Sök i Ratio Lex

Angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. in

1916-05-09 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:250, Angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:tu Nåd. Proposition Nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Maj:ts nädiga proposition till riksdagen angående

anslag till riksförsäkringsanstalten in. in.; given Stockholms

slott den 9 maj 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden lör denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

l:o) att, under förutsättning att riksdagen antager lag om försäkring

för olycksfall i arbete,

dels godkänna de i samma protokoll intagna förslagen till ordinarie

avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten för år 1917 samt till allmänna

villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie

stat för anstalten;

dels från och med år 1917 i riksstaten under sjätte huvudtiteln

uppföra ett ordinarie anslag till riksförsäkringsanstalten å 104,800 kronor;

dels för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,

utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett

förslagsanslag av 567,700 kronor, med rätt för Kung!. Maj: t att förskottsvis

under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 30,000 kronor;

dels ock medgiva, att, därest nuvarande byrådirektören hos anstalten

Ivar Erik Olof Tengstrand utnämnes till byråchef å dep nya staten,

honom må tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig eu tid av fem år före den nya lönestatens trädande i kraft; samt

2:o) att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av

39,000 kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess

bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott ; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydon:.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 käft. (Nr 250.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Utdrag av protokollet över civilärenden, kallet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 maj 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow, anlörde:

Enligt det förslag'' till lag om försäkring för olycksfall i arbete,

som Kungl. Maj:t den 10 april 1916 beslutat förelägga riksdagen, skall

den försäkring, som i lagförslaget avses, äga rum antingen i riksförsäkringsanstalten

eller i ömsesidiga, för ändamålet bildade försäkringsbolag

av arbetsgivare. På grund av den väsentligt ökade omfattning,

som riksförsäkringsanstaltens verksamhet efter lagens genomförande

skulle komma att erhålla, måste anstalten utvidgas och i vissa hänseenden

omorganiseras.

Ålderdomsförsäkringskommittén har, för att icke fördröja avslutningen

av sitt arbete, icke kunnat avgiva ett detaljerat förslag till anstaltens

omorganisation, men har dock, med hänsyn till bestämmelserna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 250.

3

i 16 § av förslaget rörande arbetsgivarnes bidrag till förvaltningskostnaderna,

sökt bilda sig en allmän föreställning om storleken av de

blivande årliga kostnaderna för anstalten. Enligt kommitténs beräkningar

skulle huvudposterna i utgifterna för anstalten under de närmaste

åren kunna i avrundade tal uppskattas till följande belopp:

Generaldirektör och sju byråchefer..................................... 70,000 kronor

Övriga tjänstemän, läkare och biträden ............................ 250,000 »

Ombud ................................. 250,000 »

Expenser......................................................................................... 160,000 »

eller tillsammans omkring 730,000 kronor. I denna summa äro dock

icke inräknade kostnaderna för ersättningarnas utbetalande.

Såsom jag redan till statsrådsprotokollet den 10 april 1916 anfört,

har jag emellertid, för att erhålla en möjligast fullständig uppgift angående

erforderlig personal och sannolika kostnader för det fall, att

lagförslaget skulle åtminstone till sina väsentliga delar bliva av riksdagen

gillat, anmodat riksförsäkringsanstalten att avgiva utlåtande i

ärendet. Anstaltens utlåtande, som avgivits den 17 april innevarande

år, har nu inkommit till Kungl. Maj:t, och får jag först redogöra för

resultaten av anstaltens beräkningar rörande förvaltningskostnaderna.

Riksförsäkringsanstalten utgår i sitt utlåtande från den förutsättningen,

att den nya lagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle

träda i kraft den 1 januari 1918, och angiver först organisationen för

år 1918 och därav föranledda kostnader. Därefter övergår anstalten

till att beräkna de kostnader, som under 1916 och 1917, utöver de hittillsvarande

kostnaderna, skulle bliva erforderliga för det nödvändiga förberedande

arbetet.

Rörande omfattningen av anstaltens verksamhet efter lagens ikraftträdande

anför anstalten, bland annat, följande:

Beträffande antalet enligt lagen försäkrade har kommittén beräknat, att försäkringen

skall komma att år 1917 omfatta omkring 1,350,000 arbetare av alla

slag. Av nämnda antal arbetare har kommittén antagit, att i riksförsäkringsanstalten

skulle försäkras omkring en million.

Med den mera inskränkta omfattning, som försäkringen enligt Kungl.

Maj:ts proposition i ämnet sannolikt skulle erhålla i förhållande till kommitténs

förslag, torde man kunna antaga, att åtminstone 700,000 arbetare komma att försäkras

i riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsanstalten har härvid utgått från,

att den del av försäkringsstocken, för vilken försäkring kommer att tagas i

arbetsgivarbolag, så gott som uteslutande torde vara att återfinna inom indu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

“Kung!. Maj ds Nåd. Proposition fri 250.

strien och samfärdseln. Möjligen kommer hälften av till dfenna del höraiide arbetare

att försäkras i riksförsäkringsanstaltén och hälften i äibetsgivarboläg.

Nettopremierna för de i riksförsäkringsanstaltén försäkrade skulle, på

grundval av kommitténs beräkningar kunna antagas uppgå till omkring 5 l/2 million

kronor.

Beträffande det årligå antal el olycksfall bär riksförsäkringsanstaltén på grund

av inom anstalten verkställda beräkningar, vilka dock givetvis måste anses synnerligen

osäkra, ansett sig böra utgå från, att, då försäkringen kommit i gång,

omkring

50.000 övergående skador och

3.000 invaliditets- och dödsfall skulle komma att årligen ersättas äv riksförSäkringsanstalten.

Hela antalet anmälda olycksfall torde böra beräknas till mellan 50,000 och

60,000.

Riksförsäkringsanstaltén övergår därefter till en detaljerad utredning

av frågan om anstaltens organisation från och med år 1918.

Enligt denna utredning och i överensstämmelse med vad kommittén

tänkt sig skulle de anstalten åliggande göromålen fördelas på sju byråer,

nämligen:

en försäkringsbyrå,

en försäkringsmatematisk och statistisk byrå,

tre skaderegleringsbyråer,

en administrativ byrå, samt

en kameral- och ombudsbyrå.

Under hänvisning i övrigt till riksförsäkringsaustaltens avgivna

detaljerade utlåtande torde jag bär böra anföra vad anstalten yttrar

rörande arten av de uppgifter, som skulle åligga de olika byråerna,

ävensom rörande antalen erforderliga tjänstemän av olika slag.

För söler in g sbyrån skulle hava till åliggande huvudsakligen:

1) att förskaffa sig kännedom om samtliga arbetsgivare, som omfattas av

lagen, ävensom verkställa registrering av dem med angivande tillika, vilka arbetsgivare,

som tagit försäkring i arbetsgivarbolag;

2) att bestämma premier och handhava övriga försäkringsgöromål för samtliga

i riksförsäkringsanstaltén obligatoriskt försäkrade inom a) industri och samfärdsel,

b) jordbruk, hantverk, handel och tjänarearbetet m. m. ävensom för den

frivilliga försäkringen och fiskarförsäkringen;

3) att granska skadeanmälningar för utrönande, om den skadade är försäkrad

i riksförsäkringsanstaltén, om premie är vederbörligen erlagd samt om skyddsanordningar

är o vidtagna m. in.;

4) att ombesörja ärenden angående inköp av livräntor på grund av ansökan

från arbetsgivarbolag och sådana arbetsgivare, som själva stå risken enligt 11 §

i lagen;

5) att avgiva utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet i vissa

besvärsmål, särskilt angående indelning i farlighetsklasser och storleken av premie;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ta Nåd. Proposition Nr Mitt.

o

6) att verkställa inspektioner av arbetsföretag i förekommande fall.

Ä denna byrå skulle finnas följande ordinarie personal:

1 byråchef,

0 förste byråingenjörer,

4 byråingenjörer (resp. en notarie),

1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden,

10 kvinnliga biträden av andra lönegraden,

19 » » » första »

Till försäkrinjsmatematiska och statistiska byrån skulle höta huvudsakligen

följande göromål:

1) premieregléringar för fastställande av definitiva premiebelopp;

2) antecknande i vederbörande försäkringsakt av olycksfall med uppgift om

utbetalt belopp, kapitalvärde m. m.;

3) fastställafide av farlighetsklasser och premietariff ävensohi kapitalvärdes
tariff;
4)

beräkningar av anstaltens fonder enligt den nya försäkringen;

5) beräkningar av livräntereserv för riksförsäkringsanstaltehs förutvarande

försäkringsverksamhet;

6) uppgörande av riksförsäkringsanstaltens försäkringsräkenskaper;

7) bearbetning av riksförsäkringsanstaltens eget statistiska material;

8) infordrande och bearbetning av arbetsgivarbolagens statistiska material;

9) utgivande av allmän olycksfallsstatistik;

10) utgivande av industristatistik, lönestatistik m. m.;

11) utlåtanden i anledning av vissa besvärsmål.

Å försäkringsmatematiska och statistiska byrån skulle finnas aiiställd följande

ordinarie personal:

1 byråchef,

2 förste aktuarier,

2 aktuarier,

1 kvinnligt biträde av tredje lönegraden,

8 kvinnliga biträden av andra lönegraden,

11 » » » första *

På första skaderegleringsbyrån skulle förekomma bland annat:

1) registrering och granskning av skadeanmälningar (inemot 60,000 om året);

2) ärenden rörande utbekommande från riksförsäkringsanstälten av sjukpenning

samt ersättning för sjukhusvård, läkarbehandling o. d., som lämnats skadad,

i riksförsäkringsanstälten enligt nya lagen försäkrad arbetare;

3) utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet eller på begäran

av arbetsgivarbolag eller eventuellt av arbetsgivare och arbetare i ärenden rörande

utbekommande av sjukpenning samt ersättning för sjukhusvård, läkarbehandling

o. dyl.;

4) ärenden rörande skadad arbetares intägaUde å sjukhus, undergående av

specialistvård eller andra åtgärder för att förhindra eller minska eventuell invaliditet,

allt för så vitt handläggning av ersättningsärendet i övrigt tillhör denna byrå.

Med indelning av denna byrå i endast två Underavdelningar erfordras å

byrån följande befattningshavare, nämligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

1 byråchef,

2 sekreterare,

6 notarier,

2 kvinnliga biträden av tredje graden,

6 » » » andra » ,

8 » » » första »

På andra skaderegleringsbyrån skola handläggas:

1) ärenden rörande ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat i

riksförsäkringsanstalten enligt nya lagen försäkrade arbetare inom industrien samt

samfärdseln med undantag av sjöfarten;

2) ärenden rörande ersättning vid övergående skador, dödsfall och invaliditet,

som drabbat i riksförsäkringsanstalten enligt 1901 års lag försäkrade arbetare;

3) utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet eller på begäran

av arbetsgivarbolag eller eventuellt av arbetsgivare och arbetare i ärenden rörande

ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat arbetare inom industrien samt

samfärdseln med undantag av sjöfarten;

4) utlåtanden rörande invaliditetsgrad enligt 15 § i 1901 års lag;

5) ärenden rörande i riksförsäkringsanstalten av arbetsgivarbolag eller enskilda

arbetsgivare inköpta livräntor, som enligt nya lagen skola utgå till arbetare

inom industrien och samfärdseln med undantag av sjöfarten;

6) ärenden rörande de enligt 1901 års lag av riksförsäkringsanstalten beviljade

eller i riksförsäkringsanstalten inköpta invaliditets- och dödsfallslivräntorna;
7)

ärenden rörande skadad arbetares intagande å sjukhus, undergående av

specialistvård eller andra åtgärder för att förhindra eller minska eventuell invaliditet

samt frågor rörande skadad arbetares undersökning av specialist, allt för

så vitt frågan om ersättning till den skadade skall handläggas å denna byrå;

8) ärenden rörande utgående av sjukpenning och ersättning för sjukvård i

fall, där livränta på denna byrås föredragning förut tillerkänts den skadade;

9) beräkning av eventuell invaliditetsgrad för ersättningsreserv i anledning

av olycksfall, som drabbat arbetare inom industrien samt samfärdseln med

undantag av sjöfarten.

