Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om inskränkning i inmutning sr ätten

1916-04-07 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:146, Med förslag till lag om inskränkning i inmutning sr ätten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om inskränkning i inmutning sr ätten; given Stockholms

* *

slott den 7 april 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om inskränkning i

inmutningsrätten.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

*

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 125 höft. (Nr 146.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

Förslag

till

Lag

om inskränkning i inmutningsrätten.

Härigenom förordnas som följer:

Inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län må under tiden

intill den 1 oktober 1917 endast för kronans räkning inmutning ske å

kronojord, som ej under ständig besittningsrätt innehaves eller är till

boställe anslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1916.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

tisdagen den 4 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anförde:

»Genom en under år 1902 utfärdad lag stadgades, att, intill viss

Jag under år 1903, inom Norrbottens län inmutning endast för kronans

räkning finge ske å kronojord, som ej under ständig besittningsrätt innehades

eller vore till boställe anslagen. Ifrågavarande provisoriska lagstiftning,

år efter år förnyad, utsträcktes år 1907 att avse även Västerbottens

och Jämtlands län. För närvarande gäller härutinnan lagen den

11 juni 1915 om inskränkning i inmutningsrätten, vilken lag avser tiden

intill den 1 oktober innevarande år.

Frågan om lämpligheten av ett upphävande av inmutningsrätten å

kronojord upptogs av Kungl. Maj:t år 1909, då för riksdagen framlades

propositioner, innefattande förslag till förändrade bestämmelser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

beträffande tillgodogörandet av mineralfyndigheter å sådan jord. Sagda

förslag åsyftade ett definitivt upphävande av enskildas inmutningsrätt å

kronojord, icke blott inom de nämnda tre länen, utan i hela riket. Förslagen

innefattade vidare särskilda regler, avsedda att — sedan kronan,

efter inmutningsrättens bortfallande, blivit såsom jordägare berättigad

att fritt förfoga över fyndigheterna på sin mark — tillämpas beträffande

grunderna för förvaltningen av dessa fyndigheter. I fråga om gruvdrift

å kronojord skildes mellan rätten till undersökning (skärpning) och rätten

till tillgodogörande av fyndighet. Skärpningstillstånd skulle av en var

under vissa förutsättningar kunna vinnas genom anmälan hos vederbörande

bergmästare. Den, som erhållit skärpningstillstånd och vid

undersökning funnit fyndighet brytvärd, skulle vara berättigad att på

vissa villkor erhålla tillstånd att tillgodogöra sig fyndigheten (gruvdriftstillstånd).

Sådant gruvdriftstillstånd skulle gälla utan begränsning i

tiden, men med rätt för kronan att efter vissa år mot lösen återtaga

den upplåtna gruvan. För upplåtelsen skulle tillståndshavaren till staten

erlägga avgäld (royalty). Inom vissa, särskilt bestämda områden (statsgruvefält)

skulle rätt till skärpning eller gruvdrift icke kunna av enskilda

vinnas.

Omförmälda förslag, vilka vid 1909 års riksdag icke erhöllo någon

realitetsbehandling, blevo, efter ändring av vissa detaljer, ånyo framlagda

för 1910 års riksdag. Sammansatta lag- och jordbruksutskottet,

till vilket frågorna hänskötos, yttrade i avgivet utlåtande, att det syntes

utskottet, som om de principer, vilka kommit till uttryck i de nämnda

förslagen, vore i det hela tillfredsställande, och att utskottet alltså kunde

i huvudsak ansluta sig till det i förslagen innefattade nya systemet.

Emellertid ansåg utskottet en omarbetning av de framlagda förslagen ur

åtskilliga synpunkter erforderlig; och då en sådan omarbetning, av

såväl formell som materiell art, icke lämpligen kunde av utskottet verkställas,

avstyrktes bifall till de framlagda propositionerna i deras föreliggande

skick.

Sedan inom riksdagen uttalats den mening, att de föreslagna

bestämmelserna om statsgruvefält måtte, oaktat propositionerna i övrigt

ej kunde bifallas, vinna beaktande på det sätt, att statsgruvefält definitivt

undantoges från möjlighet att inmutas, samt frågan därför blivit

till utskottet återremitterad, blevo vid den slutliga behandlingen i kamrarna

bestämmelser i sådant hänseende antagna, men avslogos förslagen

i övrigt. — I den skrivelse, varmed riksdagens beslut i ärendet anmäldes,

var motiveringen avfattad i enlighet med utskottets hemställan.

