Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva

1917-03-27 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:167, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t« nåd. proposition nr It)7.

1

Nr 167.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom.

och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om

arvsskatt och skatt för gåva; given Stockholms slott den

27 mars 1917.

Under åberopande av b i lagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 §

2 mom. och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och

skatt för gåva.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 141 Käft. (Nr 167.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

■1

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 167.

Förslag

till

förordning

om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19

november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva skola, 19 §

i nedan angivna delar, hava följande ändrade lydelse:

19 §.

Skatt beräknas icke för andel, som på grund av arv eller testamente

tillkommer barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn

eller på grund av testamente efterlevande make, där samma andels

värde understiger 1,000 kronor, ej heller för annan andel, som icke uppgår

till ett värde av 200 kronor.

I övrigt beräknas skatten enligt denna

Tariff.

Klass 1. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer

barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller adoptivbarn

eller på grund av testamente efterlevande make.

Ökning för värja fullt

Andelsbelopp

Procenttal

Skattebelopp

100-tal kronor, som faller

mellan de i kol. 1 angivna

andelsbeloppen

kronor

kronor

kronor

1,000

0‘6

6

1''00

2,000

0’8

16

1*20

4,000

1*0

40

1*60

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj ds nåd. proposition nr 167.

• >

Andolsbelopp

Procenttal

Skattebelopp

ökning för varje fullt

100-tal kronor, som fuller

mellan de i kol. 1 angivna

kronor

kronor

andelsboloppcn

kronor

6,000

1-2

72

2*oo

8,000

1-4

112

2*40

10,000

1*6

160

2*80

12,000

1*8

216

2*80

15,000

2*o

300

2*80

20,000

2*2

440

2*80

30,000

2*4

720

3*20

40,000

2*6

1,040

3*60

50,000

2*8

1,400

3*60

65,000

3*o

1,950

3*80

85,000

3*2

2,720

4*oo

110,000

3*4

3,740

4*30

140,000

3*6

5,040

4*70

170,000

3*8

6,460

5*io

200,000

4*o

8,000

5*50

300,000

4*5

13,500

6*50

400,000

5*o

20,000

7*50

500,000

5*5

27,500

8*50

600,000

6*o

36,000

9*50

700,000

6*5

45,500

10*50

800,000

7*o

56,000

11*50

900,000

7*5

67,500

12*50

1,000,000

—

—

—

För andel, som uppgår till 1,000,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 8 kronor för varje fulla 100 kronor.

Klass II. För andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer

fader, moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders

(halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, stipendiefond

eller pensionsanstalt, likasom ock sjuk- eller fattigvårdsinrättning

eller annan from stiftelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj tis nåd. proposition nr 167.

Andelsbelopp

Procenttal

Skattebelopp

Ökning lor värjo fullt

100-tal kronor, som faller

mellan de i kol. 1 angivna

kronor

kronor

andelsbeloppen

kronor

200

0*6

1*20

0*90

500

0*8

4

1*20

1,000

1*0

10

1*80

2,000

1*4

28

2*60

3,000

1*8

54

3*40

4,000

2*2

88

4*20

5,000

2*6

130

5*00

6,000

3*o

180

5*50

20,000

4*8

960

6*80

50,000

6*o

3,000

7*20

60,000

6*2

3,720

7*80

80,000

6*6

5,280

8*60

100,000

7*o

7,000

8*70

130,000

7*4

9,620

9*10

200,000

8*o

16,000

9*50

300,000

8*5

25,500

10*50

400,000

9*o

36,000

11*50

500,000

9*5

47,500

12*50

600,000

10*o

60,000

13*50

700,000

10*5

73,500

14*50

800,000

11*0

88,000

15*50

900,000

11*5

103,500

16*50

1,000,000

—

—

För andel, som

uppgår till

1,000,000 kronor

eller därutöver, uteför

skatten 12 kronor för

varje fulla

100 kronor.

Klass III. —

Klass IV. —

För andel, som uppgår till 260,000 kronor eller därutöver, utgör

skatten 16 kronor för varje fulla 100 kronor.

49 §.

