Sök i Ratio Lex

Angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner

1915-01-14 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:6, Angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

1

Nr 6.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående driftkostnader

under år 1916 för statens domäner; given

Stockholms slott den 14 januari 1915.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att _

dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med i statsrådsprotokollet

angivna avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre

anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i

berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och

biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader

från 48,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor,

till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400

kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avlöningsstat

ej mindre uppföra ytterligare trettien kronojägarbefattningar

med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, varigenom

statens slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom

höja respenningarna för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles

Linköpings revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningarna

för jägmästaren i Kinda revir från 700 till 600 kronor

än även, i avbidan på de propositioner angående tillsyn ä enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna socken samt angående tillsyn å

enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna

en ytterligare ökning med 255,950 kronor, i följd varav statens

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 6 höft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 6.

slutsumma komme att höjas med tillhopa 301,800 kronor och uppgå

till 1,526,200 kronor;

dels och, beträffande de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar

i fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner,

med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande

de i statsrådsprotokollet beräknade kostnaderna för statens skogsdomäner,

i avbidan på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader

under år 1916 för statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av

8,870,900 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.

Med godkännande av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har sistlidna års senare riksdag såsom driftkostnader under år 1915 för

statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 8,000,100 kronor

att utgå från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande

driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

1. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen.............

ålderstillägg åt styrelsens personal

pensionering av styrelsens personal

anställande av extra amanuenser

och biträden hos styrelsen samt

renskrivning m. m.......................

domänstyrelsens expenser.................

rese- och traktamentsersättning åt

styrelsens personal.........................

tryckning av styrelsens årsberättelse

kronor 162,200

» 11,000

> 2,000

12,000

18,000

6,000

5,000 kronor 216,200.

11. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal......

kronor

1,224,400

ålderstillägg åt skogsstatens per- sonal ...................................................

»

114,000

pensionering av skogsstatens per- sonal ................................................

»

65,000

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar i

de norrländska länen och i Kop- parbergs län .................................

»

6,200,000 ,

7,603,400-

111. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter .....

kronor

35,500

resekostnader vid domän förvalt- ningen ........................................

45,000

övriga med förvaltningen av iord- bruksdomänerna förenade kost- nader ...................................................

»

100,000 »

180,500.

Summa kronor

8,000,100.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

I skrivelse den 2 oktober 1914 har nu domänstyrelsen framställt

förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1916.

I Kostnader för domänstyrelsen.

Den nu gällande staten för domänstyrelsen fastställdes av riksdagen

år 1908, varefter ändringar och tillägg till densamma skett åren

1911, 1912 och 1913. Den slutar på 162,200 kronor.

I ovanberörda skrivelse har domänstyrelsen föreslagit vissa ändringar

i denna stat och därom anfört följande.

Enligt föreskrift i § 5 av gällande instruktion för domänstyrelsen

den 12 september 1913 ankomme det på första skogsbyrån att bland

annat handlägga skogsstatistiska ärenden. I sådant avseende tillkomme

det nämnda byrå att utarbeta den till Kungl. Maj:t årligen avgivna

berättelsen rörande styrelsens verksamhet utom beträffande jordbruksstatistiken,

vars upprättande ålåge lantbruksbyrån. För fullgörande

av detta arbete hade hittills den å första skogsbyrån anställde amanuensen,

biträdd av ett kvinnligt biträde, bearbetat och sammanställt

uppgifterna i de av skogspersonalen till styrelsen ingivna årsberättelserna,

varjämte byråchefen ägnat avsevärd tid åt arbetet ifråga dels

genom att övervaka och granska detsamma i dess helhet, dels genom

att själv utarbeta vissa delar därav. Amanuensens del i utarbetandet

av styrelsens berättelse hade emellertid i huvudsak krävt arbete å övertid,

varjämte även vissa andra av styrelsens extra tjänstemän, likaledes

å övertid, biträtt härmed.

I anledning av det betydande arbete, som numera ålåge första

skogsbyrån, vilket arbete i följd av skogshushållningens, särskilt i Norrland,

årliga, högst avsevärda utveckling ökats, hade vederbörande

byråchef dock ej kunnat i den omfattning och ''inom den tid, som

vederbort, ägna sig åt behörig granskning av styrelsens förvaltningsberättelse.

Än mindre hade han haft tillfälle att i tillräcklig grad

arbeta på skogsstatistikens förande framåt och vidare utveckling, ehuru

med hänsyn till domänfondens och den därmed förenade affärsrörelsens

stora omfattning sådan utveckling måste anses vara på det högsta av

behovet påkallad.

Av dessa orsaker hade domänstyrelsen under senare är icke sett

sig i stånd att till Kungl. Maj:t avlämna berättelse över sin verksamhet

förrän senare på våren andra året efter berättelseårets utgåug, ehuru

det tillkomme styrelsen att avlämna densamma före utgången av det

år, som följt näst efter respektive berättelseår.

Domän
styrelsens
avlöningsstat.

Domcln
styrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Så länge byråchefen icke till ifrågavarande arbete hade tillgång till

ett biträde, som genom att år efter år arbeta sig in i handläggandet av

sådana ärenden blivit skolat för detta uppdrag, såge styrelsen sig icke i

stånd att avlämna statistiken i det skick, som styrelsen skulle önska.

För att i huvudsak fullgöra det statistiska arbetet inom styrelsen

ansåge styrelsen det vara ovillkorligen nödigt, att ytterligare en ordinarie

tjänsteman anställdes, vilken, då han erhölle fast anställning och

sålunda komme att år efter år handhava likartat arbete, kunde i högst

väsentlig grad underlätta byråchefens arbete i dessa avseenden, varjämte

amanuensen å första skogsbyrån, vilkens arbetstid mer än väl

erfordrades till andra uppgifter, bleve befriad från det honom hittills

åliggande arbetet med styrelsens årsberättelse. Den ifrågasatte nye

tjänstemannen borde enligt styrelsens förmenande äga högre skoglig

utbildning, d. v. s. hava avlagt fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets

eller skogshögskolans högre kurs. Arbetet med upprättandet

av styrelsens årsberättelse vore så tillvida ett säsongarbete, som revirförvaltningens

årsredogörelser, vilka utgjorde huvudsakliga grunden för

styrelsens berättelse, icke inkomme förr än under april månad. Vid

sådant förhållande borde den nu föreslagna ordinarie befattningshavaren

i ganska avsevärd utsträckning kunna deltaga i annat arbete inom

styrelsen, för vilket skoglig utbildning vore erforderlig.

Med avseende på avlöningsförmåner syntes han lämpligen böra

likställas med övriga styrelsens tjänstemän i första graden och alltså

erhålla: lön, 2,200 kronor, tjänstgöriugspenningar, 1,500 kronor, samt

ortstillägg, 300 kronor, eller tillhopa 4,000 kronor med rätt till tre

ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, ävensom pensionsrätt, allt

enligt givna bestämmelser. Styrelsen ansåge, att denna nya första

gradens tjänst borde inrättas, oavsett den omorganisation av ämbetsverket

och domänförvaltningen, som kunde betingas av den norrländska

skogskommitténs, de för ordnandet av statens skogshushållning inom

södra delen av landet tillkallade skogssakkunnigas och skogslagstiftningskommitténs

förslag.

Den ändringen syntes vidare böra företagas i domänstyrelsens

stat, att den extra amanuens, till vilken arvode under en följd av år

anvisats i sammanhang med anslaget till extra skrivbiträden, måtte

få överföras till det antal fast anställda amanuenser, som blivit bestämt

för ämbetsverket. Det stadigvarande behovet av denna amanuensbefattning

vore nu till fullo konstaterat, och det hade visat sig svårt att

till platsen få fullt kvalificerad''person, enär innehavarens ställning varit

oviss och han hittills icke kunnat komma i åtnjutande av det arvodes
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

tillskott, som eljest tillkomme fast anställd amanuens efter vissa givna

bestämmelser. Någon anslagsökning för styrelsen för år 1916 behövde

icke förekomma på grund av en dylik ändrad anordning, utan det

erfordrades allenast en överflyttning av visst belopp (2,400 kronor)

från anslaget till extra biträden till domänstyrelsens avlöningsstat.

För inrättandet av ytterligare en första gradens tjänstemannabefattning

hos domänstyrelsen synes mig styrelsen hava anfört tungt

vägande skäl. Det låter visserligen tänka sig, att till följd av de

förändringar, som må kunna äga rum med anledning av det förslag,

som framdeles må bliva avlämnat av de sakkunniga, vilka äro sysselsatta

med utredning och förslag angående domänförvaltningens bokföring,

behovet av särskilt kvalificerat biträde för statistikens bearbetande

och uppsättandet av styrelsens årsberättelse måhända icke blir fullt

lika trängande som nu, enär ju möjligen denna bokföring blir omlagd

på sådant sätt, att de nödiga uppgifterna lättare kunna hämtas ur

densamma. Men på grund av de upplysningar jag inhämtat angående

den arbetsmängd, som påvilar domänstyrelsens skogsbyråer, och den

erfarenhet därom, jag själv förvärvat, tvekar jag icke att som min

bestämda övertygelse uttala, att denna styrelse är i stort behov av

ökade arbetskrafter och att den nu ifrågasatte tjänstemannen förvisso

kommer att allt framgent bliva behövlig för styrelsens verksamhet,

huru än bokföringen omlägges. Skogsstatens personal är ju stadd i

stadigt fortgående ökning genom delning av de alltför stora tjänstgöringsområdena

i syfte att befrämja en intensivare skötsel av de allmänna

skogarna. Det är då icke gärna antagligt, att det centrala

ämbetsverkets arbetsbörda och behov av arbetskrafter skall åtminstone

inom överskådlig tid komma att minskas. Tvärtom synes all sannolikhet

tala för att de komma att ökas i mån som skogsskötseln och

den därmed förknippade affärsrörelsen utvecklas. Någon betänklighet

att nu uppföra denne tjänsteman å ordinarie stat med de av domänstyrelsen

föreslagna avlöningsförmånerna kan jag därför icke finna

föreligga.

Vad beträffar det ifrågasatta överflyttandet till den ordinarie

statens anslagspost till arvoden åt amanuenser m. m. av det arvodesbelopp

å 2,400 kronor, som hittills utgått av det i förut meddelade tabell

upptagna anslag för anställande av extra amanuenser m. m., vill jag

erinra, att sedan den av 1908 års riksdag godkända avlöningsstaten

för styrelsen blivit av Kungl. Maj:t fastställd, Kungl. Maj:t den 11

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

december 1908 förordnade, att de fasta årsarvodenas belopp skulle

utgöra för skogligt bildad amanuens minst 2,400 kronor och högst

3,000 kronor, fsyssberörda anslagspost å den ordinarie staten var

beräknad för anställande av, bland andra, nio dylika amanuenser.

Domänstyrelsen hade emellertid under den förberedande behandlingen av

ärendet påyrkat ytterligare tre. Redan i skrivelse den 24 september 1909

påvisade därefter domänstyrelsen nämnda anslagsposts otillräcklighet för

erhållande av tillräckligt antal skogligt bildade amanuenser och för

bestridande av andra utgifter, för vilka den var avsedd, samt hemställde

om dess höjning med 6,000 kronor. Efter åtskillig utredning föreslog

Kungl. Maj:t 1910 års riksdag att å extra stat för år 1911 bevilja 6,000

kronor för anställande av en extra amanuens samt för beredande av ökade

medel till renskrivningskostnader och vikariatsersättningar m. m. Anledningen,

varför anslaget begärdes å extra stat, förklarades av dåvarande

departementschefen vara den, att vissa andra frågor, som kunde föranleda

ändring i det ordinarie anslagets belopp, nämligen om anställande

av fasta kvinnliga biträden samt om semester åt vaktmästare, då ännu

icke förelåge i utrett skick. Riksdagen beviljade det begärda anslaget.

Detta har därefter årligen utgått å extra stat, oaktat nyssnämnda bägge

frågor under tiden vunnit sin lösning. Anslaget liar bibehållits vid oförändrat

belopp, till dess riksdagen år 1914 på Kungl. Maj:ts förslag fördubblade

detsamma för år 1915 till 12,000 kronor, på grund av att det numera

visat sig i så hög grad otillräckligt, att Kungl. Maj:t måst medgiva,

att av domänfondens avkastning härtill finge användas ytterligare medel.

Behovet av den vid 1910 års riksdag upprättade extra amanuensbefattningen

har alltså, såsom var att vänta, visat sig konstant, från

denna synpunkt bör därför icke möta något hinder att överföra motsvarande

arvodesbelopp till avlöningsstaten. För en sådan åtgärd talar

också särskilt den av domänstyrelsen framhållna omständigheten, att

det visat sig svårt att till platsen erhålla fullt kvalificerad person på

grund av innehavarens mera ovissa ställning. Då nu i allt fall ändring

bör vidtagas i styrelsens stat för anställande av ovannämnde första

gradens tjänsteman, synes mig även denna föreslagna överflyttning

lämpligen kunna vidtagas. Anslagsposten till arvoden åt amanuenser

m. m., nu 43,700 kronor, skulle till följd härav ökas med 2,400 kronor

till 46,100 kronor.