Den ordinarie personalen på byrån bör enligt riksförsäkringsanstaltens mening

bestå av följande befattningshavare nämligen:

1 byråchef,

1 sekreterare,

2 notarier,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

3 kvinnliga biträden av andra graden,

4 » » » första »

Till tredje skaderegleringsbyråns handläggning höra:

1) ärenden rörande ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat i

riksförsäkringsanstalten enligt nya lagen försäkrade arbetare inom jordbruk, handel,

sjöfart och hantverk samt tjänare utom jordbruket;

2) utlåtanden i anledning av remisser från försäkringsrådet eller på begäran

av arbetsgivarbolag eller eventuellt av arbetsgivare och arbetare i ärenden ro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2X0. 7

rande ersättning vid dödsfall och invaliditet, som drabbat arbetare inom jordbruk,

handel, sjöfart och hantverk samt tjänare;

3) iirenden rörande ersättning åt i riksförsäkringsanstalten försäkrade fiskare;

4) ärenden rörande i riksförsäkringsanstalten av arbetsgivarbolag eller enskilda

arbetsgivare inköpta livräntor, som enligt nya lagen skola utgå till arbetare

inom jordbruk, handel, sjöfart och hantverk samt tjänare;

5) ärenden rörande skadad arbetares intagande å sjukhus, undergående av

specialistvård eller andra åtgärder för att minska eller förhindra eventuell invaliditet

ävensom frågor rörande skadad arbetares undersökning av specialist, allt

för så vitt ersättningsärendet i övrigt tillkommer denna byrå;

(i) ärenden rörande utgående av sjukpenning och ersättning för sjukvård i

fall, där livränta på denna byrås föredragning förut tillerkänts den skadade;

7) ärenden rörande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militär tj änstgöring;

8) beräkning av eventuell invaliditetsgrad för ersättningsreserv i anledning

av olycksfall, som drabbat arbetare inom jordbruk, hantverk, handel och sjöfart

samt tjänare.

Den ordinarie personal, som enligt riksförsäkringsanstaltens mening erfordras

å denna byrå, utgöres av följande befattningshavare:

1 byråchef,

1 sekreterare,

2 notarier,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

3 kvinnliga biträden av andra graden,

4 » » s första »

Till administrativa byrån skulle höra huvudsakligen följande åligganden, i

vissa fall efter samråd med annan byrå:

1) ärenden rörande riksförsäkringsanstaltens organisation, arbetsordning,

ordningsföreskrifter, instruktion;

2) ärenden rörande personalen, tillsättning och entledigande av befattningshavare

och biträden samt frågor om tjänstledigheter och förordnanden;

3) framställningar till Kungl. Maj:t rörande lagar och författningar, besvarande

av nådiga remisser, i den mån de icke direkt beröra annan byrås

verksamhet;

4) frågor om undantagande av viss verksamhet från lagens tillämpning;

5) frågor om överenskommelser med andra länder på grund av 27 §;

6) besvarande av remisser från försäkringsrådet i den mån de icke direkt

falla inom eu annan byrås område;

7) samverkan med pensionsförsäkringen och överenskommelser med sjukkassor;
8)

rättsfrågor, väckande av åtal mot försumliga arbetsgivare, försäkringsbolag,

uttagande av skadestånd enligt 12 §, rättegångar angående militärersättningar,

skriftväxling i juridiska frågor;

9) slutlig redigering av riksförsäkringsanstaltens årsberättelse;

10) vården av anstaltens bibliotek;

11) övriga ärenden, som ej tillhöra annan byrås handläggning;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

12) att med uppmärksamhet följa socialförsäkringen i utlandet och verkställa

de utredningar, som härav kunna föranledas.

Till denna byrå skulle höra även en så kallad upplysningsQvdelning, som

skulle hava till uppgift besvarandet av förfrågningar rörande lagens tillämpning

med mera, i den mån dessa förfrågningar ej direkt angå annan byrå.

Under administrativa byrån skulle ligga en registrerings- och expedieripgsavdelning,

som skulle hava bland armat följande åligganden:

1) diarieföring av alla till anstaltens samtliga byråer inkommande ärenden

från Kungl. Maj:t eller ämbetsverk samt alla till administrativa byrån samt

kameral- och ombudsbyråp hörande ärenden;

2) expediering av alla utgående skrivelser och andra expeditioner för hela

anstalten;

3) handhavande av arkiv för handlingar pm4 allmänt innehåll, nådiga

brev m. m.;

4) utförande av övriga å ett registratorskontor i allmänhet förekommande

göromål.

För administrativa byrån har beräknats följande personal:

1 byråchef,

1 sekreterare och ombudsman,

1 notarie,

1 kvinnligt biträde av andra graden,

2 kvinnliga biträden av första graden,

samt å registrerings- och expcdieringsavdehungen

1 registrator,

2 kvinnliga biträden av första graden.

Beträffande slutligen kameral- och ombudsbyrån skulle denna lämpligen

kunna fördelas i en kameralavdelning (räkenskaps- och kassaavdelning) samt en

ombudsavdelning.

Till byrån skulle höra huvudsakligen följande uppgifter:

å kamer alav delning en

1) att handhava anstaltens förvaltningsmedel samt medel till bestridande av

utgifter för läkarvård, läkemedel m. m.;

2) att ombesörja bokföring och redovisning av dessa medel;

3) att ombesörja bokföring av de genom postsparbanken och uppbördsmyndigheter

verkställda inkasseringar av premiebelopp samt genom postsparbanken

verkställda utbetalningar av ersättningsbelopp;

4) att granska av postsparbanken avgivna redogörelser i vissa avseenden;

5) att uträkna avlöningar till personalen och arvoden till ombuden;

6) att granska och likvidera rese- och andra räkningar;

7) att ombesörja beställning av trycksaker, anskaffande av inventarier och

qylikt;

8) att i förment hänseende granska ävensom likvidera räkningar från läkare,

apotekare, sjukhus med flera;

9) att i samråd med försäkringsbyrån samt administrativa byrå» granska

säkerheter, som lämnats av arbetsgivare enligt § 15, ävensom att mottaga och

utlämna dylika säkerheter;

10) eventuellt att förbereda frågor om placering av anstaltens fonder;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.

9

å ombudsavdelningen:

1) att leda ocli övervaka ombudens verksamhet;

2) att utarbeta instruktioner och cirkulär för ombuden;

3) att förordna och entlediga ombud; samt

4) att verkställa inspektioner av ombud.

Ombudsavdelningen skulle hava ledning och tillsyn över samtliga ombud,

vilka beräknas utgöra 1,000 ä 1,500.

Den personal, som enligt riksförsäkringsanstaltens mening skulle erfordras

å ifrågavarande byrå, utgöres av:

1 byråchef,

1 sekreterare (även kamrerare),

2 första gradens tjänstemän,

1 kvinnlig bokhållare och kassör,

2 kvinnliga biträden av andra graden,

2 » » » första » ,

1 materialförvaltare.

Till skaderegleringsbyråernas personal torde närmast få hänföras även de

läkare, som erfordras för riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

För detta arbete torde komma att erfordras 1 överläkare — liksom nu är

fallet — och därjämte 2 biträdande läkare.

Beträffande vaktmästare finnas hos riksförsäkringsanstalten nu en förste

vaktmästare och tvenne vaktmästare jämte två extra vaktmästare. Antalet vaktmästare

förutom förste vaktmästaren anser riksförsäkringsanstalten böra ökas till

fyra med hänsyn till att riksförsäkringsanstalten framdeles blir i behov av nästan

tre gånger så stor ämbetslokal som den nuvarande.

Vaktmästarne skulle, utom de vanliga vaktmästargöromålen, handhava

kopiering av utgående skrivelser ävensom, i den mån deras tid det medgiver,

i övrigt biträda å registrerings- och expedieringsavdelningen.

Beträffande den särskilda kostnad, som skulle kunna anses motsvara

förvaltningen i fråga om försäkringen under den s. k. Tcarenstiden,

vilken kostnad, enligt vad i den kungl propositionen angives, skulle, i

avvaktan på sjukförsäkringsfrågans definitiva lösning, bestridas genom

anslag å extra stat, anför riksförsäkringsanstalten bl. a. följande:

Kungl. Maj:t har i sin proposition i förevarande ämne föreslagit, att olycksfallsförsäkringen

skulle omfatta även de kortvariga olycksfallen och att alltså

ersättning skall utgå även under den s. k. karenstiden.

Av motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet framgår emellertid,

att denna anordning kan komma att bliva förändrad vid det definitiva ordnandet

av sjukförsäkringen. Det torde därför bliva nödvändigt, att endast mera provisoriskt

ordna riksförsäkringsanstaltens förvaltning i den del, som betingas av

arbetet med försäkringen för karenstiden.

Riksförsäkringsanstalten vill här emellertid förutskicka den anmärkning,

att i de yttranden, som avgivits över ålderdomsförsäkringskommitténs förslag,

rätt allmänt överskattats det arbete, som orsakas av ifrågavarande del av för
Bihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 Käft. (Nr 250.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 356.

säkringen. Det liar bland annat framhållits, vilka stora omkostnader förvaltningen

av den holländska riksförsäkringsbanken drager, men enligt de upplysningar, riksförsäkringsanstalten

kunnat inhämta genom en tjänstemans studier å ort och

ställe ävensom i övrigt genom från riksförsäkringsbanken erhållna meddelanden,

torde dessa kostnader till stor del vara beroende på det invecklade sätt, varpå

samma förvaltning ordnats.

Skulle omsorgen om de kortvariga olycksfallen överlämnas åt sjukkassorna,

minskas därigenom ej de göromål, som föranledas av registrering av arbetsgivare,

indelning i farlighetsklasser samt bestämmande, påförande och uppbörd av premier.

Däremot kommer arbetet för beviljande av ersättning att väsentligt minskas,

1 det alla kortvariga olycksfall, vilka vid en karenstid av 60 dagar utgöra minst

90 % av hela antalet, ej skulle ersättas av riksförsäkringsanstalten. Dock måste

väl sannolikt, såsom fallet är i Tyskland m. fl. länder, samtliga olycksfall anmälas

till riksförsäkringsanstalten (respektive arbetsgivarbolag), på det att anstalten skall

kunna bliva i tillfälle att tillse, i vad mån åtgärder för den skadades vård samt

för att förebygga invaliditet omedelbart böra vidtagas. En viss prövning måste

alltså äga rum med avseende å samtliga olycksfallsanmälningar.

Om framdeles ersättningen under de 60 första dagarna skulle ombesörjas

av sjukkassorna, skulle alltså vissa befattningshavare kunna undvaras, under förutsättning,

att försäkringsverksamheten ej tager större omfattning än av riksförsäkringsanstalten

beräknats.

Å försäkringsbyrån skulle personalen kunna minskas något, nämligen med

hänsyn till det arbete, som föranledes av den första granskningen av skadeunmälningarna.

På grund härav skulle kunna undvaras högst 1 byråingenjör, 1 kvinnligt

biträde av andra graden och 1 kvinnligt biträde av första graden.

I fråga om regleringen av skadorna beröres av karenstidens bibehållande

endast den ovan angivna lista skaderegleringsbyrån. Denna byrå skulle då upphöra.

