Sök i Ratio Lex

Angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst

1918-10-25 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:1 (urtima riksdagen), Angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts nåd. proposition Nr 1.

1

Nr 1.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående extra

krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills

vidare under år 1919 åt befattningshavare i statens

tjänst; given Stockholms slott den 25 oktober 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

I) för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana befattningshavare,

som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars 1.918 (Svensk

författningssamling nr 138) angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

a) å extra tillag g sstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln ....

.......... kronor

600,000

—

tredje »

.......... ))

50,000

—

T>

fjärde »

.......... »

5,325,000

—

»

femte »

.......... »

2,375,000

—

sjätte »

.......... »

1,500,000

—

»

sjunde »

.......... »

1,550,000

—

»

åttonde. »

.......... »

1,700,000

—

»

nionde »

.......... ))

390,000

—

b) medgiva, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,

för vilka anslag här ovan icke beräknats, extra krigstidstillägg

må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas;

c) å extra tillägg sstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst

11,000,000 kronor att av tillfälliga lånemedel mot återbetalningsskyldighet

utanordnas till statens järnvägar

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 1 käft. (Nr 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Mapts nåd. proposition Nr 1.

II) förklara, att det extra krigstidstillägget skall utgå med en tredjedel

av de å 1918 års senare hälft belöpande avlöningsförmåner, varå

krigstidstillägget beräknas, eller, där beloppet enligt denna beräkningsgrund

skulle understiga 300 kronor för samma tid räknat, med sistnämnda

eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande att ingen

må uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej heller mera än

hälften av de avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget beräknas;

III) besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i övrigt

i tillämpliga delar gälla vad i nyss berörda kungörelse finnes beträffande

krigstidstilläg stadgat; samt

IV) medgiva

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan

varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, må under

sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats

och trätt i kraft, utbetalas, utöver vad av 1918 års lagtima riksdag i

sådant avseende medgivits, extra krigstidstillägg enligt ovan angivna

grunder; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka

särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidsbjälp under

år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av

vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande

av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 blivit å 1919 års riksstat

särskilt avsatta.

De till ärendet börande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med

all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 1.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 oktober

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

Genom beslut den 18 i denna månad har Eders Kungl. Maj:t

kallat ledamöterna av riksdagens båda kamrar till urtima riksmöte i

Stockholm den 30 innevarande oktober för att mottaga framställningar

angående extra tillägg till de särskilda anslag, som av 1918 års lagtima

riksdag beviljats att utgå till statens befattningshavare och pensionärer.

Vid den föredragning, som föranledde detta beslut, anförde jag

följande:

»Under de senaste veckorna hava till Kungl. Maj:t inkommit ett

Sammankallandet

av

urtima riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

flertal framställningar, i vilka gjorts gällande, att de vid 1918 års lagtima

riksdag beviljade anslagen till krigstidstillägg och krigstidshjälp

för statens befattningshavare och pensionärer numera, med hänsyn till

den alltjämt fortgående och innevarande år särskilt starka stegringen

av levnadskostnaderna, måste anses otillräckliga, att dessa befattningshavare

och pensionärer befunne sig i ett formligt nödläge, samt att

åtgärder omedelbart måste vidtagas för att i en eller annan form bringa

dem ofördröjlig hjälp.

Bland dessa framställningar anhåller jag att särskilt få erinra om

en från cheferna för de centrala ämbetsverken ingiven, den 19 nästlidne

september dagtecknad framställning, däri anfördes i huvudsak följande:

Penningvärdets oerhörda fall hade vållat, att tjänstemännens löner blivit

till sitt värde högst betydligt reducerade, och den krigstidsersättning,

som utginge, vore ingalunda tillräcklig att ens närmelsevis utjämna skillnaden.

De flesta statstjänsten)ännen saknade egen förmögenhet och vore

ej heller i tillfälle att genom arbete utom tjänsten skaffa sig några avsevärda

extra inkomster. De, som sålunda vore hänvisade till sina avlöningar

av staten, vore, åtminstone om de hade familj, under rådande förhållanden

nödsakade till svåra försakelser. Ofta torde det ej vara möjligt för dem

att ens med de största inknappningar draga sig fram på sina inkomster;

de måste skuldsätta sig för att kunna bereda uppehälle åt sig själva och

sina familjer. Att staten ej kunde med likgiltighet åse detta förhållande,

vore uppenbart. Det vore icke staten värdigt att lämna sina tjänare

i en sådan belägenhet. I statens intresse läge ock, att så ej skedde.

Det ekonomiska tryck, som så hårt vilade på tjänstemännen, inverkade

naturligen i hög grad på deras arbete. En följd av ställningen bleve

ock, att särskilt mera dugande personer i allt större omfattning droge

sig från statstjänsten. Men allra tydligast visade sig följderna i fråga

om de extra ordinarie tjänstemännen. Tillgången på dessa hade på

senaste tiden i allmänhet varit ytterst ringa, och från vissa ämbetsverk

hade de nästan helt försvunnit. Av nu angivna förhållanden

torde framgå, att, om ej ämbetsverken skulle bliva ur stånd att fullgöra

sina viktiga funktioner, det vore alldeles nödvändigt, att tjänstemännens

avlöningar höjdes väsentligt utöver vad som nu bestodes

dem. En sådan avlöningsförhöjning erfordrades så för högre som

för lägre graders tjänstemän, för ordinarie som för extra. Då ingen

utsikt torde finnas, att de ekonomiska förhållandena inom en överskådlig

framtid skulle återtaga samma gestaltning, som de hade vid

krigets början, vore helt visst en allmän lönereglering nödvändig. Men

då en lönereglering ej torde kunna omedelbart beslutas och nöden vore

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

trängande, syntes ovillkorligen erforderligt, att för den närmaste tiden

vidtoges provisoriska åtgärder, varigenom tjänstemännens avlöningsförmåner

väsentligen höjdes, så att de någorlunda komme att motsvara de

stegrade levnadskostnaderna.

De övriga av ovannämnda framställningar, som avse befattningshavare

i statens tjänst, innehålla i stort sett inga nya synpunkter utöver

de ovan omnämnda. Jag torde därför beträffande dem kunna inskränka

mig till att här redogöra för de huvudsakliga yrkanden, som framställts.

Statstjänarnas samarbetskommitté, som omfattar ett flertal sammanslutningar

av tjänstemän utav lägre grad, har sålunda hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte, på sätt som befunnes lämpligt, förordna, att ett

tillägg av 500 kronor å 1918 års avlöning måtte utgå till ordinarie,

extra ordinarie eller extra tjänsteman av lägre grad vid de statens verk,

som kommittén representerade. Sedermera hava jämväl andra föreningar

av tjänstemän utav lägre grad för sitt vidkommande gjort enahanda

yrkande.

Trafiktjänstemännens riksförbund, som innesluter tjänstemän av

högre grad vid statens järnvägar samt post- och telegrafverken, har

påyrkat ^anordnande snarast möjligt av ett supplerande krigstid stillägg

att, utan någon av inkomst eller avlöning föranledd begränsning, utgå

retroaktivt från den 1 januari 1918 med minst 40 procent av all avlöning,

varå krigstidstillägg beräknas.

En kongress av statstjänstemän, som hölls i Stockholm under slutet

av nästlidne september månad, och vid vilken voro representerade ett

stort antal sammanslutningar, har hemställt om omedelbart vidtagande

av åtgärder för att ett tillskott till det för år 1918 beslutade krigstidstillägget

snarast möjligt måtte för årets andra hälft tillkomma, så vitt

nu är ifråga, varje till krigstidstillägg berättigad tjänsteman med 50

procent å beloppet av hans å nämnda hälft av året belöpande avlöningsförmåner,

varå krigstidstillägg enligt gällande bestämmelser utginge, dock

med minst 500 kronor och högst 1,500 kronor, att på en gång till

vederbörande utbetalas.

Statssekreterare och expeditionschefer inom samtliga statsdepartement

hava genom en inlämnad promemoria å vederbörande kanslipersonals

vägnar gjort en liknande hemställan.

Ett antal f. d. befattningshavare ävensom änkor och barn efter

sådana hava — under erinran att, eftersom f. d. befattningshavare i

pension erhölle i stort sett 70 å 75 procent av sin lön, krigstidstillägget

åt dem borde bestämmas till motsvarande procenttal av det

tillägg, som utginge åt i tjänst varande befattningshavare, samt att, då

fråga vore om tjänstemän ävensom änkor och barn efter sådana, vilka blivit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 1.

svagast tillgodosedda vid pensioneringen, krigstidstillägget borde beräknas

efter en avsevärt högre procent, särskilt beträffande änkor med oförsörjda

barn — hemställt, att proposition om ett supplementstillägg med

maximibelopp av 700 kronor för år 1918, att utgå enligt nu antydda

grunder, måtte bliva nästa riksdag förelagt.

Vid övervägande av dessa och andra liknande framställningar och

under gemensam beredning med övriga departementschefer har jag

kommit till den uppfattningen, att det läge, vari statens befattningshavare

och pensionärer blivit försatta genom den alltiämt fortgående

prisstegringen, är så allvarligt, att åtgärder till lindrande av deras ekonomiska

betryck synas böra utan dröjsmål vidtagas. Till belysande av

detta förhållande anhåller jag att få anföra följande.

T proposition till 1918 års lagtima riksdag (nr 10) angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp hänvisades, bland annat, till en inom socialstyrelsen

verkställd utredning, enligt vilken levnadskostnaderna för en

»normalfamilj» med en årsbudget före kriget av 2,000 kronor stigit från

maj 1914 till december 1916 med 39 procent, till maj 1917 med 52

procent och till september 1917 med 66 procent, varav 27 procent

komme på tiden januari till och med augusti 1917. Socialstyrelsen

påpekade emellertid, att denna uppgift icke kunde göra anspråk på att

till alla delar grunda sig på fullt exakta beräkningar. Utgiftsstegringen

hade beräknats under . den förutsättningen, att förbrukningen varit i

huvudsak oförändrad, alltså med bortseende från de omläggningar av

och inskränkningar i förbrukningen, vilka givetvis framkallats av dyrtiden.

Vidare påpekades, att beräkningen grundade sig på uppgifter,

som representerade förhållandena i städer och stadsliknande samhällen.

De angivna procenttalen hade emellertid av socialstyrelsen ansetts böra

betecknas såsom minimisijfrror. Storleken av årsbudgetens särskilda

huvudposter, beräknade enligt prisförhållandena vid tiden före krigets

utbrott (maj 1914) och i september 1917, ävensom stegringens relativa

storlek framginge av följande tablå:

Födo- och njutningsämnen

Bostad ....................................

Bränsle och lyse ................

Beklädnad................................

Skatter.....................................

Övriga utgifter ...............

Årsbudget

1914 (maj)

kronor

Beräknad

ökning

procent

Beräknad

årsbudget

1917 (sept.)

kronor.

876 •

80

1,577

300

12

336

97

140

233

219

no

460

122

9

133

386

50

579

Summa utgifter 2,000 66 3,318

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mny.ts nåd. proposition Nr J.

Prisstegringen liar emellertid alltjämt fortgått. I eu till finansdepartementet

någon tid före avlåtandet till innevarande års lagtima

riksdag av propositionen nr 10 inkommen promemoria beräknade socialstyrelsen

sålunda procenttalet för levnadskostnadernas stegring vid slutet

av november 1917 till minst 72.

Ännu starkare har ökningen i- levnadskostnaderna blivit under

den del av innevarande år, som faller efter riksdagens förutnämnda

beslut om krigstidstillägg och krigstidshjälp. Beräkningar över denna

ökning äro ännu endast delvis tillgängliga, men den kan i någon mån

följas i socialstyrelsens offentliggjorda rapporter över priserna på vissa

viktigare livsförnödenheter på ett antal orter inom olika delar av landet.

.Tåg torde icke hava anledning att i detalj återgiva dessa rapporter, utan

inskränker mig till att sammanfattningsvis anföra, att socialstyrelsen på

en under innevarande månad gjord förfrågan meddelat, att under förutsättning

av en i huvudsak oförändrad levnadsstandard procenttalet för

levnadskostnadernas stegring, räknat från maj 1914, under innevarande

år belupit sig till: i januari 92, den 1 april 103, den 1 juli 119 och

den 1 oktober omkring 140.

Det är på dessa siffror jag grundar mitt nyss fällda omdöme, att

åtgärder till ytterligare bispringande av statens befattningshavare och

pensionärer synas mig böra utan dröjsmål vidtagas. Visserligen kan

det ej undgå att väcka betänkligheter att, när innevarande års'' riksdag

för endast sex månader sedan beslutit så betydande tillskott till löner

och pensioner, nu ifrågasätta en höjning för detta samma löpande år.

Men prisstegringen har efter tidpunkten för riksdagens beslut varit så

stark, att den måste anses vida överskrida vad som vid ifrågavarande

tidpunkt kunde förutses eller förväntas, och därtill kommer, att densamma

i vissa avseenden uppenbarligen måste för innehavare av löner

och pensioner hava blivit i alldeles särskild grad tryckande under dessa

senast förflutna månader. Det är nämligen uppenbart, att en dyrtid blir

mera och mera kännbar för alla dem, som för sitt uppehälle äro helt eller i

huvudsak hänvisade till fixerade inkomster, ju längre denna dyrtid varar.

Många utgifter, såsom t. ex. för kläder, äro sålunda av den art, att de

stundom till en tid kunna uppskjutas. Desto kännbarare bliva de ekonomiska

svårigheterna, då dylika förnödenheter sedermera trots allt måste

anskaffas. Vidare torde det i ganska stor utsträckning hava förekommit,

att befattningshavare genom lån förskaffat sig medel till täckande av sina

utgifter. Även om det understundom varit så, att detta skett utan verkligt

nödtvång, kan dock icke förnekas, att skuldsättningen ofta varit ofrånkomlig.

I dylika fall bliva svårigheterna helt naturligt allt större ju

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

längre förskjutningen mellan de stegrade levnadskostnaderna och den

otillräckliga inkomsten verkar. När nu, såsom under dessa senaste månader

varit förhållandet, prisstegringen blir starkare än någonsin vid en

tidpunkt, då befattningshavare och pensionärer redan hava flera år av

betryck bakom sig, måste ovedersägligen för dem ett verkligt nödläge

inträda, vilket nödvändiggör ett omedelbart ingripande från statens sida.

Jag torde knappast behöva framhålla, att detta påkallas icke blott av

omtanke om befattningshavarne och pensionärerna personligen, utan också

av hänsyn till statens egen värdighet och intresse. Vad tjänstemännen

angår, måste staten redan på grund av de större krav, som ställas på

dessas arbete, tillse, att de bliva avlönade på sätt, som någorlunda tryggar

åt dem livets nödtorft, om statsarbetet skall kunna vederbörligen fortgå

och erforderlig arbetskraft bibehållas i statens tjänst.

På grund av vad jag sålunda anfört, anser jag mig pliktig att till

Eders Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder för att ofördröjligen bereda

ett ytterligare tillskott till löner och pensioner för statens befattningshavare

och pensionärer. Däremot kan jag i fråga om dessa åtgärders

art icke ansluta mig till de inkomna framställningar, som av mig blivit

här förut omnämnda. Att Eders Kungl. Maj: t skulle utan riksdagens

hörande utanordna tillskott, låt vara provisoriska, till vad av 1918 års

lagtima riksdag beslutits, måste jag finna uteslutet redan av konstitutionella

grunder. Utan att nu närmare ingå på den omfattning, i vilken

sådana tillskott kunna anses erforderliga, anser jag det uppenbart, att

desamma böra av riksdagen prövas, på sätt som skett vid föregående

tillfällen, då krigstidstillägg och krigstidshjälp eller andra motsvarande

understöd beslutits. Jag torde också böra framhålla, att, därest åtgärder

i detta syfte skola vidtagas, kostnaderna komma att bliva synnerligen

betydande, och att riksdagens medverkan synes mig oumbärlig även

för bestämmande av det sätt, varpå dessa kostnader skola täckas. Vid

sådant förhållande torde ingen annan utväg stå till buds, än att Eders

Kungl. Maj:t sammankallar en urtima riksdag för att till dess prövning

framlägga vederbörliga förslag om extra tillägg till nu utgående anslag

för dessa ändamål; och hemställer jag alltså, att Eders Kungl.

Maj:t måtte härom fatta beslut.»

Jag anhåller nu att få framlägga förslag till de propositioner i detta

ärende, som ankomma på min föredragning; och torde det tillåtas mig

att därvid först behandla de frågor, som angå befattningshavarna i

statens tjänst.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis nåd. proposition Nr 1. 9

Redan vid 1916 års riksdag- disponerades omkring 4,000,000

kronor för att i form av understöd, benämnt krigstidshjälp, utdelas till

sådana befattningshavare, som på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder och som hade att under samma år erlägga

inkomst och förmögenhetsskatt för högst 2,000 kronor. Krigstidshjälpen

utgick med 30—80 kronor för vart och ett av barnen till och med det

femte.

År 1917 beräknades för dyrtidstillägg ett belopp av omkring 30,000,000

kronor. Dyrtidstillägget utgick dels under benämningen krigstidstillägg

med 15 procent av befattningshavarnas kontanta avlöningsförmåner av

vissa uppräknade slag, dock lägst med 250 och högst med 800 kronor

för år räknat, och dels under benämningen krigstidshjälp till befattningshavare,

som för år 1917 hade att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt

för högst 3,000 kronor, med 30—50 kronor för vart och ett

av befattningshavaren underhållet minderårigt barn till och med det

femte samt med 60—100 kronor för befattningshavares hustru. Krigstidstillägg

utgick till befattningshavare allenast med så stort belopp, att

detta tillhopa med hans från en eller flera befattningar i statens tjänst

härflytande inkomster av vissa uppräknade slag icke översteg 9,800

kronor. Ingen fick åtnjuta krigstidstillägg för mer än en befattning. Åven

i övrigt stadgades åtskilliga undantag från den allmänna regeln om

femton procents krigstidstillägg.

Det belopp, som åv 1918 års lagtima riksdag beräknades för krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst för

berörda år, utgör 94,000,000 kronor.

I den till nämnda riksdag avlåtna, ovan omförmälda propositionen

nr 10 hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål

dels anvisa eller beräkna erforderliga medel dels godkänna vissa

allmänna grunder för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående.

Efter det riksdagen fattat beslut i frågan, därvid riksdagen gjort

vissa ändringar eller tillägg i det av Kungl. Maj:t förelagda förslaget, har

Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med riksdagens beslut, den 22 mars

1918 utfärdat kungörelse i ämnet (Svensk författningssamling nr 138)

och därvid fastställt följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och

krigstidshjälps utgående under nämnda år:

1916 års

riksdag.

1917 års

riksdag.

1918 års lag

tima riksdag

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt 1 höft. (Nr 1.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

A. Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder.

§ !•

Mom 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 5, 13, 14, 15

och 16 angivna begränsningar och undantag, uppbära krigstidstillägg

med en tredjedel av följande i samma avlöning ingående slag av kontanta

förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöringspennin gar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

krigslön;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

häradsskrivares förvaltningsbidrag; och

uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den för år

1917 utgående provisionen, dock högst å så stort belopp, som svarar

mot de tjänstgöringspenningar vederbörande tjänsteman skolat uppbära,

om han i enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente givna

bestämmelser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen

i avlöningsskalan för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt lägst å

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision.

Mom. 2. Å beklädnadsersättning, som icke till siffran bestämts

av Konung och riksdag och ej heller utgår efter av riksdagen prövade

grunder, må krigstidstillägg utgå med högst en tredjedel av ersättningens

belopp, om och i den mån vederbörande myndighet, som äger bestämma

ersättningens storlek, prövar sådant av omständigheterna påkallat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

Mom. ii. Eu var till krigstidstillägg enligt inom. 1 berättigad

befattningshavare — krigsmän av manskaps grad utom de underofficerskorpraler

vid marinen, vilka åtnjuta inkvarteringsbidrag, undantagna —

som vid årets början innehade stadigvarande anställning

antingen med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett semester,

ferier och därmed jämförlig tjänstledighet, icke understigande vad som

för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig statsinstitution

är såsom minimum i allmänhet stadgat,

eller, där sådan minimiarbetstid ej finnes föreskriven, på andra

grunder avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,

äger dessutom uppbära krigstidstillägg med 365 kronor.

§ 2.

Krigstidstillägg enligt § 1 mom. 1 och 2 beräknas endast å avlöningsförmåner,

som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels

av statsmedel och dels av andra medel, beräknas samma krigstidstillägg

endast å den del därav, som utgår av statsmedel; dock att dylikt krigstidstillägg

åt befattningshavare vid universiteten, de allmänna läroverken

och navigationsskolorna beräknas å hela det belopp, vartill ovan angivna

slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå

att till bestridande av nämnda läroanstalters utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, varjämte enahanda krigstidstillägg även beräknas

å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag, som

gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke krigstidstillägg å hyresersättning.

§ 3.

Krigstidstillägg till sådan i § 1 mom. 3 avsedd befattningshavare,

som av statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en av dessa, nämligen för den, som medför

högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, för den av dessa

befattningar, till vilken han först blivit befordrad; dock att befattningshavare,

som på förordnande uppehåller annans befattning, äger uppbära

krigstidstillägg jämväl å sådan med hans egen befattning förenad avlöning

utav de i § 1 angivna slag, som han under förordnandet får

behålla.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

§ 4-

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter semester, ferier eller därmed jämförlig

tjänstledighet, skall under sådan ledighet icke vidkännas något avdrag

å honom tillkommande krigstidstillägg.

Befattningshavare må icke på grund av annan tjänstledighet vid

årets början, som ej sträckt sig över längre tid än januari månad, förlora

rätt till krigstidstillägg enligt § 1 mom. 3.

§ 5.

Oberäknat i § 1 mom. 3 avsedda, till vissa befattningshavare utgående

365 kronor, må ingen befattningshavares krigstidstillägg överstiga

4 kronor 50 öre per dag.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ 6‘

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas krigstidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 1-

Till andra befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan i

§§ 8, 13, 14, 15 och 16 angivna begränsningar och undantag, den

myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning, lämna

krigstidstillägg, därest och i den män myndigheten, med hänsyn särskilt

till efter ingången av augusti månad 1914 såsom dyrtidstillägg beviljad

avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat; och

utgår dylikt krigstidstillägg, under iakttagande i tillämpliga delar av de

i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna:

a) till befattningshavare, som vid årets början innehade stadigvarande

anställning

antingen med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett semester,

ferier och därmed jämförlig tjänstledighet, icke understigande vad som

för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig statsinstitution

är såsom minimum i allmänhet stadgat,

eller, där sådan minimiarbetstid ej finnes föreskriven, på andra

grunder avsedd att utgöra be f attn i ngs h a v aren s huvudsakliga verksamhet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 1.

med högst de belopp, som angivas i § 1;

b) till befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta

så kallade gratifikationer eller flitpenningar, med högst en tredjedel av

dem tilldelade belopp; samt

c) till övriga befattningshavare med högst en tredjedel av deras

kontanta avlöningsförmåner utav de i § 1 angivna slag.

§ 8.

Krigstidstillägg till sådan i § 7 a) avsedd befattningshavare, som

av statens medel åtnjuter avlöning för två eller flera befattningar, må

icke utgå för mer än en av dessa, nämligen för den, som medför högsta

avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, för den av dessa befattningar,

till vilken han först blivit befordrad; dock att befattningshavare,

som på förordnande uppehåller annans befattning, må kunna tillerkännas

krigstidstillägg jämväl å sådan med hans egen befattning förenad avlöning

av de i § 1 angivna slag, som han under förordnandet tilläventyrs

får behålla.

C. Krigstidshjälj).

§ 9-

Krigstidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru,

om han vid årets ingång var gift, dels för husföreståndarinna, vid

samma tidpunkt anställd hos befattningshavare, som var änkling och

underhöll barn under 15 års ålder, och dels för barn under 15 års ålder,

vilka befattningshavare vid samma tidpunkt underhöll, utgår, med här

nedan i §§ 10, 13, 14, 15 och 16 angivna undantag och förbehåll,

till befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1918

innehade sådan ordinarie anställning, som avses i § 1 mom. 3; samt

till sådana i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari

1918 innehade och omedelbart dessförinnan under minst sex månader

vid statsinstitution innehaft stadigvarande anställning med en daglig

arbetstid, i medeltal — oavsett semester, ferier och därmed jämförlig

ledighet — icke understigande vad som för den ordinarie personalen

vid samma eller jämförlig statsinstitution är såsom minimum i allmänhet

stadgat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

§ 10.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas:

l:o) befattningshavare, som jämlikt den taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt, vilken under år 1918 äger rum, har att erlägga

dylik skatt för högre belopp än 4,000 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade;

2:o) kvinnlig befattningshavare, som vid årets ingång var gift,

såvida ej med intyg utav två trovärdiga personer styrkes, att hennes

man under år 1917 haft högst 600 kronor inkomst;

3:o) befattningshavare, som utan pension lämnar statstjänsten

före den dag, då kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i

kraft; och

4:o) icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1917, oavsett

semester, ferier och därmed jämförlig ledighet, åtnjutit mer än en månads

tjänstledighet av annan orsak än sjukdom, offentligt uppdrag eller inkallelse

till militär tjänstgöring.

§ 11-

Mom. 1. Ivrigstidshjälpen utgår, då det beräknade belopp, för

vilket befattningshavaren under år 1918 har att erlägga skatt enligt

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt (äkta makars taxeringar

sammanräknade), utgör

högst 1,000 kronor: med 150 kronor för hustru eller husföreståndarinna

och med 75 kronor för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 120 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 60 kronor för vart barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: .med 90 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 45 kronor för vart barn; samt

från 3,000 till och med 4,000 kronor: med 60 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn.

Mom. 2. Utöver ovan angivna krigstidshjälp äga furirer och

korpraler, en var om han vid årets början var änkling och underhöll

barn under 15 års ålder eller var gift, uppbära en särskild krigstidshjälp

med 180 kronor.

Denna särskilda krigstidshjälp tillkommer dock icke befattningshavare,

som avses i § 10.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-M nåd. proposition Nr 1.

15

§ 12.

Befattningshavare, som avgått med pension under tiden 1 januari

—31 maj 1917 och icke kommit i åtnjutande av krigstidshjälp under

år 1917, må, under, förutsättning att han under år 1918 icke har att

erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre belopp än 3,000 kronor,

äkta makars taxeringar sammanräknade, uppbära, utöver vad som enligt

förestående bestämmelser må tillkomma honom, ett så stort belopp, som

under år 1917 .skulle hava såsom krigstidshjälp tillfallit honom, om han

innehaft sin befattning efter den 31 maj 1917 och under det året haft

att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för samma belopp, som under

år 1918 för honom fastställts.

Gemensamma bestämmelser.

§ 13-

Sammanlagda beloppet av en befattningshavares krigstid stillägg

och krigstidshjälp under året må icke överstiga 2,007 kronor 50 öre.

§ 14-

Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp enligt

här angivna grunder undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag;

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; samt

3:o) befattningshavare, som — oavsett pension, pensionstillägg och

understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913

— vid årets ingång ägde åtnjuta pension eller därmed jämförligt årligt understöd

av statsmedel eller från någon av staten understödd pensionsanstalt.

Avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

medför icke någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 15-

Lärare vid statens blindundervisningsanstalter, vilka under år 1918

åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt kungl. kungörelsen den 11 december

1917 (svensk författningssamling n:r 851), skola vid uppbärande av

krigstidstillägg och krigstidshjälp vidkännas ett mot berörda tillfälliga

löneförbättring och därå belöpande krigstidstillägg svarande avdrag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 1.

Departement s
chefen.

§ 16-

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp efter

enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst; dock

med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner,

som äro för vederbörande befattningshavare å stat

uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom

bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt under

villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp bestrides

av vederbörande kommun.

§ 17''

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans pensionskassa

och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av docentstipendier

vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;

skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg dem tillkommande

docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 18.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

krigstidstillägg och krigstidshjälp till fullo utbetalts, övergår hans

rätt härutinnan till stärbhuset.

§ it).

Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

I fråga om principerna för det nya tillskott till statens befattningshavares

löneförmåner, som jag på de av mig i yttrandet av den 18

oktober anförda grunder finner mig böra föreslå, har jag ansett det av

förhållandena påkallat att så nära som möjligt ansluta mig till 1918

års lagtima riksdags beslut. Redan med hänsyn till nödvändigheten

av frågans snara lösning torde det icke böra ifrågasättas att nu söka

utstaka några grunder, som väsentligt skilja sig från de av riksdagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

för endast få månader sedan prövade och fastställda. De förslag om

ett visst, för alla befattningshavare lika stort tillägg, som ingå i några

av de till Kungl. Magt inkomna framställningarna, kan jag icke biträda,

då desamma stå i strid med gällande grunder för avvägningen av befattningshavares

löneförmåner och i tillämpningen uppenbart skulle

komma att verka godtyckligt och ojämnt. Det torde ur alla synpunkter

vara rättvist och riktigt, att det extra tillskott, som nu äskas av riksdagen,

i likhet med vad alltid förut skett vid beviljande av motsvarande

anslag utmätes med hänsyn tagen till vederbörande befattningshavares

normala avlöningsförmåner.

Enklast och ur många synpunkter mest tilltalande synes mig vara,

att detta tillskott får formen av en utökning av det nu utgående procentuella

krigstidstillägget. Däremot lärer det icke böra ifrågakomma

att nu föreslå ökning även av krigstidshjälpen. En sådan ökningskulle,

därest man anslöte sig till principerna för 1918 års krigstidshjälp,

endast komma vissa befattningshavare till godo, medan andra bleve

ställda helt utanför, vilket icke synes mig med rättvisa och billighet

överensstämmande, och en eventuell utvidgning av krigstidhjälpen till

nya kategorier av befattningshavare skulle, liksom eu ändring av beloppen,

framkalla en mängd svårlösta spörsmål, vilka säkerligen måste

komma att fördröja frågans lösning.

Utgår man sålunda därifrån, att statens befattningshavare böra

bispringas genom en förhöjning av det procentuella krigstidstillägget,

så återstår att avväga denna förhöjning, vilket i sin ordning nära

sammanhänger med bestämmandet av den tidpunkt, från vilken förhöjningen

bör utgå. 1 sistnämnda avseende har i en av ovan omnämnda

framställningar yrkats, att det supplerande krigstidstillägget skulle räknas

från den 1 januari 1918, i en annan, att det skulle utanordnas för senare

hälften av året. Till förstnämnda hemställan kan jag icke ansluta mig,

då det synes mig icke kunna eller böra ifrågasättas, att en höjningskulle

ske för den del av året, under vilken Kungl. Maj:ts proposition

på sin tid framlades och av riksdagen prövades. Däremot anser jag

det väl motsvara de faktiska förhållandena, om det nya tillägget föreslås

att utgå från och med den 1 juli 1918, enär dels denna tidpunkt faller efter

avslutningen av den lagtima riksdagens samvaro och dels prisstegringen

i alldeles särskild grad gjort sig gällande under de senaste månaderna.

Därtill kommer, att halvårsskiftet ur formell synpunkt kan anses som

en lämplig och bekväm utgångspunkt för utanordningen av ett extra

tillägg.

Beträffande den procentsats, som bör föreslås för eu sålunda till

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 1 höft. (Nr 1.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

tiden bestämd förhöjning av kristidstillägget, erinrar jag, att enligt ovan

anförda meddelande från socialstyrelsen prisstegringen från den 1 juli 1918

till den 1 innevarande oktober beräknats så, att, medan densamma förstnämnda

datum utgjorde 119 procent i förhållande till ställningen i maj

1914, hade densamma den 1 oktober 1918 nått upp till omkring 142

procent. Skillnaden utgör alltså 23 procent. Emellertid kan det icke

förbises, att redan under tiden mellan 1918 års lagtima riksdags beslut

och den 1 juli likaså en stark stegring ägt rum, nämligen enligt samma

beräkning för tiden 1 april—1 juli från 103 till 119 procent, och att

alltså den sammanlagda stegringen från den 1 april till den 1 oktober

uppgår till 39 procent. Ej heller torde böra lämnas oanmärkt, att redan

vid den tidpunkt, då 1918 års lagtima riksdags beslut trädde i verkställighet,

krigstidstillägget icke tillfullo motsvarade den då inträdd a prisökningen.

Å andra sidan har vid tidigare behandling av hithörande frågor framhållits

såsom oundvikligt, att statens befattningshavare, i likhet med det

stora flertalet andra medborgare, själva finge bära någon del av dyrtidens

börda. Denna grundsats måste alltjämt i stort sett vidhållas. Aven statsfinansiella

skäl göra det icke möjligt att nu föreslå så stor ökning av

krigstidstillägget, som skulle fullt motsvara hela den konstaterade prisstegringen.

Jag hänvisar därtill, att ökningen av statsutgifterna även

enligt de förslag om extra krigstidstillägg åt statens befattningshavare

och pensionärer, som nu komma att framläggas, beräknas till sammanlagt

icke mindre än omkring 37,000,000 kronor.

Under sådana förhållanden har jag ansett mig böra stanna vid att

för tiden från och med den 1 juli 1918 föreslå ett extra krigstidstillägg för

befattningshavare i allmänhet av 33 Va procent på varje befattningshavares

löneförmåner, d. v. s. en fördubbling av det krigstidstillägg, som enligt

beslut av 1918 års lagtima riksdag skulle utgå under det senare halvåret

innevarande år.

De lägst avlönade befattningshavarna synas emellertid böra komma i

åtnjutande av ett förhållandevis något högre tillägg. Visserligen hava de

ekonomiskt . sämre lottade statstjänare, som hava familj att underhålla,

bekommit en icke oväsentlig krigstidshjälp, varjämte den så kallade grundplåten

alltid inneburit ett, procentuellt sett, tämligen avsevärt tillskott.

Emellertid får det ej förglömmas, att dessa lägre befattningshavare, som

redan under vanliga förhållanden måst iakttaga den största sparsamhet,

till följd av de nuvarande levnadskostnaderna bragts i sådana ekonomiska

svårigheter, att ett jämförelsevis kraftigare ingripande till förmån för

dem måste anses vara av omständigheterna påkallat. Att riktigt avväga

storleken av det extra krigstidstillägg, som bör lämnas dessa lägre

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 1.

avlönade statstjänare, erbjuder givetvis svårigheter. Å ena sidan måste

eu verklig och effektiv hjälp lämnas, å andra sidan fordra statslinansiella

skäl, att man ej går längre, än omständigheterna oundgängligen påkalla.

Vid ett övervägande av på frågan inverkande synpunkter har jag ansett

mig böra stanna vid att för dessa lägre befattningshavare föreslå ett

minimitillägg av 300 kronor.

Ett extra krigstidstillägg av 300 kronor skulle emellertid för vissa

befattningshavare, särskilt för dem, som jämte lön åtnjuta förmånen av

fri kost och fri bostad, innebära ett lönetillskott, som vida överstege

den av prisstegringen under året förorsakade ökningen av deras levnadskostnader.

Därjämte måste det tagas i betraktande, att vissa befattningshavare

endast uppbära eu mindre del av sina inkomster från

statstjänst. Då det synes mig xäktigast att icke nu föreslå sådant lönetillskott,

att någon därigenom skulle komma i en förhållandevis bättre

ställning, än vad av lagtima riksdagen åsyftades, anser jag därför erforderligt

att i fråga om storleken av nämnda extra krigstidstillägg

stadga den begränsning, att detsamma ej må överstiga 50 procent av

den för halvåret utgående avlöning, varå krigstidstillägg beräknas.

Samma skäl, som på sin tid åberopats för en begränsning uppåt

av det procentuella krigstidstillägget, torde tala för en maximigräns

jämväl i fråga om det nu föreslagna extra krigstidstillägget. Tillräcklig

anledning att i fråga om maximigränsens bestämmande följa andra

normer än de av lagtima riksdagen antagna lärer icke förefinnas, och

föreslår jag sålunda, att ingen må uppbära mera än 4 kronor 50 öre

per dag.

Jämväl i övrigt torde med avseende å det extra krigstidstilläggets

åtnjutande böra i tillämpliga delar gälla enahanda villkor och bestämmelser,

som stadgats i kungörelsen av den 22 mars 1918 angående

krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i

statens tjänst.

Det sammanlagda belopp, vartill krigstidstillägg och krigstidshjälp

samt extra krigstidstillägg under året komme att uppgå för olika

befattningshavare, såväl absolut som procentuellt, belyses av följande

tablå, varvid emellertid beräkningarna för överskådlighetens skull icke

utsträckts till att avse större familjer än man och hustru med tre barn

(ifråga om den ytterligare krigstidshjälp, som utgår vid större barnantal,

hänvisas till ovan intagna bestämmelser).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Hr 1.

KrigstidstiUägg och krigstidshjälp under år 1918.

Av-

löning

kronor

Krigs-

tids-

tillägg

kronor

Extra

krigs-

tids-

Summa krigs- tidstillägg

Krigs tidshjälp

för

Summa tillägg

och lijälp

Tillkommer för

vart ytterligare

barn

Med hustru

eller hus- 1

förest, och j

tre barn ''

i % av .

aviöning j

.

tillägg

(för-

slag)

kronor

kronor

i % av

avlö- ning

hustru

eller hus- förest.

ett

barn

kronor

i % av

avlö- ning

kronor

i % av- avlö- ning

500

532

125

657

131

150

75

882

176

75

15

•

206

1,000

698

250

948

95

150

75

1,173

117

75

7.5

132

1,500

865

300

1,165

78

120

60

1,345

90

60

4

98

2,000

1,032

333

1,365

68

120

60

1,545

77

60

3

83

2,500

1,198

417

1,615

65

90

45

1,750

70

45

1.8

73.0

3,000

1,365

500

1,865

62

90

45

2,000

67

45

1.5

™ i

3,500

1,532

583

2,115

60

60

30

2,205

63

30

0.8

64.0 j

4,000

1,698

667

2,365

59

60

30

2,455

61

30

0.7

62.4

4,500

1,865

750

2,615

58

—

—

—

—

. —

—

—

5,000

2,007

823

2,830

57

—

—

—

—

—

—

— |

5,500

2,007

823

2,830

51

—

—

—

—

—

—

—

6,000

2,007

823

2,830

47

—

—

—

—

—

—

—

7,000

2,007

823

2,830

40

—

—

—

—

—

—

8,000

2,007

823

2,830

35

—

—

—

—

—

—

_ I

9,000

2,007

823

2,830

31

—

—

—

-

—

—

_ •

10,000

2,007

823

2,830

28

—

—

—

—

—

—

—

11,000

2,007

823

2,830

26

—

—

—

—

—

—

—

12,000

2,007

823

2,830

23

—

—

—

—

—

—

—

13,000

2,007

823

2,830

22

—

—

—

—

—

—

-

Kostnads
beräkning.

Beträffande kostnaderna för ett extra krigstidstillägg så hava beräkningar,

som verkställts inom statens affärsdrivande verk, för dessas

vidkommande givit vid handen, att ett tillägg av 33 V3 procent å vederbörandes

avlöningsförmåner för det sista halvåret skulle medföra en

för

postverket ...................................

.......................... kronor

2,050,000

-—

telegrafverket ............................

........................... »

1,800,000

—

statens järnvägar ...................

........................... »

10,100,000

—

»

statens vattenfallsverk ...........

........................... »

320,000

—

»

statens domäner ......................

........................... »

430,000

—

Summa kronor

14,700,000

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majts nåd. proposition Nr 1.

Genom den ovan ifrågasatta höjningen av det extra krigstidstillägget

för de lägre avlönade befattningshavarna torde kostnaderna för

nämnda tillägg, enligt vad inkomna upplysningar givit vid handen,

komma att ökas upp till följande ungefärliga belopp, nämligen

för

postverket....................................

............................ kronor 2,300,000

—

»

telegrafverket..............................

.......................... » 2,250,000

—

statens järnvägar ......................

............................ » 11,000,000

—

»

statens vatteufallsverk.............

............................ » 350,000

—

»

statens domäner........................

............................ » 475,000

—

Summa kronor 16,375,000

—

Kostnaden för krigstidshjälp och krigstidstillägg för de statens

befattningshavare, vilka ej höra till något av ovan angivna affärsdrivande

verk, beräknades av särskilda utskottet vid årets lagtima riksdag i dess

utlåtande nr 3 till 48,000,000 kronor, fördelade på följande sätt:

Andra huvudtiteln ....

............................ kronor

2,300,000

—

Tredje

»

............................. »

200,000

—

Fjärde

»

............................. »

17,500,000

—

Femte

»

............................. »

8,500,000

—

Sjätte

»

............................ »

5,300,000

—

Sjunde

»

............... .......

............................. »

5,700,000

—

Åttonde

»

.............................. ))''

6,500,000

—

Nionde

............................. »

1,500,000

—

Säger kronor

47,500,000

—

Postsparbanken, försäkringsinspektionen, försäkringsrådet,

statens biografbyrå, patent- och

registreringsverket, mynt- och justeringsverket,

bankinspektionen, flottans pensionskassa och

folkskollärarnas pensionsinrättning ..................... kronor 500,000: —

Summa kronor 48,000,000:—.

Beträffande den del av nu angivna belopp, som ansågs belöpa å

det procentuella krigstidstillägget, synas fullt exakta beräkningar icke

hava kunnat göras i fråga om annat än utgifterna under fjärde huvudtiteln.

I avseende å denna huvudtitel förelåg en uppgift från arméförvaltningen,

utvisande att avlöningarna under denna huvudtitel belöpte

sig till 30,250,000 kronor. Den procentuella delen av krigstidstillägget

skulle alltså uppgå till 10,083,000 kronor minskat med vad som kan

antagas bortfalla till följd av den fastställda maximigränsen. Om i så
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 1.

dant avseende frånräknas 433,000 kronor, skulle återstå 9,650,000 kronor

eller för lialvt år 4,825,000 kronor. Förhöjningen av det''extra krigstidstillägget

för de lägre avlönade befattningshavarna utöver 33 V3 procent

torde komma att medföra en ökad kostnad av omkring 500,000 kronor.

I fråga om övriga huvudtitlar kan storleken av det för det ifrågasatta

extra krigstidstillägget erforderliga beloppet uppskattas endast approximativt.

Särskilda utskottet beräknade, att förhöjningen av det procentuella

krigstidstillägget från 30 till 33 Vs procent skulle medföra en ökad kostnad

av 4,000,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån kan hela det av riksdagen

beslutade procentuella krigstidstillägget beräknas till 40,000,000 kronor,

vilken siffra emellertid bör något ökas till följd därav, att man vid bedömande

av verkningarna i statsfinansiellt hänseende utav höjningen

från 30 till 33 V3 procent torde hava bortsett från krigstidstillägget till

de löntagare, som uppnått maximigränsen för det procentuella krigstidstillägget

redan vid 30 procent. Då utskottet samtidigt, såsom ovan

nämnts, beräknade hela krigstid stillägget jämte krigstidshjälpen till sammanlagt

94,000,000 kronor, kan alltså det procentuella krigstidstillägget

uppskattas till i runt tal 43 procent av hela ifrågavarande dyrtidsanslag.

Med hänsyn därtill, att krigstidshjälpen och den så kallade grundplåten

torde uppgå till avsevärt högre belopp i förhållande till det procentuella

krigstidstillägget för befattningshavarna vid de affärsdrivande verken

än för andra befattningshavare, torde den ovannämnda genomsnittliga

siffran av 43 procent böra, då fråga är om de sistnämnda enbart, avsevärt

avrundas uppåt, exempelvis till omkring 50 procent. Vilka kostnader

den ifrågasatta höjningen av det extra krigstidstillägget för de

lägre avlönade befattningshavarna kommer att medföra, kan ej tillförlitligen

beräknas. Med stöd av vissa inkomna uppgifter och därpå

grundade uppskattningar har jag emellertid ansett kostnaden för det

ifrågasatta extra krigstidstillägget kunna, förutom det för de affars
drivande

verken beräknade beloppet av.................. kronor 16,375,000: —,

uppskattas till följande summor:

Andra huvudtiteln ................

Tredje » ................

Fjärde » ................

Femte » ................

Sjätte

Sjunde

Åttonde

Nionde

»

»

»

)>

» 600,000: —

» 50,000: —

» 5,325,000: —

» 2,375,000: —

» 1,500,000: —

» 1,550,000: —

» 1,700,000: —

» 390,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

Postsparbanken, försiikringsinspektionen, försäkringsrådet,

statens biografbyrå, patent- oeli

registreringsverket, mynt- och justeringsverket,

bankinspektionen, flottans pensionskassa

och folkskollärarnas pensionsinrättning kronor 135,000:_

Säger kronor 30,000,000: —.

Med avseende a fragan huru dessa kostnader böra täckas, så har

från domänstyrelsen meddelats, att utgifterna för 1918 års krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt befattningshavare i eller under nämnda

verk torde komma att så väsentligt understiga den därför beräknade

kostnaden, att överskottet i det närmaste förslår till beredande av ett

extra kngstidstillägg av ovan angiven storlek åt samma befattningshavare.

I anledning härav synas några särskilda medel för nu ifrågavarande

ändamål oj behöva beräknas för statens domäners vidkommande.

Icke heller i avseende å postverket, telegrafverket och statens

vattenfallsverk lärer något anslag behöva äskas för beredande av medel

för det extra krigstidstillägget. Enligt vad jag inhämtat, torde nämligen

beträffande dessa verk kostnaderna för det extra krigstidstillägget

kunna bestridas av samma medel som övriga omkostnader för verken.

Vad däremot angår statens järnvägar, vilka under året gått med betydlig

förlust, stå några medel för nu ifrågavarande ändamål icke till förfogande.

Det synes därför riktigast, att det belopp, som erfordras för

beredande av extra kngstidstillägg åt befattningshavarne i sistnämnda

verk, anvisas veiket såsom tillfälligt lan, vilket — med hänsyn till att

driften med all sannolikhet icke heller under år 1919 kommer att lämna

något överskott — torde få ställas på återbetalning framdeles i mån av

uppkommande vinst.

Undei de säiskilda huvudtitlarna torde vidare böra såsom förslagsanslag

å extra tilläggsstat för år 1918 anvisas tillhopa 13,490,000

kronor.

Beträffande slutligen postsparbanken och övriga ovan uppräknade

■verk och institutioner, torde kostnaden för det extra krigstidstillägget

höra utgå av samma medel, av vilka dessa verks och institutioners

övriga omkostnader bestridas.

Emellertid synes det mig höra ifrågasättas, huruvida icke det Försatt ut.

extra krigstidstillägget bör utgå jämväl för år 1919, intill dess sa^da betaif»ng av

års riksdag hunnit fatta beslut i frågan. Jag vill därför till en början ** *e<ro

s. 24 Kontrollera mot PDF

krigstidstillr

lägget jämväl

under år

1919.

24 Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

i korthet redogöra för vad i sådant avseende förekommit vid 1918 års

lagtima riksdag.

Uti en den 19 april 1918 dagtecknad proposition nr 393 foreslog

Kungl. Maj:t innevarande års lagtima riksdag att för beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp för år 1919 åt vissa befattningshavare

och f. d. befattningshavare i statens tjänst samt deras änkor och barn

ävensom åt vissa utanför den egentliga statsförvaltningen stående kategorier,

att utgå enligt de grunder, 1919 års riksdag kunde komma att

bestämma, såsom förslagsanslag å riksstaten för år 1919 avsätta ett belopp

av högst kronor 57,000,000.

Denna proposition blev av riksdagen bifallen.

Samma den 19 april 1918 föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr

394 riksdagen medgiva utbetalande av förskott å krigstidstillägg för år

1919 åt befattningshavare i statens tjänst.

Riksdagen hade visserligen tidigare förehaft till behandling en

motion i samma syfte men därvid, med hänsyn till möjligheten av att

den av kriget föranledda exceptionella krisen före årets slut kunde varda

väsentligen mildrad, ansett det vanskligt att då fatta ett beslut i sådan

riktning. •

Då jag för Kungl. Maj:t anmälde frågan om nämndä förskott a

krigstidstilläggen, uttalade jag, efter att hava erinrat om riksdagens

nyss antydda ståndpunkt, såsom min mening, att man ej längre kunde

hysa någon förhoppning om en sådan lindring av dyrtidens tryck under

den närmaste framtiden, att krigstidstillägg under år 1919 skulle bliva

vare sig obehövligt eller erforderligt i mindre utsträckning än under

innevarande år. . .

Vid behandlingen av nämnda proposition nr 394 gjorde sig samma

mening gällande även inom riksdagen, som under bifall i sak till propositionen

beslöt medgiva, ,

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kunde

varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, finge, intill

dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats och trätt i kraft,

utbetalas vad som enligt kungörelsen den 22 mars 1918 (Svensk^ författningssamling

nr 138) skolat till respektive befattningshavaie såsom

krigstidstillägg vid utgången av varje avlöningsperiod utbetalas, därest

samma kungörelse vore även för år 1919 gällande, dock att dylikt förskott

icke finge utgå å den s. k. grundplåten, 365 kronor, om vilken

funnes stadgat i § 1 mom. 3 av samma kungörelse; samt

b) att härför erforderliga belopp fiDge utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 1. 25

särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under

år 1918 icke av innevarande års riksdag beräknats, av de medel, av

vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestredes; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande

av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 kunde varda å

1919 års riksstat särskilt avsatta.

Åven om det nu pågående världskriget skulle sluta inom eu icke Departementsalltför

avlägsen framtid, synes det dock kunna tagas för givet, att någon c f

avsevärd prislindring icke är att förvänta under den jämförelsevis

korta tid, som återstår till dess 1919 års riksdag kan fatta beslut i

frågan rörande krigstidstillägg för år 1919. Samma skäl, som föranledde

riksdagens beslut rörande utbetalning av förskott i avräkning å

blivande krigstidstillägg för år 1919, tala därför för en fortsatt utbetalning

tills vidare under år 1919 jämväl av det ifrågasatta extra

krigstidstillägget.

På grund av vad jag ovan anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t ville föreslå riksdagen att

I) för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sadana befattningshavare,

som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars 1918 (Svensk

författningssamling nr 138) angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

a) å extra tillägg sstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln........

...... kronor

600,000

—

»

tredje » ........

...... »

50,000

—

»

fjärde » ........

...... »

5,325,000

—

femte » ........

...... »

2,375,000

—

sj ätte » ........

...... »

1,500,000

—

»

sjunde » ........

...... »

1,550,000

—

»

åttonde » ........

...... )>

1,700,000

—

nionde » ........

...... »

390,000

—

b) medgiva, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,

för vilka anslag här ovan icke beräknats, extra krigstidstillägg

må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas;

c) å extra tillägg sstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. '' 1 käft. (Nr 1.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 1.

11,000,000 kronor att av tillfälliga lanemedol mot åtorbetalningssky Idi collet

utanordnas till statens järnvägar;

II) förklara, att det extra krigstidstillägget skall utgå med en tredjedel

av de a 1918 ars senare hälft belöpande avlöningsförmåner, varå

krigstidstillägget beräknas, eller, där beloppet enligt denna beräkningsgrund

skulle understiga 300 kronor för samma tid räknat, med sistnämnda

eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande att ingen

må uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej heller mera än

hälften av de avlöningsförmåner, vara krigstidstillägget beräknas;

III) besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i

övrigt i tillämpliga delar gälla vad i nyssberörda kungörelse finnes

beträffande krigstidstillägg stadgat; samt

IV) medgiva

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan

varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, må under

sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats

och trätt i kraft, utbetalas, utöver vad av 1918 års lagtima riksdag

i sådant avseende medgivits, extra krigstidstillägg enligt ovan angivna

grunder; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka

särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under

år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande

av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 blivit å 1919 års riksstat

särskilt avsatta.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen biföll vad statsrådet sålunda

hemställt; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt... vid detta protokoll

utvisar

Ur protokollet:

Bengt Arfividson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:2 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt b s. 1 i texten
  2. 1SärU 1918:1 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshava s. 1 i texten