Sök i Ratio Lex

Angående krigstidstillägg och lerigstidshjatp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

37 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:10, Angående krigstidstillägg och lerigstidshjatp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

]

År 10.

KungJ. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående krigstidstillägg

och lerigstidshjatp under år 1918 åt befattningshavare

i statens tjänst: given Stockholms slott den

18 januari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden denna dug vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

a) för beredande under år. 1918 av krigstidstillägg och krigstidslijälp

åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan angivna

grunder

dels å tillägg sstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln........

....... kronor

1,700,000

»

tredje

» ..........

....... »

170,000

»

fjärde

» .........

....... »

12.930,000

»

femte

» ..........

....... ))

6,01)0,000

sjätte

» .......

_______ »

4,000,000

sjunde

)> ...........

....... »

4,200,000

åttonde

» ..........

....... »

4,900,000

5)

nionde

» ..........

....... »

1,100,000

dels och

medgiva,

att i fråga om

befattningshavare vid

institutioner, för vilka anslag här ovan icke beräknats, krigstidstillägg

och krigstidshjälp må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas; samt

. b) godkänna följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och

krigstidshjälps utgående:

A. Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder.

av

§ 1-

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

Bihang till riksdagens protokoll 1918■ 1 sand. 9 käft. (Nr 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.-ts nåd. proposition Nr 10.

riksdagen prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 5, 14, 15, IG

och 17 angivna begränsningar och undantag, uppbära krigstidstillägg

med trettio procent å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta

förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

krigslön;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg; och

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.

Mom. 2. En var till krigstidstillägg enligt mom. 1 berättigad

befattningshavare — utom arméns och marinens manskap — som vid

årets början innehade stadigvarande anställning

antingen med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett semester och

ferier, icke understigande vad som för den ordinarie personalen vid

samma eller jämförlig statsinstitution är såsom minimum i allmänhet

stadgat,

eller, där sådan minimiarbetstid ej finnes föreskriven, på andra

grunder avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,

äger dessutom uppbära krigstidstillägg med 200 kronor.

§ 2.

Krigstidstillägg enligt § 1 mom. 1 beräknas endast å avlöningsförmåner,

som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel

och dels av andra medel, beräknas samma krigstidstillägg endast

å den del därav, som utgår av statsmedel; dock att dylikt krigstidstilllägg

åt befattningshavare vid universiteten och de allmänna läroverken

beräknas å hela det belopp, vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner

författningsenligt uppgå, utan avseende, därå, att, till bestridande av

universitetens och läroverkens utgifter användas jämväl andra medel än

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

statsmedel, varjämte enahanda krigstidstillägg även beräknas å författningsenligt

utgående inkvarterings- och servisbidrag, som gäldas av andra

medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke krigstidstillägg å hyresersättning.

§ 3.

Krigstidstillägg till sådan i § 1 mom. 2 avsedd befattningshavare, som

av statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller liera befattningar,

utgår endast för en av dessa, nämligen för den, som medför högsta

avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, för den av dessa befattningar,

till vilken han först blivit befordrad; dock att befattningshavare,

som på förordnande uppehåller annans befattning, äger uppbära krigstidstillägg

jämväl å sådan med hans egen befattning förenad avlöning

utav de i § 1 angivna slag, som han under förordnandet får behålla.

§ 4.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom, skall under sådan ledighet icke vidkännas något avdrag å

honom tillkommande krigstidstillägg.

Befattningshavare, som eljest är tjänstledig under högst en månad

från årets början, må icke av sådan anledning förlora rätt till krigstidstillägg

enligt § 1 mom. 2.

§ 5*

Oberäknat i § 1 mom. 2 avsedda, till vissa befattningshavare utgående

200 kronor, må ingen befattningshavares krigstidstillägg överstiga

125 kronor för månad räknat.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ «•

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas krigstidstillägg under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§

Till andra befattningshavare i statens tjänst må, med nedan i

§§ 8, 14, 15, 16 och 17 angivna begränsningar och undantag, den

myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning, lämna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

krigstidstillägg, därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt

till efter ingången av augusti månad 1914 såsom dyrtidstillägg beviljad

avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat; och må

dylikt krigstidstillägg, under iakttagande i tillämpliga delar av de i §§

1—5 meddelade bestämmelserna, utgå:

a) till befattningshavare, som vid årets början innehade stadigvarande

anställning

antingen med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett semester och

ferier, icke understigande vad som för den ordinarie personalen vid

samma eller jämförlig statsinstitution är såsom minimum i allmänhet

stadgat,

eller, där sådan minimiarbetstid ej finnes föreskriven, på andra

grunder avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet,

med högst de belopp, som angivas i § 1;

b) till befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta

så kallade gratifikationer eller flitpenniugar, med högst trettio

procent av dem tilldelade belopp; samt

c) till övriga befattningshavare med högst trettio procent av deras

kontanta avlöningsförmåner utav de i § 1 angivna slag.

§ 8.

Krigstidstillägg till sådan i § 7 a) avsedd befattningshavare, som

av statens medel åtnjuter avlöning för två eller flera befattningar, må

icke utgå för mer än en av dessa,'' nämligen för den, som medför högsta

avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, för den av dessa befattningar,

till vilken han först blivit befordrad; dock att befattningshavare,

som på förordnande uppehåller annans befattning, må kunna tillerkännas

krigstidstillägg jämväl å sådan med hans egen befattning förenad avlöningav

de i § 1 angivna slag, som han under förordnandet tilläventyrs får behålla.

C. Krigstidshjälp.

§ 9.

Krigstidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru, om

han vid årets ingång var gift, och dels för barn under 15 års ålder,

vilka han vid samma tidpunkt underhöll, utgår, med här nedan i §§ 10,

14, 15, 16 och 17 angivna undantag och förbehåll,

till befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1918

innehade sådan ordinarie anställning, som avses i § 1 mom. 2; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 10.

till sådana i statens tjänst anställda icke-ordinarie, befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1918 innehade

och omedelbart dessförinnan under minst ett år vid statsinstitution

innehaft stadigvarande anställning med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett

semester och ferier, icke understigande vad som för den ordinarie personalen

vid samma eller jämförlig institution är såsom minimum i allmänhet

stadgat.

§ io.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas:

l:o) befattningshavare, som jämlikt den taxering till inkomst- och

förmögen hetsskatt, vilken under år 1918 äger rum, har att erlägga

dylik skatt för högre belopp än 4,000 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade;

2:o) kvinnlig befattningshavare, som vid årets ingång var gift,

såvida ej med intyg utav två trovärdiga personer styrkes, att hennes

man under år 1917 haft högst 600 kronurs inkomst;

3:o) befattningshavare, som utan pension lämnar statstjänsten före

den dag, då kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft.

§ Il
-

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare utgå,

bestämmes i förhållande till taxeringen enligt förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt, på sätt nedanstående tabell utvisar:

Krigstidshjälp åt befattningshavare

ningskavaren under år 1918 har att

erlägga skatt enligt förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt (äkta

makars taxeringar sammanräknade)

för

hustru j

för

1 barn

|

för

| 2 barn

i i

för 1

3 barn j

för

4 barn ;

för 5 eller)

flera i

barn j

K r o

n o r

Högst 1 000 kronor..............................

150

75

!

150

225

300

375

Från 1,000 till och med 2,000 kronor ...

120

60

120

180

240

300

» 2,000 » » » 3,000 »

90

45

90

135

180

225

» 3,000 » » » 4,000 »

00

30

60

90

120

150

§ 12-

Befattningshavare, som avgått med pension under tiden 1 januari

—31 maj 1917 och icke kommit i åtnjutande av krigstidshjälp under

år 1917, må, under förutsättning att han under år 1918 icke har att

erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre belopp än 3,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10. *

kronor, äkta makars taxeringar sammanräknade, uppbära, utöver vad

som enligt förestående bestämmelser må tillkomma honom, ett så stort

belopp, som under år 1917 skulle hava såsom krigstidshjälp tillfallit

honom, om han innehaft sin befattning efter den 31 maj 1917 och

under det året haft att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för

samma belopp som under år 1918 för honom fastställts.

§ 13-

Befattningshavare må icke på grund av tjänstledighet för offentligt

uppdrag eller för inkallelse till militär tjänstgöring förlora rätten till

krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1917

åtnjutit^ oavsett semester och ferier, tjänstledighet för sjukdom under

högst sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en

månad, av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Gemensamma bestämmelser.

§ 14-

Sammanlagda beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg

och krigstidshjälp under året må icke överstiga 1,700 kronor.

§ 15-

Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; varjämte

3:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 16-

Lärare vid statens blindundervisningsanstalter, vilka under år 1918

åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt kungl. kungörelsen den 11 december

19i7 (svensk författningssamling nr 851), skola vid uppbärande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp vidkännas ett mot berörda tillfälliga löneförbättring

och därå belöpande krigstidstillägg svarande avdrag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

7

§ 17-

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp

efter enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst;

dock med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å de

avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat

uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom

bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt under

villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp bestrides

av vederbörande kommun.

§ 18.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av

docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;

skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg

dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 19.

Om befattningshavare under året avlidit innan honom tillkommande

krigstidstillägg och krigstidshjälp till fullo utbetalts, övergår hans rätt

härutinnan till stärbhuset.

§ 20.

Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med

all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 10.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Sans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 januari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen

med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1918 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition om krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst, för

ändamålet såsom förslagsanslag beräkna

under andra huvudtiteln..................

kronor

1,700,000

5)

tredje » ..................

170,000

fjärde » .................

12,930,000

»

femte » .................

»

6,000,000

»

sjätte » ..................

y>

4,000,000

4,200,000

»

sjunde » .................

»

åttonde » .................

»

4,900,000

nionde » .................

»

1,100.000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 10.

Enligt vad vederbörande departementschefer meddelat hava de för

avsikt att i kommande propositioner föreslå, att för enahanda ändamål

må såsom ökad driftkostnad under år 1918 beräknas

för postverket ......................

» telegrafverket ................

» statens järnvägar..........

» statens vattenfallsverk

» statens domäner ..........

kronor 5,400,000

» 3,200,000

» 23,400,000

» 450,000

» 1,400,000

Då jag nu går att inför Eders Kungl. Maj:t framlägga detta ärende,

anhåller jag att till en början få lämna en redogörelse för de bestämmelser,

som meddelats beträffande krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 mars 1917

avlåten proposition (nr 129) föreslagit riksdagen att dels anvisa eller

beräkna erforderliga medel för beredande under år 1917 av krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst och dels godkänna

vissa allmänna grunder för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående,

och efter det riksdagen ej mindre för ändamålet anvisat erforderliga medel

än även med vissa ändringar och tillägg i Kungl. Maj:ts förslag fattat

beslut om allmänna grunder för krigstidstilläggs och krigstidshjälps

utgående, har Eders Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med de utav

riksdagen beslutade ändringarna och tilläggen, den 29 maj 1917 utfärdat

kungörelse i ämnet och därvid fastställt följande allmänna grunder

för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående:

A. Krigstidstillägg'' till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder.

§ L

Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen prövade

grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 4, 12, 13, 14 och 15 angivna begränsningar

och undantag, uppbära krigstidstillägg med femton procent å

följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner, nämligen :

lön;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 9 höft. (Nr 10.)

Krigstidstillägg

och

krigstidshjälp

under år 1917,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

bostads-, bränsle-, inkvarterings- och beklädnadsersättning;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning vid armén och marinen samt portionsersättning för

underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre per dag;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg:

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg; och

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.

Om en befattningshavares krigstidstilläg skulle understiga 250

kronor för år räknat, höjes detsamma till detta belopp, dock under

iakttagande, att krigstid stillägget icke må överstiga tjugufem procent

av de kontanta avlöningsförmåner, på vilka det beräknas.

Ingen befattningshavares krigstidstillägg får överstiga 800 kronor

för år räknat.

§ 2.

Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå

av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av

andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som

utgår av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid

universiteten och de allmänna läi-overken beräknas å hela det belopp,

vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg

även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,

som gäldas av andra medel än statsmedel.

§3.

Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna

äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först

blivit befordrad.

§ 4.

Krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast till så

stort belopp, att detta tillhopa med hans från en eller flera befattningar

i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade slag jämte

värdet av bostad, då sådan åtnjutes, icke överstiger 9,800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition JSr It).

II

Krigstidstillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat till befattnings

innehavare, även om han under tjänstledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt

eller delvis.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, yilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas krigstidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ 7.

Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1 — 4 meddelade bestämmelserna,

den myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning,

lämna krigstidstillägg — dock i intet fall överstigande vad som i §

1 föreskrives — därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt

till efter ingången av augusti månad 1914 såsom dyrtidstillägg

beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat;

och må jämväl till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som för sitt

arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar,

efter vederbörande myndighets beprövande krigstidstillägg utgå

med högst femton procent av dem tilldelade belopp.

C. Krigstidshjälp.

§ 8.

Krigstidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru, om

han vid årets ingång var gift, och dels för barn under 15 års ålder,

vilka han vid samma tidpunkt underhöll, utgår, med här nedan i §§ 9,

12, 13, 14 och 15 angivna undantag och förbehåll,

till befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917

innehade ordinarie anställning; samt

till sådana i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari

1917 innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett år vid en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts nåd. preposition Nr 10.

och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning med en

daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som för den ordinarie

personalen vid samma eller jämförlig institution är såsom minimum i

allmänhet stadgat.

§ 9.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas:

l:o) befattningshavare, som jämlikt den taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt, vilken under år 1917 äger rum, har att erlägga

dylik skatt för högre belopp än 3,000 kronor, äkta makars taxeringar

samm anräknade;

2:o) kvinnlig befattningshavare, som vid årets ingång var gift,

såvida ej med intyg utav två trovärdiga personer styrkes, att hennes

man under år 1916 haft högst 600 kronors inkomst;

3:o) befattningshavare, som lämnar statstjänsten före den dag, då

kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft.

§ io.

. Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes i förhållande till taxeringen enligt förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt, på sätt nedanstående tabell utvisar:

Det beräknade belopp, för vilket befatt- ningshavaren under år 1917 har att

erlägga skatt enligt förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare

för

hustru

för

1 barn

för

2 barn

för

3 barn

för

4 barn

för 5 eller

flera

barn

K r o

n o r

Högst 1,000 kronor..............................

100

50

100

150

200

250

från 1,000 till och med 2,000 kronor......

so

40

80

120

160

200

» 2,000 » » » 3,000 » ......

60

30

60

90

120

150

§ n.

Befattningshavare må icke på grund av tjänstledighet för allmänt

uppdrag eller för inkallelse till militär tjänstgöring förlora rätten till

krigstidshjälp.

Ej heller må ieke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst

sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,

av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

l:i

Gemensamma bestämmelser.

§ 12.

Sammanlagda beloppet av eu befattningshavares krigstidstil lägg

och krigstidshjälp under året må icke överstiga 800 kronor.

§ 13-

Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp undantagas

:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nva linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfalls verk; varjämte

3:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskvldighet

icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller kridstidshjälp.

§ 14.

Åmneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter,

vilka under år 1917 åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt kungl. kungörelsen

den 23 september 1916, skola vid uppbärande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp vidkännas ett mot berörda tillfälliga löneförbättring

och därå belöpande krigstidstillägg svarande avdrag.

§ 15-

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp efter

enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst; dock

med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner,

som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag

av stat och kommun eller från enskild donation, samt under villkor, att

halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp bestrides av vederbörande

kommun.

§ 16-

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av

docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Social
styrelsens
utredning.

14 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 10.

makten; skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg

dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 17-

Om befattningshavare under året avlidit innan honom tillkommande

krigstidstillägg och krigstidshjälp till fullo utbetalts, övergår hans rätt

härutinnan till stärbhuset.

Till stärbhus efter befattningshavare, som avled under år 1916,

innan krigstidshjälp till honom utbetalats, utgår krigstidshjälp till det

belopp, som befattningshavaren skulle hava erhållit, därest han levat

vid tidpunkten då 1916 års krigstidshjälp utbetalades.

• . . § 18;

Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning, som

av Kungl. Magt bestämmes.

Sedan därefter till Eders Kungl. Maj:t inkommit åtskilliga framställningar,

åsyftande bland annat att krigstidstillägg och krigstidshjälp

måtte med förhöjda belopp och i större utsträckning utgå även under

år 1918, har Eders Kungl. Maj:t såsom en förberedande åtgärd i ärendet

den 7 september 1917 anbefallt socialstyrelsen att inkomma med

utredning angående levnadskostnadernas stegring under år 1917.

Såsom svar härå har socialstyrelsen meddelat, att levnadskostnaderna

för en normalfamilj med en årsbudget före kriget av 2,000 kronor

stigit från maj 1914 till december 1916 med 39 procent, till maj 1917

med 52 procent och till september 1917 med 66 procent, varav 27 procent

komma på tiden januari till och med augusti 1917.

Socialstyrelsen har emellertid påpekat, att denna uppgift icke kunde

göra anspråk på att till alla delar grunda sig på fullt exakta beräkningar.

Utgiftsstegringen hade beräknats under den förutsättningen att

förbrukningen varit i huvudsak oförändrad, alltså med bortseende från

de omläggningar av och inskränkningar i förbrukningen, vilka givetvis

framkallats av dyrtiden. Vidare har påpekats, att beräkningen grundade

sig på uppgifter, som representerade förhållandena i städer och stadsliknande

samhällen. De angivna procenttalen hava emellertid av socialstyrelsen

ansetts böra betecknas såsom minimisiffror.

Storleken av årsbudgetens särskilda huvudposter, beräknade enligt

prisförhållandena vid tiden före krigets utbrott (maj 1914) och i september

1917, ävensom stegringens relativa storlek framginge av följande tablå:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 10. 15

Årsbudget

1914 (maj)

kronor

Beräknad

Ökning

procent

Beräknad

itrsbudget

1917 (sept.)

kronor

Eödo- och njutningsämnen........................

876

80

1,577

Bostad............................................................

300

12

336

Bränsle och lyse ..........................i.............

97

140

233

Beklädnad ....................................................

219

no

460

Skatter .........................................................

122

9

133

("ivriga utgifter .............................................

386

50

579

Summa utgifter

2,000

66

3,318

Socialstyrelsen har sedermera i en

till finansdepartementet ingiven

promemoria meddelat, att stegringen fortgått så, att procenttalet för

ökningen vid slutet av november 1917 i dess helhet kunde antagas

uppgå till minst 72 procent.

Vidare hava statskontoret, armé- och marinförvaltningarna, lotsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, generaltullstyrelsen och styrelserna för

statens affärsdrivande verk anbefallts att avgiva yttrande huruvida och

i vilka avseenden, utom beträffande själva beloppen, andra bestämmelser

i ämnet, än som meddelats genom kungörelsen den 29 maj 1917 (svensk

författningssamling nr 224) vid samma kungörelses tillämpande visat

sig vara av behovet för framtiden påkalladeT

Till innehållet i dessa yttranden anhåller jag att längre fram få

återkomma.

Generalpoststyrelsen har till Eders Kungl. Magt ingivit en skrivelse

av följande lydelse:

> Bland de begränsningar och undantag, som i avseende å statstjänares rätt

till krigstidstillägg stadgats i kungl. kungörelsen den 29 maj 1917, märkas följande:

a) ingen befattningshavares krigstidstillägg får överstiga 800 kronor för år

räknat;

b) krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast till så stort belopp,

att detta tillhopa med hans från en eller flera befattningar i statens tjänst

härflytande inkomster, på vilka tillägget beräknas, jämte värdet av fri bostad, då

sådan åtnjutes, icke överstiger 9,800 kronor.

Till belysande av verkningarna i olika fall av dessa bestämmelser jämte

övriga stadgande^ som reglera krigstidstilläggets storlek, må framhållas, att endast

befattningshavare, vilkas sammanlagda kontanta avlöningsförmåner av visst slag

icke överstiga 5,338 kronor 34 öre, äro berättigade att uppbära krigstidstillägg

med femton procent enligt grundstadgandet eller, i förekommande fall, med minimibeloppet

250 kronor per år, under det att befattningshavare, vilkas ifrågavarande

avlöningsförmåner överstiga 5,333 kronor 34 öre, antingen få vidkännas den minskning

av krigstidstilläggets belopp, som föranledes av de under a) eller b) här ovan

Skrivelser

från jämbetsverk,

,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

omförmälda bestämmelser, eller också — därest vederbörandes löneinkomster jämte

värdet av fri bostad, där sådan åtnjutes, överstiga 9,800 kronor — äro alldeles

uteslutna från förmånen att erhålla krigstidstillägg.

Då frågan om krigstidstillägg åt statstjänarna under år 1918 nu står på

dagordningen, synes anledning vara att nu ingå i prövning av frågan, huruvida

ovanberörda undantag och begränsningar i avseende å rätt till krigstidstillägg böra

stadgas jämväl för nästkommande år.

Efter allt att döma har man skäl att befara, att under nästkommande år

dyrtidens tryck skall bliva allt mera kännbart och behovet av krigstidstillägg för

befattningshavare i statens tjänst ytterligare ökat. De förhållanden, som påkallat

och alltjämt påkalla krigstidstilläggets utbetalande, kunna dessutom sägas numera

ha antagit karaktären av något mera bestående, varifrån man icke längre kan

bortse, då det gäller att avgöra, huruvida icke jämväl de högre avlönade statstjänarna

böra komma i åtnjutande av krigstidstillägg efter samma grunder som de

övriga. Av betydelse för ett riktigt bedömande av denna fråga torde vara att tillbörligt

beakta den totala förändring av penningvärdet, som inträtt till följd av

kriget och alltmera framträder såsom ett faktum, om vars fortbestånd för en avsevärd

tid framåt tvivel icke längre lärer råda.

Det torde vara uppenbart, att denna omständighet, d. v. s. penningevärdets

fall, utgör ett av de kraftigaste skälen för att tillerkänna statstjänare krigstidstillägg,

och det synes med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke konsekvensen

fordrar att de ovannämnda inskränkningarna borttagas. De nuvarande avlöningarna,

även till de högsta statstjänstemännen, hava ju bestämts med hänsyn till

vad som under förut normala förhållanden kan anses utgöra skälig ersättning för

med vederbörandes befattning förenat ansvar och arbete, och när nu värdet av berörda

ersättning väsentligen nedgått, synes det väl vara med billigheten överensstämmande,

att samtliga tjänstemän utan någon begränsning — vilken ju under

alla förhållanden måste bliva godtycklig — bliva så vitt möjligt gottgjorda för berörda

värdeminskning samt att denna gottgörelse bestämmes i sådant förhållande

till avlöningen, som kan anses skäligt.

En omständighet, som i förevarande avseende icke bör förbises, är att med

varje tjänsteställning följer en viss däremot svarande levnadsstandard, samt att

genom en väsentlig reducering av avlöningen — vilken inträder genom penningvärdets

fall, därest icke viss gottgörelse härutinnan lämnas från det allmännas sida

— sänkes denna levnadsstandard. Att en dylik sänkning i längden kommer att

inverka menligt vid rekryteringen av de högre tjänstemannaposterna torde ligga i

öppen dag. Men ej endast vid rekryteringen utan även i avseende på de redan

statsanställda tjänstemännen framsträder denna olägenhet --en olägenhet som snart

nog kan utgöra en verklig fara för statsförvaltningen, om alla tjänstemän i ansvariga

befattningar måste allt för mycket dragas med ekonomiska bekymmer. Härmed

sammanhänger också den med näringslivets utveckling allt starkare framträdande

efterfrågan på dugande krafter för besättande av chefsplatser inom den enskilda

företagsamheten, vilket förhållande snart nog kan medföra den konsekvensen, att

de dugligaste männen dragas från statstjänsten till det enskilda, bättre betalda

arbetet._

Ännu ett skäl för beviljandet av krigstidstillägg för år 1918 utan sådana

begränsningar och undantag, som här ovan omförmälts, ligger också i den ytter
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nid. proposition Nr 10.

ägare stegring av levnadskosnaderna, som faktiskt inträtt efter det innevarande års

riksdag fattat sitt beslut om krigstidstillägg, och varav jämväl nu ifrågavarande

tjänstemannakategorier givetvis beröras.

Styrelsen, som i detta sammanhang icke anser sig böra ingå på frågan om

höjning av den nu gällande procentsatsen för krigstidstillägget — att en dylik höjning

i avsevärd mån erfordras för att krigstidstillägget skall kunna bättre än hittills

motsvara de stegrade levnadskostnaderna finner styrelsen uppenbart med hänsyn

till det nödläge, vari en stor del av tjänstemännen befinner sig — får alltså i underdånighet

framhålla den trängande angelägenheten av att de synpunkter, som här

ovan framförts, måtte beaktas vid framläggande av nådigt förslag angående krigstidstillägg

in. in. under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst.>

Jämväl från järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, telegrafstyrelsen,

domänstyrelsen och generaltullstyrelsen hava underdåniga skrivelser i enahanda

syfte och av väsentligen samma lydelse inkommit.

Därjämte hava till Eders Kungl. Maj:t från särskilda befattningshavare

och från sammanslutningar av statstjänare inkommit en mängd

framställningar, i vilka begärts, att krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1918 måtte få utgå med belopp, som svarade mot den inträdda

stegringen i levnadskostnaderna, samt att dylika förmåner jämväl måtte

tilldelas sådana befattningshavare, som av skilda anledningar hittills varit

därifrån undantagna.

Till belysning av dessa framställningars innehåll anhåller jag att

få redogöra för några av tjänstemannaföreningar och möten i ämnet

gjorda yrkanden.

Sveriges statstjänstemannanämnds arbetsutskott hemställer,

att krigstidstillägg måtte för år 1918 utgå med 50 procent av varje

ämbets- och tjänsteman tillkommande kontant avlöningsförmån, därvid

minimum dock skulle utgöra 600 kronor och maximum 2,500 kronor;

att krigstidshjälp måtte för samma år utgå till samtliga ämbetsoch

tjänstemän, som åtnjuta kontanta avlöningsförmåner ej överstigande

5,000 kronor, med 75 kronor för varje barn under 15 år;

att krigstidstillägg och krigstidshjälp måtte utgå oberoende av

varandra;

ock att, innan beslut om krigstidstillägg och krigstidshjälp för år

1918 fattats, krigstidstillägg och krigstidshjälp må för nämnda år utbetalas

enligt de för år 1917 gällande grunder.

Statstjänarnas samarbetskommitté — enligt uppgift bestående av

representanter för följande sammanslutningar bland tjänstemän av lägre

grad, nämligen svenska järnvägsmannaförbundet, svenska postmannaförbundet,

Sveriges lokomotivmannaförbund, Sveriges tullmannaförening,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 9 käft. (Nr 10.) 3

Inkomna

framställningar

rån grupper

av befattningshavare.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

telegraf- och telefonmannaförbundet, Sveriges fångvårdsmannaförbund,

statens vaktmästares förening och kvinnliga telefontjänstemannaföreningen

— har anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen proposition om krigstidstillägg

och krigstidshjälp för år 1918 åt befattningshavare i statens

tjänst till sådana belopp, att full ersättning erhålles för levnadskostnadernas

stegring under kristiden och därvid krigstidstilläggets minimibelopp

sättes till lägst 600 kronor;

att krigstidshjälpen väsentligt förhöjes och utgår jämväl till änklingars

och frånskilda mäns husföreståndarinnor, därest försörjningsplikt

mot minderåriga barn förefinnes; samt

att i avvaktan på riksdagens beslut i ärendet sådana åtgärder av

Kungl. Maj:t måtte vidtagas, att förskott å kommande års krigstidstillägg

omedelbart efter årsskiftet må kunna utbetalas till statens befattningshavare.

Föreningen för tjänstemän av högre grad vid statens järnvägar hemställer,

att till statens järnvägars personal måtte från och med år 1918

få utgå ett dyrtidstillägg till avlöningen, fullt svarande mot minskningen

i penningvärdet, därvid de nuvarande olika formerna för dyrtidstillägg

borde ersättas med ett enda slags tillägg, som utginge enligt en viss

och för alla tjänstemän lika procent av senast fastställda ordinarie

arvoden.

Enahanda hemställan har gjorts av ett i Stockholm den 28 oktober

1917 hållet möte av statstjänstemän.

Föreningen Sveriges kronofogdar har erinrat, hurusom på grund

av statsmakternas beslut de kronofogdar, som icke förflyttats till landsfogde-

eller häradsskrivartjänst, från och med år 1918 komme att överföras

å allmänna indragningsstaten. men att emellertid stadgats, att

ifrågavarande kronofogdar, ehuru uppförda å indragningsstat, skulle

vara skyldiga att »jämväl under år 1918 beträffande sina förutvarande

tjänstgöringsområden utföra de göromål Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshavande kunna finna erforderliga». Dessa kronofogdar, som

sålunda under år 1918 skulle stå till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes

disposition, kunde alltså antagas härigenom bliva förhindrade

att, på sätt eljest skulle kunnat ske, genom annan sysselsättning förskaffa

sig behövliga förbättrade inkomster under år 1918.

Under åberopande härav har föreningen hemställt, att de kronofogdar,

som från och med år 1918 bleve överförda på indragningsstat,

måtte under sagda år få åtnjuta krigstidstillägg efter enahanda grunder,

som komme att gälla för statens övriga ämbets- och tjänstemän.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 10.

Lotsverkels personal förening har begärt, att krigstidstillägg måtte

få beräknas jämväl å lotsarna tillkommande andel av lotspenningar;

att krigstidstillägg måtte få till lotsverkels personal utgå med belopp,

som fullständigt kompenserade dyrtiden, dock minst med 600 kronor;

att krigstidshjälp måtte, vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för högst 4,000 kronor, få utgå med 30—80 kronor för värjo barn

under 18 års ålder samt för hustru med 60—120 kronor; samt att extra

biträden å såväl fyrskepp som landfyrar, vilka utan eget förvållande

varit förhindrade att tjänstgöra hela det nästförflutna året, likväl måtte

erhålla ej blott krigstidstillägg, utan även krigstidshjälp.

Delegerade för Kungl. Flottans varvs samtliga arbetare begära att

i likhet med arbetare vid Svea artilleriregementes intendenturverkstäder,

Karl Gustavs stads gevärsfaktori, telegrafverkets verkstäder i Nynäshamn

samt vid artillerigården i Stockholm erhålla krigstidstillägg jämväl å

avlöning, som utgår för s. k. ackordsarbete.

EU i Malmö den 9 december 1917 hållet möte mellan tjänstemän av

högre grad inom Skåne har, under framhållande, att tjänstemännen icke

kunde vara hjälpta med mindre än 50 procent förhöjning i de för år

1918 utgående avlöningsförmånerna, anhållit, Datt de vid det nuvarande

krigstidstilläggets utgående fogade inskränkningarna och undantagen måtte

bortfalla; att ärendet måtte bliva avgjort så tidigt vid 1918 års riksdag,

att minsta möjliga avbrott i tilläggets utgående uppstår; att vid 1918 års

riksdag måtte beslutas, att därest den exceptionella dyrtiden skulle vara

beståndande ännu vid 1919 års ingång, för detta år måtte utgå däremot

svarande tillägg, så att något avbrott i dyrtidstilläggets erhållande ej

måtte uppstå; samt att dyrtidstillägget måtte utgå jämväl till statspensionärer

samt till änkor och barn efter statstjänstemän)).

Under de två senaste åren har staten sökt i någon mån lindra de

ekonomiska svårigheter, som i följd av det sedan mer än tre år pågående

världskriget drabbat befattningshavare i statens tjänst.

År 1916, då endast omkring 4,000,000 kronor ansågos kunna för

ändamålet disponeras, utgick understöd, benämnt krigstidshjälp, endast till

sådana befattningshavare, som på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder och som hade att under samma år erlägga

inkomst- och förmögenhetsskatt för högst 2,000 kronor. Hjälpen utgick

med 30—80 kronor för vart och ett av barnen till och med det femte.

År 1917 beräknades för ändamålet ett belopp av omkring 30,000,000

kronor. Dyrtidstillägget utgick dels under benämning krigstidstillägg med

Departementschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

15 procent av befattningshavarnas kontanta avlöningsförmåner av vissa uppräknade

slag, dock lägst med 250 och högst med 800 kronor för år räknat,

och dels under benämningen krigstidshjälp till befattningshavare, som

för år 1917 hade att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högst

3,000 kronor, med 30—50 kronor för vart och ett av befattningshavaren

underhållet minderårigt barn till och med det femte samt med 60—100

kronor för befattningshavares hustru. Krigstidstillägg utgick till befattningshavare

allenast med så stort belopp, att detta tillhopa med hans

från en eller flera befattningar i statens tjänst härflytande inkomster av

vissa uppräknade slag icke översteg 9,800 kronor. Ingen fick åtnjuta

krigstidstillägg för mer än en befattning. Åven i övrigt stadgades åtskilliga

undantag från den allmänna regeln om femton procents krigstidstillägg.

Den under kriget uppkomna höjning i levnadskostnaderna, som

vid oförändrad levnadsstandard drabbar ett »normalhushålb om man,

hustru och två barn, har, på grundval av uppgifter från 44 städer och

stadsliknande samhällen, av socialstyrelsen i december 1916 beräknats till

i runt tal 40 procent och i slutet av november 1917 till minst 72 procent.

Denna stegring har emellertid, såsom allmänt känt är, sedermera

alltjämt fortgått. Utan fara för överdrift torde man kunna taga för

givet, att den av kriget förorsakade stegringen i levnadskostnaderna

numera kan för ett dylikt normalhushåll, under förutsättning av oförändrad

levnadsstandard, beräknas till minst 75 procent.

Vid nu anförda förhållande lärer det få anses ligga i öppen dag

såväl att statens befattningshavares före kriget eller i allt fall utan hänsyn

till den av kriget förorsakade dyrtiden i penningar bestämda avlöningar

i allmänhet icke giva befattningshavarna den bärgning, som

vid avlöningarnas bestämmande åsyftats, samt att 1916 och 1917 års

krigstidshjälp och krigstidstillägg ingalunda varit tillräckliga att motväga

verkningarna av dyrtiden under dessa år.

Att dyrtidstillägget för år 1918 måste sättas betydligt högre än

år 1917, lärer utan vidare få anses framgå av ovan framlagda siffror

rörande levnadskostnadernas stegring.

De synnerligen stora krav, som för närvarande ställas på statsverket,

nödvändiggöra emellertid sådana begränsningar, att endast i

undantagsfall dyrtidstilläggen kunna komma att uppgå till belopp, som

helt uppväga levnadskostnadernas ökning under nu pågående kris. Det

får väl också anses oundvikligt att statens befattningshavare, i likhet

med det stora flertalet andra medborgare, själva bära någon del av dyrtidens

börda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘21

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 10.

Under hänvisning till den utredning om rikets finanser, som jag

förut framlagt inför Eders Kungl. Maj:t, anser jag att för nu ifrågavarande

ändamål bör under år 1918 kunna disponeras något mer än

dubbelt så stort belopp som under år 1917. Om vid dessa medels fördelning

hänsyn i första hand tages till de jämförelsevis lågt avlönade

statstjänarna och bland dessa särskilt till de med stor försörjningsplikt

betungade — vilka, trots allt vad från det allmännas sida gjorts och

än vidare torde komma att göras i syfte att för de ekonomiskt svagast

situerade medborgarna i allmänhet lätta dyrtidens tryck, väl få anses

vara i största behov av statens stöd — så förefaller det mig som skulle

nyss antydda belopp, omkring 70,000,000 kronor, kunna antagas bliva

för ändamålet någorlunda tillräckligt.

I detta sammanhang vill jag ock erinra därom, att för beredande

av krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst, åt änkor och barn efter dylika befattningshavare samt till vissa

utom den egentliga statsförvaltningen stående kategorier å förslaget till

tilläggsstat för samma år beräknats tillhopa 7,745,000 kronor, vadan

alltså för samtliga nu ifrågavarande ändamål å tilläggsstaten skulle

komma att uppföras 76,995,000 kronor.

I fråga om sättet för medlens fördelande synes det lämpligt att i

huvudsak följa den metod, som under år 1917 använts, dock med modifikationer

i följande mera väsentliga avseenden.

Dyrtiden har nu varat så länge och sträckt sina verkningar så

högt upp på avlöningsskalan, att det icke synes riktigt att från

delaktighet i dyrtidstillägget längre undantaga de med högre avlöning

försedda befattningshavarna. Dessa hava i fulla tre år fått utan hjälp

från det allmänna bära dyrtidens börda, och de hava icke såsom lägre

avlönade statstjänare fått åtnjuta de fördelar, som i form av rabatter

och förköpsrätt till vissa varor kommit medborgare i svag ekonomisk

ställning till del. Då deras avlöningar äro avpassade efter normala förhållanden,

ligger det endast en gärd av rättvisa däri, att även dessa

befattningshavare få, om än, på grund av statsfinansiella hänsyn, i

proportionsvis mindre grad än andra, åtnjuta del i dyrtidstillägget. Men

en dylik åtgärd kräves även av tillbörlig hänsyn till statens egen fördel.

Denna är nämligen i mycket hög grad beroende därav, att statens viktigare

befattningar uppehållas av högt kvalificerade ämbetsmän, och i

konkurrensen med enskilda företag kan staten icke förvärva och behålla

sådana, om icke deras avlöningar i rimlig mån avpassas efter tidsförhållandena.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 10.

Den för år 1917 gällande bestämmelsen, att krigstidstillägg må

tillkomma befattningshavare allenast för så vitt beloppet av hans från

en eller flera befattningar i statens tjänst härflytande inkomster av vissa

uppräknade slag jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, tillhopa med

krigs tid stillägget icke överstiga 9,800 kronor, medför ibland verkningar,

som knappast kunna anses önskvärda. En befattningshavare, som ägnar

sin lediga tid åt arbete i statens tjänst, kommer i en sämre ställningän

den som ägnar sin lediga tid åt annat förvärv. Detta belyses

av följande konkreta fall. En ledamot i ett centralt ämbetsverk uppbar

såsom sekreterare vid karolinska institutet ett arvode av 2,000

kronor; han gick miste om krigstidstillägg. En annan ledamot i

samma ämbetsverk uppbar såsom sekreterare i civilstatens änkeoch

pupillkassa ett arvode av 3,000 kronor; han fick dyrtidstillägg.

Ånke- och pupillkassans sekreterare är nämligen icke i sådan egenskap

befattningshavare i statens tjänst.

I fråga om krigstids tilläggets belopp synes någon skillnad böra göras

mellan befattningshavare, vilkas huvudsakliga verksamhet ägnas åt en

befattning i statens tjänst, och sådana som endast i mindre utsträckning

tjäna det allmänna. Beträffande de förra har staten givetvis större skäl att

kraftigt inskrida till lindrande av dyrtidens verkningar än beträffande

de senare. Lämpligast torde eu dylik åtskillnad kunna göras på det

sätt, att de förra — utom arméns och marinens manskap, som äger rätt

till fullt underhåll in natura — erhålla en oberoende av löneförmånernas belopp

utgående »grundplåt», vars storlek jag anser flora sättas till 200 kronor.

Härigenom tillgodoses ock på ett enkelt och effektivt sätt det berättigade

kravet, att de lågt avlönade befattningshavarna böra jämförelsevis bättre

tillgodoses än de med högre avlöning försedda. Borttagandet i sammanhang

härmed av den till samma mål syftande bestämmelsen, att, om eu

befattningshavares krigstidstillägg skulle understiga 250 kronor för år

räknat, detsamma höjes till detta belopp, dock under iakttagande, att

krigstidstillägget icke må överstiga tjugufem procent av de kontanta

avlöningsförmåner, på vilka det beräknas, skulle, oavsett de svårigheter

denna bestämmelses tillämpning visat sig medföra, undanröja det missförhållandet,

att en mängd befattningshavare med s. k. fri bostad i fråga

om krigstidstillägg blivit mera gynnade än deras kamrater, som icke

åtnjuta dylik förmån.

I sammanhang härmed torde emellertid för de befattningshavare,

som erhålla berörda 200 kronor, böra bibehållas den nuvarande bestämmelsen,

att den, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode för två

opaginerad Kontrollera mot PDF

2:5

Kull fil. Maj.is nåd. proposition Nr K).

eller liera befattningar, får uppbära krigstidstillägg för allenast en av

dessa. Då staten nämligen tillgodogör sig deras arbetskraft under normal

daglig arbetstid, kan det icke ligga i statens intresse att särskilt

uppmuntra dem till arbetskraftens splittring och för tidiga utnötning

genom verksamhet på flera befattningar.

Övriga befattningshavare, som icke skulle erhålla berörda 200

kronor, lära däremot icke böra förmenas att uppbära krigstidstillägg från

mer än en befattning. Det förekommer i- stor utsträckning att unga

e. o. tjänstemän arbeta i mer än ett ämbetsverk, och denna för deras

utbildning gagneliga praxis torde icke böra motarbetas genom en avkortning

av deras i förhållande till det utförda arbetets kvantitet och

kvalitet utgående krigstidstillägg. Den nuvarande bestämmelsen har för

övrigt visat sig synnerligen svår att gent emot dylika befattningshavare

tillämpa; man kan näppeligen med fog begära, att eu redogörare skall

vid utbetalande av avlöning åt en för kortare tid förordnad e. o. tjänsteman

förskaffa sig visshet, att samma tjänsteman icke under större eller

mindre del av den tid förordnandet omfattat uppburit avlöning och därå

belöpande krigstidstillägg jämväl i annat ämbetsverk.

För att en befattningshavare, som icke tillhör arméns eller marinens

manskap, skall kunna anses ägna sin huvudsakliga verksamhet åt statens

tjänst och följaktligen vara berättigad till åtnjutande av ifrågavarande

200 kronor, torde böra uppställas såsom villkor, att han vid årets början

innehade stadigvarande anställning

antingen med en daglig arbetstid, i medeltal, oavsett semester och

ferier, icke understigande vad som för den ordinarie personalen vid

samma eller jämförlig statsinstitution är såsom minimum i allmänhet

stadgat,

eller, där sådan minimiarbetstid ej finnes föreskriven, på andra

grunder avsedd att utgöra befattningshavarens huvudsakliga verksamhet.

Enligt dessa föreskrifter skulle sålunda t. ex. reservofficerare och

officerare på reservstat icke komma i åtnjutande av ifrågavarande 200

kronor, men väl sådana universitetsdocenter, som inneha docentstipendium.

Det synes mig vara billigt, att en befattningshavare, som ägnar

sin huvudsakliga verksamhet åt statens tjänst, icke bör i följd av kortare

tillfällig tjänstledighet för egna angelägenheter eller dylikt vid årets

början förlora ifrågavarande med 200 kronor utgående krigstidstillägg.

I analogi med den bestämmelse, som finnes intagen i § 11 av kungörelsen

den 29 maj 1917, föreslår jag därför, att befattningshavare,

som av nyss antydd orsak är tjänstledig under högst en månad från

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 10.

årets början, icke må av sådan anledning förlora rätt till krigstidstillägget

i fråga.

Befattningshavare, som för offentligt uppdrag eller för sjukdom är

tjänstledig under kortare eller längre tid, lärer icke böra därför vidkännas

någon minskning i krigstidstillägget. Till denna fråga anhåller

jag att längre fram få återkomma.

Beträffande krigstidstilläggets storlek föreslår jag, i anslutning till

vad jag förut uttalat, att detsamma, oberäknat förberörda till utbetalning

på eu gång avsedda 200 kronor, må bestämmas till 30 procent av de

fasta, i § 1 uppräknade kontanta avlöningsförmånerna, samt att det

efter denna procentsats utgående beloppet av krigstidstillägg icke må

överstiga 125 kronor för månad räknat.

Verkan av en dylik bestämmelse belyses medelst följande exempel.

Den lägsta avlöning, som i regel tillkommer ordinarie befattningshavare

i statens tjänst, torde vara 1,200 kronor (minimiavlöning för

vaktmästare i centralt ämbetsverk). För år 1917 har krigstidstillägg

härå utgått med 250 kronor, motsvarande i det närmaste 21 procent av

avlöningen. Enligt nyss framlagda förslag skulle en med nämnda belopp

avlönad befattningshavares krigstidstillägg för år 1918 utgå med

560 kronor, motsvarande i det närmaste 47 procent av samma avlöning,

d. v. s. med något mer än fördubblat belopp.

Det högsta krigstidstillägg, som någon befattningshavare under

år 1917 kunnat få uppbära, var 800 kronor. För år 1918 skulle högsta

beloppet stiga till 1,700 kronor, d. v. s. något mer än fördubblas.

Ett från många håll uttalat önskemål är att de nuvarande bestämmelserna

måtte för framtiden i så hög grad som möjligt förenklas,

detta desto hellre, som krigstidstillägg och krigstidshjälp utbetalas av

ett synnerligen stort antal redogörare, bland vilka många hava sin

huvudsakliga verksamhet riktad på andra uppgifter än redogörarskapet

och förty icke kunna antagas vara särskilt kvalificerade för tolkningav

invecklade ekonomiska författningar.

För att söka så långt som möjligt tillmötesgå detta befogade

önskemål, synes man böra sträva därhän, att det på varje avlöningsperiod

belöpande krigstidstillägget må kunna efter ett fastställt procenttal

direkt uträknas på det i avlöningslistan för befattningshavaren upptagna

bruttoavlöningsbeloppet, d. v. s. avlöningen utan avdrag till egen

eller efterlevandes pensionering.

För år 1917 är i förordningens 5 § stadgat, att krigstidstillägget

anses tillhöra lönen och att det odelat utgår till befattnings innehavare,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

även om lian under tjänstledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt eller delvis.

Dessa bestämmelser hava visat sig medföra en del avsevärda

olägenheter.

1 ett av statens kommunikationsverk lära vissa tekniskt bildade

befattningshavare sedan flera år åtnjuta tjänstledighet för privat verksamhet,

mot avstående av samtliga avlöningsförmåner. För år 1917

torde dessa befattningshavare hava varit berättigade till krigstidstillägg.

En dylik anordning kan omöjligen anses lämplig.

Enligt samma bestämmelser, jämförda med föreskriften att ingen

får uppbära krigstidstillägg för mer än en befattning, torde eu ordinarie

hovrättsfiskal, som förordnats att mot en av Kungl. Magt bestämd

ersättning i ett för allt av 5,000 kronor om året såsom assessor biträda

hovrätten, få antagas hava uppburit krigstidstillägg med 15 procent å sin

ordinarie avlöning, 4,000 kronor, d. v. s. med 600 kronor. En e. o.

tjänsteman, som mot enahanda ersättning tjänstgör såsom assessor, torde

enligt § 6 hava fått åtnjuta krigstidstillägg med 15 procent å 5,000

kronor, d. v. s. med 750 kronor, eller 150 kronor mer än en ordinarie

tjänsteman med samma avlöning och göromål.

Dessa och andra dylika olägenheter undvikas om såsom allmän

regel får gälla, att krigstidstillägget, oberäknat förberörda 200 kronor,

utgår med vissa procent av den avlöning, som verkligen tillgodoföres

befattningshavaren, och genom en sådan anordning undvikas jämväl en

massa tvistigheter om krigstidstilläggets rätta belopp. Dessutom vinnes

härigenom den önskvärda effekten, att en ordinarie befattningshavare,

som på förordnande uppehåller högre tjänst, får krigstidstillägg å den

ökade avlöning, som i följd av förordnandet tillkommer honom.

Principens undantagslösa tillämpning skulle emellertid medföra,

att även den, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller för sjukdom,

bleve underkastad minskning i krigstidstillägget. Sådant synes

mig emellertid böra undvikas genom en särskild undantagsbestämmelse.

Märkas bör, att tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, enligt i särskilt mål av regeringsrätten meddelat beslut, lärer

vara att betrakta såsom offentligt uppdrag.

Vad angår krigstidstillägg å avlöning som utgår för s. k. ackordsarbete

— därom såsom ovan nämnts delegerade för flottans varvs

arbetare gjort framställning — torde, då betydande praktiska svårigheter

förefinnas att i den föreslagna formen tillmötesgå framställningen,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 9 höft. (Nr 10.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 10.

berörda arbetares intressen böra tillgodoses därigenom, att vid ackordsuppgörelser

hänsyn tages till att arbetarna icke erhålla krigstidstillägg å

inkomst av ackordsarbete, varför ackordet bör tillmätas på sådant sätt,

att motsvarighet till andra befattningshavares krigstidstillägg beredes

dem.

Vad slutligen krigstidsA/ä/pew beträffar, så lider det nog intet

tvivel, att just de lågt taxerade befattningshavare, som äro försörjningsskyldiga

mot hustru och barn, i alldeles särskild grad hava känning

av dyrtiden, och att fördenskull de hittills fastställda beloppen behöva

för år 1918 något höjas. Men å andra sidan böra statens av dyrtiden

betingade åtgärder för löneförmånernas upphjälpande icke i allt för stor

utsträckning givas formen av hjälp åt familjeförsörjare; i motsatt fall

blir följden, att de dugligaste av statens övriga befattningshavare allt

för starkt utsättas för frestelsen att lämna statstjänsten och söka sin

utkomst i enskild verksamhet.

En lämplig medelväg synes mig vara att höja de för år 1917

bestämda beloppen med 50 procent och att låta krigstidshjälp med 60

kronor för hustru och 30 kronor för vart barn till och med det femte

utgå även till dem, som under år 1918 hava att erlägga inkomst- och

förmögenhetsskatt för belopp från 3,000 till och med 4,000 kronor.

Efter att sålunda hava i korthet redogjort för hur jag tänkt mig

krigstidstillägget och krigstidshjälpen för år 1918, övergår jag nu till

detaljerna i de bestämmelser jag anser böra för samma år i ämnet utfärdas.

I de förut omnämnda, från styrelserna för statens affärs drivande

verk m. fl. inkomna yttrandena huruvida och i vilka avseenden, utom

beträffande själva beloppen, andra bestämmelser i fråga om krigstidstillägg

och krigstidshjälp än som meddelats genom nådiga kungörelsen

den 29 maj 1917 vid samma kungörelses tillämpande visat sig vara

av behovet för framtiden påkallade, hava gjorts bland andra följande

framställningar, vilka svnts mig böra såsom välgrundade i huvudsak

bifallas.

§ I
Arméförvaltningen

bär erinrat, hurusom genom nådigt brev den

11 oktober 1907 förklarats, att kontant ersättning för bränsle och lyse

skall utgå till samtliga underofficerare med vederlikar vid armén med

vissa belopp, av vilka viss summa skall anses motsvara ersättning för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

bränsle och återstoden ersättning för lyse. Enligt kungl. kungörelsen

den 29 maj 1917 utginge kiågstidstillägg på bränsleersättning. Då

intet skäl syntes förefinnas, varför icke även ersättning för lyse skulle

få inräknas bland de förmåner, varpå krigstidstillägg utgår, har arméförvaltningen

hemställt, att bestämmelserna i ämnet för år 1918 måtte

erhålla en med hänsyn härtill lämpad lydelse.

Arméförvaltningen har vidare påpekat, att bland de förmåner, på

vilka krigstidstillägg enligt kungörelsen den 29 maj 1917 må beräknas,

icke upptagits »krigslön» enligt gällande krigsavlöningsreglemente, eu

avlöningsform, som under år 1917 utgått till en del personal vid armén.

Arméförvaltningen, som funnit sig icke kunna, då frågor härom efter

besvär varit föremål för dess prövning, utbetala krigstidstillägg på krigslön,

har emellertid funnit uppenbart, att jämväl personal, som uppbär

krigslön, bör komma i åtnjutande av dylik förmån.

Enahanda vore förhållandet med dagavlöningstillägg åt indelt

manskap.

Bland de i § 1 av kungörelsen den 29 maj 1917 angivna kontanta

förmåner funnes — anför arméförvaltningen — ej upptagna vare

sig lönetillägg för äldre bataljonsläkare och veterinärer eller avlöningstiliägg

för reservstatspersonal. Då emellertid tilldelandet av lönetillägg åt

äldre bataljonsläkare eller bataljonsveterinär närmast vore jämförligt med

officers uppflyttande i högre löneklass och lönetillägget alltså närmast

att anse såsom tillhörande lönen, och då vidare de för viss personal å

reservstat bestämda avlöningstilläggen närmast vore att anse såsom

ålderstillägg, har arméförvaltningen ansett, att krigstidstillägg bör få

utgå å ifrågavarande avlöningsförmåner.

Slutligen har arméförvaltningen ansett krigstidstillägg böra utgå

på det lönetillägg, som jämlikt kungl. brev den 12 oktober 1917 tillkommer

vissa furirer.

§ 5-

Statskontoret har anfört, att olika meningar uppstått rörande rätta

tillämpningen av § 5, väl icke i fråga om krigstidstillägget för tjänstledig

befattningshavare, utan i avseende å vikariens krigstidstillägg.

Till undanröjande av all ovisshet i fråga om tillämpningen av paragrafen

syntes önskvärt, att uttryckligt stadgande angående vikaries krigstidstillägg

meddelades, och ansåge statskontoret härvid följdriktigt och

billigt, att vikarie, vare sig han innehade ordinarie befattning eller icke,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

tillförsäkrades krigstidstillägg på hela den avlöning, som han under vikariatstiden

verkligen uppbure.

§ 8.

Generalpoststyrelsen har erinrat, hurusom icke-ordinarie'' befattningshavare

kunde komma i åtnjutande av krigstidshjälp under förutsättning,

bland annat, att han den 1 januari 1917 innehade och omedelbart

dessförinnan under minst ett år vid en och samma statsinstitution

innehaft stadigvarande anställning. Vad postverket beträffar hade

den begränsning, som uttrycket »vid en och samma statsinstitution»

innebure, medfört, att extra tjänsteman av postvaktmästaregrad, som

under år 1916 erhållit stadigvarande anställning vid postverket men

dessförinnan haft anställning vid armén, icke kunnat tillerkännas krigstidshjälp.

Det syntes generalpoststyrelsen billigt, att sådan tjänsteman

finge tillgodoräkna sig den tid han haft anställning vid annan statsinstitution.

§ 9.

Avsikten med stadgandet i § 9 mom. 8 torde — säger statskontoret

— icke hava varit att från krigstidshjälp utesluta sådana befattningshavare,

som under året avgå från sin tjänst med pension, då

nämligen dessa i sådant fall, vid det förhållande, att den vissa f. d.

befattningshavare tillkommande krigstidshjälpen utginge blott då vederbörande

vid årets ingång åtnjöt pension, skulle bliva helt uteslutna

från krigstidshjälp. Stadgandet finge väl därför anses syfta på dem,

som utan att erhålla pension lämnade statstjänsten, vadan uti ifrågavarande

moment orden »utan pension» syntes böra inskjutas mellan

orden »som» och »lämnar».

Slutligen har järn vägsstyrelsen påpekat, att tillämpningen av bestämmelserna

i kungörelsen den 19 juni 1917 angående krigstidshjälp

för år 1917 åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst givit vid

handen, att en jämkning av vad däri stadgats syntes önskvärd. Enligt

kungörelsen kunde krigstidshjälp tilldelas allenast sådana f. d. befattningshavare,

som vid ingången av år 1917 varit berättigade till pension

av visst slag eller därmed jämförligt understöd och i övrigt fyllde

de för åtnjutande av dylik hjälp stadgade villkor. Från förmånen att

i egenskap av f. d. befattningshavare i statens tjänst erhålla krigstids
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:tf nåd. proposition Nr 10.

hjälp hade sålunda uteslutits ett icke ringa antal tjänstemän av lägre

grad vid statens järnvägar, som med pension avgått ur tjänsten efter

ingången av år 1917. Beträffande dem av dylika f. d. befattningshavare,

vilka icke lämnat statstjänsten förr än efter den 1 juni 1917

och för vilka således bestämmelsen i § 9 mom. 3 av kungörelsen den

29 maj 1917 icke lagt hinder i vägen för åtnjutande av krigstidshjälp

enligt denna kungörelse, så syntes det icke vara något att invända

mot att krigstidshjälp enligt kungörelsen den 19 juni icke kunde tillkomma

dem. Men vad anginge sådana f. d. befattningshavare, som

tillhört de ekonomiskt svagast situerade statstjänarnas grupp och vilka

avgått ur tjänst under någon av de fem första månaderna av år 1917,

så hade dessa personer, vilka genom uttrycklig bestämmelse i såväl

den ena som den andra av ifrågavarande båda kungörelser uteslutits

från rätt till krigstidshjälp, kommit i en allt för ogynnsam ställning.

Rättelse av det anmärkta missförhållandet synes mig böra ske

genom en särskild föreskrift i bestämmelserna om krigstidstillägg och

krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst.

För övrigt har jag ansett mig böra föreslå att de för år 1917 i

ämnet gällande bestämmelserna läggas till grund för motsvarande bestämmelser

år 1918, dock med följande mindre förändringar.

§ 1-

I fråga om viss daglig arbetstid såsom villkor för krigstidstillägg

enligt mom. 2 torde, „ för undvikande av missförstånd, undantag böra

göras för semester och ferier.

§ 2.

Jämlikt § 216 i Kungl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna

läroverk den 18 februari 1905 skall, såvida icke annorlunda i särskilt

fall är föreskrivet, i varje kommun, där allmänt läroverk är eller framdeles

varder inrättat, på kommunens bekostnad lämplig, till utrymmet

tillräcklig samt helst utom läroverksbuset belägen bostad för rektor anskaffas

och underhållas eller ock, där hinder möter för sådan anordning,

av kommunens medel skälig hyresersättning åt rektor utgå. Skulle i

detta avseende tvist uppkomma, äger vederbörande länsstyrelse förordna,

och må besvär över länsstyrelsens beslut i vanlig ordning kunna

anföras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.18 nåd. proposition Nr 10.

Vid nu anförda förhållande synes icke förefinnas skäl att låta

rektor uppbära krigstidstillägg på hyresersättning.

Vissa kommuner lämna, utan att därtill vara lagligen förpliktade,

hyresbidrag till lärare vid de inom kommunerna förlagda allmänna läroverken.

Å dylika hyresbidrag bör uppenbarligen icke beräknas krigstidstillägg

av statsmedel, vilket lämpligen synes böra markeras genom inskjutande

i § 2 av ordet »författningsenligt» efter ordet »avlöningsförmåner».

För undvikande av missförstånd beträffande eventuella krav på

krigstidstillägg å sistberörda, av kommuner frivilligt lämnade hyresersättningar

synes undantaget, som egentligen skulle avse rektors hyresersättning,

böra avfattas så, att det gäller befattningshavare i allmänhet

vid allmänt läroverk.

Jämväl vissa lärare vid högre lärarinneseminariet åtnjuta hyresbidrag,

som utgå av inskrivnings- och terminsavgifter. Avsikten härmed

torde hava varit att bereda dessa lärare likställighet med motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, vilka åtnjuta hyresbidrag

av kommunen. Undantaget bör därför omfatta även seminariets

lärare.

§ 8.

Till ordinarie befattningshavare i statens tjänst lära böra hänföras

exempelvis officerare i reserven, vilka tjänstgöra blott någon del av

året. Det lärer dock knappast kunna anses lämpligt att giva krigstidshjälp

åt andra befattningshavare än sådana, som ägna sin huvudsakliga

verksamhet åt statens tjänst. Fn omredigering av paragrafen i

sådant syfte har därför verkställts.

§ 14-

Denna paragraf bör omredigeras i anslutning till bestämmelserna

i kungl. kungörelsen den 11 december 1917 angående tillfällig löneförbättring

åt viss lärarpersonal vid statens blindundervisningsanstalter.

Fn jämförelse mellan det krigstidsZi/Zö^, som för år 1917 tillkom

befattningshavare i statens tjänst, och det krigstidstillägg, som

enligt mitt nu framlagda förslag i regel skulle utgå för år 1918, ger

följande resultat:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10. 31

Avlöning

kronor

Krigstidstillägg

.

Avlöning

kronor

Krigstidstillägg

år

1917

år

1918

år

1917

år 1918

kronor

% av av- löningen

kronor

% av av- löningen

kronor

% av av- löningen

kronor

% av av- löningon

500

125

25

350

■JO

4,500

675

15

1,550

34

1,000

250

25

500

50

5,000

750

15

1,700

34

1,500

250

17

650

43

5,500

800

15

1,700

31

2,000

300

15

800

40

6,000

800

>3

1,700

28

2,500

375

''5

950

38

7,000

800

11

1,700

24

3,(XX)

450

15

1,100

37

8,000

800

10

1,700

21

3,500

525

i5

1,250

36

9,000

800

9

1,700

19

4,000

600

■5

1,400

35

10,000

—

—

1,700

17

Nedanstående tabell med exempel från ett centralt ämbetsverk,

(kammarrätten) visar förhållandet mellan ordinarie befattningshavares

i de s. k. normalgraderna krigstidsfc7£ri^ för år 1917 och, enligt nyss

avgivna förslag, för år 1918. I

Högsta

avlöning

Högsta krigstidstillägg

år 1917 | år 1918

•kronor

%

kronor

%

President .....................

12,000

1,700

14

Kammarrättsråd ............

8,700

800

9

1,700

20

Revisionskommissarie......

7,400

800

ii

1,700

23

Advokatfiskal ...............

6,800

800

12

1,700

25

Förste revisor .............

6,800

800

12

1,700

25

Revisor ........................

6,000

800

13

1,700

28

Notarie ........................

6,500

800

15

1,700

31

Räknebiträde (kvinnligt) ..

2,000

300

15

800

40

Skrivbiträde ( » )...

1,600

250

l6

680

43

Förste vaktmästare.........

1,600

250

l6

680

43

Vaktmästare..................

1,400

250

18

620

441

I första särkilda utskottets vid 1917 års riksdag utlåtande nr 1

finnes intagen en översikt av de belopp, som i krigstid stillägg och krigstidslijålp

under år 1917 beräknats tillkomma vissa försörjningspliktiga

befattningshavare i staden Karlskrona. En jämförelse mellan dessa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition 1Sr 10.

belopp och vad som enligt det nu framlagda förslaget skulle komma

samma befattningshavare till del, ger följande resultat:

Av taxeringsnämnd

Antal

minder-

åriga

barn

Krigstidstillägg och krigstids- hjälp 1

till bevillning

taxerad in- komst av

arbetsanställ- ning, tjänst

eller pension

beräknat be- lopp efter

vilket inkomst- och förmögen- betsskatt skall

erläggas

År 1917

År

1918

Belopp

av

av-

löningen

Flaggminkonstapel ......

Underofficer..................

2,402

1,900

. 1

480

30

1,100

60

46

2,062

1,600

3

509

3 0

1,118

60

54

5» ..................

2,108

1,500

l

436

20

1,012

40

48

» ..................

2,488

1,900

2

533

20

1,186

40

48

» ..................

2,065

1,100

5

589

75

1,344

50

65

» ..................

1,817

1,000

5

622

55

1,270

10

70

» ..................

2,112

1,500

3

516

80

1,133

60

54

» ..................

2,118

1,600

3

517

70

1,135

40

54

; Flaggstyrman...............

2,547

2,000

2

542

05

1,204

101

47

j Maskinist.....................

2,302

1,700

3

545

30

1,190

60

52

| » .....................

2,329

1.700

2

509

3 5

1,138

70

49

2,306

1,500

4

585

90

1,251

80

54

| » ..................

2,363

1,600

4

594

45

1,268

90

54

» .....................

2,435

1,800

2

525

25

1,170

50

48

> .....................

2,305

1,900

1

465

75

1,071

50

46

» .....................

2,430

1,800

3

564

50

1,229

—

51

» .....................

2,419

1,700

3

562

86

1,225

70

51

Förste postiljon............

2,164

1,800

1

444

60

1,029

20

48

Varvspoliskonstapel ......

1,651

1,100

1

370

—

875

30

53

Vaktkonstapel...............

1,488

800

4

550

—

1,096

40

74

» ...............

1,596

1,100

2

410

—

918

80

58

Förrådskonstapel .........

2,256

1,700

2

498

40

1,116

80

49

! Rustmästare ...............

1,981

1,200

4

: 537

15

1,154

30

58

Tullvaktmästare............

2,085

1,300

2

472

75

1,065

50

51

» ............

1,794

1,100

3

469

10

1,038

SO

58

Postvaktmästare............

1,802

1,400

2

430

30

980

60

54

» ............

1,779

1,200

2

426

85

973

70

55

» ............

1,914

800

6

637

10

1,299

20

68

» ............

1,733

1,200

2

419

95

959

90

55

j Artillerikonstapel .........

1,663

800

5

600

—

1,223

90

74

» .........

2,093

1,600

2

473

95

1,067

90

51

» .........

2,049

1,400

1 2

467

35

1,054

70

51

j Styrman ....................

2,144

1,600

2

481

60

1,083

20

51

» ...... ............

2,226

1,700

2

493

90

1,107

80

50

2,121

1,400

4

558

15

1,196

30

56

Kvartersman ...........

2,070

1,600

3

510

50

1,121

—

54

j Brevbärare ................

1,217

800

1

400

790

10

65

j Sergeant ..................

2,053

1,800

1 1

427

95

995

90

| 49

138 st. Summaj 78,487

Medeltal: 2,065

55,200

1,453

100

2.6

! 19,18C

504

80

76

42,20l|20

1,110|56

54

1 Den avlöning, pä vilken krigstidstillägget beräknats, bar antagits vara lika med det i

första kolumnen upptagna beloppet. Krigstidslvjälpen beräknad för hustru och barn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr It). 33

Enligt denna uträkning skulle ifrågavarande befattningshavares

krigstidstillägg och krigstidshjälp variera emellan 40 och 74 procent av

deras fasta avlöningsförmåner. 1 enstaka undantagsfall är det tänkbart,

att procenten blir iin högre. En vaktmästare i ett centralt ämbetsverk

med 1,200 kronors avlöning erhåller exempelvis, om han har hustru och

fem minderåriga barn, i krigstidstillägg och krigstidshjälp 560 + 525 —

1,085 kronor eller mer än 90 procent av sin avlöning.

För bedömande av den kostnad, som utbetalandet av krigstidstilllägg

och krigstidshjälp under år 1918 efter förut angivna grunder kan

antagas medföra, hava cheferna för postverket och statens järnvägar samt

arméförvaltningens civila departement den 26 sistlidne november anmodats

att i berörda avseende låta före den 10 december 1917 verkställa

approximativa beräkningar, utförda med den grad av noggrannhet, som

den knappa tiden medgåve. Till ledning härvid har lämnats en promemoi-ia

av följande lydelse:

»Krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst skall

enligt ett inom finansdepartementet uppgjort preliminärt förslag för år 1918 utgå

efter huvudsakligen enahanda grunder, som för år 1917 fastställts genom kungl.

kungörelsen den 29 maj 1917 (Svensk författningssamling nr 224), dock med följande

ändringar:

§ 1.

Krigstidstillägget utgår till de i § 1 avsedda befattningshavarna med trettio

procent av de i paragrafen uppräknade slagen av kontanta avlöningsförmåner ävensom

å krigslön och dagavlöningstillägg samt å ersättning för lyse.

Dessutom utgår krigstidstillägg med 200 kronor för en gång till en var av

förenämnda befattningshavare — arméns och marinens manskap undantagna — som

vid 1918 års början innehade stadigvarande anställning med en daglig arbetstid i

medeltal icke understigande vad som för den ordinarie personalen vid samma eller

jämförlig statsinstitution är såsom minimum i allmänhet stadgat.

Näst sista stycket: »Om en — — — beräknas» utgår.

Sista stycket erhåller följande lydelse:

»Oberäknat förenämnda till vissa befattningshavare utgående 200 kronor får

ingen befattningshavares krigstidstillägg överstiga 125 kronor för månad räknat.»

§ 3.

Befattningshavare, som är berättigad att uppbära i § 1 omnämnda 200 kronor,

må icke åtnjuta krigstidstillägg för mer än en befattning: dock att befattningshavare,

som på förordnande uppehåller annans befattning, äger uppbära krigstidstillägg med

trettio procent jämväl å skillnaden mellan den avlöning utav de i § 1 angivna slag,

som han för förordnandet uppbär, och den avlöning av samma slag, som han under

förordnandet tilläventyrs frånträda''.

§ 4.

Utgår.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sarnh 9 höft. (Nr 10.)

Kostnads
beräkning
-

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 10.

§ 7.

»Högst femton procent» ändras till »högst trettio procent».

§ 8.

Orden »en och samma» i sista stycket utgå.

§ 9-

I mom. 3 inskjutas orden »utan pension» efter ordet »som».

§ io.

Tabellen erhåller följande lydelse:

Det beräknade belopp, för vilket be- fattningshavaren under år 1918 har

; att erlägga inkomst- och förmögenhets- skatt (äkta makars taxeringar

Krigstidshjälp åt befattningshavare

för

hustru

för 1

barn

för 2

barn

för 3

barn

för 4

barn

för 5

eller flera

barn

sammanräknade).

K r

o n o r

;

Högst 1,000 kronor........................

150

75

150

225

300

375

| från 1,000 till och med 2,000 kronor

120

60

120

180

240

300

1 från 2,000 till och med 3,000 kronor

90

45

90

135

180

225

från 3,000 till och med 4,000 kronor

60

30

60

90

120

150

§ 12.

Siffran 800 ändras till 1,700.

Anm. Förekommande årtal ändras.»

I svaren härå angivas följande approximativa belopp:

för postverket .......................................................... kronor 5,400,000

» statens järnvägar............................................... » 23,400,000

och för de till fjärde huvudtiteln hörande statsinstitutionerna.

.................................................................... » 12,930,000

För år 1917 beräknades kostnaderna för krigstidstillägg och krigstidshjälp:
vid

postverket till...................................................... kronor 2,450,000

» statens järnvägar till ...................................... » 11,500,000

och vid de till fjärde huvudtiteln hörande statsinstitutionerna

till ............................................................. » 5,000,000

Kostnaderna för år 1918 kunna alltså antagas utgöra i förhållande

till kostnaderna för år 1917:

vid postverket........................................................................ 220 procent,

» statens järnvägar............................................................ 203 »

och under fjärde huvudtiteln........................................... 259 »

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

Medeltalet mellan de sålunda tunna procenttalen beträffande postverket

och statens järnvägar torde utan vidare kunna läggas till grund

för beräkningen av kostnaderna beträffande statens övriga affärsdrivande

verk, och det för fjärde huvudtiteln angivna procenttalet torde likaledes

kunna användas för kostnadsberäkningen rörande femte huvudtiteln.

Att procenttalet för fjärde och femte huvudtitlarna blivit så högt

beror till någon del därpå, att krigstidstillägg beräknats jämväl å det

belopp, som av 1917 års riksdag avsatts för beredande av tillfällig

löneförbättring vid armén och marinen. Därvid har, i brist på andra

grunder, till ledning tagits Kungl. Maj:ts i proposition till 1917 års

riksdag framlagda förslag.

Gemensamt för statens affärsdrivande verk samt armén och flottan

är det förhållandet, att antalet befattningshavare, som enligt de under

år 1917 gällande bestämmelserna drabbats av krigstidstilläggets begränsning

till 800 kronor, är relativt litet.

Annorlunda ställer sig i allmänhet förhållandet beträffande statens

övriga verk och inrättningar, för vilka å andra, tredje, sjätte, sjunde,

åttonde och nionde huvudtitlarna å 1918 års stat för ändamålet uppförts

anslag om tillhopa 6,240,000 kronor, samt beträffande en del

mindre institutioner, vilkas till omkring 160,000 kronor beräknade kostnader

avsetts att bestridas av institutionernas s. k. egna medel. Vid

beräkning av kostnaderna för krigstidstillägg och krigstidshjälp åt

dessa verks och inrättningars personal för år 1918 får man, enligt vad

i mindre skala veikställda undersökningar visat, räkna med omkring

250 procent av de för år 1917 antagna kostnadsbeloppen. Vad särskilt

åttonde huvudtiteln beträffar tillkommer krigstidstillägg å den tillfälliga

löneförbättring, som för år 1918 tillerkänts lärare vid de allmänna läroverken

in. fl. undervisningsanstalter. De efter sist angivna procenttal

gjorda beräkningarna rörande kostnaderna under nämnda huvudtitlar

hava av nyssberörda och andra likartade skäl samt i syfte att hålla beräkningarna

på den säkra sidan i en del fall något höjts och, i likhet

med övriga kostnadsberäkningar, i allmänhet avrundats uppåt.

En på detta sätt utförd beräkning av kostnaden för krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens

tjänst visar följande resultat (siffrorna för år 1917 äro till jämförelse

angivna i första kolumnen):

År 1917. År 1918.

Postverket ..................................................... kronor 2,450,000 5,400,000

Telegrafverket ............................................ » 1,500,000 3,200,000

Statens järnvägar .................................. » 11,500,000 23,400,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

Statens vattenfallsverk

Statens domäner ..........

Andra huvudtiteln

Tredje *

Fjärde >

Femte- »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde »

Nionde »

År 1917. År 1918.

kronor

200,000

450,000

»

630,000

1,400,000

Säger

kronor

16,280,000

33,850,000

»

680,000

1,700,000

»

70,000

170,000

»

5,000,000

12,930,000

»

2,300,000

6,000,000

»

1,600,000

4,000,000

»

1,620,000

4,200,000

1,860,000

4,900,000

»

410,000

1,100,000

Säger

kronor

13,540,000

35,000,000

Läggas härtill kostnaderna för krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt befattningshavare

vid postsparbanken,

försäkringsinspektionen, försäkringsrådet,

statens biografbyrå,

patent- och registreringsverket,

mynt- och justeringsverket, bankinspektionen,

flottans pensionskassa

och folkskollärarnas pensions
inrättning,

omkring ........................... )) 160,000 400,000

Säger kronor 160,000 400,000

så erhålles hela kostnaden för krigstidstillägget

och krigstidshjälpen åt

befattningshavare i statens tjänst... kronor 29,980,000 69,250,000.

För beredande av medel till krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst erfordras uppförande

å 1918 års tilläggsstat av förslagsanslag under de särskilda huvudtitlarna

till sammanlagt belopp av 35,000,000 kronor, varjämte den

till 34,250,000 kronor beräknade kostnaden för krigstidstillägg åt befattningshavare

vid statens affärsdrivande verk och övriga ovan uppräknade

institutioner ^torde böra utgå av samma medel, av vilka

dessa verks och institutioners övriga omkostnader bestridas.

Vad slutligen sättet för utbetalningen beträffar förefaller det mig

lämpligen böra så anordnas, att förut omförmälda, för eu var av

vissa angivna befattningshavare föreslagna 200 kronor ävensom övrigt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 10.

deifn^tv111^ ‘i*1 deU . Vkl bllivande kungörelses utfärdande gångna

1917 tf it PVi®? Utbetala8; att krigstidshjälpen, på sätt år

ruI n’ kkaledes i eu summa utbetalas så snart som möjligt

: ,,k :fre 8eUS 1,tfard''lnde; samt att återstående krigstidstillägg utbetalas

månadsvis eller pa annat sätt i samband med den avlöniim på

vdkeu det beräknas. h’ b''1

enli£rb?dan /ör?drafailde dePartementschefen därefter uppläst ett i

er under för'' ,salunda ä?orda uttalanden upprättat förslag till allmänna

^ andel för krigstid stillaggs och krigstidshjälps utgående, hemställde

departementschefen, att Kungl. Maj* måtte föreslå riksdagen att

hiäln åt WflHredanide UDder år 1918 av krigstidstillägg och krigstidsgr

under befattnm^shavare 1 statens tjänst i enlighet med ovan angivna

dels a tillägg sstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln.................................................... knfnor 1>0,000

»

»

»

»

»

tredje

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

dels

»

»

y>

»

170,000

12,930,000

6,000,000

4,000,000

4.200.000

4.900.000

1.100.000

och medgiva, att i fråga om befattningshavare vid verk och

T VI o, sina fur tiar- 1____l , , . .......

»

)>

))

»

»

))

))

och^kri^tTl 1^1 Vllka anskg ha° °Van icke beräknats, krigstidstillägg

och kngstidshjalp ma utgå av de medel, av vilka verkets eller institution

ens omkostnad er i övrigt bestridas; samt

derna aV d®Partementschefen upplästa allmänna grun
deina

for kngstidstillaggs och krigstidshjälps utgående.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter.

Plans Maj;t Konungen biföll vad statsrådet sålunda

hemställt; och skulle proposition till riksdagen

avlatas av den lydelse, bilagan litt. ... vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

Departementschefens

hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand.

9 käft. (Nr 10.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:69 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjän s. 1 i texten
  2. SärU 1918:12 Utlåtande, i anledning av väckt motion angående krigstidstillägg och krigstidshjälp åt distriktsveterinärer m. jl. 1 en inom första kammaren väckt och till särs s. 7 i texten
  3. SärU 1918:11 Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående krigstidshjälp åt lärarpersonalen vid statsunderstödda privatläroverk. s. 4 i texten
  4. SärU 1918:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts nådiga proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst järnt a1 i texten
  5. SärU 1918:7 Utlåtande, i anledning av framställningar om krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare anställda hos riksdagen eller i dess verk. a1 i texten

Visa alla 7