Ifrågavarande lagstiftningsärende har under innevarande år ånyo

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 140.

upptagits till behandling, i det att Kungl. Maj:t, på min hemställan,

den 10 nästlidne mars uppdragit åt en kommitté att enligt vissa av

mig närmare angivna grunder verkställa dels en förnyad allsidig granskning

samt omarbetning av de för riksdagen år 1910 framlagda förslagen

till ordnande av frågan om tillgodogörande av mineralfyndigheter

å kronojord dels ock en revision av gruvestadgan. Då sagda

ärende sistnämnda dag av mig inför Kungl. Maj:t anmäldes, yttrade

jag i fråga om den blivande kommitténs uppdrag, att den skrivelse,

som av 1910 års riksdag till Kungl. Magt avläts med anledning av

förutnämnda för riksdagen framlagda propositioner, syntes innefatta en

förväntan, att Kungl. Maj:t ville dels låta företaga en förnyad allsidig

saklig granskning av de senast framlagda förslagen och dels låta förslagen

undergå en formell omarbetning i den av riksdagen angivna

riktning. Då alltså de grunder, på vilka de för 1910 års riksdag framlagda

förslagen vore byggda, synts riksdagen i huvudsak riktiga, och

någon anledning att övergiva dessa grunder sedermera icke tillkommit,

ansåge jag mig böra tillstyrka företagande av en granskning och omarbetning

av förslagen i enlighet med riksdagens mening. På grund

av vad vid ärendets behandling såväl i riksdagen som tidigare förekommit,

torde denna granskning särskilt böra omfatta frågan om den

nya lagstiftningens begränsning till vissa delar av landet, bestämmelserna

om royalty, inlösningsbestämmelserna samt de bestämmelser, som, för

möjliggörande av malmernas förädling inom landet i vidsträcktare mån

än förut, kunde vara av betydelse. Att vid nu antydda arbete gruve‘

stadgan skulle kunna helt lämnas å sido syntes mig omöjligt. Förut

berörda formella omarbetning skulle säkerligen visa sig nödvändiggöra

åtskilliga ingrepp i nämnda stadga. För övrigt hade under förevarande

ärendes behandling från många håll gjorts gällande, att gruvestadgan

vore i hög grad bristfällig och dess föreskrifter i synnerligt behov av

revidering. Att vid sidan av de nya bestämmelserna beträffande tillgodogörande

av fyndigheter å kronojord, vilka bestämmelser till stor del

kopierats efter gruvestadgans, ehuru med vissa modifikationer och förbättringar,

låta gruvestadgans bestämmelser kvarstå i sitt gamla bristfälliga

skick borde icke utan nödtvång komma i fråga. I samband med

förutnämnda granskning och omarbetning av ifrågavarande förslag torde

fördenskull böra företagas en revision av gruvestadgans bestämmelser

i syfte att, utan rubbande av de grunder, på vilka stadgan vilade, bringa

samma bestämmelser i närmast möjliga överensstämmelse med de stadgande^

som komme att upptagas i de omarbetade förslagen angående

fyndigheter å kronojord, samt i övrigt få till stånd de ändringar av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

gruvestadgans bestämmelser, som efter utredning kunde finnas av behovet

påkallade.

Om vad sålunda i ärendet förekommit har jag i detta sammanhang

velat erinra. — Att vid en tidpunkt, då den nu tillsatta kommittén

står i begrepp att börja sitt arbete, lösgiva rätten till inmutning å

kronans ifrågavarande jord bör uppenbarligen icke ifrågakomma. Skulle

kommittén under sitt sysslande med hithörande frågor komma till den

uppfattningen, att inmutingsrätt å kronojord lämpligen bör, i någon

form, tills vidare upplåtas för enskilda, torde kommittén icke underlåta

att därom göra framställning, vilken då lärer bliva föremål för särskild

prövning.

I enlighet med vad jag nu anfört, torde det bestående provisoriska

förbudet mot inmutning, vilket, såsom förut nämnts, är gällande intill

den 1 nästkommande oktober, böra ånyo förlängas, och har jag fördenskull

låtit inom justitiedepartementet upprätta förslag till lag om inskränkning

i inmutningsrätten, enligt vilket lagförslag det nuvarande förbudet

mot inmutning utsträckes att gälla intill den 1 oktober 1917.»

Departementschefen uppläste därefter ifrågavarande lagförslag, av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, samt hemställde, att för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål lagrådets utlåtande över

förslaget måtte genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna hemställan, som biträddes av statsrådets

övriga ledamöter, täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

N. Beite.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

7

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om inskränkning i inmutningsrätten.

Härigenom förordnas som följer:

Inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län må under tiden

intill den 1 oktober 1917 endast för kronans räkning inmutning ske å

kronojord, som ej under ständig besittningsrätt innehaves eller är till

boställe anslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1916.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen den

6 april 1916.

Närvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

4 april 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag om inskränkning i inmutning srätten.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden Hjalmar Himmelstrand.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 146.

!)

Utdrag av protokollet över justitiedepar temen tsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 7 april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis.

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde lagrådets

den 6 innevarande april avgivna utlåtande över det den 4 i samma

månad till lagrådet remitterade förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten;

och hemställde departementschefen, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes, med bifall därtill, Hans Magt Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 125 höft. (Nr 146.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:181 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten dels ock en i anledning därav väc a1 i texten
  2. LU 1916:41 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten, dels ock en i anledning därav vä s. 1 i texten