Angående ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch gränsbevakning
1915-03-26 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1915:132, Angående ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch gränsbevakning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.
1
Nr 132.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändrad
lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910
angående avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning; given
Stockholms slott den 26 mars 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga närlagda förslag till ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen
den 18 juni 1910 angående avlöningsreglemente för tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Handlingarna i ärendet skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas;
och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd
och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 117 käft. (Nr 132.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 132,
Förslag
till
ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18 juni 1910 angående
avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning.
§ 15.
Vid sjukdom eller kroppsskada lämnas enligt de närmare föreskrifter
Kung!. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt, efter läkares
skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie tjänsteman av
lägre grad ävensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman i fall, då han
ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då han varit i
tjänstgöring använd.
Sådan förmån må dock icke i något fall tillkomma tjänstemans
familj.
Extra ordinarie tjänsteman, som i följd av kroppsskada eller sjukdom,
ådragen under tjänstutövning, varför dagavlöning åtnjutits, blivit
oförmögen till tjänstgöring, må, efter generaltullstyrelsens beprövande,
komma i åtnjutande av full dagavlöning för den tid, tjänstgöringsförhindret
enligt företett läkarbetyg fortfar, dock högst under tre månader.
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 mars
1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde
härefter i
Vid föredragning den 14 sistlidna januari av de frågor, som tillhörde
regleringen av riksstatens sjunde huvudtitel för ar 1916, meddelade
jag, att jag hade för avsikt att för Eders Kungl. Maj:t framlägga
förslag till lösning av den uppkomna frågan om avlöning åt
extra ordinarie tjänstemän i tullverket vid olycksfall eller sjukdom.
Då jag nu går att ånyo inför Eders Kungl. Maj:t anmäla denna
fråga, ber jag att till en början få erinra om frågans uppkomst och
tidigare behandling.
Centralsty
I
en under år 1911 till generaltullstyrelsen ingiven framställning reUen fsr
hemställde centralstyrelsen för Sveriges tullmannaförening, bland annat, ZlZaföre
ning
år 1911
4
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.
om tillerkännande åt extra ordinarie tjänstemän av lägre grad i tullverket
av helt dagtraktamente vid olycksfall i tjänsten samt halvt dagtraktamente
under sjukdom.
''''styreken1'' 1 ,skrivelse den 11 november 1911 angående tullverkets utgifts
år
1911. stater för år 1913 anförde generaltullstyrelsen i anledning av berörda
framställning bland annat följande:
Vad förenämnda centralstyrelse anfört rörande den bekymmersamma ställning
van extra ordinarie tjänsteman bleve försatt, då han drabbades av olycksfall eller
sjukdom och därigenom bleve urståndsatt att tjänstgöra, kunde styrelsen icke undgå
att finna synnerligen behjärtansvärt. Framställningen, att staten vid sådana tillfällen
måtte träda hjälpande emellan, syntes styrelsen därför värd beaktande. Någon
anledning att från åtnjutande av sådan hjälp undantaga extra ordinarie tjänstemän
av grad syntes emellertid icke föreligga, utan torde, därest bestämmelser i
antydd riktning bleve meddelade, dessa böra gälla samtliga extra ordinarie tjänste™än-
Centralstyrelsens framställning syntes avse, att medan full dagavlöning skulle
fä åtnjutas vid olycksfall under tjänstutövning, halv dagavlöning skulle utgå vid
sjukdom, oavsett när och huru denna uppkommit. Med hänsyn därtill, att den extra
u i tullverket tjänstgöring mot dagavlöning i många fäll vore av endast
tillfällig beskaffenhet och icke oavbrutet fortginge, ävensom att oavlönad försökstjänstgörmg
av extra ordinarie tjänstemän tydligen måste förekomma, ansåge styrelsen
emellertid, att dagavlöning för extra ordinarie tjänsteman under sjukdomsförfall
borde utgå allenast, då kroppsskada eller sjukdom, som grundat oförmögenhet
att tjänstgöra, ådragits under tjänstutövning, varför dagavlöning åtnjutits, men att
tull dagavlöning borde utgå såväl vid kroppsskada som vid sjukdom, dock högst
under tre månader, och, i likhet med vad som vore stadgat beträffande ordinarie
tjänsteman, efter styrelsens beprövande.
I enlighet härmed föreslog generaltullstyrelsen att visst tillägg
måtte göras till § 15 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
!i,c7e"S'' .... Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1912
år 1912. förklarade sig dåvarande departementschefen anse berörda framställning
synnerligen behjärtansvärd. Då han emellertid dels icke vore övertygad
om, att det sätt för frågans lösning, som föreslagits av generaltullstyrelsen,
vore det i allo lämpligaste, och det därjämte enligt hans
mening kunde sättas i fråga, huruvida icke denna angelägenhet, där så
läte sig göra, borde ordnas efter enhetliga normer i olika verk med en
omfattande extra personal, fann han sig icke beredd att framlägga
något förslag i ämnet.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.
Med skrivelse den 23 september 1914 till generaltullstyrelsen har
sedermera styrelsen för Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening överlämnat
utdrag av protokoll, hållet vid föreningens årsmöte den 31 maj
samma år, utvisande att föreningen beslutit hos generaltullstyrelsen hemställa,
bland annat, att extra ordinarie kammarskrivare måtte under tid,
då han av sjukdom vore hindrad att tjänstgöra, få åtnjuta två tredjedelar
av dagavlöningen under högst sex månader per kalenderår och att till
extra ordinarie kammarskrivare, som i följd av kroppsskada eller sjukdom,
ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring,
avlöning måtte, efter generaltullstyrelsens prövning, få utgå
oavkortad under högst sex månader per kalenderår. Till stöd för denna
hemställan har huvudsakligen framhållits, att de extra ordinarie tjänstemännen
i tullverket, ehuru deras arbete ofta vore synnerligen hälsofarligt,
i nu ifrågavarande hänseende intoge en ogynnsammare ställning
än extra ordinarie tjänstemän i andra statens verk samt att, då den
extra ordinarie tulltjänstemannen under sin tjänstgöring icke kunde gorå
några besparingar, redan en jämförelsevis kort tids sjukdom vore tillräcklig
att förstöra hans ekonomi för längre tid framåt.
I skrivelse den 17 oktober 1914 angående regleringen av tullverkets
utgiftsstater för år 1916 åberopar generaltullstyrelsen i nu förevarande
ämne vad styrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 11 november
1911 anfört i anledning av centralstyrelsens för Sveriges tullmannaförening
nyssberörda framställning.
Statskontoret har den 20 nästlidna februari avgivit infordrat utlåtande
i ämnet och har därvid anfört följande:
»I § 2 av gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning stadgas, att därest tjänstinnehavare i
följd av kroppsskada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning, blivit tills vidare
oförmögen till tjänstgöring, avlöningen å stat må kunna, efter generaltullstyrelsens
beprövande, till honom utgå oavkortad under högst sex månader. Någon motsvarande
bestämmelse finnes emellertid ej meddelad i fråga om extra ordinarie
tjänsteman vid tullverket.
Enligt vad statskontoret inhämtat, äga vid statens järnvägar anställda extra
ordinarie tjänstemän och betjänte att vid tjänstgöringsförhinder, som föranletts av
under tjänstutövning ådragen skada eller sjukdom, under viss tid uppbära full avlöning.
I fråga om extra befattningshavare vid postverket äger generalpoststyrelsen
att i dylika fall i form av gratifikation lämna gottgörelse åt vederbörande.
Statskontoret anser för sin del billigt, att även extra ordinarie tjänstemän
vid tullverket må under tjänstgöringsförhinder av ifrågavarande slag komma i åtnjutande
av understöd av allmänna medel; och har statskontoret ej något att erinra
Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 samt. 117 höft. (Nr 132.) 2
Styrelsen för
Sveriges allmänna
tulltjänstemanna-•
förening dr
1914.
Generaltullstyrelsen
år 1914.
Statskontoret.
Departements
chefen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 132.
mot vad som av generaltullstyrelsen i sådant avseende ifrågasatts, vadan statskontoret
får tillstyrka framställning till riksdagen rörande det av styrelsen föreslagna
tillägget till § 15 i avlöningsreglementet.»
Såsom jag redan vid anmälan av ärendet inför Kungl. Maj:t den
14 sistlidna januari framhöll, anser jag frågan om avlöning åt extra
ordinarie tjänstemän i tullverket vid olycksfall eller sjukdom vara värd
allvarligt beaktande från statsmakternas sida. För extra befattningshavare
vid statens järnvägar och postverket har, såsom statskontoret
framhållit, genom särskilda bestämmelser beretts möjlighet att i viss
utsträckning vid skada eller sjukdom, ådragen under tjänstutövning,
komma i åtnjutande av ekonomiska förmåner; och synes mig liknande
möjlighet även böra beredas extra tjänstemän i tullverket av såväl
högre som lägre grad. Visserligen finner jag i likhet med min företrädare
i ämbetet det vara önskvärt, att mera enhetliga normer för ersättningen
till den extra personalen hos statens verk bleve i allmänhet
rådande, men det synes mig icke vara påkallat att för genomförande av
den här ifrågasatta jämförelsevis obetydliga förbättringen av de extra
tull tjänstemännens förmåner avvakta en allmän revision av gällande bestämmelser
i änfnet.
Jag ansluter mig till det av generaltullstyrelsen utarbetade, av
statskontoret tillstyrkta förslaget till bestämmelser i ämnet. Härvid vill
jag meddela, att, enligt vad jag under hand förvissat mig om, kommer
ett bifall till nämnda förslag att icke på något som helst sätt föregripa
det arbete, som uppdragits åt de sakkunniga för verkställande av utredning
rörande omorganisation av tullverket.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det utarbetade
förslaget till ändrad lydelse av § 15 i nådiga kungörelsen den 18
juni 1910 angående avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga samma förslag.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas
av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.
STOCKHOLM, ISAAC MaKCUS'' BOK T-li Y C K K K! - Aiv TiK BOLAG. 1915.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1915:212 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av § 15 i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöningsreglem s. 1 i texten
- SU 1915:106 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av § 15 i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöningsreglemente för tjäns s. 4 i texten