Sök i Ratio Lex

Angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona

1916-02-18 · 48 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:74, Angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen angående

utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona;

given Stockholms slott den 18 februari 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att

till utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona

bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav på extra stat för år

1917 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp under innevarande år av tillgängliga medel

förskjuta 100,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens •protokoll 1916. 1 saml. 61 haft. (Nr 74.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Motioner

vid 1913 års

riksdag.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 18 februari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde härefter:

Vid 1913 års riksdag framlades i fem särskilda motioner förslag i

fråga om utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona.

I två av dessa motioner, väckta den ena i första kammaren och den

andra i andra kammaren, hemställdes, att riksdagen ville till utvidgning

och modernisering av nämnda varv i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av marinförvaltningen år 1912 uppgjort förslag på extra stat för år 1914

bevilja ett anslag av 688,500 kronor. Vidare föreslogs i två andra motioner,

av vilka likaledes en väckts inom vardera kammaren, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte föranstalta

om en allsidig utredning rörande Karlskrona örlogsvarvs modernisering

och ställande under civil ledning, administrativt och i de delar, där så

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

3

lämpligen kunde ske, även tekniskt, i syfte att å varvet utföra erforderligt

nybyggnads- och underhållsarbete för flottan, liksom, i den mån så

kunde ske, annat jämförligt arbete, samt för riksdagen framlägga de

förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Slutligen hemställdes i en

motion inom andra kammaren, det riksdagen ville besluta att hos Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida och i vilken

omfattning kronovarvet i Karlskrona borde ombyggas och utvidgas för

att kunna i vidsträcktaste mån tjänstgöra vid nybyggnader av pansarbåtar

och andra krigsfartyg samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde giva anledning.

På grund av sistnämnda motion anhöll riksdagen i skrivelse år Skrivelse vid

1913 (riksdagens skrivelse n:r 5, punkt 24), det Kungl. Maj:t måtte för- tisdag!

anstalta om erforderlig utredning rörande Karlskrona örlogsvarvs utvidgning

och modernisering, i syfte att å varvet skulle kunna utföras

nybyggnader av pansarbåtar och andra krigsfartyg, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Till stöd för denna framställning anförde riksdagen följande.

För att kunna motsvara sina ändamål måste flottans varv vara försedda

med ganska stor arbetspersonal, bestående till icke ringa del av

yrkesskickligt folk. Utrustnings- och reparationsarbetena å fartygen

vore emellertid av sådan art, att vid vissa tider och tillfällen hela personalen

måste därpå koncentreras. Under andra tider åter kunde personalen

beredas sysselsättning genom utförande av erforderliga nybyggnadsarbeten.

Redan ur denna synpunkt torde det sålunda vara lämpligt,

att ett av flottans varv inrättades så, att nybyggnad av fartyg där kunde

med fördel företagas. Då i Karlskrona redan funnes en dyrbar och omfattande

varvsanläggning, som tvivelsutan väl lämpade sig för utvidgning,

vore det tydligt, att detta varv borde komma i fråga för nu åsyftade

ändamål. För att emellertid ny byggnadsarbeten skulle kunna utföras

på rimlig tid och med goda ekonomiska resultat vore det naturligtvis

behövligt, att varvet och verkstäderna försattes i fullt modernt

skick och försåges med härför erforderliga maskinella anordningar. Härigenom

skulle åter den fördelen vinnas, att de behövliga reparationsarbetena

kunde mera rationellt, snabbare, billigare och till större omfattning

än nu vore fallet utföras vid detta varv. Och det syntes riksdagen

ganska troligt att, därest staten ägde ett örlogsvarv, inrättat för

nybyggnad av alla fartygsslag, det skulle vara möjligt för staten att

vid förekommande beställningar från enskilda skeppsvarv betinga sig

arbetenas utförande för billigare pris än eljest. Åven borde beaktas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Tillsättning

av en kommitté

den 2 april

1914.

Kommittéförslaget

av

den 23 mars

1915.

Varvets

huvudupp
gifter.

att nybyggnader under utförande å örlogsvarvet i Karskrona skulle vara

i viss mån skyddade genom förefintliga försvarsanstalter.

Riksdagen funne det sålunda ur många synpunkter vara fördelaktigt,

om Karlskrona örlogsvarv bleve moderniserat och utvidgat, så att å detta

varv nybyggnader av örlogsfartyg av alla för vår flotta behövliga slag

kunde utföras.

Då med hänsyn till de nybyggnader av krigsfartyg, som inom den

närmare framtiden torde böra äga rum, det vore av vikt, att förevarande

fråga snarast möjligt vunne lösning, uppdrog Kungl. Maj:t vid ärendets

föredragning den 2 april 1914 åt en kommitté att ej mindre verkställa

utredning rörande flottans varvs i Karlskrona utvidgning och modernisering

i syfte att å varvet skulle kunna utföras nybyggnader av pansarbåtar

och andra krigsfartyg, vid vilket utredningsarbete borde särskilt

tagas i övervägande, huruvida sådan utvidgning och modernisering lämpligen

borde äga rum successivt i särskilda perioder, än även avgiva de

förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i nämnda

kommitté utsågs varvschefen vid flottans station i Karlskrona, kommendören

A. B. Juel, samt till övriga ledamöter marindirektören av l:a graden,

numera marinöverdirektören A. M. A. von Eckermann och direktören

H. G. E. Hammar.

Med skrivelse den 23 mars 1915 avgav bemälda kommitté utredning

och förslag i ämnet. Vid nämnda skrivelse hava, bland andra

bilagor, fogats en karta över flottans varv i Karlskrona och en ritning

med plan över av kommitterade föreslagna nyanläggningar, av vilka särskilda

sammandrag torde såsom bil. A och bil. B få bifogas detta protokoll.

För innehållet av berörda utredning och förslag torde jag i det följande

få redogöra.

Efter några inledande anmärkningar hava kommitterade uttalat, att

det åt kommitterade lämnade uppdraget gjort det nödvändigt för dem

att först fastslå vad som måste anses vara Karlskrona örlogsvars huvuduppgifter.

Den ställning, varvet intoge i vår marinorganisation, vore

— fortsätta kommitterade — sådan, att man icke kunde lägga huvudvikten

av dess verksamhet på nybyggnad av krigsfartyg. Huvudsyftet

med driften vid ett flottans varv vore nämligen dels att skapa en mobiliseringsstation

för den flytande materielen, dels ock att hålla den där

förlagda, flottan tillhöriga fartygsmaterielen i fullt användbart skick eller i så

hög grad av stridsberedskap, som under givna förhållanden vore möjligt.

Vid sidan av dessa uppgifter hade varvet att giva praktisk utbildning åt

vissa yrkesgrenar av flottans sjömanskår och kustartilleriet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 74.

5

För att fylla förstnämnda båda uppgifter på ett ur mobiliseringssynpunkt

fullt tillfredsställande sätt, d. v. s. för att såväl kunna utföra

det vanliga underhållet av den å varvet förlagda flytande materielen

som ock att med all nödig skyndsamhet såväl i freds- som krigstid

kunna verkställa förekommande, mera omfattande reparationer och monteringar,

måste å varvet hållas en arbetsstyrka, som i ej ringa mån

överstege vad som skulle krävas, om dessa arbeten vore jämnt fördelade

under året och icke såsom nu synnerligen växlande till sin omfattning.

Ifrågavarande arbetens utförande vore nämligen begränsat till de tider,

fartygen kunde vara förlagda å varvet, och mängden av arbete vore

beroende på antalet av de fartyg, som varit använda å expeditioner

samt av expeditionernas längd, liksom också — och det icke minst

under krigstid — på de skador, som genom yttre åverkan tillfogats fartygen.

Då det icke vore möjligt att i Karlskrona, såsom i större industricentra

kunde vara fallet, vid behov hastigt kunna fylla bristen på

yrkeskunnig arbetskraft, vore det ett oeftergivligt villkor, att varvet tilldelades

jämväl nybyggnadsarbeten i så stor utsträckning, att de tider,

den nödvändiga arbetsstyrkan icke hade full sysselsättning med arbeten

av ovannämnda art, överskottet av arbetskraft kunde användas till pågående

nybyggnadsarbeten. Den å varvet utförda nybyggnaden bleve

därigenom en nödvändig regulator, som tillvaratoge överskottet i produktionsförmåga

under de delar av året, då underhållsarbeten för fartygen

ej funnes i tillräcklig mängd eller då sådana arbeten på grund

av för året därför anvisade medels otillräcklighet måste uppskjutas.

Endast genom en sådan anordning kunde varvet hålla en fast anställd

arbetarstam av sådan omfattning, att dess viktigaste uppgifter kunde

på fullt tillfredsställande sätt fyllas utan att kostnaderna bleve oskäligt

stora. Fyllandet av varvets huvuduppgifter hade sålunda ett oskiljaktigt

samband med dess nybyggnadsverksamhet.

Ny byggnadsarbetena hade emellertid dittills icke varit i nämnvärd

utsträckning systematiskt återkommande och såsom en följd härav hade

antalet arbetare måst så begränsas, att ej överskott av arbetskraft å

vissa tider skulle uppstå. Fullbordandet av nybyggnadsarbetena hade

därför stundom tagit alltför lång tid, då varvet varit tungt belastat med

andra nödvändiga arbeten, som gjort att nybyggnaden vid dessa tillfällen

måst helt eller delvis åsidosättas.

Av det anförda framginge att, ju större varvets nybyggnadsverksamhet

bleve, desto större bleve varvets förmåga att motsvara fordringarna

på detsamma ur mobiliseringssynpunkt, liksom också möjligheterna

för hastigare nybyggnadsarbeten ökades.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Varvets område

och

organisation.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Kommittéutredningen innehåller vidare en beskrivning å varvets område

och å varvets organisation, vilken beskrivning här synes kunna

förbigås. Med avseende å varvets organisation torde endast höra erinras

därom, att närmast under varvschefen, som utövar styrelsen vid varvet,

stå cheferna för de särskilda varvsdepartementen, nämligen artilleri-,

torped-, ekipage-, min-, ingenjör- och (från och med 1916) byggnadsdepartementet.

Kommitterade hava i detta sammanhang lämnat en

redogörelse för de olika departementens medverkan vid ett fartygs nybyggnad,

i vilket avseende kommitterade anfört följande.

På grund av gällande organisation svarade vid ett fartygs nybyggnad

ingenjördepartementet för ordnandet av byggnadsbädden.

Själva skrovets och maskineriets byggande tillkomme jämväl ingenjördepartementet

och först efter stapelavlöpningen komme i stort sett de

andra departementens medverkan till synes vid fartygets fullbordande.

Anordningar för fartygets sjösättning utfördes likväl även av ingenjördepartementet,

men sedan sjösättningen en gång skett, toge ekipagedepartementet

hand om fartygets förtöjning och förhalning till erforderliga

utrustningsplatser. Inredning, insättning av pannor och maskiner,

uppställning av kanontorn och i dem eller eljest å fartyget fast inbyggda

lavetter samt installeringar av elektriska anordningar utfördes av ingenjördepartementet,

därvid dock allt inflyttande av större tyngder till för

dem avsedda platser å fartyget utfördes av ekipagedepartementet. Artilleridepartementet

ombesörjde fartygets bestyckning och svarade sålunda

för uppsättningen av kanoner och sådana lavettage, som ej vore

fast inbyggda i fartyget, under det att torpeddepartementet svarade för

anordningar av fartygets fasta och rörliga torpedtuber och övrig torpedmateriel.

Sistnämnda departement hade jämväl hand om fartygets förseende

med radiotelegrafi. Mindepartementets deltagande i ett fartygs

nybyggnad inskränkte sig till utförandet av vissa telefonledningar.

Av denna redogörelse fram ginge, att en ökad nybyggnadsverksamhet

å varvet nästan uteslutande komme att träffa ingenjördepartementet.

Någon ökning eller utvidgning av övriga departement torde icke bliva

nödvändig i annan mening än att genom ökning i fartygens antal jämväl

materielen ökades, men detta vore något som bleve följden, även om

nybyggnaden verkställdes annorstädes än å Karlskronavarvet.

På grund härav hade kommitterade icke ansett nödigt att ingå i

någon utredning angående utvidgning av de övriga departementen,

vilkas utveckling till erforderlig kapacitet icke torde erfordra några mera

genomgripande eller kostsamma förändringar på en gång, utan under

årens lopp komme att fortgå i jämbredd med fartygsmaterielens ökning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

7

Sedan kommitterade härefter lämnat en beskrivning ä ingenjördepartementet

å varvet samt redogjort för tidigare mot verkstäderna och deras

drift riktade anmärkningar ävensom vidtagna åtgärder för dessa bristers

avhjälpande, hava kommitterade upptagit till behandling frågan om den

utvidgning och modernisering av ingenjördepartementet, som kommitterade

ansåge sig böra föreslå, och i sådant hänseende anfört huvudsakligen

följande.

Karlskrona varv förfogade för närvarande icke över den maskinutrustning

och de anordningar i övrigt, som erfordrades för att rationellt

och ekonomiskt utföra de varvet åliggande ordinarie underhållsarbetena

å flottans materiel. Ehuru varvet redan nu kunde utföra mindre nybyggnader

av fartyg, vore resurserna för nybyggnadsverksamhet ej tillräckligt

utvecklade för att varvet skulle kunna på rationellt sätt bedriva

nybyggnad av alla de fartygsslag, som inginge eller vore föreslagna att

ingå i flottans materiel. En utvidgning av varvsdriften erfordrade

emellertid utom betydande utvidgningar av verkstäder och förråd samt

ansenliga nyanskaffningar av arbetsmaskiner m. m. även en avsevärd

ökning av arbetarstammen, om varvet skulle motsvara de fordringar,

man borde ställa på detsamma för flottans underhåll och nybyggnadsverksamhet.

Kommitterade, som i annat sammanhang komme att närmare

behandla arbetarfrågan, ville likväl redan här förutskicka, att den

nödvändiga ökningen av arbetarstammen endast kunde ske successivt.

För att ej nedlägga större omkostnader för nya byggnader och maskiner,

förrän dessa kunde fullt utnyttjas, hade kommitterade tänkt sig de erforderliga

åtgärderna för verkstädernas utvidgning och den maskinella

utrustningens anskaffande fördelade uti tre grupper samt arbetenas och

anskaffningens utförande verkställda successivt i tre skeden, så att varje

grupp av arbeten utfördes under motsvarande skede. Utvecklingsskedena

hade kommitterade tänkt sig sålunda:

l:a skedet: De moderniseringsarbeten, som vore nödvändiga för att

ställa verkstäderna i nivå med den moderna utvecklingen för fyllande

av de krav, som hittills ställts på Karlskrona varv.

2:a skedet: De förändringar och utvidgningar, som borde vidtagas

för att sätta varvet i stånd att jämte vanliga underhållsarbeten samtidigt

hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar eller en jagare och

två undervattensbåtar.

3:e skedet: De förändringar och utvidgningar, som vore nödvändiga

för att samtidigt med ovannämnda underhållsarbeten och nybyggnader

kunna på rimlig tid bygga en l:a klass pansarbåt.

Förslag till

utvidgning

och modernisering

av

ingenjördepartement

et.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Innan kommitterade överginge till behandlingen av de förslag, vartill

utredningen givit upphov, ville kommitterade betona, att det säkerligen

icke skulle bliva till fördel för staten att utbygga varvet till sådan

utsträckning, att alla vid ett krigsfartygsbygge förekommande arbeten

där skulle kunna utföras. Mera sällan förekommande arbeten, som krävde

särskilt kostsamma anordningar eller som i den enskilda industrien av

vissa verkstäder upptagits såsom specialtillverkning, borde icke utan

vägande skäl göras till föremål för varvets verksamhet. Ett motsatt

förfarande skulle säkerligen visa sig föga lönande. Sålunda torde varvets

gjuteri efter den utvidgning av detsamma, vartill 1913 års riksdag

anvisat medel, för lång tid framåt komma att motsvara de krav, som

rimligtvis kunde ställas på detsamma. Vid gjuteriet komme dock icke

att kunna gjutas större gjutpjäser, vilka därför även framdeles torde få

tagas från den privata industrien. Dessa gjutpjäser vore emellertid

sällan behövliga, varför, då de någon gång komme till användning, ett

sådant förfaringssätt utan olägenhet kunde tillämpas. Ungefär på samma

sätt förhölle det sig med stålgjutgods. Visserligen skulle det för varvet

vara en fördel att förfoga över ett stålgjuteri med förmåga att snabbt

leverera stålgjutgods, vilket särskilt vid hastigt påkommande reparationer

kunde bliva av stor nytta. Därigenom skulle man även förmånligt

kunna använda de ej ringa kvantiteter martinskrot, som uppkomme vid

reparations- och nybyggnadsarbeten. Enbart för varvets behov finge

emellertid ett dylikt gjuteri icke en sådan omsättning, att stålgjutgodset

till rimligt pris kunde framställas. Däremot torde mindre stålgjutgods

kunna å varvet framställas genom anskaffande av en ugn för smältning

av gjutstål på elektrisk väg. Kommitterade hade därför upptagit anskaffningen

av en dylik ugn bland l:a skedets utvidgningsförslag.

Å marinens fartyg komme framdeles turbinmaskineriet säkerligen

att bliva förhärskande, varför det skulle kunna ifrågasättas, huruvida

det icke vore fördelaktigt för staten att själv tillverka dessa maskiner.

