Angående reglering av löneförhållanden in. m. vid statsdepartementen
1917-04-14 · 88 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 85 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1917:230, Angående reglering av löneförhållanden in. m. vid statsdepartementen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj-.ts Näd. Proposition Nr 2HO.
I
Nr 230.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående reglering
av löneförhållanden in. m. vid statsdepartementen; given
Stockholms slott den 14 april 1917.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed
föreslå riksdagen att ,
dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna, av chefen för
justitiedepartementet framlagda förslagen till nya ordinarie avlöningsstater
för de särskilda statsdepartementen samt till övergångsstater i
avseende å vissa befattningshavare i utrikes- och ecklesiastikdepartementen,
att tillämpas från och med år 1918, ävensom de av chefen för
justitiedepartementet föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande
av de i de ordinarie staterna upptagna avlöningsförmånerna;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1918 tillträder
ordinarie befattning i statsdepartement, skall vara pliktig att underkasta
sig ovannämnda villkor och bestämmelser;
att de förutvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta
sig de nya avlöningsstaterna och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner
;
att registrator, som på grund härav kan komma att bibehållas vid
honom enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,
skall dels i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen
indragas, erhålla gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst,
tjänstinnehavaren må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 höft. (Nr 230.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
under den senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande fem år,
därför denna inkomst kan utrönas, dels ock varda bibehållen jämväl vid
honom vid 1917 års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg,
dock med det avdrag för sportelinkomst, som må vara stadgat;
att, därest kanslisekreterare å hittills gällande stat icke skulle befordras
till förste kanslisekreterare från tiden för de nya staternas ikraftträdande,
han må bibehållas vid ej mindre honom enligt gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner än även honom vid 1917 års
utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg;
att beträffande sättet för bestridande av de registrator eller kanslisekreterare
sålunda tillkommande avlöningsförmåner skall lända till efterrättelse
de av chefen för justitiedepartementet härutinnan framställda, i
statsrådsprotokollet angivna förslagen; samt
att, därest till ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller
till byråchef för lagärenden i civildepartementet förordnas innehavare
av ordinarie tjänst, med vilken är förenad avlöning till högre belopp
än arvodet vid den ifrågakommande befattningen, Kungl. Maj:t må, utöver
detta arvode, tillägga honom ett belopp, svarande mot skillnaden
mellan arvodet och sagda avlöning;
dels, i händelse av godkännande av de framlagda stat!utslagen, höja
följande i riksstaten uppförda ordinarie anslag, nämligen:
under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp ........................................................................... kronor 41,400
med 46,700 kronor till
88,100;
under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, anslaget
till departementet från dess nuvarande belopp )) 87,950
med 76,750 kronor till ................................................... » 164,700;
under fjärde huvudtiteln, lantförsvnrsdepartementet,
anslaget till departementet från dess nuvarande
belopp.................................................................................... » 72,950
med 57,250 kronor till.................................................... ” 130,200;
under femte huvudtiteln, sjöförsvarsdepartementet,
anslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli och kommando-expeditionen från dess
nuvarande belopp............................................................... » 40,400
med 29,500 kronor till ............................................... » 69,900;
3
Kungi. Maj: ta Nåd. Proposition Nr 230.
under sjätte huvudtiteln, civildepartementet, anslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli från dess nuvarande belopp.............................. kronor
med 112,100 kronor till .............................................. »
under sjunde huvudtiteln, linansdepartementet, anslaget
till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp.............. »
med 71,300 kronor till .................................................. »
under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,
anslaget till departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ...... »
med 101,300 kronor till ............................................. »
under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,
anslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ............... »
med 56,200 kronor till .................................................. »
dels och på extra stat för år 1918 anvisa:
under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet,
till provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter
m. in. ett förslagsanslag, högst ............ )>
under sjätte huvudtiteln, civildepartementet,
till avlönande av en extra föredragande inom departementet
för mål hos regeringsrätten ett förslagsanslag,
högst .................................................... »
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgö
ringspenningar,
till arvode åt en extra föredragande inom departementet
för statsplane- med flera ärenden ett förslagsanslag,
högst......................................................... ))
till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag,
högst.................................................................. »
under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet,
till avlönande av en extra byråchef för lagärenden
i departementet ett förslagsanslag, högst ............ »
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
93,300
205,400;
58,000
129,300;
88,900
190,200;
59,300
115,500;
50,550;
7.000,
3.000,
3,000;
8,100,
4
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 230.
såsom tillägg till det i staten för departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslaget
till amanuenser, extra biträden och vikar i -
atsersättningar ett förslagsanslag, högst............... kronor 3,000;
under åttonde huvutiteln, ecklesiastikdepartementet,
till arvoden åt extra föredragande inom departementet
m. m. ett förslagsanslag, högst .............. » 15,600,
till avlönande av en ledare av undervisningssta
tistikens
omorganisation ett förslagsanslag, högst » 7,800,
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Steno Stenberg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 14 april 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Svvartz,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: VON Sydow,
Stenberg,
Falk,
Hammarström,
Mårten Ericsson,
Åkerman,
Carleson,
Hans Ericson,
Dahlberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement
anhöll chefen för justitiedepartementet, statsrådet Stenberg, att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan om reglering av löneförhållanden
m. m. vid statsdepartementen.
Härvid anförde föredraganden:
»För beredande av förbättrade avlöningsförhållanden hava under
senare tid nya löneregleringar genomförts för ett stort antal av statens
ämbetsverk och myndigheter.
Emellertid finnas fortfarande åtskilliga, med de sålunda nyreglerade
jämförliga verk, för vilkas personal avlöningsförhållandena ännu
icke blivit definitivt omreglerade. Hit äro, bland andra, att räkna statsdepartementen,
för vilka alltsedan år 1878, då ordinarie stater för dem
Reglering av
löneförhållanden
m. m.
vid stalsdepartementen.
Frågans
förhistoria.
Departement
^kommitterades
och kommerskollegiikommitténs
tillsättande
och arbetsresultat.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
fastställdes, någon ny lönereglering icke ägt rum, om man bortser från
den förhöjning i arvoden, som vidtagits för expeditionscheferna ävensom
för kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet samt byråchefen för lagärenden
i justitiedepartementet.
Vid upprepade tillfällen hava såväl i anföranden till statsrådsprotokoll
av olika departementschefer som i yttranden från riksdagens sida
gjorts uttalanden, som peka på önskvärdheten av ett snart realiserande av
den sedan ett flertal ar tillbaka på dagordningen stående frågan om eu
lönereglering för Kungl. Maj:ts kansli. Att med denna reglering fått
anstå, torde hava berott, bland annat, därpå, att med densamma förbundits
vissa frågor om inrättande av flera statsdepartement ävensom
spörsmål om ändringar i departementens inre organisation.
Den 11 december 1908 uppdrog Kungl. Maj:t åt särskilda kommitterade
att verkställa en undersökning angående de förändringar,
vilka, under förutsättning att en regeringsrätt komme till stånd, kunde
finnas erforderliga eller lämpliga i statsdepartementens genom grundlagfastställda
indelning såväl som i personalen och arbetssättet inom departementen
samt den närmare fördelningen av ärendena departementen
emellan, därvid jämväl borde komma under övervägande, huruvida förvissa
ärenden annan ordning för deras beredning och avgörande än den
nu gällande vore av förhållandena påkallad, ävensom att avgiva förslagtill
lönestater för departementen.
Kort förut, den 13 november 1908, hade Kungl. Maj:t uppdragit
åt en särskild kommitté att, efter verkställd utredning, inkomma med
utlåtande och förslag rörande förändrad organisation av kommerskollegiet
och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk m. m.
Mellan förstnämnda kommitterade (departementalkommitterade) och
sistberörda kommitté (kommerskollegiikommittén) ägde, med hänsyn till
det nära sambandet mellan deras uppdrag, ett visst samarbete rum.
Detta hänförde sig dels till frågan om de sociala regeringsärendenas
sammanförande under ett departement, i vilket hänseende gemensamt
betänkande och förslag om upprättande inom ett omorganiserat civildepartement
av en avdelning för sociala ärenden (socialstyrelsen) avgavs
den 18 november 1911, dels och till frågan om inrättande och organiserande
av ett nytt statsdepartement för ärenden rörande handel, industri
och sjöfart, med avseende vara gemensamt betänkande och förslag avgavs
den 5 juli 1913.
I övriga frågor, som folio under departementalkommitterades upp
-
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230. 7
drag, avgåvo dessa den 31 december 1912 ett synnerligen omfattande
betänkande.
1 anledning av omförmälda förslag den 18 november 1911 angående
upprättande av en särskild avdelning inom civildepartementet för
sociala ärenden framlade Kungl. Maj:t, efter det ytterligare utredning i
frågan ägt rum genom särskilda sakkunniga, i proposition till 1912 års
riksdag förslag om inrättande av ett särskilt centralt verk för sociala
ärenden, socialstyrelsen, vilket förslag i allt väsentligt bifölls av riksdagen.
Den 1 januari 1913 trädde härefter socilastyrelsen i verksamhet.
Den i avlöningshänseende ofördelaktiga ställning, som befattningshavarna
i statsdepartementen kommit att intaga i förhållande till motsvarande
befattningshavare i andra, nvreglerade verk, har blivit i viss
mån utjämnad genom provisoriska åtgärder av statsmakterna. Vid 1910
års riksdag genomfördes sålunda en provisorisk lönereglering för departementen.
Den ledande principen vid denna var, att befattningshavare i
statsdepartementen borde så nära som möjligt, utan föregripande av eu
blivande definitiv lönereglering, i avlöningshänseende likställas med jämförliga
befattningshavare i nyreglerade centrala ämbetsverk.
Denna provisoriska lönereglering har sedermera år för år av riksdagen
förnyats. Redan vid dess första antagande utgick man emellertid
från den förutsättningen, att en blivande definitiv lönereglering ej skulle
fördröjas alltför länge, men man kunde likväl då ej antaga, att densamma
skulle kunna träda i tillämpning tidigare än med 1916 års ingång.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1914 av de frågor,
som tillhörde regleringen för år 1915 av utgifterna under riksstatens
andra huvudtitel, uttalade dåvarande chefen för justitiedepartementet vid
behandlingen av den punkt, som avsåg den provisoriska löneregleringen
för nämnda departement, den förhoppningen, att proposition till
riksdagen om de ändringar i grundlagarna, som med föranledande av
departementalkommitterades betänkande kunde behöva vidtagas, skulle
kunna avlåtas under år 1914, samt ställde i utsikt, att, om grundlagsfrågorna
bleve prövade av 1914 års och, slutgiltigt, av 1915 års riksdag,
de förändringar i departementens organisation, sAn funnes böra genomföras,
skulle kunna komma till stånd under loppet av år 1915 och den
slutliga omregleringen av löneförhållandena kunna träda i kraft vid
början av år 1916.
Förslag om nyss nämnda ändringar i grundlagarna framlades också
av Kungl. Maj:t för den riksdag, som sammanträdde i maj månad 1914,
Provisorisk
lönereglering
för departementen.
Förslag om
grundlagsändringar
vid
1914 års senare
riksdag.
8
Uttalande till
statsrådsprotokollet
den 14
januari 1915.
Yttrande av
löneregleringskommittén
den
SO april 1915.
Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
men de blevo, som bekant, icke av riksdagen antagna, Den nödvändiga
följden härav blev ett uppskov med det slutliga avgörandet av frågan
om mera genomgripande förändringar i departementens organisation.
Då min företrädare i ämbetet den 14 januari 1915 inför Kungl.
Magt anmälde frågan om fortsatt tillämpning under år 1916 av den
provisoriska löneregleringen för befattningshavare i statsdepartementen,
framhöll han, att det i anledning av nyssnämnda, av riksdagens avslag
å de föreslagna grundlagsändringarna framtvungna uppskov med huvudfrågans
avgörande möjligen skulle kunna ifrågasättas, om icke spörsmålet
om en definitiv reglering av löneförhållandena inom departementen
borde, vad anginge sådana befattningar inom desamma, vilka icke kunde
väntas komma att röna någon avsevärd inverkan av den stundande
departementalreformen, upptagas till behandling alldeles oberoende av
frågan om de mera vittgående förändringar i departementens organisation,
som innefattades i det av departementalkommitterade avgivna betänkandet.
Huvudsakligen av den anledning, att eu dylik utbrytning
av en del av nu ifrågavarande synnerligen vittomfattande spörsmål alltid
måste stöta på vissa svårigheter, ansåg departementschefen sig dock
icke då böra till någon del underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan
om en mera slutgiltig reglering av löneförhållandena inom departementen,
utan inskränkte sig till att föreslå Kungl. Maj:t att av då instundande
riksdag för år 1916 under vederbörande huvudtitlar begära medel å extra
stat till den för departementen sedan några år gällande provisoriska
löneregleringen. Samtidigt gjorde departementschefen dock gällande,
att, om detta uppskov med löneregleringsfrågans definitiva ordnande
skulle med avseende å viss befattningshavare inverka menligt i pensionshänseende,
Kungl. Maj:t icke torde komma att underlåta att i fråga om
sådan person tillkommande pension i sinom tid hos riksdagen göra den
framställning, som billigheten kunde anses fordra.
Emellertid bragtes frågan om en definitiv lönereglering för befattningshavare
i statsdepartementen åter under omprövning genom det
utlåtande, som löneregleringskommittén den 30 april 1915 avgav till
Kungl. Maj:t i ett ärehde angående ifrågasatt tilläggspension åt en före
detta befattningshavare i justitiedepartementet. I detta utlåtande gav
kommittén uttryck åt den meningen, att en dylik reglering skulle kunna
komma till stånd utan avvaktan å det slutliga avgörandet av det svårlösta
och omfattande samt jämväl på grundlagsändringar beroende spörsmålet
om departementsreformen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230. 9
Detta kommitténs yttrande föranledde departementschefen att, I)e ål lau<udå
nämnda pensionsärende den 28 maj 1915 avgjordes, ånyo inför schotu9och
Kungl. Maj:t anmiila frågan om en definitiv Inne- och pensionsregleriug isneregieringtför
befattningshavare i statsdepartementen ävensom vissa i samband
därmed stående spörsmål, bland annat, om vidtagande av åtgärder till lämnad* upphittande
av departementens arbetsbörda. Departementschefen uttalade drasendärvid
såsom sin mening, att en bearbetning av departementalkommitterades
förslag borde äga rum, och på hans hemställan beslöt Kungl.
Magt att uppdraga åt dåvarande landssekreteraren, numera landshövdingen
Axel Schotte att biträda i justitiedepartementet ined verkställande av
ytterligare utredning — under förutsättning att nuvarande statsdepartement
till antal och huvudsakliga verksamhetsområden tillsvidare bibehölles
och att de centrala verkens ställning förbleve densamma som nu
— dels huru, genom decentralisation av ärenden samt förenklingar i
arbetssättet, de nuvarande statsdepartementens arbetsbörda skulle kunna
lindras och begränsas, dels rörande de åtgärder, som kunde ifrågasättas
för att tillförsäkra departementen de bästa möjliga arbetskrafter, dels
huruvida överflyttningar av ärendesgrupper mellan departementen borde
äga rum, dels ock beträffande lämpligaste sättet för handläggning och
expediering inom de centrala verken av regeringsärenden samt huru
nödigt samarbete mellan olika verk vid handläggning av ärenden, som
vore gemensamma för flera verk, borde vinnas; och erhöll landshövdingen
Schotte tillika i uppdrag att utarbeta de författningsförslag, som påkallades
av utredningen och därmed sammanhängande spörsmål.
I samband härmed uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt löneregleringskommittén
att, utan avvaktan på lösningen av spörsmålet om mera
genomgripande förändringar i statsdepartementens organisation, till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag om en definitiv löne- och pension sreglering
för befattningshavarna i statsdepartementen.
De uppdrag, vilka på sätt nämnts givits landshövdingen Schotte uppdragen*
och löneregleringskommittén, äro nu slutförda, och hava betänkanden i Msivrande.
respektive frågor till Kungl. Maj:t ingivits, landshövdingen Schottes
dagtecknat den 27 februari 1917 och löneregleringskommitténs den 15 i
samma månad.
De spörsmål, vilka beröras i landshövdingen Schottes betänkande, Möjligheten
äro av den art, att de torde tarva en ytterligare utredning och prövning, reglerings
vadan jag icke nu är beredd att inför Kung]. Maj:t anmäla desamma, frågans
Vad åter angår det av löneregleringskommittén avgivna förslaget, torde boende °6e
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 käft. (Nr 230.) 2
10
lands
hövdingen
Schottes
förslag.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
någon 3rtterligare utredning icke yara av nöden, utan synes i detta hänseende
hinder ej möta för att den länge uppskjutna löneregleringsfrågan
förelägges innevarande års riksdag.
Såsom av det ovan sagda framgår, stå de åt landshövdingen Schotte
och löneregleringskommittén givna uppdragen i intimt samband med
varandra; kommittén har också — enligt vad den uttryckligen givit
till känna i sitt betänkande (sid. 383) — vid behandlingen av den på kommittén
ankommande frågan tagit behörig hänsyn till de av landshövdingen
Schotte föreslagna förändringarna i organisativa hänseenden, i den mån
de kunna anses utöva inflytande på löne- och pensionsregleringen.
Då alltså kommitténs betänkande i vad det avser departementens
personalbehov är baserat på landshövdingen Schottes förslag i fråga om
decentralisation av ärenden eller överflyttning av vissa ärendesgrupper
från ett till ett annat departement, torde det vara uppenbart, att för
de fall, där enligt landshövdingen Schottes förslag vissa lättnader skulle
beredas något departement, kommitténs personalberäkning motsvarar,
innan landshövdingen Schottes förslag kan bliva realiserat, ett minimibehov
för detta departement. I fråga om de departement, med avseende
å vilka detta är händelsen, lärer följaktligen icke kunna uppstå någon
betänklighet mot löneregleringsfrågans lösande för sig och utan samband
med en närmare prövning av landshövdingen Schottes förslag.
Vad nu sagts torde särskilt äga sin giltighet beträffande lantförsvars-,
civil-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen.
Ej heller för de fall, där landshövdingen Schotte tänkt sig ökning
av arbetsmängden för något departement, torde den omständigheten, att
en sådan anordning tilläventyrs icke kommer att genomföras, vara av
beskaffenhet att hindra, att löneregleringsfrågan i den av kommittén
föreslagna utsträckningen redan nu löses. Att märka är nämligen, att
enligt landshövdingen Schottes förslag arbetsökning skulle tillföras i
huvudsak endast finansdepartementet samt att det förslag till förstärkning
av detta departements ordinarie personal, som från departementets sida
framlagts för kommittén och till vilket denna anslutit sig, ej torde
innebära större personalökning än som även oavsett landshövdingen
Schottes organisationsförslag bleve nödvändig. 1 detta avseende må
erinras, att kommittén vid behandling av de byråer, vilkas arbetsmängd
skulle komma att ökas genom ett realiserande av landshövdingen Schottes
förslag, uttryckligen betonat (sid. 500 i kommitténs betänkande), att den
för samma byråer äskade personalen vore erforderlig, även om man frånsåge
den ökning i byråernas arbete, som föreslagna ändringar i ärendenas
fördelning mellan departementen skulle medföra. Varje fara för att till följd
11
Kung!. Maj:ts Nåd. ]’roposition Nr 280.
av ett genomförande av den föreslagna löneregleringen nu och ett realiserande
först därefter av landshövdingen Schottes förslag skulle i något departement
uppkomma allt för stor tjänstemaunapersonal torde därför — särskilt
om därjämte hänsyn tages till den normala ökning av departementens
arbetsmängd, som är att vänta vara utesluten. Därtill kommer det
medel till förebyggande av uppkomsten av varje olägenhet av nu
nämnd art, som ligger i ett antagande av det förslag till skärpt skyldighet
för befattningshavare i statsdepartement att låta sig förflyttas
till annan befattning, som kommittén framlagt och vartill jag ämnar
tillstyrka bifall.
Enligt min mening föreligger alltså för genomförande av kommitténs
förslag om lönereglering för departementens befattningshavare, ej heller
därutinnan något hinder, att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ståndpunkt till de av
landshövdingen Schotte förordade åtgärderna i organisatoriskt avseende.
Jag går nu att i korthet redogöra för löneregleringskommitténs Löneregte
ringskommittcnsYfärslag.
Kommittén lämnar i sitt betänkande till en början en utförlig redo- ^ Historik
görelse för tillkomsten av 1878 års, i huvudsak ännu gällande stater m- mför
departementen. Därefter giver kommittén en detaljerad framställning (Sid. 1—368.)
av de ändringar, som under tiden till och med år 1916 vidtagits beträffande
1878 års stater och de anslag som, utöver de i staterna uppförda beloppen,
av riksdagen beviljats för de olika departementen. Sistnämnda framställning,
som behandlar vart och ett departement särskilt, är delad i två
avdelningar, den ena avseende tiden till och med år 1909, varpå följer
en redogörelse för de vid 1910 och följande års riksdagar beslutade
provisoriska löneregleringar, och den andra avseende tiden 1910—1916.
Härefter meddelas en sammanställning av samtliga i riksstaten för år
1917 till statsdepartementen uppförda anslag samt eu förteckning å den
vid 1916 års utgång i departementen anställda personalen.
Det egentliga betänkandet inledes med en avdelning under rubriken B)Allmänna
''Allmänna erinringar och förslag’. Vid min redogörelse för denna o^förslag
avdelning kommer jag att i huvudsak omnämna allenast de resultat, (gid 380_
vartill kommittén kommit. Med avseende å motiveringen för de olika 384.)
förslagen tillåter jag mig att hänvisa till kommittébetänkandet.
I sitt betänkande har landshövdingen Schotte föreslagit för de större
departementen en uppdelning av de nuvarande expeditionsehefsgöromålen
på två särskilda befattningshavare. Åt den ena av dessa — statssekre
-
Statssekre
terare.
Expeditions
chef.
(Sid. 384—
Kansliråd.
(Sid. 386- 389.)
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
teraren — skulle i huvudsak anförtros de politiska uppgifterna, framför
allt propositionerna till riksdagen och samarbetet i övrigt med riksdagen;
åt den andre— expeditionschefen — huvudsakligen den granskande
och övervakande verksamheten med avseende å andra departementets
arbeten. Särskild statssekreterare och särskild expeditionschef skulle
enligt förslaget finnas i vart och ett av lantförsvars-, civil-, finans-,
ecklesiastik- och jordbruksdepartementen. I justitiedepartementet liksom
i sjöförsvarsdepartementet skulle endast finnas statssekreterare med skyldighet
för denne att jämväl fullgöra de åligganden, som i andra departement
skulle tillkomma expeditionschef. I fråga om utrikesdepartementet
har i detta avseende icke föreslagits någon förändring. — Statssekreterare
skulle tillsättas medelst förordnande, under det expeditionschef
skulle utnämnas medelst fullmakt.
Detta förslag har kommittén tillstyrkt under anförande allenast, att
kommittén, med hänsyn till de för närvarande inom departementen
rådande förhållandena ävensom till vad i övrigt i landshövdingen Schottes
betänkande i detta avseende framhållits, funne förslaget välbetänkt och
befogat.
I fråga om avlöningen för ifrågavarande ämbetsmän har kommittén
yttrat,t att kommittén kommit till den uppfattningen, att expeditionscheferna
borde i avlöningshänseende likställas med överdirektörer i högre
lönegraden och att avlöningen sålunda borde uppgå till 10,000 kronor,
därav 6,200 kronor såsom lön, 2,800 kronor såsom tjänstgöringspenningar
och 1,000 kronor såsom ortstillägg. I befraktande av den sålunda
förordade avlöningen å 10,000 kronor till expeditionscheferna anser kommittén
det till statssekreterare utgående beloppet böra bestämmas till
11,000 kronor. Detta belopp borde hava karaktär av arvode. Av beloppet
skulle 3,000 kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Beträffande organisationen av Kungl. Maj:ts kansli, frånsett de
berörda chefsposterna, har''landshövdingen Schotte i sitt betänkande utgått
ifrån, att några mera avsevärda organisationsförändringar icke för närvarande
borde ifrågasättas.
Kommittén berör, vad först angår kansliråds tjänsterna, särskilt
frågan om föredragningen i regeringsrätten och erinrar, hurusom i
motsats till den ursprungliga tanken, att vederbörande byråchef skulle
föredraga i såväl statsrådsberedningen som regeringsrätten, förhållandena
utvecklat sig i den riktningen, att föredragningen i regeringsrätten
i regel uppdragits åt särskilda föredragande, vilka uteslutande
eller i huvudsak ägnat sig åt detta arbete. Kommittén ansluter sig till
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
don uppfattningen, att, därest föredragningen i regeringsrätten iir av
den omfattning, att den kräver, att särskild föredragande uteslutande eller
i huvudsak ägnar sig däråt, den särskilda föredragauden bör hava kansliråds
ställning, och anser, att antalet kansliråd i vederbörande departement
bör så beräknas, att möjlighet beredes att efter vederbörandes beprövande
använda den ena eller andra anordningen.
Beträffande avlöningsförmånerna för kansliråden borde enligt kommitténs
mening samtliga kansliråd i statsdepartementen — såväl de,
som komme att föredraga enbart i statsrådsberedningen eller enbart i
regeringsrätten, som de, vilka kunde erhålla föredragningsskyldighet i
både statsrådsberedningen och regeringsrätten — i löneavseende dels
inbördes likställas dels ock jämställas med byråchefer i statskontoret
och övriga i detta hänseende med statskontoret likställda centrala verk.
De skulle sålunda erhålla löneförmåner motsvarande dem, som tillkomme
tredje gradens tjänstemän, eller 8,100 kronor, därav 5,000 kronor lön,
2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg, vartill
kunde komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter 5 år.
Beträffande den övriga tjänstemannapersonal, som är erforderlig
inom statsdepartementen, har landshövdingen Schotte i sitt betänkande
framhållit, hurusom enligt hans mening två behov huvudsakligen gjorde
sig gällande, det ena att kunna påräkna tjänstemän inom departementen,
som kunde biträda byråcheferna (kansliråden) vid föredragningen, och
det andra att ernå ett avskaffande i lämplig omfattning av det nuvarande
extraordinariesystemet.
