Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. ro

1917-04-14 · 298 sidor, varav 267 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 267 av 298 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:211, Angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 211.

1

Nr 211.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering

för tjänstemännen därstädes m. ro.; given Stockholms

slott den 14 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen:

A) vidkommande sjätte huvudtiteln:

1) att godkänna följande avlöningsstat och övergångsstat för landsstaten

utom beträffande landshövdingarna att tillämpas från och med

år 1918:

Avlöningsstat.

Tjänst-

Förvalt-

Landssekreterare och landskam-

Lön.

görings-

penningar.

tillägg.

nings-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

rerare, 48 tjänstemän:

i första klassens län:

Malmöhus samt GöteborgsochBohus.

1 tjänsteman ..............................

5,000

2,900

_

_

7,900

8 tjänstemän ..............................

15,000

8,700

—

—

23,700

i andra klassens län:

Samtliga övriga län.

1 tjänsteman (Stockholm)...............

5,000

2,500

600

—

8,100

Efter 5 år kan lönen

1 tjänsteman d:o ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

5,000

2,500

600

8,100

höjas med 600 kr.

Luleå)..................

5,000

2,500

300

—

7,800

5 tjänstemän d:o ..................

25,000

12,500

1,500

—

39,000

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

5,000

2,500

—

—

7,500

85 tjänstemän d:o

175.000

87,500

—

—

262.500

Säger

240,000

121,600

3,000

—

364,600

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 Käft. (Nr 211.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Tjänst-

Förvalt-

Lön.

görings-

penningar.

tillägg.

nings-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

Länsasssessorer, 46 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)...............

3,600

1,800

400

5,800

1 tjänsteman d:o ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

3,600

1,800

400

—

5,800

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

Luleå) ..... ............

3,600

1,800

200

—

5,600

och efter ytterligare

5 tjänstemän d:o .................

18,000

9.000

1,000

—

28,000

5 år med likaledes

500 kr.

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

3,600

1,800

—

—

5,400

37 tjänstemän d:o

133,200

66,600

—

—

199,800

Säger

165,600

82,800

2,000

—

250,400

Länsnotarie! och länsbokhållare

av första lönegraden, 43 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)...............

2,200

1,400

300

—

3,900

1 tjänsteman d:o ...... ........

2,200

1,400

300

—

3,900

Efter 5 år kan lönen

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

2,200

1,400

150

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

Luleå) ..................

—

3,750

år med likaledes

4 tjänstemän d:o .................

8,800

5,600

600

—

15,000

500 kr. och efter

Ytterligare5 år med

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

2,200

1,400

—

—

3,60U

likaledes 500 kr.

35 tjänstemän d:o

77,000

49,000

—

—

126,000

Säger

94,600

60,200

1,350

—

156,150

Länsnotarie! och länsbokhållare

av andra lönegraden,

6 tjänstemän:

Efter 5 år kan lönen

1 tjänsteman (Stockholm) ...............

2,000

1,200

300

—

3,500

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

1 tjänsteman (övriga residensstäder)...

2,000

1,200

—

—

3,200

år med likaledes

4 tjänstemän d:o

8.000

4,800

—

—

12.800

500 kr. och efter

ytterligare 5''årmed

Säger

12,000

7,200

300

—

19,500

likaledes 500 kr.

Landskanslister och landskonto-

rister, 167 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm) ............

1,500

900

200

—

2,600

Efter 5 år kan lönen

9 tjänstemän d:o ......

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

13,500

8,100

1,800

—

23,400

höjas med 400 kr.,

efter ytterligare 5

/ år med likaledes

400 kr. och efter

ytterligare 5 år med

Luleå)..................

1,500

900

100

—

2,500

Transport

16,500

9,900

2,100

—

28,500

> likaledes 400 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

3

Lön.

Tj an st- gör in gs- penningar.

Orts-

tillägg.

Förvalt-

nings-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

Transport

16,500

9,900

2.100

_

28,500

17 tjänstemän (Östersund, Umeå och

1,700

42,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.,

efter ytterligare 5

Luleå)..................

25,500

15,300

—

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

1,500

900

—

—

2,400

> år med likaledes

400 kr. och efter

j 138 tjänstemän d:o

207,000

124,200

—

—

331,200

ytterligare 5 årmed

Säger

250,500

150,300

3,800

—

404,600

likaledes 400 kr.

Skrivbiträden, 46 biträden:

1 biträde (Stockholm)..................

700

350

150

1,200

j 2 biträden d:o ...................

1,400

700

300

—

2,400

Efter 5 år kan lönen

75

1,125

höjas med 200 kr.

1 biträde (Östersund, Umeå, Luleå)

700

350

—

och efter ytterligare

5 biträden d:o

3,500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

1 biträde (övriga residensstäder)......

700

350

—

—

1,050

200 kr.

86 biträden d;o ......

25,200

12,600

—

—

37,800

Säger

32,200

16,100

900

—

49,200

Vaktmästare, 49:

1 vaktmästare (Stockholm) ............

700

350

150

—

1,200

! 1 vaktmästare d:o ............

700

350

150

—

1.200

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr.

och efter ytterligare

1 1 vaktmästare(Östersund,Umeå,Luleå)

700

350

75

—

1,125

5 vaktmästare d:o

3,500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

| 1 vaktmästare (övriga residensstäder)

700

350

—

—

1,050

100 kr.

i 40 vaktmästare d:o

28,000

14,000

—

—

42.000

Säger

34,300

17,150

750

—

52,200

Summa

829,200

455,350

12,100

—

1,296,650

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Lön.

Tjänstgöring

penningar

S-

Länspolismästare, 27 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholms län) .......................

3,400

1,600

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)

3,400

1,600

4 tjänstemän (samma län)

13,600

_

6,400

1 tjänsteman (övriga län) ................................

3,400

1,600

20 tjänstemän ( » )

68,000

—

32.000

_

Säger

91,800

—

43,200

—

Häradsskrivare, 119 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)

2,600

_

1,000

12 tjänstemän (samma län). .

31,200

_

12,000

1 tjänsteman (övriga län) ...

2,600

_

1,000

105 tjänstemän ( » ) ...

vartill kommer förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat

273,000

—

105,000

—

5,000-tal av folkmängden i tjänstedistriktet, förslagsvis...................

—

—

—

_

Säger

309,400

•-

119,000

—

Landsfiskaler, 489 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)

2,000

—

1,000

_

72 tjänstemän (samma län)......

144,000

_

72,000

1 tjänsteman (övriga län)......

2,000

_

1,000

415 tjänstemän ( » )..

830,000

_

415,000

Säger

978,000

—

489,000

_

Summa

1,379,200

—

651,200

—

Övergångsstat.

Lanträntmästare, 12 tjänstemän...............................

30,000

15,800

Häradsskrivare, 2 tjänstemän ..............................

vartill kommer förvaltningsbidrag efter i avlöningsstaten angiven grund,

vilket emellertid finnes inbegripet uti det i avlöningsstaten för ända-

5,200

2,000

målet upptagna belopp.

Landsfiskaler (länsmän), förslagsvis 15 tjänstemän, förslagsvis.................

30,000

15,000

Säger 1

65,200 |

-|

32,800 |

-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

5

Ortstilliigg.

Förvaltnings

bidrag.

Summa.

Summa

summarum.

Anmärkningar.

400

5,400

200

800

—

—

—

5,200

20,800

—

Efter 5 år kan lönen höjas med 500

kronor, efter ytterligare 5 år likaledes

| med 500 kronor och efter ytterligare

~~

—

—

—

—

5,000

—

5 år likaledes med 500 kronor.

—

—

—

—

100,000

—

1

1,400

—

—

—

186,400

—

136,400

—

200

3,800

2,400

—

—

—

45,600

—

—

—

—

—

3,600

—

Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kro- nor och efter ytterligare 5 år lika-

378,000

ledes med 500 kronor.

__

_

134.000

—

134,000

—

2,600

—

134,000

—

565,000

—

oGojOOO

—

200

300

3,500

14,400

_

21,600

_

252,000

_

Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kro-

300

nor och efter ytterligare 5 år likale-

—

3,300

_

des med 400 kronor.

—

—

124,500

—

1.360,500

—

14.600

—

146,700

—

1,628.300

-■

1,628,300

—

18,600

—

280,700

—

2,329,700

—

2,329,700

—

_

_

—

_

45,800

_

/ Efter 5 år kan lönen höjas med 500

\ kronor.

—

—

—

—

7.200

—

Härtill kunna komma ålderstillägg i en-

lighet med vad som angives i avlö- ningsstaten.

. —

—

4.500

—

49.500

—

—

—

—

—

4,500

102,500

—

102,500

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition pir 211.

2) att för ordinarie befattningshavare med undantag av lanträntmästarna

godkänna följande villkor och; bestämmelser för åtnjutande av

i dessa stater upptagna avlöningsförmåner, nämligen

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämkning i åligganden samt

reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven, ävensom vara

pliktig, därest förändrad organisation av tjänster eller tjänstedistrikt inom

landsstaten beslutas, att, med bibehållande av den avlöning å stat han

innehar och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, inträda

i den njm tjänsteställning i landsstaten, varom Kungl. Maj:t förordnar;

att innehavare av ordinarie befattning skall — likaledes med bibehållande

av den avlöning å stat han innehar och mot ersättning i förekommande

fall för flyttningskostnad — vara pliktig, därest vissa landsstaten

tillhörande göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen,

efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken dessa

göromål helt eller delvis överflyttats;

att för befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län därjämte

skola gälla de i nådiga brevet den 18 juni 1915 stadgade särskilda

villkor beträffande skyldighet för den, som erhåller ordinarie befattning

vid nämnda länsstyrelse, att under viss förutsättning tjänstgöra

hos annan länsstyrelse eller låta sig förflyttas till annan befattning

inom statsförvaltningen;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets

eller riksdagens stat samt med landssekreterar-, landskamrerar-, länspolismästar-

eller länsassessorstjänst icke heller befattning å kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstbefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad

angår landssekreterare och landskamererare, Kungl. Maj:t och, vad angår

innehavare av annan befattning, Kungl. Maj:ts befallningshavande, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstbefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid landsstaten, finner uppdraget eller tjänstbefattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

att den med härad sskri vart jänbt förenade förmånen av debetsedellösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjänstinnehavares tjänstledighet

förrättat debiteringen och utfärdat debetsedlarna; dock att,

därest skilda personer därmed tagit befattning och överenskommelse dem

emellan ej träffas, fördelning av ifrågavarande debetsedellösen skall

verkställas av Kungl. Maj:ts befallningshavande;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten frånträda även annan avlöningsförmån

än tjänstgöringspenningar, i den mån sådant för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av landssekreterare och landskamrerare

en var under en och en halv månad, av länspolismästare, länsassessorer,

länsnotarier, länsbokhållare samt landskanslister, landskontorister och

skrivbiträden en var under en månad ävensom av vaktmästare under

femton dagar;

att avlöning ej må utgå till tjänsteman för den tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

skäligt anses låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av samma tjänst är i stat medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, på samma villkor; samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare fem

år, på samma villkor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 211.

un der iakttagande dels vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd, dels att löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

på grund av vare sig fullmakt, konstitutorial eller förordnande

i följd av frågan om reglering av löneförhållandena m. m. vid landsstaten,

och dels att kronofogde, som varder överflyttad eller efter ansökning utnämnd

till länspolismästar- eller häradsskrivartjänst eller annan därmed i

avlöningshänseende jämförlig tjänst å rikets eller riksdagens stat, skall för

åtnjutande av ålderstillägg vid den nya tjänsten få räkna sig till godo

sin tjänstgöring som ordinarie kronofogde;

att, därest i övrigt tjänsteman vid befordran inom landsstaten från

en till annan ordinarie tjänst redan i den förra tjänsten genom ålderstillägg

intjänat högre avlöning än begynnelseavlöningen i den senare,

honom skola omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg i den nya

tjänsten, som erfordras för att hans avlöning, i vad den utgöres av lön,

ålderstillägg och tjänstgöringspenningar, i den senare tjänsten icke må

understiga den avlöning av samma slag, som han senast åtnjöt i den

förra tjänsten;

att likväl löntagare, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

att för kvinnliga skrivbiträden skola lända till efterrättelse de föreskrifter,

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor

och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och

myndigheters stater uppförda biträdesbefatiningar; ägande den, som

antages till ordinarie biträde vid länsstyrelse, att för åtnjutande av

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet

omedelbart dessförinnan innehaft stadig anställning hos länsstyrelsen;

att för de landsfiskaler (länsmän), som innehava boställen, i fråga om

avdrag å avlöning för boställsavkomsten fortfarande skola tillämpas hittills

gällande bestämmelser samt att för bestämmandet av detta avdrag

ny uppskattning av boställsavkomsten skall före utgången av år 1918

förrättas på det sätt och i den ordning, som för det närvarande därutinnan

gäller;

att Kungl. Maj:t skall, på anmälan, varje gång en med boställe

förenad landsfiskals- (länsmans)tjänst varder ledig, innan tjänsten tillsättes

och efter vederbörandes hörande, äga besluta, om bostället bör såsom

till belägenheten eller omfånget av därmed förenat jordbruk olämpligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. 9

till boställe för landsfiskal (länsman) eller av annan anledning till statsverket

indragas;

att landsfiskal (länsman), som bär boställe sig anslaget, skall vara

där bosatt, såvida icke Kungl. Maj:ts befallningslxavande finner skäligt

annorlunda medgiva;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänsteinnehavares

rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed;

3) att förklara dels att en var, som med eller efter 1918 års ingång

tillträder i avlöningsstaten upptagen befattning vid landsstaten, skall

vara pliktig att underkasta sig ovan omförmälda villkor och bestämmelser,

och dels att förutvarande ordinarie innehavare av befattningar

med omreglerad avlöning, vilka icke före den 1 november 1917 anmäla,

att de vilja underkasta sig nj^ avlöningsstat samt nyssnämnda villkor och

bestämmelser och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills å ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem;

4) att i fråga om sättet och villkoren för indragningen av kronofogdetjänsterna

samt uppförandet å övergångsstat av visst antal häradsskrivar-

och landsfiskals- (länsmans)tjänster godkänna av departementschefen

härutinnan framställt, i statsrådsprotokollet intaget förslag;

5) att medgiva, att statsverket, då till landsfiskal (länsman) anslaget

boställe eller löningsjord indrages till kronan, skall efter värdering vid

syn från indelningshavaren eller hans stärbhus jämväl övertaga sådana

å fastigheten befintliga, indelningshavaren tillhöriga åbyggnader, som

vid synen anses vara för fastigheten nyttiga;

6) att höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna, nu 924,900 kronor, med 371,750 kronor

till 1,296,650 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft. (Nr 211.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

7) att höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till

arvoden åt extra länsnotarie^ extra länsbokhållare och övriga extra biträden

vid länsstyrelserna m. m., nu 268,000 kronor, med 43,000 kronor

till 311,000 kronor;

8) att höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningama,

nu 1,635,298 kronor, med 633,633 kronor till 2,268,931 kronor;

9) att höja det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget

»övergångsstat» nu 56,800 kronor, med 45,700 kronor till 102,500 kronor;

10) att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter

för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 1,250,000 kronor

med 180,000 kronor till 1,430,000 kronor;

11) att på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å

50,000 kronor för beredande av ersättning till häradsskrivarna för upprättande

av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckningar;

12) att på extra stat för år 1918 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag av 500,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor

för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll

av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena

påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt

belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande

och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock

att Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode

åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda

ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan komma

att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande för

beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd, än ock vid

beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas användning

i förekommande fall;

13) att medgiva, att, där fjärdingsman eller på landsbygden annorstädes

än i köping anställd polisman under tjänsteutövning får sina

kläder sönderrivna eller eljest skadade samt vederbörande domstol funnit

honom berättigad till viss skadeersättning, ersättningsbeloppet må utgå

av statsmedel i den ordning, som gäller för utbetalning av ersättning

till vittnen i brottmål;

B) vidkommande andra huvudtiteln:

att för beredande åt häradsskrivarna av ersättning, enligt av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder, för anteckning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

i röstlängderna år 1918 av oguldna ntskyldsposter a extra stat för samma

år bevilja ett förslagsanslag å 3,000 kronor; samt

C) vidkommande tionde huvudtiteln:

att höja det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935 kronor, med

285,146 kronor till 2,299,081 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kuncjl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen, statsrådet von Sydow föredrog frågan om fögderiförvaltningens

organisation och om lönereglering för där anställda

tjänstemän m. m. samt yttrade:

Frågan om fögderiförvaltningens organisation och lönereglering för

dess tjänstemän har ännu ej blivit slutligen ordnad. De förslag, som i

sådant syfte framlades vid 1908 och 1909 års riksdagar, ledde som bekant

icke till resultat. Åtgärder, som vidtagits för att förbättra ifrågavarande

tjänstemäns ställning, hava varit av endast provisorisk karaktär.

Men uppenbart är, att dylika provisoriska åtgärder — en tillfällig löneförbättring

och en något ökad pension för de tjänstemän, som under år

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

13

1915 ingåvo ansökan om avsked — icke i längden kunna anses tillfredsställande.

Undanskjutandet år från år av den slutliga löneregleringen

har bland den mångtaliga landstatspersonalen ute i orterna medfört

en otrygghet, som icke kunnat undgå att menligt inverka på förvaltningen.

Särskilt hava härigenom svårigheter uppstått vid rekrytering

både av fögderiförvaltningens och av länsstyrelsernas personal. I denna

min uppfattning har jag stärkts av de upplysningar, som med rätt stor

enstämmighet lämnades av rikets samtliga landshövdingar vid ett sistlidne

höst för överläggning om ifrågavarande angelägenhet inför mig

hållet sammanträde, till vilket jag med vederbörligt tillstånd kallat dem.

Att jag icke tidigare framlagt förslag till frågans lösning, har sin

grund i de allvarliga tidsförhållanden, vilka varit rådande allt ifrån senare

hälften av år 1914. Väl äro dessa förhållanden fortfarande, praktiskt

taget, enahanda; men tidpunkten synes mig dock nu lämpligare

särskilt av den anledning, att den förflutna tiden medgivit en långt mera

ingående granskning av de förarbeten, varpå mitt förslag grundas. Då

det förslag, jag nu går att förelägga Eders Kungl. Maj:t, om än, såsom

naturligt är, förenat med stegrade kostnader, dock synes mig ur ekonomisk

synpunkt icke ställa allt för stora krav på statsverket, och olägenheterna

av det nuvarande provisoriet genom ett nytt dröjsmål skulle än

ytterligare skärpas, har jag trott mig skyldig att medverka till en snar

lösning av löneregleringsfrågan.

Men då den lösning jag vill föreslå är förknippad med en rätt väsentlig

omorganisation av fögderiförvaltningen, tillåter jag mig, innan

jag ingår på själva organisationsfrågan, för utskicka en kortfattad redogörelse

för dess föregående öden.

I. Historik.

1) Tidigare förslag till omorganisation av fögderiförvaltningen och

lönereglering för fögderitjänstemännen.

Frågan om en förenkling av fögderiorganisationen väcktes redan av 1847 års

s. k. skatteförenklingskommitté. Förslaget gick ut på en indragning av häradsskrivartjänsterna,

men fick emellertid, jämte den i sammanhang därmed väckta frågan om

lönereglering för landsstaten, förfalla vid 1847—1848 års riksdag.

Skatteförenklingekommitténs

förslag

a\r 1847.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mnj.is Nåd. Proposition Nr 211.

1873 års

landstatskommitté.

Löneregleringskommittén

av 1902.

Förslag av

kronofogden

Hofman-Bang

år 1907.

Sammanträde

år 1907 med

inkallade

representanter

för länsstyrelserna.

Härefter upptogs frågan av 1873 års landsstatskommitté, som i sitt den 13 oktober

1875 avgivna betänkande föreslog en fullständig omorganisation av fögderiförvaltningen,

enligt vilket förslag det ansågs icke allenast möjligt utan även önskvärt, att

häradsskrivarbefattningarna ihdroges samt kronofogde- och länsmanstjänsterna sammansloges

till en tjänstemannaklass, kronofogdarnas, under vissa av kommittén förutsatta

villkor. Efter myndigheternas hörande fann dock Kungl. Maj:t landsstatskommitténs

förevarande förslag icke böra antagas. Förslagen underställdes icke

riksdagens prövning i vidare mån än att 1878 års riksdag, i sammanhang med

Kungl. Maj:ts proposition om ny lönereglering för kronofogdar och länsmän, bereddes

tillfälle att taga del av desamma.

Löneregleringskommittén av år 1902 har i sitt den 27 februari 1906 dagtecknade

betänkande angående reglering av löneförhållandena m. m. vid landsstaten sökt utreda,

huruvida en omorganisation av fögderiförvaltningen medelst indragning av någon

tjänstemannagrupp kunde befinnas möjlig och lämplig; men av anförda skäl fann

kommittén sig icke kunna förorda indragning av vare sig kronofogde- eller länsmanstjänsterna

ej heller av häradsskrivarbefattningarna, utan åtnöjde sig med att

framställa vissa förslag, som avsågo att, med undanröjande av anmärkningar, som

i ett eller annat avseende framställts beträffande fögderiförvaltningen och dess arbete,

anordna detta arbete på lämpligaste och för det allmänna mest fördelaktiga sätt.

Vid detta i det ''störa hela negativa resultat ansåg dåvarande chefen för civildepartementet,

efter att hava inhämtat vederbörandes yttranden, sig icke böra låta

bero, utan uppdrog, innan betänkandet anmäldes för Kungl. Maj:t, med nådigt tillstånd

åt kronofogden i Södertörns fögderi John Ludvig Hofman-Bang att inom departementet

biträda vid ytterligare utredning av frågan om fögderiförvaltningens omorganisation.

Därvid skulle uppmärksamhet särskilt ägnas åt frågan, huruvida de av löneregleringskommittén

funna hinder emot en sammanslagning av kronofogde- och länsmanstjänsterna

till en syssla kunde undanröjas genom avskiljande av vissa bestyr från

kronofogdens och länsmannens uti gällande författningar och instruktioner bestämda

göromål. I en den 20 augusti 1907 avlämnad promemoria framlade Hofman-Bang

sitt förslag. Detta gick ut på kronofogde- och länsmanstjänsternas sammanslagning

till en tjänst, vars innehavare borde äga samma kompetens och ställning som de

nuvarande kronofogdarna; och skulle under de till ett antal av omkring 200 beräknade

kronofogdarna lyda, förutom fjärdingsman, en distriktspoliskår av vid pass

900 man och dåvarande extra polismän i orterna. Vidare ingick i planen, bland annat,

att uppbörden skulle upphämtas genom kommunal myndighets försorg.

Häröver hördes vid sammanträde inför departementschefen den 26 augusti 1907

och följande dagar särskilt inkallade representanter för rikets samtliga länsstyrelser.

Flertalet av dessa ansåg sig på grunder, som antecknades uti vid sammanträdet fört

protokoll, böra avråda från att det Hofman-Bangska förslaget lades till grund för en

omorganisation av fögderiförvaltningen. Representanterna funno emellertid sin uppgift

böra gå ut på jämväl en undersökning, huruvida icke den ifrågasatta sammanslagningen

av kronofogde- och länsmanstjänsterna till en syssla kunde vinnas under andra

än de nyss angivna organisationsformerna, och anmärkte bland annat, att representanterna

vore övertygade därom, att den kronofogdar och länsmän påvilande arbetsbördan

icke kunde anses större, än att den borde kunna bäras av tjänstemän till

ungefär det antal som de nuvarande länsmännens, ja, att till och med ur denna synpunkt

någon reduktion i antalet kunde ske, dock under förutsättning av en god och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 811.

15

mot deras ställning passande avlöning. Det kunde vidare icke bestridas, att vissa

fördelar vore att hämta av en sammanslagning utav kronofogde- och länsmanstjänsterna,

men varje sammanslagning vore mycket svår att genomföra, och en sådan

reform saknade nog ej sina nackdelar. Genom en inom representanternas krets utsedd

delegation utarbetades ett positivt förslag rörande sammanslagningen, vilket gick

ut på att med så liten rubbning som möjligt av nuvarande anordningar rörande uppbörds-,

exekutions- och polisväsendet anförtro kronofogdes och länsmans uppgifter åt

en fögderi tjänsteman.

Under överläggningen angående detta förslag, som finnes närmare återgivet i

kungl. propositionen nr 71 till 1908 års riksdag sid. 80—81, yttrade de flesta representanterna,

att de väl funne detsamma äga företräde framför det av kronofogden

Hofman-Bang framlagda, varemot knappast någon tilltrodde sig att i det outredda

skick, vari frågan då befunne sig, förorda en reform i nu antydd riktning, enär man

ingalunda vore övertygad, att förslaget ägde högre värde än den nuvarande organisationen.

I detta läge befann sig saken, när dåvarande chefen för civildepartementet

den 21 februari 1908 underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan angående landsstatens

i sin helhet lönereglering och organisation. Redan i utlåtande den 14 oktober

1902 hade statskontoret på anförda skäl förklarat sig anse en löneförbättring för alla

landsstatstjänstemän vara av trängande behov påkallad, om landsstaten skulle hava

utsikt att förvärva och bibehålla dugande krafter till utförande av de mångsidiga och

för allmänheten, de centrala ämbetsverken, Kungl. Maj:t och riksdagen viktiga och

ansvarsfulla värv, som ålåge denna tjänstemannakår; och departementschefen yttrade

i inledningen, att i detta utlåtande hade, beträffande själva behovet av en lönereglering

för landsstaten, framställts tankar, som han funnit allmängiltiga såsom motiv för

att frågan då bragtes till avgörande.

Efter att, med utgångspunkt från 1878 och 1880 årens lönereglering för vissa

av de till landsstaten hörande tjänster, hava refererat vad dittills i ärendet förekommit

särskilt hos löneregleringskommittén och bland de år 1907 tillkallade representanterna

för länsstyrelserna, yttrade departementschefen vidare, att han funnit tiden

icke ännu vara inne att vidtaga någon väsentlig rubbning av lantregeringens uråldriga

organisation. Det hade nämligen synts honom, att såsom ett oundgängligt underlag

för en reform härutinnan måste finnas en allmänt utbredd och vederbörligen

bekräftad mening därom, att den nuvarande organisationen icke i det hela tillfredsställande

fungerade. Men en sådan mening torde icke enligt hans uppfattning vara

för handen. Väl förspordes klagomål däröver, att kronofogdar och länsmän icke

skulle vara av sina tjänster fullt upptagna, ocji att åklagarkallet å landsbygden icke

med nödig insikt allestädes och på varje tid utövades; och visserligen kunde det

ingalunda förnekas, att invånarne å landsbygden icke vore i åtnjutande av erforderligt

polisskydd. Men allt detta — åt vilket löneregleringskommittén i sitt betänkande

sid. 134—139 givit uttryck — utgjorde icke enligt departementschefens mening fullgoda

skäl för att då vidtaga en fullständig omläggning av den grund, varpå lantregeringen

sedan århundraden vilat.

Förut har jag antytt, att löneregleringskommittén beträffande frågan om reform

av fögderiförvaltningen inskränkt sig till att framställa vissa förslag, som avsågo att

med undanröjande av framställda anmärkningar i fråga om fögderiförvaltningen och

dess arbete anordna detta arbete på lämpligaste och för det allmänna mest fördelaktiga

sätt.

Proposition

nr 71 till

1908 ära

riksdag. .

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

En sådan anmärkning rörde åklagarväsendets handha vande på landsbygden; och

då departementschefen i likhet med vissa hörda myndigheter ansåg, att befogade

anmärkningar utan tvivel kunde göras emot det sätt, varpå åklagarväsendet på landsbygden

vore inrättat, samt det icke kunde bestridas, att kronofogden teoretiskt taget

måste anses innehava bättre kvalifikationer för åklagarkallet än länsmannen, fann

departementschefen, att denna synpunkt borde komma till ett alldeles särskilt beaktande

vid en förväntad revision av kronofogde- och länsmansinstruktionerna i syfte

att den kronofogden åliggande kontrollen över länsmännens tjänsteutövning måtte,

speciellt i fråga om åklagarkallets utövande, än kraftigare uti instruktionen inskärpas

och med erforderliga nya bestämmelser lagbindas.

En annan anmärkning rörde uppbördsväsendet och handräckningsgöromålen

m. m., i avseende varpå det likaledes ställdes i utsikt, att framkomna önskemål

skulle beaktas vid avfattandet av de nya instruktioner, som Kungl. Maj:t torde

komma att låta utfärda, sedan ny lönestat kommit till stånd.

Slutligen förklarade departementschefen, efter redogörelse för vad i avseende på

distriktsindelningen förekommit, att han funne sig kunna förorda en icke oväsentlig indragning

av tjänster och sålunda föreslå löner för allenast 108 kronofogdar, 107 häradsskrivare

och 487 kronolänsmän. Någon förändring i organisationen ifrågasattes

däremot som förut är sagt icke.

1 enlighet härmed avläts ock den 21 februari 1908 nådig proposition till

riksdagen.

Motioner om

kronofogdetjänsternas

indragning.

Stats
utskottets
utlåtande.

Inom riksdagen, där redan under flera föregående år alltsedan 1867 motioner

väckts om indragning av kronofogdetjänsterna, vidhölls ock kravet på en omorganisation

av förevarande förvaltningsgren genom i andra kammaren väckta fyra motioner

om kronofogdetjänsternas indragning. För dessa motioner, vilka refererats i fögderiförvaltningskommitténs

betänkande av den 27 augusti 1912 sid. 56, anser jag

mig ej behöva här närmare redogöra.

Statsutskottet, till vars förberedande behandling såväl propositionen som motionerna

överlämnades, anförde i avgivet utlåtande bland annat att, då den föreliggande

utredningen av frågan om kronofogdetjänsternas indragning enligt utskottets

förmenande måste anses allsidig och ganska fullständig, i det att ej mindre löneregleringskommittén

än även inom civildepartementet särskilt tillkallade sakkunniga

haft frågan under omprövning, och denna utredning icke lämnat något stöd för

motionärernas åsikt om lämpligheten av fögderiförvaltningens omorganisation genom

kronofogdetjänsternas indragning, utskottet icke tilltrodde sig att framlägga förslag i

sådant hänseende. På grund härav och då utskottet icke hade något att erinra mot

den av Kungl. Maj:t föreslagna indelningen av fögderierna och länsmansdistrikten,

hemställde utskottet i denna del om bifall till propositionen samt avslag å motionerna.

Mot utskottets förslag avgåvos särskilda reservationer. I den av hrr D. Persson

i Tällberg, J. A. Sjö, G. Odqvist och A. Wiklund avgivna hemställdes, bland annat,

att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes

taga under förnyad omprövning frågan om kronofogdetjänsternas indragning och

överflyttande av kronofogdarnas tjänsteåligganden på länsmännen samt därefter för

riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill en sådan prövning kunde föranleda,

dels ock besluta, att, med bibehållande av den nuvarande indelningen av fögderierna

och länsmansdistrikten, avlöningarna till kronofogdar, häradsskrivare och länsmän

skulle utgå med samma belopp som dittills. Härjämte hemställdes, att för beredande

av tillfällig löneförbättring åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrivare och 516 länsmän

med vissa angivna belopp på extra stat för år 1909 måtte anvisas ett belopp av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

tillhopa 737,300 kronor. Nämnda reservanter ansågo, att utskottets motivering bort

innehålla, bland annat, att utskottet hölle före, att genom fögderiförvaltningens omorganisation

i riktning av kronofogdeinstitutionens indragning och kronofogdegöromålens

överflyttande på länsmännen skulle vinnas ej mindre en väsentlig besparing än

även minskad omgång i behandlingen av en mängd på länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas

handläggning beroende ärenden, att utskottet av vad som anförts emot

en sådan anordning icke blivit övertygat om, att icke den antydda förändringen skulle

kunna genomföras, utan att de ifrågavarande tjänstemän påvilande göromål, särskilt den

allmänna kronouppbörden och åklagarverksamheten, därigenom skulle bliva lidande,

men att utskottet emellertid icke tilltrodde sig att för genomförande av omorganisationen

i fråga utan föregående utredning förorda något av de förslag till frågans lösning,

som av motionärerna antytts.

Första kammaren biföll utan votering utskottets hemställan, varemot andra

kammaren med 131 röster mot 71, som tillföll o utskottets förslag, biträdde den av

D. Persson m. fl. avgivna reservationen.

På grund av kamrarnas skiljaktiga beslut hade det av andra kammaren beslutade

skrivelseförslaget förfallit, varemot gemensam omröstning uti frågan i övrigt anställdes,

och utföll denna så, att riksdagen med 172 röster mot 167 biföll ovannämnda

reservation.

Väsentlig besparing av statsmedel samt minskad omgång i ärendenas behandling

voro således de förmåner, som man enligt riksdagens skrivelse trodde sig vinna

genom kronofogdetjänsternas indragning och kronofogdegöromålens överflyttande på

länsmännen.

Dessa önskemåls ernående ansåg emellertid dåvarande chefen för civildepartementet

bättre och säkrare kunna tillgodoses medelst en sådan omorganisation av fögderiförvaltningen,

att, med bibehållande av kronofogdebefattningarna, antalet såväl

kronofogde- som häradsskrivartjänster än ytterligare reducerades. Med nådigt begivande

tillkallade han därför vissa sakkunniga att inom departementet biträda med ärendets

ytterligare utredning i nu antytt syfte. Dessa sakkunniga avgåvo den 3 oktober 1908

eu promemoria, däri de, utgående från att ett invanarantal av 50,000 i allmänhet skulle

vara minimum inom ett fögderi, såsom en förutsättning därför fordrade, att kronofogdens

tjänsteställning bleve något förändrad. Sålunda skulle kronofogden upphöra

att vara utmätningsman annat än i vissa angivna fall och, med bibehållen redogörarställning

i fråga om kommunaluppbördsrestantier m. m., i allmänhet befrias från

indrivningen därav, allt förändringar, som väsentligt överensstämde med rådande

praxis. Genom införande av obligatorisk direkt skriftväxling skulle kronofogden befrias

från mångahanda bestyr, och detta likasom hans redan införda befrielse från

ovillkorlig befattning med taxeringarna och synerna å ltronodomäner borde medgiva

honom tillfälle till det mera verksamma inseende över åklagargöromålen, som antytts

i departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet den 21 februari 1908. Vad

åter häradsslrrivarna angick, ifrågasattes icke någon förändring i gällande organisation

i annan mån än att, då häradsskrivaren i sådant fögderi, som komme att innehålla

mera än 50,000 invånare, icke i allmänhet skulle förmå att fullgöra och ansvara för

hela den till tjänsten hörande arbetsbördan, de sakkunniga föreslogo, att ett reservationsanslag

måtte utverkas för anställande, där Kungl. Maj:t funne sadant oundgängligt,

av en eller flera extra häradsskrivare, vilka skulle kunna tilldelas särskilda

tjänstgöringsområden från ett eller flera fögderier. Under sådana förutsättningar

föreslogo de sakkunniga antalet fögderier till 81 samt länsmansdistrikt till 487.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft, (Nr 211.)

Sakkunniga

av år 1908.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Proposition

n:o 37 till

1909 års

riksdag.

Motioner vid

1909 års

riksdag.

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 211.

Mot den föreslagna anordningen med extra häradsskrivare uttalade sig såväl

ämbetsverken som pluraliteten av häradsskrivare. Däremot hade flertalet av de

hörda myndigheterna icke mycket att erinra emot förslaget vare sig beträffande kronofogdens

förändrade ställning eller i fråga om fögderiernas geografiska utvidgning.

Inför Kungl. Maj:t anmälde statsrådet och chefen för civildepartementet sedermera

den 29 januari 1909 de sakkunnigas nyssnämnda förslag i samband med frågan

om lönereglering för fögderiförvaltningen. På skäl, som antecknades i statsrådsprotokollet,

sökte departementschefen uppvisa, att det ofta uttalade önskemålet om

kronofogdetjänsternas indragning och bestyrens överflyttande på länsmännen ingalunda

kunde realiseras med besparing för statsverket; att en högeligen viktig och

hela året om fortgående verksamhet hos kronofogden, nämligen uppbörden, väl skulle

kunna anförtros åt länsmännen, men icke samtidigt med kronofogdens alla övriga

skrivgöromål tillåta länsmännen utövandet av deras övriga verksamhet för åklagarkallets

och polisskyddets upprätthållande m. m., och att i varje fall kontroll och

bokföring hos länsstyrelserna, när uppbördsmännens antal flerdubblades, skulle kräva

ökade kostnader och möta andra hinder; att länsmännens övertagande av kronofogdens

mångfaldiga göromål och särskilt av uppbördsförvaltningen med säkerhet krävde

anställandet av särskilda polismän till ett betydande antal, vilket alltså innebure, att

tjänstemännens benämning väl förändrades men knappast deras ställning inom förvaltningen;

att en för administrationen synnerligen viktig synpunkt, nämligen övervakandet

och kontrollen över alla enskildheter, icke kunde omedelbart från länsstyrelserna

tillgodoses, utan att denna med nödvändighet krävde ett led i förvaltningen

emellan länsstyrelserna och länsmännen; samt att Kungl. Maj:t genom kungörelsen

den 4 december 1908 om obligatorisk direkt skriftväxling redan sökt verka för införande

av all möjlig förenkling inom administrationen och för undanröjande av det

med skäl överklagade mångskriveriet, ett mål, som väl även finge anses vara åsyftat

och främjat jämväl genom nådiga cirkuläret den 22 mars 1907 angående förenkling

av expeditionsformerna m. m. Till sist yttrade departementschefen, att, då han på

de skäl han anfört ansåge experimentet med uppbördens anförtroende åt rikets kronolänsmän

skola bliva för administrationen i hög grad menligt, han naturligen icke

kunde tillråda detsamma. »Tvärtom», fortsatte han, »tillmäter jag kronofogdeinstitutionen

den störa betydelse för kronans uppbörds- och redovisningsväsen, att ett

upphörande av samma institution enligt min åsikt måste betinga en fullständig omläggning

av uppbörds- och redovisningsväsendet på ett eller annat sätt, varom jag

för närvarande saknar anledning att vidare yttra mig.»

Med avvikelse i viss mån från de sakkunnigas mening föreslog departementschefen

att riket borde indelas efter en länsvis uppgjord plan i 84 fögderier, 95 häradsskrivardistrikt

samt 486 kronolänsmansdistrikt.

Efter dessa grunder förelädes riksdagen genom propositionen n:o 37 förslag till

lönereglering för fögderiförvaltningen.

Med anledning av denna proposition väcktes inom andra kammaren två särskilda

motioner, den ena (n:o 198) av herr G. Kronlund och 8 medmotionärer, med

instämmande dessutom av 32 ledamöter av kammaren, och den andra (n:o 200) av

herr E. Åkerlund. Motionerna gingo huvudsakligen ut därpå, att riksdagen måtte,

med avslag å propositionen, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyad utredning

angående kronofogdetjänsternas indragning samt att Kungl. Maj:t måtte därefter

för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1''.)

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

I avgivet utlåtande över propositionen och motionerna åberopade statsutskottet stuta

de vid 1908 års riksdag av utskottet anförda skäl mot kronofogdetjänsternas indrag- uts!">tt“t''''

ning samt anförde vidare, att, då motionärerna, såvitt utskottet kunde finna, icke 11 • l"‘''

förebragt några andra sakliga skäl för en sådan indragning än dem, som vid föregående

utredningar i ärendet varit under behandling och som då icke ansetts vara

av den art, att de kunnat motivera den ifrågasatta genomgripande förändringen i

fögderiförvaltningens organisation, utskottet ansåge sig sakna anledning tillstyrka

riksdagen att genom att begära ännu en utredning, vilken icke rimligtvis kunde antagas

komma att i själva principfrågan leda till annat resultat än det redan vunna,

ytterligare fördröja en av trängande behov påkallad definitiv lönereglering för fögderitjänstemännen,

och detta så mycket mera, som det sedan flera år tillbaka rådande

interimistiska tillståndet i avseende å dessa tjänstemäns ställning i åtskilliga fall

visat sig medföra menliga följder beträSande landsstatsarbetets behöriga bedrivande.

Utskottet lämnade det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till fögderiförvaltningens

organisation utan anmärkning, varför utskottet uti ifrågavarande del hemställde om

bifall till propositionen samt om avslag å motionerna.

Häremot reserverade sig herr D. Persson i Tällberg, med instämmande av dels

herrar P. Olsson, G. Odqvist, F. W. Thorsson, A. Wiklund, J. A. Sjö, J. Ström och

K. V. Rydén, dels och, i själva huvudfrågan, herrar K. Starbäck och A. Ekman. Reservanterna

ansågo, att utskottet bort framhålla, bland annat, att den förnyade utredning i riktning

av kronofogdetjänsternas indragning, som utgjorde syftemålet för riksdagens ar

1908 fattade beslut i ämnet, icke blivit verkställd, utan att i stället åt särskilt tillkallade

sakkunniga uppdragits att verkställa en undersökning, i vad mån de nuvarande

fögderierna och länsmansdistrikten skulle kunna utvidgas och fögderitjänstemannens

antal därigenom minskas, samt att utskottet icke, av vad till stöd för Kungl. Maj.ts

föreliggande, på nämnda undersökning grundade förslag samt till vederläggande av

åsikten om kronofogdetjänsternas obehövlighet av departementschefen anförts, kunnat

hämta något skäl för ett frångående av den uppfattning om möjligheten och lämpligheten

av berörda tjänsters fullständiga indragning, som toge sig uttryck i riksdagens

ovan omförmälda beslut. I anslutning härtill ansågo reservanterna darfor

att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj:t.

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes taga under förnyad omprövning frågan om kronofogdetjänsternas

indragning och överflyttande av kronofogdarnas tjänsteåligganden pa

länsmännen samt därefter för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill en

sådan prövning kunde föranleda, dels ock besluta, att, med bibehållande av den dåvarande

indelningen av fögderierna och länsmansdistrikten, avlöningarna till kronofogdar,

häradsskrivare och länsmän skulle utgå med samma belopp som dittills. Tilllika

föreslogs, att för tillfällig löneförbättring åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrivare

och 516 länsmän på extra stat för år 1910 måtte anvisas ett belopp av tillhopa

794,800 kronor. . , .

Första kammaren biföll utskottets förslag utan omröstning, varemot andra kammaren,

efter verkställd omröstning, biföll ovannämnda reservation med 124 röster mot

87, som tillföllo utskottets förslag.

För frågans avgörande genom gemensam votering framlade därefter statsutskottet Riksdagens

förslag till voteringsproposition, vilken bifölls av första kammaren, men avslogs av beslut.

andra kammaren. ........ , ,

Med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut angående såval sjal va huvudfrågan

som voteringspropositionen hade sålunda frågan om omorganisation av fögderiförvaltningen

och höjning för sådant ändamål av det ordinarie anslaget till lands
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tillsättande

av 1909 års

fögderiförvalt*

ningskomrailté.

Fögderiförvaltningskommitténs

förslag

år 1912.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

staterna i länen för nämnda riksdag förfallit. På av Kungl. Maj:t därefter framställt

förslag beviljade emellertid riksdagen medel till tillfällig löneförbättring under år 1910

åt tjänstemännen vid fögderiförvaltningen, vilken löneförbättring allt sedan dess utgått

med ungefär samma belopp som för år 1910 anvisades av 1909 års riksdag.

2) FögderiförTaltiHiigslvomimttén av år 1909.

I följd av vad sålunda inom riksdagen senast förekommit uppdrog

Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 åt en kommitté att avgiva yttrande och

förslag rörande omorganisation av fögderi förvaltningen och därvid särskilt

undersöka, huruvida kronofogdetjänsterna borde indragas och kronofogdarnas

tjänsteåligganden överflyttas på länsmännen. Till ordförande

i kommittén förordnades landshövdingen F. E. Pettersson samt till ledamöter

kronofogden G. A. Andrén, ledamoten av riksdagens första kammare

häradshövdingen C. T. af Ekenstam, landskamreraren K. A. Gislén,

ledamoten av riksdagens andra kammare godsägaren G. Odqvist, dåvarande

länsmannen, numera kronofogden A. O. M. Olsson samt ledamoten

av riksdagens andra kammare hemmansägaren Daniel Persson

i Tällberg.

Fögderiförvaltningskommitténs omfattande betänkande, avgivet den

27 augusti 1912, föreligger i tryck och torde därför ej behöva här ens

i sammandrag återgivas, vadan jag för tillfället inskränker mig till en

erinran därom, att kommittén undersökt fyra olika förslag till fögderiförvaltningens

organisation, nämligen

Altern. I. förslag om kronofogdetjänsternas indragning och överflyttande

pa länsmännen av kronofogdarnas tjänstegörornål i allt huvudsakligt;

Altern. II. förslag om kronofogdetjänsternas indragning och överflyttande

av kronofogdarnas tjänstegörornål dels pa länsmännen dels ock till

avsevärd omfattning på andra land sstatstjänstemän;

Altern. III. förslag om den nuvarande organisationsformens bibehållande

i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition till

1909 års riksdag; samt

Altern. IV. förslag om häradsskrivartjänsternas indragning.

För egen del har kommittén förordat en lösning enligt alternativet

III. Därom hava förenat sig kommitténs ordförande samt ledamöterna

Andrén, af Ekenstam, Gislén samt, rörande organisationen av fögderiförvaltningen,

Odqvist och Olsson. De två sistnämndas avvikande mening

gäller företrädesvis polisväsendets organisation, särskilt inrättande av

distriktspoliser, som av dessa reservanter bestämt avstyrkts, varjämte

den förre av dem uttalat, att han, därest indragning av något led i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. ‘21

fögderiförvaltningen skulle äga rum, liölle före, att häradsskiåvartjänsten

borde framför kronofogdens- ifrågakomma. Slutligen har herr Persson

i Tallberg i särskild reservation, jämte det han synes motsätta sig kommitténs

distriktspolisorganisation, förordat alternativet I, medan herr af

Ekenstam, vilken enligt vad nyss sagts instämt med majoriteten, i särskilt

yttrande tillkännagivit, att detta skett av praktiska skäl, och att

han eljest varit mest böjd för alternativet II.

3) Do sakkunniga av år 1012.

Vid underdånig anmälan i statsrådet den 16 oktober 1912 av fögderiförvaltningskommitténs

betänkande och då det digra material, betänkaudet

innefattade, syntes dåvarande departementschefen böra i vissa avseenden

ytterligare beredas, vartill emellertid tillgängliga arbetskrafter saknades

i departementet, utverkade han nådigt bemyndigande att för sådant

ändamål tillkalla ett antal landsstatstjäustemän. Han anmodade

således landssekreteraren Herman Uddén, landskamreraren Rob. Hagen,

kronofogden John Hofman-Bang, häradsskrivaren Frans R. M. Swensson,

kronolänsmannen E. Joh. Turén och landsfiskalen Axel Thorell att inom

departementet deltaga i förberedande behandling av kommitténs betänkande

och närmast överlägga om den ytterligare utredning av frågan,

som kunde påkallas.

Den av departementschefen de sakkunniga sålunda anförtrodda

uppgift, som enligt vad deras betänkande utmärker icke innehöll något

bestämt direktiv beträffande frågan, huruvida kronofogdetjänsterna skulle

indragas eller icke, avsåg en fullföljd av de resultat, vartill fögderiförvaltningskommittén

utefter fyra skilda linjer kommit och hade ytterst

till syfte att till äventyrs genom någon annan kombination finna en

sådan lämplig och praktisk form för organisation av fögderiförvaltningen,

som kunde läggas till grund för en nådig proposition angående

definitiv lösning av ifrågavarande invecklade spörsmål.

Dessa sakkunnigas förslag avgavs den 19 december 1912 och inuebär

i sina huvuddrag:

att kronoutskylderna skola uppbäras genom postverket;

att kronofogdetjänsterna skola indragas;

samt att kronofogdens nuvarande huvudsakliga’ tjänsteåligganden

komma att vila, förutom å postverket, i vad rörer kronoskatternas upphämtande

genom skattepostanvisningar, företrädesvis å tre funktionärer,

vilkas verksamhet generellt bestämmes sålunda:

dels en landsfiskal, i regel en för varje län, med uppgift huvudsakligen

att närmast under länsstyrelsen öva inseende över polis- och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

åklagarväsendet och. i vissa fall omedelbart personligen däri ingripa,

att likaledes under länsstyrelsen biträda vid kontrollen över exekutionsväsendets

handhavande, att genom inspektion och inventering hos kronolänsmännen

lokalt utöva det inseende över deras allmänna verksamhet,

som instruktionsenligt nu vilade på kronofogden, att i varje fall, där en

utredning eller undersökning erfordrades, som berörde större områden

av länet, eller som eljest icke ansåges böra överlämnas åt kronolänsmannen,

efter "förordnande av Kungl. Maj:ts befallningshavande verkställa

sådan utredning eller undersökning; samt att, i den mån hans nu

angivna tjänsteplikter det medgåve, biträda Kungl. Maj:ts befallningshavande

med de göromål, som lämpligen kunde honom anförtros;

dels i varje fögderi en landsfogde, som, utom häradsskrivarens nuvarande

debiteringsgöromål m. m., men med befrielse från mantalsskrivningen,

skulle bland annat bliva ensam redogörare för kronouppbörd

och böter med åliggande att avfatta vederbörliga restlängder och befordra

dem till indrivning genom kronolänsmännen samt kontrollera

länsmännens verksamhet härutinnan;

dels ock i varje länsmansdistrikt en kronolänsman, som utom de

honom nu enligt lag och praxis åliggande bestyr borde dels förrätta

mantalsskrivningen inom sitt distrikt dels ock på eget ansvar vara utmätningsman

utom i det fall, att fråga vore om försäljning av utmätt fast

egendom eller av fartyg, som i 94 § utsökningslagen enligt lydelsen

i lagen den 11 oktober 1912 sägs, eller om fördelning av köpesskilling

för fast egendom eller för lös egendom i fall, då enligt 140 eller 141 §

sammanträde för fördelningen erfordras. I övrigt skulle åt kronolänsmannen

uppdragas att vara kronans ombudsman och förrätta de övriga

smärre bestyr, som enligt instruktion och författningar nu ålåge kronofogden.

Aven dessa sakkunnigas betänkande är tryckt och till riksdagens

ledamöter utdelat, vadan icke heller detta torde böra nu refereras. Jag

inskränker mig till att endast omnämna, att förslaget inom departementet

underkastats vidare bearbetning med anledning av de yttranden,

som Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande, generalpoststyrelsen,

kammarkollegium och statskontoret, kammarrätten, justitiekansleren m. fl.

avgivit i ett sammanhang såväK däröver som över fögderiförvaltningskommitténs

förslag av den 27 augusti 1912. Samtliga dessa yttranden

lära få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och ämbetsverkens

yttranden finnas för övrigd tillgängliga i tryck och komma jämväl

sålunda till vederbörlig kännedom.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

23

II. Departementschefens förslag.

1. Inledning och förutsättning.

Efter denna redogörelse för vad i ärendet hittills förekommit, övergår

jag till själva saken.

Tydligt är att anledningen till, att de förslag om lönereglering för

fögderiförvaltningens tjänstemän, som framlades åren 1908 och 1909, icke

vunno riksdagens bifall, huvudsakligen är att söka däri, att man inom

riksdagen ej ansåg slutgiltigt utrett, att icke en enklare och för statsverket

billigare organisation kunde utfinnas än den sålunda framlagda.

Särskilt hade man inom riksdagen haft uppmärksamheten på en organisation

i riktning mot kronofogdeinstitutionens indragning och överflyttande

av kronofogdarnas tjänsteåligganden på länsmännen.

Den undersökning, som därefter verkställts, har också väsentligen

tagit sikte på denna del av frågan.

Men likasom fögderiförvaltningskommittén av år 1909 efter en vidlyftig

utredning stannat vid det resultat, att en förenkling av fögderiadministrationen

icke vore att förorda annorledes än på den väg, som

beträddes redan i propositionerna 1908 och 1909 — d. v. s. att med

bibehållande av förvaltningens form och nuvarande tjänstekategorier

vidtaga väsentliga nedsättningar i antalet tjänster inom de olika graderna

— så har jag själv hållit före, att en lösning på denna väg

vore den för statsförvaltningen lyckligaste. Sålunda har jag uti Kungl.

Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens län underdåniga utlåtande den

12 februari 1913 över fögderiförvaltningskommitténs betänkande och de

sakkunnigas av år 1912 förslag gjort gällande, att den nuvarande organisationen

av fögderiförvaltningen visat sig i stort sett synnerligen ändamålsenlig

och att, om man ej kunde uppvisa en avgjort bättre och

framför allt billigare organisation, strävandena syntes böra gå ut på att

råda bot på befintliga brister utan rubbning av den nuvarande organisationens

huvudgrunder.

Däremot hade jag redan då, i motsats mot, såsom jag sedermera

erfarit, ett flertal av Kungl. Maj:ts övriga befallningshavande, funnit de

sakkunnigas förslag om anlitande av postverket för kronoskatternas uppbärande

i och för sig tilltalande samt med avseende på allmänhetens

bekvämlighet innefatta en reform i rätt riktning.

Sedan den tiden hava tillkommit två efter min uppfattning tungt

vägande omständigheter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Sålunda har generalpoststyrelsen i sitt utlåtande den 11 februari

1913 i princip biträtt de sakkunnigas av år 1912 förslag om postverkets

övertagande av kronouppbörden å landsbygden. Det påvisas

i nämnda utlåtande, att förslaget måste anses innebära synnerligen beaktansvärda

fördelar särskilt för den skattebetalande allmänheten. Väl

skulle, anför styrelsen, postverkets arbete under en viss kortare tid av

året i avsevärd grad ökas. Men dels hade postverket redan visat sig

mäktigt att på tillfredsställande sätt avveckla dylika betydande anhopningar

i göromålen, och dels torde olägenheterna av den nu ifrågasatta

ökningen kunna undvikas genom tillämpning av ett enkelt och praktiskt

förfaringssätt vid utskyldernas inbetalande. De från vissa håll uttalade

farhågorna för, att de mindre postanstalterna eller poststationerna icke

skulle vara i stånd att på tillfredsställande sätt utföra det med kronouppbördens

upphämtande förenade arbete, hade, enligt vad generalpoststyrelsen

övertygat sig om, befunnits icke välgrundade. Med vissa närmare

angivna jämkningar har generalpoststyrelsen således tillstyrkt bifall

till de sakkunnigas förslag och i slutet av sitt betänkande framställt

huvudgrunderna av det förfarande, som styrelsen för sin del ansåge böra

tillämpas vid kronouppbördens upphämtande förmedelst postverket.

Vidare hava kammarkollegium och statskontoret i utlåtande den 7

juni 1913 likaledes i princip anslutit sig till de sakkunnigas förslag,

därvid dock mot enskildheter i förslaget framställts erinringar, på sätt

det tryckta betänkandet närmare utvisar. Jag fäster uppmärksamhet vid

att utlåtandet åtföljes av en reservation av två ledamöter i kollegium,

vilka förordat uppbördens upptagande genom postverket, men i övrigt

önskat bibehålla den nuvarande fögderiförvaltningsorganisationen.

Justitiekanslersämbetet har, vidkommande de sakkunnigas förslag,

förmält, att intet vore att erinra emot att åklagar- och polisväsendet på

landsbygden ordnades såsom de sakkunniga föreslagit, dock att någon

betänklighet mötte emot förslaget om mantalsskrivningens förrättande

av länsmannen och emot exekutionsgöromålens överflyttande på honom,

enär dessa bestyr kunde antagas i vissa fall bliva hinderliga för verksamheten

såsom åklagare och polisman.

Inför nu anmärkta förhållanden, nämligen att tre av rikets centrala

ämbetsverk efter tagen kännedom om de hos länsstyrelserna framställda

anmärkningar emot de sakkunnigas förslag dock ansett sig böra i princip

förorda detsamma till genomförande, har det synts mig icke längre

kunna bestridas, att en förenkling i fögderiförvaltningens organisation

kan äga rum. För mig har det ock framstått såsom uppenbart, att det,

efter vad sålunda förekommit, icke tinnes någon utsikt, att riksdagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 2 ll. 25

skulle bifalla ett förslag, vari den nuvarande organisationen lämnas

orubbad. Då dessutom de brister, jag för min del fann vidlåda de

sakkunnigas förslag, borde kunna genom fortsatt bearbetning inom

departementet väsentligen undanröjas, och det icke kunde anses tillrådligt

att låta det nu rådande osäkerhetstillståndet inom landsstaten

längre äga bestånd, fann jag mig icke kunna försvara ett längre uppskov

i vad på mig ankom. Jag anmodade fördenskull förliden sommar de

inom departementet anlitade sakkunniga, nämligen landssekreteraren H.

L. Uddén och landskamreraren Rob. Hagen, att till mig avlämna eu

promemoria över fögderiförvaltningsfrågaus dåvarande läge. Sedan en

dylik promemoria, dagtecknad den 31 augusti 1916, utarbetats och till

trycket befordrats, anbefallde på min hemställan Kungl. Maj:t samtliga

sina befallningshavande i skrivelse den 11 september 1916 att inom viss

utsatt tid avgiva utlåtande i anledning av vad som beträffande nämnda

fråga förekommit, sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande senast i

ärendet avgivit yttrande, samt att därvid taga hänsyn jämväl till innehållet

i ovan omförmälta promemoria. Därjämte och då jag ansåg en

förberedande rådplägning emellan rikets samtliga landshövdingar nyttig

för ett allsidigt bedömande av frågan, utverkade jag enligt vad jag redan

antytt Kungl. Maj:ts bemyndigande att kalla landshövdingarna till en

sådan mera enskild rådplägning. Denna ägde rum här i Stockholm

under två dagar i sistlidne oktober månad.

Såväl vid berörda rådplägning som ock i de senare inkomna officiella

utlåtandena har det klart framstått, att meningarna fortfarande

rätt väsentligt gå i sär; dock hava flera länsstyrelser, vilka tidigare bestämt

hållit på den bestående ordningen, numera, sedan linjerna för den

ifrågasatta nya organisationen klarare utformats, anslutit sig till densamma.

Om man till de länsstyrelser, vilka förmält sig hålla före, att

en tillfredsställande organisation bör kunna ernås enligt de sakkunnigas

förslag, räknar även dem, vilka därvid fästat vissa enligt deras

mening oeftergivliga villkor — såsom att länsstyrelsernas egen organisation

och landsbygdens polisväsende samtidigt måtte förbättras — så befinnes

det, att ungefärligen halva antalet länsstyrelser förordat och halva

antalet avstyrkt förslaget. Redan detta förhållande visar, enligt min

uppfattning, huru svårlöst det ifrågavarande spörsmålet är. Och svårigheterna

äro ganska naturliga, när man besinnar, att här gäller, icke en

fristående nybildning, utan en till bottnen gående omdaning av en gammal

förvaltningsgren, så betydelsefull för statslivet i dess helhet som

fögderiförvaltningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 käft. (Nr 211.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Innan jag närmare ingår på de allmänna dragen av den organisation

jag ämnar föreslå och som för övrigt kommer att ytterst bestämmas

genom vissa lagar, författningar och instruktioner, vilka skola föreläggas

Kungl. Majd och riksdagen, tillåter jag mig antyda, att denna organisation

i allt huvudsakligt bygges på det förslag, som utarbetats av

1912 års sakkunniga. I ett väsentligt stycke har jag dock funnit anledning

att frångå berörda förslag, nämligen beträffande mantalsskrivningsbestyret,

vilket jag anser höra i enlighet med en från många håll

uttalad önskan bibehållas hos häradsskrivaren. Såsom en nödvändig

följd därav bör enligt min mening redovisningen för kronoutskylder

och böter förläggas till landskontoret, varom jag längre fram får tillfälle

närmare uttala mig.

Förslaget går således ut på, att kronouppbörden, enligt av häradsskrivaren

utfärdade debetsedlar med vidhäftade skattepostanvisningar,

upptages, icke av kronofogden, utan av postverket, på sätt i generalpoststyrelsens

förslag närmare angives, samt efter insättning i riksbanken

redovisas till Kungl. Maj:ts befallningshavande genom bankens kvitterade

reversal. Såsom jag nyss antytt, kommer den egentliga kamerala redovisningen

för länet, vilken nu besörjes av kronofogden och häradsskrivaren

gemensamt, att ifrån den nuvarande fögderiförvaltningen överflyttas

till landskontoret, medan restindrivningen skulle huvudsakligen

såsom nu besörjas av kronolänsmännen.

Vidare skulle, på sätt Kungl. Maj:t redan i proposition till 1909

års riksdag föreslagit, exekutionsväsendet, som nu vilar på kronofogdens

personliga ansvar, läggas omedelbart på länsmännen under eget

ansvar med undantag för försäljning av fast egendom eller av fartyg,

som i 94 § utsökningslagen sägs, samt för fördelning av köpeskillingen

för utmätningsvis såld fast egendom ävensom lös egendom i de fall,

då enligt 140 och 141 §§ utsökningslagen sammanträde för fördelningen

erfordras. Jag erinrar i detta sammanhang att emot förslaget i denna

del icke gjordes någon anmärkning inom riksdagen.

\ ad som efter avlyftande från kronofogdetjänsten av uppbörds- och

exekutionsväsendet skulle kvarstå såsom kronofogdens tjänsteåligganden .

kan såsom lätt inses icke fylla hans arbetstid.

Men härav torde också böra bliva en följd, att den uråldriga kronofogdetjänsten

indrages, ett moment som, jämte postverkets övertagande av

kronouppbörden, lärer vara för den nya organisationen det mest karaktäristiska.

Till Kungl. Maj ds befallningshavandes tjänst bland annat för

utövande av kontrollen över kronolänsmännens allmänna tjänstverksamhet

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

samt för inseende över och ledning av polis- och åklagarväsendet

föreslås i stället inrättande av en ny syssla, vars innehavare, utrustad

med domarkompetens och polismansutbildnmg, av de sakkunniga kallats

landsfiskal. Denna tjänst borde bliva en enda i varje län förutom de

tre nordligaste kustlänen, varest de stora avstanden och den raskt pågående

utvecklingen lära betinga två.

På sätt jag tidigare i Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens

län underdåniga utlåtande den 12 februari 1913 yttrat och i väsentlig

mån ännu håller före, är kronofogdetjänstens indragning säkerligen förenad

med olägenheter.

Kronofogdens kontrollerande verksamhet gent emot länsmännen har

städse varit av stor betydelse. Det nyttiga inflytande han otvivelaktigt

övat på dem har berott därpå, att han kunnat vara deras rådgivare i

tveksamma fall och att han personligen på nära hall följt länsmännens

arbete och lärt känna deras egenskaper och arbetssätt. Åven uppåt, gent

emot länsstyrelsen, har kronofogden varit administrationen till stort gagu

genom de upplysningar och den utredning han med sin högre utbildning

och sin ingående kännedom om förhållanden inom ett större distrikt ej

sällan åstadkommit i frågor, som berört länet eller omfattande delar därav.

Särskilt i rikets nordligare provinser har nyttan av kronofogdens verksamhet

varit påtaglig.

Men å andra sidan låter det sig nog icke förnekas, att denna kronofogdens

betydelse för administrationen varit starkare förr än nu. Det

ihärdiga kontorsarbete, uppbördsväsendet av honom krävt och för vilket

han i själva verket varit en överkvalificerad kraft, har i sin mån medfört,

att kronofogden icke kunnat eller genom omständigheternas makt

rent av hindrats från att ägna tillbörlig tid och uppmärksamhet _ åt

andra honom instruktionsenligt åliggande viktiga uppgifter. Dit räknar jag

i främsta rummet polis- och åklagarväsendet. De sakkunniga hava,

synes mig, med den av dem i promemorian den 31 augusti 1916 sid. 15

framlagda statistik uppvisat, att kronofogdens verksamhet inom detta område

nu för tiden i allmänhet är skäligen ringa. En medverkande orsak härtill

är naturligtvis att söka däri, att kronolänsmännen med sina smärre distrikt

och med nutidens raskt utbredda kommunikations- och telefonväsende

snabbare kunna ingripa i förekommande polisfall och att mängden av

dessa fall är av den art, att länsmännen företrädesvis torde höra handlägga

dem. Men ännu en omständighet torde nog bidragit till, att

kronofogdens betydelse för förvaltningen icke är densamma som förr.

Fordom var kronofogden oftare än nu, i all synnerhet efter boställenas

omkring år 1880 skedda indragning, bosatt mitt ute i sitt fögderi, och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

han kom då i långt livligare beröring med fögderiborna än nu är fallet.

Många av de förutsättningar, vilka möjliggjorde för kronofogden att i och

med sin tjänstverksamhet utöva ett gagnerikt inflytande på allmänna ärendens

avgörande, äro icke heller vidare för handen. Dit räknar jag de

lagbestämda förrättningar, vid vilka han med nödvändighet trädde i

beröring med ortens bemärkta män och självfallet fick tillfälle att lära

känna orts- och personförhållanden. Sådana tillfällen voro, bland andra,

syner och besiktningar, kronofogdens på den tiden obligatoriska deltagande

i taxeringsförrättningarna o. s. v.

Väger jag fördelarna av kronofogdetjänsten emot de brister, som

tvivelsutan vidlåda densamma i våra dagar, måste jag dock såsom min åsikt

uttala, att kronofogdeinstitutionen, trots allt vad man numera kan emot

densamma invända, utgjort ett mycket viktigt led i förvaltningsorganisationen;

och när densamma likväl nu, icke utan tvekan från min sida,

föreslås till indragning, vill jag för min del — och härvid vet jag mig

äga stöd hos Eders Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande — lämna

kronofogdekåren över huvud det allra bästa vitsord att hava fullgjort

sina åligganden redligt och till statsförvaltningens sannskyldiga bästa.

Jag övergår nu till att i allmänna drag framlägga min

2. Plan för den nya organisationen.

Enligt planen skulle tjänstemännen inom fögderiförvaltningen utgöras

av liäradsskrivare och länsmän, varjämte såsom nämnts tillsättes

en ny, länsmännen överordnad befattningshavare, av de sakkunniga

benämnd landsfiskal.

Den huvudsakliga fördelningen av göromålen mellan tjänstemännen

framgår av följande redogörelse.

Debiteringen av kronoutskylder verkställes av häradsskrivaren i hittills

vanlig ordning och kronoutskylderna upptagas å debetsedel, upprättad

enligt formulär, som fastställes i sammanhang med det nya uppbördsreglemente,

vartill förslag uppgjorts. Vid debetsedeln är fogad en

av häradsskrivaren utskriven, genom perforering frånskiljbar skattepostanvisning,

utställd å Kungl. Maj:ts befallningshavande, och torde blanketten

härtill få fogas bland bilagorna till propositionen (bilaga A). Debetsedlarna

med tillhörande skattepostanvisningar skola sist tio dagar före

uppbördsterminens början med allmänna posten kostnadsfritt sändas till

de skattskyldiga.

Särskild debetsedel skall utfärdas för varje skattskyldig man, vilkens ålder vid

utgången av det år, för vilket utskylderna påförts honom, icke understiger 21 år,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

•JO

samt för en var annan skattskyldig, som är särskilt för sig mantalsskriven eller som

har att utgöra bevillning av fast egendom samt av inkomst eller inkomst- och förmögenhetsskatt

eller att erlägga pensionsavgift enligt 15 § lagen om allmän pensionsförsäkring.

Likaledes skall särskild debetsedel utfärdas åt fastighetsägare för varje

honom tillhörig fastighet, därest han vid mantalsskrivningen eller sedermera, dock

senast före prövningsnämndens sammanträde, därom gör framställning. Debetsedlarna

med tillhörande skattepostanvisningar sändas — öppet och således okuverterade —

till de skattskyldiga under den adress, som i mantalslängden antecknats eller blivit

hos häradsskrivaren anmäld.

Uppbörden av de i uppbördsbok^!! debiterade kronoutskylderna sker

för landet genom postverkets försorg och försiggår under allmän uppbördstermin

från och med den 21 november till och med den 5 december

varje år. För erläggande av kronoutskylder och dylikt (krigskonjunkturskatt,

arrendemedel m. in.), som finnas upptagna i särskild

av häradsskrivaren upprättad uppbördslängd, äger länsstyrelsen, där så

befinnes böra ske, efter samråd med generalpoststyrelsen, bestämma

särskild uppbördstermin. Eljest uttagas sådana utskylder i enlighet med

vad länsstyrelsen i värjo särskilt fall bestämmer.

Sker uppbörd genom postverket, har den skattskyldige att, med

företeende av den för honom utfärdade debetsedeln jämte bifogade skattepostanvisning,

under uppbördstermin portofritt inbetala de honom påförda

kronoutskylder å vilken fast postanstalt som helst inom riket. Där beloppet

överstiger ettusen kronor, bör betalningen helst ske medelst en

å postverket ställd postremissväxel, utfärdad av riksbanken eller annan

bank, för vilken Kungl. Maj:t fastställt reglemente.

Efter det postanstalten mottagit likvid för skattepostanvisning, frånskiljer

och behåller postanstalten skatteanvisningen samt återställer till

den skattskyldige debetsedeln, kvitterad och avstämplad i överensstämmelse

med anvisningen å debetsedeln.

Därest någon vill begagna sig av honom enligt 15 § lagen om allmän pensionsförsäkring

medgiven rätt att särskilt erlägga pensionsavgift eller del därav, har han

att enligt formulär, som tillhandahålles å postanstalten, utskriva särskild å Kungl.

Maj:ts befallningshavande utställd skattepostanvisning.

När vederbörande uppbördstermin tilländagått, emottager postverket icke vidare

kronoutskylder. Ej heller emottager postverket i vidare mån än förut sagts kronoutskylder

till annat belopp än som å debetsedeln finnes upptaget.

Det närmare förfarandet med uppbörden har generalpoststyrelsen

utvecklat i utlåtande, som finnes avtryckt i den av mig förut omnämnda

promemorian den 31 augusti 1916 sid. 65 ff.

Av utlåtandet framgår, att postverket beräknat ersättningen för bestyret

med kronouppbörden till 180,000 kronor pr år, därav emellertid

postverkets verkliga utgifter belöpa sig till omkring 100,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Redovisningen och r estindrivning en. Sedan de inbetalda skattepostanvisningarna

ankommit till postkontoret i residensstaden, insätter postkontoret

dag för dag anvisningarnas sammanlagda belopp i vederbörande

riksbankskontor för länsstyrelsens räkning å statsverkets giroräkning,

varvid avlämnas, förutom för riksbankens bokföring erforderlig insättningsnota,

dubbla reversal å beloppet. Det ena reversalet, försett med

riksbankskontorets kvitto å beloppet, återställes till postkontoret, varjämte

det andra reversalet med åtecknat bevis, att medlen tillgodoförts

statsverkets giroräkning, av riksbankskontoret vid kassatimmens början

påföljande dag översändes till landskontoret, som bokför de influtna

medlen under depositionstitel. Postkontoret redovisar, mot kvitto, skattelikviden

till landskontoret med det från riksbanken erhållna kvitterade

reversalet jämte tillhörande skattepostanvisningar, varvid postkontoret

tillika överlämnar en över anvisningarna uppgjord förteckning.

Landskontoret, dit häradsskrivarna efter skatteanvisningarnas utsändande överlämnar

uppbördsboken, har att i densamma anteckna den genom postverket inbetalta

uppbörden samt att upprätta restlängder över den under uppbördstiden icke influtna

uppbörden.

Dessa restlängder upprättas genom kopiering i två — eventuellt tre — exemplar

för varje socken eller fjärdingsmansdistrikt, varvid restposterna erhålla nummer i löpande

följd. Ena exemplaret stannar i landskontoret, medan det eller de andra utsändas

till länsmännen med order om resternas indrivning och redovisning, varvid är att

märka, hurusom länsmannen såsom utmätningsman har att enligt upprättat förslag

till nytt uppbördsreglemente påkalla handräckning jämväl såvitt rörer indrivning på

främmande ort av inom hans distrikt debiterade restantier. Med ledning av uppbördsböckerna

och restlängderna verkställer landskontoret omföring på vederbörliga titlar

av de av postverket i riksbanken insatta (»deponerade») uppbördsmedlen.

Av utmätningsman å landet indrivna kronoutskylder, vilka ej böra till annan,

som begärt handräckning, redovisas, skola av länsmännen för länsstyrelsens räkning

i riksbanken insättas (deponeras) sjunde söckendagen före varje månads utgång.

Samtidigt sänder länsmannen till landskontoret uppgift på de poster i restlängderna,

som ingå i de av honom under månaden i riksbanken insatta medlen. Landskontoret

annoterar i restlängderna betalningarna enligt nämnda uppgifter samt verkställer,

sedan uppgifterna summerats och sammandrag över dem upprättats, omföring på

behöriga titlar, därvid uppgifterna med sammandrag jämväl utgöra bilagor till omföringsbeslutet.

Över uppbördsmedel, vilka enligt vunnen utredning skola avkortas eller avskrivas,

upprätta länsmännen, å blankett med samma uppställning som restlängden

och särskilt för utskylder som skola avkortas och särskilt för dem som skola avskrivas,

förteckningar med angivande av den skattskyldiges namn och hemort samt

utskyldsbelopp. Sådana förteckningar med tillhörande verifikationer insändas till

länsstyrelsen för behörig åtgärd vissa gånger årligen. Landskontoret granskar förteckningarna

med tillhörande handlingar, fullständigar dem, avräknar poster, som anses

icke kunna till avkortning eller avskrivning godkännas, samt upprättar särskilda

sammandrag över samtliga förteckningar av vartdera slaget. Sedan länsstyrelsen därefter

meddelat beslut, gemensamt för alla länsmansdistrikten, rörande avkortning och

avskrivning, annoterar landskontoret beslutet i restlängderna,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

31

I månaderna juni och december hava länsmännen att sjunde söckendagen före

månadens utgång till landskontoret avlämna över då utestående rester upprättad förteckning

med anteckningar om vidtagna åtgärder och uppkomna hinder för indrivningen.

Längderna, som upptaga de restskyldigas namn och hemvist samt utskyldsbelopp,

upprättas särskilt för utskylder beroende på inhibition, särskilt för övriga utskylder.

Landskontoret kompletterar förteckningarna samt upprättar sammandrag över dem.

Landskontoret har att för varje länsmansdistrikt föra räkning å blankett med

samma uppställning som uppbördsboken. Räkningen upptager för varje månad summariskt

i debet: oredovisad uppbörd från föregående månad, uppdebiterade medel,

exempelvis på grund av kammarrättens utslag och länsstyrelsens därå meddelade

order, samt eventuellt gottgjord överleverering; i kredit: i riksbanken insatt — av

landskontoret genom omföring från deponerade medel på titlar fördelad — uppbörd,

avkortade utskylder, därest avkortning eller avskrivning skett under månaden, och

oredovisad uppbörd jämte eventuell överleverering.

Aven om bötesredovisningen är förslag till nya bestämmelser upprättat.

I huvudsak innebär detta samma anordning för indrivning och

redovisning av böter, som ovan angivits beträffande kronoutskylder.

Domstolars och ämbetsmyndigheters saköreslängder för landsbygden — i dubbla

exemplar för varje länsmansdistrikt — insändas till länsstyrelsen, som utsänder

ena exemplaret till vederbörande länsman med order om indrivning, verkställighet

och redovisning. Länsmännen insätta i riksbanken genom dem indrivna böter

samt avlämna månadsrapporter, avkortningslängder och restredogörelser i huvudsakligen

enahanda ordning som i fråga om kronoutskylder.

I landskontoret föres särskilt för varje länsmansdistrikt räkning, grundad på

länsmännens rapporter, avkortnings- och avskrivningslängder med länsstyrelsens i

fråga om dessa meddelade beslut, samt restlängder och förteckningar över avtjänta

böter. Sådan räkning avslutas månadsvis.

Inflyttningen i landskontoret på förenämnda sätt av redovisningen

utav utskylder och böter möjliggör en högst avsevärd förenkling beträffande

länens räkenskaper och underlättar den ständiga översikt av

statsinkomsternas tillflöde, som man velat vinna genom de månatliga,

för någon tid sedan införda kassarapporterna till statskontoret men som,

med den organisation länens räkenskapsväsen hittills ägt, icke kunnat i

önskvärd utsträckning ernås.

Landskontorets här ovan nämnda månadsredogörelser kunna utgöra den primära

räkenskapen för länens landsbygd. För städer med egen uppbördsförvaltning ändras

den nu föreskrivna redovisningsordningen så till vida, att magistraten näst sista

helgfria dag i varje månad på titlar levererar under månaden influten uppbörd samt

därvid till landskontoret insänder så beskaffad redogörelse, som landskontoren upprätta

för varje länsmansdistrikt. Redogörelserna åtföljas av verifikationer över utskylder,

vilka enligt beslut under månaden avkortats eller avskrivits. Vid redogörelserna

för juni och december fogas dessutom specifik restredogörelse. För bötesindrivningen

lämna magistraterna redovisning genom liknande månadsredogörelser som

nyss sagts.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Vid en sådan anordning kunna de nuvarande specialräkningarna för fögderier

och städer likasom landskontorets specialräkning alldeles försvinna. Ej heller landsboken

blir vidare erforderlig.

Länsräkenskaperna skulle komma att inskränka sig till inkomst- och utgiftsjournaler

samt inkomst- och utgiftsböcker jämte de på dem uppbyggda månatliga

kassarapporterna till statskontorets riksbokslutsbyrå, allt anordnat i huvudsaklig

överensstämmelse med vad redan är jämlikt nådigt brev den 17 december 1915 föreskrivet

för länsstyrelsernas redovisning för inkomster och utgifter för domänstyrelsen.

Därjämte skulle hos länsstyrelsen föras särskilda böcker och liggare beträffande

alla de redovisningsförhållanden, vilka icke komma till uttryck i kassabokföringen,

men varom upplysning ständigt bör finnas att tillgå å landskontoret. Ur dessa böcker

och liggare skulle kammarrätten erhålla för dess granskning av länens redovisningar

erforderliga uppgifter eller sammandrag.

Då kassarapporterna avsändas till statskontorets riksbokslutsbyrå, böra de åtföljas

av därtill hörande verifikationer. Sedan rapporterna blivit i och för rikshuvudboken

bearbetade, böra de jämte verifikationer överlämnas till kammarrätten på enahanda

sätt, som redan är föreskrivet för domänförvaltningens räkenskaper.

Det torde böra uppdragas åt statsbokföringskommittén att utarbeta de närmare

detaljerna av denna redovisningsordning. Enligt vad jag inhämtat, lärer något hinder

icke möta för denna kommitté att under innevarande år fullgöra ett sådant uppdrag

i så god tid, att den nya redovisningsordningen kan tillämpas från och med 1918

års ingång.

Förslag har uppgjorts till omarbetning av 1878 års förordning angående

förändrade föreskrifter om utmätning för krono- och kommunalutskylder

m. m., avseende att bestyret med kommunalutskylders indrivning

lägges å kronolän smannen.

Om vissa regler i syfte att å kronans vägnar öva tillbörlig kontroll

över de kommunala restantiernas indrivning har jag för avsikt att

yttra mig närmare under avdelningen om kontrollen. De finnas för

övrigt naturligen intagna i sist berörda författningsförslag.

Exekutionsväsendets anförtroende åt kronolänsmännen i nära överensstämmelse

med vad som föreslogs i 1909 års proposition föranleder

vissa ändringar i utsökningslagen och dithörande författningar, varom förslag

skall föreläggas Kungl. Maj:t och riksdagen. Förslaget ansluter

sig till de sakkunnigas uttalande i detta ämne, vartill jag ber att få

hänvisa. Med den kontroll, som ligger såväl i ett föreslaget stadgande

om direkt översändande av redovisning till utmätningssökande, även om

han det icke begärt, som ock uti ifrågasatta föreskrifter om obligatoriskt

utfärdande av mottagningsbevis, om månatlig insättning i riksbanken av

inneliggande exekutionsmedel, som av någon anledning icke böra till

vederbörande utsändas, samt genom föreslagna inventeringar hos länsmännen

och föreskrivna dagboksutdrags insändande, torde alla invänd
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

33

ningar mot länsmännens övertagande på eget ansvar av exekutionsväsendet

vara undanröjda.

