Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen

1917-03-23 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:158, Angående provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående

provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen;

given Stockholms slott den 23 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen

att till provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen, i

enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna grunder, på extra stat

för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 1,607,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 134 höft. (Nr 158.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 14

december

1916.

Knngl. Majits

uppdrag till

marinförvaltningen

den 13

januari 1917.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde härefter:

I skrivelse den 14 december 1916 framlade marinförvaltningen förslag

rörande tillfällig löneförbättring från och med år 1917 för viss personal

under femte huvudtiteln. I detta förslag ingick sådan löneförbättring

för, bland andra, civila befattningshavare i sjöförsvardepartementet

och marinförvaltningen.

Då Kungl. Maj:t, enligt vad som framginge av statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag, hade för avsikt att föreslå avlåtande

av proposition till riksdagen angående beredande av krigstids hjälp

m. m. under år 1917 åt befattningshavare och pensionslagare, anbefalldes

marinförvaltningen den 13 sistlidna januari att verkställa utredning

och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till provisorisk lönereglering

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

från och med år 1918 för den personal, som omhandlades i ämbetsverkets

berörda framställning den 14 december 1916, med undantag av

civila befattningshavare i sjöförsvarsdepartementet och marinförvaltningen.

Till åtlydnad härav har nu marinförvaltningen med skrivelse den 5

innevarande mars överlämnat utredning och förslag uti ifrågavarande

hänseende samt därvid anfört huvudsakligen följande.

Enligt det åt marinförvaltningen den 13 sistlidna januari givna

uppdraget skulle från utredningen undantagas civila befattningshavare

i sjöförsvarsdepartementet och marinförvaltningen. I sin omlörmälda

skrivelse den 14 december 1916 hade ämbetsverket till den personalgrupp,

under vilken nämnda befattningshavare inginge, jämväl hänfört

extra biträde och vaktmästare i marinstaben, vaktmästare vid. sjökrigshögskolan,

lektor, lärare, vaktmästare och portvakt vid sjökrigsskolan,

rektor och lärare vid skeppsgosseskolan, lärare vid marinintendentskolan,

advokatfiskal i Karlskrona och vaktmästare vid marinintendenturkåren,

marinens ecklesiastikstat, sjökar teverkets civila personal, inspektören för

navigationsskolorna samt föreståndare och lärare vid nämnda skolor

ävensom föreståndare och assistent vid nautisk-meteorologiska byrån.

Ämbetsverket hade ansett den begärda utredningen icke vara avsedd

att omfatta nu nämnd personal.

Vad befattningshavare på reservstat beträffade, vore deras tjänstgöring

inskränkt till särskilda perioder. Avlöningen för denna personal

hade blivit bestämd så sent som år 1914. Under sådana förhållanden

syntes någon avlöningsreglering för densamma nu ej behöva ifrågakomma.

I fråga om personal, tillhörande marinens reserver, torde en provisorisk

lönereglering ej höra omfatta densamma med hänsyn till den

inskränkta tjänstgöringsskyldighet, som ålåge denna personal. Visserligen

hade personalen i avsevärd omfattning måst tagas i anspråk för

neutralitetsskyddet, men om detta förhållande skulle anses böra föranleda

någon högre gottgörelse, torde den böra utgå i någon annan

form än den, varom nu vore fråga.

Det förslag, marinförvaltningen sålunda hade att avgiva, syntes

därför böra komma att omfatta officerare, underofficerare och manskap

vid marinen, befattningshavare vid marininqenjörkären, marinintendenturkåren

och marinläkarkåren, flottans poliskår, marinstabens bibliotekarie,

sjörullfäring sbefälhavare och sjörullföring sbiträden samt musikdirektörerna

vid flottans stationer.

Marinförvaltningene

skrivelse

den

6 mars 1917.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Då något tillägg i marinens befattningshavares löneförmåner i allmänhet

icke ägt rum sedan början av 1900-talet, syntes en löneförbättring

vara oundgängligen nödvändig. Av statistisk utredning, därav

ämbetsverket haft tillfälle taga del, framginge,

att livsmedel samt bränsle och lyse, vilka varor utgjorde tillsammans

47,9 % av årsutgifterna för ett normalhushåll, fördyrats under

åren 1901—1904 med 1 %, åren 1904—1913 med 17 å 21 % och till

år 1916 med 65 å 88 allt i medeltal.

att kostnaderna för beklädnadsvaror, som utgjorde 10,9 % av årsutgifterna,

stigit beträffande andra beklädnadsvaror än skodon under

åren 1.901—1910 med minst 41 £, åren 1910—1913 med 35 % och

åren 1913 1916 med 123 % samt beträffande läder och skodon under

åren 1901—1910 med 13 2, åren 1910—1913 med minst 35 % och

åren 1913—1916 med minst 62 %\ samt

att bostadshyror, som utgjorde 19 % av årsutgifterna, inom ett

antal för ifrågavarande ändamål representativa samhällen stigit under

åren 1904—1914 med 29 %.

Härav syntes med all önskvärd tydlighet framgå, att den avlöning,

som varit lämpad efter tidsförhållandena för 10 å 15 år tillbaka, ingalunda.

kunde vara tillräcklig att i den omfattning, som avsetts, fylla de

verkliga behoven. Åven sådana avlöningsförmåner, som reglerats för

blott några få år sedan, stode i uppenbart missförhållande till vad som

nu erfordrades. De statistiska uppgifterna talade för en kraftig ökning

av avlöningsförmånerna, om med dessa skulle kunna upprätthållas samma

levnadsförhållanden som före dyrtidens inträdande. Räknat från år

1901 hade redan till år 1913 prisen å livsmedel, bränsle och lyse

stigit med omkring 20 %, beklädnadsvaror med över 80 % och bostadshyror

med nära 30 måhända däröver. I medeltal motsvarade detta

en ökning av något över 30 % av ovan angivna delar av ett normalhushålls

årsutgifter.

Det vore uppenbart, att de avlöningsbelopp, som i början av 1900- talet kunde anses skäliga, numera icke vore tillräckliga för bekostande

av förnödenheter och bestridande av andra utgifter i samma omfattning

som under då rådande prislägen. Såväl härav som av i övrigt

allmänt kända förhållanden måste en avlöningsförbättring anses oundgängligen

nödvändig. Denna löneförbättring syntes böra komma befattningshavare

av alla löneklasser till godo.

Visserligen kunde tjänstemännen i högre grader icke anses vara

för sin existens i lika stort behov av hjälp mot dyrtiden som vissa

andra officerare samt underofficerarna, men det torde icke kunna för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

5

nekas, att billighet och rättvisa krävde, att även de tjänstemän, som

tillhörde de högsta löneklasserna, erhölle kompensation för penningvärdets

fall. Vid löneregleringen i början av 1900-talet höjdes för de

två högsta löneklasserna allenast dagavlöningen med en krona. Att

allt fortfarande trots penningvärdets fortsatta fall bibehålla ifrågavarande

avlöningsförmåner vid oförändrat belopp syntes icke vara välbetänkt.

Det borde ihågkommas, att dessa beställningshavare i statens tjänst

nedlagt ett långvarigt och intensivt arbete samt ådagalagt framstående

duglighet och skicklighet, innan de uppnått berörda löneklasser, ävensom

att deras beställningar medförde ett betydande ansvar. De högre

beställningarna vore jämförelsevis få och innehades till dess så hög

ålder uppnåtts, att något särskilt förvärv efter avgången från stat

knappast kunde tänkas. Det kunde icke vara annat än för samhället

välbetänkt och gent emot den enskilde rättvist, att den större förtjänsten

och dugligheten i statens tjänst likaväl som inom den privata

verksamheten värdesattes genom en avlöning, som icke blott täckte de

oundgängliga dagliga behoven utan även lämnade möjlighet till besparing.

Ett motsatt förfaringssätt skulle utan tvivel i längden beröva

staten de dugligaste krafterna.

Under senare tider hade beskattningen av de högre inkomsterna

stegrats genom inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten, ett

förhållande, som även borde beaktas. För de högre löntagarna vore

ekiperingen dyrbar, och deras befälsställning medförde även särskilda

utgifter, som ej kunde helt undvikas. På statsverkets utgifter inverkade

ej en löneförbättring för de högre officerarna i avsevärd mån på

grund av deras fåtalighet.

Den provisoriska lönereglering, vartill marinförvaltningen hade att

avgiva förslag, torde kunna avse antingen en avlöningsförhöjning, motsvarande

den fördyring av levnadskostnaderna i allmänhet, som efter

senaste lönereglering inträtt, frånsett den dyrtid kriget medfört, eller

ock en avlöningsförbättring, som motsvarade icke blott nämnda stegring

utan därjämte den ökning i levnadskostnader kriget förde med sig, i

den mån denna kunde anses komma att göra sig gällande under år

1918. Marinförvaltningen hade funnit sig böra stanna vid det första

av dessa alternativ dels på den grund, att den provisoriska lönereglering,

som nu föresloges, i sinom tid och efter en närmare utredning

torde böra övergå i en ordinarie lönereglering och dels av den anledning,

att den dyrtidshjälp, som kunde bliva erforderlig under år 1918,

knappast läte sig tillförlitligen redan nu beräkna.

För att återställa det förhållande mellan avlöning och levnads
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

kostnader, som uppstod, då nu utgående avlöningsförmåner bestämdes

för marinens personal, skulle, enligt vad de statistiska siffrorna gåve vid

handen, en avsevärd löneförbättring krävas, även om man endast toge

hänsyn till den prisstegring, som inträtt före krigets utbrott. Emellertid

syntes någon sannolikhet icke finnas för, att de pris på varor och

förnödenheter, vilka gällde före kriget, någonsin skulle återkomma.

Men om så vore, komme missförhållandet mellan avlöningen och levnadskostnaderna

att för den närmaste framtiden än ytterligare stegras.

Marinförvaltningen hade dock icke ansett sig kunna helt lägga de

statistiska siffrorna till grund vid beräknandet av löneförbättringen.

Men för att i möjligaste mån tillgodose de mest framträdande behoven

hade marinförvaltningen tillagt vissa befattningshavare en proportionsvis

högre löneförbättring än andra.

I propositionen nr 60 vid 1914 års senare riksdag angående sjöförsvarets

ordnande yttrade statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

beträffande ett den 15 april samma år av chefen för marinstaben

avgivet förslag till vissa förbättringar i avlöningen för flottans kårer

och stater, att det syntes olämpligt att vidtaga så genomgripande

ändringar som de av stabschefen då föreslagna, utan att spörsmålet om

en lönereglering för marinens personal bleve fullständigt utrett, samt

att vid en sådan utredning ej endast frågan om eventuella löneförbättringar

i vissa fall utan även möjligheten av besparingar i andra

avseenden borde komma under bedömande, varjämte utredningen jämväl

borde avse vinnande av förenklingar i de nuvarande onekligen rätt invecklade

avlöningsbestämmelserna.

Sedermera hade av tillkallade sakkunniga för verkställande av förberedande

utredning rörande lönereglering för marinens personal den

19 januari 1916 avgivits betänkande och förslag i berörda avseende.

Vid sådant förhållande hade marinförvaltningen icke ansett sig nu

kunna taga hänsyn till alla de frågor, som kunde stå i samband med

genomförandet av en definitiv lönereglering. De belopp, som marinförvaltningen

föresloge för den provisoriska löneregleringen, hade

ämbetsverket emellertid sökt att så avpassa, att däri icke kunde föreligga

något hinder för genomförandet av en definitiv lönereglering.

Av samma skäl vore beloppen för avlöningsförbättringen så valda, att

vad av den sammanlagda årsavlöningen ansåges böra utgå i förskott

för månad skulle kunna jämnt delas i 12 delar.

Den löneförbättring inom de särskilda löneklasserna, som marinförvaltningen

föresloge, framginge av bifogade tablåer (Bil. A och B)

och utgjorde, vad den militära personalen beträffade:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!.. May.ts Nåd. Proposition Nr 158.

7

för amirals- och generalsperson .........................................

» kommendör och överste...................................................

» kommendörkapten av 1. graden och överstelöjtnant

» d » 2. » » major ..............

>> kapten av 1. klassen.........................................................

» » » 2. » ......................................................

» löjtnant....................................................................................

» underlöjtnant (fänrik).........................................................

» flaggunderofficer (ej maskinist).......................................

» underofficer av 1. graden vid kustartilleriet ...........

» » )) 2. » » flottan (ej maskinist)

» » » » » » kustartilleriet ...........

» underofficerskorpraler........................................................

» försörjningspliktiga korpraler .......................................

kronor

895

—

»

795

—

»

910

—

»

750

—

»

1,130

—

»

1,050

—

845

—

»

240

—

»

653

95

»

652

50

»

462

20

»

462

20

»

380

—

»

320

—

Härjämte hade på här nedan anförda skäl för underofficerare vid

flottan, vilka icke åtnjöte bostad in natura, föreslagits ett extra tillägg

av 180 kronor för underofficerare å annan ort än Stockholm och 240

kronor för underofficerare vid Stockholms station, allt för år och befattningshavare.

I vad mån, utöver den av marinförvaltningen föreslagna löneförbättringen,

särskilt krigstidstillägg för år 1918 kunde bliva behövligt,

vore, såsom redan antytts, svårt att nu beräkna. Under senaste tiden

inträffade utrikespolitiska förhållanden kunde tänkas medföra en fördyring

av levnadskostnaderna, vida överstigande den nuvarande. Redan

nu motsvarade fördyringen ett väsentligt högre procenttal än marinförvaltningen

ansett sig kunna beräkna såsom avlöningsförhöjning.

Skulle detta förhållande komma att än mer stegras, syntes ytterligare

åtgärder bliva av nöden. Frågan därom torde emellertid böra upptagas

till prövning vid 1918 års riksdag i samband med andra liknande

krav.

Med avseende å den föreslagna löneförbättringen vilie marinförvaltningen

särskilt framhålla följande.

Allt efter som levnadskostnaderna stege och därmed svårigheterna

att få inkomsterna att räcka till ökades, vore det nödvändigt tillse, att

avlöningsbeloppen noggrannt avpassades efter de verkliga behoven.

Det torde vara allmänt erkänt, att de i förhållande till levnadsbehoven

svagast avlönade vore att finna inom kaptens-, löjtnants- och

underofficersgraderna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Vad anginge underlöjtnanter (fänrikar), syntes dessa vara i behov

av löneförbättring i mindre mån än övriga officerare. Visserligen vore

avlöningen låg och kostnaden för ekiperingen jämförelsevis hög, men

dels komme de vid unga år till anställning på stat och dels kunde de

tämligen snart vänta befordran, varjämte de torde vara mindre betungade

av försörjningsplikt.

För löjtnanter ställde sig förhållandena redan annorlunda. En stor

del av dessa torde under den tid, de tillhörde denna löneklass, bilda

familj, därest ekonomiska förhållanden icke lade hinder i vägen därför.

Efter bestridandet av militära ekiperings- och andra med tjänsten förenade

kostnader kunde avlöningen icke vara tillräcklig för de högre

utgifter, som följde med bildandet av familj. Löjtnanterna hade ock

vid denna tid åtskilliga år varit tjänstemän på stat med ständig tjänstgöring.

Med hänsyn jämväl till deras ansvarsfulla befattningar med

skyldighet att handhava en dyrbar materiel under svåra förhållanden

och såsom instruktörer för den värnpliktiga ungdomen syntes det ock

vara önskvärt, att de bereddes en avsevärdare höjning i avlöningsförmånerna.

Vad nu anförts angående löjtnanter ägde sin tillämplighet jämväl

beträffande kaptener av 2. klassen. Med avseende å kaptener av

1. klassen tillkomme, att en del av dessa tjänstemän måste vid 55 års

ålder avgå från beställning på stat, varefter de finge sina inkomster

väsentligt reducerade. Detta vore ett statens krav, oberoende av deras

egen önskan. Under den period, som för dem, vilka icke vunne vidare

befordran, utgjorde avslutningen på deras aktiva statstjänst, borde de

vara fullgott avlönade. Efter avskedet vore de pliktiga att kvarstå i

vederbörlig reserv intill fyllda 65 levnadsår, med tjänstgöringsskyldighet

vid inträffande mobilisering och i krig. Dessa förhållanden hade marinförvaltningen

ansett jämväl böra beaktas vid beräknandet av det avlöningsbelopp,

som kunde anses skäligen böra tillkomma dessa tjänstemän.

Enligt vad marinförvaltningen inhämtat, hade arméförvaltningen

föreslagit löneförbättringen för överstelöjtnant till 910 kronor och för

major till 750 kronor. För åvägabringande av likhet i avlöningsbeloppen

hade marinförvaltningen föreslagit samma belopp för motsvarande

grader.

Beträffande underofficerarna, till vilka även hänförts sådana underofficerare,

som förordnats att i egenskap av månadslönare tjänstgöra å

flottans varv och därför uppbure sin avlöning å varvens stat, hade

löneökningen föreslagits något större för flaggunderofficerare vid flottan

och underofficerare av l:a graden vid kustartilleriet i jämförelse med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

9

övriga underofficerare med hänsyn till de förras mera ansvarsfulla befattning

och deras levnadsomständigheter i allmänhet.

Vid armén hade underofficerarna i allmänhet bostad in natura mot

ett avdrag å lönen, som icke motsvarade gällande hyrespris. I några

få fall hade jämväl underofficerarna vid flottan bostad in natura. De,

som ej hade sådan bostad, åtnjöte inkvarteringsbidrag, vilket utginge

vid Stockholms station med 300 kronor för flaggunderofficerare och

240 kronor för underofficerare av 2:a graden samt vid Karlskrona

station med 240 kronor för flaggunderofficer och 180 kronor för underofficer

av 2:a graden, allt för år räknat. Då dessa belopp väsentligt

uuderstege kostnaderna för bostadsliyra, torde underofficerare vid flottan,

vilka saknade bostad in natura, böra erhålla ett särskilt tillägg i sina

avlöningsförmåner. Detta tillägg syntes icke böra sättas lägre för år

och befattningshavare än till 240 kronor vid Stockholms station och

180 kronor vid Karlskrona station. Härigenom skulle flottans underofficerare

komma att i avlöningshänseende bliva mera likställda med

arméns personal än nu vore fallet.

I fråga om manskapsklassen skilde sig denna i många fall med

avseende på sättet för löneförmånernas utgående från vad som i allmänhet

vore förhållandet för manskapspersonal vid armén. Vid armén

torde nämligen endast i sällsynta fall förekomma, att personer, vilka

icke uppnått underofficers grad, bildat familj. Följden bleve, att manskap

vid armén i allmänhet åtnjöte sitt underhåll in natura och på

grund därav icke torde komma i fråga vid förslag till löneförbättring

på grund av dyrtiden. Annorlunda vore förhållandet med de till manskapsklassen

hörande underofficerskorpralerna vid flottan och kustartilleriet

samt en del korpraler vid flottan. Dessa voro i regel familjeförsörjare,

i följd varav det synts ämbetsverket föreligga fullgoda skäl

att i förslaget till löneförbättring jämväl medtaga såväl marinens underofficerskorpraler,

vilka med hänsyn till sin tjänstgöring skulle kunna

jämnställas med sergeanter av 2:a klassen vid armén, som flottans gifta

eller eljest försörjningspliktiga korpraler. Lönetillägget hade ansetts

böra sättas för underofficerskorpral till 380 kronor och för korpral till

320 kronor.

Beträffande marinens civilmilitära personal, som upptoges i tablån

Bil. A, hade denna tillagts en avlöningsförbättring till enahanda belopp

som den militära personalen av den tjänstegrad, vilken svarade mot

den tjänsteklass, vartill den civilmilitära befattningshavaren vore att

hänföra, dock att med avseende å specialingenjörerna en utjämning

föreslagits, på sätt framginge av nyssnämnda tablå.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 184 käft. (Nr 158.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majts Nåd. Proposition Nr 158.