2 mom. Vill någon av annan anledning än i 1 inom. sägs föra

talan om återfående av skatt eller del därav, skall ansökan därom inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 161.

sex månader från det skatt blivit erlagd ingivas till vederbörande hovrätt.

Part, som ej nöjes åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskal i

hovrätten, där han finner sådant nödigt för bevarande av kronans rätt,

äger över beslutet anföra besvär under villkor och i den ordning 30 kap.

rättegångsbalken stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga

utslag i dit fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller

sådant, som kan skattas i penningar.

Styrker part, att ansökan om återfående av skatt, varom i detta

inom sägs, icke kunnat ingivas inom föreskriven tid, ankomme efter därom

gjord ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter

förordna om restitution av vad i skatt för mycket erlagts.

57 §.

I fråga om skyldighet för vederbörande ämbets- eller tjänsteman att

makulera stämpel och att i vissa fall giva kvitto å mottagna stämplar eller

stämpelmedel samt angående provision, tid och sätt för anställande av

åtal mot ämbets- eller tjänsteman för fel eller försummelse i avseende å

stämpelbeläggning, befogenhet för advokatfiskal att i hovrätten föra talan

mot enskild part och att överklaga hovrätts beslut med anledning av sådan

talan samt böters fördelning och förvandling skola föreskrifterna i förordningen

angående stämpelavgiften äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 49 § 2 mom. och

57 § den 1 juli 1917 och i vad den avser 19 § den 1 januari 1918,

skolande bestämmelserna i 19 § äga tillämpning vid beräkning av arvsskatt

och skatt för gåva i alla fall, där skatten erlägges efter sistnämnda

dag, även om skattskyldighet tidigare inträtt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 167.

Utdrag av protokoll över jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 27 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

Såsom jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 innevarande

månad vid redogörelse för de »nya inkomster av skattemedel m. in.», som

under provisorisk huvudtitel upptagits i statsverkspropositionen till 1917

års riksdag, uttalade, har jag låtit inom finansdepartementet utarbeta

förslag till höjd arvsbeskattning, anslutande sig till en tidigare verkställd

utredning härom. Redan i mitt yttrande till statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden den 14 maj 1914 i fråga om de blivande ökade utgifterna

för försvaret framhöll jag, i anslutning till ett av första försvarsberedningen

i ämnet gjort uttalande, att arvsskatten vore en av de skattekällor,

som vid behov kunde tagas i ytterligare anspråk. Enligt försvarsberedningens

förslag skulle genom en skälig höjning av nämnda skatt, i vad

den rör större arvslotter kunna inbringas ett belopp av omkring en

miljon kronor om året, växande med 4 procent årligen. Jag meddelade

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 1G7.

även, att professoren Gustav Kobb i mars 1914 i denna fråga avgivit eu

promemoria samt att statskontoret den 20 april samma år avgivit underdånigt

utlåtande i ärendet. 1 nämnda utlåtande anförde statskontoret:

c"*-

»Under förutsättning att, på sätt första försvarsbereduingen ansett kunna

för vinnande av ökning i statsinkomsterna ifrågakomma, ytterligare en miljon

kronor böra uttagas av arvsskatten, vilken förutsättning icke föranleder till någon

erinran från statskontorets sida, är statskontoret icke i tillfälle att angiva någon

rättvisare och lämpligare utväg för uttagandet av det ifrågavarande ökade skattebeloppet

än den i den uti professoren Kobbs promemoria omförmälda motionen nr

207 i andra kammaren vid 1910 års riksdag föreslagna; och får statskontoret

sålunda biträda det i denna motion innefattade förslag, vilket innebär en följdriktig

tillämpning av de grunder, på vilka den nu gällande skalan för arvsskatten

är byggd.»

För egen del anförde jag, att jag icke hade någon erinran att göra

mot en höjning av arvsskatten på sätt blivit ifrågasatt, varjämte jag meddelade,

att enligt kontrollräkningar, som gjorts inom finansdepartementet

år 1910, den föreslagna höjningen skulle lämna 1,200,000 kronor samt att

någon anledning till förmodan, att skatteresultatet av höjningen för det

dåvarande skulle bliva lägre, icke torde förefinnas.