Kostnaden för en anläggning av sådan omfattning vore likväl så avsevärd,

att kommitterade vore övertygade, alt ett sådant företag ur ekonomisk

synpunkt skulle visa sig mindre välbetänkt, i synnerhet som

flera enskilda verkstäder numera upptagit framställning av turbiner samt

därför skaffat sig en dyrbar uppsättning specialmaskiner. Något förslag

om en verkstad för byggandet av större turbinmaskineri hade därför

icke av kommitterade framlagts. Emellertid vore naturligtvis av yttersta

vikt, att reparationer å ett dylikt maskineri kunde verkställas av varvet

självt, varför kommitterade i sitt förslag till anskaffning av nya maskiner

jämväl upptagit för turbinreparationer nödvändiga specialmaskiner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

9

Förutom ovan anförda exempel på sådan produktion, som icke nu

ifrågasattes att av varvet utövas, funnes det naturligtvis dessutom en

mångfald av artiklar, nödvändiga vid ett krigsfartygsbygge, som icke

lämpligen kunde eller borde tillverkas å varvet. En detaljerad redogörelse

för dessa torde emellertid icke vara nödvändig eller ens möjlig,

då, om ej annorlunda föreskrivits, det i sista hand bleve varvsledningen,

som i varje speciellt fall finge bestämmanderätten.

l:a skedet.

Det första av kommitterade föreslagna utvecklingsskedet berörde i

övervägande grad de i stora verkstadsbyggnaden inrymda verkstäderna

och särskilt maskinverkstaden. Stora verkstadsbyggnaden (39 å bil. A)

utgjordes av en omkring 130 meter lång och 65 meter bred stenbyggnad

i tre skepp. Det västliga skeppet innehölle kraftcentral, maskin verkstad,

snickarverkstad, förrådslokaler och kontorslokaler. I mittelskeppet funnes

två ångpannor för kraftcentralen, plåtslagarverkstad, en mindre bleckslagarverkstad

å en balkong vid skeppets norra ända och en mindre utslagsplan.

Därjämte innehölle skeppet stapelbädd för omkring 60 meter

långa fartyg, vilken bädd kunde förlängas till omkring 80 meter och

helt behärskades av en 8 tons elektrisk travers. Det östra skeppet inneslöte

kopparslagarverkstad, spant- och plåtugn med bockningsplan,

smedja samt plats för två mindre stapelbäddar med gemensam sjösättningsbädd.

Intill det östra skeppets sydliga del vore uppfört ett skjul

av korrugerad plåt, inrett till ångpanneverkstad (46 å bil. A). Nämnda

lokaler och verkstäder utgjorde den del av ingenjördepartementets anläggningar,

som i väsentlig mån berördes av kommitterades arbete.

Över förändringarna under ifrågavarande skede hade kommitterade

uppgjort en särskild ritning, varav maskinverkstadens anordning och de

föreslagna nya maskinernas och motorernas uppställning efter genomförandet

av kommitterades förslag närmare framginge.

För erhållandet av erforderligt utrymme till de föreslagna utvidgningarna

såväl av maskinverkstaden som även av andra av stora verkstadsbyggnadens

lokaler, hade kommitterade i främsta rummet upptagit

det redan förut vid upprepade tillfällen av varvsledningen framställda

förslaget om förflyttning av snickarverkstaden och ökning av dess maskinella

utrustning. Denna verkstad, vilken vore belägen i västra skeppets

andra våning och mellersta del, kunde utan större kostnad flyttas

till den byggnad, vari märsverkstaden nu vore inrymd (82 å bil. A).

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 61 höft. (Nr 74.) 2

Snickarverkstadens

förflyttning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ny förrådsbyggnad.

Knnrjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Våningen över märsverkstaden vore för närvarande icke använd, och

denna våning lämpade sig ur många synpunkter till lokal för snickarverkstaden.

Inkommande virke upplades och avsynades redan nu på

planen framför denna byggnad. Sågen för uppskärande av varvets

virkesbehov — varvets ramsåg — vore belägen i ett skjul (83 å

bil. A) vid byggnadens södra ända. Med en enkel transportanordning

kunde det uppsågade virket föras till andra våningens södra del

och där torkas i en särskild torkria, som för detta ändamål där borde

anordnas. Denna våning med en golvyta av c:a 470 ma tillsammans

med bottenvåningen med en golvyta av c:a 300 m" vore enligt kommitterades

mening fullt tillräcklig även vid en betydande ökning av varvets

nybyggnadsverksamhet. Så mycket som möjligt undvekes nämligen

numera träarbeten i krigsfartyg för att minska eldfaran, och följden

härav vore den, att möbelsnickeri och dylika arbeten, som förut utgjort

snickarverkstädernas huvudsakliga sysselsättning, delvis försvunne och

delvis överginge i tillsyn och underhåll av nu befintliga möbler m. m.

En stor del av de arbeten, som utfördes i den s. k. märsverkstaden,

kunde med fördel överflyttas till arbetsskjulet nr 1 (31 å bil.

A) invid dockorna, varest redan nu verkställdes arbeten av i det

närmaste samma slag som i märsverkstaden. Märsverkstadens arbetare

kunde genom en sådan flyttning av deras arbetsplats vid behov användas

till dockning av fartyg och arbeten å de dockade fartygen. Det

i märsverkstaden vunna utrymmet kunde på fördelaktigt sätt nyttjas

för större och mera skrymmande träarbeten eller s. k. timmermansarbeten

ävensom för tillverkning av större modeller. På grund av det

anförda ville kommitterade föreslå, att en flyttning av snickarverkstaden

utfördes i överensstämmelse med sålunda närmare lämnade upplysningar.

För att tillgodose behovet av ökat utrymme för kontorslokaler m. m..

i stora verkstadsbyggningens västra skepp föresloge kommitterade, att

de där belägna förråden förflyttades till annan plats. Dessa förråd hade

ett synnerligen olämpligt läge, och endast med stort besvär och åtföljande

kostnader kunde transporterna av materialier till och från förråden

äga rum. Redan av denna orsak borde förråden förläggas annorstädes

på en mera central plats i närheten av järnvägsspår, för att möjliggöra

de med järnväg ankommande materialiernas transport till förråden utan

omlastning. Det lämpligaste sättet att ordna förråden sålunda vore

enligt kommitterades åsikt uppförande av en särskild förrådsbyggnad, i

vilken samtliga förråd för verkstadsarbetet kunde inrymmas. Härigenom

vunne man också en ur administrativ synpunkt synnerligen viktig cen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

11

tralisering, vilken dock icke kunde fullt genomföras beträffande en del förbrukningsartiklar,

såsom kol, trä, ol ja e. d., vilka varor på grund av sin beskaffenhet

alltid måste uppläggas i särskilda förråd. Den lämpligaste platsen

för det nya centralförrådet vore enligt kommitterades åsikt platsen

utmed varvsmuren öster om den ångpanneverkstad, vartill 1914 års senare

riksdag anvisat medel. Läget framginge närmare av bil. B. På denna

plats borde uppföras en byggnad i två våningar, förutom vind och källare,

och byggas den norra delen till en längd av 51 meter med en bredd

av 15 meter och den södra delen till en längd av 12 meter med 18

meters bredd. Våningarna skulle göras vardera 3,4 meter höga samt

förses med inredning för materiali ernås lutläggning. Själva byggnaden

skulle utföras av sten med järnkonstruktion. Nedre våningen

skulle avses för plåt, fasonjärn, pann tuber o. d. och i den övre beredas

plats för övriga materialier. I källaren skulle anordnas förråd för sådana

varor, som vore känsliga för sol och värme, t. ex. gummipackningar,

elektriska ledningskablar m. m. Vindsvåningen borde avses för sådana

materialier, som mera sällan komme till användning. Det från järnvägarna

kommande spåret framginge mellan förrådsbyggnaden och den

nya ångpanneverkstaden. Med en växel vid förrådsbyggnadens norra

ända skulle ett stickspår föras fram längs byggnaden, varigenom lämplig

plats komme att beredas för järnvägsvagnar under avlastningen.

Genom den nu föreslagna förflyttningen av snickarverkstaden och

förrådens förläggande i en särskild byggnad kunde de utvidgningar,

som kommitterade under l:a utvecklingsskedet föresloge, komma till

utförande utan att verkstadsbyggnaden förstorades. Utvidgningen träffade

i första hand maskinverkstaden. Till denna skulle läggas hela

det utrymme, som nu upptoges av gamla pannverkstaden och snickarverkstaden.

Härigenom komme den nya maskinverkstaden liksom den

nuvarande att till hela sin sträckning förses med galleri, då det bleve

nödvändigt att bereda ljus och luftväxling för den nya delen liksom för

den gamla genom uppförande av en lanternin av samma beskaffenhet

som den nu i maskinverkstaden befintliga. Golvet i snickarverkstaden

skulle borttagas innanför den yttre pelarraden och den kvarvarande delen

förenas med de nuvarande gallerierna i maskinverkstaden. Den nya

verkstaden bleve på detta sätt i sin helhet omkring 80 meter lång och

21 meter bred med en golvarea av omkring 1,680 kvadratmeter. Gallerierna

erhölle samma längd, sträckande sig på vardera långsidan av

verkstaden, och finge en bredd av 6 meter, vadan deras sammanlagda

golvarea komme att uppgå till omkring 960 kvadratmeter. Utrymmet

Utvidgning

av maskinverkstaden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

på gallerierna kunde dock icke helt och hållet få tagas i bruk för maskinverkstaden,

utan plats måste därstädes beredas för de eldare, som

skulle undergå i reglementet för marinen föreskriven yrkeskurs. För

detta ändamål hade kommitterade föreslagit 50 meter av det östra galleriets

norra del. Det återstående utrymmet på detta galleri skulle användas

för tillverkning, underhåll, slipning och utlämning av verktyg.

Någon särskild verkstad för sagda arbeten funnes för närvarande icke

på varvet, men torde vara så gott som oundgängligen nödvändig. Denna

verkstad komme i så fall huvudsakligen att innehålla mindre arbetsmaskiner.

Under denna verktygsverkstad anordnades på ett område av 12

meters längd och 6 meters bredd ytterligare en mindre verkstad för

samma ändamål, dock huvudsakligen för verktygsutlämning. I maskinverkstadens

omedelbara närhet borde finnas en smedja för bearbetning

av finare verktygsstål, vilket krävde en särdeles noggrann tillsyn för att

ej vid behandlingen förkomma eller förstöras. Omedelbart norr om

sistnämnda område för tillverkning och utlämning av verktyg, hade

kommitterade förlagt en dylik smedja, ömeter lång och öVs meter bred.

För den i smedjan nödvändiga ässjan saknades emellertid härstädes

skorsten, men hade kommitterade tänkt sig denna brist avhjälpt genom

att använda en s. k. Buffaloässja med fläkt, som förde röken in i ett

tackjärnsrör, sträckande sig under jorden till någon av den stora smedjans

skorstenar. För närvarande funnes i gamla pannverkstaden ett

dagförråd för maskinförnödenheter. Detta förråd borde även framdeles

bibehållas, under det att det på motsatta sidan av verkstaden befintliga

förrådet av armatur, verktyg m. m. borde överflyttas till det centralförråd,

till vars inrättande kommitterade förut framlagt förslag. På

armaturförrådets plats kunde under sådana förhållanden lämpligen beredas

rum för utförande av inom maskinverkstaden förekommande träarbeten.

Ovanför på galleriet hade kommitterade förlagt en sluten verkstad

för instrumentarbeten.

Förbindelsen mellan undre maskin verkstad en och gallerierna utgj ordes

för närvarande endast av en spiraltrappa. Mellan gamla pannverkstaden

och snickarverkstaden funnes ytterligare en spiraltrappa. Redan

under nuvarande förhållanden vore detta för litet för kommunikationen

mellan verkstäderna, men efter den föreslagna utvidgningen bleve detta

än mer förhållandet. Kommitterade hade därför föreslagit, att en ny

trappa av lämplig konstruktion anordnades i det östra galleriets mitt,

huvudsakligen avsedd för yrkesskoleeleverna, genom vilken anordning

dessa elever vid deras gång till och från arbetet icke kunde störa övrig''

personal i verkstaden. Den nuvarande spiraltrappan till snickarverksta
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj.ts Nåd. Nr oposition Nr 74.

den skulle förflyttas till det östra galleriet i verktygslokaleu och vid

sydvästra hörnet av undre maskinverkstaden anordnas ytterligare en

trappförbindelse.

Vindarna över gallerierna skulle bibehållas och förlängas över hela

den utvidgade maskinverkstaden.

Materieltransporterna till gallerier och vindar skulle förmedlas genom

en svängdävert med motorblock om högst lf a tons lyftkraft.

För varvsledningen hade det länge varit ett önskemål att bereda

verkstädernas kontorspersonal rymligare lokaler. Denna personal vore

för närvarande, vad kontorslägenheterna beträffade, i hög grad vanlottad,

då t. ex. fem personer hade sitt arbete i ett rum med en golvyta av 20 m2

och en höjd av 3\/4 meter. Genom den föreslagna förflyttningen av förråden

söder om gamla ångpanneverkstaden vunnes nödigt utrymme för utvidgning

av kontoren. Kommitterade hade därför föreslagit, att ett

nytt kontor för verkstadsbokföringen, ljust och rymligt, skulle anordnas

å västra sidan. Av förutvarande kontor avsåges det mindre för verkstadsbokföringens

föreståndare och det större för den ingenjör, som

kunde få sig anförtrodd ledningen av varvets nybyggnadsarbeten.

Den östra sidan av det nuvarande förrådet, som vette mot stapelbädden

i stora verkstadsbyggnadens mellersta skepp, hade i kommitterades

förslag disponerats för ett magasin, avsett för upplag av metallspån

och am*at värdefullt avfall från verkstäderna. Mellan detta magasin

och det förut omnämnda dagförrådet för maskinförnödenheter i maskinverkstaden

skulle byggas brandmurar upp genom skeppets båda

våningar med armerade betonvalv, så att brandfritt arkiv för ritkontoret

kunde erhållas i övre våningen. I samma valv hade en mindre del mot

maskinverkstadens galleri blivit avbalkad för att tjäna som förråd för

finare instrument. Platsen under ritningsarkivet och instrumentförrådet

hade anordnats till förvaringsrum för grövre verktyg och redskap för

yttre arbeten.

Redan länge hade det varit för varvsledningen uppenbart, att det

nuvarande ritkontoret icke vore tillräckligt rymligt för varvets behov.

Det återstående tillgängliga utrymmet i andra våningen vore därför i

förslaget använt till ritkontorets utvidgning samt för inrättande av

toalett-, tvätt- och avklädningsrum för den personal, som hade sin

sysselsättning i närbelägna rum.

Genom det med Karlskrona stad uppgjorda kontraktet om leverans

av elektrisk energi med däri intagna bestämmelser om ytterligare rätt

Förbättrade

kontors- och

ritlokaler.

Kraft
centralen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Elektriska

motorer.

till energileverans hade varvet garanterats kraft från staden till sådan

utsträckning, att kommitterade icke nu ansett nödvändigt föreslå någon

ökning av kraftcentralen för kraftleverans. Den nuvarande med ångkraft

drivna kompressorn borde dock utbytas mot en ny kompressor för

elektrisk drift, vilken skulle uppställas i samma rum som den senast

anskaffade. Ovanpå kompressorrummet kunde lämpligen anordnas kolbehållare

för automatisk eldning av de två kvarstående ångpannorna.

Med den ovannämnda anordningen av luftkompressorerna bleve dessa

tillräckliga för en kommande utvidgning av driften, under förutsättning

att tillräckligt antal luftbehållare (luftaccumulatorer) insattes på områdets

olika delar samt att ledningarna hölles väl täta, så att läckaget bleve

det minsta möjliga. Ett nödvändigt villkor vore också, att endast luftbesparande

fullt moderna verktyg användes. För övrigt torde allt mer

elektriska verktyg komma till användning och kostnaderna härför ställde

sig billigare än luftverktygen.

I detta sammanhang ville kommitterade framhålla, att motorerna

för drivande av verktygsmaskinerna borde ökas i antal för att därigenom

minska besvärliga och hinderliga transmissioner. För de flesta

mekaniska verkstäder syntes man hava uppställt den normen att använda

gruppdrift endast för maskiner, som krävde mindre än 5 kw.

motorer. Någon bestämd regel för, huru långt man borde gå i drivkraftens

fördelning genom särskilda motorer för olika maskiner, syntes

ej lämpligen kunna uppställas, emedan problemet vore så invecklat, att

några bestämda gränser ej kunde dragas, utan torde chefen för ingenjördepartementet

få avgöra fördelarna i varje särskilt fall. Önskvärt

vore vidare, att de motorer, som komme att anskaffas, så långt som

möjligt vore av samma storlek, typ och fabrikat, så att de lätt kunde

utbytas. Med eu sådan anordning kunde, om en motor för en mycket

viktig maskin komme i olag, denna hastigt ersättas av en motor för en

för tillfället mindre viktig maskin. Därjämte bleve det möjligt att utan

allt för stora kostnader hålla en effektiv reserv i beredskap. För ett

reparationsvarv, som vid mobiliserings- och andra tillfällen måste vara

i stånd att skyndsamt utföra nödiga arbeten för flottans underhåll, vore

fördelarna av den ovannämnda anordningen påtagliga.

De på östra sidan av mellersta skeppets norra del befintliga maskinerna

skulle enligt kommitterades förslag flyttas till plåtslagarverkstaden

i samma skepp, med undantag av stans- och klippmaskinen samt kallsågen,

vilka borde kvarstå å sina nuvarande platser, då de med sina

svängkranar kunde samarbeta med traversen i mittelskeppet. Det erhållna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

utrymmet skulle användas till eu välbehövlig utvidgning för rörarbeten samt

deras provning och isolering, som sålunda lcomme att försiggå i omedelbar

förbindelse med kopparslagarverkstaden. Den ovanför belägna bleckslagarverkstaden

skulle utvidgas genom galleriets förlängning.

