Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om försäkringsrörelse

245 sidor, varav 235 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 235 av 245 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:39, Med förslag till lag om försäkringsrörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 39.

1

Nr 39.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag

till lag om försäkringsrörelse; given Stockholms slott den

30 december 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om försäkringsrörelse.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 käft. (Nr 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Förslag

till

Lag om försäkringsrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Försäkringsrörelse må, förutom av anstalt, som inrättats av staten,

drivas endast av försäkringsaktiebolag eller av bolag eller förening,

grundad på delägarnes ömsesidiga ansvarighet (ömsesidigt försäkringsbolag).

Försäkringsbolag må icke driva annan rörelse än försäkringsrörelse.

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här

i riket stadgas särskilt.

2 §•

Med livförsäkring förstås i denna lag jämväl livränteförsäkring och

kapitalförsäkring för livsfall.

Vad i denna lag särskilt stadgas angående livförsäkring skall äga

motsvarande tillämpning i fråga om annan personförsäkring, som meddelas

för livstid eller för längre tid än tio år.

I. Om försäkringsaktiebolag.

Om försäkringsaktiebolags bildande.

3 §•

De, som vilja stifta försäkringsaktiebolag, skola upprätta fullständig

bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets

rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr SO.

framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 7 § sägs,

upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkrings verksamheten

samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar bolagsordningens

och de övriga grundernas överensstämmelse med denna lag

samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda

bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten

av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning

eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall

ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och till

antalet minst fem.

4 §•

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskilt angivande, i

fråga om bolag, vars rörelse avser livförsäkring, huruvida bolaget skall

utan läkarundersökning meddela försäkring för dödsfall;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för

bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
6)

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda

sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie

stämma, eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till

behandling;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före

stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å

bolagsstämma, så vitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet

i 70, 82 och 84 §§;

12) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

13) det belopp, varå aktie skall lyda;

14) där ej alla aktier skola medföra samma rätt, det belopp, vartill

aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och det företräde de skola

medföra, ävensom, så framt aktiekapitalet skall kunna, utan ändring av

bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, den rätt till

teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning

må tillkomma varje särskilt slag av aktier;''

15) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att

tillskjuta något utöver tecknat aktiebelopp, samt under vilka förhållanden

och i vilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras;

16) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från

vad härom finnes stadgat i 103 §;

17) inskränkning enligt 44 § i aktieägares rätt att förfoga över

aktie eller förbehåll enligt 116 § om tvisters avgörande av skiljemän,

där sådan inskränkning eller sådant förbehåll skall gälla;

18) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet.

5 §''

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordningregistrerat,

ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning

å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

6 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten

av den tillämnade rörelsen samt fördelas i aktier å lika belopp i

svenskt mynt. Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring av bolagsordningen,

bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej

utgöra mindre än tredjedelen av maximikapitalet.

För försäkringsaktiebolag, vars rörelse avser livförsäkring, må ej

aktiekapitalet eller i fall, varom nyss är sagt, minimikapitalet sättas till

lägre belopp än tjugufem gånger det högsta livförsäkringsbelopp, varför

bolaget må vid början av sin verksamhet utan återförsäkring ikläda sig

ansvarighet på samma risk, eller i något fall understiga etthundra tusen

kronor. Vid tillämpning av vad sålunda är föreskrivet skall i fråga om

livränteförsäkring försäkringsbeloppet anses motsvara femton gånger den

årliga livräntan. För annat försäkringsaktiebolag må ej aktiekapitalet

eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring av bolagsordningen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39. 5

bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet sättas lägre än

fem tusen kronor.

Ej må aktie lyda å belopp understigande femtio kronor; dock må

aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, där aktiekapitalet

ej överstiger femtio tusen kronor.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än

det, varå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

7 §•

Avser försäkringsaktiebolags rörelse livförsäkring, skola upprättas

bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,

nämligen:

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott

mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må

kunna beviljas:

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4j grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må

tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av

de belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning

utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet bestämda,

grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och

nedsättning av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond

(premieåterbäringsreserv).

Skall försäkringsaktiebolag meddela försäkring av annat slag än

personförsäkring, och skall sådan försäkring meddelas för all framtid

eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående

grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv för

sådana försäkringar.

8 §•

Teckning av aktier skall ske å teckningslista i huvudskrift, som

egenhändigt underskrivits av stiftarna, eller i avskrift, bestyrkt av notarius

publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut

om stadfästelse samt angiva

1) den ordning, vari aktietecknare bör inbetala tecknat aktiebelopp;

2) den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen

meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hallas,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, varå aktie

skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits, men

allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas,

storleken av detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista, varå

sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal

aktier, som en var av stiftarna tecknat, och å den grund, efter vilken i

händelse av överteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §-

Ej må stiftare eller annan av bolaget för dess bildande njuta gottgörelse

utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen

nödvändiga. Ej heller må utom i fall, varom i 110 § stadgas,

för aktie eller för fullgörande av skyldighet, som i 42 § sägs, tillskjutas

annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån

eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas,

ogiltig.

11 §.

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt teckningslistan

konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 14 § stadgas,

vare aktieteckningen icke vidare bindande.

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och

11 §§ avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses av stiftarna i den ordning, som skall

gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kurnjl. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

7

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,

vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas, är fulltecknat,

skall, sedan aktierna, i händelse det tecknade beloppet överskjuter

vad högst må tecknas, blivit mellan tecknarna fördelade och överskjutande

teckning förklarats förfallen, till avgörande företagas, huruvida

bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel av de

närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagt aktiebelopp av

minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet rösta

därför, med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å viss

dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta stämman

varde frågan utan vidare uppskov avgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de flesta röstande hava förenat sig därom

och utgöra dessa minst en fjärdedel av hela antalet tecknare med ett

sammanlagt aktiebelopp av mer än halva det å stämman företrädda

aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela aktiekapitalet, skall bolaget

anses bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall

vare frågan om bolagets bildande förfallen.

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i övrigt i tillämpliga delar till efterrättelse vad i

69 § finnes stadgat om protokoll, val av ordförande och förteckning

över de närvarande.

Vad i 70 § är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av

beslut å bolagsstämma äge med de avvikelser, som föranledas av bestämmelserna

i 14 §, motsvarande tillämpning å sådan stämma, som

ovan sägs.

16 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 86 och 87 §§

gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande

stämman.

U §■

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda,

så ock av det tecknade beloppet, efter avdrag ej mindre i anledning av

överteckning, där sådan ägt rum, än även för aktierätt, som av aktie
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

tecknare må kava enligt 24 § förverkats ock ej av annan övertagits,

minst kälften bekörigen inbetalts, må bolaget enligt föreskrifterna i

denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade

beloppet efter ovannämnda avdrag understiger det belopp, vartill aktiekapitalet

enligt bolagsordningen lägst må sättas.

18 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

av tecknat aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom

deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för

alla ock alla för en.

19 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas ock styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet ock

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom

nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid förda

protokollet;

3) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blivit

tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan

ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava enligt

24 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels ock

försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen behörigen fullgjorts;

4) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma.

Om aktiebrev och aktiebok.

20 §.

A aktierna skola utfärdas brev. Dessa skola undertecknas av

styrelsen samt angiva ordningsnummer å den eller de aktier, varå

breven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebrev skall

ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas

genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktiebrev

vara egenhändigt undertecknat av minst en styrelseledamot.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser om skyldighet att lämna

tillskott, på sätt i 42 § sägs, eller om inskränkning enligt 44 § i rätten

att förfoga över aktie, skola dessa bestämmelser angivas i aktiebrevet.

21 §.

Ej må aktiebrev utgivas, innan registrering enligt 27 § skett därom,

att full betalning erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp,

vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, ej

heller innan full betalning blivit erlagd för den eller de aktier, varå

brevet lyder, samt, där aktietecknare är pliktig att lämna tillskott, som

i 42 § sägs, särskild skriftlig förbindelse å dylikt tillskott blivit avlämnad.

Utgives, innan aktiebrev utfärdats, bevis om rätt till delaktighet i

bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,

interim skvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

22 §.

Över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen

upplägga eu aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg

aktierna upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos

styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen

antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 44 § 1 mom. tillkommer

förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att

lösningsrätten ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då

anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröva de frågor om ny^ aktieägares införande i aktie
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

boken, som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt

67 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts

beroende av att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde

för prövning av frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebrev, försett med behörigen sammanhängande och till

honom fortgående följd av överlåtelser.

Med det imdantag, varom i 44 § 3 mom. stadgas, vare den, till

vilken aktie övergått, ej gent emot bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han blivit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en var, som

vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning och ökning av aktiekapitalet.

23 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna

särskild skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp ävensom,

där aktietecknaren är pliktig lämna tillskott, som i 42 § sägs, å sådant

tillskott.

Övergår aktierätten till annan, må ändock förbindelse å oguldet

aktiebelopp ej återställas, förrän aktiens belopp blivit till fullo guldet,

ej heller förbindelse å tillskott, som ovan sägs, återlämnas, innan densamma

blivit till fullo inlöst eller den, till vilken aktierätten övergått,

avlämnat ny sådan förbindelse, som av bolagets styrelse godkännes.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund av

aktieteckning mot fordran hos bolaget.

24 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie eller av

tillskott, som i 42 § sägs, vare han skyldig att gälda ränta efter sex

för hundra om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning å aktie i rätt tid, eller försummar någon

att avlämna förbindelse, varom i 23 § 2 mom. fömäles, äge styrelsen,

där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

förverkad. Det åligger styrelsen, där betalning uteblivit, att, så snart

ske kan, antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, ävensom anmaning, varom

ovan är sagt, må anses vara given, när den blivit kungi ord i den

ordning, som skall gälla för kungörande av kallelse till ordinarie bolagsstämma,

så ock, där aktietecknarens postadress uppgivits för styrelsen,

till honom blivit försänd i rekommenderat brev.

Då aktierätt förverkats, kan vad å aktien redan inbetalts eller

redan inbetalt tillskott, varom i 42 § förmäles, ej återfordras.

25 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ovan är sagt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom avträdes till konkurs, som börjar inom två år

efter utgången av den för. aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock

skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående

inbetalning å aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, i den mån

sådan inbetalning ej visas vara för övertagande av aktierätten verkställd

av annan.

26 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å aktier fullgjord, må styrelsen för registrering göra

anmälan om sålunda inbetalt belopp. Anmälan, som skall vara försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

behörigen fullgjorts

Sist sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning

bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela aktiekapitalets inbetalning

förut skett, för registrering avlämna en av styrelseledamöterna

egenhändigt underskriven uppgift, huru mycket av det belopp, som för

registrering anmälts vara inbetalt, motsvaras av aktier, för vilka full

betalning erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar skola vara av

vittnen styrkta.

Har ej inom ovan stadgad tid anmälts, att full betalning behörigen

erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp, vartill aktiekapitalet

enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, och inkommer ej heller

behörig anmälan, utvisande, att sådan betalning fullgjorts, inom en

månad efter det från registreringsmvndigheten till bolagets styrelse

27 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

%

avlåtits skrivelse med anmaning att ofördröjligen inkomma med dylik

anmälan, skall bolaget träda i likvidation.

28 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares

aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en

månad av annan övertagen, skall aktiekapitalet anses minskat med det

belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre styrelsen

ofördröjligen anmälan härom för registrering.

29 §.

ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,

till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där

beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan

på grund av förra beslutet tecknat belopp, med avdrag ej mindre i anledning

av överteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och

ej av annan övertagen aktierätt, blivit till fullo inbetalt och detta förhållande

registrerats.

Beslut om ökning, varom ovan sägs, kan fattas endast av bolagsstämma.

30 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva

1) det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma

aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet

enligt 34 § kungjorts i allmänna tidningarna, inom vilken aktieägare

må begagna den honom tillkommande företrädesrätt till teckning;

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

5) den grund, efter vilken i händelse av överteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

31 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, evad det

innefattar ändring av bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg

ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

13

bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konnngens stadfästelse

å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenbändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

32 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare

berättigad att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter

teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande

aktiekapitalet.

33 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning av ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebrev, varå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

34 §.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den

mån så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagsstämmans beslut

om aktiekapitalets ökning underrätta aktieägarna.

35 §.

Teckning av de nya aktierna skall ske å teckningslista, försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, eller

å avskrift av sådan teckningslista, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i vilka beslutet enligt

34 § varit infört.

I teckningslista skall ock angivas förutvarande aktiekapitalets

storlek ävensom den ordning, i vilken aktietecknare bör fullgöra vad

honom på grund av teckningen åligger.

Ett exemplar av bolagsordningen skall bifogas varje teckningslista.

36 §.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,

som uppfyller föreskrifterna i 35 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas, ogiltig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Ej må sådan grund för ogiltighet av teckning av aktie, som

i denna paragraf avses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos

registreringsmyndigheten, innan registering enligt 38 § skett i anledning

av anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

37 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning

fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än

penningar och mot förbehåll av särskild förmån eller rättighet vid

aktieteckning, ävensom bestämmelsen i 23 §, att aktietecknare ej är

berättigad till kvittning, galle ock vid ny aktieteckning; och skall

jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning vad i 24 och

25 §§ finnes stadgat om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning

å tecknad aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, så ock om

anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

38 §.

Sist sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru

många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blivit

tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan

ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare förverkats och ej

av annan övertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen

å aktierna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma;

3) ett exemplar av de tidningar, i vilka bolagsstämmans beslut om

ökningen enligt 34 § varit infört.

Varda efter avlämnandet av ovannämnda handlingar aktier ytterligare

till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.

Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ovan

under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av anmälan,

som ovan i denna paragraf sägs, anses ökat med sammanlagda

beloppet av de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

39 §.

Utan hinder av vad i 29—38 och 85 §§ finnes stadgat må styrelsen

besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans

godkännande. I ty fall skola i avseende å bolagstämmans

beslut, varigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i

29 och 31 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall vad i 30 §

och 32—38 §§ är föreskrivet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten därav; dock gälle, att för ny aktie full betalning

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att, innan sådant godkännande meddelats, den i 38 § 1 mom.

föreskrivna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande

tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall

göras samtidigt med den i 31 § föreskrivna anmälan till registret av

bolagsstämmans beslut. ^ §

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst överföring till detsamma

av besparade vinstmedel, som ej avsatts till reservfond eller

säkerhetsfond eller till tryggande av premieåterbäring eller vinst till

försäkringstagarna; och skola därvid bestämmelserna i 29 § äga motsvarande

tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall angiva det belopp,

varmed aktiekapitalet skall ökas, ävensom, där ej de nya aktierna

skola vara likställda med de förutvarande, den olikhet, som mellan dem

skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare

berättigad att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans

andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet skall, evad det innefattar ändring av bolagsordningen

eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar

beslutet ändring av bolagsordningen, må registrering ej ske förr än

Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses

ökat med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet , överföras.

Ej må brev å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

av beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

de aktiebrev, varå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att brev å ny

aktie utlämnats.

41 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke skyldig

att ytterligare tillskjuta något, där ej bolagsordningen innehåller bestämmelse

om sådan skyldighet.

42 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om skyldighet att tillskjuta

något utöver . tecknat aktiebelopp, må beloppet av sådant tillskott ej

för någon aktie överstiga tre gånger aktiens belopp.

Om förbud för försäkringsaktiebolag att förvärva egen aktie.

43 §.

Egen aktie må försäkringaktiebolag ej mot vederlag förvärva, ej

heller mottaga såsom pant.

Vad nu är stadgat utgör ej hinder för försäkringsaktiebolag att

å auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet

att åter avyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie.

44 §.

I bolagsordningen må kunna förbehållas, att, där aktie övergår

till annan än aktieägare eller till annan än ägare av visst slag av aktier,

förutvarande aktieägare eller ägare av visst slag av aktier skola vara

berättigade att lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen angiva den

ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes,

den tid, ej överstigande nittio dagar, räknat från anmälan hos styrelsen

om aktiens övergång, inom vilken den, som vill begagna sig av lösningsrätten,

skall därom göra anmälan hos styrelsen, ävensom den tid, ej

överstigande trettio dagar, räknat från det lösens belopp blivit bestämt,

inom vilken lösen skall erläggas.

Där i fall, som i 1 mom. avses, lösen skall erläggas för aktie, men

överenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, varde, så framt ej

annorlunda är stadgat i bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

17

aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedda enligt lagen

om skiljemän, med rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens

beslut, att draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer

sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut i huvudskrift

eller bestyrkt avskrift delgavs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten ej begagnas, vare den, till

vilken aktie övergått, ej i förhållande till bolaget att anse såsom

aktieägare; dock äge han uppbära den vinstutdelning, som må vara

med aktierätten förknippad, och utöva aktien, i händelse av aktiekapitalets

ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.

De av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå

å den, som begagnar sig av lösningsrätten.

1 bolagsordningen må ock intagas förbehåll, varigenom rätten för

aktiebolag eller annan samfällighet eller för annan än här i riket bosatt

svensk medborgare att genom teckning eller överlåtelse förvärva aktie

inskränkes.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om tillskottsplikt enligt 42

§, må däri intagas förbehåll att den, som förvärvat aktie i bolaget, icke

må från bolaget uppbära utdelning eller utöva annan rättighet, som tillkomjner

aktieägare, för mera än ett begränsat antal aktier eller innan

han avlämnat tillskottsförbindelse, som av styrelsen godkänts.

Ej må på annat sätt, än ovan är sagt, rättigheten att förfoga

över aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

45 §.

Försäkringsaktiebolag, vars rörelse icke avser allenast livförsäkring,

skall av sin årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till täckande

av möjligen förefintlig brist från föregående år, avsätta minst tio procent

till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall

avsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel

däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode

(tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent

av inbetalda aktiekapitalet eller till det högre belopp, som kan vara

bestämt i bolagsordningen, må vidare avsättning av årsvinsten kunna

upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgad^ beloppet, skall avsättning

därtill ånyo vidtaga.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Till reservfonden skall alltid läggas vad vid aktieteckning må hava

för aktierna erhållits utöver det belopp, varå de lyda, så ock, där

aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd därav minskats, vad, innan

aktierätten förverkades, blivit inbetalt å aktien.

Nedsättning av reservfonden skall ske för täckande av förlust,

som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å rörelsen i

dess helhet, och som icke kan ersättas av andra befintliga, till framtida

förfogande avsatta medel; för annat ändamål må nedsättning av reservfonden

icke äga rum.

46 §.

Till utdelning åt aktieägare eller försäkringstagare må ej användas

annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i dess helhet enligt fastställd

balansräkning för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas

till reservfond, säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv.

Innan organisationskostnader, som enligt 48 § under 8) uppförts som

tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till aktieägare och

försäkringstagare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda

aktiekapitalet.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda

stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan

utdelning, skyldiga att återbära densamma; och ansvare därjämte de,

som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som

vid återbäringen kan uppkomma.

Har efter försäkringsaktiebolags bildande i bolagsordningen intagits

förbehåll, som i 44 § 4 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 20 § 2

mom. angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier, varå brevet

lyder, ej äga rum.

47 §.

Bolagsstämma må ej förfoga över bolagets vinstmedel eller övriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är av ringa betydenhet.

48 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgat gälle i avseende å upprättande av försäkringsaktiebolags

balansräkning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk

för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter

kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt angivas

i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 61 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond

jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas, beräknas

kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets förbindelser

prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp motsvarande

det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och

jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,

utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde, som i

näst föregående balansräkning, ändå att marknadsvärdet är lägre.

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må

ej i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas

till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående

balansräkning.

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, den aktieägarnas tillskottsplikt

motsvarande fonden, reservfonden samt bolagets övriga fonder uppgå, skola

var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) Förvärvad egen aktie må ej uppföras som tillgång.

8) De vid bolagets bildande och därefter före utgången av andra

räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i

bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom

tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp; dock skola dessa

kostnader avskrivas med minst en åttondedel för varje efter andra räkenskapsåret

följande år.

Där enligt bolagsordningen aktieägare äro berättigade att av bolagets

vinst åtnjuta utdelning för tid före räkenskapsåret, skall beloppet

av sådan utdelning i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

49 §.

För försäkringsaktiebolag skall finnas en styrelse, bestående av tre

eller flera ledamöter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Stj^relsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som

intagits i bolagsordningen, en eller flera av styrelsens ledamöter kunna

på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för vilken lian blivit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett

honom.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny

ledamot. Utan hinder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

50 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna bolagets firma, äge att själva eller genom ombud ej

mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än även

inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot,

vare, i den mån ej annat följer av vad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må

ej registreras.

51 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 50 § är sagt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda

föreskrifter, som i bolagsordningen eller av bolagsstämman eller,

såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen

eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj: t,‘i Nåd. Proposition Nr 89.

21

52 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,

meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre

bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

53 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvitt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

54 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämt i

bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande

avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling

av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad

sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

55 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas vad som enligt 50 och 51 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan

än här i riket bosatt svensk medborgare.

56 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,

att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

57 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens

sammansättning skall fogas styrkt avskrift av protokoll eller annan

handling, som bestyrker ändringen.

58 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt

47 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock

ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att

stadgandet ägt tillämpning.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för försäkringsaktiebolag, bör undertecknas

med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, även underskriva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget bindande

eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

60 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma,

att för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och

skall vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgivas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till bolagsstämma

för val av ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning

skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

61 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 73 §,

avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 39.

23

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning

för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa

handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas

av revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas för

aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen

översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress

anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året

verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

62 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag.eller bolagsordningen

eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller

eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för

skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje

man stadgas i 113 §.

63 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant äger

utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

64 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av

en eller flera revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från

uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken

han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

65 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av bolaget meddelas och ej

avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva

en av dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 73 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av extra

bolagsstämma stadgas i 74 §.

66 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

67 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter

utövas å bolagsstämma. Där äge varje i aktieboken införd aktieägare,

som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i

enlighet med vad i 70 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas,

att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Knnfil. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 39.

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser

om kungörande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde,

som i 22 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare

han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagt aktiebelopp

av minst en tiondedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet framställt

yrkande därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven

försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller

annat avtal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare av densamma, och

att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade

bestämmelser om rösträtt förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra

densamma. Vad nu är stadgat äge ej tillämpning å den, till vilken

aktien övergått genom arv, giftorätt eller testamente, ej heller då den

uppgivne ägaren av aktien förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare

fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter förändring i

äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller målsman eller eljest

av någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

68 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan

å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom

och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal

mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida, så

ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

69 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken av styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagstämman

själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning

över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift

å det antal aktier, för vilket en var av dem äger utöva rösträtt.

Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där

stämman nppskjntes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning

skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna

a stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskrives

av ordföranden och minst eu å stämman utsedd aktieägare eller

ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet

genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

70 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt

och fattande av beslut å bolagsstämma gälle,

1) att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen

inbetalning eller i fråga om vilken ej, där sådant skolat ske,

avlämnats i 23 § omförmäld förbindelse;

2) att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till

en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöva rösträtt

lör mer än en femtedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de

flesta rösterna avgivas;

6) att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från

vad ovan under 2) — 6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad under 1) är föreskrivet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda

stadgats må i händelse av aktiekapitalets ökning kunna i beslutet därom

föreskrivas, att för ny aktie icke må utövas rösträtt vid bestämmande

av vinstutdelning, vartill den nya aktien icke medför rätt.

Vad ovan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,

för vars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HO.

21

71 §■

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller

av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen har

sitt säte.

Styrelsen bär att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna

senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före

extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två

på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,

innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för

beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga

röstande, jämväl, där så ske kau, försändas i rekommenderat brev till

varje aktieägare.

72 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning

över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens

försorg hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas

till aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring

av bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen

skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som

där skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å

stämman kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling

av visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

73 §.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas

ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

74 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma.

Aro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle

den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet

ändamål skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt

aktiebelopp utgörande minst en tiondedel av hela aktiekapitalet eller den

mindre del därav, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende, som

ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring av

bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angivas i kallelsen.

75 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter

påfordran, varom i 74 § är sagt, utlyst bolagsstämma att hållas så

snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har försäkringsinspektionen

att på anmälan av aktieägare ofördröjligen utlysa

bolagsstämma.

Å den bolagsstämma, som i 73 § avses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas ävensom

frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas till avgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras av aktieägare

med sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel av hela

aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare ej uppskov medgivet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf avsedda stämma,

i den mån sådant av aktieägare äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på bedömandet av värdet å bolagets tillgångar

och av dess ställning i övrigt.

76 §.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 30.

29

Om talan emot styrelse eller revisorer.

77 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst eu femtedel av hela

aktiekapitalet, röstat däremot.

I ovannämnda aktiebelopp må dock, där den eller de, som röstat

mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktie, som

aktieägare bekommit annorledes än genom arv, giftorätt eller testamente,

utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma, där

förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare

av aktien.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen

beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handling.

78 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 76 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit

beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom stadgas i 77 § 1 och

2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare

i fråga om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 77 §

4 mom. må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att eu eller

flera av de aktieägare, som anställt talan, avstått från fullföljd av densamma,

ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att dessas

sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ovan sagts.

79 §.

Aktieägare, som enligt 78 § anställt talan å stjTelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla

ersättning i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

80 §.

Har förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 66 § ej

antagits å bolagsstämma, vare i fråga om aktieägares rätt att å bolagets

vägnar föra sådan talan lag, som i 78 och 79 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från det

revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan

grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

81 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa

sådan talan, som omförmäles i 66 §.

Talan, varom i denna paragraf sägs, skall auhängiggöras inom en

månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av

bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

82 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som

i 44 § 1 och 5 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Om beslut, varigenom i

bolagsordningen intages förbehåll, som i 44 § 4 mom. sägs, gälle vad i

4 mom. av denna § stadgas.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna

för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma eller

om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 116 § sägs, eller att tiden för

bolagets bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande

bolagsstämmor, därav minst eu ordinarie, samt å den stämma, som sist

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr H9.

31

hålles, biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre

fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist

håiles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika

företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet

av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet

må ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt;

dock erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl

minst tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

83 §.

Beslut, som i 82 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen, att

aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser om det

belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i förhållande

till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt om den rätt

till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning

må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Avser beslut, varigenom i bolagsordningen intages förbehåll, som i

44 § 4 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna,

beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, varde frågan

därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang

med beslutet.

84 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation

i andra fall än i 27 och 88 §§ förmäles vare lag, som i 82 § 4 och 5

mom. sägs.

85 §.

Beslut om ändring av bolagsordning eller av övriga stadfästa grunder

för bolagets verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas för regi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.32

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

strering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan

fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den å ändringen meddelade

stadfästelsen, ävensom, där fråga är om beslut avseende sådan

ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll, som i 44 § sägs, bevis

att förbehållet blivit antecknat å varje brev å aktie, som detsamma avser,

samt, där förbehållet är sådant, som i 44 § 4 mom. sägs, en av styrelsens

ledamöter egenhändigt underskriven försäkran, att enligt aktieboken

de aktier, som förbehållet avser, icke innehavas av andra än som utan

hinder av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas

namnteckningar å denna försäkran skola vara av vittnen styrkta.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

86 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare, att beslut, som

fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest

strider mot denna lag eller bolagsordningen eller mot övriga stadfästa

grunder för bolagets verksamhet, äge därå tala genom stämning å bolaget

inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var

registrerat, från dagen för registreringen. Försummas det, vare rätt till

klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 60 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid

blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller

ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

87 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller

tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat

uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av minst

en femtedel av hela aktiekapitalet, där arvodet förmenas vara för högt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kun (fl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

33

bestämt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget

då ej var registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller

domaren göra ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten,

där arvodet uppenbarligen linnes vara bestämt till oskäligt belopp, att

efter vederbörandes börande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

88 §.

Förutom i det fall, varom förmäles i 27 §, skall försäkringsaktiebolag

träda i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som

kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och ej inom tre

månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen

blivit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal

aktieägare ej inom tre månader inträtt;

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blivit fastställd

och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse

i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

89 §.

Visar sig vid uppgörande av bokslut eller eljest, att aktiekapitalet

till den del, som i 88 § under 1) sägs, gått förlorat, lämne styrelsen

ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, varom ovan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande av bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina verkliga

värden.

Underlåter styrelsen att fullgöra vad i 1 mom. är föreskrivet, svare

styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en för alla

och alla för en, såsom för egen skuld.

90 §.

Finnes försäkringsaktiebolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, vare aktieägare eller borgenär, så ock en var annan, vars

rätt kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att bola
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

get må förklaras skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att prövas av

rätten, skall av rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader

före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flera sysslomän att emellertid taga bolagets egendom under vård och

bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation,

och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

91 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 84 § beslutat, att bolaget skall

träda i likvidation, eller skall eljest av anledning, som i 27 eller 88 §

sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera likvidatorer

att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

92 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som

jämlikt bestämmelse i 88 § under 1) eller 2) påkallar likvidation, svare

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

93 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 88 §

under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt vad nedan sägs, anmält, att bolaget trätt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan av aktieägare eller styrelseledamot

och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och

förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad,

utse en eller flera likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant

hänseende eljest meddelas av rätten.

Har registreringsmyndigheten, enligt vad i 250 § sägs, hos rätten

tillkännagivit, att försäkringsaktiebolag jämlikt 27 § bort träda i likvidation,

men att anmälan till registret om utseende av likvidator ej

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

blivit gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flera likvidatorer

att verkställa bolagets likvidation.

94 §.

Finnes försäkringsaktiebolag, som enligt anmälan till registret trätt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare aktieägare eller borgenär, så ock en var annan, vars rätt

kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende av

likvidatorer; och skall i övrigt vad i 90 § är stadgat i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

95 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blivit

avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt

uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen

föranstalta om val av ny likvidator.

96 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 90, 91, 93 eller 94 §, skola

ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid

skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig

eller i förening, enligt likvidatorernas eller bolagsstämmans beslut sådan

befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller

bolagsstämmans beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad

jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med

annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan

för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

97 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas

till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver

inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart det kan ske,

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan

om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens

förvaltning äge vad i 76—79 och 81 §§ finnes stadgat motsvarande

tillämpning.

98 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom

förvandlas i penningar, där sådant erfordras för likvidationens verkställande

och annat ej föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§.

99 §.

Likvidatorerna hava att sist tva manader efter varje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla

den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgivas de hinder, som därför mött.

100 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, galle

om likvidatorers befogenhet att företräda försäkringsaktiebolag och om

deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga

delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

Har Konungen jämlikt 229 § förordnat likvidator, må bolagets

egendom utan hans samtycke ej avyttras under hand. Av Konungen

sålunda förordnad likvidator må ej utan synnerliga skäl motsätta sig

av övriga likvidatorer ifrågasatt försäljning.

101 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden

»i likvidations.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj .is Nåd. Proposition Nr 89.

37

I övrigt skall vad i 59 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande

av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under bandlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ovan

i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den

utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare de,

som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del av. gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit.

103 §.

Aktieägare vare berättigad att av bolagets behållna tillgångar bekomma

vad å hans aktie i förhållande till hela aktiekapitalet belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad

sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

104 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

105 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

ha ve han förlorat sin talan.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § avses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

106 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,

anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i

ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

107 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 90 § eller

likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

108 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och gälle i avseende därå bestämmelserna i 91, 92,

94-—96 och 98-—106 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande

till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag,

som i 93 § 1 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom konkursgäldenär,

att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen

göra anmälan till registret

Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,

må nya försäkringar icke avslutas, och äge försäkringstagare

häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall

upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där

ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsavtalet att gälla, äge

dock försäkringstagaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti

den i 212 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar

därtill förslå.

Vad i denna paragraf är stadgat gälle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

loa §.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

39

Särskilda bestämmelser.

no §.

Bildas försäkringsaktiebolag eller ökas dylikt bolags aktiekapital för

övertagande av annat försäkringsaktiebolags rörelse, må andel i vad bolaget

sålunda skall övertaga utgöra vederlag för aktie i bolaget samt teckning

ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och gälle i övrigt i

ty fall denna lags bestämmelser om försäkringsaktiebolags bildande och

aktiekapitals ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid försäkringsaktiebolags bildande skall teckningslista och vid

aktiekapitalets ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla

jämväl alla de om försäkringsrörelsens övertagande träffade bestämmelserna.

2) Där vid försäkringsaktiebolags bildande ej samtliga tecknare enligt

bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie tillskjuta

annat än penningar, äge å konstituerande stämman tecknare, vilken berättigats

att göra tillskott i annat än penningar, ej deltaga i omröstning,

som i 14 § sägs; ej heller må sådan tecknare eller av honom tecknade

eller eljest förvärvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning.

3) Vad i 32 § är stadgat äger ej tillämpning.

4) Har vad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan övertagit

blivit uppskattat till oskäligt högt värde, vare de stiftare, som haft eller

uppenbarligen bort hava vetskap om att uppskattningen varit oskälig,

pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för alla och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

5) Talan mot stiftare enligt vad ovan under 4) stadgats må ej anställas,

sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så är, att

talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde

konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall

talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden

för talans anställande av bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången

av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

in §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

även om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet

avses.

112 §.

. Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande

av försäkringsaktiebolags fonder inräknas oguldna förbindelser av

aktieägare, skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

113 §.

Aktieägare, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen

eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Överträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna lag

eller bolagsordningen eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet

och tillskyndas tredje man därigenom skada, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en för alla och alla

för en.

114 §.

Försäkringsaktiebolag vare uti de måf^ för vilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen

enligt bolagsordningen har sitt säte.

115 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om försäkringsaktiebolag

göra anmälan för registrering skall åtalas vid allmän

underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen har

sitt säte. \

116 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare skola hänskjutas till avgörande

av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,

som tillkommer skiljeavtal; och gälle om påkallande av förbehållets tilll&mpning

vad om stämning i denna lag finnes stadgat.

1

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 39.

41

II. Om ömsesidigt försäkringsbolag.

Om ömsesidigt försäkringsbolags bildande.

117 §.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, skola upprätta fullständig

bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser

bolagets rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkringför

all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 123 §

sägs, upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverlcsamheten

samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar

bolagsordningens och de övriga grundernas överensstämmelse med denna

lag samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda

bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten

av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning

eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall

ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och till

antalet minst fem.

118 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna.

För ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser svara delägarna personligen

med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet;

dock må i fråga om bolag, vars rörelse icke avser försäkring av egendom,

kunna bestämmas, att allenast bolagets tillgångar skola häfta för.

dess förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning

denna lag föreskriver.

119 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag må icke, där ej särskilda skäl till undantag

förefinnas, bildas utan garantikapital.

Garantikapital må ej återgäldas, förr än såsom tillgång uppförda

organisationskostnader fullständigt avskrivits, och ej heller i vidsträcktare

mån än vinstmedel för sådant ändamål blivit av bolaget avsatta.

Rörande bolag, som meddelar livförsäkring, gäller därjämte vad i fråga

om återbetalning av garantikapital stadgas i 218 §.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 käft. (Nr 39.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

120 §.

Skulle i ömsesidigt försäkringsbolag, vars rörelse icke avser försäkring

av egendom, delägarna enligt bolagsordningen stå i personlig

ansvarighet för bolagets förbindelser, må i bolagsordningen kunna bestämmas,

att bolaget äger vid meddelande åt annat bolag av återförsäkring

å livförsäkring fritaga det bolag från sådan ansvarighet. Dock

må ej återförsäkringar, som meddelats under sagda villkor, överstiga en

tiondedel av livförsäkringarnas sammanlagda belopp; vid tillämpning

härav skall livräntas försäkringsbelopp beräknas på sätt i 6 § är för

där avsedda fall stadgat.

För återförsäkring, som i denna paragraf avses, må ej medgivas,

andel i uppkommande vinst.

121 §.

Bolagsordning för ömsesidigt försäkringsbolag skall angiva:

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskilt angivande, i

fråga om bolag, vars rörelse avser livförsäkring, huruvida bolaget skall

utan läkarundersökning meddela försäkring för dödsfall;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för

bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
6)

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda,

sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie

stämma eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till

behandling;

10) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å

bolagsstämma, med särskilt angivande, där garantikapital förskjutes,

huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt

och sådan rätt tillkomma garant;

11) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna;

12) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

13) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

14) antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade,

innan bolaget må anses bildat;

15) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från

vad härom finnes stadgat i 198 §;

16) förbehåll enligt 211 § om tvisters avgörande av skiljemän, där

sådant förbehåll skall gälla;

17) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet;

ävensom, där garantikapital förskjutes,

18) garantikapitalets belopp;

19) i vilken ordning garant bör inbetala tecknat garantibelopp;

20) huruvida och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta

något utöver tecknat garantibelopp, samt under vilka förhållanden

och i vilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras;

21) huruvida och i vilken ordning ränta å garantikapitalet skall

erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser,ej mindre om

den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen

meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas, än även om

grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å sådan

stämma.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, att bolagsstämmas befogenhet

skall helt eller delvis utövas av vissa därtill utsedda personer,

skall vad i denna lag om bolagsstämma med ömsesidigt försäkringsbolag

sägs äga motsvarande tillämpning å sammanträde med nämnda

personer.

.... . 122 §•

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömsesidig))

samt »försäkring».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning

registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning

å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

123 §.

Avser ömsesidigt försäkringsbolags rörelse livförsäkring, skola upp
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

rättas bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,

nämligen:

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott

mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må

kunna beviljas;

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4) grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må

tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av de

belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning

utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet bestämda,

grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och nedsättning

av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond (premieåterbäringsreserv).

Skall ömsesidigt försäkringsbolag meddela försäkring av annat slag

än personförsäkring, och skall sådan försäkring meddelas för all framtid

eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående

grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv för

sådana försäkringar.

124 §■

Vid bestämmande av antal och belopp av försäkringar, som skola

vara tecknade, innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildat, skall

hänsyn tagas till beskaffenheten av den tillämnade rörelsen och till garantikapitalets

storlek.

. 125 §: .

Teckning av delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag skall ske å

teckningslista i huvudskrift, som egenhändigt underskrivits av stiftarna,

eller i avskrift, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut

om stadfästelse.

126 §•

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det

förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i teckningslistan

fullständigt angivet.

127 §•

Teckning må å konstituerande stämma tagas i beräkning allenast

där den skett å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna i 125 §,

samt gjorts utan förbehåll.

128 §.

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt bolagsord
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ningen konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 131 §

stadgas, vare teckning icke vidare bindande.

129 §.

Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 127 och 128 §§

avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

130 §.

Konstituerande stämma utlyses av stiftarna i den ordning, som skall

gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

131 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att försäkringar

blivit tecknade till minst det antal och belopp, som i bolagsordningen

föreskrivas, samt, där garantikapital skall förskjutas, att detsamma blivit

till den i bolagsordningen föreskrivna del kontant inbetalt, skall till

avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må

beslutas, att med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å

viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta

stämman vare frågan utan vidare uppskov avgjord.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses

bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare

frågan om bolagets bildande förfallen.

132 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i övrigt i tillämpliga delar till efterrättelse vad i

169 § finnes stadgat om protokoll, val av ordförande och förteckning

över de närvarande.

133 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 185 och 186 §§

gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande

stämman.

134 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda, så

ock, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas, minst

hälften av garantikapitalet blivit kontant inbetald, samt stadgad skyl
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

dighet att avlämna förbindelser, som i 137 § sägs, fullgjorts, må bolaget

enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

135 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller

ikläda sig skjddigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

av tecknat garantibelopp.

Handla styrelseledamöter eller andra å bolagets vägnar, innan det

blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,

för uppkommande ''förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla

och alla för en.

136 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen

utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eder i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom

nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid

förda protokollet;

3) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,

vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom

en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru stor del av garantikapitalet

blivit inbetald, samt huruvida och i vad mån förbindelser, som

i 137 § omförmälas, blivit avlämnade, dels ock försäkran, att den sålunda

anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om inbetalning av garantikapital.

137 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall, där garantikapital

förskjutes, tecknat garantibelopp vara med penningar till fullo inbetalt.

Garant vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna särskild

skriftlig förbindelse å tecknat garantibelopp, som är oguldet, ävensom å

tillskott, som det enligt bolagsordningen åligger honom att tillskjuta

utöver tecknat garantibelopp.

Ej vare garant berättigad att kvitta sin skuld på grund av teckning

av garantibelopp mot fordran hos bolaget.

138 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å garantikapital fullgjord, må styrelsen för registrering

göra anmälan om sålunda inbetalt belopp. Anmälan, som skall vara

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

fullgjorts i penningar.

Om uttaxering å delägare i bolaget.

139 §.

Finnas ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar enligt fastställd

balansräkning icke motsvara dess skulder, försäkringsfond, säkerhetsfond

och premieåterbäringsreserv inberäknade, skall, där ej för bolagets

förbindelser häfta allenast dess tillgångar, det belopp, vartill bristen, i

den mån den ej varder täckt genom nedsättning av säkerhetsfond och

premieåterbäringsreserv, uppgår, med tillägg av högst en tiondedel ofördröjligen

av styrelsen uttaxeras å dem, som varit delägare i bolaget under

hela eller någon del av den tid balansräkningen avser; är delägarnas

personliga ansvarighet begränsad till visst belopp, skall uttaxeringen

därefter jämkas.

Varder bristen ej genom uttaxering, på sätt nu är sagt, täckt, eller

häfta allenast bolagets tillgångar för dess förbindelser, skall i förra fallet

vad av bristen icke kunnat genom uttaxering täckas, och i senare fallet

hela bristen, i den mån den ej varder genom nedsättning av säkerhetsfond

och premieåterbäringsreserv täckt, utjämnas i fråga om livförsäkring

genom nedsättning av premiereserven och därav betingad nedsättning

av liv försäkrings b el opp en och i fråga om annan försäkring genom

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 39.

nedsättning så väl av premiereserven med därav betingad nedsättning av

försäkringsbeloppen som av de ersättningsbelopp, som svara mot försäkringsfall,

vilka inträffat under den tid balansräkningen avser.

Där garantikapital förskjutits, skall vad ovan stadgats om bristens

täckande gälla allenast det belopp, varmed bristen må överstiga det

inbetalda garantikapitalet till den del detta icke må hava blivit återbetalt

till garanterna.

140 §.

Uttaxering enligt 139 § skall ske i förhållande till varje delägares

försäkringsbelopp.

Vid nedsättning av delägares andel i premiereserven och av ersättningsbelopp

enligt 139 § skola alla andelar och ersättningsbelopp nedsättas

i samma förhållande.

Har någon redan uppburit större ersättning än honom tillkommer

efter ersättningsbeloppens nedsättning, är han skyldig att till bolaget

återbära vad han sålunda för mycket uppburit.

Om bolagsordningen innehåller bestämmelser, som avvika från vad

sålunda stadgats, vare de gällande.

141 §.

Inbetalning av medel, som enligt 139 § uttaxerats, må fördelas

på högst sex terminer, dock att sista inbetalningen skall vara gjord

inom tre år från beslutet om uttaxeringen.

142 §.

Beslut om uttaxering skall, där ej annorlunda finnes föreskrivet i

bolagsordningen, minst en månad före den för varje inbetalning bestämda

dag delgivas i den ordning, som finnes stadgad för kungörande

av meddelanden åt delägarna.

143 §.

Å delägare uttaxerat belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall

ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast

utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande eller varder

delägares egendom avträdd till konkurs, skall, i den mån brist, som

jämlikt 139 § skall täckas genom uttaxering, icke genom de erlagda

beloppen blivit täckt, i förra fallet vad som brister och i senare fallet

vad å delägaren belöper uttagas hos övriga delägare så långt deras

ansvarighet räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande

grunder lända till efterrättelse.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

49

144 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må

den delägare åliggande personliga ansvarighet för bolagets förbindelser

göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till

gäldande av dess skulder samt allenast i den ordning, som i 145 och

140 §§ sägs.

145 §.

Å det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen

av bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist för borgenärerna

uppstår, av konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till

uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, av det för

bristens täckande erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas

efter de i 139 och 140 §§ stadgade grunder, dock att uttaxeringen skall

ske å dem, som vid konkursens början voro eller under hela eller någon

del av det före konkursens början närmast förflutna året varit delägare

i bolaget.

Över detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som angående

klander av utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen. Sådan talan

må anställas jämväl av delägare.

146 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av

första domstolen i konkurssaken prövat, åligger det sysslomännen i konkursen

att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande

av meddelanden åt delägarna, infordra uttaxerade beloppen.

Infordrat belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall av sysslomännen

utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång

till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom

avträdd till konkurs, gälle vad i 143 § är stadgat.

År ej förslaget till uttaxering av alla borgenärerna och delägarna

gillat, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten.

Har förslaget överklagats, må ej belopp, som klandret avser,

annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom över klandret fallit.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om utdelning av ränta eller vinst och om balansräkning.

147 §.

Till utdelning av ränta eller vinst åt garanter eller av vinst åt delägare

må ej användas annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i

dess helhet enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån

vinsten ej skall avsättas till säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv.

Innan organisationskostnader, som enligt 149 § under 7) uppförts som

tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till garanter och

delägare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda

garantikapitalet.

Varder utdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda

stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga stadfästa

grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan

utdelning, skyldiga att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som

deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid

återbäringen kan uppkomma.

148 §.

Bolagsstämma må ej förfoga över bolagets vinstmedel eller övriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är av ringa betydenhet.

149 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgat gälle i avseende å upprättande av ömsesidigt försäkringsbolags

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk

för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter

kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt angivas

i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 162 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkrings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

fond jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas,

beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets

förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp

motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och

»jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,

utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde, som i

näst föregående balansräkning, ändå att marknadsvärdet är lägre.

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må ej

i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas

till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående

balansräkning.

6) De belopp, vartill garantikapitalet, den mot garanternas oguldna

förbindelser svarande fonden och bolagets övriga fonder uppgå, skola

var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) De vid bolagets bildande och därefter före utgången av andra

räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i

bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom

tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp; dock skola dessa kostnader

avskrivas med minst en åttondedel för varje efter andra räkenskapsåret

följande år.

Där enligt garantiavtalet bolaget är skyldigt att av sin vinst gottgöra

garanter ogulden ränta för tid före räkenskapsåret, skall beloppet

av sådan ränta i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

150 §.

För ömsesidigt försäkringsbolag skall finnas en styrelse, bestående

av tre eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som

intagits i bolagsordningen, en eller flera av styrelsens ledamöter kunna

på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till

ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

vilken han blivit vald, gått till ända,* och finnes ej suppleant, åligger

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny

ledamot. Utan hinder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie

bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

151 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna bolagets firma, äge att själva eller genom ombud ej

mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än även

inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot,

vare, i den mån ej annat följer av vad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras, där ej fråga är om inskränkning i befogenheten att

för bolaget upptaga lån.

152 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 151 § är sagt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda

föreskrifter, som i bolagsordningen eller av bolagsstämman eller,

såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen

eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

153 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,

meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre

bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

154 §''

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvitt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

53

155 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämt i

bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande

avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling

av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad

sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

150 §.

1 bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas vad som enligt 151 och 152 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan

än här i riket bosatt svensk medborgare.

157 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,

att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

158 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens

sammansättning skall fogas styrkt avskrift av protokoll eller annan

handling, som bestyrker ändringen.

159 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

148 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock

ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att

stadgandet ägt tillämpning.

160 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ömsesidigt försäkringsbolag,

bör undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, även underskriva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget bindande

eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

161 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att

för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och skall

vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande

skall delgivas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen de röstberättigade

till bolagsstämma för val av ombud att i den tvist föra bolagets talan.

Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

162 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 172 §,

avlänme styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning

för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa

handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas

av revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas

för de röstberättigade tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom

ofördröjligen översändas till röstberättigad, som med uppgivande av

postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året

verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

163 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen

eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

55

eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för

skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje

man stadgas i 208 §.

164 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant iitövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant

äger utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

165 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av

en eller flera revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från

uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken

han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

166 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

holagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av bolaget meddelas och ej

avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva

en av" dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 172 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av

extra bolagsstämma stadgas i 173 §.

167 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

168 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan

å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom

och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal

mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida,

så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

169 §.

Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning över närvarande röstberättigade och ombud för röstberättigade

med uppgift å det envar av dem tillkommande röstetal. Sedan

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts,

lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman

uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning

skall uppx-ättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna

å stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskrives

av ordföranden och minst en å stämman utsedd röstberättigad

eller ombud för röstberättigad. Senast två veckor efter stämman skall

protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för delägarna,

så ock för röstberättigade, som ej äro delägare.

170 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller

av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen har

sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla de

röstberättigade till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola

vara vidtagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en

vecka före extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det

fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman

ej ske, innan den första hållits.

171 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning

över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens

försorg hållas tillgänglig för de röstberättigade ävensom ofördröjligen

översändas till röstberättigad, som med uppgivande av postadress anhåller

därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring

av bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där

skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman

kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling

av visst ärende.

Röstberättigad äge att få ärende hänskjutet till prövning å stämman,

såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar

före stämman.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

172 §.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas

ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

173 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till

extra bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma.

Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle

den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet

ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondedel av samtliga

röstberättigade eller det mindre antal, som kan vara bestämt i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende,

som ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

av bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angivas i kallelsen.

174 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de röstberättigade

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, varom i 173 § är sagt, utlyst bolagsstämma att hållas

så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har

försäkringsinspektionen att på anmälan av röstberättigad ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

175 §.

Å den bolagsstämma, som i 172 § avses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas ävensom

frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas till avgörande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39

59

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras av minst en

tiondedel av samtliga röstberättigade. Utöver nämnda tid vare ej uppskov

medgivet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf avsedda stämma,

i den mån sådant av röstberättigad äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på bedömandet av värdet å bolagets tillgångar

och av dess ställning i övrigt.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

176 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt minst en

femtedel av samtliga röstberättigade röstat däremot.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen

beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handling.

177 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts

eller å sådan fortsatt stämma, som i 175 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit

beviljad, äge röstberättigade till det antal, som stadgas i 176 § 1 mom.,

å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare i fråga

om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 176 § 3 mom.

må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller

flera av de röstberättigade, som anställt talan, avstått från fullföljd av

densamma, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att

dessas sammanlagda antal är mindre än här ovan sagts.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

178 §.

Röstberättigade, som enligt 177 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget

erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

179 §.

Har förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 167 § ej

antagits å bolagsstämma, vare i fråga om röstberättigades rätt att å bolagets

vägnar föra sådan talan lag, som i 177 och 178 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan

grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

180 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, som

börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad,

anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen

avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan

talan, som omförmäles i 167 §.

Talan, varom i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en

månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av

bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

181 §.

Beslut om ändring av bolagsordningen vare ej giltigt med mindre

samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

61

182 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation i

annat fall, än då bolaget på grund av bestämmelse i bolagsordningen

skall upphöra med sin verksamhet, vare lag, som i 181 § sägs.

183 §.

Beslut om ändring av bolagsordning eller av övriga stadfästa grunder

för bolagets verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas

för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett.

Vid anmälan fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den

å ändringen meddelade stadfästelsen.

184 §.

Om ändring av bolagsordningen avser delägares ansvarighet för bolagets

förbindelser, må, där ej samtliga delägare samtyckt till ändringen,

beslutet därom tillämpas endast i fråga om avgift för tid, som börjar

minst ett år efter ändringens registrering.

När registrering skett av sådan ändring, skall meddelande därom

genom styrelsens försorg ofördröjligen kungöras delägarna. Den, som

var delägare i bolaget vid tidpunkten för sådant besluts fattande, men

icke samtyckt till ändringen, äger att inom ett år från ändringens registrering,

utan iakttagande av eljest stadgad uppsägningstid häva försäkringsavtalet

med rätt för honom att utfå vad å försäkringen belöper

av premiereserven, beräknad för den tidpunkt, då försäkringsavtalet upphör

att gälla.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

185 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller delägare eller röstberättigad,

som ej är delägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit

i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen

eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet,

äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets

dag eller, där bolaget då ej var registrerat, från dagen för

registreringen. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet

förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 161 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid

blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller

ändrats, gälle jämväl för delägare eller röstberättigad, som ej är delägare,

ändå att han icke instämt klandertalan.

186 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller

tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom

meddelat uppdrag, äge röstberättigade, utgörande minst en femtedel

av sammanlagda antalet, där arvodet förmenas vara för högt bestämt,

att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var

registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra

ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten, där arvodet

uppenbarligen finnes vara bestämt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes

hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

187 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, vare delägare eller röstberättigad, som ej är delägare,

eller borgenär, så ock en var annan, vars rätt kan vara beroende därav,

att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten

eller domaren göra ansökning, att bolaget må förklaras skyldigt att träda

i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att prövas av rätten, skall av rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock,

där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga bolagets

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på

utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att bola
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

get skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att

verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

188 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 182 § beslutat, att bolaget skall

träda i likvidation, eller skall eljest av annan anledning än i 187 eller

228 § sägs likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera

likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

Har förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i

bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet, och varder

ej inom en månad därefter till registret, enligt vad nedan sägs, anmält,

att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av delägare

eller röstberättigad, som ej är delägare, eller styrelseledamot och efter

bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten

bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad, utse en eller flera

likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas

av rätten.

189 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag, som enligt anmälan till registret

trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga

likvidatorer, vare delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller

borgenär, så ock en var annan, vars rätt kan vara beroende därav,

att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten

eller domaren göra ansökning om utseende av likvidatorer; och skall i

övrigt vad i 187 § är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

190 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blivit avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat

uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt

uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det övriga likvidatorer att

ofördröjligen föranstalta om val av ny likvidator.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

191 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 187, 188 eller 189 §, skola ofördröjligen

för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid

skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig

eller i förening, enligt likvidatorernas eller bolagsstämmans beslut sådan

befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller

bolagsstämmans beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad

jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med

annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan

för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt

avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

192 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas

till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver

inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart det kan ske, å

bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan

om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens

förvaltning äge vad i 175—178 och 180 §§ finnes stadgat motsvarande

tillämpning.

193 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom

förvandlas i penningar, där ej annat föranledes av bestämmelserna i

231—236 §§.

194 §.

Likvidatorerna hava att sist två månader efter varje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla

den tillgänglig för delägarna och garanterna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgivas de hinder, som därför mött.

195 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, gälle

om likvidatorers befogenhet att företräda ömsesidigt försäkringsbolag och

om deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga

delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

Har Konungen jämlikt 229 § förordnat likvidator, må ^bolagets

egendom utan hans samtycke ej avyttras under hand. Av Konungen

sålunda förordnad likvidator må ej utan synnerliga skäl motsätta sig av

övriga likvidatorer ifrågasatt försäljning.

196 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden

»i likvidation)).

I övrigt skall vad i 160 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande

av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats pa sätt, som ovan

i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den

utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare

de, som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

197 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak

betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel

innehållas och återstoden skiftas.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1917. 1 saml. 32 höft. (Nr 39.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Ej må annorledes än nu är sagt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit.

198 §.

Finnas, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag

anmälda eller eljest kända skulder blivit guldna eller erforderliga

medel därtill avsatta, tillgångar, vilka enligt bestämmelse i bolagsordningen

kunna fördelas bland dem, som vid bolagets trädande i likvidation

voro delägare i bolaget, skall fördelning ske i förhållande till

varje delägares försäkringsbelopp, där ej annan grund är bestämd i bolagsordningen.

199 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

200 §.

Åtnöjes delägare eller garant ej med likvidatorernas redovisning,

skall talan genom stämning anhängiggöras hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § avses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

201 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,

anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i

ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

202 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, skall

underrättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen

därom genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen

eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 187 § eller

likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må dock

i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän, som för
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39. 67

ordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

203 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och gälle i avseende därå bestämmelserna i 188—

191 och 193—201 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande

till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag, som i

188 § 3 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen

göra anmälan till registret.

204 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit

i konkurstillstånd, äge garant för fordran på grund av inbetalning av

garantibelopp eller tillskott, varom i 121 § under 20) förmäles, ej njuta

betalning ur bolagets tillgångar, förrän bolagets övriga skulder blivit

till fullo guldna eller erforderliga medel därtill avsatta.

205 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i

konkurstillstånd, må nya försäkringar icke avslutas, och äge delägare

häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall

upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där

ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsavtalet att gälla, äge

dock delägaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti den i

212 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar därtill

förslå.

Vad i denna paragraf är stadgat gälle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

Särskilda bestämmelser.

206 §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än även

om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet avses.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

207 §.

Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande

av ömsesidigt försäkringsbolags fonder inräknas oguldna förbindelser

av garanter, skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

208 §.

Tillskynda delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, bolaget

skada genom att överträda denna lag eller bolagsordningen eller övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet, svare de för skadan, en för

alla och alla för en.

överträda styrelseledamöter, likvidatorer, delägare eller röstberättigade,

som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet och tillskyndas tredje man

därigenom skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga

för skadan, en för alla och alla för en.

209 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda

genom lag stadgats, lydande under allmän underrätt i den ort, där

styrelsen enligt bolagsordningen bar sitt säte.

210 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om ömsesidigt

försäkringsbolag göra anmälan för registrering skall åtalas vid

allmän underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen

bar sitt säte.

211 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot därav eller delägare eller röstberättigad, som ej

är delägare, skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän,

äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeavtal; och gälle

om påkallande av förbehållets tillämpning vad om stämning i denna

lag finnes stadgat.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr dt).

69

III. Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

212 §.

I försäkringsbolags balansräkning skall under benämningen försäkringsfond

såsom skuld upptagas det för den tidpunkt, som balansräkningen

avser, beräknade värdet av bolagets ansvarighet

1) på grund av redan inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv) samt

2) på grund av löpande försäkringar (premiereserv).

Omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för varje

försäkringsgren särskild försäkringsfond upptagas.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen av den på

försäkring belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas även värdet

av försäkringstagarens fordran lios bolaget på grund av försäkringsavtalet.

År försäkring återförsäkrad lios inländskt bolag, som enligt denna

lag är berättigat att driva försäkringsrörelse, eller hos utländsk försäkringsanstalt,

som i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse,

må det bolag, åt vilket återförsäkringen meddelats, upptaga såsom

tillgång värdet av återförsäkringsbolagets ansvarighet på grund av återförsäkringen,

dock högst det belopp, vartill försäkringsfonden för försäkringen

enligt bolagets egna beräkningsgrunder uppgår.

213 §.

De i 7 och 123 §§ omförmälda grunderna för beräkning av försäkringspremier

och premiereserv för livförsäkring skola angiva den räntefot,

det dödlighetsmått eller andra riskmått och de antaganden beträffande

omkostnaderna, som skola läggas till grund för beräkningen.

Räntefoten må icke väljas högre än som, med hänsyn till kända

förhållanden, kan anses för framtiden betryggande. Dödlighetsmåttet må,

i fråga om försäkringar för dödsfall, icke väljas lägre och, i fråga om

försäkringar för livsfall, icke högre än som på grund av tillgänglig erfarenhet

beträffande den ifrågavarande arten av försäkringsrörelse kan

anses betryggande. Omkostnaderna må icke antagas lägre än vad enligt

tillgänglig erfarenhet från försäkringsrörelse av den ifrågavarande arten

kan anses vara erforderligt för sådan rörelse.

Grunderna för premiereservens beräkning skola vara så avfattade, att

premiereserven för varje särskild försäkring framkommer såsom det belopp,

varmed kapitalvärdet av bolagets beräknade framtida utgifter för försäk
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ringen må överskjuta kapitalvärdet av härefter omförmälda reservpremier,

vilka ingå i de försäkringspremier, bolaget enligt försäkringsavtalet må

hava att ytterligare uppbära. Reservpremie beräknas så, att vid försäkringsavtalets

ingående kapitalvärdet av alla reservpremier är lika med kapitalvärdet

av bolagets alla beräknade utgifter för försäkringens anskaffande

och förvaltning och för försäkringsförbindelsens fullgörande, dock med

den inskränkningen att anskaffningskostnaden icke må vid denna beräkning

antagas högre, än som motsvarar vid försäkring för dödsfall åtta

procent och vid försäkring för livsfall fyra procent av kapitalvärdet av

bolagets beräknade utgifter för försäkringsförbindelsens fullgörande, samt

vid kapitalförsäkring ej heller högre än två och en halv procent av försäkringssumman.

Varda grunderna för beräkning av premiereserven ändrade, skola,

där ej Konungen fastställer särskilda grunder för beräkningen av premiereserven

för äldre försäkring, de nya grunderna tillämpas jämväl å sådan

försäkring, dock att reservpremien skall så avpassas, att premiereserven

vid övergången blir minst lika stor som efter de äldre grunderna.

214 §.

Hava särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag äro

berättigade att driva försäkringsrörelse, övertagit försäkring under gemensam

ansvarighet en för alla och alla för en, vare vart och ett av

bolagen pliktigt att göra avsättning till försäkringsfond allenast för så stor

del av försäkringen, som, enligt avtal mellan bolagen, på det bolag belöper.

215 §.

Ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar skall

redovisas i följande slag av värdehandlingar:

1) obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;

2) allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer;

3) fordringsbevis, utfärdade av riksbanken eller av annan bank, vars

reglemente blivit av Konungen fastställt;

4) obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Konungens tillstånd;

5) skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom inteckning

i fast egendom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde,

så ock med försäkringsinspektionens medgivande skuldförbindelser

med säkerhet av inteckning intill fulla taxeringsvärdet i

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

bolaget tillhörig fastighet, som är avsedd för inrymmande av lokal för

bolagets rörelse, eller, där bolaget äger flera sådana fastigheter, i en av

dem; dock att i varje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning

i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen

fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag inom riket;

6) sådana av enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade

obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några av de under 1)—5) nämnda;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

7) reservpremier, ingående i förfallna obetalda premier;

8) belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrev

inom återköpsvärdet;

9) det värde av återförsäkringsbolags ansvarighet på grund av i

återförsäkring övertagna livförsäkringar, vilket enligt medgivandet i

212 § upptagits såsom tillgång; dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts

ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning

av premiereserven, än försäkringsinspektionen på framställning av bolaget

finner, med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet, kunna medgivas.

216 §.

Meddelar försäkringsbolag försäkring av annat slag än personförsäkring,

och meddelas sådan försäkring för all framtid eller för längre

tid än tio år, skola tillgångar motsvarande försäkringsfonden för sådana

försäkringar redovisas i värdehandlingar av den i 215 § under 1)—6)

omförmälda beskaffenhet.

217 §.

De värdehandlingar, i vilka enligt 215 § under 1)—6) eller 216 §

försäkringsfond helt eller delvis redovisas, skola förvaras avskilda från bolagets

övriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika

nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnat

ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna

panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet

av bolagets på försäkringsavtalen grundade förbindelser.

För varje år skall, senast en vecka efter det balansräkning för året

blivit fastställd, bolaget sätta i sådant förvar, som nyss är sagt, de värdehandlingar,

i vilka inträdd ökning av försäkringsfond redovisas. Skulle

enligt balansräkningen för något år befinnas, att de i särskilt förvar

satta värdehandlingarna äga ett större värde än som enligt denna lag

erfordras, må försäkringsinspektionen på framställning av bolaget lämna

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

tillstånd till utbekommande av värdehandlingar svarande emot överskottet.

Bolaget äge jämväl för utbetalande av förfallet försäkringsbelopp, för

vilket avsättning till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar,

i den män sådant av försäkringsinspektionen prövas kunna ske

utan förfång för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte av värdehandling

mot annan handling av motsvarande värde och av beskaffenhet, som i

215 § under 1)—6) sägs, må äga rum, när sådant påkallas av bolaget.

Visar bolaget, att för bevakande av dess rätt på grund av värdehandling,

som, enligt vad nu är sagt, blivit satt i särskilt förvar,

eller för annat dylikt ändamål tillgång till sådan handling erfordras för

bolaget, vare ombudet pliktigt att till bolaget emot kvitto utlämna handlingen

mot skyldighet för bolaget att inom skälig tid återställa densamma

eller avlämna annan handling av motsvarande värde och av beskaffenhet,

som i 215 § under 1)—6) sägs.

Det åligger ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna

paragraf stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos

försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär av bolaget arvode till belopp, som av Konungen

bestämmes.

218 §.

Försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall, på sätt här

nedan sägs, göra avsättning till säkerhetsfond.

Där säkerhetsfonden och den i 7 och 123 §§ omförmälda premieåterbäringsreserven

sammanlagda ej uppgå till ett belopp, motsvarande en

tjugondedel av den del av försäkringsfonden för livförsäkringar, som

icke är redovisad på sätt i 215 § under 7)—9) sägs, så ock där säkerhetsfonden

ej uppgår till en tiondedel av premieåterbäringsreserven, skall

till säkerhetsfond årligen avsättas minst hälften av bolagets årsvinst,

sedan möjligen befintlig brist från föregående år täckts och avsättning

gjorts till den i 45 § omförmälda reservfond och till premieåterbäringsreserv.

Ej må återbetalning av garantikapital äga rum, där ej summan

av nämnda fonder uppgår till sagda belopp.

Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas till

säkerhetsfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan

hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode (tantiem).

Nedsättning av säkerhetsfonden ma icke utan särskilt tillstånd av

försäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för täckande

av förlust, som ej kan ersättas av befintliga till framtida förfogande avsatta

medel eller'' genom nedsättning av reservfond.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

'' Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Nedsättning av premieåterbäringsreserven må, utom till utbetalning

av premieåterbäring enligt för sådan utbetalning gällande grunder, icke

äga rum, där sådant ej erfordras för täckande av förlust, som ej kan

ersättas på sätt i föregående stycke sägs.

219 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, redovisat tillgångar

motsvarande viss del av aktiekapital, dock ej överstigande halva

detta kapital, eller av garantikapital i sådana värdehandlingar, som i

215 § under 1)—(i) är sagt, samt till livförsäkringstagarnas säkerhet satt

dessa värdehandlingar i pant på sätt i 217 § är stadgat angående försäkringsfond,

må det sålunda redovisade beloppet avräknas från den

föreskrivna säkerhetsfonden.

Driver försäkringsbolag jämte livförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,

skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden och premieåterbäringsreserven,

där sådan finnes, redovisas på sätt i 215 § är föreskrivet

om försäkringsfond; i fråga om värdehandlingar, i vilka tillgångarna

sålunda redovisas, gälle vad i 217 § sägs om där avsedda handlingar.

220 §.

Driver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen i fråga

om försäkringsfond, säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv för de

utländska försäkringarna medgiva de avvikelser från stadgandena i

212—219 §§, som med hänsyn till utländsk lag prövas erforderliga, i

den mån sådant kan ske utan förfång för de inländska försäkringstagarnas

säkerhet. Medgives sådan avvikelse, förordnar Konungen tillika

i vad mån föreskrifterna i 231—236 §§ skola äga tillämpning beträffande

de försäkringar, som i medgivandet avses.

221 §.

Vid försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall för utförande

av erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar

finnas anställd eu aktuarie.

När aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, skall bolaget

ofördröjligen till försäkringsinspektionen insända anmälan därom.

222 §.

Villkoren för behörighet att utöva befattning såsom aktuarie bestämmas

av Konungen. På Konungens prövning ankommer i särskilt

fall, huruvida utan hinder av dylika villkor viss person må kunna godkännas

såsom aktuarie.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

IV. Om tillsyn å försäkringsbolag.

223 §.

Den i denna lag föreskrivna tillsyn över försäkringsbolag utövas

av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Ledamot av försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen av

eller vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt,

som, enligt vad särskilt stadgas, erhållit tillstånd att här i riket

driva försäkringsrörelse; ej heller må ledamot av inspektionen vara aktieägare

eller garant i sådant företag.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation och

verksamhet meddelas av Konungen.

224 §.

Över försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

Under förutsättning av ömsesidighet äger Konungen förordna, att,

där sådant prövas erforderligt, över beslut eller utlåtande, som av försäkringsinspektionen

meddelats i ärende rörande svenskt försäkringsbolag

eller rörande norsk eller dansk försäkringsanstalt, skall, för så

vitt ärendet angår livförsäkringsrörelse här i riket, inhämtas yttrande av

sakkunniga män, utsedda till lika antal från vartdera av de tre rikena.

225 §.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skall försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt

bestämmelser, som meddelas av Konungen. Detta bidrag må icke i

något fall överstiga en femtedels procent av bolagets hela inkomst av

avgifter för nästföregående kalenderår för försäkringar, som tillhöra

bolagets rörelse här i riket.

226 §.

Försäkringsbolag åligger att årligen inom en månad efter den i 73

eller 172 § omförmälda bolagsstämma till försäkringsinspektionen ingiva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, vinst- och förlusträkningen,

balansräkningen, revisorernas utlåtande ävensom protokollsutdrag, utvisande

de å bolagsstämman i anledning av nämnda handlingar fattade

beslut;

2) en av styrelsen enligt av försäkringsinspektionen fastställt formu
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

lär upprättad och underskriven uppgift om bolagets verksamhet under

året och om dess ställning vid årets skit.

Om bolaget driver livförsäkringsverksamhet, skall bolaget därjämte

till försäkringsinspektionen med avseende å denna verksamhet ingiva:

dels inom samma tid

3) en av bolagets aktuarie avgiven redogörelse för beräkning av

premiereserven och av premieåterbäriugsreserven, där sådan finnes;

dels inom sex månader från ovan omförmälda bolagsstämma

4) en av bolagets aktuarie upprättad redogörelse i vad mån det

verkliga förloppet av verksamheten under året avvikit från de enligt 7

eller 123 § uppgjorda grunder för densamma.

Bolaget skall''tillika inom en månad efter förenämnda bolagsstämma

låta i allmänna tidningarna införa den del av den under 2) omtörmälda

uppgiften, som försäkringsinspektionen föreskriver.

Försäkringsinspektionen äger att meddela anvisningar för upprättande

av de under 3) och 4) omförmälda handlingar.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar

av bolaget, skola sådana ofördröjligen lämnas.

227 §.

Försäkringsinspektionen eller dess ombud skall av styrelsen för

försäkringsbolag eller, där bolaget trätt i likvidation, av likvidatorerna

beredas tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och övriga

tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra

handlingar. Försäkringsbolag vare pliktigt att lämna försäkringsinspektionen

eller dess ombud tillträde till bolagsstämma. Vad försäkringsinspektionen

eller dess ombud vid granskning av böcker, räkenskaper

och handlingar eller vid bolagsstämma må hava erfarit angående enskildas

personliga eller ekonomiska förhållanden må ej yppas för allmänheten.

Försäkringsinspektionen äger förordna en revisor att med de av

bolaget utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och bolagets räkenskaper. Den sålunda lörordnade revisorn äge

av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

228 §.

Sker avvikelse från denna lag eller från bolagsordningen eller från

övriga för bolagets verksamhet stadfästa grunder, äge försäkringsinspektionen

förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som

prövas erforderliga för rättelses vinnande. Lag samma vare, där det

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

visar sig, att de till redovisning av föreskriven försäkringsfond eller

premieåterbäringsreserv avsatta tillgångar icke äro tillräckliga.

Finner försäkringsinspektionen bolagsordningen eller övriga för

bolagets verksamhet stadfästa grunder icke längre vara betryggande,

äge inspektionen göra anmälan därom hos Konungen, som, där så

prövas erforderligt, förelägger bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärder

för rättelses vinnande.

Hava åtgärder, som, enligt vad här ovan är sagt, föreskrivits,

icke vidtagits inom den bestämda tiden, ankommer på Konungen att

förbjuda fortsättning av bolagets verksamhet och förordna, att bolaget

skall träda i likvidation. Meddelas sådant beslut, förordnar Konungen

en eller flera likvidatorer att verkställa bolagets likvidation; sådan likvidator

äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av

Konungen.

Om anmälan för registrering av bolagets trädande i likvidation och

förordnande, varom nu är sagt, beslutar Konungen.

229 §.

Träder försäkringsbolag i likvidation av annan anledning än i 228 §

sägs, skall bolagets styrelse eller, om bolaget saknar till registret anmäld,

behörig styrelse, rätten eller domaren härom ofördröjligen göra

anmälan hos Konungen, och förordnar Konungen, där så prövas erforderligt,

en person att med övriga likvidatorer verkställa bolagets likvidation.

Förordnas sålunda likvidator, skall bolagets firma tecknas av

denne i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade att

teckna firman.

Den av Konungen förordnade likvidatorn äge av bolaget uppbära

arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

Om anmälan för registrering av förordnande, som ovan sägs, beslutar

Konungen.

230 §.

Avträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall rätten eller

domaren härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungen, och förordnar

Konungen, där så prövas erforderligt, ett allmänt ombud att

såsom god man och syssloman deltaga i konkursboets förvaltning med

de gode män och sysslomän, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Det allmänna ombud, som sålunda blivit förordnat, äge, lika med

rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerna att höras över ämnen,

som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om

annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller för
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

summelse vid fullgörande av sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar

borgenärerna till sammanträde, åligger det ombudet att därom underrätta

rättens ombudsman.

Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen

av boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla

dess delar.

Av det arvode, som bestämmes för gode männen och sysslomännen,

tage allmänna ombudet en tredjedel.

V. Om särskild administration.

231 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, trätt i likvidation

eller kommit i konkurstillstånd, skall, för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas

rätt, en särskild administration inträda. Förvaltningen av

administrationsboet åligger försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för livförsäkringstagarnas

räkning •omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagarna

enligt bestämmelserna i 217 och 219 §§ njuta panträtt.

Härmed övergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter

och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen ävensom, där livförsäkringar

återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund

av återförsäkringarna.

För det belopp, varmed omförmälda värdehandlingar må finnas i

värde understiga livförsäkringsfonden, ökad med en tjugondedel av samma

fond, äge administrationsboet fordringsrätt hos bolaget.

232 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya livförsäkringar, ej

heller återköp av livförsäkringar äga rum, eller förskott mot säkerhet i

livförsäkringsbrev lämnas.

Å livförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning, innan bolaget

trätt i likvidation eller, där konkurs inträffat, bolagets konkursansökning

till rätten eller domaren ingivits eller, i anledning av borgenärs ansökning,

offentlig stämning utfärdats, skall utbetalas så mycket, som skolat

gäldas, därest likvidation eller konkurs icke inträffat. Å livförsäkringsbelopp,

som förfaller till betalning under administrationstiden, utbetalas,

innan administrationen avslutats, allenast så mycket, som försäkringsinspektionen

finner kunna utgå utan förnärmande av övriga livförsäk
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ringstagares rätt. Befinnes sedermera, att för mycket utbetalts, äge återbäring

ej rum.

233 §.

Så snart administration inträtt, skall försäkringsinspektionen företaga

en noggrann värdering av de värdehandlingar, som omhändertagits

av inspektionen, samt verkställa beräkning av det belopp, vartill livförsäkringsfonden

uppgår å första dagen i månaden näst efter den, då

bolaget trädde i likvidation eller, där konkurs inträffat, bolagets konkursansökning

till rätten eller domaren ingavs eller, i anledning av borgenärs

ansökning, offentlig stämning utfärdades.

234 §.

Sedan de i 233 § föreskrivna åtgärder vidtagits och försäkringsinspektionen

med ledning därav verkställt utredning angående administrationsboets

ställning, skall inspektionen inleda underhandlingar med

de inländska försäkringsbolag, som må befinnas villiga att övertaga

samtliga till administrationsboet hörande försäkringar.

Finner försäkringsinspektionen, att anbud, som i följd av underhandlingarna

inkommit, bör antagas, skall inspektionen ofördröjligen

upprätta redogörelse för den verkställda utredningen angående administrationsboets

ställning och för de i anbudet föreslagna villkoren för

försäkringarnas övertagande, med särskilt angivande av den nedsättning

i försäkringsbeloppen, vilken må hava betingats; i redogörelsen

skola jämväl anföras de skäl, som föranleda inspektionen att förorda

anbudet.

Försäkringsinspektionen skall till en var av de försäkringstagare,

vilkas adress är känd, med allmänna posten översända ett exemplar

av sagda redogörelse. Därjämte skall huvudsakliga innehållet av redogörelsen

kungöras i allmänna tidningarna.

Har före utgången av en av försäkringsinspektionen bestämd samt

i redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst 14 dagar efter det

kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning1

från försäkringstagare inkommit till inspektionen, eller uppgå de försäkringstagare,

som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst

en femtedel av hela antalet, skall anbudet anses vara antaget av försäkringstagarna.

Administrationen skall i sådant fall avslutas genom

överlämnande till det bolag, som övertager försäkringarna, av administration

sboets tillgångar och handlingar.

Har vid försäkringarnas överlåtande uppstått överskott, skall

detsamma överlämnas till det bolag, vars försäkringar varit föremål

för överlåtelsen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

235 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas

övertagande, eller har försäkringsinspektionen icke funnit något inkommet

anbud böra antagas, eller bär anbud, som av försäkringsinspektionen

förordats, icke blivit på sätt i 234 § sägs antaget, skall

inspektionen, där den finner ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas

övertagande och rörelsens fortsättande lämpligen kunna bildas,

kalla försäkringstagarna till sammanträde för fattande av beslut om

bildande av sådant bolag. Kallelsen skall kungöras i allmänna tidningarna

minst eu månad före sammanträdet ävensom med allmänna

posten översändas till de försäkringstagare, vilkas adress är känd.

Vid kallelsen skall i meddelandena till de särskilda försäkringstagarna

fogas en av inspektionen upprättad redogörelse för den verkställda utredningen

angående administrationsboets ställning samt för den nedsättning

i försäkringsbeloppen, vilken inspektionen må finna erforderlig,

ävensom ett genom inspektionens försorg upprättat förslag till bolagsordning

för det nya bolaget och till övriga i 123 § angivna grunder för

bolagets verksamhet.

Besluta de vid sammanträdet närvarande enhälligt, att bolaget skall

bildas i enlighet med de av försäkringsinspektionen föreslagna grunder,

eller finnas vid omröstning mera än fyra femtedelar av de röstande hava

förenat sig härom, skola bolagsordning och övriga grunder för bolagets

verksamhet anses vara av försäkringstagarna antagna. Beslutet skall

underställas Konungens stadfästelse.

Sedan Konungens stadfästelse erhållits och bolaget registrerats,

skall administrationen avslutas genom överlämnande till det nya bolaget

av administrationsboets tillgångar och handlingar. Det nya bolaget inträder

i administrationsboets rättigheter och skyldigheter.

Kan icke i den ordning, som i denna paragraf sägs, nytt bolag

komma till stånd, skall fördelning av administrationsboets tillgångar

äga rum, där ej samtliga försäkringstagare överenskomma om administrationens

fortsättande; och ankomme i sistnämnda fall på försäkringsinspektionen,

huruvida ytterligare åtgärder böra vidtagas för försäkringarnas

överlåtande eller för bildande av nytt bolag.

236 §.

Har försäkringsbolag, som meddelar försäkring av annat slag än

personförsäkring och meddelar sådan försäkring för all framtid eller för

längre tid än tio år, trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

skall försäkringsinspektionen utse ett ombud, som tiar att å försäkringstagarnas

vägnar iakttaga och bevaka den panträtt, som jämlikt 217 §

tillkommer försäkringstagarna uti de enligt sagda paragraf till deras

säkerhet i särskilt förvar satta värdehandlingar, med iakttagande därav

att varje försäkringstagare njuter panträtt i nämnda värdehandlingar

i den mån han enligt bestämmelsen i 212 § 3 mom. äger fordran hos

bolaget på grund av försäkringsavtalet.

Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes

av Konungen.

VI. Om frivillig överlåtelse av vissa försäkringar.

237 §.

Vill försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, till annat

inländskt försäkringsbolag överlåta vare sig alla sina livförsäkringar

eller viss del därav, skall tillstånd till överlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.

Vid ansökningen skall fogas avtalet angående överlåtelsen,

ävensom förebringas sådan utredning, att försäkringsinspektionen

kan med ledning därav bedöma, huruvida överlåtelsen kan ske utan förnärmande

av försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen böra genast avslås, skall försäkringsinspektionen

genom tillkännagivande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens

innehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett sammandrag av

den förebragta utredningen samt förelägga de försäkringstagare, vilkas

försäkringar äro avsedda att överlåtas, att sist inom tre månader, efter

det kungörelsen varit införd i allmänna tidningarna, hos försäkringsinspektionen

skriftligen anmäla, huruvida de hava något att erinra mot

ansökningen. Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall

med allmänna posten avsändas till en var av nämnda försäkringstagare,

vilkens adress är känd.

Varder inom den utsatta tiden bifall till ansökningen bestritt av

minst en femtedel av de försäkringstagare, vilkas försäkringar äro i

fråga, skall ansökningen avslås. I annat fall företage försäkringsinspektionen

ansökningen till slutlig prövning.

Bifalles ansökningen, skall det bolag, som överlåter försäkringarna,

anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringarna,

och skola dessa förpliktelser i stället åligga det bolag, till

vilket försäkringarna överlåtas.

Där bolags samtliga försäkringar på sätt nu är sagt överlåtas,

skall bolaget träda i likvidation den dag, ansökningen bifalles. ■

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Varder, efter det ansökning, varom i denna paragraf förmäles,

bifallits, det bolag, som överlåtit försäkringar, försatt i konkurs, skall,

vid tillämpning av vad i konkurslagen är stadgat angående rätt till

talan om återgång av avtal, sådant avtal, som avses i denna paragraf,

anses ingånget den dag, ansökningen bifölls.

238 §.

Vilja två eller flera försäkringsbolag, som driva livförsäkringsrörelse,

sammansluta sig till ett nytt bolag med ändamål att övertaga deras förpliktelser

på grund av livförsäkringar, skall, jämte det att stadfästelse

å det nya bolagets ordning och å övriga grunder för dess verksamhet

sökes efter ty ovan i denna lag är föreskrivet, tillika i tillämpliga delar

iakttagas vad i 237 § är stadgat.

VII. Om återförsäkring.

239 §.

Försäkringsbolag må icke utan försäkringsinspektionens medgivande

sluta avtal, varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkring avgiva

ännu icke tecknade livförsäkringar, där avtalet icke kan av bolaget uppsägas

att utan vederlag upphöra senast ett år efter uppsägningen. Försäkringsbolag

må ej heller utan försäkringsinspektionens medgivande

sluta avtal om avgivande i återförsäkring av redan tecknad livförsäkring,

där försäkringen vid avtalets ingående varit i kraft mera än ett halvt år.

Vad sålunda stadgats gäller icke med avseende på försäkringsbolag,

som allenast meddelar återförsäkring.

240 §.

I fråga om återförsäkring äger Konungen medgiva sådana avvikelser

från vad denna lag innehåller, som prövas skäliga.

VIII. Om förbud mot viss premienedsättning och om ombud

för livförsäkringsbolag.

241 §.

Å de livförsäkringspremier, som försäkringsbolag jämlikt fastställda

grunder bestämt, må till fördel för enskilda försäkringstagare eller

grupper av försäkringstagare varken direkt eller indirekt nedsättning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. •Proposition Nr 39.

medgivas vare sig av bolaget eller av dess ombud annorledes än genom

premieåterbäring eller vinstutdelning i överensstämmelse med fastställda

grunder.

ö 242 §.

Försäkringsbolag, som meddelar livförsäkring, må icke lämna uppdrag

att såsom bolagets ombud anskaffa eller förmedla anskaffning av

ansökningar om dylik försäkring åt annan än den, som kan anses äga

betingelser för att på ett värdigt och lämpligt sätt utöva sådan verksamhet.

När sådant uppdrag lämnas, så ock när givet uppdrag återkallas,

skall anmälan därom ofördröjligen göras hos försäkringsinspektionen.

Återkallas uppdraget endast för viss tid, skall detta i anmälan

angivas.

Ersättning för anskaffning eller förmedling av anskaffning av ansökningar

om försäkring må icke, vare sig i form av provision eller annorledes,

av bolaget eller dess ombud givas åt annan än sålunda anmält

ombud.

Från skyldigheten att göra sådan anmälan, som här ovan sägs,

äger Konungen befria försäkringsbolag, som prövas hava vidtagit betryggande

åtgärder för övervakande av ombudens verksamhet eller som

meddelar allenast enstaka former av livförsäkring, där denna rörelse är

av ringa omfattning och icke utgör det huvudsakliga föremålet för bolagets

verksamhet.

ö 243 §.

Har någon, som innehar sådant uppdrag, som avses i 242 §, gjort

sig skyldig till handling, som strider mot stadgandet i 2 mom. av

nämnda paragraf eller mot 241 § eller som eljest prövas vara oförenlig

med ett värdigt och lämpligt utövande av verksamheten såsom ombud,

åligger det bolaget att återkalla uppdraget. Återkallandet må kunna

avse viss begränsad tid.

IX. Om registrering.

244 §.

Hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,

som Konungen kan komma att bestämma, skall föras försäkringsregister

för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrivet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

83

245 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd av

stadgade avgifter för registreringen och dess kungörande. Avlämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara av vittnen styrkt.

Då försäkringsbolags registrering sökes, skall varje styrelseledamot

och suppleant, så ock i övrigt en var, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

egenhändigt inskriva sin namnteckning i registret eller i särskilt bihang

till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blivit av vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan

sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blivit utsedd,

eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan, blivit

berättigad att teckna firman.

246 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som anmäles för registrering

och för vars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras, icke

hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse

med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning,

skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgivit postadress, till honom

med allmänna posten översända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag däröver

anföra besvär hos Konungen.

. . 247 .

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, vartill, enligt den av styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

5) å vilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor de! av aktiekapitalet blivit, enligt den av styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts,

inom vilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att tillskjuta

något utöver tecknat aktiebelopp;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före

stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

12) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles

i 4 § under 3), 11), 14), 10) och 17), varde anmärkning om den

bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses

med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift

återställas till sökanden.

248 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) beloppet av garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del

därav blivit inbetald, förutsättningarna för dess återgäldande samt huruvida

och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta något

utöver tecknat garantibelopp;

5) den ort, där styrelsen har sitt säte;

6) bolagets postadress;

7) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

*> 8) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger.för bolaget

upptaga lån;

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 3!).

9) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

10) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer;

11) huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från

rösträtt och sådan rätt tillkomma garant, samt huruvida bolagsstämmas

befogenhet skall, helt eller delvis, utövas av därtill särskilt utsedda

personer;

12) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare,

ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles

i 121 § under 3), 15) och 16), varde anmärkning om den bestämmelse

eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses

med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift

återställas till sökanden.

249 §.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring av försäkringsbolags ordning eller av övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet, skall ena avskriften av

Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden återställas

med därå tecknat bevis om registreringen. Sker ändring i firman,

skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Sker i fråga om försäkringsaktiebolag registrering av sådant beslut

om aktiekapitalets ökning, som icke innefattar ändring av bolagsordningen,

skall ena exemplaret av det ingivna prokollet förses med bevis

om registreringen samt återställas till sökanden.

250 §.

Har sådant fall inträffat, att försäkringsaktiebolag jämlikt 27 § skall

träda i likvidation, varde anteckning därom gjord i registret. Anmäles

ej inom en månad, att likvidator blivit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten

att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos rätten.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

251 §.

Vad i försäkringsregistret införes, med undantag av underrättelse

om konkurs, varom förmäles i 107 eller 202 §, skall genom registreringsmyndighetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom

det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med

register för varje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till

varje domstol, Konungens befallningshavande och överexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för varje bolag, förvaras såsom bilagor till försäkringsregistret.

252 §.

Närmare föreskrifter om försäkringsregistrets förande, de i 251 §

stadgade kungörelser, avgifterna för registreringen och för dess kungörande

samt tid och sätt för utgivande av den i nämnda paragraf

omförmälda samling och dess översändande till vissa myndigheter meddelas

av Konungen.

253 §.

Företer försäkringsbolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister, aktiebolagsregistret eller försäkringsregistret

tidigare införd firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda

firma förfång, äge domstol på talan av denne förbjuda bolaget att efter

viss tid använda förstnämnda firma ävensom ålägga bolaget det skadestånd,

som prövas skäligt.

Menar någon eljest, att en i försäkringsregistret verkställd inskrivning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande

samt om skadestånd föras vid domstol.

254 §.

Har genom laga kraft ägande dom blivit förklarat, att en i försäkringsregistret

gjord inskrivning ej bort ske, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning

skett, ej föreligger, skall på begäran av någondera parten anteckning

därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall

så kungöras, som i 251 § sägs.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om försäkringsbolags

konkurs, av överrätt förklarat, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökan avföras ur registret.

255 §.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört i försäkringsregistret

och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit

till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han

varken haft eller bort hava kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit

eller bort bliva antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

256 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallninghavande

eller överexekutor företräder försäkringsbolag, bevis utvisande, att han

den dag, beviset utfärdades, enligt försäkringsregistret var behörig att

företräda bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 251 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Vad

i* sådant avseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

till hända utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat

förhållande visas vara för handen.

X. Straffbestämmelser.

257 §.

Driver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara berättigad

därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem

tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till de böter, som för sådan förbrjnelse äro stadgade.

258 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig

handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest framlägges

å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket

mot föreskriften i 20 § 1 mom. är ställt till innehavaren, eller i vilket

aktie angives lyda å mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller

i vilket mot föreskriften i 20 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej

angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för aktieägarna eller delägarna eller röstberättigade, som ej

äro delägare, rörande bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift

eller mot bättre vetande vare sig låter i försäkringsaktiebolags aktiebok

göra anteckning i strid med bestämmelserna i 22 § 1 och 3 mom. eller

underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt

22 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

5) styrelseledamot eller lividator, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna

i 46 § 1, 2 eller 4 mom. eller 147 § 1 eller 2 mom. låter

verkställa utbetalning till aktieägare, försäkringstagare eller garant;

6) styrelseledamot, som vid upprättande av balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna i 48 eller 149 §;

7) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna eller

delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare, mot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av

honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därav

kunnat följa, yppar något av vad vid granskningen av styrelsens förvaltning

eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

9) den, som mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift eller

redogörelse, som i 226 § under 2), 3) eller-4) sägs;

10) en var, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles

i 67 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kun tgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

89

259 §.

Bryter någon mot vad i 21 §, 43 §, 111 §, 206 §, 239 §, 241 §

•eller 242 § 2 mom. finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 258 § under 4)

avses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 22 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 20 §

1 mom., 22 § sista momentet, 28 §, 31 §, 33 §, 35 § 4 mom., 38 §

1 mom., 40 § sista momentet, 57 §, 61 §, 65 § 1 mom., 69 § 1 eller 4

mom., 85 §, 158 §, 162 §, 166 § 1 mom., 169 § 3 inom., 183 §, 184

§ 2 mom., 226 §, 227 § 1 mom., 229 § eller 242 § 1 mom. 2 eller 3

punkten är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 72 § 1 mom.

eller i 171 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen

tillgänglig och översända den till aktieägare eller röstberättigad, eller

att, då aktieägare eller röstberättigad enligt 4 mom. i nämnda paragrafer

påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å bolagsstämma, låta

upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 107 eller 202 § under försäkringsbolags

konkurs företrätt bolaget såsom konkursgäldenär, mot vad i

108 § 2 mom. 2 punkten eller 203 § 2 mom. 2 punkten är stadgat,

straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i

€5 § 3 mom., 97 § 2 mom. 1 punkten, 166 § 3 mom. eller 192 § 2

mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 96 §, 97 §

2 mom., 99 §, 106 §, 191 §, 192 § 2 mom., 194 §, 201 § eller 227 §

1 mom. åligger.

Bryter någon mot vad i 112 eller 207 § är stadgat, eller lämnar

någon eljest i meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, oriktiga

•eller vilseledande uppgifter angående försäkringsbolag, straffes efter ty

i 1 mom. sägs.

Förseelse mot 61 §, 65 § 1 eller 3 mom., 69 § 1 eller 4 mom.,

72 § 1 mom., 97 § 2 mom., 99 §, 162 §, 166 § 1 eller 3 mom., 169 §

-3 mom., 171 § 1 mom., 192 § 2 mom. eller 194 §, så ock styrelseledamots

försummelse att å den i 72 § eller 171 § omförmälda förteckning

upptaga ärende, vars hänskjutande till bolagsstämma av aktieägare eller

röstberättigad påyrkats enligt 4 mom. i nämnda paragrafer, må åtalas

allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

bolaget som varje aktieägare, delägare, röstberättigad, som ej är delägare,

eller garant.

260

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

XI. Om vissa undantag i fråga om lagens tillämplighet..

261 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för övertagande*

av understödsförenings rörelse eller viss del därav på sätt i lagen om

understödsföreningar sägs, skall vad som stadgas här ovan i 117 § angående

stiftare, i 121 § under 14) och angående bestämmelser om konstituerande

stämma, i 124—134 §§ samt i 136 § angående stiftare och

teckningslistor ej äga tillämpning.

Genom beslut å understödsförenings sammanträde, varigenom förslag

om överlåtelse av rörelsen eller någon del därav på sådant bolag

slutligen antagits, skall bolaget anses bildat och det framlagda förslaget

till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagetsverksamhet

anses antaget; och skola val av styrelse och revisorer verkställas

å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid

föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskilt

sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar

är stadgat.

Sedan föreningens beslut om överlåtelsen blivit gillat av tillsynsmyndigheten,

skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å bolagsordningen

och de övriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registen^.

262 §

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet endast avser

att meddela försäkring av egendom inom ett län, skall av denna lags

förestående bestämmelser, förutom de i sista momentet av denna paragraf

angivna lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla vad i 1 §, 118 §, 119 §•

2 mom., 121 §, 124 §, 130—135 §§, 137—182 §§, 184—212 §§, 214 §,.

223 §, 224 §, 226—230 §§ och 257—260 §§ stadgas, dock att sådan

uppgift angående bolagets verksamhet och ställning, varom förmäles i

226 § under 2), skall införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

städs tidning, där Konungens befallningshavande bär sitt säte, eller,

om flera tidningar där utgivas, i tidning, där allmänna påbud för staden

vanligen meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, varom nu är sagt,

skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

befallningshavandes stadfästelse. Konungens befallningshavande prövar

bolagsordningens överensstämmelse med denna lag samt lag och författning

i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda bestämmelser därutöver

må erfordras.

Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning skall ock sökas

Konungens befallningshavandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angiva området för

bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma

myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu

bestående försäkringsbolags firmor.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda, skall

ansökning om bolagets registrering göras av dess styrelse. I sådan

ansökning skola uppgivas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt,

där suppleanter i styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet

och hemvist, dels bolagets postadress, dels ock, där befogenhet

att teckna bolagets firma ej skall utövas allenast av styrelsen, vilken

celler vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet

och hemvist. Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens befallningshavandes beslut om stadfästelse i två

styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid

förda protokollet;

3) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,

vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom

en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru stor del av garantikapitalet

blivit inbetald, samt huruvida och i. vad mån förbindelser, som

i 137 § omförmälas, blivit avlämnade, dels ock försäkran, att den sålunda

anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Beslut om ändring av bolagsordning skall, vid det i 259 § stadgade

äventyr, av styrelsen ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i

verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta avskrifter

av Konungens befallningshavandes beslut om den å ändringen

meddelade stadfästelsen.

Hos Konungens befallningsbavande skall föras register för inskrivning

av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola beträffande ömsesidigt

försäkringsbolag, varom nu är fråga, anmälas, eller vilkas intagande

i registret eljest är eller varder föreskrivet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshavande i

registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) beloppet av garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del

därav blivit inbetald, förutsättningarna för dess återgäldande samt huruvida

och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta något utöver

tecknat garantibelopp;

5) den ort, där styrelsen har sitt säte;

6) bolagets postadress;

7) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

8) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger för bolaget

upptaga lån;

9) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagetsfirma,

dennes fullständiga namn och hemvist;

10) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer;

11) huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från

rösträtt och sådan rätt tillkomma garant, samt huruvida bolagsstämmas

befogenhet skall, helt eller delvis, utövas av därtill särskilt utsedda

personer;

12) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare,

ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna»

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles

i 121 § under 3), 15) och 16), varde anmärkning om den bestämmelse

eller det förbehåll gjord i registret.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

93

Den ena avskriften av Konungens befallningshavandes beslut om

stadfästelse skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna

i huvudskrift återställas till sökanden.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret. Registreras

ändring av bolagsordningen, skall ena avskriften av Konungens

befallningshavandes beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden

återställas med därå tecknat bevis om registreringen. Sker ändring i

firman, skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Menar någon, att eu i registret verkställd inskrivning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphävande samt om skadestånd

föras vid domstol.

Vad i 245 §, 246 §, 251 § 1 och 4 mom., 252 §, 254 § och 255

§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om registrering

och register, varom i denna paragraf är sagt; dock att de kungörelser,

som i 251 § 1 mom. och 254 § omförmäla!, skola införas, i stället för

i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att vad i 255 § är sagt

om verkan av kungörande i allmänna tidningarna i stället skall gälla

kungörande i ortstidningen.

263 §.

I avseende å Stockholms stads brandförsäkringskontor skall i tilllämpliga

delar gälla vad i denna lag är beträffande ömsesidigt försäkringsbolag,

som meddelar brandförsäkring för all framtid eller för längre

tid än tio år, i allmänhet stadgat, dock att härigenom icke föranledes

skyldighet för kontorets delägare att vidkännas vidsträcktare ansvarighet

för kontorets förbindelser, än som förefunnits före den 1 januari 1904.

264 §.

I fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs

av Konungen, innan denna lag trätt i kraft, så ock i fråga om

annan anstalt med enahanda verksamhet och organisation skall i tilllämpliga

delar gälla vad i denna lag stadgas angående ömsesidigt försäkringsbolag,

dock med undantag av 122 § 1 mom., 217 §, 218 § och

231—236 §§.

265 §.

Vad ovan i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning å:

a) anstalt, som inrättats av staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebrev

eller andra värdehandlingar;

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

c) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden,

vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det

omfattar delar av flera härad, mindre än tio socknar; varvid med härad

förstås jämväl de före utfärdandet av förordningen den 17 maj 1872

varande tingslag i de orter, där benämningen härad ej förekommer;

d) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, varom ovan under b) och c) förmäles, vare dock pliktig

att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

XII. Övergångsbestämmelser.

266 §.

Genom denna lag upphävas

lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen den 4

september 1914 innefattande tillägg till nämnda lag samt

1 och 2 §§ av kungörelsen den 4 december 1903 med bestämmelser

om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att angående sin verksamhet

göra anmälan och lämna uppgifter.

267 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1918.

Försäkringsbolag, vars bolagsordning blivit före lagens trädande

i kraft av Konungen eller av Konungens befallningshavande fastställd,

må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i övrigt skall med

avseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan

angivna undantag:

1) I stället för bestämmelserna i 20 § 2 mom., 21 §, 26 §, 27 §,

70 § 1 mom. under 4) och 250 § i den mån de avvika från motsvarande

bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga tillämpning.

2) Har beslut om ökning av försäkringsaktiebolags aktiekapital

registrerats, innan denna lag trätt i kraft, må ökningen verkställas och

registreras enligt äldre lags bestämmelser.

3) Där försäkringsbolag blivit i enlighet med bestämmelse i äldre

lag upplöst, skola i avseende å likvidationen bestämmelserna i samma

lag lända till efterrättelse.

4) Denna lags bestämmelser äga icke tillämpning såvitt de avse

ämnen, rörande vilka blivit i bolagsordningen särskilt bestämt; dock

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

95

att denna lag gäller till efterrättelse i fråga om utdelning till aktieägare,

garanter eller försäkringstagare, om det sätt, varpå bolaget skall

företrädas och dess firma tecknas, om delgivning av stämning eller

annat offentlig myndighets bud, om ändring av bolagsordningen, om

likvidation och upplösning, om skyldighet att avsätta och redovisa försäkringsfond

och säkerhetsfond, om sättande i förvar av värdehandlingar,

motsvarande dessa fonder, om tillsyn, om särskild administration, om

frivillig överlåtelse av vissa försäkringar, om återförsäkring, om förbud

mot viss premienedsättning och om ombud för livförsäkringsbolag, om

registrering samt om ansvar.

5) Utan hinder av denna lags bestämmelser må grunder för försäkringsbolags

livförsäkringsverksamhet, vilka fastställts före den 1 januari

1915, fortfarande tillämpas och mindre väsentliga ändringar i desamma

medgivas i enlighet med därförut gällande bestämmelser. Vid mera väsentliga

ändringar skola bestämmelserna i denna lag gälla. Hava grunder,

som fastställts före nämnda dag, icke ändrats eller endast mindre väsentliga

ändringar i dem vidtagits, äger bolaget, i senare fallet dock

endast med Konungens medgivande, att i balansräkning för tid före den

1 januari 1918, på sätt i 48 och 99 §§ i lagen om försäkringsrörelse

den 24 juli 1903 enligt deras lydelse före den 1 januari 1915 sägs,

såsom tillgång uppföra kostnader för anskaffande av nya livförsäkringar;

och gälle med avseende å sådant bolag vad i berörda lagrum stadgas

angående avskrivning av sådan tillgång samt angående utdelning åt

delägare och garanter under tid, då sådan avskrivning icke är slutförd.

Har försäkringsbolag i balansräkning för räkenskapsår, som utgått

före den 1 januari 1915, såsom tillgång uppfört organisationskostnad,

gälle vad i sistnämnda båda lagrum stadgas angående avskrivning av

sådan tillgång.

Skall enligt vad ovan stadgats i fråga om försäkringsbolag, vars

bolagsordning fastställts, innan denna lag trätt i kraft, äldre lags bestämmelse

gälla och är i samma lag överträdelse av den bestämmelse

belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse

lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna försäkringsbolags firma, skola bestämmelserna i 50

och 51 eller 151 och 152 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning

i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma, att

företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats

och kungjorts, icke därigenom anses hava kommit till tredje mans

kännedom.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs av Konungen,

innan denna lag trätt i kraft, skall inom ett år efter lagens

trädande i kraft söka stadfästelse å de i 123 § omförmälda grunderna

för beräkningen av premiereserv för löpande livräntor, ändå att rörande

dessa grunder eller en eller flera av dem må hava blivit i stadgarna

särskilt bestämt. Dylik anstalt må för redovisning av tillgångar motsvarande

försäkringsfonden i sådana värdehandlingar, som i 215 § sägs,

åtnjuta eu övergångstid av högst tio år, och skola de närmare bestämmelserna

härför fastställas av försäkringsinspektionen. Med avseende å

sådan anstalt äger Konungen dels meddela de övergångsstadganden, som

må finnas erforderliga i fråga om registreringen, dels medgiva, att med

tillämpning av annan i lagen given föreskrift än ovan nämnts må anstå

under viss tid, högst fem år.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3''J.

97

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1916.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

yon Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Med nådig remiss den 22 juni 1910 överlämnades till försäkringsinspektionen

för yttrande föreliggande förslag till ändringar i försäkringslagen,

däribland ett av kommittén för revision av aktiebolagslagen

upprättat förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Därjämte överlämnades

till försäkringsinspektionen med nådig remiss den 20 januari

1911 det av särskilt tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning

rörande vissa försäkringsanstalter den 2 december 1905 avgivna

betänkande, såvitt detsamma avsåge förslag till lag om ändrad lydelse

av vissa paragrafer i försäkringslagen.

Med anledning härav utarbetades inom försäkringsinspektionen med

ledning av lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 och lagen om

bankrörelse den 22 juni 1911 förslag till lag om försäkringsrörelse, över

vilket förslag yttranden från vederbörande infordrades.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

Då emellertid'' vid den tidpunkt, då detta förslag upprättades, någon

utsikt icke förefanns, att förslaget i sin helhet skulle kunna bliva föremål

för proposition till någon av de närmaste riksdagarne, men försäkringsinspektionen

ansåg vissa missförhållanden inom livförsäkringsverksamheten

böra avhjälpas så snart ske kunde, överlämnade försäkringsinspektionen

med underdånig skrivelse den 6 augusti 1912 förslag

till ändring av vissa paragrafer i lagen om försäkringsrörelse ävensom

förslag till tillägg till samma lag. I huvudsaklig överensstämmelse med

nämnda förslag avlät därefter Kungl. Magt proposition i ärendet till

den tidigare riksdagen år 1914, som emellertid icke medhann behandlingen

av denna fråga. Sedan samma proposition avlåtits till senare

riksdagen samma år samt propositionen blivit av riksdagen bifallen,

utfärdades författningar i ämnet den 4 september 1914.

Till fullföljande av det lämnade uppdraget har försäkringsinspektionen

nu med underdånig skrivelse den 22 februari 1916 överlämnat

förslag till lag om försäkringsrörelse; och torde nämnda skrivelse jämte

det därvid fogade förslaget med tillhörande motiv få som bilaga åtfölja

protokollet.

Efter att hava redogjort för innehållet i nämnda förslag, hemställde

föredraganden, att lagrådets utlåtande över detsamma måtte för det

ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag av protokollet

inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Makt Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Wilhelm Reuterswärd.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

99

Till Konungen.

Flera ändringsförslag i gällande lag om försäkringsrörelse den 24

juli 1903 hava sedan lagens ikraftträdande förelegat.

På grund av väckt motion hemställde 1905 års riksdag att det

täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i övervägande, huruvida icke de i lagen

om försäkringsrörelse av den 24 juli 1903 givna stadganden rörande

premiereservens beräkning, i vad de avsågo livförsäkring, behövde ändras

eller förtydligas i syfte att fullt trygga försäkringstagarnas intressen, samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill förhållandena kunde giva

anledning. Sedan denna skrivelse remitterats till försäkringsinspektiouen,

avgav inspektionen yttrande häröver den 8 maj 1906, uti vilket försäkringsinspektionen

på anförda skäl hemställde, att riksdagens förenämnda

skrivelse icke måtte föranleda till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med underdånig skrivelse den 22 oktober 1907 hemställde försäkringsinspektionen

om vidtagande av vissa ändringar i försäkringslagen

i enlighet med ett skrivelsen bifogat förslag.

Sedan kommittén för revision av aktiebolagslagen med underdånig

skrivelse den 5 februari 1908 till Eders Kungl. Maj:t överlämnat jämväl

förslag till ny försäkringslag, remitterades ifrågavarande förslag till försäkringsinspektionen,

som med underdånig skrivelse den 17 mars 1909

avgav yttrande med anledning härav.

Genom nådig remiss den 22 juni 1910 hava samtliga förenämnda

förslag till ändringar i försäkringslagen för avgivande av underdånigt

yttrande överlämnats till försäkringsinspektionen.

Den 20 januari 1911 har Eders Kungl. Maj:t därjämte till försäkringsinspektionen

överlämnat det av särskilt tillkallade sakkunniga för

verkställande av utredning rörande vissa försäkringsanstalter den 2 december

1905 avgivna betänkande såvitt detsamma avsåge förslag till

lag om ändrad lydelse av vissa §§ i lagen om försäkringsrörelse den

24 juli 1903 med förständigande att häröver infordra yttrande från

rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna i riket samt att med de yttranden,

som sålunda komme att avgivas, ävensom med eget underdånigt

utlåtande till Eders Kungl. Maj:t inkomma. Till åtlydnad härav har

försäkringsinspektionen med skrivelse den 24 januari 1911 remitterat

ifrågavarande förslag till samtliga rånte- och kapitalförsäkringsanstalter

i riket och hava yttranden i ärendet inkommit från åtta dylika anstalter.

På grund av nämnda till försäkringsinspektionen remitterade handlingar

och med ledning av lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

samt lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 uppgjordes av försäkringsinspektionen

ett förslag till lag om försäkringsrörelse, som med

skrivelse den 19 mars 1912 remitterades till samtliga större försäkringsbolag

samt ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna. För beredande av

tillfälle för de mindre försäkringsanstalterna att taga del av förslaget

översändes samtidigt ett antal exemplar därav till samtliga Eders Kungl.

Maj:ts Befallningshavande med begäran att genom länskungörelserna

lämna meddelande om att förslaget funnes för granskning tillgängligt.

Med anledning härav hava yttranden över nämnda förslag avgivits

av 47 försäkringsbolag samt ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Då emellertid försäkringsinspektionen, efter framställd förfrågan om

när förslaget kunde bliva behandlat i lagrådet, inhämtat, att granskning

av förslaget i dess helhet icke kunde medhinnas under den närmaste

tiden, men att, om förslaget inskränktes till de ändringar,

som syntes försäkringsinspektionen mest trängande, behandling i lagrådet

möjligen skulle kunna äga rum under år 1912, överlämnade

försäkringsinspektionen, som ansåg, att vissa missförhållanden inom livförsäkringsverksamheten

borde avhjälpas så snart ske kunde, med underdånig

skrivelse den 6 augusti 1912 förslag till ändrad lydelse av de

paragrafer i försäkringslagen, som närmast avsågo livförsäkringen, ävensom

förslag till visst tillägg till nämnda lag. Sedan nämnda förslag

behandlats av lagrådet samt proposition i ärendet avlåtits till 1914 års

riksdag, utfärdades i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda förslag

den 4 september 1914 lag om ändrad lydelse av 2, 5, 25, 48, 77, 99,

101, 120—124, 126—128, 134, 139, 144 och 164 §§ i lagen om försäkringsrörelse

den 24 juli 1903 samt lag innefattande tillägg till nämnda lag.

Genom nådig remiss den 25 februari 1913 har därjämte Eders

Kungl. Maj:t till försäkringsinspektionen för yttrande överlämnat en

skrivelse från riksdagens justitieombudsman, däruti denne velat fästa

uppmärksamheten på viss otydlighet i 163 § i lagen om försäkringsrörelse

att tagas i beaktande vid en fullständig revision av försäkringslagen.

Till fullgörande av det uppdrag, som med förenämnda nådiga remisser

lämnats försäkringsinspektionen, får försäkringsinspektionen i underdånighet

överlämna förslag till lag om försäkringsrörelse.

Stockholm den 22 februari 1916.

Underdånigst

P. G. LAUR1N.

Sixten von Friesen. Erik Martin. S. Staél von Holstein.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .''>''.9.

101

Förslag

till

Lag om försäkringsrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Försäkringsrörelse må, förutom av anstalt, som inrättats av staten,

drivas endast av försäkringsaktiebolag eller av bolag eller förening,

grundad på delägarnes ömsesidiga ansvarighet (ömsesidigt försäkringsbolag).

Försäkringsbolag må icke driva annan rörelse än försäkringsrörelse.

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse

bär i riket stadgas särskilt.

2 §•

Med livförsäkring förstås i denna lag jämväl livränteförsäkring och

kapitalförsäkring för livsfall.

Vad i denna lag särskilt stadgas angående livförsäkring skall äga

motsvarande tillämpning i fråga om annan personförsäkring, som meddelas

för livstid eller för längre tid än tio år.

I. Om försäkringsaktiebolag.

Om försäkringsaktiebolags bildande.

3 §■

De, som vilja stifta försäkringsaktiebolag, skola upprätta fullständig

bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets

rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 7 § sägs,

upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverksamheten

samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar bolagsordningens

och de övriga grundernas överensstämmelse med denna lag

samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda

bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten

av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning

eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall

ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till

antalet minst fem.

4 §•

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskilt angivande, i

fråga om bolag, vars rörelse avser livförsäkring, huruvida bolaget

skall utan läkarundersökning meddela försäkring för dödsfall;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för

bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet

;

6) huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda

sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie

stämma, eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till

behandling;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till delägarnas kännedom, ävensom den tid före

stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å

bolagsstämma, så vitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet

i 70, 82 och 84 §§;

12) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

103

13) å vilket belopp aktie skall lyda;

14) där ej alla aktier skola medföra samma rätt, det belopp, vartill

aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och det företräde de

skola medföra, ävensom, så framt aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, den rätt

till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets

ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier;

15) i vilken ordning aktietecknare bör inbetala tecknat aktiebelopp;

16) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att

tillskjuta något utöver tecknat aktiebelopp, samt under vilka förhållanden

och i vilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras;

17) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från

vad härom finnes stadgat i 103 §;

18) inskränkning enligt 44 § i aktieägares rätt att förfoga över

aktie eller förbehåll enligt 116 § om tvisters avgörande av skiljemän,

där sådant stadgande skall gälla;

19) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet.

5 §■

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning

registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning

å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

6 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten

av den tillämnade rörelsen samt fördelas i visst antal lotter (aktier)

å lika belopp i svenskt mynt. Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring

av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet

ej utgöra mindre än tredjedelen av maximikapitalet.

För försäkringsaktiebolag, vars rörelse avser livförsäkring, må ej

aktiekapitalet eller i fall, varom nyss är sagt, minimikapitalet sättas

till lägre belopp än tjugufem gånger det högsta livförsäkringsbelopp,

varför bolaget må vid början av sin verksamhet utan återförsäkring

ikläda sig ansvarighet på samma risk, eller i något fall understiga

etthundra tusen kronor. Vid tillämpning av vad sålunda är föreskrivet

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

skall i fråga om livränteförsäkring försäkringsbeloppet anses motsvara

femton gånger den årliga livräntan. För annat försäkringsaktiebolag

må ej aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring av

bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

sättas lägre än fem tusen kronor.

Ej må aktie lyda å mindre belopp än femtio kronor; dock må aktie

kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej överstiger

femtio tusen kronor.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp

än det, varå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

? §■

Avser försäkringsaktiebolags rörelse livförsäkring, skola upprättas

bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,

nämligen :

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott

mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må kunna

beviljas;

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4) grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må

tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av

de belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning

utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet

bestämda, grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och

nedsättning av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond

(premieåtprbäringsreserv).

Skall försäkringsaktiebolag meddela försäkring av annat slag än

personförsäkring, och skall sådan försäkring meddelas för all framtid

eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående

grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv för

sådana försäkringar.

8 §•

Teckning av aktier skall ske å teckningslista i huvudskrift, som

egenhändigt underskrivits av stiftarna, eller i avskrift, bestyrkt av notarius

publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut om

stadfästelse samt angiva

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

105

1) den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen

meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas;

2) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, varå aktie

skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

3) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits, men

allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas,

storleken av detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista, varå

sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal

aktier, som en var av stiftarna tecknat, och å den grund, efter vilken

i händelse av överteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §•

Ej må stiftare eller annan av bolaget för dess bildande njuta gottgörelse

utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen

nödvändiga. Ej heller må utom i fall, varom i 110 § stadgas,

för aktie eller för fullgörande av skyldighet, som i 42 § sägs, tillskjutas

annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån

eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas,

ogiltig.

11 §■

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt teckningslistan

konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 14 § stadgas,

vare aktieteckningen icke vidare bindande.

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och

11 §§ avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.)

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses av stiftarna i den ordning, som skall

gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,

vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas, är fulltecknat,

skall, sedan aktierna, i händelse det tecknade beloppet överskjuter

vad högst må tecknas, blivit mellan tecknarna fördelade och

överskjutande teckning förklarats förfallen, till avgörande företagas,

huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel

av de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagt aktiebelopp

av minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet

rösta därför, med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å

viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den fortsatta

stämman varde frågan utan vidare uppskov avgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de flesta röstande hava förenat sig därom

och utgöra dessa minst en fjärdedel av hela antalet tecknare med ett

sammanlagt aktiebelopp av mer än halva det å stämman företrädda

aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela aktiekapitalet, skall bolaget

anses bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall

vare frågan om bolagets bildande förfallen.

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i övrigt i tillämpliga delar till efterrättelse vad i

69 § finnes stadgat om protokoll, val av ordförande och förteckning

över de närvarande.

Vad i 70 § är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av

beslut å bolagsstämma äge med de avvikelser, som föranledas av bestämmelserna

i 14 §, motsvarande tillämpning å sådan stämma, som

ovan sägs.

16 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 86 och 87

§§ gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande

stämman.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

107

i? §■

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda,

så ock av det tecknade beloppet, efter avdrag ej mindre i anledning av

överteckning, där sådan ägt rum, än även för aktierätt, som av aktietecknare

må hava enligt 24 § förverkats och ej av annan övertagits,

minst hälften behörigen inbetalts, må bolaget enligt föreskrifterna i

denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade

beloppet efter ovannämnda avdrag understiger det belopp, vartill aktiekapitalet

enligt bolagsordningen lägst må sättas.

18 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

av tecknat aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom

deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för

alla och alla för en.

19 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och

hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid förda

protokollet;

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blivit

tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan

ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava enligt

24 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket av

det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels

ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen behörigen fullgjorts;

4) samtliga teckningslistor ävensom styrkta avskrifter av desamma.

Om aktiebrev och aktiebok.

20 §.

Å aktierna skola utfärdas brev. Dessa skola undertecknas av

styrelsen samt angiva ordningsnummer å den eller de aktier, varå

breven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebrev skall

ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas

genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktiebrev

vara egenhändigt undertecknat av minst en styrelseledamot.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser om skyldighet att lämna

tillskott eller om inskränkning i rätten att förfoga över aktie, på sätt i

42 och 44 §§ sägs, skola dessa bestämmelser angivas i aktiebrevet.

21 §.

Ej må aktiebrev utgivas, innan registrering enligt 27 § skett därom,

att full betalning erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp,

vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, ej

heller innan full betalning blivit erlagd för den eller de aktier, varå

brevet lyder, samt, där aktietecknare är pliktig att lämna tillskott, som

i 42 § sägs, särskild skriftlig förbindelse å dylikt tillskott blivit avlämnad.

Utgives, innan aktiebrev utfärdats, bevis om rätt till delaktighet i

bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,

interimskvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

22 §.

Över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen

upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

aktierna upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos

styrelsen styrkta behöriga förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen

antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 44 § 1 mom. tillkommer

förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att

lösningsrätten ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då

anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken,

som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt

67 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts

beroende av att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde

för prövning av frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart

före anmälningstidens utgång.

Där ej bolagsordningen på grund av stadgandet i 44 § 2 mom.

annat föreskriver, må styrelsen ej vägra att i aktieboken såsom ägare

införa den, som företer aktiebrev, försett med behörigen sammanhängande

och till honom fortgående följd av överlåtelser.

Med det undantag, varom i 44 § 4 mom. stadgas, vare den, till

vilken aktie övergått, ej gent emot bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han blivit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en var, som

vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning och ökning av aktiekapitalet.

23 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna

särskild skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp ävensom,

där aktietecknaren är pliktig lämna tillskott, som i 42 § sägs, å sådant

tillskott.

Övergår aktierätten till annan, må ändock förbindelse å oguldet

aktiebelopp ej återställas, förrän aktiens belopp blivit till fullo guldet,

ej heller förbindelse å tillskott, som ovan sägs, återlämnas, innan densamma

blivit till fullo inlöst eller den, till vilken aktierätten övergått,

avlämnat ny sådan förbindelse, som av bolagets styrelse godkännes.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund av

aktieteckning mot fordran hos bolaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

24 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie eller av

tillskott, som i 42 § sägs, vare han skyldig att gälda ränta efter sex

för hundra om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning å aktie i rätt tid, eller försummar någon

att avlämna förbindelse, varom i 23 § 2 mom. förmäles, äge styrelsen,

där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten

förverkad. Det åligger styrelsen, där betalning uteblivit, att, så snart

ske kan, antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, ävensom anmaning, varom

ovan är sagt, må anses vara given, när den blivit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande av kallelse till ordinarie bolagsstämma,

så ock, där aktietecknarens postadress uppgivits för styrelsen,

till honom blivit försänd i rekommenderat brev.

Då aktierätt förverkats, kan vad å aktien redan inbetalts eller

redan inbetalt tillskott, varom i 42 § förmäles, ej återfordras.

25 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ovan är sagt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom avträdes till konkurs, som börjar inom två år

efter utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock

skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående

inbetalning å aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, i den mån

sådan inbetalning ej visas vara för övertagande av aktierätten verkställd

av annan.

26 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å aktier fullgjord, må styrelsen för registrering göra

anmälan om sålunda inbetalt belopp. Anmälan, som skall vara försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

behörigen fullgjorts.

27 §.

Sist sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning

bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela aktiekapitalets in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

betalning förut skett, för registrering avlämna en av styrelseledamöterna

egenhändigt underskriven uppgift, huru mycket av det belopp, som för

registrering anmälts vara inbetalt, motsvaras av aktier, för vilka full

betalning erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar skola vara av

vittnen styrkta.

Har ej inom ovan stadgad tid anmälts, att full betalning behörigen

erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp, vartill aktiekapitalet

enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, och inkommer ej heller

behörig anmälan, utvisande, att sådan betalning fullgjorts, inom en

månad efter det från registreringsmyndigheten till bolagets styrelse

avlåtits skrivelse med anmaning att ofördröjligen inkomma med dylik

anmälan, skall bolaget träda i likvidation.

28 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares

aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en

månad av annan övertagen, skall aktiekapitalet anses minskat med det

belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre styrelsen

ofördröjligen anmälan härom för registrering.

29 §.

Ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,

till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där

beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan

på grund av förra beslutet tecknat belopp, med avdrag ej mindre i anledning

av överteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och

ej av annan övertagen aktierätt, blivit till fullo inbetalt och detta

förhållande registrerats.

Beslut om ökning, varom ovan sägs, kan fattas endast av bolagsstämma.

30 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva

1) det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma aktieägare;
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet

enligt 34 § kungjorts i allmänna tidningarna, inom vilken aktieägare

må begagna den honom tillkommande företrädesrätt till teckning;

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

5) den grund, efter vilken i händelse av överteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

31 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, evad det innefattar

ändring av bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg

ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring av

bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse

å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

32 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare

berättigad att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter

teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande

aktiekapitalet.

33 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning av ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebrev, varå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

34 §.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna

och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den

mån så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagsstämmans beslut

om aktiekapitalets ökning underrätta aktieägarna.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

35 §.

Teckning av de nya aktierna skall ske å teckningslista i huvudskrift,

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

eller i avskrift, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i vilka beslutet enligt

34 § varit infört.

I teckningslista skall ock angivas förutvarande aktiekapitalets

storlek ävensom den ordning, i vilken aktietecknare bör fullgöra vad

honom på grund av teckningen åligger.

Ett exemplar av bolagsordningen skall bifogas varje teckningslista.

36 §.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,

som uppfyller föreskrifterna i 35 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas, ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet av teckning av aktie, som ovan

i denna paragraf avses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos

registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 38 § skett i anledning

av anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

37 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning

fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än

penningar och mot förbehåll av särskild förmån eller rättighet vid

aktieteckning, ävensom bestämmelsen i 23 §, att aktietecknare ej är

berättigad till kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning; och skall

jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning vad i 24 och

25 §§ finnes stadgat om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning

å tecknad aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, så ock om

anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

38 §.

Sist sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kung!. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 39.

många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blivit

tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan

ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare förverkats och ej

av annan övertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen

å aktierna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma,

3) ett exemplar av de tidningar, i vilka bolagsstämmans beslut om

ökningen enligt 34 § varit infört.

Varda efter avlämnandet av ovannämnda handlingar aktier ytterligare

till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.

Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ovan

under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av anmälan,

som ovan i denna paragraf sägs, anses ökat med sammanlagda

beloppet av de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

39 §.

Utan hinder av vad i 29—38 och 85 §§ finnes stadgat må styrelsen

besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans

godkännande. I ty fall skola i avseende å bolagsstämmans

beslut, varigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i

29 och 31 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall vad i 30 §

och 32—38 §§ är föreskrivet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten därav; dock gälle, att för ny aktie full betalning

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att, innan sådant godkännande meddelats, den i 38 § 1 mom.

föreskrivna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande

tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall

göras samtidigt med den i 31 § föreskrivna anmälan till registret av

bolagsstämmans beslut.

40 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst överföring till detsamma

av besparade vinstmedel, som ej avsatts till reservfond eller

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kimi/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.0.

säkerhetsfond eller till tryggande av premieåterbäring eller vinst till

försäkringstagarna; och skola därvid bestämmelserna i 29 § äga motsvarande

tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall angiva det belopp,

varmed aktiekapitalet skall ökas, ävensom, där ej de nya aktierna

skola vara likställda med de förutvarande, den olikhet, som mellan dem

skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare

berättigad att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans

andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet skall, evad det innefattar ändring av bolagsordningen

eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar

beslutet ändring av bolagsordningen, må registrering ej ske förr än

Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses

ökat med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet överföras.

Ej må brev å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

av beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller

de aktiebrev, varå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att brev å ny

aktie utlämnats.

41 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke skyldig

att ytterligare tillskjuta något, där ej bolagsordningen innehåller bestämmelse

om sådan skyldighet.

42 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om skyldighet att tillskjuta

något utöver tecknat aktiebelopp, må beloppet av sådant tillskott ej

för någon aktie överstiga tre gånger aktiens belopp.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om förbud för försäkringsaktiebolag att förvärva egen aktie.

43 §.

Egen aktie må försäkringsaktiebolag ej mot vederlag förvärva, ej

heller mottaga såsom pant.

Vad nu är stadgat utgör ej hinder för försäkringsaktiebolag att

å auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet

att åter avyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie.

44 §.

I bolagsordningen må kunna förbehållas, att, där aktie övergår

till annan än aktieägare eller till annan än ägare av visst slag av aktier,

förutvarande aktieägare eller ägare av visst slag av aktier skola vara

berättigade att lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen angiva den

ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes,

den tid, ej överstigande nittio dagar, räknat från anmälan hos styrelsen

om aktiens övergång, inom vilken den, som vill begagna sig av

lösningsrätten, skall därom göra anmälan hos styrelsen, ävensom den

tid, ej överstigande trettio dagar, räknat från det lösens belopp blivit

bestämt, inom vilken lösen skall erläggas.

I bolagsordningen må ock intagas förbehåll, varigenom rätten för

aktiebolag eller annan samfällighet eller för annan än här i riket bosatt

svensk medborgare att genom teckning eller överlåtelse förvärva aktie

inskränkes. Innehåller bolagsordningen bestämmelse om tillskottsplikt

enligt 42 §, må däri intagas förbehåll, varigenom rätten att äga aktier

i bolaget begränsas till visst antal, eller varigenom stadgas att den,

som förvärvat aktie, ej må vinna inträde i bolaget, innan han avlämnat

tillskottsförbindelse, som av styrelsen godkänts.

Där i fall, som i 1 mom. avses, lösen skall erläggas för aktie, men

överenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, varde, såframt ej

annorlunda är stadgat i bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara

aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedde enligt lagen

om skiljemän, med rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens

beslut, att draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer

sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut i huvudskrift

eller bestyrkt avskrift delgavs honom.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

117

Innan det visar sig, att lösningsrätten ej begagnas, vare den, till

vilken aktie övergått, ej i förhållande till bolaget att anse såsom

aktieägare; dock äge han uppbära den vinstutdelning, som må vara

med aktierätten förknippad, och utöva aktien, i händelse av aktiekapitalets

ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.

De av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå

å den, som begagnar sig av lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ovan är sagt, rättigheten att förfoga

över aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

45 §.

Försäkringsaktiebolag, vars rörelse icke avser allenast livförsäkring,

skall av sin årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till betäckande

av möjligen förefintlig brist från föregående år, avsätta minst tio procent

till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall

avsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel

däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode

(tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent

av inbetalda aktiekapitalet eller till det högre belopp, som kan vara

bestämt i bolagsordningen, må vidare avsättning av årsvinsten kunna

upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning

därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas vad vid aktieteckning må hava

för aktierna erhållits utöver det belopp, varå de lyda, så ock, där

aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd därav minskats, vad, innan

aktierätten förverkades, blivit inbetalt å aktien.

Nedsättning av reservfonden skall beslutas för betäckande av förlust,

som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å rörelsen i

dess helhet, och som icke kan ersättas av andra befintliga, till framtida

förfogande avsatta medel; för annat ändamål må nedsättning av reservfonden

icke ske.

46 §.

Till utdelning åt aktieägare eller försäkringstagare må ej användas

annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i dess helhet enligt fastställd

balansräkning för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas

till reservfond, säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Innan organisationskostnader, som enligt 48 § 8) uppförts som

tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till aktieägare och

försäkringstagare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda

aktiekapitalet.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda

stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan

utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de,

som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som

vid återbäringen kan uppkomma.

47 §.

Bolagsstämma må ej förfoga över bolagets vinstmedel eller övriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är av ringa betydenhet.

48 §.

Jämte v^d i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgat gälle i avseende å upprättande av försäkringsaktiebolags

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk

för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande, såframt sådant särskilt

angives i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 61 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats i fråga om de tillgångar,

varmed premiereserven för livförsäkringar eller för andra försäkringar

för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas, må

ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller liknande slag

kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på värdesättningen,

i den mån de icke kunna anses vara bestående.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

119

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må

ej i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas

till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående

balansräkning.

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, den aktieägarnas tillskottsplikt

motsvarande garantifonden, reservfonden samt andra fonder uppgå, skola

var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) Förvärvad egen aktie må ej uppföras som tillgång.

8) De vid bolagets bildande och därefter före utgången av andra

räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i

bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom

tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp; dock skola dessa

kostnader avskrivas med minst en åttondedel för varje efter andra räkenskapsåret

följande år.

Där enligt bolagsordningen aktieägarna äro berättigade att av bolagets

vinst åtnjuta utdelning för tid före räkenskapsåret, skall beloppet

av sådan utdelning i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

49 §.

För försäkringsaktiebolag skall finnas en styrelse, bestående av tre

eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som

intagits i bolagsordningen, eu eller flera av styrelsens ledamöter kunna

på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett

honom.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny

ledamot. Utan hinder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

50 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna bolagets firma, äge att själva eller genom ombud ej

mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än även

inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot,

vare, i den mån ej annat följer av vad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras.

51 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 50 § är sagt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda

föreskrifter, som i bolagsordningen eller av bolagsstämman eller,

såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen

eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

52 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,

meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre

bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

53 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvitt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

54 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämt i

bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande

avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling

av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad

sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas vad som enligt 50 och 51 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

56 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,

att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall stjurelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens

sammansättning skall fogas styrkt avskrift av protokoll eller annan

handling, som bestyrker ändringen.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt

47 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock

ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att

stadgandet ägt tillämpning.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39)

65 §.

57

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för försäkringsaktiebolag, bör undertecknas

med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, även underskriva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget bindande

eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,

en för alla och alla för eu, såsom för egen skuld.

60 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma,

att för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och

skall vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgivas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till bolagsstämma

för val av ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning

skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

61 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 73 §,

avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning

för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa

handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas

av revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas för

aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen

översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress

anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året

verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

62 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen

eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller

eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för

skadan, en för alla och alla för en.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 39.

123

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje man

stadgas i 113 §.

63 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant äger

utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

64 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av

en eller flera revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från

uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken

han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

65 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av bolaget meddelas och ej

avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva

eu av dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 73 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av extra

bolagsstämma stadgas i 74 §.

66 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

67 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter

utövas å bolagsstämma. Där äge varje i aktieboken införd

aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt

i enlighet med vad i 70 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas,

att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.

Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser

om kungörande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde,

som i 22 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare

han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagt aktiebelopp

av minst en tiondedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet framställt

yrkande därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven

försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller

annat avtal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare av densamma, och

att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade

bestämmelser om rösträtt förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra

densamma. Vad nu är stadgat äge ej tillämpning å den, till vilken

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kung1. Mny.ts Nåd. Proposition Nr HO.

aktien övergått genom arv, giftorätt eller testamente, ej heller då den

uppgivno ägaren av aktion förut a ordinarie bolagsstämma såsom ägare

fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter förändring i

äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller målsman eller eljest

av någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

68 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan

å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom

och bolaget. Ej heller må lian deltaga i behandling av fråga om avtal

mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,

som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida, så

ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för vilken lian är ansvarig, eller i val av revisor.

60 §■

Å bolagsstämma skall aktieboken av styrelsen hållas tillgänglig.

Bär ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning

över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift

å det antal aktier, för vilket en var av dem äger utöva rösträtt.

Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman,

godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där

stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning

skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna

å stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskriven

av ordföranden och minst en a stämman utsedd aktieägare eller

ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet

genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

70 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt

och fattande av beslut å bolagsstämma gälle,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

1) att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen

inbetalning eller i fråga om vilken ej, där sådant skolat ske,

avlämnats i 23 § omförmäld förbindelse;

2) att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till

en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöva rösträtt

för mer än en femtedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken do

flesta rösterna avgivas;

6) att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från

vad ovan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad under 1) är föreskrivet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda

stadgats må i händelse av aktiekapitalets ökning kunna i beslutet därom

föreskrivas, att för ny aktie icke må utövas rösträtt vid bestämmande

av vinstutdelning, vartill den nya aktien icke medför rätt.

Vad ovan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,

för vars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig därom.

71 §•

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller

av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen har

sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna

senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före

extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två

på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,

innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för

beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtlige

röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderat brev till

varje aktieägare.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Rmujl. Maj: tu Nåd. Proposition Nr il It.

72 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning

över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens

försorg hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas

till aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändringav

bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen

skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som

där skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å

stämman kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling

av visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

73 §.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas

ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

74 §..

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma.

Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle

den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet

ändamål skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt

aktiebelopp utgörande minst en tiondedel av hela aktiekapitalet eller den

mindre del därav, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende, som

ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring av

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ,9.9.

bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angivas i kallelsen.

7n §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter

påfordran, varom i 74 § är sagt, utlyst bolagsstämma att hållas så

snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har försäkringsinspektionen

att på anmälan av aktieägare ofördröjligen utlysa

bolagsstämma.

70 §.

Å den bolagsstämma, som i 73 § avses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas ävensom

frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas till avgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så på före! ras av aktieägare

med sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel av hela

aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare ej uppskov medgivet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf avsedda stämma,

i den mån sådant av aktieägare äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på bedömandet av värdet å bolagets tillgångar

och av dess ställning i övrigt.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

77 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel av hela

aktiekapitalet, röstat däremot.

I ovannämnda aktiebelopp må dock, där den eller de, som röstat

mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktie, som

aktieägaré bekommit annorledes än genom arv, giftorätt eller testamente,

utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma, där

förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare

av aktien.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ti!).

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen

beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handling.

78 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 76 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit

beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom stadgas i 77 § 1 och

2 inom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare

i fråga om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 77 §

4 mom. må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller

flera av de aktieägare, som anställt talan, avstått från fullföljd av densamma,

ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att dessas

sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ovan sagts.

79 §.

Aktieägare, som enligt 78 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla

ersättning i den män kostnaderna täckas av vad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

80 §.

Har förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 66 § ej

antagits å bolagsstämma, vare i fråga om aktieägares rätt att å bolagets

vägnar föra sådan talan lag, som i 78 och 79 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från det

revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan

grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

81 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. -92 höft. (Nr 1)9.) 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Mgj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad, anställa

klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa

sådan talan, som omförmäles i 66 §.

Talan, varom ovan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom

en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av

bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

82 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som

i 44 § sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med mindre

samtliga aktieägare förenat sig därom.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna

för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma eller

om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 116 § sägs, eller att tiden för

bolagets bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande

bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist

hålles, biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre

fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst eu ordinarie, samt å den stämma, som sist

hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika

företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet

av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet

må ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt;

dock erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl

minst tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats a två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och a den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

83 §.

Beslut, som i 82 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen, att

aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser om det

belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i förhållande

till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt om den rätt

till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning

må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

84 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation

i andra fall än i 27 och 88 §§ förmäles vare lag, som i 82 § 4 och 5

mom. sägs.

85 §.

Ändring av bolagsordning eller övriga stadfästa grunder för bolagets

verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas för registrering

och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan

fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den å ändringen meddelade

stadfästelsen, ävensom, där fråga är om beslut avseende sådan

ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll, som i 44 § sägs, bevis

att förbehållet blivit antecknat å varje brev å aktie, som detsamma avser.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

86 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare, att beslut, som

fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning, eller eljest

strider mot denna lag eller bolagsordningen eller mot övriga stadfästa

grunder för bolagets verksamhet, äge därå tala genom stämning å bo
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

laget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var

registrerat, från dagen för registreringen. Försummas det, vare rätt till

klandertalan över beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 60 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid

blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller

ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

87 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller

tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat

uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av minst

en femtedel av hela aktiekapitalet, där arvodet förmenas vara för högt

bestämt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget

då ej var registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller

domaren göra ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten,

där arvodet uppenbarligen finnes vara bestämt till oskäligt belopp, att

efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

88 §.

Förutom i det fall, varom förmäles i 27 §, skall försäkringsaktiebolag

träda i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som

kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och ej inom tre

månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen blivit

fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal

aktieägare ej inom tre månader inträtt;

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blivit fastställd

och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse

i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

89 §.

Visar sig vid uppgörande av bokslut eller eljest, att aktiekapitalet

till den del, som i 88 § under 1) sägs, gått förlorat, lämne styrelsen

ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, varom ovan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande av bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina verkliga

värden.

Underlåter styrelsen att fullgöra vad ovan i 1 mom. är föreskrivet,

svare styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

90 §.

Finnes försäkringsaktiebolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, vare aktieägare eller borgenär, så ock eu var annan, vars

rätt kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att bolaget

må förklaras skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att prövas av

rätten, skall av rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader

före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere sysslomän att emellertid taga bolagets egendom under vård och

bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation,

och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

91 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 84 § beslutat, att bolaget skall

träda i likvidation, eller skall eljest av anledning, som i 27 eller 88 §

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera likvidatorer

att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

92 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som

jämlikt bestämmelse i 88 § under 1) eller 2) påkallar likvidation, svare

de, som med vetskap om föi''hållandet deltaga i beslut om fortsättande

av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

93 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 88 §

under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt vad nedan sägs, anmält, att bolaget trätt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan av aktieägare eller styrelseledamot

och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och

förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad,

utse eu eller flera likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant

hänseende eljest meddelas av rätten.

Har registreringsmyndigheten, enligt vad i 250 § sägs, hos rätten

tillkännagivit, att försäkringsaktiebolag jämlikt 27 § bort träda i likvidation,

men att anmälan till registret om utseende av likvidator ej

blivit gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flera likvidatorer

att verkställa bolagets likvidation.

94 §•

Finnes försäkringsaktiebolag, som enligt anmälan till registret trätt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare aktieägare eller borgenär, så ock en var annan, vars rätt

kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende av

likvidatorer; och skall i övrigt vad i 90 § är stadgat i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kung}. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 39.

95 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blivit

avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan lian fullgjort sitt

uppdrag, och linnes ej suppleant, åligge det övriga likvidatorer att ofördröjligen

föranstalta om val av ny likvidator.

96 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 90, 91, 93 eller 94 §§, skola

ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid

skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig

eller i förening, enligt likvidatorernas eller bolagets beslut sådan befogenhet

tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller

bolagets beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl

å hans fullständiga namn och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med

annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan

för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

97 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas

till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver

inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart ske kan,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan

om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens

förvaltning äge vad i 76—79 och 81 §§ tinnes stadgat motsvarande

tillämpning.

98 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom

förvandlas i penningar, där ej annat föranledes av bestämmelserna i

231—236 §§.

90 §.

Likvidatorerna hava att sist två månader efter varje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla

den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgivas de hinder, som därför mött.

. 100 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, gälle

om Iikvidatorers befogenhet att företräda försäkringsaktiebolag och om

deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga

delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

Har Konungen jämlikt 229 § förordnat likvidator, må bolagets

egendom utan hans samtycke ej avyttras under hand. Av Konungen

sålunda förordnad likvidator må ej utan synnerliga skäl motsätta sig

av likvidatorerna ifrågasatt försäljning.

101 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden

»i likvidation».

I övrigt skall vad i 59 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande

av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ovan

i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

137

utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare de,

som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit.

103 §.

Aktieägare vare berättigad att av bolagets behållna tillgångar bekomma

vad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad

sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

104 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å bolagsstämma'' framlägga redovisning för sin förvaltning.

105 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

have han förlorat sin talan.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § avses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

106 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,

anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 käft. (Nr 39.)

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i

ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

107 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av

styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 90 § eller

likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

108 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och gälle i avseende därå bestämmelserna i 91, 92,

94—96 och 98—106 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande

till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag,

som i 93 § 1 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom konkursgäldenär,

att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen

göra anmälan till registret.

109 §.

Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,

få nya försäkringar icke avslutas, och äga försäkringstagare

häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall

upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där

ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsaftalet att gälla, äge

dock försäkringstagaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti

den i 212 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar

därtill förslå.

Vad i denna paragraf är stadgat gälle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kung!. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr it!).

139

Särskilda bestämmelser.

110 §.

Bildas försäkringsaktiebolag eller ökas dylikt bolags aktiekapital för

övertagande av annat försäkringsaktiebolags rörelse, må andel i vad bolaget

sålunda skall övertaga utgöra vederlag för aktie i bolaget samt teckning

ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och galle i övrigt i

ty fall denna lags bestämmelser om försäkringsaktiebolags bildande och

aktiekapitals ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid försäkringsaktiebolags bildande skall teekningslista och vid

aktiekapitalets ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla

jämväl alla de om försäkringsrörelsens övertagande träffade bestämmelserna.

2) Där vid försäkringsaktiebolags bildande ej samtliga tecknare enligt

bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie tillskjuta

annat än penningar, äge å konstituerande stämman tecknare, vilken berättigats

att göra tillskott i annat än penningar, ej deltaga i omröstning,

som i 14 § sägs; ej heller må sådan tecknare eller av honom tecknade

eller eljest förvärvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning.

3) Vad i 32 § är stadgat äger ej tillämpning.

4) Har vad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan övertagit

blivit uppskattat till oskäligt högt värde, vare de stiftare, som haft eller

uppenbarligen bort hava vetskap om att uppskattningen varit oskälig,

pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för alla och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

5) Talan mot stiftare enligt vad ovan under 4) stadgats må ej anställas,

sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så är, att

talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde

konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall

talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden

för talans anställande av bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången

av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

in §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än

även om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet avses.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

112 §.

Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande

av försäkringsaktiebolags fonder inräknas oguldna förbindelser av aktieägare,

skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

113 §.

Aktieägare, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen

eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Överträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna lag

eller bolagsordningen eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet

och tillskyndas tredje man därigenom skada, vare de, som låtit

sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en för alla och alla

för en.

114 §.

Försäkringsaktiebolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen

enligt bolagsordningen har sitt säte.

115 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om försäkringaktiebolag

göra anmälan för registrering skall åtalas vid allmän

underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen har

sitt säte.

116 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare skola känskjutas till avgörande

av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,

som tillkommer skiljeavtal; och gälle om påkallande av förbehållets tilllämpning

vad om stämning i denna lag finnes stadgat.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr SO.

141

II. Om ömsesidigt försäkringsbolag.

Om ömsesidigt försäkringsbolags bildande.

117 §.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, skola upprätta fullständig

bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser

bolagets rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkring

för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 123 §

sägs, upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverksamheten

samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar

bolagsordningens och de övriga grundernas överensstämmelse med denna

lag samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda

bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beska!! enheten

av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning

eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall

ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till

antalet minst fem.

118 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna.

För ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser svara delägarna personligen

med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet;

dock må i fråga om bolag, vars rörelse icke avser försäkring av egendom,

kunna bestämmas, att allenast bolagets tillgångar skola häfta för

dess förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning

denna lag föreskriver.

119 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag må icke, där ej särskilda skäl till undantag

förefinnas, bildas utan garantikapital.

Garantikapital må ej återgäldas, förr än såsom tillgång uppförda

organisationskostnader fullständigt avskrivits, och ej heller i vidsträcktare

mån än bolaget kunnat avsätta medel till framtida förfogande.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Rörande bolag, som meddelar livförsäkring, gäller därjämte vad i fråga

om återbetalning av garantikapital stadgas i 218 §.

120 §.

Skulle i ömsesidigt försäkringsbolag, vars rörelse icke avser försäkring

av egendom, delägarna enligt bolagsordningen stå i personlig

ansvarighet för bolagets förbindelser, må i bolagsordningen kunna bestämmas,

att bolaget äger vid meddelande åt annat bolag av återförsäkring

å livförsäkring fritaga det bolag från sådan ansvarighet. Dock

må ej återförsäkringar, som meddelats under sagda villkor, överstiga en

tiondedel av livförsäkringarnas sammanlagda belopp; vid tillämpning

härav skall livräntas försäkringsbelopp beräknas på sätt i 6 § är för

där avsedda fall stadgat.

För återförsäkring, som ovan i denna paragraf avses, må ej medgivas

andel i uppkommande vinst.

121 §.

Bolagsordning för ömsesidigt försäkringsbolag skall angiva:

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskilt angivande, i

fråga om bolag, vars rörelse avser livförsäkring, huruvida bolaget skall

utan läkarundersökning meddela försäkring för dödsfall;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för

bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet

;

6) huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda

sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än eu ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,

tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie

stämma eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till

behandling;

10) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å

bolagsstämma, med särskilt angivande, där garantikapital förskjutes,

huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt

och sådan rätt tillkomma garant;

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

143

11) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro

delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna;

12) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget

upptaga lån;

13) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

14) antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade,

innan bolaget må anses bildat;

15) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från

vad härom finnes stadgat i 198 §;

16) förbehåll enligt 211 § om tvisters avgörande av skiljemän, där

sådant förbehåll skall gälla;

17) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet;

ävensom, där garantikapital förskjutes

18) garantikapitalets belopp;

19) i vilken ordning garant bör inbetala tecknat garantibelopp;

20) huruvida och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta

något utöver tecknat garantibelopp, samt under vilka förhållanden

och i vilken ordning garant bör fullgöra dylik tillskottsplikt;

21) huruvida och i vilken ordning ränta å garantikapitalet skall

erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser ej mindre om

den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen

meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas, än även om

grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å sådan

stämma.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, att bolagsstämmas befogenhet

skall helt eller delvis utövas av vissa därtill utsedda personer,

skall vad i denna lag om bolagsstämma med ömsesidigt försäkringsbolag

sägs äga motsvarande tillämpning å sammanträde med nämnda

personer.

122 §.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömse''

sidig» samt »försäkring».

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning

registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning

å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

123 §.

Avser ömsesidigt försäkringsbolags rörelse livförsäkring, skola upprättas

bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,

nämligen:

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott

mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må

kunna beviljas;

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4) grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må

tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av de

belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning

utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet bestämda,

grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och nedsättning

av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond (premieåterbäringsreserv).

Skall ömsesidigt försäkringsbolag meddela försäkring av annat slag

än personförsäkring, och skall sådan försäkring meddelas för all framtid

eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående

grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv för

sådana försäkringar.

124 §.

Vid bestämmande av antal och belopp av försäkringar, som skola

vara tecknade, innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildat, skall

hänsyn tagas till beskaffenheten av den tillämnade rörelsen och till garantikapitalets

storlek.

125 §.

Teckning av delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag skall ske å

teckningslista i huvudskrift, som egenhändigt underskrivits av stiftarna,

eller i avskrift, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut

om stadfästelse.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl, Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

126 §.

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det

förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej tinnes i teckningslistan

fullständigt angivet.

127 §.

Teckning av försäkring må å konstituerande stämma tagas i beräkning

allenast där den gjorts å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna

i 125 §, samt tecknats utan vilkor.

128 §.

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt bolagsordningen

konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 131 § stadgas,

vare teckning av försäkring icke vidare bindande.

129 §.

Ej må för ogiltighet av tecknad försäkring sådan grund, som i 127

och 128 §§ avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten

anmälts före bolagets registrering.

130 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, utlysa konstituerande stämma att hållas inom

den i bolagsordningen stadgade tid.

131 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att försäkringar

blivit tecknade till minst det antal och belopp, som i bolagsordningen

föreskrivas, samt, där garantikapital skall förskjutas, att detsamma blivit

till den i bolagsordningen föreskrivna del kontant inbetalt, skall till

avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må

beslutas, att med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å

viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta

stämman varde frågan utan vidare uppskov avgjord.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses

bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare

frågan om bolagets bildande förfallen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.)

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

132 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras

protokoll; och lände i övrigt i tillämpliga delar till efterrättelse vad i

169 § finnes stadgat om protokoll, val av ordförande och förteckning

över de närvarande.

1S3 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 185 och 186

§§ gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å

konstituerande stämman.

134 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda, så

ock, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas, minst

hälften av gai-anti kapital et blivit kontant inbetald, samt stadgad skyldighet

att avlämna förbindelser, som i 137 § sägs, fullgjorts, må bolaget

enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

135 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

av tecknat garantibelopp.

Handla styrelseledamöter eller andra å bolagets vägnar, innan det

blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,

för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla

och alla för en.

136 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen

utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Jtungl. Maj.ts Nåd. Froposition Nr 39.

147

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid

förda protokollet;

3) samtliga teckningslistor, ävensom styrkta avskrifter av desamma.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,

vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom

en av styrelseledamöterna egenhändigt underskriven uppgift, huru stor

del av garantikapitalet blivit inbetald, samt huruvida och i vad mån förbindelser,

som i 137 § omförmälas, blivit avlämnade, jämte styrelseledamöternas

skriftligen avgivna försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

av tecknat garantibelopp fullgjorts i penningar; skolande styrelseledamöternas

namnunderskrifter vara av vittnen styrkta.

Om inbetalning av garantikapital.

137 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall, där garantikapital

förskjutes, tecknat garantibelopp vara till fullo kontant inbetalt. Garant

vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna särskild skriftlig

förbindelse å tecknat garantibelopp, som är oguldet, ävensom å tillskott,

som det enligt bolagsordningen åligger honom att tillskjuta utöver

tecknat garantibelopp.

Ej vare garant berättigad att kvitta sin skuld på grund av teckning

av garantibelopp mot fordran hos bolaget.

138 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare

inbetalning å garantikapital fullgjord, må styrelsen för registrering

göra anmälan om sålunda inbetalt belopp. Anmälan, som skall vara

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen

fullgjorts i penningar.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om uttaxering å delägare i bolaget.

139 §.

Finnas ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar enligt fastställd

balansräkning icke motsvara dess skulder, försäkringsfond, säkerhetsfond

och premieåterbäringsreserv inberäknade, skall, där ej för bolagets

förbindelser häfta allenast dess tillgångar, det belopp, vartill bristen, i

den mån den ej varder täckt genom nedsättning av säkerhetsfond och

premieåterbäringsreserv, uppgår, med tillägg av högst en tiondedel ofördröjligen

av styrelsen uttaxeras å dem, som varit delägare i bolaget under

hela eller någon del av den tid balansräkningen avser; är delägarnas

personliga ansvarighet begränsad till visst belopp, skall uttaxeringen

därefter jämkas.

Varder bristen ej genom uttaxering, på sätt nu är sagt, täckt, eller

häfta allenast bolagets tillgångar för dess förbindelser, skall i förra fallet

vad av bristen icke kunnat genom uttaxering täckas, och i senare fallet

hela bristen, i den mån den ej varder genom nedsättning av säkerhetsfond

och premieåterbäringsreserv täckt, utjämnas i fråga om livförsäkring

genom nedsättning av premiereserven och därav betingad nedsättning

av livförsäkringsbeloppen och i fråga om annan försäkring genom

nedsättning så väl av premiereserven med därav betingad nedsättning av

försäkringsbeloppen som av de ersättningsbelopp, som svara mot försäkringsfall,

vilka inträffat under den tid balansräkningen avser.

Där garantikapital förskjutits, skall vad ovan stadgats om bristens

täckande gälla allenast det belopp, varmed bristen må överstiga det

inbetalda garantikapitalet till den del detta icke må hava blivit återbetalt

till garanterna.

140 §.

Uttaxering enligt föregående paragraf skall ske i förhållande till

varje delägares försäkringsbelopp.

Vid nedsättning av delägares andel i premiereserven och av ersättningsbelopp

enligt föregående paragraf skola alla andelar och ersättningsbelopp

nedsättas i samma förhållande.

Har någon redan uppburit större ersättning än honom tillkommer

efter ersättningsbeloppens nedsättning, är han skyldig att till bolaget

återbära vad han sålunda för mycket uppburit.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.'';J

149

Om bolagsordningen innehåller bestämmelser, som avvika från vad

sålunda stadgats, vare de gällande.

141 §.

Inbetalning av medel, som enligt 139 § uttaxerats, må fördelas

på högst sex terminer, dock att sista inbetalningen skall vara gjord

inom tre år från beslutet om uttaxeringen.

142 §.

Beslut om uttaxering skall, där ej annorlunda finnes föreskrivet i

bolagsordningen, minst en månad före den för varje inbetalning bestämda

dag delgivas i den ordning, som finnes stadgad för kungörande

av meddelanden åt delägarna.

143 §.

Å delägare uttaxerat belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall

ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast

utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande eller varder

delägares egendom avträdd till konkurs, skall, i den mån brist, som

jämlikt 139 § skall täckas genom uttaxering, _ icke genom de erlagda

beloppen blivit täckt, i förra fallet vad som brister och i senare fallet

vad å delägaren belöper uttagas hos övriga delägare så långt deras

ansvarighet räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande

grunder lända till efterrättelse.

144 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må

den delägare åliggande personliga ansvarighet för bolagets förbindelser

göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till

gäldande av dess skulder samt allenast i den ordning, som i 145 och

146 §§ sägs.

145 §.

A det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen

av bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist för borgenärerna

uppstår, av konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, av det för

bristens täckande erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas

efter de i 139 och 140 §§ stadgade grunder, dock att uttaxeringen skall

ske å dem, som vid konkursens början voro eller under hela eller någon

del av det före konkursens början närmast förflutna året varit delägare

i bolaget.

över detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som angående

klander av utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen. Sådan talan

må anställas jämväl av delägare.

146 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av

första domstolen i konkurssaken prövat, åligger det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande

av meddelanden åt delägarna, infordra uttaxerade beloppen.

Infordrat belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall av sysslomännen

utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång

till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom

avträdd till konkurs, gälle vad i 143 § är stadgat.

År ej förslaget till uttaxering av alla borgenärerna och delägarna

gillat, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten.

Har förslaget överklagats, må ej belopp, som klandret avser,

annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom över klandret fallit.

Om utdelning av ränta eller vinst och om balansräkning.

147 §.

Till utdelning av ränta eller vinst åt garanter eller av vinst åt delägare

må ej användas annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i

dess helhet enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån

vinsten ej skall avsättas till säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv.

Innan organisationskostnader, som enligt 149 § 7) uppförts som

tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till garanter och

delägare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda

garantikapitalet.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

KungI. Maj:is Nåd. Proposition Nr 39.

Varder utdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda

stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga stadfästa

grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan

utdelning, skyldiga att återbära densamma; och ansvare därjämte de,

som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som

vid återbäringen kan uppkomma.

148 §.

Bolagsstämma må ej förfoga över bolagets vinstmedel eller övriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är av ringa betydenhet.

149 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgat gälle i avseende å upprättande av ömsesidigt försäkringsbolags

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk

för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande, såframt sådant särskilt

angives i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 162 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Vid tillämpning av vad under 1) stadgats i fråga om de

tillgångar, varmed premiereserven för livförsäkringar eller för andra

försäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas, må

ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller liknande slag

kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på värdesättningen

i den mån de icke kunna anses vara bestående.

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må ej

i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas

till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående

balansräkning.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

6) De belopp, vartill garantikapitalet, den mot garanternas oguldna

förbindelser svarande garantifonden och bolagets övriga fonder uppgå,

skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) De vid bolagets bildande och därefter före utgången av andra

räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i

bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom

tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp; dock skola dessa kostnader

avskrivas med minst en åttondedel för varje efter andra räkenskapsåret

följande år.

Där enligt garantiavtalet bolaget är skyldigt att av sin vinst gottgöra

garanterna ogulden ränta för tid före räkenskapsåret, skall beloppet

av sådan ränta i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

150 §.

För ömsesidigt försäkringsbolag skall finnas en styrelse, bestående

av tre eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som

intagits i bolagsordningen, en eller flera av styrelsens ledamöter kunna

på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till

ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny

ledamot. Utan binder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie

bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

151 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats

teckna bolagets firma, äge att själva eller genom ombud ej

mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än även

inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelse
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ledamot, vare, i den mån ej annat följer av vad i donna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras, där ej fråga är om inskränkning i befogenheten att

för bolaget upptaga lån.

152 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 151 § är sagt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda

föreskrifter, som i bolagsordningen eller av bolagsstämman eller,

såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen

eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

153 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,

meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre

bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

154 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvitt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

155 §.

Såsom* styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämt i

bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande

avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling

av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad

sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten

eller tredje man.

156 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,- skall

tillämpas vad som enligt 151 och 152 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

157 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,

att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

158 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens

sammansättning skall fogas styrkt avskrift av protokoll eller annan

handling, som bestyrker ändringen.

159 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt

148 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock

ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att

stadgandet ägt tillämpning.

'' 160 §.

Skriftlig handling, som htfärdas för ömsesidigt försäkringsbolag,

bör undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, även underskriva sina namn.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd.'' ''Proposition Nr .19. 155

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

161 §•

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att

för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och skall

vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande

skall delgivas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen de röstberättigade

till bolagsstämma för val av ombud att i den tvist föra bolagets talan.

Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

162 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 172 §,

avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning

för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola des&a

handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas

av revisorerna, under minst eu vecka närmast före stämman hållas

för de röstberättigade tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom

ofördröjligen översändas till röstberättigad, som med uppgivande av

postadress anhåller därom.

1 förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året

verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

163 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen

eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller

eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för

skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje man

stadgas i 208 §.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj\ts Nåd* Proposition Nr 39.

164 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant

äger utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

165 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av

en eller flera revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från

uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken

han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

166 §.

Stjrrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av bolaget meddelas och ej

avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga stadfästa

grunder för bolagets verksamhet.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva

en av dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 172 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av extra

bolagsstämma stadgas i 173 §.

167 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller

uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

168 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan

å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom

och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal

mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida,

så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltnings åtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

169 §.

Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning över närvarande röstberättigade och ombud för röstberättigade

med uppgift å det en var av dem tillkommande röstantal. Sedan

denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts,

lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

uppskjuta till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning

skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna

å stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskrives

av ordföranden och minst en å stämman utsedd röstberättigad

eller ombud för röstberättigad. Senast två veckor efter stämman skall

protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för delägarna,

så ock för röstberättigade, som ej äro delägare.

170 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen

eller av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen

har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla de

röstberättigade till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola

vara vidtagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en

vecka före extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det

fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till andra

stämman ej ske, innan den första hållits.

171 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning

över de ärenden, som däi-vid skola förekomma, genom styrelsens

försorg hållas tillgänglig för de röstberättigade ävensom ofördröjligen

översändas till röstberättigad, som med uppgivande av postadress anhåller

därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring

av bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där

skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman

kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling

av visst ärende.

Röstberättigad äge att få ärende hänskjutet till prövning å stämman,

såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar

före stämman.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

172 §.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas

ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

173 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till

extra bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma.

Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle

den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet

ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondedel av samtliga

röstberättigade eller det mindre antal, som kan vara bestämt i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende,

som ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

av bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga

innehåll angivas i kallelsen.

174 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de röstberättigade

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, varom i 173 § är sagt, utlyst bolagsstämma att hållas

så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har

försäkringsinspektionen att på anmälan av röstberättigad ofördröjligen

utlysa bolagsstämma.

175 §.

Å den bolagsstämma, som i 172 § avses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas ävensom

frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas till avgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras av minst en

tiondedel av samtliga röstberättigade. Utöver nämnda tid vare ej uppskov

medgivet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf avsedda stämma,

i den mån sådant av röstberättigad äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på bedömandet av värdet å bolagets tillgångar

och av dess ställning i övrigt.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

176 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt minst

eu femtedel av samtliga röstberättigade röstat däremot.

A7arder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen

beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handling.

177 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 175 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit

beviljad, äge röstberättigade till det antal, som stadgas i 176 § 1 mom.,

å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare i fråga

om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 176 § 3 mom.

må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller

flera av de röstberättigade, som anställt talan, avstått från fullföljd av densamma,

ej utgöra binder för de övriga att fullfölja talan, ändå att dessas

sammanlagda antal är mindre än här ovan sagts.

178 §.

Röstberättigade, som enligt 177 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 89.

erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

179 §.

Tiar förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 167 § ej

antagits å bolagsstämma, vare i fråga om röstberättigades rätt att å bolagets

vägnar föra sådan talan lag, som i 177 och 178 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan sa är, att talan

grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

180 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, som

börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad,

anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen

avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan

talan, som omförmäles i 167 §.

Talan, varom ovan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom

eu månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av

bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas

det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

181 §.

Beslut om ändring av bolagsordningen vare ej giltigt med mindre

samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 82 höft. (Nr 39.)

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

182 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation i

annat fall, än då bolaget på grund av bestämmelse i bolagsordningen

skall upphöra med sin verksamhet, vare lag, som i 181 § sägs.

183 §.

Ändring av bolagsordning eller övriga stadfästa grunder för

bolagets verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas för registrering

och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett.

Vid anmälan fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den

å ändringen meddelade stadfästelsen.

184 §.

Om ändring av bolagsordningen avser delägares ansvarighet för bolagets

förbindelser, må, där ej samtliga delägare samtyckt till ändringen,

de nya bestämmelserna tillämpas endast i fråga om avgift för tid, som

börjar minst ett år efter ändringens registrering.

När registrering skett av sådan ändring, åligger det styrelsen att

ofördröjligen därom underrätta delägarna. Den, som var delägare i

bolaget vid tidpunkten för sådant besluts fattande, men icke biträtt detsamma,

äger att inom ett år från ändringens registrering, utan iakttagande

av eljest stadgad uppsägningstid häva försäkringsavtalet med

rätt för honom att utfå vad å försäkringen belöper av premiereserven,

beräknad för den tidpunkt, då försäkringsavtalet uppkör att gälla.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

185 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller delägare eller röstberättigad,

som ej är delägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit

i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen

eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet,

äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets

dag eller, där bolaget då ej var registrerat, från dagen för

registreringen. Försummas det, vare rätt till klandertalan över beslutet

förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 161 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr dd.

den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid

blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan ankängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller

ändrats, gälle jämväl för dem, som ägt rätt till klagan över beslutet,

men ej instämt klandertalan.

186 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller

tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom

meddelat uppdrag, äge röstberättigade, utgörande minst en femtedel

av sammanlagda antalet, där arvodet förmenas vara för högt bestämt,

att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var

registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra

ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten, där arvodet

uppenbarligen finnes vara bestämt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes

hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

187 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag sakna till registret anmäld, behörig

styrelse, vare delägare eller röstberättigad, som ej är delägare,

eller borgenär, så ock en var annan, vars rätt kan vara beroende därav,

att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten

eller domaren göra ansökning, att bolaget må förklaras skyldigt att träda

i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att prövas av rätten, skall av rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,

så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock,

där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga bolagets

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på

utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att bola
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 39.

get skall tråda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att

verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom

rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

188 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 182 § beslutat, att bolaget skall

träda i likvidation, eller skall eljest av annan anledning än i 187 eller

228 § sägs likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera

likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att eu eller flera likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

Har förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i

bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet, och varder

ej inom en månad därefter till registret, enligt vad nedan sägs, anmält,

att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av delägare

eller röstberättigad, som ej är delägare, eller styrelseledamot och efter

bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten

bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad, utse en eller flera

likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas

av rätten.

189 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag, som enligt anmälan till registret

trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga

likvidatorer, vare delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller

borgenär, så ock en var annan, vars rätt kan vara beroende därav,

att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten

eller domaren göra ansökning om utseende av likvidatorer; och skall i

övrigt vad i 187 § är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

190 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blivit avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat

uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag,

och finnes ej suppleant, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen

föranstalta om val av ny likvidator.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

191 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 187, 188 eller 189 §§, skola ofördröjligen

för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid

skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig

eller i förening, enligt likvidatorernas eller bolagets beslut sådan befogenhet

tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller

bolagets beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl

å hans fullständiga namn och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med

annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan

för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt

avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet.

192 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas

till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver

inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas

berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart ske kan, å

bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan om

beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen omfattar.

Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens

förvaltning äge vad i 175—178 och 180 §§ finnes stadgat motsvarande

tillämpning.

193 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom

förvandlas i penningar, där ej annat föranledes av bestämmelserna i

231—236 §§.

194 §.

Likvidatorerna hava att sist två månader efter varje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla

den tillgänglig för delägarna och garanterna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgivas de hinder, som därför mött.

195 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, gälle

om likvidatorers befogenhet att företräda ömsesidigt försäkringsbolag och

om deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga

delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

Har Konungen jämlikt 229 § förordnat likvidator, må bolagets

egendom utan hans samtycke ej avyttras under hand. Av Konungen

sålunda förordnad likvidator må ej utan synnerliga skäl motsätta sig av

likvidatorerna ifrågasatt försäljning.

196 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden

»i likvidation)).

I övrigt skall vad i 160 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande

av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ovan

i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den

utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare

de, som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för

bolaget bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava

slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

197 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3!).

167

del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak

betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel

innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nn är sagt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälda betalning, vare i

händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit.

198 §.

Finnas, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag

anmälda eller eljest kända skulder blivit guldna eller erforderliga

medel därtill avsatta, tillgångar, de där enligt bolagsordningens bestämmelse

kunna fördelas bland dem, som vid bolagets trädande i likvidation

voro delägare i bolaget, skall fördelning ske i förhållande till

varje delägares försäkringsbelopp.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad sålunda

stadgats, lände de till efterrättelse.

199 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

200 §.

Åtnöjes delägare eller garant ej med lik vidatorernas redovisning,

skall talan genom stämning anhängiggöras hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § afses, försäkringsinspektionen

ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

201 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,

anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i

ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

202 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, skall

underrättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen

därom genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen

eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 187 § eller

likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må dock

i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän, som förordnats

enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

203 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och galle i avseende därå bestämmelserna i 188—

191 och 193—201 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande

till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag, som i

188 § 3 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen

göra anmälan till registret.

204 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit

i konkurstillstånd, äge garant för fordran på grund av inbetalning av

garantibelopp eller tillskott, varom i 121 § under 20) förmäles, ej njuta

betalning ur bolagets tillgångar, förrän bolagets övriga skulder blivit

till fullo guldna eller erforderliga medel därtill avsatta.

205 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i

konkurstillstånd, få nya försäkringar icke avslutas, och äga delägare

häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall

upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där

ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsavtalet att gälla, äge

dock delägaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti den i

212 § omförmälda försäkringsfond, i den man bolagets tillgångar därtill

förslå.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vad i denna paragraf är stadgat galle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

Särskilda bestämmelser.

206 §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,

som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än

även om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet avses.

207 §.

Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande

av ömsesidigt försäkringsbolags fonder inräknas oguldna förbindelser

av garanter, skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

208 §.

Tillskynda delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, bolaget

skada genom att överträda denna lag eller bolagsordningen eller övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet, svare de för skadan, en för

alla och alla för en.

Överträda styrelseledamöter, likvidatorer, delägare eller röstberättigade,

som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller, övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet och tillskyndas tredje man

därigenom skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga

för skadan, en för alla och alla för en.

209 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare iiti de mål, för vilka ej annorlunda

genom lag stadgats, lydande under allmän underrätt i den ort, där

styrelsen enligt bolagsordningen har sitt säte.

210 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om ömsesidigt

försäkringsbolag göra anmälan för registrering skall åtalas vid

allmän underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen

har sitt säte.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.)

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

211 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot därav eller delägare eller röstberättigad, som ej

är delägare, skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän,

äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeavtal; och gälle

om påkallande av förbehållets tillämpning vad om stämning i denna

lag finnes stadgat.

III. Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

212 §.

I försäkringsbolags balansräkning skall under benämningen försäkringsfond

såsom skuld upptagas det för den tidpunkt, som balansräkningen

avser, beräknade värdet av bolagets ansvarighet

1) på grund av redan inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv)samt

2) på grund av löpande försäkringar (premiereserv).

Omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för varje

försäkringsgren särskild försäkringsfond upptagas.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen av den på

lörsäkring belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas även värdet

av försäkringstagarens fordran hos bolaget på grund av försäkringsavtalet.

År försäkring återförsäkrad hos inländskt bolag, som enligt denna

lag är berättigat att driva försäkringsrörelse, eller hos utländsk försäkringsanstalt,

som i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse,

må det bolag, åt vilket åter för säkringen meddelats, upptaga såsom

tillgång värdet av återförsäkringsbolagets ansvarighet på grund av återförsäkringen,

dock högst det belopp, vartill försäkringsfonden för försäkringen

enligt bolagets egna beräkningsgrunder uppgår.

213 §.

De i 7 och 123 §§ omförmälda grunderna för beräkning av försäkringspremier

och premiereserv för livförsäkring skola angiva den räntefot,

det dödlighetsmått eller andra riskmått och de antaganden beträffande

omkostnaderna, som skola läggas till grund för beräkningen.

Räntefoten må icke väljas högre än som, med hänsyn till kända

förhållanden, kan anses för framtiden betryggande. Dödlighetsmåttet må,

i fråga om försäkringar för dödsfall, icke väljas lägre och, i fråga om

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr dö.

försäkringar för livsfall, icke högre än som på grund av tillgänglig erfarenhet

beträffande den ifrågavarande arten av försäkringsrörelse kan

anses betryggande. Omkostnaderna må icke antagas lägre än vad enligt

tillgänglig erfarenhet från försäkringsrörelse av den ifrågavarande arten

kan anses vara erforderligt för sådan rörelse.

Grunderna för premiereservens beräkning skola vara så avfattade, att

premiereserven för varje särskild försäkring framkommer såsom det belopp,

varmed kapitalvärdet av bolagets beräknade framtida utgifter för försäkringen

må överskjuta kapitalvärdet av härefter omförmälda reservpremier,

vilka ingå i de försäkringspremier, bolaget enligt försäkringsavtalet må

hava att ytterligare uppbära. Reservpremie beräknas så, att vid försäkringsavtalets

ingående kapitalvärdet av alla reservpremier är lika med kapitalvärdet

av bolagets alla beräknade utgifter för försäkringens anskaffande

och förvaltning och för försäkringsförbindelsens fullgörande, dock med

den inskränkningen att anskaffningskostnaden icke må vid denna beräkning

antagas högre, än som motsvarar vid försäkring för dödsfall åtta

procent och vid försäkring för livsfall fyra procent av kapitalvärdet av

bolagets beräknade utgifter för försäkringsförbindelsens fullgörande, samt

vid kapitalförsäkring ej heller högre än två och en halv procent av försäkringssumman.

Varda grunderna för beräkning av premiereserven ändrade, skola,

där ej Konungen fastställer särskilda grunder för beräkningen av premiereserven

för äldre försäkring, de nya grunderna tillämpas jämväl å sådan

försäkring, dock att reservpremien skall så avpassas, att premiereserven

vid övergången blir minst lika stor som efter de äldre grunderna.

214 §.

Hava särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag äro

berättigade att driva försäkringsrörelse, övertagit försäkring under gemensam

ansvarighet eu för alla och alla för en, vare vart och ett av

bolagen pliktigt att göra avsättning till försäkringsfond allenast för så stor

del av försäkringen, som, enligt avtal mellan bolagen, på det bolag belöper.

L215 §•

Ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar skall

redovisas i följande slag av värdehandlingar:

1) obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;

2) allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer;

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) fordringsbevis, utfärdade av riksbanken eller av annan bank, vars

reglemente blivit av Konungen fastställt;

4) obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Konungens tillstånd;

5) skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom inteckning

i fast egendom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde,

så ock med försäkringsinspektionens medgivande skuldförbindelser

med säkerhet av inteckning intill fulla taxeringsvärdet i

bolaget tillhörig fastighet, som är avsedd för inrymmande av lokal för

bolagets rörelse, eller, där bolaget äger flera sådana fastigheter, i en av

dem; dock att i varje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning

i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen

fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag inom riket;

6) sådana av enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade

obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några av de under 1) —5) nämnda;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

7) reservpremier, ingående i förfallna obetalda premier;

8) belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrev

inom återköpsvärdet;

9) det värde av återförsäkringsbolags ansvarighet på grund av i

återförsäkring övertagna livförsäkringar, vilket enligt medgivandet i

212 § upptagits såsom tillgång; dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts

ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning

av premiereserven, än försäkringsinspektionen på framställning av bolaget

finner, med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet, kunna medgivas.

216 §.

Meddelar försäkringsbolag försäkring av annat slag än personförsäkring,

och meddelas sådan försäkring för all framtid eller för längre

tid än tio år, skola tillgångar motsvarande försäkringsfonden för sådana

försäkringar redovisas i värdehandlingar av den i 215 § under 1)—6)

omförmälda beskaffenhet.

217 §.

De värdehandlingar, i vilka enligt 215 § 1)—6) eller 216 § försäkringsfond

helt eller delvis redovisas, skola förvaras avskilda från bola
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 39.

gets övriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika nycklar,

av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnadt ombud.

I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt

såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av bolagets på

försäkringsaftalen grundade förbindelser.

För värjo år skall, senast efter det balansräkning för året blivit

upprättad och å bolagsstämma prövad, bolaget sätta i sådant förvar,

som nyss är sagt, de värdehandlingar, i vilka inträdd ökning av

försäkringsfond redovisas. Skulle enligt balansräkningen för något

år befinnas, att de i särskildt förvar satta värdehandlingarna äga ett

större värde än som enligt ovanstående föreskrifter erfordras, må försäkringsinspektionen

på framställning av bolaget lämna tillstånd till

utbekommande av värdehandligar svarande emot överskottet. Bolaget

äge jämväl för utbetalande av förfallet försäkringsbelopp, för vilket

avsättning till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar,

i den mån sådant av försäkringsinspektionen prövas kunna ske utan *

förfång för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte av värdehandling

mot annan handling av motsvarande värde och av beskaffenhet, som i

215 § sägs, må äga rum, när sådant påkallas av bolaget.

Visar bolaget, att för bevakande av dess rätt på grund av värdehandling,

som, enligt vad nu är sagt, blivit satt i särskilt förvar,

eller för annat dylikt ändamål tillgång till sådan handling erfordras för

bolaget, vare ombudet pliktigt att till bolaget emot kvitto utlämna handlingen

mot skyldighet för bolaget att inom skälig tid återställa densamma

eller avlämna annan handling av motsvarande värde och av

beskaffenhet, som i 215 § sägs.

Det åligger ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna

paragraf stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos

försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär av bolaget arvode till belopp, som av Konungen

bestämmes.

218 §.

Försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall, på sätt här

nedan sägs, göra avsättning till säkerhetsfond.

Där säkerhetsfonden och den i 7 och 123 §§ omförmälda premieaterbäringsreserven

sammanlagda ej uppgå till ett belopp, motsvarande en

tjugondedel av den del av försäkringsfonden för livförsäkringar, som

icke är redovisad på sätt i 215 § under 7)—9) sägs, så ock där säkerhetsfonden

ej uppgår till en tiondedel av premieåterbäringsreserven, skall

till säkerhetsfond årligen avsättas minst hälften av bolagets årsvinst,

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

sedan möjligen befintlig brist från föregående år täckts och avsättning

gjorts till den i 45 § omförmälda reservfond och till premieåterbäringsreserv.

Ej må återbetalning av garantikapital äga rum, där ej summan

av nämnda fonder uppgår till sagda belopp.

Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas till

säkerhetsfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan

hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode (tantiem).

Nedsättning av säkerhetsfonden må icke utan särskilt tillstånd av

försäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande

av förlust, som ej kan täckas av befintliga till framtida förfogande avsatta

medel eller genom nedsättning av reservfond.

Nedsättning av premieåterbäringsreserven må, utom till utbetalning

av premieåterbäring enligt för sådan utbetalning gällande grunder, icke

äga rum, där sådant ej erfordras för täckande av förlust, som ej kan

täckas på sätt i föregående stycke sägs.

219 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, redovisat tillgångar

motsvarande viss del av aktiekapital, dock ej överstigande halva

detta kapital, eller av garantikapital i sådana värdehandlingar, som i 215 §

är sagt, samt till livförsäkringstagarnas säkerhet satt dessa värdehandlingar

i pant på sätt i 217 § är angående försäkringsfond stadgat, må

det sålunda redovisade beloppet avräknas från den föreskrivna säkerhetsfonden.

Driver försäkringsbolag jämte livförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,

skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden och premieåterbäringsreserven,

där sådan finnes, redovisas på sätt om försäkringsfond

är i 215 § föreskrivet; i fråga om värdehandlingar, i vilka tillgångarna

sålunda redovisas, gälle vad i 217 § sägs om där avsedda handlingar.

220 §.

Driver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen i fråga

om försäkringsfond, säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv för de

utländska försäkringarna medgiva de avvikelser från stadgandena i

212—219 §§, som med hänsyn till utländsk lag prövas erforderliga, i

den mån sådant kan ske utan förfång för de inländska försäkringstagarnas

säkerhet. Medgives sådan avvikelse, förordnar Konungen tillika

i vad mån föreskrifterna i 231—236 §§ skola äga tillämpning beträffande

de försäkringar, som i medgivandet avses.

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

221 §.

Vid försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall för utförande

av erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar

finnas anställd en aktuarie.

När aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, skall bolaget

ofördröjligen till försäkringsinspektionen insända anmälan därom.

222 §.

Villkoren för behörighet att utöva befattning såsom aktuarie bestämmas

av Konungen. På Konungens prövning ankommer i särskilt

fall, huruvida utan hinder av dylika villkor viss person må kunna godkännas

såsom aktuarie.

IV. Om tillsyn å försäkringsbolag.

223 §.

Den i denna lag föreskrivna tillsyn över försäkringsbolag utövas

av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Ledamot av försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen av

eller vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt,

som, enligt vad särskilt stadgas, erhållit tillstånd att här i

riket driva försäkringsrörelse; ej heller må ledamot av inspektionen vara

aktieägare eller garant i sådant företag.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation och

verksamhet meddelas av Konungen.

224 §.

Över försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

Under förutsättning av ömsesidighet äger Konungen förordna, att,

där sådant prövas erforderligt, över beslut eller utlåtande, som av försäkringsinspektionen

meddelats i ärende rörande svenskt försäkringsbolag

eller rörande norsk eller dansk försäkringsanstalt, skall, för så

vitt ärendet angår livförsäkringsrörelse här i riket, inhämtas yttrande av

sakkunniga män, utsedda till lika antal från vartdera av de tre rikena.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

KungI. Maj ds Nåd. Proposition Nr 39.

225 §.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skall försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt

bestämmelser, som meddelas av Konungen. Detta bidrag må icke i

något fall överstiga en femtedels procent av bolagets hela inkomst av

avgifter för nästföregående kalenderår för försäkringar, som tillhöra

bolagets rörelse här i riket.

226 §.

Försäkringsbolag åligger att årligen inom en månad efter den i 73

eller 172 § omförmälda bolagsstämma till försäkringsinspektionen ingiva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen, revisorernas

utlåtande ävensom protokollsutdrag, utvisande de å bolagsstämman i

anledning av nämnda handlingar fattade beslut;

2) en av styrelsen enligt av försäkringsinspektionen fastställt formulär

upprättad och underskriven uppgift om bolagets verksamhet under

året och om dess ställning vid årets slut.

Om bolaget driver livförsäkringsverksamhet, skall bolaget därjämte

till försäkringsinspektionen med avseende å denna verksamhet ingiva:

dels inom samma tid

3) en av bolagets aktuarie avgiven redogörelse för beräkning av

premiereserven och av premieåterbäringsreserven, där sådan finnes;

dels inom sex månader från ovan omförmälda bolagsstämma

4) en av bolagets aktuarie gjord undersökning i vad mån det

verkliga förloppet av verksamheten under året avvikit från de enligt 7

eller 123 § upprättade grunder för densamma.

Bolaget skall tillika inom en månad efter förenämnda bolagsstämma

låta i allmänna tidningarna införa den del av den under 2) omförmälda

uppgiften, som försäkringsinspektionen föreskriver.

Försäkringsinspektionen äger att meddela anvisningar för upprättande

av de under 3) och 4) omförmälda handlingar.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas.

227 §.

Försäkringsinspektionen eller dess ombud skall av styrelsen för

försäkringsbolag eller, där bolaget trätt i likvidation, av likvidatorerna

beredas tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och övriga

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra

handlingar. Försäkringsbolag vare pliktigt att lämna försäkringsinspektionen

tillträde till bolagsstämma. Vad försäkringsinspektionen vid

granskning av böcker, räkenskaper och handlingar eller vid bolagsstämma

må hava erfarit angående enskildas personliga eller ekonomiska

förhållanden må ej yppas för allmänheten.

Försäkringsinspektionen äger förordna en revisor att med de av

bolaget utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning

och bolagets räkenskaper. Den sålunda förordnade revisorn äge

av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

228 §.

Sker avvikelse från denna lag eller från bolagsordningen eller från

övriga för bolagets verksamhet stadfästa grunder, äge försäkringsinspektionen

förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som

prövas erforderliga för rättelses vinnande. Lag samma vare, där det

visar sig, att de till redovisning av föreskriven försäkringsfond avsatta

tillgångar icke äro tillräckliga.

Finner försäkringsinspektionen bolagsordningen eller övriga för

bolagets verksamhet stadfästa grunder icke längre vara betryggande,

äge inspektionen göra anmälan därom hos Konungen, som, där så

prövas erforderligt, förelägger bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärder

för rättelses vinnande.

Hava åtgärder, som, enligt vad här ovan är sagt, föreskrivits,

icke vidtagits inom den bestämda tiden, ankommer på Konungen att

förbjuda fortsättning av bolagets verksamhet och förordna, att bolaget

skall träda i likvidation. Meddelas sådant beslut, förordnar Konungen

eu eller flera likvidatorer att verkställa bolagets likvidation; sådan likvidator

äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av

Konungen.

Om anmälan för registrering av bolagets trädande i likvidation och

förordnande, varom nu är sagt, beslutar Konungen.

229 §.

i

Träder försäkringsbolag i likvidation av annan anledning än i 228 §

sägs, skall bolagets styrelse eller, om bolaget saknar till registret anmäld,

behörig styrelse, rätten eller domaren härom ofördröjligen göra

anmälan hos Konungen, och förordnar Konungen, där så prövas erforder
Biliang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

ligt, en person att med övriga likvidatorer verkställa bolagets likvidation.

Förordnas sålunda likvidator, skall bolagets firma tecknas av

denne i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade att

teckna firman.

Den av Konungen förordnade likvidatorn äge av bolaget uppbära

arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

Om anmälan för registrering av förordnande, som ovan sägs, beslutar

Konungen.

230 §.

Avträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall rätten eller

domaren härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungen, och förordnar

Konungen, där så prövas erforderligt, ett allmänt ombud att

såsom god man och syssloman deltaga i konkursboets förvaltning med

de gode män och sysslomän, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Det allmänna ombud, som sålunda blivit förordnat, äge, lika med

rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerna att höras över ämnen,

som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om

annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller försummelse

vid fullgörande av sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar

borgenärerna till sammanträde, åligge ombudet att därom underrätta

rättens ombudsman.

Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen

av boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla

dess delar.

Av det arvode, som bestämmes för gode männen och sysslomännen,

tage allmänna ombudet en tredjedel.

V. Om särskild administration.

231 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, trätt i likvidation

eller kommit i konkurstillstånd, skall, för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas

rätt, en särskild administration inträda. Förvaltningen av

administrationsboet åligger försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för livförsäkringstagarnas

räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagarna

enligt bestämmelserna i 217 och 219 §§ njuta panträtt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17!)

''Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Hr 39.

Härmed övergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter

och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen ävensom, där livförsäkringar

återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund

av återförsäkringarna.

För det belopp, varmed omförmälda värdehandlingar ma finnas i

värde understiga livförsäkringsfonden, ökad med en tjugondedel av samma

fond, äge administrationsboet fordringsrätt hos bolaget.

232 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya livförsäkringar, ej

heller återköp av livförsäkringar äga rum, eller förskott mot säkerhet i

livförsäkringsbrev lämnas.

Å livförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning, innan bolaget trätt

i likvidation eller, där bolagets egendom avträtts till konkurs, bolagets

konkursansökning till rätten eller domaren ingivits eller, i anledning av

borgenärs ansökning, offentlig stämning utfärdats, skall utbetalas så mycket,

som skolat gäldas, därest likvidation eller konkurs icke inträffat. Å livförsäkringsbelopp,

som förfaller till betalning under administrationstiden,

utbetalas, innan administrationen avslutats, allenast så mycket, som försäkringsinspektionen

finner kunna utgå utan förnärmande av övriga livförsäkringstagares

rätt. Befinnes sedermera, att för mycket utbetalts, äge

återbäring ej rum.

233 §.

Så snart administration inträtt, skall försäkringsinspektionen företaga

en noggrann värdering av de värdehandlingar, som omhändertagits

av inspektionen, samt verkställa beräkning av det belopp, vartill livförsäkringsfonden

uppgår å första dagen i månaden näst efter den, då

bolaget trädde i likvidation eller, där konkurs inträffat, bolagets konkursansökning

till rätten eller domaren ingavs eller, i anledning av borgenärs

ansökning, offentlig stämning utfärdades. *

234 §.

Sedan de i 233 § föreskrivna åtgärder vidtagits och försäkringsinspektionen

med ledning därav verkställt utredning angående administrationsboets

ställning, skall inspektionen inleda underhandlingar med

de inländska försäkringsbolag, som må befinnas villiga att övertaga

samtliga till administrationsboet hörande försäkringar.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Finner försäkringsinspektionen, att anbud, som i följd av underhandlingarna

inkommit, bör antagas, skall inspektionen ofördröjligen

upprätta redogörelse för den verkställda utredningen angående administrationsboets

ställning och för de i anbudet föreslagna villkoren för

försäkringarnas övertagande, med särskilt angivande av den nedsättning

i försäkringsbeloppen, vilken må hava betingats; i redogörelsen

skola jämväl anföras de skäl, som föranleda inspektionen att förorda

anbudet.

Försäkringsinspektionen skall till en var av de försäkringstagare,

vilkas adress är känd, med allmänna posten översända ett exemplar

av sagda redogörelse. Därjämte skall huvudsakliga innehållet av redogörelsen

kungöras i allmänna tidningarna.

Har före utgången av en av försäkringsinspektionen bestämd samt

i redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst fjorton dagar efter det

kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning

från försäkringstagare inkommit till inspektionen, eller uppgå de försäkringstagare,

som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst

en femtedel av hela antalet, skall anbudet anses vara antaget av försäkringstagarna.

Administrationen skall i sådant fall avslutas genom

överlämnande till det bolag, som övertager försäkringarna, av administrationsboets

tillgångar och handlingar.

Har vid försäkringarnas överlåtande uppstått överskott, skall

överskottet överlämnas till det bolag, vars försäkringar varit föremål

för överlåtelsen.

235 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas

övertagande, eller har försäkringsinspektionen icke funnit något inkommet

anbud böra antagas, eller har anbud, som av försäkringsinspektionen

förordats, icke blivit på sätt i 234 § sägs antaget, skall

inspektionen, där den finner ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas

övertagande och rörelsens fortsättande lämpligen kunna bildas,

kalla försäkringstagarna till sammanträde för fattande av beslut om

bildande av sådant bolag. Kallelsen skall kungöras i allmänna tidningarna

minst en månad före sammanträdet, ävensom med allmänna

posten översändas till de försäkringstagare, vilkas adress är känd.

Vid kallelsen skall i meddelandena till de särskilda försäkringstagarna

fogas en av inspektionen upprättad redogörelse för den verkställda utredningen

angående administrationsboets ställning samt för den nedsättning

i försäkringsbeloppen, vilken inspektionen må finna erforderlig,

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ävensom ett genom inspektionens försorg upprättat förslag till bolagsordning

för det nya bolaget och till övriga i 123 § angivna grunder för

bolagets verksamhet.

Besluta de vid sammanträdet närvarande enhälligt, att bolaget skall

bildas i enlighet med de av försäkringsinspektionen föreslagna grunder,

eller finnas vid omröstning mera än fyra femtedelar av de röstande hava

förenat sig härom, skola bolagsordning och övriga grunder för bolagets

verksamhet anses vara av försäkringstagarna antagna. Beslutet skall

underställas Konungens stadfästelse.

Sedan Konungens stadfästelse erhållits och bolaget registrerats,

skall administrationen avslutas genom överlämnande till det nya bolaget

av administrationsboets tillgångar och handlingar. Det nya bolaget inträder

i administrationsboets rättigheter och skyldigheter.

Kan icke i den ordning, som i denna paragraf sägs, nytt bolag

komma till stånd, skall fördelning av administrationsboets tillgångar

äga rum, där ej samtliga försäkringstagare överenskomma om administrationens

fortsättande; och ankomme i sistnämnda fall på försäkringsinspektionen,

huruvida ytterligare åtgärder böra vidtagas för försäkringarnas

överlåtande eller för bildande av nytt bolag.

236 §.

Har försäkringsbolag, som meddelar försäkring av annat slag än

personförsäkring och meddelar sådan försäkring för all framtid eller för

längre tid än tio år, trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,

skall försäkringsinspektionen utse ett ombud, som har att å försäkringstagarnas

vägnar iakttaga och bevaka den panträtt, som jämlikt 217 §

tillkommer försäkringstagarna uti de enligt sagda paragraf till deras

säkerhet i särskilt förvar satta värdehandlingar, med iakttagande därav

att varje försäkringstagare njuter panträtt i nämnda värdehandlingar

i den mån han enligt bestämmelsen i 212 § 3 mom. äger fordran hos

bolaget på grund av försäkringsavtalet.

Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes

av Konungen.

VI. Om frivillig överlåtelse av vissa försäkringar.

237 §.

Vill försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, till annat

inländskt försäkringsbolag överlåta vare sig alla sina livförsäkringar

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

eller viss del därav, skall tillstånd till överlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.

Vid ansökningen skall fogas avtalet angående överlåtelsen,

ävensom förebringas sådan utredning, att försäkringsinspektionen

kan med ledning därav bedöma, huruvida överlåtelsen kan ske utan förnärmande

av försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen höra genast avslås, skall försäkringsinspektionen

genom tillkännagivande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens

innehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett sammandrag av

den förebragta utredningen samt förelägga de försäkringstagare, vilkas

försäkringar äro avsedda att överlåtas, att sist inom tre månader, efter

det kungörelsen varit införd i allmänna tidningarna, hos försäkringsinspektionen

skriftligen anmäla, huruvida de hava något att erinra mot

ansökningen. Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall

med allmänna posten avsändas till eu var av nämnda försäkringstagare,

vilkens adress är känd.

Varder inom den utsatta tiden bifall till ansökningen bestritt av

minst en femtedel av de försäkringstagare, vilkas försäkringar äro i

fråga, skall ansökningen avslås. I annat fall företage försäkringsinspektionen

ansökningen till slutlig prövning.

Bifalles ansökningen, skall det bolag, som överlåter försäkringarna,

anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringarna,

och skola dessa förpliktelser i stället åligga det bolag, till

vilket försäkringarna överlåtas.

Där bolags samtliga försäkringar på sätt nu är sagt överlåtas,

skall bolaget träda i likvidation den dag, ansökningen bifalles.

Varder, efter det ansökning, varom i denna paragraf förmäles,

bifallits, det bolag, som överlåtit försäkringar, försatt i konkurs, skall,

vid tillämpning av vad i konkurslageu är stadgat angående rätt till

talan om återgång av avtal, sådant avtal, som avses i denna paragraf,

anses ingånget den dag, ansökningen bifölls.

238 §.

Vilja två eller flera försäkringsbolag, som driva livförsäkringsrörelse,

sammansluta sig till ett nytt bolag med ändamål att övertaga deras förpliktelser

på grund av livförsäkringar, skall, jämte det att stadfästelse

å det nya bolagets ordning och å övriga grunder för dess verksamhet

sökes efter ty ovan i denna lag är föreskrivet, tillika i tillämpliga delar

iakttagas vad i 237 § är stadgat.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

183

VII. Om återförsäkring.

239 §.

Försäkringsbolag må icke utan försäkringsinspektionens medgivande

sluta avtal, varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkring avgiva

ännu icke tecknade livförsäkringar, där avtalet icke kan av bolaget uppsägas

att utan vederlag upphöra senast ett år efter uppsägningen. Försäkringsbolag

må ej heller utan försäkringsinspektionens medgivande

sluta avtal om avgivande i återförsäkring av redan tecknad livförsäkring,

där försäkringen vid avtalets ingående varit i kraft mera än ett halvt år.

Vad sålunda stadgats gäller icke med avseende på försäkringsbolag,

som allenast meddelar återförsäkring.

240 §.

I fråga om återförsäkring äger Konungen medgiva sådana avvikelser

från vad denna lag innehåller, som prövas skäliga.

VIII. Om förbud mot viss premienedsättning och om

ombud för livförsäkringsbolag.

241 §.

Å de livförsäkringspremier, som försäkringsbolag jämlikt fastställda

grunder bestämt, må till fördel för enskilda försäkringstagare eller

grupper av försäkringstagare varken direkt eller indirekt nedsättning

medgivas vare sig av bolaget eller av dess ombud annorledes än genom

premieåterbäring eller vinstutdelning i överensstämmelse med fastställda

grunder.

242 §.

Försäkringsbolag, som meddelar livförsäkring, må icke lämna uppdrag

att såsom bolagets ombud anskaffa eller förmedla anskaffning av

ansökningar om dylik försäkring åt annan än den, som kan anses äga

betingelser för att på ett värdigt och lämpligt sätt utöva sådan verksamhet.

När sådant uppdrag lämnas, så ock när givet uppdrag åter
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

kallas, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos försäkringsinspektionen.

Återkallas uppdraget endast för viss tid, skall detta i anmälan

angivas.

Ersättning för anskaffning eller förmedling av anskaffning av ansökningar

om försäkring må icke, vare sig i form av provision eller annorledes,

av bolaget eller dess ombud givas åt annan än sålunda anmält

ombud.

Från skyldigheten att göra sådan anmälan, som här ovan sägs,

äger Konungen befria försäkringsbolag, som prövas hava vidtagit betryggande

åtgärder för övervakande av ombudens verksamhet eller som

meddelar allenast enstaka former av livförsäkring, där denna rörelse är

av ringa omfattning och icke utgör det huvudsakliga föremålet för bolagets

verksamhet.

243 §.

Har någon, som innehar sådant uppdrag, som avses i 242 §, gjort

sig skyldig till handling, som strider mot stadgandet i andra stycket av

nyssnämnda paragraf eller mot 241 § eller som eljest prövas vara oförenlig

med ett värdigt och lämpligt utövande av verksamheten såsom

ombud, åligger det bolaget att återkalla uppdraget. Återkallandet må

kunua avse viss begränsad tid.

IX. Om registrering.

244 §.

I försäkringsregistret skola inskrivas de uppgifter, vilka enligt

denna lag skola för registrering anmälas eller vilkas intagande i registret

eljest är eller varder föreskrivet.

245 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd av

stadgade avgifter för registreringen och dess kungörande. Avlämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara av vittnen styrkt.

Då försäkringsbolags registrering sökes, skall varje styrelseledamot

och suppleant, så ock i övrigt en var, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

opaginerad Kontrollera mot PDF

1*5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

egenhändigt inskriva sin namnteckning i registret eller i särskilt bihang

till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blivit av vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan

sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blivit utsedd,

eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan, blivit

berättigad att teckna firman.

246 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som anmäles för registrering

och för vars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras, icke

hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse

med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning,

skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgivit postadress, till honom

med allmänna posten översända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag däröver

anföra besvär hos Konungen.

247 §.

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten

i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, vartill, enligt den av styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å vilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del av aktiekapitalet blivit, enligt den av styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts,

inom vilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 samt. 32 käft. (Nr 39.)

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 39.

9) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att tillskjuta

något utöver tecknat aktiebelopp;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före

stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

12) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles

i 4 § under 3), 11), 14), 17) och 18), varde anmärkning om den

bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses

med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift

återställas till sökanden.

248 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte registreringsmyndigbeten

i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet

om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) beloppet av garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del

därav blivit inbetald, förutsättningarna för dess återgäldande samt huruvida

och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta något

utöver tecknat garantibelopp;

5) den ort, där styrelsen bar sitt säte;

6) bolagets postadress;

7) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

8) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger för bolaget

upptaga lån;

9) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

10) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer; *

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

11) huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från

rösträtt och sådan rätt tillkomma garant, samt huruvida bolagsstämmas

befogenhet skall, helt eller delvis, utövas av därtill särskilt utsedda

personer;

12) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare,

ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles

i 121 § under 3), 15) och 16), varde anmärkning om den bestämmelse

eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses

med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift

återställas till sökanden.

249 §.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring av försäkringsbolags ordning eller av övriga

stadfästa grunder för bolagets verksamhet, skall ena avskriften av

Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden återställas

med därå tecknat bevis om registreringen. Sker ändring i firman,

skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Sker i fråga om försäkringsaktiebolag registrering av beslut om

aktiekapitalets ökning, skall ena exemplaret av det ingivna protokollet

förses med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.

250 §.

Har sådant fall inträffat, att försäkringsaktiebolag jämlikt 27 § skall

träda i likvidation, varde anteckning därom gjord i registret. Anmäles

ej inom en månad, att likvidator blivit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten

att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos rätten.

251 §.

Vad i försäkringsregistret införes, med undantag av underrättelse

om konkurs, varom förmäles i 107 eller 202 §, skall genom registreringsmyndighetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom

det. allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med

register för varje år.

. 1 den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till

varje domstol, Konungens befallningshavande och överexekutor.

A nmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för varje bolag, förvaras såsom bilagor till försäkringsregistret.

252 §.

Närmare föreskrifter om försäkringsregistrets förande, de i 251 §

stadgade kungörelser, avgifterna för registreringen och för dess kungörande

samt tid och sätt för utgivande av den i nämnda paragraf

omförmälda samling och dess översändande till vissa myndigheter meddelas

av Konungen.

253 §.

Företer försäkringsbolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,

.föreningsregister, aktiebolagsregister eller försäkringsregistret

tidigare införd firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda

firma förfång, äge domstol på talan av denne förbjuda bolaget att efter

viss tid använda förstnämnda firma ävensom ålägga bolaget det skadestånd,

som prövas skäligt.

Menar någon eljest, att en i försäkringsregistret verkställd inskrivning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande

samt om skadestånd föras vid domstol.

254 §.

Har genom laga kraft ägande dom blivit förklarat, att en i försäkringsregistret

gjord inskrivning ej bort ske, eller att beslut, som

registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning

skett, ej föreligger, skall på begäran av någondera parten anteckning

därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall

så kungöras, som i 251 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om försäkringsbolags

konkurs, av överrätt förklarat, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökan avföras ur registret.

255 §.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört i försäkringsregistret

och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 30.

till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han

varken haft eller bort hava kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit

eller bort bliva antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

256 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshavande

eller överexekutor företräder försäkringsbolag, bevis utvisande, att han

den dag, beviset utfärdades, enligt försäkringsregistret var behörig att

företräda bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 251 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Vad

i sådant avseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

till hända utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat

förhållande visas vara för handen.

X. Straffbestämmelser.

257 §.

Driver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara berättigad

därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem

tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,

som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro stadgade.

258 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig

handling, som åberopats i listan eller bifogats densamma eller eljest framlägges

å konstituerade stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket

mot föreskriften i 20 § 1 mom. är ställt till innehavaren, eller i vilket

aktie angives lyda å mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller

i vilket mot föreskriften i 20 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej

angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för aktieägarna eller delägarna eller röstberättigade, som ej

äro delägare, rörande bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift

eller mot bättre vetande vare sig låter i försäkringsaktiebolags aktiebok

göra anteckning i strid med bestämmelserna i 22 § 1 och 3 mom. eller

underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt

22 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken; ''

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna

i 46 § 1 och 2 mom. eller 147 § 1 och 2 mom. låter

verkställa utbetalning till aktieägare, försäkringstagare eller garant;

6) styrelseledamot, som vid upprättande av balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna i 48 eller 149 §;

7) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägare eller

delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, mot bättre vetande

lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av

honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därav

kunnat följa, yppar något av vad vid granskningen av styrelsens förvaltning

eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

9) en var, som mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift,

redogörelse eller undersökning, som i 226 § under 2), 3) eller 4) sägs;

10) en var, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles

i 67 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

259 §.

Bryter någon mot vad i 21 §, 43 §, 111 §, 206 §, 239 §, 241 §

eller 242 § 2 mom. finnes stadgat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

11)1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

eller underlåter styrelseledamot att i annat fall, än i 258 § under 4)

avses, iakttaga föreskrift, som är meddelad i 22 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 20 §

1 inom., 22 § sista momentet, 28 §, 31 §, 33 §, 35 § 4 mom., 38 §

1 inom., 40 § sista momentet, 57 §, 61 §, 65 § 1 mom., 69 § 1 eller 4

inom., 85 §, 158 §, 162 §, 166 § 1 mom., 169 § 3 inom., 183 §, 226 §,

227 § 1 mom., 229 § eller 242 § 1 mom. är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 72 § 1 mom.

eller i 171 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen

tillgänglig och översända den till aktieägare eller röstberättigad, eller

att då aktieägare eller röstberättigad enligt 4 mom. i nämnda paragrafer

påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å bolagsstämma, låta

upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 107 eller 202 § under försäkringsbolags

konkurs företrätt bolaget såsom konkursgäldenär, mot vad i

108 § 2 mom. 2 punkten eller 203 § 2 mom. 2 punkten är stadgat,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra

kronor.

Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i

65 § 3 mom., 97 § 2 mom. 1 punkten, 166 § 3 mom. eller 192 § 2

mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 96 §, 97 §

2 mom., 99 §, 106 §, 191 §, 192 § 2 mom., 194 §, 201 § eller 227 §

1 mom. åligger.

Bryter någon emot föreskriften i 112 eller 207 §, eller lämnar

någon eljest i meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, oriktiga

eller vilseledande uppgifter angående försäkringsbolag, straffes efter ty

i 1 mom. sägs.

Förseelse mot 61 §, 65 § 1 eller 3 mom., 69 § 1 eller 4 mom.,

72 § 1 mom., 97 § 2 mom., 99 §, 162 §, 166 § 1 eller 3 mom., 169 §

3 mom., 171 § 1 mom., 192 § 2 mom. eller 194 §, så ock styrelseledamots

försummelse att å den i 72 § eller 171 § omförmälda förteckning

upptaga ärende, vars hänskjutande till bolagsstämma av aktieägare eller

röstberättigad påyrkats enligt 4 mom. i nämnda paragrafer, må åtalas

allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl

bolaget som varje aktieägare, delägare, röstberättigad, som ej är delägare,

eller garant.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 39.

260 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

XI. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

261 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för övertagande av

understödsförenings rörelse eller viss del därav på sätt i lagen om

understödsföreningar sägs, skall vad som stadgas här ovan i 117 § angående

stiftare, i 121 § under 14) och angående bestämmelser om sådant

sammanträde, som i 130 § sägs, i 124—135 §§ samt i 136 § under

3) ej äga tillämpning.

Genom beslut å understödsförenings sammanträde, varigenom förslag

om överlåtelse av rörelsen eller någon del därav på sådant bolag

slutligen antagits, skall bolaget anses bildat och det framlagda förslaget

till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets

verksamhet anses antaget; och skola val av styrelse och revisorer verkställas

å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid

föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskilt

sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar

är stadgat.

Sedan föreningens beslut om överlåtelsen blivit gillat av tillsynsmyndigheten,

skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å bolagsordningen

och de övriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registrering.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet endast avser

att meddela försäkring av egendom inom ett län, skall av denna lags förestående

bestämmelser, förutom de i sista stycket av denna paragraf angivna

lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla vad i 1, 118, 121, 124, 130—135,

137—161, 163—170, 172—182, 184—212, 214, 223, 224, 226—230 och

257—260 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående bolagets verksamhet

och ställning, varom förmäles i 226 § under 2), skall införas,

i stället för i allmänna tidningarna, i den stads tidning, där Konungens

befallningskavande har sitt säte, eller, om flera tidningar där utgivas, i

tidning, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

193

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, varom nu är sagt,

skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

befallningshavandes stadfästelse. Konungens befallningshavande prövar

bolagsordningens överensstämmelse med denna lag samt lag och författning

i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda bestämmelser därutöver

må erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas

Konungens befallningshavandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angiva området för

bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma

myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu

bestående försäkringsbolags firmor.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit utsedda,

skall ansökning om bolagets registrering göras av styrelsen. I sådan

ansökning- skola uppgivas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt,

där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn och hemvist, dels ock,

■där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas allenast av styrelsen,

vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda

befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist. Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens befallningshavandes beslut om stadfästelse i två

«tyrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman;

3) samtliga teckningslistor i huvudskrift och styrkt avskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 259 § stadgade

äventyr, ofördröjligen av styrelsen anmälas för registrering. Vid ansökning

härom skall styrelsen foga två styrkta avskrifter av Konungens

befallningshavandes beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshavande skall föras register för inskrivning

av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola i fråga om ömsesidigt

försäkringsbolag, varom i denna paragraf är sagt, anmälas, eller

vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshavande i

registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) bolagets postadress;

6) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

7) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger för bolaget

upptaga lån;

8) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

lirma, dennes fullständiga namn och hemvist;

9) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare,

ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna.

Det ena exemplaret av Konungens befallningskavandes beslut om

stadfästelse skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna

i huvudskrift återställas till sökanden.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,

skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras

ändring i bolagsordningen, skall ena avskriften av Konungens befallningskavandes

beslut om stadfästelse å ändringen förses med bevis om

registreringen samt återställas till sökanden. Sker ändring i firman,,

skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrivning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphävande föras vid rådstuvurätten

i den stad, där Konungens befallningshavande har sitt säte.

Vad i 245 §, 246 §, 251 § 1 och 4 inom., 252 §, 254 § och 255

§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om registrering

och register, varom i denna paragraf är sagt; dock att de kungörelser,

som i 251 § 1 mom. och 254 § omförmälas, skola införas, i stället för

i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att vad i 255 § är sagt

om verkan av kungörande i allmänna tidningarna i stället skall gälla

kungörande i ortstidningen.

262 §.

I fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs

av Konungen, innan denna lag trätt i kraft, så ock i fråga om

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

195

annan anstalt med enahanda verksamhet och organisation skall i tilllämpliga

delar gälla vad i denna lag stadgas angående ömsesidigt försäkringsbolag,

dock med undantag av 122 § 1 mom., 217 §, 218 § och

231—236 §§.

I avseende å Stockholms stads brandförsäkringskontor skall i tilllämpliga

delar gälla vad i denna lag är beträffande ömsesidigt försäkringsbolag,

som meddelar brandförsäkring för all framtid eller för längre

tid än tio år, i allmänhet stadgat, dock att härigenom icke föranledes

skyldighet för kontorets delägare att vidkännas vidsträcktare ansvarighet

för kontorets förbindelser, än som förefunnits före den 1 januari 1904.

263 §.

Vad ovan i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning å:

a) anstalt, som inrättats av staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebrev

eller andra värdehandlingar;

c) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden,

vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det

omfattar delar av flera härad, mindre än tio socknar;

d) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, varom ovan under b) och c) förmäles, vare dock pliktig

att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet

med de föreskrifter, Konungen meddelar.

XII. Övergångsbestämmelser.

264 §.

Genom denna lag upphävas

lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen den 4

september 1914 innefattande tillägg till nämnda lag samt

1 och 2 §§ av kungörelsen den 4 december 1903 om skyldighet för

vissa försäkringsanstalter att angående sin verksamhet göra anmälan och

lämna uppgifter.

265 §.

Denna lag skall träda i kraft den — — — —.

Försäkringsbolag, vars bolagsordning blivit före denna lags trädande

i kraft av Konungen eller av Konungens befallningshavande fastställd,

må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i övrigt skall med

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

avseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan

angivna undantag:

1) I stället för bestämmelserna i 20 § 2 mom., 21 §, 26 §, 27 §r

70 § 1 mom. under 4) och 250 § i den mån de avvika från motsvarande

bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga tillämpning.

2) Har beslut om ökning av försäkringsaktiebolags aktiekapital

registrerats, innan denna lag trätt i kraft, må ökningen verkställas ock

registreras enligt äldre lags bestämmelser.

3) Åger försäkringsaktiebolag på grund av bestämmelse i bolagsordningen

rätt att inlösa egna aktier, lände den bestämmelse till efterrättelse

utan hinder av vad i 43 § stadgas.

4) Å försäkringsaktiebolag, i vars ordning finnes särskilt stadgat

angående sådant förbehåll, som omförmäles i 44 §, eller om annan inskränkning

i rätten att förfoga över aktie, skola bestämmelserna i

sagda lagrum ej äga tillämpning, utan gälle därutinnan vad bolagsordningen

innehåller.

5) Där försäkringsbolag blivit i enlighet med bestämmelse i äldre

lag upplöst, skola i avseende å likvidationen bestämmelserna i samma

lag lända till efterrättelse.

6) Denna lags bestämmelser äga icke tillämpning såvitt de avseämnen,

rörande vilka blivit i bolagsordningen eller uti de i 7 eller

123 §§ angivna grunder för försäkringsverksamheten särskilt bestämt;

dock att denna lag gäller till efterrättelse i fråga om ändring av bolagsordningen

eller av förenämnda grunder för försäkringsverksamheten, om

det sätt, varpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om delgivning

av stämning eller annat offentlig myndighets bud, om skyldighet

att avsätta och redovisa försäkringsfond och säkerhetsfond, om

sättande i förvar av värdehandlingar motsvarande dessa fonder, om

utdelning till aktieägare, garanter eller försäkringstagare, om likvidation

och särskild administration, om frivillig överlåtelse, om återförsäkring,

om förbud mot viss premienedsättning och om ombud för livförsäkringsbolag,

om tillsyn, om registrering samt om ansvar.

7) Utan hinder av denna lags bestämmelser må grunder för försäkringsbolags

livförsäkringsverksamhet, vilka fastställts före den 1 januari

1915, fortfarande tillämpas och mindre väsentliga ändringar i desamma

medgivas i enlighet med därförut gällande bestämmelser. Vid mera väsentliga

ändringar skola bestämmelserna i denna lag gälla. Hava grunder,

som fastställts före nämnda dag, icke ändrats eller endast mindre väsentliga

ändringar i dem vidtagits, äger bolaget, i senare fallet dock

endast med Konungens medgivande, att i balansräkning för tid före den.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kling1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1 januari 1918, på sätt i 48 och 99 §§ i lagen om försäkringsrörelse

den 24 juli 1903 enligt deras lydelse före den 1 januari 1915 sägs,

såsom tillgång uppföra kostnader för anskaffande av nya livförsäkringar;

och gälle med avseende å sådant bolag vad i berörda lagrum stadgas

angående avskrivning av sådan tillgång samt angående utdelning åt

delägare och garanter under tid, då sådan avskrivning icke är slutförd.

Har försäkringsbolag i balansräkning för räkenskapsår, som utgått

före den 1 januari 1915, såsom tillgång uppfört organisationskostnad,

gälle vad i sistnämnda båda lagrum stadgas angående avskrivning av

sådan tillgång.

Skall enligt vad ovan stadgats i fråga om försäkringsbolag, vars

bolagsordning fastställts, innan denna lag trätt i kraft, äldre lags bestämmelse

gälla och är i samma lag överträdelse av den bestämmelse

belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse

lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna försäkringsbolags firma, skola bestämmelserna i 50

och 51 eller 151 och 152 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning

i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma, att

företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats

och kungjorts, icke därigenom anses hava kommit till tredje mans

kännedom.

Rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs av Konungen,

innan denna lag trätt i kraft, skall inom ett år efter denna lags

trädande i kraft söka stadfästelse å de i 123 § omförmälda grunderna

för beräkningen av premiereserv för löpande livräntor, ändå att rörande

dessa grunder, en eller flera av dem, må hava blivit i stadgarna särskilt

bestämt. Dylik anstalt må för placering av tillgångar motsvarande

försäkringsfonden i sådana valutor, som i 215 § sägs, åtnjuta

en övergångstid av högst tio år, och skola de närmare bestämmelserna

härför fastställas av försäkringsinspektionen. Med avseende å sådan

anstalt äger Konungen dels meddela de övergångsstadganden, som

må finnas erforderliga i fråga om registreringen, dels medgiva, att med

tillämpning av annan i lagen given föreskrift än ovan nämnts må anstå

under viss tid, högst fem år.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Motiv.

Uti nu gällande lagbestämmelser för försäkringsbolagen, sådana de

avfattats uti 1903 års försäkringslag samt lagarna om ändringar i och

tillägg till nämnda lag av den 4 september 1914, hava inga mera genomgripande

ändringar vidtagits utöver dem, som föranledas därav, att lagen

omarbetats till huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som fastställts

beträffande lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 och lagen

om bankrörelse den 22 juni 1911. Försäkringsinspektionen har dock i

detta sammanhang sökt att vidtaga de ändringar, som på grund av

vunna erfarenheter syuts försäkringsinspektionen önskvärda.

Den viktigaste av ifrågavarande ändringar är försäkringslagens utsträckande

att gälla även beträffande ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

Beträffande dessa anstalter anfördes av särskilda utskottet

vid 1903 års riksdag vid behandling av försäkringslagen följande:

»Det till högsta domstolen remitterade lagförslaget var avsett att

gälla jämväl för ränte- och kapitalförsäkringanstalter. Dock var i förslagets

sista paragraf stadgat, att i fråga om sådan anstalt, som börjat

sin verksamhet före lagens trädande i kraft, Konungen ägde meddela

sådana avvikelser från vad lagen innehölle, som prövades skäliga.

Inom högsta domstolen erinrade en ledamot bland annat, att i

avseende å den del av ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet,

som avsåge kapitalutbetalning, förefunnes icke någon som helst

försäkringsrisk för anstalten. Denna förbunde sig icke såsom andra

försäkringsbolag att mot vissa premier utbetala ett på förhand fixerat

kapitalbelopp. . Den åtoge sig endast att å viss tid utgiva vad anstalten

själv bekommit genom insättningar och utlåning av de insatta medlen.

Beträffande livränterörelsen vore däremot förhållandet något annorlunda.

Kapitalbildningen skedde väl även där utan någon försäkringsrisk för

anstalten, men anstalten vore förpliktad att, sedan delägaren uppnått

viss ålder, till honom gälda en livränta, som kunde komma att i värde

överstiga delägarens tillgodohavande vid inträdet i livränteåldern. Med

den olikhet, som sålunda förefunnes mellan ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas

och andra försäkringsbolags verksamhet, vore det lätt förklarligt,

om åtskilliga av förslagets huvudsakligen för sistnämnda bolag

avsedda regler ej väl lämpade sig för ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

199

Särskilt framhöll denna ledamot, hurusom lagförslagets bestämmelser

angående försäkringsfond och säkerhetsfond icke vore avpassade efter ränteoch

kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet och ansåg denne ledamot,

att dessa anstalter i själva verket företedde så stora skiljaktigheter från

andra försäkringsbolag, att det kunde anses fullt naturligt, om lagstiftningen

för de förra byggdes på något andra grunder än för de

senare.

I anledning av vad sålunda anmärkts intogos uti Kungl. Maj:ts

förevarande lagförslag några särskilda bestämmelser för ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Dessa bestämmelser äro enligt utskottets åsikt

icke fullt tillfredsställande. Jämväl en del andra stadganden lämpa sig

ej väl för dessa anstalter. Detta synes ock utskottet helt naturligt, då

rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna med avseende å den huvudsakligaste

delen av sin verksamhet närmast äro att likställa med sparbanker.

Utskottet anser på grund av ovan anmärkta förhållande det böra bliva

föremål för ytterligare utredning, om och i vad mån ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna

böra vara underkastade lagförslagets stadganden

samt att framställning i sådant syfte bör göras hos Kungl. Maj: t-»

I anslutning härtill beslöt riksdagen att försäkringslagens stadganden

icke skulle äga tillämpning på ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

Den kommitté, som sedermera erhöll uppdrag att närmare

utreda denna fråga, avgav sitt betänkande den 2 december 1905 och

anfördes därvid beträffande ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna

följande:

»Riksdagens åsikt, att ränte- och kapitalförsäkrigsanstalterna med avseende

å den huvudsakligaste delen av sin verksamhet närmast vore

att likställda med sparbanker, har ju vissa skäl för sig. Så länge en

delägare kvarstår i besparingsklassen, sker ju kapitalbildningen för

hans räkning huvudsakligen på samma sätt som i en sparbank, d. v. s.

genom fria insättningar och räntans läggande till kapitalet. Det finnes

emellertid redan i förevarande hänseende en väsentlig skillnad mellan

ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna samt sparbankerna. Under det

att delägarnas tillgodohavanden i en anstalt av förstnämnda slag äro

avsedda att orubbade innestå till en viss, mer eller mindre långt avlägsen,

på förhand bestämd tidpunkt, kunna delägarnas i en sparbank behållningar,

bortsett från en kortare uppsägningstid, när som helst, helt

eller delvis, av delägarna lyftas. Klart är, att denna skillnad skall

vara av en ganska stor betydelse i fråga om de regler, som böra följas

vid medelplaceringen. Sparbanken måste nämligen dels hava en

jämförelsevis större del av sitt kapital så placerat, att det är lätt till
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

gängligt för förekommande utbetalningar, dels också sörja för att dess

utestående medel så placeras, att den något så när kan följa växlingarna

i räntesatser på den allmänna penningemarknaden. Särskilt är

det av ojämförligt större vikt för en sparbank än för en rånte- och

kapitalförsäkringsanstalt att vid fall av räntestegring kunna följa med

den allmänna rörelsen, enär eljest sparbanken utsättes för risken av

allt för stora uttagningar. Å andra sidan måste en rånte- och kapitalförsäkringsanstalt

sörja för en sådan placering av sin behållning, att

säkerhet beredes för en lång tid framåt. De lagbestämmelser i fråga

om medelplaceringen, som lämpa sig för sparbanker, torde således icke

vara utan vidare tillämpliga i fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Särskilt torde behovet att sörja för säkerhet under en längre

tidrymd gorå, att utlåning mot borgen är en olämplig utlåningsform

för en rånte- och kapitalförsäkringsanstalt. Härtill kommer, att beräkningen

av arvsvinst i rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna saknar all

motsvarighet i fråga om sparbankerna.

Om således redan av anförda skäl ett inordnande av rånte- och

kapitalförsäkringsanstalterna under samma lag som sparbankerna visar

sig olämpligt, framträder emellertid olämpligheten för att icke säga

omöjligheten av en sådan anordning med full klarhet, om man betänker,

att den andra och enligt kommitterades förmenande viktigaste delen av

rånte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet, beredandet av

livräntor, är ren försäkringsrörelse och således av helt och hållet annat

slag än sparbankernas, och att det just är i fråga om denna del av

rånte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet, som allmänheten

löper den största risken och följaktligen bäst behöver skydd från lagstiftningens

sida.

Måste man av ovan anförda orsaker uppgiva tanken på att sammanföra

rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna med sparbankerna under

en gemensam lag, och anser man i likhet med kommitterade, att förstnämnda

anstalters behandling i en särskild lag, såsom icke betingad av

deras ekonomiska betydelse och för att undgå onödig splittring, i det

längsta bör undvikas, återstår således endast att återgå till den ståndpunkt,

som intogs av Kungl. Maj:t i propositionen till 1903 års riksdag,

eller att söka sammanföra dem med något av de övriga slag av försäkringsanstalter,

som finnas, under en gemensam lagstiftning.

I sådant hänseende hava kommitterade haft att välja mellan att

hänföra dem under lagen om försäkringsrörelse och under den av kommitterade

föreslagna lagen om understödsföreningar. Kommitterade

hava ansett sig böra föredraga det förstnämnda alternativet. Lagen

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HD.

om försäkringsrörelse torde nämligen utan olägenhet med några få

modifikationer kunna göras tillämplig på ifrågavarande anstalter, under

det att på samma gång vissa andra delar av sistnämnda lag synas

kommitterade bättre passa att tillämpas på samma anstalter än motsvarande

bestämmelser i den föreslagna lagen om understödsföreningar.

Då rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna icke torde böra förmenas

att använda sådan firmabeteckning, som angiver deras särskilda

karaktär, har till 70 § i lagen om försäkringsrörelse föreslagits ett

tillägg av innehåll, att vad som stadgas i samma paragrafs första

moment icke skall äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Vad angår skyldigheten att avsätta försäkringsfond, hava kommitterade

funnit sådan skyldighet böra åläggas jämväl rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna;

och att därvid premiereserven bör beräknas

minst till summan av kapitalvärdet av de i livränteklassen inkomna

delägarnas livräntor och innestående behållningen för övriga delägare,

hava kommitterade ansett så klart, att något särskilt stadgande därom

i lagen icke borde vara erforderligt. Däremot hava kommitterade, i

anslutning till en inom högsta domstolen vid granskning av förutnämnda

dit remitterade förslag till lag om försäkringsanstalter uttalad

mening, ansett dessa anstalter kunna befrias från skyldigheten att hava

till försäkringsfonden hörande värdehandlingar under förvar av ett för

sådant ändamål av Konungens befallningshavande utsett ombud. Kommitterade

hava därför föreslagit ett tillägg till 125 § lagen om försäkringsrörelse

av innehåll, att vad förut i paragrafen stadgats icke skall

äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Likaledes hava kommitterade ansett föreskrifterna om avsättning av

säkerhetsfond icke böra gälla i avseende å dylik anstalt och förty återupptagit

stadgandet därom i 1903 års kungl. proposition.

Eu följd av vad kommitterade sålunda föreslagit är, att bestämmelserna

i lagen om försäkringsrörelse om särskild administration icke

bliva tillämpliga i fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Kommitterade hava därför till 139 § lagen om försäkringsrörelse föreslagit

ett tillägg av innebörd, att lagens bestämmelser angående särskild

administration icke skola äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

De av kommitterade föreslagna förändringarna i 163 § lagen om

försäkringsrörelse, såvitt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna angår,

avse att göra nämnda lag tillämplig å berörda anstalter.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vid bifall till kommitterades förslag att inordna dessa anstalter

under lagen om försäkringsrörelse bliva föreskrifterna i kungörelsen

den 4 december 1903 om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att

angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter obehövliga

såvitt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna angår. Kommitterade

hava därför bland övergångsbestämmelserna upptagit förklarande,

att genom den nya lagen 1 och 2 §§ av nämnda kungörelse upphävas.

För övriga nämnda anstalter angående övergångsbestämmelser,

vilka nästan ordagrannt äro hämtade från lagen om försäkringsrörelse,

torde någon särskild förklaring icke erfordras. Anmärkas bör dock,

att icke någon av de redan förefintliga rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna

rör sig med garantikapital. Någon föreskrift om, att bestämmelserna

i lagen om försäkringsrörelse angående utdelning till

garanter skola äga tillämplighet å äldre sådan anstalt, erfordras således

icke.

Den förändring i lydelsen av 163 § lagen om försäkringsrörelse,

som, utöver vad förut berörts, avses med förslaget, har föranletts av

kommitterades förslag till lag om understödsföreningar.»

Det synes försäkringsinspektionen uppenbart, att bestämmelser till

delägarnas säkerhet för deras hos rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna

placerade medel böra meddelas, och torde därvid den lämpligaste lösningen

vara, att dessa anstalter jämnställas med de ömsesidiga försäkringsbolagen

i huvudsaklig överenstämmelse med det förslag, som av

kommitterade avgivits. För större tydlighets skull har emellertid försäkringsinspektionen

ansett lämpligare att i likhet med vad som skett

beträffande länsbolagen sammanföra alla stadganden rörande rånte- och

kapitalförsäkringsanstalterna i en särskild paragraf under rubriken »Om

undantag från lagens tillämplighetsområde» och därvid angiva de undantag,

som härvid ansetts böra göras.

Då vissa av rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna i ganska stor

utsträckning för sin medelplacering använda sig av lån mot borgen,

torde en övergång till placering i enlighet med försäkringslagens föreskrifter

icke kunna utan olägenhet genomföras utan att viss tid härför

beredes dem, och har försäkringsinspektionen ansett särskilda övergångsbestämmelser

härom böra intagas i lagen, varvid försäkringsinspektionen

synes böra bemyndigas fastställa den härför erforderliga övergångstiden,

som ansetts böra begränsas till högst 10 år. Övriga övergångsbestämmelser

äro avfattade i enlighet med kommitterades förslag.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39- 203

Vid remiss till rånte- och kapital försäkringsanstalterna av kornmitterades

förslag lrava nagra av dem ansett särskilda bestämmelse! er

fordras rörande hur anstalternas bidrag till bestridande av kostnaderna

för försäkringsinspektionen borde beräknas, då enligt deras åsikt några

egentliga premier icke av delägarna erläggas. Enligt försäkringsinspektiouens

åsikt böra de insättningar, som av delägarna göras,

betraktas såsom engångspremier och bidrag erläggas i förhållande härtill

och synes detta vara så klart, att något särskilt stadgande härom

icke torde erfordras.

Uti nu gällande försäkringslag har beträffande aktiekapitalet genomförts

den principen, att kontant inbetalning av aktiekapitalet alltid skall

ske. Detta avviker från motsvarande stadgande i aktiebolagslagen och

anförde departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid

avlåtande av proposition till 1903 års riksdag följande: »Sålunda har

14 § i aktiebolagslagen synts icke böra utan vidare överföras. Den i

nämnda lagrum uttalade rättsats, att aktieteckning med villkor eller förbehåll

principiellt icke o är förbjuden, torde näppeligen lämpa sig för

försäkringsaktiebolag, Å ena sidan lärer nämligen dessa bolags tillkomst

icke gärna vara beroende t ex. av rätt för aktietecknare att i stället för

penningar tillskjuta gods av ett eller annat slag och å andra sidan

torde för ett försäkringsaktiebolags betryggande verksamhet erfordras

kontant kapitalbasis.» Ehuru detta uttalande i allmänhet torde äga giltighet,

finnes dock ett fall, då möjlighet att göra tillskott i annat än

penningar bör beredas aktietecknare, nämligen då ett bolag bildas eller

kapitalökning sker för övertagande av ett annat försäkringsaktiebolags rörelse.

I dessa fall synes utan olägenhet aktieteckning kunna få ske med

villkor att såsom likvid tillskjuta aktier i det försäkringsbolag, vars rörelse

är avsett att övertagas. Liknande stadgande har influtit i banklagen

vid övertagande av bankbolags rörelse.

Den i nu gällande försäkringslag förefintliga bestämmelsen, att ändringar

i de för försäkringsbolags verksamhet jämlikt 5 och 67 §§

fastställda grunder skall beslutas på enahanda sätt som ändring i bolagsordningen,

nämligen å tvenne på varandra följande bolagsstämmor, därav

minst en ordinarie, och å den bolagsstämma, som sist hålles, biträdas

av minst två tredjedelar av de röstande, har visat sig vålla ganska

stora olägenheter. Då försäkringsbolag vill upptaga någon ny försäkringsform

och denna kräver någon mindre ändring exempelvis i reglerna

om återköp eller fribrev, har verkställigheten härav ofta onödigtvis fördröjts

genom dessa ganska tungrodda bestämmelser. Det synes därjämte

försäkringsinspektionen vara mindre tilltalande att åt delägarna

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

överlämna beslutanderätten om ändring i dessa komplicerade bestämmelser,

vilka äro av den natur, att delägarne i allmänhet sakna förutsättningarne

att kunna bedöma desamma. Med den garanti mot missbruk, som ligger

i de föreslagna ändringarnas granskning av försäkringsinspektionen och

deras fastställande av Kungl. Maj:t, synas bestämmelserna om dessa

ändringars beslutande av bolagsstämma kunna borttagas. Försäkringsinspektionen

har ansett att, därest i lagen något stadgande ej förefinnes

om hur ändring av grunderna skall beslutas, utan allenast att ändringen

skall fastställas av Konungen, detta vore liktydigt med att dylik ändring

kunde fastställas efter framställning av bolagets styrelse. Skulle emellertid

något bolag anse, att dylika beslut böra fattas å bolagsstämma, kan

stadgande därom inflyta i bolagsordningen, i vilket fall givetvis hänsyn

härtill tages vid prövning av, huruvida beslutet tillkommit i laga ordning.

Beträffande de ömsesidiga försäkringsbolagen har dessutom en viktig

förändring föreslagits i det att stadgandet i 79 § första stycket av nuvarande

försäkringslag borttagits. Detta stadgande hade följande lydelse:

»Beslut, varigenom delägarnes ansvarighet för bolagets förbindelser förändias,

vare ej giltigt, med mindre samtliga delägarne därtill samtyckt».

Givet är, att ifrågavarande bestämmelse, även i bolag med jämförelsevis

ringa antal delägare, skall omöjliggöra varje ändring i delägarnes ansvarighet,

då det möter oöverstigliga svårigheter såväl att styrka, vilka

som vid en viss tidpunkt äro .samtliga delägare i ett ömsesidigt bolag,

som att från alla dessa införskaffa medgivande till den önskade ändringen.

Det synes dock försäkringsinspektionen vara av stor betydelse, att det

finns en möjlighet att kunna genomföra en dylik ändring. Exempelvis

uti ett sakförsäkringsbolag, där vid bolagets bildande uttaxeringsrätten

begränsats med hänsyn till den beräknade risken. Visar det sig sedan,

att denna beräkning varit felaktig och att för täckande av skadorna en

något högre uttaxering erfordras, saknas varje praktisk möjlighet att

genomföra detta. Fall synes även kunna tänkas, där sakförsäkringsbolag

med begränsad uttaxeringsrätt skulle, för att stärka sin ställning

och kunna erbjuda sina försäkringstagare en fullt betryggande försäkring,

vilja införa en obegränsad ömsesidig ansvarighet. Med hänsyn till

den kontroll, som genom Konungens stadfästelse utövas, har försäkringsinspektionen

ansett sig kunna föreslå, att beslut om dylika ändringar

fattas på samma sätt som varje annan ändring i bolagsordningen. Försäkringsinspektionen

har därvid icke förbisett det berättigade intresse,

som en försäkringstagare kan hava att icke mot sin vilja tvingas att

underkasta sig större uttaxering än som förefanns, då försäkringsavtalet

slöts. Detta har försäkringsinspektionen sökt avhjälpa genom att i lagen

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

205

intaga stadgande därom, att dylik ändring må tillämpas allenast på

avgift för tid, som börjar minst ett år efter ändringens registrering, varjämte

bolaget är skyldigt att underrätta delägarne om dylik ändring,

varvid dessa, såvida de ej biträtt beslutet, äga rätt att omedelbart häva

försäkringsavtalet med rätt att utfå den på försäkringen belöpande andelen

i premiereserven, beräknad för den tidpunkt, då försäkringsavtalet

upphör att gälla. Genom en dylik bestämmelse torde varje berättigad

invändning mot denna reform vara undanröjd. Det synes därjämte förtjäna

framhållas, att lagarna om ekonomiska föreningar och om understödsföreningar

innehålla, ifråga om ändring av medlemmars personliga

ansvarighet eller skyldighet att vidkännas uttaxering, bestämmelser som

i huvudsak överensstämma med de nu föreslagna.

Försäkringsinspektionen övergår härefter till att redogöra för de

smärre ändringar, som skett i olika paragrafer.

4 §•

I denna paragraf har beträffande försäkringsaktiebolagen i likhet

med vad som i 121 § föreslagits beträffande de ömsesidiga bolagen,

under 19) införts en bestämmelse, att bolagsordningen skall angiva,

huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet. Beträffande

livförsäkringsbolagen och bolag, som meddela annan försäkring för all

framtid eller för längre tid än tio år, finnes uti nu gällande lag 5 och

67 §§ stadgande om, att grunderna skola angiva, huruvida bolaget må

driva rörelse i utlandet, samt, i sådant fall, vilka beräkningsgrunder

och försäkringsvillkor skola vid den utländska rörelsen tillämpas. Beträffande

övriga bolag saknas stadgande härom.

Försäkringsinspektionen har ansett denna fråga vara av sådan vikt

för bolaget och dess delägare, att bolagsordningen skall innehålla bestämmelser

härom. Beträffande redan koncessionerade bolag synes icke

böra påkallas något införande i deras bolagsordningar av bestämmelser

härom i annat fall än då fastställelse begäres å fullständigt nytt förslag

till bolagsordning, utan är bestämmelsen avsedd att tillämpas allenast

för bolag, som hädanefter bildas.

I samband härmed har borttagits stadgandet, att grunderna skola

innehålla bestämmelser i omskrivna avseende. Någon ovisshet om de

grunder, som skola för den utländska rörelsen tillämpas, kan ej uppstå, ty,

om ej annat i grunderna uttryckligen stadgas, skola enahanda grunder

för den utländska verksamheten användas som för den svenska rörelsen.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

20 §.

Jämte de bestämmelser, som i överensstämmelse med stadgandet i

aktiebolagslagens 26 § skola angivas i aktiebrevet, har försäkringsinspektionen

ansett lämpligt att i detsamma jämväl intagas bestämmelser om

den tillskottsplikt, som enligt 42 § möjligen kan åligga aktieägare.

22 och 44 §§.

Uti det förslag till försäkringslag, som den 10 juli 1901 överlämnades

till högsta domstolen, hade jämväl upptagits 28 § i då gällande

aktiebolagslag, i vilken i mom. 1 stadgades, att viss angiven inskränkning

finge göras i rätten att förfoga över aktie, samt i mom. 2, att

andra inskränkningar icke finge göras. Härom yttrade högsta domstolen,

»att om över huvud 28 § aktiebolagslagen bör äga tillämpning å

försäkringsaktiebolag, vilket synes på goda grunder kunna ifrågasättas,

i varje händelse sista punkten av samma paragraf ej bör gälla för dylikt

bolag, i vilket aktieägarna äro förpliktade till tillskott utöver tecknat

aktiebolopp». På grund härav blev uti det förslag, som överlämnades

till 1903 års riksdag, ifrågavarande bestämmelse utesluten ur förslaget.

Ej häller uti aktiebolagskommitténs förslag till försäkringslag

är det stadgande, som avser rätt att i visst fall lösa aktie, medtaget.

Detta förhållande har emellertid vållat osäkerhet, huru det faktum, att

ifrågavarande bestämmelse ej finnes i försäkringslagen, är att förstå.

Enligt försäkringsinspektionens mening torde väl ej högsta domstolen

kunnat avse annat än att jämväl andra inskränkningar än den uti 28 §

aktiebolagslagen omförmälda kunde göras beträffande sådana bolag, där

ytterligare tillskottsplikt förefunnes för aktieägarna. Förbud att innehava

mer än ett visst antal aktier finnes nämligen beträffande flera dylika

bolag. A andra sidan lämnar emellertid obefintligheten av omskrivna

stadgande öppet att i fråga om försäkringsaktiebolag göra vad

inskränkningar som helst i fråga om rätten att förfoga över aktie, och

har försäkringsinspelctionen därför ansett lämpligt att i 44 § införa bestämmelser,

som svara mot 52 § i aktiebolagslagen, och äro i andra

stycket införda de ytterligare bestämmelser, som ansetts böra gälla beträffande

försäkringsaktiebolag, uti vilka ytterligare tillskottsplikt förefinnes.

Dessa bestämmelser hava emellertid medfört en jämkning i

22 § tredje stycket i fråga om styrelsens skyldighet att i aktieboken

införa den, som företer aktiebrev, försett med sammanhängande och

till nämnda person fortgående överlåtelser.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

207

45 §.

Stadgandet motsvaras i huvudsak av 26 § i nu gällande försäkringslag.

Sista stycket har dock erhållit en ändrad avfattning, i det

att den för ömsesidiga försäkringsbolagen förefintliga principen, att befintlig

brist ej får balanseras till ett följande räkenskapsår, jämväl har

kommit till uttryck i stadgandet att förlust, som ej kan ersättas av andra

befintliga, till framtida förfogande avsatta medel, skall täckas genom

nedsättning av reservfonden. Försäkringsinspektionens erfarenhet har

visat, att ett dylikt stadgande icke är överflödigt.

48 och 149 §§.

Då försäkringsinspektionen den 17 mars 1909 avgav yttrande över

förslaget till aktiebolagslag, var försäkringsinspektionen av den åsikten,

att föreskriften, att tillgångar ej finge upptagas över »verkliga värdet»,

icke vore att tolka så, att tillgångar ej i något fall finge upptagas över

deras marknadsvärde. Nämnda lagförslags senare behandling har emellertid

givit vid handen, att föreskriften, som införts i såväl aktiebolagslagen

som banklagen, verkligen skall så tillämpas av aktiebolag och

banker.

Det synes dock försäkringsinspektionen. uppenbart, att en sådan

tillämpning skulle i vissa fall vara orimlig för försäkringsbolag, nämligen

i fråga om tillgångar, vari premiereserven för livförsäkringar och för

sakförsäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas.

Det ligger nämligen i sakens natur, att dessa tillgångar endast i mindre

grad behöva vara likvida. En obligation, mot vars säkerhet ingen

anmärkning är att göra och som användes för redovisning av dylik

premiereserv, kan otvivelaktigt hava ett »verkligt värde» lika med sitt

nominella värde, även om marknadsvärdet är lägre. Detta inträffar, om

den lämnar en effektiv ränta efter en procent, som med en lämplig säkerhetsmarginal

överstiger den, efter vilken premiereserven beräknats,

samt om det bland de för premiereservens redovisning använda tillgångarna

finnes tillräcklig mängd av andra lätt säljbara tillgångar, vilkas

bokförda värde icke överstiger deras marknadsvärde. Med hänsyn härtill

har försäkringsinspektionen i mom. 4) föreslagit en bestämmelse, enligt

vilken försäkringsbolagen uttryckligen erhålla rätt att vid bestämmandet

av det verkliga värdet av dylika tillgångar bortse från sådana

ändringar av marknadsvärdet, som icke kunna anses vara bestående.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Enär det är en vanlig bestämmelse i avtalet mellan ömsesidiga försäkringsbolag

och deras garanter, att dessa skola äga rätt att av bolagets

vinst åtnjuta räntegottgörelse för tidigare räkenskapsår, under vilka

stadgad ränta icke kunnat erläggas, har försäkringsinspektionen ansett

lämpligt, att dylika oguldna räntor upptagas i balansräkningen inom

linjen. Och då även ett försäkringsaktiebolags ordning kan innehålla

motsvarande bestämmelser — något som dock hittills icke förekommit

— med avseende på aktieägares rätt till utdelning:, har samma stadgande

införts i § 48.

109 och 205 §§.

Uti de bestämmelser, som på yrkande av högsta domstolen inflöto

i nu gällande försäkringslag om förfarandet med gällande försäkringar

vid försäkringsbolags likvidation eller konkurs, hade intagits stadgande

om rätt för försäkringstagaren att häva försäkringsavtalet, »där

ej bolaget vid anfordran ställde säkerhet för avtalets fullgörande)). Sistnämnda

förbehåll har i försäkringslagen influtit i överensstämmelse med

motsvarande stadgande i 240 § i sjölagen, men då den försäkring, som

kan bjudas av ett försäkringsbolag, som trätt i likvidation eller kommit

i konkurs, synes vara av synnerligen tvivelaktigt värde och då därjämte

någon bestämmelse om arten av den säkerhet, som skall av bolaget

ställas, ej finnes i lagen angiven, har försäkringsinspektionen ansett,

att i här omförmälda fall försäkringstagaren alltid bör hava rätt

att häva avtalet.

Därjämte har i paragrafen intagits stadgande om, att dylikt försäkringsbolag

icke får teckna nya försäkringar.

119 §.

Att det i allmänhet är önskvärt, att ett ömsesidigt bolag under

sina första verksamhetsår har stödet av ett garantikapital, som återbetalas

endast i den mån, som bolaget kan avsätta reservfond, är uppenbart.

Försäkringsinspektionen har ansett det lämpligt, att detta får sitt

uttryck i lagen. *

127 §.

Försäkringsinspektionen har ansett lämpligt att här införa stadgande

om, att allenast teckning, som gjorts utan villkor, får tagas i beräkning

vid avgörande av frågan, huruvida försäkringar tecknats i erforderligt

antal och till erforderligt belopp.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

209

139 och 110 §§.

Det förtjänar här framhållas, att enligt bestämmelserna i 139 §,

första stycket, som överensstämmer med 101 §, första stycket, i gällande

lag, delägares skyldighet att vidkännas uttaxering för täckande av brist

är lika med hans personliga ansvarighet för bolagets förbindelser. Detta

är en viktig olikhet mellan ömsesidiga försäkringsbolag samt understödsföreningar

eller ekonomiska föreningar.

Det uti andra stycket av 101 § i nu gällande försäkringslag intagna

stadgandet att beträffande ömsesidiga bolag förefintlig brist skall i sista

hand utjämnas genom nedsättning av försäkringsbeloppen, lämnar rum

för ganska befogade anmärkningar, i det att skillnad ej göres mellan livförsäkringsbolag

och andra försäkringsbolag. Vad beträffar livförsäkringsbolagen

stadgar 140 § i nu gällande lag att vid särskild administration

å försäkringsbelopp, som förfallit till betalning före bolagets upplösning,

skall utbetalas så mycket, som skolat gäldas, därest likvidation eller

konkurs ej inträffat, och synes denna princip böra tillämpas jämväl vid

nedsättning av försäkringsbeloppen sålunda, att nedsättningen allenast

skall gälla premiereserven. Beträffande sakförsäkringsbolagen synes däremot

förhållandet vara annorlunda, i det att, likaväl som eu extra uttaxering

drabbar alla, som varit delägare i bolaget under någon del av

föregående räkenskapsår, eu nedsättning av försäkringsbeloppen synes

böra drabba delägarne i förhållande till deras fordringar hos bolaget,

vare sig dessa tillhöra premie- eller ersättningsreserv. Ett konsekvent

genomförande av denna princip medför emellertid, att i ömsesidiga bolag

med begränsad uttaxering vissa delägare, vars skador skett under tidigare

stadium av räkenskapsåret och som av tillgängliga medel erhållit

full ersättning, böra vidkännas reduktion av dessa ersättningsbelopp, om

det senare skulle visa sig att uttaxeringen ej förslår till beredande av

full ersättning åt alla delägarne. Bestämmelser härom samt om det

förhållande, i vilket uttaxering eller nedsättning enligt 139 § skall ske,

hava införts i 140 §.

141 §.

Det i 103 § av nuvarande lag lämnade tillståndet att fördela inbetalning

av uttaxerade medel på terminer är med hänsyn till bolag, som

fått tillstånd att uppbära avgifterna i samband med kronouppbörden, av

intet värde, då mellan de olika inbetalningarna ej får förflyta längre tid

än ett halvt år. Försäkringsinspektionen har ansett denna olägenhet böra

undanröjas genom att ersätta detta stadgande med att sista inbetalningen

skall vara verkställd inom tre år från beslutet om uttaxeringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

217 §.

I 125 § av nu gällande försäkringslag stadgas, att, om försäkringsfonden

nedgår, försäkringsinspektionen har att på framställning av bolaget

lämna tillstånd till utbekommande av värdehandlingar motsvarande överskottet.

Då det använda uttryckssättet möjligen kan tolkas som en

skyldighet för försäkringsinspektionen att under föreliggande omständigheter

i varje fall lämna sitt tillstånd härtill, har en omformulering skett

i avsikt att lämna inspektionen rätt till prövning av, huruvida dylikt

utbekommande kan medgivas. Då pantsättning enligt lag skall ske

allenast eu gång om året, kan man tänka sig, att, vid tiden för bolagets

anhållan om utbekommande av omförmälda värdehandlingar, fonden kan

beräknas hava stigit så, att överskottet kan anses vara taget i anspråk

för fondökningen, och bör i dylikt fall naturligen något utbekommande

av värdehandlingar icke medgivas.

227 §.

Den i 135 § av nu gällande försäkringslag medgivna rätten för försäkringsinspektionen

att i fråga om livförsäkringsbolag förordna en revisor

att med de av bolaget utsedda revisorerna deltaga i granskningen av

bolagets förvaltning, har ansetts böra utsträckas att avse jämväl andra

försäkringsbolag än livförsäkringsbolag.

228 §.

Motsvarande bestämmelse i nu gällande lag återfinnes i 136 §, vari

dock en mera väsentlig ändring vidtagits. Enligt första och andra

styckena skall, om avvikelse från lag, bolagsordning eller grunder sker,

eller om bolagsordning eller grunder icke längre synas betryggande,

viss tid föreskrivas, i ena fallet av försäkringsinspektionen och i andra

fallet av Kungl. Maj:t, inom vilken rättelse skall ske. Sker emellertid

ej rättelse från bolagets sida, äger Konungen, enligt stadgandet i tredje

stycket, förbjuda fortsättningen av bolagets rörelse och förordna om

bolagets upplösning, men allenast under förutsättning att försäkringstagarnas

säkerhet är äventyrad. Den makt, som sålunda lagts i Konungens

hand att övervaka försäkringsbolagen, är genom sistnämnda stadgande

i betänklig grad kringskuren. En mängd fall kunna nämligen tänkas,

då tydliga brott mot lag eller bolagsordning ej kunna sägas äventyra

försäkringstagarnas säkerhet, men rättelse likväl måste påfordras. I

detta fall saknar Kungl. Maj:t med den avfattning lagstadgandet erhållit

all möjlighet att göra sig åtlydd av ett tredskande bolag. Då

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HD.

211

någon fara för att utsträcka den myndighet, som sålunda tillagts

Konungen, att såsom en sista utväg gälla även i andra fall än då försäkringstagarnas

säkerhet finnes äventyrad, ej torde förefinnas, har försäkringsinspektionen

i förslaget låtit denna inskränkande bestämmelse utgå.

263 §.

I 163 § av gällande försäkringslag stadgas, att vad i lagen föreskri

ves icke skall äga tillämpning å ömsesidigt försäkringsbolag, vars

verksamhetsområde är mindre än ett härad. Denna avfattning, som

naturligen tillkommit för att avskilja de minsta försäkringsbolagen, har

emellertid givit anledning till ganska mycken tvekan rörande tillämpningen

i det fall, att ett bolag driver rörelse i exempelvis allenast två socknar,

men dessa äro belägna i olika härad. Anser man då att ifrågavarande

bolags verksamhetsområde är större än ett härad, synes konsekvensen böra

fordra att, om socknarne äro belägna i olika län, bolaget skall behandlas

på enahanda sätt som bolag, vilka driva verksamhet i hela riket. Detta

synes dock strida mot andemeningen i lagen och har försäkringsinspektionen

sökt avhjälpa denna olägenhet genom att i förslaget införa stadgande

därom, att vad i lagen föreskrives icke skall äga tillämpning å

ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden,

vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det omfattar

delar av flera härad, mindre än tio socknar. Aven om därigenom ett

bolag, som driver rörelse exempelvis inom 4 socknar i ett härad och inom

5 socknar i ett annat härad utan att likväl fullt omfatta något av dessa

härad, skulle undgå att drabbas av lagen, ehuru detsamma möjligen driver

verksamhet inom ett område, som sammanlagt är mera betydande än ett

vanligt härad, synes denna inkonsekvens vara att föredraga framför den

osäkerhet, som vållas av nuvarande bestämmelse, en olägenhet, som givit

justitieombudsmannen anledning att i skrivelse den 22 februari 1913 fästa

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därpå.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 39.

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj ds lagråd fredagen

den 16 juni 1916.

N ärvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14 mars 1916,

hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över ett av försäkringsinspektionen

upprättat, med underdånig skrivelse den 22 februari 1916

överlämnat förslag till lag om försäkringsrörelse.

Sedermera hade till lagrådet överlämnats dels enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 9 maj 1916 särskilda av Försäkringsaktiebolaget Skandia

med flera försäkringsbolag i ärendet till Kung]. Maj:t ingivna skrifter

jämte försäkringsinspektionens berörda den 9 maj däröver avgivna utlåtande

ävensom en från Svenska lifförsäkringsanstalten Trygg till

Kungl. Maj:t inkommen skrift, dels ock enligt Kungl. Maj:ts beslut den

14 juni 1916 en av särskilda sakkunniga avlåten skrivelse med förslag

till förändrad lydelse av vissa paragrafer i det till lagrådet remitterade

lagförslaget jämte försäkringsinspektionens i anledning av sistnämnda

skrivelse den 13 juni 1916 avgivna utlåtande.

Det remitterade lagförslaget, som finnes bilagt detta protokoll, både

inför lagrådet föredragits av ledamoten och sekreteraren i försäkringsinspektionen

Sperling Stael von Holstein.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter:

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

213

4 §•

Lagrådet:

Punkt 15 bör uteslutas ur denna paragraf och i stället införas

bland bestämmelserna i 8 § om vad teckningslista skall angiva. Härigenom

vinnes överensstämmelse med motsvarande stadganden i aktiebolagslagen.

Vidtages den sålunda föreslagna ändringen, bör ändring

göras i den uti 247 § gjorda hänvisningen till nu förevarande paragraf.

19 §.

Lagrådet:

I sammanhang med utfärdande av lag om vissa inskränkningar i rätten

att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag har Kungl.

Maj:t den 30 maj 1916 utfärdat lag, innefattande ändringar i åtskilliga

paragrafer i aktiebolagslagen. För vinnande av åsyftad överensstämmelse

mellan lagen om försäkringsrörelse och lagen om aktiebolag

torde 19 § och vissa andra bestämmelser i det remitterade förslaget

böra underkastas motsvarande ändringar.

22 §.

Lagrådet:

Då de i 1 och 3 mom. gjorda avvikelserna från motsvarande stadganden

i aktiebolagslagen och lagen om bankrörelse kunna föranleda den tolkning,

att i förevarande fall en strängare prövning skulle åligga styrelsen,

hemställes, att berörda moment måtte avfattas i överensstämmelse med

nämnda stadganden.

44 §.

Lagrådet:

Vidkommande andra punkten av 2 mom. kan anmärkas, att ett förbehåll,

varigenom rätten att äga aktier i bolaget begränsas till visst

antal, torde vara alltför vittgående och jämväl ägnat att medföra svårigheter

vid tillämpningen i vissa fall, t. ex. då förvärv skett genom arv.

För vinuande av stadgandets ändamål synes vara tillräckligt att tillåta

förbehåll, att ingen må i förhållande till bolaget vara att anse såsom

ägare av mer än ett visst antal aktier. Om stadgandet jämkas i enlighet

härmed, kan den, som genom teckning, överlåtelse, arv eller annorledes

blivit ägare till större antal aktier än det sålunda medgivna, varken uppbära

den vinstutdelning, som må vara med det överskjutande antalet aktier

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 39.

förknippad, eller eljest utöva någon av dessa aktier härflytande rätt mot

bolaget. Att införa ett undantag för utövning av företrädesrätt till

teckning av ny aktie synes ej vara påkallat, då det här alltid står innehavaren

öppet att avyttra det överskjutande antalet.

Om vad sålunda hemställts vinner avseende, torde tillika för åvägabringande

av likformighet mellan de båda förbehåll, som i berörda

punkt avses, orden »ej må vinna inträde i bolaget» böra utbytas mot

uttrycket »ej må i förhållande till bolaget vara att anse såsom aktieägare».

Vidare hemställes, att för vinnande av större överskådlighet dels

2 mom. i det remitterade förslaget måtte nedflyttas efter 3 och 4 mom.,

så att de bestämmelser, som handla om lösningsrätt, komma att följa i

ett sammanhang, dels ock stadgandena i 2 mom. måtte uppdelas i två

moment.

48 §.

Justitierådet Bergman och regeringsrådet Palmgren:

Ovan omförmälda sakkunniga hava beträffande 48 och 149 §§ i det

remitterade förslaget hemställt, att andra och fjärde punkterna måtte

erhålla följande lydelse:

»2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande

bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda

omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt

angivas i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 61 § har att avlämna.

»

»4) Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond

jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas,

beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets

förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp

motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och

jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,

utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde som i

näst föregående balansräkning, ändå att dess marknadsvärde är lägre.»

Därjämte hava de sakkunniga hemställt, att åt andra punkten i

228 § 1 mom. måtte givas följande avfattning:

»Lag samma vare, där det visar sig, att de till redovisning av föreskriven

försäkringsfond eller premieåterbäringsreserv avsatta tillgångar

icke äro tillräckliga.»

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vad de sakkunniga sålunda hemställt liar av försäkringsinspektioneu

i dess utlåtande den 13 juni 1916 tillstyrkts.

De sakkunnigas hemställan beträffande andra punkten i 48 och

149 §§ synes icke föranleda annan erinran, än att stadgandet i 149 §

bör hänföra sig till den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 162 §

har att avlämna.

Beträffande den av de sakkunniga föreslagna lydelsen av fjärde

punkten i 48 och 149 §§ kan däremot anmärkas, att det remitterade

förslaget icke innehåller föreskrift därom, att premieåterbäringsreserv

skall redovisas i tillgångar av visst slag, och att det vid sådant förhållande

synes vara oegentligt att meddela bestämmelse om, till vilka

värden värdehandlingar, i vilka premieåterbäringsreserv redovisas, må

upptagas i balansräkning. Den föreslagna bestämmelsen, mot vilken

i övrigt icke något torde vara att erinra, bör fördenskull inskränkas att

gälla endast värdehandlingar, i vilka enligt 215 § under 1) — 6) eller

216 § försäkringsfond helt eller delvis redovisas. Sker så, bör den av

de sakkunniga ifrågasatta ändringen i 228 § av det remitterade förslaget

icke vidtagas.

Justitieråden Sjögren och Dyberg:

Vidkommande andra punkten av 48 och 149 §§ synes de sakkunnigas

förslag allenast giva anledning till den erinran, att, på sätt

inom lagrådet framhållits, i 149 § hänvisning bör ske till 162 §.

De sakkunnigas hemställan beträffande fjärde punkten av 48 och

149 §§ synes, såvitt försäkringsfonden angår, icke föranleda någon anmärkning.

Mot den av de sakkunniga föreslagna likställigheten mellan

premieåterbäringsreserv och försäkringsfond torde ej heller vara något

att invända, men i anledning av vad sålunda föreslagits synes böra

erinras, att för vinnande av Konungens stadfästelse å grunder för premieåterbäringen

måste i fråga om de värdehandlingar, i vilka premieåterbäringsreserven

redovisas, kunna uppställas särskilda villkor, som utöver

den här förutsatta specifikationen av balansräkningen äro erforderliga för

kontroll över nämnda värdehandlingar från försäkringsinspektionens sida.

De sakkunnigas förslag till ändring av 228 § synes icke föranleda

någon erinran.

98 §.

Lagrådet:

Stadgandena i 110 § torde påkalla, att i förevarande paragraf, i

likhet med vad som skett i motsvarande bestämmelse i lagen om bank
-

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

rörelse, föreskrives, att bolagets egendom skall förvandlas i penningar,

då sådant erfordras för likvidationens verkställande.

185 §.

Lagrådet:

Med den avfattning stadgandet i 4 mom. av denna paragraf erhållit

blir detsamma, i olikhet med den motsvarande bestämmelsen i

86 §, tillämpligt å vederbörande bolags styrelse såsom sådan och å

styrelseledamot, som icke är delägare i bolaget eller röstberättigad å

bolagsstämma. Då anledning ej synes förefinnas att uti ifrågavarande

avseende meddela någon bestämmelse angående bolags styrelse eller

styrelseledamot, som nyss är nämnd, hemställes, att förevarande stadgande

inskränkes till att omfatta allenast delägarna i bolaget och röstberättigade,

som ej äro delägare.

217 §.

Lagrådet:

I första punkten av 2 mom. synes böra angivas viss kort tid, räknad

från balansräkningens fastställande, inom vilken åsyftade värdehandlingar

skola sättas i förvar.

226 §.

Lagrådet:

Till de i 1 mom. under 1) omförmälda handlingar, som skola ingivas

till försäkringsinspektionen, bör i överensstämmelse med vad som

gäller enligt lagarna om aktiebolag och om bankrörelse fogas vinstock

förlusträkningen.

227 §.

Lagrådet:

Den tystnadsplikt, som i denna paragraf är ålagd försäkringsinspektionen,

bör även gälla för dess ombud. Lämpligt torde också vara att

till sådant ombud utsträcka rätten att vinna tillträde till bolagsstämma.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

217

244 §.

Lagrådet:

I likhet med nu gällande lag om försäkringsrörelse bör förslaget

innehålla bestämmelse om vilken myndighet som skall föra försäkringsregistret;

och torde denna bestämmelse, likasom motsvarande stadgande

rörande aktiebolagsregistret, böra innehålla, att försäkringsregistret skall

föras hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,

som Konungen kan komma att bestämma.

259 §.

Lagrådet:

Denna paragraf stadgar bland annat straff för styrelseledamot, som

underlåter att iakttaga föreskrift i 242 § 1 mom. Härmed lärer, liksom

i 5 § av lagen den 4 september 1914 innefattande tillägg till lagen

om försäkringsrörelse, åsyftas allenast den i åberopade stadgandet omförmälda

anmälningsskyldigheten. Ifrågavarande straffbestämmelse bör

fördenskull begränsas att avse andra och tredje punkterna av 242 §

1 mom.

Justitierådet Bergman och regeringsrådet Palmgren:

Då det är av stor vikt för delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag

att, när ändring av bolagsordningens bestämmelse rörande delägarnas

ansvarighet för bolagets förbindelser vidtages, styrelsen fullgör

den i 184 § 2 mom. stadgade skyldigheten att, sedan registrering av

ändringen skett, ofördröjligen därom lämna delägarna meddelande, synes

i 259 § böra stadgas straff för styrelseledamot, som underlåter att iakttaga

nämnda föreskrift.

261 §.

Lagrådet:

Bestämmelserna i denna paragraf böra lämpligen uppdelas på två

paragrafer, innehållande den ena vad som skall gälla för ömsesidigt försäkringsbolag,

som bildas för övertagande av understödsförenings rörelse

eller viss del därav på sätt i lagen om understödsföreningar sägs, och

den andra föreskrifterna om ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet

endast avser att meddela försäkring av egendom inom ett län.

Beträffande förstnämnda slag av försäkringsbolag må anmärkas, att

anledning ej torde förefinnas att, på sätt i förslaget skett, från tillämplighet

utesluta stadgandena i 135 §, samt att jämte bestämmelserna i

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 32 höft. (Nr 39). 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 89.

136 § under 3) om teckningslistor jämväl vad i samma paragraf stadgas

angående stiftare bör förklaras ej äga tillämpning.

Vidkommande de s. k. länsbolagen torde förslaget i åtskilliga avseenden

böra underkastas jämkningar eller fullständigas, för att bestämmelserna

om dessa bolag icke onödigtvis må avvika från vad som i

allmänhet skall gälla för ömsesidigt försäkringsbolag.

Sålunda synes förutom de i förslaget angivna lagrummen i tillämpliga

delar böra gälla vad som stadgas i 119 § 2 mom., 162 § och 171 §.

De i förslaget intagna föreskrifterna angående vad i ansökning om

registrering skall uppgivas och vilka handlingar skola fogas vid ansökningen,

så ock vad Konungens befallningshavande vid bolags registrering

skall införa i registret böra bringas till närmare överensstämmelse

med innehållet i 136 och 248 §§.

Till bestämmelsen om att stadfäst ändring av bolagsordningen skall

anmälas för registrering bör, i likhet med vad i 183 § ägt rum, fogas den

föreskriften, att ändringen ej må gå i verkställighet, innan registrering

skett.

Slutligen bör stadgandet i näst sista momentet av förevarande

paragraf så ändras, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad 253 §

2 mom. innehåller, det stadgas, att i fall, varom här är fråga, talan om

registreringens upphävande samt om skadestånd må föras vid domstol.

262 §.

Lagrådet:

Stadgandet i 2 mom. av denna paragraf angående Stockholms stads

brandförsäkringskontor, vilket stadgande utgör ett undantag från bestämmelserna

om länsbolagen, bör med hänsyn härtill i törslaget följa

omedelbart efter dessa bestämmelser antingen i samma paragraf eller

kanske lämpligare i en särskild paragraf.

263 §.

Lagrådet:

För undanröjande av den otydlighet, som förefinnes i det under

c) givna stadgandet, såvitt det avser de delar av riket, där häradsindelning

icke finnes — en otydlighet, som även vidlåder motsvarande

stadgande i nu gällande försäkringslag — bör till punkten

c) lämpligen fogas ett tillägg av liknande innehåll som det, vilket

innefattas i 81 § av lagen den 23 oktober 1891 angående väghållnings
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

besvärets utgörande på landet, eller att med härad förstås jämväl de

före utfärdandet av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i

de orter, där benämningen härad ej förekommer.

265 §.

Lagrådet:

Med hänsyn till vad under 6) i 1 mom. är stadgat böra bestämmelserna

under 3) och 4) såsom obehövliga utgå.

Likaledes torde vad under 6) sägs angående de i 7 eller 123 §§

angivna grunder för försäkringsverksamheten böra uteslutas, då något

stadgande uti nu ifrågavarande avseende utöver vad under 7) därom

föreskrives icke lärer vara erforderligt.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 december 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde lagrådets den

16 juni 1916 avgivna utlåtande över det den 14 mars 1916 till lagrådet

remitterade förslaget till lag om försäkringsrörelse.

Departementschefen anförde därvid:

»Innan jag redogör för innehållet av lagrådets utlåtande, ber jag få

erinra därom, att Kungl. Maj:t den 9 maj 1916 till lagrådet överlämnat

a) särskilda till Kungl. Maj:t ingivna skrifter, däruti dels försäkringsaktiebolaget

Skandia m. &.■ dels Sveriges praktiska livförsäkringsanstalt

Folket ömsesidig m. fl. dels ock livförsäkringsaktiebolaget Nordpolen

gjort framställningar i fråga om vissa ändringar av de paragrafer

i nämnda lagförslag, som innehölle regler för värdesättningen av försäkringsbolags

tillgångar;

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3!).

221

b) försäkringsinspektionens med anledning av förenämnda skrifter

den 9 maj 19 IG avgivna underdåniga utlåtande, därvid försäkringsinspektionen

tillika överlämnat en av allmänna livförsäkringsbolaget och livförsäkringsbolaget

Balder — ömsesidigt — till inspektionen ingiven, till

Kungl. Maj:t ställd skrift i ärendet;

c) en av svenska livförsäkringsanstalten Trygg till Kungl. Maj:t avlåten

skrift i ämnet.

Sedan lagrådet därefter genom beslut den 18 maj 1916 förklarat,

att ytterligare utredning syntes erforderlig i fråga om de i 48 och 149

§§ av förslaget berörda ämnen, bemyndigade Kungl. Maj:t den 19 maj

1916 mig att för verkställande av nämnda utredning tillkalla högst sex

sakkunniga, och uppdrog jag samma dag åt överdirektören Paul Johan

Gerhard Laurin, vice häradshövdingen Karl Georg Herlitz, bankinspektören

Johan Gustaf Folke von Krusenstjerna, direktören Filip Lundberg,

och f. d. professorn Lars Edvard Phragmén att i egenskap av sakkunniga

verkställa ifrågavarande utredning.

De sålunda tillkallade sakkunniga avgåvo sitt yttrande i ärendet den

10 juni 1916, varefter detta tillika med försäkringsinspektionens däröver

avgivna utlåtande den 14 i samma månad överlämnades till lagrådet.

Försäkringsbolagens skrivelser beträffande 48 och 149 §§ i förslaget,

försäkringsinspektionens utlåtande den 9 maj 1916 och de sakkunnigas

den 10 juni 1916 avgivna yttrande torde såsom bilagor få åtfölja detta

protokoll. (Bil. A. B. C.)»

Departementschefen redogjorde därefter för innehållet av lagrådets

ovan omförmälda utlåtande, och yttrade departementschefen vidare:

»Lagrådet har mot förslaget framställt åtskilliga anmärkningar, och

har med anledning härav förslaget i vissa delar ändrats. De sålunda

vidtagna ändringarna äro följande:

Uti 4 § har bestämmelsen uti punkt 15 flyttats till 8 §, varjämte

härav erforderliga rättelser i förslaget vidtagits.

Till vinnande av överensstämmelse med de ändringar, som gjorts

uti aktiebolagslagen i sammanhang med utfärdande av lag om vissa

inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier

i vissa bolag den 30 maj 1916, hava erforderliga ändringar vidtagits

uti 19, 46, 55, 82, 83, 85, 96, 136, 156, 191, 258 och 262 §§.

Med anledning av lagrådets uttalande vid 22 § har densamma ändrats

till överensstämmelse med motsvarande stadganden i aktiebolagslagen

och lagen om bankrörelse.

Ändring i indelningen av 44 § har skett, varjämte uti nuvarande

5 mom. av nämnda paragraf vidtagits rättelser med anledning av de

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

erinringar, som av lagrådet framställts mot 44 § 2 mom. 2 punkten av

det remitterade förslaget, därvid dock med hänsyn till lagrådets under

år 1910 gjorda uttalande vid behandlingen av 134 § i banklagen det

av lagrådet ifrågasatta uttrycket »ej må i förhållande till bolaget vara

att anse såsom aktieägare» utbytts mot »icke må från bolaget uppbära

utdelning eller utöva annan rättighet, som tillkommer aktieägare».

Inom lagrådet hava betänkligheter yppats mot att på sätt av de

sakkunniga föreslagits uti mom. 4) av 48 och 149 §§ likställa premieåterbäringsreserven

med försäkringsfonden, i det att anmärkning framställts

mot, att det remitterade förslaget icke innehölle föreskrift därom,

att premieåterbäringsreserv skulle redovisas i tillgångar av visst slag, och

att det vid sådant förhållande vore oegentligt att meddela bestämmelse

om, till vilka värden värdehandlingar, i vilka premieåterbäringsreserv

redovisas, finge upptagas i balansräkningen. Då emellertid den föreslagna

bestämmelsen har tillämpning allenast på sådana värdehandlingar,

som jämväl under föregående år använts till redovisning av premieåterbäringsreserv,

samt detta förutsätter, att vederbörande bolag varje år till

försäkringsinspektionen lämnar uppgift på de värdehandlingar, i vilka

premieåterbäringsreserven redovisas, anser jag mig kunna tillstyrka, att

48, 149 och 228 §§ avfattas i enlighet med det av de sakkunniga avgivna

förslaget.

Stadgandet i 98 § har bragts till överensstämmelse med 101 § i

lagen om bankrörelse.

På sätt lagrådet föreslagit, har bestämmelsen uti 185 § 4 mom. inskränkts

till att omfatta allenast delägare eller röstberättigad, som ej är

delägare.

Det från nu gällande försäkringslag oförändrat överförda stadgandet

i 217 § synes, på sätt lagrådet ifrågasatt, lämpligen kunna kompletteras

med en bestämd tidrymd från balansräkningens fastställande, inom vilken

föreskriven deposition skall vara fullgjord, och har jag föreslagit,

att denna tidrymd fixeras till en vecka.

Stadgandet i 226 § har ändrats på sätt lagrådet föreslagit.

Uti 227 § har den enligt nämnda paragraf försäkringsinspektionen åliggande

tystnadsplikten utsträckts att gälla även för av försäkringsinspektionen

lörordnat ombud, varjämte rätten för försäkringsinspektionen att

vinna tillträde till bolagsstämma utsträckts jämväl till sådant ombud.

Med anledning av vad lagrådet anmärkt vid 244 § har densamma

i anmärkta hänseende ändrats.

I enlighet med vad lagrådet hemställt vid 259 § hava ansvarsbestämmelserna

för styrelseledamot, som underlåter att iakttaga föreskrif
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

223

terna i 242 § 1 mom. inskränkts att gälla allenast 2 och 3 punkterna

av sagda moment. Därjämte har, i överensstämmelse med den av justitierådet

Bergman och regeringsrådet Palmgren gjorda erinran, i 259 §

stadgats straff för styrelseledamot, som underlåter att iakttaga den

enligt 184 § 2 mom. styrelsen åliggande skyldighet.

Rättelser hava vidtagits med anledning av de mot 261 § gjorda erinringarna.

Beträffande anmärkningen, att 162 och 171 §§ jämväl böra äga

tillämpning på de s. k. länsbolagen, tillåter jag mig erinra därom,

att motsvarande stadganden i 1903 års försäkringslag ansetts icke böra

tillämpas på ifrågavarande bolag, men då någon olägenhet för dessa

att jämväl iakttaga de i berörda paragrafer meddelade bestämmelser icke

synes förefinnas, har jag ansett de sålunda förefintliga undantagen för

länsbolagen kunna ur förslaget utgå.

Med anledning av lagrådets anmärkning vid 262 § i det remitterade

förslaget har 1 mom. i nämnda paragraf nedflyttats till en särskild

paragraf.

1 265 § av förslaget har införts det av lagrådet vid 263 § av det

remitterade förslaget ifrågasatta tillägget, att med härad förstås jämväl

de före utfärdandet av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag

i de orter, där benämningen härad ej förekommer.

I 267 § hava jämkningar skett på sätt lagrådet vid 265 § av det

remitterade förslaget anmärkt, varjämte en del smärre ändringar av

huvudsakligen redaktionell natur i förslaget vidtagits.»

Departementschefen uppläste härefter det omarbetade förslaget till

lag om försäkringsrörelse och hemställde, att detsamma måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen föreläggas riksdagen till antagande genom

proposition.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Herman HultJcrantz.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 89.

Till Konungen.

Bil. Å.

Det förslag till lag om försäkringsrörelse, vilket kungl. försäkringsinspektionen

den 22 nästlidna februari till Eders Kungl. Maj:t överlämnat,

innehåller beträffande försäkringsaktiebolags balansräkning i 48 §

punkt 1 och beträffande ömsesidigt försäkringsbolags balansräkning i

149 § punkt 1 stadgande, att bolags tillgångar ej må upptagas vare

sig över sina verkliga värden eller till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras förvärvande eller anskaffande. I punkt 4 av anförda

§§ föreslås dock, att vid tillämpning av vad sålunda stadgats

ifråga om de tillgångar, varmed premiereserven för livförsäkringar eller

för andra försäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas,

må ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller

liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på

värdesättningen i den mån de icke kunna anses vara bestående.

Utöver avsättning av försäkringsfond förutsätter lagförslaget för livförsäkringsbolag

i 7 och 123 §§ avsättning till premieåterbäringsreserv

enligt grunder, å vilka skall sökas Eders Kungl. Maj:ts stadfästelse.

Avsättningen till premieåterbäringsreserv skulle sålunda komma att

ske efter försäkringstekniskt lika rationella grunder som avsättningen

till premiereserv. Med hänsyn härtill samt jämväl till de ändamål, som

premieåterbäringsreserven skall tjäna, synes oss att beträffande de tillgångar,

varmed denna fond skall redovisas, bör gälla detsamma som

angående de tillgångar, vilka svara mot premiereserven. Och angående

sistnämnda tillgångar uttalar försäkringsinspektionen i motiven till det nu

överlämnade lagförslaget bl. a. följande: »Det ligger nämligen i sakens

natur, att dessa tillgångar endast i mindre grad behöva vara likvida.»

Det synes oss därför lika följdriktigt som billigt att den i punkt 4

av 48 och 149 §§ stadgade bestämmelse utsträckes att gälla även tillgångar,

varmed premieåterbäringsreserv redovisas.

Den senaste tidens erfarenhet föranleder oss emellertid att påkalla

även en annan ändring av ifrågavarande bestämmelser. Om än man

får hoppas att det nuvarande exempellöst låga prisläget för alla slag av

obligationer skall efter blivande fredsslut undergå någon ändring till

det bättre, torde det dock vara otvivelaktigt, att det pris, vartill obligationer

av samma eller liknande slag som de, vilka ingå i våra tillgångar,

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr HD.

kunna avyttras eller förvärvas, under en lång tid framåt komma att

väsentligt understiga do kursvärden, till vilka obligationer i allmänhet

hållas bokförda av de svenska livförsäkringsbolagen. Då den nu inträdda

prisändringen således torde få anses »bestående», ligger det nära

till hands att befara en sådan tolkning av de föreslagna lagbestämmelserna,

att denna ändring icke får lämnas utan inflytande på värdesättningen,

ehuru det endast är obligationernas pris men icke deras verkliga värde

för oss, som undergått förändring. Vi skulle därför önska en avtattning,

som närmare anslöte sig till kungl. försäkringsinspektionens i motiven

till lagförslaget framställda erinran, att en obligation kan hava ett verkligt

värde lika med det nominella, fastän marknadsvärdet är lägre, nämligen

ifall den lämnar en effektiv ränta efter en procent, som med en

lämplig säkerhetsmarginal överstiger den, efter vilken premiereserven

beräknas. Om såsom »lämplig marginal» antages omkring Va %, skulle

vårt syfte vinnas genom en bestämmelse av det innehåll, att en prisändring

finge lämnas utan inflytande å värdesättningen, såvida något

tvivel ej råder om säkerhetens fullgoda beskaffenhet samt obligationens

ränteavkastning motsvarar ränta å bokförda värdet efter en räntefot, som

är minst Vs högre än den, efter vilken motsvarande fond skall beräknas.

En sådan bestämmelse skulle verka på följande sätt:

Om fonden beräknas efter 3,5 V, får en obligation bokföras till det

belopp, varå den avkastar 3,94 %\ en 3,5 % obligation alltså till 88,8 /<?,

och en 4 % obligation till pari. *

Beräknas fonden efter 4 måste den avkasta 4,5 % å bokförda

värdet; 3,5 % obligationen får bokföras till 77,7 £, 4 % obligationen till

88,8 % och 4.5 % obligationen till pari.

Om fondberäkningen sker efter 4,5 %, blir 5,1 % normgivande för

bokföringen; allteftersom obligationen löper med 3,5, 4, 4,5 eller 5 %

ränta, får den bokföras till 68,6, 78,4, 88,2 eller 98 %.

Vid beräkningen av dessa exempel på tillåtna bokföringskurser, har

emellertid hänsyn icke kunnat tagas till den i de allra flesta fall förefintliga

»utlottningschancen», vilken mer eller mindre betydligt höjer

effektiva räntan och därmed tillåtna bokföringsvärdet.

För obligationer utfärdade eller garanterade av staten likasom för

Allmänna hypoteksbankens och Konungariket Sveriges stadshypotekskassas

obligationer, vilka även i viss mån garanteras av staten, synes

dock någon säkerhetsmarginal icke böra krävas, hälst det ju ligger i

statsmakternas intresse att icke försvåra, utan tvärtom främja livförsäkringsbolagens

placeringar i dylika obligationer.

På grund av vad sålunda anförts, få undertecknade bolag, vilka samtliga

driva livförsäkringsrörelse, i underdånighet anhålla, det Eders Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Maj:t ville ändra punkt 4 i 48 och 149 §§ av ifrågavarande lagförslag i

huvudsaklig överensstämmelse med följande förslag till ändrad avfattning.

Vid tillämpning av vad under 1) stadgats ifråga om tillgång, varmed

premiereserv jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv

redovisas, må ändring i det pris, vartill värdehandlingar av samma eller

liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på

värdesättningen, såvida tillgången prövas fullgod samt dess ränteavkastning

motsvarar ränta å bokförda värdet efter en räntefot, som är minst

en åttondel högre än den räntefot, efter vilken fonden enligt fastställda

grunder skall beräknas. Av staten utfärdad eller garanterad obligation,

vari sådan premiereserv eller premieåterbäringsreserv redovisas, må, under

iakttagande av vad i 2) härovan sägs, kunna upptagas till det

värde, varå dess avkastning motsvarar ränta efter den för fondens beräkning

fastställda räntefot.

Stockholm den 6 april 1916.

Försäkringsaktiebolaget Skandia.

Karl Herlitz.

Svenska Lifförsäkringsbolaget.

Lambert-Meuller.

Verkställande direktör.

Brand- och Lifförsäkrings-Aktiebolaget

Svea.

C. A. Hjelm.

Lifförsäkrin gsaktiebolaget

Nordstjernan.

G. von Heideken.

Allmänna Pensionsförsäkringsbolaget

Karl Englund.

LifFörsäkringsaktiebolaget Thule.

Sven Palme.

G. Wetterström.

Lifförsäkringsaktiebolaget Victoria.

Gustaf Håkansson.

Brand- och Lifförsäkringsaktiebolaget

Skåne.

Gustaf Malmström.

Lifförsäkringsbolaget Svecia.

Herm. Granholm.

Svenska Lifförsäkringsanstalten

Trygg — ömsesidig af 1889.

Sven Sjöberg.

Lifförsäkringsbolaget Stockholm

— ömsesidigt —

Robert Westerlund.

Svenska Lifränteförsäkringsbolaget

Framtiden — ömsesidigt.

T. Montén.

Svenska Lifförsäkringsanstalten Oden.0)

Oscar Blixén. *)

*) En med förenämnda skrivelse likalydande har därjämte ingivits dels av Liv- och sjukförsäkringsbolaget

Vasa, ömsesidigt, Sveriges praktiska livförsäkringsanstalt Folket och Försäkringsanstalten

Brage dels ock av Livförsäkringsaktiebolaget Nordpolen.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

227

Till Konungen.

Sedan ett antal svenska livförsäkringsbolag till Eders Kungl. Maj:t.ingivi

t en den 6 dennes daterad skrivelse med anhållan om ändrad avfattning

av punkt 4) under 48 och 149 §§ i det av Kungl. Försäkringsinspektionen

avgivna förslag till lag om försäkringsrörelse, anhålla i underdånighet

undertecknade bolag, vilka också driva livförsäkringsrörelse, då

vi väl i huvudsak dela de farhågor och önskningar, som tagit sig uttryck

i förenämnda underdåniga skrivelse, men icke kunnat helt ansluta

oss till det förslag, som från de övriga bolagens sida framlagts, att få

för Eders Kungl. Majt. i korthet framlägga vår uppfattning i den viktiga

frågan.

De tillgångar, som användas till redovisning av premiereserv och,

där sådan fond avsättes, premieåterbäringsreserv, bestå av naturliga skäl

till stor utsträckning av obligationer och andra skuldförbindelser, vilka

icke kunna uppsägas till betalning inom kort tid. För dylika tillgångar

äro föreskrifterna i punkt 1) av de härovan citerade paragraferna i lagförslaget

icke rätt väl tillämpliga, huvudsakligen därför att svårighet

möter att avgöra vad som är deras »verkliga värde». Att man icke

bör utan vidare sätta det verkliga värdet lika med marknadsvärdet för

ögonblicket, har redan blivit av Kungl. Försäkringsinspektionen framhållet

och motiverat. Försäkringsinspektionen har också i sin formulering

intagit den ståndpunkten, visserligen endast i fråga om de mot

premiereserven svarande tillgångarna, att ändringar i marknadspriset

icke behöva inverka på bokföringsvärdet annat än i den mån de kunna

anses vara bestående. Denna ståndpunkt kan ju icke frånkännas ett

visst berättigande. Emellertid synes, ur lagteknisk synpunkt, den anmärkningen

svårligen kunna tillbakavisas, att bestämmelsen i avsaknad

av objektivt kriterium för att avgöra, när ändringarna äro att anse såsom

bestående, måste bli mer eller mindre svår att tillämpa. Och dessutom

är det uppenbart, att en bestående förändring av värdet, i den

mån den träffar även fullgoda tillgångar, måste vara åtföljd av en motsvarande

förändring i räntekonjunkturerna och därför bör medföra icke

endast en ändring av tillgångarnas bokförda värden utan jämväl en

däremot svarande ändring av grunderna för fondens beräkning och

således också av fondens belopp.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Sålänge icke eu så grundlig omläggning av grunderna för verksamheten

finnes vara erforderlig, synes det vara tillräckligt att sörja

för att de tillgångar, med vilka fonden redovisas, med en tillräcklig

säkerhetsmarginal förslå till täckande av de förbindelser, för vilka de

utgöra säkerhet, och detta sker riktigast och enklast genom att uppskatta

tillgångarnas värde med tillämpning av i huvudsak samma grunder

som gälla för beräkningen av förbindelsernas nuvärde.

Av de grunder, som äro fastställda för fondberäkningen, är det

emellertid endast räntefoten, som har betydelse för motsvarande uppskattning

av tillgångarnas värde. Ifråga om alldeles förstklassiga

obligationer, såsom statens och de stora offentliga hypotekskassornas,

synes det oss vara riktigt att vid denna uppskattning använda alldeles

samma räntefot som den, vilken användes vid fondberäkningen, om blott

det villkoret är uppfyllt, att kapitalbeloppen förfalla till betalning inom

sådan tid, att bolaget kan med säkerhet fullgöra sina kapitalutbetalningar

i den mån de förfalla. Såväl i fråga om förstklassiga obligationer,

vilka icke motsvara detta villkor, som i fråga om andra tillgångar

synes däremot försiktigheten kräva en uppskattning efter en något

förhöjd räntefot. Då emellertid dessa tillgångar omfatta värdepapper

av mycket skiftande beskaffenhet — från de bästa kommunobligationer

till industriobligationer med hög räntefot — har det icke synts oss

möjligt att i lagen inrymma tillräckligt detaljerade bestämmelser härom,

utan ha vi funnit oss böra föreslå, att det måtte överlämnas åt Eders

Kungl. Magt att i dessa avseenden meddela nödiga föreskrifter.

Jämväl beträffande utförandet i övrigt av de tekniska uppskattningarna

hava vi tänkt oss, att närmare föreskrifter skulle kunna

erfordras. Det kunde sättas i fråga, huruvida icke i själva lagen borde

intagas en eller annan bestämmelse härom, exempelvis den, att då lånekontraktet

medgiver låntagaren valfrihet mellan olika alternativ,

för värdesättningen skall läggas till grund det alternativ, som motsvaras

av det lägsta värdet. Då det emellertid synes svårt att nu, utan en

ingående utredning, angiva, vilka föreskrifter, som kunna anses vara av

den allmängiltiga natur, att de lämpligen kunna inryckas i lagen, hava

vi avstått från alla försök i den riktningen.

Det har icke undgått vår uppmärksamhet att den bestämmelse,

varom här ovan talats, för närvarande skulle verka i någon mån ojämnt

i den meningen, att densamma för vissa livförsäkringsbolag skulle medföra

en lägre värdesättning å de tillgångar, i vilka premiereserven redovisas,

än för andra, utan att det kan påstås, att bolag av den förra

gruppen värderat sina motsvarande förbindelser i samma mån lägre.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 39.

229

Detta beror på att vid formuleringen av grunderna för beräkning av

premiereserven ett försiktigare antagande beträffande dödligheten kan

i viss mån kompensera ett mindre försiktigt antagande beträffande räntefoten

och tvärtom, liksom också en dylik kompensation kan äga rum

på andra vägar. Men det synes oss, att detta förhållande, som väl måste

anses ha en mera tillfällig karaktär, icke bör hindra lagstiftaren att intaga

den ståndpunkt, som synes vara den i princip riktiga. Måhända

kunde förhållandet giva anledning till någon övergångsbestämmelse,

för att sätta de bolag, som möjligen eljest kunde beredas olägenheter,

i tillfälle till den omarbetning av grunderna för försäkringsverksamheten,

som kan befinnas önskvärd.

Utom begreppet »verkligt värde» förekommer i de allmänna bestämmelserna

under 1) och 2) jämväl ett annat begrepp, som vid en

noggrannare analys befinnes icke vara så lätt definierat, som man vid

första blicken kunde förmoda. Vi syfta på inköpspriset, i lagförslaget

benämnt »det belopp, som motsvarar kostnaderna för tillgångens

anskaffande eller förvärvande». Sådana tillgångar som obligationer och

vissa skuldförbindelser med amorteringsbestämmelser äro nämligen ofta

så beskaffade, att de äro underkastade systematiska värdeändringar, som

bero, icke av de yttre konjunkturerna, utan av tillgångarnas egen natur.

Värdet av en i övrigt fullgod obligation, som är inköpt till ett pris

måhända långt under pari, stiger ju uppenbarligen omedelbart till närheten

av parivärdet i samma ögonblick som obligationen blir utlottad.

Likaledes stiger en dylik obligations värde, även om den icke blir utlottad,

alldeles automatiskt upp emot parivärdet såsom slutligt gränsvärde, i

den mån den tidpunkt närmar sig, då hela obligationslånet slutbetalas.

För obligationer inköpta till” en kurs överstigande parivärdet äger en

liknande värdeförskjutning rum, endast att den går i motsatt riktning.

Vid detta förhållande hava vi funnit riktigt, att för dylika tillgångar

icke det ursprungliga iuköpsspriset, utan ett beräknat värde, som från

inköpspriset såsom utgångspunkt småningom övergår i parivärdet, angives

såsom den, när ej särskilda skäl till avvikelse föreligga, normala

bokföringsnormen. Att denna successiva värdeändring lämpligen bör

ske så, att den effektiva räntefoten, d. ä. den med hänsyn till utlottningen

beräknade sannolika totalavkastningen i förhållande till det bokförda

värdet, bibehålies vid ett konstant värde, torde icke behöva närmare

motiveras, då någon enklare eller naturligare föreskrift, som

leder till det åsyftade resultatet, svårligen torde kunna uttänkas.

Bestämmelserna i punkt 2) synas oss vara i behov av en jämkning

även i ett annat avseende. De synas nämligen medgiva uppskrivning

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

över inköpspriset av annan tillgång än fastighet avsedd till stadigvarande

bruk för bolaget, utan annan inskränkning än att åtgärden skall

angivas i förvaltningsberättelsen. En viss begränsning av denna rätt

torde dock vara nödvändig. Vi föreslå därför ett tillägg av den innebörd,

att sådan uppskrivning, i överensstämmelse med vad i lagen om

aktiebolag är stadgat, må vara tillåten allenast om särskilda omständigheter

kunna anses lämna fog för åtgärden.

Om vi sammanfatta innebörden av de bestämmelser, som vi sålunda

önska föreslå, så skulle alltså inköpspriset — med viss modifikation i

fråga om tillgångar av väsentligen variabelt värde — i allmänhet utgöra

norm för bokföringsvärdet. En nedskrivning av detta värde skulle,

ifråga om tillgångar, som användas till redovisning av de fonder —

premiereserven och premieåterbäringsreserveu — för vilkas beräkning

särskilda grunder äro fastställda, erfordras endast ifall en etter bestämda

grunder företagen värdering ger vid handen, att deras verkliga värde

för täckande av de förbindelser, vilkas nuvärde dessa fonder angiva, är

otillräckligt eller, rättare sagt, icke giver tillräcklig säkerhetsmarginal.

För övriga tillgångar skulle en nedskrivning kunna påfordras, när deras

»verkliga värde» är mindre än det bokförda värdet. Till högre värde

än det på ovannämnda sätt definierade inköpspriset, skulle åter tillgång

kunna bokföras, endast ifall särskilda omständigheter kunna anses

lämna fog därför, varjämte dylik uppskrivningsåtgärd alltid skulle omnämnas

i förvaltningsberättelsen.

På grund av vad sålunda anförts tillåta sig undertecknade bolag

att i underdånighet framlägga följande förslag till formulering av 48

och 149 §§ i lagen om försäkringsrörelse, till den del som följer efter

ingressen:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som, med hänsyn till vad här nedan

sägs, motsvara kostnaderna för deras förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk

för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som, med hänsyn

till vad här nedan sägs, motsvara kostnaderna för deras förvärvande

eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter kunna anses lämna

fog härför och dessa särskilt angivas i den förvaltningsberättelse, styrelsen

enligt § 61 har att avlämna.

3) År tillgång av den beskaffenhet, att dess värde på grund av

tillgångens egen natur är föränderligt, skall med det belopp, som motsvarar

kostnaderna för dess förvärvande eller anskaffande, förstås det värde,

som erhålles vid en teknisk uppskattning på grundvalen av den effektiva

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

räntefot, som vid tidpunkten för tillgångens förvärvande eller anskaffande

motsvarar de därför nedlagda kostnaderna.

4) (Lika med försäkringsinspektionens förslag till punkt 3)).

5) Vid tillämpning av vad under 1) stadgas å tillgångar, varmed

bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda grunder äro av

Konungen stadfästa, må, där icke tillgångarna i något avseende giva

anledning till anmärkning, ändringar i det pris, för vilket tillgångar av

samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan

inflytande på värdesättningen, under förutsättning att tillgångarna icke

äro upptagna till högre sammanlagt värde än det, som framgår av en

teknisk uppskattning, för vilken lägges till grund, ifråga om obligationer

utfärdade eller garanterade av staten, allmänna hypoteksbanken

eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, vilka förfalla till betalning

inom tid, som med hänsyn till arten av bolagets motsvarande förbindelser

finnes tillfredsställande, den räntefot, som gäller för fondens

beräkning, och ifråga om andra tillgångar en räntefot, som överstiger

nämnda räntefot med ett efter tillgångarnas särskilda art avpassat

säkerhetstillägg.

6) Närmare bestämmelser beträffande storleken av de här ovan

omförmälda säkerhetstillägg meddelar Konungen. Konungen utfärdar

ock, där så finnes erforderligt, föreskrifter om huru de under 3) och 5)

omförmälda tekniska uppskattningarna skola utföras.

Stockholm den 22 april 1916.

Underdånigst

Allmänna livförsäkringsbolaget.

E. Phragmén.

Livförsäkringsbolaget Balder.

Ömsesidigt.

A. Zethelius.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Till Konungen.

I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t, som föregående månad ingivits,

kar svenska livförsäkringsanstalten Trygg tillsammans med vissa andra

svenska livförsäkringsanstalter hemställt om sådan ändring i kungl. lörsäkringsinspektionens

den 22 sistlidne januari ingivna förslag till lag

om försäkringsrörelse, att särskilda, i skrivelsen närmare formulerade bestämmelser,

skulle tillämpas för upptagande i balansräkning av tillgång,

varmed premiereserv eller premieåterbäringsreserv redovisas.

Till komplettering av nämnda skrivelse har anstalten härmed velat

i underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på, att hos

försäkrings anstalter kunna förekomma jämväl andra fonder, för vilkas

redovisning samma särskilda föreskrifter borde vara tillämpliga, som gälla

för premiereserv och premieåterbäringsreserv. En sådan är exempelvis

den fond, som i svenska livförsäkringsanstalten Tryggs balansräkning

upptages under namnet vinstfond. Åven om denna fond har ungefär

samma karaktär och ändamål, som i 7 § 4) av lagförslaget omnämnd

premieåterbäringsreserv, så lär sagda vinstfond dock icke kunna anses

som premieåterbäringsreserv enligt lagförslagets mening. De belopp,

som redovisas i denna fond, skola emellertid enligt av Kungl. Maj:t fastställda

vinstfördelningsbestämmelser i allmänhet av anstalten törräntas

enligt samma räntefot, efter vilken premiereserven för motsvarande försäkringar

beräknas, och utbetalas samtidigt med respektive föräkringssummor.

Å tillgång, varmed denna fond redovisas, behöver sålunda

icke ställas större, utan tvärtom mindre fordran på likviditet än på de

tillgångar, med vilka premiereserven redovisas.

Då det icke torde vara uteslutet, att hos försäkringsanstalter andra

fonder av liknande karaktär kunna förekomma, men då det å andra

sidan torde vara förenat med svårighet att i en lagtext på ett tillfredsställande

sätt kunna definiera de fonder, för vilka samma bestämmelser

beträffande krav på likviditet, som gälla för premiereserv och premieåterbäringsreserv,

böra tillämpas, så torde det vara lämpligt att i lagen

lämna medgivande åt Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt

fall lämna tillåtelse åt försäkringsanstalt att för värdesättning av tillgång,

i vilken även andra fonder än premiereserv och premieåterbärings
-

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

reserv redovisas, få tillämpa samma bestämmelser, som för sistnämnda

fonder äro bestämda. Detta torde kunna ske genom ett tillägg till punkt

4 av 48 och 149 §§ av ungefär följande lydelse:

»Med Konungens tillstånd må förestående bestämmelser kunna tilllämpas

även för tillgång, varmed sådana andra fonder redovisas, vilka

beträffande krav på likviditet kunna anses jämställda med premiereserv

och premieåterbäringsreserv».

Stockholm den 8 maj 1916.

Underdånigst

Svenska livförsäkringsanstalten Trygg

Dess styrelse:

Semmy Rubenson. Adolf af Jochnick. Klas Linroth. Sven Sjöberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917.

1 samt.

32 käft. (Nr 39.)

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3S.

Bil. B.

Till Konungen.

Genom nådiga remisser av den 19 och 26 nästlidne april har försäkringsinspektionens

yttrande infordrats rörande trenne likalydande, av

försäkringsaktiebolaget Skandia m. fl. gjorda framställningar om vissa,

ändringar av de paragrafer i försäkringslagen, som innehålla regler för

värdesättningen av bolagens tillgångar. Den 22 i samma månad inlämnades

av Allmänna livförsäkringsbolaget och Livförsäkringsbolaget

Balder till försäkringsinspektionen en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrivelse

i samma ärende. Försäkringsinspektionen får härmed, med återställande

av remisshandlingarna och överlämnande av sistnämnda skrivelse,

i underdånighet avgiva yttrande över båda dessa framställningar,

vilka i det följande må för korthetens skull betecknas den förra som.

Skandias, den senare som Allmänna livs.

De regler, som enligt aktiebolagslagen gälla för värdesättningen av

ett bolags tillgångar, kunna i huvudsak sammanfattas på följande sättr

1) det värde, som motsvarar kostnaden för tillgångens anskaffande

eller förvärvande, utgör i allmänhet normen för bokföringsvärdet;

2) nedskrivning skall ske, när verkliga värdet blivit lägre än anskaffningsvärdet

;

3) uppskrivning må ske, när verkliga värdet blivit högre än anskaffningsvärdet.

Till dessa regler har i förslaget till ny försäkringslag av försäkringsinspektionen

fogats en bestämmelse av följande innehåll:

4) i fråga om tillgång, varmed bolag redovisar premiereserv, för

vars beräkning Konungen fastställt särskilda grunder, må ändringar i

marknadsvärdet lämnas utan inflytande på värdesättningen, i den män

de icke kunna anses vara bestående.

Bolagen anse, att, med den avfattning dessa bestämmelser fått i

aktiebolagslagen och i lagförslaget, de lämna rum för ganska stor osäkerhet

i tillämpningen. Bolagens framställningar avse att häva eller åtminstone

minska denna osäkerhet.

I Allmänna livs skrivelse framhålles såsom önskvärt, att begreppet

anskaffningsvärde erhölle en noggrannare bestämning, som toge hänsyn

till att obligationer och andra skuldförbindelser ofta vore underkastade

värdeändringar, som icke berodde på ändringar i de yttre konjunkturerna.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kung!. Maj:tf: Nåd. Proposition Nr 39.

utan av tillgångens egen natur. En obligation t. ex., som inköpts under

eller över pari, ändrade sitt värde, i man som den tidpunkt närmade

sig, då hela obligationslånet skulle slutbetalas. Det vore därför riktigt,

att för dylika tillgångar icke det ursprungliga inköpspriset utan ett efter

teknisk uppskattning beräknat värde, som från inköpspriset såsom utgångspunkt

småningom överginge i parivärdet, angåves såsom den normala

bokföringsnormen. Den tekniska uppskattningen borde lämpligen

utföras med bibehållande av konstant effektiv räntefot.

Mot vad sålunda föreslagits har försäkringsinspektionen intet att

erinra. En sådan bestämning av bokföringsnormen i fråga om obligationer

o. d. är enligt försäkringsinspektionens åsikt riktig och ändamålsenlig

samt icke stridande mot lagförslagets bestämmelse, att normen

skall vara det värde, som »motsvarar» kostnaden för tillgångens anskaffande

eller förvärvande. Försäkringsinspektionen har därför ingenting att erinra

mot ett tillägg av det innehall, som Allmänna liv föreslagit, men

finner detsamma icke nödigt.

I samma skrivelse föreslås, att uppskrivning över anskaffningsvärdet

må vara tillåten allenast på de villkor, som i aktiebolagslagen angivas.

Lagförslaget har på denna punkt anslutit sig till banklagen. Försäkringsinspektionen

har emellertid intet att erinra mot att i stället aktiebolagslagen

tages till mönster. För tillämpningen bör det vara likgiltigt,

vilkendera formulering som väljes.

Skrivelserna avse i övrigt mom. 4) i lagförslaget. Huvudanmärkningen

går därpå ut, att denna bestämmelse enligt bolagens förmenande

icke fått sådan avfattning, att den blir fullt effektiv. Dels vore den

svår att tillämpa, enär ett objektivt kriterium saknades för att avgöra,

om inträffade ändringar i marknadsvärdet vore att anse såsom »bestående»,

dels kunde även bestående ändringar i marknadsvärdet inträffa,

utan att tillgångens värde för bolaget så ändrats, att dess bokföringsvärde

därför borde nedsättas.

I avseende härå får försäkringsinspektionen anföra följande.

Försäkringsinspektionen har vid uppgörandet av sitt förslag ansett

det ligga i sakens natur, att frågan, om en inträffad ändring i den allmänna

penningemarknadens räntesatser och därav betingad ändring i

obligationers marknadsvärden är att betrakta som bestående, måste bedömas

på samma sätt som frågan, om vilken räntefot bör vid fondräkningen

anses vara betryggande. 1 båda fallen måste man söka bilda sig

eu mening om, hur räntesatserna i den allmänna marknaden sannolikt

komma att ställa sig under eu lång tid framåt. Rimligt synes då vara

att i båda fallen döma på samma sätt och alltså icke betrakta t. ex. en

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kung!.. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

inträffad stegring av marknadens räntesatser som bestående, när fråga

är om obligationers marknadsvärden, men som övergående, när fråga är

om fondens beräkning.

Enligt denna tolkning av lagförslagets bestämmelse skall det alltså

icke komma att åligga bolagen att nedskriva sina obligationer under anskaffningsvärdet

på grund av nedgång i marknadsvärdet annat än i samband

med en böjning av fondräkningens räntefot. Vid en sådan höjning

skall det däremot åligga dem att nedskriva obligationerna, i mån

som deras värden anses hava för en lång tid framåt sänkts genom den höjning

i marknadens räntesatser, som ansetts komma att hålla sig under

en lång tid framåt och därför föranlett höjning av fondräkningens

räntefot.

Här lämnas alltså ingen föreskrift om, hur stor nedskrivningen skall

vara. Denna blir tydligen beroende av, vilka räntesatser som anses

komma att i framtiden bliva de lägsta för de olika slagen av tillgångar.

Fondräkningens räntefot är naturligtvis så vald, att nyssnämnda räntesatser

icke i fråga om något slag av tillgångar äro mindre och i fråga

om flertalet äro större än densamma. |v''““

Skandia föreslår, att dessa lägsta räntesatser, efter vilka bokföringsvärdena

må beräknas, skola vara ifråga om av staten utfärdade eller

garanterade obligationer (däri inbegripet även Allmänna hypoteksbankens

och Konungariket Sveriges hypotekskassas obligationer) lika med

fondräkningens räntefot och i fråga om alla övriga tillgångar Va av

samma räntefot. En sådan bestämmelse skulle vid övergång t. ex. från

31'' 2 % till 4 % för fondräkningen medföra nedskrivning av sådana av

staten utfärdade eller garanterade obligationer, vilkas anskaffningsvärden

motsvara lägre räntefot än 4 %, samt av andra obligationer, vilkas anskaffningsvärden

motsvara lägre räntefot än 41 2 %. Det är tydligt, att

härigenom skulle de bolag få en fördel, som föredragit högprocentiga

obligationer, vilka trots sin lägre kvalitet icke skulle komma att nedskrivas.

För att förhindra detta föreslår Allmänna liv, att bestämmandet

av räntesatserna skall i regel överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t;

undantag göres endast för ovannämnda, av staten utfärdade eller garanterade

obligationer, för så vitt de förfalla till betalning inom tid, som

med hänsyn till arten av bolagets motsvarande förbindelser finnes tillfredsställande.

I fråga om dessa undantagna obligationer skulle räntesatsen

vara lika med fondräkningens räntefot. Allmänna liv motiverar

sitt förslag, att räntesatserna i fråga om de flesta slag av tillgångar sålunda

icke skulle av lagen bestämmas, därmed, att de omfatta värdepapper

av mycket skiftande beskaffenhet, i följd varav det skulle krävas

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3!). 237

så detaljerade bestämmelser angående räntesatserna för olika slag av

tillgångar, att de icke lämpligen kunde inrymmas i lagen.

I likhet med Allmänna liv finner försäkringsinspektionen det omöjligt

att i lagen angiva alla dessa räntesatser. Men under sådana föihållanden

anser försäkringsinspektionen föga vara vunnet genom en bestämmelse

sådan som den av Allmänna liv föreslagna, frånvaron av

lagföreskrift angående hur nedskrivningen skall ske torde icke komma

att medföra någon olägenhet för bolagen, då nedskrivning, såsom ovan

påpekades, enligt lagförslaget icke fordras annat än i samband med höjning

av räntefoten för fondräkningen. Den erforderliga nedskrivningen

blir givetvis då föremål för förhandling mellan bolaget och försäkringsinspektionen

och torde kunna bestämmas på lämpligaste sättet, om inga

regler äro på förhand fastställda i lagen eller av Eders Kungl. Maj:t.

Skulle försäkringsinspektionen och bolaget icke komma överens, äger ju

bolaget alltid rätt att klaga över försäkringsinspektionens beslut och

sålunda få frågan avgjord av Eders Kungl. Maj:t.

Enligt Allmänna livs förslag skola de av Eders Kungl. Maj:t eller

lagen föreskrivna räntesatserna vara normerande för värdesättningen

endast på det sätt, att tillgångarnas sammanlagda bokföringsvärde icke

finge överstiga deras efter dessa räntesatser beräknade sammanlagda

värde. Den tanke, som ligger till grund för detta förslag, finner försäkringsinspektionen

riktig och har därför upptagit densamma i sitt förslag

till ändrad lydelse av mom. 4).

På de skäl, som bolagen framställt, finner sig försäkringsinspektionen

böra tillstyrka att mom. 4) skall äga tillämpning på tillgångar, varmed

bolag redovisar icke blott premiereserv, för vars beräkning särskilda

grunder fastställts av Eders Kungl. Maj:t, utan även annan fond, om

vilken detsamma gäller.

Såsom antydes i försäkringsinspektionens motivering till lagförslaget,

är dock i vissa fall en reservation att göra mot en värdesättning sådan

som den nu angivna.

Den omständigheten, att dessa fonder endast i relativt mindre grad

behöva vara likvida, är tydligen anledningen till att tillgangarnas bokföringsvärden

kunna vara jämförelsevis oberoende av marknadsvärdena.

För närvarande äro livförsäkringsbolagen stadda i utveckling och deras

fonder i tillväxt: bolagen behöva alltså icke realisera något av dessa

fonders tillgångar, vilkas likviditet därför är av mindre betydelse. Under

sådana förhållanden inläggas för övrigt årligen i fonden nya tillgångar,

vilkas anskaffnings- och bokföringsvärden äro lika med marknadsvärdena,

så att en del av fonden alltid är likvid. Men om utvecklingen hejdas

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

och fonden börjar att minskas, blir tydligen likviditetssynpunkten av

vikt. Detsamma är fallet ifråga om bolag, vars ställning är sådan, att

fara för tvångsrealisation förefinnes. Och ifråga om premiereserven för

brandförsäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år må ej

förbises, att bolagets ställning kan vara sådan, att hänsyn bör tagas till att

i brandförsäkring sa stora förluster kunna göras, t. ex. genom massbränder

i tätt bebyggda samhällen, att bolaget behöver hava likvida

medel även i denna fond. Då sålunda likviditetens betydelse är beroende

av olika faktorer, kan någon bestämd regel angående densamma icke

införas i lagen. Försäkringsinspektionen har vid avgivande av lagförslaget

ansett det vara nog att endast i lagförslagets motivering omnämna

saken, enär försäkringsinspektionen enligt 228 § i lagförslaget

(136 § i gällande lag) har möjlighet att tillse, att tillbörlig hänsyn tages

till likviditeten. Dock har försäkringsinspektionen nu i sitt nya förslag

till mom. 4) intagit en generell bestämmelse om hänsyn till nödig

likviditet.

_ På grund av vad sålunda yttrats får försäkringsinspektionen i underdånighet

dels förklara, att försäkringsinspektionen icke har något att

erinra mot de ändringar Allmänna liv föreslagit i mom. 1) och 2) samt

det nya mom. 3), som samma bolag föreslagit, men att försäkringsinspektionen

icke finner dessa ändringar nödiga, dels hemställa att mom. 4)

får följande lydelse:

4) Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats i fråga om de tillgångar,

varmed bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda

grunder äro av Konungen fastställda, må ändringar i det pris, för vilket

tillgångar av samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas,

lämnas utan inflytande på värdesättningen, i den mån hänsyn till erforderlig

grad av likviditet hos fonden det medgiver och ändringarna icke

anses hava medfört bestående sänkning av tillgångarnas sammanlagda

värde.

Stockholm den 9 maj 1916.

Underdånigst:

P. G. Laicrin.

Sixten von Friesen.

Erik Martin.

Sven Trägårdh.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

239

Bil. C.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet.

Undertecknade anhålla härmed att få till herr statsrådet överlämna

den utredning, som vi genom Eder skrivelse av den 19 sistlidne maj

fått i uppdrag att verkställa i fråga om de i 48 och 149 §§ av upprättat

förslag till lag om försäkringsrörelse berörda ämnen.

Mom. 1) av dessa paragrafer har i lagförslaget samma lydelse som

i aktiebolagslagen och i banklagen, nämligen:

»Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

förvärvande eller anskaffande.))

I fråga om detta moment har intet annat ändringsyrkande gjorts

än att Allmänna liv och Balder, som föreslagit ett nytt moment med

föreskrift om teknisk uppskattning av det belopp, som skall anses motsvara

kostnaden för förvärvande av en obligation o. d., velat hava en

hänvisning till detta moment. Försäkringsinspektionen har i sitt utlåtande

av den 9 sistlidne maj uttalat, att den föreslagna tekniska uppskattningen

vore riktig och ändamålsenlig, men att det dock icke syntes nödigt att

i lagen föreskriva densamma. Då, såsom även försäkringsinspektionen

framhållit, de i förevarande paragraf inrymda bestämmelser icke utgöra

hinder för tillämpning av det uppskattningssätt, som de båda bolagens

ifrågavarande förslag avser, ansluta vi oss till den uppfattningen, att

det nya momentet icke är erforderligt, och att alltså mom. 1) erhåller

den lydelse det har i lagförslaget.

1 fråga om mom. 2) har detta i lagförslaget formulerats såsom i

banklagen. Allmänna liv och Balder hava föreslagit, att villkoret för

uppskrivning av annan tillgång än fast egendom, avsedd till stadigvarande

bruk för bolaget, skulle avfattas såsom i aktiebolagslagen.

Försäkringsinspektionen har i sitt utlåtande av den 9 maj icke haft något

att erinra mot att aktiebolagslagen toges till mönster, men ansett att det

för tillämpningen vore likgiltigt, vilkendera formulering som valdes.

Då, så vitt vi kunnat inhämta, någon motivering icke lämnats

därför, att banklagen på denna punkt avfattats annorlunda än aktiebolags
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

lagen, lär olikheten mellan de båda lagarna vara mera formell än reell.

Banklagens formulering torde icke vara vald för att giva banker rätt

till uppskrivning över anskaffningsvärdena, i fall då vanliga aktiebolag

icke skulle hava denna rätt. Möjligen har man ansett, att ett så fullständigt

angivande av skälen till uppskrivningen, som aktiebolagslagen

fordrar, kan vara i vissa fall olämplig ur banksekretessens synpunkt

och dessutom onödigt betungande, eftersom bankerna stå under en

särskild tillsyn, som bör vaka över att obehöriga uppskrivningar icke göras.

Då emellertid formuleringen av aktiebolagslagen är den strängare,

förorda vi densamma.

Här må framhållas, att då försäkringsinspektionen givetvis kommer

att vaka över att denna bestämmelse efterföljes och har möjlighet att

genom utsedd revisor eller genom representant vid bolagsstämma göra

anmärkning mot en uppskrivning, som icke synes tillräckligt motiverad,

kan bestämmelsen anses medföra, att ingen uppskrivning kommer att

ske, som ej godkänts av försäkringsinspektionen. Detta innebär tydligen

en stark garanti mot en mindre väl motiverad uppskrivning, då försäkringsinspektionen

naturligtvis kommer att fordra synnerligen goda

skäl. Särskilt må framhållas — såsom aktiebolagskommitterade gjort i

motiveringen till sitt förslag — att en högre börsnotering å ett värdepapper

vid ett visst tillfälle icke i och för sig är tillräcklig motivering

för en uppskrivning.

På grund av vad sålunda anförts föreslå vi, att mom. 2) erhåller

följande lydelse:

»Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk

för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna

för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter

kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt angivas

i den förvaltningsberättelse styrelsen enligt 61 § har att avlämna.»

Mot mom. 3) har ingen anmärkning framställts.

I lagförslaget har mom. 4) följande lydelse:

»Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats ifråga om de tillgångar,

varmed premiereserven för livförsäkringar eller för andra färsäkringar

för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas, må

ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller liknande slag

kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på värdesättningen,

i den mån de icke kunna anses vara \ stående.»

Skandia m. fl. bolag hava mot denna bestämmelse anmärkt, dels

att den borde avse icke endast viss premiereserv utan även premieåterbäringsreserv,

dels att den borde avfattas på ett sätt, som närmare

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

241

anslöte sig till försäkringsinspektionens i motiven till lagförslaget framställda

erinran, att en obligation kunde hava ett verkligt värde lika

med det nominella, fastän marknadsvärdet vore lägre, nämligen om den

lämnade eu effektiv ränta efter en procent, som med en lämplig säkerhetsmarginal

överstege den, efter vilken premiereserven beräknades.

På grund härav föreslå dessa bolag, att momentet får följande lydelse:

»Vid tillämpning av vad under 1) stadgats ifråga om tillgång,

varmed premiereserv jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv

redovisas, må ändring i det pris, vartill värdehandlingar av samma

eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande

på värdesättningen, såvida tillgången prövas fullgod samt dess ränteavkastning

motsvarar ränta å bokförda värdet efter en räntefot, som är

minst en åttondedel högre än den räntefot, efter vilken fonden enligt

fastställda grunder skall beräknas. Av staten utfärdad eller garanterad

obligation, vari sådan premiereserv eller premieåterbäringsreserv redovisas,

må under iakttagande av vad i 2) härovan sägs kunna upptagas till

värde, varå dess avkastning motsvarar ränta efter den för fondens beräkning

fastställda räntefot.»

Allmänna liv och Balder anse ävenledes, att dessa tillgångar böra

uppskattas efter en räntefot, som i fråga om alldeles förstklassiga obligationer,

såsom statens och de stora offentliga hypotekskassornas, bör

vara lika med fondräkningens räntefot och i fråga om övriga bör vara

något högre. Men de finna det icke möjligt, att i lagen inrymma tillräckligt

detaljerade bestämmelser angående de räntesatser, efter vilka

obligationer av olika slag böra uppskattas, utan föreslå, att dessas

bestämmande överlämnas åt Kungl. Maj:t. De föreslå att bestämmelsen

får följande avfattning:

»Vid tillämpning av vad under 1) stadgas å tillgångar, varmed

bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda grunder äro av

Konungen stadfästa, må, där icke tillgångarna i något avseende giva

anledning till anmärkning, ändringar i det pris, för vilket tillgångar av

samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan

inflytande på värdesättningen, under förutsättning att tillgångarna icke

äro upptagna till högre sammanlagt värde än det, som framgår av en

teknisk uppskattning, för vilken lägges till grund, ifråga om obligationer

utfärdade eller garanterade av staten, allmänna hypoteksbanken eller

Konungariket Sverigescstadshypotekskassa, vilka förfalla till betalning

inom tid, som med hänsyn till arten av bolagets motsvarande förbindelser

finnes tillfredsställande, den räntefot, som gäller för fondens

beräkning, och ifråga om andra tillgångar en räntefot, som överstiger

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 Käft. (Nr 39.) 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

nämnda räntefot med ett efter tillgångarnas särskilda art avpassat säkerhetstillägg.

Närmare bestämmelser beträffande storleken av de bär ovan omförmälda

säker hetstillägg meddelar Konungen.»

I sitt utlåtande angående dessa framställningar av bolagen framhåller

försäkringsinspektionen till förklaring av lagförslagets innebörd,

att frågan om en nedgång i marknadsvärdena vore att anse som bestående

borde bedömas på samma sätt som frågan, om vilken räntefot

skulle vid fondräkningen anses betryggande. Enligt försäkra gsinspektionens

mening skulle det därför enligt lagförslaget icke komma att

åligga bolagen att nedskriva sina obligationer under anskaffningsvärdet

på grund av nedgång i marknadsvärdet annat än i samband med en

höjning av fondräkningens räntefot. Vid eu sådan höjning skulle det

däremot åligga dem att nedskriva obligationerna, i mån som deras värden

ansåges hava för eu lång tid framåt sänkts genom den höjning i marknadens

räntesatser, som ansetts komma att hålla sig under en lång tid

framåt och därför föranlett höjning av fondräkningens räntefot.

Att lagförslaget ej gav någon föreskrift angående storleken av

nedskrivningen, motiverades av försäkringsinspektionen dels med hänvisning

till det av Allmänna liv och Balder påpekade förhållandet, att

olika slag av obligationer borde värdesättas efter räntesatser, som lämnade

olika säkerhetsmarginaler i förhållande till fondräkningens räntefot,

vilka säkerhetsmarginaler ej kunde på ett nog detaljerat sätt angivas i

lagen, dels därmed att, enär nedskrivning ej skulle komma att fordras

annat än i samband med en höjning av fondräkningens räntefot, densamma

komme att bliva föremål för förhandling mellan vederbörande

bolag och försäkringsinspektionen och torde kunna bestämmas på lämpligaste

sätt, om inga regler vore på förhand fastställda i lagen.

Ehuru sålunda försäkringsinspektionen i huvudsak fasthöll vid lagförslaget,

föreslog den dock vissa ändringar i detsamma. Försäkringsinspektionen

biträdde nämligen bolagens förslag, att bestämmelsen skulle

avse även premieåterbäringsreservens tillgångar. En annan ändring

föranleddes av Allmänna livs och Saldera förslag, att nedskrivning skulle

fordras endast i den män som tillgångarnas sammanlagda värde vore

högre än det belopp, som framginge ur en värdesättning efter de av

dem föreslagna reglerna. Slutligen infördes i momentet, att tillbörlig

hänsyn skulle tagas till fondens likviditet. Redan i sin motivering till

lagförslaget hade försäkringsinspektionen erinrat om att denna kunde

vara av betydelse för värdesättningen.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

243

Försäkringsinspektionens utlåtande utmynnade i ett förslag- att

ifrågavarande moment skulle lyda som följer:

»Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats ifråga om de tillgångar,

varmed bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda

grunder äro av Konungen fastställda, må ändringar i det pris, för vilket

tillgångar av samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas

utan inflytande på värdesättningen, i den mån hänsyn till erforderlig

grad av likviditet lios fonden det medgiver och ändringarna icke anses

hava medfört bestående sänkning av tillgångarnas sammanlagda värde.»

Slutligen har Svenska livförsäkringsanstalten Trygg, som även

biträtt Skandias framställning, i underdånig skrivelse av den 8 maj

hemställt att till moment 4) fogades följande:

»Med Konungens tillstånd må förestående bestämmelser kunna tilllämpas

även för tillgäng, varmed sådana andra fonder redovisas, vilka

beträffande krav på likviditet kunna anses jämnställda med premiereserv

och premieåterbäringsreserv.»

Över sistnämnda framställning bär försäkringsinspektionens yttrande

icke infordrats.

Av den nu lämnade översikten över de föreliggande förslagen

framgår det, att ingen meningsskiljaktighet råder därom, att värdesättningen

av premiereservens och premieåterbäringsreservens tillgångar icke

bör vara i samma grad underkastad inflytande av marknadsvärdenas

nedgång som värdesättningen av övriga tillgångar, ävensom att bolagens

betänklighet mot lagförslaget berott därpå, att detsammas uttryckssätt

ansetts mindre klart och därför kunna giva anledning till olika tolkning.

Bolagen ha sökt giva en så vitt möjligt klar och otvetydig regel för den

nedskrivning, som skulle kunna i förekommande fall fordras av bolagen.

Av försäkringsinspektionens utlåtande över bolagens framställningar

framgår det emellertid, att försäkringsinspektionen med sitt förslag avsett,

att nedskrivning ej skall påfordras annat än i samband med en höjning

av fondräkningens räntefot. Att en nedskrivning då bör ske, därest

tillgångarnas effektiva medelräntefot befinnes vara otillräcklig i jämförelse

med fondräkningens räntefot, är klart. Men det är å andra sidan

tydligt, att Konungen icke kommer att medgiva sådan höjning av fondräkningens

räntefot, med mindre tillgångarnas effektiva medelräntefot

är eller genom nedskrivning blir tillräcklig i jämförelse med fondräkningens

höjda räntefot. Vid sådant förhållande synes det icke nödigt,

s. 244 Kontrollera mot PDF

244 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

att lagen innehåller någon föreskrift om att en nedskrivning då skall

kunna fordras.

Det må här framhållas, att en höjning av marknadens räntesatser

i regel medför icke en minskning utan en ökning av bolagets förmåga att

uppfylla sina förbindelser till försäkringstagarna, i det att den gör det

möjligt för bolaget att vid ny placeringar förskaffa sig högre ränta än

förut. En höjning av marknadens räntesatser och en därav föranledd

sänkning av marknadsvärdet av bolagets för ifrågavarande fonder avsatta

tillgångar utgör alltså icke tillräckligt skäl för någon åtgärd,

varigenom bolagets ekonomiska ställning skulle synas försämrad.

På grund härav föreslå vi, att det i försäkringsinspektionens förslag

uppställda villkoret, att ändringarna i marknadsvärdet icke skola anses

bestående, utgår ur momentet.

Åven i fråga om den hänsyn, som bör tagas till fondens likviditet

synes oss försäkringsinspektionens formulering kunna modifieras på sådant

sätt, att innebörden blir klarare uttryckt, och ha vi därför föreslagit

sådan ändring.

På grund av vad vi sålunda anfört hemställa vi, att mom. 4 får

följande lydelse:

»Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond

jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas,

beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets

förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp

motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och

jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,

utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde, som

i nästföregående balansräkning, ändå att dess marknadsvärde är lägre.»

Som synes ha vi i vårt förslag icke upptagit det tillägg till momentet,

som Svenska livförsäkringsanstalten Trygg ansett önskvärt.

Anledningen därtill är, att vi anse, att de särskilda reglerna rörande

tillgångarnas värdesättning ej böra tillämpas i större utsträckning än

nödigt är. Därigenom att desamma enligt förslaget skola tillämpas

även på premieåterbäringsreservens tillgångar, blir det möjligt för ett

bolag att ernå deras tillämpning på huvuddelen av sina vinstfonder,

nämligen i den mån som bolaget kan erhålla Konungens stadfästelse

å förutberäkning av premieåterbäring.

En förutsättning för att premiereservens och premieåterbäringsreservens

tillgångar skola kunna bibehålla oförändrade bokföringsvärden,

även om marknadsvärdena bliva lägre, är givetvis, att de vid sin inläggning

i fonden ej upptagits till för höga värden. Enligt 228 § tillkom
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 39.

mer det försäkringsinspektionen att vaka över att de till redovisning av

premiereserven avsatta tillgångar äro tillräckliga. Alltså äger försäkringsinspektionen

att, när ett bolag inköpt t. ex. obligationer och inlagt

dem i premiereserven, ingå i prövning om det värde, vartill de upptagits,

kan lämnas utan anmärkning, varvid naturligtvis försäkringsinspektionen

icke godkänner ett värde, som motsvarar en effektiv räntefot, som är

lägre än fondräkningens räntefot eller som i betraktande av obligationernas

art icke anses erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal gentemot

sistnämnda räntefot. Sådan prövning har tydligen försäkringsinspektionen

rätt att göra även ifråga om premieåterbärigsreservens tillgångar.

För att framhålla detta hemställa vi, att 228 § första stycket

andra punkten får följande lydelse:

»Lag samma vare, där det visar sig, att de till redovisning av

föreskriven försäkringsfond eller premieåterbäringsreserv avsatta tillgångar

icke äro tillräckliga.»

Stockholm den 10 juni 1916.

P. G. Laurin.

Karl Herlitz.

F. Lundberg.

F. von Krus enstjernå.

E. Phragmén. ‘

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition med förslag till lag om försäkringsrörelse ävensom en i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. LU 1917:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om försäkringsrörelse ävensom en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten