Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående siktning av rågmjöl och förordning om viss sammansättning av rågbröd

1915-01-14 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1915:7, Med förslag till förordning angående siktning av rågmjöl och förordning om viss sammansättning av rågbröd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7.

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning angående siktning av rågmjöl och förordning

om viss sammansättning av rågbröd; given Stockholms

slott den 14 januari 1915.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta riksdagens

yttrande över bilagda förslag till förordning angående siktning

av rågmjöl och till förordning om viss sammansättning av rågbröd; och

vill Kungl. Maj:t, efter mottagandet av riksdagens svar, företaga den slutliga

prövningen av samma förslag och förordna om utfärdande av författningar

i förevarande ämnen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 7 höft. (Nr 7.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående siktning

av rågmjöl.

1 §•

Vid framställning av rågmjöl till avsaln eller för annans räkning

mot ersättning må ej mjölet siktas finare, än att av etthundra kilogram

råg erhållas minst åttifem kilogram mjöl.

Ej heller må någon hålla till salu rågmjöl, som är finare siktat än

nyss är sagt, där han ej kan visa, att det blivit framställt utom landet

eller ock inom landet före det denna förordning trätt i kraft.

Yad ovan stadgas gälle ock i avseende å rågmjöl, som av ekonomisk

förening framställes för dess medlemmars räkning eller åt dem

saluhålles.

2 §■

Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straftes med böter från och

med tio till och med femhundra kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,

varom i första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter ellei förnyar

samma förseelse, skall, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till de böter, som äro bestämda för sådan förseelse.

3 §•

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden

ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom själv.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

3

4 §•

Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,

i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos

poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å

landet vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan över domstols

eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet angående besvär

i brottmål finnes förordnat.

5 §•

Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas

fulla gäldande, skall förvandling ske^ enligt allmänna strafflagen.

Denna förordning träder i kraft från och med fjärde dagen efter

den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit

i svensk författningssamling, och gäller, där ej Konungen finner skäl

annorlunda förordna, till den 1 september 1915; dock skall vad i 1 §

andra stycket stadgas icke äga tillämpning, förrän från och med tionde

dagen efter förordningens ikraftträdande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 7.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga förordning om viss sammansättning

av rågbröd.

1 §•

Vid tillverkning till avsalu av bröd, vid vars framställning användes

rågmjöl till större myckenhet, än som i vikt motsvarar fjärdedelen av det

använda mjölet, skall i degen tillsättas minst en viktdel potatis mot tre

viktdelar rågmjöl eller en viktdel potatismjöl, potatisflingor eller majsmjöl

mot nio viktdelar rågmjöl.

Ej må någon hålla tili salu bröd, vid vars tillverkning icke iakttagits

vad nyss är sagt, där han ej kan visa, att det framställts utom

landet eller ock inom landet före det denna förordning trätt i kraft.

Vad ovan stadgas gälle ock i avseende å bröd, som av ekonomisk

förening tillverkas för dess medlemmars räkning eller åt dem saluhålles.

2 §•

Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straffes med böter från

och med tio till och med fem hundra kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,

varom i första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar

samma förseelse, skall, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till de böter, som äro bestämda för sådan förseelse.

3 §-

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,

husbonden ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom själv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 7.

ö

4 §•

Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,

i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men

eljest hos poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol

samt å landet vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan över

domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet angående

besvär i brottmål finnes förordnat.

5 §•

Adömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas

fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

Denna förordning träder i kraft från och med fjortonde dagen efter

den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit

i svensk författningssamling, och gäller, där ej Konungen finner skäl

annorlunda förordna, till den 1 september 1915.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Förbud mot

viss finare

siktning av

rågmjöl.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 14

januari 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde.

Från statens livsmedelskommission hava till Kungl. Maj:t inkommit

två särskilda framställningar av den 9 och den 14 januari 1915, avseende

en var i sin mån att trygga den för närvarande hårt anlitade

tillgången på brödsäd, närmast råg.

Den ena av dessa framställningar utmynnar i ett förslag till lagbestämmelser

om förbud mot viss finare siktning av rågmjöl. I denna

fråga anför kommissionen:

»En av statens livsmedelskommission med ledning av nu tillgängligt material

verkställd beräkning av vårt lands behov av brödsäd och utländskt mjöl intill tiden

för innevarande års skörd giver till resultat de siffror, som framgå av följande tablå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

7

Importbehov av brödsäd och mjöl 1 december 1914 för konsumtionsåret

1914—1915.

Yete

Vetemjöl

Råg

Rågmjöl

1,000 ton

Medelskörd 1908/1912 ..................

Importöverskott (exportöverskott —)

203.7

633.1

i medeltal konsumtionsåren 1 ok- tober—30 september 1908/1909—

1912/1913 .................................

184.3

7.3

75.

9.4

Tillgång i medeltal under konsum-

tionsåren 1 oktober—30 september

1908/1909-1912/1913..................

388.0

708.6

1914 års skörd..............................

219.5

719.8

Importbehov (överskott +) i medel-

tal under konsumtionsåret 1914—

1915 ...................................

108.5

7.3

+ 11.2

9.4

0.6

4.4

0.3

Importerat ''/$—V13 1914 .........

Avslutade köp enligt uppgift1 /1 a

10.6

3.0

1.8

1914 .................................

15.3

29.4

—

3.6

6.8

13.6

—

0.3 j

Ytterligare importbehov (—) eller

överskott (-f) för konsumtionsåret

1914-1915 ..............................

— 139.1

— 3.7

+ 24.2

— 9.1 !

Såsom tablån visar kan — med den reservation rörande de kalkylerade siffrornas

tillförlitlighet, som nödvändiggöres bland annat av den bristande kännedomen

angående storleken av de vid konsumtionsårets början inneliggande lager — en brist

beräknas, som för vete uppgår till 139,100 ton och för vete- och rågmjöl till

sammanlagt 12,800 ton, medan av råg ett överskott å 24,200 ton synes vara för

handen. Den beräknade totala bristen å brödsäd och mjöl torde sålunda kunna

anslås till omkring 133,000 ton spannmål.

Visserligen torde det icke vara osannolikt, att årets konsumtion av brödsäd

kommer att något understiga den normala. Men denna minskade konsumtion torde

å andra sidan motvägas av att brödsäd, om ock i ringa omfattning, under innevarande

konsumtionsår uppgives hava använts för utfodring av kreatur.

Jämlikt nådigt beslut av Eders Kungl. Maj:t skall genom statens livsmedelskommissions

försorg och för statens räkning under den närmaste tiden importeras

60,000 ton vete. För svenska kommuners räkning är avsett att även genom livs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungt. Maj K Nåd. Proposition Nr 7.

medelskommissionens försorg under samma tid införas omkring 20,000 ton brödspannmål.

Sedan dessa kvantiteter importerats till landet — demia införsel torde,

om ej oförutsedda hinder möta, kunna vara slutförd före nästinstundande april månads

utgång — skulle således kvarstå en brist å något över 50,000 ton brödsäd (eller i

runt tal 5 procent av rikets hela årskonsumtion), därvid dock, såsom nämnts, någon

hänsyn till de vid konsumtionsårets början förefintliga förråd icke tagits.

Det finnes visserligen skäl hoppas, att det återstående behovet till icke ringa

del skall komma att fyllas genom den enskilda importen, vilken på grund av

brödsäd- och mjöltullarnas suspension erhållit en väsentlig lättnad. Likväl torde

med hänsyn dels till ovissheten rörande denna imports omfattning, dels ock till de

växande svårigheter, som samfärdseln med exportlandet, Amerika, erbjuder, även

alla andra utvägar böra prövas, varigenom vårt lands tillgång på brödsäd, direkt

eller indirekt, utökas.

En åtgärd, vilken i sådant syfte länge varit föremål för kommissionens uppmärksamhet,

är genomförande av förbud mot siktning av brödspannmål, närmast

råg. I skrivelse den 30 sistlidna oktober till herr statsrådet och chefen för Kungl.

jordbruksdepartementet har kommissionen — med avstyrkande av åtgärders vidtagande

vid dåvarande tidpunkt för att på lagstiftningens väg genomföra förbud

mot siktning av råg och med förmälan att kommissionen redan inlett samt planerat

en fortsatt upplysningsverksamhet för att söka på frivillighetens väg bringa det

sammalna rågmjölet till största möjliga användning — framhållit, att kommissionen

under den kommande tiden, därest utsikterna minskades för vårt lands förseende

med dess normala behov av brödsäd, skulle ägna frågan om den berörda åtgärdens

realiserande genom lagstiftningens ingripande en förnyad prövning.

Då förhållandena numera synas vara sådana, att varje möjlighet bör utnyttjas,

varigenom det inom landet befintliga förråd av brödsäd på lämpligaste sätt

kan bringas till användning, torde enligt kommissionens uppfattning tidpunkten vara

inne att till närmare undersökning upptaga jämväl denna lagstiftningsfråga.

Genom siktning av vete erhålles såsom avfallsprodukt bland annat vetekli.

Detta är ett synnerligen gott, framför allt för nötkreaturens utfodring viktigt

fodermedel och under nu rådande förhållanden, med dess ytterligt försvårade tillförsel

av utländskt vetekli och andra foderämnen, som lämpligen kunna ersätta detta,

av den största betydelse för landet. Ett förbud mot siktning av vete skulle beröva

lantbrukarna denna starkt efterfrågade vara och kan således knappast betecknas

såsom en lämplig åtgärd.

Det genom siktning av rug erhållna kliet liar däremot ej samma utbredning

såsom foder. Det kommer endast i mindre grad än vetekli i betraktande för utfodring

i ladugården utan användes huvudsakligen såsom foder åt svin och hästar

och kan där med fördel ersättas av andra fodermedel, såsom majs, i fråga om vilka

utsikterna till införsel från utlandet äro vida större än för vetekli. Rågkli föres

överhuvud endast i begränsad omfattning i handeln, vadan upphörandet av dess

förekomst där icke skulle medföra någon större rubbning för vare sig konsumenter

eller producenter. Slutligen bör även beaktas att, medan bröd, bakat av sammalet

vetemjöl, fort blir torrt och därför endast kan lagras någon kort tid, är brödet av

det sammalna rågmjölet en vara, som tål en längre tids förvaring.

Av den kvantitet rågmjöl, som produceras av de större kvarnarna i riket,

utgöres omkring 30—40 procent av rågsikt, medan återstoden kommer på det sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

marna mjölet. De mindre kvarnarnas rågmjölsproduktion torde till större delen

utgöras av sammalet mjöl. Enligt approximativa beräkningar skulle alla kvarnars

sammanlagda årskonsumtion av råg för förmalning till rågsikt uppgå till omkring

100,000 ton. Förmaldes denna kvantitet råg till sammalet mjöl i stället för till

rågsikt, skulle mjölmängden ökas med 30—35,000 ton för ett års produktion. En

ökning i denna proportion skulle sålunda bliva följden av ett förbud mot rågsiktning.

