Sök i Ratio Lex

Angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek

1915-04-16 · 56 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:170, Angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr HO.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående utvidgning

av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek;

given Stockholms slott den 16 april 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t till riksdagens prövning

framlägga härvid fogade förslag till r ö

1) stadgar för riksdagsbiblioteket;

2) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott;

3) stat för riksdagsbiblioteket och

4) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna,

ävensom föreslå riksdagen att under förutsättning av bifall i huvudsak

till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i

kraft, vad angår styrelse och förste bibliotekarie, den 1 juli 1915 och i

övrigt den 1 januari 1916;

•i j ^els förapstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom

riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda utdrag

av statsrådsprotokollet angives;

i oosfm förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader, nu

1,^0,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 1 250 000

kronor, med ytterligare 10,000 kronor till 1,260,000 kronor ävensom’ inraga

reservationsanslaget till kostnader för riksdagens bibliotek å 7 000

kronor och i dess ställe till bestridande av kostnader för riksdagsbibliotekets

komplettering och utvidgning anvisa ett reservationsanslag å 10 000

kronor; ° ’

k-kr °°n st^a vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande ävensom, därest så skulle befinnas

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 153 käft. (Nr 170.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 170.

nödigt, för anskaffande utom riksdagshuset av lämpliga lokaler för justitieombudsmansexpeditionen.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May. ti nåd. proposition Nr TIO.

3

Förslag

till

stadgar för riksdagsbiblioteket.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier

m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i

riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten

avsedda lägenheter.

§ 2.

Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess delegationer,

kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt de

av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta kommittéer

och sakkunniga.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid

detsamma tillkommer dess förste bibliotekarie.

§ 4.

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra

kammarens ledamöter, för en tid av tre år genom de riksdagens valmän,

vilka hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgälds
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

kontoret. Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute,

väljes ny ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses på samma sätt en

suppleant.

§ 5.

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av förste bibliotekarien protokoll,

vars riktighet granskas och bestyrkes på sätt som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är förste bibliotekarien föredragande inför styrelsen,

och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut.

Är han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna

sin avvikande mening.

Vid riksdags början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till

riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6.

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: förste bibliotekarien, två andre

bibliotekarier och två vaktmästare. Därjämte må vid biblioteket i mån av

behov anställas extra ordinarie tjänstemän och biträden.

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande. Bibliotekets

öppethållande.

§ 7.

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta arbeten i rätts- och

statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Särskild

hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar av svenska riksdagshandlingar,

lagar och författningar samt kommittebetänkanden erhålla

största möjliga fullständighet.

§ 8.

Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av förste bibliotekarien.

Inköp, som icke tåla uppskov, äger förste bibliotekarien att mellan styrelsens

sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två samman

träden ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens

nästa sammanträde anmälas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

b

§ 9-

För samlingarnas förkovran äger styrelsen rätt att besluta om byte

av tryck med in- och utländska bibliotek och institutioner.

§ 10.

Styrelsen är berättigad att från biblioteket avsöndra för detsamma

obehövliga dupletter ävensom sådan på gåvoväg eller annorledes inkommen

litteratur, som icke befinnes lämplig att förena med bibliotekets

samlingar.

§ 11.

Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständig

kataloger. De äro accessions-, real- och nominalkatalog över de samlingar

soin. förvaras i bibliotekets lokaler, samt förteckningar i två exemplar över

de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för

utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av böcker och arkivalier.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid

och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 12.

o

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets

samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att efter

viss tids förlopp biblioteket i dess helhet kan vara reviderat.

§ 13.

^,av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler,

hallas tillgängliga varje söckendag:

a) då riksdag är samlad,

bl°cban tio förmiddagen till klockan sju eftermiddagen samt

under inträffande aftonplenum;

b) då riksdag ej är samlad,

under tiden juni augusti från klockan elva förmiddagen till klockan

tre eftermiddagen;

under övriga tider av året från klockan tio förmiddagen till klockan

fyra eftermiddagen.

På grund av rengöring kan biblioteket för erforderlig tid hållas stängt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

§ 14.

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och

kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,

äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt

statsrevisorer ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision

anställda tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas. Enahanda rättighet

må efter därom hos förste bibliotekarien gjord framställning lämnas

kommitté, åt vilken lokal i riksdagens hus blivit till begagnande mellan

riksdagarna upplåten. , ,

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande mottager

under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker och

arkivalier enligt den i § 11 omnämnda förteckning och är för desamma

ansvarig, intill dess de vid lokalens frånträdande till biblioteket i oförändrat

skick återställas. Vid samma tillfälle överlämnas till biblioteket de bocker,

skrifter och handlingar, som riksdag, kyrkomöte eller deras delegationer

anskaffat.

§ 15.

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse

av därtill enligt § 2 berättigade, dock med företrädesrätt för riksdagens

ledamöter och tjänstemän.

§ 16-

Reglemente för bibliotekets begagnande enligt här fastställda grunder

utfärdas av styrelsen.

Tjänståligganden.

§ 17.

Förste bibliotekarien är ansvarig för bibliotekets noggranna vård och

göromålens behöriga utförande. Honom åligger:

a) att hava tillsyn över bibliotekets tjänstemän, biträden och vaktmästare,

att leda och, i den mån sådant icke är i dessa stadgar fastställt,

mellan tjänstemännen fördela bibliotekets arbeten samt att vaka över dessas

behöriga verkställande;

b) att noggrant följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande

och förkovrande samt tillse, att nyförvärvade arbeten så fort ske

kan göras för begagnande tillgängliga;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

c) att tillse, att samlingarna väl vårdas och förtecknas i vederbörande

kataloger;

d) att handlägga och inför styrelsen föredraga bibliotekets ärenden,

att föra styrelsens protokoll och verkställa dess beslut; samt

e) att redovisa för bibliotekets anslag och övriga medel.

§ 18.

Andre bibliotekarierna, som hava att utföra sitt arbete under förste

bibliotekariens inseende, skola av styrelsen förordnas att hava närmaste

tillsyn och vård, den ene över expeditionen med därtill hörande åligganden,

den andre över katalogiseringsarbetet, varjämte båda i mån av tid deltaga

i övriga inom biblioteket förekommande göromål.

§ 19.

Extra ordinarie tjänstemän skola tjänstgöra inom de bibliotekets

verksamhetsområden, där sådant är av behovet påkallat.

§ 20.

För ordinarie tjänstinnehavare skall, i den mån ej nedan annorlunda

stadgas, den dagliga arbetstiden i biblioteket varje söckendag utgöra sex

timmar, förlagda till tider, som av styrelsen närmare bestämmas.

I den bestämda arbetstiden äger förste bibliotekarien att videde tillfällen,

då göromålens gång det kräver, påfordra nödig utsträckning. Å andra

sidan må,, efter styrelsens prövning, om och i den mån omständigheterna

det medgiva, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet kunna för högst

tre månader under tiden juni—september inskränkas till minst fyra timmar.

För fullgörande av något utav Kungl. Maj:t eller på grund av Kungl.

Maj:ts bemyndigande eller av riksdagen meddelat allmänt uppdrag må

styrelsen .medgiva erforderlig inskränkning i den föreskrivna dagliga arbetstiden

å tjänsterummet.

Därest i särskilda fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras

utom tjänsterummet, må medgivande till inskränkning i arbetstiden

å tjänsterummet lämnas av förste bibliotekarien eller, vad honom angår, av

styrelsen. Fråga om inskränkning för särskilda fall i övrigt av den i allmänhet

fastställda arbetstiden å tjänsterummet prövas i enahanda ordning.

\ad i denna paragraf är stadgat må ej verka till hinder för utövande

av riksdagsmannauppdrag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

Tjänstetillsättning. Tjänstledighet. Avsked.

§ 21.

Tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket utnämnas eller antagas av

styrelsen.

Skall ledig tjänstebefattning tillsättas, utfärdar styrelsen därom tillkännagivande

i allmänna tidningarna och medelst anslag inom verket med

föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknad från den dag, kungörandet

i allmänna tidningarna sker; dock beror av styrelsen att utsätta

ny ansökningstid, därest inom den först bestämda tiden någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 22.

Riksdagsbibliotekets ordinarie tjäustinnehavare äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

tjänsteman under en och en halv månad samt vaktmästare under 15 dagar.

§ 23.

Tjänstledighet beviljas utom i nedannämnda fall av styrelsen.

För sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må förste bibliotekarien kunna bevilja ordinarie tjänstinnehavare

tjänstledighet under högst 15 dagar samt därvid bestämma om

tjänstens uppehållande.

Extra ordinarie tjänsteman, som ej är förordnad att bestrida ordinarie

tjänst, samt andra biträden äger förste bibliotekarien bevilja frihet

från tjänstgöring för så lång tid som finnes lämpligt.

§ 24.

Ansökan om avsked från befattning vid riksdagsbiblioteket prövas

och avgöres av styrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

9

Åtal och ansvar för tjänstefel. Besvär.

§ 25.

Begår förste bibliotekarien fel eller försummelse i tjänsten, varde därför

tilltalad inför Svea hovrätt.

Beträdes annan ordinarie tjänsteman med fel eller försummelse i sin

befattning, eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han i lydnad,

äger styrelsen att med avseende å förekommande omständigheter

meddela honom varning eller suspendera honom på högst tre månader

från tjänst och lön. Öar den felande ej låtit sig därav rätta, eller befinnes

felet vara av svårare art, förordne styrelsen om åtals anställande

mot honom vid domstol.

Extra ordinarie tjänsteman, som förhåller sig felaktigt i tjänstutövning

och ej låter sig av varning rätta, må av styrelsen från verket

skiljas. Han anses hava själv uteslutit sig därifrån, då han över tre månaders

tid utan behörigt tillstånd avhållit sig från tjänstgöring.

Vaktmästare eller biträde, som beträdes med opålitlighet, försummelse,

olydnad eller annan förseelse i tjänsten, må av styrelsen varnas

eller på högst tre månader suspenderas från tjänst och lön. Låter den

felande sig därav ej rätta, eller begår han fel av svårare beskaffenhet,

varde han av styrelsen skild från tjänsten.

§ 26.

Har tjänstinnehavare blivit under åtal ställd, äger styrelsen honom

från tjänstgöring avstänga intill dess över honom blivit slutligen dömt.

§ 27.

över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstinnehavare,

äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att hos bankoutskottet anföra

besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade

beslutet sitt missnöje däremot hos styrelsen skriftligen anmäla;

varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad

före riksdagens början sina besvär ingiva till styrelsen, av vilken desamma,

jämte utlåtande däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över styrelsens nyss före eller under riksdagens sammanvaro

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 153 höft. (Nr 170.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 110.

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfående^

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

§ 28.

Innan tjänstinnehavare varder suspenderad eller skild från tjänsten,

bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.

Styrelsens beslut, varigenom tjänstinnehavare suspenderas eller för alltid

skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom

skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig,

får, därest den avsatte tjänstinnehavaren inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit

av bankoutskottet avgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till

tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

11

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ I och 4 i instruktionen för riksdagens bankoutskott.

§ l.

Utskottet äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande

berättelser, nämligen:

l:o) av bankofullmäktige---helhet;

2ro) av styrelserna---förvaltning;

3:o) av riksgäldsfullmäktige---förvaltning; samt

4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd

och förvaltning;

åliggande utskottet---bankovinsten.

§ 4.

Vid — — — bestånd.

Efter — — — anställas.

Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning,

skall utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse

mottagna berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den

verkställda granskningen kan finnas föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 170.

Förslag

till

stat för riksdagsbiblioteket.

Tjänst-

Orts-

Lön.

görings

Summa.

pennin

tillägg.

gar.

3 ledamöter i styrelsen,

1,500

arvoden ä 500 ....

4,200

—

2,000

—

600

( Efter 5 år kan lönen höjas

6,800

1 förste bibliotekarie . .

\ med 600 kronor.

\ Efter 5 år kan lönen höjas

! med 500 kronor, efter 10

1,500

300

4,000

1 andre bibliotekarie . .

2.200

—

—

—

—

/ år med ytterligare 500 kro-

1 d:o . .

2,200

1,500

300

4,000

1 nor och efter 15 år med

] än ytterligare 500 kronor.

Föreståndaren för expedi-

500

tionen, arvode ....

—

—

450

—

150

—

(Efter 5 år kan lönen hö-

1,500

1 förste vaktmästare . .

900

700

\jas med 100 kronor,

f Efter 5 år kan lönen hö- I jas med 100 kronor och ef-

350

150

1,200

1 vaktmästare.....

i ter 10 år med ytterligare

[ 100 kronor.

Till arvoden åt extra bi-

I

träden, vikariatsersätt-

ning och expenser (för- slagsanslag) .....

_

—

—

—

—

—

4,500

—

Till kostnader för riksdags-

bibliotekets komplette- ring och utvidgning (re- servationsanslag) . . .

10,000

_

Summa kronor

—

—

—

—

—

—

34,000

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100

kronor årligen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

13

Förslag

till

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna.

Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

eiV, SOm. en mö.jligen inträdande förändrad organisation av

biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må icke förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommunens stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må ej heller före*ias

7a,e S1° uPPdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

e* f.r, iag’ S°.m är med Kungl- Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt

ej styrelsen på därom gjord framställning, och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig för

tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket, finner uppdraget eller befattn?n<mn

kunna fa mottagas och tillsvidare bibehållas.

4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

lör den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som

uppehållit befattningen.

5) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbara hela lönen jämte ortstillägget, men den, som undfår ledighet för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att skota befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver

tjänstgönngspenningarna, avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som

för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

6) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall. _ .

7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tao-en, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen prövas

böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas, såvida

ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.

8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester åt tjänsteman och förste vaktmästare, skall tjänstinnehavare av

lilorre oråd vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riks

da^sbiblioteket, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall av de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet av däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår.

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning är i staten medgiven, bestämmes tidpunkten för första förhöjningen

att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under mer

än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,

annan statens eller riksdagens tjänst eller fullgjort annat oftentlio-t

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra

förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, pa samma villkor

samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor, under iakttagande, vad var och

en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej tar

tillträdas förrän vid början ''av kalenderåret näst efter det, varunder den

stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till den mot befattningen svarande tjänsten å förut för

biblioteket gällande stat. . , 011 j

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tul för erhållande av

löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, tjänsteman under en och

en halv månad och vaktmästare under femton dagar.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall °utgå själva lönen ävensom ortstillägget till månadens

slut.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ti nåd. proposition Nr 170.

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en

tiondels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den

tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften

erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådöind mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift

dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

14) Tj än stinn ehavare skall, då han uppnått sextiosju levnadsår och

t illbragd trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad

lön såsom pension^ från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget att låta

med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas

kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina ålio-o-anden och

kan finnas villig att i tjänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller

om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem

ar, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstar

kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare

tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänstaren

allenast medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande

tjänstår eller ock med en sextionde! för varje överstigande åldersår,

derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes

erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

ti fredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat denne sig ej om avsked

anmält. I sådant fåll äger styrelsen att efter omständigheterna tillägga

tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna

levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock eu del

av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i

nästföregående punkt belöper.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. May.ts nåd. proposition Nr 170.

Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 16 april

1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Ärendets

förbered
ning.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten följande:

I skrivelse den 7 maj 1912 anmälde riksdagen sitt med anledning

av väckt motion fattade beslut att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Makt täcktes låta utreda, huruvida och i vad mån riksdagens bibliotek

borde och kunde utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, ävensom

huruvida och i vad mån en sådan utvidgning borde medföra ökad låneratt

vid biblioteket, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna

utredning kunde föranleda.

