Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m

1916-05-02 · 46 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:225, Med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majli Nåd. Proposition ''Nr 225.

1

Nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om krigsmaterielskatt m. m.; given Stockholms slott

den 2 maj 1916.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av protokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, som den 28 april 1916

till riksdagen avlåtit propositioner angående vissa åtgärder för lantförsvarets

stärkande och för sjöförsvarets stärkande, härigenom föreslå riksdagen

att för beredande av medel till bestridande av kostnaderna för

ifrågavarande åtgärder antaga

dels bilagda förslag till förordning om krigsmaterielskatt;

dels ock bilagda förslag till förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 200 höft. (Nr 225.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Förslag

till

förordning om krigsmaterielskatt.

Härigenom förordnas som följer;

1 §• ,

För beredande av medel till bestridande av kostnaderna för vissa,

av nuvarande krigstillstånd föranledda åtgärder för lantförsvarets och

sjöförsvarets stärkande skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd

krigsmaterielskatt, som för en gång utgår av inkomst på grund

av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning.

1 mom. Med skattskyldigs inkomst (totalinkomst) och förmögenhet

avses i denna förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 2 mom.

inkomsten i särskilt fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp och

det förmögenhetsbelopp, därför han vid taxeringen år 1916 till inkomstoch

förmögenhetsskatt, annorledes än på grund av efterbeskattning,

blivit taxerad eller, om särskilda skäl ''föranleda till avvikelse från den

vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.

2 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag

och solidariskt bankbolag år 1916 annorledes än på grund av efterbeskattning

blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skulle på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga

det belopp, som kan anses motsvara hans normala eller för den

närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må inkomsten på

framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet av de inkomstbelopp,

därför han åren 1914 och 1915 blivit samt år 1916 blivit eller

bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, eller, om han

allenast ettdera av åren 1914 och 1915 eller icke någotdera av dessa

år till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet tredjedelen av

summan av det år 1914 eller år 1915 taxerade inkomstbeloppet och det

V/.'' >>-. : V. LvJöVjv. v /v;. V t U-.''. vtuid»;.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

inkomstbelopp, därför han år 1910 blivit eller bort bliva taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet tredjedelen av sistnämnda

belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst linnes understiga

den skattskyldiges normala eller lör den närmaste framtiden sannolikt

påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den normala

eller påräkneliga svarande högre belopp samt att inkomsten, där

den år 1916 vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt blivit

uppskattad eller bort uppskattas till belopp, imderstigande 3,000 kronor

men icke 1,000 kronor eller ock uppgående till minst 3,000 kronor, ej

må upptagas till lägre belopp än i det förra fallet 1,000 kronor och i

det senare 3,000 kronor.

Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst

för något av åren 1914 och 1915 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom

efterbeskattningen förhöjda belopp.

3 mom. Därest icke vid taxeringen till krigsmaterielskatt kan

utrönas, med vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skola inkomsten och

förmögenheten upptagas till belopp, som de med ledning av den skattskyldiges

deklaration och andra handlingar kunna beräknas hava utgjort.

3 §.

Skattskyldiga enligt denna förordning äro:

a) annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt

bestämmelserna i 4—7 §§; samt

b) inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag jämlikt bestämmelserna

i 8 och 9 §§.

4 §•

Har skattskyldig vid taxeringen år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

blivit eller bort bliva taxerad för förmögenhet, varav

fyra procent motsvarar eller överstiger totalinkomsten, skall hela denna

inkomst anses utgöra förmögenhetsinkomst. Understiger fyra procent

av förmögenheten totalinkomstens belopp, skall så stor del av totalinkomsten,

som motsvarar nämnda procent av förmögenheten, anses utgöra

förmögenhetsinkomst och den återstående delen arbetsinkomst.

Har skattskyldig icke vid nämnda taxering blivit eller bort bliva taxerad

för förmögenhet, skall hela totalinkomsten anses utgöra arbetsinkomst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 22$.

Förmögenhetsinkomsten och arbetsinkomsten avrundas, där de ej

uppgå till fullt hundratal kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor

och utgöra, sålunda avjämnade, det .till krigsmaterielskatt taxerade beloppet

av förmögenhetsinkomst och det till sådan skatt taxerade beloppet

av arbetsinkomst.

På enahanda sätt avjämnad totalinkomst utgör totalinkomstens

taxerade belopp.

5 §•

För skattskyldig, som i 3 § a) avses, inträder skyldighet att erlägga

krigsmaterielskatt:

för förmögenhetsinkomst, då totalinkomsten utgör minst 1,000

kronor; samt

för arbetsinkomst, då totalinkomsten uppgår till minst 3,000 kronor.

Om äkta makar bort var för sig taxeras för inkomst till inkomstoch

förmögenhetsskatt, inträder skattskyldighet till krigsmaterielskatt

för förmögenhetsinkomst, då båda makarnas sammanlagda totalinkomst

uppgått till minst 1,000 kronor, samt för arbetsinkomst, då den sammanlagda

totalinkomsten utgjort minst 3,000 kronor.

6 §•

1 mom. För skattskyldig, som i 3 § a) avses, utgår krigsmaterielskatt

efter belopp, som beräknas enligt följande grunder:

a) för förmögenhetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 1,000 kronor,

ökas detsamma med 200 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 1,000 kronor, ökas

den del därav, som icke överstiger 1,000 kronor, med 200 procent

samt den del, som överstiger

1,000 kronor

men

icke

3,000 kronor,

med

350

procent,

3,000

»

»

»

5,000

»

y>

500

»

5,000

»

»

»

10,000

»

650

B

10,000

»

»

»

15,000

»

800

»

15,000

»

»

»

25,000

>>

.».

1,000

»

25,000

: »''

»

»

40,000

»

» ,

1,150

B

40,000

))

»

»

100,000

»

»

1,225

• / »

100,000

»

»

»

150,000

• >>

1,400

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ta Nåd. Proposition Nr 225. 5

150.000 kronor men icke 250,000 kronor, med 2,000 procent,

250.000 » » » 350,000 » » 2,600 »

350.000 » » » 450,000 » » 3,000 »

450.000 » 3i200 *

Det taxerade beloppet av förmögenhetsinkomsten multipliceras

därefter med det tal, som uppkommer då det enligt ovan angivna beräkning

erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmaterielskatt

för förmogenhetsinkomst med en krona för varje fullt hundratal,

dock att skatten icke i något fall må överstiga 24 procent av förmögenhetsinkomstens

taxerade belopp.

b) för arbetsinkomst.

Om totalinkomstens taxerade belopp icke överstiger 3,000 kronor,

ökas detsamma med 100 procent.

Om totalinkomstens taxerade belopp överstiger 3,000 kronor, ökas

den del därav, som icke överstiger 3,000 kronor, med 100 procent samt

den del, som överstiger

3,000

kronor

men

icke

5,000 kronor,

med

175 procent,

5,000

>>

»

»

10,000

»

»

275

10,000

»

>

15,000

»

375

15,000

»

»

»

25,000

475

»

25,000

»

»

35,000

»

625

»

35,000

»

)>

50,000

)>

700

».

50,000

»

»

»

75,000

»

)>

800

»

75,000

>>

»

»

100,000

» •

»

900

»

100,000

»

»

150,000

»

»

1,200

»

150,000

);*

))

»

250,000

»

1,300

■ )>

250,000

»

»

»

350,000

»

»

1,500

»

350,000

»

»

450,000

»

»

1,700

)>

450,000

»

1,900

>>

Det taxerade beloppet av arbetsinkomsten multipliceras därefter

med det tal, som uppkommer då det enligt sist angivna beräkning

erhållna beloppet divideras med totalinkomstens taxerade belopp.

Av det belopp, som härigenom uppkommer, utgår krigsmatenelskatt

för arbetsinkomst med eu krona för varje fullt hundratal, dock

att skatten icke i något fall må överstiga 15 procent av arbetsinkomstens

taxerade belopp^.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

2 mom. År fråga om äkta makar, skall vid beräkning enligt

denna paragraf totalinkomstens taxerade belopp för vardera maken anses

utgöra summan av de taxerade beloppen utav varderas totalinkomst.

7 §.

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1916 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,

äger åtnjuta nedsättning i krigsmaterielskattens belopp med en

tiondedel därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxeringskolat

medgivas.

8 §•

1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga krigsmaterielskatt, då inkomst, som blivit

eller bort bliva år 1916 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent

av bolagets kapital, sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda

skatt år 1916 beräknas.

Det till krigsmaterielskatt taxerade beloppet utgöres i förevarande

fall av den i första stycket omförmälda inkomsten, upptagen i jämna

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Därest inkomst, varom i denna paragraf förmäles, skulle

på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,

som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala

eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må

på framställning av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar

inkomstens storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp,

varefter inkomstskatten vid bolagets taxering åren 1914 och

1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de

fall, att bolaget endast ettdera av åren 1914 och 1915 eller ock icke

någotdera av dessa år taxerats till inkomstskatt, motsvarande förfarande,

varom stadgats i 2 § 2 mom., skall äga tillämpning, dock att sådan

procentberäkning, som nu är sagd, icke får ske för bolag, som först

efter ingången av år 1914 trätt i verksamhet, samt att för bolag, vars

verksamhet börjat under år 1913 men ej pågått hela detta år eller ock

begynt med 1914 års ingång, procenten må beräknas till hälften av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

de sammanlagda procentbelopp, varefter inkomstskatten vid bolagets

taxering år 1915 blivit samt år 1916 blivit eller bort bliva bestämd.

Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade

procenten finnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden

sannolikt påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den

normala eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten

i något fall fastställas till lägre siffra än 57,-

9 §.

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje

fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga krigsmaterielskatt med

följande belopp, nämligen:

När inkomsten

i förhållande till kapitalet Krigsmatenelöverstiger

eller beräknas skatt per

överstiga: 100 kronor

När inkomsten

i förhållande till kapitalet Krigsmateriel

överstiger eller beräknas skatt per

överstiga: 100 kronor

Kr.

5

men

ej

57, procent

2.7 5

573

»

»

57,

»

2.80

57s

)>

6

»

2.85

6

»

67,

2.90

6 Va

»

.»

67,

»

2.95

67,

)>

7

3.00

7

»

»

77,

»

3.05

77,

»

»

77,

»

3.io

77,

»

»

8

3.15

8

»

»

87,

»

3.20

87,

»

»

87,

»

3.25

87,

»

»

9

ii

3.30

9

»

»

97,

»

3.35

97,

»

»

97,

b

3.40

97,

»

»

10

»

3.45

10

»

»

107,

»

3.50

107,

»

»

107,

»

3.55

107,

»

»

11 .

»

3.60

11

»

»

117,

»

3.65

117,

»

»

117,

»

3.70

117,

»,

»

12

i»,

3.75

12

»

»

127,

b

3.80

Kr.

127,

men

ej 13

procent

3.85

13

»

» 137,

»

3.90

137,

))

» 14

»

3.95

14

»

» 147,

»

4.oo

147,

»

» 15

»

4.05

15

»

». 157,

»

4.io

157,

»

)> 16

»

4.15

16

»

» 167,

. »

4.20

167,

»

» 17

• »

4.25

17

»

)> 177,

»

4.30

177,

»

». 18

»

4.35

18

»

» 187,

»

4.40

187,

■»

» 19

,»

4.45

19

»

» 197,

■ »

4.50

197,

»

b 20

»

4.55

20

»

)) 21

»

4.60

21

»

» 22

»

4.6 5

22

»

» 23

b

4.70

23

»

» 24 .

»

4.75

24

»

» 25

» .

4.80

25

, »

» 26

b....

4.85

26

» :

»27

» .

4.90

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mapts Nåd. Proposition Nr 225i

När inkomsten

När inkomsten

i förhållande till kapitalet

Krigsmateriel-

förhållande till kapitalet

Krigsmateriel-

överstiger eller beräknas

skatt per

överstiger eller beräknas

skatt per

överstiga:

100 kronor

överstiga:

100 kronor

Kr.

Kr.

27

men

ej

28

procent

4.95

50

men

ej 55

procent

5.45

28

»

29

))

5.oo

55

)>

» 60

)>

5.50

29

»

»

30

5.05

60

»

» 65

»

5.55

30

y>

»

32

5.io

65

D

» 75

»

5.60

32

»

}>

34

»

5.15

75

)>

» 85

»

5.65

34

i>

»

36

»

5.20

85

7)

» 90

»

5.70

36

»

38

»

5.25

90

J>

» 95

T)

5.7 5

38

»

»

40

»

5.30

95

7)

» 100

J)

5.80

40

»

3)

45

»

5.35

100

)>

5.85

45

»

))

50

»

5.40

10 §.

1 mom. Krigsmaterielskatten förfaller till betalning under år 1917.

Skattskyldig äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med krigsmaterielskattens

erläggande, att nio tjugondedelar av skatten inbetalas under

vart av åren 1918 och 1919.

2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill

föranleda, må Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter

hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva

annan tid och ordning för krigsmateriel ek ättens erläggande, dock under

iakttagande, att hela skatten erlägges före slutet av år 1920.

3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd

med krigsmaterielskattens erläggande, äger skattskyldig vid den

första för inbetalning av krigsmaterielskatt utsatta uppbördsstämman

betala hela krigsmaterielskattebeloppet och vid senare uppbördsstämma

hela den då oguldna delen av samma belopp.

4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av krigsmaterielskatt

först utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd

krigsmaterielskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med åtta procent

av skattens belopp. Erlägger han å den andra för krigsmaterielskatts

inbetalning utsatta uppbördsstämman hela återstående beloppet av den

honom påförda skatten, äger han rätt till avdrag med tre procent av

samma belopp.