Mot ett dylikt förbud har, utom hänsynen till behovet av rågkli, varom

kommissionen ovan yttrat sig, jämväl anförts, att det skulle omöjliggöra fortsatt

bakning av de bröd av rågsikt med tillsats antingen av vetemjöl (limpor) eller av

kornmjöl, vilka inom vissa delar av landet ingå såsom en viktig del i brödkonsumtionen.

Det är givet, att man under vanliga förhållanden vore skyldig den största

hänsyn till förekomsten av dylika särskilda konsumtionsvanor. Men under nu rådande,

ytterligt allvarliga tid kan med skäl påfordras, att den enskilde må underkasta

sig någon uppoffring inom området för sin hushållning till fromma för det

allmännas väl. I varje fall må hänsyn av denna art ej resa hinder mot genomförandet

av en åtgärd, varigenom tillgången på vårt måhända viktigaste näringsmedel,

brödet, i ej ringa mån skulle ökas. Det av enbart sammalet mjöl bakade

brödet, det torra spis- eller knäckebrödet samt det grova rågbrödet (ankarstock

m. fl.), är icke blott ett gott och närande bröd, det är därtill billigare än bröd

av vetemjöl eller rågsikt eller av vetemjöl och rågsikt. Dess användande innebär

således en vinst ej endast för folkhushållningen i dess helhet utan ock för den enskildes

hushållning.

Det torde emellertid här tillika böra framhållas, att, enligt vad från kvarnindustriens

målsmän upplysts, en föreskrift om sammalning av råg icke helt lär

omöjliggöra ett fortsatt tillhandahållande i viss omfattning av såsom rågsikt betecknat

mjöl. ^

Lagstiftning om förbud i viss utsträckning mot siktning av råg har genomförts

i bl. a. Tyskland och Österrike. Emellertid gäller förbudet i intet av dessa

länder varje grad av siktning. Medan vid siktning av råg i allmänhet av 100 kilogram

säd erhållas 65 kilogram mjöl, så föreskriver den tyska lagen utmålning till 72 och den

österrikiska till 82 procent. Vill man av rågen erhålla så stor kvantitet mjöl som

möjligt, torde utmålning emellertid kunna ske till 95 procent. En dylik förmalning

synes ock mest överensstämma med syftet av den här ifrågasatta åtgärden, vars

ändamål delvis skulle förfelas, om man icke på den väg, på vilken man vill slå in,

sökte vinna det största möjliga resultatet.

I anslutning till här anförda grundsatser har kommissionen utarbetat följande

utkast till lag om förbud mot siktning av råg.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 7 höft. (Nr 7.)

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Utkast

till

Lag om förbud mot siktning av råg.

Vid framställning av rågmjöl må siktning icke ske i vidare mån, än att av

etthundra kilogram råg erhållas minst nittifem kilogram mjöl.

2 §•

Ej må någon hålla rågmjöl till salu, med vetskap att mjölet framställts i

strid mot vad i 1 § föreskrives, ej heller saluhålla bröd, bakat av sådant mjöl.

Vad sålunda stadgats gäller även i avseende å rågmjöl och bröd, som av

ekonomisk förening tillhandahålles dess medlemmar men ej i fråga om sådant mjöl,

som införts från utlandet, eller därav bakat bröd.

3 §•

Bryter någon mot bestämmelserna i 1 eller 2 §, straffes med böter från och

med tio till och med femhundra kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom i första

stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar samma förseelse,

skall, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas till de böter, som

äro bestämda för sådan förseelse.

4 §•

För förseelse, som i 3 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap begås

av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden ansvarig, liksom

vore förseelsen begången av honom själv.

5 §.

Förseelse, som i 3 § omförmäles, skall åtalas av allmän åklagare, i stad hos

polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och,

där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å landet vid allmän domstol; och

gälle i fråga om klagan över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad

i allmänhet angående besvär i brottmål finnes förordnat.

6 §■

Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande,

skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

11

7 §•

Konungen äge meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning

av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1915 och gäller till och med den

1915; dock skall vad i 2 § stadgas ej äga tillämpning i avseende å försäljning

av mjöl eller bröd, framställt före förstnämnda dag.

Till speciell motivering av förestående förslag vill kommissionen anföra allenast

följande.

1 §. Vid formulering av denna paragraf har hänsyn tagits till nödvändigheten

av att ur synpunkten av lagens effektivitet förhindra ett sådant kringgående

av dess föreskrifter, varigenom rågmjöl, vilket förmalts till sammäld, sedermera

skulle kunna undergå en siktningsprocess. Därför har siktningsförbudet ansetts böra

drabba icke allenast förmalning av råg utan varje framställning av rågmjöl.

En mycket betydande del av särskilt de mindre kvarnarnas förmalning sker

för lantbrukares eller andras räkning, vilka till kvamägaren betala en viss förmalningsavgift

(kontant eller in natura). Stadgandet synes böra gälla även för dylik

förmalning, men har det icke ansetts behövligt att härom införa särskild föreskrift,

då paragrafens formulering torde innesluta jämväl denna verksamhet.

7 §. Då det kan bliva nödvändigt att utfärda särskilda föreskrifter för

lagens tillämpning, bl. a. till vinnande av kontroll över dess efterlevnad, har jämlikt

detta stadgande dylik befogenhet lagts i Konungens hand.

Beträffande lagens giltighetstid har kommissionen förutsatt, att den endast

skulle äga tillämpning under den tid nu rådande förhållanden vara. En eventuell

lag i ämnet synes knappast kuima träda i kraft tidigare än omkring den 15 februari

1915. Beräknas konsumtionsperioden från denna dag ett år framåt, når man en

tidpunkt, vid vilken behovet av den nu ifrågasatta åtgärden måhända sedan länge

upphört. Möjligen kan det under sådana omständigheter befinnas lämpligt att bestämma

lagens giltighetstid till ett halvt år.

Med anledning av vad sålunda anförts får statens livsmedelskommission härmed

hemställa, att Eders Kungl. Maj;t ville till 1915 års riksdag framställa förslag

om antagande av en i huvudsaklig överensstämmelse med förestående utkast utarbetad

lag om förbud mot siktning av råg.»

Lika med kommissionen anser jag åtgärder av ifrågavarande slagpåkallade

för att bereda ökad trygghet för att erforderlig tillgång å

material till brödsäd för landets inbyggare må förefinnas under nuvarande

förhållanden. I likhet med livsmedelskommissionen anser jag icke lämpligt

att ifrågasätta bestämmelser angående siktning av vetemjöl. Vad. kommissionen

föreslagit beträffande siktning av rågmjöl, vill jag däremot i

huvudsak tillstyrka. 1 dess författningsförslag har jag dock ansett mig

höra vidtaga några smärre förändringar; och tillåter jag mig här särskilt

omnämna tre.

Drparteme ntschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Kommissionen har föreslagit, att siktningen skall göras så grov,

att ända till nittifem procent mjöl erhållas. Detta synes mig dock vara

att gå längre, än förhållandena åtminstone för närvarande torde kräva.

Jag föreslår därför, att procenttalet bestämmes till åttifem. Redan därmed

skulle man vinna högst betydligt för utökande av landets förråd av

rågmjöl. Denna siktningsgrad är ungefär densamma, vilken bestämts

såväl i Österrike som i Tyskland, sedan numera, enligt inhämtade upplysningar,

även sistnämnda land stadgat åttitvå procent.

I avseende å saluhållande av rågmjöl, som vore finare siktat än

vid framställningen finge ske, har kommissionen föreslagit förbud däremot

endast där det kunde visas vetskap hos säljaren om mjölets otillbörliga

beskaffenhet. Jag finner det riktigare att å säljareu lägga förpliktelsen

att tillse, att det mjöl, han utbjuder, är av föreskriven halt.

År mjölet icke av sådan beskaffenhet, bör han därför gå fri från ansvar,

endast där han kan visa, att mjölet framställts utom landet eller ock

inom landet före det förordningen trätt i kraft. Emellertid synes mig

i samband härmed böra åt säljaren beredas en viss frist, inom vilken

han må hinna inventera och kunna utan vidare avyttra sitt förråd av

tidigare framställt, finare siktat mjöl. Denna frist torde lämpligen kunna

bestämmas till fjorton dagar.

Att, såsom kommissionen föreslagit, utsträcka bestämmelserna i

den nu ifrågasatta förordningen till att omfatta även saluhållandet av

bröd, syjies mig icke lämpligt.

Fiss samman- Kommissionens andra framställning avser viss sammansättning av

tärägbrBd“V rågbröd. Härom anför kommissionen:

»Såsom statens livsmedelskommission i tidigare underdåniga skrivelser den

9 och 22 sistlidna december haft anledning framhålla, har kommissionen sedan länge

haft sin uppmärksamhet fästad vid möjligheterna att genom tillsatser av potatispreparat,

närmast potatismjöl och potatisflingor, till det vid brödbakning använda vete- och

rågmjölet ernå en indirekt besparing av landets tillgång på brödsäd. I sådant syfte

har kommissionen dels genom hänvändelse till de lokala livsmedelskommissionerna,

till bageriidkare m. fl. sökt verka för att en dylik tillblandning på frivillighetens

väg må i största möjliga utsträckning komma till stånd vid bakning såväl i bagerier

som i hemmen, dels ock hos Eders Kungl. Maj:t hemställt om träffande av sådana

anordningar, varigenom allt vid kronobageriema bakat bröd komme att framställas

med viss tillsats av potatismjöl eller potatisflingor. Då vidare produktionen inom

landet av sistnämnda vara ännu är mycket ringa, har kommissionen uppmanat hushållningssällskapen

i de län, där för dylik produktion lämplig potatis frambringas,

att söka verka för att framställning av potatisflingor må upptagas i större skala.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7. 13

och liar kommissionen jämväl utlovat sin medverkan för det praktiska realiserandet

av detta önskemål.

Kommissionen anser sig visserligen kunna hysa den förhoppningen, att genom

dessa åtgärder såväl bland producenter som den konsumerande allmänheten intresse

skall väckas för den nu berörda frågan. Någon del av det i handeln förda och det

i hemmen bakade brödet lär således säkerligen komma att framställas med tillsats

av potatispreparat — det hembakade brödet väl även med potatis. Uppställes emellertid

det önskemålet, att hela den kvantitet potatismjöl och potatisflingor, som nu

är och under den närmaste framtiden kan bliva tillgänglig i landet för användning

på nu antytt sätt, också verkligen skall så utnyttjas, är det ovisst, om ett dylikt

syfte kan vinnas blott genom anlitande av här nämnda utvägar. För sådant ändamål

är det antagligt, att i vårt land, liksom fallet varit jämväl annorstädes, lagstiftningens

tvång måste tillgripas.

