Sök i Ratio Lex

Angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst

1917-03-16 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:129, Angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts nådiga ''proposition till riksdagen angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare

i statens tjänst; given Stockholms slott den 16

mars 1917.

Under åberopande av bilagda, utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan

angivna grunder

dels å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln..................

.................................. kronor 545,000

7>

tredje

> ..................

.................................... »

56,000

>

fjärde

» .................

.................................... »

3,910,000

»

femte

» ...............

................................... »

1,795,000

>

sjätte

> .................

.................................... »

1,275,000

>

sjunde

» ..................

.................................... »

1,290,000

åttonde

> ...............

................................... >

1,485,000

>

nionde » .................

dels i postverkets stat för

.................................... »

driftkostnader år 1918

329,000;

upptaga föl-

jande post:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 106 höft. (Nr 129.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

KuiUfl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis .. kronor 1,950,000

och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1918, förslagsvis, till ett med 1,950,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1918

upptaga följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis.. kronor 1,200,000

och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag till driftkostnader

under år 1918, förslagsvis, till ett med 1,200,000 kronor förhöjt

belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar

till ett med 9,125,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för nedanstående

statens vattenfallsverk med följande förhöjningar, nämligen

a.

Trollhätte kanalverk............

........... kronor

32,000

b.

Södertälje » ............

............ »

5,000

c.

Trollhätte kraftverk ............

............ >

56,000

d.

Porjus > ............

»

19,000

e.

Älvkarleby » ............

............ »

48,000

och i följd härav beräkna statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader

under år 1918 till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;

dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptaga

följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis ...... kronor 505,000

och i anledning härav bestämma statens domäners driftkostnader under

år 1918, förslagsvis, till ett med 505,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av

de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungi.

Maj:t under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt

C) godkänna följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och

krigstidshj älps utgåe nde:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. M«j:ts Nåd. Proposition Nr 129.

:S

it, Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder.

§ 1.

Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, B, 4, 12 och 13 angivna begränsningar

och undantag, uppbära krigstidstillägg med femton procent

å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner,

nämligen:

lön;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dvrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg;

bostads-, bränsle- och inkvarteringsersättning;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning vid armén och flottan;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg; och

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.

§ 2.

Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå

av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av

andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som utgår

av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid

universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det belopp,

vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende

därå, att, till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majits Nåd,. Proposition Nr 12i).

användas jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg

även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,

som gäldas av andra medel än statsmedel.

§ 3.

Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna

äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först

blivit befordrad.

§ 4.

Krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast för så

vitt sammanlagda beloppet av befattningshavarens från en eller flera

befattningar i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade

slag jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, tillhopa med krigstidstillägget

icke överstiga 9,600 kronor för år räknat.

§ 5.

Krigstidstillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat till befattningsinnehavare,

även om han under tjänstledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt

eller delvis.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kung! Maj:t, utbetalas, under iakttagande i tillämpliga

delar av de i §§ 1 — 5 meddelade bestämmelserna, krigstidstillägg med

femton procent å de i avlöningen ingående kontanta förmånerna av

ovan uppräknade slag.

§ 7.

Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1—4 meddelade bestämmelserna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

I»

4

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

den myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning,

lämna krigstidstillägg med högst femton procent av de i avlöningen

ingående kontanta förmånerna av ovan uppräknade slag, därest myndigheten,

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914

såsom dyrtidstillägg beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat; och må jämväl till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta sä kallade

gratifikationer eller flitpenningar, efter vederbörande myndighets beprövande

krigstidstillägg utgå med högst femton procent av dem tilldelade

belopp.

C. Krigstidshjälp.

§ 8.

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917

innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1917 ej

mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års

ålder än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett

år vid en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning

med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som

för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig institution är

såsom minimum i allmänhet stadgat.

Om befattningshavare under året avlidit innan krigstidshjälp till

honom utbetalts, inträder stärbhuset i hans rätt till dylik hjälp; varemot

den, som eljest under året lämnar statstjänsten före den dag, då

kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft, icke äger

rätt till sådan hjälp.

§ 9-

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,

nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1917 äger rum, hava att erlägga dylik skatt

för högre belopp än 3.000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

samt

2:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

§ io.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels

till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,

på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1917 underhöll:

Det beräknade belopp, för vilket

Krigstidshjälp åt befattningshavare med j

befattningshavaren under år 1917

har att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt

1 barn

2 barn

3 barn

4 barn

15 eller flere

barn

Kronor

Högst 1,000 kronor................

SO

100

150

200

250

från 1,000 t. o. m. 2,000 kronor

40

so

120

160

200

» 2,000 » » » 3,000 »

30

fiO

90

120

150

§ Il
Befattningshavare,

som icke innehar ordinarie anställning, må

icke på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag eller för inkallelse

till annan militär tjänstgöring än den honom enligt § 27 värnpliktslagen

åliggande för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under

högst sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst

en månad, av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:In Nåd. Proposition Nr 129.

7

Gemensamma bestämmelser.

§ 12.

Krigstidstillägg må icke av någon befattningshavare uppbäras

med högre belopp än 600 kronor för år räknat; ej heller må sammanlagda

beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg och krigstidshjälp

under året överstiga 600 kronor.

§ 13.

från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt

banunderhåll;

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; samt

3:o) ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter,

varjämte

4:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 14.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp

efter enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst;

dock med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å de

avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat

uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom

bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt under

villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp bestrides

av vederbörande kommun.

§ 15.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 129.

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av

docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;

skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg

dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 16.

Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kurufi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

IG mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Frus,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten, anförde

efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t i en till 1916 års riksdag avlåten

proposition om krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst

föreslagit, anvisade riksdagen å 1917 års stat medel för beredande

under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst

samt medgav, dels att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken särskilt anslag för ändamålet icke beräknats, krigstidshjälp

finge utgå av de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 106 höft. (Nr 129.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Mapis Nåd. Proposition Nr 129.

bestredes, dels ock att för krigstidshjälp erforderligt belopp finge av

Kungi. Majrt under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel.

Därjämte godkände riksdagen vissa allmänna grunder för krigstidshjälps

utgående.

I överensstämmelse med riksdagens beslut fastställde Eders Kungl.

Maj:t den 8 juli 1916 följande

Allmänna grunder lör krigstidshjälps utgående:

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1916

innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icfce-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1916 ej

mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års

ålder än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett

år vid en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning

med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som för

den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig institution är såsom

minimum i allmänhet stadgat.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,

nämligen

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1916 äger rum, hava att erlägga dylik skatt

för högre belopp än 2,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar

och därmed jämförliga företag;

3:o) arbetarpersonalen vid de till statens vattenfallsverk hörande

anläggningsarbetena; samt

4:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare utgå,

bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels till

taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,

på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1916 underhöll:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Säd. Proposition Nr 129.

11

Det beräknade belopp, för vilket

befattningshavaren under fir 19111

har att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

Krigstidshjälp åt befattnin

gshavare med

1 barn

*2 barn

3 barn

4 barn

5 eller flere j

barn

förmögenhetsskatt

K

r o n o

r

Högst 1,000 kronor ...............

ISO

160

240

320

400

från 1,000 t. o. in. 1,200 kronor

70

ilo

210

280

350

» 1,200 » » » 1,400 »

60

120

ISO

240

300

» 1,400 » » » 1,600 »

50

100

150

200

250

» 1,000 » » > 1,800 »

40

SO

120

160

200 :

» 1,800 » » » 2,000 »

do

60

90

120

150

Då enligt förestående bestämmelser till krigstidsbjälp berättigad

icke-ordinarie befattningshavare under tiden efter ingången av augusti

månad 1914 erhållit avlöningsförhöjning, som är att anse icke såsom

ett tillägg för avlöningens uppbringande till belopp, stående i skäligt

förhållande till ordinarie befattningshavares avlöningsförmåner, utan

såsom särskilt dyrtidstillägg, skall beloppet av sådan förhöjning, beräknat.

från det den börjat utgå till utgången av år 1915, vid utbetalning

av krigstidshjälp från denna avdragas.

Befattningshavare, som icke innehar ordinarie anställning, må icke

på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag samt för inkallelse till

annan militär tjänstgöring än den enligt § 27 värnpliktslagen åliggande

för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1915

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst

sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,

av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidshjälp befattningshavare vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas

pensionsinrättning.

Krigstidshjälpen utbetalas på därom gjord framställning i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Tillika utfärdade Eders Kungl. Maj:t i sammanhang härmed

följande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Föreskrifter beträffande utbetalning1 av krigstidshjälp:

Befattningshavare, som anser sig berättigad till krigstidshjälp, bär

att senast före 1916 års utgång till den myndighet eller tjänsteman,

som utbetalar hans avlöning, ingiva ansökning i enlighet med bifogade

formulär, försedd med intyg från vederbörande förrättare av debitering

av inkomst- och förmögenhetsskatt eller annan behörig myndighet angående

såväl det beräknade belopp, för vilket sökanden har att under

år 1916 erlägga dylik skatt, som ock angående antalet av de barn

under 15 års ålder, som sökanden den 1 januari 1916 på grund av

försörjningsplikt underhöll, vilket intyg skall avgiftsfritt lämnas.

Krigstidshjälpen skall, så snart efter ansökningens ingivande ske

kan. i en summa utbetalas förskottsvis av under händer varande medel.

Utgiften för krigstidshjälp skall efter 1917 års ingång avföras av

de affärsdrivande verken å deras driftkostnader för sist nämnda år och

av postsparbanken, försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, patentoch

registreringsverket, mynt- och justeringsverket, bankinspektionen,

flottans pensionskassa samt folkskollärarnas pensionsinrättning å de

medel, varifrån vid dessa institutioner övriga omkostnader bestridas,

samt för övriga verk och myndigheter å de på extra stat för år 1917

under 2 — 9 huvudtitlarna för ändamålet uppförda förslagsanslag.

Statskontoret skall till sistberörda verk och inrättningar, i den

mån dessa ej äga att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar,

på rekvisition ställa till förfogande för ändamålet erforderliga

belopp.

Blanketter till ansökningar om krigstidshjälp åt personal vid statens

affärsdrivande verk tryckas och tillhandahållas av verkens styrelser.

Dylika blanketter för övriga statsinstitutioners personal tryckas genom

statskontorets försorg och utlämnas på rekvisition till vederbörande

myndigheter.

Sedan därefter till Kungl. Maj:t inkommit åtskilliga framställningar,

avseende bland annat vidtagande av åtgärder i syfte att krigstidshjälp

eller annan löneförbättring måtte utgå även under år 1917,

därvid jämväl hemställts om fastställande av ändrade grunder för krigstidshjälpens

beräknande, så beslöt Eders Kungl. Maj:t, då jag den 28

november 1916 anmälde ärendet i statsrådet, att åt löneregleringskommittén

skulle uppdragas att efter verkställd utredning avgiva förslag

i fråga om krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj tis Nåd. Proposition Nr 129. 13

Sedermera hemställde jag i statsrådet den 13 januari 1017 att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i avbidan på de framställningar

i ämnet, som kunde varda förelagda riksdagen, till krigstidshjälp

m. m. åt befattningshavare och pensionstagare å riksstaten för

är 1918 beräkna ett belopp av 16.000,000 kronor; och till vad jag

sålunda hemställde behagade Eders Kung], Maj:t lämna nådigt bifall.

Löneregleringskommittén, som fått till sig överlämnade jämväl

åtskilliga sedermera inkomna framställningar om krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst, har den 15 februari 1917 avgivit sitt

underdåniga utlåtande i ärendet.

Kommittén har därvid till en början lämnat en kortfattad redogörelse,

huvudsakligen i form av citat, för vissa uttalanden i den stora

mängd av framställningar, som i ämnet ingivits till Eders Kungl. Maj:t

och därefter remitterats till kommittén.

Innehållet i denna redogörelse återgives här efteråt.

Svea hovrätt har i sin framställning om dyrtidstillägg åt befattningshavare i

hovrätten beträffande extra ordinarie personal, som icke uppbär annan ersättning än

gratifikationer, anfört följande:

»Visserligen kunna dessa yngre män, vilka till ett antal av omkring 50 varje

är arbeta i hovrätten, i främsta rummet anses därmed sörja för sin egen utbildning,

men det arbete de utföra är för hovrättens verksamhet ingalunda betydelselöst och

själva utbildningen för statstjänsten är ett statsintresse av högsta vikt. Det anslag

till arvoden åt amanuenser, vikariatsersättning, tillfällig renskrivning samt gratifikationer

till e. o. tjänstemän, vilket utgår med 29,500 kronor, har lämnat tillgång till

utdelande av gratifikationer, visserligen icke stora men dock icke alldeles oväsentliga

såsom bidrag till levnadskostnadens bestridande. För att upprätthålla dessa

gratifikationers värde skulle uppenbarligen erfordras, att de kunde höjas i förhållande

till levnadskostnadernas stegring. En så betydande förhöjning av ett anslag av

denna natur anser sig hovrätten icke kunna ifrågasätta, men hovrätten anser sig

dock böra i underdånighet hemställa om anslagets höjande med 3,500 kronor eller

till 33,000 kronor.»

Medicinalstyrelsen, som gjort framställning om beredande av krigstidshjälp åt

predikanter och sekreterare vid rikets hospital och asyler, bär därvid anfört bland

annat följande:

»Avlöningsförmånerna för predikanterna och sekreterarna, med undantag av

de vid Malmö asyl anställda, för vilka särskilda bestämmelser äro gällande, utgå

från det utav riksdagen beviljade anslaget till arvoden åt tjänstemän, vilka icke äro

i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, samt bestämmas till beloppet av

Eders Kungl. Maj:t. Dessa arvoden växla alltefter storleken av de anstalter, vid

vilka ifrågavarande befattningshavare äro anställda, för predikanter från 400 kronor

till 1,800 kronor samt för sekreterare från 200 kronor till 1,200 kronor, allt ärligen.

