Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m

1917-04-04 · 91 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 91 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:254, Med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 254.

1

Nr 254.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.; given Stockholms slott den 16 april 1917.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Steno Stenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 215 käft. (AV 254.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 254.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Denna lag äger tillämpning i stad, vars mantalsskrivna folkmängd

vid 1916 års ingång översteg 15,000.

Konungen äger ock förordna, att lagen skall tillämpas i annan stad,

i köping eller municipalsamhälle, så ock eljest i kommun eller del av

kommun, varest uthyrning av omöblerade lägenheter för bostads-, affärseller

annat ändamål förekommer i större utsträckning. Sådant förordnande

varder ej meddelat, innan den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, yttrat sig i frågan.

Om hyresnämnd.

2 §•

För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, äge dock bestämmma, att inom området

skola inrättas liera hyresnämnder, envar för viss del av området.

Hyresnämnd består av ordförande och två ledamöter. För envar

av dem skall finnas suppleant.

Ordföranden och hans suppleant, vilka vad angår hyresnämnd i

stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande för

viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när som helst återkalla

förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande eller

suppleant för ordförande i liera hyresnämnder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 254.

3

De två ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter och

suppleanter skola ene ledamoten och hans suppleant vara förfarna i byggnadsverksamhet

samt äga till uthyrning avsedd fastighet inom hyresnämndens

verksamhetsområde. Den andre ledamoten eller hans suppleant må

icke äga eller vara vice värd för sådan fastighet; de skola hava på erfarenhet

grundad kännedom om de mindre bemedlades bostadsförhållanden. I

övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så ock om rätt för den, som

blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad i enahanda avseenden är

stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att närvara

vid hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas dem

i god tid förut, samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

De hava att tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde, som av nämnden

påkallas.

3 §•

Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 8 och

11 §§ sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter

i tillämpliga delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

Hyresnämnd må ej fatta beslut med mindre den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening flertalet omfattar eller, där var har sin särskilda

mening, den, som ordföranden uttalat.

Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas senast vid

nästa sammanträde. Så snart dylik granskning skett, skall protokollet vara

tillgängligt för allmänheten.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6 och 8 §§ förmärs, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll! eller skrivelser i vidare mån,

än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt.

Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande, ledamöter eller

tjänstemän yppas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 254.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt.

I enahanda ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

Fordras för omöblerad lägenhet, vartill i denna lag räknas jämväl

omöblerat rum, som är uthyrt eller avsett att uthyras av husägaren eller

eljest, högre hyra, än den, som enligt senast gällande hyresavtal varit för

lägenheten betingad, ankommer på hyresnämnden att, efter framställning

av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande, eller där nämnden eljest

finner anledning därtill, fastställa den hyra, varje gång för högst ett

år, som med hänsyn till höjda räntor för intecknad gäld, ökade utgifter

för fastighetens underhåll, ökning av andra omkostnader för fastigheten

och förhållandena i övrigt må anses skälig. Lag samma vare, där hyresavtal

träffas om omöblerad lägenhet, innefattande höjning av hyran utöver

senast gällande hyresbelopp, så ock där sådant träffats avtal under loppet

av de sista etthundratjugu dagarna förrän denna lag blivit gällande för

det område, där fastigheten ligger; dock att i sistnämnda fall nämndens

prövning ej må avse hyran för tid före lagens trädande i tillämpning

inom området.

Vid bedömande av hyresbelopp för lägenhet, vars uppvärmning bekostas

av hyresvärden, skall nämnden särskilt fastställa det belopp, som

skall utgöra ersättning för uppvärmningen.

Under hyra inbegripes varje ekonomisk gottgörelse, som för upplåtelsen

tillkommer hyresvärden.

7 §•

Har jämlikt 6 § hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet,

galle avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran

för nämnda tid överenskommits till det fastställda beloppet. Är hyresbeloppet

icke av hyresnämnden fastställt, må avtal som avses i 6 § icke,

såvitt angår hyra för tid efter det denna lag vunnit tillämpning inom

området, mot hyresgästens bestridande göras gällande i vad hyresbeloppet

bestämts högre än som motsvarar,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 254.

5

därest lägenheten varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915,

den därvid senast betingade hyran, ökad med 15 procent, och

därest första uthyrningen av lägenheten avsett senare tid, den därvid

för lägenheten betingande hyran, ökad med 5 procent,

dock att i fråga om lägenhet, vars uppvärmning bekostas av hyresvärden,

ökningen utöver förut betingad hyra må utgöra i förra fallet 20

procent och i det senare 10 procent.

8 §•

Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad lägenhet

vare utan verkan, med mindre hyresgästen skriftligen förklarar sig

villig att låta avtalet upphöra eller hyresnämnden på förhand lämnat sitt

samtycke till densamma eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i

1 kap. 3 § andra stycket eller i 3 kap. 21—24 §§ av lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning.

Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas

i förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så länge hyresgästen sist å andra söckendagen

av varje månad till fullo erlägger den på samma månad belöpande

hyran.

Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd särskilt beakta, i

vilken mån densamma medför svårighet för hyresgästen att-erhålla lämplig

bostad å tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

Har framställning om samtycke till uppsägning, varom ovan förmäles,

inkommit till hyresnämnden minst tjugu dagar före den dag, då

uppsägning sist kan ske, men har icke hyresnämndens beslut i ämnet meddelats

senast å tredje dagen före nämnda dag, skall samtycke till uppsägningen

anses lämnat.

9 §- •

Vad i 6—8 §§ stadgats skall ej gälla beträffande lägenhet, som

icke vid denna lags ikraftträdande är för då löpande hyrestid uthyrd och

ej heller tidigare varit uthyrd.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 254.

hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig att

personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna ske,

genom befullmäktigad i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och med

två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut och

senast dagen före den, då inställelse skall ske.

Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller avsedda

att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden eller

hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

Ägare av fastighet inom hyresnämnds verksamhetsområde vare pliktig

att, då hyresnämnd det begär, i den ordning nämnden angiver lämna

uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten inrymda

lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående fastigheten,

som nämnden må påfordra.;

Om rivning av byggnader m. m.

11 §•

Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete, som

påkallar lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till avsevärd

höjning av hyran eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter eller att inreda

bostadslägenhet eller del därav till annat ändamål, allt såvida icke

åtgärden av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn till allmän

säkerhet eller hälsovård oundgängligen erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan hyresnämnds medgivande tagas i bruk

för annat ändamål.

Vid prövning av nu angivna frågor skall särskild hänsyn tagas såväl

till den begärda åtgärdens inverkan på hyresförhållandena i allmänhet

i orten som till svlfrigheterna för vederbörande hyresgäster att erhålla

andra lämpliga bostäder.

Över hyresnämnds beslut i fråga, varom i denna § förmärs, må

klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter

erhållen del av beslutet. I Konungens befallningshavandes beslut må

ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna till

civildepartementet inom den tid, som för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna § för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 254.

mäles; och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets inträde och upphörande med angivande

av senast betingad hyra samt i förra fallet hyresanspråk för förnyad

uthyrning och i senare fallet den vid uthyrningen betingade hyran

än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp.

Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning av

de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade lägenheter,

som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt eller

delvis äro avsedda till bostad.

Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas

att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser.

4

14 §.

Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, ändock fordrar eller mottager högre belopp i

hyra, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 254.

15 §.

Bryter någon mot vad i 11 § första eller andra stycket är stadgat,

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

16 §.:

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

17 §.

Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd, utan

laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot

vad i 10 § andra eller tredje stycket är stadgat, eller som försummar att

i föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot bättre

vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med femtio

till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas, ej må tilllämpas,

där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare

straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 17 § första och andra styckena angivna vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes,

vid allmän domstol, och de övriga vid allmän domstol.

19 §.

Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

O O £7

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 254.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag,

rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och

gäller till den 1 oktober 1918. Vad i lagen är stadgat angående förseelse,

som omförmäles i 14 §, skall fortfarande äga giltighet, så ock bestämmelserna

i 7 §, såvitt angår hyresbelopp, som blivit fastställt av hyresnämnd

eller, där hyran icke prövats av nämnden, belöper på tid före nyssnämnda

dag. Beträffande annan än i 14 § omförmäld, under tiden för lagens

giltighet begången förseelse, varå straff- eller vitespåföljd i lagen är bestämd,

skall vad därutinnan i lagen är stadgat fortfarande gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 215 höft. (AV 254.)

2a

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl Maj:ts nåd. proposition nr 254.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott tisdagen

den 10 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

, Falk,

Hammarström,

1$ ärten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Stenberg anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för civildepartementet, en till sistnämnde

departementschef ställd, den 4 april 1917 dagtecknad skrivelse frän socialstyrelsen

och de sakkunniga, vilka, jämlikt nådigt bemyndigande den 19

januari 1912, av dåvarande chefen för civildepartementet tillkallats för att

verkställa utredning och avgiva förslå» med avseende å de mindre bemedlade

klassernas bostadsförhållanden (bostadskommissionen), med vilken

skrivelse överlämnats förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig

hyresstegring m. m.

Den anmälda skrivelsen med tillhörande handlingar skulle såsom

bilaga A fogas vid statsrådsprotokollet.

Efter att hava redogjort för skrivelsens och lagförslagets innehåll

anförde föredragande departementschefen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 254.

»De grundsatser, på vilka förevarande förslag är byggt, avvika väsentligen

från rättsprinciper, som fått uttryck i den gällande lagstiftningen

på civilrättens område. I all synnerhet måste de bestämmelser i den föreslagna

lagen, vilka avse före lagens ikraftträdande slutna avtal och sålunda

ingripa i bestående rättsförhållanden, vara ägnade att ur juridisk synpunkt

väcka betänkligheter.

Det har därför för mig gällt att tillse, huruvida de nu rådande

exceptionella förhållandena på förevarande område av samhällslivet äro

sådana, att det allmännas intresse kräver tillfälligt undantag från rättsgrundsatser,

som under normala tider böra upprätthållas. Jag har då,

med stöd av den utredning, som i omförmälda skrivelse förebragts, och

efter överläggning i ämnet med andra ledamöter av statsrådet, kommit till

den uppfattningen, att den i skrivelsen påvisade faran för oskäliga hyresstegringar

är av så allvarlig beskaffenhet, att man under rådande kristid

med dess synnerligen betungande prisstegringar på nästan alla förnödenheter

icke får tveka att tillgripa erforderliga skyddsåtgärder, även om dessa

hava karaktären av en undantagslagstiftning.

Vid sådant förhållande och då den ifrågasatta hyresregleringen, sådan

den i nära överensstämmelse med dansk och norsk lagstiftning utformats

i förslaget, synes vara ägnad att i avsevärd mån förebygga den

samhällsfara, som en våldsam stegring av den allmänna hyresnivån innebär,

har jag funnit de antydda principiella betänkligheterna icke böra utgöra

hinder för en lagstiftning i den föreslagna riktningen.

Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, hurusom redan i den

gällande hyreslagstiftningen det med hänsyn till hyresförhållandets stora

sociala betydelse funnits nödigt att i viss mån begränsa den avtalsfrihet,

som eljest är regel inom privaträtten.

Den nu föreslagna lagstiftningen skulle för övrigt icke bliva den

första av sin art under kristiden; den koinme att utgöra ett nytt led i

serien av de lagstiftningsåtgärder, genom vilka statsmakten, i ökad omfattning

allt eftersom krisen fortskridit, tillagt sig befogenhet att reglerande

ingripa i förhållanden, vilkas ordnande eljest varit överlämnat åt de enskildes

disposition. Av författningar med sådant syfte äro de, som avse

fastställande av maximipris å livsmedel, beklädnads- m. fl. varor, närmast

att jämföra med den nu föreslagna lagen, som har till ändamål att motarbeta

oskälig förhöjning av bostadsprisen. Såväl maximiprislagen som

den ifrågavarande författningen avse att genom prisreglering underlätta

tillgodoseendet under kristiden av befolkningens mest nödvändiga behov.

Båda äro byggda på principer, vilkas tillämpning icke bör ifrågakomma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 254.

under lugna och normala förhållanden, och de böra i överensstämmelse

därmed vara av provisorisk natur.

Det av socialstyrelsen och bostadskommissionen uppgjorda lagförslaget

har inom justitiedepartementet underkastats omarbetning i redaktionellt

hänseende, varvid även införts vissa fullständigande bestämmelser

och vidtagits några mindre väsentliga ändringar av saklig innebörd, för

vilka särskild motivering ej torde erfordras.»

Föredragande departementschefen uppläste därefter det omarbetade

lagförslaget, av den lydelse bilagan B vid detta protokoll utvisar, samt

hemställde, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

171719

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

13

Bilaga A.

Stockholm den 4 april 1917.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet.

Sedan de sakkunniga, vilka enligt nådigt bemyndigande den 19

januari 1912 tillkallats av dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet

för att verkställa utredning och avgiva förslag med avseende å de

mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden (bostadskommissionen),

i skrivelse den 22 mars 1916 framställt vissa förslag till förebyggande

av den hotande krisen inom bostadsmarknaden, inkom kommissionen

den 10 följande april med en framställning avseende att möjliggöra

en begränsning av den hyresstegring, som vid denna tid syntes hota

inom vissa stadssamhällen. Kommissionen föreslog i detta hänseende

inrättandet av lokala hyresnämnder med uppgift att medla i tvister

om förhöjning av hyra för smålägenhet samt eventuellt tillika att, på

grundval av en allmän anmälningsskyldighet i fråga om inträdd hyresledighet

och skedd uthyrning i fråga om enahanda lägenheter, utöva

bostadsförmedling inom orten. I huvudsaklig överensstämmelse med

kommissionens förslag i fråga om hyresnämndernas förlikningsuppgifter

utfärdades den 5 maj 1916 en kungl. förordning om medling i vissa

hyrestvister m. m. Den 27 februari i år kompletterades denna förordning

på sådant sätt att anmälningsskyldighet i och för utövande av

kommunal bostadsförmedling kan införas, där stadsfullmäktige så besluta.

Hyresnämnder hava på grundvalen av sagda författning inrättats i

ett tjugutal stadssamhällen. Rörande deras verksamhet kan hänvisaB

till en av Svenska Stadsförbundet företagen enquéte, vars resultat utförligt

återgivits i den kungl. propositionen till årets riksdag angående

understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter (nr 34).

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 sand. 215 höft. (Nr 254.) 2 b

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Med anledning av de våldsamma hyresstegringarna särskilt i huvudstaden

under de senaste månaderna har bostadskommissionen i samråd

med kungl. socialstyrelsen numera funnit sig böra upptaga frågan om

vissa utvidgningar av hyresnämndernas befogenheter. Sedan jämväl

tvenne i detta ämne vid årets riksdag väckta likalydande motioner (av herr

von Koch, nr 47 i första kammaren, och av herr Pettersson i Södertälje,

nr 182 i andra kammaren) överlämnats till kommissionen och styrelsen

för skyndsamt yttrande, få kommissionen och styrelsen, som handlagt

denna angelägenhet gemensamt, i ärendet anföra följande.

Den största svårigheten vid en offentlig hyresreglering möter vid

spörsmålet, huruvida de reglerande myndigheterna skola äga befogenhet

att fastställa hyra, eller om de endast skola söka medla mellan hyresvärd

och hyresgäst. Bostadskommissionen ansåg sig vid frågans föregående

behandling böra lämna företräde åt den senare ståndpunkten,

medan däremot socialstyrelsen i sitt den 29 april 1916 dagtecknade

yttrande över kommissionens förslag framhöll, att enligt styrelsens

uppfattning på sina håll förekommo sådana förhållanden, att det måste

anses påkallat att utrusta hyresnämnderna med befogenhet att träffa

bindande beslut i fråga om hyrespris.

Syftet med hyresnämndsinstitutionen, sådan den efter kommissionens

förslag genomfördes, var givetvis icke att generellt förhindra hyresstegringen,

utan blott att söka moderera och i ömmande fall begränsa

den till det strängt nödvändiga genom att stå de båda parterna å

hyresmarknaden till tjänst med råd och medling, samtidigt som man

i hyresnämnden sökte skapa ett kvalificerat kommunalt organ med full

överblick över ortens bostadsförhållanden. Förutsättningen för att

det på denna väg skulle lyckas att så att säga utjämna gången av prisbildningsmaskineriet

och undanröja dess för den enskilde kännbaraste

ojämnheter, var uppenbarligen, att den starkare parten på hyresmarknaden,

husägarne, skulle visa sig .förstå såväl kristidens krav på moderation

i egna anspråk av hänsyn till hyresgästerna, som strävandet

att, i tillit till en dylik förståelse, i möjligaste mån begränsa det

allmännas ingrepp i hyresförhållandena. Man räknade därför med, att

husägarne skulle iakttaga måttfullhet i sina krav och lojalt underordna

sig hyresnämndernas hemställanden. Att bostadskommissionen ansåg sig

kunna och böra föreslå en så stark begränsning av hyresregleringen

berodde givetvis ock på den betydelse, som den tillmätte byggnadsverksamhetens

ostörda fortgång, samt, i ej mindre mån, därpå, att

hyresstegringarna vid tiden för avgivandet av kommissionens förslag

knappast syntes hava antagit någon svårare karaktär.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

15

För att närmare belysa förutsättningarna för den redan genomförda

hyresregleringen och dess nu ifrågasatta utvidgning och söka utröna,

i vad mån desamma ännu bestå, skall här till en början lämnas

en kortfattad översikt över, huru bostadsmarknaden gestaltat sig under

loppet av år 1916.

Redan de omfattande bostadsräkningar, som av socialstyrelsen i

samråd med statens bostadskommission anordnades vid årsskiftena 1912

—1913 och 1913—1914, ådagalade för åtskilliga städer och orter en

betänkligt ringa tillgång på lediga lägenheter och särskilt på de smålägenheter

om ett kök, ett rum och kök samt två rum och kök, vilka

utgöra de vanliga familjebostäderna för befolkningens stora, mindre

bemedlade huvudmassa.

Under de år, som sedermera förflutit, har bostadsförrådet under

inflytande av det genom världskrisen framkallade ekonomiska läget i

väsentlig grad minskats i förhållande till behovet.

Vad först bostadsproduktionen beträffar, framgår dess omfattning i

Sveriges större städer (med över. 10,000 invånare) genom bifogade, på

socialstyrelsens årliga statistik över byggnadsverksamheten grundade

tabell (bil. 1), av vars uppgifter ett sammandrag återges här nedan:

Antal tillkomna bostadslägen- heter, bestående av

enkelkök, enkelrum m. m........

1 ram och kök..................

2 » » »

3 » >» » .............

4 o. fl. » » » ..................

År 1912

År 1913

År 1914

År 1915

År 1916

648

1,546

1,390

769

1,241

822

1,882

1368

587

1,115

512

1,714

1,134

549

1,208

537

1,001

804

324

723

560

1,504

757

252

692

Samtliga 31 städer

5,594

6,774

5,117

3,389

3,765

Därav

Stockholm.....................

2,180

2,820

2,268

1,428

1,069

Göteborg .....................

722

857

876

786

1,149

Malmö ........................

655

424

204

37

137

Sättes bostadsproduktionens årsresultat i de 31 städerna tillsammantagna

för 1912—1913 = 100, utgör jämförelsetalet 90 för år 1914,

Bo»tad«- marknadon

är 1916.

Bostads
produktionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

60 för år 1915 och 66 för år 1916, en sifferserie, som åskådliggör bostadsbyggandets

allmänna tillbakagång närmast före kristiden och dess

hittillsvarande förlopp.

Undersökes närmare utvecklingen å de särskilda orterna, befinnes

i flertalet städer bostadsproduktionen hava bringats ned till en ytterligt

låg nivå. Ett exempel härpå erbjuder huvudstaden, ty, om bostadsproduktionssiffrorna

för Stockholm omräknas till indextal med åren

1912—1913 såsom bas, erhålles den starkt fallande talserien 100, 91,

57 och 43. Göteborg visar däremot sifferserien 100, 111, 100 och 145,

sålunda en markerad stegring av bostadsbyggnadsverksamheten under

år 1916. Anledningarna till denna, jämväl ifråga om vissa andra städer,

såsom Södertälje, Eskilstuna, Malmö, Landskrona, Västerås m. fl., framträdande

utveckling, äro emellertid i regel att söka antingen i särskilda

åtgärder från kommunalförvaltningarnas sida eller i forcerad arbetarbostadsproduktion

såsom led i av konjunkturerna framkallad industriell

expansion eller ock i båda dessa förhållanden i förening.

Det är nämligen ett för 1916 års bostadsproduktion mycket karakteristiskt

drag, att den enskilda, spekulativa byggnadsverksamheten

blivit till väsentlig del ersatt genom sådan allmännyttig bostadsproduktion,

vilken icke avser direkt ekonomisk vinst av bostadsbyggnadsverksamhet

eller bostadsuthyrning utan fullföljer andra, sociala syften.

Ifrågavarande byggnadsverksamhets omfattning i våra större städer

under de senare åren framgår av följande, genom bearbetning av de

till grund för byggnadsverksamhetsstatistiken liggande individualuppgifterna

erhållna tabell:

År 1914

År 1915

År 1916

Antal tillkomna bostadslägenheter .................................

5,117

3,389

3,765

Därav (i %) i boningshus, uppförda genom

kommunen..................................................................

2.3

4.8

9.5

bostadsföreningar och -aktiebolag...................................

6.7

7.7

12.0

industriella företag ......................................................

1.9

0.6

3.7

Medan år 1914 c:a 11 % och år 1915 c:a 13 % av totala bostadsproduktionen

åstadkommits genom allmännyttig byggnadsverksamhet,

hade år 1916 dennas andel ökats till 25.2 &, nämligen 9.5 % genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 354.

direkt kommunal bostadsproduktion, 3.7 % genom industriens bostadsbyggnadsverksamhet

samt 12.0 % genom bostadsföreningar och -aktiebolag,

i regeln bildade under medverkan av kommunalförvaltningar och

industriella företag. Angivna siffror torde jämväl beteckna minimital,

enär desamma egentligen borde ökas med exempelvis den icke oväsentliga

del av egnahemsbyggnadsverksamheten, som möjliggjorts genom

kommunalt eller industriellt understöd. Under år 1917 finnes anledning

att förvänta en ytterligare ökning av det allmännyttiga bostadsbyggandet

särskilt genom det statsunderstöd 1917 års riksdag beviljat för

uppförande av bostadshus med smålägenheter.

Bland de större städerna synes den allmännyttiga bostadsproduktionen

hava varit av någon större betydelse endast i ett tiotal. Och även

med avseende å dessa ställer sig denna byggnadsverksamhet väsentligen

olika i olika städer. Medan i Stockholm dess anpart av totalproduktionen

år 1916 endast utgjorde 7.8 uppgick den i Göteborg

till 32.6 i Malmö till 40.i i Södertälje till 78.3 %, i Eskilstuna

till 46.7 %, i Landskrona till 75.9 % och i Västerås till 54.4 %.

Ett. annat karakteristiskt drag för 1916 års byggnadsverksamhet

har varit dess benägenhet att, under inverkan av de starkt stegrade

kyggnadskostnaderna, i vida högre grad än under föregående år inrikta

sig på de allra minsta och följaktligen billigaste bostadstyperna. Detta

belyses närmare genom följande uppställning:

År 1912

År 1913

År 1914

År 1915

I

År 1916

Av 100 tillkomna bostadslägen-

heter voro följande

enkelrum, enkelkök m. m.....

11.6

14.2

lO.o

15.9

14.9

1 rum och kök

27.6

32.6

33.5

29.5

39.9

2 » » n .............

24.9

23.7

22.2

23.7

20.1

3 » » »

13.7

10.2

10.7

9.6

6.7

4 0. fl. » » »

22.2

19.3

23.6

21.3

18.4

Medan de nytillkomna lägenheterna om ett enda rum med kakelugn,

spis, kokvrå eller kök åren 1912—1913 utgjorde ungefär 43 % av

samtliga, uppgår deras andel i 1916 års bostadstillskott till nära 55 %.

Nu anförda siffror avse allenast bostadsproduktionens bruttoresultat

och för att erhålla det faktiska bostadstillskottet böra talen reduceras

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 215 höft. (Nr 254.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 254.

med hänsyn till den avgång av äldre lägenheter, som ägt rum genom

rivnings- och ombyggnadsarbeten. Verkställda beräkningar hava givit

vid handen, att totalantalet tillkomna bostäder för åren 1912, 1913 och

1914 bör nedskrivas med c:a 10 %, därest bruttotalen skola förvandlas

till nettotal. Under år 1915 synes, trots den starkt reducerade nybyggnadsverksamheten,

husrivningarna hava försiggått i t. o. in. något

starkare tempo än föregående år, och även under ar 1916 ägde rivningsarbeten

rum i stor utsträckning. Följden härav har blivit, att

nettotillskottet av lägenheter, som under tiden 1912—1914 utgjorde

c:a 90 % av bruttotillskottet, åren 1915 och 1916 endast utgjorde

resp. 84 och 88 % därav. Tillämpas dessa relationstal på de siffror,

som angiva bruttoproduktionen av bostäder i Sveriges större städer,

skulle 1912—1916 års byggnadsverksamhet hava givit ett nettoresultat

av resp. 5,035, 5,197, 4,605, 2,847 och 3,313 eller tillhopa 20,997

bostadslägenheter.

Under det sålunda tillskottet av nya bostäder under kristidens

förlopp blivit allt mindre, bar det genom nybildning och inflyttning

av hushåll (utöver de upplösta och bortflyttade) betingade_ behovet

av nya lägenheter icke nämnvärt avtagit. Något exakt statistiskt

mått härå finnes visserligen icke, men torde de årliga ökningstalen för

stadsbefolkningen giva en ungefärlig bild av förhållandena, under förutsättning

att nödig korrektion göres för befolkningstillväxten genom

inkorporeringar, vilka ju tillföra resp. städer icke blott nya invånare

utan även nya bostäder. Tages hänsyn härtill, ökades de större städernas

befolkning år 1912 med 18,139 personer och år 1913 med

19,549. Under de båda krisåren 1914 och 1915 var tillväxten resp.

16,460 och 18,652 personer, sålunda allenast en ringa och tillfällig

nedgång i förhållande till föregående »normala» år. För år 1916 föreligger

ännu icke fullständig statistik, men att döma av de spridda

uppgifter, som publicerats för vissa städer, synes folkökningen under

detta år i varje fall ej hava understigit den, som konstaterats för det

nästföregående året.

Då sålunda det genom tillkomsten av nya hushåll och avgången

av äldre lägenheter betingade behovet av nya bostäder åtminstone icke

varit mindre än normalt, medan tillskottet av nya lägenheter efter hand

blivit allt mindre, har disproportionen mellan tillgång och efterfrågan

på bostadsmarknaden under kristiden blivit allt större. Medan i de

större städerna antalet nytillkomna lägenheter per 10,000 invånare

åren 1912 och 1913 utgjorde c:a 42, nedgick jämförelsetalet till 38 år

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 25é. 19

1914 och till endast 22 år 1915, och relationstalet för år 1916 har

uppskattningsvis beräknats till c:a 25. Resultatet av bostadsproduktionens

sålunda ackumulerade underskott måste bliva och har också

faktiskt blivit å ena sidan växande trångboddhet och bostadsknapphet,

för vissa orter och socialgrupper, stegrad till verklig bostadsnöd, såsom

resultaten av 1916 års oktoberflyttning visa, å den andra allt större

och mera omfattande prisstegringar på hyresmarknaden.