5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av krigsmaterielskatt

förordnar Konungen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

9

11 §■

Till ledning vid uträknandet av krigsmaterielskatt utfärdar Konungen

särskilda tabeller.

12 §.

Skattskyldig taxeras till krigsmaterielskatt å den ort, där han år

1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

13 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola ock äga tillämpning i fråga om krigsmaterielskatt.

14 §.

Taxering till krigsmaterielskatt verkställes av eu särskild nämnd,

kallad krigsmaterielskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av

Konungens befalluingshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta

ledamöter. Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till

antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i krigsmaterielskattenämnden.

Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses

till minst halva antalet för län bland ledamöterna eller suppleanterna i

länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland ledamöterna eller

suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigsmaterielskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens

befallningshavande och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må

vara avslutade före den 1 april 1917. Om tid och ställe för nämndens

sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande minst sex veckor

före sammanträdets början allmän kungörelse samt underrättar i god tid

dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i krigsmaterielskattenämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i krigsmaterielskattenämnd eller

inkallad i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 satnl. 200 höft. (hr 225.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

laga förfall icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota

tjugufem kronor.

15 §.

1 mom. Eu var, vilkens taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

kan föranleda skattskyldighet till krigsmaterielskatt, äger

att hos krigsmaterielskattenämnden göra skriftlig framställning om nv

uppskattning av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning

skall, vid påföljd att den eljest icke av krigsmaterielskattenämnden upptages

till behandling, ingivas till Konungens befallningshavande i det

län, där den skattskyldige år 1916 skolat taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

senast före klockan 12 på tjugonde dagen före krigsmaterielskattenämndens

sammanträde.

2 mom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § a) avses, eller i 8 §

omförmält bolag, vilket senast med ingången av år 1914 trätt i verksamhet,

att inkomst, sådan den ar 1916 blivit eller bort bliva taxerad

till inkomst- och förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala

eller den för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten,

må hos krigsmaterielskattenämnden göras framställning om

inkomstens eller procenttalets beräknande till lägre belopp, som i 2 §

2 mom. och 8 § 2 mom. sägs.

Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke av vare sig

krigsmaterielskattenämnden eller högre myndighet komma under prövning,

ingivas till samma Konungens befallningshavande och inom samma tid,

som här ovan i 1 mom. stadgats; och skola, med enahanda påföljd, vid

framställningen fogas dels bestyrkta avskrifter av de deklarationer, som

den skattskyldige ma hava åren 1914 och 1915 behörigen avlämnat,

dels ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. Vid bolags framställning

skall ock, vid ovannämnda påföljd, fogas intyg, att bolaget

vid ingången av år 1913 utövat sin verksamhet eller, då verksamheten

senare begynt, att densamma av bolaget utövats vid ingången av

3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga

erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §•

Konungens befallningshavande åligger att vid krigsmaterielskattenämndens

sammanträde framlägga fullständiga förslag till taxeringarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 22b.

för krigsmaterielskatt enligt formulär, som av Konungen fustställes,

ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängder

och övriga handlingar, Horn för taxeringarnas verkställande må erfordras.

Anses totalinkomsten eller förmögenheten böra beräknas till andra

belopp än vartill desamma år 1916 taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall i förslaget antecknas don beräknade inkomsten eller förmögenheten

jämte grunderna lör beräkningen. Jämväl skall, där inkomstens

förhållande till kapitalet anses böra bestämmas enligt 8

2 inom., i förslaget angivas grunderna för beräkningen.

Förslaget till krigsmaterielskattetaxeringen skall, i vad en var

skattskyldig angår, vidhäftas hans år 1910 avlämnade deklaration. Har

skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall förslaget sedermera biläggas

krigsmaterielskattenämndens protokoll.

Fastställes icke av nämnden taxeringen till krigsmaterielskatt i

överensstämmelse med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma

av protokollsföraren antecknas å förslaget.

17 §•

I särskild längd, benämnd krigsmaterielskattelängd, vartill formulär

fästställes av Konungen, upptagas den skattskyldiges namn, antalet barn,

därför nedsättning äger rum, och skattebeloppen. Längden underskrives

av krigsmaterielskattenämndens ordförande och minst två ledamöter.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,

där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och

justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst

skall underrättelse om beloppet av skattsk}rldig påförd Krigsmaterielskatt

i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt honom

tillsändas under hans i 1916 års deklaration uppgivna adress, där ej

annan senare av honom uppgivits. Därest taxeringen till krigsmaterielskatt

grundas å annan uppskattning av den skattskyldiges inkomst och

förmögenhet än den, som verkställts vid hans taxering ar 1916 till

inkomst- och förmögenhetsskatt, utan att därom framställning, som i

15 § 1 mom. sägs, blivit gjord eller ock efter framställning enligt 15 §

taxeringen till krigsmaterielskatt bestämmes annorlunda än i framställningen

avses, skall underrättelsen tillika innehålla de grunder, efter

vilka taxeringen bestämts.

Anteckningarna i krigsmaterielskattelängden verkställas samt protokollet

föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

därtill förordnat; och åligger det dessa att lämna de skattskyldiga

underrättelse, varom ovan sägs.

18 §.

Inom sex veckor efter krigsmaterielskattenämndens sista sammankomst

skola, utom vad Stockholms stad angår, krigsmaterielskattelängderna

översändas till vederbörande häradsskrivare eller magistrat

för debiterings verkställande.

Längderna skola därefter före utgången av år 1917 till Konungens

befallningshavande återställas för att jämte krigsmaterielskattenämndens

protokoll biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.

19 §.

1 mom. Över krigsmaterielskattenämnds beslut må besvär anföras

av kronans ombud ävensom av vederbörande skattskyldig, ändå att han

ej hos krigsmaterielskattenämnden gjort framställning, som i 15 § 1 mom.

sägs. I besvären äger skattskyldig icke påkalla medeltalsberäkning enligt

2 § 2 mom. eller 8 § 2 mom. i vidare mån, än han må hava hos krigsmaterielskattenämnden

i framställning enligt 15 § 2 mom. påyrkat.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 31 juli

1917 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke

varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av

krigsmaterielskattelängd och 1916 års taxeringslängd som krigsmaterielskattenämndens

protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår,

samt därefter förklaring över besvären infordrats från vederbörande,

insänder Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten

samtliga handlingarna med de upplvsningar och erinringar, som besvären

anses påkalla.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

20 §.

Den, som taxerats till krigsmaterielskatt å ort, där han icke är

skattskyldig för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

rätten. Besvären skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till

prövning, inom natt och år, efter det att krigsmaterielskatt första gången

vederbörande avfordrats, ingivas till Konungens befallningshavande i det

län, inom vilket taxeringen skett, varefter med ärendet förfares i enahanda

ordning, som i 19 § 2 mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för ar 1916

ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till krigsmaterielskatt eller åsättas den taxering

till sådan skatt, som därav kan föranledas. *

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1916 i erforderliga fall foga utdrag av krigsmaterielsk ättelängden

och krigsmaterielskattenämndens protokoll eller, därest nämnden

vid tiden för besvärens insändande ännu icke sammanträtt och avslutat

sitt arbete, så fort ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

Till krigsmaterielskatt skattskyldigas år 1916 avlämnade deklarationer,

vilka ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna

för år 1917 överlämnas till kammarrätten och därstädes för\ aras.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,

51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande krigsmaterielskattenämnden och förfarandet

vid taxering till krigsmaterielskatt.

Yad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer

skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan

omförmälda avskrifter av deklarationer.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1916, samt han genom det förfarande,

vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till för

ringa belopp taxeras till krigsmaterielskatt, skall särskild krigsmateriel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

skatt påföras honom till belopp, som genom berörda förfarande undandragits.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om särskild

krigsmaterielskatt, varom ovan sägs, vad i 22 § förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant fall stadgats beträffande

sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd krigsmaterielskatt förfaller i

sin helhet till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen

påförda inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av

sådan krigsmaterielskatt äger avdrag, som i 10 § 4 mom. sägs, icke ruin.

Efterbeskattning till krigsmaterielskatt sker i sammanhang med

efterbeskattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga

om klagan över efterbeskattning till krigsmaterielskatt vad som stadgats

rörande överklagande av taxering till inkomst- och iörmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till krigsmaterielskatt göres anteckning i

särskild krigsmaterielskattelängd, vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § a) avses, skulle på

grund av hans ekonomiska ställning finnas möta synnerligen stor svårighet

att erlägga krigsmaterielskatt, äger den prövningsnämnd, som har att

besluta i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och

efter kronoombudets skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva

den del av krigsmaterielskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning

skolat ovillkorligen erläggas under det år, prövningsnämnden

sammanträder. Framställning, som här avses, skall ingivas

till Konungens befallningshavande senast före klockan tolv på dagen i

länen den 15 juli och i Stockholm den 31 augusti eller, om då är

helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldiga härom erinras

genom den kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,

utöver vad enligt 10 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd

medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom. är

föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, dock att sådant uppskov

ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast

före utgången av år 1922. Prövningsnämnd må, där den så finner

lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 225.

1 avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om

anstånd ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande

eftergivande av skatt.

3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande

av krigsmaterielskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas

erläggande, må föras i den för överklagande av prövningsnämnds

beslut rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

ordning.

4 mom. Där krigsmaterielskatt eftergivits eller anstånd på sätt i''

2 mom. sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i

ärendet genom protokollsförarens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbetet för

taxering till krigsmaterielskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens

befallningsh avandes föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet

föranledda kostnader har krigsmaterielskattenämnden att efter

förslag av Konungens befallningshavande använda erforderliga medel.

Å krigsmaterielskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter

i denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

såsom för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande

krigsmaterielskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande

efter granskning av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av krigsmaterielskattélängderna, upprättade

i överensstämmelse med fastställt formulär, skola före den 1 oktober

1917 av vederbörande häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm,

insändas till Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade bör i

varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets

hela påförda krigsmaterielskatt; och skall i Stockholm sådant sammandrag

upprättas av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och

Stockholms stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta

blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

tjänstemän, skola av Konungens befallningshavande till statskontoret

insändas före den 1 december 1917.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen

hunnit därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket

inom statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas

från trycket och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 225.

17

Förslag

till

förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statsverkets inkomster av krigsmaterielskatten skola, i den mån

de icke anvisas å stat för år 1917, avsättas till en särskild fond, benämnd

krigsmaterielskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen

om krigsmaterielskatt avsedda ändamål.

2 §.

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.

3 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,

läggas till kapitalet.

4 §.

Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen

gemensamt.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 höft. (Nr 225.)

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Jfc

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 maj 1916.

. Närvarande:____..... . ..

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten, anhöll att

få anmäla inom finansdepartementet utarbetade förslag till dels förordning

om krigsmaterielskatt, dels ock förordning angående statsverkets

krigsmaterielskattefond. Över det förra förslaget hade kammarrätten avgivit

infordrat utlåtande; och både därvid kammarrätten, som ansett sig

icke böra ingå i prövning .av de i 6 och 9 §§ av förslaget intagna skatteskalorna,

funnit samma förslag i övrigt icke giva anledning till någon

erinran. I infordrat utlåtande över förslaget till förordning angående

statverkets krigsmaterielskattefond hade statskontoret lämnat sistnämnda

förslag utan anmärkning. Härefter anförde föredragande departementschefen

följande.

'' ^ föredragning av cheferna för lantförsvarsdepartementet och sjö
försvarsdepartementet

har Eders Kungl. Maj:t den 28 nästlidna april,

beslutit propositioner till riksdagen (nr 219 och 220) om vissa åtgärder för

försvarets stärkande, vilka föranledas av det pågående kriget och dess

erfarenheter. Kostnaden för dessa åtgärder är avsedd att täckas genom

medel, som särskilt för detta ändamål beredas. I detta avseende tillkommer

det mig nu att avgiva yttrande och förslag.

; Härvid anser jäg mig nu liksom år 1014 höra avstå från tanken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tn Nåd. Proposition Nr 225. i 9

;på täckande av ifrågavarande kostnader genom lånemedel. De Hosta

stater tveka som bekant icke ens under normala förhållanden att

upptaga lån för militära ändamål. Ännu mindre skulle detta anses

uteslutet i fråga om åtgärder, vidtagna under trycket av ett stort krig,

som jämväl i andra avseenden stegrat anspråken på statskassan. Ännu

mer än eljest skulle det kunna åberopas, att endast genom anlitande

av lånevägen kan åstadkommas den kostnadsfördelning, som förutsättes

för att ej en alltför tung börda skall läggas på eu viss kortare tid.

Detta oaktat synes det vara riktigt att så länge som möjligt fasthålla

vid principen att, bortsett från tillfälliga förskotter, icke upptaga lån förandra

än produktiva ändamål.

Bland övriga inkomstkällor kan åter knappast någon annan än

den direkta beskattningen komma ifråga. Kostnaden för ifrågavarande

försvarsåtgärder uppgår, med beräkning av erforderlig säkerhetsmarginal,

till 54 miljoner kronor att utgå under loppet av tre år. På vart och

ett av dessa tre år kommer sålunda i medeltal en summa av 18 miljoner

kronor. För erhållande av detta belopp skulle det erfordras att temporärt

öka inkomst- och förmögenhetsskatten med 35—40 procent, vilket med

hänsyn till ändamålets vikt kan anses försvarligt.