Verkställighet av utslag i brottmål skall tillhöra kronolänsmännen

likasom förhållandet nu faktiskt är. Åliggandet lärer regleras genom de

nya instruktioner, som, i händelse omorganisationen beslutas, komma

att av Kungl. Maj:t utfärdas.

Om åklagarväsendet å rikets landsbygd får jag anledning att

yttra mig i det följande. Att länsmännen böra bibehållas såsom

allmänna åklagare, torde vara uppenbart, men en väsentlig ny kraft

tillföres åklagarväsendet genom landsfiskalen, vilken, på sätt jag får

tillfälle längre fram närmare omförmäla, skulle intaga en överåklagares

ställning i vissa avseenden. De lagändringar, som härav påkallas, torde

i sinom tid underställas Kungl. Maj:t och riksdagen.

Polisväsendet å rikets landsbygd ämnar jag närmare beröra i en

särskild avdelning längre fram.

Därigenom att, på sätt i det föregående yttrats, redovisningen för kronouppbördeu

i olikhet mot vad de sakkunniga föreslagit överflyttas på

landskontoren, har mantalsskrivningsbestyret å rikets landsbygd kunnat helt

och hållet förbliva ett häradsskrivarens arbete. Genom denna anordning

har jag trott mig tillmötesgå ett mycket allmänt, från såväl häradsskrivarna

själva som Kungl. Maj:ts befällningshavande uttalat önskemål.

Det synes mig ock ligga i sakens natur, att den, som skall verkställa

debiteringen, har det största personliga intresse av, att mantalsskrivningen

i möjligaste mån förrättas korrekt. Härigenom undvikes

fara för misstag och oegentligheter i debiteringsarbetet. Ett för mig

tungt vägande skäl att göra denna avvikelse från de sakkunnigas förslag

har också varit den synpunkten, att kronolänsmännen härigenom komma

att till förmån för sin polisverksamhet befrias från det mera eller

mindre bindande kontorsarbete, som ovedersägligen innefattas i mantalsskrivningsbestyret.

I själva verket innebär förslaget i denna del, att

häradsskrivarens tjänsteställning i stort sett lämnas orubbad.

Borgerlig vigsel förrättas enligt lagen om äktenskaps ingående och

upplösning den 12 november 1915 på landet av kronofogden ävensom,

där Konungen för visst område det medgiver, av den som Kungl. Maj:ts

befallningshavande särskilt förordnar till vigselförrättare.

Då fråga nu är, att kronofogdetjänsten skall indragas, erfordras

ändring i berörda lag. Tidigare har av de sakkunniga föreslagits, att

förrättningen borde anförtros domhavandena, och rikets hovrätter, som

i sådant avseende hörts, hava icke motsatt sig en sådan anordning.

För min del är jag dock förhindrad att lämna detta förslag min anslut
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 haft. (Nr 211.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

ning företrädesvis av följande skäl. Det är nämligen av stor vikt, att

lagstiftningen för de fall, då borgerlig vigsel skall ske, genom undanröjande

av sådant, som vållar nupturienterna onödig omgång och kostnad,

underlättar förrättningens verkställande. Exempelvis är det mig

bekant, hurusom inom Norrbottens län med dess stora avstånd kostnaden

för en resa till kronofogden nödgat vederbörande att uppskjuta

vigselförrättningen, till dess kronofogden för uppbördsstämma eller av

annan anledning besökt orten. Då nu domhavandenas antal i det närmaste

sammanfaller med kronofogdarnas, skulle en överflyttning av bestyret

från de senare till de förra icke verka till önskvärd lindring i kostnaden.

Däremot håller jag före, att ifrågavarande förrättning, vilken

väl till sin natur är grannlaga och ställer på förrättningsmannen en

viss fordran på förmåga att iakttaga de juridiska formerna, dock med

hänsyn till de klara anvisningar, som nu meddelats enligt nådiga förordningen

i ämnet den 3 december 1915, bör alltför väl kunna anförtros

kronolänsmännen. Därigenom skulle i anseende till denna kårs

talrikhet betänkligheterna i avseende på nupturienternas kostnader högst

väsentligt bortfalla.

Denna synpunkt har jag givit uttryck för vid den rådplägning jag

i detta ämne haft med chefen för justitiedepartementet, på vars föredragning

det lär ankomma att en lagändring i angivet syfte kommer

till stånd.

Likasom mantalsskrivningen enligt mitt förslag fortfarande kommer

att vila å häradsskrivaren, bör denne framgent såsom hittills upprätta

inskrivning slistor rörande värnpliktiga.

Markegång ssättning en bör regleras genom ett inom vederbörande

departement utarbetat författningsförslag, som kommer att i laga ordning

inför Kungl. Maj:t föredragas. Förslaget innebär, att kronofogdens

nuvarande bestyr i detta hänseende skall övertagas av häradsskrivaren.

3. Tjänstemännen inom fögderiförvaltningen samt deras tjänsteställning.

a. Landsfiskalerna.

Nödgas man, såsom jag nu håller före, utgå från den förutsättningen,

att en såsom nödvändig ansedd lönereglering för fögderiförvaltningen icke

kan genomföras utan att kronofogdetjänsten indrages, gäller det att tillse,

att den nya organisationen inrättas på bästa sätt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. 35

Med undantag för vad utav kronofogdens förnämsta göromål enligt

det föregående avsetts att läggas på andra organ skall enligt den inom

departementet utarbetade organisationsplanen en eller i undantagsfall

två landsfiskaler för varje län övertaga kronofogdens alla övriga väsentliga

bestyr, av vilka kontrollen samt polis- och åklagarväsendet

tilldraga sig den största uppmärksamheten.

På landsfiskalens kompetens och ställning inom förvaltningen kommer

organisationens värde att icke* oväsentligt bero.

I avseende å kompetensen synes böra krävas, att vederbörande avlagt

sådan akademisk examen, som erfordras för domarkallet, under någon

tid själv utövat domarämbete och under minst sex månaders tid

följt arbetena vid större stads polisväsende samt brottmålsförhandlingarna

vid dess underdomstol. Med dylik utbildning synes mig en sådan tjänsteman,

om han eljest besitter personliga egenskaper lämpade för sitt blivande

kall, böra äga synnerligen goda förutsättningar att bliva en duglig

chef för polisväsendet i sitt distrikt ävensom öva nödigt inseende över

åklagarkallet därstädes.

Enligt det inom departementet utarbetade förslaget till instruktion

för landsfiskalen är han ock avsedd att närmast under Kungl.

Maj:ts befallningshavande vara polischef inom sitt distrikt, vilken ställning

naturligtvis icke hindrar honom, när förhållandena det påkalla,

att personligen ingripa såsom polisman; men han skall därjämte äga

åklagarmyndighet och hava inseende över åklagarkallet. Han bör sålunda,

i den mån anledning därtill förekommer och omständigheterna

det tillåta, vara tillstädes och med uppmärksamhet följa övriga allmänna

åklagares verksamhet vid häradsrätterna samt i förekommande

fall med råd och upplysningar biträda dem i denna deras tjänstutövning.

Landsfiskalen bör ock vara berättigad att från nämnda åklagare

erhålla rapport om vad i åklagarhänseende på varje tid i deras distrikt

förekommer av den vikt, att det bör komma till landsfiskalens kännedom.

tiar Kungl. Maj:ts befallningshavande åt landsfiskal uppdragit

visst åtal, och är i sådant fall förberedande undersökning redan av

underordnad åklagare i orten anställd, har landsfiskalen att utan dröjsmål

granska undersökningen och att därutinnan, om så erfordras, själv

eller med tillkallat biträde av annan vederbörande polisman söka bereda

nödig fullständighet. Sedan kronolänsman eller vederbörande poliskommissarie

verkställt häktning eller beslag eller anhängiggjort åtal, bör

dock landsfiskalen icke utan Kungl. Maj:ts befallningshavandes särskilda

förordnande äga rätt att ingripa i målet. Övriga enskildheter i instruk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung1. Må]ds Nåd. Proposition Nr 211.

tionsförslaget på nu ifrågavarande område såsom om landfiskalens ledarställning,

när större polisstyrka är å en ort samlad, m. in., torde jag

bär kunna förbigå.

Men landsfiskalens tjänstverksamhet bör ingalunda inskränka sig

till polis- och åklagarkallet. Sålunda bör landsfiskalen närmast under

länsstyrelsen öva inseende över länsmäns verksamhet för exekutionsväsendet,

inventera deras medelsförvaltning och öva inspektion över

deras allmänna tjänstverksamhet. Denna inspektion har jag tänkt

mig skola äga rum företrädesvis genom på obestämda tider minst en

gång årligen företagna besök å vederbörandes tjänsterum, varvid med

ledning jämväl av från Kungl. Maj:ts befallningshavande inhämtade

upplysningar och uppgifter granskning äger rum av dagboken i utsökningsmål

med verifikationer, handräcknings- och övriga diarier,

kassajournal, brevkoncept, postbok samt inneliggande, oredovisade restlängder

å oguldna krono-, kommunal- samt andra utskylder och avgifter.

Landsfiskalen bör ock kunna utav Kungl. Maj:ts befallningshavande

anlitas för att hålla sammanträden med menighet inom länet, för att

utföra kronans talan i rättegångar eller eljest ävensom för att biträda

vid beredning av på Kungl. Maj:ts befallningshavande ankommande mål

och ärenden, som länsstyrelsen uppdrager åt honom och som prövas av

beskaffenhet att ej vålla hinder i de bestyr, som enligt instruktionen

eller eljest lagligen åligga landsfiskalen.

Slutligen har uti instruktionsförslaget inryckts såsom en uppgift

för landsfiskalen, att han på sina resor bör vinnlägga sig om att inhämta

tillförlitlig kännedom om näringarnas tillstånd, om förhållandena

inom tätare bebyggda samhällen, som han besöker, om vägars och

andra allmänna kommunikationers tillstånd och behov o. s. v. samt,

när skäl därtill förekommer, hos Kungl. Maj:ts befallningshavande göra

framställning i sådana eller andra därmed likställda allmänna angelägenheter.

Genom dessa antydningar torde en i möjligaste mån fullständig

bild givits av den föreslagna nya landsfiskalsbefattningens mål och uppgifter.

Men ett mycket väsentligt spörsmål är icke ännu av mig berört,

nämligen den frågan, huruvida landsfiskalen skall inrangeras inom

länsstyrelsen eller få sin plats fristående inom förvaltningen.

Länsstyrelserna ha i detta hänseende uttalat skilda meningar. Några

hålla före, att landsfiskalens ställning, visserligen med subordination under

Kungl. Maj:ts befallningshavande, bör i övrigt vara fristående, medan

andra fordra, att institutionen bör inordnas i länsstyrelsen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Jag har för min del omfattat den senare meningen. Jag vill

dock i detta sammanhang nämna, att enligt min mening i de tre nordligaste

knstlänen, där två landsfiskaler föreslås, en var av dem bör få

sitt särskilda distrikt geografiskt avdelat, Kungl. Maj:ts befallningshavande

dock obetaget att vid förfall för den ene av landsfiskalerna kunna

för särskilt fall, då vikarie icke i laga ordning tjänstgör, uppdraga åt

den andre visst tjänstbestyr i den förres ställe. Jag kan således icke

förorda Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Västernorrlands län förslaa\

att dess bäersre landsfiskaler skola utan särskilda distrikt efter

Kung]. Maj:ts befallningshavandes föreskrift i varje fall tjänstgöra.

Härav skulle enligt min mening vållas slitningar, och det ansvar, som

måste vila på tjänstemännen, skulle bli delat med därav följande olägenheter.

Genom landsfiskalens inordnande i länsstyrelsen vinnas enligt min

uppfattning vissa bestämda fördelar. Hans kontrollerande verksamhet

blir därigenom i sin ordning kontrollerad. Jag har sålunda tänkt mig,

att landsfiskalens tjänstresor skulle i varje fall anmälas hos Kungl.

Maj:ts befallningshavande. Genom en sådan anordning får länsstyrelsen

anledning att pröva och bedöma, i vad mån landsfiskalens tjänstverksamhet

på varje tid kan tagas i anspråk för länsstyrelsens eget

arbete. Slutligen och då det är av vikt, att landsfiskalens ämbetspost

även i hans frånvaro öppnas och diarieföres, kommer länsstyrelsen att

genom tjänstens inordnande i länsstyrelsen kunna draga försorg därom.

Med få ord sagt uppkommer genom en sådan anordning den intima

samverkan mellan länsstyrelsen och landsfiskalen, vilken utan tvivel är

nödig för ett rätt tillgodogörande av den senares verksamhet i förvaltningen.

Åt allt detta kommer naturligtvis att genom erforderliga bestämmelser

givas uttryck i instruktionen.

Såsom följd av landsfiskalens sålunda planlagda ställning inom länsstyrelsen

anmärker jag här, att icke något särskilt anslag till förvaltningskostnad

erfordras.

Däremot återstår en fråga, vilken icke ännu hunnit utredas, nämligen

huruvida nödig tjänstlokal allestädes kan inom vederbörande landstatshus

beredas landsfiskalen. Att så flerstädes kan ske, därom råder

nog ej tvivel. Men lika visst erfordras, att döma av länsstyrelsernas

vttranden, i ett och annat län förhyrande av lokal i landstatshusets närhet

eller särskild kostnad för att därinom aptera passande lokal.

Innan jag lämnar ämnet, bör jag tillägga ännu några ord. Jag

har i det föregående angivit, att jag ämnar föreslå inrättande av en enda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

landsfiskalstjänst i varje län utom de tre nordligaste kustlänen, där antalet

i vart och ett skulle bliva två. Behovet av två dylika tjänstemän

i dessa län betingas enligt min åsikt dels av de stora avstånden, dels av

den betydande trävara- och gruvindustrien samt dels och icke minst av

det nydaningsarbete, som på snart sagt alla områden där pågår och

varvid Kungl. Maj:ts befallningshavande, när kronofogdetjänsten indrages,

otvivelaktigt har behov av två funktionärer emellan sig och kronolänsmännen.

Men jag är icke lika viss, att icke även i ett och annat

av de sydligare länen omständigheterna snart nog skola göra behovet

av två landsfiskaler oavvisligt. Jag tänker härvid närmast på de bägge

skånelänen med deras täta befolkning och livliga samfärdsel, på Göteborgs

och Bohus län med dess många fisklägen och länets långsträckta

utbredning samt även på Ålvsborgs län, där förhållandena framdeles

måhända kunna betinga ytterligare en arbetskraft av nu ifrågavarande

art. Men jag har icke, innan erfarenheten klart visat behovet av ytterligare

landsfiskalstjänster, velat ifrågasätta löner till flera tjänstemän än

de förut angivna. Jag har allenast velat förbereda därpå, att ifall organisationen

nu godkännes, Eders Kungl. Maj:t törhända snart nog kan

finna sig nödgad att av riksdagen utverka anslag för landsfiskalskårens

förstärkning i ett eller annat län.

Detta är i korthet vad jag har att anföra rörande det nya landsfiskalsinstitutet.

Aven om jag icke är blind för att detsamma, så organiserat

som jag nu angivit, företer brister, vilka dock efter vunnen erfarenhet

lära stå att avhjälpa, synes mig likväl institutionen kunna antagas

komma att bereda lantregeringen en tillfredsställande ersättning för

kronofogdekåren särskilt beträffande polis- och åklagarväsendet. Visst

är, att utan landsfiskal^ änstens inrättande jag icke kan tillstyrka ett

övergivande av den nuvarande organisationen.

b. Hä råd s sk ri varu a.

De sakkunniga hava föreslagit, att häradsskrivarnas nuvarande åliggande

rörande redovisningen måtte vid kronofogdetjänstens indragning

utsträckas att omfatta jämväl kronofogdarnas göromål med avseende å

redovisningen för kronoutskylder m. m., vilket med andra ord innebär,

att häradsskrivarna skulle från länsmännen mottaga redovisning

för restindrivningen och verkställighet av bötesbeslut samt öva kontroll

över länsmännens verksamhet härutinnan, ävensom att häradsskrivarna

skulle avfatta icke blott såsom nu debet i fögderispecialräkningen

utan ock räkningens kredit. Däremot skulle den lindring be
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

träffande mantalsskrivningen beredas häradsskrivarna, att kronolänsmännen,

var för sitt distrikt, enligt av häradsskrivarna upprättade s. k. stommar

borde förrätta mantalsskrivningen och verkställa föreskriven komplettering

därav.

Såsom jag redan i organisationsplanen antytt, har jag icke kunnat

ansluta mig till detta förslag utan anser, att häradsskrivaren bör bibehållas

vid mantalsskrivningsbestyret, varemot redovisningen för kronouppbörden

m. m. bör förläggas till landskontoret.

I själva verket kommer således enligt mitt förslag häradsskrivartjänsten

att bibehållas väsentligen orubbad och tjänstinnehavaren att i

stort sett befrias från befattning med räkenskapen.

c. Kronolänsmäimeii.

Enligt den organisationsplan, varom nu är fråga, skola länsmännen

bibehållas vid sina nuvarande åligganden och därjämte få sig ålagda

vissa andra göromål.

Länsmännen verka redan nu i stort sett såsom utmätningsman

och restantieindrivare på landet, låt vara under kronofogdens tillsyn

och ansvar. I överensstämmelse med vad som föreslogs i 1909

års proposition om fögderiförvaltningen och då lämnades utan invändning

av riksdagen, ingår också i den organisationsplan, jag nu

framlägger, att länsmännen skola bliva utmätningsmän på eget ansvar,

allenast med undantag för exekutiv försäljning av fast egendom

eller av fartyg, som i 94 § utsökningslagen sägs, likasom ock för fördelning

av köpeskilling för fast egendom eller för lös egendom i fall,

då enligt 140 eller 141 § utsökningslagen sammanträde för fördelningen

erfordras.

Såsom stöd för reformen i denna del kan jag åberopa vad chefen

för civildepartementet yttrade i sitt anförande till statsrådsprotokollet den

29 januari 1909: »En''förändring i ovan antydd riktning synes mig icke

allenast överensstämma med rådande praxis, enligt vilken, på sätt jag

förut uppvisat, kronofogdarna redan nu i stor omfattning överlämna åt

länsmännen att på kronofogdens ansvar verkställa utmätningar, utan

reformen är även, enligt min uppfattning, ägnad att tillmötesgå det

rätt allmänt uttalade önskemålet av exekutionskostnadernas nedbringande.

)) Men naturligen har jag låtit mig angeläget vara att åstadkomma

bästa möjliga kontroll för redovisningen ej allenast gent emot

Kronolänsmännen

såsom utmätningsman.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts .''Nåd. Proposition Nr 211.

Kronolänsmännens

kompetens

och utbildning.

allmänheten, i vad rör till verkställighet inlämnade utslag, utan ock i

förhållande till landskontoret i fråga om kronoutskyldsrestantier och

böter, samt till kommunala myndigheter beträffande resterande kommunala

utskylder och prästlöneavgifter. Härom torde jag få tillfälle att

vidare yttra mig, då jag kommer in på frågan om kontrollen.

I detta sammanhang vill jag endast påpeka en omständighet,

vilken jag i fråga om förenkling i administrationen och tidsbesparing

tillmäter desto större betydelse, som det gäller att för kronolänsmännen

underlätta den arbetsprestation, som enligt reformen kommer

att vila på dem.

Såsom bekant är det i allmänhet Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som beslutar om förvandling av böter. Men innan sådant beslut meddelas,

måste vara styrkt, att den sakfällde saknar tillgångar till böternas

gäldande. I distrikt med en stor mängd sakfällda personer

utgöra dessa utmätningsbesök en oerhörd tunga för förrättningsmännen.

När emellertid bristande tillgång konstaterats — och sådant sker vid

första utmätningsförsöket i otaliga fall — har utmätningsmannen att

begära beslut om förvandling. Omsider ankomma förvandlingsbesluten,

och det gäller nu att, om fattigdom fortfarande visas, införpassa

den sakfällda för böternas avtjänande. Således bliva i ett mycket

stort antal fall tvä utmätningsbesök av nöden, vilket ju icke skulle erfordrats,

om böterna på förhand varit förvandlade. Ett preliminärt förslag

till förändrade bestämmelser om bötesförvandling och bötesredovisning

upptager i dessa avseenden betydande förenklingar, varigenom en

omfattande börda skulle, om förslaget genomföres, bli avlyftad från

kronolänsmännens och andra bötesindrivares axlar.

Av vad nu yttrats synes naturligen böra följa ej allenast, att statens

garanti enligt lagen den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i

vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman, bringas

att omfatta medel, dem länsmannen såsom utmätningsman har om

händer, utan ock att till länsmannen såsom utmätningsman utsträckes

föreskriften om de i förordningen den 10 juli 1899 föreskrivna inventeringar,

ävensom att länsmannen i sin nu nämnda egenskap får till tjänståliggande

att föra dagbok i utsökningsmål och sådan dagbok, som i 10 §

av förordningen den 12 juli 1878 är för stadsfogde föreskriven i fråga

om uppbördsrestantier. Härom komma förslag att Kungl. Maj:t och

riksdagen föreläggas.

En viktig fråga, som oberoende av den föreliggande organisationsplanen

måste lösas, är den om kronolänsmännens kompetens och utbildning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Fögderiförvaltningskommittén har i sitt betänkande (sid. 166 tf.) utförligt

behandlat detta ämne, och det torde icke vara av nöden att jag

nu återger vad där yttrats. För min del hyser jag den åsikten, att, även

om ett stort antal av rikets kronolänsmän till följd av studier och

praktik besitter nödiga insikter såväl för åklagarkallet i allmänhet som

ock för handläggningen av utmätningsärendena, det dock är av nöden,

att staten höjer sina anspråk på länsmännens kompetens. Men då det

icke lärer böra ifrågasättas att såsom villkor för befordran till Trronolänsmanstjänst

fordra avläggandet av juridisk examen vid universitet,

torde staten böra på annat sätt försäkra sig om en bättre utbildning av

länsmanskåren. Nu gällande bestämmelser, nämligen kammarkollegiets

cirkulär till Kungl. Maj:ts befallningshavande den 21 januari 1842, böra

därför ersättas med skärpta kompetensfordringar. Uppenbart är emellertid,

att man under övergångstiden måste låta sig nöja med nuvarande

tjänstinnehavare, även om hos en och annan brister i utbildningen äro

tillfinnandes.

Förslag om skärpta kompetensfordringar är under utarbetande, och

torde jag här böra omförmäla de grunder, som man härutinnan avsett att

få fastslagna. Så skulle för kompetens till kronolänsmanstjänst fordras

avlagd realskoleexamen eller annat kunskapsprov, som, enligt vad särskilt

är stadgat, må kunna ersätta sagda examen, vidare en förberedande

tjänstgöring hos kronolänsmän eventuellt hos kronofogde under c:a

11 /2 år samt hos länsstyrelse under c:a b''2 år, ävensom avlagd kronolänsmansexamen,

enligt vad särskilt skulle bestämmas, samt tjänstgöring

under c:a 6 månader vid poliskår i stad, där detektivpolisavdelning

finnes.

Vad angår nyssnämnda krono! änsmansexamen, kunna, på sätt av

fögderiförvaltningskommitténs betänkande framgår, flera anordningar för

dess avläggande ifrågasättas.

För min del har jag tänkt mig såsom lämpligt, att för ynglingar,

som förbereda sig till inträde i kronolänsmanstjänst, i mån

av behov årligen skulle anställas examen å de tider och i de länsresidensstäder,

Kungl. Maj:t bestämmer, inför en kommission, bestående

av landshövdingen, om han är tillstädes, och de båda avdelningscheferna

i länsstyrelsen på stället samt en domhavande, vilken borde förordnas

av Kungl. Maj:t. Den, som vill ett visst år undergå länsmansexamen, skulle

till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, han tillhör, före utgången

av december månad nästföregående år ingiva ansökan och därvid foga, förutom

en avgift av förslagsvis 10 kronor, prästbetyg, utvisande att sökanden

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft. (Nr 211.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

åtnjuter god frejd och uppnått 21 års ålder, intyg att han är fri från

sjuklighet, svaghet eller kroppslyte, som kan anses menligt inverka på

utövandet av länsmanstjänsten, vidare intyg över avlagd realskoleexamen

eller annat kunskapsprov, som nyss är sagt, samt intyg att han besitter

kunskap och färdighet i enklare räkenskapsföring ävensom om föreskriven

förberedande tjänstgöring. Efter det Kungl. Maj :ts befallningshavande insänt

ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t, meddelar Kungl. Maj:t beslut,

i vilka länsresidensstäder länsmansexamen bör för året hållas — varvid

hänsyn tages till sökandenas boningsorter — varefter chefen för civildepartementet

hänvisar de sökande till någon av de residensstäder, där

examenskommissionen för året sålunda sammanträder. Särskilda bestämmelser

meddelas i fråga om kommissionens arbete och betygssättning

m. m.

Beträffande omfattningen av examinands juridiska insikter vore

naturligen önskvärt, att förhöret, oavsett utrönandet av hans kännedom

om gällande lag, kunde hänföra sig till någon passande lärobok i rättens

system. Åt lämpliga akademiska lärare lärer böra uppdragas

att, med understöd av statsmedel, utarbeta en för aspiranter till

kronolänsmanstjänst lämpad, praktiskt uppställd och konkret hållen

lärobok i alla de juridiska kunskapsgrenar, som för kronolänsmanskallets

utövande kunna erfordras. Efter en inledande översikt av begreppen

rätt, lag, lagtolkning, lagskipning och verkställighet borde följa vissa

delar av privaträtt, straffrätt, processrätt, förvaltnings- och finansrätt.

Det behöver knappast tilläggas, att avlagd examen vid juridisk

fakultet eller vid rätts- och statsvetenskapliga avdelningen av Stockholms

högskola utan vidare, framgent som hittills, bör berättiga sökande, som

eljest fyller kompetensvillkoren, att ifrågakomma till befordran till länsmanssyssla.

Tjänstemän, sålunda praktiskt och teoretiskt utbildade, anser jag

skola väl fylla måttet av de anspråk, man i vår tid ställer på kronolänsmännen;

och jag hyser den bestämda tilltro till kronolänsmanskåren

i sin helhet, att den skall veta att bära upp det drygare ansvar, som

i och med den nya organisationen, varmed följa avsevärt förbättrade

avlöningsförmåner för länsmännen, pålägges densamma.

Framdeles torde jag få inför Kungl. Maj:t anmäla förslag till de

bestämmelser i avseende på dispens från den ifrågasatta nya länsmansexamen,

vilka torde böra meddelas åtskilliga aspiranter, som avlagt

examen efter hittills gällande bestämmelser eller ock lång tid eljest praktiskt

förberett sig för befordran till ordinarie tjänst.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

d. Vissa av fögderifiirvaltniiigskoiniiiittén berörda si>ecialfrägor.

Förutom de förslag från fögderiförvaltningskommittén, som jag här

berört eller vidkommande polisväsendet får tillfälle behandla under särskild

avdelning, har kommittén gjort vissa hemställanden, som jag i nu

förevarande sammanhang bör i korthet omnämna.

Beträffande först exekutionsväsendets ordnande har kommittén (sid.

400) framhållit, att erinran med fog kunde göras mot stadgandet, att

landssekreteraren äger uppbära hälften av den provision, som utgår

ur köpeskillingen för av kronofogde utmätningsvis försåld fast egendom.

Kommittén har därför hemställt, att provision skall, även då försäljningen

äger rum annorstädes än å landskansliet, odelad tillfalla den, som förrättat

auktionen med därtill hörande köpeskillingslikvid. En dylik ändring av

gällande bestämmelser synes i och för sig befogad, och blir det än

mera genom den nya organisationen, då exekutiva fastighetsauktioner,

i den mån de ej förrättas å landskansliet, komma att anförtros åt

landsfiskal, tjänsteman hos länsstyrelsen eller annan härtill kompetent

person i orten. Jag har därför för avsikt att föreslå ändring i det

av fögderiförvaltningskommittén ifrågasatta syfte. I detta sammanhang

torde jag böra anmärka att, när numera provision utgår efter det vid

värderingen åsätta uppskattningsbelopp, givetvis icke den, som verkställt

värderingen, bör betros med förrättande av auktionen.

Kommittén har vidare (sid. 408 f.) till behandling upptagit spörsmålet,

huruvida icke bestämmelsen, att kronans uppbördsmän under alla förhållanden

är förbjudet att uppträda såsom rättegångsombud, må kunna upphävas.

Om med bestämmelsen, yttrar kommittén, åsyftas, att uppbördsman

icke må syssla med rättegångar åt enskilda, är den ej heller effektiv,

ty väl kan uppbördsmannen ej själv uppträda såsom ombud inför rätten,

men ingenting hindrar, såsom ock erfarenheten visar, att han är det verkliga

ombudet, som blott vid rätten använder eu av honom själv anskaffad

ställföreträdare. Något hinder för uppbördsman att uppträda såsom

rättegångsombud synes icke förefinnas i arten av hans verksamhet. Har

man med stadgandet avsett förekomma, att kronans uppbördsman skulle

vara av eventuellt ombudskap för en skattskyldig hindrad att hos denne

indriva utskylder eller böter, erfordras detsamma icke numera med hänsyn

till de gängse formerna för indrivningen.

Kommittén föreslår därför sådan ändring av sista punkten i 15

kapitlet 2 § rättegångsbalken, att kronans uppbördsmän i fråga om rätten

att föra andras talan varda likställda med Konungens betjänte i övrigt.

Provision för

exekutiv

fastighetsförsäljning.

Ang. ändring

av 15 kap.

2 §. R. B.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Ordningen för

länsmanstjänsfcers

tillsättande.

Nuvarande

landsfiskals
institutets
upphävande.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Då vid den av mig föreslagna ordningen den åberopade bestämmelsen

lika fullt synes tarva omarbetning, har på min hemställan förslag av

justitiedepartementet uppgjorts till ändring av nämnda lagrum.

I propositionen till 1908 års riksdag rörande landsstatens lönereglering

förordades, att länsmanstjänster skulle kungöras till ansökning lediga i

enahanda ordning, som är stadgad beträffande länsnotarie- och länsbokhållartjänster.

Då frågan om löneregleringen för fögderiförvaltningen föll,

har saken emellertid blivit vilande. Den har sedermera återupptagits av

fögderiförvaltningskommittén, som åberopar följande uttalande av löneregleringskommittén:

Med de viktiga uppgifter, som vore länsmännen anförtrodda,

måste det vara av betydelse att försäkra sig om så dugliga

sökande som möjligt, och den bästa garantien i sådant hänseende erbjöde

ovillkorligen befattningens kungörande offentligen till ansökning, på sätt

ansåges påkallat även i fråga om befattningar av vida mindre betydelse.

En dylik anordning kunde ju ej heller på något sätt sägas obehörigen

inkräkta på Kungl. Maj:ts befallningshavandes handlingsfrihet. Och det

syntes kommittén, som om ett kungörande till ansökning av lediga länsmansbefattningar,

i likhet med vad i fråga om länsnotarie- och länsbokhållare

änster vore stadgat, just skulle bidraga till att betaga tillsättningsproceduren

det sken av godtycke, som nu lättare kunde givas åt

densamma.

Kommittén biträder den av löneregleringskommittén uttalade mening

och hemställer (sid. 416) alltså, att föreskrift måtte meddelas därom, att

länsmanstjänster skola kungöras till ansökning lediga i enahanda ordning,

som är stadgad beträffande länsnotarie- och länsbokhållare''änster.

Detta förslag, som jag för min del också biträder, har jag för avsikt

att låta komma till uttryck vid de nya instruktioner, som erfordras,

därest omorganisationen vinner riksdagens bifall.

Fögderiförvaltningskommittén anför på ett ställe (sid. 407), att nuvarande

landsfiskalen enligt gällande instruktion visserligen vore avsedd att

vid inom hans distrikt varande domstolar och exekutionssäten icke blott i

brottmål föra den talan, vartill lag och sakens beskaffenhet föranleder, utan

jämväl utföra kronans talan i äganderätts- samt andra civila och ekonomiska

ersättnings- och tvistefrågor, men då landsfiskalen utan särskilt förordnande

av vederbörande myndighet finge anhängiggöra och utföra talan

endast i vissa brottmål, vore han i främsta rummet att anse såsom åklagare.

Institutionens betydelse vore numera huvudsakligen den, att vid

sådana tillfällen, då annan person än vederbörande kronofogde eller

länsman måste anlitas för bevakande av kronans talan i civila mål eller

utförande av åklagartalan i brottmål, en person funnes, som ej kunde

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

undandraga sig honom givet uppdrag att bevaka talan eller uppträda

såsom åklagare. »Ty har», säger kommittén, »motivet för institutionens

inrättande och bibehållande varit, att man antagit, det den ordinarie

kronobetjäningen ej skulle medhinna att utföra talan även i de mål, lör

vilka landsfiskal anlitas, eller ock att man velat lör införande av dessa

mål tillförsäkra sig en större skicklighet, än man trott sig i allmänhet

kunna förvänta hos den ordinarie kronobetjäningen, torde, på sätt löneregleringskommittén

anfört, detta ej vidare äga giltighet. Det visar sig

- nämligen, att av de 29 landsfiskalsbefattningar, vilka enligt 1912 års

statskalender voro besatta, 26 upprätthöllos av länsmän. Emot institutionens

behövlighet synes ock kunna åberopas, att i lyra län landsfiskalstjänst

ej finnes inrättad. För övrigt torde de fall, då landsfiskalerna

anlitas för avsedda uppdrag, vara sällsynta. Man begagnar sig,_dä,r

länsmännen ej användas, av kronofogdarna eller särskilt förordnade juridiskt

bildade personer.»

Under sådana förhållanden och då, i händelse länsmännens kompetens

bleve ökad i enlighet med kommitténs förslag, landsfiskalen än

mindre än hittills bleve behövlig såsom åklagare, hemställer kommittén,

med hänsyn till önskvärdheten av enhetlighet i åklagarväsendet, att landsfiskalsinstitutionen

måtte upphävas.

Justitiekanslern har i sitt utlåtande den 12 februari 1913 förklarat,

att hinder emot upphävande av den nuvarande landsfiskalsinstitutionen

ej mötte och att de nuvarande landsfiskalerna omedelbart borde

entledigas från sina förordnanden.

I anledning av vad sålunda anförts och då enligt det förslag jag i

det följande ämnar framställa länsmännen hädanefter skulle benämnas

landsfiskaler, vill jag föreslå, att den nuvarande landsfiskalsinstitutionen

skall upphöra med ingången av år 1918.

Fögderiförvaltningskommittén har vidare till behandling upptagit

en fråga, som, om än av mindre vikt för det allmänna, dock rättvisligen

torde tarva sin lösning. Jag åsyftar det å sid. 495 ff. berörda

förhållandet, att medan städernas polismän, då de vid anhållandet av

druckna eller vildsinta personer få sina påhavda kläder sönderrivna eller

skadade, på vederbörande polisverks bekostnad erhålla reparation av

kläderna eller ock nyanskaffning, så får å landsbygden polismannen

själv vidkännas förlusten i följd av den uppkomna skadan.

Kommittén anför härom, efter att hava relaterat en framställning

i ämnet, som gjorts av svenska polismannaförbundet, följande:

»Ifrågavarande framställning synes kommittén vara värd beaktande. Såsom i

densamma framhållits, kan det icke vara med billighet överensstämmande, att polis
-

Ersättning till

polismän för

liden skada i

visst fall

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Frågan om

länsmans skiljande

från

tjänsten genom

Kungl.

Maj:ts befallningshavandes

beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

män få av sin jämförelsevis ringa avlöning bekosta sådan skada å sina kläder, som

i framställningen avses. Det måste givetvis innebära en oegentlighet, att den ene

polismannen erhåller ersättning för dylik skada men den andre däremot icke, beroende

på huruvida den ersättningsskyldige äger tillgång till skadans ersättande eller ej. Då

vidare skadan uppkommit under åtgärd, som polisen på grund av sin tjänst haft

skyldighet att vidtaga, anser kommittén rättvisan bjuda, att staten ersätter ifrågavarande

skada. Någon avsevärd kostnad torde härigenom icke förorsakas statsverket,

och ett särskilt anslag för ändamålet erfordras icke, enär kostnaderna synas kunna

gäldas av annat anslag, exempelvis förslagsanslaget för tillfällig polisbevakning.

Lämpligt torde enligt kommitténs mening vara, att ersättningen, såsom i framställningen

ifrågasatts, utgår i samma ordning som ersättningar till vittnen i brottmål.

Statsverket skulle således förskjuta utdömt skadeersättningsbelopp och därefter, i händelse

någon förpliktats återgälda statsverkets utgift, uttaga densamma hos denne. Ersättningsskyldighet

gent emot städernas och köpingarnas polismän kan uppenbarligen

icke för staten ifrågakomma.»

Kommittén har i följd härav hemställt att, där fjärdingsman eller

på landsbygden annorstädes än i köping anställd polisman under tjänsteutövning

får sina kläder sönderrivna eller eljest skadade samt vederbörande

domstol funnit honom berättigad till viss skadeersättning, ersättningsbeloppet

må utgå av statsmedel i den ordning, som gäller för

utbetalning av ersättning till vittnen i brottmål.

Förslaget synes böra förordas och medgivande utverkas av riksdagen,

att ersättningsbelopp i förevarande hänseende måtte, efter länsstyrelsens

prövning, få utgå av statsmedel i den ordning, som gäller för utbetalning

av ersättning till vittnen i brottmål.

Jämväl frågan om länsmans skiljande från tjänsten bar varit föremål

för fögderiförvaltningskommitténs uppmärksamhet. Härutinnan anför

kommittén (sid. 417 f.): »Bestämmelserna rörande länsmans skiljande från

tjänsten äro i visst avseende strängare än motsvarande bestämmelser för

länsnotarie!- och länsbokhållare. För sistnämnda tjänstemän gäller, att,

om någon av dem i tjänsten beträdes med uppenbar orätt, egennytta,

vårdslöshet eller försummelse eller från tjänsten sig olovligen avhåller

eller mot landshövding visar vanvördnad eller ohörsamhet, den felaktige

skall ställas under tilltal inför vederbörlig domstol, varvid landshövding

jämväl äger att, i händelse omständigheterna det påkalla, emellertid

skilja honom från tjänstens utövning. Dock äger Kungl. Maj:ts befallningshavande

rättighet att, då förseelsens beskaffenhet därtill föranleder, förelägga

viten och tjänstemännen därtill fälla, eller ådöma böter till högst

en månads lön eller suspension från tjänst och lön på högst tre månaders

tid. Länsmännen åter kunna, då emot dem förekommer sådan felaktighet,

som här ovan nämnts, och fråga icke är om sådan grövre

brottslighet, att åtal vid laga domstol finnes böra äga rum, av Konun
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

gens befallningshavande fällas till böter av högst en månads lön eller

suspension från tjänst och lön på högst tre månaders tid eller ock, då

förseelsen är av den beskaffenhet, att Kungl. Maj:ts befallningshavande finner

sig icke vidare kunna för dem hava förtroende, från tjänsten alldeles

skiljas.

Sist anförda bestämmelse i fråga om länsmans skiljande från tjänsten

har vid flere tillfällen varit föremål för anmärkning. Sålunda yrkades

i en vid 1897 års riksdag inom Andra kammaren väckt motion, bland

annat, att bestämmelsen skulle upphävas och med länsmännens avsättning

för tjänstefel m. m. förfaras på sätt, som i § 66 av landshövdinginstruktionen

stadgas angående kronofogdars, länsnotariers och länsbokhållares

med fleras avsättning. Motionen blev emellertid av vederbörande

utskott avstyrkt och vann ej heller kammarens bifall. Såsom skäl för

sitt avstyrkande framhöll utskottet, bland annat, att andra med länsmännen

jämförliga tjänstemän, såsom stadsfiskaler, också kunde avsättas

efter enahanda grunder som länsmännen.

Samma fråga har sedermera på annat sätt bragts å bane, och kommittén

har haft särskild anledning att upptaga densamma till behandling,

enär styrelsen för föreningen Sverges kronolänsmän — — — — även

ifrågasatt, att länsmännen beträffande till- och avsättning skulle likställas

med länsnotarier och länsbokhållare.

Den i förevarande avseende rådande olikheten emellan länsman samt

länsnotarier och länsbokhållare torde hava sin grund i länsmännens

ställning såsom polismän. Nekas kan ej heller, att förseelser i allmänhet

och i synnerhet vissa slag av dem måste bedömas strängare, om de

begås av en tjänsteman med speciell uppgift att vaka över ordning och

sedlighet, än om den felande är en annan tjänsteman. Emellertid vill

det synas kommittén, att detta icke behöver medföra någon olikhet i

ordningen för den skyldiges bestraffning. Huvudsaken är, att denne

blifver ådömd ett mot förseelsen och den felandes tjänsteställning lämpat

straff. På grund härav och då bestämmelsen, att Kungl. Maj:ts befallningshavande

må, där länsmannen på grund av förseelsens beskaffenhet

förlorat dess förtroende, skilja honom från tjänsten, torde hava

kommit att anses såsom innefattande rätt för Kungl. Maj:ts befallningshavande

att efter gottfinnande avskeda länsman, men det måste vara av

vikt, att avskedandet betages varje sken av godtycklighet, anser kommittén,

att nyssnämnda bestämmelse bör upphävas och att formerna för

ådömanae av bestraffning för förseelser i tjänsten måtte för länsmän

bliva desamma som för länsnotarier och länsbokhållare. En dylik förändring

torde även erfordras till åstadkomande av den tryggade ställning,

varav länsmännen i egenskap av åklagare äro i behov. Emellertid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

synas länsmännen böra i viss mån vara underkastade särskilda bestämmelser.

På oförvitligbeten i en polismans karaktär och uppträdande

ställas nämligen med full rätt de största anspråk. Om därföre en länsman

skulle hemfalla exempelvis åt dryckenskap eller i allmänhet begå

något, som utan att kunna anses såsom egentlig förseelse i tjänsten

dock är av beskaffenhet att åstadkomma allmän förargelse eller verka

nedsättande för ordningsmaktens anseende eller utgör ett åsidosättande

av vad man har rätt att fordra av en polisman, synes han böra kunna

därför bestraffas. Därvid behöves dock ej annan ordning för bestraffningens

ådömande än den eljest brukliga».

Riksdagens justitieombudsman har ock i skrivelse den 30 april 1910

fästat uppmärksamheten vid detta spörsmål.

Länsstyrelsens rätt att skilja länsman från tjänsten, då förseelse begåtts

av beskaffenhet att Kungl. Maj:ts befallningshavande finner sig icke

vidare kunna för honom hava förtroende, torde numera ytterst sällan

tagas i anspråk. Stadgandet är emellertid stridande mot nu i allmänhet

gällande bestämmelser rörande fel och försummelser av tjänstemän och

och bör därför även enligt min mening upphävas. Samma är förhållandet

med enahanda rätt för Kungl. Maj:ts befallningshavande vidkommande

landskanslister och landskontorister. Min avsikt är därför, att i den nya

instruktion för länsstyrelserna, som påkallas ej allenast av den nya

organisationens genomförande utan även därförutan och vartill förberedande

arbeten vidtagits, nu berörda förhållanden skola beaktas.

4. Kontrollen inom den nya organisationen.

En synnerligen viktig del av hela organisationsplanen utgöres av

kontrollen. Flera av Kungl. Maj:ts befallningshavande hava på sin tid

emot förslaget invänt, att man där saknade tillbörlig ersättning för den

kontroll, kronofogden utövat inom fögderiförvaltningen. Jag har låtit

mig angeläget vara att med tillgodogörande av framställda erinringar i

möjligaste mån utföra den nödiga kontrollanordningen och skall i det

följande söka uppvisa, att farhågor i nämnda hänseende icke vidare torde

vara grundade.

a. Medelskontrollen.

Då kronofogden enligt nu gällande bestämmelser varit i förhållande

till staten ansvarig för handhavandet av kronouppbörden och den honom

i övrigt åliggande medelsförvaltningen inom fögderiet, vare sig han personligen

handlagt ärendena eller överlåtit åt länsmännen att verkställa

dem, har det i allmänhet fått bero på kronofogden själv att å länsmännen

opaginerad Kontrollera mot PDF

41J

Kung!. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 211.

öva den kontroll, som lian funnit erforderlig för sin ogen trygghet. Det

må liiir lämnas å sido, huruvida denna kronofogdens ansvarighet lör

underlydande tjänstemäns fel och försumlighet skäligen skulle i längden

kunna Libell ålias, även om fögderiförvaltningens organisation lämnades

oförändrad. Såväl kronofogdarna som länsmännen hava på sin tid

framhållit det orimliga i att eu statens tjänsteman sålunda skall, ekonomiskt

vara ansvarig för ärenden, som han praktiskt taget omöjligen

själv kan hinna utföra och, med begagnande av sin författningsenliga

rätt, uppdragit åt eu annan statstjänsteman att verkställa. Med nu

gällande ordning har staten emellertid kunnat inskränka sin kontrollerande

verksamhet att i förevarande hänseende riktas i huvudsak endast

mot kronofogdarna.

För möjliggörande av denna kontroll å kronofogdarna åligger det

dessa att föra, bland annat:

1) Kassajournal, i vilken kronofogden dag för dag skall införa varje

inflytande penningebelopp och verkställd utbetalning. Kassajournalen

avslutas för varje månad, och inom 14 dagar efter utgången av varje

kvartal skall kronofogden till länsstyrelsen insända summariskt utdragav

kassajournalen, upptagande för varje månad i kvartalet behållningen

vid månadens början, under månaden influtna medel och verkställda utbetalningar

samt behållningen vid månadens slut.

2) Utsökningsdagbok, i vilken skola införas alla mål, i vilka utmätning

eller annan åtgärd enligt utsökningslagen begäres, med anteckning

om dagen, då varje mål inkommit, den åtgärd därmed vidtagits

och dagen, då det skett, eller hinder, som uppstått mot verkställigheten.

För varje kvartal skall kronofogden upprätta och inom

14 dagar därefter till Kungl. Maj:ts befallningshavande insända utdrag

av dagboken beträffande dels de mål, som under kvartalet inkommit,

dels ock de äldre mål, som ej blivit före ingången av kvartalet avslutade;

och skall dagboksutdraget vara åtföljt av de handlingar, som

styrka att sökande erhållit redovisning, medgivit anstånd eller återkallat

sökt åtgärd.

3) Handräckning sdagbok, upptagande dagen då målet inkommit,

myndighet som begärt handräckningen, beloppet som skall uttagas samt

medel som influtit eller hinder som mött.

4) Diarium, i vilket dag för dag skola antecknas i övriga mål och

ärenden ankomna skrivelser samt avlämnade eller insända handlingar

med upplysning om de åtgärder, som i varje ärende vidtagits, eller, där

åtgärderna i särskild längd antecknas, uppgift å dagen då ärendet slutligen

redovisats.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 höft. (Nr 211.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 211.

Beträffande själva kronouppbörden erinras, att enligt nu gällande

bestämmelser de vid uppbördsstämma influtna medlen skola av uppbördsmannen

(kronofogden) senast inom 10 dagar efter den, då medlen influtit,

deponeras eller levereras, dock att under tiden intill dess uppbördsstämmorna

inom distriktet avslutats insättningarna må verkställas med det

uppbördssumman närmast understigande jämna tusental kronor. Senast

inom 14 dagar efter uppbördsstämmornas slut skall all därunder influten

uppbörd vara under behöriga titlar levererad.

Kontrollen å kronouppbörden utövas nu i första hand genom särskilt

förordnade kontrollanter, som vid uppbördsstämmorna annotera

den influtna uppbörden och dag för dag till länsstyrelsen rapportera den

influtna uppbördsumman. Med ledning av dessa rapporter samt genom

granskning av de redovisningar över uppbörden, som tre gånger om

året avgivas, övervakar länsstyrelsen, att redovisning sker i behörig tid

och ordning.

Slutligen har kronofogden att över kronouppbörden avlämna åtskilliga

redovisningar såsom specialräkning (gemensamt med häradsskrivafen)

samt två särskilda balansrelationer. Därjämte har han att halvårsvis

lämna redogörelse över verkställighet av meddelade bötesbeslut samt

för influtna bötesmedel.

Med ledning av ovannämnda handlingar och räkenskaper håller

Kungl. Maj:ts befallningshavande över kronofogdarnas medelsförvaltning

en fortgående kontroll, som fullständigas dels med stöd av förut

nämnda rapporter från uppbördskontrollanterna, och dels genom inventeringar,

som jämlikt kungörelsen den 10 juli 1899 angående inventering

hos vissa ämbets- och tjänstemän av Kungl. Maj:ts befallningshavande

eller den, han i sitt ställe förordnar, minst en gång om året

förrättas hos varje kronofogde.

Med avseende å kronofogdarnas medelsförvaltning och den därför

anordnade kontrollen har anmärkts, bland annat, dels att redovisning

för indrivna medel ofta onödigtvis fördröjes på grund av de många

mellanhänderna vid ärendenas behandling, och dels att möjlighet saknas

att konstatera, huruvida alla mål och ärenden, särskilt utsökningsärenden

och ärenden angående uttagande av kommunalutskylder och dylika medel,

verkligen blivit i kronofogdens dagbok behörigen antecknade.

Vid indragning av kronofogdetjänsterna måste det naturligtvis vara

synnerligen angeläget tillse, att kontrollen över medelsförvaltningen inom

länen blir minst lika god som hittills.

För sådant ändamål bära med avseende å länsmännen först och

främst i huvudsak införas samma kontrollanordningar, som för det när
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

varande gälla för kronofogdarna. Således bör det åligga jämväl länsmännen

att föra 1) kassajournal, 2) utsökningsdagbok, 3) handräckningsdagbok

och 4) diarium över övriga förekommande ärenden ävensom att

å vissa bestämda tider till länsstyrelsen avgiva utdrag av kassajournal

och utsökningsdagbok. De nu föreskrivna inventeringarna ersättas av de

länsmännens hela verksamhet omfattande inspektioner, vilka äro avsedda

att hållas i regel av landsfiskalen.

För att ytterligare stärka kontrollanordningen hava emellertid även

åtskilliga andra åtgärder ansetts böra föreslås. Sålunda skulle det åligga

länsman att till den, som inlämnar ett utslag för laga verkställighet,

kostnadsfritt utfärda bevis därom, vilket bör skyndsamt insändas till länsstyrelsen.

Vidare skulle vederbörande, som hos länsman gör framställning

om indrivning av resterande kommunalutskylder och församlingsavgifter

till prästerskapet in. m., samtidigt härom göra skriftlig anmälan

hos länsstyrelsen med uppgift om restlängdens slutsumma o. s. v. Genom

dessa bestämmelser skulle vinnas, att man erhåller nödigt material för

en såvitt möjligt tillförlitlig inspektion, något som med nu gällande bestämmelser

icke alltid varit fallet. Om därjämte redovisning av utsökningsärenden,

i likhet med vad som nu gäller för kommunalutskylder

och prästlönemedel, kommer att ske med tjänstepost, vilket synes böra

medgivas, torde den nu gällande remisskostnaden i utsökningsmål 75 öre

böra bortfalla.

Då det vidare även ur kontrollsynpunkt ansetts angeläget att söka

förebygga, att tjänstemedel onödigtvis länge innestå hos tjänstemannen,

bör en generell bestämmelse tillkomma därom, att länsman skall vara

skyldig att å viss dag i varje månad till vederbörande redovisa indrivna

medel, som icke böra på grund av särskilda föreskrifter tidigare redovisas.

I övrigt bör, i statens och vederbörande sökandes intresse den

tid, inom vilken indrivning och redovisning skall ske, i allmänhet sättas

kortare än för det närvarande, vilket blir möjligt därigenom, att med

den föreslagna organisationen ärendena utan omgång inlämnas direkt till

länsmannen, som handlägger dem. De hittills för särskilda fall bestämda

redovisningstiderna hava i allmänhet avsett kronofogdarna och icke länsmännen,

som äro skyldiga att så snart medlen inflyta eller ock inom viss

kort tid, som av kronofogden angivits i indrivningsordern, avgiva redovisning

till denne. Något nytt eller ökat arbete torde således icke genom

dessa förändrade redovisningsbestämmelser komma att påläggas länsmännen,

vilket i huvudsak även gäller med avseende å skyldighet för dem att föra

utsökningsdagbok m. fl. diarier samt att avgiva exekutionsrapporter, som

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

även redan nu faktiskt ålegat dem. Uet enda egentligt nya, som i förevarande

hänseende skulle tillkomma för länsmännen, torde vara förandet

av kassajournal och avgivandet av summariskt utdrag av densamma.

I detta sammanhang torde böra erinras, att enligt upprättat förslag till

vissa ändringar av förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter den 23 oktober 1908 medverkan skulle påkallas

av kommunalnämnd för kontroll å länsmännens uppbörd av bevillningsavgifter

för vissa offentliga föreställningar. Denna medverkan, som i

visst avseende förekommer redan nu, lärer icke kunna bliva synnerligt

betungande och synes kunna ifrågasättas även av den anledningen, att

större delen av vederbörande bevillningsavgift tillfaller kommunen.

Enligt den uppbörds- och redovisningsanordning, som skulle komma

till stånd i och med den nya organisationen, skola de skattskyldiga inbetala

sina kronoutskylder direkt till en statens redan förut ”befintliga

kassa (postanstalt), och staten nödgas icke för utskyldernas upphämtande

anlita andra organ än sådana, som för liknande ändamål ändock måste

finnas. Postverket levererar dag för dag de influtna utskylderna

genom att insätta dem i riksbanken. Kvittot å insättningen avlämnar

postverket till vederbörande landskontor såsom redogörare för uppbörden.

Med avseende å länsmännens verksamhet beträffande indrivning av

böter samt kronoutskylder skulle det åligga landskontoret att öva samma

kontroll, som hittills utövats av kronofogdarna, och angående uppbörd

av skogsmedel hava erforderliga kontrollföreskrifter upptagits i upprättat

förslag till vissa ändringar av förordningen angående hushållningen med

de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894. Slutligen torde genom

det av mig föreslagna, förändrade redovisningssättet angående utskylder

och böter m. m. vinnas en månadsvis återkommande kontroll,

vida mera effektiv och ingående än den, som i förevarande avseende är

möjlig med den för det närvarande tillämpade bokföringsmetoden.

De av åtskilliga länsstyrelser framställda erinringarna med avseende

å medelskontrollen synas i huvudsak hava föranletts av deras farhågor,

att postverket icke skulle vara i stånd att på betryggande sätt ombesörja

kronouppbörden. Då dessa farhågor, såsom generalpoststyrelsens

utlåtande visar, befunnits vara ogrundade, samt vid organisationsförslagets

slutliga utförande nödig hänsyn lärer hava tagits till alla erforderliga

kontrollåtgärder, torde man, i likhet med ämbetsverken, få göra

gällande, att den föreslagna »organisationen skall kunna genomföras med

bevarande av trygghet för staten». Det lärer också vara så, att medels
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

kontrollen med den nya organisationen är fullt betryggande och i varje

fall bättre än den, som gäller för nuvarande förhållanden.

b. Kontrollen över polis- och åklagarväsendet.

Vad angår polis- och åklagarväsendet har detta, såsom förut erinrats,

under tidernas lopp kommit att så gott som uteslutande uppbäras av

länsmännen, och något inseende över länsmännens verksamhet härutinnan

torde kronofogdarna numera endast i få undantagsfall utöva.

Förklaringsgrunden till denna utveckling av förhållandena torde,

såsom förut framhållits, kunna sökas, bland annat, dels däri, att särskilt

kronouppbörden samt de olika redovisningarna för densamma i hög grad

tagit kronofogdarnas tid och intresse i anspråk och därmed gjort dem

mindre benägna att lägga hand vid ärenden, som även länsmännen varit

skyldiga att omedelbart och på eget ansvar ombesörja, dels ock i det

förhållandet, att kronofogdarna, ehuru teoretiskt kompetenta att utföra

åtal och polisgöromål, i allmänhet varken under sin föregående utbildning

eller i kronofogdetjänsten förvärvat den praktiska erfarenhet och

rutin, som för tillfredsställande handläggning av dylika mål är av synnerlig

betydelse.

Erfarenheten lärer därjämte hava visat, att särskilt bristen på kompetent

ledande och sammanhållande kraft på ifrågavarande område givit

anledning till befogade anmärkningar. En sådan kraft skulle nu tillföras

organisationen genom den nye landsfiskalen, som skall vara företrädesvis

utbildad för polis- och åklagarväsendet och sålunda väl skickad

att dels personligen utföra hithörande mål och ärenden, särskilt sådana

av mera invecklad beskaffenhet, och dels med verklig auktoritet övervaka

och leda länsmännens och underlydande polismäns verksamhet härutinnan,

på samma gång han skulle vara fri från sådana förvaltningsbestyr,

som kunna verka hindrande för hans åklagar- och polismannaverksamhet.

Att denne nye tjänsteman skall tillföra polis- och åklagarväsendet

å rikets landsbygd en högst avsevärd förstärkning, därom borde

ingen tvekan råda.

c. Kontrollen över länsmännens allinännayerksamliet.

Det har av länsstyrelserna, i några fall med skärpa, anmärkts, att

man vid kronofogdebefattningarnas indragning går miste om den betydande

kontroll över länsmännens allmänna verksamhet, som kronofogden

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

just i sin egenskap av mellanhand mellan Kungl. Maj:ts befallningshavande

och kronolänsmännen i orterna utövat.

I viss mån har denna anmärkning fog för sig, om än icke i hela

den vidd, man ibland givit däråt. Dess tillämpning lär i huvudsak få anses

begränsad företrädesvis till exekutionsväsendet och restantieindrivningen,

varutinnan kronofogden för närvarande bär det ekonomiska ansvaret. Men

det må i detta sammanhang framhållas två omständigheter. För det första

äro länsstyrelserna, genom den numera föreskrivna direkta brevväxlingen

med länsmännen, själva i tillfälle att å dem öva kontroll i allt, som hänför

sig till utförandet av länsstyrelsens direkta order. Sådant sker genom

oavlåtlig granskning av länsstyrelsernas diarier och av sättet, varpå utdelade

order utföras. Och vidare lärer genom den av mig föreslagna

nya redovisnings- och bokföringsmetoden landskontoren komma att, vad

angår kronoutskylder och böter, fullt ersätta den kontrollerande kronofogden.

Därtill kommer, att vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande

genom den nya landsfiskalsinstitutionen erhålla ytterligare möjlighet till

kontroll även över kronolänsmännens allmänna verksamhet. Landsfiskalen

skulle nämligen såsom förut nämnts få till åliggande att dels av egen drift,

dels ock efter länsstyrelsens förordnande genom på obestämda tider företagna

inspektioner å länsmanskontoren tillse, huru länsmännens verksamhet bedrives.

Landsfiskalen skulle granska länsmännens dagbok i utsökningsmål,

hans allmänna diarium och andra diarier, särskilt i fråga om såväl kronosom

kommunala restlängder. Sådana inspektioner hava under nuvarande

förhållanden förekommit allenast när kronofogden av särskild anledning

därtill beordrats. Det vill synas, att man sålunda även med den nya

organisationen med allt skäl kan förvänta en fortgående uppsikt över

kronolänsmännens allmänna verksamhet, likvärdig med det inseende

kronofogdarna nu därutinnan öva. Då landsfiskalerna, i motsats mot

kronofogdarna, bliva mera obundna av kontorsgöromål, böra de i sin

fiskaliserande verksamhet komma att erhålla en betydelse, som i många

avseenden överträffar de nuvarande kronofogdarnas.

5. Rikets indelning i landsfiskals-, häradsskrivar- och kronolänsmansdistrikt.

I fråga om rikets indelning, vid den nu ifrågasatta nya organisationen

av fögderiförvaltningen, i landsfiskals-, häradsskrivar- och kronolänsmansdistrikt,

må till en början erinras, att den 1 september

1913 till Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande avlåtits en cirkulär
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 211.

skrivelse med anmodan till en var av dem att, enligt vissa angivna

grunder, upprätta förslag till länets indelning i landsfogde(häradsskrivar-)

och länsmansdistrikt. Beträffande landsfiskalstjänsterna anmodades länsstyrelserna

att, i händelse länet ansåges kräva, att mera än ett landshskalsdistrikt

inrättades, avgiva förslag till indelning även härutinnan;

och hade till ledning för länsstyrelsernas bedömande av denna fråga

bilagts ett inom departementet uppgjort preliminärt utkast till instruktion

för landsfiskalen.

I cirkulärskrivelsen erinrades tillika, huru de särskilt tillkallade

sakkunniga i sitt betänkande av den 19 december 1912 — under förutsättning

att kronouppbörden, debiterad i hittills vanlig ordning, skulle

på visst angivet sätt verkställas genom postverkets försorg — tänkt

sig fögderi förvaltningens blivande organisation, och omnämndes vidare

de centrala ämbetsverkens yttranden över de sakkunnigas förslag.

Med avseende på den administrativa indelning av länen, vilken

skulle komma att föreslås, därest nådig proposition om fögderiförvaltningens

omorganisation bleve beslutad i huvudsaklig överensstämmelse

med vad ämbetsverken sålunda tillstyrkt, hade inom departementet avfattats

och vid cirkulärskrivelsen fogats en tabell av följande innehåll:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 211.

Tabell över antalet tjänstemän inom fögderiförvaltningen enligt sakkunnigas

organisationsförslag den 19 december 1912.

L ä n.

A

B

Antalet t

enligt de sakkunnigas

förslagsberäkning

jänstemän

enligt länsstyrelsernas

utlåtanden över

organisationsför- slaget

Antalet tjänstemän,

som inom civilde- partementet ansetts

erforderligt med hän- syn jämväl tagen till

kammarkollegii och

statskontorets i ären- det avgivna utlåtande

Lands-

Lands-

Läns*

Lands-

Lands-

Läns-

Lands-

Landa-

Läns-

fiskal er.

fogdar.

män.

fiskaler.

fogdar.

män.

fiskaler.

fogdar.

män.

Stockholms.................................

i

5

21

i

6

21

i

6

21

Uppsala .....................................

i

3

14

i

O

O

14

i

3

11

Södermanlands ...........................

i

4

12

i

4

13

i

4

13

Östergötlands..............................

i

6

27

i

G

22

i

6

22

Jönköpings.......................

i

5

20

i

5

20

i

5

20

Kronobergs.................................

i

4

IG

i

5

17

i

4

16

Kalmar..............................

i

5

22

i

5

22

i

G

22

Gottlands ..................................

—

2

G

—

2

6

—

2

6

Blekinge................................

i

3

9

i

3

12

i

3

12

Kristianstads ..............................

i

6

23

2

6

23

i

6

23

Malmöhus .................................

2

8

26

2

8

26

2

8

26

Hallands....................................

1

3

11

1

4

11

1

3

11

Göteborgs och Bohus ..................

1

5

21

2

5

21

1

5

21

Alvsborgs....................................

1

7

28

1

7

28

1

7

28

Skaraborgs ..............................

1

6

24

2

6

24

1

6

24

Värmlands .................................

1

6

19

1

6

19

1

6

20

Örebro.......................................

1

5

17

1

5

17

1

5

17

Västmanlands..............................

1

3

13

1

4

13

1

3

13

Kopparbergs ...............................

1

6

31

2

6

31

1

6

31

Gävleborgs ..............................

1

6

28

2

5

28

1

6

28

Västernorrlands ...........................

1

6

30

2

6

30

2

6

30

Jämtlands ................................

1

3

25

2

4

25

1

4

25

Västerbottens..............................

1

5

25

2

5

26

2

5

26

Norrbottens ...............................

1

5

18

2

5

20

2

5

20

Summa

24

117

486

33

121

489

27

120

486

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. 57

Slutligen och med tillkännagivande, att Kungl. Majds befallningshavande,

därest förhållandena inom länet påkallade någon jämkning i

det uti tabelldelen B angivna antal distrikt, borde, med angivande av skälen

därför, uppgöra härav påkallat alternativ, yttrades i ifrågavarande skrivelse,

att följande grundsatser syntes höra vinna tillämpning vid den

administrativa indelningen, nämligen:

a) att socken, municipalsamhälle samt köping böra, såvitt ske kan,

i varje särskilt fall föras till ett och samma kronolänsmansdistrikt;

b) att där kronolänsman vare sig såsom utmätningsman eller eljest

kommer att få förvaltningsbestyr inom stad, lydande under landsrätt,

men sådan stad angränsas av mer än ett länsmansdistrikt, stadens

område vid indelningen föres till ett och samma kronolänsmansdistrikt;

c) att ett och samma länsmansdistrikt icke må falla inom mera än

en''domsaga eller, såvitt möjligt, inom mera än ett landsfogde- (häradsskrivar-)

distrikt;

varemot

d) indelningen av landsfogde- (häradsskrivar-) distrikten kan äga

rum oberoende av domsagoindelningen.

Till följd härav hava Kungl. Maj:ts samtliga befallningshavande

uppgjort förslag till länens indelning, och, sedan ortsbefolkningen samt

fögderiförvaltningens tjänstemän blivit däröver hörda, insänt dem med

vederbörandes yttranden och eget utlåtande.

Beträffande indelningen i landsfiskalsdistrikt i de län, där 2 landsfiskaler

skola anställas, synes med beslut härom böra anstå för ytterligare

utredning i anledning .av att, enligt mitt förslag, landsfiskalerna

skola vara placerade i länsstyrelserna och icke ute i länen.

På grund av den omläggning av mantalsskrivningsarbetet, som av

mig föreslås i motsats till de sakkunnigas ursprungliga organisationsplan,

kan måhända även komma att visa sig, att fögderiindelningen,

sådan den här föreligger, behöver jämkas i ett eller annat län. I sådana

undantagsfall, som dock icke inverka på antalet tjänster, torde jag få

ånyo anmäla detta ärende för nödig rättelse. Med dessa erinringar

övergår jag till att länsvis föredraga frågan om distriktsindelningen i

övrigt och hemställer, att den härtill hörande, i tabellform uppställda

indelningsplan för riket, vilken med cirkulärskrivelse den 28 december

1916 varit tillgänglig för Kungl. Maj:ts samtliga befattningshavande

för slutlig1 granskning, måtte få såsom bilaga fogas till detta mitt

yttrande (Bil. E)-

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 176 höft. (Nr 211.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Stockholms län.

Indragning av tvä länsmansdistrikt.

Länet, nu omfattande 6 fögderier och 23 kronolänsmansdistrikt, har

enligt tabellen B i cirkuläret den 1 september 1913 ansetts böra omfatta

1 landsfiskalsdistrikt, 6 fögderier och 21 kronolänsmansdistrikt.

Sedan ett indelningsförslag inom länsstyrelsen upprättats samt ortsbefolkningen

och fögderitjänstemännen däröver hörts, har med anledning

av därvid avgivna yttranden förslaget något modifierats och i sådant

skick till departementet insänts. Vid dess utarbetande har det synts

länsstyrelsen, att de planer, som framkommit om inkorporering av vissa

huvudstaden angränsande delar av länet, vore, rrtom vad anginge Bromma

socken, alltför svävande för att de borde tagas i beräkning vid bedömande

av den nu föreliggande frågan. I varje fall syntes ett eventuellt

realiserande av dessa planer ligga så långt fram i tiden, att den

starka folkmängdsökning, som fortginge inom huvudstadens omgivningar,

komme att i avsevärd grad uppväga den arbetsminskning, som inkorporeringen

skulle medföra.

I övrigt har hänsyn tagits till, att arbetet inom de svårskötta

Vaxholms och Södertörns fögderier måtte kunna utskiftas till någorlunda

jämn fördelning på de övriga, ävensom att den stora folkmängden,

22,000 invånare, i Danderyds kronolänsmansdistrikt och dettas närbelägenhet

till huvudstaden tvingade till en uppdelning av samma distrikt i

två. Anledning kunde nog finnas till en beskärning även av Sollentuna

härads och Svartlösa härads södra länsmansdistrikt, men har Kungl.

Maj:ts befallningshavande ansett en omreglering därav icke för det närvarande

böra genomföras. I skrivelse den 13 januari 1917 har Kungl.

Maj:ts befallningshavande hemställt, att med det definitiva ordnandet av

de tre föreslagna länsmansdistrikten inom Norra Roslags fögderi måtte

få anstå bland annat av det skäl, att utredning för närvarande pågår

i anledning därav, att justitieombudsmannen i sammanhang med förslag

rörande den ändrade indelningen av tingslag i Norra Roslags domsaga

jämväl ifrågasatt ändrad indelning av länsmansdistrikten inom Norra

Roslags fögderi.

Efter granskning av förslaget och då några anmärkningar däremot

icke från min sida förekommit, anser jag, att detsamma bör godkännas,

sådant det av länsstyrelsen framlagts, dock att, på sätt länsstyrelsen

hemställt, indelningen av länsmansdistrikten inom Norra Roslags fögderi

bör anses vara endast provisorisk.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

59

Uppsala län.

Indragning av ett häradsskrivar- och sju länmansdistrikt.

Länet, som för närvarande är indelat i 4 fögderier och 19 länsmansdistrikt,

har enligt tabell B i cirkuläret den 1 september 1913 ansetts

kräva 1 landsfiskalstjänst samt 3 häradsskrivar- och 11 länsmanstjänster.

Med avseende å länets indelning i länsmansdistrikt har av såväl

Kungl. Maj:ts befallningshavande som fögderitjänstemännen och ortsinvånarna

framhållits, att denna icke kunde tillfredsställande ordnas,

med mindre antalet länsmansdistrikt bestämdes till åtminstone 12. En

reduktion av länsmansdistrikten till 11 distrikt skulle nödvändiggöra en

uppdelning av Vesslands och Tolfta socknars länsmansdistrikt pa Pierps

samt Löfsta tingslags båda länsmansdistrikt, vilka redan förut måste

anses vara tillräckligt stora.

Då folkmängden i Tierps tingslags länsmansdistrikt för närvarande

uppgår till omkring 9,500 invånare och har tendens att ökas samt

kommunikationsförhållandena inom Löfsta tingslags länsmansdistrikt lära

göra länsmanstjänsten därstädes relativt betungande, har jag ansett

det icke vara tillrådligt att utvidga dessa länsmansdistrikt, utan biträder

länsstyrelsens förslag, att Vesslands och Tolfta socknars länsmansdistrikt,

ehuru förhållandevis litet, må få tillsvidare behållas som eget

länsmansdistrikt, och att länet således indelas i 12 länsmänsdistrikt.

Mot förslaget om indragning av ett fögderi har icke gjorts någon

invändning.

Kungl. Majtts befallningshavande har, under förutsättning av att

länsmansdistriktens antal bestämdes till 12, uppgjort 2 alternativa förslag

till fögderiindelning.

Enligt båda dessa förslag skulle Lagunda och Hagunda härad

överflyttas från mellersta fögderiet till södra fögderiet. Därefter skulle,

enligt det ena alternativet, återstoden av mellersta lögderiet samt hela

Olands fögderi sammanslås till ett fögderi samt Örbyhus fögderi behållas

oförändrat. Enligt det andra alternativet skulle Löfsta tingslags länsmansdistrikt

läggas till Örby hus fögderi, sedan Norunda härad samt

Vendels socken därifrån avskiljts, för att jämte återstående delarna av

Olands och mellersta fögderierna bilda ett fögderi.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat, att vilket som helst

av nämnda förslag skulle kunna genomföras. Sedermera har befall
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

ningshavanden uttalat vissa betänkligheter mot att sammanslå Ulleråkers

och Bälinge länsmansdistrikt till ett.

Vid jämförelse med ett stort antal andra länsmansdistrikt finner jag

dessa betänkligheter icke vara fullt grundade utan anser, att även ifrågavarande

sammanslagning bör komma till stånd. 1 övrigt har jag ansett

det förra av ovannämnda båda alternativ vara att föredraga, då detsamma

skulle föranleda minsta möjliga rubbning i nuvarande förhållanden och

en jämnare fördelning av invånareantalet å de olika fögderierna. Visserligen

skulle enligt detta förslag ett länsmansdistrikt komma att fördelas

å två fögderier, men detta utgör, såsom också i cirkuläret den 1 september

1913 uttalats, icke något ovillkorligt hinder mot förslaget.

Jag anser därför, att fögderiindelningen bör bestämmas enligt det

först ovannämnda alternativet.

Södermanlands län.

Tillökning med ett länsmansdistrikt.

Länet, som för närvarande är indelat i 4 fögderier och 12 länsmansdistrikt,

har enligt tabell B i cirkuläret den 1 september 1913 ansetts

kräva 1 landsfiskalstjänst samt 4 häradsskrivar- och 13 länsmanstjänster.

Beträffande fögderiindelningen har Kungl. Maj:ts befallningshavande

uppgjort tre alternativa förslag, av vilka förord lämnats för en indelning,

enligt vilken Nyköpings och Gripsholms fögderier behållas oförändrade

med 37,495 invånare i det förra och 23,946 invånare i det

senare. Vingåkers fögderi skulle däremot minskas genom överflyttning av

Villåttinge härad till Rekarne fögderi, varigenom invånarantalet i Vingåkers

fögderi skulle uppgå till 36,811 och i Rekarne fögderi till 36,156.

Mot detta indelningsförslag kan invändas, att invånarantalet i

Gripsholms fögderi skulle bliva jämförelsevis lågt, men då förslaget

innebär minsta möjliga rubbning av nu bestående förhållanden och

intet av övriga fögderier blir oskäligt stort, har jag ansett mig böra

förorda förslaget.

I länets indelning i länsmansdistrikt har ingen annan förändring

ifrågasatts än den, som skulle betingas av Kungl. Maj:ts befallningshavandes

förslag om uppdelning av Jönåkers härads länsmansdistrikt i

två distrikt. Då Jönåkers härads länsmandistrikt har en folkmängd av

över 19,000 invånare, och invånarantalet synes vara i tillväxt, har jag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211. *’<

ansett mig böra förorda Kungl. Maijts befallningshavandes förslag om

inrättande av en ny länsmanstjänst i länet genom uppdelning av Jönåkers

härad i tvä länsmansdistrikt, Jönåkers härads östra distrikt med

10„826 invånare och Jönåkers härads västra distrikt med 8,217 invånare.

Östergötlands län.

Indragning av tvd häradsskrivar- och sju länsmansdistrikt.

Länet, som för; närvarande är indelat i 8 fögderier och 29 länsmansdistrikt,

har enligt tabell B av cirkuläret den 1 september 1913

ansetts kräva 1 landsfiskal^änst samt 6 häradsskrivar- och 22 länsmanst

j ättstor
Beträffande

den av Kungl. Makts befallningshavande föreslagna

fögderiindelningen hava såväl samtliga hörda myndigheter som ortsinvånarna

uttalat sig för densamma med undantag av invånarna i Gullbergs

härad, som ansett, att Gullbergs härad borde sammanslås med

Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härad till ett fögderi i stället för,

såsom Kungl- Maj:ts befallningshavande föreslagit, med Aska, Dals och

Bobergs härad. Invånarna i Gullbergs härad hade nämligen sedan

gammalt sina affärsintressen förbundna med Linköpings stad, till vilken

de hade bekväm förbindelse, under det att kommunikationerna med

Aska, Dala och Bobergs härad med dess huvudort Motala voro obekväma.

Då jag, i likhet med Kungl. Maj:ts befallningshavande, finner de

av invånarna i Gullbergs härad gjorda invändningar mot förslaget icke

avgörande, anser jag mig höra förorda nådigt bifall till länsstyrelsens

förslag.

Förslaget till länets indelning i länsmansdistrikt har i allmänhet

lämnats utan erinran från såväl ortsinvånarna som fögderitjänstemännen.

Häradsborna i Vifolka härad hava emellertid ansett, att Normlösa och

Västerlösa socknar fortfarande borde tillhöra Vifolka härads länsmansdistrikt

och icke, på sätt som föreslagits, överflyttas till Gullbergs härads

distrikt, men Kungl. Maj;ts befallningshavande vidhåller sitt förslag och

anmärker, att Gullbergs härad för närvarande icke lämnar full sysselsättning

för sin länsman.

I följd härav torde Kungl. Maj:ts befallningshavandes ifrågavarande

förslag böra oförändrat godkännas.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Jönköpings län.

Indragning av ett häradsskrivar- och tre länsmansdistrikt.

Länet är för närvarande indelat i 6 fögderier och 23 länsmansdistrikt

och har enligt tabell B i cirkuläret den 1 september 1913 ansetts

kräva 1 landsfiskalstjänst samt 5 häradsskrivar- och 20 länsmanstjänster.

I Kungl. Maj:ts proposition till 1908 års riksdag angående lönereglering

för landsstaterna i länen m. m. föreslogs uppdelning av Västra

härads fögderi på Östra och Östbo härads fögderier samt indragning av

Visingsö länsmansdistrikt, ett länsmansdistrikt i Norra Vedbo härad och

ett länsmansdistrikt i Östbo härad. Denna indelning har Kungl. Maj:ts

befallningshavande fortfarande ansett vara den lämpligaste, men har vid

uppdelningen av Västra härads fögderi ansett sig icke kunna helt följa

den tidigare ifrågasatta delningen, som avsåg östra länsmansdistriktets

förläggande till östra härad och de båda andra länsmansdistriktens överflyttning

till Östbo härad. Genom en dylik anordning skulle nämligen

det tillökade Östbo fögderi bliva väl stort och gränserna för distriktet

jämväl mindre lämpliga. Till undvikande av dessa olägenheter har

Kung]. Maj:ts befallningshavande föreslagit, att av de närmast Östra

härad belägna socknarna måtte bildas ett länsmansdistrikt att förenas

med Östra härads fögderi samt att av häradets övriga socknar, som

skulle tillhöra Östbo fögderi, borde bildas två länsmansdistrikt. Förstnämnda

länsmansdistrikt skulle visserligen få en avsevärt lång utsträckning,

men då länsmannen givetvis komme att bo i Sävsjö, som

bleve en centralpunkt inom distriktet, samt länsmannens närvaro i södra

delen av distriktet, dit förbindelserna ej äro så goda som norrut, kräves

mera sällan, har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett, att distriktet

icke skulle bliva alltför svårskött. Vid indelning av Östbo härad i två

länsmansdistrikt kunde det nya södra distriktet med omkring 13,600

invånare synas bliva väl stort. Emellertid hade Kungl. Majrts befallningshavande

av tabell XVII i bilagorna till fögderiförvaltningskommitténs

betänkande inhämtat, att det nuvarande södra distriktet giver länsmannen

alldeles för ringa sysselsättning, vartill komme dels att förbindelserna

från Värnamo, där länsmannen i södra distriktet måste bo, till

distriktets olika delar vore synnerligen goda, och dels att länsmannen

vore befriad från polis- och åklagarmålen i Värnamo köping.

Emot indragningen av Visingsö länsmansdistrikt har av ortsinvånarna

och vederbörande länsman huvudsakligen anförts, att naturförhål
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

landena vid vissa tillfällen, särskilt vintertiden, kunna göra det för en

å fastlandet bosatt länsman omöjligt att inställa sig på ön just när

sådant krävdes för något hans polisgöromål eller i och för en på förhand

utsatt förrättning. Kungl. Maj:ts befallningshavande åter har ansett, att

de befarade olägenheterna av distriktets indragning skola framträda endast

mera undantagsvis, och att de anmärkta svårigheterna, som här icke

torde vara större än å en del andra orter med liknande förhållanden,

för övrigt kunna till största delen undanröjas, i den händelse en polisuppsyningsman

anställes å ön, vilket skulle i varje fall kräva mindre

kostnad för statsverket, än om ön skall utgöra eget länsmansdistrikt.

Vad därefter angår den föreslagna nya indelningen i länsmansdistrikt

för Västra härad, har från ortsbefolkningens sida anmärkts, att befolkningen

skulle fa obekvämare förbindelse med sina länsmän, men

Kungl. Maj:ts befallningshavande erinrar däremot, att betydelsen av denna

anmärkning förringas genom en beslutad väganläggning m. m.

Mot förslaget om indragning av ett länsmansdistrikt i Ostbo härads

fögderi och den därmed sammanhängande omregleringen av distriktsindelningen

hava ortsinvånarna i allmänhet icke haft några betänkligheter.