För uppnående av dessa syftemål har landshövdingen Schotte
föreslagit, dels att med ombildning av de nuvarande kanslisekreterarbefattningarna
skulle inrättas ett lämpligt antal dylika tjänster av andra
normalgraden, dels ock för extraordinariesystemets begränsning att på
departementens stater skulle uppföras ett antal befattningar av första
normalgraden och därigenom i lämplig omfattning beredas ordinarie
anställning åt sådana amanuenser med fast arvode, vilka under alla förhållanden
erfordrades i departementet och för vilka hel sysselsättning
kunde givas enbart därstädes.
Kommittén uttalar sin anslutning till vad landshövdingen Schotte
i sistnämnda avseenden yttrat och föreslagit.
I kommitténs statförslag äro de olika kategorierna kanslisekreterare
upptagna under benämningarna förste och andre kanslisekreterare
(i utrikesdepartementet förste och andre sekreterare).
I avseende å dessas avlöningsförmåner förordar kommittén, att
Kanslisekre
terare.
(Sid. 390—
395.)
Registra
torer.
(Sid. 395- 398.)
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
förste kanslisekreterare samt förste sekreterare i utrikesdepartementet
måtte erhålla avlöning i andra normalgraden med 5,800 kronor, därav
3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor
ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen å
500 kronor efter 5 och 10 år, samt andre kanslisekreterare ävensom
andre sekreterare i utrikesdepartementet avlöning i första normalgraden
med 4,000 kronor, därav 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tj änstgöringspenningar
och 300 kronor ortstillägg, vartill skulle kunna komma tre
ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter 5, 10 och 15 år.
I fråga om registratorsbefattningarna had§ departementalkommitterade
föreslagit, att de till dessa befattningar hörande göromål skulle
inom de av nämnda kommitterade föreslagna departementskanslierna
anförtros åt kvinnliga arbetskrafter. Detta förslag sammanhängde emellertid
med den omorganisation av departementskanslierna, nämnda kommitterade
tänkt sig. Lämpligheten av en anordning av dentia art har
emellertid ifrågasatts av landshövdingen Schotte i hans betänkande, varvid
framhållits, hurusom arbetet för registratorerna vore i flexdalet departement
ganska omfattande och viktigt. Någon ändring i registratorernas
verksamhetsområde har av landshövdingen Schotte icke föreslagits.
Med hänsyn till arten av de arbeten, som för närvarande tillkomrne
registratorerna i statsdepartementen, anser kommittén det vara
uteslutet att å dessa befattningar tänka sig kvinnliga tjänstinnehavare.
Kommittén ansluter sig i detta avseende till vad landshövdingen Schotte
i ämnet anfört.
Vid bedömande av registratorernas avlöningsförmåner berör kommittén
först frågan om indragning av de sportler, som tillkomma registratorernä.
Kommittén framhåller därvid, att under sportler i förevarande
fall syntes endast böra inbegripas sådana inkomster, som i anledning
av Kungl. Maj:ts förordning angående expeditionslösen tillkomme
i-egistratorerna, och att härunder’ icke torde ingå inkomst av stämpelprovision,
vilken vore att betrakta såsom ersättning för ett särskilt åtagande,
som icke med nödvändighet vore förenat med registratorstjänsten.
De inkomster, vilka härrörde från avgifter på grund av förordningen
angående expeditionslösen och vilka vore att anse som sportler i
egentlig bemärkelse, syntes kommittén böra, såsom i flera motsvarande
fall förut ägt, rum, indragas, och borde dessa avgifter i stället ersättas
med stämpelavgifter.
Vad angår själva avlöningsbeloppet, anser kommittén detsamma
böra bestämmas till 4,500 kronor, därav 2,600 kronor lön, 1,600 kronor
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 280.
tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, vartill skulle kunna
komma tro ålderstillägg till lönen a 500 kronor efter 5, 10 och 15 år.
Beträffande den t
menten är erforderlig,
vidga personal, som för arbetet inom departeframhåller
kommittén, att
rättande av visst antal förstagradstjhilster, dock allt
att räkna med behov av ett visst, om också
man, aven med m
-
Amauuen.se
(Sid. 398.)
amanuenser.
betydligt
fortfarande hade
reducerat antal
Man måste nämligen beakta möjligheten såväl att kunna
småningom efter behov rekrytera den ordinarie personalen som ock att
för vikariat hava till förfogande erforderligt antal arbetskrafter.
1 fråga om kvinnliga biträden, vilka för närvarande finnas i samtlig^
departement, anser kommittén, att, i den mån ett verkligt och
stadigvarande behov av sådana biträden förelåge och deras arbetskrafter
kunde för statstjänsten utnyttjas i huvudsakligen samma omfattning
som den ordinarie personalens i övrigt, de borde, då nu frågan om eu
definitiv lönereglering förelåge, erhålla ordinarie anställning. I regel
syntes de böra placeras inom de två lägre för dylika biträden vedertagna
lönegrader. I vad mån för mera kvalificerade kvinnliga biträden
i ett eller annat departement den högsta av dessa lönegrader borde
vinna tillämpning, är en fråga, som av kommittén upptages till behandling
under de särskilda departementen.
Vad vidare vaktmästarna beträffade, borde naturligtvis sådana
finnas i erforderligt antal, och syntes i regel böra i varje departement
finnas en förste vaktmästare.
Under åberopande av vad kommittén anfört i ett den 14 november
1916 avgivet betänkande (delen LI) angående lönereglering för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare förordar kommittén,
att avlöningsförmånerna för förste vaktmästare sättas till 1,600 kronor,
därav 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor
ortstillägg, jämte två ålderstillägg till lönen å 100 kronor efter 5
och 10 år, samt för vaktmästare till 1,300 kronor, därav 700 kronor
lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, jämte
tre ålderstillägg till lönen å 100 kronor efter 5, 10 och 15 år. Spörsmålet
i vad mån mer än en förste vaktmästare må böra å något departements
stat uppföras ävensom rörande antalet ordinarie vaktmästare
behandlas under de särskilda departementen.
Slutligen omförmäler kommittén, att densamma från de för närvarande
å respektive departements ordinarie stater i allmänhet under
rubrik till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning m. m. uppförda
Kvinnliga
biträden.
(Sid. 398.)
Vaktmästare.
(Sid. 398- 399.)
Anslag till
ersättning åt
amanuenser
m. in.
(Sid. 399 och
340.)
C) De särskilda
statsdepartetnenten.
Justitie
departementet.
(Sid. 401—
430.)
Nuvarande
förhållanden.
16 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 230.
anslag frånskilt anslagen till renskrivning. Kommittén har alltså i
förslagen till stater uppfört anslag till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar, medan åter de för extra renskrivning erforderliga
medlen synts kommittén böra utgå av de under respektive huvudtitlar
uppförda ordinarie förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.
Jag går härefter att redogöra för vad betänkandet innehåller i
avseende å de särskilda departementen. Åven härvid inskränker jag
mig till att beträffande varje departement — efter eu summarisk översikt
över arbetets nuvarande anordning inom departementet — i huvudsak
endast angiva de yrkanden och förslag kommittén gjort och tillåter mig
att i fråga om utredningar och motiveringar hänvisa till kommitténs
betänkande.
De på justitiedepartementets föredragning förekommande ärendena
fördela sig på två gent emot varandra väsentligt fristående avdelningar,
kansliavdelningen för de administrativa ärendena och lagavdelningen
för lagstiftningsärenden.
A departementets stat äro för närvarande — frånsett lagavdelningen
— uppförda följande ordinarie tjänstemän: en expeditionschef, två kanslisekreterare
och en registrator, varjämte medel äro å extra stat beviljade
till en extra föredragande.
Den å kansliavdelningen förekommande föredragningen bestrides nu,
förutom i stor utsträckning av expeditionschefen, dels av nyssnämnde
extra föredragande, vilken bland annat fullgör den å departementet ankommande
föredragningen i regeringsrätten, dels av en av kanslisekreterarna,
dels ock från och med år 1917 av en amanuens såsom extra
föredragande.
Registratorn åligger utom vanliga registratorsgöromål att biträda vid
tryckfrihetsärendenas beredande, varjämte han är departementschefens
ombud i Stockholm för tillsyn över tryckta skrifters allmängörande.
Vad justitiedepartementets lagavdelning beträffar är å den ordinarie
staten uppförd en byråchef för lagärenden, varjämte å extra stat
medel sedan flera år beviljats till en andre ledamot å nämnda avdelning.
I departementet tjänstgöra för närvarande sju amanuenser, av vilka
fyra åtnjuta fasta arvoden.
Vidare äro i departementet anställda tre kvinnliga biträden.
Å departementets ordinarie stat äro slutligen uppförda två vaktmästare,
den ene med avlöning såsom förste vaktmästare. Dessutom
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
tjänstgöra i departementet tre extra vaktmästare, samtliga med mindre
än full tjänstgöringsskyldighet.
Kommitténs förslag innebär för kansliavdelningens vidkommande Kommitténs
uppförande å ordinarie stat av en statssekreterare och expeditionschef, f,lrsla£
två kansliråd, en förste kanslisekreterare, en registrator och två andre
kanslisekreterare, den ene med tjänstgöring även å lagavdelningen.
För lagavdelningen föreslår kommittén uppförande å stat av en
chef för samma avdelning med arvode av 10,000 kronor, en ledamot
med arvode av 8,100 kronor samt en förste kanslisekreterare, den sistnämnde
med tjänstgöring även å kansliavdelningen.
Härjämte föreslår kommittén anställande av tre kvinnliga biträden,
därav ett av andra och två av första graden.
Å kommitténs statförslag äro vidare upptagna en förste vaktmästare
och två vaktmästare.
Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar föreslår
kommittén ett avrundat belopp av tillhopa 9,500 kronor. Enligt kommitténs
beräkningar äro av detta anslag avsedda till amanuenser 5,600
kronor, till eu extra vaktmästare 1,270 kronor och till vikariatsersättningar
2,600 kronor.
Å utrikesdepartementets stat äro för närvarande uppförda en utrikeskabinettssekreterare,
fem kansliråd och avdelningschefer, fyra förste dePartenentetsekreterare,
en förste arkivarie, en andre arkivarie och sju andre sekreterare,
av de sistnämnda fem i högre och två i lägre lönegrad. Nuvarande
Härjämte tjänstgöra för närvarande inom departementet ett kansli- förhållanden.
råd i egenskap av biträdande kabinettssekreterare, tre extra avdelningschefer,
av vilka en är avsedd att vikariera för den avdelningschef, som
är förordnad till biträdande kabinettssekreterare, en extra förste sekreterare
samt en extra andre arkivarie. Medel för nu nämnda befattningshavare
utgå av ett utav riksdagen på extra stat för år 1917
beviljat anslag till provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter
m. m.
Dessutom äro i departementet anställda tjugu kvinnliga biträden,
därav ett med arvode av 3,400 kronor, ett med arvode av 2,800 kronor,
fem med arvoden av 2,000 kronor, nio med arvoden av 1,600 kronor
samt fyra med timavlöning.
Å departementets stat äro vidare uppförda en förste vaktmästare,
fyra vaktmästare och en portvakt. Dessutom äro anställda fyra extra
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 höft. (Nr 230.) 3
Kommittén*
förslag.
18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
vaktmästare med samma tjänstgöring som de ordinarie, ocli kar under
nu rådande förhållanden ytterligare extra vaktbetjaning måst anlitas.
I fråga om utrikesdepartementet utgår kommittén från den uppfattningen,
att det under nu rådande förhållanden icke är lämpligt åvägabringa
ett definitivt ordnande av dess organisation. Kommittén har
därför i sitt förslag — frånsett vissa vaktmästar- och kvinnliga biträdesbefattningar
— inskränkt sig till att å ordinarie stat uppföra samma
antal tjänstemän, som nu äro å staten upptagna, dock med avlöningsförmåner
överensstämmande med vad för motsvarande befattningshavare
i övriga departement föreslagits.
Kabinettssekreteraren anser kommittén böra i avlöningshänseende
likställas med statssekreterare. Någon uppdelning av kabinettssekreterarposten,
såsom fallet är med expeditionschefsbefattningarna, ifrågasattes
icke. Samtliga andre sekreterare föreslås att jämställas med andre
kanslisekreterare i övriga departement, likaså andre arkivarien med andre
arkivarier i riksarkivet.
Utöver det antal befattningar, som nu äro å ordinarie stat upptagna,
föreslår dock kommittén, att å stat måtte uppföras tolv kvinnliga
biträdesbefattningar, därav fem av tredje och sju av andra graden,
ävensom två nya vaktmästarbefattningar.
Portvakten upptager kommittén i sitt statförslag med enahanda
avlöningsförmåner som för vaktmästare i allmänhet, men framställer
härvid till vidare utredande spörsmålet, huruvida icke befattningen må
böra efter nuvarande innehavarens avgång såsom ordinarie befattningur
staten avföras.
Det för närvarande såsom ett särskilt anslag under tredje huvudtiteln
uppförda anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m. m. i
departementet föreslås att ingå såsom en särskild anslagspost under
det ordinarie anslaget till departementet. Beloppet har av kommittén
beräknats till 15,200 kronor. Därest under nuvarande förhållanden,
säger kommittén i fråga om detta anslag, vars belopp i ett från departementet
för kommittén framlagt förslag ifrågasatts väsentligt högre än
kommittén nu beräknat, särskilda ersättningar erfordrades till ytterligare
extra biträden, torde medel för detta ändamål böra beredas på extra
stat antingen såsom ett tilläggsanslag till förevarande anslagspost eller
ock såsom ingående i det extra anslaget till provisorisk förstärkning av
departementets arbetskrafter.
Beträffande framställda krav å ökade arbetskrafter, i fråga om
vilka ovisshet synes kunna råda, huruvida de icke huvudsakligen äro
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
betingade av nu rådande utrikespolitiska förhållanden, har kommittén
ansett sig icke kunna för närvarande förorda, att desamma tillgodoses
medelst anslag å ordinarie stat, utan föreslagit, att medel fortfarande skola
därför anvisas å extra stat. Denna uppfattning gör kommittén gällande
beträffande ifrågasatt höjning av kabinettssekreterarens arvode, biträdande
kabinettssekreterare, extra avdelningschefer, extra förste sekreterare samt
en ifrågasatt ytterligare förste arkivarie. Kommittén finner sig emellertid
icke nu böra ingå på en prövning av de särskilda för berörda ändamål
erforderliga anslagsposterna, Titan anser, att medel skäligen må för
ändamålet kunna beräknas till enahanda belopp, varmed det till samma
ändamål för år 1917 upptagna extra anslaget utgår, eller 36,075 kronor.
Å lantförsvarsdepartementets stat äro för närvarande för kansli- Zant/örsvanavdelningens
vidkommande uppförda en expeditionschef, två kansliråd, dcPartementJtre
kanslisekreterare och en registrator. Dessutom äro å extra stat ( 1461j —
medel anslagna till särskilda föredragande inom departementet. Nuvarande
Föredragningen i departementet bestrides, utom av expeditions- förhållanden,
chefen och bemälda två kansliråd, av tre extra föredragande.
Dessutom tjänstgör i departementet en extra kanslisekreterare.
I departementet äro vidare anställda åtta amanuenser med fasta
arvoden. Under år 1916 funnos lika många amanuenser utan dylika
arvoden, men har för närvarande de sistnämndas antal minskats utan
att ersättare kunnat erhållas.
Tre kvinnliga biträden med stadigvarande sysselsättning äro härjämte
anställda i departementet.
För kommandoexpeditionens vidkommande är å ordinarie stat uppfört
arvode till en registrator därstädes.
Vad angår vaktmästare äro i staten för kansliexpeditionen uppförda
en förste vaktmästare och eu vaktmästare. Vidare är i staten
upptaget arvode till en vaktmästare med skyldighet att ansvara för de
till kommandoexpeditionen hörande rummens eldning och städning. A
kansliavdelningen tjänstgör dessutom för närvarande en extra vaktmästare.
Slutligen är i den ordinarie staten uppfört ett arvode å 500 kronor
till en stentryckare vid generalstabens litografiska anstalt.
Kommitténs förslag innebär nu uppförande å departementets ordi- Kommitténs
narie stat av en statssekreterare, en expeditionschef, fyra kansliråd, fyra förslag,
förste kanslisekreterare, fem andre kanslisekreterare och en registrator.
20
Sjöförsvars
departementet.
(Sid. 462—
477.)
Nuvarande
förhållanden.
Kommitténs
förslag.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
I fråga om arvodet till registrator]! å kommandoexpeditionen föreslår
kommittén icke någon ändring.
Vidare föreslår kommittén uppförande å den ordinarie staten av
fyra kvinnliga biträdesbefattningar, därav två av första och två av
andra graden, samt av två förste vaktmästare, den ena för kommandoexpeditionen,
och två vaktmästare.
Beträffande ovanberörda arvode till en stentryckare vid generalstabens
litografiska anstalt ifrågasätter kommittén för närvarande icke
någon ändring, men framhåller som sin uppfattning, att kostnader av
sådant slag som detta arvode böra utgå av det under fjärde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader.
Slutligen har kommittén i sitt statförslag till amanuenser, extra
biträden och vikariatsersättningar uppfört ett belopp av 15,000 kronor.
Av denna summa äro 11,000 kronor beräknade till amanuenser och
4,000 kronor till vikariatsersättningar.
Å sjöförsvarsdepartementets ordinarie stat äro för närvarande
uppförda en expeditionschef, två kanslisekreterare och en registrator, den
sistnämnde med skyldighet att biträda vid övriga göromål i departementet,
varjämte ett arvode å 1,000 kronor från den ordinarie staten
utgår till en kanslisekreterare för handläggande av eu del sådana
göromål, som i andra departements expeditioner tillhöra byråchef. Dessutom
äro å extra stat medel beviljade till en extra föredragande.
Den departementet åliggande föredragningen bestrides, förutom
av expeditionschefen, dels av en kanslisekreterare, som bland annat har
att handlägga mål hos regeringsrätten, dels ock av den nyssbemälde
extra föredraganden.
I departementet är vidare anställt ett skrivbiträde, och tjänstgöra
dessutom därstädes sju amanuenser, därav fem med fasta arvoden.
Slutligen är å departementets stat uppförd en vaktmästare (med
avlöning såsom förste vaktmästare) samt för kommandoexpeditionens
vidkommande en vaktmästare (likaledes med avlöning såsom förste vaktmästare)
med skyldighet att bestrida uppassning i departementet jämväl
utom kommandoexpeditionen. Dessutom tjänstgör för närvarande i
departementet en extra vaktmästare.
I fråga om expeditionschefsbefattningen anser kommittén, på sätt
förut nämnts, samma anordning böra träffas i sjöförsvarsdepartementet
som i justitiedepartementet, nämligen att statssekreteraren jämväl skulle
övertaga expeditionschefsgöromålen och särskild expeditionschef icke
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
anställas. Kommitténs förslag i övrigt innebär uppförande å departementets
stat av två kansliråd, två förste kanslisekreterare, två andre
kanslisekreterare, en registrator, två kvinnliga biträden, av dessa ett av
andra och ett av första graden, samt, utöver nuvarande två förste vaktmästare,
ytterligare en vaktmästare.
Å kommitténs statförslag är vidare till amanuenser, extra biträden
och vikariatsersättningar uppfört ett belopp av 10,300 kronor. Av detta
äro beräknade till amanuenser 5,500 kronor, för tillfälligt vaktmästarbiträde
600 kronor samt till vikariatsersättningar 4,200 kronor.
Å civildepartementets stat äro för närvarande uppförda en
expeditionschef, fyra kansliråd, fem kanslisekreterare och en registrator;
dessutom äro å extra stat medel anvisade till tre extra föredragande
• och en biträdande föredragande.
Den departementet åliggande föredragningen bestrides dels av de
fyra kansliråden och cheferna för de ordinarie byråerna, dels ock av
ovannämnda fyra extra eller biträdande föredragande, därav en för ärenden
rörande elektriska anläggningar, allmänna arbeten, sociala frågor
m. m. (femte byrån), två för mål hos regeringsrätten samt en för stadsplane-
m. fl. ärenden.
I departementet tjänstgöra för närvarande sammanlagt tjugusex
amanuenser, därav hälften med fasta arvoden. Vidare äro nio kvinnliga
skrivbiträden anställda i departementet.
Under civildepartementet utgår dessutom ett extra anslag till en
handsekreterare åt statsministern.
I departementet finnas för närvarande anställda — utom å stat
uppförda en förste vaktmästare och två vaktmästare — nio extra vaktmästare.
För statsrådsberedningen äro dessutom å civildepartementets
stat uppförda en förste statsrådsvaktmästare och en statsrådsvaktmästare.
Kommitténs förslag innebär till en början uppförande å departementets
stat av en statssekreterare och en expeditionschef.
I fråga om antalet kansliråd föreslår kommittén uppförande på
ordinarie stat av sex sådana befattningar, vilket i det stora hela endast
innebär fastslående av en faktisk organisation och avser att giva karaktär
av ordinarie tjänster åt såväl den extra befattning, som nu bestrides
av den särskilde föredraganden för sociala med flera ärenden, som ock
åt den ena av de båda för målen hos regeringsrätten nu avsedda extra
föredragandebefattningarna.
Civil
departementet.
(Sid. 478 —
497.)
Nuvarande
förhållanden.
Kommitténs
förslag.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
Vad angår den andre extra föredraganden för mål hos regeringsrätten,
anser kommittén — som hyser den uppfattningen, att för denna
föredragning icke i något departement för närvarande bör anställas mer
än ett kansliråd — att medel böra tillsvidare å extra stat beredas till
arvode åt denne föredragande och föreslår för ändamålet ett belopp av
7,000 kronor.
Till en extra föredragande för stadsplane- med flera ärenden anser
kommittén likaledes medel böra tillsvidare å extra stat beredas och
föreslår för ändamålet ett belopp av enahanda storlek som nu utgår
eller 3,000 kronor.
För tillgodoseende av departementets behov av arbetskrafter för
dess lagstiftningsarbete förordar kommittén inrättande av en byråchefsbefattning
för lagärenden. I detta avseende framhåller emellertid kommittén,
att, enär den föreslagne lagbyråchefens verksamhet till ej ovä- *
sentlig del skulle omfatta det sociala lagstiftningsområdet, kommittén
tagit i övervägande, huruvida inrättande av förevarande befattning skulle
kunna föranleda någon ändring i den ställning, som för närvarande tillkomme
byråchefen lör lagärenden i socialstyrelsen. Utan att vilja närmare
ingå på detta spörsmål uttalar sig kommittén för önskvärdheten
av en utredning, huruvida vid den nuvarande lagbyråchefens i socialstyrelsen
avgång dennes befattning lämpligen skulle kunna förändras
till en vanlig byråchefsbefattning eller eljest erhålla en förändrad ställning.
I fråga" om de avlöningsförmåner, vilka borde tillkomma den
föreslagne byråchefen i civildepartementet, förordar kommittén, att han
i detta hänseende måtte likställas med ledamoten å justitiedepartementets
lagavdelning och att sålunda för honom i staten måtte uppföras ett
arvode av 8,100 kronor, varav 2,500 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Vidare föreslår kommittén uppförande å civildepartementets stat
av sex förste kanslisekreterare, åtta andre kanslisekreterare och en registrator.
Å kommitténs statförslag äro vidare uppförda nio kvinnliga biträdesbefattningar,
därav sex av andra och tre av första graden, en
förste vaktmästare och fem vaktmästare samt för tjänstgöring såsom
statsrådsvaktmästare två förste vaktmästare.
Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar föreslår
kommittén å ordinarie stat ett belopp av 31,500 kronor. Av detta belopp
äro beräknade till amanuenser 19,000 kronor, för vård av departementets
bibliotek 500 kronor, för extra vaktmästare 4,000 kronor och
till vikariatsersättningar 8,000 kronor.
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
1 fråga slutligen om arvode till en handsekreterare hos statsministern
hemställer kommittén, att medel till enahanda belopp som hittills
eller alltså 3,000 kronor måtte på extra stat för ändamålet beredas.
Å finansdepartementets stat äro för närvarande uppförda en
expeditionschef, två kansliråd, tre kansli sekreterare och en registrator.
Härjämte äro å extra stat medel anslagna till en extra föredragande
och en extra kanslisekreterare.
Ärendena i departementet fördela sig för närvarande — frånsett
beredningen av vissa bank-, brännvins- och kontrollärenden — på fyra
avdelningar, nämligen dels de två ordinarie byråerna (skattebyrån och
handelsbyrån), vilka byråer förestås av de båda ordinarie kansliråden,
dels ock två senare tillkomna avdelningar, lånebyrån, vilken
förestås av en utav departementets kanslisekreterare såsom särskild föredragande,
samt den byrå, å vilken målen hos regeringsrätten beredas
och som förestås av förbemälde extra föredragande.
I departementet tjänstgöra för närvarande tretton amanuenser, därav
fyra med fasta arvoden, varjämte sju kvinnliga biträden äro därstädes
anställda.
Å departementets ordinarie stat äro vidare upptagna en förste
vaktmästare och en vaktmästare, varjämte fyra extra vaktmästare tjänstgöra
i departementet.
Kommittén föreslår uppförande å departementets stat av eu statssekreterare
och en expeditionschef. Vidare upptager kommitténs statförslag
fyra kansliråd.
För tillgodoseende av departementets behov av arbetskrafter i och
för lagstiftningsarbetet föreslår kommittén anställande av en särskild
byråchef för lagärenden. Med hänsyn till det måhända snart aktuella
spörsmålet om en utbrytning från det nuvarande finansdepartementet av
ärenden till ett nytt handelsdepartement anser kommittén emellertid icke
lämpligt, att befattningen nu uppföres å ordinarie stat, utan böra enligt
kommitténs mening tillsvidare nödiga medel beredas å extra stat.
Arvodet föreslår kommittén till samma belopp, som ifrågasatts för
en lagbyråchef i civildepartementet, eller 8,100 kronor, varav 2,500
kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Kommittén föreslår vidare uppförande å departementets stat av fyra
förste kanslisekreterare, fyra andre kanslisekreterare och en registrator.
Vidare upptager kommitténs statförslag sju kvinnliga biträdesbe
-
Finans
clepartementet.
(Sid. 498—
511.)
Nuvarande
förhållanden.
Kommitténs
förslag.
Eeklesiastikdepartementii.
(Sid. 512—
530.)
Nuvarande
förhållanden.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr_ 230.
fattningar, tre av andra och fyra av första graden, en förste vaktmästare
och tre vaktmästare. .
Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättnmgar föreslår
kommittén ett belopp av 17,100 kronor. Av detta äro beräknade 8,000
kronor till amanuenser, 500 kronor för vården av departementets bibliotek,
1,200 kronor till biträden vid statsverkspropositionen avfattandé,
2,300 kronor till extra vaktmästare och 5,100 kronor till vikariatsersättningar.
Ifråga om ecklesiastikdepartementet må till en början erinras,
hurusom vid sidan av departementets egentliga avdelning eller dess
kansliavdelning är anordnad en särskild statistisk avdelning för behandling
av de arbetsuppgifter, som beröra undervisningsstatistiken.
Å departementets ordinarie stat äro för närvarande för kansliavdelningen
uppförda — frånsett expeditionschefsbefattningen, vilken avser
både denna och den statistiska avdelningen — tre kansliråd, fem kanslisekreterare
och en registrator. Härjämte äro särskilda medel, huvudsakligen
å extra stat, anvisade till en extra byråchef och tre särskilda
extra föredragande samt till en extra kanslisekreterare.
Den departementet åliggande föredragningsskyldigheten är för närvarande
fördelad mellan de tre ordinarie kansliråden, vilka förestå en
var sin byrå (kyrkobön, akademibyrån och läroverksbvrån), den extra
byråchefen, som har att föredraga ärenden angående folkundervisningen
(folkskolebyrån), och de tre särskilda föredragandena, vilka hava att
handlägga, en mål hos regeringsrätten, en ärenden angående allmänna
och enskilda läroverk in. in. samt en ärenden angående lönereglering
för prästerskapet.
A departementets kansliavdelning tjänstgöra vidaie sexton manliga
amanuenser, av vilka tio åtnjuta fasta arvoden. Dessutom äro i egenskap
av amanuenser här anställda tva kvinnliga biträden. Utom sistnämnda
biträden äro å kansliavdelningen anställda ytterligare fem kvinnliga
biträden.
Å den statistiska avdelningen utgöres personalen av en ledare lor
undervisningsstatistikens omorganisation, en kanslisekreterare (befattningen
uppförd å ordinarie stat), en extra aktuarie, en amanuens och sju kvinnliga
biträden. Medel till denna personals avlöning utgår — frånsett
kanslisekreteraren — till huvudsaklig del å extra stat.
Å departementets stat äro vidare uppförda en förste vaktmästare
och två vaktmästare. Dessutom tjänstgöra i departementet Då extra
vaktmästare.
25
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
Kommitténs förslag beträffande ecklesiastikdepartementet innebär —
förutom uppdelning av den nuvarande expeditionscliefsbefattningen i eu
statssekreterar- och eu expeditionschefstjänst — uppförande å ordinarie
stat för kansliavdelningen av fem kansliråd, fem förste kanslisekreterare,
sex andre kanslisekreterare, en registrator och sju kvinnliga biträden,
två av andra och fem av första graden.
Härjämte anser kommittén medel böra å extra stat beredas dels,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad nu är fallet, för det inom
departementet förekommande arbetet med de prästerliga löneregleringarna
dels ock såsom tilläggsarvoden till tre kanslisekreterare eller andra
tjänstemän, som förordnas att föredraga 1) universitetsärenden eller annan
grupp ärenden, som nu tillhöra läroverksbyrån, 2) vissa grupper av
ärenden tillhörande kyrkobyrån och 3) vissa regeringsrättsmål. Varje
dylikt tilläggsarvode har ansetts böra bestämmas till 1,000 kronor, och
sammanlagda kostnaden för särskilda extra föredragande m. m. skulle
uppgå till 15,600 kronor.
Vad angår den statistiska avdelningen skulle medel till avlöning
åt ledaren av undervisningsstatistikens omorganisation såsom hittills utgå
å extra stat, och har beloppet, i likhet med vad nu är fallet, beräknats
till 7,800 kronor. På frågan om ordnandet av chefsbefattningen å denna
avdelning anser sig kommittén sakna anledning nu ingå; och finner
kommittén för den tid, den nuvarande tillfällige chefen linnes kvar,
det höra hållas öppet, huru man efter dennes avgång lämpligast skall
definitivt ordna med chefsbefattningen.
Beträffande övriga tjänstemän å statistiska avdelningen förordar
kommittén uppförande å stat av två aktuariebefattningar med avlöningar
såsom för andre kanslisekreterare samt föreslår, att den nuvarande
kanslisekreterarbefattningen måtte sättas på övergångsstat för den tid,
som kan förflyta till dess befattningen blir ledig, och att under denna
tid en av aktuariebefattningarna måtte hållas vakant.
För den nuvarande innehavaren av sistnämnda kanslisekreterarbefattning
föreslår kommittén ett personligt avlöningstillägg, motsvarande
skillnaden mellan hans nuvarande avlöningsförmåner å ordinarie stat och
den avlöning, som kan komma att tillerkännas förste kanslisekreterare.
För den statistiska avdelningen föreslår kommittén vidare uppförande
å ordinarie stat av sju kvinnliga biträden, tre av andra och
fyra av första graden.
För departementet i dess helhet upptager vidare kommitténs statförslag
en förste vaktmästare och fyra vaktmästare.
Slutligen upptager statförslaget till amanuenser, extra biträden
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 haft. (Nr 230.) 4
Kommittén:!
förslag.
Jordbruksde
partementet.
(Sid. 531—
545.) •
Nuvarande»
förhållanden.
Kommitténs
förslag.
11) Avlöningsvillkor
och
övergångsförhållanden
in. in.
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
och vikariatsersättningar ett belopp av 31,800 kronor. Av detta belopp
äro beräknade till amanuenser å kansliavdelningen 16,500 kronor, till
vård av departementets bibliotek 800 kronor, till amanuenser å statistiska
avdelningen 2,000 kronor, till extra kvinnliga biträden och extra vaktbetjäning
för samma avdelning 2,500 kronor samt till vikariatsersättningar
10,000 kronor.
Å jordbruksdepartementets stat äro för närvarande uppförda en
expeditionschef, två kansliråd, två kanslisekreterare och en registrator.
Dessutom äro å extra stat medel beviljade till en extra kanslisekreterare.
Ärendena i departementet fördela sig för närvarande på tre avdelningar,
nämligen dels de två ordinarie byråerna (lantbruksbyrån och
skogsbyrån), vilka båda byråer förestås av de två ordinarie kansliråden,
dels ock den avdelning, där målen hos regeringsrätten handläggas och
vilken avdelning förestås av den ovannämnde extra kanslisekreteraren.
Härtill kommer en grupp av ärenden, fattigvårdsärendena, vilka för
närvarande handläggas av en amanuens såsom extra föredragande.
Vidare äro i departementet anställda, utom föredraganden av fattigvårdsärenden,
femton amanuenser, därav fem med fasta arvoden.
I departementet tjänstgöra dessutom fyra skrivbiträden.
Å ordinarie stat äro slutligen uppförda en förste vaktmästare och
en vaktmästare; och tjänstgöra i departementet dessutom två extra vaktmästare.
Kommitténs förslag innebär för jordbruksdepartementets vidkommande
uppförande å ordinarie stat av en statssekreterare, en expeditionschef,
tre kansliråd, tre förste kanslisekreterare, sex andre kanslisekreterare,
en registrator, fyra kvinnliga biträden, därav ett av andra och tre av
första graden, eu förste vaktmästare och två vaktmästare.
Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar är å
kommitténs statförslag uppfört ett belopp av 14,400 kronor. Av detta
belopp äro beräknade till amanuenser 9,000 kronor, till extra vaktmästarbiträde
900 kronor och till vikariatsersättningar 4,500 kronor.
För åtnjutande av de utav kommittén föreslagna avlöningsförmånerna
förordar kommittén vissa villkor och bestämmelser.
Vid uppgörandet av sitt förslag i nämnda hänseende har kommittén,
med beaktande i vissa delar av nu gällande avlöningsvillkor
för statsdepartementen, i huvudsak hämtat ledning av de avlöningsvillkor,
vilka fastställts för befattningshavare i statskontoret och seder
-
27
Kurujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
mera i regel plägat fastställas för övriga centrala ämbetsverks vidkommande.
Kommittén bar emellertid ansett lämpligt att, Titan ändringar
i sak, söka åstadkomma en omgruppering av ifrågavarande avlöningsvillkor,
så att de särskilda bestämmelserna komme att för överskådlighets vinnande
sammanföras under vissa rubriker.
I några avseenden, där kommittén ansett sig böra föreslå förändringar
och modifikationer i de grunder, som vunnit uttryck i sistnämnda
avlöningsvillkor, har kommittén närmare uttalat sig. Dessa fall
äro följande. (
Kommittén anser, att bland avlöningsvillkoren bör intagas skärpt
bestämmelse om skyldighet för befattningshavare att låta sig förflyttas
till annan befattning, i det att skyldigheten borde avse förflyttning till
annan befattning inom den centrala förvaltningen, dock med bibehållande
av vederbörandes innehavande avlöningsgrad.
Vidare anser kommittén, att befattningshavare, som utnämnts att
från de nya lönestaternas trädande i kraft innehava ordinarie tjänst
i statsdepartement, bör för erhållande av löneförhöjning tillgodoräknas
den tid, varunder han omedelbart före nämnda ikraftträdande på grund
av stadigvarande förordnande i departement bestritt tjänst av motsvarande
lönegrad med av riksdagen å extra stat anvisad avlöning, kansliråd alltså
extra byråchefstjänst och kanslisekreterare, förste eller andre, extra kanslisekreterartjänst,
samt aktuarie extra ordinarie aktuarie^änst.
En ledamot av kommittén har i en vid betänkandet fogad reservation
föreslagit, att amanuens, som befordras att från tiden för de nya
lönestaternas ikraftträdande innehava tjänst i första lönegraden, må
under särskilt angivna förutsättningar kunna för ålderstillägg tillgodoräknas
någon del av deras tjänstetid.
Motsvarande rätt som ovan föreslagits för extra byråchef in. fl.
anser kommittén böra tillkomma extra vaktmästare, som befordras till
vaktmästare, under förutsättning att vederbörande omedelbart före avlöningsstaternas
ikraftträdande innehaft stadigvarande anställning såsom
vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet och med avlöning nära
jämförlig med ordinarie vaktmästares.
.Likaså bör enligt kommitténs förslag, i överensstämmelse med
vad förut i likartade fall medgivits, enahanda rätt tillkomma kvinnligt
biträde, som utnämnes ..till innehavare av å stat uppförd biträdesbefattning,
under förutsättning att biträdet omedelbart före sin béfordran mot
fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet
inom departement.
Dessutom anser kommittén, att beträffande samtliga ålderstillägg
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
bör gälla, att befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för
erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
lian enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda
samma förhöjning.
Slutligen förordar kommittén, att den semester, som bör tillkomma
registratorerna i statsdepartementen, må inskränkas från nu medgiven
tid av en och en halv månad till en månad.
I fråga om de av kommittén föreslagna arvodena till statssekreterarna
och kabinettssekreteraren, chefen för justitiedepartementets lagavdelning,
ledamoten å samma avdelning och byråchefen för lagärenden
i civildepartementet samt till den å extra stat anställde byråchefen för
lagärenden i finansdepartementet tillstyrker kommittén, att den, som förordnas
å dylik befattning, skall frånträda sin med förut innehavande
tjänst förenade avlöning och att denna efter omständigheterna skall
antingen tilldelas vikarien å samma tjänst eller ock besparas statsverket.
I samband härmed tillstyrker kommittén beträffande befattningarna
såsom ledamot å justitiedepartementets lagavdelning, byråchef för lagärenden
i civildepartementet och extra byråchef för lagärenden i finansdepartementet,
att bestämmelse måtte meddelas därom, att, därest innehavare
av någon av dessa befattningar skulle å innehavande ordinarie
tjänst, om densamma av honom förrättades, äga uppbära avlöning, inberäknat
erhållna ålderstillägg, till högre belopp än arvodet vid den
ifrågakommande befattningen, Kungl. Maj:t må äga rätt att, utöver
detta arvode, tillägga honom vad som svarar mot skillnaden mellan
arvodets och berörda avlönings belopp. Det skillnadsbelopp, som sålunda
kan bliva befattningshavaren tillerkänt, torde kunna av tillgängliga
medel förskjutas för att sedermera hos riksdagen anmälas till ersättande.
I fråga om nu senast omförmälda tre befattningshavare föreligger
vidare enligt kommitténs mening icke någon anledning att låta den,
som förordnas å befattningen, å arvodet vidkännas avdrag, motsvarande
pensionsavgift eller andel därav.
I fråga om övergångsförhållanden framhåller kommittén, att, därest
det vid tiden för löneregleringens genomförande av förekommen anledning
skulle befinnas lämpligt att till en eller, annan av de nya förste
kanslisekreterartjänsterna befordra annan person än sådan, som för närvarande
såsom ordinarie innehavare beklädde kanslisekreterarbefattning, det
bleve nödigt att överflytta sådana kanslisekreterare å övergångsstat. De
borde givetvis få behålla dem nu tillkommande avlöningsförmåner å
29
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
ordinarie stat och dessutom erhålla provisoriskt lönetillägg i överensstämmelse
med vad förut i liknande fall av riksdagen medgivits. I dylika
fall borde motsvarande antal andre kanslisekreterarbefattningar hållas
vakanta under övergångstiderna.
Beträffande registratorerna finner kommittén det vara med billighet
förenligt, att de registratorer, vilka icke vilja underkasta sig de nya
avlöningsstaterna jämte därmed förbundna villkor och bestämmelser och
som icke kunna lagligen därtill förbindas, få bibehållas vid dem nu tillkommande
avlöningsförmåner, provisoriskt avlöningstillägg häri inbegripet,
dock så att i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen
komme- att indragas, skulle utgå gottgörelse, beräknad efter medeltalet
av den inkomst, tjänstinnehavaren kunde anses hava åtnjutit av sålunda
indragna sportler under den senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande
fem år, därför denna inkomst kunde utrönas.
Vidkommande övriga nuvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen
anser kommittén, i överensstämmelse med vad i regeln
för motsvarande fall blivit fastställt, att de, vilka icke vilja underkasta
sig de nya avlöningsstaterna och därvid knutna villkor och bestämmelser
och som icke kunna lagligen därtill förbindas, böra bibehållas vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,
men däremot icke vid dem nu tillkommande provisoriska avlöningstillägg.
Vid det samråd, som i ärendet ägt rum mellan statsdepartementens
samtliga chefer, hava de funnit löneregleringskommitténs nu föreliggande
förslag i allt väsentligt kunna och böra läggas till grund för en framötällning
i ämnet till riksdagen.
De önskemål, som under ärendets handläggning inom kommittén
framförts från departementens sida, skulle genom kommittéförslagets
realiserande bliva i stort sett uppfyllda. Jag kan alltså beträffande de
flesta punkter inskränka mig till en hänvisning till kommittébetänkandet.
Endast i de relativt få fall, där min hemställan kommer att avvika från
kommitténs förslag eller eljest särskilt uttalande i någon fråga synts
erforderligt, skall jag tillåta mig att i det följande närmare beröra uppkomna
spörsmål.
Först torde jag få uppehålla mig vid några frågor, som av kommittén
dryftats under avdelningen ''Allmänna erinringar och förslag’. Sedan
jag därefter uttalat mig i vissa ämnen, som röra allenast justitiedepartementet,
torde cheferna för de övriga departementen lämnas tillfälle att,
envar för sitt departement, göra de erinringar, som de finna påkallade.
Departe
ments
cheferna.
30
Kungi. May.ts Nåd. Proposition Nr 230.
Slutligen torde jag få något yttra mig om de föreslagna avlöningsvillkoren
och övergångsbestämmelserna samt göra de hemställanden, som bliva
erforderliga.
i) Allmänna Enligt löneregleringskommitténs förslag, vilket i detta avseende
e?ehF1flf“ överensstämmer med landshövdingen Schottes, skulle, på sätt förut nämnts,
slag. i flertalet departement ske en uppdelning av de nuvarande expeditionsA)
De nuvo- chefsåliggandena på två särskilda ämbetsmän, benämnda deu ene statsra™ionscke/8-1
sekreterare och den andre expeditionschef. Åt den förre skulle i lmvudtjänetemas
sak anförtros sådana uppgifter, vilka landshövdingen Schotte rubricerar
uppdeimng. som politiska, framför allt utarbetande av propositionerna till riksdagen
och samarbetet i övrigt med riksdagen; den senare — expeditionschefen —
skulle i huvudsak utöva den granskande och övervakande verksamheten
med avseende å andra departementets arbeten. En sådan uppdelning skulle
komma till stånd i samtliga departement utom justitie-, sjöförsvars- och
utrikesdepartementen. I de två förstnämnda skulle statssekreterar- och
expeditionschefsfunktionerna bestridas av en och samma person. Beträffande
utrikesdepartementet skulle bibehållas den för närvarande tillämpade
anordningen med en kabinettssekreterare och en biträdande kabinettssekreterare.
Skälen för de nuvarande expeditionscliefsbefattningarnas uppdelning
liksom även de uppgifter och den ställning, som de blivande
statssekreterarna och expeditionscheferna skulle komma att intaga,
utvecklar landshövdingen Schotte utförligt i sitt betänkande (sid. 372—
377). Då någon som helst tvekan ej torde råda om angelägenheten,
för att ej säga nödvändigheten, av en uppdelning av de nuvarande expeditionschefsbefattningarna
i de departement, där sådant nu föreslagits,
torde jag med avseende å skälen för en dylik delning kunna inskränka
mig till en hänvisning till vad landshövdingen Schotte och kommittén i
sådant avseende yttrat. Frågorna om de föreslagna statssekreterarnas
och expeditionschefernas uppgifter och deras ställning — såväl i allmänhet
som i förhållande till varandra — så ock om dessa ämbetsmäns
benämning, i vilka frågor kunna råda olika meningar, torde det däremot
tillåtas mig upptaga till närmare prövning.
De nya be- Angående de uppgifter och den ställning, de nya statssekreterarna
lavarnas ocb expeditionscheferna skulle erhålla, yttrar landshövdingen Schotte
uppgifter och väsentligen följande.
ställning. Statssekreteraren skulle vara statsrådets högra hand och förtroende
man
för vissa uppgifter, de politiska. Han skulle sålunda främst hand
-
31
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
lägga riksdagsfrågorna. Då emellertid författningsarbetet till stor de!
sammanhängde med riksdagsarbetet, borde, såsom regel, övervakandet
och ledandet av författningsarbetet kunna förenas med de politiska
uppgifterna.
Politiska meriter allena skulle icke kvalificera till dessa befattningar.
Det naturligaste vore, att statssekreterare vore en person, som hade
tjänstemannautbildning men tillika sutte inne med särskilda förutsättningar
för de politiska uppgifterna, en person således, vilken genom
intresse för och erfarenhet i politiska ting kunde bliva ett verkligt stöd
för departementschefen och vilkens allmänna politiska åskådning vore
sådan, att ett intimt samarbete mellan honom och departementschefen
efter samma linjer och med samma mål för ögonen kunde förväntas.
För statssekreterarna torde således böra gälla enahanda kompetensvillkor
som för andra tjänstemän i departementen, i regel administrativ eller
juridisk utbildning. ''
I de nya befattningarnas natur läge, att innehavarna icke borde
erhålla fast anställning i departementen, utan att de borde tillsättas —
liksom för övrigt de nuvarande expeditionscheferna — allenast på förordnande
och mot arvode. Värdet för departementschefen av ett biträde
för de politiska uppgifterna berodde i icke ringa män av ett gott och
förtroendefullt samarbete med detta biträde, och detta samarbete stärktes,
om departementschefens och statssekreterarens åskådning i allmänna
politiska ting något så när sammanfölle eller åtminstone ej alltför starkt
divergerade. Därigenom att statssekreteraren allenast tillsattes på förordnande
kunde, om av någon anledning samarbetet bleve otillfredsställande
eller statssekreteraren befunnes icke äga det intresse och den
erfarenhet i politiska ting, som erfordrades för att komplettera departemeptschefens
eget arbete, ett ombyte lätt ske av statssekreterare. Och
skulle utvecklingen gå i den riktningen, att ett ombyte av ifrågavarande
tjänsteman vid ministerskifte, som innebure en politisk kursförändring,
bleve regel, så skulle detta allenast innebära löften om rikare frukter
av samarbetet mellan departementschefen och statssekreteraren.
Statssekreteraren borde vidare icke utöva något formligt chefsskap
över departementets personal. Detta chefsskap borde i stället utövas av
expeditionschefen, såsom den, vilken kunde påräknas innehava sin befattning
den längsta tiden och som genom sin övervakande och ledande
verksamhet mest komme i beröring med departementets personal och
därigenom också vunne den säkraste kännedomen om dess kvalifikationer
och lämplighet.
Några olägenheter kunde icke förväntas uppkomma därav, att
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
statssekreteraren icke inrangerades i skalan av över- och underordnade
inom departementet, utan ställdes mera fristående. Hans uppgifter och
intima samarbete med departementschefen samt de löneförmåner, han
torde böra erhålla, — för att nu icke tala om hans titel — gjorde, att
hans ställning alltid måste anses betryggad, oavsett om han erhölle
något chefsskap över departementets personal eller icke. Han och
expeditionschefen borde hava samma tjänsteställning — de vore departementets
högsta tjänstemän, var för sin del av dettas uppgifter.
Statssekreteraren måste emellertid alltid kunna påräkna vissa bestämda
biträden inom departementet, ett kansli eller en avdelning eller
en byrå, om man så ville kalla det. Om den hjälp därutöver, som han
kunde behöva från departementet, finge han överenskomma med expeditionschefen.
Komme härvid divergenser till synes, träffade självfallet
departementschefen avgörandet.
De expeditionschefer, som i allmänhet erfordrades i departementen
vid sidan av statssekreterarna, borde för framtiden tillsättas med fullmakt;
och då dessa beställningar icke bleve av den ansträngande natur
som de hittillsvarande expeditionschefstjänsterna, borde de icke betraktas
som ''karriärplatser’ och således ej i sig innebära några särskilda anspråk
på befordran. En fördel med hela den föreslagna anordningen
vore, att expeditionscheferna finge tvärstanna i sina befattningar under
längre tid än nu vore fallet; därmed bleve tjänstinnehavarens erfarenhet
större och hans ledande verksamhet mer enhetlig och traditionsvårdande.
I anledning av landshövdingen Schottes nu återgivna uttalanden
angående de föreslagna statssekreterarnas åligganden och ställning torde
det tillåtas mig att göra några erinringar. Därvid kommer jag att använda
den av landshövdingen Schotte och löneregleringskommittén föreslagna
titeln statssekreterare, ehuru jag för egen del kommer att förorda
en annan titulatur.
I det förslag till instruktion för tjänstemännen inom statsdepartementen
(kansliordning), som landshövdingen Schotte framlagt, heter
det i § 4 — efter det statssekreterarens huvudsakliga åligganden uppgivits
vara att biträda departementschefen i allt vad till departementets
politiska uppgifter hör samt att hava överinseende över departementets
lagstiftnings- och författningsarbete samt vidare angivits de särskilda
åligganden, som i dessa avseenden skulle tillkomma honom — att
statssekreteraren tillika skulle hava att ''efter departementschefens bestämmande
biträda med behandling, beredning och föredragning av
jämväl andra ärenden inom departementet än nu sagts’. Huruvida med
detta stadgande åsyftats, att statssekreteraren skulle kunna åläggas att
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230. 33
i avsevärd omfattning deltaga även i departementets administrativa arbete,
framgår ej av den i betänkandet innefattade motiveringen. Enligt
min mening bör emellertid sä kunna ske. Skulle man ej kunna påräkna,
att statssekreterarna skulle göra eu mera effektiv insats i det
administrativa arbetet, är det med sannolikhet att motse, att de åligganden,
som komrae att tillhöra de nya expeditionscheferna, bleve alltför betungande.
Expeditionscheferna bleve nog i stånd att i allmänhet sköta
de löpande ärendena, såvitt de ej äro särskilt omfattande, men alltid
finnas ett avsevärt antal tyngande ärenden — kanske mål, som för
vederbörlig beredning kräva en eller annan vecka. Sådana måste expeditionscheferna,
för att kunna hålla det hela i gång, lägga å sido. Kunna
ej statssekreterarna här gripa in, skall det säkerligen, åtminstone inom
vissa departement, snart visa sig nödvändigt att i en eller annan form
giva expeditionscheferna särskilt, mera kvalificerat biträde, exempelvis
genom anställande tidvis av biträdande expeditionschefer. Det är möjligt,
att de nya expeditionschefernas arbetsbörda kan i viss mån lättas
genom att till föredragandena överflyttas en del av det ansvar, som nu
påvilar expeditionscheferna, men denna överflyttning måste givetvis ske
med stor varsamhet, och möjligheten av dess genomförande blir alltid
beroende av rent personliga förhållanden. Att statssekreteraren icke
hålles _ utanför den huvuddel av departementets verksamhet, som avser
administrativa ärendens behandling, torde även vara till fördel för honom
själv, då han genom deltagande i sådant arbete erhåller en nyttig inblick
även i denna del av departementets verksamhetsområde.
Vidare är att uppmärksamma, att de expeditionschefer i de större
departementen, vilka för närvarande pläga största delen av året vara
tjänstlediga för beredning av riksdagsärenden och andra arbeten, det
oaktat hava bibehållit en viss uppsikt över och ledarställning i föi''- hållande till sina departement, t. ex. i frågor om fördelning av "arbetet,
personalfrågor, såsom antagande av amanuenser och andra biträden,
samt vissa anordningar av ekonomisk natur. Detta har helt visst varit
eu fördel. Att införa en ändring härutinnan skulle ej vara lyckligt.
