Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning G. IT. Santessons änka Alma Johanna Santesson, född Lindberg

1916-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:83, Angående pension åt förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning G. IT. Santessons änka Alma Johanna Santesson, född Lindberg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

1

Nr 83.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pension

åt förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning

G. IT. Santessons änka Alma Johanna Santesson, född

Lindberg; given Stockholms slott den 10 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, ..-nr

att förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf

Henrik Santessons änka Alma Johanna Santesson, född Lindberg, må

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 700 kronor, att utgå från

och med november månad år 1915.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

»GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 69 höft. (Nr 83.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

Utdrag av protokollet över jordbrulcsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1916.

Närvarande:

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

I skrivelse den 12 januari 1916 har tillförordnade chefen för Sveriges

geologiska undersökning statsgeologen Axel Gavelin hemställt om

avlåtande av proposition om en årlig pension åt avlidne förre aktuarien

vid undersökningen filosofie doktorn Gustaf Henrik Santessons änka

Alma Johanna Santesson, född Lindberg, till belopp av 800 kronor.

Häröver har statskontoret den 1 februari 1916 avgivit infordrat

utlåtande.

Till stöd för sin framställning har tillförordnade chefen för nämnda

undersökning anfört följande:

När geologiska undersökningen från och med år 1910 uppfördes

på ordinarie stat, hade Santesson redan uppnått en ålder av över 62 år

och kunde således icke vinna inträde i civilstatens änke- och pupillkassa

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

och därigenom tillförsäkra sin maka rätt till pension. Att emellertid i

detta fäll ett ömmande behov av sådan pension förelåge, borde tydligt

framgå därav, att behållningen i boet efter Santesson, såsom syntes av

bilagt transumt av bouppteckningen, belöpte sig till endast 1,501 kronor

22 öre.

Såsom vägande skäl att bevilja den begärda pensionen kunde framhållas

Santessons synnerligen långa, plikttrogna och om framstående

skicklighet vittnande tjänstgöring vid ämbetsverket. Efter att den 1 juli

1872 hava blivit av dåvarande chefen för undersökningen anställd såsom

kemist vid densamma, förordnades Santesson år 1875 av chefen för

civildepartementet till tjänsteman vid verket och 1901 av chefen för jordbruksdepartementet

till aktuarie, å vilken befattning han erhöll fullmakt

vid undersökningens uppförande på ordinarie stat från och med början

av år 1910. När Santesson från och med 1 juni 1914 erhållit avsked

med pension, hade han alltså tjänstgjort vid verket under 41 år 11 månader,

därav i ungefär 29 år såsom kemist och i 13 år såsom aktuarie,

varjämte han i 38 år varit dess bibliotekarie. Under denna i det

närmaste 42-åriga tjänstetid hade Santesson blott två gånger åtnjutit

tjänstledighet, nämligen under 2 veckor för sjukdom år 1875 och under

3 veckor, likaledes för sjukdom, under år 1895. För övrigt hade han i

mycket stor utsträckning utöver den dagliga tjänstgöringstiden ägnat

sig åt verkets arbeten. I alla de funktioner, som Santesson under sin

långa tjänstemannabana haft att fylla, hade hans arbete präglats av

gedigenhet och skicklighet, och det kunde utan överdrift sägas, att han

vant ett av ämbetsverkets bästa stöd.

Då Santesson nu avlidit efter att blott under något mer än ett

år hava fått åtnjuta sin sällspord ärligt förtjänade pension och utan att

hava varit i tillfälle att genom delägarskap i civilstatens änke- och

pupillkassa tillförsäkra sin efterlämnade maka nödig bärgning, syntes

det vara i överensstämmelse med rätt och billighet, att statsmakterna trädde

emellan genom beviljandet av änkepension.

Enligt den för Santesson gällande lönestaten skulle pensionen till

hans änka efter de nu för civilstatens änke- och pupillkassa gällande

normerna hava uppgått till 800 kronor per år, ett belopp, som med

hänsyn till penningvärdets fallande under senare år nu måste anses

synnerligen lågt.

Vid framställningen har fogats transumt av bouppteckningsinstrument,

utvisande, att Santesson, som varit född den 3 september 1847,

avlidit den 14 oktober 1915 och såsom stärbhusdelägare efterlämnat

änka och tre barn samt att boets behållning uppgått till 1,501 kronor 22 öre.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83.

Till jordbruksdepartementet har vidare inkommit ett av vederbörande

pastorsämbete utfärdat bevis, att änkan Santesson är född den 28

augusti 1857.

Statskontoret har i sitt förberörda utlåtande anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till vad chefen för Sveriges geologiska undersökning

anfört måste starka billighetsskäl anses föreligga för utverkande av

någon pension åt änkan efter Santesson.

Vad beträffade det föreslagna beloppet, som motsvarade vad som

skulle hava utgått till änkan Santesson såsom pension från civilstatens

änke- och pupillkassa, därest hennes man vunnit delaktighet i densamma,

måste det ju visserligen medgivas, att detta belopp icke vore

i och för sig oskäligt, men med avseende därå, att för pension från

nämnda kassa förutsattes erläggande av icke obetydliga avgifter till

kassan, syntes det dock statskontoret, som om beloppet i detta fall,

där inga som helst sådana avgifter förekommit, borde sättas något lägre

och icke överstiga 700 kronor.

Då geologiska undersökningens tjänstemän alltsedan år 1910 äro

uppförda på ordinarie stat och Santesson allenast med hänsyn till sin

då uppnådda ålder icke blivit berättigad till delägarskap i civilstatens

änke- och pupillkassa, synas starka billighetsskäl föreligga att bereda

hans änka den ifrågasatta förmånen av pension. I detta sammanhang

kan erinras, att Santessons pension, 4,000 kronoi'', varit lika med det

högsta pensionsunderlag, som för hans tjänst varit bestämt enligt

gällande lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Då, enligt

reglementet den 21 december 1907 för civilstatens änke- och pupillkassa,

tjänstinnehavares delaktighetsbelopp i samma kassa är lika med en femtedel

av högsta pensionsunderlaget enligt civila pensionslagen, samt pension för

änka ensam enligt berörda reglemente utgår med det delaktighetsbelopp,

som senast varit för mannen gällande, skulle, därest Santesson varit delägare

i kassan, pensionsbeloppet för hans änka hava utgjort 800 kronor.

Någon avgift till nämnda kassa har emellertid av Santesson icke

érlagts.

På sätt statskontoret anfört synes därför 700 kronor kunna anses

såsom ett efter omständigheterna avpassat skäligt pensionsbelopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen medgiva,

att förre aktuarien vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf

Henrik Santessons änka Alma Johanna Santesson, född Lindberg,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 83. 5

må under sin återstående livstid, så länge hon förbliver änka, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 700 kronor, att utgå

från och med november månad år 1915.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekänder.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 69 höft. (Nr 83.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1916:35 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sst åt er na. s. 70 i texten