Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet

43 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:39, Med förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1

Nr 39.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet;

given Stockholms slott den 28 januari 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av

fastigheter å landet.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 35 käft. (Nr 39, 40.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Förslag

till

LAG

om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet.

!••• Härigenom förordnas som följer;

; , . , 1 §•

Fastigheter å landet må, därest de kommit i en ägares hand, efter ty

här nedan sägs sammanläggas till en fastighet,

1) om en var av fastigheterna utgör by, enstaka hemman eller lägenhet,

som har sitt område genom rågång skilt från andra ägor;

2) om fastigheterna utgöra skilda jordeboksenheter eller delar av

sådana enheter och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats

genom lantmäteriförrättning, som fastställts eller, där fastställelse ej ifrågakommer,

vunnit laga kraft;

3) om fastigheterna utgöra ägolotter, utbrutna ur samma skifteslag

genom sådan lantmäteriförrättning, som under 2) sägs;

4) om eu av fastigheterna utgör den stamfastighet eller genom sådan

lantmäteriförrättning, som under 2) sägs, utbruten del av den stam fastighet,

från vilken den eller de övriga fastigheterna för alltid avsöndrats;

5) om fastigheterna utgöras av lägenheter, för alltid avsöndrade från

samma stamfastighet.

Ej vare i fall, som under 1), 2) och 3) sägs, den omständigheten att

avsöndring för alltid ägt rum från en eller flera av fastigheterna hinder

mot sammanläggning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

■ 2 §.

Yad i 1 § sägs om avsöndrad lägenhet gälle ock om mark, som enligt bestämmelserna

om avledning av vatten utbrutits från fastighet på grund därav

att ägaren avsagt sig den båtnad, som'' genom dylikt företag beretts fastigheten.

T,ng samma vare beträffande område, som avskilts från fastighet i

enlighet med bestämmelserna om jords eller lägenhets avstående för allmänt

behov eller om ändring eller utrivning av vattenverk, dock att, där

återlösningsrätt äger rum, sådant område må sammanläggas allenast med

den fastighet, från vilken det blivit avskilt.

Fastighet, som utgör andel för viss fastighet i oskift mark, må ej

sammanläggas med annan fastighet än den, till vilken andelen hör.

3 §. .

Fastighet må ej ingå i sammanläggning enligt denna lag, innan fastigr

heten blivit upptagen i fastighetsregister.

4 §.

Jord, som ingår i tomtindelning i köping eller annan ort å landet,

varest finnes tomtindelning såsom i stad, må ej ingå i sammanläggning

enligt denna lag.

Ej heller må sammanläggning enligt denna lag äga rum i köping eller

annat samhälle å landet, såvida fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser föres för samhället i dess helhet.

5 §•

Sammanläggning enligt bestämmelserna i denna lag vare icke tillåten,

om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de höra till skilda

socknar; ej heller, där till den nybildade fastigheten skulle höra större antal

skiften än som hör till någon av de fastigheter, om vilkas sammanläggning

är fråga, utan så är att fastigheterna förut tillsammans utgjort eu

ägolott eller annat skifteslag.

6 §.

”:l \ • *■ , • .. ■ \, * •

Ansökning om sammanläggning skall göras hos rätten i den ort, där

fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen foge sökanden utdrag av fastighetsregistret,

upptagande de fastigheter, varom fråga är.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Innan ärendet av rätten avgöres, må, där så nödigt finnes, inhämtas

yttrande av lantmätare.

7 §•

Finnes i lagfa rtsprotokollet antecknat, att klander blivit instämt å

fång till fastighet, eller finnes eljest rätten till fastighet tvistig, eller är

fastighet utmätt eller beslut meddelat om dess försäljning i den ordning,

som om utmätt fast egendom är stadgad, då må fastigheten ej sammanläggas

med annan fastighet.

8 §•

Ansökning om sammanläggning av lägenhet med del av den fastighet,

från vilken den är avsöndrad, må icke bifallas med mindre det visas, att

från lägenheten icke skall utgå avgäld till övriga delar av stamfastigheten.

9 §•

Ej må fastigheter sammanläggas, med mindre sökanden å dem erhållit

lagfart; dock att, där någon av fastigheterna förvärvats genom fång, varmed

på grund av äldre lag ägaren ej varit skyldig lagfara, lagfart å den

fastighet ej är erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten styrkes. Ej

heller må sammanläggning ske, utan så är att icke mera än en av fastigheterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera

av fastigheterna äro sålunda besvärade, icke någon av dem häftar för andra

inteckningar än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl

i en var av de andra, dock att i en av fastigheterna tillika må finnas

inteckning med sämre rätt; skolande vad nu sagts om inteckning tilllämpas

jämväl beträffande fordran eller annan rättighet, som avses i 11

kap. 2 § jordabalken.

10 §.

Varder ansökning om sammanläggning av fastigheter bifallen, och är

i en eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller

de andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade

fastigheten. Varder efter sammanläggningen, men på grund av tidigare

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

rätt till fastighet, varmed annan fastighet sammanlagts, ansökan om inteckning

gjord eller fullföljd, skall den inteckning, där ansökningen bifalles,

fastställas att gälla i hela den nybildade fastigheten.

11 §•

Bifalles ansökning om sammanläggning av fastigheter enligt bestämmelserna

i denna lag, och häftar någon av dem för tionde, ränta eller

annan sådan avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller

för lån, som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag,

eller för förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta, svare hela

den nybildade fastigheten för vad sålunda ålegat fastighet, som ingått i

sammanläggningen.

12 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten vidsträcktare

rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

13 §.

Om ansökning, som i denna lag sägs, så ock om rättens beslut däröver

skall anteckning göras i lagfartsprotokollet.

Då sådan ansökning blivit bifallen, skall rätten ofördröjligen härom

underrätta den, som för fastighetsregistret.

Skall enligt vad i 10 § sägs inteckning gälla jämväl i annan fastighet

än den, vari den beviljats, göre rätten anteckning därom i inteckningspr

otokollet.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärendm, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 december 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anförde:

unqtZ% »I det av lagberedningen den 31 december 1907 avgivna betänkande,

slag till lag som innefattar andra avdelningen av förslaget till jordabalk, ingår, bland

°lägmZtZsad andra lagförslag, ett förslag till lag om avsöndrad lägenhets sammanläggmanläggning

ning med annan fastighet (bilaga B vid detta protokoll). Grunderna för

med annan sistnämnda förslag angåvos av lagberedningen sålunda:

För städerna vore bestämmelser meddelade, genom vilka tillgodosåges

det där ofta förekommande behovet av en omreglering av de särskilda

fastigheterna, tomterna, på det sätt att skilda fastigheter förenades eller

delar av fastigheter sammanlades till en ny självständig fastighet. Den

prövning, som skulle ligga till grund för dylik sammanläggning av stads
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 39.

tomter, vore av dubbel art; under det administrativ myndighet hade att

pröva sammanläggningens lämplighet ur synpunkten av stadens ändamålsenliga

bebyggande, skulle — fiir reglering av de sakrätter, som vidlådde

de särskilda tomterna — det ankomma på vederbörlig domstol att företaga

prövning av frågan, huruvida med hänsyn till sistnämnda förhållanden

sammanläggning Unge äga rum. Dessa bestämmelser vore ock, där Konungen

sådant förordnade, tillämpliga beträffande köping och annan därmed jämförlig

ort, varest tomtindelning såsom i stad funnes.

Yad landsbygden i allmänhet beträffade, saknades däremot föreskrifter

angående sammanläggning av särskilda fastigheter. Sådan vore därför enligt

gällande lag icke möjlig. Detta gällde även när en fastighet undergått

styckning; ingen utväg funnes att få till stånd en rättslig återförening

av sålunda utbrutna delar. Något behov, jämförligt med det, som gjorde

sig gällande ifråga om tomter, kunde i fråga om fastigheter av ifrågavarande

slag icke heller sägas vara för handen. Under det tomtmarkens

ändamålsenliga användning vore beroende av tomtindelningen, vore för

bruket av en lantfastighet i allmänhet utan betydelse, om den sammanfördes

med en annan eller vore en självständig sådan. Och om än även på

detta område en större rörlighet i fastighetsindelningen kunde vara önskvärd,

hade beredningen funnit tillräckliga skäl icke föreligga att i denna

utsträckning upptaga frågan till behandling. Endast beträffande ett särskilt

fall hade sådant ansetts påkallat, nämligen så vitt anginge lägenheter,

vilka blivit avsöndrade från en fastighet. Att dylika, ofta mycket obetydliga

parceller, kunde, när äganderätten till stamfastighet och avsöndring

kommit i en hand, återförenas med stamfastigheterna och därigenom avklädas

den i regel alldeles betydelselösa egenskapen av självständig fastighet,

hade av särskilda skäl ansetts påkallat.

Frågan hade redan förut varit föremål för uppmärksamhet. I en vid

1902 års riksdag väckt motion hade hemställts, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen

framlägga förslag till ändringar och tillägg till lagen om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring den 27 juni 1896, innefattande

de bestämmelser, som vore nödiga för att i laga ordning avsöndrad lägenhet

kunde under vissa villkor med stamhemmanet återförenas. Till stöd

härför hade motionären framhållit, att om, efter det någon blivit ägare

av både lägenheten och starahemmanet, klyvning av stamhemmanet skulle

äga rum, avsöndringen icke kunde ingå i delningen; att härav följde den

olägenheten att, även om för nämnda delägares lott komme att vid klyv
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

ningen utläggas ägor på alla sidor om lägenheten, hemmansdelen och lägenheten

dock fortfarande vore att behandla såsom särskilda fastigheter, vilka

var för sig påfördes bevillning, den ena såsom jordbruksfastighet och den

andra såsom »annan fastighet»; samt att i dylika fall det skulle vara till

stor fördel för ägaren, om möjlighet bereddes att få de båda fastigheterna

med varandra förenade, vilket syntes kunna ske utan kränkning av någon

annans rätt. Såsom villkor för dylik återförening borde föreskrivas att

lägenheten vore gravationsfri.

I det utlåtande, som lagutskottet avgivit över motionen, hade anförts

huvudsakligen följande: »Det förefaller visserligen ganska rimligt, att,

sedan ett hemman och en därifrån avsöndrad lägenhet kommit i samme

ägares hand och sålunda faktiskt förenats till en enda egendom, detta förhållande

skulle kunna även rättsligen utmärkas på det sätt, att lägenheten

såsom sådan försvunne. Härigenom skulle kunna undvikas ett upprepande

i lagfartsbevis och andra handlingar av den förenade egendomens olika

delar och namn. Men från synpunkten av reda och säkerhet i jordeboksförhållandena

samt det fastigheter rörande inskrivningsväsendet i allmänhet

torde det vara betänkligt att medgiva, att vad som möjligen under en

längre tid och såsom föremål för en mängd olika rättsförhållanden varit

en självständig fastighet skulle kunna såsom sådan upphöra att finnas till.

Det offentliga intresset synes här kräva, att lägenheten, även om den inneha

ves av samma person, som äger stamhemmanet, bör såsom självständig

fastighet fortfarande äga bestånd. Motionären medgiver, att genom den

ifrågasatta åtgärden giltigheten eller omfattningen av i stamhemmanet eller

lägenheten fastställda inteckningar ej får beröras, och har även förutsatt,

att en lägenhets återförening med stamhemmanet endast kan ske, om vid

tiden för återföreningen ingen inteckning besvärar lägenheten. Om emellertid

förut en inteckning meddelats i stamhemmanet eller någon del därav

utan att besvära lägenheten, skulle densamma, om lägenheten, medan inteckningen

är gällande, återfaller till stamhemmanet, ej gälla lägenheten.

