenby stuteri med hingstdepå måtte indragas och kungsgården från

den 14 mars 1894 överlämnas till domänstyrelsens förvaltning men avkastningen

fortfarande användas till hästavelns främjande. Styrelsen

åberopade till stöd för denna framställning 1886 års stuterikommittés

yttrande och framhöll särskilt, att ett stuteri med så fåtalig hästbesättning

ej kunde bära de kostnader, som nedlades på detsamma. Vidare

erinrade styrelsen att, sedan vid en den 1 oktober 1891 timad eldsvåda

samtliga uteslutande för stuteriet avsedda byggnader vid Ottenby, nämligen

stallar, ridhus och foderskullar, nedbrunnit, de betänkligheter, vilka

förut kunnat mot ett förslag om stuteriets indragning framställas på den

grund, att nämnda byggnader skulle bliva värdelösa, dåmera förfallit.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kling l. Maj ds Nåd. Proposition Nr 242. 13

Femårsperioden 1886—1890 hade visserligen i ekonomiskt hänseende

lämnat ett något gynnsammare resultat än den nästföregående, vilken

stuterikommittén lagt till grund för sin utredning. Sålunda hade jordbrukets

årliga avkastning stigit till 14,664 kronor 85 öre i medeltal och

utgifterna samtidigt minskats, varigenom, oaktat inkomsterna genom

Utförsäljning jämväl betydligt nedgått, statens årskostnader för själva

stuteriet nedbringats till 33,915 kronor 62 öre emot 40,982 kronor 79

öre under föregående femårsperiod. Då därjämte ett något högre hästantal

kunnat avlämnas till Strömsholm, hade kostnaden för varje till

staten överlämnad häst, såväl ston som hingstar, under den sista perioden

nedbragts till 7,690 kronor 75 öre emot 10,186 kronor 38 öre under

den ^ nästföregående. Oaktat all möjlig omtanke och sparsamhet iakttagits

i fråga om inrättningens skötsel och administration, hade gynnsammare

resultat ej kunnat ernås. Den remontering av hingstdepåerna, som skett

genom inköp, nade emellertid kostat staten vida mindre belopp — i

medeltal blott 2,167 kronor, om hingstarna inköpts såsom årsföl, och

omkring 3,000 kronor, ifall de inköpts såsom 2- eller 3-åringar — på

samma gång som den med hänsyn till kvaliteten i allmänhet överträffat

den, som kunnat erhållas från Ottenby.

Stuteriöverstyrelsen framhöll vidare den stora vikten av lantbeskälleriet

och behovet av ökade tillgångar för dettas tillgodoseende. Endast

om Ottenby stuteri nedlades, kunde detta ske utan ökning av statsanslaget.

Vid ärendets föredragning den 10 mars 1892 anförde dåvarande

chefen för civildepartementet, att det läge i öppen dag, att de medel,

staten ansage sig böra anslå till hästavelns förbättrande, i mycket vidsträcktare

män verkade till åstadkommande av en förbättrad avel, om

de användes för inrättande av ett väl ordnat lantbeskälleri, än om de

ansloges till underhållande av ett stuteri, även om detta dreves i större

skala och med bättre avelsmaterial än det dåvarande stuteriet vid Otten1»}''.

Han förklarade sig emellertid icke härmed hava velat förneka gagnet

av ett väl ordnat stuteriväsen med uppgift företrädesvis att förse hingstdepaema

med beskällare av ädel ras och sålunda göra dessa depåer för

sin remontering mindre beroende av utlandet och den enskilda inhemska

hästindustriens utveckling. Tvärtom skulle enligt hans mening otvivelaktigt

ett dylikt stuteri kunna utöva en mycket fördelaktig inverkan.

Men enligt stuterikommitténs utredning skulle ett statsstuteri vid Ottenby

med den omfattning, kommittén angivit såsom den minsta lämpliga,

fordra ett ökat årligt statsanslag och ett stort anskaffningsanslag. Då

eu så betydlig förhöjning av anslaget till hästavelns förbättrande icke

Chefen för

civildepartementet

10fn

1892.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 242.

syntes höra ifrågasättas och frågan därför endast vore, huru de anvisade

tillgångarna skulle kunna tillgodogöras pa fördelaktigaste sätt, bolde

dessa främst användas för lantbeskälleriet, samt Ottenby stuteri indragas.

Såsom skäl för sistnämnda åtgärd anfördes även den underhaltiga beskaffenheten

av härvarande avelsmaterial samt den besparing i administrationskostnader,

som skulle uppstå. Att eu indragning vidtoges just

vid nämnda tidpunkt vore desto lämpligare, som husen nedbrunnit och

eljest måste ånyo uppbyggas, utan att den erhållna brandskadeersättningen

lämnade nödiga "medel därtill. Departementschefen hemställde,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva, att därest stuteriet

nedlades, Ottenby måtte få utarrenderas samt arrendet användas till de

ändamål, för vilka det å riksstaten uppförda anslaget till hästavelns förbättrande

vore avsett.

Riksdagen I enlighet härmed avlät Kungl. Maj:t till Riksdagen proposition,

1892■ som av Riksdagen bifölls.

Genom nådigt brev den 25 juni 1892 förordnade Kungl. Maj:t,

att egendomen skulle utarrenderas från den 14 mars 1894.

Arrendeupp- Den 13 september 1892 förrättades arrendeuppskattning av ifråga
skattning

varande kronodomän, som består av Ottenby kungsladugård, 7 3U mantal,

med därunder lydande 7S mantal Prestorp nr 1 och 2 samt utjordar,

lägenheterna Ottenbylund nr 1, Skogsgårdsängen nr 1 och Stohagen

nr 1. Det antecknades, att egendomen hade 0.5 mil till Grönhögens,

1.6 mil till Degerhamns och 4 mil till Mörbylånga hamnplatser, vilka

alla sommartiden trafikerades av ångfartyg. Åbyggnaderna voro tillräckliga

för jordbruksdrift och i allmänhet i gott skick, hånligt en av

H. Magnet sammandragen karta efter kartor, som upprättats åren 1827

och 1833, utgjorde egendomens område, utom tomtplatser, 1,261 hektar

98 ar, därav 270 hektar 53 ar åker, 564 hektar 90 ar äng, delvis skogbeväxt

(Ottenbylund) och 426 hektar 55 ar betesmark. Inkomsterna

av egendomen upptogos till 35,543 kronor 93 öre och utgifterna till

25,098 kronor 74 öre, utvisande en beräknad behållning av 10,445

kronor 19 öre. Härifrån borde emellertid dragas dels 173 kronor för

av hjortarna — vilka beräknades icke få överstiga 50 — tillfogad skada

och dels 244 kronor 88 öre för kungsgårdens andel i byggnadskostnad å

ett prästboställe, vadan arrendevärdet upptogs till 10,027 kronor 31 öre.

— Det kan ej undgå att falla i ögonen, huru mycket lägre detta arrendevärde

var än det, som 1886 års kommitté ansåg sig kunna påräkna,

eller 18,500 kronor, och ännu mycket lägre ter det sig vid jämförelse

med de inkomster, egendomen gav under 1860-talet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts bt ad. Proposition Nr 242.

Efter föregången arrendeauktion blev däruppå egendomen av domänstyrelsen

utarrenderad på 20 år för ett årligt arrende av 11,060 kronor

61 öre.

Hästbesättningen vid Ottenby såldes eller förflyttades och jordbruksinventarierna

realiserades.

1 det yttrande som, enligt vad jag i början av mitt anförande

meddelade, stuteriöverstyrelsen den 26 augusti 1911 avgav med anledningav

domänstyrelsens framställning i fråga om dispositionen av Ottenbydomänen

efter den 14 mars 1914, anförde stuteri överstyrelsen bland

annat följande.

»Det läge, vari den ädla hästaveln för närvarande befinner sig,

torde påkalla ytterligare understöd åt denna avel från statens sida för

att kunna trygga tillgången på dugliga remonter för arméns årliga

behov. Ett av huvudvillkoren för uppnående av detta mål är, att den

fidla hästaveln lör framtiden ledes in i en mera bestämd avelsriktning

och att särskild hänsyn fästes å den viktiga omständigheten, att tillgången

på väl kvalificerade remonter kommer att stå i ett rätt förhållande

till det årliga behovet därav. För att möjliggöra detta, ävensom

för att icke staten fortfarande i lika hög grad som hittills må vara

beroende av import utav utländska avelsdjur, har alltmer framträtt behovet

av ett tidsenligt statsstuteri, varifrån lantbeskällare av mera ensartad

beskaffenhet kunde påräknas. Ett dylikt stuteri måste emellertid

förläggas å en plats, där för ädel hästavel gynnsamma naturliga förhållanden

äro till finnandes. En sådan plats har Ottenby kungsladugård

å Oland under decennier visat sig vara; och vore det enligt stuteriöverstyrelsens

mening av stor betydelse för vår ädla hästavels bestånd,

om där upprättades ett tidsenligt halvblodsstuteri».

»I anslutning härtill anser sig stuteriöverstyrelsen vidare böra

framhålla möjligheten av att, därest å Ottenby kungsladugård upprättades

ett dylikt halvblodsstuteri, Strömsholms hingstdepå skulle kunna

alldeles nedläggas. Det torde nämligen med sannolikhet kunna antagas,

att användandet av statens beskällare för framtiden ej kommer att ökas,

snarare tvärtom. Inom vissa områden av landet kan måhända efterfrågan

på dessa beskällare komma att bliva något större än för närvarande, men

däremot inom andra områden att helt upphöra. Man kan nämligen antaga,

att överallt där avel av hästar utav ardenner- och nordsvensk ras,

såsom varande mera lönande och mindre riskabel, vinner terräng, den

ädla hästaveln efter hand kommer att så gott som helt försvinna.

Statens väx-defulla beskällare torde därför för framtiden böra tillhanda
-

Utarrende
ring.

Stuteriöverstyrelsen

26/a

1911.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mcij:ts Nåd, Proposition Nr 242.

hållas endast inom de trakter, där huvudbetingelserna för ett framgångsrikt

avelsarbete med ädla hästar äro till finnandes och icke såsom

hittills spridas över snart sagt hela landet. Detta tillvägagångssätt

skulle nämligen kraftigare än hittills uppmuntra och stödja den ädla

hästaveln; och får styrelsen i detta sammanhang dessutom framhålla,

att man inom hästaveln, såväl som inom all annan husdjursavel, alltmera

börjat inse nödvändigheten av, att områdena för de olika avelsriktningarna

något närmare bestämmas samt att ett samarbete uppfödarna emellan

därinom ordnas och ställes under saklig ledning, vilket i såväl fackligt

som ekonomiskt hänseende torde hava den allra största betydelse».

»Vid ett eventuellt nedläggande av Strömsbolms hingstdepå torde

statens beskällare kunna till större antalet sammanföras å Flyinge hingstdepå,

under det att å Ottenby stuteri placerades de beskällare, som vore

avsedda för de nära därintill belägna betydliga områdena för ädel hästavel.

De årliga kostnaderna för statens hingsthållning torde härigenom

kunna icke obetydligt nedbringas».

»Därest Eders Kungl. Maj:t skulle finna frågan om upprättande av

ett statsstuteri å Ottenby samt nedläggande av hingstdepån å Strömsholm

förtjänt att upptagas till detaljerad behandling, torde redan nu

förändrade föreskrifter böra meddelas rörande dispositionen av Strömsholms-

och Ottenbydomänerna efter löpande arrendeperiods utgång.»

»Vad Ottenbydomänen vidkommer, anser styrelsen, att densamma

från och med draf 14 mars 1914 tillsvidare bör ställas under styrelsens

omedelbara förvaltning. Därest det beslutas, att ett statsstuteri där

skall anläggas, är det nämligen fördelaktigt, att vederbörande myndigheter,

obehindrade av arrendeavtal, hava fria händer att bestämma ifråga

om blivande byggnaders plats och uppförande m. in. samt att i övrigt

så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt för statsverket ordna anläggningen

i fråga. Att någon minskning i hittillsvarande, från denna domän

till stuteriöverstyrelsen inflytande inkomster härigenom skulle uppstå,

Stuteriöver■tyrelsen

15/i

1912.

1912

torde icke behöva befaras.»

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 9 maj

stuteriöverstyrelsen att verkställa och inkomma med organisationsplan

för ett tidsenligt halvblodsstuteri vid Ottenby i huvudsaklig överensstämmelse

med vad styrelsen sålunda anfört ävensom med fullständig

utredning angående kostnaderna för såväl upprättandet som det årliga

underhållet av ett dylikt stuteri.

I sitt på grund härav avgivna utlåtande av den 15 november 1912

har stuteriöverstyrelsen yttrat, att de skäl, som av såväl 1886 års

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

kommitté som stuteriöverstyrelsen år 1892 anfördes för nedläggande av

stuteriet vid Ottenby, efter dåvarande förhållanden kunnat vara beaktansvärda

nog. Men det borde uppmärksammas, att röster icke saknats, som

förordade stuteriets bevarande och fortsatta drift, fast efter andra principer

än de förut tillämpade. Stuterikommittén själv hade ansett detta vara

ett önskemål och blott av ekonomiska skäl förordat dess indragning.

Men om än möjligen i början av 1890-talet Ottenbystuteriets nedläggande

kunnat anses fördelaktigast för kronan, hade de förhållanden, varunder

den ädla hästaveln bedreves, under de sistförfluten 20 åren fullständigt

ändrat karaktär, och frågan om behövligheten av ett statsstuteri befunne

sig därför numera i ett helt annat läge än förr. Det hade nämligen

visat sig, att intresset för en målmedveten avel av ädla hästar, som

förr varit tämligen livligt, icke kunnat med nuvarande statsåtgärder i

önskvärd grad vidmakthållas hos den hästuppfödande allmänheten. Denna

avel befunne sig sålunda nu i ett kritiskt läge, och därför vore genomgripande

åtgärder från statens sida nödvändiga för att trygga dess framtida

tillvaro — vilken åter vore ett livsvillkor för landets försvar.

Bland åtgärder, som i detta avseende borde vidtagas, vore visserligen

i främsta rummet att nämna höjning av statsanslaget till prisbelöningar

för hästar i sammanhang med införandet i premieringsreglementet

av bestämmelser, avseende att åt aveln bevara framstående

ston av ädelt slag. Men jämsides med sådana åtgärder skulle upprättandet

av ett statsstuteri säkerligen vara ett kraftigt verkande medel

för den ädla hästavelns främjande.

Ett dylikt statsstuteri borde organiseras så, att det bleve ett avelscentrum

för ett konsoliderat inhemskt halvblod av ensartad typ, varifrån

dels statens hingstdepåer kunde remönteras och därigenom göras mindre

beroende av utländsk import, dels ock lämpliga avelsston tillhandahållas

enskilda remontuppfödare, varigenom en värdefull stostam av ensartad

typ så småningom skulle uppstå inom landet.

Om Ottenbys lämplighet såsom plats för ifrågavarande stuteri

borde icke kunna råda mer än en mening. Stuteriöverstyrelsen hade redan

år 1830 gjort ovan återgivna uttalande i detta ämne, och erfarenheten

sedan dess hade icke jävat detta omdöme. På Ölands kalkrika jord

hade alltid uppfötts energiska, ädla hästar med hård benstomme och

senor som stål.

Tidpunkten för återupprättande därstädes under den närmaste tiden

av ett stuteri vore ur flera synpunkter lämplig. Arrendet av kungsladugården

löpte nämligen tillända den 14 mars 1914, vadan icke några

kostnader behövde ifrågakomma för utlösande av den nuvarande arrenBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 185 höft. (Nr 242.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 242.

datorn, och möjlighet funnes ännu att kunna försätta de efter branden

kvarstående ruinerna av de gamla stuteribyggnad ernå i brukbart skick,

varigenom byggnadskostnaderna tydligt vis kunde nedbringas. Frågan

om anläggandet å Ottenby av ett stuteri borde därför icke undanskjutas.

Då stuteriöverstyrelsen tagit under övervägande den allmänna plan,

efter vilken ett halvblodsstuteri å Ottenby borde anordnas, hade styrelsen

funnit sig böra biträda 1886 års kommittés uttalande, att en väsentlig

anledning till det ogynnsamma ekonomiska resultatet av verksamheten

vid det gamla stuteriet varit, att detta drevs i för liten skala. Likaledes

i överensstämmelse med samma kommitté ansåge stuteriöverstyrelsen

det nya stuteriet böra anordnas för minst 100 moderston, enär erfarenheten

visat, att detta antal vore det minsta möjliga, om önskad framgång

skulle kunna ernås.

Att emellertid kunna inrymma hela det hästantal, som stuteriet

under sådana förhållanden komme att omfatta, inom de gamla stuteribyggnadernas

murar bleve omöjligt, och ansåge sig styrelsen för den

skull böra föreslå, att tills vidare hälften av det årliga fölantalet skulle

säljas redan vid 6 månaders ålder.

Visserligen vore det en vansklig sak att rätt bedöma en hästs

egenskaper vid så tidig ålder, och man äventyrade måhända, att stuteriet

på detta sätt avhände sig en del föl, som kunde bliva framstående

avelsdjur. Men å andra sidan finge man icke underskatta fördelarna

av, att enskilda hästuppfödare, genom att fölen vid denna ålder försåldes

å offentlig auktion, bereddes möjlighet att förvärva sådana framstående

avelsdjur. Härigenom komme dessutom att kraftigt befrämjas

det ena av stuteriets ändamål: bildandet inom landet av eu konsoliderad,

typisk stostam.

Det borde vidare framhållas att, om stuteriet behölle allenast ett

sålunda begränsat antal föl och ungston, moderstoantalet icke syntes

alltid kunna fullständigt upprätthållas genom stuteriets egen uppfödning,

utan tidtals måste fyllas genom inköp av framstående, med stuteriets

egen hästbesättning likartade djur. Därvid skulle företrädesvis ifrågakomma

sådana, vilka som föl försålts från stuteriet, varigenom samtidigt

eu uppmuntran komme att beredas hästuppfödarna.

Ur kostnadssynpunkt ställde sig förfaringssättet att efter några

år såsom ston återköpa försålda stoföl ingalunda ogynnsamt. Därigenom

besparades nämligen för staten ej endast foder utan även

utrymme, som på Ottenby ej kunde beredas utan ytterligare kostnader.

Därjämte borde erinras, att med den stora apparat av tjänstemän och

betjänte, som nödvändigtvis erfordrades vid ett statsstuteri, samt de i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

sammanhang därmed stående betydande utgifterna för avlöningar, beklädnad,

bränsle m. m., kostnaderna för uppfödningen måste ställa sig

ej oväsentligt dyrbarare för ett sådant stuteri än för den enskilde hästuppfödaren.

Denne senare borde kunna ordna uppfödningen så, att

han vid eventuell försäljning till stuteriet av ett framstående treårigt

sto kunde påräkna skälig vinst.

Slutligen borde beaktas, att med detta tillvägagångssätt den med

uppfödningen av ädla hästar alltid förenade risken" i dessa fall undvekes

för stuteriet.

Den personal, som enligt stuteriöverstyrelsens mening oundgängligen

erfordrades för skötande av ett stuteri av den omfattning, som

nu föreslagits, framginge av en vid utlåtandet fogad tabell. När stuteriet

nått sin fullständiga utveckling, skulle denna personal bestå av: 1 chef,

1 beridare, 1 bokhållare, 1 veterinär, 1 stoöverskötare, 1 fodermarsk,

1 stoskötare, 1 kusk och 16 stallbetjänte.

Avlöningsförmånerna för dessa befattningar — varav samtliga

utom stoöverskötarens och stoskötarens vore avsedda att överflyttas

från Strömsholms hingstdepå — hade beräknats efter de grunder, som

enligt senast fastställda lönereglering tillämpades vid statens hingstdepåer,

dock med den skillnad, att veterinären, som enligt hingstdepåernas

avlöningsstat uppbure 1,500 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, det första

efter 5 och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänstgöring, föreslagits

komma i åtnjutande av 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar,

varigenom han skulle i avlöningsförmåner likställas med beridaren och

bokhållaren. Förhållandena å Ottenby, där föga tillfälle till enskild

praktik syntes förekomma, nödvändiggjorde enligt styrelsens mening,

att något bättre förmåner bereddes honom, än vad han nu åtnjöte.

Stoöverskötaren hade närmast likställts med fodermarsken, men ansetts

böra på grund av sin ansvarsfulla befattning erhålla 100 kronor högre

lön och 100 kronor högre ålderstillägg än denne. Stoskötaren hade

likställts med kusken. Kusken vid Strömsholms hingstdepå åtnjöte

emellertid, förutom lön å 950 kronor samt två ålderstillägg, vartdera å

75 kronor, jämväl ett arvode å 100 kronor för år, mot skyldighet att

vid stallskolan undervisa i körning. Detta arvode borde icke skäligen

frånhändas den nuvarande innehavaren av befattningen, därest han

mginge på förflyttning till stuteriet i Ottenby, men det borde vid hans

avgång indragas.

I detta sammanhang borde framhållas, att, enär det vore av stor

vikt att för stoöverskötarbefattningen erhålla eu fullt kvalificerad person

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

— helst en som vid ett större stuteri i utlandet utbildats i de till befattningen

börande göromål — stuteriöverstyrelsen ansett nödigt att

från början söka bereda denne så förmånliga avlöningsvillkor som möjligt.

Styrelsen ville därför föreslå, att den från och med år 1915 vid

stuteriet erforderlige stoöverskötaren måtte redan vid tillträdandet av

befattningen ifråga komma i åtnjutande av båda med densamma förenade

ålderstillägg. Framdeles, då denna befattning antoges kunna

rekryteras med vid stuteriet utbildad person, behövde emellertid dylik

åtgärd icke ifrågasättas.

I omförmälda tablå både avlöningarna beräknats i så noggrann

överensstämmelse som möjligt med de förhållanden, som kunde antagas

bliva rådande. Ålderstillägg både alltså beräknats komma att utgå

redan från början av tjänstgöringen vid stuteriet åt sådana tjänstinnehavare,

som kunde antagas bliva dit överflyttade från Strömsholms

hingstdepå samt å sistnämnda plats redan gjort sig berättigade till

sådan avlöningsförmån.