Visserligen hava berörda tjänster för sina innehavare karaktären av allenast bisysslor,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 129.

men med hänsyn till nu rådande dyrtid bär medicinalstyrelsen likväl ansett dem

höra komma i åtnjutande av lämplig krigstidshjälp.»

Kommerskollegiet har * ansett sig höra i främsta rummet framhålla nödvändigheten

av att befattningshavare med lägre löneförmåner erhålla en proportionsvis

högre löneförhöjning än övriga befattningshavare men samtidigt jämväl betona angelägenheten

av att den inbördes proportion mellan olika lönegrader, som en gång

blivit vederbörligen fastställd med hänsyn till de olika befattningarnas beskaffenhet

och betydelse, icke varder i mera väsentlig grad rubbad».

Domänstyrelsen har, i anledning'' av kommitténs begäran om vissa upplysningar

rörande kostnaden för ett inom kommittén dryftat förslag till krigstidstillägg, i eu

skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 december 1916 anfört följande:

»För ett stort affärsdrivande verk, där, såsom fallet är med domänstyrelsen,

verket har att tävla med enskilda om personal för verkets drift, är det givetvis

av största betydelse, att löneförmånerna äro så pass tilltagna, att det blir möjligt

för verket att erhålla duglig personal och att kunna behålla denna. Eljest äventyras

driften och kan då ej ett tillfredsställande resultat ernås. Såsom domänstyrelsen

vid skilda tillfällen haft anledning framhålla, måste skogsstaten enligt styrelsens

mening anses svagare avlönad än motsvarande personal i de andra affärsdrivande

verken, en mening, för vilken ock de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande

ger stöd. Då nu alla levnadsomkostnader stigit med 30 — 50 procent och i vissa

fall långt däröver, måste ett dyrtidstillägg av endast 10 procent anses allt för

knappt och måste detta enligt styrelsens mening på grund av vad styrelsen nu anfört

anses alldeles särskilt gälla domänförvaltningens personal. Enligt förut åberopade

utredning'' till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet råder stor brist på

tjänstemän i skogsstaten och likaså är det ytterst .svårt att skaffa lämplig personal

till styrelsen. Under senaste tid har ock ålit flera av personalen lämnat statstjänsten

för att i stället ägna sig åt enskild tjänst och fara föreligger att detta förhållande

kommer att framdeles ännu mera göra sig gällande. Givetvis skulle ett större dyrtidstillägg

med den förhoppning om en skälig reglering av löneförhållandena för

personalen hos verket, som en sådan skulle ingiva, i sin mån bidraga till ändrade

förhållanden. Det är visserligen sant, att lönerna till personalen vid ett staten*

affärsdrivande verk icke behöva sättas lika med vad de enskilda betala till sin

personal. Fördelarna i statens tjänst gent emot den enskildes äro nämligen stora,

och staten kan därför konkurrera med den enskilda om personal utan att betala,

lika stora löner. Men skillnaden får dock icke överstiga en viss gräns, vilken kan

anses ligga där de fördelar statens tjänst lämnar jämnt uppväga denna skillnad.

Då denna blir större eller avsevärt större än sagda fördelar, måste inträffa — särskilt

såsom nu i fråga om domänförvaltningen vid brist på utbildad personal att

personalbristen blir större än den eljest skulle ha varit och att svårigheten att få

behålla kvalificerade personer i personalen blir allt större, vilket för ett affär sdrivande

verk av de dimensioner som domänförvaltningen ingalunda är minst bekymmersamt.

På grund av vad domänstyrelsen sålunda tillåtit sig att anföra, vågar styrelsen

i underdånighet framhålla, att det ifrågasatta krigstidstillägget enligt styrelsens

mening icke bör understiga följande procentsatser, därvid styrelsen utgått från att

styrelsens förslag i dess underdåniga statförslag den 30 september ävensom generalförslag

den 20 november innevarande år om dagarvoden ävensom förändrad reseersättning

till skogsstatens personal kommer att bifallas:

i

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl: Majds Nåd. Proposition Nr t2if:

För befattningshavare med högst 2,000 kronors avlöning........................ 20 procent

* » » över 2,000 » » till ocli med

6,500 kronor .......................................... 20 »

5 » » över 6,500 kronors avlöning ........................ 10 »

För första gradens tjänstemän i domänstyrelsen med 4,000—5,500 kronors

avlöning bör dock på grund av deras i förhållande till befattningarnas vikt svaga

avlöning tillägget icke understiga 25 procent.

De sålunda föreslagna tilläggen böra enligt styrelsens mening utgå utan begränsning.

»

Lantmäter istyr elsen, som yttrat sig över en av lantmätare vid av vittrings verket

i Västerbottens och Norrbottens län gjord framställning om arvodesförhöjning, har

förklarat sig anse, »att, med hänsyn ej mindre till angelägenheten av att för avvittringsarbetena

kunna påräkna dugliga tjänstemän än även till beskaffenheten av

verksamheten i fråga såsom i hög grad förenad med strapatser och umbäranden,

ifrågavarande personal bör erhålla något större ökning än som skulle bliva fallet

med tillämpning av de grunder, vilka kunna komma att bestämmas för andra statsfunktionärer».

Kung!,. Maj:ts minister i London har i skrivelse den 19 december 1916 fäst

uppmärksamhet på de synnerligen högt uppdrivna levnadskostnaderna i Storbritannien.

Livsmedelsprisen voro då i London och andra städer med över 50,000 invånare 81

procent högre än vid tiden för krigsutbrottet och i allmänhet hade levnadskostnaderna

ökats med 55 procent.

Ehuru kursförhållandena vore särdeles förmånliga för de löntagare, som finge

sin lön i pund, kunde denna omständighet dock endast i obetydlig män innebära en

lättnad för dem; och ministern hemställde därför, att viss personal vid beskickningen

och generalkonsulatet måtte beredas ett krigstidstillägg av 25 procent utav

samtliga deras löneförmåner.

Skrivelsen avslutas med följande uttalanden:

»Som generalkonsuln ju får sin lön ökad med cirka 15 procent från den 1

januari har jag ej ansett mig böra inbegripa honom i förteckningen å de tjänstemän,

som torde böra ihågkommas med en temporär löneförbättring, men torde däremot

vicekonsuln och de två kanslisterna böra däruti inbegripas.

Beskickningschefen önskar av personliga skäl att icke beröras av den föreslagna

åtgärden; men skulle ombyte av beskickningschef äga rum medan de nuvarande

fördyrade levnadsvillkoren gälla, lär det även med avseende å dennes blivande

löneförmåner bliva nödvändigt vidtaga en temporär förhöjning i form av krigstidstillägg.

»

Statsförvaltningens tjänstemannaförening hemställer, »det Eders Kungl. Maj:t

täcktes i nådig proposition föreslå riksdagen ''bevilja medel för beredandet åt tjänstemännen

av dyrtidstillägg från och med den 1 januari 1916 till och med 1917 års

utgång, att utbetalas för år 1916 på en gång samt för år 1917 månadsvis i sammanhang

med utbetalning av lön och utgå:

till tjänstemän av grad med begynnelseavlöning av högst 4,200 kronor med

25 procent av samtliga kontanta avlöningsförmåner (lön, tjänstgöringspenningar samt

orts- och ålderstillägg),

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

till amanuenser och extra ordinarie tjänstemän likaledes med 25 procent av

dem tillkommande arvode och ersättningsbelopp,

till tjänstemän av grad med begynnelseavlöning från 4.200 till och med 6,000

kronor med 20 procent,

samt till tjänstemän av grad med högre begynnelseavlöning än 6,000 kronor

med 15 procent av samtliga kontanta avlöningsförmåner».

Förening eu för tjänstemän av höyre grad vid statens järnvägar »vidhåller alltjämt

den mening, som föreningen uttalat redan i sin underdåniga skrivelse den 10

september 1915 l) och ytterligare motiverat i sin skrivelse den 21 oktober 1915,

nämligen att ett eventuellt dyrtidstillägg icke bör tillmätas enligt den så kallade

behovsprineipen utan tillkomma alla befattningshavare med ett belopp, som för alla

står i samma förhållande till den egentliga avlöningen.

Föreningen håller före, att ett annat beräkningssätt kan föregripa eu blivande

lönereglering och rubba den löneskala, efter vilken de olika befattningshavarnas

arvoden blevo tillmätta vid 1907 års lönereglering och vilken skala i stort sett

synes väl svara mot arten av de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden, samt

att ett dyrtidstillägg icke bör betraktas som gåva utan som avsett att återställa den

genom dyrtiden försvagade köpkraften hos avlöningen till dess ursprungliga realvärde.

Om ock, i följd av prisstegringens ojämna fördelning på olika utgiftsposter,

lönebeloppet genom ett procentuellt beräknat tillägg skulle för de allra högsta avlöningsklasserna

få ett förhållandevis större tillskott i realvärde än för de övriga,

torde ett dylikt förhållande knappast bliva märkbart förr än vid jämförelse mellan

lönebelopp inom vidare gränser än de här förekommande. Ojämnheten blir i varje

fall ringa och ur statsekonomisk synpunkt betydelselös på grund av de högre befattningarnas

ringa antal. Anses hänsyn behöva tagas till den nyss berörda ojämnheten,

kan densamma avlägsnas exempelvis genom fastställande av ett visst högsta

belopp för själva dyrtidstillägget».

Statstjänarnas sårnarbetskommitté hemställer, »att dyrtidstillägg under ar 1917

må beredas i statens tjänst anställda befattningshavare enligt följande grunder:

A. Varje befattningshavare, vars beräknade inkomst, efter vilken skatt utgår

enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, icke överstiger 2,600 kronor,

erhåller ett tillägg av 200 kronor. ......

B. Dessutom utgår till varje dylik befattningshavare ett tillägg för varje

person, som av honom försörjes, hustru, husföreståndarinna, barn, föräldrar, syskon

eller andra, enligt följande grunder:

1. Om hans i punkt A. nämnda inkomstbelopp icke överstiger 1,400 kronor,

60 kronor för varje person.

2. D:o Överstigande 1,400 kronor till och med 2,000 kronor, 50 kronor för

varje person.

3. D:o överstigande 2,000 kronor till och med 2,600 kronor, 40 kronor för

varje person».

Posttjänstemännens förening har gjort följande uttalande: »Det är i stort

sett löntagarna och framför allt de i allmän tjänst anställda, som härvid främst få

sitta emellan, och det är ett misstag att härvid under det hårda tryck, som för

J) Utförligt refererad i löneregleringskomiiiittéris betänkande den 18 februari 191b angå

ende krigstidshjälp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:t,s Nåd. Proposition Nr 129.

närvarande väder, gorå någon grundskillnad mellan de ''lägre’ befattningshavarna

med avlöning upp till cirka 2,000 kronor och de ''högre'' med några hundra eller ett

par tre tusental kronors högre avlöning. De större inkomsttagarna träffas inom

gränserna för sin sociala existensnivå fullt så svårt och i vissa fäll svårare av dyrtiden

än de smärre. De ha icke i samma grad som dessa kommit i åtnjutande av

någon indirekt dyrtidshjälp i form av sänkta skatter och billigare livsmedel. De

hava studieskulder och åtagna understöds- och uppfostrarförbindelser att infria i

högre grad ju högre på befattningsskalan de befinna sig, och de sakna i regel tillfälle

att på samma sätt som tjänstemännen av ''lägre'' grad genom överarbete utom

tjänsten i någon mån kompensera utgiftsökningen genom extrainkomster.»

»Principiellt måste posttjänstemännens förening fasthålla vid rätten för envar

tjänsteman till ett procentuellt lika och den verkliga avlöningsminskningen fullt

täckande dyrtidstillägg. Med hänsyn till föreliggande förhållanden och vad som får

anses praktiskt genomförbart inskränker sig emellertid föreningen till att hemställa

om en mindre del av denna avlöningsfyllnad, utgående med dels ett personligt avlöningstillägg,

fixerat till i förhållande till avlöningen relativt högre belopp för de

lägst avlönade, dels ett visst försörjningstillägg. Med utgångspunkt från begynnelseavlöningen

2,000 å 2,200 kronor för manliga postexpeditörer och ett kristidstillägg

av 15 å 20 procent härå har föreningen stannat vid att anse som billigt och i

någon män tillfredsställande ett personligt årstillägg av 3o0 kronor att utgå utan

inskränkning med hänsyn till avlöningens storlek till envar tjänsteman, ordinarie

som extra, manlig som kvinnlig, ensamstående som försörjningspliktig. Som försörjningstillägg

anses böra utgå ett belopp av lägst 60 kronor för år för en var

försörjd, och vill föreningen betona, att som försörjd i detta sammanhang må förstås

ej endast barn men jämväl hustru, föräldrar eller andra, för vilka tjänsteman

må äga försörjningsplikt.»

Sreriyes allmänna tulltjänstemannaförening yttrar sig på följande sätt: »Ingen

tjänstemannakår intager i förhållande till allmänheten en så egenartad och till sin

karaktär så ömtålig ställning som tullverkets. Detta är en gammal erkänd och

ofta bekräftad erfarenhet. Denna ställning har förvisso icke blivit lättare eller

mindre betydelsefull i och med kristidens inträdande, utan tvärtom. Och det torde

vara ett långt utom vår egen krets känt faktum, att tulltjänstemännen under uppfyllandet

av sin plikt och under hävdandet av statens och det allmännas intresse

gent emot det hänsynslösa utnyttjandet av kristidens exceptionella ekonomiska möjligheter

varit i olika avseenden utsatta för hårda påfrestningar. En snar och effektiv

förbättring av deras ekonomiska ställning synes oss därför med skäl kunna

sägas vara ett statens eget direkta intresse.»

Löneregleringskommitténs i ärendet avgivna betänkande utmynnar

i följande förslag till bestämmelser om krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst:

Löneregle
ringskom
mitténs
förslag.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt. 106 käft. (Nr 129.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

A. Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till silfran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder.

§ !•

Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 4, 12 och 13 angivna begränsningar

och undantag, uppbära krigstidstillägg med tolv procent

å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner,

nämligen:

lön;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg;

bostads-, bränsle- och inkvarteringsersättning;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning vid armén och flottan;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg; och

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.

§ 2.

Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå

av statsmedel, Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av

andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som utgår

av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid

universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det belopp,

vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg

även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,

som gäldas av andra medel än statsmedel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

§ 3.

Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna

äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först

blivit befordrad.

§ 4.

Sammanlagda beloppet av en befattningshavares från en eller

flera befattningar i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade

slag jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, må tillhopa

med krigstidstillägget icke överstiga 9,600 kronor för år räknat.

§ 5.

Krigstidstillägget anses tillhöra lönen.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas, under iakttagande i tillämpliga

delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna, krigstidstillägg med

tolv procent å de i avlöningen ingående kontanta förmånerna av ovan

uppräknade slag.

§ 7.

Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1—4 meddelade bestämmelserna,

den myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning,

lämna krigstidstillägg med högst tolv procent av de i avlöningen ingående

kontanta förmånerna av ovan uppräknade slag, därest myndigheten,

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914

såsom dyrtidstillägg beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat; och må jämväl till sådana icke-ordinarie be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

fattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, efter vederbörande myndighets beprövande

krigstidstillägg utgå med högst tolv procent av dem tilldelade

belopp.

C. Krigstidshjälp.

§ 8.

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917

innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1917 ej

mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års

ålder än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett

år vid en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning

med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som

för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig institution är

såsom minimum i allmänhet stadgat.

Om befattningshavare under året avlidit innan krigstidshjälp till

honom utbetalts, inträder stärbhuset i hans rätt till dylik hjälp; varemot

den, som under året lämnar statstjänsten före den dag, då kungörelse

om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft, icke äger rätt

till sådan hjälp.

§ 9.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,

nämligen

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1917 äger rum, hava att erlägga dylik skatt

för högre belopp än 3,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

samt

2:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

§ io.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,

på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1917 underhöll:

Det beräknade belopp, för vilket

befattningshavaren under år 1917

har att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare med

1 barn

2 barn

3 barn

4 barn

5 eller flere

barn

K

r o n o

r

Högst 1,000 kronor..................

60

100

ISO

200

250

från 1,000 t. o. m. 2,000 kronor

40

80

120

160

200

» 2,000 » » » 3,000 »

30

60

90

120

160

§ Il
Befattningshavare,

som icke innehar ordinarie anställning, må

icke på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag samt för inkallelse

till annan militär tjänstgöring än honom enligt § 27 värnpliktslagen

åliggande för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst

sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,

av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Gemensamma bestämmelser.

§ 12.

Krigstidstillägg må icke av någon befattningshavare uppbäras med

högre belopp än 600 kronor för år räknat; ej heller må sammanlagda

beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg och krigstidshjälp

under året överstiga 600 kronor.

§ 13.

t rån åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

undantagas:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Löneregle.

ringskommitténs

motivering.

Allmänna

synpunkter.

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar

och därmed jämförliga företag;

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; samt

3:o) ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter;

varjämte

4:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 14.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av

docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;

skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg

dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 15-

Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Löneregleringskommitténs allmänna motivering för dessa förslag

är av följande innehåll:

»Då kommittén den 18 februari 1916 avgav betänkande om krigstidshjälp

under år 1916 åt befattningshavare i statens tjänst, åberopade kommittén en på

begäran av chefen för statens järnvägar från socialstyrelsen den 5 oktober 1915

avgiven promemoria rörande prisstegringen å livsmedel m m. under kristiden.

Enligt denna hade prisstegringen å livsmedel samt bränsle och lyse från juli 1914

till juli 1915 i Sveriges städer och stadsliknande samhällen för ett ''normalhushålT

om man, hustru och två barn med en årlig utgiftsstat av cirka 2,000 kronor beräknats

motsvara en uppgång av levnadskostnaderna i sin helhet med cirka 10 procent, under

förutsättning av oförändrat kosthåll. Med avseende på övriga nödvändiga utgifter

kunde sägas — hette det i promemorian — att under kristiden icke inträtt någon mera

betydande förändring i fråga om hyresutgifier samt skatter, men att däremot kostnaden

för kläder, skodon, olika slag av husgeråd m, m. undergått en betydande

stegring, vars inflytande på årsbudgeten det dock vore ytterst vanskligt att uppskatta.

Då utgifterna för kläder och skodon, som vore de avgjort mest betydande

bland de här ifrågavarande, i sin helhet genomsnittligt icke uppginge till mer än

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 129.

10 procent eller något därutöver av do ärliga utgifterna, kunde dock fördyringen

på denna grand icke antagas överstiga 2 å 3 procent av årsbudgeten.

Kristiden kunde sålunda för en normalfamilj få anses hava inneburit en stegring

av levnadskostnaderna med mellan 10 och 15 procent. För lägre inkomstklasser kunde

det antagas som säkert, att den relativa kostnadsökningen blivit ännu något högre.

Den under kriget uppkomna höjning i levnadskostnaderna, som vid oförändrad

levnadsstandard drabbar ett normalhushåll, kan för närvarande, enligt från sakkunnigt

håll inhämtad uppgift, antagas utgöra omkring 50 procent. Därtill kommer,

att dyrtidens tryck alltjämt visar tendens att stegras med eu oroväckande regelbundenhet.

Vid nu anförda förhållanden har det för kommittén utan vidare legat i öppen

dag, att en krigstidshjälp av samma storlek, som i fjol beviljades, i år måste anses

alldeles otillräcklig för att i rimlig mån lätta dyrtidens tryck för befattningshavare

i statens tjänst.

Då statsverkets finansiella ställning i fjol icke medgav utbetalande av krigstidshjälp

till större belopp än sammanlagt omkring 4,000,000 kronor, var det enligt

kommitténs mening en välbetänkt åtgå: d att låta dessa medel komma enbart sådana

ekonomiskt svagt situerade befattningshavare till del, som hade minderåriga barn

att försörja. Då som nu hade prisfördyringen hårdast träffat livsmedlen, och då

som nu var det nog dylika familjeförsörjare, som värst ledo av dyrtiden.

Kommittén, som vid uppgörande av sitt nu föreliggande förslag utgått från

den förutsättningen, att staten denna gång måste lämna en betydligt större hjälp

åt befattningshavare i dess tjänst, därest dessa icke skola alldeles nedtryckas av

oförvållade ekonomiska svårigheter, har av förut antydda skäl tänkt sig, att dylik

hjälp även denna gång bör i första rummet beredas befattningshavare med jämförelsevis

låga inkomster och försörjningsplikt mot minderåriga barn.

Men prisfördyringen har, såsom i_ vissa till kommittén remitterade framställningar

i ärendet, bland dem särskilt socialstyrelsens, blivit utförligt belyst, nu antagit

sådana mått, att de av densamma förorsakade svårigheterna kommit att tungt

drabba ej blott de lägst avlönade befattningshavarna utan statens befattningshavare

i allmänhet. Vidare har dyrtidens långvarighet medfört, att möjligen befintliga besparingar

redan tagits i anspråk eller i många fall skuldsättning måst tillgripas för

täckande av oundgängliga löpande utgifter. Då därjämte prisstegringen utsträckts

till allt flera områden, så att prisnivån i sin helhet väsentligt förskjutits uppåt, och

då en återgång till förutvarande prisförhållanden icke lärer vara att påräkna under

en närmare framtid, har kommittén ansett sig icke kunna underlåta att vid uppgörande

av förslag till krigstidshjälp taga hänsyn till angelägenheten av att åt befattningshavare

ej blott i de lägre utan jämväl, med viss begränsning, i de högre avlöningsgraderna

beredes en avsevärd tilllällig löneförbättring, som må kunna sätta

dem i stånd att utan allt för stora bekymmer möta dyrtidens svårigheter.

Ett särskilt skäl att utsträcka krigstidshjälpen jämväl till högre avlönade

befattningshavare synes ock ligga i den omstä idigheten, att, såsom i en av de till

kommittén remitterade framställningarna påpekats, möjligheten till förvärvande av

livsmedel för medelklassen alltjämt försvårats därigenom, att livsmedelsnämnderna

omhändertagit allt flera slag av livsmedel i och för distribution till nedsatt pris åt

personer med låg inkomst. Detta torde innebära med andra ord, att statens högre

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kuncfl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 129.

avlönade befattningshavare, som hittills icke fått någon krigstidshjälp, nödgats bära

ej blott sin egen utan även en del av de lägre avlönade befattningshavarnas dyrtidsbörda.

Det synes kommittén emellertid vara uppenbart, att befattningshavarna i

statens tjänst - vilka med nu gällande avlöningsbestämmelser icke hava några

rättsliga anspråk på hjälp av staten till mötande av dyrtidens svårigheter — ej böra,

om staten nu hjälper dem att övervinna dyrtidens hårdaste verkningar, på andra

samhällsmedlemmars bekostnad beredas en sådan ställning att de bliva helt oberörda

av dyrtiden. Den ojämförligt största delen av vårt folk lider i större eller mindre

grad av kristiden, och tjänstemännen, som dock intaga en, trots allt, i liera avseenden

förmånlig ställning i samhället, kunna icke med fog kräva, att de skola vara

oberörda av dyrtiden.

Då kommittén sålunda utgår från att krigstidshjälp i betydligt vidsträcktare

mån än förut bör tillgodokomma befattningshavare i statens tjänst, gäller det att

klargöra, i vilken form och till vilka befattningshavare samt med vilka belopp hjälpen

skall utgå.

Att hjälpen denna gång icke får begränsas vare sig till sådana, som hava

minderåriga barn att försörja, eller till dem, som äro allra svagast ställda i

ekonomiskt avseende — även om dylika befattningshavare i främsta rummet böra

komma i åtanke — därom hyser kommittén icke någon tvekan.

Det torde vara lämpligt att för de befattningshavare, som både hava minderåriga

barn att försörja och vilkas ekonomiska ställning (angiven genom det belopp,

för vilket de hava att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt) icke överstiger eu

viss gräns, en krigstidshjälp beviljas i huvudsaklig anslutning till vad som i sådant

avseende medgavs år 1916. .....

Men dessutom bör, enligt kommitténs mening, ett i visst förhållande till de

fästa avlöningsförmånerna stående belopp tilläggas ej blott dessa, utan även den

stora mängd befattningshavare i statens tjänst, vilka nu i 2år fått kämpa en

ofta ojämn strid mot den av kriget skapade dyrtiden, antingen utan åtnjutande av

någon direkt hjälp från det allmännas sida eller under tillgodonjutande i samma

män som övriga medborgare av förmånen att till nedsatt pris köpa vissa livsförnödenheter.

Ett sådant tillägg, förslagsvis benämnt krigstid stillägg,. synes lämpligen böra,

för att icke föregripa eu blivande ny lönereglering, erhålla formen av en procentuell

ökning av nu utgående fasta avlöningsförmåner. •

Så vitt nu kan bedömas, lärer man hava grundad anledning antaga, att de

prisförhållanden, som gällde före kriget och särskilt vid den tid, omkring år 1907,

då principerna för flertalet av de nu gällande löneregleringarna utformades, icke inom

den närmare framtiden återkomma. Det förefaller kommittén av detta och andra

skäl icke lämpligt att lägga den s. k. behovsprineipen till grund för ifrågavarande

avlöningstilläggs utbetalande, utan bör tillägget utgå utan all hänsyn till befattningshavarnas

privata ekonomiska förhållanden.

Då sådant tillägg kan antagas komma att åtminstone under den närmaste

tiden till större eller mindre del bliva behövligt, även om levnadskostnaderna, såsom

väl sannolikt är, något nedgå efter krigets slut, synes tillägget emellertid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 12!). 25

böra sä avpassas, att det icke föregriper deri nya lönereglering, som framdeles kan

bliva nödvändig.

.. Osökt framställer sig härvid tanken att jämföra detta tillägg med det ’dyrtidstillägg

eller extra lönetillägg’, vilket allt sedan år 1901 utgått till befattningshavare,

vilkas avlöningsförmåner icke blivit nyreglerade efter är 1900. De för år

1916. i sådant avseende gällande bestämmelserna finnas sammanförda i svensk författningssamling

n:r 282 för år 1916 och äro av följande lydelse:

h°) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som under

2:0* s*gs- till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till huvudstaden, med 15

procent a kontant avlöning, dock icke i något fäll med högre belopp än 700 kronor,

och

„ tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med 12 procent

a kontant avlöning, dock icke j något fall till högre belopp än 500 kronor, samt

• x1- 1 ™d a"®är tietjänte. med 25 procent å kontant avlöning, om tjänstgöringen

kr iöilagd till huvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan avlöning.

.. 2:0) fngår i avlöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall det

enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med ett belopp, motsvarande

10 procent av de kontanta avlöningsförmåner, varå tillägget beräknats.

3.o) Från åtnjutande av extra lönetillägg undantagas, förutom häradshövdingarna

och de tjänstemän, åt vilka beretts tillfällig löneförbättring för år 1916,

fy tjänsteman, vilkas avlöningsförmåner av statstjänst för innevarande år

uppgå till högre belopp än /,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd till

annan, ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda avlöningsförmåner

överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp

än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin

tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda avlöningsförmåners

belopp, å andra sidan;

b) de tjänstemän, vilkas inkomst av arbete, det extra lönetillägget oberäknat

“r™,1915 aV vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp

^ , kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm,

7,500 kronor; skolande, ifall nämnda inkomster överstiga 7,000 kronor, det extra

J_dj?etulägget i intet fall utgå med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan

7^on i°r’ ,eller’ °m tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten,

7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan;

CJ de tjänstinnehavare, vilkas avlöningsförmåner vid riksdagarna åren 1901,

1902, 1903, 19u4, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1912, 1913, 1914 eller

1915 ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre

staternas fastställande.

• d:0) -Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte, vilkas

avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

av riksdagen prövade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, vilka utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel, dels ock av andra medel,

beräknas extra ^ lönetillägg endast å den del därav, som utgår av statsmedel, dock

att åt lärare och tjänstemän vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela

det belopp, vartill avlöningen blivit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd

Bihang till riksdagens protokoll 11)17. 1 sand. 10(1 höft. (Nr 12!).) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

att minst uppgå, utan avseende därå att till bestridande av universitetens utgifter

användas jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag av avlöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arvode;

med lön likställt lönetillägg; samt

dagavlöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode

för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa, nämligen för den,

som medför högsta avlöningen, eller, därest denna på mer än ett ställe är lika, för

den av dem, till vilken han först blivit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.’

Oavsett att. såsom kommittén redan framhållit, vid det nu ifrågavarande

krigstidstilläggets bestämmande någon hänsyn icke torde böra tagas till befattningshavarnas

privata ekonomi, synas nyss anförda bestämmelser, om de skola tillämpas

beträffande krigstidstillägg, böra modifieras i följande delar:

l:o) Procentsatsen bör, för att en blivande ny lönereglering icke må föregripas,

vara densamma för alla befattningshavare.

2:o) Tillägg bör icke beräknas å värdet av fri bostad eller boställsförmån.

3:o) Som kommittén har för avsikt att föreslå, det befattningshavare med

fast avlöning till belopp överstigande vad häradshövdingarna i sådant avseende uppbära

skola komma i åtnjutande av krigstidstillägg, torde den omständigheten, att

häradshövdingarna i allmänhet uppbära betydliga sport elinkomster, icke böra utgöra

anledning att i fråga om krigstidstillägg försätta dem i en undantagsställning.

Tiden då en ordinarie befattningshavares avlöning reglerats, bör icke inverka

på hans rätt till krigstidstillägg, enär avlöningen väl under inga förhållanden kan

antagas hava reglerats med hänsyn till de under kriget rådande exceptionella förhållandena.

4:o) Krigstidstillägg bör tillgodokonnna jämväl extra befattningshavare.

5:o) Jämväl till vissa befattningshavare vid de allmänna läroverken och vid

armén utgår den fastställda avlöningen delvis av andra’ medel än statsmedel, och

dessa befattningshavare böra i fråga om krigstidstillägg vara likställda med dem,

vilkas hela avlöning utgår av statsmedel.

6:o) Krigstidstillägget bör beräknas å alla slag av fasta avlöningsförmåner.

Då den dyra tiden, såsom förut anförts, nu sträckt sina verkningar betydligt

högre upp på avlöningsskalan än då krigstidshjälp förra gången beviljades, samt

den under år 1916 utdelade krigstidshjälpen i det stora flertalet fall torde få antagas

verka till höjning av taxeringen år 1917, har kommittén ansett lämpligt, att rätten

till den efter behovsprincipen utgående krigstidshjälpen utsträckes till befattningshavare,

vilka år 19 L 7 hava att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för ett

belopp av högst 3,000 kronor.

En undersökning av taxeringslängderna för Stockholms stad har givit vid

handen, att en dylik höjning av gränsen från 2,000 kronor till 3,000 kronor skulle

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 12 it.

bereda delaktighet i krigstidshjälpen åt befattningshavare inom följande kategorier,

nämligen kaptener, löjtnanter, underlöjtnanter, fanjunkare, flaggunderofficerare, flaggmaskinister,

byråassistenter, förste postexpeditörer, postexpeditörer, bokhållare, kontorsskrivare,

förste postvaktmästare, maskinister och vaktmästare m. fi

Påpekas bör, att vid bifall till nyssberörda förslag krigstidshjälp i en mängd

fall skulle tillgodokomma befattningshavare med en avlöning mellan il,000 och 4,000

kronor, i enstaka fall befattningshavare med än högre avlöning.

På kommittén nu har för avsikt att för ifrågavarande befattningshavare föreslå

ej blott en efter behovsprincipen utgående krigstidshjälp, utan även ett med

vissa procent av de fasta avlöningsförmånerna utgående krigstidstillägg, har kommittén

— med hänsyn jämväl till den omständigheten, att det stora flertalet av de

befattningshavare, som hava minderåriga barn att försörja, redan under år 1916

kommit i åtnjutande av krigstidshjälp — funnit sig böra föreslå krigstids//;d7pe/is

belopp i stort sett något lägre än som för år 1916 bestämdes;

och har kommittén i sådant avseende trött sig böra hemställa, att beloppet

för vart barn till och med det femte må bestämmas till respeklive 50. 40 och 30

kronor, vid skyldighet att betala inkomst- och förmögenhetsskatt för respektive

högst 1,000, 2.Ö0O och 3.000 kronor.

Vidkommande därefter beloppet av det krigstids tillägg, som kommittén tänkt

sig böra utgå i procent av vissa angivna avlöningsförmåner, har kommittén av förut

antydda skäl och med särskild hänsyn till att de oerhörda kostnader, som skulle

krävas för att hålla befattningshavarna fullt skadeslösa för dyrtidens verkningar,

omöjliggöra en sådan anordning, måst inskränka sig till att föreslå ett betydligt

lägre belopp, vilket kommittén sökt avpassa så, att det å ena sidan bereder befattningshavare

en någorlunda avsevärd hjälp att uthärda den dyra tidens tryck och å

andra sidan icke är så tilltaget, att dess inpassande i statens budget möter oöverstigliga

svårigheter.

Då dyrtidens tryck otvivelaktigt gör sig starkare gällande för befattningshavare

med låg avlöning än för de högre avlönade, men kommittén, för att ej föregripa

en framtida lönereglering, ansett sig icke böra föreslå olika procentsatser för

befattningshavare med olika avlöning, har kommittén tänkt sig, att ovan antydda

olikhet i behovet lämpligen skulle kunna i någon mån kompenseras genom stadgande,

dels att ingen befattningshavare må uppbära krigstidshjälp med högre

belopp än förslagsvis 600 kronor för år räknat samt att ej heller sammanlagda beloppet

av en befattningshavares krigstidstillägg och krigstidshjälp må överstiga

samma belopp och dels att summan av en befattningshavares avlöningsförmåner av

vissa angivna slag tillhopa med hans krigstidstillägg icke må överstiga 9,600 kronor.

För att erhålla en utgångspunkt vid kostnadsfrågans bedömande, har kommittén

från styrelserna för statens affärsdrivande verk m. fl. institutioner begärt

approximativa uppgifter å den kostnad, som kunde antagas vara förenad med ett

till 10 procent å vissa kontanta avlöningsförmåner utgående krigstidstillägg; varefter

kommittén med ledning av de sålunda vunna uppgifterna uppgjort beräkningar

över kostnaden för ett med 10, 12 eller 15 procent av samma avlöningsförmåner

utgående krigstidstillägg.

Såsom längre fram närmare utvecklas, kan det antagas, att kostnaden för ett

krigstidstillägg av respektive 10, 12 eller 15 procent, under nyss angivna begräns
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Speciella

motiv.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

ningar, tillika med den till 3,000,000 kronor beräknade kostnaden för en efter beliovsprincipen

utgående krigstidshjälp av ovan angivna storlek, skulle uppgå till respektive

omkring 17,100,000, 19,760,000 eller 23,830,000 kronor.

Kommittén, som visserligen anser det särdeles önskvärt, att tillägget kunde

sättas till 15 procent av avlöningsförmånerna, bar vid nu anförda förhållanden och

med hänsyn till statsverkets finansiella möjligheter, sådana dessa te sig enligt statsverkspropositionen

till 1917 års riksdag, funnit sig nödsakad föreslå beloppets begränsning

till 12 procent.

Att, såsom i det stora flertalet framställningar i ärendet begärts, bevilja

krigstidstillägg jämväl för år 1916, lärer av statsfinansiella skäl knappast kunna

komma i fråga.

Skall emellertid hänsyn tagas även till behovet av krigstidstillägg för år

1916, synes det — om överhuvud en fördubbling av nyss angivna belopp ligger

inom möjlighetens område — ur rent praktisk synpunkt vara lämpligare att låta

det förhöjda beloppets utdelande äga rum under enahanda villkor och förutsättningar,

som komma att stipuleras beträffande tillägget för år 1917. Ett motsatt förfaringssätt

skulle, såsom föranledande vidlyftiga undersökningar jämväl i 1916 års räkenskaper,

högst betydligt öka det ändock mycket besvärliga arbetet med penningarnas fördelande.»

För vissa av de särskilda bestämmelserna har kommittén framlagt

följande speciella motivering:

=>§ 1.

Här uppräknas de slag av kontanta avlöningsförmåner, på vilka krigstidstillägg

skall beräknas.

Orden ’i samma avlöning ingående’ avse att förebygga, att ordinarie befattningshavare

skulle kunna erhålla krigstidstillägg å honom tilläventyrs tillfallande

avlöningsförmåner, som icke blivit av Konung och riksdag till siffran bestämda eller

eljest utgå efter av riksdagen prövade grunder.

Av här ifrågavarande avlöningsförmåner upptagas i kungörelsen om extra

lönetillägg endast lön, tjänstgöringspenningar, kontant bostads- och inkvarteringsersättning,

arvode, med lön likställt lönetillägg samt dagavlöning vid flottan.

Att dägavlöning vid armén icke nämnes i kungörelsen har sin förklaring

däri, att armén tillhörande personal, som fått sina avlöningsförmåner reglerade vid

1901 års riksdag, ej erhåller något extra lönetillägg.

Enligt § 2 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket den 11

oktober 1907 fördelas avlöning eller arvode, som tillkommer vid telegrafverket anställd

tjänsteman enligt av riksdagen godkänd stat, i lön och tjänstgöringspenningar

eller, för provisionsberättigad tjänsteman, i lön och uppbördsprovision, den senare

enligt § 5 utgående med minst 450 kronor för år räknat.

Vid sådant förhållande synes det kommittén vara riktigt, att krigstidstillägg

beräknas jämväl å berörda minimibelopp av provisionen vid telegrafverket.

Att kommittén föreslår krigstidstillägg å ortstillägg, dyrortstillägg, kallortstillägg,

ålderstillägg, bostads-, bränsle- och inkvarteringsersättning, inkvarteringsoch

servisbidrag, extra lönetillägg, provisoriskt avlöningstillägg, tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg, vilka benämningar återfinnas i åtskilliga avlöningsbestämmelser,

lärer ej kräva vidare motivering.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

§ 2.

Inkvarterings- och servisbidrag till befattningshavare vid armén betalas i

vissa fall enligt gällande bestämmelser av kommunala medel. Vederbörandes rätt

till krigstidstillägg bör enligt kommitténs mening icke påverkas av den omständigheten,

att honom författningsenligt tillkommande inkvarterings- och servisbidrag

betalas av annan än staten, och förbehåll i sådant syfte har intagits i paragrafen.

Denna är i övrigt avfattad i överensstämmelse med mom. 5:o i kungörelsen

om extra lönetillägg, dock att lärare vid de allmänna läroverken, vilka i en del fall

icke av statsmedel uppbära hela sin av Konung och riksdag till siffran bestämda

avlöning, i fråga om krigstidstillägg likställts med lärare vid universiteten.

§§ 3 och 5.

Dessa §§ äro avfattade i överensstämmelse med mom. 7:o och 8:o i kungörelsen

om extra lönetillägg.

§ 6.

Det har synts kommittén icke möta någon betänklighet att låta de befattningshavare,

vilkas avlöning till siffran bestämts av Kungl. Maj t, bliva i fråga om krigstidstillägg

likställda med dem, som avses i § 1. Deras avlöning lärer nämligen icke

kunna antagas hava undergått någon reglering till mötande av den under kriget

uppkomna höjningen i levnadskostnaderna.

§ 7.

Avlöningen för den icke-ordinarie personalen bestämmes i allmänhet av vederbörande

myndigheter antingen helt och hållet på egen hand (så är exempelvis förhållandet

beträffande statens järnvägars mycket talrika extra personal) eller inom

vissa av Kungl. Maj:t uppdragna gränser (exempelvis i post- och telegrafverken

samt beträffande amanuenserna i vissa centrala ämbetsverk).

Uppenbarligen kan man icke utan vidare förutsätta, att alla extra befattningshavare

skola erhålla krigstidstillägg. Om en dylik befattningshavare redan fått sin

avlöning bestämd till sådant belopp, att den kan anses hålla honom i större eller

mindre mån skadeslös för den dyra tiden, bör enligt kommitténs mening hänsyn härtill

tagas vid utbetalning av krigstidstillägg; och det lärer böra få bero på den

myndighet, som, vare sig på egen händ eller inom vissa av Kungl. Maj:t uppdragna

gränser, bestämmer i denna paragraf avsedda befattningshavares avlöning, att avgöra,

huruvida krigstidstillägg helt eller delvis må anses böra dem tilldelas.

Gränsen mellan arvode och gratifikation är ibland rätt svävande, och ofta

kan det vara beroende på storleken av tillgängliga medel, huruvida en extra ordinarie

tjänstemans arbete betalas i den ena eller andra formen.

Krigstidstillägg synes fördenskull böra kunna tilldelas jämväl sådan befattningshavare,

som för sitt arbete betalas medelst gratifikation, under förutsättning, att den

myndighet, som bestämmer gratifikationens belopp, finner sådant i större eller mindre

mån av omständigheterna påkallat.

§ 8.