Med avseende å flottans poliskår hade marinförvaltningen i skrivelse

den 8 november 1916 angående förslag till beräknande av utgifterna

å vissa femte huvudtitelns anslag för år 19.18 föreslagit ett

tillfälligt lönetillägg för åren 1917 och 1918, vilket lönetillägg ämbetsverket

ansett icke böra sättas lägre för år än till 500 kronor för poliskommissarie

och överkonstapel samt 450 kronor för konstapel; och

hölle marinförvaltningen fortfarande före, att flottans poliskår borde

erhålla en tillfällig löneförbättring med angivna belopp.

Av den personal, som åtnjöte avlöning i form av arvoden under

femte huvudtiteln, hade marinförvaltningen ansett följande befattningshavare

böra erhålla provisorisk lönereglering, nämligen: marinläkare av

2:a graden, marinläkarstipendiater, sjörullföringsbefälhavare, sjörullföringsbiträden,

bibliotekarien vid marinstaben samt musikdirektörerna

vid flottans stationer.

De växande svårigheterna för marinläkarkårens rekrytering gjorde

det till en plikt för marinförvaltningen att föreslå en höjning av det

årliga arvodet för marinläkare av 2:a graden ävensom av marinläkarstipendierna.

Det förra utgjorde endast 1,800 kronor och ett vart av de senare

900 kronor. Visserligen hade det icke varit avsett, att dessa

belopp skulle ens tillsammans med anvisat dagarvode under tjänstgöring

utgöra nu nämnda läkares och stipendiaters huvudsakliga bärgning,

utan statsverket hade allenast velat med dem tillförsäkra sig

rätten att vid behov inkalla befattningshavarna till tjänstgöring. Men

det hade visat sig, att sådan inkallelse, som givetvis under de senare

åren förekommit i oberäknad utsträckning till följd av flottans mobilisering,

medfört så avsevärda hinder och ekonomiska uppoffringar för

nu ifrågavarande personal, att rekryteringen av marinläkarkåren syntes

kunna äventyras, om icke olägenheterna av inkallelserna till tjänstgöring

bleve åtaiinstone ur ekonomisk synpunkt i någon mån avhjälpta.

För sådant ändamål hade marinförvaltningen ansett sig böra föreslå,

att det årliga arvodet åt marinläkare av 2:a graden måtte höjas med

600 kronor från 1,800 kronor till 2,400 kronor och varje stipendium

med 300 kronor från 900 kronor till 1,200 kronor.

Sjörullföringspersonalens arvode utgjorde för dag räknat:

för sjörullföringsbefälhavaren i Stockholm ................... 6 kronor

» sjörullföringsbefälhavare i landsorten ..................... 5 »

» sjörullföringsbiträden i Stockholm ........................ 3 » 50 öre

» » i landsorten .......................... 3 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 158.

För befälhavarna torde denna avlöning skäligen böra höjas med 1

krona om dagen. För sjörnllföringsbiträdena syntes dagarvodet böra

höjas med 50 öre om dagen. Den sålunda föreslagna förhöjningen

kunde väl anses låg, men marinförvaltningen hade ansett sig höra taga

hänsyn dels därtill, att biträdenas arvoden redan förut blivit höjda i

större proportion än officerarnas samt reglerade senare än avlöningen

för officerare och underofficerare på stat, dels till sannolikheten därav,

att jämväl pensionstagare i allmänhet, till vilka ifrågavarande personal

i regel vore hänförlig, komme i åtnjutande av någon extra hjälp mot

dyrtiden, därest denna fortfore jämväl ett kommande år. Den föreslagna

avlöningsförbättringen utgjorde ungefär 15 till 20 procent av

de nu utgående arvodena.

Likställd med sjörullföringsbefälhavarna vore bibliotekarien i marinstaben.

Befattningen såsom bibliotekarie innehades nämligen av en

pensionerad officer. Vid sådant förhållande både marinförvaltningen

ansett nämnde befattningshavare böra komma i åtnjutande av en löneförbättring

efter enahanda grunder som sjörullföringsbefälhavarna eller

med 1 krona för dag.

Vid flottans stationer anställda musikdirektörer, nämligen en vid

Karlskrona och en vid Stockholms station, vore anställda medelst kontrakt

och uppbure en avlöning vid Karlskrona station av 2,000 kronor

och vid Stockholms station av 1,800 kronor. Ifrågavarande personal

torde kunna jämnställas med musikfanjunkare vid armén. Under förutsättning

att dessa erhölle föreslagen löneförbättring, syntes musiklärarna

böra få åtnjuta motsvarande ökning i sina avlöningsförmåner. Denna

ökning hade ansetts böra sättas till 650 kronor.

I avlöningen för vissa beställningar inginge även ålderstillägg.

Marinförvaltningen hade icke trott sig böra i detta förslag, som allenast

avsåge en provisorisk lönereglering, ingå i något bedömande av, huruvida

dessa ålderstillägg skulle behöva höjas, och följaktligen ej heller

beräknat någon tillfällig löneförbättring på dessa belopp, utan ansett,

att de beställningshavare, som uppbure ålderstillägg, skulle erhålla

samma löneförbättring som andra i samma löneklass.

Beträffande utbetalningen av den föreslagna provisoriska löneförbättringen

åt officerare och underofficerare samt manskap på stat torde

samma0 föreskrifter böra gälla som i fråga om den dem tillkommande

lön, d. v. s. att löneförbättringen utginge månadsvis med Vis av årsbeloppet.

i förskott för månaden. Detsamma borde även gälla civilmilitär

personal med lön på stat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr lo 8.

Vad åter anginge den avlöningsförbättring, som komme att utgå

till sådana befattningshavare, vilkas kontanta avlöning utginge i form

av arvode eller stipendium, torde den böra utgå enligt samma bestämmelser,

som gällde arvode eller stipendium.

Marinförvaltningen ansåge alltså, att angående utbetalningen av

den avlöningsförbättring, som för marinens personal kunde i anledningav

förevarande förslag bliva bestämd för år 1918, borde föreskrivas,

att löneförbättringen för officerare och underofficerare samt civilmilitär

personal med lön på stat skulle utbetalas månatligen i förskott

efter avlöningsmånadens ingång;

att beträffande sådana befattningshavare, som uppbure avlöning i

form av arvode, men med belopp, fördelat i lön och dagavlöning-, skulle

i förevarande avseende gälla detsamma som om personal med lön; samt

att löneförbättringen för andra arvodestagare och stipendiater skulle

utgå enligt samma bestämmelser, som gällde för arvodet eller stipendiet.