För att kunna giva en fullt exakt bild av hyresstegringarnas art

och omfattning, skulle krävas en sammanställning av den genom en

allmän bostadsräkning konstaterade hyresnivån vid början av innevarande

kristid med de nuvarande hyresbeloppen för samtliga eller åtminstone

det övervägande flertalet bostadslägenheter i våra större

städer. Dylika uppgifter föreligga dock endast för Stockholms stad i

eu av stadens statistiska kontor verkställd undersökning, vars preliminära

resultat benäget ställts till förfogande. Hyresstegringen under

tiden 1914—1916 i Stockholm (oberäknat nyinkorporeringarna Brännkyrka

och Bromma) framgår för de viktigaste lägenhetskategorierna

av följande översikt:

Lägenhetskategorier

iMedelhyra per år för uthyrda

bostadslägenheter

! 31 dec. 1914,

kr.

31 dec. 1916,

kr.

Hyresökning

1914—1916

1 kök................

1 rum...............

1 rum och kök....

2 » » » ____

3 » «

3 » »>

4 » »

4 » »

5 » ■''>

5 » »

utan centraluppvärmning

med »

utan »

med »

utan »

med »

161

168

4*3

222

231

4.i

327

336

2.s

523

540

3.3

764

780

2.1

1,051

1,164

10.8

1,007

1,028

2.1

1,422

1,552

9.i

1,320

1,352

2.4

1,854

1,999

7.s 1

Hyres
stegringen.

Medan, på grund av den betydande ökningen av bränsleprisen, för

lägenheter med centralvärme medelhyran under de båda krisåren i ge
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

nomsnitt synes hava stegrats med 8—11 %, uppgår för den stora

massan av lägenheter hyresförhöjningen till allenast 2—4 %. Detta

innebär, att de faktiskt genomförda hyresökningarna, fördelade på

hela bostadsbeståndet, varit avsevärt mindre icke blott än de förhöjningar,

som våren 1916 bebådades från visst representativt fastighetsägarhåll

(c:a 20—30 %), utan även än den genomsnittliga begärda

hyresstegringen vid de tvister, som under året handlagts av Stockholms

stads hyresnämnder (9.4 %).

För att för övriga orter erhålla åtminstone en summarisk uppfattning

av hyresökningen under åren 1914—1916, har socialstyrelsen

nyligen anordnat en enquéte dels hos sina ortsombud i ett fyrtiotal

av landets mera betydande städer och industriorter, dels bland

magistraterna och stadsstyrelserna i samtliga städer. Uppgifter hava

erhållits med avseende på sammanlagt 98 orter, däribland 15 med över

20,000 invånare, 16 med 10,000—20,000, 27 med 5,000—10,000 och

40 med under 5,000 invånare.

Från omkring 75 av nämnda orter meddelas, att sedan år 1914

hyresstegring i större eller mindre omfattning ägt rum. 1 de särskilda

fallen har ökningen vanligen hållit sig omkring 10—15 %, men

hyresförhöjningar å 20 % och däröver omnämnas från åtskilliga städer,

däribland Malmö och Göteborg.

Knappast någonstädes har dock hyresstegringen omfattat hela

lägenhetsbeståndet utan inskränkt sig till vissa kategorier av lägenheter,

såsom de med centraluppvärmning försedda (vilka, i den mån de

stegrade bränslekostnaderna ej bestritts av hyresgästen, genomgående

synas hava stegrats med 10—15 %\ övriga mera tidsenligt inredda,

de, som växlat innehavare o. s. v. Å ett fyrtiotal orter framhålles dock

uttryckligen, att hyresstegringen avsett icke blott en del utan flertalet

av bostadslägenheterna.

Vill man erhålla en bild av den allmänna hyresprisökningen, måste

man emellertid söka att med ledning av nu berörda uppgifter fördela

de å vissa lägenhetskategorier inträffade hyresstegringarna på hela

bostadsbeståndet. Ett sådant försök har gjorts i nedanstående tabell,

som avser samtliga undersökta orter (inkl. Stockholm) och i vilken de

särskilda medeltalen vägts med hänsyn till respektive orters folkmängd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

21

Liigenhetskategorier

Orte

r med en

folkmän;.

''d av

Samtliga

orter

över

20,000

invånare

10,000—

20,000

invånare

5,000-

10,000

invånare

under

5,000

invånare

1 kök utan rum .............................................

7.4

6.3

5.i

7.5

7.o

1 rum (omöblerat) utan kök.............................

8.o

6.5

6.i

8.o

7.5

1 rum och kök................................................

7.o

6.8

6.9

8.5

7.0

2 » » » ......................................

7.2

7.1

6.3

7.9

7.1

3 » » » utan centraluppvärmning ............

7.o

6.7

6.7

7.o

6.9

3 » » » med » ............

11.0

10.7

6.8

8.6

ll.i

4 o. fl. rum och kök utan centraluppvärmning... .

6 c

6.8

7.o

6.0

6.7

4 » » » » » med »

10.3

10.7

8.4

8.1

10.1

Summa lägenheter utan centraluppvärmning.........

7.2

6.7

6.4

7.6

7.0

» » med » .........

11.0

10.7

7.6

8.3

10.6 j

Samtliga lagenheter .......................................

8.i

7.5

6.6

7.7

7.8 1

Därav smålägenheter (t. o. m. 2 rum och kök)......

7.4

6.7

6.2

8.o

7.i

Enligt denna beräkning skulle alltså hyresnivån under tiden 1914

—1916 i genomsnitt hava ökats med 7—8 % för samtliga lägenheter

och med 10—11 % för centralvärmelägenheterna. Till jämförelse må

anföras, att enligt officiella beräkningar byggnadskostnaderna under

samma tid ökats med c:a 70 % och de allmänna levnadskostnaderna

med c:a 40 %. Anledning finnes ock att antaga, att hyresuppskattningen

givit ett något för högt resultat, då det synes föreligga en

viss tendens hos uppgiftslämnarna att något överskatta såväl det verkliga

beloppet som framför allt den faktiska omfattningen av inträffade

hyresstegringar.

Primäruppgifterna giva vid handen, att hyresökningarna varit

mycket växlande för olika hyresgäster och å olika orter. Medan å

vissa platser, såsom Nyköping, Visby m. fl., ännu knappast någon hyresstegring

ägt rum och i Malmberget och Kiruna, på grund av genom

de här så dåliga konjunkturerna föranledd utflyttning, t. o. m avsevärd

hyressänkning skett, rapporteras från andra orter, såsom Malmö, Göteborg

m. fl., en genomsnittlig höjning av hyresnivån med 10—15 %.

Ehuru hyresstegringen under 1916 i enstaka fall varit nog så

kännbar, måste sålunda den allmänna höjningen av hyresnivån betecknas

såsom måttlig, särskilt om man tager i betraktande de under året

Hyresmarknadens

nuvarande

läge

och utsikter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

enormt ökade byggnadskostnaderna. Såtillvida har följaktligen det

moderata ingripande, som skedde, visat sig fylla vad man därav förväntade.

Men enligt vad nedan framhålles hava visserligen därutinnan

förändrade förhållanden nu inträtt. Att byggnadsverksamheten icke

fallit djupare under den normala nivån än som enligt nyss anförda

siffror skett, är i väsentlig män att återföra på det kraftiga understöd,

som den erhållit från statens och kommunernas sida. I så måtto har

den från bostadskommissionens sida tidigare angivna förutsättningen

för en hyresreglering, nämligen ett effektivt ingripande i syfte att

stödja produktionen å smålägenheter, i avsevärd omfattning förverkligats.

En även relativt betydligt mindre roll än eljest har dock den

vanliga, i förvärvssyfte bedrivna byggnadsverksamheten spelat -— en

given följd av att det kapital, som måste nedläggas å ett byggnadsföretag,

varit så stort, att det ej med nuvarande hyresnivå kunnat normalt

förräntas.

Det är klart, att byggnadsverksamhetens nyss angivna karaktär

kraftigt bidragit till att hålla hyrorna nere, men lika klart är, att

— såsom ock ovan anförda siffror visa — den allmännyttiga byggnadsverksamheten

i längden icke ensam är tillräcklig att utjämna det betydande

deficit i bostadsbeståndet, som mångenstädes redan förut funnits

och under de sista årens depression inom byggnadsindustrien starkt

vuxit.

Försöken att pressa upp hyresnivån i förhållande till de nuvarande

byggnadskostnaderna kunna sålunda synas hava ett visst stöd i marknadens

aktuella läge. Utsikterna att genom ökad byggnadsverksamhet ernå

en lättnad äro likaså på grund av de nuvarande byggnadskostnaderna

rätt mörka, men det torde å andra sidan vara synnerligen ovisst, huru

länge och i vad mån de under exceptionella förhållanden tillkomna

materialprisstégringarna skola fortfara att gälla. De för tillfället rådande

krisförhållandena inom byggnadsindustrien böra därför ingalunda få

bliva normerande för den allmänna hyresmarknaden. I stället bör tillses,

att den hyresstegring, som under krisen kan komma att äga rum,

i allmänhet måtte begränsas till vad som nödvändigt betingas av den

inträdda ökningen i utgifterna för fastigheten, såsom räntor, underhållsoch

andra förvaltuingsomkostnader m. m., eller som motsvarar minskningen

av värdet av ägarens behållning av fastigheten.

Vid bedömandet av nuvarande hyresförhållanden torde vidare osäkerheten

i det rådande ekonomiska läget särskilt beaktas. Omöjligt lär

ingalunda vara, att detta läge i en nära framtid betydligt försämras.

Fn industriell kris synes återigen kunna såväl rätt väsentligt påverka

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254. 23

orsakerna till bostadsmarknadens nuvarande ansträngda tillstånd, som

ock, å andra sidan, i hög grad förvärra de socialt olyckliga följderna av

ytterligare hyresstegringar. Minskad efterfrågan å kapital torde komma

att medföra en sänkning av räntefoten, och under enahanda förhållanden

synes en viss nedgång av priserna å byggnadsmaterial icke vara

helt utesluten. Förutsättningarna för eu ekonomiskt lönande bostadsproduktion

skulle därmed kunna i någon mån förbättras. Å andra sidan

torde minskningen av antalet arbetstillfällen iuom industrien medföra

en minskad inflyttning till städerna, måhända till och med en tillbakagång

av folkmängden i vissa stadssamhällen, och härmed förändras givetvis

hyreskonjunkturerna till hyresgästernas förmån. Att slutligen en

allmännare arbetslöshet skulle göra dyrtidens tryck än mera kännbart än

för närvarande, ligger i öppen dag, och särskilt gäller detta så betydande

belastningar av löntagarens budget som de nu inträdda eller

planerade hyresförhöjningarna.

Redan nu äro för övrigt förhållandena sådana, att det trots i allmänhet

goda arbetstillfällen måste bliva synnerligen svårt för de

mindre bemedlade att vidkännas även en ringa höjning av hyresutgifterna

utan inskränkningar i den bostadsstandard, som av hygieniska

och liknande skäl är önskvärd. I måhända lika hög grad som arbetarklassen

gäller detta de lägre tjänstemäunen i allmän och enskild tjänst.

Det måste därför anses vara en tvingande nödvändighet att allt som

från det allmännas sida kan göras utan att träda andra viktiga intressen

för nära också blir gjort för att stödja och skydda de fattigare

befolkningsklasserna i nuvarande kristid.

Bostadskommissionen och socialstyrelsen hava å andra sidan ej

heller velat underlåta att framhålla, att en höjning av hyresnivån knappast

torde kunna undvikas. Bostadstillgången kommer i de större orterna

allt fortfarande att i huvudsak vara beroende av den enskilda spekulativa

byggnadsverksamheten, och även en allvarlig ekonomisk kris

sådan som ovan antytts lärer näppeligen under innevarande och nästa

år kunna väsentligt rubba nu rådande förutsättningar för bostadsproduktionen.

Ur allmän ekonomisk synpunkt är det emellertid av synnerlig vikt,

att icke genom språngvisa, utomordentliga hyresstegringar möjligheter

skapas för en osund, spekulativ fastighetshandel, vars fördärvliga följder

nogsamt äro kända från tidigare uppgångsperioder å fastighetsmarknaden

och till vilken ansatser uppenbarligen redan förefinnas.

Snart nog skulle de nya fastighetsvärdena genom inteckningar fastlåsas

Faran för

oskäl lera

hyresstegringar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 254.

vid en höjd, från vilken de blott med stora svårigheter och under

kapitalförluster för senare ägare och inteckningsinnehavare kunna nedbringas

och som givetvis ock å sin sida kvarhåller hyrorna i abnorma

lägen. Med den nuvarande ordningen för fastighetsmarknadens finansiering

skulle eu sådan utveckling komma att absorbera stora kapital

och därmed ställa krav på fastighetskrediten, som denna blott med

svårighet torde kunna tillfredsställa — alldeles oavsett att grundvalarna

för den ifrågasatta omorganisationen av denna kredit härigenom alldeles

skulle rubbas. Det kan vidare med stöd av erfarenheterna från föregående

liknande fastighetskriser med tämlig visshet antagas, att en våldsam

och snabb höjning av hyresnivån snart nog skulle föra till fastighetsvärden,

som vid en stark ökning av byggnadsverksamheten under

gynnsammare förutsättningar än de nuvarande komma att visa sig

överdrivna och därför föranleda nya och måhända än allvarligare kriser.

Det är uppenbart, att åtskilliga av de för närvarande pågående

och planerade hyresstegringarna på flera orter och framför allt i huvudstaden

vida överstigit den gräns, som ovan betecknats såsom önskvärd

och nödvändig.

Vad Stockholm beträffar, bestyrka de erfarenheter, som hyresnämnderna

under de senaste månaderna kunnat samla, till fullo denna

uppfattning, varvid dock är att märka, att de lägenheter, med vilka

hyresnämnderna f. n. äga taga befattning, i regeln icke pläga uthyras med

längre uppsägningstid än tre månader, vadan den stundande höstens hyresstegringar

för smålägenheternas del ännu knappast börjat bliva kännbara.

Medan under år 1916 den genomsnittliga begärda hyresökningen i

de fall, som kommit under nämndernas handläggning, såsom förut

nämnts, uppgick till 9.4 rörde sig de i mars 1917 anmälda fallen

om en genomsnittsökning av ungefär 30 %1 varvid är att märka, att

nämnda siffra framkommit genom ett abstrakt medeltal av konkreta

fall, växlande mellan 5 och 60 %. Åtskilliga av dessa hyrestvister hava

utförligt omtalats i huvudstadens tidningar, och i dessa hava jämväl

meddelats fall, särskilt rörande större lägenheter, då den begärda hyresökningen

uppgått till 50, ja ända upp till 60 å 70 %. Ehuru Stockholms

fastighetsägarförenings styrelse för någon tid sedan offentligt

uppmanat fastighetsägarna att icke utnyttja den rådande krisen till

hyreshöjningar utöver vad som betingas av ökade räntor och omkostnader,

av skälig avkastning på eget i fastigheten insatt kapital och

nöjaktig ersättning för förvaltning, komma fortfarande till allmän kännedom

många fall av så betydande hyresstegring, att densamma svårligen

synes kunna på angivna sätt motiveras.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254. 25

Åven från rikets övriga städer, särskilt do större bland dem,

omtalas i pressen talrika fall av liyre,stegring, vilka å vissa håll t. o. in.

föranlett opinionstnöten, bildande av hyresgästföreningar o. d. Omfattningen

av de förestående hyresför höjningar na belyses närmare

genom socialstyrelsens ovanberörda undersökning, vilken jämväl genom

en särskild fråga sökte utröna, om sannolikhet förelåge för en ytterligare

hyresstegring till 1 april, resp. 1 oktober 1917 och i så fall, med

vilken ungefärlig procent. Av svaren framgår, att, medan å flertalet orter

liyresstegringen under år 1916 endast synes hava stått i sin begynnelse

och i huvudsak inskränkt sig till vissa kategorier av lägenheter,

torde hyresökningarna fr. o. in. ingången av hyresåret 1917—1918

eller t. o. in. redan från aprilkvartalet 1917 med sannolikhet bliva

väsentligt större och mera omfattande. Av de 98 städer undersökningen

gäller uppgivas i ett sjuttiotal hyresstegringar vara att förvänta. Uppgifterna

rörande beloppen växla för olika orter och lägenhetskategorier

mellan 5—50 %, men synas de i flertalet fall uppgå till c:a 10—15 %.

Det synes emellertid anmärkningsvärt, att så omfattande och betydande

hyresförhöjningar endast i ett mycket ringa antal fall föranlett

anmälningar hos förefintliga hyresnämnder. I Stockholm torde sålunda

under den gångna delen av innevarande år endast omkring ett hundratal

fall varit föremål för de båda nämndernas handläggning, och likartat

torde förhållandet även hava varit i landsorten. Åven om härtill givetvis

medverkar vad ovan anförts rörande smålägenheternas korta uppsägningstid

och anmälningar i betydligt större omfattning längre fram

torde vara att förvänta, är det dock påtagligt, att det ringa antalet

huvudsakligen är att tillskriva allmänhetens bristande tilltro till nijipndernas

förmåga att med deras nuvarande begränsade befogenhet uträtta

något till gagn för hyresgästerna. Det torde ock vara en ganska utbredd

uppfattning, som icke alldeles saknar stöd i erfarenheten från

nämndernas verksamhet under år 1916, att hyresgäster genom hänvändelse

till nämnderna insätta sig för risken att bliva uppsagda till avflyttning

från sina lägenheter. Ordförandena i de bägge nämnderna

i Stockholm hava också ställt sig synnerligen tvivlande gent emot

nämndernas förmåga att, med deras hittills tillmätta befogenhet, under

nu rådande förhållanden reglerande ingripa i den pågående allmänna

hyresstegringen.

Jämväl bostadskommissionen och socialstyrelsen finna det uppenbart,

att hyresnämnderna stå maktlösa vid det närvarande läget å

Stockholms och andra större orters bostadsmarknad. I likhet med

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 215 höft. (Nr 254.) 4

Skälen för en

tvångsreglering

av nuvarandehyresmarknad.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

socialstyrelsen har kommissionen därför numera funnit sig böra förorda,

att nämnderna utrustas med befogenhet att i vissa fall med

rättsligt bindande verkan fastställa byra. Då de nu rådande, våldsamt

stegrade materialpriserna för den närmaste framtiden så gott som omöjliggöra

all spekulativ bostadsproduktion, torde de betänkligheter emot

en tvångsreglering, som förut varit bestämmande för kommissionens

ståndpunkt, icke längre gälla.

Vid den i förhållande till efterfrågan ytterst ringa tillgången å

bostadslägenheter i Stockholm och åtskilliga andra orter är hyresprisbildningen

därstädes i stor utsträckning rent godtycklig. Då behovet av

bostäder i motsats till behovet av andra nyttigheter ej kan i någon

väsentligare mån inskränkas, kan hyresvärden pressa upp sina fordringar

långt över den nivå, som minskningen av värdet å fastighetens

avkastning angiver. Överdrifter vid hyresprisbildningen komma först

efter flera år att utjämnas genom eu över efterfrågan ökad nybyggnadsverksamhet,

och fara är, såsom nyss framhållits, att denna utjämning

skulle komma att taga formen av en i sista hand även för hyresgästerna

ödesdiger fastighetskris. På grund av bostadsmarknadens ringa

elasticitet måste sålunda den enskilde hyresgästen för närvarande finna

sig i hyresökningar, som med hänsyn såväl till hans egen som fastighetsägarens

ekonomi kunna betecknas som oskäliga. Här föreligga

otvivelaktigt företeelser av enahanda art som dem, vilka man söker

träffa med ockerlagstiftning, och det måste anses lika befogat

att med lämpliga åtgärder söka förhindra, eventuellt bestraffa hyresvärds

försök att utnyttja hyresgästs nödläge för att skaffa sig oskälig

vinst.

Ekonomiska betänkligheter emot en hyresreglering, som i allmänhet

inskränker hyresförhöjningen till förut angiven gräns, nämligen den

som betingas väsentligen av de ökade utgifterna för fastigheten, torde

så mycket mindre möta, som det ju för närvarande är skäligen ovisst,

huru bostadsproduktionens förutsättningar komma att gestalta sig efter

kriget. I alla fall torde byggnadsverksamheten under det kommande

året knappast komma att störas av en sådan reglering, då den ändock

till väsentlig del är beroende på kommunens och statens understöd.

De allvarliga försämringar av bostadsmarknaden, som enligt bostadskommissionens

och socialstyrelsens mening motivera en så djupt

ingripande åtgärd som en tvångsreglering av hyrorna, hava emellertid

samtidigt i hög grad understrukit vikten av att den produktiva

bostadspolitiken med all kraft fullföljes och vidare utvecklas. Uppenbarligen

kunna icke drägliga bostads- och hyresförhållanden i längden be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 254.

varas, om icke tillgången å lämpliga bostäder vidmaktliålles och lörnyas.

I detta hänseende bär vårt land hittills under krisen, efter vad det vill

synas, varit bättre ställt än grannländerna, och det har därför ock

varit möjligt för oss att längre än i Danmark och Norge dröja med

införandet av en tvångsreglering av hyrorna. Närmast torde det ankomma

på rikets stadskommuner att så långt möjligt sörja för att den

sålunda angivna grundförutsättningen för sunda bostadsförhållanden även

i framtiden bevaras och ytterligare utvecklas.

Vid utarbetandet av det förslag till Lag med vissa bestämmelser mot

oskälig hyresstegring in. in., som med denna framställning överlämnas,

hava den danska och den norska lagstiftningen om hyresreglering och

deras utveckling i flera avseenden tjänat till ledning, ehuru kommissionen

och styrelsen icke funnit sig behöva föreslå så långt gående ingrepp

särskilt vad angår bestående rättsförhållanden, som i våra grannländer

ansetts av nöden. Utförliga redogörelser för den danska och den

norska bostadslagstiftningen under krisen fogas såsom bilagor till denna

framställning.

I fråga om hyresregleringens organisation och former ansluter

sig det framlagda förslaget i huvudsak till gällande förordning om

medling i vissa hyrestvister in. m.

I likhet med vad numera gäller i Danmark och även i Norge, där

kommunstyrelse så beslutar, omfattar den föreslagna hyresregleringen

alla slag av omöblerade lägenheter och rum, vare sig dessa uthyras

till bostäder, butiker och kontor, verkstäder eller andra

ändamål, direkt av fastighetsägaren eller i andra hand. Det torde

vara klart, att om regleringen, såsom här avsetts, verkligen skall

kunna utöva ett normerande inflytande på hyresprisbildningen, densamma

måste sträcka sig över hela hyresmarknaden. Eu hyresbegränsning

skulle eljest antagligen giva anledning till desto starkare stegringar

inom de lägenhetskategorier, som lämnats utanför regleringen,

och över huvud skulle härigenom framkallas onaturliga och för enskilda

fastighetsägare och hyresgäster ofta obilliga ojämnheter i hyresprisnivån.

Med avseende å en mängd mindre affärslokaler, butiker och dylikt måste

för övrigt beaktas, att hyresstegringar i nuvarande, för minuthandeln

ofta brvdsamma tider kunna vara nära nog lika kännbara som i fråga

om mindre bostadslägenheter. I kanske än högre grad gäller detta

bostadslägenheter, som falla ovan gränsen för de egentliga smålägenheterna

— tre rum och kök — men som förhyras av löntagare tillhörande

medelklassen, tjänstemän i allmän och enskild tjänst. Inkomst
-

Grunddragen

av det framlagda

lagförslaget.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

nivån i denna klass kar nndér krisen icke alls eller blott i ringa mån

följt de allmänna prisförhöjningarna, och i lika hög grad som arbetareklassen

torde denna kategori av hyresgäster vara i behov av skydd mot

oskäliga hyresstegringar.

Förslaget avser en omedelbar tillämpning av hyresregleringen

i städer med mera än 15,000 invånare och skiljer sig härutinnan

såväl från den danska och norska som från fjolårets svenska

lagstiftning, enligt vilken tillämpningen var beroende på beslut av

stadsfullmäktige eller mot dem svarande myndighet. Skälet till denna

avvikelse är i främsta rummet, att i så gott som samtliga hithörande

städer en mer eller mindre trängande bostadsbrist är för handen, och

att till följd därav betydande hyresstegringar redan företagits eller

under den närmaste tiden äro att vänta. Det kan vidare på goda

grunder befaras, att hyresnämnder icke skola hinna bliva tillsatta och

lagen i övrigt träda i tillämpning i sådan tid, att regleringen kan få

något väsentligt inflytande på de avtal, som bestämma höstens hyresförhållanden,

därest denna tillämpning skulle erfordra beslut av stadsfullmäktige.

Enligt fjolårets, den 5 maj daterade förordning hunno i

flera städer hyresnämnder bliva tillsatta först under sommarens lopp

eller på hösten. Då lagstiftningen är ämnad att i visst hänseende jämväl

avse före dess ikraftträdande ingångna hyresavtal, är det i hög grad

önskvärt, att den i största möjliga utsträckning träder i tillämpning så

snart ske kan och på en bestämd tidpunkt. Ett annat förfaringssätt

skulle oundvikligen skapa ett allmänt osäkerhetstillstånd på hyresmarknaden

och i onödan, till olägenhet för båda parterna, inveckla avtalsförhållandena.

Likaså har det förbehållits åt Kungl. Maj: t att — efter hörande

av ortens beslutande myndighet — förordna om lagens tillämpning

i städer med mindre invånarantal än 15,000 och i stadsliknande

samhällen. Framställning om sådant förordnande torde i regeln komma

att ske från den beslutande kommunalmyndigheten, men frågan kan

givetvis ock väckas av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller av enskilda

intresserade inom samhället.

Med avseende å formerna för själva hyresregleringen möta, såsom

erfarenheterna från Danmark och Norge visa, betydande svårigheter,

vilka emellertid kommissionen och styrelsen, ej minst på grund av den

ledning utvecklingen av grannländernas lagstiftning kan lämna, tro sig

hava i det föreliggande förslaget väsentligen övervunnit. I överensstämmelse

med den uppfattning av hyresregleringens uppgift, vilken

bär ovan utvecklats, vilja kommissionen och styrelsen dock betona, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

29

det icke i längden torde vara möjligt att med en sådan reglering motverka

hyresnivåns utvecklingstendenser, att, med andra ord, en reglering,

som går rätt emot marknadsläget, ovillkorligen kommer att kringgås

och blott för en kortare tid kan hava någon effekt. Det torde icke

vara möjligt att med en än så komplicerad lagstiftning förebygga varje

möjlighet till hyresförhöjningar utöver av hyresnämnd godkänd gräns.

Vad man kan uppnå och som jämväl vant avsikten med här föreslagen

lagstiftning, har därför blott vant att under nuvarande kristid så långt

ské kan inskränka stegringstendenserna till det belopp, som fastighetsägaren

lojalt kan fordra, nämligen det som motsvarar minskningen av

värdet å behållningen av fastigheten.