Länsmannen i mellersta distriktet, med vilken vederbörande häradsskrivare

och kronofogde instämt, har ansett, att den föreslagna indragningen

icke borde genomföras. Det föreslagna södra länsmansdistriktet

inom fögderiet, som hade en talrik och rörlig befolkning, komme att bliva

det till arealen största och, sedan Nässjö municipalsamhälle såsom stad

frånskilts Tveta härads östra distrikt, jämväl det folkrikaste i länet. I nuvarande

mellersta distriktet vore länsmannen redan för närvarande under

större delen av året av sin tjänst fullt sysselsatt, därest han icke hade

tjänstebiträde. Mot de sålunda gjorda anmärkningarna erinrar Kungl.

Maj:ts befallningshavande följande. Den grundsatsen, att ett distrikt icke

bör tilltagas större än att tjänsteinnehavaren kan sköta detsamma utan

anlitande av tjänstebiträde, kunde och borde icke alltid tillämpas. Sådant

kunde vålla, att man understundom finge så små distrikt, att de ej lämnade

tjänstinnehavaren full sysselsättning, och för aspiranter till länsman

sbefattning skulle knappt finnas tillfälle till utbildning. Man önskade

nu en bättre länsmansutbildning än hittills, och Kungl. Maj :ts befallningshavande

ansåge därför angeläget, att i varje län funnes åtminstone

ett par länsmansdistrikt av den storlek, att länsmannen bleve nödsakad

medverka till denna utbildning genom att hålla för tjänstens uppehållande

kompetent tjänstebiträde.

För egen del får jag anföra följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G4

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Då fögderiförvaltningskommittén föreslagit indragning av ända till

6 länsmansdistrikt i länet, lärer vara otvivelaktigt att, på sätt i ovannämnda

nådiga propositionen till 1908 års riksdag jämväl föreslagits,

3 av länets länsmansdistrikt böra utan olägenhet kunna indragas; och

anser jag mig på de av Kungl. Maj:ts befallningshavande anförda skäl

böra tillstyrka, att länets indelning i länsmansdistrikt genomföres i enlighet

med nämnda myndighets förslag.

Mot förslaget om indragning av Västra härads fögderi och dess förläggande

med en del till Östra härads fögderi och en del till Östbo

härads fögderi hava ortsinvånarna i Västra härad invänt, att invånarna,

särskilt i de delar av Västra härad, som skulle förläggas till Östbo härads

fögderi, komme att få besvärligare resor än hittills i och för besök hos

sin uppbördsförvaltning, och att samhörighetsbandet häradsboarna emellan

skulle rubbas. Kungl. Maj:ts befallningshavande tillmäter dessa erinringar

icke någon avgörande betydelse och anser, att häradets invånare icke

komma att uti ifrågavarande avseenden intaga någon särskilt ogynnsam

ställning i förhållande till det stora flertalet kommuner inom länet.

Emedan i 1908 års nyssberörda kungl. proposition föreslagits indragning

av ifrågavarande fögderi samt fögderiförvaltningskommittén

ansett sig kunna föreslå indragning till och med av 2 fögderier inom

länet, anser jag att Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag till reglering

av fögderierna inom länet är väl förtjänt att vinna nådigt avseende.

Länsstyrelsen lär hava att framdeles föreslå lämplig benämning å

två fögderier.

Kronobergs län.

Indragning av ett häradsskrivar- och ett länsmansdistrikt.

Länet, nu indelat i 5 fögderier och 17 kronolänsmansdistrikt, har

av Kungl Maj:ts befallningshavande i dess utlåtande över fögderiförvaltningskommitténs

betänkande och sakkunnigas av 1912 förslag ansetts

böra omfatta 1 landsfiskals- och fortfarande 5 häradsskrivar- och 17

kronolänsmansdistrikt. Sedan vid ärendets beredning inom departementet

anledning förekommit att, i likhet med vad de sakkunniga

föreslagit, 1 landsfiskals-, 4 häradsskrivar- och 16 kronolänsmansdistrikt,

på sätt den förut omnämnda tabellen B utmärker, vore tillräckliga, har

Kungl. Maj:ts befallningshavande vid skrivelse den 31 oktober 1913 insänt

ett i enlighet härmed av länsstyrelsen upprättat indelningsförslag. Ortsbefolkningen

har, änskönt tillfälle därtill varit lämnat, icke gjort något

uttalande och de anmärkningar, som från fögderitjänstemännens sida

framställts, har länsstyrelsen funnit icke vara av någon betydelse.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:fn Nåd. Proposition Nr 211.

Vid upprättandet av sitt förslag har Kungl. Maj:ts befallningshavande

gjort den avvikelse från de i cirkuläret den 1 september 1913

uttalade grundsatser, att Skatelövs socken, varav eu del tillhör Kinnevalds

härad och tingslag av Mellersta Värends domsaga, men eu annan

del Allbo härad och tingslag av Västra Värends domsaga, till följd

härav förts till olika kronolänsmansdistrikt.

I sitt yttrande i anledning av min cirkulärskrivelse den 28 december

1916 har länsstyrelsen vidhållit, att icke något vare sig häradskrivareller

länsmansdistrikt borde indragas.

Vid jämförelse med förhållandena i andra län anser jag emellertid

den föreslagna indragningen av ett häradsskrivar- och ett länsmansdistrikt

böra utan olägenhet kunna ske, och då jag vid granskning av Kungl.

Maj:ts befallningshavandes förslag funnit mig kunna låta bero vid nyss

anmärkta oegentlighet, samt anledning till anmärkning icke i övrigt

förekommit, torde indelningsförslaget, sådant jag låtit det inflyta i indelningsplanen

för riket, böra godkännas.

Länsstyrelsen torde anbefallas att giva förslag å fögderiernas namn.

Kalmar län.

Indragning av tre länsmansdistrikt.

Över det av Kungl. Maj:ts befallningshafvande utarbetade förslag till

indelning har ortsbefolkningen, oaktat tillfälle varit densamma lämnat

att däröver yttra sig, underlåtit att uttala sig. De av f ögderitj änstemän

i ett och annat hänseende gjorda erinringar har Kungl. Maj:ts

befallningshavande funnit icke böra föranleda någon ändring.

För min del skulle jag gärna sett, att länsmansdistriktens benämning

kunde, i stället för med nummer såsom nu skett, utsättas med hänsyn

till huvudorten, vilket onekligen är praktiskt; men efter under hand inhämtade

upplysningar har jag blivit övertygad, att i de flesta distrikten

icke någon ort förefinnes av den betydenhet, att dess namn bort upptagas,

och vid sådant förhållande har frågan härom fått för närvarande

förfalla.

Förslaget torde således godkännas sådant det upptagits i indelningsplanen

för riket.

Gottlands län.

Länet är för närvarande indelat i 2 fögderier och 6 länsmansdistrikt

och i tabell B i cirkuläret den 1 september 1913 har för länet upptagits

2 häradsskrivar- och 6 länsmanstjänster.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Kimgl. Maj:ts befallningshavande bar föreslagit bibehållande av länets

nuvarande indelning i fögderier och länsmansdistrikt. Någon erinran häremot

har icke framställts vare sig från ortsinvånarnas eller fögderitjänstemännens

sida, varför jag får förorda nådigt bifall till nämnda

förslag.

Ursprungligen har avsetts, att icke någon landsfiskalstjänst skulle

inrättas å Gottland, utan att landsfiskalsgöromålen där skulle ombesörjas

av länsnotarien eller annan lämplig person mot årligt arvode. Då med

mitt förslag landsfiskalen skulle placeras i länsstyrelsen, har emellertid

ansetts, att en landsfiskal skulle kunna beredas full sysselsättning även

i detta län. Någon assessorstjänst — beträffande sådan befattning kommer

jag att närmare yttra mig i det följande — skulle däremot icke

inrättas i länet.

Blekinge län.

Tillökning med ett häradsskrivar- och tre länsmansdistrikt.

Länet omfattar nu 2 fögderier, det ena om 16,47 kv. nymiis areal

och omkring 60,000 invånare, det andra om 13,45 kv. nymil och omkring

50,000 invånare ävensom 9 länsmansdistrikt. Fögderiförvaltningskommittén

föreslog samma antal distrikt med i någon mån förändra^ indelning,

varemot 1912 års sakkunniga, med förordande av att länet skulle bilda

1 landsfiskalsdistrikt, upptogo 3 häradsskrivar- och 9 kronolänsmansdistrikt.

Kungl. Maj:ts befallningshavande gjorde dock i sitt utlåtande över dessa

förslag den 8 februari 1913 gällande, att 12 kronolänsmanstjänster erfordrades

med hänsyn till den föreslagna organisationen av dessa tjänster,

och ämbetsverken intogo i sitt utlåtande den 7 juni 1913 samma" ståndpunkt,

vilken även departementet tillämpade i tabellen B.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har nu inkommit med förslag till

länets indelning enligt nämnda tabell, vilket förslag upptar 4 länsmansdistrikt

i varje av de 3 fögderierna, men har därjämte avlämnat och för

sin del förordat ett alternativ, upptagande 13 länsmansdistrikt, avvikande

från det förra förslaget däri, att Medelstads härads domsaga erhållit 5

länsmansdistrikt. Skälet härtill uppgives vara, att länsmansdistrikten

enligt det förra förslaget skulle i förhållande till de övriga distrikten i

länet bliva oskäligt stora.

Vid granskning av de bägge alternativen har jag iakttagit, att, under

det att länsmansdistriktens folkmängd enligt det förra med 12 kronolänsmän

skulle i övrigt inom länet i medeltal uppgå till omkring 7,500

å .9,500 invånare, så skulle folkmängden i Medelstadsdomsagans distrikt

bliva omkring 11,000. Enligt det senare alternativet blir naturligen folk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 211.

mängdstalet mera jämnt fördelat över hela länet. I skrivelse den 13

januari 1017 har länsstyrelsen numera förklarat sig icke hava något att

erinra mot det föreslagna antalet häradskrivar- och länsmansdistrikt, men

föreslagit en del mindre ändringar av planen till indelning av länet i

länsmandistrikt.

1 enlighet härmed har jag funnit mig böra förorda det förslag, som

upptar 12 länsmansdistrikt'' fördelade på 3 häradsskrivar- och 1 landsfiskalsdistrikt,

vilket förslag jag alltså låtit vinna tillämpning i indelningsplanen

för riket.

Kristianstads län.

Tillökning med tvä häradsskrivar distrikt.

Över Ivungl. Maj:ts befallningshavandes förslag till länets indelning i

landsfogde (häradsskrivar-) och kronolänsmansdistrikt hava vederbörande

fögderitjänstemän och ortsbefolkningen hörts, och därvid hava framkommit

vissa erinringar, vilka föranlett Kungl. Maj :ts befallningshavande

att i några fall frångå sitt ursprungliga förslag.

Vid granskning inom departementet av det sålunda reviderade förslaget

hava icke några anmärkningar uppstått, vadan jag förordar den

indelning, Kungl. Maj:ts befallningshavande slutligen underställt Kungl.

Maj:t och som jag låtit införa i indelningsförslaget för riket. Länet

skulle således erhålla 6 häradsskrivardistrikt och 23 länsmansdistrikt.

Vad beträffar landsfiskalstjänstgöringen inom länet har Kungl. Maj :ts

befallningshavande, med särskilt avseende på det länsstyrelsen delgivna,

i departementet författade utkast till instruktion för landsfiskalerna, yrkat

anställande inom detta län av två landsfiskaler. Sålunda har framhållits,

att redan de landsfiskalen påvilande årliga undersökningarna å

länsmanskontor, huru tjänsterna förvaltas, draga en betydande tid, när

man besinnar, att länsmännen äro 23 till antalet; att kontrollen

över åklagarkallets utövande vid sju häradsrätter tager eu avsevärd

tid i anspråk, om föreskriften skall bliva något mera än en

tom bokstav; att landsfiskalen utan tvivel kommer att få sig ålagda

vissa utredningar, som nu anförtros kronofogdarna, samt att allt detta

skulle göra tjänsten för en enda man alltför ansträngande.

Utan att vilja underskatta de av länsstyrelsen sålunda anförda skäl

för anställandet i länet av 2 landsfiskaler har jag, med hänsyn till länets

goda kommunikationer och vid jämförelsen med andra län, ansett allenast

en landsfiskal böra för närvarande anställas i länet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!,. Maj.ls Nåd, Proposition Nr 211.

Malmöhus län.

Tillökning med ett häradsskrivardistrikt, indragning av ett länsmansdistrikt.

Fögderiförvaltningskommittén hade för genomförande av sitt alternativ

III föreslagit, att Malmöhus län med en folkmängd å landsbygden

den 1 januari 1914 av 267,832 personer skulle indelas i 5 fögderier i

stället för nuvarande 6 samt 22 länsmandistrikt i stället för nuvarande

26. 1912 års sakkunniga hade i sitt förslag med den organisation, som

där ifragasattes, räknat med 8 häradsskrivar- och 26 länsmansdistrikt,

vilka tal gillats av Kungl. Majrts befallningshavande och lämnats utan

anmärkning av ämbetsverken.

Emellertid har Konungens befallningshavande, i anledning av Limhamns

inkorporering med Malmö stad och med erinran att inkorporering

med Helsingborgs stad av Hans socken är beroende på nådig provning,

genom skrivelse den 13 januari 1917 avlämnat nytt indelningsförslag

upptagande 7 fögderier och 25 länsmansdistrikt.

Vid granskning inom departementet av detta förslag samt av de

utav ortsinvanarna och fögderitjänstemännen avgivna yttranden har

jag icke funnit anledning att i något avseende frångå samma förslag,

utan torde detsamma godkännas, sådant jag låtit införa det i indelningsplanen

för riket.

Hallands län.

Indragning av ett häradsskrivardistrikt.

Länet, som för närvarande är indelat i 4 fögderier och 11 länsmansdistrikt,

har enligt tabell B i cirkuläret den 1 september 1913 ansetts

kräva 3 häradsskrivar- och 11 länsmanstjänster.

I sitt den 8 februari 1913 avgivna yttrande över fögderi förvaltningskommitténs

samt de sakkunnigas omorganisationsförslag har Kung!.

Maj:ts befallningshavande uttalat, att, om kommitténs alternativ III godkändes,

länet kunde indelas i allenast 2 fögderier och 10 länsmansdistrikt,

men att enligt de sakkunnigas förslag skulle erfordras 4 häradsskrivaroch

11 länsmanstjänster. Ämbetsverken hava emellertid ansett, att tillräckliga

skäl saknades för högre antal häradsskrivartjänster än departementet

beräknat.

Då enligt mitt förslag häradsskrivartjänsten skulle lämnas i huvudsak

oförändrad, skulle det kunna ifrågasättas att bestämma fögderiernas

antal till allenast tva, men med hänsyn till den ständiga ökningen av

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. 69

härad sskri vargöro målen i allmänhet och vid jämförelse med förhållandena

i andra län synes vara rådligast att stanna vid ett antal av 3. Mot förslaget

till indelning av länet i 3 fögderier och 11 länsmansdistrikt hava

från ortsinvunarnas sida icke framställts några erinringar. Jag förordar

därför nådigt bifall till nämnda förslag.

Då förslag till fögderiers och vissa länsmansdistrikts benämning

ej föreligger, lärer, i händelse omorganisationen genomföres, Kungl.

Maj:ts befallningshavande undfå föreskrift att inkomma med förslag i

sådant hänseende.

Göteborgs och Bohus län.

Tillökning med ett länsmansdistrikt.

Folkmängden å länets landsbygd den 31 december 1912 utgjorde

192,845 personer. Fördelade på 5 häradsskrivardistrikt och 21 kronolänsmansdistrikt,

skulle på varje häradsskrivardistrikt komma i medeltal

38,569 personer och på varje kronolänsmansdistrikt 9,183. Kungl.

Maj:ts befallningshavande, som i sin nu upprättade indelningsplan föreslår

22 kronolänsmansdistrikt, åberopar, att utöver de i departementschefens

cirkulärskrivelse den 1 september 1913 angivna grundsatser

jämväl andra synpunkter måste vid en lämplig indelning beredas inflytande,

nämligen distriktens areal, belägenhet, kommunikationsväsendet

samt antalet kommuner och municipalsamhällen eller andra större befolkningscentra

ävensom beskaffenheten av distriktens befolkning. Någon

svårighet synes emellertid icke möta att med behörigt iakttagande av

nämnda grundsatser och synpunkter indela länets landsbygd i 5 häradsskrivardistrikt.

Däremot har Kungl. Maj:ts befallningshavande icke kunnat stanna

vid bibehållandet av det nuvarande antalet av 21 länsmansdistrikt,

trots att detta varit meningen i Kungl. Maj:ts befallningshavandes yttrande

över fögderiförvaltningens och de särskilt tillkallade sakkunnigas

förslag, samt ämbetsverken i sitt däröver avgivna utlåtande icke avvikit

från berörda mening.

Kungl. Maj:ts befallningshavandes tidigare yttrande i fråga om antalet

länsmansdistrikt hade, uppger befallningshavanden, avgivits under

förutsättning, att Örgryte socken skulle under den närmaste tiden införlivas

med Göteborg, varigenom landsbefolkningens invånarantal komme

att minskas med över 20,000. Numera funnes dock icke sannolikhet

för åvägabringandet av berörda inkorporation under den närmaste tiden;

och vid sådant förhållande anser Kungl. Maj:ts befallningshavande såsom

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 211.

en bjudande nödvändighet, att Sävedals härads länsmansdistrikt, till vilket

Örgryte socken hör, uppdelas i två länsmansdistrikt. Nuvarande distriktets

folkmängd, nära 27,000 invånare, motsvarade nämligen ungefär

folkmängden i 3 ordinära länsmansdistrikt, och distriktets befolkning, i

omedelbar närhet till rikets andra stad, vore synnerligen rörlig. Oavsett

den ökning i kronolänsmännens arbetsbörda, som den ifrågasatta

nya organisationen komme att medföra, kunde man icke rättvisligen

begära, att en enda man skulle kunna förvalta ett distrikt med angivna

folkmängd och under förefintliga förhållanden. Rätteligen borde

distriktet uppdelas i tre, men då Örgryte socken med 20,021 invånare,

icke borde delas på 2 distrikt, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande

funnit sig böra stanna vid två, av vilka det ena skulle utgöras av Örgryte

socken och det andra av återstoden utav Sävedals härad, vartill

fogats Råda socken för att vinna en ur förvaltningssynpunkt lämpligen

avpassad befolkningssiffra.

Det stora och i rask utveckling stadda Sotenäs härad om nära

14,000 personer har ock ansetts böra uppdelas på två länsmansdistrikt

med hänsyn närmast till, att därinom uppstått ej mindre än nio municipalsamhällen,

att den livliga stenhuggeriindustrien medförde en ytterst

rörlig befolkning, samt att områdets belägenhet utefter kusten tillskyndade

länsmannen därstädes en del särskilda göromål. Redan nu vore

kronolänsmannens arbetskrafter så tagna i anspråk inom detta distrikt,

att han icke efter organisationen kunde gå i land med förvaltningen.

Fördenskull föreslås, att Askims, Malmöns och Kungshamns kommuner

med 8,255 invånare bilda ett distrikt samt återstoden eller Tossene och

Berfendals kommuner med 5,703 invånare det andra. Sistnämnda

distrikt bleve väl till folkmängden ringa, men därinom läge Hunnebostrands

municipalsamhälle med sin delvis rörliga arbetarbefolkning, och

distriktet vore statt i utveckling.

Såsom eu motvikt mot den ökning i förvaltniugshänseende, som

skulle uppkomma genom klyvning av Sävedals härads och Sotenäs

härads nuvarande länsmansdistrikt, föreslår Kungl- Maj:ts befallningshavande

dels sammanslagning av Lane härads nuvarande två distrikt

till ett enda med 8,460 invånare, dels upphävandet av Styrsö och

Öckerö kommuners nuvarande förening till ett länsmansdistrikt. De förhållanden,

vilka på sin tid betingade sistnämnda förening, förefunnes

numera knappast längre, sedan ångbåtskommunikationen förbättrats och

motordrift i allmänhet införts även å smärre båtar. Öckerö skulle

återförenas med Västra och Östra Hisings länsmansdistrikt, varemot av

Styrsö socken samt de på fastlandet belägna Västra Frölunda, Nya

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Varvets och Askims kommuner skulle bildas ett nytt distrikt. Återstoden

av det gamla Askims länsmansdistrikt eller Fässbergs och Kållereds

socknar skulle därefter bilda särskilt distrikt.

Samtliga nu berörda regleringar medföra, såsom man finner, bildandet

av ett 22:dra kronolänsmansdistrikt i länet, ett förhållande, som

nödgat mig att något utförligare därvid uppehålla mig. Vad åter angår

övriga omregleringar, torde jag här kunna förbigå dem. Allenast det

vill jag anmärka, att den omständigheten, att Sörbygdens härads länsmansdistrikt

med 4,060 invånare och Bullarens härads länsmansdistrikt

med 3,614 invånare, änskönt de förete väl låga befolkningstal, likväl

bibehållits orubbade, finner sin förklaring i dessa bygders avskilda läge,

svåra kommunikationer och besvärliga terriingförhållanden.

Jämväl i fråga om landsfiskalsinstitutionen har Kungl. Maj:t6 befallningshavande

betonat, att två dylika tjänster erfordras för länet. Göteborgstrakten

kräver för sin del en och kustlandskapet från Lysekil norrut

en annan.

Beträffande antalet landsfiskaler finner jag visserligen, att två landsfiskaler

måhända kunna tidvis vara behövliga, men anser att man tillsvidare

bör kunna stanna vid allenast en. I övrigt har jag vid övervägande av vad

Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört funnit, att goda skäl förebragts

för den av länsstyrelsen uppgjorda indelningsplan och förordar att densamma

måtte godkännas. Under förutsättning av nådigt bifall härtill

har jag låtit samma plan, upptagande 1 landsfiskalsdistrikt, 5 häradsskrivardistrikt

och 22 kronolänsmansdistrikt, komma till iakttagande vid

uppgörandet av indelningsplanen för riket.

Alvsborgs län.

Tillökning med ett häradsskrivardistrikt och indragning av ett länsmansdistrikt.

Efter att hava hört ortsbefolkningen och fögderitjänstemännen över

ett med anledning av cirkidärsskrivelsen den 1 september 1913 utarbetat

förslag till länets indelning har Kungl. Maj:ts befallningshavande,

vid förslagets insändande, tillkännagivit sig vilja modifiera detta i två

hänseenden, vilka bägge dock röra allenast en eller annan kommuns

förande till det ena eller andra länsmansdistriktet.

För min del har jag, då antalet tjänster stämmer överens med vad

jag efter ämbetsverkens hörande funnit erforderligt, icke något att emot

förslaget anmärka, likasom jag håller före, att distriktsindelningen av

Kungl. Maj:ts befallningshavande uppgjorts så ändamålsenlig som möj
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

ligt. Jag förordar därför länsstyrelsens förslag, vilket återfinnes i den

upprättade indelningsplanen för riket.

I ovan berörda tabell B hade för Ålvsborgs län upptagits allenast

en landsfiskal. Kungl. Maj:ts befallningshavande bär vid närmare

undersökning funnit av nöden, att två sådana tjänster inrättas,

och anser tvivelaktigt, att de viktiga uppgifter, vilka enligt instruktionsutkastet

skola tillhöra landsfiskalen, kunna fyllas ens av två sådana

tjänstemän i betraktande av, att länet har 15 häradsrätter och att inspektionen

av de 28 länsmännen jämte övriga bestyr komme att kräva

ett mycket stort antal resedagar på året. Vid jämförelse med andra

län har jag emellertid ansett, att en landsfiskal bör kunna tillsvidare vara

tillräckligt för länet. På länet skulle alltså komma 1 landsfiskalstjänst,

7 häradsskrivartjänster och 28 kronolänsmanstjänster. Kungl. Maj:ts befallningshavande

torde i sinom tid undfå nådig föreskrift att inkomma med

förslag till namn å fögderier.

Skaraborgs län.

Indragning av ett häradsskrivar- och tre länsmansdistrikt.

Vid den av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Skaraborgs län i

enlighet med civildepartementets cirkulärskrivelse den 1 september 1913

uppgjorda, efter vederbörandes hörande något modifierade plan till

länets indelning i och för ifrågavarande organisations genomförande har

jag icke funnit anledning till någon anmärkning. Häradsskrivardistrikten

bliva av måttlig omfattning, och ehuru länsmansdistrikten i några fall,

med avseende särskilt på invånarantalet, bliva något mindre än mångenstädes

eljest inom riket, har jag dock icke grundad anledning att föreslå

någon ändring, helst kommunernas antal inom länet är ovanligt högt,

varigenom tjänstemännens arbete, såsom lätt inses, med nödvändighet växer.

Jag förordar således förslaget, sådant det upptagits uti indelningsplanen

för riket, upptagande 1 landsfiskal, 6 häradsskrivare och 24

kronolänsmän, och torde länsstyrelsen framdeles undfå befallning att inkomma

med förslag till erforderlig distriktsbenämning, där sådan saknas

eller förekommer något obekväm, såsom i fråga om ett och annat

länsmansdistrikt synes mig vara fallet.

Värmlands län.

Indragning av ett häradsslcrivardistrikt, tillökning med tvä länsmansdistrikt.

Enligt vad Kungl. Maj:ts befallningshavande givit tillkänna, hava

åtskilliga svårigheter vid distriktsindelningen mött särskilt i anledning

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Majts Nåd. Proposition Nr 211.

därav, att det med hänsyn till folkmängden ansetts nödigt att minska

häradsskrivardistriktens antal från de nuvarande 7 till 6.

Jag har vid indelningen ansett mig böra följa Kungl. Maj:ts befallningsbavandes

förslag, enär de anmärkningar däremot, vilka försports

från ortsmenigheterna och fögderitjänstemännen, torde få anses vara av

Kungl. Maj:ts befallningshavande på ett tillfredsställande sätt bemötta.

Allenast i ett avseende har jag funnit mig böra avvika från förslaget.

Detta gäller öster Sysslets häradsskrivardistrikt, där länsmansdistriktsindelningen

synts mig vara mindre tdlfredsställande, i ty att Väse härad

sammankopplats med Kroppa och Lungsunds socknar. Efter under

hand från orten inhämtade underrättelser har därför uppgjorts förslag

till inrättande inom Östersysslets häradsskrivardistrikt av 4 i stället

för 3 länsmansdistrikt, varigenom jag hoppas, att förhållandena i förevarande

avseende i denna landsdel skola bliva fullt tillfredsställande

ordnade.

Däremot har jag ansett, att Kungl. Maj:ts befallningshavandes anspråk

på 2 landsfiskal^ änster icke bör vinna bifall. Inom det låt vara

vidsträckta länet äro polissaker och brottmål icke av relativt större mängd.

Länet torde därför tills vidare böra utgöra ett landsfiskalsdistrikt.

Det sålunda avfattade indelningsförslaget, upptagande distrikt för

1 landsfiskal, 6 häradsskrivare och 21 kronolänsmän, torde således böra

vinna nådigt godkännande.

Örebro län.

Tillökning med ett häradsskrivardistrikt.

I enlighet med det förslag, som innefattas i tabell B, har Kungl. Maj:ts

befallningshavande uppgjort alternativa förslag till länets indelning i

förevarande avseende, men förordar, efter att hava hört ortsbefolkningen

och vederbörande fögderitjänstemän, obetingat det, som betecknats med

litt. A. Väl synes enligt detta alternativ Karlskoga länsmansdistrikt

med 7,45 kv. mils areal och 18,280 invånare bliva väl stort, och anledningar

förekomma till antagande, att detsamma måhända inom en snar

framtid måste delas. Men för det närvarande lärer en annan lösning

icke böra ifrågasättas, företrädesvis till följd därav, att varje länsmansdistrikt

bör ingå i allenast en domsaga eller ett tingslag. Distriktet inrymmer

dock två större municipalsamhällen om tillhopa omkring 4,000

invånare, och utväg borde kunna beredas, ifall organisationsförslaget

genomföres, att där anställa en polisman med länsmans kompetens,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 höft. (Nr 211.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 KungL May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

varigenom den väsentligaste olägenheten av distriktets stora folkmängd

upphäves.

Jag har därför anslutit mig till Kungl. Maj:ts befallningshavandes

förslag, upptagande 1 landsfiskal, 5 häradsskrivare och 17 kronolänsmän.

1 fråga om landsfiskalsinstitutionen har Kungl. Maj:ts befallningshavande

uttalat tvivelsmål, huruvida en tjänsteman skall förmå uppbära

den arbetsbörda, som enligt det förelagda instruktionsutkastet skulle

komma att å honom vila; men då bestämt yrkande på 2 landsfiskaler

ej framkommit samt länet omfattar endast 8 tingslag, därav några

relativt små, och med hänsyn till länets ypperliga kommunikationsväsende

hyser jag i detta hänseende icke synnerlig tvekan och förordar

alltså, att endast en landsfiskal för Örebro län anställes.

Västmanlands län.

Indragning av tre länsmansdistrikt.

Länet, nu indelat i 4 fögderier, sammanfallande med domsagorna,

samt 16 länsmansdistrikt, har enligt tabellen B i cirkuläret den 1 september

1913 ansetts kräva 1 landsfiskalstjänst, 3 häradsskrivar- och

13 länsmanssysslor. Kungl. Maj:ts befallningshavande, som i utlåtande

den 7 februari 1913 över fögderiförvaltningskommitténs betänkande och de

särskilt tillkallade sakkunnigas förslag uttalat nödvändigheten av, att vid

en eventuell omläggning av häradsskrivarnas tjänsteåligganden deras

nuvarande tjänsteområden bibehölles oförändrade, har, efter inhämtande

av ortsbefolkningens samt fögderi tjänstemännens yttrande över den indelningsplan,

som enligt nämnda cirkulär uppgjorts, i förnyat utlåtande

den 31 oktober 1913 förklarat sig hava under försöket att på ett lämpligt

sätt uppdela länet i 3 häradsskrivardistrikt ytterligare stärkts i sin

uppfattning, att detta icke läte sig göra.

Med avseende på vad sistnämnda sakkunniga i sitt den 19 december

1912 avgivna betänkande yttrat angående häradsskri varnas

göromål och den lämpliga storleken av dessa tjänstemäns distrikt,

har det framhållits, att distrikten bleve större, än att »tjänstemannen

kan själv utföra eller åtminstone på fullt betryggande sätt övervaka

utförandet av alla viktigare och andra huvudsakliga delar av det

honom åliggande arbetet». Häradsskrivarna hava på det bestämdaste

och, enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes uppfattning, på goda skäl

uttalat sig mot en minskning av nuvarande fögderiers antal.

Vid övervägande av vad sålunda förekommit och då, med den i

departementet enligt tab. B förslagsvis uppgjorda indelningen, varje

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

häradsskrivaldistrikt i Västmanlands lån finge i medeltal 40,000 invånare,

av vilka ett stort antal tillhör den mycket rörliga gruppen av industriarbetare,

samt enär häradsskrivarna samfällt uttalat den meningen, att

ansvaret för debitering och redovisning vid sådant förhållande bleve större,

än att det skäligen borde åläggas en tjänsteman, har jag, änskönt kammarkollegium

och statskontoret synas benägna att ansluta sig till de sakkunnigas

mening, ansett mig icke kunna i detta hänseende tillämpa den

på dessa sakkunnigas yttrande grundade planen i tabellen B utan föreslår,

att Västmanlands län indelas i 4 häradsskrivardistrikt, sammanfallande

med den nuvarande fögderi- och domsagoindelningen.

Däremot och då icke någon erinran försports emot förslaget, att

länet skulle bilda 1 landsfiskals- och 13 kronolänsmansdistrikt, får jag

förorda bifall till förslaget i denna del och har i enlighet med vad nu

är sagt upptagit länet i indelningsplanen för riket.

Kopparbergs län.

Indragning av fyra länsmansåistrikt.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har uppgjort två alternativa förslag,

bägge med 6 häradsskrivai- och 31 kronolänsmansdistrikt. Skillnaden

emellan alternativen avser allenast bildandet av häradsskrivardistrikten.

Enligt alternativ I har Silvbergs, Gustavs och Torsångs gemensamma

länsmansdistrikt förts till Västerbergslags fögderi och Ore länsmansdistrikt

till Ovan-Siljans fögderi; enligt alternativ II har det förra länsmansdistriktet

integrerat Fall! fögderi, det senare Nedan Siljans.

Hos menigheterna och bland tjänstemännen hava ungefär lika många

röster avgivits för det förra som för det senare alternativet, och Kungl.

Maj:ts befallningshavande förordar alternativ I såsom medförande en på

fögderierna jämnare fördelad folkmängd.

Bland önskemål i avseende på länsmansdistriktens bildande, vilka av

ortsbefolkningen uttalats, har jag fästat uppmärksamhet företrädesvis

vid följande två.

Det har av Våmhus sockens kommunalnämnd anmärkts, att Mora

distrikt lämnats oförändrat. Sådant syntes nämnden otjänligt ur synpunkten

såväl av arealen, 19,17 kv.-nymil, som av folkmängden, 12,327

invånare. Olägenheten av denna indelning kunde avhjälpas på flera, av

nämnden antydda sätt. Bland dessa förekommer ett, vilket synts mig leda

till målet utan att något intresse trädes för nära. Det avser, att Mora

socken med undantag av Bönås by bildar Mora södra distrikt med 9,29

kv. mil areal och 9,846 invånare och att Mora norra distrikt bildas av

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Våmhus socken med Bonäs by av Mora socken samt Lillkärdals till Mora

kommun hörande del av Härjedalen (Ulvsjö by och nybyggena Prästslåttåsen

och Skuråsen med omkr. 50 inv.). Hetta distrikt skulle omfatta

0,88 kv.-mil och 2,447 invånare. D«äremot kunde, enligt kommunalnämndens

mening, Solleröns länsmansdistrikt med areal 4,96 kv.-nymil

och 1,958 invånare utan olägenhet sammanslås med det angränsande Vänjans

länsmansdistrikt med areal 6,89 kv.-nymil och 1,991 invånare, varigenom

en länsmanssyssla bleve disponibel för det uppdelade Mor adistriktet.

Då Kung]. Majrts befallningshavande förklarat sig finna detta förslag

värt allt beaktande med hänsyn till att Mora nuvarande distrikt vore

både till areal och folkmängd ett av de största i länet och därjämte till

formen synnerligen olämpligt, har jag velat hemställa om Infall till denna

avvikelse från alternativet I.

Vidare har påpekats från Malungs kommun, att den i nämnda kommun

ingående Tyngsjö kapellförsamling om cirka 2 kv.-mils areal och

848 invånare borde föras till Malungs länsmansdistrikt och icke, såsom i

förslaget, till Järna och Äppelbo socknars distrikt. Icke heller emot

detta förslag har Kungl. Maj:ts befallningshavande ställt sig avvisande.

Jag har därför velat förorda jämväl denna ändring och, under förutsättning

av Eders Kungl. Maj:ts bifall till de nu av mig angivna jämkningsförslagen,

låtit uppställa distriktsindelningsplanen för riket, ''i vad

Kopparbergs län rör, i enlighet med alternativet 1, jämkat på sätt nyss

är sagt.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har äskat uppförande å stat av

2 lands fiskalstjänster. Jag har i anledning av detta förslag hyst en

viss tvekan, huruvida en landsfiskalsbefattning kunde vara tillräcklig

för länet, som är synnerligen vidsträckt. Men med de ypperliga kommunikationer

det besitter, enkannerligen i de tätare bebyggda delarna,

kommunikationer, som inom närmaste framtiden torde bliva än mer

förbättrade med tillkomsten av nya beslutade eller föreslagna järnvägar,

och då folkmängden icke avsevärt överstiger den i Gävleborgs län, med

vilket länet jämväl i övrigt är ganska likställt, och för Gävleborgs län

endast en landsfiskal föreslagits, har jag trott mig för närvarande kunna

stanna vid en landsfiskal för Kopparbergs län.

Gävleborgs län.

Tillökning med tvä häradsskrivardistrikt, indragning av ett länsmansdistrikt.

Fögderi tjänstemän samt ortsbefolkningen, vilka hörts över det av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i enlighet med civildepartementets cir
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

kulär den 1 september 1913 utarbetade indelningsförslag, hava icke

däremot framställt några anmärkningar, som föranlett Kungl. Maj:ts befallningsliavande

att vidtaga jämkningar i förslaget. Väl har jag vid

förslagets granskning funnit, att flera länsmansdistrikt däri framträda

med synnerligen låg både areal och folkmängd, men med den kännedom,

jag äger om detta läns förhållanden såväl i fråga om kommunikationsleder

som eljest, har jag icke tilltrott mig kunna föreslå någon minskning

i distriktens antal. Det tämligen rundliga antalet länsmansdistrikt

i länet torde tillvidare i viss grad motivera anställandet av endast eu

landsfiskal i länet.

Jag hemställer således om godkännande av förslaget, sådant det

införts i distriktsindelningen för riket och således upptagande 1 landsfiskal,

6 häradsskrivare och 28 kronolänsmän.

Västernorrrlands län.

Indragning av ett länsmansdistrikt.

Detta län skulle enligt den inom departementet förslagsvis utarbetade

planen bibehållas vid nuvarande antal fögderier och länsmansdistrikt, varigenom

medeltalet invånare skulle bli i varje häradsskrivardistrikt 37,135

och i varje länsmansdistrikt 7,427. Dessa tal hava synts lämpliga för ett

län med Västernorrlands geografiska omfattning och dess relativt starka

utveckling. Vid den av Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagna indelningen

hava ej kunnat undvikas sådana motsatser som emellan Alnö

distrikt om 0,69 kv.-nymil och 7,068 invånare samt Anundsjö distrikt

om 26,59 kv.-nymil och 7,802 invånare.

Emot förslaget hava framställts några erinringar, såsom att Selångers

och Tima distrikt, vilka bibehållits oförändrade, borde sammanslås, att

det nya Högsjö distrikt om 2,78 kv.-mil med 4,643 invånare knappast

kunde taga en länsmans tid i anspråk, att de av Kungl. Maj:ts befallningshavande

sammanslagna Nätra och Sidensjö distrikt borde fortfarande

utgöra vart för sig ett distrikt, att Sollefteå distrikt om 10,83

kv.-mil med 12,603 invånare bleve för stort o. s. v.

Lika med Kungl. Maj:ts befallningshavande kan jag icke fästa avseende

vid dessa erinringar i annan mån än såvitt rörer den ifrågasatta

sammanslagningen av Selångers och Tuna nuvarande distrikt. Det förra

håller 3,64 kv.-mil med 4,924 invånare, det senare 6,04 kv.-mil med 6,898

invånare, och med hänsyn till att de tätare bebyggda delarna ligga

jämförelsevis koncentrerade, anser jag att dessa distrikt böra sammanslås

till ett. Visserligen finnas i Västernorrlands län distrikt med än mindre

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

areal såsom Sköns om 0,47 kv.-mil ock Alnö om 0,69 kv.-mil, men de hysa

stort invånarantal, nämligen 11,605 i det förra och 7,068 i det senare,

ock befolkningen tillhör företrädesvis industrien.

Jag föreslår således, att antalet länsmansdistrikt inskränkes till 29

därigenom, att Selångers ock Tuna distrikt sammanslås till ett.

Mot häradsskrivardistriktens antal och sammansättning enligt förslaget

kar jag icke någon erinran.

yad beträffar landsfiskalsinstitutionen, nttalar sig Kungl. Maj:ts befallningskavande

visserligen för anställandet inom länet av 2 landsfiskaler,

men synes mena, att länet ändock skulle utgöra ett enda distrikt,

detta synbarligen i avsikt att Kungl. Maj:ts befallningskavande därigenom

friare kunde disponera dessa tjänstemän, varhelst behov av deras

verksamhet yppade sig. Denna fråga synes mig icke behöva i detta

sammanhang prövas, men jag har velat omnämna densamma.

I skrivelse den 13 januari 1917 förklarar Kungl. Maj:ts befallningshavande

sig godkänna indelningsplanen, men anmärker att, när den

ifrågasatta tvärbanan mellan Hoting och stambanan kommer till stånd,

anledning lärer uppstå att indraga ett eller flera länsmansdistrikt.

Jag hemställer sålunda, att distriktsindelningen, sådan den uti indelningsplanen

framställts, måtte godkännas. Den upptager 2 landsfiskaler,

6 häradsskrivare och 29 länsmän.

Jämtlands län.

Indragning av ett länsmansdistrikt.

Från ortsbefolkningens sida ävensom från en och annan av fögderitjänstemännen

hava visserligen försports vissa erinringar emot det av

Kungl. Maj:ts befallningshavande enligt cirkuläret den 1 september 1913

upprättade förslag till länets nya indelning, men dessa erinringar hava

av länsstyrelsen bemötts med sådana skäl, att jag för min del funnit

mig böra förorda nådigt godkännande av Kungl. Maj:ts befallningshavandes

förslag, sådant det införts uti indelningsplanen för riket.

Vad angår antalet landsfiskaler inom Jämtlands län har visserligen

Kungl. Maj:ts befallningshavande framhållit behovet av 2 sådana tjänstemän

och därvid företrädesvis åberopat länets obestridliga vidsträckthet

och de många kronolänsmansdistrikten. Men å andra sidan vill jag anmärka,

att av länets nuvarande fyra kronofogdar tre ansetts kunna taga

sin bostad i Östersund och allenast kronofogden i södra fögderiet har

bott inom sitt fögderi, nämligen i Sveg. Då jämväl järnvägskommunikationerna

i Jämtlands län under senare åren väsentligt förbättrats

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

79

och under närmaste tiden bliva ytterligare avsevärt utvecklade, håller jag

före, att Jämtlands län, åtminstone tillsvidare, kan betjänas med en landsfiskal.

Erfarenheten torde efter några år visa, om detta antagande

vederlägges, och Kungl. Maj:t lärer då ej underlåta att härutinnan föreslå

en förändring. Tillsvidare föreslår jag således för länet 1 landsfiskal,

ävensom 4 häradsskrivare och 25 kronolänsmän.

Västerbottens län.

Tillökning med ett liäradsskrivardistrikt.

Förslaget till länets nya indelning i länsmansdistrikt överensstämmer

i huvudsak med den nu gällande; men då det ansetts icke möta

någon avsevärd olägenhet att sammanslå Nysätra och Lövångers skilda

distrikt till ett, som med 9,47 kv.-mils areal och 7,774 invånare ändock komme

att bliva ett av länets minsta distrikt, har den sålunda disponibla länsmanslönen

ansetts böra användas i och för en uppdelning av Vilhelmina distrikt

i två. I betraktande av att Vilhelmina distrikt innehåller 87,51 kv.-mil

har jag funnit denna åtgärd synnerligen lämplig. Det norra distriktet

av sagda socken komme att omfatta en befolkning av 3,283 personer,

det södra av 4,314 invånare; och vad beträffar den geografiska gränslinjen

har Kungl. Maj:ts befallningshavande såsom sitt upptagit ett av

kronofogden i lappmarksfögderiet utarbetat förslag.

Indelningen framträder uti den plan, som jag låtit införa i riksindelningsplanen,

upptagande distrikt för 4 häradsskrivare och 26 kronolänsmän

förutom 2 landsfiskaler.

Vad beträffar de två landsfiskalsdistrikt, som för länet ansetts erforderliga,

har länsstyrelsen föreslagit, att vartdera skulle omfatta 13 länsmansdistrikt,

det ena Nordmalings, Bjurholms, Umeå södra och norra,

Vännäs, Sävars, Degerfors, Bygdeå, Fredrika, Åsele, Vilhelmina södra och

norra samt Dorotea distrikt, och det andra de återstående distrikten,

nämligen Nysätra och Lövångers, Burträsks, Skellefteå södra och norra,

Jörns, Norsjö, Byske, Malå, Lycksele södra och norra, Stensele samt

Tärna och Sorsele distrikt.

Norrbottens län.

Tillökning med ett häradsskrivar- och fyra länsmansdistrikt.

Efter ortsinvånarnas och fögderitjänstemännens hörande över ett

av Kungl. Maj:ts befallningshavande i enlighet med cirkuläret den 1

september 1913 uppgjort förslag till distriktsindelning har Kungl. .

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 211.

Maj:ts befallningshavande i sitt förslag den 28 november samma år något

modifierat det ursprungliga.

Vad häradsskrivardistrikten beträffar, bar sålunda den ursprungliga

planen att låta dessa sammanfalla med domsagorna måst övergivas i

anseende till nödvändigheten att sörja för att genom folkmängdens jämnare

fördelning häradsskrivarna skulle säkrare än eljest varit möjligt bliva

i tillfälle att verkligen hinna utföra sina mångskiftande bestyr. De

särskilda distrikten enligt det definitiva förslaget komma att omfatta

sammanhängande och icke oformliga områden. Ett önskemål därvid,

av vilket icke den minsta olägenhet för tjänsten skulle uppstå, vore

dock, att nuvarande häradsskrivare i Haparanda och Luleå, som väl

finge övertaga Torneå och Luleå distrikt, kunde få kvarbo i nämnda

städer.

Beträffande länsmansdistrikten uttalar sig Kungl. Maj:ts befallningshavande

med anledning av särskilda yrkanden på följande sätt. Genom

kungl. brevet den 25 maj 1900 hade Ålvsby distrikt på visst sätt reglerats,

men då kommunikationsförhållandena genom framdragande av

bibanan från Ålvsbyn till Piteå väsentligen förbättras, tillstyrker Kungl.

Maj:ts befallningshavande ett väckt förslag därom, att Markbygden

skiljes från Ålvsby länsmansdistrikt och lägges till Piteå södra distrikt,

från vilket å andra sidan skulle avskiljas, för att läggas till Piteå norra

distrikt, byarna Pitholm och Bondön ävensom övriga öster om Piteå

stad och norr om Pite älv belägna byar och lägenheter.

Det hade ifrågasatts att dela Gällivare distrikt i tre, men av skäl,

som Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört, inskränktes förslaget

till två distrikt, det ena Hakkas distrikt med vissa uppgivna byar, och

det andra Gällivare distrikt, omfattande återstoden. Likaså föreslås en

delning av Jukkasjärvi socken i två distrikt, det västra, Kiruna distrikt,

och det östra, Vittangi distrikt. Gränsen syntes böra sammanfalla med

den, som varder bestämd för Vittangi kapellförsamling.

Beträffande Överluleå och Nederkalix båda länsmansdistrikt uttalar

länsstyrelsen i sin skrivelse den 28 november 1913, att dessa med hänsyn

till areal och folkmängd samt göromålens omfattning vore jämförelsevis

stora, men att länsstyrelsen dock för det dåvarande icke ansett sig böra

påkalla någon delning av dem. I skrivelse den 13 januari 1917 förklarar

länsstyrelsen emellertid, att det numera vore oundgängligen nödvändigt,

att vartdera länsmansdistriktet uppdelas i två länmansdistrikt.

Nederkalix distrikt skulle då kunna uppdelas i Nederkalix distrikt

med 11,587 invånare enligt 1915 års folkmängdsuppgifter och Töre

distrikt med 4,312 invånare enligt samma uppgifter, vartdera samman
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

fallande med de territoriella församlingarna. En delning av Överluleå

distrikt efter de två socknarna i överluleå och Edefors distrikt skulle

däremot icke kunna anses tillfredsställande. Med hänsyn till den stora

skillnaden i folkmängd inom dessa två socknar (år 1915 resp. 14,025

och 2,852) borde tydligen vissa delar av Överluleå socken föras till

Edefors länsmansdistrikt. Med avseende på Gellivare distrikt förklarar

länsstyrelsen, att den i Malmberget anställde, av Luossavara—Kirunavara

aktiebolag enligt nådig föreskrift avlönade extra länsmannen fortfarande

bör bibehållas och honom eventuellt tilldelas ett något utökat

tjänstområde.

I anslutning till vad länsstyrelsen anfört finner även jag nödigt,

att Överluleå och Nederkalix länsmansdistrikt vartdera uppdelas i två

distrikt. Beträffande indelningsförslaget, som slutligt kompletterats genom

länsstyrelsens skrivelse i ämnet den L9 mars 1917, har jag i övrigt icke

funnit något att anmärka utan förordar detsamma, sådant jag låtit införa

det i indelningsplanen för riket, upptagande distrikt för 2 landsfiskaler,

5 häradsskrivare och 22 kronolänsmän.

Länsstyrelsens förslag om länets uppdelning i två landsfiskalsdistrikt

innebär ett sydligt distrikt, omfattande nuvarande Luleå och Piteå fögderier,

samt ett nordligt, omfattande Kalix och Torneå fögderier.

I enlighet med det anförda har riket förslagsvis indelats i landsfiskalsdistrikt

samt fögderier och länsmansdistrikt på sätt som inhämtas

av följande tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 käft. (Nr 2117)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Sammandragstabel 1.

Län.

Antal

lands-

fiskals-

distrikt.

Antal fögderier.

Antal länsmans- distrikt.

Enligt nu- varande

indelning

Enligt de- partements- chefens

förslag.

Enligt nu- varande

indelning.

Enligt de- partements- chefens

förslag.

Stockholms...................................

1

6

6

23

21

Uppsala ............................................

1

4

3

19

12

Södermanlands .................................

1

4

4

12

13

Östergötlands ............................

1

8

6

29

22

Jönköpings........................

1

6

5

23

20

Kronobergs...................................

1

5

4

17

16

Kalmar .............................

1

6

6

25

22

Gottlands ..........................................

1

2

2

6

6 |

Blekinge..................

1

O

éU

3

9

12

Kristianstads.......................................

1

4

6

23

23

Malmöhus .......................

1

6

7

26

25

Hallands..............................

1

4

3

11

11

Göteborgs och Bohus ...........................

1

5

5

21

22

Älvsborgs ..........................................

1

6

7

29

28

Skaraborgs..........................................

1

7

6

27

24

Värmlands..........................................

1

7

6

19

21

Örebro...............................................

1

4

5

17

17

Västmanlands ....................................

1

4

4

16

13

Kopparbergs..........

1

6

6

35

31

Gävleborgs..........................................

1

4

6

29

28

Västemorrlands...................................

2

6

6

30

29

Jämtlands ....................

1

4

4

26

25

Västerbottens.......................................

2

3*)

4

26

26

Norrbottens.................

2

4

5

18

22

Summa

27

117

119

516

489

*) Häradsskrivargöromålen i Lappmarksfögderiet hava utförts av kronofogden därstädes.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

83

6 Förslag till avlöningsförmåner för fögderitjänstemännen.

a. Landsfiskalerna.

Med avseendo å avlöningsförmånerna för landsfiskalerna har fögderiförvaltningskommittén,

som i sitt alternativ II föreslagit sådana tjänstemän,

framhållit, att landsfiskal med hänsyn till de stora kompetensfordringar,

som ställts å honom, och vikten av, att han i sitt betydelsefulla arbete såsom

överordnad åklagare och polischef bleve oberoende av extrainkomster, måste

tillerkännas jämförelsevis goda avlöningsförmåner. Då det emellertid

synts kommittén troligt, att landsfiskalstjänsterna komme att rekryteras

med yngre personer, särskilt andre och tredje länsnotarier, ansåg kommittén,

att begynnelseavlöningen skulle kunna sättas något lägre än

eljest och tjänstemannen i stället tillgodoses med ett tredje ålderstillägg.

Kommittén föreslog i enlighet härmed avlöningsförmånerna för

landsfiskalen sålunda: lön 2,800 kronor, tjänstgöring spenning ar 1,800

kronor, tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 års tjänstgöring, samt ortstillägg med 400 kronor för

landsfiskal i Stockholms län och med 200 kronor för landsfiskal i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län.

Kommittén, som tänkt sig landsfiskalen placerad ute i länet och

icke såsom tjänsteman vid länsstyrelsen, ansåg vidare landsfiskalen böra

tillerkännas förvaltningsbidrag till täckande av kostnader för tjänstlokal

och expenser m. m. samt beräknade detta till 600 kronor, 4Ö0 kronor

och 200 kronor allt efter den grupp av län, som landsfiskalen tillhörde.

För tjänstresor föreslogs reseersättning enligt 4:de klassen i resereglementet,

dock utan rätt till dagtraktamente. Kommittén befarade

nämligen att, om landsfiskal tillerkändes även dagtraktamente, statsverket

skulle få vidkännas större utgifter än nödigt vore.

Sakkunniga av år 1912 hava funnit kommitténs förslag angående lön

och ålderstillägg för landsfiskalerna fullt motiverat och icke haft något

att däremot erinra. Mot förslaget i övrigt har anförts, att ortstillägget

lämpligen borde utgå med belopp och på sätt, som vore gällande

beträffande ortstillägg för åtskilliga l:ste länsnotarier m. fl., samt att

tjänstgöring spenning ärna syntes böra efter en indelning av länen i klasser

sättes till 1,800 kronor i lista klassens län, 1,700 kronor i 2:a klassens

län och 1,600 kronor i 3:dje klassens län.

Det av kommittén föreslagna förn ältning sbidrag et ansågo de sakkunniga

icke erforderligt, då enligt deras förslag landsfiskalen skulle anställas

i länsstyrelsen och således därstädes erhålla tjänstlokal samt nödiga

skrivmaterialier m. m.

Fögderiför
valtnings
kommittén.

Sakkunniga

| av 1912.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Länsstyrel
serna.

Ämbetsverken.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Vid resor i tjänsten borde landsfiskalen åtnjuta icke blott reseersättning

utan jämväl dagtraktamente. De sakkunniga, som tänkt sig, att Kungl.

Maj:ts beiällningshavande lämpligen borde äga pröva befogenheten av

landsfiskalens tjänstresor i länet, hade nämligen icke funnit några betänkligheter

behöva möta mot att honom tillerkändes även dagtraktamente.

De hade även funnit det synnerligen angeläget, att han finge full

ersättning för sina reseutgifter, så att hans ordinarie löneförmåner icke

behövde tagas i anspråk härför, vilket säkerligen komme att menligt

inverka på hans intresse för sådana tjänståligganden, som erfordrade resor.

Till upprätthållande av landsfiskalsgöromålen i Gottlands län, där särskild

landsfiskal icke ansågs erforderlig, föreslogs ett årligt arvode av

1,200 kronor.

Länsstyrelserna hava i allmänhet funnit de av de sakkunniga föreslagna

löneförmånerna för landsfiskalerna vara för knappt tilltagna och

påkalla förhöjning, om man skulle kunna förvänta att på tillfredsställande

sätt kunna rekrytera dessa tjänster. Vidare hava åtskilliga

länsstyrelser ansett, att landsfiskalen borde av organisatoriska skäl

placeras ute i länet och icke vid länsstyrelsen, och att således särskilt

förvaltningsbidrag vore erforderligt. Flertalet av de länsstyrelser,

som avgivit förslag till löneförmåner för landsfiskalen, hava föreslagit

dessa löneförmåner sålunda: lön 3,500 kronor, tjänstgöringspenningar

1,500 kronor, 3 ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10 och

15 års tjänstgöring, förvaltningsbidrag 500—800 kronor samt ortstillägg

i förekommande fall.

Slutligen har Kungl. Majrts befallningshavande i Gottlands län föreslagit,

att arvodet för landsfiskalsgöromålens bestridande inom länet

skulle höjas till 2,400 kronor, enär, om länsnotarien finge förordnande

att bestrida nämnda göromål, dennes behållning av uppdraget bleve

alltför ringa, särskilt om han nödgades under ledighet för resor i tjänsten

avstå från sina tjänstgöringspenningar å länsnotariebefattningen.

Åven ämbetsverken hava funnit de av de sakkunniga föreslagna

löneförmånerna för landsfiskalerna böra höjas.

Då stora anspråk måste ställas på de personliga egenskaperna hos dem,

som erhölle landsfiskalsbefattningarna, torde, enligt ämbetsverkens förmenande,

skickliga sökande knappast kunna förväntas anmäla sig, med

mindre tillräckligt lockande avlöningsförmåner erbjödes. Då vidare åt

platsernas innehavare, om de skulle kunna med framgång utföra de dem

åliggande uppdragen, måste tillförsäkras en auktoritativ ställning, syntes

ock nödigt, att de i lönehänseende bleve jämförelsevis gynnsamt utrustade.

Med hänsyn till befattningarnas ställning inom förvaltningen

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 211.

torde dot, mena ämbetsverken, få antagas, att befattningarna i regel

icke komnie att bliva över gångsplatser, ett förhållande, vartill hänsyn ock

måsto tagas vid löneförmånernas bestämmande. Om de ifrågavarande

tjänsterna skulle organiseras i tanke på att, såsom de sakkunniga synas

hava avsett, rekryteras med yngre personer, särskilt andra och tredje

länsnotarie!'', skulle, enligt ämbetsverkens övertygelse, institutionen redan

från begynnelsen äventyras, och därför borde icke löneförmånerna regleras

med tagen hänsyn till en sådan anordning.

Ämbetsverken hava ansett de nya landsfiskalernas löneförmåner böra

sättas till lika belopp med lönerna för andra gradens tjänster i de

centrala ämbetsverken, och alltså bestämmas till, förutom ortstillägg, lön

3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, och två ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor.

Med erinran att vad som anförts emot landsfiskalernas placering

såsom tjänstemän i länsstyrelserna syntes förtjäna uppmärksamhet, hava

ämbetsverken framhållit, att därest landsfiskalerna placerades ute i länen,

vissa förvaltningsbiarag borde lämnas dem.

Arvodet till upprätthållande av landsfiskalsgöromålen å Gottland har

även synts ämbetsverken vara väl knappt beräknat och böra något förhöjas.

Beträffande landsfiskalens avlöningsförmåner och tjänsteställning hava

slutligen åtskilliga, flyttningsskyldighet underkastade kronofogdar i underdånig

skrivelse den 29 oktober 1916 — med vidhållande av tidigare

i ämnet uttalad åsikt, att de icke vore skyldiga att låta sig förflyttas till

annan tjänst än kronofogdetjänst — hemställt, att avlöningsförmånerna

för landsfiskalen, som borde givas en lika självständig tjänsteställning

som den nuvarande kronofogden, måtte bestämmas till 4,500 kronor begynnelseavlöning

och 1,200 kronor förvaltningsbidrag med tre ålderstillägg

vartdera å 500 kronor samt landsfiskalen berättigas åtnjuta en

månads kostnadsfri semester.

I likhet med vad ett stort antal Kungl. Majtts befallningshavandeoch

ämbetsverken anfört finner jag, att löneförmånerna för landsfiskalerna

böra bestämmas något högre, än de sakkunniga föreslagit.

Vid denna frågas avgörande synes mig, att man måste i främsta

rummet taga hänsyn till de för tjänsten tillämnade kompetensfordringar.

Men dessutom får frågan ses ur synpunkten av, att ifrågavarande tjänster

i många fall torde komma att rekryteras med innehavare av länsnotariebefattning

och böra för dessa i viss mån ersätta den genom kronofogdetjänsternas

indragning uppkommande minskning i befordringsutsikterna,

samt att landsfiskalen, såsom enligt mitt förslag inrangerad i länsstyrel
-

Framställning

från en

del kronofogdar.

Departements
chefen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

sen, i större eller mindre utsträckning blir ett av dess organ, som dock

i regel måste betrakta sin tjänst såsom slutplats.

Jag anser således, att avlöningsförmånerna för landsfiskal måste

sättas ej så oväsentligt högre än för länsnotarie, så att de komma i skäligt

förhållande till vad i tidigare förslag avsetts för kronofogdarna.

I länsnotariernas avlöning, som frånsett ortstillägg nu utgör för

förste länsnotarie 3,600 kronor jämte två ålderstillägg å 500 kronor att

utgå efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring och för övriga länsnotarier

3,200 kronor med enahanda ålderstillägg, ämnar jag ej föreslå någon

annan ändring, än att tjänstemännen tillerkännas ett tredje ålderstillägg.

I anslutning till det anförda och då landsfiskalstjänsterna sannolikt

i regel komma att rekryteras med relativt yngre tjänstemän, vilket medgiver

att större del av slutavlöningen än eljest vore möjligt kan utgöras av

ålderstillägg, föreslår jag, att landsfiskalerna erhålla 3,400 kronor lön,

1,600 kronor tjänstgöringspenningar samt tre ålderstillägg, vartdera å 500

kronor att utgå efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Härvid har jag icke förbisett den eventualiteten, att länsnotarie vid

befordran till landsfiskalstjänst kan hava med invänta ålderstillägg uppnått

högre avlöning än begynnelseavlöningen för landsfiskal. Detta

förhållande, vilket med de löneförmåner, som föreslås för andra tjänstemän

inom landsstaten, även i övrigt kan uppkomma vid en persons

övergång från en tjänst till en annan, anser jag kunna, i huvudsaklig

överenstämmelse med vad som för närvarande gäller för läroverkslärarna,

ordnas på det sättet att, om tjänsteman i landsstaten vid befordran från

en tjänst till en annan redan intjänat högre avlöning i den förra än

begynnelseavlöningen i den senare, honom skola omedelbart tillgodoföras

så många, ålderstillägg i den nya tjänsten, som erfordras för att hans

avlöning, i vad den utgöres av lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg,

i sistnämnda befattning icke skall understiga den avlöning av

samma slag, han senast åtnjutit i den förra.

Då enligt organisationsplanen landsfiskalen skall placeras i länsstyrelsen,

erfordras icke för honom förvaltningsbidrag. I den mån på grund

av bristande utrymme inom vederbörande länsstyrelses arbetslokaler särskild

expedition för landsfiskal måste tillsvidare förhyras, lära kostnaderna

härför kunna utgå av öde huvudtitelns anslag för skrivmaterialier och

expenser, ved m. m.

Ortstillägget anser jag skäligen böra bestämmas till 400 kronor i

Stockholms län och 200 kronor i övriga län, där ortstillägg utgår.

Vid beräkningen av förenämnda löneförmåner har jag icke förbisett,

att landsfiskalen kan i någon mån komma i åtnjutande av sportler.

Av skäl, som i annat sammanhang angivits, anser jag, att uppehål
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

landet av landsfiskalsgöromålen i Gottlands län bör ordnas, icke enligt de

sakkunnigas förslag, utan likasom i övriga län. Särskilt arvode för

ändamålet erfordras således icke.

Löneförmånerna för landsfiskalerna anser jag alltså böra bestämmas

sålunda:

lön, lika för alla ........................................................................

kronor

3,400

—

tjänstgöringspenningar, lika för alla.......................................

»

1,600

—

ortstilläqn, i Stockholms län ...................................................

»

400

—

» i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län ..............................................................................

»

200

—

ålderstillägg efter 5 års tjänstgöring...................................

500

—

efter 10 års tjänstgöring ytterligare............

»

500

—

och efter 15 års tjänstgöring ytterligare...

»

500

—

I fråga om landsfiskalernas rätt till semester skulle måhända kunna

ifrågasättas samma anordning som gäller för en del andra tjänstemän,

exempelvis yrkesinspektörer, nämligen att befattningshavaren, där så utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, äger att efter föregående

anmälan hos vederbörande överordnad vistas utom sitt tjänstgöringsområde

viss tid årligen. Då likväl landsfiskalens tjänst är av sådan beskaffenhet,

att hans omedelbara ingripande kan krävas när som helst, kan

det icke vara tillrådligt att låta honom i likhet med förenämnda tjänstemän

utan ställföreträdare någon tid vistas utom sitt tjänstgöringsområde.

Härtill kommer, att landsfiskalens tjänstgöring i länsstyrelsen, som åtminstone

i åtskilliga län kan bliva mera stadigvarande, i förevarande

avseende jämnställer honom med länsstyrelsens tjänstemän, samt att man

genom semesterledighet för landsfiskalen tillgodoser behovet, att aspiranter

på hans tjänst beredes tillfälle att utbilda sig för och vinna erfarenhet

i tjänstens skötande. På grund härav vill jag föreslå, att landsfiskal

i likhet med flertalet av länsstyrelsens tjänstemän berättigas åtnjuta

en månads kostnadsfri semester årligen.

Vidkommande landsfiskals rätt till ersättning för kostnader i och

för tjänsteresor delar jag de sakkunnigas uppfattning om angelägenheten

av, att han må fä full ersättning för sina reseutgifter. Hans

distrikt är ett helt län eller stor del därav, och han kan därför ej skäligen

frånkännas rätt även till dagtraktamente. Dock förutsätter jag,

att denna rätt göres beroende därav, att resa företagits efter Kungl.

Maj:ts befallningskavandes förordnande eller med dess medgivande. För

särskilda utgifter i övrigt, som landsfiskalen måst vidkännas för sin

polisverksamhet, bör han jämväl äga åtnjuta ersättning av statsmedel.

Bestämmelser härom lära böra införas i allmän författning.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 211.

Slutligen torde landsfiskalerna, liksom fallet är med länsmännen,

böra tillerkännas rätt till fribiljett, 2:dra klass, å statens järnvägar inom

landsfiskalsdistriktet. Landsfiskalerna synas böra hänföras till 4:de klass

i gällande resereglemente.

Beträffande landsfiskals rätt till pension föreslår jag på de skäl, jag

i fråga om kronolänsmännen vill närmare angiva, att sådan rätt må för

landsfiskalen inträda vid uppnådd ålder av 65 år.

b. Härå ds skrivarna.

Löneförmånerna för häradsskrivarna utgå enligt nu gällande stat

sålunda:

1) ä ordinarie stat, enligt år 1880 fastställd löne
reglering,

lön, lika för alla ....................................................................... kronor 2,000: —

tjänstgöring spenningar ............................................................... kronor 600: —

med tillägg av 75 kronor för varje börjat 5,000- tal av folkmängden i tjänstedistriktet, dock så att

tillägget icke i något fall får understiga 300 kronor » —: —

ålderstillägg efter 10 års tjänstgöring................................. » 500: —

2) å extra stat, såsom tillfällig löneförbättring från

och med år 1909,

lön, lika för alla ....................................................................... » 200: —

tjänstgöringspenningar, lika för alla....................................... » 500: —

orts tillägg, att utgå till häradsskrivarna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län............................. » 200: —

förn ältning sbidrag: 75 kronor för varje fullt 5,000-tal

av folkmängden i tjänstedistriktet.

I propositionen till 1909 års riksdag föreslogos avlöningsförmånerna

för häradsskrivarna sålunda:

lön, lika för alla ..................................................................... kronor 2,200: —

tjänstgöringspenningar, lika för alla..................................... » 1,000: —

ortstillägg, att utgå till häradsskrivarna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län.............................. » 200: -■

förvaltningsbidrag: 150 kronor för varje fullt 5,000-tal

av folkmängden i tjänstedistriktet,

ålderstillägg, efter 5 års tjänstgöring ................................ )) 500: —

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare... » 500: —

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kumjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Uti underdånig skrivelse den 2(5 januari 1910 Lar Sveriges häradsskrivarförening

anhållit om förbättrade avlöningsförmåner och uttalat

vissa önskemål i fråga om häradsskrivarnas tjänstarbete. Rörande innehållet

av denna framställning, över vilken fögderiförvaltningskommittén

på sin tid avgivit yttrande, tillåter jag mig hänvisa till kommitténs betänkande

sidorna 433—435 samt anmärker här endast, hurusom framställningen

avsåg,

att häradsskrivarna borde befrias från arbetet med upprättandet av

röstlängder för val till riksdagens andra kammare eller om så ej skedde

erhålla ersättning för arbetet, att ersättning jämväl måtte utgå för besväret

med prästvalslängders uppgörande, att provisionen för debitering av

brandstodsmedel borde höjas så, att den komme att utgå efter samma

grunder som provisionen för debitering av landstingsmedel, samt att de

i 1909 års proposition föreslagna avlöningsförmåner borde så till vida

höjas, att lönen sattes till 2,700 kronor och förvaltningsbidraget bestämdes

att utgå med 150 kronor för varje påbörjat 5,000-tal av befolkningen.

Fögderiförvaltningskommittén har av skäl, som angivas i dess betänkande

sidorna 435—442, avstyrkt nyss berörda framställning, ej blott

i vad den avser häradsskrivarnas befriande från deras arbete med upprättande

av röstlängder för val till riksdagens andra kammare, utan

även såvitt densamma angår särskild ersättning till häradsskrivarna för

nämnda arbete och besväret med prästvalslängders uppgörande.

Beträffande förslaget om höjning av provisionen för debitering av

brandstodsmedel föreslog kommittén, att densamma måtte höjas att utgå

i likhet med provisionen för debitering av övriga försäkringsavgifter. I

sammanhang härmed har kommittén uttalat såsom sin åsikt, att då till

följd av debiteringsposternas stora antal icke heller arbetet med indrivningen

och redovisningen av brandstodsavgifterna kunde anses skäligen

betalt med den därför nu utgående provisionen, även för kronofogdarna

provisionen borde höjas på nyss angivna sätt.

För bedömande av, huruvida och i vad mån häradsskrivarnas avlöningsförmåner

erfordrade förhöjning, hade fögderiförvaltningskommittén

sökt utreda, huru stor nettoinkomst häradsskrivarna kunde anses hava

av sin tjänst. Av denna utredning, som grundade sig på infordrade

uppgifter om häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten, deras utgifter

och beräknade kostnader i och för tjänsten samt deras förvaltningsbidrag,

allt år 1909, och vars resultat sammanförts i tabell XVI vid

kommittébetänkandet, hade kommittén funnit framgå, dels att i endast

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.) 12

Framställning

från

Sveriges

häradsskrivarförening.

Fögderi
förvaltnings
kommittén.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

15 fall häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten varit mindre än

med densamma förenade utgifter, medan däremot i Övriga fall överskott

uppstått, så att förvaltningsbidraget därjämte blivit behållen inkomst,

dels ock att behållningen på extra inkomsterna utgjort för

33 häradsskrivare högst 500 kronor, för 28 501—1,000 kronor, för

22 1,001—1,500 kronor, för 10 1,501—2,000 kronor, för 7 2,001—

3,000 kronor och för 3 mer än 3,000 kronor. \ idare inhämtades av kommitténs

tabell XIV, att i de fall, där extra inkomsterna icke räckt till

gäldande av utgifterna, överskottet i 2 fall icke heller kunnat helt täckas

med förvaltningsbidraget, varemot i övriga fall å förvaltningsbidraget

uppstått behållning, som i 5 fall understigit, men i 8 fall överstigit 500

kronor. Det vill synas, säger kommittén, att i de fall, där extra inkomsterna

icke räckt till de av häradsskrivarna uppgivna kostnaderna i

tjänsten, detta berott på särskilda förhållanden såsom sjuklighet hos

tjänsteinnehavaren, varav följt ökat anlitande av tjänstebiträde, eller

också på att utgifterna för tjänsterum, resor i tjänsten och expenser,

såsom framginge av motsvarande utgifter för övriga häradsskrivare, beräknats

alldeles för högt. Det visade sig sålunda, att för det ojämförligt

största antalet häradsskrivare förvaltningsbidraget utgjorde behållen inkomst

och att därutöver debetsedellösen och provisioner och övriga

extra inkomster i tjänsten lämnade ej så oväsentligt överskott. Då förvaltningsbidraget

i genomsnitt kunde beräknas till ungefär 1,000 kronor,

skulle alltså häradsskrivarens nettoinkomst av tjänsten, då ålderstillägg

och behållen extra inkomst ej medräknades, i medeltal uppgå till

4,200 kronor. Vid dessa beräkningar hade hänsyn icke tagits till den

ersättning, vilken utginge till häradsskrivarna för bestyret med röstlängderna

för val till riksdagens andra kammare, detta emedan kommittén

ansett, att häradsskrivarna icke borde åtnjuta särskild ersättningför

ifrågavarande arbete.

Enligt kommitténs mening borde förut angivna behållna inkomst

för en tjänsteman med häradsskrivares utbildning icke anses otillräcklig,

och kommittén ansåg icke, att av densamma föreslagen ökning av fögderiernas

storlek skulle vålla någon minskning i nämnda inkomst, då de

stegrade omkostnaderna för tjänstens skötande skulle täckas av den med

samma ökning förbundna tillväxten av provisionerna och förvaltningsbidraget.

O

Beträffande förvaltningsbidraget erinrade kommittén, att detta för

närvarande utginge efter två olika grunder, nämligen dels med 7 5 kronor

för varje börjat dels ock med lika belopp för varje fullt 5,000-tal av

folkmängden i distriktet, vilket senare dock beviljats såsom tillfällig

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

löneförbättring. Förvaltningsbidraget, som tydligen borde i sin helhet

utgå efter en och samma grund, hade av Kungl. Maj:t uti propositionen

till 1909 års Riksdag föreslagits till 150 kronor för varje fullt 5,000-tal

av folkmängden. »Skulle», säger kommittén, »förvaltningsbidraget utgå efter

sistnämnda grund, komme sådant att för varje häradsskrivare med 75

kronor minska det nuvarande förvaltningsbidraget». Någon nedsättning

i förvaltningsbidraget ansåg sig kommittén likväl icke kunna förorda,

så mycket mindre som enligt dess mening förvaltningsbidraget även

borde utgöra ersättning för häradsskrivarens aidoete med upprättandet

av röstlängd för val till riksdagens andra kammare.

Då kommittén såsom nyss sagts ansåg, att genomförandet av dess

förslag icke skulle nedbringa häradsskrivarnas behållna inkomst av tjänsten,

och denna borde anses tillräcklig, behövde enligt kommitténs mening

dess förslag icke i och för sig medföra höjning av de för häradsskrivama

i 1909 års proposition ifrågasatta avlöningsförmåner i lön,

tjänstgöringspenningar, ålderstillägg och ortstillägg. Kommittén fann

likväl, att den även av häradsskrivarföreningen åberopade angelägenheten,

att häradsskrivarnas ställning i fråga om pension och inkomst

under tjänstledighet förbättrades, krävde någon höjning av den egentliga

lönen, men denna höjning ansågs, även om hänsyn toges till häradsskrivarnas

utgifter för egen pension och deras ökade avgifter till civilstatens

änke- och pupillkassa, kunna begränsas till 200 kronor, varvid

lönen skulle komma att uppgå till 2,400 kronor.

Kommittén föreslog alltså följande avlöningsförmåner:

lika för alla ....................................................................... kronor 2,400: —

lön

tjänstgöringspenningar, lika för alla.......................................

ortstillägg, att utgå till häradsskrivarna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län.............................

för va l fn ing s bid rag, 150 kronor för varje påbörjat 5,000-

tal av folkmängden i tjänstedistriktet.......................

ålderstillägg, efter 5 års tjänstgöring ................................

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare..................

1,000:

200:

500

500

Vad kommittén sålunda anfört i fråga om avlöningsförmånerna lör

häradsskrivarna hava 1912 års sakkunniga funnit i stort sett äga sin

fulla giltighet även för de av dem föreslagna landsfogdarna (häradsskrivarna).

Landsfogdens tjänstedistrikt bleve lika stort som ett nuvarande

medelstort häradsskrivardistrikt, och då arbetsbördan för landsfogden

enligt de sakkunnigas förmenande icke skulle bliva större än för den

Sakkunniga

av 1913.

opaginerad Kontrollera mot PDF

»2

Länsstyrelserna

och

ämbetsverken

Senare framställningar

från Sveriges

häradsskrivarförening.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

nuvarande häradsskrivaren, kunde de av kommittén för häradsskrivare

föreslagna avlöningsförmåner anses böra skäligen förslå även för landsfogden.

»Emellertid», säga de sakkunniga, »torde få medgivas, att

landsfogdetjänsten kommer att bliva, visserligen icke kvantitativt, men

däremot obestridligen kvalitativt betydelsefullare än den nuvarande

häradsskrivartjänsten, särskilt därigenom att landsfogden skulle få kronofogdens

nuvarande arbete med redovisning av utskylder och böter sig

ålagt. Någon förbättring av hans avlöningsförmåner i förhållande till

de av kommittén för den nuvarande häradsskrivaren föreslagna syntes

därför påkallad och kunna ifrågasättas även av det skål, att landsfogdetjänsten

borde med avseende på dess betydelse för statsmedelredovisningen

bliva en god och eftersökt syssla.» I detta avseende hava de

sakkunniga uttalat såsom sin mening att, i händelse provisionerna å

brandstodsmedel bestämdes enligt fögderiförvaltningskommitténs förslag,

det bleve i avlöningshänseende tillbörligen sörjt för landsfogdarna, om

deras lön och tjänstgöringspenningar höjdes, utöver vad kommittén i

nämnda hänseende föreslagit, med tillhopa 400 kronor.

Detta belopp ansågo de sakkunniga böra fördelas å lön och tjänstgöringspenningar.

För att tjänstgöringspenningarna, som av kommittén

föreslagits till 1,000 kronor, skulle utgöra skälig ersättning även till

den, som i egenskap av vikarie skötte landsfogdetjänst, borde tjänstgöringspenningarna

lämpligen ökas med 200 kronor till 1,200 kronor;

återstoden eller 200 kronor skulle läggas på lönen, som därigenom

komme att uppgå till 2,600 kronor. Bestämdes lön och tjänstgöringspenningar

till nämnda belopp, vunnes för tjänstemannen en avsevärd,

men av omständigheteima påkallad, förbättrad ställning i fråga om pension

samt inkomst under tjänstledighet.

Såväl länsstjnelserna som ämbetsverken hava lämnat de sakkunnigas

förslag till löneförmåner för häradsskrivarna utan erinran, varvid från

en del länsstyrelser emellertid framhållits, att den arbetsbörda, som enligt

de sakkunnigas förslag skulle påläggas häradsskrivaren, säkerligen

bleve större än den, som påvilade den nuvarande häradsskrivaren i ett

fögderi av jämförlig storlek.

I underdånig skrivelse den 14 februari 1916 har Sveriges häradsskrivarförening

anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder,

att häradsskrivarna icke ålades verkställa sådan uträkning, som omförmäles

i 2 § av nådiga kungörelsen den 11 december 1914 angående

tillämpning av lagen den 9 december 1910 om indragning till statsver
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

ket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning därför,

utan att denna uträkning måtte företagas å landskontoren.

Från de yttranden över denna framställning, vilka avgivits av samtliga

länsstyrelser samt kammarkollegium, torde jag böra anmärka följande.

Flertalet länsstyrelser likasom ämbetsverken hava icke funnit tvekan råda

om häradsskrivarnas skyldighet att verkställa ifrågavarande uträkningar,

och även de länsstyrelser, som icke direkt iittalat denna mening, hava

avstyrkt framställningen. Beträffande det i sammanhang med den föreliggande

frågan uppkomna spörsmålet, att härad sskri varna skulle tillerkännas

ersättning för uträkningarnas verkställande, ställa sig flera länsstyrelser

avvisande till detta förslag, under det att andra av billighetshänsyn

förordat särskild ersättning. Under erinran, att frågan om ersättning

till häradsskrivarna för ifrågavarande arbetes utförande likasom i

viss mån spörsmålet, huruvida arbetsuppgiften borde tillhöra fögderiförvaltningen,

sammanhängde med frågan om fögderiförvaltningens omorganisation

och ny lönereglering för häradsskrivarna, hava ämbetsverken

ifrågasatt en sådan anordning av förevarande arbete, att vederbörande

länsstyrelse efter prövning i varje fall av föreliggande omständigheter

må kunna, i den mån sådant låter sig göra utan ett skadligt åsidosättande

av vederbörande häradsskrivares tjänsteåligganden i övrigt, ålägga

denne verkställa den eller de uträkningar, vilka landskontoret med hänsyn

till sina övriga göromål icke kan medhinna, därvid ämbetsverken

tänkt sig möjligheten, att häradsskrivarna för av arbetet orsakade särskilda

kostnader borde i någon form beredas ersättning.

Vidare har Sveriges häradsskrivareförening dels i anledning av sa,kkunnigas

av år 1912 organisationsförslag inkommit med underdånigt

yttrande den 18 januari 1913 och särskild underdånig framställning

den 1 oktober 1914, innefattande vissa önskemål i fråga om häradsskrivarnas

tjänstbestyr och avlöningsförmåner, dels ock, med föranledande

av tillkallade sakkunnigas promemoria av den 31 augusti 1916 rörande

fögderiförvaltningsfrågans dåvarande läge, till Kungl. Maj:t ingivit en ny

framställning . av den 11 november 1916. Däri framhålles bland annat

häradsskrivarnas stora och alltjämt växande arbetsbörda samt föreslås

avlöningsförmåner, vilka i flera avseenden överstiga vad som begärts i

föreningens av mig förut relaterade ansökan den 26 januari 1910. Föreningen

erinrar sålunda, hurusom verkningarna av lagen den 9 december

1910 om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde redan nu vore och framdeles alltmera bleve kännbara vid häradsskrivarnas

debiteringsarbete. Vidare förestode häradsskrivaren ett drygt

arbete för riksförsäkringsanstaltens räkning i anledning av den nya

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall, varförutom genom

lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring häradsskrivarens

göromål beträffande såväl mantalsskrivnings- som debiteringsarbetet högst

betydligt ökats, ökningen vore så betungande, att de löneförmåner, som

av de sakkunniga föreslagits med fästat avseende på, att häradsskrivarna

skulle övertaga viss del av kronofogdarnas göromål, icke vore tillräckliga,

även för det fall att den tillämnade överflyttningen, på sätt föreningen

numera hemställde, icke komme till stånd.

Löneförmånerna anser föreningen böra bestämmas sålunda: lön 2,700

kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, ålderstillägg 3 stycken å *

500 kronor efter repektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring, förvaltningsbidrag

150 kronor för varje påbörjat 5,000-tal av folkmängden i fögderiet

eller, därest ersättning för röstlängder och pensionsförteckningar

icke längre skulle utgå, 300 kronor för varje 5,000-tal samt vidare

ortstillägg i förekommande fall 200 kronor.

Slutligen anhåller föreningen, att den häradskrivarna för anteckningar

i röstlängden för val till riksdagens andra kammare tillerkända ersättningen

med ett öre för varje ogulden utskyldspost fortfarande måtte få

utgå, enär arbetet med dessa anteckningar så ojämnt drabbade de olika

häradsskrivarna.

Vad först angår häradsskrivarföreningens framställning om åtgärders

vidtagande i syfte, att häradskrivarna icke vidare måtte åläggas verkställa

föreskrivna uträkningar av värdet av prästerskapets tionde, synes mig vad

åtskilliga länsstyrelser samt ämbetsverken härutinnan anfört innebära fullgiltiga

skäl för, att upprättandet av dessa uträkningar måste anses utgöra

ett tjänstearbete, som det enligt den för häradsskrivarna gällande instruktion

åligger dem att efter uppdrag av Kungl. Maj:ts befallningshavande

utföra. Framställningen torde sålunda icke böra bifallas.

Emellertid finner jag lika med ämbetsverken, att häradskrivarnas

skyldighet i förevarande avseende av Kungl. Maj:ts befallningshavande

bör tagas i anspråk med varsamhet. De svårigheter att få ifrågavarande

arbete i behörig tid utfört, vilka undantagsvis kunna uppstå på

grund därav, att andra trängande göromål å landskontoret eller för

häradsskrivare icke kunna undanskjutas, torde kunna regleras på huvudsakligen

enahanda sätt, som skett genom nådiga cirkuläret den 9 juni

1911 om ersättning åt nödiga biträden för utarbetande av vissa i § 22

av nådiga förordningen angående jordregister omförmälda handlingar.

Härigenom synes ock det uppkomna spörsmålet om ersättning till häradsskrivarna

för uträkningarnas verkställande finna sin rätta lösning. Således

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

anser jag, att uträkningarna skola verkställas å landskontoret eller efter

Kungl. Maj:ts befallningshavandes förordnande av vederbörande häradsskrivare,

i regel utan särskild ersättning, men att, därest det icke utan

åsidosättande av övriga tjänstgöromål är för landskontoret eller häradsskrivaren

möjligt att inom behörig tid medhinna uträkningarnas verkställande,

Kungl. Maj:ts befallningshavande må äga till särskilda biträden,

som prövas nödiga för ifrågavarande arbete eller för annat tjänstarbete,

som under uträkningarnas verkställande av landskontoret eller häradsskrivaren

måste överlämnas till dylikt biträde, utbetala ersättning beräknad

efter den tid som för arbetet åtgått. Ersättningen synes mig icke

böra bestämmas högre än till 3 kronor 50 öre för hel arbetsdag. Vad

som erfordras till gäldande av ifrågavarande kostnader torde, i den mån

anslaget till arvoden åt extra länsnotarier och extra länsbokhållare m. fl.

icke därtill lämnar tillgång, av Kungl. Maj:ts befallningshavande få förskjutas,

och kostnaderna hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande.

Beträffande framställningen om särskild ersättning till häradsskrivarna

för uppgörande av prästvalslängder anser jag fögderiförvaltningskommittén

hava anfört giltiga skäl för, att densamma icke bör bifallas.

Häradsskrivarföreningens förslag om häradsskrivarnas befriande från

upprättandet av röstlängder för val till riksdagens andra kammare kan

jag icke heller tillstyrka. Fögderiförvaltningskommittén synes mig hava

uppvisat, att arbetet varken till större eller mindre del lämpligen kan

från häradsskrivarna avlyftas.

Såväl nämnda kommitté som 1912 års sakkunniga hava ansett arbetet

med röstlängderna utgöra ett tjänstarbete av så allmän karaktär,

att särskild ersättning utöver de ordinarie löneförmånerna icke bör för

detsamma utgå. Jag delar i huvudsak denna mening, men då det visat

sig, att den del av arbetet, som består i anteckning i röstlängderna av

oguldna utskyldsbelopp, i åtskilliga fögderier är oproportionerligt mycket

större än i fögderier med vida talrikare befolkning och fördenskull i viss

mån icke kan täckas med det efter fögderiernas folkmängd utgående förvaltningsbidraget,

synes mig billigheten fordra, att den stadgade ersättningen

av ett öre för varje antecknad ogulden utskvldspost fortfarande

får utgå för det antal utskyldsposter, som icke kan anses stå i normalt

förhållande till antalet i fögderiets röstlängder uppförda personer. Var

denna gräns för riket i dess helhet rätteligen bör dragas, är svårt att

avgöra. Av tillgängliga uppgifter om skattskyldiga och restförda personer

inom några län har jag dock trott mig kunna antaga såsom

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

sannolikt, att antalet utskyld sbelopp, varom anteckning sker i röstlängderna,

i allmänhet nppgår till närmast hälften av det i längderna upptagna

antal personer. Jag föreslår därför, att nyss omförmälda ersättning

må i varje fögderi utgå för det antal utskyldsposter, som överstiger halva

antalet i fögderiets röstlängder upptagna personer.

Det härför erforderliga beloppet har för år 1918 beräknats till omkring

3,000 kronor.

För beredande av ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders

upprättande bär innevarande år liksom under åtskilliga föregående år i

riksstaten upptagits ett anslag å 40,000 kronor.

Efter samråd med chefen för justitiedepartementet får jag nu hemställa,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att för beredande åt

häradsskrivarna av ersättning, enligt av mig förut anförda grunder, för

anteckning i röstlängderna år 1918 av oguldna utskyldsposter under

andra huvudtiteln å extra stat för samma år bevilja ett förslagsanslag

å 3,000 kronor.

Framställningen om ökning av provisionen för debitering av brandstodsmedel

synes mig böra bifallas på det av fögderiförvaltningskommittén

föreslagna sätt, och jag biträder även kommitténs förslag om motsvarande

höjning av provisionen för uppbörden och redovisningen av

nämnda medel, vilken hittills tillkommit innehavarna av kronofogdetjänsterna

men vid dessa tjänsters indragning skola ingå till statsverket.

I häradsskrivarna nu tillkommande rätt till ersättning för upprättande

av de förteckningar, vilka omförmälas i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring,

vill jag icke föreslå någon rubbning. Kostnaderna för

arbetet med dessa förteckningar lära såsom hittills böra upptagas å anslagen

för allmänna pensionsförsäkringen. Jag anser mig i detta sammanhang

böra omnämna, att utredning pågår i syfte att för fögderiförvaltningen

underlätta eller möjligen från densamma avlyfta arbetet med

pensionsförteckningarna m. m. Skulle detta syfte kunna nås, vore det

naturligen olämpligt, om häradsskrivarnas ordinarie avlöningsförmåner nu

avvägdes med tanke på, att dessa förmåner skulle utgöra ersättning jämväl

för ifrågavarande arbete.

I vad mån lagen av den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall

i arbete kan komma att för häradskrivarna medföra göromål, som icke

äro att hänföra till deras egentliga tjänstarbete, är icke ännu avgjort.

Ovisst är således, huruvida härutinnan uppkommer arbete, för vilket särskild

ersättning i någon form bör medgivas.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj: tv Nåd. Proposition Nr 211

Vad slutligen angår häradsskrivarnas egentliga avlöningsförmåner,

nämligen lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg, förvaltningsbidrag och

för vissa tjänstemän ortstillägg, ansluter jag mig i det väsentligaste till

fögderiförvaltningskommitténs förslag. Med den av mig föreslagna planen

för fögderiförvaltningens organisation kommer nämligen den nuvarande

häradsskrivarinstitutionen att i allt huvudsakligt lämnas orubbad.

I fråga om tjänstgöringspenningarna kunde väl ifrågasättas, att dessa

borde, på sätt sakkunniga ifrågasatt, höjas från av kommittén löreslagna

1,000 kronor till 1,200 kronor, särskilt av hänsyn till att vikarie å häradsskrivartjänst

må erhålla skälig avlöning. Men då häradsskrivare vid

tjänstledighet bör vara skyldig att utöver tjänstgöringspenningarna avstå

såväl förvaltningsbidrag som en del extra inkomster i tjänsten, biträder

jag även i denna del kommitténs förslag.

Vidkommande själva lönen finner jag väl, att om denna, enligt

kommitténs förslag, sättes till 2,400 kronor, häradsskrivarens samtliga

avlöningsförmåner må kunna anses skäligen tillräckliga icke blott i förhållande

till den kompetens, som kräves för erhållande av häradsskrivartjänst,

utan även i jämförelse med de avlöningsförmåner, som av mig

nu föreslås för övriga landsstatstjänstemän. Då det emellertid synes mig

angeläget, att häradsskrivarna, som i allmänhet komma till sin tjänst vid

jämförelse högre ålder än flertalet andra tjänstemän i landsstaten,

beredes skälig avlöning i händelse av sjukdom eller tjänstledighet för

svag hälsas vårdande samt att deras anspråk på en förbättrad ställning

i fråga om pension så långt möjligt tillgodoses, hemställer jag, att lönen,

bestämmes till 2,600 kronor.

Jag anser alltså häradsskrivarnas löneförmåner böra utgå sålunda:

Zön, lika för alla...............................................................

tjänstgöringspenningar, lika för alla ...........................

ortstillägg, att utgå till häradsskrivarna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län .................

förvaltningsbidrag, 150 kronor för varje påbörjat

5,000-tal invånare i tjänstedistriktet.................

ålderstillägg, efter 5 års tjänstgöring......................

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare.........

kronor 2,600: —

» 1,000: -

» 200: —

» 500: —

» 500: —

För resor till och från markegångsnämnds sammanträden torde

häradsskrivarna billigtvis böra undfå ersättning enligt kungl. kungörelsen

den 22 september 1899 angående kostnadsersättning till landsstatsm.

fl. tjänstemän för en del resor inom tjänstgöringsdistrikten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 höft. (Nr 211.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

Boställen.

98

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

c. Kronolänsmäimen.

Genom skrivelse till kammarkollegium och statskontoret den 31

maj 1878 förklarade Kungl. Maj:t, jämlikt riksdagens beslut i ämnet,

att befintliga länsmansboställen finge fortfarande och intilldess annorlunda

i varje särskilt fall förordnades, vid tjänsterna bibehållas mot

skyldighet för tjänsteinnehavaren att efter den uppskattning, som bleve

bestämd, vidkännas avdrag för boställsavkomsten i första rummet å den

kontanta lönen och, därest avkomsten skulle överstiga dennas belopp,

därefter jämväl å tjänstgöringspenningarna och expensmedlen, samt att

i sistnämnda fall, då han av statsverket icke uppbure kontant så mycket,

som motsvarade tjänstgöringspenningarna och expensmedlen, under

ledighet till vikarien utgiva, vad utöver den kontanta avlöningen erfordrades

till fyllnad i det belopp, vartill tjänstgöringspenningarna och

expensmedlen borde uppgå.

Efter särskild prövning hava sedermera många länsmansboställen

indragits, men effektiva sådana kvarstå dock här och var i rätt stort antal.

Löneregleringskommittén hade i sitt betänkande sid. 246—247 upptagit

frågan om länsmansboställena såsom avlöningsförmån och anfört,

att innehavandet av dylikt boställe i åtskilliga fall för vederbörande

tjänstinnehavare innebure en ganska väsentlig ekonomisk fördel, men

att rätten till boställe även ofta icke medförde någon vinst utan till

och med vållade förlust, att omsorgerna om bostället ock understundom

torde, till skada för tjänsten, inkräkta på den tid, boställshavaren borde

ägna åt tjänstens behöriga skötande, och att boställenas bibehållande

jämväl i sin mån bidroge till ojämnhet i avlöningsförhållandena. Då

härtill komme, att kommunikationsväsendets utveckling medförde större

frihet för länsmannen att välja sin boningsplats, samt det fördenskull

endast undantagsvis för honom mötte svårigheter att erhålla lämplig

bostad, har kommittén förordat, att, förutom i fall där undantagsförhållanden

förelåge, länsmansboställena måtte, i mån av vederbörande

indelningshavares avgång från tjänsten, till statsverket indragas.

Kammarkollegium och statskontoret hava i sitt underdåniga utlåtande

den 9 februari 1907 i denna del åberopat vad statskontoret

tidigare i utlåtande den 14 oktober 1902 yttrat i ämnet, nämligen att

någon allmän indragning av boställena icke borde ifrågakomma, varemot,

liksom ånyo i ämbetsverkens utlåtande den 7 juni 1913, hemställdes,

att, då onekligen en del boställen vore olämpligt belägna, Kungl.

Maj:t täcktes på anmälan, varje gång en med boställe förenad länsmanstjänst

bleve ledig, innan tjänsten tillsattes och efter vederbörandes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. *)•''

hörande besluta, om bostället borde såsom till belägenheten eller omfånget

av därmed förenat jordbruk olämpligt till boställe för länsman

till statsverket indragas.

Vid övervägande av vad sålunda förekommit, har jag funnit mig

böra, med anslutning till ämbetsverkens uttalande, förorda bifall till

detta förslag, dock att jag anser, att boställe bör kunna indragas, även

när det befinnes olämpligt till boställe för länsman av andra skäl

än de av ämbetsverken framhållna; och torde till följd härav Kungl.

Maj:ts befallningshavande i länen undfå befallning att i förekommande

fall, innan en med boställe förbunden ledigvorden länsmanssyssla återbesättes,

hos Kungl. Maj: t göra anmälan om ledigheten i och för nådig

prövning, huruvida bostället skall med sysslan fortfarande vara förenat.

I detta sammanhang vill jag hemställa, att för de länsmän, som innehava

boställen, skola, om den av mig nu föreslagna lönereglering godkännes,

i fråga om avdrag å avlöningen för boställsavkomsten m. m.

fortfarande tillämpas nu gällande bestämmelser i ämnet, ävensom att

för bestämmandet av nämnda avdrag skall före utgången av år 1918 i

nu stadgad ordning förrättas ny uppskattning.

I nådig skrivelse till kammarkollegium den 31 maj 1878 angående

lönereglering för vissa till landsstaten hörande tjänster föreskrevs,

bland annat, att alla till landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar

anslagna boställen skulle, på sätt närmare angåves, till statsverket

indragas, dock med iakttagande att staten, då den från vederbörande

indelningshavare eller hans stärbhus övertoge boställe eller

löningsjord, skulle, i likhet med vad till förmån för häradshövdingarna

blivit dem vid lönereglering tillförsäkrat, efter värdering vid syn jämväl

övertaga sådana å fastigheten befintliga, indelningshavaren tillhöriga

åbyggnader, som vid synen ansåges för fastigheten nyttiga. Till förekommande

av förlust för de länsmän, vilka ännu på indelning innehava

boställe, men som framdeles kunna komma att, jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut, avträda sådan fastighet, varå finnes boställshavaren enskilt tillhörig

åbyggnad, bär Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands

län i framställning den 21 december 1907, vilken efter remiss blivit av

kammarkollegium den 6 mars 1908 tillstyrkt, anhållit, att det måtte

stadgas, att statsverket, då länsmansboställe avträdes, skall mot lösen

övertaga så kallade överloppshus, därest de befinnas för bostället, om

ej nödvändiga, dock nyttiga.

Fögderiförvaltningskommittén, som fått berörda framställning remitterad

till. sig för yttrandes avgivande, har ansett skäligt, att ifrågavarande

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

förmån bereddes kronolänsmännen, och i enlighet därmed hemställt, att

bestämmelse måtte meddelas därom, att staten, då den från länsman

eller hans stärbhus övertager honom anslaget boställe eller löningsjord,

skall etter värdering vid syn jämväl övertaga sådana å fastigheten befintliga,

. indelningshavaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses

för fastigheten nyttiga.

Denna hemställan synes vara med billighet överensstämmande.

Löne
förmåner.

Vad själva lönefrågan beträffar, får jag till en början erinra, att

kronolänsmännen för närvarande tillgodonjuta i avlöning:

1) å ordinarie stat, enligt år 1878 fastställd lönereglering:

lön, lika för alla ........................................................................ kronor

tjänst g öring spenning ar ............................................................ n

utom för kronolänsmännen i Tärna distrikt i Västerbottens

län samt Arjeplogs, Jukkasjärvi och

Karesuando distrikt i Norrbottens län, vilka åtnjuta

900 kronor i tjänstgöringspenningar,

expensmedel, lika för alla....................................................... »

ålder stillägg, efter 10 års tjänstgöring ............................. »

900: —

600: —

100: —

300: —

2) å extra stat, tillfällig löneförbättning från och med år

lön, lika för alla ................................................................ kronor

tjänstgöring spenning ar ........................................................ n

lika för alla utom för kronolänsmännen i förenämnda

fyra distrikt

förn a l tning sbidrag, lika för alla ........................................... »

ortstillägg, att utgå till kronolänsmännen i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län.............................. »

1909:

600: —

300: —

200f200:

—

1 1909 års proposition föreslogos avlöningsförmånerna sålunda:

lön, lika för alla ........................................................................

tjänstgör ing spenning ar, lika för alla......................................

ortstillägg, att utgå till kronolänsmännen i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län..............................

förvaltningsbidrag, lika för alla .............................................

ålder stillägg, efter 5 års tjänstgöring.................................

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare ........................

kronor 1,500: —

d 1,000: —

» 200: —

300: —

» 300: —

» 300: —

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Fögderiförvaltningskommittén bar föreslagit följande avlöningsförmaner:

mitten.

Alternativ

I-

II.

in.

IV.

lön, lika för alla.......................................................

1.800

O

o

1,500

1,500

tjänstgöringspeuningar, lika för alla..............................

1,200

1,100

1,000

1,000

ortstillagg att utgå till länsmännen i Jämtlands, Väster- bottens och Norrbottens län.................................

200

200

200

200

förvaltningsbidrag, lika för alla....................................

200

300

300

300

ålderstillägg, efter 5 års tjänstgöring..............................

300

300

300

300

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare........................

300

300

300

300

Med avseende å avlöningsförmånerna för kronolänsmännen har kommittén

således föreslagit högre löneförmåner enligt alternativen I och II

än enligt de båda andra alternativen, beroende på det ökade och mera

ansvarsfulla arbete, som skulle åligga kronolänsmännen enligt de båda

förra alternativen. För de båda senare alternativen föreslogos avlöningsförmånerna

till samma belopp som enligt 1909 års proposition,

varigenom dessa, såsom kommittén erinrar, skulle bliva nära fördubblade

emot de vid senaste löneregleringen år 1878 fastställda. Behovet

av en sådan höjning vore emellertid redan i huvudsak av statsmakterna

godkänd genom kronolänsmännen tillerkänd tillfällig löneförbättning.

Kommittén ansåg ock, att de i 1909 års proposition föreslagna avlöningsförmånerna

voro skäliga och så avvägda, att man icke behövde

vidtaga någon ytterligare höjning i anledning av den högre kompetens

för erhållande av kronolänsmanstjänst, som kommittén funnit sig böra föreslå.

Det finge nämligen, säger kommittén, icke förbises, att kronolänsmännen

fått sin ställning ej så oväsentligt förbättrad genom på senare

tiden tillkomna föreskrifter om rätt för dem till ersättning för åtskilliga

resor i tjänsten samt vidare att kronolänsmännens extra inkomster i

tjänsten komme att ökas, om de bleve utmätningsmän i enlighet med

kommitténs förslag.

1912 års sakkunniga framhålla, att kronolänsmännens arbetsbörda sakkunniga

enligt deras förslag bleve större än med den nuvarande organisationen. av 1913''

Särskilt komme det av de sakkunniga för länsmännen ifrågasatta mantalsskrivningsbestyret

att medföra ökat arbete, och redan detta syntes

skäligen motivera någon förhöjning av avlöningsförmånerna, utöver vad

som föreslagits i 1909 års proposition, även om, såsom de sakkunniga

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Länsstyrel
serna.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

funne påkallat, kronolänsmännen av statsmedel tillerkändes särskild gottgörelse

för mantalsskrivningsresorna enligt de grunder, som nu gälla

för åtskilliga andra deras tjänsteresor. Dylik förhöjning vore berättigad

även av den självständigare tjänsteställning, som kronolänsmännen

skulle enligt de sakkunnigas förslag erhålla, samt med den ökade kompetens,

som för dem ifrågasatts.

De sakkunniga hava därför ansett, att kronolänsmännens avlöningsförmåner

skäligen borde, i enlighet med vad kommittén föreslagit

under alternativ 11, höjas med 100 kronor utöver vad som föreslagits i

nämnda proposition. Dessa 100 kronor föreslogos dock, i syfte att

jämväl förbättra kronolänsmännens ställning i fråga om pension och inkomst

under tjänstledighet, skola läggas å lönen och icke å tjänstgöringspenningarna,

vilka syntes vara skäliga på grund av de ökade extra inkomster

i tjäDsten, som med förslaget vore att påräkna för kronolänsmännen

dels av ersättning för utmätningsförrättningar och dels av avgifter

för indrivning av utskvlder.

De sakkunniga föreslogo därför, att kronolänsmännens avlöningsförmåner

skulle bestämmas att utgå med:

lön, lika för alla ........................................................................

tjänstgöring spenning ar, lika för alla.......................................

ortstillägg, att utgå till länsmännen i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län ...........................

förvaltning sbidrag, lika för alla............................................

ålder stillägg, efter 5 års tjänstgöring.................................

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare .......................

kronor 1,600: —

t. 1,000: —

» 200: —

x 300: —

» 300: —

i> 300: —

Härjämte hemställdes, att indrivningsavgiften för kronouppbördsresterna

måtte bestämmas i överensstämmelse med vad för Stockholms

stad är gällande enligt § 12 i kungl. kungörelsen angående nytt reglemente

för uppbördsverket i Stockholms stad den 23 juli 1908.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande har det stora flertalet funnit

de sakkunnigas förslag till löneförmåner för länsmännen mindre tillfredsställande,

vilket särskilt kommit till uttryck i deras utlåtanden över den

av särskilda tillkallade sakkunniga den 31 augusti 1916 avgivna promemoria

angående fögderiförvaltningsfrågan. Till stöd för behovet att öka den

föreslagna avlöningen har i synnerhet åberopats den självständiga ställning,

länsmännen skulle komma att intaga såsom utmätningsmän och redogörare

för indrivna utskylder och böter, de ökade göromålen, som vållade

mindre tillfälle till inkomster vid sidan av tjänsten, den med de höjda kompetensfordringarna

förbundna längre utbildningstiden samt farhågan, att

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kun fil. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

103

man eljest vid antagande av de föreslagna löneförmånerna snart nog från

länsmännens sida hade att motse befogade krav på ny lönereglering.

Ingen av de länsstyrelser, vilka angivit beloppet för nödig befunnen

avlöning, bär föreslagit den personliga begynnelseavlöningen lägre än

till 3,000 kronor. Två hava till och med funnit de föreslagna löneförmånerna

böra höjas med 1,000 kronor.

I utlåtande över 1912 års sakkunnigas förslag med länsstyrelsernas

däröver avgivna yttraiyien hava kammarkollegium och statskontoret uttalat,

att, då föreningen Sveriges kronolänsmän i sitt i ärendet avgivna

yttrande icke berört lönefrågan och alltså måste hava funnit de av de

sakkunniga föreslagna avlöningsbeloppen väl avvägda, vad å länssyrelsernas

sida därutinnan anförts icke syntes böra föranleda någon ändring

i sagda belopp.

I underdånig skrivelse den 16 november 1911 har nyssnämnda förening

gjort framställning om rätt för länsmännen till ersättning för resor

för undersökningar i fattigvårdsmål.

Denna framställning, vars närmare innehåll angives i fögderiförvaltningskommitténs

betänkande sid. 445, har kommittén på anförda skäl

avstyrkt, dock med uttalande som ett önskemål, att länsmännen icke måtte

besväras med resor för utredning om sådana förhållanden, som kunna

och således även böra utredas av vederbörande fattigvårdsmyndighet.

Västernorrlands läns avdelning av samma förening har i särskilda

underdåniga skrivelser den 12 november 1913, den 10 december 1914

och den 15 november 1915 anhållit, att länsmännen i nämnda län måtte

beredas ortstillägg i likhet med länsmännen inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län.

Statskontoret, som den 14 februari 1914 avgivit utlåtande över den

tidigaste av dessa framställningar, har väl funnit densamma behjärtansvärd

men ansett frågan böra anstå i avvaktan på resultatet av den levnadskostnadsundersökning,

som för det dåvarande påginge.

I det utlåtande, som löneregleringskommittén den 12 mars 1915

avgivit i anledning av framställningen den 10 december 1914, har kommittén,

med erinran att ett medgivande av ortstillägg åt länsmännen i

Västernorrlands län följdriktigt borde medföra, att ortstillägg jämväl tillerkändes

kronofogdar och häradsskrivare inom samma län, uttalat såsom

sin mening, att den föreliggande frågan borde avgöras först i sammanhang

med den väntade definitiva regleringen av fögderipersonalens avlöningsförhållanden

och att vid denna reglering grunderna för ortstilläggs

utgående till fögderipersonalen särskilt i norra delarna av landet borde

Ämbets
verken.

Framställningar

av

länsmännen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 211.

Departements
chefen.

göras till föremål för förnyad prövning, i sammanhang varmed jämväl

torde få tagas i övervägande spörsmålet, huruvida gällande bestämmelser

om ortstillägg till länsstyrelsernas tjänstemän kunde erfordra en

revision.

Slutligen har nämnda förening i en till mig den 18 sistlidne

januari avlåten promemoria angående fögderiförvaltningens omorganisation

även berört länsmännens avlöningsförmåner och därvid ifrågasatt,

huruvida ej billigtvis förvaltningsbidraget även för länsmännen borde

bliva rörligt, så att det komme att utgå med 300 kronor i mindre distrikt

och med ytterligare belopp i mån av distriktens storlek till ytinnehåll

eller invånarantal. Det föreslagna ortstillägget för länsmännen i

de tre nordligaste länen kunde med avseende å där rådande ovanligt

dyra levnadskostnader icke anses tillräckligt. Själva avlöningen borde

icke sättas lägre än 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar

jämte två ålderstillägg, vartdera, å 500 kronor att utgå efter

5 och 10 års tjänstgöring. Vidare syntes länsmännen, som nu tillhörde

femte klassen i resereglemente!, böra uppflyttas i högre klass.

Framställningen om rätt för länsmännen till ersättning för resor för

undersökningar i fattigvårdsmål innefattar ett ämne, vilket, såsom berörande

den ifrågasatta nya fattigvårdslagstiftningen, synes mig icke nu

böra göras till föremål för Kungl. Maj:ts beslut.

Länsmännens ifrågasatta uppflyttning från öde klassen i resereglementet

anser jag icke vaja av förhållandena påkallad.

Det först alldeles nyligen framkomna anspråket på, att länsmännens

förvaltningsbidrag skulle göras rörligt, finner jag mig icke kunna för

närvarande biträda. Visserligen kan det icke förnekas, att länsmännens

göromål i kanske flertalet distrikt normeras av distriktens folkmängd,

men å andra sidan är det en känd sak, att i ett stort antal distrikt förhållandet

härutinnan bestämmes av andra faktorer. Befolkningens rörlighet

och den därmed vanligen förbundna större mängden krono- och kommunalutskyldsrester

m. m. göra redan nu ett även mindre folkrikt distrikt

mera svårskött än ett med större bofast folkmängd. Ån mera kommer

detta att göra sig kännbart, sedan länsmännen fått övertaga handräckningarna

för uttagande av bortflyttade personers utskylder samt kronofogdens

bestyr med uppgifter för röstlängderna för val till riksdagens

andra kammare. Folkmängden inom distrikten lärer därför icke ensamt

kunna läggas till grund för förvaltningsbid rågets storlek. Ännu mindre

kan distriktens areal utgöra normen för förvaltningsbidraget, då de

längre resorna inom de vidsträcktare distrikten mycket ofta motsvaras

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

av så mycket flera resor inom de mindre. För övrigt är i fråga om

resorna förhållandet mellan distrikten till stor del reglerat genom att

länsmännen numera åtnjuta ersättning för vissa resor i tjänsten.

Beträffande frågan om ortstillägg för länsmännen i Västernorrlands län

och om förhöjt ortstillägg för länsmännen i de tre nordligaste länen tilllåter

jag mig erinra, hurusom såväl socialstyrelsen som en särskild kommission

för närvarande äro sysselsatta med undersökningar till utrönande,

i vad mån de olika höga levnadskostnaderna inom landets skilda delar

kunna betinga ortstillägg för vissa grupper statstjänstemän. När resultatet

av dessa undersökningar föreligger, lärer även vad angår landsstatens

tjänstemän i gemen och således ock länsmännen frågan om ortstillägg

få upptagas till behandling. Därför anser jag de nu föreliggande

framställningarna i ämnet icke böra bifallas.

I fråga om de egentliga löneförmånerna hyser jag till en början

den uppfattningen, att länsstyrelsernas nyss angivna skäl för nödvändigheten

att öka den av de sakkunniga föreslagna avlöning icke kunna

jävas. Vidare håller jag före, att mitt förslag att låta mantalsskrivningarna

förrättas icke, på sätt de sakkunniga föreslagit, av länsmännen utan

såsom hittills av häradsskrivarna knappast är av beskaffenhet att i och

för sig medföra någon sådan minskning i länsmännens arbetsbörda, som kan

inverka på lönefrågans avgörande. Vid frågans lösning måste därjämte

tillses, att avlöningen icke må sättas så, att länsmännen med nödvändighet

bliva beroende av inkomster vid sidan av tjänsten, vilket måste befaras

menligt inverka på den fria och självständiga ställning, de i all sin

tjänst verksamhet böra iakttaga gent emot allmänheten. Jag fäster

ytterligare uppmärksamheten därå, att enligt den av mig föreslagna

organisationsplanen och genom den ifrågasatta reduktionen av länsmansdistriktens

antal ifrågavarande tjänstemän säkerligen bliva så upptagna

av sina tjänstgöromål, att ur denna synpunkt icke vidare någon anledning

lärer finnas att förvägra dem en fullt nöjaktig avlöning. Slutligen

får man vid lönefrågans avgörande taga hänsyn därtill, att, såsom i

annat sammanhang skall påvisas, avlöningarna för landskanslisterna, ur

vilkas krets länsmanstjänsterna ofta nog rekryteras, måste ej så obetydligt

ökas. På grund av alla dessa omständigheter finner jag begynnelseavlöningen

böra utgöra 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar. Därjämte föreslår jag, att de två ålderstillägg,

vilka man enstämmigt ansett böra tillkomma länsmännen, måtte

bestämmas att utgå efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring, vartdera

med 400 kronor. Alderstilläggens fixerande till 500 kronor, på sätt föreningen

Sveriges kronolänsmän begärt, skulle enligt min mening alltför

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

mycket rubba det förhållande mellan ålderstilläggsbeloppen för landsstatens

tjänstemän, som hittills varit rådande, och en sådan anordning

synes mig ej heller nödig för länsmännens skäliga tillgodoseende i fråga

om pension.

Avlöningen för kronolänsmännen skulle således bliva:

lön, lika för alla ........................................................................ kronor 2,000: —

tjänstgör ing spennin g ar, lika för alla......................................

T)

1,000: —

ortstillägg, att utgå till länsmännen i Jämtlands, Vä- sterbottens och Norrbottens län...................................

200: —

förvaltningsbidrag, lika för alla .............................................

300: —

ålder stillägg, efter 5 års tjänstgöring ..............................

400: —

och efter 10 års tjänstgöring ytterligare..........................

i>

400: —

Slutligen bör jag yttra mig i fråga om tiden för kronolänsmans

inträde i pensionsåldern. För närvarande inträder rätt till pension för

kronolänsmän, som äro underkastade pensionslagens bestämmelser, först

vid uppnådda 67 år. Det kan dock med skäl antagas, att kronolänsmännen

icke i allmänhet skola förmå att intill en så hög ålder med

tillbörlig kraft fullgöra de dem ålagda mångskiftande och ansträngande

göromål, särskilt de krävande resorna i polisärenden och eljest. Förvaltningen

skulle enligt min åsikt bliva i hög grad lidande, om

nämnda pensionsålder för länsmännen bibehölles. Redan nu har pensionsåldern

för åtskilliga tjänstemän sänkts. Jag erinrar i sådant avseende

exempelvis om provinsialläkare. I det föregående har jag uttalat mig

för att landsfiskal måtte erhålla pensionsrätt vid 65 levnadsår, ochefter

min mening bör staten icke heller anlita kronolänsmännen efter uppnådda

65 års ålder. Jag har därför i samråd med chefen för finansdepartementet

låtit utarbeta förslag till ändring i angivet syfte av lagen

i ämnet den 11 oktober 1907, vilket förslag inom kort torde på nämnda

departementschefs föredragning anmälas för Kungl. Maj:t för propositions

avlåtande till riksdagen.

För jämförelse mellan hittillsvarande och nu föreslagna avlöningsförmåner

för de inom fögderiförvaltningen verkande tjänstemännen har

uppgjorts följande tabell:

s. 107 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211. 107

Kronofogdar.

Landsfiskaler.

Härads-

skrivare.

Länsmän.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A) Hittillsvarande avlöningsförmåner.

1) Å ordinarie stat.

Lön ......................................................

3,000

—

—

—

2,000

—

900

—

Tjänstgöringspcnningar.............................

1,000

—

—

—

*)1,050

-

600

—

Expensmedel ..........................................

300

—

—

—

—

—

100

—

Ålderstillägg ..........................................

500

—

—

—

500

—

300

—

2) Å extra stat, tillfällig löneförbättring.

Lön ......................................................

200

—

—

—

200

—

600

—

Tjänstgöringspenningar..............................

400

—

—

—

500

-

300

—

Förvaltningsbidrag....................................

—

-

—

—

2) 500

—

200

—

Summa kronor

5,400

—

—

—

4,750

—

3,000

—

B) Nu föreslagna avlöningsförmåner.

Lön ....................................................

—

—

3,400

—

2,600

-

2,000

—

Tjänstgöringspenningar..............................

—

—

1,300

—

1,000

—

1,000

—

Förvaltningsbidrag...................................

—

—

—

-

*)1,125

—

300

—

Ålderstillägg .........................................

—

—

1,500

—

1,000

—

SOO

—

Summa'' kronor

—

—

6,500

5,725

—

4,100

—

i) Medeltal. Fast belopp 500 kronor samt 75 kronor för varje påbörjat 5,000-tal invånare i tjänstedistriktet.

*) Medeltal. 75 kronor för varje fullt 5,000-tal invånare i tjänstedistriktet.

s) Medeltal. 150 kronor för varje påbörjat 5,000-tal invånare i tjänstedistriktet.

7. Övergångsförhållauden.

Härom yttra de sakkunniga, att de genomgripande förändringar,

det föreliggande förslaget till omorganisation av fögderiförvaltningen

innefattar, med nödvändighet kräva, att den nya organisationen samtidigt

bringas till tillämpning inom rikets olika delar. Vid ett motsatt

förfaringssätt skulle eljest under en följd av år samma göromål komma

att handhavas av tjänstemän med olika anställning och tjänstgöringsområden

och i övrigt olika uppgifter. Detta skulle bliva förhållandet ej

blott med en del fögderi tjänstemännen åliggande mindre betydande göro
-

1912 urs

sakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

mal, utan även beträffande störa huvudgrupper av de till deras tjänster

hörande bestjn, såsom t. ex. indrivning och redovisning av kronoutskylder,

böter och kommunala utskylder, utsökningsärendena, handräckningsväsendet,

ombudsmannaskapet för kronan, övervakande och beslutanderätt i

fråga om vissa bestämmelser i ordningsstadgan för rikets städer i de

fall desamma äga tillämpning å landet m. m. För de enskilda, som ej

äro boende inom det fögderi, inom vilket åtgärd begäres, komme härigenom

att alstras en ovisshet, som skulle vara särskilt betänklig i de

fall, där det gällde fatalier eller ärenden av eljest brådskande natur,

såsom ju händelsen ofta är med kvarstads- och andra utsökningsärenden.

För det allmänna skulle den bristande likformigheten inverka menligt

i fråga om den ordning och reda, som framför allt kräves inom

administrationen. Slutligen skulle den såsom en följd av den nya organisationen

tillämnade ändamålsenligare distriktsindelningen fördröjas.

De sakkunniga hade därför uppgivit varje tanke på ett successivt

genomförande av omorganisationen och tvärtom ansett att, därest det av

dem framlagda förslaget komme att tjäna såsom allmän grund för en

nådig proposition i ämnet, organisationen borde så snart som möjligt

bringas till tillämpning.

För de övertaliga länsmännen skalle då å övergångsstat medel till avlöningar

anvisas till samma belopp, som för motsvarande å den nya

lönestaten avlönade tjänster. Denna övergångsstat komme dock att i stort

sett omedelbart bortfalla, enär antalet vakanta länsmanstjänster vid organisationens

eventuella genomförande avsevärt överstiger antalet övertaliga

länsmanstjänster.

Kronofogdarna skulle däremot, i den män de icke äro skyldiga att

låta sig till annan tjänst förflyttas eller platser finnas för dem i den

föreslagna organisationen, uppföras å indragning sstat. Vidare anföra de

sakkunniga, att enligt gällande 1878 års lönereglering kronofogdarna

äro förpliktade att vara underkastade såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

och jämkning i åligganden som ock den reglering

av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven. Något stadgande

om skyldighet för kronofogde att vid viss ålder avgå från tjänsten

hade icke meddelats i sammanhang med nämnda lönereglering. Däremot

. hade i kungl. kungörelsen angående skyldighet för innehavare

av vissa tjänstebefattningar att vara underkastade förändrade bestämmelser

ifråga om rätt till åtnjutande av pension den 31 mars 1900

förordnats, att den, som ejter nämnda dag utnämndes till befattning,

med vilken följer rätt till pension från allmänna indragningsstaten,

skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension,

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

som kunde vara stadgade, varav enligt de sakkunnigas mening torde

följa skyldighet för\ alla de kronofogdar, som konstituerats efter den 31

mars 1900, att vid uppnådda 67 års ålder och föreskrivet antal tjänsteår

avgå med pension på allmänna indragning sstaten.

Vidare hade dels den 30 mars 1906 stadgats, att länsstyrelserna vid

kronofogdetjänsts ledighet skulle inhämta nådig föreskrift, huruvida den

borde återbesättas i vanlig ordning eller allenast medelst förordnande tillsvidare,

och dels den 21 september samma år meddelats föreskrift angående

tillsättande av landsstatstjänst, som blivit ledig genom innehavaren meddelat

förordnande att tillsvidare bestrida kronofogdetjänst.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juni 1909 åt fögderiförvaltningskommittén

att särskilt undersöka, huruvida kronofogdetjänsterna

borde indragas och kronofogdarnas tjänsteåligganden överflyttas på länsmännen,

samt att skyndsamt inkomma med särskilt utlåtande, huruvida

och i vilken omfattning de allenast medelst förordnande tills vidare da

tillsatta kronofogde-, häradskrivar- och länsmanstjänsterna borde bliva i

vanlig ordning tillsatta samt huru i förevarande avseende borde med därefter

ledigblivande tjänster vid fögderiförvaltningen förfaras. Efter det

kommittén sedermera avgivit det sålunda infordrade särskilda utlåtandet,

utfärdade Kungl. Maj:t ett cirkulär den 29 oktober 1909, enligt vilket

dels nyssnämnda föreskrifter av år 1906 förklarades icke vidare skola

äga tillämpning dels länsstyrelserna anbefalldes att, när bland annat kronofogdetjänst

kungjordes till ansökning ledig, därjämte »tillkännagiva, att innehavare

av tjänsten skulle vara underkastad, förutom nu gällande lönevillkor,

jämväl skyldighet att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, låta sig förflyttas till annat tjänstgöringsområde, dock

mot ersättning för flyttningskostnad». I det nämnda cirkuläret infordrades

tillika uppgift å de kronofogdar och häradsskrivare, vilka på grund av

cirkulären av år 1906 erhållit förordnanden att endast tills vidare bestrida

innehavande befattningar, ävensom huruvida något hinder mötte att för

sådana befattningshavare utfärda fullmakt eller konstitutorial med iakttagande

av förbehållet om förflyttningsskyldighet. Då Kungl. Maj :t således

under ännu pågående undersökning, huruvida kronofogdetjänsterna borde indragas,

föreskrivit att, när kronofogdetjänst kungöres till ansökning ledig,

därjämte skall tillkännagivas, att innehavare av tjänsten skall vara

underkastad skyldighet att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, låta sig förflyttas till annat tjänstgöringsområde,

hava de sakkunniga ansett till en början vara uppenbart, att med »annat

tjänstgöringsområde» icke, såsom man på ett par håll sökt göra gällande,

kan i detta sammanhang hava avsetts allenast annan kronfogdetjänst

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kung!. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 211.

eller allenast ett geografiskt område. Närmast lärer väl därmed hava

åsyftats annan tjänst inom landsstaten, särskilt inom fögderiförvaltningen,

men da annat icke uttalats, ville det synas som om den i cirkuläret tillförsäkrade

rätten för den flyttningsskyldige att få bibehålla innehavande

tjänstegrad och avlöning borde föranleda den tolkningen, att flyttningsskyldig

kronofogde må kunna förflyttas till vilken tjänst som helst i förvaltningen

mot bibehållande av sin tjänstegrad och eventuellt sin kronofogdetitel

samt med kronofogdetjänsten (enligt 1878 års stat) förenad avlöning.

Vid sådant förhållande hava de sakkunniga ansett, att laga hinder

icke höra möta åtminstone mot att överflytta flyttning sskyldig kronofogde

till landsfiskals- eller häradsskrivartjänst, vilka tjänster bliva av samma

grad som nuvarande kronofogdetjänst.

Beträffande de anspråk på ersättning, vilka med fog kunna framställas

av de kronofogdar, som ej till annan tjänst förflyttas, erinra de

sakkunniga, att enligt 1878 års lönereglering dessa kronofogdar äro

tillförsäkrade lön 3,000 kronor, tjänstgöring spenning ar 1,000 kronor samt

ålderstillägg 500 kronor, försåvitt detta vid tjänstens indragning intjänats.

Men dessutom hade fortfarande till kronofogdarna utgått

vissa sportler, för vilka tjänstinnehavaren finge anses vara lika fullt

berättigad till gottgörelse. De sakkunniga hava föreställt sig, att samma

norm härvid kunde komma att tillämpas, som funnes bestämd i riksdagens

skrivelse nr 2 år 1909 angående indragning av vissa befattningar

vid hovrätterna samt i riksdagens skrivelse nr 2 år 1911 rörande

enahanda förhållande i justitierevisionen. Det stadgades i dessa skrivelser,

att i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen indrogos,

skulle utgå gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst,

tjänstinnehavare kunde anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler

under den senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande fem år,

därför denna inkomst kunde utrönas.

I överensstämmelse härmed hade från kronofogdarna infordrats uppgifter

å deras extra inkomster i tjänsten åren 1908—1912.

Med ledning av dessa uppgifter och i enlighet med av statskontoret

godkänd beräkningsmetod hade för varje kronofogde uträknats den

sportelersättning, som, i händelse han överföres å indragningsstat, syntes

böra tillkomma honom. Emellertid hade i åtskilliga fall de avlämnade

icke varit av beskaffenhet att omedelbart möjliggöra en

fullt exakt beräkning. Detta vore särskilt förhållandet, när kronofogden

endast under en del av den femårsperiod, uppgiften skolat avse,

innehaft tjänsten och således icke kunnat lämna uppgift för längre tid

än sin tjänstetid. I saaana undantagsfall syntes ytterligare utredning

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

K un yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Ull.

böra vidtagas, innan vederbörande ersättningsbelopp definitivt bestämmes,

men denna utredning torde icke kunna komma att i nämnvärd grad

inverka på det slutbelopp, vartill kronofogdarnas ersättning för behållna

sportler beräknats sammanlagt uppgå.

Då 2 kronofogdetjänster vid uträkningens företagande voro vakanta,

omfattade beräkningen övriga 115 kronofogdar, och uppgår beloppet av

den sportelersättning, som enligt ovan angivna grunder synes bura tillkomma

dem, till sammanlagt 114,507 kronor 73 öre, avrundat till 114,550 kronor,

eller i medeltal för en var av dem cirka 1,000 kronor.

Vidkommande i övrigt övergångs förhållandena för kronofogdarna,

fästa de sakkunniga uppmärksamhet därvid, att då de yngre kronofogdarna

till ett betydande antal torde vara underkastade förflyttning

till annat tjänstgöringsområde, indragningsstaten med sin för statsverket

mera betydande tyngd folie dels på den äldsta gruppen av

kronofogdar, som visserligen icke vore skyldiga att avgå med pension,

men som redan nu uppnått en rätt hög ålder, dels ock på en mellangrupp

av tjänstemän, vilka vore pliktiga att vid 67 års ålder avgå

med pension.

Vidare borde iakttagas, att i de fall kronofogde med eller utan förflytta

ingstvång sökte och erhölle befordran till annan ordinarie tjänst å

rikets, riksdagens eller kommunens stat, han, i likhet med vad som

gällde om de ovan berörda indragna befattningarna vid hovrätterna m. m.,

borde i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida

de understege eller vore lika med de nya avlöningsförmånerna, samt,

därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstege berörda nya

avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag.

Vid överläggning om möjligheterna att än ytterligare begränsa

statsverkets utgifter för kronofogdarnas indragningsstat hade bland de

sakkunniga framkastats en tanke, åt vilken de ansett sig icke böra

underlåta giva uttryck. Oavsett betydelsen för det allmänna, att den

högt kvalificerade arbetskraft, kronofogdarna besitta, måtte utan hinder

av kronofogdetjänsternas indragning komma staten till godo, hade det

nämligen synts de sakkunniga icke vara annat än i statens intresse att

genom någon särskild förmån likasom inbjuda dugliga kronofogdar att

söka inträde i annan statstjänst. Detta kunde lämpligen ske därigenom,

att staten erbjöde utsikt för en sådan tjänsteman att erhålla någon andel

av den besparing, statsverket genom hans befordran vunne. I sådant

avseende hade de sakkunniga tänkt sig, att staten kunde av denna besparing

avstå vissa procent t. ex. 25 å 50.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Förening en

Sveriges

kronofogdar.

Läns
styrelserna.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Beträffande de sakkunnigas åsikt, att de kronofogdar, uti vilkas

konstitutorial funnes intaget villkor om skyldighet att underkasta sig förflyttning

till annat tjänstgöringsområde, vore pliktiga att låta sig transporteras

till annan befattning än kronofogdetjänst, har inom föreningen

Sveriges kronofogdar enligt underdånig skrivelse den 3 februari 1913

uttalats den meningen, att nämnda skyldighet icke föreligger. Med

avseende å ersättningen till de kronofogdar, som kunde komma att

överföras å indragningsstat, anser föreningen det vara med rättvisa

. och billighet överensstämmande, att även de kronofogdar, vilka

vid indragningen ännu icke intjänat sitt ålderstillägg, i vanlig ordning

komma i åtnjutande av sådant. Därjämte erinrar föreningen därom, att

under en följd av år till kronofogdarna utgått extra lönetillskott till belopp

av 600. kronor, varigenom statsmakterna finge anses hava fastslagit, att

de enligt 1878 års lönereglering bestämda löneförmånerna vore otillräckliga

och borde förhöjas med nämnda belopp, i följd varav föreningen

hemställer, att den på extra stat till kronofogdarna nu utgående

avlöningen, även efter eventuell indragning av deras tjänster, måtte komma

dem till godo. Slutligen hemställer föreningen, bland annat, att pensionen

för de kronofogdar, som överflyttas å indragningsstat och äro skyldiga

att vid 67 års ålder övergå till pensionsstat, måtte höjas till 4,500

kronor samt att nämnda belopp måtte beräknas som pension sunderlag för

pension åt änkor och barn efter de kronofogdar, som sättas å indragningsstat.

Vidare har föreningen i underdånig skrivelse den 3 mars 1917 hemställt,

bl. a., att vid beräkningen av kronofogdarnas sportelersättning

skulle medtagas samtliga åtnjutna sportler, oavsett om dessa vore tillförsäkrade

genom 1878 års lönereglering eller icke.

Ett stort antal av länsstyrelserna framhåller, att kronofogdetjänsternas

indragning skulle medföra betydande kostnader, och de finna det

föga tilltalande att under en följd av år skall utbetalas en jämförelsevis

god avlöning åt personer, som icke uträtta något som helst arbete i

statens tjänst. Härjämte ställa sig några av länsstyrelserna tveksamma

rörande innebörden av den vissa kronofogdar åliggande skyldighet att

låta sig förflyttas. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Hallands län har

sålunda i utlåtande den 23 oktober 1916 uttryckt den uppfattning, att,

med hänsyn till landfiskalens huvudsakliga ställning som polisman, det

vore tvivelaktigt, huruvida kronofogde kunde förflyttas redan till denna

syssla, men att under alla förhållanden icke kunde gillas en sådan tolkning av

bestämmelsen i fråga, att den skulle innebära skyldighet för kronofogde

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

113

att övertaga jämväl häradsskrivartjänst. Samma ståndpunkt i sistnämnda

avseende har i utlåtande den 24 oktober 1916 intagits av Kungl. Maj:ts

befallningshavande i Alvsborgs län, som härjämte förmenar, att de flesta

kronofogdar icke äga erforderlig vana vid häradsskrivargöromål. Vidare

må uppmärksammas, att Kungl. Maj:ts befallningshavande i Örebro län

i utlåtande den 23 oktober 1916 som sin uppfattning framhållit, att, även

om Kungl. Maj:t lagligen kunde ålägga flyttningsskyldighet enligt de

sakkunnigas förslag, Kungl. Magt dock av billighetsskäl icke torde göra

•en sådan rätt gällande mot en kronofogdes önskan.

Emellertid synas länsstyrelserna i allmänhet hava ansett, att, om den

föreslagna omorganisationen komme till stånd, densamma borde samtidigt

genomföras i rikets olika delar. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Jämtlands

län betonar, att övergångsförhållandena, alltid svåra att ordna,

givetvis här skola bliva desto svårare, som det gäller en stor kår av tjänstemän

med en tämligen bestämd särställning. Detta borde dock icke avhålla

från reformen, om den eljest befunnes gagnelig. Svårigheterna

vore övergående och bleve ej mindre genom sakens undanskjutande.

I avseende å de sakkunnigas uttalade mening därom, att de genomgripande

förändringar, det föreliggande förslaget till omorganisation av

fögderiförvaltningen innefattade, med nödvändighet krävde, att den nya

organisationen samtidigt bragtes till tillämpning inom rikets olika delar

och att kronofogdekåren i följd därav borde ställas på indragningsstat, hava

statskontoret och kammarkollegium så till vida haft avvikande uppfattning,

att ämbetsverken ansett förändringen icke med nödvändighet påkalla

en sådan åtgärd beträffande kronofogdekåren. Det syntes nämligen

ämbetsverken, som skulle det vara staten till större fördel, om kronofogdarna,

hellre än att försättas i fullständig overksamhet, bibehölles i

tjänstgöring, var inom sitt nuvarande område, med skyldighet att fullgöra

de åligganden, som enligt de sakkunnigas förslag skulle tillkomma

de ifrågasatta landsfiskalerna och vilka ju skulle omfatta vissa grupper

av de nuvarande kronofogdarnas göromål, samt att eljest tillhandagå

länsstyrelserna med uppdrag av beskaffenhet att kunna påläggas dem;

därvid skulle kunna iakttagas, att vid skeende avgång av kronofogdar

uppkommande olikheter skilda län emellan utjämnades genom förflyttning

av någon av de kronofogdar, som vore skyldiga underkasta sig

sådan åtgärd.

Det syntes ämbetsverken innebära onödigt slöseri med arbetskraft

och penningemedel, om man skulle i overksamhet försätta största delen

av en skolad och skicklig tjänstemannakår, helst en sådan kårs arbete

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.) 15

Ämbetsverken.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 211.

Departements
chefen.

a) Kronofogdarna.

och erfarenhet kunde med fördel tillgodogöras staten vid övergång från

en organisation till annan, då vanligen de nya förhållandena göra sig

kännbara på ett för arbetets behöriga fortgång menligt sätt.

Enligt ämbetsverkens mening skulle kronofogdarnas bibehållande i

tjänstgöring föranleda, att av de nuvarande kronofogdarna det antal,

som erfordras för besättande av de nya kronofogde (landsfiskals-)befattningarna,

överflyttas på ny stat enligt de närmare bestämmelser, som

Kungl. Maj:t kunde finna skäligt meddela, och att de övriga uppföras på

övergångsstat. Det syntes ämbetsverken billigt, att avlöningarna för

dessa senare upptagas till de belopp, kronofogdarna å ordinarie stat och

å extra stat för närvarande åtnjuta.

Samtidigt borde emellertid, enligt ämbetsverkens mening, tillfälle

erbjudas kronofogdar, vilka sådant önskade, att utan tjänstgöringsskyldighet

övergå på indragningsstat mot åtnjutande av sina å ordinarie

stat uppförda löneförmåner.

För den händelse kronofogdekåren ansåges böra ställas på indragningstat,

funne ämbetsverken de sakkunnigas förslag i avseende å beräknandet

av ersättningen till de kronofogdar, som ej till annan tjänst

förflyttas, kunna i huvudsak godkännas.

Med anledning av att åtskilliga efter den 30 mars 1906 konstituerade

kronofogdar protesterat mot att deras förpliktelse att förflyttas till annat

tjänstgöringsområde skulle innefatta skyldighet för dem att låta sig förflyttas

till tjänst av den beskaffenhet, deri av de sakkunniga föreslagna

landsfiskalsbefattningen skulle erhålla, ansåge sig ämbetsverken böra

uttala, att efter ämbetsverkens mening tvekan ej förelåge därom, att sagdakronofogdar

vore förpliktade underkasta sig sådan förflyttning under

förutsättning, att den nya tjänsten kunde anses vara av samma tjänstegrad

som de nuvarande kronofogdebefattningarna.

I likhet med vad ämbetsverken föreslagit i avseende å de kronofogdar,

vilka komme att sättas å övergångsstat, ansåge ämbetsverken,

att de länsmän, som varda uppförda å sådan stat, böra upptagas till de

avlöningsbelopp, de nu åtnjuta å såväl ordinarie som extra stat.

Vad till en början angår kronofogdarna, kan den reform, varom

här är fråga, tänkas genomförd på flera sätt.

Sålunda ifrågasätta ämbetsverken, att kronofogdarna skulle bibehållas,

var inom sitt nuvarande område, med skyldighet att fullgöra de

åligganden, som enligt de sakkunnigas förslag skulle tillkomma de

ifrågasatta landsfiskalerna och vilka ju omfatta vissa grupper av de

nuvarande kronofogdarnas göromål, samt att eljest tillhandagå länssty
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

relserna med utförande av uppdrag av beskaffenhet att kunna påläggas

dem. Därvid kunde, mena ämbetsverken, iakttagas, att vid skeende

avgång av kronofogdar uppkommande olikheter skilda län emellan utjämnades

genom förflyttning av någon av de kronofogdar, som äro

skyldiga underkasta sig sådan åtgärd.

I avseende härå föranledes jag anmärka, att de för landsfiskalen

tillämnade tjänstbestyr, om än viktiga till sin art, dock ingalunda äro

kvantitativt så omfattande, att de, begränsade allenast till ett fögderi,

ens tillnärmelsevis skulle kunna lämna skälig sysselsättning åt tjänstemannen,

och förhållandet blir ungefär enahanda, om under övergångstiden

kronofogdarna finge behålla den del av uppbörds- och bötesredovisningen,

som jag föreslagit skola överflyttas pa landskontoren.

Oavsett detta missförhållande, som endast i viss mån kunde upphävas

exempelvis genom att åt tjänstemannen anförtroddes ordförandeskap

i taxeringsnämnder o. s. v., kan man med skäl befara, att. icke

alla nuvarande kronofogdar skola belinnas lämpliga att fungera i den

nya landsfiskalsinstitutionen. Företrädesvis därtill skickade torde väl i

ailmänhet de yngsta kronofogdarna få anses, låt vara att även bland

dem måhända icke alltid stå att finna de polismannaegenskaper, vilka

man enligt förslaget väntar hos landsfiskalen. Och huru skulle man

förfara i den mån kronofogdarna avginge? Visserligen kunde man ju

uppdela sålunda ledigvordna distrikt på de kvarstående, men till ^slut

kunde hända, att den siste kronofogden skulle befinnas alldeles urståndsatt

att nöjaktigt fylla landsfiskalens bestyr inom hela länet.

Av dessa skäl torde den väg ämbetsverken ifrågasatt knappast vara

att förorda.

Icke heller ett genomförande av den nya organisationen i mån av tjänstemännens

avgång synes giva en fullt tillfredsställande lösning. Det vill nämligen

förefalla, såsom de sakkunniga också antytt, att beträdandet av en sådan

väg skulle vara ägnad att bringa en viss oreda och förvirring i förvaltningen,

icke allenast till verkliga svårigheter för administrationen själv,

utan ock till olägenhet för allmänheten, som icke kan förväntas på

varje tidpunkt besitta erforderlig kännedom, huru långt reformens successiva

genomförande hunnit i varje län.

Ett annat sätt skulle måhända befinnas ligga i den utvägen, att

reformen genomfördes först vid den tidpunkt, då samtliga nuvarande

kronofogdar avgått från sin tjänst, och att ledigvordna kronofogdesysslor

under tiden uppehölles på förordnande. Denna utväg synes emellertid

vara ganska betänklig, icke minst av det skäl, att kronan därigenom

skulle ikläda sig en åtminstone moralisk skyldighet att sedermera på

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

något sätt sörja för det stora antal tjänstemän, vilka under tiden tjänat

såsom vikarier.

Man kan väl uppskatta de betänkligheter, som kunna möta mot att

sätta på indragningsstat så många tjänstemän; men vill man i förevarande

hänseende verkligen få till stånd en reform, som redan från början låter

fördelarna av den nya anordningen fullt komma till sin rätt, torde den

bästa utvägen vara att, på sätt de sakkunniga föreslagit, genomföra reformen

i hela dess vidd med ens. Med den förändring av de sakkunnigas

förslag, som. av mig vidtagits genom överflyttande direkt å landskontoren

av redovisningen för kronoutskylder och böter, blir frågans lösning på

detta sätt än mera önskvärd.

Ämbetsverkens ställning med avseende å sättet för organisationens

genomförande synes väsentligen hava påverkats av den uppfattningen,

att det skulle ställa sig förmånligare för statsverket, om kronofogdekåren

sattes på övergångsstat, än om landsfiskalsinstitutionen omedelbart komme

till stånd och övertaliga samt icke flyttningsskyldiga kronofogdar uppfördes

å indragningsstat. Denna ämbetsverkens uppfattning synes grunda sig

på förutsättningen, att man vid kronofogdetjänsternas successiva indragning

icke skulle behöva tilldela kronofogdarna högre avlöning, än om

tjänsterna omedelbart indroges. Detta antagande torde dock knappt vara

riktigt. Skall kronofogde kvarstå någon tid i sin tjänst, lärer han lika

väl som övriga fögderitjänstemän vara i oundgängligt behov av lönereglering,

och även om man härvid icke ville gå längre än att tilldela

honom den tillfälliga löneförbättring han nu åtnjuter å extra stat, samt

ett ytterligare ålderstillägg, skulle statens utgifter för varje kronofogde

ställa sig 1,100 kronor högre än om han vid omedelbar indragning erhåller

honom nu på ordinarie stat tillkommande avlöning. Vid en inom

departementet i detalj utförd undersökning, därvid man icke ens så långt

som nyss sagts sträckt löneförhöjningen, har det också visat sig, att det

med hänsyn till kostnaderna under övergångstiden ställer sig avsevärt

gynnsammare för statsverket att genomföra reformen med ens.

Då således ett successivt genomförande av kronofogdetjänsternas indragning

icke blott skulle medföra betänkliga organisatoriska olägenheter

utan därtill även öka statsverkets utgifter för indragningen, föreslår

jag, att samtliga tjänsterna indragas på en gång ock omedelbart.

Med erinran att Kungl. Maj:t enligt nådigt cirkulär den 31 december

1912 föreskrivit bland annat, att när kronofogdetjänst kungiordes ledig

till ansökning, det skulle tillkännagivas, att befattningen endast på för
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

ordnande tills vidare komme att återbesättas, får jag meddela, att innehavarna

av do nuvarande kronofogdetjänsterna kunna enligt förhållandena

vid 1917 års ingång hänföras till följande olika grupper:

1) sådana, som icke äro flyttningsskyldiga och icke heller skyldiga

att vid viss ålder avgå från tjänsten mot åtnjutande av pension, uppgående

till ett antal av 40;

2) sådana, som icke äro flyttningsskyldiga, men pliktiga att vid viss

ålder avgå med pension, uppgående till ett antal av 23;

3) sådana, som äro skyldiga att med bibehållande av sin tjänstegrad

och nuvarande avlöningsförmåner förflyttas till annat tjänstgöringsområde

mot ersättning för flyttningskostnaden, uppgående till ett antal av 42;

4) sådana, som innehava sina tjänster allenast på förordnande vare

sig enligt kungl. cirkuläret den 31 december 1912 eller eljest, uppgående

till ett antal av 12.

I likhet med ämbetsverken och de sakkunniga finner jag, som i

ärendet jämväl inhämtat utlåtanden av justitiekanslern och löneregleringskommittén,

uppenbart, att de kronofogdar, som enligt cirkuläret den 29

oktober 1909 konstituerats å sina tjänster med skyldighet bl. a. att, med

bibehållande av sin tjänstegrad och sina avlöningsförmåner, låta sig förflyttas

till annat tjänstgöringsområde, äro skyldiga att låta sig förflyttas

till den föreslagna nya landsfiskalstjänsten, som blir av minst samma grad

som kronofogdetjänsten och innefattar göromål, vilka alla enligt gällande instruktion

tillhöra sistnämnda tjänst. Däremot anser jag dessa kronofogdar

knappast kunna mot sin vilja förflyttas till häradsskrivartjänst av den

beskaffenhet, densamma enligt mitt förslag skulle bliva. För övrigt torde

endast ett fåtal av dem vara ägnade för denna tjänst med dess för en

kronofogde mer eller mindre främmande göromål. Att tvångsvis förflytta

någon av ifrågavarande kronofogdar till annan tjänst vare sig inom eller

utom landsstaten, anser jag vara uteslutet.

Vid den ifrågavarande omorganisationens genomförande skulle således

av de 42 flyttningsskyldiga kronofogdarna utväljas de 27, som kunna

vara mest lämpliga att överflyttas till landsfiskalstjänst. Övriga konstituerade

78 kronofogdar skulle därefter tillsvidare uppföras på indragningsstat.

Det gäller då till en början att undersöka, huru kostnaderna för

kronofogdarnas uppförande på indragningsstat ställa sig.

Enligt 1878 års lönereglering äro kronofogdarna tillförsäkrade lön

3,000 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt ålderstillägg

efter 10 års tjänst 500 kronor. Men dessutom hava enligt nämnda löne
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

reglering till kronofogdarna utgått vissa sportler, för vilka, på sätt de

sakkunniga ock ämbetsverken framhållit, tjänstinnehavaren jämväl bör

vid tjänstens indragning tilldelas gottgörelse.

Så har också skett vid löneregleringar för hovrätterna år 1909 och

justitierevisionen år 1911, då det bestämdes, att i stället för sportler, som

i sammanhang med löneregleringen indroges, skulle utgå gottgörelse,

beräknad efter medeltalet av den inkomst, tjänstinnehavare kunde anses

hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid,

såvitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kunde utrönas.

De sportler, som sålunda tillförsäkrats kronofogdarna, äro följande:

1) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pliktig lösa;

2) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda

utskylder;

3) åklagarandelar av sakören;

4) arvode av försäljningsmedel för i beslag taget virke;

5) provisioner för uppbörd och redovisning av kommuners eller enskilda

inrättningars avgifter eller utav medel av än mera enskild natur; samt

— tillsvidare och intill dess annorlunda kan varda förordnat —

6) arvode för försäljning av utmätt fast egendom.

För sistnämnda sportelinkomst, som tillförsäkrats endast tillsvidare

och intill dess annorlunda kunde varda förordnat, synas kronofogdarna,

i händelse deras tjänster indragas, icke kunna göra anspråk på ersättning.

Vid bestämmandet av kronofogdarnas ersättning för övriga nyss angivna

sportler måste givetvis hänsyn tagas endast till sportlernas nettobelopp.

Detta belopp kan emellertid icke anses utgöra skillnaden mellan allenast

nu ifrågavarande sportler och utgifterna i tjänsten, i den mån dessa icke

täckts av det till kronofogdarna å stat utgående expensmedelsanslaget

300 kronor eller av för särskilda fall anvisad ersättning. Utöver de i

1878 års lönereglering uppräknade olika slag av sportler hava nämligen

kronofogdarna åtskilliga andra sportelinkomster, som stå i mer eller

mindre omedelbart sammanhang med deras tjänst, såsom ersättning för

verkställande av notarialprotester, ränta å tjänstemedel, som insatts på

tjänsträkning i bankinrättning m. fl., och även dessa sportler böra beräknas

deltaga i täckandet av utgifterna i tjänsten.

Beträffande sättet för beräkning av nettobeloppet av de sportler, som

böra ersättas, har också statskontoret i underdånigt utlåtande den 18

november 1913 uttalat sig för den meningen, att beräkningen lämpligen

borde ske så, att de uppgivna utgifterna i tjänsten proportionellt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. '' 19

fördelas å samtliga de sportelinkomster, vilkas förvärvande kunna antagas

hava påverkat utgiftsbeloppet, därvid skulle iakttagas, att inkomster,

vid vilkas uppgivande därå belöpande utgifter redan avdragits (t. ex.

behållen inkomst av tjänstresor) eller vilkas förvärvande icke kunnat

föranleda någon utgift (t. ex. ränta å tjänstmedel, som insatts på

tjänsträkning i bankinrättning), icke skulle medräknas bland de inkomster,

å vilka de uppgivna utgifterna linge fördelas. Sedan sistnämnda

slag av inkomster sålunda fråndraga, skulle utgifterna proportionellt

fördelas å övriga uppgivna sportelinkomster. Ersättningen till tjänstemannen

kornme då att uppgå till det belopp, varmed, efter medeltalet

per år, summan av de till hans tjänst hörande sportler, som tillförsäkrats

enligt 1878 års lönereglering — arvode för försäljning av utmätt

fast egendom dock undantaget — överstiga den därå på angivet sätt

proportionellt fallande andelen av utgifterna i tjänsten.

För närmare utredning i sportelfrågan har min företrädare i ämbetet

låtit, med ledning av upprättad blankett, från kronofogdarna

inhämta uppgifter, särskilt för vart och ett av åren 1908—1912, å

dels deras sportler i tjänsten och dels deras utgifter i densamma, i

den mån dessa icke betäckts av expensmedelsanslaget eller särskilt

anvisad ersättning, varjämte länsstyrelserna anmodats att, för möjliggörande

av erforderlig granskning av de infordrade uppgifterna, dels

meddela upplysning ur vederbörande taxeringslängder om varje kronofogdes

bevillningstaxerade inkomst av »arbetsanställning, tjänst eller

pension», särskilt för varje av åren 1909—1913, och dels inkomma med

avskrifter av de taxeringsuppgifter, som nämnda år avgivits till ledning

vid kronofogdarnas taxering för inkomst av tjänst.

I enlighet med ovannämnda av statskontoret godkända beräkningsmetod

har därefter för varje kronofogde uträknats den sportelersättning,

som, i händelse han överföres å indragningsstat, skulle kunna tillkomma

honom, och det har därvid visat sig, att ersättningen i medeltal för varje

kronofogde uppgår till cirka 1,000 kronor om året.

Jag ansluter mig till vad de sakkunniga och ämbetsverken i förevarande

ämne ifrågasatt. Då det emellertid kan antagas, att kronofogdarnas

sportler stigit efter den redan undersökta tidsperioden, och det

synes billigt, att hänsyn härtill tages vid sportelersättningens fastställande,

anser jag, att genom statskontorets försorg en förnyad utredning härom

bör ske efter förut angivna grunder och avseende förhållandena under

femårsperioden 1912—1916. Visserligen är anledning antaga, att kronofogdarnas

sportler för en femårsperiod 1912—1916 skola visa sig hava uppgått

till högre belopp än för den redan undersökta femårsperioden, men då

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

utgifterna i tjänsten samtidigt torde hava stigit, synes man kunna utgå från,

att medelbeloppet sportelersättning skall för varje kronofogde stanna vid

ungefär det nu beräknade. Och för övrigt lärer beloppet av de provisioner,

som skola indragas till statskassan — för år 1912 beräknade utgöra

omkring 134,000 kronor — samtidigt hava vuxit i fullt motsvarande grad.

Med ledning av det anförda torde kunna beräknas, att en kronofogde

på indragningsstat skulle komma att få uppbära omkring 5,000

kronor förutom, i förekommande fall, ålderstillägg å 500 kronor.

Kostnaderna för samtliga de 78 kronofogdar, som omedelbart skulle uppföras

å indragningsstat, har för år 1918 beräknats komma att uppgå till

cirka 425,000 kronor.

Flyttningsskyldiga kronofogdar, som överflyttas till landsfiskalstjänst,

höra givetvis i den nya tjänsten icke åtnjuta lägre avlöning än som

skolat tillkomma dem, om de uppförts å indragningsstat, och det kan

därför tänkas uppstå fall, då även för dessa kronofogdar något ersättningsbelopp

bör uppbäras från indragningsstat. Då emellertid kronofogdes

ersättning från denna stat beräknas i medeltal uppgå till — eventuellt

ålderstillägg oberäknat — 5,000 kronor eller samma belopp som

föreslagits såsom begynnelselön för landsfiskal, lära dessa fall bliva rena

undantag, som icke kunna i nämnvärd grad inverka på anslagsbehovet.

Nu vore det otvivelaktigt önskvärt, om de kronofogdar, som föras

på indragningsstat, i största möjliga utsträckning bereddes annan statstjänst.

I vad mån detta kan ske, lärer bero på dels om lämpliga

tjänster stå till buds och dels om vederbörande själva äro villiga att

söka sådan tjänst. De sakkunniga hava, i syfte att dugliga kronofogdar,

som icke äro skyldiga att låta sig förflyttas, därigenom skulle finna med

sin förmån förenligt att söka annan statstjänst, ifrågasatt, att staten skulle

erbjuda utsikt för sådana tjänstemän att erhålla någon del av den besparing,

statsverket genom deras befordran vunne, och de hava tänkt

sig, att staten kunde av denna besparing avstå vissa procent, 25 å 50.

Länsstyrelserna hava i allmänhet avrått från en dylik utväg särskilt

av farhåga för, att befordringsutsikterna för yngre tjänstemän härigenom

skulle i betänklig grad försvåras.

Då det måste vara av synnerligt intresse, att indragningsstaten i

möjligast största män begränsas, har jag ansett det böra övervägas,

huruvida man icke borde bereda de kronofogdar, som komma att uppföras

på indragningsstat, någon förmån av att antaga ordinarie befattning

å rikets, riksdagens eller kommuns stat. I sådant avseende har jag

uppmärksammat föreskriften i 16 § l:o av lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension den 11 oktober 1907, där det heter, att för

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter lön för annan tjänst, pensionen

må, för den tid lönen för den andra tjänsten åtnjutes, utgå med

en tredjedel av det belopp, som enligt pensionslagens bestämmelser eljest

skolat utgå; dock att, därest härigenom pensionen och lönen tillsammans

icke uppgå till beloppet av den pension, som eljest skolat för förstnämnda

tjänst åtnjutas, pensionen ökas med skillnaden. 1 huvudsaklig

överensstämmelse med denna föreskrift bör enligt min mening kronofogde,

som uppföres å indragningsstat, berättigas att, om han söker och erhåller

ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, få behålla en

tredjedel av det för honom å indragningsstat uppförda beloppet i vad det

utgöres av lön och ålderstillägg samt, i den händelse nämnda del av

detta belopp jämte nettobehållningen av samtliga avlöningsförmånerna å

den nya tjänsten tillsammans icke uppgå till hela det för honom å indragningsstat

upptagna beloppet, från indragningsstaten uppbära skillnaden.

En dylik rätt torde kunna antagas förmå åtskilliga kronofogdar att söka

lämplig tjänst av ifrågavarande slag. Att härutöver tillgodose å indragningsstat

uppförda kronofogdar lärer icke böra ifrågakomma.

Jag har vidare tagit under omprövning, huruvida icke de kronofogdar,

som tillsvidare uppföras å indragningsstat, skulle kunna lämpligen åläggas

någon verksamhet i statens tjänst som ersättning för sina avlöningsförmåner

å indragningsstat. Det skulle givetvis mången gång kunna vara synnerligen

önskvärt, om de i förekommande fall mottoge förordnande å lämplig

tjänst i landsstaten. Ett motsvarande förslag framlades på sin tid av

löneregleringskommittén i dess betänkande angående lönereglering för hovrätterna.

Kommittén ifrågasatte nämligen, att de notarier, vilka som övertaliga

komme att uppföras på indragningsstat, skulle vara skyldiga att, mot

åtnjutande av sina förmåner å indragningsstat, mottaga förordnande i hovrätten

å högre tjänstbefattning eller befattning likställd eller jämförlig med

den, de vid överflyttningen på indragningsstat innehade. Häremot anmärktes,

att denna skyldighet skulle innebära, att en dylik tjänsteman städse måste

vara beredd att återinträda i tjänstgöring längre eller kortare tid. Den

svårighet, som härigenom skulle komma att uppstå för tjänstemannen att

skaffa sig annan verksamhet, läge i öppen dag, och utsikterna till stadigvarande

sysselsättning måste tydligen förminskas för honom, då han

kunde nödgas närsomhelst avbryta densamma. En dylik skyldighet ansågs

i verkligheten komma att verka som direkt förbud för tjänstemannen

att skaffa sig annan lämplig verksamhet. Löneregleringskommitténs

ifrågavarande förslag kom emellertid icke till tillämpning, och jag kan icke

heller i detta fall förorda en motsvarande anordning, som säkerligen skulle

komma att verka i hög grad deprimerande på vederbörande. För övrigt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 käft. (Nr 211.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

lärer man kunna antaga, att på indragningsstat uppförda kronofogdar

i stor omfattning skola utan särskilt åläggande finna med sin förmån

förenligt att, när tillfälle erbjuder sig, mottaga förordnanden och andra

lämpliga uppdrag inom sitt gamla arbetsfält, särskilt uppdrag som taxeringsnämndsordförande

o. dyl. Därjämte torde den av mig ifrågasatta

förmånen för dem att, om de söka och vinna befordran till ordinarie

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, få behålla intill en

tredjedel av vissa avlöningsförmåner å indragningsstat vara av beskaffenhet

att göra dem benägna att fortfarande ägna det allmänna sin arbetsförmåga.

Om jag sålunda icke kan finna tillrådligt, att kronofogdar å indragningsstat,

vare sig det gäller flyttningsskyldiga eller icke flyttningsskybliga

kronofogdar, åläggas att mot sin vilja mottaga tillfälliga förordnanden,

anser jag det dock vara påtagligt, att å indragningsstat tillsvidare

uppförda, flyttningsskyldiga kronofogdar böra vara pliktiga att, när

landsfiskalstjänst framdeles blir ledig på grund av innehavarens avgång

eller ny tjänsts inrättande, låta sig förflyttas till sådan tjänst mot åtnjutande

av därmed enligt stat förenade löneförmåner samt med rätt för

dem — i likhet med de flyttningsskyldiga kronofogdar, som omedelbart

vid omorganisationens genomförande överflyttas å landsfiskalstjänst —

att i den mån deras avlöningsförmåner vid den nya tjänsten, behållna sportler,

där sådana förekomma, däri inräknade, understiga beloppet av deras

å indragningsstat upptagna avlöningsförmåner, å sistnämnda stat få behålla

skillnaden.

Nu kan det visserligen tänkas inträffa att, när landsfiskalstjänst

blir ledig, icke någon av de på indragningsstat uppförda flyttningsskyldiga

kronofogdarna är lämplig till dylik tjänst. Det bör då

givetvis tillkomma Kungl. Maj:t att låta återbesätta tjänsten i vanlig

ordning. Skyldigheten för tjänstemannen bör dock förefinnas, även

om densamma i statens intresse anses icke böra utkrävas. Och detta

bör vara förhållandet även av den anledningen att, om en dylik skyldighet

icke stadgas, det skulle — med hänsyn till den av mig förut

föreslagna särskilda förmån för de å indragningsstat uppförda kronofogdar,

som erhålla viss ordinarie anställning — kunna inträffa, att flyttningsskyldig

kronofogde, som icke kan omedelbart placeras som landsfiskal,

men sedermera erhåller sådan anställning, bleve gynnsammare ställd än

kronofogde, som direkt överflyttas från sin kronofogdetjänst till landsfiskalstjänst.

Härtill kommer, att en dylik skyldighet är ägnad att åtminstone

i någon mån motväga den olikhet i utkrävandet av själva flyttningsskyldigheten,

som under föreliggande omständigheter är ofrånkomlig.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Om kronofogdetjänsterna, såsom jag anser lämpligast, indragas med

utgången av år 1917, torde emellertid böra framhållas,, att åtskilliga

efterarbeten för kronofogdarna kvarstå under år 1918. Så skola enligt

gällande bestämmelser specialräkningarna över kronouppbörden för år

1917 avlämnas inom den 15 januari 1918 och bötesredogörelserna för

senare hälften av år 1917 avgivas den 1 februari 1918. I övrigt hava

kronofogdarna att för år 1917 avlämna en del andra redogörelser och

uppgifter, från vilket åliggande de icke kunna befrias. Därjämte skulle

de så snart ske kan i början av år 1918 till vederbörande avlämna sina

diarier och till tjänsten hörande handlingar samt ännu icke avslutade

mål och ärenden med tillhörande medel eller behöriga kvittenser o. s. v.,

vilket torde böra ske vid inventeringar, varom Kungl. Maj:ts befallmngshavande

i sådant fall lära hava att i behörig tid föranstalta.

Förenämnda göromål lära visserligen åligga kronofogdarna i och för

deras tjänst under 1917, och någon särskild föreskrift härutinnan .skulle

därför måhända icke vara behövlig. Emellertid torde beträffande åtminstone

de å indragningsstat uppförda kronofogdarna lämpligen höra uttryckligen

stadgas, att de som villkor för åtnjutande av dem å mdragningsstat

uppförda avlöningsförmåner äro pliktiga att jämväl under

år 1918 beträffande sina förutvarande tjänstgöringsområden utföra de

göromål, som Kungl. Maj:ts befallningshavande för omorganisationens

genomförande kunna finna erforderliga.

Kostnaderna för kronofogdarnas uppförande å indragningsstat bliva

visserligen till en början betydande. Då emellertid en stor del av de

icke flvttningsskyldiga kronofogdarna redan uppnått hög ålder (26 av dem

äro vid 1917 års utgång över 60 år), och ett stort antal (65) kronofogdar

äro skyldiga att vid 67 års ålder avgå med pension, samt för åtskilliga

förr eller senare måhända skall kunna beredas lämplig civil, anställning,

kan det antagas, att kostnaderna för indragningsstaten skola inom kort tid

avsevärt minskas för att efter omkring 15 år vara i stort sett försvunna.

Enligt det föregående skulle av de 78 kronofogdar, som komma

att uppföras på indragningsstat, ett antal av 40 vara berättigade att

under sin återstående livstid uppbära sina å indragningsstat uppförda

löneförmåner.

De övriga 38 av dem äro däremot skyldiga att vid 67 ars ålder

frånträda sina avlöningsförmåner å indragningsstat samt att därefter

åtnöjas med pension från allmänna indragningsstaten till belopp motsvarande

lönen 3,000 kronor och ålderstillägget 500 kronor, i den mån

detsamma intjänats vid uppförandet på indragningsstat.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Föreningen Sveriges kronofogdar har i sina förut omnämnda

skrivelser den 3 iebraari 1913 och den 3 mars 1917 gjort gällande, att

nämnda pension på 3,500 kronor efter nutida förhållanden måste anses

vara allt för knappt tillmätt och hemställt, att pensionen måtte höjas

till 4,500 kronor samt att pensionen till änkor och barn måtte beräknas

efter ett pensionsunderlag av likaledes 4,500 kronor.

För egen del finner jag föreningens framställning behj ärtans värd.

Den nuvarande pensionen, som utgår efter förhållandena vid tiden för

1878 års lönereglering, måste uppenbarligen anses- allt för knapp och i

synnerhet den efter nämnda pension som pensionsunderlag utgående

pensionen till kronofogdarnas änkor och minderåriga barn. Enligt de

avlöningsförmåner, som föreslogos i 1909 års proposition angående lönereglering

för fögderiförvaltningen, skulle pensionen för kronofogdarna

hava uppgått till 4,200 kronor och enligt fögderiförvaltningskommitténs

iörslag till just det av föreningen nu ifrågasatta beloppet. Med fästat

avseende härå och då genom mitt förslag till lönestat för häradsskrivarna

pensionen för dessa skulle komma att uppgå till 3,600 kronor, synes

billigheten tala för, att pensionen för de kronofogdar, som uppföras på

indragningsstat, något höjes; och jag föreslår, att detta sker med ett

belopp av 500 kronor till 4,000 kronor — oavsett den tid tjänstemannen

innehaft befattningen — att utgå av det för kronofogdarna å

indragningsstat upptagna avlöningsbeloppet.

Fn sådan bestämmelse anser jag dessutom böra förbindas med föreskrift,

att nämnda belopp skall utgöra pensionsunderlag för nu ifrågavarande

kronofogdar, varigenom de skulle sättas i tillfälle att, om de

så önska, bereda sina änkor och minderåriga barn något förhöjd pension

från civilstatens änke- och pupillkassa, vilket torde få anses skäligt,

då den kvarvarande personalen i fögderiförvaltningen erhåller motsvarande

förmån i jämförelsevis större utsträckning.

Med anledning av det förut anförda föreslår jag vidare, att flyttningsskyldiga

kronofogdar böra i den ordning, Kungl. Maj:t efter vederbörandes

hörande bestämmer, till erforderligt antal överflyttas å ny stat med anställning

som landsfiskaler och med rätt för dem att, i den mån deras

avlöningsförmåner vid den nya tjänsten — behållna sportler, där sådana

förekomma, däri inräknade — understiga sammanlagda beloppet av deras

med kronofogdetjänsten enligt hittills gällande ordinarie stat förenade

lön, tjänstgöringspenningar, vid indragningen intjänt ålderstillägg och

för en var vederbörligen uträknad ersättning för behållna sportler, å

indragningsstaten erhålla ersättning för skillnaden.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

De kronofogdar åter, för vilka platser icke finnas i den föreslagna

organisationen eller som icke äro skyldiga att låta sig till annan tjänst

förflyttas, lära böra såsom övertaliga uppföras å allmänna indragningsstaten

med rätt för dem att uppbära den lön jämte ålderstillägg och de

tjänstgöringspenningar, vartill enligt ordinarie stat de voro berättigade

vid överflyttningen på indragningsstat, ävensom för en var vederbörligen

uträknad ersättning för behållna sportler, men med skyldighet för dem

att, med undantag som nedan sägs, dels, mot åtnjutande av sina avlöningsförmåner

å indragningsstat, jämväl under år 1918 beträffande sina

förutvarande tjänstgöringsområden utföra de göromål, Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshavande kunna finna erforderliga, dels, om de å rikets,

riksdagens eller kommuns stat erhålla annan ordinarie befattning, åtnöjas

med en tredjedel av de för en var å indragningsstaten uppförda avlöningsförmåner

i vad de utgöras av lön och ålderstillägg; dock att, där

för någon nettobehållningen av avlöningsförmånerna å sådan ny tjänst

jämte ovannämnda del av avlöningsförmånerna å indragningsstaten icke

tillsammans uppgå till hela det för honom å indragningsstat upptagna

beloppet, det belopp å indragningsstat, som får behållas, ökas med

skillnaden, dels ock att, när de, kvarstående å indragningsstaten, uppnått

67 års ålder och äro enligt gällande bestämmelser pliktiga att avgå med

pension, åtnöjas med pension å indragningsstat till belopp av 4,000

kronor, vilket belopp jämväl skall räknas som pensionsunderlag för dem.

För de på indragningsstat uppförda kronofogdar, som äro flyttningsskyldiga,

bör dock gälla skyldigheten att, när landsfiskalstjänst framdeles

varder ledig, låta sig förflyttas till sådan tjänst mot åtnjutande

av därmed enligt stat förenade löneförmåner samt med rätt för dem att,

i den mån deras avlöningsförmåner vid den nya tjänsten — behållna

sportler, där sådana förekomma, däri inräknade — understiga beloppet

av deras å indragningsstat upptagna avlöningsförmåner, å sistnämnda

stat få behålla skillnaden.

I detta sammanhang vill jag hemställa, dels att de kronofogdarna

tillkommande andelar av provisioner för uppbörd och redovisning av

sådana enskilda medel, som debiteras och uppbäras med kronouppbörden

vilka andelar efter förhållandena år 1912 beräknats till 134,000 kronor,

skola vid kronofogdetjänsternas indragning ingå till statskassan, dels ock

att kronofogde, som varder överflyttad eller efter ansökning utnämnd

till landsfiskals-, häradsskrivar- eller annan därmed i avlöningshänseende

jämförlig tjänst å rikets eller riksdagens stat, skall för åtnjutande av

ålderstillägg vid den nya tjänsten få räkna sig till godo sin tjänstgöring

som ordinarie kronofogde.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Såsom förut nämnts hava kostnaderna för övertaliga kronofogdars

uppförande på indragningsstat beräknats komma att för år 1918 uppgå

till omkring 425,000 kronor, vilket belopp således skulle utgå från anslaget

till allmänna indragningsstaten.

Av statsrådsprotokollet rörande behandlingen av årets statsverksproposition

och tionde huvudtitelns anslag till allmänna indragningsstaten

(sid. 20 och 21) framgår emellertid, att nämnda anslags ställning

är sådan, att — ehuru anslaget jämväl skulle belastas med sammanlagt

250,000 kronor, utgörande av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda

anslag till understöd för år 1917 dels åt äldre behövande folkskollärare

och dels åt äldre behövande småskollärare — anslaget likväl

icke behöver höjas med mera än 285,146 kronor.

I anledning härav och efter samråd med chefen för finansdepartementet

får jag således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att höja det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935 kronor,

med 285,146 kronor till 2,299,081 kronor.

b) HftracU»krivare

och

länsmän.

1 enlighet med den plan för indelning av riket i fögderier och länsmansdistrikt,

som efter vederbörandes hörande upprättats, skulle Uppvidinge

härads fögderi i Kronobergs län och Skövde fögderi i Skaraborgs

län indragas. Ingendera av häradsskrivarna i dessa fögderier är skyldig

att låta sig förflyttas. Häradsskrivaren i det sistnämnda fögderiet är

född den 11 maj 1851 och torde sålunda bliva pliktig att redan år 1918 avgå

med pension. Häradsskrivaren i det förstnämnda fögderiet är född år 1861.

Med omregleringen av fögderierna i Kronobergs och Skaraborgs

län torde då böra anstå, till dess häradsskrivarna i nämnda till indragning

föreslagna fögderier avgått från tjänsten, och avlöning på sätt nedan

angives för dessa båda tjänstemän anvisas å övergångsstat.

Vad angår den föreslagna minskningen med 27 länsmanstjänster

bör denna uppenbarligen, liksom den därmed förbundna omregleringen

av tjänstgöringsdistrikten, försiggå successivt, allt efter som genom

avgång av ordinarie tjänstemän möjlighet yppas att genomföra den

nya organisationen. Härvid är emellertid att märka, dels att under

år 1917 omkring 13 länsmän och under år 1918 ytterligare omkring

8 länsmän skola hava uppnått nu stadgad pensionsålder, dels

att åtskilliga länsmanstjänster (84) icke äro med ordinarie innehavare

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

, Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 211.

försedda, dels ock att antalet länsmän, som äro underkastade skyldighet

att låta sig förflyttas, avsevärt överstiger antalet till indragning

föreslagna länsmanstjänster. Det är sålunda uppenbart, att övergångsstaten

för länsmännen inom kort tid skall kunna avsevärt minskas.

Om det förslag rörande framflyttning av pensionsåldern för kronolänsmän

till 65 år, vilket lärer komma att särskilt underställas Kungl. Maj:ts och

riksdagens prövning, vinner avseende, bliva omkring 33 länsmän pensionsberättigade

den 1 januari 1918. I sådant fall torde det vara uppenbart,

att övergångsstaten för länsmän icke behöver tagas i anspråk i

andra fall, än där tjänstedistrikt skola indragas, som äro besatta med

icke flyttningsskyldiga länsmän.

Detta har befunnits kunna inträffa i 9 fall, varvid dock är att märka,

att flera av dessa tjänstemän inom de närmaste åren uppnå pensionsåldern

och att samtliga skola hava avgått inom cirka 10 år. Anslaget

till övergångsstat för länsmännen skulle därför möjligen kunna inskränkas

till kostnaderna för 9 länsmän. Jag har dock ansett försiktigheten bjuda

att till en början räkna med ett något högre antal länsmanstjänster å

övergångsstat, förslagsvis 15, och hemställer således, att för nämnda antal

sådana tjänster avlöningsförmåner, på sätt som föreslogs i 1909 års proposition

och av statsutskottet vid nämnda års riksdag tillstyrktes, uppföras till

samma belopp för begynnelselön som för motsvarande från den nya lönestaten

avlönade tjänster. På samma sätt böra ock avlöningsförmåner å

övergångsstat upptagas för förenämnda 2 häradssJcrivartjänster.

Ålderstillägg för de å övergångsstaten upptagna torde, liksom till de

å den nya lönestaten uppförda befattningshavarna, böra utgå från det under

6:te huvudtiteln anvisade gemensamma anslaget för ålderstillägg.

O o

Prövningen av de på omorganisationens genomförande inverkande

omständigheter bör tillkomma Kungl. Maj:t. Länsstyrelserna torde därför

böra åläggas att, intill dess omorganisationen blivit i sin helhet i

riket genomförd, vid inträffande ledighet av landsfiskals-, häradsskrivareller

länsmanstjänst inhämta Kungl. Maj:ts föreskrift, huruvida åtgärder

böra vidtagas för tjänstens återbesättande i vanlig ordning eller om densamma

bör besättas med flyttningsskyldig eller övertalig tjänsteman inom

eller utom resp. län.

Det kan måhända inträffa, att befattningshavare vid landsstaten, för

vilken plats finnes å den nya staten, vägrar ingå därpå och icke kan

lagligen därtill förbindas. I överensstämmelse med vad i regeln för

motsvarande fall föreskrivits bör sådan befattningshavare bibehållas vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

12S

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 211.

Länsstyrel
sernas
organisation.

honom enligt hittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

men däremot icke vid honom tillkommande extra lönetillägg.

Det låter sig emellertid icke på förhand beräknas, till vilket belopp

medel av sådan anledning kunna behöva anvisas å övergångsstat.

o o

o

8. Ändringar i länsstyrelsernas organisation och avlöningsförmåner

för yissa tjänstemän därstädes.

a) Organisationen.

Den raska utveckling, som under senare årtionden förekommit i vårt

land såväl inom näringarnas och samfärdselns som på de sociala och

andra samhälleliga frågors områden, har, såsom lätt torde inses, i högst

betydande grad ökat göromålen inom administrationen i allmänhet.

Vad särskilt angår landsstaten, har, redan i anledning av en från

mig den 19 november 1915 för annat ändamål till Kungl. Maj:ts samtliga

befallningshavande avlåten cirkulärskrivelse, i länsstyrelsernas svarsskrivelser

erinrats, att helt och hållet nya grupper av mål genom senaste

tids lagstiftning fallit på länsstyrelsernas lott. Dit hörde sådana ärenden

som dessa myndigheters befattning med krigsberedskapen, tillsynen

över i riket vistande utlänningar, den pågående avlösningen av frälseräntor,

i många län till ett betydande antal, utarrendering av prästerskapets

löneboställen enligt den nya lagstiftningen om prästerskapets

avlöning, mål som äga samband med pensionsförsäkringslagen, med författningarna

om värnskatt och krigskonj unkturskatt, utvecklingen av

statens kassarapportsystem och därmed sammanhängande särskild redovisning

av vissa medel o. s. v. Den högst betydande ökningen av länsstyrelsernas

arbetsbörda framhävdes vidare ganska allmänt vid landshövdingarnas

förut omnämnda konferens inför mig i oktober månad 1916

och man framhöll då, att en förbättring av länsstyrelsernas egen organisation

vore av utvecklingen betingad, alldeles oberoende av frågan om

fögderiförvaltningens omorganisation och lönereglering. Slutligen har

behovet av en sådan förbättring ytterligare betonats i flera utav Kungl.

Maj:ts befallningshavandes skriftliga utlåtanden under hösten 1916.

Det är huvudsakligen i två hänseenden, de nu ifrågavarande önskemålen

framträda. Sålunda har å ena sidan framhållits, att göromålens

ökning, särskilt och icke minst i avseende å de sociala ärendena, medfört en

arbetsbörda för avdelningscheferna i länsstyrelsen så stor, att man måste

allvarligen vara betänkt på att i någon mån underlätta densamma för

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kanyl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 211.

att bereda landssekreteraren och landskamreraren möjlighet att åt mera

invecklade eller omfattande frågor, såsom utlåtanden i remitterade ärenden

in. m., ägna en mera odelad tid.

Å andra sidan har från flera håll gjorts gällande, att landsstaten

måhända i högre grad än någon annan gren av förvaltningen vore för

göromålens bestridande beroende av extra ordinarie arbetskrafter, ett

förhållande, som icke kunde vara lämpligt, även om ett organisationssystem

med ett skäligt antal extra ordinarie tjänstemän måste anses

nyttigt och nödigt såväl ur synpunkten av tjänstemäns fostran för sitt

blivande kall som ock med avseende på statsförvaltningens eget intresse.

De önskemål, vilka sålunda framkommit, tillåter jag mig till en

början behandla vart för sig.

Vad då först angår frågan om beredande av någon lättnad i landssekreterarens

och landskamrerarens tjänstgöromål, är frågan icke ny.

Redan i skrivelse till Knngl. Maj:t den 4 december 1903 hemställde länsstyrelsen

i Jämtlands län om sådan ändring i gällande landshövdinginstruktion, att,

med bibehållande av föreskriften att landssekreterararen skall vara chef för landskansliet

och vid landshövdingvakans eller landshövdings frånvaro eller laga förfall

gemensamt med landskamreraren utöva länsstyrelsen, länsnotarien skulle, jämte den

tjänstgöring honom åligger enligt 61 § i gällande instruktion, vara föredragande i

de mål, med avseende å vilka Knngl. Maj:ts befallningshavande så förordnade, dock

att dylikt förordnande ej finge meddelas i fråga om ärenden, som vore av större vikt

eller fordrade mognare erfarenhet och därför ovillkorligen borde föredragas av landssekreteraren.

Häröver hördes länsstyrelserna och det övervägande flertalet fann sig icke

kunna förorda bifall till framställningen.

Ärendet överlämnades därefter till löneregleringskcmmittén av den 3 oktober

1902, vilken anslöt sig till vad flertalet länsstyrelser sålunda yttrat och vidare

anförde: Av vad vissa länsstyrelser i detta ärende meddelat, ville det synas, som även

med landshövdinginstruktionens nuvarande lydelse hinder icke ansåges möta att för viss

kortare tid bereda landssekreterare och även landskamrerare nödig lättnad i arbete, ej

endast på det sätt, att landssekreterare eller landskamrerare befriades från handläggningen

av de löpande göromålen eller vissa slag därav för att kunna mera odelat

ägna sig åt något eller några viktigare eller mera tidskrävande ärenden, i vilken

händelse handläggningen av göromålen i övrigt uppdroges åt länsnotarie eller länsbokhållare,

utan även så, att länsnotarie eller länsbokhållare förordnades att bereda

och föredraga vissa till vederbörande avdelningschefs handläggning eljest hörande

ärenden. Yissa andra länsstyrelser syntes emellertid anse, att ett förordnande av

sistnämnda slag ej ägde stöd i landshövdinginstruktionen.

I särskilt fall hade med Knngl. Maj:ts tillstånd tillämpats en anordning, varigenom

ordinarie länsnotarie förordnats att på eget ansvar bereda, föredraga och expediera

de till landssekreterartjänsten hörande ärenden, vilkas handläggning landshövdingen

med avseende på ärendenas beskaffenhet kunde finna lämpligt att åt honom överlämna.

Enär denna anordning syntes kommittén vara lämplig i fall, då behov av

lindring i avdelningschefernas arbete förelåge, ville kommittén, under erinran att

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 käft. (Nr 211.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. May.is Nåd. Proposition Nr 211.

enligt 61 och 62 §§ i landshövdinginstruktionen länsnotarie och länsbokhållare vore

pliktiga att vid landssekreterares och landskamrerares laga förfall förrätta dessas

tjänster, då ej annorlunda därom förordnades, hemställa, att bestämmelse måtte meddelas

i syfte att Kungl. Maj:ts befallningshavande undantagsvis kunde, då sådant funnes

av behov påkallat, förordna länsnotarie och länsbokhållare att, i vederbörande avdelningschefs

ställe, föredraga visst ärende eller viss grupp av ärenden. Vid detta förslag

hade hänsyn tagits till vad i enahanda hänseende funnes stadgat i instruktionerna

för järnvägsstyrelsen, generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen.

Det förut antydda anhopandet av nytillkomna ärenden lärer vara

ganska allmänt känt och erkänt. En undersökning av den tillgängliga

statistiken visar också, att antalet avgjorda och avförda mål och ärenden

i rikets samtliga länsstyrelser, vilket år 1904 utgjorde 311,580, sedermera

vuxit år 1909 till 341,229 och år 1914 till 376,708. Tillväxten

på 10 år utgör således omkring 21 %.

Av det anförda finner jag ådagalagt, att det maktpåliggande arbete

inom förvaltningen, vilket påvilar länsstyrelserna i så hög grad, med

nödvändighet kräver eu anordning, varigenom avdelningschefernas arbetsbörda

— utan eftergift i deras skyldighet att svara för alla göromålens

behöriga gång — i någon mån underlättas, och jag tillåter mig därvid

ytterligare åberopa Kungl. Maj:ts befallningshavandes utlåtanden i ämnet

sistlidne höst, av vilka ett referat upprättats, som torde få såsom bilaga

åtfölja statsrådsprotokollet. (Bil. B.)

Angående sättet för lösning av denna fråga hava skilda förslag framkommit.

Sålunda har från ett län ifrågasatts, att man i länsstyrelserna

i rikets större län borde inrätta en helt ny självständig avdelning med en

med landssekreteraren och landskamreraren fullt jämställd chef, till vilken

avdelning från landskansliet och landskontoret kunde överflyttas vissa

mera fristående grupper av ärenden. För den nya avdelningen skulle

naturligtvis erfordras ett självständigt kansli, < men upprättandet därav

borde icke i och för sig öka antalet underordnade tjänstemän vid länsstyrelsen.

Aven en annan länsstyrelse framhåller, att »man måste redan

nu vara betänkt antingen på en ökad byråindelning eller åtminstone på

ökad användning av särskilda föredragande med i varje fall ökad personal».

I sistnämnda riktning uttala sig två andra länsstyrelser, av vilka

den ena föreslår, att »vid sidan av landssekreterar- och landskamrerarbefattningar

inom länen inrättas nya tjänster, vilkas innehavare kunde

benämnas vice landssekreterare och vice landskamererare med åliggande

att självständigt bereda och föredraga vissa ärenden», och den andra, att

till landssekreterarens och landskamrerarens biträde anställes »en tjänsteman

med en i viss mån större befogenhet och högre ämbetsställning än

de nuvarande länsnotarierna och länsbokhållarna. I löneförmåner skulle

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. ''Proposition Nr Ml. 131

denne erhålla en mellangradsställning, jämförlig med vissa befattningar

i de centrala verken.»

Säkerligen äger det sin riktighet att landsstaten måhända i högre grad

än någon annan gren av förvaltningen är för göromålens bestridande

beroende av extra ordinarie arbetskrafter. Detta förhållande kan icke

vara lämpligt, även om ett organisationssystem med ett skäligt antal

extra ordinarie tjänstemän måste anses nyttigt och nödigt såväl ur

synpunkten av tjänstemäns fostran för sitt blivande kall som ock med avseende

på statsförvaltningens eget intresse. Bristen på tillräcklig ordinarie

arbetskraft hos länsstyrelserna har ock nödgat Eders Kungl. Maj:t

att, sedan riksdagen år 1908 i sammanhang med lönereglering för länsstyrelserna

anvisat på ordinarie stat till arvode åt extra länsnotarie!- och

övriga extra biträden hos länsstyrelserna ett reservationsanslag av 193,000

kronor, utverka förhöjning i detta anslag dels vid förra riksdagen år

1914 till 213,000 kronor och dels år 1916 till 268,000 kronor. Min

hemställan enligt statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 om proposition

till riksdagen rörande beviljande av sistnämnda förhöjning åtföljdes av en

undersökning ifråga om det statistiska förhållandet mellan antalet ordinarie

och extra ordinarie biträden hos länsstyrelserna, vilken undersökning belystes

av eu å sid. 324 och 325 i den tryckta propositionen införd tabell.

Denna tabell utvisar, att ordinarie länsnotarier, länsbokhållare, landskanslister

och landskontorister ävensom ännu kvarstående lanträntmästare

vid samtliga länsstyrelser utgjorde 189, under det att antalet motsvarande

tjänstemän i extra ordinarie ställning med ständig tjänstgöring,

som av länsstyrelserna påyrkades, uppgick till 171. Därjämte hade länsstyrelserna

anmält ett behov av 51 personer i landskanslist- och landskontoristställning

med tillfällig tjänstgöring.

Det torde knappast vara av nöden att inför Eders Kungl. Maj:t

framhålla, varken i huru hög grad detta förhållande strider mot den viktiga

grundregeln för nyare tiders löneregleringar, att ett stadigvarande

ordinarie arbete skall så långt möjligt är besörjas av ordinarie personal,

eller huru viktigt det är, att rättelse härutinnan sker just i sammanhang

med den omorganisation av länsstyrelserna, som jag finner lämpligen

böra genomföras i samband med fögderiförvaltningens omorganisation.

Enligt vad jag nu anfört, föreligga således två spörsmål inom

själva länsstyrelsens organisation, vilka kräva sin lösning. Det ena avser

att bereda erforderlig lättnad i avdelningschefernas arbetsbörda, det

andra att i viss mån upphäva det nu överklagade och efter min mening

faktiskt befintliga, alltför stora bruket av extra ordinarie tjänstemän för

förrättande av ett permanent ordinarie arbete.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Läns
assessorer.

I själva verket stå dessa krav i det förhållande till varandra, att,

när man söker tillgodose det förra, man knappast kan undgå att medverka

till främjandet av det senare. Man torde således, såsom jag strax

vill söka visa, utan överdrift kunna säga, att bägge önskemålen mötas.

Av vad jag nyss förut yttrat lärer framgå såsom obestridligt, att

landssekreterarens och landskamrerarens arbetsbörda måste på något sätt

lättas. Det lärer dessutom få medgivas, att avdelningschefernas behov

av lättnad i arbetsbördan numera är konstant och att man därför icke

kan undanröja de växande svårigheterna av arbetets ökning genom sådana

åtgärder, som, på sätt löneregleringskommittén erinrat, kunna i

enlighet med landshövdinginstruktionen med anlitande av länsstyrelsernas

nuvarande tjänstemän vidtagas undantagsvis eller för kortare tid och som

också redan på flera håll vidtagits. Min övertygelse är ock, att detta

även inom riksdagen torde erkännas med hänsyn bland annat till alla

de lagförslag, som i vår tid på olika områden framkomma och bliva

för yttrande och utredning remitterade till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

alla de nya beskattningsfrågor, med vilka befallningshavandena

hava att taga befattning, och allt det nydaningsarbete på det sociala

området, som i varje fall på ett eller annat sätt kommer länsstyrelserna

vid. Men erkännes nu, att arbetsbördan för avdelningscheferna måste

lättas, så ligger i sakens natur, att en del av bördan måste läggas på

andras axlar att under eget ansvar bäras, och jag vill nu närmast

antyda, huru jag tänkt att detta skulle kunna ordnas.

För egen del har jag icke känt mig tilltalad av förslaget om inrättande

av en helt och hållet ny avdelning inom länsstyrelsen, till vilken

avdelning kunde från såväl kansliet som kontoret överflyttas vissa mera

fristående grupper av ärenden. Oavsett att förhållandena icke synas mig

än så länge betinga inrättandet av en ny syssla med avdelningschefs

grad, kommer härtill, att en sådan tredje avdelningschef knappast torde

i längden kunna utan menliga slitningar inom verket vara i saknad av

egen expedition och kontorspersonal, varav ökade kostnader sannolikt

skulle uppkomma.

Däremot har jag funnit, att denna viktiga fråga med minsta möjliga

betungande för statsverket bör kunna tillfredsställande ordnas enligt

följande förslag, som även bäst skulle bidraga till undanröjande av de

svårigheter i avseende å rekryteringen av länsstyrelsens juridiskt utbildade

arbetskrafter, som Kungl. Maj:ts befallningshavande efter vad

det synes med fullt fog så allmänt och starkt betonat såsom en följd

opaginerad Kontrollera mot PDF

13)3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

av kronofogdetjänstens indragning. Jag har alltså tänkt mig, att den

väl behövliga lättnaden i landssekreterarens och landskamrerarens arbetsbörda

bör beredas sålunda, att första länsnotarie- och första länsbokhållarsysslorna

organisatoriskt ombildas till assessorat, vilkas innehavare skola

hava till åliggande att självständigt på eget ansvar bereda, föredraga och till

expedition befordra Kungl. Maj:ts befallningshavandes beslut och utslag i

vissa grupper av mål och ärenden enligt indelning och plan, som pa länsstj - relsens förslag lära böra fastställas av Kungl. Maj:t särskilt för varje län.

Därjämte böra de, enligt de föreskrifter Kungl. Maj:ts befallningshavande

äger meddela, biträda sina resp. avdelningschefer vid Övriga göromål samt

vid dessas laga förfall, då ej annorlunda därom förordnas, förrätta deras

tjänst. Genom denna anordning — vilken för övrigt nära ansluter sig till

ett förfarande, som i några län, låt vara i viss mån vid sidan av landshövdingsinstruktionen,

kommit i bruk — skulle icke någon ny tjänst

skapas utan en redan befintlig tjänst omorganiseras till en mera självständig.

Samma arbetsprestation i fråga om målens föredragning komme att

med huvudsakligen samma personal fullgöras; skillnaden ligger däri, att

avdelningshefen befrias från handläggningen av vissa grupper av mål.

I stället får länsassessorn självständigt och på eget ansvar bereda, föredraga

och expediera beslut i dylika mål samt därjämte bestrida göromål, som

för närvarande tillhör länsnotarie och länsbokhållare. I avlöningshänseende

skulle assessorerna jämnställas med andra gradens tjänstemän i de

centrala verken.

Då emellertid de nuvarande l:a länsnotarierna och l:a länsbokhål- Länsmtarialama

redan äro fullt upptagna av dem nu påvilande göromål, är det hållare av l:a

uppenbart, att de även med den förändrade tjänsteställningen icke kunna «**££"*''

övertaga en viktig del av avdelningschefernas arbetsbörda, utan att samtidigt

någon del av deras eget hittillsvarande arbete skjutes över på andra

tjänstemän. Det ligger då i sakens natur, att om överflyttningen skall

kunna ske med bibehållen säkerhet för göromålens utförande på tillfredsställande

sätt, dessa andra tjänstemän icke gärna kunna innehava lägre

ställning eller kompetens än de tjänstemän, från vilka, göromålen överflyttas.

Härav anser jag böra bliva en följd, att de till assessorat ombildade

l:a länsnotarie- och l:a länsbokhållareänsterna ersättas, och detta

på sådant sätt, att nu befintliga 2:a länsnotarie- och 2:a länsbokhållartjänster

förändras till länsnotarie- och länsbokhållareänster av första

lönegraden och att ytterligare tjänster av sistnämnda slag inrättas, där

nu 2:a länsnotarier eller länsbokhållare icke finnas anställda.. Genom

en sådan anordning, förbunden där så erfordras med de juridiskt utbil
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Departementschefens

hemställan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

dåde arbetskrafternas förstärkning genom anställande av extra tjänstemän,

bär man, synes det mig, ej blott tillgodosett det krav på ökning

av länsstyrelsernas arbetskrafter, som sammanhänger med behovet att lätta

avdelningschefernas arbetsbörda, utan även, såvitt de juridiskt utbildade

tjänstemännen angår, bidragit till undanröjande av det alltför stora användandet

av extra ordinarie tjänstemän.

I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att i varje län

— dock icke i Gottlands — inrättas en länsassessorstjänst å vardera avdelningen.

För Gottlands län saknas givetvis skäi att inrätta sådana

tjänster. Den lättnad i arbetet, som även där kan på grund av de ökade

göromålen krävas, synes mig kunna beredas därigenom, att länet på sätt

jag föreslagit skulle få särskild landsfiskal, vilket eljest knappast varit

erforderligt.

Vidare föreslår jag, att i alla län, där l:a länsnotarie- och l:a länsbokhållare''änstema

ombildats till assessorat — således icke Gottlands län — böra

inrättas en länsnotarie- och en länsbokhållarbefattning i första lönegraden

och att såsom en följd härav de nuvarande 2:a länsnotarie- och 2:a

länsbokhållare"änsterna indragas utom i Malmöhus län, där av de två

inrättade 2:a och 3:e länsnotarie- och länsbokhållarsysslorna eu fortfarande

måste anses behövlig och således endast en tjänst å vardera avdelningen

föreslås till indragning. Emellertid anser jag, att inrättandet av länsbokhållartj

änst i första lönegraden i Södermanlands, Uppsala, Kronobergs,

Blekinge och Norrbottens län icke bör ske omedelbart utan först i den

mån de i dessa län anställda räntmästarna avgå. Om nämligen även

i dessa län en sådan tjänst genast inrättades, skulle där komma att

finnas större antal ordinarie tjänster än i andra jämförliga län. I stället

har jag velat tillgodose nämnda läns behov av ökad arbetskraft med

juridisk utbildning genom att föreslå, att i länen må tillsvidare anställas

extra länsbokhållare. Vad angår Östergötlands, Göteborgs och Bohus,

Ålvsborgs, \ ärmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län,

där räntmästare nu finnas anställda, finner jag vidare, att de extra länsbokhållartjänster,

jag i dessa län vill föreslå, böra i mån som räntmästarna

avgå ersattas med länsbokhållare]änster x andra lönegraden.

Då fråga därefter blir om reducering av antalet extra tjänstemän

hos länsstyrelserna, lärer det vara uppenbart, att extra tjänstemän med

ständig tjänstgöring icke, såsom nu i många län är fallet, böra anställas

till ungefär samma antal som de ordinarie tjänstemännens. Detta innebär

icke blott en fara för arbetets resultat, i det man knappt av den

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

extra tjänstemannen med en ganska osäker stimning och jämförelsevis

klen avlöning kan förvänta tillräckligt intresse och ansvarskänsla för

arbetets utförande, utan det leder jämväl till vissa svårigheter vid rekryteringen

av en del tjänster vid länsstyrelserna, enär tiden för erhållande

av ordinarie anställning i många fall oskäligt utsträckes. Det är därför

i högsta grad angeläget, att de extra tjänstemännens antal avsevärt

begränsas genom inrättande av nya ordinarie tjänster, och då det ojämförligt

största antalet ständiga biträden äro extra landskanslister och extra

landskontorister gäller det framför allt att få flera ordinarie landskanslist-

och landskontoristbefattningar.

Klart är emellertid, att en del extra tjänstemän allt fortfarande

måste användas. Detta kräves redan på den grund, att ett anta)

extra ordinarie tjänstemän ständigt bör finnas för uppehållande av succession

och vikariat. Dessutom hr en sådan anordning av obestridligt gagn

även för tjänstemännens fostran för sitt blivande kall.

Behovet av extra tjänstemän står av nyss åberopade skäl i ett visst

förhållande till antalet ordinarie tjänster. Om nu, såsom jag avser, för

en stor del av den nuvarande extra personalen beredes ordinarie anställning

genom nya tjänsters inrättande, så medför således detta ingalunda,

att antalet extra tjänstemän i samma mån kan minskas; och det må

särskilt uppmärksammas, att behovet för länsstyrelsernas båda avdelningar

av åtminstone en extra tjänsteman med juridisk utbildning blir

genom ökningen av antalet ordinarie tjänstemän med sådan utbildning

mera än hittills oavvisligt.

För att utröna länsstyrelsernas ur ovan angivna synpunkter förefintliga

behov av ordinarie och extra tjänstemän enligt den av mig åsyftade

organisationsplanen hava, sedan inom departementet anlitade sakkunniga

i en den 31 januari 1917 till mig avlåten promemoria uppgjort

förslag rörande antalet sådana tjänstemän vid varje länsstyrelse, Kungl.

Maj:ts befallningshavandes i samtliga län yttranden infordrats.

Med ledning av dessa yttranden och andra förekomna omständigheter

har jag funnit mig böra föreslå, att ordinarie och ständiga extra

tjänstemän i de särskilda länen anställas till det antal, som inhämtas av

följande tabell:

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Ta
utvisande

antalet tjänstemän vid länsstyrelserna

L ä n.

Folkmängd

den 1

januari

1916.

Anta

1 0

r d i n

a r i e

Nuvarande.

Läns-

notarier.

Länsbok-

hållare.

Lands-

kanslister.

Lands-

kontorister.

Ränt-

mästare.

Summa.

l:a.

2:a och

3:c.

l:a.

2: a och

3:e.

Malmöhus ................................

475,893

i

2

i

2

4

4

14

t Göteborgs och Bohus ..................

406,112

i

1

i

1

4

4

i

13

Östergötlands..............................

300,165

i

1

1

—

3

3

i

10

1 Älvsborgs ..................................

293,577

i

1

i

—

3

3

i

10

Gävleborgs .................................

260,586

i

1

i

—

2

2

i

8

Värmlands .................................

260,477

i

1

i

—

3

3

i

10

Västernorrlands...........................

259,826

i

1

i

—

2

2

i

8

Kopparbergs ........................

242,349

i

1

i

—

2

2

i

8

Skaraborgs .........................

241,026

i

1

i

—

2

2

—

7

Kristianstads..............................

234,994

i

1

i

1

2

2

—

8

Kalmar......................................

227,622

i

1

i

—

2

2

_

7

Stockholms.................................

222,018

i

1

i

—

3

2

_

8

Jönköpings..........................

219,895

i

1

i

—

2

2

—

7

Örebro.......................................

212,113

i

1

i

—

2

2

—

7

Södermanlands ...........................

183,839

i

—

±

—

2

2

i

7

Norrbottens.................................

174,227

i

1

i

—

2

2

i

8

Västerbottens............................

170,299

i

1

i

—

2

2

—

7

Västmanlands..............................

162,774

i

—

i

—

o

2

—

6

Kronobergs.................................

156,596

i

—

i

—

2

2

i

7

Blekinge .....................

150,055

i

—

i

—

2

2

i

7

Hallands...................................

147,296

i

—

i

—

2

2

—

6

Uppsala .................

132,400

i

—

i

—

2

2

i

7

Jämtlands .........................

124,541

i

1

i

—

2

2

_

7

Gottlands .................................

55,451

i

—

i

—

1

1

—

4

Summa

—

24

18

24

4

55

54

12

191

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

137

hell

(frånsett landssekreterare och landskamrerare).

Antal stiindiga extra tjänsteman.

S inlimma

summarum

antal ordinarie

och

extra tjänstemän.

tjänstemän.

Föreslagna.

Nuvarande.

Föreslagna.

Länsbok
hållare.

Läns
notarie^
-

Före
slagna.

N uvarande.

72 i 59

16 I 13

*) Så länge landskamrcraren är upptagen av särskilt offentligt uppdrag.

2) » » nuvarande lan dsekr oter aren ar ledamot av riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft. (Nr 211.)

86 12

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

I fråga om det sålunda föreslagna antalet tjänstemän får jag nu,

till vad av mig härutinnan redan anförts, foga följande.

Vid avvägande av tjänstemännens antal för landskontorsavdelningen

har jag funnit mig böra i viss mån avvika från vad i nyssnämnda promemoria

upptagits och jämväl av vederbörande länsstyrelser ifrågasatts.

Det har nämligen synts mig betänkligt att, innan man ännu har någon

bestämd erfarenhet om de krav på ökad arbetskraft, som uppstå på

grund av landskontorens nya bestyr med utskylds- och bötesredovisningen,

tillskapa nya ordinarie tjänster eller beräkna ständiga extra biträden i

större utsträckning, än som kan förutses vara oundgängligen nödvändigt.

Jag anser, att dessa krav i förstone böra mötas genom anvisande av

anslag till tillfälliga biträden i sådan utsträckning, att länsstyrelserna

icke må sakna den arbetskraft, som kan visa sig erforderlig.

Den för Jönköpings län föreslagne extra länsnotarien är avsedd att

bibehållas endast så länge nuvarande innehavaren av landssekreteraretjänsten

i länet är av ledamotskap i riksdagen hindrad att en stor del

av året sköta sin tjänst. Åven har jag beräknat antalet extra tjänstemän

för landskontoret i Östergötlands län med hänsyn till att ordinarie

landskamreraren i länet allt jämt är för särskilda uppdrags fullgörande

ledig från sin tjänst, varför vid hans inträde i tjänstgöring en av

de nu föreslagna extra landskontoristerna torde kunna antagas bliva

obehövlig.

Sammanlagda antalet i tabellen upptagna ordinarie tjänstemän utgör såsom

synes 274. Då antalet motsvarande tjänstemän för närvarande utgör 191,

har alltså ökning skett med 83. De extra tjänstemännens antal, enligt länsstyrelsernas

senaste uppgifter 160, har däremot minskats med 30 till 130.

För de skilda avdelningarna ställer sig resultatet så, att för landskansli de

ordinarie tjänstemännens antal ökats med 35, därav 9 med juridisk utbildning

och 26 landskanslister, under att de extra biträdenas antal minskats

med 24. Landskontorens ordinarie personal har ökats med 48 nya tjänstemän,

vari ingå de 24 landskontorister, som ansetts erforderliga för

landskontorets nya arbete med utskylds- och bötesredovisningen. Av de

Övriga äro 16 tjänstemän med juridisk utbildning och 8 landskontorister.

Den kraftigare ökningen av landskontorets tjänstemän med juridisk utbildning

betingas av det på senare åren högst betydligt ökade antalet göromål

av juridisk eller annars mera krävande art, såsom utarrendering av

prästerskapets löneboställen, frälseräntors avlösning och utredningar för de

nya beskattningsnämndernas arbete. Landskontorets extra tjänstemän, nu

uppgående till antal av 72, skulle enligt mitt förslag bliva 66. Att minsk
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, Nr 211.

ningen här ej kunnat bliva större finner sin förklaring däri, att jag, såsom

redan tidigare erinrats, icke velat jämte de nya ordinarie landskontorister,

som beräknats för landskontorens nya göromål, redan nu inrätta ytterligare

ett flertal ordinarie sådana tjänster, utan funnit den härutöver erforderliga

förstärkningen av landskontorens arbetskrafter ännu någon tid böra

utgöras av extra och tillfälliga tjänstemän. Jag tillåter mig. emellertid

erinra, att inrättandet av 32 nya landskontorist^]''änster givetvis utgör en.

betydlig förbättring i de extra ordinarie tjänstemännens ställning ävensom

att proportionen mellan det föreslagna antalet ordinarie och extra

tjänstemän är ungefär densamma för landskontoret som för landskansli.

I vad mån den av mig föreslagna regleringen av tjänstemännens

antal inverkar på behovet av tillfälliga arbetsbiträden låter sig för det

närvarande svårligen beräknas. Jag har dock funnit, att antalet tillfälliga

biträden — vilket för närvarande beräknats till något mera än 50

— skall åtminstone vad landskansli angår kunna rätt väsentligt nedbringas.

I detta sammanhang tillåter jag mig till behandling upptaga en

av Kungl. Mapts befallningshavande i Stockholms län i skrivelse den hos länssty2

juni 1916 gjord framställning om uppförande å ordinarie stat .av »-eken i stockytterligare

ett skrivbiträde vid länsstyrelsen därstädes. Till en början

får jag erinra, hurusom 1912 års riksdag beslöt uppförande från och

med år 1913 av skrivbiträden å ordinarie stat vid ett flertal länsstyrelser

samt att därvid antalet i stat uppförda biträden för Stockholms

län i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bestämdes till två. Redan vid

frågans behandling år 1912 hade föredragande departementschefen såsom

sin uppfattning uttalat, att skrivbiträden utöver det antal, som då kunde

ifrågasättas, antagligen snart komme att av länsstyrelserna påfordras.

En redogörelse för den tidigare behandlingen av frågan om uppförande

i stat av skrivbiträden vid länsstyrelserna förekommer i det vid 1916

års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över civilärenden

(sid. 20).

Vad själva saken angår finner jag den i ärendet förebragta utredning

visa, att framställningen är grundad på ett verkligt behov. Jag

tillstyrker alltså, att densamma bifalles och att således ytterligare ett

ordinarie kvinnligt skrivbiträde från och med år 1918 anställes i Stockholms

län med den avlöning och under de villkor, som gälla för därstädes

förut anställda dylika biträden.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kompetensvillkor

för

landskamrerare

och länsbokhållare

samt länsassessorer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Nuvarande, i kungl. kungörelsen den 12 maj 1865 meddelade bestämmelser

om villkoren för erhållande av de tjänster vid länsstyrelserna,

för vilka kräves juridisk utbildning, äro för de skilda avdelningarna så

till vida olika, att å förslag till erhållande av landssekreterare- och

länsnotarie^ änst kan uppföras den som avlagt examen till rikets rättegångsverk

— numera j uriskandidatexamen —, medan förslag till landskamrerare-

och länsbokhållartjänst kan erhållas av den, som avlagt

nämnda examen eller examen till Kungl. Maj:ts kansli.

Denna skiljaktighet, som icke ansetts böra betinga någon olikhet i

avlöningsförmånerna och som helt visst har sin huvudsakliga grund i

historiska förutsättningar, vilka ej längre äro för handen, anser jag böra

upphävas. För landskontorsavdelningen har nämligen på senare tiden

tillkommit ett stort antal ärenden av rent juridisk beskaffenhet, vartill

kommer, att de allt talrikare remisser i lagfrågor av administrativ art,

vilka tillhöra landskamrerarens föredragning, oftast av föredraganden

kräva samma juridiska utbildning som landssekreterarens. Det synes

mig därför lämpligt, att man i sammanhang med upptagandet av frågan

om kompetensen för de föreslagna nya länsassessorerna bör, främst ur

statens intresse, undanröja olikheten i kompetensfordringarna för länsnotarie

och landssekreterare å ena sidan samt länsbokhållare och landskamrerare

å den andra. Fn sådan reform torde ock få anses åtminstone

till en viss grad ligga även i sistnämnda tjänstemäns eget

intresse, enär den högre utbildningen i regel torde underlätta deras arbete

och dessutom bör upphäva den olikhet i uppfattningen om tjänstemännens

ställning och betydelse, som skillnaden i kompetensfordringarna

tilläventyrs någon gång kan framkalla. Jag anser därför, att fordringarna

på juridisk utbildning böra sättas lika för landssekreterare, landskamrerare,

länsassessor, länsnotarie och länsbokhållare. Detta bör enligt min

mening dock icke få inverka på rätten till befordran till landskamrerare-,

länsbokhållare- eller länsassessorstjänst å landskontoret för sådana därtill

kompetenta tjänstemän, vilka vid tiden för eventuellt beslut om ändring

i kompetensvillkoren innehava stadigvarande anställning vid landsstaten.

I sinom tid torde jag få tillfälle föreslå, att uttrycklig förklaring i nu

angivna riktning måtte lämnas.

Vad angår formerna för tillsättningen av länsassessorerna anser jag,

att härutinnan bör gälla samma ordning som vid tillsättningen av

landssekreterare och landskamrerare och att tjänstemännen sålunda

böra efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande utnämnas av

Kungl. Maj:t.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

I särskild framställning, berörande jämväl andra ämnen, hava flertalet

länsnotarie!'' och länsbokhållare anhållit, att länsnotarie- och^ länsbokhållare

än sterna måtte tillsättas av Kungl. Magt i stället lör av Kungl.

Maj:ts befallningshavande. Denna begäran kan ju i viss man anses

hava vunnit avseende, därest föreskrift lämnas därom, att de till assesorat

ombildade l:a länsnotarie- och länsbokhållareänsterna skola tillsättas

av Kungl. Maj:t. Att därutöver tillmötesgå berörda framställning,

därtill synas mig tillräckliga skäl ej föreligga.

" Vid bifall till mitt förslag rörande omreglering av vissa tjänster

vid länsstyrelserna torde i något enstaka fall kunna inträffa, att vid

omregleringens genomförande eu eller annan av de nuvarande första länsnotarierna

eller första länsbokhållare av förekommen anledning icke varder

befordrad till länsassessor likasom att någon andra länsnotarie eller andra

länsbokhållare i län, där länsnotarie- eller länsbokhållaretjänst av första

lönegraden skall inrättas, icke till sådan tjänst uppflyttas. Om i följd

härav i något av de fem län, där länsbokhållare av första lönegraden

ej skall enligt mitt förslag anställas, nuvarande första länsbokhållare och

i'' län, varest länsnotarie eller länsbokhållaretjänst av andra lönegraden

ej föreslagits inrättade, nuvarande andra länsnotarie eller andra länsbokhållare

kommer att kvarstå i sin tjänst, blir det nödvändigt att dylik

tjänsteman tillsvidare uppföres å övergångsstat, därvid han lärer böra

få åtnjuta sina nuvarande avlöningsförmåner; och torde i stället undertiden

de för länet beräknade extra ordinarie arbetskrafterna böra till

motsvarande antal nedsättas. Förslag till dylik övergångsstat kan

emellertid underställas först en blivande riksdag.

Under tiden uppkommande kostnader för sådan tjänstemans avlöning

torde kunna av Eders Kungl. Maj:t förskjutas.

Slutligen finner jag mig böra i detta sammanhang föreslå sådan

ändring av den i hittillsvarande stat förekommande rubriceringen av

länsnotarier och länsbokhållare, att tjänstemännen allt efter som de åtnjuta

den högre eller den lägre avlöningen benämnas länsnotarie eller

länsbokhållare av l:a lönegraden samt länsnotarie eller länsbokhållare av

2:a lönegraden. Därigenom förebygges den nu rådande oegentlighet^,

att i län med flera sådana tjänstemän i 2:dra lönegraden de senast tillkomna

benämnas 3:dje eller 4:de länsnotarie eller länsbokhållare, något

som icke kan vara lämpligt, då tjänstemännen i alla avseenden intaga

enahanda ställning.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Landssekreterare

ock

landskamrerare.

b) Avlöningsförmånerna.

Innan jag härefter går att redogöra för, huru jag tänkt mig löneförmånerna

för länsstyrelsernas tjänstemän reglerade, tillåter jag mig

framhålla, att jag vid lönebeloppens avvägande funnit mig böra taga

hänsyn till såväl den efter senaste löneregleringen intill år 1914 inträffade

stegringen av levnadskostnaderna, vilken särskilt gör sig kännbar

för de svagast avlönade tjänstemännen, som nödvändigheten därav, att

tjänstemännens avlöning ställes i riktigt förhållande ej mindre till de

avlöningsförmåner, som av mig föreslås för landsfiskalerna och fögderipersonalen,

än även till avlöningen för andra statstjänstemän med

ungefärligen motsvarande ställning. Däremot har jag härvid icke beräknat

den av nuvarande kristiden föranledda exceptionella prisförhöjningen,

vars påföljder torde i möjligaste mån böra i annan ordning

avhjälpas.

Till en början vill jag upptaga till behandling en fråga, som icke

äger sammanhang med den ur nyss angivna synpunkter erforderliga

omregleringen av lönerna för länsstyrelsernas tjänstemän. Denna fråga

avser, att de vid 1908 års lönereglering till 2,100 kronor bestämda

tjänstgöringspenningarna för landssekreterare och landskamrerare i de

till 3:dje klassen hänförliga län nämligen Uppsala, Gottlands, Blekinge,

Hallands, Västmanlands och Jämtlands, skulle ändras att utgå med

samma belopp, 2,500 kronor, som bestämts för motsvarande befattningshavare.

i andra klassens län. Spörsmålet har väckts av Kungi. Maj:ts

befallningshavande i Blekinge län, som i underdånig skrivelse den 22 oktober

1915 hemställt, att för landssekreteraren och landskamreraren i länet

tjänstgöringspenningarna måtte på nyss angivet sätt höjas om möjligt

redan från och med år 1916.

I berörda framställning, över vilken löneregleringskommittén den 19 januari

1916 och därefter Kung!. Maj:ts befallningshavande i övriga ovan nämnda fem län

avgivit yttrande, erinras om den genom 1908 års lönereglering för länsstyrelserna

införda norm i fråga om beloppet av landssekreterares och landskamrerares tjänstgöringspenningar.

Länen indelades då med hänsyn till folkmängden i tre klasser

sålunda, att tjänstgöringspenningarna för avdelningschefer i län med över 300,000 invånare

sattes till 2,900 kronor, i län med folkmängd emellan 150,000 och 300,000 invånare

till 2,500 kronor samt i de ovan förut nämnda länen med folkmängd under

150,000 i varje till 2,100 kronor. I)å nu folkmängden i Blekinge län de senare åren

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 211.

143

definitivt överstigit 150,000 invånare, syntes länsstyrelsen redan detta förhållande utan

vidare berättiga till, att länet i nu berörda hänseende uppflyttades i närmast högre

klass med 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar för avdelningscheferna. Men även

åtskilliga andra förhållanden förmenades stödja berörda anspråk. Kungl. Maj:ts befallningshavande

vore nämligen förvissad om, att göromålen för avdelningscheferna i

flera av de till mellanklassen förda länen vore mindre krävande än för deras kolleger

i Karlskrona, med hänsyn till att dels Karlskrona fästning och flottans huvudstation

dels ock stenindustrien med dess talrika lösa befolkning vållade länsstyrelsen

betydligt arbete utan motsvarighet i andra län. Målens antal hade ock ökats, enkannerligen

de hemliga ärendena, vartill komme att levnadskostnaderna vore betydligt

högre än i grannlänen.

I sitt utlåtande över denna ansökan har löneregleringskommittén särskilt erinrat,

hurusom det icke finge antagas, att växlingar av ett läns folkmängdssiffra skulle

kunna så att säga automatiskt medföra länets upp- eller nedfiyttning inom klasserna

genom en allenast administrativ verkställighetsåtgärd eller, vid beaktande att dylik

flyttning givetvis förutsatte bifall av vederbörande statsmyndigheter, anses bindande

för dessa myndigheters beslut. På denna och övriga anförda grunder har kommittén

förklarat sig icke finna vad i förevarande ärende förekommit innefatta påtagiigen tillräckliga

skäl för bifall till den ifrågasatta förhöjningen av landssekreteraren och

landskamreraren i Blekinge län tillkommande tjänstgöringspenningar. Och i varje

fall uttalar kommittén, att framställning till riksdagen om medgivande av dylik förhöjning

icke synts kommittén böra ske, förrän utredning och jämförelse ägt rum av

vederbörliga förhållanden vid, å ena sidan, länsstyrelsen i Blekinge län och, å den

andra sidan, med densamma jämförbara länsstyrelser, därvid särskilt syntes böra

uppmärksammas länsstyrelsen i Västmanlands län och måhända jämväl länsstyrelsen

i Hallands län.

Med undantag för Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Gottlands län, vilken

anmärkt, att för samma län icke efter 1908 års lönereglering inträtt förändringar,

som skulle kunna i nu ifrågavarande hänseende föranleda länets överflyttande till

annan klass, hava övriga i ärendet hörda länsstyrelser på anförda skäl hemställt,

huruvida icke tiden måtte anses vara inne att utplåna den nu bestående skillnaden

emellan 3:e och 2:a klassens län i fråga om tjänstgöringspenningar för länsstyrelsernas

avdelningschefer. Utan att vilja förneka riktigheten i det väsentliga av den

antagna grundsatsen, att folkmängden vore den säkraste mätaren vid bedömandet av

arbetsbördan inom de skilda länsstyrelserna, syntes dock, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Västmanlands län anmärkt, denna grund icke längre vara tillräcklig

härutinnan. Vissa i alla län nytillkomna mål vållade nämligen, att den hittills

såsom normal ansedda arbetstiden icke för avdelningscheferna längre försloge. Bortsett

från vissa större grupper av mindre tidsödande mål hade mera nu än förr varje

länsstyrelse att handlägga remitterade lagstiftningsärenden, som fordrade studier och

undersökningar. Säregna förhållanden i ett län med mindre folkmängd medförde ej

sällan mera arbete än i ett annat med en större folkmängd utan motsvarande förhållanden

o. s. v. Där gränsen för en även rutinerad ämbetsmans förmåga av arbetsprestation

vore nådd, vilket, såsom sistnämnda befallningshavande yttrat nu torde

vara fallet med avdelningscheferna i så gott som alla länsstyrelser, måste enligt

sakens natur överskottet av arbetsbördan på ett eller annat sätt fördelas på de underordnades

axlar, de ordinaries såväl som de extra ordinaries. Skillnaden härvidlag

emellan ett större och ett mindre län framträdde bland annat i antalet av länsstyrelsernas

biträden.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kling!. Maj:ts Karl. Proposition Nr 211.

Departements
chefen.

För egen del får jag i detta ämne anföra följande.

Löneregleringskommitten har i princip uttalat sig emot bestämmande

av olika avlöningsförmåner för samma tjänstegrader hos olika

länsstyrelser, men i 1908 års proposition avvek Kungi. Maj:t från

denna grundsats och föreslog i överensstämmelse med ämbetsverkens

mening beträffande tjänstgöringspenningarna en klassifiering av länen,

om än efter olika normer än vad ämbetsverken ifrågasatt. Kungl. Maj: t

uppställde sålunda folkmängdstalen 300,000 och 150,000 såsom normgivande

och föreslog, att landssekreterare och landskamrerare skulle

erhålla i tjänstgöringspenningar, i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus

län, vilkas folkmängd redan då betydligt översteg 300,000 invånare,

2,900 kronor, i 16 andra län med folkmängd emellan 150,000 och 300,000

invånare 2,500 kronor samt i de sex ovan uppräknade länen, vilkas folkmängd

då understeg 150,000 invånare, 2,100 kronor.

Jag vill icke bestrida, att, för så vitt över huvud en klassindelning

skall finnas i detta hänseende, de folkrnängdstal, vilka sålunda gjordes

normerande, voro väl funna. Men oavsett det förhållandet, att folkmängdstalen

sedan år 1908 förskjutits, så att befolkningen i tre av de

sex län, som år 1908 fördes till 3:dje klassen, nämligen Västmanlands,

Kronobergs och Blekinge län, numera överstiger 150,000 invånare, synas

mig mycket tungt vägande skäl böra föranleda eu justering i klassindelningen

i syfte, att avdelningscheferna i dessa sex ifrågavarande län bliva

likställda med sina kolleger i den stora andra klassen.

Ingen lär draga i tvivelsmål, att icke landssekreterare och landskamrerarna

i dessa sex län, om vilka jag talar, äro av sina göromål

fullt och mer än fullt upptagna. Härutinnan ber jag få hänvisa till vad

Kungl. Maj ds befällningshavande i Jämtlands län, vars folkmängd dock

icke når upp till 150,000 invånare, yttrat enligt sitt underdåniga

utlåtande i ämnet, nämligen att särskilt landssekreteraren i Jämtlands

län bestrider göromål, som måste räknas för mera än eu mansbörda.

Och i själva verket lär den i förhållandena invigde finna, att då

såväl landssekreterare som landskamrerare i samtliga län möjligen med

undantag för Gottland äro av sina ämbeten fullt upptagna, det överskott

i arbetsbördan, som onekligen uppkommer i län med större folkmängd,

obestridligen måste såsom nyss antytts fördelas på andra axlar nämligen

så, att en förskjutning av göromålen äger rum från avdelningscheferna

på det större antal tjänstemän, som i dylika län bestås. Härmed har

jag icke velat förneka, att Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län med

sin exceptionellt höga folkmängd, sina utvecklade förbindelser med utlandet

samt sin stora handel och sjöfart obestridligen bilda en undantags
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 211.

145

ställning, som uti nu ifrågavarande avseende lärer böra bibehållas. Likaledes

medgiver jag, att Gottlands län i motsatt riktning också bildar ett

undantag, som måhända kunde föranleda, att dess avdelningschefers

tjänstgöringspenningar icke på nu anförda grunder borde rubbas. Länets

insulära beskaffenhet och därav beroende förhållanden synas mig dock utgöra

en tillräcklig grund för, att detsamma i förevarande hänseende må

bliva likställt med de övriga till 3:dje klassen förda länen.

På nu anförda skäl tillåter jag mig således hemställa, att Eders

Kung!. Maj:t ville föreslå riksdagen den jämförelsevis obetydliga jämkning

i 1908 års lönereglering för länsstyrelserna, att avdelningscheferna

i 3:dje klassens län, nämligen Uppsala, Blekinge, Gottlands, Hallands,

Västmanlands och Jämtlands län, skola från och med år 1918 likställas

i fråga om tjänstgöringspenningar med landssekreterare och landskamererare

i 2:dra klassens län och således undfå i tjänstgöringspenningar

2.500 kronor. Vid bifall härtill komme anslagsbehovet att ökas med

4,800 kronor.

Såsom förut anförts anser jag assessorerna böra i avlöningshänseende

jämnställas med andra gradens tjänstemän i de centrala verken.

Därjämte bör, i överensstämmelse med vad som gäller för länsstyrelserna

i övrigt, även för assessorerna utgå ortstillägg, och jag anser detta

lämpligen kunna sättas till 400 kronor för de vid länsstyrelsen i Stockholm

anställda assessorer och till 200 kronor för assessorerna vid länsstyrelserna

i Östersund, Umeå och Luleå.

Avlöningsförmånerna för ifrågavarande tjänstemän skulle således

bliva

lön lika för alla...................................................... kronor 3,600: —

tjänstgöringspenningar lika för alla .................... )) 1,800: —

ortstillägg i residensstäder tillhörande

l:a dyrhetsklassen (Stockholm) ......................... >> 400: —

2:a dyrhetsklassen (Östersund, Umeå och Luleå)

....................................................................... » 200: —

ålder stillägg efter 5 års tjänstgöring................. » 500: —

r 10 )> » ytterligare » 500: —

Länsassessorerna, vilka torde berättigas till eu månads semester årligen,

synas mig böra vid resor i tjänsten åtnjuta ersättning enligt fjärde

klassen i resereglementet.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 höft. (År 211J

Läns
assessorer.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition 2\rr 211.

Länsnotarier

och länsbokhållare.

Framställningar.

Länsstyrelserna

och de

sakkunniga.

Såsom bekant fing*o länsnotarier och länsbokhållare genom 1908

års lönereglering sina avlöningsförmåner — ortstillägg i förekommande

fall oberäknat — reglerade sålunda: lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar

1,400 kronor samt 2 ålderstillägg å 500 kronor efter respektive

5 och 10 års tjänstgöring. För 2:dra och 3:die länsnotarier och länsbokhållare

bestämdes löneförmånerna till: lön 2,000 kronor, tjänstgöringspenningar

1,200 kronor samt ålderstillägg lika med för länsnotarier och

länsbokhållare.

Allt sedan frågan om kronofogdetjänsternas indragning upptagits

till undersökning, hava länsnotarierna och länsb okhåll ärna tid efter annan

inkommit med underdåniga framställningar, åsyftande, att, om indragningen

komme till stånd, ersättning för den tjänstemännen härigenom

vållade minskning i befordringsutsikterna måtte dem beredas genom ökning

av de nuvarande löneförmånerna. I den senaste av dessa, vilken

undertecknats av alla länsnotarier och länsbokhållare i riket med ett

par undantag, har sålunda, vad| angår l:a länsnotarier och länsbokhållare,

begärts, att avlöningen måtte bestämmas till 5,000 kronor med tre

ålderstillägg å 500 kronor. Därvid har jämväl åberopats, att levnadskostnaderna

sedan senaste lönereglerings fastställande högst betydligt stegrats

och att nämnda avlöning av de sakkunniga föreslagits för landsfiskalerna,

med vilka l:a länsnotarierna och län sb okbål larn a i avseende å

såväl kompetens som sin tjänstgöring stora delar av året såsom avdelningschefer

borde i avlöningshänseende jämställas. Beträffande 2:a och

3:dje länsnotarier och länsbokhållare avser framställningen, att då deras

tjänster i allmänhet allt fort måste bliva övergångsplatser den behövliga

ökningen av avlöningsförmånerna borde läggas framför allt på själva

lönen samt att avlöningen icke måtte sättas lägre, än vad sakkunniga

föreslagit för häradsskrivarna, d. v. s. lön 2,600 kronor och tjänstgöringspenningar

1,200 kronor, vartill borde komma två ålderstillägg å

500 kronor.

Åtskilliga länsstyrelser hava framhållit, att, då länsnotarier och

länsbokhållare hittills i stort antal befordrats till kronofogdar, en fullständig

indragning av kronofogdetjänsterna skulle i hög grad försämra

befordringsutsikterna för dessa tjänstemän. Åven 1912 års sakkunniga

hade i viss män medgivit detta, men tillika erinrat, att såväl landsfiskalssom

häradskrivartjänstema borde bliva begärliga för länsnotarier och länsbokhållare.

Eu förbättring av sistnämnda tjänstemäns löneförmåner torde

därför enligt de sakkunnigas mening kunna stanna vid ett tredje åldertillägg

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 211.

å 500 kronor, på sätt fögderiförvaltningskommittén under sitt alternativ II

föreslagit. Länstyrelserna Lava emellertid i allmänhet funnit nämnda löneförbättring

otillräcklig och hemställt om lönebelopp, växlande mellan lägst

4,000 kronor och högst 4,500 kronor i begynnelselön samt lägst 5,500

kronor och högst 6,000 kronor i slutlön. Av enahanda skäl, som anförts

för löneförbättring åt länsnotarie!'' och länsbokhållare, hava länsstyrelserna

hemställt, att löneförmånerna för 2:dra och 3:dje länsnotarierna

och länsbokhållarna skulle höjas. Denna löneförhöjning har av länsstyrelserna

föreslagits till lägst ytterligare ett åldertillägg å 500 kronor.

De avlöningsförmåner för ifrågavarande tjänstemän, vilka enligt vad Departemontsnyss

angivits av tjänstemännen själva begärts samt av de sakkunniga chefen.

och länsstyrelserna föreslagits, äro beräknade under den förutsättningen,

att länsstyrelsernas organisation skulle förbliva oförändrad. Jag har

emellertid nu föreslagit en omreglering av organisationen, vilken, på sätt

framgår av vad jag redan anfört, till sina verkningar i avseende å

tjänstemännens avlöning tillgodoser de framkomna anspråken och förslagen.

Genom att l:a länsnotarierna och länsbokhållarna överflyttas

till assessorer samt på do därigenom lediga loa länsnotarie- och länsbokhållare

änsterna uppflyttas nuvarande 2:a eller extra länsnotaner och

länsbokhållare, komma nämligen tjänstemännen att erhålla skälig förhöjning

av sina löneförmåner, även om icke avlöningen för l:a och

2:a länsnotarierna och länsbokhållarna ökas. Emellertid torde ifrågavarande

tjänstemän hädanefter komma att kvarstå på sina tjänster längre tid än

hittills. Jag vill därför förorda, att länsnotarier och länsbokhållare i båda

lönegraderna tillerkännes ett tredje ålderstillägg å 500 kronor att utgå

efter 15 års tjänstgöring. Likaså hemställer jag, att länsnotarier och

länsbokhållare i andra lönegraden i fråga om ortstillägg likställas med

länsnotarier och länsbokhållare i första lönegraden, då skäl synas mig

saknas att låta de förra såsom nu är fallet vara utan ortstillägg.

Tjänstemännens anhållan att vid befordran till landsfiskals- eller

häradsskrivartjänst få för åtnjutande av ålderstillägg å sådan tjänst tillgodoräkna

sig sin föregående tjänstgöring såsom ordinarie länsnotarie

eller länsbokhållare torde man böra tillmötesgå endast på det sätt, som

av mig tidigare föreslagits i fråga om landsfiskalerna.

Avlöningsförmånerna skulle alltså bliva:

för länsnotarie och länsbokhållare av l:a lönegraden:

lön lika för alla......................................................................... kronor 2,200: —

tjänstgöring spenning ar lika för alla ....................................... » 1,400:

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Landskanslister

och

landskontorister.

Framställ
ningar.

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition JS''r 211.

ortstiliägg i residensstäder tillhörande

l:a dyrhetskiassen (Stockholm)..................................

, 2:a » (Östersund, Umeå och Luleå)

AlderstUlägg efter 5 års tjänstgöring...........................

)) 10 )) » ytterligare.....

» 15 » » » ......

kronor

))

»

»

300: - - 150: —

500: —

500: —

500: —

för länsnotarie och länsbokhållare av 2:a lönegraden:

lön lika för alla.....................................................................

tjänstgöring spenning ar lika för alla.................................

ortstiliägg i residensstäder, tillhörande

l:a dyrhetskiassen (Stockholm) .............................

2:a » (Östersund, Umeå och Luleå)

ålder stillägg efter 5 års tjänstgöring ..........................

)) 10 i) » ytterligare.........

»15» » » .........

kronor

»

)>

)>

»

)>

)>

2,000: —

1,200: —

300: —

150: —

500: —

500: —

500: —

Landskanslist och landskontorister, som enligt 1878 års lönereglering

hade en begynnelselön av 1,200 kronor och en slutlön av 1,500

kronor, fingo vid 1908 års riksdag sina avlöningsförmåner bestämda

sålunda: lön 1,200 kronor, tjänstgöringspenningar 800 kronor samt 3

ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring

ävensom, i förekommande fall, ortstiliägg. Begynnelselönen höjdes således

från 1,200 till 2,000 kronor och slutlönen från 1,500 till 2,900

kronor. I följd härav kunde det synas, som om den vunna löneförbättringen

bort vara skäligen tillfredsställande. Emellertid voro säkerligen

de gamla avlöningsförmånerna även för sin tid mycket knappt tillmätta,

vilket måhända i viss mån inverkat vid bestämmandet av de nya avlöningsförmånerna.

Dessa betecknades också redan i propositionen såsom

jämförelsevis låga. Vederbörande departementschef uttalade nämligen

därvid, att ifrågavarande tjänster med avseende å göromålens art och beskaffenhet

borde sättas före kontorsskrivarbefattningarna vid kung!, järnvägsstyrelsen,

för vilka redan fastställts begynnelselön 2,100 kronor och

slutlön 3,550 kronor, och i det närmaste likställas med l:a gradens

tjänster i riksbanken, för vilka då begynnelselönen utgjorde 2,600 kronor

och slutlönen 3,400 kronor.

Det dröjde icke heller längre än till december 1910, innan landskanslister

och landskontorister inkommo med underdåniga framställningar

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kuntjl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 211.

om förbättrade avlöningsvillkor, därvid de hemställde att få begynnelselönen

höjd till 2,500 kronor och slutlönen till 4,000 kronor; och sedermera

har samma framställning under fögderiförvaltningsfrågans behandling

återkommit, senast i en under sistlidne september månad till departementet

inkommen, av styrelsen för föreningen Sveriges landskanslister

och landskontorister avlåten skrivelse.

Jag tillåter mig ur denna skrivelse återgiva följande:

»Av den departementschef, som framlade förslaget till nu gällande lönestat,

betonades, att de för oss föreslagna löneförmånerna måste anses låga, om jämförelse

gjordes med de löneförmåner, som utginge till andra med oss jämnställda

tjänstemän. Samtidigt härmed gjorde departementschefen det uttalande, att den

kompetens och de övriga egenskaper, såsom t. ex. författningskännedom och omdömesförmåga

in. m., som erfordrades för att kunna någorlunda tillfredsställande

sköta en landskanslist- eller landskontoristbefattning, icke borde underskattas; och

vid frågans behandling inom riksdagen framhöll departementschefen, att med det för

varje år stigande antalet göromål för länsstyrelserna det bleve för avdelningschefen

allt mer och mer omöjligt att icke i tämligen vidsträckt omfattning lita just på

landskanslister och landskontorister, och att det för göromålen behövdes folk, som

hade erfarenhet och rutin, personer, som man visste vara fullkomligt insatta i

göromålen.

Ingenting torde sedermera hava förekommit, som jävar det av chefen för civildepartementet

på sin tid lämnade välvilliga omdömet om oss. Länsstyrelsernas arbetsbörda

har på senare åren ytterligare ökats. Det ligger därför i sakens natur,

att större anspråk på landskanslisters och landskontoristers arbetsförmåga ställas.

För fyllande av dessa anspråk inträliar icke sällan, att den normala arbetstiden

måste överskridas, och den möjlighet till erhållande av biförtjänster, som för en och

annan kunnat förefinnas, kommer alltså att bortfalla eller åtminstone väsentligt begränsas.

Levnadsomkostnaderna hava sedan den senaste löneregleringen ökats så betydligt,

att det för en gift tjänsteman i vår ställning är mycket svårt för att icke säga

omöjligt att kunna existera på den lön, staten lämnar.

Vi våga även framhålla den omständigheten, att för oss förefinnes mindre utsikter

till befordran än för de tjänstemän, med vilka vi torde kunna likställas, såsom

vid tull, post och järnväg m. fl. Då häradsskrivarnas löneförmåner numera i allmänhet

anses lika göda som kronofogdarnas, medför detta, att länsbokhållare och

länsnotarier, som till följd av sitt numera betydligt förhöjda antal hava svårare än

förut att bliva befordrade till avdelningschefer inom länsstyrelserna eller till kronofogdar,

i större utsträckning än förut börja söka häradsskrivarbefattningar. För

landskontorister, som hittills ofta befordrats till häradsskrivare, torde utsikt till dylik

befordran alltså bliva betydligt mindre.

Då en av anledningarna till att avlöningen till landskanslister och landskontorister

satts så lågt möjligen kan sökas däri, att extra inkomster antagits stå

tjänsteinnehavarne till buds, vilja vi häremot invända, att även om en och annan av

ifrågavarande tjänstemän verkligen lyckats erhålla mer eller mindre ansenliga extra

inkomster, detta dock i lönefrågan icke bör vara avgörande utan fastmer det för
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kuttgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Länefityrel
serna.

Departements
chefen.

hållandet, att en stor del, kanske den största delen av landskanslister och landskontorister

alldeles saknar eller i ytterst ringa omfattning åtnjuter dylika extra inkomster,

ofta av den enkla anledningen, att tjänstgöringen kräver deras tid i så stor

utsträckning, att någon tid icke blir över till extra förvärv, även om sådant stode

till huds. Den uppfattningen torde för övrigt alltmera göra sig gällande, att det för

tjänstgöringen och det allmänna vore lämpligare, om lönen för statens ämbete- och

tjänstemän sattes till så högt belopp, att möjlighet förefunnes för dem att uppehålla

sig utan att behöva anlita andra utvägar.»

I sina yttranden i fögderiförvaltningsfrågan, särskilt i de under nästliden

höst avlåtna, liar flertalet länsstyrelser funnit de sakkunnigas förslag

om höjning av ifrågavarande tjänstemäns avlöning allenast med ett

tredje ålderstillägg icke kunna godkännas samt ur flera synpunkter framhållit

behovet av löneförmånernas ökning. Sålunda har ganska allmänt

erinrats om de genom fögderiförvaltningens omorganisation minskade

befordringsutsikterna, vilka skulle göra sig kännbara särskilt för landsko

ntoristerna, enär länsbokhållarna mera än nu komma att söka befordran

till häradsskrivartjänst, men erhållandet av denna tjänst nästan undantagslöst

vore landskontoristernas enda befordringsmöjlighet. Vidare har för landskanslisternas

räkning åberopats, att de ökade kompetensfordringar, som

ställas på länsmännen, praktiskt sett jämväl komme att gälla landskanslisterna,

som merendels söka vinna befordran till länsmanstjänst. En höjning av löneförmånerna

har även ansetts betingad därav, att desamma icke stode i

skäligt förhållande till den avlöning, som beviljats jämställde andra statens

tjänstemän exempelvis i tullverket, postverket och riksbanken, och

än mindre till vad enskilda arbetsgivare numera bestode sin personal med

motsvarande kvalifikationer, samt att levnadskostnaderna, sedan de nuvarande

lönerna fastställdes, så väsentligt stegrats.

Av de länsstyrelser, som yttrat sig om avlöningens belopp, har ingen

föreslagit begynnelselönen till mindre än 2,400 kronor. Ett par länsstyrelser

hava framhållit, att ålderstilläggen skäligen borde bestämmas

till 400 kronor, att utgå såsom för ett flertal andra statstjänstemän

efter treårsperioder, enär tjänstemännen merendels erhölle befordran så

tidigt, att de aldrig finge åtnjuta ett först efter 15 års tjänstgöring utgående

ålderstillägg.

Av vad i förevarande fråga anförts synes mig framgå, att starka

skäl föreligga för en höjning av löneförmånerna för landskanslister och

landskontorister.

För att belysa, huru de nuvarande förmånerna ställa sig i förhållande

till avlöningen för de statstjänstemän, med vilka landskanslister

och landskontorister närmast kunna i avseende å utbildning och arbets
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

151

prestationer jämställas, tillåter jag mig erinra, att avlöningen till nedannämnda

tjänstemän för närvarande utgår sålunda:

För landskanslister och landskontorister ..........

» kammarskrivare i tullverket ....................

» postexpeditör ........................................

» kontorsskrivare vid järnvägsstyrelsen _______

» registrator i riksbanken .........................

Begynnelse-

lön.

Ålderstillägg.

Slutlön.

2,000

—

13 å 300 kr. efter 5-års-^

\ perioder. /

2,900

—

t''2,800

-

13 ä 400 kr. efter 3-års-1

\ perioder. /

4,000

—

2;''1,800

-

1 4 ä 200 kr. efter 2-års-\

) perioder och ytterligare 1

i 4 å 300 kr. efter 3-års- j

[ perioder.

3,800

—

sj 1,500

—

(4 å 300 kr. efter 3-års-^

\ perioder. j

t»

fcO

o

o

—

2,900

—

(2 ä 400 kr. efter 5-års-|

\ perioder. j

3,700

—

*) Begynnelselönen kan dock överstiga 2,800 kr. på grund av tjänstemännens rätt att tillgodoräkna sig

viss tids otjänstgöring i förut varande tjänst.

2) Arets riksdag har emellertid medgivit, att manlig extra postexpeditör, som i sådan egenskap anställts

under något av åren 1910—1915, må såsom postexpeditör tillgodonjuta en begynnelselön av 2,000 kronor.

8) Därjämte ersättning för bostad och bränsle, lägst 600 och högst 850 kronor.

Uppenbarligen äro således landskanslister och landslcontorister i jämförelse

med övriga nyss omförmälda tjänstemän ganska ogynnsamt ställda

i avseende å avlöningsförmånerna. Om således redan ur denna synpunkt

deras avlöning bör förbättras, synes mig detta bliva nödvändigt även av

de skäl, som länsstyrelserna och tjänstemännen själva i övrigt åberopat

för en sådan åtgärd, i synnerhet på grund av de även frånsett kristiden

stegrade levnadskostnaderna och de med länsstyrelsernas ständigt växande

arbetsbörda ökade kraven på tjänstemännens arbete både i kvalitativt

och kvantitativt avseende. Huru långt den nu behövliga ökningen av

löneförmånerna skall sträckas, kan ju vara svårt att avgöra, men jag

anser mig icke skäligen kunna föreslå lägre begynnelselön än 2,400

kronor eller lägre slutlön än 3,600 kronor. För att tjänstemännen

i fråga om pension må så vitt möjligt tillgodoses och då tjänstgöringspenningarna

för ifrågavarande tjänstemän lämpligen torde böra

sättas något lägre än för länsmännen, föreslår jag, att begynnelselönen

fördelas med 1,500 kronor på lönen och 900 kronor på tjänstgöringspenningarna.

Någon betänklighet att sätta tjänstgöringspen
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

ningarna till endast 900 kronor torde ej behöva hysas, då vid tjänstledighet

den extra tjänsteman som vikarierar numera är berättigad att behålla

viss andel av sitt arvode såsom extra tjänsteman. Alderstilläggen

synas mig böra sammanlagt uppgå till 1,200 kronor att såsom nu utgå

efter femårsperioder, vartdera således å 400 kronor. Förslaget att ålderstilläggen

skulle utgå efter treårsperioder har jag nämligen ansett mig

icke kunna biträda, då detta skulle innebära ett avsteg från de allmänna

principer, efter vilka ålderstilläggen äro ordnade vid andra statens verk

med undantag för de affärsdrivande verken.

Någon anledning att ändra de grunder, efter vilka ortstillägg för närvarande

utgå för vissa av ifrågavarande tjänstemän, lärer ej förefinnas.

Avlöningsförmånerna för landskanslister och landskontorister föreslår

jag alltså att utgå sålunda:

lön lika för alla.........................................................

kronor

1,500:

tjänstgöring spenning av lika för alla ....................

ortstillägg i residensstäder tillhörande

»

900:

l:a dyrhetsklassen (Stockholm) ..........................

2:a dyrhetsklassen (Östersund, Umeå och Lu-

»

200:

leå) ........................................................................

100:

ålder stillägg efter 5 års tjänstgöring..................

»

400:

» 10 » » ytterligare

400:

» 15 » » y>

400:

Slutligen tillåter jag mig omnämna, hurusom i sammanhang med

förslaget om överflyttning till landskontoren av viss del av utskvldsoch

bötesredovisningen framkastats tanken, att den landskontorist, som

får sig anförtrott att ansvara för det nya arbetet, borde med hänsyn till

arbetets stora vikt samt de stora krav detsamma ställer på tjänstemannens

duglighet och omtanke tilldelas ett lämpligt arvode vid sidan av

den egentliga avlöningen, och att detta arvode möjligen skulle kunna

utgå av de provisioner för indrivningen och redovisningen av vissa

medel, som vid kronofogdetjänsternas indragning varda till statsverket

indragna. Ehuru jag finner det sålunda framkomna spörsmålet värt att

beaktas, har jag dock ansett framställning i den föreslagna riktningen

kunna göras först sedan erfarenhet vunnits, i vad mån det nya arbetet

på den därmed betrodde tjänstemannen ställer större krav än övrigt

tjänstearbete samt undersökning skett, efter vilka grunder och med

vilket belopp arvode kan böra utgå.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Vid behandlingen av årets statsverksproposition och sjätte huvud- ArrodenJLt

titelns anslag till arvoden åt extra länsnotarie!-, extra länsbokhållare och notarier,

övriga extra biträden vid länsstyrelserna in. m. uttalade jag till statsråds- extra^ns.

protokollet såsom min mening, att även om det i sammanhang- med ocj1 Övriga

genomförandet av fögderiförvaltningens omorganisation och lönereglering

för fögderipersonalen skulle visa sig nödvändigt att höja anslaget till )jinsstyreltjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna, detta icke torde kunna för- serna in. in.

anleda någon nedsättning i förstnämnda anslag; och föreslog jag alltså,

att detta anslag måtte beräknas till oförändrat belopp 268,000 kronor.

Då jag nu går att redogöra för, huru förslaget om fögderiförvaltningens

omorganisation och den i samband med detta förslag av mig

ifrågasatta delvisa omregleringen av länsstyrelserna komma att inverka

på förevarande anslag, vill jag till en början erinra, att omregleringarnas

verkningar helt naturligt visat sig gälla huvudsakligen den del a\

anslaget, som är avsedd till arvoden åt extra länsnotarie!-, extra länsbokhållare

och övriga extra biträden vid länsstyrelserna, utgörande

221,200 kronor, och endast mindre den återstående delen, vilken utgår

till avlöning åt extra vaktbetjäning samt till vikariatsersättning under

semester för därtill berättigade tjänstemän m. m.

Klart är, att behovet av anslag till arvoden åt extra länsnotarie^

extra länsbokhållare och övriga extra biträden, d. v. s. den större delen

av ifrågavarande anslag, i första hand beror av det antal sådana tjänstemän

som erfordras. 1 detta hänseende har man, såsom jag redan i annat

sammanhang tillkännagivit, beräknat att vid den av mig föreslagna

ökningen av de ordinarie tjänsterna de ständiga extra tjänstemännens

antal kan nedbringas från nu uppgivna 160 till 130. Av minskningen

faller på extra länsnotarierna 4, på extra landskanslisterna 20 samt på

extra landskontoristerna 6.

Vad därefter angår den på förevarande anslags storlek jämväl invirkande

frågan om de extra tjänstemännens avlöning, får jag först,

under hänvisning till vad härutinnan förekommer i statsrådsprotokollet

rörande behandling av samma anslag i 1908 års statsverksproposition,

erinra, att de årliga arvodena för biträden med full tjänstgöring för närvarande

bestämts för extra länsnotaner och länsbokhållare till högst

2,500 kronor samt för övriga extra biträden till högst 1,500 kronor.

Vidare påminner jag om den numera av Kungl. Maj:t meddelade föreskriften,

att extra ordinarie tjänsteman vid länsstyrelse med tast arvode

skall under honom meddelat förordnande att sköta ordinarie tjänst avstå

minst en tredjedel av arvodet.

jBihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 käft. (Nr 211.)

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Mot de sålunda för arvodenas bestämmande gällande grunder liava

flera Kungl. Maj:ts befallningshavande i sina yttranden över den inom

departementet utarbetade promemorian angående viss ändring av länsstyrelsernas

organisation och styrelsernas behov av ordinarie och extra

arbetskrafter framställt erinringar. Sålunda har från flera håll starkt betonats,

att i synnerhet maximiarvodet för extra landskanslister och landskontonster

numera maste anses alldeles för lågt. På grund av de ökade

levnadskostnaderna och det samtidigt sjunkande penningevärdet vore det

nästan omöjligt att förmå anställda dugliga arbetskrafter att kvarstanna

mot arvode, som icke ens efter någon längre tids tjänstgöring kan höjas

över 1,500 kronor. Dessa svårigheter hava även i en del yttranden kommit

till uttryck genom att anslagsbehovet beräknats efter maximibeloppet för

samtliga extra kanslister och kontorister. Vidare har man framhållit, att

likasom en höjning av de ordinarie landskanslisternas och landskontoristernas

löneförmåner nu vore oundgängligen nödig, även de extra

tjänstemännens avlöningsvillkor måste förbättras, och har i sådant avseende

föreslagits, att maximiarvodet för extra landskanslister och landskontorister

måtte höjas till 2,000 kronor. Slutligen har man i ett par

fall anmärkt, att föreskrifter om skyldighet för extra tjänsteman att vid

förordnande å ordinarie tjänst avstå viss andel av sitt ''fasta arvode vållat

svårigheter, i det att sådan tjänstemans hittillsvarande, icke alltför

stora inkomster av hans anställning vid länsstyrelsen måst minskas, varför

det ock ifrågasatts, huruvida icke nämnda föreskrift kunde få förfalla.

De av vissa länsstyrelser sålunda framförda skäl för kravet på höjning

av arvodena till länsstyrelsernas extra tjänstemän synas mig äga

sin giltighet, och jag finner en höjning kunna motiveras av ännu eu,

av länsstyrelserna icke berörd omständighet. I den händelse nämligen

hos en länsstyrelse icke finnes anställd extra länsnotarie eller länsbokhållare,

lär det för vederbörande avdelning vara nödvändigt att bland sina

extra tjänstemän hava att tillgå någon med juridisk utbildning för att

vid ordinarie länsnotaries eller länsbokhållares ledighet för semester eller

eljest kunna förordnas att uppehålla den lediga tjänsten. Behovet av en

extra landskanslist eller landskontorist med juridisk utbildning kan säkerligen^

göra sig gällande även i län, där extra länsnotarie eller extra länsbokhållare

är anställd, särskilt i de större länen. Då där finnes ett flertal

ordinarie tjänstemän med juridisk utbildning, kan det lätt inträffa,

att samtidigt två av dessa äro tjänstlediga, och man hade härvid icke

tillräckligt antal kompetenta vikarier, om man vore hänvisad endast till

extra länsnotarier eller extra länsbokhållare. Men om länsstyrelsens avdelningar

således måste mera allmänt söka förskaffa sig extra landskanslister

och extra landskontorister med juridisk utbildning, finner jag

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kuntjl. Majds Nåd. Proposition Nr 211.

alldeles nödvändigt, att maximiarvodet för tjänstemännen i fråga höjes.

Ty helt naturligt lärer man knappast kunna förvänta, att en person med

erforderlig juridisk utbildning skall finnas villig att antaga ens mera tillfällig

anställning mot årsarvode av allenast 1,500 kronor. Juridiska

byråer även i landsorten avlöna numera sina biträden med upp till 3,000

kronor i begynnelselön. Jag finner mig därför böra föreslå, att maximiarvodet

för extra landskanslister och extra landskontorister höjes till

2,000 kronor. Emellertid anser jag denna höjning icke böra begränsas

till att gälla endast extra biträden med juridisk utbildning, ty det synes

påtagligt, att även övriga extra biträden under vissa förhållanden icke

kunna skäligen anses tillgodosedda med ett arvode av endast 1,500

kronor. Dock finner jag de fall, då arvodet för dessa bör höjas och

eventuellt uppgå till 2,000 kronor, böra så vitt möjligt inskränkas och

huvudsakligen avse tjänstemän med längre tids anställning. Att arvodet

även för extra länsnotarier och extra länsbokhållare skulle höjas, är

åtminstone icke direkt av någon länsstyrelse ifrågasatt, och jag har icke

heller trott sådant vara oundgängligen nödvändigt.

Då det vill synas, att även kvinnlig arbetskraft bör kunna av länsstyrelserna

för visst arbete anlitas, torde även för ständigt extra kvinnligt

biträde böra bestämmas något visst maximiarvode, och det har då synts

mig, att arvodet icke bör få överstiga 1,000 kronor, dock att i län, där

ortstillägg utgår, arvodet må kunna i motsvarande grad höjas.

Det framkomna förslaget om upphörande av föreskriften, att extra

ordinarie tjänsteman med fast arvode skall vid förordnande att uppehålla

ordinarie befattning avstå minst en tredjedel av arvodet, finner jag mig

böra avstyrka, så mycket mer som jag håller före, att de svårigheter,

som möjligen kunnat i förstone uppkomma på grund av föreskriften,

äro av övergående art och dessutom säkerligen till det mesta undanröjas

genom den av mig ifrågasatta höjningen av arvodena. Föreskriften

står för övrigt i full överensstämmelse med den allmänna principen,

att tjänsteman skall vid ledighet i sin tjänst avstå viss andel av sin

avlöning, samt utgör därjämte ett verksamt medel att nedbringa statsverkets

utgifter för avlönande av tillfälliga biträden, som måste anställas,

bland annat för sådana fall, då ständiga extra tjänstemän på förordnande

upppehålla ordinarie befattning.

Vid avgivande av yttrande över den av mig förut omförmälda promemorian

rörande viss omreglering av länsstyrelsernas organisation hava

Kungl. Maj:ts befallningshavande besvarat till dem ställd fråga, i vad mån nu

förevarande anslag komme att påverkas dels genom den föreslagna omorganisationen

och nytillkomna göromål med utskylds- och bötesredovisningen,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 211.

dels ock genom den i promemorian angivna inskränkningen i de extra

tjänstemännens antal genom inrättandet av flera ordinarie befattningar.

Med ledning av dessa svar, som naturligen avgivits under förutsättningen

att maximiarvodet för extra landskanslister och landskontorister skulle utgöra

1,500 kronor, har inom departementet verkställts beräkning av varje

särskild länsstyrelses behov av anslag till arvoden åt ständiga extra

tjänstemän samt tillfälliga biträden, varvid man tillämpat de av mig nj^ss

föreslagna ändrade grunder för bestämmandet av arvodena till extra landskanslister

och landskontorister. Enligt denna beräkning skulle för alla

länen tillsammans erfordras ett belopp av 272,800 kronor, vartill kommer

omkring 2,200 kronor till ersättning åt vikarier för vaktmästare under

deras semester. Då emellertid i vissa län till täckande av deras utgifter

iör ifrågavarande ändamål finnas att tillgå räntmästares indragna provisioner,

för närvarande uppgående till omkring 25,000 kronor, skulle

alltså förevarande del av anslaget behöva upptagas till omkring 250,000

kronor, vilket innebär en ökning av nuvarande anslagsbehovet med 28,800

kronor. Att anslaget behöver höjas, ehuru de extra tjänstemännens antal

ganska betydligt reducerats, beror givetvis i främsta rummet på den

av mig föreslagna höjningen av maximiarvodet för extra landskanslister

och landskontorister. Resultatet har emellertid jämväl till stor del sin

grund däri, att landskontorets nya bestyr med utskylds- och bötesredovisningen

kräver ökning även av de extra arbetskrafterna, varför, om

ock endast tillfälliga biträden erfordras, det blir nödvändigt att till Kungl.

Majrts befallningshavandes förfogande finnas nödiga medel till skäligt

avlönande av de erforderliga arbetskrafterna.

Ehuru den verkställda uträkningen måhända torde visa sig i ett

eller annat avseende vara i behov av någon jämkning, synes den mig

dock kunna läggas till grund för beräkning av ifrågavarande anslag, och

jag anser alltså, att för arvoden till extra länsnotarier, extra länsbokhållare

och övriga extra biträden hos länsstyrelserna bör anvisas ett belopp

av 250,000 kronor.

Vidkommande de delar av anslaget, som äro avsedda för avlöning åt

extra vaktbetjäning samt till vikariatsersättning under semester för därtill

berättigade tjänstemän m. m., får jag — med tillkännagivande att det

senast för avlöning åt extra vaktbetjäning beräknade belopp, 4,150 kronor

50 öre, även nästa år torde vara tillräckligt — erinra, att anslaget till

vikariatsersättningar under tjänstemännens semester måste något höjas

på grund av ökningen av de ordinarie tjänstemännens antal och avlöningsförmåner.

För detta ändamål torde nämligen det senast upptagna

beloppet, ungefär 34,200 kronor, behöva höjas till omkring 48,400 kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Vidare tillåter jag mig erinra, att efter genomförandet av reformen

beträffande länens räkenskaper, vilken avser att göra den nuvarande

landsboken obehövlig, ifrågavarande anslag kan minskas med det belopp,

som hittills erfordrats för bestridande av länsbokhållares ledighet för

landsboksarbetet, för närvarande beräknat till 8,400 kronor. Denna

minskning kan dock icke ske i 1918 års stat, enär landsboken för innevarande

år upprättas under år 1918.

På grund av vad jag sålunda anfört, föreslår jag, att reservationsanslaget

till arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och

övriga extra biträden m. m., nu 268,000 kronor, måtte för år 1918 höjas

med 43,000 kronor eller till 311,000 kronor.

9. Avlöningsvillkor.

Med avseende å de avlöningsvillkor, som böra fästas vid rätten att

åtnjuta de nya lönerna, har fögderiförvaltningskommittén uttalat sig å

sid. 449—454 i sitt betänkande, och jag anser mig endast böra hänvisa

till vad därstädes anförts.

1912 års sakkunniga hava icke särskilt yttrat sig om avlönings villkoren.

Under avdelningen övergångsförhållanden förekomma emellertid

vissa uttalanden, som väsentligen röra de tjänster, vilka skulle sättas å

övergångs- eller indragningsstat.

Av det nu framlagda organisationsförslaget framgår, att betydande

svårigheter mot uppgiftens lösande föranletts därav, att enligt 1878 års

lönereglering tjänstinnehavare i landsstaten icke har skyldighet att

låta sig till annan tjänst förflyttas, utan allenast att vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet och jämkning i åligganden

samt den reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven.

Ett undantag härifrån förekommer dock numera. Med föranledande av

riksdagens skrivelse den 28 maj 1915 har nämligen Kungl. Maj:t enligt

nådiga brevet den 18 juni samma år föreskrivit, att lör Stockholms

län å stat uppförda befattningar skola besättas med ordinarie innehavare,

under villkor, tills vidare och intill dess frågan angående Stockholms

läns upphörande såsom administrativ enhet blivit slutligen avgjord,

att den, som erhåller ordinarie befattning vid länsstyrelsen, skall, utöver

skyldigheten att vara underkastad de för tjänstemän och betjänte vid

länsstyrelser i allmänhet gällande avlöningsvillkor, vara pliktig, därest

Stockholms län upphör såsom administrativ enhet, att efter Kungl. Maj:ts

förordnande tjänstgöra hos länsstyrelse, som har att övertaga göromål

från länsstyrelsen i Stockholms län, eller, om Kungl. Maj:t vid tiden för

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

länsstyrelsens indragning eller framdeles finner lämpligt så föreskriva,

låta sig förflyttas till annan befattning inom statsförvaltningen, dock med

befattningshavaren förbehållen viss rätt att bibehålla tjänstegrad och

avlöningsförmåner. Den vidsträckta flyttningsskyldighet, som sålunda

stadgats, har sin grund i särskilda temporära förhållanden och förekommer

icke bland avlöningsvillkoren för någon av de på senare tid antagna

avlöningsstaterna. När sådan skyldighet där stadgats, har den

allenast inneburit flyttningsskyldighet inom visst tjänstområde. Så har

denna skyldighet för befattningshavare i socialstyrelsen, pensionsstyrelsen

och riksförsäkringsanstalten begränsats till förflyttning till annan befattning

inom förvaltningen på det sociala området samt för befattningshavare

i patent- och registreringsverket till förflyttning till annan lämpligbefattning

inom centralförvaltningen.

Det med flyttningsskyldigheten avsedda syftet synes mig i förevarande

fall till fullo vinnas genom föreskrift att, därest förändrad organisation

av tjänster eller tjänstedistrikt inom landsstaten beslutas, tjänstinnehavaren

skall vara pliktig att, med bibehållande av den avlöning å

stat han innehar och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad,

inträda i den nya tjänsteställning inom landsstaten, varom

Kungl. Maj:t förordnar, ävensom att, därest vissa landsstaten tillhörande

göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen, efter Kungl.

Maj:ts förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken dessa göromål helt

eller delvis överflyttats.

För befattningshavare i Stockholms län böra givetvis därjämte fortfarande

tillsvidare gälla den genom åberopade nådiga brevet den 18 juni

1915 stadgade vidsträcktare flyttningsskyldigheten.

I övrigt torde jag icke behöva närmare uttala mig om avlöningsvillkoren,

som vid nyreglerade verk och stater numera erhållit en utformning,

vilken det allenast gäller att efterbilda och anpassa efter de

olika tjänsternas förhållanden.

Jag tillåter mig allenast anmärka, att några bestämmelser om daglig

arbetstid å tjänsterummet ej behöva upptagas bland avlöningsvillkoren.

Dessa bestämmelser synas nämligen, liksom i sammanhang med 1908

års lönereglering för länsstyrelserna ägde rum, kunna utfärdas av Kungl.

Maj:t (jfr Sv. förf. saml. 1908, Bih. nr 92).

10. Polis- och åklagarväsendet på landsbygden.

a) Polisväsendet.

Av ålder har polisuppsikten på rikets landsbygd, som bekant, varit

anförtrodd åt Kungl. Maj:ts befallningshavande såsom högsta polismyndig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KwhjI. Majl:s Null. Proposition Nr äll. 15&

het i länen och under befallningshavanden åt kronofogdar, länsmän och

fjärdingsman, såsom ordinarie ''polisbevakning på landet, varjämte i senare

tid utvecklingen fört med sig anordnandet av extra polisbevakning på

landet gonom anställande av dels polismän i mera fast ställning i särskilda

tätt befolkade orter såsom municipalsamhällen, stationssamhällen,

större industrisamhällen in. in., dels ock mera tillfälliga extra polismän i

övrigt, jämte ridande polis, länsdetektiver och reservpolisstyrka från städerna.

Hela denna extra polisbevakning, vars avlönande bekostats av

kommuner, enskilda m. fl. och staten, kan kollektivt benämnas förstärkta

polisbevakningen på landet.

Den förstärkta polisbevakningen på landet ordnades vid 1908 års

riksdag, efter att hava varit föremål för behandling av den s. k. lantpoliskommittén

av 1901 och annan utredning. Det av Kungl. Maj:t till

1908 års riksdag framlagda förslaget omfattade dels förstärkt ordningspolis

i allmänhet på landsbygden, dels den särskilda art därav, som utgöres

av den ridande polisen, dels ock slutligen den nya för tillfälliga

behov inrättade form för polisskydd å rikets landsbygd, vilken, sedermera

grundad på statens kontrakt med vissa städer, benämnes tillfällig

reservpolisstyrka på landet. Åven upptogos i organisationen länsdetektiver.

Kungl. Maj:t äskade av riksdagen för nyss berörda polisändamål på

extra stat för år 1909 ett förslagsanslag av 350,000 kronor, vilket sedermera

av riksdagen höjts, så att detsamma för innevarande år utgår med

425,000 kronor. Anslaget har ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för

att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet över civilärenden den

21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget,

användas till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,

där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande tillika dels

att av detta anslag erforderligt belopp må användas till åtgärder i särskilda

fall för grövre brotts upptäckande och misstänkta personers efterspanande

och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t må av anslaget använda

lämpligt belopp till årsarvode åt den polistjänstemän, som förordnas

att inom civildepartementet biträda ej mindre vid förande av register

över den polisstyrka, som kan komma att ur vissa städers poliskårer

ställas till länsstyrelsernas förfogande för beredande av polisskydd

vid oroligheter å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet

av frågor om samma polisstyrkas användning i förekommande fall.

Vad angår de närmare bestämmelserna rörande användandet av anslaget,

gälla ännu i allt huvudsakligt samma föreskrifter, som godkändes

vid 1908 års riksdag, och vill jag nu återge dem, sådana de meddelats

genom nådiga cirkuläret den 30 juni 1916.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 211.

Det belopp, som av anslaget kan komma att ställas till Kungl. Maj:ts befallningshavandes

förfogande, må av dem emot redovisningsskyldighet användas till särskild

polisstyrka att utgå i form av avlöning och reseersättning åt de personer, som

befallningshavandena kunna komma att, i män av behov, förordna att, mot åtnjutande

av polistjänstemäns befogenhet och skydd, biträda vid upprätthållande av

ordning och säkerhet å landsbygden inom de särskilda länen, med iakttagande att

bidrag till avlönande av ordningspolis med mera stadigvarande förordnande må utgå

företrädesvis till kommuner, vilka själva lämna tillskott, eller där landsting eller enskilda

äro villiga att för ändamålet bidraga, och att under inga förhållanden till sådan

ordningspolis inom länet må av ifrågavarande anslag användas större belopp, än

vad som av landsting, kommuner eller enskilda för ändamålet sammanlagt ställts till

Kungl. Maj:ts befallningshavandes förfogande. Skulle emellertid behovet av sådan

ordningspolis, varom nu är fråga, i något särskilt fall befinnas oavvisligt och medel

till hans avlönande med hänsyn till nu föreskrivna villkor icke äro tilllgängliga,

skall underdånig anmälan därom göras hos Kungl. Maj:t, som då vill taga saken

under särskild omprövning.

Skulle extra polisbiträde påkallas vid hälsobrunnar, marknader, kapplöpningar

eller dylikt, må bidrag från polisanslaget lämnas, dock ej utan oavvisligaste behov,

därest icke vederbörande med skäligt belopp deltaga i omkostnaderna.

Där genom enskildas eller kommuners sammanskott eller genom landstings anslag

helt och hållet bekostas första uppsättningen av ridande polis med minst tre

för ändamålet fullt dugliga hästar jämte mundering samt uniform och beväpning för

två ryttare, må bidrag till uppehållande av sådan polis under år 1917, så länge stationen

vederbörligen uppehälles, och mot det att orten förskjuter härför erforderlig

kostnad, åtnjutas av statsmedel med hälften av härför belöpande kostnad, däruti inberäknad

nyanskaffning av såväl hästar som mundering och uniformspersedlar, allt

enligt av Kungl. Maj:ts befallningshavande vederbörligen granskad och godkänd räkning

samt under villkor därjämte, att dessa ridande poliskonstaplar ställas under

uppsikt, kontroll och förmanskap av en utav länsstyrelsen särskilt förordnad polisman.

Då enligt landstings beslut visst län för sig eller två län gemensamt anvisa

nödigt befunnet anslag för anställande av en länsdetektiv, samt härför erforderliga medel

inom orten förskjutas, må bidrag till länsdetektivs avlöning och övriga utgifter för

hans verksamhet, efter för varje år avslutad och av vederbörlig myndighet granskad

och godkänd räkning, utgå av därför anvisade statsmedel med hälften av ortens

kostnader för sådan detektivs verksamhet.

Kungl. Ma j ds befallningshavande äga att i förekommande fall, när sådant

prövas oundgängligt, hos Kungl. Maj:t göra framställning om särskilt bidrag utav

det för grövre brotts upptäckande och misstänkta personers efterspanande och gripande

avsedda belopp.

Fögderiförvaltningskommittén har ingående sysselsatt sig med den

lägre polisorganisationen på landet och härutinnan framlagt förslag till

genomgripande förändringar.

Såsom en anmärkningsvärd brist i organisitionen av den nuvarande

s. k. förstärkta polisbevakningen å landet har kommittén framhållit, att

myndigheterna, enligt nu gällande föreskrifter, äro vid anställandet av

extra polismän snart sagt ovillkorligt beroende av kommuners, menig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kil

Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

heters eller enskildas medverkan, så att det mest nödvändiga anställandet

av polismän löper lära att omöjliggöras, därest anslag från orten

vägras.

Förutsättningarna för polisens anställande äro nämligen, yttrar kommittén,

i regel, att landsting, kommuner eller enskilda antingen helt bekosta polisens avlöning

eller förbinda sig att därtill bidraga med minst hälften. Därest någon av

nu nämnda förutsättningar skulle saknas, kan sålunda polisen antingen icke anställas,

huru behövlig den än må vara, eller också måste staten övertaga hela kostnaden för

polisens avlönande. Det borde visserligen kunna förutsättas, att samhällen, där polis

oundgängligen erfordras för upprätthållande av ordning och säkerhet samt tillsyn

över efterlevnaden av gällande stadganden och ordningsföreskrifter, skulle vara villiga

att lämna bidrag till polisens avlönande. Enligt vad länsstyrelsernas till kommittén

avgivna yttranden angående polisväsendet giva vid handen, har dock i derå fall inträffat,

att otillräckligt bidrag eller intet bidrag alls beviljats ävensom att förut utgående

bidrag indragits. Och kommittén fortsätter: » av åtskilligt att döma

torde det kunna befaras, att de av länsstyrelserna anförda svårigheterna med avseende

å ordningspolisens anställande skola snarare till- än avtaga. Konsekvensen

härav bliver den, att när i dylika fall anställandet av polis anses vara av behovet

oundgängligen påkallat, staten själv måste träda emellan och vidkännas hela kostnaden

för polisen. Detta innebär emellertid en orättvisa icke blott däruti, att staten

sålunda får övertaga den del av kostnaden för polisen, som på grund av dennes

egenskap av ordningspolis för samhället borde drabba detta, utan även därutinnan,

att ett samhälle genom att vägra bidrag bliver i ekonomiskt avseende gynnat framför

andra samhällen, vilka lojalt bidraga till kostnaderna för sitt polisväsen. Skola nu

påpekade missförhållanden bliva undanröjda, måste antingen staten övertaga hela

kostnaden för polisbevakningen på rikets landsbygd, eller ock nödgas man införa

bestämmelser, varigenom vederbörande kommuner och samhällen kunna förpliktas att

bidraga till kostnaderna för behövlig ordningspolis. Vid valet mellan dessa båda

utvägar har kommittén funnit sig böra stanna vid den senare, dels emedan den bäst

överensstämmer med den nuvarande ordningen för bekostandet av den extra polisbevakningen,

dels ock enär den förra säkerligen skulle komma att tillskynda statsverket

synnerligen dryga utgifter. Kommittén har även ansett, att en föreskrift om

förpliktelse för vederbörande kommun eller samhälle att bidraga till utgifterna för

dess polisväsen icke kan möta större betänkligheter. Grundtanken i ett dylikt stadgande

har nämligen erkänts såsom riktig på andra områden. Sålunda äro kommunerna

skyldiga att med staten deltaga i avlönande av, bland andra, folkskollärare

och barnmorskor.»

Vidare yttrar kommittén följande:

»Riktigast skulle möjligen vara, att även enskilda ålades att bidraga till avlönande

av polis, till vars anställande de mer eller mindre direkt kunna hava givit

upphov. Kommittén har emellertid icke ansett sig böra föreslå något sådant. De

fall, i vilka man skulle kunna tänka sig ett dylikt åläggande, vore, där en industri

samlat en större mängd folk inom ett visst område. Det torde d<?ck stöta pa ganska

avsevärda svårigheter att avgöra, huruvida innehavaren av en sådan industri eller

den kommun, inom vilken industrien drives, rättvisligen bör vidkännas kostnaden

för polisen. Ehuru tillvaron av en industrianläggning understundom är förjBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.) 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

knippad med vissa olägenheter för vederbörande kommun, torde likväl förhållandet

i regeln vara det motsatta. Skatt till kommunen utgöres sålunda icke blott för

själva industrirörelsen och av i densamma anställda personer utan oftast även för

inom kommunen bedriven affärsverksamhet, som har sin grund i industriens tillvaro,

varförutom lantbefolkningen uti industriens personal erhåller avnämare för sina alster.

Att härutöver pålägga industrien särskilda utgifter för upprätthållande av

polisbevakning inom kommunen torde icke vara med billighet överensstämmande.

Redan nu åligger det vederbörande kommun att bära de utgifter för fattigvård och

folkskolväsen, vilka härleda sig av förefintlig industri, och någon särskild anledning

att beträffande kostnaderna för det för en kommun erforderliga polisväsendet tillämpa

en annan grundsats synes icke förefinnas.

Uppenbart är, att man i sammanhang med en bestämmelse, varigenom kommun

eller samhälle kan åläggas bidraga till kostnaderna för dess polisväsen, måste meddela

föreskrifter om polisernas avlöning samt grunderna för kommunernas och samhällenas

bidragsskyldighet.»

I själva verket syftar kommittén i det nu återgivna resonnemanget

på den extra polisbevakning på landet, vilken med mera stadigvarande

förordnande tillsättes såsom ordningspolis för visst område och som

kommittén benämnt lokalpolis.

För avhjälpande av den sålunda anmärkta bristen i organisationen av

den förstärkta polisbevakningen å landet har kommittén ansett särskilda

lagstiftningsåtgärder vara av nöden. I sådant avseende har

kommittén föreslagit, att följande bestämmelser borde bliva normgivande,

nämligen

att. lokalpolis skall efter vederbörande länsstyrelses förordnande anställas,

där behov av sådan polis föreligger samt landsting, socken, municipalsamhälle

eller enskild förbinder sig att till av länsstyrelsen skälig

ansedd avlöning åt polisen bidraga, där avlöningen finnes böra sättas

till 1,200 kronor eller däröver, med 600 kronor och i övriga fall med

minst hälften;

att, där åter utfästelse om bidrag i ovanberörda utsträckning icke

kan erhållas till avlöning av lokalpolis, av vilken oavvisligt behov förefinnes,

länsstyrelsen har att, sedan frågan om polisens anställande och

avlöning blivit behörigen utredd samt socken, municipalsamhälle eller

eventuellt enskild, som av frågan beröres, blivit i saken hörd, underställa

ärendet Kungl. Maj:t, som efter prövning av omständigheterna

äger föreskriva, att vederbörande socken eller municipalsamhälle skall

lämna bidrag till polisens avlöning med hälften, dock icke med högre

belopp än 600 kronor; samt

att den del av lokalpolisens avlöning, som icke utgår från nu nämnda

korporationer eller från enskilda, skall bekostas av staten.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Åven mig synes det vara av stor vikt att genom en av Konung

och riksdag gemensamt stiftad lag fastslå kommunernas skyldighet med

avseende å polisväsendet. Förarbeten till en sådan lagstiftning hava

också gjorts inom departementet men ännu icke fortskridit så långt, att

frågan kan föreläggas innevarande års riksdag. Saken har visserligen

nära samband med frågan om fögderiförvaltningens organisation; dock

synas några synnerliga olägenheter icke följa av dess uppskjutande till

följande år.

Jag bör i detta sammanhang tillika omförmäla, att förnyad uppmärksamhet

ägnats jämväl åt frågan om en allmän polisförjältning för

rikets städer och därmed jämförliga orter, varom riksdagen ^i skrivelse den

12 maj 1906 anhållit. Ett förslag i ämnet har redan år 1907 inom

departementet utarbetats av dåvarande polisintendenten Hjalmar von Sydow

Sedan ämbetsmyndigheters och kommunala myndigheters däröver infordrade

yttranden inkommit, har min närmaste företrädare i ämbetet, enligt nådigt

bemyndigande, den 2 maj 1913 anmodat numera tillförordnade landshövdingen

Herman Leonard Uddén, polismästaren Gustaf Rudolf Hårleman,

juris och fil. kand. notarien Per Axel Cronvall, kronolänsmannen

Håkan Nilsson Holmström och t. f. detektivkonstapeln Nils Oskar Dahlin

att inom departementet biträda med utredning och uppgörande av förslag

till allmänna polisförfattningar för rikets städer och därmed jämförliga

orter ävensom till i sammanhang med frågan om fögderiförvaltningens

omorganisation påkallade bestämmelser för landsbygdens vidkommande.

De sålunda tillkallade sakkunniga hava sedermera avgivit

förslag till polisreglemente för riket, innefattande bestämmelser avseende

dels att fastslå statens kontroll över polisväsendet såväl i städerna

som på landet dels ock att bereda trygghet å ena sidan för polismännens

rättsliga ställning och å den andra för det allmännas berättigade

intresse av ordningens upprätthållande och av skydd för medborgarnas

liv och egendom. Nämnda förslag, som utremitterats till

yttrande av vederbörande verk och myndigheter, har undergått ytterligare

bearbetning inom departementet, men har icke ännu kommit i

det skick, att jag är beredd att för Eders Kungl. Maj:t framlägga detsamma.

Fögderiförvaltningskommitténs förslag i övrigt till polisbevakningens

ordnande å landsbygden, i avseende varå jag tillåter mig hänvisa till

betänkandet sid. 458—503, har underkastats en ingående behandling av

1912 års sakkunniga, vilka framställt väsentliga erinringar däremot.

Då jag i likhet med det övervägande antalet länsstyrelser samt justitie
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

kanslersämbetet finner mig, med anslutning till den av de sakkunniga

framlagda kritik av förslaget, icke kunna förorda detsamma, anser jag,

att organisationen av den förstärkta polisbevakningen å landet bör i

allt huvudsakligt bibehållas, sådan densamma fått sitt uttryck i nådiga

propositionen till 1908 års riksdag.

Slutligen bör jag fästa uppmärksamhet vid, att under hittillsvarande

organisation polisväsendet å rikets landsbygd praktiskt taget saknat annan

enhetlig ledning än den Kungl. Maj:ts befallningshavande, vid sidan av

sina många olikartade göromål, kunnat utöva. Med den av mig förordade

fögderiorganisationen skulle däremot den förbättring härutinnan

vinnas, att polisväsendet på länets landsbygd skulle komma att i kontrollhänseende

stå direkt under den för sådant ändamål särskilt utbildade

landsfiskalen, en tjänsteman, vars verksamhet och betydelse i förevarande

avseende synes mig icke böra underskattas och som efter hand kommer

att skänka en stadga och kontroll över hela länets polisväsende, som

med nuvarande organisation icke kan i lika grad vinnas.

Av förslagsanslaget i riksstaten till särskild polisstyrka på landet

hava utgått, med avdrag av särskilda uppbördsmedel för anslaget:

år 1913 .............................................. kronor 457,069: 89

år 1914 ................................................ » 444,322:47

år 1915 ............................................... » 484,476: 31

Av de sålunda meddelade siffrorna lärer framgå, att höjning av det

nuvarande anslaget 425,000 kronor bör ske. Huru stor höjning, som

kan bliva erforderlig, är vanskligt att beräkna, men då särskilda förhållanden

på senare tid medverkat till utgifternas betydande stegring,

synes höjningen kunna begränsas till 75,000 kronor, varigenom anslaget

skulle komma att bestämmas till 500,000 kronor.

b) Åklagarväsendet.

Å sid. 168—183 i sitt betänkande har fögderiförvaltningskommittén

utförligt undersökt frågan om åklagarkallets utövande vid domstolarna

å rikets landsbygd. Kommitténs eget uttalande i ämnet återfinnes å

sid. 404—406 i betänkandet, vartill jag ber få hänvisa.

I själva verket har kommittén särskilt med hänsyn till den vidgade

kompetensfordran, som enligt dess förslag skulle ställas på länsmännen,

funnit avgörande skäl icke betinga någon genomgripande förändring i

nu rådande bestämmelser härom. Dock har kommittén, som i sitt av

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

flertalet ledamöter förordade alternativ III bibehållit kronofogdeinstitutionen,

i två hänseenden påyrkat en reglering av kronofogdens och

länsmannens inbördes ställning i förhållande till åklagarkallet.

Kommittén anmärker, att kronofogden, enär han äger själv eller genom

underlydande länsmän beivra brott samt länsmannen står under hans

lydnad, varit berättigad att skilja länsmannen från ett av denne anhängiggjort

brottmål eller meddela honom instruktioner rörande målets

behandling. Då emellertid ett dylikt ingripande av kronofogden för

länsmannen kunde få betänkliga följder, har kommittén hemställt, att vid

revision av vederbörande instruktioner föreskrift måtte meddelas därom,

att kronofogdar och länsmän skola var för sig äga självständigt anhängiggöra

och utföra åtal samt att, sedan länsman verkställt häktning

eller beslag eller anhängiggjort åtal, kronofogde icke, utan att länsstyrelsen

därom särskilt förordnat, må ingripa i målet.

Likaså har kommittén på anförda skäl föreslagit den bestämmelse i

vederbörande instruktioner, att det borde åligga länsmännen att hos

kronofogden anmäla till deras kunskap komna brott, varå enligt lag

straffarbete, dock ej under två år, kan följa, varefter kronofogden hade

att för länsmannen tillkännagiva, huruvida han ville själv åtala brottet

eller icke, och att i förra fallet övertaga ledningen och ansvaret för

förundersökningen.

Under tidernas lopp har åklagarväsendet kommit att så gott som

uteslutande uppbäras av länsmännen, och något inseende över länsmännens

verksamhet härutinnan torde kronofogdarna numera endast i få undantagsfall

utöva. _ o ;

Förklaringsgrunden till denna utveckling av förhållandena torde

kunna sökas, bland annat, dels däri, att särskilt kronouppbörden samt

de olika redovisningarna för densamma i hög grad tagit kronofogdarnas

tid och intresse i anspråk och därmed gjort dem mindre benägna att

lägga hand vid ärenden, som även länsmännen vore skyldiga att omedelbart

och på eget ansvar ombesörja, dels ock i det förhållandet, att

kronofogdarna, ehuru teoretiskt kompetenta att utföra åtal och polisgöromål,

i allmänhet varken under sin föregående utbildning eller i

kronofogdetjänsten förvärvat den praktiska erfarenhet och rutin, som

för tillfredsställande handläggning av dylika mål är av synnerlig betydelse.

Erfarenheten lärer därjämte hava visat, att särskilt bristen på kompetent

ledande och sammanhållande kraft på ifrågavarande område givit

anledning till befogade anmärkningar. En sådan kraft skulle nu till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16G

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

föras organisationen genom den nye landsfiskalen. Denne skulle, såsom

förut påpekats, vara företrädesvis utbildad för polis- och åklagarväsendet

och sålunda väl skickad att dels personligen utföra hithörande mål och

ärenden, särskilt sådana av mera invecklad beskaffenhet, och dels med

verklig auktoritet övervaka och leda länsmännens verksamhet härutinnan,

på samma gång han skulle vara fri från sådana förvaltningsbestyr, som

kunna verka hindrande för hans åklagarverksamhet. Att denne nye

tjänsteman skall tillföra åklagarväsendet å rikets landsbygd en högst

avsevärd förstärkning, därom bör ingen tvekan råda.

Då de av fögderiförvaltningskommittén uttalade önskemål i avseende

på revision av vederbörande instruktioner synas mig vara av beskaffenhet

att böra vinna en anpassad tillämpning även enligt den organisation

jag nu föreslår, torde framdeles, då instruktionerna för landsfiskalen

och länsmännen anmälas, detta böra iakttagas. Därjämte lärer böra tagas

under övervägande, huruvida icke i landsfiskalsinstruktionen bör införas

bestämmelse därom, att i mera invecklade brottmål, där den tilltalade

biträdes av juridiskt bildad person, landsfiskalen skall efter Kungl. Maj:ts

befallningshavandes förordnande vara skyldig uppträda å åklagarsidan.

11. Av omorganisationen påkallat lagstiftningsarbete.

Slutligen bör jag omförmäla, att förslag till de ändringar av lagar

och författningar, vilka till ett stort antal nödvändiggöras av den ifrågasatta

nya organisationen, och av vilka jag tidigare berört de flesta,

äro utarbetade. Propositioner till riksdagen i de delar, varom riksdagen

har att besluta, lära komma att i den närmaste framtiden föreläggas

Kungl. Maj:t. Förslag till instruktioner för länsstyrelserna, landsfiskalerna,

häradsskrivarna och kronolänsmännen äro under utarbetande med

biträde av tillkallade sakkunniga.

12. Fråga om nya benämningar å vissa tjänstemän.

I mitt anförande har jag hittills bibehållit benämningen kronolänsman

på lantregeringens yttersta organ ute bland befolkningen å rikets

landsbygd, en benämning, troligen den allra äldsta i fråga om Konungens

män ute i orterna. Officiellt kvarstår densamma, som bekant, allt

fort. Men i det dagliga bruket har titeln väsentligt försvunnit. Icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

nog med att allmänheten för det mesta använder andra benämningar

på kronolänsmännen, såsom kommissarie, notarie, befallningsman, kronobefallningsman

o. s. v., man får icke sällan bevittna, hurusom även

domhavande inför rätta och eljest samt personer i länsmannen överordnad

ställning undvika den lagbestämda titulaturen och föredraga någon av

de nyss antydda. Det vill härav synas, som om lagstiftningen blivit i

den allmänna utvecklingen antikverad på detta område. Då fråga

nu är att införa förvaltningen i delvis nya former, har det synts

mig, att man icke får blunda för ett sådant förhållande, även om

det bjuder emot att förkasta en urgammal benämning, vars användning

torde kommit ur bruk på grund av historiska missförhållanden,

vilka dess bättre icke kunna sägas vidare förefinnas. Då jag tillika

är förvissad, att det icke skall lyckas att på lagstiftningens väg

återföra den sålunda ur bruk komna benämningen, ser jag icke annan

utväg än att söka finna en ny. I sådant avseende finner jag för min

del ingen lämpligare än landsfiskalstiteln, som redan nu bäres av vissa,

till landsfiskaler förordnade kronolänsmän. Samma förslag har ock från

kronolänsmännens sida framförts i två skilda skrivelser från föreningen

Sveriges kronolänsmän den 6 september 1913 och den 18 januari 1917.

1 överensstämmelse med fögderiförvaltningskommitténs förslag har

jag i min framställning hittills använt titeln landsfiskal å de föreslagna

nya tjänstemän, vilkas verksamhet efter kronofogdetjänstens indragning

skulle hava till uppgift att inom varje län utöva den ingående kontrollen

över kronolänsmännens (landsfiskalernas) allmänna tjänstverksamhet samt

inseende å och ledning av polis- och åklagarväsendet. Då nu titeln

landsfiskal av mig föreslagits för kronolänsmännen, bör en annan benämning

skapas för ifrågavarande överordnade tjänstemän. Enär polisväsendets

ledning tvivelsutan blir den verksamhet, som i främsta rummet åsyftas

med den nya tjänsten, tillåter jag mig att såsom en passande tjänstetitel

för ifrågavarande statsorgan föreslå benämningen länspolismästare.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 211.

13. Kostnadsberäkning m. in.

Kostnaderna för den nu av mig föreslagna lönereglering och omorganisation

framgå av följande uträkning:

Kost

n a d e r.

Enligt förslaget.

Nuvarande.

Ordinarie stat.

VI huvudtiteln.

Landsstaten.

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna:

Landssekreterare och landskamrerare...........................

364,600

359,800

Länsassessorer .........................................................

250,400

—

Länsnotarier och länsbokhållare av l:a lönegraden .........

156,150

174,300

» » »> » 2:a » .........

19,500

70,400

Landskanslister och landskontorister ...........................

404,600

220,200

Skrivbiträden .........................................................

49,200

48,000

Vaktmästare............................................................

52,200

1,296,650

52,200

924,900

Till arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och

övriga extra biträden vid länsstyrelserna m. m., reser- vationsanslag .......................................................

311,000

268,000

Fögderiförvaltningarna .............................................

2,329,700

*1,635,298

Avgår: boställsavkomst..........................................

60,769

—

» odisponerat................................................

—

2,268,931

9,992

1,625,306

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, för-

slagsanslag ........................................................

—

1,430,000

—

1,250,000

Extra stat.

II huvudtiteln.

Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprat-

tande, förslagsanslag ..........................................

—

3,000

—

40,000

VI huvudtiteln.

Tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, häradsskrivare

och länsmän, förslagsanslag....................................

Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på

—

—

—

793,500

landet, förslagsanslag.............................................

Ersättning till häradsskrivare för pensionsförteckningar,

—

500,000

—

425,000

förslagsanslag ......................................................

—

50.000

—

50.000

Säger

—

5,850,oSl;

—

5,876,706

*) Kontant anslag. Boställsavkomst således icke inräknad.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211. 169

Vid ovanstående beräkning hava, å ömse sidor, icke medtagits kostnaderna

för ålderstillägg.

Den gjorda uträkningen utvisar, som synes, eu

kostnadsökning av............................................................... kronor 482,875: —

Härtill hava emellertid medverkat

dels förstärkningen av arbetskrafterna hos länsstyrelserna

och löneförbättring för vissa tjänstemän

därstädes med................................... kronor 371,750: —

dels arvodesförbättring för extra

tjänstemän vid länsstyrelserna

m. m. med........................................ » 43,000: —

dels ock föreslagen ökning av

anslaget för polisväsendet på landsbygden

med ..................................... » 75,000: — ]<ronor 489,750: —

Den slutliga kostnaden för fögderiförvaltningen och polismästarna skulle

sålunda belöpa sig till omkring C,875 kronor mindre än för närvarande.

Åven om omorganisationen av nämnda förvaltning i viss man inverkar

på kostnaderna för länsstyrelserna — av sakkunniga har beräknats, att

detta direkt sker med ett belopp av omkring 75,000 kronor -—• är emellertid

att märka, att man, utom till nämnda anslagsbesparing 6,875 kronor,

har att taga hänsyn till dels kronofogdarnas till statsverket ingående

provisioner, för år 1912 uträknade till 134,000 kronor, men numera helt

visst uppgående till ej obetydligt högre belopp, och dels att utav höjningen

av anslaget till postavgifter för tjänsteförsändelser m. m. med

180,000 kronor endast omkring 100,000 kronor enligt postverkets uppgift

kunna räknas som dess direkta utgifter för bestyret med kronouppbörden.

Vidare är att märka, att avlöningsförmånerna för en stor del av

tjänstemännen komma att avsevärt förbättras i förhållande till de nu, å

såväl ordinarie som extra stat, utgående. Sålunda skulle:

för häradsskrivarna begynnelselönen, inklusive förvaltningsbidraget,

ökas med i medeltal 475 kronor

per man, motsvarande tillhopa.......................... kronor 56,525:

för landsfiskalerna (länsmännen) begynnelselönen ökas

med 600 kronor per man, motsvarande sammanlagt

.................................................................................. ® 293,400:

för landskanslister och landskontorister begynnelselönen

ökas med 400 kronor per man, motsvarande

tillhopa.................................................. »_66,800:

Summa kronor 416,725: —

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft. (Nr 211.) 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Då de föreslagna löneförbättringarna äro synnerligen behövliga och

särskilt för landsfiskaler (länsmän) samt landskanslister och landskontorister

varit under alla omständigheter betingade, torde den erforderliga

kostnadsökningen få anses mycket rimlig. Redan ämbetsverken uttalade

också, att 1912 års sakkunnigas, av dem förordade organisation borde

»vara den billigaste, då enligt densamma intet arbete anförtros åt överkvalificerad

arbetskraft, ingen tjänstemans arbetstid lämnas oanvänd och

ingen lön sättes högre, än av tidsförhållandena motiveras».

Såsom förut framhållits hava kostnaderna för övertaliga kronofogdars

uppförande på indragning sstat för år 1918 beräknats till omkring 425,000

kronor. Då många av dessa kronofogdar redan uppnått hög ålder samt

åtskilliga av dem snart nog lärer kunna beredas annan lämplig civil

anställning, kan dock antagas, att dessa kostnader skola årligen avsevärt

minskas för att efter omkring 15 år hava i stort sett försvunnit.

Med hänsyn till vederbörande anslags nuvarande ställning erfordras

för år 1918 en anslagsökning av allenast 285,146 kronor, och detta

ehuru samma anslag samtidigt beräknats komma att för andra ändamål

belastas med utgifter till betydande belopp.

Vad angår kostnaderna för övergångsstaten för ett antal häradsskrivare

och länsmän hava för år 1918 förslagsvis uppförts anslag å

sammanlagt 56,700 kronor. Vid omorganisationens genomförande torde

såsom nämnts komma att visa sig, att anslagen redan nämnda år endast

delvis behöva tagas i anspråk. Inom loppet av 10 år lära kostnaderna

för ifrågavarande övergångsstat hava helt och hållet upphört. Med anslaget

i fråga har sammanförts nu utgående anslag till övergångsstat,

vilket med hänsyn till avgång av lanträntmästare emellertid kan nedsättas

med 11,000 kronor.

De med förslagets genomförande förbundna kostnaderna komma att

med omkring 250,000 kronor överstiga de i statsverkspropositionen beräknade.

Någon ökning i riksstatens slutsumma torde dock ej behöva

ske, enär jag ej blir i tillfälle att underställa Kungl. Maj:t förslag i

vissa ämnen, som i statsverkspropositionen bebådats.

I avseende å den ordinarie personalen vid landsstaten har föreslagits

:

dels indragning av 165 tjänster, nämligén: 5 länsbokhållartjänster

av l:a lönegraden, 14 länsnotarietjänster av 2:a lönegraden, 2 länsbok
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Majris Nåd. Proposition Nr 211. 17!

hållartjäuster av 2:a lönegraden, 117 kronofogdetjänster och 27 länsmanst

jänster,

dels ock nyinrättande eller ombildande av 135 tjänster, nämligen: 46

länsassessorstjänster, 2G landskanslisttjänster, 32 landskontoristtjänster,

1 skrivbiträdestjänst, 27 länspolismästartjänster och 3 häradsskri var tjänster.

De extra ordinarie tjänstemännens antal har beräknats kunna nedsättas

med 30.

14. Departementschefens förslag till proposition till riksdagen.

I anslutning till vad sålunda förekommit och anförts hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen:

A) vidkommande sjätte huvudtiteln:

1) att godkänna följande avlöningsstat och övergångsstat för landsstaten

utom beträffande landshövdingarna att tillämpas från och med

år 1918:

Avlöningsstat.

Landssekreterare och landsknin- r er are, 48 tjänstemän:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Förvalt-

nings-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

i första klassens län:

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus.

1 tjänsteman ..............................

5,000

2,900

—

—

7,900

3 tjänstemän ..............................

15,000

8,700

—

—

23,700

i andra klassens län:

Samtliga övriga län.

1 tjänsteman (Stockholm)...............

5,000

2,500

600

—

8,100

Efter 5 år kan lönen

1 tjänsteman d:o ...............

5,000

2,500

600

—

8,100

höjas med 600 kr.

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå) ..................

5,000

2,500

300

—

7,800

5 tjänstemän d:o ..................

25,000

12,500

1,500

—.

39,000

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

5,000

2,500

—

—

7,500

35 tjänstemän d:o

175.000

87,500

—

—

262,500

Säger

240,000

121,600

3,000

—

364,600

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Föryalt-

nings-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

Liinsassessorer, 46 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)..............

3,600

1,800

400

5,800

1 tjänsteman d:o ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå) ..................

5 tjänstemän d:o ..................

3,600

3,600

13,000

1,800

1,800-

9,000

400

200

1,000

5,800

5,600

28,000

Efter 5 är kan lönen

höjas med 500 kr.

• och efter ytterligare

5 år med likaledes

500 kr.

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

3,600

1,800

—

—

5,400

37 tjänstemän d:o

133,200

66.600

—

199,800

. Säger

165,600

82,800

2,000

250,400

Länsnotarier och länsbokhållare

ay första lönegraden, 48 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm) .. .........

2,200

1,400

300

3,900

1 tjänsteman d:o ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

2,200

1,400

300

—

3,900

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

år med likaledes

Luleå) ..................

2,200

1,400

150

—

3,750

4 tjänstemän d:o ..................

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

8,300

2,200

5,600

1,400

600

—

15,000

3,600

500 kr. och efter

ytterligare 5 år med

likaledes 500 kr.

35 tjänstemän d:o

77,000

49,000

—

—

126,000

Säger

94,600

60,200

1,350

—

156,150

Länsnotarier och länsbokhållare

ay andra lönegraden,

6 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm) ...............

2,000

1,200

1,200

4,800

300

3,500

3,200

12,800

Eftor 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

år med likaledes

500 kr. och efter

ytterligare 5 år med

likaledes 500 kr.

1 tjänsteman (övriga residensstäder)...

4 tjänstemän d:o

2,000

8,000

—

Säger

12,000

7,200

300

—

19,500

Landskanslister och landskontor

rister, 167 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)...............

1,500

900

200

—

2,600

Efter 5 år kan lönen

9 tjänstemän d:o ............

13,500

8,100

1,800

23,400

höjas med 400 kr.,

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

efter ytterligare 5

år med likaledes

Luleå)..................

1,500

900

100

—

2,500

400 kr. och efter

ytterligare 5 år med

likaledes 400 kr.

Transport

16,500

9,900

2,100

—

28,500

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

173

Lön.

Tjänst-

görings-

ponningar.

Orts-

tilliigg.

Förvalt- nings- b idrag.

Summa.

Anmärkningar.

16,500

9,900

2,100

—

28,500

Efter 5 år kan lönen

höja8 med 400 kr.,

25,500

15,300

1,700

—

42,500

efter ytterligaro 5

1,500

900

—

—

2,400

> år med likaledes

[ 400 kr. och efter

207,000

124,200

—

—

331,200

ytterligaro 5 år med

likaledes 400 kr.

250,500

150,300

3,800

—

404,600

700

350

150

1,200

1,400

700

300

—

2,400

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kr.

700

350

75

—

1,125

. ochefterytterligare

3,500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

200 kr.

700

350

—

—

1,050

25,200

12,600

—

—

37,800

32,200

16,100

900

—

49,200

700

350

150

1,200

700

350

150

—

1,200

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr.

700

350

75

—

1,125

och efter ytterligare

3.500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

700

350

—

—

1,050

100 kr.

28.000

14,000

—

—

42,000

r 34,300

17,150

750

-

52,200

829,200

| 455,350

12,100

1.296,650

Transport

17 tjänstemän (Östersund, Umeå och

Luleå)..................

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

138 tjänsteman d:o

Säger

Skrivbiträden, 46 biträden:

1 biträde (Stockholm) ............

2 biträden d:o ............

1 biträde (Östersund, Umeå, Luleå)

5 biträden d:o

1 biträde (övriga residensstäder)

36 biträden d:o

Vaktmästare, 49:

1 vaktmästare (Stockholm)

1 vaktmästare d:o

5 vaktmästare

40 vaktmästare

d:o

d:o

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kung],. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

Länspolismästare, 27 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholms län) .......

3,400

1,600

—

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)

3,400

—

1.600

—

4 tjänstemän (samma län)...................

13,600

—

6,400

—

1 tjänsteman (övriga län) ...................

3,400

—

1,600

_

20 tjänstemän ( » ) ...........

68,000

—

32,000

—

Säger

91,800

—

43,200

Jläradsskrivare, 119 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)...

2,600

—

1,000

—

12 tjänstemän (samma län) ...................

31,200

—

12,000

—

1 tjänsteman (övriga län).........

2,600

—

1,000

—

105 tjänstemän ( » )......

vartill kommer förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat

273,000

—

105,000

—

5,000-tal av folkmängden i tjänstedistriktet, förslagsvis

—

—

—

—

Säger

309,400

—

119,000

—

Landsfiskaler, 489 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)

2,000

—

1,000

—

72 tjänstemän (samma län) ................

144,000

—

72,000

—

1 tjänsteman (övriga län).................

2,000

—

1,000

—

415 tjänstemän ( » )..................

830,000

—

415,000

—

Säger

978,000

—

489,000

—

Summa

1,379,200

—

651,200

—

Övergångsstat.

Lanträntmästare, 12 tjänstemän...............

30,000

—

15,800

_

Häradsskrivare, 2 tjänstemän ... .

vartill kommer förvaltningsbidrag efter i avlöningsstaten angiven grund,

vilket emellertid finnes inbegripet uti det i avlöningsstaten för ända-

5,200

2,000

—

målet upptagna belopp.

Landsfiskaler (länsmän), förslagsvis 15 tjänstemän, förslagsvis.

30,000

—

15,000

Säger 1

65,200

32,800

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

175

Ortstillägg.

Förval tninga- bidrag.

T -

Summa.

1

Summa

b limmar um.

400

5,400

200

—

—

—

5,200

800

—

—

20,800

_

-

—

—

5,000

_

—

-

100,000

—|

|

1,400

—j

—

i

136.400

—

136.400

—

200

3,800

_

1

2,400

—

—

—

45,600

1

I __

—

—

—

3,600

1

—

-

—

—

378,000

—

134,000

_

134.000

—

2,600

-

184,00»

_

565,000

565,000

-

200

300

-

3,500

-

1

14,400

__

21,600

-

252,000

-

l

300

-

3,300

-

—

124.500

-

1,369,500

—

14,600

_

146.700

—

1,628,800

—

1,628.300

—

18,600

—

280,700

2,829,700

2,829,700

—

45,800

_

(

\

—

—

—

—

7,200

4.500

49.500

_

1 —

—

4,500

102,500

102,500

—

Anmärkningar.

Efter y år kan lönen höjaa med 500

kronor, efter ytterligare 5 år likaledes

med 500 kronor och efter ytterligare

5 är likaledes med 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas mod 500 kronor

och efter ytterligare 0 år likaledes

med 500 kronor.

Efter y år kan lönen höjas med 400 kronor

cell efter ytterligare 5 är likaledes

med 100 kronor.

Härtill kunna komma ålderstillägg i enlighet

med råd som angives i arlöji

i ngs st liten.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

2) att för ordinarie befattningshavare med undantag av lanträntmästarna

godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

i dessa stater upptagna avlöningsförmåner, nämligen

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämkning i åligganden samt

reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven, ävensom vara

pliktig, därest förändrad organisation av tjänster eller tjänstedistrikt inom

landsstaten beslutas, att, med bibehållande av den avlöning å stat han

innehar och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, inträda

i den nya tjänsteställning i landsstaten, varom Kungl. Maj:t förordnar;

att innehavare av ordinarie befattning skall — likaledes med bibehållande

av den avlöning å stat han innehar och mot ersättning i förekommande

fall för flyttningskostnad — vara pliktig, därest vissa landsstaten

tillhörande göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen,

efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken dessa

göromål helt eller delvis överflyttats;

att för befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län därjämte

skola gälla de i nådiga brevet den 18 juni 1915 stadgade särskilda

villkor beträffande skyldighet för den, som erhåller ordinarie befattning

vid nämnda länsstyrelse, att under viss förutsättning tjänstgöra

hos annan länsstyrelse eller låta sig förflyttas till annan befattning inom

statsförvaltningen;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets

eller riksdagens stat samt med landssekreterare landskamrerar-, länspolismästar-

eller länsassessorstjänst icke heller befattning å kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstbefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad

angår landssekreterare och 1 andskamrer are, Kungl. Maj:t och, vad angår

innehavare av annan befattning, Kungl. Maj:ts befallningshavande, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstbefattning ej må anses inverka hinderlig^ för tjänstgöringen

vid landsstaten, finner uppdraget eller tjänstbefattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

att deri med häradsskrivartjänst förenade förmånen av debetsedellösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjänstinnehavares tjänstledighet

förrättat debiteringen och utfärdat debetsedlarna; dock att,

därest skilda personer därmed tagit befattning och överenskommelse dem

emellan ej träffas, fördelning av ifrågavarande debetsedellösen skall

verkställas av Kungl. Maj:ts befallningshavande;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten frånträda även annan avlöningsförmån

än tjänstgöringspenningar, i den mån sådant för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av landssekreterare och landskamrerare

en var under en och en halv månad, av länspolismästare, länsassessorer,

länsnotarier, länsbokhållare samt landskanslister, landskontorister och

skrivbiträden en var under en månad ävensom av vaktmästare under

femton dagar;

att avlöning ej må utgå till tjänsteman för den tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

skäligt anses låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av samma tjänst är i stat medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, på samma villkor; samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare fem

år, på samma villkor;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt 176 höft. (Nr 211.)

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

under iakttagande dels vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd, dels att löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

på grund av vare sig fullmakt, konstitutorial eller förordnande i följd

av frågan om reglering av löneförhållandena in. in. vid landsstaten, och

dels att kronofogde, som varder överflyttad eller efter ansökning utnämnd

till länspolismästar- eller häradsskrivartjänst eller annan därmed i avlöningshänseende

jämförlig tjänst å rikets eller riksdagens stat, skall för

åtnjutande av ålderstillägg vid den nya tjänsten få räkna sig till godo

sin tjänstgöring som ordinarie kronofogde;

att, därest i övrigt tjänsteman vid befordran inom landsstaten från

en till annan ordinarie tjänst redan i den förra tjänsten genom ålderstillägg

intjänat högre avlöning än begynnelseaviöningen i den senare,

honom skola omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg i den nya

tjänsten, som erfordras för att hans avlöning, i vad den utgöres av lön,

ålderstillägg och tjänstgöringspenningar, i den senare tjänsten icke må

understiga den avlöning av samma slag, som han senast åtnjöt i den

förra tjänsten;

att likväl löntagare, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

att för kvinnliga skrivbiträden skola lända till efterrättelse de föreskrifter,

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor

och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och

myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; ägande den, som

antages till ordinarie biträde vid länsstyrelse, att för åtnjutande av

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet

omedelbart dessförinnan innehaft stadig anställning hos länsstyrelsen;

att för de landsfiskaler (länsmän), som innehava boställen, i fråga om

avdrag å avlöning för boställsavkomsten fortfarande skola tillämpas hittills

gällande bestämmelser samt att för bestämmandet av detta avdrag

ny uppskattning av boställsavkomsten skall före utgången av år 1918

förrättas på det sätt och i den ordning, som för det närvarande därutinnan

gäller;

att Kungl. Maj:t skall, på anmälan, varje gång eu med boställe

förenad landsfiskals- (länsmans)tjänst varder ledig, innan tjänsten tillsättes

och efter vederbörandes hörande äga besluta, om bostället bör

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

såsom till belägenheten eller omfånget av därmed förenat jordbruk

olämpligt till boställe lör landsfiskal (länsman) eller av annan anledning

till statsverket indragas;

att landsfiskal (länsman), som bär boställe sig anslaget, skall vara

där bosatt, såvida icke Kungl. Maj:ts befallningshavande finner skäligt

annorlunda medgiva;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänsteinnehavares

rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

3) att förklara dels att en var, som med eller efter 1918 års ingång

tillträder i avlöningsstaten upptagen befattning vid landsstaten, skall vara

pliktig att underkasta sig ovan omförmälda villkor och bestämmelser, och

dels att förutvarande ordinarie innehavare av befattningar med omreglerad

avlöning, vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja

underkasta sig ny avlöningsstat samt nyssnämnda villkor och bestämmelser

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills å ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem;

4) att i fråga om sättet och villkoren för indragningen av kronofogdetjänsterna

samt uppförandet å övergångsstat av visst antal häradsskrivar-

och landsfiskals- (länsmans)tjänster godkänna av mig härutinnan

framställt förslag;

5) att medgiva, att statsverket, då till landsfiskal (länsman) anslaget

boställe eller löningsjord indrages till kronan, skall efter värdering

vid syn från indelningshavaren eller hans stärbhus jämväl övertaga

sådana å fastigheten befintliga, indelningshavaren tillhöriga åbyggnader,

som vid synen anses vara för fastigheten nyttiga;

6) att höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna, nu 924,900 kronor, med 371,750 kronor

till 1,296,650 kronor;

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

7) att höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till

arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden

vid länsstyrelserna m. in., nu 268,000 kronor, med 43,000 kronor

till 311,000 kronor;

8) att höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningarna,

nu 1,635,298 kronor, med 633,633 kronor till 2,268,931

kronor;

9) att höja det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget

»övergångsstat», nu 56,800 kronor, med 45,700 kronor till 102,500 kronor;

_ 10) att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter

för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 1,250,000 kronor,

med 180,000 kronor till 1,430,000 kronor;

11) att på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å

50,000 kronor för beredande av ersättning till häradsskrivarna för upprättande

av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckningar;

12) att på extra stat för år 1918 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag av 500,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor

för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll

av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena

påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt

belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande

och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock

att Kung!. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode

åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda

ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan komma

att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande för

beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd, än ock vid

beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas användning

i förekommande fall;

13) att medgiva, att, där fjärdingsman eller på landsbygden annorstädes

än i köping anställd polisman under tjänsteutövning får sina

kläder sönderrivna eller eljest skadade samt vederbörande domstol funnit

honom berättigad till viss skadeersättning, ersättningsbeloppet må utgå

av statsmedel i den ordning, som gäller för utbetalning av ersättning

till vittnen i brottmål;

B) vidkommande andra huvudtiteln:

att för beredande åt häradsskrivarna av ersättning, enligt ovan

angivna grunder, för anteckning i röstlängderna år 1918 av oguldna ut
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Majds Nåd. Proposition Nr 211. 181

skyldsposter å extra stat för samma år bevilja ett förslagsanslag å 3,000

kronor; samt

C) vidkommande tionde huvudtiteln:

att höja det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935 kronor, med

285,146 kronor till 2,299,081 kronor.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Hammarström yttrade:

»I det förslag till organisation av fögderiförvaltningen, som chefen

för civildepartementet nu förelagt Eders Kungl. Maj:t, framträder såsom

den viktigaste och mest ingripande organisationsförändringen avskaffandet

av kronofogdeinstitutionen, en reform, om vars tillrådlighet

och lämplighet meningarna hittills varit mycket delade. För egen del

har jag vid två särskilda tillfällen i underdåniga utlåtanden av Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Kronobergs län varit i tillfälle att på angivna

skäl avstyrka förslag om kronofogdetjänsternas indragning.

Väl finner jag, att i det omsorgsfullt utarbetade skick, vari förslaget

till omorganisation av fögderiförvaltningen nu föreligger, åtskilliga

anledningar till detaljanmärkningar, som förut kunnat framställas, numera

undanröjts. Denna omständighet har dock icke kunnat häva de

principiella betänkligheter mot nu berörda reform, åt vilka jag tidigare

givit uttryck, utan måste jag fortfarande hålla före, att förslaget i denna

del icke innebär ett organisatoriskt framsteg.

Kronofogdeinstitutionens värde såsom mellanled i landsstatsorganisationen

förtjänar att nogsamt beaktas, och säkerligen skall det icke

bliva lätt att ersätta den insats i administrationen, som denna institution

gjort såväl uppåt som nedåt. Att de tjänstemän, som efter övergångstiden

komme att bekläda de nyinrättade länspolismästarbefattningarna,

skulle kunna i detta hänseende fullt uppväga kronofogdarne, torde väl

få dragas i tvivelsmål. I fråga om orts- och personalkännedom lära de

i allt fall icke i allmänhet kunna komma att mäta sig med kronofogdarne.

Fråga är väl även om de mera allmänt skulle kunna väntas

vara så hemmastadda i alla detaljgöromål vid landsstaten, att de kunde

utöva eu ingående kontroll å länsmännens eller — såsom den nya benämningen

skulle bliva — landsfiskalernas förhållande i tjänsten. Man

torde nämligen knappast vara berättigad att förutsätta, att med den avlöning,

som avses för länspolismästare, och med de ringa befordringsmöjligheter,

som skulle stå dylik tjänsteman till buds, framstående förmågor

skulle för utsikt att erhålla sådan tjänst vilja underkasta sig

även någon avsevärdare tids svagt avlönad tjänstgöring vid landsstaten,

då för kompetens till tjänsten dessutom skulle fordras såväl någon tids

Särskilt

yttrande.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

användning i domarevärv som oek någon erfarenhet beträffande polisväsende

och brottmålsförhandlingar.

Vad sålunda kan mot den föreslagna organisationen anmärkas synes

mig icke uppvägas av de organisatoriska förbättringar, som förslaget i

andra avseenden innebär. Icke heller synes mig förslaget kunna antagas

medföra den besparing av statsmedel, som jämte förenkling i administrationen

uppställts såsom ett syftemål med fögderiförvaltningens

omorganisation. Åven om man frånser de av övergången till den nya

organisationen förorsakade betydande utgifter, vilka dock så småningom

skulle nedgå för att slutligen helt upphöra, torde förslaget i allt fall

komma att medföra ökade statsutgifter, och detta så mycket mera sannolikt,

som förslaget, åtminstone att döma efter vad det avser Kronobergs

län, räknar med en något mindre talrik fögderipersonal, än som inom

den nya organisationen förmodligen torde befinnas nödig, vartill kommer,

att med den ställning, som den nya organisationen inrymmer åt de

forna länsmännen, krav på ytterligare ökning i deras avlöningsförmåner

knappast torde utebliva.

Vid sidan av dessa betänkligheter mot det nu framlagda förslaget

har jag emellertid icke kunnat undgå att fästa avseende vid å ena sidan

den misströstan, varåt chefen för civildepartementet givit uttryck beträffande

möjligheterna att vinna riksdagens bifall till ett löneregleringsförslag,

vari den nuvarande fögderiorganisationens huvudgrunder lämnades

orubbade, och å andra sidan de år efter år allt mera framträdande olägenheterna

av det långvariga provisoriet i fråga om landsstatens lönereglering.

I betraktande av dessa olägenheter, vilka ingen, som varit i

tillfälle att på närmare håll iakttaga förhållandena, kan förbise, och vilka

särskilt gjort sig märkbara i svårigheter vid rekryteringen inom länsstyrelserna,

anser jag mig trots de betänkligheter mot förslaget, åt vilka

jag nyss givit uttryck, icke böra avstyrka dess framläggande till riksdagens

prövning.»

Statsrådets övriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen;

och

behagade Hans Maj:t Konungen gilla vad denne

anfört och hemställt samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

o

Ake Iiarlholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

OBS.l Den kvitterade debetsedeln bör väl förvaras.

Bil. A

>

3

3

Nr <$4. Kronocjebet;Sedel för år 191

Stockholms län, Södertörns fögderi:

officinc/Åinc/en s&ttoKav .

jytfoyofoyi.

y/(i /Kyd/sa (/en.

&:o

e+-

F

g

p

Pensionsavgift.................................................................................

Mantalspenningar ä 40 öre för man och 20 öre för kv........................

Sjukvårdsavgift »50 » > > » 25 > » » ........................

Bevillning av fast egendom samt av inkomst:

av jordbruksfastighet med ^99 kronors värde ä V1» öre pr 100 kr....

av annan fastighet med 3,000 kronors värde å 6/io öre pr 100 kr. ...

för inkomst av kapital eller arbete:

Vio procent av den beskattningsbara inkomsten 1,000 kronor ..

Inkomst- och förmögenhetsskatt: beräknat belopp 1.500 kronor .........

Landstingsmedel ....................................................

Bidrag till skjutsentreprenaderna ..............................

j Yägskatt ..............................................................

Riddarhusavgift (frivillig) jämlikt K. Kung. d. 10/e 1912.

Brandstodsavgift för tiden 14/« 14—14/s 15................

Hästförsäkringsavgift för tiden 14/ä 14—l4/s 15

Lösen för denna debetsedel.

Summa kronor

10

1

1

1

15

5

8

14

SO

50

36

10

84

58

SO

12

66 j 50

; belopp

\ Förestående belopp kvitteras.

Signatur.

Södertörns fögderis

häradsskrivarkontor

i november 1915.

Erhard Johansson.

Bil. A,

SKATTEPOSTANVISNING
å

kronoutskylder för år 1915.

Nr 564 . , Xnckn socken.

Den skattskyldige: ........................ Handlanden (lustav Blomberg.

belopp 66 kronor 50 öre.

(Krontalet skrives med bokstäver)

Till Konungens befallningshavande i Stockholms län

Befordras

I utan kostnad

] för den skattskyldige.

Landskontoret,

Stockholm.

Itedovisningsnr

Bokförd vid postkontoret under 0ft\*ontorek ^

vidstående nummer, betvgas &

Avförd under nr

rf \\

(Vederbörande posttjänstemans underskrift.)

Meddelande till den skattskyldige.

Utskylderna erläggas under tiden från och med den 2I november till och med

den 5 december I9I5 å vilken fast postanstalt som helst i riket.

Sker vid poststation inbetalning av belopp överstigande 1,000 kr., är önskvärt, att

likviden verkställes medelst en å Postverket ställd postremissväxel, vilken skall vara

utfärdad av Riksbanken eller annan bank, för vilken Kungl. Maj:t fastställt reglemente.

Verkställ skatteinbetalningen i god tid och uppskjut ej därmed till uppbördsterminens

sista dagar.

Likviden bör, så vitt möjligt, avlämnas i jämna penningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\

Specifikation å omstående fastighetsvärden.

Å jordbruksfastighet:

nr

intl

kronor

Å annan fastighet:

nr

kronor

Obs.! Skattskyldig bör vid skattelikviden

noga tillse, att han å omstående sida erhåller

kvitto af det utseende, som vidstående avbildning

utvisar, att kvittot lyder å det belopp, som den

skattskyldige erlagt, samt att debetsedeln är avstämplad.

Kvitto, meddelat i annan ordning, är icke

mot postverket eller eljest mot kronan gällande.

Underrättelser.

Förmenar någon, att utskyld eller avgift, som i uppbördsbok eller särskild uppbördslängd

finnes upptagen, blivit genom misskrivning eller felräkning vid utförandet av skattebelopp

eller vid utskrivning av debetsedel obehörigen eller med oriktigt belopp honom påförd, äger han att

däri söka rättelse genom besvär hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, inom vilket debiteringen

skett. Besvären skola ingivas till nämnda myndighet inom natt och år, efter det

utskylden eller avgiften blivit klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr i betalt

brev med allmänna posten till Kungl. Maj:ts befallningshavande insända besvären så tidigt, att de

inom ovan stadgade tid dit inkomma.

Besvär över taxering eller debitering befriar icke den skattskyldige från att i behörig

ordning inbetala honom påförda kronoutskylder; men en var, som vinner nedsättning i eller befrielse

från honom påförda kronoutskylder, är berättigad att, efter ansökning hos Kungl. Maj-.ts

befallningshavande i det län, varest debiteringen skett, kostnadsfritt återbekomma vad han lör

mycket erlagt.

Skattskyldig, vilken underlåter att inbetala sina utskylder i föreskriven Hd och ordning,

åligger att för indrivningen erlägga avgift, beräknad efter tre öre å varje full krona av utskyldernas

slutsumma, ''då densamma ej överstiger femton kronor, dock ej mindre än 25 öre,

och efter sex öre å varje full krona av berörda slutsumma, när denna överstiger femton kronor.

] belopp kr.

| Förestående belopp kvitteras.

''

Signatur.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

183

Bilaga B.

Sammanställning av länsstyrelsernas yttranden i fögderiförvaltningsfrågan

november 1916.

Vill man i sammanträngd form lämna on framställning av länsstyrelsernas

utlåtanden enligt nådiga cirkulärskrivelsen den 16 september

1916, är det lämpligt att gruppera deras uttalanden under vissa huvudpunkter.

A. Såsom allmänt omdöme om organisationsfrågan anföres exempelvis

av Konungens befallningsliavande i:

Stockholms län: att de sakkunnigas förslag bör genomföras. Konungens

befallningsliavande hade under senare åren med förbigående av

kronofogdarna allt mera vänt sig omedelbart till kronolänsmännen vid

infordrande av uppgifter och meddelanden samt funnit sig tillfredsställd

med deras svar. Men förslaget kunde icke accepteras med mindre eu

genomgripande lönereglering samtidigt komme till stånd beträffande de

biträdande tjänstemännen inom länsstyrelsen, av den anledning att befor

dringsutsikterna för dessa tjänstemän genom reformen lede ett betydande

avbräck.

Uppsala län: att Konungens befallningshavande endast motvilligt

medgåve, att lösningen av fögderiförvaltningens organisation nödvändigt

måste ske enligt de sakkunnigas förslag, men detta måste dock accepteras

såsom i det hela lyckligt och ur förvaltningsteknisk synpunkt väl

genomtänkt. De sakkunniga hade rätt i, att länsmännen väl kunde besörja

rest- och bötesindrivningen. Befriade från detta bestyr skulle kronofogdarna,

om de bibehölles, åter intaga den plats, som enligt gällande

instruktion dem tillämnats. Deras ställning sammanfölle då rätt nära

med den föreslagna landsfiskalens. Emedan de borde bibehålla de redovisningsgöromål,

som förslaget nu tillägger häradsskrivarna, måste deras

antal bli större än landsfiskalernas men betydligt mindre än det nuvarande.

I landsfiskalsinstitutet läge förslagets styrka. Landsfiskalens kontroll

vore oerhört nyttig och nödig, men han borde inordnas i länsstyrelsen,

så att hans verksamhet icke komme att framträda lösryckt och

fristående.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kung!. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 211.

Vare sig reformen genomfördes eller icke, borde landsstaten icke

betungas med restindrivning i den omfattning som nu. Till förebyggande

därav borde införas väsentligt skärpta påföljder för försummad

skattebetalning.

Södermanlands län: att under en lång följd av år framåt, intilldess

kronolänsmännen vunnit den åsyftade högre kompetensen, de sakkunnigas

organisationsförslag komme att medföra stora svårigheter för länsstyrelsen,

men att detsamma väl framdeles kunde tänkas bliva nöjaktigt.

Östergötlands län: att det nya uppbördssättet icke rättfärdigade

kronofogdetjänstens indragning, enär denna tjänsteman hade många andra

ansvarsfulla bestyr. Han vore en behövlig mellanhand mellan Konungens

befallningshavande och länsmännen och de senare funne i honom ett

stöd och en vägledning. Det nya förslaget lämnade ej garanti för ett

bättre tillstånd. Dessutom menade Konungens befallningshavande, att

länsmännen enligt samma förslag bleve än mera bundna vid tjänsterummet.

Jönköpings län: att Konungens befallningshavande väl avstyrkte de

sakkunnigas förslag, enär något verkligt behov av en genomgripande

omorganisation ej lörelåge; men att om kronofogdetjänstens betydelse ej

längre betingade dess fortvara, Konungens befallningshavande ej ville

bestrida, »att en förbättrad organisation av fögderiförvaltningen kan

åstadkommas genom en reform efter det föreliggande förslagets riktlinjer».

Kronobergs län: att de sakkunnigas förslag i viktiga hänseenden vore

underlägset den nuvarande organisationen och såsom helhet betraktat icke

utgjorde ett organisatoriskt framsteg, vadan det ej kunde förordas.

Kalmar län: att Konungens befallningshavande fortfarande ansåge,

att en tillfredsställande lösning av fögderiförvaltningsfrågan kunde givas

utan att helt och hållet ändra den gamla beprövade organisationen, men

att om löneregleringen ej kunde erhållas med mindre kronofogdetjänsten

indrages, Konungens befallningshavande med hänsyn till det nuvarande

osäkerhetstillståndet icke längre motsatte sig det föreliggande förslaget

av de sakkunniga, vilket förslag »utan tvivel kan genomföras och i flera

hänseenden erbjuder fördelar för det allmänna».

Kristianstads län: att med hänsyn till förhållandena därstädes en

allmän omorganisation väl icke vore nödig, men om densamma eljest

prövades böra genomföras, ägde de sakkunnigas förslag företrädet. Fördelarna

av reformen läge i ett tidsenligt och bekvämt uppbördssätt

för landsbygden samt polisväsendets därstädes bättre tillgodoseende.

Olägenheterna vore minskad befordringsutsikt för tjänstemännen i länsstyrelsen

och sämre rekrytering ävensom slöseri med arbetskraft däri
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

185

genom, att kronofogdarna skulle föras på indragningsstat. Totalomdömet

vore dock, att förslaget innebure så stora fördelar, att det borde tjäna

till grund för reformen.

Hallands län: att kärnpunkten i förslaget vore avskaffandet av kronofogdeinstitutionen.

Denna bildade dock ett viktigt led i den administrativa

förvaltningen. Länsmän och kronofogdar kompletterade varandra

på ett synnerligen lämpligt sätt, i det att på alla områden av länsmannens

verksamhet kronofogdens rådgivarställning vore av stor vikt och

kronofogden vore för allmänheten ett skjrdd emot vådorna av självrådighet

och bristande lagkunskap hos länsmannen. Den av de sakkunniga

för länsmannen tillämnade högre kompetensen, sådan den hittills antytts,

ersatte ej kronofogdens ledning. Avskaffandet av kronofogdetjänsten

skulle i hög grad sänka förvaltningens nivå, och de sakkunnigas tillämnade

organisation framstode såsom underhaltig.

Göteborgs och Bohus län: att osäkerhetstillståndet inom landsstaten

vore så stort och löneregleringsbehovet så trängande att, hällre än ett

ytterligare uppskov, reformen borde genomföras även med kronofogdetjänstens

indragning. För övrigt medgåve Konungens befallningshavande,

att en stor del av de betänkligheter, som uttalats i dess utlåtande den 8

februari 1913, numera hävts genom i förslaget vidtagna ändringar.

Älvsborgs län: att själva organisationsspörsmålet borde kunna lösas

i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, om än detta

gåve anledning till tvekan och föranledde jämkningar. Sålunda syntes

det vara betänkligt att, medan länsmanslönerna ännu vore så små, lägga

exekutionsmålen på länsmännens eget ansvar. Det borde i avseende på

exekutiv försäljning av fast egendom fixeras, att landsfiskalen vore förrättningsman,

dock med Konungens befallningshavande lämnad rätt att

förordna annan. Allmänheten borde nämligen veta, vem som vore förrättningsman

i regel.

Från länsmännen borde dagboksutdragen gå direkt till landsfiskalen,

som skulle hava att efter skedd granskning sända dem med sitt memorial

till Konungens befallningshavande.

Värmlands län: att Konungens befallningshavande funne fögderiförvaltningskommitténs

förslag i alternativ III vara med vissa jämkningar

att föredraga framför de sakkunnigas förslag av år 1912, vilket ej innefattade

så stora fördelar, att det borde antagas.

Örebro län: att, om sistnämnda förslag lades till grund för en ny

organisation, därmed måste förbindas en förändrad organisation av länsstyrelserna,

så att dessa måtte få utsikt att förvärva dugligt folk. Genom

Bihang till Riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 176 käft. (Nr 211.) 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

kronofogdetjänstens indragning ock därav följande minskning i befordringsutsikter

vore möjligheten därtill väsentligt avskuren.

Västmanlands län: de sakkunnigas förslag rörande kronofogdeinstitutionens

upphävande syntes icke innebära en reformering till något

väsentligt bättre. Häradsskrivarna ginge ej i land med dem ålagda göromål,

och befordringsutsikterna hade försämrats. Någon besparing vore

ej att vänta av förslaget.

Kopparbergs län: att Konungens befallningshavande vore genom

generalpoststyrelsens och de centrala ämbetsverkens utlåtanden än mera

styrkt i sin förr uttalade mening om riktigheten av de organisationslinjer

de sakkunniga framställt och vilka icke borde frångås, så framt

icke alldeles särskilda omständigheter manade därtill, vilket enligt

Konungens befallningshavandes uppfattning ej vore fallet.

Gävleborgs län: att de sakkunnigas förslag icke innebure någon förstärkning

eller förbättring av lantregeringen och troligtvis bleve dyrare

än den nuvarande. De senare tiderna hade medfört en sådan ökning

av länsstyrelsens arbetsbörda, att det syntes oavvisligt att underkasta

länsstyrelsens organisation och löneförhållanden förnyad utredning i samband

med frågan om fögderiförvaltningens omorganisation och lönereglering.

Betänkligheterna vid att sålunda undanskjuta den senare frågan

måste vika för angelägenheten av att den slutliga organisationen måtte

bliva ändamålsenlig och varaktig.

Västernorrlands län: att Konungens befallningshavande ej vidare

kunde vidhålla sina tidigare anmärkningar emot de sakkunnigas förslag

om kronouppbördens upphämtande genom postverket utan biträdde numera

förslaget därom, även om fögderiförvaltningsfrågan icke nu löstes

enligt de sakkunnigas förslag. Men i huvudsak anslöte sig Konungens

befallningshavande nu till detta förslag, om det kunde genomföras utan

att befordringsutsikterna för vissa redan anställda tjänstemän förminskades.

Men nya arbetsområden skapades alltjämt och den dyra tiden

medförde, att en ny lönereglering även för länsstyrelsen snart erfordrades.

Landskamreraren i länet är reservant och avstyrker på anförda

skäl de sakkunnigas förslag.

Jämtlands län: att Konungens befallningshavande vidhölle sin

tidigare anslutning till de sakkunnigas förslag, vars genomförbarhet

vunnit ett bestämt stöd genom de senare avgivna utlåtandena utav

generalpoststyrelsen och de centrala ämbetsverken. Kronouppbördens upphämtande

genom postverket borde genomföras oberoende av fögderiförvaltningens

organisation, men medförde som konsekvens kronofogdetjänstens

indragning. Osäkerhetstillståndet för kronofogdar och läns
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

män, vilket ej borde få fortfara, vore än mera fördärvbringande för

ärendenas jämna gång med avseende på rekryteringen av tjänstemännen

inom landsstaten i sin helhet och särskilt beträffande de underordnade

tjänstemännen i länsstyrelsen. Det vore allt svårare att finna personer,

särskilt med jiiridisk bildning, villiga att bekläda de lägre tjänsterna i

länsstyrelsen. Dubblering vore nu understundom av nöden, och i Jämtlands

län hade lämpliga sökande till en andre länsnotarietjänst icke funnits,

likasom det tidtals varit omöjligt finna en vikarie för landssekreteraren.

De av de sakkunniga i promemorian till civilministern den 31

augusti 1916 angivna förändringar vore samtliga förbättringar.

Västerbottens län: att de rådande rekryteringssvårigheterna inom

landsstaten berodde av den tryckande ekonomiska ställningen för de

lägre land statstjänstemannen, för pensionärer och tjänstemäns änkor,

likasom därpå, att fögderiförvaltningens tjänstemän allt sedan den 31

december 1912 tillsattes blott på förordnande. Allt färre personer sökte

sig in på landstatsbanan, enär löneskalan för vissa andra statstjänstemän

ställde sig vida fördelaktigare. Åven om nuvarande organisation bibehölles,

vore rekrytering icke möjlig utan höjda löneförmåner. Fögderiförvaltningskommitténs

alternativ III och de sakkunnigas promemoria

den 31 augusti 1916 påkallade i ungefär lika grad löneförbättriug. Men

mest försvårande vore det interimistiska tillståndet. Obetingat tillrådde

Konungens befallningshavande, att frågan förelädes 1917 års riksdag,

och föresloge att linjerna i de sakkunnigas promemoria den 31 augusti

1916 följdes i allt väsentligt.

I organisatoriskt hänseende påfordrade Konungens befallningshavande,

att en andre länsbokhållarsyssla måtte i länet inrättas för att

jämte landsfiskalerna och häradsskrivarna deltaga i kontrollen av den

betydande medelsredovisning, som komme att enligt de sakkunnigas förslag

åläggas kronolänsmännen.

Norrbottens län: att Konungens befallningshavande, som i utlåtande

den 12 februari 1913 i huvudsak biträtt fögderiförvaltningskommitténs

alternativ III men dock även med vissa farhågor uttalat sympatier för

postverkets övertagande av kronouppbörden, lunne, att utsikterna för

genomförande av detta alternativ minskats till följd av generalpoststyrelsens

och de centrala ämbetsverkens utlåtanden till förmån för de sakkunnigas

förslag. Under vissa förbehåll förordade därför Konungens

befallningshavande detta förslag med hemställan, att de bägge landsfiskalernas

arbete i regel måtte förläggas till länsstyrelsens tjänstelokal.

Endast sålunda finge man rätt nytta av dem, helst deras distrikt bleve

så störa, att en å landsbygden bosatt landsfiskal icke utöver vad han

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

på tjänsteresor inhämtade kunde förvärva eu intim kännedom om annan

del av distriktet än sitt närmaste grannskap. Landsfiskalsinstitutet vore

enligt de sakkunnigas förslag så viktigt, att detta förslag vore orealiserbart

utan landsfiskalerna, detta sagt för den händelse någon till äventyrs

kunde vilja grunda organisationen uteslutande på länsmännen. Vad anginge

länsmännen, torde de enligt samma förslag bliva för mycket

bundna av kontorsarbete, vadan kravet på antingen ökat antal länsmanstjänster

eller ock på väsentligen förstärkt polisbevakning eller bådadera

vore oavvisligt. Då restantierna till följd av postverkets befattning

med uppDörden tydligen komme att växa, fordrades avsevärt skärpt påföljd

för försummad betalning av kronoutskylder.

B. I avseende på verkan av det förut berörda osäkerhetstillstdndet

inom landsstaten, som enligt flera länsstjmelsers mening medför, att

kompetensnivån hos de yngre tjänstemännen vore stadd i sjunkande,

samt den minskning i be for äring sutsikter, som vållades av de sakkunnigas

förslag om kronofogdetjänstens indragning, synas alla länsstyrelser vara

fullkomligt ense, vadan utöver vad i detta hänseende under A anförts

icke på denna punkt lär erfordras någon vidare redogörelse. Några anföranden

må dock återgivas. Sålunda anmärkes av Konungens befallningshavande
i

Hallands län: att ifrågavarande angelägenhet visserligen icke bättrades

genom höjda avlöningsvillkor, enär det vore befordringsutsikterna

som äggade de unge tjänstemännen att vinnlägga sig om ett dugligt

arbete. Få av de juridiskt bildade tjänstemännen hos länsstyrelsen

kunde avancera till landssekreterare eller landskamrerare. De ha nu

räknat på en kronofogdetjänst, som lämnar sin innehavare stor självständighet.

Länsnotarie- och länsbokhållarsysslorna vore goda såsom

övergångsplatser men icke som slutplatser.

i Örebro län: att icke blott främjandet av befordringsmöjligheterna

för yngre tjänstemän utan göromåiens oavlåtliga hopande inom länsstyrelserna

torde böra föranleda inrättande hos dem av särskilda föredragande

vid sidan av landssekreteraren och landskamreraren;

i Jämtlands län: att den under ärendets beredning i departementet

senast föreslagna ökningen av 400 kronor årligen för länsnotarie och

länsbokhållare visserligen vore behövlig men långt ifrån tillräcklig.

Löneförbättring vore ej detsamma som befordran. De sakkunniga hade

ock hänvisat till en växelverkan i befordringsavseende emellan länsstyrelserna

och de centrala ämbetsverken, något som väl vore nyttigt å

ömse håll men ingalunda tillräckligt. Då länsstyrelsernas stora arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211. *»9

börda i vår tid, trots att landshövdingarna nu mera än förr torde deltaga

i gör om ålen medelst avfattande av utlåtanden, utslag o. s. v.,

överstege avdelningschefernas, synnerligast landssekreterarens krafter,

vore tiden just nu inne att, oavsett den föreliggande organisationsfrågan,

vidtaga mått och steg för att bereda länsstyrelserna större möjlighet

att gå i land med sina uppgifter. I sådant avseende föresloge Konungens

befallningshavande att vid landssekreterarens och landskamrerarens

sida borde ställas en tjänsteman med i viss mån större befogenhet än

de nuvarande länsnotarierna och länsbokhallarna och med en avlöning i

mellangradsställniug jämförlig med vissa tjänstbefattningar i de centrala

verken. Åt de yngre bereddes därigenom en befordringsutsikt av stor

betydelse, på samma gång ett för handen varande verkligt behov fylldes.

Detta förslags genomförande vore ett oundgängligt villkor för den nu

åsyftade organisationens lyckliga genomförande.

i Norrbottens län: att det föreliggande förslagets genomlörande

komme att allvarligt äventyra rekryteringen av landssekreterar- och

landskamrerarbefattningarna samt med tiden befolka länsnotarie- och länsbokhållarplatserna

med äldre män, som hade framtiden bakom sig och

arbetade därefter. Ett sådant framtidsperspektiv vore förskräckande men

ofrånkomligt, om ej särskilda anordningar träffades till dess förebyggande.

En växelverkan med de centrala ämbetsverken vore nog i befordringshänseende

fördelaktig men måste förknippas med bestämmelser,

vilka hindrade, att de centrala verken behölle de bättre krafterna och

lämnade de sämre åt länsstyrelserna. Huvudstaden lockade alltid, och

Konungens befallningshavande vore förvissad, att effekten av förslaget

ej skulle bli tillräckligt gagnande för länsstyrelserna. I Norrbottens län

hade landssekreteraren, enligt t. f. landshövdingens mening, »dubbel

mansbörda». I anseende väl ej till antalet mål, men till deras innebörd,

hade arbetet under de 10 sista åren vuxit ofantligt, och den

lättnad, som kunde beredas genom ledighet från oväsentligare mål, vore

icke tillfyllest. Andra åtgärder fordrades, och då läge närmast till hands

att tänka på en andre landssekreterar- och en andre landskamrerartjänst.

Men dels skulle härav i förhållandet till de underordnade vållas slitningar,

dels borde de nya föredragandena, ehuru i viss mån självständiga,

underordnas de båda avdelningscheferna. Därför syntes bäst att

taga steget fullt ut och i länsstyrelsen inrätta en ny byrå med sin chef,

till vilken byrå kunde överföras en mängd mål från bägge de nuvarande

avdelningarna. Därav följde ingalunda behov av ökad personal i övrigt.

Genomfördes detta förslag i en del länsstyrelser, bleve ock befordrings
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

utsikterna föi de yngre tjänstemännen förbättrade. Enbart genom landsfiskalssysslan

bleve de det icke.

C.

lefoimen förekomma i utlåtandena vissa anmärkningar, som återgivas

med hänvisning i övrigt till vad under föregående rubriker härom åberopats.

Det yttras av Konungens befallningshavande i

Södermanlands län: att landsfiskalens tjänst borde inordnas i länsstyrelsen,

så att tjänstemannen komme helt under Konungens befallningshavandes

lydnad;

Östergötlands län: att landsfiskalen enligt planen skulle i själva

verket bli en motsvarighet till kronofogden, frånsett att titeln ändrats,

att han icke komme att få befattning med uppbörden samt att hans

distrikt vidgats. Sådan landsfiskalens verksamhet enligt det i departementet

utarbetade instruktionsutkastet gestaltade sig, vore tjänsten omöjlig

att sköta och betydelsen av landsfiskalens ställning såsom polischef

vore problematisk;

Kristianstads län: att landsfiskalen skulle bliva till avsevärt gagn

tör länet och att man icke kunde umbära två sådana tjänstemän, emedan

de exekutiva fastighetsauktionema på landsbygden vore mycket betungande.

Vad anginge uppgifterna för hans verksamhet, avstyrkte

Konungens befallningshavande, att han, såsom ifrågasatt vore, borde

taga omedelbar befattning med saköreslängder och bötesredovisning;

Hallands län: att en enda landsfiskal i ett län icke kunde vinna

den kännedom om personer och lokala förhållanden, att han i likhet med

do nuvarande kronofogdarna skulle förmå att tjäna allmänheten;

Alvsborgs län: att landsfiskalsdistnktens antal enligt de sakkunnigas

förslag syntes med avseende på åklagarväsendet vara för få, motsvarande

i medeltal 138,000 invånare och mera än fyra domsagor, samt att landsfiskalen

borde benämnas kronofogde;

Värmlands län: att Konungens befallningshavande ville avråda från

att bötesredovisningen lades på landsfiskalen. Snarare kunde bestyret

åläggas häradsskrivarna eller landskontoret;

Kopparbergs län: att landsfiskalsinstitutet vore av behovet synnerligen

påkallat, enär kronofogden, såsom de sakkunniga framhållit, med

hänsyn till utvecklingen kommit att intaga en helt annan ställning i

statsförvaltningen än förr och, sedan förslaget om postverkets anlitande

lör kronouppbörden framkommit, icke vidare hade någon plats i systemet;

Väster norr lands län: att landsfiskalens verksamhet borde vara ägnad

medföra en avsevärd förbättring av polis- och åklagarväsendet. Dock

önskade Konungens befallningshavande icke två distrikt, men två lands
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 311. 191

fiskaler med ett ock samma distrikt för tjänstgöring var helst det kunde

påkallas;

Jämtlands län: att en annan lämpligare titel måtte skapas för landsfiskalen;

framhållande Konungens befallningshavande, att landsfiskalens

verksamhet som åklagare torde böra göras beroende av Konungens befallningshavandes

förordnande;

Västerbottens län: att Konungens befallningshavande ville vits
orda,

att ifrågavarande tjänstemans verksamhet borde komma att medföra

avsevärda fördelar framför allt för polis- och åklagarväsendet å

landsbygden; att Konungens befallningshavande till fullo instämde i vad

de sakkunniga yttrat därom likasom Konungens befallningshavande jämväl

i övrigt kunde giva sin anslutning till de sakkunnigas förslag. Beträffande

landsfiskalstiteln föreslogs i stället benämningen polismästare,

och i fråga om antalet tjänstemän enligt det i departementet uppgjorda

förslaget förklarades, att Västerbottens län bleve försatt i bättre ställning

än enligt fögderiförvaltningskommitténs alternativ III.

i). Mantalsskrivningen å landsbygden hava de sakkunniga föreslagit

att i huvudsak verkställas av kronolänsmännen. Med avsende härpå

samt i fråga om härads skriv arens och kronolänsmannens tjänsteställning

har anförts av Konungens befallningshavande i

Stockholms län: att kronolänsmännen borde kunna övertaga ej blott

själva mantalsskrivningsförrättningen utan ock avfattande av stommen

och längdens komplettering, en anordning, varigenom länsmännens ansvarskänsla

skärptes; ävenledes vore nyttigt för kontrollen, att länsmannen

finge uppgöra pensionsförteckningen;

Kronobergs län: att länsmännen genom mantalsskrivningsbestyret

bleve än mera bundna vid kontorsgöromålen;

Kristianstads län: att om häradsskrivarna, såsom man kunde antaga,

bleve för mycket förtyngda av arbete, antalet tjänstemän kunde ökas;

Göteborgs och Bohus län: att länsmännen väi torde kunna övertaga

mantalsskrivningsbestyret, men att, om häradsskrivarna ålades uppbördsredogörelsen,

tiden för restlängdens utskrivning, eller från den 5 till

och med den 31 december, vore för kort;

Älvsborgs län: att häradsskrivarna, om bötesredogörelsen lades å

landsfiskalen, borde kunna gå i land med övriga dem tillämnade göromål;

att åtskilliga betänkligheter väl mötte mot att länsmännen skulle

ombesörja mantalsskrivningen, men att dessa betänkligheter sannolikt

vore av övergående natur och kunde övervinnas;

Värmlands län: att det ej vore tillrådligt lämna mantalsskrivningen

åt länsmännen, enär oavsett olägenheten av att binda dem mera än

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

nödigt vid kontorsarbete, mantalsskrivningen borde verkställas helst av

samma person som debiterar;

Jämtlands län: att mantalsskrivningen kunde hindra länsmännens

polistjänst, men att deras kompetens för arbetet väl räckte till. I övrigt

vore anordningen ett provisorium, enär hela det civila registreringsarbetet

borde snart omläggas till större tillförlitlighet, en anordning,

varpå man dock icke nu kunde inlåta sig. En viss fara förelåge nog

med avseende på länsmännen såsom man talsskri vningsförrättare, om

hinder av trängande polisgöromål plötsligt uppstode. För sådant fall

borde, såsom de sakkunniga föreslagit, en särskild mantalsskrivningsförrättare

kunna förordnas;

Västerbottens län: att länsmännen utan anmärkning gjort mantalsskrivningen

i lappmarksfögderiet. Dock vore särskilt genom folkpensioneringens

tillkomst en omläggning av mantalsskrivningsväsendet inom

en ej avlägsen framtid att motse. Frågan vore därför nu att betrakta

som ett provisorium.

E. Beträffande krono! änsmännens kompetens framhålles från flera

håll, att denna måste höjas, och det har exempelvis från Västerbottens

län påståtts, att så måste ske, även om kronofogdetjänsten, enligt fögderiförvaltningskommitténs

alternativ III, bibehölles, eftersom exekutionsväsendet

avsetts att läggas på länsmännen. Behovet av sålunda ökad

kompetens borde ej föranleda någon examen vid högskola, utan saken

kunde ordnas medelst en reform av nuvarande länsmansexamen huvudsakligen

enligt nämnda kommittés förslag. Om en av staten föranstaltad,

praktisk lärobok i juridiska ämnen bleve tillgänglig, kunde studierna

underlättas och vid examen inför någon lämpligen sammansatt kommission

tillförlitlig visshet vinnas om nödiga insikter hos den examinerade.

F. I fråga om de av de sakkunniga föreslagna lönerna göras anmärkningar

från de flesta län, i allmänhet gående ut på, att lönesatserna

vore för låga. Beträffande landsfiskalen erinrar således Konungens befallningskavande

i Kristianstads län, att hans tjänstgöringspenningar

måste sättas till 2,000 kronor, på det att länsnotarier med 1,500 kronor

i tjänstgöringspenningar måste finna anledning mottaga förordnande på

iandsfiskalstjänst. Och Konungens befallningshavande i Jämtlands län

anmärker, att landsfiskalens lön måste överstiga häradsskrivareris. Tämligen

enstämmigt framhålles, att länsmännens löner satts för låga i de

sakkunnigas förslag. Däremot lämnas löneförslaget rörande häradsskrivarna

i allmänhet utan anmärkning. Förbättring påyrkas ock i flera

utlåtanden beträffande lönerna för länsstyrelsens underordnade tjänstemän,

enkannerligen landskanslister och landskontorister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11)8

Kung!. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 2It.

G. Vidare beröras i några av utlåtandena enskilda detaljer, såsom

i fråga om lantpolisväsendet, vilket Konungens befallningsliavande i Alvsborgs

och Jämtlands län önska se löst i sammanhang med organisationen

av fögderiförvaltningen; om kontrollen, varom i Konungens befallningshavandes

i Kopparbergs län utlåtande anmärkes, att de sakkunnigas

förslag därutinnan innefattade sådana fördelar, att Konungens befallningshavande

utan varje tvekan förordade detsamma, samt beträffande

exekutionsmålen, i vilket avseende Konungens befallningsliavande i Alvsborgs

län framhåller, att det bör fixeras, att landsfiskalen vore förrättningsman

i det fall att fast egendom skulle försäljas annorstädes än å

landskansli et, dock med Konungens befallningsliavande förbehållen rätt

att förordna annan man.

I!. Slutligen är att märka, hurusom länsstyrelserna ifråga om övergängen

till den nya organisationen uttala rätt divergerande meningar.

Konungens befallningsliavande i Södermanlands, Kristianstads, Göteborgs

och Bohus samt Norrbottens län framhålla sålunda, att reformen bör

genomföras på en gång, vilken åsikt synes vara biträdd jämväl av

Konungens befallningsliavande i Örebro län med tillägg att reformen

möjligen skulle lättare genomföras successivt, och av Konungens befallningshavande

i Jämtlands län, som dock finner det motbjudande att

under en följd av år lämna avlöning till en stor grupp av kronofogdar

utan att man tillgodogör sig något arbete av dem. Däremot förordas

en successiv övergång i likhet med vad kammarkollegium och statskontoret

ifrågasatt av Konungens befallningsliavande i Alvsborgs,

Kopparbergs och Gävleborgs län.

25

Bihang till riksdagens protokoll löIt. 1 samt. tfa käft. (Kr 2il.)

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kung}. Majds Nåd. Proposition Nr 211.

Bilaga C.

Uträkning av kostnaden för icke flyttningsskyldiga kronofogdars överflyttande

på indragniagsstat.

Utnäm-

nings-

o

ar.

Belopp å

indragningsstat:

Län.

Fögderi.

Kronofogdens namn.

Lön och

tjänst- görings- pen- ningar.

llders-

tillägg.

Sporte 1- ersättning.

Summa.

1

Stockholms.........

Svartsjö .....................

Erik Johan Norman *) .........

1903

4,000

500

450

4,950

—

Västra........................

Edvard Fredrik Fries............

‘Va 1900

4,000

500

790

5,290

—

>» .........

Norra Roslags ............

Carl Wilhelm Sundberg.........

1890

4,000

500

750

—

5,250

1

» .........

Södertörns.............. ...

Johan Ludvid Hofman-Bang*)

/ (1896)1

t 1907 /

4,000

500

4,330

-

8,830

—

j Uppsala ............

Mellersta....................

Per Jakob Åström...............

1889

4,000

500

990

—

5,490

—

I

1 » ............

Örbyhus.....................

Janne Fredrik Ljungdahl.....

1889

4,000

500

1,130

—

5,630

—

» ............

Olands........................

Carl Josef Lindgren ............

1897

4,000

500

290

—

4,790

—

Södermanlands ...

Nyköpings ..................

Lauritz Carl Vilhelm Bökman

1892

4,000

500

780

—

5,280

—

»

Vingåkers ..................

Carl Mauritz Hall ...............

1886

4,000

500

1,300

—

5,800

—

»

Rekarne .....................

Per Edvard Andersson .........

1896

4,000

500

650

—

5,150

—

Östergötlands......

Kinda och Ydre h:ds ...

Hugo Peter Vilhelm Petersén*)

1904

4,000

500

390

—

4,890

—

»

Åkerbo m. fl. h:ds.......

Hugo Viktor Ygberg............

1882

4,000

500

600

—

5,100

—

»

Finspånga läns h:d ......

Samuel Verner Lundgren*) . .

1905

4,000

500

680

—

5,180

n

Björkekinds m. fl. h:d...

Karl Edvard Lindvall............

1898

4,000

500

1,510

—

6,010

—

»

Lysings » » ...

Jakob Edv. Samuel Cnattingius

1892

4,000

500

400

—

4,900

—

.

Aska, Dals » » ...

Johan Carl Emanuel Arpi.....

1890

4,000

500

970

—

5,470

—

Jönköpings.........

T veta, Vista » » ...

Gustaf Adolf Andrén*).........

1907

4,000

500

770

—

5,270

—

» .........

Norra och Södra Vedbo

Axel Albrecht Ehrengranat*)

1901

4,000

500

460

—

4,960

—

» .........! Östra h:ds..................

Thor Gustaf Landegren.........

Va 1900

4,000

500

600

—

5,100

— |

Transport

76,000

9,500

17,840

-

103,340

—

*) Skyldig att vid 67 års ålder avgå med pension.

**) Beräknad efter uppgift om sportler för åren 1908—1912.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

195

Län.

Fögderi.

Kronofogdens namn.

Belopp å indragningsstat:

Utnäm-

nings-

år.

Lön och

tjänst- görings- pon- ningar.

Aldcrs-

tillägg.

Sportel-

orsättning

1

Summa.

76,000

9,500

17,840

—!

103,340

i

1897

4.000

500

160

—

4,660

—

1891

4,000

500

280

—

4,780

—

1892

4,000

500

80

—

4,580

—

1894

4,000

500

70

—

4,570

—

1882

4,000

500

210

—

4,710

—

1899

4,000

500

310

—

4,810

—

1884

4,000

500

800

—

5,300

—

1899

4,000

500

770

—

5,270

—

1890

4,000

500

570

—

5,070

—

1886

4,000

500

860

-

5,360

—

1905

4,000

500

610

—

5,110

—

1886

4,000

500

1,140

—

5,640

—

1898

4,000

500

190

—

4,690

—

1903

4,000

500

440

—

4,940

—

1907

4,000| 500

1,550

—

6,050

—

1893

4,000 500

1,730

—

6,230

—

1903

4,000

500

1,030

—

5,530

—

1889

4,000

500

1,340

—

5,840

—

1904

4,000

500

1,150

—

5,650

—

1896

4,000

500

700

—

5,200

—

/ (1886)1

\ 1894 /

4,000

500

780

—

■5,280

—

26/s 1900

4,000

500

660

—

5,160

—

1891

4,000

500

240

—

4,740

—

2. 1900

4,000

500

1,210

—

5,710

-

/ (1888)1

\ 1899 l

4,000

500

700

—

5,200

—

1905

4,000

500

780

—

5,280

—

f (1891)

\S6/el900

} 4,000

i 500

910

5,410

/ (1895) 1

\ 1902

4,000

500

880

—

5,380

—

188,000 23,500 37,990 -

! 249,490

1-

Jönköpings.

»

Kronobergs.

Kalmar ..........

» ..........

Gottlands .......

Blekinge..........

Kristianstads ....

» ....

Malmöhus .......

» .......

» .......

Hallands..........

Göteborgs o. Bohus

Älvsborgs ......

» ......

Skaraborgs ......

Västra härads ........

Västbo » .........

Konga » .........

Uppvidinge hals ......

Kinnevalds m. fl. h:ds

Allbo hals ...............

Sunnerbo h:ds .........

Tuna läns o. Sevede h:ds

Norra Möre o. Stranda »

Södra Möre h-.ds ........

Södra ......................

Västra.....................

Norra Åsbo m. fl. hals

Ingelstads » »

Oxie och Skytts li:ds

Frosta och Färs »

Ljunits m. fl. h:ds...

Rönnebergs » » ...

Laholms .................

Inlands ..................

Värmlands ..

Kullings ........

Sundals ........

Norra Vadsbo

Södra Vadsbo

Sköfde.........

Bame ...........

Mellansysslets

Jösse .......

Transport

Uno Magnus Lindeblad.........

Carl Harder von Mentzer....

Per Emil Otto Ekedahl........

Carl Johan Axel von Schantz

August Sjögren ..........

Vilh. Gustaf Emil Hj alm Modée

Carl Rudolf Fagerholm ..

Jakob Gustaf Odencrantz

Rudolf Aehates Bergman

Carl Edvard Eriksson.....

Johan Herman Bachér*)

Olof Gustaf Söderlund ..

Birger Albert Ljungberg

Assar Carl Anund Bergengren*)

Olof Magnus Gustaf Olsson*)

Nils Georg Witthoff .........

Philip Ludvig von Plåten*)

Carl Jakob Emanuel Möller

Patrik Leonard Forsbäck *)

Johan Claes Viktor Holme

Carl Gunno Vilhelm Almgren

Tage Harald Amandus v. Schéele

Gustaf Vilhelm Höijer ........

Johan Albert Tomtlund ......

Reinhold Molander*)...........

Janne Fredrik Stenström*) ..

Karl Oskar Hammarberg*) ..

Transport

*) Skyldig att vid 67 års ålder avgå med pension.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Utnäm-

Belopp å

indragningsstat:

Lön och

tjänst- görings- pen-

Län.

Fögderi.

Kronofogdens namn.

nings-

0

ar.

o

Ålders-

tillägg.

Sportol-

ersättning.

Summa.

ningar.

Transport

188,000

23,500

37,990

249,490

Värmlands.........

Frykdals.....................

Herman Undén*)..................

1 (1901)

\22/6 1 906

} 4,000

500

1,020

—

5,520

—

Västmanlands......

Västerås .....................

Torsten Vilbelm Kalén.........

/ (1893)

\16/el900

| 4.000

500

1,240

—

5,740

>» ......

Kungsör.....................

Alex.FredrikEdu.AugustFunek

35/s 1900

4,000

500

820

_

5,320

»

Bergslags ........

Johan Viktor Lange

1895

4,000

500

1,390

_

5,890

» ......

Salbergs-Väsby ...........

Johan Vilbelm Lind*) .....

1905

4,000

500

1,160

_

5,660

Kopparbergs ......

Hedemora ......

Karl Axel Bladin ...............

1898

4,000

500

3,170

_

7,670

1

»

Nedan Siljans ...........

Otto Ulrick Essaias Collin*)..

1904

4,000

500

840

_

5,340

Gävleborgs.........

Gestriklands ...............

Knut Georg Anjou...............

1894

4,000

500

1,440

_

5,940

_

» .........

Södra Hälsinglands ......

AndersLaur.Fr.Emil von Schultz

1895

4,000

500

1,480

_

5,980

_

)) .........

Norra Hälsinglands ......

Carl Atle Mauritz von Kehausen

1884

4.000

500

1,220

5,720

Västernorrlands...

Medelpads östra .........

Erik Fredrik Engelstedt .....

1889

4,000

500

2,140

—

6,640

—!

»

Medelpads västra......

Carl Alfred Ljungberg*)

/ (1900)1

1 1907 /

4,000

500

1,350

—

5,850

~

It '' ''

S:a Ångermanlands övre

Teodor Ödmark *) .........

1903

4.000

500

1,780

6,280

»

N:a Ångermanlands övre

Kobert Westman*)

1905

4,000

500

940

—

5,440

_

Västerbottens......

Skellefteå ...............

Alarik Dalqvist*)..................

/ (1897)1

l 1904 /

4,000

500

1,370

—

5,870

!

Norrbottens ......

Kalix ............

Nils Martin Wiedholm .........

1899

4,000

500

980

-1

5,480

’

Summa 1

- 1

252,000 31,500 60,330

J|

343,830

—1

*) Skyldig att vid 67 års ålder aygå med pension.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

197

Bilaga D.

Uppgift ä inom departementet uträknad nettobehällning av flyttningsskyldiga

kronofogdars sportler enligt 1878 ars lönereglering. *)

Län.

fögderi.

Kronofogdens namn.

Utnäm-

nings-

år.

!

Sportel- ersättning. 1

Stockholms............

Mellersta Koslags...........

C. F. Dahlgren.................................

1 (1907) 1

\ 1909 /

960

-!

» ...........

Vaxholms . . ..................

C. A. A. Hägg................................

1 (1903) 1

\ 1910 /

2.230

—j

| Uppsala ...............

Södra ..........................

J. B. Wadstein.................................

f (1908) 1

\ 1909 /

530

Östergötlands.........

Vifolka m. (1. h:ds .........

E. A. Myrin ...................................

1 (1907) 1

t 1909 /

910

i

» .........

Hammarkinds h:ds .........

N. 0. C. Leth .................................

1911

840

—

1

; Jönköpings............

Östbo .........................

C. 0. Helmer..................................

1910

570

—

| Kalmar ...............

Tjusts........................

G. Lindeberg.................................

/ (19011 \

\ 1911 r

1,040

—i

») ...............

Aspelands m. fl. hals ......

J. E. Lagström.................................

1910

440

—|

» ...............

Ölands.........................

N. G. G. Berggren ..........................

1910

450

— 1

[ Blekinge...........

Östra ...........................

C. E. Sandstedt.................................

1912

1,100

— j

j Kristianstad .......

Ö. och V. Göinge............

C. H. Areskoug................................

1912

—

|

» .........

Vinands m. fl. kds ........

L. A. C. Sjöström.............................

1911

530

—

1 Malmöhus ............

Luggude h:ds..................

A. E. Camp ....................................

1 (1908) \

\ 1909 J

2,740

» ...........

Torna och Bara kds ......

N. Linder .......................................

1911

1,440

—j

Hallands...............

Halmstads...................

0. E. Ehnbom .................................

1910

580

-|

» ...............

Varbergs.......................

J. E. V. Willner ..............................

1910

780

—

Göteborgs o. Bohus

Göteborgs .....................

S. Ljunggren....................................

f (1888) i

i 1910 |

2,930

!

“

Orusts och Tjörns............

J. V. Hallensten ..............................

1911

450

—

»

i Sunnervikens..................

C. H. G. J. Wickbom........................

f (1905) 1

\ 1911 1

1,390

—!

»

Norrvikens........ ............

J. G. E. Ekström .............................

1911

760

—

1

Transport

—

| 20,670

H

Anm. Samtliga flyttningsskyldiga kronofogdar äro skyldiga att vid 67 års ålder avgå med pension.

*) Beräknad efter förhållandena åren 1908—1912.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Utnäm-

—

Län.

Fögderi.

Kronofogdens namn.

nings-

Sportel

år.

ersättning.

j Transport

_

20,670

!

Älvsborgs ...........

Vane ...................

K. F. V. Svensson ...........................

1 0902) 1

1 1910 f

1,770

—

” .............

Marks .........................

Ii. A. Rosell ...................................

1 (1908) 1

t 1909 f

640

—j

»

Vedbo .................

0. A. Frändén ..................

/ (1905) \

\ 1910 /

700

—;

Skaraborgs ............

Vartofta........................

E. Edengren ....................................

1910

1,060

—

»

Skara ...........................

C. J. G. Bohman.............................

1 (1901) 1

t 1911 /

840

—

Värmlands .........

Östersysslets ... .

G. H. Nyström................................

1910

880

—

» ............

Älvdals .......................

G. A. Lind...................................

1 (1908) 1

\ 1912 /

1.190

—

Örebro.................

Ö. Närkes ...........

A. Lilja ...................

1910

780

—''

»

V. Närkes .........

K. R. Norsell............

j (1903) \

1,360

1 1912 /

0

Nora ...............

1912

J (1906) 1

l 1909) /

760

1,840

|

Kopparbergs .........

Faluns .................

H. A. Bohm ....................

I

» .........

Ovan Siljans ........

A. 0. M. Olsson ......

1911

1910

1,270

1,260

»

Vesterdals .....................

J. E. G. Lyckholm .......................

»

Väster Bergslags

Hj. Rosberg ....................................

1911

2,280

—

Gävleborgs............

Västra Hälsinglands .......

P. E. Sidenvall................................

I (1908) \

t 1909 /

1911

1,380

Jämtlands .........

Norra ..........................

A. Wettermark................

1,090

” ...........

Västra..........................

0. F. Tengvall ................................

/ (1907) i

\ 1909 /

1,170

»

Södra ............

1910

1910

( (1908) (!

600

2,500

1,070

Västerbottens.........

Umeå ..

U. G. Hellgren ...........

»

Lappmarks.................

B. Hellebenr ..............

1

\ 1909 f

Norrbottens .........

Piteå ...............

H. Lönner ...................

1912

1910 1

a

Torneå...........................

3. Svanström....................................

870

Summa

- |

45,980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga E. Rikets indelning i landsfiskals-, häradsskrivaroch

kronolänsmansdistrikt.

Anm.

Vid jämförelse emellan den nuvarande och den föreslagna indelningen visar sig här och var en

brist på överensstämmelse emellan de å ömse sidor lämnade sifferuppgifter. Denna brist hanel

från de primäruppgifter, som varit för departementet tillgängliga.

Skiljaktigheten är skäligen obetydlig och inverkar i varje fall icke på indelningsförslaget,

sådant det framträder i tabellen.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Rikets indelning i landsfiskals-, härads
Stock
(Hela

länet ett

nuvarande indelning’.

Fögderier.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folkmängd

den sl/i2

1912.

Liinsmansdistri

k t.

Benämning.

| Areal

1 i kv.

nymil.

1 Folk- mängd

den 81/ia

| 1912.

Frösåkers härads norra distrikt

3,67

4,322

Frösåkers härads södra distrikt

6,62

9,387

Väddö och Häfverö skeppslag

3,28

7,952

Närdinghnndra härad.....................

6,80

8.987

Sjuhundra härad...............

...............

2,91

5,103

Lyh undra härad ............

3,18

5,001

Bro och Vätö skeppslag.................

2,29

4,877

Frötuna och Länna skeppslag

3,92

8,214

Norra Koslags

1 i Mellersta Koslags

1 ! Svartsjö

I

20.37

30.648

i

12, so 23.195

4.oc

26.171

1 Färentuna härad

1 | Sollentuna härad

!

2,131 7,207

j 1,93 j 18,964

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kung]. May. ts Nåd. Proposition Nr 211.

201

skrivar- och kronolänsmansdistrikt.

Bilaga E.

holma län.

landsfiskalsdistrikt.)

Före s läge

ii in

delning.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

1 Antal.

1

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

don 31/ia

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- 1

mängd 1

den S1/i2

1912. |

1

Frösåkers, omfattande Frösåkers hä- rads norra och södra länsmans- distrikts nuvarande områden.........

10,29

13,709

''

i

Väddö, omfattande Väddö och Häfverö

skeppslags länsmansdistrikts nuva-

3,28

7,952

i

Närdinghundra, omfattande Närding- hundra härads länsmansdistrikts nu-

6,80

8,987

1

Norra Roslags omfattar

motstående 3 länsmans- distrikt ....................

20,87

30,648

|

i

Vätö, omfattande Bro och Vätö skepps- lags länsmansdistrikts nuvarande

område samt Söderbykarls och Es-

4,17

7,854

i

Sjuhundra, omfattande Sjuhundra hä- rads länsmansdistrikts nuvarande

område samt Lohärads, Malsta och

4,15

7,127

i

Frötuna, omfattande Frötnna och

Larma skeppslag länsmansdistrikts

3,9 2

8,214

i

Långhundra, omfattande västra fög- deriets norra länsmansdistrikts nu- varande område samt Skånella och

3,97

6,173

1

Mellersta Roslags omfat- tar motstående 4 läns- mansdistrikt .............

16,21

29,368

i

Sollentuna, omfattande Sollentuna hä- rads länsmansdistrikts med Sund- bybergs köping nuvarande område

1,98

18,964

därav i:

Sundbybergs köping...... 5,266 inv.

9

1

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 1/6 höft. (h) 211.)

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

N u v

arande indelning.

P ö g d e r i (

r.

L än smansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den #1/i2

1912.

1

Vaxholms....................

10,24

47,826

i

Åkers skeppslag ...........................

3,68

6,145

i

Danderyds skeppslag .....................

2,16

32,268

i

Värmdö skeppslags norra distrikt ....

| 4,40

9,413

i

Värmdö skeppslags södra distrikt ....

1

1

Södertörns ..................

18,87

42,163

i

Svartlösa härads södra distrikt.........

4,17

10,129

i

Svartlösa härads norra distrikt.........

0,64

8,575

i

Sotholms härads södra distrikt.........

3,58

7,777

i

Sotholms härads norra distrikt........

5.68

’ 7,285

i

Öknebo härad ..............................

4,30

8,397

1

|

.

•

s. 203 Kontrollera mot PDF

Antal.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

203

Föreslagen indelning.

Länsmansdistrikt.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/i2

1912.

Erlinghundra, omfattande västra fög- deriets västra länsmansdistrikts nu- varande område samt Norrsunda,

Hammarby och Fresta socknar......

3,03

8,576

Vallentuna, omfattande västra fögde- riets östra länsmansdistrikts nuva- rande område samt Orkesta och Val- lentuna (huvuddelen) socknar.........

3,96

6,334

Solna, omfattande Solna socken ......

0,20

16,736

Danderyds, omfattande Danderyds

skeppslags länsmansdistriks nuva- rande område (Djursholms stad,

Lidingö och Stocksunds köpingar

häri inberäknade), med undantag av

Solna socken..............................

1,96

15,532

därav i:

Djursholms stad ......... 3,811 inv.

Stocksunds köping ....... 1,042 »

Lidingö köping............ 5,410 »

Åkers, omfattande Åkers skeppslags

länsmansdistrikts nuvarande område

3,68

6,145

Värmdö norra, omfattande Värmdö

skeppslags norra länsmansdistrikts

nuvarande område........................

|

( 3,539

Värmdö södra, omfattande Värmdö

skeppslags södra länsmansdistrikts

nuvarande område ......................

] 4,40

( 5,874

Sotholms norra, omfattande Sotholms

härads norra länsmansdistrikts nu- varande område ........................

5,68

7,285

Fögderier.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

Sollentuna omfattar motstående

2 länsmansdistrikt

....................

Vaxholms, omfattar motstående

3 länsmansdistrikt.

..................

5,56

6,12

27,540

38.602

s. 204 Kontrollera mot PDF

Antal.

204

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 211.

Nuvarande indelning.

Fögderier.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folkmängd

den S1/ia

1912.

Länsmansdistrikt.

Ben

åmning.

Areal

i ky.

nymil.

Folkmängd

den 31/i2

1912.

Västra .

11,35

21,083

Norra distriktet ............................

3,82

5,145

Västra distriktet ...........................

2,56

5,656

Södra distriktet.........

2,36

5,833

Östra distriket..............

3,11

4,449

s. 205 Kontrollera mot PDF

Antal.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

205

Töreslagen indelning.

L ä n s m a n s d i s t r i k t.

Fögderie

r.

| Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/ia

1912.

ö

BO

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/ia

1912.

1

Sotkolms södra, omfattande Sotholms

härads södra länsmansdistrikts med

Nynäshamns köping nuvarande om- råde ........................................

3,58

7,777

1

Södertörns östra omfat- tar motstående 5 läns- mansdistrikt.............

17,84

30,620

därav i Nynäshamns köping

2,148 inv.

i

Färentuna, omfattande Färentuna hä- rads länsmansdistrikts nuvarande

område.....................................

2,13

7,207

i

Nacka, omfattande Svartlösa härads

norra länsmansdistrikts med Salt- sjöbadens köping nuvarande område

0,64

8,575

Därav i Saltsjöbadens köping

2,527 inv.

i

Tumba, omfattande Svartlösa härads

södra länsmansdistrikts nuvarande

område .....................................

Öknebo, omfattande Öknebo härads

länsmansdistrikts nuvarande område

4,17

4,30

10,129

8,397

1

Södertörns västra omfat- tar motstående 4 läns- mansdistrikt.............

11,24

34,308

i

21

•

6

s. 206 Kontrollera mot PDF

Antal.

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Nuvarande

Fögderier.

Benämning:.

Areal

i kr.

nymil.

Folkmängd

den sl/i2

1912.

Södra

12,79

21,811

1

1

1 Mellersta......

1 Örbyhus ........

Olands..

14,94

24,642

1

1

1

1

1

1

15,38

32,250

1

1

1

1

1

13,13

19,863

Uppsala

(Hela länet ett

indelning.

Länsmansdistrikt.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

Håbo härad ...........................

2,75

4,588

Bro härad.........................

2,31

3,026

Trögds härads sydöstra del ............

2,05

2,894

Trögds härads nordöstra del

3,02

5,236

Åsunda härad..........................

2,66

5,567

Lagunda härad...................

2,12

4,267

Hagunda härad.........

3,45

4,754

Ulleråkers härad .......

2,52

4,873

Bälinge härad .........

2,62

3,592

Vaksala härad .........

1,46

3,666

Easbo härad.....................

2,7 7

3,490

Tierps tingslags distrikt...............

4,63

9,465

Vesslands och Tolfta distrikt

3,08

4,355

Älfkarleby distrikt .......

2,30

9,833

Yendels tingslags distrikt

1,69

2,738

Norunda härad ..........

3,68

5,859

Olands tingslags distrikt.................

4,87

7,710

Löfsta tingslag............

5,11

6,481

Film3 och Dannemora tingslag.........

3,15

5,672

s. 207 Kontrollera mot PDF

Antal.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

207

län.

landsfiskalsdi strikt.)

Föreslagen indelning.

Länsmansdistrikt.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folkmängd

den sl/i2

1912.

Fögderier.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

i

Håbo distrikt, omfattande Håbo och

Bro härad samt av Trögds härad

Hacksta, Löt, Villberga och Husby-

sjutolft socknar..........................

6,13

10,540

i

Åsunda distrikt, omfattande Åsunda

härad samt Trögds härads övriga

socknar ....................................

6,06

10,771

1

i

Lagunda distrikt, omfattande Lagunda

och Hagunda härad.....................

5,57

9,021

i

Ulleråkers distrikt, omfattande Bälinge

och Ulleråkers härad ..................

5,14

8,465

i

Yaksala distrikt, omfattande Yaksala

och Kasbo härad .......................

4,23

7,156

i

Olands distrikt, omfattande Olands

förra tingslag..............................

4,87

7,710

1

i

Löfsta distrikt, omfattande Löfsta förra

tingslag ....................................

5,11

6,481

i

Dannemora distrikt, omfattande Films

och Dannemora förra tingslag, samt

3,15

5,672

i

Vendels förra tingslag.....................

1,69

2,738

i

Norunda härad..............................

3,68

5,859

i

Tierps förra tingslag (Tierp och Söder-

fors socknar)..............................

4,63

9,465

i

Vesslands och Tolfta socknar............

3,08

4,355

i

Älfkarleby socken...........................

2,30

9,833

1

12

o

O

Enköpings, motsvarande

motstående 3 länsmansdistrikt

.........

Uppsala, motsvarande

motstående 5 länsmansdistrikt

med un

dantag av Yendels förra

tingslag ..............

örbyhus, motsvarande

motstående 4 länsmansdistrikt

jämte

Yendels förra tingslag

18,36

30,332

22,50

15,38

35,484

32,250

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Söderman
(Hela

länet ett

2T u v

yrande

indelning1.

Fögderie

r.

Liinsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

! 1

Nyköpings ..................

20,85

37,495

i

Jönåkers.................... .........

9,47

19,043

i

i

Eönö ......................

6,16

9,894

i

Hölebo....................................

5,22

8,558

1

Gripsholms..................

13,44

23,946

i

Åkers ........... ..........

4,50

7,759

i

Selebo..........................................

3.81

7,140

i

Daga ..................

5,07

9,047

| i

Eekarne .....................

10,47

21,965

i

!

1 9 £,«•>

i

Väster-Eekame.....................

3,83

9,383

i

Vingåkers ..................

22,15

51,002

i

Oppunda härads västra distrikt... .....

5,20

12,443

i

» » mellersta distrikt ...

5,30

9,765

i

» » östra distrikt.........

5,os

14,603

i

Villåttinge.......

6,5 6

14,191

4

12

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

209

lands län.

landsfiskalsdistrikt).

Föreslagen indelning.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

1

| Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i tv.

nymil

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

i

Jönåkers härads östra distrikt om-

fattande Nikolai, Bärbo, Nykyrka,

Stigtomta, Halla, Bergshammars

och Tunabergs socknar av Jönåkers

härad .......................................

4,io

10,826

i

Jönåkers härads västra distrikt om-

fattande Tuna, Lunda, Kila och

Björkviks socknar av Jönåkers härad.

5,37

8,217

i

Rönö distrikt (oförändrat)...............

6,16

9,894

i

Nyköpings, omfattande

motstående 4 länsmans-

i

Hölebo » ( » )...............

5,2 2

8,558

distrikt ..................

20,86

37,495

i

Åkers distrikt (oförändrat)...............

4,66

7,759

i

Gripsholms, omfattande

i

Selebo » ( » )...............

3,81

7,140

motstående 3 länsmans-

i

Daga » ( » )...............

5,07

9,047

distrikt ..................

13,44

23,946

i

Villåttinge distrikt (oförändrat).........

6,66

14,191

i

Öster-Bekame distrikt (oförändrat) ...

6,64

12,582

i

Rekame, omfattande mot-

stående 3 länsmans-

i

Väster-Rekarne distrikt (oförändrat)...

3,83

9.383

distrikt ..................

17,03

36,156

i

Oppunda härads västra distrikt (oför-

ändrat) ....................................

5,20

12,443

därav i Vingåkers municipalsam-

hälle........................... 709 inv.

i

Oppunda härads mellersta distrikt

(oförändrat).................................

5,30

9,765

i

Oppunda, omfattande

i

Oppunda härads östra distrikt (oför-

motstående 3 länsmans-

ändrat)......................................

5,09

14.603

distrikt .................

15,59

36,811

13

4

Fögderier.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft. (Isr 211.)

27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Östergöt(Hela

länet ett

Hav

a r a i

d €

indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

i t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

>

sj

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

i

Enda och. Tdre härads..

23,50

26,244

i

Enda härads södra distrikt ............

8,38

10,888

i

Enda härads norra distrikt..........

5,90

7,629

i

Ydre härads södra distrikt...............

> 9.22

7,727

i

Ydre härads norra distrikt...............

i

Åkerbo, Bankekinds och

Hanekinds härads......

10,18

22,600

i

Bankekinds härad.................

5,64

11,731

i

Åkerbo härad............

1,83

3,216

i

Hanekinds härad ...................

2,71

7,653

i

Vifolka, Yalkebo och Gull- bergs härads ........ ...

10,85

26,628

i

Gnllbergs härad.......................

3,01

6,163

i

Vifolka härad.................................

3,73

12,862

i

Valkebo härad ..............................

4.ii

7,603

i

Lysing® och Göstrings

härads.....................

11,21

24,384

i

Lysings .......................................

4,56

9,708

i

Göstrings ..................

6,65

14,676

i

Hammarkinds och Skär- kinds härads ............

13,69

22,587

i

Skärkinds härad ...

3,51

5,227

i

Hammarkinds härads västra distrikt..

} 7,08

12,449

i

Hammarkinds härads södra distrikt...

Björkekinds, Östkinds,

Lösings, Bråbo och

Memmings härads......

i

Hammarkinds härads östra distrikt...

3,10

4,911

i

13,24

28,237

i

Lösings härad ..............................

1,82

5,077

i

Memmings härad...............,...........

1,84

6,797

i

Bråbo härad .................................

3,72

*) 5,447

i

Björkekinds härad...........................

2,25

4,520

i

Östkinds härad............................

3,61

6,396

*) Efter från raknande av inv. i Östra Eneby s:n, 8,657, som år 1915 inkorp. med Norrköpings stad.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 211.

211

lands län.

landsfiskalsdistrikt.)

Föreslå

gr e n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrik

t.

Pögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

B

SL

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Kolk.- mängd

den 81/ia

1912.

i

Kinda kärads södra distrikt (oför-

ändrat) ....................................

8,38

10,888

1

Kinda kärads norra distrikt (oför-

i

Enda ock Ydre kärads

5,90

7,629

fögderi omfattande mot-

stående tre länsmans-

i

Ydre kärad....................................

9,22

7,727

distrikt ..................

23,50

26,244

i

Åkerko ock Hanekinds kärad............

4,54

10,869

i

Bankekinds kärad (oförändrat) .........

5,64

11,731

i

Åkerbo m. fl. kärads fög-

i

Skärkinds kärad samt Yästra Hus-

deri omfattande mot-

ky ock Drotkems socknar i Ham-

stående fyra länsmans-

markinds kärad...........................

5,13

8,380

distrikt, undantagandes

Västra Husky ock Drot-

i

Valkeko kärad (oförändrat)...............

4,11

7,603

kems socknar...........

17,80

35,430

i

Vifolka kärad, med undantag av Norm-

lösa ock Yästerlösa socknar .........

3,20

11,095

i

Yifolka m. fl. kärads fög-

deri omfattande mot-

stående tre länsmans-

i

Lysings kärad (oförändrat)...............

4,56

9,708

distrikt, jämte Norm-

lösa ock Västerlösa

i

Göstrings kärad (oförändrat)............

6,65

14.676

socknar ..................

14,94

37,246

i

Aska kärads norra distrikt (oför-

ändrat).......................................

2,06

11,809

i

Aska kärads södra distrikt samt Dals

2,63

8,958

i

Aska m. fl. kärads fögderi

omfattande motstående

fyra länsmansdistrikt

i

Bokergs kärad (oförändrat)...............

3,83

8,953

undantagandes Norm-

i

Gullbergs kärad samt Normlösa ock

lösa ock Yästerlösa

35,883

Yästelösa socknar i Yifolka kärad.

3,54

7,930

socknar .................

11,53

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

IT n v

arande indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

fc>

B

c-t-

£L

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

i

Finspånga läns härads...

17,96

25,501

i

Tjällmo och Godegårds distrikt......

4,21

5,633

i

Hällestads och Vänga distrikt

4,82

7,320

i

Regna och Skedevi distrikt ......

5,20

3,73

5,507

7,041

i

Risinge distrikt..................

i

Aska, Dals och Bobergs

härads ......

8,52

29,720

1

Aska härads norra distrikt

2,06

11,809

i

Aska härads södra distrikt

1,33

4,348

i

Dals härad......................

1,30

3,83

4,610

8,953

i

Bobergs härad ...........

8

29

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 211.

213

Föreslage

n in

delning.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/ia

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/ia

1912.

i

Regna och Skedevi socknar (oför-

ändrat) ....................................

5,20

5,507

i

Risinge och Vänga socknar ...........

5,28

9,717

i

Godegård, Tjällmo och Hällestads

socknar ....................................

7,48

10,277

1

Finspånga läns m. fl.

i

Bråbo härad samt Krokeks socken i

härads fögderi motsva-

Lösings härad ...........................

3,83

7,559

rande motstående fem

länsmansdistrikt, un-

i

Lösings härad,*) utom Krokeks socken,

dantagandes Lösings

samt Memmings härad..................

2,63

9,762

härad .....................

22,70

34,654

i

Björkekinds och Östkinds härad ......

5,86

10,916

1

Björkekinds m. fl. härads

fögderi motsvarande

i

Ringarums och Gryts socknar i Ham-

motstående tre läns-

markinds härad..........................

5,02

8,044

mansdistrikt,/ämfe Lö-

sings härad samt Västra

i

Skönherga, Mogata, Börrums, Skäll-

Husby och Drothems

viks och S:t Ann® socknar .........

3,70

6,163

socknar ..................

18,24

36,444

22

6

1

*) Enl. K. brev den 5 dec. 1916 skall S:t Johannes socken, areal 0,376 kvm och 3,091 inv., inkorp. med Norrköpings

stad.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Jönköpings

(Hela länet ett

N U T

arande indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

i

Tveta, Vista och Mo

härads ....................

22,43

45,107

i

Tveta härads östra distrikt ............

5,41

13,821

i

Tveta härads slottsdistrikt...............

4,17

16,579

därav i:

Huskvarna stad ......... 6,500 inv.

i

Mo härads distrikt .........................

9,7 9

7,251

i

Vista härads lantdistrikt ...............

2,82

6,193

i

Visingsö distrikt ..................

0,24

1,263

i

Norra och Södra Vedbo

härads .....................

20,07

33,995

i

Norra Vedbo härads första distrikt...

3,21

10,439

i

Norra Vedbo härads andra distrikt...

3,31

4,237

i

Norra Vedbo härads tredje distrikt...

3,43

4,518

i

Södra Vedbo härads norra distrikt ...

5,26

7,891

i

Södra Vedbo härads södra distrikt ...

4,86

6,910

i

Östra härads...............

14,00

22,496

i

Östra härads första distrikt ............

4,86

9,874

i

Östra härads andra distrikt ............

4,80

6,942

i

Östra härads tredje distrikt ............

4,34

5,680

1

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

215

liin.

landsfiskalsdistrikt).

Föreslage

n in

delning.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/i2

1912.

>

O

£.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/i2

1912.

i

Tveta härads östra distrikt (oför-

5,41

13,821

därav i:

Nässjö stad ............... 2.985 inv.

i

Tveta härads slottsdistrikt (oförändrat)

4,17

16,579

i

i

därav i:

Huskvarna stad............ 6,500 inv.

Mo härads distrikt (oförändrat).........

Vista härad .................................

9,79

3,06

7,251

7,456

1

Tveta, Vista och Mo

härads (oförändrat) om- fattande motstående 4

länsmansdistrikt........

22,43

45,107

i

Norra Vedbo härads första distrikt

4,39

11,819

därav i:

Tranås köping............ 2,209 inv.

1

5,56

7,375

i

Södra Vedbo härads norra distrikt

5,26

7,891

1

Norra och Södra Vedbo

härads (oförändrat) om- fattande motstående 4

länsmansdistrikt.........

i

Södra Vedbo härads södra distrikt

4,86

6.910

20,07

33,995

i

Östra härads första distrikt (oför-

4,86

9,874

därav i:

Vetlanda köping ......... 2,490 inv.

i

Östra härads andra distrikt (oför-

4,80

6,942

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Sfuvarand

e indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kr.

nymil.

Folk- mängd

den SI/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i tv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Västra härads .....

19,56

27,097

i

7 14

11 402

i

Västra härads östra distrikt............

4,91

6,594

i

Västra härads västra distrikt

7,51

9,101

1

östbo härads...............

16,79

23,408

i

östbo härads norra distrikt

6,97

8,636

i

Östbo härads mellandistrikt

5,47

8,618

i

Östbo härads södra distrikt .

4,35

6,154

1

Västbo härads ............

21,92

29,723

1

Västbo härads första distrikt .

4,66

7 320

i

Västbo härads andra distrikt ...

6,41

6,437

i

Västbo härads tredje distrikt

5,36

8,030

i

Västbo härads fjärde distrikt

5,49

7,936

6 1

23

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

217

Töresl

a g e

21 i 21

d e

1 n i n g.

Länsmansdistri

i t.

F ö g d e r i e

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 8l/ia

1912.

>

cs

pt-

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

don 81/ia

1912.

i

östra härads tredje distrikt (oför-

ändrat) ....................................

4,34

5,680

i

Norra Sandsjö, Vallsjö, Norra Ljunga,

Fröderyds, Bäokaby, Ramkvilla,

Södra Solberga, Skepperstads och

1

Motstående 4 länsmans-

Hjärtlanda socknar.....................

6,44

11,444

distrikt ..................

20,44

33,940

i

Malmbäcks, Almesåkra, Ödestugu,

Bringetofta, Hylletofta och Svena-

rums socknar..............................

7,04

7,658

i

Vrigstads, Nydala, ILjälmseryds, Stocka-

ryds och Hultsjö socknar ............

6,08

8,000

i

östbo härads norra distrikt samt

Fryeleds socken...........................

8,24

9,762

1

Motstående 4 länsmans-

i

östbo härad i övrigt .....................

8,55

13,646

distrikt ..................

29,91

39,061

i

Västbo härads första distrikt (oför-

ändrat) ....................................

4,66

7,320

i

Västbo härads andra distrikt (oför-

ändrat) ....................................

6,41

6,437

i

Västbo härads tredje distrikt (oför-

ändrat) ....................................

5,36

8,030

''

1

Västbo härads (oförändrat)

i

Västbo härads fjärde distrikt (oför-

omfattande motstående

ändrat) ....................................

5,49

7,936

4 länsmansdistrikt.....

21,98

39,723

20

5

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 höft. (Nr 211.)

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Krono
(Hela

länet ett

N n

vara

nde indelning.

Fögderier.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

don SI/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kr.

nymil.

Folk- mängd

den 81/i2

1912.

i

Konga härads...............

17,04

31,113

i

Ko aga härads norra distrikt............

6,71

12,329

i

Konga härads östra distrikt ............

4,14

7,180

i

Konga härads södra distrikt............

6,19

11,604

i

Upp vidinge härads.........

22,85

26,120

i

Uppvidinge härads övre distrikt ......

6,22

8,380

i

Uppvidinge härads mellan-distrikt ...

8,56

8,130

i

Uppvidinge härads nedre distrikt......

7,67

9,610

i

Kinnevalds och Norrvi- dinge härads ...........

B

15,50

24,711

i

Kinnevalds härads södra distrikt......

5,78

10,217

i

Kinnevalds härads norra distrikt......

3,61

6,218

i

Norrvidinge härad ..............

6,16

8,276

1

1

|

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

219

bergs län.

landsfiskalsdistrikt.)

Föreslag©

n i n

delning.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

ny mil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 8I/ia

1912.

1

Uppvidinge härads norra distrikt, till

omfattning lika med nuvarande

6,22

8,380

1

Uppvidinge härads mellersta distrikt

med tillägg avHerråkra socken......

9,80

8,549

1

Uppvidinge härads södra distrikt, till

omfattning lika med nuvarande

nedra, utom Herråkra socken.........

6,ss

9,191

1

Kon ga härads . norra '' distrikt utom

Nöbhele socken...........................

5,67

10,747

i

Motstående 4 länsmans- distrikt ..................

28, OS

36,867

1

Konga härads östra distrikt med till- lägg av Linneryds socken ............

6,02

9,980

1

Konga härads södra distrikt utom

Linneryds socken, men med tillägg

av Nöhbele socken .....................

5,85

10,386

1

Kinnevalds härads södra distrikt utom

Kalvsviks och Jäts socknar .........

4,50

8,225

1

Kinnevalds härads norra distrikt med

tillägg av Kalvsviks och Jäts sock- nar .........................................

4,81

8,210

i

Motstående 4 länsmans- distrikt .................

20,71

36,801

1 1 1

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

u

vara

n d

e indelning.

Fögderi!

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk

mängd

den S1/i2

1912.

i

Allbo Mrads ...............

15,89

28,363

1

Allbo härads södra distrikt ...........

7,60

12,298

1

Allbo härads mellan-distrikt............

4,67

9,667

1

Allbo härads övre distrikt...............

3,62

6,398

i

Sunnerbo härads .........

28,21

38,631

1

Sunnerbo härads södra distrikt.........

5,31

9,703

1

Sunnerbo härads sydöstra distrikt

4,02

5,979

1

Sunnerbo härads sydvästra distrikt...

7,04

6,064

1

Sunnerbo härads norra distrikt.........

5,46

9,061

1

Sunnerbo härads östra distrikt

6,39

7,824

5

17

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. .Proposition Nr 211.

221

F ö r e a

lagen in

delning.

Länsmansdistrikt.

Pögderie

r.

| Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/12

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 8l/ia

1912.

i

Allbo härads södra distrikt utom

Västra Torsås socken ..................

5,52

9,094

därav i:

Älmhults köping ......... 1,112 inv.

i

Allbo härads mellersta distrikt utom

Hjortsberga och Lekaryds socknar,

men med tillägg av Västra Torsås

socken.......................................

5,86

10,849

i

i

Allbo härads norra distrikt, till om- fattning lika med nuvarande övra,

med tillägg av Hjortsberga och Le- karyds socknar..........................

Norrvidinge härads distrikt ............

5,01

6,16

8,420

8,276

i

Motstående 4 länsmans- distrikt ..................

22,05

36,639

i

Sunnerbo härads norra distrikt, om- fattande Vittaryds, Berga, Dörarps,

Ljungby, Känna, Byssby och Tuta- ryds socknar..............................

6,87

10,635

därav i:

Ljungby köping............ 1,211 inv.

i

Sunnerbo härads östra distrikt, om- fattande Agunnaryds, Pjätteryds,

Göteryds, Södra Ljunga och Hamn- eda socknar ..............................

7,14

6,41

9,249

11,300

i

Sunnerbo härads södra distrikt, om- fattande Markaryds, Hinneryds, Tra- heryds och Hallaryds socknar ......

i

Sunnerbo härads västra distrikt, om- fattande Angelstads, Annerstads,

Torpa, Nöttja, Odensjö, Lidhults

och Yrå socknar ........................

8,29

7,447

i

Motstående 4 länsmans- distrikt ..................

28,21

38,631

16

4

s. 222 Kontrollera mot PDF

Antal.

222

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 211.

Säl mar

(Hela länet ett

Nuvarande indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

>

a

p"

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/iä

1912.

Tjuata ....................

27,oi

38,175

i

Norra Tj lists norra distrikt .

9 323

i

» » södra »

5,51

9,527

i

Södra » norra » ............

6,84

10,665

i

» » södra » ............

6,53

8,660

Tunaläns och Sevede hä-

rads........................

20,26

26,658

i

Sevede härads norra distrikt............

6,55

7,456

i

» » södra »

4,81

7,565

i

Tunaläns härad.............................

8,so

11,637

Aspelands och Handbörds

härads.....................

22,42

30,353

i

Aspelands härads östra1 disrikt.....)

( 7,684

9,92

i

» » västra » ......J

{ 6,308

i

Handbörds » östra » .......

8,49

11,913

i

» » västra » .......

4,01

4,448

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mctjrts Nåd. Proposition Nr 211.

223

Hin.

landsfiskalsdistrikt.)

Föiesl

a g e

n in

delning.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

t*

a

f£

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk.

mängd

den 31/ia

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den a1/12

1912.

i

l:a distriletet, omfattande Dalhems,

Gärdserums, likna, Tryserums och

Hannäs socknar ........................

8,13

9,323

i

2:a distriktet, omfattande Västra Eds,

Östra Eds, Lotta och Loftahammars

socknar ...................................

5,51

9,527

i

3:e distriktet, omfattande Gamleby,

Odensvi, Blackstads, Hallingeherg

och Locknevi socknar ..................

6,84

10,665

i

Därav i Gamleby köping 359 inv.

4:e distriktet, omfattande Hjorteds,

Gladhammars, Västrums och Törnes- falls socknar..............................

6,53

8,660

i

Tjusts omfattande mot- stående 4 länsmans- distrikt ...................

27,oi

38,175

i

l:a distriktet, omfattande Misterhults,

Tunn och Kristdala socknar .........

8,90

11,637

Därav i Figeholms köping 343 inv.

i

2:a distriktet, omfattande Ramskulla,

Södra Vi, Djursdala och Frödinge

socknar ....................................

6,55

7,456

i

3:e distriktet, omfattande Vimmerhy- landsförsamling, Pelarne och Vona

socknar ....................................

4,81

7,565

i

Tunaläns och Sevedes

omfattande motstående

3 länsmansdistrikt......

20,20

26,658

i

l:a distriktet, omfattande Lönneberga,

Gårdveda, Målilla, Tveta och Mör- lunda socknar ...........................

7,4 3

9,872

i

2:a distriktet, omfattande Järeda, Vir- serums, Fagerhults och Kråksmåla

6,50

8,568

i

3:e distriktet, omfattande Högshy,

Fogelfors, Långemåla och Fliseryds

socknar ................................

8,49

11,913

i

Aspelands och Handbörds

omfattande motstående

3 länsmansdistrikt.....

22,42

30,353

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 211.

sr u

vara

n d

e indelning''.

F ö g d e r i

r.

, Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

>

ö

P

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

1

Norra Möre ocli Stranda

härads ....................

14,12

! 27,432

1

Stranda härads södra distrikt .....

3,4 5

9,456

1

1

» ** norra » .........

2,95

5,339

1

Norra Möre härads södra distrikt......

2,62

5,508

1

» » » norra » ......

5,10

7,129

1

Södra Möre härads ......

17,69

40,229

1

Södra Möre härads södra distrikt......

3,69

7,418

1

» » » nordöstra » ......

3,62

8,047

1

» » » norra » ......

3,88

9,218

1

» » » västra » ......

2,63

5,640

1

» » » östra » ......

2,7 2

5,487

1

» » » sydöstra » ......

1,05

4,419

1

Ölands.......................

13,4 5

28,395

1

Ölands Norra Mota norra distrikt ....

3,09

6,779

''

1

» » » södra » , därav

i Borgholms stad 1,138 inv.

3,74

8,816

1

Ölands Södra Mots norra distrikt ...

3,85

6,717

1

» » » södra »

3,27

6,083

6

1

25

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

225

Pöresl

a g e

ii in

delning.

Länsmansdistrikt.

F ö g d e r i e

r.

Ö

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

Folk-

mängd

>

3

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

Folk-

mängd

nymil.

1912.

nymil.

1912.

1

l:a distriktet, omfattande Döderhults

och Mönsterås socknar ...............

4,63

9,910

Därav i:

Mönsterås köping............ 1,385 inv.

Påskallaviks köping......... 372 »

1

2:a distriktet, omfattande Ålems, Backe-

bo och Ryssby socknar ...............

5,6 3

9,711

Därav i Pataholms köping 102 inv.

1

3:e distriktet, omfattande Kalmar

landsförsamling, Dörby, Kläckeberga,

Förlösa, Åby och Kristvalla socknar

3,86

7,811

1

4:e distriktet, omfattande Ljungby, S:t

1

Norra Möre och Stranda

Sigfrids, Hosmo och Mortorps sock-

omfattande motstående

1

nar ..........................................

2,88

6,715

4 länsmansdistrikt......

17,oo

34,147

1

l:a distriktet, omfatttande Madesjö,

Örsjö och Öskars socknar ............

4,63

10,550

Därav i Nybro köping 1,953 inv.

1

2:a distriktet, omfattande Halltorps,

Voxtorps, Hagby, Arby och Karls- lunda socknar ...........................

2,72

5,487

1

3:e distriktet, omfattande Vissefjärda

7,953

och Gullabo socknar....................

4,03

1

Södra Möre omfattande

1

4:e distriktet, omfattande Torsås och

motstående 4 länsmans-

33,514

Söderåkra socknar .....................

3,33

9,524

distrikt ...................

14,71

1

ha distriktet, omfattande Böda, Högby,

Källa, Persnäs och Föra socknar ...

3,09

6,779

1

2:a distriktet, omfattande Lots, Alböke,

Egby, Köpings, Bredsättra, Gärds- lösa, Långlöts, Repplinge, Högsrums

och Runstens socknar, därav i Borg- holms stad 1,113 inv...................

3,74

8,816

1

3:e distriktet, omfattande NorraMöckle-

by, Gårdby, Sandby, Mörbylånga,

Resmo, Vickleby, Torslunda, Alguts-

6,717

1

rum och Glömminge socknar.........

3,35

Därav i Mörbylånga köping 404 inv.

1

4:e distriktet, omfattande Stenåsa,

Ölands omfattande mot-

Hultesstads, Segerstads, Gräsgårds,

1

Ås, Ventlinge, Södra Möckleby,

stående 4 länsmans-

13,46

28,395

Smedby och Kastlösa socknar ......

3,28

6,083

distrikt.....................

22

6

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 Käft. (Nr 211.)

29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Gottlands

(Hela länet ett

N u v

a p a

i d

s indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 3V12

1912.

i

Norra .......................

17,77

22,650

i

Norra fögderiets norra distrikt.........

7,63

8,622

i

Norra fögderiets mellersta distrikt ...

4,67

7,141

i

Norra fögderiets södra distrikt.........

5,47

6,887

i

Södra ........................

13,59

22,721

i

Södra fögderiets norra distrikt.........

4,53

8,690

i

Södra fögderiets mellersta distrikt ...

5,07

9,104

i

Södra fögderiets södra distrikt.........

3,99

4,927

2

6

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

227

län.

landsfiskalsdistrikt.)

F ö r e s 1

a g e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrikt.

F ö g d e r i e

r.

j Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

É>

O

p]

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den al/ia

1912.

i

Nona fögderiets norra distrikt ......

7,63

8,622

i

o » mellersta » ......

4,67

7,141

1

Gottlands norra fögderi,

omfattande motstående

i

» » södra » ......

5,4 7

6,887

3 länsmansdistrikt......

17,77

22,650

i

Södra fögderiets norra distrikt......

4,53

8,690

i

» » mellersta » ......

5,07

9,104

l

Gottlands södra fögderi,

omfattande motstående

1

» » södra » ......

3,99

4,927

3 länsmansdistrikt......

13,59

22,721

6

2

s. 228 Kontrollera mot PDF

Antal

228

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Blekinge

(Hela länet ett

Nuvarande indelning1.

Fögderier.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folkmängd

den 81/i

1912.

Länsmansdistri

i t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kr.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Östra

Västra .

16,47

58,827

13,45

49,912

Kristianopels distrikt

*

Ramdala »

Tvings »

Hjortsberga »

1 Ronneby

Hoby distrikt..

Asarums »

Jämsbögs »

Gammalstorps »

2,63

3,72

4,81

2,34

2,97

4,23

3,29

4,19

1,74

11,719

13,516

11,241

10,348

12,003

13,490

16,282

10,511

9,629

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

229

län.

landsbskalsdistrikt.)

Föiesl

a gr e

n in

delning.

Länsmansdistrikt.

F ö g d e r i e

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

>

51

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

don 81/u

1912.

i

Kristianopels distrikt, omfattande

Kristianopel, Torhamns och Jämsjö

socknar ....................................

2,89

8,466

I)äray i Kristianopels köping 85 iny.

i

Eamdala distrikt, omfattande Sturkö,

Tjurkö, Eamdala och Lösens socknar

1,46

8,144

i

Augerums distrikt, omfattande Auge-

rums och Bödeby socknar ...........

2,50

8,625

i

Hjortsberga distrikt, omfattande Nät-

traby, Hasslö—Aspö, Listerby, För-

i

Karlskrona, omfattande

kärla, Hjortsberga och Edestads

motstående 4 läns-

socknar ....................................

2,34

10,348

mansdistrikt ............

S,6 9

35,583

i

Tvings distrikt, omfattande Tvinga,

Sillhövda, Eringsboda och Fridlov-

stads socknar.............................

4,81

11,241

i

Eonneby distrikt, omfattande Backa-

ryds och Eonneby*) socknar.........

2,95

12,003

i

Hoby distrikt, omfattande Bräkne—

Hoby och Öljehults socknar .........

2,53

7,485

i

Eonneby, omfattande moL

i

Hällaryds distrikt, omfattande Hälla-

stående 4 länsmans-

ryds, Aryds och Bingamåla socknar

2,97

7,952

distrikt ..................

13,2 6

38,681

i

Asarums distrikt, omfattande Asarums

socken......................................

1,26

9,313

i

Gammalstorps distrikt, omfattande

Mörrums, Elleholms och Gammals-

torps socknar..............................

1,35

7,462

i

Jämshögs distrikt, omfattande Järns-

högs och Kyrkhults socknar.........

4,19

10,511

i

Karlshamns, omfattande

i

Mjällby distrikt, omfattande Ysane,

motstående 4 läns-

Mjällby och Sölvesborgs socknar ...

1,14

7,189

mansdistrikt ............

7,94

34,475

12

3

*) Inkorp. med Eonneby stad av område med c:& 2,000 inv. ifrågasatt.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Kristian
(Hela

länet ett

N u v

a r a u

de indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/is

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kr.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Norra och Södra Åsbo

samt Bjäre härads.....

15,68

56,145

i

Riseberga distrikt...........................

3,69

8,474

i

Örkelljunga distrikt........................

3,99

8,069

i

Gråmanstorps distrikt.....................

2,59

10,849

i

Björnekulla distrikt........................

1,56

9,501

i

Rebbelberga distrikt........................

2,0 7

9,424

i

Båstads distrikt..............................

1,73

9,828

1

Ingelstads och Järrestads

härads .....................

5,85

34,509

i

Tryde distrikt...............................

2,12

11,625

i

Löderups distrikt...........................

2,05

11,634

i

Järrestads distrikt...........................

1,68

11,250

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

231

stads län.

landsfiskalsdistrikt.)

Föreslagen indelning.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 3,/ia

1912.

1

Gråmanstorps distrikt (oförändrat) ....

2,59

10,849

1

Björnekulla distrikt (oförändrat) .......

1,56

9,501

1

Rebbelberga distrikt (oförändrat).......

2,07

9,424

1

Båstads distrikt (oförändrat) ............

1,73

9,828

1

Riseberga distrikt.........................

3,69

8,474

1

Örkelljunga distrikt........................

3,99

8,069

1

Stoby distrikt, omfattande Stoby socken,

Hässleholms stad samt Vankiva,

Hörja, Finja och Röke socknar......

3,93

12,283

1

Därav i Hässleholms stad 2,788 inv.

Brönnestads distrikt, omfattande Norra

Mellby, Tjörnarps, Brönnestads,

Matteröds, Häglinge och Torups

socknar.....................................

3,48

7,025

1

Verums distrikt (oförändrat).............

4,52

8,003

1

Vinslövs distrikt, omfattandeÖnnestads,

Sörby, Gumlösa, Vinslövs, Nävlinge,

Ignaberga och Norra Sandby socknar

2,56

8,490

1

Osby distrikt (oförändrat)................

3,44

8,479

1

Färlövs distrikt, omfattande Östra

Broby, Emislövs, Hjärsås, Knisslinge,

Kviinge, Gryts, Färlövs och Norra

Strö socknar ..............................

3,58

10,941

Fögderier.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Fon
-

den sl/n

1912.

T

i

Ängelholms distrikt, omfattande

motstående 4

länsmansdistrikt......

7,95

39,602

Hässleholms distrikt, omfattande

motstående 4

länsmansdistrikt......

Broby distrikt, omfattande

motstående 4 länsmansdistrikt

.........

15,09

14,io

35,851

35,913

s. 232 Kontrollera mot PDF

Antal.

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Nuvarande indelning.

Fögderier.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

I

Villande, Gärde och Albo

härads .....................

17,22

Folkmängd

den 81/i:

1912.

59,002

1 | Östra och Västra Göinge

härads ...............

25,52

63,468

Länsmansdistri

k t.

Folk-

ö

Benämning.

mängd

nymil.

den SI/i2

1912.

1

Brösarps distrikt (Albo härad)..........

3,02

10,569

1

Va distrikt......

1,66

8,572

1

Äsphults distrikt............................

2,18

7,086

1

Degeberga distrikt,. .

2,66

7,653

1

Oppmanna distrikt.........................

2,68

6,257

1

Näsums distrikt ...........................

3,12

8,472

1

Fjälkinge distrikt...........................

1,90

10,393

1

Verums distrikt..............................

4,52

8,003

1

Stoby distrikt.........

5,30

14,921

1

Vin3löfs distrikt ............................

1,92

6,863

1

Brönnestads distrikt

2,75

6,014

1

Osby distrikt.................................

3,44

8,479

1

Broby distrikt................................

5,02

11,246

1 j

Färlöfs distrikt ............................

2,57

7,942

23 I

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

233

Föreslå

gen in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/ia

1912.

>

o

p]

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/i*

1912.

i

Örkene . distrikt, omfattande Glimåkra

och Örkene socknar ...................

4,oi

8,247

i

i

i

Oppmanna distrikt (oförändrat).........

Näsums distrikt (oförändrat) ............

Fjälkinge distrikt (oförändrat) ..........

2,68

3,12

1,90

6,257

8,472

10,393

i

Kristianstads distrikt, om- fattande motstående 4

länsmansdistrikt.........

11,71

33,369

i

Va, distrikt, omfattande Va, Norra

Åsurns, Skepparslövs, Köpinge socknar

1,48

8,203

i

Äsphults distrikt, omfattande Lyngsjö,

Västra Vrams, Östra Vrams, Asp- hults, Linderöds, Träne och Djur-

2,35

7,455

Gärds och Albo distrikt,

omfattande motstående

4 länsmansdistrikt......

1

2,66

7,653

i

i

Brösarps distrikt (oförändrat)............

3,02

10,569

9,51

33,880

i

Tryde distrikt, omfattande Tranås,

Onslunda, Kverrestads, Smedstorps,

Tryde, Spjutstorps, Ullstorps, Övraby

1,99

11,340

i

Löderups distrikt, omfattande Glem- minge, Tosterups, Hammenhögs,

Hannas, Ingelstorps, Valleberga,Lö- dernps, Hörups, Bollerups, Östra

Herrestads, Ingelstads och Borrby

2,19

11,919

i

Ingelstads och Järrestads

distrikt, omfattande

i

23

Järrestads distrikt (oförändrat) .........

1,68

11,250

motstående 3 länsmans- distrikt....................

5,86

34,509

1

6

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 höft. (Nr 211.)

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Malmö
(Hela

länets ett

Nut

arande indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 3l/ia

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den Sl/u

1912.

1

Oxie och Skytts härads

4,80

34,295

1

Oxie härads östra distrikt.....

0,97

7,160

1

Oxie härads västra distrikt............

0,97

8,234

1

Skytts härads östra distrikt.........

1,31

10,241

1

Skytts härads västra distrikt ...

1,55

8,660

1

Ljunits, Herrestads och

Vemmenhögs härads ...

6,41

36,130

1

Vemmenhögs härads östra distrikt

1,90

13,258

1

Vemmenhögs härads västra distrikt...

1,65

9,094

1

Ljanits härads distrikt

1,08

6,312

»

1

Herrestads härads distrikt

1,78

7,466

i

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

235

hus län.

landsfiskalsdistrikt.)

Föreslage

tx in

delning.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den ai/ia

1912.

b

£

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 31/u

1912.

1

Oxie distrikt, omfattande Särslövs,

Husie, Södra Sallernps, Oxie, Fosie,

Lockarps, Arrie, Glostorps, Bnnkeflo,

Västra Klagstorps oen Tygelsjö

1,18

1,88

1,75

10,411

1

1

Vällinge distrikt, omfattande Vällinge,

Fuglie, Håslövs, Bodarps, Långs,

Störa Hammars, Västra Tommarps,

Skegrie, Maglarps, Hemmarlövs,

Västra Vemmerlövs, Lilla Slågarps,

Stora Slågarps, Gässie, Eskilstorps,

Hököpinge, Södra Åkarps, Mellan

Grevie och. Östra Grevie socknar ...

Svedala distrikt, omfattande Svedala,

Västra Kärrstorps, Törringe, Västra

Ingelstads, Västra Alstads, Fru Ål- stads, Anderslövs, Bösarps, Dalkö- pinge, Gislövs, Gylle och Kyrko-

11,222

12,662

i

Oxie och Skytts (oförän- drat) omfattande motstå- ende 3 länsmansdi- strikt ......................

4,81

34,295

1

Vemmenhögs norra distrikt, omfattande

Skurups köping samt Skurups, Slim- minge, Gustavs, Gärdslövs, önnarps,

Svenstorps och Hassle Bösarps sock-

1,73

9,534

1

1

Vemmenhögs södra distrikt, omfat- tande Simlinge, Hemmesdynge, Södra

Aby, Östra Torps, Lilla Isie, Aspö,

Östra Klagstorps, Källstorps, Lida

Bedinge, Tullstorps, Östra Vem- menhögs, Västra Vemmenhögs och

Grönby socknar...........................

Kydsgårds distrikt, omfattande samt- liga socknar i Ljunits härad samt

Skivarps, Solberga och Örsjö socknar

1,48

1,42

9,435

9,695

i

Vemmenhögs, Ljunits och

Herrestads disrikt, om- fattande motstående 4

länsmansdistrikt.........

1

Herrestads distrikt, omfattande samt- liga socknar i häradet..................

1,78

7,466

6,41

36,130

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

2T n -c

a r a n d

e indelning.

Fögderis

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal,

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 3l/i2

1912.

1

Torna och Bara härads

7,68

43,356

i

Torna härads östra distrikt.......

3,06

11,834

i

Torna härads västra distrikt .

1,49

9,642

i

Bara härads östra distrikt .

2,18

8,688

i

Bara härads västra distrikt ....

0,95

. 13,192

1

Prosta och Pärs härads

13,55

48,985

i

Frosta härads norra distrikt

3,12

7,294

i

Frosta härads östra distrikt.

2,43

9,565

i

Frosta häxads västra distrikt .

1,94

8,480

i

Färs härads norra distrikt

3,22

12,821

j

1

1

1

i

i

Färs härads södra distrikt

2,82

1

10,825

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

237

röresli

igen in

delning.

Länsmansdistrikt.

Bögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den ®V12

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk-

mängd

den 8l/ia

1912.

i

Torna östra distrikt, omfattande nuva- varande område, minskat med Harde- berga och Bjällerups socknar ......

2,76

10,853

i

Torna västra distrikt, omfattande nu- varande område, ökat med Harde- berga och Bjällerups socknar .......

1,79

10,623

i

Bara östra distrikt, omfattande nuva- varande område, ökat med Brågarps

och Nevishögs socknar ................

2,37

10,740

i

Bara västra distrikt, omfattande nuva- rande område, minskat med Bråg- arps och Nevishögs socknar .........

0,76

11,140

i

Torna och Bara distrikt,

omfattande motstående

4 länsmansdistrikt ....

7,68

43,356

i

Brösta västra distrikt, omfattande nu- varande område, ökat med Högseröds

socken ...................................

2,23

8,480

1

i

Bärs norra distrikt, omfattande nuva- rande område, minskat med Vombs

2,81

12,296

i

Bärs södra distrikt, omfattande nuva- rande område, ökat med Vombs

socken ......................................

3,24

11,350

i

Sjöbo distrikt, omfattande

motstående 3 länsmans- distrikt....................

8,28

32,126

i

Eslövs distrikt, omfattande Källs, Nöb- belövs, Norra Skrävlinge, Reslövs,

Östra Karaby, Västra Strö, Trollenäs,

Västra Sallerups, Remmarlövs, Virke

och Norrvidinge socknar samt Eslövs

1,51

14,694

i

Onsjö norra distrikt, omfattande Torr- lösa, Konga, Asks, Billinge, Böstånga,

Eallaröds, Stehags och Bosarps

2,78

8,730

i

Frosta norra distrikt, omfattande nuva*

3,12

7,294

i

Brösta östra distrikt, omfattande nu- varande område, minskat med Högse- röds socken ...............................

2,13

9,565

i

Eslövs distrikt, omfattande

motstående 4 länsmans- distrikt ....................

9,54

40,283

1

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 211.

M" u v

a r a n

d e

indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

i t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/ia

1912.

t3

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 8,/ia

1912.

1

Rönnebergs, Onsjö och

Harj agera härads.......

7,9 s

48,333

i

Rönnebergs härads distrikt...............

1,83

11,557

i

Ön Vens distrikt ...........................

0,08

1,144

i

Onsjö härads norra distrikt .............

1,94

5,600

i

Onsjö härads södra distrikt.............

2,32

17,898

i

Harjagers härads distrikt ................

1,75

12,134

1

Luggude härads............

6,82

55,915

i

Luggude härads norra distrikt .........

1,41

16,011

i

Luggude härads mellersta distrikt ....

1,87

10,195

i

Luggude härads östra distrikt..........

2,15

13,049

i

Luggude härads västra distrikt.........

»)1,S9

16,660

6

26

1

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

239

Föresl

a, g e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

j Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 8l/ia

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 8I/i*

1912.

i

Kävlinge distrikt, omfattande Örtofta,

Lilla Harrie, Stora Harrie, Högs,

Kävlinge, Löddeköpinge, Barsebäcks,

Hofterups, Västra Karaby, Saxtorps,

Dagstorps, Söderviddinge ock Anne- lövs socknar ...............................

1,71

12,208

•

i

Bönnebergs distrikt, omfattande samt- liga socknar i käradet.................

1,91

12,701

i

Ekeby distrikt, omfattande Ekeby,

Kågeröds, Halmstads ock Ottorps

socknar ....................................

1,57

8,497

i

Landskrona distrikt, om- fattande motstående 3

länsmansdistrikt........

5,19

33,406

i

Höganäs distrikt, omfattande Höganäs

bruksförsamling samt Väsby ock

Bruunby socknar ........................

0,88

12,277

i

Kattarps distrikt, omfattande Jons- torps, Farkults, Välinge, Kattarps,

Fleninge ock Vikens socknar.........

1,34

9,547

i

Barnlösa distrikt *), omfattande Hälsing- borgs landsförsamling, Baus, Allé- rums, Kropps, Mörarps, Välluvs,

Frillestads, Bårslövs ock Fjärrestads

socknar samt Kvistofta sockendel...

1,88

16,678

i

Billeskolms distrikt, omfattande Norra

Vrams, Södra Vrams, Bjuvs, Härs- lunda ock Bisekatslösa socknar ....

0,95

8,916

i

Hälsingborgs distrikt, om- fattande motstående 4

länsmansdistrikt.........

5,05

l) 47,418

25

7

l) Häri ingår Eaus socken, som föreslagits att inkorporeras med Hälsingborgs stad, med 7,378 inv.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 211.

Hallands

(Hela länet ett

Huv

a r a n

d e

indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/ia

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

ny mil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Laholms ....................

17,40

35,377

i

Södra distriktet..............................

4,85

10,010

i

Mellersta distriktet ........................

6,35

10,762

i

Norra distriktet ............................

6,70

14,605

1

Halmstads ..................

12,06

34,231

i

Södra distriktet..............................

3,98

13,326

i

Mellersta distriktet ........................

5,38

10,305

i

Norra distriktet ............................

2,70

10,600

1

Varbergs.....................

10,08

22,394

i

Södra distriktet ............................

4,46

6,016

i

Mellersta distriktet .......................

3,19

9,701

i

Norra distriktet..............................

2,43

6,677

1

Kungsbacka ..............

7,25

21,586

i

Södra distriktet..............................

M

10,731

•

i

Norra distriktet..............................

10,855

4

ii

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

241

lliu. S

landsfiskalsclistrikt.)

Föreslå

8 e n in

d e

Inlag.

Länsmansdistri

i t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/is

1912.

c

£

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/12

1912.

1

Laliolms fögderis södra distrikt (oför- ändrat) ......................................

4,35

10,010

1

Laholms fögderis mellersta distrikt- oförändrat) .................................

6,35

10,762

1

Laholms fögderis norra distrikt (oför- ändrat).......................................

6,70

14,605

1

Motstående 3 länsmans- distrilrt....................

17,40

35,377

1

Halmstads fögderis södra distrikt (oför- ändrat) ....................................

3,98

13,326

1

Halmstads fögderis mellersta distrikt

(oförändrat)...............................

5,38

10,305

1

Halmstads fögderis norra distrikt (oför- ändrat) ....................................

2,70

10,600

1

Yarbergs fögderis södra distrikt (oför- ändrat)......................................

4,40

6,016

1

Motstående 4 länsmans- distrikt.....................

16,53

40,247

1

Himle härad.................................

4,01

13,094

1

Viske härad och Frillesås socken i

Fiäre härad ............................

2,61

2,93

7,388

7,439

1

Nuvarande Kungsbacka fögderis södra

distrikt utom Värö och Stråvalla

socknar i Yiske härad och Frillesås

socken i Fjäre härad men med till- tillägg av Hanhals socken i sist- nämnda härad ...........................

1

Nuvarande Kungsbacka fögderis norra

distrikt med undantag av Hanhals

socken i Fjäre härad ..................

3,33

10,043

1

Motstående 4 länsmans- distrikt.....................

12,87

37,964

11

3

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 höft. (Nr 211.)

31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Göteborgs och

(Hela länet ett

N u v

a r a n

d e

indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den ® i/i a

1912.

1

Göteborgs ...................

6,61

57,064

i

Askims härad utom Styrsö socken ...

1,79

17,426

i

Västra och Östra Hisings distrikt

utom Öckerö socken.....................

1,68

5,683

i

Styrsö och Öckerö distrikt..............

0,48

7,012

i

Säfvedals härad (Örgryte m. fl.).........

2,71

26,943

1

Inlands........................

10,94

28,407

i

Inlands södre härad........................

2,58

7,877

i

Inlands Nordre härad.....................

3,52

10,153

i

Inlands Fräkne härad.....................

2,20

5,179

i

Inlands Torpe härad .....................

2,04

5,198

1

Orusts och Tjörns.........

5,60

29,512

i

''

Orusts östra härad .......................

1,85

6,813

i

Orusts västra härad.......................

2.15

12,888

i

Tjörns härad................................

1,60

9,811

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

243

Bohus Hin.

landsfiskalsdistrikt.)

Föreslagfei

i in

d e 1 n i n g.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

>

0

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/n

1912.

i

Fässbergs och Kållereds distrikt ......

0,79

9,137

i

Västra Frölunda, Åskhus, Nya Varfvets

och Styrsö socknars distrikt .........

0,89

9,530

i

Örgryte sockens distrikt.................

0,2 2

20,021

i

Göteborgs distrikt, om-

i

Landvetters, Partilleds, Härryda och

fattande motstående 4

Båda socknars distrikt ................

2,81

8,160

länsmansdistrikt.........

4,71

46,848

i

Västra och Östra Iiisings härads distrikt

1,92

10,216

i

Inlands södre härads samt Kälta

sockens distrikt...........................

2,87

8,734

i

Inlands nordre härads utom Hålta

sockens distrikt...........................

3,23

9,296

i

Inlands Fräkne härads distrikt (oför-

ändrat) .....................................

2,20

5,179

i

Inlands distrikt, omfattan-

i

Inlands Torpe härads distrikt (oför-

de motstående 5 läns-

ändrat) ....................................

2,04

5.198

mansdistrikt.............

12,26

38,623

i

Orusts östra härads samt Böra sockens

distrikt ....................................

2,31

8,474

i

Orusts västra härads utom Böra socken

distrikt .....................................

1,69

11,227

i

Orusts, Tjörns och Lane

i

Tjörns härads distrikt (oförändrat) ...

1,60

9,811

härads distrikt, om-

fattande motstående 4

i

Lane härads distrikt .....................

4,00

8,460

länsmansdistrikt.........

9,60

37,972

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Huv

a r a 23

d e

indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i tv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/i2

1912.

>

O

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

1

Sunnervikens ...............

12,94

44,616

i

Lanehärads östra distrikt ...............

2,33

4,528

i

Lanehärads västra distrikt...............

1,67

3,932

i

Sotenäs härad ........................

1,57

13,958

i

Stångenäs härad ...........................

1,79

10,667

i

Tunge härad ................................

2,76

7,471

i

Sörbygdens härad.........................

2.83

4.060

1

Norrvikens ..................

13,99

33,246

'' i

Yette härad ................................

4,67

13,077

i

Kville härad .................................

2,07

7,578

i

Tanums härad ..............................

3,52

8,977

i

Bullarens härad.............................

3,78

3.614

5

21

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

245

Föreslå

gen in

d e

i n i n g.

Länsmansdistrik

t..

t

Pögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning. *

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

don 81/ia

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 8 V12

1912.

i

Tossene och Berfendals socknars distrikt

0,88

5,703

i

Kungshamns, Malmöns och Askums

kommuners distrikt.....................

0,70

8,255

i

Stångenäs härads distrikt (oförändrat)

1,79

10,667

i

Tunge härads distrikt (oförändrat) ...

2,75

7,471

i

Sunnervikens distrikt, om- fattande motstående 5

3g, 156

i

Sörbygdens härads distrikt (oförändrat)

2,83

4.060

länsmansdistrikt........

8,96

i

Vette härads distrikt (oförändrat)......

4,67

13,077

i

K ville härads distrikt (oförändrat) ...

2,07

7,578

i

Tanums härads distrikt (oförändrat)...

3,52

8,977

i

Norrvikens distrikt, om-

i

fattande motstående 4

länsmansdistrikt.........

13,99

33,246

Bullarens härads distrikt (oförändrat)

3,73

3,614

1 22

5

1

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Älvsborgs

(Hela länet ett

IT u v

a r a r

ide indelning.

Fögderier.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kr.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 3 Via

1912.

1

Vedbo ........................

23,89

30,408

1

Tössbo härad.................................

5,07

7,557

1

Vedbo härads östra distrikt ............

5,88

8,560

1

Vedbo härads norra distrikt ............

6,83

7,859

1

Vedbo härads västra distrikt............

6,69

6,432

1

Sundals ....................

17,82

33,736

1

Valbo härads norra distrikt

3,78

5,886

1

Valbo härads södra distrikt ............

3,69

5,900

1

Nordals härad ..............................

4,ii

9,192

1

Sundals härads södra distrikt .........

3,78

7,576

1

Sundals härads norra distrikt .........

2,n

5,182

1

Vane...........................

16,7 6

59,236

1

Tunhems gäll ..............................

2,74

17,627

1

Vassända gäll ...............................

1,36

7,117

1

Bjärke härad .................................

2,28

5,081

1

Flundra härad ..............................

1,53

7,151

1

Ale härad ...............

5,19

13,100

1

Vätte härad .................................

3,71

9,160

1

Kullings ....................

18,02

35,797

1

Kullings härads västra distrikt.........

4,35

8,274

1

Kullings härads östra distrikt .........

3,20

7,938

1

Gäsene härad.................................

5,86

9,583

1

Ås härad .....................................

4,62

10,002

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

247

liln.

landsfiskalsdistrikt.)

Föreslå

gon

i n

delning.

Länsmans distrikt.

F ö g d e r i e

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den ®''/i2

1912.

>

e

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/is

1912.

1

5,0 7

7,557

i

Vedbo härads östra distrikt ............

5,88

8,560

i

Vedbo härads norra distrikt............

6,35

7,859

i

Motstående fyra läns-

i

Vedbo härads västra distrikt............

6,59

6,432

mansdistrikt ............

23,89

30,408

1

3,78

5,886

1

3,59

5,900

i

Nordals härads distrikt ..................

4,11

9,192

Därav i Melleruda köping 695 inv.

i

3,73

7,576

i

Motstående fem läns-

33,736

i

2,11

5,182

mansdistrikt ............

17,82

i

Tunhems distrikt (V. Tunhems, N.

Björke, Väne-Åsaka, Gärdhems och

Trollhättans socknar) ..................

2,74

17,627

i

Vassända distrikt (Vassända Naglums

7,117

och Väne-Ryrs socknar) ...............

1,36

i

Bjärke härads distrikt.....................

2,23

5,081

i

Motstående fyra läns-

36,976

i

Flundre härads distrikt ..................

1,53

7.151

mansdistrikt ...........

7,86

i

Gäsene härads distrikt ...................

5,85

9,583

i

Ås härads distrikt ........................

4,68

10,002

i

Bollebygds härads distrikt...............

3,76

6,775

i

Motstående fyra läns

35,759

1

Vedens härads distrikt ...................

4,29

9,399

mansdistrikt ...........

18,51

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

IT n t

a r a

a d

e indelning.

"

Fögderier.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Redvägs och Kinds

28,41

38,888

1

Redvägs härads norra distrikt

2,81

4,438

1

Redvägs härads södra distrikt

3,42

5,331

1

Kinds härads norra distrikt

7,56

11,053

1

Kinds härads södra distrikt ............

7,57

8,136

1

Kinds härads västra distrikt............

7,05

9,930

1

j

1

Marks ........................

22,18

49,902

1

.

Marks härads östra distrikt

6,81

18,136

1

Marks härads södra distrikt ............

3,08

6,223

1

Marks härads västra distrikt............

4,25

9,369

1

Bollehygds härad...........................

3,7 5

6,775

1

Vedens härad ........

4,29

9.399

6

29

•

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

249

föreslagen in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrikt.

Kögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/i2

1912.

>

a

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/ia

1912.

i

Vätte härads distrikt ....................

3,71

9,160

i

Ale härads distrikt ........................

5,19

13,100

i

Kullings härads västra distrikt.........

4,75

8,746

i

Motstående fyra läns-

i

Kullings härads östra distikt ..........

2,80

7,466

mansdistrikt ............

16,45

38,472

i

Redvägs härads distrikt (nuvarande

Redvägs härads norra och södra

distrikt) ....................................

6,23

9,769

i

Kinds härads norra distrikt ............

7,56

11,053

i

Kinds härads södra distrikt ............

7,57

8,136

i

Motstående fyra läns-

i

Kinds härads västra distrikt............

7,05

9,930

mansdistrikt ............

28,41

38,888

i

Marks härads östra distrikt (Seglora,

Kritslå, Kinnarumma, Skepphults,

Örby och Rinna socknar) ...........

4,76

14,830

i

Marks härads södra distrikt (Kung-

säters, Gunnarsjö, Grimmareds, Karl

Gustafs (Skedeskamma), Istorps,

Öxnevalla, Horreds, Torestorps, Öxa-

i

Motstående tre läns-

5,13

9,529

mansdistrikt ...........

14,14

33,728

i

Marks härads västra distrikt............

4,25

9,369

28

7

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 häft. (Nr 211.)

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Skaraborgs

(Hela länet ett lands
-

2T n

vara

n de indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

ö

Hi

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

1

Norra Yadsbo...............

13,15

25,389

i

Hova tingslag

12 586

i

Hasselrörs tingslag.....................

5,17

12,803

1

Södra Yadsbo.........

14,17

28,385

i

Valla tingslags västra distrikt ......

3,08

6,387

i

Valla tingslags östra distrikt

2,14

6,561

i

Valla tingslags norra distrikt ......

5,S4

6,057

i

Binnebergs tingslag............

3,61

9,380

1

Yartofta

15,08

35,217

i

4,30

9,346

Tidaholms stad..................

0,03

4,605

i

Dimbo tingslags västra distrikt...

1,60

4,501

i

Frökinds härad och Ollebergs fjärdings

tingslag av Vartofta härad............

1,95

5,017

i

Slättängs tingslags östra distrikt

2,66

3,986

i

Slättängs tingslags västra distrikt ...

4,54

7,762

1

Skövde................

10, S 7

28,345

i

Kåkinds härads övre distrikt......

2,58

8,469

i

Kåkinds härads nedre distrikt

3,8 8

9,382

i

Gudhems härads östra distrikt.....

2,53

5,703

i

Gudhems härads västra distrikt ......

1,38

4,791

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

251

län.

fiskalsdistrikt).

Pötesl

a z o

n i n

1 e la i n g.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Ö

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

Folk-

mängd

P

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

Folk- mängd

den sl/i2

ny mil.

1912.

nymil.

1912.

1

Hova tingslags distrikt (oförändrat)...

7,98

12,586

1

Hasslerörs tingslags distrikt (oför-

5,17

12,803

ändrat) ....................................

Därav i Töreboda köping 812 inv.

1

Valla tingslags norra distrikt, jämte

1

Motstående 3 länsmans-

19,49

33,901

Fägreds och Trästena socknar ......

6,34

8,512

distrikt ....................

1

Valla tingslags östra distrikt jämte

Bellefors, Ekeskogs och Beatebergs

socknar......................................

3,69

8,865

1

Binnebergs tingslags distrikt jämte

Hjälstad, Mo, Vad oeh Svenneby

socknar ....................................

4,14

11,008

1

Kåkinds härads övre distrikt (oför-

8,469

ändrat) ....................................

2,58

1

Kåkinds härads nedre distrikt (oför-

1

Motstående 4 länsmans-

14,29

37,724

ändrat) ....................................

3,88

9,382

distrikt....................

1

Dimbo tingslags östra distrikt (oför-

ändrat), därav i Tidaholms stad0.os

kvkm., 4,605 inv.........................

4,33

13,951

1

Dimbo tingslags västra distrikt jämte

socknarna Hvalstad, Kymbo, Vättak,

Suntak, Härja och Utvängstorp av

nuvarande Slättängs tingslags västra

7,036

distrikt ....................................

3,19

1

Slättängs tingslags östra distrikt jämte

socknarna Sandhem, Nykyrka, Bj ur- bäck och länsdel av Kylingared av

nuvarande Slättängs tingslags västra

distrikt ....................................

4,61

7,227

1

Leaby tingslags distrikt jämte sock-

name „ Yllestad, Näs, Vistorp, Var- tofta-Åsaka och Kelvene av Slättängs

1

Motstående 4 länsmans-

15,08

35,217

tingslags västra distrikt...............

2,95

7,003

distrikt ...................

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

2T n

vara

n d

e indelning''.

F ö g d e r i e

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

ny mil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

1

Skara ........................

10,18

26,009

i

Vil8ke härad.......

fi^54g

i

Valle härad .................

2,32

5,387

i

Skånings härads norra distrikt.....

2,11

6,483

i

Skånings härads södra distrikt ......

3,00

7,593

1

Lidköpings ............

10,27

31,190

i

11 889

i

Kinnefjärdings härad .........

2,16

7,272

i

Kållands härads norra distrikt.........

2,16

5,781

i

Kållands härads södra distrikt

2,24

6,248

1

Bame ........................

10,92

34,542

i

Ase härad...............................

2,38

6,495

i

Viste härad .................

3,08

10,008

i

Barne härad .................................

3,24

11,897

i

Laske härad .......

2,22

6,142

7

27

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

253

Föresl

a sj e

n in

cl e

.ning.

Länsmansdistrikt.

Pögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

t>

P

c+-

&

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den sl/ia

1912.

i

Gudhems härads östra distrikt (oför-

ändrat) ....................................

2,53

5,703

i

Gudhems härads västra distrikt (oför-

ändrat)......................................

1,38

2,75

4,791

6,546

i

Vilske härads distrikt (oförändrat).....

i

Valle härads distrikt, utgörande Valle

härad jämte socknarna Vinköl,

Marum, Skånings-^saka, Händene,

Härlunda och Skara landa- av Skå-

3,94

9.295

Motstående 5 länsmans-

1

1

3,44

10.168

distrikt....................

14,04

36,503

i

Åse härads distrikt (oförändrat) ......

2,38

6,495

i

Viste härads distrikt (oförändrat).....

3,08

10,008

Därav i Grästorps köping 574 inv.

i

Barne härads distrikt (oförändrat).....

3,24

11,897

Därav i Vara köping...... 974 inv.

1

Motstående 4 länsmans-

1

2,22

6,142

distrikt....................

10,92

34,542

i

Kinneijärdings härads distrikt (oför-

2,16

3,71

7,272

11,889

i

Kinne härads distrikt (oförändrat).....

i

Kållands härads norra distrikt (oför-

ändrat)......................................

2,24

5,781

i

Kållands härads södra distrikt (oför-

1

Motstående 4 länsmans-

ändrat) .....................................

2,16

6,248

distrikt....................

10,27

31,190

1 24

1

6

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Värm
(Hela

länet ett

N u

v a r a

n &

e indelning-.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

i

Öster-Sysslets..............

37,48

44,792

1

Nyeds härads och Alsters sockens di- strikt .......................................

5,27

7,064

1

Färnebo härad .............................

19,59

19,017

1

Ölme och Vase härads distrikt.........

7,41

10,571

1

Yisnums härad..............................

5,16

8,140

i

Mellan-Sysslets ............

16,06

39,414

1

Kils härad...................................

8,34

18,141

1

Karlstads härad ...................

2,75

10,353

1

Grums härad................................

4,97

10,920

i

Söder-Sysslets..............

20,18

26,981

1

Gillbergs härad..............................

12,68

14,399

1

Näs härad..................................

7,50

12,582

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 211.

255

lands liin.

landsfiskalsdistrikt).

Pöresl

a e

n i n

d e

1 u i u g.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

>

0

to

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/i2

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/i*

1912.

1

Färnebo övre distrikt, omfattande Kä-

mens, Gåsboms, Nordmarks och

Färnebo socknar ........................

12,92

11,772

1

Färnebo nedre distrikt, omfattande

Brattfors, Kroppa och Lungsunds

socknar ....................................

6,67

7,246

1

Vase distrikt, omfattande Vase härad

och Ölme socken ........................

6,53

9,956

i

Öster-Sysslets fögderi med

1

Visnums distrikt, omfattande Visnums

motstående 4 länsmans-

härad och Vamums socken .........

7,36

10,249

distrikt ....................

33,48

39,223

1

Kils övre distrikt, omfattande av Kils

härad Kansäters och övre Ulleruds

socknar ....................................

3,84

7,711

1

Kils nedre distrikt, omfattande av Kils

härad Nedre Ulleruds, Stora Kils

och Frykeruds socknar ...............

4,50

10,430

1

Karlstads distrikt, omfattande Karl-

stads härad ..............................

2,7 5

10,353

i

Mellan-Sysslets fögderi

1

Grums distrikt, omfattande Grums

med motstående 4 läns-

härad ......................................

4,97

10,920

mansdistrikt ............

16,06

39,414

1

Näs distrikt, omfattande Näs härad...

7,50

12,582

1

Gillbergs distrikt, omfattande Gillbergs

härad .....................................

12,68

14,399

1

Nordmarks nedre distrikt, omfattande

av Nordmarks härad SUleruds, Hol-

i

Söder-Sysslets fögderi,

medals, Västra Fågelviks, Blomskogs,

med motstående 3 läns-

Trankils och Silbodals socknar......

11,78

10,090

mansdistrikt ............

31,96

37,071

s. 256 Kontrollera mot PDF

256 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

KT ti

v a r a

n d

e indelning1.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

>

ö

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/i2

1912.

>

B

p"

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 31/ia

1912.

i

Nordmarks..................

20,33

19,450

1

Nordmarks härads nedre distrikt......

9,38

8,130

1

Nordmarks härads övre distrikt........

11,05

11,320

i

Jösse ..........................

19,84

33,023

1

Jösse härads östra distrikt, därav i

Arvika stad 5,044 inv..................

8,54

17,843

1

Jösse härads västra distrikt ............

11,30

15,180

f

9

i

Fryksdals....................

27,75

34,103

1

Fryksdals härads nedre tingslags östra

distrikt ............................

1

Fryksdals härads nedre tingslags västra

Äl,U4:U

distrikt ...........................

i

1

Fryksdals härads övre tingslag.........

13,81

13,063

s. 257 Kontrollera mot PDF

Eungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

257

T ö r e 3 1

a g e

n i n

& e

Inlag.

Länsmansdistrikt.

F ö g d e r i e

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den sl/i2

1912.

>

ö

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/u

1912.

i

Nordmarks övre distrikt, omfattande

av Nordmarks kärad Töcksmarks,

Östervallskogs, Karlanda, Skilling- marks och Järnskogs socknar........

8,55

9,360

i

Jösse västra distrikt, omfattande av

Jösse härad, Kola, Eda, Ny, Gunnar- skogs och Bogens socknar............

11,30

15,180

i

Jösse östra distrikt, omfattande av Jösse

härad Arvika stad, samt Arvika,

Älgå, Brunskogs, Mangskogs och

Boda socknar..............................

8,54

17,843

i

Väster-Sysslets fögderi,

med motstående 3 läns- mansdistrikt .............

28,39

42,383

Därav i Arvika under landsrätt ly- dande stad men med särskilt an- ställd stadsfiskal ...... 5,044 inv.

i

Fryksdals övre distrikt, omfattande

Fryksdals härads övre tingslag......

13,31

13,063

i

Fryksdals nedre östra distrikt, omfat- tande av Fryksdals härads nedre

tingslag Östra Emterviks socken,

Sunne socken, i vad denna är belä- gen öster om Fryken jämte hela

Sunne municipalsamhälle, jämväl i

vad detta är beläget väster om Fry- ken, samt Lysviks socken, till de

delar, som äro belägna öster om

Fryken ....................................

5,62

11,101

i

Fryksdals nedre västra distrikt, om- fattande av Fryksdals härads nedre

tingslag Västra Emterviks och Gräs- marks socken samt Lysviks socken,

i vad denna är belägen väster om

Fryken, och Sunne socken, till de

delar dessa ligga väster om Fryken,

med undantag emellertid för Sunne

municipalsamhälle........................

8.82

9,939

i

Fryksdals fögderi, med

motstående 3 länsmans- distrikt ....................

27,75

34,103

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.)

33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

K u

vara

n d

e indelning-

Fögderier.

LänsmansdiBtrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

1

Älvdals ......................

50,92

31,150

1

20,48

15,29

15,20

20,598

6,482

4,070

1

Norra Ny och Dalhy socknar .........

1

Norra och Södra Finnskoga samt Ny- skoga kapells socknar ....

7

19

s. 259 Kontrollera mot PDF

Antal.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

259

Föreslagen indelning.

Länsmansdistrikt.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folkmängd

den al/i2

1912.

Fögderier.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folkmängd

den a*/u

1912.

Älvdals övre distrikt, omfattande av

Älvdals härads övre tingslag Nyskoga,

Norra och Södra Finnskoga

samt Dalby socknar.....................

Älvdals, mellersta distrikt, omfattande

av Älvdals härads övre tingslag

Norra Ny socken och av Älvdals

härads nedre tingslag Ekshärads

socken.......................................

22,90

Älvdals nedre distrikt, omfattande av

Älvdals härads nedre tingslag Norra

Kåda och Gustaf Adolfs socknar....

Nyeds distrikt, omfattande Nyeds härad

samt av Älvdals härads nedre tingslag

Sunnemo socken....................

17,09

8,44

6,48

7,676

9,998

11,782

7,263

21

Älvdals fögderi, med motstående

4 länsmansdistrikt

.................

54,91

36,719

*

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Örebro

(Hela länet ett

EP vi

v a r a

n d

e indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kr.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

i

Väster-Närkes ............

23,92

52,401

1

Hardemo kärad och Kumla socken ...

2,18

10,654

1

Lerbäcks och Hallsbergs socknar. .

4,27

10,325

1

Grimstens härad..........

3,11

7,090

1

Edsbergs härads östra distrikt

3,18

6,239

1

Edsbergs härads västra distrikt ......

5,49

7,204

1

Sundbo härad.....

5,74

10,889

i

Öster-Närkes ..............

19,24

44,118

1

Askers härad

10 fSftfi

1

Sköllersta härad .................

5,70

10,195

1

Glanshammars härad .............

3,57

7,348

1

Örebro härads östra distrikt......

2,90

10,058

1

Örebro härads västra distrikt.....

3,37

5,931

i

Lindes............

21,49

35,758

1

10 616

1

Lindes och Eamsbergs bergslag

9,87

13,514

1

Nya Kopparbergs bergslag ..........

m

*

6,66

11,628

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

201

län.

landsfiskalsdistrikt).

Föiesl

a s e

n i n

d e

.ning''.

Länsmansdistrikt.

Pögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

>

B

cV-

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

i

Kumla distrikt (oförändrat)..............

2,13

10,654

i

Hallsbergs distrikt (oförändrat).........

4,27

10,325

Därav i Hallsbergs köping 1,581 inv.

i

Grimstens distrikt (oförändrat).........

3,11

7,090

1

Askersunds distrikt om- fattande motstående 4

i

Sundbo distrikt (oförändrat) ............

5,74

10,889

länsmansdistrikt........

15,25

38,958

i

Askers distrikt (oförändrat) ............

3,70

10,586

1

Sköllersta distrikt (oförändrat) .........

5,70

10,195

i

Örebro östra distrikt, omfattande Alm-

by, Ekers, lusta, Längbro, Axbergs

och Hofsta socknar.....................

2,32

8,023

i

Örebro västra distrikt, omfattande

1

Örebro distrikt omfat-

Vintrosa, Tysslinge, Kils, Grave,

tande motstående 4

15,67

36,770

Mosjö och Täby socknar...............

3.95

7.966

länsmansdistrikt.........

i

Glanshammars distrikt (oförändrat)...

3,57

7,348

i

Fellingsbro distrikt (oförändrat).........

4,96

10,616

1

Lindesbergs distrikt om-

fattande 3 länsmans-

i

Lindes distrikt (oförändrat)...............

9,87

13,514

distrikt ....................

18,40

31,478

i

Nya Kopparbergs distrikt (oförändrat)

6,66

11,628

Därav i Kopparbergsköpingl,603 inv.

9,03

8,241

1

Nora distrikt, omfattande

i

Grythytte distrikt (oförändrat) .........

motstående 3 länsmans-

i

Nora distrikt (''oförändrat) ...............

9,34

11.567

distrikt ...................

25,03

31,436

|

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Nnvara

n d

e indelning:.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

>

B

p]

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/ia

1912.

i

Nora...........

25,82

38,088

1

Grythytte och Hällefors bergslag......

9,03

8,241

1

Nora och Hjulsjö bergslag......

9,34

11,567

1

Karlskoga härad ..................

7,45

18,280

4

17

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

263

Föresl

a g e

n i n

delning-

Länsmansdistrikt.

F ö g d e r i e

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

■Folk-

mängd

den 31/u

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk-

mängd

den sl/i»

1912.

1

Karlskoga distrikt, omfattande Karl-

skoga härad (oförändrat)...............

7,45

18,280

1

Edsbergs östra distrikt (oförändrat)...

3,18

6,239

1

Karlskoga distrikt, om-

fattande motstående 3

1

Edsbergs västra distrikt (oförändrat)

5,49

7,204

länsmansdistrikt.........

16,12

31,723

17

5

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Västmanlands

(Hela länet ett

IT u

vara

n d

e indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

e

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Västerås .....................

13, si

31,051

i

Västerås fögderis första distrikt ......

5,0 8

9,811

i

Västerås fögderis andra distrikt ......

2,46

8,074

i

Västerås fögderis tredje distrikt ..

2,95

7,757

i

Västerås fögderis fjärde distrikt ......

2,7 5

5,409

1

Kungsörs.....................

16,04

27,581

i

Skinnskattebergs distrikt

7,17

7,436

i

Köpings distrikt ...........................

4,62

8.924

i

Arboga distrikt..............

2,23

4,587

i

Kungsörs distrikt...........................

2,02

6,634

1

Bergslags....................

14,91

28,024

i

Bergslags fögderis första distrikt......

6,14

14,778

i

Bergslags fögderis andra distrikt......

4,50

5,856

i

Bergslags fögderis tredje distrikt (Norr- bo härad) .................................

4,27

7,390

1

i

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

265

län.

landsfiskalsdistrikt).

Firesl

a ge

xi i n

d e

[sins.

Länsmansdistril

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

ny mil.

Folk- mängd

den S1/12

1912.

>

a

t?-

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk.

mängd

den S1/i2

1912.

i

Bamnäs distrikt, motsvarande Västerås

fögderis första distrikt samt Lill- härads socken av Tuhundra härad...

5,60

10,299

i

Kolbäcks distrikt, motsvarande Väster- ås fögderis andra distrikt jämte

V ästerås-Barkarö ochiDingtuna sock- nar av Tuhundra härad...............

3,58

10,633

i

Västerås distrikt, motsvarandeVästerås

fögderis tredje och ijärde distrikt

utom Lillhärads, Västerås-Barkarö

och Dingtuna socknar..................

4,06

10,119

i

Västerås distrikt, omfat- tande motstående 3

länsmansdistrikt.........

13.24

31,051

i

Skinnskattebergs distrikt (oförändrat)

7,17

7,436

i

Köpings distrikt samt Himmeta socken

5,11

9,832

i

Arboga distrikt, motsvarande Kungsörs

distrikt samt Säterbo, Arboga och

Medåkers socknar........................

3,7 6

10,313

i

Kungsörs distrikt, om- fattande motstående 3

länsmansdistrikt .......

16,04

27,581

Därav i Kungsörs köping 1,593 inv.

i

Norbergs distrikt, motsvarande Nor- bergs och Västanfors socknar ......

4,77

13,153

i

Väster Fämebo distrikt, motsvarande

Karbännings, Väster-VålaochVäster- Fämebo socknar ........................

5,87

7,481

i

Norrbo distrikt, motsvarande Norrbo

härad eller Bergslags fögderis nu- varande tredje distrikt.................

4,27

7,390

i

Bergslags distrikt, omfat- tande motstående 3

länsmansdistrikt........

14,91

28,024

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 176 käft. (Nr 211.) 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

IT u

rara

n d

e indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/ia

1912.

>

a

c+-

p

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

1

Salbergs-Väsby ............

22,20

33,271

1

Våla distrikt.................................

6,71

8,411

1

Heby distrikt.................................

3,85

6,341

1

Sala distrikt.................................

4,79

5,697

1

Simtuna distrikt ...........................

3,29

6,359

1

Torstuna distrikt...........................

3,56

6,463

4

_

16

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

267

F ö r e s 1

a g e

n i n

d e

1 n. i n g.

Länsmans diatrib

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/is

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/ia

1912.

1

Våla distrikt (oförändrat) ...............

6,71

8,411

1

Heby distrikt, motsvarande nuvarande

Heby distrikt jämte Norrby och

Tärna socknar ...........................

5,36

8,946

1

Sala distrikt, motsvarande nuvarande

Sala distrikt jämte Rumla socken...

5,42

7,356

1

Torstuna distrikt, motsvarande nuva- rande Torstuna distrikt jämte Sim- tuna socken ..............................

4,71

8,558

i

Salbergs-Väsby distrikt,

omfattande motstående

4 länsmansdistrikt.....

22,20

33,271

13

!

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Koppar
(Hela

länet ett

IT n v a r a

n d

e indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

i t.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

>

a

Hi

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 81/i2

1912.

i

Falu..........................

31,12

48,167

i

Svärdsjö distrikt ...........................

13,23

8,196

i

Kopparbergs distrikt ......................

3,7 7

7,285

i

Sundborns och Vika distrikt............

4,20

6,148

i

Stora Tima distrikt Utombrodelen

1

i

Stora Tuna distrikt Ofvanbrodelen ...

>9.92

} 21,223 :

i

Silfbergs, Gustafs och Torsångs distrikt

1

5.315 1

i

Hedemora ...................

18,80

38,914

i

Folkärna distrikt ..

3,28

14,233

i

Stora Skedvi och Säters distrikt ......

3,32

5,131

i

Husby distrikt..........................

4,13

5,819

i

Hedemora distrikt ........................

0,84

5,643

i

Garpenbergs distrikt ..............

1,46

1,980

i

By distrikt................

3,27

6,108

i

Väster-Bergslags ..........

19,92

32,716

i

Norrbärke distrikt .....

4,94

8,423

i

Söderbärke distrikt .......................

5,67

4,966

i

Grangärde distrikt ...................

7,14

11,808

i

Ludvika distrikt ..........

2,17

7,519

i

Väster-Dals..................

69,49

27,822

i

Malungs distrikt .........

18,31

6,233

i

Transtrands distrikt..........

10,4 9

1,840

i

Lima distrikt ..........

14,13

2,574

i

Äppelbo distrikt ............

3,7 6

2,427

i

Jäma distrikt ..........

7,55

6,443

i

Nås och Säfsnäs distrikt .........

11,35

5,830

1

i

Flöda distrikt .........

3,90

1

2,475

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

269

bergs län.

landsfiskalsdistrikt.)

Pöresl

a g e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

4912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/ia

1912.

i

Svärdsjö distrikt ...........................

13,23

8,196

i

Sundborns och Vika distrikt......

4,20

6.148

i

Stora Tulla, Utombrodelen...............

j 6,92

21,223

1

Falu fögderi, med mot- stående 4 länsmansdi-

i

D:o , Ofvanbrodelen...............

strikt .....................

24,35

35,567

i

Folkärua distrikt ..........................

3,28

14,233

Därav i Krylbo municipalsam-

hälle .................... 1,460 inv.

i

Stora Skedvi och Husby distrikt......

6,25

9,126

i

Hedemora, Garpenbergs och Säters

distrikt ....................................

6,00

9,447

1

Hedemora fögderi, med

motstående 4 länsmans-

i

By distrikt....................................

3,27

6,108

distrikt ...................

18,80

38,914

i

Norrbärke distrikt .......................

4,94

8,423

i

Söderbärke distrikt ........................

5,67

4,966

i

Grangärde distrikt ........................

7,14

11,808

i

Ludvika distrikt ...........................

2,17

7,519

Därav i Ludvika köping 2,452 inv.

1

Väster-Bergslags fögderi,

med motsående 5 läns-

i

Silfbergs, Gustafs och Torsångs distrikt

3,00

5,315

mansdistrikt ............

22,92

38,031

i

Malungs distrikt med Tyngsjö kapell-

7,081

församling.................................

18,31

i

Lima distrikt.................................

14,13

2,574

i

Järna och Äppelbo socknars distrikt.

11,31

8,022

i

Nås och Säfsnäs distrikt ................

11,35

3,90

5,830

2,475

i

Flöda distrikt ..............................

1

Väster-Dals fögderi, med

motstående 6 länsmans-

i

Åls och Gagnefs distrikt ...............

5,68

10,439

distrikt ..................

64,58

36,421

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

N U T

arande indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

>

u

sr

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

F olk- mängd

den 81/ia

1912.

1

Nedan-Siljans...............

41,24

41,762

1

Leksands distrikt.........................

13,05

14,007

1

Åls distrikt .................................

1,47

2,322

1

Bj ursås distrikt..............................

0,92

2,995

1

Rättviks distrikt ...........................

12,02

11,126

1

Gagnefs distrikt ...........................

4,11

8,117

1

Ore distrikt .................................

9,67

3,195

1

Ofvan-Siljans...............

117,61

32,014

1

Älfdalens distrikt...........................

25,18

5,163

1

Orsa distrikt................................

17,83

8,005

1

Mora distrikt................................

19,17

12,327

1

Solleröns distrikt..........................

4,96

1,958

1

Vänj ans distrikt ...........................

6,89

1,991

1

Sårna distrikt ...........................

43,58

2,570

6

35

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 211.

271

Töresl

a sr e

n in

delning.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 81/i*

1912.

CJ

p”

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

ny mil.

Folk- mängd

den 81/u

1912.

i

Leksanda distrikt...........................

13,05

14,007

i

Bj ursås distrikt.............................

0,92

2,995

i

Rättviks distrikt ...........................

12,02

11,126

1

Nedan-Siljans fögderi,

med motstående 4 läns-

i

Kopparbergs distrikt ....................

3,7 7

7,285

mansdistrikt ............

29,7 6

35,413

i

Älfdalens distrikt...........................

25,13

5,163

i

Orsa distrikt.................................

17,83

8,005

1

4,96

1,958

i

Sollerö och Vänj ans distrikt ........<

6,89

1,991

i

Sårna distrikt ..............................

43,53

2,570

i

Traastrands distrikt........................

10,49

1,840

i

Ore distrikt ................................

9,67

3,195

i

Mora södra distrikt, omfattande Mora

socken med undantag av Bonäs by.

9,2 9

9,840

i

Mora norra distrikt, omfattande Wåm-

hus socken, Bönås by i Mora socken

1

Ofvan-Siljans fögderi, med

och Lillbärdals länsdel av Mora

motstående 8 länsmans-

kommun....................................

9,88

2,487

distrikt ...................

137,67

37,049

31

6

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Gräyle(Hela

länet ett

Nuvarand

e indelning:.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

i t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Gästriklands ...............

43,99

67,562

i

Hedesunda ocli Årsunda distrikt

7,28

7,382

i

Valbo och Högbo distrikt ...............

6,27

19,603

i

Ovansjö och Järbo distrikt .

5,87

11,353

i

Torsåkers distrikt.. ..

7,87

11,005

i

Ockelbo distrikt

10,36

9,060

i

Hamrånge och Hille distrikt............

6,34

9,159

1

Södra Hälsinglands ......

47,11

56,273

i

Skogs distrikt ............................

4,51

3,891

i

Hanebo distrikt...

4,22

5,854

i

Söderala distrikt ...........................

2,79

11,204

i

Bollnäs distrikt..............................

8,94

14,050

i

Alfta distrikt.................................

10,10

6,152

i

Ovanåkera distrikt

10,90

6,322

i

Mo distrikt..................................

2,26

3,561

i

Norrala distrikt..............................

3.39

5,239

1

Norra Hälsinglands ......

40,02

42,605

i

Enångers distrikt..........................

4,10

6,169

i

Norrbo distrikt........................

9,42

5,143

i

Delsbo distrikt......

4,55

5,556

i

Hälsing-Tuna distrikt... .

1,57

3,795

i

Forsa distrikt .....

3,4 7

4,819

i

Högsta distrikt..............................

2,90

2,758

i

Harmångers distrikt........................

2,36

4,282

i

Gnarps distrikt...........

3,83

3,684

i

Bergsjö distrikt..............................

8,32

6,399

s. 273 Kontrollera mot PDF

Antal.

Kun yl. Majds Nåd. Proposition Nr 211.

273

borgs län.

bmdsfiskalsdi strikt.)

Föreslagen indelning.

L ä n s m a n s d i s t r i k t.

Benämning och omfattning.

! , , , Folk
I

. J mängd

1 T.'' den 8t/n

| nfmlL | 1912.

P ö s d e r i e r.

I

, , l''olk
Areal

.. ,

„ . . , ..... -i mangd

Benämning cell omiattning. j i kv. ] ^

j nyrail- i 1912."

1

Högbo och Årsunda socknars distrikt

3,41

11,184

1

Valbo sockens distrikt ..................

5,17

10,633

1

Hamrånge och Kille socknars distrikt

6,34

9.159

1

Öster-Pärnebo och Hedesunda socknars

distrikt ...................................

8,47

8,305

1

Torsåkers sockens distrikt ...............

4,37

7,868

1

Ovansjö och Järbo socknars distrikt.

5,8 7

11,353

1

Ockelbo sockens distrikt..................

10,36

9,060

1 1

Bollnäs sockens distrikt.................

8,94

14,050

1

Därav i Bollnäs köping... 977 inv.

Alfta sockens distrikt.....................

10,10

6,152

1

Ovanåkers och Voxna socknars di- strikt .......................................

10,90

6,322

11

Hanebo och Segersta socknars di- strikt .......................................

4,22

5,854

! 1

Skogs sockens distrikt.....................

4,51

3,891

1

Söderala sockens distrikt..................

2,79

11,204

1

Mo och Rengsjö socknars distrikt ....

2,26

3,561

1

Norrala och Trönö socknar^ distrikt

3,39

5,239

1

Enångers, Njutångers och Nianfors

socknars distrikt ........................

5,02

6,169

1

Gnarps och Jättendals socknars di-

5,017

1

strikt .......................................

4,32

G ästriklands östra distrikt,

omfattande motstående

3 länsmansdistrikt......I 14,92

30,976

1 Gästriklands västra distrikt,

omfattande motstående

4 länsmansdistrikt

..................... 29,07 j 36,586

Bollnäs distrikt, omfattande

motstående 4 läns

mansdistrikt ............

1 | Sydöstra Hälsinglands

'' distrikt, omfattande

motstående 5 länsmansdistrikt

....................

34,ie ! 32,378

17,9 7 | 30,064 |

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 176 käft. (Nr 211.)

35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Nuvarande indelning1.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk.

mängd

den 31/i2

1912.

>

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

1

Västra Hälsinglands.......

59,40

35,068

1

Arbrå och Undersviks distrikt .........

5,41

7,049

1

Järvsö distrikt ..............................

7,40

7,566

1

Ljusdals distrikt ...........................

11,77

10,326

1

Ramsjö distrikt..............................

7,65

1,901

1

Färiia distrikt ..............................

12,84

5,265

1

Los distrikt .................................

14,33

2,961

4

29

1

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 211.

275

Föresl

a g e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrik

t.

F ö g d e r i e

r.

1 Antal.

1 ___________

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/ia

1912.

E>

B

se

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 3l/i2

1912.

i

Harmångers och Högsta socknars di-

strikt .......................................

3,60

5,166

i

Hsbo, Hälsingtuna och Idenors sock-

nars distrikt..............................

2,24

4,336

i

Forssa och Högs socknars distrikt ...

3,47

4,819

i

Delsbo sockens distrikt ..................

4,55

5,556

i

Norrbo och Bjuråkers socknars di-

1

Norra Hälsinglands di-

strikt .......................................

9,42

5,143

strikt, omfattande mot- stående 7 länsmansdi-

i

Bergsjö och Hassela socknars distrikt

8.32

6,399

strikt.......................

35,98

36,436

i

Ljusdals och Ramsjö socknars distrikt

19,42

12,227

i

Färila sockens distrikt ..................

12,84

5,265

i

Los sockens distrikt........................

14,33

2,961

Arbrå och Undersviks socknars di-

1

Västra Hälsinglands di-

j i

strikt .......................................

5,41

7,049

strikt, omfattande mot- stående 5 länsmans di-

i i

Järfsö sockens distrikt.....................

7,40

7,566

strikt......................

59,40

35,068

i 28

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

27(i

Västernorr
(Två

lands
-

K u v

a r a n d

i indelning.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

don S1/i2

1912.

i

Medelpads östra............

25,55

49,888

i

Njurunda distrikt...........................

3,27

9,310

i

Indals distrikt ..............................

13,18

6,870

i

Timrå distrikt ..............................

1,71

14,092

i

Sköns distrikt .............................

0,47

11,606

i

Ljustorps distrikt..........................

6,92

8,010

i

Medelpads västra .........

49,u

35,710

i

Torps distrikt ............................

11,69

8,834

i

Borgsjö distrikt ...........................

20,89

9,575

i

Stöde distrikt ..............................

6,85

5,479

i

Selångers distrikt..... ..............

3,64

4,924

''

•

•

i

Tima distrikt.................................

‘

■

6,04

•

6,898

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 211.

277

lands 1 iin.

fiskalsdistrikt.)

a g e

n i n

d e

1 n i n g.

t.

Pögderie

r.

Areal |

i kv. |

nymil.

Folk- mängd

den 31/12

1912.

1 Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/ia

1912.

|

9,67

11,822

6,SÖ

5,479

11,69

''

8,834

20,89

9,575

1

Första distriktet, omfat-

tanke motstående 5lans-

13,18

6,870

mansdistrikt .............

62,28

42,580

3,27

9,310

1

0,47

11,606

0,69

7,068

!

1,02

7,024

1

Andra distriktet, omfat-

tände motstående 5läns

■

0,92

8,010

mansdistrikt ............

1 12,37

_____

j 43,018

Föres

Jj a n s m a

Benämning och omfattning.

Tima. distrikt, omfattande Selångers,

Sättna, Tima ock Attniars socknar

Stöde distrikt, Stöde socken (oförändrat)

....................................

Torps distrikt, Torps socken (oförändrat)

..............................

Borgsjö distrikt, omfattande Borgsjö

och’ Haverö socknar (oförändrat)

Indals distrikt, omfattande Indals,

Indals-Lidens ock Holms socknar

(oförändrat) .......................

socken (oförändrat)....

köns distrikt, Sköns

ändrat) ................

(oförändrat) ..

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

N u v a r a

n d

e indelning’.

—

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

1 Areal

| i kv.

| nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912

>

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

! i

Södra Ångermanlands övra

79,19

I 37,892

1

Sollefteå distrikt ..........................

10,83

i

j 12,603

%

1

! Eesele distrikt ..............................

10,68

4,890

1

Junsele distrikt.............................

13,23

3,755

1

Helgums distrikt ...........................

9,04

4,904

1

Ramsele distrikt ...........................

10,37

4,035

1

Bodums distrikt ...........................

15,07

3,970

1

Tåsjö distrikt .............................

9,97

3,735

i

Södra Ångermanlands

nedra ....................

27,19

49,524

1

Säbrå distrikt ..............................

7,92

10,000

1

Gudmundrå distrikt........................

5,13

15,521

1

Torsåkers distrikt...........................

4,49

8,811

1

Boteå distrikt .............................

5,60

5,223

i

1

I

1

Kora distrikt.................................

’

|

4,05

9,969 i

i

1

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

279

r ö r e s 1

a g e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrik

t.

P ö g d e r i e

r.

>

£

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil. 1

Folk- mängd

den 8 Via

1912.

Antal.

Benämning och omfattning, j

Areal

i kv.

nymil. j

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

,

i

Säbrå distrikt, omfattande Säbrå,

Stigsjö, Viksjö och Haggdångers

socknar (oförändrat):....................

1

7,93

10,000

1

1

Gudmundrå distrikt, omfattande Gud- mundrå socken...........................

2,34

10,878

1

Högsjö distrikt, omfattande Högsjö

och Hemsö socknar .....................

2,78

4,643

1

Torsåkers distrikt, omfattande Tors- åkers, Ytterlännäs och Dals socknar

(oförändrat).................................

4,49

8,811

i

Tredje distriktet, omfat- tande motstående 4

länsmansdistrikt.........

17,54

34,332

1

Nora distrikt, omfattande Nora, Bjär- trå och Skogs socknar (oförändrat)

4,05

9,969

1

Boteå distrikt, omfattande Boteå,

Styrnäs, Överlännäs och Sånga sock- nar (oförändrat) ........................

5,60

5,223

1

Nätra distrikt, omfattande Nätra, Si- densjö och Skorpeds socknar.........

12,70

10,464

1

Nordingrå distrikt, omfattande Nor- dingrå, Ullångers och Vibyggerå

socknar (oförändrat).....................

5,97

7,678

i

Fjärde distriktet, omfat- tande motstående 4

länsmansdistrikt.........

28,32

33,334

i 1

Sollefteå distrikt, omfattande Sollefteå

stad, Sollefteå, Multrå, Eds, Lång- sele och Graninge socknar (oför- ändrat), därav i Sollefteå stad 2,419

inv...........................................

10,83

12,603

1

Ke§ele distrikt, omfattande Besele och

Adals-Lidens socknar (oförändrat)...

10,68

4,890

1 _

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Knuff!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211

N u v

a r a n d

s indelning1.

Fogde rie

r.

Liinsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

Antal.

1

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

! Folk- mängd i

den 31/ia i

1912. 1

| 1

Norra Ångermanlands

nedre .....................

45,45

25,944

i

Nordingrå distrikt ........................

5,97

7,678

i

Nätra distrikt ..............................

3,6 2

5,741

i

Sidensjö distrikt ...........................

9,08

4,723 ,

i

Anundsjö distrikt...........................

26,59

7,802

1

Norra Ångermanlands orre

28,37

2G.250

i

Själavåda distrikt..........................

4,96

9,132

i

Arnäs distrikt ..............................

8,27

9,063 |

i

Björna distrikt..............................

12,01

4,613

i

Grundsunda distrikt........................

3,09

3,442 I

6 i

30

•

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

281

Töresl

ags

n in

delning.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/ia

1912.

>

a

trh

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/ia

1912.

i

Junsele distrikt, omfattande Junsele

socken (oförändrat) ....................

13,23

3,755

i

Helgums distrikt, omfattande Helgums

och Edsele socknar (oförändrat)......

9,04

4,904

i

Kamsele distrikt, omfattande Kamsele

socken (oförändrat) .....................

10,37

4,035

i

Bodums distrikt, omfattande Bodums

och Fjällsjö socknar, (oförändrat)...

15,07

3,970

1

Femte distriktet, omfat-

i

Tåsjö distrikt, omfattande Tåsjö socken

tande motstående 7

(oförändrat) ..............................

9,97

3,735

länsmansdistrikt.........

79,19

37,892

i

Anundäjö distrikt, omfattande Anund-

sjö socken (oförändrat) ...............

26,59

7,802

i

Själevads distrikt, omfattande Själe-

vads och Mo socknar (oförändrat)...

4,96

9,132

i

Arnäs distrikt, omfattande Arnäs och

Grundsunda socknar .................

6,45

9,404

1

Sjätte distriktet, omfat-

i

Björna distrikt, omfattande Björna,

tande motstående 4

Gideå och Trehörningsjö socknar ...

16,92

7,714

länsmansdistrikt.........

54,92

34,052

29

6

Bihang till riksdagens protokoll 1917.

1 sand.

176 höft. (Nr 211).

36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Jämtlands

(Hela länet ett

IT n v a r a

n d

e indelning.

Fögderier.

Länsmansdistrikt.

Antal,

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Jämtlands norra ..........

144,27

32,683

i

Lits distrikt .................................

14,17

5,914

i

Föllinge distrikt ...........................

35, is

4,323

i

Hammerdals distrikt ............

15,56

5,752

i

Ströms distrikt..............................

24,90

7,544

i

Rödöns distrikt.............................

6,52

6,680

i

Frostyikens distrikt .......................

47,99

2,470

1

Jämtlands östra............

80,46

33,432

i

Ragunda distrikt..........................

20,62

8,025

i

Fors distrikt.................................

17,54

6,656

i

Revsunds distrikt...........................

14,04

3,857

i

Bräcke distrikt........................

17,30

5,379

i

Brunflo distrikt..........................

5,60

6,878

i

Hackas distrikt ................

5,36

2,637

1

Jämtlands södra...........

165,21

19,720

i

Svegs distrikt .................

31,44

4,596

i

Lillhärdals distrikt ........................

24,07

1,561

i

Ytterhogdals distrikt ...............

14,14

2,305

i

Hede distrikt...................

29,68

2,541

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

283

län.

landsfiskalsdistrikt.)

Forell

a g- e

n in

d e

1 a i n g.

Länsmansdistrik

t.

Fögderie

r.

ö

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

>■

e

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

Folk-

mängd

den S1/ia

nymil.

nymil.

1912.

1

Lits distrikt (oförändrat) ................

14,17

5,914

1

Föllinge distrikt (oförändrat)............

35,13

4,323

1

Hammerdals distrikt (oförändrat)......

15,56

5,752

1

Ströms distrikt (oförändrat) ............

24,90

7,544

1

Frostvikens distrikt (oförändrat) ......

47,99

2,470

1

Jämtlands norra distrikt

omfattande motstående

1

Eödöns distrikt (oförändrat) ............

6,52

6,680

6 länsmansdistrikt ....

144,27

32,683

1

Ragunda distrikt (oförändrat) .........

20,62

8,025

1

17.54

6.656

1

Revsunds distrikt (oförändrat) ........

14,04

3,857

1

Bräcke distrikt (oförändrat) ............

17,so

5,379

1

Brunflo distrikt (oförändrat) ............

5,60

6,878

1

Jämtlands östra distrikt,

omfattande motstående

1

Hackas distrikt (oförändrat) ...........

5,36

2,637

6 länsmansdistrikt.....

80,46

33,432

1

Svegs distrikt (oförändrat)...............

31,44

4,596

1

Lillhärdals distrikt (oförändrat).........

24,07

1,561

1

Ytterhogdals distrikt (oförändrat)......

14,14

2,305

1

Hede distrikt (oförändrat) ...............

29,68

2,541

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Hnvara

n d

e indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i*

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

i

Tännäs distrikt.............................

41,18

2,576

i

Bergs distrikt ..............

11,98

3,533

i

Bätans distrikt...........

12,72

2,608

1

Jämtlands västra ........

122,67

25,738

i

Sunne distrikt ..............................

2,61

4,134

i

0vikens distrikt ....

9,71

3,350

i

Hallens distrikt ............................

11,19

2,242

i

Undersåkers distrikt ......................

43,38

5,153

i

Mörsils distrikt..............................

29,05

3,121

i

Offerdals distrikt...........................

20,66

4,015

i

Alsens distrikt..............................

6,07

3,723

4

26

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

285

Föresl

a sr e

n i xl

d e

1 n i n gr.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

ny mil.

Folk- mängd

den 8I/ia

1912.

>

d

Benämning och omfattning.

Areal

i ky.

nymil.

Folk- mängd

den 31/ia

1912.

i

Tännäs distrikt (oförändrat) ............

41,18

2,576

i

Bergs distrikt (oförändrat)...............

11,93

3,533

i

Jämtlands södra distrikt,

omfattande motstående

i

Rätans distrikt (oförändrat) ............

12,72

2,608

7 länsmansdistrikt......

165,21

19,720

i

Sunne distrikt (oförändrat)...............

2,61

4,134

i

Ovikens och Hallens distrikt............

20,90

5,592

i

Undersåkers distrikt (oförändrat)......

43,38

5,153

i

Mörsils distrikt (oförändrat) ............

29,05

3,121

i

Offerdals distrikt (oförändrat) ..........

20,66

4,015

i

Jämtlands västra distrikt,

omfattande motstående

i

Alsens distrikt (oförändrat) .............

6,07

3,723

6 länsmansdistrikt......

122,67

25,738

25

4

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Täster
(Två

lands
-

3f Hvarå

n d

e indelning''.

Fögderier.

Länsmansdistri

k t.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 31/ia

1912.

i

Umeå ........................

93,35

57,531

1

Nordmalings distrikt .....................

13,70

10,142

1

Bjurholms distrikt ........................

13,35

4,322

1

Umeå södra distrikt..............

1

>14.08

17,967

1

Umeå norra distrikt ....................

)

1

Vännäs distrikt..............................

5,55

5,906

1

Sävars distrikt..............................

8,15

3,790

1

Degerfors distrikt...........................

29,40

8,009

1

Bygdeå distrikt ............................

9,12

7,395

i

Skellefteå....................

111,56

62,232

1

Nysätra distrikt ...........................

3,94

3,544

1

Lövångers distrikt ...................

5,53

4,230

1

Burträsks distrikt..........................

20,15

9,099

1

Skellefteå södra distrikt ..

1

17,00

23,097

1

Skellefteå norra distrikt............

1

1

Jörns distrikt...............................

17,86

4,487

1

Norsjö distrikt........................

18,60

5,017

1

Byske distrikt .......................

11,1»

9,786

1

Mala distrikt...........................

17.29

2,972

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211

287

bottens län.

fiskalsdistrikt.)

Eötesl

a sr e

n in

delning.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den 81/ia

1912.

-

rf

£

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 8l/ia

1912.

i

Nordmalings distrikt (med Hörnefors-

delen), cirka ..............................

13,70

11,642

i

Bjurholms distrikt ........................

13,35

4,322

i

Umeå södra distrikt med undantag av

del, som ingått i Hörnefors, cirka..

>14,08

16,467

i

Umeå norra distrikt med undantag av

del, som ingått i Hörnefors, cirka...

1

Umeå fögderi, omfattande

motstående 6 länsmans-

i

Yännäs distrikt..............................

5,55

5,906

1

i

Sävars distrikt..............................

8.15

3,790

distrikt ...................

54,83

42,127

i

Skellefteå södra distrikt..................

|l7,00

23,097

i

Skellefteå norra distrikt..................

i

Byske distrikt ............................

11,19

9,786

4,487

i

Jörns distrikt ...............................

17,86

i

Norsjö distrikt..............................

18,60

5,017

1

Skellefteå fögderi, omfat- tande motstående 6 läns-

i

Mala distrikt.................................

17,29

2.972

mansdistrikt.............

81,94

45,359

i

Lycksele norra distrikt ..................

|ö5,19

7,947

i

Lycksele södra distrikt....................

i

Predrika distrikt ..........................

15,19

2,606

i

Stensele distrikt ...........................

|83,58

J 3,705

\ 1,537

i

Tärna distrikt ..............................

i

Sorsele distrikt..............................

78,35

3,561

i

Asele distrikt.................................

33,78

4,958

i

1 Dorotea distrikt ...........................

30,51

3,998

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

N n v a r a

a d

e indelning*

Fögderier.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i ky.

ny mil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i2

1912.

1

Lappmarks.................

384,u

35,909

i

Lycksele norra distrikt

>55,19

7,947

i

Lycksele södra distrikt ...............

I

i

Fredrika distrikt ....................

15,19

2,606

i

Stensele distrikt ..............

1

1 3,705

>83,58

i

Tärna distrikt...............................

I

1 1,537

i

Sorsele distrikt........................

78,35

3,561

i

Åsele distrikt........

33,78

4,958

i

Vilhelmina distrikt ..................

87,51

7,597

i

Dorotea distrikt .....................

30,51

3,998

3

26

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 211.

289

Föresl

a z o

n in

d e

1 n i n g.

Länsman sdistrikt.

Fögdorie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

folk-

mängd

den **/u

1912.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

don 81/i2

1912.

i

Vilhelmina norra distrikt, omfattande

3,283

Dikanäs kapellag, det område, som

ligger norr om Huvudsjöbäcken,

båda Nästansjöarna med gränslinje

utefter södra stränderna, det om- råde, som ligger norr om landsvä- gen Vilhelmina—Staburnäs samt

det område som ligger norr om

den gamla landsvägen Vilhelmina—

87,51

Lycksele.

i

Vilhelmina södra distrikt, omfattande

4,314

det övriga av socknens område med

Vilhelmina kyrkoplats och prästbord,

i

Lappmarks fögderi, om-

Baksjönäs, Dalasjö, Siksjö, Gransjö

och Strömåkers byar.

lättande motstående 10

länsmans distrikt .......

384,u

35,909

i

Degerfors distrikt...........................

29,io

8,009

i

9,ia

7,395

i

Nysätra och Lövångers distrikt .......

9,47

7,774

i

Degerfors fögderi, omfat-

{ande motstående 4 läns-

i

Burträsks distrikt .........................

20,15

9,099

mansdistrikt.............

68,14

32,277

26

4

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 176 Käft. (Nr 211.)

37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Norr
(Två

lands
-

IT u v a r a

a d

e indelning.

Fögderie

r.

Länsmans distrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den S1/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

1

Piteå .........................

256,88

35,462

1

|

1

Piteå norra distrikt........................

>32,26

> 26,060

1

Älvsby distrikt..............................

16,88

1

Arvidsjaurs distrikt........................

60,90

6,476

1

Aijepluogs distrikt ........................

146,84

2,926

1

Luleå .........................

235,25

35,050

1

Neder-Luleå distrikt ........

11,82

12,256

1

Öfver-Luleå distrikt.............

29,29

16,671

1

Jockmocks distrikt ........................

194,14

6,123

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 211.

291

bottens län.

fiskalsdistrikt.)

F ö r e a 1

a g e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmansdistrikt.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912,

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 8l/ia

1912.

i

Piteå södra distrikt, omfattande den

del av Piteå socken, som är belä- gen söder om Pite älv...............

24,20

10,628

i

i

Piteå norra distrikt, omfattande den

del av Piteå socken, som är belä- gen norr om Pite älv, jämte Öjebyn

och Pitholm...............................

Nederluleå distrikt (oförändrat).........

8,06

11,82

9,395

12,256

i

Piteå distrikt, omfattande

motstående 3 länsmans- distrikt ...................

44,08

32,279

Därav i Svartöstadens munieipal- samhälle.................. 927 inv.

i

Överluleå västra distrikt omfattande

Edefors socken samt följande byar

av Överluleå socken, nämligen: Alter- bäcken, Alträsk, Bredåker, Bränn- berg, Carlberg, östra och västra,

Degerbäcken, Heden, Hedensfors såg,

Hvitträsk,Johannesfors,Junkölsträsk,

Kusträsk, Kusån, Kölen, Lombäcken,

Liden, Långsjön, Lövudden, Mock- trä sk, Basmyran, Börudden,Båbäcken,

Slyträsk, Svenskudden, Statträsk,

Södra Svartbäcken eller Lillan, Un- byn, Vittj arv, Vittj ärvs såg och kvarn,

Västanträsk, Yändträsk och Åker- holmen ....................................

,29,2 9

16,671

i

Överluleå östra distrikt, omfattande

.Övriga byar i Överluleå socken jämte

Bodens munieipalsamhälle ............

i

Älvsby distrikt, omfattande Älvsby

socken.......................................

16,88

6,037

i

Arvidsjaurs distrikt (oförändrat) ......

60,90

6,476

i

Därav i Arvidsjaurs kyrkostads

munieipalsamhälle...... 459 inv.

Arjeplougs distrikt (oförändrat).........

146,84

2,926

i

Luleå distrikt, omfattande

motstående 5 länsmans- distrikt ...................

253,91

32,110

i

Jockmocks distrikt (oförändrat).........

194,14

6,123

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

5T u v a r a

n d

e indelning''.

Fögderie

r.

Länsmansdistrikt.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den sl/i2

1912.

Antal.

Benämning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk- mängd

den S1/i8

1912.

1

Kalk .........................

238,86

47,160

i

Råneå distrikt .........

21,76

8,207

i

Neder-Kalk distrikt ...................

18,09

15,371

i

Över-Kalix distrikt ........................

28,84

6,065

i

Gällivare distrikt...........................

169,67

17,517

1

Torneå......................

312,76

35,690

i

Neder-Tomeå och Karl Gustafs socknar,

därav i Haparanda stad 1,465 inv.

9,80

7,208

i

Över-Tomeå distrikt.....................

24,81

6,017

i

Korpilombolo distrikt.....................

31,97

3,560

i

Pajala distrikt ..............................

48,18

4,993

i

Juckasjärvi distrikt........................

141,77

12,723

i

Karesuando distrikt (oförändrat) ......

56,7 3

1,189

4

18

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

293

Pöresl

a er e

n in

d e

1 n i n g.

Länsmans diatrib

t.

Fögderie

r.

Antal.

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 31/l2

1912.

>

=j

Benämning och omfattning.

Areal

i kv.

nymil.

Folk-

mängd

den 81/i2

1912.

i

HaHtas distrikt, omfattande byarna

och lägenheterna Ansavaara, Björk- berget, Båtträsk, Bönträsk, Flaka- berg, Getberget, Hakkasbyn, Hjärp- udden, Hornberg, Witträsk kapell,

Häskmyran, Kattån, Kavaj ärvi.Kittis- vaara, Kilvo, Koskivaara, Lillberget,

Lillsaivits, Lomondivaara, Muorka,

Mårdsel, Mäntyvaara, Nattavaara by

och stationssamhälle, Neitisskaite,

Norsivaara, Ortijaure, Pahtapale,

Palohuornas, Palovaaro, Polcirkelns

station, Pumu, Radnilombolo, Ra- tukkavaara, Risträsk, Rovanen,

Rudna, Ruuti, Sadjemvaara, Salmi- järvi, Sammakko, Sarvisvaara, Sätter,

Siekkavaara, Skeldvive, Skroven,

Slättberg, Solberget, Solmyran, Stor- berget, Storsaivits, Suobbat, Talvi- rova, Tiurivaara, Torasjärvi, Torri- vaara, Ullatti, Västanälv, Vuoddas,

Yuomavaara, Yäkävaara, Yrtivaara

och Aijävaara, allt i Gällivare soc-

37,84

3,517

i

Gällivare distrikt, om-

i

Gällivare distrikt, omfattande Gälli- vare socken i övrigt med Malm- berget, Koskullskulle och Nautanen

132,33

14,000

fattande motstående 4

länsmansdistrikt .......

i

Råneå distrikt (oförändrat)...............

21,76

8.207

385,57

31,847

i

i

Nederkalix sockens distrikt ............1

Tore sockens distrikt ..................J

18,09

15,371

i

Överkalix distrikt (oförändrat).........

28,84

6,065

i

Nedertorneå och Karl Gustafs socknars

distrikt (oförändrat).....................

9,30

7,208

i

Kalix distrikt, omfattande

motstående 4 länsmans- distrikt ...................

Haparanda stad....... 1,465 iny.

56,23

28,644

i

Övertomeå distrikt (oförändrat)........

24,81

6,017

i

Korpilombolo distrikt (oförändrat)......

31,97

3,560

i

Pajala distrikt (oförändrat).............

48,18

4,993

i

Yittangi distrikt, omfattande Vittangil

nybildade kapellförsamling .........1

141,7''

12,723

i

i

Kiruna distrikt, omfattande Jukkas-j

järvi socken i övrigt ................J

Karesuando distrikt (oförändrat) . ...

56,7 i

1,189

i

Torneå distrikt, omfattan

de motstående 6 lans

mansdistrikt............

303,4

28,482

22

5

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Sammandrag.

Län.

Antal

lands-

fiskals-

distrikt.

Antal fögderier.

Antal länsmans- distrikt.

Enligt nu- varande

indelning.

Enligt de- partements- chefens

förslag.

Enligt nu- varande

indelning.

Enligt de- partements- chefens

förslag.

Stockholms..........................................

1

6

6

23

21

Uppsala ........................................

1

4

o

O

19

12

Södermanlands....................................

1

4

4

12

13

Östergötlands......................................

1

8

6

29

22

Jönköpings......................

1

6

5

23

20

Kronobergs..........................................

1

5

4

17

16

Kalmar..........................

1

6

6

25

22

Gottlands ..........................................

1

2

2

6

6

Blekinge.............................................

1

2

3

9

12

Kristianstads.......................................

1

4

6

23

23

Malmöhus...............................

1

6

7

26

25

Hallands.............................................

1

4

3

11

11

Göteborgs och Bohus ...........................

1

5

5

21

22

Alvsborgs...................

1

6

7

29

28

Skaraborgs......................

1

7

6

27

24

Värmlands.................................

1

7

6

19

21

Örebro...................................

1

4

5

17

17

Västmanlands..........................

1

4

4

16

13

Kopparbergs ................................

1

6

6

35

31

Gävleborgs..............................

1

4

6

29

28

Västemorrlands.....................

2

6

6

30

29

Jämtlands...........................................

1

4

4

26

25

Västerbottens......................................

2

3*)

4

26

26

Norrbottens......................

2

4

5

18

22

Summa

27

117 j

119 |

516

489 1

*) Häradsskrivargöromålen i Lappmarksfögderiet hava utförts av kronofogden därstädes.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

295

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen .................................... 1

I. Historik.................................... 13

1. Tidigare förslag till omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för

fögderitjänstemännen........................... 13

2. Fögderiförvaltningskommittén av år 1909 ................... 20

3. De sakkunniga av år 1912.......................... 21

II. Departementschefens förslag.......................... 23

1. Inledning och förutsättning......................... 23

2. Plan för den nya organisationen....................... 28

3. Tjänstemännen inom fögderiförvaltningen samt deras tjänsteställning..... 34

a) landsfiskalerna (länspolismästarna)..................... 34

b) häradsskrivarna.............................. 38

c) länsmännen (landsfiskalerna)........................ 39

d) vissa av fögderiförvaltningskommittén berörda specialfrågor........ 43

provision för exekutiv fastighetsförsäljning................ 43

ändring av 15: 2 rättegångsbalken.................... 43

ordningen för länsmanstjänsters tillsättande............... 44

nuvarande landsfiskalsinstitutets upphävande............... 44

ersättning till polismän för liden skada i visst fall............45

fråga om länsmans skiljande från tjänsten genom Kungl. Maj:ts befallnings
bavandes

beslut.......................... 46

4. Kontrollen inom den nya organisationen................... 48

a) medelskontrollen............................. 48

b) kontrollen över polis- och åklagarväsendet................. 53

c) kontrollen över länsmännens (landsfiskalernas) allmänna verksamhet .... 53

5. Rikets indelning i tjänstedistrikt....................... 54

6. Förslag till avlöningsförmåner för fögderitjänstemännen............ 83

a) landsfiskalerna (länspolismästarna).................... 83

b) häradsskrivarna.............................. 33

c) länsmännen (landsfiskalerna)........................ 98

7. Övergångsförhållanden............................197

8. Ändringar i länsstyrelsernas organisation och avlöningsförmåner för vissa tjänste
män

därstädes..............................128

a) organisationen..............................198

b) avlöningsförmånerna:

för vissa landssekreterare och landskamrerare..............142

> länsassessorer............................145

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 211.

Sid.

för länsnotarier och länsbokhållare....................146

» landskanslister och landskontorister.................148

» extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden m. m. 15B

9. Avlöningsvillkor..............................157

10. Polis- och åklagarväsendet på landsbygden.................158

11. Av omorganisationen påkallat lagstiftningsarbete...............166

12. Fråga om nya benämningar å vissa tjänstemän...............166

13. Kostnadsberäkning m. m...........................168

14. Departementschefens förslag till proposition.................171

Särskilt yttrande av statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ... 181

Bilagor:

A. Skattepostanvisning.

B. Referat av länsstyrelsernas yttranden......................183

O. Uträkning angående icke flyttningsskyldiga kronofogdar.............194

D. » » flyttningsskyldiga kronofogdar................197

E. Rikets indelning......... I99

Stockholm, K. 1. Beckmana Boktr., 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BU 1917:68 Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln. l:o. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1917:216 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 211 angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen där s. 1 i texten
  3. 2SärU 1917:1 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 211 angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. m. j s. 1 i texten
  4. SU 1917:6 Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 78 i texten