Den av marinförvaltniugen föreslagna löneförbättringen uppginge

enligt Bil. B till en kostnad av:

för officerare vid flottan................................................. kronor 287,185: —

» underofficerare vid flottan ....................................... » 376,771:55

» underofficerare å månadslönarstaten.................... » 23,442: 10

» underofficerskorpraler och vissa korpraler vid

flottan .......................................................................... >, 371,120: —

» officerare, underofficerare och underofficerskorpraler

vid kustartilleriet ................................. » 307,715: 10

» befattningshavare vid mariningenjörkåren......... -» 50,195: —

» befattningshavare vid marinintendenturkåren. » 63,835: —

» befattningshavare vid marinläkarkåren............. ?> 32,085: —

» viss personal med arvode ....................................... » 24,650:_

» avlöningstillägg till underofficerare, som ej

innehade fri bostad.............................................’ » 144,960:_•

Summa kronor 1,681,958: 75

Detta belopp överstege något den summa, som av Kungl. Maj:t

för ändamålet förslagsvis upptagits i 1917 års statsverksproposition.

eller 1,500,000 kronor.

Då den provisoriska löneregleringen givetvis måste bliva av konstant

natur, syntes det härför erforderliga beloppet lämpligen böra uppföras

på ordinarie stat. Då Kungl. Maj:t emellertid i årets statsverks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

proposition härför begärt ett extra förslagsanslag för år 1918, torde

ändring däri icke kunna för detta år ifrågasättas.

Under åberopande av vad marinförvaltningen sålunda anfört har

ämbetsverket hemställt, det Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen medgiva

att, i enlighet med ovan angivna grunder, för år 1918 Ange utgå:

dels följande förhöjning i avlöningen:

till den i tablån Bil. A upptagna personalen med de belopp för år,

vilka angåves i samma tablå,

till flottans poliskår med 500 kronor för poliskommissarie och överkonstapel

samt 450 kronor till konstapel årligen,

till marinläkare av 2:a graden med 600 kronor^för år,

till marinläkarstipendiater med 300 kronor för år,

till musikdirektör vid flottans stationer med 650 kronor för år;

dels följande förhöjning i dagavlöningen:

till sjörullföringsbefälhavare och bibliotekarien vid marinstaben

med 1 krona, och

till rullföringsbiträden med 50 öre;

dels ock avlöningsförhöjning, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall, till annan avlöningstagare, som enligt nu nämnda grunder

kunde anses berättigad till sådan förhöjning, som ovan angåves.

Därjämte har marinförvaltningen tillstyrkt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att för genomförande av den sålunda föreslagna provisoriska

löneregleringen å extra stat för ar 1918 bevilja ett förslagsanslag

av 1,682,000 kronor.

Enligt vad som framgår av ett vid marinförvaltningens berörda

skrivelse den 5 innevarande mars fogat utdrag av ämbetsverkets protokoll

för samma dag, yttrade marinöverdirektören under ärendets behandling

i marinförvaltningen följande:

»Då kungl. marinförvaltningen den 14 december 1916 avgav förslag

till tillfällig löneförbättring från och med år 1917 för viss personal

under femte huvudtiteln, framhöll jag, att löneförbättringen, i vad

den avsåge befattningshavare tillhörande den egentliga mariningenjörkåren,

borde efter dåvarande beräkningsgrunder upptagas till belopp, som angivas

i bilagan till mitt yttrande enligt det vid ärendets behandling i

ämbetsverket förda protokollet (Bil. G). Dessa belopp överstego den

av kung], marinförvaltningen då föreslagna löneförbättringen för ifrågavarande

personal.

Härvid betonade jag dock att, även om statsmakterna funne skäligt

tillerkänna befattningshavare vid mariningenjörkåren en tillfällig löneförbättring

till belopp, som angivits i berörda bilaga för den egentliga

Särskilt

yttrande av

marinöverdirektören.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefens
yttrande.

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

mariningenjörsdetaljen och enligt kungl. marinförvaltningens förslag för

specialingenjörerna, de befarade svårigheterna att hålla mariningenjörkåren

vid fulltalig numerär, vilka jag såsom chef för kåren framhållit i underdånig

skrivelse den 7 december 1916, ingalunda kunde anses undanröjda.

Den nu föreslagna provisoriska löneregleringen innebär en nästan

genomgående reducering av de belopp, vilka jag då betecknade såsom

otillräckliga. Detta, såväl som ock vad senare kommit till min kännedom,

ger mig anledning att på det kraftigaste betona vad jag förut

i saken framhållit.

Jag finner det därför vara en bjudande nödvändighet, att en mera

effektiv och definitiv lönereglering i vad avser mariningenjörkåren med

det allra snaraste varder genomförd.»

Under de senast gångna åren hava tid efter annan framställningar

om avlöningsförbättringar gjorts av olika grupper av marinens personal.

Det lärer ock vara ovedersägligt, att behovet av en lönereglering

för marinens, liksom för arméns personal, efter hand allt starkare framträtt.

Den i marinförvaltningens berörda skrivelse den 5 innevarande

mars åberopade statistiken beträffande kostnaderna för de viktigaste förnödenheter

och varor samt bostadshyror under tiden från början av

1900-talet, då det stora flertalet av nu gällande löneregleringar för

marinens personalkategorier genomfördes, till krigets början giver vid

handen, att den under nämnda tid inträdda höjningen av levnadskostnaderna

torde kunna uppskattas till omkring SO %.

Vid sådant förhållande kunde väl den följdriktigaste utvägen synas

vara att redan nu söka åvägabringa en definitiv reglering av avlöningarna

för marinens personal. Häremot tala emellertid flera samverkande

omständigheter. Till en början måste betydande svårigheter

möta för att under denna tid, då levnadskostnaderna på grund av det pågående

kriget och de åtgärder, som därav föranletts, förete synnerligen

starka^stegringar och oregelbundenheter, kunna finna tillförlitliga normer

förj en sådan lönereglering. Det torde också kunna tagas för givet,

att en definitiv lönereglering skulle ställa större krav på statskassan

än som denna i betraktande av andra av tidsförhållandena med nödvändighet

påkallade betydande statsutgifter lämpligen kan bära. Man

får icke heller förbise, att en dylik lönereglering för med sig ändrade

grunder för personalens pensionering, som i sin ordning betinga ökning

av kostnaderna även i detta hänseende.

Finner jag if alltså av nu angivna skäl, att frågan om en definitiv

lönereglering för marinens personal icke för närvarande bör upptagas

till prövning, synes mig å andra sidan, att en provisorisk lösning av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

denna personals avlöningsförhållanden icke längre bör undanskjutas.

Det lärer nämligen med hänsyn till föreliggande omständigheter få

anses oundgängligen nödvändigt, att man på denna väg, som enligt

min mening för närvarande är den enda framkomliga, söker åstadkomma

en utjämning för ifrågavarande personal av förhållandet mellan

de nuvarande, redan från början relativt lågt bestämda avlöningsbeloppen

och levnadskostnaderna, sådana de tedde sig före krigets

början. För staten är det att anse såsom ett viktigt intresse att bereda

statstjänarna möjlighet att i görligaste mån upprätthålla den levnadsstandard,

som vid nu gällande löneregleringars genomförande varit för

dem avsedd; och från den enskilde statstj än arens synpunkt måste det

framstå såsom ett fullt berättigat krav, att åtgärder i sådant syfte

snarast möjligt vidtagas.

Mot den av marinförvaltningen uppdragna gränsen med avseende å

den personal, varå ifrågavarande lönereglering är avsedd att tillämpas,

har jag icke något att erinra. Beträffande vidare de av ämbetsverket angivna

grunderna för förslaget, för vilka i det föregående redogjorts och

varav en sammanfattning föreligger i Bil. A°) och B, finner jag desamma

i allmänhet väl avvägda. Marinförvaltningen har, på sätt förut nämnts,

icke ansett sig helt höra lägga de statistiska siffrorna till grund för beräkningen

av löneförbättringen, men särskilt sökt att i möjligaste mån

tillgodose de ekonomiskt svagast ställda och av den inträdda prisstegringen

följaktligen hårdast drabbade personalgrupperna. I sådant syfte

hava kaptener, löjtnanter och underofficerare tillagts en relativt större

löneförbättring än övriga personalkategorier. Därjämte hava av angivna

skäl de till manskapsklassen hörande underofficerskorpralerna vid flottan

och kustartilleriet ävensom gifta eller eljest försörjningspliktiga

korpraler vid flottan ansetts böra komma i åtnjutande av den föreslagna

löneförbättringen. I övrigt är att märka, att. marinförvaltningen

funnit en begränsning uppåt i fråga om befattningshavares avlöningsbelopp

för åtnjutande av löneförbättring principiellt oriktig och följaktligen

ansett löneförbättringen böra utgå till personalen jämväl i de

högsta tjänstegraderna.

Endast i ett avseende finner jag mig icke kunna biträda marinförvaltningens

förslag. I förslaget tillägges den i Bil. A upptagna civilmilitära

personalen en avlöningsförbättring till enahanda belopp som

den militära personalen av den tjänstegrad, vilken motsvarar den

tjänsteklass, vartill den civilmilitära befattningshavaren är att hänföra,

*) De i Bil. A angivna, nu utgående inkvarteringsbidragen avse Karlskrona station.

Personalens särskilda förmåner under sjötjänstgöring äro i Bil. A icke upptagna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

dock att med avseende å specialingenjörerna eu viss utjämning förordats.

Vad inariningenjörkåreu beträffar, äro emellertid lönerna för

de befattningshavare inom denna kår, vilka tillhöra den egentliga mariningenjörsdetaljen,

bestämda till högre belopp än för befattningshavare

i motsvarande militära tjänstegrad. Såväl med hänsyn härtill som i

betraktande av de för närvarande starkt uppåtgående konjunkturerna

inom den enskilda skepps- och maskinbyggnadsindustrien, vilka innebära

en beaktansvärd fara för mariningenjörkårens behöriga rekrytering,

anser jag mig böra förorda den av marinöverdirektören i hans förut

berörda yttrande för befattningshavare, tillhörande den egentliga mariningenjörsdetaljen,

föreslagna, i Bil. C angivna ökade löneförbättringen.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den

13 sistlidna januari, bilagt innevarande års statsverksproposition, uttalade

jag vid nämnda tillfälle, att jag hade för avsikt att föreslå avlåtande

till innevarande års riksdag av proposition angående provisorisk

lönereglering för viss personal vid marinen, men att ärendet ännu icke

förelåg i det skick, att det då kunde underställas Kungl. Maj:ts prövning;

och har Kungl. Maj:t enligt förenämnda statsrådsprotokoll, på

min hemställan, föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition

angående beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål, Kungl. Maj:t

kunde komma att till riksdagen avlåta, för ändamålet bland de extra

förslagsanslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna ett belopp

av 1,500,000 kronor. Jämlikt marinförvaltningens ifrågavarande förslag

skulle kostnaderna för den provisoriska löneregleringen uppgå till

1,681,958 kronor 75 öre. Till detta belopp lärer böra läggas eu summa

av 9,185 kronor, utgörande den merkostnad, som skulle uppkomma

vid bifall till den av marinöverdirektören gjorda och av mig biträdda

framställningen om ökad löneförbättring för de till den egentliga mariningenjörsdetaljen

hörande befattningshavarna. Sammanlagda kostnadsbeloppet

skulle alltså utgöra 1,691,143 kronor 75 öre. Emellertid synes,

på sätt ägt rum vid bestämmandet av beloppet av flottans och kustartilleriets

avlöningsanslag för åren 1915, 1916 och 1917 eller allt sedan

dessa anslag omlades till förslagsanslag, nyssnämnda summa kunna

minskas med viss procent utan att anslagsbeloppet kan befaras komma

att överskridas; och synes denna procent, i likhet med vad för nämnda

tre år tillämpats beträffande flottans avlöningsanslag, lämpligen böra bestämmas

till 5 %. Det belopp, som för ifrågavarande ändamål nu bör

av riksdagen äskas för år 1918, torde alltså kunna bestämmas till i

avrundat tal 1,607,000 kronor. Härigenom uppkommer visserligen en

merkostnad av 107,000 kronor utöver det i statsverkspropositionen för

ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 1,500,000 kronor. Nämnda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

summa, 107,000 kronor, torde få täckas från de medel å sammanlagt

1,500,000 kronor, som enligt propositionen nr 95 A till innevarande

års riksdag ansetts böra reserveras till mötande av stegrade utgiftskrav

under de olika huvudtitlarna.

De närmare föreskrifter, som, utöver förut angivna grunder, må

bliva erforderliga med avseende å ifrågavarande provisoriska lönereglering,

torde,, efter det riksdagen fattat sitt beslut i ämnet, utfärdas av

Kungl. Maj:t.