För stuteriets tillbörliga och ekonomiska drift vore det nödvändigt,

att därmed vore förenad dispositionen av Ottenby kungsladugård

med underlydande, vilken domän alltså icke borde efter den 14 mars

1914 vidare utarrenderas. Det vore dock samtidigt av stor vikt att

tillse, det Ottenbydornänen bleve brukad fullt rationellt, och att avkastningen

komme att motsvara egendomens värde. I detta avseende hade

mycket funnits att anmärka under den tid, då Ottenby senast varit

upplåtet till stuteri. Ett viktigt skäl, som då framställdes mot stuteriets

bibehållande, hade varit, att jordbruksdriften på Ottenby icke allenast

icke lämnat någon vinst, utan att fast hellre staten under vissa

år varit nödsakad att tillskjuta medel för att täcka uppkomna förluster.

Under den tid, domänen varit utarrenderad, hade det emellertid visat

sig, att arrendatorn utan svårighet kunnat betala ett arrende av 11,060

kronor om året. Jordbruket borde alltså kunna lämna avsevärd vinst,

om det rätt bedreves.

Då det emellertid icke kunde förutsättas, att stuterichefen skulle

äga förmåga eller ens hava tid att vid sidan av stuteriet sköta ett

tidsenligt jordbruk, ansåge stuteriöverstyrelsen, att för sådant ändamål

borde anställas en fackutbildad och praktiskt duglig förvaltare, som

skulle erhålla befogenhet att, enligt för honom av styrelsen utfärdad

instruktion, driva lantbruket å Ottenby, under överinseende av stuterichefen.

Någon avlöning för en sådan befattningshavare eller för den

övriga personal, som erfordrades för egendomens skötsel, hade ej uppförts

i lönestaten, utan syntes dessa och liknande utgifter böra utgå

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 242.

direkt från domänens avkastning. De av jordbruket inflytande inkomsterna

samt över huvud taget hela den i samband med domänen stående

förvaltningen syntes böra särskilt bokföras utan sammanblandning med

stuteriets räkenskaper. Stuteriets bokhållare borde emellertid handhava

även jordbruksrälcenskaperna. Nettoöverskottet av jordbruket borde få

av stuteriöverstyrelsen som hittills disponeras.

Kostnaderna för själva anläggningen av stuteriet framginge av en

vid utlåtandet fogad bilaga.

Vad särskilt beträffade byggnadsanordningarna hade styrelsen tänkt

sig, att de nuvarande byggnaderna och även kvarstående lämningar efter

de biandskadade husen skulle i största möjliga utsträckning komma till

användning. Sålunda ansåge styrelsen, att allenast följande nya bostadsbyggnader

borde uppföras, nämligen: för stuteriets räkning: en för

veterinären, en för stoöverskötaren och stoskötaren, en för fodermarsken

och kusken samt fem för 10 stallbetjänte, samt för lantegendomens räkning:

en för förvaltaren, en för rättaren samt en för slöjdaren och smeden,

allt för en kostnad av 69,750 kronor enligt uppgjort kostnadsförslag.

I övrigt ifrågakomme inga andra kostnader för nyanläggningar

än 20,000 kronor för anordnande av vattenledning med vattentorn och

motor. Av kostnaderna för denna beräknades 13,000 kronor belöpa på

stuteriet och 7,000 kronor på jordbruket. Behovet av vattenledning vid

en anläggning sådan som denna vore i ögonen fallande. Särskilt vid

Ottenby hade man dessutom en dyrköpt erfarenhet om nödvändigheten

att vidtaga alla de skyddsåtgärder gent emot eldfara, som vore möjliga.

Anläggningskostnaden hade beräknats proportionsvis efter kostnaderna

för klenande anläggningar vid hingstdepåerna.

För verkställande av nödiga reparations-, ändrings- och ombyggnadsarbeten

å äldre byggnader beräknades åtgå 152,100 kronor för

själva stuteriet och 3,200 kronor för lantbrukets behov.

Övriga anläggningskostnader hänförde sig till inköp av hästar

under de första åren av stuteriets tillvaro, innan det kunde i huvudsak

remontera sig självt. Kostnaderna härför belöpte sig till sammanlagt

254,500 kronor. ö

Till anskaffning av nödiga stallinventarier för stuteriet hade beräknats

5,000 kronor. För egendomen erfordrades slutligen såsom rörelsekapital

och för utförande av behövliga grundförbättringar ävensom för

anskaffande av kreatur, dragare, redskap och andra inventarier ett anslao-,

som beräknats uppgå till 100,000 kronor.

Sammanlagda beloppet av organisationskostnaderna belöpte sioalltså

till 604,550 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

För bestridande av eu del utav dessa kostnader kunde emellertid

disponeras det belopp av 44,000 kronor, vilket återstode av den brandskadeersättning,

som efter eldsvådan å Ottenbv år 1891 tillföll statsverket

för de nedbrunna byggnaderna. Av Riksdagen behövde alltså

för nu ifrågavarande ändamål icke äskas mer än 560,550 kronor. .

I fråga om driftkostnaderna för stuteriet tilläte sig stuteriöverstyrelsen

hänvisa till en vid utlåtandet fogad bilaga. Av densamma

framginge, huru nettokostnaderna successivt stegrades, för att under

femte året av stuteriets tillvaro nå sin kulmen med ungefär 95,000

kronor, och därefter genom ökade inkomster av försålda hästar åter

minskas, tills de under åttonde året skulle stanna vid ett belopp av omkring

68,300 kronor för år räknat. Det behövde emellertid icke erinras,,

att, enär den största i driftkostnaderna ingående posten vore utgifterna

för foder åt hästarna, beräkningen av dessa kostnader allenast vore

approximativ och att verkliga beloppen komme att bliva i hög grad

beroende av foderprisen.

Ursprungligen hade stuteriöverstyrelsen — enligt vad styrelsen

vidare anfört — visserligen tänkt ifrågasätta att, vid anordnandet av

ett halvblodsstuteri å Ottenbv, den nuvarande hingstdepån vid Strömsholm

skulle helt och hållet indragas. Vid närmare undersökning av

denna fråga och efter företagen orientering på Ottenby hade det emellertid

visat sig för staten fördelaktigast, att Strömsholmsdepån bibehölles

om än i mycket reducerad omfattning. Därest nämligen, såsom först

varit ämnat, omkring 30 av Strömsholmshingstarna skulle förflyttas till

Ottenby, skulle härav föranledas betydligt ökade kostnader för beredande

av ej mindre stallutrymme för hingstarna än även bostäder för stallbetjäning.

Samtidigt komme motsvarande utrymmen vid Strömsholm

att bliva utan användning. Någon direkt nytta för Ottenbystuteriet

såsom sådant av att ett större antal hingstar, än som erfordrades för

aveln, där uppställdes, förefunnes icke. Det syntes stuteriöverstyrelsen

under dessa förhållanden vara riktigast att bibehålla dessa 30 hingstar

vid Strömsholm. Liksom hittills komme de att behövas vid undervisningen

i ridskolan därstädes och kunde under betäckningstiden som

vanligt utstationeras från Strömsholm. En annan fördel med bibehållandet

av Strömsholms hingstdepå vore, att man fortfarande som hittills

kunde till depån för dressyrridning vid ridskolan översända de därför

lämpliga 3-åriga hingstar, som vore avsedda att sedermera användas

såsom lantbeskällare.

Då såväl foderkostnaderna som utgifterna för avlöning, beklädnad

och bränsle åt stallbetjäningen ställde sig minst lika höga vid Ottenby

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 242. 23

som å Strömsholm, bleve skillnaden i driftkostnader allenast den, att

under det ingå utgifter för tjänstemän skulle behöva tagas i beräkning

för denna okmng av hästantalet vid Ottenby, givetvis några kostnader

kartor maste ifrågakomma, om hingstarna skulle kvarstanna vid Strömsholm

(jrenom att emellertid ställa depån under överinseende och ansvar

av chefen för ridskolan samt åt den redogörare och veterinär, som vid

bitali till stuteriöverstyrelsens nuvarande förslag måste anställas vid

ridskolan, anförtro handhavandet av ekonomien och hästsjukvården vid

tydlio-a m0t mmdrG arvoden’ bleve dess;i kostnader jämförelsevis obe
Stuteriöyerstyrelsen

ansåge nämligen, att, därest den nu föreslagna

anordningen beslutades, chefen för ridskolan borde erhålla ett årligt

arvode av 1,000 kronor samt att en var av kamreraren och veterinären

borde tillerkännas ett årligt arvode av 500 kronor. Vidare borde till

disposition och underhåll av ridskolan överlämnas ej mindre den nuvarande

depåchefsbyggnaden, utan även de för närvarande av bokhållaren

och veterinären vid hingstdepån disponerade byggnader. Statsverket

komme enligt det nu framställda förslaget visserligen att vidkännas en

ar utgdt ''d)\ ^00 kronor, som icke hade ifrågakomma, om hingstarna

överflyttats till Ottenby. Häremot borde dock ställas dels — såsom

n788 frambållits att vid Ottenby skulle erfordras avsevärt ökade utgi

ter för beredande av mera stallrum ävensom ytterligare bostäder för

?QonAtjTlng’ V1!k:1 utSdfter * runt tal skulle'' komma att uppgå till

.8,000 kronor, dels ock att kostnaderna för hingstarnas transporter

mellan Oland samt deras respektive utstationeringsställen å fastlandet,

dit de givetvis allt fortfarande skulle föras under betäckningstiden

bleve större. ö ’

De Strömsholms hingstdepå tillhöriga hingstar, som borde behållas

såsom beskällare, men vilka icke, enligt nyssnämnda förslag, skulle

kvarbliva där, borde överflyttas till Flyinge hingstdepå, för att därifrån

utstationeras inom Strömsholmsdepåns nuvarande lantbeskällarområde.

Da emellertid i följd av den ädla hästavelns avsedda koncentrering

monn vissa därför särskilt lämpade områden lantbeskällarnas antal kunde

minskas, bleve den genom Strömsholmshingstarnas överflyttning till

flyinge hingstdepå uppkomna ökningen av hingstbesättningen därstädes

endast tillfällig, och några därigenom ökade kostnader för denna

depås drift behövde därför icke tagas i beräkning.

. Vid Fiyinge hingstdepå uppföddes för närvarande de för remontermg

av hingstdepåerna inom och utom landet inköpta hingstfölen, tills

ce kunde tagas i bruk som beskällare. Denna hingstuppfödning komme

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

o-ivetvis att successivt upphöra i samma män som sådan uppstode å

Ottenby stuteri. Foderkostnaderna vid Flyingedepån komme alltså att

samtidigt minskas. Fet kunde mahända synas som om i sammanhang

med hingstuppfödningens upphörande å Flyinge någon inskränkning

kunde äga rum i antalet ordinarie stallbetjänte därstädes, men då dessa

i jämförelsevis ringa grad varit upptagna av unghingstarnas skötsel,

som huvudsakligen ombesörjts av extra personal, komme så icke att

kunna ske. . ,

Med ledning av de kalkyler, som sålunda uppgjorts rörande de

vid bifall till stuteriöverstyrelsens förslag uppkommande driftkostnaderna

dels vid stuteriet å Ottenby och dels vid hingstdepåerna å Strömsholm

och Flyinge, hade stuteriöverstyrelsen slutligen verkställt beräkningar i

fråo-a om det ekonomiska resultatet i stort sett av den ifrågasatta organisationen.