Särskilt på grund därav, att det är nödvändigt att anlita inkomstkällor,

vilkas begagnande ej förutsätter långvariga förarbeten, kan

nämnda utväg synas tilltalande. Den erbjuder dessutom de fördelarna,

att icke något särskilt taxeringsförfarande eller några nya taxeringsmyndigheter

skulle erfordras, liksom att den nya beskattningens belopp

kunde med större noggrannhet avpassas etter det föreliggande behovet.

Principiellt riktigt måste också även vara, att erforderliga höjningar av

den direkta beskattningen ske genom påbyggnad på inkomst- och förmögenhetsskatten.

Denna principiella ståndpunkt torde också böra och kunna fasthållas.

Däremot lärer påbyggandet på inkomst- och förmögenhetsskatten icke

för närvarande lämpligen kunna ske så enkelt som genom föreskrivandet

av ett procentuellt tillägg. Härför skulle nämligen förutsättas beträffande

inkomst- och förmögenhetsskatten ett omfattande reformarbete, som ännu

är ofullbordat och icke kan tillräckligt snart avslutas. Det är därför nödvändigt

att åt den erforderliga ökningen av inkomst- och förmögenhetsskatten

giva formen av en särskild skatt, vars tillfälliga karaktär betonas

därigenom, att dess avkastning är uteslutande avsedd för visst tillfälligt

ändamål. Hela det skattesystem, som uppkommer genom eu dylik åtgärd,

likaväl som dem nya skatten i och för sig utesluta möjligheten av skattens

infogande i en enhetlig budget och framkalla därför de olägenheter,

som iippenbarligen äro förenade med varje brytande av stats
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skmttesystem.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

hushållningens enhet. Under tiden för den nya skattens giltighetstid

måste arbetet på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens reformering

fortgå, så att statsfinansiellt mera tillfredsställande utvägar må i framtiden

finnas att tillgå för sådan fortsatt förhöjning av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som må finnas erforderlig.

Den nu ifrågasatta lösningen försvåras påtagligen av att vi i värnskatten

hava en mycket betydlig engångsskatt på ett helt litet antal

skattskyldiga enskilda personer och aktiebolags) — en skatt, varav den

sista tredjedelen huvudsakligen kommer att betalas först under år 1917.

Vid framläggande av förslag till denna skatt betonade jag dess rent extraordinära

beskaffenhet såsom nödvändig förutsättning för att densamma

icke skulle medföra allvarlig olägenhet för vårt näringsliv och framhöll

såsom, min mening, att en återkommande skatt av samma beskaffenhet

säkerligen skulle medföra allvarliga faror för vårt ekonomiska liv och

draga efter sig verkningar, som bleve kännbara långt utanför kretsen

av de direkt skattskyldiga. Denna uppfattning har jag icke funnit någon

-anledning att sedermera ändra.

Under dessa förhållanden synes det mig vara uteslutet att nu pålägga

en ny värnskatt. Den nya skatten, som på grund av sitt ändamål.

lämpligen kan få namnet krigsmaterielskatt, skall också väsentligen

avvika från värnskatten. Det är särskilt i två hänseenden, som olikheten

med värnskattens grundläggande drag framträder.

Till en början måste basen läggas något bredare. Det ringa antal

skattskyldiga, som ensamt fått bära värnskattens börda, kan man icke

utan olägenhet pålägga hela denna nya skatt, även om de fortfarande

få bära huvuddelen därav; och framför allt måste man bland dessa skattskyldiga,

tör att i någon mån kompensera värnskattens verkningar, låta

de större inkomsterna i jämförelse med de större förmögenheterna bidraga

mer än . fallet är med värnskatten. Samtidigt med att skattens

starkt progressiva karaktär fasthålles, bör den alltså dels börja något

längre ned än värnskatten, dels även i större utsträckning än denna

skatt läggas på den högre arbetsinkomsten.

Därtill kommer emellertid även ett andra moment. Vid sidan av

sin begränsade räckvidd och sin ytterligt starka differentiering gent emot

förmögenheten eller dess avkastning medför värnskattens system utan

tvivel även individuellt mycket ojämna bördor, på grund av den avgörande

betydelse förmögenhetsdelen, frånsett inkomsten därav, fått på

’) Har och 1 följande innefattas i uttrycket aktiebolag även solidariska bankbolag,

medan utlrycket enskilda personer även omfattar sådana samfälligheter, som icke äro aktiebolag

eller solidariska bankbolag. ^

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

hela skattesatsen. Detta leder nämligen till, att inkomsttagare med förmögenhet,

som giver mindre än normal avkastning, blivit oproportionerligt

hårt beskattade i jämförelse med personer, som äga lika stor både

totalinkomst och förmögenhetsinkomst men mindre förmögenhet. I nuvarande

tider, med deras mycket starka och oberäkneliga förskjutningar

i avseende på förhållandet mellan inkomst och förmögenhet, verkar

denna ojämnhet sannolikt ännu starkare än som från början varit fallet

och gör ett förnyande av metoden i oförändrat skick särskilt olämpligt.

Det nuvarande i inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten

tillämpade systemet att till inkomsten lägga eu viss del av förmögenheten

utgår som bekant från en såsom normal antagen inkomst

av denna förmögenhet (på fem procent! och leder därför till de individuella

ojämnheter, som nyss berörts, pa samma sätt som sedan lång

tid tillbaka erkänts vara '' fallet exempelvis i fastighetsbevillningen.

Men därtill kommer en annan, mera teknisk olägenhet av det nuvarande

systemet, en olägenhet av jämförelsevis ringa vikt vid inkomst- och förmögenhetsskatten,

på grund av förmögenhetsdelens mindre betydelse

däri och den måttliga progressionen, men av motsvarande anledningar

desto mera vägande i avseende på värnskatten. Olägenheten består

däri, att förmögenhetsdelen icke blott ökar det taxerade beloppet utan

samtidigt lyfter upp detta taxerade belopp till en högre progressionsnivå.

När, såsom fallet är med värnskatten, en tiondedel av förmögenheten

lägges till inkomsten, innebär detta under förutsättning av normal förmögenhetsavkastning,

att förmögenhetsmkomsten behandlas som om den

vore tre gånger så stor som den är. Men detta innebär icke, såsom

man vid första påseendet kunde antaga, att en förmögenhetsinkomst beskattas

tre gånger så hårt som eu lika stor arbetsinkomst; den beskattas

långt hårdare, nämligen lika hårt som en tre gånger så stor arbetsinkomst,

vilket i vissa fäll kan betyda inemot sex gånger så mycket som

skatten på den lika stora arbetsinkomsten. Tydligen leder detta icke

blott till en proportionsvis mycket stark beskattning av förmögenhetsinkomsten

utan medför också lätteligen en mindre lämpligt byggd

skatteprogression för förmögenhetsinkomst, då denna på ett egendomligt

sätt kommer att avspegla arbetsinkomstens skatteskala.

Av dessa och andra skäl skulle det hava synts mig lyckligast,

om den nya skatten kunnat byggas såsom en ren, differentierad inkomstskatt,

alltså såsom en skatt, vari inkomsten behandlas olika allt efter

som den härstammar från arbete eller från förmögenhet, men vari förmögenheten

såsom sådan icke ingår i beräkningarna. För en dylik

lösning talar, utom det redan berörda, den otillfredsställande specificeringen

av förmögenheten i självdeklarationen, vilken — enligt vad

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

ganska, otvetydigt framgår av senast verkställda bearbetning av taxeringarna

i serien av finansdepartementets finansstatistiska utredningar —

gör den deklarerade förmögenbeten med nuvarande deklarationsformulär

till ett ganska osäkert underlag för starkare direkt förmögenhetsbeskattning.

Emellertid är en uppdelning av den deklarerade inkomsten i arbetsinkomst

och förmögenhetsinkomst. på grundval av nu gällande aeklarationsformulär

av flere skäl knappast möjlig att genomföra; särskilt

torde det möta oöverstigliga svårigheter att uppdela vare sig inkomst

av fast egendom eller inkomst av rörelse eller yrke i arbetsinkomst

och förmögenhetsinkomst. En dylik uppdelning skulle alltså i varje

tall kräva utarbetande av nya formulär; och därtill torde tiden nu

vara alltför knapp, varjämte det i och för sig är en fördel, om skatten

kan utgå på grundval av redan avgivna deklarationer. Man synes

därför vara nödsakad att fortfarande i viss man röra sig med den

deklarerade förmögenheten, vilket i och för sig är en olägenhet; men

däremot utesluter detta icke en på grundval av en antagen avkastning

av förmögenheten verkställd formell uppdelning av inkomsten i arbetsinkomst

och förmögenhetsinkomst. De olägenheter, som följa av att

förmögenhetsinkomstens verkliga storlek icke kommer till uttryck, övervinnas

påtagligen icke på detta sätt, vilket i och för sig otvivelaktigt

är att beklaga; men icke desto mindre uppnås ett resultat, som både

rent skattetekniskt och i avseende på här ovan angivna synpunkter är

att föredraga framför det nu tillämpade systemet. Genom att fastställa

olika skatteskalor för den sålunda beräknade arbetsinkomsten resp, förmögenketsinkomsten

förhindrar man nämligen förmögenheten att utöva

den starka inverkan i skattestegrande riktning, som enligt vad ovan

sagts blivit fallet med värnskattens system; man sätter vardera skatteskalan

så hög och så progressiv som anses lämpligt med hänsyn till

vartdera inkomstslaget och får då en skatt på den totala inkomsten,

som är differentierad med hänsyn till (den antagna) förmögenhetsmkomstens

andel i den totala inkomsten.

Genom det nu senast sagda är i viss mån redan antvtt, att den

nya skatten bör bevara en mycket viktig grundsats i inkomst- och förmögenhetsskatten,

nämligen att till grund för skatteskalan bör ligga

den totala inkomsten och icke särskilda inkomstdelar eller förmögenheten

särskilt; dessa senare moment skola blott efter omständigheterna

modifiera den på grundval av den totala inkomsten fastställda skalan.

Den progressiva beskattningen kan nämligen sägas utgå från den skattskyldiges

ekonomiska ställning som helhet, och utgångspunkten för dess

opaginerad Kontrollera mot PDF

2H

Kungl. Mdj:lx Nåd. Proposition Nr 225.

fastställande av hans totala inkomst. De olika skatteskalorna för arbetsinkomst

resp.'' förmögénhetsinkomst höra alltså fastställas på grundval

av den skattskyldiges totalinkomst; och skatten bör efter därigenom

fastställda skattesatser utgå på de belopp, som arbetsinkomsten resp.

förmögenhetsinkomsten utgöra, sä att den skattesats, som utgår på förmögenhets-

resp. arbetsinkomstdelen, stiger med den totalinkomst, varav

do förstnämnda äro delar, och sålunda är högre vid 20,000 kronors än

vid 10,000 kronors totalinkomst o. s. v. Då därjämte skattesatsen är

högre för förmögenhetsinkomst än för arbetsinkomst, erhålles sålunda

en skatt på den totala inkomsten, vilken vid oförändrad totalinkomst

växer med förmögenhetsinkomstens andel i denna totalinkomst, samtidigt

med att den vid oförändrad proportion mellan arbetsinkomst och förmögenhetsinkomst

växer med totalinkomstens tillväxt.

I det föregående har icke berörts, huru aktiebolagens inkomster

skola behandlas i den nya skatten. Det torde kunna anses som givet,

att inga skattskyldiga drabbats proportionsvis så hårt av värnskatten

som vissa grupper bland aktiebolagen, både på grund av dubbelbeskattningen

och med anledning av den ovanligt starka progressionen (från

0.30 procent till 15.75 procent, mer än femtio-dubbling). Kriget har

visserligen rubbat så många av affärslivets vanliga förutsättningar, att

värnskattens verkningar i många fall svårligen låta sig avläsas i aktiebolagens

balansräkningar för år 1915, men i andra fall framträda de

tydligt nog; och om den nya skatten i avseende på aktiebolagen byggdes

på samma sätt som värnskatten, skulle följderna för landets näringsliv

kunna bliva betänkliga.

Emellertid har jag icke ansett det vara möjligt att i en tillfällig

skatt företaga så pass stora ändringar i det nuvarande skattesystemet,

som skulle möjliggöra avskaffande av aktiebolagens dubbelbeskattning,

och måste därför föreslå, att grunderna för aktiebolagens beskattning

bliva desamma som i inkomst- och förmögenhetsskatten. Det återstår

då endast att i någon mån tillgodose det uppställda önskemålet genom

att något begränsa den totala skattebörda, som faller på aktiebolagen,

ävensom att enligt förut angivna allmänna grunder fördela denna börda

på olika vinstkfasser genom en lämpligt avpassad progressionsskala.

Såsom strax skall visas, nås detta mål genom användning av inkomstoch

förmögenhetsskattens progressionsskala, sedan aktiebolag med högst

fem procents vinst liksom beträffande värnskatten fritagits från skatt.

På samma sätt som värnskatten synes krigsmaterielskatten i uppbörden,

böra få fördelas på tr$ år, ehuru liksom beträffande värnskatten

förtidsinbetalning bör uppmuntras genom ränteavdrag samt i något

s. 24 Kontrollera mot PDF

Erforderligt

belopp.

Skatt på

aktiebolag.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

högre grad än för den tidigare skatten, av skäl som närmare skola

angivas i det följande. I avseende på skattens fördelning på de tre

uppbördsåren 1917, 1918 och 1919 märkes emellertid, att den obligatoriska

inbetalningen under det första av dessa år måste begränsas i

ganska hög grad, emedan värnskattens sista tredjedel då erlägges. Av

detta skäl anser jag mig böra hemställa, att endast 10 procent av skatten

skall obligatoriskt förfalla till betalning under år 1917 men 45 procent

under vartdera av de två följande åren.