»Förslaget om skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek med en

rikhaltig samling av statsvetenskaplig litteratur finner riksdagen», heter

det i skrivelsen, »för sin del synnerligen tilltalande. Det torde nämligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

i öppen dag, att beaktansvärda fördelar skulle stå att vinna, om sådana

åtgärder vidtoges att de inom de skilda ämbetsverken befintliga bokförråd,

som kunde undvaras utan egentlig olägenhet för arbetet inom verket,

sammanfördes och systematiskt ordnades inom ett enda bibliotek. Vad

särskilt angår den litteratur, som i ganska stor utsträckning förvärvas av

kommittéer samt liknande beredningar inom de olika departementen, är

att märka, att nagra föreskrifter icke finnas, huru med densamma skall

förfaras, sedan de anbefallda utredningarna blivit slutförda. I måna-a fall

torde nog de inköpta arbetena överlämnas till respektive departement,

men redan saknaden av föreskrifter i berörda hänseende synes riks
j

ådaSa%ga behovet av en undersökning av ''hithörande

förhållanden. °

Oiika utvägar för åstadkommande av ett dylikt centralt förvaltningbibliotek

kunna naturligen tänkas. Motionären har ansett det lämpli^st

höra ske genom en utvidgning av riksdagens bibliotek. I avseende härå

hava fullmäktige i nksgäldskontoret i avgivet yttrande framhållit, hurusom

utrymmet mom riksdagshuset icke syntes medgiva en sådan utvidgning-.

* ull mäktige hava därför uttalat såsom sin åsikt, att det syntes fullmäktige

lämpligare, om ett dylikt bibliotek komme till stånd såsom en

självständig inrättning vid sidan av riksdagsbiblioteket.

Luder sådana förhållanden och då i sakens nuvarande läo-e svårigheter

möta att yttra sig, vilketdera av ovan angivna sätt för frågans lödning

må vara att föredraga, anser riksdagen goda skäl tala för verkstälandet

av en allsidig utredning av den föreliggande frågan, därvid även

torde höra undersökas, huruvida, under förutsättning att riksdagens bibliotek

utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek, erforderligt utrymme

mä kunna inom riksdagshuset beredas detta bibliotek.»

Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, uttalade

i underdånigt utlåtande den 17 juni 1912 sin anslutning till riksdagens

framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,

huruvida ej en blivande utredning borde omfatta frågan om och i vad

man ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas

av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve

därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet

av eu stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.

°

Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter

statsrådet och chefen för finansdepartementet sakkunni«-a för att

inom nämnda departement verkställa utredning av frågan enligt de i

riksdagens skrivelse angivna grunder. Dessa sakkunniga''“hava den 8 no
Biluivg

till riksdagens protokoll 1910. 1 sand. 153 käft. (Nr 170.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

vember 1913 i ärendet avgivit betänkande med förslag, för det väsentligaste

i deras framställning anhåller jag att härmed få redogöra.

Ö

Sakkunnigas

betänkande.

Behovet av

ett centralt

förvaltningsbihliotek.

De sakkunniga beröra i sitt betänkande inledningsvis behovet av ett

centralt förvaltningsbibliotek och uttala sig därvid på följande satt.

»Det torde för den centrala förvaltningen utgöra ett mer och mer

framträdande behov att äga tillgång till ett bibliotek i möjligaste måtto

avpassat efter förvaltningens krav. Det är tydligt, att vid depar tern

och ämbetsverken vissa grenar av litteratur aro oundgänglig sa val för

arbetet med de dagliga mera löpande göromalen som framför allt vid en

mångfald av undersökningar och utredningar. _ ^

I förra fallet torde kravet i allmänhet ej ga längre, ånatt ett hand

bibliotek av uppslagsböcker, författningssamlingar och riksdagstryck kan

o-öra tillfyllest. I senare avseendet åter ställa sig fordringarna högre.

Det gäller här att hava tillgång till facklitteraturen och att vid mera ingående

undersökningar kunna i vidsträcktaste man tillgodogöra sig densamma,

fordringar som tillfredsställande kunna ernås endast i och genom

ett bibliotek, där materialet står fackordnat, och där bibliografiska hjälpmedel

kunna tillhandahållas för vidare efterforskningar. _

Men o-äller detta departementen och ämbetsverken vid deras utred

ningar, så har det givetvis i än högre grad sin tillämpning på kommittéer

och utredningskommissioner. Undersökningarna har aro mera omfattande

och djupgående, och kravet på att i fullständigaste man genomtränga den

hithörande saklitteraturen är så mycket större. Här torde behovet av ett

fackbibliotek vara mest kännbart.»

Bokväsendet Om bokbeståndet och bokanskaffningen vid den ceT!t™1^""?8t”:

Vid central- +;onens verk och institutioner hava de sakkunniga föranstaltat ingående

''•"ST’ dersökning, varvid även infordrats uppgifter beträffande kostnaderna för W

årsperioden 1907—1911. Undersökningen häri möj ligastte matto ut siträdets

till hela den centrala förvaltningen, omfattande således Kungl. Maj.ts kansli

och sä gott som samtliga centrala ämbetsverk. Det har därvid visat si

att de skilda boksamlingarna uppgå till icke mindre an vid pass 270 000

volymer, däri dock icke medräknad sådan litteratur som riksdagstryck

svensk författningssamling och svensk officiell statistik, ej heller bett l a

förråd av kommittébetänkanden och statsunderstött tryck liksom ej heller

i allmänhet kartor. Kostnaderna för inköp, bindning ornande och vard

in. m. belöpa sig till en årlig utgiftssumma av i medeltal 80,963 krono .

Men ttots dessa avsevärda siffror lämna enligt de sakkumgas mening

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

den centrala förvaltningens boksamlingar mycket övrigt att önska i avseende

på skötsel, tillgänglighet och åsyftat gagn. De sakkunniga yttra sig

härom sålunda.

»Med hänsyn till ställning och arbetsuppgift skulle man kunna skilja

mellan de verk och institutioner, som äro av mera rent administrativ läggning,

och vilka man i vanlig mening torde förstå med ’den centrala förvaltningen’,

samt sådana, som på grund av sitt utrednings- och undersökningsarbete

hava mera djupgående och i vissa fall helt speciella uppgifter

att fylla. Till de förra torde man få räkna Kungl. Maj:ts kansli

med nedannämnda undantag samt flertalet av de centrala verken, till de

senare exempelvis de juridiska myndigheterna, såsom högsta domstolen,

regeringsrätten och lagrådet, justitiedepartementets avdelning för lagärenden,

nedre justitierevisionen och lagberedningen samt för övrigt sådana

centrala verk som medicinalstyrelsen, kammarkollegium, statistiska centralbyrån,

patent- och registreringsverket, riksarkivet, Sveriges geologiska

undersökning m. fl.

Det är självsagt, att de litterära fordringarna och sättet för deras

tillgodoseende ställt sig i viss mån olika inom de båda häir nämnda grupperna.

Inom den sistnämnda, där behovet varit konstant och mera omfattande,

hava vid flera av de nämnda verken rätt ansenliga boksamlingar

bildats. Så är förhållandet med högsta domstolen, justitiedepartementets

avdelning för lagärenden, lagberedningen, statistiska centralbyrån, patentoch

registreringsverket samt riksarkivet. Utom hand- och uppslagsböcker,

författningssamlingar, riksdagstryck och kominittébetänkanden möter man

här det som för arbetet inom respektive verk befunnits vara nödvändigast

av facklitteratur. Flerstädes har också intresse ägnats boksamlingen både

med avseende på förkovran och yttre omvårdnad. För inköp har årligt

anslag utverkats, bytesförbindelser med andra likställda institutioner hava

inletts, och man har berett eller sökt bereda boksamlingen särskild lokal

och särskild vårdare för att såmedelst få bokförrådet systematiskt ordnat

och katalogiserat. Detta gäller i främsta rummet statistiska centralbyrån

samt patent- och registreringsverket, hos vilka också skapats goda bibliotek,

som väl få anses motsvara de allmänna fordringar, som på dem kunna

ställas. Men att boksamlingarna eljest trots nödig omvårdnad långt ifrån

fylla behovet är något, som knappast kan förvåna. Därtill fordras i första

hand inrättande inom varje verk av bibliotek av vida större betydenhet,

än vad som nu står till förfogande — en utveckling som givetvis varken

i ekonomiskt hänseende eller i övrigt vore fördelaktig — och därnäst den

bibliotcksmässiga anordning, som främst tar sig uttryck i en kontinuerlig

och därmed ansvarsskyldig ledning, när det gäller så väl anskaffningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

som själva boksamlingens vård och tillhandahållande. Det blir således

utanför det egna biblioteket, som hjälplitteraturen mången gång, kanske

oftast, vid undersökningar och utredningar måste uppsökas.

Än mindre tillfredsställande kan man givetvis vänta sig förhållandena,

när det gäller de mera administrativa verken. Vad man till dagligt

bruk här är i behov av, såsom författningssamlingar, riksdagstryck,

uppslagsböcker, kalendrar o. dyl., har man sökt ordna och ställa upp på

de skilda avdelningarna eller byråerna. Med dessa handbibliotek har på

några ställen kunnat sammanföras diverse annan litteratur, såsom gamla

boksamlingar hos några av de äldre verken eller sådant, som av en eller

annan anledning vid skilda tillfällen inköpts eller på annat sätt kommit

institutionen till godo. Detta bär dock endast kunnat ske, där erforderligt

utrymme funnits eller kunnat beredas. Verkens trångboddhet har i allmänhet

lagt hinder i vägen härför, och särskilt har detta varit förhållandet

inom Kungl. Maj:ts kansli.

Till de olika departementen hava emellertid årligen ej obetydliga

samlingar av litteratur influtit. Största delen har kommit som gåva: officiellt

tryck från institutioner och ämbetsverk, skvldighetsexemplar eller

gåvor från samfund och enskilda, som för visst litterärt ändamål åtnjutit

statsunderstöd, litteratur från utlandet, från statsinstitutioner och enskilda,

från beskickningar och konsulat. En del har överlämnats från kommittéer

och utredningskoinmissioner efter avslutande av deras arbeten, och

annat har förvärvats genom köp på grund av tillfälliga eller speciella behov,

vid särskilda frågors behandling eller inom departementen företagna

utredningar.

Vad har det blivit av denna litteratur? Det har gått här såsom

överallt, där böcker komma in, för vilka man ej har aktuellt intresse, för

vilka det ej gives erforderligt utrymme ej heller tid och arbetskraft för

nödig omvårdnad. Man har sett sig nödsakad att på ett eller annat sätt

rangera ut dem. I vissa delar har överlåtelse skett till offentliga bibliotek

eller statens verk och inrättningar, hos vilka den eller den litteraturen

ansetts vara av intresse. Men den övervägande massan har förblivit inom

departementen, där den, när utrymme i arbetsrummen ej längre funnits

att tillgå, ställts undan i korridorer och vindslokaler, för så vitt den

icke någon gång befunnits lämplig att avyttras till papperskvarnen. Det

skall medgivas, att man på senaste tid även här sökt göra ett och annat

för en bättre ordning, men de lokala förhållandena liksom den ständiga

växlingen av vårdare hava gjort, att föga därmed vunnits. Där det litterära

behovet inom ett departement gått utöver det befintliga handbiblioteket,

har man i allmänhet fått söka sig fram genom lån utifrån.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

21

Särskild uppmärksamhet förtjänar, enligt vad de sakkunniga framhålla,

_ bokvasendet inom kommittéer och med dem likställda utrednin<rskommissioner.

De sakkunniga uttala sig härom på följande sätt:

»Anskaffningen här sker genom lån frän offentliga bibliotek, genom

köp och genom hänvändelse till utlandets regerings- och förvaltningsmyndmheter,

i sistnämnda fall vanligen förmedlad genom utrikesdepartementet.

.Någon exakt uppgift om utgifterna för bokanskaffningen i dessa fall torde

svårligen kunna åstadkommas, men av kända förhållanden framhår, att

Kostnaderna även här äro ansenliga. °

, , _ Dfet„ är> såson11 T11 förstår, en ingalunda obetydlig litteratur, det

här är fråga om, och den är av så mycket större värde, som den lust är

en facklitteratur i bästa mening och därtill i många fall av ganska svåråtkomlig

art. Och vart tar denna litteratur vägen? Det finns ingenting

bestämt, huru härutinnan skall förfåras, när en kommitté avslutat sitt ar^

bete och upplöses Man har därför inom kommittéerna handlat efter eget

gotthrinande och följaktligen på mångahanda sätt.

Det naturligaste synes ju vara, att den insamlade litteraturen överlämnades

till det departement, under vilket ifrågavarande kommitté ansetts

sortera. Sa har också onekligen i många fall skett, men långt ifrån

i alla. Understundom har man nämligen beslutat om överlåtelse till nämd

k-ur S0^ , ansett ha intresse av gåvan, eller något offentligt

bibliotek, varvid riksdagens en och annan gång ihågkommits. Understundom

har man icke fattat något beslut alls, eller hava kommitténs ledamöter

och tjänstemän behållit, vad de funnit för gott att taga vara på

varefter resten fått förkomma. 1

Detta är ett tillstånd, som ovedersägligen tarvar sitt ordnande. Tid

efter annan hava också röster höjts härför, och direkta påpekanden hava

ej heller uteblivit. Det har inträffat vid en frågas slutliga behandling inom

riksdagen, att den i kommittébetänkandet åberopade litteraturen ei

kunnat tillhandahållas vederbörande utskott, utan att ånyo inköpas eller

pa diplomatisk väg för andra gången anskaffas. Liknande erfarenhet har

man fatt gorå inom förvaltningen vid förnyad utredning av samma fråma

eller utredningar av enahanda art som andra föregående. Man har åter

måst besvära utrikesdepartementet i samma angelägenhet och detta åter i

sin tur främmande myndigheter, beskickningarna och konsulaten. Ej utan

tog synas dessa senare, enligt vad utrikesdepartementet anfört, hava klagat

över det missförhållandet, att tryckalster, som redan en gång insänts

anyo för ett ellgr annat ändamål rekvireras, vilket — även om det i

manga fall utan olägenhet kan ske — likväl ofta ej blott för vederbörande

eskickmng, utan även för den eller de främmande regeringsmyndigheter,

Bokväsendet

inom kommittéer

och

med dem likställda

utredningskommissioner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

vilkas mellankomst måste anlitas, kan vålla så väl tidspillan som annan

olägenhet, som det kan vara högeligen önskvärt att undvika. Utrikesdepartementet

— påverkat för övrigt från både biblioteks-och vetenskapligt

håll — har därför funnit sig föranlåtet att för sin del söka billiga

reda i de alldeles oordnade förhållandena.»

De sakkunniga åsyfta härmed en av ministern för utrikes arendena

den 24 november 1911 till riksbibliotekarien avlåten skrivelse med plan

för sakens ordnande, vilken skrivelse föranledde därtill, att föreskrift (len

26 januari 1912 av Kungl. Maj:t utfärdades om att till riksdagens bibliotek

skulle överlämnas all den litteratur, som genom utrikesdepartementets förmedling

tillhandahölles kommitté eller med offentligt uppdrag försedd person,

ävensom sådana tryckalster, som av beskickningar och konsulat utan

nå^on därom gjord anmälan till nämnda departement insändes. _

° »Denna Kungl. Maj:ts åtgärd», yttra de sakkunniga, »att inom ett

ordnat bibliotek söka få den inkommande litteraturen samlad och bevarad

visar hän mot den väg, på vilken ett ordnnnde av hela den centrala förvaltningens

bokväsen kan åstadkommas. Denna väg är centraliseringens.