Då domänstyrelsens stat redan förut vid olika till!Allen undergått

ändringar, anser jag det lämpligt att här återgiva densamma i dess

helhet, sådan den skulle bliva efter de nu föreslagna ändringarna, nämligen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr G.

9

K r o

n o r.

■

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

pen-

tillägg.

ningar.

j

j Generaldirektören och chefen .....

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef................................

5,000

2,500

600

8,100 |

| 5 byråchefer............................

! 25,000

1 12,500

3,000

40,500 J

1 1 ombudsman och fiskal ...........

! 3,600

i

1

1,800

400

(

5,800 |

1 l:a gradens tjänsteman............

2,200

1,500

300

4,000

i 9 l:a gradens tjänstemän..........

19,800

13,500

2,700

36,000

1 kvinnligt biträde av andra löne-

graden ...............................

900

550

150

1,600

j 2 kvinnliga biträden av andra löne-

graden ................................

1,800

1,100

300

3,200

| 1 kvinnligt biträde av första löne-

graden ................................

700

350

150

1,200 1

6 kvinnliga biträden av första löne-

graden .............................

4,200

2,100

900

7,200

11 förste vaktmästare .................

900

1

450

150

O

o

»o

^“1

1 1 vaktmästare ...........................

700

350

150

1,200 (

1 » ...........................

700

350

150

1,200 <

| Till arvoden åt amanuenser och

1

biträden samt för byggnads*

planers granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän och extra

1

vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader.........

-

—

|

46,100

Summa kronor

- |

- |

168,600

Efter 5 år kan lönen

öjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

öjas med 500 kronor och

| efter 10 år med ytterligare

[500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

Efter

år kan lönen

Efter 5 år kan lönen

öjas med 100 kronor.

Efter 5 år kan lönen

öjas med 100 kronor och

fter 10 år med ytter
-

Anm. Därest, vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas''100 kronor årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. G käft. (Nr G.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ålderstillägg

till och

pensionering

av domänstyrelsens

personal.

Extra

amanuenser

och biträden

hos domänstyrelsen

samt renskrivning
m.

m.

Domänstyrelsens

expenser

samt reseoch

traktamentsersättning

ävensom

tryckning av

styrelsens

årsberättelse.

Skogsstatens

ordinarie

personal.

Dömaitstyrelsev.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Inalles skulle vid bifall till de bägge ovanberörda förslagen styrelsens

avlöningsstat böjas med 6,400 kronor eller från 162,200 kronor

till 168,600 kronor.

I kostnaderna för ålderstillägg åt styrelsens personal samt för

pensionering av samma personal ifrågasättes ingen ändring ocb torde

desamma följaktligen böra för år 1916 beräknas till samma belopp

som för år 1915 eller till resp. 11,000 och 2,000 kronor.

Kostnaderna för anställande av extra amanuenser och biträden

hos styrelsen samt renskrivning m. m. kunna vid bifall till förslaget

om ökning med 2,400 kronor av anslagsposten till arvoden åt amanuenser

m. m. å avlöningsstaten i enlighet med domänstyrelsens förslag

minskas med motsvarande belopp eller från 12,000 kronor till 9,600

kronor.

Någon ändring har icke ifrågasatts i de belopp, som för år 1915

upptagits till domänstyrelsens expenser, 18,000 kronor, till rese- och

traktamentsersättning åt styrelsens personal, 6,000 kronor, samt till

tryckning av styrelsens årsberättelse, 5,000 kronor. Dessa belopp torde

därför böra oförändrade upptagas även för år 1916.

Vid bifall till ovannämnda förslag skulle kostnaderna för domänstyrelsen

inalles ökas med 4,000 kronor eller från 216,200 kronor till

220,200 kronor.

II. Kostnader för statens skogsdomäner.

I ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen,

under erinran om två av styrelsen den 10 november 1913 och den 28

januari 1914 med anledning av norrländska skogsvårdskommitténs

betänkande avgivna förslag till inrättande av vissa nya tjänstebefattningar

vid skogsstaten, förnyat dessa förslag, vilka inneburo inrättandet

av en ny överjägmästartjänst genom delning av nuvarande Umeå och

mellersta Norrlands distrikt, 5 nya jägmästartjänster huvudsakligen för

förvaltning av statsskogarna i lappmarkerna och Sårna socken med

Idre kapellag, 12 nya jägmästartjänster för förvaltning av hemmansskogar

under utsyningstvång i lappmarkerna, 32 nya kronojägartjänster

inom lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag samt 31 nya

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (i.

kronojägartjänster inom vissa delar av Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs

och Kopparbergs län. Kostnaden för denna nya ordinarie personal

har av styrelsen upptagits till inalles 211,150 kronor.

Frågan om inrättandet av den nya överjägmästartjänsten, de 17

nya jägmästartjänstena och de 32 nya kronojägarbefattningarna i lappmarkerna

och Sårna socken med Idre kapellag sammanhänger med frågan

om det sätt, på vilket frågan om personal för handhavande av utsyningslagens

tillämpning i dessa delar av landet blir ordnad. I detta hänseende

har domänstyrelsen, på given anledning, den 11 december 1914

framlagt ett nytt förslag, varigenom antalet nya jägmästare i lappmarkerna

nedbragts till 15, vartill komme en ny i Idre blivande revir

eller tillhopa 16. Förslaget om den nye överjägmästaren och de 32

nya ordinarie kronojägarna vidhålles fortfarande. Då frågan om anställandet

av denna personal i väsentlig mån är beroende av frågan

om ändringar i själva utsyningslagen, varom jag har för avsikt att

inom kort förelägga Kungl. Maj:t förslag till proposition, lärer även

personalfrågan nu böra undanskjutas för att tagas under omprövning

i samband med författningsfrågan. För närvarande synes därför endast

visst belopp böra beräknas för anställande av sådan ny personal och

torde detta på grund av domänstyrelsens förslag i skrivelserna den 2

oktober och den 11 december 1914 nu böra upptagas sålunda:

1 överjägmästare ............

1 jägmästare.....................

. 5 > .....................

1 > .....................

6 > (en i Idre)

1 > ....................

2 > .....................

1 kronoj ägare ..................

31 » ..................

.............. kronor 8,900

.............. » 6,200

.............. » 31,000

.............. > 6,000

.............. » 36,000

.............. » 5,900

.............. » 11.800

.............. » 1,650

................*_ 51,150

Summa kronor 158,600

Beträffande de föreslagna 31 nya kronojägartjänsterna i Västernorrlands,

Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län anförde domänstyrelsen

i utlåtandet den 10 november 1913, att förstärkning erfordrades

i fråga om bevakningen inom här ifrågavarande landsdelar,

med avseende varpå styrelsen ville meddela, att förutom de ordinarie

kronojägarna följande antal extra kronoj ägare ansetts för år 1914 böra

Departements
chefen.

