Sök i Ratio Lex

Angående beredande av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under innevarande år

1917-05-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:369, Angående beredande av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under innevarande år

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 369.

1

Nr 369.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående beredande

av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning

under innevarande år; given Stockholms slott

den 12 maj 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna, dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av högst 50,000,000

kronor att i enlighet med de av föredragande departementschefen angivna

grunder användas för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning

under innevarande år,

dels ock medgiva, att av detta belopp .må för statens räkning

tecknas aktier intill ett belopp av 99,600 kronor i ett för denna vedanskaffning

bildat aktiebolag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 322 höft. (Nr 3692

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,

Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde härefter:

Då jag nu bär att anmäla irågan om anskaffande av rörelsemedel

för den bränsleanskaffning, som åligger den av Eders Kungl. Maj:t den

16 nästlidna april tillsatta bränslekommissionen, får jag för klargörande

av denna fråga till en början i huvudsak återgiva vad jag vid tillsättandet

av denna kommission anförde.

Jag framhöll då, hurusom till de djupast ingripande svårigheter,

som kriget skapat på varutillgången3 område, i alla neutrala länder

hörde bränsleanskaffningen. Visserligen hade vårt land i sina skogar en

mycket stor bränslereserv; men bristen på fossilt bränsle inom landet

hade som bekant före kriget gjort oss i hög grad beroende av import

s. 3 Kontrollera mot PDF

Klint/1. Maj:ti Nåd. Proposition Nr 36U. 3

särskilt av stenkol och koks, och med industriens utveckling hade detta

behov befunnit sig i tilltagande under åren före krigsul brottet, så att

importkvantiteten under senaste fredsår, 1913, betydligt överstigit fem

miljoner ton. Krigsutbrottet hade då icke kunnat undgå att medföra

svårigheter vid bränsleanskaffningen, när de krigförande staterna, till

vilka nära nog samtliga kolporterande länder hörde, tidigare eller

senare lagt hinder i vägen för en normal utförsel av bränsle, vartill

vidare kommit de största transportsvårigheter. Trots detta hade vårt

land ganska länge kunnat förses med utländska stenkol och koks i ungefär

oförändrade mängder. Men dels hade kvaliteten betydligt försämrats,

dels hade. kostnaden sprungit upp till oanad höjd, dels slutligen hade

kompensationer måst lämnas i olika former; och då samtidigt vedtillgången

av olika anledningar minskats, hade en ökad knapphet på bränsle

inställt sig.

För att tillgodose landets bränslebehov, icke minst i de enskilda

hushållen, hade Eders Kungl. Maj:t, ävensom de olika krigstidskommissionerna

med Eders Kungl. Maj:ts begivande, inrättat ett flertal organisationer.

Sålunda hade Eders Kungl. Maj:t den 4 februari 1916 medgivit,

att inom industrikommissionen upprättades en bränslebesparings byrå;

den 5 maj samma år hade Eders Kungl. Maj:t vidare godkänt statens livsmedelskommissions

beslut att inrätta en denna kommission tillhörande

vedbyrå, . under vilken skulle sortera vedbyråer i de olika länen, medan

dessa i sin ordning samarbetade med de lokala livsmedelsnämnderna.

Förordningen den 14 augusti samma år angående förbud mot användande.

av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar, kommunikationsinrättningar

samt vissa allmänna verk och anstalter hade ytterligare

samma dag föranlett tillsättande av en fristående statens bränslekommission

för prövning av ansökningar om dispens från författningens bestämmelser.

Inom handelskommissionen hade sedan den 23 januari 1917 arbetat en

särskild kolbyrå för frågor rörande kolimporten. Av betydelse för

bränslefrågan även under kristiden hade därjämte varit tillsättande den

14 januari 1916 av en torvkommitté, åt vilken Eders Kungl. Maj:t uppdragit

att utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika

hänseenden, som ytterligare kunde vidtagas från statens sida för att

främja produktionen och använduingen av bränsle framställt av torv;

och slutligen hade statens industrikommission under 1916 tillsatt sarskilda

bränslekommitterade för vissa utredningar rörande bränslefrågan.

Den ständigt tilltagande knappheten på bränsle i de krigförande

länderna själva hade under de senaste månaderna minskat vårt lands

kolimport i betydlig grad. Någon större ändring i dessa förhållanden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

vore näppeligen att förvänta före freden, kanske ej ens under tiden

omedelbart efter fredsslutet. I varje fall vore det en bjudande plikt

för dem, som hade ansvaret för tillgodoseende av landets behov av

bränsle i förevarande läge, att räkna med, att Sverige snarast möjligt

måste inrätta sig på att täcka sitt bränslebehov i stort sett med inhemska

tillgångar. En uppgift av denna omfattning krävde målmedveten organisation

av alla de för ändamalet lämpade krafter, varöver landet föifogade.

Främst hade man vid uppgiftens lösning att fatta i sikte hushållsbehovet

av bränsle; detta befunne sig visserligen i avtagande, när

man ginge emot den varmare årstiden, men krävde av väl bekanta anledningar

omedelbara åtgärder redan nu, om man skulle kunna vara

rustad att med någon trygghet möta nästa vinter. Därtill komme ytterligare

transportväsendets och industriens oundgängliga bränslebehov,

som uppenbarligen måste täckas, om man ej ville utsätta sig för de

mest ödesdigra rubbningar i hela landets näringsliv, vittgående arbetslöshet

och starkt ökade livsmedelssvårigheter.

I ett dylikt läge, när snabba och målmedvetna åtgärder i ganska

enastående omfattning vore högst behövliga, kunde den förutvarande

organisationen av bränsleförvaltningen icke längre anses tillfredsställande.

Det måste skapas ett centralt organ, som kunde leda verksamheten efter

enhetliga principer, och till vilket alla övriga såväl tillfälliga som permanenta

statsinstitutioner med verksamhet på området komme i ett på

förhand bestämt förhållande. Endast på sådant sätt syntes man kunna

få säkerhet för, att erforderliga åtgärder vidtoges på lämpligt sätt, och

utan att en dyrbar tid förspilldes.

På dessa grunder hemställde jag, att en ny statens bränslekommission

måtte tillsättas. Denna myndighet syntes för att på lämpligaste

sätt kunna fylla sin uppgift böra, i analogi med de centrala ämbetsverken,

organiseras så, att beslutanderätten i alla frågor tillkomme den

person, som utsåges till ordförande och verkställande direktör. Då den

verksamhet i reglerande syfte, som genom flera av ovan angivna offentliga

organ förut bedrivits på hithörande område, naturligen måste övertagas

av den ifrågasatta kommissionen, syntes det vara av. vikt, att

såsom ledamöter i kommissionen inginge representanter för de intressen,

som tillvaratoges av statens livsmedelskommission, statens bränslekommission

och statens industrikommission. I och med tillsättandet av den

nya bränslekommissionen torde statens dittillsvarande bränslekommission

kunna upphöra. Vad ovan omförmälda bränslebesparingsbyrå och vedbyrå

anginge syntes de kunna inordnas såsom särskilda avdelningar

under den föreslagna kommissionen, med den ställning och de uppgifter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369. 5

i förhållande till kommissionen, som denna själv finge bestämma. Med

hänsyn till det stora intresse, frågan om bränsleanskaffningen hade för

j är n v ägs s tyre Isen, ansåge jag vidare, att en representant för styrelsen

borde finnas bland kommissionens ledamöter.

Vad slutligen den inom statens handelskommission inrättade kolbyrån

beträffade, torde densamma fortfarande böra handhava sådana

ärenden, vilka rörde ordnandet av kolimporten. Huru de importerade

kolen lämpligen skulle fördelas mellan de särskilda konsumenterna, syntes

emellertid böra avgöras gemensamt av industrikommissionen och den

ifrågasatta bränslekommissionen.

En förutsättning för ett ändamålsenligt ordnande av bränsleanskaffningen

vore givetvis, att statens skogar, i den män så lämpligen

kunde ske, toges i anspråk för ved avverkning. Kommissionens arbete

härutinnan skulle uppenbarligen underlättas, om det ålades domänstyrelsen

att utse någon av sina ledamöter att på framställning av kommissionen

tillhandagå densamma med råd och upplysningar.

I sådana frågor, som rörde tillgodogörandet av landets torvtillgångar^

torde på liknande sätt ett samarbete böra äga rum mellan kommissionen

och 1916 års torvkommitté.

Även om alla tillgängliga krafter sattes i rörelse, kunde det naturligtvis

inträffa, att bränsleanskaffningen icke nådde en sådan omfattning,

att landets hela förbrukning kunde tillgodoses. Att de enskilda hushållen

icke finge bliva lidande härpå, hade förut framhållits. Alltför

stora inskränkningar i transportväsendet utöver dem, som redan ägt rum,

skulle uppenbarligen medföra avsevärda olägenheter. Det bleve sålunda

landets industri, som huvudsakligen komme att drabbas av en eventuell

brist på bränsle. Skulle en dylik situation inträda, kunde man enligt

min mening icke undgå att företaga en utgallring av de industriella

företag, vilkas produktion tjänade mer umbärliga ändamål, och helt eller

delvis avstänga dem från tillgång till bränsle. Planen för en sådan

utgallring vore redan genomtänkt av statens industrikommission.

Den närmaste uppgift, inför vilken den ifrågasatta nya bränslekommissionen

komme att ställas, bleve säkerligen att omedelbart sätta

i gång en vedavverkning av enastående omfattning. Sådana förhållandena

nu vore, kunde det antagligen icke undvikas, att denna avverkning

till stor del sköttes direkt av statens organ. Härav framginge,

att staten i stor utsträckning måste taga i anspråk icke blott de privata

skogarna utan även enskild arbetskraft. Vad skogarna beträffade, torde

staten genom förfoganderättslagen få tillräckligt kraftiga rättsmedel i

sin hand för att i den mån så behövdes göra sig till herre över de
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition''Nr 369.

samma. Gällande lagstiftning beredde däremot icke samma hjälp, om

det skulle gälla att tvinga den enskilde till arbete. Det förefölle därför

ofrånkomligt, att man måste skaffa staten möjlighet att direkt på ett

eller annat sätt förfoga över arbetskraft. Till denna fråga skulle jag

återkomma i annat sammanhang.

För att en vedavverkning av den omfattning, varom här vore

fråga, skulle kunna bedrivas, krävdes uppenbarligen ett mycket stort

rörelsekapital.

Beträffande frågan, huru detta skulle anskaffas, framhöll jag redan

den 16 april att, om man med avseende å bränsleanskaffningen i kreditavseende

använde samma metoder som vid anskaffning av livsmedel,

statens utlägg eller förskott kunde antagas stiga till en hotande höjd.

I viss män kunde naturligtvis intet annat system användas än kontantsystemet.

Detta gällde arbetslöner och andra direkta utgifter för mänsklig

och mekanisk arbetskraft. Däremot torde man vidkommande betalningtill

skogsägare för växande eller avverkad skog i viss begränsning

kunna ordna sig på ett sådant sätt, att statens kredit icke behövde tagas

i anspråk genom direkt upplåning hos allmänheten. Jag tänkte mig

därvid, att ägare av skog skulle kunna befinnas villig att, i stället för

kontant betalning, mottaga accepter å köpeskillingarna, vilka accepter

borde förfalla till betalning helst så lång tid framåt, att man kunde

förvänta, att kronan återbekomme utläggen från industri- eller andra

företag, som köpte veden, eller att i allt fall betalningen av köpeskillingen

för skog kunde äga rum med medel, som inflöte för den huggna

veden. Ett sådant handhavande av bränslekommissionens affärer förutsatte

emellertid bildande av ett aktiebolag, däri staten inginge som

huvudsaklig delägare. Bolaget skulle naturligtvis upplösas, i och med

det att bränslekommissionens verksamhet upphörde, och självfallet bleve

bolagets affärer statens och staten alltså ansvarig för bolagets hela

affärsverksamhet.

När jag nu återupptager frågan om sättet för anskaffande av medel

för bränslekommissionens verksamhet, vill jag först återgiva vad kommissionen

därutinnan i underdånig skrivelse den 10 innevarande månad

anfört. Den yttrar:

»Genom nådigt brev den 16 april 1917 har Eders Kungl. Maj:t i samband

med upprättandet av 1917 års bränslekommission förelagt kommissionen såsom uppgift

att sörja för tillgodoseendet ej mindre av den enskilda hushållsförbrukningens

utan även av industriens och transportmedlens behov av bränsle. På grund av de

under krigets fortgång alltmer stegrade svårigheterna för kolimportens ordnande

måste man för krigets återstående tid räkna med nödvändigheten att anskaffa nästan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 369. 7

allt behövligt bränsle inom landets gränser. Kommissionen underskattar visserligen

i a- • . t för bränslebehovets fyllande, som kunna erhållas genom ökad an
skärning

av inhemska stenkol och torv, men det ojämförligt viktigaste bränslet är

givetvis veden. Kommissionen har också satt såsom sin närmaste uppgift att orgamsera

en i rätt tid och i tillräcklig omfattning utförd vedanskaffning. Att söka

anskaffa den för kommande vinter erforderliga vedmängden på frivillighetens vä"

kan med hänsyn till den korta tid, som står till förfogande, icke komma i fråga

oädana förhållandena nu äro, kan det icke undvikas, att avverkningen i stor utsträckning

bednves av staten själv genom bränslekommissionen. Efter gjorda beräkningar

angående storleken av den vedmängd, som måste på detta sätt avverkas

har kommissionen kommit till en summa av 20 miljoner kubikmeter fast mått.

lör att en vedavverkning av sådan omfattning, som ovan nämnts, skall

kunna av kommissionen bedrivas, kräves uppenbarligen ett mycket stort rörelsekapital.

Nödiga medel måste därför ställas till kommissionens förfogande. Visser
torde

man, såsom herr statsrådet och chefen för finansdepartementet i sitt

yttrande till statsrådsprotokollet vid kommissionens tillsättande framhållit, i stor

utsträckning kunna ordna betalningen till skogsägare för skog, som tagits i anspråk

för kronans räkning, på sådant sätt att statens kredit icke behöver anlitas genom

direkt upplåning hos allmänheten. Därvid förutsättes, att ägame av skog i stället

för kontant betalning skola erhålla accepter å dem tillkommande belopp, vilka

accepter förfalla till betalning först sedan kommissionen kan beräknas hava från

konsumenterna erhållit likvid för försåld ved. För att möjliggöra ett så affärsmässigt

skötande av bränslekommissionens affärer har herr statsrådet och chefen

for finansdepartementet anvisat utvägen att bilda ett aktiebolag, däri staten ingår

som huvudsaklig aktieägare. Men även om saken ordnas på angivet sätt, behöver

kommissionen hava tillgång till medel att kontant betala arbetslöner, inköpa maskiner

och verktyg samt för andra löpande utgifter. Då en avsevärd tid måste förgå

innan någon ved kommer att av kommissionen levereras och medel genom vedens

likvidering inflyta till kommissionen, erfordras tydligen ett avsevärt belopp för

tackandet av kommissionens löpande utgifter. Detta belopp torde icke kunna sättas

lägre än till 50 miljoner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer kommissionen i underdånighet

att Eders Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen begära att till Eders Kungl. Maj ds

förfogande ställes ett belopp av 50 miljoner såsom rörelsekapital vid bränslekommissionens

vedanskaffning under 1917.»

. Nar nu till avgörande skall upptagas frågan, huru stort rörelsekapital

bör för bränslekommissionens räkning äskas bos riksdagen, får

jag först meddela, att, därest genom bränslekommissionens direkta försorg

anskaffades ungefär 10 miljoner kubikmeter ved i fast mått, motsvarande

ungefär 5,9(10,000 vanliga skogsfamn!- å 108 kubikfot, skulle,

därest famnen vid de huggningsorten närmast belägna stationer i värde

uppskattas till 30 kronor, åtgå ett sammanlagt belopp av 177 miljoner

kronor. Då är emellertid att märka, att bränslekommissionen i fråga

om anskaffande av bränsle eventuellt skulle kunna behöva sträcka sig

till ett belopp av dubbla det nu angivna, eller 11,800,000 skogs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

famnar. Full betalning såväl för själva virkesvärdet som ock av huggning

och framforslingskostnader borde under dylika förhållanden beräknas

till över 300 miljoner kronor.

Det synes mig emellertid icke lämpligt att nu ifrågasätta en kredit

av denna storlek. Jag bär därför, såsom av det förut anförda framgår

sökt finna en utväg att, utan anlitande av en riksdagens kredit till

nämnda belopp, ändock säkerställa bränslekommissionens verksamhet

För det ändamålet har jag tänkt mig bildandet av ett aktiebolag, i

de fall, där bränslekommissionen övertoge skog eller skogsmark enligt

förfoganderättslagen, har kommissionen alltid en viss kredittid att rakna

med. Men även i de fall, där kommissionen komme att genom frivillig

överenskommelse med enskild jordägare köpa dennes på rot stående skog

torde den frivilliga överenskommelsen också lätteligen kunna förenas med

avtal om kredit. Denna kredit kunde då eventuellt få formen av en accept,

lämnad av det bolag, varom här är fråga. I män som sålunda kredit enligt

förfoganderätt slagen eller genom frivillig överenskommelse lamnades,

komme man också närmare den tid, då betalning för den ved, som bräns ekommissionen

skulle tillhandahålla industrien, de enskilda trafikföretagen

och allmänheten, inflöte. Man kunde för att ytterligare förminska tiden

mellan den dag, då jordägaren skulle hava betalt, och den dag, då betalning

för den av bränslekommissionen försålda veden inflöte, tänka sig att

t. ex. ett industriellt företag redan vid överenskommelse om framtida

leverans av ved betalade med växel. Genom dessa eller andra anordningar,

som naturligen borde ske i samråd med fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret, synes det mig som om den kredit, vilken nu

borde hos riksdagen äskas, kunde begränsas till det av bränslekommissionen

angivna beloppet av 50 miljoner kronor, ett belopp, som da

närmast skulle användas vid de kontantbetalningar, som under alla forhållanden

måste av bränslekommissionen göras, nämligen betalningar

till administration, till arbetare och för transporter. _ .

I fråga om dessa sistnämnda kostnader vill jag erinra, att administrationen

tänkes ordnad i huvudsak på följande sätt. Under den högsta

ledningen, representerad av bränslekommissionen, skulle närmast sta en

chef i varje län. Under länscheferna skulle sortera distriktschefer, till

ett antal av omkring tvåhundra, hämtade dels ur skogsstaten, dels från

den enskilda skogsförvaltningen. Såsom förmän för själva avverkningen

och närmast hänförliga till arbetare skulle slutligen fungera cirka tvåtusen

kronoj ägare och därmed likställd sakkunnig personal.

Kostnaderna för administrationen synas mig självfallet böra bär.

liksom vid all annan affärsrörelse, inräknas i priset på de försålda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kuncfl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

varorna, åtminstone när de övertagas av industrien och trafikföretagen.

V r hushållsbränslet torde detta visserligen också böra direkt

°u 1 * . filande till kommissionens eller det ifrågasatta bolagets räkenakapsförmg

bära dessa kostnader. Eu annan sak är att, när detta

bränsle sedan tillhandahålles de mindre bemedlade, en nedsättning i

priset kan och bör, med anlitande av de härför särskilt anvisade medel,

aga rum. På frågan härom har jag emellertid icke nu att inlåta mig.

Genom bildande av ett aktiebolag skulle naturligtvis icke statens

ansvarighet i. någon mån minskas. De förbindelser bolaget inginge

bleve ju faktiskt statens. Under sådana förhållanden bör naturligtvis

ri sdagens medgivande äskas för att av ifrågavarande kredit nödigt

belopp må för statens räkning i bolaget insättas i form av aktier.

innnnn1 1 ärvid tänkt mig, att bolagets aktiekapital skulle stanna vid

100,000 kronor, och att staten skulle teckna fullt ut så många aktier

som enligt gällande bolagslag kunna ligga på en hand. De få enskilda’

delägare, som inginge i bolaget, skulle naturligtvis förbinda sig att för

sina andelar icke påräkna något annat än ränta och vid bolagets upplösning

det insätta kapitalets Om aktierna tänktes utställda på 100

kronor för aktie, skulle enskilda delägares andelar i bolaget begränsa

sig till 400 kronor. ö

De medel, som för vedanskaffningen tagas i anspråk, äro givetvis

avsedda att i sin helhet återbetalas. Huruvida därvid ränta å desamma

jämväl skall gäldas, torde få bliva föremål för framtida avgörande.

+-n med vad dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

7“ „ thlstyrkandet av propositionen nr 104 till innevarande års riksdag

1 truga om beredandet av rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande

och tillhandahållande av livsförnödenheter och jag själv vid

tillstyrkandet av propositionen nr 210 till samma riksdag angående

beredande av rörelsekapital för tillämpningen av gällande förfoganderättslag

i fråga om industriella råvaror o. d. förordat, synes det mig lämpligt,

att de för här ifrågavarande ändamål erforderliga medlen tillhandahållas

genom riksgäldskontor, varefter medlen ställas till vederbörandes

förfogande genom räkning i riksbanken.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t ville i proposition föreslå riksdagen att

KO nnn*onrvStflla ^ Ede.rs Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av högst

oU,000,000 kronor att i enlighet med av mig angivna grunder användas

för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under innevarande

år,

dels ock medgiva, att av detta belopp må för statens räkning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 322 käft. (Nr 369.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 369.

tecknas aktier intill ett belopp av 99,600 kronor i ett för denna vedanskaffning

bildat aktiebolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj :t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under innev s. 13 i texten
  2. SU 1917:201 Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppförande ä riksstat av vissa utgifter m. m. a2 i texten
  3. JoU 1917:116 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under innevarande år äve s. 1 i texten