Därvid hade det befunnits, att, om styrelsen fortfarande

fino-e disponera de till hästavelns befrämjande för närvarande anvisade

tillgångarna, det skulle bliva möjligt att utan vidare tillskott av statsmedel

upprätthålla såväl stuteriet å Ottenby som hingstdepåerna a

Strömsholm och Flyinge i deras nu föreslagna omfattning samt bestrida

övriga från anslaget till hästavelns förbättrande nu utgående utgifter

ända till år 1921, från och med vilket år en ökning av statsanslaget

med 30,000 kronor skulle erfordras.

Förklaringen till detta gynnsamma resultat läge däri, att under de

första åren av stuteriets tillvaro, innan detsamma nått sin fulla utvecklino-,

men efter det å andra sidan hingstdepån å Strömsholm betydligt

minskats, de till förfogande stående medlen komme att lämna överskott,

som sedermera kunde tagas i anspråk i den mån Ottenbystutenet utvecklades.

Först med år 1920 beräknades dessa överskott vara konsumerade,

och därefter erfordrades alltså tillskott av statsmedel.

Stuteriöverstyrelsen komme sålunda icke för närvarande att göra

någon av ifrågavarande stuteris anläggning föranledd framställning om

höjande av det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande.

Sedan stuteriöverstyrelsen nu framlagt den plan, efter vilken

styrelsen ansåge att det ifrågasatta stuteriet borde organiseras, samt

lämnat utredning rörande kostnaderna ej mindre för denna organisations

genomförande än även för upprätthållande av stuteriets verksamhet,

återstode att redogöra för det sätt, varpå styrelsen tänkt sig stuteriet

successivt satt i verksamhet.

Den 14 mars 1914 skulle det nuvarande arrendet av Ottenby

kungsladugård upphöra. Så snart ske kunde borde byggnadsarbetena

påbörjas. Därest styrelsens förslag bifölles, kunde alla förberedande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

åtgärder, såsom fastställande av ritningar och utarbetande av arbetsbeskrivningar

ävensom infordrande av entreprenadanbud m. m., dessförinnan

vara vidtagna. Byggnadsarbetena skulle emellertid icke hinna

bliva avslutade under samma år. Utrymme kunde likväl genast provisoriskt

beredas i nuvarande byggnader för uppställande å Ottenby av

25 ston samt 25 stoföl, och alla skäl talade för att så borde ske redan

under loppet av år 1914.

För vård och tillsyn av dessa hästar samt för utförande av övriga

göromål vid stuteriet erfordrades, förutom en för nämnda år tillfälligt

mot arvode anställd veterinär, en fodermarsk, en kusk och två stallbetjänte,

av vilken personal därför borde från Strömsholms hingstdepä

till Ottenby stuteri överflyttas fodermarsken, kusken och en stallbetjänt

den 1 maj 1914 samt ytterligare en stallbetjänt den 1 september

samma år.

Från och med den 1 januari 1915 borde tjänstemännen samt stoöverslcötaren,

8 stallbetjänte och en nattvakt tillträda sina befattningar

vid stuteriet.

Samtidigt borde chefen, redogöraren och veterinären vid ridskolan

å Strömsholm övertaga sina åligganden vid hingstdepån därstädes och

vid densamma anställas eu fodermarsk och 11 stallbetjänte.

Sedermera borde anställandet av stallpersonal vid Ottenby stuteri

fortskrida enligt den i förut omförmälda tabell angivna plan.

Stuteriöverstyrelsen hade icke vidrört den i sammanhang med nu

föreliggande ärende stående frågan om försäljning eller ändrad disposition

av Strömsholms kungsladugård med underlydande, enär denna fråga vore

under särskild utredning, men tilläte sig framhålla, att, därest de för

hästavelns befrämjande nu från Strömsholmsdomänen disponibla inkomster

— så in natura som kontant — komme att frångå styrelsen, det vore

nödvändigt, att statsanslaget till hästavelns befrämjande i motsvarande

män ökades.

Med erinran att de för tjänstemännen vid statens hingstdepåer

gällande avlöningsstater vore fastställda av Kungl. Maj:t med Riksdagen,

varemot Kungl. Maj:t ensam beslutat rörande staterna för hingstdepåernas

betjänte, har stuteriöverstyrelsen, som antoge, att enahanda ordning

skulle tillämpas vid eventuellt fastställande av erforderliga stater för

Ottenbystuteriet, på grund av vad ovan blivit anfört hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgiva:

att Ottenby kungsladugård med underlydande finge från den

14 mars 1914 överflyttas från domänstyrelsens till stuteriöverstyrelsens

omedelbara vård och förvaltning;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 185 höft. (Nr 242.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

att å nämnda domän finge upprättas ett statsstuteri för omkring

100 moderston och 5 stambeskällare och i övrigt anordnat i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan angivna plan;

att en av styrelsen föreslagen avlöningsstat måtte från och med

den 1 januari 1915 tillämpas för de vid stuteriet anställda tjänstemännen;

att ifråga om åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner

samt ifråga om rätt för omförmälda tjänstemän till fri bostad

och vedbrand samt en mindre trädgård ävensom beträffande deras rätt

till pension, enahanda villkor och bestämmelser skulle lända till efterrättelse,

som de för tjänstemännen vid statens hingstdepåer för närvarande

gällande;

att, vid bifall härtill, den för tjänstemännen vid Strömsholms

hingstdepå fastställda staten måtte från och med den 1 januari 1915

upphöra att vara gällande;

att från och med samma dag chefen för ridskolan å Strömsholm

skulle för utövande av chefskapet över hingstdepån därstädes äga tillsvidare

åtnjuta ett arvode av 1,000 kronor om året, ävensom redogöraren

och veterinären vid samma ridskola för handhavande av den ekonomiska

förvaltningen samt hästsjukvården vid depån vardera ett arvode av

500 kronor, samt,

att avkomsten av Ottenby kungsladugård med underlydande, fortfarande

såsom hittills måtte få av stuteriöverstyrelsen disponeras;

ävensom att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, vid bifall

till vad ovan hemställts, för anläggning av ett stuteri å Ottenby bevilja

ett anslag av 560,550 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisa

det för nämnda år erforderliga beloppet 388,550 kronor.

Därest vad sålunda föreslagits vunne Kungl. Maj:ts och Riksdagens

bifall, anhölle stuteriöverstyrelsen att framdeles få till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till stat för betjänte vid Ottenby stuteri och

Strömsholms hingstdepå samt rörande andra i sammanhang med detta

ärende stående frågor.

Vid detta stuteriöverstyrelsens utlåtande voro fogade åtskilliga

tabeller m. m., av vilka följande torde böra här meddelas, delvis i något

ändrad uppställning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

27

Tablå över organisationskostnaderna för anläggning av ett statsstuteri

å Ottenby.

A. För stuteriets eget ändamål:

1914. Uppförande av nya byggnader

samt ändrings- och reparationsarbeten

å redan befintliga kronor 193,850: —

Anläggning av vattenledning » 13,000: —

Inköp av hästar ........................... » 82,500: —

Anskaffning av inventarier......... » 5,000:— 294,350:

1915. Inköp av hästar.................................................... kronor 82,500: —

1916. Inköp av hästar...................................................... y> 82,500: —

1917. Inköp av hästar..................................................... » 7,000: —

B. För lantbruket å Ottenby:

1914. Uppförande av nya byggnader

samt ändrings- och reparationsarbeten

å redan befintliga kronor 31,200: —

För anläggning av vattenledning » 7,000: —

För anskaffande av kreatur, dragare,

redskap och andra inventarier

................................. » 100,000: — 138,200: —

Summa organisationskostnader kronor 604,550: —

Den beräknade byggnadskostnaden var närmare specificerad i en

annan tablå. Då emellertid överintendentsämbetet i detta hänseende

framlagt ett mera detaljerat förslag, vartill jag längre fram återkommer,

torde det vara överflödigt att nu utförligare ingå på dessa beräkningar.

Den beräknade inköpskostnaden för hästar framgår av nedanstående

tablå, som jämväl utvisar stuteriöverstyrelsens plan för hästanskaffningen

samt häststockens storlek och sammansättning ävensom leveransen

därifrån av beskällare m. m. till och med år 1921, då stuteriet

beräknas hava vunnit sin avsedda utveckling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 242.

Tablå över anskaffningen och avgången av hästar vid Ottenby stuteri.

År

Fullåriga

hingstar

Fölston

4-åriga ston j

i

3-åriga

2-åriga

1-åriga

O

''J1

U

Inköpas

Överflyttas

eller säljas

i

ston i

i

hingstar j

Ö

_o

ce

hingstar

ston

hingstar

å kronor

Svimma

å kronor

Summa

1914

Inköpas...............

25

_

_

_

2,600

65,000

—

—

> ...............

25

700

17,500

—

—

Vid årets slut

—

—

—

25

—

—

—

_

—

25

82,500

~

—

1915

Vid årets början...

_

_

25

—

—

—

—

25

—

—

—

—

— |

Inköpas...............

—

—

—

25

—

—

—

—

—

2,600

65,000

—

—

» ...............

25

700

17,500

—

—

Tillkomma .........

5

Avgå..................

—

—

1

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

.

Vid årets slut

5

—

24

25

-

_

—

23

—

25

_

82,500

—

—

1916

Vid årets början...

5

24

25

_

_

23

_

25

—

—

—

—

—

—

Inköpas...............

—

—

—

25

—

—

—

—

—

—

2,600

65,000

—

—

>

25

700

17,500

—

—

Tillkomma .........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

—

—

—

—

Avgå..................

—

2

2

—

—

1

—

2

—

—

—

—

—

—

Säljas .............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

200

1,200

Vid årets slut

5

22

23

25

—

22

—

23

—

31

—

82,500

—

1£00

1917

Vid årets början...

5

45

25

22

—

23

—

28

3

—

-

—

—

—

Inköpas...............

—

10

700

7,000

—

—

Tillkomma .........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

24

—

—

—

Avgå..................

—

2

1

2

—

2

—

1

—

—

—

—

—

Säljas ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

12

—

—

200

2,400

Vid årets slut

5

13

24

20

—

21

—

27

3

1 22

-

! 7,00oj —

| 2,400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242. 2(J

År

i

Fullåriga

hingstar

Fölston

O

ce

eg

_öj)

«6

! ^

1

3-åriga

2-åriga

1-åriga

O

VI

A

Inköpas

Överflyttas

eller säljas

ston

hingstar

0

O

-4->

m

hingstar

ston

i n

ce

j ce

! bC

| 0

å kronor

Summa

å kronor

Summa

1918

| Vid årets början...

5

67

20

21

27

3

16

6

1 Tillkomma .........

—

—

—

—

_

—

—

—

—

40

_

_

__

l _

j Avgå..................

—

4

2

1

—

—

—

1

1

—

—

—

_

_

Säljas ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

20

—

—

200

4,000

Vid årets slut

5

63

18

20

—

27

1 3

i

15

6

20

—

—

—

4,000

1919

Vid årets början...

5

81

20

27

3

15

5

10

10

Tillkomma .........

—

—

—

—

—

~

—

—

—

48

_

_

_

__

Avgå..................