Det synes vara uppenbart, att under nu rådande förhållanden ingen möjlighet

bör lämnas åsido, varigenom vårt lands tillgång på brödsäd, direkt eller indirekt, utökas.

Vid den snart sagt för varje dag växande svårigheten att genom tillförsel från utlandet

trygga landets nödvändiga behov av brödsäd måste främst varje sådan utväg försökas,

varigenom det inom landet befintliga förråd av brödsäd på lämpligaste sätt

fullt utnyttjas. I sådant syfte har kommissionen ock till Eders Kungl. Maj:t denna

dag ingivit underdånig framställning med förslag rörande förbud mot siktning av

råg. Men det synes kommissionen även vara en angelägenhet av största vikt att

tillse, att varje inom landet förefintlig eller producerad vara, vilken kan om ock

blott till någon del ersätta brödsäd såsom människoföda, må komma till dylik användning.

Genom omfattande försök liar ådagalagts, att såväl potatismjöl som potatisflingor

med fördel kunna nyttjas såsom tillsats till vete eller rågmjöl vid brödbakning.

Av potatisflingor är produktionen visserligen, som sagt, f. n. ringa — den

bedrives endast å en ort, Vittskövle gård i Kristianstads län, och torde icke kunna

uppdrivas till mer än omkring 70 ton per månad. Ehuru, såsom redan antytts,

utsikter icke helt och hållet saknas för att produktion av denna art inom kort

skall kunna upptagas även på andra platser, bjuder försiktigheten dock att tillsvidare

ej räkna nämnvärt härmed. Vad däremot tillgängen på och fabrikationen av

potatismjöl beträffar, så är ställningen en aiman. På grund av tidigare års överproduktion

inom stärkelseindustrien förefinnes f. n. inom landet ett överskott av

potatismjöl utöver normalt konsumtionsbehov, vilket överskott kan beräknas till omkring

8,000 ton. Därtill kommer, att även av den för framställande av potatismjöl använda

råvaran, fabrikspotatisen, ett ansenligt överskott nu förefinnes, på grund därav

att brännvinsbränningen, vid vilken samma råvara kommer till användning, dels

under innevarande tillverkningsår hittills reducerats till 40 procent av sedvanlig

omfattning, dels ock enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut helt upphört den 2 innevarande

januari. Den kvantitet fabrikspotatis, som av dessa anledningar icke kommit

till användning för brännvinstillverkning, kan, enligt av kommissionen inhämtade

uppgifter, uppskattas till omkring 300,000 hl. På grund av den rådande stora

bristen på annat kreatursfoder torde emellertid en betydande del av denna potatiskvantitet

komma att användas till utfodring. För potatismjöltillverkningen torde

endast omkring eu fjärdedel av nyss angivna överskott eller omkring 75,000 hl.

potatis vara att påräkna. Härav kunna produceras omkring 800 ton potatismjöl. Det

kan sålunda antagas, att för konsumtionen under år 1915 finnes tillgängligt ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl, Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7.

överskott av potatismjöl belöpande sig till sammanlagt omkring 8,800 ton. Därest

kommissionens tidigare omnämnda underdåniga förslag rörande tillsats av viss mängd

potatispreparat till det i kronobagerierna bakade bröd vinner Eders Kungl. Maj:ts

nådiga bifall, komme emellertid viss del av denna kvantitet att tagas i bruk för

nämnda ändamål. Den sålunda disponerade mängden potatispreparat torde emellertid

icke kunna beräknas till mer än högst 500 ton (för ett halvt år), vadan för

annat bruk skulle återstå omkring 8,300 ton. Hela denna kvantitet torde före nästinstundande

vår efter hand bliva disponibel.

Den effektivaste åtgärden för att bringa nämnda kvantitet potatispreparat

till användning vid brödbakning torde vara utfärdande av föreskrift, att allt eller

viss del av det bröd, som föres i handeln, skall vara framställt med viss tillsats av

potatispreparat.

En föreskrift av denna art har utfärdats i Tyskland, där, enligt lag den 28

oktober 1914, bestämmes, att, då rågbröd föres i handeln, måste vid dess bakning

potatis användas, och stadgas, att potatishalten vid användande av potatisflingor, potatisvalsmjöl

eller potatisstärkelsemjöl skall uppgå till minst fem viktdelar på 95 viktdelar

rågmjöl. Användes krossad eller riven potatis, så motsvara 4 viktdelar potatis

en viktdel potatispreparat.

En av kommissionen verkställd undersökning rörande den kvantitet mjöl, som

årligen förbrukas av bagerierna i riket, har givit vid handen, att, approximativt

beräknat, av vetemjöl användes för det i handeln förda brödet omkring 70,000 ton,

av rågsikt omkring 25,000 och av sammalet rågmjöl omkring 125,000 ton, allt per

år. Rågmjöl kommer sålunda till användning i mer än dubbelt så stor kvantitet

som vetemjölet. Av det senare bakas därjämte ett stort antal olika brödsorter, i

vilka en tillblandning av potatismjöl icke, med bibehållande av brödets karaktär i

övrigt, torde kunna lämpligen ske. Därest kommissionens samtidiga underdåniga

hemställan rörande utfärdande av förbud mot rågsiktning vinner Eders Kungl.

Maj:ts nådiga bifall, komme sannolikt huvudsakligen sammalet rågmjöl att stå till

bagarnas disposition. Av detta mjöl bakas i huvudsak endast två brödsorter, spiseller

knäckebröd och grovt mjukt bröd (ankarstock o. d.), i vilka en viss mängd

potatismjöl visat sig kunna utan''svårighet tillsättas.

Utgår man sålunda från att den för bakning av allt i handeln fört bröd av

rågmjöl använda mjölkvantitet under loppet av ett år utgör 150,000 ton — varvid

hänsyn, på grund av siffrornas överhuvud approximativa natur, ej tagits till den

ökning av mjöl kvantiteten, som torde bliva en följd av siktningsförbudet — synes

man kunna beräkna, att förefintligheten av tidigare angivna överskottskvantitet av

potatispreparat — 8,300 ton — bör möjliggöra en obligatorisk tillblandning till allt

under ett år i handeln fört rågbröd av minst 5 procent potatismjöl. Emellertid

torde man vid dessa beräkningar böra utgå från en kortare konsumtionsperiod än

ett helt år. En eventuell lag i ämnet synes knappast kunna träda i kraft tidigare

än omkring den 15 februari 1915. Beräknas konsumtionsperioden från denna dag

ett år framåt, når man en tidpunkt, vid vilken behovet av den nu ifrågasatta

åtgärden måhända sedan länge upphört. Å andra sidan blir hela den för åtgärdens

realiserande nödiga kvantiteten potatismjöl, såsom redan nämnts, tillgänglig efter

hand redan före nästinstundande vår. Under sådana omständigheter torde det vara

lämpligt att beräkna konsumtionsperioden till exempelvis endast ett halvt år och

sålunda förutsätta en tillsats till rågmjölet av minst 10 procent potatispreparat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

Genom en lagstiftning i anslutning till här framhållna synpunkter skulle sålunda

vinnas en besparing av landets brödsädesförråd genom användning för brödbakning av

det överskott av främst potatismjöl, som redan förefinnes eller som ytterligare kan

uppstå vid avverkning av den kvantitet fabrikspotatis, som ej förbrukats såsom

kreatursfoder. Det bör emellertid framhållas, att en lagstiftning av denna art

vid sitt genomförande torde bereda icke obetydliga praktiska svårigheter. Till en

början är den kvantitet potatismjöl, som är eller kan bliva tillgänglig för här

ifrågasatta syfte, så relativt liten, att svårigheter kunna uppstå för en någorlunda

jämn fördelning av varan över landet. En följd av denna knapphet kan även

bliva ojämnhet i pris och en mer eller mindre betydande prisstegring, särskilt då

en stor del av försäljningen torde komma att förmedlas genom mellanhänder.

Potatismjöltillverkningen är vidare, då odling av fabrikspotatis förnämligast förekommer

endast i södra Sverige, huvudsakligen koncentrerad till de sydliga landskapen,

främst Skåne och Blekinge. Varans pris kommer på grund härav att

ställa sig ej oväsentligt högre i mellersta och framför allt i norra Sverige än i de

södra delarna av landet. Emellertid är redan den för leverans vid fabrikationsorten

gällande notering å potatismjöl något högre — för närvarande omkring 2

kronor per 100 kilogram — än det pris, som det sammalna rågmjölet betingar för

leverans vid kvarnen. Härav följer, att en tillsats av potatismjöl vid bakning av

rågbröd i någon mån fördyrar råmaterialet för dylikt bröd med ett mindre belopp

redan i södra Sverige och med en summa, som för övriga trakter i riket stegras i

förhållande till deras avstånd från produktionsorten för potatismjöl. En föreskrift

om obligatorisk tillsats av potatismjöl till rågmjöl vid bakning av salubjudet bröd

kan således komma att medföra en prisstegring å dylikt bröd, i den mån priset å

potatismjöl överstiger det sammalna rågmjölets pris.

En dylik olägenhet uppstår visserligen icke, om i stället för potatismjöl

potatisflingor tillsättas rågmjölet, enär priset å sistnämnda preparat för närvarande

är omkring 7 kronor per 100 kilogram billigare än det sammalna rågmjölet och

även i nordligaste Sverige potatisflingor borde kunna säljas till ett pris, som understege

dylikt mjöls. Men, som redan nämnts, är produktionen av denna vara ännu

sa ringa, att den äger föga betydelse för det här avsedda syftet, och utsikterna

för denna produktions ökning under den tid, som här kommer i betraktande, äro

synnerligen ovissa.

En annan utväg däremot, som valts bland annat i Tyskland, är medgivandet

av tillsats av potatis i oförädlad form. Visserligen lär användandet härav för de

större bagerierna medföra svårigheter men torde, liksom för den enskilda hushållningen

i hemmen, väl låta sig genomföras i mindre bagerier. En föreskrift i sådant

syfte skulle möjliggöra ett utbyte av potatismjölet mot en vara, som utom sitt

relativt billiga pris även har den fördelen att vara lätt tillgänglig överallt i landet.

Olägenheten av ett dylikt medgivande ligger närmast däri, att, då det givetvis är

uteslutet att kunna på förhand beräkna den utsträckning, i vilken det kan komma

till användning, det hart när omöjliggör varje något sä när exakt kalkyl rörande

den med hänsyn till förefintlig tillgång lämpliga proportionen mellan mjöl och här

ifrågavarande tillsatser vid brödbakningen. 1 fråga om denna proportion bör för

övrigt anmärkas, att denna för potatis, som på viss viktdel håller väsentligt större

fuktighet och mindre stärkelsehalt än samma viktdel potatismjöl eller potatisflingor,

måste av näringsvärdehänsyn sättas högre än för nämnda potatispreparat. Vidare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

bör ej heller förbises, att en i större skala förekommande inbakning av matpotatis

— fabrikspotatisen kan av fraktkostnadsskäl endast förutsättas komma till sådan

användning i de orter, där den produceras — leder till minskad tillgång på potatis

för vanlig konsumtion såsom människoföda.

Det kan sålunda icke förnekas, att en lagstiftning av här ifrågasatt art kan

mötas med allvarliga betänkligheter. Då den av densamma berörda frågan emellertid

är av den största betydelse för ett av de viktigaste intressen, som statens

livsmedelkommission satts att bevaka, har kommissionen ansett sig böra förebringa

den utredning, som kunnat åstadkommas, och jämväl underställa Eders Kungl.

Maj:ts prövning ett av kommissionen utarbetat utkast till lag i ämnet. Detta utkast

är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag om viss sammansättning av salnbjudet rågbröd.

§ I
Bröd,

vid vars framställning rågmjöl använts, må icke hållas till salu, där

ej vid degberedningen tillsatts minst en viktdel potatis på tre viktdelar rågmjöl

eller en viktdel potatismjöl eller potatisflingor på nio viktdelar rågmjöl.

Vad sålunda stadgats gäller även i avseende å bröd, som av ekonomisk

förening tillhandahålles dess medlemmar, men ej i fråga om bröd, som införts

från utlandet.

§ 2.

Bryter någon mot bestämmelsen i 1 §, straffes med böter från och med tio

till och med femhundra kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom i

första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar samma förseelse,

skall, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas till de böter,

som äro bestämda för sådan förseelse.

§ 3.

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap begas

av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden ansvarig,

liksom vore förseelsen begången av honom själv.

§ 4.

Förseelse, som i 2 § omförmäles, skall åtalas av allmän åklagare, i stad hos

polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7. 17

där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å landet vid allmän domstol; och

galle i fråga om klagan över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad

i allmänhet angående besvär i brottmål finnes förordnat.

§ 5.

Adömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

6 §•

Konungen äge meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning

av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1915 och gäller till och med den

. 1915; dock skall vad i 1 § stadgas ej äga tillämpning i avseende å

försäljning av bröd, framställt före förstnämnda dag.

Till speciell motivering av förslagets bestämmelser må följande anföras.

1 §. Ehuru, såsom tidigare nämnts, potatisfiingor f. n. icke inom landet

produceras i nämnvärdare kvantitet, har det likväl ansetts lämpligt att jämnställa

detta preparat med potatismjöl. Detta fabrikat torde nämligen i varje fall visa

sig mer begärligt än potatismjöl, enär dess pris, såsom redan anmärkts, är lägre.

Aven är råvaruåtgången något mindre än för framställning av potatismjöl; för tillverkning

av 100 kilogram potatisfiingor beräknas nämligen åtgå omkring 6.6

hektoliter men för framställande av samma kvantitet potatismjöl 8.5—9.5 hektoliter

potatis.

. Det har tidigare påpekats, att vid tillsats av potatis en större relativ tillsatskvantitet

måste. beräknas än i fråga om potatispreparat. Den här föreslagna

proportionen, enligt vilken av potatis skulle tillsättas två och en halv gånger större

kvantitet än av potatispreparat, svarar icke fullt mot potatisens underlägsenhet

ifråga. om stärkelserikedom o. s. v., men har det, närmast av hänsyn till att tillblandningskvantiteten

ej matte bliva dyrare, när den utgöres av potatis, än när den

består av potatispreparat, ej ansetts lämpligt stadga större potatishalt.

Enligt den formulering, som paragrafens första stycke erhållit, gäller föreskriften

om tillsättande av potatis eller potatispreparat även bakning av sådana

brödsorter, där jämte rågmjöl annat brödmjöl kommer till användning. Visserligen

torde bakning av dylika brödsorter komma att upphöra, därest siktat rågmjöl icke

vidare kan erhållas, och således bliva en följd av bifall till kommissionens samtidiga

förslag om förbud mot rågsiktning. Men det kan förutsättas, att, även om dylikt

förbud utfärdas samtidigt med här ifrågavarande föreskrifter, rågsikt, som producerats

innan förbudet blivit gällande, ännu någon tid därefter skall finnas tillgängligt för bageBihang

Ull riksdagens protokoll 1915. 1 sarnl. 7 höft. (Nr 7). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

rierna. Där kommer rågsikten i stor utsträckning till användning vid bakning av

s. k. limpor, i vilka utom rågsikt även vetemjöl ingår, samt i norra Sverige för

tillverkning av ett av rågsikt och kornmjöl bestående hushållsbröd. Aven vid bakning

av dylika brödsorter skulle således den ifrågasatta lagen äga tillämpning.

Då möjligen på något håll tvekan kan uppstå, huruvida det bröd, som av

kooperativa föreningar — vårt land har ett stort antal kooperativa bagerier, däribland

liera med en högst betydande omsättning — tillhandahålles egna medlemmar,

bör hemfalla under här ifrågasatta föreskrifter, har till undanröjande av dylik

tvekan en uttrycklig föreskrift meddelats i paragrafens andra stycke. Däremot har

av nära liggande skäl bröd, som hit importerats, fritagits från lagens tillämpning.

6 §. Det torde icke vara osannolikt, att en lag av så jämförelsevis ovanlig

natur som den här föreslagna vid sin tillämpning kan erbjuda vissa svårigheter,

vilka nu ej kunna överblickas. Då det till underlättande av dessa svårigheter och

även av annan anledning torde kunna befinnas lämpligt att bereda Konungen möjlighet

att utfärda närmare föreskrifter rörande lagens tillämpning, har stadgande

härom införts i denna paragraf. .

Såsom tidigare anförts, torde med avseende på lagens giltighetstid böra stadgas,

att denna bör tillsvidare omfatta allenast ett halvt ar, och har ^kommissionen

även vid sina kalkyler av den i 1 § föreslagna tillsatsprocenten utgått från denna

förutsättning.»

Departements. Av denna framställning synes, att kommissionen uti ifrågavarande

chefen. aVseende icke för sin del velat direkt tillstyrka ett reglerande ingripande.

För egen del finner jag mig emellertid icke kunna underlåta detta.

Ställningen i avseende å vår tillgång av brödsäd kan nämligen bliva så

vansklig, att det icke synes kunna försvaras att icke redan nu vidtaga

alla de åtgärder, som kunna stärka densamma, även om mot vissa av dem

kan framställas en eller annan anmärkning. Härtill kommer, vad nu

ifrågavarande åtgärder angår, att försök, som genom livsmedelskommissionens

försorg och även eljest verkställts, visat, att genom blandning

med potatismjöl eller potatisflingor rågbrödet — i motsats mot vetebrödet

— icke försämras utan fastmer i vissa avseenden förbättras i

kvalitet. Dessutom hava genom det nyligen utfärdade förbudet mot

brännvinsbränning betydande, för dylik bränning eljest avsedda kvantiteter

potatis blivit frigjorda till annan användning. Det synes då blott

vara en åtgärd av enkel följdriktighet, att staten, som genom förbudet

just velat förhindra vissa näringsämnens förbrukning till brännvin, vidtager

anstalter, som inrikta livsmedelskonsumtionen på sådana ämnen.

Jag vill därför tillstyrka Kungl. Maj:t att även i nu förevarande fråga

tillgripa reglerande lagstiftningsåtgärder, och kan jag därutinnan i huvudsak

ansluta mig till kommissionens ovan återgivna utkast.

Bland de förändringar, jag vidtagit i kommissionens förslag, vill

jag framhålla följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 7.

Enär det icke synes erforderligt eller ens lämpligt att stadga

potatisinblandning i bröd, så snart en, om ock jämförelsevis obetydlig,

kvantitet rågmjöl använts vid brödets framställande, har införts bestämmelse,

att rågmjöl skall vara använt till större myckenhet, än som motsvarar

fjärdedelen av det använda mjölet, för att blandningsskyldigheten

skall inträda.

Vidare föreslås, att majsmjöl skall vid tillblandningen kunna ersätta

potatismjöl eller potatisflingor. Åven om jag icke tillägger denna

förändring någon avsevärd vikt, har jag dock därmed velat på ytterligare

en, särskilt från bagerihåll förordad, väg befordra det avsedda

målet, rågkvantitetens besparande.

För ikraftträdandet av denna författning föreslås en respittid av

fjorton dagar, vilken synes nödvändig bland annat för att bagarna må

hinna skaffa sig förråd av inblandningsmaterial. Med hänsyn till denna

övergångstid finner jag icke någon betänklighet böra möta för att liksom

i författningen angående rågsiktning lägga å svaranden skyldigheten att

visa, att av honom till saln hållet rågbröd, vid vars tillverkning icke iakttagits

föreskrifterna om inblandning, blivit framställt utom landet eller

ock inom landet före det förordningen trätt i kraft.

Såsom ovan framhållits, har det icke visat sig fördelaktigt att inblanda

material av potatis vid tillverkning av vetebröd. Däremot kan

det väl ifrågasättas, att vete skulle vid målning tillsättas med råg, majs

eller annat sädesslag. Då emellertid förslag härom icke nu framställts

och frågan icke erhållit erforderlig utredning, har jag icke ansett det

lämpligt att i avbidan på dylik utredning låta anstå med framläggandet

av förslag i de nu ifrågavarande, säkerligen betydelsefullare ämnena.

Sedan departementschefen härefter uppläst inom jordbruksdepartementet

utarbetade förslag till förordning angående siktning av rågmjöl

och till förordning om viss sammansättning av rågbröd, anförde han vidare.

Det torde visserligen tillkomma Kungl. Maj:t att även utan riksdagens

hörande utfärda sådana föreskrifter, som innefattas i de nu upplästa

författningsförslagen. Emellertid äro dessa föreskrifter av så djupt

ingripande betydelse för den enskilda hushållningen, att det synes mig

önskligt, att tillfälle lämnas riksdagen att yttra sig över desamma.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte förordna, att

riksdagens yttrande skall inhämtas över de författningsförslag, jag i

ovan berörda ämnen låtit utarbeta; varjämte Eders Kungl. Maj:t torde

förklara sig vilja, efter mottagandet av riksdagens svar, företaga den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 7.

slutliga prövningen av samma förslag och förordna om utfärdande av

författningar i förevarande ämnen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle i följd härav proposition avlåtas

till riksdagen av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Lekander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1915:19 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning angående siktning av rågmjöl och förordning om viss sammansätt s. 6 i texten
  2. LU 1915:3 Lagutskottets utlåtande Nr 3 s. 1 i texten