Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § «?, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8. inom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov
1915-04-20 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1915:176, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § «?, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8. inom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov
Dokumentets text
Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 176.
1
Nr 176.
Kun g l. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag
till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § «?,
§ 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8. inom. 2 och 3 i lagen
den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och
enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov;
given Stockholms slott den 20 april 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att antaga bifogade förslag till lag om ändrad lydelse av § 2,
mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3
i lagen den 24 inaj 189o angående skyldighet för kommuner och
enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
B. B. E. Mörcke.
Bihang till riksdagens protokoll 191ö. 1 sand. lön käft. (Nr 176.)
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
Förslag
till
Ii a g
om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7 inom. 3
samt § 8 niom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 18115 angående skyldighet
för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för
krigsmaktens behov.
Härigenom förordnas, att § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3,
§ 7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den ^ 24 maj 1895 angående
skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov skola hava följande ändrade lydelse:
§ 2.
1. Genom rekvisition må anskaffas eller tagas i anspråk:
a) kvarter för trupper med befäl och vederlikar samt för andra, som
äro vid krigsmakten anställda eller för dess räkning använda; stallrum
för hästar och slaktdjur ävensom plats under tak i befintliga byggnader
för materiel och andra effekter;
b) mat i kvarteren för den i a) omförmälda personal samt foder åt
hästar och slaktdjur;
c) fartyg, båtar och andra farkoster, med eller utan bemanning och
materiel;
d) hästar, fordon, sadel och seltyg, automobiler (motorcyklar), lokomobiler,
velocipeder, skidor, sparkstöttingar och snöskor, allt med erforderligt
tillbehör, så ock personal för nämnda transportmedels skötsel
samt materiel och personal för reparation av desamma;
e) vägvisare, budbärare, arbetsmanskap, materialier, verktyg och
redskap för tillfälliga för krigsändamål erforderliga väg-, bro-, förbindelse-,
befästnings- och andra arbeten jämte till sådana arbeten nödig
mark samt byggnader och verkstäder;
3
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
f) proviant och foder jämväl under andra förhållanden än de i b)
avsedda, ävensom slaktdjur;
g) bränsle och lägerhalm för trupper i kvarter, läger eller bivack;
h) förnödenheter för drift av kraft- och andra maskiner och värmeapparater
av alla slag, såsom vatten, elektrisk ström, bränsle, smörjämnen
m. m.;
i) erforderliga materialier för utrustning av krigsfartyg;
k) vård hos befolkningen för sjuka och sårade människor och
hästar;
l) annat, som kan behöva undantagsvis genom rekvisition anskaffas,
såsom beväpning- och utrustningspersedlar, läkemedel och sjukvårdsmateriel,
ammunition, krut, dynamit och andra sprängämnen, ävensom
till biträde erforderlig personal.
2. Genom rekvisition må ock tagas i anspråk: järnvägar och andra
transportanordningar, lokomotiv, järnvägsvagnar och övrig järnvägsmateriel,
materiel för fältbanor, kanaler och slussverk, telegraf- och
telefoninrättningar, apparater för trådlös telegrafi och telefoni, kraft-,
kraftöverförings- och verktygsmaskiner av alla slag, elektriska kraftstationer,
tryckerier, litografiska anstalter samt ballong-, flygmaskins-, luftskepps-
och belysningsmateriel, allt med tillhörande personal och materiel.
§ 3.
För åstadkommande av en såvitt möjligt jämn fördelning vid rekvisitionernas
utgörande indelas riket,på sätt söm av Konungen jämlikt
13 § bestämmes, i rekvisitionsområden, varvid hänsyn tages ej mindre
till de särskilda landsdelarnas tillgångar än ock till rikets administrativa
indelning.
Denna indelning skall, då rekvisitionernas beskaffenhet sådant medgiver,
läggas till grund för deras utgörande. Utan hinder därav äger
dock, vad krigsskådeplats angår, den därstädes förordnade militäre
befälhavaren, sedan rätt att göra rekvisition för honom inträtt, att i
nämnda avseende utfärda nödiga bestämmelser.
§ 5-
3. Kvarter för människor, stallrum för hästar och slaktdjur samt,
i mån av behov, plats under tak för materiel och andra effekter lämnas
utan betalning.
Pågår inkvartering under så lång tid, att särskilda kostnader eller
avsevärda olägenheter därigenom åsamkas vederbörande kvartervärd,
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
må dock ersättning utgå med belopp, som Konungen för varje särskilt
fall bestämmer.
