Sök i Ratio Lex

Angående anslag för vattenfallsstyrelsens biträde för Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening

1916-04-25 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:223, Angående anslag för vattenfallsstyrelsens biträde för Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj tis Nåd. Proposition Nr 22.

1

Nr 223.

Kungl. Majtts nådiga proposition till riksdagen angående

anslag för vattenfallsstyrelsens biträde för Älvkarleby

vattenfall i Dalälvens regleringsförening; given Stockholms

slott den 25 april 1916.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed, föreslå riksdagen

att för gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens

inträde för Älvkarleby vattenfall i Dalälvens regleringsförening

u. p. a. för år 1917 bevilja ett anslag å högst 67,000 kronor,

att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i 1917 års riksstat

bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola

höjas med motsvarande belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 198 käft. (Nr 223.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 223.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

, Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

april 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde följande:

Sedan någon tid tillbaka hava pågått förarbeten för genomförande

av en reglering av Dalälven för vattenkraftändamål. Dessa förarbeten

hava till en början huvudsakligen bedrivits av Stora kopparbergs

bergslags aktiebolag. Under de senare åren hava emellertid så

gott som samtliga övriga delägare i mera betydande vattenfall i Dalälvens

vattensystem samarbetat med nämnda bolag för att söka åstadkomma

en jämnare vattenavbördning i älven. I dessa förarbeten har även

vattenfallsstyrelsen deltagit; och har styrelsen jämlikt nådigt bemyndigande

i likhet med övriga intressenter tillskjutit medel för bestridande

av kostnaderna för dessa arbeten. Genom nådigt brev den 19 mars

1915 har nämligen Kungl. Maj:t, i anledning av framställning från

vattenfallsstyrelsen, bemyndigat styrelsen att såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för verkställande av ytterligare undersökningar

och utredningar för åstadkommande av en reglering av så vitt möjligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 22H. •''

Dalälvens hela vattensystem samt för vidtagande av övriga förberedande

åtgärder för underlättande av regleringsföretaget av tillgängliga medel

använda ett belopp av högst 15,000 kronor emot gottgörelse, varom

Kungl. Magt förklarat sig vilja på anmälan av vattenlallsstyrelsen framdeles

förordna.

Strävandena att söka åstadkomma en reglering av Dalälven voro

helt naturligt till en början inriktade på att söka ernå en jämnare

vattenavbördning från flodsystemets största sjö, Siljan. De svårigheter,

huvudsakligen av juridisk och ekonomisk art, vilka därvid stått hindrande

i vägen, föranledde emellertid regleringsintressenterna att jämsides

med arbetet för regleringen av Siljan jämväl taga under behandling

frågan om åstadkommande av en mindre variabel avrinning av

vattnet från ett flertal av de mindre sjöar, som ingå i Dalälvens vattensystem,

i synnerhet som dessa åtgärder ansetts kunna jämföielsevis

lätt genomföras. Då särskild anledning förelåg att så snart som möjligt

söka åstadkomma en sådan reglering av sjöarna Skattungen och Oresjön,

som kunde vara till fördel för nedanför i vattendraget liggande

vattenfall, sammanslöto sig ägarna av så gott som samtliga de större

vattenfall, vilka kunna draga nytta av en reglering av nämnda två

sjöar, den 20 maj 1915 till en ekonomisk förening, Skattungens regleringsförening

u. p. a., vilken förening har till syfte att i samverkan

med vederbörande odlingsintressenter genomföra regleringen av samma

sjöar till gemensam båtnad för samtliga vederbörande.

Med anledning av därom utav vattenfallsstyrelsen gjord framställning

har Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov föreslagit riksdagen att till

gäldande av de å Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygaidsforsarna

belöpande kostnaderna för Skattungens och Oresjöns reglering

för år 1917 bevilja ett anslag av 44,500 kronor; och har denna proposition

blivit av riksdagen bifallen.

Uti skrivelse den 31 mars 1916 har nu vattenfallsstyrelsen anfört:

»Huru önskvärd eu reglering av Skattungen och Oresjön än må vara, är det

emellertid uppenbart, att densamma endast i ringa män kan åstadkomma den utjämning

av vattenavrinningen, som man avser att vinna genom en fullständigare reglering

av älven. Vattenkraftsintressenterna hava därför ingalunda släppt ur sikte det

stora målet att söka genom en dylik fullständigare reglering möjliggöra ett mera

ekonomiskt utnyttjande av älvens vattenkraft. Tvärtom har under den senaste tiden

pågått ett ganska intensivt utredningsarbete i sådant syfte. För att skapa ett centralt

organ för främjande av regleringsfrågorna och för handhavande av hithörande

undersöknings- och utredningsarbete liava vattenkraftsintressenterna dessutom funnit

lämpligt och nödigt att sammansluta sig till en ekonomisk förening, Dalälvens regleringsförening

u. p. a., för vilken konstituerande sammanträde hållits den 20 mars

1916. Å sammanträdet antogs härvid bilagda förslag till stadgar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Enligt vad § 5 i stadgarna giver vid handen, är föreningen indelad i åtta sektioner

för de regleringsföretag, som föreningen är avsedd att främja, Då sektion

nr 4, Osterdalarnas sektion, har till uppgift att arbeta för reglering av tillflöden till

Siljan, sammanfaller dess arbetsområde delvis med det, som tillhör Skattungens regleringsförening

u. p. a. Det är därför avsett, att sistnämnda regleringsförening skall

upplösas och dess uppgifter övertagas av sektion nr 4 i den nybildade reglering,

föreningen.

Såsom framgar av de nu överlämnade stadgarna, stå dessa i väsentliga delar i

överensstämmelse med de stadgar, som gälla för Skattungens regleringsförening. I

detta sammanhang vill vattenfallsstyrelsen endast framhålla, att i analogi med ?6:de

paragrafen, andra stycket i sistnämnda förenings stadgar intagits en bestämmelse i

Dalälvens regleringsförenings stadgar av innehåll, att, därest icke Eders Kung! Maj:t

och kronan samt Stockholms stad inom ett år från föreningens konstituerande antingen

ingått i föreningen eller ock på annat sätt förbundit sig att göra de insatser

och lämna de bidrag till regleringsföretaget, som enligt stadgarna skulle åligga dem,

om de inginge i föreningen, samt därjämte iklätt sig viss angiven skyldighet, föreningen

skulle anses upplöst vid utgången av sagda tid.

Den sålunda lämnade möjligheten för Eders Kungl. Maj:t och kronan att undandraga

sig att ingå i föreningen eller lämna bidrag till vederbörande regleringsföretag

bör emellertid enligt styrelsens bestämda uppfattning icke ifrågakomma redan av den

anledningen, att Eders Kungl. Maj:t och kronan utan allt tvivel kommer att få mer

än fullgod ^ersättning för sina bidrag till regleringskostnaderna genom den mycket

betydande ökning i uttagbar vattenkraft, som genom regleringen vinnes för Älvkarlebyverket.

Därest kronan skulle undandraga sig att ingå i föreningen eller lämna

bidrag till densamma, skulle dessutom med all sannolikhet äventyras genomförandet

av det för hela vårt land synnerligen betydelsefulla företag, som en reglerino- av

Dalälven otvivelaktigt måste bliva.

Att noggrant angiva den vinst för Älvkarleby kraftverk, som skulle uppkomma

genom utförande vare sig av en fullständig reglering av Dalälven eller av nå°-ot

eller några av de särskilda regleringsföretag, som den nybildade föreningen är avsedd

att främja, är, åtminstone på frågans nuvarande stadium, knappast möjligt,

hor att emellertid åtminstone lämna några ekonomiska data rörande de ifrågasatta

regleringarna tillåter sig vattenfallsstyrelsen härmed i underdånighet överlämna bifogade

summariska översikt av kostnader och energi vinst för regleringar inom de

olika sektionerna. av föreningen. I denna översikt upptagas inom respektive sektioner

regleringssjöarnas yta, anläggnings- och kapitaliserade årskostnader samt sålunda

beräknad totalkostnad, effektiv regleringsvinst i miljoner kilowattimmar per år

på viss angiven fallhöjd samt kostnaden per årligen vunnen kilowattimme. Märkas

bor därvid, att denna regleringsvinst vid vanlig utbyggnadsgrad helt kommer verken

till godo utan ökade omkostnader i övrigt för denna kraftalstring. Då Älvkarleby

kraftverk är utbyggt för tillgodogörande av c:a 250 sms, kan kraftverket utan ytterligare

utbyggnad tillgodogöra sig den ökning av minimivattenmängden, som vinnes

genom de olika regleringsföretagen.

Den nu överlämnade översiktstablån utvisar en total anläggningskostnad för

samtliga planerade regleringar av cirka 7,500,000 kronor, en total årskostnad inklusive

6 % ränta av cirka 650,000 kronor samt en total energivinst av cirka 230,000,000

kilowattimmar, för vilka kostnaden skulle utgöra i medeltal 0,28 öre per kilowatttimme.

En energivinst av 230,000,000 kilowattimmar representerar under t. ex. 5

månaders lågvattenperiod (vid 8,000 timmars årlig belastningstid) en genomsnittlig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 5

offoktökning av c:a 70,000 kilowatt eller 95,000 elektriska hästkrafter. Ehuru endast

i vissa fall av direkt intresse må också anföras, att energivinsten genom regleringen

skulle motsvara en kolförbrukning av omkring 200,000 ton per år, motsvarande redan

vid ett pris av 17 kronor per ton en årskostnad av cirka 4,000,000 kronor.

De sålunda lämnade uppgifterna äro givetvis approximativa, men torde lämna

eu föreställning om de stora ekonomiska värden, om vilka en reglering av Dalälven

rör sig.

Genom att ingå i föreningen binder sig emellertid Eders Kungl. Maj:t och kronan

icke att deltaga i kostnaderna för de regleringsföretag, som av föreningen beslutas.

I § 8 av föreningens stadgar föreskrives nämligen, att om icke Eders Kungl. Maj.t

och kronan, innan beslut av föreningen fattas om utförande av regleringsföretag, till

föreningens styrelse avgiver skriftlig förklaring, varigenom kronan förbinder sig att

till företagets utförande lämna de bidrag, som enligt stadgarna åligga ägare av vattenfall,

kommer föreningens beslut, även om kronan deltager i detsamma, att bliva

gällande, endast under förutsättning att kronan sist inom ett år efter beslutets^ dag

till föreningens styrelse avlämnar skriftlig förklaring av ovan angivna innehåll. Aven

om kronan ingår i föreningen, står det därför Eders Kungl. Maj:t fritt att i värjo

särskilt fall meddela beslut, huruvida kronan skall deltaga i ett visst av föreningen

beslutat regleringsföretag och lämna bidrag till detsamma^ utförande. Några betänkligheter

mot, att vattenfallsstyrelsen får å Eders Kungl. Maj:ts och kronans vägnar

ingå i föreningen, synas därför icke kunna anses föreligga. Eu ytterligare garanti

ligger jämväl däri, att övriga ägare av vattenfall i allt väsentligt torde äga samma

intressen med avseende å regleringen som Älvkarleby kraftverk, varför det knappast

kan antagas, att en reglering kommer att av föreningen beslutas, som icke är till

fördel jämväl för Älvkarleby verket.

Genom att inträda i regleringsföreningen skulle emellertid vattenfallsstyrelsen

å kronans vägnar bliva skyldig att, i likhet med övriga delägare i föreningen, göia

i § 6 bestämd insats till ett sammanlagt belopp jämte övriga delägare av 400,000

kronor. Därav skulle på Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna komma

ett belopp av 53,360 kronor. Det är emellertid att märka, att Korsnäs aktiebolag,

som vid stadgarnas avfattande ansågs kunna påräknas såsom medlem av regleringsföreningen,

sedermera förklarat sig åtminstone för närvarande icke vara villig^ att

ingå i densamma. Övriga intressenter hava dock funnit denna omständighet icke

böra hindra föreningens konstituerande. De insatser, som för medlemmarnas olika

vattenfall angivas i den under § 6 i stadgarna intagna tablån, torde därvid komma

att till oförändrat belopp tillskjutas av ledamöterna, eventuellt med den obetydliga

förhöjning, som erfordras för att uppbringa det sammanlagda insatsbeloppet till

400,000 kronor. Det bör dock nämnas, att Korsnäs aktiebolag ställt i utsikt att

redan nu lämna ett bidrag till regleringsföreningen, motsvarande den för bolaget beräknade

insatsen i Svärdsjö sektion.

Skulle nämnda belopp, 400,000 kronor — som är avsett att gälda föreningens

allmänna förvaltningsutgifter och utgifter för förberedande åtgärder för befrämjande

av de regleringsföretag, för vilka respektive sektioner skola arbeta, samt för erhållande

av vederbörligt tillstånd till samma företag — visa sig otillräckligt, kunna uttaxeringar

göras å medlemmarna i föreningen, dock att dessa jämlikt § 12 D) i stadgarna

icke äro skyldiga att på grund av uttaxering inbetala mer än 25 procent av

det belopp, som det enligt § 6 åligger vederbörande medlem att gälda. Medlemmarnas

sammanlagda insatser skola således maximalt uppgå till 500,000 kronor, därav

på Älvkarlebyverket skulle komma 66,700 kronor eller, om jämväl de för Korsnäs

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

aktiebolag beräknade insatserna skola fördelas på föreningens medlemmar, c:a 67,000

kronor. Det är emellertid att märka, att Söderfors bruks aktiebolag enligt ett med

staten upprättat kontrakt, som godkändes av 1911 års riksdag i samband med beslutet

om anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby, är skyldigt att betala 15

procent av de på Älvkarleby kraftverk fallande kostnaderna för regleringen, såvida

bolaget vinner den rättegång, som för närvarande är anhängiggjord rörande äganderätten

till en del av Älvkarleby vattenfall. Då den andel i Älvkarlebyverkets insats,

som sålunda skulle falla på Söderforsbolaget, skulle uppgå till cirka 10,000 kronor,

bliver kronans insats för Älvkarlebyverket under nvss angivna förutsättning

cirka 57,000 kronor. För detta bidrag skulle Älvkarlebyverket, därest mot all förmodan

någon reglering av Dalälven icke kommer till stånd, visserligen icke få någon

direkt valuta i ökad vattentillgång. Den eventualiteten, att regleringsföreningens arbete

icke skulle resultera i någon genomförd reglering, synes man emellertid icke

behöva taga någon hänsyn till. Även under den mycket osannolika eventualiteten,

att endast mindre betydande regleringar kunna genomföras, synes frågan om utjämnande

av Dalälvens vattenavbördning vara av så utomordentligt stor betydelse för

mellersta Sveriges industriella uppsving, att det icke synes böra möta några betänkligheter

från kronans sida att även under dylik förutsättning lämna det ifrågavarande

tillskottet till regleringsföreningen.

Med hänsyn till de a Eders Kungl. Maj:ts och kronans vägnar anhängiggjorda

rättegångar angående bättre rätt till vattenfall i Dalälven anser sig styrelsen vidare

höra särskilt påpeka de föreskrifter, som intagits i fjärde och femte styckena av 17

§ i föreningens stadgar. Enligt dessa föreskrifter är en medlem av föreningen, som

genom rättegång frånvinner annan medlem ett vattenfall, för vilket denne ingått i

regleringsföreningen, skyldig att ersätta föreningen allt, vad densamma enligt stadgarna

är skyldig att utgiva till den förlorande parten samt inträda i dennes samtliga

skyldigheter gentemot föreningen, i den mån de icke voro fullgjorda, innan återbäring

till honom ägde rum. Därest ifrågavarande av kronan anhängiggjorda rättegångar

utfalla till kronans förmån, skulle kronan följaktligen bliva skyldig att utöver vad

förut angivits göra tillskott till regleringsföreningen. Det bör emellertid understrykas,

att av ovan anförda skäl denna omständighet icke synes böra avhålla kronan

från att stödja regleringsföreningens verksamhet genom ett medgivande för vattenfallsstyrelsen

att ingå såsom medlem i föreningen.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att vattenfallsstyrelsen finner det ligga i

öppen dag, att strävandena för att genomföra en fullständig reglering av Dalälven

äro i synnerligen hög grad värda att understödjas av Eders Kungl. Maj:t och kronan. >

Vattenfallsstyrelsen har alltså anhållit, att Kungl. Maj:t måtte dels

bemyndiga styrelsen att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och

Nygårdsforsarna för kronans räkning ingå i den nu bildade regleringsföreningen,

Dalälvens regleringsförening u. p. a., dels ock ställa till

vattenfallsstyrelsens förfogande erforderliga medel för gäldande av den

insats, som det vid ett vattenfallsstyrelsens inträdande i föreningen

åligger styrelsen att lämna till densamma.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har, i ändamål att

till fördel för vattenkraftverken vid Dalälvens flodsystem reglera vatten
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

7

lramrinningen i denna älv jämte dess tillflöden, bildats en ekonomisk

förening utan personlig ansvarighet, benämnd Dalälvens regleringsförening.

Föreningen är efter de olika regleringsföretag, som den är avsedd

att främja, indelad i 8 sektioner, var och en omfattande olika till Dalälvens

flodsystem hörande sjöar. Beträffande tillskott till kostnaderna

för regleringarnas utförande är varje sektion ett företag för sig. Av

en upprättad översikt av kostnader och energivinst inom de olika sektionerna,

vilken översikt liksom föreningens stadgar torde såsom bilagorna

1 och 2 få vidfogas detta protokoll, framgår, att anläggningskostnaden

för samtliga regleringar beräknats uppgå till omkring 7,500,000

kronor, i vilket belopp även ingår ersättning för skada å mark. Då

regleringarna så vitt möjligt skola så verkställas, att den ökade vattenframrinningen

under torrperioder vinnes genom sänkning av medelvattenytan

och eventuellt lågvattenytan i regleringsmagasinen, blir den

skada, som skulle tillfogas jordbruket, jämförelsevis ringa. Sammanlagda

årskostnaden, inberäknat 6 procent ränta å anläggningskostnaden,

har uppskattats till omkring 650,000 kronor, medan den årliga energivinsten

beräknats till omkring 230,000,000 kilowattimmar, i följd varav

kostnaden alltså skulle utgöra i medeltal 0,28 öre per kilowattimme.

Denna energivinst representerar, enligt vad av vattenfallsstyrelsens

skrivelse framgår, under t. ex. 5 månaders lågvattenperiod (vid 8,000

timmars årlig belastningstid) en genomsnittlig effektökning av omkring

70,000 kilowatt eller 95,000 elektriska hästkrafter. För att med stenkol

frambringa denna energikvantitet skulle erfordras omkring 230,000 ton

per år, motsvarande redan vid ett pris av 17 kronor per ton en årskostnad

av omkring 4,000,000 kronor.

Vad särskilt angår Älvkarleby kraftverk, är detta redan utbyggt

med så stor maskineffekt, att hinder icke möter att med nu befintligt

maskineri till fullo tillgodogöra den ökning i vattenmängden, som ernås

genom Dalälvens reglering. Man har vidare all anledning tro, att kraftavsättningen

blir sådan, att huvudsakliga delen av den genom regleringen

vunna energin kommer att konsumeras. Det förtjänar emellertid att nämnas,

att eu mindre del av det krafttillskott, som genom regleringen utvinnes,

icke torde få någon användning. Redan före regleringen disponerar

man nämligen även vid lågvatten en fullt tillräcklig vattenmängd

under sön- och helgdagar för att icke endast tillgodose konsumtionen

utan även fylla det regleringsmagasin, som finnes ovanför kraftstationen.

Det vattentillskott, som under dessa dagar erhålles, måste alltså, i den

mån det icke kan genom särskilda åtgärder magasineras i längre upp

i älven belägna dammsjöar, gå förlorat. I viss mån kunna samma för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

hållanden inträffa även vid andra tillfällen, då belastningen är jämförelsevis

liten såsom under eftermiddagarna och natten före sön- och helgdagar,

under de första timmarna av dygnet efter sådana dagar samt vid

vissa andra tidpunkter framför allt under nätterna. Med stigande belastning

av kraftstationen komma dock uppenbarligen möjligheterna att

bättre tillgodogöra sig regleringen att väsentligt ökas, om än även då,

på grund av den utnyttjningstid, varmed Ålvkarlebykraften redan uttages

och ytterligare kan beräknas bliva tagen i anspråk, allt det driftvatten,

som vinnes genom regleringen, icke kan antagas bliva till fullo

tillgodogjort.

Aven om man tager hänsyn till denna inskränkning i regleringstillskottets

användbarhet, torde regleringarna för staten bliva en god affär.

Härtill kommer den fördel, som beredes det allmänna därigenom, att

betydligt ökade kraftbelopp kunna uttagas i Dalälvens vattenfall. Jag

anser mig alltså böra tillstyrka, att staten bidrager till regleringsföretagens

förverkligande genom att vattenfallsstyrelsen för Älvkarleby

vattenfall samt Stall- och Nygårdsforsarna ingår i Dalälvens regleringsförening.

Härigenom skulle staten endast förbinda sig att deltaga i kostnaderna

för föreningens allmänna förvaltningsutgifter och utgifter för förberedande

åtgärder för befrämjande av regleringsföretagen samt för

erhållande av vederbörligt tillstånd till desamma. Dessa kostnader hava

beräknats till 400,000 kronor, men om detta belopp visar sig otillräckligt,

skulle föreningens medlemmar vara skyldiga att bidraga med ytterligare

högst 100,000 kronor. Den på staten belöpande andelen skulle

i förra fallet bliva högst 53,360 kronor och i senare fallet högst 66,700

kronor, med eventuellt tillägg av omkring 300 kronor, för den händelse

Korsnäs aktiebolag, på sätt vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse omnämnt,

icke skulle ingå i föreningen, men ändock lämna visst bidrag till densamma.

Statens direkta utgifter skola emellertid under viss förutsättning

minskas med omkring 10,000 kronor, utgörande Söderfors

bruks aktiebolags bidrag till den å Ålvkarlebyfallen belöpande insatsen.

Eventuellt skulle således statens insats komma att begränsas till högst

omkring 57,000 kronor.

Däremot skulle staten genom att ansluta sig till föreningen icke

förbinda sig att deltaga i kostnaderna för de regleringsföretag, som

av föreningen beslutas. I § 8 av föreningens stadgar föreskrives nämligen,

att om icke Kung]. Maj:t och kronan, innan beslut av föreningen

fattas om utförande av regleringsföretag, till föreningens styrelse avgiver

skriftlig förklaring, varigenom kronan förbinder sig att till företagets

utförande lämna de bidrag, som enligt stadgarna åligga ägare av vat
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 9

tenfall, kommer föreningens beslut, även om kronan deltager i detsamma,

att bliva gällande, endast under förutsättning att kronan sist inom ett

år efter beslutets dag till föreningens styrelse avlämnar skriftlig förklaring

av ovan angivna innehåll. Därest vattenfallsstyrelsen för statens

räkning ingår i föreningen, kommer alltså frågan om anvisande av

medel till de delar av kostnaderna för de olika regleringsföretagen,

som belöpa på statens vattenfall, att i vanlig ordning underställas

Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. Hos riksdagen skulle alltså

nu blott begäras det belopp, högst 67,000 kronor, varmed staten skulle

deltaga i förvaltningsutgifterna samt de förberedande åtgärderna m. m.»

för regleringsföretagen. Då detta belopp avser en utgift för statens

affärsverksamhet, lär det böra anvisas bland utgifter för kapitalökning.

Om ifrågavarande belopp av riksdagen anvisas, torde jag framdeles

få inför Kungl. Maj:t anmäla vattenfallsstyrelsens hemställan om

bemyndigande att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna

för kronans räkning ingå i Dalälvens regleringsförening.

Ett beslut om statens inträde i Dalälvens regleringsförening och

anvisande av det till följd därav erforderliga beloppet medför ingen

ändring i det av riksdagen, i enlighet med KungL Maj:ts förslag, nyligen

fattade beslutet att till gäldande av de på Älvkarleby vattenfall

jämte Stall- och Nygårdsforsarna belöpande kostnaderna för Skattungens

och Oresjöns reglering för år 1917 bevilja ett anslag å 44,500 kronor.

Detta anslag avser nämligen bestridande av den på Älvkarleby kraftverk

fallande delen av kostnaderna för sistnämnda reglerings utförande.

Det är visserligen avsett att, om Dalälvens regleringsförening definitivt

kommer till stånd — vilket förutsätter, att staten och Stockholms stad

ingå i densamma — Skattungens regleringsförening skall upplösas. Arbetena

för reglering av Skattungen och Oresjön skola emellertid i stället

omedelbart fullföljas av Österdalarnas sektion av Dalälvens regleringsförening,

vilken sektion enligt föreningens stadgar skall övertaga de

uppgifter, som för närvarande tillkomma Skattungens regleringsförening.

Icke heller bör den tillämnade regleringen av Dalälven medföra

någon ändring i det av innevarande års riksdag, med bifall till Kungl.

Maj:ts proposition, fattade beslutet att för utvidgning av ångkraftstationen

i Västerås bevilja ett anslag av 1,500,000 kronor. Visserligen

kommer genom regleringen av Dalälven det antal kilowattimmar, som

behöver alstras i ångkraftstationen vid Västerås, att avsevärt minskas.

Före Dalälvens reglering beräknas ångkraftstationen komma att generera

i genomsnitt högst 8 procent av den energikvantitet, som förbrukas

å Älvkarlebynätet. Eu väsentlig del av denna energiproduktion kan

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 19S höft. (Nr 223.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

efter Dalälvens reglering överföras å vattenkraftstationen, och kommer

givetvis ångkraftstationens bränslebehov därigenom att avsevärt nedgå.

Regleringen minskar även i någon mån behovet av ångreservmaskineri

vid lågvatten. Då emellertid även efter regleringen tidtals väsentliga

inskränkningar i vattentillgången äro ofrånkomliga, och då effekttillskottet

på grund av regleringen vid exceptionella torrår kan nedgå till

omkring 5 å 6,000 kilowatt, kommer regleringen icke att göra den

beslutade utbyggnaden av ångkraftstationen överflödig, ja med all sannolikhet

icke ens medföra sådan ökning i krafttillgången vid lågvatten,

att man på grund av densamma framdeles kan undgå ytterligare utvidgning

av ångkraftstationen.

Vad angår Stockholms stads anslutning till regleringsföreningen,

har frågan härom ännu icke förevarit i stadsfullmäktige. Styrelsen

över Stockholms gas- och elektricitetsverk har emellertid i skrivelse till

stadsfullmäktige hemställt, att Stockholms stad måtte ingå i föreningen.

På grund av vad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för gäldande av statens kostnader i anledning

av vattenfallsstyrelsens inträde för Älvkarleby vattenfall

i Dalälvens regleringsförening u. p. a. för år 1917

bevilja ett anslag å högst 67,000 kronor, att utgå av

lånemedel, ävensom besluta, att de i 1917 års riksstat

bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva

ändamål skola höjas med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

11

Bil, 1.

Översikt av kostnader och energivinst inom olika sektioner av Dalälvens

regleringsförening.

Sektion.

rotal area

av till

reglering

"öreslagna

sjöar

km2.

Anlägg-

nings-

kostnad.

Kapitali- äerad års- kostnad

(efter

5%)-

Summa

kronor.

Regie-

ringens

årskost- nad, inkl.

5 % ränta

å anlägg- nings- kostna- den.

Rcgle-

ringsvinst

miljoner

kwt

årligen.

Kostnad

per

årligen

vunnen

kwt

i öre.

Fallhöjd

på vilken

regle- rings- vinsten

beräk- nats

m.

Siljan ...........................................

Siljan, Oraasjön och Insjön 350 km2.

350

3,000,000

1,250,000

4,250,000

242,500

99

0,24

98

Runn...........................................

Sjön Runn 68 km2.

70

700,000

300,000

1,000,000

57,000

11

0,52

65

Svärdsjö ........................................

Amungen 75 km2, Balungen 12, Ljuga- ren 25, Svärdsjön 6.

118

1,000,000

700,000

1,700,000

95,000

40

0,24

120

Österdalarna ..................................

Skattungen-Oresjön 33 kms, Sämasjön

10.

(c:a 80)*)

1,000,000

700,000

1,700,000

95,000

22

0,43

100

Mockfjärd.......................................

Flosjövattendraget.

4,1

70,000

45,000

115,000

6,450

2,i

0,31

123

Nås ......................''........................

36

600,000

425,000

1,025,000

57,250

20

0,29

123

Skivsforsen.....................................

Yenjan 31,2 km2.

39

800,000

475,000

1,275,000

71,750

29

0,25

130

Horrmund.....................................

Horrmundsjön 13,4 km2.

13,4

300,000

200,00C

500,000

28,000

8,5

0,33

123

—

|7,470,000|4,095,000||11,565,000| 652,950

| 231,e

| 0,28

1 -

*) För de mindre sjöarna i Österdalälvens flodområde saknas uppgifter för bestämmande av deras lämplighet for reglering,

varför siffran delvis är uppskattad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Ändamål.

Firma.

Styrelsens

sate.

Medlemmar.

Sektioner.

Bil. 2.

Stadgar

för

Dalälvens regleringsförening u. p. a.

§ 1.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska

intressen genom att till gemensam nytta för föreningens medlemmar reglera vattenframrinningen

i Dalälven och dess tillflöden.

§ 2.

Föreningens firma är »Dalälvens regleringsförening u. p. a».

§ 3.

Styrelsen skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 4.

Till medlem i föreningen må endast antagas ägare av vattenfall i Dalälven

flodsystem.

Med »vattenfall» förstås i dessa stadgar även del av vattenfall.

§ 5.

Föreningen indelas efter de olika regleringsföretag, som föreningen är avsedd

att främja, i följande sektioner, nämligen:

nr 1 Siljans sektion, avsedd att arbeta för Siljans reglering, vilken sektions översta

fall är Forshuvudforsen,

nr 2 Runns sektion, avsedd att arbeta för reglering av sjön Runn, vilken sektions

översta fall är Långhagsforsen,

nr 3 Svärdsjös sektion, avsedd att arbeta för reglering av sjöarna i Övre Svärdsjövattendraget,

vilken sektions översta fall är Tängerfallet,

nr 4 Osterdalarnas sektion, avsedd att arbeta för reglering av tillflöden till Siljan

^ vilken sektions översta fall är Grådafallet, ’

nr 3 Mockfjärds sektion, avsedd att arbeta för reglering av Flosjövattendraget i Flöda

vilken sektions översta fall är Hagforsen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

13

nr ti Nås sektion, avsedd att arbeta för reglering av de sjöar, vilka avbörda sitt

vatten till Västerdalälven, mellan Skivsforsen och Nås-Kvarnholsforsen, som är

denna sektions översta fall,

nr 7 Skivsforsens sektion, avsedd att arbeta för reglering av de sjöar, vilka avbörda

sitt vatten till Västerdalälven mellan Malungsfors och Skivsforsen, som är denna

sektions översta fall,

nr 8 Horrmunds sektion, avsedd att arbeta för reglering av de sjöar, vilka avbörda

sitt vatten till Västerdalälven ovan Malungsfors, som är denna sektions

översta fall.

I varje särskild sektion ingår vederbörande föreningsmedlem för det vid samma

sektion här ovan angivna översta fallet samt för de mellan detta och havet belägna

fall.

§ 6.

Föreningens medlemmar skola i föreningen göra insatser enligt följande tablå:

Inaatser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Insatser i

F alläga ro.

Vattenfall.

Fallhöjd

m.

Siljan.

Bunn

Korsnäs A.-B.....................................

|Kä ringforsen m. m.............

[Korsnäs..........................

3''9

3o

—

—

Nykammars bruks A.-B.........................

Hagforsen........................

3-o

Vesterdalälvens Kraft-A.-B.....................

Mockfjärd .......................

25-5

—

—

Nås-Kvarnholsforsen ..........

4-4

—

—

Käringforsen.....................

4*i

—

—

Fänforsen m. fl................

8-2

—

—

Djurforsen........................

3-3

—

—

Grådaforsen......................

9485

—

—

Stora Kopparbergs Bergslags A.-B..........

Forshuvudforsen ...............

Kvarnsveden.....................

11

13-4

13,230

16,110

—

Bullerforsen......................

12-7

15,270

—

Domnarvet ......................

6-9

8,300

—

Lånffhagsforsen ................

10-9

13,110

4,560

Forssaforsen, andel...........

1''95

2.350

820

Gysingeforsen .................

3

3.610

1,250

Hofors A.-B........................................

Forssaforsen, andel............

5-8

6,970

2,430

Avesta järnverks A.-B..........................

(Avesta Storfors 1/i.............

| » Lillfors Vs ............

5-35

1*75

6,430

2,100

2,240

730

Stockholms Superfosfatfabriks A.-B..........

» Storfors */s............

5*35

6,430

2,240

Norbergs El. A.-B................................

» Lillfors Vs ............

1*75

2,100

730

Horndals järnverks A.-B......................

Näs................................

4-i

4,930

1,720

Tyttbo Vattenfalls A.-B.........................

Tyttboforsen.....................

5,5

6,610

2,300

Söderfors Bruks A.-B............................

fSöderfor3 Vs.................

Alvkarleö bruk, andel.........

2-3

(8-9)

2,770

10,700

960

Stockholms stad .................................

Untra..............................

14''9

17,920

6,230

Sandvikens järnverks A.-B......................

Lanforsen, andel................

8-9

—

3,720

Staten ..................

Älvkarleby.......................

18''i

21,760

7,570

Kopparberg—Hofors A.-B......................

Tänger ...........................

10

J. H. Munktells Pappersfabriks A.-B.......

Borgärdet.........................

10

—

—

Falu Elektr. Belysnings A.-B................

Sundbom ........................

7-7

—

—

Summa

160,700

37,500

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

sektionen.

Svärdsjö.

Öster

dalarna.

Mockfjärd.

Nås.

Skivsforsen.

Horrmund.

Summa.

Insats.

«

670

890

330

1,890

1.340

—

—

—

—

—

1,340

3,230

—

—

70

520

690

260

—

1.540

—

—

570

4,380

5,850

2,190

—

12,990

—

—

—

760

1,010

380

2,150

—

—

—

700

940

350

1,990

—

—

—

1.410

1,880

700

3,990

—

—

90

670

890

330

1,980

|

—

3,680

—

—

—

—

3,680

—

4,110

250

1,890

2,520

940

22,940

—

5,010

300

2,300

3,070

1,150

27,940

—

4,740

280

2,180

2,910

1,090

26,470

—

2,580

150

1,190

1,580

590

14,390

4.860

4,070

240

1,870

2,500

930

32,140

870

730

40

340

450

170

5,770

1,340

1,120

70

520

690

260

8.860

152,300

2,580

2,170

130

1,000

1,330

500

—

17,110

2,380

2,000

120

920

1,230

460

15,780

780

650

40

300

400

150

5,150

20,930

2,380

2,000

120

920

1,230

460

—

15,780

780

650

40

300

400

150

—

5,150

1,830

1,530

90

710

940

350

—

12,100

2,450

2,050

120

950

1,260

470

—

16,210

1,020

860

50

400

530

200

6,790

—

—

—

—

—

—

10,700

17,490

6,640

5,570

330

2,560

3,420

1,280

—

43,950

3,960

3,320

200

1,530

2,040

760

—

15,530

8,060

6,760

400

3,110

4,150

1,550

—

53,360

4,450

—

—

—

—

—

—

4,450

4,450

—

—

—

—

—

—

4,450

3.430

—

—

1 -

—

—

—

3,430

53,600

53,600

3,700

32,100

42,800

16,000

—

400,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Reglerings
planer.

Beslut om

regleringnföretags

utförande

och

täckande av

kostnaderna

för detsamma.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 223.

Dessa insatser skola användas för täckande av

a) föreningens allmänna förvaltningsutgifter,

b) utgifter för förberedande åtgärder för befrämjande av de regleringsföretag, för

vilka respektive sektioner skola arbeta, samt för erhållande av vederbörligt tillstånd

till samma företag.

Insatserna skola kontant inbetalas på en gång eller i poster, vilkas storlek av

styrelsen bestämmes, senast 14 dagar efter av styrelsen för varje gång given skriftlig

anmaning.

I den mån insatserna icke åtgå till täckande av de utgifter, för vilka de äro

avsedda, må återstoden användas till utgifter för respektive regleringsföretags genomförande.

Medlem, som i ovanstående förteckning icke upptagits, skall göra insats i förhållande

till fallhöjd i enlighet med de i § 10 angivna grunder.

Medlem må icke deltaga i föreningen med mer än enkel insats, sådan den beträffande

de i ovanstående tablå upptagna medlemmar finnes angiven i tablåns sista

kolumn, där ej annat föranledes av § 17 här nedan, dock med skyldighet för medlemmarna

att därutöver lämna i dessa stadgar föreskrivna tillskott till täckande av

kostnaderna för regleringsföretag samt sådana bidrag, som skola uttagas genom

taxering enligt vad nedan i § 12 säges.

§ 7.

För varje regleringsföretag skall regleringsplan fastställas på föreningssammanträde.

Vattenreglering skall ske i enlighet med de bestämmelser, som av domstol eller

på administrativ väg fastställas. Skulle till följd av dylika bestämmelser regleringsplan

icke kunna följas, skall den jämkas i den mån sådant av vederbörande utslag

föranledes.

§ 8.

Å föreningssammanträde skall beslutas såväl i fråga, huruvida tillstånd skall

sökas till reglerings utförande eller, där tillstånd till reglering sökts före föreningens

konstituerande, huruvida ansökningen skall genom föreningens försorg och på dess

bekostnad fullföljas, som och i fråga om regleringsföretags utförande och täckande av

kostnaderna för detsamma.

För kostnadernas täckande skola föreningens medlemmar för varje regleringsföretag

sammanskjuta två belopp.

Det ena beloppet, här nedan benämnt beloppet A, skall vara tillräckligt att

jämte eventuellt odisponerat belopp av de enligt § 6 här ovan gjorda insatserna

såväl täcka sådana utgifter för regleringsföretaget, vilka skola utgå en gång för alla,

däri inbegripna även räntor under byggnadstiden, som ock förslå till ett kapital så

stort, att 4 % årlig ränta därå täcker föreningens utgifter för skadeersättningar, vilka

i laga ordning på förhand fastställas att årligen utgå.

Det andra beloppet, här nedan benämnt beloppet B, skall vara så stort, att

4 % årlig ränta därå är tillräcklig att täcka driftkostnader och övriga utgifter för

det ifrågavarande regleringsföretaget, däri inbegripna även avsättningar till förnyelsefond

och skälig andel av föreningens allmänna förvaltningskostnader.

För varje regleringsföretag skola beloppen A och B efter förslag av styrelsen

bestämmas på det föreningssammanträde, då beslut fattas om regleringsföretagets utförande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Beloppen A och B må för varje sektion icke utan samtycke av sektionens

samtliga medlemmar bestämmas till högre än sammanlagt följande belopp:

Sektion.

Siljan ..............................

Runn.................................

Svärdsjö ...........................

Österdalarna.....................

Mockfjärd ........................

Nås .................................

Skivsforsen .....................

Horrmnnd........................

Belopp A.

Belopp B.

3,000,000

1,250,000

700,000

300,000

1,000,000

700,000

1,000,000

700,000

70,000

45,000

600,000

425,000

800,000

475,000

300,000

200,000

a 7,470,000 4,095,000

Om icke Kungl. Maj:t och kronan, innan beslut av föreningen fattas om utförande

av regieringsföretag, till föreningens styrelse avgiver skriftlig förklaring,

varigenom kronan förbinder sig att till företagets utförande lämna de bidrag, som

enligt dessa stadgar åligga ägare av vattenfall, bliver beslutet, även om Kungl. Maj:t

och kronan deltager i detsamma, gällande endast under förutsättning att Kungl. Maj:t

och kronan sist inom ett år efter beslutets dag till styrelsen avlämnar skriftlig förklaring

av ovan angivna innehåll.

Därest fråga uppstår om regleringsföretags utförande utan bidrag av Kungl.

Maj:t och kronan, är en var av föreningens övriga medlemmar berättigad att fritaga

sig från deltagande i kostnaderna för regleringsföretaget, om anmälan därom sker,

innan frågan om regleringsföretagets utförande företages till avgörande.

§ 9.

Styrelsen äger att fördela föreningens allmänna förvaltningsutgifter på vederbörande

sektioner med ledning av den i § 6 verkställda uppdelning av insatserna.

§ 10.

För varje regleringsföretag skall föreningens styrelse med tagen hänsyn till den

ökning i vattenkraft, de olika vattenfallen inom den sektion, som skall utföra det

beslutade regleringsföretaget, komma att tillskyndas genom detsamma, uppgöra förslag

till slutlig fördelning på samma sektions medlemmar av beloppen A och B.

Därvid skall iakttagas, att särskilt belopp bestämmes för varje medlem, fördelat på

de av honom ägda vattenfall, att varje falls höjd antages vara den fallhöjd, som vid

en vattenföring motsvarande sex sekundliter per kvadratkilometer nederbördsområde

anses kunna sammanföras vid på lämpligt sätt utfört kraftverk, att för de i § 6 angivna

vattenfall skola gälla de därstädes angivna fallhöjderna, vilka uträknats med

tillämpning av sist angivna regel, att tillskott för vattenrätt till bägge stränderna

beräknas dubbelt så högt som tillskott för vattenrätt till endast ena stranden samt

att, om vattenrätt omfattar endast en gren eller en del av en gren i älven, beloppet

reduceras i förhållande till den del av den totala vattenföringen, som vid en vattenföring,

motsvarande sex sekundliter per kvadratkilometer nederbördsområde, fram
Biliang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 198 käft. (Nr 223.) 3

Fördelning av

allmänna

förvaltningsutgifter.

Fördelning av

utgifter på

sektionernas

medlemmar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

Utgörande av

tillskott till

regleringsföretag.

rinner genom grenen. Om icke någon av sektionens medlemmar inom 30 dagar,

sedan styrelsens förslag blivit dem skriftligen tillställt, hos styrelsen skriftligen påkallar

skiljedom enligt § 22 här nedan för prövning av styrelsens förslag, äro medlemmarna

bundna av forslaget och skyldiga att lämna de tillskott, som enligt detsamma

belöpa på dem. Om skiljedom påkallas, skola skiljemännen uppgöra slutligen

gällande fördelning av beloppen A och B.

Därest Kungl. Maj:t och kronan eller Stockholms stad utan att ingå i föreningen

förbinda sig att lämna bidrag till regleringsföretag, skall vad ovan i denna § stadgats

om sektions medlemmar gälla jämväl för Kungl. Maj:t och kronan och Stockholms stad.

A) Sedan för en sektion beslut fattats om regleringsföretags utförande samt

storleken av beloppen A och B och desammas fördelning blivit slutligen bestämda,

äro sektionens -medlemmar skyldiga att inom av föreningens styrelse bestämd tid,

vilken dock icke må sättas kortare än tre månader efter därtill av styrelsen erhållen

skriftlig anmaning, fullgöra sina inbetalningar av beloppen A och B.

B) Tillskotten till beloppen A och B må för varje av de medlemmarna tillhöriga

vattenfallen fullgöras medelst två till föreningen eller order ställda reverser, betecknade

A och B, av vilka reversen A skall lyda å den på vattenfallet belöpande del

av beloppet A och reversen B å den på vattenfallet belöpande del av beloppet B.

C) För samtliga reverserna med undantag av dem, som lämnas av kronan och

Stockholms stad, skall ställas god säkerhet. Medlem, som icke under den under A)

1 denna § stadgade anmaningstid lämnat revers med god säkerhet, är förlustig sin

rätt att inbetala ifrågavarande belopp medelst revers och skyldig att omedelbart efter

anmaningstidens slut eller, sedan eventuellt uppkommen tvist om erbjuden säkerhets

godhet blivit slutligen avgjord, betala beloppen kontant. Styrelsens beslut i fråga,

huruvida erbjuden säkerhet är god, skall vara bindande, så framt detsamma icke av

den medlem som erbjudit säkerheten, inom 14 dagar efter erhållen skriftlig del

av beslutet överklagas genom hos styrelsen gjort skriftligt påkallande av skiljedom

enligt § 22 här nedan.

D) Reverserna skola, där ej annat föranledes av bestämmelserna i mom. K) 1,

2 och 3 i denna §, vara förfallna till betalning tre månader efter uppsägning,

som dock icke får avse betalning, innan reverserna enligt nedanstående regler bliva

utkrävbara,

E) Reverserna A skola vara förskrivna med 4 % årlig ränta från och med det

att reverserna, enligt vad nedan säges, äro utkrävbara.

F) Där ej annat framgår av bestämmelserna här nedan, skola reverserna A vara

utkrävbara, då respektive vattenfall blivit så bebyggda, att vid dem regleringen kan

tillgodogöras, vilket i varje fall skall beträffande vattenfall i Dalälven nedanför Gråda

anses hava inträffat, så snart utbyggnad blivit verkställd i sådan omfattning, att en

vattenmängd svarande mot en vattenföring i hela älven av 80 kubikmeter per sekund

kan uttagas. Styrelsen bestämmer, vid vilken tid en revers skall anses utkrävbar.

Sådant beslut bliver ovillkorligt bindande för delägare, vilken icke inom 14 dagar

efter därav erhållen skriftlig del överklagar beslutet genom att skriftligen hos styrelsen

påkalla skiljedom enligt § 22 här nedan. Även om utbyggnad icke kommer till stånd

i nu angiven omfattning, skall revers det oaktat vara utkrävbar senast 15 år efter

reversens utfärdande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

l‘J

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 223.

G) När kapitaluttagningar ä reverser A göras, skola de ske ä samtliga utkrävbara

reverser, som avse samma regleringsföretag, och i lika förhållande till de utkrävbara

kapitalbeloppen, där ej annat föranledes av bestämmelserna i mom. K) eller

§ 14 här nedan.

H) Uttagningar av ränta å reverser A må endast ske för gäldande av sadana

skadeersättningar, som på förhand i laga ordning fastställas att årligen utgå i anledning

av det regleringsföretag, som reverserna avse. Av den på varje kalenderår belöpande

utkrävbara ränta må icke utkrävas sammanlagt mer än som erfordras för

att täcka de skadeersättningar av nyss angivna beskaffenhet, vilka det närmast därpå

följande året förfalla till betalning, därvid å samtliga utkrävbara reverser avseende

ett och samma regleringsföretag ränteuttagningar skola ske i lika förhållande till de

utkrävbara på sista året belöpande räntorna. ...

I) Reverserna B skola vara förskrivna med 4 % årlig ränta och beträffande

kapitalet icke uppsägbara under andra förhållanden än i mom. K) härefter föreskrives.

Räntan å revers B är utkrävbar endast från samma tidpunkt och i samma män som

den samma regleringsföretag och vattenfall avseende revers A blir till kapitalet utkrävbar.

. .. ...

K) 1. Om lämnad säkerhet försämras, må revers av föreningen uppsagas till

omedelbar betalning, så framt icke annan god säkerhet sättes i stället.

2. Om medlem upphör att vara ägare av vattenfall, för vilket han lämnat revers,

må ock reversen av föreningen uppsägas till omedelbar betalning, så framt icke

den nye ägaren av vattenfallet inträder i föreningen och övertager betalningsansvaret

för reversen eller motsvarande del därav och för densamma ställer säkerhet i enlighet

med föreskriften i mom. C) här ovan.

3. Om medlem av annan anledning än att han upphör att vara ägare av vatten
fall

uppsäger sig till utträde ur föreningen, må ock av honom lämnade reverser av

föreningen uppsägas till omedelbar betalning. •

4. Över penningar, som uttagits på grund av 2:dra och 3:dje stycket i detta

moment, har föreningen fri dispositionsrätt med endast den inskränkning, som följer

av § 13 här nedan. . , . , , „

5. Oavsett att reverser bliva uppsägbara enligt detta moment punkterna -1, l

och 3, må dock upplupen ränta icke utkrävas annat än i överensstämmelse med föreskrifterna

i inom. H) och L) i denna §. ... .

L) Om medlem frivilligt eller på grund av mom. K) 1 här ovan inbetalar pa

honom 7 belöpande andel av belopp A eller B helt eller delvis kontant, skall beloppet

insättas i bankinrättning på föreningens räkning eller på annat betryggande sätt

göras räntebärande. Därefter skola regler, motsvarande dem, som enligt dessa stadgar

gälla för föreningens rätt att verkställa uttagningar och uppbära ränta å reverser,

även gälla för föreningens rätt att tillgodogöra sig de kontant inbetalda beloppen och

ränta&på dem. Ränta och annan avkastning, som föreningen icke äger tillgodogöra

sig, skall redovisas till den, som gjort tillskottet, eller hans rättsinnehavare.

M) Om uttagningar ske å reverser A eller däremot svarande kontanta tillskott,

innan respektive arbeten och byggnader tagits i bruk för reglering, skola de delägare,

å vilkas tillskott uttagningar ske, erhålla 5 % årlig ränta å uttagna beloppen från

uttagningsdagarna, till dess regleringen påbörjas. Denna ränta skall utbetalas i efterskott

för varje kalenderår och skall liksom räntan å byggnadslån för den här ovan i

detta moment nämnda tid betäckas genom kapitaluttagningar å utkrävbara reverser

A och däremot svarande kontanta tillskott.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

§ 12.

igar. A) Skulle sammanlagda summan av de insatser, som föreskrivas i S 6 här

ovan, icke förslå för de utgifter, för vilka de äro avsedda, mä felande belopp uttaxeras

pa respektive sektions medlemmar i förhållande till insatserna.

Skulle det för något regleringsföretag avsedda beloppet A visa sig otillräckligt

tor betackande av de utgifter, som därmed böra bestridas, må det felande beloppet

uttaxeras på medlemmarna i förhållande till avlämnade reverser A eller i

stället för dylika reverser gjorda kontanta tillskott. De, vilka avlämnat reverser A

som ännu icke aro utkrävbara, må dock äga rätt att i stället för kontant inbetalning

mot återfående av sina förut avlämnade reverser A avlämna nya sådana å ett med

vad pa respektive medlemmar av uttaxeringen • belöper ökat belopp och med god

säkerhet. Aven de, som i stället för reverser A lämnat kontanta tillskott, vilka föreningen

ännu icke fått rätt att tillgodogöra sig, må fullgöra uttaxeringen genom avlamnande

av reverser A på de uttaxerade beloppen och med god säkerhet.

Beträffande dylika reversers beskaffenhet, föreningens rätt att verkställa uttao-- ningar å dem och å kontanta belopp, som på grund av uttaxering inbetalas, medlemrnarnas

ratt till ränta å reverser och kontanta belopp m. m. skall vad stadgarna innehålla

angående kontanta och reverserade tillskott till täckande av belopp A äga motsvarande

tillämpning. ®

C) Skulle årliga utgifter, som äro avsedda att täckas med ränta å belopp B

överstiga den summa, som kan erhållas genom utkrävbar ränta å därför avsedda reInrSie«’

a *dem mbetalade beloPP samt å de i stället för reverser B gjorda kontanta

tillskott, ma felande belopp uttaxeras på medlemmarna i proportion, svarande mot

de kapitalbelopp,, som uttagits å motsvarande reverser A och å kontanta tillskott

som lamnats i stället för reverser A.

D) Medlem vare icke skyldig att på grund av uttaxering inbetala mer än 25 %

av de belopp, medlemmen på grund av §§ 6 och 8 här ovan varit skyldig att till

oreningen inbetala för det ändamål, som med uttaxeringen avses.

Beslut

angående

uppsägningar

och

uttagningar.

Beslut

angående

uttaxeringar.

§ 13.

Sedan avgjort blivit, att kontant tillskott får tagas i bruk eller att revers är

utkravbar, ankommer på föreningens styrelse att infordra inbetalningar å de i § 11

omnämnda skuldförbindelser och verkställa uttagningar å kontanta tillskott.

Uttaxeringar jämlikt § 12 här ovan skola beslutas på föreningssammanträde.

Vid uttagningar och infordrande av betalningar å tillskott sam# uttaxeringar

skall angivas, i vilken sektion penningarna skola inbetalas, och må de därefter icke

användas för annan sektions särskilda ändamål.

§ 14.

Uttagningar Å sådana reverser A, som först sedan uttagning skett å andra samma re<de
BomTiiva

™SsforetaS avseende reverser A bliva enligt § 11 F) utkrävbara, skall därvid genast

utkrävbara ahfJ.v * som svarar mot de av andra medlemmar inom sektionen på grund av

senare än § a reversor -A. samt pa grund av § 11 L) och § 12 B) för samma reglerino-s
andra.

företag uttagna belopp.

Medel, som på grund av de i denna § givna bestämmelser för ett reglerino-sforetag

till föreningen inflyta, skola i vad de icke åtgå till återbetalning av lån, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 228.

styrelsen upptagit, fördelas bland sektionens medlemmar i proportion till lios dem

för samma regloringsföretag gjorda uttagningar (med avdrag av vad därå eventuellt

återbetalats) på grund av reserver A och å de i stället för reserver A lämnade kontanta

tillskott, därvid dock icke tagas i beräkning uttagningar på grund av § 11 K).

§ 15.

Av föreningens årsvinst avsättas minst 10 % till reservfond, intill dess denna

uppgår till 20,000 kronor. Nedgår reservfonden under detta belopp, skall stadgad

avsättning till dylik fond åter vidtaga och därmed fortsättas, tills densamma ånyo

stigit till samma belopp.

§ 16.

Inom varje sektion skall, sedan de för respektive regleringsföretag erforderliga

arbeten och anläggningar blivit utförda, för täckande av föreningens utgifter för underhåll

och förnyelse av samma anläggningar och arbeten en förnyelsefond bildas och

bevaras enligt följande regler.

För varje regleringsföretag bestämmer styrelsen ett belopp, till vilket förnyelsefonden

högst må uppgå, här nedan kallat maximibeloppet. Detta beslut bliver slutligen

gällande, om icke någon av sektionens medlemmar inom 14 dagar efter erhållen

skriftlig del av beslutet överklagar detsamma genom att hos styrelsen skriftligen påkalla

skiljedom enligt § 22 här nedan. Sedan fondens maximibelopp blivit för något

regleringsföretag slutligen bestämt, skall föreningens styrelse för täckande av sektionens

utgifter för förvaltningskostnader samt underhåll och förnyelse av de anläggningar

och arbeten, som för regleringsföretaget böra vidmakthållas, årligen av utkrävbar

ränta å samma regleringsföretag, avseende reverser B och å mot dem svarande

kontanta insatser uttaga ett belopp, som styrelsen före årets början bestämt

och tillkännagivit för medlemmarna. Vid bestämmande av detta belopp bör styrelsen

tillse, att större växlingar i beloppet från det ena året till det andra i möjligaste

mån undvikas. Vad av det uttagna beloppet icke åtgår till förvaltnings- samt underhålls-

och förnyelsekostnader under året, skall avsättas till förnyelsefonden, till

vilken även skola läggas å fonden upplupna räntor. När fonden överstiger maximibeloppet,

må dock avsättningar till densamma icke ske. Om sektionens utgifter för

förvaltningskostnader samt- underhålls- och förnyelsearbeten något år överstiga sammanlagda

beloppet av samma år enligt denna paragraf gjorda uttagningar hos

sektionens medlemmar jämte å förnyelsefonden upplupen ränta, må vad som brister

täckas genom uttagningar ur fonden. För annat ändamål må förnyelsefonden icke

minskas.

§ 17.

Medlem, som avliänder sig eller eljest förlorar samtliga de vattenfall, för vilka

han är delägare i föreningen, må uteslutas ur densamma.

Medlem, som uteslutes eller eljest utträder ur (föreningen, har icke rätt att

återfå vare sig insats eller vad han eljest till föreningen inbetalat kontant eller avlämnade

skuldförbindelser med säkerheter, med mindre antingen ny ägare till respektive

vattenfall inom tre månder efter det han tillträtt sagda fastighet inträder i den

avgångne medlemmens ställe och fullgör motsvarande betalning kontant eller avlämnar

motsvarande skuldförbindelser med god säkerhet eller ock sådana omständigheter

föreligga, som här nedan i denna paragraf omförmälas.

Ny ägare av vattenfall skall vara berättigad att på motsvarande villkor vinna

inträde i föreningen.

Reservfond.

Förnyelse
fond.

Bestämmelser

för den händelse

att

medlems rätt

till vattenfall

upphör eller

medlem eljest

utträder ur

föreningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Styrelse.

Revisorer.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 223.

Om medlem av föreningen genom rättegång utan eget vållande eller försummelse

förlorar ^ något vattenfall, är lian med nedan angivna förbehåll berättigad att

av föreningen återfå gjorda kontanta inbetalningar samt lämnade reverser och säkerheter

till så stor del, som svarar mot det vattenfall, som han genom rättegången förlorar,

med avdrag av däremot svarande andel av den vinst, han åtnjutit genom regleringen.

Dylikt avdrag för dock icke ske med mer än hälften av vad respektive medlem

varit skyldig att kontant inbetala för slutfört regleringsföretag.

Om den, som genom rättegång, varom i nästföregående stycke av denna paragraf

talas, tillvinner sig vattenfall, är medlem av föreningen .eller därefter vinner inträde

i densamma, skall han dels ersätta föreningen allt vad densamma enligt nästföregående

stycke är skyldig att till den förlorande utgiva dels ock inträda i den fcfclorandes

samtliga skyldigheter gentemot föreningen i den mån de icke voro fullgjorda,

innan återbäring till honom ägde rum.

Utöver det belopp, föreningen kan utfå av den, som tillvunnit sig vattenfall, är

föreningen icke skyldig att till den förlorande återlämna något, förr än den reglering,

för vilken respektive inbetalningar och reverser med säkerheter lämnats, tagit sin

början, och icke heller mer än som kan återställas utan fara för att föreningen skall

sakna medel för fullföljande av samma reglering och utan fara för att uttaxering å

respektive sektions medlemmar därigenom blir erforderlig utöver de i § 12 bestämda

gränser. Uppstår tvist angående vad som sålunda skall återbetalas eller återlämnas,

skall densamma lösas av skiljemän enligt § 22 här nedan.

§ 18.

Föreningens gemensamma angelägenheter förvaltas av en styrelse, bestående av

fem ledamöter och fem suppleanter, vilka alla årligen väljas å ordinarie förenings

sammanträde för tiden intill nästa sådant sammanträde.

Avgår under tjänstgöringstiden någon av styrelseledamöterna, skall, oavsett

huruvida suppleant finnes eller icke, ofördröjligen å extra föreningssammanträde utses

ny styrelelsedamot för tiden intill nästa ordinarie föreningssammanträde.

Medlem av föreningen, som innehar minst en tredjedel av föreningens hela

röstetal, är berättigad att ensam utse en av styrelsens förenämnda fem ledamöter

och en suppleant för denne samt har dessutom rätt att enligt § 21 här nedan

deltaga i val av dem av styrelsens ledamöter, som skola av föreningens medlemmar

samfält utses.

Kungl. Maj:t och kronan äger att, oavsett att om kronan är medlem av

föreningen eller icke, utse en av förenämnda fem styrelseledamöter samt suppleant

för denne.

Om de, som sålunda äga rätt att ensamma utse ledamöter i styrelsen, vilja begagna

sig därav, skola de senast vid början av det föreningssammanträde, då styrelsen

skall utses, skriftligen meddela, vilka de utsett. Om så ej sker, skall stämman

i stället utse styrelseledamöter och suppleanter.

Varje sektions enskilda angelägenheter förvaltas av förenämnda styrelse, förstärkt,

vad beträffar sektionerna n:ris 3—8, med en för varje sektion vald sjätte styrelseledamot,

därest sådan styrelseledamot blivit i nedan stadgad ordning utsedd.

§ 19.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av tre revisorer,

utsedda å ordinarie föreningssammanträde för tiden till nästa ordinarie

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223. 23

sammanträde. Vid samma tillfälle och för samma tid utses jämväl tro revisorssuppleanter.

Kungl. Maj:t och kronan äger att på enahanda villkor, som stadgats beträffande

val av styrelseledamot och styrelsesuppleant, utse en av de tre revisorerna och en

av de tre revisorssuppleanterna.

Minst tre veckor före ordinarie föreningssammanträde skall styrelsen till revisorerna

avlämna förvaltningsberättelse.

§ 20.

Räkenskapsavslntning skall ske för vart kalenderår. Räkenskaper.

Föreningens räkenskaper skola så föras, att varje sektions inkomster och utgifter

samt tillgångar och skulder föras för sig.

§ 21.

Årligen skall hållas ett ordinarie föreningssammanträde inom maj månads FöreningasamUtgållg.

. mantraden.

Kallelser till föreningssammanträde och andra meddelanden till föreningsmedlemmarna

skola ske genom rekommenderade brev, som avsändas till föreningsmedlemmarna

under de adresser, som medlemmarna uppgivit till styrelsen. Kallelser till

föreningssammanträde skola avsändas minst 14 dagar före sammanträdet.

Rösträtt å föreningssammanträde tillkommer en var medlem, som icke uppsagt

sig till utträde eller uteslutits ur föreningen och ej heller häftar för ogulden, krävd

och förfallen insats eller tillskott eller annan avgift till föreningen.

Vid avgörande av frågor, som endast angå en viss sektion, må endast denna

sektions medlemmar deltaga i omröstningen.

I val av sådana styrelseledamöter, som skola ingå i styrelsen endast vid behandling

av ärenden, som röra de särskilda sektionerna, må respektive sektionsmedlemmar

äga rösträtt endast för sådana sektionen tillhörande vattenfall, som icke äro

belägna i Dalälven nedanför Öster- och Västerdal älvarnas förening. Val av sådana

styrelseledamöter skall företagas efter val av de ledamöter, som skola utses av föreningen

i dess helhet.

Medlem äger en röst för varje påbörjat hundratal kronor, som för i hans ägo

varande vattenfall av honom eller föregående ägare dels inbetalts som insats i föreningen,

dels såsom kapitalinbetalning erlagts på grund av revers eller reverser A

eller av föreningen uttagits av i stället för dylik revers lämnat kontant tillskott.

Dock äger icke någon medlem rösta för mer än 1/4 av det röstetal, som tillkommer

de å sammanträdet representerade och till deltagande i respektive omröstning berättigade

föreningsmedlemmarna.

Medlem skall, innan han gjort någon sådan inbetalning, som enligt förestående

föreskrifter medför rösträtt, hava en röst.

Vid omröstning i frågor, som endast beröra en viss sektion eller ett visst

vattenregleringsföretag, må medlems rösträtt endast beräknas efter insatser, inbetalningar

och uttagningar, gjorda för samma sektion eller regleringsföretag.

Den medlem, som enligt § 8 fritagit sig från deltagande i kostnaderna för ett

regleringsföretag, äger icke rätt att deltaga i beslut, som angå samma företag.

Samtycke av samtliga medlemmar av föreningen, vilka äro berättigade att deltaga

i omröstningen angående respektive fråga, fordras för följande beslut, nämligen:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Skiljeman.

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 223.

om upplösning av föreningen förutom i det fall, varom här nedan i 8 23

stadgas, ö

om avhändande av sådan föreningen tillhörig fast egendom, vilkens ägande är

erforderligt för regleringsföretags ändamålsenliga genomförande, och

om ändring av stadgandena angående rösträtt, insatser, tillskott och uttaxering.

För beslut om utförande av regleringsföretag samt om antagande och ändrinoav

regleringsplan erfordras, att beslutet biträdes av föreningsmedlemmar, vilka tillsammans

hava minst 3/4 av samtliga röster i ifrågavarande sektion.

Om av annan anledning än den i andra stycket av § 7 omnämnda ändring

beslutes i fastställd regleringsplan, skola de, som deltaga i beslutet vara skyldiga att

en för alla och alla för en ersätta föreningsmedlem, som mot beslutet reserverat sig,

den skada, som genom ändring kan tillskyndas honom. Sinsemellan äro de ersätt-’

ningsskyldiga ansvariga i förhållande till sina insatser i föreningen. I händelse

godvillig överenskommelse icke kan träffas angående skadeersättningens storlek, skall

den bestämmas av skiljemän enligt § 22 här nedan.

A ordinarie föreningssammanträde varje år skall bestämmas, huru stor andel

av föreningens gemensamma förvaltningskostnader skall av varje sektions medlemmar

utgöras. Medlem, som ej åtnöjes med föreningens beslut härom, äger inom 14 dagar

efter beslutets justering skriftligen hos styrelsen påkalla skiljedom enligt § 22 här

nedan. Om så icke inom sagda tid sker, är föreningens beslut bindande, där det i

övrigt blivit i laga ordning fattat.

Föreningen må icke för någon sektions särskilda ändamål iklädas förbindelser

eller upptaga lån till högre belopp än som motsvaras av de kontanta inbetalningar

och säkerheter, som av samma sektions medlemmar för sektionens regleringsföretag

lämnats föreningen och ännu finnas kvar hos föreningen. Det åligger styrelsen att

tillse, att föreningen frigöres från ansvar för dylika lån och förbindelser i samma

män som motsvarande till föreningen lämnade säkerheter och kontanta inbetalningar

återställas eller förbrukas.

§ 22.

I de fall, da styrelsens beslut ma .enligt dessa stadgar överklagas genom påkallande

av skiljedom, skall tvisten avgöras av en eller tre sakkunnige skiljemän,

vilka skola utses antingen genom enhälligt beslut på föreningssammanträde eller på’

annat sätt, som genom enhälligt beslut på föreningssammanträde bestämmes. Vid

dylik frågas behandling må även den medlem, som överklagat styrelsens beslut, deltaga

i omröstningen. Skulle enhälligt beslut icke ernås eller sammanträde för skiljemäns

utseende icke komma till stånd inom en månad efter det skiljedom hos styrelsen

pakallas, skall tvistefrågan avgöras av tre sakkunnige skiljemän, som på anmodan

av föreningens styrelse eller någon av föreningens medlemmar skola utses

en av kommerskollegium, en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och en av överståthållarämbetet.

Uppkomma mellan skiljemännen olika meningar, gälle den mening, om vilken

två av skiljemännen förena sig. Bliva ej två av skiljemännen ense, äga skiljemännen

eller någon av dem eller föreningens styrelse eller någon av föreningens medlemmar

hos kommerskollegium och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påkalla, att ytterligare

en skiljeman tillsättes av vartdera ämbetsverket. För omröstning mellan de fem

skiljemännen gälla i tillämpliga delar samma regler som för omröstning inom kollegiala

domstolar. I övrigt skall för skiljemannaförfarandet gälla den vid varje till
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 223.

fälle gällande lag om skiljemän. I laga ordning tillkommen skiljedom är slutligen

bindande för föreningen och dess medlemmar.

Även övriga tvister mellan föreningen och dess styrelse eller ledamot darav

eller föreningsmedlem skola hänskjutas till skiljemän i ovan stadgade ordning.

Skiljemännen skola i varje fall vara berättigade att avgöra, vilken eller vilka

parter som skola vidkännas kostnaderna för skiljemannaförfarandet.

§ 23.

Därest icke Kungl. Maj:t och kronan och Stockholms stad inom ett år från

föreningens konstituerande antingen ingått i föreningen eller ock på annat sätt forbundit

sig att göra de insatser och lämna de bidrag till regleringsföretag, som enligt

stadgarna skulle åligga dem, om de ingingo i föreningen, samt därjämte iklätt sig

skyldighet, motsvarande den, som enligt § 17, 4:de, 5:te och 6:te styckena av dessa

stadgar åligger medlem, skall föreningen anses upplöst vid utgången av sagda tid.

Om föreningen sålunda upplöses, utan att någon reglering kommer till stånd,

skola samtliga föreningens utgifter fördelas på alla dess medlemmar efter den i § ö

angivna grund, samt vad därefter återstår av medlemmarnas insatser ävensom lamnade

kontanta tillskott och reverser till medlemmarna återställas. .

Så framt icke inom tjugu år från föreningens registrering erhållits for visst

regleringsföretags utförande erforderliga avtal med ägarna av område, på vilket regleringsdamm

skall uppföras och andra regleringsarbeten utföras, samt laga kraft

vunnet tillstånd av vederbörande myndighet till regleringens genomförande, skola

föreningens medlemmar vara fria från skyldighet att vidare bidraga till sådant regleringsföretags

genomförande, om någon medlem sådant påyrkar, innan förenamn a

brister blivit avhjälpta.

Eventuell

upplösning av

föreningen.

§ 24.

Den omständigheten, att föreningens medlemmar i dessa stadgar betecknas såsom

ägare av vissa angivna vattenfall och vattenfallsdelar, får icke anses innebära,

att annan medlem av föreningen därigenom avstått från några anspråk på bättre

rätt till något eller några av dessa såsom viss medlems tillhörighet angivna vattenfall,

och får följaktligen icke lända till prejudice i rättegång mellan medlemmar i föreningen

angående bättre rätt till vattenfall.

Bihang till riksdagens protokoll 1916.

1 sand.

198 häft. (Nr 223.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:275 Skrivelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1917. s. 2 i texten
  2. SU 1916:118 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar om vissa anslag s. 20 i texten