Då nu trängande behov föreligger att öka statsinkomsterna, har jag

ansett en höjning av arvsskatten i den av första försvarsberedningen angivna

omfattning icke längre böra uppskjutas. Jag föreslår därför en höjning av

skattesatserna för arv och gåva i enlighet med de grunder, försvarsberedningen

förordat, vilket innebär att högsta skattesatsen höjes i klass I av den i 19 §

förordningen om arvsskatt och skatt för gåva intagna tariff från 4 % till 8 % och

i klass II av samma tariff från 8 i- till 12 % I sammanhang härmed föreslås

en omläggning av progressionsskalan i syfte att åstadkomna en genomgående

jämn och kontinuerlig stegring av skattebeloppen. Därigenom

nås i klass I nuvarande högsta skattesatsen 4 % redan vid ett arvsandelsbelopp

av 200,000 kronor, i stället för, såsom nu, vid ett andelsbelopp

av 450,000 kronor. Högsta skattesatsen inträder vid ett andelsbelopp av

1,000,000 kronor och tillämpas på alla arvsandelar å nämda belopp eller

därutöver. Motsvarande siffror i klass II bliva 8 % vid ett andelsbelopp

av 200,000 kronor i stället för 365,000 kronor och 12 % vid ett andelsbelopp

av 1,000,000 kronor eller därutöver.

Den ökade avkastning, som genom höjning av arvsskatten i enlighet

med detta förslag kan beräknas för statsverket uppkomma, uppgav jag

i mitt här ovan först åberopade anförande till statsrådsprotokollet den 9

innevarande mars till 1,500,000 kronor. Vid fixerandet av detta belopp

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 161.

bär jag i första hand byggt på en undersökning angående arvsskattens

beräknade och verkliga avkastning under de senaste åren.

Arvsskatten har i statsverkspropositionen beräknats giva

för år 1912..........kr. 6,000,000

» » 1913..........» 6,000,000

» • 1914..........» 7,000,000

'' » 1915..........» 6,000,000

» »1916..........» 6,200,000

> »1917..........» 6,000,000

Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom, rörande vilka någon

beräkning icke för närvarande föreligger, men vilka icke torde kunna antagas

uppgå till något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla

under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:

år 1912............kr. 5,393,333

»1913............» 6,228,794

» 1914............» 6,000,158

» 1915............» 5,947,762

Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens avkastning

under tiden från och med år 1912 till och med 1915 års utgång, icke

tyda på någon tendens till stegring, behöver man icke antaga, att en sådan

stegring lör år 1918 och framdeles är utesluten. Tvärtom tala åtskilliga

skäl för att en ökning av arvsskattens avkastning kan vara att förvänta

såsom i hög grad sannolik.

Så torde man med fullt skäl kunna antaga för visst, att genom

penningvärdets påtagliga nedgång och därigenom uppkommen höjning av

värdet å alla andra tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma

att förete en avsevärd stegring redan på denna grund. Men även av andra

orsaker borde man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna.

De på många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri

samt även för jordbruket hava bidragit till skapandet av nya och ökning

av redan befintliga förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt

vad erfarenheten synes'' bestyrka, hava orsakat en förskjutning med

avseende å förmögenhetens fördelning i sådan riktning, att de större förmögenheterna

ökats till antalet och även till sitt belopp. Då nu den

föreslagna höjningen av arvsskatten är avsedd att träffa de större förmögenheterna,

synes det naturligt, att den inträdda förmögenhetstillväxten i

förening med skatteförhöjningen skall leda till en vida större årlig av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mqjtf.i nåd. proposition nr 167. 9

A

kastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas. Huru stor denna

ökning kali förväntas bliva, kan naturligtvis icke exakt angivas. Många

tecken, särskilt den erfarenhet som vunnits genom den senaste tidens

taxeringsresultat, tyda dock på att densamma blir betydande. För min

del har jag ansett, att förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen

böra kunna tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens

i statsverkspropositionen för år 1918 till (1,000,000 kronor

beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller sålunda med minst

l, 500,000 kronor.

Såsom jag till statsrådsprotokollet för den 9 innevarande mars

antydde, hade bestämmelserna om arvsskatt gjorts till föremål för ro-,

vision även i ett annat avseende, varför jag nu går att redogöra.

I samband med den till innevarande års riksdag avlåtna nådiga propositionen

med förslag till lag om barn utom äktenskap och om adoption

m. m. synas vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 om

arvsskatt och skatt för gåva böra vidtagas. Ifrågavarande skatt är graderad

bland annat med hänsyn till skyldskapsförhållandet. Till den första lägst

beskattade klassen räknas bröstarvinge och dess avkomling. Med berörda

uttryckssätt torde dock förstås allenast arvsberättigad avkomling. Enligt

såväl gällande rätt som förslaget till lag om barn utom äktenskap äger

med visst undantag sådant barn icke rätt till arv efter fader. En följd

därav är, att om denne genom testamente eller gåva tillagt barnet egendom,

detta, icke kommer i åtnjutande av den lindring i skatt, som galler

för bröstarvinges förvärv. Den obillighet, som råder i förevarande hänseende,

torde höra avlägsnas.

I förslaget till lag om adoption är stadgat, att adoptivbarn lika, med

barn i äktenskap äger taga arv efter adoptanten, dock med viss begränsning,

om bröstarvinge finnes, samt att, om adoptivbarnet är dött, dess

bröstarvinge äger taga den del av arvet, som skolat tillkomma adoptivbarnet.

De sålunda i förslaget angivna grunder i fråga om rätt till arv

synas böra vinna beaktande jämväl vid beräknande av skatt enligt förenämnda

förordning.

Enligt den uppfattning jag nu uttalat har upprättats förslag

till ändring av 19 § i samma förordning. Därvid har åt klass I i paragrafen

givits sådan utsträckning, att därunder inbegripas barn, adoptivbarn

och avkomling till barn eller adoptivbarn. De i paragrafen beträffande

arvsskattens beräknande gällande grunder bliva jämlikt det i 38 §

i förordningen upptagna stadgande tillämpliga jämväl i fråga om skatt

för gåva.

Bihang till riksdagens protokoll 1017. 1 sand. 141 käft. (Nr 167.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. MajUs nåd. proposition nr 161.

Över förslaget i sist angivna del har statskontoret den 15 innevarande

mars avgivit utlåtande och därvid funnit sig böra lämna detsamma

utan erinran.

Den nya lydelse, som 30 kapitlet rättegångsbalken erhållit genom

lagen den 14 maj 1915, lärer påkalla ändring av bestämmelserna i förordningen

om arvsskatt och skatt för gåva angående rätt att fullfölja talan

mot hovrätts beslut i mål i fråga om återfående av skatt eller utgivande

av felande skattebelopp. Efter inhämtande av yttranden från rikets hovrätter

bär jag låtit inom finansdepartementet utarbeta förslag till i sådant avseende

erforderliga ändringar i förenämnda förordning. Ändringarna beröra

49 § 2 mom. och 57 § och torde ej erfordra någon vidare motivering.

Jag hemställer, att de föreslagna ändringarna må träda i kraft, i vad

de avse 49 § 2 mom. och 57 § den 1 juli 1917 och i vad de avse 19 § med

ingången av år 1918, samt att beräkningen av såväl arvsskatt som skatt

för gåva skall efter sistberörda tidpunkt äga rum i enlighet med de nya bestämmelserna

i alla fall, där skatten erlägges efter samma tidpunkt, oavsett

att skattskyldighet enligt den gällande förordningens bestämmelser inträtt

redan tidigare. Genom sistnämnda stadgande har jag avsett att förebygga

osäkerhet i fråga, om de nya bestämmelsernas tillämpning i vissa fall, en

osäkerhet som vid föregående ändringar av bestämmelser rörande stämpelbeskattningen

i större eller mindre grad visat sig föreligga.

Departementschefen uppläste härefter ett inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom.

och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt

för gåva samt hemställde, att detsamma måtte i nådig proposition framläggas

för riksdagen till antagande.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i denna hemställan.

Hans Maj:t Konungen biföll vad statsrådet sålunda

hemställt, och skulle nådig proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

Stockholm 1917. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

161034

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:217 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §1 49 § inom. och 57 § i förordningen s. 1 i texten
  2. BevU 1917:61 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 51 § i förordningen den 19 nove s. 1 i texten