Det är tydligt, att vid de olika verken, avdelningarna eller byraerna böra

finnas goda handbibliotek, mer eller mindre fylliga allt efter de olika verkens

dagliga behov. Alla de tryckalster åter, som av en etter annan anledning

inkomma till verken, men som icke anses böra med handbiblioteken

“sammanföras, böra överlåtas till ett för förvaltningen gemensamt

centralbibliotek för att där biblioteksmässigt ordnas, kompletteras och vederbörande

tillhandahållas. På denna väg skulle man komma ut från de

brister, som ovan anmärkts, och man skulle därjämte vinna den översiktlio-het

över förvaltningens både bokförråd och bokkrav, som gjorde det

möjligt att på ett rationellt sätt få dess litterära behov tillgodosett och

jämväl de därmed förbundna kostnaderna reglerade.»

Skapande av För skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek äro, framhålla de

ett centralt safckunni,ra vidare, tvänne utvägar möjliga: den ena upprättandet av ett

ninglbiblio- helt och hållet nytt bibliotek, den andra överlämnandet av ett sådant

teh biblioteks funktioner åt en redan befintlig biblioteksmstitution, med \ais

övriga åligganden dessa lämpligen kunde förenas. Då den forsta utvägen

o-ivetvis skulle förutsätta avsevärda kostnader såväl för lokal och personal

som även för anskaffande av erforderligt bokbestånd, borde enligt de sakkunnigas

mening en lösning sökas på den andra av de två nämnda vägarna

De institutioner, som därvid kunde komma i fråga, vore kungl. biblioteket

och riksdagens bibliotek. Vid valet dem emellan hava de sakkunniga

föredragit det sistnämnda. De sakkunniga yttra i detta hänseende följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majtis nåd. proposition Nr 170.

»Om kungl. biblioteket skulle i sig upptaga ett centralt, förvaltnings- Kunal. W
bibliotek,

torde det —--visa sig nödvändigt, att ett sådant anord-^entralt för
nades

som eu särskild avdelning vid biblioteket med avdelningsförestån- valtningsdare

och övriga tjänstemän ävensom särskilt referensbibliotek för förvalt- hMlotel''- ningens behov och helt visst då även särskild läsesal. Därtill fordrades,

att även den av behovet påkallade svenska litteraturen förvärvades genom

köp, då de inhemska tryckalster, som biblioteket erhåller genom boktryckeriernas

i lag stadgade leveranser, icke kunna påräknas komma biblioteket

tillhanda förrän ett halvt år efter utgivningsåret för att sedan efter leveransernas

uppröjande anordnas och tillhandahållas de lånesökande. Dessa

tryckalster äro dessutom att hänföra till bibliotekets svenska tryckförråd,

vars egentliga uppgift torde vara att utgöra ett vetenskapligt studieobjekt,

men ej en utlåningsvara, som förr eller senare utslites. I betraktande av

dessa förhållanden vill det synas, som om ett förvaltningsbibliotek inom

kungl. biblioteket närmast vore att anse som en ny institution, där till

och med lokalfrågan väl knappast kunde anses löst ens för den närmare

framtiden.

Ej heller torde böra förbises den olägenhet, som ligger däruti att

kungl. biblioteket är avlägset beläget från förvaltningens ämbetslokaler.

En nära tillgång till litteraturen är ju i allmänhet önskvärd, men hart när

nödvändig, när det gäller att mitt under pågående arbete kunna med

möjligast minsta tidsutdräkt bringa upp erforderliga litterära hjälpmedel.

För övrigt torde kunna ifrågasättas, huruvida en sådan säruppgift

för kungl. biblioteket som den ifrågavarande ej i viss mån skulle verka

förryckande på biblioteket i dess övriga verksamhet eller vara till hinder

för fullföljande av dess huvudåligganden såsom institution för svensk

bokkunskap.»

Efter att hava framhållit, att de fördelar, som kungl. biblioteket Riksdagens

såsom centralt förvaltningsbibliotek skulle erbjuda, vore i lika om ej högre bibliotek

grad tillfinnandes vid riksdagens bibliotek, samt att till dem dessutom ^Jölvalthär

kunde läggas andra, som näppeligen stode att ernå vid kungl. biblio- nin9sbiblioteket,

fortsätta de sakkunniga: e

»Riksdagens bibliotek är till sin anläggning visserligen avpassat efter

Riksdagens behov, men därmed också lämpligt för hela den centrala förvaltningen.

Detta gäller såväl dess allmänna bokbestånd, i vilket, även

vad den svenska litteraturen beträffar, nyheten för dagen kan tillhandahållas

lånesökanden, som ock den i läsesalarna uppställda referenslitteraturen.

Härtill kommer den synnerligen viktiga fördelen att över bibliotekets

alla samlingar finnes en systematiskt ordnad, i tryckt form tillgänglig

katalog, varigenom den lånesökande snabbt och säkert kan komma

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lokalfrå
gan.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 110.

till rätta vid sina efterforskningar ävensom utanför biblioteket med lätthet

göra sig underrättad om bibliotekets bokförråd. Det torde även vara en gjord

erfarenhet, att ett fackbibliotek kan arbeta smidigare, kan tillhandahålla litteraturen

lättare och snabbare samt i fråga om utlåning ställa sig mera obundet,

än vad t. ex. en allomfattande biblioteksinstitution sådan som kungl.

biblioteket kan eller med hänsyn till sin lånepublik bör vara. Allt detta

gör, att den som för sina utredningsbehov finner sig i huvudsak hjälpt

med det material, som ett fackbibliotek erbjuder, känner sig där mera

hemma i litteraturen och utför där eu undersökning vida snabbare än i

ett stort allmänbibliotek.

Riksdagens bibliotek har också flitigt besökts av tjänstemän från

ämbetsverk, andra institutioner och myndigheter samt av ledamöter och

tjänstemän i kommittéer och utredningskommissioner, trots att dess bokförråd

hållits inom ganska snäva gränser. Man kan således utan överdrift

saga, att detsamma redan i smått fungerat som ett centralt förvaltningsbibliotek,

om ock detta enligt reglementsbestäminelsernas ordalydelse ej

varit medgivet. Såsom sådant har man också gärna velat betrakta det.

När därför Kungl. Maj:t ville göra den litteratur, som på diplomatisk eller

annan väg inkommer till utrikesdepartementet, tillgänglig för forskningsoch

utredningsändamål, valdes efter vederbörandes hörande, såsom ovan

är relaterat, riksdagens bibliotek till förvaringsort. Därmed ansåg man

sig också av densamma kunna draga dubbelt gagn, gagn ej blott vid

ärendenas beredning inom ämbetsverken utan även vid deras slutliga

behandling inom riksdagen. Detta är en syn på tingen, som förtjänar

att fasthållas och noga beaktas vid lösningen av den här föreliggande

frågan.

Det skulle förvisso ej vara välbetänkt, varken sakligt eller ekonomiskt,

att icke på en plats, inom en och samma institution söka sammanföra

den litteratur, som vore avsedd för statsförvaltningens behov.. Men

då det av många och lätt insedda skäl, varom ej torde vara nödigt att

här orda, ej kan vara tanke på att förflytta riksdagens bibliotek utanför

riksdagshuset, så är vägen till lösning den — försåvitt en lösning i det

avseendet skall kunna ske — att utvidga riksdagens bibliotek och låta

det övertaga ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner.»

Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek är emellertid,

att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset låta sig på ett tillfredsställande

sätt ordnas. I fråga härom anföra de sakkunniga följande.

»Såsom en första uppgift för sin utredning hava sakkunniga tagit

lokalfrågan under ingående prövning för att såmedelst komma till bänne
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

dom om, huruvida möjlighet finns att inom riksdagens hus anordna

lämpliga lokaler för ett till centralt förvaltningsbibliotek utvidgat riksdagens

bibliotek. De hava därvid å ena sidan sökt väga bibliotekets krav

mot andra inom riksdagen kända behov av ökat utrymme, å den andra

sekt utfinna eu plan för tillgodoseende av bibliotekets behov av en i

möjligaste måtto biblioteksmässig lokal. Dit hör utom tillfredsställande

inredning och reserverat utrymme för framtida tillväxt en praktisk anordning

av rummen till läge och förhållande sins emellan.

De oundgängligaste fordringarna i sistnämnda hänseende äro:

1) att de besökande komrne direkt från tamburen in i expeditionsrummet

och måste passera detta för att nå läsesalarna, varigenom de i

läsesalarna arbetande icke skulle störas och kontroll över de besökande

lättare än nu kunde upprätthållas;

2) att bokmagasinet förlädes i största möjliga närhet av expeditionsoch

arbetsrummen antingen bredvid eller bakom dessa eller också över

eller under; samt

3) att särskild ingång kunde upplåtas åt sådana besökande, som

icke tillhöra riksdagen.»

Efter att härefter hava omnämnt, att fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrivelse den 30 januari 1913 för bankoutskottet framlagt förslag rörande

vissa dispositioner och ändringar av lokalerna i riksdagens hus,bortsätta

de sakkunniga:

»Som detta förslag ansågs kunna beröra sakkunnigas uppdrag, lämnades

dem av utskottet tillfälle att få yttra sig överfullmäktiges framställning. I densamma

hade bland annat föreslagits, att för beredande av tillfredsställande lokal

åt riksdagens särskilda utskott borde tagas i anspråk den lägenhet, som för närvarande

disponeras för justitieombudsmansexpeditionen, varvid således för denna

expedition måste anskaffas annan lämplig lokal utanför riksdagens hus.

Det yttrande, som sakkunniga i skrivelse den 28 februari häröver

avgåvo, utmynnade däri att för ett eventuellt till förvaltningsbibliotek

utvidgat riksdagens bibliotek borde ställas disponibla justitieombudsinansexpeditionens

lokal jämte de under andra kammarens sessionssal i jordoch

källarvåningarna belägna magasinsrummen, varvid i utbyte skulle

kunna överlåtas för riksdagens andra utrjmimesbehov bibliotekets åt

Drottninggatans förlängning belägna magasinslokal.

Den plan härför, som sakkunniga redan då kunde i huvuddrag framlägga,

och som sedermera i detalj närmare utförts, ter sig på följande sätt.

De nuvarande läsesalarna förbliva orubbade. Expeditionslokalen utvidgas

med det intill densamma liggande arbetsrummet, till vilket direkt

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 153 höft. (Nr 170.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

ingång leder från tamburen. Som arbetsrum in. in. anordnas justitieombudsmarisexpeditionens

lägenhet. Den är för ändamålet synnerligen

lämplig såväl med avseende på utrymme som särskilt därutinnan att den

år nära belägen både expedition och blivande bokmagasin, vartill kommer

att den medelst korridorernas framdragning över den^ mellanliggande förstugan

kan med lätthet förenas med biblioteket. Till skriv- och kollationeringsrum,

varav biblioteket i hög grad är i behov, inredes det lilla

rum, som nu sammanbinder bokmagasin och läsesal. Bokmagasinet förlägges

till den i plan med biblioteket under andra kammaren belägna

arkivlokal, som för närvarande är upplåten åt justitieombudsmansexpeditionen,

samt till de bredvid jämte en och två trappor under belägna magasin,

vilka nu användas till förvaringsrum för kommittébetänkanden och riksdagstryck.

Tillträde till denna lokal finnes från justitieombudsmansexpeditionens

tambur, och en andra bekväm ingång kan utan svårighet beredas

från bibliotekets korridor, mitt emot ingången till den blivande expeditionslokalen.

Huvudingängen till biblioteket blir den nuvarande uppgången

från Drottninggatans förlängning till justitieombudsmansexpeditionen i

husets sydvästra hörn, och denna uppgång kan, om så önskligt är, avstängas

från annat bruk. Genom trappan, som leder till kamrarnas handbibliotek,

äga riksdagens ledamöter såsom hittills direkt förbindelse med

biblioteket.

I gengäld mot de tre arbetsrum från justitieombudsmansexpeditionen,

varmed bibliotekets utrymme komme att förökas, kunde biblioteket

avstå fyra av de ljusa åt Drottninggatans förlängning belägna rum, som

nu användas till bokmagasin, och som tillsammans hava en golvyta av

125 kvadratmeter förutom tillhörande särskild korridor och tambur av 95

kvadratmeter. Rummens storlek och läge med särskilda bekväma ingångar

synas göra dem synnerligen passande till tvenne utskottslokaler.

Hur ställer sig, frågar man då, utrymmet för boksamlingarna i de

här anvisade lokalerna? Eldigt av arkitekten Aron Johansson verkställd

beräkning kunna själva magasinen inrymma en hyllängd av minst 3,072

längdmeter, varvid som jämförelse må nämnas, att det nuvarande bokmagasinet

rymmer endast 1,710. Med hyllängderna i läsesalarna och det

ovanför kamrarnas handbibliotek belägna galleriet, utgörande i de förra

302, i det senare 226 meter, skulle alltså biblioteket komma att disponera

eu hyllängd av 3,600 längdmeter. Detta ger efter den gängse beräkningen

av SO längdmeter för 1,1)00 volymer plats för 120,000 volymer. Bibliotekets

volymantal uppgår för närvarande till 42,500. Den årliga tillväxten

utgör vid pass 1,500 volymer, och biblioteket skulle sålunda vid utgången

av år 1914 omfatta ungefär 45,000 volymer och alltså upptaga en hyll
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

lan^rd av 1.350 längdmeter. Förutsatt att biblioteket vid nämnda tid utvidgades

till ett centralt förvaltningsbibliotek, och att den årliga tillökningen

därefter särtes så högt som till 3,000 volymer, skulle emellertid

utrymme vara berett framåt, räknat från år 1915, för 25 år. Och när

man kommer därhän, får man gripa till husets vindsutrymmen. En inredning

endast av deri del av vinden, som sträcker sig från husets sydvästra

hörn efter sy^d- och ostsidan fram till dess mittelparti, och som dårlin

kan ställas i bekväm förbindelse med biblioteket medelst den redan här

befintliga hissen, skulle i och för sig ge ett utrymme åt, lågt beräknat,

100,000 volymer eller för en tillväxt under ytterligare 33 år efter ovan

gjorda beräkningsgrunder. Om också dessa beräkningsgrunder i framtiden

i följd av oförutsedda tillväxtförhållanden icke skulle visa sig hallbara, så

torde emellertid fä anses ådagalagt, att ett till numerären avsevärt stort

bibliotek kan på ovan angivna sätt inrymmas i riksdagens hus, utan att

man egentligen behöver inkräkta på dess verkliga rurasförhållanden.

Vid ovan angivna beräkrdngar av det erforderliga utrymmet har

hänsyn tagits endast till den normala årliga förökning biblioteket kan förväntas

erhålla. Härutöver måste emellertid utrymme beräknas för den

litteratur, som kan komma att tillföras biblioteket därigenom att en del

av de centrala verkens nuvarande bokbestånd införlivas med biblioteket.

Då vid denna centralisering, som förut framhållits, betydande undantag

maste göras, i det att vissa ämbetsverk alldeles lämnas ur räkningen och

de övriga fa behålla erforderliga handbibliotek, torde man, om dessutom

tages i betraktande, att en stor del av den litteratur, som på nämnda väg

skulle kunna erhallas, förut finnes inom biblioteket, icke hava anledning

antaga, . att ifrågavarande accession komme att erhålla synnerligt stor

omfattning. Säkerligen kommer den icke att överstiga några tiotusental

volymer. . Om för densamma beräknas en hyllängd av 600 meter, utöver

förut angivna utrymmen, torde man därför vara på den säkra sidan.

Genom bibliotekets övertagande av magasinsrummen för kommittébetänkanden

och riksdagstryck måste utrymme för detta förråd beredas på

annat håll. Sakkunniga hava funnit, att plats för detsamma tinnes i husets

vindar, vilka delvis börjat att för detta ändamål utnyttjas. Därtill må

framhållas, att genom en rationell inredning av de lokaler, som ligga under

första kammarens plenisal, och som motsvara de här ovan nämnda,

om ock i mindre skala, stora utrymmen skulle kunna göras disponibla att

i här berörda avseende användas. För närvarande tjäna dessa lokaler till

förvaringsrum för riksgäldskontorets arkivalier.»

Letråftande den nyfa bibliotekslokalens utseende ävensom rummens

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

disposition, läge och förhållande till varandra hänvisa de sakkunniga till

en betänkandet vidfogad, av arkitekten Aron Johansson utförd skiss.

De byggnadsåtgärder inom själva bibliotekslokalen, som bleve en

följd av det framlagda förslaget, skulle enligt samma förslag huvudsakligen

bestå i att uppsätta några mellanväggar och utföra ett par muröppningar.

Kostnaderna härför hava, enligt vad som framgår av en vid utlåtandet

fogad bilaga, av sakkunnig person beräknats till 2,439 kronor.

I fråga om inredningen av den nya magasinslokalen och därav

föranledda kostnader yttra de sakkunniga: »Det är givetvis ej behövligt,

att hela magasinet omedelbart tages i anspråk för bibliotekets räkning

och härför inredes. Det torde vara nog, att inredningen avser en tid

framåt av 10 år, varvid jämväl den fördel vinnes, att en del av det nu

i lokalen befintliga förråd av riksdagstryck m. in. kan tillsvidare orubbat

kvarstå. En dylik inredning, som enligt ovan angivna grunder bör i

hyllängd omfatta 2,325 längdmeter, utföres på sådant sätt, att det nuvarande

bokmagasinets järninredning överflyttas i det nya samt, då denna

ej rymmer mer än 1,400 meter, tillökas med erforderliga 925 meter. För

denna tillökning har det emellertid synts sakkunniga, att en dyrbar järnkonstruktion

ej behöver användas, utan att det hela kan på ett fullgott

sätt utföras i trä. Samtliga härför belöpande kostnader hava — —

beräknats till 7,570 kronor.»

Befarad Ett andra spörsmål är, framhålla de sakkunniga vidare, huruvida

bibliotekets olägenhet kunde tänkas uppstå för riksdagen därigenom att dess bibliotek

gemensam- i utvidgat skick gjordes tillgängligt även för den centrala förvaltningen.

hetsställ- p)e sakkunniga hänvisa härutinnan i första hand till förhållandena

mn9'' i utlandet. I och med att parlamentsbiblioteken vuxit ut och samlat, i

många fall, det bästa av litteraturen inom förvaltning och jurisdiktion,

stats- och samhällsvetenskap in. m., hade de blivit eftersökta bokhärdar

för administrationens män och forskaren inom facket. Officiellt tillträde

för utomstående vore i allmänhet icke beviljat. Undantag gåves dock. 1

ett land hade man tagit steget fullt ut och inrättat ett gemensamt bibliotek

för förvaltning och representation. Detta land vore Schweiz. Dess Eidgenössische

Zentralbibliotek vore ett bibliotek för såväl regeringen, Bundesrat

med därtill hörande förvaltningsorgan, som också den kantonala representationen,

Bundesversammlung. Den här prövade gemensamhetsanordningen

för parlament och förvaltning hade befunnits god, och för ledamöterna

av Bundesversammlung hade inga olägenheter visat sig.

»Hos oss har», yttra de sakkunniga, »riksdagen aldrig velat officiellt

lämna tillträde till sitt bibliotek åt utomstående. När undantag härifrån

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ls nåd. proposition Nr 170.

gjordes beträffande kungl. kommittéer, motiverades också denna åtgärd

därmed, att ''arten och föremålet med dessas arbeten ofta med riksdao-sarbetet

ägde sammanhang’. Men riksdagen har låtit bero vid att medgivanden

i den riktningen gjorts vid sidan av stadgarna.

Det är ock ett känt förhållande, att såväl tjänstemän som enskilda

forskare haft tillgång till biblioteket och fått låna ur dess samlino-ar redan

från de första åren av dess tillvaro och så allt framgent, ett förhållande

som åven då och då kommer till synes i riksdagens handlingar,

bå t. ex. heter det i statsutskottets utlåtande med anledning av anslagets

höjande år 18ti3, att riksdagsarkivets bokförråd ’är tillgängligt ej allenast

för rikets ständer och deras revisorer, utan även för tillsatta kommittéer,

allmänna ämbetsverk samt enskilda personer’. Och år 1881, då fråo-a var

om fast lön för bibliotekarien, refererar utskottet i sitt utlåtande fuffmäktiges

yttrande, vari det förklaras, att i den man biblioteket vuxit och till

följd därav, blivit mera gagnande, har detsamma, ursprungligen avsett endast

för riksdagens, statsrevisorers och kommittéers behov, allt mer och

mer anlitats åven av ämbetsverken, och detta ej mindre på grund av dess

närbelägenhet utan även och huvudsakligen till följd därav att det i åtskilliga

. frågor av synnerlig vikt för ämbetsverken innehåller en rikhaltig

och i vissa grenar den inom riket fullständigaste samling arbeten. Och

det tillägges, att om biblioteket ej mindre för de kommittéer, vilka numera

icke sällan anlita dess böcker och handlingar, än även för ämbetsverken

skall bliva av verksamt gagn, måste detsamma vara tillgängligt åtminstone

några timmar varje söckendag även under den tid, då Riksdagen

icke är samlad. °

Det är endast, när det gällt ett reglementariskt fastslående av detta

bruk,, som riksdagen icke velat vara med om att giva sin sanktion. Man

har icke ansett sig höra stadga rått för ett inträngande bruk, som man

fruktat kunna bliva till förfång för riksdagens ledamöter och själva arbetet

vid riksdagen. Det kan förvisso icke heller bestridas, att denna fruktan

vore berättigad, om lånerätten utsträcktes i vidaste bemärkelse till såväl

ämbetsverk som enskilda, d. v. s. hela allmänheten. Men det kan å

andra sidan lika säkert sägas, att inga olägenheter skulle uppstå därav att

samma rätt officiellt beviljas ämbetsverken som de kungl. kommittéerna,

d; v. s. rätt till boklån under tiden mellan riksdagarna. Erfarenheten har

visat detta. Ämbetsverken hava lika flitigt som kommittéerna begagnat

sig av biblioteket, och boklån hava med vissa förbehåll beviljats båda parterna

till och med under pågående riksdag. Men har detta utan olägenhet

kunnat ske under nuvarande förhållanden, så är risken givetvis så

mycket mindre, om bibliotekets ställning blir en annan, om det till hela

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Organisa
tion.

Centralisa
tion.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 170.

sin omfattning kommer att utvidgas, dess bokförråd ökas, och utlåningen

till de utanför riksdagen stående ordnas så att för riksdagen befarade

olägenheter måtte undvikas.

Under hänsyn härtill bör stadgas företrädesrätt för riksdagen i

fråga om lån, och det bör tillses, att av den särskilt anlitade, mera kuranta

litteraturen, såsom riksdagshandlingar, författningar, officiell statistik,

lageditioner, handböcker o. s. v., finnas två eller derå exemplar, ett förhållande,

som redan nu i icke ringa utsträckning äger ruin.

Med iakttagande härav bör biblioteket på ett fullt tillfredsställande

sätt kunna tjäna både riksdagen och den centrala förvaltningen. Däremot

anse sakkunniga, att tillträdes- och lånerätt icke bör stadgas för enskilda.

Det har visserligen ifrågasatts, att ett utvidgat riksdagens bibliotek skulle

med lämplig avvägning göras tillgängligt jämväl för enskilda forskare. Att

stadga i den riktningen vore dock att öppna väg för allmänheten. Och

däro*m kan aldrig bliva tal. Biblioteket bör hava karaktären av ett riksdagens

och den centrala förvaltningens bibliotek och inriktas helt på de

uppgifter, som det i denna egenskap har a.tt fylla.

Under sådana förhållanden lär man icke hava att befara, att litteraturen

genom en vidlyftig utlåning skall frånryckas riksdagen och dess

delegationer. Några verkliga olägenheter torde näppeligen komma att visa

sia, men helt visst kan förväntas, att avsevärda fördelar skulle beredas

även riksdagen genom ett utvidgat, till innehåll och anordning väsentligt

förbättrat bibliotek.»

De sakkunniga övergå därefter till frågan om de förändringar med

avseende på bibliotekets organisation, som synes bliva en följd av dess utvidgning

till centralt förvaltningsbibliotek.

Vad först beträffar centraliseringen av förvaltningens bokväsen, yttra

sig de sakkunniga: _

»Det ligger i begreppet Centralt förvaltningsbibliotek , att ett sadant

skall i bok- och litteraturavseende vara ett sammanfattande organ för hela

den centrala förvaltningen. Detta innebär bland annat, att inom biblioteket

böra i princip sammanföras förvaltningens strödda boksamlingar, och att

sedan till detsamma bör överföras den litteratur, som alltjämt på en eller

annan väg inkommit till de skilda verken.

Men det är självsagt, att en sådan centralisering icke får genomföras

undantagslöst, utan fastmer måste ske med vissa, i några fall ganska

stora modifikationer. Dit hör i första hand, att handbibliotek finnas vi

de olika departementen och verken, eventuellt deras avdelningar eller byråer,

och att dessa äro utrustade så att de kunna fylla de dagligt varande

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:Is nåd. proposition Nr 170.

behoven. Vidare är att märka, att centraliseringen över huvud ta^et icke

torde höra beröra de bibliotek och samlingar, som skapats direkt för verkens

behov och såsom sådana dagligen utnyttjas, eller äro av den speciella

art, att deras ämne icke kan komma att bliva representerat inom ett

allmännare förvaltningsbibliotek. Hit höra exempelvis boksamlingarna hos

de juridiska verken, såsom högsta domstolen, regeringsrätten, lagrådet

justitiedepartementets avdelning för lagärenden, justitierevisionen och lagberedningen,

vidare biblioteken hos statistiska centralbyrån, patent- och

registreringsverket, riksarkivet och Sveriges geologiska undersökning samt

slutligen de mera speciella bokförråd, som samlats hos t. ex. telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, medicinalstyrelsen, överintendentsämbetet, hydrografiska

byrån, marinstaben och generalstaben.

Huru långt detta undantagsförhållande bör utsträckas, huruvida centralisering

i det eller det fallet bör äga rum, är näppeligen möjligt att

för närvarande bedöma. Därom torde, när ett förvaltningsbibliotek kominit

tall stånd, vederbörande verk eller institution själv i samråd med centralbibliotekets

myndigheter bäst kunna fatta ett avgörande. Det torde då i mån^a

tall komma att visa sig, att en anslutning till centralbiblioteket kan låta sm

göra samt att de litteraturanskaffningar, som visa sig nödvändiga, här kunna

beredas, och helt visst med betydligt mindre kostnader för statsverket.»

. Med frågan om överlåtelse från departementen och ämbetsverken av Chef ens för

dit inkommande tryckalster hava de sakkunniga upptagit spörsmålet om att iustltie“e;

bättre än nu för det allmänna tillgodogöra det tryck, som från tryckeri-exem^av

erna overlamnas till granskning av chefen för justitiedepartementet. Därom Tn8^

yttras bland annat följande. tryck.

H tryckfrihetsförordningen § 4 mom. 2 stadgas, att ’i samma stund

ej senare än en skrift till försäljning eller till spridande, på vad annat sätt

som helst, utgives, skall ett exemplar avlämnas i Stockholm till chefen för

justitiedepartementet och i varje annan ort till hans förordnade ombud’.

förutom nu nämnda exemplar av allt svenskt Tryck äro, som bekant,

landets boktryckerier pliktiga avlämna ytterligare tre exemplar därav, som

niga till kung!, biblioteket samt universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund.

U i ^^''^kcts årsberättelse för år 1912 framgår, att det till

biblioteket inkomna svenska boktrycket med tryckåret 1911 uppgår till

il’vfo tryckalster, däri dock ej inberäknat småtryck till ett antal av

13.719. Medelvärdet av do i årskatalogen för svenska bokhandeln år 1911

uppi agna tryckalstren, med den beräkning att varje häfte av eu publikation

gäller som särskilt alster, uppgår till kr. 1: 65. Härav framgår, att

det arliga svenska boktrycket representerar ett icke ringa värde.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 110.

Med det tryck, som sålunda till justitiedepartementet inkommit dels

direkt från boktryckerierna i huvudstaden dels från ombuden på andra

orter, lär hittills hava förfarits på huvudsakligen följande sätt. hör departementets

räkning hava undantagits den juridiska litteraturen samt

annat tryck, som ansetts böra ingå i departementets boksamling. Om

nå<mn bok ansetts hava särskilt intresse för annat departement eller

centralt ämbetsverk, har den överlämnats dit. Särskilt har det vant

brukligt att militärlitteratur tillhandahållits ^försvarsdepartementet och

under° detta lydande ämbetsverk. Teologisk litteratur har enligt gammal

sed översänts till stifts- och läroverksbiblioteket i Strängnäs. Den Övriga

litteraturen har, i den mån den ej möjligen förkommit plägat överlåtas

till kunfl. biblioteket, som uttagit vad som erfordrats för komplettering

av dess° samlingar och därefter i sin ordning fördelat det återstående på

sådana offentliga bibliotek, som ansetts hava intresse därav. Några bestämmelser

i ena eller andra avseendet finnas emellertid ej.

Det vill synas, som om den rikhaltiga och värdefulla litteratur,

varom nu är fråga, hittills knappast blivit till den nytta för det allmänna,

som vore möjligt och önskvärt. Från justitiedepartementets synpunkt tiar

denna litteratur givetvis haft sin huvudsakliga betydelse såsom föreina

för den frundlagstadgade granskningen av allt utkommande tryck. Da.

granskningsplikten blivit fullgjord, har litteraturen, med undantag av den

mera obetydliga del därav, som funnit plats i departementets boksamling,

varit en börda för departementet. Varken arbetskrafter eller utrymme tor

litteraturens behöriga omhändertagande hava funnits. Av samma skal

torde tillräcklig kontroll icke hava kunnat. utövas därå att boktryckeriernas

och ombudens leveransskyldighet blivit ordentligt uppfylld, och sannolikt

synes vara, att trycket långt ifrån fullständigt inkommit till departementet,

Säkerligen skulle det därför både för departementet och för

det allmänna vara en fördel, om i avseende å berörda tryck kunde anordnas

ett samarbete mellan departementet och någon biblioteksmstitution,

som kunde ä^na det för departementet obehövliga trycket en sakkunnig

omvårdnad och draga försorg om att det bleve på bästa sätt tillgodogjort.

Tydligt är att om nu inrättas ett bibliotek, särskilt avsett för och

avpassat efter statsförvaltningens behov, detta bibliotek står närmast til

att biträda departementet vid omhändertagande av nämnda litteratur och

att i första rummet få gagn av den litteratur, som icke skall stanna i

departementet. Saken synes därför lämpligen kunna ordnas så att, sedan

granskningsplikten fullgjorts och det tryck, som skall behållas i departementet

där undantagits, återstoden överlämnas till det nya biblioteket, åt vilket

då jämväl torde beredas tillfälle att övervaka, att årstrycket fullständigt

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr TIO.

inkommer till departementet, Inom biblioteket skulle urskiljas det som

vore lämpligt att förenas med dess samlingar, och det övriga skulle fördelas

och överlatas till andra offentliga bibliotek och samlingar på sätt i

vederbörlig ordning bleve bestämt.» °

, .. Ridare framhålla de sakkunniga, att till det centrala förvaltnings- Kommitté
bibhoteket

borde överlåtas all den litteratur, som inköpes eller på annan ers

väg införskaffas för kommittéer, utrednings^missioner eller enskilda litteratur

som arbeta enligt offentligt uppdrag.

Likaså uttala de sakkunniga den önskan, att en av Kungl. Makt Bestämmelden

30 januari 1849 utfärdad förordning, varigenom biblioteket vid dess se-°m

grundande erhöll rätt att för sitt bokförråd bekomma allt sådant officiellt Ä

tryck, som lyunde anses böra med dess samlingar förenas, måtte ånyo stött trych

upplivas, varvid den bestämmelse borde meddelas, att behövliga exemplar

av allt officiellt och statsunderstött tryck skulle av vederbörande verk och

myndigheter biblioteket omedelbart efter utgivandet tillhandahållas.

Beträffande den omfattning, som borde tillmätas det nya bibliotekets Omfattbokförråd,

d. v. s. de litteraturgrenar, som inom detsamma skulle vara r£77*w

företrädda, uttala de sakkunniga, att några bestämda gränser enligt deras bokförråd.

mening icke borde uppdragas, samt fortsätta: »Det bör överlåtas åt bibliotekets

styrelse att avväga och avgöra vad som härutinnan kan befinnas vara

erforderligt och lämpligt. Dock vill det synas, som om de allmänna bestämmelser,

som nu gälla för riksdagens bibliotek, kunna i huvudsak anses

normerande även för ett förvaltningsbibliotek, som med hänsyn till den

utsträckning, som kan givas detsamma, väl har att tillgodose förvaltningens

behov i allmänhet utan att alltför mycket ta hänsyn till dess mera speciella

grenar. De gällande bestämmelserna föreskriva, att företrädesvis böra

för biblioteket anskaffas arbeten i rätts- och statsvetenskap, förvaltning

nationalekonomi och samhällsvetenskap, varjämte särskild hänsyn bör ta<ms

till att bibliotekets samlingar av svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar

samt kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.

Aro härmed de stora riktlinjerna angivna även för biblioteket i dess^nya

form, så galler dock, att desamma på ett effektivare sätt fullföljas, än som

hittills låtit sig göra inom riksdagens bibliotek.»

Genom vidtagande av härovan nämnda åtgärder: centralisering av Bolcanskaffdeparternentens

och ämbetsverkens boksamlingar, överlåtelse allt framdeles rJ*”9'';

från samma myndigheter av till dem inkommande litteraturalster, däri även ^

inberäknade tryckeriernas lagstadgade leveranser till chefen för justitie
Bihang

till riksdagens protokoll 1015. 1 saml. 153 höft. (AV 170.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

Utbyte av

lagförslag

m. m.

departementet, överlåtelse av för kommittéer och med dem likställda utredningskommissioner

ra. m. anskaffad litteratur och slutligen stadgad rätt

för biblioteket att erhålla exemplar av allt officiellt och statsunderstött

tryck, skulle, framhålla de sakkunniga, ett betydande bokförråd, komma

biblioteket till godo, varigenom dess nuvarande samlingar kunde i många

avseenden kompletteras och en väsentlig accession vara att påräkna för

framtiden. På detta sätt skulle det årliga anslaget för biblioteket till bokinköp

och bindning kunna hållas nere till ett relativt lågt belopp. De

sakkunniga anse emellertid, att det nuvarande anslaget för .ifrågavarande

ändamål, 7,000 kronor, i och med bibliotekets ifrågasatta utvidgande måste

höjas och föreslå i dylikt hänseende en ökning med 3,000 kronor, varjämte

anslaget borde erhålla förslagsanslags natur.

I sammanhang med frågan om bibliotekets omfattning hava sakkunnig

upptagit till utredning spörsmålet om ordnande av regelbundet

utbyte mellan riksdagen och utländska riksförsamlingar av tryck rörande

lagförslag m. in. , . . .. ,.n ,

De sakkunniga hava emellertid vid sm utredning kommit till den

uppfattningen, att med saken borde få anstå, tills det påbegynta bytesväsendet

parlamenten emellan blivit internationellt ordnat eller i varje fall

erhållit mera stadgad form än vad för närvarande vore fallet.

Bibliotekets I fråga om benämningen på det nya biblioteket yttra kommitterade

benämning, härefter: . ,,

»Det kunde ju vara önskligt, vill det synas, att redan i namnet läge

en antydan om den dubbla uppgift, institutionen hade att fylla. Men då

det är av vikt här, liksom i allmänhet vid fastställande av dylika benämningar,

att namnet göres så kort och pregnant som möjligt, då. vidare

biblioteket även under de nya förhållandena skall komma att i forsta

hand tjäna riksdagen, och då det kanske vore mindre välbetänkt med hänsyn

till bibliotekets förhållande utåt, särskilt dess bytesförbindelser med

utlandets parlamentsbibliotek, att vidtaga någon väsentlig förändring härutinnan,

så har det synts sakkunniga bäst, att det nuvarande namnet behölles,

varvid dock den allmänt gängse sammandragna formen »riksdagsbiblioteket»

borde upptagas och fastställas som officiellt namn.»

Styrelse. Härefter följer behandlingen av frågorna om styrelse, tjänstepersonal

och lönestat för det blivande biblioteket. I dylikt hänseende anföra kom
mitterade

följande: . ...

»Om sålunda den centrala förvaltningen icke kommer till syne» i

namnet, så bör den däremot på vederbörligt sätt vara representerad i

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

bibliotekets högsta ledning. Redan därav följer, att denna ledning måste

bliva en annan än den hittillsvarande, och att biblioteket löses åt ur dess

nuvarande ställning till riksgäldskontoret, med vars egentliga föremål och

uppgift som ett penningförvaltande verk föga lämpar sig föreningen av

ett biblioteks förvaltning.

Rörande den nya ordning, som därvid bör komma till stånd, skulle

kunna itrågasättas, att biblioteket borde ställas under något av statsdepartementen

för att på sådant sätt få administrationen ordnad. Men riksdagen

skulle helt visst icke vilja vara med om att alldeles avhända sig

bestämmanderätten över en institution, som den allt framgent väl kommer

att betrakta såsom i främsta rummet sin, och som därtill skall vara inrymd

i dess hus.

Sakkunniga hava därför stannat inför den planen, att riksdagsbiblioteket

göres till en självständig institution på riksgälds verkets stat, och att

i spetsen för dess förvaltning ställes en särskild härför utsedd styrelse.

Denna styrelse synes lämpligen kunna bestå av endast tre ledamöter: en

ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t, de två övriga valda av riksdagen,

en representant för vardera av dess kamrar. Valet av dessa båda kunde

uppdragas åt någon av riksdagens valnämnder, t. ex. den, som har att

välja fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Laglig fastställelse

härav torde icke behöva vidtagas på annan väg, än att bestämmelse härom

införes i reglementariska förskrifter för riksdagen.

Styrelsen skall handhava högsta vården av bibliotekets angelägenheter

enligt av riksdagen fastställda stadgar.

Otvivelaktigt vore det önskvärt, att någon ersättning för ledamotskap

i. styrelsen kunde fastställas, då man därigenom dels ägde större valmöjlighet,

dels kunde av ledamöterna begära ett verksammare deltagande i

bibliotekets ärenden, och torde i sådant avseende såsom lämpligt belopp

kunna ifrågasättas 500 kronor årligen för varje ledamot. Därjämte bör,

om till ledamot skulle utses någon utanför Stockholm bosatt person, denne

hava rätt till gottgörelse för inställelse vid sammanträde enligt resereglementet.

I bibliotekets angelägenheter bör bibliotekets chef vara föredragande

med rätt för honom att deltaga i överläggningarna, men icke i besluten,

samt med skyldighet att, om han är av skiljaktig mening, anteckna denna

till protokollet.

Årligen skall styrelsen till riksdagen avgiva berättelse över bibliotekets

förvaltning, vilken berättelse genom bankoutskottet meddelas Riksdagen.

Bestämmelse härom bör intagas i bankoutskottets instruktion.»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 110.

»Bibliotekets tjänstepersonal utgöres för närvarande av en bibliotekarie

såsom föreståndare, två amanuenser, den ene anställd endast under

den tid riksdag är samlad, samt en ordinarie vaktmästare och en extra

vaktmästare.

Med bibliotekets ifrågasatta utvidgning kräves givetvis en förökning

av dessa arbetskrafter. Den mångfald av åligganden, som kommer att

upptaga chefsbibliotekarien, gör, att han åt tvänne stora arbetsområden

vid den nya institutionen, nämligen expeditionen och katalogiseringen, ej

lär kunna ägna mer än nödig ledning, och att dessa därför böra tillgodo

ses med stadigvarande ordinarie arbetskraft, en för vardera beräknad

person. Till närmare motivering härav må tjäna följande överblick och

utkast till fördelning av det blivande bibliotekets göromål.

Chefsbibliotekarien tillkommer att utöva ledningen över institutionen

och arbetet i dess helhet, ansvara för samlingarnas vård och för göromålens

behöriga skötande samt hava tillsyn över tjänstemän och vaktmästare.

Det bör åligga honom att handlägga bibliotekets alla ärenden, vara föredragande

inför stvrelsen, föra dess protokoll och verkställa dess beslut,

att “förbereda bokinköpen och inför styrelsen härutinnan framlägga förslag,

att ombesörja beslutade inköp och byten, att mottaga och granska inkommande

leveranser, att slutgranska det för realkatalogen utförda katalogiseringsarbetet,

att förbereda och på lämpliga mellantider ombesörja katalogens

fortsatta utgivande från trycket, att sköta bibliotekets brevväxling,

att redovisa för bibliotekets anslag och medel samt att vid förekommande

behov deltaga i arbetet vid expeditionen i och för tillhandagående med

nödiga upplysningar och utredningar.

Bland här uppräknade åligganden bör särskilt märkas det mödosamma

och ansvarsfulla arbete, som ligger i inköpens förberedning. Det

har också tagits i övervägande, huruvida icke sakkunnigt biträde borde i

detta fall beredas chefen. Men man har ansett, att frågan tillsvidare må

få bero, och att det må ankomma på framtida prövning, huru härmed bör

förfaras. _ ,

Föreståndaren för expeditionen har en i många avseenden kravande

uppgift att fylla. Det gäller vid ett bibliotek sådant som det här ifrågavarande

icke blott att framskaffa begärda böcker, utan fast mer att bibliografiskt

spåra upp litteraturen i det eller det ämnet samt att dessutom

tillhandagå med upplysningar och utredningar i varjehanda frågor,

uppgifter, som, ej sällan ta bibliotekets hela personal i anspråk. Jämte

detta muntliga upplysningsarbete har också expeditionen att besvara de

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

icke få skriftliga förfrågningar och spörsmål, som inkomma från skilda

håll både från in- och utlandet.

Expeditionsföreståndaren åligger dessutom att utöva uppsikt över

läsesalarna och där uppställda samlingar av referensböcker och tidskrifter,

föra journal över utlåningen, tillse att utlånade böcker inom föreskriven

tid och i oskadat skick återlämnas samt övervaka den framtagna litteraturens

återinordnande i samlingarna. I den mån dessa göromål lämna honom

tid övrig kan lämpligen sådant arbete utföras av honom som att i

real- och nominalkatalogen inordna tillkommande katalogblad, att föra katalogen

över tidskrifts- och fortsättningslitteratur, att biträda chefen vid

granskningen av katalogiseringsarbetet och tillsammans med honom Granska

inkommande leveranser med därtill hörande räkningar, att föra° förteckning

i två exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler

och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga

samlingar av böcker och arkivalier ävensom att revidera dessa samlingar

före och efter deras upplåtande till riksdags- eller andra korporationer.

r

Katalogiseringsarbetet vid det blivande biblioteket med den årlio-a

tillväxt, som för detsamma är att förvänta, synes bliva av den omfattning

att det. för visso lär taga en person helt i anspråk. Till detta arbete hör^

utom journalisering samt katalogisering med fackbestämning av varje

tryckalster, kollationering av de i två exemplar utskrivna katalogbladen,

undersökning av och anteckning om i bibliotekets samlingar möjligen

förefintliga defekter i serier, verk och fortsättningsarbeten, uppa-ift, om

förvärvet av utländsk litteratur till den genom kungl. biblioteket ''utkommande

accessionskatalogen samt vissa förberedande arbeten för redigeringen

och tryckningen av bibliotekets katalog.

Utom de nu nämnda göromålen inom biblioteket återstå sådana viktiga

arbetsuppgifter som bindning, vården av arkivet samt mottagande och

anordnande av det från justitiedepartementet ifrågasatta svenska trycket

Inbindmngen förorsakar ett vida större arbete, än den icke fackkunnige

i allmänhet föreställer sig. Däri ligger att bestämma om bandets

utseende och beskaffenhet, redigera och i särskild utskrift för bokbindaren

angiva ryggtitlarna, granska bokbindarnas arbete och kontrollera deras

räkningar samt föra vederbörliga journaler. Vården av arkivet innebär

att mottaga de från riksdagens och kamrarnas kanslier samt från utskotten

inkomna arkivalier, ordna dessa till bindning samt införa accessionen i

vederbörande kataloger. Vad arbete den från justitiedepartementet inkommande

svenska litteraturen kan medföra för biblioteket, är svårt att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

beräkna. Men av vad i denna sak---anförts,1 framgår tydligen,

att detta icke blir ringa.

Att även dessa arbetsuppgifter skulle utan vidare kunna läggas pa

den härovan ifrågasatta personalen, lär icke låta sig göra. Att åter för

deras fullgörande föreslå ytterligare en ordinarie tjänsteman hava sakkunniga

ej funnit behövligt, men anse, att nödig extra hjälp härför bör beredas,

så mycket mer som det lär visa sig oundgängligt, att för fullgörande

av en del andra åligganden vid biblioteket tillgång till dylik arbetsförstärkning

måste finnas. Sålunda torde föreståndaren för expeditionen

under riksdagstid behöva biträde, för den dagliga utsträckta tjänstgöringen

till kl. 7 e. m. ävensom vid inträffande afton- och nattplena under pågående

riksdag måste vara att påräkna särskild hjälp, och vid semesterledighet

eller inträffande förfall för de ordinarie tjänstemännen är nödvändigt

att hava någon med biblioteksgöromålen och boksamlingarna i viss grad

förtrogen extra person att förordna. För detta ändamål torde biträde av

en amanuens med daglig tjänstgöringsskyldighet få anses fylla de mest

krävande behoven.

Vad slutligen beträffar vaktmästarpersonalen, anse sakkunniga, att

nå<*on förökning i dess antal icke behöver ifrågasättas. Emellertid är redan

nu på grund av gällande bestämmelse den extra vaktmästaren tagen

i bruk under den tid av året, då biblioteket dagligen hålles Öppet. Då

denna tjänstgöring under de nya förhållandena ^skulle bliva daglig oc

stadigvarande, alldenstund det blivande biblioteket komme att hållas Öppet

varje” dag året om och därtill med betydligt utvidgad tjänste- och expeditionstid”

synes härav följa, att den extra vaktmästartjänsten flyttas upp

på ordinarie stat. _

Den tjänstepersonal, som sakkunniga funnit oundgängligen nödig

för det blivande bibliotekets skötsel, skulle alltså bestå av en chefsbibliotekarie

jämte två andra ordinarie tjänstemän, en amanuens och två ordinarie

vaktmästare.»

»Den nya biblioteksinstitutionen, som skall hava till uppgift att betjäna

riksdag och förvaltning och i denna ställning lär komma att framstå

som vårt lands förnämsta statsvetenskapliga bibliotek, torde för statslivet

få en betydelse, jämförlig med den våra övriga störa statsbibliotek: kungl.

biblioteket och universitetsbiblioteken hava inom sina områden. Det synes

därför vara berättigat att vid lönernas bestämmande utgå från förhållan
-

1 Se sid. 59 och följande i de sakkunnigas utlåtande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

dena vid dessa bibliotek, där lönerna nyligen reglerats. I övrigt torde de

grunder böra följas, som i allmänhet gälla för statens nyreglerade verk.

Chefsbibliotekarien, åt vilken, såsom åt cheferna vid universitetsbiblioteken,

må givas titel överbibliotekarie, synes med avseende på löneförmåner

böra ställas som en statens tjänsteman av tredje grad, alltså med

en avlöning av 8,100 kronor, därav lön 5,000, tjänstgöringspenningar 2,500,

ortstillägg 600, jämte ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor. Bibliotekarien

och föreståndaren för riksdagens bibliotek i dess nuvarande omfattning

åtnjuter avlöning i likhet med en förste bibliotekarie vid kungl.

biblioteket d. v. s. såsom en andra gradens tjänsteman, dock med bättre

pensionsförhållanden såtillvida att ortstillägget, i likhet med vad som äger

rum inom riksdagens övriga verk, är inberäknat i lönen. På grund av

bibliotekets utvidgning och därav följande omgestaltning kommer emellertid

dess föreståndare, på vilken det väsentligen lär bero, om den nya institutionen

skall rätt fylla sin uppgift, att intaga en vida ansvarsfullare

ställning än en förste bibliotekarie, varför han synes böra uppflyttas i en

högre lönegrad.

Vid kungl. biblioteket äro anställda tjänstemän av andra och första

graden, respektive förste och andre bibliotekarier. Förste bibliotekarierna

hava ställning som avdelningschefer. Som vid det blivande riksdagsbiblioteket

någon full motsvarighet härtill ej torde finnas, om också därom må

erinras, att föreståndaren för expeditionen har ett viktigt och krävande

arbetsområde sig anförtrott samt såsom chefens närmaste°man skall vara

hans ställföreträdare vid förekommande ledighet, har det synts sakkunniga,

att de två utom chefen ifrågasatta ordinarie tjänstemännen böra ställas som

andre bibliotekarier och alltså avlönas som första gradens tjänstemän,

d. v. s. vardera med 4,000 kronor, därav lön 2,200, tjänstgöringspenninningar

1.500, ortstillägg 300, jämte tre ålderstillägg vartdera å 500 kronor

efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring.

Avlöningen till vaktmästare bör utgå med enahanda belopp, som

plågar bestämmas vid nya löneregleringar inom statsförvaltningen. Därvid

bör också, såsom förhållandet i allmänhet är vid de verk, där mer än en

vaktmästare är anställd, den ene få ställning och avlöning som förste

vaktmästare. Av anslaget för expenser torde fortfarande såsom hittills

anvisas nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad

vid tjänst (röring. °

Det årliga arvodesbeloppet till amanuensen torde förslagsvis sättas

till 1,500 kronor.

För biträde vid afton- och nattvakthållning under riksdagstid, för

vilket gottgörelse för närvarande utgår med ett dagarvode av° kr. 2:50,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lönevillkor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

ävensom vid inträffande sjukdomsfall eller ledighet för ordinarie vaktmästare

torde anslås ett belopp av förslagsvis 500 kronor.»

»För åtnjutande av de sålunda ifrågasatta avlöningsförmånerna torde

böra gälla följande villkor och bestämmelser, av vilka punkterna 1—12

äro lämpade efter de vid senaste lönereglering för kungl. biblioteket givna

föreskrifter, under hänsyn jämväl till kungl. kungörelsen den K) juni

1912, samt punkterna 13—16 efter paragraferna 67:11 och 78—80 i gällande

reglemente för riksgäldskontor^ Dessa sistnämnda punkter innehålla

bestämmelser rörande pension. Som biblioteket även i detta avseende

torde fortfarande böra vara uppfört på riksgälds verkets stat, hava de

för biblioteket nu gällande föreskrifter härutinnan ansetts höra kvarstå,

dock med den förändring att i likhet med förhållandet inom förvaltnin

omns nyregleiade verk pensionsåldern satts till 67 år.

1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad. .

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må icke förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket ma ej heller törenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bola*,, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bola»- eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt

ej styrelsen på därom gjord framställning, och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hmderl.gt för

tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tia, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den& tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppe

1

hållit befattningen. . , r x. .

5) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men den som undfår ledighet för

sva°- hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen tör
-

1 Ifrågavarande paragrafer återfinnas oförändrade i det nu gällande, vid 1914 års

senare riksdag antagna reglementet för riksgäldskontoret.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

hindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöver

tjänstgöringspenningar, avstå så mycket av lönen eller ortstillagget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt!

_6) . Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.

7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen prövas.

böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.

8) Vid. sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester åt tjänsteman och förste vaktmästare, skall tjänstinnehavare av

lägre .grad vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksdagsbiblioteket,

densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall av de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet av däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår.

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av. befattning är i staten medgiven, bestämmes tidpunkten för första förhöjningen

att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens eller Riksdagens tjänst eller fullgjort annat

offentligt, uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma

villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya

avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till den mot

befattningen svarande tjänsten å förut för biblioteket gällande stat.

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av

löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, tjänsteman under en och

en halv månad och vaktmästare under femton da<mr.

O

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 sand. 153 käft. (Nr 170.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledi
gande

eller dödsfall utgå själva lönen ävensom ortstillägget till månadens

slut. _ . „ ,

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en

tiondels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den

tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften

erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,

under9 vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter, medgives. allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad9

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift,

dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften, uppgår.

14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju levnadsår och

tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktigad att med oavkortad

lön såsom pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget att låta

med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas

kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och

kan finnas villig att i ijänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller

om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem

år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår

kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare

tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår.

överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande

tjänstår eller ock med en sextionde! för varje överstigande åldersår,

därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes

erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat denne sig ej om avsked

anmält. I sådant fall äger styrelsen att efter omständigheterna 1 tillägga

tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de före
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kung}.. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

skrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del

av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i

nästföregående paragraf belöper.»

»Enligt ovan gjorda löneförslag belöper sig vikariatsersättningen för

tjänstemännen vid semesterledighet till 687 kronor.

Till kontot för expenser äro, under den givna förutsättningen att

kostnaderna för bibliotekslokalens underhåll, uppvärmning och belysning

m. m. skola såsom för justitieombudsmansexpediffonen utgå under kostnader

för riksdagens hus, att hänföra sådana utgifter som för skrivmaterialier,

blankettryck, möblers underhåll, lokalens städning och rengöring,

tvätt och diverse mindre poster ävensom nödig uniformsbeklädnad för vaktmästare.

För närvarande belöpa sig dessa poster till vid pass 1,700

kronor.

Ett förslagsanslag å 2,500 kronor torde böra anvisas till vikariatsersättning

och expenser.»

»En sammanställning av de anslagsförslag, som härmed framförts,

skulle alltså hava att uppvisa följande poster och siffror:

Anslag till böckers inköp och bindning........kr. 10,000: —

Arvode till styrelsens ledamöter...........> 1,500: —

Avlöning åt tjänstemän................ 16,100:

» » vaktmästare............... 2,700:

Arvode åt extra biträde................ 2,000:_

Vikariatsersättning och expenser............ 2,500: —

Summa kronor 34,800

—»

Till jämförelse må nämnas, att enligt de sakkunnigas utredning

kostnaderna för biblioteket för år 1913 beräknades belöpa sig till följande

belopp:

Böckers inköp och bindning.............kr

Avlöning åt bibliotekarien...............

» » vaktmästaren..............*

Extra arvode åt vaktmästaren för aftontjänstgöring ... »

Arvode åt amanuenser............ »

» » extra vaktmästaren............>

Vikariatsersättning..................

Expenser (beräknat belopp)..............

7,000

6,300

1,400

347

3,695

1,239

285

1,700

Summa kronor 21,966

50

50»

Vikariats
ersättning.

Expenser.

Anslaosö

ver sikt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

Samtliga kostnader för biblioteket med undantag av utgifterna för

dess komplettering och utvidgning, vilka sistnämnda utgifter gäldas ur ett

särskilt i riksstaten under titel »kostnader för riksdagens bibliotek» uppfört

reservationsanslag å 7,000 kronor, bestridas ur förslagsanslaget till

riksdags- och revisionskostnader. Då någon ändring i bibliotekets stat

icke vid de senaste riksdagarna vidtagits, torde de sakkunnigas uppgifter

rörande bibliotekskostnaderna för år 1913 kunna läggas till grund för

beräkningen av den till följd av omorganisationen erforderliga anslagsökningen.

Vid de sakkunnigas betänkande, som utmynnar i en sammanfattande

Hemställan.hemställan till Kungl. Maj:t rörande vissa åtgärders vidtagande dels på

Försla9- administrativ väg dels genom nådig framställning till riksdagen, äro fogade

förslag till stadgar för det blivande biblioteket, förslag till ändrad lydelse

av reglementariska föreskrifter för riksdagen och av instruktionen för riksdagens

bankoutskott ävensom förslag till stat för riksdagsbiblioteket, upprättade

i överenstämmelse med de i betänkandet utvecklade grunder.

“y®* över de sakkunnigas betänkande lämnades till en början fullmäktige

** 6 er* i riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig, varjämte utlåtande inhämtades

från riksbibliotekarien.

Tullmäktige Fullmäktige i riksgäldskontoret, som i sitt den 20 november 1913

''kontoret avgivna yttrande uteslutande beröra lokalfrågan, ställa sig med hänsyn

till svårigheten att på ett tillfredsställande sätt lösa denna fråga avvisande

mot hela förslaget. Deras yttrande är av följande lydelse:

»Genom remiss av den 14 innevarande november har Eders Kungl. Maj:t

lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig i anledning av ett

av tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med förslag om utvidgning av riksdagens

bibliotek till ett centralt förvaltningsbibliotek..

I ett av fullmäktige den 18 april 1912 till riksdagens bankoutskott avgivet

yttrande i anledning av en inom andra kammaren väckt motion om utvidgning

av riksdagens bibliotek till ett statsvetenskapligt bibliotek m. m. anförde

fullmäktige huvudsakligen följande.

Frågan om bildande av ett centralt förvaltningsbibliotek, innehållande en

rikhaltig samling av statsvetenskaplig litteratur, ansågo fullmäktige väl förtjäna

beaktande. Det syntes emellertid fullmäktige tvivelaktigt om ett sådant bibliotek

lämpligen borde komma till stånd genom utvidgning av riksdagens bibliotek,

som redan för fyllande av sin nuvarande uppgift år för år måste tillökas i

rätt stor utsträckning och komma att upptaga allt större utrymme inom riksdagshuset.

De för ändamålet därstädes disponibla lokalerna torde enligt verk
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

ställda beräkningar vara tillräckliga för denna bibliotekets tillväxt under några

bibliotek1 mTtf ö- 0m blbIlot?ket skulle utvidgas till ett centralt förvaltningsmål

f-’ maste däremot säkerligen ganska snart även lokaler, som vore disponerade

tor annat ändamål och närmast då väl justitieombudsmannens och riksgäldskontorets

lagenheter, tagas i anspråk för biblioteket. En sådan åtgärd kunde

fullmäktige dock icke finna tillrådlig, så mycket mindre som nämnda lokaler antagen

inom en kanske ej aflägsen framtid kunde komma att krävas för riksdef^LbP*

bebo7’ alldenstund utskottslokalerna knappast vore tillräckliga och

det parlamentariska livets utveckling jämväl snart nog torde framkalla nya beJ*,

v av utry™“ef- ,Med hänsyn till nämnda förhållanden ansågo sig fullmäktige

svnteskUdeta forslaget,om bibliotekets utvidgning och ombildning, utan

Inmfp ll t f liu| kmgei vara lamPll?are att ett centralt förvaltningsbibliotek

biblioteket1™11 ^ Stand SaS°m 6n sJälvständlg inrättning vid sidan av riksdags
,

i- , Pe, farhagor fullmäktige i sitt ovannämnda utlåtande uttalat beträffande

bibliotekets krav pa ökat utrymme efter dess ombildning hava visat sig vara väl

Pf c framgar med all önskvärd tydlighet av den plan de sakkunniga

i betänkandet framlagt för anordnandet av lokaler åt biblioteket. Enligt denna

plan skulle detta behålla sina nuvarande lokaler med undantag av fyra åt Drottninggatans

förlängning belägna rum, som nu användas såsom bokmagasin. I stället

for dessa rum skulle åt biblioteket upplåtas dels den lägenhet om tre rum

S°v fn flsPoneras iur. riksdagens justitieombudsmans expedition, dels ock den

T” for, närvarande är upplåten åt nämnda expedition, ävensom de

bredvid samt en och tva trappor under belägna magasin, vilka nu användas till

förvaringsrum för kommittebetänkanden och riksdagstryck. Enligt av de sakkunniga

verkställd beräkning skulle med hänsyn tagen till den sannolika årliga

ö ningen av biblioteket efter utvidgningen dess behov av utrymme härigenom

vara tillgodosett för omkring 2o ar framåt. När efter denna tids förlopp större

utrymme kan väntas bliva erforderligt, hänvisa de sakkunniga till husets vind

i förmenande utan svårighet kunna inredas lokaler, tillräcklig

for biblioteket for en lång tid framåt. ö

. fullmäktige måste vidhålla sin i ovanberörda yttrande till bankoutskottet

angivna ståndpunkt i fragan och finna i motsats till de sakkunniga uppenbart

att omformahla plan för anordnande av lokaler åt biblioteket allt för mycket

skulle komma att inkräkta på utrymmet i riksdagshuset. Det redan nu förefintliga

behovet av okade lokaler för riksdagsarbetet torde helt visst komma att ytterligare.

okas. dill följd därav kan förutses, att den lägenhet, som nu disponeras

av justitieombudsmannen, i en icke avlägsen framtid kommer att krävas för

riksdagens eget behov. Detsamma torde gälla även riksdagshusets vindsutrymme,

som redan börjat användas för förvaring av kommittébetänkanden och riksdagstryck

och som icke blott under den närmaste framtiden torde komma att tagas i

anspråk för inrymmande av justitieombudsmannens arkiv och det riksdagstryck

som nu forvaras under andra kammarens plenisal, utan även måste reserveras för

att mottaga den stora mängd riksdagstryck, som årligen tillkommer.

^ x. i ,re?f Pf" sätt be sakkunniga föreslagit justitieombudsmannens expeditionslokaler

skulle komma att upplåtas åt bibliotek,''t, måste, då andra lämpliga sådana

lokaler icke kunna inom riksdagshuset beredas, givetvis redan nu för justitieombudsmannen

anskaffas lokal å annat håll. De ökade kostnader för stäfver
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

ket, som skulle bliva följden av en sådan anordning, synas fullmäktige utgöra

ännu ett skäl mot den föreslagna utvidgningen. .

Under hänvisning till vad sålunda ovan anförts anse sig tull mäktige Dora

avstyrka det föreliggande förslaget om riksdagsbibliotekets utvidgning och ombildning

till ett centralt förvaltningsbibliotek.»

Riksbiblio
tekarien.

Riksbibliotekarien, vars utlåtande i ämnet avgavs den 1 december

1913, yttrar sig till en början i själva principfrågan på följande sätt:

»Att åtskilliga av de i centrala ämbetsverk och institutioner förefintliga

samlingar av böcker, i avseende å skötsel, tillgänglighet och åsyftat gagn, lämna

mvcket övrigt att önska, anser jag i likhet; med de sakkunniga otvivelaktigt

Att för åstadkommande av förbättrade förhållanden en centralisering av de spridda

boksamlingarna, i den mån en sådan kan åstadkommas, bör genomtöras, anser jag

ock såsom eu lämplig, ja nödvändig åtgärd. Redan härav framträder behovet av

ett ''centralt förvaltningsbibliotek’, och att detsamma betingas aven av andra

grunder framgår av uttalanden såväl från riksdagens som tran de sakkunnigas

sida, uttalanden, vilkas berättigande jag icke har anledning att draga i tvivel.

Närmast uppställer sig då frågan huruvida det förevarande behovet bor

fyllas genom upprättandet av ett helt och hållet nytt bibliotek eller om det

åsyftade målet bör vinnas genom utvidgning av någon redan behöflig institution

av samma slag. Dessa alternativ framhöllos redan i den riksdagens skrivelse,

som ligger till grund för frågans förevarande behandling, och upptogos. aven i

det underdåniga utlåtande i ärendet som jag den 17 juni 1912 på nådig befallning

avgav. Det antyddes här, att det förra förslaget, eller bildandet av ett nytt

bibliotek till följd av därmed förenade betydande kostnader knappast torde hora

ifrågakomma. Att jag på tal om det senare alternativet framkastade tanken pa,

att Kun^l. Biblioteket möjligen skulle kunna åtaga sig ett centralt förvaltamgsbiblioteks

funktioner, berodde, såsom de sakkunniga fullt riktigt antagit, pa den

från annat håll framställda tvekan, huruvida erforderligt utrymme skulle

kunna beredas inom riksdagshuset. Då av den nu förebragta utredningen synes

framgå, att lokalfragan därstädes kan lösas utan större svårigheter, är jag fullt

ense med de sakkunniga därom, att för det ifrågavarande andamalets realiserande

riksdagsbiblioteket bör föredragas framför Kungl. Biblioteket. Det senare bär

redan ett så vidsträckt verksamhetsområde, att en utvidgning med en uppgift av

förevarande art från dess synpunkt näppeligen kan anses eftersträvansvärd. Uå

jao- i följd härav anser obehövligt att närmare ingå på den motivering de sakkunniga

i denna del av sitt betänkande förebragt, vill jag dock icke hava sagt,

att jag i allt instämmer i denna motivering i vad Kungl. Biblioteket angar. _

Om således riksdagens bibliotek bland befintliga institutioner företi ädesvis

bör ifrågakomma att upptaga ett allmänt förvaItnipgsbiblioteks funktioner kan

iao* dock ej undertrycka en tvekan huruvida det asyftade malet kan i tull utsträckning

stå att vinna på sätt de sakkunniga föreslagit. Dessa synas mig hava

i övervägande grad utgått från riksdagsbibliotekets egna behov och dess nuvarande

uppgift att betjäna riksdagen — och i dessa avseenden torde visserligen

det framlagda förslaget i och för sig böra betraktas såsom både berättigat och

ändamålsenligt. Erkännas måste också, att detta förslag bör anses pa ett tillfredsställande

sätt hava sörjt för handhavandet av den litteratur, som erfordras

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

* Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

Skiarbeten 0e}\ andra liknande utredningar. De egentliga ämbetsverkens

biblioteksbehov synes däremot ej i samma mån hava blivit tillgodosett Någon

annan representant för detta behov har ej fått plats i den föreslagna bibliotek

styre se, än den av

hovets mångskiftande beskaffenhet torde denna representation näppeligen kunna

-^Ih-äekl^. Ej heller har i stadgeförslaget inrymts någon bestämmelse som

oek °detktnrH befktand-e af ambetsverkens auspråk på litteraturanskaffning om

adet t°rde hgga^i sakens natur, att vid sådana anspråk i mån av beti.ftlicra

kon}mer att fastas avseende. Om en konsekvens av förslaget bleve den

att ämbetsverken framdeles ej finge köpa andra böcker än sådana, som vore behovliga

för deras handbibliotek’, så komme detta helt säkert i måri^a fall att

bereda vederbörande svårigheter. Vidare synes genom den företrädesrätt tHl boklån,

som enligt stadgeförslagets § 15 tillerkänts riksdagens ledamöter och ti''än«te
—

behov avsedda buksamlingen

tillhöra ämbeSver^ oX^plJmtef^ ^era^s^iSff^ipgS^tj tkul”

fragakoinma att beröras av den föreslagna centraliseringen, och åtskilliga sådana

Sri Ttf 1 Särskilt omförmäla. Av de statistiska Splitter

vilka i en bilaga till betankandet meddelas, framgår emellertid att åtskillio-Ä

andra ämbetsverk, även sådana, som förslaget närmast synes åsyfta äga rätt

belonn SaDenkfö^frr ^ r* der?? förökande och underhåll använda avs°evärda

belopp. Den föreställningen ligger da nära, att åtminstone dessa komma att göra

anspråk på den undantagsställning, som de sakkunniga ansett böra kunna med
dertal

ambetsverk skulle finna, att förslagets fördelar icke

anskaln;n°ia,?eiinhketLrilaå aV» T i deras bestämmanderätt över bok
an

skaffning och boklärd, sa kunde det lätt inträffa, att riksdagsbibliotekets verk

område. SaS°m forvaltningsbibliotek bleve begränsad till ett ganska inskränkt

Med de betänkligheter, som här uttalats och som till någon del icke torde

ktUtnnfa. undanröjas, huru an saken organiseras, har jag egentligen velat framhålla

alltför högtniDSaasronm ett r föralage,t aYser a*t bereda, icke böra ställas

aiittor Högt. basom ett försök i den ratta riktningen svnes det dock förtiänt av

att realiseras och jag får därför i huvudsak instämma I de åsikter som de sak

kunniga uttalat i sammanfattningen (s. 88—89) av sitt betänkande.»

t ?Mier-1atj hlrtf;ter !iava berört de sakkunnigas förslag om överlämnande

till riksdagsbiblioteket av det tryck, som enligt § 4 mom. 2 i tryckfrihetsförordningen

skall avlämnas till chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud, yttrar riksbibliotekarien beträffande den av de sakkunniga

föreslagna staten för det nya biblioteket följande:

endast ''ten ny stat för riksdagsbiblioteket, har jag

en (last den erinran att gorå, att skillnaden i avlöningsförmåner gjorts väl stor

“erna0 Deffi ''“n °-h d® närmast und<fr b°u<>m ställda andre biblioteka
rierna.

Den forre skulle, i mån av intjänt aklerstillägg, uppbära 8 100 å 8 700

kronor, de senare 4,000 å 5,500 kronor. Det kau synas tvråelaktigt huruvida

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung}. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

för sistnämnda avlöningsbelopp må kunna erhallas sa val kvalificerade arbetskrafter,

att företrädesvis bland dem en befordran till chefsbefattningen skall kunna

ifrågakomma, och dock torde inom en institution med så speciell uppgift som det

till forvaltningsbibliotek utvidgade riksdagsbiblioteket en befordran inom verket

böra betraktas som det normala. . ,

Slutligen torde böra påpekas, att för den händelse pensionsforkallandena

för riksdagsbibliotekets tjänstemän skulle ordnas efter samma grunder som, enligt

vad de sakkunniga upplyst, äro gällande inom riksdagens övriga verk och

som innebära, att ortstillägget inräknas i lönen, skulle dessa tjänstemän komma

i avsevärt fördelaktigare ställning än innehavare av motsvarande statstjänst.

Överbibliotekarie, som avginge efter erhållet ålderstillägg, skulle i pension uppbära

6.200 kronor, då pensionen för riksbibliotekarie utgar med 5,<00 kronor, och

andre bibliotekarierna vid riksdagsbiblioteket skulle i pension erhålla, i man av

intiänt ålderstillägg, från 2,500 kronor till 4,000 kronor, under det att motsvarande

befattningsinnehavare vid Kung!. Biblioteket fa ätnöjas med en pension a

2,200 till 3,700 kronor. Någon anledning till en sådan olikhet i formaner torde

icke föreligga.»

Sedan de ovan refererade yttrandena från fullmäktige i riksgälds

kontoret och riksbibliotekarien till Kungl. Maj:t inkommit, befanns det

emellertid nödigt att över de sakkunnigas förslag höra samtliga de ämbetsmyndmheter,

som av detsamma kunde beröras; och remitterades förslaget

fördenskull till följande verk och myndigheter, nämligen: fångvårdsstyrelsen,

arméförvaltningen, chefen för generalstaben, marinförvaltningen, chefen för

marinstaben, lotsstyrelsen, generalpoststyrelsen, medicinalstyrelsen, väg- oc

vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, försäkringsinspektionen,

socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, vattenfallsstyrelsen,

kammarkollegium, statskontoret, mynt- och justering sverket, kommerskolleo-iuin,

kammarrätten, generaltullstyrelsen, överintendentsämbetet, styrelsen

för postsparbanken, bankinspektionen, kontrollstyrelsen, läroverksöverstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, stuteriöverstyrelsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

rikets allmänna kartverk, hydrografiska byrån och centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Från samtliga dessa verk och myndigheter med undantag av kammarkollegium

hava nu inkommit utlåtanden i ärendet. Åtskilliga av verken förklara0

si o- därvid kort och gott icke hava något att erinra mot de sakkunnigas

förslag; så är exempelvis fallet med marinförvaltningen, lotsstyrelsen, kammarrätten,

överintendentsämbetet och bankinspektionen. Andra ämbetsverk,

såsom läroverksöverstyrelsen och kommerskollegium, tillkännagiva i motiverade

yttranden sin anslutning till förslaget. En mera reserverad hållning

intau-er däremot fångvårdsstyrelsen ävensom vattenfallsstyrelsen, vilket sistnämnda

verk uttryckligen förklarar sig icke vara övertygat om nödvändigheten

och lämpligheten av den av de sakkunniga tillstyrkta anordningen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 110. 49

O

Åtskilliga myndigheter såsom exempelvis cheferna för generalstaben och

marinstaben ävensom medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

generaltullstyrelsen och stuteriöverstyrelsen ställa sig, utan att göra något

uttalande i principfrågan, avvisande mot förslaget i vad detsamma avser

överflyttning till det nya biblioteket av det egna verkets litteratur. Det

övervägande flertalet av de hörda myndigheterna uttalar sig emellertid, principiellt

sett, välvilligt om förslaget eller förklarar sig i alla händelser icke

hava något mot detsamma att invända men framhåller samtidigt, att det

egna verkets bibliotek och samlingar helt och hållet eller åtminstone till

allra största delen antingen skapats för verkets eget behov och i sådan

egenskap dagligen inom verket utnyttjades eller ock vore av den speciella

art, att deras ämne icke kunde komma att bliva representerat inom ett

allmännare förvaltningsbibliotek, varför någon överflyttning dit av den hos

verket förvarade litteraturen icke alls eller i varje fall endast i mycket

ringa omfattning borde komma i fråga. I dylik riktning uttala sig bl. a.

generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, försäkringsinspektionen, statskontoret,

mynt- och justeringsverket, styrelsen för postsparbanken, kontrollstyrelsen,

lantinäteristyrelsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, rikets allmänna

kartverk samt centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Det utförligaste yttrandet i den föreliggande frågan har avgivits av

socialstyrelsen, som — efter anmärkning, att styrelsens eget bibliotek

visserligen vore av den beskaffenhet, att någon förflyttning av detsamma

icke borde äga rum — framhåller, hurusom för administrationen i dess

helhet och ur statens synpunkt i allmänhet upprättandet av ett centralt

förvaltningsbibliotek vore ägnat att medföra betydande fördelar. Styrelsen

förklarar sig vidare anse den av de sakkunniga föreslagna utvägen att anknyta

centralbiblioteket till riksdagens bibliotek lämplig och naturlig men

finner sig däremot icke kunna biträda de sakkunnigas förslag i vad det

rör det utvidgade riksdagsbibliotekets organisation. Enligt berörda förslag

skulle biblioteket förvaltas av en styrelse, bestående av tre ledamöter, varav

en ordföranden — skulle förordnas av Kungl. Maj:t och de båda övriga

utses av riksdagen, en representant för vardera av dess kamrar, i enlighet

med stadgar, som skulle fastställas av riksdagen. Det rena förvaltnings
intresset

vore sålunda, yttrar socialstyrelsen, helt utestängt från något inflytande

vid dessa stadgars tillkomst och även under förutsättning, att den

av Kungl. Maj:t förordnade ledamoten utsåges med särskild hänsyn till

administrativ kompetens, förelåge icke tillräcklig trygghet för att denne

skulle med framgång kunna hävda administrationens intressen inom styrelsen.

En nödvändig förutsättning för att biblioteket skulle kunna fylla

ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner vore enligt socialstyrelsens

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 153 käft. (Nr 170.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

uppfattning, att förvaltningen tillerkändes ett mera avgörande inflytande

i fråga om dess skötsel. 1 sådant avseende ansåge styrelsen det vara ett

oeftergivligt villkor, såväl att stadgarna för biblioteket antoges av Kungl.

Maj:t och riksdagen gemensamt, som ock att riksdagen och statsförvaltningen

bleve lika representerade i bibliotekets styrelse.

Socialstyrelsen framhåller vidare, att de sakkunniga enligt styrelsens

mening icke behandlat den föreliggande frågan i hela dess vidd. De sakkunniga

hade nämligen överhuvud taget icke vidrört spörsmålet om ordnande

av samarbetet och samverkan mellan det föreslagna centralbiblioteket

å ena sidan samt Kungl. Maj:ts kansli och de centrala verken å den andra.

Hithörande frågor vore emellertid enligt styrelsens åsikt av så stor vikt,

att de borde upptagas till behandling i samband med förslaget till inrättande

av ett centralt förvaltningsbibliotek.

Slutligen berör socialstyrelsen frågan angående bestämmanderätten i

avseende å handbibliotekens omfattning och framhåller därvid, att då vederbörande

verk givetvis självt vore mest kompetent att avgöra, vilken

litteratur vore erforderlig för de dagliga göroinålen, avgörandet angående

omfattningen av det egna biblioteket borde läggas i verkets och sålunda

icke i styrelsens eller föreståndarens för centralbiblioteket hand.

Bland de mera speciella anmärkningar som av övriga myndigheter

framställts mot förslaget må påpekas, att enligt lantbruksstyrelsens åsikt

benämningen å biblioteket lämpligen borde bliva statsbiblioteket, vilket

namn bättre angåve dess ändamål än den av de sakkunniga föreslagna

benämningen riksdagsbiblioteket.

Den av de sakkunniga förebragta utredningen synes mig till fullo

hava ådagalagt önskvärdheten av ett bättre tillvaratagande och anordnande

av den genom statsmyndigheter, kommittéer och annorledes för statsändamål

förvärvade litteraturen. På sätt av de sakkunniga framhållits, torde

detta lämpligast kunna ske genom att, med de begränsningar, som kunna

anses nödiga, till ett centralt förvaltningsbibliotek sammanföra de nu hos

olika verk och myndigheter spridda boksamlingarna. Då upprättandet av

ett helt och hållet nytt bibliotek för berörda ändamål av kostnadsskäl

icke torde kunna ifrågasättas, anser jag i likhet med såväl de tillkallade

sakkunniga som riksbibliotekarien det åsyftade målet bäst kunna vinnas

genom en utvidgning av riksdagens bibliotek.

Det av de sakkunniga i dylikt hänseende utarbetade förslaget synes

mig vara av beskaffenhet att med en del tillägg och modifikationer kunna

föreläggas riksdagen för prövning.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

En nödvändig förutsättning för förslagets genomförande är emellertid,

. såsom de sakkunniga framhålla, att erforderliga lokaler för bibliotekets

utvidgning kunna beredas inom riksdagshuset. Mot den av de sakkunniga

framlagda planen för ordnande av lokalfrågan hava likväl allvarliga betänkligheter

uttalats av fullmäktige i riksgäldskontoret, som särskilt framhållit,

att planens realiserande skulle komma att alltför mycket inkräkta

på det redan förut starkt i anspråk tagna utrymmet inom riksdagshuset.

Utan att här närmare ingå i behandling av berörda fråga, vars ordnande

ö ^ ^ en riksdagens e^en . angelägenhet, vill jag emellertid såsom min

uppfattning uttala, att de av fullmäktige i riksgäldskontoret hysta betänkligheterna

mot genomförande av de sakkunnigas förslag i lokalfrågan icke

torde vara av den avgörande betydelse, att de, därest riksdagen eljest

finner den förordade ombildningen av riksdagsbiblioteket till ett centralt

förvaltningsbibliotek lämplig och önsklig, i och för sig böra få utgöra

hinder mot en dylik ombildning, Vad särskilt angår de sakkunnigas förslag

till omflyttning av bibliotekets bokmagasin anser jag mig böra anmärka,

att detsamma upptagits och tillstyrkts av de av fullmäktige i riksgäldskontoret

den 26 juni 1913 utsedda kommitterade för utredning

angående vissa förändringar och nya anordningar i riksdagshuset, vilka

kommitterade i sitt den 27 oktober 1913 avgivna utlåtande framhållit, att

eu dylik omflyttning i flera avseenden skulle innebära betydande fördelar

och därför borde vidtagas oberoende av den ifrågasatta utvidgningen av

riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek, i vilken senare fråga

kommitterade icke ansett sig böra göra något uttalande.

Att märka är emellertid att vid bifall till de sakkunnigas förslag,

som bl. a. innebär, att justitieombudsmannens nuvarande expeditionslokaler

skulle upplåtas åt biblioteket, riksdagen måste vara beredd att anskaffa

andra dylika lokaler och, därest sådana icke kunna inom riksdagshuset

beredas, till riksgäldsfullmäktiges förfogande ställa för dylika lokalers förhyrande

erforderliga medel.

Därest förslaget om riksdagsbibliotekets ombildning till centralt förvaltningsbibliotek

i princip av riksdagen bifalles, återstår emellertid att

avgöra, i vilken omfattning överflyttning till berörda bibliotek av de hos

ämbetsverken nu förvarade boksamlingarna bör äga rum. Såsom redan

antytts, hava nämligen de sakkunniga förutsatt, att från dylik överflyttning

i varje fall böra undantagas de bibliotek och samlingar, som antingen

skapats för verkens egna behov och i sådan egenskap dagligen utnyttjas

eller ock äro av den speciella art, att deras ämne icke lämpligen bör bliva

representerat inom ett allmännare förvaltningsbibliotek. Att det under

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Alaj:ts nåd. proposition Nr 170.

sådana omständigheter kan komma att möta svårighet att i de enskilda

fallen avgöra, huru långt centraliseringen bör sträcka sig, torde få anses

självfallet och har för övrigt ytterligare belysts genom de av ämbetsverken

i ämnet avgivna utlåtandena, i vilka snart sagt genomgående göres gällande,

att det egna verkets bibliotek är av den natur, att det bör komma

i åtnjutande av den ovan angivna undantagsställningen. Aven om det

sålunda torde vara troligt, att riksdagsbibliotekets verksamhet såsom förvaltningsbibliotek

— på sätt också av riksbibliotekarien förutsetts — kommer

att begränsas till ett mera inskränkt område än av de sakkunniga

åsyftats, lärer det dock å andra sidan kunna antagas, att det, vid närmare

undersökning skall visa sig möjligt att utan olägenhet till förvaltningsbiblioteket

från ämbetsverkens boksamlingar överflytta litteratur i något

större utsträckning än vad ämbetsverken i sina utlåtanden i allmänhet

hållit före. Emellertid torde med prövningen av nu ifrågavarande spörsmål

ävensom övriga i de sakkunnigas betänkande eller myndigheternas

utlåtanden berörda frågor av beskaffenhet att kunna på administrativ väg

avgöras lämpligen böra anstå till dess det visat sig, huruvida den^ ifrågasatta

ombildningen av riksdagsbiblioteket verkligen kommer till stånd.

Mot de sakkunnigas förslag i vad detsamma avser bibliotekets styrelse

och organisation har jag icke funnit anledning till erinran. De anmärkningar,

som av riksbibliotekarien och socialstyrelsen framställts mot det sätt, varpå

enligt berörda förslag förvaltningsintresset skulle bliva representerat i bibliotekets

styrelse, synas mig sålunda, vid det förhållande att enligt förslaget ordföranden

i styrelsen skall utses av Kungl. Maj:t, kunna lämnas utan avseende,

liksom ock riksbibliotekariens anmärkning om förslagets otillfredsställande

beskaffenhet ur synpunkten av ämbetsverkens biblioteksbehov och anspråk

på litteraturanskaffning. Såvitt jag kunnat finna, har nämligen i förslaget

riksdagens och förvaltningens intressen i sistberörda hänseenden i möjligaste

mån lika tillgodosetts, om man undantager den företrädesrätt till

boklån, som enligt stadgeförslagets § 15 tillerkänts riksdagen. Denna

företrädesrätt torde emellertid få anses nödvändig för att biblioteket skall

kunna rätt fylla den uppgift, som även efter dess omorganisation lärer

vara att betrakta såsom dess förnämsta, nämligen att under pågående

riksdag tillhandahålla riksdagens ledamöter och tjänstemän den för deras

arbete erforderliga litteraturen. Av samma anledning synes mig såväl det

av lantbruksstyrelsen framställda förslaget att förändra bibliotekets namn

till statsbiblioteket som ock socialstyrelsens yrkande om stadgarnas fastställande

av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt icke böra föranleda

ändring i de sakkunnigas förslag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 170.

Mot det av de sakkunniga utarbetade stadgeförslaget i de delar, som

ieke härovan berörts eller vid behandlingen av bibliotekets stat härnedan

komma att beröras, har jag, förutom en del mindre väsentliga anmärkningar

av redaktionell natur, endast den erinran att framställa, att särskilda

bestämmelser rörande besvär över styrelsens beslut i vissa fall,

motsvarande dem, som innehållas i § 49 i gällande reglemente för riksgäldskontor,

synas mig böra meddelas. Bestämmelserna torde lämpligen

kunna sammanföras i en särskild paragraf, som inskjutes omedelbart före

sista paragrafen i de sakkunnigas stadgeförslag.

Förslagen till ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott samt av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen

anser jag kunna utan vidare godtagas.

Beträffande staten för biblioteket anser jag mig däremot icke utan

vidare kunna biträda de sakkunnigas förslag. Sålunda synas mig tillräckliga

skäl icke föreligga för att, på sätt de sakkunniga föreslagit, giva chefen

för biblioteket titeln överbibliotekarie med avlöningsförmåner såsom tredje

gradens tjänsteman. Biblioteket torde nämligen även i dess ombildade

skick icke komma att bliva jämförligt med riksbiblioteket eller universitetsbiblioteken

i Uppsala och Lund vare sig i fråga om volymantalet, personalens

storlek eller arbetets art. Sålunda har riksdagsbiblioteket beräknats

komma att omfatta ett under loppet av 25 år från 50,000 till 125,000

stegrat antal volymer, medan volymantalet redan nu vid riksbiblioteket

uppgår till c:a 400,000 och vid universitetsbiblioteket i Uppsala till omkring

500,000. Vidare skulle å riksdagsbibliotekets stat vara uppförda

endast tre ordinarie tjänstemän, medan vid de övriga nu oraförmälda biblioteken

tjänstemannaantalet växlar mellan 9 och 12. Slutligen torde, såsom

redan antytts, arbetet vid riksdagsbiblioteket icke komma att bliva av

samma krävande beskaffenhet som vid riks- och universitetsbiblioteken med

deras betydande samlingar av gammalt tryck och handskrifter, vilkas undersökande

och ordnande i främsta rummet ankommer på bibliotekets chef.

Jag anser mig sålunda böra föreslå, att riksdagsbibliotekarien må erhålla

titeln förste bibliotekarie samt avlöning i grad mellan andra och tredje

lönegraden, i likhet med vissa befattningshavare i ett par av de centrala

verken, vilkas avlöning utgår med sammanlagt 6,800 kronor om året,

därav 4,200 kronor lön, 2,000 kronor tjänstgöringspengar samt 600 kronor

ortstillägg, jämte ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem års tjänstgöring.

o O

Om jag sålunda anser, att de för chefsbibliotekarien föreslagna avlöningsförmånerna

utan olägenhet kunna på ovan angivet sätt minskas,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

synes däremot den av andre bibliotekarierna, som får sig anförtrott att

förestå bibliotekets expedition, på grund av det omfattande arbete, som i

denna egenskap torde komma att åvila honom, billigtvis böra tillerkännas

en i avlöningshänseende något bättre ställning än de sakkunniga åsyftat.

Jag föreslår därför, att för expeditionsföreståndaren måtte i staten uppföras

ett särskilt arvode å 500 kronor.

I fråga om staten för biblioteket tillåter jag mig vidare påpeka,

att de sakkunniga, som beträffande avlöningen till vaktmästare förklarat

sig anse densamma böra utgå med enahanda belopp, som plägar bestämmas

vid nya löneregleringar inom statsförvaltningen, synas hava förbisett,

att vid dylika löneregleringar numera brukar stadgas, att förste vaktmästares

lön efter 5 år kan höjas med 100 kronor samt envar annan

vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter

10 år med ytterligare 100 kronor. Dessa förmåner torde höra komma

också riksdagsbibliotekets vaktmästare till godo.

I övrigt har jag icke något annat i sak att erinra mot det framlagda

statförslaget, än att det däri såsom förslagsanslag å 10,000 kronor

upptagna anslaget till böckers inköp och bindning, vilket anslag motsvarar

det nu i riksstaten under titeln »kostnader för riksdagens bibliotek» uppförda

anslaget å 7,000 kronor, liksom detta synes böra erhålla reservationsanslags

och icke förslagsanslags natur, varjämte anslagstiteln lämpligen

torde kunna förändras till »kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering

och utvidgning».

Enligt de sakkunnigas förslag skulle den nya staten för riksdagsbiblioteket

träda i kraft, vad angår styrelse och förste bibliotekarie den 1

juli innevarande år samt i övrigt den 1 januari 1916. Vid bifall till

sagda förslag bör sålunda från och med år i916 det i riksstaten uppförda

reservationsanslaget å 7,000 kronor till kostnader för riksdagens bibliotek

utbytas mot ett reservationsanslag å 10,000 kronor till kostnader för riksdagsbibliotekets

komplettering och utvidgning. Då, såsom förut nämnts,

övriga utgifter för biblioteket, för närvarande beräknade till 14,966 kronor

50 öre om året, bestridas ur förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader,

vilket anslag förut årligen utgått med 1,225,000 kronor och i

årets statsverksproposition föreslagits höjt till 1,250,000 kronor, bör vidare

sagda anslag ytterligare höjas med skillnaden mellan det enligt de sakkunnigas

förslag för ifrågavarande utgifter beräknade beloppet, 24,000

kronor, och ovanberörda belopp, 14,966 kronor 50 öre, d. v. s. med 9,033

kronor 50 öre eller, för jämnande av anslagstitelns slutsumma, med i runt

tal 10,000 kronor. Kostnaderna för beredande av arvoden åt styrelseledamöterna

och avlöning åt förste bibliotekarien under tiden 1 juli—31 decem
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 170.

55

ber 1915 torde, med hänsyn till att anslaget till riksdags- och revisionskostnader

ar av förslagsanslags natur, kunna bestridas av årets anslå» för

sistberörda ändamål. °

,, . av sakkunniga föreslagna villkoren och bestämmelserna för

åtnjutande av de ifrågasätta avlöningsförmånerna synas mi» i stort sett

icke giva anledning till erinran. I punkt 9 torde emellertid, i överensstämmelse

med vad som vid utfärdandet av liknande bestämmelser i andra

ta på senaste tiden plägat ske, efter ordet .semester* böra inskjutas orden

>>e er ledighet för fullgörande av värnplikt*. Då, i motsats mot vad nu är

taltet, enligt det framlagda statförslaget avlöningsförmånerna för bibliotekets

tjänstemän såsom vid de centrala verken i allmänhet uppdelats i lön

tjänstgönngspenningar och ortstillägg, torde de av riksbibliotekarien uttalade

farhagorna för att bibliotekets tjänstemän i pensionshänseende skulle

komma i fördelaktigare ställning än innehavare av motsvarande statstjänst

vara ogrundade. J

till sist anser jag mig böra erinra om, att därest den föreslao-na

omorganisationen av riksdagsbiblioteket kommer till stånd, riksdagen torde

hava att ställa. till vederbörandes förfogande nödiga medel för°boksamlingarnas

flyttning och ordnande. Kostnaderna för de av förslaget påkallade

byggnadsarbetena inom riksdagshuset torde däremot kunna bestridas

av anslaget till riksdagens hus, utan att detta behöver höjas.

Luder åberopande av vad sålunda anförts, hemställde föredragande

departementschefen, det täcktes Kungl. Maj:t i särskilda propositioner

,, .}:0J LJ1 riksdagens prövning framlägga förberörda förslag till stadgar

för riksdagsbiblioteket till ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen

för riksdagens bankoutskott, till stat för riksdagsbiblioteket samt till villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna ävensom föreslå riksdagen att, under förutsättning

av bifall i huvudsak till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skulle träda i

kran, vad anginge styrelse och förste bibliotekarie den 1 juli 1915 och i

övrigt den 1 januari 1916;

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket bereddes lokal inom

riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad av de sakkunniga

töreslagits; ö

i oorn™ ,höja försIat?8anslaget till riksdags- och revisionskostnader, nu

l,^/o,UUU kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 1,250,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:U nåd. proposition Nr 170.

kronor, med ytterligare 10,000 kronor till 1,260,000 kronor ävensom indraga

reservationsanslaget till riksdagens bibliotek å 7,000 kronor och i

dess ställe till bestridande av kostnader för riksdagsbibliotekets kompletterino1

och utvidgning anvisa ett reservationsanslag å 10,000 kronor;

n dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande ävensom, därest så skulle befinnas nödigt,

för anskaffande utom riksdagshuset av lämpliga lokaler för justitie
ombudsmansexpeditionen;

samt . , ,,

2:o) till riksdagens prövning framlägga förut jämväl omförmälda

förslag till ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för

riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behahade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle propositioner

till riksdagen avlåtas av den lydelse, bil. litt.

vid detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

Stockholm 1915. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner

133651

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek. s. 1 i texten
  2. SU 1915:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anvisande av anslag till riksdagsoch revisionskostnader, m. m. 4: a1 i texten