I eu till riksdagen den 16 innevarande mars avlåten proposition har

Kungl. Maj:t gjort framställning om anvisande av medel för beredande

av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare

i statens tjänst. Därest denna framställning vinner riksdagens bifall,

kommer jämväl marinens personal i åtnjutande av dessa förmåner, i den

mån den uppfyller de för desammas utgående uppställda villkor. Dessa

förmåner äro nämligen avsedda att under vissa förutsättningar komma

samtliga statstjänare till godo såsom en bisträckning för den under kriget

uppkomna höjningen i levnadskostnaderna. Huruvida det må befinnas

lämpligt att jämväl till 1918 års riksdag avlåta framställning om beredande

av enahanda eller liknande förmåner åt statstjänare under nämnda

år, beror givetvis av omständigheter, vilka för närvarande icke kunna

bedömas. Jag anser mig emellertid i detta sammanhang böra framhålla,

att det nu föreliggande förslaget om provisorisk lönereglering för viss

personal vid marinen för år 1918, vilket avser att bereda denna personal

en kompensation för den före kriget inträdda prisstegringen, är

fullt fristående i förhållande till en eventuell framställning till 1918 års

riksdag rörande krigstidstillägg och krigstidshjälp under samma år.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till provisorisk lönereglering för viss personal vid marinen, i

enlighet med de av mig tillstyrkta grunder, på extra stat för år 1918

bevilja ett förslagsanslag av 1,607,000 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till riksdagen avlåtas av den lydelse, Bil. D

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Norblad.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 134 käft. (Nr 158.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Bilaga A.

Tablå, utvisande för marinens personal nu utgående avlöningsförmåner

1

j Lön.

Dag-

avlöning

Summa.

j Flaggman (generalsperson) ..................................................

8,000

1

2,555

_

10,555

_

| Kommendör (överste, marinöverintendent, marinöverläkare).........

1 Kommendörkapten av l:a graden (överstelöjtnant, förste marin-

6,000

—

2,190

—

8,190

—

läkare, förste marinintendent, l:a löneklassen) ..................

1 Kommendörkapten av 2:a graden (major, förste marinintendent,

4,500

1,825

6,325

2:a löneklassen)............................................................

j Kapten av l:a klassen (marinintendent av l:a graden, l:a löne-

4,000

1,825

5,825

klassen, marinläkare av l:a graden)................................

Kapten av 2:a klassen (marinintendent av l:a graden, 2:a löne-

3,400

1,460

4,860

klassen) ....................................................................

2,400

—

1,460

—

3,860

—

Löjtnant (marinintendent av 2:a graden).................................

1,500

—

1,095

—

2,595

—

Underlöjtnant eller fänrik (marinunderintendent) .....................

720

—

1,095

-

1,815

—

Flaggunderofficer (maskinist) ...............................................

1,140

-

912

50

2,052

50

» (ej maskinist).............................................

900

-

784

75

1,684

75

1 Underofficer av 2:a graden (maskinist)....................................

900

—

784

75

1,684

75

» » » » (ej maskinist) ..............................

900

-

547

50

1,447

50

1 Underofficer av l:a graden (kustartilleriet)..............................

1,200

—

912

50

2,112

50

• » » 2:a » » ..............................

| Undérofficerskorpral (l:a lönegraden) vid flottan eller kustartille-

1,100

—

773

80

1,873

80

riet ..........................................................................

j Korpral (2:a lönegraden) vid flottan, gift eller änkling med minder-

540

292

832

årigt barn ..................................................................

1

276

fast aryod

e

219

495

i Marinöverdirektör..............................................................

8,000

—

2,190

—

10,190

—

| Marindirektör av l:a graden ..............................................

6,000

-

1,825

—

7,825

—

» » 2:a >» ................................................

5,000

—

1,825

-

6,825

—

t Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen ........................

4,500

-

1,460

-

5,960

-

)» » » » 2:a » ........................

3,500

—

1,460

—

4,960

—

)> » 2:a » ............................................

3,000

-

1,095

—

4,095

—

■ Extra mariningenjör............................................................

2,000

—

1,095

-

3,095

—

i Stationsingenjör (kaptens tjänsteklass)....................................

4,500

—

1,000

—

5,500

—

j Yerkstadsingenjör med fullmakt (kaptens tjänsteklass)...............

4,500

—

1,000

—

5,500

—

» » förordnande (löjtnants tjänsteklass).........

1 Torped-, min-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist med

fullmakt (kaptens tjänsteklass) .......................................

Torped-, min-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist med för-

4,500

—

1,000

—

5,500

—

4,500

500

5,000

ordnande (löjtnants tjänsteklass) ....................................

4,500

—

500

—

5,000

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kttngl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 158.

1‘*

och av marin förvaltningen föreslagen löneförbättring.

Ersättning

Löne-

terinL’3

Beklädnads-

fiir ved

Portions-

Summa

förbättring

Summa

Anmärkningar.

bidrag.

ersätta»]

er

och ljus

ersättmn

S-

summarum.

pr år.

kr.

1,200

11,755

_

895

_

12,650

_

900

—

—

—

—

—

—

—

9,090

-

795

—

9,885

—

]

600

—

—

—

—

—

—

—

6,925

—

910

—

7,835

—

600

—

—

—

—

—

—

—

6,425

—

750

—

7,175

—

400

—

—

-

—

—

—

—

5,260

—

1,130

-

6,390

—

400

—

—

—

—.

—

—

—

4,260

—

1,050

—

5,310

—

300

—

—

—

—

—

—

—

2,895

—

845

—

3,740

—

300

—

—

—

—

—

—

—

2,115

—

240

—

2,355

—

240

—

200

—

130

—

226

30

2,848

80

651

20

3,500

—

För underofficer, som icke

1 innehar fri bostad, till-

240

—

200

—

130

—

226

30

2,481

05

653

95

3,135

—

( kommer ett särskilt ar-

180

—

200

—

100

—

226

30

2,391

05

443

95

2,835

—

i löningstillägg per år ar

I 240 kr. i Stockholm och

180

—

200

—

100

—

226

30

2,153

80

462

20

2,616

—

180 kr. å annan ort.

240

—

—

—

130

—

—

—

2,482

50

652

50

3,135

-

180

—

—

—

100

—

—

—

2,153

80

462

20

2,616

—

lönotillägg

180

—

120

-

—

—

365

—

1,497

—

380

1,877

—

lönetillägg

120

—

180

—

—

—

365

—

1,160

—

320

—

1,480

—

1,200

—

—

—

—

—

—

—

11,390

—

795

—

12,185

—

600

—

—

—

—

—

• —

—

8,425

—

910

—

9,335

—

600

—

—

—

—

—

—

—

7,425

—

750

-

8,175

-

400

—

—

—

—

—

—

—

6,360

1,130

—

7,490

—

400

—

—

—

—

—

—

—

5,360

1,050

--

6,410

—

300

—

—

—

—

—

—

—

4,395

—

845

—

5,240

—

300

—

—

—

—

—

—

—

3,395

—

845

—

4,240

—

j

—

—

—

—

—

—

—

—

5,500

—

1,100

—

6,600

—

1

—

—

—

—

—

—

_-

—

5,500

—

1,100

—

6,600

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

5,500

—

800

—

6,300

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

1,100

—

6,100

—

_

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

800

—

5,800

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Bilaga B.

Tablå, utvisande kostnaderna för av marinförvaltningen föreslagen

löneförbättring.

Flottans officerskår.

Flaggman ...c,................................................

Kommendör.................................................

Kommendörkapten av l:a graden.........................

» » 2: a » ..........................

Kapten av l:a klassen ......................................

» » 2:a » ......................................

Löjtnant ........................................................

Underlöjtnant ..................................................

Flottans underofficerskår.

Flaggunderofficer (maskinist) .............................

» (ej maskinist) ..........................

Underofficer av 2:a graden (maskinist) .................

» » » » (ej maskinist) ..............

Underofficerare å månadslönarstat.

Flaggunderofficer (varvsmaskinist) .......................

Flaggunderofficer...............................................

Underofficer av 2:a graden (varvsmaskinist)...........

» » » » .................... ...........

Underofficerskorpralcr och vissa korpraler vid flottan.

Underofficerskorpral (l:a lönegraden)....................................

Korpral (2:a lönegraden), gift eller änkling med minderårigt barn

Kustartilleriet.

Chef .............................................................................

Överste

Löneförbätt- ringens

belopp för

varje befatt- ningshavare.

Antal

befatt- nings- havare

enligt

1918 års

stat- förslag.

Löneförbätt- ringens

sammanlagda

belopp för

varje befatt- ningsgrupp.

895

_

4

3,580

_

795

—

9

7,155

—

910

—

22

20,020

—

750

—

22

16,500

—

1,130

—

82

92,660

—

1.050

—

41

43,050

—

845

—

108

91,260

—

240

—

54

12,960

—

287,185

—

651

20

94

61,212

80

653

95

145

94,822

75

443

95

188

83,462

60

462

20

297

137,273

40

376,771

55

651

20

1

651

20

653

95

18

11,771

10

443

95

4

1,775

80

462

20

20

9,244

—

23,442

10

380

—

724

275,120

—

320

—

300

96,000

—

371,120

—

895

—

1

895

—

795

2

1 590

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

21

Antal

Lönefcirbätt-

befatt- nings- havare

enligt

1918 års

stat-

Löneförbätt-

ringens

belopp för

varje befatt- ningshavare.

sammanlagda

belopp för

varje befatt- ningsgrupp.

förslag.

Överstelöjtnant ...............................................................

910

—

4

3,640

—

Major.............................................................................

750

—

8

6,000

—

Kapten av l:a klassen ......................................................

1,130

—

28

31,640

—

» » 2:a » ......................................................

1,050

—

22

23,100

—

Löjtnant ........................................................................

845

—

44

37,180

—

Underlöjtnant .................................................................

240

—

24

5,760

—

Underofficer av l:a graden ...............................................

652

50

67

43,717

50

» » 2:a »> .............................................

462

20

133

61,472

60

Underofficerskorpral (l:a lönegraden) ..................................

380

—

244

92,720

—

307,715

10

Mari ningen j örkåren.

Marinöverdirektör .............................................................

795

—

1

795

—

Marindirektör av l:a graden................................................

910

—

3

2,730

—

» » 2:a » ....................................... ........

750

—

3

2,250

—

Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen ........................

1,130

—

11

12,430

—

» » » » 2:a » ........................

1,050

—

5

5,250

—

» » 2:a graden .............................................

845

—

8

6,760

-

Extra mariningenjör ..................................i......................

845

—

4

3,380

—

Stationsingenjör...............................................................

1,100

—

2

2,200

—

Yerkstadsingenjör med förordnande ....................................

800

—

2

1,600

—

Torped-, min- och elektroingenjör med fullmakt.....................

Torped-, min-, elektro- och artilleriingenjör samt kemist med

1,100

8

8,800

förordnande ..............................................................

800

—

5

4,000

—

50.195

_

Mnrinintendenturkuren.

Marinöverintendent............................................................

795

—

1

795

—

Förste marinintendent, l:a löneklassen.................................

910

—

2

1,820

—

» » 2: a » .................................

750

—

4

3,000

—

Marinintendent av l:a graden, l:a löneklassen........................

1,130

—

25

28,250

-

» » » » 2:a » ........................

1,050

—

12

12,600

—

» » 2:a graden.............................................

845

—

18

15,210

—

Marinunderintendent .......................................................

240

—

9

2,160

—

63,835

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 158.

Antal

Löneförbätt-

befatt-

Löneförbätt-

ringens

belopp för

varje befatt- ninffshavare.

nings- havare

enligt

1918 års

ringens

sammanlagda

belopp för

varje befatt-

stat-

ningssrrupp.

förslag.

Marinläkarkåren.

Marinöverläkare ......................................................

795

—

1

795

—

Förste marinläkare............................................................

910

—

3

2,730

—

Marinläkare av l:a graden ................................................

1,130

—

12

13,560

» » 2:a »

600

—

20

12,000

—

Marinläkarstipendiater ......................................................

300

—

10

3,000

32,085

—

Viss personal med arrode.

Marinstabens bibliotekarie................................................

365

—

1

365

—

Sjörullföringsbefälhavare .........................

365

6

2,190

1,095

SjöruDföringsbiträde .........................................................

182

50

6

_

Poliskommissarie.............................................................

500

—

1

500

_

överkonstapel ........................

500

—

6

3,000

—

Konstapel ..............................

450

650

36

2

16,200

1,300

Musikdirektör ..........................

24,650

_

Särskilt avlöningstillägg för underofficerare (jämväl å månads- lönarstat), som ej innehava fri bostad:

Underofficerare i Stockholm, förslagsvis ..............................

240

250

60,000

» å övriga orter, » ............

180

472

84,960

144,960

—

Summa

1,681,958

75

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 158.

23

Bilaga C.

Tablå, utvisande av marinöverdirektören föreslagen löneförbättring för

befattningshavare inom mariningenjörkåren (med undantag

av specialingenjörerna).

L ö n e k 1 a 8 8.

|

Lön och

dagavlöning.

Beräknad

procent.

Löneförbätt-

ringens

avjamnade

belopp.

Sammanlagda

summan av

lön, dagavlö- ning och löne- förbättring.

1 Marinöv erdirektör ....................................

10,190

10

1,020

11,210

Marindirektör av l:a graden .....................

7,825

15

1,200

9,025

Marindirektör av 2:a graden .....................

6,825

15

1,020

7,845

Mariningenjör av l:a graden, l:a löneklassen.

5,960

20

1,200

7,160

Mariningenjör av l:a graden, 2:a löneklassen.

4,960

30

1,440

6,400

Mariningenjör av 2:a graden .....................

4,095

30

1,200

5,295

Extra mariningenjör .................................

3,095

30

900

3,995

Mariningenjörsstipendiat (inkallad)...............

3,095

10

300

3,395

\

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande perso s. 11 i texten
  2. SU 1917:206 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande personal. s. 2 i texten
  3. SU 1917:192 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande personal. s. 1 i texten