Statssekreteraren kommer — åtminstone i de större departementen
— att behöva ett flertal medhjälpare, olika under skilda tider av året,
några av ganska hög kvalifikation, särskilt då det gäller avfattande av
propositioner till riksdagen, men jämväl i övrigt för fullgörande av
honom åliggande uppgiftdr. Förslag till en mångfald propositioner och
även författningsförslag både kunna och böra till gagn för saken och
för besparande av arbetskraft uppsättas på vederbörande departementsbyråer
— en anordning, som har sin nytta även ur den synpunkten,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 käft. (Nr 230.) 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
att byråernas personal vinna eu mera ingående kännedom angående
riksdagsärendena. Det torde, i betraktande härav och då statssekreteraren
ej bör stå helt främmande för departementets personalfrågor, icke
vara lämpligt att undandraga honom en viss befogenhet i nj^ssberörda
avseende.
På grund av det anförda synes det mig, som om mellan statssekreteraren
och departementet i övrigt icke bör dragas den skarpt
markerade gräns, som förslaget innebär. Åt statssekreteraren bör med
andra ord icke givas den mera fristående ställning, som landshövdingen
Schotte velat tilldela honom. Visserligen bör expeditionschefen vara
den, vilken chefskapet för departementets personal närmast tillkommer,
men det synes ändamålsenligt, att ett visst överinseende över departementets
personal samt departementsarbetet i dess helhet utövas av statssekreteraren,
vilken alltså bör intaga en överordnad ställning även i
förhållande till expeditionschefen.
Statssekreterarna böra naturligtvis, på sätt såväl landshövdingen
Schotte som löneregleringskommittén föreslagit, tillsättas allenast på förordnande,
i motsats till vad fallet skulle bliva med expeditionscheferna.
För att statssekreteraren skall kunna rätt fylla sin uppgift, är visserligen
önskvärt, att han innehar sadana kvalifikationer i politiskt avseende,
som landshövdingen Schotte berört; men det är enligt min mening nödvändigt,
att han äger god juridisk utbildning och har administrativ erfarenhet.
Detta är erforderligt icke blott för det arbete, han bör kunna nedlägga
å vissa administrativa ärenden, utan även — och kanske i främsta rummet
_ för hans huvudsakliga åligganden såsom statssekreterare, utarbetandet
av statsverks- och andra propositioner samt författningsarbete. . Betydelsen
härav ökas genom den numera så starkt framhållna nödvändigheten
av att statsverkspropositionen redan vid riksdagens början föreligger i
möjligast fullständiga skick samt att riksdagsarbetet påskyndas. Ej
minst från denna synpunkt vore det också säkerligen föga lyckligt, om
alltför täta ombyten på statssekreterarposterna komme att äga rum. En
var, som tjänstgjort som expeditionschef, torde hava. gjort den erfarenheten,
att han endast så småningom förmår tränga in i alla de frågor,
propositionsarbetet omfattar, och att detta arbete fortskrider betydligt
lättare och fortare för varje år han får kvarbliva på sin post.
Betydelsen därav, att departementschef och statssekreterare äro
av samma politiska grunduppfattning, bör förr övrigt icke överskattas.
Huvudsaken är, att ett gott samarbete kan mellan dem etableras, och
ett sådant är, enligt vad erfarenheten givit vid handen, ingalunda uteslutet
därför att de ej överensstämma i allmän politisk uppfattning.
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
Klart är emellertid, att fall kunna inträffa, då en förefintlig stark divergens
i politiskt avseende mellan departementschef och statssekreterare icke
kan undgå att menligt inverka på samarbetet. I dylika fall — då ofta
Hven rent personliga förhållanden torde spela in — liksom eljest, då
förutsättningar för ett gott samarbete saknas, kan ett ombyte av statssekreterare
icke anses vara annat än i sin ordning. Men det skulle
enligt min mening vara olyckligt — även ur synpunkten av riksdagsarbetets
jäjjma gång —, om dylika ombyten kom me att ske allt för ofta.
I sitt betänkande gör landshövdingen Schotte gällande, att det
vore en konsekvens av de gamla ämbetsmannaregeringarnas ersättande
med politiska regeringar, att särskilda personer anställdes i departementen
för att lämna departementscheferna biträde och stöd vid utövandet av
de politiska uppgifterna, närmast riksdagsarbetet. Men saken har även
en annan sida. Ämbetsmannaregeringarnas ersättande med politiska
regeringar gör det angelägnare än förr, att departementschefernas närmaste
män äro personer, som samlat nödig administrativ erfarenhet för handhavandet
av sitt ansvarsfulla värv. En ny departementschef torde i många
fall — särskilt om han ej själv äger ämbetsmannautbildning — vara
mera betjänt med att den, som vid hans tillträde sitter som statssekreterare
med kanske flerårig erfarenhet med avseende å departementets
arbetsuppgifter, kvarbliver på sin post, även om han icke är av samma
politiska åskådning som departementschefen, än därmed, att statssekreteraren
lämnar sin befattning och ersättes med annan person, som visserligen
är departementschefens politiske meningsfrände, men för vilken
statssekretarargöromålen äro mer eller mindre främmande.
Giver man statssekreteraren den ställning, jag sålunda anser att
han bör intaga, kommer uppdelningen av de nuvarande expeditionschefsbefattningarna
i två tjänster att i stort sett innebära allenast ett fastställande
av redan nu rådande förhållanden; statssekreteraren kommer
att motsvara den nuvarande, för de egentliga statssekreterargöromålens
skötande under en stor del av året tjänstledige expeditionschefen och den
nye med fullmakt försedde expeditionschefen kommer att inträda i stället
för den nu för expeditionschefen under dennes ledighet vikarierande t. f.
expeditionschefen.
Icke blott den givetvis mera osäkra ställning, som statssekreterarna
även enligt min åsikt böra intaga, utan även den i förhållande till expeditionscheferna
överordnade ställning, som enligt min mening bör tillerkännas
dem, motiverar, att statssekreterarna, på sätt löneregleringskommittén
föreslagit, erhålla högre avlöning än expeditionscheferna.
36
De nya befattningshavarnas
benämning.
B) Kanslirådens
avlöning.
C) Tillsättandet
av registrator,
andre
kanslisekreterare
och
aktuarie.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
Jag övergår härefter till spörsmålet om nu ifrågavarande befattningshavares
benämning. Att, på sätt landshövdingen Schotte föreslagit och
löneregleringskommittén lämnat utan erinran, giva innehavarna av de högsta
befattningarna inom departementskanslierna titeln statssekreterare synes
mig mindre lämpligt. Ett dylikt namnval står ej i god överensstämmelse
med den historiska traditionen. De ämbetsmän, som här i Sverige senast —
under tidsperioden 1809—1840 — benämndes'' statssekreterare, voro föredragande
i statsrådet och ägde även säte och stämma i statsrådet i de ärenden,
vilka de där föredrogo. Med avseende å de tjänstemän, för vilka denna
titel nu föreslagits, skulle varken det ena eller det andra bliva fallet.
En jämförelse med motsvarande förhållanden i utlandet utfaller ej heller
till fördel för den valda titeln. I en del länder har benämningen statssekreterare
tillagts tjänstemän av lägre ställning och mindre betydelse
än statssekreterarna skulle få hos oss, under det att i andra länder —
bland vilka ett par av de större kulturländerna — benämningen statssekreterare
bäres av medlemmar av regeringen.
Av övriga ifrågasatta benämningar synes mig den av departementalkommitterade
valda, nämligen generalsekreterare, vara den,
som bäst ger uttryck för ifrågavarande tjänstemans ämbetsbefattning
och även i övrigt är den lämpligaste.
I sitt betänkande har kommittén avvisat tanken på att bereda
kansliråden högre avlöningsförmåuer än de för tredje gradens tjänstemän
i allmänhet vedertagna. Framställningar om högre avlöning hade
gjorts hos kommittén, men säger sig kommittén, huvudsakligen i betraktande
av de konsekvenser, ett bifall härtill kunde tänkas medföra i
avseende å löneförmånerna för åtskilliga andra tjänstemän i tredje normalgraden,
icke kunna förorda dessa framställningar.
Det torde ej ku uti a förnekas, att angelägenheten av en god rekrytering
av kansliråd stjänsterna och även andra goda skäl kunna åberopas
för att dessa tjänster inom den högsta förvaltningen bliva förenade med
något högre avlöning än motsvarakde befattningar i de centrala verken.
Då emellertid löneregleringskommittén enhälligt ställt sig avvisande mot
en sådan anordning, som därjämte visat sig stöta på vissa svårigheter
i lönetekniskt. hänseende, hava mina kolleger och jag ansett oss böra
avstå från att nu framlägga förslag härutinnan.
På sätt ovan omnämnts, förordar kommittén inrättande i departementen
av ett antal befattningar av första normalgraden, vilkas innehavare
skulle benämnas andre kanslisekreterare. För ecklesiastikdeparte
-
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
mentets vidkommande bär föreslagits inrättande därjämte av aktuariebefattningar
med avlöningsförmåner motsvarande andre kanslisekreterares.
I fråga om sättet för dessa tjänsters ävensom registratorsbefattningarnas
tillsättande har kommittén icke uttalat sig. Landshövdingen
Schotte åter har i sitt förslag till kansliordning upptagit bestämmelse,
att utnämning av andra kanslisekreterare och aktuarier ävensom av
registratorer bör ankomma på vederbörande departementschef. *
Enär det emellertid torde vara av betydelse, att enhetliga principer
i befordringshänseende tilllämpas vid tillsättning av omförmälda tjänster
inom de särskilda departementen, lärer utnämningen av ifrågavarande
befattningshavare böra ligga i Kungl. Maj:ts hand.
Såsom jag förut erinrat, har löneregleringskommittén vid beräkning fö Amanuav
de för departementen erforderliga anslagsmedlen utgått därifrån, att enser''
man, även med inrättande av ett antal förstagradstjänster, dock allt fortfarande
hade att räkna med behov av ett visst, om också betydligt
reducerat antal amanuenser.
Landshövdingen Schotte har såsom kompetensvillkor för inträde i
departement, utom utrikesdepartementet, ifrågasatt, jämte viss examen,
även minst två års tjänstgöring i centralt»verk inom vederbörande departements
förvaltningsområde eller, vad angår justitiedepartementet, någon
tids tjänstgöring vid domstolarna.
Därest detta av landshövdingen Schotte framställda önskemål vinner
beaktande och sålunda de amanuenser, som komma att antagas i statsdepartementen,
redan skola hava några års tjänstgöringstid bakom sig,
är det möjligt, att man nödgas i regel sätta amanuensarvodena i departetnenten
något högre än kommittén tänkt sig. Detta torde dock ej
komma att gälla justitiedepartementet, där på grund av särskilda förhållanden
amanuensarvodena av kommittén beräknats till högre belopp
än i övriga departement. Att redan nu göra en beräkning angående
erforderliga höjningar av de anslag, från vilka amanuensarvodena bestridas,
anser jag dock ej vara nödvändigt. Det synes mig lämpligt
att avbida det beslut, Kungl. Maj:t kan komma att fatta i anledning av
landshövdingen Schottes förslag i berörda hänseende.
Kvinnliga biträden med stadigvarande sysselsättning finnas för fö Kvinnliga
närvarande i samtliga departement. Åt dylika biträden hava alltmer blträdenanförtrotts
även sådana göromål, som förut bestritts av manliga extra
ordinarie tjänstemän, en anordning, som kommittén finner riktig och
anser med arbetets ökning än vidare kunna fullföljas. Kommittén före
-
38
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 230.
slår mi ordinarie anställning för dessa biträden och har i sina statförslag
i regel upptagit dem i de två lägre för dylika biträden vedertagna
lönegraderna. Endast för utrikesdepartementets vidkommande har
kommittén föreslagit uppförande å stat av kvinnliga biträden av tredje
graden.
JPå sätt av kommitténs betänkande framgår, har emellertid från
några departement — lantförsvars-, civil- och ecklesiastikdepartementen
— begärts, att vissa där anställda kvinnliga biträden måtte i avlöningshänseende
likställas med tredje gradens biträden, men kommittén
har icke ansett sig kunna tillmötesgå dessa krav. Kommittén har
därvid åberopat uttalanden, som av riksdagen vid flera tillfällen gjorts,
att man vid uppförande å stat av dylika biträdesbefattningar borde
framgå med största varsamhet med hänsyn till de konsekvenser, ett
bifall i ena eller andra fallet kunde medföra.
Då i det följande under de särskilda departementen kommer att
föreslås uppförande å stat av några kvinnliga biträden av tredje graden,
anser jag mig redan i detta sammanhang böra göra några allmänna
anmärkningar i denna fråga.
Erfarenheten har visat, att även inom den centrala statsförvaltningen
den kvinnliga arbetskraften kunnat på ett fördelaktigt sätt utnyttjas.
Inom ett flertal verk och inrättningar finnas nu fast anställda
kvinnliga biträden, och krav på en utsträckning av detta system göras
oupphörligt gällande. Utvecklingen har också gått därhän, att i vissa
fall, där göromål av mera ansvarsfull art med fördel kunnat på självständigare
sätt utföras av kvinnor med prövad omdömes- och arbetsförmåga
samt med den för göromålens behöriga skötande erforderliga
allmänna och speciella utbildningen, dessa kvinnor blivit placerade i eu
högre lönegrad än övriga, den s. k. tredje graden.
Beträffande spörsmålet, vilka arbetsuppgifter lämpligen kunna
anförtros innehavare av ifrågavarande högre biträdesbefattningar, är att
uppmärksamma, att löneregleringskommittén i ett den 13 oktober 1913 avgivet
betänkande angående ny avlöningstyp för kvinnliga biträden hos
vissa ämbetsverk lämnar en noggrann redogörelse för det tilltänkta ändamålet
med dessa befattningar. Det lede icke något tvivel, yttrar kommittén
bland annat, att, därest den ifrågasatta nya avlöningstypen komme till
stånd, densamma borde komma till användning i sådana fall, då en större
kvinnlig personal stadigvarande vore verksam inom samma arbetsområde
och bland denna personal erfordrades någon ''förman’ för att i närmaste
hand leda och sammanhålla arbetet samt för att med avseende å arbetets
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
utförande, tjänstgöringstider o. s. v. öva uppsikt över personalen. Jagvill
i denna punkt endast erinra därom, att i ett par departement för
närvarande tjänstgör ett avsevärt antal kvinnliga skrivbiträden, vilkas
befattningar nu äro föreslagna att uppföras å ordinarie stat.
Ett annat slag av arbete, som på senare tider ansetts i vissa fäll
kunna anförtros åt kvinnor och som, efter vad löneregleringskommittén
i sistberörda betänkande gör gällande, syntes, där det av dem
utfördes på självständigt sätt och icke vore av mera enkel och ensartad
beskaffenhet, skäligen böra betinga högre ersättning än enligt den dittillsvarande
högre avlöningstypen (1,600 kronor med två ålderstillägg å
200 kronor), utgöres av de till hittillsvarande registratorer hörande
registrerings- och diarieföringsgöromål.
I en del fall hava vidare kvinnliga befattningshavare befunnits
kunna med fördel användas för uppsättning av skrivelser, därvid det
understundom ålagts dem ej endast att förslagsvis bestämma skrivelsernas
formella avfattning utan även att undersöka, i vilka fall skrivelser
äro behövliga och vad de böra i sak innehålla. Dylikt arbete har
tidigare plägat utföras av amanuenser eller andra manliga tjänstemän.
Det synes i vissa fall vara av skäligen enkel beskaffenhet, men i andra
fall ställa ej oväsentligt större krav på vederbörandes iakttagelse- och
omdömesförmåga samt förtrogenhet med sitt arbetsområde, än vanligen
kan påräknas hos kvinnliga biträden. Aven arbete av denna beskaffenhet
anser löneregleringskommittén kunna hänföras till sådant mera
kvalificerat arbete, som kan giva anledning till inrättande av kvinnliga
tjänstebefattningar av en ny högre typ (d. v. s. tredje graden).
Jämte de nu särskilt angivna grupperna av göromål funnes, säger
löneregleringskommittén vidare, förvisso även andra av sådan beskaffenhet,
att de, i händelse de anförtroddes åt vederbörligen kvalificerad
kvinnlig arbetskraft, skäligen borde — med avseende å de förkunskaper,
den omdömesförmåga och arbetsduglighet, som för deras behöriga fullgörande
vore behövliga — honoreras med högre avlöning än för det
dåvarande bestodes å stat uppförda kvinnliga ''biträden av högre avlöningsgrad’
(= andra graden).
Nu är det visserligen sant, såsom ock av riksdagen framhölls, då
riksdagen första gången hade att pröva denna nya avlöningstyp för
kvinnliga biträden (i fråga om socialstyrelsen vid 1914 års förra riksdag),
att enbart den omständigheten, att de för de nya tjänsterna avsedda
göromålen falla inom ramen av de angivna eller därmed jämförliga
arbetsområden, icke i och för sig utgör tillräckligt skäl för inrättande av
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
eu tjänst av tredje lönegraden. Huvudvikten vid bedömandet av föreliggande
fråga, menade riksdagen, borde läggas därpå, att arbetet vid
den nya tjänsten vore av väsentligt mera krävande art och förenat
med betydligt större ansvar än vad förhållandet vore eller avsetts att
vara med biträdesbefattningarna i den andra avlöningsgraden. Givetvis
vore det omöjligt att i förväg uppdraga några mera bestämda gränser
för användningen av ifrågavarande tjänstetyp, utan måste det ankomma
på prövning i varje särskilt fall, huruvida förutsättningarna för densamma
vore för handen, och framhöll riksdagen, att önskvärdheten av
löneförbättring eller ökade befordringsutsikter för tjänstinnehavare i
de lägre graderna under inga förhållanden borde vid en sådan prövning
få göra sig gällande.
Med utgångspunkt från vad nu anförts hava mina kolleger och jagtagit
i övervägande, huruvida och i vilken mån de arbetsuppgifter och krav
i övrigt, som ställas på kvinnliga biträden inom departementen, i vissa
fall äro sådana, att biträdena skäligen böra hänföras till den tredje
graden. Vi hava därvid kommit till den uppfattningen, att i vissa departement
för närvarande sådana göromål överlämnas åt kvinnliga biträden
och sådana fordringar i övrigt ställas på dem, att de fullt motsvara
dylika befattningshavare i centrala verk. Dessa förhållanden torde emellertid
icke böra upptagas till närmare bedömande i detta sammanhang.
De äro olika i de särskilda departementen och böra därför prövas i
samband med regleringen av varje, departement.
Vid behandlingen av denna fråga vill jag slutligen betona ytterligare
ett par omständigheter, nämligen dels att det som bekant för
närvarande råder och väl även framdeles kommer att råda stark konkurrens
från enskilda företag om kvalificerade kvinnliga arbetskrafter,
dels ock att, även om avlöningen för vissa till följd av göromålens beskaffenhet
särskilt högt kvalificerade kvinnliga tjänstebefattningar sättes i
överensstämmelse med vad, enligt vad nyss nämnts, måste anses vara
riktigt, den härav förorsakade ökningen av statens utgifter torde bliva
tämligen obetydlig i jämförelse med de kostnader, som skulle uppstå
genom anställande av för ändamålet erforderliga manliga befattningshavare,
särskilt om dessa skulle erhålla ordinarie tjänstemäns ställning.
För sådan extra ordinarie manlig personal, som härvid skulle kunna komma
till användning, står avlöningen visserligen i regel till beloppet tämligen
nära den avlöning, som skulle bestås nu ifrågavarande kvinnliga personal,
men det måste ändock för staten såsom arbetsgivare vara att anse såsom
avsevärda fördelar, dels att de kvinnliga befattningshavarna skulle för
-
41
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
pliktas att åt sin tjänstgöring ägna visst större antal timmar dagligen,
'' än av den extra ordinarie manliga personalen i regel kunde fordras,
dels ock att de kvinnliga befattningshavarna vanligen kunde påräknas
under längre tid i följd vara att tillgå för uppehållande av samma slag
av tjänstgöring. Att besparing för statsverket genom utbytande av
manlig arbetskraft mot kvinnlig i detta fall kan vinnas, har jämväl
-av riksdagen framhållits.
För departementens vaktmästare föreslår kommittén enahanda f> vaktavlöningsförmåner
som kommittén i ett den 14 november 1910 avgivet m<marebetänkande
föreslagit för motsvarande befattningshavare i de centrala
verken. Förslaget innebär i huvudsak en höjning av förste vaktmästares
och vaktmästares nuvarande begynnelseavlöning med 100 kronor ävensom
en ökning av ålderstilläggens antal från nuvarande ett till två för förste
vaktmästare och från nuvarande två till tre för vaktmästare, samtliga
ålderstillägg fortfarande å 100 kronor.
Kungi. Maj:t har ännu icke fattat ställning ifråga om en allmän
lönereglering för vaktmästare, och det torde vara ovisst, huruvida den
i ämnet erforderliga utredningen hinner bliva färdig i så god tid, att
framställning kan avlåtas till innevarande års riksdag. Därest så icke
skulle bliva fallet, synes mig emellertid denna omständighet icke böra
utgöra hinder för att nu för departementens vaktmästare förorda de
av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna, i all synnerhet som
■de avlöningar, vilka kunna komma att ifrågasättas för vaktmästare i
allmänhet, icke torde komma att understiga vad i förevarande avseende
nu föreslås. Skulle högre avlöningar än de sålunda föreslagna komma
att tillerkännas vaktmästare i allmänhet, böra givetvis dessa högre avlöningar
komma jämväl departementens vaktmästare till godo.
Vad särskilt angår justitiedepartementet har jag att föreslå allenast
-en avvikelse från kommittéförslaget. Denna gäller storleken av det
arvode, som skulle tillkomma chefen för lagavdelningen, ävensom denne
ämbetsmans benämning.
Arvodet åt chefen för lagavdelningen är av kommittén föreslaget till
10,000 kronor. Enligt min mening bör detsamma sättas lika högt som
det arvode, kommittén föreslagit för statssekreteraren-expeditionschefen i
justitiedepartementet samt statssekreterarna i de övriga departementen
■eller således till 11,000 kronor.
Innan jag går att motivera denna min ståndpunkt, torde det tilllåtas
mig att referera vad kommittén själv anför i denna avlöningsBihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 käft. (Nr 230.) 6
II) De särskilda
departementen.
A) Justitiedepartementet.
Chefens för
lagavdelningen
avlöningsförmåner
och benämning.
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
fråga (sid. 421 och 422). Sedan kommittén framhållit, att på grund
av den stora betydelsen av de uppgifter, som justitiedepartementets
lagavdelning hade att närmast företräda och fullgöra, ävensom med
hänsyn till nämnda uppgifters särskilda art det vore känt och erkänt,
att på lagavdelningens i det egentliga lagstiftningsarbetet deltagande
personal måste ställas särskilda och stora krav beträffande utbildning,
erfarenhet och skicklighet, samt vidare påmint därom, att, såsom den
historiska delen av kommittébetänkandet utvisade, från statsmakternas
sida vid olika tillfällen givits uttryck för den uppfattning, att ifrågavarande
chefsbefattning utgjorde en av administrationens viktigaste poster
och i fråga om arbetets krävande beskaffenhet måste anses fullt jämförlig
med nuvarande expeditionschefens, fortsätter kommittén:
’Uti den ställning, som sålunda i allmänhet och särskilt i förhållande
till expeditionschefen tillägges chefen å lagavdelningen, bör enligt kommitténs
mening någon ändring icke anses föranledas därav, att expeditionschefst
jänsten, vid bifall till vad kommittén förordat, sammanföres med
den nytillkommande statssekreterarbefattningen. Detta sammanförande
får således icke anses innebära något tillbakaskjutande av lagavdelningschefen
eller något steg till hans underordnande under statssekreterarenexpeditionschefen.
Såsom avsett är beträffande sistnämnde befattningshavare, bör
chefen för lagavdelningen, liksom för närvarande är fallet, anställas
medelst förordnande. Förut har framhållits, att ifrågavarande chefsbefattning
måste anses till ej oväsentlig del äga politisk karaktär. Fn
liknande uppfattning synes ock, såsom den historiska redogörelsen utvisar,
hava kommit till uttryck från statsmakternas sida och torde åtminstone
delvis ligga till grund för den sedan lång tid gällande ordningen
i förevarande avseende.’
Sedan kommittén därefter erinrat, att den förut i sitt betänkande
antytt, hurusom det vore att förutse, att ett ombyte å platsen såsom
chef för lagavdelningen skulle mindre ofta anses av förhållandena påkallat
och lämpligt, än som kanske kunde bliva händelsen beträffande
statssekreterar-expeditionschefsbefattningen, yttrar kommittén vidare:
''Det synes sålunda vara att antaga, att allt framgent lagavdelningens
chef skall i regel komma att kvarstå å sin plats, så länge själva
arbetets krav och förutsättningar göra det lämpligt, för att därefter
övergå till någon med fullmakt försedd beställning.
Med hänsyn ej minst till den större säkerhet i avseende a kvarstannande
i befattningen, som lagavdelningens chef torde kunna påräkna
i jämförelse med innehavaren av statssekreterarens tjänst, anser kommittén
43
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
■den förre befattningshavarens arvode icke böra bestämmas till lika högt
belopp som det för den senare tillstyrkta, utan finner kommittén tillfyllest,
att chefen för lagavdelningen bibehålies vid sin nuvarande jämnställighet
beträffande avlöningens storlek med expeditionschef. Kommittén
hemställer alltså, att chefens för lagavdelningen arvode bestämmes till
10,000 kronor, därav 2,800 kronor torde böra anses motsvara tjänstgöringspenningar.
’
Kommittén anser sålunda, att chefen för lagavdelningen visserligen
bör, med avseende å befattningens vikt och det med densamma förenade
arbetets krävande art, fullt likställas med den av kommittén för
justitiedepartementets del föreslagne statssekreteraren-expeditionschefen,
men att det oaktat, särskilt med hänsyn till den mera säkra ställning,
som lagavdelningens chef kunde påräkna, dennes avlöning kunde sättas
lägre än avlöningen för statssekreteraren-expeditionschefen.
Vad kommittén anfört till stöd för bestämmandet av lagavdelnings-chefens
avlöning till det av kommittén föreslagna beloppet förefaller mig
icke övertygande.
