Angående bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att bereda nuvarande tomträttshavare i Trollhättan viss förmån vid övergång till av Kungl. Maj:t medgivet nytt tomträttssystem
1914-05-13 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1914 B:100, Angående bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att bereda nuvarande tomträttshavare i Trollhättan viss förmån vid övergång till av Kungl. Maj:t medgivet nytt tomträttssystem
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
1
Nr 100.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att bereda nuvarande
tomträttshavare i Trollhättan viss förmån vid övergång
till av Kungl. Maj:t medgivet nytt tomträttssystem; given
Stockhoms slott den 13 maj 1914.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att, därest nuvarande tomträttshavare å de under vattenfallsstyrelsens
förvaltning ställda fastigheter i Trollhättan före den 1 juli 1915
skriftligen förklarar sig vilja, med frånträdande av det med honom
ingångna avtalet, i stället avsluta tomträttsavtal enligt de i kungl. brevet
den 12 juli 1912 angivna huvudgrunder, vattenfallsstyrelsen må, utan
avseende å det värde, som styrelsen vid tiden för det nya avtalets ingående
åsätter liknande tomter, bestämma den årliga tomträttsavgiften till
samma belopp som tomträttshavaren enligt nu gällande avtal erlägger i
förhållande till tomtens areal.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Oscar von Sydow.
/
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 68 höft. (Nr 100.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 13 maj 1914.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Walllenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:
Uti underdånig skrivelse den 14 juni 1913 har vattenfallsstyrelsen
gjort framställning om viss ändring av de villkor, som av Kungl. Maj:t
föreskrivits för övergång från det i Trollhättan ursprungligen tillämpade
tomträttssystemet till ett genom kungl. brev till vattenfallsstyrelsen den
12 juli 1912 medgivet nytt tomträttssystem.
Villkor för tomträttsupplåtelser i Trollhättan fastställdes av Kungl.
Maj:t första gången genom brev till vattenfallsstyrelsen av den 27 november
1908. På förslag av styrelsen följde Kungl. Magt därvid i huvudsak
de bestämmelser, som för tomträttsupplåtelser i Stockholm utarbetats
av Stockholms stads egnahemslånekommitté och förordats av majoriteten
i stadsfullmäktiges beredningsutskott. Kungl. Maj:t föreskrev
''sålunda bland annat, att staten skulle vid avtalstidens utgång erlägga
opaginerad Kontrollera mot PDF
•»
o
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .100.
lösen för å tomten uppförd byggnad. Löseskillingen skulle utgå med
det belopp, vartill byggnadskostnaden uppgått ock som fastställdes efter
det byggnaden blivit färdig. Därest vid upplåtelsetidens slut tomträttshavaren
befunnes hava eftersatt sin skyldighet att väl vårda och vidmakthålla
tomt och byggnad, skulle han vara pliktig att därför vidkännas på
visst sätt bestämt avdrag å löseskillingen. I tomtavgift skulle årligen å
tider, som i avtalet bestämdes, förskottsvis erläggas dels så stort belopp,
att staten hade skälig avkastning av tomten, ävensom minst 4 procent
ränta å de av staten för anläggning av till tomten ledande väg och
avloppsledning från tomten in. in. nedlagda kostnader dels ock en så
stor summa, att genom densamma jämte ränta på ränta efter 4 procent
bildades ett kapital, motsvarande den löseskilling, som staten skulle vid
upplåtelsetidens slut erlägga till tomträttshavaren.
Med de sålunda fastställda tomträttsvillkoren yppades snart missnöje
i Trollhättan. Man fann det särskilt egendomligt, att tomträttshavaren,
vilken på egen bekostnad fått uppföra byggnaden å tomten,
skulle vara skyldig att genom inbetalande av ett särskilt årligt bidrag
själv hopsamla det belopp, med vilket staten åtagit sig att vid avtalstidens
slut lösa byggnaden. Åven framställdes anmärkning mot bestämmelsen,
att tomträttshavaren icke skulle till fullo utfå den av honom inbetalade
löseskillingen, därest han gjort sig skyldig till någon försummelse
beträffande byggnadens underhåll.
Genom motioner bragtes frågan på tal inom riksdagen. Därvid
beslöt andra kammaren, på framställning av enskild motionär, vid
såväl 1911 som 1912 års riksdagar, att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga i övervägande, huruvida
omförmälda bestämmelser om skyldighet för tomträttshavaren att
bidraga till löseskillingen för byggnaderna å tomten vid upplåtelsetidens
slut vidare borde ifrågakomma. På grund av avvikande beslut av första
kammaren förföll emellertid frågan.
Därjämte anhöll Trollhättans egnahems förening hos Kungl. Maj:t,
att tomträttshavare i Trollhättan måtte få med äganderätt förvärva de
till dem upplåtna tomterna, samt att denna förmån även måtte komma
framtida egnahemsbyggare till del. Om denna framställning icke kunde
bifallas, hemställde föreningen bland annat, att Kungl. Maj:t måtte låta
omarbeta nu gällande tomträttsavtal samt medgiva, att redan upprättade
sådana avtal finge utbytas mot i enlighet med de nya villkoren omarbetade
kontrakt.
Årendet föredrogs den 12 juli 1912. Därvid medgav Kungl. Maj:t
genom ovan åberopade brev till vattenfallsstyrelsen, att den, som ville
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
erhålla upplåtelse med tomträtt av bostadstomt å de under vattenfallsstyrelsens
förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan, skulle äga bestämma,
huruvida han önskade upplåtelse enligt de genom kungi. brevet
den 27 november 1908 fastställda huvudgrunder eller enligt nya, av
Kungl. Maj:t bestämda huvudgrunder. Dessa senare äro i allt väsentligt
lika dem, som utarbetats av Stockholms stads lantegendom snämnd och
i enlighet med en reservation inom beredningsutskottet antagits av
Stockholms stadsfullmäktige. Den väsentliga skillnaden mellan detta
s. k. Stockholmssystem och det i Trollhättan ursprungligen använda är,
att man vid Stockholmssystemet utgår från, att tomträttsavtalet skall
förlängas, och endast möjliggör för jordägaren att, om marken behöves
för annat ändamål, kunna återtaga densamma. Lösen för å tomt uppförd
byggnad skall därför jämlikt Stockholmssystemet vid upplåtelsetidens
slut endast utgå, i fall jordägaren återtager tomten eller om
jordägaren för ny tomträttsupplåtelse betingar sig en årlig avgäld, som
med mera än trettio procent överstiger den förutvarande, eller eljest
kräver strängare villkor än förut gällande och tomträttshavaren icke
vill på dessa villkor mottaga ny upplåtelse. Då lösen för byggnad vid
tornträttstidens slut alltså i allmänhet icke skall äga rum, ålägges tomträttshavaren
ej inbetalning av några belopp för bildande av den löseskilling,
som under angivna förutsättningar i vissa undantagsfall skall
av jordägaren utbetalas.
Samtidigt med att Kungl. Maj:t medgav, att Stockholmssystemet
Ilek användas vid tomträttsupplåtelser i Trollhättan, förordnade Kungl.
Maj:t, att den, som redan avslutat avtal med vattenfallsstyrelsen om
upplåtelse av tomträtt å de under styrelsens förvaltning stående egendomarna
vid Trollhättan, skulle, under förutsättning att han därom hos
vattenfallsstyrelsen gjorde framställning senast den 1 juli 1913, äga att,
med frånträdande av avtalet, i stället ingå tomträttsavtal enligt huvudgrunderna
för Stockholmssystemet, dock att härför, om tomträtten vore
iutecknad, fordrades medgivande av inteckningshavaren. Därvid skulle
till tomträttshavaren återbetalas de belopp, som lian kunde hava erlagt
för bildande av ett kapital, motsvarande den löseskilling, som staten
jämlikt de genom kung], brevet den 27 november 1908 fastställda huvudgrunder
skulle vid upplåtelsetidens slut erlägga till tomträttshavaren.
Däremot skulle i det nya tomträttsavtalet avgiften för marken bestämmas
till de belopp, som vattenfallsstyrelsen vid tiden för avtalets avslutande
beräknade för liknande tomter.
Anledningen till sistnämnda stadgande var, att vattenfallsstyrelsen
i de ursprungliga tomträttsavtalen bestämt markvärdet ganska lågt, för
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
att, oaktat tomträttshavaren skulle förutom avgäld för tomten inbetala
en årlig avgift för bildande av löseskillin gen för byggnaden, sammanlagda
beloppet av vad han skulle betala icke måtte bliva för högt i jämförelse
med vad som erlagts, då tomter förut försåldes med äganderätt.
Den till följd av det låga markvärdet minskade tomträttsavgiften ersattes
i viss mån av den fördel staten hade genom att löseskil lingen inbetalades
av tomträttshavaren. Skulle däremot enligt det av Kung],
Maj:t lämnade medgivandet tomträttshavaren återfå vad han inbetalat a
löseskillingen och för framtiden befrias från sådan inbetalning, fanns
ingen anledning att till grund för det nya tomträttsavtalet lägga ett
lägre markvärde än det vid tiden för det nya avtalets ingående gällande.
Uti sin underdåniga skrivelse den 14 juni 1913 har vattenfallsstyrelsen
anfört:
»De tomtavgifter, som enligt nu gällande avtal upptagits, liava utgått efter
tomtvärde av minst 0: 85 kronor per kvm., till vilket belopp man kommit med
ledning av de sannolika omkostnaderna för anläggning av vägar, avlopp m. in.
å egnahemsområdena med tillägg av köpeskillingen för tomtmarken, bestämd pa
det sätt, att hela köpeskillingen för resp. värdet å ifrågavarande egendom fördelats
lika å hela egendomens areal samt värdet av tomtmarken därefter ökats med
värdet av den mark, som erfordras för gator och allmänna platser inom vederbörande
egnahemsområde. Det har emellertid visat sig, att nämnda omkostnader
uppgått till något högre belopp än vad från början beräknats. Tomtvärdet, uppskattat
efter dessa grunder, bör därför rätteligen höjas med cirka 25 öre per
kvm. av tomtarealen. Vidare har man vid beräkning av statens skäliga avkastning
av tomten och ränta å de kostnader, som nedlagts för vägar, aviopp m. m.
tidigare utgått från en ränteberäkning av 4 procent. Med hänsyn till den räntefot,
som staten själv nödgas betala, torde emellertid skälig avkastning rätteligen
numera böra sättas till 4''/2 procent.
Den tomtavgift, som med tillämpning av nu angivna grunder skulle i framtida
kontrakt fastställas, blir emellertid — enligt vad gjorda beräkningar utvisa
— i många fall högre än den nuvarande, oaktat i cienna senare ingår saväl viss
avgift för varje kvadratmeter av tomten som vissa procent av beloppet av den
för byggnaderna fastställda löseskillingen. Det kan under sådana förhallanden
icke vara förenat med någon fördel för nuvarande tomträttshavare att utbyta de
äldre kontrakten, som tillförsäkrade dem rätt att vid nyttjanderätts tidens slut
erhålla lösen för byggnaderna å tomten, mot nya kontrakt, enligt vilka de oaktat
högre avgift eller i* bästa fall obetydligt lägre skulle sakna, dylik förmån. För
att eu övergång till det nya systemet för dem skall anses innebära en förmån,
måste uppenbarligen för deras del en reduktion ske av de tomtpris, som eljest
kunnat uppställas. Såsom en naturlig och lämplig lösning anser sig styrelsen
under dessa förhållanden böra förorda, att för nuvarande tomträttshavare må,
vid övergång till avtal enligt den i nådiga brevet den 12 juli 1912 angivna typen
såsom tomtavgift bibehållas den avgift de tidigare erlagt i förhållande till tomternas
areal, varemot den del av den tidigare tomtavgiften, som angivits i vissa
procent av den för byggnaderna fastställda löseskilling, må bortfalla.»
Framställning
av vattenfallsstyrelsen.
6
Ansökning av
Trollhättans
egnahemsförening.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
På grund av vad sålunda anförts liar styrelsen i underdånighet hemställt
om bemyndiga!!de för styrelsen att, därest nuvarande tomträttshavare å de under
styrelsens förvaltning ställda fastigheter vid Trollhättan önskar utbyta sitt
kontrakt mot nytt sådant, avfattat i enlighet med de i nådiga brevet den 12 juli
1912 angivna huvudgrunder, utan avseende å det värde, som styrelsen vid tiden
för det nya avtalets ingående åsätter liknande tomter, bestämma den årliga tomtavgiften
till samma belopp, som tomträttshavaren enligt nu gällande kontrakt
erlägger i förhållande till tomtens areal.
Tillika har styrelsen föreslagit, att den tid, inom vilken nuvarande tomträttshavare
må anmäla sig till erhållande av dylikt utbyte av kontrakt, måtte utsträckas
åtminstone till den 1 oktober 1913.
Sedermera har Trollhättans egnahemsförening uti en till civildepartementet
den 21 januari 1914 ingiven skrift, under åberopande därav att,
enligt vad föreningen försport, frågan om utsträckning av tiden för rätt
att utbyta äldre tomträttsavtal mot nya komme att upptagas till behandling
av statsmakterna, ånyo hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva,
att de personer, som mot tomträttsavtal, upprättade av vattenfallsstyrelsen
från och med år 1909 till närvarande tid, erhållit upplåtelse av tomter
å statens egnahemsområden vid Trollhättan, måtte på bestämda villkor
och mot särskilt fastställd köpeskilling få med full äganderätt inköpa
genom nämnda tomträttsavtal innehavd tomt, samt att denna förmån
även måtte komma framtida egnahemsbyggare till del. Därjämte
bär föreningen anhållit, att, om den underdåniga framställningen bifolies,
någon särskild värdestegring icke måtte åsättas nu innehavda tomter,
samt att köpeskillingen måtte få erläggas efter samma grunder, som
förut varit gällande vid köp av tomter å statens egnahemsområde vid
Trollhättan.
Vad till en början angår vattenfallsstyrelsens framställning om ändrade
villkor vid övergång till det genom kungl. brevet den 12 juli
1912 medgivna nya tomträttssystemet, det s. k. Stockholmssystemet,
framgår av en från styrelsen införskaffad tabell, vilken såsom bilaga torde
få fogas vid detta protokoll, i vad man ett bifall till framställningen skulle
inverka på de avgifter, som skola till Trollhätte kanal- och vattenverk
erläggas av innehavarna av ifrågavarande tomter. Hur stor statens
minskade inkomst i verkligheten skulle bliva, är emellertid svårt att
uoggrannt angiva. Storleken av minskningen i inkomst är givetvis beroende
på, hur många tomträttshavare under den ena eller andra förutsättningen
utbyta det äldre s. k. Trollhättesystemet mot Stockholmssystemet.
Att alla tomträttshavare övergå till sistnämnda system, i fall
vattenfallsstyrelsens hemställan bifalles, torde kunna tagas för givet. I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
följande beräkning utgår jag också från denna förutsättning. Annorlunda
torde däremot bliva förhållandet beträffande övergången från det
ena till det andra systemet, om de genom kungl. brevet den 12 juli
1912 fastställda villkoren förbliva oförändrade. De, som vid övergång
till Stockholmssystemet i sin helhet få större eller obetydligt mindre
avgifter än enligt Trollhättesystemet, sakna anledning att byta system.
Ty enligt Trollhättesystemet få de alltid vid tomträttstidens slut till sig
utbetalad en penningsumma motsvarande byggnadens värde. Minskningen
i avgift vid övergång till Stockholmssystemet, enligt vilket något
sådant lösenbelopp i regel icke utbetalas, måste bliva någorlunda betydande,
för att anledning till övergång till detta system skall föreligga.
Skulle, i fall bestämmelserna uti kungl. brevet den 12 juli 1912 ej
ändras, ingen tomträttshavare övergå till Stockholmssystemet, men alla
tomträttshavare övergå till detta system, om kungl. brevet ändras så,
som vattenfallsstyrelsen hemställt, skulle ett bifall till vattenfallsstyrelsens
framställning medföra, att staten vid utgången av tiden
för vederbörande tomträttsavtal icke, såsom eljest skolat ske, erhåller
byggnader till ett värde av 244,000 kronor. Antar man åter,
att, under förutsättning att bestämmelserna i kungl. brevet den 12 juli
1912 förbliva gällande, de tomträttshavare ändock övergå till Stockholmssystemet,
vilka därigenom finge i sin helhet betala mindre än enligt de
nuvarande avtalen, skulle staten vid bifall till vattenfallsstyrelsens framställning
gå miste om byggnader till ett värde av 115,700 kronor. Det
är dock ovisst, om staten skulle kunna fullt tillgodogöra sig värdet av
de byggnader, staten enligt de ursprungliga tomträttsavtalen skulle erhålla.
I de bestå fall bliva väl tomterna ånyo upplåtna med tomträtt, och enligt
bestämmelserna i avtalen har den förutvarande tomträttshavaren i så fall
företrädesrätt till ny upplåtelse. Förlängas sålunda gällande tomträttsavtal,
är det väl tvivelaktigt, om staten kan till den förutvarande tomträttshavaren,
vilken själv inbetalat det belopp, varmed staten inlöst
byggnaden, sälja densamma annat än till ett pris, som endast motsvarar
en del av byggnadens värde, eller, om staten behåller äganderätten
till byggnaden, låta tomträttshavaren erlägga så mycket högre
tomtavgift, att byggnaden lämnar full avkastning. Staten skulle alltså
säkerligen blott delvis kunna tillgodogöra sig värdet av de hus,
staten erhölle vid slutet av respektive tomträttstider. Därtill kommer
att de, som skulle ernå fördel, om vattenfallsstyrelsens framställning
bifalles, äro arbetare i blygsamma ekonomiska förhållanden. Det kan
även möjligen bidraga till att göra tomträtten mera omtyckt i Trollhättan,
om de tomträttshavare, vilka för närvarande äro missbelåtna med
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
sina avtal, få möjlighet att på för dem fördelaktiga villkor övergå till
det system, som de ivrigt arbetat på att få i utbyte i stället för det
först använda, för tomträttshavarne synbarligen mindre tilltalande systemet.
I detta sammanhang anser jag mig emellertid böra framhålla, att
den nu av mig föreslagna lättnaden för de hittillsvarande tomträttsinnehavarna
icke synes mig böra föranleda därtill, att jämväl vid blivande
upplåtelser tomtavgiften sättes lägre, än vad som bör utgå med hänsyn
till tomtvärde och skälig ränta på de av staten nedlagda kostnaderna.
Ehuru, såsom förut framhållits, de av vattenfallsstyrelsen föreslagna
villkoren för övergången till det nya tomträttssystemet icke torde komma
att medföra så stor minskning av statens inkomster å ifrågavarande
tomträttsupplåtelser, som man till en början kan vara böjd att antaga,
skulle dock alltid uppkomma någon förlust för staten. Vid sådant
förhållande torde, då förutsättningen för det av riksdagen enligt skrivelse
den 25 maj 1909, n:r 210, vattenfallsstyrelsen lämnade bemyndigandet
att bland annat upplåta tomträtt till områden å de under styrelsens förvaltning
ställda fastigheter i Ålvsborgs samt Göteborgs och Bohus län
varit, att upplåtelserna skedde fullt affärsmässigt, vattenfallsstyrelsens
framställning icke böra bifallas, utan att tillstånd därtill lämnas av
riksdagen.
Om jag alltså håller före, att tomträttshavarna böra vid övergången
till nytt tomträttssystem beredas den av vatten fa 11 sstyr el sen föreslagna
förmånen, anser jag mig icke kunna tillstyrka bifall till egnahemsföreningens
ansökning om rätt för nuvarande tomträttshavare att förvärva
äganderätt till sina tomter, samt att obebyggda bostadstomter åter skola
försäljas, såsom skedde, innan tomträttsinstitutet infördes. Framställningar
i liknande syfte hava av Kungl. Maj:t förut avslagits den 18 februari
1910 och den 12 juli 1912 och grundade skäl att frångå den principiella
ståndpunkt i frågan, som dessa beslut innebära, synas mig icke vara för
handen. Visserligen hava endast få tomträttsupplåtelser under de senare
åren ägt rum, men det är att förvänta, att förhållandet skall bliva
annorlunda, sedan det nya tomträttssystemet införts och egnahemsspekulanter
fått klart för sig, att upplåtelser med äganderätt å statens egnahemsområden
i Trollhättan i allmänhet icke stå att erhålla. J a g tillåter mig
för övrigt påpeka, att, om försäljning skulle äga rum, väsentligt högre värde
än som nu ligger till grund för tomträttsupplåtelserna måste, i motsats
till vad egnahemsföreningen begärt, åsättas marken. Att rätt bestämma
detta värde är svårt, då många omständigheter tyda på att jord värdestegringen
i Trollhättan skall bliva högst betydlig. Platsen har alla
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100. 9
betingelser för att bliva ett stort industrisamhälle. Kraft till drivande
av industriella anläggningar finnes i riklig mängd samt till billigt pris,
och sedan ombyggnaden av Trollhätte kanal blivit färdig, skola även
liavsgående fartyg kunna anlöpa Trollhättan. Ett avslag å framställningen
om försäljning av tomter bör dock icke medföra någon ändring
i den vattenfallsstyrelsen jämlikt nådiga brevet den 27 november 1908
tillkommande befogenheten att undantagsvis avyttra tomter med äganderätt
även inom statens egnahemsområden i Trollhättan.
På grund av vad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, därest nuvarande tomträttshavare å de under
vattenfallsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter i
Trollhättan före den 1 juli 1915 skriftligen förklarar sig
vilja, med frånträdande av det med honom ingångna
avtalet, i stället avsluta tomträttsavtal enligt de i
kungl. brevet den 12 juli 1912 angivna huvudgrunder,
vattenfallsstyrelsen må, utan avseende å det värde, som
styrelsen vid tiden för det nya avtalets ingående åsätter
liknande tomter, bestämma den årliga tomträttsavgiften
till samma belopp, som tomträttshavaren enligt
nu gällande avtal erlägger i förhållande till tomtens areal.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Ådelgren.
Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 68 käft. (Nr 100.)
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
T a
utvisande
de avgifter, som skola erläggas av tomträttshavare i Trollhättan
den 27 november 1908, och enligt det s. k. Stockholmssystemet,
Avg
i f t e
n e
n 1 i g t
r r o 1
1-
Tomt.
Areal.
kvm.
Tomtpris pr
kvm av tom- tens areal.
Tomtens
värde.
Det fastställda
värdet av
byggnaden.
l.
2.
8.
4.
5.
kr.
Ö.
kr.
ö.
kr.
Ö.
Basen 2 ............................................................
621.0
—
85
527
85
5,000
—
Bromsaren 7 ......................................................
725.4
i
30
943
02
4,400
—
Gjutaren 5 ........................................................
682.0
i
15
784
30
6,500
—
» 8 .........................................................
665.0
i
30
864
50
3,500
—
» 9 .........................................................
706.0
i
SO
917
80
4,800
—
Hantlangaren 8 ..................................................
644.0
—
85
547
40
4,000
—
Järnarbetaren... 1 ................................................
735.0
i
—
735
—
4,000
—
Maskinisten 4......................................................
831.0
i
—
831
—
4,800
—
Muraren 1 ........................................................
695.0
—
85
590
75
4,000
—
» 3 .........................................................
707.0
—
85
600
95
5,000
—
» 5 ........................................................
765.0
—
85
650
25
4,000
—
Sliparen 6 .........................................................
674.0
i
—
674
—
5,300
—
Smeden 2............................................................
687.0
i
—
687
—
4,400
—
» 3............................................................
693.o
i
15
796
95
5,000
—
» 6............................................................
686.0
i
15
788
90
5,300
—
Vakten 2..........................................................
577.5
i
—
577
50
6,500
—
» 4............................................................
553.1
i
30
719
03
4,400
—
Vaktmästaren 10 ................................................
694.0
i
15
798
10
3,500
—
Verkmästaren 8..................................................
701.o
i
—
701
—
4,000
—
» 13...................................................
610.0
i
30
793
—
4.100
—
Violen 1 ............................................................
527.1
i
50
790
65
4,600
—
» 9 ...........................................................
677.8
i
50
1,016
70
4,600
—
Nejlikan 4 .......................................................
483.5
i
50
725
25
5,800
—
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
11
Bilaga.
hell,
enligt det s. k. Trollhättesystemet, vars grunder äro fastställda i kungl. brevet
vars grunder äro fastställda i kungl. brevet den 12 juli 1912.
h ä t
t e
s
y s t
e m e t.
Föreslaget tillägg till förutva- rande tomtvärde och tomt- rättsavgift vid övergång till
Stockholmssystemet.
Tomträttsinnehavarens |
årliga vinst (-}-) resp. för-''
lust(—) vid övergång till
Stockholmssystemet med
tillämpning av de genom
kungl. brevet den 12 juli!
1912 fastställda villkorJ
Skillnaden mellan siff- ;
Torna i kol. 6 och 11. j
Årlig inbetalning
för bildande av
löseskillingen.
Tomträtts-
aygift.
Avgift för
belysning
och renhåll- ning av
vägar.
Summa av
siffrorna i kol.
6, 7 och 8.
Tillägg, 0.25
kr. pr kvm,
till tomtens
värde.
4Vs % på till- lägget + Va %
på gamla
tomtvärdet.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
under
kr.
ö.
kr.
ö.
kr.
kr.
ö.
kr.
Ö.
kr.
1 ..
I °*
kr.
1 Ö. |
75 år
ii
—
24
84
10
45
84
155
25
9
63
+
i
37 !
»
9
76
36
28
10
56
04
181
35
12
86
—
3
10
»
14
43
27
28
10
51
71
170
50
11
59
+
2
84 |
))
7
77
26
60
10
44
37
166
25
11
80
—
4
03
»
10
66
28
24
10
48
90
176
50
12
53
—
1
87
»
16
80
25
76
10
52
56
161
—
9
99
+
6
81
»
8
88
29
40
10
48
28
183
75
11
94
—
3
06.
»
10
66
33
24
10
53
90
207
75
13
49
—
2
83
)»
16
80
27
80
10
54
60
173
75
10
77
+
6
03
»
21
—
28
28
10
59
28
176
75
10
95
+
10
05
»
8
88
30
60
10
49
48
191
25
11
85
—
2
97
»
11
77
26
96
10
48
73
168
50
10
95
+
—
82
»
9
76
27
49
10
47
25
171
75
11
16
—
1
40 i
»
11
10
27
72
10
48
82
173
25
11
78
—
—
68 j
»
11
77
27
43
10
49
20
171
50
11
66
+
_
111
))
14
43
23
10
10
47
53
144
37
9
39
+
5
04 j
»
9
76
27
66
10
47
42
138
27
9
81
—
—
05
))
14
70
27
76
10
52
46
173
50
11
80
+
2
90 i
»
8
88
28
04
10
46
92
175
25
11
39
—
2
51 i
»
9
10
24
40
10
43
50
152
50
10
82
—
1
72
»
10
21
31
63
—
41
84
131
75
9
88
+
—
33
»
10
21
40
67
—
50
88
169
45
12
71
—
2
50
))
12
87
29
Öl
—
41
88
120
85
9
07
4-
3
80
12
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
Avg
i f t e
r e
n 1 i g t
r r o 1
1-
Tomt.
Areal
kvm.
Tomtpris pr
kvm av tom- tens areal.
Tomtens
värde.
Det fastställda
värdet av
byggnaden.
1
2.
8.
4.
5.
kr.
Ö.
kr.
Ö.
kr.
ö.
Bromsaren 3 ......................................................
830. o
1
20
996
—
4 200
—
» 5 ......................................................
667.2
1
30
867
36
4 000
—
» 6 .....................................................
600.1
1
30
780
13
4 000
—
» 10 •......................................................
663.6
1
20
796
32
4.500
—
» 11 ......................................................
683.8
1
40
957
32
5 200
—
» 12 ......................................................
476.6
1
50
714
90
4 500
—
Bokhållaren 2....................................................
873.0
1
50
1309
50
6 500
—
» 5......................................................
873.1
1
50
1309
65
5 400
—
Eldaren 2 .........................................................
548.2
1
20
657
84
4 400
—
» 3 .........................................................
728.9
1
—
728
90
5 900
—
» 4 ..........................................................
857.1
1
—
857
10
5 900
—
Järnarbetaren 2..................................................
817.0
1
—
817
—
6 700
—
Maskinisten 7 b..................................................
624.0
1
30
811
20
6 000
—
» 8......................................................
853.0
1
50
1279
50
6 800
—
Sliparen 1 .........................................................
568.0
1
—
568
—
5 600
—
» 5...........................................................
776.0
1
—
776
—
5 200
—
» 7............................................................
686.0
—
85
583
10
3 900
—
Vakten 1...........................................................
695.3
1
—
695
30
6 300
—
» 3...........................................................
481.0
1
30
625
30
6 000
—
» 5............................................................
621.1
1
40
869
54
5 300
—
» 6............................................................
565.2
1
30
734
76
5 500
—
» 8.........................................................
701.6
1
60
1122
56
5 600
—
Verkmästaren 7..................................................
822.0
1
—
822
—
4 200
—
» 12..................................................
748.0
1
30
972
40
3 700
—
Blåklinten 10............ .........................
832.7
1
50
1249
05
4 200
—
» 11.....................................................
538.0
1
50
807
—
7 000
Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 100.
13
lätt
e
S
yste
m e t.
Föreslaget tillägg till förutva- rande tomtvärde och tomt- rättsavgift vid övergång till
Stockholmssystemet.
Tomträttsinneha
årliga vinst (+) re
''list (—) vid överg
Stockholmssystem
tilliämpning av de
rarens
sp. for- ång till
et med
genom
12 juli
villkor,
n siff- :h 11.
Årlig inbetalning
för bildande av
löseskillingen.
Tomträtte
avgift.
Avgift för
belysning
och renhåll- ning av
vägar.
Summa av
siffrorna i kol.
6, 7 och 8.
Tillägg, 0.25
kr pr kvm,
till tomtens
värde.
4V> % på till-
lägget + Vs %
på gamla
tomtvärdet.
kungl. brevet den
1912 fastställda
Skillnaden molla
Torna i kol. 6 o
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
under
kr.
Ö.
kr.
Ö.
kr.
kr.
Ö.
kr.
Ö.
kr.
Ö.
kr
Ö.
75 år
9
32
39
84
10
59
16
207
50
14
32
—
5
—
»
8
88
33
36
10
52
24
166
80
11
85
—
2
97
»)
8
88
30
—
10
48
88
150
—
10
65
—
1
77
))
9
99
33
18
10
54
17
165
90
11
45
—
1
46
))
11
54
41
03
10
62
57
170
95
12
48
—
0
94
»
9
99
23
83
10
44
82
119
15
8
93
+
1
06
»
14
43
52
38
10
76
81
218
25
16
37
—
1
94
60 år
22
68
'' 52
39
10
85
07
218
25
16
37
+
6
31
75 år
9
77
26
40
10
46
17
137
05
9
46
+
0
31
))
13
10
29
16
10
52
26
182
25
11
84
4-
1
26
))
13
10
34
28
10
57
38
214
25
13
93
—
0
83
»
14
87
32
68
10
57
55
204
25
13
27
+
1
60
»
13
32
31
20
10
54
52
156
—
11
08
+
2
24
))
15
10
34
12
10
59
22
213
25
16
—
—
0
90
»
12
43
22
72
10
45
15
142
—
9
23
+
3
20
»
11
54
31
04
10
52
59
194
—
12
61
—
1
07
»
8
66
31
97
10
50
63
171
50
10
63
—
1
97
))
13
99
27
81
10
51
80
173
80
11
30
+
2
69
))
13
32
24
05
10
47
37
120
25
8
54
+
4
78
»
11
77
37
27
10
59
04
155
25
11
34
+
0
43
))
12
21
28
26
10
50
47
141
30
10
03
+
2
18
)»
12
43
42
10
10
54
53
175
40
13
50
—
1
07
))
9
33
32
88
10
52
20
205
50
13
36
—
4
04
)»
8
21
37
40
10
55
61
187
—
13
28
—
5
07
60 år
17
64
49
96
—
67
60
208
20
15
62
+
2
02
75 år
15
54
32
28
—
47
82
134
50
10
08
+
5
|46
Bihang till riksdagens senare protokoll 1914. 1 samt. 68 käft. (Nr 100.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1914 B:229 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att bereda nuvarande tomträttshavare i Trollhät a1 i texten
- JoU 1914 B:87 Utlåtande, i anledning av Kungl. Ma.j:ts proposition angående bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att bereda nuvarande tomträttshavare i Trollhättan viss förm s. 1 i texten
- JoU 1914 B:88 Skrivelse till Kungl. Maj:t angående möjliggörande för innehavare av vissa med tomträtt upplåtna tomter vid Trollhättan att förvärva äganderätt till tomterna. s. 14 i texten