Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch gränsbevakning

1915-03-26 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:132, Angående ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch gränsbevakning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändrad

lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910

angående avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning; given

Stockholms slott den 26 mars 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga närlagda förslag till ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen

den 18 juni 1910 angående avlöningsreglemente för tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Handlingarna i ärendet skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas;

och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 117 käft. (Nr 132.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 132,

Förslag

till

ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 angående

avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning.

§ 15.

Vid sjukdom eller kroppsskada lämnas enligt de närmare föreskrifter

Kung!. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt, efter läkares

skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie tjänsteman av

lägre grad ävensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman i fall, då han

ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då han varit i

tjänstgöring använd.

Sådan förmån må dock icke i något fall tillkomma tjänstemans

familj.

Extra ordinarie tjänsteman, som i följd av kroppsskada eller sjukdom,

ådragen under tjänstutövning, varför dagavlöning åtnjutits, blivit

oförmögen till tjänstgöring, må, efter generaltullstyrelsens beprövande,

komma i åtnjutande av full dagavlöning för den tid, tjänstgöringsförhindret

enligt företett läkarbetyg fortfar, dock högst under tre månader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 mars

1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde

härefter i

Vid föredragning den 14 sistlidna januari av de frågor, som tillhörde

regleringen av riksstatens sjunde huvudtitel för ar 1916, meddelade

jag, att jag hade för avsikt att för Eders Kungl. Maj:t framlägga

förslag till lösning av den uppkomna frågan om avlöning åt

extra ordinarie tjänstemän i tullverket vid olycksfall eller sjukdom.

Då jag nu går att ånyo inför Eders Kungl. Maj:t anmäla denna

fråga, ber jag att till en början få erinra om frågans uppkomst och

tidigare behandling.

Centralsty
I

en under år 1911 till generaltullstyrelsen ingiven framställning reUen fsr

hemställde centralstyrelsen för Sveriges tullmannaförening, bland annat, ZlZaföre
ning

år 1911

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.

om tillerkännande åt extra ordinarie tjänstemän av lägre grad i tullverket

av helt dagtraktamente vid olycksfall i tjänsten samt halvt dagtraktamente

under sjukdom.

''''styreken1'' 1 ,skrivelse den 11 november 1911 angående tullverkets utgifts
år

1911. stater för år 1913 anförde generaltullstyrelsen i anledning av berörda

framställning bland annat följande:

Vad förenämnda centralstyrelse anfört rörande den bekymmersamma ställning

van extra ordinarie tjänsteman bleve försatt, då han drabbades av olycksfall eller

sjukdom och därigenom bleve urståndsatt att tjänstgöra, kunde styrelsen icke undgå

att finna synnerligen behjärtansvärt. Framställningen, att staten vid sådana tillfällen

måtte träda hjälpande emellan, syntes styrelsen därför värd beaktande. Någon

anledning att från åtnjutande av sådan hjälp undantaga extra ordinarie tjänstemän

av grad syntes emellertid icke föreligga, utan torde, därest bestämmelser i

antydd riktning bleve meddelade, dessa böra gälla samtliga extra ordinarie tjänste™än-

Centralstyrelsens framställning syntes avse, att medan full dagavlöning skulle

fä åtnjutas vid olycksfall under tjänstutövning, halv dagavlöning skulle utgå vid

sjukdom, oavsett när och huru denna uppkommit. Med hänsyn därtill, att den extra

u i tullverket tjänstgöring mot dagavlöning i många fäll vore av endast

tillfällig beskaffenhet och icke oavbrutet fortginge, ävensom att oavlönad försökstjänstgörmg

av extra ordinarie tjänstemän tydligen måste förekomma, ansåge styrelsen

emellertid, att dagavlöning för extra ordinarie tjänsteman under sjukdomsförfall

borde utgå allenast, då kroppsskada eller sjukdom, som grundat oförmögenhet

att tjänstgöra, ådragits under tjänstutövning, varför dagavlöning åtnjutits, men att

tull dagavlöning borde utgå såväl vid kroppsskada som vid sjukdom, dock högst

under tre månader, och, i likhet med vad som vore stadgat beträffande ordinarie

tjänsteman, efter styrelsens beprövande.

I enlighet härmed föreslog generaltullstyrelsen att visst tillägg

måtte göras till § 15 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

!i,c7e"S'' .... Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1912

år 1912. förklarade sig dåvarande departementschefen anse berörda framställning

synnerligen behjärtansvärd. Då han emellertid dels icke vore övertygad

om, att det sätt för frågans lösning, som föreslagits av generaltullstyrelsen,

vore det i allo lämpligaste, och det därjämte enligt hans

mening kunde sättas i fråga, huruvida icke denna angelägenhet, där så

läte sig göra, borde ordnas efter enhetliga normer i olika verk med en

omfattande extra personal, fann han sig icke beredd att framlägga

något förslag i ämnet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.

Med skrivelse den 23 september 1914 till generaltullstyrelsen har

sedermera styrelsen för Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening överlämnat

utdrag av protokoll, hållet vid föreningens årsmöte den 31 maj

samma år, utvisande att föreningen beslutit hos generaltullstyrelsen hemställa,

bland annat, att extra ordinarie kammarskrivare måtte under tid,

då han av sjukdom vore hindrad att tjänstgöra, få åtnjuta två tredjedelar

av dagavlöningen under högst sex månader per kalenderår och att till

extra ordinarie kammarskrivare, som i följd av kroppsskada eller sjukdom,

ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring,

avlöning måtte, efter generaltullstyrelsens prövning, få utgå

oavkortad under högst sex månader per kalenderår. Till stöd för denna

hemställan har huvudsakligen framhållits, att de extra ordinarie tjänstemännen

i tullverket, ehuru deras arbete ofta vore synnerligen hälsofarligt,

i nu ifrågavarande hänseende intoge en ogynnsammare ställning

än extra ordinarie tjänstemän i andra statens verk samt att, då den

extra ordinarie tulltjänstemannen under sin tjänstgöring icke kunde gorå

några besparingar, redan en jämförelsevis kort tids sjukdom vore tillräcklig

att förstöra hans ekonomi för längre tid framåt.

I skrivelse den 17 oktober 1914 angående regleringen av tullverkets

utgiftsstater för år 1916 åberopar generaltullstyrelsen i nu förevarande

ämne vad styrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 11 november

1911 anfört i anledning av centralstyrelsens för Sveriges tullmannaförening

nyssberörda framställning.

Statskontoret har den 20 nästlidna februari avgivit infordrat utlåtande

i ämnet och har därvid anfört följande:

»I § 2 av gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning stadgas, att därest tjänstinnehavare i

följd av kroppsskada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare

oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat må kunna, efter generaltullstyrelsens

beprövande, till honom utgå oavkortad under högst sex månader. Någon motsvarande

bestämmelse finnes emellertid ej meddelad i fråga om extra ordinarie

tjänsteman vid tullverket.

Enligt vad statskontoret inhämtat, äga vid statens järnvägar anställda extra

ordinarie tjänstemän och betjänte att vid tjänstgöringsförhinder, som föranletts av

under tjänstutövning ådragen skada eller sjukdom, under viss tid uppbära full avlöning.

I fråga om extra befattningshavare vid postverket äger generalpoststyrelsen

att i dylika fall i form av gratifikation lämna gottgörelse åt vederbörande.

Statskontoret anser för sin del billigt, att även extra ordinarie tjänstemän

vid tullverket må under tjänstgöringsförhinder av ifrågavarande slag komma i åtnjutande

av understöd av allmänna medel; och har statskontoret ej något att erinra

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 samt. 117 höft. (Nr 132.) 2

Styrelsen för

Sveriges allmänna

tulltjänstemanna-•

förening dr

1914.

Generaltullstyrelsen

år 1914.

Statskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.

mot vad som av generaltullstyrelsen i sådant avseende ifrågasatts, vadan statskontoret

får tillstyrka framställning till riksdagen rörande det av styrelsen föreslagna

tillägget till § 15 i avlöningsreglementet.»

Såsom jag redan vid anmälan av ärendet inför Kungl. Maj:t den

14 sistlidna januari framhöll, anser jag frågan om avlöning åt extra

ordinarie tjänstemän i tullverket vid olycksfall eller sjukdom vara värd

allvarligt beaktande från statsmakternas sida. För extra befattningshavare

vid statens järnvägar och postverket har, såsom statskontoret

framhållit, genom särskilda bestämmelser beretts möjlighet att i viss

utsträckning vid skada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning,

komma i åtnjutande av ekonomiska förmåner; och synes mig liknande

möjlighet även böra beredas extra tjänstemän i tullverket av såväl

högre som lägre grad. Visserligen finner jag i likhet med min företrädare

i ämbetet det vara önskvärt, att mera enhetliga normer för ersättningen

till den extra personalen hos statens verk bleve i allmänhet

rådande, men det synes mig icke vara påkallat att för genomförande av

den här ifrågasatta jämförelsevis obetydliga förbättringen av de extra

tull tjänstemännens förmåner avvakta en allmän revision av gällande bestämmelser

i änfnet.

Jag ansluter mig till det av generaltullstyrelsen utarbetade, av

statskontoret tillstyrkta förslaget till bestämmelser i ämnet. Härvid vill

jag meddela, att, enligt vad jag under hand förvissat mig om, kommer

ett bifall till nämnda förslag att icke på något som helst sätt föregripa

det arbete, som uppdragits åt de sakkunniga för verkställande av utredning

rörande omorganisation av tullverket.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det utarbetade

förslaget till ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18

juni 1910 angående avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

STOCKHOLM, ISAAC MaKCUS'' BOK T-li Y C K K K! - Aiv TiK BOLAG. 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:212 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av § 15 i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöningsreglem s. 1 i texten
  2. SU 1915:106 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av § 15 i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöningsreglemente för tjäns s. 4 i texten