En längre gående hyresreglering skulle ovillkorligen som komplement

erfordra en begränsning eller nedsättning av int.eckningsräntorna,

en uppgift som kommissionen och styrelsen emellertid funnit

allt för vittutseende att i detta sammanhang upptagas. Härtill kommer,

att frågan om en nyordning av den allmänna fastighetskrediten redan

är under utredning inom bostadskommissionen i samråd med särskilda

sakkunnige, och att detta utredningsarbete inom en nära framtid kan

antagas leda till förslag, genom vilkas genomförande en avsevärd lättnad

av låneförhållandena inom fastighetsmarknaden kan förväntas.

Då regleringen således icke avser att genomföra en rationell prisbildning

inom hyresmarknaden överhuvudtaget utan endast är riktad emot fall

av oskälig hyresstegring, har det icke ansetts nödigt att underställa

hyresnämnds prövning samtliga hyresavtal inom dess område. Givetvis

innebär en allmän hyresreglering stora fördelar, framför allt därför att

full trygghet vinnes för att icke fall av oskälig hyra gå hyresnämnd

förbi på den grund, att vederbörande hyresgäst eller hyressökande, i

trots av bestämmelserna till skydd mot obilliga uppsägelser, icke våga

göra anmälan hos hyresnämnd. Det kan ej heller förnekas, att en

allmän anmälningsskyldighet måste giva regleringsmyndigheten en för

dess verksamhet synnerligen värdefull överblick över hyresmarknaden.

Vid ärendets behandling hava ock starka sympatier yppats för stadganden,

som skulle lämna hyresnämnd en fullständig kännedom om

hvres-, belånings- och andra ekonomiska förhållanden för varje fastighet

inom dess arbetsområde såsom grundval för dess arbete, varvid

tillika förutsattes, att nämnden utan särskild anmälan i stor utsträckning

skulle fastställa hyror eller hyresförhöjningar. En sådan anordningansågs

ock vara för hyresvärdarna mera tilltalande än den som i regeln

gör upptågandet av ett ärende beroende på anmälan från någon av

parterna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Bostadskommissionen och socialstyrelsen hava emellertid funnit alltför

stora betänkligheter möta emot att för här ifrågavarande, till kristiden

begränsade uppgift ålägga såväl fastighetsägare som hyresnämnd

en så omfattande arbetsbörda som en prövning av samtliga avtal innebär.

I Danmark ligga förhållandena såtillvida annorlunda, som man där

sedan någon tid äger lokala regleringsorgan med erfarenhet och vana vid

hithörande ärendens handläggning. Den kännedom om hyresmarknaden

och dess utvecklingstendenser, vilken för nämndens framgångsrika arbete

är en förutsättning, torde dess ledamöter enligt föreliggande förslag

ändock till fullo kunna förvärva genom de anmälningar om hyresledighets

inträde och upphörande samt om förut gällande och vid uthyrning

avtalad hyra samt jämväl om varje med förutvarande hyresgäst avtalad

hyresupplåtelse emot förhöjd hyra, som fastighetsägarne enligt förslaget

liksom i viss mån även efter nu gällande författning om medling i

vissa hyrestvister äro skyldiga att lämna. Nämnden är ock befogad

att av fastighetsägare infordra alla uppgifter rörande hyror och fastighets

ekonomi, som i övrigt kunna befinnas av nöden för dess verksamhet.

Det är vidare att märka, att hyresregleringens provisoriska karaktär

lägger stora hinder i vägen för dess utsträckande till samtliga avtal

inom hyresnämnds arbetsområde. Någon detaljgranskning av de särskilda

fallen hinner knappast ske, och det torde därför vara högst

osäkert, om alltid full rättvisa kan skipas. Nu rådande osäkerhetstillstånd

med avseende å penningmarknad, materialkostnader m. m.

torde i själva verket omöjliggöra ett tillförlitligt omdöme om vad i det

särskilda fallet bör anses såsom skälig hyra, då detta omdöme ju måste

växla med uppfattningen om krisens varaktighet.

Fråga om fastställande av hyra skall sålunda enligt lagförslaget

endast upptagas där förhöjning föreligger, och i regeln blott efter anmälan

av någon av parterna, varjämte det givetvis står hyresnämnd

fritt att även utan sådan anmälan upptaga fall av hyresstegring. Avsikten

härmed är att möjliggöra dels en systematisk reglering av hyrorna

i en hel fastighet, från vilken endast en eller annan anmälan

föreligger, dels ett upptagande av oskäliga hyresstegringar i sådana

fall, där hyresgäst ej vågar göra anmälan.

I syfte att göra hyresnämndens kontroll över hyresstegringarna så

fullständig som möjligt har vidare föreskrivits, att avtalat hyresbelopp,

som med viss procent överstiger det före krisen gällande, icke kan

mot hyresgästens bestridande utsökas eller utdömas till större del än

som motsvarar nyss angivna stegring, därest de icke av hyresnämn
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 254.

den prövats. Denna bestämmelse torde föranleda fastighetsägarne att

i eget intresse underställa hyresnämnd alla hyresförhöjningar utöver

denna gräns, vilken sålunda jämväl får anses lämna en antydan om

vad som i genomsnitt kan betraktas såsom den av krisen föranledda,

vanliga hyresstegringen. Stadgandet innebär tillika en indirekt uppmaning

till hyressökandena att icke utan synnerliga skäl hänskjuta till

hyresnämnds prövning lägre hyresstegringar, vilka sannolikt i det stora

flertalet fall endast onödigtvis komme att upptaga nämndens tid. Men

visserligen5’ avser icke förslaget att förhindra upptagandet även av

sådana fall.

1 åtskilliga fall torde, särskilt i Stockholm, redan före lagens

ikraftträdande avtal, innebärande oskäliga hyresstegringar, hava ingåtts

eller komma att ingås, ehuru de först till höstens oktoberflyttning

träda i tillämpning. Det vore näppeligen tilltalande, om sådana avtal

skulle undgå hyresnämnds prövning, medan däremot hyresgäster, som

icke ingått nytt avtal före lagens ikraftträdande skulle åtnjuta lagens

skydd. Otvivelaktigt böra även de förra avtalen vara underkastade

hyresreglering, men då det givetvis är angeläget att så långt möjligt

begränsa lagens verkningar med avseende å redan bestående rättsförhållanden,

har det stadgats, att endast sådana, tidigast fyra månader

före lagens tillämpning ingångna avtal, där hyresförhöjningen överskrider

nyss angivna genomsnittsgräns för hyresstegring under krisen,

retroaktivt kunna upptagas till behandling. Jämväl med avseende å

sådana redan avtalade förhöjningar gäller, att endast den del av hyresbeloppet,

som understiger normalgränsen, är utsökbar.

Till skydd för hyresgäst äro vissa inskränkningar i hyresvärds

rätt till uppsägning av nöden. I detta syfte har stadgats, att hyresvärds

uppsägning av hyresavtal är utan laga verkan, om den ej godkännes

av hyresnämnd, eller om ej hyresgästen förklarat sig villig att

avflytta eller ingått avtal om fortsatt förhyrning, eller slutligen om ej

sådant förhållande föreligger, som enligt vissa stadganden i lagen den

14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning,

i det senare fallet dock med vissa särskilda inskränkningar av

hyresvärds uppsägningsrätt. Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd

beakta, i vad mån densamma medför svårighet för hyresgästen

att erhålla annan lämplig bostad.

Bestämmelserna om uppsägning hava icke förlänats retroaktiv verkan.

Hava oskäliga hyresanspråk sålunda framställts inom fyra månader

närmast före det lagen blir gällande och icke av hyresgäst godkänts,

samt har hyresgästen till följd därav blivit till avflyttning uppsagd, så

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:t-s Nåd. Proposition Nr 254.

kan visserligen hyresstegringen komma under hyresnämnds prövning

och en skäligen nedsatt hyra fastställas, men däremot icke den en gång

skedda uppsägningen genom hyresnämnds åtgöranden förlora sin verkan.

Att vissa obilligheter härigenom kunna tänkas uppkomma, skall ej förnekas,

men då ett annat förfarande skulle leda till att samma lägenhet

kunde komma att äga flera olika hyresgäster med alla härav följande

komplikationer, hava kommissionen och styrelsen funnit sig böra avstå

från bestämmelser i sådan riktning. Olägenheterna av att ej giva inskränkningarna

av rätten till uppsägning retroaktiv verkan äro uppenbarligen

vida mindre än de formella och praktiska svårigheterna vid

den motsatta vägen.

I likhet med nu gällande förordning om medling i vissa hyrestvister

hava i det framlagda lagförslaget upptagits bestämmelser om skyldighet

att anmäla hyresledighets inträde och upphörande samt om

bostadsförmedling. Såsom nyss anmärkts har härvid främst tillfogats,

att hyresvärd även är skyldig att anmäla förut betingad hyra, hyresanspråk

vid förnyad uthyrning och därvid betingad hyra. Visserligen

kunde nämnden även utan detta tillägg hava ansetts befogad att infordra

sådana uppgifter, men då desamma torde vara av särskild betydelse

för nämndens uppgift att avgöra vad som skall anses såsom

oskälig hyresstegring, hava stadganden i nyss angiven riktning ansetts

hava sin plats i själva lagen. Av samma skäl ,har hyresvärds anmälningsskyldighet

även utsträckts till nya avtal med förutvarande hyresgäst,

i vilka förhöjd hyra betingats.

Hithörande bestämmelser hava utan vidare giltighet i varje stad,

där lagen i övrigt är tillämplig, då det för hyresnämndens arbete uppenbarligen

överallt är av synnerlig vikt, att den äger en löpande överblick

över hyresmarknaden och flyttningsfrekvensen samt jämväl någon

möjlighet att underlätta valet av ny bostad.

I lagen hava slutligen upptagits vissa bestämmelser till skydd

för det nuvarande bostadsbeståndet. Då nybyggnadsverksamheten

under krisen av bekanta skäl är synnerligen ringa men folkökningen

däremot mestadels normal, måste det betraktas som en angelägenhet

av vikt, att icke tillgången å bostadslägenheter genom rivning

eller förändrad användning av lägenhet mer än strängt nödvändigt är

förminskas.

Av socialstyrelsens årliga statistik över byggnadsverksamheten framgår

såsom förut anmärkts, att under normala förhållanden nettoproduktionen

av bostäder utgör c:a 90 % av bruttoproduktionen, i det att av

denna c:a 10 % blott utgöra ersättning för bortrivna eldstäder. Under

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts. Nåd. Proposition Nr 254.

kristiden med dess stagnerande byggnadsverksamhet synes avgångsprocenten

emellertid, på sätt förut angivits, hava väsentligt ökats.

Då det finnes anledning att antaga, att denna för det knappa bostadsförrådets

bibehållande betänkliga utveckling fortsatt jämväl under

år 1917, synas åtgärder från det allmännas sida påkallade i syfte att

begränsa den delvis av hittillsvarande goda konjunkturer föranledda

ökade ny- och ombyggnadsverksamheten och i stället söka åstadkomma,

att tillgänglig arbetskraft och material i möjligaste mån användas

icke till sådana byggnadsarbeten, som blott borttaga eller ersätta redan

förefintliga bostäder, utan för sådana, som verkligen medföra ökning av

bostadsbeståndet. Framhållas må, att, såsom av bilagda redogörelse

framgår, en provisorisk lag i detta syfte den 23 januari 1917 antagits

i Danmark.

Det synes vidare i enahanda syfte önskvärt, att överhuvudtaget

ändringsarbeten, som erfordra bostadslägenhets utrymmande, inskränkas

till det oundgängligen erforderliga. Ombyggnad av fullgoda lägenheter

och deras inredning med »moderna bekvämligheter», som motivera högre

hyror, kunna under nuvarande tider väl anstå.

I den danska lagen göres förändring och tagande i bruk av bostadslägenheter

för affärsändamål, såsom till kontor, verkstäder o. d.,

beroende av särskilt tillstånd, och motsvarande åtgärd har jämväl för

Norges vidkommande vidtagits genom förordning den 10 november

1916. Ått anledning till reglering av dessa förhållanden jämväl föreligger

i vårt land, visar den dagliga erfarenheten, åtminstone vad våra

större städer beträffar. Då nybyggnadskostnaderna under kristiden beräknas

hava ökats med ej mindre än cirka 70 måste det också anses

ligga i sakens natur, att industrien och handeln söker i största möjliga

utsträckning tillgodose sitt under högkonjunkturens inverkan starkt

ökade lokalbehov genom att taga redan förefintliga lägenheter i anspråk,

oavsett om de äro nödiga för befolkningens oundgängliga bostadsbehov.

Bostadskommissionen och socialstyrelsen hava därför ansett sig

böra föreslå, att hyresnämnds samtycke i allmänhet skall erfordras för

rivning av byggnad, inrymmande bostadslägenhet, så ock för ändringsarbete

i syfte att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet

för annat ändamål eller för upplåtelse av sådan lägenhet för

annat ändamål eller överhuvudtaget för ändringsarbete av sådan omfattning,

att det erfordrar lägenhetens utrymmande, allt under förutsättning

att icke byggnadsarbetet av vederbörande myndighet — närmast

polisen, brandchef eller brandstyrelse, byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd

— ansetts vara i den allmänna säkerhetens eller hälsovårdens

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 215 höft. (Nr 254.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

intresse oundgängligen erforderligt. Vid prövning av hithörande frågor

skall hyresnämnd beakta vikten av att ej genom bostadsbeståndets

minskning svårigheter uppstå för hittillsvarande hyresgäster att erhålla

ny och lämplig bostad.

I ej ringa utsträckning torde det vidare hava förekommit, att personer,

som redan äga en för normala behov tillräcklig bostad, förhyra

ytterligare lägenheter för bostadsändamål. Ändringsarbeten i sådant

syfte torde likaså böra underkastas särskild prövning.

Sedan härmed redogörelse lämnats för lagförslagets allmänna grunder,

skola några anmärkningar tillfogas som motivering av vissa särskilda

stadganden i detsamma.

Special- Möblerade lägenheter och rum hava uteslutits från förslaget, då

motivering. (jeras upptagande torde medföra alltför stort besvär såväl för vederbörande

värd som för hyresnämnden. Betydande svårigheter möta

givetvis att avgöra vad som skall anses såsom skälig hyra för en sådan

lägenhet, särskilt med hänsyn till att med hyresupplåtelsen ofta är

förenad inackordering i större eller mindre omfattning.

För att lägenhet skall betraktas som möblerad fordras självfallet,

att den utan ytterligare möblering bekvämligen kan användas såsom

bostad. Lägenhet kan sålunda ej undandragas hyresnämnds befogenhet

allenast genom ditsättande av en eller annan möbel.

2 §. Med hänsyn till hyresnämndernas betydligt ökade uppgifter hava

några bestämmelser tillfogats i syfte att trygga deras arbetsförmåga

och lämpliga sammansättning.

För att möjliggöra nyval av nämnd, som visat sig olämpligt sammansatt,

har stadgats, att jämväl hyresnämnds av stadsfullmäktige valda

ledamöter må tillsättas tillsvidare.

De starka ingrepp lagstiftningen medför i fastighetsägarnes rättigheter

hava föranlett en uttrycklig bestämmelse, att nämndens ene valde

ledamot skall vara ägare av hyresfastighet. De kvalifikationer, som

stadgats för hyresnämnds ledamöter, hava utsträckts till suppleanterna.

Det torde nämligen i betraktande av nämndens ringa ledamotsantal vara

lämpligt att jämväl suppleanterna regelbundet anlitas för dess arbete,

särskilt genom deltagande i besiktningar och dylikt.

Slutligen har tillfogats föreskrift om skyldighet för stadsläkare och

bostadsinspektör att tillhandagå nämnden med sitt tjänstebiträde, ett

stadgande som ansetts av nöden med hänsyn till den betydande omfattning,

i vilken dessa tjänstemän kunna behöva av nämnden anlitas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

35

De närmare föreskrifter om nämndens organisation och arbetssätt, 3—5 §§.

som kunna finnas erforderliga, hava ansetts böra tillhöra dess instruktion,

i den mån de icke intagas i den kungl. kungörelse angående lagens

tillämpning, som jämlikt 20 § kan utfärdas.

Enligt stadgandena i första stycket av denna paragraf äger hvres- 6 §.

nämnd upptaga fråga om hyresförhöjning och fastställa den hyra, som

må utgå, då efter lagens ikraftträdande anspråk å högre hyra än den

senast utgående framställes, vare sig detta anspråk grundar sig å träffat

avtal eller ej, dock att i det förra fallet avtalet måste vara ingånget

efter lagens ikraftträdande. Om lagens retroaktivitet stadgas senare,

nämligen i 8 §. Att hyresnämnds befogenhet enligt 6 § utsträckts

även till de hyresanspråk, som grunda sig på träffade avtal, är givetvis

motiverat av det behov av nämndens skydd, som hyresgäst även

i sådant fall uppenbarligen kan äga, men sammanhänger jämväl nära

med stadgandena i 7 §. Enligt dessa kan nämligen, oberoende av

träffat avtal, endast den del av hyra, som faller under en viss angiven

gräns, mot hyresgästs bestridande utsökas eller utdömas, därest icke

avtalet prövats av hyresnämnd. Om sålunda, såsom ofta torde kunna

bliva fallet, parterna avtalat viss högre hyra, men på grund av vunnen

enighet icke velat eller ens kommit att tänka på att före avtalets ingående

draga en sådan hyresförhöjning inför hyresnämnd, skulle det

onekligen vara obilligt att ej medgiva hyresvärden rätt att sedermera,

för att behörigen skydda sin fordran, påkalla hyresnämnds prövning

och fastställelse av avtalet.

Hyresnämnds befogenhet sträcker sig icke till lägenheter, som ej

vid lagens ikraftträdande äro eller varit uthyrda. Hyrorna i nybyggda

lägenheter äro alltså undantagna varje reglering. Skälen härför ligga

i öppen dag. Med nuvarande byggnadskostnader äro de hyror, som

för en skälig förräntning av desamma måste fordras, så höga, att det

torde kunna ifrågasättas, om hyressökande ens vid nuvarande marknadsläge

skola befinnas villiga att förbinda sig att betala sådant pris

för sin bostad. Om någon förhöjning av sådan hyra lär under lagens

giltighetstid än mindre kunna bliva tal. Att under sådana förhållanden

underkasta hyresprisbildningen i nya lägenheter en särskild reglering

är givetvis onödigt och torde även med hänsyn till önskvärdheten av

att nybyggnadsverksamheten i minsta möjliga mån hämmas vara mindre

lämpligt.

Nämndens befogenhet att utan särskild anmälan från någon av

parterna upptaga till prövning fråga om hyresförhöjning torde komma

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

till tillämpning dels för att möjliggöra en systematisk hyresreglering i

en hel fastighet, dels för att ingripa mot sådana oskäliga hyresstegringar,

som icke av hyresgäst anmälts, men som ändock komma till nämndens

kännedom genom de anmälningar, som på grund av stadgandena i 9

och 12 §§ till hyresnämd ingivas, eller på annat sätt.

Grunderna för hyrans fastställande hava med avsikt givits en rätt

allmän formulering i syfte att hyresnämnd måtte äga nödig frihet att

beakta alla de olika omständigheter, som i de särskilda fallen kunna

förekomma. Huvudregeln har i det föregående i korthet angivits därhän,

att fastighetsägaren må hållas skadeslös för den genom krisen inträdda

förminskningen av värdet av behållningen å fastigheten. Hänsyn må

således tagas till i första rummet den absoluta minskningen av avkastningen

genom ökade utgifter för räntor, underhåll m. m., men vidare

även, då förhållandena så föranleda, till den relativa minskningen av

värdet av behållningen genom penningevärdets fall. I särskilda fall

må även någon hänsyn till bostadsmarknadens läge i övrigt vara befogad,

särskilt där den förut betingade hyran länge utgått med oförändrat

belopp och i förhållande till lägenhetens beskaffenhet och hyresvärde

samt till hyrorna i trakten varit särskilt låg.

Den genomsnittliga procentsatsen för kyresförhöjningar under kristiden

enligt här angivna grunder har i 7 § beräknats till 15 procent

från tiden före den 1 oktober 1915, respektive 20 procent för lägenheter

med fri värme. För lägenheter, som först efter denna tidpunkt

för första gången uthyrts torde motsvarande procentsatser kunna beräknas

till 5 och 10 procent.

Prövningen av en hyresförhöjnings skälighet förutsätter en rätt

ingående undersökning av vederbörande fastighets ekonomi, dess belåningsförhållanden,

underhållskostnader o. s. v. Fastighetsägare är därför

förpliktad att lämna hyresnämnden alla erforderliga uppgifter, liksom

nämnden ock är berättigad att besiktiga lediga eller uthyrda lägenheter

inom dess arbetsområde (10 §). I det stora flertalet fall lärer dylik besiktning

vara av nöden för ärendets avgörande.

Under hyra skall inbegripas varje ekonomisk gottgörelse för hyresupplåtelsen.

Hyresnämnds prövning av hyresanspråk bör sålunda avse

varje sådan gottgörelse, och dess beslut torde därför ej kunna kringgås

genom provisioner eller särskilda avgifter av andra slag.

Den utomordentliga stegringen av bränslepriserna under krisen

påkallar uppenbarligen en särskild undersökning av i vad mån denna

stegring skäligen bör inverka på hyresprisen för lägenheter med fri

värme. Det stadgande, som i detta syfte föreslagits, torde komma att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 254.

37

verka därhän, att gottgörelsen för uppvärmningen redan i själva avtalet

upptages skild från hyran i övrigt, en anordning, som även oavsett

lättnaden i hyresnämndens arbete i båda parternas intresse torde vara

önskvärd. Den har jämväl anbefallts av fastighetsägarnes sammanslutningar

och bland annat upptagits i det av Stockholms Fastighetsägareförening

uppgjorda formuläret för hyreskontrakt.

Stadgandet i denna paragraf åsyftar särskilt att i största möjliga

utsträckning förmå hyresvärdarne att underställa hyresnämnd alla avsevärdare

hyresstegringar. För hyresvärd innebär det givetvis en fördel

att i alla sådana fall av hyresnämnd få fastslaget vad han verkligen

äger att utfå i hyra.

Såsom nyss nämnts kunna dessa stegringar av nämnden upptagas

jämväl i det fall att hyresavtal om desamma redan träffats. Bestrider

sålunda hyresgäst hyreskrav med åberopande av detta stadgande, så

torde värden i första hand vända sig till hyresnämnden, där han ju

har utsikt att få ett högre hyresbelopp fastställt än det, som kan av

exekutiv myndighet eller allmän domstol utsökas eller utdömas. Blott

i undantagsfall torde stadgandet sålunda komma att av sådan myndighet

tillämpas.

Uppsägning skall under alla förhållanden jämlikt 12 § anmälas hos

hyresnämnd, men kräver för att ernå laga verkan icke nämndens godkännande,

där hyresgästen skriftligen förklarar sig villig att avflytta

eller ingått avtal om fortsatt förhyrning av lägenheten, eller om sådant

förhållande föreligger, som enligt vissa bestämmelser i hyreslagen

berättigar värden till uppsägning. Om hyresvärd uppsagt avtalet i syfte

att ernå högre hyra och hyresgästen drager frågan inför hyresnämnd,

som fastställer hyra, lägre än värdens anspråk, så torde hyresvärden

också sluta nytt avtal med samma hyresgäst enligt av hyresnämnden

fastställd hyra. I annat fall utsätter han sig tydligtvis för den risken,

att uppsägningen ej av nämnden godkännes och sålunda ej ernår laga

verkan, vadan det föregående avtalet med däri stipulerad lägre hyra

utan vidare förlänges.

Hyreslagens bestämmelser om försummelse att erlägga hyra såsom

laga uppsägningsgrund torde i detta sammanhang kräva några modifikationer.

I första rummet är det klart, att försummelse att erlägga den

del av hyra, som enligt stadgandena i 6—8 §§ ej är utsökbar, icke

kan erkännas såsom laga uppsägningsgrund. Men vidare torde förhållandena

kräva, att hyresbetalning per månad, även då betalning för

s. 38 Kontrollera mot PDF

11 §•

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

viss längre tid avtalats, må legaliseras. Redan förut torde det allmänt

hava erkänts som en brist i hyreslagen, att försummelse att erlägga

hyra i förskott kvartalsvis, då exempelvis denna betalningsform varit

avtalad, är laga uppsägningsgrund, även om hyran ordentligt erlagts

månadsvis. Detta missförhållande har varit desto starkare framträdande,

som månadsbetalning av hyra bland de mindre bemedlade smålägenhetsinnehavarne

på goda grunder varit den lämpligaste och även i praktiken

oftast förekommande betalningsformen, även där enligt avtal

kvartalshyra skolat erläggas. Det kan i förevarande hänseenden hänvisas

till de yttranden bostadskommissionen och socialstyrelsen förut

avgivit rörande väckt fråga om förändring i hyreslagens stadganden om

fardag. Därest föreliggande lagförslags bestämmelser om inskränkningar

i hyresvärds uppsägningsrätt skola komma att äga någon verklig

betydelse, torde det vara av nöden att såsom skett stadga, att underlåtenhet

att enligt träffat avtal erlägga hyra i förskott för viss tid

längre än en månad ej berättigar till uppsägning, så länge hyran

ordentligt erlägges månadsvis.

Denna bestämmelse innebär en ändring av hyreslagen, liksom

lagen ock i åtskilliga andra hänseenden omfattar ändringar av allmän

lag. Men det lärer uppenbarligen ej kunna ifrågasättas, att för dessa,

mestadels rent tillfälliga, av kristiden föranledda förhållanden ändra de

allmänna lagstadgandenas lydelse. Även i andra liknande lagstiftningsfrågor,

exempelvis rörande moratorium, torde ett förfaringssätt, överensstämmande

med det här föreslagna, hava tillämpats.

I regeln torde hyresnämnds prövning av uppsägning komma att

nära sammanhänga med dess handläggning av hyrestvist om lägenheten

och dess avgörande vara beroende av den senare frågans utgång.

Men även utan sådant sammanhang torde nämndens prövning av uppsägning

påkallas, och nämnden skall då jämlikt sista stycket av 9 §

tillse, huruvida uppsägningen medför svårigheter för hyresgästen att

erhålla annan lämplig bostad å tid, till vilken avtalet uppsagts.

Den betydande flyttningsfrekvensen i de större städerna bör givetvis

under rådande kristid så långt ske kan förminskas.

De flesta frågor, som i denna paragraf omförmälas, tillhöra även

byggnadsnämnds prövning, och torde ett lämpligt ordnat samarbete

mellan de båda nämnderna ej minst i allmänhetens intresse därför böra

äga rum.

I allmänhet må hyresnämnds beslut ej överklagas, då det nämligen

torde vara av särskild vikt, att icke hyres- och avtalsförhållandena

genom nämndens ingripande länge hållas svävande och oklara.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254. 39

Undantag från denna regel har emellertid ansetts böra stadgas för

sådana frågor, som i denna paragraf behandlas. Med fog kan vederbörande

fastighetsägare begära, att lika litet som byggnadsnämnds

skola hyresnämnds beslut vara definitivt avgörande för en stor och

ekonomiskt betydande rivnings- eller ombyggnadsfråga, utan att man

även i sådant ärende skall äga att vädja till högre myndighet. Bestämmelser

härom, överensstämmande med de regler, som gälla för

besvär över byggnadsnämnds beslut, hava meddelats i senare delen av

förevarande paragraf.

Närmare föreskrifter särskilt om sättet för undersökning av fastighets

ekonomi och fastställande av hyra torde böra lämnas i en kungl.

kungörelse, i vilken likaså synes böra intagas de allmänna bestämmelser

om nämndens organisation och arbetssätt i övrigt, som icke anses

böra överlåtas åt den lokala instruktionen för nämnden.

Hyresnämnd må visserligen anses befogad att till prövning upptaga

avtal, som även gälla tiden efter den 1 oktober 1918, och fastställa

hyresbelopp, som skola utgå jämväl efter sagda tidpunkt, men

med denna dag upphör densammas verksamhet och lika litet som själva

lagens bestämmelser äga nämndens beslut därefter någon laga verkan. Har

hyresnämnd sålunda, med stöd av 6 eller 8 §§, fastställt hyra till lägre

belopp än i ett jämväl för tiden efter den 1 oktober 1918 gällande

avtal betingats, så är intill denna dag endast det fastställda beloppet

utsökbart, men därefter återfår avtalet även med avseende å hyrans

belopp sin fulla kraft.

För Bostadskommissionen:

För Socialstyrelsen:

20 §.

Lagen

giltighetstid.

ALLAN CEDERBORG.

GUNNAR HUSS.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Lagens tillämplighetsområtie.

1 §•

Denna lag äger tillämpning i varje stad, vars invånareantal vid

1917 års ingång översteg 15,000; så ock, där Konungen efter hörande

av stadsfullmäktige eller mot dem svarande myndighet så förordnar, i

stad med mindre folkmängd, i köping eller municipalsamhälle eller i

annan kommun eller del av kommun, varest uthyrning av omöblerade

lägenheter för bostads-, affärs- eller annat ändamål förekommer i större

utsträckning.

Under omöblerad lägenhet inbegripes även omöblerat rum, uthyrt

eller avsett att utlryras vare sig direkt av fastighetsägaren eller i andra hand.

Om hyresnämnder.

2 §■

För varje område, å vilket denna lag äger tillämpning, eller, där

stadsfullmäktige eller mot dem svarande myndighet så besluta, för särskilda

delar av området skall finnas en hyresnämnd, som utgöres av

ordförande och två ledamöter jämte suppleanter.

Ordföranden och hans suppleant, vilka i stad skola vara lagfarna,

förordnas av Konungens befallningshavande för viss tid, dock ej längre

än till den 1 oktober 1918, Konungens befallningshavande obetaget att

när som helst återkalla förordnandet. Inom område med flera hyresnämnder

må samma person förordnas till ordförande eller suppleant

för ordförande i mer än en sådan nämnd.

De två ledamöterna och deras suppleanter utses av stadsfullmäktige

eller mot dem svarande myndighet att tjänstgöra tills vidare eller

viss tid, dock ej längre än till den 1 oktober 1918. Av dessa leda
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

41

möter och suppleanter skola ene ledamoten och ene suppleanten vara

i byggnadsverksamhet förfarna samt ägare av till uthyrning avsedd

fastighet inom hyresnämndens arbetsområde, medan andre ledamoten

och andre suppleanten icke må vara ägare av eller vice värd för sådan

fastighet, men skola äga på erfarenhet grundad kännedom om de mindre

bemedlades bostadsförhållanden.

Om valbarhet till hyresnämnd samt om rätt för den, som blivit

vald, att avsäga sig uppdraget gälle vad i enahanda avseenden är för

hälsovårdsnämnd stadgat.

Stadsläkare och bostadsinspektör äga att närvara vid hyresnämnds

sammanträden, om vilka underrättelse skall dem meddelas i god tid

förut, samt i överläggningarna men ej i besluten deltaga.

Stadsläkare och bostadsinspektör vare pliktiga att tillhandagå hyresnämnd

med det tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.

3 §■

Hyresnämnd må ej fatta beslut annat än då den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening, flertalet omfattar, eller, där rösterna falla lika

för skilda meningar, den av ordföranden uttalade meningen.

Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta protokoll senast vid nästa

sammanträde granskas. Så snart dylik granskning skett, äger en var

av protokollet taga del.

Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 8 och

9 §§ nedan sägs, gälle i fråga om jäv mot nämndens ledamöter vad

allmän lag stadgar om domarejäv.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka nedan i 6, 8 och 9 §§ förmäles, må ej mot vederbörande

uppgiftslänmares önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser

i vidare mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen

erforderligt. Ej heller må de i annan mån av nämndens

medlemmar, suppleanter eller tjänstemän yppas.

6 §''

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämnBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 215 käft. (Nr 254.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

dens verksamhet erforderliga medel avgöras av stadsfullmäktige eller

mot dem svarande myndighet.

I enahanda ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om vissa inskränkningar i rätt till hyresstegring och till uppsägning

av hyresavtal.

6 §.

Fordras eller avtalas för omöblerad lägenhet, som vid denna lags

ikraftträdande är eller tidigare varit uthyrd, hyra, som överstiger den

senast därförut betingade, ankommer på hyresnämnd att, efter framställning

av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande eller, där nämnden

eljest därtill finner anledning, fastställa den hyra, som med hänsyn till

ökade utgifter för fastigheten (räntor, underhåll och andra omkostnader)

eller förhållandena i övrigt kan anses skälig; och bli ve endast detta

belopp rättsligt gällande och utsökbart.

Under hyra inbegripes varje ekonomisk gottgörelse, som hyresvärd

uppbär eller fordrar för hyresupplåtelsen.

Vid bedömande av hyresstegring skall särskilt för sig prövas frågan

om gottgörelse för uppvärmning.

7 §•

Varder för lägenhet, som i 6 § avses, avtal träffat om högre hyra,

än förut utgått, och har hyresbeloppet icke prövats av hyresnämnd,

må, oberoende av avtalet, sådant belopp icke mot hyresgästs bestridande

utsökas eller utdömas till större de! än som motsvarar

vid lägenhet, som varit uthyrd den 30 september 1915 eller tidigare,

den därvid senast betingade hyran, ökad med 15 %\ och

vid lägenhet, som första gången uthyrts den 1 oktober 1915 eller

senare, den därvid betingade hyran ökad med 5 %\

dock att dessa procentsatser ifråga om lägenheter eller rum, vilkas

uppvärmning bekostas av hyresvärden, ökas med 5 %.

8 §•

Har inom område, för vilket denna lag varder gällande, hyra

för omöblerad lägenhet blivit under de fyra närmaste månaderna

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

43

därförut ökad till belopp, som överskrider den under 7 § angivna

gräns, skall, oberoende av sålunda träffat avtal, vad i 6 och 7 §§ stadgats

äga motsvarande tillämpning.

9 §•

Varder hyresavtal om lägenhet, som i 6 § avses, av hyresvärd

uppsagt, vare sådan uppsägning, där ej hyresgästen skriftligen förklarat

sig villig att avflytta eller ingått avtal om fortsatt förhyrning,

utan laga verkan, med mindre det visas antingen att hyresnämnd

godkänt uppsägningen eller att fall föreligger, som enligt bestämmelserna

i 3 kap. 21—24 §§ av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom berättigar till uppsägning;

skolande dock härvid iakttagas

dels att hyresgästs underlåtenhet att fullgöra åtagna förpliktelser

må utgöra laga grund för uppsägning endast i den mån samma förpliktelser

äro med hänsyn till bestämmelserna i 6—8 §§ här ovan

rättsligt gällande och utsökbara;

dels och att, där vid lägenhet om högst fyra rum, kök inbegripet,

helt eller delvis avsedd till bostad, hyra enligt avtal skall erläggas i

förskott för längre tid än en månad, underlåtenhet härutinnan dock

icke berättigar till uppsägning, så länge hyresgäst sist å andra söckendagen

av varje månad till fullo erlägger den på samma månad belöpande

hyra.

Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd särskilt beakta, i

vad mån densamma medför svårigheter för hyresgäst att erhålla lämplig

bostad å tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds hud.

10 §.

En var, som inom hyresnämnds arbetsområde för egen eller

annans räkning uthyr eller har att uthyra omöblerad lägenhet, likasom

en var hyresgäst eller hyressökande inom området vare, på

hyresnämnds kallelse, skyldig att personligen eller, där nämnden

finner sådant utan olägenhet kunna ske, genom befullmäktigat, i saken

kunnigt ombud inställa sig inför nämnden. Sådan kallelse, i vilken

må utsättas vite för uteblivande från och med två till och med etthundra

kronor, skall delgivas i god tid förut och senast dagen före

den, då inställelse skall ske.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Lägenheter inom hyresnämnds arbetsområde, uthyrda eller avsedda

att uthyras, skola, på nämndens anfordran, hållas för densamma tillgängliga.

Ägare av fastighet inom hyresnämnds arbetsområde vare pliktig

att, då hyresnämnd det begär, i av nämnden angiven ordning lämna

uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten

inrymda lägenheter ävensom de andra uppgifter angående fastigheten,

som nämnden må påfordra.

Om vissa inskränkningar i rätten till rivning av byggnader eller till ändrad

användning av lägenheter och rum.

11 §•

Utan samtycke av hyresnämnd må icke rivas byggnad, inrymmande

bostadslägenhet, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete av

den omfattning, att det påkallar lägenhetens utrymmande, eller i syfte

att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet eller del

därav till annat ändamål, såvida icke företagandet av rivningen eller

ändringsarbetet av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn

till allmän säkerhet eller hälsovård oundgängligen erforderligt.

Lägenhet, som användes till bostad, må ej utan hyresnämnds medgivande

upplåtas för annat ändamål.

Vid prövning av här ovan angivna frågor skall gälla vad i 9 §,

sista ytycket, sagts.

Över hyresnämnds beslut i frågor, om vilka i denna paragraf förmäl

es, må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet. I Konungens befallningshavandes

beslut må ändring sökas hos Konungen i civildepartementet inom den

tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

Beslut, som nu är sagt, lände utan hinder av klagan till efterrättelse,

intill dess annorlunda kan varda förordnat.

En

räkning

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

var, som inom hyresnämnds arbetsområde för egen eller annans

uthyr eller har att uthyra omöblerad lägenhet, är pliktig att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kunyl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

45

till nämnden anmäla ej mindre hyresledighets inträde eller upphörande

med angivande av före hyresledigheten betingad hyra, hyresanspråk

för förnyad uthyrning samt vid sådan uthyrning betingad hyra, än

ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp.

Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning av

de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnd eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

lägenheter om högst fyra rum, kök däri inbegripet, helt eller delvis

avsedda till bostad.

Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas

att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller mot dem svarande myndighet.

Allmänna bestämmelser.

14 §.

Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, ändock därför fordrar eller mottager högre

belopp i hyra eller till hyra hänförlig ersättning, straffes med böter,

lägst 50 kronor och högst 1,000 kronor; vare ock skyldig återbetala

vad han må hava för mycket uppburit.

15 §.

Bryter någon mot vad i 11 § stadgats straffes med böter; och

varde honom tillika, därest och i den mån hyresnämnd så förordnar,

ålagt att återställa det rubbade förhållandet.

16 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadganden vare straffet böter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

n §■

Utebliver någon, som kallats att inför hyresnämnd sig inställa,

utau laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter.

För brott mot vad i 10 §, andra och tredje styckena, stadgats vare

straffet böter.

Med böter straffes likaså den, som inför hyresnämnd eller i sådan

anmälan, varom i 12 § sägs, emot bättre vetande lämnar oriktig uppgift,

eller ock försummar att i föreskriven tid och ordning göra dylik

anmälan.

18 §.

Överträdelser och förseelser, som i 14—17 §§ avses, skola av allmän

åklagare åtalas, de i 14—16 §§ angivna vid allmän domstol och

de i 17 § angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men

eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid allmän domstol.

19 §.

Böter och viten, vilka ådömas på grund av denna lag, tillfalla

den kommun, inom vars område överträdelse eller förseelse skett.

20 §.

De närmare föreskrifter rörande hyresnämnds verksamhet eller

eljest, som utöver vad i denna lag stadgas finnas av nöden för lagens

tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till den 1 oktober 1918.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

47

Bilaga 1

(till Socialstyrelsens och bostadskommission&ns skrivelse).

Antal tillkomna bostadslägenheter under åren 1912—1010 i Sveriges större städer.

Städer.

År 1912

År 1913

År 1914

År 1915

År 1916

(Preliminära

siffror.)

Stockholm ..........

2.180

2,820

2,268

1,428

1,069

Södertälje ..........................................

10

42

22

38

180

Uppsala .............................................

228

114

58

98

26

Nyköping ..........................................

33

26

46

38

28

Eskilstuna ..........................................

194

78

97

8

75

Linköping ............

134

178

129

36

80

Norrköping..........................................

120

106

161

93

100

Jönköping ..............

72

57

93

40

46

Kalmar .............................................

89

23

30

59

9

Västervik ..........................................

13

20

13

6

5

Visby ...

17

6

13

4

7

K riskrona...............

107

61

79

18

33

Kristianstad .......................................

40

83

48

68

19

Malmö..........................................

655

424

204

37

137

Lund ................................................

194

94

80

21

36

Landskrona.........................................

7

28

30

31

145

Hälsingborg .......................................

28

33

36

12

32

Ystad .............................

89

91

65

58

29

Trälleborg ..........................................

24

50

2

2

11

Halmstad .........................................

6

9

18

9

16

Göteborg.............................................

722

857

876

786

1,149

Uddevalla .......................................

30

29

43

34

30

Borås .............;........

41

117

150

183

115

Karlstad.............................................

23

15

56

7

8

Örebro................................................

399

184

163

46

57

Västerås............................................

57

130

213

51

136

Falun ............................................

36

32

37

50

43

Gävle ................................................

22

19

36

58

83

Söderhamn..........................................

9

16

3

6

Härnösand..........................................

9

17

2

29

7

Sundsvall ...........................................

15

22

33

38

48

Summa

Därav

5,594

5,774

5,117

3,389

3,765

enkelkök, enkelrum m. m.............

648

822

512

537

560

1 rum och kök...........................

1,546

1,882

1,714

1.001

1,504

2 » » »

1,390

1,368

1,134

804

757

3 » » » .

769

587

549

324

252

4 o. fl. » » » .

1,241

1,115

1,208

723

692

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Bostadsmarknadens

läge vid

kristidens

inbrott.

Hyresstegringen

i Kristiania.

Bilaga 2

(till Socialstyrelsens och bostadskommissionens skrivelse).

P. M.

rörande kristidens bostadslagstiftning i Norge.

Den med industriens utveckling sammanhängande starka tillväxten av de

större städerna har under den sista generationen i de flesta länder medfört en

allt större brist på lämpliga bostäder, framför allt för arbetarklassen. Frågan

om på vilket sätt man skall kunna avhjälpa denna brist, har blivit en av de allra

viktigaste sociala frågorna. Det har visat sig, att den enskilda spekulativa byggnadsverksamheten

dels arbetat alltför ojämnt, dels av olika skäl, bl. a. kreditsvårigheter,

allt mera dragit sig tillbaka från produktion av bostadshus med

smålägenheter. Man har i olika länder pa olika sätt sökt framkalla förbättring

härutinnan, genom direkt kommunal byggnadsverksamhet, genom förbättrad

bostadskredit eller genom att tillhandahålla allmännyttiga bostadsföreningar billig

tomtmark.

Även i Norge har det allmänna under de senare åren sökt avhjälpa bostadsbristen

och förbättra bostadsförhållandena. Detta är sålunda ett av huvudsyftena

med den lånerörelse, som bedrives av den Norske Arbeiderbruk- og Boligbank,

vars omfattning väsentligt utvidgades genom den nya lagen om småbruks- och

bostadslån den 23 juli 1915. Otvivelaktigt kunna dessa billiga lån anses vara

till mycken hjälp på landet och i de mindre städerna, men när det gäller bostadsförhållandena

i de större städerna, erfordras det belopp av helt annan storlek,

än en sådan bank kan förfoga över. Just i dessa städer är det emellertid, som

bostadsspörsmålet är mest framträdande och betydelsefullt, då förhallandena här

flerstädes utvecklat sig till verklig bostadsnöd. Att avhjälpa denna anses i Norge

som en uppgift, vilken i första hand bör lösas av kommunerna själva, antingen

på så sätt, att de för egen räkning anskaffa ett tillräckligt antal bostäder eller

också sålunda, att de ställa nödiga medel till förfogande för allmännyttiga byggnadsföreningar

eller obemedlade egnahemsbyggare.

Pa denna väg har bl. a. Kristiania slagit in, i det staden under de senare

åren dels uppfört arbetarbo stadshus för egen räkning, dels ställt garanti för

byggnadslån till arbetarbostäder. Dessa åtgärder hava dock visat sig otillräckliga

att avhjälpa den i staden rådande bostadsnöden. Denna återspeglas kanske bäst

i den synnerligen starka hyresstegring, som inträdde omkring år 1910 såsom

en markerad konjunktursvängning gent emot de närmast föregående årens

starkt sjunkande hyrespriser och fastighetsvärden. Förhållandet belyses genom

nedanstående, på uppgifter från Kristiania stads statistiska kontor grundade

tabell:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 254.

49

Tidpunkt.

Medelhyra per år (i kr.) för

Indextal, då hyran 1 dec. 1910 = 100

1 rum

och kök.

2 rum

och kök.

3 rum

och kök.

4 rum

och kök.

1 rum

och kök.

2 rum

och kök.

3 rum

och kök.

4 rum

och kök.

i 3 dec. 1900...............

165

260

388

545

107

107

108

106

31 » 1905 .............

132

204

301

428

86

84

84

83

1 » 1910...............

154

242

358

513

100

100

100

100

1 febr. 1912...............

168

271

397

566

109

112

in

no

1 » 1913...............

184

293

427

607

119,

121

119

118

1 » 1914...............

198

313

457

657

129

129

128

128

1 » ''1915...............

203

323

478

691

132

133

134

135

Jämfört med år 71910 liar alltså medelhyran för lägenheter om 1 till 4 rum

och kök ökats med 32—35 %. Yad en dylik hyresstegring innebär, framgår bäst

därigenom, att Stockholms stads statistiska kontor beräknat hyresökningen för

motsvarande lägenhetskategorier i fc Stockholm under tiden 31 december 1910—•

31 december 1914 till 2.5—4.9 %.1)

Huvudorsaken till hyresnivåns betydande stegring i Kristiania har man i

främsta rummet velat söka dåra ti, att byggnadsverksamheten icke hållit jämna

steg med befolkningstillväxten. Kristiania Kommunale Boligtilsyn (byggnadsnämnd)

beräknar, att under åren 1911—1914 utgjorde nettotillskottet av 1, 2 och 3 rumslägenheter

resp. —55, + 86, + 459 och +354 eller i medeltal per år 211, medan

det normala årsbehovet beräknades till 390 eller 179 bostäder högre.

Bedan före begynnelsen av den nuvarande kristiden rådde sålunda i Norge

svåra bostadsförhållanden, särskilt vad de större städerna beträffar. Världskrigets

utbrott och de därav föranledda förhållandena väckte farhågor för, att bostadsvillkoren

skulle ytterligare förvärras. Bedan den 21 augusti 1914 framställdes i

stortinget en interpellation till regeringen rörande vad den ämnade företaga för

tillvaratagande av hyresgästernas intresse under de nu inträdda utomordentliga

förhållandena. I anledning härav förklarade sig regeringen skola med uppmärksamhet

följa bostadsvillkorens utveckling och på given anledning inskrida medelst

provisoriska bestämmelser eller förordningar.

I november 1915 inkom till regeringen från De Samvirkende Fagforeninger,

Kristiania Arbeiderparti och Kristiania Organiserte Arbeideres Leieboerutvalg

(hyresgästutskott) en framställning, varuti — förutom yrkanden på en bostadslag,

varigenom kommunerna skulle åläggas att åvägabringa nödiga bostäder samt

hyresgästerna tillförsäkras medbestämmanderätt ifråga om hyresvillkoren — krav

framställdes på, att de allt talrikare hyresförhöjningarna borde tillsvidare förbjudas

och kommunen åläggas att skapa ett kontrollorgan med rätt att bestämma,

i vilka fall dispens från förbudet vore rimlig och i vilka andra fall hyran före

förbudets ikraftträdande hade så stegrats, att nedsättning borde äga rum. I *)

*) Statistisk månadsskrift 1915, k. 2.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 215 käft. (Nr 254.) 7

Interpellation

i hyresfrågan

21 aug. 1914.

Krav på hyresreglering.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Provisorisk

hyresförordning

17 december

1915.

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

samma riktning uttalade sig även Kristiania Underordnede Handelsstand i skrivelse

den 7 december 1915. Kort efteråt förelåg från stadens Kommunal Boligtilsyn

(byggnadsnämnd) en framställning, varuti majoriteten framhöll, att då det visat

sig omöjligt att på frivillighetens väg förmå husägarna att avstå från hyresförhöjningar,

måste det allmänna gripa in genom förbud och kontroll; minoriteten

åter fann liyresstegringen icke högre, än som betingades av rådande extraordinära

förhållanden (särskilt byggnadskostnadernas stegring), och avstyrkte de ifrågasatta

åtgärderna bl. a. emedan de kunde verka hämmande på den redan förut alltför

svaga byggnadsverksamheten.

Regeringen fann, att från det allmännas sida något borde göras för att råda

bot på de för ögonblicket rådande förhållandena. Att införa maximipriser jämväl

på bostadsmarknaden ansåg man sig dock alltifrån början böra avstå ifrån, ty

ett allmänt fastställa lide av hyresnivån för en viss stad vore icke möjligt från

vid maximeringen av vissa varor använda utgångspunkter (produktionskostnaderna

in. in.), skulle draga ett oöverkomligt arbete att genomföra samt t. o. m.

medföra fara för ytterligare liyresstegring, i det alla ägare av än så undermåliga

lägenheter skulle söka skruva upp hyran till det tillåtna maximum. Regeringen

fann sig därför böra inskränka sig till att söka hindra orimliga hyresförhöjningar

och liknande missbruk i de enskilda fallen, och detta ansågs bäst

kunna ske därigenom, att det bereddes kommunalstyrelserna möjlighet till att

upprätta kommunala nämnder, vilkas samtycke skulle erfordras för ökning av

bostadshyran.

I enlighet härmed utfärdades den 17 december 1915 en provisorisk förordning

angående bostadshyra av följande lydelse:

§ i. I städer och för stådsmässigt bebyggda områden (bymflussig bebyggede

strök) å landet kan kommunalstyrelsen besluta, att, under den tid denna

förordning är i kraft, hyra för lägenheter på högst 3 rum och kök (jungfrukammare

inräknad) ej må förhöjas utan samtycke av den i § 2 avhandlade nämnd.

§ 2. Fattar kommunalstyrelse beslut, som i § 1 sägs, skall den samtidigt

tillsätta en eller flera nämnder, kallade hyresnämnder (husleiensevnder), bestående

av minst 3, högst 5 för ett år valda, med bostads- och hyresförhållanden

förtrogna ledamöter, varav minst en skall vara ägare av hyreshus och en hyresgäst.

Tre suppleanter utses.

Nämnden är beslutmässig blott om samtliga ledamöter äro närvarande.

Nämnden fattar beslut med enkel röstmajoritet.

Kommunalstyrelsen utser en av ledamöterna till ordförande. Den kan utfärda

instruktion för nämnden. Nämndens ledamöter kunna av kommunen tillerkännas

gottgörelse för sitt arbete.

§ 3. Om, efter utfärdandet av denna förordning, hyra för någon lägenhet

av den storlek, som i § 1 är sagt, höjes och för ifrågavarande stad eller stadsmässigt

bebyggda onmide senare träffas bestämmelse jämlikt § 1, bliver den

vidtagna höjningen ogiltig, och skall å erlagd hyra det överskjutande beloppet

återbetalas, såvida hyresnämnden ej giver sitt samtycke till förhöjningen.

§ 4. Denna förordning träder i kraft genast.

De norska kommunerna visade stort intresse för förordningen, och efter

kort tid hade den genom kommunalbeslut bragts i tillämpning i städerna Kristiania,

Bergen, Fredrikshald, Moss, Horten, Notodden, Haugesund, Aalesund,

Trondhjem och Narvik samt dessutom i tolv delvis stadslikt bebyggda härader.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

51

Provisoriska förordningar enligt grundlagens § 17 träda dock ur kraft, när

stortinget sammanträder, och regeringen (socialdepartementet) vidtog därför omedelbart

förberedelser till en proposition i frågan. Härvid ägnades uppmärksamhet

såväl åt de försök, som i Tyskland, Frankrike och England gjorts att

genom moratorier, hyresnämnder m. m. reglera bostadshyror och inteckningsräntor

under kristiden, som åt de erfarenheter, som kunnat vinnas under den

visserligen korta tid den norska förordningen varit i verksamhet. Bland de i utlåtanden

anledning härav införskaffade utlåtandena funnos några, som anförde erinringar °m hyresgent

emot den träffade anordningen. Sålunda framliöllo Norges Huseierfor- f°r°i''dnl»genhund

och Kristiania Gaardeierforening, att hyresstegringen varit väsentligt

lägre än höjningen av den allmänna prisnivån, och då husägarnas utgifter ökats,

skulle det för dem betyda eu kännbar inkomstminskning, om hyrorna ej förhöjdes.

Då det för tillfället vore mycket dyrt att bygga, kunde man icke få

byggnadskostnaderna betäckta, om man ej finge kalkylera med höga hyror. Det

vore därför tydligt, att den provisoriska förordningen och en därmed överensstämmande

lag måste förminska för att icke säga helt förhindra den privata

byggnadsverksamheten med avseende på därav berörda lägenhetskategorier, varför

författningarna i fråga i verkligheten torde göra mera skada än gagn på fastighetsmarknaden.

Jämväl styrelsen för de Sammensluttede Bygningsgrupper

i Kristiania protesterade mot förordningen såsom efter styrelsens mening ägnad

att bringa stagnation i byggnadsverksamheten både med avseende på nybyggnad

av hyreshus och beträffande ombyggnads-, reparations- och underhållsarbeten.

Nämnda tre korporationer påyrkade dessutom, därest hyresnämnderna skulle

bibehållas, inrättandet av en appellinstans rörande deras beslut. Norsk Förening

for Boligreformer såg i hyresstegringen en konjunktursvängning, som

ingen hyreskontroll kunde råda bot på, och för att ej genom kontroll och påbud

möjligen göra mera skada på längden än nytta för ögonblicket, föreslog föreningen

att avvakta resultatet av en allmängiltig och systematisk undersökning av hyresförhållandena

i Kristiania.

Även i vissa av de yttranden, som inkommit från städer och härader,

där hyresförordningen bragts i tillämpning, erkännes, att anordningen i fråga

kunde verka hämmande på byggnadslusten. Men å andra sidan framhölls, att

bostadsnöden av vissa husägare utnyttjats i syfte att förvärva orimliga hyresinkomster

och att en kommunal hyresreglering därför vore nödvändig.

Särskilt från Kristiania och Bergen påpekades därjämte vissa bristfällig- Kravpihyresheter

i den provisoriska förordningen och påyrkades utvidgning av dess verk- förordningens

samhetsområde och ökning av hyresnämndernas myndighet. Sålunda förelåge utvidgning,

intet skäl att inskränka hyresregleringen till lägenheter t. o. m. 3 rum och kök,

då bostadsnöden gjorde sig i lika hög grad gällande för de tjänstemän och dylika,

som bebodde bostäder om 4 ä 5 rum och kök. Det vore även skäl att taga

under omprövning, om lagen icke borde kunna tillämpas även på andra lägenheter

än bostadslägenheter, ty särskilt för affärslokaler förekommo många exempel

på hyror, som ej stodo i något som helst förhållande till de uthyrda rummens

normala värde. Vidare framkommo förnyade krav på, att hyresnämnderna borde

kunna nedsätta sådana hyror, som blivit orimligt uppskruvade redan före förordningens

ikraftträdande, ty hittillsvarande anordning innebure eu premiering av

just de hänsynslösaste husägarna, som redan före regleringen företagit störa

hyresförhöjningar. Vidare vore det nödvändigt, att hyresvärdar hindrades under

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung!. Maj:tf: Nåd. Proposition Nr 254.

Förslag till

provisorisk

byreslag.

Provisorisk

hyreslag 10

maj 1916.

viss tid från att uppsäga hyresgäst av missnöje med hyresnämnds beslut eller

emedan hyresgästen ej gått in på hyresförhöjning, innan den godkänts av nämnden,

ävensom att straff stadgades för sådana husägare, som överträdde lagens

bestämmelser.

Regeringen upptog i sitt för stortinget framlagda lagförslag samtliga nu berörda

ändringsförslag med undantag av det om appellinstans, som ansågs onödig,

då hyresnämndsinstitutionen var allenast ett av för tillfället rådande extraordinära

förhållanden betingat provisorium och då intet hinder förelåge för, att ett av

hyresnämnden redan avgjort ärende på nytt framlades för den till förnyat avgörande

med hänsyn till sedermera framkomna upplysningar eller förändrade förhållanden.

Även hyresnämnds rätt att i vissa fall nedsätta hyran intogs i lagförslaget,

trots framkomna betänkligheter rörande svårigheten att definiera begreppet

skälig hyra samt farhågor för ogynnsam inverkan på byggnadsverksamheten

av en bestämmelse, varigenom även nybyggda, för första gången uthyrda

lägenheter skulle dragas under regleringen.

Stortingets socialkommitté, som fick regeringspropositionen under behandling,

tillstyrkte den med vissa detaljändringar —- bl. a. indrogos även möblerade

rum under regleringen, föreskrevs att som hyresförhöjning även skulle räknas

påläggande på hyresgäster av nya förpliktelser av ekonomisk art samt ökades

uppsägelsefristen från föreslagna 6 till 12 månader. Dock framhöll en utskottsledamot,

att lagen visserligen å ena sidan ger lättnad genom att hålla nere en av

bostadsnödens följder (prisstegringen), men att den å andra sidan genom att

hämma nybyggnadsverksamheten torde komma att ju längre den verkar desto mera

öka alla bostadsnödens andra beklagliga följder av moralisk, sanitär och social

art. Även andra ledamöter framhöllo nödvändigheten av, att den mera negativa

hyreslagen kompletterades genom eu positiv bostadslag, som icke blott riktade

sig mot bostadsnödens symptomer, utan sökte varaktigt avhjälpa det onda självt

genom att sörja för, att befolkningen finge ökat antal bostäder.

Sedan stortinget bifallit lagförslaget, utfärdades den provisoriska lag angående

kommunal reglering av hyra den 10 maj 1916, av följande innehåll *). Hyresreglering

skall enligt lagen ifrågakomma beträffande bostadslägenheter på högst 3

rum med eller utan kök, jungfrukammare inräknad. Dock kan kommunalstyrelsen

bestämma, att regleringen må omfatta även lägenheter om flera rum och jämväl

andra rum än sådana, som äro avsedda till bostad, vare sig med eller utan samband

med dylik. Kommunalstyrelsen kan vidare besluta, huruvida och i vilken

utsträckning regleringen må omfatta uthyrning av möblerade lägenheter eller

enstaka rum, vare sig enbart eller i förbindelse med kost, värme, lyse eller upppassning.

Medlemmarna i hyresnämnd skola till antalet vara tre, av vilka minst en

skall vara ägare av hyreshus och en hyresgäst. Där förhållandena sådant påkalla,

kunna flera hyresnämnder inrättas; de kunna samarbeta under ledning av en

gemensam ordförande. Kommunalstyrelsen kan giva närmare föreskrifter för

nämndens arbete och tillerkänna dess medlemmar ersättning av kommunalkassan

för deras arbete.

Sedan kommunalstyrelsen beslutat, att hyresreglering skall komma till stånd,

kan hyran ej rättsgiltigt höjas utan nämndens samtycke. Efter ansökan av hyres
-

l) Lagen återgives in extenso i herr von Kochs motion vid 1917 års riksdag (F. K. nr 47

sid. 13.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

53

giist kan nämnden nedsätta hyran från den tidpunkt, till vilken laglig uppsägning

må äga rum. Kommunalstyrelsen äger bestämma, att nämnden må nedsätta

hyran även om sådan ansökan ej inkommit. Då nämnden går att fatta beslut

om sänkning eller höjning av hyran, skall den utgå från, vad den anser vara

skälig hyra under normala förhållanden med tillägg för räntefotens och driftutgifternas

stegring. Beträffande byggnader, vilkas uppförande påböyjats efter

den 1 augusti 1914, bör hänsyn tagas även till byggnadskostnaderna. Som förhöjning

av hyra räknas också, att det pålägges hyresgästerna nya förpliktelser

av ekonomisk art.

Om hyresnämnden nekar sitt samtycke till liyresförhöjning, kan hyresgästen

ej utan nämndens tillstånd lagligen uppsägas till avflyttning från den tidpunkt,

då förhöjning av liyran begärdes, och intill 12 månader därefter. Nedsätter

nämnden hyra, är uppsägning utan nämndens tillstånd likaledes ogiltig,

såvida den avser avflyttning under de 12 närmaste månaderna efter ansökans

inlämnande eller — för den händelse ansökan ej föreligger — efter det nämnden

tagit saken under omprövning.

Begäres en hyresgäst vräkt och förutsättningarna för vräkning äro för handen,

skall exekutionsmyndigheten uppmana hyresgästen att avflytta inom en vecka

med tillkännagivande, att han i annat fall kommer att bliva vräkt.

Hyresvärd, som begär eller mottager högre hyra, än lagen medgiver, straffas

med böter eller fängelse i högst tre månader. Den för mycket betalda hyran skall

återbetalas.

Har kommunalstyrelse beslutat, att hyresreglering skall verkställas, bliva

sådana hyresförhöjningar beträffande i lagen avsedda bostäder, som företagits

efter den 17 december 1915, ogiltiga, därest hyresnämnden ej giver sitt tillstånd

till förhöjningen. Har för hög hyra erlagts, återbetalas det överskjutande beloppet.

Hyresnämnder jämlikt lagen den 10 maj 1916 hava inrättats i 29 av landets

62 städer och köpingar samt i 24 av de 628 landskommunerna.

Det visade sig emellertid, att icke heller den sålunda skärpta hyreslagen

var nog effektiv att motstå bostadsn ödens tryck. Sålunda erhöll regeringen snart

kännedom om, att särskilt i Kristiania, Bergen och Trondlijem talrika hyresgäster

utsatts för uppsägelser, vilka icke drabbades av hyreslagen, enär de ej

stodo i direkt förbindelse med förhöjning eller nedsättning av hyran. Anledningarna

till detta tillvägagångssätt, som under rådande bostadsbrist utsatt många

familjer för husvillhet, voro dels husvärdens önskan att hava en eller flera lägenheter

lediga, när huset skulle utbjudas till salu, dels benägenhet att frigöra sig

från mindre önskvärda hyresgäster, t. ex. familjer med många barn, dels fastigheters

omvandling till fabrikslokaler, lager, kontor o. d. I vissa fall innebar

uppsägningen rent ut en liämdeakt mot hyresgäst, som klagat hos hyresnämnden,

eller ett försök att kringgå hyreslagen, i det värden litade på, att den nya hyres

gästen skulle finna sig i en hyresökning utan att hänvända sig till nämnden.

Begeringen fann sig fördenskull nödsakad att den 26 augusti 1916 utfärda en

provisorisk förordning, att i kommun, där hyresreglering införts, hyresgäst icke

rättsgiltigt kunde uppsägas utan hyresnämndens samtycke, varvid nämnden särskilt

borde taga hänsyn till, om hyresgästen på skäliga villkor kunde skaffa sig

annan lämplig bostad. Sådant samtycke skulle dock icke erfordras, då hyresgäst

försummat att erlägga avtalad hyra eller eljest gjort sig skyldig till »mistig for
-

Förbud mot

uppsägning

av hyresgäster

26 aug. 1916.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Förbud mot

omvandling av

bostadslägenheter

till

affärslokaler

10 november

1916.

Undantag från

förordningarna

22 december

1916.

Expropriation

av föreningsoch

församlingslokaler

i

Bergen m. fl.

städer.

bold».1) — Det ligger i sakens natur, att ifrågavarande bestämmelse måste medföra

en väsentlig utökning av hyresnämndernas arbetsbörda.

Det visade sig emellertid, att ej ens denna författning mäktade förebygga

att under krigskonjunkturens och de stegrade nybyggt)adskostiiadenias inverkan

till kontors- och affärslokaler omvandlades bostadslägenheter, som blivit lediga på

grund av dödsfall, avflyttning från orten eller godvillig överenskommelse. Med

hänsyn till den härigenom förorsakade minskningen av det redan förut otillräckliga

bostadsförrådet och efter hemställan av arbetsutskottet inom den 21 juni

1916 tillsatta Komitén til Behandling av Boligsaken (ordf. höiesteretsadvokat

J. Broek Utne) utfärdade regeringen den 10 november 1916 en ny provisorisk förordning2),

varigenom föreskrevs, att i kommun, där hyresreglering införts, lägenhet,

som hittills använts som bostad, icke finge tagas i användning till affärslokaler,

såsom kontor, butik, lager, fabriks- eller verkstadslokal o. d., med mindre

hyresnämnden därtill gåve sitt godkännande; och skulle nämnden vid frågans

avgörande taga särskild hänsyn till, om angivna användning skulle medföra försämring

av kommunens bostadsförhållanden.

Det visade sig dock snart, att den företrädesrätt bostadslägenheterna sålunda

givits på affärslägenheternas bekostnad, medförde väsentliga svårigheter ej allenast

för enskilda affärsmän utan även för stat och kommun, vilka, särskilt med

hänsyn till dem under rådande utomordentliga förhållanden påvilande uppgifter

med varuförmedling o. d., hade ett betydande lokalbehov. På grund härav utfärdades

den 22 december 1916 en provisorisk förordning, varigenom föreskrevs,

dels att förordningarna den 26 augusti och 10 november om hyresnämnds godkännande

i angivna fall icke hade avseende på statens eller kommunernas egendom,

dels att vägrat godkännande från hyresnämnds sida kunde överklagas hos

socialdepartementet, när lokalen ifråga vore avsedd att användas för något allmänt

ändamål. Härigenom hade sålunda i ett fall skapats en appellinstans för hyresnämnderna.

Parallell med denna utvecklingslinje, som efter hand givit hyresgästerna en

viss besittningsrätt av innehavda lägenheter, har gått en annan, varigenom det

allmänna tillerkänts förfoganderätt över vissa slag av lägenheter. Närmaste utgångspunkten

härför har givits genom de svåra bostadsförhållanden, som efter den

stora eldsvådan i januari 1916 rådde i Bergen. Efter hemställan av stadens

styrelse utfärdades den 15 april 1916 lag om expropriation av nyttjanderätt till

förenings- och församlingslokaler i Bergen. Häruti stadgas, att Bergens stad,

efter beslutav magistrat och formandskap, kan mot ersättning expropriera nyttjanderätten

till förenings- och församlingslokaler inom staden för att använda dem

till härberge för husvilla, meddelas närmare regler för ersättningens bestämmande

samt föreskrives, att stadens nyttjanderätt till de exproprierade lokalerna skall

upphöra å tid, som av konungen bestämmes. — Det dröjde dock icke mera än

omkring ett halvt år, förrän det visade sig nödvändigt att genom provisoriska förordningar

bringa lagens bestämmelser i tillämpning också på andra städer, nämligen

Trondhjem (20 oktober), Haugesund (27 oktober), Kristiania och Kristiansund

(2 november), Aalesund (17 november) och Sarpsborg (1 december).

J) Avtryckt i herr von Kochs motion, sid. 18.

2) Ävenledes avtryckt i herr von Kochs motion, sid. 19.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Tillgången till förenings- och församlingslokaler att användas till bostadsnödens

avhjälpande visade sig emellertid otillräcklig, varför bestämmelsen måste

utvidgas till att även omfatta lediga bostadslägenheter. Detta skedde för Bergens

vidkommande genom provisorisk förordning den 23 september 1916, vari stadgades,

att Bergens stad kunde, efter beslut av magistrat och formandskap, mot ersättning

expropriera lediga bostadslägenheter i staden för att använda dem till

bostäder för husvilla. Såsom ledig skulle anses lägenhet, när den antingen icke

var i användning eller visserligen användes, men användningen på grund av

uppsägning eller annan omständighet skulle upphöra inom loppet av 14 dagar.

Expropriation kunde dock icke ske, om husägare inom en i beslutet fastställd

frist styrkte, att han uthyrt lägenheten eller själv skulle begagna den, och att

lägenheten skulle tagas i bruk inom 14 dagar efter fristens utgång. Vidare förese

’evs, att stadsstyrelsen kunde besluta, att envar, som inom staden eller vissa

delar därav ägde hus med bostadslägenheter, som han icke själv begagnade,

skulle inom viss tid giva magistraten skriftlig uppgift om lägenheternas antal

och storlek samt om hyresförhållandena. I varje fall vore husägarna förpliktade

att efter särskild begäran av magistraten meddela sådana upplysningar inom

en frist av tre dagar.

Ifrågavarande bestämmelser hava sedermera genom särskilda förordningar

bragts i tillämpning också i Haugesund, Stavanger och Aalesund (13 oktober),

Trondhjem (20 oktober), Kristiansund och Kristiania (2 november) samt Sarpsborg

(1 december).

I proposition till stortinget har regeringen den 16 februari 1917 föreslagit,

att i stället för dessa specialförfattningar en lag måtte utfärdas, enligt vilken

konungen på ansökan av kommunalstyrelse i städer och vissa andra stadslikt

bebyggda kommuner må för härbergerande av husvilla medgiva expropriation av

nyttjanderätt av förenings- och församlingslokaler samt obebodda bostadslägenheter

inom kommunen.

För närvarande är man inom norska socialdepartementet sysselsatt med

att, efter förslag av den ovannämnda bostadskommittén, utarbeta proposition till

en särskild, icke provisorisk utan permanent bostadslag avsedd att föreläggas nu

sittande storting. Denna lag torde ej blott innebära en kodifikation av förenämnda

hyresförordningar, som utfärdats under senare delen av år 1916, utan

torde dessa mera negativa åtgärder komma att fullständigas medelst positiva

förslag till bostadsnödens avhjälpande genom byggnadsverksamhetens reglering

samt bostadsproduktionens befordrande av staten, kommunerna och industrien i

inbördes samverkan.

Av denna redogörelse för förutsättningarna för och utvecklingen av den

norska kristidslagstiftningen i bostadsfrågan framgår sålunda, hur man från ett

enkelt förbud mot hyresförhöjning utan en särskild kommunal nämnds samtycke

under förhållandenas tvång drivits hän till så starka ingrepp i den privata äganderätten

och kontraktsfriheten som uppsägningsförbud för hyresgästerna och därmed

viss besittningsrätt till lägenheterna för dem samt expropriation av nyttjanderätten

till vissa slag av lägenheter och därmed dessas undandragande från ägarens fria

disposition. Dessa omständigheter belysa väl de svårigheter som medfölja, låt

vara aldrig så väl motiverade, våldsamma ingrepp i bostadsförhållandenas, av det

ekonomiska och sociala livets egen gång betingade utveckling.

Expropriation

av lediga bontadslägen*

heter i Bergen

in. fl. städer.

Förslag till

bostadslag

under utarbetande.

Den norska

bostadslagstiftningens

verkningar.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Sekreterare

Arnesens

uttalande.

Byråchefen

Thorsens

yttrande och

statistikens

vittnesbörd.

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Angivna svårigheter komma visserligen föga till uttryck i det i herr von

Kochs förberörda motion återgivna yttrande på bostadskongressen i september

1916, varu ti hyresgästernas representant i Kristiania hyresnämnd, sekreterare

Arnes en framlagt sina erfarenheter om den norska hyreslagstiftningen. Han

uttalar här, att hyresregleringslagen »är den mest populära lag, som tillämpas i

Kristiania stad, ty den är omtyckt av alla stånd, både hög och låg, med undantag

naturligtvis för dem, som äro spekulanter i hus. Eljest är den som sagt

mycket populär, och det visar sig, att lagen på intet sätt blir missbrukad.* Herr

Arnesen medger dock, att den offentliga hyresprissättningen medför vansklighet

och inom nämnden mången gång måste lösas på omröstningens väg.

Då herr Arnesens uttalande, som enligt egen utsago hållits utan förberedelse,

rör sig väl mycket på ytan och dessutom tillhör tiden före de senaste

skärpningarna av den norska hyreslagstiftningen, har på ministeriel! väg erhållits

vissa uttalanden i frågan av den tjänsteman, som inom socialdepartementet närmast

handlagt ifrågavarande ärenden, nämligen byråchefen Thor sen.

Han har därvid framhållit, att då hyresregleringslagen blott varit i kraft

föga över ett halvt år, erfarenheten om dess verkningar ännu ej kunde vara synnerligen

stor. Dock vore den allmänna erfarenhet man haft av ifrågavarande

lagstiftning ganska god och hade man allmänt funnit den överhuvudtaget nyttig.

De förtolkningsfrågor, som departementet haft sig underställda, hade också varit

ovanligt fåtaliga.

På frågan huruvida fastställandet av hyresprisen enligt lagens bestämmelser

visat sig effektivt eller om bestämmelserna kringgåtts och hyresprisstegringen

fortsatt, ville ej herr Thorsen förneka, att bestämmelserna i någon, ehuru ej

särskilt stor utsträckning kringgåtts genom utbetalande av anskaffningsprovision

o. d., men vore det socialdepartementets avsikt att i den under förberedelse

varande, mera definitiva bostadslagstiftningen söka råda bot på dylika missförhållanden.

I huvudsak hade dock hyresprisstegringen hejdats, och detta bestyrkes

jämväl av tillgänglig statistik. Enligt beräkningar av Kristiania Kommunal Statistiske

Kontor og Eolkeregister utgjorde medelhyran för en arbetarfamilj 293

kronor år 1913, 313 kronor år 1914, 323 kronor år 1915 och 333 kronor år 1916.

Sättes hyran år 1913 — 100, uttryckes de följande årens hyresökningar genom

talen 107, 110 och 114.1) Under samma tidsperiod utgöra de beräknade indextalen

för samtliga levnadskostnader respektive 100, 104, 119 och 150, sålunda

en väsentligt starkare progression. Härav har blivit en följd, att hyrans relativa

andel av utgiftsbudgeten nedgått, nämligen från resp. 18.9 och 19.5 procent åren

1913 och 1914 till respektive 17.5 och 14.3 procent åren 1915 och 1916. Aven

om en dylik utveckling kan skänka en lättnad i ögonblickets dyrtidsbekymmer,

ger dock ett studium av dessa siffror vid handen, att den alltjämt vidgade klyftan

mellan hyresprisnivån och den allmänna prisnivån måste medföra särskilda svårigheter

vid den utjämning mellan båda, som torde vara en nödvändig förutsättning

för bostadsnödens avhjälpande genom stegrad bostadsproduktion.

Att stagnation för närvarande föreligger på byggnadsverksamhetens

område förnekade icke heller herr Thorsen, men, i olikhet med fastighetsägarna

0 Statistisk Maanedsskrift 1916 nr 12.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254..

57

ansåg lian, att hyresprisens fastställande härvid icke spelat någon roll, utan att

anledningen vore att söka i de oerhört stegrade byggnadskostnaderna.

Dessa beräknas i Kristiania från år 1913 till oktober 1916 hava ökats med

-cirka 72 procent. Angående byggnadsverksamhetens omfattning föreligga jämväl

vissa upplysningar i Kristiania kommunala statistik. Nettotillskottet av lägenheter

om 1 t. o. m. 3 rum och kök utgjorde 265 år 1915 och 221 år 1916, vilka tal innebära

en väsentlig nedgång från åren 1913 och 1914 (respektive 459 och 354) och ett

betydande underskott gent emot det normala årsbehovet, (cirka 390, se ovan).

Anmärkningsvärt är, att smålägenhetsproduktionen synes på väg att till övervägande

del övergå från enskilda byggherrar till kommunala och halvkommunala företag.

Av de 312 bostadslägenheter t. o. m. 3 rum och kök, som i Kristiania voro

under uppförande den 31 december 1916, byggdes endast 89 av privata företagare

medan 223 uppfördes under kommunal garanti.1)

En ytterligare markering av denna utvecklingslinje torde man kunna förvänta

under den närmaste tiden, då bostadskommittén torde komma att framlägga

sitt förberörda förslag till åtgärder från det allmännas sida i syfte att

genom ökning av bostadsproduktionen söka utjämna missförhållandet mellan tillgång

och efterfrågan på bostadsmarknaden. Däremot lär, enligt byråchefen

Thorsens uppgift, i den planerade bostadslagstiftningen icke komma att göras något

försök att fixera inteckningsräntornas nivå, låt vara att en dylik kompensation åt

husägarna kunde anses önskvärd med hänsyn till den gent emot dem oförnekligen

i viss mån hårda hyresregleringslagstiftningen. *)

*) Statistisk Maanedsskrift 1916 nr 12.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 215 käft. (Nr 254.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Bostadsmarknadens

läge vid

kristidens

inbrott.

Bilaga 3

(till Socialstyrelsens och bostadskommissionens skrivelse).

P. M.

rörande kristidens bostadslagstiftning i Danmark.

De undersökningar av bostadsförhållanden i Danmark före kristiden, som

verkställts för Köpenhamns, Frederiksbergs och Gentofte kommuner av Köpenhamns

statistiska kontor och för landets övriga städer av Det Btatistiske Departement,

giva i stort sett en gynnsam bild, såväl beträffande bostädernas rymlighet

och beskaffenhet som framför allt i fråga om hyrorna, som särskilt i de större

städerna ställde sig väsentligt billigare än på motsvarande orter i vårt land.

Kristidens Den med augusti 1914 inbrytande kristiden sträckte dock efter hand sina

återverkan på verkningar jämväl till bostadsförhållandena. Landets befolkning ökades förhållandebostad

sfer- vjs starkt, och folktillväxten samlade sig företrädesvis i städerna, samtidigt som

hållandena. i)()sta(tstil]gången där blev allt mindre.

Den transoceanska utvandringen, som under åren 1909—1913 i medeltal utgjorde

över 8,000 personer per år, sjönk år 1914 till 6,200 och år 1915 till 3,300

personer, varigenom husrum behövde anskaffas åt ett ökat antal människor, övervägande

i den ålder, då man plägar sätta bo. Åtskilliga danskar torde dessutom

hava återvänt från utlandet. Däremot synes, tvärt emot vad som antagits, tillflyttningen

av utlänningar endast hava föga ökats under kriget. I Köpenhamn

beräknades antalet utlänningar över 14 år (frånräkna! svenskar och norrmän samt

hotellgäster) 1 januari 1914 till 10,439, 1 januari 1916 till 9,688 och 31 december

s. å. till 10,633. Dock torde bland den nuvarande främlingsstocken finnas relativt

många välbärgade med stort krav på bostadsutrymme. Inkallelserna till neutralitetsvakten

medförde någon tillflyttning till vissa provinsstäder, men icke till

Köpenhamn, vars befolkning däremot av andra skäl under tiden november 1915

till november 1916 ökades med cirka 13,000 personer mot i normala fall cirka

8,000 per år.

Samtidigt med att bostadsbehovet sålunda ökades, minskades bostadsproduktionen

allt mera. Byggnadsfackets företagare och arbetare drogos i stigande utsträckning

till byggnadsverksamhet för industriella eller lyxändamål. Medan av

Köpenhamns timmermansfackförenings medlemmar år 1913 1,020 sysselsattes med

uppförande av vanliga boningshus, utgjorde i december 1916 antalet blott 350,

under det återstoden hade arbete å villa- eller fabriksbyggnader o. d. Endast

företag av sistnämnda slag kunde nämligen bära de våldsamt stegrade byggnadskostnaderna,

vilka för moderna hus i Köpenhamn beräknas hava ökats med 62

procent från september 1913 till oktober 1916. I staden färdigbyggdes också

under halvåret april—oktober 1916 endast 684 lägenheter, medan 103 avgingo

genom rivning eller ombyggnad, varför nettotillskottet endast utgjorde 581. Då

den normala årsproduktionen utgör cirka 2,700 lägenheter, innebar detta en nedgång

i bostadsbyggnadsverksamheten med över hälften.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Följden av den allt starkare disproportionen mellan tillgång och efterfrågan

på bostadsmarknaden måste bliva bostadsbrist och stigande hyror. Vid den med

folkräkningen den 1 februari 191G förenade bostadsräkningen konstaterades, att

i de danska provinsstäderna hyran under senaste femårsperiod ökats med i genomsnitt

cirka 8 procent, och att för de vanligast förekommande lägenhetstyperna 2

och 3 rum liyresstegringeu kunde sättas till 10 procent, varav huvudparten

kom på de sistförflutna åren. Likväl fann särskilt Köpenhamns befolkning sig

snart stå inför ytterligare hyresförliöjningar. Den 22 mars 1916 infördes i tidningarna

från en av stadens fastighetsägareföreningar, Köbenhavns Grundejerforening,

ett tillkännagivande, att den nära tvååriga krigssituationen medfört eu

stegring av fastigheternas driftkostnader med cirka 50 procent och därigenom fullständigt

omöjliggjort fastigheternas förräntning medelst de för normala förhållanden

gällande hyrorna, varför föreningen ansåge sig böra göra allmänheten uppmärksam

på, att en prisförhöjning jämväl för bostadshyrans vidkommande vore

absolut nödvändig och kunde förväntas vid löpande hyrestermins utgång. Ehuru

elva andra fastighetsägarföreningar, sammanslutna till »Faellesreprsesentationen for

Grundejerforeninger i Köbenhavn og Omegn», kort efteråt avläto offentlig protest

mot Köbenhavns Grunde jerf orenings uttalande och framhöllo betydelsen av ett

lugnt och besinnigsfullt uppträdande från fastighetsägarnas sida i syfte att bevara

det goda förhållandet till lagstiftningsmakten och hyresgästerna, uppstod en stark

känsla av otrygghet bland Köpenhamns av dyrtiden hårt tryckta mindre bemedlade

befolkning. Massmöten avhöllos i hyresfrågan och genom skrivelse den 27

mars 1916 påkallade »Frisreguleringskornmissionen for Köbenhavns Kommune»

inrikesministeriets uppmärksamhet på saken under anhållan, att åtgärder måtte

träffas till förebyggande av den planlagda allmänna hyresfolköjningen samt att

dessa åtgärder måtte givas retroaktiv verkan från tiden för fastighetsägareföreningens

berörda tillkännagivande.

Regeringen upptog omedelbart frågan och utarbetade till riksdagen ett lagförslag

om fastställande av bostadshyra. I motiveringen framhölls, att allt sedan

nuvarande utomordentliga förhållanden först inträdde, hade staten och kommunerna

strävat efter att dels genom prisregleringar, dels genom direkta understöd

lätta det ekonomiska tryck, som kristiden lagt på stora delar av befolkningen,

men att dessa strävanden från det allmännas sida skulle motverkas och till väsentlig

del göras illusoriska, om en allmän livré sförhöjning, ägde rum. Vidare

påpekades, att den lagstiftande makten, efter anhållan av vissa fastighetsägareföreningar,

genom lagen om moratorium för inteckningsskulder (om Betalningshenstand

med Pantegseld) den 23 april 1915, vars giltighetstid förlängts till den

31 december 1916, tillförsäkrat fastighetsägarna ostörda kreditförhållanden

genom att skydda dem mot uppsägning av inteckningar och förhöjning av räntan

på i fastigheterna placerat upplånat kapital. Under sådana förhållanden måste

det anses rätt och billigt, att det också från det allmännas sida vidtoges åtgärder

för att skydda hyresgäster i mindre lägenheter mot en av förhållandena opåkallad

hyresförhöjning. Med hänsyn härtill föreslogs i propositionen, att förhöjning av

liyran för smålägenheter hädanefter blott skulle kunna äga rum efter samtycke

av ett för ändamålet tillsatt »Huslejeudvalg». Hyresnämndens sammansättning

och befogenhet angavs i lagförslaget i nära anslutning till motsvarande norska

författningar, vilka jämväl återgåvos såsom bilagor.

Verkställda

och bebådade

hyresstegringar.

Förslag

till hyresregleringslag

11 april 1916.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

KungI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 254.

Hyreslagen

9 juni 1916.

Vid behandlingen inom riksdagen modifierades emellertid regeringsförslagefc

i flera väsentliga punkter, bland annat genom stadgandet, att hyresförliöjning

skulle vara giltig, om hyresgästen vore ense med sin värd därom, att hyran

skulle höjas från en viss dag med visst belopp. Genom denna och andra

ändringar erhöll den danska hyreslagstiftningen en delvis annan och mera moderat

karaktär än den norska.

Den 9 juni 1916 utfärdades i Danmark lag angående fastställande av bostadshyra

med i huvudsak följande innehåll.1)

Där förhållandena enligt kommunalstyrelsens mening sådant påkräva, må

kommunalstyrelsen tillsätta en eller flera hyresnämnder för att tillse, att hyran

för de inom kommunen befintliga bostadslägenheter och sådana butiker, verkstäder,

kontors- och lagerlokaler, vilka äro förenade med bostad, icke må höjasutöver

vad som kan anses som skälig hyra under normala förhållanden med

tillägg för stegring av rånte- och driftutgifter och för omkostnader för lägenhetens

förbättring. De i lagen meddelade bestämmelserna hava giltighet även beträffande

förhöjning av tilläggsavgifter till hyran, såsom gottgörelse för trappbelysning,

centraluppvärmning m. m. samt i fråga om införande av sådan tilläggsavgift ävensom

överflyttande till hyresgästen av skyldighet att underhålla lägenheten.

Nämnd skall bestå av ordförande och 4 andra medlemmar, av vilka 2 skola

vara husägare och 2 hyresgäster. De väljas av kommunalstyrelsen enligt proportionell

valmetod och äro oavlönade. — Göra förhållandena i en kommun det önskvärt,

att där väljas flera nämnder, bör samarbete äga rum mellan dessa nämnder

angående principerna för deras verksamhet.

Lagen tillämpas icke å avtal rörande hyra mellan hyresvärd och hyresgäst,,

som träffats före den 11 april 1916 — den dag förslag till lagen framlades i riksdagen

— och gäller ej heller lägenheter, som icke bebotts före nämnda dag.

Hyresvärd, som uthyr lägenhet, vilken den 11 april 1916 betingade en årlig

hyra av högst 400 kronor i Köpenhamn, Frederiksbergs och Gentofte kommuner,

300 kronor i städer med mer än 20,000 invånare samt 200 kronor i andra städer

och på landsbygden, och som önskar höja hyran, skall insända meddelande härom

till nämnden. Denna avfordrar därpå hyresgästen yttrande över förhöjningen

eller kallar honom till sig för överläggning. Om hyresgästen antingen förklarar,

att han intet har att invända mot förhöjningen, eller underlåter att avgiva yttrande

eller ock ej infinner sig till sammanträde, vartill han kallats, giver nämnden utan

vidare sitt samtycke till förhöjningen, såvida den ej med hänsyn till i saken förekommande

omständigheter skulle finna, att hyresgästen handlat under otillbörlig

påtryckning från hyresvärdens sida och att dennes krav därjämte ej motsvaras

av bostadens värde. I sådant fall avgör nämnden, på samma sätt som när hyresgästen

protesterat mot förhöjningen, efter att hava givit båda parterna tillfälle

att yttra sig, om förhöjningen må äga rum och i så fall i vilken utsträckning.

Avser hyresförhöjningen lägenheter, för vilka den 11 april högre hyra än

ovannämnda belopp erlades, skall hyresgästen, om han ej samtycker till förhöjningen,

framlägga saken för nämnden, som då behandlar och avgör ärendet på

samma sätt som förut är sagt.

Avslutas efter 10 april 1916 nytt hyreskontrakt om en lägenhet, som blivit

uppsagd, skall frågan, om det kan fordras högre hyra av den nya hyresgästen än

av den föregående, alltid underställas nämnden.

'') Lagen återgives in extenso i herr von Kochs motion, sid. 15.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 254. 61

Vid de avgöranden nämnden träffar, skall den utgå från vad som efter dess

uppfattning skulle motsvara skälig hyra under normala förhållanden med tillägg

för den stegring i räntor och driftkostnader, som påvisas eller av nämnden anses

hava ägt rum. För byggnader, vilkas uppförande påbörjats efter 1 augusti 1614,

skall hänsyn iiven tagas till byggnadskostnaderna. Om efter hyresgästs önskan

reparationer företagas eller om hyran av särskilda skäl är lägre än för motsvarande

lägenheter i samma egendom, skall som regel meddelas tillstånd till motsvarande

hyresförliöjning, liksom tilläggsavgifter må ökas i förhållande till prisstegringen.

— Niimndens beslut kunna ej överklagas vare sig hos domstolar eller

högre myndigheter, med mindre nämnden överskridit sin kompetens eller eljes

överträtt kylslagen.

Sedan eu hyresgäst förelagt hyresnämnd fråga om hyresförhöjning och

nämnden vägrat samtycke till förhöjningen, må hyresgästen, om han betalar hyran,

ej utan nämndens tillstånd uppsägas till avflyttning förrän tidigast första laga

fardag, som infaller minst 6 månader efter det frågan drogs inför nämnden. Då

nämnden träffat avgörande i fråga om fastställande av hyra, kan spörsmålet ej

ånyo föreläggas nämnden, förrän 6 månader förflutit, sedan avgörandet skedde,

och även i detta fall blott för den händelse nya omständigheter för frågans bedömande

under tiden tillkommit.

Den hyresvärd, som överträder lagens bestämmelser, straffas med böter från

och med 10 till och med 1,000 kronor.

Lagen upphör att gälla samtidigt med den förenämnda lagen om moratorium

för inteckningsskulder, d. s. v. med utgången av år 1916.

Den nya hyresregleringslagen omfattades av de danska kommunerna med

livligt intresse. Under sommaren och hösten 1916 inrättades sålunda hyresnämnder

i 45 av landets 75 städer, däribland de mest betydande, såsom Roskilde

Helsingör, Odense, Aalborg, Yiborg, Aarhus, Horsens, Randers, Fredericia och

Esbjerg. Däremot hade av landets cirka 1,200 landskommuner endast 26, delvis

stadslikt bebyggda socknar begagnat sig av rätten att tillsätta hyresnämnd. Även

omfattningen av hyresnämndernas arbete var delvis mycket betydande. Intill

den allmänna flyttningsdagen 15 okt. 1916 hade sålunda de 9 nämnderna i Köpenhamn

behandlat 10,570 ärenden. Yad övriga städer angår, föreligga upplysningar

om antalet mål från Aalborg (722), Horsens (150), Helsingör (36), Yiborg (ll) samt

dessutom från vissa smärre orter.

Det framgick dock snart, att hyresregleringslagen i föreliggande skick var

behäftad med åtskilliga bristfälligheter, vilka satte hela anordningens nytta och

effektivitet i fråga. Den 30 oktober 1916 ingåvo ordförandena för Köpenhamns

hyresnämnder till inrikesministeriet en framställning, varuti de framhöllo, att

det skydd mot uppsägning hyreslagen gav hyresgästerna var alldeles otillräckligt.

A ena sidan kunde hyresvärden, om hyresgästen vägrade samtycka till begärd

hyresförhöjning, uppsäga honom, in»an saken bragtes inför hyresnämnden, å den

andra gällde lagens skydd mot godtycklig uppsägning av klagande eller protesterande

hyresgäst endast till den första flyttningsdag, som inföll minst 6 månader

efter sakens framförande för nämnden. Såsom bostadsförhållandena utvecklat sig

i Köpenhamn, motsågo emellertid flertalet hyresgäster med stor fruktan en uppsägning

till 1 april 1917. Följden blev uteblivna protester från hyresgästernas

sida, varför hyresnämnderna i ett stort antal fall måste inskränka sig att mekaniskt

meddela samtycke till begärda hyresförhöjningar, hur oberättigade de mången

Hyreslagen

skyddade ej

mot uppsägning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Förbud mot

uppsägning

utan hyresnämnds

samtycke

22 december

1916.

Revision av

hyreslagen.

62 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

gång kunde vara. För att göra lagen effektiv fanns enligt hyresnämndernas mening

intet annat val än att ändra den därhän, att varje efter en viss tidpunkt

meddelad uppsägning måste föreläggas vederbörande hyresnämnd till godkännande.

Liknande synpunkter framfördes även från hyresnämnderna i Frederiksberg, som

bekant i socialekonomiskt om än ej i administrativt hänseende en del av »det

större Köpenhamn». Däremot avlät Köbenhavns Grundejerf orening en protest

såväl mot hyreslagen, såsom enligt dess förmenande ägnad icke att lindra utan

att förvärra bostadsnöden genom att avskräcka från nybyggnadsverksamhet, som

framför allt mot, »att man ämnade skrida till något så orättfärdigt, som att i ett

kontraktsförhållande beröva den ena parten, ägaren, uppsägningsrätten, medan

man lät den andra, hyresgästen, behålla den». Föreningen fäste i samband härmed

uppmärksamheten på, att överklagade hyresökningar mången gång icke härrörde

från husägarna utan från av bostadsbristen framkallade hyresjobbare, som

plägade förhyra genom dödsfall o. d. lediga våningar i syfte att göra sig oskälig

vinst genom uthyrning i andra hand till överpris.

Regeringen upptog omedelbart frågan och föreläde den 9 november riksdagen

ett förslag till tillägg till hyreslagen, delvis i anslutning till den norska

förordningen den 25 augusti samma år om skydd mot uppsägning. Lagförslaget

genomgick i riksdagen vissa förändringar, och den .22 december 1916 utfärdades

lag om tillägg till och förändringar i lagen den 9 juni 1916 om fastställande av

bostadshyra x). Häri stadgas, att i Köpenhamn, Frederiksbergs och Gentofte kommuner

äro efter den 9 november 1916 uppsägningar från hyresvärdens sida av

utav hyreslagen omfattade lägenheter icke giltiga utan vederbörande hyresnämnds

samtycke, för så vitt uppsägningen icke föranletts av bristande hyresbetalning

eller annan »misligholdelse» från hyresgästens sida. Vid avgörandet av, om

uppsägning skall tillåtas, skall nämnden taga särskild hänsyn till, om det föreligger

sådan orsak till uppsägning, som kan anses överensstämma med billighet.

Husägarna förpliktas dessutom att till vederbörande hyresnämnder meddela upplysningar

om samtliga de uppsägningar, som skett efter den 1 september 1916.

Ehuru lagen närmast avsåg »det större Köpenhamn», kunde den genom

kungl. förordning utvidgas även till andra kommuner, för så vitt vederbörande

kommuners myndigheter därom gjorde framställning. Så skedde i fråga om 35

kommuner.

Redan innan nämnda tilläggslag utfärdades, både regeringen igångsatt en

allmän revision av hyreslagen. För att erhålla material härför, utsändes från

inrikesministeriet den 17 oktober 1916 cirkulär till kommunalstyrelserna, varuti,

förutom uppgifter rörande förefintligheten av hyresnämnder och eventuella erfarenheter

från dessas sida, begärdes uttalanden dels i fråga om lagen borde

prolongeras eller ej, dels beträffande önskvärdheten av eventuella ändringar i

gällande bestämmelser.

I spörsmålet om behovet av en dylik lagstiftning även för framtiden uttalade

sig flertalet tillskrivna kommuner jakande under hänvisning till, att de förhållanden,

som motiverade lagens utfärdande, fortfarande gjorde sig gällande och

det i än högre grad än då. Några kommuner ansågo dock lagen obehövlig, t. ex.

Randers byråd, vars majoritet motiverade sitt avstyrkande med, att av husägarna

*) Återgives i herr von Kochs motion sid. 19.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kunijl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

fordrade liyresförhöjuingar blott i ett par tillfällen givit hyresnämnden anledning

att inskrida samt att även i dessa fall den begärda hyran blott ansetts kunna

delvis nedsättas. Eljest var det i regel minoriteter inom kommunalrepresentationer

och hyresnämnder, som motsatte sig hyreslagstiftningen, i regel under

hänvisning till dess förmenta hämmande inverkan på produktionen av nya bostäder,

vilka dock vore det bästa medlet att motverka den härskande bostadsnöden

och den därav följande prisdyrheten på lägenheter.

På åtskilliga håll förspordes emellertid åtskillig tvekan rörande gagnet av

det allmännas ingripande på hyresmarknaden. Typiskt i detta avseende är yttrandet

från Erederiksbergs kommunalstyrelse. Här betonas, att förordningar,

vilka, liksom hyreslagen och många andra sedan världskrigets utbrott utfärdade

lagar, i mycket väsentlig grad bryta mot den kontraktsfrihet, på vilken hela vår

förmögenlietsrättsliga ordning vilar, alltid måste väcka stora betänkligheter, och

att det förefaller ännu betänkligare att överlåta faststiillelsen av ett pris, hälen

bostadslägenhet, åt tredje man, än att statsmyndigheterna själva sätta ett

bestämt maximipris för varan. Medan det därför alltid måste biiva ett tvivelaktigt

och vanskligt spörsmål, om den föreliggande utomordentliga situationen

verkligen kräver sådana lagstadganden som de berörda, är det naturligtvis intet

tvivel om, att när man beslutat sig för eu lag, denna bör erhålla sådant innehåll,

att den motsvarar sitt syfte, ty eljest kan man lätt erhålla de extraordinära åtgärdernas

nackdelar utan att uppnå de åsyftade fördelarna.

Med hänsyn härtill föreslår kommunalstyrelsen vissa ändringar i hyreslagen,

och talrika förslag i detta syfte innehållas jämväl i övriga inkomna utlåtanden.

Särskilt betonas nödvändigheten av effektivt skydd mot uppsägning från

hyresvärdens sida och det ej blott för bostadslägenheter utan även för affärslokaler

av allmännyttig karaktär, en bestämmelse, vars behövlighet nog så drastiskt exemplifierats

genom nyligen inträffade uppsägningar av en statsbanornas expeditionslokal

och av Köpenhamns hälsovårdspolis’ ämbetslokaler. Vidare framhålles, att

gränsen mellan större och mindre bostäder borde höjas eller helst helt upphävas,

då bostadsnöden gör sig gällande beträffande alla lägenhetskategorier.

Jämväl betonas nödvändigheten av, att hyresnämndernas regeringsarbete icke

göres beroende av protest mot hyresförhöjningen från hyresgästens sida, utan

att det ålägges dem att i alla fall, då hyresvärden skall söka tillstånd till hyresförhöjning,

träffa självständigt avgörande om dennas rimlighet. Visserligen skulle

genom ett dylikt stadgande hyresnämndernas arbete betydligt ökats, men detta

kunde kompenseras bland annat därigenom, att medlemmarna erhölle ersättning

för uppdraget. Slutligen framhålles starkt nödvändigheten av att genom särskilda

bestämmelser hindra hyreslagens kringgående därigenom, att särskild anskaffningsprovision

(dusör) tageö och att lägenheterna uthyras delvis eller helt möblerade,

ävensom att reparationer och ombyggnader, som kunna tagas som skäl för hyresförhöjning,

böra göras beroende av hyresnämnds samtycke o. s. v.

Regeringen tog hänsyn till samtliga gjorda påpekanden och framlade den

18 december 1916 för riksdagen ett förslag till lag om fastställande av bostadshyra,

vilket en tidning karakteriserade med orden: »varje konstgrepp från hyresvärdarnas

sida har skapat en ny lagparagraf». Propositionen undergick vid behandlingen

i riksdagen åtskilliga förändringar — bland annat ströks bestämmelsen

om ersättning till hyresnämndsmedlemmarna — men i huvudsak låg förslaget

till grund för den lag om fastställande av bostadshyra, som utfärdades den 23

februari 1917. Den lyder som följer:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

§ I
Ny

hyreeiag Hvor Forholdene efter Kommunalbestyrelsens Sken taler derför, kan denne

23 februari nedsaette et eller flere Nsevn til åt hindre ubillige Lejeforhojelser m. m. för de

1917. j Kommunen beliggende Beboelseslejligheter eller Dele deraf og saadanne Butikker,

Vserksteder, Kontor- och Lagerlokaler, der bär tilliggende Beboelse. I de Kommuner,

hvor der allerede i Henhold till Lovene Nr. 187 af 9. Juni 1916 og

Nr. 392 af 22. December 1916 er nedsat Nsevn, vedbliver Medlemmerne af disse

Nsevn åt fungere uden Nyvalg, forsaavidt de opfylder Valgbarhetsbetingelserne

efter nservserende Lov.

De i denne Lov fastsatte Bestemmelser med Hensyn till Husleje skal

ligeledes vsere gseldende for Forhoj else af de til Lej en knyttede Tillsegsaf gifter,

saasom Godtgorelse for Trappebelysning, Trapperengoring, Centralvärme m. v.,

samt med Hensyn til Indforelse af saadan Tillsegsaf gift og til Overforelse til

Lejeren af Pligten til Lejligliedens Vedligeholdelse, Felt eller delvis. Som Leje

betragtes i det hele ethvert Vederlag fra Lejernes Side.

Lovens Bestemmelser gselder ogsaa for Fremleje af de i lste Stykke_ omhandlade

Beboelseslejligheder m. v. eller Dele deraf — dog ikke Fremleje af

enkelte Yserelser —, og de Husejeren ved Loven paalagte Forpligtelser paaviler

da Udlejeren.

Bestemmelserne i nservserende Lov gselder kun for Lejligheder, der har

vseret beboede for den 11. April 1916.

Lovens bestemmelser kommer ikke til Anvendelse för Gsestgiverier og

Hoteller.

I de Kommuner, i hvilke Huslejensevn nedssettes eller er nedsat, gselder

nedenstaaende Bestemmelser.

§2-

Hvert Nsevn skall bestaa af en Formand og 4 andre Medlemmer. Nsevnets

Medlemmer (undtagen Formanden) skal saa vidt muligt bo i Nsevnskredsen.

Kommunalbestyrelsen (i Kobenhavn Borgerreprsesentationen) vselger — blandt

eller udenfor sine egne Medlemmer —— ved Forholdstal efter den D Hondtske

Metode Nsevnets 4 Medlemmer, der skal vsere kendte med Bolig- og Huslejeforhold,

og af hvilke 2 skal vsere Husejere eller Administratörer af Husej endom,

2 Lejere. Der vselges samtidig efter samme Regler 4 Suppleanter, en for hvert

Medlem. Der bor saa vidt muligt gives de i Kommunen vserende Grundejerorganisationer

og Lejerorganisationer Lejlighed til åt gore Indstilling om Valget

af de Medlemmer av Nsevnet, der skal vsere henholdsvis Husejere og Lejere.

Lejere, der tillige ejer Husejendom eller har taget en Ejendom til brugeligt

Pant, samt Administratörer af Ejendomme kan ikke indvselges i Nsevnet som

Beprsesentanter for Lejere.

I Kobenhavns, Frederiksberg og Gentofte Kommuner kan ingen vsere Medlem

av Nsevnet som Husejer uden åt vsere Ejer eller Administratör og Udlejer

av mindst 7 Lejligheder; efter Indstilling af Kommunal bestyrelsen kan Indenrigsministeren

gore denne Bestemmelse anvendelig i andre Kommuner, hvor Nsevn

er nedsat, med de Lempelser, som Forholdene nodvendiggor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 254.

Formanden vselges av den stedlige Underdommer (i Kobenhnvn av Justitiarius

i den kgl. Landsover- samt Hot- og Stadsret), der tillige vjelger en Suppleant for

Formanden.

For åt Naevnet skal vfere beslutningsdygtigt, skal Formanden (eller hans

Suppleant) og mindst 2 andre Medlemmer eller Suppleanter vane till Stede. Stillingen

som Medlem er borgerligt Ombud. Avgorelserne traeffes ved Stemmeflerhed.

Forsaavidt Forkoldene maatte gore det önskelig! åt der i en Kommune

vaelges flere N;evn, hvert for sit Distrikt, bor der Ande Samarbejde Sted niellera

disse.

Ntevnets Avgorelse skal som Regel foreligge inden 4 Uger efter, åt Sägen

er indbragt for Naevnet.

§3.

Enbver efter den 18. December 1916 truffen Overenskomst niellera Husejer

og Lejer om Forbojelse af Husleje og enliver efter samme Dag vedtagen Lejeforhojelse

ved nyt Lejemaals Indgaaelse i Forbold til den for det forudgaaende

Lejemaal gaeldende Leje skal for åt vaere retsgyldig bave Naevnets Godkendelse.

Ejeren skal derför, saafremt Forhojelsen ikke for Lovens Ikrafttraeden

er godkendt af Naevnet eller af Ejeren er indberettet til Naevnet, give Meddelas6

til dette om den onskede Forhojelse med Angivelse af den tidligere Leje,

Lejerens Navn og Bopael og af, om Lejen i övrigt er forhojet efter 1. August

1914. Meddelelsen skal, forsaavidt angaar de niellera den 18. December 1916 og

Lovens Ikrafttrseden trufne Overenskomster eller afsluttede nye Lejemaal, ske

inden 14 Dage efter Lovens Ikrafttraeden og i övrigt inden 14 Dage efter Overenskomstens

eller det nye Lejemaals Afslutning. Naevnet afgor — efter åt have

give begge Parter Lejlighed til åt udtale sig, Avis dette skonnes fornodent eller

nogen af Parterne fremsaetter Onske derom —, om Forhojelse kan Ande Sted,

og i bekraeftende Fald i kvilket Omfång.

§4.

Overenskomster om Lejeforhojelse eller nyt Lejemaal med forhojet Leje i

Forhold til den for det forudgaaende Lejemaal gaeldende Leje, der er afsluttet

i Trden niellera den 10. April 1916 og den 18. December 1916, og som ikke for

naervaerende Lovs Ikrafttraeden er godkendt af Naevnet i Henhold til Lov Nr

187 af 9. Juni 1916 § 4, § 5, lste Stykke, 3die Punktum, eller § 7, kan af Leieren

— forsaavidt Lej ef orhojelsen i ait udgor mindst 15 pCt. af den for Oktober

Flyttedag 1914 gaeldende aarlige Leje — indtil en Maaned efter Lovens Ikrafttraeden

forelaegges Naevnet, der, hvis det efter åt have givet Ejeren Adgang til

åt udtale sig Ander Forhojelsen urimelig, kan nedsaette Lejen fra det Tidspunkt,

til hvilket lovlig Opsigelse kan ske, dog i hvert Fald fra Oktober Flyttedag 1917.

§&•

En efter denne Lovs Ikrafttraeden indgaaet Lejekontrakt om Beboelseslejlighed

er ikke gyldig uden åt vare godkendt af Naevnet: naar to eller flere

Lejligheder udlejes til samlet Benyttelse, naar eu Lejlighed tidligere har udgjort

eller vaeret indrettet som flere Lejligheder og med ringe Bekostning kan fores

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 215 höft. (Nr 254.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

tilbage til denne Tilstand, naar en Lejligked udlejes til en Person, der for samme

Tidsrum kar Raadighed over en anden Lejligked indenfor Kommunen, samt malen

Beboelseslejligked udlejes til Forretningsbrug. Naevnets Afgorelse af, om

Lejemaalet godkendes, skal afgives inden 14 Dage efter Anmeldelsen.

Uden Naevnets Samtykke maa en Ejer eller Lejer ikke sammenlaegge ta

Lejligkeder.

§6.

Lejemaal, der afsluttes efter den 18. December 1916 vedrorende Lejligkeder,

der forud kar vaeret udlejet omoblerede, men nu kelt eller delvis udlejes moblerede,

skal forelaegges Naevnet til Afgorelse af Lej ef orkoj elsen i Overensstemmelse

med Reglerne i § 3.

§

Ved de Afgorelser, som Naevnet trseffer, skal det gaa ud fra, hvad der

efter dets Skon vilde vsere en rimelig Leje under normale Forkold med Tillaeg

for den Stigning i Driftsudgifter, der paavises eller af Nsevnet skonnes åt k a ve

fundet Sted; ved eventuel Beregning af Bente af den i en Ejendom indestaaende

Kapital skal Nsevnet gaa ud fra Ejendommens Vaerdi under normale Forkold.

For Dygn in ger, kvis Opforelse er paabegyndt efter 1. August 1914, skal der tages

Hensyn til Byggeomkostningerne.

Forsaavidt der efter Lejerens 0nske foretages Forbedringer ved en Lejligked,

eller forsaavidt Lejen af sserlige Grunde er lavere end af tilsvarende Lejligkeder

i samme Ejendom, skal der som Regel meddeles Tilladelse til forkoldsmaessig

Forkojelse af Lejen, ligesom der med Hensyn til Tillaegsafgifterne, jfr.

§ 1, eller den til saadanne Afgifter svarende Del af Lejen kan tillädes en påseende

Forkojelse i Forkold til Prisstigningen.

Naar Ejeren i Henkold til en uopsigelig Lejekontrakt er pligtig åt opvarme

Lejligkeden ved Centralvärme eller åt forsyne samme med varmt Vand, kan

Nsevnet uanset Kontraktens Uopsigeligked efter Ejerens Begsering foretage Lejepaalseg,

svarende til den stedfundne Fordyrelse af de nsevnte Ydelser.

Gaar Naevnets Afgorelse ud paa, åt den onskede Lejeforkojelse ikke godkendes,

skal det af Lejeren mulig allerede for meget betalte Belob godtgores

kam ved Fradrag i det först forfaldende Huslejebelob; hvis Lejeren er opsagt

til Frafiytning, skal det for meget betalte Belob tilbagebetales kam kontant inden

14 Dage efter, åt Naevnets Afgorelse er truffet.

§8.

En Husejer, der mod en Lejers 0nske agter åt foretage Forbedringer ved

eller Omdannelse af en Lejligked saaledes åt den rimelige Leje som Folge deraf

vil blive vsesentligt kojere end den gseldende, tilpligtes åt indkemte Naevnets

Samtykke til saadan Forbedring eller Omdannelse. Ved Afgorelsen af, om Samtykke

skal meddeles, bor Nsevnet tage Hensyn til, om der fra andre Lejere i

vedkommende Ejendom er fremsat Onske om lignende Forbedringer eller Omdannelser.

Saafremt over Halvdelen af en Ejendoms Lejere af Lejligkeder onsker

en Forbedring eller Omdannelse, kan saadan ikke nsegtes af Nsevnet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 254.

67

§9-

I Kobenhavns, Frederiksberg og Gentofte Kommuner er ingen den 9. November

1916 eller senere af Ejeren foretagen Opsigelse af de under Loven bönhörande

Lejemaal retsgyldig uden Nsevnets Godkendelse. Ejeren skal inden 3

Sognedage efter Opsigelsen give Meddelelse om den til Nsevnet; for de Opsigelsers

Yedkommende, der er sket fra den 9. November 1916 till Lovens Ikrafttrseden,

og som ikke i Henhold til Lov Nr. 392 af 22. December 1916 er meddelte

Nsevnet, skal Meddelelse gives inden 8 Dage fra Lovens Ikrafttrseden.

Efter åt Nsevnet har givet Parterne Adgang til åt udtale sig og — om det

skonnes fornodent — har företaget yderligere Undersogelse, eventuelt gennem

andre Myndigheder, trmffer Nsevnet snarest muligt Afgorelse om Opsigelsens

Godkendelse. Yed Afgorelsen af, om Opsigelsen skal tillädes, skal Nsevnet tage

sirligt Hensyn til, om der föreligger saadan Grund til Opsigelse, åt denne maa

siges åt stemme med Billighed. Som rimelig Opsigelsesgrund maa i Almindelighed

anses, åt en Ejer virkelig skal brage Lejligheden til Beboelse for sig selv,

for sin Vicevsert eller for den Funktionser eller Arbejder, som i den paagseldende

Ejers Bedrift traeder i Stedet for den opsagte Lejer, eller åt Lejeren efter

det oplyste trods Ejerens gentagne Paalseg har undladt åt iakttage de almindelige

for den paagseldende Ejendom passende Hus- og Ordensregler.

Den under A. fastsatte Regel kan ved kgl. Anordning efter vedkommende

Kommunalbestyrelses Indstilling udvides til åt omfatte andre Kommuner med

de Lempelser, som Forholdene nodvendiggor. Hvor dette Under Sted, regnes

Bestemmelsens Gyldighed foa Datoen for Kommunalbestyrelsens Indstilling.

De ved kgl. Anordning skete TJdvidelser af Bestemmelserne i Lov Nr. 392

af 22. December 1916 §§ 1—6 till andre Kommuner end de under A. nsevnte

förbliver i Kraft, saaledes åt Regelen under A. anses som udvidet till åt omfatte

disse Kommuner.

For de Kommuner, i hvilke Huslejensevn er nedsat, og som ikke omfattes

af Bestemmelserne under A. og B., gselder med Hensyn til Opsigelser folgende

Regler:

Naar Sporsmaalet om Lejeforhojelse er forlagt Nsevnet, kan vedkommende

Lejer ikke uden Nsevnets Samtykke opsiges til Fraflytning tidligere end til den

förste ordinsere April eller Oktober Flyttedag, der falder mindst 1 Aar efter

Sägens Indankning for Nsevnet.

Ejerens Ret til åt o pila; ve Lejemaalet paa Grand af Misligholdelse er barn

forbeholdt.

§ 10.

Det er forbudt under nogen Form åt betinge sig eller modtage eller yde

Dusör ved Indgaaelser af Lejemaal vedrorende de i denne Lov omhandlede

Lejligheder m. m.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

§ 11-

Överträdelse af denne Lovs Bestemmelser straffes med Boder fra 10 til

2,000 Kr. Boderne tilfalder Statskassen; Sagerne behandles som offentlige Politisager.

§ 12.

Naar Nsevnet tiar truffet Afgorelse i en Sag, kan det ved Sägen afgjorte

Sporsmaal ikke paa ny foreleegges for Nsevnet formden Udlobet af 6 Maaneder

fra Afgorelsens Dato og da kun, forsaavidt der er fremkommet nyt i Sägen.

Nsevnets Afgorelser kan ikke gores til Genstand för Paaklage ved Domstolene

eller til hoj er e Myndigbed, medmindre Nsevnet bar bandiet udenfor sin

Kompetence eller paa anden Maade overtraadt de i nservserende Lov givne

Bestemmelser.

Nsevnene er berettigede til fra offentlige Myndigbeder åt erliolde den Bistånd,

som Nsevnet skanner förnöden til Brug ved sin Virksombed.

Parterne er pligtige til efter Tilsigelse fra Nsevnet åt give Mode for dette

og af give mundtlig Förklaring, ligesom Husejeren er pligtig til paa Nsevnets

Bogsering att give de efter Nsevnets Skon fornodne Oplysninger om Eiendommens

Porbold.

§ 13-

Kommunalbestyrelsens Beslutning om Nedseettelse af Nsevn skal offentliggores

paa bensigtsmsessigst Maade.

Kommunalbestyrelserne i de Kommuner, i bvilke Nsevn er eller bliver nedsat,

bor derhos ved Opslag eller paa anden formaalstjenlig Maade bringe denne

Lovs Bestemmelser om Porboldet niellera Ejer og Lejer til videst muligt Kendskap

blandt Kommunens Beboere.

§ 14.

För Kommuner, som efter nservserende Lovs Ikrafttraeden vedtager åt nedsastte

Nsevn, gselder Bestemmelserne i §§ 3, 4 og 6 fra Datoen for Kommunalbestyrelsens

Vedtagelse i Stedet for fra den 18. December 1916.

§ 15.

Hvor Forboldene efter Kommunalbestyrelsens Skon taler derför, kan denne

— foruden de i §§ 1—2 omhandlede Nsevn — indtil 14 Dage efter denne Lovs

Ikrafttrseden vedtage åt nedssette et eller flere Nsevn til åt hindra ubillige Lejeforbojelser

m. m. för de i Kommunen beliggende Forretningslokaler uden tilliggende

Beboelse.

Hvert Nsevn skal bestaa af en Formand og 4 Medlemm er.

Kommunalbestyrelsen (i Kobenbavn Borgerrepraesentationen) vselger — blandt

eller udenfor sine egne Medlemmer — ved Forboldstal efter den D’Hondtske

Metode Nsevnets 4 Medlemmer, der skal vsere kendte med Lejeforbold vedrorende

Forretningslokaler, og af hvilke 2 skal vaere Udlejere af Forretningslokaler

og 2 Lejere af saadanne. Der vselges samtidig efter samme Begler 4 Suppleanter,

en for hvert Medlem. Af Lejerne skal den ene vsere en Bepraesentant

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

for större Forretningsdrivende og den anden for mindre Forretningsdrivende, og

ved Valg af Iieprsesentanter for Udlejerne skal samme Hensyn tages. Lejere,

der tillige ejer Husejendom med Forretningslokaler eller har taget eu saadan

Ejendom til brugeligt Pant, og Administratörer af slige Ejendomme kan ikke

indvselges i Nsovnet som Representanter for Lejere, hvorimod Administratörer

af saadanne Ejendomme kan indvselges som Repsesentanter for Udlejere.

Formanden vaelges af den stedlige Underdommer (i Kobenliavn af Justitiarius

i den kgl. Landsover- samt Hof- og Stadsret), der tillige vselger en Suppleant

for Formanden.

Bestemmelserne i § 2, 5te og 6te Stykke gselder ogsaa for de her omhandlede

Nsevn.

Naar Kommunalbestyrelsen har nedsat Naevn i Henhold til nservserende

Paragraf, glider for Lejemaal om de i Kommunen vserende Forretningslokaler

Reglerne i denne Lovs §§ 1, 2det Stykke, 3, 4 og 6—13; Bestemmelserne i

§§ 3, 4 og 6 faar Gyldighed saaledes, åt den 12. Februar 1917 traeder i Stedet

for den 18. December 1916; den i § 4 fastsatte Frist af en Maaned efter Lovens

Ikrafttrseden sendres for Forretningslokalers Yedkommende til en Maaned efter

Yedtagelsen om Neevnets Nedssettelse. § 9 A. faar Gyldighed saaledes, åt den

12. Februar 1917 traeder i Stedet for den 9. November 1916.

Ejerens Opsigelse maa kun erklseres for ugyldig, naar Lejeren förhinder sig

til ikke fra sin Side åt opsige Lejemaalet for til den Flyttedag, der falder tidligst

et Aar efter Dagen for Afsigelsen af Naavnets Kendelse, og naar det ikke er

Ejeren, der vil benytte de paagseldende Lokaler til Brug for sin egen Förlofning.

§ 16.

Efter Udlobet af den i § 15 fastsatte Frist af 14 Dage efter denne Lovs

Ikrafttrseden kan en Kommunalbestyrelse vedtage åt nedssette Njern til Paakendelse

af de i § 15 naevnte Sager, men Bestemmelserne i naervaerende Lov

gselder da först fra Datoen for Kommunalbestyrelsens Vedtagelse.

§ 17.

Kommunalbestyrelserne er berettigede til for åt tilvejebringe statistisk

Materiale angaaende Boligforholdene åt paalaegge Husejerne åt indberette, naar

Lejemaal opsiges eller anden Ophorsgrund indtrseder, med Angivelse af Lejlighedens

eller Lokalets Art og Storrelse samt Tidspunktet, fra hvilket det bliver

ledigt; paa samme Maade skal Anmeldelse ske, naar Lejemaal indgaas. Kommunalbestyrelserne

kan endvidere paalsegge Lejere, hvis Lejemaal ophorer, åt

indberette, om og i bekrssftende Fald i hvilken Kommune de har indgaaet Lejemaal

om en ny Lejlighed, ligesom det kan paalsegges Personer, der indgaar Lejemaal

om Huslejlighed i vedkommende Kommune, åt give Oplysning og Indberetning

om deres senest forudgaaende Lejemaal. Indberetningerne skal ske inden

14 Dage efter, åt Opsigelse (Udlejning) har fundet Sted; Formen for Indberetningerne

fastssettes af Kommunalbestyrelsen.

Paa Forlangende skal en Ejer tillige, saa vidt muligt, oplyse, hvilke Udlsendinge

der har Bopsel i Ejendommen, forsaavidt disse er kommet her til Landet

efter den 1. August 1914.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Hyreslagstiftningens

verkningar.

Andra sidor

av kristidens

bostadsfråga.

Skattelindring

för nybyggnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

§ 18.

Denne Lov trader i Kraft straks; dens Gyldighed ophorer samtidig med

Lov om Betalingshenstand med Pantegseld. Samtidig med nservserende Lovs

Ikrafttrseden ophorer Gyldigheden av Lov Nr. 187 av 9. Juni 1916 med senere

Tillaegslov.

Av den redogörelse, som sålunda lämnats för den danska hyreslagstiftningen,

framgår, att densamma, liksom den motsvarande norska, för att bliva effektiv

efter hand måst allt mera utbyggas och skärpas. De svårigheter, som mött detta

lagstiftningsarbete, framgå såväl av den redogörelse, som av ordföranden i Köpenhamns

femte hyresnämnd, Overretsassessor A. Itasmussen, lämnades vid den

svenska bostadskongressen i september 1916J), som av en promemoria rörande

den extraordinära bostads- och hyreslagstiftningen i Danmark, vilken på föranledande

av svenska beskickningen utarbetats av t. f. fullmäktigen J. Biilow,

vilken inom danska inrikesministeriet närmast handlagt hithörande ärenden. I

nämnda promemoria framhålles, att såsom den danska hyreslagstiftningen nu

ändrats, kan man antaga sig hava uppnått effektiv verkan av densamma, liksom

den nya lagens § 4 ger tillfälle att råda bot på tidigare inträffade oskäliga hyresförhöjningar.

I fråga om hyreslagstiftningens inverkan på den enskilda byggnadsverksamheten

förklaras, att varken lagen av den 9 juni 1916 eller den av 23 februari

1917 kunnat inverka hindrande på nybyggnadsverksamheten, enär deras bestämmelser

icke äro tillämpliga på lägenheter, som icke varit bebodda före 11 april

1916. Herr Biilow betonar vidare sambandet mellan hyreslagstiftningen och den

förenämnda lagen om moratorium för inteckningsskuld. Såsom en brist i denna

sistnämnda framhålles dess korta giltighetsperioder (den senaste 1 januari—30 juni

1917), men det betonas tillika, att dess inverkan på den allmänna penningmarknaden

icke varit nämnvärd, vartill särskilt bidragit, att en mycket stor del av

realkrediten i Danmark gives av kreditföreningarna, vilkas lån enligt stadgarna

äro ouppsägbara.

Efter hand har man i Danmark fått blicken allt mera öppen för, att kristidens

bostadsfråga icke blott är en hyresfråga utan i än högre grad en fråga

om bostadstillgången. Att hindra hyresvärdarna att utnyttja kristidens förhållanden

till oskälig hyresstegring är visserligen en viktig sak, men härigenom avhjälpes

icke bostadsnöden, ty den har i första hand framkallats genom disproportionen

mellan tillgång och efterfrågan på bostadsmarknaden och kan försvinna

först vid en för de bostadssökande väsentligt gynnsammare relation mellan bostadsbehov

och bostadsförråd än den, vartill bostadsproduktionens stagnation

under kristiden givit anledning.

I syfte att underlätta återupptagandet av bostadsbyggnadsverksamheten i

Köpenhamn anhöll stadens kommunalstyrelse i juni 1916 hos regeringen om

nedsättning under intill 10 år i de statliga och kommunala fastighetsskatterna

för sådana nybyggnadsföretag, som syntes ägnade att avhjälpa den

rådande bostadsbristen och voro villiga att underkasta sig viss kontroll från

kommunens sida med avseende på hyrornas storlek m. m. Regeringen ansåg sig

’) Återgives i herr von Kochs motion, sid. 25.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

visserligen av principiella skäl icke kunna gå med på en avskrivning av skatterna

till staten, men föreslog kompensation genom viss nedsättning i statsbanornas

fraktavgifter för byggnadsmaterial till ifrågavarande nybyggnader. Med denna

ändring framlades förslag i ämnet för riksdagen, och den 3 juli 1916 utfärdades

lag om tillstånd för kommuner att medgiva tillfälliga skattenedsättningar för nya

bostadsfastigheter. Här föreskrives, att inrikesministern kan intill 31 mars 1917

tillåta kommuner att, efter därom gjord ansökan, bestämma, att bostadsfastigheter,

vilkas uppförande påbörjats efter 1 juni 1916, kunna i intill 10 års tid,

efter det de tagits i bruk, helt eller delvis fritagas från kommunala fastighetsskatter.

Ifrågavarande åtgärd synes dock icke kunnat råda bot på den av de enormt

stegrade byggnadskostnaderna (jfr ovan) beroende stagnationen i bostadsproduktionen.

Hur omfattande bostadsnöden verkligen var, blev uppenbart på flyttningsdagen

i oktober 1916, då i Danmarks städer ej mindre än 3,615 personer blevo

husvilla och måste inkvarteras i offentliga lokaler eller provisoriska baracker.

En undersökning av dessa familjers inkomst- och hyresförhållanden samt barnantalet

gav vid handen, att det ingalunda alltid var de barnrikaste, ekonomiskt

sämst ställda hushållen som blivit husvilla, utan att det fastmer ofta beror på

tillfälligheter, om det blir den ena eller andra familjen, som tillsist är övertalig

i förhållande till det förefintliga antalet bostadslägenheter.

Bostadsnöden vid oktoberflyttningen blev närmaste anledning till tillsättande

av en särskild bostadskommission, benämnd Boligkommissionen av 1916, bestående

av 17 medlemmar under ordförandeskap av kontorchefen i Det Statistiske Departement

docenten Jens Warming. Kommissonens uppgift var att undersöka

de mindre bemedlades bostadsförhållanden i Danmarks städer och stadsliknande

samhällen samt att framlägga förslag till behövliga åtgärder såväl med hänsyn

till de för ögonblicket rådande förhållandena som med en längre tids utveckling

i sikte. Kommissionens förslag skulle vara avgivna före utgången av år 1916, i

vad de avsågo situationen för ögonblicket, och i övrigt före slutet av år 1917.

Kommissionen tog genast i tu med förra delen av sin arbetsuppgift, och

resultatet därav föreligger i dess den 30 december 1916 avgivna »Betänkning I».

Här belyses inledningsvis bostadsnödens omfattning och orsaker på grund av

tillgängligt och för ändamålet insamlat statistiskt material, och därefter framlägger

kommissionen sina förslag till åtgärder i kristidens bostadsfråga. Dessa

sönderfalla i tvenne grupper, nämligen dels åtgärder för att värna om och bättre

utnyttja de redan förefintliga lägenheterna, dels åtgärder för ökning av bostadsproduktionen.

Till den förra gruppen hör förslaget om provisorisk lag angående förbud

mot rivning och mot användning av bostadslägenheter för affärsändamål.

Förslaget motiveras med, att det under förhandenvarande bostadsbrist

måste anses vara mycket oförnuftigt, att användbara bostäder försvinna och att

arbetskraft och material användes för sådan byggnadsverksamhet, som blott ersätter,

och icke för sådan, som verkligen skapar tillväxt av bostadsförrådet. Kommissonens

förslag har redan godkänts av regering och riksdag, och den 23 januari

1917 utfärdades provisorisk lag om förbud mot rivning av bostadshus m. in. att

gälla till april 1918. Här föreskrives, att inrikesministern kan efter förslag av

kommunalstyrelsen bestämma, att inom viss kommun rivning av hus med bostads
-

Bostadskommissionen

av fi,r 1916.

Förbud mot

husrivning

m. m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Förslag till

upphävande

av förbud mot

andrahandsuthyrning.

Förslag till

offentlig

reglering av

bostadsmarknaden.

72 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

lägenheter blott må äga rum efter särskilt tillstånd av kommunalstyrelsen. Erbjuder

sig byggnadsföretagare att före rivningen annorstädes uppföra nya lägenheter,

som till antal och slag motsvara dem, som skola bortrivas, och finnes anledning

antaga, att dessa nya lägenheter eljest icke skulle bliva uppförda, kan

tillstånd till rivning icke vägras. Kommunalstyrelsens vägran att medgiva husrivning

kan överklagas i inrikesministeriet. Bestämmelserna om rivning gälla

även ombyggnader och reparationer, varigenom lägenheter eller lokaler för tillfället

bliva oanvändbara. Vidare stadgas, att kommunalstyrelse kan bestämma,

att bostadslägenhet icke utan dess samtycke må användas på annat sätt än till

bostad och sålunda icke till butik, verkstad e. d.

Ett annat förslag med liknande syftemål avser provisoriskt upphävande

av det i hyreskontrakt vanliga förbudet mot uthyrning i andra hand(Eremleje).

Kommissonen har visserligen icke förbisett, att härigenom det i många avseenden

betänkliga inneboendesystemet kunde befordras. Men å andra sidan ansåg kommissonen,

att genom en dylik åtgärd skulle uppnås icke obetydlig hjälp under förhandenvarande

bostadsbrist. På grund av bostadsefterfrågans ringa elasticitet hade

nämligen det senaste årets betydande svårigheter på bostadsmarknaden (stigande

hyror, husvillhet) faktiskt uppstått genom eu i förhållande till det förefintliga

antalet så ringa brist på bostäder, att den mest absoluta bostadsnöden skulle

varit avhjälpt, om det på 1,000 lägenheter blott funnits 4, beträffande vilka man

genom rätt till uthyrning i andra hand möjliggjort, att de användes av två familjer.

Begeringen upptog bostadskommissionens "förslag och inryckte det i den förberörda

hyreslagspropositionen, men bestämmelserna strökos under behandlingen

i. landstinget. Den 7 mars 1917 har emellertid regeringen framlagt ett nytt förslag

till provisorisk lag om uthyrning av bostadslägenheter i andra hand m. m. Enligt

förslaget skulle i kommuner med hyresnämnd kommunalstyrelsen kunna besluta,

att hyresnämnd genom enhälligt beslut kan, i trots av hyreskontraktets bestämmelser,

medge hyresgäst rätt att uthyra i andra hand. Dock skall därigenom

lägenhetens karaktär icke förändras samt storleken av andrahandshyra och eventuell

ersättning till husägaren godkännas av nämnden.

Bostadskommissionens tredje förslag till reglering av bostadskonsumtionen

innebär upprättande av kostnadsfri offentlig bostadsförmedling. Sådan

skulle kunna anordnas efter kommunalstyrelsens beslut samt borde ledas av en av

husägare och hyresgäster paritetiskt sammansatt styrelse. Husägarna och deras

ställföreträdare förpliktas att veckovis giva förmedlingskontoret detaljerade uppgifter

om uppsagda lägenheter och kontoret att föra en lista över lediga lägenheter,

vilken periodiskt bringas till de bostadssökandes kännedom. På grundval

av dessa och andra uppgifter skall kontoret snarast möjligt underrätta kommunalmyndigheterna,

om brist eller ökad brist på bostäder är att frukta, på det att

nödiga åtgärder däremot må kunna i tid vidtagas. Kommissionen åsyftar emellertid

medelst bostadsförmedlingskontoren icke blott att skapa fullständig överblick

över bostadsmarknaden utan även att skaffa sig säkerhet för, att alla lediga rum

tagas i anspråk och att det hushållas på bästa sätt med det förefintliga bostadsförrådet.

För detta ändamål bemyndigas förmedlingskontor, att då bostadslägenheter

förhyrts av personer, som icke själva ämna begagna dem, bestämma en

viss frist, inom vilken lägenheterna skola vara tagna i användning, vid äventyr

att de eljest uthyras till andra. På samma sätt kunna husägare förpliktas att

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 254.

inom viss tid uthyra lediga lägenheter, för så vitt de vilja undvika, att desamma

till av hyresnämnden fastställt pris uthyras genom kontoret. Vidare vore avsikten,

att bostadsförmedlingen skulle möjliggöra större rörlighet och utjämning

på bostadsmarknaden, ty som det nu är, bliva många, som önska och kunna

Hytta, faktiskt »stavsbundne», i det de icke våga säga upp sina bostäder av

fruktan att- icke kunna finna nya. I detta syfte heter det i lagförslaget, att

om förmedlingskontor kan ordna en för flera personer gagnelig omflyttning, kan

lägenhet uppsägas även efter uppsägningstidens utgång, om kontoret kan anvisa

en ny hyresgäst, mot vilken husägaren ej kan göra någon väsentlig invändning.

Likaså äger förmedlingskontor, om det därigenom kan åstadkomma en för flera

personer nyttig fördelning av flyttningen på flera dagar, att förlägga densamma

intill en månad före eller efter sedvanliga flyttningsdagen. — Ifrågavarande

intressanta men i den fria bostadsdispositionen djupt ingripande lagstiftningsprojekt

har, så vitt bekant, hittills icke förelagts riksdagen. Däremot har regeringen,

på bostadskommissionens förslag, i mars 1917 framlagt förslag om vårflyttningsdagens

framskjutande från 17 april till 15 maj 1917, vid vilken tidpunkt vissa

genom den stränga vintern fördröjda byggnadsföretag kunde beräknas bliva fullbordade.

Bland åtgärder ägnade att stimulera bostadsproduktionen har kommissionen statslån till

i _ främsta rummet satt uppförande av bostadshus med smålägenheter antingen kommuner

direkt genom statens och kommunens försorg eller också genom medverkan och ooh kyggnadsstöd

från deras sida i större utsträckning än hittills. I detta syfte har kommis- foremngarsionen

framlagt förslag om lån till kommuner för byggnadsföretag samt om

lån till byggnadsföreningar, vilka båda lagförslag jämväl av regeringen framlagts

för riksdagen med begäran att för ändamålet få disponera 5 miljoner

kronor. Från de billiga lån av allmänna medel, som tidigare beviljats särskilt

bostadsföreningsverksamheten, åtskilja sig de föreslagna försträckningarna särskilt

därigenom, att för dem icke kräves första inteckning utan blott »oprykkende

2-den Prioritets Panteret i Ejendommen nmstefter et lste Prioritetslaan af offentlige

Midler». Lånen, vilka utlämnas dels till kommunerna att användas för egna

bostadsbyggen eller för att med intill 3/4 täcka till enskilda byggherrar eller

bostadsföreningar givna lån, dels direkt till byggnadsföreningar under kommunal

garanti, löpa med 4 % ränta och 1 % årlig amortering.

Kommissionen har vidare sysselsatt sig med åtskilliga andra åtgärder, Andra förslag

ägnade att gjuta nytt liv i den avstannade bostadsproduktionen. Sålunda hava 1111 stimudiskuterats

möjligheterna av prisreglering å vissa slag av byggnadsmaterial, före- lering aT

läggande för större arbetsgivare att bygga bostäder för sina arbetare, tillfälliga probd° ^nen.

ändringar och lindringar i byggnadslagarna, reglering av byggnadsverksamheten

i syfte att tillgänglig arbetskraft och material måtte komma till användning, där

de bäst behövas m. m. Hittills hava dock rörande dessa ämnen inga utarbetade

förslag framlagts.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt 215 käft. (Nr 251).

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Bilaga B.

Förslag

till

Lag:

med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

Lagens tillämplighetsområde.

1 §■

Denna lag äger tillämpning i stad, vars mantalsskrivna folkmängd

vid 1916 års ingång översteg 15,000.

I annan stad samt i köping eller municipalsamhälle, så ock eljest

i kommun eller del av kommun, varest uthyrning av omöblerade lägenheter

för bostads-, affärs- eller annat ändamål förekommer i större utsträckning,

må lagen vinna tillämpning, där Konungen därom förordnar,

sedan den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, yttrat sig i frågan.

Om hyresnämnder.

2 §■

För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas en hyresnämnd.

Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder, envar för viss del av området.

Hyresnämnd består av ordförande och två ledamöter. För envar

av dem skall finnas suppleant.

Ordföranden och hans suppleant, vilka vad angår hyresnämnd i

stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande

för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när som helst

återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 254.

De två ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola ene ledamoten och hans suppleant vara

törfarna i byggnadsverksamhet samt äga till uthyrning avsedd fastighet

inom hyresnämndens verksamhetsområde. Den andre ledamoten

och hans suppleant må icke vara ägare av eller vice värd för sådan

fastighet, men skola hava på erfarenhet grundad kännedom om de

mindre bemedlades bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet

till hyresnämnd, så ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga

sig uppdraget gälla vad i enahanda avseenden är stadgat i fråga om

hälsovårdsnämnd.

Stadsläkare och bostadsinspektör äga att närvara vid hyresnämnds

sammanträden, om vilka underrättelse skall meddelas dem i god tid

förut, samt deltaga i överläggningarna men ej i besluten. De hava att

tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde, som av nämnden påkallas.

3 §•

Hyresnämnd må ej fatta beslut med mindre den är fulltalig. Som

beslut gäller den mening, flertalet omfattar, eller, där var har sin mening,

den, som ordföranden uttalat.

Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande nämndens

beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas senast

vid nästa sammanträde. Så snart dylik granskning skett, skall protokollet

vara tillgängligt för allmänheten.

Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 8 och

11 §§ sägs, gälle beträffande jäv mot nämndens ordförande och ledamöter

vad allmän lag stadgar om domarjäv.

4 §•

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vidare

mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen erforderligt.

Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande,

ledamöter eller tjänstemän yppas.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som

utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt.

I enahanda ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyreslbegränsning och förhindrande av uppsägning av hyresavtal.

6 §•

Fordras för omöblerad lägenhet, vartill i denna lag räknas jämväl

omöblerat rum, som är uthyrt eller avsett att uthyras av husägaren

eller eljest, högre hyra än den, som enligt senast gällande hyresavtal

varit för lägenheten betingad, ankommer på hyresnämnden att, efter

framställning av hyresvärden, siste hyresgästen eller hyressökande, eller

där nämnden eljest finner anledning därtill, fastställa den hyra, varje

gång för högst ett år, som med hänsyn till höjda räntor för intecknad

gäld, ökade utgifter för fastighetens underhåll, ökning av andra omkostnader

för fastigheten eller förhållandena i övrigt må anses skälig.

Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning, där hyresavtal om

omöblerad lägenhet, innefattande höjning av hyran utöver senast

gällande hyresbelopp, träffas efter det denna lag blivit gällande för

område, där fastigheten ligger, eller träffats dessförinnan under loppet

av de sista etthundratjugu dagarna.

Vid bedömande av hyresbelopp för lägenhet, vars uppvärmning

bekostas av hyresvärden, skall nämnden särskilt för sig pröva, vilket

belopp skäligen bör utgå såsom ersättning för uppvärmningen.

Under hyra inbegripes varje ekonomisk gottgörelse, som för upplåtelsen

tillkommer hyresvärden.

7 §•

Har i fall, som avses i 6 §, hyresnämnd för viss tid fastställt hyra

för lägenhet, gälle avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats, såsom

om hyran för nämnda tid överenskommits till det fastställda beloppet.

År hyran icke av hyresnämnden prövad, må avtalet icke mot

hyresgästens bestridande göras gällande i vad hyresbeloppet bestämts

högre än som motsvarar,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 254.

77

därest lägenheten varit uthyrd för tid före den 1 oktober 1915,

den därvid senast betingade hyran, ökad med 15 procent, och

därest första uthyrningen av lägenheten .avsett senare tid, den

därvid för lägenheten betingade hyran, ökad med 5 procent,

dock att i fråga om lägenhet, vars uppvärmning bekostas av hyresvärden,

ökningen utöver förut betingad hyra må utgöra i förra fallet

20 procent och i det senare 10 procent.

8 §•

Varder hyresavtal om omöblerad lägenhet uppsagt av hyresvärden,

skall, där ej hyresgästen skriftligen förklarat sig villig att låta avtalet

upphöra, uppsägningen vara utan annan laga verkan, än att hyran kan

efter hyresnämndens beprövande höjas; dock att uppsägningen är gällande

jämväl i övrigt, där hyresnämnden godkänt densamma eller fall

föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till

uppsägning.

Där för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för längre tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning, så länge hyresgästen sist å

andra söckendagen av varje månad till fullo erlägger den på samma

månad belöpande hyran.

Vid prövning av uppsägning skall hyresnämnd särskilt beakta, i

vilken mån densamma medför svårighet för hyresgästen att erhålla lämplig

bostad å tid, därtill hyresavtalet uppsagts.

9 §.

Vad i 6—8 §§ stadgats skall ej gälla beträffande lägenhet, som

icke vid denna lags ikraftträdande är för då löpande hyrestid uthyrd

och ej heller tidigare varit uthyrd.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 854.

eller hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig

att personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna

ske, genom befullmäktigat, i saken kunnigt ombud inställa sig inför

nämnden. Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande

från och med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god

tid förut och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda eller

avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden

eller hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

Ägare av fastighet inom hyresnämnds verksamhetsområde vare

pliktig att, då hyresnämnd det begär, i av nämnden angiven ordning

lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter för de inom fastigheten

inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter angående

fastigheten, som nämnden må påfordra.

Om förhindrande av rivning av byggnader m. m.

11 §•

Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, eller i sådan lägenhet företagas ändringsarbete

av den omfattning, att det påkallar lägenhetens utrymmande, eller i

syfte att sammanslå flera lägenheter eller att inreda bostadslägenhet

eller del därav till annat ändamål, allt såvida icke åtgärden av vederbörande

myndighet prövas vara med hänsyn till allmän säkerhet eller

hälsovård oundgängligen erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan hyresnämnds medgivande tagas i bruk

för annat ändamål.

Vid prövning av nu angivna frågor skall i tillämplig del gälla vad

i 8 § sista stycket sagts.

Över hyresnämnds beslut i fråga, varom i denna § förmäles, må

klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio dagar efter

erhållen del av beslutet. I Konungens befallningshavandes beslut må

ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara inkomna

till civildepartementet inom den tid, som för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

På ansökan av hyresnämd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna § för
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

79

mäles; och galle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledigliet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets inträde och upphörande med angivande

av senast betingad hyra samt i förra fallet hyresanspråk för förnyad

uthyrning och i senare fallet den vid uthyrningen betingade hyran

än ock varje med förutvarande hyresgäst träffat avtal om fortsatt

hyresupplåtelse mot höjd hyra, ävenledes med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp.

Om tiden och sättet för sådan anmälan förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning av

de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

lägenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt

eller delvis äro avsedda till bostad.

Vid sådan kommunal bostadsförmedling skall särskilt eftersträvas

att bereda barnrika familjer lämpliga bostäder.

Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutes

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser m. m.

14 §.

Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, ändock därför fordrar eller mottager högre

belopp i hyra, straffes med böter från och med femtio till och med

ettusen kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

15 §.

Bryter någon mot vad i 11 § första eller andra stycket stadgats,

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

16 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

17 §•

Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av

nämnden förelagt, eller till böter från och med fem till och med

femhundra kronor.

Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter mot

vad i 10 § andra eller tredje stycket stadgats, eller som inför hyresnämnd

eller i sådan anmälan, varom i 12 § sägs, emot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift, eller som försummar att i föreskriven tid och

ordning göra dylik anmälan.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola av allmän åklagare åtalas,

de i 14—16 §§ och 17 § andra stycket angivna vid allmän domstol

och de i 17 § första stycket angivna vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke

finnes, vid allmän domstol.

19 §.

Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag,

rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till den 1 oktober 1918. Beträffande sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse, varå straff- eller vitespåföljd i

lagen är bestämd, skall vad därutinnan i lagen är stadgat fortfarande

gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 215 höft. (Nr 254.)

IL

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd

måndagen den 16 april 1917.

Närvarande:

Justitieråden Gullstrand,

von Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillkandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 10 april 1917, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

över upprättat förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av revisionssekreteraren Knut Söderwall.

I anledning av förslaget avgåvos följande yttranden:

2 §•

Justitierådet Wedberg:

Under nästföljande § kommer jag att hemställa att i visst fall

suppleant för ordföranden skall tillkallas att jämte honom och de båda

ledamöterna deltaga i hyresnämndens beslut. Vinner denna hemställan

beaktande, torde lämpligen två suppleanter böra utses för ordföranden,

med tjänstgöringsskyldighet i den ordning Konungens befallningskavande

bestämmer.

3 §.

Justitierådet Wedberg:

Den prövning, förslaget anförtror åt hyresnämnden, är synnerligen

betydelsefull, helst nämndens beslut i flertalet fall icke skola kunna

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 254. 83

överklagas och desamma tydligen ej heller skola, såsom enligt motsvarande

norBka lag är fallet, kunna av nämnden själv ändras.

Det är alltså av största vikt att nämndens sammansättning erbjuder

trygghet för ett opartiskt avgörande. I detta hänseende lärer kunna

anmärkas mot förslaget att de skilda kvalifikationer, som krävas hos

nämndens två ledamöter, icke utesluta att valkorporationen därtill utser

personer, vilka båda kunna anses företräda samma intressegrupp.

Sker så, blir det föga tillfredsställande att, såsom enligt förslaget är

avsett, de två ledamöterna kunna överrösta ordföranden. Till förebyggande

härav kunde lämpligen föreskrivas att, när inom nämnden äro

olika meningar, den av ordföranden omfattade gäller såsom beslut,

dock att, där båda ledamöterna äro av samma mening, ordförandens

suppleant — eller, därest för ordföranden utses två suppleanter på sätt

jag vid 2 § ifrågasatt, den främste av dessa — skall tillkallas att deltaga

i avgörandet och att i sådant fall ordförandens mening blir gällande

allenast om den biträdes av suppleanten.

0 §•

Justitieråden Gallstrand och von Seth samt regeringsrådet PlantingGyllenbäga:
Då

det icke lärer vara avsett, att den prövningsrätt §:n tillerkänner

hyresnämnd ifråga om avtal, som ingåtts före lagens trädande i tillläinpning

inom det område, där fastigheten ligger, skall få utsträckas

till att omfatta även hyra för tid dessförinnan, men §:ns avfattning i

denna del lärer kunna giva anledning till en motsatt uppfattning, synes

ett förtydligande vara erforderligt.

Justitierådet Wedberg:

Om förevarande lagstiftning skall motsvara sitt syfte och ej drabba

alltför ojämt, lärer det icke kunna undgås att i viss mån bryta mot

grundsatsen att avtal, slutna före tillkomsten av en ny lag, böra av

denna lämnas orubbade. Det synes mig dock, som om hyresnämnds

befogenhet att ingripa i förhållanden, vilka redan före den tilltänkta

lagens ikraftträdande blivit genom avtal reglerade, gjorts mera omfattande

än som kan anses försvarligt. Avtal, slutna redan innan det

kunde anses allmännare känt att förslag om en lagstiftning sådan som den

ifrågavarande var hos de lagstiftande myndigheterna under övervägande,

böra icke få dragas under hyresnämndens prövning. I sådant avseende

torde, med hänsyn till tiden för framläggandet av de inom riksdagen

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

väckta motionerna i ämnet, den 1 februari 1917 kunna sättas såsom

den avgörande tidpunkten. Vidare torde nämnden ej i något fall böra

äga att taga befattning med hyresbelopp, som belöper å tid före det

lagen vann tillämpning inom området ifråga. Särskilt med hänsyn till

avtal, slutna före lagens tillkomst, synes ock bestämmelsen, att nämnden

skall kunna ingripa även utan att framställning därom skett, vara betänklig.

Och denna bestämmelse torde ej heller för Övriga fall böra

bibehållas, då den, sammanställd med stadgandet i 14 §, synes kunna

leda till resultat, vilka, på samma gång de äro mot hyresvärden uppenbart

obilliga, icke kunna vara välkomna för hyresgästen och knappast

heller äro påkallade av socialpolitiska grunder.

I förslaget bestämmes ej någon viss tid efter avtals ingående, inom

vilken prövning av hyreshöjning, som genom avtalet skett, skall påkallas

hos nämnden, men det torde å andra sidan få antagas vara avsett

att nämndens prövning icke skall kunna gälla hyra, som därförut

blivit utan protest erlagd av hyresgästen. Det synes dock önskligt att

uttrycklig föreskrift i sistnämnda hänseende meddelas.

Ändras förevarande § i enlighet med vad jag nu yttrat, lärer

nämndens befogenhet att jämka äldre avtal kunna även vad angår område,

där lagen först efter Konungens förordnande vinner tillämpning,

utsträckas att gälla avtal, slutna efter den 1 februari 1917.

Av 6 och 7 §§:nas nuvarande avfattning synes följa att nämnden

kan med alltjämt bindande verkan fastställa hyra även för det hyresår,

som begynner den 1 oktober 1918. Detta lärer dock knappast vara

avsett, helst i slutstadgandet ej givits föreskrift om fortsatt tillämpning

av 14 §, och överensstämmer ej heller med vad bostadskommissionen

och socialstyrelsen i sina motiv uttalat. Jag hemställer, att i

6 § meddelas föreskrift att den tid, för vilken nämnden skall äga att

fastställa hyra, ej må till någon del falla efter den dag då lagen upphör

att gälla.

Justitierådet von Seth:

Stadgandet i sista stycket lärer icke med full tydlighet återgiva

vad därmed åsyftas, eller att vid prövningen av hyresbelopps skälighet

hänsyn skall tagas ej blott till sådan förmån, som i form av direkt

ekonomisk gottgörelse tillkommer hyresvärden för upplåtelsen, utan

även till varje annan förmån av ekonomisk art, som genom ändrade

hyresvillkor uppstår för honom, t. ex. genom befrielse från honom

förut åliggande underhålls- och reparationsskyldighet. Ett förtydligande

i detta hänseende synes erforderligt.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254

85

7 §•

Lagrådet:

Då i andra punkten av denna § stadgas, att om hyran ej blivit

av hyresnämnden prövad, avtal om förhöjd hyra endast inom vissa

gränser får mot hyresgästs bestridande göras gällande, avses därmed

givetvis endast hyra för tid, efter det hyresnämndens prövningsrätt

inträtt. Detta framgår emellertid icke av avfattningen.

8 §•

Justitieråden von Seth och Wedberg samt regeringsrådet PlantingGyllenbåga:
Stadgandet

i första stycket, att, om ej hyresnämnd godkänt uppsägning

eller vissa andra förutsättningar föreligga, uppsägningen skall

vara utan annan laga verkan, än att hyran kan efter hyresnämndens

beprövande höjas, synes giva anledning till betänkligheter.

Först och främst kan det sålunda lätt inträffa, att, då hyresnämndens

beslut om förhöjning av hyresbeloppet meddelas, tiden för uppsägning

från hyresgästens sida sedan länge är förbi. Vill man ej åt §:n giva

den av lydelsen näppeligen framgående tydningen, att hyresgästen genom

att påkalla godkännande av hyresvärdens en gång gjorda uppsägning

skulle kunna bliva fri från lägenheten, skulle för dylikt fall

icke finnas någon utväg för hyresgästen att undgå att under tiden till

den senare fardag, till vilken han i varje fall kan uppsäga lägenheten,

vidkännas den förhöjda hyresavgiften, även om denna ej står i rimligt

förhållande till hans ekonomiska ställning.

Vidare finnes icke någon skyldighet stadgad för hyresvärden att

inom någon viss tid underställa frågan om förhöjning i hyresavgiften

hyresnämndens prövning, än mindre för nämnden att inom bestämd

tid därefter meddela beslut i frågan. Det är således fara värt, att

dylikt beslut kommer att meddelas först så nära inpå fardagen, att

hyresgästen i varje fall icke längre kan hinna för rimligt pris förskaffa

sig en ny lägenhet utan av detta skäl tvingas att underkasta

sig förhöjningen i hyran.

En ändring i §:n, så att dylika olägenheter undvikas, lärer alltså

böra vidtagas.

Enklast torde detta kunna ske genom ett stadgande, att, frånsett

de särskilda undantagsfallen, uppsägningen skall vara utan verkan med.

mindre hyresnämnden på förhand lämnat sitt samtycke till densamma.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

Åven om nämnden skulle finna en hyresförhöjning berättigad, är

nämnden icke genom ett dylikt stadgande avstängd från möjligheten

att tillgodose hyresgästens intressen, då det ju skulle stå nämnden

öppet att, om hyresgästen förbinder sig att erlägga den hyra, nämnden

finner skälig, vägra sitt samtycke till hans uppsägande.

Den enda svårighet, som torde vara förbunden med ett dylikt

ordnande av förhållandena, är den, att det givetvis måste tillses, att

lagen inom varje område, för vilket den är avsedd att bliva gällande,

träder i tillämpning i så god tid före en allmänt vedertagen uppsägningstermin,

att nämnden hinner pröva de framställningar om samtycke

till uppsägningar till nämnda termin, vilka kunna göras, men denna

svårighet torde med någon omtänksamhet icke vara oövervinnelig.

Möjligen bleve det emellertid lämpligt att tillika stadga, att, om

hyresvärd gjort framställning till hyresnämnden om samtycke till uppsägning

viss tid, t. ex. 20 dagar, före den dag, då uppsägningstiden utgår,

men hyresnämndens beslut icke meddelats senast å exempelvis tredje

dagen före nämnda dag, samtycke till uppsägningen skall anses lämnat.

Lagrådet:

Den gamla regeln, att köp bryter lega, upprätthålles ännu i viss

mån genom stadgandena i 1 kap. 3 § av lagen den 14 juni 1907 om

nyttjanderätt till fast egendom, vilket lagrum i sitt första stycke ordnar

förhållandena vid frivillig överlåtelse, såvitt angår hyra kompletterat

genom stadgandet i 3 kap. 19 § av samma lag, och i sitt andra stycke

innehåller bestämmelse för det fall, att fastighet inropats å exekutiv

auktion.

I den begränsade omfattning, i vilken vid frivillig överlåtelse av

fast egendom ny ägare ännu äger uppsäga ett hyresavtal, lärer intet

vara att erinra mot, att även denna uppsägningsrätt göres beroende

av hyresnämnds samtycke. Det allmänna intresse, som ligger till grund

för nu förevarande lagförslag, synes vara av den betydelse, att en

dylik inskränkning i köparens uppsägningsrätt är väl försvarad.

Betänkligare synes det däremot vara att, såsom förslaget lärer

innebära, beröva köpare, som å exekutiv auktion inropat fastighet utan

förbehåll om hyresrättens bestånd, den ovillkorliga befogenhet, som

eljest skulle tillkomma honom att uppsäga hyresgästen till avflyttning.

Det är här ej längre fråga allenast om förhållandet mellan hyresgäst

och hyresvärd, utan saken gäller även tredje mans betalningsrätt ur

fastigheten, och det lärer i fastighetskreditens intresse böra tillses, att

icke sådan rätt kränkes i andra fall, än då viktigare samhällsintressen

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

ovillkorligen påkalla det. Bland förhållanden, som berättiga till uppsägning

även utan hyresnämnds samtycke, synes alltså böra upptagas

även det i 1 kap. 3 § andra stycket av lagen den 14 juni 1907 berörda.

Justitierådet Wedberg:

Om, på sätt jag vid 6 § yttrat, nämnden ej skall äga att fastställa

hyra för tid, som till någon del faller efter lagens giltighetstid, lärer

nämnden ej heller böra hava att skaffa med uppsägning, som åsyftar

hyresledighet allenast för tiden därefter.

11 §•

Lagrådet:

Under rådande förhållanden är det av synnerlig vikt, att så många

lägenheter som möjligt av beskaffenhet att betinga jämförelsevis billig

hyra stå till allmänhetens förfogande. Det kan med hänsyn härtill

ifrågasättas att, i likhet med vad som skett i Danmark, förbjuda företagandet

utan samtycke av hyresnämnd även av sådana ändringsarbeten,

som äro ägnade att föranleda avsevärd förhöjning i hyresavgiften.

Aven om arbeten av ifrågavarande slag i regel för sitt utförande kräva

lägenhetens utrymmande samt redan av denna anledning komma att

falla under paragrafens bestämmelser, är det icke givet, att förhållandet

alltid blir sådant.

Hänvisningen i tredje stycket till 8 § sista stycket är såtillvida

oegentlig, som det i sistnämnda lagrum är fråga om ett hänsynstagande

allenast till en enskild hyresgästs förhållanden, medan vid tillämpningen

av förevarande § prövningen framför allt måste ske från allmännare

synpunkter. Lämpligast vore att här uttryckligen stadga, att vid prövningen

av förut i §:n angivna frågor särskild hänsyn skall tagas såväl

till den begärda åtgärdens inverkan på hyresförhållandena i allmänhet

i orten som till svårigheterna för vederbörande hyresgäster att erhålla

andra lämpliga bostäder.

17 §■

Lagrådet:

Att någon inför hyresnämnd eller i anmälan, varom i 12 § sägs,

emot bättre vetande lämnar oriktig uppgift lärer utgöra en så allvarlig

förseelse att det för en blott uraktlåten anmälan stadgade bötesansvar

icke kan anses tillräckligt. Samma strafflatitud, som i 14 § är bestämd,

synes kunna vara skälig.

Har uppgiften lagts till grund för hyresnämndens beslut innefattande

t. ex. fastställande av visst hyresbelopp, kan förseelsen möjligen komma

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

att medföra straff enligt allmänna strafflagen för bedrägeri. Det synes

mindre lämpligt att i sådant fall tillämpa även straffbestämmelserna i

förevarande § för lämnande av oriktiga uppgifter. Vinner denna uppfattning

avseende, lära sistnämnda bestämmelser böra utbrytas till ett

särskilt stycke och ett tillägg böra göras till detta av innebörd, att

ifråga om dylik förseelse straff, som där stadgas, ej må tillämpas, där

förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

18 §’

Lagrådet:

Av de i 17 § andra stycket omnämnda förseelser synes allenast

lämnande av oriktig uppgift vara av den beskaffenhet att åtalet städse

bör utföras vid allmän domstol.

Slutstadgandet.

Justitieråden Gallstrand och von Seth samt regeringsrådet PlantingGyllenbåga:
Har

hyresnämnd jämlikt 6 § fastställt hyra för lägenhet för viss

tid, som helt eller delvis sträcker sig utöver tiden för lagens giltighet,

bör givetvis beslutet bliva gällande för hela den tid, det avser. Detta

lärer väl redan följa av ordalagen i första punkten av 7 §, men synes

till undvikande av missförstånd böra uttalas även i slutstadgandet.

I samband därmed lärer även böra meddelas föreskrift, att bestämmelserna

i nyssnämnda § rörande verkan av hyresavtal, då hyresbeloppet

icke blivit fastställt av hyresnämnd, skola fortfara att gälla, såvitt angår

hyra, belöpande å tid före den 1 oktober 1918. Därav att hyra kan

komma att fastställas även för tid efter nyssnämnda dag lärer följa,

att jämväl vad i lagen är stadgat angående förseelse, som omförmäles

i 14 §, bör äga fortfarande giltighet.

Justitierådet Wedberg:

Om, i enlighet med vad jag vid 6 § erinrat, nämnden ej kommer

att kunna fastställa hyra för tid efter det lagen upphört att gälla, synes

mig annat ej vara att anmärka mot nu ifrågavarande stadgande än att

en bestämmelse om fortfarande tillämplighet av 7 § bör meddelas.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

89

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott måndagen den 16 april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmälde

chefen för justitiedepartementet statsrådet Stenberg lagrådets

denna dag avgivna utlåtande över det den 10 innevarande april till

lagrådet remitterade förslaget till lag med vissa bestämmelser mot oskälig

hyresstegring m. m.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde statsrådet

Stenberg:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de inom lagrådet

mot förslaget framställda anmärkningarna icke avseende å de

grunder, på vilka förslaget är byggt; de gälla huvudsakligen allenast

ett utförande i vissa hänseenden av bestämmelserna i förslaget eller

förtydligande av desamma. De gjorda erinringarna torde i allmänhet

böra föranleda ändringar i förslaget. Vid den omarbetning, som till

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 215 höft. (Nr 254.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

följd härav företagits inom justitiedepartementet, hava de anmärkningar,

som framställts av lagrådet eller en pluralitet bland dess ledamöter,

beaktats, varjämte i lagtexten vidtagits vissa jämkningar av formell

natur».

Statsrådet Stenberg uppläste det sålunda omarbetade lagförslaget

samt hemställde, att detsamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Därefter anförde chefen för civildepartementet statsrådet von Sydow:

»Jag är ense med chefen för justitiedepartementet, att förhållandena

på hyresmarknaden numera utvecklats på sådant sätt, att det är nödvändigt

att skyndsamt träffa bestämmelser, som kunna stäcka försöken

till oskälig hyresstegring. Med hänsyn härtill har även jag ansett mig

böra förorda en lagstiftning i det syfte, som nu ifrågasatts.

Emellertid vill jag uttryckligen betona, att denna lagstiftning endast

är en av världskrisen betingad tillfällig nödfallsutväg; en varaktig lösning

av bostadsfrågan måste sökas på andra vägar. Jag hyser också förhoppning,

att förslag i sådant syfte skola kunna under den närmare tiden

framläggas. Det gäller framför allt att återföra till fastighetsmarknaden

behövligt kapital och särskilt att på mera nöjaktigt sätt ordna för den

sekundära fastighetskrediten.

Såsom tidigare framhållits, måste det i första hand vara kommunernas

sak att sörja för att bostadsmarknaden befinner sig i tillfredsställande

läge. Undersöker man den nuvarande bostadskrisens utveckling,

kan man icke komma till annan slutsats, än att kommunerna

visserligen mera än förr uppmärksammat frågan men dock på åtskilliga

håll icke i behövlig mån haft blicken öppen för betydelsen av denna

deras uppgift och de krav den ställer. Man har icke i tid beaktat den

hämmade produktionen och dess orsaker; och de behövliga motåtgärderna

hava i vissa fall dels knappast varit tillräckliga dels kommit

för sent. Det är emellertid att förvänta, att de bistra erfarenheterna

från krisåren skola hava det goda med sig, att kommunernas bostadspolitik

blir mera förutseende, målmedveten och kraftig än hittills.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 254.

91

Därest kreditfrågan, som jag hoppas, kan bringas till lycklig lösning,

kunna kommunerna därigenom erhålla ett behövligt och värdefullt stöd

för de egna nödvändiga åtgärderna. Men även andra utvägar böra

sökas; och särskilt vill det förefalla, som borde de större stadskommunerna

kunna göra anspråk på långt kraftigare stöd för bostadsproduktionen

från industriens sida, än vad hittills på sina ställen varit fallet.

Villkoret för en sådan förutseende och effektiv bostadspolitik från

kommunernas sida är emellertid, att kommunen vid varje tillfälle har

en klar överblick av bostadsmarknadens läge i olika avseenden och

av dess utvecklingstendenser. I detta hänseende är av vikt, att man

har fortlöpande kännedom om hyresledigheters inträde och upphörande.

Om än den nu föreslagna lagstiftningen i övrigt givetvis måste vara

av tillfällig karaktär, torde det dock visa sig lämpligt, att bestämmelserna

rörande anmälningsskyldighet äga bestånd för framtiden. Genom

sådana anmälningar, sammanställda med de hos byggnadsnämnderna

tillgängliga uppgifterna om byggnadsföretag och deras fortskridande,

får kommunen det behövliga underlaget för en nöjaktig reglering av

bostadsmarknaden.» --------------.........— ------------------------

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom sju i ämnet s. 1 i texten
  2. LU 1917:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom sju i ämnet väckta motion s. 1 i texten