Domän
styrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

erhålla anställning med årsarvoden enligt av Kungl. Maj:t härför bestämda

grunder, nämligen

inom

Anundsjö revir

»

Tåsjö

»

»

Frostvikens

»

»

Östersunds

»

»

Are

»

Hallens

>

»

Bräcke

»

»

Rätans

»

Hede

»

»

Junsele

»

>

Härnösands

»

»

Medelpads

»

»

Norra Hälsinglands

»

»

Västra >

»

»

Gästriklands

»

»

Österdalarnas

»

»

Kopparbergs

»

Klotens

»

>

Bispgårdens skolrevir

»

Grönsinka >

5 extra kronoj ägare

2 » »

4 » >

3 » »

2 » »

3 » »

4 » »

2 » »

2 » >

1 » >

3 » »

2 » »

1 » »

4 » »

1 » »

1 > »

2 » »

1 » »

1 » »

1 > »

Sammanlagda antalet av dessa extra kronojägare uppginge sålunda

till ej mindre än 45. Därjämte erfordrades inom de flesta revir

tillfällig anställning av extra kronojägare under längre eller kortare

tider av året, och i mån som bevakargöromålen ökades måste även

dessa extra kronojägare anställas med årsarvoden. De med årsarvoden

anställda extra kronojägarna tjänstgjorde antingen inom reviren

utan särskilda bevakningstrakter, eller ock hade avskilts vissa delar,

varav bildats särskilda för extra kronojägares tjänstgöring inrättade

bevakningstrakter. Antalet av dessa senare utgjorde 27, och i sådant

avseende måste under närmaste framtiden avskiljas ytterligare minst

4 bevakningstrakter, alltså tillsammans 31, vilka allt framgent vore

nödiga för att göromålen skulle kunna utföras på ett tillfredsställande

sätt. Styrelsen ansåge sig fördenskull böra hemställa, att

ordinarie kronojägare måtte få anställas i alla de fall, där göromålen

nu påkallade anställande av extra kronojägare med egna bevak
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 13

ningsområden, nämligen i 18 uppgivna revir tillsammans 31 kronojägare.

Dessa kronojägartjänster skulle komma att avse, förutom skyddsskogarna

inom Jämtlands, Västernorrlands och Kopparbergs län, inom

samma län ävensom i Gävleborgs län belägna allmänna skogar.

Avlöningsförmånerna för ifrågavarande kronojägarbefattningar

syntes böra bestämmas i överensstämmelse med vad för dylika befattningar

inom samma landsdelar funnes föreskrivet i brevet den 17 juni

1908 angående lönereglering för skogsstaten m. m. och uppginge tillhopa

till 45,850 kronor. Härvid borde dock anmärkas, att genom

dessa befattningars inrättande lika många extra kronojägare med årsarvoden

skulle kunna undvaras, varigenom utgifterna för extra bevakning

komme att minskas.

I skrivelsen den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen framlagt

följande detaljerade kostnadsberäkning för dessa 31 kronoiägares anställande.

1

Krono

r.

—

Lön.

Tjiinst-

görings-

pen.

ningar.

Respen-

ningar.

Hyreser-

sättning.

Summa.

1

kronojägare..........

600

600

250

100

1,550

5

» ..........

3,000

3,000

1,250

500

7,750

i

» ..........

600

600

200

100

1,500

ii

» ..........

Ö,H00

6,600

2,200

1,100

16.500

i

» ..........

600

600

150

100

1,450

6

» ..........

3,600

3,600

900

600

8,700

i

» ..........

600

600

100

100

1,400 :

5

» ..........

3,000

3,000

500

500

7,000 j

Summa kronor

—

—

—

—

45,850 1

Beträffande de övriga delarna av riket har domänstyrelsen i avvaktan

på de regleringsförslag, som de för de södra och mellersta

delarna av landet tillkallade skogssakkunniga kunde komma att avgiva,

nu icke ifrågasatt några nya tjänster därstädes. Dock ansåge

styrelsen ett något ökat antal avlönade assistenter här ytterligare erfordras.

Under hänvisning till styrelsens förslag i skrivelse den 30 april

1914 angående ändrad omfattning av nuvarande Ombergs och Kinda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

revir, liar styrelsen vidare i skrivelsen den 2 oktober 1914 hemställt,

att från och med år 1916 respenningarna för jägmästarna i dessa revir,

för närvarande 500 och 700 kronor, eller för de revir, som skulle

träda i dessas ställe, måtte jämkas att utgöra 600 kronor för var och

en av dem.

1 den åberopade skrivelsen den 30 april 1914 har styrelsen anfört

bland annat följande.

Därest styrelsens framställning angående förflyttning av Skogshålls

skogsskola till Omberg skulle vinna bifall, syntes Kinda revir

och, efter frånskiljande från Ombergs revir av viss del, som skulle

ställas under den blivande skogsskolföreståndarens förvaltning, återstoden

av sistnämnda revir böra sins emellan regleras och fortfarande utgöra

två revir, av vilka det ena syntes böra benämnas Linköpings revir,

och det andra, till vilket jägmästartjänsten i det nuvarande Ombergs

revir skulle förflyttas, Ydre revir.

Den 11 november 1910 och den 6 oktober 1911 hade Kungl.

Maj:t i sammanhang med inrättande av Gullbergs och Karlsby revir

beslutat om ny reglering av reviren i Östergötlands län. Kinda revir,

som därvid blivit det största, hade sedan dess genom markinköp

ytterligare förstorats, varför det vore synnerligen önskvärt att begagna

det tillfälle, som nu erbjödes, att förminska detsamma. Ytvidden av

de allmänna skogarna hade den 31 december 1913 uppgått inom

Kinda revir till 21,488.59 hektar och inom Ombergs revir till 12,476.95

hektar.

Domänstyrelsen, som ansåge, att som övningsskogar för den lägre

skogsskolan vid Omberg borde anslås kronoparkerna Omberg och

Kungs-Starby, Dals häradsallmänning, Lysings häradsallmänning samt

skogen till kronodomänen 1 mantal Rödje nr 1 i Trehörna socken,

vilka fem skogar, med en ytvidd av tillsammans 5,196.59 hektar, stode

under skogsstatens förvaltning, hemställde,

att till Ombergs skolrevir måtte hänföras Dals och Lysings härader

med en areal allmänna skogar av 5,838.5 1 hektar,

att Linköpings revir måtte omfatta Bankekinds, Hanekinds, Yalkebo,

Yifolka och Göstrings härader med en areal allmänna skogar av 15,026.58

hektar, samt

att Ydre revir måtte omfatta Kinda och Ydre härader av Östergötlands

län samt av Jönköpings län den del av kronoparken Österås,

som vore belägen i Ingatorps socken och Södra Yedbo härad, varigenom

reviret skulle omfatta 13,118.63 hektar allmänna skogar.

Jägmästarna i Ombergs och Kinda revir åtnjöte nu vardera i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.-

lön 2,300 kronor ock i tjänstgöringspenningar 2,000 kronor. I respenningar

uppbure jägmästaren i Ombergs revir 500 kronor och jägmästaren

i Kinda revir 700 kronor.

Genom den föreslagna regleringen skulle visserligen Linköpings

och Ydre revir bliva mindre än de nuvarande Ombergs och Kinda revir,

i det att en del skogar komme att tilldelas Ombergs skolrevir. Men

å andra sidan hade sedan år 1909, då nu gällande lönestat börjat

tillämpas, avsevärda markinköp inom särskilt Kinda revir ägt rum,

och flera sådana syntes vara omedelbart förestående. Härtill komme,

att skogar till kronans utarrenderade jordbruksdomäner och ecklesiastika

boställen till allt större antal ställts och efterhand komme att

ställas under skogsstatens förvaltning. Den intensivare skötsel, som

därigenom komme dessa skogar till del, nödvändiggjorde tätare besök

av jägmästaren, vilkens resekostnader alltså skulle ökas. Styrelsen ville

därför hemställa, att någon nedsättning i sammanlagda beloppet av de till

jägmästarna i Kinda och Ombergs revir nu utgående respenningarna icke

måtte vidtagas, men att, i händelse av bifall till styrelsens ovannämnda

förslag om revirreglering, en efter revirens inbördes storlek och inom

dem befintliga kommunikationer avpassad fördelning av respenningarna

måtte vidtagas. Då Ydre revir å ena sidan skulle få mindre ytvidd

allmänna skogar än Linköpings revir, men å andra sidan också sämre

kommunikationer, syntes jägmästarna i dessa revir böra, förutom lön

och tjänstgöringspenningar till ovan angivna belopp, tillerkännas respenningar

till ett belopp av 600 kronor vardera.

Såsom ovan anförts lärer nu böra för anställande av ytterligare

en överjägmästare samt av ökat antal revirförvaltare och kronojägare

inom lappmarkerna och Särna socken med Idre kapellag beräknas en

ökad kostnad av 158,600 kronor.

Behovet att inom övriga delar av Norrland och Dalarna anställa

ytterligare 31 ordinarie kronojägare synes mig vara av domänstyrelsen

till fullo styrkt. Då den extra bevakarpersonalen måst i dessa trakter

ökas i så hög grad, som skett, och särskilda bevakningstrakter måst

anvisas åt dylika extra kronojägare till fullt det antal, som nu ifrågasatts

att uppföras å ordinarie stat, torde det vara uppenbart, att ett

stadigvarande behov av nya ordinarie tjänster av detta slag i angivna

utsträckning föreligger. För en kraftigt bedriven skogsskötsel är påtagligen

en tillräcklig kår av bevakare ett oeftergivligt villkor. Jag

biträder därför förslaget i denna del, v^ket medför, att kostnaden för

den ordinarie personalen höjes med 45,850 kronor.

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Under erinran, att 1914 års riksdag godkänt förslaget om

Ombergs skogsskolas förändring från den 1 oktober 1915 till utbildningsanstalt

för skogsbevakare liksom övriga skogsskolor i riket, får jag

beträffande den föreslagna regleringen av tjänstgöringspenningarna åt

jägmästarna i de bägge revir, som skulle ersätta de nuvarande Kinda

och Ombergs revir, förklara mig icke hava något att erinra mot densamma.

Den skulle icke föranleda någon ökad kostnad för statsverket.

Vad angår benämningen å det revir, som föreslagits skola

kallas Ydre revir, vill jag dock framhålla, att för detta revir namnet

Kinda revir torde vara lämpligare.

Vid behandlingen denna dag under nionde huvudtiteln av frågan

om anställande av särskild personal för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland (dimensionslagen) har jag

anfört, att jag hade för avsikt att framdeles underställa Kungl. Maj:t

förslag till proposition härom. Jag anser det, särskilt med hänsyn till

denna personals befordringsmöjligheter samt för effektiv tillsyn över dess

verksamhet önskligt, att denna personal inordnas under skogsstaten.

Kostnaden för densamma bör därför upptagas bland domänfondens

driftkostnader. I sagda personal skulle, enligt vad nu kan beräknas,

ingå ordinarie befattningshavare med avlöningar och andra förmåner,

som böra upptagas å ordinarie stat, till belopp av tillhopa 97,350

kronor. Detta belopp synes nu, i avbidan på förenämnda proposition,

böra här upptagas.

Kostnaden för skogsstatens ordinarie personal, nu upptagen till

1,224,400 kronor, skulle vid bifall till vad sålunda föreslagits ökas

med dels 158,600 kronor, dels 45,850 kronor och dels 97,350 kronor

eller med tillhopa 301,800 kronor till 1,526,200 kronor.

Vid nionde huvudtitelns behandling förut denna dag har Kungl.

Maj:t även, på min hemställan, beslutat föreslå riksdagen att i avbidan

på blivande propositioner å ordinarie stat beräkna dels ett anslag av

170,000 kronor för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna socken och dels ett anslag av 135,000

kronor för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Därest, såsom jag har

för avsikt att föreslå, handhavandet av utsyningslagen skall fortfarande

anförtros åt revirpersonalen, vilken för sådant ändamål skuHe

erhålla ovan beräknad tillökning vad angår den ordinarie personalen

i de trakter, där denna lagstiftning gäller, samt även den för hand
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

havandet av dimensionslagen behövliga personalen inordnas under

skogsstaten, böra nämnda bägge äskade anslag under nionde huvudtiteln

tillföras domänfonden såsom inkomst. Att nämnda begärda

anslag till och med överstiga ovanberörda beräknade kostnader för den

ordinarie personalen, beror huvudsakligen därpå, att anslagen äro avsedda

att utgöra ersättning jämväl för arbete av assistenter och annan

extra personal. Dessas avlöningskostnad ingår icke i nu förevarande

post, som blott avser den ordinarie personalen, utan skall upptagas i

den längre fram bland skogsdomänernas driftkostnader ingående post

till egentliga förvaltningskostnader. För övrigt torde jag beträffande de

närmare beräkningsgrunderna få återkomma därtill vid framläggandet

av förslag till nyss antydda särskilda propositioner. I varje fall kommer

genom beviljandet av dylika anslag och deras överförande till domänfonden

såsom inkomst denna fonds nettokostnad för den nu ifrågasatta

personalökningen att, vad beträffar personalen inom utsyningslagens

tillämpningsområde, till allra största delen ersättas och att fullt gottgöras,

vad den för dimensionslagens handhavande avsedda personalen angår.

