Sök i Ratio Lex

Angående pensioner åt kördrängen A. Jönsson och trädgårdsarbetaren G. V. Hartman

1917-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:287, Angående pensioner åt kördrängen A. Jönsson och trädgårdsarbetaren G. V. Hartman

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.

1

Nr 287.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående pensioner

åt kördrängen A. Jönsson och trädgårdsarbetaren

G. V. Hartman; given Stockholms slott den 23 april

1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att kördrängen Anders Jönsson samt trädgårdsarbetaren Gustaf

Vilhelm Hartman, båda vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut, må,

vardera från och med månaden näst efter den, varunder hans avgång

ur tjänsten kommer att äga rum, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Majct förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

K. Dahlberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 216 höft. (Nr 287—288.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.

Utdrag av protokollet över jordbruksår enden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

april 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

ÅKERMAN,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Departementschefen statsrådet Dahlberg anförde:

I två särskilda skrivelser den 9 september 1916 har styrelsen för

lantbruks- och me jeriinstitutet vid Alnarp gjort framställning om beredande

av pensioner åt kördrängen Anders Jönsson och trädgårdsarbetaren Gustaf

Vilhelm Hartman vid Alnarp.

Vad beträffar först Jönsson har nämnda styrelse anfört följande.

Under 35 år hade arbetaren Jönsson tjänstgjort som kördräng vid

Alnarps park och trädgård. Då han nu uppnått 66 år och sedan flera

år på grund av sjukdom icke förmådde att såsom förut sköta sin tjänst

utan endast kunde utföra vissa lättare sysslor, ville styrelsen hos Kungl.

Maj:t göra framställning om att en årlig pension måtte beviljas honom.

Jönsson vore enligt bifogat frejdbetyg född år 1850 och hade sedan år

1881 oavbrutet varit anställd såsom körkarl vid Alnarps trädgård, städse

med nit och samvetsgrannhet utfört detta sitt åliggande samt i allo fört

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.

en hedrande vandel. Som lian på denna plats icke kunnat samla några

medel för sitt uppehälle under ålderdomen, hade styrelsen ansett det

vara dess plikt att framhålla det behjärtansvärda däri, att honom beskärdes

en någorlunda bekymmerfri ålderdom. Jönssons inkomst hade

utgått i form av daglön, vilken de senare åren utgjort 2 kronor 50 öre

per dag eller omkring 700 kronor om året. När Jönsson efter en lång,

sammanhängande och väl vitsordad tjänst nu på grund av ålder och

sjukdom — därom intyg företeddes — måste lämna tjänsten, ansåge

styrelsen därför det vara rättvist, att en pension av 400 kronor eller

samma summa, som av 1915 års riksdag beviljats numera avlidne parkarbetaren

Nils Andersson, måtte honom tillerkännas från och med år 1917.

Vad vidare angår Hartman har institutsstyrelsen anfört, att Hartman

under 27 år tjänstgjort såsom arbetare i Alnarps park och trädgård men

under de senare åren på grund av sjukdom och ålder icke längre förmått

utföra sitt arbete utan endast kunnat sysselsättas med vissa lättare

sysslor. Med anledning härav ville stjrrelsen till Kungl. Maj:t göra

framställning om att en årlig pension måtte beviljas honom. Hartman

vore enligt bifogat frejdbetyg född 1848 och hade sedan år 1889 oavbrutet

varit anställd i Alnarps park och trädgård, städse med nit och

samvetsgrannhet utfört de honom åliggande sysslorna samt i allo fört

en hedrande vandel. Han hade icke på denna plats utav den därmed

förenade daglönen kunnat samla några medel för tryggande av sin

ålderdom, och det syntes därför behjärtansvärt, att honom måtte beredas

en någorlunda bekymmerfri ålderdom. I likhet med Jönsson och

övriga vid Alnarps trädgård anställda arbetare hade Hartman under

senare år åtnjutit en daglön av 2 kronor 50 öre, vilket motsvarade

omkring 700 kronor per år. Då nu Hartman efter en väl vitsordad

och sammanhängande tjänstgöring vid statens verk på grund av ålder

och genom läkarbetyg styrkt sjukdom måste lämna denna sin tjänst,

ansåge styrelsen det vara rättvist, att han, i likhet med vad fallet varit

med bemälde parkarbetaren Nils Andersson, finge under återstoden av

sin livstid komma i åtnjutande av pension å 400 kronor att utgå från

och med 1917 års början.

Lantbruksstyrelsen, som avgivit utlåtande i ärendet den 24 oktober

1916, har icke haft något att erinra mot framställningarna i fråga.

Statskontoret har i utlåtande den 8 november 1916 uttalat, att

goda skäl syntes föreligga för beredande av pensioner åt ifrågavarande

arbetare. Beträffande det föreslagna pensionsbeloppet av 400 kronor,

motsvarande vad 1915 års riksdag beviljat i pension åt förbemälde parkarbetare

Andersson, ville statskontoret erinra därom, att Kungl. Maj:t i

s. 4 Kontrollera mot PDF

DtpartemenU
chefen.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.

berörda fall föreslagit 350 kronor, men att riksdagen med hänsyn till

Anderssons förmansställning höjt beloppet till 400 kronor. I nu förevarande

fall syntes visserligen icke någon sådan omständighet kunna

åberopas för beviljande av samma pensionsbelopp; men då det föreslagna

beloppet numera ingalunda kunde betecknas såsom oskäligt högt, utan

snarare måste anses icke utgöra mer än existensminimum, funne sig

statskontoret böra förorda förslaget i denna del. Mot förevarande framställningar

i övrigt hade statskontoret icke annat att erinra, än att pensionerna

syntes böra anvisas att utgå från och med månaden näst efter

den, varunder avgång ur tjänsten komme att äga rum.

För egen del finner jag i likhet med samtliga myndigheter, som

yttrat sig i frågan, att i förevarande fall bör i anseende till numera

fördyrade förhållanden beredas de pensionsbelopp, som föreslagits, eller

400 kronor till envar av de ifrågavarande personerna. Av innevarande

års riksdag hava pensioner å detta belopp redan beviljats åt med Jönsson

och Hartman jämförliga arbetare.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kördrängen Anders Jönsson samt trädgårdsarbetaren Gustaf

Vilhelm Hartman, båda vid Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut, må,

vardera från och med månaden näst efter den, varunder hans avgång

ur tjänsten kommer att äga rum, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1917:36 Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 78 i texten