Det följer av krigsmaterielskattens undantagskaraktär och reserverande

för vissa utgiftsändamål, att densamma i likhet med värnskatten

måste föras till en särskild fond, som lämpligen kan benämnas krigsmaterielskattefonden.

Jag övergår nu till att framställa den närmare utformning skatten

med utgångspunkt i de framställda grunderna synes böra få.

Liksom i avseende på värnskatten måste man därvid utgå icke

från vissa skattesatser utan från storleken av de utgifter skatten är

avsedd att täcka. Enligt Eders Kungl. Maj:ts propositioner angående

anvisande av medel för bestridande av ifrågavarande förs varskos tnader

uppgå dessa sammanlagdt till 52,529,842 kronor. Enligt vad jag inhämtat

äro dessa belopp beräknade efter nu rådande priser och sålunda

med hänsyn tagen till nuvarande utomordentliga prisstegringar, vilka

man torde kunna hoppas näppeligen skola bestå under den avsedda anskaffningsperioden.

Det oaktat bär jag ansett mig böra räkna med eu

ytterligare säkerhetsmarginal på själva utgifterna, vilken lämpligen kan

sättas till inemot 1XU miljon kronor. Krigsmaterielskattens sammanlagda

nettobelopp torde alltså böra bliva 54,000,000 kronor.

Vid fördelningen av detta belopp på aktiebolag och enskilda bör

man enligt min mening lämpligen återgå till den norm, som synes hava

varit avsedd att ligga till grund för inkomst- och förmögenhetsskatten,

nämligen V4 : s/t, varvid alltså omkring eu fjärdedel av skattens totalbelopp

skulle falla på aktiebolagen. Genom användning av inkomst- och förmögenhetsskattens

skala, sedan aktiebolag med högst fem procents vinst

liksom i värnskatten fritagits från skatt, erhålles rikligt detta belopp, nämligen

på grundval av nedan sid. 38—39 verkställda beräkningar omkring

13.9 miljoner kronor netto eller 25.7 procent av 54 miljoner kronor;

och den uu nämnda skalan synes mig då på förut anförda skäl lämplig

‘) Denna nettosiffra tiar erhållits genom att från bruttosiffran å sid. .38 draga proportionel]

del av samtliga avdrag utom barn avdrag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Katigt. Maj:U Nåd. Proposition Nr 225.

att komma till användning lör aktiebolagen. I verkligheten torde aktiebolagen

därigenom i krigsmaterielskatt liksom i inkomst- och förmögenhetsskatt

komma att utgöra eu större andel av totalbeloppet än som

avsetts, på grund av att deras vinster sedan det år, som ligger till

grund lör beräkningarna, antagligen ökats mer än enskilda personers

inkomster under samma tid.

Det återstående beloppet, 40. i miljoner kronor netto eller knappt

tre fjärdedelar, bör utgå av enskilda personers inkomst. Jag skall nu

angiva, på vilket sätt detta belopp synes mig höra erhållas.

Det ligger i sakens natur, att i en tillfällig skatt, sådan som den

nu ifrågavarande, inkomst- och förmögenhetsskattens bestämmelser måste

tillämpas i avseende på grunderna för fastställande av inkomst och

förmögenhet, medgivna avdrag o. s. v. Redan förut har jag dessutom

angivit, att gällande deklarationsformulär liksom i avseende på värnskatten

böra komma till användning och att mau får finna sig i de

brister, som till följd härav måste komma att vidlåda systemet för den

nya skatten. Under dessa förhållanden synes det också vara naturligast

att lä«"ga till grund redan avgivna deklarationer, nämligen de senast

avgivna” gällande 1915 års inkomst och förmögenhet, endast med det

undantag, att skattskyldig på motsvarande villkor som beträffande värnskatten

bör kunna göra framställning om att de senaste tre årens

medeltal lägges till grund för inkomstberäkningen.

Av det föregående framgår, att skatten formellt sett är byggd

som en ren, differentierad inkomstskatt och att följaktligen inkomsten

skall uppdelas i arbetsinkomst och förmögenhetsinkomst, den senare utgörande

en viss, antagen avkastning av förmögenheten. Uppdelningen

är då avsedd att tillgå på sådant sätt, att den totala inkomsten efter

samtliga avdrag men utan förmögenhetsdel (»summa återstående inkomst»

i deklarationsformulären) minskas med den på nyss angivet sätt beräknade

förmögenhetsinkomsten och att återstoden betraktas som arbetsinkomst.

Det inses lätt, att genom en dylik metod den beräknade förmögenhetsinkomsten

icke blir föremål för några allmänna avdrag och att

följaktligen samtliga enligt författningarna medgivna dylika bortgå från

arbetsinkomsten, i det att denna utgör (brutto)inkomsten utan allmänna

avdrag (»sammanräknad inkomst» i deklarationsformulären), sedan därifrån

tagits såväl samtliga allmänna avdrag som den beräknade förmögenhetsinkomsten.

1 avseende på alla de viktigare bland avdragen

är detta också fullt berättigat. Förmögenheten beräknas nämligen netto,

d. v. s. efter avdrag av skuld och andra kapitaluppoffringar för dess

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 200 höft. (Nr 225.) 4

Skatt på

enskilda

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl; Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

erhållande; och följaktligen hava från den på ovan angivet sätt erhållna,

förmögenhetsavkastningen redan dragits skuldräntor, förluster och värdeminskningar,

sannolikt även undantagsförmåner och till stor del utan

tvivel utskylder, i den mån de falla på förmögenheten eller dess avkastning.

Skulle dessa avdrag trots detta ånyo ske från förmögenhetsinkomsten,

bleve den alltså för lågt upptagen och — i det här angivna

systemet — arbetsinkomsten lika mycket för högt. Detta må belysas

med ett exempel. En person har en inkomst av 11,000 kronor frånsett,

allmänna avdrag (»sammanräknad inkomst» enligt deklarationsformuläret),

bestående av 2,000 kronor inkomst av hyresfastighet, 2,000 kronor

inkomst av kapital och 7,000 kronor inkomst av tjänst; avdraget för

värdeminskning på fastigheten är 1,000 kronor och nettoinkomsten

(»summa återstående inkomst») följaktligen 10,000 kronor. Denna nettoinkomst

är tydligen sammansatt av 3,000 kronors förmögenhetsinkomst

och 7,000 kronors arbetsinkomst samt motsvaras alltså, under förutsättning

av normal avkastning på förmögenhetsvärdet, av en förmögenhet

på 60,000 kronor. Med rätta har följaktligen förmögenhetens avkastning,

3.000 kronor, oavkortad ingått såsom förmögenhetsinkomst, medan från

den återstående delen av sammanräknad inkomst, 8,000 kronor, avgått

avdraget för värdeminskning å fastigheten 1,000 kronor, för erhållande

av arbetsinkomsten 7,000 kronor. Hade avdraget för värdeminskning

i stället, såsom vid första påseendet synts naturligare, dragits från förmögenhetsinkomsten,

skulle resultatet hava blivit: förmögenhetsinkomst

2.000 kronor, arbetsinkomst 8,000 kronor, den förra följaktligen lika

mycket för låg som den senare blivit för hög. Lätteligen inses, att förhållandet

är alldeles likartat i avseende på överskjutande förlust, skuldränta

och sannolikt undantagsförmåner, i många fall även beträffande

utskylder.

Men ehuru detta gäller för de viktigaste bland de allmänna avdragen,

är så icke fallet beträffande två bland dem, nämligen periodiskt

understöd och försäkringspremier, emedan de utgå från den totala inkomsten.

Det principiellt riktigaste vore därför otvivelaktigt uppdelande

av dessa båda avdrag på de två inkomstslagen i proportion till deras

storlek; men då detta skulle vålla taxeringsmyndigheterna ett mycket

stort arbete, har det synts mig berättigat att i en tillfällig skatt sådan

som denna låta alla avdragen tagas från arbetsinkomsten.

Av hänsyn såväl härtill som även till förmögenheter med mindre

än normal avkastning torde det emellertid vara lämpligt att sätta den

antagna förmögenhetsavkastningen något lägre än den normala, nämligen

till fyra procent. Den totala nettoinkomsten (»summa återstående

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!.. Majds Nåd. Proposition Nr 225.

inkomst») uppdelas alltså på sådant sätt, att därifrån dragas lyra procent

av förmögenhet svärdet, utgörande taxerad förmögenhetsinkomst, och att

återstoden utgör taxerad arbetsinkomst.

Av systemet följer oundgängligen den tydliga olägenheten, att

eu skattskyldig, som har förmögenhet men ingen förmögenhetsinkomst,

likväl kommer att redovisa en del av sin totalinkomst, alltså i detta fall

sin arbetsinkomst, såsom förmögenhetsinkomst, medan en annan skattskyldig

utan arbetsinkomst men med högre avkastning på förmögenhetsvärdet

än fyra procent, kommer att iå en del av denna, avkastning

upptagen såsom arbetsinkomst. Den totala inkomsten blir nämligen

alltid " det verkliga (av förmögenhets- och arbetsinkomst sammansatta)

inkomstbeloppet; och fördelningen mellan de två. inkomstslagen bestämmes

efter de formella grunder, som bär angivits. Att det senare

, icke är någon i och för sig lycklig lösning, torde fa anses ostridigt,

men den synes likväl vara att föredraga framför den i värnskatten tilllämpade,

genom vilken hela det taxerade beloppet påverkas av en onormal

förmögenhetsavkastning.

Till grund för såväl den gräns, vid vilken skattskyldighet inträder, som

skatteprogressionen skall på förut angivet sätt ligga den totala inkomstens,

icke de särskilda inkomstdelarnas, storlek. Av uppfattningen om förmögenhetsinkomstens

större bärkraft följer emellertid, att skattskyldigheten för

förmögenhetsinkomsten även bör inträda vid en lägre total inkomst än

förhållandet är i avseende på arbetsinkomsten. Förmögenhetsinkomsten

synes mig lämpligen kunna beskattas, så snart den totala inkomsten uppgår

till 1,000 kronor. En jämförelse med värnskatten är härvid svår, på

grund av de två skatternas olika byggnad; men det torde böra märkas, att

förmögenhet på 30,000 kronor, alltså vid normal förmögenhetsavkastning

1,500 kronors inkomst och vid lägre avkastning mindre inkomst, i värnskatten

medför skattskyldighet. Rimlighet och rättvisa synas också kräva,

att det stora flertalet inkomsttagare med förmögenhet från och med den

nämnda inkomstgränsen i sin mån bidraga till stärkande av rikets försvar.

A andra sidan förekomma otvivelaktigt fäll, då personer, som äro hänvisade

att leva uteslutande av en liten förmögenhetsinkomst, särskilt änkor med

barn, äro i behov av större lättnader än dem barnavdragen kunna bereda;

och såsom längre fram skall nämnas, synes särskild lättnad böra beredas

i dylika fall. Vad arbetsinkomsten beträffar, torde densamma böra bliva

skattskyldig från och med 3,000 kronors totalinkomst. På grund av det

nu föreliggande förslagets byggnad inträda inga svårigheter genom att

sålunda mellan 1,000 och 3,000 kronors totalinkomst blott ena inkomstdelen

blir skattskyldig; ty skattesatsen utgår alltid efter totalinkomstens

storlek på vardera inkomstdelen för sig.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 225.

De båda skatteskalor, som skola tillämpas på respektive förmögen - hetsinkomst och arbetsinkomst, hava uppgjorts sins emellan oberoende

av varandra, detta i sylte att bereda större frihet vid behandlingen av

vardera skalan och särskilt i syfte att beskatta arbetsinkomsterna vid

stor totalinkomst starkt utan att därigenom komma till en för hög beskattning

av motsvarande förmögenhetsinkomster. Skalan för den (nominella)

förmögenhetsinkomsten börjar (vid 1,000 kronors totalinkomst) med

samma skattesats som i värnskatten eller 3 procent — allt beräknat på

skattens under tre år utgående sammanlagda belopp; men då denna inkomst

blott räknats till fyra procent av förmögenheten, betyder det vid normal

(fem procents) avkastning av förmögenheten endast 2.4 procent på den

verkliga förmögenhetsinkomsten. Vid 3,000 kronors totalinkomst når

skatten på den nominella förmögenhetsinkomsten 4 procent, vid 5,000

kronor 4.S procent, vid 10,000 kronor 6.15 procent, vid 15,000 kronor .

7.10 procent, vid 25,000 kronor 8.6 G procent, vid 40,000 kronor 10. l o

procent, vid 100,000 kronor 11.99 procent, vid 250,000 kronor 16.196

procent och vid 555,600 kronor sitt maximum 24 procent; härvid har

hela tiden räknats med den nominella förmögenhetsinkomsten fyra procents

avkastning, medan normal avkastning i samtliga fall från och med

3.000 kronors totalinkomst (där även arbetsinkomsten blir skattskyldig)

medför, att enbart fyra femtedelar av förmögenhetsinkomsten betala

denna högre, skattesats, medan den återstående femtedelen betraktas

såsom arbetsinkomst och beskattas efter dess lägre skattesats. Vad

därnäst beträffar denna senare, eller arbetsinkomstens skatteskala, börjar

den med 2 procent (vid 3,000 kronors totalinkomst) och är alltså på

denna punkt hälften av skatteskalan för (den nominella) förmögenhetsinkomsten;

vid 5,000 kronor är den 2.3 procent och vid 10,000 kronor

3.0 2 5 procent, alltså något mindre än hälften av skalan för (den nominella;

förmögenhetsinkomsten. Men därefter stiger arbetsinkomstens skala relativt

hastigare än förmögenhetsinkomstens, blir vid 15,000 kronor 3.6 procent

(mot 7.io procent), vid 25,000 kronor 4.46 procent (mot 8.66 procent),

vid 100,000 kronor 7.79 procent (mot 11.99 procent), vid 250,000 kronor

11.316 procent (mot 16.196 procent) och når sitt maximum 15 procent

vid ungefär samma summa, där förmögenhetsbeskattningens maximum

24 procent erhålles eller vid 554,200 kronor. Genom den här tilllämpade

metoden lön* det icke blott blivit möjligt att utan olägenhet nå

ett högre skattemaximum för arbetsinkomsten än i värnskatten (15 procent

mot 12 procent) utan även att med fördel fortsätta progressionen

för förmögenhetsinkomst till ett långt högre belopp än där (555,600 kronor

mot endast 184,600 kronor i värnskatten vid ren förmögenhetsinkomst).