I de bägge posterna för ålderstillägg åt skogsstatens personal,

114,000 ki-onor, samt för pensionering av samma personal, 65,000

kronor, har domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Dessa poster

torde därför böra för år 1916 beräknas till oförändrade belopp.

I ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen

beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner

anfört huvudsakligen följande.

Under en följd av år hade de egentliga förvaltningskostnaderna

för kronoskogarna varit i en jämn stegring, liksom förhållandet ock

varit med inkomsterna från dessa skogar. Skälen till denna utgiftsstegring

hade upprepade gånger framhållits av styrelsen, varför det

syntes vara tillfyllest att allenast påpeka den ökade möjligheten att

till följd av nya flottleders anordnande och tillkomsten av nya järnvägsförbindelser

å allt vidsträcktare områden vinna avsättning för

smärre virkessortiment, vilka till stor del kunde försäljas upphuggna

och framdrivna till flottled eller till och med framflottade till kusten,

ävensom för träkol, vars tillverkning och framforsling till närmaste

järnvägsstation ombesörjdes av skogsförvaltningarna. Statsverkets alltjämt

fortsatta förvärv av nya egendomsområden ökade givetvis även

utgiftssummorna genom de skogsvårdsåtgärder, byggnadsföretag, skattskyldighet

och bevakningsanordningar, som följde med dessa. SkogsBihavg

till, riksdagen* protokoll 1915. 7 saml. <> käft. (Nr 6.) :i

Ålderstillägg

till och pensionering

av

skogsstatens

personal.

Egentliga

förvaltnings
kostnader.

Domän
styrelsen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

liungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 6.

hushållningens och skogsvårdens ökade intensitet i olika delar av landet

hade samma påföljd. Skatteutgifterna för statsskogarna visade också

stor benägenhet att stiga genom de väsentligt höjda taxeringsvärdena.

Såsom exempel på huru utgifterna årligen ökats ville styrelsen lämna

följande jämförande uppställning för under de senaste fem åren bestridda

utgifterna för avverkning och virkestransport:

785.542 kronor

år 1909 .

» 1910

> 1911

> 1912.

» 1913

880,810 >

1,054,902 >

1,349,862

1,933,833

För år 1914 hade motsvarande kostnader beräknats till 2,221,324

kronor.

På grund av de nu rådande osäkra förhållandena å den utländska

trävarumarknaden vore det icke möjligt att tillförlitligt bedöma behovet

av rörelsekapital för statsverkets skogsdrift under år 1916. Efter de

nu pågående krigen syntes dock under ett eller annat år kunna påräknas

en stegrad efterfrågan på sågade trävaror med därav föranledda

höjda pris.

För att i någon mån kunna bedöma medelbehovet för den egentliga

statsskogsförvaltningen under år 1916 hade styrelsen gjort en

sammanställning av liknande behov under år 1915, sådant detta blivit

beräknat av vederbörande revirförvaltare i deras till överjägmästarna

ingångna förvaltningsförslag. Med erinran, att dessa krav på förvaltningsmedel

för år 1915 kunde komma att vid den slutliga granskningen

hos dom än styrelsen av förenämnda förvaltningsförslag bliva i

viss mån begränsade, har styrelsen meddelat, att till förvaltningsmedel

för år 1915 begärts 5,450,518 kronor, varav 4,669,098 kronor ansetts

oundgängligen nödvändiga. Det syntes styrelsen knappast kunna ifrågasättas,

att de direkta förvaltningsutgifterna för år 1915 skulle kunna

hållas inom det sistnämnda beloppet, och icke heller syntes det styrelsen

tillrådligt att genom ett alltför knappt tillmätt anslag äventyra utförandet

av jämväl synnerligen önskvärda och av behovet påkallade

skogsvårdsåtgärder. Betydelsen av, att den stora arbetarstam, som

hade sin huvudsakliga utkomst av arbetena å statens skogar, icke

genom en alltför stark begränsning av dessa arbeten råkade i bekymmer

för det dagliga brödet, vore också en faktor, med vilken styrelsen i

detta avseende hade att räkna. Styrelsen ansåge därför, att åtminstone

5,100,000 kronor borde beräknas erforderliga till förvaltningsutgifter

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

under år 1915. iled detta belopp såsom utgångspunkt syntes omkostnaderna

för skogsdomänernas förvaltning under år 1915 komma att

ungefärligen bliva följande:

1. De direkta förvaltningsutgifterna ....................... kronor 5,100,000.

2. För skogsindelnig, dagarvoden, resekostnader,

vissa byggnadsarbeten m. m., lika med anslaget

härtill i generalförslaget för år 1914....................... > 647,782.

3. För avlöning åt extra tjänstemän m. m. med

undantag av extra bevakare, vilkas arvoden inginge

i beloppet direkta förvaltningsutgifter här

ovan, lika som i generalförslaget för år 1914 ...... » 429,300.

4. Till överjägmästares expenser m. m., lika som

för år 1914 ................................................................ > 18,550.

Summa ki’onor 6,195,632.

Till täckande av dessa utgifter funnes anvisade 6,200,000 kronor.

Domänstyrelsen tilltrodde sig icke att för år 1916 såsom direkta

förvaltningsutgifter kunna beräkna lägre belopp än vad revirförvaltarna

ansett helst höra anvisas för år 1915 eller 5,450,518 kronor.

Från detta belopp borde dock, därest de föreslagna nya ordinarie

tjänsterna komme att inrättas, kunna göras ett avdrag å 65,000 kronor,

motsvarande årsarvoden å ungefär 1,350 kronor åt 20 extra kronojägare

och å ungefär 1,225 kronor åt 31 dylika befattningshavare.

Under denna förutsättning skulle sålunda de direkta förvaltningsutgifterna

för år 1916 kunna beräknas till lägst (5,450,518 — 65,000)

5,385,518 kronor, eller i runt tal 5,400,000 kronor.

A andra sidan måste hänsyn tagas jämväl till det förhållandet,

att därest trävarumarknaden efter krigets avslutande komme att, såsom

förut vore antytt, bliva ännu livligare, detta måste hava till följd

ökad avverkning och framforsling av virke genom skogsstatens försorg,

varigenom jämväl kostnaderna härför skulle komma att i högst väsentlig

grad stiga. Med ledning av de senare årens stegring i detta avseende

syntes ökningen för år 1916 kunna beräknas till omkring 300,000 kronor,

vadan de under 1 här ovan upptagna direkta förvaltningsutgifterna

under år 1916 måste beräknas till minst 5,700,000 kronor.

Beräknades ingen stegring vara erforderlig i utgifterna för de

ändamål, som omförmäldes under 2 och 4 här ovan (666,332 kronor),

och beaktades i övrigt att vid ifrågasatt inrättande av föreslagna 17

nya jägmästarbefattningar det under 3 angivna anslaget till den extra

skogspersonalen skulle kunna minskas med arvode och respenningar

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departement*''

chefen.

20 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

åt 2 biträdande jägmästare å 3,600 kronor och 5 årsanställda revirassistenter

å 3,200 kronor eller med 23,200 kronor till 406,100 kronor,

skulle behovet av medel för statsskogarnas förvaltning år 1916 uppgå

till (5,700,000 + 666,332 + 406,100 =) 6,772,432 kronor eller i avrundat

tal till 6,800,000 kronor.

Om de ifrågasatta nya skogsstatstjänsterna icke ansåges böra uppföras

på ordinarie stat, skulle däremot icke allenast behovet av 2 biträdande

jägmästare, 5 årsanställda revirassistenter och 51 extra kronojägare,

med beräknade ai’voden av tillhopa 88,200 kronor kvarstå, utan

syntes ytterligare omkring 10 revirassistenter och ungefär 15 extra

kronojägare, samtliga med årsarvoden till sammanlagt 51,500 kronor

behöva anställas för att provisoriskt kunna möta det ständigt ökade

behovet av arbetskrafter. Under sådant antagande borde anslaget till

skogsdomänernas förvaltningskostnader, förenämnda 6,800,000 kronor,

ökas med 140,000 kronor.

A andra sidan syntes, därest ett av styrelsen i särskild skrivelse

samma dag framlagt förslag till anställande av särskilda tjänstemän,

skogsingenjörer, för handhavande av kontrollen och skogsskötseln å

enskildas skogar inom Norrbottens och Västerbottens kustland komme

att vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, en ytterligare besparing

på omkring 70,000 kronor kunna göras i anslaget till direkta

förvaltningsutgifter.

Domänstyrelsen har på grund härav hemställt, att för år 1916

måtte av riksdagen äskas ett anslag till förvaltningsutgifter för kronoskogarna

av i runt tal 6,800,000 kronor, varav fortfarande minst

150.000 kixmor skulle användas till avdikning av sumpmarker å kronans

skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.

Med anledning av uppkommen fråga, huruvida icke för år 1916

ökade inkomster från statens skogar skulle kunna tillföras statsverket,

har domänstyrelsen i skrivelse den 8 december 1914 anfört, att detta

syntes kunna äga rum genom ytterligare ökade avverkningar, varigenom

större virkesmängder bleve tillgängliga för försäljning. Emellertid

krävde detta ökade arbetskostnader, av domänstyrelsen beräknade till

300.000 kronor, med vilket belopp alltså i detta fall den av styrelsen

i skrivelsen den 2 oktober beräknade summan för egentliga förvaltningskostnader

för skogsdomänerna borde ökas.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under

de sist förflutna åren vill jag till en början framlägga några siffror.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Härvid torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1914

naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen

för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

År

Bruttoavkastning

kronor

Nettoavkastning

kronor

1909 ......................

8,899,769: 28

4,447,129: 86

1910 ......................

. 10,965,150: 73

6,365,024: 06

1911 ......................

12,744,871: —

7,513,423: oi

1912 ......................

13,829,192: <u;

7,829.192: 96

1913 ......................

14,961.786: 94

8,911,012: 22

1914 ......................

17.771.500: 14

n generalförslag

angående driftkostnader under år

statens domäner numera blivit fastställt, har jag med ledning av detta

förslag ävensom generalförslaget för år 1914 låtit för jämförelse uppgöra

följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna

under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel

jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka

för år 1915 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära

summa av 5,100,000 kronor.

1914.

1915.

Ökning.

Minskning, j

Extra skogsbevakning ...............................

317,135 !

346,110

28,975

Arvoden...................................................

1,775

—

—

1,775

Avverkning och virkestransport..................

2,221,324

2,702,287

480,963

—

Skogsodling och beståndsvård ..................

356,644 ;

344,946

—

11,698

j Vägar......................................................

179,140

106,796

-

72,350

Hägnad m. in...........................................

37,482

34,466

—

3,016

i Dikning...................................................

293,905

200,192

—

93,713

Byggnader .............................................

409,157

268,012

—

141,143 1

1 Inventarier .............................................

30,942

15,252

—

15,690 i

Skatter ...................................................

594,179

666,628

72,449

Diverse utgifter .......................................

193,179

183,495

9.684

Summa kronor

4,634,868 i

4,868,184

582,387

349,071

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 förslagsvis

till 5,100,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget

nedsatts med något över 230,000 kronor. Ökningen i kostnaderna för

extra skogsbevakning visar behovet av anställande av ytterligare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

bevakningspersonal, varom jag förut yttrat mig, vad den ordinarie

personalen angår. Kostnaderna för avverkning och virkestransport

förete en högst betydlig ökning, vilket ju sammanhänger med att en

större mängd produkter torde komma att uttagas ur skogen. Skatternas

ökning är jämväl betydlig. Minskningar hava ägt rum å samtliga

övriga poster, isynnerhet å posterna för byggnader, dikning och

vägar, vilka arbeten synts på grund av de rådande förhållandena kunna

för tillfället väsentligt inskränkas.

Vad beträffar domänstyrelsens beräkning angående förvaltningskostnaderna

för år 1916, i skrivelsen den 2 oktober 1914 upptagna

till 6,800,000 kronor, vill jag först erinra att, då jag dels nu tillstyrker

inrättandet av 31 ordinarie kronojägartjänster i södra Norrland och

Dalarna samt förmält mig hava för avsikt att framdeles föreslå anställande

av ökat antal dylika befattningshavare i lappmarkerna och

Sårna socken, jag anser den av domänstyrelsen under förutsättning av

bifall till styrelsens förslag i dessa hänseenden angivna besparing å

omkring 65,000 kronor å kostnaden för den extra bevakningspersonalen

kunna göras. Denna besparing har av styrelsen redan iakttagits vid

beräkningen. Av motsvarande anledningar synes den av domänstyrelsen

jämväl beräknade besparingen å 23,200 kronor för biträdande jägmästare

och assistenter befogad. Däremot har domänstyrelsen icke

verkställt avdrag för det belopp, angivet till 70,000 kronor, varmed

styrelsen ansett förvaltningskostnaderna kunna minskas i händelse av

anställande av slcogsingenjörer för tillsyn över enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland. Då jag, såsom ovan framhållits,

har för avsikt att framlägga förslag om anställande av sådan personal,

anser jag avdrag böra här göras för kostnaden för den nuvarande

extra personal, som vid bifall till förslaget kommer att ersättas av

dylik särskild personal, och torde samma kostnad böra enligt domänstyrelsens

beräkning upptagas till 70,000 kronor. Då jag icke i övrigt

har någon erinran mot domänstyrelsens beräkningar, skulle alltså slutsumman

för de egentliga förvaltningskostnaderna, därest blott de av

domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 angivna utgifterna

skulle här inräknas, upptagas till 6,730/100 kronor.

Under hösten nästlidet år anmodade jag domänstyrelsen att vidtaga

åtgärder i syfte att möjliggöra ökad avverkning under år 1916,

därest förhållandena skulle göra en sådan ökning önskvärd. I överensstämmelse

härmed och på grund av domänstyrelsens skrivelse den

8 december 1914 anser jag en ökning med 300,000 kronor i de direkta

förvaltningsutgifterna för år 1916 nu böra beräknas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr (i.

Vidare är att beakta, att de åtgärder för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, vilka jag liar

för avsikt att föreslå, torde kräva anställandet icke blott av ordinarie

personal, här ovan omförmäld vid behandlingen av frågan om skogsstatens

ordinarie personal, utan även av viss extra personal. Kostnaden

härför har icke här av domänstyrelsen tagits i beräkning, enär

styrelsen antagit, att denna personal skulle direkt avlönas från anslagunder

nionde huvudtiteln. Då jag däremot av skäl, som jag antytt

beträffande den ordinarie personalen, anser, att denna personal bör

upptagas bland skogsstatens personal, ehuruväl domänfonden skulle

genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för de härav föranledda

kostnaderna, bör sagda kostnad för denna extra personal här

upptagas. Den synes kunna beräknas till 36,200 kronor.

Genom dessa bägge ökningar höjes beloppet av de egentliga förvaltningsutgifterna

till 7,066,200 kronor, som torde böra avjämnas till

7,070,000 kronor.

Samtliga under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner»

upptagna utgifter skulle vid bifall till de nu framställda förslagen

beräknas till 8,775,200 kronor. Då de anslag, Kungl. Maj:t förut denna

dag föreslagit riksdagen att beräkna för tillsyn å enskildas skogar dels

i lappmarkerna och Särna socken och dels i Västerbottens och Norrlands

läns kustland, uppgående till respektive 170,000 och 135,000

kronor, böra tillföras domänfonden såsom inkomst och alltså avdragas

från nyssnämnda summa, återstår en nettokostnad av 8,470,200 kronor.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.

Beträffande de för domänintendenternas avlönande hittills beräknade

medel har domänstyrelsen icke föreslagit någon ändring. Det

belopp, som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år

191 6 upptagas till samma belopp som för år 1915 eller till 35,500 kronor.

Till resekostnader för domänintendenterna har domänstyrelsen för

år 1916 uppfört samma belopp, eller 45,000 kronor, som beräknats

för år 1915. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

Jämväl övriga med förvaltningen av kronans jordbruksdomäner

förenade kostnader, nämligen utgifterna för lantmäteriförrättningar,

jordbruksdomänernas deltagande i vattenavledningsföretag, husröte
-

Avlöning åt

domänintendenter.

Resekostnader

vid

domänfdrvaltningen.

Övriga förvaltningskostnader.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Samman
fattning.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

ersättningar med mera. hava av domänstyrelsen upptagits för år 1916

till samma belopp som för år 1915 eller 100,000 kronor, vilket icke

föranleder någon erinran från min sida.

Vid bifall till mina här ovan gjorda framställningar skulle följaktligen

driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under

år 1916 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen...............

kronor

168,600

ålderstillägg åt styrelsens personal

»

11,000

pensionering av styrelsens personal

»

2,000

anställande av extra amanuenser

och biträden hos styrelsen samt

renskrivning m. m........................

9,600

domänstyrelsens expenser ...............

»

18,000

rese- och traktamentsersättning åt

styrelsens personal ........

6,000

tryckning av styrelsens årsberättelse
-

5,000 kronor 220,200.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal., kronor 1,526,200

ålderstillägg åt skogsstatens personal.

.................................. > 1 14,000

pensionering av skogsstatens personal

........................................ » 65,000

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar i

de norrländska länen och i Kopparbergs

län ............................. >

> 7,070,000

kronor 8.775.200.

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna

socken ............... kronor 170,000

Transport kronor 220.200.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 25

Transport kronor 220,200.

Avgår anslag för

tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens

och Norrbottens

läns kustland

..................... kronor 135,000 kronor 305,000 > 8,470,200.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter ...... kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen.

.................................................... » 45,000

övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna

förenade kostnader

............................................... » 100,000 » 180,500.

Summa kronor 8,870,900.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med av

mig härovan tillstyrkta avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre

anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i

berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och

biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader

från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor,

till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400

kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avlöningsstat

ej mindre uppföra ytterligare trettien kronojägarbefattningar

med de härovan föreslagna avlöningsförmåner, varigenom statens

slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom höja respenningarna

för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles Linköpings

revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningarna för jägmästaren

i Kinda revir från 700 till 600 kronor än även, i avbidan

på de propositioner angående tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

och Sårna socken samt angående tillsyn å enskildas skogar i VästerBihang

till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 6 höft. (Nr 6). 4-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

bottens och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna en ytterligare ökning

med 255,950 kronor, i följd varav statens slutsumma komme att höjas

med tillhopa 301,800 kronor och uppgå till 1,526,200 kronor;

dels ock, beträffande de av mig härovan gjorda beräkningar i

fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner,

med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande

de av mig beräknade kostnaderna för statens skogsdomäner, i avbidan

på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader under år 1916 för

statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av 8,870,900 kronor,

att utgå av domänfondens avkastning.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen lämna bifall, samt förordnade,

att proposition i ärendet skulle med den lydelse,

bilaga — till detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekander.

%

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner och nr 71 angående avlöningsst s. 1 i texten
  2. JoU 1915:71 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner s. 1 i texten
  3. JoU 1915:62 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majits propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner och nr 71 angående avlöningsstat för skogss s. 1 i texten