Sök i Ratio Lex

Med förslag dels till ändrad lydelse av §§ 49 och 33 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen dels ock till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott

1917-03-09 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:111, Med förslag dels till ändrad lydelse av §§ 49 och 33 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen dels ock till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

1

Nr 111.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till riksdagen med förslag dels till

ändrad lydelse av §§ 49 och 33 regeringsformen samt

§ 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55

och § 58 riksdagsordningen dels ock till lag angående

ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om

val till riksdagens utskott; given Stockholms slott den

9 mars 1917.

Under åberopande av bilagda i statsrådet hållna protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed

dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga

härvid fogade förslag till ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen

samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen,

dels ock föreslå riksdagen att antaga bilagda förslag till lag angående

ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens

utskott.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 93 käft. (Nr 111.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. I,

§ 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad

lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolanderriksdagen i kraft av denna grundlag sammankomma till lagtima

möte varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter;

Konungen dock obetaget att, emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag

sammankalla.

Hos urtima — — — — sammanhang.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevilIningsuDkott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning

ogh de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima — — — — ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 2-

Lagtima riksdag skall, i kraft av rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år den 10 januari eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag----sammanhang.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

3

§ 37 inom. 1.

1. Å varje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsattas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott samt ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens

ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet

av tjugufyra, bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet av

sexton, vartdera lagutskottet av sexton samt jordbruksutskottet av sexton

ledamöter, vilka värdera kammaren till halva antalet inom sig väljer; ankommande

på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant tinnes vara

av nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagande av frågor, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, så oek att, därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 42.

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från

kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock av andra lagar och

författningar, som stiftas av Konung och riksdag samfällt.

2. Ett av lagutskotten skall ock granska justitieombudsmannens

och militieombudsmannens avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma sammanträden sig emellan

de till dem hörande ärenden, och skall i fråga om sådana sammanträden

tillämpas vad i 45, 48 och 49 §§ är rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om jakt och

fiske samt angående vägar och skjutsväsenie.

§ 54.

Konungens skrivelser —--— yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sjuttio dagar

från dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma.j:ts nåd. proposition nr 111.

Konungen finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda

eller prövar uppskov med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av

riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyrtio

dagar från öppnandet och motion, som föranledes av kungl. proposition,

vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i kammare.

I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till infallande

helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande, och

må fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då

propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för

särskilt fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som

av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är sandad.

Motion bör — — — — sammanföras.

§ 58.

När proposition — —--uppehållas.

År inom kammare väckt fråga om sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § första stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga blott för det sammanträde, då den

väckt blivit, kunna läggas på bordet, men vid det nästföljande ovillkorligen

avgöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till

riksdagens utskott.

Härigenom förordnas, att 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val

till riksdagens utskott skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vid val av suppleanter i utskott skall vad här ovan är i fråga om

val av ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.

Val av suppleanter må utsättas att äga rum samma dag som kammare

väljer ordinarie ledamöter i utskott; dock skall, därest någon ledamot

av kammaren det yrkar, suppleantvalet uppskjutas till annan dag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

fredagen den 9 mars 1917.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hassei.rot,

von Sydow,

friherre BeCK-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mö bore,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde, att den

kommitté, åt vilken Kungl. Maj t uppdragit att utarbeta förslag till åtgärder

lör beredande av lättnad i riksdagens arbete, den 18 sistlidne december

avgivit underdånigt betänkande med förslag till ändrad lydelse av §§

49 och 53 regeringsformen, §§ 2, 37, 42, 43, 54, 55 och 58 riksdagsordningen

samt 5 § i stadgan om val till riksdagens utskott.

Efter att hava redogjort för betänkandets innehåll, anförde departementschefen:
»De

av kommittén föreslagna ändringar äro i vad de avse bestämmelser

av grundlags natur följande. Kommittén har hemställt om förläggande

av lagtima riksdags början till den 10 i stället för den 15 januari.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

t

Vidare har föreslagits inrättande av ytterligare ett lagutskott; båda lagutskotten

skulle liksom det nuvarande bestå av sexton ledamöter, och hava

bestämmelser meddelats om fördelningen mellan de två utskotten av dithörande

frågor. Tillika har kommittén hemställt, att av de ärenden,

som vid jordbruksutskottets inrättande år 1909 överflyttades till detta utskott

från lagutskottet, nu skulle, i sammanhang med tillkomsten av ett

nytt lagutskott, till behandling av lagutskott återföras frågor angående

lagar och författningar om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, avvittringar,

skiften och jordstyckningar samt därmed sammanhängande ämnen.

Vidare har, i fråga om tiden för propositioners avlåtande, av kommittén

föreslagits, att dessa vid lagtima riksdag böra avlämnas inom sextio

dagar från riksdagens öppnande; senare må enligt kommitténs förslag

proposition ej avlåtas, utan så är, att någon under riksdagen inträffad

händelse därtill föranleder eller eljest uppskov med framställningen prövas

lända riket till avsevärt men. Slutligen hava vissa ändringar föreslagits

beträffande motionstid. Enligt gällande bestämmelser kan motion

i grundlagsfråga framställas när som helst under riksdagen; kommittén

har hemställt om sådan begränsning härutinnan, att dylik motion måste

väckas inom fyrtio dagar frän riksdagens öppnande. l)å motion föranledes

av proposition, som avlåtits efter riksdagens öppnande gäller för

närvarande, att motionen skall framställas inom femton dagar från propositionens

avlämnande i kammare. Av kommittén har nu föreslagits, att

sådan motion i regel skall väckas si-t vid det sammanträde, som infäller

näst efter tio dagar från propositionens avlämnande; emellertid äger i detta

fall kammare, därest den med hänsyn till infällande helg eller ärendets

synnerliga omfattning finner sådant nödigt, medgiva viss utsträckning av

motionstiden.

Beträffande kommitténs förslag rörande tiden för propositioners avlämnande

vill jag erinra, att frågan om tidsbegränsning i förevarande hänseende

var föremål för övervägande jämväl av den kommitté, som under

år 1907 tillsattes för verkställande av en utredning, liknande den åt 1916

års kommitté uppdragna. Emellertid fann 1907 års kommitté sig icke böra

föreslå någon bestämmelse i sådan riktning; och anförde kommittén till

stöd för denna sin ståndpunkt, bland annat, hurusom det måste anses

vara av synnerlig vikt, att regeringen, vilken icke alltid vore i stånd att

på förhand överblicka alla de frågor, som borde till riksdagen hänskjutas,

icke betoges rätten att, närhelst, sådant av förhållandena påkallades, till

riksdagen framkomma med framställningar. Riktigheten av vad 1907 års

kommitté sålunda yttrat torde ej kunna bestridas. A andra sidan lärer

det få anses vara av ett tvingande behov påkallat, att åtgärder med det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

snaraste vidtagas för beredande av lättnader i riksdagens arbete; och

säkerligen torde den ifrågavarande, av 1916 års kommitté föreslagna

grundlagsändringen kunna förväntas bliva verksam i sådant avseende.

På sätt båda kommittéerna framhållit, måste givetvis, för att riksdagsarbetet

skall kunna bedrivas planmässigt och med fullt utnyttjande av riksdagstiden,

det vara av synnerlig vikt, att arbetsmaterialet så tidigt som

möjligt förelägges riksdagen. Nu har 1916 års kommitté, som föreslagit

en viss tidsbegränsning för propositioners avlåtande, funnit undantag från

den allmänna regeln böra stadgas för särskilda fall; och med hänsyn därtill

har jag, om än med en viss tvekan, ansett mig kunna i princip biträda

kommitténs förslag i denna del.

I fråga om den tidpunkt, inom vilken propositioner i regel skulle

avlämnas, vill jag emellertid hemställa om en jämkning i kommitténs

förslag. Såsom kommittén påpekat, har den 1 april framhållits såsom

en lämplig tidsbegränsning. Men kommittén har för sin del ansett det

fördelaktigare för riksdag<arbetet, om tidpunkten i fråga sattes ungefär

till mitten av den i grundlagarna förutsatta sessionstiden, således enligt

härutinnan nu gällande bestämmelser till sextio dagar efter riksdagens

öppnande. Med tillämpning av det av kommittén föreslagna stadgande i

fråga om tiden för riksdagens början, skulle sålunda den ordinarie propositionstiden

utgå omkring den 13 mars. Som denna tid synes mig väl

kort, anser jag densamma böra utsträckas med tio dagar, så att propositioner

vid lagtima riksdag skola kunna avlämnas inom sjuttio dagar från

dess öppnande. Beträffande de undantagsfall, då propositioner må tillställas

riksdagen senare än nu nämnts, får jag förorda en bestämmelse,

något annorlunda avfattad än den av kommittén föreslagna.

Mot övriga av kommittén föreslagna grundlagsändringar har jag

icke något att erinra.

Kommitténs förslag innefattar vidare hemställan, att 5 § i stadgan

den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott måtte erhålla viss ändrad

lydelse. Jämväl denna hemställan anser jag mig böra biträda.

På sätt kommittén anfört, torde denna ändring kunna genomföras

och träda i kraft utan samband med ifrågavarande grundlagsändringar.»

Departementschefen uppläste härefter dels förslag till ändrad lydelse

av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43

mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdag''Ordningen, vilket förslag överensstämde

med det av kommittén avgivna utom beträffande det till § 54

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 111.

9

riksdagsordningen fogade nya styckei, innehållande bestllmraelser angående

propositionstid, i fråga varom iakttagits vad departementschefen därutinnan

yttrat, dels ock förslag till lag angående and; ad lydelse av 5 § i stadgan

den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott;

och hemstållde departementschefen, att Kungl. Maj:t läcktes dels

förelägga riksdagen förstnämnda förslag till prövning i grundlagsenli

ordning dels ock föreslå riksdagen att antaga förslaget till lag om ändrin

i omförmälda stadga.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. M;ij:t

Konungen förordna, att till riksdagen skulle av låtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Nils Berlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 93 höft. (Nr 111.'')

2

fcc bo

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:188 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riks s. 1 i texten
  2. KU 1917:13 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag dels till ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. s. 1 i texten