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. 3daj:ts Nåd. Proposition Nr 22b.

Flertalet av skatten berörda fall är emellertid antagligen sådana,

där i den totala inkomsten ingå på en gång arbetsinkomst och föfmögenketsinkomst;

och i dylika fall utgör skattesatsen på totalinkomsten

ett belopp mellan skattesatsen på uteslutande arbetsinkomst och skattesatsen

på uteslutande förmögenhetsinkomst. Från och med 3,000 kronors

inkomst, där arbetsinkomstens skattskyldighet börjar, äro skatteprocent

och skattebelopp för dylika blandade inkomster lätta att fastställa med

ledning av motsvarande tal för de »rena» (arbets- resp. förmögenhets-)

inkomsterna. Vid hälften av vartdera slaget utgöra nämligen skattebelopp

och skatteprocent medeltalet mellan dem som gälla för vartdera

slaget enbart, d. v. s. skillnaden mellan de sistnämnda delas mitt itu;

utgör åter förmögenketsinkomsten exempelvis en fjärdedel, en tredjedel,

två tredjedelar eller tre fjärdedelar av totalbeloppet, ökas arbetsinkomstens

skala med motsvarande bråkdel av skillnaden mellan skalan för ren

arbetsinkomst och skalan för ren förmögenhetsinkomst. Det är därför

en ganska lätt sak att med kännedom om de nämnda skalorna, soiö

framgå av tabellbilagan, beräkna skattebelopp och skatteprocent för inkomster

sammansatta på vad sätt som helst. Dock märkes, att härvid

ordet förmögenketsinkömst tages i samma mening som skatteförslaget

använder, alltså såsom liktydigt med fyra procent av förmögenhetsvärdet,

Endast för åskådliggörande av skattens verkningar meddelas nedanstående

sammanställning av exempel för på olika sätt sammanställda

inkomster (flere dylika finnas i bilagan):

Därav

Totalinkomst

Arbetsinkomst

(= 4 % av for-

Förmögenhetsinkomst.

(= 4 % av för-

Skattebelopp

Skatt i procent på

totalinkomsten

Kr.

mlig. avdragna)

Kr.

mögenhetsvärdet)

Kr.

Kr.

1,000

1,000

—

—

—

900 #

100

3.—

O.äo

500

500

15.—

1.50

—

1,000

30.—

3.oo

3,000

3,000

—

60.—

2.oo

2,000

1,000

80.—

2.66 7

1,500

1,500

90.—

3.oo

—

3,000

120.—

4.oo

5,000

5,000

—

115.—

2.30

4,000

1,000

140.—

2.80

! •

2,500

2,500

5,000

177.50

3.5 5

—

240.—

4.8 0

opaginerad Kontrollera mot PDF

*

3Q Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Därav

Totalinkomst

Arbetsinkomst

(= 4 % ar för-

F örmögembetsinkomst

(= 4 % av för-

Skattebelopp

Skatt iprocent på

Kr.

mög. avdragna)

Kr.

mögenhetsvärdet)

Kr.

Kr.

totalinkomsten

10,000

10,000

—

302.50

3.025

5,000

5,000

458.75

4.588

1,000

9,000

583.75

5.834

—

10,000

615.—

6.15

15,000

15,000

—

540.—

3.60

7,500

7,500

802.50

5.3 5

—

15,000

1,065.—

7.io

25,000

25,000

—

1,115.—

4.46

12,500

12,500

1,640.—

6.56

—

25,000

2,165.—

8.66

50,000

50,000

—

3,040.—

6.08

25,000

25,000

4,202.50

8.405

—

50,000

5,365.—

10.73

100,000

100,000

—

7,790.—

7.79

50,000

50,000

9,890.—

9.89

—

100,000

11,990.—

11.99

150,000

150,000

—

14,290.—

16,890.—

9.527

75,000

75,000

11.260

'' —

150,000

19,490.—

12.993

250,000

250,000

—

28,290.—

11.316

125,000

125,000

34,390.—

13.756

—

250,000

40,490.—

16.196

350,000

350,000

—

44,290.—

12.654

175,000

175,000

55,890.—

15.969

—

350,000

67,490.—

19.283

500,000

500,000

—

72,290.—

14.458

250,000

250,000

93,640.—

18.728

—

500,000

114,990.—

22.998

1,000,000

1,000,000

.•-

150,000.—

15.00

500,000

500,000

195,000.—

19.50

—

1,000,000

240,000.—

24.00

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj ds Nåd. Proposition Nr 225. 31

Skalorna hava i likhet med förhållandet i inkomst- och förmögenhetsskatten

(för taxerado belopp utöver 6,000 kronor) samt i värnskatten

(för motsvarande belopp utöver 5,000 kronor) erhållit kontinuerlig stegring

genom att de på varandra följande delarna av totalinkomsten multiplicerats

med stigande procentsatser (s. k. Durchstaffelung). I motsats till

förhållandet i de nämnda skatterna erhåller man emellertid icke på detta

sätt de belopp, efter vilka skatt utgår, då den inkomst, som härvid ökas,

är totalinkomsten och icke de särskilda inkomstdelarna; men motsvarande

ökningstal skola tillämpas på arbets- resp. förmögenhetsinkomstdelen,

och härigenom erhållas belopp, efter vilka skatt utgår för vardera inkomstdelen

med 1 procent. Uträknandet av den sålunda gällande skatteprocentsatsen

för förmögenhets- respektive arbetsinkomstdelen vid olika

stora totalinkomster bör givetvis göras i särskilda tabeller, som skola

fastställas till efterrättelse.

Från skattens på nu angivet sätt erhållna totalbelopp böra lindringar

medgivas till en början för barn enligt samma normer som i värnskatten,

alltså med en tiondedel av skattens belopp för varje barn under femton

års ålder, men begränsat till skattskyldiga med ett för inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerat belopp av högst 6,000 kronor. Därjämte

synas på förut angivna grunder böra medgivas lättnader eller i särskilda

fall rent av befrielse från hela skattebeloppet i särskilt ömmande fall,

vilket synes mig lämpligast kunna ske genom att motsvarande medgivande

i vämskatteförordningen utsträckes från fall, då försämrad ekonomisk

ställning vållar synnerlig svårighet att erlägga skatten, till alla sådana

fall, då på grund av ekonomisk ställning, vare sig ställningen är försämrad

eller icke, dylik svårighet föreligger.

Härtill kommer slutligen det ränteavdrag, som i likhet med förhållandet

i värnskatten synes böra medgivas vid förtidsinbetalning av påfört

skattebelopp. Dels i betraktande av den höjda räntefoten, dels också

på grund av behovet att utan överflödigt dröjsmål tillgodose de utgiltsbehov,

krigsmaterielskatten skall täcka, torde det emellertid vara lämpligt

att räkna med ett årligt ränteavdrag på i förväg inbetalt belopp av 6

procent samt att medgiva avdrag vid förtidsinbetalning icke blott av

andra och tredje årets belopp vid första årets uppbördsstämma utan

även av tredje årets belopp vid andra årets uppbördsstämma. Det avdrag,

som enligt dessa grunder bör utgå, blir då, lämpligen avrundat,

8 procent på hela skattebeloppet vid inbetalning av hela detta belopp

vid första årets uppbördsstämma samt 3 procent på hela skattebeloppet

Avdrag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Avkastning

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

vdd inbetalning vid andra årets uppbördsstämma av hela det då återstående

obetalda beloppet.

Härmed torde i allt väsentligt vara redogjort för skattens anordnande.

Det återstår då att angiva, huruledes krigsiuaterielskatten efter nu

angivna grunder kan väntas inbringa avsett belopp.

Tidens knapphet har härvid uteslutit alla särskilda statistiska primärundersökningar

och nödgat till en bearbetning endast av redan tillgängligt

material. Huvudsakliga underlaget för beräkningarna utgör del

VII av finansstatistiska utredningar: Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1913 jämte uppgifter om däri ingående förmögenhetsdelar.

Vad enskildas inkomster beträffar, lämpar sig denna bearbetning av

1913 års taxering (1912 års inkomster och förmögenheter) så till vida väl

för nu förevarande ändamål som däri bland annat var för sig redovisats

dels de i taxerade belopp enligt inkomst- och förinögenhetsskatteförordningen

ingående förmögenhetsdelarna, dels även de efter avdrag av

formögenhetsdelärna kvarstående s. k. verkliga inkomsterna; på grundval

av dessa två belopp hava i utredningen också beräknats s. k. arbetsinkomster

genom avdrag av fem procent av förmögenhetsvärdet från de

s. k. verkliga inkomsterna. Emellertid försvåras uppgifternas användbarhet

i föreliggande fäll av, att de s. k. arbetsinkomsterna grupperats

uteslutande efter sin egen storlek och icke efter storleken av de s. k.

verkliga inkomster (totalinkomster), vari de ingå, vilken senare, såsom

jag visat, är grunden för krigsmaterielskattens beräknande. Övriga

tabeller i bearbetningen äro åter grupperade efter de till inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerade beloppens storlek, alltså efter inkomstbelopp

med tillägg av förmögenhetsdel, och bereda följaktligen icke heller det

rätta underlaget för beräkningarna. Då emellertid en ny bearbetningav

primärmaterialet såsom nämnts varit utesluten, har det synts mig

riktigast att lägga till grund medelbeloppet s. k. verklig inkomst i de

olika grupperna av till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp,

så att på den sammanlagda s. k. verkliga inkomsten i dessa grupper

tillämpats skattesatsen för den nämnda medelinkomsten. Utan tvivel

vidlådes en dylik beräkning av någon osäkerhet, och denna ökas något

genom den ringa uppdelningen av de stora inkomsterna; men ingen

anledning synes föreligga att antaga fel i en bestämd riktning såsom

verkan härav, varför de erhållna talen, som framgå av efterföljande

tabell, lämnats oförändrade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 käft. (Nr 225.)

Krigsmaterielskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag (beräknad efter 1913 års taxering).

Till inkomst- och

förmögenhetsskatt

taxerade belopp

Kr.

Antal

skatt
skyl
diga
-

“Verkliga inkomster"

(totalinkomster)

Kr.

Arbetsinkomster

(4 % av förmögenhetsbeloppet

fråndragna totalinkomsten)

Totalbelopp

(kol. 5 +

kol. 8)

Medeltal

per

Itaxerad

Inkomst
belopp
Kr.

Skatte
proc.

(medel
tal)
o/
-

Sammanlagt

skatte
belopp
-

Kr.

ö.

Förmögenbetsinkomster

(4 yo av förmögenbetsvärdet)

Inkomst
belopp
Kr.

Skatteproc.

(medeltal)
%
-

Sammanlagt

skatte
belopp
Kr.

ö.

1

Summa

skattebelopp

(kol. 7 + j

kol. 10)

Kr.

ö.

1,000— 1,100

1,200— 1,400

1,500— 1,700

1.800— 2,000

2.100— 2,500

2.600— 3,000

3.100— 3,600

3,700— 4,500

4.600— 5,900

Mindre än 6000 kr.

av fören., utländska

undersåt. m. fl.

6,000

6.100— 8,000

8,100— 10,000

10,100— 12,000

12.100— 15,000

15.100— 20,000

20.100— 30,000

30.100— 50,000

50.100— 80,000

80.100— 200,000

200,100—500,000

500,100 o. däröver

Summa

148,464

129,434

68,684

35,312

30,126

17,619

13,081

13,054

11,922

9,776

709

9,178

5,018

3,036

2,936

2,546

2,157

1,498

655

516

152

30

150,766,281

160,970,503

104,416,804

63,231,475

64,296,681

45,755,119

40,333,671

49,099,144

56,833,753

12,427,860

3,930,841

58,108,430

40,539,684

29,757,070

34,708,872

38,009,692

44,761,215

48,137,757

33,719,169

50,085,916

36,788,225

21,973,558

1,015

1,244

1,520

1,791

2,134

2,597

3,083

3,761

4,767

141,218,795

148,715,390

94,245,374

54,963,175

53,801,675

37,691,165

32,418,641

39,413,810

44,807,000

1,271

5.544

6.331

8,079

9,801

11,822

14,929

20,752

32,135

51,480

97,066

242,028

732,452

11,102,724

3,155,259

44,107,382

29,732,206

21,052,198

23,600,885

24,297,273

26,285,811

26,930,774

16,989,415

23,774,994

18,901,805

13,412,177

2 .44

2.60

2.S5

3.01

3.2 9

3.59

4.20

5.08

6.16

7.72

11.23

15.00

654,856.55

847.396.92

1,021,599.60

76,988.3 2

1,146,791.93

847,367.8 7

633,671.16

776,469.12

872,272.10

1,104,004.06

1,368,083.32

1,046,547.96

1,835,429.54

I 2,122,672.70

| 2,011,826.5 5

9,547,486

12,261,113

10,171,430

8,268,300

10,495,006

8,''

7,915,i

9.

12,026,753

1,325,136

775,582

14,001,048

10,807,478

8,704,872

11,107,987

13,712,419

18,475,404

21,206,983

16,729.754

26,310,922

17,''886,420

8,561,381

[16,365,977.70

3.3 2

5.06

5.37

5.83

6.12

6.59

7.0 9

8.is

9.51

10.80

11.95

16.04

24.oo

288,334.os

403,390.6 2

357,017.19

302,619.78

398,810.23

316,107.00

320,558.71

426,154.70

570,068.09

43,994.52

39,244.45

751,856.2S

630,075.97

532,738.17

732,016.3 4

972,210.51

1,511,288.05

2,016,784.08

1,806,813.43

3,144,155.18

2,868,981.77

2,054,731.41

20,487,950.59

2SS.334.08

403,390.621 2

357.017.19

302,619.78

39S,810.28

316.107.oo

975.415 26

1,273,551.62

1,591,667.69

43.994.52 10

116,232.77|n

1,898,648.21 12

1,477,443 84 13!

1.166.409.88 it!

1,508,485.46! 15

1.844,482.61 16

2,615,292.11 17

3.3S4,867.40 is

2.853.361.89 19

4.979,584.72

4,991.854.4 7

4,066,557.99

36,853,928.29 23

CO

ce

Maj:ts Nåd.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kicngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 226.

Vad därnäst beträffar aktiebolagens beskattning, framgår dess

resultat på grundval av 1913 års taxering omedelbart av den nämnda

bearbetningen, på sätt nedanstående tabell utvisar:

Krigsinnterlelskatt på aktiebolag: och solidariska bankbolag

(beräknad efter 1913 års taxering).

Inkomst

i förhållande till kapitalet:

Skatte-

procent

%

Antal

skatt-

skyldiga

Sammanlagt

kapital

Taxerat in- komst- belopp

Skatte-

belopp

överstigande 5

men ej

i 5 Vs

X

2.75

bolag

91

Kr.

22,573,319

Kr.

1,192,700

Kr.

33,021

»

5 Va

» »

5 7a

»

2.80

88

43,368,588

2,451,200

68,683

5 Va

» »

6

»

2.85

122

80,682,594

4,690,100

133,617

6

> »

6 Va

»

2.90

93

48,691,350

2,991,100

86,739

»

6 Va

» »

6 7a

»

2.95

96

99,353,965

6,481,500

191,205

»

6 Va

» »

7

»

3.00

S5

53,713,771

3,697,900

110,937

7

7 Va

»

3.0 5

83

62,451,703

4,455.300

135,886

»

^ Vs

» »

7 7a

3.10

81

79,562,550

5,944,000

184,267

»

72/3

» »

8

»

3.15

123

101,679,119

7,912,700

249,279

8

» »

8 Va

3.20

74

286,592,322

23,692,800

758,170

»

8 Va

» »

8 Va

»

3.25

85

90,508,483

7,687,100

249,830

8 V3

» »

9

»

3.30

82

103,413,867

9,027,600

297,949

»

9

9 Va

»

3.35

76

108,957,393

10,076,300

337,557

»

9 V3

» »

9 7a

»

3.40

61

60,279.592

5,755,900

195,700

»

9 7a

» »

10

»

3.45

86

38,498,054

3,778,600

130,363

10

» »

10Va

»

3.50

71

43,748,155

4,444,900

155,617

19 Va

» »

10 7a

3.5 5

56

28,886,542

3,026,100

106,426

7>

10 7a

» »

11

»

3.60

55

21,542,923

2,338,900

84,199

»

11

» »

11 Va

»

3.6 5

59

39,059,720

54,951,360

4,342,200

158,489

11 V3

» »

H7a

»

3.7 0

66

6,347,800

234,899

»

11 %

12

»

3.75

51

34,589,850

4,064,100

152,405

12

» »

12 Vs

»

3.80

73

58,144,585

7,228,600

274,688

»

12 Vs

» »

13

»

3.8 5

73

29,857,732

3,813,200

146,809

13

» »

13 Vs

3.90

82

37,349,870

5,060,100

197,345

»

13 Vs

» »

14

»

3.9 5

67

70,068,961

9,639,900

380,720

14

» »

14 Vs

»

4,00

51

38,675,336

5,535,500

221,420

»

11 Vs

» »

15

»

4.0 5

69

13,849,652

2,043,300

82,313

»

15

» »

15 V,

»

4.10

55

23,413,386

3,540,800

145,174

»

15 V2

» »

16

»

4.15

47

25,371,662

4,253,900

176,538

»

16

» »

16 ]/s

»

4.20

43

20,993,861

3,407,700

142,126

16 Vs

» »

17

»

4.25

49

10,579,570

1,768,500

75,160

»

17

» »

17 V„

4.30

35

23,411,962

4,043,900

173,889

>

17 Vs

» »

18

»

4.35

40

14,115,830

2,484,800

108,142

»

18

» »

18 7,

»

4.40

44

22,126,238

13,122.648

4,070,000

179,079

18 Vs

» »

19

»

4.45

38

2,433,600

108.294

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition Nr 225.

35

Inkomst i förhållande till kapitalet:

överstigande 19 men ej 191/.2

»

19 Vi

»

»

20

»

20

»

21

»

21

»

»

22

»

22

»

»

23

»

23

»

»

24

»

24

»

»

25

»

25

»

»

26

»

26

''>

»

27

»

27

»

»

28

»

28

f>

»

29

»

29

»

»

30

»

30

»

»

32

32

»

»

34

»

34

»

»

36

»

36

»

»

38

»

38

»

»

40

»

40

»

»

45

45

»

»

50

50

»

»

55

»

55

»

60

»

60

»

»

65

65

75

75

»

»

85

»

85

»

»

90

»

90

»

95

95

»

100

»

100

Skatte-

procont

Antal

skatt-

skyldiga

Sammanlagt

kapital

Taxerat in- inkomst- belopp

Skatte-

belopp

/o

tiolag

Kr.

Kr.

Kr.

i 4.5 0

34

10,381,305

1,999,400

89,974

38

14,774,862

2,926,300

133,149

58

15,492,928

3,171,100

145,870

49

7,689,894

1,619,100

75,286

> 4.70

49

102,355,015

23,059,100

1,083,777

> 4.7 5

39

21,226,803

4,962,300

235,709

> 4.80

51

16.533,650

4,086,000

196,128

> 4 85

29

7,201,859

1,817,500

88,149

p 4.90

34

92,154,783

24,381,600

1,194,697

33

9.343,882

2,615,900

129,486

•> 5.oo

28

9,933,967

2,840,300

142,015

33

13.826,457

4,013,600

202.687

» 5.io

51

9,157,937

2,833,300

144,618

» 5.15

37

8,847,256

2,888,700

148,769

» 5.20

25

4,132,917

1,347,600

70,077

» 5.2 5

39

13,570,240

5,190,500

272,502

» 5.3 0

27

6,497,466

2,547,600

135,023

» 5.35

40

5,541,771

2,322,100

124,230

» 5.4 0

37

5,430.364

2,502.200

135,118

» 5.4 5

37

3,720,280

1,923,500

104,831

» 5.5 0

17

1.136.758

578,400

31,724

» 5.5 5

8

2,581.040

1,638,600

90,942

» 5.6 0

29

8,044,824

5,711.300

319,832

» 5.6 5

23

1,260,201

965,000

54,522

» 5.7 0

6

325.010

285,800

16,291

» 5.7 5

10

314,270

294,100

16,911

» 5.80

5

297,146

287.300

16,663

» 5.85

99

3,317,136

15,473,300

905,187

Summa

. 3,415

2,299,276,534

308,004,100

12,771,052

Samtliga dessa siffror äro emellertid, såsom redan, nämnts, byggda

på 1913 års taxering, d. v. s. gälla 1912 års inkomster och förmögenlieter,

medan krigsmaterielskatten utgår för 1915 års inkomster och

förmögenheter, ehuru med rätt för den skattskyldige att begära tillämpning

av medeltalsberäkning för åren 1913—1915. Den största svårigheten

vid beräkning av den nya skattens avkastning möter, nar dessa pa laget

under år 1912 byggda siffror skola omräknas att gälla läget år 191o

(respektive medeltal 1913—1915). . , .

För en del av denna uppgift har man emellertid ledning i dels

värnskattens, dels inkomst- och förmögenhetsskattens faktiska lesultat.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

Vad först värnskatten beträffar, utgjorde dess beräknade bruttosiflfra

78,288,615 kronor, medan den påförda skatten, enligt mig från statskontoret

tillhandakommen uppgift, inberäknat efterdebiteringar uppgick till

sammanlagt 90,168,087 kronor, alltså ett överskott av 11,879,472 kronor.

Detta överskott har sannolikt i allt väsentligt uppstått genom två faktorer^

den ena att aktiebolagsbeskattningens avkastning beräknats på grundval

av 1912 års taxering (1911 års inkomster) med 15 procents förhöjning,

den andra att avkastningen av skatten på enskilda grundats på 1913

års taxering (1912 års inkomster och förmögenheter) utan förhöjning.

Med ledning av bearbetningen av 1913 års taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt låter det sig numera göra att fastställa, huru värnskatten

på aktiebolag skulle hava beräknats, om man kunnat lägga till

grund sistnämnda (1913) års taxering i stället för 1912 års; ''man är

följaktligen i stånd att omräkna värnskattens avkastning helt och hållet

på grundval av 1913 års taxering, varefter skillnaden mellan detta

resultat och det faktiska (som i huvudsak bygger på 1914 års taxering),

visar, inkomstens och förmögenhetens tillväxt mellan 1912 (= 1913 års

taxering) och 1913 (— 1914 års taxering). Resultatet är följande. Värnskatten

på aktiebolag skulle, om 1913 års taxering lagts till grund,

ha\a beräknats utgöra 25,o83,473 kronor i stället för faktiskt beräknade

^3,624,682 kronor (en ökning utöver siffran i 1912 års taxering med

24.44 procent, i stället för beräknade 15 procent); och på grundval av

1913 ars taxering skulle värnskatten såsom följd härav hava inbrag''t

ett bruttobelopp av 80,247,406 kronor. Då det faktiska, i huvudsak

på 1914 års taxering byggda bruttobeloppet såsom nämnts utgjorde

90,168,087 kronor, kan man antaga en ökning mellan 1913 och 1914

års taxeringar (=1912 och 1913 års inkomster och förmögenheter) av

12.3 6 procent.

Vad inkomst- och förmögenhetsskattens ökning beträffar, är den

svagare än värnskattens, nämligen (efter debiterade beloppet räknat)

från 40,786,536 kronor enligt 1913 års taxering till 44,222,488 kronor

enligt 1914 års taxering, alltså en ökning med 3,435,952 kronor eller

8.4 2 procent (mot 12.36 enligt beräkningsgrunderna för värnskatten

samma år); detta betyder, att ökningen enligt de sistnämnda grunderna

ar inemot halvannan gång så stor som enligt de förstnämnda (närmare

bestämt är skillnaden 46 % procent).

I avseende på den fortsatta ökningen mellan 1914 och 1916 års

taxeringar, alltså inkomster och förmögenheter för åren 1913 och 1915

(respektive medeltal 1913—1915), är det, såsom redan nämnts, synnerligen

svårt att bilda sig en uppfattning, på grund av utvecklingens

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

heterogena beskaffenhet under kriget, med betydliga vinster på vissa

håll och ökad svårighet att iinna utkomst på andra. Härvid bör emellertid

märkas, att de ökade ekonomiska svårigheterna icke, så vitt man

kan se, inom de inkomstkategorier, som beröras av den nya skatten,

i något avsevärt antal fall berott på minskade penninginkomster utan

att de fastmera haft sin grund i minskade realinkomster, d. v. s.

i penningvärdets fall. Då alla beräkningar här uttryckas i penningar,

utan hänsyn till dessas växlande värde, inverkar följaktligen det på

många håll försämrade ekonomiska läget icke i allmänhet på beräkningarna.

Jag anser mig dock icke böra frångå de grunder, på vilka

statskontoret i sin budgetsberäkning för år 1916 byggde siffran för inkomst-

och förmögenhetsskattens avkastning för sistnämnda, år eller

45,935,242 kronor, utgörande 3.8 7 procents ökning utöver siffran för

1914 års taxering, varigenom ganska stor visshet kan vinnas, att siffrorna

i varje fall icke bliva alltför högt tilltagna.

När det gäller att överföra dessa kända eller beräknade ökningstal

för värnskatt och inkomst- och förmögenhetsskatt till den nya skatten,

uppstå tydligen nya svårigheter. Då krigsmaterielskatten å ena sidan

till sin övervägande del faller på samma inkomst- och förmögenhetsgrupper

som värnskatten, men å andra sidan i sin fördelning inom dessa

grupper kommer inkomst- och förmögenhetsskatten betydligt närmare än

fallet är med värnskatten, synes rimligheten tala för antagandet, att

ökningstalen ligga emellan dem, som gälla eller beräknats gälla, för

vardera av de båda nämnda skatterna; och man synes då lämpligen

kunna lägga till grund medeltalet mellan de två tidigare skatternas

ökningstal. Enär, såsom nämnts, det skattskyldiga beloppets ökning

mellan åren 1912 och 1913 (= 1913 och 1914 års taxeringar) enligt

resp. skattegrunder utgjorde 12.8 6 och 8.42 procent, kan man då till

en början för den nya skatten räkna motsvarande ökning till 10.3 9

procent eller avrundat till 10 procent. Då vidare inkomst- och förmögenhetsskatten

mellan de två följande åren antagits växa. med 3.8 7 procent,

bör denna procentsiffra ökas med hälften av den tidigare konstaterade

starkare ökningen för värnskatten, varigenom erhålles ett ökningstal

av 4.7 8 procent. Slutsatsen blir, att krigsmaterielskattens avkastning

utöver de på grundval av 1913 års taxering (= 1912 ars inkomst och

förmögenhet) beräknade beloppen kan antagas utgöra 15.2 6 procent eller

avrundat nedåt jämnt 15 procent. Med detta jämförelsetal böra följaktligen

de förut meddelade siffrorna ökas för erhållande av skattens bruttobelopp.

Detta befinues då utgöra 57,068,727 kronor.

Från krigsmaterielskattens sålunda erhållna bruttobelopp bortgå

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

emellertid åtskilliga avdrag. Det kanske viktigaste av dessa, eller skattehndringarna,

låter sig knappast beräknas men torde på sin höjd böra

antagas uppgå till 1,300,000 kronor. Det har nämligen visat sig, att

motsvarande avdrag i värnskatten, som beräknats till 2,000,000 kronor,

i verkligheten blivit ansenligt mindre. Enligt mig från statskontoret

tillhandakommen uppgift utgör nämligen totalbeloppet avkortningar och

restitutioner i värnskatten (frånsett avdrag för förtidsinbetalning) 1,030,968

kronor; och då minst 150,000 kronor härav utgöra barnavdrag, återstå

mindre än 900,000 kronor såsom skattelindringar. Åven med beaktande

av såväl de nu osäkrare tiderna som även den ytterligare möjlighet

till lindring, som ingår i det föreliggande skatteförslaget, torde den angivna

summan i avseende på den i jämförelse med värnskatten betydligt

mindre krigsmaterielskatten därför kunna anses fullt tillräcklig. Vad

därnäst beträffar ränteavdraget vid förtidsinbetalning, beror dess storlek

uppenbarligen av den utsträckning, vari man kan antaga att förtidsinbetalningen

äger rum. På grunder, som jag strax skall angiva, har

jag ansett mig böra räkna med att skattskyldiga, representerande en

sjättedel av skattebeloppet, inbetala hela summan redan första året och

att en lika stor del under andra året inbetalar hela det då återstående

beloppet; i sådant fall blir ränteavdraget omkring 1,030,000 kronor. Barnavdragen,

slutligen, låta lätteligen beräkna sig med ledning av siffrorna

i 1913 års taxering till inkomst- och föiunögenhetsskatt; de uppgå på

grundval av denna taxering till 546,500 kronor eller med 15 procent

• tillägg härtill omkring 630,000 kronor. Då härtill läggas 100,000 kronor

för uppbördskostnader, erhålles en total avdragssumma av 3,060,000 kronor.

Tablån erhåller då följande utseende:

Å. Av andia skattskyldiga än aktiebolag, enligt 1913 års taxering:

Arbetsinkomster.................................... kronor 16,365,978

Förmögenhetsinkomster ..................... » 20,487,950

Summa kronor 36,853,928

15 procent tillägg härtill ................ » 5,528,089 42,382,017

B. Av aktiebolag och solidariska bankbolag:
enligt

1913 års taxering .................. » 12,771,052

15 procent tillägg härtill.................. » 1,915,658 14,686,710

'' Summa kronor 57,068,727

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

39

Avgå :

Skattelindringar.......................................... kronor

Ränteavdrag för skattskyldiga, som erlägga

krigsmaterielskatt före påbjuden

tid ............................................................... »

Avdrag för barn ..............................

Taxerings- ocli uppbördskostnader

1,300,000

1,030,000

630.000

100.000

3,060,000

Summa återstående avkastning 54,008,727

eller i runt tal 54,000,000 kronor.

Jag har redan förut berört sättet för krigsmaterielskattens fördelning

över de tre åren 1917 —1919. Av hänsyn till tids fördelningen

av de utgifter, som skola täckas med den ifrågavarande skatten, är det

av en viss vikt att veta, huru stor del av det totala skattebeloppet som

kan väntas inflyta under de olika åren. I avseende på utsikterna till

förtidsinbetalning har man härvid hållpunkter i erfarenheterna från

värnskatten. Det har visat sig, att av denna skatt under första uppbördsåret

1915 influtit i runt tal 39,700,000 kronor. Då den tredjedel

av värnskatten, som skolat erläggas under detta första år, kan antagas

hava utgjort inemot 30,100,000 kronor, bör inbetalningen i förväg

hava utgjort omkring 9,600,000 kronor, vilket motsvarar ett totalbelopp

värnskatt (inberäknat 5 procents avdrag vid förtidsinbetalningen) för dessa

skattskyldiga av omkring 15,190,000 kronor, utgörande 16.85 procent av

värnskattens bruttobelopp. Vid ett överförande av denna proportion till

första årets inbetalning av hela krigsmaterielskatten märkes å ena sidan den

återhållande inverkan av att värnskattens sista tredjedel då ännu återstår

obetald för flertalet skattskyldiga, men å andra sidan den uppmuntrande

verkan dels av det stora ränteavdraget, dels även av att sannolikt åtskilliga

krigsvinster då ännu återstå disponibla. Man synes mig därför

hava skäl att räkna med ungefärligen samma förtidsinbetalning som i

värnskatten, alltså från skattskyldiga, som sammanlagt företräda omkring

en sjättedel av totalbeloppet. Förtidsbetalningen utgör påtagligen

nio tiondedelar av dessa skattskyldigas totala skatteplikt, alltså T9T x £ x

54,000,000 = 8,100,000 kronor. Då härtill kommer hela det belopp,

som obligatoriskt inbetalas, nämligen en tiondedel eller 5,400,000 kronor,

blir slutsumman föjsta året 13,500,000 kronor. Vad andra året beträffar,

är det svårare att göra någon beräkning, då i värnskatten ej

medgavs ränteavdrag för dylik förtidsinbetalning, medan ett rikligt tilltaget

dylikt ingår i förslaget till krigsmaterielskatt. Av hänsyn härtill

Årifördclning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Taxerings
förfarande.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 225.

ävensom till att värnskatten ej utgår under detta år, kan man möjligen

räkna med att skattskyldiga, motsvarande en andra sjättedel av totalbeloppet,

då skola erlägga även tredje årets andel. Enär en tiondedel

av beloppet erlagts första året, återstå tydligen för vart och ett av de

följande åren nio tjugondedelar av totalbeloppet; alltså utgör andra årets

förtidsinbetalning för en sjättedel av totalbeloppet /ö x £ x 54,000,000 =

4,050,000 kronor. Då därtill lägges det belopp, som obligatoriskt skall

erläggas andra året eller nio tjugondedelar av totala skattebeloppet för

sådana skattskyldiga som motsvara fem sjättedelar av skattebeloppet,

alltså ^ x | x 54,000,000 = 20,250,000 kronor, utgör andra årets slutsumma

24,300,000 kronor. På tredje året faller påtagligen återstoden

eller 16,200,000 kronor.

Det visar sig nu, att denna fördelning av inkomsterna möjliggör

täckande av varje års utgifter med under samma år inflytande inkomster

(den såsom möjlig antagna prisstegringens inverkan på utgifterna härvid

lämnad åsido, emedan den ej kan i förväg fördelas på de olika åren):

År

Inkomster

kr.

Utgifter

Överskott

kr.

1917

13,500,000

13,160,542

339,458

1918

24,300,000

23,589,357

710,643

1919

16,200,000

15,779,943

420,057

Beträffande taxeringsförfarandet ansluter sig detsamma enligt förslaget

huvudsakligen till förfarandet vid taxeringen till värnskatt. Taxeringen

skall således verkställas av en nämnd, krigsmaterielskattenämnden,

utrustad med befogenhet att verkställa ny uppskattning av den inkomst

och förmögenhet, som år 1916 utgör föremål för taxering till inkomstoch

förmögenhetsskatt. Denna befogenhet skall visserligen icke vara

beroende därav, huruvida den skattskyldige hos nämnden gjort framställning

om ny uppskattning eller ej, men å andra sidan bör nämnden

icke i varje fall företaga ny uppskattning utan i regel fastställa taxeringarna

till krigsmaterielskatt med ledning av de förut utav 1916 års

beskattningsnämnder gjorda uppskattningarna. Blott i speciella fall, där

särskilda skäl sådant föranleda, böra de år 1916 för taxeringarna till

inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningarna frångås;

och anvisning härom har intagits i 2 § 1 mom. av författningsförslaget.

Medeltalsberäkning skall däremot krigsmaterielskattenämnden icke

äga vidtaga, med mindre den skattskyldige inom behörig tid och med

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

41

överlämnande av erforderlig utredning därom hos nämnden gör framställning.

I de avseenden, författningsförslaget beträffande taxeringsförfarandet

avviker från bestämmelserna härutinnan i förordningen om värnskatt,

skall under nedannämnda paragrafer lämnas redogörelse.

14 §.

1 förordningen om värnskatt stadgas, att såväl ordinarie ledamöter

som suppleanter i värnskattenämnden skola till hela sitt antal utses

bland ledamöterna eller suppleanterna i vederbörande prövningsnämnd.

I ändamål att underlätta krigsmaterielskattenämndens tillsättande föreslås

nu, i överensstämmelse med förslaget till ny förordning om krigskonjunkturskatt,

att ordinarie ledamöter och suppleanter i krigsmaterielskattenämnden

skola till minst halva antalet utses bland ledamöterna

eller suppleanterna i prövningsnämnden. . .....

Då antalet taxeringar till krigsmaterielskatt kommer att i väsentlig

mån överstiga antalet taxeringar till värnskatt samt med hänsyn jämväl till

det arbete, som i anledning av taxeringarna till krigskonjunkturskatt under

innevarande år åligger länsstyrelserna, måste antagas, att taxeringsarbetet

för krigsmaterielskatten i allmänhet icke kan medhinnas under samma

tid som anslagits för värnskattetaxeringarna. Det har därför synts

lämpligt att icke begränsa tiden, inom vilken krigsmaterielskattenämndens

arbeten skola vara avslutade, till 1916 års utgång utan utsträcka

densamma till den 1 april 1917. Kn följd härav blir, att jämväl tiderna

för debiteringsarbetet och uppbördens verkställande framflyttas, att såväl

debiteringen som uppbörden icke skulle medhinnas under år 1917, lärei

dock icke behöva befaras. t

Konungens befallningshavandes kungörelse om tid och ställe för

krigsmaterielskattenämndens sammanträde skall, enligt 15 § 3 mom.,

tillika innehålla erinran till de skattskyldiga om vad de hava att iakttaga

beträffande framställningar till krigsmaterielskattenämnden. Då

sådana framställningar skola för att komma under krigsmaterielskattenämndens

behandling vara till Konungens befallningshavande inkomna

senast på tjugonde dagen före nämndens sammanträde, har det ansetts

erforderligt, att ifrågavarande kungörelse utfärdas minst sex veckor föie

sammanträdets början.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 höft. (Nr 225.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

15 §.

Enligt 15 § i förordningen om värnskatt ägde icke en var att

hos värnskattenämnden göra framställning om ny uppskattning av inkomsten

och förmögenheten, utan sådan rätt liar där förbehållits den,

som år 1914 i behörig tid och ordning avgivit deklaration, men vilkens

deklaration icke blivit följd vid hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Det nu föreliggande förslaget medgiver åter rätt att hos krigsmateriel

s kattenämnden påkalla ny uppskattning för en var, vilkens taxering

år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt kan föranleda taxering

till'' krigsmaterielskatt. Det torde nämligen få anses billigt, att verkan

av försummad deklarationsplikt icke utsträckes till ett beskattningsområde,

för vilket deklarationen icke varit avsedd, liksom ock att om

någon, som fått sin deklaration följd vid taxeringen till inkomst- och

löimögenhetsskatt, finner deklarationen kräva rättelse, han har utväg att

påkalla sådan rättelse vid taxeringen till krigsmaterielskatt.

För att bereda de skattskyldiga något längre tid, efter utfärdandet

av den i 14 § omförmälda kungörelsen, för anskaffande av utredning,

som bör åtfölja framställningen enligt 15 §, har föreslagits, att dessa

framställningar skola .vara inkomna till Konungens befallningshavande

senast å tjugonde dagen — i stället för trettionde dagen — före krigsmaterielskattenämndens

sammanträde.

Såsom av motiveringen till propositionen om värnskatteförordningen

framgår, skulle skattskyldigs rätt att överklaga värnskattenämndens

beslut icke göras beroende därav, att den skattskyldige hos nämnden

gjort framställning om ny uppskattning av inkomsten eller förmögenheten!

Beträffande åter den i anledning av motioner inom riksdagen

införda medeltalsberäkningen vid värnskattetaxeringen torde, då värnskattenämnden

icke ägde att utan framställning av den skattskyldige

föreskriva sådan beräkning, för rätten att i besvärsväg påkalla medeltalsberäkning

hava förutsatts, att den skattskyldige inom behörig tid och

ordning begärt medeltalsberäkningen hos värnskattenämnden. Härutinnan

föreslås nu ingen ändring; men några i förevarande avseende förtydligande

tillägg hava ansetts böra intagas i 15 § ävensom i 19 § 1 mom.

av författningsförslaget.

16 §■

Det förberedande arbetet för krigsmaterielskattetaxeringen föreslås

att ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med det arbete, som skulle

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

föregå taxeringen till värnskatt. I stället för de anteckningar, som

enligt förordningen om värnskatt skulle verkställas å skattskyldigs deklaration

eller, där sådan ej avlämnats, i särskild inlaga, som sedermera

skulle fogas vid värnskattenämndens protokoll, förutsättes dock nu, att

de erforderliga anteckningarna göras i förslaget till krigsmaterielskattetaxeringen.

Detta förslag, som enligt formulär, fastställt av Konungen,

upprättas särskilt för varje skattskyldig, vidhäftas omedelbart hans deklaration

eller ock, där deklaration ej avlämnats, bilägges sedermera

krigsmaterielskattenämndens protokoll. Den nu ifrågasatta förändrade

anordningen har föranletts därav att deklarationerna icke i varje fall

medgiva erforderligt utrymme för berörda anteckningar. Krigsmaterielskattenämndens

granskningsarbete torde ock i någon mån underlättas

genom ifrågavarande anordning, som tillika medför den fördelen att det

genom Konungens befallningshavandes försorg utarbetade förslaget till

krigsmaterielskattetaxeringen kommer att, där deklaration avgivits, vinna

samma skydd mot offentliggörande som deklarationen.

17 §.

♦

I värnskattelängden skulle bland annat upptagas skatteprocent i

förekommande fall, varmed avsågs procentberäkniiig för aktiebolag.

Skatteprocenten förutsättes däremot nu komma att utsättas i förslaget

till krigsmaterielskattetaxeringen.

Det kan ej anses annat än billigt att beträffande sådana extra

skatter som den, varom nu är fråga, en var skattskyldig i god tid före

besvärstidens utgång erhåller underrättelse om honom påfört skattebelopp.

Enligt förordningen om värnskatt skulle underrättelse däremot

lämnas blott för vissa angivna fall.

18 §.

Om envar skattskyldig skall, på sätt i 17 § föreslås, tillställas underrättelse

om honom påfört skattebelopp, torde det i värnskatteförordningen

föreskrivna tillhandahållande av längdavskrift icke behöva äga ruin.

19 §.

I 1 mom.''hava, på sätt här ovan under 15 § erinrats, intagits vissa

förtydligande föreskrifter.

Om krigsmaterielskattenämndens arbeten, såsom i 14 § sägs, icke

s. 44 Kontrollera mot PDF

Krigs
materiel
skattefond.

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 225.

behöva vara avslutade förr än med utgången av mars månad 1917, torde

besvärstidens utgång böra bestämmas till den 31 juli samma år. Därav

följer att kammarrätten icke förr än i augusti eller september månad

1917 skulle påbörja handläggningen av mål angående 1916 års allmänna

taxering för att undgå att två gånger pröva samma material i de fall,

då såväl skattskyldigs taxering år 1916 till inkomst- och förmögenhetsskatt

som hans taxering till krigsmateiåelskatt överklagats. Emellertid

är, enligt upplysning från kammarrätten, balansen därstädes å oavgjorda

beskattningsmål så stor, att kammarrätten i varje fall icke före hösten

1917 kan förväntas hava avslutat handläggningen av besvär i fråga om

1915 års allmänna taxering. Målen angående 1916 års allmänna taxering

och krigsmaterielskattetaxeringen kunna således i ämbetsverket utan

olägenhet sammanföras för varje klagande och avgöras i ett sammanhang.

Förordningen om krigs materiel skatt bör givetvis träda i kraft innevarande

år. Dagen för ikraftträdandet torde fä ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma.

Förslaget till förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond

är uppgjort i överensstämmelse med förordningen rörande värnskattefonden.

.

Sedan departementschefen härefter uppläst förslag till

förordning om krigsmaterielskatt och

förordning angående statsverkets krigsmaterielskattefond,

hemställde departementschefen, som erinrade om Kungl. Maj:ts den

28 april 1916 till riksdagen avlåtna propositioner angående vissa åtgärder

för lantförsvarets stärkande och för sjöförsvarets stärkande, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för beredande av medel till bestridande

av kostnaderna för ifrågavarande åtgärder antaga de upplästa förslagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t

Konungen förordna, att till riksdagen skulle a\låtas

nådig proposition av den lydelse, bilagan litt. . . . vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. Hultman.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 225.

45

Bilaga.

Tal». 1. Krlgsraaterlelskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: skattcprocenter för

olika Inkomstbelopp och för de olika slagen av inkomst.

Totalinkomst,

kronor

Skatt i %

!

''otalinkomst,

kronor

Skatt

i %

rotalinkomst,

Skatt

på arbets- inkomst

på för- mögenhets- inkomst

på arbets- inkomst

på för- mögenhets- inkomst

kronor

på arbets- inkomst

1,000......1

_

3.000

2,000......

3.7 50

3,000......

2.000

4.000

4,000......

2.lss |

4.500

5,000......

2.300 1

4.800

6,000......

2.54 2

5.250

7,000......

2.714

5.571

8,000......

2.844 i

5.813

9,000......

2.944 1

6.000

10,000......!

3.0 25

til 50

11,000......

3.182

6.409

12,000......

3.313

G.6 25

13,000 ......''

3.4 23

6.808

14,000......

3.518

G.964

15,000 ......

3.600

7.100

16,000......

3.734

7.344

17,000......

3.853

7.559

18,000......

3.958

7.7 50

19,000......

4.053

7.921

20,000......

4.138

8.075

21,000.....

4.314

8.214

22.000 ......

4.284

8.34 1

23,000 ......

4.348

8.45 7

24,000......

4.406

8.563

25,000 ......

4.460

8.660

26,000......

4.56 7

8.808

27,000 .....

4.667

8.944

28.000......

4.759

9.0 71

29,000......

4.845

9.190

30,000......

4.925

! 9.3 00

31,000......

1 5.000

9.403

32,000......

5.0 7 0

9.500

33,000.....

5.13 6

9.591

34,000.....

5.199

9.676

35,000 ....

5.257

9.757

36,000.....

5.333

i 9.833

37,000.....

5.405

9.905

38,000.....

5.474

9.974

39,000 ......;

5.538 1

10.038

40,000 ......

5.600 I

lO.leO

41,000......

5.6 5 9 1

10.17 7

42,000 ......

5.7 14 ‘

10.250

43,000 ......

5.7 6 7 |

10.320

44,000......

5.818

10.386

45,000 ......

5.86 7

10.450

46,000 ....

5.913 1

10.5 11

47,000 ......

5.957

10.569

48,000.....

6.000

10.625

49,f>00......

G.041

10.6 7 9

50,1X10......

6.080

10.730

51,000.....

6.13 7

10.779

52,000 ......

6.19 2

10.827

53,000 ......

G. 2 45

10.8 73

54.000......

6.2 96

10.917

55,000 ......

6.3 4 5

10.959

56,000 ......

6.393

11.000

57,000 ......

6.439

11.039

58,000......

6.433

11.078

59,000 ......

G.525

11.114

60,000 ......

6.56 7

11.150

61,000 ......

G.607

11.184

62,000 ......

6.645

11.218

63,000 .....

6.68 3

11.250

64,000 ......

6.719

11.381

65,000 ......

6.754

11.312

66,000 ......

6.788

11.341

67,000 ......

6.821

11.369

68,000......

6.853

11.397

69,000 .....

6.884

11.424

70,000.....

6.914

1 11.450

71,000 .....

i 6.914

11.475

72,000 .....

6.972

11.500

73,000 .....

7.000

11.524

74,000 .....

7.027

11.347

75,000 .....

7.0 53

| 11.570

76,000 .....

7.092

| 11.592

77,000...!

7.130 •

11.614

78,000...

7.167

11.635

79,000...

7.203 i

11.655

80,000...

7.238

11.675 ]

81,000..

7.272 :

11.694

82,000...

7.305 i

11.718

83,000...

7.337 1

11.7 3 2

84,000...

7.869 |

11.750

85,000 ..

7.400

11.768

86,000...

7.430

11.785

87,000...

7.460

11.802

88,000..

7.489

11.818

89,000...

7.517

11.834

90,000...

7.544

11.850

91,000...

7.571

11.865

92,000...

7.598

11.880

93,000...

7.624

11.895

94,000...

7.649

11.910

95,000...

7.674

11.924

96,000...

7.698

11.938

97,000...

7.7 22

11.951

98,000 .

7.745

11.964

99,000...

7.768

11.977

100,000...

7.790

11.990

125,000...

8.832

12.592

150,000...

9.527

12.993

175,000..

10.166

j 14.137

200,000...

10.645

14.995

250,000...

11.316

16.196

300,000 .

| 12.097

17.997

350,000..

12.654

19.2 83

400,000..

13.3 23

20.7 4 8

450,000..

13.842

21.887

500,000..

14.458

22.998

550,000..

14.962

23.90 7

600,000..

15.000

24.000

750,000..

! lS.ooo

24.000

1,000,000..

lS.ooo

24.000

Amu. Inkomsten av förmögenhet antages till fyra procent av förmögenhetsvärdet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 200 höft. (Nr 225.)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 225.

Talj. 2. Krigsmaterielskatt på andra skattskyldiga än aktiebolag: skattebelopp och skatteprocenter

för Inkomster av olika sammansättning.

Total-

Därav:

i Skatt i

—1—-----"

Därav:

Skatte- ! belopp,

kronor

) inkomst,

i kronor

i Arbets- inkomst

1 rörmö- j genhets- | inkomst

belopp,

kronor

% av

totalin- j hornsten

inkomst,

kronor

Arbets-

inkomst

Förmö- gen hets- j inkomst

% av

totalin-

komsten

1,000

1,000

800

| _

200

6.00

O.G0

20,000

20,000

15,000

5,000

! 827.60

i 1,024.45

4.14 |

, 500

j 500

15.oo

1.50

10,000

10,000

I 1,221.30

6n i

200

8UO

24.oo

2.4 0

5,000

15,000

L418.X5

7.09 :

1,000

30. oo

3.oo

—

| 20,000

1,615.00

8.08 1

2,000

2,000

_

! —

—

30,000

30,000

1,477.50

1,500

1,000

500

1,000

i 18.75

37.50

0.94

1.88

22,500

15.000

7,500

15,000

1,805.63

2,133.7 5

6.0 2 ;

500

1,500

i 56.2 5

2.81

7,500

22,500

2,461.88

8.21

_

2,000

75.oo

3.7 5

—

30,000

2,790.oo

9.30

3,000

3,000

—

60. oo

2.oo

50,000

50,000

_

3,040. oo

608 i

2,400

600

j 72.00

2.40

37,500

12,500

3^621.35

7.24 :

1,500

i 1,500

90. oo

I 3.oo

25,000

25,000

4,202.50

600

2,400

108.oo

3.60

12,500

37,500

9.5 7

3,000

120.00

4.oo

—

50,000

5,365.00

10.73

4,000

4,000

_

87.52

2.19

75,000

75,000

7 05

3,000

| 1,000

110.64

2.77

60,000

15,000

5,967.3 0

7 9<?

2,000

2,000

133.76

3.34

37,500

37,500

6,983.68

1,000

3,000

156.88

3.92

15,000

60,000

7^999.0 5

10.6 7

~

4,000

180. oo

4.50

—

75,000

8,677.50

11.57

5,000

5,000

—

115.00

2.30

100,000

100,000

7,790.00

4,000

1,000

140. oo

2.80

75,000

25,000

8,840.oo

|

2,500

2,500

177.5 0

3.55

50,000

50,000

9.890.00

1,000

4,000

215.00

4.30

25,000

75,000

10,940.00

10.94 i

5,000

240. oo

4.80

100,000

11,990.00

11.99

8,000

8,000

2,000

227.52

2.84

200.000

200,000

21,290.oo

|

6,000

286.90

3.59

150,000

50,000

23,465.oo

11.73

4,000

4,000

346.2 8

4.38

100,000

100,000

25,640.oo

12.82 i

2,000

6,000

405.66

5.0 7

50,000

150,000

27,815.00

13.91

8,000

465.04

5.81

—

200,000

29,990.00

15.oo

, 10,000

10,000

302.50

3.03

500,000

500,000

_

72,290.oo

14.46

7,500

2,500

380.68

3.81

375,000

125,000

82,965.0 0

5,000

5,000

458.7 5

4.59

250,000

250,000

93,640.oo

18.73

2,o00

7 ,500

536.88

5.37

125,000

375,000

104,315.oo

20.86 j

10,000

615.00

6.15

—

500,000 !

114,990.00

23.oo

1 12,000

12,000

—

397.56

3.3 1

750,000

750,000

_

112,500.oo

9,000

3,000

496.9 2

4.14

562,500

187,500

129,375.00

17.25

6,000

6,000

596.28

4.9 7

375,000

375,000

146,250.00

19.50

3,000

9,000 )

695.6 4

5.80

187,500

562,500 j

163,125.00

21.75

12,000

795.00

6.63

—

750,000

180,000. oo

24.oo

15,000

15,000

— :

540.00

3.60

1,000,000

1,000,000

150,000. oo

12,000

3,000

645. o o i

4.30

750,000

250,000

172,500.oo

17.35

7,500

7,500 J

802.50 !

5.35

500,000

500,000 !

195,000.oo

19.50

3,000

12,000 |

960. oo |

6.40

250,000

750,000

217,500.oo

21.75

15,000 |

1,065.00 j

7.10

1

— |

1,000,000

240,000. oo I

24.oo

'' • * v ! - | i

Anm. Inkomsten av förmögenhet antages till fyra procent av förmögenhetsvärdet.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m. s. 21 i texten
  2. BevU 1916:42 Betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigsmaterielskatt m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SU 1916:141 Statsutskottets utlåtande Nr 141 s. 9 i texten