§ 7-
3. Enligt de i mom. 2 angivna grunder utgår jämväl ersättning
för användandet av övriga i § 2 mom. 2 upptagna föremål för rekvisitionsrätten.
§ 8.
2. Efter samma grunder utgår ersättning för begagnandet av fartyg,
båtar och andra farkoster. Farkost, som användes till försänkning
eller likartat ändamål, ersättes till fulla värdet.
3. För användning av automobiler (motorcyklar) och lokomobiler
utgår ersättning såväl för därå bevisligen uppkommen skada som för
den för innehavaren förlorade avkastning eller nytta.
Denna lag träder genast i kraft.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 170.
o
Utdrag av protokollet över lantför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 april 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Mörcke anförde härefter:
»Uti underdånig skrivelse den 15 april 1908 gjorde chefen för generalstaben
framställning om åtskilliga ändringar i lagen den 24 maj 1895
angående skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov. Dessa ändringar avsågo dels att i lagens 2 §
såsom föremål för rekvisition srätten upptaga en del fortskaffningsmedcl
och tekniska hjälpmedel, som numera erhållit en väsentligt ökad
betydelse för försvaret, dels ock att i lagens 6 och 7 §§ reglera
ersättningen för att dessa fortskaffningsmedel och hjälpmedel tagas i
anspråk.
6
\
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
Över generalstabens ifrågavarande förslag avgåvos underdåniga utlåtanden
av samtliga Kungl. Maj:ts befallningsliavande ävensom, efter
vederbörande truppförbandschefers hörande, av samtliga arméfördelningschefer,
militärbefälhavaren på Gottland, kommendanten i Boden
samt chefen för fortifikationen. I allmänhet vann förslaget myndigheternas
erkännande av att vara påkallat av tidsförhållandena. Vissa
detaljanmärkningar, för vilka jag i det följande kommer att närmare
redogöra, framställdes dock mot förslaget.
Uti underdånig skrivelse den 12 november 1914 har nu chefen för
generalstaben anmält, att sedan förenämnda förslag avgavs, framträtt
nödvändigheten av att även vinna klarhet beträffande rätten till rekvisition
av ytterligare eu del tekniska hjälpmedel in. m. Då därjämte
tillgången inom landet å hithörande materiel — särskilt å motordrivna
fordon — i väsentlig mån ökats, framstode såsom ett oavvisligt krav
att bereda möjlighet till dess fulla utnyttjande för krigsmaktens behov.
Härutinnan kunde förhållandet icke vara tillfredsställande, så länge
bland rekvisitionsberättigade tvivel rådde, huruvida rekvisitionslagen vore
tillämplig å ifrågavarande materiel.
I anslutning till vad sålunda anförts, bär chefen för generalstaben
överlämnat nytt förslag till ändringar i förutnämnda §§ av rekvisitionslagen
ävensom förslag till viss ändring i § 3 av samma lag.
Över detta förslag hava underdåniga yttranden avgivits av samtliga
förutnämnda myndigheter ävensom av inspektören för infanteriet, inspektören
för kavalleriet, generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet, generalfältläkaren och generalintendenten. Frånsett ett par
mindre detaljanmärkningar hava samtliga myndigheter förklarat sig icke
hava något att emot förslaget erinra.
§ 2 mom. 1.
Chefens för
generalstaben
nu föreliggande
förslag.
I § 2 mom. 1 har chefen för generalstaben föreslagit följande
tillägg:
’a) kvarter för trupper — — — — — — — — andra effekter;
b) mat i----------------------— och slaktdjur;
c) fartyg, båtar — -— — — — — — — — — — och materiel;
d) anspann med eller utan fordon och forman, hästar, fordon, sadeloch
seltyg, automobiler med eller utan förare, lokomotiv, järnvägsvagnar och
övrig järnvägsmateriel, materiel för fältbanor, lokomobiler, motorcyklar,
velocipeder, skidor, snöskor m. m. samt materiel och personal för nämnda
transportmedels skötsel, reparation etc.;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
i
e) vägvisare — — — — — .— — — —
f) proviant — — — — — — — — _ -
g) bränsle — — — — -— — — — — _
b) elektrisk ström, bensin, sprit, fotogen, olja
automobiler och motorer;
— — och verkstäder;
- — ävensom slaktdjur;
—--bivack;
o. d. för fartyg, båtar,
i) stenkol — — — — — — — — — — — — materialier;
k) vård hos — — — — — — — — — — — — och hästar;
l) annat, som kan behöva undantagsvis genom rekvisition anskaffas,
såsom beväpnings- och utrustningspersedlar, läkemedel och förbandsmaterialier,
ammunition, krut, dynamit och andra sprängämnen, ballong-,
flygmaskins-, luftskepps- och belysningsmateriel, apparater för trådlös telegrafi
m. m., ävensom till biträde erforderlig personal.’
Uti de över chefens för generalstaben först framlagda förslag av- Anmärkningar
givna yttrandena framställdes eu del anmärkningar, vilka samtliga gingo mot fiirslasetut
på att ytterligare fullständiga uppräkningen av vad som må genom
rekvisition anskaffas eller tagas i anspråk. Sålunda föreslog befälhavaren
för Dalregementet, att i punkt d) borde omnämnas jämväl motorer.
Vidare påyrkades från ett par håll, att i samma punkt skulle upptagas
sparkstöttingar, vilka inom vissa delar av landet användas i stor utsträckning,
ävensom att i punkten måtte uttryckligen angivas, att allt
däri uppräknat kunde tagas i anspråk med erforderligt tillbehör. Slutligen
erinrade kommendanten i Boden, att det även borde nämnas något
om de medel för drivkraft, som eu utvecklad torvindustri framställde
eller kunde komma att framställa, såsom torvkol, torvkolspulver, torvkoks
och dylikt.
Generalfältläkaren har uti sitt yttrande framhållit, att i punkten 1)
uttrycket »förbandsmaterialier» lämpligen borde utbytas mot »siukvårdsmaterieb.
J
Samtliga dessa av generalstabschefen och hörda myndigheter fram- Departements
ställda förslag anser jag vara värda beaktande. Det synes mig emellertid chefe,1B yttkunna
ifrågasättas, huruvida alla de i chefens för generalstaben ändringsför- randc''
slag avsedda förnödenheter böra upptagas i mom. 1 av § 2. Enligt mom. 3
i samma paragraf skall nämligen i allmänhet vederbörande kommun ansvara
för utgörande av rekvisition, som i mom. 1 avses. I sistberörda moment uppräknade
förnödenheter böra därför vara av den beskaffenhet i allmänhet,
att kommunerna skäligen kunna göras ansvariga för deras presterande.
Detta synes mig emellertid icke vara fallet med lokomotiv, järnvägsvagnar
och övrig järnvägsmateriel, materiel för fältbanor, ballong-,
8
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
flygmaskins-, luftskepps- och belysningsmateriel samt apparater för
trådlös telegrafi.
Enligt min uppfattning bör § 2 mom. 1 erhålla följande lydelse:
1. Genom rekvisition må anskaffas eller tagas i anspråk:
a) kvarter-----------------effekter;
b) mat i---------------slaktdjur;
c) fartyg — — — — — — — — — — — — — — materiel;
d) hästar, fordon, sadel- och seltyg, automohiler, (motorcyklar), lokomobiler,
velocipeder, skidor, sparkstötting ar och snöskor, allt med erforderligt
tillbehör, sä ock personal för nämnda transportmedels skötsel samt
materiel och personal för reparation av desamma;
e) vägvisare, budbärare, arbetsmanskap, materialier, verktyg och
redskap för tillfälliga för krigsändamål erforderliga väg-, bro-, förbindelse-,
befästnings- och andra arbeten jämte till sådana arbeten nödigmark
samt byggnader och verkstäder;
f) proviant — — — — — — — — — — — slaktdjur;
g) bränsle — — — — — — — — — ■ — bivack;
h) förnödenheter för drift av kraft- och andra maskiner och värmeapparater
av alla slag, såsom vatten, elektrisk ström, bränsle, smörjämnen
m. m.;
i) erforderliga materialier för utrustning av krigsfartyg;
k) vård — — — — — — — — — — — — — hästar;
l) annat, som kan behöva undantagsvis genom rekvisition anskaffas,
såsom beväpnings- och utrustningspersedlar, läkemedel och sjukvärdsmateriel,
ammunition, krut, dynamit och andra sprängämnen, ävensom
till biträde erforderlig personal.
§ 2 mom. 2.
Chefens för För detta lagrum har chefen för generalstaben föreslagit följande
generalstaben ändrade lydelse:
förslag. >2. Genom rekvisition må ock tagas i anspråk: järnvägar och andra
transportmedel, kanaler och slussverk, telegraf- och telefoninrättningar,
elektriska kraftstationer, tryckerier, litografiska anstalter in. m., jämte till
dylika anläggningar hörande personal och materiel.’
Såsom ''motiv till detta förslag har chefen för generalstaben i sin
första framställning anfört, att med införandet av elektrisk drift vid
järnvägarna kunde uppstå behov av den ordinarie kraftkällans förstärk
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 176. 9
ning och att, om nämnda kraftstation bleve förstörd, kraft måste anskaffas
från annat håll.
Att elektriska kraftstationer, tryckerier och litografiska anstalter
göras till föremål för rekvisitionsrätten, finner jag mig böra tillstyrka.
Vad de båda sistnämnda slagen av anläggningar angår, anser jag mig
böra särskilt framhålla vikten av, att dessa kunna vid inträffande mobilisering
tagas i anspråk för utförande av en hel del med själva mobiliseringen
sammanhängande arbeten.
Enligt vad jag förut anfört, böra såsom föremål för rekvisitionsrätten
även upptagas lokomotiv, järnvägsvagnar och övrig järnvägsmateriel,
materiel för fältbanor, ballong-, flygmaskins-, luftskepps- och
belysningsmateriel samt apparater för trådlös telegrafi, men böra dessa
föremål däremot icke upptagas i mom. 1, enär kommunen icke skäligen
kan göras ansvarig för deras presterande. Sådant ansvar ålig-ger kommunen
emellertid icke beträffande de för närvarande i mom. 2 uppräknade
föremål. Det synes mig därför lämpligt att i sistnämnda moment
upptaga jämväl nyss uppräknade nya föremål.
Såsom föremål för rekvisitionsrätten torde i förevarande moment
jämväl böra upptagas apparater för trådlös telefoni ävensom kraft-,
kraftöverförings- och verktygsmaskiner av alla slag.
Det nuvarande uttrycket »järnvägar och andra transportmedel» torde
lämpligen böra ändras till »järnvägar och andra transportanordningar».
Därigenom torde tydligare framgå, att jämväl exempelvis lyft- och
transportkranar samt andra mekaniska lossnings- och lastningsanordningar
i hamnar m. m. äro föremål för rekvisitionsrätten.
Enligt min mening bör ifrågavarande mom. 2 avfattas sålunda:
2. Genom rekvisition må ock tagas i anspråk: järnvägar och andra
transportanordning ar, lokomotiv, järnvägsvagnar och övrig järnvägsmateriel,
materiel för fältbanor, kanaler och slussverk, telegraf- och telefoninrättningar,
apparater för trådlös telegrafi och telefoni, kraft-, kraftöverförings-
och verktygsmaskiner av alla slag, elektriska kraftstationer, tryckerier,
litografiska anstalter samt ballong-, flygmaskins-, luftskepps- och belysningsmateriel,
allt med tillhörande personal och materiel.
§ 3''
För ifrågavarande paragraf har chefen för generalstaben föreslagit
följande ändrade lydelse:
''För åstadkommande av eu såvitt möjligt jämn fördelning vid
rekvisitionernas utgörande indelas riket, på sätt som av Konungen jäm
Bihang
till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 159 höft. (Nr 176.) 2
Departementschefens
yttrande.
Chefens för
generalstaben
förslag
10
Departements
chefens
yttrande.
Chefens för
generalstaben
förslag.
Departements
chefens
yttrande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
likt 13 § bestämmes, i rekvisitionsområden, varvid hänsyn tages ej
mindre till de särskilda landsdelarnas tillgångar än ock till rikets administrativa
indelning.
Denna indelning skall, då rekvisitionernas beskaffenhet sådant medgiver,
läggas till grund för deras utgörande. Utan hinder därav äger
dock, vad krigsskådeplatsen angår, den därstädes förordnade militäre
befälhavaren, sedan rätt att göra rekvisition för honom inträtt, att i
nämnda avseende utfärda nödiga bestämmelser.’
Den i förevarande paragraf föreslagna ändringen innebär, att i
stället för »högste befälhavaren» den å krigsskådeplats »lörordnade
militäre befälhavaren» skall äga utfärda nödiga bestämmelser angående
rekvisitionernas utgörande. Då ändringen är töranledd av nu planlagda,
i reglementen och förordningar redan i princip fastslagna bestämmelser
för befälsförhållandena vid krig, finner jag mig böra tillstyrka densamma.
§ 7 mom. 3.
För mom. 3 i denna paragraf har chefen för generalstaben föreslagit
följande ändrade lydelse:
’3. För kanaler, slussverk, telegraf- och telefoninrättningar, elektriska
kraftstationer, tryckerier och litografiska anstalter m. m. ävensom för
ballong-, flygmaskins-, luftskepps- och belysning sv later iel o. d., som tagas i
anspråk, utgår ersättning enligt de i mom. 2 anförda grunder.’
De i mom. 2 angivna beräkningsgrunder för bestämmande av vederbörlig
ersättning äro -—- med undantag för militärtransporter eftei fastställd
taxa eller särskilda bestämmelser — dels den tid, under vilken
rekvisitionsförernålet varit ägaren avhänt, dels ock den skada eller betydligare
försämring, som samma föremål lidit.
För de i § 7 nu angivna förnödenheter torde andra beräkningsgrunder
icke lämpligen kunna användas. Delsamma synes vara förhållandet
med de i mom. 2 av § 2 i mitt förslag omförmälda transportanordningar,
lokomotiv, järnvägsvagnar och övrig järnvägsmateriel, materiel
för fältbanor, apparater för trådlös telegrafi och telefoni, kraft-,
kraftöverförings- och verktygsmaskiner av alla slag, elektriska kraftstationer,
tryckerier, litografiska anstalter samt ballong-, flygmaskins-,
luftskepps- och belysningsmateriel. Vid sådant förhållande synes det
mig följdriktigt att sammanföra dessa rekvisitionsföremål med de för
närvarande i § 7 nämnda. På grund härav bör enligt mitt förmenande
§ 7 mom. 3 erhålla följande ändrade lydelse:
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
3. Enligt de i mom. 2 angivna grunder utgår jämväl ersättning
för användandet av övriga i § 2 mom. 2 upptagna föremål för rekvisitionsrätten.
§ 8.
Chefen för generalstaben har föreslagit, att till § 6 fogas ott nytt
moment så lydande:
''5. Ersättning för annan i § 2 d) omnämnd materiel, som tagits i
anspråk, utgår enligt de nedan i § 7: 2 anförda grunder och gälla för
övrigt i tillämpliga delar bestämmelserna i mom. 3 och 4 ovan.’
§ 6 innefattar för närvarande bestämmelser angående den ersättning,
som skall utgå vid rekvisition av i § 2 mom. 1 d) omförmälda
föremål, d. v. s. anspann med eller utan fordon och forman.
Chefens för generalstaben förevarande förslag avser nu att reglera
ersättningsskyldigheten för de nya föremål för rekvisitionsrätten, som
skulle upptagas i förenämnda mom. 1 d). Enligt förslaget skulle ersättningen
utgå enligt de i § 7 mom. 2 angivna grunder, d. v. s.
med hänsyn till dels den tid, under vilken rekvisitionsföremålet varit
ägaren avhänt, dels den skada eller betydligare försämring, föremålet
lidit.
Vid en granskning av de i § 2 mom. 1 för närvarande uppräknade
föremålen för rekvisitionsrätten framgår, att dessa bestå av antingen
förnödenheter eller tjänstbarheter. Av de uppräknade förnödenheterna
äro. några av den beskaffenhet, att de kunna användas utan att
därigenom förbrukas eller väsentligen försämras, andra däremot icke.
Till förra slaget höra i punkterna a) och e) omförmälda byggnader
och mark, vidare i punkt c) omförmälda farkoster, i punkt d)
omförmälda anspann och fordon, i punkt e) omförmälda verktyg och
redskap samt i punkt k) omförmälda beväpnings- och utrustningspersedlar.
För användandet av verktyg och redskap samt nyssnämnda i punkt
k) omförmälda persedlar, i förslaget upptagna under mom. 1), innehåller
lagen icke någon bestämmelse. Meningen synes vara, att verktyg och
redskap må användas utan ersättning och att, därest beväpnings- och
utrustningspersedlar behövas, de skola för krigsmaktens räkning förvärvas,
i följd varav § 9 eller § 10 skall vara beträffande dem tillämplig.
Anledningen härtill är utan tvivel att söka i dessa persedlars jämförelsevis
ringa värde.
Chefens för
generalstaben
nu föreliggande
förslag.
Departementschefens
yttrande.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17b''.
För användandet av byggnader, mark och farkoster finnas bestämmelser
givna i §§ 5 och 8. Av dessa framgar, att ersättning lämnas
endast för direkt* skada och i vissa fall för förlorad avkastning eller
nytta, men däremot icke för själva begagnandet. _
Beträffande anspann med eller utan fordon stadgar lagen i § 6
ersättning även för blotta begagnandet.
Enligt vad jag förut anfört, skulle nu i § 2 mom. 1 upptagas ytterligare
följande ''förnödenheter, nämligen under d) sadel- och seltyg,
automobilér (motorcyklar), lokomobiler, velocipeder, skidor, sparkstöttingar
och snöskor, under h) förnödenheter för drift av kraft" och andra
maskiner och värmeapparater av alla slag samt under 1) sjukvårdsmateriel,
ammunition, krut, dynamit och andra sprängämnen. Då de nämnda,
under h) och 1) upptagna förnödenheterna, med undantag av viss sjukvårdsmateriel,
icke kunna användas utan att förstöras, erfordras icke
någon bestämmelse om ersättning allenast för deras användande, utan
bliver § 9 eller § 10 beträffande dem tillämplig. Vad angår sadeloch
seltyg, velocipeder, skidor, sparkstöttingar och snöskor ävensom
viss sjukvårdsmateriel, äro ju dessa förnödenheter relativt föga prisdyra
och torde därför i fall av behov böra lösas enligt § 9 eller § 10, i analogi
med vad som nu synes gälla i fråga om beväpnings- och utrustningspersedlar.
Beträffande övriga ovan uppräknade förnödenheter, nämligen
automobilér (motorcyklar) och lokomobiler bör däremot lagen reglera
ersättningsskyldigheten för deras begagnande. __
Fråga uppstår då, huruvida sistnämnda rekvisitionsföremal böra
behandlas i analogi med farkoster, så att deras begagnande skulle fa
ske utan ersättning och staten endast vara skyldig gälda ersättning
för direkt skada eller förlorad avkastning eller nytta, eller huruvida
ersättning bör lämnas även för själva begagnandet. Chefen för generalstaben
har uti sitt förslag anslutit sig till det senare alternativet och,
i den mån myndigheterna uti sina tidigare utlåtanden härom yttrat sig,
hava de jämväl varit av samma mening. I denna punkt kan jag
emellertid icke dela den av myndigheterna uttalade uppfattningen.
Givetvis bör gottgörelse lämnas för det avbräck i en bedriven rörelse,
ifrågavarande föremåls tagande i anspråk för statens räkning kan komma
att medföra för vederbörande ägare, likasom vid nyttjande av farkoster
ersättning jämlikt § 8 av gällande lag skall utgå för den för innehavaren
förlorade avkastning eller nytta. Men därutöver torde statens
ersättningsskyldighet icke höra utsträckas. Jag anser således, att go>ttgörelse
till vederbörande ägare här bör utgå på samma sätt som da det
gäller farkoster. Fn följd härav blir, att ifrågavarande ersättnmgsbe
-
13
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
stämmelser böra införas, icke i § 6, såsom generalstabschefen i konsekvens
med sin uppfattning i sakfrågan föreslagit, utan i § 8. Sistnämnda
§ torde sålunda böra ändras därhän, att nuvarande mom. 2 och
3 sammanslås till ett moment, mom. 2, samt att mom. 3 erhåller följande
lydelse:
3- För användning av automobiler (motorcyklar) och lokomobiler utgår
ersättning saväl för därå bevisligen uppkommen skada som för den för
innehavaren förlorade Avkastning eller nytta.
§ 5 mom. 3.
I sammanhang med ovan av mig förordade ändringar i rekvisitionslagen
torde jämväl böra vidtagas en ändring i lagens bestämmelser
om skyldighet för enskilda att vid rekvisition utan ersättning tillhandahålla
kvarter, stallrum m. m.
Enligt § 2 mom. 1 må genom rekvisition tagas i anspråk kvarter
för trupper med befäl och vederlikar samt för andra, som äro vid
krigsmakten anställda eller för dess räkning använda, stallrum för hästar
och slaktdjur ävensom plats under tak i befintliga byggnader för materiel
och andra effekter.
Närmare bestämmelser rörande rekvisition av kvarter återfinnas
i § 5. Uti mom. 1 stadgas sålunda, att kvarter skall lämnas för tågande
trupper och militärtransporter ävensom för till ortens försvar
eller eljest därinom förlagda trupper och militära anstalter. Vidare föreskrives
i mom. 2, att kvarter skall lämnas i mån av utrymme i tillgängliga
hus och byggnader å all egendom såväl i stad som på landet.
Slutligen stadgas i mom. 3, att kvarter för människor, stallrum för
hästar och slaktdjur samt, i mån av behov, plats under tak för materiel
och andra effekter skall lämnas utan betalning.
Av förenämnda stadganden framgår, att vederbörande kvartervärdar
icke äga åtnjuta någon som helst ersättning av statsmedel för
inkvarteringen, vare sig denna lämnas för längre eller kortare tid. För
å hus och byggnader bevisligen uppkommen skada utgår dock ersättning
jämlikt bestämmelserna i § 8 mom. 1.
Åven om skyldigheten att tillhandahålla inkvartering i allmänhet
icke kan anses verka mera betungande än förhållandena kräva, torde
det dock vara uppenbart, att denna skyldighet i vissa fall kan för vederbörande
kvartervärdar medföra icke blott avsevärda olägenheter utan
14
Kung!. Mai ds Nåd. Proposition Nr 176.
jämväl direkta kostnader. Särskilt torde detta vara förhållandet, då på
grund av föreliggande omständigheter ett och samma kvarter måste
tagas i anspråk under en längre tid. Under den nästlidet år anbefallda
mobiliseringen till skyddandet av rikets neutralitet här å somliga
orter inkvartering av befolkningen måst lämnas månader igenom.
Hos Kung! Maj:t hava också kvartervärdar å vissa orter gjort framställning
om utbekommande av ersättning för dem av inkvarteringen
förorsakade kostnader och besvär. Sålunda hava kvartervärdar å Gottland
framhållit, att de måste hålla en del av de inkvarterade med linne,
sängkläder och porslin, vilka persedlar försletes och måste nyanskaffas,
ävensom att arbetsplatserna i logar och lador upptoges av de inkvarterade.
Att i varje fall, då inkvartering lämnas, härför utgiva ersättning
av statsmedel, kan naturligtvis icke ifrågasättas, enär detta skulle iör
statsverket medföra högst avsevärda kostnader och dessutom icke kan
anses vara av förhållandena påkallat. Däremot håller jag iöre, att en
längre tids inkvartering kan under vissa omständigheter för vederbörande
kvartervärdar medföra så avsevärda olägenheter och kostnader,
att det måste anses vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att ersättning härför av statsmedel utgår. Jag anser därför, att förenämnda
stadganden i § 5 böra kompletteras med en bestämmelse, som
möjliggör utbetalande av ersättning för lämnad inkvartering i de fall,
då sådan kan anses vara av föreliggande omständigheter betingad.
Då ersättning för lämnad inkvartering endast torde komma att
utgå i särskilda undantagsfall, synes det mig icke lämpligt att överlämna
prövningen av i förevarande hänseende framställda anspråk åt
den kommission, som jämlikt § 11 av lagen eljest har att pröva och
bestämma fordringsbeloppen för utgjorda rekvisitioner. För vinnande
av önskvärd enhetlighet i lagens tillämpning torde ersättningsanspråk
av denna natur böra i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts
prövning.
I anslutning till vad jag nu anfört, anser jag, att § 5 mom. 3 bör
erhålla följande lydelse:
3. Kvarter för människor, stallrum för hästar och slaktdjur samt,
i mån av behov, plats under tak för materiel och andra effekter lämnas
utan betalning.
Pa q är inkvartering under så läng tid, att särskilda kostnader eller avsevärda
olägenheter därigenom åsamkas vederbörande kvartervärd, ma dock
ersättning utgå med belopp, som Konungen för varje särskilt fall bestämmer.))
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.
Föredraganden uppläste härefter ett i enlighet med vad han anfört
upprättat »Förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3,
& ^ mom‘ 3, §7 inom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den 24 maj
1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov:» samt hemställde, att detta förslag måtte
genom nådig proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna departementschefens, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Maj:t Konungen .lämna bifall; och skulle till riksdagen
av låtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1915:182 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma,jäs proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § s. 13 i texten
- 2SärU 1915:2 Särskilda utskottets nr 2 utlåtande Nr 2 s. 1 i texten
- 2SärU 1915:4 Utlåtande i anledning av väckt motion i anledning av Kungl. Maj ds proposition, nr 176, med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom s. 6 i texten