En därefter beviljad inteckning skulle åter besvära hela hemmanet, och

vid en exekutiv försäljning kunde bliva nödvändigt att särskilt försälja

lägenheten för att få utrett, i vad mån denna skulle deltaga i gäldandet

av den senare inteckningen. Denna lägenhet vore ju emellertid då i rättsligt

hänseende ej vidare till såsom en särskild egendom. En svårighet,

som ej kunde lösas på annat sätt än genom stadgande, att både stamhemmanet

och lägenheten skulle vara fria från inteckning då återföreningen

ägde rum, men i så fall bleve en sådan åtgärd nog skäligen sällsynt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

De olägenheter, som enligt motionärens mening äro följder därav att eu

rättslig återförening av en lägenhet med stamhemmanet icke är medgiven,

äro för övrigt enligt utskottets mening icke av den betydelse, att de gent

emot vad ovan anförts kunna göra en lagändring i motionens syfte befogad.

Den omständigheten, att ägare av eu hemmansdel och en därifrån avsöndrad

lägenhet icke med nuvarande bestämmelser kan få den senare inbegripen

i en liemmansklyvning å egendomen i dess helhet, betyder ju i

sak intet, då han får klyvningen verkställd samtidigt och på vad sätt han

önskar, blott det iakttages, att vid förrättningen utsättes vilken jord som

tages från lägenheten och vilken som tages från hemmanet. Gemensam

ägare av hemman och därifrån avsöndrad lägenhet blir i detta avseende

likställd med den, som innehar egendom, bestående av två vederbörligen

skiftade kemmansclelar. Ägostyckning å samt avsöndring från denna egendom

i dess helhet kan ej ske, utan åtgärderna måste vidtagas med avseende

å varje hemmansdel för sig.» Vid ärendets behandling i riksdagen

hade utskottets hemställan bifallits av båda kamrarna.

Vad sålunda förekommit syntes beredningen icke vara av beskaffenhet

att böra utgöra hinder för ett återupptagande av frågan i samband

med den föreliggande omarbetningen av jordabalken. För beredningen

hade det icke varit tvivel underkastat att bestämmelser i angivna syfte

skulle bliva till verklig nytta. Därigenom att en avsöndring genom köp

eller annorledes kommit i dens hand, som ägde stamhemmanet, syntes i

själva verket grunden för fastigheternas fortfarande rättsliga åtskillnad

hava bortfallit. Där icke alldeles särskilda förhållanden förelåge, finge

det antagas för visst, att därmed avsetts att för framtiden återföra förhållandet

till vad det förut varit. Då sålunda fastigheterna på ett bestående

sätt faktiskt förenades till en enda egendom, syntes det beredningen

icke minst från synpunkten av reda och säkerhet i fastighetsförhållandena

också böra beredas ägaren utväg att få det faktiska förhållandet förvandlat

till ett rättsligen erkänt. Att sådan utväg icke funnits hade medfört

bland annat den oegentligheten att i många fall, sedan efter skedd

faktisk återförening den yttre åtskillnaden mellan fastigheterna småningom

råkat i glömska och ingen säker upplysning längre kunnat vinnas om

avsöndringen, denna dock alltjämt måst av myndigheterna redovisas såsom

en för sig bestående fastighet. Inteckningar, som ägaren tagit i fastigheterna,

måste bedömas efter de för s. k. gemensamma inteckningar givna

regler, ofta till stor olägenhet för ägaren själv; vid exekutiv försäljning

måste mellan fastigheterna göras en åtskillnad, som icke ägde någon motBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 35 Käft. (Nr 39, 40.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

svårighet i verkligheten. Att såsom villkor för rättslig återförening måste

fordras att inteckningsförhållandena med avseende å fastigheterna förut

ordnades, vore visserligen alldeles givet, men en reglering genom lag av

denna sida av saken vore icke annat än vad som redan vore genomfört

med avseende å sammanläggning av särskilda stadstomter och torde icke

för ifrågavarande fall vara förenat med större svårighet.

Av nu anförda grunder hade beredningen utarbetat förslag till lagbestämmelser

i angivna syftet. Till skillnad från vad som gällde angående

sammanläggning av tomter skulle enligt förslaget sammanläggningsfrågan

icke handläggas av olika myndigheter; då här icke såsom i stad något

allmänt intresse syntes kräva att tillstånd till sammanläggningen lämnades

av administrativ myndighet, hade förfarandet kunnat förläggas uteslutande

till den myndighet, som handhade inskrivningsväsendet, och därutöver

allenast bestämts att i händelse av bifall till ansökning om sammanläggning

beslutet därom skulle kungöras vederbörande administrativa myndighet

(6 §). Huru denna i anledning därav hade att förfara, vore beroende

av de särskilda bestämmelser, som därutinnan kunde komma att i därför

stadgad ordning meddelas. å

Den fastighet, varmed enligt förslaget avsöndring skulle kunna sammanläggas,

vore antingen själva stamhemmanet, vare sig detta utgjorde ett helt

jordeboksnummer eller del av sådant, eller ock någon genom styckning av

stamhemmanet uppkommen hemmansdel. Med själva stamhemmanet i dess

helhet skulle dock sammanläggning icke få äga rum, därest dylik styckning

försiggått. Lägenheten skulle i sådant fall komma att höra samman

med flera sins emellan skilda fastigheter, för vilkas återförening möjlighet

saknades. Skulle åter från stamhemmanet hava avsöndrats jämväl andra

lägenheter än den ifrågavarande, borde hinder därav icke möta mot dennas

sammanläggning med stamhemmanet såsom sådant; varemot, då det synts

icke förefinnas något behov att medgiva sammanläggning av två dylika

från samma stamhemman var för sig avsöndrade lägenheter, någon bestämmelse

i sådant syfte icke upptagits i förslaget. Att lägenhet, som utgjorde

tomt i köping eller å annan ort, där tomtindelning såsom i stad funnes,

icke under några förhållanden borde få i den nu föreslagna ordningen

sammanläggas med hemman eller hemmansdel, vore uppenbart. Särskild

bestämmelse innefattande förbud däremot hade i förslaget upptagits.

I fråga om de närmare villkoren för att sammanläggning finge medgivas

vore förslaget byggt på samma grunder som lagen den 26 maj 1899

angående förändring av tomts område. Från denna avveke dock förslaget

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

såtillvida, att det icke under alla förhållanden vore för medgivandet

nödigt att åtminstone endera fastigheten vore gravationsfri. Det läge i

sakens natur, att en gravation, som på alldeles samma sätt besvärade bada

fastigheterna, icke borde utgöra hinder för sammanläggningen; och då det

vore synnerligen vanligt att avsöndring och stamhemman vore gemensamt

intecknade, hade i förslaget — 4 § första stycket — bort för detta fall

från den allmänna regeln göras ett undantag, för vilket med avseende å

tomtmark i stad förutsättningen i allmänhet faktiskt saknades. A andra

sidan hade i förslaget för visst fall påkallats det ytterligare villkor att

från lägenheten icke skulle utgå avgäld till stamhemmanet. Också avgäldsskyldigheten

vore en å lägenheten vilande särskild gravation. Vore fråga

om sammanläggning med hela stamhemmanet, vore det för sammanläggningen

utan all betydelse om dylik avgäldsskyldighet förelåge eller icke;

i och med sammanläggningen komme sådan skyldighet att utan vidare

försvinna. Men avsåge ansökningen sammanläggning med viss del av stamhemmanet,

syntes det till förekommande av oreda och osäkerhet i fråga

om avgäldsskyldighetens utgörande nödigt att innan sammanläggning finge

ske lägenheten frigjordes från sådan skyldighet. I 4 § andra stycket hade

därför upptagits en föreskrift av sådant innehåll. Att sammanläggningen

icke finge föranleda att ägarne av de övriga hemmansdelarna skulle gå

miste om de på dem belöpande andelarna i avgälden, vore uppenbart.

Genom avlösning i därför stadgad ordning eller genom överenskommelse

mellan rättsägarna måste alltså lägenheten frigöras från avgälden; förelåge

sådant fall att jämlikt lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld från avsöndrad

lägenhet stamfastighetens ägare hade rätt öppen att påkalla fastställande

av avgäld att av lägenheten fortfarande utgå, kunde medgivande

till sammanläggning icke lämnas, med mindre det visades, att uppgörelse

med vederbörande träffats.

Även när den fastighet, från vilken avsöndringen skett, utgjorde annan

fastighet än hemman, hade förslagets bestämmelser ansetts böra vinna

tillämpning. Härom hade i 7 § upptagits föreskrift; denna lämnade sålunda

utväg, bland annat, för avsöndrings återförenande med en avsöndrad

lägenhet, från vilken den förra blivit avskild.

Av grunderna för förslaget följde, att även i sådana fall, då annorledes

än genom avsöndring visst område av fastighet frånskilts denna

när området avträtts enligt bestämmelserna i förordningen om jords eller

lägenhets avstående för allmänt behov eller i 3 kap. i lagen om dikning

och annan avledning av vatten — det icke borde vara fastighetsägaren

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Måj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

betaget att få fastigheterna åter förenade för den händelse han begagnat

sig av sin rätt enligt 29 § i förstnämnda författning eller 73 § i dikningslagen

att återlösa området. Bestämmelse därom hade därför upptagits

i 7 § av förslaget.

Skmnmitténs * den motion vid 1906 års riksdag, som föranledde riksdagens skriförslag

till lag velse den 28 mars 1906 med hemställan om fullständig revision av skiftes°!äggn2™Tv

stad§an ocl1 därmed sammanhörande författninger, framhölls att det på

skåda fastig- grund av de genom fortgående klyvningar alltmer förminskade delningsÄ"°°^ekten

VOre förtJänt att taga 1 övervägande, i vad mån från skiftessynhand.

punkt sammanläggning eller förening av utbrutna eller eljest lagligen avskilda

hemmansdelar till en enda lagligen kunde medgivas. Agaren av

ett hemman, som till följd av flera tidigare delningar genomskurits av en

mängd i rättsligt hänseende hinderliga skiljelinjer, borde kunna erhålla

dessa lagligen utplånade och sättas i tillfälle att efter nya grunder med

hänsikt till förändrade förhållanden få hela hemmanet såsom en ursprunglig

enhet ånyo uppdelat i särskilda ägolotter, utan avseende å förut befintliga

skiljelinjer.

Den i anledning av riksdagens nämnda skrivelse tillsatta s. k. skiftesstadgekommittén

upptog ock i sitt den 28 juli 1911 avgivna betänkande

ett förslag till lag om sammanläggning av skilda fastigheter, som

äro i en ägares hand (bilaga C vid detta protokoll). Kommitténs motivering

till detta förslag innehåller följande:

Lagberedningen hade i sitt förslag till lag om avsöndrad lägenhets

sammanläggning med annan fastighet vidrört frågan om införande av ett

allmänt sammanläggningsinstitut för fastigheter å landet i analogi med vad

som gällde angående omreglering av tomter i stad, men funnit tillräckliga

skäl icke föreligga att i denna utsträckning upptaga frågan till behandling

utan stannat vid att föreslå bestämmelser för sammanläggning av avsöndrad

lägenhet med stamfastigheten eller genom styckning avskild del av denna.

Betraktades emellertid denna fråga ur jordregistrerings- och skiftessynpunkt,

skulle man lätt finna, att betydande fördelar vore att hämta av eu allmän

rättighet att sammanlägga fastigheter, som funnes i en ägares hand. Såsom

fastighet eller fastighetsenhet vore härvid att anse dels varje jordeboksenliet,

d. v. s. hemman eller annan i jordeboken såsom självständig fastighet

upptagen egendom, därest den icke undergått laga delning, dels varje

genom laga delning såsom självständig ägolott utbruten del av sådan jordeboksenhet,

dels ock slutligen avsöndring, om den än icke vore på nämnda

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr i>9.

sätt upptagen i jordeboken, ävensom stamfastighet, från vilken avsöndring

skett. Däremot komme icke i betraktande sådana fastighetsenheter, som

uppstode därigenom, att en fastighet till skilda andelar förvärvades av två

eller flera personer, utan att laga delning dem emellan verkställdes. Utläggande

av jordområden till de skilda delarna genom enskild delning, s. k.

sämjedelning, gjorde häri icke någon ändring. Någon sammanläggning för

dessa fall kunde nämligen ej ifrågakomma, då sådan verkan, som därmed

avsåges, utan vidare inträdde, ifall delar av den ursprungliga fastigheten

återförenades i en hand. Enheter vore här de i lotten ingående jordeboksnummer

eller nummerdelar. Däremot torde lägenhet, som tillkommit

genom avsöndring från ett oskiftat område, tillhörigt två eller flera jordeboksnummer,

i varje fall vara att anse som en fastighet^enhet. De fastigheter,

varå förslaget hade avseende, utgjordes alltså antingen av jordeboksenheter,

ägolotter, utbrutna genom laga delning, eller fastigheter, tillkomna

genom avsöndring enligt nu gällande eller äldre lag, vartill komme områden,

utbrutna efter expropriation eller enligt 76 § dikningslagen. Fastighetsenhet

i den mening, som i förslaget avsåges, sammanfölle ock med

vad enligt jordregisterförordningen vore att upptaga under ett registernummer.

Enligt nu gällande lagstiftning hade fastigheternas kamerala indelning

bland annat det inflytande på skiftesåtgärderna, att vid skifte varje jordeboksenhet

skulle tilldelas vissa ägor, även om densamma tillhopa med

annan fastighet bildade en brukningsdel och ägaren icke hade något intresse

af fastigheternas särskiljande på detta sätt. I förslagen till lag om

skifte av jord samt till lag om vad iakttagas skall i avseende å införande

av samma lag — vilka förslag jämväl ingingo i kommitténs omförmälda

betänkande — hade kommittén funnit sig böra bibehålla en häremot svarande

ordning, i det föreskrift lämnats om utläggande av särskilt område

för vart jordregisternummer eller, där jordregister ej funnes upplagt, för

var kameral enhet eller genom laga delning från sådan enhet utbruten

särskild ägolott. Att skiftesläggningen därigenom både försvårades och

fördyrades vore påtagligt. För ägaren kunde det ock vara obekvämt att

i skifteshandlingarna hava sin besittningsdel redovisad som två eller flera

skilda fastigheter. En annan för skiftesväsendet menlig inverkan av den

kamerala fastighetsindelningen vore den, att ett område, som gemensamt

tillhörde två eller flera kamerala enheter, icke kunde bliva föremål för

ägostyckning, förr än varje enhets andel däri utbrutits. Då sådant område

befunne sig i en mans hand, kunde under nuvarande lagstiftning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

dylik utbrytning ej lagligen utföras. I förslaget till lag om skifte av

jord vore utväg beredd för undanröjande av denna olägenhet, men sådan

utbrytning medförde tydligtvis kostnad och tidsutdrägt, och genom bildandet

av de nya fastighetslotterna kunde jämväl, då den avsedda styckningen

därefter måste ske inom varje lott för sig, planen för styckningen

måhända förryckas. Som jordregistret skulle uppläggas efter jordeboken,

kunde, där äganderättsförhållandena alldeles ej följde den kamerala indelningen,

understundom inträffa att vid jordregistrering naturligen sammanhörande

delar av eu egendom onödigtvis komme att föras på skilda håll.

Enligt vad kommittén inhämtat hade på senare tider upprepade gånger

förekommit att enskilda jordägare hos kammarkollegiet sökt att få skilda

kamerala enheter sammanlagda till en fastighet. Så hade aktiebolaget

Robertsfors såsom ägare till hemmanen 1/$ mantal nr 1 och 5/s2 mantal

nr 2 Sikfors begärt, att nämnda två hemman måtte få i jordeboken sammanföras

till ett, och därvid framhållit att laga skifte icke övergått Sikfors’

av dessa två hemman bestående by, varför bolaget vore förhindrat

att medels ägostvckning därifrån avskilja jord. I utslag den 17 mars

1908 hade emellertid kammarkollegiet icke funnit skäl att till denna framställning

lämna bifall. Av handlingarna rörande ett annat liknande ärende,

som slutligen avgjorts av regeringsrätten genom utslag den 17 februari

1910, hade kommittén inhämtat, att ägaren av hemmanen Öllösa nr 1—4

och Ärby nr 1 och 2 hos kammarkollegiet begärt sammanslagning av

hemmanen i Öllösa till en fastighet och av hemmanen i Årby till en

fastighet i ändamål att få dessa nya fastigheter styckade till mindre

jordbruksfastigheter, att kammarkollegiet funnit denna framställning ej

kunna bifallas, samt att regeringsrätten ej funnit skäl göra ändring i

kammarkollegiets beslut (Regeringsrättens årsbok 1910 not. F. 59).

Kommittén hade med hänsyn till nu angivna förhållanden funnit

angeläget vara, att möjlighet bereddes till sammanslående av skilda kamerala

fastighetsenheter, där de befunne sig i en ägares hand och det kunde

ske utan våda för annans rätt. Sådana fastigheter, varom nu vore sagt,

skulle emellertid för att få sammanslås hava sina ägor inom samma skifteslag,

så bestämt som i 2 § av förslaget till lag om skifte av jord sades,

det ville i allmänhet säga inom samma by. Hit måste tydligtvis även hänföras

delar av kamerala fastighetsenheter inom samma skifteslag. Att

därutöver utsträcka rätten till sammanläggning av sådana fastigheter

syntes ej vara av något behov påkallat och skulle dessutom kunna föranleda

oreda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

I fråga om do fastigheter, som tillkommit genom laga delning, framträdde

behovet av ett sammanläggningsinstitut fullt lika starkt som beträffande

de kamerala fastighetsenheterna. Väl kunde ifrågasättas huruvida

enligt nu gällande skifteslagstiftning det vore nödigt att vid skiftesläggning

utlägga särskilda ägor för varje genom tidigare skifte tillkommen

lott, men i förslaget till lag om skifte av jord hade kommittén ansett

sig icke kunna undgå att föreslå bestämmelse därom. I fråga om

styckning medförde den tidigare delningen den olägenheten, att varje

styckningslott måste styckas för sig. Tydligast framträdde denna olägenhet,

om ett område styckats i ett större antal tomtområden efter eu plan,

som sedermera befunnes olämplig. En omstyckning efter annan plan kunde

då under vissa förhållanden vara praktiskt omöjlig att genomföra. Jämväl

för jordregistreringen kunde det, då jordregistret skulle upptaga alla genom

laga delning utbrutna ägolotter, vara önskligt att delningar, som förlorat

all betydelse, finge genom sammanläggning upphävas.

De genom laga delning uppkomna fastigheter, som borde kunna bliva

föremål för sammanslagning, måste hava utbrutits ur ett och samma skifteslag.

Att medgiva sammanläggning av fastigheter utbrutna ur skilda

skifteslag hade nämligen ansetts kunna medföra oreda särskilt med avseende

å det samband, som jämväl efter skifte vore i viss mån rådande

mellan lotterna inom skifteslaget och som bland annat visade sig i möjlighet

till gemensamt nytt skifte.

Vad beträffade angelägenheten av rätt att med vederbörande stamfastighet

sammanlägga avsöndrad lägenhet eller jord, som avskilts enligt

bestämmelserna om expropriation eller utrivning av vattenverk, finge kommittén

hänvisa till den av lagberedningen i motiven till dess förut berörda

lagförslag gjorda utredning. Kommittén hade ansett sig böra utsträcka

saminanläggningsrätten för dylika lägenheter så, att dels två eller flera

från samma fastighet avsöndrade områden jämväl finge sammanläggas med

varandra, dels ock lägenhet finge sammanläggas med del av stamfastigheten,

som utbrutits genom laga delning även av annat slag än styckning.

En ytterligare grupp av fastigheter, som kommittén funnit böra göras

till föremål för sammanläggning, bildades av de enstaka hemman eller

lägenheter, som enligt l:o i 2 § av förslaget till lag om skifte av jord

utgjorde ett skifteslag för sig och alltså hade genom rågång från andra

ägor skilt område. Då det av liknande skäl, som angående utskiftade

fastigheter framhållits, kunde vara önskvärt att till en fastighet få sammanslå

två eller flera sådana områden, och någon särskild anledning att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ej medgiva detta icke syntes föreligga, kade rätt jämväl till sådan sammanslagning

upptagits i förslaget.

Förslag till Sedan lantmäteristyrelsens m. fl. myndigheters yttranden inhämtats

IdQ ofri sawi- • • »jo *

manläggning över skiftesstadgekommitténs betänkande, hava de däri innefattade lagför
TlandefvilkaslaSen

inom justitiedepartementet gjorts till föremål för bearbetning genom

äro i en äga- tillkallade sakkunniga, vilken bearbetning ännu fortgår. Det har emellerres

hand. tid befunnits önskvärt att redan nu, oberoende av kommitténs övriga lagförslag,

vidtaga åtgärder för åstadkommande av lagstiftning i det ämne,

som avses med förslaget till lag om sammanläggning av skilda fastigheter,

som äro i en ägares hand. En särskild anledning härtill föreligger i det

förhållandet, att ett av den s. k. fastighetsregisterkommissionen utarbetat

förslag till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad torde komma att i sammanhang med övriga

av kommissionen avgivna lagförslag föreläggas 1916 års riksdag. Något

hinder mot en fristående behandling av skiftesstadgekommitténs ifrågavarande

lagförslag torde ej heller förefinnas. Detsamma har därför upptagits

till särskild handläggning inom departementet och därvid underkastats

bearbetning med hänsyn, förutom till de i myndigheternas yttranden

framställda erinringar, jämväl till lagen den 8 november 1912 om sammanläggning

av frälseränta med den fastighet, varav räntan utgår, fastighetsregisterkommissionens

nyssberörda förslag till bestämmelser om sammanläggning

av fastigheter i stad samt lagrådets den 7 sistlidne september

över sistnämnda förslag avgivna utlåtande. Jag anhåller nu att få för

Eders Kungl. Maj:t anmäla skiftesstadgekommitténs omförmälda lagförslag,

som vid omarbetningen inom departementet erhållit den jämkade rubriken

förslag till lag om sammanläggning av fastigheter å landet, vilka äro i en

ägares hand, med de ändringar i övrigt, som den verkställda granskningen

befunnits föranleda.

Det nu föreliggande förslaget har endast avseende å sammanläggning

av fastigheter på landet. Beträffande fastigheter i stad äro de

föreskrifter avsedda att gälla, som innefattas i det förut omnämnda förslaget

till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad. Detta senare förslag upptager i sitt 2

kap. föreskrifter om förändring av tomts område och om sammanläggning

till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning, samt i sitt 3 kap.

bestämmelser om sammanläggning till en fastighet av områden i stad, som

ej ingå i tomtindelning och av vilka vart och ett i fastighetsregistret upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

tagits såsom särskild fastighet. Bestämmelserna i 2 kap. skola gälla varje

ort på landet, där tomtindelning såsom i stud tinnes, d. v. s. köpingar,

sådana municipalsamhällen där på grund av föreskrift om tillämpning av

byggnadsstadgan fö/ rikets städer eller särskilt förordnande lagen den 31

augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning äger motsvarande tillämpning,

samt områden, som avses i 37 och 38 §§ av sistnämnda lag.

Stadgande^ i 3 kap. skola, utom i stad, äga tillämpning i köping eller

annat samhälle på landet, såvida fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser föres för samhället i dess helhet. Då fråga är om

bildande av tomt ingående i fastställd tomtindelning, skola således berörda

lags föreskrifter alltid komma att tillämpas, var än tomten är belägen.

Något utrymme för tillämpning av föreskrifterna i det nu föreliggande

förslaget tinnes följaktligen icke, då fråga är om tomtbildning, och då mot

tomtindelningen stridande fastighetsbildning icke får eller kan ske inom

område, som ingår i tomtindelning, har sådant område helt undantag^

från tillämpningen av nu ifrågavarande föreskrifter. Bestämmelse härom

tinnes i 1 § andra stycket av lagberedningens förslag och 3 § av skiftesstadgekommitténs

förslag och har upptagits i 4 § av nu förevarande förslag.

Vidare böra med hänsyn till tillämplighetsområdet för 3 kap. i förslaget

till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad från tillämpning av de nu föreliggande

bestämmelserna undantagas de samhällen på landet, för vilka i deras helhet

fastighetsregister föres enligt de för stad meddelade bestämmelser. Föreskrift

härom har likaledes intagits i 4 §.

För att sammanläggningen må grundas å en fastighetsindelning av

större stadga innehåller förslaget till lag med vissa bestämmelser angående

avstyckning och sammanläggning av fastigheter i stad den föreskrift, att

bestämmelserna i dess 3 kap. skola tillämpas, först sedan fastighetsregister

upplagts för vederbörande stad eller ort. Vart och ett av de områden,

som enligt förslagets bestämmelser få sammanläggas, skall vara i fastighetsregistret

upptaget såsom särskild fastighet. Det har funnits lämpligt

att i överensstämmelse härmed såsom utgångspunkt för sammanläggning

av fastigheter å landet taga den fastighetsindelning, som återfinnes i fastighetsregistret

för landsbygden eller jordregistret. Detta skall således tjäna till

ledning i fråga om vad som i förevarande lag skall förstås med fastighet.

Fastighet skall finnas upptagen i jordregistret för att få ingå i sammanläggning.

Denna föreskrift skall naturligtvis äga tillämpning även å skeende

jorddelningar, så att en vid delning uppkommen fastighet ej må sammanläggas

Bihang till riksdagens protokoll 191G. 1 samt. 35 käft. (Nr 39, 40.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

med annan, förrän delningen blivit iakttagen i jordregistret. Har anmälan

därom att jordregister upplagts för en socken gjorts, utan att alla fastigheter

mom densamma finnas i registret upptagna (jfr kungörelsen den 19 december

1913 angående anstånd med uppläggande av jordregister för vissa orter

m. m. samt § 1 tredje stycket av förordningen den 25 april 1913 med

särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för Kopparbergs län och

Hamra kapellag i Los socken av Gävleborgs län), få ej andra fastigheter

inom socknen sammanläggas än sådana som upptagits i jordregistret.

Föremål för sammanläggning enligt det föreliggande förslaget äro såsom

nyss nämnts fastigheter, men det har icke ansetts lämpligt att medgiva

rätt till sammanläggning av vilka fastigheter som helst. Så har det

funnits angeläget tillse, att sammanläggning ej får komma till stånd sålunda

att den skulle medföra rubbning i skifteslagsindelningen. För att eu by

eller enstaka bosättning skall utgöra ett skifteslag fordras, att dess ägor

äro genom rågång skilda från andra ägor. Detta innebär dock icke,

att alla därtill hörande ägor skola ligga inom denna rågång. Ofta förekommer

det att ett byalag eller en enstaka bosättning bär vissa ägor för

sig, andra åter gemensamma med annat skifteslag, men utan avseende

därå räknas byalaget eller den enstaka bosättningen såsom ett skifteslag.

Ifragakommer särskild delning av sådan gemensam mark, behandlas den,

ehuru utgörande tillhörighet till flera skifteslag, vid delningen såsom ett

skifteslag för sig. Sådan mark utgör emellertid icke för sig fastighet eller

fastigheter. I begreppet skifteslag ligger ej heller, att all mark, som inneslutes

inom dess rågång, tillhör skifteslaget. Inom de bestående skifteslagen

förekomma ägor tillhörande andra skifteslag, såsom urfjällar och

dylikt. Oaktat förekomsten av sådana måste naturligen byn eller den enstaka

bosättningen anses hava sina ägor genom rågång skilda från andra ägor.

A vissa orter, såsom på Gottland, finnes särskild av Kungl. Maj:t fastställd

skifteslagsindelning och i vissa delar av landet råder ägoblandning

mellan olika byalag utan rågång mellan byarna. Det har icke ansetts

lämpligt att medgiva sammanläggning av fastigheter, motsvarande skifteslag

av sistberörda två slag.

Ku omförmälda skifteslag kunna kallas primära till skillnad från de

skifteslag, som uppkommit genom delningar inom de primära skifteslagen.

Dylika skifteslag eller sekundära skifteslag utgöra de ägolotter, som utlagts

vid lantmäteriförrättningar inom primärt skifteslag, vilka fastställts eller,

där fastställelse ej ifrågakommer, vunnit laga kraft, så ock ägolotter, vilka

uppkommit genom sådan delning, som nyss sagts, inom sekundärt skiftes
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 39.

lag. Till sekundära skifteslag äro ock att hänföra för alltid avsöndrade lägenheter

och därmed jämförliga fastigheter samt områden, som vid lantmäteriförrättning

undantagits för delägarnas gemensamma behov eller eljest lämnats

oskiftade. Sistnämnda områden kunna, då de ej utgöra fastigheter utan allenast

äro tillhörigheter till andra fastigheter, icke för sig ingå i sammanläggning.

Enligt de nu utarbetade bestämmelserna om sammanläggning av skilda

fastigheter skola de fastigheter, som må göras till föremål för sammanläggning,

utgöra antingen hela skifteslag eller ock delar av samma skifteslag.

Genom uppställande av detta villkor vill man vinna det förut angivna

syftet, att sammanläggning ej må ske på sådant sätt att vid blivande

delningsförrättning svårigheter skola kunna uppstå för bestämmande av

skifteslagets omfång.

Bestämmelser om de fastigheter, som kunna ingå i sammanläggning,

innehållas i 1 och 2 §§ av det omarbetade förslaget.

I 1 § 1) finnas upptagna vissa primära skifteslag, nämligen by, enstaka

hemman och lägenhet, som hava sina ägor genom rågång skilda från

andra ägor. De olika jordeboksenheter, varav en by består, måste vara

sammanlagda, så att byn bildar en fastighet. Det erfordras dock ej, att

detta skett i särskilt ärende. Intet hinder föreligger att på en gång

sammanlägga de olika jordeboksenheter, som ingå i en by, och t. ex. ett

enstaka hemman. Men byn skall, frånsett möjligen förefintliga avsöndringar,

i sin helhet ingå i sammanläggningen, ty, såsom förut nämnts, vill man med

hänsyn till skifteslagsindelningen ej tillåta, att delar av skilda skifteslag

göras till föremål för sammanläggning. Att från någon eller några av fastigheterna

avsöndrats eller på därmed jämförligt sätt avskilts jord, som ej ingår

i sammanläggningen, utgör icke hinder för densamma. Fastighet, tillkommen

genom sammanläggning av by, hemman eller lägenhet, som i punkten

avses, får givetvis sammanläggas med t. ex. ett enstaka hemman. Om

man samtidigt får sammanlägga t. ex. tre enstaka hemman, bör det ej möta

hinder att först sammanlägga två av hemmanen och sedermera den sålunda

bildade fastigheten med det tredje hemmanet. Detta har synts så uppenbart,

att något stadgande därom ej bör inflyta i lagen.

Bestämmelserna i 1 § 2) avse huvudsakligen sammanläggning inom oskiftat

primärt skifteslag vilket som helst. Jämväl de fall, då för flera jordeboksenheter

vid skifte utlagts gemensamma ägor, komma under denna punkt. Då

till skifteslag kan höra del av en jordeboksenhet, som med sitt övriga område

ingår i annat skifteslag eller utgör skifteslag för sig, samt delar av

olika jordeboksenheter inom samma skifteslag kunna vara i en ägares

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

hand, hava här upptagits, förutom hela jordeboksenheter, jämväl delar av

sådana. Här gäller, liksom med avseende å sådana fastigheter som omförmälas

under 1), att den omständigheten att jord avsöndrats eller på

därmed jämförligt sätt avskilts från någon eller några av fastigheterna icke

lägger hinder i vägen för sammanläggning.

Uttrycket »lantmäteriförrättning, som fastställts eller, där fastställelse

ej ifrågakommer, vunnit laga kraft» är hämtat från § 7 i förordningen

den 13 juni 1908 angående jordregister.

I 1 § 3) avses sammanläggning inom ett skifteslag vilket som helst,

som undergått delning. Sammanläggning får äga rum av fastigheter, vilka

utlagts vid lantmäteriförrättning, som fastställts eller, där fastställelse ej

ifrågakommer, vunnit laga kraft. I vilka fall sammanläggning är medgiven

kan enklast angivas sålunda, att gången av sammanläggningen är

motsatt gången av uppdelningen. Ett exempel må anföras: En by, som

består av tre hemman, har skiftats i tre ägolotter, litt. A, B, och C.

Ägolotten litt. A har blivit kluven i två lotter litt. Aa och Ab. Ägolotten

litt. B är styckad i två lotter litt. Ba och Bb. Xu få ägolotterna litt.

Aa och Ab sammanläggas, likaså ägolotterna litt. Ba och Bb. Däremot få

t. ex. ägolotterna litt. Aa och Ba ej sammanläggas, ej heller ägolotterna

litt. Bb och C. De utgöra nämligen delar av skilda sekundära skifteslag.

Ilava ägolotterna litt. Ba och Bb sammanlagts, kan den nya fastigheten

sammanläggas med ägolotten litt. C, vilket naturligen ock kan ske i samma

ärende. Här sammanläggas två hela sekundära skifteslag. Förefintligheten

av avsöndringar och därmed jämförliga fastigheter utövar icke någon inverkan

på sammanläggningsmöjligheten.

1 § 4) innehåller föreskrifter angående sammanläggning av för alltid

avsöndrad lägenhet med stamfastigheten eller del därav. Skiftesstadgekommittén

har såsom förut nämnts ansett, att lagberedningen endast medgivit

sammanläggning av avsöndrad lägenhet och dess stamfastighet eller genom

ägostyckning utbruten del av den senare. Med styckning torde emellertid

lagberedningen avsett jämväl annan laga delning än ägostyckning och beredningens

föreskrifter om sammanläggning alltså haft samma tillämplighetsområde,

som nu förevarande bestämmelse. Att medgiva sammanläggning jämväl

med del av stamfastigheten är nödvändigt, såvida man icke vill med stamfastighetens

delning utesluta möjlighet till sammanläggning eller tillåta, att

den förutvarande lägenheten blir en för stamfastighetens särskilda delningslotter

gemensam äga; stamfastigheten finnes efter delningen icke såsom en

fastighet. Förhållandet är liknande, om stamfastigheten eller del därav blivit

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

sammanlagd med annan fastighet. Att avsöndrad lägenhet bör kunna sammanläggas

med en genom sammanläggning bildad fastighet, däri stamfastigheten

eller del därav ingår, har synts ligga i sakens natur. Något uttryckligt

stadgande därom har därför icke upptagits i förslaget.

Genom att begränsa sammanläggningsmöjligheten till stamfastigheten,

del av stamfastigheten eller fastighet, vari stamfastigheten eller del därav

efter sammanläggning ingår, torde vinnas säkerhet för att lägenheten icke

genom sammanläggning förenas med fastighet i annat skifteslag än det,

vartill stamfastigheten hör.

1 1 § under 5) medgives sammanläggning av lägenheter, som hava

gemensam stamfastighet.

2 § första stycket motsvarar 7 § i lagberedningens förslag och 2 § 3 §.

i skiftesstadgekommitténs förslag. Då det för sammanläggningsfrågan synes

vara utan betydelse i vilken ordning område, varom här är fråga, kommit att

tillhöra ägaren av stamfastigheten, har paragrafens avfattning härefter jämkats.

Med hänsyn till den rätt till återlösning av områden av ifrågavarande slag,

varom stadgas i 29 § i förordningen om jords eller lägenhets avstående för allmänt

behov och i 73 § av lagen om dikning och annan avledning av vatten,

synes sammanläggning av dylikt område icke böra medgivas med del av fastigheten,

så länge åter lösningsrätt förefinnes. Däremot torde utan vidare vara

uppenbart att, om stamfastigheten sammanlagts med annan fastighet, med

den sålunda bildade fastigheten må sammanläggas sådant område, varom

här är fråga.

I 2 § andra stycket har upptagits föreskrift därom, att fastighet, som

utgör andel för viss fastighet i oskift mark (jfr § 18 i förordningen den 13

juni 1908 angående jordregister och t. ex. N. J. A. 1894 sid. 476), ej må sammanläggas

med annan fastighet än den, till vilken andelen hör. Föreskriften

avser att förhindra att genom sammanläggningen oreda uppkommer i fastig- •

hetsförhållandena, vilket synes kunna blifva följden, om fastighet av ifrågavarande

slag finge sammanläggas med del av stamfastigheten. Har stamfastigheten

sammanlagts med annan fastighet, är naturligen tillåtet att med

den nybildade fastigheten sammanlägga fastighet, som utgör andel i samfälld

mark för fastighet, som ingår i den nybildade fastigheten. Någon olägenhet

synes icke vara att därav befara.

Angående 3 och 4 §§ hänvisar jag till vad jag förut anfört i fråga 3 och 4 §§.

om lagens tillämplighetsområde.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

I 5 § bär i överensstämmelse med föreskrift i 25 § av förslaget till

lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad upptagits det stadgande, att fastigheter, som sammanläggas,

skola innekavas med samma rätt. Här må erinras därom,

att fastigheternas jordnatur är utan betydelse för sammanläggningsfrågan.

I 25 § av förslaget till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning

och sammanläggning av jordområden i stad finnes även föreskrift, att

fastigheter icke må sammanläggas, om de tillhöra skilda församlingar. I den

mån föreskrifterna i nämnda lag komma att äga tillämpning med avseende

å samhällen på landsbygden, får berörda bestämmelse den innebörd, att

fastigheter, som sammanläggas, skola tillhöra samma socken. I överensstämmelse

härmed har i det nu ifrågavarande förslagets 5 § upptagits den

föreskrift, att sammanläggning ej må äga rum av fastigheter, hörande till

skilda socknar. Härigenom förfaller det i 11 § av skiftesstadgekommitténs

förslag upptagna stadgande, varjämte eljest erforderliga föreskrifter om behörig

domstol för det fall att fastigheterna tillhöra olika jurisdiktionsområden

ej behöva meddelas.

Det har synts angeläget tillse, att i lagen meddelas sådana bestämmelser,

att icke genom sammanläggningen uppkomma fastigheter, bestående

av ett större antal skiften. Någon egentlig fördel av sammanläggning i sådana

fall synes icke vara att vinna. Den begränsning har därför föreskrivits, att

i regel sammanläggning ej får ske, där till den nybildade fastigheten skulle

komma att höra flera skiften än som höra till någon av de fastigheter, som

ingå i sammanläggningen. Består en fastighet av tre, en annan av två och

en tredje av två skiften, få dessa fastigheter ej sammanläggas, om belägenheten

är sådan, att till den nya fastigheten skulle komma att höra mera än

tre skiften. Härigenom vinnes överensstämmelse med skiftesstadgans föreskrifter

angående det antal skiften, som må utläggas till varje ägolott vid

skifte. Sammanläggningen kan icke medföra, att till en nybildad fastighet

komma att höra flera skiften, än som vid en eller flera skiftesförrättningar

utlagts för fastighet, som ingår i sammanläggningen. Härmed överensstämmer

det från regeln medgivna undantag att, där genom sammanläggning

ett tidigare skifteslag kommer att utgöra en fastighet, sammanläggningen

får ske, även om den nybildade fastigheten skulle komma att bestå

av flera skiften än som höra till någon fastighet, för sig tagen, som

ingår i sammanläggningen, om ock huvudsakliga grunden för detta medgifvande

är att söka däri, att i saknad av sådant medgivande tillgången till

sammanläggningsförfarandet skulle komma att inskränkas i en med hänsyn

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

till fastighetsbildningen icke önskvärd grad. Vid en klyvning hava t. ex.

utlagts tre skiften för en hemmansdel och denna har sedan undergått ägostyckning,

därvid varje av de tre skiftena utlagts såsom särskild styckningslott.

En var av styckningslotterna består alltså av allenast ett

skifte. Dessa skulle icke kunna sammanläggas och återgång ske till

klyvningslotten, om icke sådant medgivande, som nu är i fråga, funnes i

lagen.

Det kunde ifrågasättas att, där laga delningsförrättning vore begärd,

i vilken hela den fastighet, om vars bildande vore fråga, inginge, sammanläggning

borde medgivas oavsett av huru många skiften den nybildade

fastigheten komme att utgöras, då ju ägosammandragning genom skiftet är

att förvänta; men det kan hända att skiftet av någon anledning icke blir

slutfört, och ett stadgande av sådan innebörd som nyss nämnts synes betänkligt

såsom öppnande en utväg att kringgå lagens föreskrifter.

Med skifteslag avses i paragrafen såväl primära skifteslag som ock

sekundära sådana, d. v. s. ägolotter, som vid en inom primärt eller sekundärt

skifteslag verkställd delning, som fastställts eller, där fastställelse ej ifrågakommer,

vunnit laga kraft, blivit utlagda inom skifteslaget, ävensom avsöndrade

lägenheter och därmed jämförliga fastigheter. Skifteslag har

icke alltid utgjort fastighet för sig; så är ej fallet, då däri ingått flera

j ordeboksenheter.

Av föreskriften om antalet skiften torde följa, att jordeboksenheter, som

utgöras av fisken eller verk och inrättningar, eller delar av sådana jordeboksenheter

icke må sammanläggas med annan eller andra fastigheter än dem,

å vars grund de äro belägna.

Skiftesstadgekommittén har i sitt förslag till lag om skifte av jord i

293—295 §§ upptagit bestämmelser angående förfarandet i vissa fall vid

sammanläggning av fastigheter, vilka bestämmelser äro av följande innehållVill

den, som äger två eller flera fastigheter, hafva dem sammanlagda, och

ankommer ej jämlikt 5 § i lagen om sammanläggning av skilda fastigheter,

som äro i en ägares hand, prövningen av ärendet på rätten allena, skall

begäras förordnande för lantmätare att undersöka, huruvida de i 1—4 §§

av nämnda lag angivna förutsättningar för sådan sammanläggning äro för

handen. Finnes därvid att hinder för sammanläggning i nämnda avseenden

ej möter, meddelar lantmätaren utlåtande därom och insänder detta

jämte handlingarna i ärendet till ägodelningsrättens ordförande för prövning

och fastställelse. Sammanläggningen skall av lantmätaren utmärkas

opaginerad Kontrollera mot PDF

''24

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

å karta och tydlig beskrivning däröver av lantmätaren upprättas. Finner

ägodelningsrättens ordförande, att binder för sammanläggningen icke möter

enligt 1—4 §§ i lagen om sammanläggning av skilda fastigheter, som äro

i en ägares hand, översänder han alla handlingarna i ärendet till domhavanden

å landet eller rätten i stad för sådan prövning, som jämlikt

nyssnämnda lag på honom ankommer. Hava handlingarna i ärendet återkommit

till ägodelningsrättens ordförande jämte rättens beslut att ansökningen

om sammanläggning bifallits, tecknar ägodelningsrättens ordförande

å de av lantmätaren upprättade förrättningshandlingar bevis att sammanläggningen

fastställts och insänder ofördröjligen handlingarna till förste

lantmätaren i länet.

Skiftesstadgekomraittén anför i motiven till sitt förslag till lag om

sammanläggning av fastigheter: Lagberedningen hade ansett, att sammanläggningsförfarandet

borde handläggas av inskrivningsdomaren. På de avberedningen

därför anförda skäl hade jämväl kommittén ansett, att verkställandet

av sammanläggning av lägenhet, som avsöndrats enligt nu gällande

eller äldre lag, med stamfastigheten borde överlämnas till vederbörande

inskrivningsmyndighet eller alltså enligt nu gällande lagstiftning till

rätten i den ort, där fastigheten vore belägen. Enahanda vore förhållandet

med jord, som avskilts enligt bestämmelserna om expropriation och om

ändring eller utrivning av vattenverk samt enligt 76 § dikningslagen.

Vidare hade kommittén ansett sammanläggning av kamerala fastighetsenheter,

som ej genom laga delning utbrutits, böra av samma myndighet

utföras. Det kunde möjligen synas som om denna befogenhet snarare bort

uppdragas åt kammarkollegiet, men då det i så fall vore nödigt att

jämväl inskrivningsmyndigheten finge pröva ärendet med hänsyn till de

fordringar, som i inskrivningsavseende måste uppställas för sammanläggningens

beviljande, och då utredning om möjligen förefintlig kameral

belastning av fastigheterna samt prövning av dennas betydelse för sammanläggningsfrågan

utan olägenhet torde kunna ske hos sistnämnda myndighet,

hade det ansetts vara onödig omgång att fordra kollegiets besked

i saken.

Beträffande övriga fastigheter, som kunde blifva föremål för sammanläggning,

hade det däremot icke ansetts tillräckligt att sammanläggningsfrågan

prövades av inskrivningsmyndigheten. Dessa fastigheter hade sina

områden bestämda å marken, antingen inom rågång eller begränsade av

linjer, tillkomna genom laga delningsförrättning. I betraktande av det

skydd, som borde tillkomma sådana gränser, och angelägenheten av att alla

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kanot. Maj:ts Nåd. Proposition Nr dl).

mod dem vidtagna ändringar av lantmäteriet redovisades, hade det funnits

nödigt, att det upphävande av gränserna, som Sammanläggningen innefattade,

skedde genom beslut av skiftesmyndighet och redovisades genom

dennas protokoll. En ytterligare anledning att fordra skiftesmyndighets

medverkan vid sammanläggning i dessa fall läge i intresset att hindra tillkomsten

av fastigheter, som i fråga om ägoanordningen icke motsvarade

vad om utläggande av ägolott vid laga skifte gällde. Med avseende härå

hade för ifrågavarande slag av fastigheter föreslagits, att sammanläggningsfrågan

skulle handläggas dels av skiftesmyndighet och dels av rätten.

Den befattning med ärendet, som sålunda skulle tillkomma skiftesmyndighet,

komme att bestå däri att, sedan ansökning om sammanläggning

gjorts, vederbörande lantmätare undersökte huruvida fastigheterna vore

av det slag, att de jämlikt l:o, 3:o, 4:o eller 5:o i 1 § eller enligt 2 §

hage utgöra föremål för sammanläggning, ävensom huruvida det sammanlagda

området komme att motsvara fordringarna enligt 4 §. I fråga

om fastigheter, som tillkommit genom laga delning och alltså borde

vara upptagna å karta, torde denna undersökning i allmänhet bliva särdeles

enkel. Beträffande åter fastigheter, som av ålder haft sina ägor bestämda

ecb icke funnes tillförlitligen kartlagda, kunde undersökningen kräva större

möda och möjligen kunde därvid erfordras rågångsbestämning. Enahanda

kunde ock förhållandet tänkas bliva vid ansökan om sammanläggning av

två avsöndringar eller av avsöndring med del av stamhemmanet. Efter

prövning tillkomme det lantmätaren att meddela besked i ärendet. Mot

detta kunde, i händelse det gått sökanden emot, klagan föras hos ägodelningsrätten.

Innefattade yttrandet att hinder ej i de uti 1—4 §§ av

skiftesstadgekommitténs förslag angivna avseenden förelåge för sammanläggning,

skulle lantmätaren översända handlingarna till rätten för ärendets

vidare behandling. Den prövning, som därefter skulle tillkomma rätten,

vore i allt väsentligt densamma, som enligt lagberedningens förslag ålåge

inskrivningsdomaren.

Lantmäteristyrelsen har i avgivet yttrande som sin bestämda mening

uttalat, att den föreslagna proceduren vore långt vidlyftigare än sakens

beskaffenhet krävde. Enligt styrelsens mening syntes för det ändamål,

varom här vore fråga, vara tillräckligt, att ansökan gjordes hos rätten

och att denna ansökan skulle vara åtföljd av intyg av förste lantmätaren,

att hinder för sammanläggning icke mötte uti de i ämnet

meddelade bestämmelser. För att i viss mån vinna stadga i avseende

å proceduren kunde måhända ansökningen böra ingivas till förste lantBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 35 käft. (Nr 39, 40.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

mätaren för att av honom översändas till domhavanden på landet eller

rätten i stad, som, efter det beslut meddelats, i allt fall skulle hava att

med bifogande därav översända akten till förste lantmätaren. Denne skulle

då åligga att införa vederbörliga anteckningar i jordregistret. Om den

nya registerbeteckningen skulle givetvis domhavanden underrättas. För

undvikande av jämförelsevis onödig omgång kunde ifrågasättas, att förste

lantmätaren redan vid sin första befattning med ärendet upprättade förslag

till erforderliga ändringar i jordregistret särskilt med avseende å registerbeteckning

och bilade ärendet utdrag av jordregistret i erforderliga delar.

Beträffande företeende av karta kunde väl vara skäl fritaga vederbörande

från skyldighet att anskaffa sådan i det fall, att erforderliga kartor funnes

i lantmäterikontoret. Men då även för domstolens prövning av frågan tillgång

till karta kunde vara av betydelse, funne sig styrelsen böra föreslå,

att föreskrift meddelades om skyldighet för sökanden att vid sin framställning

foga karta, utvisande gränserna för de fastigheter frågan gällde,

eller med andra ord sådan enklare karta, som nu fordrades vid ägostyckning.

I likhet med lantmäteristyrelsen finner jag den av skiftesstadgekommittén

för vissa fall föreslagna proceduren med sammanläggningsfrågas

handläggning av lantmätare och ägodelningsrättens ordförande icke erforderlig.

Skiftesstadgekommittén har anfört, att den undersökning, som av lantmätaren

skulle företagas, mången gång bleve särdeles enkel, och med det

innehåll, som nu givits åt föreskrifterna, torde detta i regel bliva fallet. I

förslaget har införts stadgande att utdrag av fastighetsregistret, upptagande

de fastigheter, om vilkas sammanläggning är fråga, skall av sökanden

företes. Av detta utdrag torde upplysningar i flera av de avseenden, som öva

inflytande å sammanläggningsfrågans bedömande, kunna inhämtas. Bär utredning

angående fastigheternas belägenhet skall förebringas, lärer sökanden ej

uraktlåta förete karta, om dylik finnes, och där sådan ej finnes torde upplysning

angående fastigheternas belägenhet i förhållande till varandra och det

antal skiften, varav en var av dem består, utan större svårigheter kunna

åstadkommas. Uppstår i något fall tvekan i berörda hänseenden eller

huruvida t. ex. en by har sina ägor genom rågång skilda från andra

ägor, synas upplysningar kunna vinnas genom förste lantmätarens eller

distriktslantmätarens hörande. För att i detta och andra fall erhålla besked

har rätten hänvisats att infordra utlåtande av lantmätare. Bätten

kan ock givetvis förelägga sökande att i visst uppgivet avseende förebringa

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr SO.

utredning. Brister utredning i något avseende och varder sådan ej förebragt

eller kan tillförlitlig upplysning i något hänseende ej erhållas, skall

ansökningen naturligtvis avslås. Förfarandet, så ordnat som nu angivits,

synes innebära tillräckliga garantier för ordning och reda i fastighetsförhållandena

och även vara betryggande för rättssäkerheten.

Bestämmelserna i 7 § överensstämma med stadgandena i 2 § andra

stycket i lagen om förändring av tomts område, 2 § första stycket i lagen

om sammanläggning av frälseränta med den fastighet, varav räntan utgår,

3 ^ i lagberedningens förutnämnda förslag, 17 § andra stycket och 26 i;

i förslaget till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad samt 7 ^ i skiftesstadgekommitténs

ifrågavarande förslag.

I 8 § återfinnes samma föreskrift som i 4 § andra stycket av lagberedningens

förslag och 8 § i skiftesstadgekommitténs förslag. I saknad

av förevarande stadgande skulle den oegentligheten kunna komma att föreligga

att avgäld enligt lagen om avgäld från avsöndrad lägenhet utginge

från i mantal satt jord. I övrigt torde jag få hänvisa till vad lagberedningen

anfört såsom motiv för sitt nyssberörda förslag.

Yad i 9 § är föreslaget har motsvarighet i 3 och 6 §§ i lagen angående

förändring av tomts område, 2 § andra stycket i lagen om sammanläggning

av frälseränta med fastighet, varav räntan utgår, 4 § forsta

stycket i lagberedningens förslag, 18, 21 och 26 §§ i förslaget till lag med

vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av jordområden

i stad samt 9 § i skiftesstadgekommitténs förslag. Från sistnämnda förslag

skiljer sig det nu utarbetade förslaget såtillvida, att sammanläggning även är

medgiven i det fall att, utöver gemensamma inteckningar, i en av de fastigheter,

om vilkas sammanläggande är fråga, finnes inteckning eller inteckningar

med sämre rätt än de gemensamma inteckningarna. Att föreskrift

av sådant innehåll meddelas synes vara påkallat av praktiska skäl. Om

inteckningar finnas i fastighet, från vilken avsöndring sker, bliva dessa,

sedan avsöndring ägt rum, gemensamma för stamhemmanet och avsöndringen.

Ilar nu inteckning, efter det avsöndringen skedde, beviljats i antingen

stamhemmanet eller lägenheten — något som ofta torde vara fallet

— och är densamma alltjämt gällande, skulle, därest föreskrift ej meddelades

av nu ifrågavarande innehåll, sammanläggning av stamhemmanet och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

lägenheten ej kunna beviljas, ehuru förefintligheten av sist oinförmälda inteckning

ej kan i någon mån utgöra hinder mot bifall till sammanläggningsansökan.

r> & Föreskrifterna i 10 § hava sin förebild i bestämmelserna i 7 § i lagen

angående förändring av tomts område, 22 och 26 §§ i förslaget till lag

med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av

jordområden i Stad, 5 § i lagberedningens förslag och 12 g första stycket

av skiftesstadgekommitténs förslag.

oh 13 §§. Innehållet i 11 g motsvarar innehållet i 27 g av förslaget till lag

med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av jordområden

i stad samt 12 g andra stycket av skiftesstadgekommitténs förslag.

Föreskrifterna i 12 § överensstämma med bestämmelserna i 9 §

av lagen angående förändring av tomts område, 24, 26 och 30 gg i förslaget

till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad, 5 g första stycket i lagberedningens förslag

och 12 g första stycket av skiftesstadgekommitténs förslag.

Verkningarna av sammanläggnings beviljande äro, där fastigheterna

hava särskilda områden, att de gränser, som funnits mellan dessa områden,

anses upphävda, så att områdena därefter utgöra en samfälld ägomassa,

samt beträffande de kamerala enheterna utan bestämda områden, att den kamerala

skillnaden dem emellan bortfaller. Beträffande båda slagen av fastigheter

medför sammanläggningen vidare, att de belastningar, som gällt i

någon av de fastigheter sammanläggningen avser, bliva gällande i alla dessa

fastigheter.

Föreskriften om anteckning i lagfartsprotokollet angående ansökning

om sammanläggning och rättens beslut över sådan ansökning synes betinga

ett tillägg till föreskrifterna i 18 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom. Ändring i detta lagrum är emellertid

påkallad jämväl av förslaget till lag med vissa bestämmelser angående

avstyckning och sammanläggning av jordområden i stad. Till ett i

departementet upprättat lagförslag, som tillgodoser båda dessa ändamål,

anhåller jag att få återkomma.

/ ’> §• Föreskriften i 13 § har sin motsvarighet i 28 § i förslaget till lag

med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av

jordområden i stad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39. 20

Uti 27 § av fastighetsregisterkommisionens förslag till lag med vissa

bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av jordområden i

stad funnos upptagna bestämmelser av enahanda innehåll som i 10 § av

skiftesstadgekommitténs förslag. I anledning av vad lagrådet vid granskning

av fastighetsregisterkommissionens förslag anfört med avseende

å bestämmelserna i berörda 27 §, hava desamma uteslutits i det förslag

till lag i samma ämne, som är avsett att föreläggas riksdagen till

antagande. Bestämmelserna i 10 § av skiftesstadgekommitténs förslag

hava därför icke upptagits i det nu utarbetade förslaget.»

Departementschefen uppläste härefter ifrågavarande förslag till lag om

sammanläggning av fastigheter å landet, vilka äro i eu ägares hand, av

den lydelse bilagan A vid detta protokoll utvisar, samt hemställde, att

för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler lagrådets utlåtande över

förslaget måtte genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Moj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Bilaga A.

Förslag

till

LAG

om sammanläggning av fastigheter å landet, vilka äro

i en ägares händ.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Fastigheter å landet må, därest de kommit i en ägares hand, efter

ty här nedan sägs sammanläggas till en fastighet,

1) om en var av fastigheterna utgör by, enstaka hemman eller lägenhet,

som har sitt område genom rågång skilt från andra ägor;

2) om fastigheterna utgöra skilda jordeboksenheter eller delar av

sådana enheter och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats

genom lantmäteriförrättning, som fastställts eller, där fastställelse ej ifrågakommer,

vunnit laga kraft;

3) om fastigheterna utgöra ägolotter, utbrutna ur samma skifteslag

genom sådan lantmäteriförrättning som under 2) sägs;

4) om en av fastigheterna utgör den stamfastighet eller genom sådan

lantmäteriförrättning, som under 2) sägs, utbruten del av den stamfastighet,

från vilken den eller de övriga fastigheterna för alltid avsöndrats;

5) om fastigheterna utgöras av lägenheter, för alltid avsöndrade från

samma stamfastighet.

Yad ovan sägs om avsöndrad lägenhet galle ock om mark, som enligt

bestämmelserna om avledning av vatten utbrutits från fastighet på grund

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39. 31

därav att ägaren avsagt sig den båtnad, som genom dylikt företag beretts

fastigheten.

2 §•

Område, som avskilts från fastighet i enlighet med bestämmelserna

om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov eller om ändring eller

utrivning av vattenverk, må, där åter lösningsrätt äger rum, enligt denna

lag sammanläggas allenast med den fastighet, från vilken det blivit avskilt.

Efter utgången av den tid, inom vilken återlösningsrätten skall göras gällande,

må området sammanläggas jämväl med del av den fastighet, från

vilken det avskilts, där delen utbrutits genom lantmäteriförrättning, som

i 1 § 2) sägs.

Fastighet, som utgör andel för viss fastighet i samfälld mark, må ej

sammanläggas med amian fastighet än den, till vilken andelen hör.

3 §.

Fastighet må ej ingå i sammanläggning enligt denna lag, innan fastigheten

blivit upptagen i fastighetsregister.

4 §•

Jord, som ingår i tomtindelning i köping eller annan ort på landet,

varest finnes tomtindelning såsom i stad, må ej ingå i sammanläggning

enligt denna lag.

Ej heller må sammanläggning enligt denna lag äga rum i köping

eller annat samhälle på landet, såvida fastighetsregister enligt de för stad

meddelade bestämmelser föres för samhället i dess helhet.

5 §•

Sammanläggning enligt bestämmelserna i denna lag vare icke tillåten,

om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de tillhöra skilda

socknar, ej heller, där till den nybildade fastigheten skulle höra större

antal skiften än som hör till någon av de fastigheter, om vilkas sammanläggning

är fråga, utan så är att fastigheterna förut tillsammans

utgjort en ägolott eller annat skifteslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Mttj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

6 §.

Ansökning om sammanläggning skall göras hos rätten i den ort, där

fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen foge sökanden utdrag av fastighetsregistret,

upptagande de fastigheter, varom fråga är.

Innan ärendet av rätten avgöres må, där så nödigt finnes, inhämtas

yttrande av lantmätare.

7 §.

1 Finnes i lagfartsprotokollet antecknat, att klander blivit instämt å

fång till fastighet, eller finnes eljest rätten till fastighet tvistig, eller är

fastighet utmätt eller beslut meddelat om dess försäljning i den ordning

utsökningslagen bestämmer, då må fastigheten ej sammanläggas med annan

fastighet.

B §.

Ansökning om sammanläggning av lägenhet med del av den fastighet,

från vilken den är avsöndrad, eller med fastighet, i vilken del av stamfastigheten

i följd av sammanläggning ingår, må icke bifallas, med mindre

det visas, att från lägenheten icke skall utgå avgäld till övriga delar av

stamfastigheten.

9 §•

Ej må fastigheter sammanläggas, med mindre sökanden å dem erhållit

lagfart; dock att, där någon av fastigheterna förvärvats genom fång, varmed

ägaren enligt äldre lag icke varit skyldig att lagfara, lagfart å den

fastighet icke är erforderlig, där ägarens åtkomst styrkes. Ej heller må

sammanläggning ske, utan så är att icke mera än eu av fastigheterna är

besvärad av sökt eller beviljad inteckning eller ock, där flera av fastigheterna

äro så besvärade, icke någon av dem häftar för andra inteckningar

än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl i en var

av de andra, dock att i en av fastigheterna tillika må finnas inteckning

med sämre rätt; skolande vad nu sagts om inteckning äga tillämpning

jämväl beträffande fordran eller annan rättighet, som avses ill kap. 2 §

jordabalken.

10 §.

Yarder ansökning om sammanläggning av fastigheter bifallen, och

är i en eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 39.

eller de andra, skall inteckningen derefter gälla i hela den sålunda bildade

fastigheten. Varder efter sammanläggningen, men på grund av

tidigare rätt till fastighet, varmed annan fastighet sammanlagts, ansökan

om inteckning gjord eller fullföljd, skall den inteckning, där ansökningen

bifalles, fastställas att gälla i hela den nybildade fastigheten.

11 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning av fastigheter enligt bestämmelserna

i denna lag, och häftar någon av dem för tionde, ränta eller annan sådan

avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär, eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, svare hela den nybildade

fastigheten för vad sålunda ålegat fastighet, som ingått i sammanläggningen.

12 §.

Om ansökning, som i denna lag sägs, så ock om rättens beslut däröver

skall anteckning göras i lagfartsprotokollet.

Då sådan ansökning blivit bifallen, skall myndighet, som meddelat

beslutet, ofördröjligen härom underrätta den, som för fastighetsregistret.

Skall enligt vad i 10 § sägs inteckning gälla jämväl i annan fastighet

än den, vari den beviljats, göre rätten anteckning därom i inteekningsprotokollet.

13 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

fastigheter, medföre sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten vidsträcktare

rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

5

Bihang till riksdagms protokoll 1916. 1 sand. 35 käft. (Nr 39, 40.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj:is Nåd. Proposition Nr 39.

Bilaga B.

i

Lagberedningens

Förslag

till

Lag

om avsöndrad lägenhets sammanläggning med annan fastighet.

1 §•

Hava, efter det lägenhet blivit från hemman för alltid avsöndrad, lägenheten och

stamhemmanet kommit i samma ägares hand, må lägenheten sammanläggas med stamhemmanet

efter ty här nedan sägs. Har efter det avsöndringen skedde stamhemmanet

blivit styckat annorledes än genom avsöndring, må sammanläggning av lägenheten ske

med sålunda avstyckad del.

Ej må i något fall sammanläggning äga rum, där lägenheten utgöres av tomt i

köping eller å annan ort, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

2 frånsilning

om sammanläggning skall göras hos rätten, men ankomme det på inskrivningsdomaren

att i ärendet besluta, och gälle jämväl i övrigt angående sådant ärende i

tillämpliga delar vad i allmänhet är stadgat om inskrivningsärende; dock att vad som

föreskrives angående skyldighet att till hovrätt insända avskrift av protokoll icke skall

äga tillämpning å ärende, som här avses.

3 §■

Finnes i fastighetsboken antecknat, att klander blivit instämt å fång till fastighet,

varom fråga är, eller finnes eljest rätten därtill tvistig, eller är sådan fastighet utmätt

eller beslut meddelas om dess försäljning i den ordning utsökningslagen bestämmer, varde

ansökningen avslagen.

4 §.

Ej må ansökning om sammanläggning bifallas, med mindre sökanden erhållit lagfart

å de fastigheter, som skola sammanläggas; dock att, där någondera fastigheten för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: t» Nåd. Proposition Nr 39. So

värvats genom fång, varmed ägaren enligt äldre lag icke varit skyldig att lagfara, lagfart

å den fastighet ej är erforderlig, där ägarens åtkomst styrkes. Ej heller må sammanläggning

ske, utan så är att antingen endera fastigheten icke är besvärad av sökt eller

beviljad inteckning eller inskrivning eller oek, där båda fastigheterna äro sålunda besvärade,

den ena häftar allenast för sådana inteckningar eller inskrivningar, som äro i samma

inbördes ordning gällande jämväl i den andra, samt i denna icke finnes annan inteckning

eller inskrivning med bättre eller lika rätt; skolande vad nu sagts i fråga om inteckning

eller inskrivning äga tillämpning jämväl beträffande fordran eller rättighet, som avses i

1 kap. 11 § i lagen om köp, byte och gåva av fast egendom.

Avser ansökningen lägenhets sammanläggning med del av stamhemmanet, må ansökningen

icke bifallas med mindre det visas, att från lägenheten icke skall utgå avgäld

till övriga delar av stamhemmanet.

5 §•

Bifalles ansökningen, vare inteckning eller inskrivning, som är meddelad allenast i

endera fastigheten, gällande jämväl i den andra; skolande härom göras anteckning i

fastighetsboken.

Varder, efter det ansökningen bifallits, på grund av tidigare rätt till endera fastigheten

ansökan om inteckning eller inskrivning gjord eller fullföljd, skall den inteckning

eller inskrivning, där ansökningen därom bifalles, fastställas att gälla i hela den nya

fastigheten.

6 §.

Då ansökning, som i denna lag avses, bifallits, kungöre inskrivningsdomaren ofördröjligen

beslutet för Konungens befallningshavande.

. 7 §•

'' Vad bär ovan i denna lag är stadgat angående lägenhets sammanläggning med

stamhemman eller del av stamhemman skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

lägenhet, som för alltid avsöndrats från annan fastighet än hemman, så ock i fråga om

område, som från fastighet avskilts i enlighet med bestämmelserna om jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov eller om ändring eller utrivning av vattenverk, men blivit av

fastighetsägaren återlöst.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Bilaga C.

Skiftesstadgekommitténs

Förslag

un

Lag

om sammanläggning av skilda fastigheter, som äro i en ägares hand.

1 §•

Två eller flera fastigheter, som äro i en ägares hand, må efter tv här nedan sägs

sammanläggas,

1:°) om en var av fastigheterna innefattar ett helt skifteslag av den beskaffenhet,

som omförmäles under l:o) av 2 § i lagen om skifte av jord;

2.0) om fastigheterna utgöra skilda jordeboksenheter eller delar av sådana enheter

och gemensamt ingå i ett skifteslag, vilket icke delats genom delning, som fastställts eller,

där fastställelse ej skolat ske, vunnit laga kraft;

3:°) ora fastigheterna utgöra ägolotter, utbrutna ur samma skifteslag genom sådan

delning, som under 2:o) sägs;

4:o) om en av fastigheterna utgör den stamfastighet eller genom fastställd och

laga kraftvunnen delning utbruten del av den stamfastighet, från vilken den eller de

övriga fastigheterna för alltid avsöndrats;

5.0) om fastigheterna utgöras av lägenheter, avsöndrade från samma stamfastighet.

2 §•

Område,^ som avskilts från fastighet i enlighet med bestämmelserna om jords och

lägenhets avstående för allmänt behov eller om ändring eller utrivning av vattenverk eller

jämlikt 76 § i lagen om dikning m. m., men blivit av fastighetens ägare återlöst, må på

sätt i 1 § sägs sammanläggas med den fastighet, från vilken det blivit avskilt.

3 §•

Ej må skilda fastigheter sammanläggas enligt denna lag, där någon av dem utgöres

av tomt i stad eller köping eller å annan ort, varest tomtindelning såsom i stad

linnés.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

4 §•

37

Skilda fastigheter, som icke förut tillsammans utgjort en ägolott eller ett skifteslag,

må icke sammanläggas, såvida icke de under fastigheterna lydande ägor hava sådant

läge i förhållande till varandra, att anordningen av det sammanlagda ägoväldet

bliver i överensstämmelse med vad i lagen om skifte av jord är föreskrivet angående

lotter, som utläggas vid laga skifte.

Vill man med stamfastighet sammanlägga lägenhet, som avsöndrats, innan lagen om

skifte av jord blev gällande, eller avskilts på sätt i 2 § sägs, eller vill man sammanlägga

sådana fastigheter, som omförmälas under 2:o) i 1 §, göre ansökan därom hos

rätten i den ort där fastigheten är belägen, och äge rätten efter prövning meddela beslut

i ärendet.

Sökes sammanläggning av andra fastigheter, tillkomme det vederbörande skiftesmyndigheter

att i den ordning i lagen om skifte av jord sägs pröva huruvida de i 1—4

§§ av denna lag angivna villkor för sammanläggning äro för handen, samt att därefter

för vidare handläggning överlämna ärendet till rätten.

6 §•

Fastighet, som då den går i köp lagligen må av annan lösas, må ej sammanläggas

med annan fastighet, såvida ej samma rättsägare har lösningsrätt jämväl till denna fastighet.

7 §•

Finnes i lagfartsprotokollet antecknat att klander blivit instämt å fång till fastighet,

eller finnes eljest rätten till fastighet tvistig, eller är fastighet utmätt eller beslut meddelat

om dess försäljning i den ordning utsökningslagen bestämmer, då må fastigheten

ej sammanläggas med annan fastighet.

8 §•

Ansökning om sammanläggning av lägenhet med del av den fastighet, från vilken

den är avsöndrad, må icke bifallas, med mindre det visas att från lägenheten icke skall

utgå avgäld till övriga delar av stamfastigheten.

9 §.•

Ej må fastigheter sammanläggas, med mindre sökanden å dem erhållit lagfart; dock

att, där någon av fastigheterna förvärvats genom fång, varmed ägaren enligt äldre lag

icke vant skyldig att lagfara, lagfart å den fastighet ej är erforderlig, där ägarens åtkomst

styrkes. Ej heller må sammanläggning ske, utan så är att icke mera än en av

fastigheterna är besvärad av sökt eller beviljad inteckning eller ock, där två eller flera

av fastigheterna äro så besvärade, icke någon av dem häftar för andra inteckningar än

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

KungL Maj ds Nåd. Proposition Nr 89.

sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl i en var av de andra;

skolande vad nu sagts om inteckning äga tillämpning jämväl beträffande fordran eller

rättighet, som avses i 11 kap. 2 § jordabalken.

10 §.

Är för någon av de fastigheter, varom fråga är, i jordeboken antecknat att den

häftar för lån av allmänna medel för beredande av odlingsföretag medelst utdikning eller

vattenavtappning, eller utgår utav någon av fastigheterna tionde, ränta eller annan sådan

avgäld, må sammanläggning av fastigheterna ej ske, därest med hänsyn till den av sådan

åtgärd enligt 12 § följande rättsverkan sammanläggning icke kan äga rum utan förfång

för dem, som på grund av inteckning eller eljest i någon av fastigheterna äga säkerhet

för fordran eller rättighet.

11 §

Sökes sammanläggning av fastigheter, som höra till olika socknar eller andra förvaltningsområden,

åligge det rättens ordförande att anmäla det för Konungens befallningshavande

i länet, som har att underställa Konungens prövning huruvida och under vilka

villkor sammanläggningen må ske, och vare frågan om sammanläggningen vilande till

dess Konungen meddelat beslut i ärendet.

12 §. ...

Varder ansökning om sammanläggning av skilda fastigheter av rätten bifallen, vare

inteckning, som är meddelad i en eller flera av fastigheterna, gällande i alla de fastigheter

sammanläggningen avser, skolande anteckning härom göras i inteckningsprotokollet.

Häftar någon av fastigheterna för sådant odlingslån, som i 10 § sägs, eller utgår

av någon av fastigheterna tionde, ränta eller annan sådan avgäld, Svare, sedan sammanläggning

beviljats, hela den sammanlagda fastigheten för det lån eller den avgäld.

13 §.

Sedan sammanläggning beviljats, give rättens ordförande förste lantmätaren i länet

del av beslutet.

Har ärendet jämlikt 2:dra stycket i 5 § undergått förberedande prövning av Skiftesmyndighet,

skola handlingarna jämte ett exemplar av rättens i ärendet meddelade’beslut

översändas till ägodelningsrättens ordförande, evad ansökningen bifallits eller icke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 39.

sy

Utdra;) av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen den

24 januari 1916.

Närvarande-:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Begeringsrådet PALMGREN,

Justitierådet 1)YBERG.

Enligt lagrådet tillliaudakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

23 december 1915, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om sammanläggning av fastigheter å landet, hvilka

äro i en ägares hand.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av andre ledamoten å justitiedepartementets avdelning för lagärenden,

assessorn Gustaf Grefberg.

I anledning av förslaget avgå vos följande yttranden:

1 och 2 §§.

Lagrådet:

I motiven framhålles, att när fråga är om sammanläggning av fastigheter,

som omförmälas under 1), 2) eller 3) av 1 §, den omständigheten,

att från någon eller några av fastigheterna avsöndrats eller på därmed

jämförligt sätt avskilts jord, som ej ingår i sammanläggningen, ej skall

utgöra hinder för densamma. För att denna regel må komma att iakttagas

vid lagens tillämpning, bör ett stadgande härom intagas i paragrafen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Beträffande sådana områden, som avses i första stycket av 2 §, torde

i allo böra gälla vad i 1 § är stadgat om avsöndrad lägenhet, dock med

den i 2 § angivna inskränkningen för det fall, att återlösningsrätt äger

rum. Yarder stadgandet i enlighet härmed ändrat, bör därmed lämpligen

sammanföras bestämmelsen i sista stycket av 1

Justitieråden Bergman, Sjögren och Dyberg:

Då för sammanläggning i förslagets mening förutsättes, att rättsligt

sett skilda fastigheter föreligga, men andel för viss fastighet i samfälld

mark icke utan vidare enligt gällande rätt lärer kunna anses såsom en

fastighet för sig, synes det mindre lämpligt att låta det nya sammanläggningsinstitutet

komma till användning å dylik andel såsom sådan, innan i

samband med den nya skifteslagstiftningen utredning skett angående de

förutsättningar, under vilka dylik andel må kunna behandlas såsom en

fastighet för sig. Med hänsyn härtill torde bestämmelsen i andra stycket

av 2 §, vilken bestämmelse för övrigt säkerligen endast i ett fåtal fall

skulle komma att tillämpas, böra utgå.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

41

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför''

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 januari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: HASSELROT,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde lagrådets

den 24 innevarande januari avgivna yttrande över det den 23 december

1915 till lagrådet remitterade förslaget till lag om sammanläggning

av fastigheter å landet, vilka äro i en ägares hand.

Efter att hava redogjort för innehållet i lagrådets yttrande anförde

departementschefen följande:

»Då vad lagrådet anfört i fråga om förslagets 1 och 2 §§ synes mig

böra föranleda ändringar i samma §§, hava sådana i enlighet med vad

lagrådet hemställt vidtagits.

Beträffande sista stycket i 2 § av det remitterade förslaget hava lagrådets

flesta ledamöter hemställt, att, enär andel för viss fastighet i samBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 35 käft. (Nr 39, 40.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

fälld mark icke utan vidare enligt gällande rätt torde kunna anses såsom

en fastighet för sig, föreskriften i samma stycke måtte utgå ur förslaget.

Jag skall icke nu närmare inlåta mig på frågan, under vilka förhållanden

sådan andel principiellt kan och bör anses såsom en fastighet för

sig. Denna fråga kan, såsom lagrådets flesta ledamöter antytt, lämpligen

göras till föremål för utredning vid den fortsatta behandlingen av frågan

om revision av skiftesstadgan och därmed sammanhörande författningar,

vilken pågår inom justitiedepartementet. För närvarande torde vara tillfyllest

att påvisa, att fall förefinnas, då dylik andel bör anses såsom

fastighet. Så torde alltid vara förhållandet, då andelen åsatts mantal.

Om däremot andel för visst mantal eller för självständig lägenhet eller del

av sådan lägenhet i mark, som vid lantmäteriförrättning avsatts för delägares

gemensamma behov eller eljest är oskiftad, överlåtits till annan, måste otvivelaktigt

åtminstone i vissa fall anses ytterst tveksamt, huruvida en fastighetsbildning

föreligger. Har emellertid, såsom enligt 3 § förutsättes för

tillämpning av förevarande lag, sådan andel enligt föreskriften i § 18 av

förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister upptagits i jordregistret

såsom avsöndrad lägenhet, synes andelen, då fråga är om sammanläggning,

böra behandlas såsom en fastighet för sig. Yad som enligt uttrycklig

bestämmelse i jordregisterförordningen skall upptagas och upptagits i jordregistret

under särskilt registernummer eller med andra ord såsom särskild

fastighet synes, så vida icke synnerligen starka skäl annat föranleda, även

eljest böra behandlas och betraktas såsom en fastighet för sig. Uteslötes

den ifrågavarande föreskriften, torde för övrigt fara föreligga att vid lagens

tillämpning andel för viss fastighet i oskift mark vid sammanläggning

komme att i allo likställas med avsöndrad lägenhet — jordregistret kan

lätteligen föranleda att så sker — och sammanläggning således komme till

stånd såväl av sådana andelar inbördes som av andel och del av den fastighet,

till vilken andelen hör. För redan och ordningen i fastighetsförhållandena

synes möjligheten till en sådan tolkning böra förebyggas. Tilläggas må,

att överlåtelser av ifrågavarande slag äro talrikt förekommande. På grund

av det nu anförda och då den ifrågavarande bestämmelsen åsyftar att möjliggöra

andelens återförening med den fastighet, till vilken den hör, eller

således förhållandets återförande till det normala, har jag funnit bestämmelsen

böra bibehållas i förslaget.

I förslagets rubrik och i några av dess paragrafer hava vidtagits

smärre ändringar av redaktionell natur, varjämte föreskrifterna i det remitterade

förslagets 12 och 13 §§ synts böra byta plats».

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

Departementschefen uppläste härefter det sålunda jämkade förslaget

samt hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

föreläggas riksdagen till antagande.

Statsrådets övriga ledamöter förenade sig i denna hemställan;

och behagade Hans Maj:t konungen härtill lämna

sitt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet

N. Beite.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet. a1 i texten
  2. LU 1916:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag till lag om sammanläggning i vissa fall av fastigheter å landet. s. 1 i texten