—

4

2

2

1

2

i

1

2

—

—

_

_

_

Överflyttas ........

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

5,000

10,000

Säljas ...............

—

~

24

—

—

200

4,800

Vid årets slut

5

77

18

25

13

4

9

8

24

—

—

-

41,800

1920

Vid årets början...

5

95

25

13

9

8

12

12

i

Tillkomma .........

—

—

—

—

—

—

—

—

50

_

_

_

Avgå..................

—

—

3

3

1

1

1

2

2

_

_

_

_

Överflyttas .........

—

—

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

5,000

15,000

Säljas ...............

—

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

2,500

» ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

28

—

—

200

5,600

|

Vid årets slut

5

90

22

10

—

8

7

10

10

28

—

—

—

23,100

1921 !

Vid årets början...

5

112

10

8

7

10

10

14

14

n

Tillkomma ........

—

—

—

—

—

—

--

—

—

60

—

_

_

_

Avgå..................

—

4

2

1

i

2

2

2

2

—

—

_

_

_

Överflyttas ........

—

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—*

5,000

''30,000

Sä l jas ...............

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

500

4,000

» ..............

___

200

6,000

oU

-

Vid årets slut

5

100 1

8

7

—

8

8

12

12

30

—

—

—

40,000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Rörande driftkostnaderna vid det föreslagna stuteriet under åren

1914—1921 bär stuteriöverstyrelsen framlagt följande tablå:

Kost

nåd för

Avgår in- komst för

överflyt- tade eller

sålda

hästar

År

av-

löning

bekläd-

nad

bränsle

foder

under-

håll

Summa

kostnad

Återstå- ende netto- kostnad

1914

''3,016.6 7

26,600.—

129.08

235.85

8,615.2 2

_

11,996.82

11,996.82

1915

608.63

2,954.40

27,248.66

5,000

62,411.6 9

—

62,411.69

1916

28,600.—

719.20

3,145.20

42,902.52

5,000

80,367.01

1,200

79,167.01

1917

30,300.—

829.95

3,336.—

52,894.02

5,000

92,359.9 7

2,400

89,959.97

1918

32,250.—

940.61

3,537.40

57,335.58

5,000

99,063.5 9

4,000

95,063.59

1919

33,100.—

995.04

3,632.80

59,670.89

5,000

102,399.63

14,800

87,599.63

1920

33,950.—

1,051.27

3,728.20

62,672.3 9

5,000

106,401.se

23,100

83,301.86

1921

134,800 —

1,106.60 | 3,823.60

63,532.58

5,000

108,262,7 8

40,000

68,262.78

De i denna tablå upptagna summorna för avlöning, beklädnad,

bränsle och foder grunda sig på utförliga beräkningar rörande behovet

under varje år. Foderpriserna äro upptagna per kilogram till 11.4 öre för

havre, 11 öre för kli, 6.3 öre för hö och 3.4 öre för halm. Personalen

är beräknad att vid organisationens fullständiga genomförande år 1921

bestå av följande befattningshavare med nedan angivna avlöningsförmåner:
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242. 31

#

1

;

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Ar-

vode

Års-

lön

Summa

Chef .....................

4,000

2,000

1,200

1,200

1,200

6,000

2,700

2,700

2,700

1,200

1,100

950

1,050

850

12,750

500

Beridare1)..................

1,500

j Efter 5 år kan lönen höjas med

1 300 kronor och efter 10 år med

i ytterligare 300 kronor.

2 ålderstillägg å 150 kronor.

2 » » 100 »

Bokhållare9)...............

1,500

1,500

j Veterinär3) ...............

j Stoöverskötare .........

—

1,200

1,100

950

950

850

12,750

i

! Fodermarsk...............

1 Stoskötare ...............

Kusk................

1004)

(2 » > 75 »

1 stallbetjent...........

15 d:o ............

Nattvakt ..................

500

Summa

8,500

5,600 |

600

17,800

32,500 j

%

b med skyldighet att vid stallskolan undervisa i ridning.

* ” » jämväl föra jordbruksräkenskaperna.

i _Ä * * vl<t stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag samt att

uppehålla djursjukvården vid jordegendomen.

4) personligt för nuvarande kusken.

Anm. Samtliga befattningshavare åtnjuta fri bostad samt bränsle.

De i förut intagna tablå över driftkostnaderna upptagna avlöningsbeloppen

äro beräknade med inräknande av sannolika ålderstillägg och

överstiga därför slutsumman i sistnämnda tablå.

Föi övermtendentsämbetets utlåtanden i ämnet torde jag få redo- övermtengöra

i samband med mitt yttrande i fråga om byggnadskostnaderna. dentsäMi
I

en till jordbruksdepartementet överlämnad skrift har Ölands södra Framstaumots

avdelning av Kalmar läns södra hushållningssällskap genom ut- Aning från

sedda ^ ombud kraftigt tillstyrkt förslaget om inrättande av ett stats- land^JMra

stuteri vid Ottenby och betonat den stora och välgörande inverkan detta

stuteri kunde förväntas komma att utöva särskilt på Ölands ädla hästavel.

Det av stuteriöverstyrelsen nu framlagda förslaget om inrättande Departementsav

ett statsstuteri vid Ottenby förtjänar utan tvivel allvarligt beaktande. chefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Alla torde vara ense om, att den ädla hästaveln är av den betydelse

för landet, särskilt med hänsyn till härens förseende med erforderligt

antal remonter, att staten måste tillse, icke blott att denna avel bedrives

i tillräcklig omfattning utan även att den ledes i sådan riktning, att

resultatet fyller högt ställda krav i kvalitativt hänseende. Härvid bör

uppmärksammas, att denna avel, rätt utövad, kan inom därtill särskilt

ägnade delar av vårt land fortfarande bliva en betydelsefull inkomstkälla

för jordbrukarna.

Statens åtgärder till den ädla hästavelns stödjande och uppmuntran

hava hittills bestått dels i tillhandahållande av beskällare av ädelt blod

och dels i hästpremieringen, som i viss mån gynnar den ädla hästaveln.

Av stor betydelse är även, att staten såsom köpare av remonter är den

utan jämförelse förnämsta avnämaren av ädla unghästar. Sagda åtgärder

komma att kompletteras genom understödjande av enskildas inköp av

ädla avelsston, därest det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en

lånefond i dylikt syfte bifalles av Riksdagen.

Det nu föreslagna stuteriet vid Ottenby skulle på ett naturligt sätt

ansluta sig till dessa redan vidtagna eller föreslagna åtgärder samt äga

en dubbel uppgift. Dels skulle det tjäna till att remontera den stam

av lantbeskällare av ädelt slag, som staten fortfarande behöver upprätthålla

för utstationering i de olika orterna, dels skulle det genom försäljning

— i början förnämligast av års föl — i hög grad bidraga till,

att den ädla stostammen och så småningom hela den ädla häststocken

i landet utvecklas i riktning av ensartad och lämplig typ. I detta

hänseende skulle det göra tjänst såsom ett slags avelscentrum. Dessa

bägge synpunkter måste samtidigt hållas i sikte, då det gäller att bedöma

stuteriets behövlighet och den åsyftade valutan för de nedlagda kostnaderna.

Yad då först lantbeskällarnas remontering angår, är det givet, att

denna även kan tänkas fortfarande, liksom hittills, ske genom inköp

från enskilda uppfödare inom landet och från utlandet. Inom landet

äger dock dylik enskild ädel hingstuppfödning rum i så ytterst ringa

utsträckning, att man icke kan räkna på något avsevärt tillskott på

detta sätt. Någon ändring i detta förhållande är knappast antaglig,

åtminstone inom överskådlig framtid. Det återstår vid inköp faktiskt endast

att lita till utlandet. Därifrån hava hittills inköpts dels hingstföl, som

uppfötts vid Flyinge och småningom utgallrats, så att blott de. bästa

kommit till användning, dels ock fullvuxna beskällare. En dylik anskaffningsmetod

av det viktiga hingstmaterialet har dock ej oväsentliga

olägenheter. Såsom redan de tidigare kommittéerna framhållit, kunna för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

hållanden uppstå, som göra det ytterst vanskligt och ibland till och med

omöjligt att från utlandet anskaffa dessa hingstar. Det är också mycket

ovisst, om sådana städse kunna anskaffas av en typ, som är särskilt

lämpad för svenska förhållanden. Det är därför av vikt att tillgången å

dylika hingstar så vitt möjligt säkerställes inom landet. Därtill kommer,

att genom hingstarnas inköp från utlandet icke obetydliga kapital

gå ut ur landet. Ifall icke hingstuppfödning inom landet drager en

kostnad, som alltför mycket överstiger inköpskostnaden från utlandet,

måste det därför även ur nationalekonomisk synpunkt betraktas såsom

en fördel, om de behövliga hingstarna kunna anskaffas inom landet.

Då emellertid dylik hingstuppfödning näppeligen för den enskilde kan

bliva en »god affär» och man därför ej kan antaga, att enskilda komma

att annat än i undantagsfall ägna sig däråt, återstår endast för staten

att taga hand om saken.

Men för ett gott och framgångsrikt resultat av all hästavel fordras

att icke blott hingstarna utan även stona äro av tillfredsställande kvalitet

samt att han- och hondjuren äga med varandra ensartad typ. En sådan

typs ernående skulle vad beträffar den ädla stostammen vara nrpcket

ovisst och i allt fall draga särdeles lång tid, ifall den ädla aveln icke

erhölle kraftigare stöd än hittills i sadant syfte. Om däremot g''enom

försäljning av ädla hondjur från samma stam som hingstarna ett betydande

antal dylika djur bleve spridda inom landets produktionsdistrikt

för ädla hästar, skulle uppenbarligen remontaveln vinna ett kraftigt stöd

och energiskt främjas. Detta resultat av ett statsstuteri bör tillmätas

mycket stor betydelse, ehuru det icke direkt låter sig uppskattas i

penningar.

Alla de utlåtanden av kommittéer och stuteriöverstyrelsen, för vilka

jag förut redogjort, innehålla ett kraftigt och bestämt tillstyrkande av

stuterisystemet. 1886 ars kommitté, som vid sitt förslag var bunden

genom de vid dess tillsättande givna instruktioner, ansåg uppenbarligen

själv det av densamma på grund av ekonomiska skäl föreslagna nedläggandet

av stuteriet vid Ottenby såsom en ofördelaktig åtgärd i hästavelshänseende.

Såsom stuteriöverstyrelsen nu framhåller, hava emellertid

sedan dess de förhållanden, som då föranlett, att man ansåg sig böra

nedlägga detta stuteri, så till vida ändrats, som den ädla hästaveln kommit

i ett vida bekymmersammare läge.

Jag finner mig därför böra i princip biträda förslaget om inrättande

av ett dylikt stuteri och går nu att närmare granska det i sådant syfte

framlagda förslaget.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 185 höft. (Nr 242.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

Beträffande stuteriets förläggning är jag fullt ense med stuteriöverstyrelsen,

att Ottenby kungsgård är därtill i alla avseenden synnerligen

lämplig. De härför upprepade gånger anförda skälen torde icke

behöva nu ytterligare utvecklas. Jag vill endast framhålla, att naturförhållandena

vid Ottenby lämna fullgoda betingelser för att de där uppfödda

hästarna skola vid rationell uppfödning och sakkunnig avelsledning

bliva av mycket hög och för svenska förhållanden lämpad kvalitet.

Vidare bör anmärkas, att kommunikationsförhållandena numera blivit

avsevärt förbättrade genom anläggandet av Ölands järnväg med station

blott 2 kilometer från Ottenby samt att den närbelägna Grönhögens

hamn är avsedd att med det snaraste iordningställas medelst anslaget

till byggande av fiskehamnar.

Då egendomens arrende utgår den 14 mars 1914, synes denna

tidpunkt lämplig för att egendomen överflyttas till stuteriöverstyrelsens

egen disposition. Vid första påseendet kunde det ifrågasättas, om icke

åtminstone någon del av egendomen borde fortfarande utarrenderas, och det

är att märka, att 1886 års kommitté vid sin beräkning rörande ett stuteri

därstädes med 100 moderston förutsatte, att huvuddelen av åkerarealen m. m.

skulle utarrenderas. Stuteriöverstyrelsen har nu med styrka framhållit, att

det är ett oeftergivligt villkor, att hela egendomen disponeras av stuteriet.

Jag har inhämtat, att detta delvis beror på de ändrade uppfödningsmetoder

rörande ädla unghästar, speciellt i fråga om utfodringen, som

numera omfattas av sakkunniga på detta område. Under det att fordom

dessa hästar sommartiden lämnades att så gott som sköta sig själva

på betesmarkerna, anses nu saftigt tillskottsfoder av grönfoder böra

givas, och för detta foders producerande kräves en betydlig åkerareal.

Utan jordbruk med tillhörande besättning av nötkreatur skulle även gårdens

inkomstmöjligheter icke kunna fullt utnyttjas, särskilt icke betesmarkerna.

Det syntes även skola bliva fördelaktigare för stuteriet att självt å

åkern i största möjliga grad producera erforderliga kvantiteter av hö, havre,

halm m. in. än att köpa dessa produkter av en arrendator eller från annat

håll. Jag ansluter mig till dessa synpunkter, varvid jag emellertid vill

framhålla nödvändigheten av att jordbruket skötes fullt ekonomiskt, så

att tillfredsställande avkastning ernås. Uppfyllandet av detta oeftergivliga

krav avhänger i väsentlig grad därpå, att den närmaste ledningen

kommer att ligga i lämpliga händer. Om nuvarande arrendet, 11,060

kronor 61 öre, fördelas endast på de 270 hektaren åkerjord, motsvarar

det 41 kronor för hektar, och då är ingenting beräknat för de stora

arealerna av nära 565 hektar äng och 426 hektar betesmark. Det synes

kunna antagas, att avkastningen i förening med de av jordbruket

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

för stuteriet vunna fördelarna bör kunna icke oväsentligt överstiga

nuvarande arrendebeloppet. Frågan om utrotande eller åtminstone reduktion

av hjortstammen torde böra upptagas till förnyad prövning i sammanhang

med närmare föreskrifter rörande kungsgårdens disposition.

På de skäl stuteri överstyrelsen anfört, anser jag, att stuteriet icke

bör avses för mindre än 100 moderston, enär eljest de för en inrättning

av detta slag i varje fall nödvändiga omkostnaderna för tjänstemän

m. m. otvivelaktigt komma att göra aveln för dyr. Vid granskning

av styrelsens tablå över anskaffningen och avgången av hästar

vid stuteriet har densamma synts mig vara uppgjord med tillbörlig försiktighet.

Fölprocenten har beräknats så pass låg, att dess underskridande

icke torde behöva befaras. Åvenså synes antalet genom dödsfall,

olyckshändelser eller andra anledningar avgående hästar vara så pass

högt upptaget, att man även i detta fall torde vara någorlunda tryggad

mot allt för stora fel i beräkningen. Härtill kommer, att inga inkomster

upptagits för de såsom avgångna betecknade djuren, ehuru det är antagligt

att åtskilliga av dessa, ehuru de ej böra bibehållas vid stuteriet,

kunna realiseras såsom bruksdjur.

Vad driftkostnaderna vid stuteriet beträffar, bestå dessa först och

främst av avlöningar. Stuteriöverstyrelsens förslag avser att tjänstemännen,

bestående av chef, beridare, bokhållare och veterinär, skola

överflyttas från Strömsholms hingstdepå med oförändrade avlöningar,

dock med det undantag att veterinärens tjänstgöringspenningar föreslagits

skola höjas från 600 till 1,200 kronor. Jag tillåter mig erinra,

att dessa tjänstemäns avlöningar reglerades vid 1909 års riksdag samt

att bland avlöningsvillkoren finnes intagen föreskrift om skyldighet för

ordinarie tjänstemän att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad, samt

att, därest göromålen vid depån helt eller delvis överflyttas till annan

anstalt, tjänstgöra vid denna anstalt med bibehållande av den avlöning,

de inneha vid depån. Mot vad styrelsen beträffande tjänstemännen föreslagit

har jag ingen annan erinran att göra än att det. icke synes mig

lämpligt att chefen, såsom hittills, tillsättes medelst fullmakt. Befattningen

såsom chef för stuteriet vid Ottenby blir nämligen av så egenartad

och mångsidigt krävande natur och stuteriets framgång kommer,

såsom jag nyss antytt, att i så hög grad bliva beroende av chefens

personliga förmåga, att det synes lämpligast att underlätta ett möjligen

önskvärt ombyte av denne befattningshavare genom att han förordnas

blott på kortare tid, exempelvis tre år. Hans avlöning bör därför

uppföras såsom arvode, vilket dock kan liksom den nuvarande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Eungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 242.

avlöningen fördelas i belopp, som motsvara lön och tjänstgöringspenningar.

Därest den nuvarande chefen vid Strömsholm överflyttas till

Ottenby, utövar denna förändring ingen inverkan vad honom beträffar.

Avlöningsstaten för tjäustemännen vid Ottenby skulle således hava

följande utseende.

Lön

Tjänst-

gö-

rings-

pen-

ningar

År

vode

Sum-

ma

Chef.........................

_

_

6,000

6,000

Beridare* 1)........ .........

1,500

1,200

2,700

Bokhållare2) ..... .........

1,500

1,200

—

2,700

Veterinär3) .................

1,500

1,200

—

2,700

Summa

-

—

14,100

fAv arvodet anses 4,000 kronor motsvara

f lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenf

ningar.

j Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kro
I

nor och efter 10 år med ytterligare 300

kronor.

9 med skyldighet att vid stallskolan undervisa i ridning.

2) » » » jämväl föra jordhruksräkenskaperna.

s) » » » vid stallskolan undervisa i veterinärlära och hovbeslag samt att

uppehålla djursjukvården vid jordegendomen.

Anm. Samtliga befattningshavare åtnjuta fri bostad samt bränsle.

Eftersom förflyttningen av tjänstemän från Strömsholm till Ottenby

icke är avsedd att äga rum förr än med ingången av år 1915, behöver

emellertid icke Riksdagens beslut nu inhämtas rörande denna stat eller

rörande villkoren för åtnjutande av avlöningar å densamma, utan torde

detta, om förslaget om statsstuteriets inrättande nu bifalles av Riksdagen,

böra ske nästkommande år. Det å Strömsholmsdepåns nuvarande stat

upptagna arvode till läkare bör då uteslutas och alltså hela staten upphävas.

Avenså bör den å övergångsstat upptagne skollärarens villkor

regleras.

Styrelsen har även framlagt beräkning rörande den övriga erforderliga

personalen vid stuteriet samt avlöningar till den. Då emellertid

reglerandet av dessa befattningshavares antal och avlöningar torde framdeles

såsom hittills böra tillkomma Kungl. Maj:t ensam, saknar jag nu

anledning att vidare ingå på detta ämne än att uttala, att jag anser

sammanlagda kostnaderna för avlöningar för närvarande lämpligen böra

beräknas så, som styrelsen angivit i sin tablå över driftkostnaderna.

Rörande övriga utgiftsposter i sistberörda tablå har jag ingen

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

erinran att göra. Visserligen synas mig de beräknade prisen å havre,

hö och halm vara, då ju fråga är om produkter, som i avsevärd utsträckning

alstras vid stuteriets eget jordbruk, snarare höga än låga, men om

dessa pris i verkligheten komma att ställa sig lägre, blir ju foderkostnaden

minskad och det ekonomiska resultatet förbättrat. '' Beräkningen av

driftkostnaderna i dess helhet anser jag alltså kunna godtagas.

Stuteriöverstyrelsens i utlåtandet den 15 november 1912 uttalade

åsikt, att hingstdepån å Strömsholm bör i betydligt minskad omfattning

bibehållas, synes mig välgrundad. Enligt vad chefen för lantförsvarsdepartementet

meddelat, synes hinder icke böra möta för en anordning,

varigenom tillsynen över den blivande hingstdepån vid Strömsholm

. ävensom bokföringsgöromålen och veterinärvården därstädes ombesörjas

genom nämnda departements föranstaltande, därest gottgörelse

från hästavelsanslaget erhålles med det av stuteriöverstyrelsen nu föreslagna

beloppet, 2,000 kronor om året. Härom torde emellertid icke

något definitivt beslut nu böra fattas.

För närmare .utredning angående de med den ifrågasatta stuterianläggningen

förknippade ekonomiska förhållandena har jag från stuteriöverstyrelsen

införskaffat uppgift rörande de grunder, på vilka styrelsen

stöder sitt uttalande i utlåtandet den 15 november 1912, att, om styrelsen

fortfarande finge disponera de till hästavelns befrämjande för närvarande

anvisade tillgångarna, det skulle bliva möjligt att utan vidare

tillskott av statsmedel upprätthålla såväl stuteriet å Ottenby som hingstdepåerna

å Strömsholm och Flyinge i deras av styrelsen föreslagna

omfattning samt bestrida övriga från anslaget till hästavelns förbättrande

nu utgående utgifter ända till år 1921, från och med vilket år

en ökning av statsanslaget med 30,000 kronor skulle erfordras.

_ Hen härom lämnade uppgiften utgår från den förutsättning, att

de till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda tillgångarna skola lämna

samma avkastning som hittills. Dessa tillgångar äro dels det å ordinarie

stat under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till

hästavelns förbättrande, vilket, med bortseende från den däri ingående

särskilda anslagsposten till prisbelöningar för hästar, uppgår till 131,050

kronor, samt Strömsholms, Flyinge och Ottenby kronoegendomar. Avkastningen

av de två förstnämnda har upptagits efter medeltalet under

senare år med respektive 65,274 kronor 90 öre och 41,763 kronor 59

öre. Avkastningen av Ottenby har upptagits lika med den nuvarande

arrendeavgiften 11,060 kronor 61 öre. Inalles uppgå härigenom dessa

påräkneliga inkomster till 249,149 kronor 10 öre. I nedanstående tabell

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 242.

har öretalet uteslutits. Därest arrendeinkomsterna från Strömsholm och

Flyinge minskas genom försäljning av egendomar eller annorledes, förutsätter

beräkningen, att motsvarande vederlag erhålles. Då emellertid

dylika ändringar bero av förhållanden, som icke hava något samband med

upprättande av stuteri vid Ottenby, synes stuteriöverstyrelsen hava förfarit

riktigt, då den i detta sammanhang beräknat inkomsterna på nu

angivet sätt.

Utgifterna, som böra bestridas med dessa inkomster, samt det ekonomiska

resultatet för varje år beräknas av styrelsen på följande sätt.

År

Till-

gång

vid

årets

början

Inkom-

ster

Utgifter (löpande)

Inköp

Summa

utgifter

Till-

gång

vid

årets

slut

Summa

tillgån- gar un- der året

Stuteri- översty- relsen,

Ströms- holm ocli

Flyinge

Otten-

by

a,

Hingstar

Sum-

ma

Summa

g g>

it

M

från

Ottenby

från an-

nät båll

1914

249,149

249,149

186,259

11,997

198,256

15

_

_

12,000

210,256

38,893

1915

38,893

249,149

288,042

140,929

62,412

203,341

15

—

—

12,000

215,341

72,701

1916

72,701

249,149

321,850

140,929

79,167

220,096

15

—

—

12,000

232,096

89,754

1917

89,754

249,149

338,903

140,929

89,960

230,889

15

—

—

12,000

242,889

96,014

1918

96,014

249,149

345,163

140,929

95,064

235,993

10

—

—

12.000

247,993

97,170

1919

97,170

249,149

346,319

140,929

87,600

228,529

—

2

2

20,000

248,529

97,790

1920

97,790

249,149

346,939

140,929

83,302

224,231

—

3

2

30,000

254,231

92,708

1921

92,708

249,149

341,857

140,929

68,263

209,192

—

6

3

50,000

259,192

82,665

1922

82,665

249,149

331,814

140,929

67,000

207,929

—

7

8

85,000

292,929

38,885

1923

38,885

249,149

288,034

140,929

52,000

192,929

—

10

5

85,000

277,929

10,105

1924

10,105

249,149

259,254

140,929

42,000

182,929

—

12

3

75,000

257,929

1,325

Utgifterna för stuteriöverstyrelsen, Strömsholm och Flyinge utgöras

för varje år dels av 20,000 kronor till styrelsen (dennas stat uppgår

till 14,350 kronor, vartill komma ålderstillägg och resekostnader),

dels av 92,311 kronor 90 öre till Flyinge enligt medeltalet av utgifterna

under åren 1907—1911 och dels av utgifterna för Strömsholm, vilka

för år 1914 beräknats med ledning av hittillsvarande medeltal till

73,947 kronor 98 öre samt för vart och ett av följande år, då denna

hingstdepå beräknas minskad enligt styrelsens förslag, till 28,617 kronor

94 öre. Öretalen äro avjämnade till helt krontal.

Utgifterna för Ottenby äro till och med år 1921 beräknade i över
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Jdajds Nåd. Proposition Nr 242.

ensstämmelse med styrelsens tablå vid dess utlåtande den 15 november

1912. Den nu meddelade kalkylen är emellertid fullföljd ända till år

1924 och upptager betydligt minskade utgifter för åren efter 1921,

synbarligen beroende av beräknad ökad inkomst genom leverans av

beskällare. Beräkningarna för dessa sista år äro emellertid i hög grad

approximativa, om än det synes sannolikt, att stuteriets nettokostnad

skall kunna icke oväsentligt nedbringas under det för år 1921 upptagna

beloppet.

Under de fem första åren beräknas inköpen av hingstföl till uppfödning

vid Flyinge skola fortsättas, varefter de avses skola upphöra

och i stället beskällarnas remontering ske från Ottenby och genom inköp

av hingstar från annat håll. Ottenbyhingstarna äro avsedda att gottskrivas

stuteriet med 5,000 kronor för varje. Det är att märka, att

Ottenby beräknas leverera ett stigande hingstantal, som för år 1924

upptages ända till 12. Det synes mig dock ovisst, om så stort antal

fullgoda hingstar kan slutligen erhållas av en beräknad årsproduktion

av allenast omkring 30 hingstföl, av vilka ungefär hälften säljes redan

såsom årsföl. Åtskilliga unghingstar avgå nämligen alltid av olika anledningar

eller måste kasseras såsom beskällare. Ifall årliga antalet

av stuteriet levererade fullgoda beskällare uppgår till inemot 10, torde

man böra vara fullt tillfredsställd i detta hänseende.

Tabellen utvisar, att under de första åren efter Ottenbystuteriets

upprättande och Strömsholmsdepåns starka minskning ett årligen stigande

överskott beräknas komma att uppstå, påtagligen beroende på

att några dyrbarare hingstinköp då icke anses nödvändiga, enär den

nuvarande stammen av beskällare jämte de unghingstar, som komme att

lämnas från Flyinge efter uppfödningen av de där inköpta hingstfölen,

anses bliva tillräckliga för att tillgodose den ädla hästavelns behov inom

de inskränktare områden, dit den är ämnad att koncentreras. Från och

med år 1920 skulle dessa överskott småningom konsumeras just till följd

av det då anyo inträdda behovet av hingstinköp i större omfattning och

skulle vid 1924 års utgång vara nästan fullständigt förbrukade. Till

hästavelns fortsatta upprätthållande i samma omfattning skulle då krävas

ökat statsanslag. Stuteriöverstyrelsen har emellertid i sitt merberörda

utlåtande anfört, att dylikt ökat anslag torde erfordras redan 1921.

Detta skulle bero därpå, att det är mycket möjligt att överskotten komme

att förbrukas tidigare än denna kalkyl angiver. Detta kan, enligt vad

jag. inhämtat, antagas bliva föranlett dels av nödvändighet att redan

vid inrättandet av Ottenby stuteri medelst inköp anskaffa några av de fem

stambeskällare, som skola uppställas där och för vilka ingen inköpskostnad

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 242.

upptagits i beräkningen över stuteriets driftkostnad, enär man där utgått

från den förutsättningen, att dessa hingstar kunde utväljas bland statens

nuvarande beskälare, dels av inköp även sedermera av en eller annan fullblods-

eller kalvblodshingst och dels av möjligen erforderligt återköp till

Ottenby av avelsston, på sätt stuteriöverstyrelsen omförmält i sitt utlåtande.

Det torde emellertid nu svårligen kunna beräknas, när behovet av höjt

statsanslag av nu ifrågavarande anledning kommer att inträda, men det

synes antagligen icke behöva ske före år 1921. Om dylik höjning blir

erforderlig av andra anledningar är en annan sak.

Om man nu söker med ledning av dessa beräkningar närmare

undersöka det sannolika ekonomiska resultatet av det ifrågasatta stuteriet,

bör genast framhållas, att en dylik undersökning alltid måste

lämna synnerligen osäkra siffror, då ju så många ovissa moment ingå

i förutsättningarna för densamma.

Först torde då böra erinras, att 1886 års kommitté beräknade,

att Ottenby under de fem åren 1881—1885 lämnat i medeltal 4.2 djur

om året för en beräknad kostnad av 10,186 kronor 38 öre för varje.

Denna beräkning synes dock böra uppställas något annorlunda för att

stuteriets ekonomiska resultat skall tydligt framgå. Inalles hade under

sagda fem år från stuteriet levererats 11 hingstar och 10 ston och

samtliga 21 djur äro medräknade i medeltalssiffran 4.2 per år. Stona,

vilka samtliga införlivades med moderstostammen vid Ottenby och alltså

endast tjänade till dennas vidmakthållande samt utgjorde driftkostnad

för stuteriet, böra emellertid icke medräknas, då man vill veta den avkastning,

stuteriet lämnade. Måhända borde ej heller de två hingstar,

som kvarstannade vid Ottenby, medräknas, men då de kanske tillfördes

därvarande lantbeskällaruppsättning, kunna de räknas som vinst. Stuteriets

verkliga avkastning var alltså 11 hingstar under 5 år eller 2.2

hingstar om året. Delas årskostnaden med detta antal, visar sig, att

varje hingst kostade staten 19,446 kronor.

För femårsperioden 1886—1890 synes motsvarande kostnad, på

enahanda sätt beräknad, uppgått till något över 12,000 kronor.

Det måste medges, att i betraktande av de pris, till vilka utvuxna

hingstar då kunde inköpas från utlandet, dessa uppfödningskostnader

synas hava varit alltför höga, i synnerhet under första femårsperioden,

och framför allt om tillbörlig hänsyn tages till att, enligt samstämmiga

uppgifter, de då från Ottenby levererade hingstarna voro av underlägsen

kvalitet. Att Ottenby stuteri vid nämnda tid på grund av många

samverkande omständigheter, främst dålig skötsel, nedsjunkit på ett

synnerligen lågt plan, får nämligen icke förbises.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

-Det föreslagna nya stuteriet skulle enligt stuteriöverstyrelsens

beräkning komma att, när det erhållit sin avsedda utveckling eller år

lp21, draga en årskostnad av något över 108,000 kronor. Om för försålda

årsföl samt utrangerade hästar beräknas inflyta det av stuteriöverstyrelsen

för år 1921 i sådant avseende angivna beloppet, 10,000 kronor,

återstår en summa av ungefär 98,000 kronor, utgörande kostnaden för

frambringandet av de från stuteriet levererade hingstarna. Dessas antal

har i ovan sist intagna tabell beräknats stiga från 6 under år 1921 till

12 under år 1924 och skulle väl därefter bibehållas vid sistnämnda

siffra. I anslutning till vad jag förut anfört, anser jag, att medeltalet

bör för säkerhets skull beräknas något lägre, och upptager det därför

till allenast 9. hingstar om året. Om nu 98,000 kronor delas med detta

antal, visar sig, att varje hingst skulle komma att kosta ej fullt 11,000

kronor. Vid jämförelse med de pris, som numera måste betalas för framstående

avelshingstar, som inköpas från utlandet, synes detta pris icke

vara högt. Enligt vad jag inhämtat betinga nämligen för närvarande

framstående treåriga halvblodshingstar i utlandet intill 20,000 kronor och

det är ej heller alltid att påräkna, att sådana kunna erhållas. Av stor

betydelse är även, att de i vissa hänseenden olika förhållanden, varunder

det föreslagna stuteriet skulle arbeta i jämförelse med det äldre,

samt de nyare grundsatser i fråga om uppfödningen, som skola tillämpas,

giva grundad anledning antaga, att kvaliteten av de hingstar, som

komma att levereras från Ottenby, ingalunda behöver beräknas understiga

de från utlandet inköpta hingstarnas utan fullt motsvara densamma

och, om hänsyn tages till hingstarnas lämplighet speciellt för

svenska förhållanden, sannolikt till och med överträffa densamma.

Denna beräkning kan emellertid sägas vara för stuteriet alltför

ogynnsam. Hela omkostnaden bör nämligen ej läggas enbart på de

levererade hingstarna. Stuteriets ändamål var ju även att genom försäljning

av stoföl framkalla en ensartad stostam och därigenom befordra

avelns konsolidering. Redan 1886 års kommitté hade ögonen öppna

för en dylik gynnsam inverkan av ett stuteri, men fann densamma då

kunna ernås blott i mycket ringa grad, beroende dels på stuteriets obetydliga

omfattning och dels på den låga kvaliteten av dess hästbesättning.

Helt annorlunda bör förhållandet bliva vid det större och av

förstklassiga _ avelsdjur uppsatta stuteri, som nu skulle ifrågakomma.

Den omständigheten att en icke ringa del av stomaterialet, som tillföres

lantbeskällarna, kommer att leda sitt ursprung från Ottenby på grund

av fölförsäljningarna därifrån, bidrager att lägga en fast grundval för

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 185 käft. (Nr 242.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

framarbetandet av en ensartad, lämplig halvblodstyp, och detta är en

mycket värdefull del av resultatet av stuteriets verksamhet.

Det återstår mig nu att närmare beröra förslaget i fråga om anläggningskostnaderna

för stuteriet.

Förslaget härom innefattas i sammandrag uti den förut meddelade

tablån över organisationskostnader, upptagande: byggnadskostnad er

225,050 kronor, kostnad för anläggande av vattenledning 20,000

kronor, anskaffningskostnad för inventarier vid stuteriet 5,000 kronor,

inköpskostnad för den första uppsättningen av moderston under åren

1914—1917 tillhopa 254,500 kronor samt slutligen anskaffningskostnad

för kreatur, inventarier m. m. för lantbruket ävensom rörelsekapital för

detsamma 100,000 kronor. Inalles uppgå dessa utgifter till den betydande

summan av 604,550 kronor.

Vad först byggnadskostnaderna angår, bar jag att anmäla överintendentsämbetets

i ärendet avgivna utlåtanden den 4 februari och den

28 mars 1913. I förstnämnda utlåtande anmälde ämbetet endast, att

de då företedda ritningarna och förslagen vore så ofullständigt avfattade,

att de icke kunde läggas till grund för en granskning. Ämbetet,

som i anledning härav erhöll anmodan att skyndsamt låta upprätta nya

ritningar, har med det senare utlåtandet överlämnat dylika jämte arbetsbeskrivning

och kostnadsberäkning. Av dessa handlingar inhämtas bland

annat följ ande.

Den gamla stallbyggnaden skulle iordningställas till stall för moderston,

unghästar och föl. Tjänstemännens förra ladugård skulle inredas

till stall för fullåriga hästar, sjukstall, vagnbodar m. m. Logbyggnaden

skulle delvis inredas till stall för stambeskällarna och i övrigt fortfarande

användas till loge. Den södra flygeln skulle anordnas till bostad

åt bokhållaren samt kontorsutrymmen och den norra till bostad åt beridaren

samt tvättstuga, varjämte å vindarna till bägge flyglarna skulle

anordnas rum för tillfälliga besökande. Vissa andra äldre byggnader

skulle repareras till bostäder för sex stallbetjänte, jordbruksarbetare och

extra personal. Därjämte erfordrades nybyggnader bestående av en

bostadsbyggnad för veterinären och en för jordbruksförvaltaren samt

nio bostadsbyggnader av växlande storlek för den återstående personalen

vid stuteriet och lantbruket.

Dessa byggnadsarbeten och kostnaden för desamma äro sammanförda

i nedanstående tabell.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 242.

Nybyggnader för stuteriet.

43

1 bostad för veterinär...................................

. kr.

10,500: —

[stoöverskötare ......................

1 » T)

stoskötare ...............................

»

9,000: —

1 » » •

fodermarsk ............................

kusk ........................................

5

9,000: —

5 bostäder »

stallbetjänte å 6,300: — ....

• »

31,500: —

kr.

60,000: —

Oförutsedda

utgifter, ritningar, tillsyn

m. m. cirka 10 procent.......................

6,000: — kr.

Ombyggnader och reparationer för stuteriet.

Gamla stallarna .............................................

kr.

127,000: —

F. d. tjänstemännens ladugård..................

»

13,200: —

Logbyggnaden...............................................

»

11,000: —

Södra och norra flyglarna ........................

»

7,800: —

Äldre byggnaders reparation till bostäder

för sex stallbetjänte och extra personal

3>

2,000: —

Oförutsedda

utgifter, ritningar, tillsyn

m. m. cirka 12 procent.....................

))

19,000: — kr.

Nybyggnader för lantbruket.

1 bostad för

jordbruksförvaltare ............

kr.

10,500: —

It. D <

slöjdare ................................

smed .......................................

9,000: —

1 » t>

rättare ..................................

»

6,000: —

kr.

25,500: —

Oförutsedda

utgifter, ritningar, tillsyn

m. m. cirka 10 procent .....................

T>

2,500: — kr.

66,000: —

kr. 180,000: —

kr. 28,000: —

Ombyggnader och reparationer för lantbruket.

Äldre byggnaders reparation till bostäder

för 16 jordbruksarbetare........................ kr. 3,200: — kr.

3,200:

summa kr. 277,200: —

Överintendentsämbetet framhåller, att den förut beräknade kostnadssumman

för byggnadsarbeten, 225,050 kronor, alltså måst böjas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

med 52,150 kronor och att denna höjning berott dels därpå, att

själva byggnadskostnaderna ansetts böra ökas med 24,650 kronor, och

dels därpå, att för ritningar, tillsyn och oförutsedda utgifter, vartill

inga belopp förut beräknats, nu ansetts böra upptagas 10 procent

av nybyggnadskostnaden och 12 procent av kostnaden för om- och

tillbyggnader, tillhopa 27,500 kronor.

De av överintendentsämbetet nu framlagda ritningarna, vilka uppgjorts

efter ett av chefen för stuteriöverstyrelsen avlämnat program,

synas mig vara praktiska och ändamålsenliga och utvisa, att byggnaderna

komma att på ett tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål samtidigt

som onödiga prydnader och omkostnader undvikits. Att byggnadskostnaden

ökats beror, enligt vad jag inhämtat, delvis därpå, att under

det stuteriöverstyrelsens förslag innehöll, att de nya bostadsbyggnaderna

skulle uppföras av trä, överintendentsämbetets förslag avser deras uppförande

av tegel. Denna ändring synes mig innebära avsevärda fördelar.

Då samtliga byggnadsarbeten synas vara för ändamålet behövliga, finner

jag mig icke kunna tillstyrka någon nedsättning i den av ämbetet beräknade

kostnadssumman.

Mot de beräknade kostnaderna för vattenledning, inventarier vid

stuteriet och anskaffning av uppsättning av avelsston har jag ingen

erinran att göra.

Rörande det återstående kostnadsbeloppet, 100,000 kronor, för anskaffande

av kreatur m. m. för lantbruket, har jag från stuteriöverstyrelsen

inhämtat, att däri ingår, bland annat, för utsäde, foder, grundförbättringar,

skogsplanteringar m. m. ett belopp av 29,000 kronor samt

för driftkapital ett belopp av 15,000 kronor. Stuteriöverstyrelsen har

ansett särskilt driftkapital erforderligt, enär jordbruket redan från början

påkallade åtskilliga utgifter, såsom för löner, vedbrand, arbetskostnader

m. m., men några inkomster av jordbruket icke vore att påräkna förrän

under hösten eller vintern.

Då egendomens avkastning huvudsakligen är avsedd att förbrukas

för stuteriets behov, anser jag icke större nötkreatursbesättning höra

hållas därstädes än som erfordras för personalens förseende med mjölk

och för ett ekonomiskt utnyttjande av egendomen, i den mån detta

icke kan ske genom de där uppställda hästarna. Vad grundförbättringar

och skogsplanteringar angå synas dessa arbeten till väsentlig del

kunna ske småningom och bestridas av egendomens avkastning. Vad

driftkapitalet beträffar, finner jag visserligen erforderligt, att medel finnas

tillgängliga till bestridande av vissa utgifter, intill dess inkomst av jordbruket

erhålles; dock synes mig knappast så stort belopp, som styrelsen

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 242.

beräknat, behöva särskilt anvisas till driftkostnader. Jag finner av dessa

skäl det till 100,000 kronor upptagna anslaget kunna minskas till

75,000 kronor.

Inalles skulle sålunda organisationskostnaderna bliva följande:

Byggnadsarbeten ............................

Vattenledning ..................................

Inköp av hästar...............................

Inventariar till stuteriet................

» m. m. till lantbruket

......... kr.

277,200: —

......... ))

20,000: —

......... »

254,500: —

......... »

5,000: —

......... »

75,000: —

kr. 631,700:

_ Enligt vad stuteriöverstyrelsen meddelat, kan för dessa kostnaders

bestridande disponeras ett belopp av 44,000 kronor, utgörande återstående

brandskadeersättning för byggnader å Ottenby. Alltså skulle

erfordras anslag å 587,700 kronor eller 27,150 kronor mer än som

beräknats, då jag den 14 januari 1913 förberedelsevis anmälde detta

ärende.. Då en del av byggnadskostnaderna synes kunna utan olägenhet

skjutas över till år 1915, behöver icke av denna anledning det i

Fördelningen av dessa anslag på

följande:

de

7 7

särskilda åren

År 1914

Byggnadsarbeten....................

kr.

250,050: —

Vattenledning ...........................

»

20,000: —

År 1914

Inköp av hästar......................

82,500: —

Inventarier till stuteriet.........

» m. m. till lånt-

»

5,000: —

bruket ....................................

y>

75,000:- 1;

Avgår för brandstodsmedel...

» 1915

1916

1917

432,550

44,000

Byggnadsarbeten .

Inköp av hästar....

Återstår behövligt anslag kr. 388,550

................... kr. 27,150: —

............... » 82,500:— 5

................................................ »

............................................... »

109,650

82,500

7,000

Summa kr. 587,700: —

Därest det nu ifrågasatta statsstuteriet upprättas, och största delen

av den nuvarande personalen vid Strömsholms hingstdepå förflyttas dit,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 185 käft. (Nr 242.) 7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 242.

bliva åtskilliga bostadsbyggnader vid Strömsholm lediga. Jag anser

mig böra meddela, att särskilda av mig jämlikt nådigt bemyndigande

tillkallade sakkunniga för utredande av frågan om dispositionen av

Strömsbolmsdomänen föreslagit, att stallbetjäningens ledigblivande bostäder

därstädes skulle anvisas till arbetarbostäder för arrendelotten

Strömskolms kungsladugård m. m. Eljest skulle dylika arbetarbostäder

få anordnas för en beräknad kostnad av omkring 10,000 kronor. Besparandet

av denna utgift bör rätteligen tillgodoräknas anläggningskostnaderna

för Ottenbystuteriet.

Då Ottenby egendom för närvarande är anslagen till stuteriväsendets

behov och avsikten är, att detta förhållande skall fortfara, synes något

beslut av Riksdagen icke, såsom stuteriöverstyrelsen ifrågasatt, erfordras

för att densamma skall ställas under stuteriöverstyrelsens omedelbara

vård och förvaltning utan torde detta tillkomma Kungl. Maj:t. Domänstyrelsens

befattning med densamma avser allenast egendomens utarrendering

m. m. för stuteriväsendets räkning, men egendomen ingår icke i

statens domäners fond.

Jag får därför nu allenast hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i

proposition föreslå Riksdagen

att för upprättande å Ottenby kungsladugård med underlydande

av ett statsstuteri för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare

samt i övrigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med ovan av

mig angiven plan bevilja ett anslag av 587,700 kronor och därav å

extra stat för år 1914 anvisa 388,550 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet skulle med den lydelse, bilaga.....till

detta protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Alstermark.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1913:149 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård. s. 1 i texten
  2. JoU 1913:140 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård. s. 1 i texten