Varvets smedja vore enligt kommitterades åsikt tillräcklig för varvets

behov. Gjutstål och brukssmiden började nämligen i allt större

utsträckning ersätta varvssmiden i skeppsbyggnad. Två av ässjorna i

skeppets mitt kunde utan olägenhet borttagas för att bereda utrymme

för byggande av undervattensbåtar av den storlek, som förutsattes i

1914 års byggnadsförslag. På den plats, där dessa två ässjor varit

uppställda, skulle insättas en låg öppen ässja och uppställas en plåtsax.

Denna sax lämpade sig särskilt för klippning av skrot, rundjärn och

dylika arbeten, som ofta förekomme i en skeppssmedja. Undervattensbåtarna

kunde byggas parvis en på vardera sidan om sjösättningsslipen.

Sedan båten blivit färdig, komme den att skjutas sidvägen till berörda

slip för sjösättning. Om de förut omnämnda ässjorna bibehölles, skulle

de bliva hinderliga för denna sidförskjutning, under det att den föreslagna

låga ässjan och plåtsaxen ej vore högre än att undervattensbåtarna

kunde skjutas över dem. För drivande av fläktarna i smedjan

skulle anskaffas och monteras en särskild motor.

Kommitterade hade även tagit under övervägande, huru den för

varvet nödvändiga, ganska betydande galvaniseringen lämpligast borde

ordnas. Vid de privata varven hade man numera ganska allmänt övergått

till att låta enskilda galvaniseringsverk, med vilka årskontrakt uppgjordes,

utföra all galvanisering. 1 Karlskrona torde av många orsaker

en sådan anordning icke kunna åstadkommas, varför en utveckling av

varvets eget galvaniseringsverk bleve nödvändig. Under utvidgningens

l:a skede vore det tillräckligt, att galvaniseringsverket kunde galvanisera

plåt upp till 5,5 meters längd. Numera hade en galvaniseringsgryta

anskaffats, som möjliggjorde detta, varför någon utvidgning av

denna anläggning under l:a skedet icke vore behövlig. De i smedjan

befintliga galvaniserings- och förtenningsanordningarna borde dock överflyttas

till galvaniseringsverket, enär något skäl för deras bibehållande

i smedjan icke förefunnes. Framdeles torde en utvidgning av galvaniseringsverket

visa sig erforderlig, men kostnaderna härför kunde ej få

en sådan omfattning, att några särskilda kostnadsberäkningar eller förslag

i detta hänseende av kommitterade ansetts nödiga.

Ändringar

i smedjan.

Galvanise
ringsverk
staden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Tvättrum

m. m.

Ökat kajutrymme.

1913 års riksdag hade beviljat ett anslag å 18,000 kronor för anskaffande

av klädskåp och tvättställ i varvets verkstäder. Med dessa medel

hade dock endast delvis kunnat fyllas de krav, som ur verkstadshygienisk

synpunkt ansåges berättigade. Av kommitterades ritnings förslag till ändringar

i stora verkstadsbyggnaden framginge, att ett tvättrum förlagts i

hörnet vid norra sidan av pannverkstaden och östra sidan av stora verkstadsbyggnaden.

Detta vore avsett för pannarbetare, fartygsplåtslagare,

smeder och kopparslagare. För maskinverkstadens personal hade ett

tvättrum med klädskåp anordnats i verkstadsbyggnadens mellersta skepp,

vartill plats beretts genom bortflyttning av plåtbockningsmaskinen från

skeppets lägre del. För yrkesskolans elever vore lämpligast anordna ett

särskilt tvätt- och avklädningsrum, varför ett sådant rum förlagts å

maskinverkstadens östra galleri på samma plats, som anvisats för deras

arbete. Utvecklingen av verkstadshygienen komme dock möjligen att

kräva betydligt större och dyrbarare tvätt- och badanordningar för arbetarna.

Under sådana förhållanden kunde en större badhusbyggnad med

avklädningsrum uppföras i närheten av varvsporten nr 17. Kommitterade

hade emellertid ansett en utredning i detta hänseende ligga utom

kommitterades uppdrag och hade endast velat göra en antydan om detta

möjligen snart uppkommande behov.

Redan under nuvarande förhållanden hade å varvet behovet av ökat

kajutrymme i närheten av ingenjördepartementets verkstäder ofta gjort

sig kännbart. Då vid fartygens återkomst från expeditioner dessa skulle

förläggas i beredskap, innebure detta bland annat, att omfattande arbeten

å såväl skrov som maskinerier måste utföras. För detta ändamål måste

fartygen förläggas i närheten av ingenjördepartementets verkstäder, inom

vilka en stor del av nämnda arbeten ägde rum. Att lägga fartygen på

större avstånd från verkstäderna skulle förorsaka både kostsamma och

tidsödande transporter av såväl materialier som personal. I närheten av

verkstäderna kunde för närvarande fartygen ligga invid kaj endast i

yttre svajningsrummet och under mastkranen. Utmed kajerna i svajningsrummet

kunde endast två fartyg, högst av Åran-klassens storlek,

lämpligen förläggas. Någon gång hade visserligen pansarkryssaren Fylgia

fått sin plats därstädes, men hade fartyget då måst förtöjas längs norra

kajen, varigenom tillträdet till inre svajningsrummet och dockorna spärrats.

Vid förhalning av fartyg av sådan storlek bleve utrymmet likväl

så knappt, att fara för att fartygen kunde taga skada uppstode. Efter

tillkomsten av fartyg med pansarbåten Sveriges storlek funnes ingen

möjlighet att till förläggning av dem använda det yttre svajningsrummet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Den enda platsen för dessa fartygs förhalning intill kaj bleve därför

platsen under mastkranen. Denna plats linge dock icke under någon

längre tid upptagas av fartyg under reparation, då den måste vara

disponibel att vid behov användas av andra fartyg, då större tyngder

skulle lyftas. För fartyg av Sverigetypen bleve man då hänvisad till

den norr om yttre varvshamnen belägna mobiliseringskajen eller det s. k.

laget. Men dessa platser läge så långt från verkstäderna, att de föranledde

dyrbara och tidsödande transporter, vartill komme, att mobiliseringskajen

vore avsedd för helt andra ändamål, för vilka den allt framgent komme att

bliva nödvändig. Om sålunda kajutrymmet redan nu vore mycket begränsat,

bleve behovet av ökat utrymme än mera kännbart, sedan pansarfartyg

av Sverigetypen ingått bland flottans materiel. Kommitterade ansåge

därför oundgängligen nödvändigt, att en lämplig förtöjningsplats redan

under varvets l:a utvecklingsskede anordnades i verkstädernas närhet.

För detta ändamål föresloge därför kommitterade, att å kajen mitt för

verkstadsbyggnadens södra sida skulle utbyggas eu minst 80 meter

lång pir; och borde piren göras så stark, att därpå kunde å utlagda

spår framföras nu befintliga och framdeles eventuellt behövliga löpkranar.

Den vid svajningsrummet i järnvägens förlängning uppställda s. k.

nya mastkranen anskaffades 1874 och vore således nu omkring 40 år

gammal. Dess konstruktion vore därför föråldrad. Kranen var ursprungligen

konstruerad för 50 ton, men vore numera pålitlig endast med betydligt

reducerad belastning, som med åren komme att ytterligare nedgå.

Denna kran måste därför i alla händelser inom några år ersättas av eu

kraftigare sådan. Genom de nya pansarbåtarnas tillkomst hade behovet

av en tidsenlig kran än mer gjort sig gällande. För Sverigetypens

behov skulle en kran med 80 tons lyftkapacitet vara tillräcklig, men hade

kommitterade ansett lämpligt att räkna med en kran, som kunde lyfta

100 ton.

En sådan kran bleve nämligen fullt tillräcklig för varvets behov

under en lång tid framåt. Enligt uppdrag från marinförvaltningen hade

varvschefen i Karlskrona redan förut gjort en utredning om anskaffning

av en pontonkran med 100 tons lyftkraft och med förmåga att med egen

motor kunna förflytta sig även utom varvets område i och för bärgningsändamål.

.En dylik kran skulle enligt den gjorda utredningen betinga

en kostnad av 450,000 kronor. Endast för varvsdriften3 räkning vore

det emellertid icke nödvändigt, att en pontonkran anskaffades, utan kunde

en fast kran fullt motsvara det ändamål, för vilket kommitterade avsett

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 61 höft. (Nr 74.) 3

Krananord
ningar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Nya maskiner.

densamma. Kostnaden för en dylik kran ställde sig också betydligt

billigare och kunde enligt av kommitterade införskaffade uppgifter erhållas

för ett pris av omkring 200,000 kronor, kostnaden för grund och kranens

uppställning däri inberäknad. Under förutsättning att en pontonkran

icke anskaffades, ansåge sig kommitterade därför böra tillstyrka uppställande

å varvet av en fäst kran med 100 tons lyftkraft.

För kranens uppställning hade kommitterade icke kunnat finna annan

lämplig plats än vid yttre svajningsrummet, där 50-tons kranen för närvarande

vore uppställd. En fast kran måste nämligen uppsättas i den

bredspåriga järnvägens omedelbara närhet för att kunna användas vid

avlastning av ankommande tyngre materiel och dessutom invid kaj med

sådant djup, att fartyg av flottans största typer kunde därvid förtöjas.

Å varvet funnes endast två platser, som uppfyllde dessa fordringar, nämligen

vid svajningsrummet och mobiliseringskajen. Om kranen uppställdes

vid mobiliseringskajen, skulle den likväl allt för långt avlägsnas

från verkstäderna för att kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sitt

ändamål. Platsen för den nuvarande 50-tons kranen vore sålunda ur

alla synpunkter den lämpligaste, varför också varvets starkaste kran där

borde uppställas.

Under l:a utvecklingsskedet skulle anskaffa! och inmonteras de

maskiner, som angåves i följande tablå.

Antal.

Uppställningsplats.

Benämning.

Motor-

antal.

Hkr.

Beräknad

kostnad.

1

Maskinverkstaden...

Patron-, dubb- och axelsvarv, dubbhöjd 1,5 m., 12

m. lång mellan dubbarna ..............................

25

53,000

—

3

D:0

Specialmaskiner för tillverkning av turbinkolvar

med bandage jämte nödiga verktyg för skovling,

balansering m. m., dornar, backar m. m..........

3

48,500

—

1

D:o

Revolversvarv för diverse bultar och liknande ar-

beten .........................................................

6

6,000

—

1

Smedjan ............

Lufttryckhammare för elektrisk drift, 100 kg. barn-

mare, cirka 325 mm. slag..............................

— •

4,000

—

2

Maskinverkstaden

Snabborrmaskiner, 2-spindliga ...........................

3

2,500

—

2

D:o

Snabborrmaskiner, 1-spindliga ...........................

—

1,500

—

2

D:o

Smärgelslipmaskiner..........................................

4

1,200

—

Transport

—

116,700

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

19

Antal.

Uppställningsplats.

Benämnin g.

Motor-

antal.

Hkr.

Beräknad

kostnad.

Transport

116,700

2

Maskin verkstaden..

Putsmaskiner...................................................

2

1,000

—

1

D:o

Bänksvarv för instrumentmakare

—

500

—

1

D:o

Kilspårstickmaskin .........

4

5,000

—

1

D:o

Maskin för bearbetning av bronspropellerblad ......

20

36,000

—

1

V erktygsverkstaden

Precisionsverktygssvarv .

2

4,000

—

1

D:o

Fräsmaskin ....................................................

3

4,000

—

1

D:o

Universalverktygsslipmaskin .............................

1

2,000

—

1

D:0

Muffel- och saltbadhärdugn för lysgas..................

—

300

—

1

D:o

Avstickningsmaskin för snabbstål. .

1

400

—

1

D:o

Spiralborrslipmaskin .........

1

650

—

1

D:0

Verktygsslipmaskin..........................................

1

650

—

1

D:o

Snabborrmaskin ..............

1

250

—

1

D:o

Shapingmaskin.....................

4

1,700

—

2

Plåtslagarverkstaden

Hydrauliska nitmaskiner ..................................

—

5,000

—

1

Gjuteriet ...........

Elektrisk ugn för stålgjutgods . .

(175 kw.)

17,000

—

1

Kraftcentralen......

Elektriskt driven luftkompressor om e:a 22 ms ..

180

20,000

—

1

Snickarverkstaden

Planhyvel för hyvling intill 600 mm. bredd, 240

mm. tjocklek..........

—

1,200

—

1

D:o

Fräsmaskin, vertikal spindel, arbetande i båda

riktningarna, bord c:a 800x800 mm., ställbar

styrlinjal, tappskärningsapparat .....................

—

750

—

1

D:0

Cirkelsåg, försedd med en kapklinga och en klyv-

klinga c:a 350 mm. diam., som kunna framdrivas

och inställas under gång. Bord c:a 1,100 x 900

mm., ställbart snett emot klingorna intill 45° vin-

kel, ena halvan av bordet flyttbar längs klingan

—

900

—

1

D:o

Planslipmaskin med två skivor för pålimning av

slipmaterial (glaspapper), kullager, ställbara bord,

press för pålimning av slipmaterial, dammsug-

ningsanordning......

—

650

—

1

D:o

Automatisk sågskärpningsmaskin för cirkel-, band-

och snickarsågar för upp till 600 mm. diam.,

bandsågar till 50 mm. bredd...........................

—

800

—

Summa kronor

—

219,450

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Plåtslagar
verkstad.

Jagarbädd.

20

Till nämnda summa borde läggas kostnaden för maskinernas uppställning

m. m., vilken beräknades till omkring 14 % av kostnaderna

för maskinerna, eller 30,550 kronor.

I fråga om de till anskaffning föreslagna maskinerna ville kommitterade

framhålla, att de pris, som legat till grund för kostnadsberäkningarna,

varit gällande före nu inträdda kristider och att kommitterade under

nuvarande förhållanden icke kunnat åstadkomma någon bindande utredning

om gällande priser. Vidare torde lätt kunna inträffa, att utvecklingen

i maskintekniken fortskrede så hastigt, att i stället för nu föreslagna

maskiner andra sådana av annan typ framdeles måste anskaffas,

varför den av kommitterade uppgjorda maskinförteckningen icke kunde

anses bindande.

2:a skedet.

Under 2:a skedet, då varvet skulle sättas i stånd att vid sidan

av dittills utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra

undervattensbåtar eller två undervattensbåtar och en jagare, bleve det

nödvändigt att för jagarnas byggande bearbeta plåtmateriel av betydligt

större dimensioner än som dittills varit brukligt vid varvet. Enligt

kommitterades åsikt borde för detta ändamål byggas en ny verkstad,

uteslutande avsedd för plåtarbeten. Dennas utseende framgår av en

kommitterades skrivelse bilagd ritning. Verkstaden hade förlagts invid

varvsmuren söder om det nya centralförrådet (bil. B), varigenom den

komme i lämpligt läge såväl för byggandet av jagare och undervattensbåtar

i den stora verkstadsbyggnaden som för byggandet av pansarbåtar

i det planerade 3:e utbygge!. Byggnaden skulle utföras på strävor med

takstolar i fackverkskonstruktion av järn med murverk mot norra sidan

och på sådant sätt, att varvsmuren, i erforderlig grad påbyggd, utgjorde

vägg åt öster. Södra och västra sidorna skulle vara öppna och över

verkstaden byggas vind för utslag och tillverkning av mallar. Verkstaden

skulle förses med krananordningar, och vore kranarnas lyftförmåga

beräknad för 3 ton.

Redan under l:a skedet hade varvet erhållit stapelbäddar för byggandet

av l:a klass undervattensbåtar genom de föreslagna ändringarna

i smedjan. Under nu ifrågavarande skede måste anordningar träffas

för åstadkommande av en bädd för jagare. Den hittills största jagartyp,

som ifrågasatts för svenska flottan, hade en längd av mellan 80 och 90

meter och ett deplacement av mellan 800 och 900 ton. Bädden för

jagarnas byggande hade kommitterade förlagt till stora verkstadsbyggnadens

mellersta skepp, men för att bereda plats för ett fartyg av ovan
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

nämnda storlek måste detta verkstadsskepp i närheten av bädden befrias

från en del maskiner, vilka borde flyttas till den föreslagna nya

plåtslagarverkstaden. Från plåtslagarverkstaden skulle materialet forslas

till jagarbädden på en spårvägsanläggning till en vändskiva norr

om den nya plåtslagarverkstaden och därifrån genom östra verkstadsskeppet

till traversen lör bädden. Till undervattensbåtarnas byggnadsplats

skulle ledas ett särskilt spår in genom östra skeppets sydöstra hörn.

För utvidgningarna under detta skede borde anskaffas de maskiner,

som funnes upptagna i nedanstående tablå.

Antal.

Uppställningsplats.

Benämning.

Motor-

antal.

Hkr.

Beräknad

kostnad.

1

Nja plåtslagarverk-

staden...............

Vals- och plåtbockningsmaskin, SO fot

40

35,000

—

1

D:0

Bottenstocks kvadrupelpress .

20

18,000

—

1

D:0

Press- och klippmaskin med 2 stansar med 1,2 m.

gap och sax med 0,75 m. gap

15

17,500

—

2

D:o

Försänkningsborr......

2

3.000

—

1

D:o

Varmsåg.....................

20

6,500

—

1

Maskinverkstaden...

Arrborr- och fräsmaskin............

15

35,000

—

1

Smedjan...............

Hydraulisk portativ-spantbockningsmaskin

—

1.000

—

Summa kronor

116,000

—

Till nämnda summa borde läggas kostnaden för maskinernas uppställning

m. m., vilken beräknades till omkring 12 % av kostnaderna för

maskinerna, eller 13,700 kronor.

3:e skedet.

kör byggande av pansarbåtar krävdes i första rummet en i närheten

av verkstäderna belägen, för ändamålet tillräckligt stor och pålitlig stapelbädd.

Till denna borde för arbetets underlättande byggnadsmaterielen

kunna på ett bekvämt sätt framföras och uppsättas på sina platser.

Frågan om stapelbäddens anordnande hade kommitterade därför

ägnat en ingående prövning. Efter verkställda lokala undersökningar

och omfattande utredningar hade kommitterade kommit till det resultat,

att den lämpligaste platsen för en sådan stapelbädd otvivelaktigt vore

Nya maskiner.

Stapelbädd

för l:a klass

pansarbåt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:i''- Nåd. Proposition Nr 74.

belägen inom det område närmast norr om gjuteriet, som föreslagits av

den kommission, vilken år 1912 av marinförvaltningen erhållit i uppdrag

att undersöka möjligheterna för F-båtens byggande å Karlskronavarvet.

Genom en mera omfattande schaktning och nedsprängning å detta område

än kommissionen under då rådande förhållanden ansett sig kunna

föreslå hade emellertid kommitterade funnit, att så avsevärda fördelar

kunde vinnas, att den väsentligt ökade kostnaden fullt uppvägdes härav.

Enligt verkställda beräkningar uppginge kostnaden för dessa arbeten till

330,000 kronor mot ett i kommissionens förslag ingående motsvarande

belopp av 150,000 kronor. Denna skillnad i kostnader utjämnades dock

delvis genom de besparingar, som (vad transportanordningarna beträffade)

kunde göras därigenom, att denna nedschaktnin*g och bortsprängning

möjliggjorde användandet vid bädden av två utav kommitterade föreslagna

svängkranar i stället för den av kommissionen föreslagna cantileverkranem

De två svängkranarna betingade nämligen sammanlagt en kostnad

av 50,000 kronor, under det att cantileverkranen med bana beräknats

kosta 114,500 kronor. Den totala kostnadsskillnaden mellan kommissionens

och kommitterades förslag i avseende å bäddens anordning utgjorde

sålunda endast omkring 115,500 kronor, därvid dock utöver andra fördelar

jämväl för samma kostnad erhållits plan för den här nedan omförmälda

spantverkstaden. I jämförelse med kommissionens förslag hade stapelbädden

något flyttats samtidigt som riktningen ändrats och en nivellering av hela

området med undantag av själva bädden av kommitterade föreslagits. Genom

bäddens flyttning och beredandet av plan mark omkring densamma

underlättades transporterna i beaktansvärd grad och erforderligt utrymme

för en välbelägen ny spantverkstad erhölles. Den nya plåtslagar verkstaden,

som föreslagits under det andra utvecklingsskedet, kunde nämligen

icke anses tillräcklig för alla vid ett pansarbåtsbygge förekommande plåt—

och spantarbeten, om dessa med nödig hastighet skulle bedrivas.

Själva stapelbädden vore omkring 22 meter bred och hade en sådan

lutning, att mellan fartygets köl och bädden funnes ett utrymme av

minst 1,200 m/m. Mellan den föreslagna spantverkstaden och bädden

uppkomme en 131 /2 meter bred gård, gående längs hela fartygsbyggnaden

och nedsprängd till samma nivå, som varvet hade vid kajen nedanför.

I samma plan fortsatte gården öster om bädden, d. v. s. för om

fartyget, med en gata avsedd för materiel tran sport och för upplag av

fasonjärn. Söder om bädden funnes likaledes en gata om c:a 8 meters

bredd för materieltransport. De sålunda på båda sidor om bädden befintliga

gatorna vore jämväl avsedda för uppställning av de förut omförmälda

svängkranarna, en på varje sida om bädden. Dessa kranar, som

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

vore flyttbara, hade 22 meters arm och en lyftkraft av 27* ton samt

vore av i huvudsak samma typ och konstruktion, som för närvarande

användes lör byggandet av pansarbåten Sverige och därunder visat sig

ändamålsenliga.

Spantverkstaden hade, såsom framginge av bil. B, förlagts på stapel- Spantbäddens

norra sida. Verkstaden skulle få en längd av 80 meter och en Terk8tadbredd

av 16 meter samt utföras med strävor och takstolar av järn i fackverk,

öppen åt väster och söder med tegelmur såsom skydd mot vinden

och stöd mot norr och öster. Ovanpå verkstaden skulle byggas en vind för

de större mall bodsarbeten, som bleve nödvändiga i och för ett större

Härigenom kunde vinden över den nya plåtslagarverkstaden,

som under 2:a utvecklingsskedet använts för mallbodsarbeten, under

detta skede tagas i anspråk för att ersätta den för avvägning av stapelbädden

borttagna modellboden. I spantverkstaden skulle inbyggas plåtoch

spantugnar samt lämpliga planer av gjutjärn för bearbetning av

plåt och fasonjärn. För transporterna inom spantverkstaden skulle anskaffas

och inmonteras en travers med en- under densamma löpande

mindre kran av sadana dimensioner, att materielet direkt från vagn kunde

föras in i verkstaden från utanför liggande spår. Kranen hade en kapacitet

av 27* ton samt vore elektriskt driven för samtliga rörelser, såväl

tytt-, längd- och tvärgående. De föreslagna anordningarna framginge

närmare av en kommitterades skrivelse bifogad ritning. Mellan spantverkstaden

och varvsmuren skulle anordnas en materielgård, som behärskades

av en över densamma löpande handdriven travers, lyftande 2 ton.

Under 3 :e . skedet skulle, förutom en å utrustningspiren uppställd nya maskiner

6 tons utrustningskran av samma typ, som använts för pansarbåten

Sverige, erfordras de maskiner, som funnes angivna i följande tablå.

Antal.

Uppställningsplats.

Benämning.

Motor-

antal.

Hkr.

Beräknad

kostnad.

1

Nya plåtverkstaden

Hydraulisk pumpanläggning med motor

120

7,000

1

D:o

Accumulator till d:o

_

5,000

_

1

Nya spantverkstaden

Kör- och balkhockningsmaskin................

_

3,700

_

1

D:o

Balkriktningsmaskin med puns och saxstål

10

10,000

_

1

D:o

Transportabel nitmaskin........

—

2,000

_

1

D:o

Vertikal bockningsmaskin och manhålspuns

—

24,000

—

Transport

—

51,700

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Kostnads
frågan.

Antal.

Uppställningsplats.

Benämning.

Motor-

antal.

Beräknad

kostnad.

Hkr.

Transport

—

51,700

—

1

Kopparslagarverk-

staden ............

Rörbockningsmaskin.........................................

—

2,500

—

Rörledningar för ovannämnda ...........................

—

7,000

—

1

Nya plåtverkstaden

Dubkelpress (gap 42", 1" plåt) med motor .........

10

12,000

—

1

D:o

Trippelpress (gap 36", 7/s" plåt) med motor.........

8

11,000

—

1

D:o

Plåtkyvel, 30" lång, l''/a" plåt, för pansardäcks-

2

Nya plåt- ock spant-

plåt............................................................

30

13,000

verkstaden .......

Försänkningsmaskiner.......................................

2

2,000

—

1

Nya plåtverkstaden

Plåtskärpningsmaskin (8" x 21") ........................

18

9,000

—

1

D:o

Joggelmaskin............................................. .....

20

7,500

—

O

u

Nya plåt- ock spant-

verkstaden.........

RadialbÖrrmaskiner (40 mm. kål)........................

10

4,000

—

2

D:o

Smärgelskivor ................................................

6

3,000

—

1

D:o

Slipsten.........................................................

—

—

—

Luft- m. fl. verktyg..........................................

—

30,000

—

Summa kronor

—

152,700

—

Till nämnda summa borde läggas kostnaden för maskinernas uppställning

m. m., vilken beräknades till omkring 14 % av kostnaderna

för maskinerna, eller 21,400 kronor.

Vid beräkningen av kostnaderna för de av kommitterade föreslagna

utvidgnings- och förändringsarbetena hade kommitterade jämväl följt

den förut använda uppdelningen av varvets modernisering i olika skeden.

Därvid vore att iakttaga, att varje skede tillsammans med det föregående

bildade ett avslutat helt. I enlighet med denna princip torde något

hinder icke föreligga att till en början endast utföra vad l:a skedets

förslag innebure, och när erforderliga medel erhållits, fullfölja utvecklingen

till 2:a och 3:e skedet.

Enligt verkställda utredningar och kostnadsberäkningar skulle kostnaderna

ställa sig på följande sätt:

s. 25 Kontrollera mot PDF

liitntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

25

l:a skedet.

Snickarverkstadens förflyttning till och inredning i nuvarande märsverk
stadens

byggnad.....................................................................

Ny förrådsbyggnad ................................................... 180,000: —

Schaktning och sprängning in. m........................ 10,000: —

w „ av maskin- och filverkstaden med tillhörande

förändrings- och inredningsarbeten

Utvidgning

88,700:

190,000:

Inredning av kontor uti nuvarande järnförrådet.....................

Utvidgning av ritkontoret...............................................................

Påbyggnad av accumulatorrummet samt anordnande av

betontak m. m............................................................................

Utvidgning av läktaren för bleckslageri arbeten........................

Spårvägens utsträckning jämte två vändskivor samt spår å

utrustningspiren ........................................................................

Anordnande av tvätt- och klädrum, inberäknat värme
-

12,600

7,000

27,000

7,100:

800:

7,000:

ledning

Nya maskiner med motorer och uppställning.

Utrustningspir............................................................

100-tonskran, fritt levererad och uppställd......

Förstärkning av grunden ..............................

170,000:

30,000:

12,000

*)250,000

155,000

Kostnaden för den nuvarande kranens nedtagning beräknades

bliva täckt av försäljningsbeloppet för

densamma.

Elektrisk installation och belysning...........................................

200,000:

12,000:

Summa kronor 969,200:

2:a skedet.

Ny plåtslagarverkstad............................................. 161,000: —

Två traverser i verkstaden om 3 ton vardera 24,000: —

Sanitära anordningar i verkstaden..................... 7,000: —

Schaktning, sprängning och rörledningar......... 10,000: —

Komplettering och förstärkning av fartygsbäddar..................

Nya maskiner med motorer och uppställning..........................

Elektrisk installation och belysning.............................................

Summa kronor

202,000: —

15,000: —

129,700: —

19,000: —

365,700: —

*) Sedan det hos 1915 års riksdag äskade anslaget till moderna arbetsmaskiner

för flottans varv i Karlskrona bifallits, komme detta belopp att minskas med 100,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 61 käft. (Nr 74.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

3:e skedet.

Stapelbädd med avlöpningsbana för pansarbåtar och anordnande av plan

för ny spantverkstad ...............................................................

Två kranar för stapelbädden .........................................................

Ny varvsmur, spåranordning m. in.............................................

Ny spantverkstad..................................................... 196,000:

Traverser till densamma, två i verkstaden och

en utanför om 2 V* ton varje..................... 28,000: —

Spantugn, plåtugn och planer.............................. 37,000:

Sanitära anordningar ............................................ 20,000:

En 6-ton skrän å utrustningspiren ............................................

Nya maskiner med motorer och uppställning...........................

Elektrisk installation och belysning...........................................

Summa kronor 941,400: —

nisa- Varvsorganisationen eller det inbördes förhållandet mellan de olika

■ägan. organ? 80m skulle leda och utföra arbetena inom varvet, såväl som dessas

förhållande till överordnade myndigheter, vore en fråga av grundläggande

betydelse för utnyttjandet av de resurser, som stode till buds för bedrivande

av varvsverksamhet på ett tillfredsställande sätt från såväl

militär som teknisk och ekonomisk synpunkt.

De av kommitterade föreslagna utvidgningarna av varvet kunde

nämligen ej lämna det utbyte, man hade rätt att fordra, om icke nödvändiga

ändringar i organisationen samtidigt vidtoges, så att den läte

de olika verksamhetsområdenas målsmän och personal i erforderlig utsträckning

självständigt och officiellt svara lör sin ämbetsutövning. Beträffande

varvets ingenjördepartement eller den del av varvets verksamhet,

som varit föremål för kommitterades utredning, delade t. ex. varvschefen

och departementschefen ansvaret för materielens nybyggnad och

underhåll på sådant sätt, att chefen för ingenjördepartementet huvudsakligen

bure det tekniska ansvaret, medan det ekonomiska ansvaret helt

och hållet vore lagt på varvschefen. En sådan anordning vore så otidsenlig,

att den endast kunde förklaras därav, att det tekniska elementet

inom varvsorganisationen från en obetydlig början småningom vuxit i

omfång, allt efter som materielen ökats och i tekniskt avseende utvecklats,

varigenom större teknisk kunskap än den som stått till buds inom

en rent militär organisation blivit erforderlig. En rättelse i detta nu

ööU,UUU

50.000

57.000

281,000

38,000

174,100

11,300

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

27

rådande missförhållande kunde endast erhållas genom en omdaning av

organisationen till mera logisk arbetsfördelning. För genomförandet

härav erfordrades emellertid ändringar i nu gällande reglemente för

marinen samt uti bestämmelserna angående statens upphandlings- och

entreprenadväsende. En allsidig utredning av alla till en omorganisation

hörande frågor med därav föranledda direkta förslag torde emellertid

ligga utom kommitterades uppdrag. Det lämpligaste sättet för ärendets

vidare behandling och förande till önskat resultat syntes därför

kommitterade vara att för ändamålet tillsätta en särskild kommitté, sammansatt,

förutom av personer förfarna i de olika grenarna av varvstjänstgöringen,

även av personer förtrogna med verksamheten vid enskilda

verkstäder, vilka byggde och reparerade fartyg, och möjligen

även personer förtrogna med administrationen av maskinbyggnadsverksamheten

vid statens järnvägar.

Syftet med en dylik kommittés verksamhet skulle sålunda enligt

kommitterades åsikt i främsta rummet vara att utarbeta förslag till sådana

ändringar i den bestående organisationen, att chefen för ingenjördepartementet

såväl beträffande nybyggnader som den befintliga materielens

underhåll i de delar, som läge inom sagda departements verksamhetsområde,

ålades ansvaret såväl tekniskt som ekonomiskt och för

detta ändamål erhölle en friare ställning gent emot varvschefen än nu

vore förhållandet.

I fråga om de närmare skälen härför ville kommitterade hänvisa

till en kommitterades skrivelse bilagd, av kommittéledamoten von Eckermann

förebragt utredning angående hithörande frågor.

Ehuru övriga varvsdepartementschefers självbestämmanderätt i samband

med ingenjördepartementets omorganisation även torde böra regleras

och utsträckas, vore kommitterade dock av den uppfattningen, att varvschefsbefattningen

under nuvarande förhållanden ej kunde indragas, såsom

tidigare föreslagits av de kommitterade, som år 1882 avgivit betänkande

angående sjöförsvarets ordnande. En militär av tillräckligt

hög grad torde nämligen vara nödvändig såsom chef för varvet och den

sammanhållande kraften för reglering av samarbetet mellan de olika

departementen, militära och civilmilitära, samt för att bevaka och tillgodose

de rent militära krav, som ställdes på varvet som mobiliseringsstation

för den flytande materielen. Att, såsom förut föreslagits, lägga

utövningen av detta chefskap på stationsbefälhavaren vore numera ej

möjligt, enär varvschefens ämbetsgöromål, även med de inskränkningar,

som ovan framkastats, vuxit till en sådan omfattning, att det numera

skulle vara förenat med stora svårigheter att överflytta varvschefens

åligganden på stationsbefälhavaren.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Frågan om ingenjördepartementets inre organisation efter en beslutad

utvidgning av nybyggnadsverksamheten å varvet hade kommitterade

ägnat en ingående utredning. Från överingenjören P. P:son

Perno, vilken av chefen för sjöförsvarsdepartementet år 1910 jämte andra

tillkallats såsom sakkunnig för att inom departementet biträda med

verkställandet av utredning rörande bokföring och kontroll vid flottans

varv jämte därtill hörande frågor, hade i detta hänseende införskaffats

ett den 3 september 1914 dagtecknat utlåtande, vilket bifogats kommitterades

skrivelse. Av detta utlåtande framginge, att överingenjören Perno

ansett, att den ifrågasatta nybyggnadsgruppen under början av sin utveckling

borde inordnas såsom en del av flottans varvs ingenjördepartement

för att sedermera, efter det nybyggnadsgruppen eventuellt vuxit

i omfattning, utbildas till ett självständigt varvsdepartement, om förhållandena

då skulle visa sådant behövligt. Åven kommitterade hyste,

såsom redan av det föregående torde framgå, den åsikten, att uybyggnadsavdelningens

inordnande under ingenjördepartementet vore det lämpligaste,

men kunde icke dela överingenjören Pernos uppfattning att, när

nybyggnadsavdelningen småningom vuxit i omfång, därav eventuellt

skulle bildas ett nytt självständigt departement. Ur flera synpunkter

funne kommitterade fördelaktigast, att jämväl nybyggnadsavdelningen

komme att för framtiden utgöra eu del av ingen]’ördepartementet, varigenom

bland annat vunnes en synnerligen önskvärd enhetlighet i arbetena

å flottans materiel och därför nödvändiga upphandlingar. Nybyggnadsavdelningens

inordnande under ingenjördepartementet kunde emellertid

tänkas på flera olika sätt. En organisation av departementet, som

vore tilltalande såväl på grund av sin överskådlighet och klarhet som

genom den skarpa begränsning, som därigenom gåves åt de departementschefen

underlydande ingenjörernas befogenheter och åligganden,

hade bland kommitterade varit föremål för ingående överläggningar.

Under departementschefen skulle närmast lyda en verkstad singenjör, en

mobiliseringsingenjör och en ny byggnadsingenjör. Sins emellan skulle

dessa ingenjörer vara fullt självständiga och var för sig direkt ansvariga

inför departementschefen för sitt särskilda arbetsområde. Verkstadsingenjören

skulle bliva chef för ingenjördepartementets samtliga verkstäder

med undantag möjligen av elektricitetsverkstaden, som på grund av sitt

speciella arbetsområde kunde tänkas erhålla en särställning inom departementet.

Mobiliseringsingenjörens åliggande komme att i huvudsak

sammanfalla med hans nuvarande skyldigheter, och nybyggnadsingenjören

skulle, beträffande nybyggnaden, erhålla samma ställning som mobiliseringsingenjören

beträffande den flytande materielens underhåll. Alla

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74. 29

verkstadsarbeten såväl för underhållet som nybyggnaden skulle ledas av

verkstadsingenjören, som skulle hava att på order av chefen för ingenjörd

eparternentet verkställa arbeten enligt fastställda planer och ritningar.

Över arbetets utförande ägde mobiliserings- och nybyggnadsingenjörerna

var inom sitt område utöva erforderlig kontroll och tillsyn, men något

befäl över verkstädernas arbetare eller någon myndighet över verkstädernas

chef skulle ej ifrågakomma. Den högsta ledningen och bestämmanderätten

vid möjligen inträffande intressekollisioner kornme att ligga

i departementschefens hand.

Kommitterade ville därför föreslå, att i samband med en utvidgning

av varvet en särskild ny byggnadsingenjör måtte anställas med speciella

betingelser för att kunna leda den ökade nybyggnadsverksamheten

samt att departementet i övrigt måtte erhålla den inre organisation,

som av kommitterade sålunda i stora drag förordats.

För en blivande utvidgning av varvets nybyggnadsverksamhet spelade

arbetarfrågan eu synnerligen stor roll. Under åren 1911, 1912 och

1913 hade av en arbetsstyrka på i medeltal 717 man endast omkring 122

man varit disponibla för nybyggnadsarbeten. Därvid hade medräknats

endast sådana varvsarbetare, som kunde användas för den flytande materielens

underhåll och nybyggnadsarbeten, nämligen plåtslagare, pannarbetare,

träarbetare, maskinarbetare, kopparslagare, smeder och elektriker.

Enligt från varvets ingenjördepartement inhämtade uppgifter för

år 1913 kunde av varje man per år i medeltal påräknas omkring 280

dagsverken. För vart och ett av nämnda år hade sålunda för nybyggnadsarbeten

kunnat disponeras omkring 34,160 dagsverken. Enligt

kommitterades uppskattning åtginge för byggandet i de delar, som

det skulle tillkomma varvet att utföra, till en undervattensbåt av för

närvarande ifrågasatt typ omkring 40,000 dagsverken, till en jagare

om 400 ton omkring 75,000 dagsverken och till en pansarbåt omkring

400,000 dagsverken. För att med ledning av dessa siffror kunna

bestämma den nödvändiga ökningen av varvets arbetarstam, om den av

kommitterade föreslagna nybyggnadsverksamheten komme till stånd,

måste i första hand fastslås eu maximitid för byggandet av de olika

fartygstyperna. Då kommitterade i sitt förslag förutsatt, att två undervattensbåtar

skulle kunna samtidigt vara under byggnad, hade byggnadstiden

för dem sammanslagits. Utgående från de leveranstider, som

förut bestämts för byggandet av krigsfartyg, hade kommitterade ansett

sig kunna räkna med följande byggnadstider: för två undervattensbåtar

25 månader, för en jagare 25 månader och för en pansarbåt 38 månader.

För att emellertid kunna räkna med dessa byggnadstider, vore det

Arbetar
frågan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

av grundläggande betydelse, att varvet kontinuerligt tilldelades nybyggnadsarbeten

i sådan utsträckning, att arbetarstammen kunde hållas uppe

vid den en gång uppnådda numerären. Först när en sådan säkerhet

uppnåtts, borde åtgärder vidtagas för uppbringande av arbetsstyrkan

till den höjd, som erfordrades för de föreslagna nybyggnadsarbetena.

Ett ytterligare skäl för nödvändigheten av en i förväg bestämd byggnadsplan"

på varvet vore den omständigheten, att vid krigsfartygs nybyggnad

hela den erforderliga arbetsstyrkan ej samtidigt kunde användas å

samma fartygsbygge. Under den första byggnadstiden vore det huvudsakligen

plåtslagare, pannarbetare, smeder och träarbetare, som komme

till användning för själva skrovets byggande. Den senare delen av

far tygsbyggnaden utfördes av maskinarbetare, kopparslagare och elektriker.

"Härav framginge tydligt, att byggnadsverksamheten måste ordnas

på sådant sätt att, när de för skrovets byggande erforderliga arbetarna

blivit lediga från ett bygge, de omedelbart borde kunna användas

vid ett annat. Endast på detta sätt kunde varvet samtidigt hava under

byggnad de här ovan angivna fartygen. Bleve detta ej förhållandet,

måste en stor del av arbetsstyrkan avskedas eller sysselsättas med

annat arbete, varigenom varvets arbetsprodukter skulle bliva i hög grad

fördyrade. Med den ovan föreslagna arbetstiden skulle för byggandet av två

undervattensbåtar erfordras omkring 140 man, för en jagare omkring 130

man och för eu pansarbåt omkring 460 man. Under det föreslagna 2:a skedet

av varvets utvidgning skulle efter denna beräkningsgrund i den nuvarande

arbetarstammen erfordras en ökning av 270—122 = 148 eller omkring

150 man. Med den efter en sådan ökning befintliga arbetarstammen

skulle också säkerligen kunna byggas en pansarbåt under förutsättning

att en byggnadstid medgåves, som vore längre än den av kommitterade

här ovan föreslagna. För byggandet av en pansarbåt, en jagare och

två undervattensbåtar samtidigt eller den byggnadsverksamhet, som

vore de yttersta förutsättningarna för det av kommitterade föreslagna

3:e skedet av varvets utveckling, skulle emellertid med fasthållande

av de utav kommitterade föreslagna byggnadstiderna behövas en ytterligare

ökning av arbetarstammen med omkring 400 man. Av det sagda framginge,

att den fortsatta ökningen av arbetarstammen bleve beroende av

dels antalet och storleken av de fartyg, som tilldelats varvet för nybyggnad,

dels ock byggnadstidens längd.

För att anskaffa den nödvändiga yrkeskunniga arbetskraften torde

enligt kommitterades åsikt icke finnas annan utväg än att varvet utbildade

ej yrkeskunnigt folk till yrkesarbetare. Erfarenheten i Karlskrona

med dess avsides läge hade nämligen visat, att anskaffandet av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

31

yrkeskunniga arbetare i någon större utsträckning vore förenad med

allt för stora kostnader och svårigheter. Enda sättet under sådana omständigheter

vore därför, att arbetarstammen rekryterades med icke yrkeskunnigt

folk, bland viika de, som vore därför lämpliga, utbildades till

yrkesarbetare. Emellertid torde tiden för utbildningen icke kunna sättas

lägre än till 4 å 5 år. Följden härav bleve den, att man redan under

l:a utvecklingsskedet, när varvets utvidgning bestämts och tillräckligt

arbete kunde anskaffas, måste börja successivt öka arbetarstammen

för att hava tillräckligt antal yrkeskunniga arbetare disponibelt vid

2:a skedets början. Denna ökning borde sedermera gradvis fortgå under

2:a skedet, för att vid 3:e skedets början vara tillräckligt för den då

planerade byggnadsverksamheten.

För att undersöka möjligheterna att erhålla arbetskraft för detta

ändamål hade kommitterade infordrat uppgifter om arbetstillgången

från de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna i Blekinge län, Kronobergs

län och Kalmar läns södra del. Av dessa uppgifter framginge,

att arbetsförmedlingarna i Kronobergs län och Kalmar läns södra del

ännu ej varit i verksamhet så länge, att några slutsatser om arbetstillgången

på grund av dessa uppgifter kunde göras. Kommitterade hade

emellertid fått det intrycket, att förhållandena i dessa län icke vore så

olika, att ej förhållandena inom Blekinge län även kunde tillämpas på

dem. Vid undersökningen av uppgifterna från Blekinge län hade det

visat sig, att överskottet av arbetskraft inom detta län för vissa

angivna kategorier av arbetare, från vilka enligt kommitterades åsikt

rekrytering av varvets arbetarstam skulle kunna ske, varit

år 1911 .......................... 452 personer

» 1912........................ 612 »

» 1913 ........................... 407 »

Räknade man detta överskott såsom en absolut tillgång, skrdle det

vara tillräckligt att rekrytera varvets arbetarstam. Emellertid kunde

man ingalunda lägga beräkningen på detta sätt, enär ovannämnda uppgift

endast utvisade antalet arbetssökande, som erhållit platser genom förmedlingens

försorg. Det verkliga överskottet torde att döma av förmedlingens

månadsrapporter icke hava uppgått till det ovannämnda antalet, om

även något överskott på arbetskraft alltid förefunnits. Men det torde

vara berättigat att även räkna med, att en stor del av dem, som erhållit

plats, kunnat vara att påräkna för rekryteringen av varvet. Att

finna något stöd för en beräkning, huru många av den tillgängliga

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

arbetskraften skulle varit villiga antaga plats å varvet, vore emellertid

omöjligt. Tyvärr både någon statistik över arbetssökande å varvet icke

förts, men enligt vad kommitterade inhämtat kunde man av gjorda

erfarenheter draga den slutsatsen, att någon omöjlighet att rekrytera

arbetarstammen inom länet icke förelåge. Lades därtill, att man vid

ovannämnda beräkning endast utgått från tillgången inom Blekinge län

samt att åtminstone någon arbetskraft vore att påräkna från annat håll,

hade kommitterade kommit till den åsikten, att arbetarstammen å varvet

borde kunna successivt uppbringas till erforderlig höjd utan allt för

stora svårigheter och under förutsättning att stadigvarande anställning

kunde beredas arbetarna.

En med rekryteringen av arbetarstammen nära sammanhängande

fråga vore bostadsfrågan. Även i detta hänseende hade kommitterade

ansett sig böra förebringa eu utredning, avseende att visa möjligheterna

för Karlskrona stad att mottaga den ökning i invånarantal, som bleve

en följd av varvsdriftens utvidgning. För att visa, huru bostadsförhållandena

för närvarande ställde sig, hade på föranstaltande av kommitterade

verkställts eu undersökning med ledning av det materiel, som inkommit

genom den av socialstyrelsen igångsatta bostadsundersökningen

år 1913. Av denna undersökning, som avsåge att få utrönt, huruvida

något överskott på bostäder om 1—4 rum med eller utan kök vore att

påräkna, hade framgått, att av 5,198 tillgängliga lägenheter av nämnda

slag endast 9 varit outhyrda under samma år. Härmed visades på ett

slående sätt, att för närvarande icke förefunnes någon möjlighet att emottaga

eu ökad arbetarbefolkning utan att ytterligare öka en trångboddhet,

som redan nu i allt för stor utsträckning torde vara för handen.

För kommitterade hade det därför stått klart att, om utvidgningen av

varvsdriften med ty åtföljande ökning av arbetsstyrkan bestämdes, åtgärder

måste vidtagas för att bereda bostäder åt den nya arbetarstammen.

Kommitterade hade även haft under omprövning frågan, om

kronan själv i egenskap av byggherre skulle kunna eller böra bidraga

till uppkomsten av nya arbetarbostäder för varvets arbetare, men hade

kommitterade av många skäl ej kunnat tillstyrka en sådan lösning. För

att undersöka möjligheterna av ökat bostadsutrymme, särskilt avsett för

varvets arbetare, hade kommitterade i första hand vänt sig till drätselkammaren

i Karlskrona med anhållan, att kammaren ville låta verkställa

utredning beträffande de åtgärder, som Karlskrona stad kunde

vara villig vidtaga för att genom beredande av lämpliga bostadslägenheter

befrämja inflyttningen dit av de för utvidgningen av varvet erforderliga

arbetarna. Följden av denna anmodan hade blivit en förklaring

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 74.

av stadsfullmäktige i Karlskrona, att staden, som hade under utredning

förslag att till bebyggande såväl med slutet byggnadssätt som med s. k.

egna hem upplåta nya områden av staden tillhörig mark, vore villig att,

om ökad byggnadsverksamhet å varvet komme till stånd, tillse, &att i

män av behov å ovannämnda eller annan stadens mark lämpliga arbetarbostadsbyggnader,

närmast avsedda till uthyrning åt varvets arbetarpersonal,

komme till uppförande för ett belopp av intill 200,000 kronor,

ävensom att, om så skulle visa sig erforderligt, än ytterligare i rimlig

omfattning vidtaga åtgärder för främjande av uppkomsten därstädes av

lämpliga arbetarbostäder, jämväl närmast avsedda för ovan omförmälda

arbetarpersonal. Med det garanterade beloppet av 200,000 kronor

kunde enligt drätselkammarens utsago uppföras bostadshus, innehållande

tillsammans åtminstone 50 lägenheter om 1 rum och kök eller måhända

något mera. Huru långt detta försloge att täcka behovet av

nya arbetarbostäder hade kommitterade sökt utröna genom en utredning

av det antal bostäder av olika slag, som för närvarande innehades av

varvets personal. Denna utredning hade givit vid handen att, om man

till och med 2:a skedet räknade med en ökning av arbetarstammen av

200 man, nya lägenheter skulle erfordras till följande antal: 44 lägenheter

med 1 rum och kök, 64 med 2 rum och kök, 18 med 3 å 4 rum

och kök samt 50 enkelrum. Åven om man förutsatte, att en stor del

av den nya arbetsstyrkan komme att bestå av ungt folk, som åtminstone

om de vore ogifta skulle kunna nöja sig med del i rum. framginge

av beräkningen, att Karlskrona stads utfästelse att anslå 200,000

kronor till arbetarbostäder icke skulle fylla behovet. Ehuru staden

jämväl ställt i utsikt ytterligare åtgärder från dess sida för främjande

av uppkomsten av nya arbetarbostäder, hade kommitterade icke ansett

sig kunna på denna grund avgiva något bestämt omdöme om möjligneten

att anskaffa tillräckligt antal bostäder åt en ökad arbetarstam.

Kommitterade hade därför även gjort en undersökning, om den privata

företagsamheten skulle kunna vara att påräkna för frågans lösning.

Av denna undersökning hade framgått, att man torde kunna beräkna,

att 20 nya lägenheter om 1 rum och kök skulle bliva tillgängliga.

Såväl dessa senare bostäder som ock, så vitt nu kunde bedömas, de

bostadshus, som staden förbundit sig uppföra, komme att uppstå inom

den bebyggda delen av stadens område, varigenom avståndet till varvet

icke komme att spela någon större roll för arbetarnas färd till och från

varvet under middagsrasten. Genom Karlskrona stads läge med den nu

bebyggda delen åt tre håll begränsad av vatten vore dess utvecklingsBiliang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 61 höft. (Nr 74.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Reservation.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

möjlighet så gott som enbart riktad mot ett håll eller mot norr. Staden

vore visserligen ägare av en i varvets närhet belägen större ö, Saltö,

men dess bebyggande torde åtminstone lör den närmaste framtiden

icke vara allvarligt påtänkt på grund av nödvändigheten av en kostsam broanläggning.

För bebyggande av stadens norra områden utanför Karlskrona

grenadjärregemente vid Gräsvik påginge för närvarande utredningar

och ytterst sannolikt vore, att staden inom kort komme att vidtaga

åtgärder för att främja uppkomsten av egnahemssamhällen på

dessa platser. Härav torde man kunna draga den slutsatsen, att tillgången

på bostäder inom en ej alltför avlägsen framtid kunde bliva större än

som nu vore fallet. Härtill komme, att med dessa nya områdens upplåtande

till bebyggande möjlighet ytterligare bereddes den enskilda företagsamheten

att bidraga till bostadsfrågans lösning, om en utvidgning

av varvsdriften komme till stånd. De i bostadsfrågan gjorda undersökningarna

hade därför föranlett kommitterade till det omdömet, att

tillgången på arbetarbostäder inom en snar framtid skulle vara tillräcklig

även lör mottagande av en ökad arbetarbefolkning, helst som Karlskrona

stad visat livligt intresse för att varvets utvidgning i avsedd utsträckning

icke skulle hindras genom brist på arbetarbostäder.

Av kommitterades ordförande, kommendören Juel, har vid utlåtandet

fogats en reservation emot kommitterades beträffande organisationsfrågan

gjorda uttalande därom, att eu särskild kommitté borde tillsättas för att

utarbeta förslag till sådana ändringar i den bestående organisationen,

att chefen för ingenjördepartementet beträffande såväl byggnader som

den befintliga materielens underhåll i de delar, som läge inom departementets

område, ålades ansvaret såväl tekniskt som ekonomiskt. Reservanten

har därvid anfört huvudsakligen följande.

Den nuvarande varvsverksamheten vore huvudsakligen inriktad på

materielens underhåll och krigsberedskap, medan nybyggnadsarbetena

komme i andra rummet. I enlighet härmed förutsatte organisationen

en samverkan av alla departementen under ledning av varvschefen, som

ur krigsberedskapssynpunkt i vad på honom ankomme ansvarade såväl

för materielens i dess helhet som för förrådens vidmakthållande till föreskriven

storlek. Det vore härvid naturligt och nödvändigt, att varje

departementschef hade det tekniska ansvaret beträffande sin detalj, då

varvschefen ej kunde besitta tillräcklig teknisk kunskap på alla områden.

Varvschefen vore dock i sådant avseende delaktig i det tekniska

ansvaret, att han kunde föreskriva eller förbjuda arbetens utförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 74. , 35

Då det härvid vore krigsberedskapssynpunkten, som vore den för v arvschefen

bestämmande, kunde denna del av ansvaret ej fråntagas honom.

Varvschefens ekonomiska ansvar fram ginge dels av föreskriften, att

han skulle tillse, att varvet med allt vad därtill hörde befunne sig i så

tidsenligt skick, som genom omtanke och god hushållning kunde vinnas,

och dels av hans sk3ddighet att vaka över ett noggrannt iakttagande

av fastställda stater och att anvisade belopp ej överskredes. Avfattningen

av dessa bestämmelser sammanhängde i viss mån därmed, att kostnaden

för fartygsmaterielens underhåll icke kunde i förväg beräknas och olika

år kunde vara mycket varierande, medan det härför avsedda anslaget

endast föga brukade ändras år från år. Då därför allt emellanåt inträffade,

att anslagna medel ej lämnade tillgång att utföra materielens

underhåll i hela den utsträckning, som vore önskligt, måste, företrädesvis

ur krigsberedskapssynpunkt, avgöras vad som ofördröjligen borde åtgöras

och vad som kunde uppskjutas till ett följande år. Härvid vore

det varvschefen, som med hänsyn till samtliga medverkande departements

arbeten ägde avgöra eller föreslå till högre myndighet vad som

borde göras.

På grund av dessa förhållanden kunde reservanten icke biträda

kommitterades förslag, att chefen för ingenjördepartementet — och eventuellt

övriga departementschefer, envar beträffande sitt departement —

skulle åläggas såväl det tekniska som ekonomiska ansvaret beträffande

materielens underhåll. Den nuvarande organisationen arbetade i detta

avseende tillfredsställande. Varvsdepartementscheferna intoge redan nu

häruti en mycket självständig ställning; envar av dem erhölle årligen

en bestämd anvisning av varvschefen å det belopp, han hade att disponera

för materielens underhåll, och varvschefen ingrepe därefter i allmänhet

icke och i varje fall ej utan tvingande nödvändighet uti departementschefernas

åtgärder i detta avseende.

Nybyggnadsarbetena intoge i visst avseende en annan ställning än

underhållsarbetena. Alldenstund ett nytt fartyg ej kunde påräknas för

tjänstebruk, förr än det blivit färdigt, bortfölle under byggnadstiden

beredskapssynpunkten. Kommitterade hade i sitt uttalande angående varvets

huvudändamål framhållit, att nybyggnadsverksamheten bleve en

nödvändig regulator, som tillvaratoge överskottet i produktionsförmåga

under de delar av året, då underhållsarbeten för fartygen ej funnes i

tillräcklig mängd eller då sådana arbeten på grund av för året därför

anvisade medels otillräcklighet måste uppskjutas. Nybyggnadsverksamheten

inginge sålunda såsom ett led i varvets huvuduppgift att skapa

en mobiliseringsstation för den flytande materielen och att hålla den i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

så hög krigsberedskap som möjligt. Varvschefen kunde därför tvingas

att ingripa i nybyggnaden, nämligen om brådskande underhållsarbeten

skulle taga varvets arbetskraft i anspråk i sådan utsträckning, att nybyggnadsverksamheten

måste eftersättas, varvid varvschefen eventuellt

finge påtaga sig ansvaret för en försenad och måhända fördyrad nybyggnad.

Det kunde ifrågasättas, huruvida icke detta förhållande redan

i och för sig vore av den betydelse, att det borde utgöra hinder för

att chefen för ingenjördepartementet skulle kunna erhålla såväl den tekniska

som den ekonomiska ansvarigheten för nybyggnadsarbeten, även

om så ur andra synpunkter skulle anses nödvändigt.

I enlighet med den sålunda framställda uppfattningen av frågan

vore det därför endast med tvekan, som reservanten kunde tillstyrka

någon ändring i nuvarande ordning och ej i annat avseende än att

chefen för ingenjördepartementet beträffande nybyggnad av fartyg skulle

erhålla en i förhållande till varvschefen friare ställning. Den härav

föranledda organisationsändringen ansåge reservanten böra skarpt begränsas

till att gälla endast sådana nybyggnader, som chefen för ingenjördepartementet

erhållit i uppdrag att för ett anvisat visst belopp utföra

samt för dylika arbeten erforderliga upphandlingar av materialier

av annan beskaffenhet än sådana, som enligt gällande föreskrifter skulle

hållas i materialförrådet.

Slutligen hade av reservanten framhållits, att för utarbetande av de

reglemente- m. fl. bestämmelser, som vore avsedda att ligga till grund

för en organisationsändring i den av kommitterade föreslagna riktningen,

det icke syntes vara varken nödvändigt eller lämpligt att tillsätta en

kommitté, då de erforderliga ändringarna ej behövde bliva mera omfattande,

än att förslag till dem borde kunna utarbetas av vederbörande

myndigheter.

MarinfÖrvalt

ningens och

chefens för

marinstaben

yttrande den

19 november

1915.

I ärendet hava marinförvaltningen och chefen för marinstaben den

19 november 1915 avgivit infordrat gemensamt utlåtande samt därvid

anfört följande.

Icke minst de under nuvarande mobilisering rådande förhållandena

hade visat den ofrånkomliga nödvändigheten av, att åtgärder vidtoges

i syfte att sätta Karlskrona varv i stånd att på ett mera tillfredsställande

sätt än hittills kunna bedriva de varvet åliggande underhållsarbetena

samt sålunda hålla fartygsmaterielen i högsta möjliga grad av stridsberedskap.

På sätt jämväl av riksdagen framhållits, vore det tillika av

stor vikt, att varvet därjämte i större utsträckning än hittills skulle

kunna utföra sådana nybyggnadsarbeten för flottan, som under alla för
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

hållanden måste anses lämpliga för varvet. För att varvet snarast

möjligt skulle kunna fylla dessa uppgifter, borde de arbeten, som enligt

förslaget tillhörde l:a och 2:a skedena, komma till utförande samtidigt.

Kostnaderna beräknades för arbetena enligt l:a skedet till

969,200 kronor och för arbetena enligt 2:a skedet till 365,700 kronor.

Vad först angivna summa beträffade, både kommitterade ansett att, sedan

1915 års riksdag beviljat ett anslag av 100,000 kronor till vissa i förslaget

ingående moderna arbetsmaskiner för varvet, nämnda summa å

969,200 kronor kunde minskas med 100,000 kronor. Med hänvisning

till vad marinförvaltningen i sin skrivelse den 8 oktober 1915 angående

regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel anfört i fråga

om ökade kostnader för anskaffning av moderna arbetsmaskiner för

flottans varv i Karlskrona, ansåge emellertid myndigheterna försiktigheten

bjuda att, på grund av den efter det förslaget uppgjorts inträdda

allmänna prisstegringen å varor och då någon väsentlig sänkning i

prisen ej torde kunna beräknas inträda under de närmaste åren, icke

beräkna ifrågavarande summa till lägre belopp än 969,200 kronor, därifrån

dock borde dragas ett belopp av 7,000 kronor, som marinförvaltningen

i enlighet med förslag av varvschefen redan i sitt förslag till

arbetsplan för Karlskrona varv år 1916 ämnade upptaga att utgå av

samma års anslag till flottans nybyggnad och underhåll i och för förflyttning

av redovisningskontoret vid varvets ingenjördepartement till

stora verkstadsbyggnadens vindsvåning och verkstadskontorets flyttning

till redovisningskontorets nuvarande lokal.

Frågan om utförande av de arbeten, som enligt förslaget skulle

höra till 3:dje skedet, syntes böra ställas på framtiden, i främsta rummet

i avvaktan på de erfarenheter, som det pågående världskriget kunde

komma att lämna i avseende på eventuella modifikationer i fråga om

för våra förhållanden lämpliga fartygstyper och försvarsanordningar i

övrigt.

I avseende å vad kommitterade anfört beträffande organisationsfrågan

hava myndigheterna, med framhållande av att vissa av kommitterade

här berörda spörsmål redan varit under behandling av förutvarande

eller förefintliga kommitterade och sakkunniga, anfört, att de icke biträdde

kommitterades majoritetsförslag om att giva en kommitté uppdrag

att verkställa den av majoriteten föreslagna utredningen.

På grund av vad sålunda anförts hava myndigheterna hemställt,

det Kungl. Maj:t måtte föreslå 1916 års riksdag att för modernisering

av flottans varv i Karlskrona bevilja ett anslag av 1,327,900 kronor

och därav anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av 450,000 kronor,

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departements•

chefens

yttrande.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

med rätt för Kungl. Maj:t dels att av sistnämnda belopp disponera

150,000 kronor redan år 1916, dels att med avseende å de föreslagna

arbetenas utförande låta vidtaga de ändringar, som under arbetets gång

kunde finnas erforderliga och som kunde ske inom ramen för de beräknade

kostnaderna.

Det var huvudsakligen två omständigheter, som — i slutet av 1600- talet — föranledde utväljande av Karlskrona till huvudstation för örlogsflottan,

nämligen denna orts sydliga läge med därav följande större isfrihet

under vintertiden samt den därstädes befintliga göda hamnen. Då

Karlskrona station anlades, var Bottniska viken uteslutande svenskt farvatten

och en stor del av den numera ryska och tyska östersjökusten tillhörde

svenska lydländer. Vår flottas operationsområde sträckte sig då över

hela Östersjön, och Karlskrona intog ett centralt läge inom detsamma.

Numera har Sveriges sjöstrategiska läge genom de omgestaltade politiska

förhållandena blivit väsentligen förändrat. Det militära värdet av

flottans station i Stockholm har härigenom i avsevärd grad ökats. Icke

dess mindre torde meningarna bland de sakkunniga knappast vara delade

därom, att Karlskrona station i sin egenskap av flottans enda befästade

replipunkt å landets södra kust alltjämt måste anses vara av väsentlig

vikt för vårt sjöförsvar. Med öppen blick för denna Karlskrona stations

betydelse hava ock statsmakterna, i den mån tillgängliga medel det medgivit,

tid efter annan sökt utveckla och stärka de omfattande och dyrbara

anläggningar, vilka sedan lång tid tillbaka förefunnits vid Karlskrona

station och varv. Såsom ett led i denna strävan är det nu

föreliggande förslaget till utvidgning och modernisering av Karlskrona

varv att betrakta.

Den närmaste impulsen till de framställningar uti ifrågavarande

hänseende, som i förut omförmälda motioner gjordes vid 1913 års riksdag,

gavs av de svårigheter, som mötte att vid enskilda varv för skäligt

pris bygga den pansarbåt, vartill Svenska pansarbåtsföreningen erbjudit

sig att tillhandahålla statsverket erforderliga medel. Den genomgående

tanken i dessa motioner var, att man borde tillse, huruvida icke Karlskronavarvet

kunde och borde utrustas på sådant sätt, att nybyggnad av

krigsfartyg där kunde äga rum och staten såmedelst vid fartygsbyggnader

bliva oberoende av de växlande konjunkturerna på den enskilda

marknaden. I den skrivelse, som i ämnet avläts vid nämnda års riksdag,

framhöllos, såsom av den förut lämnade redogörelsen för skrivelsens

innehåll (sid. 3) framgår, även andra fördelar, som genom vidtagande

av åtgärder i sådant syfte skulle stå att vinna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung?. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

39

Den kommitté, som i anledning av riksdagens berörda skrivelse den

2 april 1914 tillsattes, bär, på sätt tidigare nämnts, i sitt den 23 mars

1915 avgivna förslag förordat, att de arbeten och anskaffningar, som

av kommitterade ansetts erforderliga för varvsverkstädernas utvidgning

och den maskinella utrustningens modernisering, borde fördelas i tre

grupper samt att dessa arbeten och anskaffningar skulle utföras successivt

i tre skeden, så att varje sådan grupp utfördes under motsvarande skede.

De anordningar, vilka enligt kommitterades förslag skulle verkställas

under l:a skedet och som åsyftade att giva verkstäderna en modern utrustning

för fyllande av hittills å varvet ställda krav, gå i främsta rummet

ut på att genom förflyttning från stora verkstadsbyggnaden (39 å

bil. A) av snickarverkstaden och åtskilliga förråd vinna ökat utrymme

i nämnda verkstadsbyggnad för maskinverkstaden och en del andra

verkstäder samt för kontors- och ritlokaler. Snickarverkstaden skulle

flyttas till den byggnad, vari märsverkstaden nu är inrymd (82 å

bil. A), och för förråden skulle uppföras en ny byggnad utmed

varvsmuren (bil. B). För att bereda ökat kajutrymme i närheten av

verkstäderna skulle vidare å kajen mitt för verkstadsbyggnadens södra

sida utbyggas en minst 80 meter lång pir, varjämte en fast kran med

100 tons lyftkraft skulle uppställas vid yttre svajningsrummet. Dessutom

skulle, förutom vissa andra i det föregående omförmälda anordningar,

anskaffas åtskilliga nya maskiner. Kostnaderna för arbeten och

anskaffningar under detta skede beräknades av kommitterade till sammanlagt

969,200 kronor, vilket belopp dock med hänsyn därtill, att 1915

års riksdag för anskaffning av moderna arbetsmaskiner beviljat ett anslagav

100,000 kronor, av kommitterade ansetts kunna nedsättas till 869,200

kronor.

Under 2:a skedet, då varvet skulle sättas i stånd att vid sidan av

dittills utförda underhållsarbeten hava under byggnad intill fyra undervattensbåtar

eller två undervattensbåtar och en jagare, skulle enligt förslaget

uppföras en ny plåtslagarverkstad (bil. B) söder om den föreslagna

nya förrådsbyggnaden samt anordnas en bädd för jagare i stora verkstadsbyggnadens

mellersta skepp. Kostnaderna härför ävensom för de maskiner,

som ansetts böra anskaffas under detta skede, hava beräknats

till ett sammanlagt belopp av 365,700 kronor.

Till 3:dje skedet skulle höra de anstalter, som vore nödvändiga för

att samtidigt med de underhållsarbeten och nybyggnader, för vilka arbetena

under l:a och 2:a skedena vore avsedda, kunna på rimlig tid bygga en l:a

klass pansarbåt. För detta ändamål krävdes i främsta rummet anläggning

av en i närheten av verkstäderna belägen, för sådant fartygsbygge tillräcklig

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

stapelbädd (bil. B). Bredvid denna skulle uppföras en ny spantverkstad

(bil. B), då den plåtslagarverkstad, som vore avsedd att byggas under 2:a

skedet, icke kunde anses tillfyllest för alla vid ett pansarbåtsbygge förekommande

plåt- och spantarbeten. För stapelbädden och spantverkstaden

med tillhörande anordningar jämte en kran å den nya utrustningspiren

och de maskiner, vilkas anskaffning borde äga rum under ifrågavarande

skede, har upptagits ett kostnadsbelopp av tillhopa 941,400 kronor.

En specifikation å kostnaderna för de av kommitterade under de

särskilda skedena föreslagna arbetena och anskaffningarna har i det

föregående angivits (sid. 25—26).

Den princip om uppdelning av de för Karlskrona varvs utvidgning

och modernisering erforderliga anstalterna på särskilda, efter varandra

följande skeden, vilken av kommitterade tillämpats vid fullgörande av

det dem lämnade uppdraget och som för övrigt redan vid uppdragets

meddelande förutsatts, synes mig riktig. Härigenom låter sig lättare

bestämma den inbördes ordningen mellan de åtgärder, som lämpligen

böra vidtagas för att tillgodose under de särskilda skedena upptagna

ändamål, och såmedelst vinnas fastare hållpunkter för bedömande av den

föreliggande frågan i dess helhet.

På sätt förut antytts, hava vid skilda tillfällen icke minst under

de senare åren medel anvisats för att avhjälpa de mest trängande

behoven av förbättrade anordningar å flottans varv i Karlskrona. Icke

dess mindre återstå, såsom kommitterade påvisat, arbeten och anskaffningar

av betydande omfattning för att varvsverkstäderna vid fyllande

av sin nuvarande uppgift att hålla i full krigsberedskap den del av

flottan, vilken är hänvisad till varvet för underhåll och reparation, skola

kunna bringas upp i jämnhöjd med den ståndpunkt, som modern verkstadsdrift

numera intar. Det synes mig då naturligt, att åtgärderna i

första hand inriktas på vinnande av detta mål och att sålunda l:a

skedet kommer att avse anordningar i det nu angivna syftet. Härigenom

skulle vinnas eu fast utgångspunkt för en blivande utvidgning av

varvets resurser att omfatta nybyggnad av fartyg. Beträffande de i

förevarande avseende av kommitterade föreslagna åtgärderna bär jag ej

funnit anledning till erinran, då dessa åtgärder, med den kännedom jag

äger om Karlskronavarvet, synas mig ägnade att förläna verkstäderna

därstädes den åsyftade ökningen i kapacitet. Givetvis kan emellertid vid

arbetenas verkställande en eller annan modifikation av kommitterades

förslag med hänsyn till gjorda erfarenheter eller teknikens utveckling

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

befinnas nödig, liksom ock den under detta skede föreslagna maskinanskaffningen

av liknande orsaker kan behöva undergå förändringar.

Med en följdriktig utveckling av Karlskronavarvets uppgifter synes

mig väl överensstämma, att under 2:a skedet anstalter träffas för att å

varvet bygga undervattensbåtar och jagare — kommitterade förutsätta

ett samtidigt pågående byggande av högst fyra undervattensbåtar eller

en jagare och två undervattensbåtar — samt att under 3:e skedet

genomföras de utvidgningar, som erfordras för att därjämte kunna på

skålig tid bygga en l:a klass pansarbåt. Redan under nuvarande förhållanden

byggas å varvet undervattensbåtar av 2:a klass; och det synes

då ändamålsenligt, att i planen för varvets utvidgning för byggande

därstädes av krigsfartyg närmast upptagas anordningar för byggande

jämväl av större undervattensbåtar och av jagare. Härtill kommer, att

kostnaderna för anordningarna under 2:a skedet äro relativt begränsade

och att medel för ändamålet med hänsyn härtill synas mig, på sätt jag

här nedan får tillfälle att närmare beröra, kunna beviljas i samband

med anvisande av anslag för l:a skedets arbeten. Med enahanda förbehåll,

. som av mig angivits beträffande de av kommitterade förordade

anordningarna under l:a skedet, har jag icke heller något att anmärka

mot kommitterades förslag till arbeten och anskaffningar under 2:a

skedet.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra därom, att marinförvaltningen

och chefen för marinstaben beträffande de arbeten och

anskaffningar, som tillhöra l:a och 2:a skedena, i sitt utlåtande i ärendet

av den 19 november 1915 föreslagit, att de måtte komma till utförande

samtidigt. Då jag i det föregående i likhet med kommitterade ansett

mig böra förorda, att l:a och 2:a skedenas anordningar verkställas

i tidsföljd efter varandra, kan jag icke i vidare mån biträda myndigheternas

ifrågavarande förslag, än att ett sådant samtidigt utförande

av anordningar, tillhörande de två olika skedena, må äga rum, försätta

därigenom vinnes besparing i kostnader eller annat särskilt lämplighetsskäl

därtill föreligger. Eljest synes mig av förut angivna orsaker

den av kommitterade angivna ordningsföljden för anstalternas vidtagande

böra i allt väsentligt följas.

Beträffande 3:dje skedet hava marinförvaltningen och chefen för

marinstaben förklarat sig anse, att de till detta skede hörande arbetena

böra ställas på framtiden. Jag anser mig böra ansluta mig till detta

myndigheternas förslag. Visserligen skulle därigenom tills vidare undanskjutas

det mål, vartill motionärerna vid 1913 års riksdag närmast syftat,

då de velat göra staten vid dess pansarbåtsbygge oberoende av den enskilda

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 61 höft. (Nr 74.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

varvsindustrien. Men härför tala vissa skäl. Därest kommitterades av mig

biträdda uppfattning rörande ordningsföljden vid Karlskronavarvets successiva

utvidgning och modernisering vinner gillande, lärer nödvändigheten

att i största möjliga mån begränsa statsutgifterna föranleda därtill, att de

sammanlagda avsevärda kostnaderna för l:a och 2:a skedenas arbeten

måste fördelas på en ej alltför kort tidsperiod. Jag har i sådant avseende

tänkt mig, såsom här nedan sägs, en fördelning av dessa arbeten

på fem år. Tidpunkten för utförande av de anordningar, som tillhöra

3:dje skedet, skulle till följd härav bliva så långt framskjuten, att

osäkerhet måste råda, huruvida dessa anordningar, såsom de nu föreslagits,

kunna vara av då rådande förhållanden betingade och om den

nu i sådant hänseende uppgjorda kostnadsberäkningen kan anses vid

denna tidpunkt äga värde. I sådant avseende hava myndigheterna särskilt

hänvisat till de erfarenheter, som det pågående världskriget kan

komma att lämna beträffande eventuella modifikationer i fråga om för

våra förhållanden lämpliga fartygstyper och försvarsanordningar i övrigt.

Givet är emellertid, att frågan om utförande av 3:dje skedets arbeten

bör, så snart förhållandena det medgiva, upptagas till prövning och avgörande.

Med avseende å kostnaderna för de båda första skedenas anordningar

hava dessa för l:a skedet av kommitterade beräknats till 869,200

kronor och av myndigheterna till 962,200 kronor. Skillnaden beror,

såsom av det förut sagda framgår, därpå att myndigheterna till följd

av den inträdda allmänna prisstegringen å varor ansett, att kommitterades

beräkning borde höjas med 100,000 kronor, därvid dock borde

avdragas ett belopp av 7,000 kronor, som marinförvaltningen i enlighet

med hemställan av varvschefen i hans förslag till arbetsplan för Karlskrona

varv år 1916 upptagit att utgå av samma års anslag till flottans

nybyggnad och underhåll i och för förflyttning av redovisningskontoret

vid varvets ingenjördepartement till stora verkstadsbyggnadens

vindsvåning och verkstadskontorets flyttning till redovisningskontorets

nuvarande lokal. Kostnadsbeloppet för de till 2:a skedet hörande arbeten

och anskaffningar hava av såväl kommitterade som myndigheterna

upptagits till 365,700 kronor; och uppgår alltså det sammanlagda kostnadsbeloppet

för l:a och 2:a skedenas anordningar enligt kommitterades

beräkning till 1,234,900 kronor och enligt myndigheternas uppskattning

till 1,327,900 kronor.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den

14 nästlidna januari, bilagt innevarande års statsverksproposition, uttalade

jag vid nämnda tillfälle, att frågan om utvidgning och modernise
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 71.

ring av Karlskrona varv då ännu icke befunne sig i det skick, att den

kunde underställas Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till vikten av

att frågan snarast möjligt vunne sin lösning ansåg jag emellertid, att

medel för ändamålet borde tagas i beräkning vid framställningen till

riksdagen i fråga om anslagsbehoven för år 1917. Kostnaderna i sådant

hänseende syntes mig kunna beräknas till omkring 1,250,000 kronor och

torde därav för år 1917 böra upptagas ett belopp av 250,000 kronor;

och har Kungl. Maj:t enligt förutnämnda statsrådsprotokoll, på min

hemställan, föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående

beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål, Kungl. Magt

kunde komma att till riksdagen avlåta, för ändamålet bland de extra

anslagen å femte huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 250,000

kronor. I betraktande därav att, på sätt förut nämnts, till grund för

kostnadsberäkningarna för de till anskaffning föreslagna maskinerna lagts

de pris, som varit gällande före den nu inträdda kristiden, och med hänsyn

jämväl till den av myndigheterna framhållna angelägenheten därav, att

det av kommitterade beräknade kostnadsbeloppet bleve förhöjt, torde måhända

försiktigheten bjuda, att detta kostnadsbelopp icke upptages lägre

än till i runt tal 1,350,000 kronor. Härigenom skulle, synes det mig,

lör utgifterna under de båda skeden, varom nu är fråga, ernås en av

de nuvarande osäkra förhållandena inom det ekonomiska livet påkallad

kostnadsmarginal. Dock vill jag på samma gång betona, att nämnda

förhållanden göra det synnerligen svårt att med någon större grad av

noggrannhet beräkna utgifter av här ifrågavarande slag, vilka äro avsedda

att utgå under en längre tidsperiod.

Enligt min förut uttalade åsikt böra ifrågavarande kostnader —

med hänsyn icke minst till det avsevärda belopp av 1,350,000 kronor,

vartill desamma sålunda torde böra beräknas — lämpligen fördelas på

en tidrymd av fem år; och lärer av nämnda summa, såsom i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag angivits, ett belopp av 250,000

kronor böra äskas för år 1917. För vart och ett av åren 1918—1921

skulle därefter i anslutning till ovannämnda kostnadsberäkning erfordras

ett belopp av 275,000 kronor.

Om ock de sålunda angivna kostnaderna äro betydande, lära de

enligt min mening mer än väl uppvägas av de fördelar, som genom

det föreliggande förslagets utförande i nu avsedda delar — l:a och

2:a skedena — stå att vinna. I sådant hänseende synes främst böra

framhållas den i riksdagsskrivelsen av år 1913 uppmärksammade stora

betydelsen för vår flottas krigsberedskap därav, att Karlskronavarvet

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

blir utrustat med moderna tekniska hjälpmedel för att snabbt och

säkert samt i största möjliga omfattning kunna utföra förekommande

underhålls- och reparationsarbeten. Angelägenheten av att varvet underkastas

omändringar i sådant syfte blir särskilt framträdande i betraktande

av den tillökning av den flytande materielen, som på grund

av 1914 års senare riksdags beslut angående sjöförsvarets ordnande

efter hand kommer att tillföras flottan. Det lärer heller icke lida

något tvivel, att de ifrågavarande anstalternas genomförande utgör ett medel

för åstadkommande av en mera planmässig och ekonomisk anordning

av varvsdriften än tillförene kunnat ernås. Härav bör då följa ett mera

rationellt tillgodogörande av de till flottans nybyggnad och underhåll

anslagna medel, en omständighet, som med hänsyn till dessa medels

betydenhet måste tillmätas väsentlig vikt.

Vad särskilt beträffar de arbeten och anskaffningar, som föreslagits

till utförande under 2:a skedet, öppnas härigenom vägen för en mera

omfattande verksamhet för nybyggnad av krigsfartyg än som hittills

vid Karlskronavarvet bedrivits. Att denna verksamhet bör, i den mån

framdeles medel härför kunna beredas, ytterligare fullföljas, har jag i

det föregående framhållit. Härigenom skulle, på sätt såväl i förberörda

riksdagsskrivelse som i kommitterades utredning betonats, den synnerligen

betänkliga olägenheten därav, att arbetsstyrkan vid varvet på

grund av underhållsarbetenas ojämna fördelning å olika tider av året

för närvarande svårligen kan hållas vid en mera konstant siffra,

bliva undanröjd samt en fast stam av yrkesskickliga arbetare kunna

skapas. För möjliggörande av statens oberoende av förhållandena inom

den enskilda industrien vid byggande av krigsfartyg och för nedbringande

av kostnaderna för dessa fartygs byggande spelar också

upptagandet vid Karlskronavarvet av ifrågavarande verksamhet en betydande

roll.

Med avseende å den av kommitterade till behandling upptagna

frågan om vissa förändringar i varvets organisation anser jag i motsats

till kommitterades flertal — utan att för närvarande vilja uttala

mig rörande de i sådant hänseende framförda synpunkterna — att en

särskild kommitté för ytterligare utredning av frågan icke bör tillsättas.

Däremot synes det mig lämpligt, att handlingarna i detta ärende, såvitt

angår organisationsfrågan, överlämnas till de sakkunniga, som jämlikt

nådigt bemyndigande den 20 juni 1913 av chefen för sjöförsvarsdepartementet

tillkallats för att inom departementet biträda med utredning och

uppgörande av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer

hörande myndigheter, för att av dessa sakkunniga tagas i över
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

vägande vid fullgörande av det åt dem givna uppdraget; och anhåller

jag att, sedan riksdagen fattat beslut i den här föreliggande huvudfrågan,

få återkomma till detta ämne, därvid särskilt lärer böra tillses,

huruvida icke vid nämnda organisationsfrågas behandling av de sakkunniga

dessa böra förstärkas med en eller flera representanter för den

tekniska sakkunskapen på ifrågavarande område.

Vad slutligen beträffar Karlskronavarvets arbetarfråga synes mig

detta spörsmål vara förtjänt av allvarlig uppmärksamhet. Det är givet,

att ordnandet av denna fråga måste ske jämsides och i intimt samband med

verkställandet av den föreslagna utvidgningen av varvet, därest de åsyftade

fördelarna av utvidgningen skola kunna till fullo utvinnas. I sådant

hänseende blir uppgiften icke blott att genom lämpliga åtgärder

söka bilda en fast och yrkesskicklig arbetarstam — vilket syfte, såsom

förut erinrats, kommer att befordras genom en vidgad nybyggnadsverksamhet

vid varvet — utan ock att sörja för, att en såvitt möjligt jämn

rekrytering och vidare utökning av denna arbetarstam kan i mån av

verksamhetens utveckling vid varvet äga rum. För att en sådan utveckling

skall komma till stånd, är det emellertid av vikt, att bostadsförhållandena

för varvsarbetarna bliva väl ordnade. Den undersökning, som

av kommitterade i detta ämne utförts, har emellertid icke givit kommitterade

anledning att nu framställa något positivt förslag. Att så

icke skett, synes mig ock naturligt med hänsyn till frågans nuvarande

läge. Därest min här nedan gjorda framställning om anvisande av medel

för varvets utvidgning och modernisering vinner bifall, synes det

mig nödvändigt, att man snarast möjligt griper sig an med den ingalunda

lättlösta frågan; och är det min avsikt att under nyssnämnda

förutsättning hos Kungl. Maj:t hemställa om uppdrag till vederbörande

marina myndigheter att verkställa erforderlig utredning i ämnet.

Då arbetet med de av mig i det föregående förordade anordningarna

snarast möjligt lärer böra igångsättas, torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas

att av det belopp, som må komma att anvisas för år 1917, redan

under innevarande år disponera 100,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona

bevilja ett anslag av 1,350,000 kronor samt därav på extra stat för år

1917 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp under innevarande år av tillgängliga medel

förskjuta 100,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 74.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Hoppe.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1916.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fiJUTERi

Arkiv- aygCH.

1*50

UsajJ-i®ea

■SÄ5I&

■■■■■■■■■■B

Bil B.

. Aa rLaK orna .Mn. !Z Hee e mlie r j g. 1-4^

__________/<^cy-Cj-dy^ .

ÖVER

TILL NYANLÄGGNiNGAR ViD KARI SKRONA VARV.

DE UPPGIFTER SOM MEDDFI.ATSAV KGMMITFRADF

FÖR UTREDNING OM VARVETS UTVIDGNING OJ5H MODERNI5FRING .

Skala I MOPP

40 so

■ Mcf. io s o

U11! 11111 L

Generalst. Litogr.Anstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.A.

<3 h

Ä vn. *U/J

« n.< yr,.

KARTA

SC ''ltf A, & 4

aZL

jfccn

‘f-* ■i

O £t^Ä^VU.

éfe.

Sioyvctexc) åpXe/t, fux/tXcC, $ cC/c (&&5-

3by>Yiyy£cfct&txx£ CCA, XB<3^

A*

ES

a.

Lil

=0**1

•*• n ,t>

i...... *pÄ v''

Putt

^ v r

^ ir ii «

//4

/#

tJ i—5—1y1

Ti1

i y

<oc- *w

^

-t £Ct

•w- V tx

i L C «. £

■?

£& »V *

<P

2*

155.

<r

ce /VV

?*•-

4*

fy

*,S

i Olo/vux SfjAjtpex/tc ^.ioc-n S-e ■

£iJ«» * ^ 6 -

5,i

\

4*

S,5

4f

*5

3 o S/ca. SfléjjJs <X,IA c^x ce n«ti.

Q A /t

M, ce €C

JtM~

<$ ce k, ce

teet*”-

Iflt

Y?

>?

.V

8>f

£,*

V

£E

T

sfi

JC
-

+t-ntfryj£A

ApMsjidinCvY

löSr

;~E|Äv»vi4c/^vv-Lé''VL''..

MU

hccCC.

i

c&tsrUflC. CicCt-CbÅxOYlOC SSiA/ÅäxhXdif&lA, — j te-CpfsnxtxrJé&b j

■^Xe>%rA^tccS''Cib''i^rrn^nb „ [ J_ I j

/fn

Ae®

-in. ■-rrv

-rffc

®®fgf

7,*

^ \

A

8,7

6,-r

-V''-.

fy A« \

cfiuiVbÄÅyyx

\

\

Stan

3:

5,o

3.35.

rff

fe—4;

4*

fl fl fl

W

fr. 4*

fy a fy x £o r- it.

h 4i v o, *

4

•

« \ Li* •

i fy Ox

t] ^

<»

1 fl Kt t,z

•

V .

s*

A -f

-f

Jfl «»

-^ 4v

4*

7^ ?,5

a

. 0 7,t

m*.

?•

/■V,*''* ;

fy-:

é,Z

6,H

fy

- i A sCvÄ. ä [=a-CcA..

^ #. # $< * J6t

■ 5,0% r i

X*

75

y

\

-''v

\

V

S», *» V ^ &,t

fa & ^0 & ^ ^ pViö
-

s>*

^äxP^cknvvup ofynwe /é/i^pvccée^.

$&i, ''\aXÅ/ &tccäe^v«

Kr

K*-

K*

^ 4V (I; 41

7,» 1>‘

i. tJaofoctÅfe&tcftcc*.

%-„ £bx&&YudsrvCffråM6fo/t>ZocLlek.

i. STze^S^-d- TU tf.

K. clLtéu^.

5. eÖXJUi*.

10. yb,1AjC£sfl>*M>.

T. SycqjtSopT-. ■GobxXS*''.

S. <Cm6%&***>.

9. VyCC^c^^i^itcU^t''.

''O. SfoffA*MoJnv-6. 5ftaJC6-rruxnnA/v-cisrrL
ii.

cfCcöU ■OUV&.

{%_ ^Sei^<XC^rr\ÖuA<CX4Zo/A^M*C''.

11. • SiccXorrYVOVn/iXAAmv. ^VcSÅcSkOt/.

ik. cuxåu*. cefybtöeS*.

t5. chfr<gmöLdCcVu£j>/&3ct£4&- (6. cUtf>u4. £C$txaSc.

• iZ'' ''fisseexeidovt* ^ät Sgsj>i«A^VC-»a.

<8. SCacAttvw —))--&-- *

<9. 3^o4oS
%0.

S-t. SCc^OcXj 6ccé&AAb. £Cx/COt>"tee rrv.»»!.

£Cn^fxtw!4^M^.

5-3.

&t. GC^OtCcé^-idxao,

55.

''S-to. ^cccpnÅcS.oCAs -

521 ^öS/UZl^dociLx/ce,.

58. Ö^Ct■ddb&StoAA.

$9- §rmeSyx-.

do. 3Uc%lk^l nao.

it. cfCuyno/ttcoLCcfc.

35. ^on^vu^-^-u^j.

33. Ji&fcalU Jp»e. S&éidU- offitoä

5*. eUk&u*.

55. iSZccf&kgat Tim.

56- GCfytxco&ivSyu/,

37. S%aoicc£?*- -YTvac/vfUnuAk.vlS sau^yud^/

38- <Ui^6.

39- cJfotCfiSkp**/ TV* {Sr.

Ko. clpOCp.jp&kfarr^A&ru.

ki. VrfyuA.

Kår. Sx&cffÅ^oL Yl* ft
Wfc

fitravtcc£^t«fc6^?l^Åc<crv.

K5. c><Ucp>AfL*Z YIHO.

K6. (f/toVCccsrvS ^lAjOC /d^vvÄÅwO.

W. c^^vvt^wtti fle^

A8.

V9. ^ccrrrXo. ^uv4^>vc64-t*

3"ö. &,ll»jYdö<&6MpciWcC£.

Si GGnCff>CCV*Y\4&UA.

55;

53. ^^MaowwlÅvti».

55. •&&,- och x3vd**^ic rL/>Socl

56.

5Z. tv

58> eiLt^vi;> oc^> ocfy[sux$£..

59. 93cC€>/&m/*-

^3. CUxX/rJCiÅpv£''.

61- f^w^tÄ^CvrwrvCC/t^-.

55-. (SC^0t<X^5rfe-Vt^>.

C 3. ^Öt c5^^WO>v6/ftA^rV.

6V. (^LaAvo-n^é^ä^^Ä^-uccxÄAAvi^^tÄts .évt*.

ö5 C55o,dtccb ,%5>V AAAp$£- ■rruXrV -v OyCt-vclä^Aot.

66. 92X^0 u.5.

67. d^v£*Äii$y&‘-^.^»Tvnt^a^ ''*».»».

63. ^‘5--»>vcc»vi»ÄÅr^»v* -^wwtv U27.

69._^)s- —<5*— 714 5-.

Tf?. SCcA.'', &cc£- oeX) bvecZtJV'' U/3.

7i. c£vcitkbu4 Ppyo yrcct/n/a ficejo 5 pcorrvSyx.

75. cdktGfpkpvi'' 71/^5-6.

73. 3cp- oeé /yoivernccfo>./&oS.

XK. 3Cx&flSytå.

X5. 3CCcL/p^9^''U6.

76. S^o^wMX^u^^eSlZaS/nccS^po/vcåS

77.

-m^&w Z -yvuX.&aÅhi^

76. äticpkjxAl Xli IX.

79. 35tx/cSecc/vi — och ->w. <»v.

8ö.

w. 5346&C&V&U* §6k /CcUftteijaAXAoyvact.

85. 977å^7tÄfl^4ct^iÄ-.

83. &cO*vOjf£CC/c£/xA''-

SM. 92u^tfta^vnv. edfbtäc)*/.. VcSXcSxC^.

85. -6vö6u«^rv^rv.

8». SCofycocS.

37. £Utf>M6. 3%ii/34’Z*''.

38» ^>«!V-r!^TVCC^»yl^,:^<*:4''t/>ai ^X^^SiXi^YV.

89. SCecwo&cccgvåiX''- SCooc/vro.

90. QjpbuM)i0o&3iao och /yZv>cÄ/i..

95

93. 9?0&&oå.

9 k. ScchiÅo ^i^^n^o -huo
95.

etfUdSsA&M*.

96. 95o£cw p**. ajXvÖo^ yp/^JvZccYiX.

97. oVvuXAccMccxcr.

95. toÅcC^O •

qy__Qå____ . TZlofr-qviov-pcnKccå.

<00. å&vjcveir^haS.

ioi. 35/x£&**■*•

to*. SC''Qbiaå&^SOtS&cå.

<05. éijolSéynXoy^khvi^.

{OK.fyeS&oÅ

<05. cfCafl -

<06. QeOvrvfaSiX.UrrJjfoKAt,.

ioi.ZMoS

‘{O&.cfcu*''.

(09. ».Kil*''*''» fVt. tvlfe DaflttMM.^-

110.

tf

\

\

\

7t

^6

7» <« ^

ntf
-

Z i Z?r Tf

7,«

7; 9

^ ^ «, l .p ^

0 f» r» - - ’ ''

%

6,5

^ 4V fil tvv

^ VtfSr.

I* 7,° 7,H & 7,% 7,o fr

tA

6,9,

%*

6,5

6t>c

TJit?* fy 6,b

fy fy

HUS. 7,5 7,0 7,0 z,b fy 7,t fy 72.535 $f

o 0 O O O O ° ..''

^ 7?^^ wa. eJtii.

6,1,

Sfi

fy

fy fy

fy

*"■"• via. VM. vm. - 4 7^!<,''■, ^!3S

«, fr

€5

#’

^,3 £«

<* 4> =?♦

b,5

6]f

4?

? ^ Ayr #

=?3

5V W.

ff 72?3.

^,<7 ^

'' 72fV.^ o* ^

72*5

^5

^5-

72*5.

t*»

fy 6,t

6,1 4?

^ 7y> fy fy 6j*

fy

fy

65

fy

6,5 65

. 4? o 6,9

%

\

tvvu>hchrri&v

Kt

X

\

\

\

SLxla, <: 2000.

W* As. Vita W£. ?« ^ ''•<

*•> ?} ?3 r-J T* tv

Ä .imss wiif’*

?<•

1,5

fl

45

ff

§5

fy

fy

7,5

Av

fy

fy

fy

9XUtcx.

<^1^(^70440^ Å

f/ver, injiffivicufot

inom tfJxxp/vefo-

t. (OoA/pCilw.flbtctSerV,

73. ''VÄ/tÅdtsfyuXcYV TV* i och V.

(45. SfltfltiaCfioÅ

5 3TiccCcuXX.tloé ■rrv. vw. .föv c''v tp. ■?.

7K. Sffaoo tieco» 3. <kfye(/

<H6. SfteJcéoS ?t*3.

3. c-‘-ovux^s-^>v^ ^5v éatp<ic&4p ccxXc-me-rJUt.

i5. £.kcpfy*.i n.*5.

(*<1. c^i r/Jccxvvvc^oSoS.

K. é>Oy. cd* 0-J\Y!.YV\OflviXooS.

76. BTZcdU/ACCO^öxxädil ‘C*5. <fo''Coop>x^6veåiO.

(MS. ‘VodiXJh wodUp/ySc.xSitxy/ ''pox otrÅy. S.C/.

5. SfCsCyccJiS.

7». SoxxJcåa So 3 pö\ fit.<pa„ .

iM9. Sfd^aC- iför, c^corriCcc a£<xijO+%o{/lider,.

c. TTlsJCitXcclbob pär. oJUo-^adO. ynvnpoxcaSiZ.

73. fiä-wa/u-rvc^o6c5 hox,

ISO. d^ocrvfyfiyvvi.

7. S7L''^6flr<x^-

79. 3Cothfyöznäc3.

C5i. 3as>\o^a/u).

i. SCJrOiccSiAi) u-b.

SO. cfCoCi-hytA-L 71 lo.

155 cPwmy>fa.\*.s por ^oömhet, ctochcc/n-.

B. 9TtvYv%xcJhlfax££ciU''.

8i. där/.Jcv3voo.

<53. VlxÅe-aafyuict Yl‘,9.

iO. SCo-rrvpcCi) \vr3*Jo6Öfydnc^ipcO''X>iip>>u^-.

83''. 9rLZx/tov<ixJk.^tao3>Svc^Yux3cyv.

15K.-£)*- 7158 och ovtCtXedooS.

ii. 3vö6xVtCä^CVtCcé, v»w»vftörvtöt- Wifll.

H. 03yffin*é fil

155.-SV-UHo.

^5. de vpcS^atACUicC.

SK. 93.^,vflrvrv.

156. c>/£f t.i-tbiv»-

i5. ‘täxvaxZnophob pc.x oijoXpac %ctj>. Sdp^.

3 5. SLrYvc^Zxt/p.b.^M^sS*w TI* 5 3, v S.

m. £„t(,„.

iK. dox^/SdzA^jvXrzxénc^ifycyv.

3 c. 97Ac l^opo.eeaul.

(56. ‘VeaXtex ■ oanh-vipv

05. %,Zc^Xu/>Åa .pattaccLnlrvc^bbjoch"

37.

159. ^VepalccatXA.e&otrteXAv.

ib. ccccp?uiÅ&ibÅ^uJs pest, Soctlcervcc.

58. 3-u.yxYvlä,yu)evLcVaxÅoXccS-

160. iäcX/z/x. jjccrnh-vipowctcb. 91Lxtcdccpät*.Tls6.

•17. SfyaaÅyL/ÄtX Tli å-i .

89. E^.cck-tWWAx^J fa oa-

(61. 97a£Cc Tpz/thuaet-.

IS. ctCotlooxc pex- cCjcx echo smot.

BO. ''Bo.ccXÅiy o^cyx/^iv^rÅottxZ''.

{69-. £ZCC6ocn£aÅp,vCckr.

i 9. éCeSttoioaS*

H. 93ifl,Äj«£.

<65. 3te^aA^r,cfaX 71*7.

5 0. TZfyXwrv pox .tiOmyfcZyrroXcxd tupX-,

94: _ «)*_„.

{6 V. Sjo ttetd/od Yl" 51

9,1. ipär, YUffX, c)ocSiOAsrt. ce.

93. por, cLru^i/Uyvi^mccah.

<65. SfiotXvacCC.

%%-Q*.....—- -u- <S?34ccx, B decfkcc.

9M. 9Ylaeit*fyfvt7''-

<66. S.Å §pix/iha±e£.

53. 5A7cc* t^ccm..

95. cfär/taSpär, Xo/t^acSSaXb-vrwCAibocrÅx.e.

<67. SfaLiJipicCeX- 71*3. (9Ja/r cc-bhpadd)

5V. 91ZodC*xicct&aS pon, oc/tS. jjoatarv oC ä2’

96. cD*/tÅx*aÅp.vCeb It* 51

i6s. dCoCSc.d.

55 c^ötaAcS 3 3 itjvvC.

97. oCjfpä/vtac3.

(69. dZlxbträccipätAouict Ylf6.92ceM/*6ju£lV((

54. S*povyvcga/oå.

96. åfbp/JLpär, eCptÅécth.

■Ilo. ®S 11* t.

57. cförxsv.otsvZrvOji 3 M^viX.

99. 97ZocX%aaacUpöx/ta3*X 7145-

171. VdtÅciahjrvC Tli 19-.

58. -- ^4/r Ä->-L^30flw*vcv.

{OO. VZcfyaa/k^iaZ ViT.ålletaA./uuni ta*f\ äåtiifcj?

<z%__S>‘_ n* (i, (V cJh It.

*9. i)?

lOi. °0''ompacka apwri flccrA.Ci.

{73. ‘VacAthpCZ po*. StevccAZvn,.

3ö. 3^75/5 oÅ/%,.

<05i ^-l^<yvu*A opv**, fy^XmO^atdC.

(ZK. S-yrA/c-nXce/tXtÅ^rrvYYxoc/ceyr 71*5i

ii.. G/i&okiyiSlpviZtt Tli i. emSeCauc.M}.*rÅ/>k.

<0i. 3/Cuyx&foyuX,.

<75. $Yvl*ttc£c<£uxpxtenajjbhiAO.

35. TiiiAabi&juZ pär, JlocÅoayioc.

■fOtf. SXrtra^^ccsn/wthwA-

■176. dllccbter pär, ^niatttCec^tacpriadCék,.

ii.

105 Otnf’o-1 trux/iei-CCLti o k

<ZZ. B5ctdfyua jaoc hvirrympiaMfy.

3A S.t eaoÅjrvh Tli i.

(06. cfocchcfÅCcrriYruxeirrv.

<7S. 9lZah.rvscipärtecd 71*9. (pOcoynjapöteccS)

35. 134/tfybaÅ Fofyrrront potajotxi.

(OZ. BjcSCodå/t,.

179. ‘Bh r.o-n ox^tetp. Ioa^c,ct.

i 6. G/tj€CA,3teer-i,.

<06. GCvätoryxO/SvCaXcitt..

{SO.aiCoCbhyieC 71»A.

37. S&arAX&n.

<09. cU/citt - och -CaéÅu-i. CCxr-l/ytor..

/it— S>s— n«3.

36. 95 xapocrvvrzcc,.

«0. cffaSpäzxJcd.

av._S}<_TV- v.

39. Storax. -v.6*Å*toc6/,.&il£yt$-rr^cdärr,.

{{{. iSCrLC^ioeYvYvoh^vi.

(it__Ä1*_ 71* <.

Ko. SOlSivV och A/n^t/CAxrry^XYiX^n^ÅcuevteAxt.

«9r. eftoda vccÅX-. Spörtxax/oVM™,.

<iM. BB.aopyvca.

K i. 3C£c&fytocj*th-

iii. Bix^oföfyviö och ''vcSJooä.

(Sfi S^liJclxä TU&

K%. Säv-rJvÅi-Sc.S.

i<K. BS/tMayXjp/ifyvofO+ACj-ri,.

<S6. 3Ci/uXhteY.

>t\ SpvuthS wr.

«5, iHmj^xc-wvi-flVwvm/. 97Zccdivt-vxvt^ »v.

<57. Sö/tA/OCte-wO^b&oS.

KM. .^AchcevYiZ^e/åyiCji^vxxh^tctS.

«6. SkcepApi/iÄ’ Slik.

<58. BBätemtJa-vvb.

H5. é)t''Cccta<Mc och .vtec-ws.

<H. eP/updkX\Xpojuck&.

ii 9. cf/Cacaffiby-tX.

M6. cX-wwCA/^AtA,.s.tocA

<(i. SXllCxCrXlY\ZrvCg6/tuxrrrY-rv<x.rCrrr.

19 o. Si&ywi/fa w*.

VT. o^Ätvct''Ltw<y>.> päv olnU3gtm wrvtXsvdlfn-

«9. ctTixvuj-vv6 fcy-t.7,.

<9 {. S/fy^SdofccXC -me5 h i‘,>a),e~/rteg.

Mi. 3Coht>h/^Jl/ 71*7.

(%0. ^CeÅXrÅak. vvcÅdtacJ och jjävuxJ.

<99/ 5u*^wvv4.tä77vvl-»v*5^.

Må. ctCo.tcpfySocA,.

(91. 3yvv*rvdCcCxÄxJkcCrrv~rYVOlA*^v 71*1.

»93. frpKÅ.etx,''^. för, ■ftavterrur.. (iQOOh^dj

So. 5^-l^^vvaA 0^0*!» yi/tcK^.-l''5C^t.

155. SoiYvS-cjpc/tJ)-

i9M. SAy.dldioc>.

51. -Ofri__„_ véwä/ip.

ili. ä^cyfto-nka/tcX.

195. BsärÅttjegbScS.

tv. mv.

m.ép/uMo$ m.

<96- SAotVvacCC.

Sb. cUwScebA''%p\\h'' tu C.

{9/5. £7/vthtCc/thc^0a-riXc{/li%ÅcCrYlryr\OOtCrru

<97. BJaiociyxS3 tccCi.

5-^. mobttfvtA&i PS*, cfrpvto^ofy.

{96. StU-aphj,v*C Tli ö.

(98..K.c*(j. tjut

SS. t/irrv- och ''yyrx.tccytS^yivfyeick.

iVL. GKjiXd£iärAso*xÅ/Aöu)4r,.

S6. BlLuArfjtiviJt-iÅv CCHsrr.

<96. COrU^XOt-rirrix/CxyrrX,.

SZ. chcgatapjtSccCfa ^.«».

<9/9.3j3ccrru%<xså.

58. cdoxAJoc/iZrvo^aScS''.

<50. 95o3 po/t. /sTjXa/t^

Så. 3Coctflpövc3t£-

ii i. BäaS/SaS.

60. ^TZccbÅZYu^XhiCCrrirrricC/XX/re.

i 35". SPoC^hp/.f, pät, COdt. ÅtyoOt/iXcrrrurrXfX''.

6i. GCkhcfyrfoÅ oPxaJcS.

(ii. 95aS pär. .fyuxAaC.

». SVcoAmJ-

<5K.&oc/J(auYpätx£c£dk- ''Thfår.

65. ‘BTZocXaxi/x£päe''cccSct 71*3-

155, §är,v/xxZYvo^>ScS.

6M. 95i£Cfao£wccå äpnwt, ''V/X/ppbJo o^zXim. ''YlSiK

<56_ SXcc^dzA aC Yl* 6.

65. BTUOZe/tdxJipox/eccSeX, 7147.

<57. 3/5/SaS.

6 6. 95ck i. verAotxS. SOiAxao. 9S.*6Zc^tvA.^x,iittr.

<5S. é/kolle.fuct pär, Cmo* opdeCndvc^crt''.

67. &Pllj34)ZC%cSlOrlto.''cdC,.

6S. pvviXcrJLoCnvyrv. BiLxdC./Trurm. port, CCfiÅjO.3.0.

<39. civdttAhuaoc.

<M0. SdloXXA&d

69. t&är/Voc/iZrxCjb/o hy/Ss po/t, CCeS. Jjoxtcn. 3.Z0.

m.

70. OOtSdtbSi/rS por, OJthcUpMXarv <3. (9.

iMår. S/Cccc^cyi^xcZ-.

It VMÅty^iprMåJ fs, mi.f,.^*~3.0.

<M3. dOvocYvScSxrrv. (cio/orJcSbiSeSX)

7%. SXcrmZohtX- ZccSo/locXoAZwrrr,.

{KM. SättecSbéaS po/t. åcxehocUrv.

FOTOUT. GENERALST. IJTOGR. ANSTALT STOCKHOLM 1916

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1916:94 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning och modernisering av flottans varv i Karlskrona ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten