Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1918 m. in

1917-02-23 · 20 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:130, Med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1918 m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 130.

1

Nr 130.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1918 m. in.; given Stockholms slott den 23 februari 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, under förutsättning att Kungl. Maj:ts förut denna dag gjorda framställningar

angående vissa åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande

varda av riksdagen bifallna,

dels antaga bilagda förslag till förordning om extra inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1918,

dels besluta, att avkastningen av nämnda skatt skall användas till

täckande av anslag för särskilda åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande,

dels ock bland statsverkets inkomster för år 1918 efter rubriken för

inkomst- och förmögenhetsskatten upptaga följande rubrik:

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918,

bevillning .................... 30,000,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vpnnersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 107 höft. (Nr 130—131.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 130.

Förslag

till

Förordning

om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918.

Härigenom förordna» som följer:

1 §■

En var, som år 1918 annorledes än på grund av efterbeskattning

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, är, med undantag som nedan

stadgas, jämväl skyldig att samma år till staten utgöra en särskild skatt

under benämning extra inkomst- och förmögenhetsskatt, vilken i förhållande

till det för inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet påföres

samtidigt men utan sammanblandning med sistnämnda skatt.

2 §•

1 mom. Här i riket mantalsskriven svensk medborgare, som taxeras

till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett belopp av högst 6,000 kronor,

är från utgörande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt fri.

2 mom. Annan enskild skattskyldig samt andra juridiska personer

än inländska aktiebolag och solidariska bankbolag utgöra extra inkomstoch

förmögenhetsskatt med 1.8 procent av det taxerade beloppet, om eller

till den del detta ej överstiger 6,000 kronor.

3 mom. Av andra skattskyldiga än nyssnämnda bolag utgöres extra

inkomst- och förmögenhetsskatt för den del av det taxerade beloppet, som

överstiger

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtix nåd. proposition nr ISO.

6,000

kronor

men

ej 8,000 kronor,

med

2-i

%

8,000

»

>

» 12,000 »

»

2-5

%

12,000

»

» 20,000 »

2-9

%

20,000

»

» 30,000 »

>

3-3

%

30,000

>

» 50,000 *

>

3-7

*

50,000

»

>

» 80,000 »

>

4*x

%

80,000

»

> 150,000 »

4-5

%

150,000

»

5

%

3 §•

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt av inländskt aktiebolag eller

solidariskt bankbolag utgår, om till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad

inkomst icke överstiger 4 % av bolagets kapital, med 1 krona 23 öre för

varje 100-tal av det taxerade beloppet.

Om den taxerade inkomsten överstiger 4 % av bolagets kapital, utgår,

för varje fullt 100-tal kronor av det taxerade beloppet, extra inkomst- och

förmögenhetsskatt med följande belopp, nämligen

När den

taxerade

inkomsten i för-

Inkomst- skatt per

100 kr.

När den taxerade

inkomsten i

för-

Inkomst-

hållande till kapitalet

hållande till kapitalet

skatt per

100 kr.

överstiger

4

men

ej

47* % ... .

1-26

överstiger 9

men

ej 97»

% ■

1-77

>

4l/«

>

>

47»

» . . . .

1-29

>

97»

>

» 97»

>

1-80

>

47»

>

>

47*

1-32

>

97»

>

» 10

5> .

1-83

>

4*/«

>

>

5

> . .

1-35

»

10

>

. 107»

>

1-86

1-38

>

107*

»

» 107»

»

1-89

>

5

»

>

57»

» . . . .

1-41

>

107»

»

» 11

*

1-92

>

57*

>

57*

» . .

1-44

>

11

>

> 117*

»

1-96

>

57.

>

6

> . . .

1*47

>

117»

>

> 117*

» .

1-98

>

tf

»

>

67»

> . . . .

1-50

»

117»

>

> 12

>

2-01

>

67*

>

>

67»

> ... .

1-58

>

12

»

> 127»

>

2\04

>

67*

>

7

> . . .

1-56

>

127»

>

> 13

i

207

>

7

»

>

77»

» ... .

1-59

>

13

»

» 137»

»

210

>

77*

»

»

74''»

* ... .

1-62

>

137»

>

> 14

>

213

>

77»

»

>

8

> ... .

1-66

>

14

>

» 147''»

»

216

»

8

>

>

87«

* ... .

1-68

>

147»

» 15

> .

2-19

>

87*

»

>

87»

» . .

1-71

»

15

»

» 157»

» .

222

»

87*

»

>

9

> . . . .

1-74

»

157»

»

» 16

> .

2''25-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 130.

När den taxerade inkomsten i för- hållande till kapitalet

Inkomst- skatt per

100 kr.

När den taxerade inkomsten i för- hållande till kapitalet

Inkomst- skatt per

100 kr.

överstiger 16 men

ej

161/*

2''28

överstiger 29

men

ej 30

% ... .

2-79

16 Va

»

17

2''31

>

30

»

» 32

> ... .

2-82

17

»

17Vs

234

»

32

.

» 34

y ... .

2-85

Yl1: t

»

18

* ... .

2-37

>

34

»

> 36

.....

2-88

>

18

>

>

181/*

> ... .

2-40

>

36

>

> 38

y ... .

2''91

181/*

>

19

y ... .

2-43

»

38

y

» 40

y

294

19

»

i»

191/»

» . . . .

2-46

»

40

»

» 45

y ... .

2-97

■»

19l/a

y

20

a . . . .

2-49

>

45

>

» 50

y ... .

3-00

»

20

>

y

21

252

>

50

>

» 55

y ... .

303

21

>

22

2''55

>

55

>

> 60

y ... .

306

22

»

i

23

» . . . •

2-58

>

60

»

» 65

y ... .

309

>

23

.

>

24

» ... .

2-61

>

65

>

» 75

.....

312

>

24

»

»

25

> . . . .

2-64

>

75

>

» 85

y ... .

315

>

25

»

»

26

» ... .

2-67

>

85

»

» 90

y ... .

3-18

>

26

»

27

> ... .

270

»

90

»

» 95

> ... .

3''21

»

27

»

>

28

2-73

95

>

»100

.....

3-24

J

28

*

>

29

> ... .

2-76

>

100

% . .

.3-27

4 §•

Till ledning vid uträknandet av extra inkomst- och förmögenhetsskatten

utfärdar Kungl. Maj:t. erforderliga tabeller.

5 §•

År fråga om äkta makar, skall i tillämpliga delar gälla vad beträffande

makars skattskyldighet är stadgat i förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt.

:e §.

Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten debiteras, uppbäres och

redovisas i enahanda ordning som inkomst- och förmögenhetsskatten och i

samband med denna.

7 §■

Besvär rörande tillämpningen av denna förordning anföras och fullföljas

på sätt i gällande uppbörd sreglementen är föreskrivet för klagan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition w ISO. »

över obehörig eller oriktig debitering, dock att besvär hos konungens

befallningshavande må ingivas inom natt och år, efter det skatten vederbörande

avfordrats.

» §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

sådan taxering varder någon för år 1918 åsatt, vidtages den jämkning i

redan påförd extra inkomst- och förmögenhetsskatt eller den påföring av

sådan skatt, som därav må föranledas.

9 §•

Om någon på grund av efterbeskattning päföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1918, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,

extra inkomst- och förmögenhetsskatt påföras honom till behörigt

belopp. Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen

till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har den skattskyldige avlidit, gäller ifråga om påföring av extra

inkomst- och förmögenhetsskatt enligt denna § vad i 22 § av förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 130.

6

Utdrag ur protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wali,enberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde efter gemensam

beredning med cheferna för lantförsvarsdepartementet och sjöförsvarsdepartementet:
Krigstidens

inverkan på de neutrala ländernas statsfinanser har varit

och är fortfarande av synnerligen djupgående art. Även om under den

förflutna tiden vårt land i jämförelse med flertalet andra neutrala länder

i Europa haft förhållandens lindriga påkänningar i statsfinansi ellt avseende,

har dock kristiden jämväl för oss medfört betydande finansiella problem,

som kräva den allvarligaste uppmärksamhet och påkalla så skyndsam lösning,

som omständigheterna medgiva.

Statsmakternas ingripande med åtgärder för lindrande av dyrtidens

tryck kräva ansenliga summor dels såsom rörelsekapital för vissa av de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuntjl. Maf.ts nåd. propomtion nr 130.

särskilda krigstidskommissionerna och dels såsom anslag i prisreglerande

syfte e^ler till krigstidshjälp.

A andra sidan påkalla nödvändiga åtgärder för neutralitetsförsvarets

upprätthållande och stärkande stora utgifter, alldeles oavsett de kostnadsökningar,

som dyrtiden även på detta område medför.

Vid detta tillfälle har jag att uppehålla mig vid det senare slaget

av utgifter. Innan jag närmare ingår på detta ämne, torde jag dock med

ett par ord få beröra även frågan om finansieringen av det förra slaget av

krigstidsutgifter. Inom kort torde komma att Kung!. Maj:ts prövning

underställas förslag om avlåtande till riksdagen av framställningar att bevilja

nödiga kreditiv för rörelsekapital åt de kommissioner, som åro i be-''

hov av särskilt sådant kapital, nämligen statens livsmedelskommission, folkhushållningskommissionen

och statens industrikommission. Det torde av

berörda framställningar komma att framgå, att i stort, sett de kapital, som

tagits eller komma att tagas i anspråk av nämnda kommissioner, äro

avsedda att i sinom tid återbetalas till statsverket. Under sådana förhållanden

tårvas åtminstone för närvarande icke några åtgärder i linansieringssyfte.

Skulle brist uppstå för någon kommission, måste givetvis anstalter

vidtagas för täckande av densamma, men torde det icke vara påfordrat

att nu angiva, huru i sådant fall skall förfaras. I fråga därefter

om de ovan berörda utgifterna i prisregleringssyfte eller till krigstidshjälp

vill jae erinra därom, att anslag till deras täckande åro avsedda att upptagas

å 1918 års budget.

1 det yttrande rörande statsverkets inkomster för år 1918, som influtit

i det statsverkspropositionen till innevarande års riksdag åtföljande

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 13 januari 1917, uttalade

jag, att jag vid ett senare tillfälle hoppades få i ett sammanhang upptaga

till behandling frågorna om slutlig finansiering av vissa med det pågående

kriget sammanhängande statsutgifter, därvid jag omnämnde 1916 års redan

gjorda och 1917 års pågående utgifter för neutralitetsskyddet, de tillfälliga

lånemedel, som för täckande av viss del av 1915 års neutralitetsutgifter upptagits

i innevarande års riksstat, de förskott, som av 1916 års riksdag anvisats

för anskaffning av viss krigsmateriel, vilken den under kriget vunna erfarenheten

ådagalagt vara oundgängligen nödvändig, fortsatta utgifter för

sistnämnda ändamål samt slutligen förskott, som i övrigt föranleddes av

krigstidens särskilda förhållanden och ej på annat sätt täcktes.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga.

Till eu början torde jag då få närmare redogöra för de utgifter,

för vilkas slutliga täckning det nu gäller att bereda utväg. Jag vill

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj ds nåd. proposition nr ISO.

emellertid redan nu förutskicka, att vissa av hithörande utgifter på grund

av sin karaktär för närvarande endast kunna approximativt angivas.

Den första gruppen av här ifrågavarande utgifter innefattar de egentliga

neutralitetsutgifterna, d. v. s. de utgifter för skyddandet av rikets

neutralitet, som icke äro av beskaffenhet att höra avföras å anslag av värnskattemedel

eller andra i riksstaten upptagna anslag.

Innan jag angiver de neutralitetsutgifter, vilka ännu ej blivit täckta,

torde jag för fullständighetens skull få erinra om de utgifter av detta slag,

för vilka täckning redan beretts. I detta sammanhang må också framhållas,

att de neutralitetskostnader, som för ett visst år täckts, allenast

omfatta vad som under samma år enligt räkenskaperna utbetalats, men

däremot ej vad därutöver kan för motsvarande ändamål hava blivit av

Kungl. Maj:t anvisat under samma år. Nämnda förhållande, som beror

därpå, att utgifterna skolat förskottsvis bestridas samt att de vid ett års

riksdag anmälda utgifterna måst uppföras i riksstaten för nästkommande

år, har t. ex. föranlett, att vid 1916 års riksdag blivit såsom utgift för

år 1915 anmälda belopp, som anvisats år 1914. men utbetalats först under

är 1915.

Neutralitetsutgifterna för år 1914 uppgingo till 46,021,163 kronor

och för desammas täckande anvisades anslag å 1916 års riksstat, vartill

medel bereddes dels av löpande statsinkomster dels ock genom bidrag från

statsverkets kassafond.

Motsvarande utgifter för år 1915 belöpte sig till, i jämnat krontal,

56,047,338 kronor. Denna summa täcktes budgetsmässigt genom anslag

å 1917 års riksstat. För ändamålet anlitades löpande statsinkomster till

belopp av 29,047,338 kronor och tillfälliga lånemedel till belopp av

27.000. 000 kronor.

Neutralitetsutgifterna för tiden efter 1915 års utgång äro ännu

öbetäckta.

Då fråga nu är att uppgöra en fullständig plan för slutlig finansiering

av krigstidens försvarsutgifter torde som första post under gruppen

neutralitetsutgifter böra upptagas en summa av 27,000,000 kronor för

gäldande av nyssnämnda lånemedel.

Vidare komma 1916 års neutralitetsutgifter. Dessa uppgå enligt

mig av cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen lämnade

approximativa uppgifter till sammanlagt 61,939,511 kronor eller i runt tal

62.000. 000 kronor. Först när bokslut för året föreligger, kunna definitiva

siffror för berörda utgifter erhållas. Med hänsyn till uppgifternas approximativa

karaktär torde någon säkerhetsmarginal böra nu beräknas, till

vilken fråga jag strax torde få återkomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj: tu nåd. proportion nr 130.

it

Bland utgifterna i denna grupp bör givetvis ock upptagas en post

för innevarande års neutralitetsutgifter. Till vilken summa dessa utgifter

slutligen komma att uppgå, är ju omöjligt att nu med någon säkerhet

bedöma, dä det ej kan förutses, för huru läng tid neutralitetsskyddet behöver

upprätthållas. På grundval av uppgifter från armé- och marinförvaltningarna

hava, cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen,

under förutsättning att neutralitetsutgifter komma att utgå under hela

året, beräknat dylika utgifter till ett sammanlagt belopp av i runt tal

64,000,000 kronor.

De egentliga neutralitetsutgifterna mycket närstående äro vissa förskott,

som anvisats huvudsakligen till förstärkande av arméns förråd.

Sistnämnda förskott uppgå, enligt vad chefen för lantförsvarsdepartementet

meddelat mig, till i runt tal 18,584,000 kronor. I vad män

dessa förskott komma att såsom bestående utgifter belasta statsverkets

räkenskaper, kan ej nu avgöras. Det lärer vara att antaga, att samma

förskott åtminstone delvis bliva täckta genom avförande å vederbörliga

anslag i riksstaten eller genom försälj ni ngsmedel. Försiktigheten bjuder

emellertid att medräkna hela summan. I den mån vissa belopp därav må

bliva täckta genom överföring till riksstatsanslag eller av försäljningsmedel,

minska dessa belopp utgiftssumman i dess helhet.

För motande av sistberörda utgift samt för vinnande av nödig säkerhetsmarginal

för övriga hithörande utgifter har jag i mina beräkningar

infört en post för oförutsedda utgifter på 25,584,000 kronor.

Såsom andra huvudgrupp av här ifrågavarande försvarsutgifter torde

böra upptagas en post för täckande av viss kostnadsökning vid vissa av

Kungl. Maj:t och riksdagen redan beslutade engångsutgifter för sjöförsvaret.

Såsom chelen för sjöförsvarsdepartementet tidigare i dag vid föredragning

av proposition angående beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar

för sjöförsvarets ordnande m. m. omförmält, hava vissa kostnader

för åtgärder till sjöförsvarets stärkande, vilka skolat gäldas av värnskattemedel,

på grund av fördyrade materialpriser m. m. kommit att överstiga

de för ändamålen beviljade medlen. Berörda kostnadsökningar uppgå till

sammanlagt 7,377,700 kronor. För täckande av nämnda belopp har föreslagits

skola i första hand anlitas ett beräknat överskott i värnskattefonden

å 5,649,762 kronor, varefter för gäldande av återstoden eller 1,727,938

kronor i detta sammanhang skulle beredas utväg. Jag upptager därför

nu i min beräkning eu post å sistnämnda belopp. Det torde redan här

få omförmäla», att av ovannämnda summa å 7,377,700 kronor största delen

eller 6,595,700 kronor äro avsedda att anvisas å 1918 års stat, vadan

å denna slät behöver för ändamålet utöver det beräknade bidraget ur värn
O
Bihang

till riksdagens protokoll J917. 1 samt. 107 höft. {Nr 130—131.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 130.

skattefonden a 5,649,762 kronor anvisas ytterligare anslag å 945,938

kronor.

Den tredje huvudgruppen av utgifter, om vilkas täckning nu är

fråga, äro utgifterna för anskaffning av krigsmateriel och andra åtgärder

för försvarets stärkande.

Nästlidet års riksdag beviljade, såsom framgår av riksdagens skrivelse

den 13 juni 1916 (nr 219), för anskaffning av viss krigsmateriel och

vidtagande av vissa andra anordningar för neutralitetsskyddets stärkande

anslag å tillhopa 8,046,050 kronor samt beslöt, att de för bestridande av

utgifterna erforderliga belopp skulle få av Kungl. Maj:t redan under år

1916 av tillgängliga medel förskjutas för att framdeles hos riksdagen anmälas

till ersättande. Täckning för nyssnämnda belopp måste nu beräknas.

Slutligen komma de engångsanslag till lånt- och sjöförsvarets stärkande,

om vilka cheferna för lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

tidigare i dag gjort framställning. Dessa anslag uppgå till sammanlagt

98,861,252 kronor, varav 79,507,252 kronor äro avsedda att anvisas å 1918

års stat.

Sammanställer jag de av mig nu angivna utgifterna, för vilka täckning

tarvas, erhåller jag följande siffror:

Täckande av tillfälligt län för eu del av 1915 års

neutralitetsutgifter............. 27,000,000 kronor

1916 års neutralitetsutgifter............ 62,000,000 >

1917 års neutralitetsutgifter............ 64,000,000 »

Oförutsedda utgifter............... 25,584,000 »

Täckande av viss kostnadsökning vid vissa engångsut
gifter

för sjöförsvaret............ 1,727,938 »

Täckande av det utav 1916 års riksdag lämnade förskottet

till krigsmaterielanskaffning m. in. . . . 8,046,050 »

Anslag för ytterligare åtgärder till försvarets stärkande 98,861,252 »

Summa 287,219,240 kronor

eller i runt tal 288,000,000 kronor.

Då jag nu går att redogöra för planen för täckning av sistnämnda

summa av 288,000,000 kronor, vill jag till en början erinra, att jag i mitt

förut åberopade yttrande vid föredragning av statsverkspropositionen framhöll,

att det syntes naturligt, att för täckande av 1916 års neutralitetskostnader

i främsta rummet ifrågakomma det genom krigskonj unkturskattens

opåräknat stora avkastning uppkomna överskottet å samma års statsreglering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. MajU* nåd. proportion nr 130.

IL

Den omständigheten att 1916 ärs neutralitetskostnader bestritts a förs kottetitel

för framtida reglering utgör tydligen ingen anledning att i fråga om

dessa kostnader frångå principen, att utgifter för visst år höra täckas av

samma års inkomster, så vitt dessa lämna tillgång därtill. Att för täckande

av neutralitetsutgifter använda överskott å krigskonjunkturskatt synes

desto mera berättigat, som ju krigskonjunkturskatten särskilt avsetts för

beredande av medel till täckande av de av krigstillståndet föranledda utomordentliga

statsutgifterna.

1 1916 års riksstat är som inkomst av krigskonjunkturskatt upptaget

ett belopp av 9,000,000 kronor. Detta belopp utgör den beräknade

skatten å såväl 1914 ärs som 1915 års krigskonjunkturvinster. De åren 1915

och 1916 verkställda taxeringarna av nämnda vinster ha emellertid givit till

resultat en påförd krigskonjunkturskatt av, år 1915 i runt tal 6,500,000 kronor

och år 1916, likaledes i runt tal, 79,500,000 kronor eller sammanlagt omkring

86,000,000 kronor. Huru mycket som av sistnämnda summa kommer att

bliva en statsverkets verkliga tillgäng, är nu omöjligt att med säkerhet

avgöra. Efter besvär hos kammarrätten och regeringsrätten över krigskonjunkturskattenämndernas

beslut samt genom avskrivningar kommer

nämligen med all sannolikhet en viss reduktion av beloppet att äga rum.

Uppskattar man denna minskning så högt som till 20 procent av bruttobeloppet,

skulle i varje fall återstå ett belopp av i det närmaste 69,000,000

kronor, vilket ger ett överskott av 60,000,000 kronor. Det synes mig,

såsom jag förut antytt, vara rimligt, att detta överskott användes, så

långt det förslår, till täckande av neutralitetsutgifter, verkställda under det

år, då överskottet uppkommit. En nödvändig förutsättning för ett dylikt

tillvägagångssätt är givetvis dock, att överskottet i fråga icke behöver användas

för att förekomma brist i 1916 års statsreglering. Någon sådan

lärer emellertid ej vara att befara, då, enligt vad en av sakkunnig person

verkställd undersökning giver vid handen, den starka stegringen av inkomst-

och förmögenhetsskatten — den har i 1916 års riksstat beräknats

till 39,000,000 kronor, men har samma år uttaxerats med i runt tal

66,175,000 kronor — torde säkerställa nämnda års statsreglering, så att

oavsett överskottet å krigskonjunkturskatten inkomsterna komma att väl

täcka utgifterna.

Förslag om att för täckning av neutralitetskostnader taga i anspråk

nyssnämnda överskott å krigskonjunkturskatten torde emellertid ej böra

formligen framställas, förrän det överskott, som 1916 års statsreglering

kommer att lämna, blivit vid riksbokslutet överfört till statsverkets kassafond,

från vilken det avsedda beloppet därefter skulle överföras till budgeten.

Vid mina beräkningar utgår jag dock ifrån, att en sådan åtgärd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kanyl. Maj:ts nåd. proposition nr 130.

kommer att vidtagas, och reducerar sålunda den summa, för vilken täckning

nu sökes, med 60,000,000 kronor eller från 288,000,000 kronor till

228,000,000 kronor.

På enahanda sätt böra tydligen 1917 års neutralitetsutgifter täckas

av 1917 års inkomster, naturligtvis i den mån statsregleringen lämnar ett

överskott, som för ändamålet kan disponeras. För att utröna, huruvida

detta kommer att bliva fallet har jag låtit verkställa utredningar rörande

den sannolika avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten ävensom

av krigskonjunkturskatten för 1917. Den förra är i riksstaten beräknad

till 48,000,000 kronor, den senare till 20,000,000 kronor. Den verkliga

avkastningen kommer, såvitt man nu kan bedöma, att gå långt utöver

dessa belopp och mycket betydande överskott komma med säkerhet att

uppstå. 1 avseende härå vill jag meddela, att en inom finansdepartementet

av förste aktuarien Sam Larsson verkställd undersökning giver vid handen,

att innevarande års taxering till krigskonjunkturskatt synes komma att giva

ett resultat av åtminstone 140,000,000 kronor. Även om nu av de påräkneliga

överskotten reserveras ett betydande belopp till mötande av eventuella

brister i statsregleringen, uppkommande i det fall att den ekonomiska

ställningen i landet skulle bliva avsevärt sämre än den nu är,

torde likväl uppstå eu disponibel behållning å statsregleringen, som jag

vågar uppskatta till 60,000,000 kronor. När 1917 års räkenskaper en

gång föreligga avslutade, bör övei-skottet å detta års krigskonjunkturskatt,

i den mån det icke tages i anspråk för statsregleringen, användas som

bidrag till täckning av här beräknade utgiftssumma för försvaret. Jag

räknar med, att detta bidrag kommer att uppgå till 60,000,000 kronor och

att därmed den utgiftssumma, som återstår, reduceras till 168,000,000 kronor.

Nu är emellertid som nämnt denna beräkning beroende av den förutsättningen,

att den ekonomiska ställningen icke skulle komma att mer

än till en viss grad försämras under 1917. Skulle en större försämring

inträda, torde bristerna i statsregleringen kunna bli så stora, att de

helt eller delvis uppsluka det här påräknade överskottet av 60,000,000 kronor.

I vilket avseende den i det följande framlagda finansplanen härigenom

skulle modifieras, skall jag längre fram angiva.

Jag har tidigare uttalat mig för att man även för framtiden borde

bereda åtminstone partfell täckning av neutralitetskostnaderna genom att

inrymma anslag för ändamålet på den ordinarie budgeten. Detta var vid en

tidpunkt, då man trodde sig kunna vänta krigets slut på ett tidigare skede.

Men denna förhoppning har gäckats och med hänsyn till de stora och alltjämt

stigande anspråk, som andra viktiga samhällskrav eventuellt kunna

komma att ställa på statsverket, lärer det numera vara försiktigast att i nu

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs nåd. proposition nr 130. 13

berörda avseende räkna på de löpande statsinkomsterna allenast för gäldandet

av de ränteutgifter, som påkallas av den tillfälliga upplåning, vilken

är av nöden för finansierandet av här ifrågavarande kostnader. Det gäller

därför att för täckning av kapitalutgiften vinna annan utväg.

Härvid möter givetvis tanken att tillgripa eu engångsskatt av samma

typ som värnskatten eller krigsmaterialskatten. Då det emellertid nu

gäller att planlägga täckning av krigstidens samtliga extra ordinära försvars

utgifter, kan problemet icke med framgång lösas genom en dylik

åtgärd. Den sammanlagda utgiftssumman blir uppenbarligen mycket förstör

för att kunna genom beskattning på en gång uttagas, varförutom

omöjligheten att för närvarande fastställa slutsiffran för samma utgifter

gör det mindre lämpligt att för deras täckande bygga på en nu fixerad

s kattesumma.

Då emellertid å andra sidan enighet torde råda därom, att nu

ifrågavarande utgifter böra gäldas genom beskattning, lagd på de ekonomiskt

mera bärkraftiga samhällslagren, är det klart, att de nödiga medlen

måste uttagas genom en direkt skatt, som under erforderligt antal år utgår

av de större inkomsterna och förmögenheterna.

Det synes härvid vara enklast att giva skatten karaktär av ett provisoriskt

tillägg till gällande inkomst- och förmögenhetsskatt. Visserligen

möter någon betänklighet att utan en mera genomgripande omarbetningav

nämnda skatt giva den en starkare skärpning. Men för eu mera djupgående

nydaning av vår inkomst- och förmögenhetsbeskattning är den nuvarande

tiden enligt min mening icke lämplig. Vi befinna oss för närvarande

i en övergångsperiod, som kännetecknas av en betydande omvälvning

av inkomst- och förmögenhetsförhållandena för stora grupper av

de skattedragande och därmed följande förskjutningar i skattekraften. Först

sedan lugnare tider inträtt och förhållandena hunnit att stadga sig, skola

för eu allmän reform av inkomst- och förmögenhetsskatten tillräckligt säkra

utgångspunkter föreligga. För nu ifrågavarande ändamål synes därför det

provisoriska tillägget vara den under givna förhållanden lämpligaste vägen.

I den föreslagna skatteskalan har emellertid hänsyn tagits till den redan

konstaterade ökningen av de stora inkomsterna och förmögenheterna.

Under angivna omständigheter har jag i fråga om anordningen av

den direkta skatten i stort sett följt de riktlinjer, som i det av f. d. kammarrättsrådet

Conrad Carleson år 1916 framlagda betänkandet med plan

till s. k. lyxbeskattning finnas angivna för en extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

vilken skatt ingick i sagda plan såsom provisoriskt komplement

till vissa indirekta skatter å lyxvaror m. m. i avvaktan på en allmän direkt

konsumtionsskatt. Efter grunder, som f. d. kammarrättsrådet Carleson på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:U nåd. proposition nr ISO.

min anmodan vidare utvecklat, har sålunda inom finansdepartementet med

hans biträde utarbetats förslag till en extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

avsedd att beslutas för ett år i sänder, tills samtliga krigstidsutgifter

för försvars- och neutralitetsändamål gnidits. Skatten göres progressiv för

såväl enskilda skattdragande som bolag. Enskild skattskyldig, som är i riket

mantalsskriven, fritages från den extra skatten, om det till inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerade beloppet icke överstiger 6,000 kronor, varjämte

för dylik skattskyldig, vars taxerade belopp överstiger nyssnämnda summa,

skattefrihet äger rum för ett belopp av 6,000 kronor. Någon särskild

taxering till den extra, skatten behöver ej äga rum, utan skall skatten

påföras i samband med påföringen av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Skattesatserna äro så avvägda, att utbytet av den extra skatten skall för

år 1918 kunna beräknas till 30,000,000 kronor.

Det är allenast med tvekan jag ansett mig böra förorda eu så

ansenlig skärpning av den direkta beskattningen, som det nu angivna förslaget

innebär; och denna tvekan har varit så mycket starkai*e, som det

i vårt relativt kapitalfattiga land är betänkligt att genom mycket dryga

direkta skatter motverka en kapitalbildning, vilken särskilt under nuvarande

tider är av vikt, då den utländska lånemarknaden är stängd och på det.

inhemska kapitalet ställas stora och ofrånkomliga krav av såväl staten och

kommunerna som enskilda samhällsnyttiga företag. Men jag har måst låta

min tvekan vika för angelägenheten av att statsbudgetens av krigstiden förorsakade

påkänningar i militärt hänseende inom kortast möjliga tid övervinnas.

Under förutsättning av att den extra inkomst- och förmögenhetsskatten

även framdeles under den tid, varunder den behöver utgå, lägges

så, att den årligen kan upptagas med en beräknad avkastning av 30,000,000

kronor, skulle krigstidens samtliga obetäckta extraordinarie utgifter för

försvarsändamål, i den män de icke av nu oförutsedda anledningar komma

att överstiga den ovan beräknade summan av 168,000,000 kronor, vara

till fullo gäldade inom loppet av sex år, räknat från och med år 1918.

Under det sjätte året skulle t. o. in. det behövliga, skattebeloppet reduceras

till 18,000,000 kronor. Emellertid måste, såsom jag ovan framhållit, även den

möjligheten tagas i betraktande, att 1917 års statsreglering pa grund av

krigsförhållandena kommer att uppvisa så betydande brister, att det av

mig påräknade överskottet avi 60,000,000 kronor därav uppslukas; likaså

kan tänkas, att senare under täckningstiden de ekonomiska förhållandena

i landet så försämras, att en extra skatt till så högt belopp som 30,000,000

kronor för år icke kan uttagas. Dylika omständigheter skulle då föranleda

någon förlängning av den här beräknade avbetalningsperioden.

En finansieringsplan sådan som den nu angivna torde kunna betraktas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maja* nåd. proposition nr 130. ] ä

såsom ur olika, synpunkter fördelaktig. Den lämpas automatiskt efter sig

företeende förhållanden, sä att i enlighet med densamma kunna täckas

samtliga ifrågavarande extraordinära försvarsutgifter, oavsett om de upphöra

tidigare eller senare än nu antagits; och den tid, inom vilken under här gjorda

förutsättningar dessa utgifter skulle; vara slutligen täckta, synes kunna betecknas

såsom mycket kort med hänsyn till utgifternas sammanlagda belopp

och i jämförelse med vad fallet lärer vara i vissa främmande neutrala länder.

De utgifter, för vilkas slutliga täckning plan nu framlagts, äro, i

den man de icke redan blivit gjorda, avsedda att utgå under loppet av

eu kortare tid än den, som nyss beräknats för deras täckning. På grund

härav lärer det vara nödvändigt, att under täckningsperiodens första år,

då utgifterna betydligt överstiga avkastningen av den extra skatten, för

utgifternas provisoriska gäldande upptaga tillfälliga lån till sådant belopp,

att skillnaden mellan å ena sidan skatteinkomsten och det beräknade överskottet

i värnskattefonden samt å andra sidan utgiftssumman fylles. Då

de anslag till åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande samt till täckande

av viss kostnadsökning vid vissa engångs utgifter för sjöförsvaret,

som tidigare i dag föreslagits skola anvisas på 1918 års stat, uppgå till

sammanlagt 86,102,952 kronor, torde alltså nu böra föreslås upptagande

av ett tillfälligt lån för extraordinära försvarsutgifter till belopp av

50,453,190 kronor eller lika med skillnaden mellan förstnämnda summa

och sammanlagda beloppet av den till 30,000,000 kronor uppskattade avkastningen

av den extra skatten och det till 5,649,762 kronor beräknade

överskottet i värnskattefonden.

1 avseende å berörda lånemedel vill jag framhålla, att för deras anskaffande

torde, åtminstone såvitt de behöva tagas i anspråk först under

år 1918, någon ny upplåning för statens räkning icke behöva göras, alldenstund

den påräkneliga stora avkastningen av innevarande års krigskonjunkturskatt

lärer sätta statskontoret i stånd att till riksgäldskontor återbetala

minst lika stort belopp av riksgäldskontorets fordran hos statskontoret

som ovannämnda lånemedel å 50,453,190 kronor.

När längre fram under riksdagen, sedan definitiva siäror rörande

1916 års neutralitetsutgifter föreligga, förslag om deras täckande å 1918

års stat kan avlåtas samt då förslag göras om täckande av övriga ovannämnda

förskott, bör givetvis därvid i anslutning till vad jag nyss utvecklat

jämväl göras framställning om upptagande å inkomstsidan av tillfälliga

lånemedel för extraordinära försvarsutgifter till belopp, motsvarande

utgifternas summa.

I den mån framdeles avkastningen av den extra skatten icke behö
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majtfs nåd. proposition nr 130.

ver tagas i anspråk för täckande av direkta utgifter för vare sig här omhandlade

försvarsändamål eller efter utgången av år 1917 möjligen erforderligt

neutralitetsskydd, bör tydligtvis skatteinkomsten anvisas till gäldande

av de tillfälliga lånen för extraordinära försvarsutgifter.

Med hänsyn till den extra inkomst- och förmögenhetsskattens speciella

karaktär och ändamål lärer avkastningen av densamma böra reserveras

för täckande av här ifrågavarande försvarsutgifter, så att om överskott

över den beräknade skatteinkomsten uppstår, detta på lämpligt sätt tillgodoföres

utgiftsanslagen. Särskilt beslut härom torde böra fattas varje gång

skatten fastställes. Vad nu den extra skatten för år 1918 beträffar, är det

klart av vad jag förut sagt, att eventuellt överskott å densamma bör få användas

till täckande av ovannämnda anslag å 1918 års stat till lånt- och

sjöförsvaret. I samband härmed och då det å andra sidan jämväl är angeläget

att tillse, att ett möjligen uppkommande underskott å nyssnämnda

inkomsttitel icke får belasta andra skatteinkomster å budgeten, bör den

av mig till upptagande å 1918 års riksstat förordade posten av tillfälliga

lånemedel för extraordinära försvarsutgifter å 50,453,190 kronor givas

sådan karaktär, att lånemedlen tillsammans med den verkliga avkastningen

av den extra skatten och den verkliga behållningen i värnskattefonden

jämnt täcka ifrågavarande försvarsanslag, och posten i fråga alltså angivas

allenast förslagsvis.

Jag anhåller nu att få redogöra för detalj bestämmelserna i förslaget

till en extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918.

Inom finansdepartementet har, såsom redan nämnts, utarbetats ett

förslås: till dvlik skatt, vilket förslag med uteslutande av skatteskalorna

innehöll följande bestämmelser:

§ 1-

Med de undantag, som här nedan omförmälas, skall en var, som är 1918

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, samma år, i samband men utan sammanblandning

med nämnda skatt,, till staten utgöra extra inkomst- och förmögenhetsskatt

i förhållande till det år 1918 till inkomst- o h förmögenhetsskatt taxerade

beloppet efter de i denna författning angivna grunder.

§ 2.

a) Enskild skattskyldig, som är i riket mantalsskriven, är i fall, då det

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet icke överstiger 6,000 kronor,

fri från extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

b) För annan enskild skattskyldig, än ovan sägs, och för andra juridiska

personer än inländska aktiebolag och solidariska bank bolag utgår i fall, där det

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:t» nåd. proposition nr 130.

till inkomst- ocli förmögenhetsskatt taxerade beloppet icke överstiger 6,000 kronor,

den extra inkomst- och förmögenhetsskatten med 1,8 procent av det taxerade

beloppet.

c) I fall då det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet överstiger

6,000 kronor, skall för 6,000 kronor därav,

då fråga är om skattskyldige, som i a) avses, skattskyldig vara från extra

inkomst- och förmögenhetsskatt frikallad, och

då fråga är om skattskyldige, som i b) omförmälas, skattskyldig utgöra

dylik skatt med 1,8 procent.

För överskjutande del av taxerade beloppet skall skattskyldig, som i a)

och‘b) avses, utgöra extra inkomst- och förmögenhetsskatt efter följande skatteskala,

nämligen för den del av det taxerade beloppet, som överstiger

§ 3.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt av inländskt aktiebolag eller solidariskt

bankbolag utgår, om till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst

icke överstiger 4 % av bolagets kapital, med kr. 1,23 för ^varje 100-tal av det taxerade

beloppet.

Om den taxerade inkomsten överstiger 4 % av bolagets kapital, utgår, för

varje fullt 100-tal kronor av det taxerade beloppet, extra inkomst- och förmögenhetsskatt

med följande belopp, nämligen

§ 4.

Till ledning vid uträknandet av extra inkomst- och förmögenhetsskatten

utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

§ 5.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens beslut

taxering år 1918 till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller sådan taxering

varder någon åsatt, vidtages den jämkning i redan påförd extra inkomst- och förmögenhetsskatt

eller den påföring av sådan skatt, som därav må föranledas.

§ 6.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1918, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder, extra

inkomst- och förmögenhetsskatt påföras honom till behörigt belopp. Sådan

skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har den skattskyldige avlidit, gäller ifråga om påföring av extra inkomst

och förmögenhetsskatt enligt denna §, vad i 22 § av förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 107 höft. (Nr 130—131). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Knngl. Maj:ta nåd. proposition nr 130.

Över detta förslag har kammarrätten i infordrat, den 15 innevarande

februari avgivet utlåtande yttrat sig sålunda:

>1 likhet med vissa tidigare tillfälliga skatteformer, de gamla tilläggsbevillningarna

och 1909 års extra inkomstskatt, är den föreslagna extra inkomstoch

förmögenhetsskatten anordnad som en till en ordinarie skatt — här den allmänna

inkomst- och förmögenhetsskatten — direkt knuten tilläggsskatt, i grunden

innebärande blott en vissa grupper av skattskyldiga träffande tillfällig förhöjning

av den ordinarie skatten. Någon särskild taxering skulle icke behöva förekomma,

och beskattningsnämnderna skulle icke alls få någon befattning med den. nya

skatten. Påföringen av densamma bleve en uppgift för vederbörande debiteringsförrättare,

bestående i skattens uträknande på det till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet och upptagande i en för ändamålet inrättad ny kolumn i

inkomstlängden, vartill komme skattens debiterande under en ny rubrik i debetsedeln.

På det remitterade förslagets ståndpunkt har det tydligen betraktats såsom

självfallet, att i fråga om debitering, uppbörd och redovisning den extra inkomst-

och förmögenhetsskatten utan vidare skulle följa de ordinarie skatterna.

Enligt kammarrättens mening torde det dock vara, i varje fall för undvikande av

missförstånd, lämpligt att detta utsäges i författningen.

Vidare har man i förslaget ansett hela proceduren bliva så enkel, att det

beträffande förordningens tillämpning ej skulle Komma i fråga några andra klagomål

än över felaktig debitering, varvid utan uttryckligt stadgande de allmänna

reglerna för klagan över obehörig eller oriktig debitering skulle gälla. Mot förfarandets

anordning som allenast en särskild debitering torde icke vara något att

från saklig synpunkt erinra, och för övrigt är det givetvis en stor vinst, att de

redan hårt betungade beskattningsnämnderna ej behöva anlitas. Emellertid är

det nog ej alldeles uteslutet, att vissa bestämmelser i den föreslagna förordningen

(t. ex. 2 §) kunna giva anledning till tvister, som till sin innebörd närma sig

taxeringsmål, men i fråga om vilka rättsmedlet skulle bliva allenast den i gällande

uppbördsreglemente § 8 (resp. § 7 i reglementet för Stockholm) stadgade

rätten att anföra besvär hos konungens befallningskavande å trettionde dagen

efter den, då den skattskyldige ägt tillfälle erhålla sin debetsedel. Härtill kommer,

att många skattskyldiga, som ej fått kännedom om den nya skatten, kunna

antagas försumma att i tid avhämta sina debetsedlar och således gå förlustiga

sin talan. Från båda nu antydda synpunkter torde det vara billigt, att åtminstone

ett längre rådrum beredes de skattskyldiga att granska och tilläventyrs

överklaga förevarande skattepåföring, och har kammarrätten härvid ansett en besvärstid

av natt och år efter mottaget krav vara skälig. Om fullföljd av talan

mot konungens befallningshavandes beslut ävensom vidare talan skulle däremot

gälla detsamma som i de vanliga debiteringsmålen.

Av det nu anförda synes således påkallas upptagande i författningen av

två nya §§, den ena rörande debitering, uppbörd och redovisning, den andra om

besvärsrätten.

Vad kammarrätten i övrigt funnit att erinra beträffande det remitterade

förslaget anmärkes under vidkommande §§ här nedan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds nåd. proposition nr 130.

19

1 §.

Med den föreslagna avfattningen skulle denna § föranleda att jämväl en

under år 1918 skedd eftertaxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett

tidigare år skulle draga med sig påföring av extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Detta vore givetvis icke berättigat och lärer väl ej heller vara avsett.

En inskränkning i §:n till förekommande härav bör därför göras. I övrigt torde

§:n tarva viss formell omarbetning.

^ §•

Stycket a) innehåller den uppställda skattefrihetsgränsen. Denna har dragits

ovanför ett till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp av 6,000 kronor,

och skulle skattefrihet tillkomma i riket mantalsskrivna personer oavsett medborgarskapet.

Här föreslås således en bestämd avvikelse från den eljest i vår

skattelagstiftning vedertagna grundsatsen, att priviligierade undantag förbehållas

åt svenska medborgare. Efter kammarrättens uppfattning saknas dock giltiga

skäl för övergivande av berörda grundsats i detta sammanhang.

Denna § bjuder på även en annan principiell nyhet. Konsekvent följd i

våra skattelagar, om ock ej till sitt berättigande obestridd, är den regeln att

äkta makar, som taxeras var för sig, dock vid tillämpningen av bestämmelser om

frihet från eller nedsättning i skattskyldighet, skatteprocent eller andra grunder

för skattens storlek o. d. behandlas såsom ett gemensamt skattesubjekt. Här

göres emellertid ej någon åtskillnad mellan gifta och ogifta. Om t. ex. A. och

hans hustru vardera hava 6,000 kronors taxering, gå båda fria från skatt. Likaså

B:s hustru för ett taxerat belopp av 6,000 kronor, även om B. är taxerad för

100,000 kronor. Även i nu omhandlade hänseende lärer vara riktigast att icke

i en provisorisk författning bryta med en eljest tillämpad grundsats, och torde ett

fastslående härav lämpligen ske i en särskild §.

Från formell svnpnnkt tarvar 2 § en omläggning till vinnande av större

lättfattlighet

5>

Denna § bör undergå en mindre justering i formellt avseende.

I skyndsamhetens intresse har kammarrätten i enlighet med ovan antydda

erinringar förslagsvis omarbetat vidkommande §§ i det remitterade förslaget ävensom

uppgjort förslag till erforderliga nya §§, på sätt en vid detta utlåtande fogad

bilaga utvisar.

På någon prövning av de i 2 och 3 §§ upptagna skattetarifterna, vilkas

procentsatser givetvis anordnats efter finansiella hänsyn, har kammarrätten icke

ingått i vidare mån än att kammarrätten konstaterat, att desamma i övrigt äro

uppställda efter mönster från 18 och 20 §§ i förordningen om inkomst- ocn förmögenhetsskatt.

Slutligen må erinras, att kammarrätten haft under övervägande, huruvida

något uttryckligt stadgande behövdes för tillämpning i förevarande sammanhang

av kammarrättens befogenhet enligt 59 § 1 mom. taxeringsförordningen, men bär

sådant ansetts överflödigt.»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 130.

Vid övervägande av de erinringar, som kammarrätten framställt mot

det remitterade förslaget har jag funnit mig böra godtaga desamma; och

vill jag sålunda förorda det inom kammarrätten omarbetade förslaget.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst sistnämnda

förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1918,° hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte i särskilda propositioner

föreslå riksdagen att, under förutsättning att Kungl. Maj:ts förut denna

dag gjorda framställningar angående vissa åtgärder för lånt- och sjöförsvarets

stärkande bleve av riksdagen bifallna,

l:o) dels antaga nyssberörda förslag till förordning om extra inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1918,

dels besluta, att avkastningen av nämnda skatt skulle användas till

täckande av anslag för särskilda åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande,

dels ock bland statsverkets inkomster för år 1918 efter rubriken för

inkomst- och förmögenhetsskatten upptaga följande rubrik:

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918,

bevillning.................... 30,000,000 kronor;

samt

2:o) bland statsverkets inkomster för år 1918 under

rubriken lånemedel upptaga en post av tillfälliga

lånemedel för extraordinära försvarsutgifter å förslagsvis 50,453,190 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall och förordnade, att till riksdagen skulle avlåtas

propositioner av lydelse, bilagorna litt ... vid detta

protokoll utvisa.

Ur protokollet:

C. B. von Mentzer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1917:64 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om extra inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1918 m. m., dels oek i ämnet s. 1 i texten
  2. Rskr. 1917:260 Riksdagens skrivelse Nr 260 s. 6 i texten
  3. BevU 1917:66 Betänkande angående beräkning av bevillning arna för år 1918. s. 5 i texten