Sök i Ratio Lex

Angående , vissa ändringar i avlöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar in. in

1918-03-08 · 81 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 73 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:150, Angående , vissa ändringar i avlöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

, vissa ändringar i avlöning sreglementet för tjänstemän vid

statens järnvägar in. in.; given Stockholms slott den 8

mars 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels besluta de ändringar i förnyade avlöningsreglementet den 30

juni 1916 för tjänstemän vid statens järnvägar, som framgå av det vid

statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse i ämnet;

dels ock antaga i statsrådsprotokollet närmare omförmälda ändringar

av 1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för

tjänstemän vid statens järnvägar.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

f

GUSTAF.

Axel Schotte.

''

«

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 134 höft. (Nr 150.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

m

Utdrag av protokollet över civilärenden, häl let inför HansMaj:t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 8''

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 29 september 1917 har järnvägsstyrelsen framlagt

förslag om inrättande av åtskilliga nya befattningar vid statens järnvägar.

_ _ . . ..

Järnvägsstyrelsen angiver i nämnda skrivelse till en början i allmänna

huvuddrag de skäl, som legat till grund för styrelsens förslag i

ämnet. Styrelsen erinrar därvid, att styrelsen redan under år 1916 föreslagit

ett större antal nya högre befattningar, som ock av statsmakterna,

prövats erforderliga för ett rationellt bedrivande av järnvägsdriften.

Detta hade emellertid icke kunnat utesluta nödvändigheten av att allt

fortfarande i bredd med statsjärnvägarnas utveckling och för att möj- ,

liggöra denna förebringa ytterligare förslag om inrättande av nya ordinarie

tjänster. Det vore dock att märka, att ifraga om övervägande ^

flertalet av de befattningar, som det föreliggande förslaget omfattade,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 150. 3

*

styrelsen vid avgivande av 1910 års förslag icke varit i tillfälle att fatta

slutlig ståndpunkt till redan då föreliggande spörsmål om inrättande av

dessa befattningar. I flera fall hade man sålunda haft att avvakta viss tids

erfarenhet rörande de försöksanordningar, som med Kungl. Maj:ts medgivande

vidtagits inom vissa tjänstegrenar för att närmare pröva behovet

och ändamålsenligheten av de tjänsteorgan, som på grund därav

under längre eller kortare tid funktionerat. I andra fall åter hade

man haft att räkna med pågående utredningar, som först nu slutförts

eller under närmaste tid komme att slutföras och vilka utredningars resultat

varit att avvakta för att erhålla fullständigt material för bedömande

av behovet och den riktiga anordningen av påtänkta nya tjänsteorgan

eller viss ändring i bestående förhållanden. En fråga, varå styrelsen

kärft sin alldeles särskilda uppmärksamhet riktad, vore vidare nödvändigheten

av att vidtaga särskilda åtgärder för tryggande av trafiksäkerheten

å statens järnvägar, och hade styrelsen i sin ifrågavarande skrivelse

framlagt förslag, som innebure ett led i styrelsens strävanden inom detta

verksamhetsområde. Slutligen hade under det gångna året visat sig,

som naturligt vore och såsom redan i viss mån förut bebådats, att beträffande

vissa tjänstegrenar, som med statsmakternas medgivande under

senaste tid nyorganiserats eller nyinrättats, någon ökning av arbetskrafterna

vore erforderlig.

Järnvägsstyrelsens förslag omfattar följande nya ordinarie befattningar
-

inom styrelsen:

å banbyrån: en byråingenjör av l:a klass såsom föreståndare för en

blivande geoteknisk avdelning,

å byggnadsbyrån: eu byråingenjör av 2:a klass,

å maskinbyrån: en överinspektör för maskintjänsten och en byråingenjör

av l:a klass,

å förrådsbyrån: en sekreterare i utbyte mot en nuvarande byråingenjör

av l:a klass,

å trafikbyrån: en notarie såsom biträde åt säkerhetsinspektören,

å föreslagen andra trafikbyrå: eu byråchef och en överinspektör

för trafiktjänsten,

å inrikes taxebyrån: en notarie,

å kontrollkontoret: två kontrollörer samt

å biljett- och blankettkontoret: en intendent och föreståndare för

kontoret i stället för nuvarande förrådsförvaltaren;

Föreslagna

nya befattningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1915 &r«

kommission

för gemensamma

avlöningsbestämmelser

vid

kommunikationsverken

m. fl. verk.

Departements
chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

%

vid distrikten:

en trafikinspektör av 2:a klass och en byråassistent å 18;e trafiksektionen,

nitton byråassistenter i säkerhetstjänst,

en stationsinspektor av 3:e klass vid Haparanda och en stationsinspektor

av 3:e klass i Orsa samt

fem signalingenjörer.

Förutom inrättandet av nu nämnda tjänster innefattar styrelsen»

förslag därjämte dels uppflyttning i löneklass av befattningsgruppen

distriktssekreterare, dels beträffande tjänstinnehavare å ångfärja uppflyttning

av befattningsgruppen 2:e maskinist till tjänsteman av högre grad,

dels ock ändrad benämning för säkerhetsinspektören inom styrelsen. -

Till följd av remiss har 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser

vid kommunikationsverken m. fl. verk den 23 februari

1918 avgivit utlåtande i ärendet. Kommissionen har därvid icke

haft något att erinra mot järnvägsstyrelsens förslag utom för såvitt detsamma

avser inrättande å styrelsens biljett- och blankettkontor av en intendent

och föreståndare för kontoret, avsedd att ersätta den nuvarande

förrådsförvaltartjänsten därstädes. Kommissionen har emellertid förklarat

sig ämna senare inkomma med särskilt förslag i fråga om de avlöningsbelopp,

som från 1919 års ingång böra tillkomma såväl nu ifrågavarande

som övriga ordinarie befattningshavare vid statens järnvägar. >

Då järnvägsstyrelsens föreliggande framställning icke innebär någon

ändring i de avlöningsbelopp, som enligt gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid statens järnvägar utgå inom de hittillsvarande löne*- klasserna, och ej heller avser att skapa nya sådana, torde nämnda framställning

redan nu kunna upptagas till behandling utan att avlöningskommissionens

förebådade löneregleringsförslag därigenom föregripes.

Det förslag till ändringar i berörda reglemente, som jag nu i anledning

av styrelsens framställning ämnar framlägga, är emellertid icke avsett

att vara definitivt beträffande däri upptagna lönebelopp. Dessa lära nämligen

komma att röna inverkan av kommissionens förslag, vilket, enligt

vad jag inhämtat, kan förväntas så tidigt, att med stöd därav framställning

i ämnet kan ske till innevarande års riksdag.

I det följande kommer kommissionens förenämnda utlåtande att beröras

allenast i vad detsamma, utöver tillstyrkan, innefattar särskilt ytt-''

rande över någon del av styrelsens förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr lf>0.

5

I sitt den 29 augusti 1913 avgivna betänkande bär 1912 års järnvägskommission

angående trafiksäkerheten bland annat betonat bebovet

av geologiska och hydrografiska förundersökningar för vissa arbeten

vid statens järnvägar (sid. 74 i kommittébetänkandet). Kommissionen,

som erfarit, att geologer vid flera tillfällen tillkallats såsom järnvägsstyrelsens

sakkunniga rådgivare, uttalade förhoppning om att så

måtte förfaras även framdeles och i ännu högre grad än dittills. Vidare

erinrade kommissionen, att vattenrättskommittén i sitt år 1910 avlämnade

lagförslag upptagit den bestämmelsen, att före anläggning av järnväg,

såväl för statens som för enskildas räkning, syneförrättning skulle

hållas för bestämmande av vattenavloppens dimensioner och lutningsförhållanden.

Kommissionen antog emellertid, att järnvägsstyrelsen, redan

innan en sådan lag trätt i kraft, skulle anse lämpligt att — om

ock genom en enklare procedur än en syneförrättning — bereda sig

och allmänheten de garantier, som kunde erhållas genom en fackmässig

hydrografisk förundersökning.

Järnvägsstyrelsen yttrade sig den 29 september 1914 över vissa i

förenämnda betänkande gjorda uttalanden och önskemål samt anförde

därvid i fråga om behovet av sådana geologiska och hydrografiska

förundersökningar, för vilka kommissionen redogjort, i huvudsak följande.

Vad nya statsbanebyggnader beträffade, hade styrelsen sedan flera år tillbaka

brukat låta genom geolog undersöka grundförhållandena å de ban‘or, där

anledning funnits befara, att grunden på vissa ställen vore osäker. Likaså hade

beträffande de trafikerade linjerna under de senaste åren vid flera tillfällen tillkallats

geologer såsom sakkunniga rådgivare, då särskilda undersökningar ansetts

behöva verkställas å vissa platser vid statens järnvägslinjer, vilka på grund av

geologiska förhållanden kunde misstänkas innebära fara för trafiken.

Dessa sakkunniga kunde emellertid endast angiva do olika jordlagrens läge

och beskaffenhet samt uttala sig angående möjligheten av att de komme i rörelse

vid avsedd belastning, men däremot givetvis icke, i saknad av teknisk utbildning,

vilka åtgärder lämpligen borde vidtagas för att göra banvallen oberoende

av de mer eller mindre osäkra grundförhållandena. Bedömandet av lämpliga

åtgärder därvidlag hade måst åligga ingenjörerna. Mången gång hade man

dock stått tvekande dels angående behovet över huvud taget av några åtgärder

för grundförstärkning, dels angående arten av de åtgärder, som i varje fall borde

tillämpas för att med väl avvägd kostnad uppnå bästa resultat. Det vore nämligen

så, att förhållandena ofta undandroge sig möjligheten av ett fullt säkert

bedömande vare sig av den geologiskt eller tekniskt utbildade fackmannen, och

ofta hade man därför haft svårt att på förhand bestämma, varest risker kunde vara

för handen, liksom också, där frånvaron av risk icke kunnat konstateras, var man

lämpligen borde draga gränsen mellan ett visst vedervågande av terrängens belastning

eller tillgripandet av säkerställande byggnadskonstruktioner, betingande

mycket stora, ofta orimliga kostnader.

A. Befattningar

i

styrelsen.

Banbyrån.

1. En byråingenjör

av

l:a klåpa

såsom föreståndare

för

geoteknisk

avdelning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Gällde det, som förut antytts, såsom regel, att den geologiska vetenskapen

ej fullt behärskade förhållandena, så vore det dock obestridligt, att geologiskt

vetande mången gång gåve klarare begrepp, om huru man även väg- och

vattenbyggnadstekniskt borde vid banbyggandet gå till väga. Allt mer hade därför

framträtt behovet av att vid statens järnvägar få anställda ett antal ingenjörer,

vilka ägde grundligare geologiska kunskaper än som i regel innehades av landets

väg- och vattenbyggnadsingenjörer. Styrelsen hade ock inriktat sina bemödanden

på att genom lämplig utbildning förskaffa sig dylika specialister.

Styrelsen erinrade i sammanhang därmed om sin den 29 december 1913

vidtagna åtgärd att såsom en början till ett systematiskt studium och behandlande

av byggnadsarbeten å svag grund tillsätta en geoteknisk kommission av

framstående fackmän inom såväl det geologiska som det väg- och vattenbyggnadstekniska

området. Denna undersökningskommissions uppgift vore dels att

geologiskt undersöka vissa av styrelsen angivna statsbanelinjer samt att angiva,

huruvida å dessa linjer rubbningar av banvallen till följd av jordskred eller dylikt

kunde vara att befara, dels ock att, om detta vore fallet, inkomma med förslag

till de åtgärder, som ansåges böra vidtagas för järnvägens säkerställande mot

sådana rubbningar av banvallen.

Rörande åtgärder för bestämmande av vattenavloppens dimensioner och lutningsförhållanden

instämde styrelsen uti 1912 års järnvägskommissions uttalande,

att, innan lag i ämnet trädde i kraft, genom en enklare procedur än syneförrättning

borde beredas garantier för att sakkunskapen i fråga om de hydrografiska

förhållandena komme till sin rätt. Styrelsen ville ock låta sig angeläget vara

att i enlighet härmed förfara och sålunda åtminstone genom samråd med sakkunnig

å hithörande område förskaffa sig de önskade garantierna. Styrelsen

hade sålunda intet att erinra mot järnvägskommissionens i ovan nämnda båda

hänseenden gjorda uttalanden, utan förklarade sig beredd att tillgodose desamma.

Den av styrelsen tillsatta geotekniska kommissionen består av, förutom

vederbörande bandirektörer och arbetschefer för respektive distrikt

eller arbetsområden, professorn vid Stockholms högskola friherre G. J.

de Geer, byggnadschefen P. J. F. Blidberg, professorn vid tekniska högskolan

W. K. A. Fellenius och statsgeologen E. J. L. von Post.

I sin föreliggande skrivelse meddelar styrelsen, att den geotekniska

kommissionen beräknar att under loppet av år 1918 hava slutfört sina

undersökningar. Vidare framhåller styrelsen i detta sammanhang, att,

då erfarenheten under kommissionens verksamhet alltmer påvisat behovet

av ett särskilt fackorgan vid statsbanorna till tjänst vid deras byggnadsverksamhet

inom väg- och vattenbyggnadsbranschen, frågan om inrättandet

av särskild geoteknisk avdelning inom styrelsen nu borde upptagas

till lösning. Styrelsen anför härom följande:

»Under den tid geotekniska kommissionen verkat, har styrelsen kommit till

den uppfattningen, att jämväl i framtiden vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas

de geotekniska problemen såväl vid anläggandet av nya järnvägar som vid under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

hållet av redan befintliga, och enligt styrelsens mening torde detta icke kunna

ske annorledes an genom inrättandet av eu geoteknisk fackavdelning, vilken styrelsen

tankt sig förlagd under banbyrån.

Denna avdelnings uppgifter skulle i huvudsak bliva av tvenne slag, nämligen

dels att företräda den geotekniska specialsakkunskapen vid nybyggnader

och underhållsarbeten vid statens järnvägar, dels att systematiskt arbeta för en

okad och fördjupad insikt i de grundläggande frågorna inom geotekniken.

De åligganden, som sålunda komme att vila å denna banbyrås avdelninc

torde i huvudsak bliva, b’

•, SilcJan^ på grund av geotekniska förhållanden påfordrades, biträda

vid verkställandet av undersökningar för nya statsbanor, dubbelspår, grundläggningar

och Övriga arbeten, ävensom att inom styrelsen biträda vid granskning av

inkomna förslag till dylika arbeten;

att upprätta förslag till och följa utförandet av arbeten, som särskilt avse

att sakerstalla banan;

att verkställa inspektioner av från geoteknisk synpunkt beaktansvärda delar

av stats banenätet;

att insamla, ordna och tillgodogöra den erfarenhet rörande geotekniska

frågor, som inhämtats och allt fortfarande inhämtas vid statsbanenätet och även

utanför detsamma;

atf genom undersökningar av föreliggande stabilitetsfall och genom erforderliga

fält- och laboratoriestudier av jordarternas hållfasthets- och därmed sammanhängande

egenskaper och i övrigt på sätt, som kan befinnas lämpligt, verka

tor att fora den ^grundläggande vetenskapen på området framåt;

att utarbeta metoder för verkställandet av geotekniska undersökningar

samt bringa till stånd ändamålsenliga benämningar och beteckningar beträffande

dylika arbeten;

att genom publikationer sprida kännedom om de rön inom geotekniken,

som genom institutionens verksamhet framkomma, eller vilka av densamma insamlas;

samt

att, i den mån arbetet vid statens järnvägar det medgiver och allmänna

geotekniska frågor därav kunna antagas bliva belysta, utföra geotekniska utredningar

även för övriga statens verk, där sådana av desamma begäras.

Då det är av synnerligt stor vikt att, så långt ske kan, för framtiden söka

ui ''a ycket betydande risker och kostnader, som givetvis måste för
anledas

av otillräckliga geotekniska kunskaper, håller styrelsen före, att hit bölande

utredningar med sina ofta ganska speciella och komplicerade uppgifter

kpra . ■andhavas av en särskild avdelning inom styrelsen. Då det vidare gäller

att för tekniken praktiskt tillgodogöra de systematiska studier och forskningar,

som genom geologien redan kommit till stånd och som allt fortfarande utas’

anser. styrelsen den enda tillfredsställande lösningen bliva, att styrelsen

tillföres en skicklig väg- och vattenbyggnadsingenjör jämte en grundligt utbildad

geolog, som med full sakkunskap kan ur geologisk synpunkt och med geologiska

arbetsmetoder belysa och utreda de skilda frågorna och som därjämte äger förutsättningar

för att kunna följa den fortgående utvecklingen inom den blott för

utan alltför stora svårigheter användbara geologiska facklitteraturen.

. följd, av sin sammansatta natur torde emellertid de geotekniska frågorna svårligen

tillfredsställande lösas utan ömsesidig samverkan mellan verklig geologisk

och verklig teknisk sakkunskap. På grund av det tekniska syftemålet med ifråga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

varande utredningar huller styrelsen dock före, att ingenjören bör hava ledningen,

men då det är av vikt, att båda odelat kunna ägna hela sitt intresse och

sin verksamhet åt den gemensamma uppgiften att utbilda och tillgodogöra geotekniska

kunskaper, så är det givetvis nödvändigt, att båda befattningarna ur

ekonomisk synpunkt tillgodoses så pass, att deras innehavare ej vid forsta tillfälle

söka sig förmånligare platser, vilket ju vore särskilt ogynnsamt, nar det

gäller ett nybildat fack, inom vilket lämpliga ersättare icke finnas utbildade. Av

samma skäl kunna tillfredsställande resultat näppeligen ernås genom tillfälligt

biträde av eu eller annan icke särskilt geotekmskt utbildad geolog, och att en

sådan, även mot hög ersättning, alltid skulle finnas disponibel just da brådskande

arbeten vid statens järnvägar förestode, kan icke heller gärna antagas. Lika litet

torde t. ex. Sveriges geologiska undersökning vara betjanad av eller ens villig

till ett hälftenbruk av så oberäkneligt slag. Styrelsen tillåter sig därjämte framhålla,

att en hos styrelsen ständigt tillgänglig geolog bor kunna lämna värdefullt

biträde vid handläggningen av jämväl andra ärenden, för vilka styrelsen nu

nödgas anlita utomstående fackmän, såsom vid uppsökande och undersökning

av torvmossar och grusförekomster samt i vissa fall vid utredningar rörande

förekomster av nyttiga bergarter och mineral inom områden, dar nya jarnvagar

pianeras-d ^ tm omfånget av de antydda arbetsuppgifterna och den ytterligare

utveckling, som är att emotse å det geotekniska arbetsområdet anser styrelsen

starka skäl tala för, att såväl geologen som ingenjören borde uppforas

på ordinarie stat. Då emellertid styrelsen icke är helt övertygad om, att geologen

även för framtiden skulle få full sysselsättning vid statens jarnvagar, anser

sig styrelsen för närvarande böra inskränka sin framställning att omfatta att endast

ingenjören tills vidare beredes genom ordinarieskap förenad fastare anställning

Vld '' Styrelsen har tänkt sig, att med de aryoden, som äro fastställda för byråingenjörer

av l:a klass, nämligen lägst 4,200 kronor och högst 5 100 kronor eller

med tillägg av ersättning för bostad och bränsle en sammanlagd avlöning av

lägst 5,700 kronor och högst 6,600 kronor, möjlighet förefinnes att erhålla for

befattningen lämplig person. ... , ,

På grund av det anförda har i föreliggande förslag upptagits för banbyran

en byråingenjör av l:a klass såsom föreståndare för en geoteknisk avdelning

inom styrelsen.»

skiljaktig Vid behandling av föreliggande fråga inom styrelsen var överingen
mening

in°m :gren Hjälmar Fogelmarck av skiljaktig mening beträffande den iörestyreisen.

slagna avlöningen åt föreståndaren för den geotekniska avdelningen

samt förordade, att ifrågavarande befattningshavare borde i avlomngshänseende

och tjänsteställning likställas med byrådirektör. Till stöd

för denna mening anförde överingenjören Fogelmarck följande:

»Hela den av styrelsen anförda motiveringen för ifrågavarande befattnings

inrättande synes tydligt angiva, att för tjänsten i fråga kravas sådana kvalifikationer

och personliga förutsättningar, att man icke kan påräkna att fa densamma

besatt på tillfredsställande sätt, om den icke är förenad med högre löneförmåner

än dem, som tillkomma byråingenjör av l:a klass.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Befattningen i fråga torde, på sätt av styrelsens motivering framgår, kunna

bliva till stor nytta för statens järnvägar, men enligt mitt förmenande kan den

också under vissa förutsättningar bliva mera till skada än till gagn.

Den blir till nytta, om för befattningen kan förvärvas lämplig person, som

jämte erforderligt mått av väg- och vattenbyggnadstekniska samt geologiska kunskaper

förenar tillräcklig praktisk erfarenhet inom området för hans verksamhet

för att han skall kunna giva vederbörande arbetschefer och bandirektörer de

riktiga anvisningarna beträffande eventuellt erforderliga åtgärder för banans

säkerställande å platser, där den vilar eller skall byggas på osäker grund.

I motsatt fall kan däremot befattningen vara till skada. Tjänstemannen

i fråga, geologingenjören, kan nämligen bedöma byggnadsförhållandena felaktigt,

så att han antingen anser åtgärder för banans säkerställande obehövliga, där sådana

verkligen erfordras, eller anvisar ett förfaringssätt, som icke undanröjer

riskerna — i vilka fall oberäknelig skada kan åstadkommas, för såvitt icke vederbörande

byggnadsbefäl sitter inne med så stor erfarenhet, att han i strid med

geologingenjörens anvisningar på eget ansvar vidtager de riktiga åtgärderna —

eller också anser sig geologingenjören, om han saknar tillräcklig erfarenhet, böra

lämna anvisning på sådana onödigt kraftiga åtgärder, att han under alla omständigheter

känner sig »på säkra sidan» beträffande sitt tekniska ansvar med

åsidosättande av det byggnadsekonomiska ansvaret. I senare fallet kan statsverket

åsamkas onödiga utgifter till mycket betydande belopp, isynnerhet som

det blir svårt för byggnadsbefälet att i sådant fall påtaga sig ansvaret för mindre

kraftiga och mindre dyrbara åtgärder, även om han för sin del finner geologingenjörens

anvisningar innebära onödiga kapitalutlägg.

För att geologingenjören skall kunna lämna anvisningar på riktigt avvägda

åtgärder måste han icke endast hava erforderliga teoretiska kunskaper, grundade

på ett ingående studium av hithörande väg- och vattenbyggnadstekniska och

geologiska frågor, utan han måste framför allt hava tillräcklig praktisk erfarenhet.

Det område, han skall behärska, erbjuder så många synnerligen vanskliga

och på grund av vitt skilda omständigheter olika fall, att han icke kan hava tillräcklig

ledning för deras bedömande av formler och tabeller eller av andras rön,

utan hans omdöme måste alltid till stor del vara grundat på personlig erfarenhet,

som kan samlas endast under flerårig verksamhet inom området.

Det är på grund härav alldeles särskilt viktigt beträffande denna befatt

ning, att det blir kontinuitet i tjänsten och att den person, som bekläder densamma,

kan kvarhållas under flera år, åtminstone så länge att under tiden annan

person hinner utbildas till eventuell efterträdare. Detta är emellertid så mycket

svårare som antalet för tjänsten lämpliga personer är synnerligen begränsat och

tjänsten icke erbjuder några befordringsmöjligheter.

Geologingenjörens tjänsteställning bör vara högre än byråingenjör av l:a

klass bland annat också därför, att han skall samarbeta direkt med arbetschefer

och bandirektörer.

Enda skälet mot att den nya tjänsten tilldelas ställning och avlöningsförmåner

såsom för byrådirektör torde vara, att geologingenjören i så fall skulle

bliva bättre ställd än andra föreståndare för avdelningar av banbyrån, t. ex. för

brokonstruktionsavdelningen samt signal- och säkerhetsavdelningen. Men enligt

mitt förmenande blir det under en närmare framtid en oavvislig nödvändighet

att även förbättra dessa befattningsinnehavares ställning, om man skall hava

någon utsikt att kunna få behålla dugligt folk å dessa platser. Att tills vidare

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 134 käft. (Nr 150.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Departements
chefen.

tilldela geologingenjören förmåner endast såsom byråingenjör av l:sta klass i

avvaktan på en allmän höjning av anställningsvillkoren för denna senare befattning

anser jag så mycket mindre lämpligt, som det just vid besättandet första

gången av platsen såsom geologingenjör är svårast att finna den rätta personen

och man i så fall torde gå miste om möjligheten att för platsen förvärva en

person, som samlat erfarenhet på området under flerårig verksamhet inom den

i styrelsens skrivelse omtalade geotekniska kommissionen.

För övrigt vill jag såsom min åsikt framhålla, att intet som helst skäl synes

mig föreligga för att geologingenjören skulle i tjänsteställning och löneförmåner

ställas på ett lägre plan än vissa andra befattningshavare hos styrelsen, som

hava byrådirektörs ställning, t. ex. säkerhetsinspektören samt föreståndarna för

inrikes taxebyråns skadeersättningsavdelning och elektrotekniska byråns belysningsavdelning.

»

Erfarenheten har givit vid handen, att soliditeten hos en banbyggnad

i främsta rummet är beroende på grundens beskaffenhet. En

nödvändig förutsättning för att en järnvägs planläggning och underhåll

skall kunna ske på det såväl ur ekonomisk synpunkt som med hänsyn

till trafiksäkerheten bästa sättet är därför en ingående kännedom om de

geologiska grundförhållandena. I sitt förenämnda utlåtande framhåller

1912 års järnvägskommission angående trafiksäkerheten, att, ehuru eu

erfaren järnvägsbyggare i regel vore kompetent att bedöma även hithörande

frågor, det dock visat sig, att misstag begåtts, som kunnat undvikas,

därest byggnadsplanerna reviderats av fackmän på geologiens

och hydrologiens områden. Såsom exempel härå har kommissionen anfört,

att en efter bohusbanans utförande tillkallad geolog påvisat vissa

för de bohuslänska formationerna karaktäristiska förhållanden, vilka, om

de på förhand varit kända, sannolikt skulle hava föranlett betydande

avvikelser från den valda linjeföringen, samt att den efter normala beräkningsgrunder

föreslagna vattenavledningen vid linjen Gällivare—Riksgränsen

redan under byggnadstiden befunnits otillfredsställande. Järnvägsstyrelsen

har med beaktande av nu berörda synpunkter sedan flera

år tillbaka anlitat fackutbildade geologer för undersökningar beträffande

såväl nya banbyggnader som redan trafikerade järnvägar av vissa platser,

vilka på grund av sin geologiska beskaffenhet kunde misstänkas

innebära fara för banbyggnadens bestånd. Sedan år 1914 har den av

styrelsen tillsatta geotekniska kommissionen behandlat hithörande frågor.

Denna kommission, som haft till uppgift att undersöka vissa angivna

statsbanelinjer och att i fall av behov föreslå åtgärder för järnvägens

säkerställande mot sådana rubbningar av banvallen, vilka kunde befaras

på grund av jordskred eller dylikt, har nu i det närmaste fullgjort de

uppdrag, som anförtrotts åt kommissionen. Det är emellertid av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun tgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150. ] ]

vikt, att jämväl i framtiden den geotekniska sakkunskapen finnes

representerad inom styrelsen. ])å det icke torde kunna ifrågasättas att

gorå ifrågavarande kommission permanent, synes bästa sättet att vinna

detta syftemål vara att i enlighet med styrelsens förslag inrätta en särskild

geoteknisk avdelning inom styrelsens banbyrå.

Den geotekniska avdelningens uppgifter skulle bliva väsentligen av

tvenne slag, nämligen dels att företräda den geotekniska specialkunskapen

vid nybyggnader och underhållsarbeten vid statens järnvägar och

dels att systematiskt arbeta för en alltmera ökad och fördjupad insikt

i de grundläggande frågorna inom geotekniken. Det är tydligt, att

denna avdelning för att på ett effektivt sätt kunna fylla de olikartade

och sammansatta uppgifter, som skulle komma att påvila densamma

maste inom sig äga tillgång till såväl teknisk som geologisk fackkunskap

och att, även om vissa frågor kunna bliva av övervägande teknisk

och andra av övervägande geologisk art, en oavlåten kombination mellan

dessa bada synpunkter är oundgängligen behövlig.

^an(^ mera rent tekniska ärenden, avdelningen skulle få att

handlägga, må nämnas utarbetandet av grunder för beräkning av jordstatiska

problem samt upprättandet av förslag till konstruktioner,1 som

ingå i åtgärder för tryggande av stabilitetsförhållandena å viss plats.

Av övervägande geologisk art äro åter följande frågor vilka enligt

styrelsens förslag skulle komma att åligga avdelningen, nämligen erforderlig

bestämning av jordarter samt utförande av mineralogiska och

mikroskopiska undersökningar av jordprov, undersökning av den geologiska

byggnaden och hydrologien å platser, där markförskjutning intränar

eller vilka eljest kunna anses kritiska, samt undersökning av

berggrunden, där så vid ifrågasatta större bergschaktningar och tunnelbyggnader

erfordras. Såsom exempel å ärenden, vilka kräva såväl tekniska

som geologiska fackkunskaper, kan nämnas bestämning av olika

jordarters motståndsförmåga mot skilda slag av- deformerande inverkan,

förberedande undersökningar för lämpligaste sträckningen av ny bana

periodiska inspektioner av från geoteknisk synpunkt beaktansvärda delar

av statsbanenatet, utredning angående inträffade markförskjutningar,

registrering av geotekniska iakttagelser, utarbetande av undersökningsmetoder,

fastställande av normer för undersökningsresultatens framställande

samt publikation av geotekniska meddelanden och uppsatser.

Med hänsyn till det tekniska syftemålet med ifrågavarande avdelnmg

symes densamma, på sätt av styrelsen föreslagits, böra ställas under

ednmg av en ingenjör. På denne befattningshavare måste emellertid

s atlas den fordran, att han, förutom väg- och vattenbyggnadsteknisk

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

utbildning, jämväl förvärvat grundligare geologiska kunskaper än som i

regel innehavas av väg- och vattenbyggnadsingenjörer. Utan sådana

kunskaper torde lian knappast vara i stånd att åstadkomma erforderlig

samverkan mellan de geologiska och tekniska synpunkterna. Mot förslaget

att uppföra denna tjänst å ordinarie stat finner jag icke något

att erinra. . . .

Styrelsen har föreslagit, att föreståndaren för den geotekmska avdelningen

skall erhålla samma avlöning och tjänsteställning som byråingenjör

av l:a klass, eller, inberäknat ersättning för naturaförmåner,

läo-st 5,700 kronor och högst 6,600 kronor, varemot överingenjören

Fogelmarck uttalat sig för att han, beträffande tjänsteställning och avlöningsförmåner,

borde jämställas med byrådirektör. Därest ändamålet med ifrågavarande

avdelning skall vinnas, är det avvikt, att till föreståndaibefattningen

kan förvärvas en fullt kvalificerad ingenjör, och måste med hänsyn härtill

avlöningsförmånerna göras någorlunda lockande. Då emellertid styrelsen

ansett den avlöning, som tillkommer byråingenjör av l:a klass, för ändamålet

tillräcklig, anser jag mig icke böra ifrågasätta högre avlöningsförmåner.

Att märka är, att ifrågavarande befattningshavare i annat fall skulle

bliva i avlöningshänseende bättre ställd än övriga avdelningsföreståndare

på banbyrån med jämförliga kvalifikationer. Vidare må framhållas, att

det förslag angående lönereglering för personal vid statens järnvägar

m. fl. verk, som kan förväntas från 1915 års avlöningskommission, torde

komma att innebära en icke oväsentlig förbättring av avlöningsförmånerna

i förevarande löneklass.

Den fackutbildade geolog, som erfordras för geotekmska avdelningen,

torde tills vidare ej böra uppföras å ordinarie stat, då ännu icke med

säkerhet kan bedömas, huruvida denne för 1 ram tiden ständigt kan erhålla

full sysselsättning inom styrelsen.

byråav

2:a

I enlighet med av statsmakterna år 1914 uppdragna riktlinjer sammanfördes

från och med år 1915 ledningen av statens större jarn\ ägsbyggnader

å den då nyorganiserade byggnad sbyrån, vars verksamhet

uppdelades på två avdelningar, bangårdsavdelningen och nybyggnadsavdelningen,

vilken sistnämnda avdelning till en början uppfördes å extra stat.

I skrivelse den 27 oktober 1915 framlade järnvägsstyrelsen^ försko-

bland annat om uppförande å ordinarie stat av vissa befattningshavare

å byggnadsbyrån. Därvid upptog styrelsen för nybyggnadsavdelningen

endast en befattning i byråingenjörsgrad, nämligen en byråingenjör

av l:a klass, och blev detta förslag av Kungl. Maj.t och riksda

o-en godkänt. Emellertid anförde styrelsen i nämnda skrivelse, att

t? O

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

13

redan vid tiden för densammas avgivande å nybyggnadsavdelningen

funnes i extra ordinarie anställning — förutom byråingenjören av l:a

klass — två ingenjörer med mera stadigvarande anställning, en byråingenjör

och en av underingenjörerna, vilka handlade sådana ärenden,

för vilkas behandling avsåges tjänsteman med byråingenjörs ställning.

Styrelsen framhöll därför, att skäl skulle kunna anses föreligga att

redan då föreslå uppförande å ordinarie stat av åtminstone ytterligare

en byråingenjörstjänst. Styrelsen hade emellertid icke ansett sig för det

dåvarande böra framlägga förslag därom, enär någon längre tids erfarenhet

angående verkningarna av de nya organisationsformerna för ledningen

av nya byggnader och anläggningar syntes böra inhämtas, innan

det stadigvarande behovet av tekniska arbetskrafter å nybyggnadsavdelningen,

utöver vad styrelsen beräknat år 1914, med säkerhet kunde

bedömas.

I föreliggande skrivelse anför styrelsen, att den tid, som gått,

sedan berörda uttalande gjordes, nogsamt givit vid handen, att stadigvarande

behov förelåge av nyssnämnda tvenne å extra stat upptagna

ingenjörer i byråingenjörs ställning. Med hänsyn till den stora byggnadsverksamhet,

som under många år framåt syntes förestå för statens

järnvägsbyggnader, avseende icke blott genomförande av den av statsmakterna

fastslagna planen för byggande av inlandsbanan jämte tvärbanor

emellan denna och norra stambanan utan även byggande av

dubbelspår samt ombyggnad och utvidgning av större bangårdar vid de

trafikerade statsbanorna, syntes utvecklingen snarare peka mot att de

nuvarande tekniska arbetskrafterna å byrån icke skulle visa sig tillräckliga.

Ehuru sålunda enligt styrelsens mening fullgoda skäl förelåge

att nu föreslå uppförande av ytterligare tvenne byråingenjörsbefattningar

på ordinarie stat, ansåge sig dock styrelsen för närvarande,

då den ena ingenjörsbefattningen ännu tillsvidare någon tid lämpligen

kunde uppehållas av från arbetsdistrikten inkallad ingenjör, icke

böra framlägga förslag om inrättande av mera än eu bvråingenjörsbefattning

av 2:a klass.

Ifrågavarande tjänstebefattning har av styrelsen föreslagits med Departementsstöd

av de senaste årens erfarenhet angående det bestående behovet av ohef8n''

arbetskrafter för byrån. Då med hänsyn till den byggnadsverksamhet

vid statens järnvägar, som efter statsmakternas beslut vid senaste riksdagar

om nya statsbanebyggnader och andra byggnadsarbeten synes

förestå under flera år framåt, en ytterligare ökning av byråns arbetsmängd

torde vara att förvänta, tillstyrker jag förslaget i denna del.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Maskinbyrån.

3. En överinspektör

för

maskintjänsten.

I skrivelse den 17 oktober 1916 gjorde järnvägsstyrelsen framställning

om bemyndigande att få förordna en särskild tjänsteman såsom styrelsens

inspektör för maskintjänsten.

Till stöd för denna framställning anförde styrelsen bland annat

följande:

»Den alltmera stegrade trafikintensiteten å statens järnvägar ställer de

största krav på ett rationellt utnyttjande av tillgången på rullande materiel och

av den för dess betjänande anställda personalen. Visserligen har erfarenheten

från den senaste tiden givit vid handen, att lokomotivens nyttiga arbete kunnat

väsentligt ökas, men även att sannolikt ytterligare åtgärder för vinnande av

största möjliga nyttiga användning av den disponibla dragkraften kunna vidtagas.

Härför erfordras emellertid ett val planlagt samarbete mellan såväl de olika distrikten

och bandelarna som ock de olika tjänsteställena vid maskin- och trafikavdelningarna,

så att i första hand lokomotiven med personaler, men även övrig

rullande materiel komma till användning för sådan tjänstgöring, att det mesta

möjliga av deras prestationsförmåga uttages på ett ekonomiskt och för trafikarbetets

besörjande fördelaktigt sätt. Hithörande frågor handläggas i styrelsen å

maskinbyrån, och skall linjetjänsten i berörda hänseende inspekteras av byråchefen

å maskinbyrån. På grund av den alltmera växande arbetsbördan för denne

— vilken bl. a. icke medgiver tid till företagande av inspektioner i den utsträckning

önskligt skulle vara — kräva dessa frågor emellertid under byråchefen en

särskild tjänsteman, som uteslutande ägnar sig åt desamma, varigenom vinnes

möjlighet att på en hand kunna samla en mera ingående detaljkännedom i dessa

förhållanden och att genom inspektioner kunna utöva en ständig och effektiv

kontroll samt åstadkomma ett raskt ingripande, där förhållandena så påkalla.

Arbetet härmed kommer att bliva i hög grad ansvarsfullt och ansträngande,

varför den tjänsteman, som får detsamma åt sig uppdraget, måste vara i motsvarande

grad högt kvalificerad. På grund även därav, att hans verksamhet särskilt

i inspektionshänseende erbjuder likheter, anser styrelsen, att han bör i

tjänsteställning vara jämställd med den nyinrättade säkerhetsinspektören vid

trafikbyrån.»

Med anledning av berörda framställning bemyndigade Kungl. Maj:t

den 20 oktober 1916 järnvägsstyrelsen att förordna lämplig tjänsteman

med maskinteknisk utbildning och med erfarenhet jämväl i trafik- och

linjetjänst att från och med den 1 november 1916 tills vidare intill utgången

av år 1917 under byråchefen å maskinbyrån i egenskap

av inspektör handhava tillsynen över lokomotivparkens utnyttjande och

vad därmed ägde samband, varjämte Kungl. Maj:t medgav, att den

tjänsteman, som av styrelsen förordnades att utöva ifrågavarande inspektörsuppdrag,

finge tilldelas avlöningsförmåner, motsvarande dem,

som tillkomme säkerhetsinspektör vid statens järnvägar, med skyldighet

för honom att under tiden för förordnandet avstå med innehavande

tjänst förenade avlöningsförmåner.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 15

Vad sålunda stadgats skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober

1917 tills vidare äga tillämpning intill utgången av år 1918.

Den . av järnvägsstyrelsen på grund av berörda bemyndigande förordnade

inspektörens verksamhet har, enligt vad styrelsen meddelat, i

huvudsak omfattat tillsynen över att tjänstgöringsturerna för maskinlinjepersonalen

bliva lagda likformigt och på ett med hänsyn till ekonomi

och personalens berättigade krav tillfredsställande sätt, att tjänstgöringsturerna

för lokomotiven bliva ordnade på mest ekonomiska sätt och med

förläggande av de olika lokomotivtyperna, där de kunna på fördelaktigaste

sätt komma till användning, att lokomotivens dragkraft blir så

långt möjligt utnyttjad, samt att nödig sparsamhet med lokomotivbränsle

och smörjningsmaterialier iakttages.

Järnvägststyrelsen har nu föreslagit ifrågavarande befattnings uppförande

på ordinarie stat samt anför härom följande:

»Under den tid, som förflutit efter ifrågavarande befattnings tillsättande på

extra stat, har styrelsen funnit, att de förväntningar, som förknippades med inrättandet

av densamma, till alla delar gått i uppfyllelse. Ett intimare samarbete

mellan styrelsen och linjebefälet har åvägabragts, varigenom styrelsen givits tillfälle

att vid behov hastigt kunna ingripa reglerande vid lokomotivdragkraftens

fördelning med hänsyn till trafikvariationerna. Lokomotivens utnyttjande har

kunnat ökas dels genom kontroll över upprättandet av lokomotivturerna inom

in a s ki n s e k t i o n erna, dels genom ordnandet av lokomotivtjänstgöringsturer i större

utsträckning än förut oberoende av distrikts- och sektionsgränser. Bättre tillsyn

har erhållits över lokomotivtjänstens driftkostnader samt däröver, att större sparsamhet

iakttages med de vid lokomotivtjänsten erforderliga förbrukningsartiklarna

lokomotivbränsle och smörjoljor. Lokomotivens underhåll har bättre kunnat

följas, varigenom åtgärder kunnat vidtagas för dessas hastigare iståndsättande m. m.

Styrelsen har på grund härav kommit till den bestämda uppfattningen, att

denna tjänst snarast möjligt bör uppföras å ordinarie stat.

.Med hänsyn till vad som ovan anförts har styrelsen ansett sig böra upptaga

å maskinbyran eu ny befattningshavare, för vilken, i överensstämmelse med

vad av styrelsen i det följande föreslås rörande lämplig benämning å ny befattningshavare

för inspektion av trafiktjänsten, ävensom förändrad benämning å säkerhetsinspektören,

föreslås benämningen överinspektör för maskintjänsten.

Med hänsyn till tjänstens ansvar bör enahanda avlöning honom tilldelas,

som enligt statsmakternas beslut nu tillkommer den med honom likvärdige

säkerhetsinspektören.» ö

Enligt gällande instruktion för järnvägsstyrelsen skola distriktens Departementsräkenskapshandlingar,

sedan de granskats å revisionskontoret, undergå chefenytterligare

granskning å de olika i arbetsordningen bestämda byråerna

inom styrelsen för vinnande av kontroll av såväl ändamålsenligheten av

gjorda utbetalningar och av de förvaltningsåtgärder, som föranlett dessa,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

som ock lämpligheten av erlagda pris. I den av överrevisorerna vid

statens järnvägar avgivna berättelsen rörande granskning av statens

järnvägars räkenskaper och förvaltning under år 1916 har papekats, att

''dylik saklig granskning icke företagits. I sitt häröver avgivna utlåtande

har järnvägsstyrelsen framhållit, bland annat, att den i instruktionen

föreskrivna sakliga granskningen av räkenskaperna utgjorde ett led i

det ständiga följande av och den kontroll å linjemyndigheternas förvaltning,

som borde åligga verkets centrala myndighets styrelse. Under det att

den kontroll, som utövades av revisionen, väsentligen hade till uppgift

att med ledning av räkenskaperna tillse, att anmärkning i föreliggande

fall utställdes mot vederbörande för försummelse och författnmgsoverträdelse,

vore syftet med styrelsens övervakande av förvaltningen mera

omfattande. Härvid borde nämligen utövas en saklig kontroll pa underlydande

myndigheter huru styrelsens order utfördes och huru den dessa

myndigheter tillkommande självständiga verksamheten utövades. Vidare

borde tillses, att genom råd och anvisningar önskvärda rättelser för

framtiden åvägabringades, och slutligen borde utrönas, på vad sätt. styrelsens

egna åtgärder verkade, och var nya eller ändrade dispositioner

vore av nöden. Den erfarenhet, som vunnes genom handlingar av olika

slag exempelvis räkenskaper, rapporter och statistiska sammanställningar

vore emellertid ofta icke härför tillfyllest, utan måste kompletteras

genom inspektion, vilken i många fall utgjorde det huvudsakliga eller

rent av enda medlet för frågors utredande. Genom den tid efter annan

vidtagna ökningen av arbetskrafterna inom styrelsen både i och för sig

större möjligheter beretts till utövande av styrelsens inspekterande myndighet

i förhållande till linjeförvaltningen, men å andra sidan både

dessa möjligheters utnyttjande i betydlig grad minskats genom den

ökade arbetsbördan. Inom vissa arbetsgrenar, där det icke visat sig

möjligt för vederbörande föredragande att själva medhinna föreskriven

inspektion, hade därför särskilda inspektörstjänster måst inrättas. Genom

såväl den nya säkerhetsinspektörstjänsten som de till uppförande

å ordinarie stat nu föreslagna överinspektörstjänsterna för respektive

maskin- och trafiktjänsten hade tillskapats organ, som vore ägnade att

i väsentlig grad bidraga till en mera rationell inspektion av hnjeför
valtningen.

. . .

I föreliggande skrivelse uttalar styrelsen, att styrelsen tankt sig,

att den mera ingående inspektion av linjeförvaltningens .åtgärder, som

förenämnda överinspektörer skulle komma att utöva, i viss man bolde

komma att ersätta eller komplettera även den föreskrivna sakliga granskningen

av linjeförvaltningens åtgöranden av ekonomisk innebörd, och

s. 17 Kontrollera mot PDF

t

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150. 17

håller styrelsen före, att förslaget om beredande av ordinarie anställning

jämväl för sistnämnda två överinspektörer skulle i avsevärd mån tillgodose

det önskemål, som åsyftades.

Beträffande särskilt nu ifrågavarande befattning bär den försöksvis

vidtagna anordningen med en inspektör för maskintjänsten visat sig

vara. av stor betydelse för eu ekonomisk järnvägsdrift, i det denna anordning

i väsentlig grad bidragit till möjligheten av ett rationellt

utnyttjande såväl av tillgången på rullande materiel som av den för

dess betjänande anställda personalen. Åven ur personalens synpunkt

har det varit av vikt, att en noggrann tillsyn kunnat ägnas dess arbetsförhållanden.

De av styrelsen anförda skälen för befattningens uppförande

å ordinarie stat synas jämväl övertygande, och har jag därför ansett mig

böra biträda styrelsens härom gjorda framställning.

Mot den av styrelsen å befattningen föreslagna benämningen har

jag för min del ingen anmärkning att framställa.

Å maskinbyrån äro anställda, förutom byråchefen, följande tekniskt

utbildade tjänstemän, nämligen en byrådirektör, tre byråingenjörer av

l:a klass. samt tre byråingenjörer av 2:a klass. Till denna byrås

handläggning, höra bland annat ärenden rörande kontroll, leveransbesiktning

och inspektion av statens järnvägars rullande materiel, med undantag

av elektrisk sådan, ävensom rörande tillsyn över enskilda järnvägars

rullande materiel. Ärenden av nu nämnda slag handläggas av

byrådirektören å maskinbyråns inspektionsavdelning med biträde av eu

byråingenjör av 2,-a klass.

Järnvägsstyrelsen hemställer nu om uppförande å ordinarie stat av

ytterligare en byråingenjör av l:a klass, avsedd för inspektionsavdelningen.

Styrelsen anför härom följande:

»En utvidgning av maskinbyråns inspektionsavdelnings verksamhet därhän,

att denna avdelnings tjänstemän kunde användas jämväl för kontroll av den

luffande materielens underhall samt dagliga tillsyn och vård har länge synts

styrelsen önskvärd. Därför har styrelsen ock den 29 juni 1917 förordnat, att det

skall åligga byrådirektören å maskinbyråns inspektionsavdelning att själv eller

genom underlydande tjänstehavare utöva inspektion över statens järnvägars i

trafik varande rullande materiel. Denna inspektion skall avse såväl materielens

underhåll som dess dagliga tillsyn och vård, varjämte rapporter över gjorda

iakttagelser skola avgivas till byråchefen för maskinbyrån.

Genom denna, föreskrift har maskinbyråns inspektionsavdelning fått en i

väsentliga delar utvidgad verksamhet, som kräver för densamma avfattad organisation

och ökat antal arbetskrafter.

Den del av maskinbyråns inspektionsavdelnings nuvarande verksamhet, som

eifordrai inspektionsresor, omfattar besiktning av ny tillverkad, rullande materiel för

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 saml. 134 höft. (Nr 150.) 3

En byråingenjör

av

l:a klass.

opaginerad Kontrollera mot PDF

«

IB Kung1, May.ts Nåd. Proposition Nr 150.

statens och enskilda normalspåriga järnvägar samt kontroll över tillverkningen

av all sådan materiel för statens järnvägar och till en icke ringa del för enskilda

järnvägar, varjämte för statens järnvägars räkning även kontrolleras tillverkningen

av en mängd detaljer till rullande materiel m. m. Dessa inspektionsresor

företagas, i vad de ske över statens järnvägar, i största möjliga utsträckning

som nattresor, för att därigenom spara tid och arbetskrafter. Ridare har man

strävat efter att så lägga resorna, att liera förrättningar kunna utföras under eu

och samma resa, varigenom vinnes att minsta möjliga tid användes pa respektive

inspektionsplats. Dessutom är att märka, att då de fabriker, som tillverka rullande

materiel och effekter till sådan, äro så belägna, att exempelvis ej alls mspektionsresor

för nämnda ändamål förekomma å linjerna norr om Storvik, det är

självfallet, att den nyligen påbörjade inspektionen av underhåll och daglig skötsel

av den i trafik varande rullande materielen icke kan i annat än mycket begränsad

grad och därtill blott i vissa tåg och å vissa platser, som passeras vid

resorna för tillverkningskontroll, utföras med nu å inspektionsavdelningen tillgängliga

arbetskrafter.

För att den sålunda utvidgade inspektionsverksamheten å maskinbyråns

iuspektionsavdelning skall bliva verkligt effektiv erfordras därför, att inspektionsresorna

företrädesvis företagas med dagtåg samt att inspektionen icke blott omfattar

i respektive tåg gående materiel utan även utsträckes till vid större anknytnings-

och slutstationer samt verkstads- och maskinstationer befintlig materiel.

Inspektionsförrättaren bör därvid hava rätt och skyldighet att hänvända sig till

respektive befäl och underlydande organ samt att vid konstaterande av felaktighet

och försummelse personligen ingripa för omedelbar rättelse.

En sådan verksamhet kräver emellertid en särskilt därför anställd tjänsteman

och därtill en väl kvalificerad sådan, vilket givetvis icke skulle hindra, att

denna tjänstemans resor, när så är lämpligt, kombineras med inspektioner tillhörande

avdelningens övriga verksamhet, liksom de övriga tjänstemännens mspektionsresor

kunna och böra så anordnas, att de i möjlig utsträckning lämna bidrag

till denne tjänstemans huvudsakliga uppgift.

Inrättandet av en dylik tjänst skulle även möjliggöra utövandet på ett mera

effektivt sätt än vad som nu är fallet av den inspektionsavdelningens verksamhet,

som avser den kontroll över underhållet å viss rullande materiel vid de till

statens järnvägar anslutna normalspåriga enskilda järnvägarna, som enligt förordningarna

av den 21 oktober 1864 och den 31 december 1904 aligger järnvägsstyrelsen,

men som hittills, da ingen motsvarande kontroll över undeihållet

av statens järnvägars egen rullande materiel tilllämpats, endast i mera

trängande fall kunnat utövas. Betydelsen av denna senare kontroll har även

på senare år allt mera framträtt, allt efter som statsbanornas tåghastigheter

stigit, dess rullande materiels tyngd ökats och konstruktionsförhållanden anpassats

därefter, under det. att de anslutande banornas motsvarande förhållanden

ej väsentligt ändrats. Även har det under senare år blivit allt mera vanligt,

att anslutande enskilda banors personvagnar insättas i statens järnvägars

tåg eller att enskilda banors tåg framföras å vissa statens järnvägars linjer. Allt

detta gör, att en effektivare kontroll härvidlag är väl behövlig, och denna kontroll

kan och bör lämpligen utövas i samband med och av samma tjänsteman, som

erfordras för maskinbyråns inspektionsavdelnings här utförligt berörda nya verksamhet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150.

19

Den verksamhet, som kommer att utövas av den här ifrågasatte nya tjänstemannen,

skulle bland annat bliva jämförlig med yrkesinspektionens så till vida,

att tjänstemannen skulle äga att utöva tillsyn över rullande materielens beskaffenhet

även ur den synpunkten, att skydd beredes såväl allmänheten som

järnvägstjänstemännen mot olycksfall, beroende av den rullande materielens

beskaffenhet.

I fråga om tjänsteställningen för den tjänsteman, åt vilken inspektionen av

den rullande materielens skötsel och underhåll skulle anförtros, har styrelsen

tänkt sig, att han erhåller byråingenjörs av l:a klass tjänstegrad, enär han därigenom

får samma eller högre tjänsteställning än det befäl, som å linjen och

linjeverkstäderna, närmast handhar den rullande materielens dagliga tillsyn, vård

och underhåll. Aven med hänsyn till denna tjänstemans utövande av kontrollen

över anslutande enskilda banors rullande materiel bör lägre tjänsteställning än

den nyss nämnda icke tilldelas honom.

Genom inrättande i styrelsen av inspektörsbefattningar har järnvägsstyrelsen

åsyftat att genom ett direkt och snabbt ingripande kunna uppsöka, klarlägga

och beivra felaktigheter, försummelser och slentrian, där sådana till skada för

statens järnvägar varit till finnandes. Erfarenheten med de försöksvis med

Kungl. Maj:ts medgivande vidtagna anordningarna med särskilda inspektörer för

trafik- och maskintjänsten samt med en inspektör för säkerhetstjänsten har

ådagalagt ej mindre att dylika inspekterande organ äro av allra största betydelse

för en rationell järnvägsdrift än även att kostnaderna för dessa tjänsters inrättande

icke äro på något sätt väsentliga, jämfört med den ekonomiska innebörden

av de förslag till förenklingar och förbättringar, som det åligger inspektörerna

avgiva.»

På grund av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt,

att en byråingenjörsbefattning av l:a klass, avsedd för maskinbyråns

inspektionsavdelning, måtte inrättas å ordinarie stat.

Under år 1917 har till gagn för hithörande tjänsteområde maskinbyråns

inspektionsavdelning erhållit en i väsentliga delar utvidgad verksamhet,

i det föreskrift lämnats, att denna avdelning skall hava att utöva

inspektion icke endast över tillverkningen utan jämväl över underhållet

av statens järnvägars rullande materiel. Den nya inspektionsverksamheten

har till ändamål dels att tillse, att de av järnvägsstyrelsen för underhållet

av den rullande materielen samt dess dagliga tillsyn och vård utfärdade

instruktioner och bestämmelser efterlevas samt rätt och enhetligt

tillämpas, och dels att utöva tillsyn över den i bruk varande materielens

beskaffenhet även ur den synpunkten, att skydd beredes såväl allmänheten

som järnvägstjänstemännen mot olycksfall. Denna inspektion bör

utföras såväl å i gång varande tåg, för att övervaka att materielen i

tåget funktionerar utan anmärkning, som ock vid relativt långa uppehåll

å större trafikcentra samt verkstads- och maskinstationer för konstaterandet

av där för tillfället befintlig rullande materiel tillstånd. Den

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

kontrollverksamhet, som förut påvilat inspektionsavdelningen, fordrar å

andra sidan snabba direkta resor, i regel nattresor, till respektive förrättningsställen

för att tillverkningen ej skall genom besiktningen i dess

olika stadier försenas över kontraherad tid och arbetet förryckas samt

för att färdigställd ny materiel snarast skall komma trafiken till godo.

Av det anförda torde framgå, att kontrollen över den i trafik varande

rullande materielen visserligen kräver samma förutsättningar som

den hittillsvarande inspektionsverksamheten, nämligen en ingående kännedom

om den rullande materielen samt vana att snabbt uppfatta och till

sitt rätta värde bedöma felaktigheter hos densamma och deras orsaker,

men att nämnda kontroll dock på grund av de olika betingelserna för

dess utövning samt dess omfattning icke kan utföras med den nuvarande

personalen å maskinbyråns inspektionsavdelning, vilken redan nu är till

fullo utnyttjad för dess hittillsvarande arbete. Jag tillstyrker därför styrelsens

framställning om inrättandet av en särskild befattning för ifrågavarande

ändamål. Att de olika grenarna av inspektionsavdelningens

verksamhet komma under gemensam ledning bör kunna bliva till gagn.

Därigenom torde vid underhållsinspektionen vunna erfarenheter beträffande

materielen kunna på ett sakkunnigt sätt utnyttjas till förbättringar såväl

beträffande konstruktion och tillverkningsbestämmelser för ny materiel

som ock i fråga om redan i bruk varande materiel.

Der verksamhet, som skulle komma att åligga ifrågavarande befattningshavare,

motsvarar i viss mån den verksamhet, som beträffande de

enskilda järnvägarna utövas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens maskininspektör,

och kräver för sitt rätta utövande en väl kvalificerad tjänsteman,

vilken besitter de egenskaper, som det personliga ingripandet erfordrar.

Det torde med hänsyn härtill icke vara något att erinra mot att denne

tjänsteman erhåller tjänsteställning såsom byråingenjör av l:a klass.

I detta sammanhang torde få erinras följande. I skrivelse den 1

september 1917 framställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vissa förslag

beträffande utvidgad säkerhetskontroll vid de enskilda järnvägarna.

I sitt häröver den 31 oktober 1917 avgivna utlåtande föreslog järnvägsstyrelsen,

att åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt järnvägsstyrelsens

inspektionsorgan för den allmänna säkerhetskontrollen skulle anförtros

jämväl kontrollen över arbetarskyddslagstiftningens tillämpning.

Beträffande statens järnvägar borde, enligt järnvägsstyrelsens mening,

de å ordinarie stat befintliga eller begärda inspektörerna för säkerhetsoch

transporttjänsten samt särskild tjänsteman för maskininspektion utöva

denna kontroll samt i detta hänseende fungera under socialstyrelsen

med skyldighet att avgiva av denna styrelse föreskrivna rapporter och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl, Maj-.ts Nåd. Proposition Nr ISO.

anmälningar, mottaga och i erforderliga fall vidare hänskjuta personalens

önskemål ävensom samarbeta med den rena yrkesinspektionens organ.

Härigenom avsåg järnvägsstyrelsen att åvägabringa enahanda ordning

som nu äger rum beträffande bergmästarna, vilka, subordinerade under

kommerskollegium, i förevarande avseende äro underställda socialstyrelsen.

I anledning av berörda förslag avgav socialstyrelsen utlåtande den

22 november 1917. Socialstyrelsen förordade därvid i huvudsak berörda

förslag till genomförande. Beträffande statsjärnvägarna hade styrelsen

dock vissa principiella betänkligheter mot att för inspektion ur arbetarskyddssynpunkt

anlita järnvägsstyrelsens egna tjänstemän. Sålunda

kunde erinringar göras mot att dessa inspektörer försattes i det läget,

att de komme att gent emot sidoordnade eller överordnade tjänstemän

inom järnvägsstaten eller gent emot järnvägsstyrelsen utöva en av annan

myndighet, socialstyrelsen, dirigerad kontrolluppgift. Å andra sidan

kunde olägenheterna av denna dubbelställning väsentligt förminskas genom

ett närmare preciserande av uppgiftens innebörd samt genom samarbete

mellan de båda chefsmyndigheterna. Åven torde det kunna göras

gällande, att ifrågavarande inspektörer, som ju själva vore anställda vid

det företag, de skulle övervaka, ej kunde intaga den självständiga och

opartiska ställning, som befattningshavare inom yrkesinspektionen borde

äga. Häremot erinrade dock socialstyrelsen, att företagaren i förevarande

fall vore staten, bland vars intressen även inginge arbetarskyddets förverkligande.

Med hänsyn till förenämnda betänkligheter samt i betraktande

av att en revision av säkerhetskontrollen förbereddes fann styrelsen

den föreslagna anordningen endast kunna bliva av provisorisk

karaktär.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse har svenska järnvägsmannaförbundet

sedermera uttalat vissa önskemål beträffande ordnandet av

ifrågavarande kontroll. Förbundet har därvid framhållit, att det från

personalens synpunkt icke vore ägnat att väcka förtroende, om arbetarskyddslagstiftningens

tillämpning skulle anförtros allenast åt inspektörer,

vilka icke gent emot styrelsen intoge eu självständigare ställning än de

ifrågasatta tjänstemännen. Enligt förbundets mening borde för vinnande

av ett effektivt skydd vid sidan av de föreslagna inspektörerna jämväl

tillsättas underinspektörer med från järnvägstjänsten skild anställning

och direkt sorterande under socialstyrelsen.

Det synes otvivelaktigt kunna verka till gagn för vinnande av ökad

trygghet mot yrkes faran vid statsbanorna, därest åt ifrågavarande befattningshavare

uppdrages att, beträffande den rullande materielens beskaf
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150.

fenhet, utöva den socialstyrelsen åliggande inspektionen i förevarande

hänseende. Dock kan en dylik åtgärd icke betecknas såsom slutlig eller

tillräcklig för vinnande av ett effektivt arbetarskydd.

Förråds- Å förrådsbyrån finnas för närvarande tre byråingenjörer av l:a klass,

byrån. av vppa en är avsedd att tjänstgöra såsom byråchefens närmaste man

5. En sekre- så80m sådan närmast under byråchefen leda de å byrån förekommande

göromålen samt ansvara för deras behöriga gång. Järnvägsstyrelsen har

nu föreslagit, att i stället för denna befattning skulle inrättas en sekreterareänst.

Styrelsen anför i denna del följande.

»Av innehavaren av ifrågavarande befattning fordras en grundlig kännedom

om samtliga såväl å byrån som inom förrådsavdelningen å distrikten förekommande

göromål. Enligt gällande instruktion är som kompetensvillkor för befattningen

fastställd högre teknisk examen, och har befattningen på grund härav

innehafts av tekniska tjänstemän från distrikten, som vid tillträdandet innehaft

ringa om ens någon kännedom om förrådsgöromålen.

Det har emellertid visat sig, att icke teknisk tjänsteman, som länge sysslat

med de till befattningen hörande arbetena, därunder kunnat förvärva den erfarenhet

även inom tekniska spörsmål inom området, som erfordras för göromålens

skötande.

Då för befattningen ifråga kännedom om förrådsgöromålen givetvis bör

sättas i första och den tekniska sakkunskapen i andra rummet, har styrelsen

ansett det lämpligt, att fordran å högre teknisk examen som kompetensvillkor

icke bör vara ovillkorlig, varför benämningen å befattningen bör ändras till

sekreterare. .... .. ......

Med anledning härav har styrelsen i föreliggande förslag till ändring i

avlöningsreglementet upptagit för förrådsbyrån en sekreterare i stället för en

byråingenjör av l:a klass.»

Departements För att såsom byråchefens närmaste man kunna leda arbetet å förchefen.

rådsbyrån kräves i främsta rummet en ingående kännedom om förrådstjänsten

inom såväl styrelsen som distrikten samt genom verksamhet på

området förvärvad merkantil erfarenhet. En i berörda hänseenden erfaren

järnvägsman torde därför, trots bristen på teknisk utbildning, i många

fall vara för befattningen lämpligare än en ingenjör. Styrelsens förslag

om utbyte av ifrågavarande byråingenjörsbefattning mot en sekreterartjänst

är jämväl avsett att lämna friare händer i fråga om personvalet

vid befattningens tillsättande. Häremot finner jag icke anledning till

erinran. Då enligt gällande avlöningsreglemente sekreterare och byråingenjör

av l:u klass tillhöra samma lönegrad, saknar förslaget betydelse

i ekonomiskt hänseende.

Trafikbyrån. På grund av beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen har från och

6. En notarie med år 1917 å trafikbyrån inrättats en säkerhetsinspektörsbefattning med

såsom biträde

åt säkerhetsinspektören.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 150.

uppdrag att uteslutande ägna sig åt säkerhetstjänstens behöriga övervakande.

Jämlikt styrelsens arbetsordning åligger det säkerhetsinspektören
att

undersöka, huruvida för säkerhetstjänsten gällande föreskrifter

äro tillräckliga och tydliga, behörigen efterlevas och rätt tillämpas ävensom

om de för samma tjänst vidtagna anordningarna rätt handhavas

och rätt fungera, samt till styrelsen avlämna rapport över resultatet av

vidtagna undersökningar i angivna avseenden;

att med uppmärksamhet följa företeelserna och utvecklingen inom

säkerhetstjänsten vid järnvägarna och taga initiativ till förbättringar av

de föreskrifter, som beröra denna tjänst;

att bereda och efter vederbörandes uppdrag vidare handlägga de

ärenden, som röra säkerhets- och signal föreskrifter vid statens järnvägar

samt fastställande av och ändringar i tjänstgöringsreglemente för enskild

järnväg;

att verkställa granskning av till styrelsen inkommande handlingar

rörande i drifttjänsten inträffade olyckor eller tillbud därtill; samt

att årligen före den 1 mars till byråchefen å trafikbyrån avgiva

berättelse angående vidtagna åtgärder inom säkerhetstjänsten, timade

olyckshändelser m. fl. ärenden, tillhörande säkerhetsinspektörens arbetsområde

under föregående år.

Till biträde vid fullgörandet av dessa åligganden har säker!) etsinspektören

för närvarande till sitt förfogande en personal av tre tjänstemän

av bokhållares eller kontorsskrivares grad, oberäknat den för

utförande av renskrivnings- o. d. arbete erforderliga personalen.

Beträffande behovet av förstärkning av den personal, som står till

säkerhetsinspektörens förfogande, anför styrelsen bland annat följande:

»Med stort bekymmer har styrelsen under de sista åren iakttagit, hur antalet

olyckshändelser och olycksfall vid statens järnvägar ökats. Om man också

vid en jämförelse av de statistiska uppgifterna mellan inom landet och i utlandet

inträffade järnvägsolyckor glädjande nog kan fastställa, att trafiksäkerheten å

statens järnvägar för den resande allmänhetens del ingalunda kan betecknas såsom

sämre vid statens järnvägar än vid det stora flertalet av övriga jämförbara järnvägar,

så äro dock siffrorna för antalet genom egen oförsiktighet dödade personer

och för antalet olycksfall, som drabbat järnvägspersonal och materiel, icke

i samma mån tillfredsställande. Det låter sig jämväl icke förneka, att de statistiska

siffrorna angående järnvägsolyckor i sin helhet vid statens järnvägar de

senaste åren visat en stegring, som icke kunnat undgå att väcka allvarliga bekymmer.

"Vid företagna undersökningar beträffande detta beklagliga förhållande

har styrelsen visserligen funnit, att anledning till det ökade antalet olyckshändelser

måste sökas i den kända omständigheten, att statens järnvägar under

kristiden hava måst mottaga och hava utfört en oerhörd ökad trafik, utan att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung1. Majds Nåd. Proposition Nr 150.

statsbanorna materiellt och personellt sett kunnat vara rustade härför. För att

i detta hänseende avhjälpa, vad som brister, är det styrelsens avsikt att, så

hastigt omständigheterna det medgiva och anslagsmedlen så. tillåta, utveckla de

tekniska förutsättningarna för en säker järnvägsdrift. Därjämte måste emellertid

även människomaterialet i säkerhetstjänsten utsovras, utbildas, instrueras och

övervakas, ty hur utvecklade än de tekniska hjälpmedlen kunna bliva, är det

dock alltid på de i säkerhetstjänsten arbetande järnvägsmännen, som det ytterst

vilar att förekomma olyckshändelser.

I avseende å rekryteringen av personalen har styrelsen nyligen utgivit nya

bestämmelser i avsikt, bland annat, att inom kortare tid än hittills knyta personalen

genom ordinarieskap fastare vid verket. Det är därför av ytterligare

vikt att direkt handledning lämnas personalen under tiden före ordinarieblivandet.

Yad sedermera beträffar personalens utbildning har styrelsen ansett det

önskvärt, att de nuvarande bestämmelserna härför tagas under omarbetande, särskilt

med hänsyn till de senaste årens erfarenheter å säkerhetsområdet. För

detta ändamål bär styrelsen den 6 juni 1917 tillsatt en kommitté att granska

gällande bestämmelser angående villkoren för personalens vid statens järnvägar

antagande och utbildning ävensom för vidmakthållande av personalens kunskaper

och därmed sammanhängande frågor samt inkomma med sådant förslag till ändring

av dessa bestämmelser, vartill granskningen kan föranleda. Denna kommittés

betänkande väntas bliva färdigt under loppet av år 1918.

Yad till slut beträffar inspektionen i denna viktiga gren av tjänsten har

genom inrättandet av säkerhetsinspektörsbefattningen vid statens Järnvägar eu

värdefull hjälp givits styrelsen att i sin ordning övervaka en enhetlig behandling

av ifrågavarande inspektionsärenden. Emellertid är det tydligt, att denne tjänsteman

givits ett väl stort arbetsområde, då han icke endast ålagts inspektionsskyldighet

över hela det vidsträckta statsbanenätet, utan jämväl nödvändigt

kommit att tilldelas ett avsevärt expeditionellt arbete i och med granskningen

av inkommande rapporter om olycksfall och undersökningsprotokoll från verkställda

förhör i dylika ärenden, allt i avsikt att få utrönt orsakerna till förekomna

olyckshändelser.

Under den tid ifrågavarande institution funnits i verksamhet, har det visat

sig vara förenat med åtskilliga svårigheter för säkerhetsinspektören att utan att

försumma inspektionsarbetet, vilket ju är hans huvudsakliga uppgift, medhinna

det kontorsarbete, som påvilar honom. I fråga om antalet ärenden, som inkommit

till säkerhetsinspektörens behandling, må nämnas, att de till styrelsen anmälda

under år 1916 inträffade tilldragelser i drifttjänsten och tillbud därtill uppgingo

till 787. Antalet av säkerhetsinspektören under 1916 granskade ritningar till

signal- och säkerhetsanläggningar eller instruktioner till dylika anläggningar kan

ej bestämt uppgivas, då" förteckning däröver under nämnda tid ej förts, men

hava dessa ärenden under tiden 1 februari—30 juni 1917 uppgått till 53. Övriga

ärenden, bestående av ändringar i signal- och säkerhetsordningarna eller i utfärdande

av tjänstgöringsreglementen för enskilda järnvägar, utlåtanden i säkerhetsärenden

till andra byråer i styrelsen m. m., äro visserligen fåtaliga men kräva

i regeln ett ganska omfattande arbete.

Någon minskning i säkerhetsinspektörens arbetsuppgifter torde icke vara

att förvänta utan torde dessa fastmera komma att ökas. För närvarande pågår

genom eu av styrelsen tillsatt kommitté en omarbetning av gällande säkerhets
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 150.

föreskrifter för huvudbanor, och torde de förslag, sagda kommitté kan komma

att framlägga, hora av säkerhetsinspektören bearbetas, innan styrelsens avgörande

lämpligen bör träffas. Vidare maste utarbetas dylika föreskrifter för sekundärbanor.

Och även sedan mera moderna säkerhetsföreskrifter hunnit fastställas,

kraves ett oavlåtligt arbete för dessa föreskrifters anpassande efter den stegrade

trafikens krav och teknikens utveckling.

•För kunna bereda säkerhetsinspektören lättnad i det kontorsmässiga

arbetet ar det därför önskvärt, att hos honom anställes en assistent, så kvalificerad,

att åt denne assistent må kunna anförtros att efter säkerhetsinspektörens

anvisningar utarbeta reglementsförslag och utföra andra dylika mera maktpåliggande

arbeten. Jämväl borde åt denne assistent kunna anförtros att vid behov

vikariera för säkerhetsinspektören och att även eljest företaga resor för inhämtande

på ort och ställe av erforderliga upplysningar. För utförande av de göromål,

som sålunda borde påläggas denne assistent, torde denne böra tilldelas åtminstone

notaries tjänsteställning.

På grund av vad sålunda anförts finner styrelsen det angeläget, att en ny

ordinarie notariebefattning upptages å trafikbyråns stat.»

Av den föreliggande utredningen framgår, att det säkerhetsinspektö- Departement»,

ren åliggande expeditionsarbetet blivit allt svårare att medhinna utan åsido- chefen''

sättande av den ojämförligt viktigaste delen av hans verksamhet — kontrollen

över säkerhetsföreskrifternas efterlevnad. Den erforderliga lättnaden

i byraarbetet har hittills vunnits på det sätt, att en av de till

säkerhetsinspektörens förfogande ställda tjänstemännen, en till tjänstgöring

i° styrelsen inkallad förste stationsskrivare, fått sig anförtrott mera

maktpåliggande uppgifter, huvudsakligen granskning och upprättande av

förslag till reglementen. Därest ett verkligt utbyte av säkerhetsinspektörsbefattningen

skall vinnas och då någon minskning i säkerhetsinspektörens

arbetsbörda icke lärer vara att förvänta, erfordras även för framtiden

ett biträde, som äger erfarenhet inom detta tjänsteområde och som

kan handlägga de omfattande inre göromålen. jag anser mig därför

böra tillstyrka styrelsens förslag om ifrågavarande biträdesbefattnings

uppförande å styrelsens ordinarie stat.

o Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande biträde skulle

erhålla tjänsteställning som notarie, d. v. s. en avlöning, inberäknat ersättning

för naturaförmåner, av lägst 4,620 kronor och högst 5,700

kronor.

Med hänsyn till de kvalifikationer, som böra ställas på befattningens

innehavare, vilken, då sådant erfordras, skall kunna vikariera för

säkerhetsinspektören, torde hans tjänsteställning icke kunna sättas lägre

än vad styrelsen föreslagit. Till jämförelse må erinras, att i det^av

Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition framlagda förslaget

om anordnande hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av en trafikmBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 134 käft. (Nr 150.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Föreslagen

andra trafik

byrå.

7. En byråchef.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

erektion för de enskilda järnvägarna, bestående av en trafikinspektör

och en assistent åt denne, avlöningen till assistenten föreslagits till

5,000 kronor.

Vid den år 1908 vidtagna omfattande omorganisationen av järnvägsstyrelsen

med underlydande distriktsförvaltningar uppdelades samtliga

ärenden angående trafiktjänsten på två byråer, trafikbyrån samt tidtabellsoch

vagnbyrån. Till trafikbyråns handläggning hänvisades därvid ej

endast Samtliga ärenden av förvaltningsart och trafikpersonalärenden

utan även transporttjänsten tillhörande viktigare frågor, såsom ärenden

rörande den egentliga trafiktjänsten, ärenden rörande trafikens fördelning

på tåg av olika slag inom ramen av den fastställda tidtabellen

med därtill hörande planläggning och ordnande av styckegods- och

vao-nslasttrafiken, ärenden rörande tågledningen m. m. Tidtabells- och

vagnbyrån åter fick att handlägga ärenden rörande planer för tågens

o-ång och sammansättning, ärenden angående användningen av vagnparken,

milkontrollärenden och ärenden rörande ömsesidigt begagnande

av främmande vagnar. .

På grund av denna ärendesgruppering kom trafikbyran i själva verket

att bestå av två från varandra tämligen väl skilda avdelningar, en

förvaltningsavdelning och en transportavdelning, vilken senare avdelning

icke blivit fullt klart avskild från den del av tidtabells- och vagnbyråns

verksamhetsområde, som omfattar handhavandet av godsvagnparken.

I skrivelse den 12 december 1916 framhöll järnvägsstyrelsen, att

olägenheten av berörda förhållande nog varit fullt klar för järnvägsstyrelsen

redan vid omorganisationens genomförande, men att densamma

vid den på grund av arbetsmängden nödvändiga uppdelningen av ärendena

å dåvarande trafikbyrån svårligen kunnat undvikas. Under de

gångna åren hade man genom samarbete och samråd mellan de nyinrättade

byråerna sökt att i möjligaste mån minska nämnda olägenhet.

De senaste årens enorma godstrafik, som krävt ett dagligt ingripande

från vederbörande organ å såväl trafik- som tidtabellsbyråns sida för

vinnande av det erforderliga sammanhanget i transportarbetet, hade

emellertid med full tydlighet visat nödvändigheten av att under rådande

förhållanden de viktiga godstransportfrågorna lades under en enhetlig

ledning och att användningen av godsvagnparken tillhörde samma organ,

som i övrigt reglerade godstransporttjänsten. På grund härav och

med hänsyn jämväl till nödvändigheten av att minska den allt iör störa

arbetsbördan å ifrågavarande byråer hemställde järnvägsstyrelsen om inrättandet

av en extra byrå inom styrelsen, vilken byrå skulle hava till

uppgift att behandla sådana till dåvarande trafikbyråns samt tidtabells
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

och vagnbyråns handläggning hörande ärenden, vilka styrelsen funne

lämpligen höra överflyttas till denna nya byrå.

Till denna framställning lämnade Kungl. Maj:t bifall genom beslut

den 19 december 1916, och har allt sedan 1917 års ingång en extra

trafikbyrå varit inrättad inom järnvägsstyrelsen. Fördelningen av ärendena

mellan trafikbyrån, tidtabells- och vagnbyrån samt extra byrån eller,

som de provisoriskt benämnts, första trafikbyrån, andra trafikbyrån samt

tidtabells- och personvagnbyrån har, enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar,

under år 1917 varit ordnad på i huvudsak följande sätt:

Första trafikbyrån:

Förvaltningen och hushållningen inom trafiktjänsten.

Personalens vid trafikavdelningen utbildning och tjänstgöring m. m.

Allmänna ordningsföreskrifter och instruktioner i stations- och tågtjänst, i den

mån dessa ärenden icke tillhöra andra byråer.

Säkerhets- och signalföreskrifter samt fastställande av tjänstgöringsreglementen för

enskilda järnvägar.

Gemensamt begagnande av stationer och bandelar.

Affärsrörelse inom järnvägens område.

Förhållandet till postverket i vad det avser trafiktjänsten, därest ärendet icke

handlägges å annan byrå.

Andra trafikbyrån:

Lägenheter för godsbefordring, lastade godsvagnars utnyttjande samt skötsel av

person- och godsbefordringen inom ramen för den fastställda tidtabellen.

Allmänna ordningsföreskrifter och instruktioner i stations- och tågtjänst, i den mån

dessa ärenden icke tillhöra andra byråer.

Behovet av och villkoren för anläggning och förändring av stationer, håll-, lastoch

mötesplatser.

Förhållandet till postverket, i vad det avser skötseln av posttransporterna.

Användningen av godsvagnparken.

Ömsesidigt begagnande av främmande godsvagnar.

Tidtabells- och personvagnbyrån:

Lägenheter för personbefordring.

Planer för tågens och andra transportmedels gång.

Sammansättning av vagnsätten och utnyttjande av personvagnar.

Disposition av personvagnparken.

Milkontrollärenden.

Ömsesidigt begagnande av personvagnar.

Posttransporter i vad de avse tåglägenheter och vagnutrymmen samt utarbetande

av månatliga uppgifter över transportkostnaderna.

Beträffande behovet av den extra trafikbyråns uppförande å ordinarie

stat anför styrelsen följande:

>Då styrelsen ingick till Kungl. Maj:t med sin framställning om inrättandet

av en extra trafikbyrå, avsågs att vinna, förutom rättelse i den dittillsvarande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

mindre lämpliga uppdelningen av ärendena, en alldeles nödvändig lättnad i

den arbetsbörda, som påvilade de båda av anordningen berörda ordinarie byråerna.

Styrelsen önskade vidare genom en uppdelning av byråerna vinna någon

tids erfarenhet rörande anordningens lämplighet, innan styrelsen gjorde slutlig

framställning i saken. Sedan tillfälle nu lämnats att under en längre tid och

krävande förhållanden pröva denna anordning, har styrelsen styrkts i sin uppfattning,

att en enhetlig ledning av alla till transporttjänsten hörande ärenden är

av ovärderlig nytta för statens järnvägar i sin helhet. Huru intimt samarbetet

än är mellan två olika byråer, vinnes dock aldrig den skyndsamhet, likformighet

och det sammanhang i behandlingen, som är så nödvändig särskilt för här ifrågavarande

slag av ärenden. Såsom bevis härför ma framhållas, att de stora transporter

av livs- och fodermedel till Norrland och av träkol från Norrland, som pågingo

under första månaderna år 1917, betydligt underlättades därigenom,

att förfogandet över tomvagnparken och regleringen av vagnslasttrafiken på Norrland

omhänderhades av samma myndighet. Vinsten härvidlag visade sig däri,

att nära nog alla ansökningar om befordring av livs- och fodermedel kunde före

vinterns slut beviljas och att träkol ändock kunde framforslas till betydligt större

myckenhet än föregående år, under det att på samma gång de förut förekommande

to in dragningarna av täckta vagnar från norra till södra Sverige och av

träkolsvagnar från mellersta till norra Sverige betydligt minskades. Vidare torde

såsom resultatet av den andra trafikbyråns inrättande kunna pavisas det förhållandet,

att sedan den i landet rådande bränslebristen nödvändiggjort avsevärda

indragningar i godstågsrörelsen, godstrafiken dock kunnat upprätthållas i jämförelsevis

stor omfattning. Denna utgång, som ännu knappast kan direkt pavisas

genom exakta siffror, har vunnits genom intimt samarbete mellan styrelsen och

den trafikerande allmänheten, pa sa sätt att andra trafikbyran, med ledning av

från trafikanterna erhållna förutbesked om önskade transporter, ställt till dessas

förfogande vagnar, som vid brådskande förflyttningar eljest till stor del fått gå

tomma. ..

Det har ovan framhållits, att styrelsens framställning i denna sak aven

varit förestavad av önskemålet att minska på den alltför stora arbetsbörda, som

den ökade trafiken pålagt trafikbyrån samt tidtabells- och vagnbyrån. Till belysande

av ökningen av arbetet å dessa byråer får styrelsen hänvisa till följande

tabeller, som utvisa dels antalet å de olika byråerna behandlade ärenden dels

antalet tjänstemän å samma byråer under samma år.

Antal diarieförda ärenden.

År.

Första

trafikbyrån.

Andra

trafikbyrån.

Tidtabells-

och

vagnbyrån.

Summa.

1906 .................

4,051

__

4,051

1913 ..................

2,025

1,210

3,235

1914 ..................

2,022

1,460

3,482

1915 ..................

4,387

1,859

6,246

1916 .................

12,070

2,776

14,846

1917 (Vi-sl/8)......

943

16,063

1,301

18,307

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

29

Antal tjUnsteniSii 1 medeltal per år.

År.

Första

trafikbyrån.

Andra

trafikbvrån.

Tidtabells-

och

vagnbyrån.

Summa.

1913 ..................

1

2

11

23

1914 ..................

13

12

25

1915 ..................

15

14

29

1916 ..................

21

16

37

191? (‘/i—3,/«)......

22

28

12

62

I samband med denna tabell torde böra nämnas, att antalet s. k. samrådsärenden,

vilka icke medräknas i det antal ärenden, som upptages såsom å byrån

handlagda, men vilka ofta kräva långvarigt arbete, stigit i samma grad som byråernas

egna ärenden.

Slutligen torde även böra nämnas, att cheferna för de av den ifrågasatta

förändringen berörda byråerna i betydligt större utsträckning än förr måst ägna

sin tid åt tjänsteresor för att på ort och ställe överlägga med allmänhet och

linjebefäl.

Det bör vidare betonas, att arbetsbördan å såväl trafik- som tidtabellsbyrån

även före kriget vuxit till en sådan storlek, att en lättnad redan då kunde anses

väl motiverad. Då dessutom dels styrelsen nu funnit sig böra till tidtabellsbyrån

överföra en del av det tidtabellsarbete, som hittills handlagts å trafiksektionerna,

dels man med visshet kan förutsäga, att den nu rådande arbetsintensiteten

inom styrelsen icke kommer att minskas under de kommande åren, anser

styrelsen, att de hittillsvarande trafik- samt tidtabells- och vagnbyråerna böra uppdelas

på tre byråer och sålunda den av Kungl. Maj:t provisoriskt inrättade extra

trafikbyrån snarast inrättas som ordinarie byrå och att därför till chef för densamma

bör anvisas en byråchefstjänst. Beträffande uppdelningen av arbetet mellan de

tre olika byråerna skulle därvid i stort sett följas samma principer, som tillämpats

under den tid, den extra trafikbyrån varit inrättad. Till första trafikbyråns

handläggning skulle alltså komma att höra frågor av organisatorisk och ekonomisk

art, frågor rörande säkerhets- och instruktionsväsendet och personalfrågor,

till andra trafikbyråns handläggning frågor rörande utförandet av person- och

godsbefordringen inom ramen för den fastställda tidtabellen, frågor rörande godstransporttjänsten,

användningen av godsvagnparken och ömsesidigt begagnande

av främmande godsvagnar; och till tidtabells- och personvagnbyrån frågor rörande

lägenheter för personbefordringen, planer för tågens gång, användningen av personvagnparken,

ömsesidigt begagnande av personvagnar och milkontrollen.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen upptagit en ny byråchefsbefattning

i styrelsen.»

Rörande uppdelningen av ärenden mellan de olika tjänstemännen å

första och. andra trafikbyrån har styrelsen låtit upprätta följande tabell:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Uppdelning av ärenden å första

r

Befattningar.

Ph

i Säkerhets- och signal-

ärenden.

ö r s t a

►d

ro

►1

CD

O

0

SL

P*

►1

s

s*

§

t r a f i

H-»

a

ÖB

0

pv

ce

o‘

0

åt

®

0

eu

q

0

ibyrå

o:

H

CD

0

0*

OtJ

ÖB

3 a-

r p

•j»

3 o''

r b

p

p:

►«

CD

0

r

Expedition, maskinskrivning,

stenografi.*)

Ö

Byråchef............................................................

_

1

_

—

Säkerhetsinspektör ..............................................

i

—

—

—

—

T. f. inspektör för trafiktjänsten............................

—

—

—

—

—

Sekreterare..........................................................

—

—

i

- .

Notarie ...............................................................

—

—

n

Manliga bokhållare3) .............................................

2

1

1

i

—

Kvinnliga » .............................................

—

—

—

—

2

Manliga kontorsskrivare6) .......................................

1

2

1

i

—

Kvinnliga » 6j ......................................

—

—

—

—

4

Vaktmästare och kontorsvakter.................................

—

—

— .

—

3

'') Gemensamt för första och andra trafikbyrån.

*) Befattningen finnes först från och med 1918.

*) Eller förste stationsskriyare.

4) Omhänderhava f. n. ärenden rörande inskränkningarna i godstrafiken.

B) Eller stationsskriyare.

®) Eller kontorsskrivaraspiranter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 150.

31

och andra trafikbyråema.

And

ra t r a f i k b

y r å n .

M

a

Transportavdelningen.

V

agnardelningen.

lektionen av trafik-

tjänsten.

Transportplaner, all-

männa ärenden rö- rande transport- tjänsten.

Ärenden rörande ny-

och ombyggnader av

bangårdar m. m.

« O „

O fl 2

o ta* pr

B os

asocrfj rf

o g

a p- 2-

Ö po oa a

• ^ er

a o? s» *

^ S o tJ

2.* 3

er? C o

g» «* ?

Ärenden rörande

masstransporter

(Norrl andstrafik en

in. ro.).

Ärenden rörande reg-

lering av saknat och

övertaligt gods.

Allmänna ärenden

rörande godsvagn-

parken.

Ärenden rörande

vagnfördelningen.

Ärenden rörande

vagnsaratrafiken.

Övriga förekommande

ärenden.

Summa.

i

—

—

—

—

—

—

2

1

1

— ■

-

-

-

i»)

. -

-

-

2

—

i

i1)

i

i

i

i

i

i

L

1

:

3

13

2

12

— •

—-

—

—-

i

i

i

2

1

i‘)

:

«

:

’—

2

4

2

—

—

—

i‘)

11

5

Summa

52

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Inrättandet av en extra trafikbyrå inom järnvägsstyrelsen avsåg

dels att bereda lättnad i den arbetsbörda, som påvilade trafikbyrån

samt tidtabells- och vagnbyrån, och dels att undanröja den olägenhet,

som föranleddes därav, att vissa med varandra sammanhängande

frågor angående transporttjänsten handlades å skilda byråer.

Med hänsyn härtill hava ärendena i huvudsak fördelats på de tre

byråerna sålunda, att till första trafikbyråns handläggning kommit

frågor av organisatorisk och ekonomisk art, frågor rörande säkerhets-

och instruktionsväsendet samt personalfrågor, till extra trafikbyråns

handläggning frågor rörande utförandet av person- och

godsbefordringen inom ramen för den fastställda tidtabellen, frågor

rörande godstransporttjänsten, användning av godsvagnparken och

ömsesidigt begagnande av främmande godsvagnar samt till tidtabells-

och vagnbyråns handläggning frågor rörande ledningen av

personbefordringen, planer för tågens gång, användning av personvagnparken,

ömsesidigt begagnande av personvagnar och milkontrollen.

Den extra trafikbyrån har, under den tid densamma varit i verksamhet,

föreståtts av en utav Kungl. Maj:t förordnad byråchef. Därest

nu, på sätt styrelsen föreslagit, den extra byrån uppföres å styrelsens

ordinarie stat, skulle därav för närvarande icke föranledas annan ändring

i nämnda stat än att därå uppföres ytterligare en byråchefsbefattning.

Den enhetlighet i ledningen av godstrafik^]änsten, som kunnat vinnas

genom inrättandet av ifrågavarande extra byrå, har, såsom av utredningen

i ärendet framgår, varit till stort gagn för trafikens ordnande

och vagnparkens ekonomiska utnyttjande. Endast därigenom hava de

av kristiden föranledda transportsvårigheterna kunnat någorlunda tillfredsställande

övervinnas. Då erfarenheten sålunda bekräftat behovet

och ändamålsenligheten av den försöksvis vidtagna anordningen,. synes

styrelsens förslag om ifrågavarande byrås uppförande på ordinarie stat

motiverat. Till förmån för förslaget talar också den oerhörda stegring,

som trafikärendena under senaste åren undergått. Denna stegring har

visserligen till stor del varit beroende på förhållanden, som sammanhängt

med kristiden, men å andra sidan torde med säkerhet kunna beräknas,

att järnvägsnätets utveckling och trafikens normala ökning

kommer att nödvändiggöra ifrågavarande byrås bibehållande även sedan

mera normala förhållanden inträtt. Jag tillstyrker därför styrelsens

förslag i föreliggande del.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kung!. Muj:ts Alåd. Proposition Nr l.r><).

I skrivelse den 4 december 1916 gjorde järnvägsstyrelsen hos

Kungl. Maj.t framställning om bemyndigande att förordna en inspektör

för trafiktjänsten.

Till stöd för denna anhållan framhöll stvrelsen huvudsakligen följande:
-

Den allt mer utvecklade trafiken ställde ökade krav på inspektion från

styrelsens sida för åstadkommande av nödvändig likformighet i arbetet och av

samarbete mellan distrikten. Då allmänhetens anspråk på snabbhet och punkthghet

1 alla slags transporter år från år ökats, bleve det allt svårare för styrelsen

att i behövlig grad övervaka efterlevnaden och övertyga sig om lämpligheten av

de föreskrifter och planer, som utfärdades för transporttjänsten, och att förvissa

sig om, att anläggningar, anordningar, material och redskap, som skulle användas

under arbetet i fråga, vore ändamålsenliga och tillräckliga. Utan en genom styrelsens

försorg utförd planmässig inspektion vore det icke möjligt att inom

ifrågavarande stora arbetsområde uppnå den följdriktighet och enhetlighet och

den noggranna anpassning efter transportuppgifterna, som oundgängligen erfordrades

för att transporterna skulle kunna utföras med ekonomisk fördel för staten

och till allmänhetens belåtenhet under tillgodoseende av personalens berättigade

anspråk på väl ordnade tjänstgöringsförhållanden. Enligt de för statens

jarnvagars personal gällande tjänstgöringsföreskrifter vore det lagt under styrelsens

provning, huruvida utsträckt tjänstgöring utöver eller minskad tjänstgöring

1j?c‘er normalai‘betstiden skulle tillämpas å de skilda arbetsområdena Det vore

darfor nödvändigt, att styrelsen bereddes tillgång till en väl kvalificerad arbetskraft

som genom inspektioner å de olika stationerna kunde bilda sig eu riktig

föreställning om föreliggande arbetens mer eller mindre ansträngande art och

verka for en rättvis reglering av arbetsförhållandena.

Styrelsen anförde vidare i samma skrivelse, att styrelsen i full förvissning

om behovet och nyttan av den ifrågasatta nya tjänsten ursprungligen haft för

avsikt att hemställa om proposition till 1917 års riksdag angående inrättandet

av densamma, men att styrelsen ansett skäl möjligen förefinnas för att, innan

befattningen begärdes på ordinarie stat, viss tids erfarenhet borde vinnas för bedömande

av dess vikt och värde.

Med bifall till denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den

15 december 1916 järnvägsstyrelsen att förordna lämplig tjänsteman

med trafikteknisk utbildning och med förvärvad omfattande erfarenhet i

transporttjänst att från och med den 1 januari 1917 tillsvidare intill

utgången av Juni månad samma år under byråchefen å trafikbyrån i

egenskap av inspektör handhava tillsynen över den egentliga transporttjänsten

samt över trafikpersonalens å distrikten tjänstgöringsförhållanden

och vad i övrigt därmed kunde hava samband. Därjämte medgav Kungl.

Maj.t, att den tjänsteman, som av styrelsen förordnades att utöva ifrågavaiande

inspektörsuppdrag, finge tilldelas avlöningsförmåner motsvarande

dem, som tillkomme säkerhetsinspektör vid statens järnvägar, med skyl
Bxhang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 134 höft. (Nr 150.) 5

8. En överinspektör

för

trafiktjänsten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

dighet för honom att under tiden för förordnandet avstå med innehavande

tjänst förenade avlöningsförmåner.

Det sålunda givna bemyndigandet har av Kungl. Maj:t genom särskilda

beslut förlängts att gälla till och med år 1918.

I föreliggande skrivelse anför styrelsen i denna del.

»Under den tid, som förflutit sedan dess styrelsen haft tillgång till nu

ifrågavarande befattning, liar nyttan och behovet av densamma alltmera framträtt.

Det har nämligen visat sig icke blott att det från styrelsens sida nödvändiga

inspektionsarbetet blivit mera planmässigt bedrivet än förut, utan aven att

planläggningen i styrelsen av person- och godstransportarbetets utförande vunnit

därpå, att i organisationsarbetet härför kunnat deltaga en tjänsteman, som genom

ofta upprepade inspektionsresor förskaffat sig en ingående kännedom om transportarbetet

å distrikten, möjligheterna till dess utveckling och allmänhetens krav

på förbättringar såväl av person- som godstrafiken.

Vidare har det visat sig vara av stor nytta for styrelsen att hava tillgång

till en mera kvalificerad arbetskraft, vars löpande arbete mom styrelsen icke behöver

störas av de ofta förekommande resorna för underhandlingar med trafikanter

och främmande järnvägsförvaltningar, som eljest måste falla pa de högre

byråtjänstemännens lott att företaga. . , . ,

Utom dessa här ovan mera allmänt omförmalda åligganden har åt inspektören

för trafiktjänsten särskilt uppdragits följande: .... ,

att genom'' förhandlingar med linjebefälet hålla sig noga underrättad om

transportförhållandena å de olika distrikten, . , ,

att med ledning av dessa förhandlingar söka vidtaga, respektive hos styrelsen

eller distriktsförvaltningarna föreslå omedelbara åtgärder till höjandet av de

olika linjernas trafikförmåga, till reglering av tillförseln till anstrangda bandelar

och stationer eller till avveckling av inträffad vagnstocknin g, ..

att med uppmärksamhet följa utnyttjandet av vagn tillgången a distrikten,

att med uppmärksamhet följa företeelserna och utvecklingen inom transporttjänsten

vid järnvägarna och taga initiativ till förbättring av de anordningar oc

föreskrifter, som beröra denna tjänst, samt _ , . .

att inspektionsvis förvissa sig om, att personalens vid flanka vdelningen

tjänstgöringstid är avvägd efter tjänstgöringens art inom de skilda arbetsområdena

och att personalens arbetsförhållanden i övrigt äro pa ett rattvist och tor

de olika distrikten enhetligt sätt reglerade. , i . ,. ,

Dessutom har på befattningens innehavare numera lagts att genom intimt

samarbete med de olika trafikinspektörerna söka verka för att Kungl. Maj :ts föreskrifter

beträffande godstrafikinskränkningarna å statens järnvägar bliva ennetligt

och rättvist tillämpade. Dessa inskränkningar äro visserligen av tillfällig natur,

men kunna dylika tillfälligheter av ena eller andra slaget givetvis återkomma.

Med tanke på att en omkastning av bestående och lagstadgade trafikförhållanden

måtte verka i minsta möjliga grad ekonomiskt störande för såväl staten som den

trafikerande allmänheten, synes det styrelsen vara behövligt att fullt kvalificerade

arbetskrafter stå till styrelsens förfogande. .. .....

Styrelsen håller sålunda före, att denna befattning fortfarande ar for jarnvägstjänsten

erforderlig, och skulle befattningens innehavare placeras å den av styrelsen

i detta sammanhang nybegärda andra trafikbyrån.

s. 35 Kontrollera mot PDF

K mull. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150. 35

Det synes styrelsen lämpligt, att befattningen — med hänsyn till dess syfte

att utöva mera kvalificerad inspektion och till att denna inspektion utövas direkt

från styrelsen — beniimnes överinspektör för trafiktjänsten.

Beträffande avlöningsförmånerna för befattningen får styrelsen föreslå, att

dels på grund av den ställning inom järn vägsförvaltningen befattningen bör intaga,

dels också på grund av den grundliga skolning och erfaren] i et på järnvägstjänstens

område samt mognad i omdömet, som dess innehavare måste besitta, hans avlöning

jämställes med den till tjänstehavare tillhörande byrådirektörsgruppen utgående

eller 4,800 kronor för år i lägsta lönegraden med ett till 1,800 kronor utgående

belopp som ersättning för bostad och bränsle.»

Den alltjämt fortgående ökningen av trafiken på statsbanorna har nepartementsställt

allt större krav på planmässigheten av transportarbetet och på chefensamarbetet

mellan de olika distrikten. Det är därför nödvändigt, att

järnvägsstyrelsen, som har att utöva ledningen i berörda hänseende, sättes

i tillfälle att genom effektiv inspektion förskaffa sig ingående och snabb

kännedom om transportförhållandena inom de olika distrikten. De ordinarie

arbetskrafter inom styrelsen, som kunna ifrågakomma för en dylik inspektion,

hava emellertid visat sig vara för ändamålet otillräckliga. På

grund härav har det blivit nödvändigt att förordna en särskild tjänsteman

under byråchefen å trafikbyrån med uppgift att uteslutande ägna

sig åt tillsynen över transporttjänsten och över trafikpersonalens tjänstgöringsförhållanden.

På sätt styrelsen närmare påvisat, har denna åtgärd

visat sig vara av stort gagn för därav berörda tjänstegrenar. Icke

minst ur personalens synpunkt torde det vara av vikt, att en noggrann

tillsyn ägnas dess arbetsförhållanden. Beträffande ifrågavarande befattnings

betydelse för den styrelsen åliggande sakliga granskningen av

linjeförvaltningarnas åtgöranden av ekonomisk innebörd, kan åberopas

vad härom förut i annat sammanhang anförts. Då behovet och nyttan

av den föreslagna befattningen sålunda blivit prövad, samt de arbetsuppgifter,

som skulle tillkomma ifrågavarande inspektör, äro av den art

och omfattning, att de, jämväl sedan mera normala förhållanden inträtt,

med säkerhet kunna beräknas kräva en särskild tjänsteman, finner jag

mig kunna tillstyrka styrelsens förslag om befattningens uppförande å

ordinarie stat. Mot den av styrelsen för befattningen föreslagna benämningen

torde icke vara något att erinra.

Det synes lämpligt, att åt överinspektören för tratiktjänsten uppdrages

att, såvitt hans tjänsteområde angår, utöva den socialstyrelsen

tillkommande tillsynen över arbetarskyddslagstiftningens tillämpning. I

detta hänseende må hänvisas till vad som anförts i fråga om dylikt uppdrag

åt den av mig föreslagne byråingenjören av l:a klass å maskinbyrån,

avsedd för utvidgad maskininspektion.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Inrikes taxcbyrån.

9. En notarie.

Kungl. 31aj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

I och för utarbetande av specialtariffer för statens järnvägars stationer

ifråga om järnvägens egen godstrafik ävensom för såväl statens

som enskilda järnvägars stationer ifråga om godssamtrafik samt för utförande

av därmed sammanhängande arbeten finnes i styrelsen en särskild

tariffavdelning, hörande under inrikes taxebyrån. Denna avdelning

har tidigare varit inordnad under kontrollkontoret. Antalet tjänstemän

utgjorde 15 år 1897 och 21 år 1907 samt utgör för närvarande 25.

Från och med år 1895 intill den 1 april 1908 förestods avdelningen av

en kontrollör. Sistnämnda år överflyttades den till inrikes taxebyrån,

varvid föreståndaren dock kvarstannade å kontrollkontoret, varest han

togs i anspråk i och för kontrollering å stationerna av dessas räkenskaper.

Avdelningen har sedan dess föreståtts av en bokhållare.

Arbetet å ifrågavarande avdelning består huvudsakligen i:

att beräkna samtrafiksvägar, d. v. s. att efter givna grunder uträkna,

över vilka banor eller bandelar en försändelse mellan två, å olika

i samtrafik med varandra stående banor belägna stationer skall expedieras

;

att verkställa utredningar för bestämmande av extra banavgifter,

frakttillägg och vägförlängningar, då sådana förmåner skola medgivas

enskilda järnvägar;

att efter de sålunda gjorda beräkningarna upprätta specialtariffer för

stationerna och att, då så är erforderligt, därvid verkställa vissa regleringar

av fraktavgifter, då tariffer över nya transitoleder upprättas; samt

att i övrigt handlägga ifrågakommande ärenden angående godssamtrafikstariffer.

Järnvägsstyrelsen har nu gjort framställning om inrättandet av ytterligare

en notariebefattning å inrikes taxebyrån, avsedd såsom föreståndare

för ifrågavarande avdelning. Härom anför styrelsen:

»På grund av omfattningen av de arbeten, vilka handhavas av här ifrågavarande

avdelning, måste man på föreståndaren för avdelningen ställa stora krav

på ordentlighet, noggrannhet, förmåga att sköta personal och att fördela arbetet

mellan de olika tjänstemännen på ett sådant sätt, att mesta och bästa arbetsprodukt

erhålles med minsta kostnad. Då därtill kommer, att arbetena ofta äro

av mycket komplicerad art och därjämte av synnerlig vikt, då de i vissa avseenden

i icke oväsentlig grad beröra såväl statens som enskilda järnvägars ekonomiska

intressen, måste föreståndaren äga insikt i de för sa^mtrafiken gällande

grunder samt erfarenhet om den praxis, som utbildat sig ifråga om samtrafikstaxans

tillämpning, ävensom förmåga att verkställa tariffberäkningar. Pa hans

erfarenhet, noggrannhet och omtanke beror det, om det viktiga och svårskötta

samtrafikstariffarbetet skall bliva riktigt utfört. Med hänsyn till berörda omständighet

har styrelsen länge varit av den uppfattning, att föreståndaren borde

innehava en högre tjänsteställning än den nuvarande. Styrelsen har därför redan

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ir>0. 37

tidigare varit betänkt på att föreslå, att befattningen måtte besättas med en

notarie. På grund av att frågan om godssamtrafikens ordnande, med vilken fråga

tariffarbetet hänger intimt tillsammans, varit föremål för järvägstaxekommitténs

undersökning, har det emellertid synts styrelsen lämpligt att avvakta kommitténs

betänkande, för den händelse kommitténs förslag skulle medföra en sådan omläggning

av tariffarbetet m. m., att den nuvarande tariffavdelningen skulle kunna

indragas.

Taxekommittén har nu avgivit betänkande rörande godssamtrafiken. Av

detta betänkande framgår, att även om de nuvarande sam trafiksbestämmelserna

komma att ersättas av de av kommittén föreslagna, någon väsentlig minskning

av tariffarbetet icke är att förvänta åtminstone vad beträffar de viktigaste och

mera krävande arbetena. I betraktande av de krav, som man både för närvarande

och, även om taxekommitténs förslag skulle genomföras, framgent måste

ställa å den tjänsteman, som skall förestå ifrågavarande avdelning och leda tariffarbetet

samt biträda byråchefen med beredande av de ofta invecklade och ekonomiskt

viktiga tariffärendena, och med fästat avseende därå, att tariffavdelningen

på grund av att den för sitt arbete måste stå i förbindelse med kontrollkontoret,

vilket är förlagt till Tomteboda, måste vara skild från den övriga byrån, vilket

ytterligare^ framhäver behovet av en kvalificerad tjänsteman på den ifrågavarande

posten, håller styrelsen före, att man icke längre bör dröja med att tillgodose

det sedan länge existerande behovet av att åt föreståndaren för tariffavdelningen

giva en tjänsteställning, som motiveras och med visshet kommer att motiveras

av hans ansvarsfulla arbete. Styrelsen får på grund härav hemställa om inrättande

av ytterligare en notariebefattning å inrikes taxebyrån.»

Av järnvägstaxekommitténs betänkande rörande godssam trafiken

framgår, att även med de av kommittén föreslagna reformerna på området

någon väsentligare minskning icke är att förvänta i det ur ekonomisk

synpunkt betydelsefulla arbete, som åvilar tarififavdelningen. På

grund härav och med hänsyn till de krav, som måste ställas på avdelningens

föreståndare, finner jag styrelsens framställning om inrättandet

av ifrågavarande notariebefattning höra tillstyrkas.

För kontrollering på stället av stationernas räkenskaper och kassor

äro sedan år 1898 på kontrollkontoret anställda fem kontrollörer. Av

dessa tjänstgjorde emellertid en till och med utgången av mars månad

år 1908 som föreståndare för den vid denna tid kontrollkontoret underställda

tariffa v delningen och deltog sålunda i regel icke i berörda kontrolleringsarbete

förr än från nyssnämnda tid, då tariffavdelningen förlädes

direkt under inrikes taxebyrån.

I fråga om behovet av ökat antal kontrollörer anför järnvägsstyrelsen:
»Givetvis

har under den tid, som förfil!tit, sedan kontrollörernas antal

ökades till fem, det arbete, som påvilar nämnda tjänstemän, så väl till följd av

de senare årens oerhörda trafikstegring som på grund av inventeringsställenas

Departements
chefen.

Kontrollkontoret.

10. Två kontrollörer.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

högst väsentligt ökade antal, i avsevärd grad vuxit. Till belysande av den ständiga

tillväxt, som sedan år 1897 ägt rum beträffande arbetet ifråga, må nedanstående

siffror anföras. .

Då en del stationer hava flera expeditioner med skilda kassor, har i efterföljande

tabell angivits även antalet inventeringsställen.

Å r.

A n

stationer.

tal

inventerings-

ställen.

Trafikuppbörd å dessa

stationer c:a kronor.

1897 ...............................................................

382

428

. 29,880,000

1907 ...............................................................

458

598

54,307,000

1915 ..............................................................

556

699

94,521,000

1916 ...............................................................

559

702

122,379,000

Med trafikuppbörd avses här det belopp, som återstår av den influtna uppbörden,

sedan avdrag gjorts för till trafikanter utbetalda belopp för avsända

efterkrav. ......

I de anförda uppbördsbeloppen äro icke inräknade de avsevarda summor,

som från statens järnvägar tillhöriga föreningsstationer, vid vilka anslutning till

främmande järnvägar äger rum, inremitteras till sistnämnda järnvägars kassor.

Dessa uppbördsmedel äro dock föremål för kontroll av statens järnvägars kontrollörer

vid deras inventering av stationerna ifråga. _

Oavsett trafikstegringen hava även en del andra omständigheter tillkommit,

vilka bidragit att öka kontrollörernas arbetsbörda, såsom tillämpningen av nya

bestämmelser om fraktdebitering av visst slags tjänstegods, för vilka transporter

stationerna icke erhålla kontant betalning, samt den allt större utsträckning, i

vilken järnvägarna efter den nya värnpliktslagens ikraftträdande tagits i anspråk

för försvarsverkets räkning, i det att likvid för försvarsverkets transporter i stor

utsträckning erlägges först efter av stationerna utfärdade räkningar, vilka icke

sällan förbliva olikviderade under flera månader. Då det är angeläget, att kontrollörerna

ägna synnerlig uppmärksamhet åt, att stationernas uppgifter angående

dylika obetalda transporter äro med verkliga förhållandet överensstämmande,

vålla dessa transporter ett avsevärt arbete för dem.

En del av de under de senare åren tillkomna nya inventenngsstallena aro

belägna vid de nya norrländska linjerna. För inventering av stationer å dessa

linjer åtgår i allmänhet en avsevärt mycket större tid än för inventering av stationer

av motsvarande storlek i mellersta och södra Sverige, beroende pa att de

fåtaliga tåglägenheterna samt svårigheten att erhålla mat och logi föranleda, att

kontrollörerna måste företaga tidsödande resor. _ .

Den pågående ökningen av antalet stationer å de norrländska linjerna forsvårar

alltså verkställandet av ett tillräckligt antal inventeringar under viss tid.

Oaktat den stora trafikstegringen och ovan berörda arbetsförsvårande forhållanden,

hava kontrollörerna under de gångna åren i regel medhunnit att inventera

samtliga ifrågakommande stationer i medeltal eu gång om året. För ar

1915 blev arbetet dock mindre tillfredsställande, i det att vid årets utgång ej

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150. 39

mindre än (53 stationer med sammanlagt 107 expeditioner återstod») okontrollerade.

Under år 1916 uppnåddes, särskilt genom ökning av antalet resedagar, ett något

gynnsammare resultat.

Under år 1917 hava inventeringsställenas antal ytterligare ökats, dels

genom Malung—Limedsforsens, Mora—Vänerns och Östra Värmlands järnvägars

införlivande med statens järnvägar, dels på grund av att en del nybyggda staten

tillhöriga linjer öppnats för trafik, och uppgår antalet för närvarande till 745.

Med hänsyn till denna ökning och den allt mera framträdande svårigheten

för de fem kontrollörerna att, trots stor arbetsprestation, medhinna kontrolleringen

av samtliga statsbanestationer åtminstone en gång årligen, har styrelsen

funnit sig böra under år 1917 förstärka de med kontrollering på stället av stationernas

räkenskaper och kassor sysselsatta kontrollörerna genom att förordna

två andra tjänstemän vid kontrollkontoret att självständigt utföra dylik kontroll.

Detta antal torde tillsvidare vara tillräckligt att medgiva stationernas inventering

en gång årligen. Styrelsen håller emellertid före, att så sällan återkommande

inventeringar icke äro tillfyllest, utan att åtgärder måste vidtagas för att

stationerna må kunna inventeras oftare. Att omedelbart öka antalet kontrollörer

utöver vad nu föreslagits, synes styrelsen dock för närvarande icke vara oundgängligen

påkallat. Styrelsen har nämligen tänkt sig att tillsvidare söka avhjälpa

behovet av arbetskraft genom att låta kontrollörerna i viss utsträckning åtföljas

av vid kontrollkontoret anställda lämpliga tjänstemän för att biträda vid utförandet

av vissa tidsödande arbeten. Därigenom torde tiden för kontrollörernas vistelse

vid en del, särskilt större stationer, kunna nedbringas, vilket torde bidraga till

förverkligandet av det ovan uttalade önskemålet.

Det av styrelsen givna förordnandet åt två tjänstemän att självständigt utföra

kontrollering på stället av stationernas räkenskaper och kassor, synes styrelsen

böra givas en fastare form genom inrättandet av två nya kontrollörsbefattningar.

Under hänvisning till ovanstående redogörelse, av vilken nödvändigheten

av en ökning av antalet inventeringsförrättningar framgår, får styrelsen

därför hemställa om inrättande av två nya kontrollörsbefattningar.»

På grund av trafikarbetets oupphörliga stegring och därmed sammanhängande

ökning av uppbördsarbetet har det blivit omöjligt för de

nuvarande fem kontrollörerna att medhinna erforderlig kontroll över do

olika stationernas räkenskaper och kassor. Då det är av vikt, att denna

sida av styrelsens kontrollverksamhet icke eftersättes, tillstyrker jag styrelsens

framställning om inrättande av ytterligare två kontrollörsbefattningar.

Arvodet för förrådsförvaltaren i järnvägsstyrelsen utgår för närvarande

såsom för tjänsteman i första graden, eller med lägst 3,300 och högst

4,200 kronor. Denna lön är enligt styrelsens förmenande icke tillräcklig

i betraktande av den arbetsbörda och det ansvar, som påvilar berörda

tjänsteman, och hemställer styrelsen därför om tjänstens höjande i lönehänseende.

Härom anför styrelsen:

Departements

chefen.

Biljett- och

blankettkontoret.

11. En intendent

och

föreståndare

för kontoret.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

»Från biljett- ocli blankettkontoret, för vilket förrådsförvaltaren är föreståndare,

tillhandahållas personbiljetter av över 100,000 olika slag, mera än 18,000

olika slags tryckalster hållas i ständigt förråd, och alla dessa olika alster skola

distribueras till mera än 1,000 distriktsexpeditioner, järnvägsstationer, in- och

utländska järn vägsförvaltningar samt resebyråer i in- och utlandet. Det åligger

förrådsförvaltaren att ombestyra anskaffandet av blanketter och största delen erforderliga

tryckalster, att därvid infordra anbud och att pröva desamma med

hänsyn till begärda priser och kvaliteter i fråga om papper, tryckning och bindning.

Yid upprättande av kontrakt angående leveranser till kontoret, vilka ifråga om

de större leveranserna dock för närvarande ingås av styrelsen, skall han därjämte

granska desamma med hänsyn till statens järnvägars berättigade intressen. Han

måste, för att alla möjligheter till besparing och kostnadsnedsättning skola behörigen

tillvaratagas, äga god urskillningsförmåga vid bestämmandet av olika

papperssorters och inbindningssätts lämplighet och styrka, sa att de avpassas

med hänsyn till tryckalstrens användning, samt äga betydande erfarenhet och

vana att bedöma värdet såväl av papper och bokbinderiarbeten som av sättnings-,

korrektur- och tryckningsarbeten. Brister något i berörda stycken, är det stor

fara för, att kostnaderna för formulär och andra tryckalster bliva väsentligt större,

än vad eljest behövde vara fallet.

Kontoret skall vidare pröva, huruvida av vederbörande rekvirenter begärda

antal tryckalster, blanketter, papper m. in. är avpassat efter det föreliggande behovet,

att därvid hänsyn tagits till planerade förändringar av formulär m. m.

Yid denna granskning uppkomma ofta meningsskiljaktigheter mellan kontoret, å

ena sidan, samt stationsföreståndare och andra distriktstjänstemän, å den andra.

Det torde därför vara av en icke ringa betydelse, att kontorets föreståndare

innehar den tjänsteställning, att han kan göra sin auktoritet i behörig grad

gällande. I det av den s. k. departementalkommittén den 31 december 1912 avgivna

betänkandet har kommittén vid motiverandet av viss tjänsteställning för

chefen för det av kommitterade föreslagna kommunikationsdepartementets blankettkontor

framfört denna synpunkt, och i det föreliggande fallet synes samma

synpunkt böra få göra sig gällande, även om det nu är fråga om ett kontor med

mindre verksamhetsområde.

Av vad nu anförts synes det styrelsen otvetydigt framgå, att omfånget av

kontorets arbetsmängd och de fordringar, man måste ställa på dess föreståndare,

motivera högre tjänsteställning än den, som är fastställd för de med förrådsförvaltaren

för närvarande likställda befattningshavarna i järnvägsstyrelsen.

Fn jämförelse med övriga kontorsföreståndare i styrelsen ger vid handen,

att föreståndarens för biljett- och blankettkontoret verksamhetsområde, arbetsbörda

och ansvar kan fullt likställas med de flesta övriga kontorsföreståndares

och att tjänsten sålunda är av den vikt och betydelse, att den i lönehänseende

bör likställas med övriga kontorsföreståndartjänster.

Bedan tidigare har styrelsen också framhållit dessa förhållanden. I sitt

den 12 mars 1907 avgivna'' utlåtande över det betänkande och förslag, som avgivits

av den av Kungl. Maj:t den 30 januari 1906 tillsatta kommittén för avgivande

av yttrande och förslag till reglering av löneförhållandena för järnvägsstyrelsen

och järnvägsstaten i övrigt, anför styrelsen bland annat:

»Bedan i förslag till lönereglering, som styrelsen år 1892 avgav, upptogs

förrådsförvaltaren i styrelsen såsom i lönehänseende likställd med föreståndare

för statistiska och milkontoren; och hävdade styrelsen denna sin uppfattning

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 7.4(9.

s.tv.il i sill år 1896 avgivna utlåtande över 1893 års järnvägstaxekommittés förslag

som ock i sin skrivelse den 28 maj 1902 med utlåtande angående lönereglering

vid statens järnvägar. 00

... Såsom föreståndare för styrelsens biljett- och blankettkontor bär förrådsforvaltaren

att taga befattning med omfattande upphandlingar, att öva kontroll

vid emottagning av leveranser till betydande belopp samt att ansvara för anskaffande

och utlämnande till stationerna av in- och utländska biljetter av alla

slag samt av de hundratals blanketter, som vid järnvägstrafiken förekomma, vartorutom

tillkommer honom att hålla vård över statens järnvägars hela biljett- och

blankettförråd.

Styrelsen anser sig hava så mycket mindre anledning frångå sin förut utalade

åsikt lörande förradsförvaltarens likställande med kontorsföreståndarna,

som antalet av den under förrådsförvaltaren lydande personal, vilken år 1894 utgjorde

i2, för närvarande uppgår till icke mindre än 38, därav 15 tjänstemän.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att förrådsförvaltaren

i styrelsen måtte i avlöningshänseende hänföras till den s. k. kontorsforestandargruppen.

I sammanhang härmed tillåter sig styrelsen ifrågasätta, huruvida icke ifrågavarande

tjänsteman lämpligen borde, i likhet med vad som är förhållandet med

motsvarande tjänstemän i generalpoststyrelsen, benämnas förrådsintendent i stället

tor torrådsförvaltare.»

Sedan den tid, styrelsen sålunda uttalat sig i ämnet, har kontorets arbetsborda

på grund av trafikens stora stegring i hög grad ökats, vilket medfört ökade

krav på föreståndarens skicklighet.

För att belysa arbetets omfattning och kontorets betydelse må följande

siffror anföras.

Årtal.

Personal,

summa.

Utgifter för

tryckalster

m. in.

Runda tal kr.

Antal tryckta

biljetter i

kontorets tryckeri.

Runda tal.

Antal

inkomna

rekvisitioner.

Runda tal.

Antal expeditioner,

som utgått från

kontoret.

Runda tal.

1895 ..................

ii

140,100

3,632,000

9,000

84,000

1905 .................

37

309,200

4,559,300 *)

(uppgiftei

saknas)

1916 ............

43

525,900

19,775,500

26,000

409,000

1917 ..................

52

—

—

—

, , inräknat de biljetter, som under september—december tryckts för zontariffens genomförande

(ten 1 jan. 1906 °

• .t av kombinerbara biljetter, utländska resebyråkuponger, bokbil
jetter

för resor till utlandet m. m., vilka finnas i lager å kontoret, uppgår för närvarande

till cirka 50 miljoner kronor, vilket belopp på grund av krigsförhåUandena

ar avsevart lågt. Före kriget uppgick värdet till flere gånger detta belopp. För

em--aIS?väc» ^ -av ^essa biljetter är styrelsen redovisningsskyldig till in- och

utländska förvaltningar, från vilka biljetterna bekommits.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 134 höft. (Nr 150.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

1916 års

kommission

för gemensamma

avlöningsbestämmelser

vid

kommunikations

verken

m. fl. verk.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Med hänsyn till tjänstens sålunda alltjämt ökade betydelse och de fordringar,

som måste ställas på föreståndaren för biljett- och blankettkontoret, finner styrelsen,

såsom redan berörts, fullgiltiga skäl föreligga, att berörda iöreståndare bör

likställas med övriga kontorsföreståndare i styrelsen och sålunda tilldelas ett arvode

av lägst 4,200 och högst 5,100 kronor.

Då bär ifrågavarande tjänsteman icke endast bär att förvalta förrådet av

biljetter och blanketter samt att övervaka desammas in- och utlämning, utan även

att'' i viss utsträckning självständigt verkställa upphandling, både efter infordrande

av anbud och under hand, att godkänna leveranser samt att granska inkommande

rekvisitioner för att övervaka att tillbörlig sparsamhet äger ruin, torde han, i

likhet med motsvarande tjänstemän i andra verk, böra benämnas intendent.

Styrelsen framlägger kravet på tjänstens höjande nu, enär den nuvarande

innehavaren uppnår pensionsåldern under år 1918. Därest det skall kunna finnas

utsikter att för platsen förvärva en tjänsteman med sådan erfarenhet och läggning,

att det är att förmoda, att han skall på ett fullt nöjaktigt sätt sköta den

krävande befattningen, synes det styrelsen nödvändigt, att nu till avgörande

framföra frågan om befattningens höjande i löneavseende.

I föreliggande förslag har på grund av det anförda upptagits i stället for

nuvarande förrådsförvaltarbefattningen i styrelsen en ny befattning, benämnd

intendent och föreståndare för biljett- och blankettkontoret, med arvode av lägst

4,200 och högst 5,100 kronor.»

Beträffande järnvägsstyrelsens förslag i denna del anför 1915 års

kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser vid kommunikationsverken

m. fl. verk följande:

»Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle föreståndaren för ifrågavarande

kontor erhålla en betydligt högre ställning än för närvarande, i ylet att den nya

befattningen av styrelsen ansetts böra i fråga om tjänsteställning och^avlöning

inordnas uti sekreterargruppen, under det att den hittillsvarande förrådsförvaltartjänsten

tillhör notariegruppen.

Utan att på något sätt vilja förringa betydelsen av de uppgifter, styrelsen

anfört till ådagaläggande av den ökade arbetsbörda och det ansvar, som numera

äro förbundna med ifrågavarande föreståndarskap, har kommissionen dock icke

funnit så avgjorda skäl tala för den ifrågasatta förändringen, att kommissionen

nu ansett sig kunna förorda densamma. Då ett genomförande av det förslag till

gemensamma avlöningsbestämmelser för ett flertal verk, som kommissionen framdeles

kan komma att avgiva, enligt kommissionens uppfattning måste föregås av

en ingående prövning av olika tjänstekategoriers ställning i avlöningssystemet,

därvid hänsyn måste''tagas ej allenast till förhållandena inom varje verk för sig

utan ock till jämförelser verken emellan, synes det kommissionen, att man för

närvarande så vitt möjligt bör undvika att företaga några partiella omflyttningar

av den art, varom här fråga. Härtill kommer, att förslag om ifrågavarande befattnings

uppflyttning, på sätt järnvägsstyrelsen hemställt, vid föregående tillfällen

avvisats, under hänvisning bland annat till den ställning, som intages av närstående

befattningar vid andra kommunikationsverk. Särskilt har jämförelse

härvid gjorts med förrådsförvaltaren i generalpoststyrelsen, vilken befattning i

likhet med den förevarande tillhör notariegruppen. Då kommissionen icke på

nuvarande stadium av sitt arbete finner sig kunna bortse från de sålunda tidigare

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr ISO.

gjorda jämförelserna, liar kommissionen icke ansett sig kunna tillstyrka järnvägsstyrelsens

föreliggande förslag om utbyte av förrådsförvaltarbefattningen inom

styrelsen mot eu befattning med högre ställning.»

I eu med anledning- av kommissionens utlåtande till mig avlåten Departementsskrivelse

har generaldirektören och chefen för järnvägsstyrelsen fram- ohefenhållit,

att även om en ingående prövning av olika tjänstekategoriers ställning

i avlöningssystemet vore önskvärd för genomförande av förslaget

till gemensamma avlöningsbestämmelser för ett flertal verk, en sådan

provning likväl icke borde hindra åtgärder, som vore nödvändiga för

ett särskilt verks av förhållandena betingade utveckling. Viktigare än

en jämförelse med övriga verk vore en jämförelse mellan de olika befattningarna

inom samma verk, så att rättvisa i lönehänseende skapades

mellan olika befattningshavare med samma arbetsbörda och ansvar. Enligt

styrelsens uppfattning kunde föreståndarens för biljett- och blankettkontoret

verksamhetsområde, arbetsbörda och ansvar fullt likställas med

de flesta övriga kontorsföreståndares, och vore tjänsten sålunda av den

vikt och betydelse, att den i lönehänseende borde likställas med övriga

kontorsföreståndartjänster inom styrelsen. Därtill konmie en omständighet,

som måhända icke hade sin motsvarighet i fråga om andra verk,

nämligen den, att järnvägsstyrelsen, som med anledning av den nuvarande

befattningshavarens förestående avgång vidtagit förberedelser fölerhållande

av lämplig, efterträdare, därvid gjort den erfarenheten, att det

icke syntes vara möjligt att för den nuvarande lönen erhålla en för den

krävande befattningen i fråga lämplig person. Befattningen vore av

den art, att därifrån svårligen kunde tänkas någon befordran, och med

de befordringsmöjligheter, som stode linjepersonalen och även personalen

å styrelsens egentliga byråer till buds, kunde man icke påräkna, att en

dugande tjänsteman skulle söka en befattning, förenad med så tung

arbetsbörda och så stort ansvar, som här vore i fråga, om icke lönen

höjdes över den nuvarande.

För att närmare klarlägga nuvarande förrådsförvaltarens arbetsbörda

och ansvar i förhållande till en del övriga kontorsföreståndares inom

järnvägsstyrelsen må följande framhållas.

Biljett- och blankettkontorets storlek i förhållande till vissa andra

styrelsens kontor belyses av följande av styrelsen lämnade siffror:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Antal

tjänstemän.

Arliga per- sonal- och

kontorskostna- der enligt

senaste upp- gifter.

Kr.

Revisionskontoret ...........................

13

54,000

Milkontoret....................................

73

228,000

Kammarkontoret..............................

10

41,000

Biljett- och blankettkoutoret ............

57

130,000

Såsom av betydelse för sakens bedömande må vidare nämnas, att

värdet av gjorda upphandlingar vid biljett- och blankettkoutoret under

sist kända årsperiod varit 789,000 kronor.

Å revisionskontor verkställes huvudsakligen granskning av kassaoch

förrådsredogörelser samt därtill hörande verifikationer, varvid kontrolleras

författningsenligheten av de gjorda utbetalningarna och de förvaltningsåtgärder,

som föranlett desamma.

Å mil- och kammarkontoren utgöres det huvudsakliga arbetet av

behandlingen av vissa inkommande uppgifter, granskning, av desamma,

sammanställande eller bokföring av däri befintliga siffror i och för upprättande

av avräkningar eller bokslut, utarbetande av vissa uppgifter

med ledning av de inkomna uppgifterna eller de gjorda sammanställningarna

och dylikt.

Å biljett- och blankettkontoret utgöres en stor del av arbetet av

liknande behandling av inkommande handlingar, nämligen rekvisitioner

från bland annat stationer och enskilda järnvägar. Dessa rekvisitioner

skola undergå granskning i och för förebyggande av onödig konsumtion

m. m., varefter de rekvirerade trycksakerna skola anskaffas och expedieras.

I vissa fall, nämligen vid utlämning av trycksaker till främmande järnvägsförvaltningar,

skola dessa debiteras kostnaderna för de utlämnade

alstren.

Härutöver har biljett- och blankettkontoret emellertid en från de

övriga kontoren avvikande funktion, nämligen sin befattning med upphandling

av trycksaker. Vid denna kontorets verksamhet får dess föreståndare

sig pålagt ett betydande ekonomiskt ansvar. Upphandlingarna

ske visserligen till en del, särskilt då fråga är om större partier, efter

föredragning i styrelsen, men därjämte i stor utsträckning direkt genom

kontorsföreståndarens försorg. Under alla förhållanden måste emellertid

ett stort ansvar läggas på föreståndaren, som har dels att granska av
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kull;/!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

lämnade anbud och prov samt att i övrigt bereda respektive avsluta upphandlingarna

och dels att sedermera övervaka leveransernas riktiga fullgörande.

1 likhet med (ivriga k o n to rs fö re st a n d ar o har förrådsförvaltaren att

leda och fördela arbetet på den avdelning, han förestår, samt inför styrelsen

ansvara för sitt kontors behöriga skötsel. Han måste vidare noga

följa med ändringar i arbets- och materialpriser och deras inverkan

på anskaffningen för att i tid kunna vidtaga eventuella åtgärder för

nedbringande av kostnaderna, liksom han ock bör kunna bedöma rättmätigheten

i av leverantörer gjorda framställningar om prisförhöjning.

Vid föredragning den 23 april 1907 inför Kung]. Maj:t av då föreliggande

förslag angående lönereglering för personalen vid statens järnvägar

m. m. anförde dåvarande departementschefen beträffande järnvägsstyrelsens

förenämnda framställning om uppflyttning av förrådsförvaltaren

i lönehänseende till jämställighet med den. s. k. kontorsföreståndargruppen,

att, även om de förrådsförvaltaren åliggande göromålen krävde

noggrannhet och pålitlighet, desamma i allt fall syntes vara av enklare

beskaffenhet, varför departementschefen icke fann tillräcklig anledning

föreligga att sätta ifrågavarande befattningshavare i avseende å tjänstegrad

och avlöning högre än exempelvis notarie.

Sedan denna > tid har kontorets arbetsuppgifter emellertid avsevärt

ökats. Den utredning, som i det föregående lämnats, torde bestyrka

järnvägsstyrelsens mening, att förrådsförvaltaren med hänsyn till arten

och omfattningen av det honom åliggande arbetet för närvarande fullt

ut kan jämföras med övriga kontorsföreståndare i styrelsen, vilka i av"löningshänseende

tillhöra samma löneklass som sekreterare. Vägande

skäl tala därför för att jämväl förrådsförvaltaren uppflyttas i nämnda

löneklass. Visserligen finnes skäl för den mening, att en ingående prövning

av ifrågavarande befattnings ställning i förhållande till jämförbara

befattningar inom andra verk borde ske, innan eu uppflyttning av förrådsförvaltaren

i högre klass ägde rum. Då det emellertid å andra sidan

med fullt fog torde kunna göras gällande, att de avlöningsförmåner,

som för närvarande stå till järnvägsstyrelsens förfogande för ifrågavarande

befattning, äro otillräckliga för befattningens tillsättande med kvalificerad

person, synes ovan berörda omständighet icke böra förhindra bifall till

styrelsens hemställan. Att märka är, att styrelsens förslag icke innebär

inrättandet av någon ny löneklass utan endast tillämpning av redan

förefintliga lönevillkor.

Med stöd av det anförda anser jag mig böra tillstyrka järnvägsstyrelsens

förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

B. Distrikten.

12. En trafikinspektör

av

2:a klass

och en byråassistent.

Genom beslut den 3 november 1916 har Kung]. Maj:t på framställning

av järnvägsstyrelsen förordnat, att de av staten från Mora—

Vänerns järnvägsaktiebolag inköpta bandelarna Kristinehamn—Mora och

Brintbodarne—Limedsforsen skola från och med den 1 januari 1917 tills

vidare förläggas till andra distriktet vid statens järnvägar ävensom bemyndigat

styrelsen att förordna lämplig tjänsteman att från samma tid

tills vidare med trahkinspektörs befogenhet handhava trafikledningen å

berörda bandelar med rätt för honom att under tiden för förordnandet med

avstående av avlöningsförmåner i innehavande tjänst åtnjuta avlöningsförmåner,

motsvarande dem, som tillkomma trafikinspektör av andra

klass i lägsta lönegraden.

Järnvägsstyrelsen hemställer nu, att denna provisoriska trafiksektion,

av styrelsen benämnd 18:e trafiksektionen, måtte inrättas permanent.

Styrelsen anför härom:

»Vid tiden för förenämnda framställnings ingivande hade styrelsen, i enlighet

med vad ock av styrelsen framhölls vid ifrågavarande banas inlösen, tänkt

sig den av Kungl. Maj:t beslutade provisoriska anordningen böra kunna bibehållas

tills dess att inlandsbanan blivit sammanknuten med linjen Kristinehamn

-—Mora. Det senaste årets erfarenhet visar emellertid det berättigade i att ifrågavarande

trafikinspektörsbefattning omedelbart överflyttas på ordinarie stat. Trafiken

har nämligen stegrats högst betydligt, vartill kommer, att Mora—Vänerns

järnväg redan kommit i nästan omedelbar anknytning till övriga statsbanenätet

genom inköpet av Mora—Orsa järnväg och arrenderingen av Dala—Hälsinglands

järnväg.

Vad beträffar trafiken å den inköpta Mora—Vänerns järnväg må anföras

följande siffror.

Persontrafiken har ökats från 86,118 försålda biljetter januari—juni 1916 till

128,698 motsvarande tid år 1917, oaktat att de nyinlagda persontågen Kristine-’

hamn—Mora och Brintbodarne—Limedsforsen indrogos den 24 februari 1917.

Beträffande godstrafiken utvisa de jämförande uppgifterna för första halvåret

1916 och 1917 följande tal:

1916.

1917.

Antal vagnaxelkilometer.................................................................

8,725,718

10,159,010

» av- och tillkopplade godsvagnar...............................................

149,376

152,831

» expeditioner gods ..................................................................

147,039

162,549

» tågkilometer (januari) ............................. .............................

45,434

73,950

» tåg i medeltal pr dag Kristinehamn—Persberg..........................

8

11

» n » » » » Persberg—Vansbro .................................

6

8

» » o » » » Vansbro—Mora.......................................

4

5

» ii ii » * ii Brintbodarne—Limedsforsen.....................

2

3

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Till de jämförande uppgifterna må emellertid särskilt framhållas, dels att

sjötrafiken över Vänern år 1917 öppnades 14 dagar senare än år 1916 och även

hade svårighet att komma i gång på grund av bristen på tonnage, varigenom

trafiken till och från Kristinehamn var betydligt mindre under maj och juni år

1917, dels att betydande inskränkningar i vagnslasttrafiken vidtagits sistnämnda

år. Den sålunda enligt ovanstående uppkomna stegringen av trafiken visar enligt

styrelsens uppfattning behovet av att den befattning, som nu uppehälles på

förordnande, bör uppföras å ordinarie stat, såsom fyllande ett stadigvarande behov.

Av nedanstående tablå över banlängd i kilometer och antal stationer och

trafikplatser samt antal per dag i medeltal använd personal vid statens järnvägars

samtliga trafiksektioner inkl. Mora—Vänerns järnväg med bilinje — här

nämnd 18:e trafiksektionen — framgår, att denna sektion såväl beträffande banlängd

som antal stationer och trafikplatser når över medeltalet för samtliga sektioner.

Beträffande antalet personal kan den visserligen för närvarande ej mäta

sig med övriga sektioner, men kommer i och med denna linjes snara öppnande

för genomgångstrafik och därav föranledd ökning i arbetet krav på personalökning

givetvis att uppstå.

Jämförelse mellan S. J. trafiksektioner beträffande längd, antal stationer

och trafikplatser samt antal personal.

Sektion.

Längd

km.

Antal

stationer och

trafik- platser.

Antal

personal

(april 1917).

Stockholmssektionen .....................

18.9

11

1,175

1 .........................................................................

195.4

27

580

2 ...........................................................................

155.9

25

520

3 ...........................................................................

309.2

55

781

16 ..........................................................................

235. c

44

761

4...............

114.2

28

600

5 .........................................................................

300.8

51

577

6 .................................

212.3

31

395

17 ..................................

335.5

62

336

18 ................................

287.8

46

172

7 .......................................

202.3

32

1 294

8 ...........................................................................

203.6

44

468

9 ...............

273.6

35

768

10 .....................................

469.8

73

328

11 ..........................................................................

435.1

62

689

12 ................................

255.2

45

794

13 ....................................

355.3

38

343 j

14 ............

478.8

51

478 j

15 ...........................................................................

449.4

50

420

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Sektionens förläggande under trafikinspektören å 6:e trafiksektionen — linjen

Laxå—Charlottenberg — kan icke gärna ifrågasättas, då trafiktjänsten å denna

sektion, särskilt med hänsyn till sektionens egenskap av gränssektion till Norge,

är av sådan omfattning, att den helt och hållet tager trafikinspektörens tid och

arbetskraft i anspråk.»

På grund av vad styrelsen sålunda anfört och med hänsyn till dels

de stora utvidgningar, som planeras, och den ökade genomgångstrafiken,

som är att vänta, dels de stora krav, som de alltmer utvidgade industriella

anläggningarna vid bandelen Mora- Kristinehamn ställa på tillgodoseende

av trafiken, har styrelsen hemställt, att den provisoriska 18:e

trafiksektionen måtte inrättas permanent och att för densamma måtte

anvisas en trafikinspektörstjänst av 2:a klass ävensom en byråassistentbefattning.

Departements- På sätt styrelsen närmare påvisat, når den provisoriska 18:e trafikchefen-

sektionen beträffande banlängd samt antal stationer och trafikplatser över

medeltalet för samtliga trafiksektioner. Av utredningen framgår även,

att trafiken å ifrågavarande bandelar visat en stark stegring, och kan

det med hänsyn till planerade utvidgningar och banans öppnande för

genomgångstrafik förväntas, att trafikökningen kommer att fortfara. Med

hänsyn till nu berörda förhållanden torde det icke kunna ifrågasättas att

lägga dessa bandelar under någon annan trafiksektion. Jag tillstyrker

därför styrelsens förslag om uppförande på ordinarie stat av en trafikinspektörsbefattning

av 2:a klass för ifrågavarande sektion. Under sådana

förhållanden är jämväl den av styrelsen begärda byråassistenten

behövlig. Denne skulle nämligen, såsom vid övriga trafiksektioner är

fallet, tjänstgöra såsom trafikinspektörens närmaste man och ställföreträdare.

13. Nitton Järnvägsstyrelsen har vidare gjort framställning om inrättandet av

byråassi- nya befattningar vid distrikten för vinnande av en mera effektiv inspeksäkerhets-

tion av säkerhetstjänsten. Härom anför styrelsen:

»Även med inrättande av en ny befattning å trafikbyrån inom styrelsen,

vars innehavare skulle bliva närmaste man och ställföreträdare för säkerhetsinspektören,

måste den närmaste inspektionsskyldigheten av säkerhetstjänsten

allt fortfarande kvarligga hos trafiksektionsledningen.

I full känsla härav har styrelsen också genom en rad av åtgärder sökt avlägsna

från trafikinspektörerna annat arbete i möjligaste mån, för att de måtte

kunna ägna mera tid åt resor och inspektion. Men samtidigt med att sådana

åtgärder vidtagits har ock arbetet å trafikinspektörsexpeditionerna ökats sa, att

den verkliga vinsten av verkställd arbetsöverflyttning icke blivit så stor, som

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

49

man hade hoppats. Det är också med hänsyn till den ställning, som en trafikinspektör

intager i egenskap av sektionsföreståndare, förklarligt, om denne

tjänstemans tid blir strängt upptagen på tjänsterummet. Det är ju han, som i

främsta rummet har att träda i förbindelse med allmänheten i alla trafikfrågor,

och det är vidare han, som i egenskap av arbetsledare har att handlägga de

mångahanda och tidsödande personalärendena. Styrelsen har därför kommit till

den uppfattningen, att enda sättet att få en effektiv inspektion av säkerhetstjänsten

är att till trafikinspektörens förfogande ställa en tjänsteman, vars uppgift

är att under trafikinspektörens överinseende och på hans order ofta företaga

inspektionsresor, undersöka personalens kvalifikationer i förenämnda hänseende

och verkställa anbefalld årlig examinering i hithörande stycken, och till vars

uppgift även skulle höra att tid efter annan föredragsvis meddela personalen de

viktigaste erfarenheterna i säkerhetstjänsten.

Efter inköpet av Mora—Yänerns järnväg, vilken administrativt betraktas

såsom en särskild trafiksektion, äro statens järnvägar indelade i 19 trafiksektioner,

växlande i längd mellan 18,9 km. (Stockholmssektionen) och 478,8 (fjortonde

trafiksektionen) och med en personal växlande mellan 1,294 (sjunde trafiksektionen)

och 172 (adertonde trafiksektionen). I spetsen för varje trafiksektion står en trafikinspektör,

som till sitt närmaste biträde har en byråassistent samt dessutom

en bokhållare och ett antal kontors- och stationsskrivare.

Trafikinspektören åligger:

att aktgiva å de på trafiken inverkande förhållandena inom sektionen samt

söka förskaffa sig kännedom om den trafikerande allmänhetens behov och önskningar

;

att vidtaga eller föreslå sådana förenklingar och förbättringar, som kunna

underlätta trafikens skötsel och befrämja ekonomin samt hos trafikdirektören

framhålla sektionens behov av nybyggnader och förändringar;

att anordna extra godståg, ävensom extra persontåg, då för särskilda tillfällen

ökad persontrafik är att emotse;

att vidtaga vid trafikrubbningar erforderliga åtgärder;

att övervaka tågens rättidiga expediering och omedelbart vidtaga åtgärder

för avlägsnande av orsakerna till tågförseningar;

att efter beställning anordna extra persontåg med avgift enligt taxans särskilda

bestämmelser;

att utfärda erforderliga detaljbestämmelser för trafik- och telegraf tjänstens

handhavande;

att öva tillsyn över restaurangrörelsens handhavande å stationer och ångfärjor;
att

kontrollera, att för trafiksäkerheten givna föreskrifter noggrannt iakttagas,

ävensom att befintliga signal- och säkerhetsanläggningar handhavas på behörigt

sätt;

att bestämma tågvägar för ordinarie tåg;

att, i vad angår sektionen, uppgöra förslag till tidtabeller ävensom normalplan

för tågsätten;

att uppgöra förslag till kostnadsstat för sektionen;

att antaga och entlediga extra ordinarie- och aspirantpersonal av lägre

grad;

att ombesörja anskaffning av beklädnad åt personal, som är berättigad att

erhålla beklädnad in natura;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 134 käft. (Nr 150.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

att verkställa bokföring av inkomster och utgifter för sektionens vidkommande

samt månatligen till trafikdirektören avgiva bokslutsrapport;

att omedelbart efter varje månads utgång till trafikdirektören för granskning

insända sektionens avskrifter av månadens inkomst- och utgiftsallegater;

att tillse, att de tjänstemän, som handhava räkenskaps- och kassagöromål,

med ordning och reda fullgöra sina åligganden i detta hänseende;

att avgiva yttrande över underlydandes ansökningar till ledigförklarade befattningar

ävensom eljest över ansökningar till ledigförklarade befattningar inom

sektionen; samt

att ofta företaga inspektionsresor inom sektionen, varvid särskilt bör tillses,

att de fasta signalinrättningarna äro lämpligt placerade, så att med dem givna

signaler kunna tydligt och tillräckligt tidigt urskiljas.

Byråassistenten är trafikinspektörens närmaste man och ställföreträdare

samt har att i sådan egenskap dels biträda trafikinspektören vid utövningen av

dennes tjänst, dels ock, där ej distriktsförvaltningen för särskilt fall annorlunda

förordnar, fullgöra de trafikinspektörens åligganden, som denne på grund av

tjänstledighet, tjänsteresa eller eljest är förhindrad att själv utföra.

Dessutom åligger honom, där ej i särskilda fall trafikinspektören själv därmed

tager befattning:

att handhava tågledningen inom sektionen samt därvid anordna sådana

extra tåg, som enligt ovanstående må av trafikinspektör anordnas;

att verkställa granskning av anslagstidtabellen samt tabellerna för transport

av explosiva ämnen, frätande syror och eldfarliga oljor;

att ombesörja tryckning av tjänstgöringstidtabellen;

att granska tågrapporterna; samt

att bestämma i fråga om militärtransporter, för vilka extratåg icke erfordras.

Om också trafikinspektörens och byråassistentens arbetsbörda kommer att

i någon män lättas genom de av Kung!. Maj:t och riksdagen år 1917 beviljade

nya trafikinspektörstjänsterna å trafikdirektörsexpeditionerna, blir detta dock

endast i fråga om större utredningar och planläggning av trafiken i allmänhet.

Som av ovan angivna arbetsordning framgår, komma därför så många arbetsuppgifter

att kvarligga hos trafikinspektören i linjetjänst i egenskap av arbetsledare,

att det icke kan bliva honom möjligt att så i detalj och oupphörligt förvissa

sig om, att gällande säkerhetsföreskrifter efterlevas, som erfarenheten visat

vara nödvändigt. Som styrelsen förut framhållit, framstår det därför som ömkligt,

att trafikinspektören gives ytterligare en byråassistent, avsedd huvudsakligen

för inspektion.

Detta nya biträde åt trafikinspektören skulle icke få bindas vid expeditionen

genom byråarbeten, utan skulle ägna hela sin tid till resor över sektionen

efter av trafikinspektören givna anvisningar.

Till de föreslagna byråassistenternas verksamhetsområde skulle emellertid

förutom nu nämnd inspektionstjänst även läggas skyldighet att under sina resor

verkställa examinering av trafikpersonalen. Denna examinationsskyldighet åligger

för närvarande trafikinspektören eller av honom därtill förordnad tjänsteman och

omfattar dels prövning av obefordrad personal angående deras kunskaper i vissa

bestämda tjänstegrenar, dels årligen återkommande förhör med all trafikpersonal

i syfte att utröna, huruledes personalen underhåller och kompletterar de en gång

inhämtade kunskaperna. Den förstnämnda prövningen har hittills i regel för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

rattats av stationsförestånilaren eller någon av de närmast under honom stående

tjänstemännen å den station, där den under utbildning varande tjänstemannen

vant placerad; de årliga förhören hava däremot hållits av särskilda av trafikspektoren

utsedda forhörsförrättare, i regel flera för varje sektion. Givet är att

med IU''a “ängd prövnings- och förhörsförrättare en viss olikhet i tolkningen

av gällande föreskrifter uppstått, varförutom prövningen nog icke alltid skett

“ed.sadan grundlighet, att trafikinspektören därigenom kunnat få en fullt tilltorhtlig

uppgift å den prövades mogenhet. Genom att överlämna detta krävande

och for tjänsten så viktiga arbete åt en enda. fullt kvalificerad tjänsteman inom

varje sektion vinnas enligt styrelsens mening garantier för att prövningen blir

både grundlig och dess resultat omdömesgillt.

bliva Ifrågavarande byråassistenters huvudsakliga arbetsuppgifter skulle således

... att närmast under trafikinspektören tillse, att för säkerhetstjänsten gällande

föreskrifter behörigen efterlevas och rätt tillämpas, och för den skull företaga

täta resor for inspektion av stationer och tåg;

att verkställa examinering av all extra ordinarie personal;

att förrätta de årligen återkommande förhören med all trafikpersonal;

att tillse, att ändringar i och tillägg till säkerhetsföreskrifterna komma till

darav berörd personals kännedom och av denna rätt uppfattas; samt

. att övervaka, att ingen person sättes i säkerhetstjänst, innan han blivit examinerad

och godkänd i de förordningar, som röra denna tjänst.

. 9“ som av den lämnade redogörelsen för trafiksektionernas storlek

tramgar, trafiksektionerna äro av synnerligen varierande utsträckning och hava väsentligt

olika antal tjänstehavare, så har styrelsen dock med hänsyn till de nu föreslagna

befattningarnas vikt och betydelse funnit väl motiverat, att dessa nva

byraassistenttjänster tilldelas varje trafiksektion.»

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt om upptagande

i staten av nitton nya byråassistentbefattningar.

Då styrelsen, finner det tvivelaktigt, huruvida ett antal av nitton

fullt, kompetenta tjänsteman lör dessa befattningar finnes att tillgå vid 1919

års ingång, har styrelsen i detta sammanhang anhållit om rätt att, för den

händelse det skulle visa sig nödvändigt, tillsätta dessa befattningar successivt

och med hänsyn till sektionernas vikt och betydelse i säkerhetsavseende.

Särskilt under de senaste åren hava vid statens järnvägar vidtagits

en sene åtgå] der för trafiksäkerhetens höjande genom en effektiv inspektion.

Inspektionens vikt för säkerhetstjänstens riktiga och omsorgsfulla

handhavande och dess stora betydelse för ökande av trafiksäkerheten

torde vara allmänt erkänd. Denna betydelse framhölls jämväl

av 1912 års kommission angående trafiksäkerheten, som emellertid

samtidigt betonade, att för inspektionens effektivitet vore nödvändigt,

att de kontrollerande och inspekterande personernas arbetsområden

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 150.

vore val avvägda. I detta avseende ansåg kommissionen en del brister

förefinnas vid statens järnvägar och uttalade, att vissa förbättringar med

avseende på de kontrollerande och inspekterande myndigheternas utförande

av dem åliggande kontroll och inspektion sålunda s}mtes nödvändiga.

Kommissionen anförde i detta sammanhang vidare, att trafikinspektörerna,

vilka särskilt hade kontrollen av säkerhetsföreskrifternas

tillämpning sig anförtrodd, hade många andra åligganden, vilka toge

deras tid och arbetsförmåga i anspråk, däribland i stor utsträckning

handläggning av ärenden rörande personalen, och att göromålens omfattning

även vore betydligt olika vid olika trafiksektioner. En närmare

undersökning borde därför enligt kommissionens åsikt verkställas, dels

huruvida icke en del göromål kunde överflyttas från trafikinspektörerna

till annan myndighet, så att dessa kunde ägna mera tid åt inspektionen,

dels huruvida icke genom ändrad sektionsindelning — eventuellt anordnande

av flera trafiksektioner vid de sydligare, mera livligt trafikerade

distrikten — göromålen kunde bliva ungefär lika fördelade å samtliga

trafikinspektörer, så att vid alla trafiksektioner inspektionen och särskilt

kontrollen över säkerhetsföreskrifternas tillämpning kunde bliva fullt betryggande.

Åtskilliga åtgärder hava jämväl vidtagits i syfte att nå en önskvärd

begränsning av de inspekterande myndigheternas arbetsområden

och därmed också en fullt noggrann säkerhetsinspektion. Sålunda hava

från trafikinspektörerna avlyftats vissa tidsödande ärenden, som man ansett

utan större olägenhet kunna borttagas från deras direkta handläggning.

Vidare hava vissa stora och arbetsamma trafiksektioner uppdelats

samt nya tjänster inrättats, varigenom en ny fördelning av arbetet med

säkerhetsinspektionen möjliggjorts.

I sistnämnda avseenden må erinras, att Kungl. Maj:t och riksdagen

år 1915 biföllo av järnvägsstyrelsen Iramlagt förslag om inrättandet av

vtterligare två trafiksektioner — 16:e och 17:e trafiksektionerna varigenom

minskning av de allt lör stora 7:e, 8:e och 9:e trafiksektionerna

kunde ''ske. Vidare fattade statsmakterna år 1917 beslut om

utbrytande från l:a och 2:a tr a fi k s e k t i o n e r n a av stationer och linjer

närmast Stockholm för bildandet av en ny trafiksektion - Stockholmssektionen.

Beträffande nya tjänster för fördelandet av trafikinspektörernas

arbetsbörda beviljade 19i7 års riksdag bland annat fem nya trafikinspektörsbefättningar

av l:a klass, avsedda till biträde åt trafikdirektörerna.

Därmed avsågs att från trafikinspektörerna å linjen till trafikdirektörsexpeditionen

överflytta diverse arbeten, främst ärenden angående

utredning och planläggning av trafiken i allmänhet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150.

53

Av järnvägsstyrelsens yttrande framgår emellertid, att styrelsen

icke är fullt tillfredsställd med resultatet av de hittills gjorda austrängningarna

att genom lättnad i arbetet bereda trafikinspektörerna tillfälle

att i erforderlig grad ägna sig åt inspektion av säkerhetstjänsten.

Styrelsen har därför funnit sig böra avstå från kravet på att trafikinspektörerna

personligen skola utföra all dylik inspektion å sektionen

och har i stället tillgripit utvägen att ställa till trafikinspektörernas förfogande

särskilda för detta ändamål kvalificerade tjänstemän, som skulle

hava till åliggande att efter trafikinspektörernas anvisningar ägna hela sin

uppmärksamhet åt denna viktiga gren av trafiktjänsten. Järnvägsstyrelsen

har därvid upptagit. en tanke, som styrelsen redan i sitt den 29

september 1914 avgivna utlåtande över 1912 års kommissions betänkande

framkastat, nämligen att låta den trafikinspektören biträdande

byråassistenten förrätta inspektion i erforderlig omfattning, då trafikinspektören

av göromålens mängd vore därtill förhindrad.

Till en trafikinspektörs åligganden i egenskap av sektionsföreståndare

höra en mångfald olika viktiga frågor, från vilkas handläggning

han icke under några omständigheter kan befrias, såsom spörsmål från

och förhandlingar med allmänheten, ekonomifrågor, personalfrågor m. m.

Dessa åligganden nödga honom att under sina inspektionsresor dela sitt

intresse mellan säkerhetstjänsten och ett flertal andra frågor, som under

inspektionsresan samla sig på honom, och medgiva honom i övrigt icke att

så ofta företaga resor, som ur trafiksäkerhetens synpunkt är erforderligt.

Han har därför knappast möjlighet att under sina relativt korta och fåtaliga

besök med önskvärd grundlighet genomtränga den dagliga säkerhetstjänsten

på stationerna. Denna tjänst är nämligen av mycket växlande

natur, där den ena dagen ofta erbjuder helt andra situationer än

den föregående. För att noggrant kunna kontrollera, på vilket sätt

stationerna lösa härvid förekommande olika förhållanden i trafiksäkerhetsavseende,

är det ofta nödvändigt, att den inspekterande myndigheten

under hela dygnet följer trafikarbetets avveckling.

Så länge trafiken vid statsbanorna utvecklade sig normalt, torde

olägenheterna med att förlägga säkerhetsinspektionen å stationerna uteslutande

hos trafikinspektören icke hava varit så märkbar. De senaste

årens oerhörda utveckling av trafiken — en utveckling, som man även

för framtiden måste räkna med — har emellertid ställt nya krav på

organisationen, ej minst av säkerhetstjänsten. Den väsentliga arbetsökning

inom järnvägsadministrationens alla områden, som är en given

följd av trafikens tillväxt, har nämligen medfört nödvändigheten av en

utvecklad arbetsuppdelning och specialisering av arbetskrafterna. Sär
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 150.

skilt har därvid framträtt kravet på att inspektionen av säkerhetstjänsten

å stationerna erhåller sitt speciella organ inom sektionerna.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl till allmänhetens

berättigade krav på att allt göres, som befinnes erforderligt

för ernående av största möjliga trygghet vid järnvägsresor, anser jag

mig böra tillstyrka styrelsens framställning om tillsättandet av ytterligare

en byråassistent inom varje trafiksektion såsom biträde till trafikinspektören.

Denne tjänsteman skulle åligga att jämte trafikinspektören och

efter dennes anvisningar utöva inspektionen av säkerhetstjänsten och att

verkställa examinering av trafiksektionens personal särskilt i de föreskrifter,

som reglera säkerhetstjänsten.

Styrelsen har, såsom nämnts, uttalat tvivel om, att vid 1919 års

ingång tillräckligt antal kompetenta sökande skulle finnas för besättande

av samtliga de ifrågasatta nitton assistentbefattningarna, samt i anledning

härav hemställt om rätt att få tillsätta tjänsterna efter hand med

hänsyn till sektionernas vikt och betydelse i säkerhetsavseende. Jag

har på grund härav tagit i övervägande, huruvida icke å ordinarie stat

nu borde uppföras allenast det mindre antal av de begärda tjänsterna,

till vilka kunde beräknas kompetenta sökande. Emellertid har styrelsen

upplyst, att en kurs med omkring 15 deltagare för utbildning av aspiranter

till högre trafikbefälstjänster vore avsedd att anordnas i mars månad

innevarande år. Examen med dessa elever skulle komma att hållas

omkring juni månad 1919. Genom denna kurs torde det eventuellt felande

antalet aspiranter till nu ifrågavarande befattningar eller åtminstone

större delen därav komma att stå till förfogande. Då det'' är av vikt,

att säkerhetstjänsten ordnas enhetligt i alla sektionerna någorlunda samtidigt,

har jag därför ansett mig kunna tillstyrka styrelsens framställning

om upptagande i staten av ytterligare en byråassistentbefattning för

samtliga sektioner.

i4. Två sta- Styrelsen har framlagt förslag om upptagande å styrelsens stat av

torerDåP3ke" tva nya stationsinspektorsbefattningar å 3:e klassens station, avsedda,

klassens den ena för Haparanda station å bandelen Karungi—Haparanda, som är

stationer, avge(i(l att öppnas för allmän trafik i slutet av år 1918, och den andra

för Orsa station å den med 1918 års ingång i statens ägo övergångna

bandelen Mora Noret—Orsa.

Järnvägsstyrelsen anför i denna del huvudsakligen följande:

För stationerna i fråga hade införskaffats trafikfaktorer, upprättade huvudsakligen

i enlighet med de principer, som omförmäldes i styrelsens skrivelse

den 24 mars 1916 angående omklassificering av stationerna vid statens järnvägar.

Dessa faktorer framginge av följande tablåer:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Trafikfaktorerna för Haparanda och en del

2:a klassens stationer.

Stationer.

Antal

perso-

nal

pr dag.

Antal

tåg

pr dag

Till-oeb

avkopp- lade

gods- vagnar

pr dag.

Bil- jetter

pr år.

Expedi- tioner

pr år.

Tele- gram

även

tran 8 it

pr år.

Res- gods

även

om- lastat

pr år.

Stycke- gods- vagnar

omlas- tade

pr år.

Total

uppbörd

pr år.

Efter- kravs- belopp

pr ar.

Haparanda .........

53

14

112

57,791

99,066

24,419

97,698

5,259

6,056,000

1,348,968

Jönköping............

67

36

192

207,900

361,200

30,000

60.100

9,150

2,023,000

50,000

Alvesta ......

64

48

598

59,500

54,800

39,400

82,400

15,590

178,000

18,300

Tomteboda

80

231

1,753

5,600

11,300

28,000

500

_

6,000

1,100

Kiruna ............

68

43

675

22,000

78,600

59,100

18,100

370

753,000

30,000

Kil....................

36

41

351

88,300

54,900

39,200

78,400

5,040

183,000

8,900

Gällivare ............

34

42

878

87,300

66,900

34,500

19,100

730

401,000

20,800

Örebro S.............

25

56

93

179,700

237,000

8,500

50,900

4,680

409,000

30,200

Ange..................

46

38

557

33,900

27,100

127,800

14,200

6,890

111.000

13,300

Flen .........

34

47

209

81,000

80,200

22,600

55,700

7,900

265,000

13,100

Kävlinge ...

34

71

170

95,500

52,700

7,600

15,800

4,760

230.000

6,600

Olskroken.......

30

115

72

86,600

74,600

9,800

14,800

_

734,000

7,900

Bräcke ...............

33

26

489

25,100

32,600

21,500

25,800

2,070

99.000

7.000

Göteborg Hb .

87

—

306

—

68,400

—

_

1,109,000

25,300

Värtan .........

26

7

278

6,300

33,100

4,900

200

- 1

984,000

4,500|

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Trafikfaktorerna för Orsa och en del

3:e klassens stationer.

Stationer.

Antal

perso-

nal

pr dag.

Antal

tåg

pr dag.

Till-och

avkopp- lade

gods- vagnar

pr dag.

Bil- jetter

pr år.

Expedi- tioner

pr år.

Tele- gram

även

transit

pr år.

Res- gods

även

om- lastat

pr är.

Stycke- gods- vagnar

omlas- tade

pr år.

Total

uppbörd

pr år.

Efter- kravs- belopp

pr ar.

Orsa ..................

15

19

159

40,164

164,060

5,565

36,779

3,320

842,713

1,011,151

Södertälje............

26

71

53

141,200

145,100

6,500

36,000

—

387,000

18,900

Älvsjö ......''.........

23

114

113

362,800

38,600

12,900

11,200

2.500

155,000

6,900

Frövi..................

27

36

382

37,400

22,100

27,800

8,000

8,450

163,000

3,000

Saltskog ............

23

99

122

55,000

11,700

12,000

30,600

1,890

78,000

1,200

Långsele ............

28

21

213

39,600

18,600

41,000

25,900

3,250

84,000

4,800

Karlstad Ö..........

20

26

61

63,700

137,600

7,300

28,900

1,590

274,000

13,100

Västanfors .........

13

26

104

28,300

32,400

20,200

20,300

2,800

112,000

4,200

Billesliolnis gruva .

14

32

133

39,400

20,400

16,400

14,000

1,110

68,000

3,500

örtofta..............

16

43

75

54,700

22,900

3,800

7,400

1,900

134,000

3,000

Höganäs Ö..........

24

36

46

71,900

71,400

5,800

12,600

2,890

213,000

10,400

Kattarp...............

21

37

140

30,500

10,600

12,400

9,500

400

32,000

800

Jama..................

11

33

66

75,600

32,400

7,600

13,200

—

104,000

3,300

Åby .

1 io

39

10

107,800

40,800

5,400

8,500

—

91,000

4,300

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 150. 57

Såsom framginge av å dessa tablåer angivna trafikfaktorerna, vilka utvisade,

a den ena tablån trafikens nuvarande omfattning vid Haparanda, jämförd med

trafiken dels vid Jönköping, som vore en av de större äldre 2:a klassens stationerna,

dels även vid de stationer, som jämlikt avlöningsreglementet höjts till 2:a

klass, och å den andra tablån trafikens omfattning vid Orsa, jämförd med trafiken

dels vid Södertälje, som vore en av de större äldre 3:e klassens stationerna,

dels även vid de stationer, som jämlikt avlöningsreglementet höjts till 3:e klass,

vore Haparanda för närvarande närmast jämförlig med 2:a klassens station och

Orsa med 3:e klassens station. På grund härav skulle alltså Haparanda hänföras

till 2:a klass och Orsa till 3:e klass station.

Beträffande Haparanda hade styrelsen i skrivelse den 12 maj 1917 angående

ersättning till tjänsteman, som förestode nämnda station, bland annat anfört, att

det vore att motse, att efter kristidens slut trafiken vid stationen skulle komma

att nedgå högst väsentligt och att därför stationen torde komma att vid normala

trafikförhållanden visa sig bliva av storlek, motsvarande närmare 3:e än 2:a klass.

På grund härav hade även i nu föreliggande förslag stationen upptagits såsom

en 3:e klassens station.

Beträffande Orsa borde vid bestämmande av, till vilken klass stationen vore

att hänföra, hänsyn tagas, förutom till nämnda trafikfaktorer, även stationens

läge i en tätbefolkad trakt och dess egenskap av föreningsstation mellan tre

järnvägar.

Den av styrelsen verkställda utredningen angående ifrågavarande

stationers trafikvärde är verkställd i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, vilka styrelsen framlade i skrivelse den 24 mars 1916 med

förslag till omklassificering av stationerna vid statens järnvägar. För

dessa grunder återfinnes en utförlig redogörelse i det vid Kungl. Maj:ts

proposition nr 209 till 1916 års riksdag angående vissa ändringar i avlöningsreglementet

för tjänstemän vid statens järnvägar m. m. fogade

statsrådsprotokollet. Enligt berörda utredning skulle Haparanda närmast

vara att hänföra till 2:a klassens station och Orsa till 3:e klassens station.

Då emellertid efter återgång till normalare förhållanden en avsevärd

trafikminskning kan förväntas vid Haparanda, torde jämväl denna

station böra hänföras till 3:e klassen. Jag tillstyrker därför styrelsens

förslag i föreliggande del.

För distriktssekreterarna och ombudsmännen, vilka äro fem till antalet,

nämligen en å varje distrikt, stående omedelbart under distriktschefen,

har järnvägsstyrelsen föreslagit förbättring med avseende å deras

tjänsteställning, däri de för närvarande äro ställda jämsides med baningenjörer,

maskiningenjörer och trafikinspektörer av'' 2:a klass.

Till stöd härför anför styrelsen:

»Det har synts styrelsen föreligga fullgiltiga skäl för att distriktssekreterarna

ifråga om tjänsteställningen likställas med baningenjörer, maskiningenjörer

och trafikinspektörer av Pa klass.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 134 käft. (Nr 150.)

Departements
chefen.

15. Uppflyttning

i löneklass

av

befattningagruppen

distriktseekreterare.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

•

Då styrelsen nu går att framlägga skälen för denna sin uppfattning, tillåter

styrelsen sig först lämna en kortfattad redogörelse för distriktssekreterarnas huvudsakliga

göromål och åligganden, sådana de blivit i arbetsordningen för distriktsförvaltningarna

bestämda.

Distriktssekreterare har att föredraga ärenden rörande bestraffning av personal

samt ärenden av rättslig, administrativ eller kameral natur, som distriktschefen

uppdragit åt honom att handlägga.

I egenskap av distriktets ombudsman har han att efter erhållet uppdrag

dels utföra rättegångar, som röra distriktet, dels ombesörja de bevakningar och

förnyelser samt åtgärder i övrigt av rättslig art, som för iakttagande av statens

järnvägars rätt må vara erforderliga, dels ock verkställa eller biträda vid förhör

och undersökningar i disciplinära och andra mål. I hans åligganden ingår

även att i ärenden av rättslig natur verkställa utredning och avgiva yttrande.

Yad angår de göromål, som påvila distriktssekreteraren i denna hans egenskap,

må nämnas, att distriktssekreteraren har att handlägga krävande och tidsödande

ärenden rörande statens järnvägars jordäganderättsförhållanden, såsom rörande

lagfart, relaxering av inteckningar, rågångstvister m. m. Särskilt må härvid

framhållas handläggningen av de viktiga ärendena angående expropriation av mark

för järnvägens räkning med därtill hörande mångahanda frågor av såväl juridisk

som ekonomisk natur.

Distriktssekreteraren åligger vidare att under distriktschefen vaka över och

ansvara för den löpande tjänsten å distriktschefsexpeditionen.

Protokollföringen inom distriktsförvaltning åligger honom även, och har

han att uppsätta i samlad distriktsförvaltning beslutade skrivelser och övriga

expeditioner i de fall, då koncept icke av vederbörande föredragande avlämnas.

Härjämte har han att även i andra förekommande fall biträda distriktschefen med

uppsättning av skrivelser och expeditioner.

Med avseende å distriktssekreterarens befattning med förhör och undersökningar

i disciplinära mål och andra ärenden är att beakta, hurusom de olikartade

frågor, som därvid kunna förekomma, ställa stora krav på hans omdöme och

erfarenhet. För att kunna på ett riktigt och tillfredsställande sätt fylla sin uppgift

såsom förhörsledare måste han sätta sig in uti samt göra sig förtrogen med

en mångfald olika i järnvägsrörelsen förekommande förhållanden, såsom tekniska

förhållanden, förhållanden angående säkerhetstjänsten, uppbörds- och bokföringsväsendet

o. s. v.

Yad angår hållandet av förhör och undersökningar samt handläggningen av

bestraffningsmål torde det icke behöva framhållas, att det ligger stor vikt uppå,

att förhören och undersökningarna verkställas på sakkunnigt och i övrigt tillfredsställande

sätt samt att bestraffningsmålen bliva behandlade med största möjliga

noggrannhet och omsikt.

De ärenden av rättslig natur, i vilka det åligger distriktssekreterare att

verkställa utredning samt avgiva yttrande, kunna mången gång vara rätt så invecklade

samt hava avsevärd ekonomisk räckvidd för järnvägen.

Det är emellertid icke endast i rent juridiska ärenden, som distriktssekreterarnas

utlåtande plägar inhämtas. Även i administrativa frågor, såsom frågor

om tolkningen av författningar och dylikt, plägar man anlita distriktssekreteraren

för avgivande av yttrande. Med avseende å beslut, som fattas i samlad distriktsförvaltning,

anses det tillhöra distriktssekreteraren att övervaka och tillse, att de

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 150. 59

författningsenliga. Det är således för distriktssekreteraren nödvändigt att

följa med samt inhämta kännedom om nya lagar och författningar.

kraftiga utveckling och den omfattande nydaning, som vid statens järnvaj]ar.

''iarker den närvarande tiden, hava gjort, att ovan omförmälta jordäganderattsarenden

kommit att visa och visa en alltjämt fortgående tillväxt såväl med

avseende a antal som omfattning.

, 1 <letta sammanhang torde höra framhållas, att distriktssekreteraren har att

pa eget ansvar författa inlagor samt anskaffa utredning i de vid domstolar och

andra myndigheter förekommande mål och ärenden, i vilka det tillhör honom att

iakttaga och bevaka statens järnvägars rätt och talan.

Såsom av det ovan anförda framgår, iiro de arbetsuppgifter, som påvila di

stnktssekreterarna, synnerligen viktiga och ansvarsfulla samt mvcket maktpåliggande.

1

Med hänsyn härtill och i betraktande därav, att det, såsom ovan nämnts,

ahggei distriktssekreteraren att föredraga ärenden rörande bestraffning — därvid

han ingår såsom ledamot i distriktsförvaltningen samt deltager i avgörandet —

ävensom ärenden av rättslig, administrativ eller kameral natur, vilka distriktschefen

uppdragit åt honom att handlägga, samt att under distriktschefen vaka

over och ansvara för den löpande tjänsten å distriktschefsexpeditionen, anser styrelse^

uet vara befogat, att distriktssekreterarna i avseende å avlöning och ställMnS

jämställas med avdelningsföreståndarnas närmaste män, nämligen baningenjorer,

maskiningenjörer och trafikinspektörer av l:a klass.

Genom detta ledamotskap i distriktsförvaltning är han ock att jiimställa

med torradsmtendenten, som enligt statsmakternas beslut år 1917 tilldelats samma

lönegrad som nyssnämnda tjänstemän.

Sedan år 1908, då senaste lönereglering genomfördes, hava ock svårighe

terna draga om rekrytering till dessa tjänstemannaposter väsentligt ökats, i det

att i beaktande av det alltjämt sjunkande penningvärdet vederbörande alltmer

funnit med sitt intresse förenligt att efter förberedande juridisk utbildning ägna

åt enskild verksamhet, såsom advokatverksamhet, tjänst i bank eller annat

affarsforetag, vilket givetvis snabbare medför inkomster, svarande mot den erhållna

utbildningen.

På grund av distriktssekreterarbefattningarnas vikt och ansvar är det givetvis

synnerligen önskvärt att för ifrågavarande befattningar kunna förvärva samt

därefter också kunna behålla kompetenta och lämpliga personer.

^ id bedömandet av förevarande spörsmål bör beaktas, att distriktssekrete^rens

åligganden och befogenhet för närvarande icke äro desamma som de voro,

da i907 års lönereglering beslutades. Utvidgning har ägt rum. Så har åliggandet

och befogenheten ati föredraga och deltaga i avgörandet av bestraffningsmål

tillkommit från och med år 1908. Genom den år 1911 utfärdade disciplinstadgan

t!?1, .. uPpdragits åt distriktssekreteraren att fungera såsom ledare, d. v. s. såsom

förhörs- eller undersökningsförrättare, vid de förhör och undersökningar, i vilka

deltager. Den i arbetsordningen stadgade föredragningsskyldigheten beträffande

ärende av rättslig, administrativ eller kameral natur har tillkommit

ännu senare.

Hänsyn bör också tagas till, att på distriktssekreteraren ställas stora fordringar

ifråga om teoretisk utbildning. Härutinnan är att nämna, att distriktssekreterare

måste hava avlagt examen, som berättigar till inträde vid rättegångsverken,

och praxis är, att man därjämte fordrar utbildning i det praktiska domar
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

1915 åra

kommission

för gemensamma

avlöningabestämmelser

vid

kommunikationaverken

m. fl. verk.

60 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

kallet, innan man anser en person fullt kompetent för de göromål, som tillköra

distriktssekreterarbefattning. En annan omständighet, som i detta sammanhang

förtjänar framhållas, är, att distriktssekreterarna i olikhet med. baningenjörer,

maskiningenjörer och trafikinspektörer av 2:a klass hava synnerligen små befordringsutsikter.

Av nu angivna förhållanden synes det styrelsen framgå, att det icke kan

anses vara annat än med rättvisa och billighet överensstämmande, att distiiktssekreterarna

erhålla förbättrad tjänsteställning.»

Under åberopande av det sålunda anförda har styrelsen i föreliggande

förslag upptagit distriktssekreterarna i enahanda grupp som förrådsintendenterna

och ingenjörerna av l:a klass, därvid jämväl för åvägabringande

av full likställighet förmånen av fri bostad ansetts böra kunna

för dem ifrågakomma.

I sitt utlåtande anför 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser

vid kammunikationsverken m. 11. verk i denna del

följande:

»Frågan om distriktssekreterarnas ställning i avlöningshänseende anser kommissionen

böra bedömas på annat sätt än vad fallet är beträffande föreståndaren

för styrelsens biljett- och blankettkontor. För distriktssekreterarnas, eller de

juridiskt utbildade tjänstemännens vid linjeförvaltningarna, uppflyttning på sätt

av järnvägsstyrelsen föreslagits talar nämligen framför allt den omständigheten,

att ifrågavarande tjänstekategori, sedan dess nuvarande ställning å avlöningsskalan

bestämdes, undergått en verklig förändring av organisatorisk innebord, i

det att, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, åtskilliga nya uppgifter tillagts densamma,

varjämte med tjänsten förenats föredragningsskyldighet i distriktsförvaltningen

och ett självständigare handläggande av vissa grupper av ärenden, bärskilt

genom sitt ledamotskap av distriktsförvaltningen i vissa frågor intager distriktssekreteraren

en ställning, som till fullo motsvarar förrådsintendentens, för

vilken senare befattning vid densammas inrättande år 1917 bestämdes den plats

å avlöningsskalan, till vilken distriktssekreterarna nu enligt förslaget borde uppflyttas.

Såsom särskilda skäl för en dylik uppflyttning kunna aven namnas de synnerligen

små befordringsutsiktema för distriktssekreterarna samt svårigheten för

statens järnvägar att i konkurrensen med mera lönande enskild verksamhet för

dessa viktiga befattningar förvärva erfarna och skickliga jurister. Enligt vad

kommissionen har sig bekant, äro rekryterings svårigheterna härvidlag minst

lika framträdande som i fråga om de tekniska tjänstemännen med högskolekompetens.

Då härjämte den ifrågasatta omflyttningen icke på något sätt synes kunna

verka föregripande på det blivande arbetet i och för en genomgående gruppering

i avlöningshänseende av befattningshavare vid olika verk, enär Öistriktssekreterarbefattningarna

för närvarande icke äga någon motsvarighet inom de övriga kommunikationsverken,

får kommissionen för sin del tillstyrka järnvägsstyrelsens

förslag, att distriktssekreterarna måtte i avlöningshänseende jämställas med förrådsintendenter,

baningenjörer av l:a klass m. fl.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150. 61

Gent emot förslaget att distriktssekreterarna även må kunna tilldelas bostad

in natura har kommissionen intet att erinra.»

I detta sammanhang må nämnas, att dåvarande distriktssekreteraren, Framställning

nuvarande byrådirektören friherre L. H. Gyllenhaal samt distriktssekre- dutrikt*- terarna M. Lönnroth och L. Isander i en till Kungl. Maj:t under år sekreterare.

1916 ingiven skrift gjort framställning om beredande av högre tjänsteställning

med åtföljande högre avlöningsförmåner för distriktssekreterarna

samt därvid gjort gällande i huvudsak samma synpunkter, som styrelsen

i sin föreliggande skrivelse anfört.

1 med anledning härav infordrat utlåtande av den 6 oktober 1917

har järnvägsstyrelsen åberopat vad styrelsen ovan i ämnet anfört.

1 den lönereglering, som kom till stånd för tjänstemän vid statens Departementsjärnvägar

år 1907, blev arvodet för de vid distrikten anställda distrikts- chefensekreterarna

och ombudsmännen fastställt till lägst 4,200 kronor och

högst 5,100 kronor samt den till dem utgående kontanta ersättningen

för bostad och bränsle bestämd till högst 1,500 kronor i de städer, där

sådan ersättning beräknas till 40 % av arvodet, och till högst 1,200

kronor i övriga städer. För närvarande utgår nämnda ersättning med 1,500

kronor i Stockholm och Östersund samt med 1,200 kronor i Göteborg,

Malmö och Luleå.

Genom denna lönereglering blevo distriktssekreterarna i avlöningshänseende

likställda med trafikinspektörer, baningenjörer och maskiningenjörer

av 2:a klass, dock med den skillnad, att dessa tjänstemän kunde

erhålla bostad jämte bränsle in natura. Därjämte fingo distriktssekreterarna

lika avlöningsförmåner med ombudsmannen i järnvägsstyrelsen,

vilken emellertid genom den år 1913 för befattningshavare i styrelsen

genomförda löneregleringen uppflyttades i löneklass och likställdes med

byrådirektör.

Av järnvägsstyrelsens utredning framgår, att sedan 1907 års lönereglering

omfattningen och betydelsen av distriktssekreterarnas arbete i

avsevärd grad stegrats. Sålunda hava distriktssekreterarna ålagts föredragningsskyldighet

beträffande ärenden av rättslig, administrativ eller

kameral natur samt beträffande bestraffningsmål. I fråga om sistnämnda

slag av ärenden hava distriktssekreterarna därjämte erhållit befogenhet

att deltaga i avgörandet. Vidare har åt distriktssekreterarna uppdragits

att såsom ordförande leda förhandlingarna vid de förhör och utredningar,

vari de deltaga, angående järnvägsolyckor på bangårdar och å linjen,

förseelser av tjänstemän med avseende på tekniska, uppbörds-, bokförings-

eller disciplinära frågor m. m. Icke sällan torde distriktssekre
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 150.

16. Inrättande

av ny befattningagrupp:

signalingenjörer.

terarna vid dessa förhör hava att verkställa utredning angående det förhållande,

som i tjänsten iakttagits av tjänstemän av lika eller högre

grad, exempelvis trafikinspektörer av l:a klass. Distriktssekreterarnas

tjänsteställning synes härvid icke vara ägnad att förskaffa dem nödig

auktoritet.

Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat, har styrelsen under år 1917

utsett särskilda kommitterade för utredning rörande eventuell omläggning

av nuvarande anordningar för undersökningar om olyckshändelser vid

statens järnvägar och i disciplinära mål. Denna utredning, som numera

fullbordats, har utvisat, att vid svenska stats]ärnvägarna nuvarande anordningar

härutinnan äro fullt tillfredsställande även i jämförelse med

främmande länder, ja i viss mån dessa överlägsna. Styrelsen har därför

icke funnit anledning att företaga någon ändring i distriktssekreterarnas

befattning med dessa frågor.

Med hänsyn till omfattningen av det verksamhetsområde, som tillkommer

distriktssekreterarna, och de stora fordringar, som måste ställas

på dessa tjänstemän, synes styrelsens föreliggande framställning om

deras uppflyttning i högre avlöningsgrad motiverad. Åven bör beaktas,

att distriktssekreterarna äga jämförelsevis små utsikter till befordran inom

verket, under det å andra sidan deras utbildning i regel kräver längre

högskolestudier än för de tekniskt utbildade tjänstemännen. Då ifrågavarande

befattningar icke äga motsvarighet inom övriga kommunikationsverk,

torde den ifrågasatta förändringen i deras ställning i avlöningshänseende

icke kunna. verka föregripande å kommissionens utredning.

Med stöd av det anförda tillstyrker jag styrelsens förslag.

Järnvägsstyrelsen har vidare föreslagit uppförande i avlöningsstaten

för distrikten av en ny befattningsgrupp, signalingenjörer, avsedda för

anläggningen och underhållet samt inspektionen av växel- och signalsäkerhetsanläggningar

ävensom för uppsikt över dessa anläggningars rätta

handhavande. Till stöd härför anför styrelsen:

»Under järnvägarnas tidigare år skedde vid alla stationer såväl omläggning

av spårväxlar som omställande av de fasta signalinrättningarna för hand genom

manövrering på platsen. Allt efter som järnvägstrafiken ökades, visade det sig

emellertid, att åtskilliga olägenheter voro förenade härmed. Så t. ex. låg en

fara i den omständigheten, att de fasta signalinrättningarna och de spår, på

vilka ett tåg skulle ingå på en station, d. v. s. tågvägen, icke stodo i direkt beroende

av varandra. Det var således möjligt att giva körsignal från den fasta

signalinrättningen, ehuru växlarna i tågvägen icke lagts i sitt rätta läge. Denna

omständighet har förorsakat många olyckor och missöden. Under åren 1907—

1912 vållades härav olyckor, motsvarande 18.4 % av samtliga under sagda år in
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kurir)!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr ISO.

truffade olyckor i tågtjänst. För utt avhjälpa de ovan antydda olägenheterna

liar man anordnat s. k. växel- och signalsäkerhetsanläggningar, vilka under årens

lopp i allt högre grad förbättrats och fullkomnats.

Ändamålet med dessa anläggningar kan närmare angivas vara, att de skola

så förbinda de fasta signalinrättningarna på en station sinsemellan och med de

spårväxlar, vi lka skola genomlöpas av tåg, samt med andra växlar, vilkas lägen

kunna inverka på säkerheten för tågrörelser, så ock med över sidospår anordnade

spårspärrinrättningar, att körsignaler med de fasta signalinrättningarna icke kunna

givas, såvida ej nyssnämnda växlar och spårspärrinrättningar äro rätt lagda och

forreglade, och att körsignaler för tågs framgående samtidigt å olika tågvägar

kunna givas, endast om tågvägarna äro oberoende av varandra.

De anordningar, som äro erforderliga för vinnande av detta syfte, äro givetvis

mycket olika i avseende på sin omfattning. Vid en liten station med få spår

och ett ringa antal växlar äro mindre vidlyftiga anläggningar av nöden än vid en

större station med invecklat och vidsträckt spårsystem. Även vid de mindre

stationerna kräves emellertid en mångfald av olika konstruktionsdetaljer med

ändamål. att betrygga apparaternas funktion vid olika klimatiska påfrestningar

och förhindra olyckshändelser på grund av fel i ledningar eller apparater.

Vid större stationer användes numera allt vanligare elektriska ställverk, vid

vilka all manövrering av signaler och växlar m. m. sker med elektrisk kraft.

Dylika stallverk äro givetvis i avseende på det tekniska utförandet skiljaktiga

från de mekaniska,. De i det föregående omnämnda i säkerhetssyfte uppställda

huvudprinciperna för ställverks anordning äro dock gemensamma för båda.

Utom vid stationerna finnas förreglingsanordningar vid svängbroarna. Till

dessa förreglingsanläggningar fordras med tiden allt flera maskinella anordningar

för att kunna, lösgöra eller förregla bron på kortaste tid och sålunda i minsta

möjliga mån hindra sjöfarten.

A vissa linjer, där tätare tagföljd erfordras, har s. k. linjeblockering anordnats,

och i vissa fall har sträckan mellan två stationer uppdelats i två eller flera blocksträckor,

vilka mot varandra och mot stationerna avgränsas genom fasta signalinrättningar,

manövrerade från stationernas ställverk eller från särskilda ställverk å linjen,

s. k. blockstationer. .De fasta signalinrättningarna hava ställts i sådan förbindelse med

varandra, att körsignal för tågs infart å en blocksträcka icke kan givas, innan

ett föregående tåg lämnat samma blocksträcka samt signalinrättningen frigivits

från nästa i farriktningen belägna plats med fast signalinrättning. Linjeblocke
som

anordnas såväl a enkelspårig som dubbelspårig bana, har vid statens

järnvägar kommit till användning å sträckor med livlig förortstrafik, som kräver

täta tågförbindelser.

Utgifterna för växel- och signalsäkerhetsanläggningarna, svängbro-, förrega”iSS‘j°ch

liuieblockanläggningarna vid statens järnvägar äro mycket väsentliga.

Sålunda har riksdagen till bestridande av dessa utgifter alltsedan år 1891 årligen

anvisat extra anslagsmedel, uppgående (intill 1918 års slut) till ett belopp av

sammanlagt 7,570,000 kronor. Dessutom hava en del anläggningar bekostats av

extra anslag för vissa stationsanläggningar, dubbelspårsanläggningar och järnvägsbyggnader,

av statsbanornas trafikmedel enligt kostnadsstaten samt av medel,

som enskilda personer eller bolago lämnat till förreglingsanordningar vid föreningsstationer

och vissa lastplatser. Å några ställen, vid västkustbanan samt å linjerna

Malmö Trälleborg och Mora—Kristinehamn, voro säkerhetsanläggningar utförda

före dessa bansträckors övertagande av staten.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

De av riksdagen beviljade medlen

på olika år sålunda:

för år 1892 .......

........ kronor

50,000

» » 1893 .......

........ »

50,000

» » 1894 .......

........ »

42,000

» » 1895 .......

........ »

50,000

» » 1896 .......

....... »

20,000

» » 1897 ......

....... »

86,000

s » 1898 .......

........ »

80,000

» » 1899 .......

........ »

75,000

» » 1900 .....

........ »

317,000

» » 1901 .......

........ »

150,000

* » 1902 .......

...... »

100,000

» » 1903 .......

........ »

150,000

» » 1904 .......

........ »

150,000

» » 1905 ......

........ »

150,000

för nu förevarande ändamål fördela sig

för år 1906

............... kronor

150,000

» »1907

............. »

100,000

» » 1908

............. »

150,000

» » 1909

............... »

150,000

» » 1910

............... »

350,000

» » 1911

.............. X-

250,000

» » 1912

.............. »

450,000

» » 1913

............... »

500,000

» » 1914

........... »

600,000

» » 1915

............ »

800,000

» » 1916

............... »

800,000

» » 1917

.............. »

800,000

» » 1918

............. »

1,000,000

Tillhopa kronor 7,570,000

Såsom synes av ovanstående uppgifter, är det väsentliga summor, som under

årens lopp nedlagts på anordningar, avsedda att på ifrågavarande sätt öka trafiksäkerheten

å statens järnvägar. . , ,

För vidmakthållande av växel- och signalsäkerhetsanlaggmngarna med deras

mångfald av olika detaljer kräves givetvis ett ganska avsevärt underhållsarbete,

som med tiden ökas allt efter som flera av anläggningarna bliva gamla och forslitna

och måste helt eller delvis utbytas. . _

Bestämmandet av rätta tidpunkten för ett utbyte är givetvis av stor ekonomisk

betydelse och fordrar noggrann kännedom om anläggningarnas olika detaljer.

Ifrågavarande underhåll är emellertid icke endast av ekonomisk innebord

utan jämväl av största betydelse såväl för den obehindrade avvecklingen av trafiken

som i synnerhet för trafiksäkerheten vid järnvägarna, vilken givetvis i hog

grad är beroende av att växel- och signalsäkerhetsanläggningarna äro igott skick.

Uppsikten över växel- och signalsäkerhetsanläggningarna har hittills utövats

av vederbörande baningenjör utom beträffande de elektriska anordningarna, vilka

övervakats av telegrafingenjören å distriktet. Med den växande trafiken hava

emellertid såväl baningenj öremas som telegrafingenjörernas arbetsbörda avsevart

ökats inom de verksamhetsområden, för vilka nämnda tjänster ursprungligen

vant avsedda, varför styrelsen funnit, att nämnda befattningshavare icke längre

äro i stånd att åt växel- och signalsäkerhetsanläggningarna ägna den tid som

torde krävas för ett effektivt övervakande av desamma. Härtill kommer, att den

nuvarande uppdelningen på olika händer av ansvaret för de i samma anläggning

ingående och med varandra intimt sammanhängande elektriska och mekaniska

anordningarna visat sig mindre ändamålsenlig. .

Med hänsyn till den omfattning, säkerhetsanläggningar, såsom ovan pavisats,

numera fått vid statens järnvägar, samt till det stora kapital, som i desamma ar

nedlagt och som för varje år ökas, ävensom till den alltmer ökade betydelsen av

ifrågavarande anläggningar för trafiken i allmänhet och trafiksäkerheten i synnerhet,

anser styrelsen tidpunkten nu vara inne att vidtaga effektivare åtgärder foi

*) Diivav 117,000 kronor särskilt anslag för stationer å linjen Krylbo— Frö-ri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(55

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

betryggande av ett sakkunnigt övervakande av nämnda anläggningar, varigenom

samtidigt eu betydande statens järnvägars egendom på bästa sätt tillvaratages.

Detta bär synts styrelsen endast kunna ske genom tillsättande av särskilda för

ändamålet avsedda tekniska tjänstemän, vilka genom speciell utbildning äga fullständig

kännedom om förreglings- och signal teknikens olika delar.

Inrättandet av dessa befattningar är sålunda att anse såsom ett led i stylelsens

strävan att utveckla de tekniska förutsättningarna för en säker järnvägsdrift.

Vad styrelsen redan anfört angående behovet av inrättandet av vissa tjänstebefattningar

i säkerhetstjänst kan därför i tillämpliga delar även åberopas såsom

motiv för inrättandet av här föreslagna befattningar.

Dessa tjänstemän, vilka styrelsen föreslår att benämnas signalingenjörer,

bär styrelsen tänkt sig i lönehänseende böra tillhöra den grupp .av tjänstemän

vid distrikten, som i arvode kunna erhålla lägst 4,200 kronor och högst 5,100

kronor. Deras arbete blir nämligen likvärdigt med det, som utföres av telegrafingenjörerna.

Med avseende å de allmänna teoretiska kompetensfordringarna

torde, signalingenjörerna böra likställas med telegrafingenjörer samt ban- och

maskiningenjörer av 2:a klass.

.styrelsen föreslår, att i avlöningsstaten för distrikten upptagas 5 dylika befattningshavare,

vilka äro avsedda att placeras en vid varje av statens järnvägars

5 distrikt.»

På grund av den ökade trafikintensiteten å statsbanorna måste stora Departemeni«- krav ställas på tillförlitligheten av ifrågavarande säkerhetsanläggningar. chefen.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det därför av synnerlig vikt, att dessa anläggningar

noggrant övervakas och underhållas. Detta betonades jämväl

av 1912 års järnvägskommission angående trafiksäkerheten, som i sitt

betänkande bland annat anförde, att underhållet av ställverksapparaterna

vore en sak av sådan betydelse, att enligt kommissionens mening synnerlig

omsorg borde ägnas däråt. Bland åtgärder, som, jämte .anställandet

av skicklig monterings- och reparationspersonal, för detta syfte syntes

lämpliga och önskvärda, ville kommissionen särskilt nämna en noggrann

kontroll över ställverks och därmed sammanhängande fasta signalinrättningars

ordentliga fungerande. Härför fordrades, enligt kommissionens

mening, att nämnda anordningar på bestämda tider underkastades

en omsorgsfull undersökning, utförd av därtill fullt kvalificerade personer,

varjämte det vore lämpligt, att vid varje säkerhetsanläggning anteckningar

fördes över dels alla bristfälligheter, som observerades vid handhavandet

av vederbörande apparater, dels ock alla å anläggningen företagna

reparationer och ändringsarbeten. Att åtgärder för avhjälpande

av eventuellt iakttagna felaktigheter å säkerhetsanläggningarna alltid

måste ofördröjligen vidtagas, funne kommissionen självfallet.

Tillsynen över ifrågavarande anläggningar utövas för närvarande

beträffande de mekaniska anordningarna av vederbörande baningenjörer

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 184 käft. (Nr 150.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

samt beträffande de elektriska anordningarna av telegrafingenjörerna.

Det verksamhetsområde, som åligger dessa tjänstemän, torde dock knappast

medgiva dem att ägna uppmärksamheten åt hithörande frågor i den

omfattning, som vore önskvärd, varjämte, pa sätt styrelsen framhållit,

uppdelningen av ansvaret för i samma anläggning ingående och med

varandra sammanhängande elektriska och mekaniska anordningar icke

torde vara ägnad att göra tillsynen effektiv. Skall ett fullt betryggande

övervakande vinnas, synes bästa sättet härför vara att i enlighet med

styrelsens förslag för ändamalet tillsätta särskilda tjänstemän med speciell

fackutbildning. Den utsträckning, vari säkerhetsanordningar av

ifrågavarande slag blivit utförda och för framtiden kunna beräknas bliva

erforderliga vid statens järnvägar, synes även göra en dylik åtgärd fullt

berättigad.

Beträffande antalet av de sålunda ifrågasatta befattningshavarna,

vilka i enlighet med styrelsens förslag lämpligen torde kunna benämnas

signalingenjörer, synes detta böra sättas till fem, eller en för vaije distrikt.

Mot styrelsens förslag, att signalingenjörerna i avlöningshänseende

skulle likställas med telegrafingenjörer samt ban- och maskiningenjörer

av 2:a klass finner jag icke anledning till erinran. Sålunda torde de

jämväl böra kunna komma i åtnjutande av förmånen av fri bostad i

järnvägens egna eller förhyrda lägenheter.

c. Personal å Beträffande förslaget om uppflyttning av vid statens järnvägars ångångfärja.

färjor anställda andre maskinister till tjänstemän av högre grad anför

ning^högre'' järnvägsstyrelsen:

^fattnings-3" »Vid skilda tillfällen hava de å statens järnvägars ångfärjor anställda ordi -

gruppen: narie 2:e maskinisterna, som enligt nu gällande avlöningsbestämmelser äro tjänste
andre

maski- män av lägre grad, hemställt att erhålla tjänsteställning såsom tjänstemän ai

mst högre grad.

Såsom skäl härför hava de i huvudsak anfört:

att kompetensvillkoren för deras nu innehavande ställning äro ganska betydande

och att de samtliga avlagt den för högre tjänstemannagrad erforderliga

övermaskinistexamen; . . ...

att 2:e maskinisterna måste vara beredda att när som helst inträda i oyermaskinistens

funktioner och att faktiskt sådan tjänstgöring av dem fullgöres

under sammanlagt en betydande del av året; _ ......

att sålunda det ansvar, som en 2:e maskinist har att uppbära, i själva verket

blir närmast detsamma som övermaskinistens, och att det sålunda vore rimligt

och rättvist, att 2:e maskinisterna i socialt och annat hänsende tillerkändes

motsvarande ställning; .....

att 2:e maskinisterna inom svenska handelsflottan i övrigt innehava samma

tjänste- och sociala ställning som 2:e styrmannen;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 67

att arbete och ansvar till följd av trafikens å ångfärjerouterna betydande

ökning blivit för 2:e maskinisterna högeligen skärpt och påkallar en forcerad och

ansträngande tjänstgöring; samt

att ångfärjornas maskineri är av den betydenhet och dyrbarhet, att de

jansteman som äro skyldiga att åtaga sig ansvaret för detsammas fungerande

nnderhåH, val för tjäna en bättre tjänsteställning, i all synnerhet som förhållandet

till underordnad personal vid många tillfällen kräver eu mot det stora

ansvaret svarande tjänsteställning.

De här anförda skälen för ett bifall till 2:e maskinisternas hemställan synas

styrelsen vara vägande, och är orsaken till att styrelsen ej tidigare framfört 2:e

maskinisternas begäran om en högre tjänsteställning den, att styrelsen helst

önskat, att eu dylik reglering skulle ske i samband med en allmän reglering av

personalens vid statens järnvägar löner och därmed i samband stående reviderin

av statens järnvägars ångfärjepersonals tjänsteställning.

Sedan nu svenska maskinbefälsförbundet i skrivelse den 5 juli 1917 på anmodan

av statens jiirnvägars samtliga ordinarie 2:e maskinister (ii st.) hos styrelsen

gjord förnyad framställning om 2:e maskinisternas uppflyttning från tjänstennm

av lägre grad till tjänstemän av högre grad, har styrelsen inhämtat yttrande

i frågan av järnvägsfullmäktigen, grosshandlaren J. A. Waller, som, under vitsordande

av att inom svenska handelsflottan 2:e maskinisten, såvida han avlagt

overmaskinistexamen, i socialt hänseende är jämställd med övermaskinisten, tillstryrkei

bitall till 2:e maskinisternas hemställan i fråga om dem, som avlagt övermaskinistexamen,

samt vidare anser, att framställning härom bör göras omedelbart

och utan att den tilltänkta allmänna regleringen av löner m. m. för all statens

järnvägars ordinarie personal ayvaktas.

.... . ^ anledning härav har styrelsen, som inhämtat, att å danska statens ång
tarjor

anställda 2:e maskinister hava, ställning motsvarande tjänstemäns av

högre grad, ånyo upptagit till prövning 2:e maskinisternas begäran att erhålla

tjänsteställning såsom tjänstemän av högre grad och därvid, efter vederbörande

distnktsbefäls och ångfärjebefälhavarnas hörande, kommit till den uppfattningen,

att ett bifall till 2:e maskinisternas hemställan vid en blivande lönereglering

hindrar en eventuell förändring redan nu av 2:e maskinisternas tjänsteställning.

4

,P?n eh°nomiska innebörden av ett bifall till 2:e maskinisternas anhållan

inskränker sig till att 2:e maskinisterna äga åtnjuta kosthåll lika med 2:e styrmämnen,

d. y. s. ett med 25 öre per dag höjt kosthåll,under det de å andra sidan

mista. förmanen av beklädnadsersättningen, som utgör 120 kronor per år, vadan

bifall till 2:e maskinisternas hemställan i själva verket innebär eu minskad

löneinkomst av omkring 60 kronor per år och tjänsteman.

Det kan synas, som om 2:e maskinisternas hemställan vore av så underoidi!;ni

betydelse, att därmed bort anstå, tills en allmän lönereglering äger rum

vilken fråga lär vara under behandling av den nu arbetande 1915 års kommission

tor gemensamma avlöningsbestämmelser för kommunikationsverken m. fl. verk.

Det är visserligen sant, att den omständigheten, huruvida en tjänsteman tillhör

gruppen högre eller lägre grad, i och för sig är av ringa betydelse, men

styrelser1 har ansett sig höra redan nu understödja det framställda kravet, enär

den ifrägasatta förändringen i detta fall medför vissa praktiska konsekvenser för

de dill av berörda, varjämte full jämställdhet vinnes med en tjänstemannagrupp

("-:e styrmännen), som har samma avlöning och i stort sett liknande ansvar och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150

befogenhet som den till förändring föreslagna gruppen. Att ett bifall till den

gjorda framställningen skulle kunna föra med sig den konsekvensen, att liera

tjänstemannagrupper kunde förväntas komma att gorå en liknande framställning,

behöver ej befaras, enär icke av någon annan tjänstekategori av lägre grad vid

statens järnvägar fordras enahanda kompetens som för högre grads tjänstemän (i

detta fall övermaskinistbrev).»

På grund av vad sålunda anförts och då ur befälssynpunkt bättre

ordning skulle vinnas genom 2:e maskinisternas uppflyttning till tjänstemän

av högre grad, har järnvägsstyrelsen hemställt, att vid statens järnvägar

anställd ordinarie 2:e maskinist, vilken enligt gällande instruktion

för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar skall hava

avlagt övermaskinistexamen, måtte erhålla tjänsteställning såsom tjänsteman

av högre grad med nu innehavande arvode av lägst 1,800 kronor

och högst 2,700 kronor per år.

Departements
chefen.

Mot styrelsens förslag i föreliggande del, vilket icke innebär någon

merutgift för statsverket, har jag intet att erinra.

d. Förändrad I anslutning till det av mig i det föregående tillstyrkta föislaget

benämning för rörande benämning å befattningshavare för inspektion av maskin- respekinspektören.

tive trafiktjänsten har styrelsen föreslagit, att benämningen säkerhetsinspektör

skulle utbytas mot benämningen överinspektör för säkerhetstjänsten.

Häremot torde icke vara något att erinra. Emellertid föranleder

den sålunda ändrade benämningen viss omformulering av 2 § i

för statens järnvägars personal gällande pensionslag.

E. Ekonomisk Beträffande den ekonomiska innebörden av det av mig förordade

innebörd av förslaget hänvisas till följande av järnvägsstyrelsen lämnade översikt.

fSrförslag Att märka är att förslaget i de flesta fall innebär allenast ett ersättande

av å extra stat eller genom förordnande anställda tjänstehavare med

ordinarie personal. Avlöningen har upptagits efter lägsta lönegraden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. May.ts Nåd. Proposition Nr l.r>0.

6!>

Årlig avlöning

fi ordinarie

stut.

å extra stat

eller enligt

förordnande.1)

ökning enligt

förslaget.

Inom styrelsen;

Kronor.

Kronor.

En byråchef, avsedd för en föreslagen andra trafikbyrå......

7,800

7,800

Två överinspektörer, en å maskinbyrån och en å föreslagen

andra trafikbyrå ...................................................

13,200

13.200

_

En sekreterare, avsedd för förrådsbyrån i utbyte mot en nu- varande byråingenjör av l-.a klass ...........................

_

_

_

Två byråingenjörer av första klass,

eu å banbyrån såsom föreståndare för en blivande geo- teknisk avdelning .............................................

5,700

6,840

en å maskinbyråns maskininspektionsavdelning............

5,700

5,700

Två notarier,

en avsedd för trafikbyrån såsom biträde åt säkerhets- inspektören ..........................................

4,620

3,780

O

CO

eu avsedd för inrikes taxebyrån ..............................

4,620

2,940

1,680

En byråingenjör av 2:a klass å byggnadsbyrån ...............

4,620

4,620

—

En intendent och föreståndare för biljett- och blankettkon- toret i stället för nuvarande förrådsförvaltare ............

1,080

2,520

Två kontrollörer å kontrollkontoret.................................

9,240

6,720

Vid distrikten:

En trafikinspektör av 2:a klass å 18:e trafiksektionen......

5,250

5,250

—

En byråassistent å d:o ................................................

4,125

6,000s)

—

Två stationsinspektorer av 3:e klass,

en i Haparanda ...................................................

3,900

4,6808)

en i Orsa ..........................................................

3,600

—

3,600*)

Uppflyttning i löneklass av distriktssekreterare..................

—

—

4,500

Fem signalingenjörer ...................................................

27,600

27,600

Summa

—

—

47,520

Härtill komma

Nitton byråassistenter i säkerhetstjänst, vilka enligt för- slaget skulle endast successivt, i den mån lämpliga

personer kunna anförtros dessa tjänster, ifrågakomma

att tillsättas..............................................

79,600

'' 1

Uppflyttning av befattningsgruppen andre maskinist å ång- färja till tjänstemän av högre grad medför icke någon

merutgift.

*) Härmed avses den årliga avlöning, som utbetalas till vederbörande i hans nuvarande funktion.

2) Enligt köpekontrakt vid övertagandet av Mora—Vänerns järnväg.

3) Uppbär enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande avlöningsförmåner motsvarande avlöningsförmånerna till

stationsinspektor å 2:a klassens station i lägsta lönegraden.

4) Övertagen i samband med inköp av Mora Noret—Orsa järnväg.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

F. Ändringar i

pensionslagen

förtjänstemän

vid statens

järnvägar.

Vid bifall till det av mig förordade förslaget erfordras viss ändring

i 2 § av lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för tjänstemän

vid statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har i sin föreliggande skrivelse vidare framhållit,

att nästlidet års riksdags beslut om inrättande från ingången av år 1918

av en ny överingenjörstjänst i styrelsen, vars innehavare skall vara chef för

statens järnvägars huvudverkstäder och i avlöningshänseende likställd

med överdirektör och souschef samt överingenjören och chefen för statens

järnvägsbyggnader, påkallar en ändring av 1 § i nämnda lag, och

har styrelsen framlagt förslag till dylik ändring. Häremot har jag icke

funnit anledning till erinran; och torde denna ändring böra lända till

efterrättelse från och med den 1 januari 1918.

c. Ersättning I skrivelse den 17 december 1917 har järnvägsstyrelsen gjort 1''ram°

w^officer! ställning om viss tilläggsersättning av trafikmedel till den officer, som

som tjänstgör tjänstgör såsom byråchef för militärbyrån.

chef "för^nOH- Enligt gällande bestämmelser skall chefen för nämnda byrå vara

tärbyrån. major eller kapten vid generalstaben. I sin egenskap av byråchef åtnjuter

han intet arvode, utan utgår hela hans avlöning från armén och utgöres

av den, som tillkommer honom på grund av hans militära beställning

enligt vad följande tablå utvisar:

•

Major.

Kapten av

l:a klass. !

Lön.........................................................

4,000

3,400

Dagavlöning .............................................

1,825

1,460

Inkvarterings- och servisbidrag.....................

1,000

500

Summa kronor

6,825

5,360

Till jämförelse må nämnas, att begynnelselönen för byråchef i järnvägsstyrelsen

uppgår till 7,800 kronor.

Den enda ersättning från statens järnvägar, som tillkommer chefen

för militär by rån, är resekostnads- och traktamentsersättning vid tjänsteresor,

vilken ersättning utgår med samma belopp som till byrådirektör.

Under erinran, att bestämmelserna angående ifrågavarande byråchefs

grad och avlöning äro utfärdade så låugt tillbaka i tiden som år

1905 och återfinnas i Kungl. Majtts brev av den 30 juni 1905, anför

styrelsen:

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1.r>0.

»Vid den tidpunkt, då ifrågavarande befattningshavares avlöningsförmåner

bestämdes, hade militärbyrån eu betydligt mera begränsad uppgift än nu, och

dess chef, som då benämndes förste militärassistent, en helt annan ställning i

järnvägsstyrelsen än för närvarande. Då utarbetades i allmänhet de militära

transportplanerna i generalstaben och militärbyråns förnämsta uppgift var att i

järnvägsstyrelsen och distriktsförvaltningarna förmedla samarbetet mellan järnvägs-

och militärmyndigheterna och tillhandagå styrelsen vid beredningen av ärenden

rörande militära transporter.

Till följd av fastställandet år 1911 av reglemente för militärtransporter på

järnväg och på grundvalen av detta reglemente utfärdade instruktioner och föreskrifter

har emellertid utvecklingen gått därhän, att den huvudsakliga järnvägstekniska

planläggningen av militära transportärenden jämte den härför erforderliga

militära. arbetskraften succesivt överflyttats från generalstaben till järnvägsstyrelsens

militärbyrå. Dessutom hava förändringar i arméns organisation genom

1914 års härordning bidragit att i avsevärd män öka kravet å byråns prestationer.

Efter 1914 hava jämväl nya bestående arbetsuppgifter av särskild art tillkommit,

exempelvis genom uppsättandet av vissa nya formationer, varvid ett omfattande

organisationsarbete har anförtrotts åt järnvägsstyrelsens militärbyrå.

I följd av nu omförmälda ökning i militärbyråns arbetsuppgifter har chefen

för byrån vid järnvägsstyrelsens omorganisation år 1914 inträtt som föredragande

ledamot i styrelsen och tilldelats byråchefs tjänsteställning. Jämväl har den

civila personalen å byrån ökats i antal. Sålunda har en sekreterarbefattning

tillkommit från och med år 1917. Då innehavaren av denna befattning åtnjuter

löneförmåner jämförliga med regementsofficers, men byråchefens löneförmåner

icke i och med omorganisationen 1914 undergingo någon förändring, har det

egendomliga förhållandet inträtt, att byråchefen åtnjuter mindre förmåner än en

av sina underordnade.

Med hänsyn till den ställning inom järnvägsstyrelsens organisation, som

numera intages av militärbyrån och dess chef, har det synts järnvägsstyrelsen

vara med billigheten överensstämmande, att eu i nyssnämnda egenskap till tjänstgöring

i styrelsen kommenderad officer erhåller, så länge nämnda tjänstgöring

valbar, en avlöning, som gör honom likställd med övriga byråchefer därstädes.

Frånsett. det nyss antydda skälet härför eller att byråchefens för militärbyrån

tjänsteställning är fullt jämförlig med de andra byråchefernas, må dessutom framhållas

de störa krav, som befattningen ifråga ställer på innehavaren. Förutom

de rent militära kvalifikationerna erfordras av en dylik befattningshavare ingående

kännedom om och erfarenhet beträffande järn vägsväsendets alla områden. Under

sådana förhållanden böra avlöningsförhållandena för byråchefen för militärbyrån

vara avpassade så, att befattningen, i motsats mot vad nu är förhållandet, blir

eftersträvansvärd samt ägnad att kvarhålla vederbörande vid befattningen eu

längre följd av år, vilket synes styrelsen vara för järnvägstjänsten önskvärt.

Styrelsen har tänkt sig, att den lämpligaste anordningen skulle vara att den

såsom byråchef tjänstgörande officeren erhåller av trafikmedel ett tilläggsarvode,

så bestämt, att detsamma tillsammans med den avlöning, som tillkommer vederbörande

på grund av hans militära beställning, uppgår för år till byråchefs begynnelseavlöning,

d. v. s. 7,800 kronor. I den mån vederbörande på grund av

tiden för sin tjänstgöring såsom byråchef skulle, därest han innehaft ordinarie

dylik befattning, vara berättigad till arvodesförhöjning, synes en motsvarande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Departements
chefen.

Departe
ments
chefens
hemställan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

ökning av det nn ifrågasatta arvodet höra ske, därom styrelsen i förekommande

fall torde komma att göra framställning.

Enligt vad styrelsen inhämtat, har den sålunda föreslagna anordningen i

viss mån sin motsvarighet beträffande för tjänstgöring såsom militärassistent i

telegrafstyrelsen kommenderad officer, vilken utöver sin militära avlöning åtnjuter

månatligt arvode av telegrafmedel.»

På grund av det sålunda anförda har järnvägsstyrelsen hemställt

om bemyndigande att, räknat från ingången av år 1918, få till officer,

som kommenderas till tjänstgöring såsom byråchef för järnvägsstyrelsens

militärbyrå, utbetala av trafikmedel ett årligt arvode till sådant belopp,

att detsamma jämte den avlöning, som tillkommer vederbörande på grund

av hans militära beställning, uppgår för år till byråchefs begynnelseavlöning

eller 7,800 kronor.

De av järnvägsstyrelsen till stöd för ifrågavarande framställning anförda

skälen finner jag beaktansvärda. Då emellertid vid militärbyråns

tillkomst förutsatts, att något särskilt arvode ej skulle utgå till chefen

för densamma, torde riksdagen böra lämnas tillfälle att yttra sig i ämnet.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot styrelsens förslag

om ifrågavarande ersättning och, efter vissa tjänstår, förhöjning därav,

synes detsamma böra bifallas.

På grund av vad sålunda i skilda hänseenden förekommit och anförts

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta de ändringar i förnyade avlöning sreglementet

den 30 juni 1916 för tjänstemän vid statens järnvägar,

som framgå av bifogade förslag till kungörelse

i ämnet (bil. 1);

dels och antaga följande ändringar av 1 och 2 §§

i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för

tjänstemän vid statens järnvägar, att tillämpas, beträffande

1 § från och med den 1 januari 1918 samt beträffande

2 § från och med den 1 januari 1919:

1 §•

Rätt till pension -------järnvägar.

Från denna lags tillämpning undantagas:

c) generaldirektören och chefen för statens järnvägar,

överdirektör och souschef, överingenjör och chef

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

för statens järnvägsltyggnader samt överingenjör och

chef för statens järnvägars huvudverkstäder.

2§-

Nämnda levnadsålder utgör för:

lokomotivförare och kvinnlig tjänstinnehavare sextio

år,

ledningsmästare, banmästare av l:a och 2:a klass,

ledningsförman, bangårdsmästare, tågmästare, konduktör,

stationsförman, lokomotiveldare, vagnskötare, ledningsreparatör,

banvakt, ledningsvakt och stationskarl

sextiotre år,

övriga tjänstemän vid distrikten samt byråchef,

förste byrådirektör, byrådirektör, överkontrollör, överinspektör,

sekreterare, förrådskontrollör och byråingenjör

av l:a och 2:a klass sextiofem år, samt

manliga befattningshavare i järnvägsstyrelsen, med

undantag av de här ovan nämnda, sextiosju år.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 134 käft. (Nr 150.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Bilaga 1.

Förslag

till

kungörelse angående vissa ändringar i förnyade

avlöningsreglementet för tjänstemän vid

statens järnvägar

den 30 juni 1916.

§ 2.

l:o) Till annan tjänsteman i styrelsen än generaldirektör, överdirektör

och överingenjör utgår avlöning dels såsom arvode och dels, där

bostad in natura icke åtDjutes, i form av ersättning för bostad och

bränsle, allt enligt följande stat med däri i förekommande fall angivna

högsta och lägsta belopp för år räknat. Där ersättning för bostad och

bränsle icke är i staten med visst oföränderligt belopp angiven, utgår

samma ersättning med 40 procent av arvodet med den i staten bestämda

begränsning. Nämnda ersättning anses tillhöra lönen.

Arvode.

Ersättning

för bostad

och bränsle.

Summa

avlöning.

Lägst

kr.

Högst

kr.

Lägst

kr.

Högst

kr.

Lägst

kr.

Högst

kr.

;

Tjänstemän av högre grad:

Byråchef samt förste byrå- direktör kunna i stället

för ersättning för bostad

och bränsle erhålla bostad

in natura om 6 ruin och j

kök.

Förste byrådirektör ............

1 6,000

6,900

1,800

7,800

8,700

Ombudsman........................

Överkontrollör.....................

• 4,800

5,700

1,800

6,600

7,500

Arkitekt .........................

Överinspektör ....................

Sekreterare ........................

Kamrer och föreståndare för

kammarkontoret...............

. 4,200

5,100

1,500

5,700

6,600

Förste aktuarie ock förestån- dare för statistiska kontoret

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

75

Arvode.

ii

Ersättning

för bostad

och bränsle.

Summa

avlöning.

Lägst

1 Högst

1 Lägst

Högst

Lägst

Högst

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Milkontrollör och föreståndare

för milkontoret ...............

Revisor och föreståndare för

revisionskon to ret...............

Intendent och föreståndare för

biljett- och blankettkontoret

. 4,200

5,100

1,500

5,700

6,600

Förste kontrollör......

Byråingenjör av l:a klass......

Lantmätare .......................

Förrådskontrollör ...

Kassör.......

Registrator .......................

Notarie.............................

3,300

4,200

•

1,320

1,500

4,620

5,700

Aktuarie...........

Byråingenjör av 2:a klass.....

Kontrollör

f Denne tjänsteman kan i

Expeditionsföreståndare...

I stället för ersättning för

3,000

3,900

1 100

4,100

5,000

v bostad och bränsle erhålla

1 bostad in natura om 4

Förste bokhållare

Underingenjör

l 2,400

3,600

960

1,100

3,360

4,700

| rum och kök.

Manlig bokhållare ...............

2,100

3,300

840

1,100

2,940

4,400

» ritare ........

» kontorsskrivare........

• 1,500

2,700

600

850

2,100

3,550

Kvinnlig bokhållare ......

1,500

2,100

600

650

2,100

2,750

» ritare .

» kontorsskrivare

\ 1,080

1,800

4

00

1,480

2,200

Tjänstemän av lägre grad:

Manligt kontorsbiträde.........

900

1,500

360

600

1,260

2,100

1 Kontorsbiträde, som tjänst- gör såsom förman å bil- jettryckeriet, kan erhålla

ett tilläggsarvode av högst

'' 180 kr. om året.

/•Vaktmästare erhåller bo-

Vaktmästare........................

stad in natura. Förste

840

1,200

—

—

840

1,200

vaktmästare erhåller ett

tilläggsarvode av 200 kr.

Kvinnligt kontorsbiträde ......

840

1,140

336

400

1,176

1,540

1 om året.

Anm. Tilläggsarvode anses såsom extra inkomst och må förty icke ens till någon del uppbäras av

tjänsteman, då han ej tjänstgör.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kung!. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 150.

2:o) Då Kungl. Maj:t finner sådant lämpligt, må kontorsskrivare

avlönas efter beting på det sätt, att han erhåller betalning, i den mån

han verkställer arbete, varå styrelsen utsatt visst pris. Så avlönad kontorsskrivare

skall för utförandet av sådana arbeten, vilka icke lämpligen

kunna på nämnda sätt gottgöras, erhålla betalning för timme enligt pris,

som styrelsen fastställer.

3:o) Tjänsteman vid distrikten och huvudverkstäderna åtnjuter arvode

enligt följande stat med däri angivna lägsta och högsta belopp för år

räknat.

Arvode

Lägst

Högst

kr.

kr.

Tjänstemän av högre grad:

Distriktschef.....................................

8,000

Bandirektör .......................................

Maskindirektör....................................

Trafikdirektör .....................................

| 6,000

6,900

Förrådsintendent .................................

Distriktssekreterare ............................

Baningenjör av l:a klass........................

Maskiningenjör av l:a klass ..................

4,800

5,700

Trafikinspektör av T.a klass ..................

Överinspektör......................................

4,500

5,400

Baningenjör av 2:a klass........................

Telegrafingenjör .................................

Signalingenjör ....................................

Maskiningenjör av 2:a klass ..................

Trafikinspektör av 2:a klass ..................

Distriktskamrer....................................

4,200

5,100

Verkstadskamrer ...............................

Förrådsförvaltare .................................

. 3,900

4,800

Stationsinspektor å l:a klassens station ...

Stationsinspektor å 2:a klassens station ...

3,600

4,500

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

77

Arvode

Lägst

Högst

kr.

kr.

Distriktskassör ...................

Baninspektor...............................

Maskininspektor ............................

3,300

4,200

Elektroingenjör............................

Byråassistent...............................

Stationsinspektor å 3:e klassens station

|

Underinspektör ...

[ 3,000

3,900

Expeditionsföreståndare

J

Stationsinspektor å 4:e klassens station A

2,700

3,600

Underingenjör .....................

|

Förste bokhållare......

\ 2,400

3,600

Förste telegrafist.........

J

Stationsinspektor å 4:e klassens station B

2,400

3,000

Bokhållare.........

1

Förste stationsskrivare...

} 2,100

3,300

Telegrafist..... ....................................

1,800

3,000

Manlig ritare....................................

|

» kontorsskrivare

1 1,500

2,700

Stationsskrivare.........

Kvinnlig ritare...............

[ 1,080

» kontorsskrivare........................

l,oUU

Tjänstemän av lägre grad:

§ 3.

Antalet av nedanstående befattningar utgör

i styrelsen:

byråchefer ...................................... 11 byrådirektörer

förste byrådirektörer..................... 2 ombudsmän

5

2

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts Nåd.

överkontrollör ................................. 1

arkitekt ............................................ 1

överinspektörer ............................ 3

sekreterare ....................................... 12

kamrer och föreståndare för kammarkontoret

............................... 1

förste aktuarie och föreståndare

för statistiska kontoret............ 1

milkontrollör och föreståndare

för milkontoret......................... 1

revisor och föreståndare för revisionskontoret.

......................... 1

vid distrikten och

distriktschefer ................................. 5

bandirektörer................................... 5

maskindirektörer ........................... 6

trafikdirektörer................................. 5

förrådsintendenter......................... 5

distriktssekreterare ...................... 5

baningenjörer av l:a klass......... 13

maskiningenjörer av l:a klass... 15

trafikinspektörer av l:a klass ... 10

överinspektörer ............................ 3

baningenjörer av 2:a klass......... 20

telegrafingenj örer........................... 5

signalingenjörer.............................. 5

maskiningenjörer av 2:a klass... 9

trafikinspektörer av 2:a klass...... 14

distriktskamrerare........................... 5

Proposition Nr 150.

intendent och föreståndare för

biljett- och blankettkontoret...

1

förste kontrollörer ........................

3

byråingenjörer av l:a klass .....

15

lantmätare ....................................

1

förrådskontrollör ...........................

1

kassör ................................................

1

registrator ......................................

1

notarier...........................................

12

aktuarie! ........................................

2

byråingenjörer av 2:a klass.........

13

kontrollörer......................................

7

expeditionsföreståndare ..............

1

huvudverkstäderna:

verkstad skamrer .........................

1

förrå ds för val lare..............................

1

stationsinspektorer å l:a klassens

stationer.......................................

13

stationsinspektorer å 2:a klassens

stationer.....................................

33

distri ktskassörer.............................

5

baninspektorer................................

5

maskininspektorer...........................

20

elektroingenj ör................................

1

) byråassistenter.............................

38

stationsinspektorer å 3:e klassens

stationer.......................................

43

underinspektörer ...........................

8

expeditionsföreståndare..................

20

Antalet övriga i § 2 omförmälda befattningar bestämmes för varje

år av Kungl. Maj:t.

i) Minskas till 15 i mån ar ledigblivande ay befattningar utay ifrågayarande slag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

79

§ 9.

l:o) Förmånen av fri bostad uti järnvägens egna eller förhyrda

lägenheter må, där styrelsen finner sådant vara för järnvägstrafiken behövligt,

tillkomma dels byråchef, förste byrådirektör, expeditionsföreständare,

förste vaktmästare och vaktmästare i styrelsen, dels följande

tjänstemän av högre grad vid distrikten och huvudverkstäderna, nämligen:

distriktschef, ban-, maskin- och trafikdirektör, förrådsintendent,

distriktssekreterare, ban-, maskin-, telegi''af- och signalingenjör, trafikinspektör,

överinspektör, baninspektor, maskininspektor, elektroingenjör,

byråassistent, stationsinspektor, underinspektör, expeditionsföreståndare

för biljettexpedition, förste stationsskrivare å station av 2:a eller 3:e

klass ävensom dylik tjänsteman å station av högre klass, som tjänstgör

antingen å stationsinspektors expedition och regelbundet användes i

yttre tjänstgöring eller å biljettexpedition, dels samtliga tjänstemän av

lägre grad vid distrikten eller huvudverkstäderna med undantag av lokomotivförare,

tågmästare, ogift förste kontorsbiträde och ogift manligt

kontorsbiträde samt sådant gift förste kontorsbiträde och gift manligt

kontorsbiträde, som icke regelbundet användes i yttre tjänstgöring, konduktör,

eldare, vagnskötare och kvinnligt kontorsbiträde.

Där lokala förhållanden gorå sådant nödigt eller lämpligt, må fri

bostad i järnvägens egna eller förhyrda hus tillkomma jämväl nu ej

nämnda tjänstemän vid distrikten ävensom de tjänstemän, i fråga om

vilka, på sätt ovan angivits, undantag stadgats beträffande förmånen att

erhålla inkvartering in natura.

§ 14.

Tjänstemän å ängfärja.

1:°) Tjänsteman å statens järnvägar tillhörig ångfärja åtnjuter arvode

enligt följande stat med däri angivna lägsta och högsta belopp

för år räknat.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

Arv

ode.

Lägst

kr.

Högst

kr.

Tjänstemän av högre grad.

Befälhavare1 * *).................................................................................

4,200

5,100

Förste styrman och reservbefälhavare*)..............................................

Övermaskinist8)..............................................................................

| 2,400

3,300

Andre styrman*) ..........................................................................

Andre maskinist4 *)...........................................................................

| 1,800

2,700

Tjänstemän av lägre grad.

Tredje styrman............................................................................

Tredje maskinist ...........................................................................

| 1,200

1,800

Maskinskötare .............................................................................

900

1,380

Förhandseldare ..............................................................................

Rorgängare...................................................................................

Timmerman ................................................................................

ce

O

1,200

Eldare.........................................................................................

780

1,020

Matros..........................................................................................

720

960

l) Befälhavare åtnjuter för varje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trälleborg—Sassnitz 3 kronor 50

öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarvode.

*) Förste och andre styrman åtnjuta för varje enkel resa, de tjänstgöra såsom befälhavare, å routen

Trälleborg—Sassnitz 3 kronor 50 öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarvode.

8) Övermaskinist åtnjuter för varje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trälleborg—Sassnitz 1 krona 75

öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarvode.

4) Maskinist åtnjuter för varje enkel resa, han tjänstgör såsom övermaskinist, å routen Trälleborg—

Sassnitz 1 krona 75 öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarvode.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

81

REGISTER.

Sid

Föreslagfna nya befattningar............................ 3

A- Styrelsen.................................... 5

Bart!) ifrån.

1. En byråingenjör av l:a klass såsom föreståndare för geoteknisk avdelning 5

Byggnadsbyrdn.

2. En byråingenjör av 2:a klass.....................12

Maskinbyr&n.

3. En överinspektör för maskintjänsten.................14

4. En byråingenjör av l:a klass..................... 17

Förrådsbyrdn.

5. En sekreterare...................... 22

Trafikbyrdn.

6. En notarie såsom biträde åt säkerhetsinspektören...........22

Föreslagen andra trafikbyrd.

7. En byråchef...............................

8. En överinspektör för trafiktjänsten..................33

Inrikes taxébyrdn.

9. En notarie ........................ 33

Kontrollkontoret.

10. Två kontrollörer......................... 37

Biljett- och blankettkontoret.

11. En intendent och föreståndare för kontoret..............39

B. Distrikten .............................. 43

12. En trafikinspektör av 2:a klass och en byråassistent...........46

13. Nitton byråassistenter i säkerhetstjänst..........48

14. Två stationsinspektorer å 3:e klassens stationer.....54

15. Uppflyttning i löneklass av befattningsgruppen distriktssekreterare .... 57

16. Inrättande av ny befattningsgrupp: signalingenjörer...........62

C. Personal å ångfärja.................................

17. Uppflyttning i högre grad av befattningsgruppen andre maskinist .... 66

D. Förändrad benämning för säkerhetsinspektören................68

E. Ekonomisk innebörd av järnvägsstyrelsens förslag..............68

F- Ändringar i pensionslagen för tjänstemän vid statens järnvägar ......70

G. Ersättning av trafikmedel till officer, som tjänstgör såsom byråchef för militärbyrån

................•• t........''........70

Departementschefens hemställan................... 72

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 134 käft. (Nr 150.) 11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. in. s. 10 i texten
  2. Rskr. 1918:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kutigl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m. äve a1 i texten
  3. BU 1918:68 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i avlöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. rn. s. 1 i texten
  4. SU 1918:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa ändringar i avlöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar rn. m. ävensom i ämnet a1 i texten