Av de på justitiedepartementets föredragning ankommande ärenden
äro de, som förberedas å lagavdelningen, otvivelaktigt av särskild vikt.
Chefen för denna avdelning, är att betrakta som justitieministerns närmaste
medhjälpare vid utövandet av den huvudgren av denne ministers
verksamhet, som lagstiftningsarbetet utgör. Hans biträde tages i anspråk,
då det gäller att uppdraga riktlinjer för och utforma en ny lagstiftning
eller ändringar i den bestående. Den alltmer vidgade omfattningen
av vår tids lagstiftningsarbete har emellertid medfört, att chefen
för lagavdelningen fått allt mindre tid att ägna sina krafter åt självständiga
lagstiftningsuppgifter av större omfattning. Hans verksamhet
har allt mer utvecklats till att, under justitieministern, leda lagstiftningsarbetet
i dess helhet, genom råd och upplysningar understödja lagarbete,
som omedelbart utföres av andra, samt — särskilt då detta arbete varit
anförtrott åt personer, som förut ej i någon större utsträckning sysslat
med lagstiftning — granska de utarbetade förslagen, innan de remitterats
till lagrådet eller underställts Kungl. Maj:ts prövning. Chefen för justitiedepartementets
lagavdelning kan sägas med avseende å den del av
justitieministerns riksdagsarbete, som måste betraktas såsom den utan
jämförelse viktigaste, i stort sett intaga sådan ställning som avsetts för
statssekreterarna.
Att chefen för lagavdelningen till sin departementschef intager
denna ställning, har även beaktats av kommittén. Denna framhåller
44
Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 230.
ju, att ifrågavarande chefsbefattning måste anses till ej oväsentlig
del äga politisk karaktär och håller i överensstämmelse därmed före, att
befattningen bör, liksom för närvarande är fallet, tillsättas endast på
förordnande. Men då det därefter gäller att föreslå den avlöning, som
bör tillkomma lagavdelningschefen, likställer kommittén denne icke med
de föreslagna statssekreterarna — i justitiedepartementet statssekreterarenexpeditionschefen
—, utan med expeditionscheferna i de andra departementen,
vilka befattningshavare icke skulle få något med det politiska
arbetet att göra, utan bliva rent administrativa ämbetsmän och såsom
sådana erhålla den säkra ställning, som fullmakt å tjänsten innebär.
Såsom huvudsakligt skäl för att kommittén sålunda låtit lagavdelningschefen
intaga en ur avlöningssynpunkt mindre gynnad ställning har
anförts, hurusom det vore att förutse, att ett ombyte å platsen såsom
chef för lagavdelningen '' skulle mindre ofta komma att anses av förhållandena
påkallat och lämpligt, än som kanske kunde bliva händelsen
med statssekreteraren-expeditionschefen i departementet. Riktigheten av
denna uppfattning synes mig oviss. Väl hyser jag den åsikten, att täta
ombyten av lagavdelningscbef icke äro önskvärda, liksom ej heller av
statssekreterare. Men om man jämför arten av det arbete, som ifrågavarande
båda tjänstemän i justitiedepartementet hava att utföra, ur synpunkten
av dess inverkan på ett gott samarbete med departementschefen,
torde få medgivas, att möjligheten till slitningar, som störa ett lugnt
samarbete och som kunna göra ett ombyte befogat, är väl så stor beträffande
chefen för lagavdelningen som i fråga om statssekreterarenexpeditionschefen.
Med avseende härå är jag böjd för det antagandet,
att posten som chef för justitiedepartementets lagavdelning icke bör
anses mindre osäker än befattningen som statssekreterare-expeditionschef.
Med stöd av vad jag nu sagt håller jag före, att skäl ej föreligger
att frångå den ståndpunkt, som statsmakterna under senare tid konsekvent
intagit: att i avlöningshänseende likställa chefen för lagavdelningen
med chefen för departementets kansliavdelning och motsvarande högsta
tjänstemän i övriga departement. Ett sådant likställande synes mig vara
fullt rättvist och betingat av förhållandena samt medför givetvis ökad
trygghet att få den synnerligen viktiga och krävande befattningen såsom
lagavdelningens chef beklädd med den person, som i varje förekommande
fäll anses för densamma mest skickad.
Jag fårr alltså tillstyrka, att arvodet till chefen för justitiedepartementets
lagavdelning sättes till 11,000 kronor, därav 3,000 kronor torde
få anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Med avseende å nu ifrågavarande befattningshavares benämning
45
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
innebär kommitténs förslag, att någon särskild titel utöver den av chef
för lagavdelningen ej skulle bliva honom i denna hans egenskap tillerkänd.
Enligt min mening är det emellertid i sin ordning, att de två
cheferna för justitiedepartementets båda avdelningar jämväl med avseende
å benämning likställas med varandra; den ene skulle följaktligen bliva
''generalsekreterare och expeditionschef, den andre ''generalsekreterare och
chef för lagavdelningen’.
Ännu en fråga, som särskilt angår justitiedepartementet, torde jag
här få beröra.
Enligt 1878 års ännu gällande kansliinstruktion är registratorn i
justitiedepartementet tillika departementschefens ombud för tillsyn över
tryckta skrifters allmängörande i huvudstaden. Det arbete, som åligger
registratorn i denna hans egenskap, har med åren blivit allt mera tidsödande
och krävande. Särskilt till följd av den periodiska pressens
starka tillväxt bar detta arbete numera antagit sådan omfattning, att
det icke längre rimligtvis torde kunna åläggas registratorn som tjänstéplikt.
Hans dagliga arbetstid överskrider för närvarande väsentligt den
för de övriga tjänstemännen i departementet vanliga.
Ombudsmannaskapet synes för framtiden böra för Stockholm ordnas
på samma sätt som för andra orter i Sverige, där tryckeri finnes; departementschefen
bör sålunda förordna särskild person och Kungl. Maj:t
bestämma det arvode, som skäligen bör tillkomma ombudet, att utgå
från ordinarie förslagsanslaget till departementschefens ombud för tillsyn
över tryckta skrifters allmängörande.
Som bekant hava såväl departementalkommitterade som majoriteten
av de år 1909 tillkallade sakkunniga för revision av tryckfrihetsförordningen
föreslagit, att övervakandet av tryckfrihetslagstiftningens
efterlevnad skulle överflyttas till justitiekanslern. Så länge emellertid
detta bestyr är anförtrott åt chefen för justitiedepartementet, äro givetvis
betydande fördelar förenade därmed, att departementschefens ombud i
Stockholm är eu tjänsteman inom justitiedepartementet. Denna anordning
bör därför om möjligt bibehållas. Men den till dylikt ombud förordnade
— det må nu bliva registratorn eller annan ordinarie eller extra
ordinarie tjänsteman inom departementet — bör uppbära särskild ersättning
för fullgörande av uppdraget.»
Härefter yttrade herr ministern för utrikes ärendena:
»Kommittén utgår i fråga om utrikesdepartementet från den uppfattningen,
att det under nu rådande förhållanden icke vore lämpligt
Departementschefens
ombud för
tillsyn över
tryckta skrifters
allmängörande
i
Stockholm.
B) Utrikesdepartementet.
Personliga
avlöningstillägg
åt två
kvinnliga
biträden.
46 Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
åvägabringa ett definitivt ordnande av departementets organisation. Jagar
i detta avseende ense med kommittén och anser, att för de ökade
arbetskrafter, i fråga om vilka man ej med visshet kan säga, att de
icke äro betingade av rådande utrikespolitiska förhållanden, och om
vilkas behövlighet även efter krigets slut nu intet med bestämdhet kan
anföras, medel böra, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, beviljas
å extra stat.
Mot kommitténs förslag har jag i det väsentliga intet att erinra.
I ett par fall anser jag mig dock böra, delvis i anledning av vissa
kommitténs yttranden, närmare uttala mig, och kommer jag att beträffande
två anslag föreslå något högre belopp än kommittén beräknat.
För närvarande finnas i utrikesdepartementet fast anställda tjugu
kvinnliga biträden, av vilka sju avlönas från ett å extra stat för år 1917
beviljat anslag å 14,000 kronor till avlöning åt kvinnliga biträden i
departementet samt de övriga från det ordinarie förslagsanslaget till
skrifmaterialier, expenser, renskrivning m. m. Av de från förstnämnda
anslag avlönade biträdena uppbära ett biträde en avlöning av sammanlagt
omkring 2,800 kronor, vart och ett av fyra biträden 2,000 kronor
och två biträden 1,600 kronor vartdera. Av de andra tretton biträdena
uppbär ett en avlöning, som under de sista tio åren i medeltal uppgått till
omkring 3,300 kronor, åtta avlönas med årliga arvoden, av vilka ett utgår
med 2,000 kronor och sju med 1,600 kronor, samt fyra biträden med
timpenning från 50 öre till 80 öre i timmen.
Kommittén föreslår uppförande å departementets stat av tolv
kvinnliga biträden, därav fem av tredje och sju av andra graden, och
har jag häremot intet att erinra.
Beträffande de två biträden, vilkas sammanlagda avlöning för närvarande
överskrider slutavlöningen för kvinnliga biträden av tredje graden,
säger sig kommittén sakna anledning att ingå på ett för kommittén framlagt
förslag i fråga om beredande av särskilda tilläggsanslag åt dessa
biträden. Kommittén anser det böra ankomma på Kungl. Maj:t att,
därest så befinnes lämpligt, hos riksdagen framlägga förslag om personliga
avlöningstillägg åt berörda två befattningshavare.
I fråga om dessa två kvinnliga befattningshavare vill jag meddela
följande.
Den ena av dem, Rosa Grönlund, är född 1864 och har varit
anställd i departementet alltsedan år 1885. Efter att i början hava
avlönats med timpenning har hon sedan 1893 uppburit fast årlig avlöning,
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
först till belopp av 1,200 kronor, sedan av 1,600 kronor och från och
med år 1913 av 2,000 kronor med två ålderstillägg å 200 kronor, tillhopa
2,400 kronor. Härförutom har hon, som under en lång följd av
år haft eu arbetstid av 8 å 10 timmar om vardagarna och 3 å 5 timmar
om sön- och helgdagar, uppburit ersättning för övertidsarbete, bland
vilket ingått översättningar till engelska språket. Hennes sammanlagda
inkomster hava under de sista 10 åren uppgått till 3,000 å 3,450 kronor
om året eller i medeltal 3,300 kronor.
Den andra av ifrågavarande befattningshavare, Augusta Eklund,
är född 1862 och anställdes i departementets tjänst år 1892 mot timpenning.
Sedermera har hon från år 1905 uppburit fast årlig avlöning,
först av 1,600 kronor och från och med år 1913 av 2,000 kronor med
två ålderstillägg å 200 kronor, tillhopa 2,400 kronor. Aven hon har
utfört övertidsarbete, för vilket hon uppburit särskild ersättning; hennes
sammanlagda inkomster hava under de sista tio åren uppgått till i
medeltal för år omkring 2,800 kronor.
Båda ifrågavarande kvinnliga biträden hava under sin tjänstgöring
i departementet städse ådagalagt synnerlig plikttrohet, ovanligt nit och
framstående duglighet. Det må erinras, att Kungl. Maj:t tilldelat en var
av dem medaljen i guld av femte storleken med inskrift ''För nit och
redlighet i rikets tjänst’.
Då nu dessa biträden skulle, om de antagas till biträden av tredje
graden å ordinarie stat, få, även med två ålderstillägg, sina avlöningsförmåner
minskade till 2,400 kronor vartdera, oavsett den ytterligare
minskning, som föranledes av skyldighet att bidraga till egen pensionering,
finner jag billigheten kräva, att för dem under nämnda förutsättning
anvisas personliga avlöningstillägg. Beloppen av dessa avlöningstillägg
torde böra bestämmas till 900 kronor för Rosa Grönlund och
400 kronor för Augusta Eklund. Beträffande sättet för dessa tilläggs
utgående anser jag, att, i likhet med vad riksdagen i motsvarande fall
förut medgivit, ifrågavarande belopp böra uppföras å övergångsstat.
Givet är, att, därest avlöningstilläggen beviljas ifrågavarande biträden,
de böra vara skyldiga att utan ytterligare ersättning utföra arbete å
övertid i samma omfattning som sådant arbete nu av dem fullgöres mot
särskild gottgörelse.
För närvarande utgår ett ordinarie anslag å 15,100 kronor till Anslaget till
vikariatsersättning, extra biträden m. in. i departementet. Detta anslag
är i riksstaten uppfört såsom ett »särskilt anslag under tredje huvud- extra biträ-’
titeln. Kommittén har nu föreslagit, att detsamma, i likhet med vad den m
-
48
Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 230.
fallet är beträffande motsvarande anslag för övriga departement, borde
ingå såsom en särskild anslagspost under det ordinarie anslaget till
departementet. Häremot har jag intet att erinra.
I ett till kommittén inkommet förslag från departementet beräknades
anslaget till minst 24,000 kronor. Kommittén har emellertid ansett anslaget
böra upptagas till, i avrundat tal, 15,200 kronor. I detta sammanhang
framhåller kommittén, att, därest under nuvarande förhållanden
särskilda ersättningar skulle erfordras till ytterligare extra biträden,
medel för detta ändamål torde böra beredas på extra stat antingen såsom
■ett tilläggsanslag till förevarande anslagspost eller ock såsom ingående
i det extra anslaget till provisorisk förstärkning av departementets
arbetskrafter.
Det för närvarande utgående anslaget å 15,100 kronor fördelar
sig nu på följande poster:
vikariatsersättningar............................. kronor 3,850: —
departementets juridiska ombud......... » 600: —
extra vaktmästare ................................. » 5,650: —
manliga biträden .................................... » 5,000: —.
Summa kronor 15,100: —.
De förhöjda avlöningarna till departementets befattningshavare
ävensom uppförande å stat av kvinnliga biträdesbefattningar samt ytterligare
två vaktmästare föranleda en höjning av de till vikariatsersättningar
erforderliga medel. Deras summa torde böra beräknas till 6,000
kronor.
Ersättning till departementets juridiska ombud bör beräknas till
oförändrat belopp.
Enär två från detta anslag nu avlönade extra vaktmästare skulle
vid bifall till den föreliggande framställningen komma att uppföras å
ordinarie stat ävensom två andra från samma anslag avlönade extra
vaktmästare enligt min mening böra åtnjuta ersättning från anslag å
extra stat — vartill jag strax återkommer —, torde de till extra vaktmästare
beräknade medlen böra minskas med ett belopp av 4,400 kronor,
motsvarande nu utgående ersättning till ifrågavarande fyra extra vaktmästare.
Däremot bör enligt min mening en ökning vidtagas i det till
manliga biträden beräknade beloppet från 5,000 kronor till 11,200 kronor.
Denna ökning är avsedd att tillgodose två särskilda ändamål, för vilka
jag vill något närmare redogöra.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4»
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
Såsom en följd av de sista åreus starkt ökade göromål inom
utrikesdepartementet har behovet av extra arbetshjälp i fråga om textredigering
å utländskt språk samt översättningar gjort sig särskilt gällande.
En lämplig utväg härutinnan har alltifrån november månad år 1914 beretts
departementet, i det att en fullt kompetent person för ifrågavarande:
ändamål ställts till departementets förfogande; och har Kung]. Maj:t den
13 i samma månad beslutat, att till bemälda person skulle tillsvidare
utbetalas ett arvode av 3,600 kronor om året, vilket arvode utgår av tredje
huvudtitelns besparingar.
För framtiden synes, i lika måtto som varit fallet under de senaste
åren, ett dylikt arbetsbiträde inom utrikesdepartementet för översättningar
till vissa främmande språk och för redigering av vissa utländska texter
vara av behovet synnerligen påkallat. Särskilt starkt framträder detta
önskemål med hänsyn till det vidlyftiga traktatarbete, som torde bliva
en omedelbar följd av världskriget. Det ifrågavarande biträdets arvode
torde från och med år 1918 böra sättas något högre än det nu utgående;
och har jag i sådant avseende ansett, att det lämpligen borde
bestämmas till 5,000 kronor, med vilket belopp förevarande anslag sålunda
borde höjas.
Bland de ämbetsgöromål, som enligt nådiga instruktionen för tjänstemännen
i utrikesdepartementet den 31 december 1909 tillkomma departementets
arkivavdelning, är vården om departementets bibliotek. Med
årens lopp bär detta bibliotek ökats i omfattning och värde, vilket å sin
sida givetvis för arkivavdelningen betytt ökad arbetsbörda för boksamlingens
vidmakthållande i gott skick. Vidare har det visat sig nödvändigt
att under det sista året anlita sakkunnigt extra biträde för boksamlingens
ändamålsenliga ordnande och katalogisering m. m., ett mycket omfattande
arbete, för vilket Kungl. Maj:t den 22 december 1916 beslutat
utbetalning av ersättning med 654 kronor, att utgå av tredje huvudtitelns
besparingar.
För att åvägabringa en sakkunnig vård av utrikesdepartementets
boksamling synes mig ett särskilt biträde böra för framtiden anställas
vid departementets arkivavdelning. Såväl hänsyn till boksamlingens värde
som vikten av att densamma under en sakkunnig persons överinseende
göres lätt åtkomlig för tjänstens behov synes mig tala för en dylik anordning.
Den i bibliotekstjänst utbildade person, vilken skulle för ändamålet
anställas, torde skäligen böra tillerkännas ett arvode av 1,200
kronor för år.
Enär de två senast berörda behoven äro av permanent natur och
icke äro, fastän de nu först gjort sig i högre grad gällande, att tillskriva
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 191 haft. (Nr 230.) 7
Provisorisk
förstärkning
av departementets
arbetskrafter
m. m.
50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
rådande extra ordinära förhållanden, anser jag medel för tillgodoseende
härav böra inberäknas i förevarande ordinarie anslag.
Anslaget till vikariatsersättningar, extra biträden m. m. skulle
sålunda fördela sig på nedanstående olika poster:
vikariatsersättningar ...................
departementets juridiska ombud
extra vaktmästare ........................
manliga biträden...........................
... cirka kronor 6,000
.............. » 600
.............. >» 1,250
............... _j> 11,200
Summa kronor 19,050.
Anslaget torde kunna avrundas till jämnt 19,000 kronor.
För år 1917 har riksdagen till provisorisk förstärkning av departementets
arbetskrafter m. m. beviljat ett extra anslag av 36,075 kronor.
I den framställning, som i denna fråga gjordes hos riksdagen, beräknades
omförmälda anslag på följande sätt:
för höjning av kabinettssekreterarens arvode ........................................kronor 3,000
till arvode åt en avdelningschef, som förordnades till biträdande kabinettssekreterare
...........................................................;......;................ * 900
till arvoden åt tre extra avdelningschefer, varav en vikarie för den
avdelningschef, som förordnades till biträdande kabinettssekreterare,
samt därutöver en å rätts- och en å handelsavdel
ningen,
7,000 kronor åt var och en ........................................ » 21,000
till arvode åt en extra förste sekreterare................................................ » 5,050
till arvode åt en extra andre arkivarie................................. * 2,550
såsom tillägg till anslaget till vikariatsersättning, extra biträden m.
m. i departementet:
för avlöningsförbättring åt tre extra vaktmästare ... kr. 225
» ersättning för extra vakttjänstgöring i övrigt... » 500
» ökning av arvoden till manliga biträden ............ » 1,700
> ökade vikariatsersättningar under semester .......• » 1,150 > 3,575
Summa kronor 36,075.
Då ett specificerat förslag för tillgodoseende av departementets
behov i förevarande avseende framlades för kommittén, förklarade sig
kommittén till fullo inse, att medel för ändamålet vore erforderliga jämväl
för år 1918. I likhet med den uppfattning, som i detta avseende av
1916 års riksdag gjordes gällande, ansåge kommittén sig dock icke böra
ingå på en prövning av de olika specialiserade anslagsposterna. En
dylik prövning syntes kommittén kunna medföra ett föregripande av en
definitiv omreglering av departementet; medel för ifrågavarande ändamål
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
anBåge kommittén skäligen kunna beräknas till enahanda belopp, varmed
det till samma ändamål för år 1917 upptagna extra anslaget utginge.
Medel till provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter
äro givetvis erforderliga även lör år 1918. Emellertid föranledes jag
att föreslå en förhöjning i anslaget utöver vad för år 1917 för ändamålet
beviljats, och vill jag till stöd härför anföra följande.
1 1917 års anslag är för närvarande till höjning av kabinettssekreterarens
arvode beräknat ett belopp av 3,000 kronor; avsikten härmed
har varit att i avlöningshänseende bereda kabinettssekreteraren i huvudsak
samma ställning som envoyé och förty höja hans arvode från nuvarande
9,000 till 12,000 kronor, varav 9,000 kronor skulle anses motsvara
envoyés med samma belopp utgående egentliga lön. Enär i föreliggande
förslag till stat kabinettssekreterarens arvode är upptaget till 11,000
kronor, torde för år 1918 det erforderliga fyllnadsarvodet sålunda böra
beTäknas till 1,000 kronor.
Såsom biträdande kabinettssekreterare är för närvarande en av
avdelningscheferna inom departementet förordnad, och är för ifrågavarande
befattningshavare, utöver honom tillkommande avlöning såsom
avdelningschef, av 1917 års anslag beräknat ett arvode av 900 kronor:
hans sammanlagda avlöningsförmåner få icke överskrida 9,000 kronor.
Med hänsyn till den anordning, som förmedelst expeditionschefsbefattningarnas
uppdelning föreslagits för övriga departements vidkommande,
och i betraktande av den avlöning av 10,000 kronor, som ifrågasatts
för expeditionschefer i övriga departement, synes mig billigt, att jämväl
för den biträdande kabinettssekreteraren avlöningsförmånerna beräknas
till samma belopp. Utöver honom tillkommande avlöning såsom avdelningschef
skulle han alltså äga uppbära ett arvode av 1,900 kronor, dock
att de sammanlagda avlöningsförmånerna icke finge överstiga 10,000
kronor.
För närvarande tjänstgöra i departementet tre extra avdelningschefer,
av vilka en är avsedd att vikariera för den avdelningschef, som
är förordnad till biträdande kabinettssekreterare. Nämnda tre extra avdelningschefer,
vilka motsvara extra byråchefer eller särskilda föredragande
i andra departement, åtnjuta för närvarande arvoden å 7,000
kronor, utgående från ifrågavarande för år 1917 beviljade anslag. Enär
extra byråchefs och extra föredragandes befattningar för andra departements
vidkommande föreslagits att i regel ombildas till ordinarie kanslirådstjänster,
synes skäligt, att jämväl extra avdelningschef erhåller motsvarande
avlöningsförmåner, dock med sedvanligt avdrag av belopp mot
-
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
svarande pensionsavgift, alltså ett arvode av 7,800 kronor. Då det
emellertid är önskvärt att icke öka antalet avdelningschefer utöver det
strängt nödvändiga och då en av de nuvarande extra avdelningscheferna
blott är avsedd att vikariera för den ordinarie avdelningschef, som tjänstgör
såsom biträdande kabinettssekreterare, synes sistnämnde extra avdelningschef
böra erhålla samma avlöning som förste sekreterare, varvid
dock med hänsyn till hans arbetsuppgifter och tjänstgöring ett särskilt
tilläggsarvode bör beredas honom. Jag anser sålunda, att i förevarande
anslag böra beräknas dels arvoden å 7,800 kronor till tva extra avdelningschefer
dels ock arvode av 5,600 kronor (= förste sekreterares avlöning
5,800 kronor, minskad med ett mot pensionsavgift svarande
belopp) jämte tilläggsarvode av 1,200 kronor till en extra förste sekreterare,
vilken vikarierar för den avdelningschef, som förordnas till biträdande
kabinettssekreterare.
Vidare är för innevarande år uti ifrågavarande anslag beräknat
ett belopp av 5,050 kronor till en extra förste sekreterare, vilken står
till kabinettssekreterarens och chefens för personalavdelningen disposition
för beredande av särskilda ärenden. Jämväl för denne befattningshavare
böra fortfarande medel beräknas, och torde med hänsyn till nyss antydda
beräkningsgrund arvodet böra bestämmas till 5,600 kronor.
Till en extra andre arkivarie är i 1917 års anslag för närvarande
beräknat ett arvode av 2,550 kronor. De åligganden, denne nye
befattningshavare fått sig anförtrodda, däribland särskilt ledningen av
det synnerligen ansvarsfulla och krävande arbetet med chiffrering och
dechiffrering, äro emellertid av den art, att det synes nödvändigt, att
— för att påräkna att för denna befattning kunna erhålla en fullt kompetent
person — han erhåller samma ställning som en förste arkivarie.
Hans arvode torde därför böra beräknas lika med avlöningen för en förste
arkivarie, minskad med ett mot pensionsavgift svarande belopp, eller
alltså till 5,600 kronor.
Såsom jag förut anfört, äro för närvarande i departementet fast
anställda tjugu kvinnliga biträden, av vilka sexton uppbära årliga fasta
arvoden och fyra avlönas förmedelst timpenning. Medel till dessa biträdens
avlöning utgå, på sätt redan erinrats, dels av ett för ändamålet
å extra stat för år 1917 beviljat anslag å 14,000 kronor dels avtredje
huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser,
renskrivning m. m. I enlighet med vad jag nyss förordat, skulle å
ordinarie stat uppföras tolv kvinnliga biträden, därav fem av tredje och
sju av andra graden. Av de sexton biträden, vilka åtnjuta fasta arvoden,
återstå alltså fyra. Det synes mig lämpligast, att medel till dessas av
-
53
Kungl. Maj:ts Nåd.. Proposition Nr 230.
löning inberäknas i nu förevarande anslag och ej utgå ur nyssnämnda
förslagsanslag. Av dessa fyra biträden böra tre erhålla avlöningsförmåner
motsvarande tredje gradens biträden och ett jämställas med biträde av
andra graden. Enär den allmänt vedertagna regeln, att vid avdrag för
ett mot pensionsavgift svarande belopp detta belopp avrundas till närmast
högre femti- eller hundratal, av riksdagen tillämpats även i fråga
om kvinnliga biträdesbefattningar, torde arvodet för en var av de tre
förstnämnda av här ifrågavarande kvinnliga biträden böra beräknas till
1,950 kronor och för det fjärde till 1,550 kronor.
Vid bifall till vad jag dels förut dels ock nu senast förordat i fråga
om kvinnliga biträden i departementet skulle ett anslag, motsvarande
det för ändamålet i innevarande års riksstat uppförda extra anslaget å
14,000 kronor, icke behöva äskas för år 1918, ävensom det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. m. behöva,
så vitt angår skrivbiträden, anlitas allenast för bestridande av
ersättning till de fyra extra kvinnliga biträden, vilka för närvarande
avlönas medelst timpenning. I de krav, som ställas å sistnämnda förslagsanslag,
torde på grund härav kunna beräknas inträda en minskning
å cirka 15,000 kronor.
Av 1917 års anslag till provisorisk förstärkning av departementets
arbetskrafter är för närvarande såsom tillägg till anslaget till vikariatsersättning,
extra biträden m. m. beräknat för avlöningsförbättring
åt tre extra vaktmästare ett belopp av 225 kronor. I departementet
tjänstgöra för närvarande fyra extra vaktmästare med samma tjänstgöringsskyldighet
som de ordinarie och med ersättning huvudsakligen
utgående från anslaget till vikariatsersättning, extra biträden in. m. Jag
har ovan förordat uppförande å ordinarie stat av två av dessa befattningar;
ersättningen till de två återstående synes mig lämpligast böra
utgå ur nu förevarande anslag. Med avdrag av ett mot pensionsavgift
svarande, efter sedvanliga grunder avrundat belopp skulle sålunda arvodet
till en var av dessa två extra vaktmästare beräknas till 1,275 kronor.
Till ersättning för extra v akttjänstgöring i övrigt ävensom till
ökning av arvoden till manliga biträden torde medel erfordras till enahanda
belopp som för närvarande utgå, alltså respektive 500 och 1,700
kronor.
Till ökade vikariatsersättningar under semester erfordras ett belopp
av 1,900 kronor.
Med hänsyn till vad jag nu anfört skulle de belopp, som erfordras
för provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter för år 1918,
vara följande:
C) Lantförsvarsdepartementet.
Ökning av
departementets
arbetsmängd.
54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
till höjning av kabinettssekreterarens arvode ........................................ kronor 1,000
» arvode åt biträdande kabinettssekreteraren .................................... » 1,900
» arvoden åt två extra avdelningschefer, 7,800 kronor åt en var » 15,600
» arvode åt en extra förste sekreterare, vikarierande för den avdelningschef,
som förordnas till biträdande kabinettssekreterare,
5,600 kronor, jämte särskilt tilläggsarvode åt densamme, 1,200
kronor................................................................................................ » 6,800
» arvode åt en extra förste sekreterare................................................ » 5,600
» arvode åt en extra förste arkivarie.................................................... » 5,600
» arvoden åt tre kvinnliga biträden, 1,950 kronor åt en var ....... » 5,850
» arvode åt ett kvinnligt biträde ........................................................ » 1,550
» arvoden åt två extra vaktmästare, 1,275 kronor åt en var ........ » 2,550
> ersättning för extra vakttjänstgöring i övrigt ................................ » 500
» ökning av arvoden till manliga biträden ........................................ » 1,700
» ökade vikariatsersättningar under semester ........................... » 1,900
Summa kronor 50,550.
Till provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter m. m.
torde alltså böra å extra stat för år 1918 äskas ett anslag å sistnämnda
belopp 50,550 kronor.»
Cbefen för lantförsvarsdepartementet, statsrådet Åkerman, tog därefter
till ordet och yttrade:
»Utöver vad chefen för justitiedepartementet redan anfört anhåller
jag att till en början få, vad beträffar lantförsvarsdepartementet, bestämt
framhålla, att det av löneregleringskommittén, på grundvalen av uppgifter
från departementet, beräknade personalbehovet är grundat på landshövdingen
Schottes förslag till organisation av det interna arbetet (deeentralisation
m. m.) och alltså måste betraktas motsvara allenast ett minimibehov.
Skulle det dröja med genomförande av dylika lättnader i departementets
arbete samt arbetsmängden även framgent stegras i lika höggrad,
som ägt rum under de senaste åren, har man säkerligen inom en
rätt nära framtid att motse krav på ytterligare förstärkning av personalen
inom departementet. Såsom belysande i nu nämnt hänseende torde
kunna anföras följande rörande föredragningens ordnande inom departementet
på senaste tiden.
På sätt framgår av kommitténs betänkande var — frånsett expeditionschefens
avdelning, till vilken huvudsakligen höra utnämningsärenden
och andra personfrågor — arbetet inom departementet intill början av
innevarande år uppdelat på fyra byråer. Med hänsyn till den arbetsbörda,
som påvilar departementet, befanns emellertid denna anordningicke
vara tillfyllest, för att föredragningen av alla inkommande ärenden
skulle kunna medhinnas inom skälig tid. För avarbetande av förefintlig
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
balans och lör att jämväl i övrigt bereda en välbehövlig lättnad i arbetet
för de dåvarande fyra föredragandena, förordnade därför Kungl. Maj:t den
13 januari 1917 en tjänsteman inom departementet att tills vidare intill
den 1 juli 1917 tjänstgöra såsom extra föredragande. Till denna extra
föredragande hava överlämnats dels balanserade mål, dels ock vissa
grupper av ärenden, hörande huvudsakligen till de extra byråerna (tredje
och fjärde byrån). Därjämte anvisade Kungl. Maj:t ett belopp av 3,500
kronor för förstärkning under tiden till den 1 juli 1917 av departementets
arbetskrafter, vilken förstärkning vunnits därigenom, att några av de
nuvarande amanuenserna mot förhöjt arvode åtagit sig att helt ägna sin
arbetskraft åt departementet.
I vilken mån den sålunda tillkomna ökningen av antalet föredragande
inom departementet kan anses representera ett stadigvarande
behov, är ännu lör tidigt att bedöma. Redan nu synes man emellertid
kunna förutse, att en förlängning av det meddelade förordnandet skall
bliva erforderlig för återstoden av innevarande år. Och vad tiden därefter
angår, är väl sannt, att, därest en förstärkning av arbetskrafterna
inom lantförsvarsdepartementet kommer att genomföras i överensstämmelse
med löneregleringskominitténs förslag, större möjlighet vinnes att
vid behov öka antalet föredragande i statsrådsberedningen, då det ju
är avsett, att föredragningsskyldighet skall kunna åläggas jämväl förste
kanslisekreterarna. Å andra sidan är emellertid att uppmärksamma, att
genom ett bifall till kommitténs förslag, att vikarie för det kansliråd,
som fullgör föredragningen i regeringsrätten, icke skulle förordnas
under dennes semesterledighet, en nu förefintlig utväg till bortarbetande
av förefintlig arbetsbalans skulle försvinna. Hittills har nämligen
vikarie för nämnda kansliråd alltid förordnats med uppgift att bereda
och i statsrådsberedningen föredraga en del balanserade ärenden. Skulle
erfarenheten giva vid handen, att det alltjämt hopade arbetsmaterialet
nödvändiggör ett fortsatt anlitande av en särskild tjänsteman såsom extra
föredragande, lärer Kungl. Maj:t därom kunna meddela beslut och av
tillgängliga medel utanordna för ändamålet erforderligt belopp, intill dess
frågan om en mera stadigvarande ökning av antalet föredragande kan
komma att anses böra föreläggas riksdagen till prövning.
I ytterligare ett avseende anser jag mig hava anledning något Kvinnligt
närmare ingå på löneregleringskominitténs förslag rörande lantförsvars- biträde av
departementet. tredjegrad*.
Vidkommande de kvinnliga biträdena inom departementet har kommittén
uttalat, att deras antal bör sättas till fyra, därav två i första
56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
och två i andra lönegraden. Mot det löreslagna antalet har jag intet
att erinra, då det för närvarande torde vara väl avvägt. Däremot bör
uppdelningen på de olika graderna ändras därhän, att å departementets
stat uppföras två biträden av första, ett av andra och ett av tredje graden.
Ett av de kvinnliga biträden, som nn är anställt inom departementet,
har nämligen sådan sysselsättning, att hon synes väl uppfylla de villkor,
som riksdagen ansett erforderliga för erhållande av avlöning i tredje
normalgraden.
Ifrågavarande biträde sysselsättes nämligen med sådana göromål,
som i allmänhet fullgöras av amanuenser, exempelvis rotel- och diarieföring,
kollationering av skrivelser, uppsättning av expeditioner m. m.
dylikt. I stor utsträckning bär hon även anlitats vid utarbetande av
propositioner till riksdagen, i det att hon ur handlingarna gjort erfordeiliga
sammandrag in. m. Ifrågavarande biträde har sig jämväl anförtrott
att uppsätta och utskriva statsrådsprotokollen i lantförsvarsärenden. Med
hänsyn till det stora antal hemliga ärenden, som förekomma inom la,ntförsvarsdepartementet,
måste på den person, som har att taga befattning
med dessa ärenden, ställas mycket stora anspråk icke blott på noggrannhet
och omtanke utan jämväl på en synnerligen stor grannlagenhet.
Det synes mig även med hänsyn härtill vara av vikt, att ifrågavarande
biträde i förhållande till de övriga skrivbiträdena erhåller en ställning,
som tager sig uttryck i högre avlöningsförmåner. Då ifrågavarande
befattningshavare enligt min mening kommer att i än högre grad än
hittills användas för kvalificerat arbete och följaktligen helt andra anspråk
böra ställas på henne än på kvinnliga biträden av andra graden, finner
jag en avlöning, motsvarande den tredje gradens biträden tillkommande,
fullt berättigad. Att uppmärksamma är även det ekonomiskt fördelaktiga
i en sådan anordning, i det att eljest manliga arbetskrafter måste anlitas,
för vilkas avlönande kostnaderna torde ställa sig högre.
Enligt min mening böra alltså å departementets stat uppföras ett
kvinnligt biträde av tredje, ett av andra och två av första graden.))
Härefter anförde chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet
D) Sjöfor- .
svarsde Hans Ericson:
partementet. »Från kommitténs förslag i fråga om sjöförsvarsdepartementet har
Anslaget, till jag endast att föreslå en avvikelse.
e“naUMtra-’ Hos kommittén hade från departementets sida. föreslagits en upp
den
och delning av den nuvarande expeditionschefstjänsten i en statssekreteraroch
en expeditionschefsbefattning. Till stöd härför hade bland annat
åberopats det ökade antalet riksdagsärenden inom departementet, vilket
57
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 230.
föranlett, att ledighet mast beredas expeditionschefen under en avsevärd
del av året. Kommittén har emellertid ställt sig avvisande mot detta förslag
och anslutit sig till den av landshövdingen Schotte i detta avseende uttalade
uppfattningen, nämligen att här kunde träffas samma anordning
som i justitiedepartementet eller att statssekreteraren jämväl finge övertaga
expeditionschefsgöromålen och sålunda särskild expeditionschef ej
behövde anställas.
Vid beräkning av det för vikariatsersättningar - erforderliga anslaget
har kommittén också tagit i betraktande, att, därest å stat uppfördes
eu statssekreterare, som tillika vore expeditionschef, denne, på
sätt hittills varit fallet med nuvarande expeditionschefen, under en del
av året kunde varda av statssekreterargöromålen hindrad fullgöra de
honom i hans egenskap av expeditionschef åliggande göromål. De till
samtliga vikariatsersättningar erforderliga medlen beräknar kommittén
till 4,200 kronor, och i statförslaget är till amanuenser, extra biträden
och vikariatsersättningar upptaget ett belopp av 10,300 kronor.
Ehuru jag anser, att en uppdelning av den nuvarande expeditionschef
sbefättningen i två tjänster särskilt med hänsyn till departementets
omfattande riksdagsarbete skulle vara synnerligen önskvärd, finner jag
mig icke böra motsätta mig kommitténs förslag i detta avseende. Jag
förutser likväl, att redan inom den närmare framtiden det kan komma
att visa sig behövligt att företaga dylik uppdelning.
På grund av den stegring av departementets arbetsmängd, som
numera inträtt och vari någon minskning icke torde vara att påräkna, lärer
emellertid med all sannolikhet den blivande generalsekreteraren-expeditionschefen
framdeles, såsom under de senare åren varit fallet, böra beredas
ledighet från de löpande göromålen åtminstone 8 å 9 månader
årligen — inberäknat semester —, under vilken tid ett av kansliråden
alltså torde komma att förordnas att bestrida dessa göromål. Såväl med
hänsyn till den utsträckning, dessa vikariat sålunda allt fortfarande
komma att få, som i betraktande av det ansvar och det arbete, de medföra,
synas rättvisa och billighet kräva, att särskild ersättning, utöver
den obetydliga skillnaden mellan generalsekreterares och kansliråds
tjänstgöringspenningar, beredes den befattningshavare, som förordnas
att under ledigheten bestrida expeditionschefsgöromålen. Denna ersättning
torde lämpligen böra utgå med högst 100 kronor för månad. I
betraktande härav synas mig de till vikariatsersättningar erforderliga
medlen böra beräknas till ett med 1,000 kronor förhöjt belopp eller till
5,200 kronor. Anslaget till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar
bör följaktligen bestämmas till 11,300 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 höft. (Nr 230.)
8
58
E) Civildepartementet.
Kvinnligt
biträde av
tredjegraden.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
Chefen för civildepartementet, statsrådet von Sydow, vilken därefter
erhöll ordet, yttrade följande:
»I avseende å civildepartementet föranledes jag att i ett fall förorda
en avvikelse från vad kommittén för detta departement föreslagit.
Hos kommittén hade från departementet föreslagits, att å dess stat
måtte uppföras nio kvinnliga biträden, därav ett av tredje graden; och
hade i fråga om detta biträde från departementet upplysningar lämnats
kommittén rörande det arbete, som skulle komma att åläggas henne.
Kommittén har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka uppförande
å ordinarie stat av ifrågavarande biträdesbefattning av tredje graden
samt till stöd för denna sin avvisande hållning anfört, att de upplysningar,
som från departementet lämnats rörande förevarande biträdes
arbetsuppgifter, icke syntes motivera befattningens uppförande i likställighet
med tredje gradens biträden. I kommitténs statförslag är
omförmälda biträdesbefattning uppförd med avlöningsförmåner motsvarande
andra gradens biträden.
Chefen för justitiedepartementet har förut uttalat sig ifråga om
inrättande i vissa departement av kvinnliga biträdesbefattningar av tredje
graden. I anslutning härtill vill jag framhålla, att vad därvid anförts
i fråga om dessa befattningshavare synes mig med synnerligt fog kunna
tillämpas beträffande en dylik tjänst i civildepartementet.
I fråga om arten av de arbetsuppgifter, som dels redan nu tillkomma
dels skulle tillkomma ett dylikt biträde, vill jag, delvis utöver
vad i detta avseende förelagts kommittén, meddela följande.
Det har under de senare åren blivit alltmer vanligt, att de kvinnliga
biträdena inom departementet användas till göromål, som eljest
plägat utföras av amanuenser. Jag syftar härvid i främsta rummet
på sådana göromål som uppsättande av expeditioner och statsrådsprotokoll,
diarieföring, kollationering, korrekturläsning m. m. Den omständigheten,
att ett biträde sysselsättes med dylikt mera kvalificerat
arbete, torde dock icke rimligtvis kunna medföra, att hon bör erhålla
en avlöning, motsvarande tredje gradens biträde. Det har emellertid
befunnits lämpligt, att ett biträde inom departementet anställes uteslutande
för dels dylikt dels ock än mer kvalificerat arbete. Särskilt
skulle hon hava att biträda vid det omfattande arbetet med framställningar
till riksdagen; hon skulle svara för granskning av korrektur
och uppehålla förbindelsen med tryckerierna m. m. dylikt. Därjämte
skulle hon i stället för en amanuens biträda departementschefen, generalsekreteraren
och expeditionschefen med andra göromål av mer kvalificerad
59
Kung!.. Majds Nåd. Proposition Nr 230.
art, såsom uppsättning av brev och expeditioner av olika slag, förande
av en del liggare och diarier m. rn. På henne skulle järn vid komma att
läggas en del utredningsarbeten, i många fall av mera krävande art,
vilka arbeten, på grund av deras mera självständiga natur, givetvis fordra,
förutom kunskaper inom olika förvaltningsområden, eu snabb och klar
uppfattning samt ett gott omdöme.
Självfallet måste för dessa uppgifter helt andra kvalifikationer
vara tilllinnandes än de, som erfordras för de utav kommittén till andra
gradens biträden föreslagna, och jag tvekar icke att tillmäta de av mig
uppställda kraven på denna befattningshavare full motsvarighet med vad
hittills vid inrättande av kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden
fordrats av dessa befattningars innehavare.
Jag vill slutligen erinra, att, däre6t icke ett kvinnligt biträde av
tredje graden blir anställt inom departementet, de arbetsuppgifter, som
avsetts skola anförtros åt henne, i stället måste överlämnas åt en och,
med hänsyn till deras kortare tjänstgöringstid, möjligen två amanuenser,
en åtgärd, som från ekonomisk synpunkt voro ofördelaktigare än den
av mig förordade.
Enligt min mening bör alltså å departementets stat, utom fem
kvinnliga biträden av andra graden och tre biträden av första graden,
uppföras en kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden.»
Ordet lämnades härefter åt chefen för finansdepartementet, statsrådet
Carleson, som anförde:
»För arvoden och gratifikationer åt amanuenser har kommittén, så
vitt angår finansdepartementet, beräknat en summa av 8,000 kronor.
Detta belopp synes mig vara väl knappt för ett verk av finansdepartementets
nuvarande omfattning och blir säkerligen alldeles otillräckligt,
om departementets arbetsbörda ökas på sätt landshövdingen Schotte föreslagit
eller kristidens påfrestning på departementets arbetskrafter kommer
att fortfara under år 1918. Det vore därför önskvärt, om anslagsposten
till amanuenser bleve något förstärkt.
För två extra vaktmästare har kommittén beräknat medel till belopp
av 2,300 kronor; jämväl en ökning härav synes påkallad. Med
den utvidgning av finansdepartementets ordinarie personal, som nu ifrågasattes,
blir det nämligen nödigt skaffa departementet ökat lokalutrymme,
och då detta icke låter sig göra i den nu disponerade fastigheten, där
departementet redan upptager husets samtliga sex våningar, utan det
ökade lokalbehovet torde få tillgodoses genom förhyrande av en lägenhet
Fj Finansdepartementet.
Förstärkning
av anslaget
till amanuenser,
extra biträden
och
vikariatsersättningar.
60
Täckande av
brister i
nuvarande
ordinarie anslaget
till
amanuenser,
vikariatsersättning,
renskrivning
m. m.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 230.
i eu angränsande fastighet, lärer åtminstone en extra vaktmästare utöver
de av kommittén föreslagna bliva erforderlig.
Nu nämnda synpunkter blevo från departementets sida framhållna
för löneregleringskommittén, i det att, med huvudsaklig tanke på nyssberörda
behov, krav framställdes därpå, att vid bestämmandet av anslaget
till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar jämväl skulle
beräknas ett belopp av 3,025 kronor för ''extra arbetskrafter i övrigt''.
Kommittén ansåg sig emellertid ej kunna förorda upptagande av
ifrågavarande belopp å ordinarie stat. Skulle beloppet finnas med visshet
erforderligt, syntes det kommittén böra av riksdagen begäras på
extra stat.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört torde, i anslutning till den
utväg kommittén sålunda anvisat, såsom tillägg till det i departementets
stat föreslagna anslaget till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar,
17,100 kronor, å extra stat för år 1918 anvisas ett förslagsanslag
å högst 3,000 kronor.
Jag anhåller vidare att få något beröra en fråga, som visserligen
icke inverkar på det nu föreliggandé förslaget till omorganisation av
finansdepartementet, men som dock synes mig lämpligen böra i detta
sammanhang omförmälas. Jag syftar på frågan om täckandet av brister
i det å departementets nuvarande stat upptagna anslaget till amanuenser,
vikariatsersättning, renskrivning in. m.
Ifrågavarande anslag fastställdes av 1911 års riksdag till sitt nuvarande
belopp 18,300 kronor. Under de fem år, 1912—1916, anslaget
utgått med detta belopp, hava utgifter av natur att skola av anslaget
bestridas varit fördelade på de särskilda med anslaget avsedda ändamål
på sätt i följande tablå angives:
1912
1913
1914
1915
1916
Till amanuensarvoden ........................
7,576.61
7,535.-46
7,506.io
8,513.96
8,388.oi
» vikariatsersättningar under semester
1,457.7 6
1,511.36
1,248.9 s
1,621.20
1,563.55
> d:o i anledning av partiell ledighet
för expeditionschefen och byråchef
2,219.44
2,209.78
2,772.15
2,370.94
2,276.15
» renskrivning.................................
5,506.69
5,355.93
6,707.20
8,435.59
11,121.28
> gratifikationer ..............................
3,575.—
3,560.—
3,000.—
2,695.—
4,600.—
» ersättning åt extra vaktmästare......
2,100.—
2.627.50
4,414.86
4,647.51
4,563.7 5
Summa kronor
22,435.5#
22,800.-
25,640.2#
28,284.2#
32,512.74
61
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 230.
På grund av den arbetsbörda, som åvilar departementet, bar det,
såsom av tablån framgår, redan från början varit omöjligt att hålla utgifterna
inom ramen av anslaget, och från och med år 1914 hava
utgifterna varit stadda i ständig stegring. Aven om man vid undersökning
av anledningarna härtill torde få taga i betraktande tillväxten
år från år av departementets så att säga ordinarie arbetsbörda, torde
dock en väsentlig orsak till de starka utgiftsökniugarna vara att Unna
i de alldeles särskilda arbetsuppgifter, som på grund av de i augusti
1914 inträdda krisförhållandena kommit departementet till del. Av dessa
särskilda arbetsuppgifter har otvivelaktigt behandlingen av ärenden
rörande utfärdande och upphävande av exportförbud, dispens från dylika
förbud samt frågor om det internationella varuutbytet i övrigt och om
den utländska sjöfarten, i vilka frågors handläggning statens handelskommission
efter dess inrättande den 8 juni 1915 tager del, intagit ett
betydande rum. Sedan på senare tid i''egleringen av tillgångarna på det
industriella området blivit i hög grad aktuell och de förberedande arbetena
på detta område blivit anförtrodda åt statens industrikommission,
hava jämväl härav departementets arbetsuppgifter i betydande grad ökats.
De belopp, varmed anslaget i fråga för vart och ett av åren 1912
—1916 överskridits, hava av statskontoret på nådig befallning förskottsvis
av tillgängliga medel utanordnats till finansdepartementet. Till ersättande
av de utav statskontoret till och med år 1914 sålunda utbetalta
förskott har Kungl. Maj:t anvisat erforderliga belopp av sjunde huvudtitelns
anslag till extra utgifter. De under åren 1915 och 1916 förskotterade
beloppen, utgörande i runda tal respektive 10,000 kronor och
14,000 kronor, hava emellertid ännu icke blivit statskontoret gottgjorda.
På grund av storleken av dessa belopp finnes ingen möjlighet att definitivt
täcka ifrågavarande brister i anslaget genom anvisning å anslaget
till extra utgifter. Sistnämnda anslag uppgår nämligen blott till 32,000
kronor och härav utgår sedan gammalt omkring 20,000 kronor till behövande
änkor och barn efter avlidna statstjänare. Då jag sålunda haft
att taga i övervägande, vilka åtgärder i nu ifrågavarande hänseende
skulle kunna vidtagas, har jag icke kunnat undgå att fästa avseende
vid det förhållandet, att behandlingen inom finansdepartementet av de
ärenden, som tillhöra handels- och industrikommissionernas arbetsområden,
starkt inverkat på ökningen av utgifterna å anslaget i fråga; och
med hänsyn härtill synes det mig kunna med skäl ifrågasättas, huruvida
icke bristerna i anslaget slutgiltigt skulle kunna täckas med användande
av de medel, varöver nämnda kommissioner förfoga på grund av de
G) Ecklesiastikdepartementet.
Kvinnliga
biträden av
tredje graden.
62 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
till handelskommissionen inflytande avgifterna för bevis om utförseltillstånd
m. in.
Enligt vad jag inhämtat, äger handelskommissionen för närvarande
en kontant nettobehållning av omkring 300,000 kronor. Härav torde,
utan att handels- och industrikommissionernas ekonomi äventyras, kunna
utbetalas erforderliga belopp för täckande av såväl bristerna i 1915 och
1916 års anslag till amanuenser m. m. som den brist i samma anslag,
vilken med säkerhet kan beräknas komma att uppstå för år 1917. Då nu
en nyreglering av departementets stat förestår, bär jag ansett tillfället
lämpligt att för Kungl. Maj:t tillkännagiva min avsikt att framdeles
föreslå Kung]. Maj:t besluta, att de brister i anslaget till amanuenser,
vikariatsersättningar, renskrivning m. m., som uppstått efter 1914 års
slut och innan ny stat för departementet börjar tillämpas, varda på av
mig angivet sätt täckta. 1 sammanhang härmed torde jämväl få tagas
i övervägande, huruvida icke, i den män handelskommissionens medel
därtill förslå, även kunna täckas andra utgifter för ärenden och åtgärder,
som äga samband med handelskommissionens verksamhet.))
Sedan chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Hammarström
därefter lämnats tillfälle yttra sig, anförde denne:
»I anslutning till vad chefen för justitiedepartementet i det föregående
anfört rörande inrättande inom vissa departement av kvinnliga
biträdesbefattningar av tredje graden vill jag framhålla, att för ecklesiastikdepartementets
vidkommande särskild anledning till en sådan anordning
synes vara förhanden. Såsom av löneregleringskommitténs betänkande
framgår, har ock, enär sedan åtskilliga år inom departementet
äro anställda två kvinnliga amanuenser med tjänstgöring av mera kvalificerad
art, än som i allmänhet åligger kvinnliga biträden, från departementets
sida ifrågasatts, att två kvinnliga biträdesbefattningar av tredje
graden måtte uppföras å ordinarie stat. Löneregleringskommittén har
emellertid ansett sig icke kunna biträda detta förslag och har därvid
dels åberopat, att kommittén icke funnit sig böra understödja liknande
framställningar från lantförsvars- och civildepartementen, dels ock hänvisat
till karaktären av de göromål ävensom den avlöningsställning, som
avsågos böra tillkomma ovannämnda, inom ecklesiastikdepartementet nu
tjänstgörande två kvinnliga biträden, då höjning av vederbörande anslag
för, bland annat, beredande av ersättning åt dem förelåg till riksdagens
prövning.
Jag torde då böra erinra, hurusom, när hos 1909 års riksdag begärde®
anslag på extra stat till förhöjning av de inom ecklesiastikdepartementet
63
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
anställda amanuensernas arvoden m. in., ett belopp av 2,400 kronor
lör år avsägs till avlönande av ’två kvinnliga med något högre bildning
utrustade skrivbiträden, vilka skulle hava skyldighet att tillhandagå
departementets tjänstemän vid expediering och uppsättning av enklare
expeditioner samt i övrigt vid behov utföra maskiuskrivningsarbete eller
vanligt renskrivningsarbete’. Det begärda anslaget beviljades av riksdagen.
J framställning till 1912 års riksdag äskades ökat anslag till förhöjning
av amanuensernas arvoden m. m. Därvid meddelades, att med
1910 års ingång i departementet anställts två kvinnliga extra amanuenser
med en avlöning av 100 kronor i månaden och en daglig tjänstgöring
av fem timmar. Det alltjämt ökade arbetet hade emellertid påkallat
en tidvis ganska omfattande tjänstgöring på övertid, som måste
särskilt betalas. Den erfarenhet, man dittills haft av ifrågavarande extra
amanuensers arbete, läte med visshet förmoda, att detsamma komme att
i ökad grad tagas i anspråk, vadan för framtiden en merkostnad av
400 kronor utöver det beräknade beloppet av 2,400 kronor vore att förvänta.
— Ifrågavarande framställning blev, med en mindre jämkning,
av riksdagen bifallen.
Redan inom kort blev emellertid dessa kvinnliga biträdens tjänstgöring
av väsentligen mera kvalificerad art, än som från början varit
avsett. Ett uttryck därför gavs genom ett Kungl. Maj:ts beslut den 31
januari 1913, då Kungl. Maj:t på föredragning av dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet fann gott medgiva, att ifrågavarande två biträden
utan hinder därav, att de icke avlagt föreskriven examen för
behörighet till anställning i ecklesiastikdepartementet, finge antagas till
amanuenser i departementet. Vid ärendets föredragning vitsordade departementschefen,
att nämnda två biträden under flerårig tjänstgöring
inom ecklesiastikdepartementet med utmärkt skicklighet fullgjort sådana
åligganden, som tillhörde amanuenser inom nämnda departement. Enligt
vad jag förvissat mig om, kan samma vitsord lämnas dem, såvitt angår
deras arbete under de senare åren.
Beträffande arten av den tjänstgöring, som åligger ifrågavarande
två biträden, framgår av löneregleringskommitténs betänkande, att denna
tjänstgöring, växlande efter olika behov, omfattat biträde vid beredning
av mål och ärenden, uppsättande av expeditioner och paragrafer i statsrådsprotokoll,
vidimation av avskrifter, granskning av korrektur och uppehållande
av förbindelsen med tryckerierna, förande av en del liggare
o. s. v. Jag vill härtill lägga, vad särskilt angår berörda utredningsoch
uppsättningsarbeten, att desamma ofta nog äro av komplicerad
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
natur samt kräva stor noggrannhet och god omdömesförmåga. Det
kan också förtjäna särskilt anmärkas, att de två kvinnliga amanuenserna
under flera år lämnat ett verksamt biträde vid det inom departementet
förekommande propositionsarbetet, och detta ej blott genom korrekturgranskning
och dylikt utan även genom arbete av mera självständig
natur. Överhuvud kan det sägas, att dessa kvinnliga biträdens tjänstgöring
i stort sett varit till arten fullt jämförlig med den tjänstgöring,
som hittills ålegat inom departementet högst avlönade manliga amanuenser.
Maskinskrivning och annat renskrivningsarbete har icke utförts av
de kvinnliga amanuenserna, utan ålegat andra biträden, av vilka några
även haft att biträda hos registratorn samt att å de olika byråerna tillhandagå
med registrering, korrekturläsning, expeditionsgöromål m. m.
Vad i övrigt angår de kvinnliga amanuensernas tjänstgöringsoch
avlöningsförhållanden, vidtogs med 1915 års början den förändringen,
att den dagliga tjänstgöringstiden för dem utsträcktes till sex timmar
(sommartiden fyra timmar). I sammanhang därmed bestämdes det fasta
arvodet, som under den föregående tiden efter hand ökats, till 2,000
kronor för år, varjämte ersättning för övertidsarbete upphörde att utgå.
Den nu lämnade redogörelsen torde giva vid handen, att de två
kvinnliga amanuensernas arbetsuppgifter, som enligt framställningen till
1909 års riksdag skulle omfatta expediering och uppsättning av enklare
expeditioner ävensom maskinskrivning och annat renskrivningsarbete,
sedan länge äro av vida mera kvalificerad natur och att deras tjänstgöring
kan sägas till fullo motsvara minst de krav, som hittills vid inrättande
av kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden ansetts kunna
ställas på dessa befattningars innehavare. Härtill kommer, att det ur
organisatorisk synpunkt vore en given fördel att få de nuvarande kvinnliga
amanuensbefattningarna inordnade i det avlöningssystem, som i
liknande fall eljest kommit till användning. Att bibehålla dessa särskilt
kvalificerade kvinnliga biträden, vilka hava full tjänstgöringsskyldighet
samt på grund av gällande bestämmelser ej kunna i likhet med deras
manliga kolleger inom departementet vinna befordran, i den osäkra
ställningen av amanuenser och icke giva dem den mera fasta och särskilt
i pensionshänseende fördelaktigare ställning, ett uppförande av
deras befattningar å ordinarie stat skulle innebära, vore, synes det mig,
en anordning, som föga skulle överensstämma med de principer, som
under de senare åren varit ledande vid ordnandet av de kvinnliga biträdenas
ställning inom andra delar av statsförvaltningen.
I enlighet med vad sålunda anförts synas mig starka skäl tala för
65
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
att å ecklesiastikdepartementets stat för tjänstgöring å kansliavdelningen
nu uppföras, förutom av löneregleringskommittén förordade två kvinnliga
biträdesbefattningar av andra graden och fem dylika befattningar av
första graden, jämväl två kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden.
Mot löneregleringskommitténs förslag i övrigt, så vitt särskilt angår
ecklesiastikdepartementet, har jag intet annat att erinra, än att anslaget
''till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar’, 31,800
kronor, varav 16,500 kronor avsetts till avlönande av amanuenser å
kansliavdelningen, synes mig väl knappt beräknat, särskilt med hänsyn
därtill, att kommittén förordat uppförande å stat av endast sex andre
kanslisekreterare, under det att från departementets sida åtta dylika
tjänstemän ansetts erforderliga. Då emellertid, vid bifall till mitt förslag
om inrättande av två kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden,
avlöningen till de nuvarande två kvinnliga amanuenserna icke vidare
skulle utgå från amanuensanslaget, har jag ansett mig icke böra hemställa
om någon höjning av anslagets belopp, sådant det av löneregleringskommittén
föreslagits.»
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlberg, anförde
härefter:
»I löneregleringskommitténs förslag, så vitt angår jordbruksdepartementet,
har jag att, utöver vad chefen för justitiedepartementet förut
anfört, föreslå allenast en ändring, avseende en mindre höjning av det
i kommitténs statförslag för departementet upptagna anslaget till amanuenser,
extra biträden och vikariatsersättningar.
På sätt framgår av löneregleringskommitténs betänkande, utgår för
närvarande ett arvode av 350 kronor för vård och tillsyn av departementets
bibliotek. Detta arvode har hittills uppburits av ett kvinnligt biträde,
som för övrigt erhållit ersättning efter räkning för det arbete hon utfört.
Att ålägga någon av de för departementets del föreslagna tre biträdena
med första gradens avlöning ett så pass självständigt och ansvarsfullt
uppdrag synes icke böra ifrågasättas, utan borde det biträde, som skulle
kunna betros därmed, erhålla åtminstone andra gradens avlöning. Som
det emellertid icke kan antagas, att för besättandet av eu dylik fast
biträdesbefattning städse skall finnas tillgång till en person, som innehar
de särskilda kvalifikationer, som erfordras för ett rätt handhavande
av biblioteksgöromålen, synes det mig lämpligast, att för avlönande av
den, som skulle komma att bestrida dessa göromål, visst belopp beräknas
i anslagsposten till amanuenser, extra biträden och vikariatsBihang
till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 191 käft. (Nr 230.) 9
Anslaget
till amanuenser,
extra
biträden och
vikariatsersättningar.
H) Jordbruksdepartementet.
Anslaget till
amanuenser,
extra biträden
och
vikariatsersättningar.
66
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
ersättningar. På grund av tillväxten av biblioteket samt den allmänna
stegringen i avlöningar torde detta belopp icke böra beräknas lägre än
till 500 kronor, till följd varav sagda anslagspost skulle höjas från det
av kommittén föreslagna beloppet 14,400 kronor till 14,900 kronor.
Givetvis skulle berörda arvode icke kunna tilläggas någon ordinarie
befattningshavare i departementet.»
ni) Avlö- Chefen för justitiedepartementet tog därefter åter till ordet och
villkor, yttrade: .
»Mot de av kommittén föreslagna avlömngsvillkoren — enkannerligen
i de punkter, där kommittén förordat vissa tillägg till eller ändringar
i allmänt vedertagna dylika villkor — torde i allmänhet intet vara att
erinra. Endast i ett par avseenden, båda rörande rätten till ålderstilläggs
åtnjutande, anser jag mig böra förorda avvikelse från kommitténs förslag.
Utvidgadrätt Kommittén erinrar, hurusom i vissa departement för närvarande
attJncitf avU" åtskilliga personer tjänstgöra såsom extra befattningshavare (extra byråchef,
åiderstiiiägg extra kanslisekreterare och extra ordinarie aktuarie), till vilka befattningars
uppehållande riksdagen på extra stat år efter år anvisat särskilda
görmgivissa medel, motsvarande, med vissa ’pensionsavdrag’, avlöningsförmånerna
extra befatt- ordinarie befattningshavare av samma grader. Rätt att för löneförhöjning
tillgodoräkna sig tjänstgöring å dylik tjänst på extra stat har
hittills medgivits i ett flertal särskilda fall och i regel i samband med
den extra tjänstens förvandling till ordinarie. Kommittén förordar också
för statsdepartementens vidkommande, att befattningshavare, som utnämnts
att från de nya lönestaternas ikraftträdande innehava ordinarie
tjänst i statsdepartement, må för erhållande av löneförhöjning
tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före nämnda ikraftträdande
på grund av stadigvarande förordnande i departement bestritt
tjänst av motsvarande lönegrad med av riksdagen på extra stat anvisad
avlöning.
Denna rätt, vilken måste anses fullt befogad, synes dock böra utsträckas
att gälla jämväl sådan befattningshavare, som under den närmaste
tiden före de nya staternas ikraftträdande befordrats till innehavare
av ordinarie tjänst och omedelbart före denna befordran på grund
av stadigvarande förordnande bestritt tjänst av motsvarande lönegrad
med av riksdagen på extra stat anvisad avlöning. Billigheten bjuder
nämligen, att en dylik befattningshavare icke må gå förlustig en rättighet,
som skulle tillkommit honom, därest han först med de nya staternas
67
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
ikraftträdande blivit befordrad till innehavare av ordinarie tjänst. Såvitt
man nu kan bedöma, skulle det komma att bliva endast två befattningshavare
(kanslisekreterare), båda utnämnda från och, med dag under år
1917, som skulle beröras av eu sålunda utvidgad lönetursrätt; och är
det förslag till avlöningsvillkor, som jag i nu ifrågavarande avseende
kommer att framställa, avfattat i överensstämmelse härmed.
Den andra avvikelse från löneregleringskommitténs förslag i nu
förevarande del, varom jag ämnar framställa förslag, gäller rätt för
sådana amanuenser, som från de nya staternas ikraftträdande befordras
till andre kanslisekreterare, att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna
sig någon del av den tid, de haft anställning som amanuenser. I denna
fråga ansluter jag mig nämligen till den uppfattning, som kommit till
synes i den förut omnämnda reservation, som avgivits av en av kommitténs
ledamöter.
• I en till kommittén remitterad framställning har gjorts gällande,
att de amanuenser, som efter den nya löneregleringens ikraftträdande
komme att befordras till ordinarie befattningar inom departementen och
som under avsevärt lång tid där tjänstgjort som extra ordinarier, borde
för åtnjutande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig någon del av den
tid, de i sistnämnda egenskap tjänstgjort. Liknande förmån borde även
beredas de amanuenser och kanslisekreterare, som på grund av Kungl.
Majfis beslut uppehållit mera stadigvarande förordnanden såsom extra
föredragande eller såsom vikarier å ordinarie tjänst.
Kommittén ställer sig avvisande häremot. Visserligen säger sig
kommittén finna de synpunkter, som i detta avseende framhållits, vara
med hänsyn till de i befordrings- och även andra avseenden ogynnsamma
förhållanden, som under en lång tid varit rådande inom statsdepartementen,
b ehj ärtan svärda och därför till en viss grad förtjänta av beaktande.
Kommittén anser emellertid, att ett realiserande av förevarande
önskemål skulle i olika avseenden kunna medföra konsekvenser,
vilka kommittén för närvarande icke kunde till deras räckvidd överskåda.
I berörda reservation framhålles billigheten därav, att, därest en
dugande amanuens efter kanske 10- till 15-årig tjänstgöring i ett departement
befordras att från tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande
innehava en tjänst i första lönegraden, honom må kunna för ålderstilläggs
åtnjutande tillgodoräknas någon del av tjänstetiden. Reservanten
förutsätter härvid, att ej annan tid bör ifrågakomma till tillgodoräknande
än den, under vilken arbetet varit av vad reservanten med hänvisning
till motiveringen för sitt förslag kallar ordinarie natur och fordrat tjänst
-
Rätt för
andre kanslisekreterare
att för ålderstilläggs
åtnjutande
tillgodoräkna
sig viss föregående
tjänstgöring.
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
göring i ungefär den omfattning, som kräves av befattningshavare i
första lönegraden. Den närmare tillämpningen av det ifrågasatta medgivandet
borde överlämnas till Kungl. Maj:t; därigenom skulle vid övergången
till den nya löneregleringen de särskilda omständigheterna i
olika fall kunna bliva tillbörligen och i inbördes rättvis grad beaktade.
Såsom förutsättningar och gränser för ett dylikt medgivande föreslår
reservanten,
att den till förstagradsbefattning befordrade amanuensen skall hava
varit anställd i departementet under minst de åtta närmast före tillträdet
till befattningen förflutna åren;
att han under de sista fem åren av nyssnämnda tid fullgjort tjänstgöring
i lika eller nära lika omfattning, som under samma tid fordrats
av ordinarie tjänsteman i första lönegraden; samt
att tillgodoräknande av föregående tjänstetid skall avse viss del
av den tid av fem år, som nyss angivits, dock att i särskilda undantagsfall
hela denna tid må tillgodoräknas.
De skäl, som av reservanten anförts för denna uppfattning äro följande.
Reservanten erinrar till en början, hurusom ny lönereglering för
statsdepartementen, vilken sedan omkring ett tiotal år ansetts och angivits
vara ''förestående’, på grund av mellankomna förhållanden alltjämt
fått anstå; därest nu föreliggande förslag genomfördes, skulle regleringen
icke komma att träda i tillämpning förrän tidigast med 1918 års ingång.
De nya arbetskrafter, som arbetsmängdens Ökning under den
ifrågakomna tidsperiodens lopp successivt gjort erforderliga, hade emellertid
ej blivit anställda i nyinrättade ordinarie befattningar, utan med hänvisning
till den förestående omregleringen hade anlitats andra utvägar,
däribland den att genom ökning gång efter annan av anslagen till
amanuenser m. m. bereda möjlighet till anställande och avlönande av
allt flera personer i amanuensers extra ordinarie ställning. I följd därav
hade amanuensantalet inom departementen alltmera ökats och det extraordinariesystem
befordrats, vars olägenheter länge och från många håll
påtalats. Situationen hade sålunda i korthet varit den, att nödvändigt
arbete ej blott fått, utan i vi^a större omfattning än som bort förekomma
måst — mot otillfredsställande gottgörelse — utföras av extra
ordinarie personal i amanuens’ ställning, emedan de ordinarie befattningshavarna
icke kunnat medhinna detsamma. Kommittén hade
nu sökt undanröja denna oegentlighet genom att förorda upprättande av
ett flertal ordinarie befattningar, vilkas innehavare skulle komma att övertaga
amanuensernas arbete. I mån som kommitténs förslag härutinnan
vunne godkännande, syntes statsmakterna hava givit erkännande av, att
för staten nödigt arbete av den vikt och beskaffenhet i övrigt, att det
69
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
borde fullgöras av ordinarie befattningshavare, utförts av de dittillsvarande
amanuenserna.
Reservanten hänvisar vidare därtill, att ett medgivande rörande
extra ordinarie tjänstetids tillgodoräknande, liknande vad nu ifrågasatts,
redan i olika fall lämnats av statsmakterna, såsom vid löneregleringar
för postverket och postsparbanken. Dessutom framhålles, att befordran
till första ordinarie tjänst vid jämförelsevis hög ålder, såsom här ej sällan
skulle bliva fallet, för den befordrade skulle medföra, att han under
sin första ordinarietid hade att vidkännas retroaktivavgifter till civilstatens
änke- och pupillkassa, vilka måste anses i förhållande till hans
begynnelseavlöning mycket betungande.
1 fråga om de av kommittén befarade konsekvenserna säger sig
reservanten ej kunnat finna, att sådana skulle kunna uppstå beträffande
mer än ett eller annat ännu icke nyreglerat ämbetsverk. Och därest
vid en nyreglering för något av dessa verk förhållandena för vissa av
dess dittillsvarande extra ordinarie tjänstemän skulle befinnas verkligen
jämförliga med dem, som forelåge för de här avsedda amanuenserna,
ansåge reservanten en lika billighet tala för ett lika medgivande till
dessa tjänstemäns förmån. Ett sådant medgivandes ekonomiska innebörd
eller räckvidd i annat avseende syntes ej kunna betraktas såsom för
staten avskräckande.
Såsom jag redan nämnt, ansluter jag mig till den av reservanten
uttalade uppfattningen. Kommittén finner ett förslag i denna riktning
behjärtansvärt, men avvisar detsamma med hänsyn till vissa befarade
konsekvenser. För egen del måste jag, i likhet med reservanten, finna
dessa farhågor vara av underordnad betydelse, i all synnerhet om man
tager i betraktande de säregna förhållanden, som under de senaste
åren varit rådande inom departementen. På detta och de av reservanten
i övrigt anförda skälen anser jag mig böra tillstyrka en bestämmelse
om tillgodoräknande av viss extra ordinarie tjänstetid i den omfattning
och under de förutsättningar, som av reservanten föreslagits. Såvitt
man nu kan överblicka förhållandena, torde ett bifall till detta förslag
komma att medföra, att ifrågavarande förmån tillerkännes fem å sex
tjänstemän.
I fråga om övergångsförhållanden har kommittén tänkt sig möjligheten,
att vid den föreslagna regleringens genomförande det av förekommen
anledning kunde befinnas lämpligt att icke till förste kanslisekreterare
befordra samtliga dem, som för närvarande såsom ordinarie
IV) Övergångsförhållanden.
u) Kanslisekreterare.
b) Registratorer.
70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
innehavare bekläda kanslisekreterarbefattning. I sådana fall ansåge
kommittén det bliva nödigt att överflytta dylika kanslisekreterare å
övergångsstat, varvid de borde få bibehålla dem nu tillkommande
avlöningsförmåner å ordinarie stat och dessutom erhålla provisoriskt
avlöningstillägg i överensstämmelse med vad förut i liknande fall av
riksdagen medgivits. Motsvarande antal andre kanslisekreterarbefattningar
borde i dylika fall hållas vakanta under övergångstiden.
Mot vad kommittén i berörda avseende föreslagit har jag intet att
erinra.
Förslag till övergångsstater för icke befordrade kanslisekreterare
torde emellertid icke nu kunna föreläggas riksdagen, utan synes därmed
lämpligen få anstå till nästkommande års riksdag.
För ordnande av förhållandena under år 1918 anser jag böra
träffas följande anordning.
Enär, på sätt nyss nämnts, för de fall, då nuvarande kanslisekreterare
icke skulle komma att befordras till förste kanslisekreterare, motsvarande
antal andre kanslisekreterarbefattningar skulle komma att hållas
vakanta under övergångstiden, skulle de sålunda inbesparade andre
kanslisekreteraravlöningarna kunna användas till avlönande av de icke
befordrade kanslisekreterarna. Som begynnelseavlöningen för nuvarande
kanslisekreterare — frånsett det provisoriska avlöningstillägget — är
lika med den för andre kanslisekreterare föreslagna, skulle berörda andre
kanslisekreteraravlöningar förslå till beredande åt de ifrågavarande kanslisekreterarna
av — frånsett ålderstillägg — lika stor avlöning som den
de nu uppbära å ordinarie stat. Emellertid borde de nuvarande kanslisekreterare,
som eventuellt icke skulle komma att befordras, komma i
åtnjutande jämväl av belopp, motsvarande provisoriska avlöningstillägg.
Som de härför erforderliga medlen ej kunna på förhand fixeras, torde
desamma få för år 1918 förskotteras av tillgängliga medel för att sedermera
hos riksdagen anmälas till ersättande. Vad angår de ifrågavarande
kanslisekreterarna möjligen tillkommande ålderstillägg, torde de kunna
bestridas från de under vederbörande huvudtitlar uppförda förslagsanslagen
till ålderstillägg.
I fråga om registratorerna anser kommittén, att de registratorer,
som icke vilja underkasta sig de nya avlöningsstaterna jämte därmed
förbundna villkor och bestämmelser och som icke kunna lagligen därtill
förbindas, skola få bibehållas vid dem nu tillkommande avlöningsförmåner,
provisoriskt avlöningstillägg däri inbegripet, dock så att i stället
71
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
för sportler, som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall
utgå gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst, tjänstinnehavaren
kan anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den
senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande fem år, därför denna
inkomst kan utrönas.
De registratorer, vilka icke vilja underkasta sig de nya avlöningsstaterna
och ej heller kunna därtill förbindas, torde få, med oförändrad
tjänstgöringsskyldighet, fortfarande åtnjuta avlöning enligt hittills gällande
stat. Beträffande dessa registratorer synes mig jämväl billigheten
fordra, att de må bibehållas vid dem nu tillkommande provisoriska avlöningstillägg,
dock med det avdrag för sportelinkomst, som stadgats
för vissa registratorer. Enär vid sådant förhållande avlöningen enligt
den nya staten icke komme att förslå till bestridande av vad de skulle
äga att av statsmedel bekomma, torde medel erfordras för att täcka
eventuellt uppkommande brist. Det belopp, som sålunda bliver behövligt,
kan ej på förhand fixeras. Något anslag för ändamålet synes emellertid
icke nödigt, utan torde det erforderliga beloppet, innefattande jämväl
gottgörelse för indragna sportler på sätt kommittén föreslagit, få av
tillgängliga medel förskotteras för att sedermera årligen hos riksdagen
anmälas till ersättande.
I fråga om indragning av sportlerna har jag intet att erinra mot
vad kommittén'' i detta avseende föreslagit. Frågan om de ändringar i
förordningen angående expeditionslösen och stämpelförordningen, som
skulle föranledas av bifall till kommitténs förslag, innefattar emellertid
ämnen, som icke ankomma på justitiedepartementets föredragning. Därest
förslag till erforderliga ändringar i stämpelförordningen icke skulle kunna
hinna föreläggas nu pågående riksdag, skulle, även efter det eventuellt
med 1918 års ingång nya lönestater för departementen trätt i kraft,
expeditionslösen därstädes enligt nu gällande förordning ännu någon tid
komma att utgå. Till förekommande av den o egentligheten, att tjänsteman,
som ingått på ny lönestat, härigenom skulle få tillgodonjuta högre
inkomst av sin befattning, än som åsyftats, torde för sådant fall böra
stadgas, att dylik expeditionslösen icke må av vederbörande behållas utan
skall till statsverket redovisas.
I anledning av vad i detta ärende anförts får jag nu till en början
framlägga följande förslag till nya ordinarie avlöning sstater för de särskilda
statsdepartementen ävensom, så vitt angår utrikes- och ecklesiastikdepartementen,
till vissa övergångsstater:
Chefens för
justitiedepartementet
sammanfattande
förslag och
hemställan.
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
A) Justitiedepartementet.
Tjänst-
Orts-
Lön
görings-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
Kansliavdelningen:
1 generalsekreterare och expeditions-
|Av detta arvode anses 3,000
chef, arvode ..............................
—
—
—
11,000
{ kr. motsvara tjänstgörings- 1 penningar.
1 1 kansliråd...................................
5,000
2,500
600
8,100
1 .Efter 5 år kan lönen höjas
5,000
2,500
600
8,100
j med 600 kr.
/Efter 5 år kan lönen höjas
3,600
1,800
400
5,800
j med 500 kr. och efter 10
l år med ytterligare 500 kr.
1 registrator .................................
2,600
1,600
300
4,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
. med ytterligare 500 kr.
1 andre kanslisekreterare ...............
2,200
1,500
300
4,000
1 dito, med tjänstgöring även å lag-
och efter 15 år med än
avdelningen ..............................
2,200
1,500
300
4,000
ytterligare 500 kr.
Lagavdelningen:
1 generalsekreterare och chef för lag-
,Av detta arvode anses 3,000
avdelningen, arvode.....................
11,000
J kr. motsvara tjänstgörings.
1 penningar.
■ Av detta arvode anses 2,500
) kr. motsvara tjänstgörings-
1 ledamot å lagavdelningen, arvode
—
—
—
8,100
1 penningar.
1 förste kanslisekreterare, med tjänst-
(Efter 5 år kan lönen höjas
göring även å kansliavdelningen...
3,600
1,800
400
5,800
i med 500 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 500 kr.
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
Efter 5 år kan lönen höjas
1 kvinnligt biträde av första graden
700
350
150
1,200
[> med 200 kr. och efter 10
1 dito ..........................................
700
350
150
1,200
år med ytterligare 200 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas
1 förste vaktmästare .....................
900
550
150
1,600
J med 100 kr. och efter 10
l år med ytterligare 100 kr.
i Efter 5 år kan lönen höjas
450
150
1,300
med 100 kr., efter 10 år
1 vaktmästare ..............................
700
med ytterligare 100 kr.
1 dito ................................... ......
700
450
150
1,300
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.
Till amanuenser, extra biträden och
9,500
vikariatsersättningar .................
—
—
—
Summa kronor
|
—
88,100
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall lian av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
•och lampor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
B) Utrikesdepartementet.
73
Tjänst-
—
Lön
görings-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
1 kabinettssekreterare, arvode .........
11,000
(Av detta arvode anses 3,000
•j kr. motsvara tjänstgörings.
penningar.
1 kansliråd och avdelningschef ......
4 dito ......................
5,000
‘JO,000
2,500
10,000
600
2,400
8,100
32,400
(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 600 kr.
1 förste .sekreterare........................
3,600
1,800
400
5,800
3 dito ..........................................
Efter 5 är kan lönen höjas
10,800
5,400
1,200
17,400
[ med 500 kr. och efter 10
1 förste arkivarie...........................
3,600
1,800
400
5,800
år med ytterligare 500 kr.
1 andre sekreterare....................
2,200
1,500
300
4,000
|Efter 5 år kali lönen höjas
6 dito ..........................................
) med 500 kr., efter 10 år
13,200
9,000
1,800
24,000
> med ytterligare 500 kr.
1 andre arkivarie...........................
2,200
1,500
300
4,000
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
1 kvinnligt biträde av tredje graden
1,100
750
150
2,000
4 dito ..........................................
4,400
3,000
600
8,000
Efter 5 år kan lönen höjas
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
. med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.
6 dito ..........................................
5,400
3,300
900
9,600
1 förste vaktmästare .....................
900
550
150
1,600
(Efter 5 år kan lönen höjas
! med 100 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 100 kr.
1 vaktmästare ..............................
700
450
150
1,300
Efter 5 år kan lönen höjasj
5 dito ................
1 portvakt.............................
3,500
2,250
750
6,500
med 100 kr., efter 10 årj
■ med ytterligare 100 kr.
700
450
150
1,300
och efter 15 år med än
Till vikariatsersättningar, extra bi-
ytterligare 100 kr.
träden m. m...............................
—
—
—
19.000
Summa kronor
—
_
—
163,400
. 1
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt lörste vaktmästare, vaktmästare
eller portvakt, skall han av sin lön avstå lör bostad med bränsle 250 kronor samt lör bostad
med bränsle och lyse 275 kronor, allt lör år räknat. Atnjutes lyse, åligger belattningshavare att sjalv
bekosta armatur och lampor.
Övergångsstat.
^>ern01!li''?t avlöningstillfigg till Rosa Grönlund, under förutsättning att hon antagen
till kvinnligt biträde av tredje gruden å den ordinarie staten..............................
Personligt avlöningstillägg till Augusta Eklund, under förutsättning att hon antages
till kvinnligt biträde av tredje graden å den ordinarie staten ..............................
Summa kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 191 käft. (Nr 230.)
Kronor
74 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 230.
C) Lantförsvarsdepartementet.
Tjänst-
Orts-
Lön
görings-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
.Av detta arvode anses 3,000
1 generalsekreterare, arvode............
—
—
—
11,000
| kr. motsvara tjänstgörings-
1 penningar.
1 expeditionschef...........................
6,200
2,800
1,000
10,000
1 kansliråd...................................
5,000
2,500
600
8,100
lEftcr 5 år kan lönen höjas
15,000
3,600
7,500
1,800
24,300
C med 600 kr.
1 förste kanslisekreterare ...............
1,800
400
5,800
.Efter 5 år kan lönen höjas
l med 500 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 500 kr.
3 dito ..........................................
10,800
5,400
1,200
17,400
1 registrator .................................
2,600
1,600
300
4,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
1 andre kanslisekreterare ...............
2,200
1,500
300
4,000
med ytterligare 500 kr.
4 dito ........................................
8,800
6,000
1,200
16,000
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
1 registrator å kommandoexpeditio-
1,800
nen, arvode ............................
-
~
1 kvinnligt birftde av tredje graden...
1,100
750
150
2,000
Efter 5 år kan lönen höjas |
med 200 kr. och efter lo|
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
1 kvinnligt biträde av första graden
700
350
150
1,200
år med ytterligare 200 kr.j
1 dito .........................................
l700
350
150
1,200
i Efter 5 år kan lönen höjas
1 förste vaktmästare ....................
900
550
150
1,600
< med 100 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 100 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare ..............................
700
450
450
150
150
1,300
med 100 kr., efter 10 år
’ med ytterligare 100 kr.
1 dito ..........................................
700
1,300
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.
1 förste vaktmästare å kommando-
550
150
1,600
(Efter 5 år kan lönen höjas
expeditionen ..............................
900
<[ med 100 kr. och efter 10
l år med ytterligare 100 kr.
1 1 stentryckare vid generalstabens lito-
500
grafiska anstalt, arvode...............
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ..................
—
—
—
15,000
Summa kronor
—
—
—
130,200
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
75
D) Sjöförsvarsdepartementet.
Tjänst-
Lön
gönngs-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
1 generalsekreterare och expeditions-
(Av detta arvode anses 3,000
chef, arvode .............................
~
11,000
< kr. motsvara tjänstgörings- [ penningar.
1 kansliråd...................................
5,000
2,500
600
8,100
(Efter 5 år kan lönen höjas
1 dito .........................................
5,000
2,500
600
8,100
/ med 600 kr.
1 förste kanslisekreterare ...............
3,600
1,800
400
5,800
lEfter 5 år kan lönen höjas
; med 500 kr. och efter 10
1 dito ..........................................
3,600
1,800
400
5,800
| år med ytterligare 500 kr.
1 registrator .................................
2,600
1,600
300
4,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
1 andre kanslisekreterare ...............
2,200
1,500
300
4,000
• med ytterligare 500 kr.
1 dito ..........................................
2,200
1,500
300
4,000
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
(Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr. och efter 10
1 kvinnligt biträde av första graden
1 förste vaktmästare .....................
700
350
150
1,200
| år med ytterligare 200 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas
900
550
150
1,600
'' med 100 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 100 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas!
1 vaktmästare ..............................
med 100 kr., efter 10 år
700
450
150
1,300
med ytterligare 100 kr.''
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.
1 förste vaktmästare å kommando-
expeditionen, med skyldighet att be- strida uppassning i departementet
|Efter § år kan lönen höjas
jämväl utom kommandoxepeditionen
Till amanuenser, extra biträden och
900
550
150
1,600
; med 100 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 100 kr.
_
11,300
Summa kronor
—
1 -
69,900
Anm. Bärest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall ban av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.
76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
E) Civildepartementet.
Tjänst-
Lön
görings-
till-
Summa
pennin-
gar
(Av detta arvode anses 3,000
1 generalsekreterare, arvode............
~
“
11,000
”i kr. motsvara tjänstgörings- penningar.
1 expeditionschef...........................
6,200
2,800
1,000
10,000
1 kansliråd....................................
5,000
2,500
600
8,100
1 Efter 5 år kan lönen höjas
5 dito ..........................................
25,000
12,500
3,000
40,500
] med 600 kr.
iAv detta arvode anses 2,500
1 byråchef för lagärenden, arvode ...
_
—
8,100
v kr. motsvara tjänstgörings- '' penningar.
1 förste kanslisekreterare ..............
3,600
1,800
400
5,800
|Efter 5 år kan lönen höjas
5 dito ..........................................
18,000
\ med 500 kr. och efter 10
9,000
2,000
29,000
'' år med ytterligare 500 kr.
1 registrator .................................
2,600
1,600
300
4,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
1 andre kanslisekreterare ...............
2,200
1,500
300
4,000
med ytterligare 500 kr.
7 dito ........................................
15,400
10,500
2,100
28,000
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
1 kvinnligt biträde av tredje graden
1,100
750
150
2,000
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
Efter 5 år kan lönen höjas
4 dito .........................................
3,600
2,200
600
6,400
med 200 kr. och efter 10
1 kvinnligt biträde av första graden
700
350
150
1,200
år med ytterligare 200 kr.
2 dito ........................................
1,400
700
300
2,400
Efter 5 år kan lönen höjas
1 förste vaktmästare .....................
900
550
150
1,600
med 100 kr. och efter 10
år med ytterligare 100 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare ..............................
700
450
150
1,300
med 100 kr., efter 10 år
4 dito .........................................
2,800
1,800
600
5,200
med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
För tjänstgöring såsom statsrådsvakt-
mästare:
1 förste vaktmästare .....................
900
550
150
1,600
.Efter 5 år kan lönen höjas
1 dito .......................................
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ..................
900
550
150
1,600
J. med 100 kr. och efter 10
1 år med ytterligare 100 kr.
—
—
—
31,500
Summa kronor
—
—
—
205,400
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.
Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 230.
77
F) Finansdepartementet.
Tjänst-
Lön
gönngs-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
|Av detta arvode anses 3,000
1 generalsekreterare, arvode............
—
—
—
11,000
| kr. motsvara tjänstgörings- | penningar.
1 expeditionschef...........................
6,200
2,800
1,000
10,000
1 kansliråd...................................
5,000
2,500
600
8,100
\ Efter 5 år kan lör en höjas
15,000
3,600
7,500
1,800
1,800
400
24,300
5,800
| med 600 kr.
1 förste kanslisekreterare ...............
lEfter 5 år kan lönen höjas
3 dito .........................................
10,800
5,400
1,200
17,400
| med 500 kr. och efter 10
I år med ytterligare 500 kr.
1 registrator .................................
2,600
1,600
300
4,500
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
1 andre kanslisekreterere ...............
2,200
1,500
300
4,000
med ytterligare 500 kr.
3 dito ...........................................
6,600
4,500
900
12,000
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
1 kvinnligt biträde av andra graden
2 dito ..........................................
900
1,800
550
1,100
150
300
1,600
3,200
Efter 5 år kan lönen höjas
1 kvinnligt biträde av förslå graden
med 200 kr. och efter 10
700
350
150
1,200
år med ytterligare 200 kr.
3 dito ........................................
1 förste vaktmästare .....................
2,100
1,050
450
3,600
(Efter 5 år kan lönen höjas
900
550
150
1,600
med 100 kr. och efter 10
| år med ytterligare 100 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare ..............................
700
450
150
1,300
med 100 kr., efter 10 år
2 dito ..........................................
1,400
900
300
2,600
med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ..................
—
--
—
17,100
Summa kronor
—
—
—
129,300
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
G) Ecklesiastikdepartementet.
Tjänst-
Lön
gönngs-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
i Av detta arvode anses 3,000
—
—
—
11,000
kr. motsvara tjänstgörings- l penningar.
6,200
2,800
1,000
10,000
5,000
2,500
600
8,100
(Etter 5 år kan lönen höjas
20,000
10,000
2,400
32,400
j med 600 kr.
3,600
1,800
400
5,800
■[Efter 5 år kan lönen höjas
i med 500 kr. och efter 10
14,400
7,200
1,600
300
23,200
4,500
J år med ytterligare 500 kr.
Efter 5 år kan lönen höjas
2,600
1,600
med 500 kr., efter 10 år
2,200
1,500
300
1,500
4,000
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
11,000
7,500
20,000
ytterligare 500 kr.
1,100
750
150
2,000
1,100
750
150
2,000
900
550
150
1,600
Efter 5 år kali lönen höjas
. med 200 kr. och efter 10
900
550
150
1,600
är med ytterligare 200 kr.
700
350
150
1,200
2,800
1,400
600
4,800
Efter 5 år kan lönen höjas
2,200
1,500
300
300
4,000
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
2,200
1,500
4,000
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
900
550
150
1,600
1,800
1,100
300
3,200
Efter 5 år kan lönen höjas
150
med 200 kr. och efter 10
700
350
1,200
år med ytterligare 200 kr.
2,100
1,050
450
3,600
(Efter 5 år kan lönen höjas
900
550
150
1,600
| med 100 kr. och efter 10
l år med ytterligare 100 kr.
- 1 -
—
151,400
1 generalsekreterare, arvode.....
1 expeditionschef.....................
Kansliavdelningen:
1 kansliråd .............................
4 dito ....................................
1 förste kanslisekreterare .......
4 dito ...................................
1 registrator ...........................
1 andre kanslisekreterare .........
5 dito ...................................
1 kvinnligt biträde av tredje graden
1 dito ..................................
1 kvinnligt biträde av andra graden
1 dito ....................................
1 kvinnligt biträde av första graden
4 dito ...................................
Statistiska avdelningen:
1 aktuarie .............................
1 dito ................................
1 kvinnligt biträde av andra graden
2 dito ...................................
1 kvinnligt biträde av första graden
3 dito ................................. .
1 förste vaktmästare ...............
Transport)
Kunyl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
79
Tjänst-
Lön
görings-
till-
Summa
pennin-
gar
lagg
Transport
—
—
—
151,400
1 vaktmästare ..............................
700
450
150
1,300
3 dito .........................................
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ..................
2,100
1,350
450
3,900
—
—
—
31,800
Summa kronor
—
188,400
Efter 5 är kan lönen liöjas
med 100 kr., efter 10 år
med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.
Anm. Därest hostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.
Övergångsstat.
Tjänst-
Orts-
Lön
görings-
tm-
Summa
pennin-
gar
1 kanslisekreterare å statistiska av-
(Härtill komma två ålders-
delningen .................................
2,500
1,500
—
4,000
'' tillägg till lönen, vartdera
[ å 500 kronor.
Personligt avlöningstillägg åtjkansli- sekreteraren C. H. Gustafsson......
_
_
1,800
Summa kronor
—
—
6,800
80
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 230.
H) Jordbruksdepartementet.
1 generalsekreterare, arvode .
1 expeditionschef.
1 kansliråd ......
2 dito ................
1 förste kanslisekreterare
2 dito ...........................
1 registrator ..................
1 andre kanslisekreterare
5 dito ...........................
1 kvinnligt biträde av andra graden
1 kvinnligt biträde av första graden
2 dito ....................................
t förste vaktmästare
1 vaktmästare
1 dito ............
Till amanuenser, extra biträden och
vikariatsersättningar ............
Summa kronor
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
till-
lägg
Summa
—
-
—
11,000
. Av detta arvode anses 3,000
) kr.motsvaratjänstgörings- l penningar.
6,200
2,800
1,000
10,000
5,000
10,000
2,500
5,000
600
1,200
8,100
16,200
(Efter 5 år kan lönen höjas
j‘ med 600 kr.
3,600
7,200
1,800
3,600
400
800
5,800
11,600
.Efter 5 år kan lönen höjas
l med 500 kr. och efter 10
( år med ytterligare 500 kr.
2,600
2,200
11,000
1,600
1.500
7.500
300
300
1,500
4,500
4,000
20,000
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 500 kr.
900
700
1,400
550
350
700
150
150
300
1,600
1,200
2,400
1 Efter 5 åi- kan lönen höjas
t med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.
900
550
150
1,600
■ Efter 5 år kan lönen höjas
J med 100 kr. och efter 10
l år med ytterligare 100 kr.
700
700
450
450
150
150
1,300
1,300
Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kr., efter 10 år
med ytterligare 100 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 100 kr.
—
—
—
14,900
i
|
—
—
—
115,500
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller
vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle
och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur
och lampor.
81
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.
Summan av de för ecklesiastikdepartementet föreslagna båda staterna
utgör 194,200 kronor. Då emellertid avlöningen, 4,000 kronor, för den
ene av de föreslagna nya aktuarierna icke skall utgå, så länge å övergångsstaten
utbetalas avlöning med motsvarande belopp till en kanslisekreterare
å statistiska avdelningen, kan det ordinarie anslaget till
ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli begränsas
till 190,200 kronor.
Tillika tillåter jag mig framlägga följande förslag till villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de i de nya ordinarie staterna upptagna
avlöningsförmåner, nämligen :
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning
till annan tjänst, förening av tjänster m. in.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av statsdepartementen eller eljest kan varda stadgad, ävensom
därest vissa till statsdepartement hörande göromål överflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och
den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;
att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda
befattning uti innehavande grad, efter Kungl. Majrts förordnande jämväl
inom annat statsdepartement, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna
gång, befinnes vara lämplig och behövlig;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när
helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas från statsdepartement
till annan befattning inom den centrala förvaltningen;
att med ordinarie befattning i statsdepartement icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; samt
att med ordinarie befattning inom statsdepartement ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,
så framt ej, vad angår tjänsteman, som av Kungl. Maj:t utnämnes,
Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, vederbörande
departementschef, uppå därom gjord framställning och efter
prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 191 höft. (Nr 230.) 11
82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
inverka hinderligt för tjänstgöringen inom departementet, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänsteman, som förordnas till generalsekreterare, kabinettssekreterare,
ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller byråchef
för lagärenden i civildepartementet, skall under tiden för förordnandet
frånträda honom enligt stat tillkommande avlöning å den förut innehavda
tjänsten, vilken avlöning efter omständigheterna kommer att uppbäras
av den, som bestrider samma tjänst, eller besparas statsverket;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
förordnats att uppehålla befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget eller i fall, där avlöningen utgöres
av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar,
men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget
eller av arvodet, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
ath därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av
semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han
förordnas till högre befattning i departementet, bestrida densamma, dock
ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta
vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minsk
-
83
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
ning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget eller, där avlöningen
utgöres av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom
tjänstgöringspenningar, utgå till månadens slut;
i fråga om ålderstillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord
bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före
de nya staternas trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande
befattning eller motsvarande tjänst å den gamla avlöningsstaten,
varvid denna rätt bör tillkomma förste kanslisekreterare i avseende
å den tid, han innehaft ordinarie tjänst såsom kanslisekreterare
eller registrator, ävensom registrator i avseende å den tid, han innehaft
ordinarie tjänst såsom kanslisekreterare;
att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas den tid han inom
samma lönegrad innehaft ordinarie tjänst i samma eller annat departement
eller i annat statens ämbetsverk eller, vad angår befattningshavare
i utrikesdepartementet, varit anställd i motsvarande befattning
vid någon av Kungl. Maj:ts beskickningar eller konsulat;
att befattningshavare, som utnämnts att från de nya staternas
ikraftträdande eller från och med dag under år 1917 vara innehavare
av ordinarie tjänst i statsdepartement, må för erhållande av löneförhöjning
tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före tillträdet till
84
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
befattningen på grund av stadigvarande förordnande i departementet
bestritt tjänst av motsvarande lönegrad med av riksdagen å extra stat
anvisad avlöning, kansliråd alltså extra byråchefstjänst och kanslisekreterare,
förste eller andre, extra kanslisekreterartjänst samt aktuarie extra
ordinarie aktuariebefattning;
att befattningshavare, vilken utnämnts att från de nya staternas
ikraftträdande vara innehavare av andre kanslisekreterarbefattning och
under de åtta närmast före tillträdet till befattningen förflutna åren
varit såsom amanuens anställd i departementet samt under de sista
fem åren av nyssnämnda tid fullgjort tjänstgöring i lika eller nära lika
omfattning, som under samma tid fordrats av ordinarie tjänsteman i
första lönegraden, må för erhållande av löneförhöjning, efter Kungl.
Maj:ts bestämmande, tillgodoräknas viss del av den tid av fem år, som
nyss angivits, dock att i särskilda undantagsfall hela denna tid må tillgodoräknas;
att,
därest kvinnligt biträde, som befordras till ordinarie biträde
i statsdepartement från tiden för de nya staternas ikraftträdande, omedelbart
före nämnda ikraftträdande mot fast arvode utfört arbete av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet i departement, biträdet må för
åtnjutande av löneförhöjning räknas till godo nämnda tjänstgöring;
att den, som från tiden för de nya staternas ikraftträdande antages
till annan ordinarie vaktmästartjänst i statsdepartement än befattning
som förste vaktmästare, må för erhållande av löneförhöjning tillgodoräknas
den tid, han omedelbart före sistnämnda tidpunkt i departement
innehaft stadigvarande anställning såsom extra vaktmästare med
full tjänstgöringsskyldighet och med avlöning nära jämförlig med ordinarie
vaktmästares;
att den å ordinarie stat för utrikesdepartementet upptagne portvakten
må, för erhållande av löneförhöjning från och med de nya staternas
ikraftträdande, tillgodoräknas den tid, som förflutit från det att han
blivit ordinarie innehavare av befattningen; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten
och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av generalsekreterare, kabinettssekreteraren
i utrikesdepartementet, expeditionschef, kansliråd, ledamoten å
85
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
justitiedepartementets lagavdelning, byråchef för lagärenden, förste kanslisekreterare
samt förste sekreterare och förste arkivarie i utrikesdepartementet
under en och eu halv månad; av registrator, aktuarie, andre
kanslisekreterare, andre sekreterare och andre arkivarie i utrikesdepartementet
samt kvinnligt biträde under en månad; samt av förste vaktmästare
och annan vaktmästare under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av vederbörande departementschef
bestämmes, begagna sig av semester; samt
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för de nya avlöningsstaternas
ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att
beträffande de i staterna upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar.
Slutligen får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
dels godkänna de av mig framlagda förslagen till nya ordinarie
avlöningsstater för de särskilda statsdepartementen samt till övergångsstater
i avseende å vissa befattningshavare i utrikes- och ecklesiastikdepartementen,
att tillämpas från och med år 1918, ävensom de av mig
föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de i de ordinarie
staterna upptagna avlöningsförmånerna;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1918 tillträder
ordinarie befattning i statsdepartement, skall vara pliktig att underkasta
sig förenämnda villkor och bestämmelser;
att de förutvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,
vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta
sig de nya. avlöningsstaterna och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna •
vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner;
att registrator, som på grund härav kan komma att bibehållas vid
86
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
honom enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,
skall dels i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen
indragas, erhålla gottgörelse, beräknad efter medeltalet. av den inkomst,
tjänstinnehavaren må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler
under den senast förflutna tid, så vitt möjligt ej understigande fem år,
därför denna inkomst kan utrönas, dels ock varda bibehållen jämväl vid
honom vid 1917 års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg,
dock med det avdrag för sportelinkomst, som må vara stadgat;
att, därest kanslisekreterare å hittills gällande stat icke skulle befordras
till förste kanslisekreterare från tiden för de nya staternas ikraftträdande,
han må bibehållas vid ej mindre honom enligt gällande ordinarie
stat tillkommande avlöningsförmåner än även honom vid 1917 års
utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg;
att beträffande sättet för bestridande av de registrator eller kanslisekreterare
sålunda tillkommande avlöningsförmåner skall lända till efteirättelse
de av mig härutinnan framställda, i statsrådsprotokollet angivna
förslagen; samt
att, därest till ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller
till byråchef för lagärenden i civildepartementet förordnas innehavare av
ordinarie tjänst, med vilken är förenad avlöning till högre belopp än
arvodet vid den ifrågakommande befattningen, Kungl. Maj:t må, utöver
detta arvode, tillägga honom ett belopp, svarande mot skillnaden mellan
arvodet och sagda avlöning;
dels, i händelse av godkännande av de framlagda statförslagen,
höja följande i riksstaten uppförda ordinarie anslag, nämligen:
under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp.................................................................................. kronor 41,400
med 46,700 kronor till................................................... » 88,100;
under tr edje huvudtiteln, utrikesdepartementet, anslaget till departementet
från dess nuvarande belopp ........................... kronor 87,950
med 76,750 kronor till ................................................ » 164,700;
under fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet, anslaget till
departementet, från dess nuvarande belopp ............ kronor 72,950
med 57,250 kronor till .................................................. » 130,200;
under femte huvudtiteln, sjöförsvarsdepartementet, anslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen
från dess nuvarande belopp................. kronor 40,400
med 29,500 kronor till................................................... ® 69,900;
87
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
under sjätte huvudtiteln, civildepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp................................................................................... kronor 93,300
med 112,100 kronor till ............................................... » 205,400;
under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, anslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp...................................................... kronor 58,000
med 71,300 kronor till.................................................. » 129,300;
under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet, anslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande
belopp..................................................................... kronor 88,900
med 101,300 kronor till ................................................ » 190,200;
under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet, anslaget till
departementets avdelning av Kungl. Majrts kansli från dess nuvarande
belopp................................................................. kronor 59,300
med 56,200 kronor till ................................................ » 115,500;
dels ock på extra stat för år 1918 anvisa:
under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, till provisorisk förstärkning
av departementets arbetskrafter m. m.
ett förslagsanslag, högst ................................................ kronor 50,550;
under sjätte huvudtiteln, civildepartementet,
till avlönande av en extra föredragande inom departementet
för mål hos regeringsrätten ett förslagsanslag,
högst.................................. »
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
till arvode åt en extra föredragande inom departementet
för stadsplane- med flera ärenden ett förslagsanslag,
högst........................................................ »
till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag,
högst.................................................................. »
under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet,
till avlönande av en extra byråchef för lagärenden
i departementet ett förslagsanslag, högst ............ »
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgörin
gspenningar,
såsom tillägg till det i staten för departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli upptagna an
-
7.000,
3.000,
3,000;
8,100,
88
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.
Blaget till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar
ett förslagsanslag, högst........... kronor 3,000;
under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,
till arvoden åt extra föredragande inom departementet
m. m. ett förslagsanslag, högst ............... x> 15,600,
till avlönande av en ledare av undervisningssta
tistikens
omorganisation ett förslagsanslag, högst » 7,800,
varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.»
Till vad chefen för justitiedepartementet sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle
proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Nils Berlin.
STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (12)
12 kopplingar.
- Rskr. 1917:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet. s. 2 i texten
- Rskr. 1917:5 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 2 i texten
- Rskr. 1917:7 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 2 i texten
- Rskr. 1917:2 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 2 i texten
- Rskr. 1917:373 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 230 angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen jämte en i ämnet vä s. 1 i texten