Angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. in
1916-05-09 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1916:250, Angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. in
Dokumentets text
Kungl Maj:tu Nåd. Proposition Nr 250.
1
Nr 250.
Kungl. Maj:ts nädiga proposition till riksdagen angående
anslag till riksförsäkringsanstalten in. in.; given Stockholms
slott den 9 maj 1916.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden lör denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
l:o) att, under förutsättning att riksdagen antager lag om försäkring
för olycksfall i arbete,
dels godkänna de i samma protokoll intagna förslagen till ordinarie
avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten för år 1917 samt till allmänna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie
stat för anstalten;
dels från och med år 1917 i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppföra ett ordinarie anslag till riksförsäkringsanstalten å 104,800 kronor;
dels för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett
förslagsanslag av 567,700 kronor, med rätt för Kung!. Maj: t att förskottsvis
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 30,000 kronor;
dels ock medgiva, att, därest nuvarande byrådirektören hos anstalten
Ivar Erik Olof Tengstrand utnämnes till byråchef å dep nya staten,
honom må tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig eu tid av fem år före den nya lönestatens trädande i kraft; samt
2:o) att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av
39,000 kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess
bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott ; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Oscar von Sydon:.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 käft. (Nr 250.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Utdrag av protokollet över civilärenden, kallet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 maj 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet von Sydow, anlörde:
Enligt det förslag'' till lag om försäkring för olycksfall i arbete,
som Kungl. Maj:t den 10 april 1916 beslutat förelägga riksdagen, skall
den försäkring, som i lagförslaget avses, äga rum antingen i riksförsäkringsanstalten
eller i ömsesidiga, för ändamålet bildade försäkringsbolag
av arbetsgivare. På grund av den väsentligt ökade omfattning,
som riksförsäkringsanstaltens verksamhet efter lagens genomförande
skulle komma att erhålla, måste anstalten utvidgas och i vissa hänseenden
omorganiseras.
Ålderdomsförsäkringskommittén har, för att icke fördröja avslutningen
av sitt arbete, icke kunnat avgiva ett detaljerat förslag till anstaltens
omorganisation, men har dock, med hänsyn till bestämmelserna
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 250.
3
i 16 § av förslaget rörande arbetsgivarnes bidrag till förvaltningskostnaderna,
sökt bilda sig en allmän föreställning om storleken av de
blivande årliga kostnaderna för anstalten. Enligt kommitténs beräkningar
skulle huvudposterna i utgifterna för anstalten under de närmaste
åren kunna i avrundade tal uppskattas till följande belopp:
Generaldirektör och sju byråchefer..................................... 70,000 kronor
Övriga tjänstemän, läkare och biträden ............................ 250,000 »
Ombud ................................. 250,000 »
Expenser......................................................................................... 160,000 »
eller tillsammans omkring 730,000 kronor. I denna summa äro dock
icke inräknade kostnaderna för ersättningarnas utbetalande.
Såsom jag redan till statsrådsprotokollet den 10 april 1916 anfört,
har jag emellertid, för att erhålla en möjligast fullständig uppgift angående
erforderlig personal och sannolika kostnader för det fall, att
lagförslaget skulle åtminstone till sina väsentliga delar bliva av riksdagen
gillat, anmodat riksförsäkringsanstalten att avgiva utlåtande i
ärendet. Anstaltens utlåtande, som avgivits den 17 april innevarande
år, har nu inkommit till Kungl. Maj:t, och får jag först redogöra för
resultaten av anstaltens beräkningar rörande förvaltningskostnaderna.
Riksförsäkringsanstalten utgår i sitt utlåtande från den förutsättningen,
att den nya lagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle
träda i kraft den 1 januari 1918, och angiver först organisationen för
år 1918 och därav föranledda kostnader. Därefter övergår anstalten
till att beräkna de kostnader, som under 1916 och 1917, utöver de hittillsvarande
kostnaderna, skulle bliva erforderliga för det nödvändiga förberedande
arbetet.
Rörande omfattningen av anstaltens verksamhet efter lagens ikraftträdande
anför anstalten, bland annat, följande:
Beträffande antalet enligt lagen försäkrade har kommittén beräknat, att försäkringen
skall komma att år 1917 omfatta omkring 1,350,000 arbetare av alla
slag. Av nämnda antal arbetare har kommittén antagit, att i riksförsäkringsanstalten
skulle försäkras omkring en million.
Med den mera inskränkta omfattning, som försäkringen enligt Kungl.
Maj:ts proposition i ämnet sannolikt skulle erhålla i förhållande till kommitténs
förslag, torde man kunna antaga, att åtminstone 700,000 arbetare komma att försäkras
i riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsanstalten har härvid utgått från,
att den del av försäkringsstocken, för vilken försäkring kommer att tagas i
arbetsgivarbolag, så gott som uteslutande torde vara att återfinna inom indu
-
4
“Kung!. Maj ds Nåd. Proposition fri 250.
strien och samfärdseln. Möjligen kommer hälften av till dfenna del höraiide arbetare
att försäkras i riksförsäkringsanstaltén och hälften i äibetsgivarboläg.
Nettopremierna för de i riksförsäkringsanstaltén försäkrade skulle, på
grundval av kommitténs beräkningar kunna antagas uppgå till omkring 5 l/2 million
kronor.
Beträffande det årligå antal el olycksfall bär riksförsäkringsanstaltén på grund
av inom anstalten verkställda beräkningar, vilka dock givetvis måste anses synnerligen
osäkra, ansett sig böra utgå från, att, då försäkringen kommit i gång,
omkring
50.000 övergående skador och
3.000 invaliditets- och dödsfall skulle komma att årligen ersättas äv riksförSäkringsanstalten.
Hela antalet anmälda olycksfall torde böra beräknas till mellan 50,000 och
60,000.
Riksförsäkringsanstaltén övergår därefter till en detaljerad utredning
av frågan om anstaltens organisation från och med år 1918.
Enligt denna utredning och i överensstämmelse med vad kommittén
tänkt sig skulle de anstalten åliggande göromålen fördelas på sju byråer,
nämligen:
en försäkringsbyrå,
en försäkringsmatematisk och statistisk byrå,
tre skaderegleringsbyråer,
en administrativ byrå, samt
en kameral- och ombudsbyrå.
Under hänvisning i övrigt till riksförsäkringsaustaltens avgivna
detaljerade utlåtande torde jag bär böra anföra vad anstalten yttrar
rörande arten av de uppgifter, som skulle åligga de olika byråerna,
ävensom rörande antalen erforderliga tjänstemän av olika slag.
För söler in g sbyrån skulle hava till åliggande huvudsakligen:
1) att förskaffa sig kännedom om samtliga arbetsgivare, som omfattas av
lagen, ävensom verkställa registrering av dem med angivande tillika, vilka arbetsgivare,
som tagit försäkring i arbetsgivarbolag;
2) att bestämma premier och handhava övriga försäkringsgöromål för samtliga
i riksförsäkringsanstaltén obligatoriskt försäkrade inom a) industri och samfärdsel,
b) jordbruk, hantverk, handel och tjänarearbetet m. m. ävensom för den
frivilliga försäkringen och fiskarförsäkringen;
3) att granska skadeanmälningar för utrönande, om den skadade är försäkrad
i riksförsäkringsanstaltén, om premie är vederbörligen erlagd samt om skyddsanordningar
är o vidtagna m. in.;
4) att ombesörja ärenden angående inköp av livräntor på grund av ansökan
från arbetsgivarbolag och sådana arbetsgivare, som själva stå risken enligt 11 §
i lagen;
5) att avgiva utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet i vissa
besvärsmål, särskilt angående indelning i farlighetsklasser och storleken av premie;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung}. Maj:ta Nåd. Proposition Nr Mitt.
o
6) att verkställa inspektioner av arbetsföretag i förekommande fall.
Ä denna byrå skulle finnas följande ordinarie personal:
1 byråchef,
0 förste byråingenjörer,
4 byråingenjörer (resp. en notarie),
1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden,
10 kvinnliga biträden av andra lönegraden,
19 » » » första »
Till försäkrinjsmatematiska och statistiska byrån skulle höta huvudsakligen
följande göromål:
1) premieregléringar för fastställande av definitiva premiebelopp;
2) antecknande i vederbörande försäkringsakt av olycksfall med uppgift om
utbetalt belopp, kapitalvärde m. m.;
3) fastställafide av farlighetsklasser och premietariff ävensohi kapitalvärdes
tariff;
4)
beräkningar av anstaltens fonder enligt den nya försäkringen;
5) beräkningar av livräntereserv för riksförsäkringsanstaltehs förutvarande
försäkringsverksamhet;
6) uppgörande av riksförsäkringsanstaltens försäkringsräkenskaper;
7) bearbetning av riksförsäkringsanstaltens eget statistiska material;
8) infordrande och bearbetning av arbetsgivarbolagens statistiska material;
9) utgivande av allmän olycksfallsstatistik;
10) utgivande av industristatistik, lönestatistik m. m.;
11) utlåtanden i anledning av vissa besvärsmål.
Å försäkringsmatematiska och statistiska byrån skulle finnas aiiställd följande
ordinarie personal:
1 byråchef,
2 förste aktuarier,
2 aktuarier,
1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden,
8 kvinnliga biträden av andra lönegraden,
11 » » » första *
På första skaderegleringsbyrån skulle förekomma bland annat:
1) registrering och granskning av skadeanmälningar (inemot 60,000 om året);
2) ärenden rörande utbekommande från riksförsäkringsanstälten av sjukpenning
samt ersättning för sjukhusvård, läkarbehandling o. d., som lämnats skadad,
i riksförsäkringsanstälten enligt nya lagen försäkrad arbetare;
3) utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet eller på begäran
av arbetsgivarbolag eller eventuellt av arbetsgivare och arbetare i ärenden rörande
utbekommande av sjukpenning samt ersättning för sjukhusvård, läkarbehandling
o. dyl.;
4) ärenden rörande skadad arbetares intägaUde å sjukhus, undergående av
specialistvård eller andra åtgärder för att förhindra eller minska eventuell invaliditet,
allt för så vitt handläggning av ersättningsärendet i övrigt tillhör denna byrå.
Med indelning av denna byrå i endast två Underavdelningar erfordras å
byrån följande befattningshavare, nämligen:
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
1 byråchef,
2 sekreterare,
6 notarier,
2 kvinnliga biträden av tredje graden,
6 » » » andra » ,
8 » » » första »
På andra skaderegleringsbyrån skola handläggas:
1) ärenden rörande ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten enligt nya lagen försäkrade arbetare inom industrien samt
samfärdseln med undantag av sjöfarten;
2) ärenden rörande ersättning vid övergående skador, dödsfall och invaliditet,
som drabbat i riksförsäkringsanstalten enligt 1901 års lag försäkrade arbetare;
3) utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet eller på begäran
av arbetsgivarbolag eller eventuellt av arbetsgivare och arbetare i ärenden rörande
ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat arbetare inom industrien samt
samfärdseln med undantag av sjöfarten;
4) utlåtanden rörande invaliditetsgrad enligt 15 § i 1901 års lag;
5) ärenden rörande i riksförsäkringsanstalten av arbetsgivarbolag eller enskilda
arbetsgivare inköpta livräntor, som enligt nya lagen skola utgå till arbetare
inom industrien och samfärdseln med undantag av sjöfarten;
6) ärenden rörande de enligt 1901 års lag av riksförsäkringsanstalten beviljade
eller i riksförsäkringsanstalten inköpta invaliditets- och dödsfallslivräntorna;
7)
ärenden rörande skadad arbetares intagande å sjukhus, undergående av
specialistvård eller andra åtgärder för att förhindra eller minska eventuell invaliditet
samt frågor rörande skadad arbetares undersökning av specialist, allt för
så vitt frågan om ersättning till den skadade skall handläggas å denna byrå;
8) ärenden rörande utgående av sjukpenning och ersättning för sjukvård i
fall, där livränta på denna byrås föredragning förut tillerkänts den skadade;
9) beräkning av eventuell invaliditetsgrad för ersättningsreserv i anledning
av olycksfall, som drabbat arbetare inom industrien samt samfärdseln med
undantag av sjöfarten.
Den ordinarie personalen på byrån bör enligt riksförsäkringsanstaltens mening
bestå av följande befattningshavare nämligen:
1 byråchef,
1 sekreterare,
2 notarier,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
3 kvinnliga biträden av andra graden,
4 » » » första »
Till tredje skaderegleringsbyråns handläggning höra:
1) ärenden rörande ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten enligt nya lagen försäkrade arbetare inom jordbruk, handel,
sjöfart och hantverk samt tjänare utom jordbruket;
2) utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet eller på begäran
av arbetsgivarbolag eller eventuellt av arbetsgivare och arbetare i ärenden ro
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2X0. 7
rande ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat arbetare inom jordbruk,
handel, sjöfart och hantverk samt tjänare;
3) iirenden rörande ersättning åt i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare;
4) ärenden rörande i riksförsäkringsanstalten av arbetsgivarbolag eller enskilda
arbetsgivare inköpta livräntor, som enligt nya lagen skola utgå till arbetare
inom jordbruk, handel, sjöfart och hantverk samt tjänare;
5) ärenden rörande skadad arbetares intagande å sjukhus, undergående av
specialistvård eller andra åtgärder för att minska eller förhindra eventuell invaliditet
ävensom frågor rörande skadad arbetares undersökning av specialist, allt
för så vitt ersättningsärendet i övrigt tillkommer denna byrå;
(i) ärenden rörande utgående av sjukpenning och ersättning för sjukvård i
fall, där livränta på denna byrås föredragning förut tillerkänts den skadade;
7) ärenden rörande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militär tj änstgöring;
8) beräkning av eventuell invaliditetsgrad för ersättningsreserv i anledning
av olycksfall, som drabbat arbetare inom jordbruk, hantverk, handel och sjöfart
samt tjänare.
Den ordinarie personal, som enligt riksförsäkringsanstaltens mening erfordras
å denna byrå, utgöres av följande befattningshavare:
1 byråchef,
1 sekreterare,
2 notarier,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
3 kvinnliga biträden av andra graden,
4 » » s första »
Till administrativa byrån skulle höra huvudsakligen följande åligganden, i
vissa fall efter samråd med annan byrå:
1) ärenden rörande riksförsäkringsanstaltens organisation, arbetsordning,
ordningsföreskrifter, instruktion;
2) ärenden rörande personalen, tillsättning och entledigande av befattningshavare
och biträden samt frågor om tjänstledigheter och förordnanden;
3) framställningar till Kungl. Maj:t rörande lagar och författningar, besvarande
av nådiga remisser, i den mån de icke direkt beröra annan byrås
verksamhet;
4) frågor om undantagande av viss verksamhet från lagens tillämpning;
5) frågor om överenskommelser med andra länder på grund av 27 §;
6) besvarande av remisser från försäkringsrådet i den mån de icke direkt
falla inom eu annan byrås område;
7) samverkan med pensionsförsäkringen och överenskommelser med sjukkassor;
8)
rättsfrågor, väckande av åtal mot försumliga arbetsgivare, försäkringsbolag,
uttagande av skadestånd enligt 12 §, rättegångar angående militärersättningar,
skriftväxling i juridiska frågor;
9) slutlig redigering av riksförsäkringsanstaltens årsberättelse;
10) vården av anstaltens bibliotek;
11) övriga ärenden, som ej tillhöra annan byrås handläggning;
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
12) att med uppmärksamhet följa socialförsäkringen i utlandet och verkställa
de utredningar, som härav kunna föranledas.
Till denna byrå skulle höra även en så kallad upplysningsQvdelning, som
skulle hava till uppgift besvarandet av förfrågningar rörande lagens tillämpning
med mera, i den mån dessa förfrågningar ej direkt angå annan byrå.
Under administrativa byrån skulle ligga en registrerings- och expedieripgsavdelning,
som skulle hava bland armat följande åligganden:
1) diarieföring av alla till anstaltens samtliga byråer inkommande ärenden
från Kungl. Maj:t eller ämbetsverk samt alla till administrativa byrån samt
kameral- och ombudsbyråp hörande ärenden;
2) expediering av alla utgående skrivelser och andra expeditioner för hela
anstalten;
3) handhavande av arkiv för handlingar pm4 allmänt innehåll, nådiga
brev m. m.;
4) utförande av övriga å ett registratorskontor i allmänhet förekommande
göromål.
För administrativa byrån har beräknats följande personal:
1 byråchef,
1 sekreterare och ombudsman,
1 notarie,
1 kvinnligt biträde av andra graden,
2 kvinnliga biträden av första graden,
samt å registrerings- och expcdieringsavdehungen
1 registrator,
2 kvinnliga biträden av första graden.
Beträffande slutligen kameral- och ombudsbyrån skulle denna lämpligen
kunna fördelas i en kameralavdelning (räkenskaps- och kassaavdelning) samt en
ombudsavdelning.
Till byrån skulle höra huvudsakligen följande uppgifter:
å kamer alav delning en
1) att handhava anstaltens förvaltningsmedel samt medel till bestridande av
utgifter för läkarvård, läkemedel m. m.;
2) att ombesörja bokföring och redovisning av dessa medel;
3) att ombesörja bokföring av de genom postsparbanken och uppbördsmyndigheter
verkställda inkasseringar av premiebelopp samt genom postsparbanken
verkställda utbetalningar av ersättningsbelopp;
4) att granska av postsparbanken avgivna redogörelser i vissa avseenden;
5) att uträkna avlöningar till personalen och arvoden till ombuden;
6) att granska och likvidera rese- och andra räkningar;
7) att ombesörja beställning av trycksaker, anskaffande av inventarier och
qylikt;
8) att i förment hänseende granska ävensom likvidera räkningar från läkare,
apotekare, sjukhus med flera;
9) att i samråd med försäkringsbyrån samt administrativa byrå» granska
säkerheter, som lämnats av arbetsgivare enligt § 15, ävensom att mottaga och
utlämna dylika säkerheter;
10) eventuellt att förbereda frågor om placering av anstaltens fonder;
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.
9
å ombudsavdelningen:
1) att leda ocli övervaka ombudens verksamhet;
2) att utarbeta instruktioner och cirkulär för ombuden;
3) att förordna och entlediga ombud; samt
4) att verkställa inspektioner av ombud.
Ombudsavdelningen skulle hava ledning och tillsyn över samtliga ombud,
vilka beräknas utgöra 1,000 ä 1,500.
Den personal, som enligt riksförsäkringsanstaltens mening skulle erfordras
å ifrågavarande byrå, utgöres av:
1 byråchef,
1 sekreterare (även kamrerare),
2 första gradens tjänstemän,
1 kvinnlig bokhållare och kassör,
2 kvinnliga biträden av andra graden,
2 » » » första » ,
1 materialförvaltare.
Till skaderegleringsbyråernas personal torde närmast få hänföras även de
läkare, som erfordras för riksförsäkringsanstaltens verksamhet.
För detta arbete torde komma att erfordras 1 överläkare — liksom nu är
fallet — och därjämte 2 biträdande läkare.
Beträffande vaktmästare finnas hos riksförsäkringsanstalten nu en förste
vaktmästare och tvenne vaktmästare jämte två extra vaktmästare. Antalet vaktmästare
förutom förste vaktmästaren anser riksförsäkringsanstalten böra ökas till
fyra med hänsyn till att riksförsäkringsanstalten framdeles blir i behov av nästan
tre gånger så stor ämbetslokal som den nuvarande.
Vaktmästarne skulle, utom de vanliga vaktmästargöromålen, handhava
kopiering av utgående skrivelser ävensom, i den mån deras tid det medgiver,
i övrigt biträda å registrerings- och expedieringsavdelningen.
Beträffande den särskilda kostnad, som skulle kunna anses motsvara
förvaltningen i fråga om försäkringen under den s. k. Tcarenstiden,
vilken kostnad, enligt vad i den kungl propositionen angives, skulle, i
avvaktan på sjukförsäkringsfrågans definitiva lösning, bestridas genom
anslag å extra stat, anför riksförsäkringsanstalten bl. a. följande:
Kungl. Maj:t har i sin proposition i förevarande ämne föreslagit, att olycksfallsförsäkringen
skulle omfatta även de kortvariga olycksfallen och att alltså
ersättning skall utgå även under den s. k. karenstiden.
Av motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet framgår emellertid,
att denna anordning kan komma att bliva förändrad vid det definitiva ordnandet
av sjukförsäkringen. Det torde därför bliva nödvändigt, att endast mera provisoriskt
ordna riksförsäkringsanstaltens förvaltning i den del, som betingas av
arbetet med försäkringen för karenstiden.
Riksförsäkringsanstalten vill här emellertid förutskicka den anmärkning,
att i de yttranden, som avgivits över ålderdomsförsäkringskommitténs förslag,
rätt allmänt överskattats det arbete, som orsakas av ifrågavarande del av för
Bihang
till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 Käft. (Nr 250.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 356.
säkringen. Det liar bland annat framhållits, vilka stora omkostnader förvaltningen
av den holländska riksförsäkringsbanken drager, men enligt de upplysningar, riksförsäkringsanstalten
kunnat inhämta genom en tjänstemans studier å ort och
ställe ävensom i övrigt genom från riksförsäkringsbanken erhållna meddelanden,
torde dessa kostnader till stor del vara beroende på det invecklade sätt, varpå
samma förvaltning ordnats.
Skulle omsorgen om de kortvariga olycksfallen överlämnas åt sjukkassorna,
minskas därigenom ej de göromål, som föranledas av registrering av arbetsgivare,
indelning i farlighetsklasser samt bestämmande, påförande och uppbörd av premier.
Däremot kommer arbetet för beviljande av ersättning att väsentligt minskas,
1 det alla kortvariga olycksfall, vilka vid en karenstid av 60 dagar utgöra minst
90 % av hela antalet, ej skulle ersättas av riksförsäkringsanstalten. Dock måste
väl sannolikt, såsom fallet är i Tyskland m. fl. länder, samtliga olycksfall anmälas
till riksförsäkringsanstalten (respektive arbetsgivarbolag), på det att anstalten skall
kunna bliva i tillfälle att tillse, i vad mån åtgärder för den skadades vård samt
för att förebygga invaliditet omedelbart böra vidtagas. En viss prövning måste
alltså äga rum med avseende å samtliga olycksfallsanmälningar.
Om framdeles ersättningen under de 60 första dagarna skulle ombesörjas
av sjukkassorna, skulle alltså vissa befattningshavare kunna undvaras, under förutsättning,
att försäkringsverksamheten ej tager större omfattning än av riksförsäkringsanstalten
beräknats.
Å försäkringsbyrån skulle personalen kunna minskas något, nämligen med
hänsyn till det arbete, som föranledes av den första granskningen av skadeunmälningarna.
På grund härav skulle kunna undvaras högst 1 byråingenjör, 1 kvinnligt
biträde av andra graden och 1 kvinnligt biträde av första graden.
I fråga om regleringen av skadorna beröres av karenstidens bibehållande
endast den ovan angivna lista skaderegleringsbyrån. Denna byrå skulle då upphöra.
Arbetet med skadeanmälningarnas inregistrering och förandet av skaderegistret
torde väl lämpligen böra ske gemensamt, men därefter skulle den kvarvarande
delen av lista skaderegleringsbyråns arbete, nämligen beräkning av den
skadades arbetsförtjänst i alla sjukersättnings- och invaliditetsfall samt frågor, som
röra tillerkännande av sjukpenning och ersättning för sjukvård i sådana fall, i
vilka den skadade ej blivit återställd inom 60 dagar efter olycksfallet, fördelas
mellan de båda övriga byråerna. För arbetet med bestämmandet av skadades
arbetsförtjänst och kontrollen av sjukvårds- och sjukpenningbeloppen samt ombesörjandet
av skriftväxlingen i anledning av skadeanmälningarna och sjukersättningsintygen
torde knappast kunna beräknas mindre än 1 notarie å vardera byrån.
En kvinnlig bokhållare bör stå i närmaste ansvaret för skaderegistret. För uträknande
av sjukpenningbeloppen, uppsättande av skrivelser om sjukpenning
och förandet av liggarekorten vid längre sjukvårdstid torde å vardera byrån erfordras
1 kvinnligt biträde av andra graden och för enklare arbetens utförande 1
kvinnligt biträde av första graden å vardera byrån.
Beträffande första skaderegleringsbyrån skulle alltså av bestämmelserna
rörande karenstidsersättning betingas ungefärligen följande personal: 1 byråchef,
2 sekreterare, 4 notarier, 1 kvinnlig bokhållare, 4 kvinnliga biträden av andra graden
samt 6 kvinnliga biträden av första graden.
Kassa- och räkenskapsgöromålen skulle även minskas i vad angår ersättning
för läkarbehandling och medicin m. in. Då emellertid befattningshavarna
11
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 250.
å kameral- och ombudsbyrån iiro mycket knappt beräknade och säkerligen behöva
avsevärt förstärkas genom extra arbetskrafter, torde å denna byrå för ifrågavarande
fall endast kunna undvaras 1 kvinnligt biträde av andra graden, förutom
extra arbetskrafter.
Hela den personal, som skulle kunna undvaras, därest rätten till ersättning
framdeles icke skulle omfatta karenstiden, skulle alltså utgöra:
1 byråchef,
2 sekreterare,
5 första gradens tjänstemän,
1 kvinnlig bokhållare,
6 kvinnliga biträden av andra graden,
7 » » » första »
Dessa befattningshavare torde böra uppföras på extra stat.
Efter motivering av avlöningsbeloppen för de olika tjänstinnehavarne
ävensom för chefens ställning såsom generaldirektör och för en
ställföreträdare för chefen uppgör riksförsäkringsanstalten förslag till
ordinarie avlöningsstat för år 1918 med ett årligt belopp av 295,600 kronor.
Förutom det anslag, som skulle uppföras på ordinarie stat, skulle
ä extra stat för år 1918 böra upptagas kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens
utgifter i övrigt, nämligen till befattningshavare å extra stat
och biträdande läkare, till vikariatsersättningar, amanuenser och extra
biträden, resekostnadsersättningar, hyra, skrivmaterialier, tryckningskostnader,
inventarier m. m. Beträffande dessa kostnader anför riksförsäkringsanstalten
bl. a.:
För de ovan angivna, för arbetet med försäkringen för karenstiden avsedda
befattning shav ar ne, vilka skulle uppföras å extra stat, torde böra beräknas följande
avlöningsförmåner, därvid avdrag gjorts, ungefärligen motsvarande beräknade pensionsavgifter
:
1 byråchef............... kronor 7,800: —
2 sekreterare ä 5,600 kronor.......................................... » 11,200: —
5 första gradens tjänstemän ä 3,900 kronor............... » 19,500: —
1 kvinnlig bokhållare........;...............:............................. » 1,950: —
6 kvinnliga biträden av andra graden ä 1,550 kronor » 9,300: —
7 kvinnliga biträden av första graden å 1,150 kronor » 8,050: —
Summa kronor 57,800: —
Till den för 1918 föreslagna biträdande läkaren synes böra beräknas arvode
med 3,000 kronor.
Till amanuenser, eventuellt en extra läkare samt kvinnliga extra biträden
ävensom tillfälligt anlitade sakkunniga inom anstalten torde böra beräknas minst
40,000 kronor. Det torde för jämförelse kunna nämnas, att vid uppgörande av
pensionsstyrelsens stat för år 1915 beräknades till amanuenser omkring 20,000
kronor, till kvinnliga extra biträden 21,600 kronor och till mera tillfälliga extra
arbetskrafter 3,700 kronor.
För tre extra vaktmästare synes böra upptagas ett belopp av 3,000 kronor.
För närvarande finnas två extra vaktmästare.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
Till vikariatsersättningar under semester och tjänsteresor, vartill för pensionsstyrelsen
beräknats 9,900 kronor, torde böra anslås omkring 10,000 kronor.
Övriga kostnader, utom ombudsarvoden och kostnad för läkarbetyg, har
riksförsäkringsanstalten beräknat till ungefär följande belopp, därvid riksförsäkringsanstaltens
kostnader för samma ändamål under år 1915 för jämförelse jämväl
angivits.
År 1915. År 1918.
Hyra........................................................................
Uppvärmning, belysning, städning .....................
Resekostnader .........................................................
Skrifmaterialier......................................................
Tryckningskostnader .............................................
Böcker, tidskrifter m. m.....:...............................
Inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner
Telegram och telefon ..........................................
Diverse...................................................................
Summa
........... 14,800
— 30,000
—
........... 4,506
— 10,000
—
............ 2,136
— 10,000
—
........... 1,357
— 6,000
—
........... 8,563
- 40,000
—
........... 480
— 1,000
—
........... 3,107
— 12,000
—
........... 1,004
- 3.000
—
.......... 2,270
— 10,000
—
kronor 38,223
— 122,000
—
Vad slutligen angår kostnaden för ortsombuden har kommittén beräknat
denna kostnad till 250,000 kronor.
För att kunna med någon grad av säkerhet beräkna kostnaderna för ombuden,
skulle det vara nödvändigt att dels genomgå alla rikets kommuner för att
undersöka, varest förhållandena påkalla ombuds anställande, dels söka utröna, i
vilken mån ombudet å varje ort kan bliva betungat av åligganden för riksförsäkringens
räkning. Ifrågavarande undersökning har riksförsäkringsanstalten på
grund av den knappa tiden ej medhunnit utföra.
Då riksförsäkringsanstalten för närvarande icke är i tillfälle att närmare
beräkna det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppets storlek, anser sig
riksförsäkringsanstalten böra föreslå, att det av kommittén beräknade beloppet
250,000 kronor lägges till grund vid uppgörande av förevarande stat.
Under kostnaderna för ombuden torde även kunna inbegripas den kostnad,
som betingas av anskaffande av de uppgifter ur mantalslängderna, vilka riksförsäkringsanstalten
infordrar för att kunna erhålla kännedom om landets samtliga
arbetsgivare.
På grund av gällande bestämmelser har riksförsäkringsanstalten att av sina
förvaltningsmedel utgiva ersättning för läkarundersökning och anskaffande av
läkarbetyg åt skadad i anstalten försäkrad. Enligt den föreslagna nya lagstiftningen
åter skulle denna kostnad utgå av arbetsgivarnes försäkringsavgifter. Då
emellertid i anledning av olycksfall, som inträffat under år 1917 eller tidigare år,
ersättning av ifrågavarande slag torde komma att utgå jämväl under år 1918 och
möjligen även någon tid därefter, torde ett anslag för ändamålet böra upptagas
i staten. För år 1917 beräknas ifrågavarande kostnad, såsom riksförsäkringsanstalten
nedan får tillfälle att närmare beröra, till 32,000 kronor. Det för år
1918 erforderliga beloppet kan givetvis ej med någon som helst säkerhet beräknas,
men torde lämpligen böra förslagsvis upptagas till hälften av det för 1917
beräknade, eller alltså till 16,000 kronor.
För uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet år 1918 skulle
alltså erfordras, utöver anslag å ordinarie stat till belopp av 295,600 kronor, ett
förslagsanslag å extra stat å 501,800 kronor, eller tillhopa 797,400 kronor.
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.
13
Då det synes vara av intresse att angiva hela den besparing, som Skulle
kunna uppstå, därest riksförsäkringsanstalten ej skulle omhänderhava försäkring,
avseende rätt till ersättning under de första 60 dagarna efter olycksfallet, bär
riksförsäkringsanstalten i sådant hänseende uppgjort följande sammanställning.
De däri upptagna beloppen måste dock naturligtvis anses ganska osäkra.
Befattningshavare å extra stat...................................................... kronor 57,800: —
Amanuenser, extra biträden, extra vaktmästare, vikariatsersätt
ningar.
...................................................................................... » 12,000: —
Hyra, uppvärmning, belysning, städning, skrivmaterialier, tryckningskostnader,
inventarier, telegram och telefon samt
diverse .................................................................................... » 25,000: —
Ortsombuden................................................................................... » 75,000: —
Summa kronor 169,800: —
eller i runt tal 170,000 kronor.
Till omkostnaderna för riksförsäkringsanstalten skulle komma ersättning
till postsparbanicen för inkassering av premier och utbetalningar av ersättningar.
Härtill skulle väl även komma någon ersättning till uppbördsmyndigheterna för
uppbörd av premier.
Beträffande postsparbanken har riksförsäkringsanstalten under hand inhämtat,
att de direkta kostnaderna under år 1918 för ifrågavarande inkassering
och utbetalning skulle kunna beräknas uppgå till omkring 16,000 kronor. Härvid
har dock hänsyn ej tagits till den ökning av personal i postsparbankens styrelse,
som möjligen kan bliva en följd av det ökade arbetet för riksförsäkringsanstalten.
Sedan riksförsäkringsanstalten sålunda redogjort för de årliga anslag,
som från och med år 1918 under förutsättning, att den nya lagen
vid detta års början träder i kraft, skulle bliva erforderliga för uppehållande
av anstaltens verksamhet, övergår anstalten till att redogöra
för de anslag, som för är 1917 skulle erfordras för bestridande av kostnaderna
dels för anstaltens verksamhet under samma år enligt nu gällande
grunder och dels för de förberedande arbeten, som bliva nödvändiga
för att sätta anstalten i stånd att från 1918 års början kunna
upptaga den utvidgade verksamheten.
Innan jag närmare redogör för utlåtandet i denna del, tillåter
jag mig erinra, att Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag avlåtna
statsverksproposition föreslagit riksdagen att i avbidan på den
proposition, som kunde komma att avlåtas angående genomförande av
försäkring för olycksfall i arbete och administrationen härav, på extra
stat för år 1917 beräkna ett anslag för ändamålet av 700,000 kronor.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet i. frågan framhöll jag bland
annat, att binder ej torde möta att vid slutligt förslag i ämnet kunna
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
hemställa om uppförande av lämplig del av det behövliga anslaget på
ordinarie stat.
Beträffande storleken av de för år 1917 erforderliga anslagen yttrar
riksförsäkringsanstalten bl. a. följande:
Under år 1917 fortgår riksförsäkringsanstaltens försäkringsverksamhet enligt
1901 års lag. Därjämte skall under samma år den huvudsakligaste delen av det
omfattande organisationsarbetet äga rum.
Yid beräknandet av den personal, som riksförsäkringsanstalten anser erforderlig
under år 1917, ansluter sig riksförsäkringsanstalten i fråga om personalen
för det löpande arbetet huvudsakligen till det förslag till stat för år
1917, som av riksförsäkringsanstalten i underdånigt utlåtande den 30 september
1915 framlades, och beträffande personalen för organisationsarbetet bar riksförsäkringsanstalten
tagit vederbörlig hänsyn till den blivande organisationen
enligt ovan framställda statförslag för år 1918.
Nämnda förslag av den 30 september 1915 innebär i förhållande till den
nuvarande staten i huvudsak följande ändringar:
att anstalten uppföres å ordinarie stat;
att ledamöterna i anstalten erhålla byråchefs ställning och avlöning;
att å försäkringstekniska och statistiska byrån den nuvarande aktuarietjänsten
förvandlas till förste aktuarietjänst samt att därjämte en ny andragradstjänst
inrättas;
att å nuvarande sekreterarens avdelning inrättas en andragradstjänst;
att en del kvinnliga biträden uppföras å ordinarie stat, därav 4 i tredje
lönegraden.
Därjämte ingick i detta statförslag en förböjning av chefens avlöning från
10,000 kronor till 11,000 kronor.
Riksförsäkringsanstalten övergår härefter till frågan om den för år 1917
behövliga personalen och därvid först till den, som erfordras för den nuvarande
försäkringstekniska och statistiska hymn, vilken byrå i statförslaget för år 1918
motsvaras av två byråer, försäkringsbyrån samt den försäkringsmatematiska och
statistiska byrån. Arbetet för organiserandet av dessa båda byråers framtida
verksamhet blir, såsom av det följande kommer att framgå, av den allra största
omfattning, och det sönderfaller i två till sin art väsentligt skilda huvudgrupper,
nämligen det, som avser det egentliga försäkringsarbetet, och det, som avser det
försäkringsmatematiska och statistiska arbetet.
Riksförsäkringsanstalten anser sig nu böra hemställa, att de i 1918 års statförslag
ingående båda byråerna, försäkringsbyrån samt den försäkringsmatematiska
och statistiska byrån, redan från och med den 1 januari 1917 måtte upprättas
och att var och en av dessa byråer får sönderfalla i en underavdelning
för det löpande arbetet och en för organisationsarbetet. Genom en sådan anordning
torde ifrågavarande arbete för jämförelsevis minsta kostnad kunna utföras
på ett fullt tillfredsställande sätt.
Yad härefter angår personalen på försäkringsbyrån, skulle, oavsett den för
båda underavdelningarna gemensamma byråchefen, på underavdelningen för de löpande
ärendena vara anställda samma befattningshavare, som, på sätt här ovan
angivits, enligt statförslaget av den 30 september 1915 äro avsedda för den för
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 15
säkrings tekniska och statistiska byrån, med undantag därav, att den personal,
som skulle utföra det statistiska arbetet — nämligen eu tjänsteman av andra
graden, ett kvinnligt biträde av tredje graden och ett kvinnligt biträde av första
graden skulle överflyttas till den nya försäkringsmatematiska och statistiska
byrån.
Underavdelningen för organisationsarbetet skullo erhålla synnerligen omfattande
uppgifter.
Till dessa skulle först och främst höra att söka erhålla kännedom om alla
arbetsgivare, som omfattas av den nya lagen, samt att angående dessa arbetsgivare
upplägga det kortregister, som sedermera årligen måste kompletteras
och justeras. Arbetsgivarnas antal beräknas av kommittén till 300,000. Antalet
kort i kortregistret kan sannolikt ej beräknas till mindre än 600,000.
För all industri, hela samfärdseln, en del hantverk och handel samt medelstora
och större jordbruk erfordras för bestämmande av premiernas storlek m. m.
bland annat åtskilliga uppgifter rörande vederbörande arbetsföretag, dess personal
och avlöningsförhållanden. Då i lagförslaget arbetsgivare, vars arbetare
s^0^. yara. försäkrade i riksförsäkringsanstalten, icke ålagts skyldighet att hos
nksförsäkringsanstalten därom göra anmälan eller att om sitt företag lämna
några meddelanden, måste riksförsäkringsanstalten — förutom att söka erhålla
kännedom om dessa arbetsgivare — till var och en av dem utsända formulär för
erhållande av sådana uppgifter, som nyss nämnts, samt därefter kontrollera, att
fullständiga dylika uppgifter från alla vederbörande erhållits. Beträffande mindre
jordbrukare, smärre hantverkare samt vissa till handeln hörande företag torde
sådana särskilda uppgifter ej behöva infordras.
Vidare skulle till organisationsarbetet å denna byrå höra:
1) fastställande av farlighetsklasser, uträknande av premiebelopp, kontroll
över dessa uträkningar samt uppläggande av akter för beräknade 100,000 arbetsföretag;
2)
samma arbete, ehuru av enklare slag och mera schematiskt, för övriga till
ett antal av 170,000 beräknade arbetsgivare;
3) att fastställa formulär av olika slag;
4) att utarbeta villkoren för frivillig försäkring, i vad detta arbete tillkommer
denna byrå;
5) att uppgöra förslag rörande tid och sätt för avgifternas inbetalning;
6) att i samråd med socialstyrelsen uppgöra tabeller över avlöningsförhållanden
i olika delar av landet, värdet av naturaförmåner m. m.
Organisationsarbetet för denna byrå kommer säkerligen att bliva väsentligt
vidlyftigare än det årliga arbetet, sedan försäkringsverksamheten kommit i gång.
Emellertid är det givet, att för detta organisationsarbete ej uteslutande ordinarie
arbetskrafter behöva användas, utan böra sådana arbetskrafter anställas endast i
den mån de kunna anses oundgängliga för byråns blivande årliga arbete I
övrigt skulle extra arbetskrafter anlitas.
oUnder dessa. förutsättningar och med hänsyn till att personalen å denna
och å underavdelningen för löpande ärenden tillsammantagen ej får bliva större
än vad som erfordras å hela den blivande försäkringsbyrån, skulle den ordinarie
personalen å nu ifrågavarande underavdelning bliva
2 förste byråingenjörer,
3 byråingenjörer,
16
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
6 kvinnliga biträden av andra graden,
17 » » » första »
På försäkringsbyrån i dess helhet erfordras alltså under år 1917 följande
ordinarie personal, nämligen:
1 byråchef,
3 förste byråingenjörer,
4 byråingenjörer,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
10 kvinnliga biträden av andra graden,
19 » » » första »
Den försäkringsmatematiska och statistiska hyrån skulle, såsom nyss nämnts,
under år 1917 likaledes delas i två underavdelningar, den ena för det löpande
arbetet och den andra för organisationsarbetet.
På underavdelningen för det löpande arbetet, vars uppgift blir att utarbeta
och, så långt ske kan, slutföra riksförsäkringsanstaltens nuvarande statistik, skulle,
oavsett den för båda underavdelningarna gemensamma byråchefen, anställas först
och främst den i statförslaget av den 30 september 1915 upptagna, för det statistiska
arbetet inom den försäkringstekniska och statistiska byrån avsedda personalen,
som, enligt vad ovan angivits, skulle överföras till nu ifrågavarande byrå.
Därjämte bör å denna underavdelning upptagas följande nya ordinarie befattningshavare,
nämligen 1 aktuarie och 1 kvinnligt biträde av första graden, vilkas
anställande nödvändiggöres av det forcerade arbete med bearbetande av riksförsäkringsanstaltens
statistik, som ansetts erforderligt.
A denna underavdelning skulle alltså vara anställda:
1 förste aktuarie,
1 aktuarie,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
2 kvinnliga biträden av första graden.
Underavdelningen för organisationsarbetet skulle få till uppgift särskilt:
1) att planlägga och organisera det statistiska arbetet på grund av den nya
lagen, fastställa formulär o. dyl.;
2) att fastställa formerna för samverkan i detta hänseende med arbetsgivarbolagen;
3)
att föreslå grunder för beräknande av riksförsäkringsanstaltens fonder;
4) att utarbeta kapitalvärdestariff enligt de för beräkning av riksförsäkringsanstaltens
fonder fastställda grunder;
5) att uppgöra farlighetsklasser och premietariff för den nya försäkringsverksamheten.
Denna byrå erhåller givetvis icke under år 1917 samma vidlyftiga arbete,
som sedermera kommer att åligga densamma. Hela den personal, som beräknats
för tiden efter försäkringens ikraftträdande, behöver därför icke under år 1917
anställas. Det organisationsarbete, bland annat uppgörande av farlighetsklasser
och premietariff samt försäkringsmatematiska beräkningar för kapitalvärdestariff
m. m. ävensom planläggning av hela den omfattande statistiken, som skulle åligga
byrån, är emellertid grundläggande för riksförsäkringsanstaltens hela framtida
verksamhet, och det är därför av största vikt, att för ledningen av dessa arbeten
redan under år 1917 de mera kvalificerade arbetskrafterna å byrån kunna tillsättas.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
17
På denna underavdelning anser riksförsäkringsanstalten därför, att med
nödvändighet erfordras, förutom den för båda underavdelningarna gemensamma
byråchefen, följande ordinarie personal:
1 förste aktuarie,
1 aktuarie,
1 kvinnligt biträde av andra graden,
1 » » » första »
På försäkringsmatematiska och statistiska byrån i dess helhet skulle alltså
år 1917 vara anställda följande, i staten för 1918 ingående ordinarie befattningshavare,
nämligen:
1 byråchef,
2 förste aktuarier,
2 aktuarier,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
1 » » » andra » ,
3 kvinnliga biträden av första graden.
Det har alltså å byrån upptagits betydligt mindre personal än som beräknats
för år 1918. Dock kommer förutom de angivna att erfordras en del extra
arbetskrafter.
De åligganden, som tillkomma nuvarande skaderegleringsbyrån, torde även
för år 1917 böra sammanhållas å en byrå, skaderegleringsbyrån för löpande ärenden,
motsvarande i förslaget till stat av den 30 september 1915 »skaderegleringsbyrån»
och i förslaget till stat för år 1918 »andra skaderegleringsbyrån». Arbetet
å denna byrå är av den omfattning, att chefen å denna byrå omöjligen kan betungas
med något nämnvärt organisationsarbete. För organiserande av de
blivande 3 skaderegleringsbyråerna bör därför upprättas eu särskild byrå, skaderegleringsbyrån
för organisationsarbetet, vilken byrå från och med den 1 januari
1918 utvidgas och förändras till tredje skaderegleringsbyrån.
På skaderegleringsbyrån för löpande ärenden, vilken byrå alltså skulle
hava samma uppgifter som nuvarande skaderegleringsbyrån, har riksförsäkringsanstalten
beräknat dels samma ordinarie personal, som ingår i statförslaget av
den 30 september 1915 och som motsvarar den fasta personalen på nuvarande
skaderegleringsbyrån, med undantag därav, att chefen å byrån skulle erhålla
byråchefs ställning och en kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden inrättas,
dels och därutöver för mötande av den under år 1917 beräknade ökade verksamheten
ett kvinnligt biträde av första graden.
Bortsett från den särskilda personal, som erfordras för handläggning av
ärenden rörande kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, samt annan behövlig
extra personal skulle alltså å denna byrå erfordras för år 1917:
1 byråchef,
1 tjänsteman av andra graden,
2 tjänstemän » första » ,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
3 kvinnliga biträden av andra graden,
3 » » » första »
Denna personal överensstämmer i det allra närmaste med den, som skulle
erfordras å andra skaderegleringsbyrån enligt förslaget till stat. för 1918, allenast
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 höft. (Nr 250.) 3
18 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.
med den avvikelse, att sistnämnda förslag upptager 4 ordinarie kvinnliga biträden
av första graden.
Skadereglering sbyrån för organisationsarbetet får till uppgifter bland annat:
1) att utarbeta och fastställa erforderliga formulär till skrivelser, liggare,
motsvarande kort o. dyl.;
2) att föreslå eller fastställa formulär till läkarbetyg, taxor för läkarbehandling,
läkarbetyg, sjukbesök, resor till läkare m. m.;
3) att taga kännedom om i riket befintliga sjukhus, sjukstugor och andra
sjukvårdsanstalter samt om kostnaden för vård å dylika anstalter;
4) att planera och vidtaga åtgärder, såsom uppgörelser med apotekare, förban
dstillverkare m. fl., för att beräkna och bestämma kostnaderna för läkemedel,
förbandsartiklar m. m.;
5) att med postsparbanken (möjligen sjömanshus) träffa överenskommelse
rörande sättet för utbetalning av beviljade ersättningar och att utarbeta bestämmelser
rörande sådant utbetalningssätt;
6) att med arbetsgivare och sjukkassor uppgöra om förskottering av sjukpenningar
m. m.;
7) att uppgöra plan till åtgärder för förebyggande och hävande av invaliditet;
8) att i samverkan med administrativa byrån samt arméförvaltningens civila
departement och sjukvårdsstyrelse uppgöra förslag till ny förordning angående
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, i den
mån detta arbete ej kunnat utföras under år 1916;
9) att utarbeta statistik rörande sjuktiden vid olika slag av skador samt att
i övrigt verkställa eu mängd utredningsarbeten, erforderliga för fullgörandet av
ovan angivna uppgifter.
För utförande av detta arbete erfordras följande befattningshavare, avsedda
att med byråns förändring från och med den 1 januari 1918 till tredje skaderegleringsbyrån
utgöra stommen till dennas personal, nämligen:
1 byråchef,
1 sekreterare,
1 notarie,
1 kvinnligt biträde av andra graden,
1 » » » första »
Sekreterarens och ombudsmannens nuvarande avdelning inom riksförsäkringsanstalten
skulle enligt statförslaget av den 30 september 1915 förändras till en byrå
med en byråchef såsom chef. Enligt statförslaget för 1918 skulle den sönderfalla i
två särskilda byråer, en administrativ byrå samt en kameral- och ombudsbyrå.
Med hänsyn till omfattningen av det organisationsarbete, som skulle tillkomma
denna avdelning, anser riksför säkringsans tälten det vara oundgängligt, att avdelningens
fördelning i två byråer verkställes från och med den 1 januari 1917.
På den ena av dessa byråer, som lämpligen redan från början bör benämnas
administrativa byrån, skulle handläggas alla den nuvarande avdelningens löpande
ärenden med undantag av dem, som avse riksförsäkringsanstaltens ombud, samt
dessutom i viss omfattning organisationsarbete. Den andra byrån, som under år
1917 möjligen skulle kunna givas namnet ombuds- och organisationsbyrån, skulle
handhava dels de löpande ärenden, som avse riksförsäkringsanstaltens nuvarande
ombud, dels i övrigt organisationsarbete.
Den administrativa byråns åligganden skulle, enligt vad ovan angivits, i
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
första rummet bliva att handlägga samtliga de till nuvarande sekreterarens och
ombudsmannens avdelning hörande löpande ärenden utom de göromål, som angå
ombuden, vilka göromål lämpligen böra sammanföras med arbetet för organiserandet
av det nya ombudsnätet.
Härtill skulle komma organisationsarbete, vilket å denna byrå skulle bestå
av sådana göromål, som nära sammanhänga med de åligganden, vilka nu tillkomma
sekreterarens avdelning, nämligen i huvudsak
1) att handhava samtliga organisationsarbetet berörande personalärenden,
däribland frågor om tillsättande av samtliga befattningshavare och extra arbetskrafter
;
2) att uppgöra instruktion, arbetsordning och ordningsföreskrifter för ämbetsverket
;
3) att handhava de olikartade ekonomiska göromål, som stå i samband med
organisationen, såsom ordnande tv lokalfrågan, inköp av inventarier, beställning
av trycksaker m. m.;
4) att handhava det vidlyftiga upplysningsarbete, som betingas av den nya
lagstiftningen.
Beträffande de arbetskrafter, som skulle erfordras å denna byrå, vill riksförsäkringsanstalten
framhålla, att, oaktat de löpande ombudsgöromålen skulle
bortflyttas från denna byrå, komma göromålen i det hela till följd av organisationsarbetet
att i hög grad ökas. Biksförsäkringsanstalten har dock ansett sig
för detta arbete böra föreslå endast den ökning av den ordinarie personalen å
byrån utöver den i statförslaget av den 30 september 1915 för motsvarande byrå
föreslagna, att ett kvinnligt biträde av första graden anställes samt att den i
1918 års statförslag upptagna materialförvaltaren tillsättes redan år 1917.
Beträffande kassagöromålen, som på grund av deras nära samband med
övrigt löpande arbete under år 1917 böra bibehållas å denna byrå, komma dessa
att på grund av organisationsarbetet högst betydligt ökas. För dessa göromål
avses det kvinnliga biträde, riksförsäkringsanstalten i sin skrivelse den 30 september
1915 föreslagit för samma ändamål. Hetta biträde av tredje graden skall
emellertid enligt organisationsförslaget för år 1918 från och med sistnämnda år
tillhöra kameral- och ombudsbyrån.
Hå arbetet med den för de löpande ärendena och organisationsarbetet gemensamma
registreringen och expedieringen måste antagas komma att tillväxa i högst
betydlig grad, torde det bliva nödvändigt, att redan från och med den 1 januari
1917 upprätta den i 1918 års statförslag ingående till denna byrå hörande underavdelningen
för registrering och expediering och att å denna anställa de för
denna underavdelning föreslagna nya arbetskrafterna, nämligen 2 kvinnliga biträden
av första graden.
A administrativa byrån skulle alltså för 1917 erfordras följande befattningshavare
:
1 byråchef,
1 sekreterare och ombudsman,
2 tjänstemän av första graden, därav en registrator och en notarie,
1 materialförvaltare,
1 kvinnligt biträde av tredje graden,
1 kvinnligt biträde av andra graden,
3 kvinnliga biträden av första graden,
20
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 250.
Å ombuds- och organisationsbyrån skulle under år 1917 handläggas, förutom
sådana löpande ärenden, som angå riksförsäkringsanstaltens ombud, endast
organisationsarbete.
I detta sistnämnda arbete skulle huvudsakligen ingå:
1) att avgiva förslag till bestämmelser rörande förvaltning av anstaltens
fonder;
2) att uppgöra plan för organisationen av anstaltens blivande kassa och bokföringsväsen;
3)
att mottaga och granska säkerheter, som lämnas av arbetsgivare på grund
av 15 § i lagen;
4) att utarbeta instruktioner och cirkulär för ombuden;
5) att indela riket i ombudsdistrikt och på erforderliga platser tillsätta
ombud;
6) att företaga resor för att anskaffa och instruera ombud;
7) att i samråd med övriga byråer utarbeta förslag till de flesta av de författningar,
som bliva nödvändiga i anledning av den nya lagen;
8) att i samråd med övriga byråer besvara de säkerligen mycket talrika
och besvärliga remisserna om undantagande av vissa yrken från lagens omfattning.
Att detta organisationsarbete blir av mycket stor omfattning torde vara
uppenbart, så mycket mer som för utarbetande av de nya författningarna, varibland
även torde bliva omarbetandet av kungörelsen angående olycksfallsförsäkringen
för fiskare, erfordras i regel även särskilda utredningar rörande den utländska
lagstiftningen.
Uppgiften att. organisera hela det stora ombudsnätet blir av synnerligen
vidlyftig beskaffenhet. Då riksförsäkringsanstaltens verksamhet till väsentlig del
måste stödja sig på ortsombudens medverkan, är det tydligen av allra största
vikt, att anstalten redan från början erhåller intresserade, verksamma och i övrigt
dugliga ''ombud. Eiksförsäkringsanstalten bär under sin hittillsvarande verksamhet
väl erfarit svårigheterna att erhålla sådana ombud. En grundlig prövning
måste föregå varje tillsättning av ombud, och i ett mycket stort antal fall er
fordras
besök å ort och ställe av någon riksförsäkringsanstaltens tjänsteman.
Även ombudens instruerande kommer att kräva mycken tid och arbete.
För utförande av det arbete, som sålunda tillkommer denna byrå, anser
riksförsäkringsanstalten, att det erfordras hela den i statförslaget för år 1918 å
kameral- och ombudsbyrån upptagna personal med undantag för den kvinnliga
kassören, som under år 1917 är placerad å administrativa byrån, eller alltså
1 byråchef,
1 tjänsteman av andra graden,
2 tjänstemän av första graden, notarier,
2 kvinnliga biträden av andra graden,
2 kvinnliga biträden av första graden.
Såsom av ovanstående framgår, skulle göromålen under år 1917 fördelas
på följande sex byråer, nämligen
en försäkringsbyrå,
en försäkringsmatematisk och statistisk byrå,
en skaderegleringsbyrå för löpande ärenden,
en skaderegleringsbyrå för organisationsarbetet,
en administrativ byrå samt
en ombuds- och organisationsbyrå.
Kun f/l. Majrts Nåd. Proposition Nr 250.
21
Do befattningshavare, riksförsäkringsanstalten ovan under de särskilda
byråerna upptagit för år 1917, kunna med visshet antagas bliva oundgängliga
för framtiden, även om anslutningen till anstalten skulle bliva avsevärt mindre
än kommittén antagit. Riksförsäkringsanstalten föreslår därför, att samtliga dessa
befattningshavare upptagas å ordinarie stat.
Chefens avlöning, vilken riksförsäkringsanstalten ovan föreslagit till 11,000
kronor, bör givetvis från och med år 1917 upptagas å ordinarie stat, och torde
chefen i sammanhang därmed erhålla generaldirektörs ställning.
Dessutom torde förste vaktmästaren och tre av de för 1918 föreslagna 4
vaktmästarne böra upptagas å ordinarie stat redan från och med 1917.
Nödvändigt torde vara, att redan under år 1917 för chefen tillsättes en
ställföreträdare för att möjliggöra för chefen att deltaga i organisationsarbetet.
Arvodet till ställföreträdaren skulle, såsom förut föreslagits, utgöra 1,000 kronor.
Då överläkarens biträde i ej obetydlig grad måste tagas i anspråk för
organisationsarbetet, synes arvodet till honom redan under år 1917 böra upptagas
till 5,000 kronor emot för närvarande 4,000 kronor.
I enlighet med vad ovan anförts skulle avlöningsstaten för år 1917
komma att sluta å ett belopp av 251,200 kronor.
Beträffande övriga omkostnader för riksförsäkringsanstalten för år
1917 yttrar anstalten följande:
I detta avseende torde man få taga hänsyn dels till kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens
verksamhet enligt nuvarande grunder, dels till kostnaderna
för organisationsarbetet.
Kostnaden för amanuenser, hvinnliga extra biträden och extra vaktmästare
beräknades i riksförsäkringsanstaltens skrivelse den 30 september 1915, under
förutsättning, att det däri framlagda omorganisationsförslaget bleve bifallet, till
omkring 10,000 kronor. Vikariatsersättningar vid semester och tjänsteresor
anslogos till omkring 3,000 kronor. Alltså skulle dessa båda poster tillhopa
belöpa sig till omkring 13,000 kronor. Då, såsom ofta framhållits, göromålen för
den nuvarande verksamheten av flera orsaker säkerligen komma att avsevärt tillväxa
under år 1917, synes emellertid försiktigheten kräva, att sistnämnda belopp
höjes till förslagsvis 18,000 kronor.
För organisationsarbetet erfordras givetvis en hel del extra arbetskrafter.
Kostnaden härför låter sig naturligtvis ej med någon säkerhet beräkna. Man
skulle emellertid kunna tänka sig, att ett belopp av 10,000 kronor för amanuenser,
12,000 kronor för kvinnliga extra biträden och 8,000 kronor till vikariatsersättningar
och extra vaktmästare ävensom till särskilda sakkunniga inom anstalten
eller tillhopa 30,000 kronor skulle kunna visa sig tillräckligt.
Då organisationsarbetet torde böra taga sin början redan på hösten 1916,
synes något belopp böra beräknas till kostnader för extra arbetskrafter under
denna tid. Riksförsäkringsanstaltens ledamöter måste redan år 1916 beredas tillfälle
att åtminstone vissa tider erhålla ledighet från det övriga arbetet inom anstalten
för att ägna sig åt organisationsarbetet. Deras tjänster måste under tiden
uppehållas på förordnande. Dessutom erfordras en del kvalificerade manliga
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
arbetskrafter — varav 2 eller o med avlöning motsvarande sekreterares — samt
ett antal kvinnliga biträden. För nu nämnda ändamål synes böra anslås ett
belopp av högst 15,000 kronor.
Sammanlagt skulle alltså till extra tjänstemän, kvinnliga extra biträden,
särskilda sakkunniga inom anstalten, extra vaktmästare och vikariatsersättningar
upptagas 63,000 kronor, varav högst 15,000 kronor skulle kunna utanordnas under
år 1916.
Någon annan fast anställd läkare än överläkaren samt den för frågor om
militärersättning anställde biträdande läkaren, vilken avlönas av särskilda medel,
synes ej vara erforderlig för år 1917.
I staten för år 1916 är till hyra upptaget ett belopp av 14,800 kronor,
oberäknat uppvärmning. I sin skrivelse den 30 september 1915 har riksförsäkringsanstalten
beträffande kostnaden för hyra anfört, att det vore att märka, att
riksförsäkringsanstalten möjligen under 1917 års lopp komme att erhålla ny
ämbetslokal, under förutsättning nämligen, att den tilltänkta ombyggnaden av
postverkets hus vid Mästersamuelsgatan då blivit fullbordad. Förslag hade nämligen
varit före därom, att riksförsäkringsanstalten skulle erhålla lokal i den nya
byggnaden. Då emellertid denna fråga då ännu befann sig i oavgjort skick,
ansåg riksförsäkringsanstalten, att ifrågavarande kostnad för år 1917 borde upptagas
till samma belopp som i staten för år 1916 eller 14,800 kronor. Biksförsäkringsanstalten
hemställer även nu, att detta belopp måtte upptagas för den
lokal, som erfordras för riksförsäkringsanstaltens nuvarande verksamhet. Härjämte
måste emellertid för organisationsarbetet förhyras ytterligare 20 å 25 rum,
varför kostnaden torde böra upptagas till omkring 12,000 kronor oberäknat uppvärmning.
Då den nya lokalen möjligen måste förhyras från och med den 1
oktober 1916, torde för detta år böra för ändamålet beräknas 3,000 kronor. Hela
beloppet till hyra skulle alltså upptagas till 29,800 kronor, varav förslagsvis 3,000
kronor skulle kunna utanordnas under 1916.
Kostnaderna för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads- och traktanumtsersättningar,
rättegångskostnader, tryckningskostnader samt kostnader för
böcker, tidningar och tidskrifter, för annonsering, för anskaffning och underhåll av
inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, samt diverse, vilka kostnader för år
1916 beräknats till 24,500 kronor, har riksförsäkringsanstalten i ovannämnda
skrivelse den 30 september 1915 ansett böra för år 1917 upptagas till 26,500
kronor. Höjningen med 2,000 kronor ansåg riksförsäkringsanstalten vara påkallad
särskilt av den ökning i resekostnaderna, som föranleddes av inrättandet av den
föreslagna inspektörstjänsten å den försäkringstekniska och statistiska byrån. Då
enligt riksförsäkringsanstaltens mening, även bortsett från nyssnämnda omständighet,
kostnaden under år 1917 för ovan angivna olika ändamål kommer att
ökas till följd av den motsedda starka tillväxten av göromålen under samma år
ävensom till följd av den allmänna prisstegringen å särskilt papper och trycksaker,
hemställer riksförsäkringsanstalten, att förenämnda belopp 26,500 kronor beräknas
med avseende å det löpande arbetet för år 1917.
Härjämte måste emellertid i och för organisationsarbetet beräknas viss
kostnad för nu ifrågavande ändamål. Att med någon säkerhet angiva storleken
av denna kostnad är naturligtvis ej möjligt, men torde förslagsvis böra upptagas
följande belopp:
23
Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 250.
Uppvärmning, belysning och städning................. kronor 4,500: —
Resekostnader ......................................................... » 10,000:_
Skrivmaterialier och kontorsutensilier.................. » 8,000: —
Kortregister över samtliga arbetsgivare jämte förvaringsskåp
...................................................... > 11,000: —
Tryckningskostnader................................................ » 40,000: —
Böcker m. m................................................... » 500: —
Inköp av inventarier (inklusive skriv- och räknemaskiner).
........................................................... » 30,000: —
Diverse ................................................................. » 15,000: —
Summa kronor 119,000: —.
Resor i stor utsträckning torde bliva nödiga för organiserandet av ombudsnätet,
för samråd med arbetsgivare och sjukkassor samt för vinnande av upplysningar
rörande arbetsföretag.
Av ovannämnda belopp 119,000 kronor torde någon del bliva erforderlig
redan under år 1916 för organisationsarbetets påbörjande. Förslagsvis torde härför
kunna beräknas 12,000 kronor.
Till jämförelse kan förtjäna att meddelas, att för pensionsstyrelsen
vars omkostnader under hösten år 1913 för det förberedande organisationsarbetet
utgjorde 60,000 kronor — motsvarande kostnader för det första egentliga
verksamhetsåret 1914, under vilket organisationsarbetet fortgick, utgjorde i
jämna krontal:
Uppvärmning, belysning, städning........
Resekostnader .......................................
Skrivmaterialier och kontorsutensilier..
Tryckningskostnader................................
Böcker m. m.............................
................ kronor
................ »
............... 7>
6,293
9,798
9,161
65,243
1,094
30,266
14,421
— Jg
— »
&fi
■ sfi!
Inköp och underhåll av inventarier .....
Diverse .....................................................
_ Kt
—
4S0
Summa kronor 136,276
ra*23"
• ta iS! rj
Till ortsombuden har riksförsäkringsanstalten i berörda skrivelse den 30
september 1915 beräknat för år 1917 förslagsvis 58,000 kronor.
På grund av den nya lagstiftningen måste, såsom redan förut nämnts, ombudsnätet
högst betydligt utvidgas, varjämte ombuden skulle erhålla i viss mån
an<lra uppgifter. Under år 1917 skulle emellertid ombudens biträde för den nya
försäkringens genomförande huvudsakligen bestå däruti, att de medverka vid det
arbete, som erfordras för erhållande av kännedom om alla arbetsgivare, vilka
omfattas av lagen, samt om beskaffenheten och omfattningen av arbetsgivarnes
verksamhet, varjämte ombuden skulle vart och ett inom sin ort, i den mån
sådant erfordras, införskaffa uppgifter om arbetslöner inom olika yrken å orten
m. in. Någon fast eller ständig ersättning till ombuden för organisationsarbetet
synes ej, åtminstone icke för hela året 1917, vara erforderlig.
Bland ^ de åtgärder, som från riksförsäkringsanstaltens sida måste vidtagas
för att erhålla kännedom om samtliga arbetsgivare inom riket, torde även vara
att anskaffa utdrag ur samtliga mantälslängder jämte utredning angående antalet
arbetare hos varje arbetsgivare, i den mån sådan utredning kan lämnas av veder
-
Departements
chefen.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
börande myndighet. Ersättning för ifrågavarande arbete torde böra utgå till
käradsskrivarne ock vederbörande myndigheter i stad. Riksförsäkringsanstalten
kar ej varit i tillfälle närmare undersöka kostnaderna kärför. Då emellertid införskaffandet
av dessa uppgifter nära sammanhänger med de åligganden, som
under organisationsåret skulle tillkomma ombuden, torde man lämpligen kunna
till ersättning åt ortsombud för organisationsarbetet ock till införskaffandet av
ifrågavarande uppgifter beräkna ett gemensamt belopp av förslagsvis 100,000
kronor. Härtill skulle emellertid komma det för ortsombudens verksamhet enligt
nuvarande bestämmelser beräknade beloppet 58,000 kronor eller alltså tillhopa
158,000 kronor.
• Kostnaden för läkarundersökning ock anskaffande av läkarbetyg skall enligt
den föreslagna nya lagstiftningen utgå av försäkringsavgifterna. Enligt nuvarande
bestämmelser åter utgår, såsom förut nämnts, samma kostnad av riksförsäkringsanstaltens
förvaltningsmedel. I sin underdåniga skrivelse den 30 september 1915
anförde riksförsäkringsanstalten ifråga om denna kostnad för år 1917 följande:
Kostnaden för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg m. in. uppgick
under år 1914 i jämnt krontal till 22,851 kronor. Under de första åtta månaderna
av år 1915 bär samma kostnad belöpt sig till i jämnt krontal 18,581 mot
16,719 för samma tid år 1914. Med antagande av en proportionerlig ökning under
återstående delen av år 1915, skulle summan för detta år stiga till omkring
25,400 kronor, alltså en ökning mot föregående år av i runt tal 2,500 kronor.
Under förutsättning av en lika stor ökning åren 1916 ock 1917, skulle kostnaderna
för sistnämnda år uppgå till omkring 30,500 kronor. Då emellertid en
starkare utveckling av försäknngsverksamketen icke är osannolik, synes anslaget
för år 1917 böra upptagas till förslagsvis 32,000 kronor.’
Riksförsäkringsanstalten hemställer även nu, att till kostnad för läkarundersökning
och anskaffande av läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare bekostas,
åt skadad i anstalten försäkrad samt för andra dylika kostnader förslagsvis
måtte beräknas 32,000 kronor.
Fur uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet skulle
alltså enligt riksförsäkringsanstaltens förslag utöver ordinarie anslag för
år 1917 erfordras ett förslagsanslag å extra stat av 428,300 kronor, av
vilket belopp 30,000 kronor skulle få utanordnas redan under år 1916.
Då i ordinarie stat skulle för år 1917 uppföras 251,200 kronor,
skulle alltså enligt förslaget sammanlagda kostnaden för detta år belöpa
sig till 079,500 kronor.
Givet är, att den utvidgning och omorganisation av riksförsäkringsanstalten,
som påkallas av den nya olycksfallsförsäkringslagen, därest
den av riksdagen antages, måste bliva betydande och genomgripande.
På detaljerna av den av anstalten föreslagna nya organisationen anser
jag mig dock för närvarande icke hava anledning att ingå. Det gäller
nämligen nu närmast allenast att bestämma beloppen av de anslag,
som erfordras under år 1917, under det att frågan om anstaltens fram
-
Kurujl. Majy.tfi Nåd. Proposition Nr 250. 25
tida organisation lämpligen kan uppskjutas ett år. Den utredning, som
riksförsäkringsanstalten lämnat, är emellertid ägnad att giva eu ganska
tydlig föreställning om beloppet av de förvaltningskostnader, om vilka
det lramdeles blir fråga. För tillfället bar utredningen även betydelse
genom klargörandet av arten och omfattningen av de mångahanda
arbetsuppgifter, som skulle komma alt åligga anstalten.
Beträffande sålunda de .anslag, som erfordras för uppehållande av
riksförsäkringsanstaltens verksamhet under år 1917, gäller det, såsom
även riksförsäkringsanstalten framhållit, icke allenast erforderligt belopp
lör upprätthållande av anstaltens hittillsvarande verksamhet enligt 1901
års lag och enligt kungörelsen den 2 oktober 1908 angående en
särskild för fiskare avsedd försäkring, ulan även vad som erfordras för
utförande av synnerligen omfattande arbeten för att sätta anstalten i
stånd att vid den nya lagens ikraftträdande med år 1918 kunna motsvara
de nytillkommande arbetsuppgifterna.
Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, avser riksförsäkringsanstaltens
förslag för år 1917 i huvudsak dels uppförande å ordinarie
stat, med vissa förhöjningar i fråga om de olika tjänsternas grader och
avlöningar, av de nuvarande, å extra stat upptagna befattningarna, dels
uppförande å ordinarie stat av en del av de tjänster, som därutöver framdeles
skulle bliva behövliga, och dels anslag å extra stat för vissa biträdande
tjänstemän av lägre grad. Därjämte begäres anslag å extra
stat för ortsombud, expenser m. m. I enlighet med detta anstaltens
förslag skulle för år 1917 erfordras ett ordinarie anslag å 251,200
kronor och ett förslagsanslag å extra stat å 428,300 kronor, av vilket
sistnämnda belopp 30,000 kronor skulle kunna disponeras redan under
år 191G.
Beträffande förslaget att å ordinarie stat uppföra de nuvarande
tjänstebefattningarna i anstalten synes mig icke någon tvekar, kunna
råda. Alltsedan början av anstaltens verksamhet hava tid efter annan
förslag härom framkommit, men av olika anledningar icke lett till åsyftat
resultat. Olägenheterna av detta provisoriska tillstånd hava också varit
påfallande.
Vad åter angår de ordinarie befattningar, som härutöver kunna vara
erforderliga, så torde vara uppenbart, att tills vidare en viss osäkerhet
måste råda beträffande anordningen och fördelningen av det genom
den nya lagen tillkommande arbetet. Man lärer därför lämpligen böra
avvakta resultaten av den under nästkommande års verksamhet vunna
erfarenheten, innan man definitivt fastslår arten och antalet av de
Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 höft. {Nr 250.) 4
26
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.
tjänstebefattningar, som ytterligare komma att erfordras å ordinarie
stat. Innan anstalten slutligen organiseras, torde ock löneregleringskommitténs
yttrande i ärendet böra inhämtas.
Det förefaller sålunda klokast att för det närvarande inskränka
sig till uppförande å ordinarie stat av sådana tjänstemän och biträden,
som nu äro på ett stadigvarande sätt anställda. I avseende å löneförmåner
och tjänsteställning synes härvidlag det av anstalten i dess underdåniga
utlåtande den 30 september 1915 framlagda förslaget i huvudsak
böra läggas till grund, och har jag i enlighet härmed tänkt mig, att
från och med år 1917 skulle å ordinarie stat uppföras följande tjänstemän
i riksförsäkringsanstalten:
1
generaldirektör................................
avlöning
kronor
11,000
—
3
byråchefer.........................................
)■>
å
8,100
)>
24,300
—
1
tjänsteman, 2:dra graden,
5)
å
5,800
»
5,800
—
6
tjänstemän, lista )>
))
\
a
4,000
»
24,000
—
1
kvinnligt biträde, 3:dje »
))
å
2,000
»
2,000
—
9
kvinnliga biträden, 2:dra »
»
å
1,600
»
14,400
—
8
» » lista »
))
å
1,200
»
9,600
—
1
överläkare..........................................
arvode ...
»
4,000
—
1
förste vaktmästare ........................
avlöning
»
1,500
—
3
vaktmästare.....................................
å
1,200
»
3,600
—
Summa
kronor
100,200
—
Dessutom torde å den ordinarie staten böra uppföras ett för vikariatsersättningar
avsett belopp, vilket synes böra beräknas till 4,600 kronor.
De övriga befattningar, som erfordras för uppehållande av anstaltens
verksamhet under år 1917, torde för närvarande böra uppföras å
extra stat. Med hänsyn därtill, att utförandet av de förberedande
arbetena kommer att kräva ett avsevärt antal arbetskrafter, har jag
ansett mig i förevarande avseende i huvudsak böra följa det av riksförsäkringsanstalten
uppgjorda förslaget. Emellertid torde ej alla de
i förslaget upptagna tjänstinnehavarne behövas under hela året 1917.
Åven kan det bliva nödigt att fördela arvodena efter något andra
grunder än som av anstalten föreslagits. Erforderliga jämkningar beträffande
personalen å extra stat torde därför böra av Kungl. Majit
kunna vidtagas.
I enlighet med vad sålunda anförts, skulle för år 1917 beräknas
arvoden (med avdrag för belopp, motsvarande pensionsavgift för egen
pensionering) till följande personal å extra stat:
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
27
3 byråchefer å kronor 7,800: —..............................
8 tjänsteman, 2:dra graden, å kronor 5,600: —...
7 )> , lista » » ''» 3,900: —...
1 material förvaltare....................................................
3 kvinnliga biträden, 3:dje graden, å kronor 1,950
9 » » 2:dra » å » 1,550
23 » g> lista » å >;
Felräkningspenningar till kassören..........
1,150
kronor
>i
»
»
»
»
23,400
44,800
27,300
1,950
5,850
13,950
26,450
300
Summa kronor
144,000
Övriga anslag för år 1917 å extra stat torde, med den jämkning,
som betingas därav, att ett för vikariatsersättningar avsett belopp upptagits
å ordinarie stat, böra beräknas till de av riksförsäkringsanstalten
angivna belopp, nämligen:
För verksam
-
Amanuenser, extra biträden, vika- riatsersättningar, extra vakt-
heten enligt nu- varande be- stämmelser.
Kronor.
För organisa- tionsarbetet.
Kronor.
Summa.
Kronor.
mästare m. m...........................
13,400: —
45,000: —
58,400: —
Hyra......................................................
14,800: —
15,000: —
29,800: —
Uppvärmning, belysning och städ
-
ning, resekostnader, skrivmaterialier,
tryckningskostnader,
böcker m. m., inven
-
7 ---- . 7-----
tarier och diverse .................
26,500: —
119,000: —
145,500: —
Ort sombud in. in...........................
58,000: —
100,000: —
158,000: —
Kostnad för läkarbetyg m. m. ...
32,000: —
-—
32,000: —
Summa kronor
144,700: —
279,000: —
423,700: —
För uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet intill
slutet av år 1917 skulle således erfordras dels ett ordinarie anslag av
104,800 kronor och dels ett förslagsanslag å extra stat av 567,700
kronor, av vilket sistnämnda belopp 30,000 kronor skulle få disponeras
redan under år 1916.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle den ordinarie avloningsstaten
för riksförsäkringsanstalten för år 1917 erhålla följande
utseende:
28
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.
Ordinarie avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten år 1917.
.
Tjänst-
Lön.
görings-
pen
Orts-
tillägg.
Summa.
ningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 generaldirektör.....................
7,000
3,000
1,000
11,000
1 byråchef .. -...........................
5,000
2,500
600
8,100
|Efter 5 år kan lönen böjas
2 byråchefer .........................
10,000
5,000
1,200
16,200
1 med G00 kronor.
_
_
_
4,000
5,800
1 tjänsteman i andra lönegraden
3,600
1,800
400
I Efter 5 år kan lönen höjas
) med 500 kronor och efter
10 ar med ytterligare
500 kronor.
1 tjänsteman i första lönegraden
fEfter 5 år kan lönen höjas
(notarie) ...............................
2,200
1,500
300
4,000 j
med 500 kronor, efter 10
J år med ytterligare 500
B tjänstemän d:o
11,000
7,500
1,500
(
(notarier, aktuarie, registrator)
20.000J
med än ytterligare 500
1 kvinnligt biträde i tredje löne- graden .................................
1 kvinnligt biträde i andra löne-
1,100
750
150
2,000
\ kronor.
graden .................................
900
550
150
1,600
8 kvinnliga biträden i andra löne- graden .................................
7,200
4,400
1,200
12,800
Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor och efter
10 år med ytterligare
1 kvinnligt biträde i första löne- graden ................................
7 kvinnliga biträden i första löne-
700
350
150
1,200
200 kronor.
graden ................................
4,900
2,450
1,050
8,400
1 förste vaktmästare ..............
900
450
150
1,500
jEfter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor.
1 vaktmästare ........................
700
350
150
1,200 [
{Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 100 kronor och efter
2 d:o .....................
1,400
700
300
2,400)
4,600
| 1 år med ytterligare 100
[ kronor.
Till vikariatsersättningar .........
Summa kronor
_
_
—
104,800
Anmärkning. Därst vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg till honom ej utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Vad angår de särskilda bestämmelser, som torde erfordras för övergången
till den ordinarie staten, har riksförsäkringsanstalten härom
anfört bland annat följande.
De nuvarande ledamotsbefattningarna, nämligen de båda byrådirektörsbefattningarna
samt sekreterare- och ombudsmansbefattningen, äro, formellt sett,
opaginerad Kontrollera mot PDF
2!)
KiukjI. ilIaj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
befattningar av andra graden enligt normal staten. Med hänsyn till såväl beskaffenheten
som omfattningen av det arbete, som tillkommer eu var av dem, äro
de emellertid att helt och hållet jämnställa med befattningar av tredje graden
inom administrationen i övrigt. Att mot denna grad svarande löneförmåner, såsom
redan 1902 av dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet föreslagits
för dessa befattningar, sedermera ej blivit fastställda för dem, torde väsentligen
hava sin grund däri, att man ej velat föregripa den organisation av riksförsäkringsanstalten,
som skulle föranledas av revisionen av 1901 års lag. Den uppfattningen,
att ifrågavarande befattningar äro att anse såsom likställda med befattningar
av tredje lönegraden, synes också liava blivit av statsmakterna godkänd,
då på därom i nådig proposition gjord hemställan 1914 års riksdag tillerkänt
den äldste av riksförsäkringsanstaltens ledamöter, byrådirektören för skaderegleringsärenden
Ivar Erik Olof Tengstrand, ett personligt lönetillägg av sådant belopp,
att därigenom hans avlöning enligt stat blivit lika med byråchefs avlöning
med avdrag svarande mot pensionsavgift för sistnämnda befattningshavare.
Genom de särskilda arvoden, som utgå från barnmorskornas pensionsanstalt
samt för handläggning av ärenden rörande ersättning för kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, åtnjuta även övriga ledamöter avlöningsförförmåner,
som till sitt sammanlagda belopp överstiga dem, som enligt normalstaten
tillkomma tjänstemän av andra lönegraden.
I anledning av vad sålunda anförts, anser riksförsäkringsanstalten att det
— i analogi dels med vad som enligt nådiga brevet den 19 november 1914
skedde, då med ingången av år 1915 vissa byrådirektörsbefattningar i järnvägsstyrelsen
förändrades till byråchefsbefattningar, dels ock med vad som här nedan
kommer att föreslås beträffande andra i riksförsäkringsanstaltens nuvarande, av
Eders Kung! Maj:t fastställda extra stat upptagna befattningar — må tillkomma
Eders Kung! Maj:t förklara, att de nådiga förordnanden, som meddelats å ledamotsbefattning
i riksförsäkringsanstalten enligt den nuvarande extra staten, skola
anses gälla såsom fullmakter å byråchefsbefattning enligt .den ordinarie staten
med rätt för befattningshavare, vars förordnande sålunda förklarats gälla såsom
fullmakt å byråchefsbefattning, att i fråga om beloppet av ingångsavlöningen vid
övergången till ordinarie stat och beträffande därefter ifrågakommande löneförhöjning
tillgodoräkna sig den tid, varunder han å nuvarande stat innehaft befattning
såsom ledamot i riksförsäkringsanstalten.
Det för riksförsäkringsanstaltens överläkare meddelade förordnandet torde
ock böra gälla såsom förordnande å överläkarbefattning enligt den ordinarie
staten.
Beträffande innehavarne av de övriga, i nuvarande extra stat upptagna
särskilda befattningarna hava dessa sökt ifrågavarande befattningar och förordnats
på enahanda sätt, som sker vid tillsättande av motsvarande ordinarie befattning
vid andra statens ämbetsverk. Dessutom har enligt bestämmelser rörande
genomförande från och med den 1 januari 1908 av förändrade avlöningsförhållanden
avdrag gjorts å avlöningen, motsvarande den pensionsavgift, som
skolat utgå för befattningen, därest den varit uppförd på ordinarie stat, Det
synes därför vara med billighet och rättvisa överensstämmande att, såsom skett
exempelvis ifråga om viss personal vid statens järnvägar genom nådiga breven
den 17 december 1897 och den 31 december 1907, det må tillkomma Eders Kungl.
Majd förklara, ätt förordnande, som av Eders Kungl. Maj:t eller av riksförsäkringsanstalten
meddelats å befattning, som finnes upptagen i den för riksför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Kling1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.
säkringsanstalten fastställda extra staten, skall gälla såsom fullmakt å motsvarande
befattning enligt den ordinarie staten med rätt för vederbörande befattningshavare
att såväl i avseende å beloppet av ingångsavlöningen vid övergång till
ordinarie stat som ock beträffande därefter ifrågakommande löneförhöjningar tillgodoräkna
sig den tid, varunder han omedelbart före övergången på den ordinarie
staten innehaft sin tjänst på extra stat.
I fråga om de kvinnliga biträdesbefattningarna får riksförsäkringsanstalten
hemställa att, i överensstämmelse med motsvarande stadgande i nådiga kungörelsen
den 18 september 1914 angående villkor och bestämmelser att gälla för
i staten för statistiska centralbyrån uppförda kvinnliga biträdesbefattningar, måtte
stadgas, att, därest kvinnligt biträde, som vid ingången av år 1917 är anställt
hos riksförsäkringsanstalten och då befordras till ordinarie biträde hos ämbetsverket,
omedelbart före sin befordran därstädes mot fast arvode utfört arbete av
motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, biträdet må äga att med avseende å
begynnelselön och för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid,
biträdet utfört sådant arbete vid ämbetsverket.
På grund av vad riksförsäkringsanstalten sålunda anfört, får riksförsäkrings-.
anstalten hemställa, att i sin tid övergångsbestämmelser måtte utfärdas i överensstämmelse
med av riksförsäkringsanstalten sålunda angivna grunder.
Till en början vill jag- framhålla, att de särskilda arvoden, som för
närvarande utgå från barnmorskornas pensionsanstalt samt för handläggning
av ärenden rörande ersättning för kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, till vissa befattningshavare, som enligt förslaget äro
upptagna i anstaltens ordinarie stat, ej vidare efter den nya statens
trädande i kraft böra till dem utgå. Dock torde särskilt arvode för
handläggning av ärenden utav hitnämnda beskaffenhet fortfarande böra
tillerkännas överläkaren, för vilken allenast arvode till oförändrat belopp
upptages å staten.
Då vid verkställd lönereglering och omorganisation en befattning
i avseende å lönegraden uppflyttas från eu lägre grad till en högre,
plägar det i regel icke medgivas, att tjänstgöring å befattningen i den
lägre graden får vid uppflyttningen tillgodoräknas för erhållande av
ålderstillägg. Ett frångående av denna princip i detta fall kan jag ej
förorda. Emellertid föreligger ett särskilt förhållande i fråga om byrådirektören
Tengstrand. På sätt riksförsäkringsanstalten omnämnt, har denne
från och med år 1915 åtnjutit ett personligt lönetillägg av 1,200 kronor.
Då Tengstrand tillika för närvarande uppbär 2 ålderstillägg, åtnjuter
han nu eu avlöning på riksförsäkringsanstaltens stat av 7,800 kronor,
motsvarande, efter avdrag för pensionsavgift, avlöning enligt tredje
normalgraden. Därest Tengstrand utnämnes till byråchef, synes han
därför under alla förhållanden böra för erhållande av ålderstillägg få
tillgodoräkna sig den tid, han uppburit dylikt personligt lönetillägg.
Emellertid bär Tengstrand från barnmorskornas pensionsanstalt samt för
31
Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 250.
handläggning av förenämnda särskilda ärenden rörande ersättning för
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, uppburit ett årligt belopp
av omkring 800 kronor. Då Tengstrand icke vidare skulle komma
i åtnjutande av sistnämnda belopp, synas billighetsskäl tala för att lian
ma i nu ifrågavarande hänseende lå tillgodoräkna sig fem år före nya
lönestatens trädande i kraft, i vilken händelse Tengstrand från och
med år 1917 skulle äga uppbära eu ersättning, ungefärligen motsvarande
den till honom nu utgående.
hör åtnjutande av de förmåner, som i den nya staten varda upptagna
för ordinarie befattningshavare hos riksförsäkringsanstalten, torde,
med tillämpning jämväl av vad jag förut yttrat, böra fastställas följande
även för pensionsstyrelsens befattningshavare i huvudsak gällande
allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
a) för ordinarie befattningshavare utom kvinnliga biträden:
att befattningshavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar värjo söckendag;
att befattningshavare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen
inträdande förändrad organisation av riksförsäkringsanstalten eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende ävensom,
därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen varder så förändrad,
att den ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk, eller därest
vissa anstalten tillhörande göromål överflyttas till annat verk, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordordnaude, tjänstgöra
i det verk eller den anstalt, vartill göromålen överlämnas; skolande
befattningshavare i riksförsäkringsanstalten slutligen, likaledes med bibehållande
av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst av
Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen
å det sociala området;
att chefen för riksförsäkringsanstalten skall vara underkastad den
förändring i tjänsteställning, som må anses följa därav, att chefsbeställningen
vid anstalten kan varda upptagen bland de i § 35 regeringsformen
angivna förtroendesysslor;
att med befattning inom riksförsäkringsanstalten icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med befattning inom riksförsäkringsanstalten ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
Kung]. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.
32
för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som
helst, så framt ej, beträffande generaldirektören och byråcheferna, Kungl.
Maj:t och, vad angår andra befattningshavare, riksförsäkringsanstalten
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen
inom riksförsäkringsanstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning
uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets
oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring, utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksförsäkringsanstalten,
bestrida densamma mot åtnjutande därvid av i
stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsfall de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande
belopp, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår;
Kuvijl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
33
att emellertid, därest tjänsteman av högre grad till följd av tjänsteresa
eller för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få,
högst fyra, dagar förhindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av
lägre grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till
befattningen hörande löpande göromålen;
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år på samma villkor samt
för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
att, därest befattningshavares utnämning till ordinarie tjänst å den
nya staten icke innebär befordran till högre tjänstegrad än han förut
innehaft, honom må för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande
befattning i riksförsäkringsanstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen måf, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av generaldirektören, byråchef och tjänsteman
i andra lönegraden under en och en halv månad, av tjänsteman
i första lönegraden under en månad samt av förste vaktmästare och annan
vaktmästare under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,
begagna sig av semester;
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 225 käft. (Nr 250.)
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande, eller såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande
tillträder befattning i riksförsäkringsanstalten, skall vara pliktig att
underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser;
b) för kvinnliga biträden:
att, då vid uppförande i stat av biträdesbefattning till innehavare
av densamma befordras person, som omedelbart före sin befordran
inom riksförsäkringsanstalten utfört samma arbete som det till befattningen
hörande mot fast arvode under föregående år till belopp, överstigande
vad enligt staten skall utgå till befattningens innehavare,
anstalten skall äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande
till nämnda arvodes belopp; dock att biträdet genom dylik avlöningsfyllnad
ej må i något fall tillgodoföras avlöning till högre belopp,
än som motsvarar beloppet av den med befattningen ifråga förenade
slutavlöningen, tjänstgöringspenningar och ortstilJägg däri inräknade;
att ifråga om biträdes av tredje graden arbetstid å tjänsterummet
skall gälla vad här ovan föreskrivits för andra ordinarie befattningshavare
i anstalten samt att biträdes av första eller andra graden
arbetstid å tjänsterummet skall vara sex timmar, dock att sådant biträde
skall vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det
kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
att biträde må åtnjuta semester under en månad av året, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
att biträde av lägre grad, som efter intjänande av båda ålderstilläggen
i denna grad befordras till biträdesbefattning av närmast
högre grad, må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i
sistnämnda grad;
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 35
att, därest biträde, som vid den nya avlöningsstatens trädande i
kraft är anställt hos riksförsäkringsanstalten och befordras till ordinarie
biträde hos ämbetsverket från samma tidpunkt, omedelbart före sin
befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig
beskaffenhet därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid
ämbetsverket;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av
semester biträde av lägre grad skall vara skyldigt, att, om det förordnas
såsom biträde av högre grad hos anstalten, bestrida befattningen såsom
sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde av lägre grad att därunder
i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet erfordras
i följd av sjukdomsförfall, de med den tjänstledigas befattning
förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för
beredande av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;
att gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter
av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;
att,
där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten,
därest icke anstalten med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande
finner det nödigt;
att biträdesbefattning skall av anstalten tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande
genom kungörelse;
att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär
bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som må
varda av Kungl. Maj:t meddelade; samt
att i övrigt de för andra ordinarie befattningshavare i riksförsäkringsanstalten
stadgade villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners
åtnjutande skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid
mot vad här blivit föreskrivet lända till efterrättelse.
Tillika torde beträffande byrådirektören Tengstrand riksdagens
medgivande böra utverkas till en särskild övergångsbestämmelse av
förut angivet innehåll.
Då det i Kungl. Maj:ts proposition angående lag om försäkring för
olycksfall i arbete föreslagna försäkringsrådet icke skulle behöva börja
36 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 250.
sin verksamhet förrän mot slutet av år 1917, torde frågan om rådets
organisation och anvisande av erforderliga medel för upprätthållande
av rådets verksamhet ej behöva underställas innevarande års riksdag,
utan kunna uppskjutas till avgörande vid riksdagen år 1917. Beträffande
de för rådets verksamhet erforderliga årliga kostnaderna torde
dessa icke komma att överstiga det av ålderdomsförsäkringskommittén
beräknade beloppet eller 120,000 kronor.
Frågorna om kostnaderna för de in- och utbetalningar av försäkringsavgifter
och försäkringsersättningar, som kunna komma att omhänderhavas
av postsparbanken eller annan offentlig inrättning, ävensom
angående grunderna för olycksfallsförsäkringsfondens förvaltning och
därav föranledda kostnader, torde ävenledes böra uppskjutas till behandling
av nästkommande års riksdag.
I detta sammanhang ber jag få erinra, att Kungl. Maj: t i den till
innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen
att i afbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet
avlåtas, på extra stat för år 1917 beräkna ett förslagsanslag av 39,000
kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr
med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten. Till statsrådsprotokollet
i denna fråga anförde jag, att det för det dåvarande icke
läte sig med full säkerhet bedöma, huruvida behovet av omförmälda
anslag för år 1917 komme att påverkas av det ifrågasatta genomförandet
av den nya försäkringen för olycksfall i arbete. Då emellertid så icke
torde bliva fallet, lärer anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen
med det i statsverkspropositionen i enlighet med uppgifter från postsparbanksdirektören
beräknade beloppet 39,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
l:o) att, under förutsättning att riksdagen antager
lag om försäkring för olycksfall i arbete,
dels godkänna de utav mig förordade förslagen
till ordinarie avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten
för år 1917 samt till allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie
stat för anstalten;
dels från och med år 1917 i riksstaten under
sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag till
riksförsäkringsanstalten å 104,800 kronor;
dels för upprätthållande av riksförsäkringsan
-
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 37
h tal ten k verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å
extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av
567,700 kronor, med rätt för Kung!. Magt att förskottsvis
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna
30,000 kronor;
dels ock medgiva, att, därest nuvarande byrådirektören
_ hos anstalten Ivar Erik Olof Tengstrand utnämnes
till byråchef å den nya staten, honom må
tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna sig en tid av fem år före den nya
lönestatens trädande i kraft; samt
2:o) att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag
av 39,000 kronor att användas till ersättning
åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd
och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Magt Konungen bifalla; och skulle nådig
proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Conr. Falkenberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 225 käft. (Nr 250.)
6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1916:252 Skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. m. s. 4 i texten
- SärU 1916:4 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående anslag till riksförsäkringsanstalten m. m., dels ock en i anledning därav väckt motion. s. 1 i texten