Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m

64 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 46 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:34 (urtima riksdagen), Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ta ''proposition nr 34.

1

Nr 34.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 m. m.; given

Stockholms slott den 22 november 1918.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862 och

7:o) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 33 höft. (Nr 34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—11, 14, 16—19, 21, 27, 29, 30,

32, 36, 38, 40, 42 och 48 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8.

Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut

tillkommer man eller kvinna, som

a) är svensk undersåte,

b) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till

densamma erlägga skatt,

c) senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugu ett års

ålder,

d) icke är omyndig förklarad,

e) icke är i konkurstillstånd, och

f) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd

straffpåföljd.

§ 9.

Rättighet, som i § 8 sägs, tillkommer ock gift kvinna, som icke

vunnit boskillnad eller hemskillnad, ändå att hon icke är skattskyldig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34. Ä

till kommunen, såframt dylik skattskyldighet åligger mannen och hon

uppfyller övriga i nämnda paragraf stadgade villkor.

§ 10.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma

för hela kommunen, deltaga samtliga i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan

och rösträtt allenast dem, som innehava sådan jord.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,

oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet. För omyndig röstar

förmyndaren eller, där flera äro förmyndare, den som dessa bland sig

utse; för oskiftat bo må delägarna i boet utse ombud; för samfälld egendom

må ej mer än en person föra talan.

§ 11.

Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.

Mom. 2. Där för deltagande — — — bestämda grunden.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden

granskad, skall kommunalnämnden med ledning av denna

längd och mantalslängden samt enligt bifogade formulär litt. A. upprätta

en längd, upptagande kommunens samtliga röstägande medlemmar och

särskilt angivande, dels vilka som icke äro i kommunen mantalsskrivna,

dels ock vilka som under kalenderåret uppnått eller uppnå myndig ålder,

jämte summa för dels i kommunen mantalsskrivna röstberättigade, dels

övriga röstberättigade. Anteckning i sistnämnda längd rörande hinder

för rösträtt må ske endast genom angivande av den del av § 8, däri

hindret beröres. Äro i kommun-----hos kommunalnämnden förvaras.

Huru denna längd — — — komma under prövning.

Missnöje med kommunalstämmans----vid kommunalstäm
man

företedda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma--— dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som---erläggande av bidrag därtill.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å

plats eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet

bestämmer.

Tillkännagivande om tid---deltagandes röster annorlunda

beslutar —--kännedom. Har vid fattandet av---deltagandes

röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.

Tillkännagivandet skall---å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma —--nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall — — — före stämman.

Den omständigheten — — — för stämmans hållande.

§ 17.

Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor--— — — — —

för dessa stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december — —--— — — —

sön- eller helgdag.

Angående kommunalstämma —--särskilt stadgat.

Den, vilken---sagda förvaltning.

Mom. 2. Kommunalstämma hålles även när Konungens befallningshavande

eller kommunalnämnden det äskar, eller då ordföranden finner

sådant nödigt. Enskild man, som är berättigad till talan i kommunalstämma,

ävensom vederbörande kronobetjänt, äger ock kommunalstämmas

sammankallande för uppgivet ärende begära. Varder denna begäran av

ordföranden avslagen, meddelar han, om så äskas, sitt beslut skriftligen

med skälen därtill; och äger sökanden att däröver föra klagan inom den

tid och på den ort, som för besvärs anförande i § 75 stadgas.

§ 18.

De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av

kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj Uti ■proposition nr 34.

5

Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående

beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avliändande av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

Innan ärende, som beretts annorledes än genom kommunalnämnd,

företages till avgörande å kommunalstämma, skall kommunalnämnden

lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 19-

Mom. 1. Kan ärende, som av kommunalstämma handlägges, å

den utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan

dag och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för stämmans fortsättande.

Mom. 2. Då jämlikt § 18 eller § 40 mom. 2 val sker proportionellt,

äger ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller

av annan anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats

och innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens

fortsättande och avslutande. I sådant fall skola vid stämman

utses minst två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fort:

satta valförrättningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna

förvaras, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill

samt därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa

sig om att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att'' med iakttagande av de i § 16 givna föreskrifter kungöra.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening

beslut, som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom--— stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där

högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete

överstiger 9 kronor;

d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

9 kronor men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

2:o) mer än 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

3:o) mer än 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung}. Maj:ta proposition nr 34.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i inom. 2 e) och d) utskylder

till kommunen vare sig de beslutats å kommunalstämma eller ä

kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske

allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över 3,000 invånare skall, med de villkor

och undantag här nedan sägs, den kommunen i kommunala angelägenheter

tillkommande beslutanderätt uppdragas åt kommunalfullmäktige.

Mom. 2. Vill kommun med 3,000 invånare eller därunder åt

fullmäktige överlåta beslutanderätt, som i mom. 1 avses, må sådant vara

tillåtet.

__ Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förrän

fem år efter beslutets fattande.

Beslut i omförmälda frågor skall hos Konungens befallningshavande

ofördröjligen anmälas.

§ 29.

Mom. 1. För val---inom valkrets.

Mom. 2. Är kommun delad---valdistrikt för kommunal
fullmäktigval.

Mom. 3. Äro i kommun — — — kommunalnämnden bestämmer.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

A valsedel må---själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken användes annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel---- vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert.två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts proposition nr 34.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige — — — valdistriktet,

röstlängd.

I fråga om —--sådan anmärkning.

b) Ej må — — — inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen---val
urnan

är tom.

Valmännen äga---kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han---

tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan--— därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll i---skall försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande---valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande--— avse själva fullmäktig
valet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) -Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn---första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen---

högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,

bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava

samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens

rösttal----samma första och samma andra namn samt utgöra mer

än tre fjärdedelar av gruppens rösttal--— efter samma grunder.

2:o) I den mån---motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Majtia proposition nr 34.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal — — — skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet — — — de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig---tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel

galler såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de

förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit--— inläggas under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall — — — blivit vald.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om fullmäktiges sammanträde första gången

efter fattande av beslut, varom i § 27 förmäles, skall utfärdas av stämmans

ordförande, därefter Av fullmäktiges ordförande eller, i händelse

av hans förhinder, av vice ordföranden. Kungörelsen skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet

och uppläsas minst åtta dagar — — — ånyo uppläsas.

För ärende---bidrag därtill.

Besluta fullmäktige---föranstalta därom.

Skriftlig kallelse — — — honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej---av dem äro till
städes.

Är till följd av stadgandena i § 17 mom. 1 samt i mom. 4 här nedan

tillstädesvarande fullmäktig hindrad — ---för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges---i besluten, deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola---hållas.

Vid omröstning---sker öppet.

Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 angivna frågor---full
mäktiges

beslut.

I övrigt gäller---stadgat är.

§ 38.

Kommunalnämnden tillhör att:

ombesörja verkställigheten — — — kommunens övriga inkomster;

verkställa beredning, varom i § 18 förmäles, av ärenden, som skola

förekomma till behandling å kommunalstämma;

avgiva infordrade betänkanden — — — socknenämnds handläggning

överlämnat.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 33 käft. (AV 34.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

§ 40.

Mom. 1. Kommunalstämman utser, med hänsikt till kommunens

vidd och folkmängd, det antal ledamöter, varav kommunalnämnden skall

vara sammansatt; dock må detta antal icke vara under fem eller över elva.

Vid samma tillfälle utses jämväl ett lika antal suppleanter.

Mom. 2. Val av ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd

sker proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter valet

avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal personer

att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 42.

I avseende — — — stadgat är.

Beträffande såväl de ordinarie ledamöternas som suppleanternas

tjänstgöringstid gäller vad i § 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval; och

bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum

å ordinarie kommunalstämma i december. Den sålunda valde tjänstgör

under den tid, som för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot,

som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den

suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i

stället inträda.

§ 48.

Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, där icke mer än

hälften av ledamöternas hela antal är tillstädes.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i § 18

första stycket och § 36 mom. 4 enligt deras nya lydelse är stadgat gälla

först från och med den 1 maj 1919.

I kommun eller municipalsamhälle, där kommunal- eller municipalf

ull mäktige finnas eller skola tillsättas, skall å stämma före utgången av

mars månad 1919 val av hela antalet fullmäktige äga rum. Därvid

skall halva antalet fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal,

som är närmast under hälften, utses för tiden från och med den 1 maj 1919

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kumjl. Maj:ts proposition nr ,‘M.

till och med (len 31 december 1920 och återstående antalet fullmäktige

för tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december

1922; och höra de fullmäktige, som skola kvarstå till utgången

av år 1.920, och de, som skola kvarstå till utgången av år 1922, utses

genom särskilda val. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige, som dessförinnan

utsetts för tid efter den 31 december 1918, skall utgå den 30

april 1919.

Särskild röstlängd skall enligt de nya bestämmelserna uppläggas

•så tidigt, att den kan, med iakttagande av föreskrifterna i § 65 första

stycket, företagas till justering å stämma å sådan tid i mars månad

1919, att längden vinner tillämpning såväl vid fullmäktigvalet som vid

det landstingsmannaval, vilket, enligt vad därom särskilt är stadgat,

kommer att äga rum under nämnda månad.

Där i fall, som i § 29 mom. 5 a) tredje stycket sägs, ordförande

vid distriktsstämma jämte suppleant för honom ej finnes utsedd, skall

sådan ordförande jämte suppleant utses i god tid före fullmäktigvalet.

Å stadgad tid under år 1919 skall val av hela antalet ledamöter

och suppleanter i kommunal- och municipalnämnd äga rum. Därvid

skall halva antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast

under hälften, utses för allenast två år; och böra dessa ledamöter

och suppleanter, och de, som skola kvarstå i fyra år, utses genom särskilda

val. Tjänstgöringstiden för de ledamöter och suppleanter, som

dessförinnan utsetts, skall utgå den 31 december 1919.

Å stämma eller sammanträde med fullmäktige före utgången av

år 1919 skall till prövning upptagas fråga, huruvida nytt val, avseende

tiden från 1920 års ingång, skall förrättas jämväl av annan, av stämman

eller fullmäktige tillsatt nämnd eller styrelse eller av den eller de personer,

som i enahanda ordning må vara utsedda för beredning av ärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär litt. A.

Röstlängd för N. N. socken.

Nummer i

debiterings- och

uppbörds-

längden.

Den röstberättigades

Mantalsskriven

Anmärkningar. *)

namn och yrke eller titel.

bostad.

inom

kommunen.

utom

kommunen.

1

Karlfel t, N., major.......

Glittringe

1

_

2

Sven Persson, arrendator ....

Lugnås

1

—

Ej rösträtt § 8 e).

3

Anders Svensson, hemmansägare .

Berga

1

—

—

Mina Svensson, hustru till föregå-

ende............

»

1

—

4

Petter Krantz, skomakare . . .

Österby, Holms kom.

—

1

Ej rösträtt § 8 d).

5

Berg, N., kronoarrendator ....

Mora kungsladugård

1

—

6

Olsson, Anders, arbetare ....

Lugnet.

1

—

Myndig 19... Rösträtt fr.o.m. 19...

o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och upp-

—

—

—

bördslängden är följd.

_

_

I

Summa

6

1

1

N. N. den..................19.

Justerad å kommunalstämma den..................19,

N. N.

På kommunalnämndens vägnar.-

N. N.

Ordförande.

Stämmans ordförande.

Ånyo justerad å kommunalstämma den..................19.

N. N.

Stämmans ordförande.

*) I denna kolumn göres bl. a. anteckning om dem, vilka under det år, varunder röstlängden upprättas, uppnått eller

uppnå myndig ålder och sålunda först från och med nästföljande år bliva röstberättigade.

KungI. Maj:ts proposition nr 34.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:t» proposition nr 34

VA

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 7, 9—11, 13, 15—18, 24, 25, 28, 41

och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 7.

Mom. 1. Uti stad---åt stadsfullmäktige.

Mom. 2. I stad — — beslutanderätt överlåta.

. Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förrän

fem år efter beslutets fattande.

Beslut i omförmälda frågor skall hos Konungens befallningshavande

ofördröjligen anmälas.

§ 9-

Rättighet att vid allmän radstuga deltaga i överläggningar och

beslut i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets

grundlagai eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar

förbehållna, tillkommer man eller kvinna, som

a) är svensk undersåte,

b) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till

densamma erlägga skatt,

e) senast under nästföregående år uppnått tjuguett års ålder,

d) icke är omyndig förklarad,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts proposition nr 34.

e) icke är i konkurstillstånd, och o , ,

f) icke är från ovannämnda rättighet utesluten pa grund av adomd

straffpåföljd.

§ 10.

Rättighet, som i § 9 sägs, tillkommer ock gift kvinna som icke

vunnit boskillnad eller hemskillnad, ändå att hon icke är skattskyldig

till kommunen, såframt dylik skattskyldighet åligger mannen och hon

uppfyller övriga i nämnda paragraf stadgade villkor.

§ Il
Var

je röstberättigad äger en röst.

§ 13.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden

granskad, skall magistraten med ledning av denna längd

och mantalslängden upprätta en längd, upptagande stadens samtliga

röstägande medlemmar och särskilt angivande, dels vilka som icke

äro i staden mantalsskrivna, dels ock vilka som under kalenderaret uppnått

eller uppnå myndig ålder, jämte summa för dels i staden mantalsskrivna

röstberättigade, dels övriga röstberättigade. Anteckning i denna

röstlängd rörande hinder för rösträtt må ske endast genom angivan e

av den del av § 9, däri hindret beröres. Förrän röstlängden tillampas

skall den för varje gång vara minst åtta dagar å kung]ort ställe till

granskning framlagd.

Innan något ärende---komma under provning.

Missnöje med magistratens--— inför magistraten företedda.

§ 15.

Kallelse---kännedom.

I december — — — av de i omröstningen deltagandes röster,

skall kallelsen---tidning.

Kallelsen---rådstuga fattas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. AJuj:ta proposition nr 34. 15

§ 10.

Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förn, än

det blivit vederbörligen berett av magistraten eller stadens drätselkammare

eller annan av allmän rådstuga tillsatt styrelse, dit detsamma efter

ärendets beskaffenhet hör, eller av särskilt för sådan beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer utses för beredning, varom ovan förmärs,

sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat, därest

sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer, valet

avser, ökat med 1.

§ 17.

Mom. 1. Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den

utsatta dagen icke till slut bringas, skall rådstugan fortsättas å annan

dag och, därest rådstugan så besluter, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har magistraten att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för rådstugans fortsättande.

Mom. 2. Om vid ärendes behandling å rådstuga begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som

magistraten har att med iakttagande av de i § 15 givna föreskrifter

kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 18.

Mom. 1. För varje fråga--— eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, oeh befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. MajUs proposition nr 34.

a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

e) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta

kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger

10 kronor;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än 25 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete,

2:o) mer än 15 i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete,

3:o) mer än 10 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital oah arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder

till staden vare sig de beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige

eller å kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,

där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må---själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 34L

17

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel---vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej — — — inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är torn.

Valmännen äga — — — kunna iakttagas.

Val mannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att,---att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan — — — därtill utser.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll — — — röstningen avslutad.

§ 25.

För rösternas sammanräknande — — — avse själva fullmäktig
valet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn — — — första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke — — — rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom eu

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —

högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal--■——

samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån — — — motsvarande tillämpning.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 33 höft. (Nr 34.) o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig — — — tilldelats honom.

Vid den nya--— själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäl
ler

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut

ej valda, vilkens namn står främst på s^edeln.

Den, som erhållit--— inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.

§ 41.

För varje fråga — —--eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver — — — en röst.

Till beslut i de uti § 18 mom. 2 angivna fall erfordras två tredjedelar

av de i omröstningen deltagandes röster.

I övriga frågor bestämmes, där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla —--lika antal

röster.

Vad i § 17 mom. 2 samt § 18 mom. 3, 4 och 5 är för allmänna

rådstugan stadgat — — — å stadsfullmäktige.

§ 56.

Ledamöterna i drätselkammaren — — — av allmänna rådstugan.

Sådant val skår, där två eller flera personer skola utses, proportionellt

på sätt — -— — ökat med 1.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i

§16 första stycket och § 41 tredje stycket enligt deras nya lydelse är

stadgat gälla först från och med den 1 april 1919.

1 stad, där stadsfullmäktige finnas, skall under mars månad 1919

val av hela antalet stadsfullmäktige äga rum. Därvid skall halva antalet

fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under

hälften, utses för tiden från och med den 1 april 1919 till och med

den 31 december 1920 och återstående antalet fullmäktige för tiden från

och med den 1 april 1919 till och med den 31 december 1922; och böra

de fullmäktige, som skola kvarstå till utgången av år 1920, och de, som

skola kvarstå till utgången av år 1922, utses genom särskilda val. Tjänst
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr Hd. 19

göringstiden för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts för tid efter den

31 december 1918, skall utgå den 31 mars 1919.

Särskild röstlängd skall enligt de nya bestämmelserna uppläggas så

tidigt, att den, med iakttagande av stadgandet i § 13 första stycket tredje

punkten, kommer till användning såväl vid fullmäktigvalet som vid det

landstingsmannaval, vilket, enligt vad därom särskilt är stadgat, kominer

att äga rum under mars månad 1919.

Efter denna lags ikraftträdande men före utgången av år 1919 skall

val av hela antalet ledamöter och suppleanter i drätselkammare äga

rum. Tjänstgöringstiden för de ledamöter och suppleanter, som dessförinnan

utsetts, skall utgå den 31 december 1919.

Å allmän rådstuga eller sammanträde med stadsfullmäktige före

utgången av år 1919 skall till prövning upptagas fråga, huruvida nytt

val, avseende tiden från 1920 års ingång, skall förrättas jämväl av annan,

å rådstuga eller av fullmäktige tillsatt nämnd eller styrelse eller av

den eller de personer, som i enahanda ordning må vara utsedda för beredning

av ärenden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:U proposition nr 34.

Förslag
till
Lag
om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommnnalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 5, 7—11, 14 och 23 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 5.

Mom. 1. För val — — — i valkretsar.

Vid valkretsindelningen ----särskilda valkretsarna.

Indelningen i — — — uppgjort förslag.

Mom. 2. Sedan taxeringslängden — — — med ledning av denna

längd och mantalslängden upprätta särskild---tillgängliga. An
teckning

rörande hinder för rösträtt må däri ske endast genom angivande

av den del av § 7, däri hindret bei’öres.

Magistraten sammanträder — — — i röstlängden upptagen, ej

anses hava befogenheten av sitt anspråk styrkt, detsamma genom avsagt

beslut ogillas.

Över anmärkning — — — förmak anslagen.

Missnöje emot — — — magistraten företedda.

§ 7.

Rättighet att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer man eller

kvinna, som

a) är svensk undersåte,

b) är medlem av kommunen samt enligt § 40 förbunden att till

densamma erlägga skatt,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 34.

21

e) senast under nästföregående kalenderår uppnått tjuguett års

ålder,

d) icke är omyndig förklarad,

e) icke är i konkurstillstånd, och

f) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd

straffpåföljd.

§ 8.

Mom. 1. Rättighet, som i § 7 sägs, tillkommer ock gift kvinna,

som icke vunnit boskillnad eller hemskillnad, ändå att hon icke är skatt - skyldig till kommunen, såframt dylik skattskyldighet åligger mannen oc h

hon uppfyller övriga i nämnda paragraf stadgade villkor.

Mom. 2. Röstägande är — — — en rösträttsberättigad.

Fullmakten skall — — — underskrift bestyrkt.

§ 9.

Varje röstberättigad äger en röst.

§ 10.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

A valsedel må---namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel —--vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla

ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej — — — inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är torn.

Valmännen äga--— kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att om han---till
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majt:s proposition nr 34.

sett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan — — — därtill utser.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva rösträtt.

Valkuvert som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll —--röstningen avslutad.

§ 11.

För rösternas sammanräknande — — -— själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn — — — första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke —--i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv

röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom eu tredjedels

röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en fjärdedels

röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — — högsta

rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,

bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava

samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens

rösttal — — — samma första och samma andra namn samt utgöra mer

än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån — — — motsvarande tillämpning.

§ 14.

Mom. 1. Hava vid valet — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig---tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoiäknas den av de förut

ej valda, vilkas namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — inlägges under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tu proposition n:r 34.

2 tf

8

23.

Mom. 1. För varje fråga — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter —--stadsfullmäktig eu

röst.

Där ej — — — lika antal röster.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avbändande av fast egendom — — stadsplan eller tomtindelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplani

ng:

d) upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;

e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.

Mom. 3. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,

där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 4. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i §

23 mom. 2 och 3 enligt deras nya lydelse är stadgat gälla först från och

med den 1 april 1919.

År 1919 skall å stadgad tid val av hela antalet stadsfullmäktige

äga rum. Därvid skall inom varje valkrets hälften av det för kretsen

bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast

under hälften, utses för två år från och med den 1 april 1919 och återstoden

av det för kretsen bestämda antalet för fyra år från och med

sistnämnda dag; och böra de fullmäktige, som skola kvarstå två år, och

de, som skola kvarstå fyra år, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden

för de stadsfullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall utgå den

31 mars 1919.

Röstlängd för varje valkrets skall enligt de nya bestämmelserna

uppläggas så tidigt, att den kan, med iakttagande av föreskrifterna i § 5

mom. 2, komma till användning vid valet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Å stadgad tid under år 1919 skall val av hela antalet ledamöter

och suppleanter i drätselnämnden äga rum. Tjänstgöringstiden för de

ledamöter och suppleanter, som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31

december 1919.

Å sammanträde med stadsfullmäktige före utgången av år 1919

skall till prövning upptagas fråga, huruvida nytt val, avseende tiden från

1920 års ingång, skall förrättas jämväl av annan, av fullmäktige tillsatt

nämnd eller styrelse eller av den eller de personer, som i enahanda

ordning må vara utsedda för beredning av ärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34

■23

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6, 7, 12, 13, 15, 23 och 35 i förordningen

om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 6-

Vid omröstning följes, på landet, vad för kommunalstämma och,

i stad, vad för allmän rådstuga stadgat är i avseende på rösträtt samt

dess utövning och överlåtande på annan person.

De för kommunerna---till granskning framlagd.

Innan något ärende--— komma under prövning.

Missnöje med kyrkostämmans —--vid kyrkostämman före
tedda.

§ 7.

Där stads- och landsförsamlingar---varefter de för varje

mening avgivna rösterna sammanräknas.

Vad sålunda är stadgat — — — med varandra förenade.

§ 12.

Kallelse till kyrkostämma — — — må sökas.

Har domkapitlet--kallelsen utfärda.

Kungörelsen uppläses — — — ånyo uppläsas.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 33 höft. (Nr 34.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

26

För ärende —--sådan stämma fattas.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å

plats eller platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet

bestämmer.

Tillkännagivande om tid — — — två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster annorlunda beslutar, — — — eu tredjedel av

de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl

i denna tidning.

Tillkännagivandet skall —--å kyrkostämman förekomma.

På kyrkostämma ankommande — — — nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall — — — före stämman.

Den omständigheten — — — för stämmans hållande.

§ 13.

Mom. 1. De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas,

skola förut vara vederbörligen beredda---lämpligt eller nödigt.

Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.

Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Skola två eller liera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom särskilt är stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, som erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sädant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Mom. 2. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den

utsatta dagen icke bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan

dag och, därest stämman så beslutar, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Peslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för stämmans fortsättande.

Mom. 3. Då jämlikt mom. 1 eller § 23 val sker proportionellt, äger

ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan

anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst

två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valför
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:tn proposition nr 34.

27

rättningen, och »kall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt

därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa

sig om att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 4. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst eu tredjedel av de närvarande

därom förena sig, dä skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 12 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov som nu är sagt må ej ske i fråga om val eller mer än

eu gång i något ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i

vanlig ordning.

§ lo.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats -— — — nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattningbeslutet

utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop, och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;

b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslaget ej utgår, i församling på

landet, där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete överstiger 9 kronor, i stadsfolksamling, där högsta kommunalskatten

för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger 10 kronor,

samt i förenade stads- och landsförsamlingar, därest högsta kommunalskatten

för 100 kronors inkomst av kapital och arbete i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag

i församling på landet,

så vitt höjningen skulle utgöra:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majli» proposition nr 34.

1) mer än 25 %, därest, högsta kommunalskatten överstiger 9 kronor

men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,

2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 12

kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,

3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 15

kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

i stads för samling,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

2) mer än 15 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

3:o) mer än 10 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

samt i förenade stads- och landsförsamlingar,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors

inkomst av kapital och arbete,

2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors

inkomst av kapital och arbete,

3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning

;

f) upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder till

kommunen, vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske

allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

2f»

8 23.

Kyrkoherden eller den — — — i kyrkorådet ordförande.

I skolrådet — — — vara ordförande.

1 den — — — stämman tillstädes.

Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända

män eller kvinnor.

Till ledamöter — — — män eller kvinnor.

Ledamöter i särskild — — — styrelsen företrädda.

Väljes kvinna--— avsäga sig uppdraget.

Skolrådet väljer — — — en vice ordförande.

Särskild fortsättningsskolestyrelse —---vice ordförande.

I såväl kyrkorådet — — — icke understiga fem.

Ledamöterna — — — vunnit tillämpning.

Kyrkovärd^- väljas å kyrkostämma för en tid av fyra år.

Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där

församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende

å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot

är stadgat.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall

ske proportionellt på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sådant

äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erliålles,

om samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de

närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;

och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne

återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

§ 35.

De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,

för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt

om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordning
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ti nåd. proposition nr 34.

ärna om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav

---av kyrkostämma beslutas.

T fråga — — — icke ändring.

Angående den lindring —--är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

De röstlängder, som, enligt vad särskilt är stadgat, skola upprättas

under början av år 1919, skola förses med anteckning, som i § 6 andra

stycket sägs.

Å stadgad tid under år 1919 skall val av hela antalet ledamöter

och suppleanter i kyrko- och skolråden äga rum. Halva antalet eller,

om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften, skall

efter lottning utträda vid slutet av år 1921. Tjänstgöringstiden för de

ledamöter och suppleanter, vilka före det nu föreskrivna valet utsetts,

skall utgå den 31 december 1919.

Å kyrkostämma före utgången av år 1919 skall till prövning upptagas

fråga, huruvida nytt val, avseende tiden från 1920 års ingång,

skall förrättas jämväl av annan av stämman tillsatt nämnd eller styrelse

eller av den eller de personer, som i enahanda ordning må vara utsedda

för beredning av ärenden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:l,i proposition nr 34.

31

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i viss» delar av förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 5, 11, 13, 16 och 25 i förordningen

om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut

tillkommer man eller kvinna, som

a) är medlem av svenska kyrkan,

b) vid val av stadsfullmäktige har rösträtt samt

c) är inom församlingen mantalsskriven eller ändock därstädes äger

fast egendom eller är för inkomst av arbete eller kapital till allmän bevillning

uppförd.

Den, som till — — — kyrkostämma undantagen.

Den, som i och för —- — församlings kyrkostämma.

§ 5.

Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.

Mom. 2. De röstberättigade skola införas i behörig röstlängd, som

överståthållarämbetet för varje år från uppbördsverket infordrar och låter

tillställa församlingens kyrkoherde senast inom den 15 april för att vid

kyrkostämma före maj månads utgång justeras. De röstberättigades ordning

i röstlängden bestämmes av vars och ens bostad eller, då röstberättigad

icke bor inom församlingen, av läge å fastighet eller rörelse, för

vilken rösträtt utövas. För anmärkningar vare i längden nödigt rum

lämnat. Anteckning rörande hinder för rösträtt må däri ske endast genom

angivande av den del av § 4, däri hindret beröres.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Maj:ts proposition Nr 34.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma--— sin behörig
het

styrker.

Förvärvar någon---i röstlängan införd.

§ 11.

De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda — — — lämpligt eller nödigt.

Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående

beredning.

Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning och

icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller

efterskänkande av någon församlingens rättighet,

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 13.

Mom. 1. Sedan överläggningen — — — med klubbslag.

Mom. 2. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest

icke sluten omröstning begäres, ske öppet.

Mom. 3. Till beslut erfordras blott enkel pluralitet av de avgivna

rösterna.

Mom. 4. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening

beslut, som ordföranden biträder.

§ 16.

Mom. 1. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den utsatta

dagen icke bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag

och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig ordning

utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan sammankomsten

upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva dagen

för stämmas fortsättande. Den del av protokollet, som om sagda ärende

handlar, skall icke justeras innan överläggning därom slutad är.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:t8 proposition nr •‘14.

33

Mom. 2. Då jämlikt § 11 eller § 25 val sker proportionellt, äger

ordförande, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan

anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och, innan

sammankomsten, upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst

två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,

och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter

sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa sig om

att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande sig

därom förena, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 10 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 25.

Mom. 1. Kyrkoherden eller den---som skolrådet ordförande.

Mom. 2. Till ledamöter i kyrkorådet äger församligen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit

kända män eller kvinnor.

Mom. 3. Till ledamöter — — — män eller kvinnor.

Skolrådet väljer--— en vice ordförande.

Mom. 4. Kvinna, som — — — avsäga sig uppdraget.

Mom. 5. I så väl — — — icke understiga fem.

Mom. 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden---— åter inväljas.

Kyrkovärdar väljas å kyrkostämma för en tid av två år.

Mom. 7. Då val av ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen

så beslutar, jämväl utses ett lika antal suppleanter. I avseende

å valbarhet gälle vad om ledamot är stadgat. Tjänstgöringstid

för suppleant är två år.

Vad här ovan — — — ledamöterna i skolrådet.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd sker

proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 33 Käft. (AV 34.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet

avser, ökat med 1, och har i sådant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträdande ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under det för honom bestämda tjänstgöringstid,

och var valet ej skett proportionellt, må vid nytt val annan

utses i hans ställe. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som

för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid

proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som

enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

Röstlängd, som avses i § 5 mom. 2, skall enligt de nya bestämmelserna

uppläggas så tidigt, att den kan justeras vid den första ordinarie

kyrkostämman under år 1919.

Å stadgad tid under år 1919 skall val av hela antalet ledamöter

och suppleanter i kyrko- och skolråden äga rum. Halva antalet eller,

om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften, skall

efter lottning utträda vid slutet av år 1921. Tjänstgöringstiden för de

ledamöter och suppleanter, vilka före det nu föreskrivna valet utsetts,

skall utgå den 31 december 1919.

Å kyrkostämma före utgången av år 1919 skall till prövning upptagas

fråga, huruvida nytt val, avseende tiden från 1920 års ingång,

skall förrättas jämväl av annan av stämman tillsatt nämnd eller styrelse

eller av den eller de personer, som i enahanda ordning må vara utsedda

för beredning av ärenden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta proposition nr 34.

35

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4—6, 8, 10 och 40 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

1. För val av landstingsmän indelas länet i valkretsar särskilt

för landsbygden och särskilt för städerna.

För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman

och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal

av 4,000.

2. Domsaga med en folkmängd av 32,000 eller däröver skall delas

i valkretsar under iakttagande, att för varje valkrets komma att utses

minst tre, högst åtta landstingsmän; att området för varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att delning av

domsaga, som utgöres av flera tingslag eller härad, verkställes, där sådant

utan avvikelse från redan givr; "_gier kan ske, efter tingslag eller

härad; samt att eljest delning i valkretsar sker efter kommuner. Utan

hinder av vad nu är sagt må dock av tingslag bildas valkrets med mindre

folkmängd än 8,000, då synnerliga skäl därtill äro.

Med tingslag förstås sådan del av domsaga, som utgör egen domkrets.

Domsaga, vars folkmängd ej uppgår till 32,000, utgör eu valkrets;

dock att, där folkmängden överstiger 20,000 eller samfärdsmedlens bristfällighet

eller andra liknande orsaker påkalla domsagans delning, dom
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

sagan må, där så lämpligen kan ske, delas i två valkretsar; skolande

vid en sådan delning iakttagas vad ovan för delning av större domsaga

finnes stadgat.

Höra delar av samma ''domsaga till olika landstingsområden, bildar

varje del en valkrets.

3. Stad, vars folkmängd utgör minst 8,000, bildar egen valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 8,000 skall förenas med annan eller

andra sådana städer till en valkrets med minst 8,000, högst 16,000 invånare.

Kan förening ej sålunda ske, eller skulle den medföra synnerlig

olägenhet, må stad eller städer bilda en valkrets, ändå att folkmängden

däri ej uppgår till 8,000.

4. Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning av nu

meddelade föreskrifter bör utses inom ett län, icke uppgår till tjugu, skall

såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja ombud till landstinget

bestämmas lägre tal än det uti mom. 1 antagna, på det att landstingsmännens

antal för hela länet må uppgå till minst tjugu; och skall

i övrigt vid valkretsindelningen för landsbygden iakttagas, att landstingsmännens

antal för varje valkrets ej må vara lägre än tre eller högre

än åtta.

5. I sammanhang — — — lika fördelat.

6. Indelningen i — — — Konungens befallningshavande.

7. Varda de--— omförmälda valkretsgrupper.

Har vid — — — och suppleanter.

Skola de — — — stadgade val.

Förslag till — — — tjänstgöringstiden inskränkes.

8. Har förordnande--— må föranledas.

Om folkmängden — — — äga rum.

Därest val — — — och suppleanter.

I fall--— tjänstgöringstiden inskränkes.

9. Utträder stad--— befattningar fortfara.

Har beslut — — — må föranledas.

Om folkmängden — — — äga rum.

Därest val---och suppleanter.

I fall — — — tjänstgöringstiden inskränkes.

§ 4.

Valen av landstingsmän —--med slutna sedlar.

Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må ;---för viss meningsriktning).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Klintjl. Maj:ta ''proposition nr 34.

37

Namnen skola — — — valet av landstingsman.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel —--vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den

kommun, där han är mantalsskriven, en var i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

2 a) Val av landstingsmän — — — kommunalstyrelse på landet.

b) Valet förrättas —--till kommunalstämma stadgas.

Om rösträtt — — — på annan samt om röstlängden —--är

stadgat.

c) Valet skall förrättas —--i omröstningen deltagandes röster

så beslutar, å annan dag under senare hälften av mars månad.

Valet får--— noggrant angivas.

d) Ej må —--inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är tom.

Valmännen äga avgiva--— kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att,---att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

— — — själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.1

Då uppehåll--— sigillen äro obrutna.

De valmän —--röstningen avslutad.

Omedelbart därefter — — — i protokollet avtryckas.

Sedan val protokollet upplästs---skall försändelsen assureras.

e) Domhavanden skall---från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes — — — är valförrättningen avslutad.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!. Maj:ts proposition nr 34.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall---noggrant angivas.

Om kallelse —--på annan samt om röstlängdens — — —

är stadgat.

I övrigt skall---- är föreskrivet.

b) I stad--— för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets —--skall försändelsen assureras.

Sammanräkningen av rösterna — — — mest spridda tidningar.

Valets utgång kungöres---är valförrättningen avslutad.

4. Vid avfattande---Kungl. Maj:t fastställes.

§ 6.

För rösternas sammanräknande — — — en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp — — — avse själva landstingsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn---första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —

högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal

--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre

fjärdedelar av gruppens rösttal —--efter samma grunder.

2:o) I den mån---motsvarande tillämpning.

§ 8.

1. Sedan valet —--först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna — — — — landstingsmännen blivit

valda.

Vid varje ny---landstingsmannavalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall---vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall---blivit tidigare vald.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Muj:t8 proposition nr 34.

§ 10.

Valbar till landstingsman är envar inom landstingsområdet röstberättigad

man eller kvinna, som uppnått tjugufem års ålder.

Landstingsman kan ej vara:

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är

dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra nämnda påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund att hon

står under mannens målsmanskap obehörig att utöva uppdrag, varom nu

är fråga.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för

valbarhet till landstingsman.

Landstingsman eller suppleant må ej kunna avsäga sig uppdraget,

såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60

års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av landstinget godkännes.

Väljes kvinna till landstingsman eller suppleant, äger hon när som

helst avsäga sig uppdraget.

§ 40.

1. För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen

erfordras, att två tredjedelar av de avgivna rösterna om beslutet sig

förenat:

a) beslut, att domsaga med mindre folkmängd än 32,000 skall delas

i valkretsar; att av tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd

än 8,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än 8,000 skall

bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd av vad i § 2 mom. 3

är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget

taga inträde eller medgivande, varom i § 32 sägs;

c) ° påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid

än fem år;

d) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

f) upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än fem år,

eller ingående av borgen;

g) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;

och

h) uppskov till nästa landsting av väckta frågor.

2. Beslut om---därav ske.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

Vad i § 2 enligt dess nya lydelse stadgas skall vid val av landstingsmän

gälla, sedan landstinget enligt de i samma lagrum angivna

grunder fastställt ny indelning av valkretsarna jämte det antal landstingsmän,

som skall för varje valkrets utses, samt valkretsarnas fördelning

i grupper; och skall sådant fastställande ske senast vid lagtima

landstinget år 1921. Stadgandet i § 40 enligt dess nya lydelse länder

till efterrättelse från och med den tid, då ny indelning av valkretsar,

varom nyss sagts, beslutas.

År 1919 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i

riket val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter äga rum för

tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 augusti 1922.

Tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter, som dessförinnan

utsetts, skall utgå den 30 april 1919, där ej enligt särskilt stadgande

tjänstgöringstiden för dem upphör tidigare. Där i fall, som i § 5

mom. 2 b) andra stycket sägs, ordförande vid distriktsstämma jämte

suppleant för honom ej blivit utsedd å ordinarie kommunalstämma i

december 1918, skall sådan ordförande jämte suppleant i stället utses i

god tid före valet.

År 1922 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i

riket val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter äga rum. Av

de sålunda valda skola efter lottning mellan de grupper, i vilka valkretsarna

fördelats, ena gruppens samtliga landstingsmän och suppleanter

utträda den 31 augusti 1924 och andra gruppens samtliga landstingsmän

och suppleanter den 31 augusti 1926. Lottningen anställes å lagtima

landstinget år 1922.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 34.

41

• Förslag

* till

Lag

om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.

Härigenom förordnas, att 1 § i stadgan om proportionellt valsätt

vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913 skall

erhålla nedan angivna lydelse och att i följd härav lagens överskrift

skall lyda som följer: ....... ^ säd

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m.

1 §•

Då val av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrkoråd och skolråd,

gemensamt kyrko- och skolråd samt landstings förvaltningsutskott, så ock

val av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som

skola företagas till avgörande å kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige,

å allmän rådstuga, inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller

inom landsting, äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas,

vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 33 höft. {Nr 34.) 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kung! Maj:tå proposition nr 34.

i

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 november

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Peterson,

Schotte,

Pktrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Hans Excellens Herr statsministern Edén anförde:

Allmänna De väldiga världshändelser, som under de senaste veckorna timat

synpunkter. och som alltjämt äro under utveckling, hava inlett en utomordentligomvandling

i hela Europas statsliv. Det kan förutses att det fredsslut, som

nu närmar sig, kommer att på ett genomgripande sätt förändra själva

statssystemet såväl genom överflyttningar av större eller mindre landsdelar

från de besegrade till de segrande som genom erkännande av nya

statsbildningar, och man har rätt att hoppas, att i samband därmed även

allvarliga försök skola göras till skapande av nya och bättre grundmur

statei-nas allmänna samliv genom en fast utbyggd internationell” rättsordning.

Medan denna internationella nydaning ännu endast är under

förberedelse, har särskilt i de krigförande stater, där styrelsen förut varit

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 34.

43

mer eller mindre autokratisk, eu inre kris brutit lös, som gestaltat sig

till eu fullständig katastrof för det gamla regeringssättet och medfört

eller gjort början till upprättande av helt nya statliga författningar.

Även ett land med sä klart demokratisk författning som England har

på grund av krigstidens lärdomar funnit sig böra taga betydelsefulla stegtill

en ytterligare demokratisering. De i kriget förblödda folken söka sin

styrka att övervinna den stora förödelsens verkningar och sitt hopp om

bättre tider i eu radikalt genomförd demokrati, som lägger makten och

plikten att svara för staternas och folkens öden helt och odelat i folkens

egna händer.

Det är uppenbart och redan genom händelsernas egen utveckling

ådalagt, att denna det inre statslivets ombildning icke stannar och icke

kan stanna inom de i kriget deltagande ländernas gränser. Liksom världskriget

under hela sitt förlopp utövat allt starkare återverkningar även på

de neutrala staterna och folken, liksom den stora nydaningen av statssystemets

yttre gestaltning i och genom fredsslutet måste medföra de

mest betydelsefulla följder även för dessa neutrala, som lyckats hålla sig

utom själva kriget, så har också den demokratiska rörelsen blivit universell

och gör sig oemotståndligt gällande även bland de neutrala folken.

De lidanden och de bekymmer för näringsliv och försörjning, som dessa

folk fått dela med de krigförande, de utomordentliga krav, som ställts

även på de neutrala samhällena under krigstiden och som tvingat ävfen

dem till självprövning med anledning av de brister, vilka framträtt i

deras samhällsbyggnad under denna världshemSökelse — allt detta har

banat väg över hela den europeiska kulturvärlden och ej blott inom krigsländerna

för behovet av en grundlig förnyelse inom statslivet, om ock

detta behov hos de neutrala tager sig andra uttryck och söker sig växlande

banor allt efter varje lands särskilda förhållanden och växlande

historiska förutsättningar. Jag behöver icke anföra exempel härpå; varje

dag medför underrättelse därom.

I vårt land har denna universella strävan till verklig och fullständig

demokratisering en alldeles särskild anknytning till de författningsproblem,

som sedan år tillbaka stått på dagordningen men hittills icke

kunnat finna sin lösning. Det nuvarande statsrådet har redan vid tillträdet

till sina ämbeten genom mig uttalat sin övertygelse, att för en

sund och på samma gång lugn svensk statsutveckling oundgängligen

kräves en genomgripande förändring i tåssa grunder för den politiska

och kommunala rösträtten, huvudsakligen genom införande av lika

rösträtt i kommunerna för alla kommunalt skattskyldiga, revision av de

8. k. fattigvårds- och utskyldsstrecken samt införande av politisk rösträtt

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

för kvinnor efter samma grunder som för män. Propositioner om eu

sådan kommunal rösträttsreform jämte därmed sammanhängande ändringar

i kommunallagarna samt om politisk rösträtt för kvinnor avlätos

också vid 1918 års lagtima riksdag och antogos med stor majoritet av

andra kammaren men godkändes icke av första kammaren. Det har för

statsrådet stått fullkomligt klart, att dessa förslag måste snarast möjligt

åter framläggas och genomföras, att därtill bör fogas även en proposition

om den revision av de politiska rösträttsstrecken, som ej medhanns

till lagtima riksdagen 1918, men som nu blivit förberedd genom särskild

utredning av tillkallade sakkunniga inom justitiedepartementet, samt att

även andra förändringar i grundlagarna äro av behovet påkallade. Under

normala förhållanden skulle samtliga dessa propositioner hava av statsrådet

föreslagits till avlåtande vid 1919 års lagtima riksdag. Men de

utomordentliga händelser, som fyllt dessa senaste veckor, och den väldiga

rörelse för demokratisk nydaning, som nu genomgår tiden, hava gjort det

trängande angeläget att i den mån sådant är enligt grundlagarna möjligt

framföra de riksviktiga spörsmålen redan till den urtima riksdag,

som av Kungl. Maj:t för annat ändamål sammankallats och nu är samlad.

I tider sådana som den världen nu genomlever gäller det för

varje statsledning, som är medveten om sitt ansvar, att göra sitt

yttersta för att icke försumma det psykologiska ögonblick, då det gäller

att inrikta rörelsen inom samhället mot mål, som överensstämma med

samhällets verkliga livsintressen. Och ingen, som med allvarlig uppmärksamhet

följer vad som nu rör sig inom stora lager av Sveriges folk,

bör kunna undgå att inse, att ett dröjsmål, om än jämförelsevis så kort

som till 1919 års lagtima riksdag, skulle kunna bliva olycksbringande

för svenskt statsliv. När kriget nu oförtydbart står inför sin avslutning,

reser sig oemotståndligt kravet att omedelbart bringa till verklighet de

författningsändringar, vilkas nödvändighet krigstidens erfarenheter bragt

till full mognad. När i land efter land ute i Europa de gamla statsformerna

kullkastas inom några dagar eller timmar, känner Sveriges folk

ögonblicket vara inne att taga ett avgörande steg för den författningsrevision,

som det under åratal funnit alltmera oundgänglig. Det är av

synnerlig vikt, att statsmakterna gripa verket an just nu, om de vilja

försäkra sig om att den demokratiska rörelsen icke skall gripas av misstro

mot deras förmåga att motsvara tidens bjudande krav, en misstro,

som skulle kunna få mycket allvarliga följder. Inför detta tidsläges

maning till snabb och beslutsam handling måste det bliva nödvändigt

att omedelbart uppdraga de riktlinjer, efter vilka en svensk författningsreform

bör genomföras, och att redan vid den nu samlade urtima riks
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tn proposition nr 34.

45

dagen genomföra de delar därav, som enligt grundlagarna kunna vid eu

sådan riksdag komma under behandling.

Då, såsom jag nyss antytt, regeringsformen och riksdagsordningen

stadga, att grundlagsfrågor endast kunna föreläggas lagtima riksdag,

måste det förslag till proposition, som nu kommer att föreläggas Kungl.

Maj:t, begränsas till de förutnämnda ändringarna i kommunallagarna.

Men frågornas sammanhang så väl som den faktiska situationen påkalla,

att riksdagen och landet även erhålla kännedom om de huvudsakliga

linjerna av de grundlagsändringar, vilka tillsammans med den kommunala

rösträttsreformen utgöra regeringens program, på det att detta redan nu

må kunna av riksdagen överskådas såsom ett helt.

Jag har redan framhållit, att kärnan i detta program sedan

länge utgöres av eu serie rösträttsreformer: dels avskaffande av den

penninggraderade skala för den kommunala rösträtten, som nu är gällande

i Sverige ensamt bland alla kulturländer, dels politisk rösträtt för kvinnorna

och dels revision av de s. k. fattigvårds- och utskyldsstrecken.

Grunderna för den kommunala röstskalans avskaffande och för införande

av lika rösträtt för alla kommunalt skattskyldiga behöver jag icke

i detta sammanhang utveckla; de äro redan i propositionen till sistlidne

lagtima riksdag framlagda. Det må vara tillräckligt att framhålla, att ärendets

behandling vid lagtima riksdagen 1918 yttermera bestyrkte, hurusom

den gällande graderade skalan är ohållbar, och huru varje försök att i dess

ställe uppkonstruera någon annan gradering är dömt att misslyckas. De

utkast till något slags system av tilläggsröster, som ingingo i vissa

motioner vid nämnda riksdag, voro sinsemellan på viktiga punkter avsevärt

skiljaktiga och möttes av en kritik, som måste betecknas såsom

avgörande. Även inom den majoritet i riksdagens första kammare, som då

avvisade propositionen om lika kommunal rösträtt, gjordes bestämda gensagor

mot de föreslagna principerna för den nya gi-aderingen, och det

uttalades uttryckligen, att det beslut om begäran om eu ny utredning,

vartill majoriteten anslöt sig, icke finge uppfattas såsom en anslutning

till ifrågavarande principer i motionerna. Under sådana förhållanden

måste jag anse det uppenbart, att inga som hälst hållpunkter för en

modernisering av röstskalan låtit sig utfinna; att någon förnyad utredning

härför följaktligen ej kunnat av regeringen föranstaltas; samt att alltjämt

den lika rösträtten utgör den grundval, på vilken frågan nu bör

lösas. Detta bestyrkes yttermera av det faktum, att i stora delar av Europa

den kommunala rösträtten redan är grundad på avgjort radikalare linjer

än de, som nu föreslås i Sverige, och att den demokratiska rörelsen över

allt fullföljer sådana linjer. Om vi i Sverige kunna stanna vid att fortfa
-

Ko in munal

rösträttsref

ort»

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Rösträtt för

gift kvinna,

vars man är

skattskyldig.

rande bibehålla den kommunala skattskyldigheten såsom villkor för rösträtt

i våra kommuner, med hänsyn till vissa säregna drag i det kommunala

livets nuvarande organisation i övrigt, så skulle det däremot stå i uppenbar

motsats till hela tidsutvecklingen och till andra länders förut inhöstade

erfarenhet att bjuda medborgarna i våra kommuner något mindre

än fullständig jämlikhet vid denna rösträtts utövning.

Vid den förnyade prövningen av principen om lika kommunal

rösträtt för alla kommunalt skattskyldiga har det framstått såsom önskvärt

att i en punkt utföra principen något längre än vad som skedde i

propositionen till 1918 års lagtima riksdag, nämligen så, att rösträtt tillerkännes

varje gift kvinna, vars man är kommunalt skattskyldig.

Så till vida hava de gifta kvinnorna redan möjlighet att förvärva

rösträtt, som gällande bestämmelser medgiva, att varje kvinna, vars man

är skattskyldig, har rätt att för även en helt obetydlig egen inkomst

bliva påförd skatt och i följd därav uppföras i röstlängden. Denna möjlighet

har också i viss utsträckning blivit tillvaratagen, och så kommer

säkerligen i mycket hög grad att ske, om alla de röstberättigade erhålla

lika rösträtt. Men det är tydligt, att ifrågavarande utväg närmast står

till buds för de gifta kvinnor, som antingen äga inkomst av eget kapital

eller utföra något arbete utom hemmet, för vilket de personligen erhålla

avlöning; alltså för hustrur inom de lyckligare lottade samhällsklasserna

och inom lönarbetareklassen. De gifta kvinnor däremot, vilka icke äga

inkomst av eget kapital och vilkas arbete är helt och hållet förlagt inom

hemmet, hava tydligen stor svårighet att på denna väg uppnå den kommunala

medborgarrätten, då det för dem kan vara vanskligt nog att uppgiva

sådan arbetsförtjänst, som kan föranleda särskild taxering. I synnerhet

för jordbrukarnes hustrur måste detta förhållande göra sig gällande.

Det skulle uppenbarligen vara en verklig orättvisa mot dessa stora grupper

av gifta kvinnor och avgjort stridande mot viktiga samhällsintressen

att icke nu, när en genomgripande kommunal rösträttsreform föreslås,

undanrödja en sådan anomali, och medlet är tydligen att generellt medgiva

rösträtt åt varje gift kvinna, vars man är kommunalt skattskyldig,

vare sig hon personligen blivit påförd skatt eller icke, utom i de fall, då

hon på grund av boskillnad eller hemskillnad intager en självständig

ekonomisk ställning och i följd härav faller under de vanliga reglerna

för kommunal skattläggning.

Det bör erinras, att denna grundsats redan vid 1908 års riksdag

framfördes genom en motion från det frisinnade partiet inom riksdagen,

och att därvid särskilt framhölls, att grundsatsen i all synnerhet borde

komma i tillämpning vid genomförande av lika kommmunal rösträtt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

47

Motionen vann mycken stark anslutning inom Andra kammaren, om den

också under dåvarande förhållanden ej lyckades vinna majoritet. Tanken

är sålunda gammal och utgör i själva verket eu konsekvent tillämpning

av grundsatsen om skattskyldighet såsom berättigande till kommunal

rösträtt, eftersom ju skatten i realiteten utgöres icke av mannen personligen,

utan av familjen i dess helhet, alltså mannen och hustrun gemensamt,

även om den formellt påtores mannen ensam. Denna regel om

kommunal rösträtt för både skattskyldig man och hans hustru står också

i full överensstämmelse med den nya lagstiftning om äkta makars egendomsförhållanden,

vilken nu är utarbetad efter gemensamma linjer för de

tre skandinaviska länderna och för närvarande ligger under behandling

av lagrådet. I Danmark, där den kommunala rösträtten liksom hos oss

vilar på skattskyldighet till kommunen, är regeln redan genomförd, i det

att hustrur till kommunalt röstberättigade män tillerkänts rösträtt, på

sätt som nu här förordas.

Över huvud torde denna tillämpning av principen om lika kommunal

rösträtt få anses på ett betydelsefullt sätt kunna stärka den bofasta

befolkningens ställning inom kommunerna. Att även hustrurna till de

kommunalt skattskyldige erhålla rösträtt, lägger uppenbarligen tyngdpunkten

vid kommunala avgöranden hos dem, som inom kommunen hava

bildat familj och sålunda äro starkast bundna vid kommunens gemensamma

intressen. För att de gifta kvinnornas rösträtt också skall kunna effektivt

utnyttjas har man för närvarande ett fullt tillfredsställande medel i

rätten att rösta genom fullmakt, vilken bereder möjlighet för de hustrur,

vilka eventuellt äro av det husliga arbetet förhindrade att personligen

inställa sig vid kommunalstämmorna eller de kommunala valen, att överlåta

sin rösträtt på andra, exempelvis sina män. Fullmaktsväsendet har

visserligen varit föremål för grundade anmärkningar och bör med snaraste

underkastas en revision, på sätt föredragande departementschefen

kommer att i motiveringen till propositionen omnämna. Men vid denna

revision kan och bör hänsyn tagas bland annat just till behovet att

bereda de gifta kvinnorna möjlighet att rösta i kommunerna utan personlig

inställelse, liksom samma princip sedan länge förknippats även

med genomförande av kvinnornas politiska rösträtt.

En annan avvikelse från propositionen vid 1918 års lagtima riksdag

bör här omnämnas, nämligen utsträckningen av kommunalfullmäktigeinstitutionen.

I nämnda proposition föreslogs på denna punkt ingen

annan ändring än att hittills gällande bestämmelse om att 2/3 majoritet erfordras

för beslut om införande av kommunalfullmäktige begränsades till att

gälla kommuner, vilkas invånareantal icke överstiger 1,000. Emellertid hade

Utsträckning

av kommnnalfullmäktigeinstitntionen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Kvinnornas

politiska

rösträtt.

bland de sakkunnige, på vilkas utredning propositionen var grundad,

framträtt starka sympatier för en vidsträcktare tillämpning av kommunalfullmäktigeinstitutionen,

om än deras majoritet för det dåvarande ansåg

sig icke böra gå längre, och sedan dess hava oförtydbara tecken givit

vid handen, att tanken hastigt vunnit terräng, samt att tiden kan anses

vara inne till ytterligare steg i denna riktning. På grund härav kommer

föredragande departementschefen nu att föreslå sådan ändring i hithörande

bestämmelser, att kommunalfullmäktige skola införas i alla kommuner,

vilkas invånarantal överstiger 3,000 — liksom stadsfullmäktige äro i lag

stadgade för alla städer med motsvarande invånareantal, — samt att i

alla övriga kommuner, sålunda även de, vilka ej hava mer än 1,000 invånare,

fordran på kvalificerad majoritet för val av sådana fullmäktige

bortfaller. Att göi’a institutionen obligatorisk även för kommuner med

folkmängd intill 3,000 torde åtminstone icke för det närvarande böra

ifrågasättas, utan kan åt dessa kommuner, liksom åt de mindre städerna,

lämpligen överlämnas att själva avgöra, om de finna sig böra införa fullmäktige

eller ej.

Den politiska rösträtten för kvinnor kan i princip ej längre underkastas

någon allvarlig diskussion. Jag erinrar endast, att denna kvinnornas

politiska rösträtt under tiden efter 1918 års lagtima riksdag gjort ytterligare

och högst betydande landvinningar i land efter land. Den har

under detta år varit i tillämpning vid nya val i våra båda grannländer

Danmark och Norge, vilkas samhällsförhållanden så nära ansluta sig till

de svenska, — i Danmark för första gången efter kvinnorösträttens införande

i grundlagen —, och i båda länderna bestyrkes den erfarenhet,

som vunnits överallt i länder med kvinnlig rösträtt, nämligen att ingen av

de ogynnsamma verkningar, som vedersakarne därav förutspått, låter sig

skönjas, samt att kvinnornas politiska fullmyndighet, när den väl blivit

genomförd, endast ter sig såsom ett naturligt och självklart led i vår

tids samhälleliga ordning. I England hade redan när propositionen till

1918 års svenska lagtima riksdag avläts beslut blivit fattat om rösträtt för

kvinnor, och detta beslut har sedan dess kompletterats genom införande

även av valbarhet till underhuset. I Holland står frågan inför sin definitiva

lösning. I Tyskland och de österrikisk-ungerska länderna, där

rörelsen för kvinnornas politiska medborgarrätt förut endast på vissa

håll framträtt med avsevärd styrka, synes man nu allmänt utgå ifrån

att kvinnorna skola vid männens sida deltaga i valen till de kommande

konstituerande församlingarna och därmed på en gång träda in i full

politisk medborgarrätt.

Inför sådana erfarenheter och företeelser från världen runt omkring

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

49

oss måste de skäl, som i Sverige anförts mot rösträtt för kvinnorna, mer

än någonsin te sig såsom ohållbara, vare sig desamma varit av principiellt

avvisande art eller blivit omklädda i yrkanden på förnyade utredningar.

Vad särskilt sistnämnda yrkanden angår, har det redan vid

överläggningarna i kamrarna blivit till fullo ådagalagt, att de icke på

någon punkt voro av den beskaffenhet, att vid dem kän fästas något

allvarligt avseende. Rösträttens utsträckning till kvinnorna beror på ett

principiellt ställningstagande till kvinnans rätt och plikt såsom medborgare

i det moderna samhället, ej på beräkningar över kvinnornas fördelning

efter civilstånd eller inom olika åldrar och dylikt, och hela tidsutvecklingen

har redan oåterkalleligt avgjort, att Sverige såväl som andra

länder bör ofördröjligen taga steget till detta erkännande av kvinnornas

medborgerliga uppgifter vid männens sida.

Om sålunda den kommunala rösträttsreformen och den politiska rösträtten

för kvinnorna utgöra redan klarlagda programpunkter för en svensk

författningsrevision, hava däremot frågorna om de politiska strecken först

genom den utredning, vilken under senaste tid verkställts, blivit bragta

i det läge, att regeringen kan till dem taga definitiv ståndpunkt. Utredningen

är numera slutförd, och betänkandet kommer att inom de

närmaste dagarna offentliggöras. Utan att här ingå i någon redogörelse

för undersökningens gång och innehåll skall jag anföra de huvudsakliga

resultat, som för mig, liksom för statsrådets övriga ledamöter, synts vara

avgörande för det förslag, vilket från Kungl. Maj:t bör framläggas.

Vad fattigvårdsstrecket angår, har insikten om dess i en mängd

fall orättfärdiga verkningar under senare tid blivit allmän, och vid 1917

års riksdag voro samtliga partier ense om behövligheten av en reform,

ehuru meningarna delade sig rörande den lämpliga utsträckningen därav.

Det har nu av utredningen till fullo bestyrkts, vad som redan förut

varit i huvudsak känt, att den svenska grundlagens regler för diskvalifikation

på grund av understöd från fattigvården dels äro ojämförligt

strängare än motsvarande bestämmelser i andra länders författningar —

i de nu under tillblivelse varande författningarna synas över huvud taget

inga sådana bestämmelser vara tillämnade — dels faktiskt drabba en mängd

oförvitliga medborgare, dels slutligen på grund av vår svenska fattigvårdslagstiftnings

läggning tillämpas i högsta grad olika inom olika kommuner,

vilket missförhållande ej heller kommer att hävas genom 1918 års nyss antagna

fattigvårdslag, utan snarare måste befaras komma att än starkare göra

sig gällande, om icke grundlagsbestämmelsen radikalt förändras. De sakkunniga

hava efter ingående prövning stannat vid att föreslå en sådan ändring,

att åtnjutet understöd icke skall från rösträtt utestänga andra än

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1318. 1 sand. 33 käft. (Nr 34.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Det politiska

utskyldsttrecket.

dem, som vid vallängdens uppgörande åtnjuta stadigvarande försörjningav

fattigvårdssamhälle. De skal, som härför anföras, synas mig fullständigt

bindande. Det kan icke anses med samhällelig rättvisa förenligt,

att — såsom nu är förhållandet — ett tillfälligt, exempelvis av sjukdom,

arbetslöshet eller annan olycka föranlett understöd skall medföra förlust

av den politiska medborgarrätten, eller ens att en medborgare, som under

någon del av treårsperioden före ett val nödgats mottaga försörjning av

fattigvården, men sedermera kunnat frigöra sig från behovet av sådan

försörjning, skall uteslutas från rösträtt. Varken i det ena eller det

andra fallet kan medborgaren anses vid tiden för valet befinna sig i

sådan ställning, att han bör berövas sin rösträtt. Det framgår av utredningen,

att de länder, som i sina författningar upptagit diskvalifikation

från rösträtten på grund av fattigvård, också på olika vägar sökt förhindra

sådan påföljd. Med de sakkunniges resultat i detta stycke sammanfaller

också i princip den ståndpunkt, som hävdats i motioner,

framförda av auktoriteter inom fattigvårdsväsendet, senast vid 1917

års riksdag, och som väsentligen accepterats av andra kammaren vid

upprepade tillfällen, då denna fråga behandlats. Det är statsrådets uppfattning,

att i blivande proposition till 1919 års lagtima riksdag bör ingå

förslag om fattigvårdsstreckets begränsning på sätt de sakkunniga

förordat.

Mot det politiska utskyldsstrecket hava gjorts samma avgörande anmärkningar

som mot fattigvårdsstrecket: att det i sin tillämpning drabbar

ett stort antal oförvitliga medborgare, som ingalunda av försumlighet eller

ond vilja, utan endast av oförvållad oförmåga underlåtit att fullgöra sin

skatteplikt, och att detta är oförenligt med den princip om allmän rösträtt,

som numera gäller hos oss liksom i snart sagt alla andra kulturländer.

Det* har därjämte påvisats, att den decimering av den svenska valmanskåren,

som därav blivit en följd, i sin omfattning vida övergått vad man

vid utarbetandet av nu gällande bestämmelser ansåg sig kunna antaga,

och att verkningarna även på sä sätt blivit sådana, att en grundlig förändring

måste finnas påkallad.

För de sakkunniges undersökning bar i enlighet med det yttrande

till statsrådsprotokollet, som jag avgav vid beslutet om deras tillkallande,

tjänat såsom utgångspunkt, att man borde söka utfinna en sådan

begränsning av grundlagens bestämmelser, genom vilken uteslutningen

från rösträtt icke skulle drabba den, vars underlåtenhet att betala sin

skatt berott på oförvållad oförmåga, föranledd av sjukdom, arbetslöshet

eller annan olycka, varigenom strecket skulle inskränkas till att verka

endast mot de oordentliga eller försumliga, i enlighet med det syfte som

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Mujits proposition nr 34.

alltid angivits såsom dess bärande grund. De sakkunniga hava också

gjort ett försök att komma fram på denna väg ocli sökt utarbeta stadgande!)

i syfte att i sådana fall vederbörande valman skulle vid sin rösträtt

bibehållas. Men det har därvid befunnits, såsom tydligt uppvisas i

utredningen, att denna väg stöter på praktiska svårigheter, vilka måste

betecknas såsom oövervinneliga. Att i själva lagen uttömmande angiva

de förutsättningar, under vilka giltig grund för underlåtenhet att erlägga

skatt må anses föreligga, låter sig icke göras med den klarhet och fullständighet,

som i eu så betydelsefull sak måste vara ett oavvisligt krav på

en tillfredsställande lagstiftning. Bestämmelserna skulle medföra alltför betänkliga

orättvisor i tillämpningen, och dessutom nödgades man på bevisningens

kvalitet ställa anspråk, vilka den skattskyldige alltför ofta bleve

oförmögen att uppfylla. Men icke heller kan man åt valmyndigheten

eller annan myndighet överlämna att fritt pröva betydelsen av de omständigheter,

den skattskyldige må vilja åberopa, eller den bevisning, han

därom förebringar. De myndigheter, åt vilka denna prövning skulle anförtros,

komme utan allt tvivel att i ett utomordentligt stort antal av''

fall ställas inför en mer eller mindre olöslig uppgift, och tillräckliga garantier

för deras opartiskhet vid utövningen av en befogenhet, som så

lätt kan innebära en frestelse till att låta politiska motsättningar inverka

på ståndpunktstagandet, låta sig uppenbarligen icke uppställas. De

sakkunniga hava under sådana förhållanden enhälligt funnit denna utväg

till frågans lösning oframkomlig.

En av de sakkunniga har, för att på annat sätt mildra utskyldsstreckets

verkningar, uttalat som sin åsikt att för rösträtt borde krävas

endast fullgjord skatt till staten — ej till kommunen — och att rösträtt

borde förloras endast av den, som ej betalt statsskatten under två år av

de tre, vilka närmast föregå valet, medan för närvarande fordras fullgjord

skattskyldighet för de tre nämnda åren. Det är emellertid tydligt,

att detta förslag icke tillgodoser vad man med revisionen av bestämmelsen

velat vinna. Om det skulle genomföras, kvarstode alltjämt

samma missförhållande, som givit upphov till hela frågan, i det att även

i sådant fall den, som utan eget förvållande varit urståndsatt att betala

kronoskatten under två av de tre åren, uteslutes från rösträtt. De sakkunnigas

flertal har icke kunnat acceptera en sådan ändring.

Emellertid har under frågans behandling en omständighet tillkommit,

som ställt frågan i ett väsentligen nytt läge. Kungl. Maj:t har till

den nu samlade urtima riksdagen avlåtit en proposition om »införsel» för

utskylder i varje löntagares avlöning. Förslaget är dikterat av rent

sakliga skäl, nämligen statens och kommunernas uppenbara rätt att till
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

försäkras de inkomster, som funnits nödiga att i skatteväg uttaga, ock

det står i och för sig icke i något samband med villkoren för rösträttens

utövning. Men de sakkunniga liava funnit, att under förutsättning av

denna lagstiftnings genomförande hela problemet om utskvldsstrecket i hög

grad förenklas. Om på detta sätt den starkaste möjliga säkerhet lämnas

för att skattskyldigheten blir fullgjord av alla, som därtill äga förmåga,

då blir utskyldsstrecket såsom garanti för att ej den försumlige erhåller

rösträtt obehövligt och kan fullständigt upphävas.

För denna uppfattning hava de sakkunnige även funnit stöd i det

förhållandet, att av dem insamlade uppgifter visa, hurusom i så gott

som alla länder med allmän rösträtt saknas varje motsvarighet till det

svenska utskyldsstrecket. Med undantag för ett par mindre tyska stater

och ett par schweiziska kantoner samt åtminstone i princip Finland —

där dock på grund av den obegränsade möjligheten till undantag tillämpningen

säkerligen kan göra principen tämligen illusorisk — har man

ingenstädes i dessa länder uppställt det samband mellan skattebetalning

och rösträtt, som nu gäller i Sverige, uppenbarligen dels av principiella

skäl, dels emedan det överlåtits åt skattelagstiftningen att sörja för att

ingen försummelse från den skattepliktige, som kan fullgöra sin skyldighet,

får ifrågakomma — alltså just vad som nu skulle vinnas genom den

föreslagna nya lagstiftningen i vårt land.

Det resultat, vartill de sakkunnige kommit, synes mig även i denna

del vara övertygande. Mot det politiska utskyldsstrecket i Sverige hava

alltifrån dess tillkomst riktats mycket starka principiella och praktiska

invändningar. När det likväl på sin tid genomfördes och hitintills bibehållits,

har detta berott på den i och för sig riktiga åskådningen, att

den som vill utöva sina medborgerliga rättigheter också bör fullgöra sina

skyldigheter, samt att bestämmelsen betraktades såsom en »ordentlighets»- kvalifikation, vilken staten har rättighet att kräva. Erfarenheten har nu

visat, att detta villkor för rösträttens utövning skjutit över målet på ett

sätt, som strider mot rättvisa och billighet, och att det ej kan kvarstå i

sitt nuvarande skick. Utredningen ådagalägger, att den partiella revision,

som till en början ifrågasatts, ej kan på tillfredsställande sätt förverkligas.

De föreslagna nya medlen för skatteindrivningen trygga däremot,

så långt sig göra låter, att skattebetalning icke skall kunna försummas

av oordentlighet eller ond vilja. Därmed är grunden för ett »ordentlighetsstreck»

förfallen, och denna hittillsvarande, i sina verkningar så stöstande

inskränkning i den allmänna rösträtten kan och bör försvinna.

Förslag härom bör ingå i den proposition till nästa års lagtima riksdag,

om vilken jag förut talat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ti proposition nr 34. 59

Det resultat i fråga om det politiska utskyldsstrecket, som sålunda-De* Aomwuframgått

av (lön verkställda utredningen, kan icke undgå att medföra slcyldsstreckonsekvenser

även i fråga om villkoren för den kommunala rösträtten. JcetVisserligen

kvarstår, på sätt jag förut omnämnt, i den proposition som

nu kommer att föreläggas Kungl. Maj:t, liksom i motsvarande proposition

vid 1918 års lagtima riksdag, den väsentliga skillnad mellan kommunal

och politisk rösträtt, att den förra bibehålies vid hittillsvarande grund,

nämligen skattskyldighet till kommunen. Men riksdagen har redan genom

en skrivelse av år 1917 upptagit den grundsatsen, att i fråga om

diskvalifikationerna för rösträtt på grund av utebliven skattebetalning en

motsvarighet bör finnas mellan den politiska och den kommunala rösträtten.

Ifrågavarande riksdagsskrivelse utgick därifrån, att det politiska

skattestrecket skulle kvarstå, och avsåg alltså att begränsa den tid, under

vilken obetalda kommunalutskylder medföra förlust av kommunal rösträtt,

enligt i huvudsak samma grunder, som gällde för den politiska rösträtten.

Efter dessa grundsatser utformades på sin tid propositionen till

1918 års lagtima riksdag, som således gick ut därpå, att från rösträtt

skulle uteslutas den, som häftar för oguldna kommunalutskylder, vilka

förfallit till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren. I det sakkunnigebetänkande,

som låg till grund för sagda proposition, uttalades

emellertid, att om den då pågående utredningen rörande omläggning av

det politiska utskyldsstrecket komme att föranleda bestämmelser, enligt

vilka politisk rösträtt icke skall förloras, därest utebliven skattebetalning

berott på den skattskyldiges sjukdom, oförvållade arbetslöshet eller andra

liknande av honom själv icke vållade förhållanden — till vilken princip de

sakkunniga anslöto sig — så borde denna princip även tillämpas på den

kommunala rösträtten. Det kan erinras, att obilligheten i hittills gällande

regler om förlust av kommunal rösträtt för var och en, som ej

betalat sin skatt till kommunen, särskilt framträtt under dessa senaste år,

då sådan påföljd drabbat värnpliktige, vilka inkallats till tjänstgöring för

neutralitetens skyddande och därigenom urståndsatts att fullgöra sin skattskyldighet,

samt att vid 1916 års riksdag en motion framfördes i syfte

att vederbörande i sådana fall skulle vid sin rösträtt bibehållas. Motionen

kunde visserligen på grund av praktiska svårigheter att inom nuvarande

lagstiftnings ram förverkliga det framställda önskemålet icke föranleda

någon åtgärd, men konstitutionsutskottet gav sitt erkännande åt dess

syfte och ifrågasatte i sitt utlåtande, att över huvud taget även andra

ömmande omständigheter än fullgörande av värnpliktstjänstgöring, —

exempelvis sjukdom eller oförvållad arbetslöshet — kunde av den, som

blivit urståndsatt att betala sina utskylder, åberopas såsom grund för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

hem ej borde föiloia sin rösträtt slitsa samma grundsatser som sedel''- mera upptogos av nyss nämnda sakkunnige.

När det nu på anförda skäl befunnits, att ifrågavarande grundsatser

endast kunna förverkligas genom ett fullständigt upphävande

av det politiska utskyldsstrecket, och å andra sidan genom lagen

om införsel i avlöning hindren för ett sådant upphävande bliva undanröjda,

så bör diskvalifikationen på grund av utebliven skattebetalning

upphävas även i fråga om rösträtten i kommunerna. Samma garanti

som för kronoskatten vinnes även för kommunalskatten, och de kommunala

myndigheterna hava liksom de statliga rätt och skyldighet att

tillse, att den tillvaratages. Mot eftergivenhet i detta avseende

finnes i propositionen till 1918 års lagtima riksdag den ytterligare

säkerhet, att . för efterskänkande av kommunalutskvlder fordras två

tredejdels majoritet, vilken bestämmelse givetvis ingår även i det

föreliggande förslaget. Därmed bör på ett tillfredsställande sätt vara

sörjt för att kommunens rätt att utfå de intäkter den för sina uppgifter

behöver tillbörligen tillvaratages. Det bör i detta sammanhanganmärkas,

att även om skattens betalande icke längre utgör villkor för

rösträtt, likväl skattskyldigheten utgör eu betydelsefull garanti för de

röstberättigades sätt att utöva sin rösträtt i kommunen, då var och en är

medveten därom, att konsekvenserna av hans röstning kunna direkt gälla

honom personligen genom de av besluten föranledda uttaxeringarna till

kommunens behov, och att skatten kommer att så långt hans tillgångar

medgiva av honom utkrävas.

reformernas Jap har härmed genomgått huvudpunkterna i det förslag till kom
karaktår

och munal rösträttsform, som kommer att föreslås till framläggande vid urtima

innebörd, riksdagen, och till de ändringar i den politiska rösträtten,"vilka äro avsedda

att föreslås 1919 års lagtima riksdag. De innehålla i allt väsentligt endast

ett förnyat initiativ i enlighet med det allmänna reformprogram på

detta grundläggande område, som arbetat sig fram i vårt land sedan år

tillbaka, och som redan vid 1917 års val till Andra kammaren erhöll

anslutning av en mycket övervägande del av Sveriges valmanskår. Den

jämkning, som skett genom att utskyldsstrecket i stället för att genomgå

en genomgripande revision, såsom då förordades av det frisinnade partiet,

nu föreslås till upphävande, utgör endast en av den numera utförda

utredningen sakligt motiverad utformning av den princip, som redan då

godkändes av valmanskårens flertal. Det bör icke kunna bestridas, att

genom denna anslutning till ett sedan länge av landet prövat och godkänt

samlingsprogram den rösträttsreform, som nu framföres, har en säker

grundval i den allmänna meningen, och att, om den blir lyckligt genom
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 55

Jord, detta utgör ett bevis för att Sverige även i nuvarande stormiga

tider förmår att bevara den lugna kontinuitet i sitt politiska reformarbete,

som är sä betydelsefull för eu sund statsutveckling. Men det bör också

uttalas, att med mindre än detta program kan den demokratisering, som

tiden så bjudande kräver i vårt land, icke anses bliva förverkligad!

Vid behandlingen av den kommunala rösträttsreformen under sistlidne

riksdag liksom i den offentliga diskussionen rörande detta ämne

har från dem, som motsatt sig reformen, gjorts gällande, att den genom

sina verkningar på grunderna för första kammarens bildande skulle

upphäva denna kammares karaktärsskillnad i förhållande till andra

kammaren och därmed undergräva det svenska tvåkammarsystemet.

Denna anmärkning bemöttes redan i motiveringen till propositionen vid

1918 års lagtima riksdag, vari uppvisades, dels att den kommunala röstskalans

avskaffande, långt ifrån att stå i strid med grunderna för svenskt

tvåkammarsystem, måste anses innebära ett återvändande till de principer,

som ursprungligen lågo till grund för dess tillkomst, dels att även med

lika rösträtt för alla skattskyldiga hos oss finnas alla de faktorer, som i ett

flertal andra länder med vald första kammare ansetts behövliga för denna

kammares särkaraktär, nämligen indirekta val, längre mandattid, särskilda

valbarhetsvillkor och successiv förnyelse genom omval gruppvis — samt

dessutom den väsentliga ytterligare grund för en sådan karaktärsskillnad, som

ligger i den kommunala skattskyldighetens bibehållande såsom villkor för

rösträtten i kommunerna. Föredragande departementschefen framhöll såsom

en av grundtankarna i 1865 års riksdagsskick, att första kammaren

skall utgå ur val av kommunala representationer, även om rösträtten till

dessa representationer förändras efter olika tiders och förhållandens krav.

På dessa skäl bör enligt min uppfattning även nu den kommunala rösträttsfrågan

framföras för sig och bringas till omedelbar lösning. Den

förändring i första kammarens sammansättning, som därav kan bliva en

följd, innebär icke mera än ett sådant närmande mellan kamrarna, som utan

att utplåna första kammarens särkaraktär bör kunna häva det motsatsförhållande

dem emellan, vilket i så hög grad försvårat deras samarbete

och blivit ett hinder i svensk samhällsutveckling.

Från vissa håll har ifrågasatts, att grunderna för första kammaren

borde förändras på så sätt, att valen till denna kammare skulle helt eller

delvis skiljas från landsting och stadsfullmäktige och överlåtas antingen

åt särskilda elektorer eller åt andra korporationer, eventuellt den samlade

riksdagen eller kammaren själv. Jag skall i detta avseende inskränka

mig till att uttala, att därest dylika tankar skulle samla sig om någorlunda

preciserade förslag, som äro byggda på klart demokratisk grundval

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts proposition nr 34.

och anpassade efter våra svenska samhällsförhållanden, de väl kunna

förtjäna att upptagas till dryftning. Men hittills har detta icke skett.

Och så länge detta är förhållandet, så länge intet förslag framkommit,

som bättre än valen genom landsting och stadsfullmäktige synes ägnat att

tjäna till grundval för en första kammare, motsvarande vår tids krav,

så länge finnes icke anledning att frångå dessa hittillsvarande valkorporationer.

De uppslag, som framförts om en särskild valrätt för urväljarne

till första kammaren, synas förutsätta, att dessa väljare skulle utse

elektorer för förstakammarvalen, skilda från landsting och stadsfullmäktige,

men ifrågavarande uppslag äro icke utförda på sådant sätt, att de giva

någon tydlig föreställning om den ordning som åsyftas, och det må väl

med skäl anses tvivelaktigt, huruvida verkligen sådana elektorsförsamlingar

skulle bättre fylla den viktiga uppgiften att välja till första kammaren

än landsting och stadsfullmäktige, vilka i sig innesluta eliten av kommunal

skolning och erfarenhet. Under inga förhållanden böra oklara och

icke preciserade antydningar om andra grunder för första kammaren få

fördröja den kommunala rösträttsreformen, som nu icke längre kan undanskjutas.

Riksdagens Förutom de politiska rösträttsreformerna böra, såsom jag förut an
kare

itf-" tytt, även andra grundlagsändringar ingå i det författningsprogram, som

rikes- redan nu skisseras till framläggande vid 1919 års lagtima riksdag. Jag

ärenden1 skall bland dem endast omnämna en grupp av frågor, som genom krigstidens

erfarenheter fått en alldeles särskild aktualitet: de som angå beslutanderätten

över krig och fred samt riksdagens ställning till andra

utrikespolitiska avgöranden.

Även på detta område föreligga sedan någon tid åtminstone grundlinjer

till ett program, som vunnit anslutning från andra kammarens och

— genom 1917 års val — valmanskårens stora flertal. Det inneslutes i

det skrivelseförslag, som på förslag av konstitutionsutskottet antogs av

andra kammaren vid 1917 års riksdag, och som hemställde om utredning

och kungliga propositioner i syfte att åstadkomma och lagfästa ett

närmare samarbete mellan regering och riksdag i viktigare utrikespolitiska

angelägenheter, med särskilt beaktande av, att § 13 i regeringsformen

— om konungens rätt att börja krig och sluta fred — borde undergå en

revision i samma riktning. Även första kammaren anslöt sig vid samma

riksdag till yrkandet om en viss reform på detta område, om än så beskuren,

att såsom medel därför angavs endast en utveckling av de nuvarande

»särskilda deputerade», det s. k. hemliga utskottet, till en vid

varje riksdag återkommande institution.

Jag har personligen medverkat vid tillkomsten av 1917 års kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 34. 57

stitutionsutskotts utlåtande och är alltjämt av den övertygelsen, att de

konstitutionella reformer, som i detta utlåtande förordas, äro i hög grad

påkallade av folkets och folkrepresentationens rättmätiga anspråk på andel

vid avgörandet av de viktigare utrikespolitiska angelägenheterna,

ävensom att en sådan delaktighet, om den organiseras på ett klokt och

taktfull sätt, långt ifrån att försvaga vår utrikespolitiska ledning tvärtom

skall giva densamma ökade förutsättningar för att med kraft kunna tillvarataga

Sveriges intressen utåt. Denna övertygelse delas, såsom jag

förvissat mig om, av statsrådets samtliga ledamöter. När hithörande

spörsmål hittills icke blivit Kungl. Maj:t förelagda, heror det uteslutande

därpå, att den mängd av ännu mera trängande uppgifter, som under

det närmast förflutna året ålegat statsrådet, icke medgivit upptagande av

ifrågavarande spörsmål annorledes än till förberedande diskussion. Nu

hör emellertid ärendet ej längre fördröjas. I andra länder, så väl krigförande

som neutrala, har det framstått såsom ett av de första konstitutionella

krav, som direkt motiverats av krigstidens bittra lärdomar, att

fölkrepresentationen måste tillförsäkras medbeslutanderätt i så livsviktiga

frågor som krig och fred samt kontroll i lämpliga former över utrikespolitiken,

Den svenska författningsrevision, som är av nöden, skulle

förete en uppenbar lucka på ett synnerligen betydelsefullt område, om

icke hithörande problem nu upptagas till ofördröjlig lösning.

Då utredning av nyss anförda skäl ännu icke hunnit verkställas,

kunna preciserade förslag för närvarande icke utformas. De allmänna

riktlinjerna böra emellertid ansluta sig till nyssnämnda betänkande av

1917 års konstitutionsutskott, och grundlagsändringarna alltså gå ut på

att dels trygga riksdagens medbeslutanderätt i frågor om krig och fred,

dels åt den tillförsäkra medverkan vid fördrag med främmande makter

i den utsträckning och på det sätt, som må finnas praktiskt lämpligt,

dels utveckla det hemliga utskottet till fast institution med grundlagsbestämd

befogenhet och rätt att sammanträda även mellan riksdagarna,

dels bättre ordna riksdagens kontrollrätt över utrikesstyrelsen ävensom

den allmänna kommunikationen mellan regering och riksdag i hithörande

ärenden. Anstalter torde böra träffas för att utan dröjsmål upptaga arbetet

för utredning och förslag i dessa frågor, i syfte att möjliggöra proposition

till 1919 års riksdag, och kommer vederbörande departementschef

att för detta ändamål begära rätt att tillkalla särskilda sakkunniga.

I 1917 års nyssnämnda riksdagsskrivelse ingår även en punkt om

närmare bestämmande av begreppet kommandomål och förstärkta garantier

för att viktigare försvarsärenden bliva behandlade i statsråd. Denna

fråga torde lämpligen beaktas vid utarbetandet av de förslag rörande

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1318. 1 sand. 33 höft. (Nr 34.) 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

departementsindelningen och därmed sammanhängande ärenden, som nu

äro under beredning inom justitiedepartementet.

De förslag till riksdagens delaktighet i viktigare utrikespolitiska

angelägenheter, som jag nu förordat, innebära en viss förskjutning i fråga

om den formella maktfördelning mellan konung och riksdag, som regeringsformen

angiver. Det är emellertid min övertygelse, att denna utvidgning

av riksdagens befogenhet, liksom motsvarande förändringar,

vilka under tidens lopp ägt rum på andra områden av statslivet, icke

blott direkt och oförtydbart påkallas av svensk stats- och samhällsutveckling

och av de tidsförhållanden, i vilka vi nu leva, utan även stå i full

överensstämmelse med den princip om regeringens grundande på riksdagens

förtroende, som även i Sverige oemotståndligt tränger till fullt

förverkligande. Om svenskt kommunalliv och svensk folkrepresentation

fotas på rösträttsbestämmelser, vilka motsvara vår tids grundsatser om

medborgerlig jämlikhet och samhällelig rättvisa, och om den förtroendefulla

samverkan mellan regering och riksdag, som är inledd, utbygges och

befästas, då äro de avgörande dragen i den författningsrevision, som

denna nydaningens tid kräver i vårt land, lyckligt genomförda.

i

Statsrådets övriga ledamöter förklarade sig instämma i vad statsministern

sålunda anfört, varefter chefen för civildepartementet, statsrådet

Schotte yttrade:

I enlighet med de av statsministern angivna principerna för eu

reform av den kommunala rösträtten hava inom civildepartementet utarbetats

förslag till de ändringar i gällande författningar, som erfordras

för reformens genomförande. De av förslagen, som beröra ämnen, vilka

tillhöra ecklesiastikdepartementet, hava tillkommit efter gemensam beredning

med chefen för nämnda departement.

I avseende på de föreliggande förslagen må nämnas, att desamma

i det stora hela ansluta sig till de vid årets lagtima riksdag i proposition

den 16 april 1918 n:r 290 framlagda förslagen till ändringar i hithörande

författningar, dock att från sistnämnda förslag gjorts vissa avvikelser,

föranledda av de ändringar och jämkningar, vilka på sätt statsministern

nyss anfört, ansetts nödiga. Jämväl önskvärdheten av att de

nya bestämmelserna må träda i kraft så skyndsamt som möjligt hava

påkallat vissa tillägg till det föregående förslaget. Därutöver förefinnas

emellertid vissa andra olikheter mot detta förslag, till vilka olikheter jag

återkommer här nedan.

Beträffande de nu föreliggande lagförslagens allmänna innehåll

och uppställning tillåter jag mig att hänvisa till mitt yttrande till stats
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muj:ts proposition nr 34. 59

lådsprotokollet den 16 april innevarande år vid framläggande av de

tidigare förslagen.

Kommunalförordningarna.

Med avseende å de mera principiella ändringarna hänvisar jag till

vad statsministern nyss anfört.

Härförutom torde följande vara att uppmärksamma.

De i de tidigare förslagen upptagna stadgandena om vissa garantier

i avseende å beslut om efterskänkande av oguldna utskylder hava

bibehållits oavsett utskyldsstreckets borttagande, enär stadgandena i fråga

äro av vikt ur den synpunkten, att de äro ägnade att förebygga beslut,

som kunna vara betänkliga med hänsyn till kommunens ekonomi.

Vid genomförande av principen om personligheten såsom grunden

för de medborgerliga rättigheterna torde gällande bestämmelser .om den

rösträtt, som för närvarande tillkommer oskiftat dödsbo, icke vidare böra

bibehållas. Betänklighet synes även kunna hysas mot en anordning,

enligt vilken varje myndig delägare i dylikt dödsbo skulle tillerkännas

rösträtt. Härigenom skulle nämligen i vissa fall dubbelrösträtt kunna

uppkomma. Då någon annan lämplig utväg icke synes förefinnas, har

i de nu föreliggande förslagen bestämmelsen om rösträtt för dödsbo helt

uteslutits.

Bestämmelserna om konkurs såsom diskvalifikationsgrund hava ansetts

böra undergå förtydligande.

Med avseende å gift kvinnas kommunala rösträtt upptager det bär

framlagda förslaget bestämmelser därom, att hustru, som icke är på grund

av boskillnad eller hemskillnad i ekonomiskt hänseende självständig, skall

äga rösträtt, även om hon icke är förbunden att till kommunen erlägga

skatt, därest hon i övrigt uppfyller de för rösträtt stadgade villkor och

mannen är till kommunen skattskyldig. Beträffande hustru, som har

boskillnad eller hemskillnad, är hon givetvis röstberättigad allenast såvitt

hon är skattskyldig till kommunen.

I avseende på sättet för genomförande av fullmäktiginstitutionen i

landskommunerna upptager förslaget bestämmelse därom, att vid ett

invånarantal, som överstiger 3,000, kommun skall vara skyldig att införa

fullmäktige samt att i annat fall kommunalstämman äger med allenast

enkel majoritet besluta om fullmäktiges införande, därest förslag i sådant

syfte vederbörligen väckes. I detta hänseende hava sålunda landskommuner

och städer blivit likställda.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

I avseende å rättigheten att utöva rösträtt genom fullmäktig torde

bestämmelserna härom inom närmaste framtiden böra underkastas revision.

Då detta spörsmål dock står i ett visst sämband med frågan om rätt för

frånvarande att i vissa fall utöva rösträtt vid politiska val, vilken sistnämnda

för närvarande är föremål för utredning, kan frågan om utövande

av rösträtt genom fullmäktig vid kommunala avgöranden icke nu slutligt

avgöras.

Landstingsförordningen.

I avseende å landstingsförordningen har andra kammaren vid särskilda

tillfällen uttalat sig för att valbarheten till landsting utsträckés till

kvinnorna, och konstitutionsutskottet vid årets lagtima riksdag har framlagt

förslag till den lagändring, som föranledes av en dylik reform. Då även

jag hyser den uppfattningen, att goda skäl tala för kvinnans likställighet

med mannen jämväl i detta avseende och att reformen i fråga lämpligen

bör nu genomföras, har jag ansett mig böra i förslaget till ändringar

i landstingsförordningen införa bestämmelser, anslutande sig till konstitutionsutskottets

berörda förslag.

Beträffande landstingen har jag vidare funnit mig böra i detta

sammanhang upptaga det i propositionen n:r 277 för årets lagtima riksdag

framlagda förslaget om åtgärder för åstadkommande av likställighet

mellan städer och landsbygd i avseende å grunderna för bestämmande

av antalet representanter i landsting, dock med de ändringar, som förordats

av konstitutionsutskottet vid nämnda riksdag i dess utlåtande

n:r 23. I detta avseende får jag hänvisa till mitt i berörda proposition

intagna yttrande till statsrådsprotokollet den 12 april innevarande år

ävensom till nämnda utskottsutlåtande.

Övergångsbestämmelserna.

Med avseende å de till författningsförslagen knutna övergångsbestämmelserna,

vilka hava till syfte ett snabbt genomförande av de föreslagna

reformerna, må anföras följande: Det föreslås att, med iaktta
gande

av de nya grunderna för rösträtt, nya val av kommunal-, municipal-

och stadsfullmäktige skola i hela riket företagas under början av år

1919. Särskilda föreskrifter hava lämnats om upprättande i behörig tid

av röstlängder, grundade på de nya bestämmelserna, varvid jämväl man
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds proposition nr 34.

61

talslängderna måste uppmärksammas i följd av den medgivna kommunala

rösträtten för gift kvinna. De nyvaldas tjänstgöring är avsedd

att börja å tidpunkter, då det tidsödande arbetet med röstlängdernas

upprättande hunnit fullbordas samt valen och efterföljande röstsammanräkningar

m. m. kunna med säkerhet vara avslutade. Kommunal- och

municipalfullmäktige hava sålunda ansetts böra väljas till ena hälften

för tiden från och med den 1 maj 1919 till utgången av år 1920 och

till andra hälften från och med förstnämnda dag till utgången av år

1922. Stadsfullmäktiges tjänstgöringstid skall enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna

börja den 1 april 1919 och sluta för ena hälften

vid utgången av år 1920 och för andra hälften vid utgången av år

1922. I avseende å Stockholm bliva med hänsyn till där gällande stadganden

motsvarande tjänstgöringstider två och fyra år, räknade från och

med den 1 april 1919.

Vidare föreslås, att nya val skola före utgången av år 1919 å för

dylika val stadgade tider företagas dels i hela riket utom Stockholm av

ledamöter och suppleanter i kommunal- och municipalnämnder, drätselkammare

samt kyrko- och skolråd, dels ock i Stockholms stad av ledamöter

och suppleanter i drätselnämnden samt kyrko- och skolråd. Valen

skola avse de i allmänhet föreskrivna tjänstgöringstiderna med början

den 1 januari 1920. Därjämte hava upptagits bestämmelser, att å kommunalstämma,

allmän rådstuga, kyrkostämma eller sammanträde med

fullmäktige skall före utgången av år 1919 till prövning upptagas fråga,

huruvida nytt val, avseende tiden från 1920 års ingång, skall förrättas

jämväl av annan, av stämman, å rådstugan eller av fullmäktige tillsatt

nämnd eller styrelse eller av den eller de personer, som i enahanda ordning

må vara utsedda för beredning av ärenden.

Slutligen skola enligt förslaget samtliga landstingsmän omväljas å

stadgade tider under år 1919, och tjänstgöringstiden för de tidigare utsedda

skall utgå den 30 april nämnda år. För tillämpning av likställigheten

mellan städer och landsbygd i avseende å grunderna för bestämmande

av antalet representanter i landstinget kräves, att landstingen

jämlikt § 2 i landstingsförordningen företagit indelning i valkretsar och

fastställande av det antal landstingsmän, som skall för varje valkrets

utses, ävensom fastställt valkretsarnas fördelning i grupper. Skola berörda

nya grunder för landstingens sammansättande kunna tillämpas redan vid

det påbjudna landstingsmannavalet 1919 måste således därförut valkretsindelning

hava av landstinget beslutats, vilket kan ske vid i god tid före

valet (t. ex. i februari 1919) utlysta urtima landsting. Då det emellertid

kan befinnas mindre påkallat att redan nu bestämma sig för den något

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

omständliga åtgärden med urtima landsting inom hela riket för nyssnämnda

ändamål, har föreskrivits, att den nämnda valkretsindelningen,

därest den ej tidigare ägt rum, skall företagas sist av 1921 års landsting,

varmed först valen år 1922 finge äga rum efter den nya valkretsindelningen

och således utjämningen mellan land och stad först vid

nämnda val komme i tillämpning.

Landstingsmannaval skola enligt nu gällande bestämmelser förrättas

åren 1920, 1922, 1924, 1926 etc. Då denna ordning icke synes böra

mer än nödigt rubbas genom förslaget att nu inskjuta ett nytt landstingsmannaval

år 1919, har föreskrivits, att tjänstgöringstiden för de år

1919 valda landstingsmännen skall utgå den 31 augusti 1922. Att ifrågasätta

landstingsmannaval både 1919 och 1920 har ansetts olämpligt med

hänsyn till riksdagens uttalade önskan om minskning i antalet valtillfällen

för politiska och kommunala val.

I samband med övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i

iandstingsförordningen torde jag böra i korthet beröra den av årets lagtima

riksdag behandlade frågan om upphävande av den successiva förnyelsen

av landstingen. I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 261

i detta ämne uttalade konstitutionsutskottet, att en dylik anordning enligt

utskottets mening skulle medföra betydande fördelar och att den borde

på det sätt genomföras, att, i samband med antagande av de vilande

grundlagsförslagen om fyraårig valperiod för andra kammaren, landstingsmannavalen

förlädes till andra året av varje för andra kammaren gällande

valperiod och att således dessa båda slag av val bleve alternerande med

två års mellanrum. Utskottet anslöt sig även, såvitt angår landstingens

successiva förnyelse, i huvudsak till Kungl. Maj:ts i propositionen

framlagda förslag till lagändringar i berörda syfte. I sammanhang

härmed föreslog utskottet, att landstingsmannavalen i allmänhet

skulle äga rum å första söndagen i september månad. Emellertid

yppades inom riksdagen tvekan, huruvida förslaget om berörda gemensamma

valdag vore lämpligt, och förordades, att hela frågan borde uppskjutas

till följande år, då en förnyad utredning, särskilt rörande valdagen,

kunde föreligga. Kamrarna enade sig också om att, med avslag

å utskottets förslag, hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

föranstalta om utredning av frågan om införande av en för hela landet

gemensam valdag på hösten alternerande för valen till andra kammaren

och landstingsmannavalen, vilken utredning borde omfatta jämväl frågan

om lämpligheten av den gemensamma valdagens fastställande till en

arbetsfri söckendag, samt till nästa riksdag framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda (se riksdagens skrivelse nr 454).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:ta proposition nr 34.

C3

Deri i anledningen härav igångsatta utredningen är ännu icke bragd

till avslutning, men torde bliva färdig i så god tid, att förslag i ämnet

kan föreläggas 1919 års riksdag. Med hänsyn härtill och ehuruväl

tanken på ett upphörande i enlighet med Kungl. Maj ds förenämnda

förslag av den successiva förnyelsen av landstingen vunnit allmän tillslutning

inom riksdagen, synes nu ej kunna ifrågakomma annat än att

i övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om ändring i landstings

förordningen för närvarande bibehålla den successiva förnyelsen.

Annan hänsyn till möjlig ändring av bestämmelsen om den successiva

förnyelsen har således icke i förslaget tagits än att, på sätt förut framhållits,

tjänstgöringstiden för samtliga de landstingsmän, som skola utses

år 1919, föreslagits skola utgå den 31 augusti 1922.

Utöver de ändringar och tillägg, för vilka här redogjorts, hava i de

tidigare framlagda förslagen vidtagits vissa jämkningar av huvudsakligen

allenast redaktionell natur, vilka icke synas vara av beskaffenhet att särskild

redogörelse behöver för dem lämnas.

Departementschefen uppläste härefter de uppgjorda förslagen till

1) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862 och

7) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913,

samt hemställde, att desamma måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungi. Maj:ts proposition nr 34.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

185020

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:40 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på lan s. 1 i texten
  2. 3SärU 1918:1 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mar s. 1 i texten