Sök i Ratio Lex

Angående avsättning till fonden för bibanor i vissa delar av riket

1916-01-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:30, Angående avsättning till fonden för bibanor i vissa delar av riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

avsättning till fonden för bibanor i vissa delar av

riket; given Stockholms slott den 21 januari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

nivilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1917 upptaga

ett belopp av 1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut

skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för

år 1920,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år

1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade

medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda

villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att

vad under 7: o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla

följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och

amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 26 käft. (Nr 30.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten

först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent

ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å

nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke

skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet

blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv

procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.))

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition har 1911 års riksdag

dels beslutat, att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom

västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt

delar av Bohuslän och Dalsland skulle bildas en lånefond av 5,000,000

kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under

ett av dessa år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma femårsperiod

disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga, dels för avsättning till

berörda fond beviljat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor, dels

ock föreskrivit vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från

ifrågavarande fond.

Avsättningar

till fonden

för bibanor i

vissa delar

av riket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

Därefter anvisade 1912 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts

proposition för avsättning till berörda fond ett anslag för år 1913 av

likaledes 1,000,000 kronor.

År 1913 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen besluta dels att öka

ovannämnda, av 1911 års riksdag beslutade lånefond från 5,000,000

kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med

år 1914 skulle avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat,

finge för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med

rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande

av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga, dels att de för åtnjutande av lån från den av

1911 års riksdag beslutade fonden föreskrivna villkor och bestämmelser

skulle gälla även för lån ur den sålunda ökade fonden, dels ock

att för avsättning till fonden i riksstaten för år 1914 upptaga ett belopp

av 2,000,000 kronor. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Sedermera har 1914 års senare riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen samt i särskild proposition, nr 161, gjorda

framställningar, för avsättning till fonden i riksstaten för år 1915 upptagit

ett belopp av 2,000,000 kronor ävensom beslutat, dels att ifrågavarande

lånefond skall ökas från 8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor

på det sätt, att under vartdera av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare

2,000,000 kronor, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år disponeras,

med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande

av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om

vilka här är fråga, dels ock att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande

fond hittills föreskrivna villkor och bestämmelser skulle gälla

även för lån ur den sålunda ökade fonden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt

därefter 1915 års riksdag, att de avsättningar till fonden, som enligt

riksdagens beslut skolat ske under åren 1916—1918, i stället skulle äga

rum under åren 1917—1919.

Riksdagen har sålunda hittills för avsättning till förevarande fond

anvisat sammanlagt 6,000,000 kronor. Detta belopp har ännu icke till

någon del blivit av Kungl. Maj:t disponerat, men torde det vara att förvänta,

att bidrag under årets lopp kommer att från fonden beviljas.

Med anmälan härom anförde jag till den innevarande år avlåtna statsverkspropositionen

under rubriken utgifter för kapitalökning, att det vid sådant

förhållande och med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen syntes

lämpligt, att avsättning till fonden för år 1917 ägde rum med 1,000,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO. 5

kronor samt att återstoden av det belopp om 2,000,000 kronor, som

enligt riksdagens tidigare beslut skolat avsättas under år 1917, i stället

anvisades för år 1920. Emellertid yttrade jag vidare, att det förslag,

jag ämnade framlägga beträffande allmänna järnvägslånefonden, bland

annat avsåg vissa ändringar av villkoren för åtnjutande av lån från

densamma, och att, därest detta förslag vunne Kungl. Maj:ts bifall,

jämväl villkoren för åtnjutande av lån från nu ifrågavarande fond syntes

böra jämkas. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t, i enlighet med

min hemställan, riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde

komma att avlåtas angående avsättning till fonden för att underlätta

åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket, för ändamålet

beräkna ett belopp för år 1917 av 1,000,000 kronor.

De förut omförmälda, av 1911 års riksdag stadgade villkor och bestämmelser

för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hava i nedan

intagna delar följande lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent å

ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter

fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning

därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en

tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig

utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majds bestämmande senast

skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen

på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt

annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan

ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att

hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj ds bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i sammanhang härmed

likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra

till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,

låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess samma belopp

varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men

amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet,

vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit

från det någon del av statslånet blivit lyftad.»

Villkor och

bestämmelser

för åtnjutande

av lån från

fonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

Till det statsrådsprotokoll, som fogats vid den tidigare denna dag

beslutade propositionen angående anslag till allmänna järnvägslånefonden

för femårsperioden 1917—1921, har jag meddelat, hurusom fullmäktige

i riksgäldskontoret i skrivelse den 16 december 1915 föreslagit, att omförmälda

under c) och d) återgivna bestämmelser måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

»c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar

den för annuitetslikviden fastställda datum, skall sådan räntas belopp

inbetalas till staten»; samt

»d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik.»

I sin nämnda skrivelse hava fullmäktige tillika föreslagit motsvarande

ändringar rörande villkoren för låneunderstöd från det anslag till

allmänna järnvägslånefonden, som kunde komma att beviljas för åren

1917—1921.

Ändamålet med de sålunda ifrågasatta ändringarna är, på sätt jämväl

framgår av statsrådsprotokollet i förutnämnda ärende, vartill jag tilllåter

mig härutinnan hänvisa, att förenkla bokföringen i riksgäldskontoret

angående låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar och att

förminska antalet förfallotider för ränteinbetalningar å sådana understöd.

Beträffande låneunderstöd från allmänna järnvägslånefonden har jag tillstyrkt

fullmäktiges ifrågavarande förslag. I enlighet härmed torde ändringar

i nu förevarande hänseende böra ske jämväl beträffande villkoren

för åtnjutande av låneunderstöd från bibanefonden.

Av enahanda skäl, som anförts i fråga om allmänna järnvägslånefonden,

torde därjämte räntefoten å de lån, som komma att utlämnas från

bibanefonden, böra höjas till 5 % och i samband därmed höjning ske av

annuiteten till 5,4 % och av överräntan till 5 %.

Enligt gällande villkor om lån från bibanefonden skall en tredjedel

av från fonden beviljat lån åtnjutas räntefritt, och skall kapitalavbetalningen

beträffande denna del vidtaga, sedan 60 år förflutit från det någon

del av statslånet blivit lyftad. Vid meddelande av bestämmelserna i nu

ifrågavarande hänseende torde hava varit avsett att — i likhet med vad

som gäller beträffande återstående två tredjedelar av lånet — överränta

skall gäldas i händelse av försummad inbetalning av förfallet belopp.

Då emellertid något uttryckligt stadgande härutinnan ej finnes, torde i

samband med de nu föreslagna ändringarna ett förtydligande av villkoren

i angivet avseende böra ske.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

7

Slutligen må påpekas, att — såsom av den föregående redogörelsen

framgår — rätten för Kungl. Maj:t att under senare år få använda tidigare

anvisade anslag i fråga om de av 1911 och 1913 års riksdagar

beviljade beloppen om sammanlagt 8,000,000 kronor är begränsad till

tiden till och med år 1916. Detta bemyndigande synes lämpligen böra

utsträckas så, att Kungl. Maj:t erhåller rätt att under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta

åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av

riket i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av

1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens

tidigare beslut skolat avsättas till fonden under

år 1917, i stället skall anvisas för år 1920,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden

till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen

för avsättning till fonden anvisade medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag

fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av

lån från berörda fond, att vad under 7:o) av nämnda

villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»7 :o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar

skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall

förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas

till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp

upplöper under en tid, omfattande högst fyra

år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig

utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öpp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

nåd för trafik, må medgivas anstånd med betalningen

på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock

kela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till

anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och

med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning

fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande

av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag,

då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast

skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå

gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall

åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av

fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del

av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke

skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det

någon de! av statslånet blivit lyftad; skolande, därest

till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent

ränta, intill dess samma belopp varder behöringen

inbetalt.»

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1916

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1916:24 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlätna propositioner gjorda framställningar angående anslag för s. 8 i texten