Med undantag för sista stycket är denna paragraf lika lydande med motsvarande

stadganden i kungl. kungörelsen den 8 juli 1916 angående krigstidshjälp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Såsom motivering till berörda sista stycke av § 8 tillåter sig kommittén anföra

följande.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har stationskarlen J. E. Karlsson i egen- .

skap av förmyndare för avlidne stationskarlen H. P. Bliichers och hans hustrus

omyndiga dotter, anhållit, att då Blucher, som den 23 januari 1916 avlidit, den 1 i

samma månad innehaft ordinarie anställning vid statens järnvägar och år 1915 icke

haft större inkomst, än att, därest Blucher hade blivit för år 1916 taxerad till inkomst-

och förmögenhetsskatt, det taxerade beloppet kommit att understiga 1,000

kronor, änkan Blucher och hennes dotter måtte komma i åtnjutande av krigstidshjälp

jämlikt kungörelsen den 8 juli 1916.

Vid ärendets föredragning den 20 januari 1917 har Kungl. Maj:t emellertid

funnit den gjorda ansökningen icke kunna bifallas. Det synes emellertid kommittén

att rätten till krigstidshjälp icke borde förloras av den anledningen, att befattningshavare

avlidit mellan årets ingång och den tidpunkt, då utbetalningen kan äga rum;

avliden befattningshavares stärbhus torde nämligen i allmänhet få antagas vara i

större behov av hjälpen än befattningshavaren själv skulle hava varit, om han levt

Annorlunda ställer sig saken, om en befattningshavare under året avgår från

statstjänsten före den dag, då kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i

kraft. Antingen blir han vid avgången berättigad till pension, och, enligt vad kommittén

i utlåtande den 23 januari 1917 om krigstidshjälp åt f. d. statstjänare föreslagit,

skulle han i sådant fall, om hans pension ej överstiger 1,200 kronor, under

är 1917 i regel erhålla krigstidshjälp med ett belopp av 100 kronor; eller ock avgår

han av en eller annan anledning utan pensionsrätt, och i sådan händelse lärer det

ej med fog kunna krävas, att staten skall lämna honom någon krigstids/ya/p, utan

synes han böra få åtnöjas med det i visst förhållande till hans avlöning stående

krigstids tillägg, som må belöpa å den tid han kvarstått i tjänst.

Avgår åter en befattningshavare efter den tidpunkt, då kungörelse om krigstidshjälp

träder i kraft, torde han i allmänhet vara i tillfälle att före avgången uppbära

den krigstidshjälp, vartill han kan vara berättigad, och ett dröjsmål med hjälpens

lyftande, eventuellt till en tidpunkt då han lämnat tjänsten, men i allt fall inom den

tid, som för utbetalandet kan varda stadgad, synes ej böra avstänga honom från

utbekommande av krigstidshjälpen.

De föreslagna bestämmelserna om krigstidshjälp äro i övrigt, utom beträffande

siffrorna, i huvudsak lika lydande med motsvarande år 1916 utfärdade bestämmelser

om krigstidshjälp. Den enda väsentliga olikheten är följande:

Vid de för år 1916 gällande bestämmelserna om krigstidshjälp var fogad en

föreskrift av följande lydelse:

»Då enligt förestående bestämmelser till krigstidshjälp berättigad icke-ordinarie

befattningshavare under tiden efter ingången av augusti månad 1914 erhållit avlöningsförhöjning,

som är att anse icke såsom ett tillägg för avlöningens uppbringande till

belopp, stående i skäligt förhållande till ordinarie befattningshavares avlöningsförmåner,

utan såsom särskilt-dyrtidstillägg, skall beloppet av sådan förhöjning, beräknat

från det den börjat utgå intill utgången av år 1915, vid utbetalning av krigstidshjälp

från denna avdragas.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Mapis Nåd. Proposition Nr 129.

Då det i stort sett torde kunna- antagas, att de, som enligt kommitténs förslag

skulle under år 1917 komma i åtnjutande av krigstids//;»''//), jämväl åtnjutit

sådan under år 1916, samt enligt kommitténs förslag (§ 7) vid utbetalande av krigstidstillägg

till icke-ordinarie befattningshavare hänsyn skall tagas till dyrtidstillägg,

som beviljats efter ingången av augusti månad 1914, synes någon anledning icke

föreligga att nu göra en restriktion av ifrågavarande beskaffenhet jämväl beträffande

krigstids/y«7p.

g 13.

Mom. ko är lika lydande med motsvarande mom. i kungörelsen den 8 juli

1916 angående krigstidshjälp.

Mom. 2:o är avsedd att .ersätta vad som i nyssnämnda kungörelse finnes

stadgat beträffande »arbetarpersonalen vid de till statens vattenfalls verk hörande

anläggningsarbetena ».

Vattenfallsstyrelsen har nämligen i skrivelse till kommittén den 30 januari

1917 förklarat sig anse, att, då avlöningsförmånerna för arbetarpersonalen av styrelsen

bestämdes och utginge efter helt andra grunder än de, som gällde för tjänstemännen,

all arbetarpersonal vid statens vattenfallsverk, såväl vid anläggnings- som vid driftoch

underhållsarbetena, borde undantagas från ett eventuellt beslut om krigstidstillägg

och krigstidshjälp.

Mot denna av vattenfallsstyrelsen uttalade åsikt har kommittén icke funnit

något att erinra, vadan förevarande mom. avfattats i enlighet med styrelsens förslag.

1916 års riksdag har medgivit, att till ämneslärare och arbetslärare vid statens

blindundervisningsanstalter må under år 1917 utgå tillfällig löneförbättring enligt

enahanda grunder, som av riksdagen beslutits i fråga om ordinarie lärare vid folkskola

samt lärare vid småskola, därvid ämneslärare skall likställas med ordinarie

lärare vid folkskola och arbetslärare med lärare vid småskola.

Den tillfälliga löneförbättringen utgår enligt kungörelse den 23 september 1916

till följande lärare vid statens blindundervisningsanstalter, nämligen

a) med 250 kronor till ordinarie ämneslärare vid institutet å Tomteboda,

ordinarie lärare vid förskola samt ordinarie ämnes-, och handarbetslärarinna vid

hantverksskolan i Kristinehamn och med 150 kronor till arbetslärare, under förutsättning

att befattningshavaren vid ingången av det år, för vilket löneförbättringen

skall utgå, innehar ordinarie anställning vid statens blindundervisningsanstalt och vid

denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring

med nu sagda belopp icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare,

vars man lever, och ej heller arbetslärare, vilken vikarierar för tjänstledig sådan lärare;

b) med 150 kronor till sådan ordinarie ämneslärare, ordinarie lärare vid förskola

samt ordinarie ämnes- och handarbetslärarinna och med 80 kronor till sådan

arbetslärare, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt a)

omförmälda belopp.

Tillfällig löneförbättring må under vissa villkor utgå utan hinder därav, att läraren

endast under en del av året innehaft den anställning, för vilken löneförbättring skall

utgå, i vilket fall löneförbättring må utgå för den tid, han sålunda varit anställd.

Vid nu anförda förhållanden synes det kommittén som om de vid statens

blindundervisningsanstalter anställda ämnes- och arbetslärarna icke borde erhålla

krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Exempel a verk■

9i ing ar va av

olika förslag.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

A allmänna indragningsstaten finnas uppförda avlöningar till vissa befattningshavare,

vilka icke hava någon tjänstgöringsskyldighet. Dessa höra enligt kommitténs

mening icke erhålla krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 14.

Enligt statuterna för universiteten i Uppsala och Lund den 27 november 1908 ’),

§ 106, åligger det docent att, på förslag av vederbörande fakultet och enligt kanslerns

bestämmande, mot skälig ersättning, som i varje särskilt fall fastställes av

kanslern sedan fakulteten och docenten yttrat sig, övertaga den undervisning i sin

vetenskap, som för ett ändamålsenligt anordnande av den akademiska undervisningen

prövas erforderlig; varjämte docent, som innehar docentstipendium, är pliktig att i

sin vetenskap utan särskild ersättning antingen giva en offentlig föreläsningskurs å

femton timmar under höstterminen och tjugo timmar under vårterminen eller ock,

på förslag av vederbörande fakultet och enligt kanslerns bestämmande, bestrida

annan däremot svarande tjänstgöring. Uppehåller docent, vilken innehar docentstipendium,

såsom vikarie ordinarie lärarbefattning, äger dock nu nämnda tjänstgöringsskyldighet

ej rum.

Jämlikt § 86 i samma statuter är docent pliktig mottaga förordnande att

såsom vikarie uppehålla lärarbefattning i sin vetenskap, då han icke är hindrad av

laga förfall.

Docent förordnas av kanslern. Ej må sådant förordnande meddelas någon,

utan att hans anställande prövas för undervisningen eller den vetenskapliga forskningen

nödigt eller nyttigt samt han ådagalagt erforderlig skicklighet såsom vetenskapsidkare

och lärare (§ 72 i statuterna).

Likartade bestämmelser gälla beträffande karolinska institutet (statuter den

27 november 1908 1), §§ 55, 66 och 88).

Det synes vara billigt att innehavare av docentstipendier vid statens högskolor

beträffande rätt till krigstidstillägg och krigstidshjälp likställas med befattningshavare

i statens tjänst. ‘

Beträffande indelt manskap vid krigsmakten har, vid tillämpning av kungl.

kungörelsen den 8 juli 1916 om krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst,

yppats tvekan, huruvida sådant manskap vore att anse såsom befattningshavare i

statens tjänst.

För att undanröja denna tvekan synes ett uttryckligt stadgande vara erforderligt;

och föreslår kommittén av billighetsskäl, att dylikt manskap må i avseende å

rätt till krigstidstillägg och krigstidshjälp likställas med befattningshavare i statens

tjänst.

Den ekonomiska innebörden av ett dylikt medgivande lärer för statsverket

bliva av mycket ringa betydelse.»

Huru ett krigstidstillägg av 12 respektive 15 procent enligt de

av kommittén föreslagna grunderna skulle ställa sig för befattningshavare

med mindre än 5,000 kronors kontant begynnelseavlöning har av

kommittén belysts medelst nedanstående exempel, där tillägget beräknats

dels på begynnelseavlöningen och dels på slutavlöningen.

0 I huvuilsak enahanda bestämmelser äro meddelade i de nya statuter för universiteten och

stadgar för karolinska institutet, som utfärdats den 28 januari 1916.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 129.

33

Tolv procent

Femton

procent

Lägst

Högst

Lägst

Högst

K r o

n o r

K r <3

ti o r

Notarie i Svea hovrätt..................................................

540.—

600.—

600.—

600.—

Kapten av andra klassen vid armén, i Stockholm ............

523.20

523.20

600.—

600.—

Nolarie i statskontoret ..................................................

480-

600.—

600.—

600.—

Lektor vid högre allmänt läroverk..............................

48!).-

600.—

600.—

600.—

Länsnotarie i Stoekbolms län....................................

468 —

588.-

585.—

600.—

Yrkesinspektris .....................................................

45(5.—

564.—

570.-

600.—

Länsnotarie i (Jppsala län ...........................................

432.—

552.—

540.—

600.—

Förste bokhållare i järnvägsstyrelsen ..............................

403.20

564.—

504.—

600.—

Adjunkt vid högre allmänt läroverk.................................

3(50.—

600.—

450.—

600.—

Löjtnant vid flottan, i Karlskrona.................................

347.40

347.40

434.25

434.25

Löjtnant av andra klassen vid armén, i landsorten .........

501.so

301.80

377.25

377.25

Uppsyningsman vid packhusinspektionen i Stockholm......

264.48

318.4S

330.fi

398.10

Landskontorist i Stockholms län ..........................

261.—

372.—

330.—

465.—

Kvinnlig bokhållare i järnvägsstyrelsen ...........................

050._

330.—

315.—

412.50

Distriktslantmätare................................................

240 —

384.—

300.—

480.—

Landskontorist i Uppsala län ........................................

240.—

348.-

300.—

435.—

Första lärarinna vid samskola ...............................

246.—

300.-

307.8 0

875.—

Kvinnligt bilräde (registrator) i medicinalstyrelsen ..........

240.—

288.—

300.—

360.—

Amanuens vid Uppsala universitets patologiska institution...

240.—

240.—

300.—

300.—

Vaktmästare vid tullförvaltningen i Stockholm..................

225.7 2

261.72

282.15

327.15

Amanuens vid domkapitlet i Uppsala ..............................

216.—

216.—

270.—

270.—

Räknebitrfide i kammarrätten...........................

192.—

240.-

240.—

300.—

Förste vaktmästare i statskontoret.........................

ISO.—

192.—

225.—

240.—

Skrivbiträde i postsparbanken.................. .....................

168.—

216.—

210.—

270.—

Förste vaktmästare i postsparbanken .............................

160.80

222.—

201.—

277.50

Skrivbiträde i kammarrätten ........................................

144.-

192.—

180.—

240.—

Vaktmästare i statskontoret ..........................................

144.—

168.—

ISO.—

210.—

Skrivbiträde vid länsstyrelsen i Uppsala...........................

126.—

174.-

157.50

217.50

Vaktmästare » » » » ........................

126.—

150.—

157.50

187.50

Korpral vid armén ........................................................

53.52

53.52

66.90

66.90

Trumpetare vid armén ...........................T......................

34.7 i

34.7 4

43.13

43.48

Volontär vid armén ......................................................

30.8 g

30.8 6

37.9 5

37.9 5

I

Härvid har emellertid påpekats, att de flesta av dessa och med

dem i avlöningshänseende jämställda befattningshavare med säkerhet

kunna antagas icke hava att betala inkomst- och förmögenhetsskatt

för högre belopp än 3,000 kronor och att de därför, i den mån de

hava minderåriga barn att försörja, enligt kommitténs förslag skulle

komma i åtnjutande jämväl av krigstidshjälp med 30—250 kronor.

Med ledning av de beräkningar, som finnas intagna i Kungl. Maj:ts

proposition nr 212 till 1916 års riksdag, har inom kommittén uppgjorts

följande jämförelse mellan de belopp, som i krigstidshjälp år

1916 beräknats tillkomma vissa befattningshavare i staden Karlskrona,

samt de belopp, som i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 106 Käft. (Nr 129.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

hava tillkommit dem, om kommittén nu föreliggande förslag eller

samma förslag med tillägget höjt till 15 procent då hade tillämpats.'')

t

Flaggminkonstapel

Underofficer ........

Flaggstyrman .

Maskinist.......

Förste postiljon......

Varvspol ^konstapel

Vaktkonstapel.........

Förråd-konstapel

Rustmästare .....

Tullvaktmästare..

Poslvaktmästare.

Artillerikonstapel

Styrman

Kvartersman

Brevtiärare ..

Sergeant .....

Av taxeri

till bevill- ning taxerad

inkomst

av arbets- anställning,

tjänst eller

pension

ngsnämnd

beräknat

belopp efter

vilket in- komst- och

förmögen- hetsskatt

skall

erläggas

Antal

minder-

åriga

barn

Krigs tids- hjälp en- ligt kun- görelsen

den 8 juli

1916

Krigs tids- tillägg och

krigstids- j

hjälp enligt

kommit- j

téns förslag

1917

Krigs tids- tillägg

15 procent

och krigs- tidshjälp

enligt

grunderna

för kom- mitténs

förslag

2,402

1,900

1

30

328.24

400.30

2,062

1,600

3

150

367.44

429.30

2,108

1,500

1

50

292.96

356.20

2,488

1,900

2

60

378.56

453.20

2,065

1,100

5

350

447.80

509.7 5

1,817

1,000

5

400

468.04

522.5 5

2,112

1,500

3

150

373.44

436.80

2,118

1,600

3

150

374.16

437.70

2,547

2,000

2

60

385.64

462.05

2,302

1,700

3

120

396.24

465.30

2,329

1,700

2

80

359.48

429.35

2,306

1,500

4

200

436.7 2

505.90

2,363

1,600

4

200

443.56

514.45

2,435

1,800

2

80

372.20

445.25

2,305

1,900

1

30

316.60

385.7 5

2,430

1,800

3

120

411.60

484.50

2,419

1,700

3

120

410.28

482.85

2,164

1,800

1

40

299.68

364.60

1,651

1,100

1

70

238.12

287.65

1,488

800

4

320

378.56

423.20

1,596

1,100

2

140

271.52

319.40

2,256

1,700

2

80

350.7 2

418.40

1,981

1,200

. 4

280

397.7 2

457.15

2,085

1,300

2

120

330.2 0

392.7 5

1,794

1,100

3

210

335.28

389.10

1,802

1,400

2

120

296.24

350.30

1,779

1,200

2

140

293 48

3 46.85

1,914

800

6

400

479.68

537.10

1,733

1,200

2

140

287.96

339.95

1,663

800

5

400

449.56

499.45

2,093

1,600

2

100

331.10

393.95

2,049

1,400

2

120

325.88

387.3»

2,144

1,600

2

100

337.28

401.60

2,226

1,700

2

80

347.12

413.90

2,121

1,400

4

240

414.52

478.15

2,070

1,600

3

150

368.40

430.50

1,217

800

1

SO

196.04

232.5 5

2.053

1,800

1

40

286.2 6

347.9 5

i 78,487

1 2,065

55,200

1,453

100

2.6

5,720

151

13,578.44

357.38

15,933.0 5

419.29

!) Den avlöning, på vilken krigstidstillägget beräknats, hax antagits vara lika med det i

törsta kolumnen upptagna beloppet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Vid sammanträde den 13 december 1910 beslöt kommittén att,

då utlåtande till Eders Kungl. Maj:t i förevarande ärende avgåves,

kommittén skulle föreslå dels åt statens befattningshavare i allmänhet,

utan hänsyn till deras skattetaxering och försörjningsplikt, ett krigstid

s1 ill ii gg, stående i visst förhållande till befattningshavarnas under åtskilliga

titlar utgående kontanta avlöning, och dels en krigstidshjälp i

egentlig mening åt jämförelsevis lågt taxerade befattningshavare med

försörjningsplikt mot minderåriga barn.

I det förra avseendet dryftades inom kommittén ett preliminärt

förslag av följande innebörd:

»Krigstidstillägg för år 1917 tillkommer, med nedan angivna undantag, befattningshavare

i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung och riksdag till

siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder.

Krigstidstillägg beräknas å följande slag av kontanta avlöningsförmåner, nämligen

lön, tjänstgöringspenningar, ortstillägg, dyrortstillägg, kallortstillägg, arvode,

ålderstillägg, bostads- och inkvarteringsersättning, dagavlöning vid armén och flottan,

extra lönetillägg, provisoriskt avlöningstillägg, tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg.

Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av statsmedel.

Bär avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra medel, beräknas krigstidstillägg

endast å den del därav som utgår av statsmedel, dock att krigstidstillägg,

åt befattningshavare vid universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det

belopp, vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende därå, att till

bestridande av universitetens och läroverkens utgifter användas jämväl andra medel

än statsmedel.

Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode för

två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa, nämligen för den, som

medför högsta avlöningen, eller därest avlöningarna äro lika, för den av dessa befattningar,

till vilken han först blivit befordrad.

Krigstidstillägget anses tillhöra lönen.

Krigstidstillägget utgår med 10 procent å summan av förenämnda kontanta

avlöningsförmåner, dock icke med högre belopp än 600 kronor.

Från åtnjutande av krigstidstillägg undantagas de befattningshavare, vilkas

avlöningsförmåner av ovan uppräknade slag överstiga 9,000 kronor för år räknat.»

För kostnadsfrågans bedömande avlät kommittén samma dag

skrivelser till, bland andra, styrelserna för statens affärsdrivande verk

samt postsparbanken ävensom arméförvaltningen, marinförvaltningen

och lotsstyrelsen. Kommittén anhöll därvid, att myndigheterna måtte

lämna kommittén en approximativ uppskattning, en var för sitt förvaltningsområde,

dels av kostnaden för krigstidstillägg, enligt nyss angivna

grunder, åt den personal, vars avlöning blivit av Konung och

riksdag till siffran bestämd eller eljest utginge efter av riksdagen prö
-

KustnaU*

heräkniai

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 129.

vade grunder, Och. dels av den ökning i avlöning åt andra inom samma

förvaltningsområde anställda befattningshavare, som kunde antagas böra

bliva en följd av bifall till ett dylikt förslag beträffande först angivna

personal.

I svaren å dessa skrivelser hava kostnaderna för ett dylikt krigstidstillägg

approximativt beräknats till följande belopp:

För ordi- narie per- sonal

För icke

ordinarie

personal

Summa

| Statens järnvägar ..............

....i 3,208,000

1,690,000

:

4,898,000

: Postverket..........................

.... 1,100,000

95,000

1,195,000 ;

i Telegrafverket '') .................

445,000

283,000

728,000

'' Statens vattenfallsverk *) .....

...,: 44,000

106,000

150,000

Statens domäner.................

....: 165,870

92,695

258,565

Postsparbanken .................

22,000

12,500

34,500

Armén .............................

....; 2,108,473

381,173

2,489,646

| Marinen.............................

....! 791,854

41,200

833,054

j Lots- och fyrinrätiningen.....

....j* 161,000

30,000

191,000 !

1) Till tjänstgöringspenningar har hänförts den uppbördsprovision, som jämlikt § 2 i nvlöningsreglementet

för vissa tjänstemän vid telegrafverket motsvarar tjänstgöringspenningar.

2) Den egentliga arbetarpersonalen är ej medräknad (jfr sid. 31).

Dessa beräkningar hava, såsom förut nämnts, grundats på det

antagandet, att krigstidstillägget skulle utgå med 10 procent å de

angivna slagen av löneförmåner, dock att tillägget ej finge uppgå till

mer än 600 kronor och ej heller tillkomma den, vars avlöningsförmåner

av antydda slag överstiga 9,000 kronor.

Då kommittén emellertid tänkt sig möjligheten att föreslå ett

krigstid stillägg av 15 procent utav förberörda avlöningsförmåner, men

sedermera sett sig nödsakad stanna vid 12 procent, med i allt väsentligt

enahanda begränsningar som nyss nämnts, har kommittén låtit

verkställa en undersökning huru en dylik höjning skulle verka på

kostnaden för krigstidstillägget.

Undersökningen har verkställts beträffande personalen vid statens

järnvägar och resultatet har därvid blivit, att den för nämnda personal

till 4,898,000 kronor beräknade kostnaden för ett 10 procents krigstidstillägg

vid tilläggets ökande till respektive 12 och 15 procent skulle

stiga med ej mindre än omkring respektive 19 å 20 och 48 procent

till respektive 5,850,000 kronor och 7,255,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Klint fl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Att stegringen blir så stor, trots det att begränsningen till 600

kronor i följd av procentsatsens höjning skulle verka redan vid respektive

5,000 eller 4,000 kronors i stället för 6,000 kronors fast avlöning,

förklaras därav, att antalet ordinarie befattningshavare vid statens järnvägar

med högre avlöning än 4,000 kronor icke uppgår till mer än

omkring 400 på en ordinarie personal av 18,789 personer.

Kommittén har ansett sig kunna utan vidare utgå från, att resultatet

av en likartad undersökning beträffande postverket, telegrafverket,

statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken, armén och

marinen samt lots- och fyrinrättningen skulle bliva i stort sett enahanda.

Kommittén har på sålunda antytt sätt beräknat kostnaden för

krigstidstillägg vid dessa institutioner till de belopp, som här efteråt

finnas angivna. I sammanhang härmed har kommittén med ledning av

stater och andra tillgängliga handlingar sökt göra en approximativ

beräkning av kostnaden för ett, med förut angivna begränsningar, till

10, 12 eller 15 procent satt krigstidstillägg åt andra ordinarie och

extra befattningshavare i statens tjänst.

Då .beträffande den extra personalen kommittén saknat material

för bedömande i vad mån tillägget kunde anses böra, med hänsyn till

efter krigets utbrott medgivna avlöningsförhöjningar av dyrtidstilläggs

natur, utgå med lägre belopp, än som svara mot förenämnda procentsatser,

har kommittén erinrat att beräkningen givetvis icke kan anses

annat än som approximativ.

Beräkningen har följande utseende:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Tio

Tolv

Femton

procent

procent

procent

Statens järnvägar .........................!...................

4,898,000

5,850,000

7,255,000

Postverket ........................................................

1,195,000

1,400,000

1,770,000

Telegrafverket...................................................

728,000

870.000

1,080,000

Stålens vattenfallsverk .......................................

150.000

180,000

220,000

Statens domäner................................................

258,000

300,000

385,000

Postsparbanken ..............................................

34,000

40,000

50,000

Säger

7,263,000

8,640,000

10,760,000

Andra huvudtiteln.............................................

350,000

420,000

515,000

Tredje » ............................................

40,000

47,000

55,000

Fjärde » .............................................

2,500,000

2,968,000

3,700,000

Femte » .............................................

1,027,000

1,205,000

1,485,000

Sjätte » ............................................

850,000

1,020,000

1,260,000

Sjunde » .............................................

800,000

950,000

1,185,000

Åttonde > .............................................

1,000,000

1,190,000

1,470,000

Nionde > .............................................

220,000

260,000

325,000

Säger

6,787,000

8,060,000

9,995,000

Kostnad för krigstidshjälp (enligt bär efteråt utförd

1

beräkning).....................................................

3,000,000

3,000,000

3,000,000 j

Säger

3,000,000

3,000,000

3,000,000 i

Kostnad för krigstidstillägg och krigstidshjälp vid

försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt-

:

och justeringsverket, bankinspektionen, patent- och registreringsverket, flottans pensionskassa

f

.

samt folkskollärarnas pensionsinrättning............

50,000

60,000

75,000

Säger

50,000

60,000

75,000

Summa

17,100,000

19.760,000

; 23,830,000

För bedömande av den kostnad, som kan antagas bliva en följd

av kommitténs förslag till krigstidshjälp i egentlig mening, har kommittén,

i anslutning till den på 1914 års taxeringslängder grundade

undersökning i dylikt avseende, vars resultat finnes intaget i Kungl.

Maj ts proposition nr 212 till 1916 års riksdag, sid. 54, låtit verkställa

beräkning, fortfarande enligt 1914 års taxeringslängder, beträffande ordinarie

statsfunktionärer inom städerna Haparanda, Kalmar, Norrtälje,

Visby, Vänersborg, Växjö, Örebro, Östersund, Eskilstuna, Sundsvall och

Hälsingborg, Bollnäs köping samt delar av städerna Karlskrona, Malmö

och Stockholm ävensom Solna socken.

Undersökningen, som utsträckts till befattningshavare, vilka påförts

inkomst- och förmögenhetsskatt för ett beräknat belopp av högst

6,000 kronor, omfattar dels antalet befattningshavare, som icke hava

försörjningsplikt mot barn under 15 års ålder, och dels antalet av de

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

barn (till och med det femte) under 15 års ålder, vilka på grund av

försörjningsplikt underhållas av befattningshavare.

Resultatet har blivit följande:

Beräknat belopp, för vilket befattningshavare

har att erlägga inkomstoch

förmögenhetsskatt

Antal

befattnings
-

Antal

minderåriga

havare utan barn (t Q m

minderåriga det femte)

barn I

Högst 1,000 kronor

311

976

Från 1,000 t. o. m.

2,000 kronor .........

805

1,152

» 2,000 >

3,000 » .........

344

357

» 3,000 »

4,000 » .........

177

236

» 4,000 »

5,000 » .........

124

160

» 5,000 »

6,000 * .........

88

52

Kostnad för krigstidshjälp

å 50

å 40

a 30

kronor

kronor

kronor

för vart

för vart

för vart

barn

barn

barn

48,800

—

_

—

46,080

—

—

_

10,710

—

—

Kostnaden för den egentliga krigstidshjälpen åt ordinarie personal

enligt kommitténs förslag skulle alltså — då ifrågavarande taxeringsområden,

på sätt närmare utvecklats i ovan angivna proposition till

1916 års riksdag (sid. 58), kunde antagas omfatta ungefär en tjugonde!

av alla ifrågavarande ordinarie befattningshavare — belöpa sig till

omkring 2,111,800 kronor.

Kostnaden för krigstidshjälpen åt den icke-ordinarie personalen

beräknades enligt ovanberörda proposition år 1916 till ungefär 43.8

procent av kostnaden för den ordinarie personalens krigstidshjälp och

skulle efter denna beräkningsgrund under år 1917 uppgå till 924,968

kronor.

Till summan av de båda beloppen, 3,036,768 kronor, borde läggas

kostnaden för krigstidshjälp åt personal vid rikets vårdanstalter för

sinnessjuka, vilken kostnad år 1916 av riksdagens statsutskott, påförslag

av medicinalstyrelsen, beräknades till 11,000 kronor, men i verkligheten

uppgått till omkring 30,350 kronor.

Hela kostnaden torde — säger kommittén — sedan det numera

visat sig vara sannolikt, att kostnaden för 1916 års krigstidshjälp i

stort sett helt obetydligt understigit vad som för ändamålet beräknats,

kunna antagas icke komma att uppgå till mer än 3,000,000 kronor.

Detta belopp utgör i det närmaste tre fjärdedelar av den för

1916 års krigstidshjälp beräknade kostnad, till vilken medel beretts å

1917 års riksstat

dels genom uppförande å extra stat såsom förslagsanslag

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

under andra huvudtiteln av..

» tredje » > ..

> fjärde » » ..

» femte » » ..

sjätte > » ..

» sjunde » » ..

> åttonde » »

» nionde » » ..

kronor 41,000

» 1,000

272,000

» 413,000

» 20,000

» 139,000

» 20,000

»# . 5,000

och dels genom höjning av de beräknade driftkostnaderna

för postverket med.............

> telegrafverket med.....

> statens järnvägar med

» » domäner »

kronor 240,000

> 160,000

> 2,500,000

» 153,000

*

Särskild

mening inom

löneregleringskommittén.

Ledamoten av riksdagens andra kammare August Nilsson i Kabbarp

har inom kommittén varit av skiljaktig mening och avgivit följande

särskilda yttrande:

»Det förslag till krigstidshjälp, som Kungl. Maj:t framlade i fjor och som

riksdagen i allt väsentligt godkände, byggde som bekant på den s. k. behovsprincipen.

Endast vissa befattningshavare med minderåriga barn erhöllo hjälp, och befattningshavaren

med lägre inkomst fick större hjälp än den med högre inkomst.

i Sedan dess hava de förhållanden, som föranledde statsmakternas inskridande,

ytterligare förvärrats. Dyrtiden har nu på ett helt annat sätt än för ett år sedan

blivit kännbar för statens löntagare, även för sådana som åtnjuta relativt höga

inkomster.

Det torde därför vara nödvändigt att nu i betydlig grad vidga gränserna för

denna hjälp.

I sitt förevarande utlåtande föreslår kommittén dels krigstidstillägg, utgående

med 12 procent å befattninghavarens kontanta avlöningsförmåner, och dels krigstidshjälp

i principiell överensstämmelse med fjorårets beslut.

För min del finner jag det lämpligare att för hela bisträckningen behålla

namnet kri</stidshjälp, som ju tillkom för att så kraftigt som möjligt betona dess

tillfälliga karaktär. Det vill ock synas, som skulle ett procentuellt tillägg, lagt på

det sätt, som kommittén föreslagit, i likhet med de gamla dyrtidstilläggen från århundradets

början, onödigtvis ge på hand en allmän lönereglering.

Då denna gången befattningshavaren som sådan och befattningshavaren högt

upp i graderna måste undfå delaktighet i krigstidshjälpen, är det givetvis omöjligt

att bibehålla det system, som tillämpades i fjor.

I fjor var det möjligt att utdela hjälpen så, att den blev störst därnere och

mindre uppåt.

Nu måste den antingen bliva störst däruppe och minst därnere eller också

lika över lag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Kommittén liar valt den förra utvägen.

För min del finner jag den senare mera tilltalande.

I Danmark, där man har längre erfarenhet i detta stycket än i värt land,

började man Ibis med understöd åt de lägre befattningshavarna ungefär så som

svenska riksdagen beslöt året efter. Men då det sedan ansågs nödvändigt att bisträcka

även de högre tjänstemännen, funno de danska statsmakterna det lämpligast

att låta hjälpen utgå med lika belopp. 250 kronor, åt alla ogifta befattningshavare

och med ett till 400 kronor förhöjt belopp åt alla gifta befattningshavare.

Den tillämpning av behovsprincipen, som här föreligger, finner jag likaledes

efterfölj ans vär d.

I ett hänseende föranledes jag emellertid till en avvikelse från den grundsats,

som fått ett så klart uttryck i det danska systemet. Med hänsyn till de åtgärder,

som hos oss redan vidtagits i syfte att lätta dyrtidens tunga för de mindre

bemedlade, nämligen krigstidshjälp enligt 1916 års beslut, kompensationer och skattelindring,

finner jag det skäligt att föreslå ett något större belopp åt vissa gifta

befattningshavare — som icke åtnjutit dessa förmåner — än åt andra.

De fixa belopp om 250, 400 och 500 kronor, som jag föreslår, böra dock

endast tillkomma de befattningshavare, som fylla vissa villkor med avseende på

anställningstiden. Staten kan nämligen icke anses hava samma förpliktelse att med

extra tillskott stödja nyantagen personal som tidigare anställd. För den nyanställda

föreslår jag en hjälp utgående med viss procent å avlöningen.

Med tillämpning av dessa grundsatser får jag tillstyrka:

Krigstidshjälp utgår med nedan angivna undantag,

a) till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917

innehade ordinarie anställning eller vid samma tidpunkt innehade och

omedelbart dessförinnan under minst ett år innehaft stadigvarande anställning

med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som för den ordinarie

personalen vid samma eller jämförlig institution är såsom minimun

i allmänhet stadgat,

med 500 kronor till gift befattningshavare, som för år 1916 åtnjöt

en avlöning av statsmedel, överstigande 2,500 kronor,

med 400 kronor till gift befattningshavare, som för år 1916 åtnjöt

en avlöning av statsmedel, icke överstigande 2,500 kronor,

och med 250 kronor till ogift befattningshavare,

varvid iakttages, att till gift befattningshavare hänföras änklingar,

änkor och frånskilda, som på grund av försörjningsplikt underhålla barn

under 18 års ålder,

och att för gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, må

krigstidshjälpen ej överstiga 250 kronor;''

b) till övriga statens befattningshavare — arméns och marinens

manskap här inbegripet — med 12 procent å de kontanta avlöningsförmåner,

som under år 1917 utgå av statsmedel, dock högst 250 kronor.

» Sammanlagda beloppet av en befattningshavares samtliga avlöningsförmåner

och krigstidshjälp må icke överstiga 9,500 kronor.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,

nämligen:

Do) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 106 höft. (Nr 129.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

skatt, som ägde rum år 1916, erlade dylik skatt för högre belopp äii

10,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen,

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar

och därmed jämförliga företag,

8:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk,

4:o) ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter.

Vad kostnaden beträlfar, torde det förslag, som jag här skisserat, med ett

par miljoner kronor understiga kostnaden för kommitténs förslag.

Och då dess förebild, det danska systemet, vunnit livligt erkännande bland

de svenska statstjänarna, vågar jag förutsätta, att det av mig skisserade förslaget,

som ger mer än det danska, skall vara ägnat att väcka tillfredsställelse hos den

stora mängden av statens befattningshavare.»

uentscbefén Löneregleringskommittén häri sitt betänkande den 15 februari

men c e en. ^917 anfört, att den under kriget uppkomna höjning i levnadskostnaderna,

som vid oförändrad levnadsstandard drabbar ett »normalhushåll»

om man, hustru och två barn med en årlig utgiftsstat av

cirka 2,000 kronor, enligt från sakkunnigt håll inhämtad uppgift kunde

antagas utgöra omkring 50 procent.

I1 det senast utkomna häftet av »Sociala meddelanden, utgivna

av kungl. socialstyrelsen» har, på grundval av uppgifter från 44 städer

och stadsliknande samhällen, meddelats, att den totala utgiftsbudgeten

för ett dylikt hushåll svällt ut från 2,000 kronor i maj 1914 till

2,784 kronor i december 1916, vilket motsvarade en ökning av 39.2

eller i runt tal 40 procent. Därvid har emellertid påpekats, att denna

stegring är beräknad under förutsättning av oförändrad levnadsstandard

och att sålunda de besparingar och omläggningar i hushållningen, som

överallt i större eller mindre utsträckning kunnat och givetvis även

måst göras, här äro lämnade helt utom räkningen.

Även om man tager hänsyn till den efter det senaste årsskiftet

inträdda starka ökningen i levnadskostnaderna, förefaller den av kommittén

uppgivna siffran, som avser förhållandena i mitten av februari

detta år, bra nog hög i jämförelse med den av socialstyrelsen uppgivna,

till förhållandena vid senaste årsskiftet anknutna siffran.

Men stegringen fortgår, såsom kommittén påpekat, med en oroväckande

regelbundenhet; och sedan jämväl bostadshyrorna, vilka i

socialstyrelsens nyssberörda kalkyl beräknats hava från maj 1914 till

slutet av år 1916 ökats med allenast 8 procent, på allra sista tiden

visat en utpräglad tendens att i långt högre grad följa med i den allmänna

stegringen, torde man hava god grund för ett antagande, att

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 129.

det icke kommer att dröja länge innan den av kommittén uppgivna

siffran överskridits.

Kommittén, soin föreslår dels ett i visst förhållande till de fasta

avlöningsförmånerna stående krigstidstillägg och dels en efter den s. k.

behovsprincipen utgående krigstidshjälp åt jämförelsevis lågt taxerade

befattningshavare med försörjningsplikt mot minderåriga barn, har förklarat

sig anse det särdeles önskvärt, att tillägget kunde sättas till 15

procent av avlöningsförmånerna, men har emellertid med hänsyn till

statsverkets finansiella möjligheter, sådana dessa tedde sig enligt statsverkspropositionen

till 1917 års riksdag, funnit sig nödsakad föreslå

beloppets begränsning till 12 procent.

Att kommittén icke ansett sig kunna för statens befattningshavare

föreslå ett krigstidsunderstö''d, som skulle göra dem helt oberoende

av dyrtidens verkningar, har av kommittén även motiverats därmed,

att den ojämförligt största delen av vårt folk i större eller mindre grad

lede av kristiden och att tjänstemännen, som dock intoge en, trots allt,

i flera avseenden förmånlig ställning i samhället, icke kunde med fog

kräva, att de skulle vara oberörda av dyrtiden.

t

I princip gillar jag de grunder, på vilka kommittén byggt sitt

förslag. Det bär bland annat den värdefulla egenskapen att giva

understödet efter i stort sett en och samma grund åt olika kategorier

av befattningshavare; de föreslagna grunderna kunna utan svårighet

tillämpas även på sådana befattningshavare, som med hänsyn till åtnjutna

naturaförmåner äro i jämförelsevis ringa behov av hjälp (exempelvis

manskap vid armén och flottan); förslaget ger rimligt belopp även

åt den, som endast till mindre del ägnar sig åt allmän tjänst (exempelvis

den civila personalen vid krigsrätterna och viss personal vid hospitalen),

och det föregriper icke de nya löneregleringar, som sannolikt

inom den närmare framtiden bliva erforderliga.

Att jag i valet mellan kommitténs och reservantens förslag i

princip ansluter mig till det förra, har sin grund huvudsakligen icke

blott i nyss angivna egenskaper hos det förra, utan även i följande

med reservantens förslag förenade olägenheter.

Olika grunder skulle tillämpas för hjälpens utmätande å ena

sidan till ordinarie befattningshavare och med dem i avseende å daglig

arbetstid jämförliga extra befattningshavare och å andra sidan övriga

extra befattningshavare. Vidare har den omständigheten, huruvida en

befattningshavare är gift eller icke, i fråga om rätt till större eller

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

mindre krigstidshjälp tillmätts avgörande betydelse, medan däremot

hans försörjningsplikt mot minderåriga barn i det stora flertalet fall

icke skulle inverka på hans rätt till krigstidshjälp, likasom ej heller

antalet underhållna barn i något fall skulle inverka på krigstidshjälpens

storlek. Yad så beträffar marinens underbefäl av manskapsgrad

— som i stort antal ingått äktenskap och har försörjningsplikt

mot minderåriga barn — skulle denna grupp av statstjänare, lika väl

som en mängd extra befattningshavare med försörjningsplikt mot minderåriga

barn, i fråga om rätt till ifrågavarande krigstidsunderstöd försättas

i en synnerligen missgynnad ställning. Det torde även få framhållas,

att arbetet med understödsbeloppens utbetalande skulle väsentligt

försvåras, enär i alla förekommande fall hänsyn skulle tagas till

befattningshavarnas taxering. Och slutligen märkes, att befattningshavare,

som under årets lopp befordras från extra till ordinarie anställning,

skulle i många fall gå miste om krigstidshjälp för den del av

året, under vilken de innehava ordinarie befattning.

Vad krigstidstilläggets storlek beträffar ansluter jag mig till vad

löneregleringskommitte''n yttrat om önskvärdheten att det finge utgå

ined femton i stället för tolv procent. Genom en sådan höjning skulle

alla befattningshavare med fasta avlöningsförmåner till lägre belopp än

4,000 kronor bliva bättre tillgodosedda, än enligt det förslag, vid vilket

kommittén av finansiella skäl ansett sig böra stanna, och om behövligheten

av en sådan förbättring åt dessa befattningshavare lärer

icke råda mer än en mening.

I fråga om beloppet av den till utgående efter behovsprincipen

föreslagna krigstidshjälpen ansluter jag mig till kommitténs förslag.

Krigstidstil lägg och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens

tjänst enligt sålunda antydda grunder skulle, på sätt framgår av de

utav löneregleringskommittén framlagda beräkningarna, draga en kostnad

av nära 24,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har under

provisorisk huvudtitel till krigstidshjälp beräknats 16,000,000 kronor,

därav till befattningshavare i statens tjänst avsetts 15,000,000 kronor,

till pensionerade f. d. statstjänare 500,000 kronor och till änkor och

barn efter statstjänare 500,000 kronor.

Att öka det för statens nuvarande tjänstemannakår avsedda beloppet

med nära 9,000,000 kronor är naturligtvis förenat med svårighet

och kan icke göras utan påläggande av ökade skatter samt vid
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition Nr 129. 45

tagande av åtgärder till ökning av inkomsterna från statens affärsverksamhet.

Då jag emellertid kommit till den bestämda övertygelsen, att

dyrtidens tryck på statens befattningshavare nu stegrats och visar tendens

att ytterligare stegras i sådan omfattning, att det av löneregleringskommittén

föreslagna lägre beloppet oundgängligen behöver i någon

mån höjas, kan jag icke låta statsfinansiella betämdigheter hindra mig

att inför Eders Kungl. Maj:t göra hemställan, att det något högre belopp,

vars önskvärdhet jämväl kommittén starkt framhållit, må av

riksdagen för ändamålet äskas.

Med avseende ej mindre å den höjd, till vilken levnadskostnaderna

nu stigit, än även därtill, att statens befattningshavare under

avsevärd tid fått, med litet eller intet kontant dyrtidsunderstöd, kämpa

mot kristidens tryck, skulle jag gärna hava velat föreslå en större

ökning av det nu ifrågavarande krigstidsunderstödet åt befattningshavarna;

men med hänsyn till övriga starka krav på budgeten har jag

tyvärr sett mig nödsakad på nyss antydda sätt begränsa mitt förslag.

Beträffande sättet för anskaffande av medel till förslagets genomförande,

har jag redan i annat sammanhang inför Eders Kungl. Maj:t

framlagt förslag.

Mot vad löneregleringskommittén i övrigt föreslagit, har jag

allenast följande detaljanmärkningar att framställa.

Såsom villkor för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som enligt

en mängd under de senare åren fastställda löneregleringar upptagits

för ordinarie befattningshavare, har stadgats, att den, som undfår

ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revision eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest

är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.

Det synes vara lämpligt och lärer även vara av löneregleringskommittén

åsyftat, att krigstidstillägget må odelat tillkomma befattningsinnehavare,

även om han under ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt eller delvis.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Uttryckligt stadgande härom torde höra intagas bland de allmänna

grunderna för krigstidstilläggets åtnjutande.

Yikarie för dylik tjänstledig befattningshavare bör under nysa

angivna förutsättning, om han innehar en med lön förenad befattning,

uppbära odelat krigstidstillägg för samma befattning; i motsatt fall

bör vederbörande myndighet äga tilldela vikarien krigstidstillägg på

det belopp, han för tjänstens uppehållande åtnjuter.

I överensstämmelse med vad som skedde år 1916 vid beviljande

av krigstidshjälp har löneregleringskommittén föreslagit, att från åtnjutande

av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp skulle undantagas,

bland andra, a r b e t ar pers o n al e n vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar

och därmed jämförliga företag.

S. k. banarbetare vid statens järnvägar hava sålunda enligt de

under år 1916 gällande bestämmelserna erhållit krigstidshjälp, om de

i övrigt varit till sådant berättigade.

Från och med är 1917 hava sistberörda arbetare emellertid fått

sin ställning ordnad enligt normer, som i stort sett ansluta sig till de

för byggnadsarbetarna vid statens järnvägar gällande bestämmelserna.

Då banarbetarna därjämte tillsvidare under nu rådande dyrtid lika väl

som järnvägsbyggnadsarbetarna tillerkänts förhöjningar i timpenningen

och deras avlöningar äro i det allra närmaste jämförliga med järnvägsbyggnadsarbetarnas,

lära jämväl banarbetarna böra undantagas från

åtnjutande av nu ifrågavarande krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Utgifterna vid tekn ska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna bestridas dels med statsmedel och dels med kommunala

medel. Skolornas utgiftsst-ater''fastställas av Kungl. Maj:t.

Till beredande av provisorisk lönereglering med’ 20 procent å i

stat uppförda avlöningsförmåner åt vissa befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm har riksdagen å extra stat för vart och ett av

åren 1912—1917 beviljat 4,600 kronor, med beräknande att till löneregleringen

bidrag skulle lämnas av Sjöstedtska fonden med ett belopp

av 480 kronor samt under villkor att Stockholms stad för ändamålet

särskilt tillsköte 4,600 kronor.

Jämväl till vissa andra ändamål har riksdagen sedan längre tid

tillbaka genom anslag på extra stat beviljat samma skola medel under

villkor att Stockholms stad till enahanda ändamål bidroge med lika

stora belopp.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj-As Nåd. Proposition Nr 129.

För beredande av tillfällig löneförbättring under åren 1914—1917

åt befattningshavare vid tekniska skolan i Eskilstuna har riksdagen på

extra stat för vart och ett av nämnda år beviljat 1,337 kronor, under

villkor att Eskilstuna stad för ändamålet bidroge med 1,336 kronor

under samma år.

Det synes mig vid anförda förhållanden vara skäligt, att befattningshavarna

vid tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna erhålla

delaktighet i nu föreslagna krigstidstillägg och krigstidshjälp under

villkor, att vederbörande kommuner bestrida hälften av därmed förenad

kostnad. Vid beräkning av krigstidstillägget böra därvid läggas till

grund ej blott de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även den höjning i avlöningen, som

i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts

dem genom bidrag av stat och kommun eller från enskild

donation.

Den av löneregleringskommittén uppgjorda kostnadsberäkningen

har icke föranlett annan erinran, än att med ledning av en från vattenfallsstyrelsen

inhämtad uppgift den till 240,000 kronor beräknade

kostnaden för krigstidshjälp och femton procents krigstidstillägg kan

antagas fördela sig på följande sätt:

Driftkostnader:

Trollhätte kanalverk ................

........... kronor

32,000

Södertälje » ................

........... »

5,000

Trollhätte kraftverk...................

............ »

56 000

Porjus » ...................

............ »

19,000

Älvkarleby » ..................

............ >

48,000

gifter för kapitalökning ..........

............ »

80,000

Summa kronor 240,000.

Med avseende å det jämförelsevis obetydliga belopp, 27,712 kronor,

som år 1916 beräknades till krigstidsÅ/ä/p åt personal vid statens

vattenfallsverk, ansågs någon höjning av de approximitivt beräknade

driftkostnaderna vid detta verk då icke behöva vidtagas. Som under

år 1917 skulle enligt mitt förslag till samma personal utgå jämväl

krigstids/illayg med ett beräknat belopp av 220,000 kronor, torde

emellertid nu hänsyn vid driftkostnadernas beräknande böra tagas till

utgifterna för båda understöden så till vida, att driftkostnaderna höjas

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

med 160,000 kronor, varemot någon ändring av de i statsverkspropositionen

för år 1918 till 10,560,000 kronor beräknade kapitalökningsanslagen

vid vattenfallsverken icke lärer vara erforderlig.

För beredande av krigstidshjälp i egentlig mening har löneregleringskommittén,

i anslutning till sina förut återgivna undersökningar

och kalkyler, ansett böra

dels å extra stat för år 1918 såsom förslagsanslag beräknas

under andra huvudtiteln

> tredje »

> fjärde »

» femte »

» sjätte »

> sjunde »

> åttonde »

» nionde >

kronor 30,000

> 1,000

> 210.000

» 310,000

» 15,000

> 105,000

> 15,000

» 4,000

dels ock såsom ökad driftkostnad under år 1918 beräknas

för postverket ....................

» telegrafverket .............

» statens järnvägar ........

» » vattenfallsverk

» » domäner ..........

............... kronor 180,000

................ > 120,000

................ » 1,870,000

................ > 20,000

............. > 120,000

Tillhopa kronor 3,000,000

Genom sammanställning av sålunda gjorda beräkningar av kostnaderna

för krigstidstillägg och krigstidshjälp befinnes, att vid bifall

till vad jag nyss föreslagit skulle för beredande av medel till krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst under år

1917 erfordras

dels uppförande å extra stat för år 1918 såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln ett belopp

av ........

. kronor

545,000

> tredje

»

» »

» ........

»

56,000

> fjärde

»

» »

.> ........

3,910,000

» femte

»

» ........

»

1,795,000

» sjätte

>

» ........

>

1,275,000

> sjunde

>

» »

» .......

»

1,290,000

> åttonde

»

» »

> ........

»

1,485,000

» nionde

>

» ........

>

329,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

dels ock höjning av de beräknade driftkostnaderna under år 1918

för postverket med.....................

» telegrafverket med.................

» statens järnvägar med ........

» vattenfallsverk med

» » domäner med ...........

varjämte den till omkring...........

kronor 1,950,000

» 1,200,000

9,125,000

160,000

» 505,000

» 125,000

beräknade kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare

vid postsparbanken, försäkringsinspektionen, statens biografbyrå,

patent- och registreringsverket, mynt- och justeringsverket, bankinspektionen,

flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning

torde böra utgå av samma medel, av vilka dessa institutioners

övriga omkostnader bestridas.

Jag har visserligen icke förbisett, att någon mindre del jämväl

av de för statens järnvägar och telegrafverket beräknade kostnaderna

för krigstidstillägg och krigstidshjälp hänför sig till personal vid dessa

verks anläggningsarbeten, för vilka anslag i riksstaten under titeln

utgifter för kapitalökning beräknats till respektive 51,507,500 kronor

och 13,120,000 kronor.

Då emellertid den egentliga arbetarpersonalen vid statens järnvägars

byggnadsarbeten för nya linjer, dubbelspåranläggningar och därmed

jämförliga företag samt banunderhåll skulle, i likhet med arbetarpersonalen

vid statens vattenfallsverk, enligt förslaget undantagas från

åtnjutande av nu ifrågavarande krigstidstillägg och krigstidshjälp, samt

kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp åt den övriga vid anläggningsarbetena

anställda personalen icke utan svårighet kan särskilt

beräknas, men i allt fall icke lärer bliva synnerligen betydande, har

jag ansett mig kunna föreslå, att i fråga om statens järnvägar och

telegrafverket kostnaden i dess helhet nu, lika väl som skedde år 1916,

må upptagas såsom ökning i driftkostnaderna.

Detta bör dock icke utgöra något hinder för vederbörande styrelser

att, i den mån så sedermera visar sig kunna ske och befinnes

lämpligt, fördela ifrågavarande kostnader på driftkostnader och utgifter

för kapitalökning.

Yad slutligen sättet för utbetalningen beträffar förefaller det mig*

lämpligen böra så anordnas, att krigstid shjälpen, på sätt år 1916 ägt

rum, i en summa utbetalas så snart som möjligt efter det kungörelse

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 106 höft. (Nr 129.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kung]. Maj As Nåd. Proposition Nr 129.

i ämnet utfärdats samt att krigstidstillägget omedelbart efter kungörelsens

utfärdande utbetalas i en summa för den då gångna delen

av året och därefter månadjsvis eller på annat sätt i samband med den

avlöning, på vilken det beräknas.

Samtliga medel för krigstidstillägg och krigstidshjälp böra givetvis,

ehuru de upptagas i 1918 års riksstat, få förskottsvis utbetalas

under innevarande år.

De närmare föreskrifter, som, utöver de bestämmelser, vilka böra

underställas riksdagen prövning, bliva erforderliga med avseende å

krigstidstillägget och krigstidshjälpen, torde efter det riksdagen fattat

sitt beslut i ämnet utfärdas av Eders Kungl. Maj:t.

Sedan föredragande departementschefen därefter uppläst ett i

enlighet med sålunda gjorda uttalanden upprättat förslag till allmänna

grunder för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående, hemställde

departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan angivna

grunder

dels å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte >

> sjunde »

» åttonde »

> nionde >

kronor 545,000

> 56,000

» 3,910,000

» 1,795,000

1,275,000

» 1,290,000

» 1,485,000

» 329,000;

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1918 upptaga följande

post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis...... kronor 1,950,000

och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1918, förslagsvis, till ett med 1,950,000 kronor förhöjt belopp;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1918

upptaga följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis..... kronor 1,200,000

och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag till driftkostnader

under är 1918, förslagsvis, till ett med 1,200,000 kronor förhöjt

belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar

till ett med 9,125,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för nedanstående

statens vattenfallsverk med följande förhöjningar, nämligen

a.

Trollhätte kanalverk............

........... kronor 32,000

b.

Södertälje » .............

........... » 5,000

c.

Trollhätte kraftverk..............

........... » 56,000

d.

Porjus » ...............

........... > 19,000

e.

Älvkarleby » ..............

............. » 48,000

och i.följd härav beräkna statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader

under år 1918 till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp.

dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptaga

följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis........ kronor 505,000

och i anledning härav bestämma statens domäners driftkostnader under

år 1918, förslagsvis, till ett med 505,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av

de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungl.

Maj:t under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt

c) godkänna de av departementschefen upplästa allmänna grunderna

för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen biföll vad statsrådet sålunda

hemställt; och skulle proposition till riksdagen

avlåtås av den lydelse, bilagan litt.. . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:359 Skrivelse till Konungen angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1918. s. 16 i texten
  2. Rskr. 1917:378 Skrivelse till Konungen angående fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader för år 1918. s. 5 i texten
  3. Rskr. 1917:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjäns s. 1 i texten
  4. 1SärU 1917:3 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 3 s. 1 i texten
  5. 1SärU 1917:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående krig stidshj älp åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjän s. 14 i texten

Visa alla 7