Arbetet med skadeanmälningarnas inregistrering och förandet av skaderegistret

torde väl lämpligen böra ske gemensamt, men därefter skulle den kvarvarande

delen av lista skaderegleringsbyråns arbete, nämligen beräkning av den

skadades arbetsförtjänst i alla sjukersättnings- och invaliditetsfall samt frågor, som

röra tillerkännande av sjukpenning och ersättning för sjukvård i sådana fall, i

vilka den skadade ej blivit återställd inom 60 dagar efter olycksfallet, fördelas

mellan de båda övriga byråerna. För arbetet med bestämmandet av skadades

arbetsförtjänst och kontrollen av sjukvårds- och sjukpenningbeloppen samt ombesörjandet

av skriftväxlingen i anledning av skadeanmälningarna och sjukersättningsintygen

torde knappast kunna beräknas mindre än 1 notarie å vardera byrån.

En kvinnlig bokhållare bör stå i närmaste ansvaret för skaderegistret. För uträknande

av sjukpenningbeloppen, uppsättande av skrivelser om sjukpenning

och förandet av liggarekorten vid längre sjukvårdstid torde å vardera byrån erfordras

1 kvinnligt biträde av andra graden och för enklare arbetens utförande 1

kvinnligt biträde av första graden å vardera byrån.

Beträffande första skaderegleringsbyrån skulle alltså av bestämmelserna

rörande karenstidsersättning betingas ungefärligen följande personal: 1 byråchef,

2 sekreterare, 4 notarier, 1 kvinnlig bokhållare, 4 kvinnliga biträden av andra graden

samt 6 kvinnliga biträden av första graden.

Kassa- och räkenskapsgöromålen skulle även minskas i vad angår ersättning

för läkarbehandling och medicin m. in. Då emellertid befattningshavarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 250.

å kameral- och ombudsbyrån iiro mycket knappt beräknade och säkerligen behöva

avsevärt förstärkas genom extra arbetskrafter, torde å denna byrå för ifrågavarande

fall endast kunna undvaras 1 kvinnligt biträde av andra graden, förutom

extra arbetskrafter.

Hela den personal, som skulle kunna undvaras, därest rätten till ersättning

framdeles icke skulle omfatta karenstiden, skulle alltså utgöra:

1 byråchef,

2 sekreterare,

5 första gradens tjänstemän,

1 kvinnlig bokhållare,

6 kvinnliga biträden av andra graden,

7 » » » första »

Dessa befattningshavare torde böra uppföras på extra stat.

Efter motivering av avlöningsbeloppen för de olika tjänstinnehavarne

ävensom för chefens ställning såsom generaldirektör och för en

ställföreträdare för chefen uppgör riksförsäkringsanstalten förslag till

ordinarie avlöningsstat för år 1918 med ett årligt belopp av 295,600 kronor.

Förutom det anslag, som skulle uppföras på ordinarie stat, skulle

ä extra stat för år 1918 böra upptagas kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens

utgifter i övrigt, nämligen till befattningshavare å extra stat

och biträdande läkare, till vikariatsersättningar, amanuenser och extra

biträden, resekostnadsersättningar, hyra, skrivmaterialier, tryckningskostnader,

inventarier m. m. Beträffande dessa kostnader anför riksförsäkringsanstalten

bl. a.:

För de ovan angivna, för arbetet med försäkringen för karenstiden avsedda

befattning shav ar ne, vilka skulle uppföras å extra stat, torde böra beräknas följande

avlöningsförmåner, därvid avdrag gjorts, ungefärligen motsvarande beräknade pensionsavgifter

:

1 byråchef............... kronor 7,800: —

2 sekreterare ä 5,600 kronor.......................................... » 11,200: —

5 första gradens tjänstemän ä 3,900 kronor............... » 19,500: —

1 kvinnlig bokhållare........;...............:............................. » 1,950: —

6 kvinnliga biträden av andra graden ä 1,550 kronor » 9,300: —

7 kvinnliga biträden av första graden å 1,150 kronor » 8,050: —

Summa kronor 57,800: —

Till den för 1918 föreslagna biträdande läkaren synes böra beräknas arvode

med 3,000 kronor.

Till amanuenser, eventuellt en extra läkare samt kvinnliga extra biträden

ävensom tillfälligt anlitade sakkunniga inom anstalten torde böra beräknas minst

40,000 kronor. Det torde för jämförelse kunna nämnas, att vid uppgörande av

pensionsstyrelsens stat för år 1915 beräknades till amanuenser omkring 20,000

kronor, till kvinnliga extra biträden 21,600 kronor och till mera tillfälliga extra

arbetskrafter 3,700 kronor.

För tre extra vaktmästare synes böra upptagas ett belopp av 3,000 kronor.

För närvarande finnas två extra vaktmästare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Till vikariatsersättningar under semester och tjänsteresor, vartill för pensionsstyrelsen

beräknats 9,900 kronor, torde böra anslås omkring 10,000 kronor.

Övriga kostnader, utom ombudsarvoden och kostnad för läkarbetyg, har

riksförsäkringsanstalten beräknat till ungefär följande belopp, därvid riksförsäkringsanstaltens

kostnader för samma ändamål under år 1915 för jämförelse jämväl

angivits.

År 1915. År 1918.

Hyra........................................................................

Uppvärmning, belysning, städning .....................

Resekostnader .........................................................

Skrifmaterialier......................................................

Tryckningskostnader .............................................

Böcker, tidskrifter m. m.....:...............................

Inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner

Telegram och telefon ..........................................

Diverse...................................................................

Summa

........... 14,800

— 30,000

—

........... 4,506

— 10,000

—

............ 2,136

— 10,000

—

........... 1,357

— 6,000

—

........... 8,563

- 40,000

—

........... 480

— 1,000

—

........... 3,107

— 12,000

—

........... 1,004

- 3.000

—

.......... 2,270

— 10,000

—

kronor 38,223

— 122,000

—

Vad slutligen angår kostnaden för ortsombuden har kommittén beräknat

denna kostnad till 250,000 kronor.

För att kunna med någon grad av säkerhet beräkna kostnaderna för ombuden,

skulle det vara nödvändigt att dels genomgå alla rikets kommuner för att

undersöka, varest förhållandena påkalla ombuds anställande, dels söka utröna, i

vilken mån ombudet å varje ort kan bliva betungat av åligganden för riksförsäkringens

räkning. Ifrågavarande undersökning har riksförsäkringsanstalten på

grund av den knappa tiden ej medhunnit utföra.

Då riksförsäkringsanstalten för närvarande icke är i tillfälle att närmare

beräkna det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppets storlek, anser sig

riksförsäkringsanstalten böra föreslå, att det av kommittén beräknade beloppet

250,000 kronor lägges till grund vid uppgörande av förevarande stat.

Under kostnaderna för ombuden torde även kunna inbegripas den kostnad,

som betingas av anskaffande av de uppgifter ur mantalslängderna, vilka riksförsäkringsanstalten

infordrar för att kunna erhålla kännedom om landets samtliga

arbetsgivare.

På grund av gällande bestämmelser har riksförsäkringsanstalten att av sina

förvaltningsmedel utgiva ersättning för läkarundersökning och anskaffande av

läkarbetyg åt skadad i anstalten försäkrad. Enligt den föreslagna nya lagstiftningen

åter skulle denna kostnad utgå av arbetsgivarnes försäkringsavgifter. Då

emellertid i anledning av olycksfall, som inträffat under år 1917 eller tidigare år,

ersättning av ifrågavarande slag torde komma att utgå jämväl under år 1918 och

möjligen även någon tid därefter, torde ett anslag för ändamålet böra upptagas

i staten. För år 1917 beräknas ifrågavarande kostnad, såsom riksförsäkringsanstalten

nedan får tillfälle att närmare beröra, till 32,000 kronor. Det för år

1918 erforderliga beloppet kan givetvis ej med någon som helst säkerhet beräknas,

men torde lämpligen böra förslagsvis upptagas till hälften av det för 1917

beräknade, eller alltså till 16,000 kronor.

För uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet år 1918 skulle

alltså erfordras, utöver anslag å ordinarie stat till belopp av 295,600 kronor, ett

förslagsanslag å extra stat å 501,800 kronor, eller tillhopa 797,400 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.

13

Då det synes vara av intresse att angiva hela den besparing, som Skulle

kunna uppstå, därest riksförsäkringsanstalten ej skulle omhänderhava försäkring,

avseende rätt till ersättning under de första 60 dagarna efter olycksfallet, bär

riksförsäkringsanstalten i sådant hänseende uppgjort följande sammanställning.

De däri upptagna beloppen måste dock naturligtvis anses ganska osäkra.

Befattningshavare å extra stat...................................................... kronor 57,800: —

Amanuenser, extra biträden, extra vaktmästare, vikariatsersätt
ningar.

...................................................................................... » 12,000: —

Hyra, uppvärmning, belysning, städning, skrivmaterialier, tryckningskostnader,

inventarier, telegram och telefon samt

diverse .................................................................................... » 25,000: —

Ortsombuden................................................................................... » 75,000: —

Summa kronor 169,800: —

eller i runt tal 170,000 kronor.

Till omkostnaderna för riksförsäkringsanstalten skulle komma ersättning

till postsparbanicen för inkassering av premier och utbetalningar av ersättningar.

Härtill skulle väl även komma någon ersättning till uppbördsmyndigheterna för

uppbörd av premier.

Beträffande postsparbanken har riksförsäkringsanstalten under hand inhämtat,

att de direkta kostnaderna under år 1918 för ifrågavarande inkassering

och utbetalning skulle kunna beräknas uppgå till omkring 16,000 kronor. Härvid

har dock hänsyn ej tagits till den ökning av personal i postsparbankens styrelse,

som möjligen kan bliva en följd av det ökade arbetet för riksförsäkringsanstalten.

Sedan riksförsäkringsanstalten sålunda redogjort för de årliga anslag,

som från och med år 1918 under förutsättning, att den nya lagen

vid detta års början träder i kraft, skulle bliva erforderliga för uppehållande

av anstaltens verksamhet, övergår anstalten till att redogöra

för de anslag, som för är 1917 skulle erfordras för bestridande av kostnaderna

dels för anstaltens verksamhet under samma år enligt nu gällande

grunder och dels för de förberedande arbeten, som bliva nödvändiga

för att sätta anstalten i stånd att från 1918 års början kunna

upptaga den utvidgade verksamheten.

Innan jag närmare redogör för utlåtandet i denna del, tillåter

jag mig erinra, att Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag avlåtna

statsverksproposition föreslagit riksdagen att i avbidan på den

proposition, som kunde komma att avlåtas angående genomförande av

försäkring för olycksfall i arbete och administrationen härav, på extra

stat för år 1917 beräkna ett anslag för ändamålet av 700,000 kronor.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet i. frågan framhöll jag bland

annat, att binder ej torde möta att vid slutligt förslag i ämnet kunna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

hemställa om uppförande av lämplig del av det behövliga anslaget på

ordinarie stat.

Beträffande storleken av de för år 1917 erforderliga anslagen yttrar

riksförsäkringsanstalten bl. a. följande:

Under år 1917 fortgår riksförsäkringsanstaltens försäkringsverksamhet enligt

1901 års lag. Därjämte skall under samma år den huvudsakligaste delen av det

omfattande organisationsarbetet äga rum.

Yid beräknandet av den personal, som riksförsäkringsanstalten anser erforderlig

under år 1917, ansluter sig riksförsäkringsanstalten i fråga om personalen

för det löpande arbetet huvudsakligen till det förslag till stat för år

1917, som av riksförsäkringsanstalten i underdånigt utlåtande den 30 september

1915 framlades, och beträffande personalen för organisationsarbetet bar riksförsäkringsanstalten

tagit vederbörlig hänsyn till den blivande organisationen

enligt ovan framställda statförslag för år 1918.

Nämnda förslag av den 30 september 1915 innebär i förhållande till den

nuvarande staten i huvudsak följande ändringar:

att anstalten uppföres å ordinarie stat;

att ledamöterna i anstalten erhålla byråchefs ställning och avlöning;

att å försäkringstekniska och statistiska byrån den nuvarande aktuarietjänsten

förvandlas till förste aktuarietjänst samt att därjämte en ny andragradstjänst

inrättas;

att å nuvarande sekreterarens avdelning inrättas en andragradstjänst;

att en del kvinnliga biträden uppföras å ordinarie stat, därav 4 i tredje

lönegraden.

Därjämte ingick i detta statförslag en förböjning av chefens avlöning från

10,000 kronor till 11,000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten övergår härefter till frågan om den för år 1917

behövliga personalen och därvid först till den, som erfordras för den nuvarande

försäkringstekniska och statistiska hymn, vilken byrå i statförslaget för år 1918

motsvaras av två byråer, försäkringsbyrån samt den försäkringsmatematiska och

statistiska byrån. Arbetet för organiserandet av dessa båda byråers framtida

verksamhet blir, såsom av det följande kommer att framgå, av den allra största

omfattning, och det sönderfaller i två till sin art väsentligt skilda huvudgrupper,

nämligen det, som avser det egentliga försäkringsarbetet, och det, som avser det

försäkringsmatematiska och statistiska arbetet.

Riksförsäkringsanstalten anser sig nu böra hemställa, att de i 1918 års statförslag

ingående båda byråerna, försäkringsbyrån samt den försäkringsmatematiska

och statistiska byrån, redan från och med den 1 januari 1917 måtte upprättas

och att var och en av dessa byråer får sönderfalla i en underavdelning

för det löpande arbetet och en för organisationsarbetet. Genom en sådan anordning

torde ifrågavarande arbete för jämförelsevis minsta kostnad kunna utföras

på ett fullt tillfredsställande sätt.

Yad härefter angår personalen på försäkringsbyrån, skulle, oavsett den för

båda underavdelningarna gemensamma byråchefen, på underavdelningen för de löpande

ärendena vara anställda samma befattningshavare, som, på sätt här ovan

angivits, enligt statförslaget av den 30 september 1915 äro avsedda för den för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 15

säkrings tekniska och statistiska byrån, med undantag därav, att den personal,

som skulle utföra det statistiska arbetet — nämligen eu tjänsteman av andra

graden, ett kvinnligt biträde av tredje graden och ett kvinnligt biträde av första

graden skulle överflyttas till den nya försäkringsmatematiska och statistiska

byrån.

Underavdelningen för organisationsarbetet skullo erhålla synnerligen omfattande

uppgifter.

Till dessa skulle först och främst höra att söka erhålla kännedom om alla

arbetsgivare, som omfattas av den nya lagen, samt att angående dessa arbetsgivare

upplägga det kortregister, som sedermera årligen måste kompletteras

och justeras. Arbetsgivarnas antal beräknas av kommittén till 300,000. Antalet

kort i kortregistret kan sannolikt ej beräknas till mindre än 600,000.

För all industri, hela samfärdseln, en del hantverk och handel samt medelstora

och större jordbruk erfordras för bestämmande av premiernas storlek m. m.

bland annat åtskilliga uppgifter rörande vederbörande arbetsföretag, dess personal

och avlöningsförhållanden. Då i lagförslaget arbetsgivare, vars arbetare

s^0^. yara. försäkrade i riksförsäkringsanstalten, icke ålagts skyldighet att hos

nksförsäkringsanstalten därom göra anmälan eller att om sitt företag lämna

några meddelanden, måste riksförsäkringsanstalten — förutom att söka erhålla

kännedom om dessa arbetsgivare — till var och en av dem utsända formulär för

erhållande av sådana uppgifter, som nyss nämnts, samt därefter kontrollera, att

fullständiga dylika uppgifter från alla vederbörande erhållits. Beträffande mindre

jordbrukare, smärre hantverkare samt vissa till handeln hörande företag torde

sådana särskilda uppgifter ej behöva infordras.

Vidare skulle till organisationsarbetet å denna byrå höra:

1) fastställande av farlighetsklasser, uträknande av premiebelopp, kontroll

över dessa uträkningar samt uppläggande av akter för beräknade 100,000 arbetsföretag;
2)

samma arbete, ehuru av enklare slag och mera schematiskt, för övriga till

ett antal av 170,000 beräknade arbetsgivare;

3) att fastställa formulär av olika slag;

4) att utarbeta villkoren för frivillig försäkring, i vad detta arbete tillkommer

denna byrå;

5) att uppgöra förslag rörande tid och sätt för avgifternas inbetalning;

6) att i samråd med socialstyrelsen uppgöra tabeller över avlöningsförhållanden

i olika delar av landet, värdet av naturaförmåner m. m.

Organisationsarbetet för denna byrå kommer säkerligen att bliva väsentligt

vidlyftigare än det årliga arbetet, sedan försäkringsverksamheten kommit i gång.

Emellertid är det givet, att för detta organisationsarbete ej uteslutande ordinarie

arbetskrafter behöva användas, utan böra sådana arbetskrafter anställas endast i

den mån de kunna anses oundgängliga för byråns blivande årliga arbete I

övrigt skulle extra arbetskrafter anlitas.

oUnder dessa. förutsättningar och med hänsyn till att personalen å denna

och å underavdelningen för löpande ärenden tillsammantagen ej får bliva större

än vad som erfordras å hela den blivande försäkringsbyrån, skulle den ordinarie

personalen å nu ifrågavarande underavdelning bliva

2 förste byråingenjörer,

3 byråingenjörer,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

6 kvinnliga biträden av andra graden,

17 » » » första »

På försäkringsbyrån i dess helhet erfordras alltså under år 1917 följande

ordinarie personal, nämligen:

1 byråchef,

3 förste byråingenjörer,

4 byråingenjörer,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

10 kvinnliga biträden av andra graden,

19 » » » första »

Den försäkringsmatematiska och statistiska hyrån skulle, såsom nyss nämnts,

under år 1917 likaledes delas i två underavdelningar, den ena för det löpande

arbetet och den andra för organisationsarbetet.

På underavdelningen för det löpande arbetet, vars uppgift blir att utarbeta

och, så långt ske kan, slutföra riksförsäkringsanstaltens nuvarande statistik, skulle,

oavsett den för båda underavdelningarna gemensamma byråchefen, anställas först

och främst den i statförslaget av den 30 september 1915 upptagna, för det statistiska

arbetet inom den försäkringstekniska och statistiska byrån avsedda personalen,

som, enligt vad ovan angivits, skulle överföras till nu ifrågavarande byrå.

Därjämte bör å denna underavdelning upptagas följande nya ordinarie befattningshavare,

nämligen 1 aktuarie och 1 kvinnligt biträde av första graden, vilkas

anställande nödvändiggöres av det forcerade arbete med bearbetande av riksförsäkringsanstaltens

statistik, som ansetts erforderligt.

A denna underavdelning skulle alltså vara anställda:

1 förste aktuarie,

1 aktuarie,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

2 kvinnliga biträden av första graden.

Underavdelningen för organisationsarbetet skulle få till uppgift särskilt:

1) att planlägga och organisera det statistiska arbetet på grund av den nya

lagen, fastställa formulär o. dyl.;

2) att fastställa formerna för samverkan i detta hänseende med arbetsgivarbolagen;
3)

att föreslå grunder för beräknande av riksförsäkringsanstaltens fonder;

4) att utarbeta kapitalvärdestariff enligt de för beräkning av riksförsäkringsanstaltens

fonder fastställda grunder;

5) att uppgöra farlighetsklasser och premietariff för den nya försäkringsverksamheten.

Denna byrå erhåller givetvis icke under år 1917 samma vidlyftiga arbete,

som sedermera kommer att åligga densamma. Hela den personal, som beräknats

för tiden efter försäkringens ikraftträdande, behöver därför icke under år 1917

anställas. Det organisationsarbete, bland annat uppgörande av farlighetsklasser

och premietariff samt försäkringsmatematiska beräkningar för kapitalvärdestariff

m. m. ävensom planläggning av hela den omfattande statistiken, som skulle åligga

byrån, är emellertid grundläggande för riksförsäkringsanstaltens hela framtida

verksamhet, och det är därför av största vikt, att för ledningen av dessa arbeten

redan under år 1917 de mera kvalificerade arbetskrafterna å byrån kunna tillsättas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

17

På denna underavdelning anser riksförsäkringsanstalten därför, att med

nödvändighet erfordras, förutom den för båda underavdelningarna gemensamma

byråchefen, följande ordinarie personal:

1 förste aktuarie,

1 aktuarie,

1 kvinnligt biträde av andra graden,

1 » » » första »

På försäkringsmatematiska och statistiska byrån i dess helhet skulle alltså

år 1917 vara anställda följande, i staten för 1918 ingående ordinarie befattningshavare,

nämligen:

1 byråchef,

2 förste aktuarier,

2 aktuarier,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

1 » » » andra » ,

3 kvinnliga biträden av första graden.

Det har alltså å byrån upptagits betydligt mindre personal än som beräknats

för år 1918. Dock kommer förutom de angivna att erfordras en del extra

arbetskrafter.

De åligganden, som tillkomma nuvarande skaderegleringsbyrån, torde även

för år 1917 böra sammanhållas å en byrå, skaderegleringsbyrån för löpande ärenden,

motsvarande i förslaget till stat av den 30 september 1915 »skaderegleringsbyrån»

och i förslaget till stat för år 1918 »andra skaderegleringsbyrån». Arbetet

å denna byrå är av den omfattning, att chefen å denna byrå omöjligen kan betungas

med något nämnvärt organisationsarbete. För organiserande av de

blivande 3 skaderegleringsbyråerna bör därför upprättas eu särskild byrå, skaderegleringsbyrån

för organisationsarbetet, vilken byrå från och med den 1 januari

1918 utvidgas och förändras till tredje skaderegleringsbyrån.

På skaderegleringsbyrån för löpande ärenden, vilken byrå alltså skulle

hava samma uppgifter som nuvarande skaderegleringsbyrån, har riksförsäkringsanstalten

beräknat dels samma ordinarie personal, som ingår i statförslaget av

den 30 september 1915 och som motsvarar den fasta personalen på nuvarande

skaderegleringsbyrån, med undantag därav, att chefen å byrån skulle erhålla

byråchefs ställning och en kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden inrättas,

dels och därutöver för mötande av den under år 1917 beräknade ökade verksamheten

ett kvinnligt biträde av första graden.

Bortsett från den särskilda personal, som erfordras för handläggning av

ärenden rörande kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, samt annan behövlig

extra personal skulle alltså å denna byrå erfordras för år 1917:

1 byråchef,

1 tjänsteman av andra graden,

2 tjänstemän » första » ,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

3 kvinnliga biträden av andra graden,

3 » » » första »

Denna personal överensstämmer i det allra närmaste med den, som skulle

erfordras å andra skaderegleringsbyrån enligt förslaget till stat. för 1918, allenast

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 höft. (Nr 250.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.

med den avvikelse, att sistnämnda förslag upptager 4 ordinarie kvinnliga biträden

av första graden.

Skadereglering sbyrån för organisationsarbetet får till uppgifter bland annat:

1) att utarbeta och fastställa erforderliga formulär till skrivelser, liggare,

motsvarande kort o. dyl.;

2) att föreslå eller fastställa formulär till läkarbetyg, taxor för läkarbehandling,

läkarbetyg, sjukbesök, resor till läkare m. m.;

3) att taga kännedom om i riket befintliga sjukhus, sjukstugor och andra

sjukvårdsanstalter samt om kostnaden för vård å dylika anstalter;

4) att planera och vidtaga åtgärder, såsom uppgörelser med apotekare, förban

dstillverkare m. fl., för att beräkna och bestämma kostnaderna för läkemedel,

förbandsartiklar m. m.;

5) att med postsparbanken (möjligen sjömanshus) träffa överenskommelse

rörande sättet för utbetalning av beviljade ersättningar och att utarbeta bestämmelser

rörande sådant utbetalningssätt;

6) att med arbetsgivare och sjukkassor uppgöra om förskottering av sjukpenningar

m. m.;

7) att uppgöra plan till åtgärder för förebyggande och hävande av invaliditet;

8) att i samverkan med administrativa byrån samt arméförvaltningens civila

departement och sjukvårdsstyrelse uppgöra förslag till ny förordning angående

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, i den

mån detta arbete ej kunnat utföras under år 1916;

9) att utarbeta statistik rörande sjuktiden vid olika slag av skador samt att

i övrigt verkställa eu mängd utredningsarbeten, erforderliga för fullgörandet av

ovan angivna uppgifter.

För utförande av detta arbete erfordras följande befattningshavare, avsedda

att med byråns förändring från och med den 1 januari 1918 till tredje skaderegleringsbyrån

utgöra stommen till dennas personal, nämligen:

1 byråchef,

1 sekreterare,

1 notarie,

1 kvinnligt biträde av andra graden,

1 » » » första »

Sekreterarens och ombudsmannens nuvarande avdelning inom riksförsäkringsanstalten

skulle enligt statförslaget av den 30 september 1915 förändras till en byrå

med en byråchef såsom chef. Enligt statförslaget för 1918 skulle den sönderfalla i

två särskilda byråer, en administrativ byrå samt en kameral- och ombudsbyrå.

Med hänsyn till omfattningen av det organisationsarbete, som skulle tillkomma

denna avdelning, anser riksför säkringsans tälten det vara oundgängligt, att avdelningens

fördelning i två byråer verkställes från och med den 1 januari 1917.

På den ena av dessa byråer, som lämpligen redan från början bör benämnas

administrativa byrån, skulle handläggas alla den nuvarande avdelningens löpande

ärenden med undantag av dem, som avse riksförsäkringsanstaltens ombud, samt

dessutom i viss omfattning organisationsarbete. Den andra byrån, som under år

1917 möjligen skulle kunna givas namnet ombuds- och organisationsbyrån, skulle

handhava dels de löpande ärenden, som avse riksförsäkringsanstaltens nuvarande

ombud, dels i övrigt organisationsarbete.

Den administrativa byråns åligganden skulle, enligt vad ovan angivits, i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

första rummet bliva att handlägga samtliga de till nuvarande sekreterarens och

ombudsmannens avdelning hörande löpande ärenden utom de göromål, som angå

ombuden, vilka göromål lämpligen böra sammanföras med arbetet för organiserandet

av det nya ombudsnätet.

Härtill skulle komma organisationsarbete, vilket å denna byrå skulle bestå

av sådana göromål, som nära sammanhänga med de åligganden, vilka nu tillkomma

sekreterarens avdelning, nämligen i huvudsak

1) att handhava samtliga organisationsarbetet berörande personalärenden,

däribland frågor om tillsättande av samtliga befattningshavare och extra arbetskrafter

;

2) att uppgöra instruktion, arbetsordning och ordningsföreskrifter för ämbetsverket

;

3) att handhava de olikartade ekonomiska göromål, som stå i samband med

organisationen, såsom ordnande tv lokalfrågan, inköp av inventarier, beställning

av trycksaker m. m.;

4) att handhava det vidlyftiga upplysningsarbete, som betingas av den nya

lagstiftningen.

Beträffande de arbetskrafter, som skulle erfordras å denna byrå, vill riksförsäkringsanstalten

framhålla, att, oaktat de löpande ombudsgöromålen skulle

bortflyttas från denna byrå, komma göromålen i det hela till följd av organisationsarbetet

att i hög grad ökas. Biksförsäkringsanstalten har dock ansett sig

för detta arbete böra föreslå endast den ökning av den ordinarie personalen å

byrån utöver den i statförslaget av den 30 september 1915 för motsvarande byrå

föreslagna, att ett kvinnligt biträde av första graden anställes samt att den i

1918 års statförslag upptagna materialförvaltaren tillsättes redan år 1917.

Beträffande kassagöromålen, som på grund av deras nära samband med

övrigt löpande arbete under år 1917 böra bibehållas å denna byrå, komma dessa

att på grund av organisationsarbetet högst betydligt ökas. För dessa göromål

avses det kvinnliga biträde, riksförsäkringsanstalten i sin skrivelse den 30 september

1915 föreslagit för samma ändamål. Hetta biträde av tredje graden skall

emellertid enligt organisationsförslaget för år 1918 från och med sistnämnda år

tillhöra kameral- och ombudsbyrån.

Hå arbetet med den för de löpande ärendena och organisationsarbetet gemensamma

registreringen och expedieringen måste antagas komma att tillväxa i högst

betydlig grad, torde det bliva nödvändigt, att redan från och med den 1 januari

1917 upprätta den i 1918 års statförslag ingående till denna byrå hörande underavdelningen

för registrering och expediering och att å denna anställa de för

denna underavdelning föreslagna nya arbetskrafterna, nämligen 2 kvinnliga biträden

av första graden.

A administrativa byrån skulle alltså för 1917 erfordras följande befattningshavare

:

1 byråchef,

1 sekreterare och ombudsman,

2 tjänstemän av första graden, därav en registrator och en notarie,

1 materialförvaltare,

1 kvinnligt biträde av tredje graden,

1 kvinnligt biträde av andra graden,

3 kvinnliga biträden av första graden,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 250.

Å ombuds- och organisationsbyrån skulle under år 1917 handläggas, förutom

sådana löpande ärenden, som angå riksförsäkringsanstaltens ombud, endast

organisationsarbete.

I detta sistnämnda arbete skulle huvudsakligen ingå:

1) att avgiva förslag till bestämmelser rörande förvaltning av anstaltens

fonder;

2) att uppgöra plan för organisationen av anstaltens blivande kassa och bokföringsväsen;
3)

att mottaga och granska säkerheter, som lämnas av arbetsgivare på grund

av 15 § i lagen;

4) att utarbeta instruktioner och cirkulär för ombuden;

5) att indela riket i ombudsdistrikt och på erforderliga platser tillsätta

ombud;

6) att företaga resor för att anskaffa och instruera ombud;

7) att i samråd med övriga byråer utarbeta förslag till de flesta av de författningar,

som bliva nödvändiga i anledning av den nya lagen;

8) att i samråd med övriga byråer besvara de säkerligen mycket talrika

och besvärliga remisserna om undantagande av vissa yrken från lagens omfattning.

Att detta organisationsarbete blir av mycket stor omfattning torde vara

uppenbart, så mycket mer som för utarbetande av de nya författningarna, varibland

även torde bliva omarbetandet av kungörelsen angående olycksfallsförsäkringen

för fiskare, erfordras i regel även särskilda utredningar rörande den utländska

lagstiftningen.

Uppgiften att. organisera hela det stora ombudsnätet blir av synnerligen

vidlyftig beskaffenhet. Då riksförsäkringsanstaltens verksamhet till väsentlig del

måste stödja sig på ortsombudens medverkan, är det tydligen av allra största

vikt, att anstalten redan från början erhåller intresserade, verksamma och i övrigt

dugliga ''ombud. Eiksförsäkringsanstalten bär under sin hittillsvarande verksamhet

väl erfarit svårigheterna att erhålla sådana ombud. En grundlig prövning

måste föregå varje tillsättning av ombud, och i ett mycket stort antal fall er
fordras

besök å ort och ställe av någon riksförsäkringsanstaltens tjänsteman.

Även ombudens instruerande kommer att kräva mycken tid och arbete.

För utförande av det arbete, som sålunda tillkommer denna byrå, anser

riksförsäkringsanstalten, att det erfordras hela den i statförslaget för år 1918 å

kameral- och ombudsbyrån upptagna personal med undantag för den kvinnliga

kassören, som under år 1917 är placerad å administrativa byrån, eller alltså

1 byråchef,

1 tjänsteman av andra graden,

2 tjänstemän av första graden, notarier,

2 kvinnliga biträden av andra graden,

2 kvinnliga biträden av första graden.

Såsom av ovanstående framgår, skulle göromålen under år 1917 fördelas

på följande sex byråer, nämligen

en försäkringsbyrå,

en försäkringsmatematisk och statistisk byrå,

en skaderegleringsbyrå för löpande ärenden,

en skaderegleringsbyrå för organisationsarbetet,

en administrativ byrå samt

en ombuds- och organisationsbyrå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kun f/l. Majrts Nåd. Proposition Nr 250.

21

Do befattningshavare, riksförsäkringsanstalten ovan under de särskilda

byråerna upptagit för år 1917, kunna med visshet antagas bliva oundgängliga

för framtiden, även om anslutningen till anstalten skulle bliva avsevärt mindre

än kommittén antagit. Riksförsäkringsanstalten föreslår därför, att samtliga dessa

befattningshavare upptagas å ordinarie stat.

Chefens avlöning, vilken riksförsäkringsanstalten ovan föreslagit till 11,000

kronor, bör givetvis från och med år 1917 upptagas å ordinarie stat, och torde

chefen i sammanhang därmed erhålla generaldirektörs ställning.

Dessutom torde förste vaktmästaren och tre av de för 1918 föreslagna 4

vaktmästarne böra upptagas å ordinarie stat redan från och med 1917.

Nödvändigt torde vara, att redan under år 1917 för chefen tillsättes en

ställföreträdare för att möjliggöra för chefen att deltaga i organisationsarbetet.

Arvodet till ställföreträdaren skulle, såsom förut föreslagits, utgöra 1,000 kronor.

Då överläkarens biträde i ej obetydlig grad måste tagas i anspråk för

organisationsarbetet, synes arvodet till honom redan under år 1917 böra upptagas

till 5,000 kronor emot för närvarande 4,000 kronor.

I enlighet med vad ovan anförts skulle avlöningsstaten för år 1917

komma att sluta å ett belopp av 251,200 kronor.

Beträffande övriga omkostnader för riksförsäkringsanstalten för år

1917 yttrar anstalten följande:

I detta avseende torde man få taga hänsyn dels till kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens

verksamhet enligt nuvarande grunder, dels till kostnaderna

för organisationsarbetet.

Kostnaden för amanuenser, hvinnliga extra biträden och extra vaktmästare

beräknades i riksförsäkringsanstaltens skrivelse den 30 september 1915, under

förutsättning, att det däri framlagda omorganisationsförslaget bleve bifallet, till

omkring 10,000 kronor. Vikariatsersättningar vid semester och tjänsteresor

anslogos till omkring 3,000 kronor. Alltså skulle dessa båda poster tillhopa

belöpa sig till omkring 13,000 kronor. Då, såsom ofta framhållits, göromålen för

den nuvarande verksamheten av flera orsaker säkerligen komma att avsevärt tillväxa

under år 1917, synes emellertid försiktigheten kräva, att sistnämnda belopp

höjes till förslagsvis 18,000 kronor.

För organisationsarbetet erfordras givetvis en hel del extra arbetskrafter.

Kostnaden härför låter sig naturligtvis ej med någon säkerhet beräkna. Man

skulle emellertid kunna tänka sig, att ett belopp av 10,000 kronor för amanuenser,

12,000 kronor för kvinnliga extra biträden och 8,000 kronor till vikariatsersättningar

och extra vaktmästare ävensom till särskilda sakkunniga inom anstalten

eller tillhopa 30,000 kronor skulle kunna visa sig tillräckligt.

Då organisationsarbetet torde böra taga sin början redan på hösten 1916,

synes något belopp böra beräknas till kostnader för extra arbetskrafter under

denna tid. Riksförsäkringsanstaltens ledamöter måste redan år 1916 beredas tillfälle

att åtminstone vissa tider erhålla ledighet från det övriga arbetet inom anstalten

för att ägna sig åt organisationsarbetet. Deras tjänster måste under tiden

uppehållas på förordnande. Dessutom erfordras en del kvalificerade manliga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

arbetskrafter — varav 2 eller o med avlöning motsvarande sekreterares — samt

ett antal kvinnliga biträden. För nu nämnda ändamål synes böra anslås ett

belopp av högst 15,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså till extra tjänstemän, kvinnliga extra biträden,

särskilda sakkunniga inom anstalten, extra vaktmästare och vikariatsersättningar

upptagas 63,000 kronor, varav högst 15,000 kronor skulle kunna utanordnas under

år 1916.

Någon annan fast anställd läkare än överläkaren samt den för frågor om

militärersättning anställde biträdande läkaren, vilken avlönas av särskilda medel,

synes ej vara erforderlig för år 1917.

I staten för år 1916 är till hyra upptaget ett belopp av 14,800 kronor,

oberäknat uppvärmning. I sin skrivelse den 30 september 1915 har riksförsäkringsanstalten

beträffande kostnaden för hyra anfört, att det vore att märka, att

riksförsäkringsanstalten möjligen under 1917 års lopp komme att erhålla ny

ämbetslokal, under förutsättning nämligen, att den tilltänkta ombyggnaden av

postverkets hus vid Mästersamuelsgatan då blivit fullbordad. Förslag hade nämligen

varit före därom, att riksförsäkringsanstalten skulle erhålla lokal i den nya

byggnaden. Då emellertid denna fråga då ännu befann sig i oavgjort skick,

ansåg riksförsäkringsanstalten, att ifrågavarande kostnad för år 1917 borde upptagas

till samma belopp som i staten för år 1916 eller 14,800 kronor. Biksförsäkringsanstalten

hemställer även nu, att detta belopp måtte upptagas för den

lokal, som erfordras för riksförsäkringsanstaltens nuvarande verksamhet. Härjämte

måste emellertid för organisationsarbetet förhyras ytterligare 20 å 25 rum,

varför kostnaden torde böra upptagas till omkring 12,000 kronor oberäknat uppvärmning.

Då den nya lokalen möjligen måste förhyras från och med den 1

oktober 1916, torde för detta år böra för ändamålet beräknas 3,000 kronor. Hela

beloppet till hyra skulle alltså upptagas till 29,800 kronor, varav förslagsvis 3,000

kronor skulle kunna utanordnas under 1916.

Kostnaderna för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads- och traktanumtsersättningar,

rättegångskostnader, tryckningskostnader samt kostnader för

böcker, tidningar och tidskrifter, för annonsering, för anskaffning och underhåll av

inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner, samt diverse, vilka kostnader för år

1916 beräknats till 24,500 kronor, har riksförsäkringsanstalten i ovannämnda

skrivelse den 30 september 1915 ansett böra för år 1917 upptagas till 26,500

kronor. Höjningen med 2,000 kronor ansåg riksförsäkringsanstalten vara påkallad

särskilt av den ökning i resekostnaderna, som föranleddes av inrättandet av den

föreslagna inspektörstjänsten å den försäkringstekniska och statistiska byrån. Då

enligt riksförsäkringsanstaltens mening, även bortsett från nyssnämnda omständighet,

kostnaden under år 1917 för ovan angivna olika ändamål kommer att

ökas till följd av den motsedda starka tillväxten av göromålen under samma år

ävensom till följd av den allmänna prisstegringen å särskilt papper och trycksaker,

hemställer riksförsäkringsanstalten, att förenämnda belopp 26,500 kronor beräknas

med avseende å det löpande arbetet för år 1917.

Härjämte måste emellertid i och för organisationsarbetet beräknas viss

kostnad för nu ifrågavande ändamål. Att med någon säkerhet angiva storleken

av denna kostnad är naturligtvis ej möjligt, men torde förslagsvis böra upptagas

följande belopp:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Majrts Nåd. Proposition Nr 250.

Uppvärmning, belysning och städning................. kronor 4,500: —

Resekostnader ......................................................... » 10,000:_

Skrivmaterialier och kontorsutensilier.................. » 8,000: —

Kortregister över samtliga arbetsgivare jämte förvaringsskåp

...................................................... > 11,000: —

Tryckningskostnader................................................ » 40,000: —

Böcker m. m................................................... » 500: —

Inköp av inventarier (inklusive skriv- och räknemaskiner).

........................................................... » 30,000: —

Diverse ................................................................. » 15,000: —

Summa kronor 119,000: —.

Resor i stor utsträckning torde bliva nödiga för organiserandet av ombudsnätet,

för samråd med arbetsgivare och sjukkassor samt för vinnande av upplysningar

rörande arbetsföretag.

Av ovannämnda belopp 119,000 kronor torde någon del bliva erforderlig

redan under år 1916 för organisationsarbetets påbörjande. Förslagsvis torde härför

kunna beräknas 12,000 kronor.

Till jämförelse kan förtjäna att meddelas, att för pensionsstyrelsen

vars omkostnader under hösten år 1913 för det förberedande organisationsarbetet

utgjorde 60,000 kronor — motsvarande kostnader för det första egentliga

verksamhetsåret 1914, under vilket organisationsarbetet fortgick, utgjorde i

jämna krontal:

Uppvärmning, belysning, städning........

Resekostnader .......................................

Skrivmaterialier och kontorsutensilier..

Tryckningskostnader................................

Böcker m. m.............................

................ kronor

................ »

............... 7>

6,293

9,798

9,161

65,243

1,094

30,266

14,421

— Jg

— »

&fi

■ sfi!

Inköp och underhåll av inventarier .....

Diverse .....................................................

_ Kt

—

4S0

Summa kronor 136,276

ra*23"

• ta iS! rj

Till ortsombuden har riksförsäkringsanstalten i berörda skrivelse den 30

september 1915 beräknat för år 1917 förslagsvis 58,000 kronor.

På grund av den nya lagstiftningen måste, såsom redan förut nämnts, ombudsnätet

högst betydligt utvidgas, varjämte ombuden skulle erhålla i viss mån

an<lra uppgifter. Under år 1917 skulle emellertid ombudens biträde för den nya

försäkringens genomförande huvudsakligen bestå däruti, att de medverka vid det

arbete, som erfordras för erhållande av kännedom om alla arbetsgivare, vilka

omfattas av lagen, samt om beskaffenheten och omfattningen av arbetsgivarnes

verksamhet, varjämte ombuden skulle vart och ett inom sin ort, i den mån

sådant erfordras, införskaffa uppgifter om arbetslöner inom olika yrken å orten

m. in. Någon fast eller ständig ersättning till ombuden för organisationsarbetet

synes ej, åtminstone icke för hela året 1917, vara erforderlig.

Bland ^ de åtgärder, som från riksförsäkringsanstaltens sida måste vidtagas

för att erhålla kännedom om samtliga arbetsgivare inom riket, torde även vara

att anskaffa utdrag ur samtliga mantälslängder jämte utredning angående antalet

arbetare hos varje arbetsgivare, i den mån sådan utredning kan lämnas av veder
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

börande myndighet. Ersättning för ifrågavarande arbete torde böra utgå till

käradsskrivarne ock vederbörande myndigheter i stad. Riksförsäkringsanstalten

kar ej varit i tillfälle närmare undersöka kostnaderna kärför. Då emellertid införskaffandet

av dessa uppgifter nära sammanhänger med de åligganden, som

under organisationsåret skulle tillkomma ombuden, torde man lämpligen kunna

till ersättning åt ortsombud för organisationsarbetet ock till införskaffandet av

ifrågavarande uppgifter beräkna ett gemensamt belopp av förslagsvis 100,000

kronor. Härtill skulle emellertid komma det för ortsombudens verksamhet enligt

nuvarande bestämmelser beräknade beloppet 58,000 kronor eller alltså tillhopa

158,000 kronor.

• Kostnaden för läkarundersökning ock anskaffande av läkarbetyg skall enligt

den föreslagna nya lagstiftningen utgå av försäkringsavgifterna. Enligt nuvarande

bestämmelser åter utgår, såsom förut nämnts, samma kostnad av riksförsäkringsanstaltens

förvaltningsmedel. I sin underdåniga skrivelse den 30 september 1915

anförde riksförsäkringsanstalten ifråga om denna kostnad för år 1917 följande:

Kostnaden för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg m. in. uppgick

under år 1914 i jämnt krontal till 22,851 kronor. Under de första åtta månaderna

av år 1915 bär samma kostnad belöpt sig till i jämnt krontal 18,581 mot

16,719 för samma tid år 1914. Med antagande av en proportionerlig ökning under

återstående delen av år 1915, skulle summan för detta år stiga till omkring

25,400 kronor, alltså en ökning mot föregående år av i runt tal 2,500 kronor.

Under förutsättning av en lika stor ökning åren 1916 ock 1917, skulle kostnaderna

för sistnämnda år uppgå till omkring 30,500 kronor. Då emellertid en

starkare utveckling av försäknngsverksamketen icke är osannolik, synes anslaget

för år 1917 böra upptagas till förslagsvis 32,000 kronor.’

Riksförsäkringsanstalten hemställer även nu, att till kostnad för läkarundersökning

och anskaffande av läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare bekostas,

åt skadad i anstalten försäkrad samt för andra dylika kostnader förslagsvis

måtte beräknas 32,000 kronor.

Fur uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet skulle

alltså enligt riksförsäkringsanstaltens förslag utöver ordinarie anslag för

år 1917 erfordras ett förslagsanslag å extra stat av 428,300 kronor, av

vilket belopp 30,000 kronor skulle få utanordnas redan under år 1916.

Då i ordinarie stat skulle för år 1917 uppföras 251,200 kronor,

skulle alltså enligt förslaget sammanlagda kostnaden för detta år belöpa

sig till 079,500 kronor.

Givet är, att den utvidgning och omorganisation av riksförsäkringsanstalten,

som påkallas av den nya olycksfallsförsäkringslagen, därest

den av riksdagen antages, måste bliva betydande och genomgripande.

På detaljerna av den av anstalten föreslagna nya organisationen anser

jag mig dock för närvarande icke hava anledning att ingå. Det gäller

nämligen nu närmast allenast att bestämma beloppen av de anslag,

som erfordras under år 1917, under det att frågan om anstaltens fram
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Majy.tfi Nåd. Proposition Nr 250. 25

tida organisation lämpligen kan uppskjutas ett år. Den utredning, som

riksförsäkringsanstalten lämnat, är emellertid ägnad att giva eu ganska

tydlig föreställning om beloppet av de förvaltningskostnader, om vilka

det lramdeles blir fråga. För tillfället bar utredningen även betydelse

genom klargörandet av arten och omfattningen av de mångahanda

arbetsuppgifter, som skulle komma alt åligga anstalten.

Beträffande sålunda de .anslag, som erfordras för uppehållande av

riksförsäkringsanstaltens verksamhet under år 1917, gäller det, såsom

även riksförsäkringsanstalten framhållit, icke allenast erforderligt belopp

lör upprätthållande av anstaltens hittillsvarande verksamhet enligt 1901

års lag och enligt kungörelsen den 2 oktober 1908 angående en

särskild för fiskare avsedd försäkring, ulan även vad som erfordras för

utförande av synnerligen omfattande arbeten för att sätta anstalten i

stånd att vid den nya lagens ikraftträdande med år 1918 kunna motsvara

de nytillkommande arbetsuppgifterna.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, avser riksförsäkringsanstaltens

förslag för år 1917 i huvudsak dels uppförande å ordinarie

stat, med vissa förhöjningar i fråga om de olika tjänsternas grader och

avlöningar, av de nuvarande, å extra stat upptagna befattningarna, dels

uppförande å ordinarie stat av en del av de tjänster, som därutöver framdeles

skulle bliva behövliga, och dels anslag å extra stat för vissa biträdande

tjänstemän av lägre grad. Därjämte begäres anslag å extra

stat för ortsombud, expenser m. m. I enlighet med detta anstaltens

förslag skulle för år 1917 erfordras ett ordinarie anslag å 251,200

kronor och ett förslagsanslag å extra stat å 428,300 kronor, av vilket

sistnämnda belopp 30,000 kronor skulle kunna disponeras redan under

år 191G.

Beträffande förslaget att å ordinarie stat uppföra de nuvarande

tjänstebefattningarna i anstalten synes mig icke någon tvekar, kunna

råda. Alltsedan början av anstaltens verksamhet hava tid efter annan

förslag härom framkommit, men av olika anledningar icke lett till åsyftat

resultat. Olägenheterna av detta provisoriska tillstånd hava också varit

påfallande.

Vad åter angår de ordinarie befattningar, som härutöver kunna vara

erforderliga, så torde vara uppenbart, att tills vidare en viss osäkerhet

måste råda beträffande anordningen och fördelningen av det genom

den nya lagen tillkommande arbetet. Man lärer därför lämpligen böra

avvakta resultaten av den under nästkommande års verksamhet vunna

erfarenheten, innan man definitivt fastslår arten och antalet av de

Bihang Ull riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 225 höft. {Nr 250.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.

tjänstebefattningar, som ytterligare komma att erfordras å ordinarie

stat. Innan anstalten slutligen organiseras, torde ock löneregleringskommitténs

yttrande i ärendet böra inhämtas.

Det förefaller sålunda klokast att för det närvarande inskränka

sig till uppförande å ordinarie stat av sådana tjänstemän och biträden,

som nu äro på ett stadigvarande sätt anställda. I avseende å löneförmåner

och tjänsteställning synes härvidlag det av anstalten i dess underdåniga

utlåtande den 30 september 1915 framlagda förslaget i huvudsak

böra läggas till grund, och har jag i enlighet härmed tänkt mig, att

från och med år 1917 skulle å ordinarie stat uppföras följande tjänstemän

i riksförsäkringsanstalten:

1

generaldirektör................................

avlöning

kronor

11,000

—

3

byråchefer.........................................

)■>

å

8,100

)>

24,300

—

1

tjänsteman, 2:dra graden,

5)

å

5,800

»

5,800

—

6

tjänstemän, lista )>

))

\

a

4,000

»

24,000

—

1

kvinnligt biträde, 3:dje »

))

å

2,000

»

2,000

—

9

kvinnliga biträden, 2:dra »

»

å

1,600

»

14,400

—

8

» » lista »

))

å

1,200

»

9,600

—

1

överläkare..........................................

arvode ...

»

4,000

—

1

förste vaktmästare ........................

avlöning

»

1,500

—

3

vaktmästare.....................................

å

1,200

»

3,600

—

Summa

kronor

100,200

—

Dessutom torde å den ordinarie staten böra uppföras ett för vikariatsersättningar

avsett belopp, vilket synes böra beräknas till 4,600 kronor.

De övriga befattningar, som erfordras för uppehållande av anstaltens

verksamhet under år 1917, torde för närvarande böra uppföras å

extra stat. Med hänsyn därtill, att utförandet av de förberedande

arbetena kommer att kräva ett avsevärt antal arbetskrafter, har jag

ansett mig i förevarande avseende i huvudsak böra följa det av riksförsäkringsanstalten

uppgjorda förslaget. Emellertid torde ej alla de

i förslaget upptagna tjänstinnehavarne behövas under hela året 1917.

Åven kan det bliva nödigt att fördela arvodena efter något andra

grunder än som av anstalten föreslagits. Erforderliga jämkningar beträffande

personalen å extra stat torde därför böra av Kungl. Majit

kunna vidtagas.

I enlighet med vad sålunda anförts, skulle för år 1917 beräknas

arvoden (med avdrag för belopp, motsvarande pensionsavgift för egen

pensionering) till följande personal å extra stat:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

27

3 byråchefer å kronor 7,800: —..............................

8 tjänsteman, 2:dra graden, å kronor 5,600: —...

7 )> , lista » » ''» 3,900: —...

1 material förvaltare....................................................

3 kvinnliga biträden, 3:dje graden, å kronor 1,950

9 » » 2:dra » å » 1,550

23 » g> lista » å >;

Felräkningspenningar till kassören..........

1,150

kronor

>i

»

»

»

»

23,400

44,800

27,300

1,950

5,850

13,950

26,450

300

Summa kronor

144,000

Övriga anslag för år 1917 å extra stat torde, med den jämkning,

som betingas därav, att ett för vikariatsersättningar avsett belopp upptagits

å ordinarie stat, böra beräknas till de av riksförsäkringsanstalten

angivna belopp, nämligen:

För verksam
-

Amanuenser, extra biträden, vika- riatsersättningar, extra vakt-

heten enligt nu- varande be- stämmelser.

Kronor.

För organisa- tionsarbetet.

Kronor.

Summa.

Kronor.

mästare m. m...........................

13,400: —

45,000: —

58,400: —

Hyra......................................................

14,800: —

15,000: —

29,800: —

Uppvärmning, belysning och städ
-

ning, resekostnader, skrivmaterialier,

tryckningskostnader,

böcker m. m., inven
-

7 ---- . 7-----

tarier och diverse .................

26,500: —

119,000: —

145,500: —

Ort sombud in. in...........................

58,000: —

100,000: —

158,000: —

Kostnad för läkarbetyg m. m. ...

32,000: —

-—

32,000: —

Summa kronor

144,700: —

279,000: —

423,700: —

För uppehållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet intill

slutet av år 1917 skulle således erfordras dels ett ordinarie anslag av

104,800 kronor och dels ett förslagsanslag å extra stat av 567,700

kronor, av vilket sistnämnda belopp 30,000 kronor skulle få disponeras

redan under år 1916.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle den ordinarie avloningsstaten

för riksförsäkringsanstalten för år 1917 erhålla följande

utseende:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.

Ordinarie avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten år 1917.

.

Tjänst-

Lön.

görings-

pen

Orts-

tillägg.

Summa.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 generaldirektör.....................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef .. -...........................

5,000

2,500

600

8,100

|Efter 5 år kan lönen böjas

2 byråchefer .........................

10,000

5,000

1,200

16,200

1 med G00 kronor.

_

_

_

4,000

5,800

1 tjänsteman i andra lönegraden

3,600

1,800

400

I Efter 5 år kan lönen höjas

) med 500 kronor och efter

10 ar med ytterligare

500 kronor.

1 tjänsteman i första lönegraden

fEfter 5 år kan lönen höjas

(notarie) ...............................

2,200

1,500

300

4,000 j

med 500 kronor, efter 10

J år med ytterligare 500

B tjänstemän d:o

11,000

7,500

1,500

(

(notarier, aktuarie, registrator)

20.000J

med än ytterligare 500

1 kvinnligt biträde i tredje löne- graden .................................

1 kvinnligt biträde i andra löne-

1,100

750

150

2,000

\ kronor.

graden .................................

900

550

150

1,600

8 kvinnliga biträden i andra löne- graden .................................

7,200

4,400

1,200

12,800

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor och efter

10 år med ytterligare

1 kvinnligt biträde i första löne- graden ................................

7 kvinnliga biträden i första löne-

700

350

150

1,200

200 kronor.

graden ................................

4,900

2,450

1,050

8,400

1 förste vaktmästare ..............

900

450

150

1,500

jEfter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor.

1 vaktmästare ........................

700

350

150

1,200 [

{Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

2 d:o .....................

1,400

700

300

2,400)

4,600

| 1 år med ytterligare 100

[ kronor.

Till vikariatsersättningar .........

Summa kronor

_

_

—

104,800

Anmärkning. Därst vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg till honom ej utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Vad angår de särskilda bestämmelser, som torde erfordras för övergången

till den ordinarie staten, har riksförsäkringsanstalten härom

anfört bland annat följande.

De nuvarande ledamotsbefattningarna, nämligen de båda byrådirektörsbefattningarna

samt sekreterare- och ombudsmansbefattningen, äro, formellt sett,

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

KiukjI. ilIaj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

befattningar av andra graden enligt normal staten. Med hänsyn till såväl beskaffenheten

som omfattningen av det arbete, som tillkommer eu var av dem, äro

de emellertid att helt och hållet jämnställa med befattningar av tredje graden

inom administrationen i övrigt. Att mot denna grad svarande löneförmåner, såsom

redan 1902 av dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet föreslagits

för dessa befattningar, sedermera ej blivit fastställda för dem, torde väsentligen

hava sin grund däri, att man ej velat föregripa den organisation av riksförsäkringsanstalten,

som skulle föranledas av revisionen av 1901 års lag. Den uppfattningen,

att ifrågavarande befattningar äro att anse såsom likställda med befattningar

av tredje lönegraden, synes också liava blivit av statsmakterna godkänd,

då på därom i nådig proposition gjord hemställan 1914 års riksdag tillerkänt

den äldste av riksförsäkringsanstaltens ledamöter, byrådirektören för skaderegleringsärenden

Ivar Erik Olof Tengstrand, ett personligt lönetillägg av sådant belopp,

att därigenom hans avlöning enligt stat blivit lika med byråchefs avlöning

med avdrag svarande mot pensionsavgift för sistnämnda befattningshavare.

Genom de särskilda arvoden, som utgå från barnmorskornas pensionsanstalt

samt för handläggning av ärenden rörande ersättning för kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, åtnjuta även övriga ledamöter avlöningsförförmåner,

som till sitt sammanlagda belopp överstiga dem, som enligt normalstaten

tillkomma tjänstemän av andra lönegraden.

I anledning av vad sålunda anförts, anser riksförsäkringsanstalten att det

— i analogi dels med vad som enligt nådiga brevet den 19 november 1914

skedde, då med ingången av år 1915 vissa byrådirektörsbefattningar i järnvägsstyrelsen

förändrades till byråchefsbefattningar, dels ock med vad som här nedan

kommer att föreslås beträffande andra i riksförsäkringsanstaltens nuvarande, av

Eders Kung! Maj:t fastställda extra stat upptagna befattningar — må tillkomma

Eders Kung! Maj:t förklara, att de nådiga förordnanden, som meddelats å ledamotsbefattning

i riksförsäkringsanstalten enligt den nuvarande extra staten, skola

anses gälla såsom fullmakter å byråchefsbefattning enligt .den ordinarie staten

med rätt för befattningshavare, vars förordnande sålunda förklarats gälla såsom

fullmakt å byråchefsbefattning, att i fråga om beloppet av ingångsavlöningen vid

övergången till ordinarie stat och beträffande därefter ifrågakommande löneförhöjning

tillgodoräkna sig den tid, varunder han å nuvarande stat innehaft befattning

såsom ledamot i riksförsäkringsanstalten.

Det för riksförsäkringsanstaltens överläkare meddelade förordnandet torde

ock böra gälla såsom förordnande å överläkarbefattning enligt den ordinarie

staten.

Beträffande innehavarne av de övriga, i nuvarande extra stat upptagna

särskilda befattningarna hava dessa sökt ifrågavarande befattningar och förordnats

på enahanda sätt, som sker vid tillsättande av motsvarande ordinarie befattning

vid andra statens ämbetsverk. Dessutom har enligt bestämmelser rörande

genomförande från och med den 1 januari 1908 av förändrade avlöningsförhållanden

avdrag gjorts å avlöningen, motsvarande den pensionsavgift, som

skolat utgå för befattningen, därest den varit uppförd på ordinarie stat, Det

synes därför vara med billighet och rättvisa överensstämmande att, såsom skett

exempelvis ifråga om viss personal vid statens järnvägar genom nådiga breven

den 17 december 1897 och den 31 december 1907, det må tillkomma Eders Kungl.

Majd förklara, ätt förordnande, som av Eders Kungl. Maj:t eller av riksförsäkringsanstalten

meddelats å befattning, som finnes upptagen i den för riksför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kling1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.

säkringsanstalten fastställda extra staten, skall gälla såsom fullmakt å motsvarande

befattning enligt den ordinarie staten med rätt för vederbörande befattningshavare

att såväl i avseende å beloppet av ingångsavlöningen vid övergång till

ordinarie stat som ock beträffande därefter ifrågakommande löneförhöjningar tillgodoräkna

sig den tid, varunder han omedelbart före övergången på den ordinarie

staten innehaft sin tjänst på extra stat.

I fråga om de kvinnliga biträdesbefattningarna får riksförsäkringsanstalten

hemställa att, i överensstämmelse med motsvarande stadgande i nådiga kungörelsen

den 18 september 1914 angående villkor och bestämmelser att gälla för

i staten för statistiska centralbyrån uppförda kvinnliga biträdesbefattningar, måtte

stadgas, att, därest kvinnligt biträde, som vid ingången av år 1917 är anställt

hos riksförsäkringsanstalten och då befordras till ordinarie biträde hos ämbetsverket,

omedelbart före sin befordran därstädes mot fast arvode utfört arbete av

motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, biträdet må äga att med avseende å

begynnelselön och för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid,

biträdet utfört sådant arbete vid ämbetsverket.

På grund av vad riksförsäkringsanstalten sålunda anfört, får riksförsäkrings-.

anstalten hemställa, att i sin tid övergångsbestämmelser måtte utfärdas i överensstämmelse

med av riksförsäkringsanstalten sålunda angivna grunder.

Till en början vill jag- framhålla, att de särskilda arvoden, som för

närvarande utgå från barnmorskornas pensionsanstalt samt för handläggning

av ärenden rörande ersättning för kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, till vissa befattningshavare, som enligt förslaget äro

upptagna i anstaltens ordinarie stat, ej vidare efter den nya statens

trädande i kraft böra till dem utgå. Dock torde särskilt arvode för

handläggning av ärenden utav hitnämnda beskaffenhet fortfarande böra

tillerkännas överläkaren, för vilken allenast arvode till oförändrat belopp

upptages å staten.

Då vid verkställd lönereglering och omorganisation en befattning

i avseende å lönegraden uppflyttas från eu lägre grad till en högre,

plägar det i regel icke medgivas, att tjänstgöring å befattningen i den

lägre graden får vid uppflyttningen tillgodoräknas för erhållande av

ålderstillägg. Ett frångående av denna princip i detta fall kan jag ej

förorda. Emellertid föreligger ett särskilt förhållande i fråga om byrådirektören

Tengstrand. På sätt riksförsäkringsanstalten omnämnt, har denne

från och med år 1915 åtnjutit ett personligt lönetillägg av 1,200 kronor.

Då Tengstrand tillika för närvarande uppbär 2 ålderstillägg, åtnjuter

han nu eu avlöning på riksförsäkringsanstaltens stat av 7,800 kronor,

motsvarande, efter avdrag för pensionsavgift, avlöning enligt tredje

normalgraden. Därest Tengstrand utnämnes till byråchef, synes han

därför under alla förhållanden böra för erhållande av ålderstillägg få

tillgodoräkna sig den tid, han uppburit dylikt personligt lönetillägg.

Emellertid bär Tengstrand från barnmorskornas pensionsanstalt samt för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 250.

handläggning av förenämnda särskilda ärenden rörande ersättning för

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, uppburit ett årligt belopp

av omkring 800 kronor. Då Tengstrand icke vidare skulle komma

i åtnjutande av sistnämnda belopp, synas billighetsskäl tala för att lian

ma i nu ifrågavarande hänseende lå tillgodoräkna sig fem år före nya

lönestatens trädande i kraft, i vilken händelse Tengstrand från och

med år 1917 skulle äga uppbära eu ersättning, ungefärligen motsvarande

den till honom nu utgående.

hör åtnjutande av de förmåner, som i den nya staten varda upptagna

för ordinarie befattningshavare hos riksförsäkringsanstalten, torde,

med tillämpning jämväl av vad jag förut yttrat, böra fastställas följande

även för pensionsstyrelsens befattningshavare i huvudsak gällande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

a) för ordinarie befattningshavare utom kvinnliga biträden:

att befattningshavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar värjo söckendag;

att befattningshavare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid eu möjligen

inträdande förändrad organisation av riksförsäkringsanstalten eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende ävensom,

därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen varder så förändrad,

att den ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk, eller därest

vissa anstalten tillhörande göromål överflyttas till annat verk, vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,

efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordordnaude, tjänstgöra

i det verk eller den anstalt, vartill göromålen överlämnas; skolande

befattningshavare i riksförsäkringsanstalten slutligen, likaledes med bibehållande

av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst av

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen

å det sociala området;

att chefen för riksförsäkringsanstalten skall vara underkastad den

förändring i tjänsteställning, som må anses följa därav, att chefsbeställningen

vid anstalten kan varda upptagen bland de i § 35 regeringsformen

angivna förtroendesysslor;

att med befattning inom riksförsäkringsanstalten icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning inom riksförsäkringsanstalten ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

s. 32 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 250.

32

för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som

helst, så framt ej, beträffande generaldirektören och byråcheferna, Kungl.

Maj:t och, vad angår andra befattningshavare, riksförsäkringsanstalten

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen

inom riksförsäkringsanstalten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning

uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring, utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksförsäkringsanstalten,

bestrida densamma mot åtnjutande därvid av i

stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande

belopp, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kuvijl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

33

att emellertid, därest tjänsteman av högre grad till följd av tjänsteresa

eller för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få,

högst fyra, dagar förhindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av

lägre grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till

befattningen hörande löpande göromålen;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare

fem år på samma villkor samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att, därest befattningshavares utnämning till ordinarie tjänst å den

nya staten icke innebär befordran till högre tjänstegrad än han förut

innehaft, honom må för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande

befattning i riksförsäkringsanstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen måf, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av generaldirektören, byråchef och tjänsteman

i andra lönegraden under en och en halv månad, av tjänsteman

i första lönegraden under en månad samt av förste vaktmästare och annan

vaktmästare under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,

begagna sig av semester;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 225 käft. (Nr 250.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande, eller såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning i riksförsäkringsanstalten, skall vara pliktig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser;

b) för kvinnliga biträden:

att, då vid uppförande i stat av biträdesbefattning till innehavare

av densamma befordras person, som omedelbart före sin befordran

inom riksförsäkringsanstalten utfört samma arbete som det till befattningen

hörande mot fast arvode under föregående år till belopp, överstigande

vad enligt staten skall utgå till befattningens innehavare,

anstalten skall äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande

till nämnda arvodes belopp; dock att biträdet genom dylik avlöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras avlöning till högre belopp,

än som motsvarar beloppet av den med befattningen ifråga förenade

slutavlöningen, tjänstgöringspenningar och ortstilJägg däri inräknade;

att ifråga om biträdes av tredje graden arbetstid å tjänsterummet

skall gälla vad här ovan föreskrivits för andra ordinarie befattningshavare

i anstalten samt att biträdes av första eller andra graden

arbetstid å tjänsterummet skall vara sex timmar, dock att sådant biträde

skall vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det

kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

att biträde må åtnjuta semester under en månad av året, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

att biträde av lägre grad, som efter intjänande av båda ålderstilläggen

i denna grad befordras till biträdesbefattning av närmast

högre grad, må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i

sistnämnda grad;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 35

att, därest biträde, som vid den nya avlöningsstatens trädande i

kraft är anställt hos riksförsäkringsanstalten och befordras till ordinarie

biträde hos ämbetsverket från samma tidpunkt, omedelbart före sin

befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig

beskaffenhet därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid

ämbetsverket;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av

semester biträde av lägre grad skall vara skyldigt, att, om det förordnas

såsom biträde av högre grad hos anstalten, bestrida befattningen såsom

sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde av lägre grad att därunder

i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet erfordras

i följd av sjukdomsförfall, de med den tjänstledigas befattning

förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för

beredande av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

att gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter

av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;
att,

där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten,

därest icke anstalten med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande

finner det nödigt;

att biträdesbefattning skall av anstalten tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär

bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som må

varda av Kungl. Maj:t meddelade; samt

att i övrigt de för andra ordinarie befattningshavare i riksförsäkringsanstalten

stadgade villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners

åtnjutande skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid

mot vad här blivit föreskrivet lända till efterrättelse.

Tillika torde beträffande byrådirektören Tengstrand riksdagens

medgivande böra utverkas till en särskild övergångsbestämmelse av

förut angivet innehåll.

Då det i Kungl. Maj:ts proposition angående lag om försäkring för

olycksfall i arbete föreslagna försäkringsrådet icke skulle behöva börja

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 250.

sin verksamhet förrän mot slutet av år 1917, torde frågan om rådets

organisation och anvisande av erforderliga medel för upprätthållande

av rådets verksamhet ej behöva underställas innevarande års riksdag,

utan kunna uppskjutas till avgörande vid riksdagen år 1917. Beträffande

de för rådets verksamhet erforderliga årliga kostnaderna torde

dessa icke komma att överstiga det av ålderdomsförsäkringskommittén

beräknade beloppet eller 120,000 kronor.

Frågorna om kostnaderna för de in- och utbetalningar av försäkringsavgifter

och försäkringsersättningar, som kunna komma att omhänderhavas

av postsparbanken eller annan offentlig inrättning, ävensom

angående grunderna för olycksfallsförsäkringsfondens förvaltning och

därav föranledda kostnader, torde ävenledes böra uppskjutas till behandling

av nästkommande års riksdag.

I detta sammanhang ber jag få erinra, att Kungl. Maj: t i den till

innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i afbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet

avlåtas, på extra stat för år 1917 beräkna ett förslagsanslag av 39,000

kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr

med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten. Till statsrådsprotokollet

i denna fråga anförde jag, att det för det dåvarande icke

läte sig med full säkerhet bedöma, huruvida behovet av omförmälda

anslag för år 1917 komme att påverkas av det ifrågasatta genomförandet

av den nya försäkringen för olycksfall i arbete. Då emellertid så icke

torde bliva fallet, lärer anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen

med det i statsverkspropositionen i enlighet med uppgifter från postsparbanksdirektören

beräknade beloppet 39,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

l:o) att, under förutsättning att riksdagen antager

lag om försäkring för olycksfall i arbete,

dels godkänna de utav mig förordade förslagen

till ordinarie avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten

för år 1917 samt till allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie

stat för anstalten;

dels från och med år 1917 i riksstaten under

sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag till

riksförsäkringsanstalten å 104,800 kronor;

dels för upprätthållande av riksförsäkringsan
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 37

h tal ten k verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å

extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av

567,700 kronor, med rätt för Kung!. Magt att förskottsvis

under år 1916 av tillgängliga medel utanordna

30,000 kronor;

dels ock medgiva, att, därest nuvarande byrådirektören

_ hos anstalten Ivar Erik Olof Tengstrand utnämnes

till byråchef å den nya staten, honom må

tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig en tid av fem år före den nya

lönestatens trädande i kraft; samt

2:o) att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag

av 39,000 kronor att användas till ersättning

åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd

och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Magt Konungen bifalla; och skulle nådig

proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 225 käft. (Nr 250.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:252 Skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. m. s. 4 i texten
  2. SärU 1916:4 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående anslag till riksförsäkringsanstalten m. m., dels ock en i anledning därav väckt motion. s. 1 i texten